AU 1977/78: 22

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78: 22

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller Invandring
m. m. jämte motioner

I betänkandet behandlas i propositionen 1977/78: 100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet)
efter föredragning av statsrådet Ullsten
gjorda framställningar om anslag under avsnitt D. Invandring m. m. I
anslutning till propositionen tar utskottet upp åtta motioner.

Propositionen

Regeringen har föreslagit att riksdagen för budgetåret 1978/79 skall

1. till Statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 35 556 000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 70 425 000
kr.,

3. till Åtgärder för invandrare anvisa ett reservationsanslag av
9 950 000 kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 300 000 kr.

Motionerna

1977/78: 311 av Daniel Tarschys m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om ändring av 6 § lagen (1976:
469) om svenskt medborgarskap enligt följande:

Nuvarande lydelse

6 § Utlänning, som

1. fyllt aderton år;

2. sedan fem år eller, i fråga om
dansk, finländsk, isländsk eller
norsk medborgare, sedan två år har
hemvist här i riket; samt

3. för en hederlig vandel, kan på
ansökan upptagas till svensk medborgare
(naturaliseras). Fråga om
naturalisation prövas av den centrala
utlänningsmyndighet som avses
i 3 § utlänningslagen den 30
april 1954 (193).

Finnes det

Föreslagen lydelse

6 § Utlänning, som

1. fyllt aderton år;

2. sedan fyra år eller, i fråga om
dansk, finländsk, isländsk eller
norsk medborgare, sedan två år har
hemvist här i riket; samt

3. för en hederlig vandel, kan
på ansökan upptagas till svensk
medborgare (naturaliseras). Fråga
om naturalisation prövas av den
centrala utlänningsmyndighet som
avses i 3 § utlänningslagen den 30
april 1954 (193).
aderton år.

1 Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 22

AU 1977/78: 22

1977/78: 829 av Lars Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av
lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning
för invandrare, innebärande

a) att ett kollektivt avgiftssystem införes för företagens utgifter för
svenskundervisning,

b) att invandrarna vid första anställningsdagen informeras om sina
rättigheter,

c) att företag, som anställer invandrare som enligt lagen har rätt till
undervisning, senast inom 30 dagar skall ha påbörjat densamma,

d) att påföljdsbestämmelserna skärps i enlighet med vad som anförts
i motionen,

e) att bestämmelsen om möjligheten att minska antalet undervisningstimmar
till 160 utgår ur lagen,

f) att undervisningen förläggs till ordinarie dagarbetstid,

2. att riksdagen uttalar sig för en snabbutredning för att utvärdera
effekten av det knappt tilltagna timantalet för svenskundervisning, vilket
lagen stadgar,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att
även vuxna invandrare utan anställning får rätt till svenskundervisning
med timersättning, finansierad genom det under punkt 1 a) nämnda avgiftssystemet.

1977/78: 833 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att under propositionen 1977/78: 100 bil. 15 punkten D. 1 Statens
invandrarverk anslå 40 175 000 kr.,

2. att under samma bilaga punkten D. 2 Åtgärder för flyktingar anslå
78 000 000 kr.,

3. att under samma bilaga punkten D. 3 Åtgärder för invandrare anslå
4 805 000 kr., utöver vad som föreslås i propositionen,

4. att under samma bilaga punkten D. 4 översättningsservice anslå
905 000 kr.

1977/78: 879 av Lars Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen

1. uttalar sig för de i motionen angivna riktlinjerna, innebärande att
i kommittéer, utredningar och arbetsgrupper där den zigenska folkgruppens
förhållanden diskuteras denna bör vara representerad,

2. beslutar att anslaget under bil. 15 arbetsmarknadsdepartementet D 3.
Åtgärder för invandrare p. 1 och 2 höjs ytterligare med 2 000 000 kr. i
syfte att trygga Invandrartidningens fortsatta utgivning med oförändrad
omfattning och kvalitet samt att ytterligare höja bidraget till invandrarorganisationemas
verksamhet,

AU 1977/78: 22

3. beslutar att under bil. 15 arbetsmarknadsdepartementet D 3. Åtgärder
för invandrare uppta särskilda bidrag till Stockholms finska zigenarförening
och Zigenarflyktingarnas förening i Sverige om vartdera
200 000 kr.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1977/78: 877.

1977/78:1327 av Ingegärd Fraenkel (fp) och Karl-Erik Strömberg (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn
av invandrarkvinnornas situation samt en ändring av gällande regler när
det gäller kvinnliga tolkar.

1977/78:1334 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning till tryggande
av invandrares rätt att hos myndighet använda sitt modersmål, i
enlighet med vad som i motionen anförts,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning till tryggande
av invandrares rätt till tolk i förhållandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare,

3. att riksdagen uttalar att riksdagen förutsätter att i förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetstagare i första hand godkända tolkar skall anlitas,

4. att riksdagen uttalar att alla statliga och landstings- och kommunala
myndigheter skall anlita godkända tolkar samt att staten anslår medel
för att anställa sådana.

1977/78:1335 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att åtgärder
vidtas för att skapa ett korrekt underlag för informationen till invandrarna
genom en kartläggning av de olika språkgruppernas storlek.

1977/78:1651 av Ylva Annerstedt (fp)

I motionen yrkas att riksdagen anhåller att regeringen tillsammans med
berörda myndigheter utarbetar en beredskapsplan för insatser vid spontan
invandring.

Invandringens omfattning

Invandringen till Sverige har under tidigare år varit starkt konjunkturbunden.
Detta mönster har emellertid brutits under de två senaste åren.
Trots lågkonjunkturen har nettoinvandringen ökat. Under år 1977 uppgick
den till ca 23 000 personer.

Utvecklingen under perioden 1971—1977 framgår av följande diagram: -

AU 1977/78: 22

Invandring av utländska medborgare, 1 OOO-tal personer

Bruttoinvandring Nettoinvandring

40 ;

30 ’

20 .

10 .

-10

1971 72 73 74 75 76 77 1971 72 73 74 75 76 77

Utskottet

Statens invandrarverk

Invandrarverket är organiserat i fem byråer: tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån,
samordningsbyrån, informationsbyrån och administrativa
byrån. Dessutom finns en registerenhet. Till verket är t. v. knutet utlänningsnämndens
kansli. Antalet tjänster vid verket uppgår under innevarande
budgetår till 262.

Antalet vid verket icke avgjorda ärenden om rätt att vistas här i landet
ökade dramatiskt under år 1976 och uppgick i början av 1977 till ca
21 000. Man lyckades emellertid vända denna utveckling, och f. n. uppgår
ärendebalansen till ca 8 000. Handläggningstiderna är dock otillfredsställande
långa. Enligt statsrådet Ullsten finns det dock skäl som
talar för en gynnsam utveckling i fortsättningen. Bl. a. framhåller han
att den nyanställda personalen med tiden bör bli allt effektivare. Vidare
hänvisar statsrådet till propositionen 1977/78: 90 med förslag till ändringar
i bl. a. utlänningslagen, vilka syftar till att förkorta handläggningstiderna.

Invandrarverket får nästa budgetår sex nya tjänster enligt regeringens
förslag. Anslaget till verket föreslås öka med 4 555 000 kr. Ökningen avser
förutom personalkostnader bl. a. kostnader för lokaler och automatisk
databehandling.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motionen 833 att invandrarverket
skall få de resurser verket begärt. Det innebär 27 nya tjänster och ca
4,6 milj. kr. utöver regeringens förslag. Enligt motionärerna är det inkonsekvent
av regeringen att inte godta verkets anslagskrav mot bakgrund av
att man även i fortsättningen får räkna med en betydande invandring till
vårt land.

Utskottet biträder propositionens förslag. Det finns anledning att avvakta
resultatet av den aktuella reformen när det gäller utlänningsärendenas
handläggning innan man tar ställning till personalorganisationens
storlek på längre sikt. Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

30 .

20 .

10-

0 .
-10

AU 1977/78: 22

Åtgärder för flyktingar

Från anslaget betalas utgifterna för det i programbudgeten för AMS
upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Programmet består av
delprogrammen överföring av flyktingar och Omhändertagande av flyktingar.
Anslagets fördelning på olika poster framgår av följande sammanställning.

	Utgift	Anslag	Beräknad ändring
	1976/77	1977/78	1978/79
			AMS Föredra-
			ganden
1. Överföring av
flyktingar	2 970 000	3 750 000	+ 550 000 + 375 000
2. Omhändertagande
av flyktingar	96 391 000	60 450 000	+ 9 950 000 +2 550 000
3. Förvaltnings-
kostnader	2 677 000	2 800 000	+ 500 000 + 500 000
	102 038 000	67 000 000	+ 11 000 000 +3 425 000

I propositionen räknar statsrådet med en organiserad överföring av
ca 1 250 flyktingar under nästa budgetår, dvs. en i förhållande till innevarande
budgetår oförändrad nivå. Sammantaget föreslås en ökning av
anslaget med ca 3,4 milj. kr. till totalt ca 70,4 milj. kr.

Som framgår av sammanställningen har AMS begärt en ökning av anslaget
med 11 milj. kr. till 78 milj. kr. I motionen 833 av Lars Werner
m. fl. (vpk) föreslås att verket får begärda medel.

Utskottet biträder propositionens förslag till medelsanvisning och avstyrker
följaktligen motionen i motsvarande del.

Utskottet tar i det här sammanhanget upp motionen 1651 av Ylva
Annerstedt (fp) om en bättre beredskap hos myndigheterna för att möta
framtida spontan invandring av större omfattning. Motionären vill att
regeringen tillsammans med berörda myndigheter skall utarbeta en beredskapsplan
för insatsen vid spontan invandring av större format.

Den av motionären aktualiserade frågan har redan tagits upp i regeringens
kansli. En arbetsgrupp inom arbetsmarknadsdepartementet utreder
f. n. frågor om flyktinguttagning och flyktingarnas omhändertagande
i Sverige och prövar därvid uppslag av den typ motionären för
fram. Resultatet av arbetsgruppens arbete beräknas föreligga redan under
våren. Motionen behöver således inte föranleda någon åtgärd.

Åtgärder för invandrare

I propositionen föreslås att riksdagen till Åtgärder för invandrare för
budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 9 950 000 kr.

Från anslaget utgår bidrag för att täcka underskott hos den stiftelse som

AU 1977/78: 22

ger ut Invandrartidningen. Vidare bekostas från anslaget sådana åtgärder
i övrigt till förmån för invandrare och språkliga minoriteter för vilka
medel inte står till förfogande i annan ordning.

Anslagsberäkningen för de under anslaget ingående posterna redovisas
i följande sammanställning.

		1977/78	Beräknad ändring 1978/79
			Invandrar-	Föredra-
			verket1	ganden
1. Bidrag till stiftelsen
	Invandrartidningen	2 625 000	+ 865 000	+ 200 000
2.	Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers
	verksamhet	2 200 000	+ 1 150 000	+ 225 000*
3.	Bidrag till avgränsade projekt
	m. m.	2 100 000	+1 900 000	+ 1 000 000
4.	Informationsverksamhet	1 300 000	+ 915 000	+ 300 000
5.	Bidrag till informationsverk-samhet avseende svenskunder-
	visning för invandrare	500 0005	+ 1 200 000	- 500 000*
		8 725 000	+ 6 030 000	+ 1 225 000

1 Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

’ Från anslagsposten har 75 000 kr. avseende bidrag till Riksförbundet Invandrarnas
Kulturcentrum förts över till anslag under nionde huvudtiteln.

* Härutöver har 500 000 kr. anvisats på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1977/78.

* 500 000 kr. har forts över till anslag under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Invandrartidningen kommer f. n. ut med ca 45 nummer per år på fem
språk utöver svenska. Prenumerationsavgiften som tas ut har den 1 april
1977 höjts från 15 kr. till 20 kr. per helår. Tidningens upplaga uppgår f. n.
till ca 48 500 exemplar, varav ca 23 000 avser den svenska editionen.

Stiftelsen ger som komplement till tidningen ut en månadsbulletin på
högst sju språk som inte täcks av den övriga tidningsverksamheten. Bulletinens
upplaga uppgår f. n. till ca 14 500 exemplar och sänds ut kostnadsfritt
till den som anmält sitt intresse.

För att täcka underskott på tidningsutgivningen utgår statsbidrag.
Bidraget från staten utgör 2 625 000 kr. under innevarande budgetår. I
likhet med tidigare år begär stiftelsen att bidraget skall höjas för att bl. a.
göra det möjligt att utvidga de finska och grekiska utgåvorna samt att ge
ut ytterligare två språkeditioner. För särskilda informationsinsatser vid
oförutsedd flyktinginvandring till Sverige begär stiftelsen dessutom
150 000 kr. Stiftelsen begär totalt 865 000 kr. i anslagsökning inför nästa
budgetår.

I propositionen föreslås en uppräkning av bidraget till stiftelsen med
200 000 kr. till sammanlagt 2 825 000 kr.

Vänsterpartiet kommunisterna har i partimotionema 833 och 879 yrkat
att till tidningen skall utgå det belopp stiftelsen begärt.

AU 1977/78: 22

Utskottet utgår från att tidningen med regeringens förslag till bidragsökning
kan fortsätta att komma ut i nuvarande omfattning. Utskottet är
f. n. inte berett att biträda förslag om att verksamheten skall byggas ut.
Propositionen godtas alltså på denna punkt och motionsyrkandena avstyrks.

Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet utgår
till föreningar som är att anse som riksorganisationer och vilkas huvudsakliga
verksamhet är förlagd till Sverige. Som ytterligare villkor gäller
att organisationen skall vara demokratiskt uppbyggd och själv svara för
en del av kostnaderna för verksamheten.

I budgetpropositionen föreslås för nästa budgetår att anslagsposten
skall ökas med 225 000 kr. till totalt 2 425 000 kr. Härtill kommer att i
förhållande till innevarande budgetår ytterligare 75 000 kr. kommer att
stå till förfogande då ett tidigare bidrag till Riksförbundet Invandrarnas
Kulturcentrum förts över till ett anslag på utbildningsdepartementets
huvudtitel.

Invandrarverket har begärt att anslagsposten inför nästa budgetår skall
tillföras 1 150 000 kr. utöver nuvarande medelstilldelning. Vänsterpartiet
kommunisterna föreslår i partimotionerna 833 och 879 att verket skall
få detta belopp.

Utskottet anser sig inte kunna gå utöver regeringens förslag och avstyrker
följaktligen motionsyrkandena.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 879 av Lars Werner
m. fl. (vpk) om zigenarna. Motionärerna vill att Stockholms finska zigenarförening
och Zigenarflyktingarnas förening i Sverige från anslaget
Åtgärder för invandrare skall få vardera 200 000 kr. Dessutom vill motionärerna
att riksdagen skall uttala sig för att den zigenska folkgruppen
skall vara representerad i utredningar som berör dess förhållanden.

Utskottet behandlade liknande yrkanden från vänsterpartiet kommunisterna
förra året (AU 1976/77: 22). När det gäller frågan om anslag till
de båda zigenska organisationerna framhöll utskottet att det bör ankomma
på invandrarverket att göra erforderliga prioriteringar vid fördelning
av tillgängliga medel. Med hänvisning härtill avstyrkte utskottet yrkandet.
Utskottet har samma inställning i dag. Det kan tilläggas att zigenarföreningar
även finns i Södertälje och Västerås och att föreningsbildningar
påbörjats i ett pär andra kommuner.

När det sedan gäller frågan om zigensk representation i utredningar
m. m. utgick utskottet förra året från att samråd etableras då denna grupps
förhållanden berörs i utredningssammanhang. Utskottet ansåg det därför
inte påkallat med något uttalande av riksdagen. Det finns inte anledning
att inta annan ståndpunkt i dag. Det finns f. ö. flera exempel på utredningar
m. m. där zigenare ingår som ledamöter i arbetsgrupper eller referensgrupper.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 879 i
den aktuella delen.

AU 1977/78: 22

Bidrag till avgränsade projekt kan tilldelas bl. a. invandrar- och minoritetsorganisationer,
trossamfund, svenska ideella organisationer och institutioner
och fackliga organisationer. I propositionen föreslås att anslagsposten
skall höjas med 1 milj. kr. Invandrarverket har i anslagsframställningen
begärt ytterligare 900 000 kr. till detta ändamål. Lars
Werner m. fl. (vpk) ställer sig bakom den begäran i motionen 833.

Regeringens förslag innebär att bidragsposten till avgränsade projekt
höjs med inemot 50 %. Utskottet anser sig inte kunna gå längre och
avstyrker följaktligen motionen i motsvarande del.

Invandrarverkets informationsverksamhet omfattar bl. a. upplysning
till svenskar om invandringen och dess olika aspekter i syfte att öka förståelsen
för invandrarna hos den svenska befolkningen. Detta sker inom
ramen för ett informationsprojekt som benämns ”Svenska paketet”. Verket
planerar även att på olika sätt stimulera till samverkan mellan svenskar
och invandrare inom några bostadsområden, särskilt i vad gäller
barn och ungdom.

Propositionens förslag innebär att anslagsposten höjs med 300 000 kr.
till 1,6 milj. kr. Invandrarverket har begärt ytterligare 615 000 kr. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag. Detta ställningstagande innebär att utskottet
avstyrker ett yrkande i vpk:s motion 833 som även på denna punkt
gjort verkets förslag till sitt.

I det här sammanhanget tar utskottet även upp motionen 1335 av Rolf
Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk). Motionärerna vill nämligen att
de olika språkgruppernas storlek skall kartläggas i syfte att erhålla ett
korrekt underlag för informationen till invandrarna. Enligt motionärerna
saknas f. n. statistik över språkgruppernas storlek i Sverige.

Expertgruppen för invandringsforskning — EIFO — fick i september
1976 regeringens uppdrag att lägga fram förslag om hur man i Sverige
skall kunna statistiskt belysa förekomsten och användningen av andra
språk än svenska som modersmål eller hemspråk. För detta ändamål har
EIFO tillsatt en särskild arbetsgrupp som samarbetar med statistiska
centralbyrån. Det kan också nämnas att statistiska centralbyrån i samarbete
med skolöverstyrelsen sammanställer en årlig statistik över hemspråk
för sin planering av undervisningen av invandrarbarn.

Med hänvisning till det kartläggningsarbete som sålunda pågår bör
motionen inte föranleda någon åtgärd.

I budgetpropositionen anges slutligen i detta avsnitt att bidrag till informationsverksamhet
avseende svenskundervisning för invandrare, som
f. n. utgår från anslaget Åtgärder för invandrare, fr. o. m. nästa budgetår
kommer att betraktas som en del av övrig uppsökande verksamhet på arbetsplatserna
för information om studiemöjligheter. Under utbildningsdepartementets
huvudtitel har 500 000 kr. beräknats för information om
svenskundervisning för invandrare.

AU 1977/78: 22

Översättningsservice

Från anslaget betalas de kostnader för invandrarverkets språksektions
verksamhet som inte täcks av intäkter.

Verksamheten vid språksektionen har utretts inom verket, och förslag
har lagts fram om verksamhetens framtida inriktning. Förslaget har kritiserats
av flera remissinstanser. Bl. a. har man ansett att frågan om
språksektionens framtida verksamhet bör ses i ett vidare perspektiv än
vad som har skett i verkets utredning. Föredragande statsrådet delar
denna uppfattning och anser också att delar av förslaget bör tas upp i
samband med behandling av en tolkutredning som universitets- och
högskoleämbetet gjort.

Mot den angivna bakgrunden föreslås att anslaget förs upp med oförändrat
belopp, dvs. 300 000 kr.

Invandrarverket hade begärt en ökning av medelstilldelningen med
605 000 kr. till 905 000 kr. I motionen 833 av Lars Werner m. fl. (vpk)
yrkas att anslag beviljas enligt verkets förslag.

Utskottet delar propositionens uppfattning att frågan om språksektionens
framtida verksamhet bör prövas ytterligare. Utskottet tillstyrker
mot denna bakgrund den i propositionen föreslagna medelstilldelningen.
Det aktuella motionsyrkandet avstyrks följaktligen.

Övriga frågor

Lagregler om rätt för invandrare till undervisning i svenska finns sedan
några år tillbaka. Vid 1972 års riksdag (prop. 100, InU 27) antogs lagen
om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
(SFS 1972: 650). Lagen trädde i kraft den 1 juli 1973 och var
till en början tillämplig på invandrare som börjat sin första anställning
här i landet efter utgången av år 1972. Invandrare som anlänt till riket
efter den tidpunkten fick rätt till ledighet från arbetet och lön för att delta
i svenskundervisning i 240 timmar. Rätten till ledighet kan begränsas
genom avtal, och undervisningen förläggs i så fall till fritid. Oavsett om
undervisningen bedrivs under arbetstid eller ej, har invandrare rätt till lön
under tid undervisning pågår.

Genom ändring av 1973 års riksdag (prop. 43, InU 15) gjordes lagen,
med vissa avvikelser, tillämplig även på invandrare som före den 1 januari
1973 tagit anställning här i landet. De skall beroende på förkunskaper beredas
ledighet med rätt till lön under 160 eller 240 timmar. Vidare har
lagen genom ändring av 1974 års riksdag (prop. 31, InU 8) gjorts tilllämplig
på utländska sjömän på svenskt fartyg i utrikes fart. Efter den
1 juli 1976 gäller lagen även den som har blivit svensk medborgare, sedan
han har påbörjat undervisning som avses i lagen (prop. 1975/76:
177, InU 1975/76: 41).

AU 1977/78: 22

Enligt lagändringen år 1973 skulle svenskundervisningen på betald tid
för invandrare, som börjat arbeta här före år 1973, vara genomförd före
den 1 juli 1978. Arbetsgivare skulle därför erbjuda sådana invandrare
ledighet för att möjliggöra att utbildningen var genomförd före denna
tidpunkt. I samband med behandlingen av propositionen 1975/76: 177
flyttades tidpunkten till den 1 juli 1979.

Lars Wemer m. fl. (vpk) begär i motionen 829 att svenskundervisningslagen
skall utvärderas med hänsyn till utbildningens omfattning. Dessutom
vill man att lagen skall ändras i olika hänseenden. Motionärerna vill
också att man skall undersöka möjligheterna att låta lagen efter modifiering
bli tillämplig även för invandrare utan anställning.

När det först gäller frågan om utvärdering av lagen noterar utskottet
att utbildningsdepartementet den 25 mars 1977 gav skolöverstyrelsen i
uppdrag att göra en översyn av vissa frågor om svenskundervisning för
invandrare. Utskottet utgår från att i det sammanhanget frågan om de
icke anställda invandrarnas, däribland de hemarbetande kvinnornas,
möjligheter till svenskundervisning kommer att prövas. Det pågår alltså
visst utredningsarbete av det slag motionärerna begär.

Enligt vad utskottet inhämtat har dessutom LO tagit upp frågan om en
utredning med parlamentarisk medverkan av frågor som rör invandrarundervisning.
Även SAF har gjort framställning på området.

Frågan om invandrarundervisningens organisation m. m. är alltså aktuell
i regeringens kansli, och någon särskild propå från riksdagen är
därför inte behövlig. Motionsyrkandet bör således inte föranleda någon
åtgärd.

Utskottet är inte heller berett att biträda de förslag om skärpning av
lagstiftningen som motionärerna lägger fram. Dessa förslag har tidigare
avvisats av riksdagen (InU 1975/76: 41 och AU 1976/77: 22). Det finns
inte skäl att inta annan ståndpunkt än vad riksdagen vid dessa tillfällen
gjorde. Vpk-motionen 829 avstyrks alltså i sin helhet.

En samlad översyn av invandrarkvinnornas situation begärs i motionen
1327 av Ingegärd Fraenkel (fp) och Karl-Erik Strömberg (fp). Motionärerna
pekar på en rad problem som möter kvinnor som invandrat till
Sverige. Motionärerna tar upp frågan om behovet att ge ekonomisk stimulans
för att förmå hemarbetande kvinnor att delta i svenskundervisning.
De nämner vidare behovet av förbättrad familjejuridisk rådgivning
och bättre tolkservice. Även hälsovårdsfrågor, såsom förebyggande
mödravård och uppsökande verksamhet för gynekologundersökningar,
diskuteras.

De invandrande kvinnornas situation är ofta utomordentligt svår. På
grund av kulturtraditioner och språksvårigheter blir de ofta isolerade och
utan kontakt med omgivningen kring dem. Det gäller kanske framför allt
de hemarbetande kvinnorna och äldre anhöriga som kommit till Sverige
vid relativt hög ålder. Som framgår av motionen är det viktigt att sam -

AU 1977/78: 22

hällsorganen har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor och vidtar
åtgärder som underlättar situationen för de berörda kvinnorna. Utskottet
är emellertid inte berett att förorda att man nu tillsätter en ny övergripande
utredning utan anser att man snabbare bör nå resultat av det slag
motionärerna eftersträvar genom att åtgärder sätts in på område efter
område. Myndigheterna bör därför på olika sätt göras uppmärksamma
på de särskilda problemen för denna eftersatta grupp. Pågående utvärdering
av språkundervisningen bör ge underlag för bedömning av vilka
insatser som bör göras för att nå kvinnorna med sådan undervisning. Utskottet
har också inhämtat att jämställdhetskommittén avser att studera
de hemarbetande invandrarkvinnornas situation inom ramen för en påbörjad
utredning om hemarbete.

Utskottet berör slutligen några av de mer konkreta åtgärderna som aktualiseras
i motionen.

Familjejuridisk rådgivning ges bl. a. vid den kommunala invandrarservicen
och av de allmänna advokatbyråerna. Med hänsyn till invandrarnas
behov av information på området har dessutom arbetsgruppen för invandrarnas
rättsliga ställning framställt en folder, Att tänka på innan
Du gifter Dig. Så snart foldern är tryckt kommer den att delas ut på
pastorsexpeditioner, invandrarbyråer, ambassader osv.

Behovet av kvinnlig tolk i olika situationer tar motionärerna också
upp. Enligt utskottets uppfattning bör denna fråga beaktas av den myndighet
eller liknande som berörs. När det slutligen gäller åtgärder inom
hälso- och sjukvård utgår utskottet från att landstingskommunerna tar
erforderliga initiativ så att invandrarkvinnorna inte blir eftersatta.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen 1327, som inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Behovet av tolkservice till invandrare tas också upp i motionen 1334 av
Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk). Motionärerna framhåller bl. a.
att språksvårigheter är ett avgörande hinder för många invandrare att ta
del av information och klara av kontakter med myndigheter och i arbetslivet.

Mot den angivna bakgrunden föreslår motionärerna lagstiftning som
dels ger invandrare rätt att hos myndighet använda sitt modersmål, dels
ger dem rätt till tolk på arbetsplatsen vid samtal med arbetsgivaren.

Motionärerna vill vidare ha ett riksdagsuttalande av innebörd att i
första hand godkända tolkar skall anlitas i förhållandet arbetstagare och
arbetsgivare. Slutligen anser motionärerna att alla statliga samt landstingsoch
kommunala myndigheter skall anlita godkända tolkar samt att staten
skall anslå medel för att anställa sådana.

Enligt 9 § förvaltningslagen får myndighet använda tolk när så erfordras.
Det har ibland hävdats att lagen bör ändras så att myndighet
skall använda tolk. Lagen ses f. n. över inom kommundepartementet.
Frågan om rätt att hos myndighet få använda sitt modersmål är under

AU 1977/78: 22

prövning inom den s. k. byråkratiutredningen. Problemet med tolkar på
arbetsplatsen har prövats av nya arbetsrättskommittén i dess i höstas
avlämnade delbetänkande Ds A 1977: 4. Utredningen anser att tolkning
bör ingå som ett naturligt led i den fackliga verksamheten. Arbetsplatstolk
bör enligt kommitténs förslag utses av den fackliga organisationen
och ges ställning som facklig förtroendeman. Utredningen har remissbehandlats
och proposition har aviserats till hösten.

När det slutligen gäller kravet att i första hand godkända tolkar skall
anlitas vill utskottet hänvisa till att det f. n. pågår en omfattande utbildning
av tolkar, vilket torde innebära att på sikt enbart godkända tolkar
kommer att anlitas. En kraftig satsning görs dessutom på att utöka verksamheten
med prövning och godkännande av tolkar.

Med hänvisning till det anförda bör motionen 1334 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Slutligen tar utskottet med anledning av motionen 311 av Daniel Tarschys
m. fl. (fp) upp frågan om ändrad kvalifikationstid för svenskt medborgarskap.
F. n. gäller som förutsättning för erhållande av svenskt medborgarskap
att invandraren vistats fem år i Sverige. Om vederbörande är
medborgare i annat nordiskt land är kravet dock endast två år. Från de
nämnda tidskraven kan dispens ges. Motionären vill att femårstiden skall
sänkas till fyra år.

Den generella kvalifikationstiden för svenskt medborgarskap sänktes
från sju till fem år så sent som den 1 juli 1976. Med hänvisning härtill och
då frågor av denna art bör samordnas med motsvarande lagstiftning i
övriga nordiska länder avstyrker utskottet motionen.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionen 1977/78: 833, yrkandet 1, för budgetåret
1978/79 till Statens invandrarverk anvisar ett förslagsanslag
av 35 556 000 kr.,

2. beträffande behovet av beredskapsplan för insatser vid spontan
invandring att motionen 1977/78:1651 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

3. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionen 1977/78: 833, yrkandet 2, för budgetåret
1978/79 till Åtgärder för flyktingar anvisar ett förslagsanslag
av 70 425 000 kr.,

4. beträffande insatser för den zigenska folkgruppen att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 879, yrkandena 1 och 3,

5. beträffande kartläggning av olika språkgruppers storlek att motionen
1977/78: 1335 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

AU 1977/78: 22

6. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionerna 1977/78: 833, yrkandet 3, och 1977/
78: 879, yrkandet 2, för budgetåret 1978/79 till Åtgärder för
invandrare anvisar ett reservationsanslag av 9 950 000 kr.,

7. att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt
med avslag på motionen 1977/78: 833, yrkandet 4, för budgetåret
1978/79 till översättningsservice anvisar ett förslagsanslag
av 300 000 kr.,

8. beträffande översyn m. m. av lagen om rätt till ledighet och lön
vid deltagande i svenskundervisning för invandrare att motionen
1977/78: 829 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

9. beträffande krav på en samlad översyn av invandrarkvinnornas
situation m. m. att motionen 1977/78: 1327 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd,

10. beträffande invandrares rätt till tolkservice m. m. att motionen
1977/78:1334 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande kortare kvalifikationstid för att vinna svenskt medborgarskap
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 311.

Stockholm den 14 mars 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
EVA WINTHER

Närvarande: Eva Winther (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson
(c), Ingemund Bengtsson (s), Birger Nilsson (s), Allan Gustafsson (c),
Filip Fridolfsson (m), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Frida
Berglund (s), Margaretha af Ugglas (m), Anna-Greta Leijon (s), Sune
Johansson (s), Anna Wohlin-Andersson (c) och Lars Ulander (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780058

■