Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Arbetsmarknadsutskottets betänkande

1977/78:21

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt gäller Arbets­marknad m. m., jämte motioner


Atr 1977/78: 21


I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1977/78: lOÖ bi­laga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) — efter föredragning av stats­rådet Ahlmark — framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1978/79 till Arbetsmarknad m. m., punkterna B 1—B 4, B 6—B 8, samt till Arbetsmiljö, punkterna C 5 och C 6. Propositionens förslag redovi­sas i den löpande framställningen under rubriker som anknyter till pro­positionens uppställning.

Punkterna B 9—B 11 behandlas i betänkandet AU 1977/78: 24. Punk­ten B 5 tas upp i senare sammanhang. Punkterna Cl—C 4 har remitte­rats till socialutskottet (se SoU 1977/78: 22).

I sammanhanget tar utskottet upp nedanstående 36 motioner, vilka väckts under den allmänna motionstiden i år.


Motionerna

1977/78: 391 av Roland Brännström (s) och Hagar Normark (s)

I motionen,yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att den i an­ledning av propositionen 1977/78: 16 tillsatta organisationskonimittén får i uppdrag att närmare studera förutsättningarna för en lokalisering av den centrala stiftelsen till Skellefteå..

i977/7S.-55 av Bertil Dahlén (fp)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motior nen anförts angående beredskapsarbeten för att motverka försurning av sjöar.

1977/78: 484 av Gunnel Jonäng (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för att motverka de negativa effekterna av förtidspensioneringeli.

1977/78: 485 av Gustav Lorentzon m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att beteckningen "na­turlig avgång" inte i fortsättningen bör förekomma i officiellt språkbruk.

1977/78: 610 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Magnus Persson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att ytteriigare 4,9 milj. kr. an­visas till psykologiska konsultinsatser vid arbetsförmedlingarna genom omfördelning inom ramen för programmet Arbetsmarknädsinformation.

1    Riksdagen 1977/78.18 saml. Nr 21


Behandlas i

utskottets

yttr. s.     hemst. p.

55

44

.   34

33

14

14

19


 


AU 1977/78: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s.     hemst. p.

1977/78: 612 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk)        29        22

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att

1.    invandrarna ges samma reella möjligheter till yrkesutbildning inom AMU som övriga som omfattas av utbildningen,

2.    grundutbildningen inom AMU ges en sådan kvalitet att invand­rarna kan välja den yrkesutbildning de önskar,

3.    yrkesvägledningen förbättras och att den vid behov ges på respek­tive elevs eget språk,

4.    invandrarna ges möjligheter att inom ramen för arbetsmarknads- ' utbildningen förvärva grundskolekompetens.

1977/78:808 av Ingrid Andersson (m) och Lars Schött (m)       32        28

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts i fråga om AMS-anslag till vägbyggnad och vägunderhåll i Kalmar län.

1977/78:813 av Bengt Fageriund m. fl. (s)                            30        23

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att föräldrar, som för att ge­nomgå arbetsmarknadsutbildning måste bo (tillfälligt) i utbildningsort inom den egna kommunen, erhåller samma förmåner beträffande barn­omsorg som föräldrar, som genomgår sådan utbildning utanför den egna kommunen.

1977/78:814 av Sonja Fredgardh (c) och Svea Wiklund (c)      20        10

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att försöksverk­samhet tas upp i enlighet med vad i motionen angetts för att komma till rätta med latent arbetssökandes, firämst kvinnornas, situation.

1977/78:821 av John Johnsson m, fl. (s)                               32        31

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att luftfarts­verket ges i uppdrag att i samverkan med arbetsmarknadsstyrelsen som beredskapsarbete utbygga tvärbar.a på Sturups flygplats i enlighet med vad som anförts i motionen.

1977/78:826 av Johan Olsson m. il. (c)                                 44        54

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att den centrala stiftelsen för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering bör förläggas till Söder­hamn i Gävleborgs län.

1977/78:827 av Olof Palme m. fl. (s)                                    46        59

I motionen yrkas att riksdagen

2. beslutar att arbetarskyddsavgiften höjs fr. o. m. den 1 juli 1978 med 0,07 procentenheter och att de influtna medlen används till infor­mation och utbildning om medbestämmandelagen,


 


AU 1911 fl»: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s.     hemst. p.


3.    beslutar att bidrag till information om arbetsrättsreformen inte skall utgå till arbetsgivarorganisationerna,

4.    avslår regeringens hemställan i vad avser anslag till Bidrag till ar­betarskyddsfonden.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 av utskottet i senare sam­manhang.

1977/78: 831 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för följande ändrade grun­der för arbetsmarknadsutbildningen, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1978, nämligen

1.    att alla som genomgår arbetsmarknadsutbildning erhåller 175 kr. per dag under fem dagar per vecka, oavsett om de är anslutna till arbets­löshetsförsäkringskassa eller icke och oavsett ålder,

2.    att de som under arbetsmarknadsutbildning uppbär hel pension el­ler är kontinuerligt sjukskrivna får den ersättning som är ekonomiskt mest gynnsam för dem,

3.    att arbetsmarknadsutbildningsfonden får en uppräkning av sina an­slag för de ovan nämnda reformerna genom motsvarande höjning av den särskilda arbetsgivaravgiften.

1977/78: 835 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen yrkas

1.    att riksdagen uttalar sitt stöd för det i motionen presenterade pro­grammet mot utslagningen av människor, punkterna 1—10,

2.    att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till konkreta åtgärder med utgångspunkt i detta program.

1977/78: 874 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att i enlighet med förslaget i motionen 1977/78: 872 uttala att upprustning av skydds värda hus och miljöer i större utsträckning än f. n. skall bedrivas som beredskapsarbete.

1977/78: 893 av Olof Palme m. fl. (s) I motionen yrkas att riksdagen

1.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om krav på och förutsättningar för en samordnad sysselsättningspolitik,

2.    godkänner de allmänna riktlinjer för en offensiv arbetsmarknads­politik som förordats i motionen,

3.    beslutar att reglerna för stöd till utbildning av redan anställd i samband med anställning av ersättare ändras i enlighet med vad som förordats i motionen.


24

30

12

32

32

 

8

1

10

1

24

13


 


AU 1977/78: 21


4.    beslutar att utöver regeringens förslag medel beräknas för 225 tjänster vid arbetsmarknadsverket,

5.    utöver regeringens förslag anvisar 19,8 milj. kr. under anslaget B 1. Arbetsmarknadsservice för det under punkten 4 upptagna ändamålet,

6.    beslutar vidga verksamheten med allmän platsanmälan i enlighet med vad som förordats i motionen,

7.    beslutar höja bidraget för drift av enhet för arbetsprövning/ar-betsträning från 10 000 kr. till 11 000 kr. per. år för varje fullt antal, av 1 200 elevtimmar,

8.    beslutar höja bidraget för drift av verkstad för skyddat arbete från 9 000 kr. till 10 000 kr. per år för varje fullt antal av 1 200 arbets­timmar,

9.    utöver regeringens förslag anvisar 19 milj. kr. under anslaget C 5. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för de under punkterna 7 och 8 upptagna ändamålen,

 

10.    som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts, om behovet av att regeringen skyndsamt och med förtur förelägger riksdagen förslag rörande de handikappades ställning på arbetsmark­naden,

11.    beslutar att bidraget för utbildning av arbetshandikappade enligt huviadregeln höjs från 8 kr. till 16 ler. per timme,

 

13.    beslutar att jämställdhetsbidraget för arbetsgivare som anställer och utbildar kvinnor resp. män i vissa yrken höjs från 8 resp. 14 kr. till 16 kr. per timme,

14.    begär ändring i tillämpningsföreskrifterna för jämställdhetsbi­draget i enlighet med vad som förordats i motionen,

15.    som sin; mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vidgning av försöken med könskvotering i regionalpolitiken till att omfatta andra former för statligt stöd till företag,.  ;

16.    som sin mening ger. regeringen till käima vad i motionen anförts om vidgade försök för att stimulera äldre arbetssökande att bl. a. ut­nyttja arbetsmarknadsutbildning,

17.    som sin mening ger regeringen till käima vad i motionen anförts om ändrade regler för bidrag till utbildning av permitteringshotad personal i vissa fall,

18.   begär atf regeringen låter utreda frågan om utbildningsfonder i
företagen,

19; hos regeringen begär att förslag skyndsarnt läggs fram om sam-
hällskontroll vid nedläggning av företag m. m.
            '

Motionen behandlas beträffande yrkandena 12 och 20—24 av ut­skottet i senare sammanhang.


Behandlas i

utskottets

7 12

8 48

52

58

45

yttr. s.     hemst.

16 22 18 40

43

44

38

 

40

49

26

14

26

14

26

15

16 17

18

2

27

27

27 11


 


AU 1977/78: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s.     hemst. p.


7977/75.-7 J20 av Rolf Dahlberg (m)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts rörande vägprojektet E 4 Gävle—Hamrånge.

1977/78:1321 av Bernt Ekinge (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till åt­gärder för att förbättra möjligheterna för handikappade att få arbete.

1977/78:1323 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl. (fp, c, m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att Karlstad kommer i fråga som lokaliseringsort för den centrala stiftelsen.

1977/78:1329 av Wilhelm Gustafsson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att behovet av ombyggnad av riksväg 41 och breddnings- och förstärkningsarbeten på det övriga väg­nätet i södra Älvsborg beaktas inom ramen för beredskapsarbeten.

1977/78:1336 av Margot Håkansson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn och en revidering av bidrags- och lånesystemet för bil åt handikappade.

1977/78:1338 av Knut Johansson (s) och Hans Wachtmeister (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att omedelbara åtgärder bör vidtas för att säkerställa bevarandet av de gotländska kyrkorna och för att underlätta insatser med bered­skapsarbeten för vården av kulturhistoriskt värdefulla miljöer.

1977178:1341 av Gösta Karisson m. fl. (c, m, fp)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inom ramen för beredskapsarbeten på vägar medel ställs till förfogande för snarast möjliga igångsättning av arbetet med förbifart vid Strängnäs på riks­väg 55.

1977/78:1342 av Maj-Lis Landberg (s) och Torsten Karlsson (s) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär

1.    att sjuksköterskeutbildningen inrangeras i bristyrkesutbildningen,

2.    att en snabb kartläggning av andra postgymnasialt utbildade grup­per inom vårdsektorn, sjukgymnaster m. fl., sker och att också dessa betraktas som tillhörande bristyrken, som skall klaras via arbetsmark­nadsutbildningen.

1977/78:1343 av Blenda Littmarck (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana avbyrå-kratiserings- och effektivitetsåtgärder att smidig bostads- och arbetslivs-


32

39

44

32

42

33

32.

28

39


30

46

53

29

50

33

27

21

47


 


AU 1977/78: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s.    hemst. p.


anpassning blir en realitet för långt fler av de handikappade som önskar få ett arbete och en egen bostad.

1977/78:1348 av Börje Nilsson (s)

I motionen yrkas att riksdagen i likhet med beslut vid riksmötena 1975/ 76 och 1976/77 hos regeringen begär en grundlig översyn av reglerna för bidrag till bil åt handikappade.

Motionen behandlas även i viss del av socialförsäkringsutskottet.

1977/78:1349 av Per-Axel Nilsson, (s) och Torsten Gustafsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att av de medel arbetsmarknads­styrelsen disponerar för sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1978/79 ett belopp av 2 milj. kr. avdelas för att användas som stats­bidrag med upp till 100 % för kyrkorestaureringar på Gotland, vilka restaureringar utförs som beredskapsarbeten för företrädesvis äldre, lo­kalt bunden arbetskraft.

1977/78:1650 av Tage Adolfsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn, syf­tande till att AMS-anslag till beredskapsarbete då det gäller främst ar­betslösa kvinnor — men även män — i skälig utsträckning skall kunna utnyttjas till ersättiting för vård och tillsyn av egna och/eller andras barn.

1977/78:1654 av Erik Hovhammar m. fl. (m) I motionen yrkas

1.    att riksdagen uttalar att en utvärdering av systemet med obligato­risk platsanmälan skall ske,

2.    att riksdagen uttalar att ingen ytterligare utbyggnad av systemet kommer i fråga i avvaktan på att en utvärdering presenteras inför riks­dagen.

1977/78:1659 av Inger Lindquist (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att öka möjligheterna till sysselsättning för pensionärer i enlighet med vad som i motionen anförts.

1977/78:1662 av Johan Olsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om ändrade regler för resursfördelning av anslag för arkivarbete i syfte att bereda fler människor tillgång till sådant genom deltidsarbete.


42

33

33

18

13

42


50

33

37

51


 


AU 1977/78: 21

Behandlas i

utskottets

yttr. s.     hemst. p.

1977/78:1663 av Johan Olsson m. fl. (c)                               33        35

I motionen yrkas att riksdagen uttalar, att beredskapsmedel i ökad omfattning används för sysselsättning i skogsvårdande insatser såsom återväxtåtgärder och röjning samt avverkningar i klena gallringar och restskog.

1977/78:1671 av Olle Östrand m. fl. (s)                                44        54

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att den centrala stiftelsen för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering bör förläggas till Söder­hamn i Gävleborgs län.

1977/78:1695 av Blenda Littmarck (m)                                 13         4

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära ut­redning och förslag syftande till ökade möjligheter för personer som fyllt 65 år att få fortsätta med förvärvsarbete. Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1977/78: 1694.

1977/78:1703 av Ylva Annerstedt (fp)                                 33        36

I motionen yrkas att riksdagen i enlighet med vad som sägs i motio­nen 1977/78: 1702 beslutar hemställa hos regeringen om genomförande av inventering och borttagande av skrotbilar som beredskapsarbete.

7977/75; 7770 av Hans Lindblad (fp)                                   44        54

I motionen yrkas

3. att riksdagen uttalar att den centrala stiftelsen för skyddat arbete får sin administration förlagd till Söderhamn.

Motionen behandlas beträffande yrkandena 1—2 av utskottet i senare sammanhang.

Utskottet

I betänkandet behandlas budgetpropositionens förslag till anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under nästa budgetår och i anslutning härtill väckta motioner. Frågor om kontant stöd vid arbetslöshet och ungdomens sysselsättning kommer utskottet dock att ta upp senare.

Arbetsmarknadspolitikens inriktning m. m.

Budgetpropositionens avsnitt om arbetsmarknad m. m. inleds med en analys av utvecklingen på arbetsmarknaden under år 1977 och en be-


 


AU 1977/78: 21                                                         8

dömning av arbetsmarknadsutsikterna under år 1978 som bakgrund till de anslag som föreslås till arbetsmarknadspolitiska åtgärder budgetåret 1978/79. I propositionen erinras om det arbetsmarknadspolitiska åt­gärdsprogram för hösten och vintern 1977/78 som statsmakterna an­tagit (prop. 1977/78: 32, AU 1977/78: 15). Programmet innebär bl. a. förstärkta utbildningsinsatser, utökade beredskapsarbeten samt tidigare­läggning av offentliga byggen och industribeställningar. I propositionen hålls öppet om de särskilda åtgärderna även fortsättningsvis skall bestå. Den frågan kommer regeringen att pröva i särskild ordning om utveck­lingen gör det motiverat.

I arbetsmarknadsavsnittets inledning beskrivs också det fortsatta ar­betet för jämställdhet i arbetslivet för kvinnor och män. En de! av dessa frågor behandlar utskottet i detta betänkande, medan andra kommer att tas upp senare under året.

I propositionen redovisas också en skrivelse som riksdagens revisorer ställt till regeringen med anledning av deras granskning av vissa arbets­marknadspolitiska åtgärder. Revisorernas överväganden har föregåtts av ett mycket omfattande utredningsarbete. Skrivelsen kommenteras kortfattat i propositionen. Det anmäls att ett förslag om särredovisning av förtidspensioner av arbetsmarknadsskäl kommer att genomföras. I övrigt föreslås inte några åtgärder. Utskottet har för sin del inget att tillägga.

Även den socialdemokratiska parlimotionen 893 om sysselsättnings­politiken inleds, ined en återblick på och analys av utvecklingen på ar­betsmarknaden under åren 1976 och 1977. Motionärerna anser att läget på den svenska arbetsmarknaden vid utgången av år 1977 i väsentliga stycken är mörkare än vad som :framgår av budgetpropositionen. Ar­betsmarknadsministern kritiseras för att han inte har gjort något försök att närmare bedöma den sammantagna utvecklingen på arbetsmark­naden under år 1978. Och regeringen kritiseras liksom tidigare för "oförmåga att utveckla en väl sammanhållen och framtidsinriktad sys­selsättningsskapande politik". Motionärerna beklagar att regeringens uppmärksamhet begränsas till en i stora stycken defensivt inriktad ar­betsmarknadspolitik.

Mot denna bakgrund lägger socialdemokraterna fram förslag till ny inriktning av sysselsättningspolitiken. Den betecknas som en framtids-inriktad sysselsättningsskapande politik. I förslagen ingår dels krav på en samordnad sysselsättningspolitik, dels allmänna riktlinjer för en offensiv arbetsmarknadspolitik.

Socialdemokraternas syn på en samordnad sysselsättningspolitik sam­manfattas på följande sätt:

1. Arbete åt alla kan förverkligas först om enskilda politiska beslut konsekvent föregås av en prövning av deras såväl omedelbara som långsiktiga effekter på sysselsättningen.


 


AU 1977/78: 21                                                        9

2. För att trygga målet full sysselsättning krävs en målmedveten sam­ordning av handlandet inom ett stort antal verksamhetsområden. Rikt­linjerna för den ekonomiska politiken, finanspolitiken, närings- och branschpolitiken, energipolitiken, investeringspolitiken inkl. byggnads­verksamheten samt forsknings- och utvecklingspolitiken måste utformas med utgångspunkt i en framtidsinriktad strategi, där politiska ställnings­taganden kan inordnas i ett system av samverkande åtgärder för utveck­ling och sysselsättning.

Förslag på de ovan nämnda sakområdena har socialdemokraterna lagt fram i särskilda motioner. Om förslagen genomförs leder det enligt socialdemokraterna till direkta sysselsättningsskapande effekter. Detta skulle avlasta arbetsmarknadspolitiken dess nuvarande defensiva upp­gifter, och utrymme skulle skapas för offensiva insatser, såsom att förmedla de av den föreslagna politiken skapade arbetstillfällena till personer som nu är arbetslösa, går i beredskapsarbete, företagsutbild­ning eller sysselsätts genom andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Motionärernas yrkar att vad de anfört om en samordnad sysselsätt­ningspolitik skall ges regeringen till känna och att riksdagen godkänner de i motionen förordade riktlinjerna för en offensiv arbetsmarknads­politik.

De allmänna riktlinjerna för sysselsättningspolitiken drogs upp av riksdagen hösten 1976 (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7). I propo­sitionen, som lades fram av den socialdemokratiska regeringen våren 1976, angavs sysselsättningspolitikens uppgift vara att undanröja för­värvshinder för dem som vill förvärvsarbeta och öka sysselsättningen, så att arbete kan erbjudas alla som vill delta i arbetslivet. För att upp­nå detta mål måste politiken enligt propositionen riktas in på åtgärder som ger den enskilde möjligheter att medverka i arbetslivet efter sin förmåga, innebär jämställdhet mellan män och kvinnor, skapar trygghet i anställningen och främjar den regionala balansen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande anslöt sig arbetsmarknads­utskottet till propositionens riktlinjer i väsentliga delar, dock med vissa bestämda markeringar. Utskottet strök under att grunden för en fram­gångsrik sysselsättningspolitik är en god ekonomi och att förutsättning­arna för sysselsättningspolitiken bestäms av konjunkturutvecklingen och uppläggningen av den allmänna ekonomiska politiken. Utskottet fort­satte:

För att klara sysselsättningsproblemen på längre sikt fordras att sam­hällsekonomin är i balans. Detta innebär bl. a. att man måste komma till rätta med det nuvarande underskottet i våra utrikes betalningar, vilket i sin tur förutsätter ökat sparande. Sparandet bör ske inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Det måste skapas förutsätt­ningar för expansion av näringslivet. En avgörande faktor är att svenska företag får arbeta under sådana villkor att deras internationella kon­kurrenskraft upprätthålls och förstärks. Det relativa kostnadsläget geni-


 


AU 1977/78: 21                                                        10

emot utlandet måste förbättras och prisstegringar inom landet hållas tillbaka. Endast härigenom kan vår export hävda sig på världsmark­naden.

En expansion av näringslivet är också nödvändig om det skall bli möjligt att klara av de allt vanligare problemen med strukturomvand­lingen. En utbyggnad av industrisektorn är vidare en förutsättning för att resurser skapas för den önskvärda utbyggnaden av samhällets service bl. a. inom vård- och utbildningssektorerna. Inom dessa områden finns stora behov att fylla, vilket i sin tur kan ge ett stort antal nya arbets­tillfällen.

Industri- och näringspolitiken måste få en inriktning som främjar investeringar och tar vara på utvecklingskraften i företagen. Det är vik­tigt att gynnsamma förutsättningar skapas för igångsättning av nya före­tag och för tillvaratagande av utvecklingsbara idéer. Det sagda gäller inte minst de mindre företagen som har en betydelsefull roll att spela bl. a. när det gäller att upprätthålla sysselsättningen i mindre tättbefol-kade områden. I sådana bygder — särskilt i norra Sverige — bör även jordbrukspolitiken användas mera aktivt för att upprätthålla syssel­sättningen.

Mot dessa uttalanden om betingelserna för sysselsättningspolitiken reserverade sig socialdemokraternas företrädare i utskottet för en annan skrivning.

Utskottet har inte anledning att gå i polemik med motionärernas uppfattning att en effektiv sysselsättningspolitik förutsätter samord­nande insatser på hela det ekonomisk-politiska fältet. Ett sådant synsätt genomsyrar det resonemang som utskottet förde i anslutning till pro­positionen om en samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik. När det gäller principen om behovet av samordnande åtgärder synes det alltså inte finnas någon motsättning mellan vad statsmakterna tidigare uttalat och vad som nu anförs i motionen. I den frågan finns det där­för inte anledning att föreslå något nytt tillkännagivande för regeringen. Konkreta åtgärder inom områden, som inte har anknytning till arbets­marknadspolitiken i egentlig mening, t. ex. inom bostads- eller energi­politiken, har utskottet inte anledning att gå in på. Den debatten förs och bör föras i anslutning till finansutskottets betänkande om finans­planen och budgetförslaget och till fackutskottens behandUng och granskning av budgeten.

I motionen kritiseras den förda arbetsmarknadspolitiken för att den är "i stora stycken defensivt inriktad", och socialdemokraterna vill med sina förslag bygga under för en "offensiv" politik.

Utskottet utgår från att motionärerna med "defensiva" inslag i ar­betsmarknadspolitiken syftar på åtgärder av det slag som under de se­naste årens lågkonjunktur använts för att upprätthålla sysselsättningen: stödet till lageruppbyggnad, det successivt utbyggda stödet till utbild­ning i företag samt de under förra året introducerade tillfälliga syssel­sättningsstöden till vissa branscher med svåra strukturproblem. Dessa


 


AU 1977/78: 21                                                        11

åtgärder har till syfte att undvika temporära personalminskningar, för­bättra de anställdas yrkeskunnande resp. göra det möjligt att i socialt acceptabla former genomföra ofrånkomliga personalreduktioner inom vissa krisdrabbade branscher.

Utskottet vill för sin del göra det i och för sig självklara konstate­randet att arbetsmarknadspolitikens inriktning styrs av de förändringar som ständigt sker på arbetsmarknaden och att dessa förändringar i sin tur är en avspegling av det allmänna konjunkturläget. Finansutskottet har i betänkandet 1977/78: 15 mot bakgrund av sin bedömning av kon­junktursituationen räknat med att det under år 1978 kommer att be­hövas fortsatta, mycket kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser. Ar­betsmarknadsutskottet delar den uppfattningen. Det förefaller inte ut­skottet meningsfullt att förse vissa av de arbetsmarknadspolitiska in­satserna med en negativ beteckning som "defensiva". Utskottet konsta­terar att åtgärderna haft utomordentlig betydelse för människor som haft sysselsättningssvårigheter och att politiken varit framgångsrik i sä måtto att arbetslösheten trots det svåra konjunkturläget och besvärliga strukturproblem hållits tillbaka. Politiken har inte heller varit defensiv i den meningen att den inte varit inriktad även på arbetssökande som står utanför arbetsmarknaden. Utskottet vill erinra om att antalet sys­selsatta under år 1977 var högre än tidigare år under 1970-talet.

Stora insatser görs också för arbetssökande ungdomar, kvinnor och handikappade. Frågan om de handikappade kommer att behandlas längre fram i betäiikandet. Utskottet vill i detta sammanhang endast med tillfredsställelse notera att regeringen nu kommer att ta upp frågan om bättre sysselsättningsmöjligheter som alternativ till den sedan slutet av 1960-talet alltmer ökande förtidspensioneringen.

När det gäller kvinnor noterar utskottet att under år 1977 - trots de allmänna svårigheterna på arbetsmarknader! - ökade antalet syssel­satta kvinnor med drygt 30 000. Utvecklingen blev här en helt annan än vad socialdemokraterna förutspådde i sin arbetsmarknadspolitiska partimotion förra året (1976/77: 543).

Sammanfattningsvis kan utskottet inte finna skäl för att föreslå riks­dagen att ge regeringen till känna vad som i den socialdemokratiska motionen anförs om "allmänna riktlinjer för en offensiv arbetsmark­nadspolitik".

I partimotionen återkommer socialdemokraterna även till sitt förra året väckta förslag om samhällskontroU vid nedläggning av företag (jfr mot. 1976/77: 1525, AU 1976/77: 26). Liksom föregående år be­gärs att regeringen skall skyndsamt lägga fram förslag till lagstiftning i ämnet. Lagstiftningen föreslås innebära att större företag som planerar mer betydande driftinskränkningar skall vara skyldiga att förhandla med regeringen om personalminskningarna, om regeringen så begär. Regeringen förutsätts vidare med stöd av lagen kunna föreskriva sär-


 


AU 1977/78: 21                                                        12

skilda villkor för hur driftinskränkningar får genomföras, i undantags­fall även att personaluppsägningar tills vidare inte får ske. Av regering­en meddelade förelägganden skall kunna kombineras med statliga in­satser för att underlätta företagets ekonomiska situation.

Vid förra årets behandling av samma lagstiftningsyrkande anförde utskottet att det inte råder några delade meningar om samhällets behov av att i god tid få information om väntade förändringar i företagen. Samtidigt framhöll utskottet att det redan finns ett väl utvecklat nät av informationskanaler mellan näringsliv och samhälle. För regeringens del hänvisade utskottet särskilt till den i regeringskansliet på sommaren 1976 iniättade delegationen för etableringsfrågor. Dess verksamhet om­fattade från början företag med hälften av alla industrisysselsatta i landet. Numera innesluts även konsument- och producentkooperativa företag. Det samrädsförfarande som ligger till grund för verksamheten berör just sådana större företag som motionens lagstiftningsyrkande är begränsat till.

När det gäller den egentliga kärnfrågan, nämligen om företag i vissa fall tvångsvis skall kunna åläggas att upprätthålla en icke lönsam pro­duktion, erinrade utskottet i betänkandet 1976/77:26 om. att förslag av den innebörden avvisats av riksdagen i december 1976. Det riks­dagsbeslutet grundades på ett enhälligt ställningstagande inom utskottet., Vidare framhöll utskottet i samma betänkande att en samhällskontroU vid nedläggning av företag, utformad på det sätt motionärerna hade föreslagit, är diskutabel från både rättsliga och ekonomiska utgångs­punkter. Sysselsättnings- och strukturproblemen borde angripas med andra och konstruktivare metoder.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker därför motions­yrkandet.

Vänsterpartiet kommunisterna lägger i parlimotionen 835 fram ett program mot utslagningen av människor och yrkar att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till konkreta åtgärder med utgångspunkt i programmet.

Vpk-programmet omfattar tio punkter söm gäller inte enbart föränd­ringar inom arbetslivet inkl. frågor om arbetsmiljö och arbetstid utan också ingripande åtgärder inom vårdsektorn. Programmet beskrivs av motionärerna som "ett krisprogram mot utslagning, rovdrift och för­störelse av människor". Därmed kommer motionärerna in även på frågor som vanligen inte behandlas av utskottet. Motionärerna anför att den gemensamma grundvalen för hela utslagningsprocessen är samhällets oförmåga att erbjuda alla rhänniskor ett arbete som är anpassat till vars och ens förutsättningar och inte medför onormal förslitning.

Utskottet vill för sin del framhålla att sysselsättningspolitiken enligt de av riksdagen antagna riktlinjerna skall inriktas på åtgärder som ger


 


AU 1977/78:21                                                        13

den enskilde möjligheter att medverka i arbetslivet efter sin förmåga. Av stor betydelse för en förbättrad arbetsmiljö, som motionärerna läg­ger stor vikt vid, är den förra året antagna arbetsmiljölagen, vars ut­gångspunkt är att arbetsförhållandena skall anpassas till människors förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Yrkesmässig rehabilite­ring har länge varit ett centralt område inom arbetsmarknadspolitiken. Nya riktlinjer för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering antogs av riksdagen i höstas. I det nya betänkandet Arbete åt handikappade (SOU 1978:14) har sysselsättningsutredningen lagt fram förslag till omläggning och utbyggnad av åtgärdssystemet. Det kan här noteras att utredningen ingående studerat utslagningen från arbetsmarknaden. Be­tänkandet remissbehandlas f. n. och proposition väntas enligt förelig­gande planer till hösten.

Som framgår av den ovan gjorda redovisningen är de i och för sig allvarliga problem som tagits upp i motionen i hög grad uppmärksam­made. Det bör tilläggas att enskildheter i motionens åtgärdsprogram aktualiserats av vpk även i andra motioner väckta i januari i år. Det gäller bl. a. sänkning av arbetstiden till sju timmar (motion 867, FiU 1977/78: 15 s. 35) och omstrukturering av den psykiatriska vården (motion 727, remitterad till SoU).

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte ställa sig bakom kravet på ett program av det övergripande slag som förordas i motionen. Denna avstyrks alltså av utskottet.

Frågan om förvärvsarbete för pensionärer tas upp i två motioner, 1659 av Inger Lindquist (m) och 1695 av Blenda Littmarck (m);

Inger Lindquist framhåller betydelsen av att äldre som så önskar be­reds möjlighet till fortsatt förvärvsarbete, antingen i det tidigare yrket eller i nya uppgifter. Hon pekar på en rad sådana uppgifter, bl. a. hjälp till andra pensionärer, och föreslår att i några kommuner förmedling av tjänster och uppdrag som är speciellt anpassade för äldre på försök skall prövas i samverkan med pensionärsorganisationer och andra fri­villigorganisationer.

Uppslaget att friska pensionärer mot timersättning skall hjälpa andra pensionärer förs också fram i Blenda Littmärcks motion. I den mo­tionen påtalas dessutom svårigheten för anställda att få kvarstå i ar­betet efter fyllda 65 år. Rätt till arbete borde enligt motionären finnas åtminstone till den tidigare pensionsgränsen, 67 år, och gärna till 70 år för dem så önskar.

Den av Blenda Littmarck aktualiserade frågan om rätt att kvarstå

i anställningen till fyllda 70 år behandlades av utskottet i höstas (AU

1977/78: 8) med anledning av likartat förslag i motionen 1977/78: 224

av Per Gahrton (fp).'Utskottet förklarade sig därvid ha förståelse för

syftet med förslaget och. konstaterade att det låg i linje med princi-


 


AU 1977/78: 21                                                       14

perna för den rörliga pensionsåldern. Med hänsyn till de arbetsmark­nadspolitiska konsekvenserna var utskottet inte berett att ta ställning i frågan men ansåg att den borde närmare undersökas. Detta kunde enligt utskottets mening ske i samband med arbetet på översyn av lagen om anställningsskydd eller i annat lämpligt sammanhang, t. ex. inom sysselsättningsutredningen. Riksdagen beslöt underrätta regeringen om vad utskottet anfört.

Vad sedan gäller de mer allmänna frågor om pensionärers möjlighet till förvärvsarbete som tagits upp av Inger Liiidquist och Blenda Litt­marck har utskottet erfarit att sysselsättningsutredningen kommer att ta upp de äldres situation i sitt slutbetänkande. Då de i motionerna väckta spörsmålen sålunda redan är aktualiserade, bl. a. genom riksdagens be­slut i höstas, kan det inte anses piikallat med ett nytt initiativ från riks­dagens sida. Motionerna bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Sysselsättningsutredningen har i SOU 1977: 88 publicerat två forsk­ningsrapporter om förtidspensionering. Med hänvisning bl. a. till de re­dovisade forskningsresultaten begär Gunnel Jonäng (c) i motionen 484 snabba åtgärder för att motverka negativa effekter av förtidspensione­ringen.

De av motionären berörda problemen behandlas av sysselsättnings­utredningen - med beaktande av bl. a. de åberopade forskningsrappor­terna — i det tidigare nämnda betänkandet Arbete åt handikappade (SOU 1978: 14). Proposition i ämnet kan enligt nu föreliggande planer väntas till hösten. Det är mot denna bakgrund inte motiverat med någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen. Utskottet av­styrker följaktligen densamma.

Avslutningsvis i detta avsnitt tar utskottet upp ett motionsyrkande av annat slag. Gustav Lorentzon m. fl. (vpk) kräver i motionen 485 att beteckningen "naturlig avgång" i fortsättningen inte skall få förekomma i officiellt språkbruk. Uttrycket används, säger motionärerna, för att beteckna ett "mycket onaturligt tillstånd", i synnerhet när det tås till intäkt för att låta hundratals arbetstillfällen försvinna. Och "naturlig avgång" genom ålderspension, delpension eller förtidspension kan, sägs det vidare, många gånger innebära, personliga tragedier. I motionen kri­tiseras även andra uttryckssätt, bl. a. ordet "friställd", dock utan att kritiken i dessa delar mynnar ut i något yrkande.

Inom arbetsmarknadspolitiken har, liksom på andra specialområden, växt fram en för området anpassad terminologi. Självfallet bör vid ut­vecklingen av denna terminologi eftersträvas ordval och uttryckssätt som ansluter till den verklighet som skall täckas och som är begripliga för envar. Det kan emellertid vara svårt att leva efter detta rättesnöre. Många gånger gäller det att kort sammanfatta skiftande företeelser och situationer. Ett gott exempel härjjå är det i motionen kritiserade ut­trycket "naturlig avgång", som f. cl ofta ges en vidare innebörd än den


 


AU 1977/78: 21                                                       15

motionärerna anger. Uttrycket avser inte enbart de fall då arbetstagare går i pension därför att de av ändra förväntas göra det. "Naturlig av­gång" täcker också de fall då arbetstagare i eget intresse söker pension av ålders- eller medicinska skäl, då arbetstagaren övergår till annan anställning — även i ett kärvt arbetsmarknadsläge byter folk arbete i stor omfattning — eller då arbetstagaren lämnar anställningen för att påbörja utbildning eller av andra personliga skäl.

Uttrycket "naturlig avgång" har, som påpekas i motionen, använts i arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel (s. 24 och 27) men är där föregånget av "s. k.". Det har använts, utan denna reservation, i re­geringens bestämmelser om tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställning på orten. Uttrycket får tolkas som liktydigt med "anställda som slutar på egen begäran". Bestämmelsernas giltighetstid är begränsad till utgången av juni månad i år.

Enligt utskottets mening bör inte riksdagen på det sätt motionärerna yrkar söka styra den språkliga utvecklingen, och motionen kan därför inte tillstyrkas. Det hindrar inte att utskottet kan instämma med mo­tionärerna i en del av de synpunkter som de för fram i motionen. Mot statsmakternas och myndigheternas sätt att uttrycka sig kan ofta befo­gad kritik riktas. Det gäller säkerligen även för arbetsmarknadsutskot­tets del. Benämningarna på olika företeelser är stundom svårförståeliga, krångliga eller direkt vilseledande. Att arbeta för ett tydligare och mera lättförståeligt offentligt språk är därför en angelägen uppgift. Den dis­kussionen faller emellertid utanför detta betänkandes ämnesområde. Utskottet får hänvisa till att frågan tagits upp av bl. a. kulturutskottet (KrU 1975/76:12).

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.

Arbetsmarknadsverkets budget är indelad i tio program. Av program­men gäller ett kontant stöd vid arbetslöshet, ett åtgärder för flyktingar och ett tredje regionalpolitiska stödåtgärder. Dessa program behandlas i andra betänkanden. Övriga sju program redovisas i den följande fram­ställningen.

I en programbudget skall förvaltningskostnaderna belasta varje pro­gram. Liksom tidigare särredovisas arbetsmarknadsverkets förvaltnings-kostnadei i ett sammanhang vid sidan av andra yrkanden under pro­grammen.

Av nedanstående sammanställning framgår att förvaltningskostna­derna under nästa budgetår beräknas till i runt tal 660 milj. kr. Dessa kostnader avser i huvudsak lönekostnader och andra omkostnader för personalen vid AMS, länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingen samt kostnader för lokaler och automatisk databehandling (ADB).


 


AU 1977/78: 21

 

 

 

16

 

. 1977/78

Beräknad ändring 1978/7,9' ',

 

 

AMS

Föredra­ganden

Personal

 

 

 

 

Handläggande personal

3 951

-t-325

 

 

Övrig personal'

1 389

-fl25

 

 

 

5 340

-t-450

 

-f225

Utgiftsposter

 

 

 

 

Lönekostnader

402 593 000

-t-129 889 000

-t-

99 775 000

Personalutbildning

7 425 000

+    2 825 000

-f

925 000

Reseersättningar

10148 000

-\-    3 152 000

-)-

1 381 000

Expenser

27 720 000

'+    5 780 000

+

2 887 000

ADB, administration

8 405 000

-h    1 345 000

+

840 000

Lokalkostnader

 

 

 

 

a) AMS

13 500 000

-f       700 000

+

700 000

b) Länsarbetsnämnderna

 

 

 

 

och arbetsförmedl

61 500 000

-f 20 200 000

+

11 190 000

Arvoden

4 250 000

_______

 

____

Sjukvårdskostnader

1 450 000

-t-       100 000

-h

51000

Postavgifter

640 000

-t-         60 000

+

60 000

Kapitalkostnader

2 860 000

-f-    1 240 000

-1-

600 000

 

540 491 000

-1-165 291 000

+ 118 409 000

' Inkl. byråassistenter och assistenter.

" Ej disponerat belopp för budgetåret 1977/78: 4 609 000 kr., som inte redovisats

i tabellen.

Som framgår av sammanställningen beräknas i budgetpropositionen medel för en förstärkning av arbetsmarknadsverkets personal med 225 tjänster. Det förutsätts att huvuddeleri av personalökningen kommer den egentliga platsförmedlingen till godo. I sammanhanget anmäls i propositionen att arbetsmarknads'erket har medgivits att under hösten 1977 tidigarelägga nyanställning av 150 arbetsförmedlingsaspiranter för att de särskilda insatserna för arbetslös ungdom skall kunna ökas.

Frågan om personalförstärkningeris orhfattning tas upp i motionen 893 av Olof Palme m. fl. (s). Med härisyn till den nyanställning av aspiranter som sker under innevarande budgetår anser motionärerna att arbetsmarknadsverket nästa budgetår endast får étt reellt tillskott av 75 tjänster, att jämföra med av AMS begärda 450 nya tjänster. Mo­tionärerna anser sig inte kunna acceptera en så drastisk neddragning av den av verket begärda personaiökningen. De yrkar därför att verket skall tilldelas medel för ytterligare 225 tjänster utöver regeringsförslaget till en kostnad av 19,8 milj. kr. E)e ökade personalresurserna avses för bl. a. vidgad verksamhet med allmän platsanmälan, intensifierade insat­ser för arbetslösa ungdomar och större personalinsatser' i anpassnings­gruppernas verksamhet.

Som framgår av det ovan sagda har motionärerna soht skäl för deii ytterligare personalförstärkning de begäir bl; a. anfört att arbetsmark­nadsverket inte får det personaltillskott som angetts i propositionen på


 


AU 1977/78: 21


17


grund av nyrekrytering av aspiranter under nu löpande budgetår. Sam­ma resonemang fördes från socialdemokratiskt håll i en partimotion förra året (se AU 1976/77: 21 s. 15). Utskottet kan lika litet som då biträda motionärernas uppfattning. Den tidigarelagda aspirantantag-ningen medför att de nya tjänsterna snabbt kan tillsättas med inskolad personal. Personalförstärkningen får därmed full effekt redan från början i stället för långt in på det nya budgetåret. I övrigt konstaterar utskottet att personalförstärkningens omfattning är en budgetmässig av­vägningsfråga. Hänsyn måste tas till den strama utgiftsprövning som präglar statsbudgetens övriga delar. Sett mot den bakgrunden utgör propositionsförslaget om 225 nya tjänster en stark prioritering av ar­betsmarknadsverkets behov av personalförstärkning. Dessutom förut­skickas i propositionen att frågan om ytterligare personalförstärkningar kommer att prövas i samband med behandlingen av sysselsättningsiit-redningens förslag om åtgärder för ungdomar och för handikappade. På grund av det anförda ansluter sig utskottet till propositionens förslag på denna punkt och avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot propositionens beräkning av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader. Till frågan om medelsberäkningen för de nya tjänsterna återkommer utskottet under nästföljande punkt.


Arbetsmarknadsservice

658 475 000 768 980 000

1976/77 Utgift      604 924 000

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag


Som framgår av följande sammanställning finansierar anslaget pro­grammet Arbetsmarknadsinformation samt de under programmet Yr­kesmässig och geografisk rörlighet upptagna delprogrammen Flyttnings­bidrag och Inlösen av egnahem m. m.


AMS

1976/77 Utgift


1977/78 Anslag


Beräknad ändring 1978/79

Föredra­ganden


 


Programmet Arbetsmarknads-information

Programmet Yrkesmässig o. , geografisk rörlighet

Flyttningsbidrag

Inlösen av egnahem m. m.

Förvaltningskostnader


 

531205000

563 175 000

-fl40 825 000

+ 110 205 000

73 719 000

72 635 000

13 000

1 071 000

95 300 000

93 800 000

500 000

1 000 000

-t- 3 700 000 + 3 400 000

+  300 000

+

300 000

604 924 000'-

2 658 475 OOÖ

+ 144 525 000

+ 110 505 000


' Inberäknat förvaltningskostnader.

' Exkl. förvaltningskostnader för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning.

2   Riksdagen 1977/78.18 saml. Nr 21


 


AU 1911 f 18: 21                                                      18

I propositionen föreslås under punkten B 1 (s. 44—59) att riksdagen skall

1.    godkänna i budgetpropositionen förordad ändring av grunderna för flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1978,

2.    till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1978/79 anvisa ett för­slagsanslag av 768 980 000 kr.

Medelsbehovet under programmet Arbetsmarknädsinfor­mation avser huvudsakligen programmets andel av de för program­men gemensamma förvaltningskostnaderna. Dessa kostnader består till övervägande del av löner och andra utgifter för arbetsförmedlingen, vilka har behandlats under föregående punkt.

I budgetpropositionen redovisas hittills gjorda erfarenheter av försö­ken med allmän platsanmälan. Dessa försök bedrivs med stöd av lagen (1976: 157) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla ledig plats till den offentliga arbetsförmedlingen. Verksamheten inleddes den 1 ok­tober 1976 i Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Från dessa län rapporteras bl. a. en genomsnittlig ökning av antalet lediga platser med ca 40% jämfört med landet ii övrigt. Anmälningarna av praktikar­bete och korttidsanställningar har ökat kraftigast. Beträffande korttids­anställningar bör observeras att anställningar som beräknas vara högst tio arbetsdagar inte omfattas av anmälningsskyldighet. Antalet arbets­sökande som anlitat arbetsförmedlingen har också ökat.

Det anmäls i propositionen att försöken med allmän platsanmälan från den 1 november 1977 vidgats till Stockholms, Uppsala och Söder­manlands län. En nästa etapp bör enligt propositionen omfatta ytterli­gare fyra län, nämligen Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län. Efter budgetpropositionens framläggande har rege­ringen beslutat att försöken med allmän platsanmälan skall starta i dessa fyra län redan den 1 mars.

I sin anslagsframställning föreslog AMS att försöksverksamheten skulle utvidgas till tio län. Socialdemokraterna hänvisar i partimotionen 893 till de positiva erfarenheterna av den hittills bedrivna verksamhe­ten och yrkar att denna skall vidgas till ytterligare tio län, varav i sex län från den 1 mars och i fyra län från den 1 juli.

Äv annan uppfattning än socialdemokraterna är Erik Hovhammar m. fl. (m) i motionen 1654. De vill att försöksverksamheten med all­män platsanmälan skall utvärderas och att resultatet härav skall redo­visas för riksdagen, innan verksamheten byggs ut ytterligare.

Vad först gäller yrkandet i motionen av Erik Hovhammar m. fl. no­terar utskottet att en redovisning av resultatet för den hittills bedrivna verksamheten har lämnats av arbetsmarknadsministern som bakgrund till hans förslag om utbyggd verksamhet  (jfr även sammandraget av


 


AU 1977/78: 21                                                       19

AMS rapport om allmän platsanmälan på s. 45—46 i propositionen). En ny rapport har i slutet av januari i år lagts fram av AMS utrednings­enhet. Liksom motionärerna anser utskottet att det är angeläget att verksamheten och dess resultat fortlöpande följs och redovisas för stats­makterna. Detta förutsattes redan vid tillkomsten av den lagstiftning som reglerar verksamheten, och behovet av en noggrann uppföljning understryks f. ö. i propositionen av arbetsmarknadsministern. Han an­mäler nu att särskilda medel kommer att ställas till förfogande från de­partementets forskningsanslag för att, vid sidan av den löpande uppfölj­ningen genom AMS försorg, genomföra en mer djupgående undersök­ning. För att få en fastare grund att stå på vid sfällningstagandena till den fortsatta utbyggnaden är det emellertid angeläget att få erfarenheter av verksamheten från flera län, som sinsemellan har näringsliv och ar­betsmarknad av olika struktur. Med hänsyn därtill och till de positiva erfarenheterna av den pågående försöksverksamheten är utskottet inte berett förorda att man nu temporärt bromsar upp utbyggnaden av verk­samheten. Motionen avstyrks följaktligen.

Enligt utskottets uppfattning är den av departementschefen föreslagna utbyggnadstakten väl avvägd, och mot den bakgrunden avstyrks även det aktuella yrkandet i den socialdemokratiska motionen.

Som ovan nämnts används huvuddelen av de medel som anvisas under programmet Arbetsmarknadsinformation tiU löner och andra kostnader för arbetsförmedlingen. Av övriga poster under programmet kan här nämnas kostnaderna för ADB i förmedlingsarbetet. I anslutning här­till berörs i propositionen de inledda försöken med länscentraler för interlokal förmedling vari ingår ADB-assisterad sökning och bevakning av lediga platser inkl. s. k. matchning av platser och arbetssökande.

En annan utgiftspost under programmet avser psykologiska konsult­insatser. Nuvarande post om 24,2 milj. kr. bör enligt propositionen ökas med 2,2 milj. kr. Wivi-Anne Cederqvist (s) och Magnus Persson (s) yrkar i motionen 610 att posten räknas upp med 4,9 milj. kr. utöver propositionens förslag. Yrkandet innebär att AMS skulle tilldelas medel för ändamålet i enlighet med vad styrelsen har begärt i sin anslags­framställning. Motionärerna påpekar å ena sidan alt arbetsförmed­lingen under en följd av år har nödgats minska användningen av psy­kologiska konsultinsatser och å andra sidan att dessa insatser är värde­fulla i förmedlingsarbetet, inte minst för att hjälpa hemarbelande kvin­nor till utbildning och arbete som passar dem.

Utskottet vill inte bestrida motionärernas uppfattning att konsulta­tioner av psykologisk expertis i många fall är ett värdefullt hjälpmedel i förmedlingsarbetet. Utskottet ser därför positivt på propositionens förslag till uppräkning av den aktuella utgiftsposten, som har varit oför­ändrad sedan budgetåret 1972/73. Vid bedömningen av spörsmålet om ytterligare medelstilldelning måste man utöver en rent budgetmässig


 


AU 1977/78: 21                                                       20

avvägning även ta hänsyn till, att frågan om de organisatoriska for­merna för de psykologiska konsultinsatserna f. n. är. under ompröv­ning. Den saken behandlades i samband med statsmakternas beslut i höstas om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m. (prop. 1977/78: 30, AU 1977/78: 16). Avsikten är att frågan skall tas upp på nytt i höst i samband med förslag av bl. a. sysselsättningsutredningen. Mot denna bakgrund biträder utskottet propositionens förslag och av­styrker alltså yrkandet i motionen.

I sammanhanget tar utskottet upp motionen 814 av Sonja Fredgardh (c) och Svea Wiklund (c) med yrkande om.försök med uppsökande verksamhet bland latent arbetssökande.. Motionärerna anser det ange­läget att de latent arbetssökande kvinnornas situation klarläggs och att kontakt etableras mellan dem och arbetsförmedlingen genom en upp­sökande verksamhet från förmedlingens sida. Verksamheten bör dock till en början startas i begränsad skala på försök. Motionärerna vill också att det exakta antalet latent arbetssökande skall bli känt och in­gå i den officiella arbetslöshetsstatistiken.

Begreppet latent arbetssökande är hämtat från statistiska centralby­råns arbetskraftsundersökningar (AKU). Därmed avses personer som vid AKU-intervjuerna förklarar att de vill och kan ta. ett arbete, dock utan alt vända sig till arbetsförmedlingen eller på annat sätt söka ar-, bete. Före år 1975 definierades latent arbetssökande som personer "som skulle ha sökt arbete om de ansett sig kunna få ett lämpligt arbete på bostadsorten".

Antalet latent arbetssökande har mätts i AKU sedan mitten av 1960-talet. Under hela den senare delen av 1960-talet var antalet drygt 100 000 — det högsta årsmedeltalet, 146 000, registrerades år 1968. Se­dan år 1971 har antalet latent arbetssökande sjunkit för varje år. Ar 1975 gick årsmedeltalet ned till 57 000 från 83 000 året före. Deima ovanligt kraftiga nedgång kan dock ha samband med den ovan nämnda änd­ringen av sättet att definiera begreppet latent arbetssökande. Ärsrnedel-talet för 1977 var 48 000, varav 35 OOO.kvinnor.

Som påpekas i motionen utgörs de latent arbetssökande till övervä­gande del av kvinnor. Den kvinnliga dominansen har dock, minskat något de senaste åren.

De latent arbetssökande registreras månad för månad, i AKU med samma metod som arbetslösa och sysselsatta. Uppgifter om antalet re­dovisas också månadsvis samtidigt med uppgifterna om sysselsättning och arbetslöshet.

Frågan om en kartläggning av de latent arbetssökandes situation be­handlades av inrikesutskottet under vart och ett av åren 1971-1974 med anledning av motioner, om dold arbetslöshet. I det sammanhanget redovisades vissa då aktuella undersökningar. Senare har sysselsättnings-. utredningen i sitt första; betänkande Arbete åt  alla,(SOU  1975:90,


 


AU 1977/78: 21                                                       21

s. 74-82) publicerat resultaten av en vintern 1975 gjord undersökning om förvärvshinder och viljan att ta förvärvsarbete bland kvinnor i åld­rarna 16-24, 25-44 och 45-64 år. Utredningen har i samma betän­kande sagt att den avser att återkomma med en fördjupad analys av de grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden. Därvid kommer att studeras dessa gruppers önskemål och förväntningar på arbetstillfällen, •de villkor man ställer för att ta förvärvsarbete och de arbetshinder sorti måste undanröjas. Det kan vidare erinras om att jämställdhetskommit­tén nyligen har startat en undersökning om de hemarbetandes situation.

Vad gäller arbetsförmedlingens medverkan i en uppsökande verksam­het vill utskottet framhålla att det redan vid antagandet av 1966 års riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken fastslogs att — som det då hette — "aktivering" av icke yrkesverksamma kvinnor var en uppgift för ar­betsmarknadsverket, som också har tilldelats särskild personal för upp­giften. I det nya program för jämställdhet på arbetsmarknaden som förra året antogs av AMS understryker styrelsen att det är en viktig upp­gift för arbetsförmedlingen att ge information om sina tjänster till dem som inte förvärvsarbetar. Flertalet av dessa är kvinnor. AMS framhål­ler vidare att arbetsförmedlingen kan nå dessa grupper i samarbete med fackliga och andra organisationer och med myndigheter men också genom en egen direkt uppsökande verksamhet. Denna kan ske genom annonsering, masskorsband o. d. Samtidigt konstateras att det endast i undanlagsfall finns resurser för hembesök.

Till den här gjorda redovisningen vill utskottet foga följande. Det förhållandet att antalet latent arbetssökande har krympt till ungefär en tredjedel jämfört med 1960-talet hänger med all sannolikhet samman med att sysselsättningen för kvinnor har ökat under 1970-talet. Antals-mässigt är ökningen drygt 250 000. Det förtjänar att påpekas att syssel­sättningen bland män — som fortfarande ligger på en väsentligt högre nivå än bland kvinnor — under samma period har stagnerat och pä de sista åren gått ned i alla åldersgrupper.

Sammanfattningsvis anser utskottet att motionärernas önskemål om statistisk redovisning av de latent arbetssökande, kartläggning av denna grupps situation och möjligheterna till uppsökande verksamhet från ar­betsförmedlingens sida redan är i allt väsentligt tillgodosedda. Det sak­nas därför anledning för riksdagen att ta initiativ av det slag som begärs i motionen.

Reglerna om flyttningsbidrag ändrades förra året i väsent­liga delar. I propositionen föreslås en mindre ändring i det nya bidrags­systemet. Arbetstagare som söker arbete på annan ort och tar med sig barn på resan skall kunna få bidrag till resekostnaderna även för barnet. Det förutsätts att barntillsyn inte kan ordnas på annat lämpligt sätt. Utskottet biträder förslaget. Kostnaderna för flyttningsbidrag beräknas till oförändrat belopp, 93,8 milj. kr.


 


AU 1977/78: 21


22


Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas i propositionen till 768 980 000 kr. Utskottet har i det föregående avsnit­tet avstyrkt förslaget i den socialdemokratiska partimotionen 893 om att arbetsmarloiadsverket skall få fler nya tjänster än som föreslagits i pro­positionen. I konsekvens härmed avstyrker utskottet även förslaget i samma motion att räkna upp förevarande anslag med ytterligare 19,8 milj. kr. för att täcka kostnaderna för den ytterligare pérsonalförstärk-ningen. Med hänvisning till detta ställningstagande och då propositionens beräkning av medelsbehovet inte har gett utskottet anledning till erinran bör anslaget föras upp med det belopp som har föreslagits i propositio­nen.


Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

1 276 250 000" 1421550 000

1976/77 Utgift       1 955 975 000'

1977/78 Anslag 1978/79 Förslag


1 varav 1 274 000 000 kr. utgör anslagsmedel och återstoden frän influtna ar­betsgivaravgifter.

-exkl.   450000000   kr.   enligt   prop.   1977/78:32,   AU   1977/78:15,   rskr 1977/78:51.

Utgifterna för delprogrammet Arbetsmarknadsutbildning under pro­grammet Yrkesmässig och geografisk rörlighet bestrids från en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond. Denna finansieras genom medel som dels anvisas under förevarande anslag, dels inflyter som avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1975: 335) om arbetsgivaravgift till arbets­marknadsutbildning.


1976/77 Utgift


1977/78 Anslag


1978/79 Beräknad ändring


 


AMS


Föredra­ganden


 

Arbetsmarknadsutbildning Förvaltningskostnader

1 929 208 000 26 767 000

1 955 975 000

1250 000 000 26 250 000

1 276 250 000

+5 750 000 +5 750 000

+ 139 250 000 +    6 050 000

+ 145 300 000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkten B 2 (s. 59-68) föreslagit att riksdagen skall

1. godkärma i propositionen förordad ändring i fråga om rätten till ar-betsmarknadsutbildnirig i syfte at( öka jäinställdheten mellan kvinnor och män.


 


AU 1977/78: 21                                                       23

2.    bemyndiga regeringen att intill utgången av budgetåret 1978/79 förlänga försöksverksamheten med bidrag till arbetsgivare som anställer och utbildar kvinnor resp. män för yrken som domineras av motsatt kön,

3.    till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 1 421 550 000 kr.

Arbetsmarknadsutbildning bedrivs vid AMU-centra och andra av skolöverstyrelsen (SÖ) särskilt anordnade kurser. Kostnaderna för drif­ten av AMU-centra och de särskilda kurserna finansieras därvid från den ovannämnda arbetsmarknadsutbildningsfonden. Deltagarna får stu-diesocialt stöd i form av utbildningsbidrag som också bekostas från fonden men utbetalas av de allmänna försäkringskassorna.

Arbetsmarknadsutbildning kan också ske i den formen att deltagare hänvisas till det reguljära utbildningsväsendet eller till kurser i regi av studieförbund m. fl. Även i dessa fall betalas utbildningsbidrag medan själva utbildningskostnaderna betalas av kursanordnaren. Är kursen av-giftsbelagd får deltagaren ersättning härför genom tillägg till utbild­ningsbidraget.

Slutligen kan arbetsmarknadsutbildning förläggas till företag. I så­dana fall skall deltagaren vara anställd hos företaget och uppbära av-talsenlig lön under utbildningstiden. Företaget skall vidare svara för utbildningskostnaderna men uppbär i gengäld bidrag från arbetsmark­nadsutbildningsfonden med belopp per timme som varierar med ut­bildningens inriktning och syfte.

AMU-centra och övriga av SÖ anordnade särskilda kurser har under 1970-talet svarat för drygt hälften av arbetsmarknadsutbildningen. Vid företagen anordnad utbildning har tidigare haft begränsad omfattning. Härvid bortses från den regionalpolitiskt motiverade utbildningen i före­tag, vilken finansieras på annat sätt. Under budgetåret 1976/77 inträf­fade en kraftig förändring av arbetsmarknadsutbildningens volym och inriktning. Utbildningen fördubblades från 107 000 deltagare året före till 210 000. Drygt hälften av deltagarna fick sin utbildning i företag, i huvudsak anordnad enligt reglerna om stöd till utbildning vid risk för permitlering, den s. k. 25-kronan.

Arbetsmarknadsutbildningen har även under hösten 1977 haft mycket stor omfattning - under det sista kvartalet var det genomsnittliga an­talet deltagare per månad 102 000 (49 000 samma kvartal 1976). Till en del beror detta på den medvetna satsningen på att bereda arbetslösa ungdomar särskilt anpassad yrkesutbildning. I det nyssnämnda genom­snittstalet för sista kvartalet 1977 ingår 20 500 ungdomar. Samtidigt är det en klar tendens att utbildningen vid AMU-centra och särskilda kurser ökar i omfattning medan utbildningsinsatserna i företagen mins­kar. Utbildningens totala omfattning väntas ligga kvar på hög nivå


 


AU 1977/78: 21                                                       24

under återstoden av budgetåret. Det kan erinras om att förevarande anslag i december 1977 förstärktes med 450 milj. kr. (prop. 1977/ 78:32, AU 1977/78: 15).

För nästa budgetår räknar såväl AMS som arbetsmarknadsministern med att antalet deltagare i utbildningen skall gå ned till 135 000. Ned­gången bedöms helt och hållet falla på utbildning i företagen samtidigt som det framhålls att det är svårt att bedöma behovet av den utbild­ningsformen. I sammanhanget kan påpekas att utredningen om före­tagsutbildning strax efter årsskiftet avlämnade sitt betänkande med kart­läggning av den inom företag samt kommuner och landsting bedrivna personalutbildningen (SOU 1977: 92).

Utskottet har i och för sig ingen invändning mot den bedömning av utbildningens volym som gjorts av AMS och arbetsmarknadsministern men erinrar om att regeringen anmält att den avser att senare pröva om de särskilda åtgärderna på bl. a. utbildningsområdet som har satts in i vinter skall förlängas efter den 1 juli i år.

Som ovan framhållits har utbildningen i företag med stöd av den s. k. 25-kronan haft mycket stor omfattning. En annan form av utbild­ningsstöd, bidrag till utbildning av redan anställda i kombination med nyanställning av arbetslösa, i första hand ungdomar, har däremot endast utnyttjats i blygsam skala. Under budgetåret 1976/77 beviljades stöd för utbildning av 558 redan anställda, och 229 personer nyanställdes.

Grunderna for de berörda formerna av stöd till utbildning i företag behandlades av riksdagen senast i december förra året (prop. 1977/ 78: 32, AU 1977/78: 15). Riksdagsbeslutet gällde bidragsnivåerna under första halvåret 1978. Det innebär att bidraget till utbildning vid per-mitteringsrisk utgår med 25 kr. per timme under 480 timmar och med 15 kr. per timme under ytterligare högst 480 timmar. För tiden efter den 1 juli 1978 är det avsett att bidraget skall återgå till tidigare ni­våer, 10 kr. per timme under de första 160 timmarna och 15 kr. per timme under ytterligare högst 800 timmar. Bidraget till utbildning av redan anställda i kombination med nyanställning av ersättare skall under samma halvår utgå med 25 kr. per timme. Efter den 30 juni utbetalas bidrag med samma belopp som tidigare eller 19 kr. per timme. Beträffande båda stödformerna sägs i propositionen att det med hänsyn till arbetsmarknadsläget kan bli aktuellt att senare pröva frågan om bidragsnivåerna efter halvårsskiftet. Någon ändring av belopp eller övriga grunder för de två aktuella formerna för stöd till utbildning i företag föreslås inte i budgetpropositionen.

I socialdemokraternas partimotion 893 föreslås en vidgad använd­ning av bidraget till utbildning av redan anställda i kombination med nyanställning av ersättare. Motionärerna tänker sig att bidrag enligt i princip samma regler skall kunna utgå när anställda lämnar produk­tionsarbete  för  att under viss  tid  delta  i  företagets produktutveck-


 


AU 1977/78: 21                                                       25

lingsarbete. Syftet är att stimulera företagen att ta till vara de anställdas erfarenheter och kunnande. Bidragsverksamheten bör enligt motions­förslaget begränsas till tillverkningsindustrin, och den bör pågå till den 30 juni 1980. Under hela den tiden bör bidrag utgå med 25 kr. per timme. Som ersättare bör det inte vara hinder att rekrytera personer med goda yrkeskunskaper, med hänsyn bl. a. till tendenserna till ökad arbetslöshet bland medlemmarna i industrikassorna.

Frågan om arbetsmarknadspolitiskt stöd tiU utveckling av företagens produktionsmetoder och produkter behandlades av riksdagen i decem­ber förra året. Den aktualiserades i en socialdemokratisk partimotion med anledning av förslag i propositionen 1977/78: 32 om förlängning av det tillfälliga sysselsättningsstödet till större industriföretag med do­minerande ställning på orten. Motionärerna ansåg att den övertaliga personal, för vilken företagen kan uppbära nämnda stöd, även borde kunna sysselsättas i utvecklingsarbete. Utskottet (AU 1977/78: 15) an­såg att motionsförslaget var värt att prövas och konstaterade att en sådan verksamhet inte stod i strid med bestämmelserna om sysselsätt­ningsstödet, så länge verksamheten hölls skild från företagets ordinarie produktion. Någon åtgärd på grund av motionen var därför inte er­forderlig. Riksdagen följde utskottet. I de ändrade bestämmelser om sysselsättningsstödet som regeringen härefter utfärdat har uttryckligen sagts att den personal som omfattas av stödet får sysselsättas med pro­duktutvecklingsarbete.

Det nu föreliggande motionsförslaget om att utvidga stödet till den aktuella formen av utbildning i företag ligger i linje med utskottets i höstas gjorda uttalanden. Möjligheterna att genomföra det bör därför närmare undersökas av regeringen. Därvid får bl. a. prövas om åtgärden är förenlig med våra internationella åtaganden. I princip bör stödbe-rättigad utvecklingsverksamhet hållas skild från egentlig produktion. Därmed uppnås överensstämmelse med reglerna för det tillfälliga sys­selsättningsstödet. Det synes också naturligt att bidragsnivån anknyts till utbildningsstödet. Som tidigare sagts avser regeringen att senare under året pröva frågan om storleken av de timbidrag som skall utgå vid utbildning i företag. Resultatet av regeringens överväganden bör i lämpligt sammanhang redovisas för riksdagen. Vad utskottet anfört med anledning av motionen i aktuell del bör regeringen underrättas om.

Övriga former av stöd till utbildning som finansieras från arbetsmark­nadsutbildningsfonden och därmed delvis från förevarande anslag är det s. k. jämställdhetsbidraget och det temporära stödet till utbildning av svetsare och plåtslagare inom varvsindustrin. Det senare stödet var avsett att användas under åren 1976 och 1977. Det har inte kommit till praktisk användning, och det föreslås därför inte någon förlängning av giltighets­tiden.

Jämställdhetsbidraget, dvs. bidrag till utbildning för yrken som domi-


 


AU 1977/78:21                                                        26

neras av motsatt kön, utgår i normalfallet med 8 kr. per timme. Utbild­ning får ske i vissa i bidragsbestiimmelsema angivna yrken. I åtta län utgår bidraget med 14 kr. per timme, och utbildningen får bedrivas i fler yrken som fastställs av AMS. l

Ett liknande yrkande från socifJdemokraterna avslogs av riksdagen i december 1977 (AU 1977/78:15) med hänvisning till att resultatet av den på våren samma år införda bidragsdifferentieringen bör avvaktas. Det har uppdragits åt AMS att senast i anslagsframställningen för bud­getåret 1979/80, dvs. senast i höst, redovisa erfarenheterna av nu bedriven verksamhet. Anledning saknas för riksdagen att frångå sitt nyligen gjorda ställningstagande, och utskottet avstyrker därför motionen i aktuella delar.

Som föreslås i propositionen bör försöken med jämställdhetsbidraget fortgå även under nästa budgetår.

Inom regionalpolitiken görs sedan år 1974 försök med könskvotering. För bidrag och lån ställs villkoret att minst 40 % av de arbetsplatser som tillkommer skall förbehållas vartdera könet. Dispens kan ges.

I socialdemokraternas partimotion 893 anses försöken med könskvo­tering i den regionalpolitiska stödverksamheten vara uppmuntrande. Man bör därför överväga att vidga försöken. Av särskilt intresse är att pröva liknande system i andra former av statligt stöd till företagen, t. ex. i den arbetsmarknadsutbildning som bedrivs inom företagen.

Könskvotering i det regionalpolitiska stödet gäller nyrekryterad perso­nal. Kvotering är betydligt svårare att tillämpa inom de arbetsmarknads­politiska stödformerna. Dessa avser i stor utsträckning redan anställd personal och leder därigenom inte till nya arbetstillfällen för vare sig kvinnor eller män. Ett av undantagen härifrån är den ganska omfattande verksamheten med personalutbildning på den primär- och landstings­kommunala sektorn i kombination med att uppkommande vikariat an­ordnas som beredskapsarbete. Det är möjligt att man den vägen kan få en från jämställdhetssynpunkt önskvärd rekrytering av exempelvis man­liga vårdbiträden. Man kan självfallet också stödja jämställdhetssträvan­dena via utbildningen av redan anställda. Ätt detta skall beaktas vid till-lämpningen av den s. k. 25-kronan har markerats från statsmakternas sida, och föreskrift härom har intagits i bidragsbestämmelserna. Den övervägande delen av personalutbildningen inom företagen liksom hos kommuner och landsting sker dock utan statligt stöd. Inriktningen av denna internutbildning har naturligtvis stor betydelse från jämställdhets­synpunkt. Problemet har tagits upp av utredningen om företagsutbild­ningen i dess nya betänkande.


 


AU 1977/78: 21                                                       27

Frågan om könskvotering i samband med olika former av statligt stöd är komplicerad som bl. a. framgår av vad ovan redovisats. Utskottet har inte underlag för något bestämt ställningstagande till frågan om man kan vidga användningen av könskvotering till nya områden. Utskottet vill inte utesluta att kvotering kan vara en ändamålsenlig metod i vissa fall, t. ex. inom företagsutbildningeh. Utskottet räknar med att man bl. a. inom jämställdhetskommittén aktualiserar frågan, och med hänsyn därtill bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

I den socialdemokratiska motionen 893 begärs även vidgade försök med utbildning för äldre arbetssökande. Motionärerna hänvisar till för­söksverksamhet av det slaget som har bedrivits i Gävleborgs län. Inom ramen för den föreslagna verksamheten bör man bl. a. pröva möjlighe­terna att erbjuda medelålders kvinnor med kort grundutbildning tillfälle till förkovran och därmed ge dem bättre förutsättningar för mera kvalifi­cerad utbildning. Den utbildningen bör kunna ske i samverkan med den kommunala vuxenutbildningen och studieförbunden.

Den av motionärerna nämnda försöksverksamheten i Gävleborgs län genomfördes av AMS på irvitiativ av sysselsättningsutredningen. AMS är oförhindrad att starta ny, liknande verksamhet. Förberedande teoretisk utbildning i form av preparandkurser vid AMU-centra är ett betydelse­fullt inslag i arbetsmarknadsutbildningen med hänsyn till att många vuxna har en svag allmän utbildningsbakgrund. Utbildningsbidrag vid förbere­dande teoretiska studier kan också medges när studierna bedrivs vid folk­högskolor eller inom den kommunala vuxenutbildningen under förut­sättning att studierna är nödvändiga för en yrkesutbildning.

Av det anförda framgår att det finns möjligheter att tillgodose motio­närernas synpunkter inom ramen för gällande ordning. Något riksdagens initiativ med anledning av motionen är sålunda inte påkallat.

Vidare anförs i motionen 893 att den s. k. 25-kronan kommit till ringa användning för utbildning i de privata servicenäringarna, därför att ar­betsplatserna ofta är starkt spridda och bara har ett fåtal anställda. För att underlätta utbildning av permitteringshotad personal vid sådana före­tag föreslås i motionen att företagen skall ges möjlighet att köpa' utbild­ning av kursanordnare utanför företagen.

Utskottet konstaterar att företag redan har möjlighet att köpa utbild­ningsresurser från AMU-centra. Denna möjlighet utnyttjas också. Med liänvisning härtill avstyrks motionsyrkandet.

I betänkandet Arbete åt alla (SOU 1975: 90) förde sysselsättningsut­redningen fram tanken att det i företagen skiille skapas särskilda utbild-ningsfonder. Sådana fonder skulle kunna användas som ett medel att hålla kvar personalen i en lågkonjunktur. I motionen 893 begärs att frå­gan om utbildningsfonder utreds.

Ett liknande utredningsyrkande framfördes även förra året från social­demokratiskt håll (AU 1916/11: 21). Yrkandet avslogs med hänvisning


 


AU 1977/78: 21                                                       28

till att man borde avvakta slutförjindet av arbetet inom utredningen om företagsutbildning (jfr prop. 1975/76: 211, s. 237). Som förut nämnts har utredningen nyligen avlämnat sitt betänkande (SOU 1977: 92) som hu­vudsakligen är en kartläggning av företagsutbildningen. Utskottet har er­farit att regeringen avser att tillsätta en ny utredning med uppgift att studera bl. a. den aktuella frågan. Med hänsyn härtill är det inte erfor­derligt med liågot initiativ från riksdagens sida. Motionsyrkandet bör alltså inte föranleda någon åtgärd.

Sedan år 1966 bedrivs inom arbetsmarknadsutbildningen s. k. brist­yrkesutbildning. Den är öppen ävi;n för icke arbetslösa. A andra sidan är den begränsad till vissa yrken med påtaglig brist på yrkesutbildad ar­betskraft. Utbildningen rönte i början ringa efterfrågan men har numera ganska betydande omfattning. Budgetåret 1976/77 påbörjade 6 100 per­soner utbildning av detta slag.

Bristyrkesutbildningen har alltsedan starten formellt betecknats som försöksverksamhet. I budgetpropositionen uttalas nu att den bör ses som ett permanent inslag i arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet delar den­na uppfattning. Vidare förordas i propositionen begränsade försök av innebörd att icke arbetslösa män och kvinnor medges utbildning vid AMU-kurser till yrken som domineras av det motsatta könet även i de fall det gäller utbildning till ett yrke som inte är ett bristyrke. Som bak­grund till förslaget hänvisas till att män och kvinnor i stor utsträckning väljer yrkesinriktning på ett traditionellt sätt även inom arbetsmarknads­utbildningen. Utskottet biträder förslaget.

I motionen 1342 av Maj-Lis Landberg (s) och Torsten Karlsson (s) yrkas att sjuksköterskeutbildningen inrangeras i bristyrkesiitbildningen. Vidare bör enligt motionärerna snabbt kartläggas om även annan efter­gymnasial utbildning inom vårdsektorn, t. ex. till sjukgymnast, bör om­fattas av bristyrkesutbildningen.

Vid utbildning av det slag som berörs i motionen utgår studiemedel enligt studiestödsförordningen (1973: 418). Hittills har studiemedelsbe-rättigad utbildning i princip inte anordnats som arbetsmarknadsutbild­ ning, se 13 § arbetsmarknadskungö:relsen. Vissa undantag kan dock göras från denna regel, nämligen för enstaka korta yrkeskurser. Vidare kan handikappade och ensamstående föräldrar få komplettera studiemedlen med viss del av utbildningsbidraget. Skälen till att arbetsmarknadsutbild­ningen i princip inte bör omfatta studier som kan finansieras med studie­medel har utvecklats i propositionen 1975: 45 (s. 81—82) om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen. Vad där anfördes lämnades utan erinran av riksdagen (InU 1975:14, s. 13).

Utskottet delar så till vida motionäremas uppfattning att det är ange­läget att åtgärder vidtas for att öka utbildningsmöjligheterna på det ak­tuella området. Det är av betydelse också ur vård- och sysselsättnings­synpunkt. Utskottet är emellertid inte utan närmare utredning berett att förorda att man anordnar utbildningen som bristyrkesutbildning. Detta


 


AU 1977/78: 21                                                       29

skulle nämligen innebära att man rubbar en av de principer som fastställts för arbetsmarknadsutbildningen. Det firms i dag en stark efterfrågan på utbildning till sjuksköterskeyrket. Våren 1977 ktmde endast en tredjedel av behöriga sökande tas emot för utbildning. Utredningen Vård 77 har nyligen lagt fram ett delbetänkande Praktikfrågor (SOU 1978: 15), i vil­ket anvisas åtgärder för att avhjälpa vissa akuta svårigheter. Utredningen fortsätter sitt arbete för att lösa problemen.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att den aktuella mo­tionen inte föranleder någon åtgärd.

Rolf Hagel (apk) och Älf Lövenborg (apk) begär i motionen 612 för­bättrad arbetsmarknadsutbildning för invandrare. De anser att invandrar­na bör ges samma reella möjligheter till yrkesutbildning inom arbetsmark­nadsutbildningen som andra som deltar i denna utbildning. De bör också kunna få bättre grundutbildning och möjlighet att förvärva grundskole­kompetens. Slutligen bör yrkesvägledningen för invandrare förbättras och vid behov ges på elevens eget språk.

Liksom motionärerna anser utskottet att det är angeläget att man inom arbetsmarknadsutbildningens ram tillgodoser invandramas speciella ut­bildningsbehov. Frågor om invandrarnas deltagande i arbetsmarknadsut­bildningen behandlades i den ovannämnda propositionen 1975: 45 om riktlinjer för utbildningen. Där framhålls bl. a. att undervisning på in­vandrarnas eget språk är nödvändig i vissa fall och att AMU-centra i så stor utsträckning som möjligt bör tillhandahålla läromedel på invandrar­nas olika språk. Strävan är givetvis också att söka ge yrkesvägledning på elevemas eget språk. Att dessa strävanden många gånger är svåra att realisera är lätt att inse med tanke på att invandrama representerar en mängd skilda språkgrupper. Vad beträffar invandrarnas möjligheter att inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen förvärva grundskolekom­petens så gäller samma regler för dem som för svenska medborgare, näm­ligen att sådan utbildning kan medges om den är nödvändig för den fort­satta yrkesutbildningen. På grund av det anförda bör motionen inte för* anleda någon åtgärd.

Sedan år 1965 bedrivs försöksverksamhet med barntillsyn inom arbets­marknadsutbildningen. Verksamheten, som har begränsad omfattning, innebär att barntillsyn åt deltagare i utbildningen förmedlas och helt be­kostas av arbetsmarknadsverket. En föratsättning för att bamtillsyn skall ordnas på detta sätt är att förälderns utbildning måste förläggas till annan kommun än hemkonununen.

Liksom i en tidigare anslagsframställning har AMS på nytt föreslagit att bamtillsyn skall få anordnas genom verkets försorg även om utbild­ningen sker inom den egna kommunen men utom hemorten. Styrelsens förslag avser vissa till ytan stora kommuner, främst i Norrlandslänen.

AMS förslag avstyrks i budgetpropositionen med hänvisning till att det enligt lagen om bamomsorg är kommunernas skyldighet att ordna barn­tillsynen för sina invånare.


 


AU 1977/78: 21                                                       30

I motionen 813 av Bengt Fagerlund m. fl. (s) yrkas att barntillsyn, skall få ordnas i huvudsak på det sätt AMS har föreslagit.

Ett motionsyrkande av samma innebörd framställdes även förra året och avslogs då av riksdagen (AU 1976/77: 21). Utskottet finner inte skäl att frångå denna inställning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Det vid arbetsmarknadsutbildningen utgående utbildningsbidraget höj­des från den 1 januari i år med 5 kr. per dag. Det utgår därigenom med 70 kr. per dag för flertalet deltagare under 20 år och med 135 resp. 175 kr. om dagen för vuxna deltagare.

I motionen 831 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås ett enhetligt ut­bildningsbidrag om 175 kr. per dag. Vidare begärs att deltagare som upp­bär hel pension eller är kontinuerligt sjukskrivna skall få den ersättning som är mest gynnsam för dem. Kostnaderna för bidragsändringaraa före­slås bli täckta genom att den särskilda arbetsgivaravgiften för arbetsmark­nadsutbildningen höjs.

Utbildningsbidraget är kopplat till de belopp som utgår som kontant stöd vid arbetslöshet. Systemet innebär en viss premiering av dem som deltar i utbildning. Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring på denna punkt och avstyrker därför förslaget om ett enhetligt utbildnings­bidrag. Samtidigt vill utskottet eriru-a om att regeringen aviserat förslag till höjning av kontantstödet vid arbetslöshet senare under våren. En höjning av däri ingående belopp innebär att även utbildningsbidraget kommer att öka. När det gäller motionen i övrigt konstaterar utskottet att den som uppbär pension eller sjukpenning under arbetsmarknadsutbild­ning i princip får ersättning enligt de normer motionärerna förespråkar. Är pensionen eller sjukpeimingen högre än den i utbildningsbidraget in­gående dagpenningen, utgår stimulansbidrag med f. n. 15 kr. per dag. Med hänsyn till det sagda avstyrks motionen i dess helhet.

De totala utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen under nästa bud­getår beräknas i budgetpropositionen till 2 192 milj. kr., varav 770 milj. kr. beräknas bli täckta av arbetsgivaravgifter. Ett belopp om ca 1 422 milj. kr. behöver alltså tillskjutas arbetsmarknadsutbildningsfonden via detta an­slag. Utskottet rämnar denna medelsberäkning utan erinran. Anslaget bör alltså föras upp med begärt belopp.

Sysselsättningsskapande åtgärder

1976/77 Utgift    2 000 652 000    Reservation    1 257 216 881

1977/78 Anslag   1 320 700 000 1978/79 Förslag 1 692 400 000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Sysselsättningsska­pande åtgärder utom delprogrammet Stöd till lagemppbyggnad. Indel­ningen i delprogram framgår av följande sammanställning.


 


AU 1977/78: 21

 

 

31

 

 

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag

1978/79 Beräknad ändring

AMS                    Föredra­ganden

Allmänna beredskapsarbeten Särskilda beredskapsarbeten Industribeställningar Detaljplaneringsbidrag Förvaltningskostnader

787 741 000

990 522 000

174 304 000

29 348 000

18 737 000

2 000 652 000

600 000 000

650 000 000

10 000 000

40 000 000

20 700 000

1 320 700 000

+250 000 000

+ 10 000 000 +       300 000

+ 260 300 000

+ 270 000 000 + 100 000 000

+    1 700 000 +371 700 000

Regeringen har i budgetpropositionen under punkten B 3 (s. 68—87) föreslagit att riksdagen skall

1.   godkänna de ändrade gmnder för statsbidrag till kommunala och enskilda beredskapsarbeten som har förordats i propositionen,

2.   godkänna vad som anförts om bidrag till projektering av bostads­hus,

3.   medge att regeringen får bemyndiga AMS att under budgetåret 1978/79 besluta om avskrivning av lånefordran uppkommen inom ar­betsmarknadsverket, beträffande vilken antingen omständigheterna är sådana att vederbörande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen be­döms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgär­derna inte är ekonomiskt lönande, allt under förutsättning att sådana åt­gärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden,

4.   till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 692 400 000 kr., varav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beredskapsarbeten

I budgetpropositionen presenteras inledningsvis ett nytt bidragssystem för kommunala beredskapsarbeten. Förslaget gmndas på en i höstas fram­lagd departementspromemoria.

F. n. utgår statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten med 33 % av den totala kostnaden för arbetet. Bidragsandelen kan varieras uppåt men även nedåt.

Avsikten med det nya bidragssystemet är att det skall främja sysselsätt­ningseffekten hos beredskapsarbetena. Detta skall uppnås genom att bidragen relateras till lönekostnaderna för arbetet. Normalt skall bidrag utgå med 75 % av de totala lönekostnaderna för arbetstagare som anvisas av arbetsförmedlingen. En sådan ordning bedöms ge ett högre bidrag än f. n. för arbeten utanför investeringssektom, men lägre för husbyggnads-och andra anläggningsarbeten. För att kompensera detta föreslås att för sådana arbeten skall kunna utgå ett tilläggsbidrag om 20 % av återstående


 


AU 1977/78: 21                                                       32

kostnader. Såväl grundbidraget som tilläggsbidraget skall kunna jämkas — grundbidraget dock till högst 90 % av lönekostnaden.

De här redovisade bestämmelserna för kommunala arbeten bör enligt propositionen även gälla för enskilda beredskapsarbeten. Hänsyn skall dock liksom hittills tas till värdet för den enskilde av att arbetet kom­mer till stånd.

I sammanhanget förordas i propositionen en ändring av kriterierna för val av beredskapsarbeten. F. n. gäller att till beredskapsarbeten skall väljas arbeten som ändå skulle ha utförts under den närmaste tiden. I praxis har denna princip inte alltid kunnat följas. Det föreslås därför att regeln omformuleras så, att till beredskapsarbeten skall utväljas arbeten som inte skulle ha kommit till stånd under löpande period för årsbudget om de inte får utföras som beredskapsarbete. Liksom hittills skall det dock gälla endast angelägna arbeten.

Frågan om en omläggning av bidragssystemet för kommunala bered­skapsarbeten diskuterades förra året vid riksdagsbehandlingen av mot­svarande anslagspunkt (AU 1976/77: 21). Förslaget ligger i linje med de sedan länge pågående strävandena att öka beredskapsarbetenas sysselsätt­ningseffekt. Utskottet godtar för sin del detsamma liksom övriga förslag till ändringar av systemet för beredskapsarbete.

Beredskapsarbetena hade en betydande omfattning under budgetåret 1976/77. Utgifterna för arbetena uppgick till 1 778 milj. kr. För inne­varande budgetår har hittills anvisats sammanlagt 2 150 milj. kr. AMS har i januari i år hos regeringen begärt ytterligare medel.

För nästa budgetår beräknas för beredskapsarbeten ett sammanlagt belopp om 1 350 milj. kr. Därutöver beräknas ett belopp om 270 milj. kr. för det tillfälliga sysselsättningsbidraget inom stålindustrin. Detta skall utgå fram till år 1980, och huvuddelen av bidragskostnaderna väntas falla på budgetåret 1978/79. Äv medlen för beredskapsarbeten skall högst 200 milj. kr. få användas till väg- och gatuarbeten. Under inneva­rande budgetår är medelsramen för dessa arbeten 500 milj. kr. Medels­beräkningen godtas av utskottet.

I tolv motioner framhålls speciella projekt som beredskapsarbeten. Av dessa gäller fyra motioner vägarbeten. Sålunda begär i motionen 1341 Gösta Karlsson m. fl. (c, m, fp) omläggning av riksväg 55 vid Strängriäs, i motionen 808 Ingrid Andersson (m) och Lars Schött (m) beredskaps­medel till vägbyggnad och vägunderhåll i Kalmar län, i motionen 1329 Wilhelm Gustafsson (fp) ombyggnad av riksväg 41 in. fl. vågar i södra Älvsborgs län och i motionen 1320 Rolf Dahlberg (m) omläggning av Europaväg 4 på sträckan Gävle—Hamrånge. Till stöd för yrkandena åberopas i motionerna arbetsmarknads- och regionalpoUtiska resp. tra­fikekonomiska skäl.

John Johnsson m. fl. pekar i motionen 821 på behov av tvärbana på Sturups flygplats och Birgitta Hambraeus m. fl. (c) i motionen 874 på


 


AU 1977/78: 21                                                       33

möjligheterna att som beredskapsarbeten upprusta skyddsvärda hus och miljöer. I motionen 1349 av Per-Axel Nilsson (s) och Torsten Gustafsson (c) yrkas att 2 milj. kr. avsätts för restaurering av Gotlandskyrkor med 100 % statsbidrag. Även motionen 1338 av Knut Johansson (s) och Hans Wachtmeister (m) avser i första hand Gotlandskyrkorna. Åtgärder mot försurning av sjöar förordas i motionen 483 av Bertil Dahlén (fp). I mo­tionen 1663 av Johan Olsson m. fl. (c) beklagas att andelen skogsvårds­arbeten inom beredskapsarbetenas ram har minskat. Denna andel bör ökas, bl. a. med hänsyn till att möjligheterna till lönsam gallring försäm­rats på gmnd av stigande awerkningskostnader samtidigt som priserna på massaved har fallit. Ylva Annerstedt (fp) anvisar i motionen 1703 inventering och avlägsnande av skrotbilar. Slutligen väcker Tage Adolfs­son (m) i motionen 1650 tanken att anordna barnomsorg som beredskaps­arbete.

Den i motionen 1650 framförda tanken att vård och tillsyn av såväl egna som andras barn skall kunna ges beredskapsarbetets form kan ut­skottet inte ställa sig bakom.

Vad sedan gäller den i motionerna 1338 och 1349 på nytt upptagna frågan om åtgärder för att bevara de medeltida kyrkoma på Gotland vill utskottet erinra om att åtgärder av det slag som avses i motionerna i höstas redan aktualiserats hos regeringen genom framställningar från dels riksdagens revisorer, dels riksantikvarieämbetet. Utskottet vill till-lägga att det f. n. inte är möjligt att åberopa arbetsmarknadsskäl för att utföra de önskade arbetena. Sysselsättningen inom byggbranschen på Gotland är nämligen mycket god.

Dämtöver vill utskottet med anledning av motionerna understryka,att beredskapsarbetenas primära syfte är sysselsättningspolitiskt. En första förutsättning för att beredskapsarbete skall komma till stånd är att det på orten finns behov att sysselsätta arbetslösa samt att arbetena lämpar sig för de aktuella arbetssökandena med hänsyn till deras yrkeserfarenhet och andra fömtsättningar. Vid val melkn lämpliga objekt rnåste också beaktas vilket av objekten som från angivna utgångspunkt ger den bästa sysselsättningseffekten. Om uppkommande sysselsättningsbehov bör till­godoses på det sätt som föreslagits i motionerna får såliinda prövas i varje särskilt fall med hänsynstagande till nu angivna principer. Med det an­förda har utskottet besvarat de aktuella motionerna, som inte bör för­anleda någon åtgärd.

Industribeställningar

I propositionen föreslås en oförändrad anvisning av 10 milj. kr- för ändamålet. Utskottet tillstyrker förslaget. Som framhålls i propositionen kan behovet av industribeställningar under nästa budgetår inte bedömas i förväg. Under budgetåret 1976/77 var utgifterna 174 milj. kr., och inne­varande budgetår har medgivits att samrnanlagt ca 250 milj. kr. får an­vändas.

3   Riksdagen 1977/78.18 saml. Nr 21


 


AU 1977/78: 21                                                       34

Detaljplaneringsbidrag

Under detta delprogram föreslås ett oförändrat belopp om 40 milj. kr.

Bidrag utgår till projektering av kommunala anläggnings- och bygg­nadsarbeten, till statlig projektering av skogsvägar och skogsvårdsarbeten samt till inventering av naturvårdsarbeten. Temporärt kan bidrag också ges till projektering av bostadshus under förutsättning att projekteringen är avslutad senast den 30 juni i å.r. I propositionen förordas att stöd till projektering av bostadshus skall kunna utgå även under budgetåret 1978/79. Stödverksamheten bör under samma tid också kunna omfatta vissa ombyggnadsåtgärder. A andra sidan bör stöd inte längre ges till mer omfattande projektering än som behövs för alt ta fram underlag för att inhämta anbud för egentliga byggnadsarbeten.

Utskottet biträder vad som har anförts och föreslagits under denna punkt.

Medelsberäkning m. m.

Det totala medelsbehovet under anslaget uppgår till 1 692 400 000 kr. Utskottet har tillstyrkt medelsanvisningen under de fyra delprogrammen. Riksdagen bör alltså bevilja det begärda anslaget.

Liksom tidigare år begärs i propositionen bemyndigande för regeringen att medge att AMS på vissa villkor får avskriva vissa lånefordringar inom arbetsmarknadsverket. Utskottet tillstyrker att det begärda bemyndigan­det lämnas.

Stöd till lagemppbyggnad

1976/77 Utgift 954 505 952 1977/78 Anslag 400 000 000 1978/79 Förslag       10 000 000

Från anslaget bestrids utgifterna för det i programmet Sysselsättnings­skapande åtgärder ingående delprogrammet Stöd till lageruppbyggnad.

Regeringen har under punkten B 4 (s. 88—89) föreslagit att riksdagen skall till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1978/79 anvisa ett för­slagsanslag av 10 000 000 kr.

För att motverka en nedgång i industrisysselsättningen användes lager­stöd i stor omfattning under åren 1975 och 1976. Statsbidrag om 1,3 mil­jarder kr. beviljades de åren 971 företag för lagerökningar motsvarande 6,6 miljarder kr. Vidare beviljades 186 företag bidrag med ca 220 milj. kr. för fortsatt lagerhållning imder första halvåret 1977.

Utgifterna under anslaget uppgick under budgetåren 1975/76 och 1976/77 till 236 resp. 954 milj. ki. Under budgetåret 1978/79 beräknas bidrag inte behöva betalas ut anitat än i enstaka, icke slutbehandlade ärenden. Därutöver kan vissa utgifter uppkomma för att infria statliga garantier för banklån som företag tagit upp för att finansiera lagerupp-


 


AU 1977/78: 21


35


byggnaden. Med hänsyn härtill anses det i propositionen möjligt att räkna ned anslaget till 10 (—390) milj. kr. Utskottet biträder denna an­slagsberäkning.

Totalförsvarsverksamhet

1976/77 Utgift    32 602 000

1977/78 Anslag        39130 000 1978/79 Förslag       56 700 000

Från anslaget bestrids utgifterna för programmet Totalförsvarsverk­samhet. Indelningen i delprogram framgår av följande sammanställning.

 

 

1976/77 Utgift

1977/78 Anslag

1978/79 Beräknad ändring

AMS

Föredra­ganden

Försvars- och bered­skapsplanering 'Vapenfria tjänstepliktiga Förvaltningskostnader Ej disponerat belopp

2 279 000 20 152 000 10 171 000

32 602 000

3 790 000 21 840 000 10 200 000

3 300 000

39 130 000

+ 1710 000 + 16 360 000 + 1 100 000

+ 19170 000

+     410 000

+ 18 760 000

+ 1 700 000

3 300 000

+ 17 570 000

Regeringen har under punkten B 6 (s. 92—95) föreslagit riksdagen att till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslags­anslag av 56 700 000 kr.

Som framgår av sammanställningen ovan avser huvuddelen av anslags­uppräkningen kostnader för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga. Den större medelstilldelningen avser att göra det möjligt att höja antalet tjänst­göringsdagar från 325 000 till 500 000 och därmed minska den kö av vapenfria som väntar på att fullgöra gmndutbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna anslagspunkt.

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning

Från anslaget bestrids arbetsmarknadsverkets utgifter för anskaffning av utmstning, vars anskaffningsvärde överstiger 10 000 kr. och vars livs­längd överstiger tre år. Även engångsanskaffningar bekostas från anslaget. Annan utmstning anskaffas med anlitande av resp. programanslag.

Regeringen har under punkten B 7 (s. 95—97) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utmstning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

Utskottet har ingen invändning mot medelsberäkningen för nästa bud­getår.


 


AU 1977/78: 21


36


Arbetsmarknadsverket: Förvaltnuig av utrustning

Under anslaget redovisas kostnader och intäkter för programmet För­valtning av utrustning, vilket utgör ett serviceprogram för försörjning av övriga program med mer kapitalkrävande utrustning. Sådan utmstning får hyras ut inom eller utom arbetsmarknadsverket, varvid hyran skall beräknas så, att samtliga uppkommande kostnader täcks. Programmet består av delprogrammen Förläggningsbyggnader samt Maskiner och fordon m. m.

Regeringen har under punkten B 8 (s. 98—100) föreslagit riksdagen att till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utmstning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag.


Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

1976/77 Utgift 1176 549 000 1977/78 Anslag 1 215 000 000 1978/79 Förslag  1581500 000


Reservation


120 849 478


Från anslaget bestrids utgifterna för programmen Rehabiliterings- och •stödåtgärder för svårplacerade och Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade. Indelningen i delprogram framgår av följande samman­ställning över propositionens medelsberäkning.


1976/77 Utgift


1977/78 Anslag


1978/79 Beräknad ändring


 


AMS


Föredra­ganden


 


Programmet Rehabiliterings- och  .

stödåtgärder för svårplacerade Arbetsprövning/arbetsträning Utbildning av svårplacerade Förvaltningskostnader

Programmet Sysselsättningsskapande

åtgärder för svårplacerade Arbetshjälpmedel åt handikappade Näringshjälp Arkivarbete

Halvskyddad sysselsättning Skyddad sysselsättning Hemarbete Förvaltningskostnader


 

' 41 451 000

57 500 000

- 5 900 000

- 5 900 000

96 157 000

86 000 000

+ 15 000 000

+ 29 000 000

4 283 000

3 800 000

+  900 000

+  800 000

29 662 000

38 000 000

+ 41500 000

+ 17 500 000

8 114 000

9 500 000

_________

703 353 000

599 500 000

+270 500 000

+ 275 500 000

125 455 000

230 000 000

+ 70 000 000

+ 40 000 000

153 353 000

176 100 000

+ 6 900 000

+ 6 900 000

1 873 000

2 100 000

_________

12 848 000

12 500 000

+ 2100 000

+ 2 700 000

1176 549 000

1 215 000 000

+415 000 000

+366 500 000


Regeringen har under punkten C 5 (s. 123—:136) föreslagit riksdagen att 1. godkänna de ändringar av gmndema för bidrag till arbetshjälpraedel

åt handikappade som departementschefen har förordat, att tillämpas

fr. o. m. den 1 juli 1978,


 


AU 1977/78: 21                                                       37

2.    bemyndiga regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under, budgetåret 1978/79,

3.    till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 581 500 000 kr.

Allmänt

Äv de arbetssökande vid arbetsförmedlingen registreras ca 11 % som handikappade. Det iimebär att varje månad ca 24 000 personer med ar-betshandikapp är aktuella för förmedlingen. Av dessa blir ca 15 % före­mål för någon form av åtgärd under månaden. Ca 75 % kvarstår som aktuella vid månadens slut, och av dessa har hälften varit anmälda mer än tre månader.

De handikappades behov av en i ökad grad individualiserad service är ett viktigt motiv för en förstärkning och effektivisering av arbetsförmed­lingen. Departementschefen framhåller att insatserna för de arbetshandi­kappade måste i ökad omfattning förläggas till arbetsplatserna på den reguljära arbetsmarknaden. Detta gäller såväl arbetsförberedande som platsförmedlande åtgärder. Om arbetsmarknaden skall kunna göras till­gänglig för fler måste därför arbetet i större utsträckning än nu anpassas till de arbetssökandes förutsättningar.

I propositionen erinras om att flera av de i anslaget Särskilda åtgärder för arbetsanpassning ingående delprogrammen berörs av pågående utred­ningsarbete.

I december 1977 antog riksdagen förslag till ny organisation för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m. (prop. 1977/78: 30, AU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 74). Den nya organisationen för skyddat arbete innebär bl. a. att verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och hemarbete samordnas under regionala stiftelser bakom vilka landstingskommunerna och staten skall stå. En or­ganisationskommitté för skyddat arbete har tillsatts för att utforma den nya organisationen. För den yrkesinriktade rehabiliteringen, som i dag bedrivs av landsting, kommuner och staten, har riksdagen uttalat sig för en samordning under ett statligt huvudmannaskap. Den närmare utform­ningen av organisationen har övervägts av sysselsättningsutredningen och kommer också att prövas av en särskild organisationskommitté. De pla­nerade organisationsförändringarna beräknas träda i kraft tidigast den 1 januari 1980.

Under sommaren 1977 avlämnade utredningen om näringshjälp sitt betänkande (SOU 1977: 22) med förslag till ny utformning av denna stöd­form. Remissbehandlingen avslutades den 1 oktober förra året.

Som nämnts i den föregående framställningen presenterade sysselsätt­ningsutredningen för kort tid sedan delbetänkandet Arbete åt handikap­pade (SOU 1978: 14). I utredningen belyses de arbetshandikappades svå­righeter på arbetsmarknaden, särskilt under en lågkonjunktur.


 


AU 1977/78: 21                                                       38

Utredningen föreslår en rad åtgärder för att stärka de arbetshandikap­pades ställning. Det nuvarande halvskyddade arbetet och arkivarbetet föreslås bli ersatta av en gemensam form för lönesubvention, benämnd "anstälhiing med lönebidrag". De som har denna speciella anställnings­form skall enligt förslaget omfattas av kollektivavtal och få samma an­ställningsförmåner som övriga anställda. Lönebidraget skall kunna varie­ras med hänsyn till handikappets grad och art. Antalet platser jämfört med nuvarande organisation föreslås öka från 25 000 till 75 000.

Skyddat arbete bör enligt utredningen finnas kvar. En ökad genom­strömning vid de skyddade verkstäderna måste dock eftersträvas. De skyddade arbetsplatserna skall enligt förslaget ligga i nära anslutning till den öppna marknadens produktion.

Utredningen innehåller vidare förslag om en effektivare tillämpning av lagen om anställningsfrämjande åtgärder samt om en ny organisation av arbetsprövning och arbetsträning.

Speciella åtgärder för de förtidspensionerade presenteras också. För­slagen har till syfte att ge de förtidspensionerade ökade möjligheter att återvända till arbetslivet. Bl. a. för man fram tanken på "vilande pension". Systemet skulle innebära att de som efter viss tid inte vill fortsätta arbeta skall få tillbaka pensionen genom ett enkelt anmälningsförfarande.

Slutligen kan nämnas att utredningen föreslår förstärkning av personal­resurserna hos arbetsförmedlingen mot bakgmnd av de handikappades behov av stöd.

Betänkandet remissbehandlas f. n. Remisstiden utgår den 15 juni i år. Siktet är f. n. inställt på att proposition i ämnet skall föreläggas riksdagen redan under hösten.

Utskottet tar i detta sammanhang upp tre motioner som rör möjlig­heterna att skapa sysselsättning åt de handikappade.

I den socialdemokratiska partimotionen 893 framhålls bl. a. att en poli­tik för sysselsättning efter vars och ens förmåga är nödvändig för att bryta tendenser på arbetsmarknaden som innebär ökad utslagning och svårig­heter att bereda arbetshandikappade sysselsättning. Även om trygghets­lagstiftningen i hög grad bidragit till att minska utslagningen för äldre och arbetshandikappade är tendenserna enligt motionärerna klart oroande. Man pekar bl. a. på ökningen av antalet förtidspensionärer.

Med hänvisning till sysselsättningsutredningens betänkande och till för­slaget från utredningen om näringshjälp och för att i "görligaste mån åter­ta den tid som gått förlorad i arbetet för de handikappade" kräver motio­närerna att sysselsättningsutredningens förslag "blir föremål för en seriös och snabb behandling av regeringen och att förslag skyndsamt och med förtur skall föreläggas riksdagen". Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande av deima innebörd.

Utskottet kan inte se något skäl att bifalla detta yrkande, då det inte med fog kan göras gällande att regeringen fördröjt handläggningen av de


 


AU 1977/78: 21                                                       39

aktuella frågorna. Remissbehandlingen av utredningen om näringshjälp, som f. ö. tillsattes på utskottets initiativ efter upprepade motionskrav från centerhåll om näringshjälpens utformning, har nyligen avslutats. Det ter sig naturligt att denna fråga i fortsättningen bereds tillsammans med sys­selsättningsutredningens förslag beträffande handikappade. Dessa förslag är så färska att de publicerades vid den tidpunkt då den nu aktuella mo­tionen väcktes. Mot bakgrund härav och med hänvisning till den tidsplan för ärendet som ovan redovisats och som innebär att proposition till riks­dagen planeras till hösten i år avstyrks motionsyrkandet.

Bernt Ekinge (fp) framhåller i motionen 1321 att ökade insatser måste sättas in om de handikappades rätt till arbete skall kunna garanteras. Mo­tionären förordar bl. a. en kvotering, vilket skulle innebära att det i för­hållande till arbetsstyrkan skall finnas ett visst antal arbetsplatser för handikappade. Främjandelagen bör utnyttjas i större utsträckning vad beträffar de handikappade. Slutligen efterlyser motionären bättre infor­mation till företag, stat, kommuner och landsting om vilka arbeten olika handikappade kan utföra samt vilka enklare åtgärder som kan vidtas för att anpassa arbetsplatser till de handikappades behov.

Som av ovan framgår har bl. a. sysselsättningsutredningen behandlat de frågeställningar motionären tar upp, och förslag kan väntas i en pro­position under hösten. Med hänvisning härtill bör motionen inte föran­leda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tar slutligen i detta sammanhang upp motionen 1343 av Blenda Littmarck (m). Motionären vill ha en bättre samordning av sam­hällets åtgärder när det gäller att efter en sjukhusvistelse föra ut en ar­betshandikappad på arbetsmarknaden.

Motionären anser att de myndigheter som skall ta vid efter sjukhus­vistelsen för det första inte kommer in i bilden tillräckligt tidigt och för det andra tyngs av byråkrati. Kuratom på sjukhuset bör i god tid ta kontakt med de myndigheter som ansvarar för bostads- och arbetsplace-ringsfrågoma. Det är statens uppgift att se till att detta fungerar, tillägger motionären.

Utskottet har förståelse för det syfte som ligger bakom motionen. Det är viktigt att man prövar nya former för en smidig samverkan mellan olika berörda då det gäller att hjälpa en handikappad tillbaka till arbetslivet efter vård på sjukhus eller annan institution. Vissa strävanden i den rikt­ningen förekommer.

Det kan nämnas att arbetsförmedlingen i Stockholm f. n. har förmed-IJngspersonal stationerad på de större sjukhusen. De handikappade får därmed möjlighet att på ett tidigt stadium komma i kontakt med förmed­lingspersonal för att diskutera arbetssituationen efter utskrivningen från sjukhuset. Även när det gäller bostadsfrågan för handikappade finns för­sök på olika håll i landet, exempelvis med integrering av handikapplägen­heter med övrig bebyggelse.


 


AU 1977/78: 21                                                       40

Utskottet utgår från att sjukvårdshuvudmännen och myndigheterna har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor och inte tvekar att pröva nya okonventionella lösningar för att komma till rätta med det aktuella pro­blemet. Med det anförda har utskottet besvarat motionen, som inte synes behöva föranleda någon åtgärd.

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade

I avvaktan på ställningstagande till den framtida organisationen av den yrkesinriktade rehabiliteringen har utbyggnaden av arbetsvårdsinslituten för arbetsprövning och -träning hållits tillbaka. Behovet av statsbidrag till verksamheten har därför bedömts gå ned med 5,9 milj. kr. för nästa budgetår.

Frågan om statsbidrag för drift av verksamhet tned arbetsprövning och arbetsträning tas upp i den socialdemokratiska partimotionen 893. Det faktum att regeringen inte föreslår några ändringar av statsbidragen inne­bär enligt motionärerna att huvudmärmen ensamma får bära de kostnads­stegringar som uppstår i avvaktan på att den nya organisationen genom­förs. För att motverka att kostnader övervältras på kommunerna föreslås att bidraget för drift av plats vid enhet för arbetsprövning och arbetsträ­ning fr. o. m. den 1 juli 1978 höjs med 1 000 kr. till 11 000 kr. per år och 1 200 timmar.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att förhand­lingar enligt riksdagens beslut i december förra året (AU 1977/78: 16) skall sättas i gång med nuvarande huvudmän för verksamheten om vill­koren för att staten tar över verksamheten. I avvaktan på resultatet av dessa förhandlingar bör nuvarande statsbidragsregler inte mbbas. Mo­tionsyrkandet avstyrks således. Utskottet har inte något att erinra mot propositionens medelsberäkning.

Delprogrammet Utbildning av svårplacerade omfattar kurser för om­ställning och träning vid AMU-centra, introduktionskurser vid verkstad för skyddat arbete samt företagsutbiJdning för arbetshandikappade.

Det nämnda bidraget till företagsutbildning för arbetshandikappade utgår med 8 kr. per utbildningstimme. Som villkor gäller bl. a. att den som genomgår sådan utbildning skall vara anställd i företaget redan vid utbild­ningens början. Enligt särskilda föreskrifter kan bidragsbeloppet vid ut­bildning för särskilt svårt arbetshandikappade jämkas uppåt till 75 % av den totala lönekostnaden för den handikappade. Socialdemokraterna yr­kar i motionen 893 att bidraget höjs till 16 kr. per timme.

Utskottet behandlade motsvarande yrkanden från socialdemokraterna förra året (AU 1976/77: 21, 1977/78: 15). Utskottet avstyrkte då yrkan­dena, bl. a. med hänvisning till de möjligheter AMS har i nuläget att jämka bidraget uppåt i enstaka fall samt till de väsentligt förbättrade bidrag som beslutats till halvskyddad sysselsättning av handikappade. Utskottet har samma inställning i dag. Utskottet vill härutöver hänvisa till att även denna fråga kan förväntas bli behandlad i proposition under


 


AU 1977/78: 21                                                       41

hösten, bl. a. mot bakgrund av sysselsättningsutredningens förslag i frå­gan. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen i denna del.

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade

Delprogrammet Arbetshjälpmedel åt handikappade omfattar fyra hjälpmedel. Bidrag kan utgå för arbetsbiträde, särskilda anordningar på arbetsplatsen och speciella arbetstekniska hjälpmedel. Dämtöver kan bi­drag och lån utgå för motorfordon som handikappad behöver för att kunna ta ett arbete eller genomgå yrkesutbildning.

I propositionen föreslås att kostnaderna för tolk av teckenspråk i sam­band med nyanställning och utbildning inom företag får ses som en form av arbetsbiträde. Kostnaderna härför har beräknats till 500 000 kr. Vi­dare föreslås en höjning av det maximala bidragsbeloppet till särskilda anordningar på arbetsplatsen från 20 000 kr. till 30 000 kr. Utskottet tillstyrker förslagen.

Handikappade kan få bidrag till inköp eller byte av bil. Man kan också få ett särskilt bidrag, om man behöver speciella anordningar i bilen eller om man måste göra kostnadskrävande ändringar. Avgörande är att den handikappade är beroende av bilen för att kunna åka till och från arbetet eller en yrkesutbildning. Den handikappade behöver inte själv kunna köra bilen för att få bidrag.

Bidraget kan vara helt eller reducerat. Reducerat bidrag innebär att bidraget minskar med stigande bruttoinkomst. Med bruttoinkomst avses den handikappades intäkter av förvärvsarbete och kapital samt vad som utgår i form av sjukpenning, livränta, pension, handikappersättning och liknande förmåner.

I budgetpropositionen föreslås nu att maximibidraget till motorfordon för handikappade höjs från 23 000 kr. till 30 000 kr. och att inkomst­gränsen för helt bidrag höjs från 25 000 till 28 000 kr. Den övre inkomst­gränsen för reducerat bidrag blir då 44 000 kr. De föreslagna förbätt­ringarna bör enligt propositionen rymmas inom en beslutsram om 30 milj. kr. för bidrag och lån till motorfordon.

Med regeringens förslag får bidragsreglerna följande utseende:

Bruttoinkomst/år Bidrag i procent av helt bidrag

 

27 999

100

28 00031 999

80

32 00035 999

60

36 00039 999

40

40 00043 999

20

44 000

0

Slutligen kan nämnas att den som erhållit reducerat bidrag kan få låna ett belopp som motsvarar skillnaden mellan ett helt bidrag och det bevil-


 


AU 1977/78: 21                                                       42

jade bidraget. Sådant lån kan dock endast utgå om särskilda skäl förelig­ger. Lånet är räntefritt och skall återbetalas inom fem år.

Det aktuella bidraget till motorfordon behandlas i två motioner.

I motionen 1336 av Margot Håkansson (fp) framhålls att bidragsgrän­serna omöjliggör för många inkomsttagare att få bidrag. De flesta läns­arbetsnämnderna redovisar därför enligt motionären stora outnyttjade anslag för detta ändamål, medan kostnaderna för färdtjänst ökar. Motio­nären begär mot denna bakgmnd en översyn och en revidering av bidrags-och länesystemet för motorfordon åt handikappade. I samband därmed fömtsätts även en översyn av vilka ersättningar som skall inräknas i års­inkomsten.

Liknande synpunkter redovisas i motionen 1348 av Börje Nilsson (s). Enligt motionären är gränserna för att erhålla bidrag alltför snävt satta för att man skall kunna få en förväntad rehabiliteringseffekt. Motionären föreslår även förbättrade lånemöjligheter.

Motionären hänvisar också till tidigare riksdagsuttalanden om möjlig­heterna till bidrag för fordon även till handikappade, som behöver bilen som ett allmänt förflyttningsmedel utan hänsyn till arbete och utbildning. Denna del av motionen har överlämnats till socialförsäkringsutskottet.

För två är sedan reformerades systemet med lån och bidrag till handi­kappades bUar. Utskottet, som behandlade frågan, strök under att bidra­gen i princip borde fortlöpande anpassas till förändringar i pris- och löne­nivån och att dessutom kvalitativa förbättringar borde eftersträvas.

Utskottet är med hänsyn till budgetläget inte berett att sträcka sig längre än vad departementschefen gjort och avstyrker därför motionerna.

Det sammanlagda medelsbehovet under budgetåret för delprogrammet Ärbetshjälpmedel åt handikappade beräknas i propositionen till 55,5 milj. kr., en ökning med 17,5 milj. kr. Utskottet godtar medelsberäkningen.

Som tidigare nämnts kan förslag om näringshjälpens framtida utform­ning väntas i proposition under höst:en. I avvaktan härpå föreslås nu oför­ändrat 9,5 milj. kr. till verksamheten. Utskottet har ingen erinran häremot.

För arkivarbete beräknas ett belopp av 875 (+ 275,5) milj. kr. för sys­selsättning av ca 15 500 personer. För innevarande budgetår har anslags­posten förstärkts med 260,5 milj. kr. (prop. 1977/78: 101, bil. 9, AU 1977/78: 25).

I motionen 1662 begär Johan Olsson (c) regler som främjar att arkiv­arbete i ökad omfattning fullgörs som deltid. Enligt motionären ser man restriktivt på sådan deltidstjänstgöring från länsarbetsnämndernas sida. En orsak härtill är att anslagstilldelningen omfattar ett visst antal platser, vilket innebär att ett län filldelas mindre resurser om man anordnar ett antal deltidstjänster inom den givna ramen. Motionären föreslår därför att resurserna tilldelas i form av ett antal timmar eller ett visst belopp.

Utskottet vill först erinra om att enligt AMS föreskrifter kan i arkiv­arbete förekomma arbete på heltid, tvåtredjedelstid eller halvtid. Åtskilliga


 


AU 1977/78: 21                                                       43

av de anställda arbetar enligt vad utskottet inhämtat på deltid. Det har således beräknats att 15 000 anställda under år 1977 motsvarade drygt 13 000 helårstjänster vid omräkning av deltidsanställningarna. En över­gång i dagsläget till den i motionen föreslagna beräkningsmodellen, exem­pelvis en ram på 15 500 helårstjänstgörande i stället för på 15 500 an­ställda, skulle därför medföra väsentligt ökat medelsbehov. Utskottet vill hämtöver erinra om att arkivarbetets framtida utformning och iiuriktning prövats av sysselsättningsutredningen. Som tidigare nämnts avser rege­ringen att återkomma med förslag under hösten, varvid även förslag till dimensionering av verksamheten kan förväntas. Utskottet räknar med att man därvid kommer att pröva uppslag av den typ motionären för fram. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet godtar regeringens medelsanvisning.

Den halvskyddade sysselsättningen har på grund av konjunkturläget inte ökat i väntad utsträckning. I propositionen beräknas ett belopp av 270 milj. kr., en ökning med 40 milj. kr. Beloppet medger att antalet syssel­satta i halvskyddad sysselsättning under budgetåret kan ökas från f. n. ca 11 000 till 16 000—17 000. Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag.

Delprogrammet Skyddad sysselsättning omfattar i huvudsak bidrag till anordnande och drift av verkstäder för skyddat arbete.

Tidigare i detta avsnitt har redovisats att riksdagen i december förra året fattade principbeslut om en ny organisation för skyddat arbete och att en organisationskommitté har tillsatts för att närmare utforma den nya organisationen.

I budgetpropositionen anmäls att regeringen mot bakgrund av bl. a. ett försämrat arbetsmarknadsläge för arbetshandikappade — med stöd av riksdagens bemyndigande — beslutat att för budgetåret 1977/78 vidga ra­men för anordningsbidrag till skyddade verkstäder från 40 till 50 milj. kr. Samma anmälan gjordes f. ö. i propositionen 1977/78: 101, bil. 9. För nästa budgetår föreslås att AMS får bevilja anordningsbidrag till verkstä­der inom arbetsvärden inom en ram av 40 milj. kr. I propositionen begärs även att regeringen får förnyat bemyndigande att vidga ramen om behov härav skulle uppkomma.

I den socialdemokratiska partimotionen 893 begärs att bidraget till verksamlieten vid skyddad verkstad skall höjas från 9 000 kr. till 10 000 kr. per plats och 1 200 timmar. Motionärerna anför som skäl för höjningen bl. a. att kommunerna inte ensamma bör bära de kostnadsstegringar som uppstår innan den nya organisationen av den skyddade verksamheten genomförts.

Riksdagen avslog ett liknande motionsyrkande i december förra året. Utskottet (AU 1977/78: 16) erinrade därvid om att staten enligt rege­ringens förslag visserligen skall ta över kostnaderna för den skyddade verksamheten men att detta skall ske endast under fömtsättning av mot-


 


AU 1977/78: 21                                                       44

svarande minskning av statliga åtaganden inom andra kommunala verk­samhetsområden. Staten kommer således inte utan vidare att ta över kost­nader som nu åligger de kommunala huvudmännen. Utskottet tillade att det finns anledning räkna med att den föreslagna ordningen kommer att bli tiU fördel för kommuner som har en jämförelsevis omfattande skyddad verksamhet. Utskottet har samma inställning i dag och avstyrker följakt­ligen motionen 893 i aktuell del. Det kan tilläggas att statens förhandlings­nämnd har fått regeringens uppdrag att ta upp förhandlingar med nuva­rande huvudmän om övertagandet iw verksamheten.

I förslaget till ny organisation soin riksdagen antog i december förra året ingick bl. a. att en central stifitelse skulle bildas för att bl. a. överta huvuddelen av de funktioner som i. dag åvilar AMS, kommunförbunden m. fl. centrala organ. Det ankommer på den nyligen utsedda organisa­tionskommittén att lägga fram förslag till lokalisering av den centrala stiftelsen. Förslag till lokaliseringsorter för den centrala stiftelsen presen­teras i följande motioner:

1323   av tredje vice talmannen

Kar) Erik Eriksson m.fl. (fp, c, m)   .                     Karlstad

826   av Johan Olsson m.fl. (c)    1

1671    av Olle Östrand m.fl. (s)   \                     Söderhamn

1716   yrk. 3 av Hans Lindblad (fp)  J

391    av Roland Brännström (s) och

Hagar Normark (s)                                            Skellefteå

Utskottet (AU 1977/78:16) uttalade förra året med anlediiing av mo­tioner i lokaliseringsfrågan:

Det finns i dag inte anledning att ta ställning till lokaliseringsort för den centrala stiftelsen. Som framgår av propositionen ämnar regeringen åter­komma i den frågan efter det att den föreslagna organisationskommittén lagt fram förslag. Utskottet fömtsätter att frågan efter utredning kommer att redovisas för riksdagen. Motionsförslagen beträffande lokaliseringsort bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Utskottet saknar skäl att i dag frångå denna inställning. De aktuella motionerna avstyrks därför.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning m. m. un­der denna punkt.

Till hemarbete föresläs i propositionen oförändrat 2,1 milj. kr. för nästa budgetår. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Medelsberäkningen

Det totala medelsbehovet för budgetåret 1978/79 under anslaget Sär­skilda åtgärder för arbetsanpassning anges i propositionen till 1 581,5 milj. kr., en ökning med 366,5 milj, kr. Medel bör anvisas under anslaget i en­lighet med propositionens förslag, titskottet avstyrker följaktligen yrkan­det i den socialdemokratiska partimotionen 893 om en uppräkning av


 


AU 1977/78: 21


45


anslaget med 19 milj. kr. Detta yrkande är en följd av de förslag i olika sakfrågor som socialdemokraterna lagt fram och som utskottet tidigare i betänkandet avstyrkt.

Bidrag till arbetarskyddsfonden

1976/77 Utgift    50 000 000

1977/78 Anslag      115 000 000 1978/79 Förslag     135 000 000

I samband med att lagen om medbestämmande i arbetslivet antogs våren 1976 beslöt också riksdagen att stödja information, utbildning och forsk­ning rörande medbestämmande i arbetslivet. I beslutet innefattades även stöd till utbildning av representanter för de anställda i företagens styrelser. och medel för att bestrida fasta kostnader vid centmm för arbetslivs-forskning.

1977/78                                       Beräknad ändring 1978/79

Arbetarskydds- FÖredra-
fonden
                                                        ganden


1.   Bidrag till forsknings­projekt m. m.

2.   Bidrag till fackliga organi­sationer för utbildning av anställdas representanter

i statliga myndigheters sty­relser och i företagsstyrelser

3.       Bidrag till arbetsgivar­
organisationer och fackliga
organisationer för informa­
tion och utbildning med an­
ledning av lagen (1976: 580)
om medbestämmande i ar­
betslivet


20 000 000

20 000 000

75 000 000 115 000 000


+ 6 376 000     + 2 000 000

- 3 357 000     -10 000 000

+ 54 950 000     +28 000 000 + 57 969 000     + 20 000 000


Regeringen har under punkten C 6 (s. 136—139) föreslagit riksdagen att till Bidrag till arbetarskyddsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.

Den tyngsta posten utgörs av bidrag till fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer för information och utbildning om medbestäm­mandelagen. För detta ändamål beräknas 103 milj. kr., en ökning med 28 milj, kr. i förhållande till innevarande budgetår. F. n. utgår en femtedel av beloppet till arbetsgivarorganisationer.

För bidrag till forskningsprojekt m. m. föreslås ett belopp om 20 milj. kr., en ökning med 2 milj. kr.

Slutligen föreslås att 10 milj. kr. skall utgå som bidrag till fackliga organisationer för utbildning av anställdas representanter i företagssty-


 


AU 1977/78: 21                                                       46

relser. Detta innebär en halvering av bidraget i förhållande till vad som utgår under innevarande budgetår. I propositionen motiveras reduce­ringen av bidraget med att omsättningen av fackliga förtroendemän med styrelseuppdrag vid statliga myndigheter allmänt sett är lägre än i övrig facklig verksamhet. Utbildningsverksamheten bedöms därför i framtiden kunna stabiliseras pä en lägre nivå.

I den proposition (1975/76:182) som låg till gmnd för riksdagens be­slut i ovan redovisade informationsfrågor m. m. föreslogs att verksam­heten skulle finansieras genom höjning av arbetarskyddsavgiften från 0,10 till 0,17 procentenheter. Förslaget vann inte riksdagens bifall utan finan­sieringen löstes genom ett statligt anslag.

1 den socialdemokratiska partimotionen 827 yrkas att verksamheten fr. o. m. den 1 juli 1978 skall finansieras genom en pä angivet sätt höjd arbetarskyddsavgift. Ett sådant avgiftsuttag beräknas i motionen ge en intäkt av ca 140 milj. kr. för helt kalenderår. I motionen föreslås också att bidraget till arbetsgivarorganisationerna skall upphöra i och med ut­gången av innevarande budgetår. I konsekvens med de framlagda för­slagen i motionen yrkas att regeringens begäran om anslag till Bidrag till arbetarskyddsfonden skall avslås av riksdagen.

Utskottet behandlade förra året liknande yrkanden frän socialdemo­kratiskt häll (AU 1976/77: 21). Utskottet fann då inte anledning för riks­dagen att ompröva sin i samband med behandlingen av propositionen 1975/76: 182 intagna ståndpunkt i fråga om förevarande anslag och dess användning och avstyrkte därför aktuella motionsyrkanden. Utskottet har samma inställning i dag. När det giiller frågan om bidrag till arbetsgivar­organisationer vill utskottet tillägga att avtal pä medbestämmandeområdet kan väntas innehålla principiella nyheter som kan beräknas kräva en om­fattande utbildning av båda parter. Även arbetsgivarnas organisationer bör därför t. v. vara berättigade till bidrag. Avslutningsvis vill utskottet tillfoga att inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen enligt den s. k. 25-kronan förekommit en omfattande utbildning även pä medbestäm­mandeområdet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 827 i aktuella delar.

Budgetpropositionens medelsberäkning ger inte utskottet anledning till erinran. Med hänsyn härtill och till utskottets ovan gjorda stälhiingstagan-den till den nu behandlade motionen bör anslaget föras upp med före­slaget belopp.

Utskottets hemställan

1. beträffande  sysselsättningspolitikens inriktning  att  riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yrkandena 1 och 2,


 


AU 1977/78: 21                                                       47

2.  beträffande lagstiftning om samhällskontroU vid nedläggning av företag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yrkandet 19,

3.  beträffande program mot utslagningen av människor att riks­dagen avslår motionen 1977/78: 835,

4.  beträffande förvärvsarbete för pensionärer att motionerna 1977/ 78:1659 och 1977/78: 1695 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

5.  beträffande åtgärder för att motverka negativa effekter av för­tidspensioneringen att riksdagen avslår motionen 1977/78: 484,

6.  beträffande uttrycket "naturlig avgång" att motionen 1977/78: 485 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

7.  beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag avslår motionen 1977/78: 893, yrkandet 4,

8.  beträffande vidgade försök med allmän platsanmälan att riks­dagen med godkännande av propositionens förslag avslår mo­tionerna 1977/78: 893, yrkandet 6, och 1977/78: 1654,

9.  beträffande medel för psykologiska konsultinsatser att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag avslår motionen 1977/78: 610,

 

10.  beträffande uppsökande verksamhet bland latent arbetssökande m. m. att motionen 1977/78: 814 inte föranleder någon riksda­gens åtgärd,

11.  att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordad ändring av gmndema för flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1978,

12.  att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag och med avslag pä motionen 1977/78: 893, yrkandet 5, till Arbets­marknadsservice för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsan­slag av 768 980 000 kr.,

13.  beträffande stöd till produktutveckling att riksdagen med an­ledning av motionen 1977/78: 893, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14.  beträffande jämställdhetsbidraget att riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yrkandena 13 och 14,

15.  beträffande vidgade försök med könskvotering i samband med statligt stöd till företag att motionen 1977/78: 893, yrkandet 15, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

16.  beträffande vidgade försök med utbildning för äldre arbetssö­kande m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yr­kandet 16,

17.  beträffande utbildning av anställda i de privata servicenäring­arna att riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yrkandet 17,

18.  beträffande utredning om utbildningsfonder att motionen 1977/


 


AU 1977/78:21                                                        48

78: 893, yrkandet 18, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

19. att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordad ändring i fråga om rätten till arbetsmarknadsutbildning i syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och män,

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att intill utgången av bud­getåret 1978/79 förlänga, försöksverksamheten nied bidrag till arbetsgivare som anställer och utbildar kvinnor resp. män för yrken sotn domineras av motsatt kön,

21.  beträffande sjuksköterskeutbildning som bristyrkesutbildning m. m. att motionen 1977/78:1342 inte föranleder någon riks­dagens åtgärd,

22.  beträffande förbättrad arbetsmarknadsutbildning för invandrare att motionen 1977/78: 612 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

23.  beträffande barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbild­ning att riksdagen avslår motionen 1977/78: 813,

24.  beträffande enhetligt utbildningsbidrag om 175 kr. per dag m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 831,

 

25.  att riksdagen till Bidrag till arbetsmarktiadsutbildning löi bud­getåret 1978/79 anvisar ett anslag av 1 421 550 000 kr.,

26. att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordade änd­rade gmnder för statsbidrag till kommunala och enskilda bered­skapsarbeten,

27.  beträffande omläggning av riksväg 55 vid Strängnäs som bered­skapsarbete att motionerii 1977/78: 1341 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

28.  beträffande vägarbeten i Kalmar län som beredskapsarbete att motionen 1977/78: 808 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

29.  beträffande ombyggnad av riksväg 41 m. fl. vägar i södra Älvs­borgs län som beredskapsarbete att motionen 1977/78: 1329 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

30.  beträffande omläggning av Europaväg 4 på sträckan Gävle-— Hamrånge som beredskapsarbete att motionen 1977/78: 1320 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

31.  beträffande tvärbana på Sturups flygplats som beredskapsarbete att motionen 1977/78: 821 inte föranleder någon riksdagens åt­gärd,

32.  beträffande upprustning av skyddsvärda hus och miljöer som beredskapsarbete att moti!onen 1977/78: 874 inte föranleder nå­gon riksdagens åtgärd,

33.  beträffande restaurering av Gotlandskyrkor m. m. som bered­skapsarbete att motionerna 1977/78:1338 och 1977/78:1349 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

34.       beträffande åtgärder mot försurning av sjöar som beredskaps-


 


AU 1977/78: 21                                                                   49

arbete att motionen 1977/78: 483 inte föranleder någon riks­dagens åtgärd,

35.  beträffande skogsvårdsarbeten som beredskapsarbete att motio­nen 1977/78: 1663 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

36.  beträffande inventering och avlägsnande av skrotbilar som be­redskapsarbete att motionen 1977/78: 1703 inte föranleder nå­gon riksdagens åtgärd,

37.  beträffande barnomsorg som beredskapsarbete att motionen 1977/78: 1650 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

38. att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen anförts om projektering av bostadshus,

39.  att riksdagen medger att regeringen får bemyndiga arbetsmark­nadsstyrelsen att under budgetåret 1978/79 besluta om avskriv­ning av vissa lånefordringar enligt budgetpropositionens förslag,

40.  att riksdagen till Sysselsättningsskapaitde åtgärder för budget­året 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 692 400 000 kr., varav förslagsvis 200 000 000 kr. att avräknas mot automobil­skattemedlen,

41.  att riksdagen till Stöd till lageruppbyggnad för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr..

42.  att riksdagen till Totalförsvarsverksamhet för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett förslagsanslag av 56 700 000 kr.,

43.  att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrust­ning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.,

44.  att riksdagen till Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrust­ning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

45.  beträffande skyndsamt förslag från regeringen rörande de han­dikappades ställning på arbetsmarknaden att riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yrkandet 10,

46.  beträffande åtgärder för att främja möjligheter till arbete för de handikappade att motionen 1977/78: 1321 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

47.  beträffande samordnade insatser för att återföra handikappade till arbetslivet att motionen 1977/78: 1343 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

48.  beträffande höjning av bidraget för drift av enhet för arbets-prövningtarbetsträning att riksdagen avslår motionen 893, yr­kandet 7,

49.  beträffande höjning av bidraget till utbildning av handikappade i företag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yrkandet 11,

50.      beträffande översyn av bidragsreglerna för handikappbilar att

4   Riksdagen 1977/78.18 saml. Nr 21


 


AU 1977/78: 21                                                       50

riksdagen avslår motionerna 1977/78: 1336 och 1977/78: 1348, i motsvarande del,

51.  beträffande fördelning av medel för arkivarbete med hänsyn till deltidstjänstgöring att motionen 1977/78: 1662 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

52.  beträffande höjning av driftbidraget till skyddade verkstäder att riksdagen avslår motionen 1977/78: 893, yrkandet 8,

53.  beträffande lokalisering lill Karlstad av den centrala stiftelsen inom den skyddade verksamheten att motionen 1977/78: 1323 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

54.  beträffande lokalisering till Söderhamn av den centrala stiftelsen inom den skyddade verksamheten att motionerna 1977/78: 826, 1977/78: 1671 och 1977/78:1716, yrkandet 3, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

55.  beträffande lokalisering till Skellefteå av den centrala stiftelsetc inom den skyddade verksamheten att motionen 1977/78: 391 inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

56.  att riksdagen godkänner i budgetpropositionen förordade änd­ringar av gmndema för bidrag till arbetshjälpmedel åt handi­kappade, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1978,

57.  att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ram för bidrag till anordnande av verkstäder inom arbetsvärden under budgetåret 1978/79,

58.  att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt med avslag pä motionen 1977/78: 893, yrkandet 9, till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 581 500 000 kr.,

59.  att riksdagen med bifall till budgetpropositionens förslag samt med avslag pä motionen 1977/78: 827, yrkandena 2, 3 och 4, till Bidrag till arbetarskyddsfonden för budgetåret 1978/79 an­visar ett reservationsanslag av 135 000 000 kr.

Stockholm den 7 mars 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ROLF WIRTÉN

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fageriund (s), Jan-Ivan Nilsson (c), Alf Wennerfors (m), Ingemund Bengtsson (s), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Erik Jo­hansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Elver Jonsson (fp) och Frida Berglund (s).


 


AU 1977/78: 21                                                                   51

Reservationer

Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Gördis Hörn­lund, Erik Johansson i Simrishamn, Bernt Nilsson och Frida Berglund, alla s, har till betänkandet fogat reservationerna 1—12 och 14—15. Reservationen 13 har avgivits av Allan Gustafsson (c).

1. Sysselsättningspolitikens inriktning (mom. 1)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar "De all­männa" och på s. 11 slutar "offensiv arbetsmarknadspolitik" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den svenska ekonomin och därmed syssel­sättningen står inför svåra problem. Vår balans gentemot utlandet är allvarligt störd, kontrollen över prisutvecklingen har gått förlorad, de ekonomiska klyftorna mellan olika medborgargmpper växer, stats­finanserna försvagas dramatiskt, industrins investeringar minskar kraf­tigt, bostadsbyggandet faller tillbaka och en trygg energiförsörjning hotas. Framtidstron bryts ned.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är beroende av ekonomins ut­veckling i stort. Följaktligen växer nu tecknen på en fortgående för­svagning av arbetsmarknadsläget i styrka. Utskottet finner det därför nödvändigt att sammanfatta sin syn på regeringens politik inom ett antal, för sysselsättningen betydelsefulla, verksamhetsområden samt peka på förslag för en framtidsinriktad sysselsättningsskapande politik.

Med den ekonomiska politiken läggs gmnden för samhällsekonomisk balans. Samhällsekonomisk obalans i form av vidgade inkomst- och förmögenhetsklyftor, kraftiga prisstegringar, lågt kapacitetsutnyttjande samt stora och/eller långvariga underskott i utrikesaffärerna utgör hot mot sysselsättningen. I samtliga här exemplifierade avseenden har svensk ekonomi drastiskt försvagats under det senaste året.

Regeringen har i stort endast anvisat ett sätt att lösa vårt lands ekonomiska problem. Det är att minska kostnaderna för företagen och därigenom förbättra deras vinstsituation. Särskilt har man koncentrerat sig på lönekostnadernas roll och ställt i utsikt att bara dessa pressas ner tillräckligt lågt i förhållande till våra konkurrentländer så kom­mer vårt lands ekonomiska problem att lösas.

I detta sammanhang finner utskottet anledning peka på sina uttalan­den i betänkandet AU 1976/77: 7 med anledning av proposition 1975/ 76:211 om samordnad sysselsättningspolitik. Utskottet konstaterade att en fömtsättning för bevarad och utvecklad sysselsättning är att samhällsekonomin är i balans. Utskottet pekade bl. a. på behovet av balans i utrikesaffärerna och behovet av att hålla prisstegringama till­baka.


 


AU 1977/78: 21                                                        52

Utskottet vill mot denna bakgrund peka på de förslag som framförts i partimotion från socialdemokraterna för att så snabbt som möjligt återföra vår ekonomi till ett läge med fullt kapacitetsutnyttjande. Denna politik tar sin utgångspunkt i kraftfulla insatser för ökad investerings­verksamhet och därmed ökad sysselsättning.

Utskottet har understrukit betydelsen av samhällsekonomisk balans. Ett viktigt syfte med den statliga finanspolitiken är att, under effektivt utnyttjande av våra samlade produktionsresurser, bidra till att upprätta och vidmakthålla denna jämvikt. Statsbudgeten är ett viktigt stabilise-ringspolitiskt instrument. Den statliga budgetpolitiken får därmed av­görande betydelse för sysselsättningens utveckling.

Den borgerliga regeringens politik har inneburit kraftiga ökningar av det statliga budgetunderskottet med påfrestningar på svensk kapital­marknad och växande utlandsupplåning som följd. Detta till trots för­blir kapacitetsutnyttjandet lågt och arbetsmarknaden svag. Regeringen har trots kraftig underbalansering av budgeten ej förmått skapa den effektiva efterfrågan som skulle lägga grunden för expansion och sys­selsättning.

Uskottet finner denna utveckling särskilt allvarlig som den svaga finanspolitiken reducerat regeringens möjligheter alt i längden och eventuellt i ökande omfattning genomföra de massiva arbetsmarknads­politiska insatser, som blir nödvändiga bl. a. till följd av regeringens politik i övrigt.

Den samlade effekten av de beslut som fattas i företagen har genom­gripande betydelse för samhällsutvecklingen i allmänhet och för syssel­sättningen i synnerhet. Företagens handlande som styrs av marknads­krafterna, leder inte nödvändigtvis till att de olika krav som måste ställas från samhälleliga utgångspunkter tillgodoses. Endast genom en målmedveten näringspolitisk planeririg kan det ömsesidiga samspel mellan företag och samhällsintressen uppstå i vilket en anpassning till de olika kraven kan äga rum. I detta syfte har i vårt land under den socialdemokratiska regeringens ledning utvecklats en rad näringspoli­tiska styrinstrument, alltifrån generella och selektiva stödinsatser till statligt ägarengagémang och olika typer av tvingande medel baserade på lagstiftning.

Vid makttillträdet hösten 1976 övertog de borgerliga de instmment för näringspolitisk utveckling som byggts upp av socialdemokratin. Re­geringen har emellertid i alltför stor utsträckning sett industrins pro­blem som en uppgift för företagen själva att komma till rätta med. Regeringens åtgärder har, med undantag för vissa branschpolitiska in-' grepp som framtvingats av omständigheterna, i allt väsentligt inskränkts till att med generella medel upprätthålla verksamheten i företagen i avvaktan på en mera allmän konjunkturuppgång. Åtgärder syftande till mera aktiva ingrepp för att lösa de mera djupgående struktur-


 


AU 1977/78: 21                                                       53

problemen har saknats. Årets budgetproposition präglas av samma pas­sivitet. Detta är en avgörande svaghet i denna del av regeringens sys­selsättningspolitik.

I en tid med kraftigt fallande industriinvesteringar vill utskottet här uppmärksamma sina uttalanden i betänkandet 1976/77: 7 om att nä­ringspolitiken måste inriktas så, att den främjar investeringsverksam­heten.

I partimotion från socialdemokraterna läggs fram förslag till en framtidsinriktad näringspolitik, vilka inbegriper planering för framtida industriexpansion, åtgärder för ökade investeringar, företagens kapital­försörjning, teknisk utveckling, marknadsföring m. m. Tyngdpunkten läggs på utvecklingen inom områden där den svenska industrin kan uppvisa stor effektivitet och produktionsförmåga. På den vägen kan vi lägga gmnden för ökad sysselsättning.

Många av våra största industriella framgångar har åstadkommits genom yrkesskicklig produktion av tekniskt kvalificerade produkter. Genom nyttiggörande i industriell skala av uppfinningar och tekniska och naturvetenskapliga forskningsrön har företagsamhet och syssel­sättning stärkts.

Regeringen har hitintills inte annat än i allmänna ordalag berört frågan om statens ansvar för forsknings- och utvecklingsverksamheten samt dess betydelse för svensk ekonomi. En proposition i frågan har anmälts bli förelagd riksdagen under våren 1978.

Utskottet finner åter anledning hänvisa till sitt betänkande 1976/77: 7. Utskottet underströk vid detta tillfälle kraven på insatser som stärker utvecklingskraften i företagen och tar till vara utvecklingsbara idéer.

I socialdemokraternas partimotion om teknisk utveckling, forskning och utbildning preciseras en lång rad konkreta förslag, vilka inriktas mot att utnyttja vetenskapens och teknikens möjligheter i arbetet för att skapa ett mänskligare samhälle och återge den svenska ekonomin dess styrka. Förslagen inbegriper stimulans av forsknings- och ut­vecklingsarbetet inom företagen, översyn av utbildningen, förstärkta resurser för forskning vid universitet och högskolor m. m.

Uppbyggnaden av ett säkert system för e/ier/produktion, hushåll­ning och sparande skapar omgående sysselsättning inom byggnads­verksamhet och industri. Samtidigt tryggas näringslivets energiförsörj­ning och skapas förutsättningar för framtidstro, industriell utbyggnad och utvecklad sysselsättning.

Regeringens sätt att hantera energifrågorna hotar redan i dag sys­selsättningen för många människor inom byggnads- och verkstadsin­dustrin. Stora ekonomiska förluster uppstår och vår utrikesbalans ut­sätts för påfrestningar. Samtidigt försvåras näringslivets framtidspla­nering. Därmed störs även den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen.

Utskottet konstaterar att bakom 1975 års energipolitiska beslut stod


 


AU 1977/78: 21                                                        54

en bred riksdagsmajoritet. Samtidigt pekar utskottet på sitt uttalande i betänkandet AU 1976/77: 7 om behovet av en utbyggnad av industri­sektorn, bl. a. för att trygga sysselsättningen i den offentliga sektorn. Varje sådan utbyggnad förutsätter en säker tillgång på energi till rim­liga priser.

Byggnadsverksamheten är något av en motor på svensk arbetsmark­nad. Det har uppskattats att ungefär var sjätte sysselsatt på ett eller annat sätt för sin sysselsättning är beroende av byggandet.

Byggaktiviteten i den svenska ekonomin föll tillbaka under år 1977. Regeringen bär ett direkt ansvar härför.

Antalet påbörjade lägenheter uppgick år 1977 till endast 52 000. En minskning med drygt 5 000 från året innan. Regeringens insatser för att undvika denna nedgång har i stort bestått i vidgningar av underlaget för statliga bostadslån. I övrigt har man skjutit över ansvaret för bygg-volymens utveckling på kommunerna.

Under året steg byggnadskostnadema kraftigt. Detta verkade åter­hållande på igångsättningen. Bakom denna utveckling dolde sig dels stigande priser på byggmateriel, dels höjd mervärdeskatt. Till detta kom så att bostadsbyggandets försörjning med kreditiv och långa lån inte kunde genomföras utan störningar, vilket fick återverkningar på påbörjandet av nya lägenheter. Regeringen bär ett direkt ansvar för såväl prisutveckling som kreditförsörjning.

Regeringen har att avgöra ärenden om kommunernas byggnadspla­nering. Den borgerliga regeringen har handlagt inkomna ärenden på ett sådant sätt att det nu finns en betydande balans av icke avgjorda ärenden. De störningar i kommunemas planverksamhet som därvid uppstår medverkar till att ytterligare försvåra bostadsbyggandet.

Under våren 1977 införde regeringen en särskild avgift för s. k. oprioriterat byggande. Avgiften infördes som ett led i regeringens be­sparingsåtgärder för att dämpa byggaktiviteten vid en tid då den totala byggnadsverksamheten visade tecken på nedgång. Avgiften avskaffades mot slutet av året efter upprepade kray från socialdemokratin. Rege­ringen hade då genom byggandets försvagade utveckling i olika delar av landet tvingats till omfattande: dispensering.

Det statliga byggandet kom under året att störas genom upprepade regeringsingripanden. I budgetpropositionen 1977 lade regeringen fram förslag om statliga byggnadsinvesteringar och om skolbyggandet. Be­slut härom fattades av riksdagen i mars. I sitt förslag till besparings­åtgärder föreslog regeringen kort därefter att nyligen beslutat byg­gande till ett värde av närmare 2'00 milj. kr. skulle senareläggas. Skol­byggandet skars ned, trots att en enig riksdag begärt höjda investerings­ramar. I oktober månad återkom så regeringen ånyo, men nu med för­slag om tidigareläggning av statligt byggande till samma belopp. Re­geringens sätt att sköta byggplaneringen gjorde statens byggande ryc-


 


AU 1977/78: 21                                                55

kigt och störde sysselsättningen.

Denna sammanfattning av regeringens politik för bostadsbyggande, statligt byggande och byggande i övrigt visar på avgörande svagheter. Att i detta läge skjuta över ansvaret för byggandets utveckling på kommunerna framstår som svårt att försvara.

Redan i april 1977 varnade socialdemokratin för en nedgång i bygg­nadsverksamheten. Ett program i sju punkter lades fram för att väma byggandets volym och byggsysselsättningen. Kraven upprepades i mo­tionen 1976/77: 1613. Med undantag för kravet att avskaffa den sär­skilda investeringsavgiften beslutades dock inga åtgärder av vare sig den borgerliga riksdagsmajoriteten eller av regeringen. Detta är beklagligt. Följden blev att sysselsättningsläget för byggnadsarbetena i landet kom att allvarligt försämras under år 1977.

I propositionen 1975/76: 211 om samordnad sysselsättningspolitik som behandlades av utskottet i betänkandet 1976/77: 7 underströks bebyggel­seplaneringens och bostadsförsörjningens betydelse för sysselsättningens utveckling.

I särskilda motioner rörande bostadsbyggande, investeringsramar för skolbyggande m. m. har socialdemokraterna ånyo lagt fram förslag till åtgärder för ökad byggnadsverksamhet och förstärkt sysselsättning.

Denna genomgång av politiska sakområden med stor betydelse för sysselsättningen är inte heltäckande. Utskottet finner dock att redan denna redovisning bygger under de krav på en samordnad sysselsätt­ningspolitik som formulerats i den socialdemokratiska partimotionen om sysselsättningspolitiken.

Utskottet tvingas konstatera att den borgerliga regeringens sysselsätt­ningspolitik inte har svarat upp till dessa krav. Därmed har bl. a. be­hovet av arbetsmarknadspolitiska insatser ökat utöver vad som behövt betingas av konjunkturutvecklingen.

Utskottet ställer sig med detta bakom de krav på och förutsättningar för en samordnad sysselsättningspolitik som formulerats av socialdemo­kraterna. Dessa bör riksdagen ge regeringen till känna.

Arbetsmarknadspolitiken utgör en hörnpelare i en samordnad syssel­sättningsskapande politik för full, produktiv och fritt vald sysselsätt­ning. Detta mål nås inte en gång för alla. Full sysselsättning tryggas endast genom åtgärder, som ständigt anpassas till situationens krav.

F. n. beräknas ca fem procent av arbetskraften vara sysselsatta i of­fentliga arbeten samt arbetsmarknadspolitiskt motiverad utbildning. Verksamheten leds och genomförs med kompetens och initiativkraft av arbetsmarknadsverket.

I de tidigare avsnitten har utskottet behandlat konsekvenserna av att regeringen inte fört en samordnad sysselsättningspolitik. Detta har lett till att alla tillgängliga arbetsmarknadspolitiska instrument nu får ut­nyttjas genom stora insatser av offentliga budgetmedel. Den nu upp-


 


AU 1977/78: 21                                                       56

komna situationen har gjort att arbetsmarknadspolitiken måste i allt väsentligt koncentreras till insatser för att så långt möjligt trygga arbe­tena för de redan sysselsatta och hålla tillbaka den öppna arbetslöshe­ten. Åtgärder för att förmedla nya varaktiga arbeten får stå tillbaka eller är verkningslösa till följd av bristen på lediga platser. Utrymmet för särskilda insatser till förmån för de svagaste på arbetsmarknaden har starkt begränsats. Politiken har fått en defensiv inriktning, där målet begränsats till att hjälpligt överbrygga konsekvenserna för den enskilde av en sviktande arbetsmarknad. Detta är i och för sig en ange­lägen arbetsmarknadspolilisk uppgift. Men de arbetsmarknadspolitiska ambitionerna måste sträcka sig längre.

Med den tidigare genomgången av de grundläggande förutsättningar­na för en samordnad sysselsättningsskapande politik har utskottet velat uppmärksamma det samband som föreligger mellan å ena sidan rege­ringens agerande inom skilda politiska verksamhetsområden och å den andra sidan de arbetsmarknadsproblem som vuxit sig allt starkare.

Med denna genomgång har utskottet vidare berört socialdemokrater­nas samlade politik för sysselsättning och utveckling som den nu före­läggs riksdagen i ett stort antal motioner. Ett genomförande av dessa förslag skulle verksamt bidra till att återupprätta den svenska ekono­mins inre och yttre balaris samt återskapa framtidstron i vårt samhälle. Genom de direkta sysselsättningsskapande effekter som därmed skulle uppnås skulle också arbetsmarknadspolitiken kunna avlastas sina nu­varande defensiva uppgifter. Den skulle åter kunna inriktas mot offen­siva insatser för att förmedla de arbetstillfällen som den av socialdemo­kraterna förordade politiken skapar till personer som nu är arbetslösa, går i beredskapsarbete, företagsutbildning eller sysselsätts genom andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utskottet vill i detta sammanhang peka på de förslag som arbetsmarknadsverkets styrelse framfört i skri­velse lill regeringen den 20 januari 1978. Verket finner det motiverat att nuvarande insatser som syftat till att i avvaktan på konjunkturuppgång­en bibehålla arbetskraften inom företagen avlöses av åtgärder för att stärka de expansiva företagens personalefterfrågan.

Den enligt utskottet viktigaste sysselsättningspolitiska åtgärden är nu att bringa den borgerliga stagnationspolitiken att upphöra. Med de so­cialdemokratiska förslagen inleds en politik som leder mot fullt utnytt­jande av vår produktionskapacitet. För att på kort sikt öka arbetskrafts­efterfrågan samtidigt som vi långsiktigt förstärker vår produktionskapa­citet och våra sysselsättningsmöjligheter stimuleras kapitalbildningen på bred front. Den kraftfulla investeringssatsning som föreslagits och som omfattar industriinvesteriiigar, bostadsbyggande, investeringar i statligt företag samt kraftiga påslag på de statliga investeringarna skulle leda till en betydande ökning av antalet nya varaktiga arbeten. Det är ut­skottets mening att därmed en god gmnd skulle läggas för att med stöd-


 


AU 1977/78: 21                                                       57

former som förordats av arbetsmarknadsverkets styrelse nya arbeten skulle kunna erbjudas dem som i dag är arbetslösa eller sysselsatta ge­nom arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för en offensiv arbetsmarknadspolitik som förordats i den socialdemokratiska motionen.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande sysselsättningspolitikens inriktning att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Lagstiftning om samhällskontroU vid nedläggning av företag (mom. 2)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar "Vid förra" och slutar "därför motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

På förslag av utskottets borgerliga majoritet avslog riksdagen det lagstiftningsyrkande som framställdes förra året. Som skäl angav ut­skottet bl. a. att nuvarande kanaler för information var tillräckliga och att sysselsättnings- och stmkturproblemen borde "angripas med andra och konstmktivare metoder".

Med anledning av vad den borgerliga majoriteten anförde har i den socialdemokratiska motionen 893 gjorts en genomgång punkt för punkt av de regler, grundade antingen på lag eller frivilliga överenskommelser, som ger samhället och de anställdas organisationer möjlighet att få information om planerade driftinskränkningar och ta upp förhandlingar härom. Denna genomgång ger vid handen att det på olika vägar har byggts upp ett i och för sig väl förgrenat informationssystem. Men detta system är inte heltäckande och informationen når olika adres­sater. Som motionärerna påpekar är det en avgörande brist att rege­ringen i dag saknar en i lag gmndad möjlighet att ingripa vid driftin­skränkningar och företagsnedläggningar av mer allvarlig art. Regeringen är helt beroende av företagens intresse och goda vilja att förhandlings­vägen nå en lösning som innebär att omställningen kan ske i socialt acceptabla former. Det nuvarande informationssystemet måste komplet­teras med regler som skapar möjligheter för regeringen att aktivt ingripa och sätta press på företagen. Utskottet delar alltså motionärernas upp­fattning om behovet av lagstiftning.

Utskottet vill i likhet med motionärerna understryka att situationer som leder till sysselsättningsminskning inte kan undvikas. Ett dynamiskt näringsliv förutsätter förändringar. Olönsamma företag måste läggas ned och nya arbetstillfällen måste skapas i lönsamma branscher. Ratio­naliseringar är en självklar förutsättning för att företagen skall behålla

5    Riksdagen 1977/78. 18 saml. Nr 21


 


AU 1977/78: 21                                                       58

sin konkurrenskraft. Det skall också erkännas att en stmkturrationali-sering kan medföra att en branscli stärks samtidigt som enstaka företag slås ut. Avsikten med motionärernas förslag är sålunda inte att konser-vera nuvarande sysselsättningsstruktur, något som regeringens hittills­varande politik i alltför hög grad varit inriktad på.

Det finns emellertid situationer där samhället och i sista hand rege­ringen måste ha möjligheter att ktmna inskrida. Detta har exemplifierats i motionen: étt företag köper upp ett koiikurrehtföretag för att lägga ned det, en i och för sig lönsam tillverkning av en produkt läggs néä och ersätts med import från ett lågprisland eller en verksamhet flyttas inom landet eller utomlands med svåra följdverkningar inte bara för de anställda utan även för den ort där verksamheten bedrivs. I sådana och likartade fall måste regeringen ha möjlighet, att inte bara ta upp förhandlingar utan även föreskriva villkor om avvecklingen. Företaget bör även kunna åläggas att fortsätta driften under en längre tid. Detta kan dock bli aktuellt enbart i rena undantagsfall.

Enligt utskottets mening bör regeringen skyndsamt utai-beta och lägga fram förslag till lag om samhällskontroU vid nedläggning av företag av det slag som ovan skisserats och som närmare preciserats i motionen 893. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör. regeringen underrättas om.

dels att utskottets hernställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagstiftning om samhällskontroU vid nedläggning av företag att riksdagen med bifall till motionen 1911/IB: 893, yrkandet 19, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Personalförstärkning till arbetsmarknadsverket (mom. 7)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar "Som framgår" och på s. 17 slutar "nästföljande punkt" bort ha följande ly­delse:

Under den första delen av 1970-talet har under socialdemokraternas ledning arbetsförmedlingen och dess verksamhet förnyats på ett genom­gripande sätt. Förnyelsen har tagit sig uttryck i en i och för sig kraftig personalökning, i nya organisatoriska former och i införandet av nya tekniska hjälpmedel. Samtidigt har kraven successivt ökat på förmed­lingen. Nya arbetsmarknadspolitiska medel har tillkommit och insatserna för utsatta grupper har successivt ökat.

I det läge som nu råder med en allt kärvare arbetsmarknad ställs arbetsförmedlingen inför alltmer arbetskrävande uppgifter. Större in­satser måste göras i enskilda förmedlingsärenden och kravet på kon­takter med arbetsgivarna ökar i motsvarande mån. Det är särskilt ange-


 


AU 1977/78: 21                                                       59

läget att förmedlingen tillförs de resurser som fordras för att effektivt kunna förmedla de lediga platser som finns även i ett svagt arbets­marknadsläge.

Mot denna bakgrand är propositionens förslag till personalförstärk­ ning alltför snävt. Det kan också med fog ifrågasättas om förslaget ger det påstådda nettotillskottet av nya. tjänster. Under alla förhållanden är det enligt utskottets bedömning nödvändigt att tillföra arbetsmarknads­verket ytterligare personal. En utökning med 225 tjänster soni föreslås i motionen är synnerligen välmotiverad. Denna personalförstärkning är också behövlig för att genomföra' den omläggning till en offensivt in­riktad arbetsmarknadspolitik som socialdemokraterna anser nödvändig. Betydelsefulla inslag i en sådan politik är vidgad verksamhet med all­män platsanmälan till arbetsförmedlingen, intensifierade insatser för kvinnor och arbetslösa ungdomar samt kraftfullare satsning på anpass-ningsgmppemas arbete för handikappade och äldre. Behovet av att ut-, veckla dessa aktiviteter kommer att behandlas i senare sammanhang.

Den personalförstärkning utskottet förordat kan beräknas dra en ytterligare kostnad av 19,8 milj. kr. Utskottet återkommer till frågan om medelsanvisningen under nästföljande punkt. I övrigt har utskottet inte någon erinran mot propositionens beräkm'ng av förvaltningskostna­derna.

Ovan redovisade ställningstagande innebär att utskottet biträder det aktuella yrkandet i motionen 893. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av motionen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande personalförstärkning till arbetsmarknadsverket att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag samt med bifall tiU motionen 1977/78: 893, yrkandet 4, som sin me­ning ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Vidgade försök med allmän platsanmälan (mom. 8)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Vad först" och på s. 19 slutar "socialdemokratiska motionen" bort ha föl­jande lydelse:

Med hänsyn till de positiva erfarenheterna av den inledda verksam­heten med allmän platsförmedling är det förvånande att regeringen har en så restriktiv inställning till utbyggnad av verksamheten. Det är sär­skilt angeläget att arbetsförmedlingen i ett läge med en vikande arbets­marknad tar vara på den efterfrågan på arbetskraft som finns. Förmed­lingens möjligheter är i hög grad beroende av en obligatorisk anmälan av lediga platser med därtill kopplad automatisk databehandling. Ut­skottet ställer sig därför bakom förslaget i motionen 893 om att verk-


 


AU 1977/78: 21                                                       60

samheten med allmän plätsanmälan skall vidgas att omfatta ytterligare tio län.

Regeringen har meddelat att verksamheten skall införas i fyra av de av socialdemokraterna föreslagna länen fr. o. m. den 1 mars. Enligt utskottets mening bör denna utbyggnad kompletteras med Hallands och Skaraborgs län redan våren 1978 och med ytterligare fyra län efter budgetårsskiftet.

Utskottets ställningstagande iimebär att yrkandet i motionen 1654 om temporärt inställande av all fortsatt utbyggnad av verksamheten sam­tidigt avstyrks. De krav om utvärdering som ställs i motionen är f. ö. redan tillgodosedda.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. beträffande vidgade försök med allmän platsanmälan att riks­dagen med anledning av budgetpropositionens förslag och motionen 1977/78: 893, yrkandet 6, samt med avslag på motio­nen 1977/78:1654 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice (mom. 12)

under fömtsättning av bifall till reservationen 3 De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar "Det sam­manlagda" och slutar "i propositionen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har tillstyrkt socialdemokraternas förslag att arbetsmark­nadsverket skall tillföras ytterligare 225 tjänster. Det medför eii kost­nadsökning med 19,8 milj. kr. Med hänvisning till detta ställningsta­gande och då propositionens medelsberäkning i övrigt kan godtas bör anslaget föras upp med (768 980 000 + 18 900 000) 787 880 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandet 5, och med anledning av budgetpropositionens förslag till Ar­betsmarknadsservice för budgetåret 1978/79 anvisar ett för­slagsanslag av 787 880 000 kr.

6. Jämställdhet i arbetslivet, m. m, (mom. 14—17)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar "Ett lik­nande" och slutar "aktuella delar" bort ha följande lydelse:


 


AU 1977/78: 21                                                       61

Utskottet delar uppfattningen i den socialdemokratiska partimotionen att konstmktionen av jämställdhetsbidraget bör förenklas och att bi­dragsbeloppet samtidigt bör höjas till 16 kr. per timme för att få effekt i nuvarande arbetsmarknadsläge. Motionen tillstyrks sålunda i aktuella delar.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar "Köns-kvoteringen inom" och pä s. 27 slutar "någon åtgärd" bort ha följande lydelse:

Som konstateras i motionen 893 leder de uppnådda resultaten av könskvotering i den regionalpolitiska stödverksamheten till att man nu bör gå vidare och undersöka om liknande system kan införas i anslut­ning till andra former av statligt stöd till företag. Därvid bör prövas möjligheterna till någon form av kvotering dels vid nyrekrytering, dels vid personalutbildningen inom företagen. Till utvecklande härav vUl ut­skottet anföra följande.

Könskvoteringen inom det regionalpolitiskt motiverade stödet under­lättas av att den därvid kommer att tillämpas vid nyrekrytering av per­sonal. Också inom arbetsmarknadspolitiken finns en rad stödformer som syftar till att främja nyanställning av personal. Det bör prövas om kvo­teringsregler kan användas även i dessa sammanhang. Vid de över­väganden som utskottet förordat bör man gå vidare och pröva möjlig­heterna till kvoteringsregler också inom de olika former av stöd till etablering och utvidgning av företag som utvecklats inom näringspoliti­ken.

Jämställdhetsaspekterna måste på ett helt annat sätt än hittills få slå igenom i den personalutbildning som bedrivs inom företagen, Det är givetvis tillfredsställande att detta — efter påstötningar från social­demokratiskt håll — uppmärksammats i de föreskrifter som utfärdats om den arbetsmarknadsutbildning i företag som bedrivs med stöd av den s. k. 25-kronan. Den övervägande delen av personalutbildningen inom företagen sker dock utan statligt stöd. Att den utbildningen har allvarliga brister från jämställdhetssynpunkt har visats av utredningen om företagsutbildning i dess nyligen avgivna betänkande. Möjligheter att styra denna utbildning i önskad riktning — fömtom genom infly­tande av de fackliga organisationerna — kan öppna sig om man inför ett system med utbildningsfonder. Utskottet återkommer i det följande till fondfrågan.

Vad utskottet anfört med anledning av det aktuella yrkandet i mo­tionen 893 bör regeringen underrättas om.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar "Den av" och slutar "inte påkallat" bort ha följande lydelse:

Äldre arbetssökande är klart underrepresenterade inom arbetsmark­nadsutbildningen. Detsamma gäller om medelålders kvinnor. Gjorda försök att med särskilda åtgärder nå ut till dessa grupper har gett lo-


 


AU 1977/78: 21                                                       62

vande resultat. Man bör därför gå vidare med vidgade försök av det slag som skisseras i motionen 893. Regeringen bör underrättas härom.

dels att den del av utskottet yttrande på s. 27 som börjar "Utskot- , tet konstaterar" och slutar "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Som påpekas i motionen 893 finns möjlighet att köpa iitbildningsre-surser från AMU-centra. Denna möjlighet är dock alltför begränsad. Det är t. ex. angeläget att kunna utnyttja annan form av utbildning för personal i serviceföretag på mindre orter och i glesbygd med långa av­stånd till närmaste AMU-center. Motionsuppslaget bör därför komma till utförande i praktiska försök. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört med anledning av motionen i förevarände del.

dels att utskottets hemställan under 14—17 bort ha följande lydelse:

14. beträffande jämställdhetsbidraget m. m. att riksdagen med bi­fall till motionen 1977/78: 893, yrkandena 13 och 14, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande vidgade försök med könskvotering i samband med statligt stöd till företag att riksdagen med bifall till motionen 19nflS: 893, yrkandet 15, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande vidgade försök med utbildning för äldre arbetssö­kande m. m, ätt riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandet 16, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande utbildning av anställda i privata serviceföretag att riksdagen med bifall till motionen 1911/18: 893, yrkandet 17, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Utredning om utbildningsfonder (mom. 18)

De socialdemokratiska reservanterna aiiser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar "Ett lik­nande" och på s. 28 slutar "någon åtgärd" bort ha följande lydelse:

I den av den socialdemokratiska regeringen framlagda propositionen 1975/76:211 förutskickades att frågan om utbildningsfonder skulle ut­redas vidare i anslutning till den kartläggning av företagens intemut-bildning som bedrivits av utredningen om företagsutbildning. Denna ut­redning har slutfört sitt uppdrag. Till fullföljande av de ursprungliga intentionerna är det angeläget att fondfrågan snarast tas upp till pröv­ning i utredningssammanhang. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 18 bort ha följande lydelse:

18.      beträffande utredning om utbildningsfonder att riksdagen med
bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandet 18, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


 


AU 1977/78: 21                                                                   63

8. Barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning (mom. 23)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar "Ett mo­tionsyrkande" och slutar "därför motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionen 813. Försöksverksamheten med barn­tillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning bör i enlighet med motionen utvidgas att även gälla de fall då föräldern eller föräldrarna får sin utbildning inom den egna kommunen men under utbildnings­tiden måste bo utanför hemorten. Detta är en rättvisefråga för dem som är hemmahörande i till ytvidden stora kommuner med långa av­stånd till tätorten. De föreskrifter som meddelats om försöksverksam­heten bör ändras i enlighet med det sagda. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbild­ning att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 813 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Skyndsamt förslag frän regeringen rörande de handikappades ställ­ning på arbetsmarknaden (mom. 45)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av iitskottets yttrande som på s. 38 börjar "Utskottet kan" och på s. 39 slutar "avstyrks motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas oro när det gäller de handikappades ställning på arbetsmarknaden. Som motionärerna påpekar har exempel­vis utbyggnaden av den skyddade verksamheten nu avstannat. En sådan utveckling får allvarliga konsekvenser särskilt i rådande arbetsmark­nadsläge.

En orsak till den rådande avvaktande hållningen från huvudmännens sida när det gäller utbyggnad och planering av verksamheter för de handikappade får anses vara. det faktum att regeringeiis proposition, rö­rande den framtida organisationen för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m. kom att föreläggas riksdagen först efter betydande förseningar.

Det gäller nu, som också framhålls i motionen, att söka återta den tid som förlorats. En lämplig början bör därvid vara att sysselsättnings­utredningens delbetänkande Arbete åt handikappade och det under förra året framlagda förslaget om näringshjälp blir föremål för en snabb be­handling av regeringen och att förslag skyndsamt och med förtur före­läggs riksdagen.


 


AU 1977/78: 21                                                       64

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 893 i denna del bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse: 45. beträffande skyndsamt förslag från regeringen rörande de han­dikappades ställning på arbetsmarknaden att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandet 10, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

10. Höjning av bidraget för drifi' av enhet för arbetsprövning/arbets­träning (mom. 48)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar "Utskottet vill" och slutar "propositionens medelsberäkning" bort ha följande ly­delse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de nuvarande huvud­männen för verksamheten inte ensamma skall behöva bära de betydande kostnadsstegringar som man måste räkna med innan den nya organisa­tionen genomförs. Detta synes desto mer befogat som det statliga över­tagandet kommer till stånd senare än beräknat på gmnd av att proposi­tionen rörande skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m. till följd av den borgerliga regeringens, handläggning blev försenad i förhål­lande till de ursprungliga planerna.

Utskottet tillstyrker följaktligen den i motionen föreslagna höjningen av statsbidraget med 1 000 kr. per plats och 1 200 timmar. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande lydelse:

48. beträffande höjning av bidraget för drift av enhet för arbets­prövning/arbetsträning att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandet 7, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

11. Höjning  av  bidraget  till  utbildning  av  handikappade  i  företag (mom. 49)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar "Utskottet behandlade" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de handikappades allt svårare problem att erhålla arbete är det enligt utskottets uppfattning nödvändigt att stimulera till


 


AU 1977/78: 21                                                       65

ökade utbildningsinsatser för att på det viset underlätta sysselsättningen för denna kategori. I likhet med motionärerna anser därför utskottet att bidraget för utbildning av arbetshandikappade i företag bör höjas till 16 kr. per utbildningstimme. Möjligheten att i enstaka fall ge förstärkt bidrag ändrar enligt utskottets mening inte behovet av en högre nivå för det bidrag som normalt skall utgå. Även sysselsättningsutredningen har i sitt delbetänkande Arbete åt handikappade f. ö. föreslagit en förstärk­ning av det generella bidraget för detta slag av utbildning.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 893 i denna del bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande höjning av bidraget till utbildning av handikappade i företag att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandet 11, som sin mening ger regeringen till känna vad ut­skottet anfört.

12. Höjning av driftbidraget till skyddade verkstäder (mom. 52)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som pä s. 43 börjar "Riks­dagen avslog" och på s. 44 slutar "av verksamheten" bort ha följande lydelse:

Det har tidigare påpekats att regeringens proposition rörande den framtida organisationen för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabili­tering m. m. förelades riksdagen betydligt senare än planerat. Detta har fått negativa konsekvenser för verksamhetens fortsatta bedrivande. Åtskilliga huvudmän har redan i dag betydande åtaganden när det gäller den skyddade verksamheten. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att AMS i sin petita påtalat att det finns stor risk för att erforderliga nyetableringar och ombyggnation av gamla verkstäder med undermålig arbetsmiljö inte kommer till stånd såvida inte organisa­tionsutredningens förslag leder till någon åtgärd under nästa budgetår eller att väsentliga förbättringar av bidragsreglerna genomförs.

Mot den angivna bakgrunden och då man måste räkna med att den nya organisationen kommer att träda i kraft tidigast från den 1 januari 1980 anser utskottet att bidraget bör höjas med 1 000 kr. per plats och 1 200 timmar i enlighet med motionärernas förslag. Regeringen bör underrättas härom.

dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande lydelse:

52. beträffande höjning av driftbidraget till skyddade verkstäder att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 893, yrkandet 8, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.


 


AU 1977/78: 21                                                                   66

13. Lokalisering till Karlstad av den centrala stiftelsen inom deri skyd­dade verksamheten (mom. 53)

av Allan Gustafsson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 44 som börjar "Utskottet (AU 1977/78: 16) uttalade", och slutar "avstyrks därför" bort ha föl­jande lydelse:

Vid prövning av de i motionerna föreslagna lokaliseringsorterna för den centrala stiftelsen har utskottet funnit starka skäl som talar för att organisationskommittén särskilt överväger Karlstad. Som framgår av motionen 1323 av tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson m. fl. (fp, c, m) har nämligen Karlstad stora fördelar sorh lokaliseringsort för den berörda verksamheten. Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1323 bör regeringen underrättas om.

Övriga motioner med förslag liill lokaliseringsort för den skyddade verksamheten bör följaktligen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande lydelse: 53. beträffande lokalisering lill Karlstad av den centrala stiftelsen inom den skyddade verksamheten att riksdagen med anledning av motionen 1977/78: 1323 ger regeringen till känna vad ut­skottet anfört.

14. Medelsberäkningen under anslaget Särskilda åtgärder för arbets­anpassning (mom. 58)

under förutsättning av bifall till reservationerna 9 och 11. De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar "Det to­tala" och slutar "betänkandet avstyrkt" bort ha följande lydelse:

Utskottet, som i det föregåend(; tillstyrkt de i motionen framställda yrkandena om höjning av statsbidraget för drift av enhet för arbets­prövning/arbetsträning resp. till skyddade verkstäder, tillstyrker därför den i motionen begärda uppräkningen av anslaget med 19 milj. kr. I övrigt godtas propositionens beräkning av anslagsbehovet. Anslaget bör alltså föras upp med 1 600 500 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande lydelse: 58. att riksdagen med anledning av budgetpropositionens förslag samt med bifall till motionen 1977/78:893, yrkandet 9, till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 600 500 000 kr.


 


AU 1977/78: 21                                                                   67

15. Bidrag till arbetarskyddsfondea (mom. 59)

De socialdemokratiska reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande pä s. 46 som börjar "Utskottet behandlade" och slutar "föreslaget belopp" bort ha följande lydelse:

Finansieringsförslaget i propositionen 1975/76:182 byggde på tanken att kostnaderna för information, utbildning och forskning samman­hängande med arbetsrättsreformen skall bäras av produktionen. Ut­skottet ansluter sig till denna uppfattning från principiella utgångs­punkter. Såsom yrkas i motionen 827 bör finansieringen av utbildning och övriga åtgärder läggas om och från den 1 juli 1978 ske i den ordning som fömtsattes i propositionen 182, dvs. genom höjning av arbetarskyddsavgiften från 0,10 till 0,17 procent. Genom den höjda avgiften kan uppskattningsvis ca 140 milj. kr. bli disponibla för de aktuella aktiviteterna. Anslaget Bidrag till arbetarskyddsfonden kan följaktligen försvinna nästa budgetår.

Lagen om arbetarskyddsavgift bör ändras i enlighet med det sagda. Utskottet lägger i det följande fram lagförslag härom.

Utskottet delar även motionärernas uppfattning att bidraget till arbetsgivarorganisationerna för att täcka kostnader för information och utbildning bör upphöra i och med utgången av innevarande bud­getår. Det finns flera skäl som talar för detta. Bl. a. kan nämnas att man på arbetsgivarsidan inte tillnärmelsevis har den omsättning på förtroendevalda som man har på arbetstagarsidan. Dessutom måste det vara naturligt att företagen räknar med utgifter för utbildning av arbetsgivarföreträdare som en del av företagets allmänna kostnader och att produktionen sålunda får bära kostnaderna direkt. Om för­elaget realiseras bÖr de medel som frigörs användas för arbetstagarnas informations- och utbildningsverksamhet samt för forskningen på ar­betslivets område.

Vad utskottet anfört med anledning ay motionen 827 bör regeringen underrättas om.

Med hänsyn till ovan gjort ställningstagande i finansieringsfrågan avstyrker utskottet den föreslagna medelsanvisningen.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse: 59. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 827, yrkandena 2-4, dels antar följande lagförslag:


 


AU 1977/78: 21


68


Fiirslag till

Lag om ändring i lagen (1971:282) om arbetarskyddsavgift

Härigenom föreskrives att 1, 3 och 4 §§ lagen (1971: 282) om arbetar­skyddsavgift skall ha nedan angivna lydelse.


Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

1 §

Arbetsgivaravgift som bidrag till arbetarskydd samt till forskning, utveckling, utbildning och upplys­ning beträffande arbetslivs- och inflytandefrågor (arbetarskydds­avgift) erläggs enligt denna lag.

Arbetsgivare erlägger årligen ar-belarskyddsavgift med belopp som motsvarar sjutton hundradels pro­cent av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad.

Arbetsgivaravgift som bidrag till arbetarskydd (arbetarskyddsavgift) erläggs enligt denna lag.

3 §1

Arbetsgivare erlägger årligen ar­betarskyddsavgift med belopp som motsvarar en tiondels procent av vad arbetsgivaren under året ut­givit som lön i pengar eller na­turaförmåner i form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning från arbetstagare som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av bams födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksam­het i de fall avdrag för lönen ej fåi" ske vid inkomsttaxeringen.

4 §2


Av arbetarskyddsavgiften skall en fjärdedel utgöra bidrag till statsverkets kostnader för arbetar­skyddsstyrelsens och yrkesinspek­tionens verksamhet och tre fjärde­delar bidrag till kostnader i övrigt för forskning och utveckling samt utbildning och upplysning beträf­fande arbetarskydd ävensom till kostnader för skyddsarbete som utföres av skyddsombud som ut­setts enligt 40 § tredje stycket ar­betarskyddslagen (1949:1). Den sistnämnda  delen  skall  föras  till

1   Senaste lydelse 1975: 321.

2   Senaste lydelse 1974: 796.


Av   arbetarskyddsavgiften   skall femton procent utgöra bidrag till statsverkets kostnader för arbetar- skyddsstyrelsens  och  yrkesinspek­tionens verksamhet.

Återstoden skall utgöra bidrag till

1.    kostnader i övrigt för forsk­ning och utveckling samt utbild­ning och upplysning beträffande arbetarskydd,

2.    kostnader för forskning och utveckling samt utbildning och upplysning    beträffande    medbe-


 


AU 1977/78: 21                                                                    69

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

en fond, benämnd arbetarskydds-     stämmande  i arbetslivet  och  ar-
fonden, som förvaltas enligt grun-     betslivsfrågor i övrigt,
der som regeringen fastställer.
        3. kostnader   för   skyddsarbete

som utföres av skyddsombud som har utsetts enligt 40 § tredje styc­ket arbetarskyddslagen (1949:1),

4. kostnader för utbildning av styrelserepresentanter för de an­ställda.

Den del av arbetarskyddsavgif­ten som avses i andra stycket skall föras till en fond, benämnd arbe­tarskyddsfonden. Fonden förvaltas enligt grunder som regeringen fastställer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.

Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om avgift för tid före ikraftträdandet.

dels avslår propositionen 1977/78: 100 bil. 15 i vad avser an­slaget C 6 Bidrag till arbetarskyddsfonden,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om upphörande av stödet till arbetsgivarorgani­sationer.

Särskilda yttranden

av Alf Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m) som anför:

1.  Förvärvsarbete för pensionärer (mom. 4)

Det är utomordentligt betydelsefullt att de äldre även efter pensione­ringen får möjlighet till förvärvsarbete i den form och omfattning som passar dem. Detta är ett problem som ännu inte fått en tillfredsställan­de lösning. I motionerna 1659 och 1695 har framförts en rad konkreta uppslag. Vi ser dem som mycket värdefulla och utgår därför från att de aktualiseras inom sysselsättningsutredningen under arbetet på utredning­ens slutbetänkande.

2.  Vidgade försök med könskvotering i samband med statligt stöd till
företag (mom. 15)

I anslutning till motionskravet om vidgad användning av könskvote­ring som villkor för statliga stödinsatser vill vi deklarera att vi ser det som angeläget att främja strävandena mot jämställdhet i arbetslivet och


 


AU 1977/78: 21                                                        70

att det är nödvändigt med konkreta åtgärder av skilda slag för att dessa strävanden skall nå effekt. Enligt vår uppfattning är emellertid köns-kvotering en tveksam väg att gå. Principiella skäl talar mot den meto­den.


 


AU 1977/78: 21                                                                  71

Innehållsförteckning

Inledning   .........................................................      1

Motionerna   ......................................................      1

Utskottet   ........................................................ .... 7

Arbetsmarknadspolitikens   inriktning   m. m............... .... 7

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader m. m.... .. 15

Arbetsmarknadsservice    ...................................... .. 17

Bidrag till  arbetsmarknadsutbildning   ...................... .. 22

Sysselsättningsskapande åtgärder   ........................ .. 30

Beredskapsarbeten   ............................................    31

Industribeställningar    ......................................... .. 33

Detaljplaneringsbidrag     ......................................    34

Medelsberäkning m. m...........................................    34

Stöd till lageruppbyggnad  .....................................    34

Totalförsvarsverksamhet........................................ .. 35

Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning.......    35

Arbetsmarknadsverket: Förvaltning av utrustning ...... .. 36

Särskilda åtgärder för arbetsanpassning  .................. .. 36

Allmänt     .......................................................... .. 37

Rehabiliterings- och stödåtgärder för svårplacerade ... .. 40

Sysselsättningsskapande åtgärder för svårplacerade... .. 41

Medelsberäkningen  ............................................. .. 44

Bidrag till arbetarskyddsfonden................................ .. 45

Utskottets hemställan .......................................... .. 46

Reservationer   ...................................................    51

samtliga anförda av socialdemokraterna utom nr 13 som anförts av Allan Gustavsson (c)

1.    Sysselsättningspolitikens inriktning........................    51

2.    Lagstiftning om samhällskontroU vid nedläggning av företag     57

3.    Personalförstärkning till  arbetsmarknadsverket   .... .. 58

4.    Vidgade försök med allmän platsanmälan  .............. .. 59

5.    Medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice   ..     60

6.    Jämställdhet i arbetslivet, m. m............................    60

7.    Utredning  om utbildningsfonder   ........................ .. 62

8.    Barntillsyn i samband med arbetsmarknadsutbildning. .. 63

9.    Skyndsamt förslag från regeringen rörande de handikappa­des ställning på arbetsmarknaden                     63

 

10.   Höjning av bidraget för drift av enhet för arbetsprövning/ arbetsträning                64

11.   Höjning av bidraget till utbildning av handikappade i företag    64

12.   Höjnmg av driftbidraget till skyddade verkstäder .... .. 65

13.   Lokalisering till Karlstad av den centrala stiftelsen inom den skyddade verksamheten                   66

14.   Medelsberäkningen under anslaget Särskilda åtgärder för ar­betsanpassning             66

15.   Bidrag till arbetarskyddsfonden........................    67

Särskilda yttranden  .............................................    69

båda avgivna av Alf "Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m)

1.    Förvärvsarbete för pensionärer ............................    69

2.    Vidgade försök med könskvotering i samband med statligt stöd till företag               69

NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM 1978 780058