Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1977/78:31

med anledning av propositionen 1977/78:104 såvitt angår förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m., jämte motioner

Propositionen 1977/78:104(socialdeparlemenlel) innehåller dels ett förslag lill lag om rätt lill ledighet för vård av barn, m. m., dels ett förslag lill lag om ändring i lagen (1977:630) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

1 detta betänkande behandlas förslaget om rätt till ledighet för vård av barn, m. m., jämte tre motioner, 1977/78:1767, 1770 och 1776, som väckts med anledning av propositionen. Del andra lagförslaget behandlas av socialför-säkringsuiskotlet (SfU 1977/78:24). Socialförsäkringsulskoltet har dessutom avgivit yttrande till arbetsmarknadsutskottet över förslaget om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, SfU 1977/78:1 y, se bilaga.

Propositionen

I propositionen 1977/78:104 har regeringen efter föredragning av statsrådet Gustavsson i samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet, stats­rådet Ahlmark, samt efter inhämtande av yttrande från lagrådet föreslagit atl riksdagen antar följande förslag till lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

1 Riksdagen 1977/78. 18 saml. Nr 31


AU 1977/78:31


 


AU 1977/78:31                                                                      2

1 Förslag till

Lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1   § Arbetstagare har som förälder rätt till ledighet från sin anställning enligt bestämmelserna i denna lag. Sådan rätt har även arbetstagare som är fosterförälder saml arbetstagare som stadigvarande sammanbor med förälder och som är eller har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern,

2   § Avtal som innebär att arbetstagares rättigheter enligt denna lag upphävs eller inskränks är ogiltigt i den delen.

Ulan hinder av första stycket får avvikelse göras från 7 § första stycket och 9 § andra stycket genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Även den närmare tillämpningen av 8 och II §§ får bestämmas genom kollektivavtal som har tillkommit på motsvarande sätt.

Arbetsgivare, som är bunden av kollektivavtal som avses i andra stycket, får tillämpa avtalet även på arbetstagare som ej tillhör den avtalsslulande arbetstagarorganisationen, under förutsättning alt arbetslagaren sysselsätts i arbete som avses med avtalet och ej omfattas av annat tillämpligt kollektivav­tal.

Rätt till ledighet

3§ Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Rätten till hel ledighet gäller till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten lill förkortning av arbetstiden gäller till dess barnet har uppnätt åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

4 § Utöver vad som följer av 3 § har arbetstagare rätt lill hel ledighet under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldrapenning enligt 4 kap, lagen (1962:381) om allmän försäkring och till halv ledighet under tid då arbetstagaren uppbär halv föräldrapenning.

Kvinnlig arbetstagare har vidare rätt till hel ledighet i samband med barns födelse under minst sex veckor före den beräknade lidpunkten för nedkoms-ten och sex veckor efter nedkomsten.


 


AU 1977/78:31                                                          3

5 § Som villkor för rätt lill ledighet gäller, alt arbetstagaren vid ledighetens
början har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex måna­
derna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Vid
beräkning av anställningstid tillämpas 4 ij lagen (1974:12) om anställnings­
skydd.

Det i första stycket angivna villkoret gäller ej för rätt till ledighet under tid då arbetslagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:38 Dom allmän försäkring, eller för rätt lill ledighet som avses i 4 § andra stycket.

Ledighetens förläggning m. m.

6 § Ledighet lär delas upp på högst två perioder för varje kalenderår. Berör
ledigheisperiod mer än ett kalenderår, skall den hänföras till det kalenderår
under vilket ledigheten har påbörjats.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring får delas upp utan hinder av bestämmelserna i första stycket.

7§ Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall, om ej annat föreskrivs i andra stycket, anmäla delta lill arbetsgivaren minst två månader före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. I samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång lid ledigheten är avsedd atl pågå.

Ledighet under tid då arbetstagaren uppbär föräldrapenning för tillfällig vård av barn enligt 4 kap. lagen (1962:381)om allmän försäkring skall anmälas till arbetsgivaren minst en vecka före ledighetens början. Föranleds sådan ledighet av sjukdom gäller dock ej någon anmälningslid.

8 § Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre Qärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetstagarens organisation ej har ägt mm. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgivaren får dock ej utan arbetstagarens samtycke föriägga ledigheten till annan lid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut i fråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetstagaren eller företrädare förarbetsiagaren,skall arbetsgivaren underrätta arbetslagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.


 


AU 1977/78:31                                                                     4

Återgång i arbete

9 § Arbetstagare för avbryta påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma
omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket att återgå i arbete, skall arbetsgivaren underrättas snarast möjligt. Har ledigheten varit avsedd att pågå en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig alt låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter del alt arbetsgivaren har mottagit underrättelsen.

Anställningsskydd

10      § Arbetstagare lär ej sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att
arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till ledighet enligt denna
lag.

Sker uppsägning eller avskedande i strid mot första stycket, skall åtgärden förklaras ogiltig, om arbetstagaren begär del. Därvid skall 34-37 Si?, 39 §saml 41 § första och andra styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

11      § Arbetstagare är ej skyldig atl enbart av det skälet att arbetstagaren begär
eller lar i anspråk rätt till ledighet enligt denna lag vidkännas minskning av de
förmåner som är förenade med anställningen eller försämring av arbetsför­
hållandena i annan mån än som följer av uppehållet i arbetet. Arbetstagare är
ej heller skyldig att av skäl som nu har sagts vidkännas annan omplacering än
sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en
nödvändig följd av ledigheten.

Övriga bestämmelser

12  § Bryter arbetsgivare mot 10 § första stycket skall arbetsgivaren utge, förutom lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren kan vara berättigad till, ersättning för den skada som har uppkommit. Härvid skall 38 § tredje och fjärde styckena saml 40 § lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

13  § Bryter arbetsgivare mot denna lag på annat sätt än som sägs i 10 § första stycket, skall arbetsgivaren till arbetslagaren utge ersättning för uppkommen skada. Vid bedömande om och i vad mån skada har uppstått skall hänsyn tas även till omständigheter av annan än rent ekonomisk betydelse. Om det med hänsyn till skadans storiek eller andra omständigheter är skäligt, kan skadeståndets belopp nedsättas i förhållande till vad som annars skulle ha utgått. Fullständig befrielse från skadeståndsskyldighet kan också medges.


 


AU 1977/78:31                                                          5

1 fråga om anspråk på skadestånd enligt första stycket skall 40 § första och tredje styckena lagen (1974:12) om anställningsskydd tillämpas.

14 § Mål om tillämpningen av denna lag handläggs enligt lagen (1974:37l)om rättegången i arbetstvister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979, då lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet skall upphöra att gälla.

I fråga om ledighet som har påbörjats före ikraftträdandet tillämpas den äldre lagens regler. Skall ledighet påbörjas före den 1 mars 1979 tillämpas i stället för 7 § första stycket motsvarande bestämmelser i den äldre lagen.

Kollektivavtal som avses i 2 § andra stycket kan ingås före ikraftträdan­det.

Motionerna

1977/78:1767 av Bonnie Bernström (fp) och Olle Wästberg i Siockholm (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag lill åtgärder för alt stimulera papporna alt ta ett ökat ansvar för vården av barn inom ramen för föräldraförsäkringen och rätten lill utökad tjänstledighet och förkortad arbetstid.

1977/78:1770 av Lars Werner m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas alt riksdagen beslutar anta lagförslaget med följande ändringar.

Propositionens förslag            Motionärernas förslag

Rätt till ledighet                    Rätt till ledighet


Arbetstagare har rätt till ledighet
    Arbetstagare har rätt till hel ledig-

för vård av barn dels i form av hel     hel för vård av barn till dess barnet ledighet, dels i form av förkortning av     har uppnått ett och ett halvt års ålder, arbetstiden   till  tre  fjärdedelar  av     Arbetstagare har även räit till ledighet normal  arbetstid.   Rätten   till   hel     under tid som särskild föräldrapenning ledighet gäller lill dess barnet har     utgår. uppnått ett och ett halvt års ålder. Rätten till förkortning av arbetstiden gäller till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skol­året.

1* Riksdagen 1977/78. 18 saml. Nr 31


 


AU 1977/78:31


Propositionens förslag Ledighetens förläggning m. m.


Motionärernas förslag Ledighetens förläggning m. m.


7§


Arbetstagare som vill utnyttja sin    Arbetstagare som vill utnyttja sin


rätt till ledighet skall, om ej annat föreskrives i andra stycket, anmäla detta till arbetsgivaren minst två må­nader före ledighetens början eller, om det ej kan ske, så snart som möjligt. 1 samband med anmälan skall arbetstagaren ange hur lång tid ledigheten är avsedd atl pågå.


rätt lill ledighet skall, om ej annat föreskrives i andra stycket, anmäla delta lill arbetsgivaren minst en må­nad före ledighetens början eller, om del ej kan ske, så snart som möjligt. I samband med anmälan skall arbets­tagaren ange hur lång tid ledigheten är avsedd att pågå.


Ledighet under------ någon anmälningslid.


Ledighet skall föriäggas till dag som arbetstagaren begär. Vid för­kortning av arbetstiden lill hälften eller lill tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat.

Arbetsgivaren skall samråda med arbetstagaren beträffande ledighetens förläggning under dagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor, om förhandling med arbetsta­garens organisation ej har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestäm­mer arbetsgivaren i dessa frågor i den mån ej annat har avtalats. Arbetsgi­varen får dock ej utan arbetstagarens samtycke förlägga ledigheten till an­nan tid än arbetsdagens början eller slut.

Har beslut ifråga som avses i andra stycket träffats på annat sätl än genom överenskommelse med arbetstagaren, eller företrädare för arbetstagaren, skall arbetsgivaren underrätta arbets­tagaren om beslutet. Underrättelsen



Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. Vid för­kortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid skall dock förkortningen spridas över arbetsveckans samtliga dagar, om ej särskilda skäl föranleder annat,och förläggas lill lid som arbets­tagaren begär.


 


AU 1977/78:31

Propositionens förslag            Motionärernas förslag

skall om möjligt lämnas senast två veckor före ledighetens början.

Återgång i arbete                  Återgång i arbete

Arbetstagare får----- före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt    Vill arbetstagare utnyttja sin rätt

enligt  första  stycket  att  återgå  i     enligt   första  stycket  att  återgå  i arbete, skall  arbetsgivaren  under-     arbete, skall  arbetsgivaren  under­rättas snarast möjligt. Har ledigheten     rättas snarast möjligt. varit avsedd att pågå en månad eller mer, är arbetsgivaren dock ej skyldig att låta arbetslagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter det att arbetsgivaren har mottagit underrät­telsen.

1977/78:1776 av Bengt Fagerlund m. n. (s) 1 motionen yrkas atl

1.    riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad som anges i motionen,

2.    riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

 

a)   uppföljning av lagreglerna från jämställdhelssynpunkl,

b)  uppföljning av lagreglerna från barnomsorgssynpunkt,

3. riksdagen hos regeringen begär att frågan om de nya lagreglernas
inverkan på förmånerna inom socialförsäkringen m. m. klarläggs.

Utskottet

Sedan länge har vi här i landet en lagstiftning som ger anställningsskydd för den som är ledig från arbetet i samband med barnsbörd m. m. Den nu gällande lagen på området, lagen (1976:280) om rätt lill föräldraledighet, byggdes ut förra året med verkan från den 1 januari i år.

Rätten till föräldraledighet är enligt gällande regler i princip knuten till föräldraförsäkringens förmånssystem. Arbetstagare har rätt till ledighet från anställning under lid då föräldrapenning utgår enligt 4 kap. lagen om allmän försäkring. Föräldrapenning utgår dels i samband med barns födelse eller adoption, dels för tillfällig vård av barn, dels som särskild föräldrapenning. I princip gäller alt föräldrapenning motsvarar den försäkrades sjukpenning, dock lägst 32 kr./dag (garantinivån).


 


AU 1977/78:31                                                          8

Föräldrapenning utgår under högst sex månader / samband med barns födelse eller vid adoption av barn under åtta år. Vid adoption av barn som har fyllt åtta men inte tio år utgår föräldrapenning under högst 45 dagar. Arbetstagare har rätt lill ledighet under lid då föräldrapenning utgår för sådant ändamål. Ledigheten kan tas ut som hel ledighet eller i vissa fall som halv ledighet.

Föräldrarna har rätt lill särskildföräldrapenning under sammanlagt tre månader till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Den särskilda föräldrapenningen utgår, vid såväl hel ledighet som förkortad arbetstid i form av hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning. Var och en av föräldrarna disponerar en och en halv månad av den ersättningstid under vilken den särskilda föräldrapenningen kan utgå. En förälder kan dock avstå från sin rätt till förmån för den andre föräldern. Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt all själv uppbära särskild föräldrapenning under tre månader. Under två månader utgår den särskilda föräldrapenningen på grundval av förälderns aktuella sjukpenning­grundande inkomst, dock lägst garanlinivån. Under den tredje månaden utgår föräldrapenningen i samtliga fall med belopp motsvarande garantinivån eller del därav.

Ledighet i samband med särskild föräldrapenning kan las ut som hel, halv eller fjärdedels ledighet. Förälder har således maximall, utöver de sex månaderna i samband med barns födelse, rätt lill endera tre månaders hel ledighet, sex månaders halviidsledighet eller förkortning av arbetsdagen till tre fjärdedelar av normal arbetstid (vanligtvis sex timmars arbetsdag) under tolv månader. Förälder har rätt att kombinera de olika ledighetsformerna.

En förutsättning för rätt till föräldraledighet är normalt alt arbetstagaren har uppnått en viss anställningstid, nämligen antingen sex månaders sammanhängande anställning fön; ledigheten eller sammanlagt tolv måna­ders anställning under de senaste två åren. En kvinnlig arbetstagare har emellertid i samband med barns födelse alllid rätt lill ledighet under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten, således oberoende av anställningstid eller om hon under ledigheten uppbär föräldrapenning eller inte.

Ledighet i samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två perioder. Även ledighet i samband med särskild föräldrapenning flrdelas upp på två perioder. En arbetstagare har således alltid rätt atl dela upp föräldraledigheten på fyra perioder. Arbetstagaren är dock oförhindrad alt fördela ledigheten på fler perioder, om arbetsgivaren medger detta.

Rätt till ledighet JÖr tillfällig vård av barn tillkommer arbetstagare när föräldrapenning utgår för sådant ändamål. Sådan föräldrapenning utgår lill förälder som för atl ta vård om barn, som inte fyllt tio år, behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Denna form av föräldrapenning kan utgå även i en del andra sammanhang. Ersättningen är begränsad lill 12-18 dagar per år beroende på


 


AU 1977/78:31                                                          9

antalet barn i familjen. För denna föräldraledighet krävs ingen minsta anställningslid.

I propositionen föreslås nu en ny lag om rätt till ledighet för vård av barn, vilken den 1 januari 1979 skall ersätta den gällande. Enligt förslaget skall föräldrar ges en utökad rätt lill ledighet från anställning. En förälder föreslås fä rätt all för vård av barn dels vara helt ledig från anställningen till dess barnet har uppnått ett och ett halvt års ålder, dels förkorta arbetstiden lill tre Ijärdedelarav normal arbetstid till dess barnet uppnått åtta års ålder eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat sitt första skolår. Rätten till ledighet föreslås bli fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Under lid då föräldrapenning utgår skall dock alllid rätt lill ledighet föreligga. När del gäller anställningsskyddels utformning m. fl. frågor har lagförslaget i allt väsentligt samma utformning som den gällande lagen. Beträffande vissa nyheter återkommer utskottet i del följande.

Den föreslagna lagen skall enligt propositionen ses som en delreform på familjepolitikens område. Ett led i denna politik utgjordes av den utbyggnad av föräldraförsäkringen från sju till nio månader som trädde i kraft den 1 januari i år. Den nu föreslagna frislående föräldraledigheten är ett andra steg. Därutöver planeras ett tredje steg, som skall innefatta en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av föräldraförsäkringen.

Utskottet ansluter sig lill den föreslagna reformen. Den är ägnad all stärka småbarnsföräldrars ställning på arbetsmarknaden samtidigt som den ger dem bättre möjligheter all vara tillsammans med sina barn under den betydelse­fulla tid som barnens tidigaste uppväxtår utgör. Förslaget ansluter i princip till vad som redan gäller för statligt anställda. Utskottet noterar med tillfreds­ställelse all det finns en bred parlamentarisk uppslutning bakom lagförslaget. Endast vänsterpartiet kommunisterna har i motionen 1770 lagt fram ändringsförslag beträffande lagförslagets utformning.

Vpk godtar förslaget om rätt till ledighet under barns första 18 levnads­månader. Däremot avvisar man tanken på alt föräldrar med småbarn skall ha rätt att förkorta arbetstiden lill sex limmar, vilket propositionens förslag innebär. Motionärerna anser att frågan om förkortad arbetstid inte skall lösas separat för småbarnsföräldrar. De hänvisar lill atl vpk i annat sammanhang föreslagit en allmän sänkning av arbetstiden till sju timmar nu och sex timmar i början av 1980-talet.

Utskottet konstaterar atl riksdagen avvisat en sådan allmän sänkning av arbetstiden som vpk begär. Det är med förvåning som utskottet noterar att vpk vill förvägra småbarnsföräldrar och deras barn de ökade möjligheter till samvaro som propositionen banar väg för.

Vpk har också invändningar mot propositionen på andra punkter.

1 propositionen föreslås all ledighet, oavsett om den tas ut som heltidsle-dighel eller deltidsledighel, skall få delas upp på högst två perioder per år. Den som vill utnyttja sin rätt lill ledighet skall vara skyldig anmäla detta lill


 


AU 1977/78:31                                                         10

arbetsgivaren två månader i förväg. Den som vill avbryta ledighet skall ha rätt atl återgå lill arbetet, dock all arbetsgivaren skall underrättas minst en månad i förväg, om ledigheten var avsedd all pågå längre än en månad.

Vpk anser alt det bör räcka med en månads avisering före påkallad ledighet och alt den som vill avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbetet skall kunna göra det med omedelbar verkan.

De båda aktuella reglerna är betingade av det behov av planering som finns på arbetsplatserna i samband med atl ledighet aktualiseras. Enligt utskottets uppfattning är de uppställda tidsfristerna en läniplig avvägning av olika intressen. När det gäller regeln om en månads förvarning för återgång i arbete bör det framhållas alt regeln är motiverad bl. a. med hänsyn lill alt en vikarie enligt 15 § lagen om anställningsskydd kan ha rätt alt en månad i förväg fä underrättelse om atl anställningen upphör. Utskottet avstyrker alltså motionsyrkandena.

Vpk lar även upp bestämmelserna om ledighetens förläggning. Enligt lagförslaget skall ledighet föriäggas till dag eller dagar som arbetslagaren begär, Deltidsledighel skall i princip spridas över arbetsveckans samtliga dagar. När del gäller deltidsledighets förläggning under dagen förutsätts att frågorna löses genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetsta­garen eller genom förhandling enligt medbestämmandelagen. Om parterna inte kan komma överens bestämmer arbetsgivaren på denna punkt. Bestämmanderätten är dock begränsad på del sättet alt arbetsgivaren inte ulan arbetstagarens samtycke kan förlägga ledigheten till annan tid än arbetsdagens början eller slut.

1 vpk-motionen yrkas alt beslutanderätten om ledighetens föriäggning i sin helhet skall tillkomma arbetstagaren.

Som framgår av del anförda är arbetsgivarens bestämmanderätt starkt beskuren. Om parterna inte kan komma överens är arbetsgivarens beslutan­derätt begränsad till frågan om partiell arbetstidsförkortning skall förläggas till arbetsdagens början eller slut. Utskottet kan inte finna skäl atl ändra propositionen på denna punkt och avstyrker därför motionsyrkandet. Sedan lagen varit i kraft en lid får man bedöma hur reglerna om ledighetens föriäggning utfallit i praktiken.

Sammanfattningsvis avstyrker alltså utskottet vpk-motionen i dess helhet.

Av del tidigare sagda framgår att socialdemokraterna godtar själva lagförslaget. Del innebär emellertid inte att man kritiklösl accepterar reformen. 1 motionen 1776 av Bengt Fagerlund m. fl. (s) förs för det första fram önskemål om alt riksdagen skall fastställa vissa riktlinjer för den framtida utbyggnaden av föräldraförsäkringen. Vidare har man synpunkter på uppföljningen av reformen i skilda hänseenden.

De av socialdemokraterna föreslagna riktlinjerna för utbyggnad av föräld­raförsäkringen innefattar alt ersältningstiden successivt föriängs så atl den sammanlagda föräldraledigheten uppgår till tolv månader, alt ersättning


 


AU 1977/78:31                                                         11

linder hela ledigheten utgår enligt inkomstbortfallsprincipen, att rätten till särskild föräldrapenning knyts till varje barn, atl garantinivån för föräldra­försäkringen höjs, all rätten till föräldrapenning överstigande garantinivån knyts lill individen saml att ersältningstiden fördelas lika mellan föräldrarna om det inte föreligger särskilda skäl.

De riktlinjer som socialdemokraterna lagt fram för föräldraförsäkringens framtida utbyggnad har riksdagen prövat så sent som den 29 mars i år med anledning av en motion som väcktes under allmänna motionstiden. Riks­dagen avslog motionsyrkandet i enlighet med sociaiförsäkringsutskottets hemställan (SfU 1977/78:17). Mot bakgrund bl. a. av de vid årsskiftet genomförda förbättringarna av föräldraförsäkringen och då familjestödsut-redningen inom kort lägger fram förslag om ytteriigare utbyggnad av försäkringen ansåg socialförsäkringsulskoltet del inte lämpligt atl riksdagen band sig för ett program för försäkringens framtida utformning.

Sedan den 29 mars i år har del inte inträffat något som föranleder ändrat ställningstagande. Med hänsyn lill det väntade utredningsförslaget och då regeringen aviserat ytteriigare reformer av föräldraförsäkringen måste det anses direkt olämpligt atl nu fatta ett principbeslut om försäkringens utformning. Riksdagen bör därför avslå del förevarande motionsyrkandet.

Frågan om i vad mån man genom utformningen av ledighetsreglerna skall påverka fäder all i ökad omfattning la hand om vården av sina barn är omdiskuterad. De nuvarande reglerna innebär atl föräldrarna inbördes kan komma överens om hur de skall fördela ledigheten. Socialdemokraterna syftar med sina principförslag beträffande försäkringen till en styrning av ledigheten på det sättet att rätlen lill ersättning görs beroende av atl ledigheten fördelas lika mellan föräldrarna. I lagförslaget finns inte några regler som innebär skyldighet alt fördela ledigheten. Inte heller motionerna innehåller förslag i den riktningen, men i socialdemokraternas motion liksom i vänsterpartiet kommunisternas påtalas risken för alt ledigheislagen i allt väsentligt kommer atl utnyttjas av mödrarna och att fäderna .således inte kommer att ta det direkta ansvaret för barnens vård i den ökade omfattning som från många synpunkter är önskvärt. Samma synsätt finns i motionen 1767 av Bonnie Bernslröm (fp) och Olle Wästberg (fp). Denna motion mynnar ut i ett yrkande att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag alt se över vilka möjligheter det finns att stimulera fäder att ta lika ansvar för barnen som mödrar. Som en möjlig metod nämns individualisering av föräldraförsäk­ringen. 1 den socialdemokratiska motionen begärs ett riksdagsultalande om att reglernas verkningar skall följas noga från jämställdhetssynpunkt och även med hänsyn lill utbyggnaden av samhällets barnomsorg.

Utskottet vill inte förneka all det finns skäl för motionärernas farhågor alt de nya möjligheterna till ledighet till övervägande de) kommer att utnyttjas av mödrarna. Erfarenheterna från föräldraförsäkringen visar visseriigen att män i ökad omfattning tagit ledigt för alt ta hand om sina barn, men ännu är det en lång väg att gå, innan man på ett avgörande sätt ändrat det gamla


 


AU 1977/78:31                                                         12

mönstret alt del är moderns sak alt ta huvudansvaret för barnens vård. Mot denna bakgrund förutsätter utskottet atl den arbetsgrupp som skall tillsättas för alt utvärdera lagen och den reformerade föräldraförsäkringen får som en av sina huvuduppgifter alt bevaka jämställdhetsaspekterna. Utskottet noterar med tillfredsställelse att avsikten är att bl. a. arbetsmarknadens parter skall få representation i arbetsgruppen som dessutom skall samråda med jämställdhelskommittén. Den information om den nya lagen som förbereds skall dessutom enligt propositionen särskilt ta sikte på att påverka fäderna alt ta aktiv del i vården av barnen. Med det anförda har utskottet besvarat de förevarande motionsyrkandena som inte synes behöva föranleda någon åtgärd.

När det gäller reformens verkningar för utbyggnaden av barnomsorgen bör del enligt utskottets mening slås fast all den ökade föräldraledigheten inte får tas som förevändning atl dra ned på takten i utbyggnaden av daghem och fritidshem. Självfallet är behovet av dessa lika stort som tidigare. Ett huvudsyfte med den aktuella reformen är f ö. att göra barnens dagliga vistelse på daghem något kortare. En sådan utveckling är lill gagn för både föräldrar och barn. Den är dessutom ägnad alt höja kvaliteten på daghems­vården.

Enligt utskottets mening behövs det inte något initiativ från riksdagen när det gäller reformens verkningar för barnomsorgen. Utbyggnaden av denna följs kontinuerligt i socialdepartementet genom en särskild planeringsgrupp. Molionsyrkandel i den delen bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet tar härefter upp ett yrkande i socialdemokraternas motion alt regeringen skall klariägga de nya lagreglernas inverkan på förmåner från socialförsäkringen och andra försäkringar som är knutna till anställningsför­hållanden.

Som tidigare antytts förbereds särskilda informationsinsatser om den nya lagen och den reformerade föräldraförsäkringen. De lokala och centrala organisationerna på arbetsmarknaden avses få viktiga uppgifter i samman­hanget.

Om den planerade informationen skall bli meningsfull måste den omfatta förmånsfrågor av den typ som tas upp i motionerna. Det är därför nödvändigt atl regeringen låter ulföra en karlläggning av dessa förhållanden. Skulle denna kartläggning ge vid handen att reglerna bör ändras i något hänseende förutsätter utskottet att frågan aktualiseras i vederbörligt sammanhang.

När det gäller anställningsskyddet i samband med föräldraledighet räknar utskottet med att anställningsskyddskommitién lar upp eventuella problem som uppstår. På samma sätt åligger det 1978 års semesterkommitté alt inom sitt område behandla frågor om föräldraledighet. Kommittén skall enligt sina direktiv ta ställning till i vad mån den utvidgade föräldraledigheten skall bli semesterlönegrundande utöver vad som följer av 17 § semesteriagen. Denna lag bör dock som en följd av den föreslagna föräldraledighetslagen justeras laglekniskt redan nu utan att den materiella innebörden av reglerna ändras.


 


AU 1977/78:31                                                         13

Utskottet föreslår därför atl 17 § ändras på sätl framgår av utskottets hemställan. Utskottet anser vidare alt regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört om kartläggning av effekterna på socialförsäkringsförmåner m. m.

Utskottet tar till sist i anslutning till informationsfrågorna upp en anmärkning som riktas mot regeringen i den socialdemokratiska motionen. Motionärerna påstår "att propositionen inte förberetts genom ett arbete där de fackliga organisationerna tagit del utan kommit till genom ett påbud från de borgerliga partierna". Motionärerna anser det därför angeläget att statsmak­terna i genomförandestadiel rättar till vad som "brustit i förberedelsestadi­et".

Av propositionen framgåratt den arbetsgrupp som arbetat fram det förslag som ligger till grund för propositionen hållit kontakt med arbetsmarknadens parter. Förslaget har därefter på sedvanligt sätt remissbehandlats. Enligt vad utskottet inhämtat har parterna på arbetsmarknaden haft samma möjligheter alt under hand framföra synpunkter och diskutera alternativ som vid utarbetandet av andra arbelsrättsliga reformer under senare år. Att del sedan tillkommer regeringen atl falla beslut om hur lagförslaget skall se ut torde inte ifrågasättas av någon. Med hänvisning lill del anförda tillbakavisar utskottet den i motionen framförda kritiken. Det finns inte skäl förmoda annat än att samarbetet när del gäller atl genomföra reformen kommer alt fungera väl.

Utöver vad som anförts har utskottet inte funnit anledning lill något särskilt uttalande i anslutning lill propositionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1.     alt riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1770 antar det i propositionen 1977/78:104 framlagda förslaget till lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. m.,

2.     beträffande riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad att riksdagen avslår motionen 1977/78:1776, yrkandet 1,

3.     beträffande uppföljning av reglerna från jämställdhetssynpunkt m. m. att motionerna 1977/78:1767 och 1977/78:1776, yrkandet 2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

4.     beträffande kartläggning av social/örsäkrings/Örmdner m. m. under ledigheistld att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1776, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.     att riksdagen antar följande


 


AU 1977/78:31


14


Förslag till

Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)

Härigenom föreskrives all 17 § semesteriagen (1977:480) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

17!

Frånvaro från arbetet är semester­lönegrundande, när fråga är om

1.   ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under inljänan-deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2.   ledighet enligt lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet, dels / samband med barns födelse eller adoption i den mån frånvaron icke överstiger 120 dagar eller, för ensam­stående förälder, 180 dagar, dels/o/-tillfällig vård av barn.

3, ledighet på grund av risk för
överförande av smitta, om arbetsla­
garen är berättigad till ersättning
enligt lagen (1956:293) om ersättning
åt smittbärare, i den mån frånvaron
under intjänandeåret icke överstiger
180 dagar,

4. ledighet för utbildning, som ej
enligt annan lag medför rätt till
semesteriön, om arbetstagaren er­
håller timsludiestöd, inkomslbidrag
eller vuxenstudiebidrag enligt stu­
diestödslagen (1973:349) eller om
utbildningen till väsentlig del avser
fackliga eller med facklig verksam­
het sammanhängande frågor, i den
mån frånvaron under intjänandeåret
icke överstiger 180 dagar,


Föreslagen lydelse

Frånvaro från arbetet är semester­lönegrundande, när fråga är om

1.   ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under intjänan­deåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,

2.   ledighet enligt lagen (1978:000) om rätt till ledighet for vård av barn, m. m., dels under tid för vilkenföräld-rapenning utgår enligt 4 kap. 2 och Z.fs lagen (1962:381) om allmän försäkring i den mån frånvaron icke överstiger 120 dagar eller, för ensam­stående förälder, 180 dagar, dels uttder tid för vilken föräldrapenning för lillfällig vård av barn utgår enligt 4 kap. 8  samma lag,

3.   ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetsta­garen är berättigad till ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar,

4.   ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semesterlön, om arbetstagaren er­håller timsludiestöd, inkomslbidrag eller vuxenstudiebidrag enligt slu-dieslödslagen (1973:349) eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksam­het sammanhängande frågor, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 180 dagar.


 


AU 1977/78:31


15


 


- lill semesterlön, utfört arbete.

Nuvarande lydelse

5.    ledighet på grund av sådan i 27 S värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgö­ring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning och ej heller di­rekt ansluter sig till grundutbildning, eller ledighet på grund av motsva­rande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, eller

6.    ledighet på grund av att arbets­tagaren efter det kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö­ring i civilförsvaret på annan lid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, i den mån från­varon under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar.

Vid tillämpning -1 frånvaroperiod


Föreslagen lydelse

5.    ledighet på grund av sådan i 27 i; värnpliktslagen (1941:967) eller med stöd därav föreskriven tjänstgö­ring om högst 60 dagar, som ej är beredskapsövning och ej heller di­rekt ansluter sig lill grundutbildning, eller ledighet på grund av motsva­rande vapenfri tjänst, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar, eller

6.    ledighet på grund av att arbets­tagaren efter det kalenderår då han har fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgö­ring i civilförsvaret på annan tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, i den mån från­varon under intjänandeåret icke överstiger 60 dagar.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

Siockholm den 13 april 1978

På arbelsmarknadsutskolleis vägnar EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Jan-Ivan Nilsson (c). Torslen Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Ingrid Ludvigsson (s), Elver Jonsson (fp), Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta Leijon (s), Rune Johnsson i Mölndal (c), Sten Svensson (m) och Sune Johansson (s).

Reservationer

Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Frida Berglund, Anna-Greta Leijon och Sune Johansson (alla s) har avgivit följande reservationer till belänkandet.


 


AU 1977/78:31                                                                    16

1. Riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad m. m. (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar "Utskottet ansluter" och slutar "lagförslagels utformning" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning kan betydande principiella och praktiska invändningar riktas mot lagförslaget. Reformen tillgodoser i första hand familjer med relativt god ekonomi. Låginkomsttagare och ensamstående föräldrar har små möjligheter att ta ledigt utan ekonomisk kompensation. Föräldrar med skiftarbete eller speciella arbetstider kan också ha svårt att tillgodogöra sig lagens ledighelsregler. Även ur jämslälldhetssynpunkl är lagen diskutabel. Till den frågan återkommer utskottet i del följande. Generellt sett måste konstateras att analysen av problemen kring utökad ledighet är bristfällig i propositionen. Trots vad här anförts anser sig utskottet böra godta lagförslaget då det innebär fördelar för barnfamiljerna som grupp. En förutsättning fördetta ställningstagande är emellertid att reformen snabbi kompletteras med de ändringar i föräldraförsäkringen som socialdemokra­terna presenterat principerna för ocli som behandlas längre fram i betänkan­det.

dels atl den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar "De riktlinjer" och slutar "förevarande molionsyrkandel" bort ha följande lydelse:

Som framgår av vad tidigare sagts bör riksdagen nu lägga fast de riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad som socialdemokraterna fört fram. En sådan utbyggnad ger alla föräldrar möjlighet atl i ökad omfattning ta hand om barnen i de tidigaste uppväxtåren. Riktlinjerna innebär också att jämställd­hetssträvandena främjas eftersom rätten till föräldrapenning knyts individu­ellt lill föräldrarna. Sammanfattningsvis är socialdemokraternas förslag ett led i en familjepolitik som innebär ökade möjligheter till samvaro mellan barn och föräldrar och främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för föräldraförsäkringens utbyggnad att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1776, yrkandet 1, godkänner vad utskottet anfört.

2. Uppföljning av reglerna från jämställdhetssynpunkt (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar "Utskottet vill" och på följande sida slutar "därför inte föranleda någon åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som framhållits i motioner av socialdemokrater, folkpartister och vpk är den föreslagna reformen betänklig ur jämställdhetssynpunkt. Lagens konstruktion ger inte någol stöd för en utveckling i den riktningen atl fäder


 


AU 1977/78:31                                                         17

tar ökat ansvar för sina barn. Inte heller föräldraförsäkringens nuvarande utformning främjaren sådan utveckling. Även om en viss attitydförskjutning skett på senare lid har kvinnorna i allt väsentligt fortfarande kvar sin gamla roll som huvudansvariga för barn och hem, och detta oavsett om de förvärvsarbetar.

Enligt utskottets mening är det myckel som talar för att lagstiftaren mera aktivt bör främja jämställdhelssträvandena. Ett steg i den riktningen skulle den omkonslruklion av föräldraförsäkringen som socialdemokraterna vill ha vara. Det bör också övervägas om inte den nu aktuella ledigheislagen i framliden kan spela en mera aktiv roll på detta område. Utskottet vill därför stryka under vikten av att den arbetsgrupp som skall följa upp verkningarna av lagstiftningen får som huvuduppgift atl bevaka jämslälldhetsfrågorna. Gruppen bör även söka skaffa sig en bild av hur utbyggnaden av samhällets barnomsorg påverkas av de nya reglerna. Självfallet får utbyggnaden av barnomsorgen inte påverkas negativt av den nu aktuella lagen. Arbets­gruppen bör därför få i uppdrag att ta erforderliga initiativ så att jämställd­hetssträvandena främjas. Detsamma bör givetvis gälla vid bevakningen av barnomsorgsfrågorna.

Vad utskottet anfört i nu aktuella hänseenden bör regeringen underrättas om.

dels atl utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uppföljning av reglerna från jämslälldhetssynpunkl m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78:1767 och 1977/78:1776, yrkandet 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Samarbetet med de fackliga organisationerna vid reformens utarbe­tande

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar "Utskottet tar" och slutar "fungera väl" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill betona viklen av ett nära samarbete med de fackliga organisationerna när del gäller atl föra ut reformen i verkligheten och utvärdera konsekvenserna av den.

Som framgår av propositionen har de båda stora löntagarorganisationerna LO och TCO inte fått sina synpunkter tillgodosedda då lagstiftningen förbereddes. Utskottet noterar att samarbetet med organisationerna på ett markant sätt skiljer sig från den praxis den socialdemokratiska regeringen tillämpade då de betydelsefulla arbelsrättsliga lagar som trätt i kraft under senare år förbereddes. Under förarbetena till dessa skedde en reell samverkan med de anställdas organisationer.


 


AU 1977/78:31                                                                    18

Bilaga: Socialförsäkringsutskottets yttrande 1 y

Socialförsäkringsutskottets yttrande

1977/78:1 y

över propositionen 1977/78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m., såvitt avser lagförslag 1, jämte motioner

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har genom beslut den 30 mars 1978 berett socialförsäkringsulskoltet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/ 78:104 med förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn, m. m. jämte motioner. Socialförsäkringsutskottet får med anledning härav anföra följande.

I propositionen föreslås att föräldrar skall kunna vara helt lediga från sin anställning för alt vårda barn som är under ett och ett halvt år och alt de, så länge de har barn under åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet avslutat sitt första skolår, skall få förkorta sin arbetstid till tre fjärdedelar av normal arbetstid. Den nya rätten till ledighet skall vara helt frislående från föräldraförsäkringens förmånsregler. En arbetstagare skall dock alltid ha rätt lill ledighet under tid då föräldrapenning utgår. Departementschefen fram­håller i propositionen att den föreslagna rätten till ledighet för vård av barn utgör andra steget i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldra­försäkringen och föräldraledigheten för småbarnsföräldrar. Den fortsatta utbyggnaden planeras omfatta förslag med en samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och en ytteriigare utbyggnad av föräldraförsäkringen och skall enligt uttalande i propositionen ske i den takt som det ekonomiska utrymmet medger.

I de tre motionerna kritiseras genomgående det förhållandel alt den föreslagna ytterligare ledigheten inte ger någon kompensation för inkomsts bortfall. Härigenom kommer, menar motionärerna i partimotionema 1770 och 1776 från resp. vpk och s, endast vissa grupper att kunna utnyttja reformen. 1 sistnämnda motion och i motionen 1767 av Bonnie Bernslröm och Olle Wästberg (båda fp) pekas särskilt på de tveksamma effekter på jämställdhetssträvandena som bestämmelserna kan komma att få genom att ledighetsmöjligheterna enligt motionärernas mening i första hand kopimer att utnyttjas av kvinnor. Yrkandet i motionen 1767 går ut på att riksdagen hos regeringen skall begära förslag om åtgärder för att - inom ramen för föräldraförsäkringen och de nya möjligheterna till ledighet och förkortad arbetstid - stimulera fäderna alt ta ett ökat ansvar för vården av sina barn.


 


AU 1977/78:31                                                        19

Bilaga: Sociaiförsäkringsutskottets yttrande 1 y

Yrkandet i motionen 1770 innebär bl. a. avslag på propositionens förslag om förkortad arbetstid, medan motionen 1776 bl. a. innehåller yrkanden om utbyggnad av föräldraförsäkringen och om karlläggning av frågan om de nya lagreglernas inverkan på förmånerna inom socialförsäkringen m. m.

Genom den år 1973 genomförda föräldraförsäkringen och den successiva utbyggnad av denna försäkring som därefter skett har samhällets ekonomiska stöd lill barnfamiljerna väsentligt förbättrats. Föräldraförsäkringen omfattar numera ersältningsberättigad ledighet under sex månader i samband med barns födelse, ytterligare tre månader under tiden t. o. m. barnets första skolår (särskild föräldrapenning) och härutöver ett antal dagar per är för tillfällig vård av barn. Såvitt utskottet kan bedöma bör den nu föreslagna rätten till hel eller partiell ledighet med bevarad anställningstrygghet kunna medverka lill alt ett betydande antal föräldrar får möjlighet atl ägna mera tid än f n. till samvaro med barnen och därmed nedbringa barnens ofta långa vislelselider i daghem och familjedaghem. Den utvidgade rätlen till ledighet kan härigenom bli ett värdefullt komplement till den nuvarande föräldrale­digheten som är begränsad lill tid då föräldrapenning utgår. De särskilt i motionen 1776 uttalade farhågorna för atl den nya rätten till ledighet skulle kunna få negativa effekter på jämställdhelssträvandena mellan könen finner utskottet överdrivna. Med den utformning bestämmelserna givits bör rimligen även fädernas möjligheter till ökad samvaro med barnen komma atl underiättas. Enligt uttalande i propositionen avser departementschefen att tillsätta en särskild arbetsgrupp med uppdrag att - i samråd med jämställd­hetskommitlén - utvärdera reformens arbelsmarknadsmässiga konse­kvenser och dess effekter för barn och föräldrar. Gruppen skall också undersöka effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande föräldraledighet som trätt i kraft den 1 januari i år. Vid angivna förhållanden finns del enligt utskottets mening inte anledning att biträda yrkandet i motionen 1770 om avslag på propositionens förslag om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar eller att i nuläget medverka vare sig till åtgärder av den art som föreslås i motionen 1767 eller till den kartläggning av frågan om de nya bestämmelsernas inverkan på förmånerna inom bl. a. socialförsäkringen som begärs i motionen 1776. Med anledning av sist­nämnda yrkande bör erinras om de särskilda insatser för information rörande den nya lagen som enligt propositionen förbereds inom socialdepartementet. Denna information kommer enligt vad utskottet inhämtat att göras mycket omfattande och bl. a. ge upplysning om bestämmelsernas inverkan i olika avseenden på förmånerna inom bl. a. den allmänna försäkringen.

Det i motionen 1776 framställda yrkandet om utbyggnad av den särskilda föräldrapenningen är av samma innebörd som ett yrkande i motionen 1977/ 78:327. Denna motion har riksdagen - i enlighet med sociaiförsäkringsut­skottets hemställan i betänkandet 1977/78:17 - avslagit den 29 mars i år. Utskottet vidhåller sin i nämnda betänkande uttalade uppfattning atl


 


AU 1977/78:31                                                        20

Bilaga: Sociaiförsäkringsutskottets yttrande 1 y

riksdagen, i ett läge då den särskilda föräldrapenningen ännu hunnit tillämpas bara några månader, saknar anledning alt binda sig för en omfattande och kostnadskrävande utbyggnad av denna försäkringsform.

Med del anförda anser utskottet sig böra- från de synpunkter utskottet har att företräda - förorda att arbetsmarknadsutskottet tillstyrker bifall till propositionen och avstyrker bifall till motionerna.

Stockholm den 31 mars 1978

På sociaiförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Eric Carlsson (c), Per-Eric Ringaby (m), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson*(s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Eric Marcusson (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c), Christer Nilsson (s), Barbro Engman-Nordin(s)och Marianne Jönsson (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Eric Marcusson, Ralf Lindström, Christer Nilsson och Barbro Engman-Nordin (samtliga s) vilka anser att del avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 1 med "1 de" och slutar på s. 3 med "till motionerna." bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inte bestrida alt den i propositionen föreslagna rätten till hel eller partiell ledighet kan komma att innebära fördelar från irygghelssyn-punkt för vissa anställda. Utskottet anser sig därför böra i nuläget acceptera förslaget i propositionen. Samtidigt vill utskottet uttala den meningen att betydande principiella och praktiska invändningar måste riktas mot förslaget. Den nya ledigheten ger inte ersättning för inkomstbortfall och kommer därför, såvitt utskottet kan bedöma, att bli av mycket begränsat värde. Samtidigt som härigenom låginkomsttagare och ensamstående i praktiken utestängs från möjligheten att utnyttja ledigheten måste del, med hänsyn till rådande inkomstskillnader mellan män och kvinnor, antas atl denna i familjer med två föräldrar i första hand kommer alt utnyttjas av mödrarna. Förslaget i propositionen kan därför inte sägas tillgodose rimliga krav på rättvisa mellan olika kategorier föräldrar och det är enligt utskottets mening inte heller ägnat alt skapa några ökade möjligheter för föräldrarna att på jämlika villkor delta i arbetsliv och vård av barn.

Utskottet vill med hänvisning till det anförda understryka angelägenheten av att den arbetsgrupp som departementschefen enligt uttalande i proposi-


 


AU 1977/78:31                                                        21

Bilaga: Socialförsäkringsutskottets yttrande 1 y

tionen avser att tillsätta noggrant följer upp verkningarna av de nya reglerna inte bara från arbelsmarknadsmässiga synpunkter utan också reglernas effekter från jämslälldhetssynpunkl och när del gäller utbyggnaden av barnomsorgen. Utskottet delar också de synpunkter som framförs i motionen 1776 om nödvändigheten att, innan lagstiftningen träder i kraft, klara ut frågan om de nya bestämmelsernas inverkan på förmånerna inom såväl den allmänna försäkringen som arbetslöshels- och andra avtalsreglerade försäk­ringar.

Yrkandet i motionen 1776 om en utbyggnad av föräldraförsäkringen innebär - om det bifalls - alt varje förälder får rätt lill en sammanlagd ersältningsberättigad ledighet under tiden t. o. m. barnens första skolår med tolv månader för varje barn i familjen. Utskottet kan i allt väsentligt ställa sig bakom en sådan utbyggnad, som enligt utskottets mening i väsentligt högre mån än en ledighet ulan ersättning ger även fäderna reella möjligheter till ökad samvaro med barnen och som därför verkligen är ägnad atl tillgodose sädana jämställdhetssträvanden som utgjorde den egentliga drivfjädern bakom 1973 års stora föräldraförsäkringsreform.

Med del anförda anser utskottet sig böra - från de synpunkter utskottet har alt företräda - förorda atl arbetsmarknadsutskottet tillstyrker bifall till motionen 1776. Genom ett sådant bifall tillgodoses enligt utskottets mening också syftet med motionen 1767. Utskottet förordar vidare all arbetsmark­nadsutskottet tillstyrker propositionen och avstyrker bifall till motionen 1770.