AU 1977/78:31

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78:31

med anledning av propositionen 1977/78:104 såvitt angår förslag om
utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m., jämte motioner

Propositionen 1977/78:104 (socialdepartementet)innehåller dels ett förslag
till lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. nr, dels ett förslag till lag om
ändring i lagen (1977:630) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

I detta betänkande behandlas förslaget om rätt till ledighet för vård av barn,
m. nr, jämte tre motioner, 1977/78:1767, 1770 och 1776, som väckts med
anledning av propositionen. Det andra lagförslaget behandlas av socialförsäkringsutskottet
(SfU 1977/78:24). Socialförsäkringsutskottet har dessutom
avgivit yttrande till arbetsmarknadsutskottet över förslaget om utvidgad rätt
till ledighet för vård av barn, SfU 1977/78:1 y, se bilaga.

Propositionen

1 propositionen 1977/78:104 har regeringen efter föredragning av statsrådet
Gustavsson i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet
Ahlmark, samt efter inhämtande av yttrande från lagrådet föreslagit att
riksdagen antar följande förslag till lag om rätt till ledighet för vård av barn,
m. m.

1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 31

AU 1977/78:31

1 Förslag till

Lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt
bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som är
fosterförälder samt arbetstagare som stadigvarande sammanbor med förälder
och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med
föräldern.

2 § Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphävs
eller inskränks är ogiltigt i den delen.

Utan hinder av första stycket får avvikelse göras från 7 § första stycket och
9 § andra stycket genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits
eller godkänts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580)
om medbestämmande i arbetslivet. Även den närmare tillämpningen av 8
och 11 §§ får bestämmas genom kollektivavtal som har tillkommit på
motsvarande sätt.

Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket,
får tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej tillhör den avtalsslutande
arbetstagarorganisationen, under förutsättning att arbetstagaren sysselsätts i
arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.

Rätt till ledighet

3 § Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal
arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller till dess barnet har uppnått ett och ett
halvt års ålder. Rätten till förkortning av arbetstiden gäller till dess barnet har
uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det
första skolåret.

4 § Utöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt till hel ledighet under tid
då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381)om
allmän försäkring och till halv ledighet under tid då arbetstagaren uppbär halv
föräldrapenning.

Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns
födelse under minst sex veckor före den beräknade tidpunkten för nedkomsten
och sex veckor efter nedkomsten.

AU 1977/78:31

5 § Som villkor för rätt till ledighet gäller, att arbetstagaren vid ledighetens
början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna
eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid
beräkning av anställningstid tillämpas 4 S lagen (1974:12) om anställningsskydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid
då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap.
lagen (1962:381) om allmän försäkring, eller för rätt till ledighet som avses i 4 §
andra stycket.

Ledighetens förläggning m. m.

6 § Ledighet får delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör
ledighetsperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår
under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp
utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

7§ Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall, om ej annat
föreskrivs i andra stycket, anmäla detta till arbetsgivaren minst två månader
före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. I
samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är
avsedd att pågå.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig
vård av barn enligt 4 kap. lagen(1962:38 Dorn allmän försäkring skall anmälas
till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds sådan
ledighet av sjukdom gäller dock ej någon anmälningstid.

8 § Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall
dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej
särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens
förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor,
om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej
överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor iden mån ej annat
har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens samtycke förlägga
ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom
överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare för arbetstagaren, skall
arbetsgivaren underrätta arbetstagaren om beslutet. Underrättelsen skall om
möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

AU 1977/78:31

Återgång i arbete

9 § Arbetstagare får avbryta påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma
omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket att återgå i arbete,
skall arbetsgivaren underrättas snarast möjligt. Har ledigheten varit avsedd
att pågå en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta
arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att arbetsgivaren
har mottagit underrättelsen.

Anställningsskydd

10 § Arbetstagare får ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att
arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna
lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot första stycket, skall åtgärden
förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär det. Därvid skall 34-37 §§,39 §samt
41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd
tillämpas.

11 § Arbetstagare är ej skyldig att enbart av det skälet att arbetstagaren begär
eller tar i anspråk rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de
förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbetsförhållandena
i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagare är
ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än
sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en
nödvändig följd av ledigheten.

Övriga bestämmelser

12 § Bryter arbetsgivare mot 10 § första stycket skall arbetsgivaren utge,
förutom lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan vara
berättigad till, ersättning för den skada som har uppkommit. Härvid skall 38 §
tredje och fjärde styckena samt 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd
tillämpas.

13 § Bryter arbetsgivare mot denna lag på annat sätt än som sägs i 10 § första
stycket, skall arbetsgivaren till arbetstagaren utge ersättning för uppkommen
skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas
även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med
hänsyn till skadans storlek eller andra omständigheter är skäligt, kan
skadeståndets belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha
utgått. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet kan också
medges.

AU 1977/78:31

I fråga om anspråk på skadestånd enligt forsta stycket skall 40 § första och
tredje styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

14 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:371)om
rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979, då lagen (1976:280) om rätt till
föräldraledighet skall upphöra att gälla.

I fråga om ledighet som har påbörjats före ikraftträdandet tillämpas den
äldre lagens regler. Skall ledighet påbörjas före den 1 mars 1979 tillämpas i
stället för 7 § första stycket motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

Kollektivavtal som avses i 2 § andra stycket kan ingås före ikraftträdandet.

Motionerna

1977/78:1767 av Bonnie Bernström (fp) och Olle Wästberg i Stockholm
(fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för
att stimulera papporna att ta ett ökat ansvar för vården av barn inom ramen
för föräldraförsäkringen och rätten till utökad tjänstledighet och förkortad
arbetstid.

1977/78:1770 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anta lagförslaget med följande
ändringar.

Propositionens förslag
Rätt till ledighet

Arbetstagare har rätt till ledighet
för vård av barn dels i form av hel
ledighet, dels i form av förkortning av
arbetstiden till tre fjärdedelar av
normal arbetstid. Rätten till hel
ledighet gäller till dess barnet har
uppnått ett och ett halvt års ålder.
Rätten till förkortning av arbetstiden
gäller till dess barnet har uppnått ätta
års ålder eller till den senare tidpunkt
då barnet har avslutat det första skolåret.

3 §

M otionärernas förslag
Rätt till ledighet

Arbetstagare har rätt till hel ledighet
för vård av barn till dess barnet
har uppnått ett och ett halvt års ålder.
Arbetstagare har även rätt till ledighet
under tid som särskild föräldrapenning
utgår.

1* Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 31

AU 1977/78:31

Propositionens förslag

Motionärernas förslag

Ledighetens förläggning m. m.

1 §

Arbetstagare som vill utnyttja sin Arbetstagare som vill utnyttja sin

rätt till ledighet skall, om ej annat
föreskrives i andra stycket, anmäla
detta till arbetsgivaren minst två månader
före ledighetens början eller,
om det ej kan ske, så snart som
möjligt. I samband med anmälan
skall arbetstagaren ange hur lång tid
ledigheten är avsedd att pågå.

rätt till ledighet skall, om ej annat
föreskrives i andra stycket, anmäla
detta till arbetsgivaren minst en månad
före ledighetens början eller, om
det ej kan ske, så snart som möjligt. I
samband med anmälan skall arbetstagaren
ange hur lång tid ledigheten
är avsedd att pågå.

Ledighet under -

■någon anmälningstid.

:§

Ledighet skall förläggas till dag
som arbetstagaren begär. Vid förkortning
av arbetstiden till hälften
eller till tre fjärdedelar av normal
arbetstid skall dock förkortningen
spridas över arbetsveckans samtliga
dagar, om ej särskilda skäl föranleder
annat.

Arbetsgivaren skall samråda med
arbetstagaren beträffande ledighetens
förläggning under dagen och andra
med ledigheten sammanhängande
frågor, om förhandling med arbetstagarens
organisation ej har ägt rum.
Uppnäs ej överenskommelse, bestämmer
arbetsgivaren i dessa frågor i den
mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren
får dock ej utan arbetstagarens
samtycke förlägga ledigheten till annan
tid än arbetsdagens början eller
slut.

Har beslut ifråga som avses i andra
stycket träffats på annat sätt än genom
överenskommelse med arbetstagaren,
eller företrädare för arbetstagaren,
skall arbetsgivaren underrätta arbetstagaren
om beslutet. Underrättelsen

AU 1977/78:31

Propositionens förslag Motionärernas förslag

skall om möjligt lämnas senast tvä
veckor före ledighetens början.

Återgång i arbete Återgång i arbete

9§

Arbetstagare får före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt Vill arbetstagare utnyttja sin rätt
enligt första stycket att återgå i enligt första stycket att återgå i

arbete, skall arbetsgivaren under- arbete, skall arbetsgivaren underrättas
snarast möjligt. Har ledigheten rättas snarast möjligt.

varit avsedd att pågå en månad eller
mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig
att låta arbetstagaren återgå i arbete
tidigare än en månad efter det att
arbetsgivaren har mottagit underrättelsen.

1977/78:1776 av Bengt Fagerlund m. fl. (s)

I motionen yrkas att

1. riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för föräldraförsäkringens
utbyggnad som anges i motionen,

2. riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om

a) uppföljning av lagreglerna från jämställdhetssynpunkt,

b) uppföljning av lagreglerna från barnomsorgssynpunkt,

3. riksdagen hos regeringen begär att frågan om de nya lagreglernas
inverkan på förmånerna inom socialförsäkringen m. m. klarläggs.

Utskottet

Sedan länge har vi här i landet en lagstiftning som ger anställningsskydd för
den som är ledig från arbetet i samband med barnsbörd m. m. Den nu
gällande lagen på området, lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet,
byggdes ut förra året med verkan från den 1 januari i år.

Rätten till föräldraledighet är enligt gällande regler i princip knuten till
föräldraförsäkringens förmånssystem. Arbetstagare har rätt till ledighet från
anställning under tid då föräldrapenning utgår enligt 4 kap. lagen om allmän
försäkring. Föräldrapenning utgår dels i samband med barns födelse eller
adoption, dels för tillfällig vård av barn, dels som särskild föräldrapenning. I
princip gäller att föräldrapenning motsvarar den försäkrades sjukpenning,
dock lägst 32 kr./dag (garantinivån).

AU 1977/78:31

Föräldrapenning utgår under högst sex månader i samband med barns
födelse eller vid adoption av barn under åtta år. Vid adoption av barn som har
fyllt åtta men inte tio år utgår föräldrapenning under högst 45 dagar.
Arbetstagare har rätt till ledighet under tid då föräldrapenning utgår för
sådant ändamål. Ledigheten kan tas ut som hel ledighet eller i vissa fall som
halv ledighet.

Föräldrarna har rätt till särskild föräldrapenning under sammanlagt tre
månader till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet
har avslutat det första skolåret. Den särskilda föräldrapenningen utgår, vid
såväl hel ledighet som förkortad arbetstid i form av hel, halv eller fjärdedels
föräldrapenning. Var och en av föräldrarna disponerar en och en halv månad
av den ersättningstid under vilken den särskilda föräldrapenningen kan utgå.
En förälder kan dock avstå från sin rätt till förmån för den andre föräldern.
Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära
särskild föräldrapenning under tre månader. Under två månader utgår den
särskilda föräldrapenningen på grundval av förälderns aktuella sjukpenninggrundande
inkomst, dock lägst garantinivån. Under den tredje månaden
utgår föräldrapenningen i samtliga fall med belopp motsvarande garantinivån
eller del därav.

Ledighet i samband med särskild föräldrapenning kan tas ut som hel, halv
eller fjärdedels ledighet. Förälder har således maximalt, utöver de sex
månaderna i samband med barns födelse, rätt till endera tre månaders hel
ledighet, sex månaders halvtidsledighet eller förkortning av arbetsdagen till
tre fjärdedelar av normal arbetstid (vanligtvis sex timmars arbetsdag) under
tolv månader. Förälder har rätt att kombinera de olika ledighetsformerna.

En förutsättning för rätt till föräldraledighet är normalt att arbetstagaren
har uppnått en viss anställningstid, nämligen antingen sex månaders
sammanhängande anställning före ledigheten eller sammanlagt tolv månaders
anställning under de senaste två åren. En kvinnlig arbetstagare har
emellertid i samband med barns födelse alltid rätt till ledighet under sex
veckor före och sex veckor efter nedkomsten, således oberoende av
anställningstid eller om hon under ledigheten uppbär föräldrapenning eller
inte.

Ledighet i samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två
perioder. Även ledighet i samband med särskild föräldrapenning får delas upp
på två perioder. En arbetstagare har således alltid rätt att dela upp
föräldraledigheten på fyra perioder. Arbetstagaren är dock oförhindrad att
fördela ledigheten på fler perioder, om arbetsgivaren medger detta.

Rätt till ledighet för tillfällig värd av barn tillkommer arbetstagare när
föräldrapenning utgår för sådant ändamål. Sådan föräldrapenning utgår till
förälder som för att ta vård om barn, som inte fyllt tio år, behöver avstå från
förvärvsarbete i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie
vårdare. Denna form av föräldrapenning kan utgå även i en del andra
sammanhang. Ersättningen är begränsad till 12-18 dagar per år beroende på

AU 1977/78:31

antalet barn i familjen. För denna föräldraledighet krävs ingen minsta
anställningstid.

I propositionen föreslås nu en ny lag om rätt till ledighet för vård av barn,
vilken den 1 januari 1979 skall ersätta den gällande. Enligt förslaget skall
föräldrar ges en utökad rätt till ledighet från anställning. En förälder föreslås
få rätt att för vård av barn dels vara helt ledig från anställningen till dess barnet
har uppnått ett och ett halvt års ålder, dels förkorta arbetstiden till tre
fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet uppnått åtta års ålder eller till
den senare tidpunkt då barnet avslutat sitt första skolår. Rätten till ledighet
föreslås bli fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Under tid då
föräldrapenning utgår skall dock alltid rätt till ledighet föreligga. När det gäller
anställningsskyddets utformning m. fl. frågor har lagförslaget i allt väsentligt
samma utformning som den gällande lagen. Beträffande vissa nyheter
återkommer utskottet i det följande.

Den föreslagna lagen skall enligt propositionen ses som en delreform på
familjepolitikens område. Ett led i denna politik utgjordes av den utbyggnad
av föräldraförsäkringen från sju till nio månader som trädde i kraft den 1
januari i år. Den nu föreslagna fristående föräldraledigheten är ett andra steg.
Därutöver planeras ett tredje steg, som skall innefatta en samlad lösning av
frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Utskottet ansluter sig till den föreslagna reformen. Den är ägnad att stärka
småbarnsföräldrars ställning på arbetsmarknaden samtidigt som den ger dem
bättre möjligheter att vara tillsammans med sina barn under den betydelsefulla
tid som barnens tidigaste uppväxtår utgör. Förslaget ansluter i princip till
vad som redan gäller för statligt anställda. Utskottet noterar med tillfredsställelse
att det finns en bred parlamentarisk uppslutning bakom lagförslaget.
Endast vänsterpartiet kommunisterna har i motionen 1770 lagt fram
ändringsförslag beträffande lagförslagets utformning.

Vpk godtar förslaget om rätt till ledighet under barns första 18 levnadsmånader.
Däremot avvisar man tanken på att föräldrar med småbarn skall ha
rätt att förkorta arbetstiden till sex timmar, vilket propositionens förslag
innebär. Motionärerna anser att frågan om förkortad arbetstid inte skall lösas
separat för småbarnsföräldrar. De hänvisar till att vpk i annat sammanhang
föreslagit en allmän sänkning av arbetstiden till sju timmar nu och sex
timmar i början av 1980-talet.

Utskottet konstaterar att riksdagen avvisat en sådan allmän sänkning av
arbetstiden som vpk begär. Det är med förvåning som utskottet noterar att
vpk vill förvägra småbarnsföräldrar och deras barn de ökade möjligheter till
samvaro som propositionen banar väg för.

Vpk har också invändningar mot propositionen på andra punkter.

I propositionen föreslås att ledighet, oavsett om den tas ut som heltidsledighet
eller deltidsledighet, skall få delas upp på högst två perioder per år. Den
som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall vara skyldig anmäla detta till

AU 1977/78:31

arbetsgivaren två månader i förväg. Den som vill avbryta ledighet skall ha rätt
att återgå till arbetet, dock att arbetsgivaren skall underrättas minst en månad
i förväg, om ledigheten var avsedd att pågå längre än en månad.

Vpk anser att det bör räcka med en månads avisering före påkallad ledighet
och att den som vill avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbetet skall kunna
göra det med omedelbar verkan.

De båda aktuella reglerna är betingade av det behov av planering som finns
på arbetsplatserna i samband med att ledighet aktualiseras. Enligt utskottets
uppfattning är de uppställda tidsfristerna en lämplig avvägning av olika
intressen. När det gäller regeln om en månads förvarning för återgång i arbete
bör det framhållas att regeln är motiverad bl. a. med hänsyn till att en vikarie
enligt 15 § lagen om anställningsskydd kan ha rätt att en månad i förväg få
underrättelse om att anställningen upphör. Utskottet avstyrker alltså
motionsyrkandena.

Vpk tar även upp bestämmelserna om ledighetens förläggning. Enligt
lagförslaget skall ledighet förläggas till dag eller dagar som arbetstagaren
begär. Deltidsledighet skall i princip spridas över arbetsveckans samtliga
dagar. När det gäller deltidsledighets förläggning under dagen förutsätts att
frågorna löses genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren
eller genom förhandling enligt medbestämmandelagen. Om parterna
inte kan komma överens bestämmer arbetsgivaren på denna punkt.
Bestämmanderätten är dock begränsad på det sättet att arbetsgivaren inte
utan arbetstagarens samtycke kan förlägga ledigheten till annan tid än
arbetsdagens början eller slut.

I vpk-motionen yrkas att beslutanderätten om ledighetens förläggning i sin
helhet skall tillkomma arbetstagaren.

Som framgår av det anförda är arbetsgivarens bestämmanderätt starkt
beskuren. Om parterna inte kan komma överens är arbetsgivarens beslutanderätt
begränsad till frågan om partiell arbetstidsförkortning skall förläggas
till arbetsdagens början eller slut. Utskottet kan inte finna skäl att ändra
propositionen på denna punkt och avstyrker därför motionsyrkandet. Sedan
lagen varit i kraft en tid får man bedöma hur reglerna om ledighetens
förläggning utfallit i praktiken.

Sammanfattningsvis avstyrker alltså utskottet vpk-motionen i dess
helhet.

Av det tidigare sagda framgår att socialdemokraterna godtar själva
lagförslaget. Det innebär emellertid inte att man kritiklöst accepterar
reformen. I motionen 1776 av Bengt Fagerlund m. fl. (s) förs för det första
fram önskemål om att riksdagen skall fastställa vissa riktlinjer för den
framtida utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Vidare har man synpunkter
på uppföljningen av reformen i skilda hänseenden.

De av socialdemokraterna föreslagna riktlinjerna för utbyggnad av föräldraförsäkringen
innefattar att ersättningstiden successivt förlängs så att den
sammanlagda föräldraledigheten uppgår till tolv månader, att ersättning

AU 1977/78:31

under hela ledigheten utgår enligt inkomstbortfallsprincipen, att rätten till
särskild föräldrapenning knyts till varje barn, att garantinivån för föräldraförsäkringen
höjs, att rätten till föräldrapenning överstigande garantinivån
knyts till individen samt att ersättningstiden fördelas lika mellan föräldrarna
om det inte föreligger särskilda skäl.

De riktlinjer som socialdemokraterna lagt fram för föräldraförsäkringens
framtida utbyggnad har riksdagen prövat så sent som den 29 mars i år med
anledning av en motion som väcktes under allmänna motionstiden. Riksdagen
avslog motionsyrkandet i enlighet med socialförsäkringsutskottets
hemställan (SfU 1977/78:17). Mot bakgrund bl. a. av de vid årsskiftet
genomförda förbättringarna av föräldraförsäkringen och då familjestödsutredningen
inom kort lägger fram förslag om ytterligare utbyggnad av
försäkringen ansåg socialförsäkringsutskottet det inte lämpligt att riksdagen
band sig för ett program för försäkringens framtida utformning.

Sedan den 29 mars i år har det inte inträffat något som föranleder ändrat
ställningstagande. Med hänsyn till det väntade utredningsförslaget och då
regeringen aviserat ytterligare reformer av föräldraförsäkringen måste det
anses direkt olämpligt att nu fatta ett principbeslut om försäkringens
utformning. Riksdagen bör därför avslå det förevarande motionsyrkandet.

Frågan om i vad mån man genom utformningen av ledighetsreglerna skall
påverka fäder att i ökad omfattning ta hand om vården av sina barn är
omdiskuterad. De nuvarande reglerna innebär att föräldrarna inbördes kan
komma överens om hur de skall fördela ledigheten. Socialdemokraterna
syftar med sina principförslag beträffande försäkringen till en styrning av
ledigheten på det sättet att rätten till ersättning görs beroende av att
ledigheten fördelas lika mellan föräldrarna. I lagförslaget finns inte några
regler som innebär skyldighet att fördela ledigheten. Inte heller motionerna
innehåller förslag i den riktningen, men i socialdemokraternas motion liksom
i vänsterpartiet kommunisternas påtalas risken för att ledighetslagen i allt
väsentligt kommer att utnyttjas av mödrarna och att fäderna således inte
kommer att ta det direkta ansvaret för barnens vård i den ökade omfattning
som från många synpunkter är önskvärt. Samma synsätt finns i motionen
1767 av Bonnie Bernström (fp) och Olle Wästberg (fp). Denna motion mynnar
ut i ett yrkande att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att se över vilka
möjligheter det finns att stimulera fäder att ta lika ansvar för barnen som
mödrar. Som en möjlig metod nämns individualisering av föräldraförsäkringen.
I den socialdemokratiska motionen begärs ett riksdagsuttalande om
att reglernas verkningar skall följas noga från jämställdhetssynpunkt och
även med hänsyn till utbyggnaden av samhällets barnomsorg.

Utskottet vill inte förneka att det finns skäl för motionärernas farhågor att
de nya möjligheterna till ledighet till övervägande del kommer att utnyttjas
av mödrarna. Erfarenheterna från föräldraförsäkringen visar visserligen att
män i ökad omfattning tagit ledigt för att ta hand om sina barn, men ännu är
det en lång väg att gå, innan man på ett avgörande sätt ändrat det gamla

AU 1977/78:31

mönstret att det är moderns sak att ta huvudansvaret för barnens vård. Mot
denna bakgrund förutsätter utskottet att den arbetsgrupp som skall tillsättas
för att utvärdera lagen och den reformerade föräldraförsäkringen får som en
av sina huvuduppgifter att bevaka jämställdhetsaspekterna. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att avsikten är att bl. a. arbetsmarknadens parter
skall få representation i arbetsgruppen som dessutom skall samråda med
jämställdhetskommittén. Den information om den nya lagen som förbereds
skall dessutom enligt propositionen särskilt ta sikte på att påverka fäderna att
ta aktiv del i vården av barnen. Med det anförda har utskottet besvarat de
förevarande motionsyrkandena som inte synes behöva föranleda någon
åtgärd.

När det gäller reformens verkningar för utbyggnaden av barnomsorgen bör
det enligt utskottets mening slås fast att den ökade föräldraledigheten inte får
tas som förevändning att dra ned på takten i utbyggnaden av daghem och
fritidshem. Självfallet är behovet av dessa lika stort som tidigare. Ett
huvudsyfte med den aktuella reformen är f. ö. att göra barnens dagliga
vistelse på daghem något kortare. En sådan utveckling är till gagn för både
föräldrar och barn. Den är dessutom ägnad att höja kvaliteten på daghemsvården.

Enligt utskottets mening behövs det inte något initiativ från riksdagen när
det gäller reformens verkningar för barnomsorgen. Utbyggnaden av denna
följs kontinuerligt i socialdepartementet genom en särskild planeringsgrupp.
Motionsyrkandet i den delen bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet tar härefter upp ett yrkande i socialdemokraternas motion att
regeringen skall klarlägga de nya lagreglernas inverkan på förmåner från
socialförsäkringen och andra försäkringar som är knutna till anställningsförhållanden.

Som tidigare antytts förbereds särskilda informationsinsatser om den nya
lagen och den reformerade föräldraförsäkringen. De lokala och centrala
organisationerna på arbetsmarknaden avses få viktiga uppgifter i sammanhanget.

Om den planerade informationen skall bli meningsfull måste den omfatta
förmånsfrågor av den typ som tas upp i motionerna. Det är därför nödvändigt
att regeringen låter utföra en kartläggning av dessa förhållanden. Skulle
denna kartläggning ge vid handen att reglerna bör ändras i något hänseende
förutsätter utskottet att frågan aktualiseras i vederbörligt sammanhang.

När det gäller anställningsskyddet i samband med föräldraledighet räknar
utskottet med att anställningsskyddskommittén tar upp eventuella problem
som uppstår. På samma sätt åligger det 1978 års semesterkommitté att inom
sitt område behandla frågor om föräldraledighet. Kommittén skall enligt sina
direktiv ta ställning till i vad mån den utvidgade föräldraledigheten skall bli
semesterlönegrundande utöver vad som följer av 17 § semesterlagen. Denna
lag bör dock som en följd av den föreslagna föräldraledighetslagen justeras
lagtekniskt redan nu utan att den materiella innebörden av reglerna ändras.

AU 1977/78:31

Utskottet föreslår därför att 17 § ändras på sätt framgår av utskottets
hemställan. Utskottet anser vidare att regeringen bör underrättas om vad
utskottet anfört om kartläggning av effekterna på socialförsäkringsförmåner
m. m.

Utskottet tar till sist i anslutning till informationsfrågorna upp en
anmärkning som riktas mot regeringen i den socialdemokratiska motionen.
Motionärerna påstår ”att propositionen inte förberetts genom ett arbete där de
fackliga organisationerna tagit del utan kommit till genom ett påbud från de
borgerliga partierna”. Motionärerna anser det därför angeläget att statsmakterna
i genomförandestadiet rättar till vad som ”brustit i förberedelsestadiet”.

Av propositionen framgår att den arbetsgrupp som arbetat fram det förslag
som ligger till grund för propositionen hållit kontakt med arbetsmarknadens
parter. Förslaget har därefter på sedvanligt sätt remissbehandlats. Enligt vad
utskottet inhämtat har parterna på arbetsmarknaden haft samma möjligheter
att under hand framföra synpunkter och diskutera alternativ som vid
utarbetandet av andra arbetsrättsliga reformer under senare år. Att det sedan
tillkommer regeringen att fatta beslut om hur lagförslaget skall se ut torde inte
ifrågasättas av någon. Med hänvisning till det anförda tillbakavisar utskottet
den i motionen framförda kritiken. Det finns inte skäl förmoda annat än att
samarbetet när det gäller att genomföra reformen kommer att fungera väl.

Utöver vad som anförts har utskottet inte funnit anledning till något
särskilt uttalande i anslutning till propositionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1770 antar det i
propositionen 1977/78:104 framlagda förslaget till lagom rätt till
ledighet för vård av barn, m. m.,

2. beträffande riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad att
riksdagen avslår motionen 1977/78:1776, yrkandet 1,

3. beträffande uppföljning av reglerna från jämställdhetssynpunkt
m. m. att motionerna 1977/78:1767 och 1977/78:1776, yrkandet
2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4. beträffande kartläggning av socialförsäkringsförmåner m. m.
under ledighetstid att riksdagen med anledning av motionen
1977/78:1776, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen antar följande

AU 1977/78:31

Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrives att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande,
när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i
den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller
om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1976:280)
om rätt till föräldraledighet, dels /
samband med barns födelse eller
adoption i den mån frånvaron icke
överstiger 120 dagar eller, för ensamstående
förälder, 180 dagar, dels för
tillfällig värd av barn,

3. ledighet på grund av risk för
överförande av smitta, om arbetstagaren
är berättigad till ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke överstiger
180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till
semesterlön, om arbetstagaren erhåller
timstudiestöd, inkomstbidrag
eller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349) eller om
utbildningen till väsentlig del avser
fackliga eller med facklig verksamhet
sammanhängande frågor, i den
mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar,

Föreslagen lydelse
17 §

Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande,
när fråga är om

1. ledighet på grund av sjukdom, i
den mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar eller
om frånvaron beror på arbetsskada,

2. ledighet enligt lagen (1978:000)
om rätt till ledighet för värd av barn,
m. m., dels under tid för vilken föräldrapenning
utgår enligt 4 kap. 2 och
7 M lagen (1962:381) om allmän
försäkring i den mån frånvaron icke
överstiger 120 dagar eller, för ensamstående
förälder, 180 dagar, dels
under tid för vilken föräldrapenning
för tillfällig värd av barn utgår enligt 4
kap. 8samma lag,

AU 1977/78:31

Nuvarande lydelse

5. ledighet på grund av sådan i
27 § värnpliktslagen (1941:967) eller
med stöd därav föreskriven tjänstgöring
om högst 60 dagar, som ej är
beredskapsövning och ej heller direkt
ansluter sig till grundutbildning,
eller ledighet på grund av motsvarande
vapenfri tjänst, i den mån
frånvaron under intjänandeåret icke
överstiger 60 dagar, eller

6. ledighet på grund av att arbetstagaren
efter det kalenderår då han
har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring
i civilförsvaret på annan tid än
då civilförsvarsberedskap råder eller
beredskapsövning får anordnas vid
försvarsmakten, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke
överstiger 60 dagar.

Vid tillämpning till s

I frånvaroperiod utfört

Föreslagen lydelse

jmesterlön.

arbete.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

Stockholm den 13 april 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Jan-Ivan Nilsson (c), Torsten Stridsman (c),
Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i
Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s). Elver Jonsson (fp), Frida Berglund (s),
Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta Leijon (s). Rune Johnsson i Mölndal
(c), Sten Svensson (m) och Sune Johansson (s).

Reservationer

Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid
Ludvigsson, Frida Berglund, Anna-Greta Leijon och Sune Johansson (alla s)
har avgivit följande reservationer till betänkandet.

AU 1977/78:31

1. Riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad m. m. (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utskottet
ansluter” och slutar ”lagförslagets utformning” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan betydande principiella och praktiska
invändningar riktas mot lagförslaget. Reformen tillgodoser i första hand
familjer med relativt god ekonomi. Låginkomsttagare och ensamstående
föräldrar har små möjligheter att ta ledigt utan ekonomisk kompensation.
Föräldrar med skiftarbete eller speciella arbetstider kan också ha svårt att
tillgodogöra sig lagens ledighetsregler. Även ur jämställdhetssynpunkt är
lagen diskutabel. Till den frågan återkommer utskottet i det följande.
Generellt sett måste konstateras att analysen av problemen kring utökad
ledighet är bristfällig i propositionen. T rots vad här anförts anser sig utskottet
böra godta lagförslaget då det innebär fördelar för barnfamiljerna som grupp.
En förutsättning för detta ställningstagande är emellertid att reformen snabbt
kompletteras med de ändringar i föräldraförsäkringen som socialdemokraterna
presenterat principerna för och som behandlas längre fram i betänkandet.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”De riktlinjer” och
slutar ”förevarande motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Som framgår av vad tidigare sagts bör riksdagen nu lägga fast de riktlinjer
för föräldraförsäkringens utbyggnad som socialdemokraterna fört fram. En
sådan utbyggnad ger alla föräldrar möjlighet att i ökad omfattning ta hand om
barnen i de tidigaste uppväxtåren. Riktlinjerna innebär också att jämställdhetssträvandena
främjas eftersom rätten till föräldrapenning knyts individuellt
till föräldrarna. Sammanfattningsvis är socialdemokraternas förslag ett
led i en familjepolitik som innebär ökade möjligheter till samvaro mellan barn
och föräldrar och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad att
riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1776, yrkandet 1,
godkänner vad utskottet anfört.

2. Uppföljning av reglerna från jämställdhetssynpunkt (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet vill”
och på följande sida slutar ”därför inte föranleda någon åtgärd” bort ha
följande lydelse:

Som framhållits i motioner av socialdemokrater, folkpartister och vpk är
den föreslagna reformen betänklig ur jämställdhetssynpunkt. Lagens
konstruktion ger inte något stöd för en utveckling i den riktningen att fäder

AU 1977/78:31

tar ökat ansvar för sina barn. Inte heller föräldraförsäkringens nuvarande
utformning främjar en sådan utveckling. Även om en viss attitydförskjutning
skett på senare tid har kvinnorna i allt väsentligt fortfarande kvar sin gamla
roll som huvudansvariga för barn och hem, och detta oavsett om de
förvärvsarbetar.

Enligt utskottets mening är det mycket som talar för att lagstiftaren mera
aktivt bör främja jämställdhetssträvandena. Ett steg i den riktningen skulle
den omkonstruktion av föräldraförsäkringen som socialdemokraterna vill ha
vara. Det bör också övervägas om inte den nu aktuella ledighetslagen i
framtiden kan spela en mera aktiv roll på detta område. Utskottet vill därför
stryka under vikten av att den arbetsgrupp som skall följa upp verkningarna
av lagstiftningen får som huvuduppgift att bevaka jämställdhetsfrågorna.
Gruppen bör även söka skaffa sig en bild av hur utbyggnaden av samhällets
barnomsorg påverkas av de nya reglerna. Självfallet får utbyggnaden av
barnomsorgen inte påverkas negativt av den nu aktuella lagen. Arbetsgruppen
bör därför få i uppdrag att ta erforderliga initiativ så att jämställdhetssträvandena
främjas. Detsamma bör givetvis gälla vid bevakningen av
barnomsorgsfrågorna.

Vad utskottet anfört i nu aktuella hänseenden bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uppföljning av reglerna från jämställdhetssynpunkr
m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78:1767
och 1977/78:1776, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

3. Samarbetet med de fackliga organisationerna vid reformens utarbetande Reservanterna

anser att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar
"Utskottet tar" och slutar "fungera väl" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona vikten av ett nära samarbete med de fackliga
organisationerna när det gäller att föra ut reformen i verkligheten och
utvärdera konsekvenserna av den.

Som framgår av propositionen har de båda stora löntagarorganisationerna
LO och TCO inte fått sina synpunkter tillgodosedda då lagstiftningen
förbereddes. Utskottet noterar att samarbetet med organisationerna på ett
markant sätt skiljer sig från den praxis den socialdemokratiska regeringen
tillämpade då de betydelsefulla arbetsrättsliga lagar som trätt i kraft under
senare år förbereddes. Under förarbetena till dessa skedde en reell samverkan
med de anställdas organisationer.

AU 1977/78:31

Bilaga: Socialforsäkringsutskottets yttrande 1 y

Socialforsäkringsutskottets yttrande
1977/78:1 y

över propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till
ledighet för vård av barn, m. m., såvitt avser lagförslag 1, jämte
motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut den 30 mars 1978 berett
socialförsäkringsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/
78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m. jämte
motioner. Socialförsäkringsutskottet får med anledning härav anföra
följande.

1 propositionen föreslås att föräldrar skall kunna vara helt lediga från sin
anställning för att vårda barn som är under ett och ett halvt år och att de, så
länge de har barn under åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat
sitt första skolår, skall få förkorta sin arbetstid till tre fjärdedelar av normal
arbetstid. Den nya rätten till ledighet skall vara helt fristående från
föräldraförsäkringens förmånsregler. En arbetstagare skall dock alltid ha rätt
till ledighet under tid då föräldrapenning utgår. Departementschefen framhåller
i propositionen att den föreslagna rätten till ledighet för vård av barn
utgör andra steget i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen
och föräldraledigheten för småbarnsföräldrar. Den fortsatta
utbyggnaden planeras omfatta förslag med en samlad lösning av frågorna om
vårdnadsbidrag och en ytterligare utbyggnad av föräldraförsäkringen och
skall enligt uttalande i propositionen ske i den takt som det ekonomiska
utrymmet medger.

I de tre motionerna kritiseras genomgående det förhållandet att den
föreslagna ytterligare ledigheten inte ger någon kompensation för inkomstbortfall.
Härigenom kommer, menar motionärerna i partimotionerna 1770
och 1776 från resp. vpk och s, endast vissa grupper att kunna utnyttja
reformen. I sistnämnda motion och i motionen 1767 av Bonnie Bernström
och Olle Wästberg (båda fp) pekas särskilt på de tveksamma effekter på
jämställdhetssträvandena som bestämmelserna kan komma att få genom att
ledighetsmöjligheterna enligt motionärernas mening i första hand kommer
att utnyttjas av kvinnor. Yrkandet i motionen 1767 går ut på att riksdagen hos
regeringen skall begära förslag om åtgärder för att - inom ramen för
föräldraförsäkringen och de nya möjligheterna till ledighet och förkortad
arbetstid - stimulera fäderna att ta ett ökat ansvar för vården av sina barn.

AU 1977/78:31

Bilaga: Socialforsäkringsutskottets yttrande 1 y

Yrkandet i motionen 1770 innebär bl. a. avslag på propositionens förslag om
förkortad arbetstid, medan motionen 1776 bl. a. innehåller yrkanden om
utbyggnad av föräldraförsäkringen och om kartläggning av frågan om de nya
lagreglernas inverkan på förmånerna inom socialförsäkringen m. m.

Genom den år 1973 genomförda föräldraförsäkringen och den successiva
utbyggnad av denna försäkring som därefter skett harsamhällets ekonomiska
stöd till barnfamiljerna väsentligt förbättrats. Föräldraförsäkringen omfattar
numera ersättningsberättigad ledighet under sex månader i samband med
barns födelse, ytterligare tre månader under tiden t. o. m. barnets första
skolår (särskild föräldrapenning) och härutöver ett antal dagar per år för
tillfällig vård av barn. Såvitt utskottet kan bedöma bör den nu föreslagna
rätten till hel eller partiell ledighet med bevarad anställningstrygghet kunna
medverka till att ett betydande antal föräldrar får möjlighet att ägna mera tid
än f. n. till samvaro med barnen och därmed nedbringa barnens ofta långa
vistelsetider i daghem och familjedaghem. Den utvidgade rätten till ledighet
kan härigenom bli ett värdefullt komplement till den nuvarande föräldraledigheten
som är begränsad till tid då föräldrapenning utgår. De särskilt i
motionen 1776 uttalade farhågorna för att den nya rätten till ledighet skulle
kunna få negativa effekter på jämställdhetssträvandena mellan könen finner
utskottet överdrivna. Med den utformning bestämmelserna givits bör
rimligen även fädernas möjligheter till ökad samvaro med barnen komma att
underlättas. Enligt uttalande i propositionen avser departementschefen att
tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag att - i samråd med jämställdhetskommittén
- utvärdera reformens arbetsmarknadsmässiga konsekvenser
och dess effekter för barn och föräldrar. Gruppen skall också
undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed
sammanhängande föräldraledighet som trätt i kraft den 1 januari i år. Vid
angivna förhållanden finns det enligt utskottets mening inte anledning att
biträda yrkandet i motionen 1770 om avslag på propositionens förslag om
förkortad arbetstid för småbarnsföräldrareller att i nuläget medverka vare sig
till åtgärder av den art som föreslås i motionen 1767 eller till den kartläggning
av frågan om de nya bestämmelsernas inverkan på förmånerna inom bl. a.
socialförsäkringen som begärs i motionen 1776. Med anledning av sistnämnda
yrkande bör erinras om de särskilda insatser för information rörande
den nya lagen som enligt propositionen förbereds inom socialdepartementet.
Denna information kommer enligt vad utskottet inhämtat att göras mycket
omfattande och bl. a. ge upplysning om bestämmelsernas inverkan i olika
avseenden på förmånerna inom bl. a. den allmänna försäkringen.

Det i motionen 1776 framställda yrkandet om utbyggnad av den särskilda
föräldrapenningen är av samma innebörd som ett yrkande i motionen 1977/
78:327. Denna motion har riksdagen - i enlighet med socialförsäkringsutskottets
hemställan i betänkandet 1977/78:17 - avslagit den 29 mars i år.
Utskottet vidhåller sin i nämnda betänkande uttalade uppfattning att

AU 1977/78:31

Bilaga: Socialförsäkringsutskottets yttrande 1 y

riksdagen, i ett läge då den särskilda föräldrapenningen ännu hunnit tillämpas
bara några månader, saknar anledning att binda sig för en omfattande och
kostnadskrävande utbyggnad av denna försäkringsform.

Med det anförda anser utskottet sig böra - från de synpunkter utskottet har
att företräda - förorda att arbetsmarknadsutskottet tillstyrker bifall till
propositionen och avstyrker bifall till motionerna.

Stockholm den 31 mars 1978

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m). Arne
Magnusson (c), Helge Karlsson*(s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj
Pehrsson (c). Eric Marcusson (s). Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Elis
Andersson (c). Christer Nilsson (s), Barbro Engman-Nordin (s)och Marianne
Jönsson (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Ralf
Lindström, Christer Nilsson och Barbro Engman-Nordin (samtliga s) vilka
anser att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 1 med ”1 de” och
slutar på s. 3 med ”till motionerna.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inte bestrida att den i propositionen föreslagna rätten till hel
eller partiell ledighet kan komma att innebära fördelar från trygghetssynpunkt
för vissa anställda. Utskottet anser sig därför böra i nuläget acceptera
förslaget i propositionen. Samtidigt vill utskottet uttala den meningen att
betydande principiella och praktiska invändningar måste riktas mot förslaget.
Den nya ledigheten ger inte ersättning för inkomstbortfall och kommer
därför, såvitt utskottet kan bedöma, att bli av mycket begränsat värde.
Samtidigt som härigenom låginkomsttagare och ensamstående i praktiken
utestängs från möjligheten att utnyttja ledigheten måste det, med hänsyn till
rådande inkomstskillnader mellan män och kvinnor, antas att denna i
familjer med två föräldrar i första hand kommer att utnyttjas av mödrarna.
Förslaget i propositionen kan därför inte sägas tillgodose rimliga krav på
rättvisa mellan olika kategorier föräldrar och det är enligt utskottets mening
inte heller ägnat att skapa några ökade möjligheter för föräldrarna att på
jämlika villkor delta i arbetsliv och vård av barn.

Utskottet vill med hänvisning till det anförda understryka angelägenheten
av att den arbetsgrupp som departementschefen enligt uttalande i proposi -

AU 1977/78:31

Bilaga: Socialförsäkringsutskottets yttrande 1 y

tionen avser att tillsätta noggrant följer upp verkningarna av de nya reglerna
inte bara från arbetsmarknadsmässiga synpunkter utan också reglernas
effekter från jämställdhetssynpunkt och när det gäller utbyggnaden av
barnomsorgen. Utskottet delar också de synpunkter som framförs i motionen
1776 om nödvändigheten att, innan lagstiftningen träder i kraft, klara ut
frågan om de nya bestämmelsernas inverkan på förmånerna inom såväl den
allmänna försäkringen som arbetslöshets- och andra avtalsreglerade försäkringar.

Yrkandet i motionen 1776 om en utbyggnad av föräldraförsäkringen
innebär - om det bifalls - att varje förälder får rätt till en sammanlagd
ersättningsberättigad ledighet under tiden t. o. m. barnens första skolår med
tolv månader för varje barn i familjen. Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig
bakom en sådan utbyggnad, som enligt utskottets mening i väsentligt högre
mån än en ledighet utan ersättning ger även fäderna reella möjligheter till
ökad samvaro med barnen och som därför verkligen är ägnad att tillgodose
sådana jämställdhetssträvanden som utgjorde den egentliga drivfjädern
bakom 1973 års stora föräldraförsäkringsreform.

Med det anförda anser utskottet sig böra - från de synpunkter utskottet har
att företräda - förorda att arbetsmarknadsutskottet tillstyrker bifall till
motionen 1776. Genom ett sådant bifall tillgodoses enligt utskottets mening
också syftet med motionen 1767. Utskottet förordar vidare att arbetsmarknadsutskottet
tillstyrker propositionen och avstyrker bifall till motionen
1770.