AU 1977/78: 15

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1977/78:15

med anledning av propositionen 1977/78: 32 om särskilda åtgärder
för att främja sysselsättningen under vinterhalvåret 1977/78 jämte
motioner

I betänkandet behandlas propositionen 1977/78: 32 (arbetsmarknadsdepartementet)
om särskilda åtgärder för att främja sysselsättningen
under vinterhalvåret 1977/78 jämte tre med anledning av propositionen
väckta motioner.

Propositionen

Under punkten B 2 (s. 12—13) föreslår regeringen att riksdagen skall

1. godkänna det redovisade förslaget till höjning av utbildningsbidragen,

2. godkänna de i propositionen förordade ändrade reglerna för utbildning
i företag,

3. till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 450 000 000
kr.

Vidare föreslås under punkten B 3 (s. 14—15) att riksdagen skall

1. godkänna vad som förordats rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag
till industriföretag med dominerande ställning på orten,

2. till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av
1 240 000 000 kr., varav förslagsvis 300 000 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Motionerna

1977/78: 57 av Erik Hovhammar m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att det avslutande året i grundskolan och gymnasieskolans yrkesinriktade
linjer ges karaktären av ett introduktionsår till arbetslivet,

2. att uttala att möjligheter skapas för skolpersonalen att praktisera
under korta perioder på andra arbetsplatser,

3. att antalet bidragsrum till lärlingsutbildning görs lika med antalet
inkomna bidragsberättigade ansökningar i avvaktan på pågående utredningar,

4. att uttala att möjligheterna till provanställning utvidgas till att gälla
även de arbetsgivare som ej omfattas av kollektivavtal.

1 Riksdagen 1977/78. 18 sami. Nr 15

AU 1977/78:15

1977178: 58 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen omedelbart tillkallar en särskild
kommission med den sammansättning och uppgift som förordas i motionen
för att stärka de ungas ställning på arbetsmarknaden,

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
värdet av att den svenska regeringen tar initiativ till starka internationella
rekommendationer för att motverka ungdomsarbetslösheten,

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 32 B 3.
Sysselsättningsskapande åtgärder p. 1 om tillfälligt sysselsättningsbidrag
till industriföretag med dominerande ställning på orten

a. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värdet av att bidrag utgår för sysselsättning i utvecklingsarbete
av personal tidigare verksam i egentlig produktion,

b. beslutar att de riktlinjer för bidrag som förordats i motionen bör
gälla,

c. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värdet av att verksamhet som bedrivs med stöd av detta bidrag
inriktas mot arbetsmiljöförbättrande åtgärder,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 32 B 2.
Bidrag till arbetsmarknadsutbildning p. 2

a. beslutar att de riktlinjer för utbildning i allmänna ämnen inom
ramen för yrkesinriktad utbildning som förordas i motionen bör gälla,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värdet av att kvinnor bereds tillfälle till yrkesutbildning,

5. att riksdagen beslutar att bidraget för utbildning av arbetshandikappade
enligt huvudregeln höjs från 8 kr. till 16 kr. per timme,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att stärka anpassningsgruppernas arbete
inom företagen,

7. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag
om nya statsbidragsbestämmelser för beredskapsarbeten som bättre
stimulerar kommunerna att påbörja dagsverksbilliga arbeten,

8. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78: 32 B 3.
Sysselsättningsskapande åtgärder p. 2 beslutar att de riktlinjer för beviljande
av förhöjt statsbidrag till kommunala beredskapsarbeten med
låg dagsverkskostnad som förordas i motionen bör gälla,

9. att riksdagen beslutar att jämställdhetsbidraget för arbetsgivare
som anställer och utbildar kvinnor resp. män i vissa yrken höjs från 8
resp. 14 kr. till 16 kr. per timme.

1977/78: 71 av Lars Wemer m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att

1. hos regeringen hemställa att den omedelbart tillsätter en särskild

AU 1977/78:15

kommission med bl. a. representanter för de fackliga organisationerna,
de politiska ungdomsförbunden och de elevfackliga organisationerna
som skall ha till uppgift att utarbeta förslag som garanterar ungdomen
rätt till arbete eller utbildning,

2. hos regeringen begära att statliga medel ställs till kommunernas
förfogande för en särskild kommunal sysselsättningsgaranti i enlighet
med vad som anförs i motionen,

3. begära av regeringen att den vidtar åtgärder för att höja lönerna
för praktikanter,

4. hos regeringen begära lagförslag om en särskild arbetsgivaravgift
om 0,5 % för att finansiera utbildningsstödet,

5. hos regeringen begära lagförslag varigenom de fackliga organisationerna
får ett avgörande inflytande över den utbildning till vilken
utbildningsbidrag utgår,

6. hos regeringen hemställa om skyndsamt förslag om höjning av
ersättning till AMU-eleverna i enlighet med vad som anförs i motionen,

7. avslå regeringens förslag om ytterligare 120 000 000 kr. till sysselsättningsbidrag
och att dessa medel i stället används för att stimulera
sociala investeringar inom daghems-, förskole- och vårdsektorn,

8. stifta en lag vari stadgas om förbud mot avskedanden och permitteringar
vid alla företag med mer än 50 anställda, att gälla under
ett år.

Utskottet

Arbetsmarknadsläget inför vintern 1977/78

Ett kännetecknande drag för arbetsmarknadsläget i höst är svag efterfrågan
på arbetskraft samtidigt som sysselsättningen hålls uppe på en
hög nivå. Antalet till arbetsförmedlingen anmälda lediga platser är i
höst lägre än som registrerats vid något tillfälle under den gångna delen
av 1970-talet. Å andra sidan är enligt statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar
(AKU) siffrorna för sysselsättningen under tredje
kvartalet i år högre än för någon motsvarande period tidigare under
1970-talet varvid som ett påtagligt inslag i bilden bör noteras att deltidsarbetet
har ökat starkt.

Arbetslösheten uppgick enligt AKU under tredje kvartalet i år till
81 000 (1,9 %) och i oktober till 88 000 (2,1 %). Det innebär i båda
fallen en arbetslöshet som är något högre än de två senaste åren men
lägre än lågkonjunkturåren 1971—1973.

Nu redovisade data om det aktuella sysselsättningsläget kan te sig
gynnsamma med hänsyn till konjunkturläget. De är emellertid ofullständiga
om man inte samtidigt beaktar de omfattande sysselsättningsstödjande
åtgärder som redan har vidtagits. I oktober var sålunda

AU 1977/78:15

133 000 personer sysselsatta i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning,
en ökning från förra hösten med 60 000 personer, varav
två tredjedelar faller på utbildning i företag av permitteringshotad personal,
med stöd av den s. k. 25-kronan. Vidare har de i våras införda
tillfälliga sysselsättningsbidragen hittills beviljats för sammanlagt 17 000
anställda, dels vid företag i tekobranschen (äldre arbetstagare), dels vid
företag med dominerande ställning på orten. Därutöver var i oktober
43 000 personer sysselsatta i olika former av skyddad och halvskyddad
verksamhet. Det sistnämnda talet är dock endast en mindre ökning
jämfört med samma månad förra året.

Som inledningsvis påpekats råder en dämpad efterfrågan på arbetskraft.
Trots kraftiga sysselsättningspolitiska insatser har arbetslösheten
börjat stiga. Uppenbara risker föreligger att läget förvärras under vintern.
En klar indikation härpå är de varsel om uppsägningar som har
getts in till länsarbetsnämnderna. De omfattade under tiden januari—
oktober i år 35 000 personer mot 22 000 under samma period förra
året.

Mot nu angivna bakgrund finner utskottet det angeläget med en
förstärkt arbetsmarknadspolitisk beredskap. I den föreliggande propositionen
redovisas åtgärder i det syftet. En del av dem kräver riksdagens
godkännande. Utskottet återkommer till dem i de avslutande avsnitten.

Åtgärder för att stödja ungdomar och andra nytillträdande på arbetsmarknaden I

propositionen erinras om att regeringen den 6 oktober i år har
beslutat om en rad åtgärder med syfte att stödja främst de nytillträdande
på arbetsmarknaden. Drygt 5 milj. kr. har ställts till arbetsmarknadsverkets
förfogande för att tidigarelägga anställning av 150 förmedlingsaspiranter.
Avsikten är att erfarna förmedlare skall kunna frigöras
för särskilda förmedlingsinsatser i nuläget. Vidare har ett antal
tillfälliga insatser för främst ungdomar förlängts fram till den 1 juli
1978. Det gäller bl. a. speciella utbildningsmöjligheter för ungdomar
under 20 år och anordnande av dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten.
Bidraget till enskilda beredskapsarbeten för att bereda
ungdomar under 20 år praktik och yrkeserfarenhet höjs från lägst 10
till högst 15 kr. per timme. Dessutom har arbetsmarknadsstyrelsen —
under förutsättning att utbildningsplatser saknas i det reguljära utbildningsväsendet
— fått tillstånd att anordna företagsanknutna ettåriga
yrkeskurser med utbildningsbidrag till eleverna.

Önskemål om ytterligare eller andra slag av stödjande insatser för
nytillträdande på arbetsmarknaden har rests i de motioner som har
väckts med anledning av propositionen.

Socialdemokraterna yrkar i partimotionen 58 att en särskild ungdoms -

AU 1977/78: 15

kommission omedelbart skall inrättas. Kommissionen föreslås bli sammansatt
av företrädare för riksdagspartierna, arbetsmarknadens parter,
kommuner samt arbetsmarknads- och skolmyndigheter. Den skall ha till
uppgift att med största skyndsamhet pröva och utveckla nya instrument
i kampen mot ungdomsarbetslösheten. Kommissionen föreslås också ha
rätt att initiera och få genomförd försöksverksamhet i det syftet. I motionen
hänvisas till att en lång rad förslag med arbetsmarknads- och
utbildningspolitisk inriktning nyligen har lagts fram av bl. a. sysselsättningsutredningen.

Även i vpk-motionen 71 föreslås att en särskild kommission med
uppgift att utarbeta förslag till bekämpande av ungdomsarbetslösheten
skall tillsättas.

Den på grund av den utdragna lågkonjunkturen fortgående dämpningen
av efterfrågan på arbetskraft drabbar inte minst arbetssökande
ungdomar. Medan arbetslöshetsnivån bland ungdomar var i stort sett
oförändrad under första halvåret i år jämfört med samma tid förra
året, var i månaderna juli—oktober i år ca 10 000 fler ungdomar arbetslösa
än samma period föregående år. ökningen har ägt rum trots
redan vidtagna sysselsättningsskapande åtgärder, med bl. a. 16 000 ungdomar
i olika typer av beredskapsarbeten. Det genomsnittliga antalet
arbetslösa ungdomar under tredje kvartalet åren 1970—1977 (tusental)
framgår av nedanstående tabell.

Ar	1970	1971	1972	1973	1974	1975	1976	1977
Arb.lösa
16—24 år	23	39	43	40	34	27	27	37

Från samhällets sida har under 1970-talet gjorts stora ansträngningar
för att komma till rätta med arbetslösheten bland ungdomar. Problemen
i Sverige är inte unika utan återfinns i samtliga västliga industristater.
Orsaken är heller inte enbart av konjunkturelit slag.

Enligt utskottets uppfattning är det mycket som talar för motionärernas
förslag att skapa ett centralt organ med ett övergripande ansvar
för ungdomens sysselsättning. Utskottet vill för sin del föra fram tanken
att regeringen bör inrätta en särskild delegation för ungdomens
sysselsättningsfrågor. Delegationen bör vara knuten till regeringens
kansli och i den bör ingå, förutom företrädare för regeringen och riksdagen,
representanter för andra intressenter, i första hand parterna på
arbetsmarknaden, kommunförbunden, AMS och SÖ. Även politiska
ungdomsorganisationer bör vara representerade i delegationen.

Delegationens huvuduppgift bör vara att på olika sätt verka för målet
att alla ungdomar garanteras arbete, praktik eller utbildning. Delegationen
bör ta initiativ till arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser
för att man skall nå detta mål. En central fråga är därvid kopp lf

Riksdagen 1977/78.18 sami. Nr 15

AU 1977/78:15

lingen mellan utbildning och arbete. Att göra en bedömning av nuvarande
insatser på detta område är en uppgift som man bör gripa sig an
med redan i inledningsskedet. Delegationen bör också arbeta med mera
långsiktiga frågor som rör forskning och utredningsarbete kring ungdomens
sysselsättning.

Utskottet är medvetet om att en delegation av här skisserat slag
aktualiserar gränsdragningsfrågor gentemot exempelvis sysselsättningsutredningen
och den verksamhet som bedrivs inom AMS och SÖ.
Regeringen får närmare pröva hur avgränsningen skall ske för att undvika
dubbelarbete och samtidigt få till stånd en effektiv samverkan
mellan olika instanser.

Vad utskottet i anslutning till förslaget i socialdemokraternas motion
anfört om en delegation för ungdomens sysselsättningsfrågor bör regeringen
underrättas om. Med det anförda besvaras också yrkandet i vpkmotionen.

I den socialdemokratiska partimotionen erinras om att ungdomsarbetslösheten
är ett stort socialt problem i de flesta länder och att det
är angeläget att kampen för ungdomens sysselsättning förs kraftfullt
även inom internationella organ. Regeringen bör därför ta initiativ
till starka internationella rekommendationer för att motverka ungdomsarbetslöshet.
Motionärerna tänker härvid särskilt på en förestående
OECD-konferens om ungdomens sysselsättning.

Utskottet delar helt motionärernas uppfattning att kampen mot ungdomsarbetslösheten
måste föras även på det internationella fältet, eftersom
det här gäller ett problem som på många håll utomlands är ännu
mer bekymmersamt än i vårt land. Vid det samarbete i dessa frågor
som sker i olika internationella organ ligger det i sakens natur att de
svenska representanterna förmedlar erfarenheterna av de åtgärder som
vidtagits i vårt land och även i övrigt aktivt medverkar till att positiva
åtgärder kommer till stånd. Enligt vad utskottet inhämtat förbereds f. n.
inom utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen inlägg av det slaget
för den i motionen nämnda konferensen. Med hänsyn till vad som
anförts finner utskottet det inte påkallat med särskilt initiativ från riksdagens
sida med anledning av motionen.

I propositionen redovisas att det även i fortsättningen får anordnas
extra praktikplatser för ungdomar hos statliga myndigheter. Vpk begär
i det sammanhanget en snabb översyn av praktikantlönerna. Motionärerna
anser att praktikanter utnyttjas otillbörligt, och de vill att underbetalningen
av dem både inom den offentliga sektorn och på den
privata arbetsmarknaden skall få ett slut.

Utskottet har tidigare behandlat liknande yrkanden från vpk och
har därvid hänvisat till att det här gäller förhandlingsfrågor (se senast

AU 1977/78: 15

AU 1976/77: 21 s. 23). För de i propositionen berörda statliga praktikplatserna
är löner och övriga anställningsvillkor redan tidigare reglerade
i avtal med de statsanställdas organisationer. Överenskommelse
om ändring i det avtalet träffades den 29 september i år. Utskottet vill
i detta sammanhang tillägga att ett problem, även från lönesättningssynpunkt,
är praktikarbetets högst skiftande utformning och innehåll.
Sysselsättningsutredningen, i vars uppdrag det ingår att behandla praktikfrågor,
har i sitt till regeringen avgivna förslag, dagtecknat den 11
oktober 1977, om särskilda ungdomsinsatser tagit upp frågan om praktikantbegreppet.
I korthet innebär utredningens förslag att praktiktjänstgöring
skall vara handledd samt ingå som föreskriven del i läroeller
utbildningsplan eller vara godkänd av avtalsslutande parter som
del i utbildningen. I avvaktan på den fortsatta behandlingen av utredningens
förslag och med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrks
motionen.

Som redan nämnts ingår i regeringens åtgärdspaket att verksamheten
med dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten för ungdom
och andra nytillträdande på arbetsmarknaden får fortsätta till den 1 juli
nästa år. Statsbidrag utgår härvid som tidigare med 75 %. Den högsta
dagsverkskostnad, på vilken detta bidrag beräknas, har dock för normalfallen
höjts från 300 till 350 kr.

Vpk — som har den allmänna inställningen att i propositionen förespråkade
insatser mot ungdomsarbetslösheten är helt otillräckliga — vill
i partimotionen 71 att statliga medel ställs till förfogande för en särskild
kommunal sysselsättningsgaranti för ungdom. I anknytning härtill
sägs det i motionen att det inom det sociala området och t. ex.
miljövården finns många arbetsuppgifter där ungdom kan beredas arbete.

Verksamheten med de dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbetena
har enligt utskottets uppfattning fungerat väl. Vpk har i sin motion
inte närmare utvecklat hur den tänkta sysselsättningsgarantin skall fungera.
Förslaget kan inte läggas till grund för ett riksdagens beslut. Med
hänvisning härtill och till vad ovan anförts om den föreslagna delegationen
för ungdomens sysselsättningsfrågor avstyrker utskottet motionen
i förevarande del.

I anslutning till behandlingen av de dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbetena
redovisas i propositionen ett förslag av AMS om utvidgning
av verksamheten. Arbetena är, som ovan nämnts, avsedda att
ge sysselsättning åt i första hand ungdomar under 25 år och andra nytillträdande
på arbetsmarknaden. De skall vidare vara inriktade på
natur- och landskapsvård eller tjänste- och vårdsektorerna. AMS förslag
innebär att arbetena skall kunna användas för att sysselsätta även andra
arbetslösa än ungdomar m. fl. nytillträdande. Begränsningen till vissa

AU 1977/78:15

typer av arbeten vill styrelsen också slopa. Dessa förslag avstyrks i
propositionen.

I socialdemokraternas partimotion hänvisas till nyssnämnda ställningstagande
i propositionen. Motionärerna anser för sin del att bidragsbestämmelserna
bör ändras, så att de dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbetena
även omfattar handikappade.

Som skäl för att avstyrka AMS förslag, vilket inte enbart tar sikte
på arbetshandikappade utan också på andra arbetslösa, åberopas i propositionen
pågående översyn av statsbidragsbestämmelserna för kommunala
beredskapsarbeten och till möjligheterna för regeringen att
medge höjda statsbidrag i de fall det framstår som motiverat för visst
område eller för vissa grupper arbetslösa. Som utskottet återkommer
till i det följande har den nämnda översynen numera slutförts, och en
departementspromemoria i ämnet lagts fram. Utskottet hänvisar härtill
men vill tillägga att sådana arbetshandikappade som är ny tillträd ande
på arbetsmarknaden givetvis bör kunna sysselsättas i de dagsverksbilliga
kommunala arbetena. Till stöd för andra arbetshandikappade — självfallet
också för handikappade som skall träda in på arbetsmarknaden
— finns sedan länge ett omfattande åtgärdssystem i form av särskilda
beredskapsarbeten, halvskyddad sysselsättning m. m. Det här anförda
innebär att det inte finns skäl att biträda det aktuella motionsyrkandet,
som alltså avstyrks.

I detta sammanhang tar utskottet också upp de yrkanden som framställs
i motionen 57 av Erik Hovhammar m. fl. (m).

Regeringen har tidigare i höst beslutat tillsätta en kommitté för översyn
av lagen om anställningsskydd m. m. Kommittén skall bl. a. inom
ramen för uppdraget se över frågor om nytillträdandes ställning på arbetsmarknaden.
I motionen 57 begärs bl. a. att frågan om ökade möjligheter
till provanställning skall brytas ut ur kommitténs uppdrag.

Enligt lagen om anställningsskydd är det möjligt att träffa kollektivavtal
om provanställning. Om en arbetsplats inte omfattas av avtal är
lagens innebörd att arbetsgivaren inte kan anställa en arbetstagare på
prov. Utskottet uppfattar motionärernas yrkande så, att de vill att
lagen skall ändras på denna punkt oavsett det inledda översynsarbetet.
Med anledning härav vill utskottet hänvisa till sitt nyligen avgivna betänkandet
AU 1977/78: 8 och där redovisade ställningstaganden av majoriteten
och reservanterna till frågan om provanställning, i följd varav
utskottet avstyrker motionen i den frågan.

I samma motion framställs yrkanden med syfte att förbättra kontakterna
mellan skola och arbetsliv. Motionärerna vill sålunda att det
avslutande året i grundskolan och i gymnasieskolans yrkesinriktade
linjer skall ges karaktären av ett introduktionsår till arbetslivet. Ett
yrkande av samma slag framställdes i början av förra året av mode -

AU 1977/78:15

rata samlingspartiet i partimotionen 1975/76:20. Yrkandet behandlades
i betänkandet UbU 1975/76: 30 om skolans inre arbete och avstyrktes
därvid enhälligt av utbildningsutskottet med hänvisning till då aviserad
översyn av grundskolans arbetslivsorientering m. m. Skolöverstyrelsen
har genom regeringsbeslut den 23 juni 1976 fått i uppdrag att företa
översynen. Härutöver vill utskottet hänvisa till pågående gymnasieutredning.

Vidare yrkar motionärerna att möjlighet skall öppnas för skolpersonal
att under korta perioder praktisera på arbetsplatser utanför skolan.
Sådan möjlighet har numera införts. Enligt regeringsbeslut den 23 juni
1976 kan lärare få behålla oavkortad lön vid tjänstledighet under 2—4
veckor för arbetslivsorientering. Härmed kan avses arbete på industri
eller annan verksamhet på lärarens hemort (avtal den 17 juni 1977 mellan
statens avtalsverk och personalorganisationerna).

Slutligen begärs i motionen att — i avvaktan på pågående utredningar
— antalet bidragsrum för lärlingsutbildning skall ökas så att det
täcker inkomna bidragsberättigade ansökningar.

Med anledning av riksdagens beslut (UbU 1975/76: 5, rskr 75)
prövas frågan om lärlingsutbildningens inriktning f. n. av gymnasieutredningen.
Därutöver har riksdagen begärt (UbU 1975/76: 21, rskr
248) att förslag till nya statsbidragsbestämmelser för lärlingsutbildningen
skall läggas fram i sådan tid att bestämmelserna blir tillämpliga
under budgetåret 1978/79. Ett fullföljande av riksdagens beslut
innebär att förslag om statsbidragets utformning kan väntas i en nära
framtid. Enligt utskottets uppfattning bör frågan om antalet bidragsrum
lämpligen prövas i det sammanhanget.

Av det redovisade framgår att det inte finns skäl att föreslå någon
åtgärd på grund av motionen, som alltså avstyrks i sin helhet.

Bidrag till arbetsmarknadsutbildning

Utgifterna för arbetsmarknadsutbildningen betalas ur en fond som
finansieras dels av en särskild arbetsgivaravgift, dels av ett obetecknat
anslag med ovanstående rubrik. För innevarande budgetår är anslaget
uppfört med 1 276 250 000 kr.

I propositionen beräknas att antalet AMU-kurser måste ökas kraftigt
i vinter. Antalet behövliga utbildningsplatser väntas öka till ca
34 000 eller 9 000 fler än som beräknades i årets budgetproposition.
Därtill kommer, som tidigare nämnts, 4 000 platser för särskilda, för
ungdom anordnade ettåriga yrkeskurser förlagda till företag.

Utbildningsbidraget till deltagare i arbetsmarknadsutbildning utgår
sedan den 1 januari 1977 med 65 kr. om dagen för flertalet deltagare
under 20 år och med 130 resp. 170 kr. om dagen för vuxna deltagare.

AU 1977/78:15

Det högre beloppet är avsett för deltagare som uppfyller villkoren för
ersättning från arbetslöshetskassa. I propositionen föreslås en höjning av
de nämnda beloppen med 5 kr. Höjningen hänför sig till det i utbildningsbidraget
ingående stimulansbidraget om f. n. 10 kr. Utskottet biträder
propositionsförslaget. Det kan tilläggas att höjningen automatiskt
påverkar det vuxenstudiebidrag som utgår enligt 7 kap. studiestödslagen
(1973:349). Höjningen får därmed kostnadsmässiga konsekvenser
inte bara för förevarande anslag, en fråga som berörs i det följande,
utan också för det under utbildningsdepartementets huvudtitel
uppförda anslaget Studiebidrag m. m.

I vpk:s partimotion 71 yrkas på skyndsamt förslag om höjd ersättning
till AMU-eleverna. Viktigast anses vara att ”diskrimineringen av ungdom”
upphör och att övriga regler för uppdelning av bidragsberättigade
utgår. För dem som har haft arbete tänker sig motionärerna ersättning
med 90 % av tidigare lön efter försäkringsprincipen. Ingen bör dock få
lägre bidrag än 160 kr. plus stimulansbidrag, dvs. 175 kr. per arbetsdag.

Utbildningsbidraget består av dagpenning och det ovan behandlade
stimulansbidraget. Dagpenningen motsvarar i flertalet fall det belopp
deltagaren kan uppbära som kontant stöd vid arbetslöshet. I propositionen
erinras om att frågan om arbetslöshetsersättningarnas framtida
konstruktion behandlas av 1974 års utredning om en allmän arbetslöshetsförsäkring.
Utredningen väntas lägga fram sitt betänkande i början
av år 1978. Med hänsyn till den anknytning som finns mellan
utbildningsbidrag och det kontanta stödet vid arbetslöshet samt till kommande
reformering av detta stöd avstyrker utskottet motionsförslaget
om en separat lösning av frågan om utbildningsbidragets konstruktion
och nivå.

Vid utbildning i företag av anställda som hotas av permittering eller
avskedande utgår bidrag enligt huvudregeln med 10 kr. per timme
under 160 timmar och därefter med 15 kr. per timme i ytterligare
högst 800 timmar. Denna huvudregel torde i år inte ha tillämpats i
nämnvärd omfattning. På förslag av regeringen beslöt riksdagen i mars
att bidraget under år 1977 får utgå med 25 kr. per timme under de
första 160 timmarna (”25-kronan”).

I propositionen föreslås nu att förstärkt bidrag skall kunna utgå
även under första halvåret 1978. Vidare förordas att klart yrkesinriktad
utbildning premieras genom att bidrag till sådan utbildning som
bedrivs under första halvåret 1978 skall kunna utgå med 25 kr. per
timme under 480 timmar. För utbildning i allmänna ämnen bör bidrag
enligt propositionen även i fortsättningen utgå med 25 kr. per timme
under högst 160 timmar. Under återstående del av utbildningstiden
intill sammanlagt högst 960 timmar förutsätts bidraget utgå med 15 kr.
per timme.

AU 1977/78: 15

En annan form av stöd till utbildning i företag utgör det bidrag
som utgår för utbildning av redan anställda under förutsättning att
företaget samtidigt nyanställer ersättare, som skall anvisas av arbetsförmedlingen.
Ersättaren skall beredas fast anställning. Arbetsförmedlingen
skall som ersättare i första hand välja arbetstagare under 25 år.
För att stimulera till ökade utbildningsinsatser i de mer expansiva företagen
föreslås i propositionen att bidraget, som f. n. utgör 19 kr. per
timme, under första halvåret 1978 utgår med 25 kr. per timme.

Vpk anser i sin partimotion att den ökning av utbildningsstödet till
företag som förordas i propositionen endast kan godtas under förutsättning
att de fackliga organisationerna får ett avgörande inflytande över
utbildningen. Partiet kräver också att det ökade stödet skall finansieras
genom en särskild arbetsgivaravgift. Utskottet återkommer nedan till
den senare frågan. När det gäller de fackliga organisationernas roll i
sammanhanget vill utskottet erinra om att de gällande statsbidragsbestämmelserna
tillförsäkrar dessa organisationer ett betydande inflytande
över utbildningens utformning och genomförande. Det är inte avsett
att detta inflytande nu skall inskränkas, och utskottet avstyrker
därför motionen i den aktuella delen.

I anslutning till propositionens förslag om ändrade regler för den
s. k. 25-kronan föreslår socialdemokraterna i partimotionen som ”ett
förtydligande av regeringens förslag”, att i den del av yrkesutbildningen,
för vilken bidrag skall kunna utgå med 25 kr. per timme, det även
skall vara möjligt att inrymma utbildning i arbetarskydd, medbestämmandefrågor,
miljöfrågor, arbetslivskunskap m. m. under högst 160 timmar.
Det förutsätts att sådana utbildningsinslag begärs av facklig organisation.

Gällande bidragsbestämmelser lägger inte hinder i vägen för utbildningsmoment
av det slag som berörs i motionen. Utskottet utgår från
att det inte görs någon ändring härvidlag under den förlängda bidragsperioden.
Det ter sig dock naturligt att vid utbildning av mer omfattande
slag prioritet ges åt klart yrkesinriktade kursmoment utan att för
den delen utbildningen i allmänna ämnen eftersätts. Med hänsyn härtill
är det inte påkallat med någon åtgärd av det slag som begärts i
motionen.

Socialdemokraterna tar i motionen också upp en annan fråga om utbildningens
inriktning. De vill att riksdagen skall uttala sig för att det
görs särskilda ansträngningar för att med denna utbildningsform ge
sysselsatta kvinnor yrkesutbildning. Därmed skulle arbetsmarknadssituationen
kunna användas för att stärka kvinnornas långsiktiga möjligheter
till arbete.

Vad som uttalas i motionen ligger helt i linje med intentionerna
med 25-kronan. Vid dess tillkomst fastslogs nämligen att det var väsentligt
att genom denna utbildningsform stärka kvinnors ställning på ar -

AU 1977/78:15

betsmarknaden (AU 1976/77: 21 s. 33). För att man skall nå konkreta
resultat fordras systematiska informationsinsatser och särskilda
kursplaner. Åtgärder av denna typ ligger i linje med den försöksverksamhet
nied verkstadsteknisk utbildning på gymnasienivå för redan
anställda kvinnor som arbetsmarknadsdepartementet initierat vid ett
företag i Kopparbergs län.

Det ter sig naturligt att AMS tar upp frågor av här aktuellt slag i det
löpande arbetet med utformandet av kursplaner för nu avsedd utbildning
och att jämställdhetskommittén därvid hålls underrättad om verksamheten.
Vad utskottet i anslutning till den socialdemokratiska motionen
anfört i detta avsnitt bör regeringen underrättas om.

Det s. k. jämställdhetsbidraget, dvs. bidrag till företagsutbildning för
yrken som domineras av motsatt kön, utgår i normalfallet med 8 kr.
per timme. När det gäller män utgår bidrag för utbildning till tre yrken
(sjukvårdsbiträden, barnskötare samt kontorssekreterare och stenografer)
och när det gäller kvinnor för utbildning till yrken inom åtta yrkesfamiljer
(bl. a. verkstadsmekaniker, svetsare och elmontörer). I åtta län
får bidraget utgå med 14 kr. per timme och utbildningen bedrivas i
ytterligare högst 25 yrkesfamiljer som fastställs av AMS. Av dessa
ytterligare yrkesfamiljer skall högst fem väljas för manliga elever. Bidrag
får i de åtta länen också utgå till arbetsgivare inom kommunal
förvaltning samt till statliga affärsverk och vissa andra statliga myndigheter.
Det sistnämnda är ett undantag från de allmänna reglerna om
arbetsmarknadsutbildning i företag. Huvudregeln är nämligen att bidrag
inte får utgå till arbetsgivare inom statlig eller kommunal förvaltning.

I partimotionen 58 av socialdemokraterna yrkas att jämställdhetsbidraget
höjs till ett enhetligt belopp om 16 kr. per timme från den
1 januari 1978 med hänvisning till ”behovet av att i nuvarande arbetsmarknadsläge
med obruten kraft hävda kraven på jämställdhet i arbetslivet”.

Den utbildning som jämställdhetsbidraget skall främja är en försöksverksamhet.
Den fick endast blygsam omfattning under de första
försöksåren. Med bidragsdifferentieringen, som infördes i våras, avser
man att få utrönt om bidragsnivån påverkar verksamhetens omfattning.
Det bör ses som ett led i försöken att få klarlagt hur bidraget bör
konstrueras för att ge önskvärd effekt. För att det skall bli möjligt
att göra en meningsfull utvärdering av nu inledda nya försök bör dessa
få pågå under ytterligare någon tid. Utskottet avstyrker att man nu gör
någon ändring i reglerna. Motionsyrkandet bör alltså avslås.

Vid utbildning i företag av arbetstagare med svårare handikapp utgår
bidrag normalt med 8 kr. per timme under högst sex månader.
Bidragsverksamheten bekostas inte från här behandlade anslag till Bidrag
till arbetsmarknadsutbildning utan från anslaget Särskilda åtgärder
för arbetsanpassning.

AU 1977/78: 15

1 socialdemokraternas partimotion yrkas att bidraget skall höjas till
16 kr. per timme.

Enligt bidragsbestämmelserna har arbetsmarknadsverket möjlighet att
i enstaka fall jämka bidragets storlek uppåt. I praxis tillämpas denna
jämkningsmöjlighet på ett generöst sätt. Det kan också erinras om att
det vid anställning av arbetstagare med svårare handikapp i regel torde
vara möjligt för arbetsgivaren att i stället bereda arbetstagaren anställning
i halvskyddad sysselsättning, varvid utgår ett efter den 1 januari
i år kraftigt förstärkt bidrag. Bl. a. är bidragstiden minst fyra år. Med
hänsyn till det anförda anser utskottet att en generell bidragshöjning från
8 till 16 kr. inte skulle få större praktisk betydelse och avstyrker motionsförslaget
härom.

Med det ovan anförda godtar utskottet de ändrade regler för utbildning
i företag som har förordats i propositionen.

Kostnadsökningen för ovan behandlade verksamhet med stöd till
utbildning i företag beräknas i propositionen till 150 milj. kr. Anslaget
Bidrag till arbetsmarknadsutbildning föreslås bli förstärkt med det beloppet
samt med det tidigare under förevarande avsnitt redovisade beloppet
om 300 milj. kr. för ökad utbildningskapacitet inom AMUkurserna
m. m.

Som tidigare nämnts yrkar vpk i partimotionen 71 att det ökade
utbildningsstödet till företag finansieras med en särskild arbetsgivaravgift
om 0,5 %.

Arbetsmarknadsutbildningen och därmed även bidragen till utbildning
i företag finansieras redan, som inledningsvis påpekats, delvis med
en särskild arbetsgivaravgift. Utskottet är inte berett att biträda motionärernas
yrkande utan tillstyrker propositionens förslag till medelsanvisning,
dvs. att ett anslag om sammanlagt 450 milj. kr. förs upp på
tilläggsbudget I.

Sysselsättningsskapande åtgärder

För innevarande budgetår är under ovan angivna rubrik anvisat ett
reservationsanslag av 1 320 700 000 kr., varav förslagsvis 200 milj. kr.
skall avräknas mot automobilskattemedlen.

Av anslaget är 600 milj. kr. avsedda för allmänna och 650 milj. kr.
för särskilda beredskapsarbeten. Det bedöms i propositionen som nödvändigt
att i vinter sysselsätta ca 40 000 personer i genomsnitt per månad.
Kostnadsökningen härför beräknas till 900 milj. kr. inkl. kostnaderna
för den förlängning och utvidgning av de särskilda insatserna
för ungdomar m. fl. som har behandlats i det föregående.

I budgetpropositionen beräknades att överslagsvis 200 milj. kr. skulle
användas för vägarbeten. Enligt uttalanden i den föreliggande proposi -

AU 1977/78:15

tionen bör en väsentlig ökning av ramen för beredskapsarbeten på vägar
komma till stånd, eftersom arbetsmarknadsläget för byggnads- och anläggningsarbetare
i vissa delar av landet kan motivera mera omfattande
upprustningsarbeten på vägar. Av det nu begärda anslaget bör därför
ytterligare 300 milj. kr. få användas för vägarbeten. Även det beloppet
förutsätts bli avräknat mot automobilskattemedlen.

Utskottet tillstyrker förslaget om ytterligare medelsanvisning för
beredskapsarbeten liksom den förordade användningen av medel för
arbeten på vägar.

I anslutning till det nu anförda tar utskottet upp ett yrkande i den
socialdemokratiska partimotionen vari begärs skyndsamt förslag från
regeringen till nya statsbidragsbestämmelser för kommunala beredskapsarbeten.

En översyn av dessa bidragsbestämmelser har under året bedrivits i
regeringens kansli. Sedan motionen väcktes har översynsarbetet avslutats
och en departementspromemoria i ämnet lagts fram (Ds A
1977: 8). Utskottet förutsätter att resultatet av regeringens överväganden
med anledning av promemorian och däröver avgivna remissyttranden
snarast föreläggs riksdagen. Med hänsyn härtill påkallar motionsyrkandet
inte någon riksdagens åtgärd.

Från förevarande anslag bekostas det i våras införda tillfälliga sysselsättningsbidraget
till större industriföretag med dominerande ställning
på orten. Bidrag kan utgå i det fall avsevärda sysselsättningssvårigheter
uppstår vid sådant företag. Bidragsbestämmelsernas innebörd i övrigt
kommer att beröras i det följande.

Användningen av det tillfälliga sysselsättningsbidraget har tidsbegränsats
till innevarande kalenderår. I propositionen föreslås att bidraget
skall kunna utgå även under det första halvåret 1978. Kostnaden
härför beräknas till 120 milj. kr. Vpk yrkar i sin motion 71 avslag på
propositionen i denna del. Motsvarande belopp bör enligt motionen i
stället användas för att stimulera sociala investeringar inom daghems-,
förskole- och vårdsektorn. Vidare upprepar vpk ett tidigare framfört
krav att riksdagen skall stifta en lag med förbud mot avskedanden
och permitteringar vid alla företag med fler än 50 anställda.

Vpk motsatte sig införandet av det tillfälliga sysselsättningsbidraget.
De nu framställda yrkandena är därför ett fullföljande av partiets
tidigare ställningstaganden och förslag.

Enligt utskottets uppfattning visar redan gjorda erfarenheter att bidraget
behövs. Bidrag har hittills utgått till ett 25-tal företag och gett
stöd till fortsatt sysselsättning åt ca 6 000 anställda. Som utskottet tidigare
uttalat (AU 1976/77:26) är den av motionärerna föreslagna lagstiftningen
inte heller någon realistisk metod att lösa de akuta strukturproblem
som de berörda företagen ställs inför och som är en förut -

AU 1977/78:15

sättning för att sysselsättningsbidrag skall komma i fråga. Utskottet
vidhåller denna uppfattning och avstyrker med det anförda motionen
i aktuella delar.

Utskottet övergår härefter till vissa frågor om villkoren för det tillfälliga
sysselsättningsbidraget. Propositionen innebär att bidraget skall
utgå på oförändrade villkor under första halvåret 1978.

Bidraget utgör 75 % av lönekostnaden för den personal som berörs.
Det utgår till större industriföretag som på grund av hastigt uppkomna
strukturförändringar inom branschen måste minska sin personalstyrka
avsevärt (normalt med minst 100 anställda) och till följd härav har en
övertalig arbetsstyrka som inte heller på lång sikt beräknas kunna bli
sysselsatt i företagets ordinarie produktion utan måste sägas upp. Utskottet
vill i anslutning härtill anmärka att det ligger i sakens natur
att det kan vara vanskligt att bedöma ett företags långsiktiga produktionsmöjligheter.
Det aktuella bidragsvillkoret bör därför inte tillämpas
alltför strikt, utan hänsyn bör kunna tas till svårigheter av nu angivet
slag.

Eftersom syftet med bidraget är att skjuta upp eljest nödvändiga
uppsägningar eller permitteringar är det också ett villkor för bidrag
att varsel om sådana åtgärder inte meddelas.

I den socialdemokratiska partimotionen läggs fram tre förslag beträffande
bidrags villkoren.

För det första förordas att bidrag skall kunna utgå även för det fall
att den övertaliga personalen sysselsätts med utveckling av företagets
produktionsmetoder och produkter. Eftersom det i vissa fall torde uppkomma
svårigheter för det berörda företaget att bereda den övertaliga
personalen meningsfull sysselsättning, anser utskottet att motionärernas
förslag är värt att pröva. En sådan verksamhet kan inte anses stå i strid
med nuvarande bestämmelser för den sysselsättning som kan stödjas
med bidrag. Huvudprincipen är nämligen endast att verksamheten skall
hållas skild från företagets ordinarie produktion. Med dessa uttalanden
får motionen i denna del anses tillgodosedd. Någon åtgärd på grund
av densamma kan inte anses erforderlig.

Vidare yrkas i motionen att bidrag skall kunna utgå även för miljöförbättrande
arbeten med syfte att undanröja förvärvshinder för handikappade.
Utskottet anser att arbetsuppgifter av detta slag innefattas i
statsbidragsbestämmelsernas exemplifiering av bidragsgill verksamhet
(reparationer, underhåll och investeringsarbeten inbegripet projektering
m. m. av sådana arbeten). Motionen behöver därför inte heller i denna
del föranleda någon åtgärd.

I anknytning till det senast behandlade yrkandet begärs i motionen
också att riksdagen skall uttala att det successivt vidtas åtgärder för att
stärka verksamheten med särskilda anpassningsgrupper inom företagen.
1 motionen sägs att den uppkomna arbetsmarknadssituationen bör ut -

AU 1977/78: 15

nyttjas för att anpassa arbetsplatserna till de handikappades behov och
därmed bryta dessa gruppers förvärvshinder.

Motionärerna har inte preciserat vilka åtgärder som enligt deras mening
är behövliga. Utskottet vill i detta sammanhang därför endast
erinra om betydelsen av att anpassningsgrupperna i sin verksamhet får
stöd av personal från arbetsförmedlingen. Detta har varit ett framträdande
motiv för den kraftiga utbyggnad av förmedlingens personalresurser
som skett under senare år. Utskottet delar motionärernas uppfattning
att det är angeläget att anpassningsarbetet bedrivs med kraft.
Sysselsättningsutredningen kan väntas komma med förslag på detta
område inom kort. Med hänsyn därtill och då ett uttalande av det slag
motionärerna tänker sig inte bedöms ha någon självständig effekt avstyrks
motionsyrkandet.

Slutligen yrkas i motionen att som bidragsvillkor skall gälla den
begränsningen att bidrag får utgå endast i de fall företagen själva inte
har möjlighet att ta sitt sociala ansvar för de anställda. Detta bör enligt
motionärerna självfallet också ha kommit till uttryck i företagens utdelningspolitik.

Vad motionärerna med sitt förslag vill förhindra är att bidrag skall
komma att uppbäras av stora och vinstrika företag med ekonomiska
förutsättningar att själva lösa sitt sociala ansvar för sysselsättning och
produktion. Samma yrkande framställdes av socialdemokraterna vid
bidragets tillkomst. Vid behandlingen av det yrkandet anförde utskottet
(majoriteten) att bidraget självfallet inte är avsett för framgångsrika
företag. Utskottet kunde därför inte finna att motionärernas uppfattning
stod i motsatsställning till då föreliggande propositionsförslag
(AU 1976/77: 26 s. 4). Utskottet kan inte finna att det nu framställda
motionsyrkandet ger anledning att frångå den uppfattning utskottet gav
till känna i våras och avstyrker därför detsamma.

Med vad ovan anförts kan utskottet biträda vad i propositionen förordats
rörande det tillfälliga sysselsättningsbidraget.

I propositionen begärs ett belopp om 220 milj. kr. för att täcka
bidragskostnaderna för industribeställningar som regeringen med stöd
av finansfullmakten har medgivit AMS att lägga ut. Utskottet ansluter
sig till förslaget.

Behovet av medelsförstärkning under anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder utgör sålunda för beredskapsarbeten 900 milj. kr., för sysselsättningsbidraget
120 milj. kr. och för industribeställningar 220 milj. kr.
eller sammanlagt 1 240 milj. kr. Av utskottets tidigare ställningstaganden
följer att i propositionen begärt anslag på tilläggsbudget I bör beviljas.

AU 1977/78: 15

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande tillsättande av en ungdomsdelegation att riksdagen
med anledning av motionerna 1977/78:58, yrkandet 1, och
1977/78: 71, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande internationella rekommendationer för att motverka
ungdomsarbetslöshet att motionen 1977/78: 58, yrkandet
2, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

3. beträffande översyn av praktikantlöner att riksdagen avslår
motionen 1977/78: 71, yrkandet 3,

4. beträffande kommunal sysselsättningsgaranti för ungdom att
riksdagen avslår motionen 1977/78: 71, yrkandet 2,

5. beträffande dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten för
handikappade att riksdagen avslår motionen 1977/78:58. yrkandet
8.

6. beträffande provanställning m. m. att riksdagen avslår motionen
1977/78: 57,

7. att riksdagen godkänner det i propositionen redovisade förslaget
till höjning av utbildningsbidragen,

8. beträffande skyndsamt förslag om höjd ersättning till AMUelever
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 71, yrkandet 6,

9. beträffande fackliga organisationers inflytande över utbildning
i företag att riksdagen avslår motionen 1977/78: 71, yrkandet
5,

10. beträffande utbildning i arbetarskydd, medbestämmandefrågor
m.m. att motionen 1977/78:58. yrkandet 4 a. inte föranleder
någon riksdagens åtgärd,

11. beträffande ansträngningar för att ge yrkesutbildning åt anställda
kvinnor att riksdagen med anledning av motionen 1977/
78: 58, yrkandet 4 b, som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

12. beträffande höjning av jämställdhetsbidraget att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 58, yrkandet 9,

13. beträffande höjning av bidraget till utbildning i företag av
handikappade att riksdagen avslår motionen 1977/78: 58,
yrkandet 5,

14. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade ändrade
reglerna för utbildning i företag,

15. beträffande finansiering av ökat utbildningsstöd till företag
med särskild arbetsgivaravgift att riksdagen avslår motionen
1977/78: 71, yrkandet 4,

16. att riksdagen till Bidrag till arbetsmarknadsutbildning på till -

AU 1977/78:15

läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar
ett anslag av 450 000 000 kr.,

17. beträffande skyndsamt förslag till nya statsbidragsbestämmelser
för kommunala beredskapsarbeten att motionen 1977/
78: 58, yrkandet 7, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

18. beträffande avslag på förlängning av tiden för det tillfälliga
sysselsättningsbidraget till företag med dominerande ställning
på orten att riksdagen avslår motionen 1977/78: 71, yrkandet
7,

19. beträffande lag med förbud mot avskedanden och permitteringar
att riksdagen avslår motionen 1977/78: 71, yrkandet 8,

20. beträffande utveckling av produktionsmetoder m. m. samt vissa
åtgärder för handikappade att motionen 1977/78: 58, yrkandena
3 a, 3 c och 6, inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

21. beträffande begränsning av sysselsättningsbidraget till företag
som saknar möjlighet att ta sitt sociala ansvar att riksdagen
avslår motionen 1977/78: 58, yrkandet 3 b,

22. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats
rörande tillfälligt sysselsättningsbidrag till industriföretag med
dominerande ställning på orten,

23. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett
reservationsanslag av 1 240 000 000 kr.1, varav förslagsvis
300 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Stockholm den 29 november 1977

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ROLF WIRTÉN

Närvarande: Rolf Wirtén (fp), Bengt Fagerlund (s), Torsten Stridsman
(c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s), Allan Gustafsson (c), Filip
Fridolfsson (m), Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp), Pär Granstedt
(c), Frida Berglund (s), Anna-Greta Leijon (s), Sten Svensson (m),
Sune Johansson (s) och Lars Ulander (s).

1 Frågan om medelsanvisning på tilläggsbudget I under anslaget behandlas
även i betänkandena FöU 1977/78: 5 och AU 1977/78: 19.

AU 1977/78: 15

Reservationer

avgivna av Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Frida
Berglund, Anna-Greta Leijon, Sune Johansson och Lars Ulander (alla s).

1. Dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten för handikappade
(mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Sorn skäl”
och slutar ”alltså avstyrks” bort ha följande lydelse:

AMS förslag om vidgad användning av de dagsverksbilliga kommunala
beredskapsarbetena avstyrks i propositionen under åberopande av
pågående översyn av statsbidragsbestämmelserna för kommunala beredskapsarbeten.
Denna invändning är knappast hållbar när det gäller arbetshandikappade
som kan utföra arbeten av det slag det här är fråga
om. Statsbidragskostnaderna kan inte rimligen påverkas i sådana fall.
I stället förhåller det sig så, att ett genomförande av förslaget i den socialdemokratiska
motionen att öppna den aktuella typen av arbeten även
för arbetshandikappade skulle medföra en önskvärd komplettering av
det åtgärdssystem som under årens lopp utvecklats till stöd för sysselsättning
åt handikappade. Utskottet tillstyrker alltså det aktuella yrkandet
i motionen 58. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande dagsverksbilliga kommunala beredskapsarbeten för
handikappade att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:
58, yrkandet 8, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

2. Höjning av jämställdhetsbidraget (morn. 12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Den utbildning”
och slutar ”alltså avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i den socialdemokratiska partimotionen
att bidraget bör förstärkas väsentligt för att det skall bli möjligt att även
i nu rådande arbetsmarknadsläge med kraft driva arbetet på jämställdhet
i arbetslivet. Med tillstyrkande av förslaget i motionen förordar utskottet
alltså att bidraget generellt höjs till 16 kr. per timme med verkan från
den 1 januari 1978. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande höjning av jämställdhetsbidraget att riksdagen med
bifall till motionen 1977/78: 58, yrkandet 9, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1977/78:15

3. Höjning av bidraget till utbildning i företag av handikappade (morn.
13)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Enligt
bidragsbestämmelserna” och slutar ”motionsförslaget härom” bort ha
följande lydelse:

I närmast föregående avsnitt har föreslagits att jämställdhetsbidraget
höjs från 8 och i vissa fall 14 kr. till 16 kr. för att främja arbetet på
jämställdhet mellan kvinnor och män. Det är lika angeläget att stimulera
till ökade utbildningsinsatser för att underlätta sysselsättning av
handikappade, särskilt i en tid av vikande efterfrågan på arbetskraft.
Enligt bidragsbestämmelserna har AMS möjlighet att i enstaka fall
jämka bidraget uppåt. Det är givetvis värdefullt att denna möjlighet
finns för speciella fall, men det ändrar inte behovet av en högre nivå
för det bidrag som normalt skall utgå. Utskottet tillstyrker sålunda att
bidraget i enlighet med yrkandet i socialdemokraternas partimotion höjs
från 8 till 16 kr. per timme. Höjningen bör träda i kraft den 1 januari
1978. Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande höjning av bidraget till utbildning i företag av
handikappade att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:
58, yrkandet 5, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Utveckling av produktionsmetoder m. m. samt vissa åtgärder för
handikappade (mom. 20)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”1 den”
och på s. 16 slutar ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I den socialdemokratiska partimotionen framhålls vikten av att de
åtgärder som nu sätts in för att möta akuta problem på den svenska
arbetsmarknaden inriktas mot långsiktiga sysselsättningspolitiska mål.
Därmed kan det kortsiktiga arbetet med att lösa arbetsmarknadsproblemen
effektivt utnyttjas för att snabbare uppnå dessa mål.

Från angivna utgångspunkt förordas i motionen att övertalig personal
bereds möjligheter till sysselsättning med dels utvecklingsarbete inom
företagen, dels miljöförbättrande åtgärder för att undanröja förvärvshinder
för handikappade. Vidare framhålls vikten av att verksamheten
med särskilda anpassningsgrupper inom företagen successivt stärks. Det
betonas att den ändrade inriktning av stödverksamheten som förordats i
motionen är möjlig att genomföra inom ramen för gällande bidragsbestämmelser.

AU 1977/78:15

Mot bakgrund av betydelsen av fortsatt förstärkt forsknings- och utvecklingsarbete
i de svenska företagen och med hänsyn till riskerna för
att företagen i nuvarande konjunkturläge väljer att reducera insatserna
på detta område har utskottet samma syn som motionärerna på värdet
av att det tillfälliga sysselsättningsbidraget i ökad utsträckning kommer
till användning för att bereda arbetstagare som tidigare sysselsatts i
egentlig produktion möjlighet att gå in i arbetet med att utveckla företagets
produktionsmetoder och produkter. Härigenom kan de som sysslar
med utvecklingsarbete inom företagen tillföras de erfarenheter och
kunskaper som yrkesvana arbetstagare besitter och som oftast inte tas
till vara. Samtidigt ökar företagens möjligheter att genom aktiv produktutveckling
långsiktigt stärka sin ställning på marknaden.

Likaså delar utskottet motionärernas uppfattning att den nu uppkomna
arbetsmarknadssituationen bör utnyttjas för ytterligare åtgärder för
att anpassa arbetsplatserna till de handikappades behov och därmed
bryta dessa gruppers förvärvshinder. Som ett led i ett sådant arbete bör
ingå dels att regeringen, inom ramen för anvisade medel, uppmärksammar
möjligheten att successivt stärka verksamheten med särskilda
anpassningsgrupper inom företagen, dels att det tillfälliga sysselsättningsbidraget
i väsentligt ökad grad används till miljöförbättrande åtgärder
på arbetsplatserna. Därmed kan hinder för de handikappades sysselsättning
elimineras och deras ställning på arbetsmarknaden långsiktigt
stärkas.

Vad utskottet i anslutning till förslagen i socialdemokraternas motion
anfört om ökade insatser för utvecklingsarbete samt förstärkta åtgärder
för handikappade bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande utveckling av produktionsmetoder m. m. samt vissa
åtgärder för handikappade att riksdagen med bifall till motionen
1977/78: 58, yrkandena 3 a, 3 c och 6, som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

5. Begränsning av sysselsättningsbidraget i vissa fall (morn. 21)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Vad motionärerna”
och slutar ”därför detsamma” bort ha följande lydelse:

Det är en allvarlig brist i bestämmelserna om det tillfälliga sysselsättningsbidraget
att det inte tar hänsyn till det bidragssökande företagets
allmänna ekonomiska situation. En stark kritik av det slaget riktades
f. ö. mot bidraget redan vid dess tillkomst. Det framhölls bl. a. (se den
socialdemokratiska reservationen 1 till betänkandet AU 1976/77: 26)
att det förhållandet att ett storföretag har en förlustbringande enhet inte

AU 1977/78:15

nödvändigtvis behöver betyda att företagets ekonomi i stort är undergrävd.
Som underströks i det nämnda sammanhanget kan det inte accepteras
att bidrag ges till stora och vinstrika företag med ekonomiska
förutsättningar att själva bära sitt sociala ansvar för sysselsättning och
produktion. Utskottet biträder därför den uppfattning som utvecklas i
den föreliggande socialdemokratiska partimotionen 58 att sysselsättningsbidrag
under det första halvåret 1978 skall medges endast i de fall
företagen saknar möjlighet att ta detta sociala ansvar. Det bör, som sägs
i motionen, självfallet ha kommit till uttryck i företagens utdelningspolitik.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande begränsning av sysselsättningsbidraget till företag
som saknar möjlighet att ta sitt sociala ansvar att riksdagen
med bifall till motionen 1977/78: 58, yrkandet 3 b, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S8