AU 1977/78:17

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78: 17

med anledning av propositionen 1977/78: 59 med förslag om särskilt
sysselsättningspolitiskt stöd inom stålindustrin m. m., jämte
motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1977/78: 59 samt de med anledning
av propositionen väckta motionerna 1977/78: 173 av Lars Werner
m. fl. (vpk) och 1977/78: 195 av Olof Palme m. fl. (s).

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen skall

dels godkänna de grunder för särskilt sysselsättningsbidrag till stålföretag
som förordats i propositionen,

dels ock bemyndiga regeringen att om så behövs förlänga bidragsperioden
längst till utgången av år 1980.

Motioner

1977/78: 173 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas — med hänvisning till vad som anförs i motionen
1977/78: 163 — att riksdagen i anledning av propositionen 1977/78: 59
uttalar att det föreslagna sysselsättningsbidraget inordnas i uppbyggnaden
av en ny stålpolitik som föreslås i motionen.

1977/78: 195 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas — med hänvisning till vad som anförs i motionen
1977/78: 192 — att riksdagen beslutar

1. att de riktlinjer för tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag
som förordas i motionen bör gälla samt

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om värdet av att bidrag utgår för att sysselsätta övertalig personal
genom utvecklingsarbete.

Utskottet

Som ett led i regeringens politik att främja en rationell strukturomvandling
av stålindustrin läggs i förevarande proposition fram förslag
om tillfälligt särskilt sysselsättningsbidrag till företag inom stålindustrin.

Samtidigt har regeringen för specialstålindustrin och stålgjuterierna i
propositionen 1977/78: 47 presenterat förslag som är direkt inriktade pä
att underlätta strukturomvandlingen i dessa branscher. I den proposi 1

Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 17

AU 1977/78:17

2

tionen, som behandlas i näringsutskottet, föreslås dels att statliga lån
skall kunna ges till ett sammanlagt belopp av 700 milj. kr., dels att
staten skall ikläda sig garantier till ett sammanlagt belopp av högst 600
milj. kr. För att handlägga låne- och garantiärendena föreslås en särskild
delegation bli inrättad. Förhållandena inom handelsstålindustrin
kommer att behandlas i en särskild proposition, som kan väntas under
våren 1978.

Förslaget om tillfälligt sysselsättningsbidrag, som alltså avser både
handels- och specialstålindustrin, anknyter till de regler för sådant bidrag
som tidigare införts för år 1977 och som nyligen föreslagits bli
förlängda till att omfatta även första halvåret 1978 (prop. 1977/78: 32,
AU 1977/78: 15).

Den förevarande propositionen innebär att bidrag för övertalig personal
skall kunna utgå till företag med dominerande ställning på en ort.
Bidraget skall utgöra 75 % av företagets lönekostnader inkl. sociala
avgifter. Stödet är avsett för åren 1978 och 1979 men regeringen föreslås
få rätt att förlänga bidragsperioden längst till utgången av år 1980.

Bidraget skall i motsats till det för andra branscher gällande sysselsättningsbidraget
vara oberoende av om företaget varslar om uppsägning
eller ej. Om varsel lagts skall dock som villkor gälla att företaget
förklarar sig berett att skjuta på uppsägningarna. Bidrag utgår under
inga omständigheter under lagstadgad varseltid. Reglerna innebär att
för den kommande tvåårsperioden bidrag för övertaliga arbetstagare
kan utgå under längst 18 månader.

Propositionen innehåller inte någon exakt beräkning av kostnaderna
för förslaget men det anges att bidrag för 3 000 personer under 18 månader
kan uppskattas dra en kostnad av 270 milj. kr. För innevarande
budgetår föreslås att kostnaderna får täckas från anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder. Departementschefen aviserar att han återkommer
till kostnadsfrågorna i budgetpropositionen 1978.

Vänsterpartiet kommunisterna underkänner regeringens politik för
stålindustrin i sin med anledning av propositionen 47 i näringsutskottet
behandlade motion 163. Motionärerna vill ha ett nytt förslag som bygger
på förstatligande av branschen. Som en följd härav vill man att de
medel som i propositionen avsetts för sysselsättningsbidrag i stället skall
användas för den nya stålpolitik som motionärerna vill ha. I sak innebär
detta att motionärerna yrkar avslag på den nu förevarande propositionen.

Socialdemokraterna godtar det arbetsmarknadspolitiskt motiverade
tillfälliga sysselsättningsbidraget men vill förbinda det med vissa villkor
till vilka utskottet återkommer i det följande.

Enligt utskottets uppfattning är sysselsättningsbidraget ett nödvändigt
och värdefullt inslag i den påbörjade strukturomvandlingen av stålindustrin.
Arbetsförmedlingen kan genom bidraget få ökat rådrum att

AU 1977/78: 17

3

hjälpa de arbetstagare som berörs av de förutsedda driftinskränkningarna.
Även från ett regionalpolitisk! perspektiv är denna respit värdefull.

I detta sammanhang noterar utskottet med tillfredsställelse att i
propositionen förutskickats att i det fortsatta arbetet med strukturfrågorna,
liksom hittills, stor uppmärksamhet kommer att ägnas de regionalpolitiska
problemen. Särskilda grupper för ändamålet har bildats
både på central och regional nivå. Till dessa problem kommer utskottet
säkerligen att få anledning återkomma i andra sammanhang.

Som framgår av det anförda godtar utskottet i princip det föreslagna
särskilda tillfälliga sysselsättningsbidraget. Härav följer att utskottet
avstyrker vpk-motionen 173.

När det gäller de av socialdemokraterna i motionen 195 föreslagna
villkoren för stöd får utskottet anföra följande.

Motionärerna vill mot bakgrund av bl. a. det statsfinansiella läget
ha strama regler för bidragsgivningen. Enligt deras uppfattning bör
bidrag utgå endast i de fall företag saknar egna finansiella möjligheter.
Vid bedömningen härav skall företagets utdelningspolitik beaktas.

Enligt utskottets uppfattning saknas redan med hänsyn till den dåliga
lönsamheten i branschen behov av en regel av detta slag. En sådan regel
skulle också kunna leda till att man i vissa fall inte fick till stånd det
rådrum som är bidragets syfte. Detta skulle i sin tur gå ut över de anställda.
Utskottet avstyrker med hänsyn härtill förslaget.

Motionärerna vill också att bidragsgivningen skall centraliseras till
regeringen och göras beroende av godkännande av facklig organisation.
Detta förslag skall ses mot bakgrund av att motionärerna i anslutning
till propositionen 47 efterlyser en samlad plan för stålindustrins framtida
struktur. En sådan plan bör enligt motionärerna statsmakterna ta
ställning till, och beslut om minskning av sysselsättningen bör tas inom
ramen för en sådan plan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den omvandling av
stålindustrin som nu föreslås bör ske planmässigt. Ansvaret härför när
det gäller specialstålindustrin har enligt propositionen 47 — förutom
på företag och anställda — lagts på den delegation som inrättats för
att pröva frågan om statliga lån och garantier. I delegationen skall ingå
bl. a. representanter för anställda och företag i berörda branscher. Länsarbetsnämnderna
i vilka också ingår representanter för anställda och
näringsliv skall enligt propositionen 59 pröva frågan om det särskilda
sysselsättningsbidraget. Det får förutsättas att nämnderna samordnar
sin handläggning med delegationens ställningstaganden.

Enligt utskottets uppfattning är den här angivna modellen med ett
direkt ansvar för företag och anställda att föredra framför en central
styrning av det slag motionärerna tänker sig. Motionsyrkandet avstyrks
därför.

Den socialdemokratiska motionen innehåller slutligen ett yrkande att

AU 1977/78:17

4

arbetstagare, som ingår i övertalighetsstyrka för vilken bidrag utgår,
skall få möjlighet att arbeta med utveckling av företagets produktionsmetoder
och produkter. På detta sätt kan utvecklingsverksamheten i
företagen tillföras kunskaper och erfarenheter som de yrkesverksamma
besitter.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det är viktigt att de som
sysselsätts med hjälp av det aktuella sysselsättningsbidraget får meningsfyllda
uppgifter. Om det kan ske i form av utvecklingsarbete inom företagen,
är det så mycket bättre. Motionärernas förslag faller enligt utskottets
uppfattning inom ramen för det system som föreslås i propositionen,
och någon särskild åtgärd från riksdagens sida är därför inte
erforderlig.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra eller tillägga i fråga om
propositionen eller de i anslutning till denna väckta motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1977/78: 173,

2. att riksdagen med avslag på motionen 1977/78: 195, yrkandet
1, och med bifall till regeringens förslag

dels godkänner de grunder för särskilt sysselsättningsbidrag
till stålföretag som förordats i propositionen 1977/78: 59,
dels bemyndigar regeringen att om så behövs förlänga bidragsperioden
till utgången av år 1980,

3. att motionen 1977/78: 195, yrkandet 2, inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 6 december 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ROLF WIRTÉN

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors (m),
Ingemund Bengtsson (s), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Allan
Gustafsson (c), Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m),
Ingrid Ludvigsson (s), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Frida
Berglund (s). Rune Johnsson i Mölndal (c) och Sune Johansson (s).

Reservation

Utformningen av bidragsbestämmelsema m. m. (morn. 2)

av Bengt Fagerlund, Ingemund Bengtsson, Birger Nilsson, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Frida Berglund och Sune Johansson
(alla s) som anser

AU 1977/78:17

5

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Socialdemokraterna
godtar” och på följande sida slutar ”avstyrks därför”
bort ha följande lydelse:

Socialdemokraterna efterlyser i sin motion 192 mera planmässiga
insatser från statsmakternas sida när det gäller specialstålindustrin. Utskottet
instämmer i denna kritik. Eftersom strukturomvandlingen måste
ske under medverkan från samhället är det rimligt att samhällets högsta
beslutande organ, när det skall ta ställning till samhällsstödets storlek,
har tillgång till uppgifter om hur strukturomvandlingen skall genomföras.
Utskottet förutsätter att en plan för detta område snarast läggs
fram. Inte minst från kommunalekonomisk och regionalpolitisk synpunkt
är detta angeläget. 1 avvaktan på att en samlad plan presenteras
ter det sig naturligt att som socialdemokraterna begär regeringen får
svara för bidragsgivningen när det gäller det arbetsmarknadspolitiskt
motiverade sysselsättningsbidraget. Vid behandling av bidragsfrågor bör
avgörande vikt fästas vid bedömningar som görs från fackligt håll. Sedan
planen presenterats får ställning tas till frågan om stödperioden bör
vara längre än till utgången av år 1979.

I den socialdemokratiska motionen framhålls att det från olika utgångspunkter
är angeläget att stramhet iakttas vid bidragsgivningen.
Utskottet instämmer i dessa synpunkter. Det saknas anledning att genom
det särskilda sysselsättningsbidraget stödja stora och vinstgivande
företag. Detta gäller inte minst företag som driver verksamhet av mångskiftande
slag. I sådana fall bör företagen själva bära de aktuella kostnaderna
för strukturomvandlingen.

Med det anförda har utskottet biträtt yrkandet 1 i motionen. Propositionen
bör alltså godtas endast under förutsättning att de i motionen
anförda synpunkerna beaktas. Av det anförda följer att utskottet avstyrker
vpk:s krav om avslag på propositionen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 195, yrkandet
1, och med anledning av propositionen 1977/78: 59
dels godkänner de grunder för särskilt sysselsättningsbidrag
till stålföretag som förordas av utskottet,

dels avslår propositionen i fråga om bemyndigande för regeringen
att förlänga bidragsperioden till utgången av år 1980.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770058