AU 1977/78: 20

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78: 20

med anledning av propositionen 1977/78: 66 om ändring i lagen
(1970: 742) om lönegarantiavgift, m. m.

Propositionen

I propositionen 1977/78: 66 (arbetsmarknadsdepartementet) föreslås
att riksdagen skall

1. antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift,

2. medge att kammarkollegiet får disponera en rörlig kredit av
100 000 000 kr. i riksgäldskontoret för det ändamål som har angetts
i propositionen.

Lagförslaget har följande lydelse:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Arbetsgivare erlägger årligen
lönegarantiavgift med belopp som
motsvarar sju hundradels procent
av summan av vad arbetsgivaren
under året utgivit som lön till arbetstagare
i pengar eller naturaförmåner
i form av kost eller bostad.

Vid beräkningen av avgiften tages
icke hänsyn till arbetstagare,
vars lön under året understigit
femhundra kronor. Vidare bortses
vid denna beräkning från arbetstagare,
som icke är obligatoriskt
försäkrad enligt lagen (1954: 243)
om yrkesskadeförsäkring.

Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller

1 Senaste lydelse 1976: 1070.

Föreslagen lydelse

Arbetsgivare erlägger årligen
lönegarantiavgift med belopp som
motsvarar tolv hundradels procent
av summan av vad arbetsgivaren
under året utgivit som lön till arbetstagare
i pengar eller naturaförmåner
i form av kost eller bostad.

Avgift erlägges icke för arbetstagares
lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller

1 Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 20

AU 1977/78: 20

Nuvarande lydelse

med anledning av barns födelse
till den del lönen motsvarar sjukpenning
eller föräldrapenning, som
arbetsgivare äger uppbära enligt
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen
om allmän försäkring. Avgift erlägges
ej heller för lön som arbetsgivare
utgivit till barn för arbete
utfört i hans förvärvsverksamhet
i de fall avdrag för lönen ej får
ske vid inkomsttaxeringen.

Föreslagen lydelse

med anledning av barns födelse
till den del lönen motsvarar sjukpenning
eller föräldrapenning, som
arbetsgivare äger uppbära enligt
bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Avgift erlägges ej heller för lön
som arbetsgivare utgivit till barn
för arbete utfört i hans förvävsverksamhet
i de fall avdrag för
lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

Gällande bestämmelser

För att säkerställa arbetstagares lönefordran i arbetsgivares konkurs
beslöt statsmakterna år 1970 (prop. 1970: 201, 1 LU 1970: 79, SFS
1970: 741, 742, 745) att införa lagstiftning om statlig lönegaranti vid
konkurs. Garantin avser sådana löne- och pensionsfordringar som har
förmånsrätt i konkurs samt vissa konkursansöknings- och konkurskostnader.
Lönegarantin gäller sedan den 1 januari 1976 med högst tolv basbelopp
för varje arbetstagare såvitt avser fordran med förmånsrätt enligt
12 § förmånsrättslagen (1970: 979, 12 § ändrad senast 1977: 482)
men är i övrigt obegränsad. Prövningen av lönegarantianspråk sker hos
kronofogdemyndigheten vid s. k. fattigkonkurs och konkursförvaltaren
vid ordinär konkurs.

Länsstyrelsen är utbetalningsmyndighet. I fråga om utbetalat belopp
inträder staten i arbetstagarens rätt mot konkursgäldenären.

Lönegarantin finansieras med arbetsgivaravgifter enligt lagen (1970:
742) om lönegarantiavgift (ändrad senast 1976: 1070). Avgifterna förs
till en fond som förvaltas enligt grunder som regeringen fastställer. Från
fonden rekvirerar länsstyrelserna medel för utbetalning enligt garantin.
Fondens inkomster utgörs förutom av arbetsgivaravgifter av främst räntor
och de medel som staten erhåller genom utdelning i konkurser på
grund av övertagna arbetstagarfordringar. Lönegarantifonden förvaltas
av kammarkollegiet.

Genom riksdagens beslut år 1976 (prop. 1976/77: 15, AU 1976/77:
13, rskr 1976/77: 100) höjdes lönegarantiavgiften fr. o. m. den 1 januari
1977 från 0,02 till 0,07 % av avgiftsunderlaget. Samtidigt ställdes en
rörlig kredit i riksgäldskontoret om 50 milj. kr. till kammarkollegiets
förfogande. Bakgrunden till beslutet var den ökning av utbetalningarna
från lönegarantifonden som hade ägt rum.

AU 1977/78: 20

Propositionen

I propositionen redovisas att utbetalningarna av lönegarantibelopp ökat
så kraftigt under budgetåret 1976/77 att lönegarantifonden med hänsyn
till de utbetalningar som anmälts av länsstyrelserna per den 30 juni
1977 visar ett underskott på ca 70 milj. kr.

Utbetalningarna av lönegarantimedel för innevarande budgetår har
av länsstyrelserna uppskattats till ca 214 milj. kr. Härtill kommer räntekostnader
för den rörliga krediten om 6 milj. kr. vid oförändrad räntenivå.
Som jämförelse kan nämnas att utbetalningsbeloppen under de tre
föregående budgetåren 1974/75, 1975/76 och 1976/77 uppgick till ca
24 milj. kr., ca 60 milj. kr. resp. ca 134 milj. kr.

Kammarkollegiet uppskattar att de till fonden inflytande lönegarantiavgifterna
under budgetåret 1977/78 kommer att uppgå till ca 112 milj.
kr. Återbetalningarna i form av utdelningar i konkurser uppskattas till
15 milj. kr. Förutsatt att dessa enligt kollegiet osäkra uppskattningar är
riktiga, skulle fondens underskott vid utgången av innevarande budgetår
uppgå till ca 163 milj. kr.

Mot denna bakgrund framhålls i propositionen att en avsevärd förstärkning
av fondens intäkter är nödvändig, om fonden skall kunna
fylla sin uppgift. Härtill kommer att den nuvarande bristen i fonden
måste täckas. En höjning föreslås därför av lönegarantiavgiften med
0,05 % till 0,12 % av avgiftsunderlaget fr. o. m. den 1 januari 1978.
Förslaget innebär en ändring av 2 § första stycket lagen om lönegarantiavgift.
För att övergångsvis täcka den föreliggande bristen hos fonden
föreslås att den rörliga krediten för kammarkollegiet i riksgäldskontoret
höjs till 100 milj. kr. Sedan bristen har reglerats genom ianspråktagande
av inflytande avgifter bör krediten enligt departementschefen vid behov
få utnyttjas för att tillfälligt täcka eventuellt uppkommande brist hos
fonden.

Utskottet

För att säkerställa arbetstagares lönefordran i arbetsgivares konkurs
beslöt statsmakterna år 1970 att införa en lag om statlig lönegaranti vid
konkurs. Garantin avser sådana löne- och pensionsfordringar som har
förmånsrätt i konkurs samt vissa konkurskostnader. Lönegarantin finansieras
med arbetsgivaravgifter enligt lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift.
Avgiften, som tillförs en särskild fond förvaltad av kammarkollegiet,
är sedan den 1 januari 1977 0,07 % av löneunderlaget för anställda.
För att övergångsvis täcka föreliggande brist hos fonden förfogar
kammarkollegiet sedan årsskiftet även över en rörlig kredit i riksgäldskontoret
om 50 milj. kr.

På grund av bl. a. en betydande ökning i utbetalda lönegaranti -

AU 1977/78: 20

medel under senare tid beräknas fonden uppvisa ett kraftigt underskott
— ca 163 milj. kr. — vid utgången av innevarande budgetår. Enligt
propositionen är därför en avsevärd förstärkning av fondens intäkter
nödvändig. Härtill kommer att den nuvarande bristen i fonden måste
täckas. I propositionen föreslås att lönegarantiavgiften höjs till 0,12 %
av avgiftsunderlaget samt att den rörliga krediten för kammarkollegiet
i riksgäldskontoret ökas till 100 milj. kr.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag när det gäller höjningen
av lönegarantiavgiften till 0,12 % av avgiftsunderlaget. Mot bakgrund
av utvecklingen under senhösten och länsstyrelsernas prognoser för den
närmaste framtiden bedömer utskottet att den rörliga krediten bör vidgas
med 50 milj. kr. utöver regeringens förslag. Den rörliga krediten kommer
därigenom att sammanlagt uppgå till 150 milj. kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar i propositionen redovisat förslag till ändring
i lagen (1970: 742) om lönegarantiavgift samt

2. att riksdagen med ändring av propositionens förslag medger
att kammarkollegiet får disponera en rörlig kredit av

150 000 000 kr. i riksgäldskontoret för det ändamål som har

angetts i propositionen.

Stockholm den 6 december 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors
(m), Ingemund Bengtsson (s), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s),

Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfs son

(m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp),
Frida Berglund (s), Rune Johnsson i Mölndal (c) och Sune Johansson
(s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770058