Arbetsmarknadsutskottets betänkande
AU 1977/78: 28
1977/78: 28
med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser för flera
huvudtitlar gemensamma frågor jämte motioner
I propositionen 1977/78: 100, bilaga 3 (budgetdepartementet), behandlas
— efter föredragning av statsrådet Mundebo — för flera huvudtitlar
gemensamma frågor.
Punkterna 1—5 i bilagan har remitterats till arbetsmarknadsutskottet
och punkten 6 till finansutskottet.
I detta betänkande behandlas bilagan i den till arbetsmarknadsutskottet
remitterade delen och i anslutning härtill motionerna 1977/78: 1710
och 1712, båda av Yvonne Hedvall m. fl. (m).
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. fl. frågor
Propositionen
I punkterna 1, 2 och 5 delges riksdagen vad föredraganden anfört i
följande frågor:
1. Den allmänna lönenivån för statsanställda m. m.
2. Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.
5. Praktikanter vid statsmyndigheterna.
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till något uttalande i förevarande
frågor och får därför hemställa
att riksdagen lägger till handlingarna punkterna 1, 2 och 5
i bilaga 3 till propositionen 1977/78: 100.
2. Jämställdhet inom statsförvaltningen
Propositionen
I propositionen redovisas pågående arbete för att främja jämställdhet
mellan kvinnor och män i statsförvaltningen. Riktlinjer för det arbetet
drogs upp genom beslut vid 1975/76 års riksmöte (prop. 173, InU 42).
Riktlinjerna kom senare till uttryck i förordningen (1976: 686) om jämställdhet
mellan kvinnor och män i statlig tjänst och cirkuläret (1976:
687) om arbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst.
Förordningen har senare skärpts genom att myndigheterna ålagts att se
till att det blir en jämn fördelning mellan kvinnor och män när myndigheterna
skall utse företrädare i särskilda organ eller för särskilda upp
1
Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 28
AU 1977/78: 28
2
drag. I övrigt nämns att åtgärder har genomförts för att underlätta
barntillsyn för dem som deltar i statlig personalutbildning i internatform.
Regler för hur tid för föräldraledighet skall räknas till godo vid
tjänstetillsättning kommer att införas.
Enligt förordningen skall myndigheterna årligen rapportera till regeringen
om det jämställdhetsarbete de bedriver. Budgetdepartementet har
i början av detta år gett ut skriften ”Inför jämställdheten 1978”, som
utgör en sammanställning av olika uppslag i myndigheternas redovisningar
i jämställdhetsfrågorna.
Enligt budgetministerns bedömning visar de hittills samlade erfarenheterna
att det behövs ytterligare åtgärder för att stödja och stimulera
jämställdhetsarbetet. Inom hans departement har därför utarbetats ett
handlingsprogram för jämställdhetsarbetet inom den statliga sektom
fram till år 1980, då det är avsett att en samlad utvärdering skall göras.
För att ytterligare stimulera utvecklingen av nya metoder och för att
ekonomiskt kunna stödja olika slag av försöksverksamheter som normalt
inte ingår i myndigheternas uppgifter och inte heller kan finansieras av
dem, förordas att det på statsbudgeten skall föras upp ett nytt anslag,
benämnt Jämställdhet inom statsförvaltningen. Det nya anslaget, beräknat
till 1 milj. kr., begärs under budgetdepartementets huvudtitel (punkten
E 19, s. 128, jfr AU 1977/78: 29).
Motionerna
1977/78:1710 av Yvonne Hedvall m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär
1. att ett avsnitt om jämställdhetens betydelse införs i all statlig chefsutbildning,
2. att något statligt verk åläggs att under en försöksperiod ledigförklara
tjänst, som vid ansökningstidens utgång ej sökts av företrädare för
båda könen, ytterligare en gång, om detta inte framstår som helt meningslöst
eller kan förorsaka betydande olägenheter,
3. att motionen överlämnas till jämställdhetskommittén för beaktande.
1977/78:1712 av Yvonne Hedvall m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen i enlighet med vad som sägs i motionen
1977/78: 1710 hos regeringen begär att offentliga utredningar, statliga
styrelser och andra samhälleliga organ sammansätts så, att rimlig balans
erhålls mellan könen.
Motionärerna konstaterar att debatten om jämställdhetsfrågorna har
pågått en längre tid här i landet, att många positiva förändringar har
skett och att åtskilliga projekt har startats. Fortfarande råder dock på
många områden endast en formell och inte en reell jämställdhet. En rad
frågor har inte diskuterats eller har i vart fall inte fått den grundliga belysning
som behövs för ett definitivt ställningstagande. Motionärerna ger
AU 1977/78: 28
3
17 exempel på sådana frågor under rubrikerna Arbetsmarknad, Hem och
familj, Utbildning, Politik och organisationsliv samt Reklam och massmedia.
Beträffande en under rubriken Utbildning upptagen fråga om inriktningen
av den praktiska yrkesorienteringen för skolelever har motionärerna
framställt särskilt yrkande i motionen 1977/78:1711, som har
remitterats till utbildningsutskottet.
Utskottet
I motionen 1710 och den därtill anknutna motionen 1712 tas upp en
rad frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män. Som motionen 1710
utformats utgör den i själva verket ett program för jämställdhetsarbetets
fortsatta inriktning inom samhällslivet i vid mening. I anslutning härtill
bör påpekas att jämställdhetsfrågor aktualiserats även i andra motioner.
De behandlas av utskottet i betänkandet AU 1977/78: 21 och i senare
sammanhang.
Ur det nämnda programmet bryter motionärerna ut tre särskilda frågor.
De vill sålunda att jämställdhetens betydelse skall införas som ett
moment i all statlig chefsutbildning. Att så bör ske betonades redan av
föredragande statsrådet i prop. 1975/76:173 om kvinnor i statlig tjänst
(s. 29). Föreskrift härom har tagits in i cirkuläret (1976: 687) om arbetet
för jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tjänst. Det ankommer
på utredningen angående den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning
och organisation att ytterligare överväga frågan. Utredningen
väntas avge sitt slutbetänkande inom kort.
Vidare föreslår motionärerna att försök skall göras vid något statligt
verk med förnyat ledigförklarande av tjänster som vid ansökningstidens
utgång inte har sökts av företrädare för båda könen, under förutsättning
att åtgärden inte framstår som meningslös eller kan förorsaka
betydande skada.
Ett motionsyrkande av likartat slag prövades av utskottet i höstas
(AU 1977/78: 5 s. 4). Därvid hänvisade utskottet till det jämställdhetsarbete
som pågår hos myndigheterna mot bakgrund av jämställdhetsförordningen,
jämställdhetscirkuläret och statens personalnämnds anvisningar
i anslutning härtill. Utskottet utgick från att vid de överväganden
som blir aktuella i samband med myndigheternas årliga redovisning av
jämställdhetsarbetets bedrivande även uppslag av den aktuella typen
prövades. Utskottet har samma inställning i dag.
Motionärerna yrkar också att offentliga utredningar, statliga styrelser
och andra samhälleliga organ skall sammansättas med rimlig balans
mellan könen. I den nämnda skriften Inför jämställdheten 1978 (s. 47)
finns under rubriken ”Uppdragen till männen i åtta fall av tio” en kort
men belysande sammanställning av hur uppdragen är fördelade på
kvinnor och män i riksdag, regering, statliga utredningar, styrelser,
Kartong: S. 5, i klämmen Står: punkten 5 Rättat till: punkten 4
AU 1977/78: 28
4
nämnder, delegationer m. m. De siffror som redovisas ger klart vid handen
att fortfarande mycket återstår att göra. Ett steg på vägen mot en
bättre fördelning utgör den ändring av jämställdhetsförordningen som
anmäls i propositionen. Ändringen innebär, som ovan nämnts, att myndigheterna
har ställts inför ett skärpt krav på att de skall se till att det
blir en jämnare fördelning mellan kvinnor och män när företrädare för
myndigheten skall utses till särskilt organ eller uppdrag. Utskottet har
vidare inhämtat att man inom statsrådsberedningen överväger åtgärder
för en bättre balans mellan kvinnor och män inom kommittéväsendet.
Det bör i sammanhanget erinras om att ledamöter m. fl. i de av motionärerna
berörda organen som regel tillsätts av regeringen eller vederbörande
statsråd i enlighet med inhämtade förslag. Det framstår därför
som angeläget att de politiska partierna samt fackliga, näringslivs- m. fl.
organisationer beaktar jämställdhetsaspekten vid sina nomineringar av
ledamöter m. fl.
Övriga av motionärerna framförda synpunkter på jämställdhetsarbetets
bedrivande utgör till stor del uppslag som bör kunna aktualiseras
inom jämställdhetskommittén utan särskilt initiativ från riksdagens sida.
Eftersom motionärerna i flera punkter tagit upp könsrollsfrågor inom
utbildningsväsendet, vill utskottet därutöver erinra om dels projektet
Könsrollerna i skolan som sedan 1970-talets början bedrivs av skolöverstyrelsen,
dels det av universitets- och högskoleämbetet förra året utarbetade
handlingsprogrammet Förändring för jämställdhet. Programmet
omfattar åtgärder som rör den grundläggande utbildningen och
forskarutbildningen. En annan viktig punkt i programmet är forskning
kring jämställdhetsfrågor.
På grund av det ovan anförda finner utskottet det inte vara påkallat
för riksdagen att ta något initiativ på grund av motionerna 1710 och
1712, som alltså inte bör föranleda någon åtgärd.
Propositionens redovisning för jämställdhetsarbetets bedrivande inom
statsförvaltningen föranleder — utöver vad ovan sagts — inte vidare
yttrande från utskottets sida.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen lägger till handlingarna punkten 3 i bilaga 3 till
propositionen 1977/78: 100,
2. att motionerna 1977/78: 1710 och 1977/78: 1712 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.
3. Personaladministrativa informationssystem
Propositionen
I propositionen föreslås att riksdagen skall godkänna vad föredragande
statsrådet förordat om ansvaret för de personaladministrativa informationssystemen.
AU 1977/78: 28
5
De system som behandlas i propositionen är ett generellt löneuträkningssystem
för statsförvaltningen (SLÖR), ett system för automatiserad
matrikelföring och pensionsuträkning m. m. (MP) samt ett personaladministrativt
informationssystem (PI), det sistnämnda avsett att ersätta
ett tidigare liknande system, det s. k. OPAI-systemet, som används
i samband med omlokaliseringen av statlig verksamhet.
De frågor som tas upp i propositionsbilagan gäller vilken myndighet
som skall vara huvudman för SLÖR och MP och var datordriften skall
förläggas. Det förordas i propositionen att statens personalpensionsverk
i fortsättningen skall ha ansvaret inte bara för MP utan även för SLÖR
och att datordriften av dessa två system och av PI förläggs till datamaskincentralen
för administrativ databehandling (DAFA).
Utskottet
Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot propositionens
förslag utan hemställer
att riksdagen godkänner vad i propositionen 1977/78: 100, bilaga
3, punkten 4, förordats om ansvaret för de personaladministrativa
informationssystemen.
Stockholm den 30 mars 1978
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER
Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson
(c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson
(s), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Pär Granstedt (c),
Frida Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta Leijon (s),
Rune Johnsson i Mölndal (c), Sune Johansson (s) och Lars Ulander (s).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1578 7B00S8
.
■ ‘Jt' ' • - Vfiyr-^rh i,-!. ■. Lm,
! '. . :Vi !• iiL '3 *: ' Kt ' I!.
• .. '#•"'<? • '}( ■ A ■ ' ? v \ :
! . ; ; • • ’i
a .j ' .
• ■ ■ i
.
' ■ .1 . ': : I • :• l ■ 1 , :
i'i - ' ■ • ' "■ . : ir :
• Kinv.id
J?3U I ,7 ! =
" 1 ■ " '■ ' : • ■ •
■ tsH '■' < »o* i otnr > .
■< .. • ' •
i i •!./ :!U • : o:; • k; .■ <