AU 1977/78:2

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78:2

med anledning av motion om tjänsteårsberäkning vid anställning
utomlands

Motionen

I motionen 1976/77:948av Filip Fridolfsson (m)och Tore Nilsson (m) yrkas
med hänvisning till vad som anförts i motionen 1976/77:947, att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av reglerna för meritvärdering för svenskar
med anställning utom riket.

Motionärerna anser att svenska medborgare som arbetar i statens eller i en
organisations tjänst utomlands i tjänsteårshänseende bör jämställas med den
som har liknande anställning i hemlandet.

Motionen 947 har behandlats i socialförsäkringsutskottets betänkande
1976/77:15.

Frågans tidigare behandling

En utredning av frågan om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten
i u-länder m. m. begärdes av 1968 års riksdag. De sakkunniga som
tillkallades för uppdraget avlämnade i december 1973 betänkandet
U-landsuppdragets meritvärde (Ds Fi 1973:16). Efter remissbehandling av
utredningsförslaget framlades i propositionen 1975:1 bilaga 2 vissa förslag i
fråga om meritvärdering av u-landsarbete m. m.

1 propositionen underströks att förslagen är begränsade till att gälla statligt
lönereglerade tjänster, men föredragande statsrådet uttalade som sin
förhoppning att de riktlinjer som utfärdades på det statliga området också i
huvudsak skulle komma att tillämpas på det rent kommunala området och
inom den enskilda sektorn.

Propositionen behandlade i vad mån sökande av statlig tjänst skall få
tillgodoräkna sig u-landstjänstgöring såväl i merithänseende som i löne- och
pensionshänseende samt möjligheterna för statstjänsteman att få tjänstledighet
för sådan tjänstgöring.

När det gäller förslaget om tillgodoräkning i merithänseende förordades i
propositionen att myndigheten skall vara skyldig att i största möjliga
utsträckning meddela generella beslut härom. Myndighet skall också på
begäran av anställd eller annan, som avser att ta anställning i biståndsverksamhet,
före ansökningstidens utgång lämna besked om anställningens
meritvärde i den utsträckning som är möjlig. Vad nu sagts gäller anställningar
i biståndsverksamhet som sker genom eller med bidrag av svenska staten.

När det gäller möjligheten att vid anställning hos staten i lönehänseende få

1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 2

AU 1977/78:2

2

tillgodoräkna sig tidigare anställning i biståndsverksamhet framhölls i
propositionen att detta är en avtalsfråga. Även om detta försvårar för
myndigheterna att i förväg ge bindande besked om en u-landstjänstgöring
kommer att fö tillgodoräknas i det aktuella hänseendet, börden enskilde vara
berättigad till upplysningar härom så långt det är möjligt.

Ett särskilt problem vid bedömningen av u-landstjänsts värde är frågan om
dokumentation av tjänstgöringen. Denna fråga behandlades också i den
nämnda propositionen. Föredragande statsrådet förutsatte att styrelsen för
internationell utveckling (SIDA) skulle undersöka olika vägar att förbättra
dokumentationen av anställningar i biståndsverksamhet och komma in till
regeringen med förslag härom.

Utskottet behandlade propositionen i betänkandet InU 1975:4.1 samband
därmed prövades en motion med begäran om att riksdagen borde uttala att
samma grunder för meritvärdering av likvärdiga uppdrag i u-länderna skall
gälla oavsett om uppdraget finansierats med statliga medel eller på annat
sätt.

Utskottet hänvisade till att endast grunderna förtjänst och skicklighet av
hävd för åberopas vid anställning och befordran i statlig verksamhet.
Utskottet ansåg sig inte kunna förorda att enskild anställning vid tjänsteårsberäkningen
skulle jämställas med tjänstgöring hos staten. Detta skulle
nämligen kunna leda till konsekvenser vid tjänstgöring på andra områden,
menade utskottet.

Utskottet anförde emellertid vidare att problemet reduceras i och med att
tidigare u-landstjänstgöring kunde fö betydelse vid bedömning av vederbörandes
skicklighet och på det sättet blir en befordringsgrund.

Slutligen tilläde utskottet att tjänsteårsberäkningen kunde ha särskild
betydelse för vissa personalkategorier, som exempelvis sjukvårdspersonal.
Utskottet kunde i dessa fall tänka sig speciella lösningar under medverkan av
även andra huvudmän än staten.

Utskottet behandlade även en motion med yrkande att planerad förbättring
av dokumentationen på SIDA om anställningar och biståndsverksamhet
även borde innefatta läkares och sjuksköterskors tjänstgöring vid missionssjukhus.
Utskottet anförde därvid bl. a. att staten borde ställa sina dokumentationsresurser
till förfogande och registrera relevanta uppgifter som lämnas
av organisationer som driver missionssjukhus. Det förutsattes att denna fråga
från praktiska utgångspunkter övervägdes ytterligare.

Ett motionsyrkande om bl. a. tillgodoräkningen av svenska läkares och
sjuksköterskors tjänstgöring vid missionssjukhus i utlandet hade året före
behandlats i socialutskottet (SoU 1974:30).

Socialutskottet uttalade bl. a. att det framstod som motiverat att en generös
praxis tillämpas vid prövning av frågan om läkare eller sjuksköterskor skall fö
tillgodoräkna sig tjänstgöring vid missionssjukhus. Man hänvisade även till
att socialstyrelsen i remissyttrande uttalat att styrelsen var beredd att även i
fortsättningen liberalt tillgodoräkna tjänstgöring för läkare vid missions -

AU 1977/78:2

3

sjukhus som tjänsteår och att en anställning som sjuksköterska vid ett
missionssjukhus i princip är lika meriterande som sådan anställning vid annat
sjukhus. Socialutskottet ansåg sig också kunna utgå från att sjukvårdshuvudmännen
kommer att ha en positiv inställning i fråga om värderingen i
merithänseende av sjuksköterskornas tjänstgöring vid missionssjukhus.

Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen ansågs, med
hänvisning till det anförda, inte erforderlig. Riksdagen följde utskottet.

Även utrikesutskottet har behandlat den aktuella frågan om tillgodoräknande
av u-landstjänst. Utskottet hänvisade med anledning av ett motionsyrkande
om tjänstgöring vid missionssjukhus till den år 1975 tillsatta
utredningen inom SIDA om en handlingsplan för personalbiståndet (UU
1975/76:14). Utskottet erinrade bl. a. om att den utredningen har till uppgift
att utarbeta riktlinjer för en förbättrad dokumentation i syfte att underlätta
rekryteringen av biståndspersonal. Helt naturligt kommer, ansåg utskottet,
även de av motionärerna aktualiserade tjänstgöringsförhållandena vid missionssjukhusen
att beaktas i detta sammanhang.

Slutligen kan erinras om att arbetsmarknadsutskottet förra året behandlade
samma yrkande som i den nu aktuella motionen (AU 1976/77:8). Utskottet
hänvisade bl. a. till tidigare gjorda uttalanden i riksdagen om grunderna för
meritvärdering inom statsförvaltningen (InU 1975:4 och SoU 1974:30).
Vidare erinrade utskottet om att i budgetpropositionen år 1975 tagits upp
frågan om dokumentation (arbetsbeskrivningar m. m.) av enskild
u-landstjänst. Utskottet uttryckte en förhoppning att dokumentationsfrågan
skulle lösas snabbt. Motionen föranledde mot den bakgrunden ingen åtgärd
från riksdagens sida.

Utskottet

Motionärerna tar upp frågan om vilket meritvärde en u-landstjänstgöring
skall ha då en person återvänder till Sverige och söker statlig tjänst. Särskilt
nämner man förhållandena för sjukvårdspersonal som efter många års
tjänstgöring i u-land återvänder till Sverige. Enligt motionärernas uppfattning
bör arbete i statens eller organisations tjänst i u-land jämställas med
statlig anställning i Sverige.

Utskottet vill först slå fast att några problem i merithänseende ej torde
uppstå i det fall en person övergår från statlig tjänst i u-land till statlig tjänst i
Sverige. Tjänstgöringstiden i u-land får därvid tillgodoräknas i samma
utsträckning som annan anställning hos staten.

När det däremot gäller meritvärderingen vid övergång från enskild tjänst i
u-land till statlig tjänst i Sverige är läget ett annat. Vid anställning och
befordran i statlig tjänst gäller grunderna förtjänst och skicklighet. Med
förtjänst avses att den sökande får åberopa all tidigare tjänstgöring hos staten
som särskild merit. Utskottet har i tidigare sammanhang (InU 1975:4 och AU
1976/77:8) inte ansett sig kunna godta att man, som motionsförslaget skulle

AU 1977/78:2

4

innebära, vid tjänsteårsberäkningen jämställer enskild anställning med
tjänstgöring hos staten. Att bryta mot den principen skulle nämligen enligt
utskottets bedömning kunna leda till konsekvenser vid tjänstgöring på andra
områden. Samtidigt har från utskottets sida framhållits att u-landstjänstgöring
kan få betydelse vid bedömning av vederbörandes skicklighet och på det
sättet bli befordringsgrund.

Vad utskottet tidigare anfört har godtagits av riksdagen och det finns inte
skäl att med anledning av den aktuella motionen nu inta annan ställning.

När det gäller sjukvårdspersonal vill utskottet dessutom hänvisa till vad
som uttalats i samband med behandlingen av frågan i socialutskottet år 1974.
Socialutskottet räknade med att sjukvårdshuvudmännen skulle ha en positiv
inställning i fråga om värderingen i merithänseende av sjukvårdspersonals
tjänstgöring vid t. ex. missionssjukhus.

För att det skall bli möjligt att för statlig anställning på sätt ovan sagts få
tillgodoräkna tjänst hos organisationer eller liknande är det av stor betydelse
att man bestämmer hur dokumentationen av den enskilda tjänstgöringen
skall ordnas. Denna fråga har behandlats av riksdagen i flera olika sammanhang.
Riksdagen har därvid informerats om att en inom SIDA arbetande
utredning avsåg att behandla den frågan. Denna utredning har nyligen
publicerat ett betänkande. Häri behandlas dock inte dokumentationsfrågan.
Med anledning härav vill utskottet stryka under vikten av riksdagens tidigare
uttalande i frågan. Utskottet utgår från att problemet därför tas upp utan
dröjsmål och att resultatet av beredningen i någon form redovisas för
riksdagen.

Med hänvisning till det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

att motionen 1976/77:948 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 18 oktober 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Jan-Ivan Nilsson (c), Alf
Wennerfors (m), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s). Gördis Hörnlund
(s), Allan Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson
(m), Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Frida
Berglund (s) och Sune Johansson (s).

GOTAB 55795 Stockholm 1977