Fredagen den 29 april

Kl. 09.00

§ 1 Justerades protokollel för den 21 innevarande månad.

§ 2 Vid remiss av motion med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m.

Föredrogs motionen 1976/77:1613 av herr Palme m. fi. med anledning av proposilionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m.

Hen INGEMUND BENGTSSON i Varberg (s):

Herr lalman! Jag vill i anslutning till del förestående beslutet om remiss av vår motion med anledning av regeringens proposition om höjning av mervärdeskatten på den socialdemokraliska gruppens vägnar framhålla det anmärkningsvärda i regeringens handläggning av denna proposition.

Så senl som den 9 mars diskuterades här i kammaren de allmänna rikllinjerna för den ekonomiska poliliken. Vi gjorde det på grundval av regeringens budgetproposition med dess finansplan och nationalbudget. Vi hade vårt budgetalternativ liksom också finansutskottets betänkande med därtill hörande reservationer.

Meningarna var vid det tillfället mycket delade om den ekonomiska politikens inriktning. Mot regeringens expansiva lioije stod oppositionens krav på en alternativ inriklning av poliliken. Men regeringen drev i kraft av sin majoritetsställning igenom sin linje.

En månad senare kommer regeringen till riksdagen med förslag om två åtgärder: momshöjning och en 15-procentig avgift på oprioriterai byggande, förslag som går stick i stäv mot den allmänna inriklningen av den ekonomiska politik som genomdrevs den 9 mars.

Vad som föranleder uttalandet från vår riksdagsgrupp, herr talman, är att regeringen gör detta utan att med en rad antyda vad som skulle ha förändrats efler beslutet vid finansdebatlen den 9 mars. Man gör bara en allmän hänvisning till den kommande komplelteringsproposilionen, men denna proposition får riksdagen först den 4 maj. Vi inom oppositionen har förvägrats alt la del av propositionens innehåll, innan den förkortade motionstiden med anledning av propositionen går ut i dag.

De berörda utskotten har reagerat mot regeringens förfaringssätt genom att vägra behandla propositionen, innan regeringen i komplelteringsproposilionen framlagt sin samlade syn på den ekonomiska utvecklingen. På grund av förkortningen av motionstiden och regeringens vägran alt låta oss ta del av materialet i komplelteringsproposilionen har vi tvingats

Fredagen den 29 april 1977

Vid remiss av motion med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

motionera med anledning av ett regeringsförslag som hell saknar moliv och underlag.

Regeringens handlingssätt vittnar om en anmärkningsvärd nonchalans mot riksdagen, och det är mot detla vi har protesterat

Överläggningen var härmed slutad.

Motionen hänvisades därefter, såvitt avsåg punkterna 1-3 till skatteutskottet och såvitt gällde punklen 4 lill civilulskollet

§ 3 Föredrogs och hänvisades

Molion

1976/77:1614 till skatteutskottet

§ 4 Föredrogs och bifölls interpellationsframställningen 1976/77:141,

§ 5 Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Föredrogs

ulbildningsutskollels betänkande 1976/77:20 med anledning av proposilionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m, m, jämte motioner samt

jordbruksutskollels betänkande 1976/77:17 med anledning av propositionen 1976/77:67 om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m. m, jämle motioner.

Hen TALMANNEN:

Ulbildningsutskollels belänkande nr 20 och jordbruksutskottets belänkande nr 17 debatteras i ett sammanhang och yrkanden beträffande båda dessa belänkanden får framställas under den gemensamma över-aningen.

Utbildningsutskottets betänkande nr 20

Sedan regeringen i propositionen 1976/77:100 bilaga 12 beräknat medel till Utbildning och forskning inom högskolan m. m. hade regeringen i propositionen 1976/77:59 lagl fram förslag till högskolelag och vissa andra lagar. I propositionen behandlades också bl. a. indelningen i högskoleenheter på olika högskoleorter, frågor om kommunal högskoleutbildning och om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar samt vissa studieorganisatoriska och riänsteorganisatoriska frågor. Vidare lades fram förslag om ändringar i journalistutbildningen m. fl. utbildningar. Slutligen hade föreslagits medelsanvisningar för högskolan m. m. för budgetåret 1977/78.

Belräffande det huvusakliga innehållet i propositionen 1976/77:59 anfördes följande:

"I anslutning till riksdagens beslut år 1975 om reformering av högskoleutbildningen läggs i proposilionen fram förslag i vissa delar som kräver riksdagens medverkan inför reformens genomförande den I juli 1977. Förslaget grundar sig främst på del arbele som utförts av den centrala (H 75) och de regionala organisationskommittéerna för högskolereformen.

Förslag till högskolelag läggs fram. I lagen behandlas högskolans uppgifter och ges allmänna föreskrifter för verksamheten. Dessutom lar lagen upp huvuddragen i högskolans organisation.

Vidare tar propositionen upp indelningen i högskoleenheter på olika högskoleorter. Enligt förslagen skall del finnas en högskoleenhet på varje ort utom i Göteborg och Stockholm där flera enheter föreslås. Organisationen för utbildningarna på kulturområdet i stockholmsregionen skall övervägas ytterligare inför budgetåret 1978/79.

Vissa frågor om kommunal högskoleutbildning las upp. Någon förändring i fråga om huvudmannaskap för den kommunala högskolan föreslås inte. Frågorom riänsteorganisation och statsbidrag behandlas, liksom andra organisatoriska frågor.

Med ulgångspunkl i obligaloriekommitléns betänkande Kårobligalo-rium? behandlas frågan om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar. Enligt förslagen i propositionen skall den nuvarande skyldigheten alt vara medlem i och erlägga avgift lill viss eller vissa studerandesammanslutningar beslå efler den 1 juli 1977. I anslutning härtill läggs förslag fram om bl. a. lag om obligatoriska sluderandesamman-sluiningar och om eleklorsförsamlingar för val av represenlanler för studerande i högskoleorgan. Någon uidvidgning av obligatoriet till utbildningar som i dag inle omfattas av obligatoriet skall emellertid inte ske. På sikl bör obligatoriet avskaffas.

I propositionen behandlas också sammansättning av vissa organ inom högskolan. Frågan om representation för allmänintressen och verksamheten, för de anslällda och de studerande tas upp. De organ som behandlas är högskolestyrelse, regionstyrelse, linjenämnd, fakultets/sektionskollegium och fakultets/sektionsnämnd samt styrelse för inslilulion eller annan arbetsenhet

1 ett särskilt avsnitt behandlas vissa sludieorganisaloriska och riänsteorganisatoriska frågor. Vad gäller betyg anförs atl frågan om vilken betygsskala som skall användas måste bedömas från fall till fall efter de särskilda förutsättningar som gäller för varie enskild utbildningslinje. I proposilionen anmäls atl universitets- och högskoleämbetet resp. skolöverstyrelsen får i uppdrag atl i samband med fastställande av utbildningsplaner ange vilkel betygssystem som skall användas för varie allmän utbildningslinje.

I propositionen behandlas också några särskilda utbildningsområden. Mot bakgrund av journalistutbildningsutredningens belänkande Å jour

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

läggs förslag fram om ändringar i journalistutbildningen. Med ulgångs
punkl i förslag från 1976 års vårdulbildningsberedning (VÅRD -76) re
dovisas slällningsiaganden till vissa koriare vårdulbildningsgångar. Vida
re las vissa frågor om utbildningen på kulturområdet upp. Förslag läggs
också fram om en ändrad juristutbildning och om särskild studiegång
lill läkare för sjuksköterskor, <

Slutligen läggs i proposilionen fram förslag om anslag för högskolan för budgelårel 1977/78, I ansluining härtill behandlas också frågor om anslagssystem m, m,, bl, a. med avseende på friti lilliräde lill vissa delar av högskoleuibildningen,"

I del följande redovisas endasl de punkler, vid vilka under överläggningen framställls särskilda yrkanden,

Punklen 2 (Reformering av högskoleuibildningen) Regeringen hade i proposilionen 1976/77:59 (s, 152) under rubriken Reformering av högskoleutbildningen, avsnitt s, 23-152 i propositionen dels föreslagil riksdagen all

1. anla de inom ulbildningsdepartemenlel upprällade förslagen till

- högskolelag,

- lag om obligatoriska studerandesammanslulningar,

- lag om elekiorsförsamling vid högskoleenhet,

d) lag om ändring i universilelsförordningen (1964:461),

e) lag om ändring i förordningen (1964:538) om socialhögskolorna,
O lag om ändring i förordningen (1965:494) med siadga för jordbrukels

högskolor, g) lagom ändring i förordningen (1967:236) om journalislhögskolorna, h) lagom ändring i förordningen(l967:273)om gymnaslik-och idrolts-

högskolorna,

i) lag om ändring i förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna, j) lag om ändring i förordningen (1972:308) om bibliolekshögskolan,

godkänna den indelning i högskoleenheler som förordals i propositionen,

godkänna de rikllinjer för kommunal högskoleutbildning som redovisats i propositionen,

bemyndiga regeringen all göra ändringar av slatsbidragsreglerna för kommunal högskoleutbildning enligt vad som förordats i proposilionen,

5. bemyndiga regeringen all föra rektors botienriänst över slal,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i proposilionen

i övrigt anförls.

I della sammanhang hade behandlals

dels den under allmänna molionsliden vid 1975/76 års riksmöle vackla moiionen 1975/76:1420 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såviit gällde yrkandet all riksdagen ullalade all arbelel med all finna aliernaliva ur-valsmeloder lill ulbildningar med sökandeöverskoll hade lill utgångs-

1976/77:1161 av fru Nordlander m. fl. (vpk) såviit gällde yrkandet att riksdagen hos regeringen hemställde att staten log över huvudmannaskapet för vårdyrkesutbildningen, samtidigt som den tekniskt inordnades i högskoleutbildningen (yrkandet 2),

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1976/77:1358 av herr Hedberg m. fl. (s) såviti nu var i fråga (yrkandel

I),

1976/77:1360 av hen Signell m.fl. (s, c, m, fp), 1976/77:1362 av herr Andersson i Lycksele (s), 1976/77:1364 av herrar Aulin (m) och Ollén (m)

1976/77:1366 av herr Biörck i Värmdö (m) såviti gällde yrkandena

A. all riksdagen beslulade ändra del vid proposilionen 1976/77:59 fo
gade förslaget till högskolelag i enlighet med vad som i moiionen anförts

om insiiiuiionsslyrelsen och prefekten (yrkandet A I),

om fakulteterna (yrkandel A 2),

om fakultetskollegiei (yrkandet A 3),

om antalet medlemmar i fakultetsnämnden m. m. (yrkandel A 4),

om utbildningsnämnd (yrkandel A 6),

om högskolestyrelsen (yrkandet A 7),

om högskoleenhets rektor (yrkandel A 8),

om studierektorsfunktionen (yrkandel A 9),

om sjukgymnastutbildningen (yrkandel A 10),

om statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (yrkandel All),

om vissa språkliga anmärkningar (yrkandel A 12),

B. att riksdagen gav regeringen lill känna vad som i motionen anförts

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

om professorstillsättningar (yrkandel B I),

om pensionsåldern (yrkandel B 2),

om linjenämnder (yrkandel B 3),

om ft)rskarulbildningen (yrkandel B 4),

1976/77:1367 av herr Biörck i Värmdö (m),

1976/77:1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvill gällde yrkandena all riksdagen skulle

ullala all gemensamma linjenämnder borde få inrältas för ulbildningar under slalligl och primärkommunall huvudmannaskap (yrkandel

begära all regeringen i lillämpningsföreskrifter möjliggjorde all inslilulioner och arbeisenheler direkl kunde undersiällas högskolesiyrelsen (yrkandel 2),

1976/77:1373 av herr Henrikson (s),

1976/77:1375 av fru Lindquisl (m)

1976/77:1376 av fru Lindquist (m), •

1976/77:1381 av fru Rydle (m) och fru Diesen (m), vari yrkats all riksdagen hos regeringen begärde all den aviserade kommillén om vårdyrkesutbildning fick i uppdrag att även pröva frågan om statligt huvudmannaskap för sjuksköterskeutbildning,

1976/77:1383 av hen Strindberg m.fl. (m, c, fp),

1976/77:1384 av fru Sundberg (m),

1976/77:1385 av fru Sundberg (m),

1976/77:1397 av herr Guslafsson i Barkarby m.fl. (s),

1976/77:1401 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp), såviti nu var i fråga (yrkandet I),

1976/77:1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gällde yrkandena all riksdagen skulle

beslula atl ge regeringen lill känna vad som i moiionen anförls angående ulredning om huvudmannaskapet för högskoleutbildningen (yrkandet 4),

besluta godta vad som i moiionen anförls om linjenämnds verksamhetsområde (yrkandel 5),

beslula att ge regeringen till känna vad som i moiionen anförls

om samordning av antagningen lill statlig och kommunal högskoleutbildning (yrkandet 6),

uttala att kårobligaloriet borde avskaffas (yrkandel 7),

besluta ge regeringen lill känna vad som i moiionen anförts om förhandlingar i syfte all snarast möjligt avskaffa kårobligaloriet (yrkandet

8),

besluta alt ge regeringen till känna vad som i moiionen anförls om befrielse från del obligatoriska medlemskapet för vissa grupper av studerande (yrkandet 9),

beslula atl ge regeringen lill känna vad som i moiionen anförls om regionstyrelsernas förhållande till högskoleutbildningen inom jordbruksdepartementets område (yrkandet 10),

besluta att ge regeringen till känna vad som i moiionen anförts om högskolestyrelsens medverkan vid avgivande av förslag lill rektor (yrkandel 11),

vid bifall lill yrkandena 5 och 6 i moiionen besluta anta av motionärerna föreslagna ändringar i 21 och 35 S!? förslaget till högskolelag (yrkandet 16 delvis).

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

1976/77:1409 av herr Unckel (m) och fru Diesen (m), såviti nu var i fråga (yrkandel 4). saml

1976/77:1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såviti gällde yrkandena all riksdagen skulle

avslå förslagen till Högskolelag, Lag om obligatoriska studerande-sammanslutningar, Lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet och därav följande lagar om ändringar i förordningar för universitet och högskolor (yrkandet 1),

hos regeringen hemslälla om en ny utredning enligl de rikllinjer som angells i moiionen och som sammanfattats i del i moiionen presenterade niopunklsprogrammel (yrkandel 2).

Ulskollel hemställde såvitt gällde

högskolelagen 1. all riksdagen belräffande avslag på förslagei till högskolelag m. m. skulle avslå moiionen 1976/77:1410 yrkandet 1 i denna del och yrkandel 2 i denna del,

atl riksdagen belräffande viss utredning i fråga om jordbrukets högskolor skulle avslå motionen 1976/77:1397,

all riksdagen belräffande regionslyrelses planeringsuppgifter i fråga om grundläggande högskoleulbildning inom jordbruksdepariemeniels ansvarsområde skulle avslå moiionen 1976/77:1407 yrkandel 10,

all riksdagen beträffande siyrelse för inslilulion eller annan arbetsenhet skulle avslå moiionen 1976/77:1372 yrkandel 2,

all riksdagen beträffande utbildningsnämnder m. m. skulle avslå moiionen 1976/77:1366 yrkandena A 2 och A 6,

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

alt riksdagen beträffande prefeklkollegium skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandel A 3,

atl riksdagen belräffande rektorsämbetet skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandet A 8,

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1366 yrkandel A 12 i denna del skulle anta 1-4 vjS i det genom propositionen 1976/77:59 framlagda förslaget till Högskolelag,

att riksdagen beträffande samband mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet med anledning av moiionen 1976/77:1366 yrkandel A 12 i denna del skulle anla 5 >; i det genom propositionen 1976/77:59 framlagda förslaget lill Högskolelag i den lydelse ulskollel föreslagit,

atl riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1366 yrkandel A 12 i denna del skulle anla 6-10 !;>; i del genom propositionen 1976/77:59 framlagda förslaget till Högskolelag,

alt riksdagen skulle anta \2del genom proposilionen 1976/77:59 framlagda förslagei lill Högskolelag i den lydelse ulskollel föreslagit,

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1366 yrkandel A 12 i denna del skulle anta 13-18 i;i; i det genom propositionen 1976/77:59 framlagda forslaget till Högskolelag,

att riksdagen skulle anla 19 och 20 Sj i del genom proposilionen 1976/77:59 framlagda förslaget lill Högskolelag i den lydelse utskotlel föreslagit,

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1366 yrkandel A 12 i denna del skulle anla 22-34 SS i det genom propositionen 1976/77:59 framlagda förslaget till Högskolelag,

att riksdagen med avslag på moiionen 1976/77:1366 yrkandel A 12 i denna del skulle anla 36-38 SS i del genom proposilionen 1976/77:59 framlagda förslaget lill Högskolelag,

alt riksdagen belräffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna lill Högskolelagen godkände förslaget i propositionen 1976/77:59 med av ulskollel förordal lillägg.

högskolans indelning i enheier

atl riksdagen belräffande viss benämning vid universitetet i Linköping skulle avslå motionerna 1976/77:1373 och 1976/77:1383,

att riksdagen belräffande högskoleenhetens i Falun/Borlänge benämning skulle avslå motionen 1976/77:1401 yrkandet 1,

att riksdagen belräffande högskolan i Malmö skulle avslå moiionen 1976/77:1364 yrkandet I,

alt riksdagen beträffande viss utvärdering av högskoleenheternas organisation skulle avslå motionen 1976/77:1364 yrkandet 2,

alt riksdagen beträffande lärarhögskolan m. m. i Göteborg skulle avslå moiionen 1976/77:1375,

all riksdagen beträffande musikhögskolan m. m. i Göteborg skulle avslå motionen 1976/77:1376,

atl riksdagen bemyndigade regeringen alt träffa avtal med Göteborgs kommun och Göteborgs slöjdförening om förstatligande av Valands konstskola respektive Konslindustriskolan i Göteborg,

alt riksdagen beträffande statens institut i Slockholm för vidareutbildning av sjuksköterskor skulle avslå moiionen 1976/77:1366 yrkandel All,

all riksdagen belräffande organisalionen för högskoleutbildningen i Halmslad skulle avslå moiionen 1976/77:1358 yrkandet 1 samt motionen 1976/77:1360 yrkandena I och 2 i denna del,

all riksdagen belräffande organisalionen för högskoleutbildningen i Skövde skulle avslå motionen 1976/77:1360 yrkandena 1 och 2 i denna del,

alt riksdagen godkände den indelning i högskoleenheter som förordats i propositionen 1976/77:59,

Nr 121

Fredagen dén 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

organisation för kommunal högskoleutbildning

all riksdagen beträffande frågan om huvudmannaskap för högskolan med anledning av proposilionen 1976/77:59 saml moiionen 1976/77:1161 yrkandet 2, motionen 1976/77:1381 och moiionen 1976/77:1407 yrkandet 4 som sin mening gav regeringen till känna vad ulskollel anföri,

att riksdagen beträffande sjukgymnastutbildningen skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandel A 10,

all riksdagen belräffande aniagning lill kommunal högskoleulbildning med avslag på moiionen 1976/77:1407 yrkandet 6 och yrkandet 16 i denna del skulle anta 35 S i det genom propositionen 1976/77:59 framlagda förslaget till Högskolelag,

alt riksdagen beträffande tidpunkten för antagning m. m. skulle avslå moiionen 1976/77:1362,

atl riksdagen belräffande utvärdering av vissa urvalsregler skulle avslå motionen 1976/77:1367,

atl riksdagen belräffande alternativa urvalsmetoder skulle avslå motionen 1975/76:1420 yrkandel 2,

atl riksdagen belräffande linjenämnder gemensamma för kommunal eller landstingskommunal och stallig högskoleulbildning med bifall lill motionen 1976/77:1372 yrkandel I och moiionen 1976/77:1407 yrkandet 5 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

alt riksdagen belräffande linjenämnder med anledning av motionen 1976/77:1407 yrkandel 16 i denna del skulle anla 21 S i del genom proposilionen 1976/77:59 framlagda förslaget lill Högskolelag i den lydelse utskotlel föreslagil,

36: all riksdagen i övrigt godkände de riktlinjer för kommunal högskoleulbildning som redovisats i proposilionen 1976/77:59,

37. att riksdagen bemyndigade regeringen atl göra ändringar äv stats-bidragsreglerna för kommunal högskoleutbildning i enlighet med vad som förordats i proposilionen 1976/77:59,

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

obligatoriefrågan

att riksdagen beträffande omedelbart avskaffande av obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslulningar skulle avslå moiionen 1976/77:1410 yrkandet 1 i denna del,

att riksdagen belräffande uttalande om avskaffande av obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar skulle avslå motionen 1976/77:1407 yrkandet 7,

att riksdagen belräffande förhandlingar i syfte atl avskaffa obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslulningar skulle avslå motionen 1976/77:1407 yrkandet 8,

att riksdagen beträffande befrielse i vissa fall från obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutning skulle avslå motionen 1976/77:1407 yrkandel 9,

all riksdagen belräffande ny utredning om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslulningar skulle avsa motionen 1976/77:1410 yrkandel 2 i denna del,

alt riksdagen beträffande delning av nu existerande obligatorisk studerandesammanslulning skulle avslå moiionen 1976/77:1384 i denna del,

att riksdagen med avslag på moiionen 1976/77:1384 i denna del och moiionen 1976/77:1410 yrkandet 1 i denna del skulle anta de genom proposilionen 1976/77:59 framlagda förslagen till Lag om obligatoriska studerandesammanslulningar. Lagom ändring i universitetsförordningen (1964:461), Lag om ändring i förordningen (1964:538) om socialhögskolorna. Lag om ändring i förordningen (1965:494) med stadga för jordbrukels högskolor. Lag om ändring i förordningen (1967:236) om journalisthögskolorna, Lag om ändring i förordningen (1967:273) om gymnastik- och idrottshögskolorna. Lag om ändring i förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna samt Lag om ändring i förordningen (1972:308) om bibliotekshögskolan,

atl riksdagen med avslag på motionen 1976/77:1410 yrkandel I i denna del skulle anta det genom propositionen 1976/77:59 framlagda förslaget lill Lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet,

all riksdagen belräffande utredning om hur de studerandes representanter i vissa högskoleorgan skulle utses skulle avslå moiionen 1976/77:1410 yrkandel 2 i denna del,

att riksdagen beträffande utseende av studeranderepresentanter i styrelse för institution eller arbetsenhet som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört.

att riksdagen bemyndigade regeringen atl föra rektors botienriänst över slal,

att riksdagen beträffande antalet ledamöter i fakulletsnämnderoch sektionsnämnder skulle avslå moiionen 1976/77:1366 yrkandet A 4,

att riksdagen belräffande ordförande i inslilutionsslyrelse skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandel Al,

atl riksdagen belräffande föreskrift om viss kallelse till sammanträden skulle avslå moiionen 1976/77:1366 yrkandel B 3,

Nr 121

Fredagen den . 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

vissa övriga frågor

atl riksdagen belräffande uttalande om avskaffande av graderade betyg skulle avslå motionen-1976/77:764,

alt riksdagen belräffande bibehållande av vissa befintliga betygs-syslem skulle avslå motionen 1976/77:1385,

all riksdagen beträffande utbildningsbevis avseende enstaka kurser skulle avslå moiionen 1976/77:1409 yrkandet 4,

alt riksdagen beträffande pensionsåldern för vissa befattningshavare skulle avslå moiionen 1976/77:1366 yrkandet B 2,

att riksdagen belräffande vissa amanuensriänsier skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandet B 4,

alt riksdagen beträffande studierektorer skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandel A 9,

att riksdagen beträffande riänsteförslagsnämnderna skulle avslå moiionen 1976/77:1366 yrkandet Bl.

Reservaiioner hade avgivits av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund och Guslafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén saml herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s)

belräffande regionstyrelses planeringsuppgifter, vari re.servanterna ansell all ulskollel under 3 bort hemslälla alt riksdagen belräffande regionslyrelses planeringsuppgifter i fråga om grundläggande högskoleutbildning inom jordbruksdepartementets ansvarsområde skulle bifalla motionen 1976/77:1407 yrkandet 10,

beträffande antagning lill kommunal högskoleutbildning, vari reservanterna ansett att utskottet under 30 bort hemställa atl riksdagen med bifall lill moiionen 1976/77:1407 yrkandet 6 som sin mening skulle ge regeringen till känna vad reservanlerna anföri och med avslag på motionen 1976/77:1407 yrkandet 16 i denna del anta 35 S i del genom proposilionen 1976/77:59 framlagda förslaget till Högskolelag.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

medlemskap i studerandesammanslutningar med bifall till motionen 1976/77:1407 yrkandel 7 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanlerna anföri,

att riksdagen beträffande förhandlingar i syfte all avskaffa obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar med bifall lill motionen 1976/77:1407 yrkandet 8 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört,

atl riksdagen beträffande befrielse i vissa fall från obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar med bifall till moiionen 1976/77:1407 yrkandel 9 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlerna anföri.

4. belräffande ullalande om avskaffande av graderade belyg, vari reservanlerna ansell all ulskollel under 54 borl hemslälla

all riksdagen med anledning av motionen 1976/77:764 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anfört.

Punklen 4 (Vissa gemensamma frågor)

Regeringen hade (s. 252) under rubriken Vissa gemensamma frågor föreslagil atl riksdagen godkände de rikllinjer för verksamheten inom högskolan :>om redovisats i propositionen.

I della sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta molionerna

1976/77:409 av herr Nilsson i Kalmar m, fl, (s) såvitt nu var i fråga (yrkandet 5),

1976/77:977 av herrar Danell (m) och Schött (m),

1976/77:988 av herr Werner m, fl, (vpk), såvitt gällde yrkandel alt riksdagen uttalade att åtgärder borde vidtas för atl möjliggöra studier på högskolenivå, främst på de största invandrarspråken (yrkandel 2),

dels de med anledning av proposilionen väckta motionerna 1976/77:1366 av herr Biörck i Värmdö (m) såvitt nu var i fråga (yrkandena A 5 och B 6),

1976/77:1370 av herr Brännström (s),

1976/77:1371 av herr Böriesson i Glömminge m, fl, (c, m, fp), 1976/77:1372 av herr Guslavsson i Eskilstuna m, fl, (s) såvitt nu var i fråga (yrkandet 3),

1976/77:1386 av fru Sundberg m, fl, (m), 1976/77:1392 av hen Aulin (m), 1976/77:1399 av hen Hagberg i Örebro m, fl, (s), 1976/77:1403 av herr Molin (fp) och fru Bernslröm (fp), 1976/77:1407 av herr Palme m, fl, (s) såvitt gällde yrkandena atl riksdagen skulle

I, beslula avslå proposilionen 1976/77:59 i vad avsåg förslagen om

planerings- och resursfördelningssystem (yrkandet 1),

i överensstämmelse med 1975 års riksdagsbeslut godta vad som i moiionen anförs angående planerings- och resursfördelningssystem (yrkandet 2),

vid bifall lill yrkandet 2 i moiionen besluta anla av motionärerna föreslagen ändring i II S förslaget till högskolelag (yrkandet 16 delvis),

1976/77:1409 av herr Unckel (m) och fru Diesen (m), såvitt nu var i fråga (yrkandena 1-3 och 5).

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m:

Utskottet hemställde såvitt gällde

vissa gemensamma frågor

1, atl riksdagen beträffande vissa invandrares högskolestudier skulle avslå motionen 1976/77:988 yrkandet 2,

2, att riksdagen beträffande distansundervisning skulle avslå motionen 1976/77:1392,

att riksdagen beträffande vissa statistiska uppgifier skulle avslå motionen l976/77:'l386,

att riksdagen beträffande uttalande om resurser för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning m, m, skulle avslå motionen 1976/77:1403 yrkandet 3,

att riksdagen beträffande det fria utbildningsområdet med anledning av propositionen 1976/77:59 och med avslag på motionen 1976/77:1407 yrkandel I skulle bifalla regeringens förslag med den ändring utskottet förordat samt med avslag på motionen 1976/77:1407 yrkandet 16 i denna del anta II S i det genom propositionen 1976/77:59 framlagda förslaget till Högskolelag,

att riksdagen beträffande planeringsramar och resursramar skulle avslå moiionen 1976/77:1407 yrkandet 2,

att riksdagen beträffande jordbruksdepartementets verksamhetsområde beslutade om allmänna utbildningslinjer i enlighet med vad utskottet förordat,

att riksdagen bemyndigade regeringen eller myndighet som regeringen bestämde att besluta justeringar av allmän utbildningslinjes längd i enlighet med vad utskottet förordat,

att riksdagen beträffande högskoleutbildningens anordnande, dimensionering och lokalisering som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

att riksdagen beträffande uttalande om filialorterna skulle avslå motionen 1976/77:1399,

alt riksdagen beträffande uttalande om utbyggnadsorterna skulle avslå motionen 1976/77:1371,

att riksdagen beträffande uttalande om Kalmar skulle avslå motionen 1976/77:409 yrkandet 5,

att riksdagen belräffande uttalande om Gotland skulle avslå motionen 1976/77:977,

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

att riksdagen belräffande iräieknisk utbildning i Skellefteå skulle bifalla propositionen 1976/77:59 och avslå moiionen 1976/77:1370,

att riksdagen belräffande resurser till befintliga högskoleenheter skulle avslå motionen 1976/77:1409 yrkandet 3,

att riksdagen beträffande framlida medelsanvisningar skulle avslå motionen 1976/77:1372 yrkandet 3,

att riksdagen beträffande anslagssyslemel skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandet A 5,

att riksdagen beträffande administrativa riänster skulle avslå motionen 1976/77:1366 yrkandet B 6,

atl riksdagen beträffande högskoleförvaltningarna skulle avslå motionen 1976/77:1403 yrkandet 1,

alt riksdagen beträffande översyn av anslagssyslemel skulle avslå motionen 1976/77:1403 yrkandet 2,

att riksdagen bemyndigade regeringen alt besluta om omföringar mellan de nya högskoleanslagen m, m, i enlighet med vad som begärts i proposilionen 1976/77:59,

att riksdagen beträffande utvärdering av högskolereformen skulle avslå moiionen 1976/77:1409 yrkandena 1, 2 och 5,

att riksdagen i övrigt godkände de rikllinjer för verksamheten inom högskolan som i propositionen 1976/77:59 redovisats i avsnittet Vissa gemensamma frågor.

Reservalion hade avgivits

5. belräffande det fria utbildningsområdet av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund och Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén saml herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s)som ansett atl utskottet under 5 borl hemställa

all riksdagen med bifall lill moiionen 1976/77:1407 yrkandel I skulle avslå regeringens förslag och med anledning av moiionen 1976/77:1407 yrkandet 16 i denna del anta 11 S i det genom proposilionen 1976/77:59 framlagda förslaget lill Högskolelag i den lydelse reservanlerna föreslagit.

Punkten 5.2 (Utbildning för lekniska yrken)

Regeringen hade (s. 258-264) föreslagit riksdagen alt till Utbildning för lekniska yrken för budgetåret 1977/78 anvisa elt reservationsanslag av 327 503 000 kr.

1976/77:484 av hen Bladh m. fl. (s), 1976/77:1147 av hen Bladh m.fl. (s),

1976/77:1156 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c) såvitt nu var i fråga (yrkandet I),

1976/77:1157 av herrar Komsiedt (m) och Lundgren (m), ,

dels de med anledning av propositionen väckta molionerna

1976/77:1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såviti nu var i fråga (yrkandel 5),

1976/77:1374 av herr Johansson i Ljungby m. fl. (s, c, m, fp), vari yrkats att riksdagen beslulade bevilja medel så atl två grupper om högst 30 elever kunde inlagas under höstterminen 1977 vid yrkesteknisk högskola (YTH) i Markaryd med inriklning mot pappers- och pappersmasseindustri i enlighet med vad i moiionen anförts,

1976/77:1393 av fru Fraenkel (fp), vari yrkats alt riksdagen beslutade ge regeringen lill känna all sjökaplenslinjen, sjöingenjörslinjen, radio-lelegrafisllinjen saml sjöinlendentlinjen borde las upp i förteckningen över allmänna utbildningslinjer,

1976/77:1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gällde yrkandet att riksdagen beslulade ge regeringen till känna alt sjökaptenslinjen och sjöingenjörslinjen borde las upp i förteckningen över allmänna utbildningslinjer (yrkandet 3) och

1976/77:1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såviit gällde yrkandet atl riksdagen uttalade att, i den mån praktik ingick som en del i utbildningen, skolan borde ansvara för all eleverna erhöll erforderlig praktik (yrkandet 10).

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Utskottet hemställde

atl riksdagen belräffande radiotelegrafistlinje och sjöintendentlinje skulle avslå motionen 1976/77:1393 i denna del,

atl riksdagen beträffande sektorn för utbildning för tekniska yrken med anledning av propositionen 1976/77:59, motionen 1976/77:1407 yrkandel 3 och motionen 1976/77:1393 i den del som avsåg sjökaptens-och sjöingenjörsulbildning beslutade om allmänna utbildningslinjer i enlighet med vad utskottet förordat,

atl riksdagen belräffande praktik skulle avslå motionen 1976/77:1410 yrkandel 10,

all riksdagen belräffande polymerteknisk linje i Borås skulle avslå motionen 1976/77:144,

alt riksdagen belräffande verkstadsteknisk linje i Borås skulle avslå moiionen 1976/77:147 yrkandel 1,

all riksdagen beträffande processteknisk linje i Karlstad skulle avslå moiionen 1976/77:281,

att riksdagen beträffande livsmedelsteknisk linje i Skaraborgs län skulle avslå moiionen 1976/77:379,

att riksdagen beträffande plaslbearbetningslinje i Krislianslad/Häss-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

leholm skulle avslå moiionen 1976/77:484 yrkandel 1,

9. all riksdagen belräffande polymerteknisk linje i Hässleholm skulle avslå moiionen 1976/77:484 yrkandel 2,

alt riksdagen beträffande livsmedelsteknisk linje i Kristianstad skulle avslå motionerna 1976/77:1147 och 1976/77:1157,

all riksdagen belräffande slålleknisk linje i Karlstad-Hagfors-om-rådet skulle avslå moiionen 1976/77:1156 yrkandet 1,

atl riksdagen beträffande lokalisering av yrkesieknisk högskoleutbildning (YTH-utbildning) till ulbyggnadsorlerna skulle avslå moiionen 1976/77:1372 yrkandet 5,

alt riksdagen beträffande dubblering av nästa YTH-kursi Markaryd med start hösten 1977 skulle bifalla motionen 1976/77:1374,

att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:59 och med bifall lill moiionen 1976/77:1374 såvitt gällde medelsanvisningen till Utbildning för tekniska yrken för budgelårel 1977/78 anvisade ett reservalionsanslag av 327 713 000 kr.

Punklen 5.4 (Utbildning för vårdyrken)

Regeringen hade (s. 189-198 och 271-282) föreslagit riksdagen att

godkänna de riktlinjer för viss vårdutbildning i högskolan vilka an-getts i proposilionen,

till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 201 029 000 kr.

I detta sammanhang hade behandlals

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta motionerna

1976/77:373 av hen Hjorth m. fl. (s),

1976/77:487 av hen Guslafsson i Säffle (c),

1976/77:960 av herr Werner m. fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen beslutade atl uttala sig för en integrerad personalutbildning för all vårdpersonal i enlighet med motionens rikllinjer,

1976/77:978 av fröken Pehrsson m. fl. (c),

1976/77:1161 av fru Nordlander m. fl. (vpk) såviit gällde yrkandet att riksdagen hos regeringen hemställde atl vårdyrkesulbildningen sågs över i den riktning som anvisats i motionen (yrkandel I),

1976/77:1314 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Norrby (c).

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

1976/77:1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvitt nu var Nr 121 i fråga (yrkandet 7),

1976/77:1378 av fröken Littmarck (m) och herr Biörck i Värmdö (ni),

1976/77:1380 av fru Rydle (m),

1976/77:1391 av fru André m.fl. (c, m, fp),

1976/77:1394 av hen Gahrton (fp) och

1976/77:1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såviti gällde yrkandet att riksdagen beslulade avslå förslaget i vad gällde utbildningsplan för den sociala serviceutbildningen och hos regeringen hemställde om nytt förslag på grundval av det ytterligare material som kom att presenteras bl. a. av Kommunförbundet, Landstingsförbundet och socialstyrelsen och efter hörande av berörda lärare och elever (yrkandet 9).

Ulskotiet hemställde

all riksdagen belräffande uttalande om integrerad utbildning för all vårdpersonal skulle avslå motionen 1976/77:960,

att riksdagen belräffande översyn med viss inriktning av vårdyrkesulbildningen skulle avslå motionen 1976/77:1161 yrkandet I,

alt riksdagen beträffande förslaget till utbildningsplan för den sociala servicelinjen, m. m. skulle godkänna de riktlinjer som angells i proposilionen 1976/77:59 och avslå motionerna 1976/77:1356, 1976/77:1378, 1976/77:1394 och 1976/77:1410 yrkandel 9,

atl riksdagen i övrigt godkände de riktlinjer för viss vårdutbildning i högskolan som angells i propositionen 1976/77:59,

atl riksdagen beträffande lokalisering av den sociala servicelinjen skulle avslå molionerna 1976/77:1372 yrkandel 7 och 1976/77:1391,

atl riksdagen beträffande försöksverksamhet med avkortad läkarutbildning för sjuksköterskor föriagd till Malmö-Lund-regionen skulle avslå moiionen 1976/77:1348,

att riksdagen belräffande utbildningsplanen för den avkortade läkarutbildningen för sjuksköterskor skulle avslå motionen 1976/77:1380,

atl riksdagen belräffande resurser för den avkortade läkarutbildningen för sjuksköterskor skulle avslå motionerna 1976/77:1357 och 1976/77:1368,

atl riksdagen godkände regeringens förslag om en särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor,

att riksdagen belräffande utbildning i yrkesmedicin inom grundutbildningen av läkare skulle avslå motionen 1976/77:373,

atl riksdagen beträffande utbildning i reumatologi i grundutbildningen av läkare skulle avslå motionen 1976/77:978,

alt riksdagen belräffande ulredning om idrottsmedicinsk utbildning och forskning skulle avslå moiionen 1976/77:1314,

all riksdagen beträffande förslag till utbildningsplan för läkariinjen skulle avslå moiionen 1976/77:1366 yrkandel B 5,

atl riksdagen beträffande utredning om tandläkarutbildning i Karlslad skulle avslå moiionen 1976/77:487,

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

att riksdagen beträffande klasstorlek i vissa vårdyrkesutbildningar som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anföri,

att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1977/78 anvisade eU reservationsanslag av 201029 000 kr.,

att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för vårdyrken beslutade om allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer i enlighet med vad ulskollel förordat.

Punkten 5.5 (Utbildning för undervisningsyrken) Regeringen hade (s. 282-299) föreslagit riksdagen att

bemyndiga regeringen att ingå avtal med Slockholms kommun om kommunens bidrag lill kosinaderna för förberedande teckningslärarutbildning vid konstfackskolan under budgetåret 1977/78,

till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 328 727 000 kr.

I detla sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta motionerna

1976/77:147 av fru Hörnlund (s) och herr Calrstein (s) såvill nu var i fråga (yrkandet 2),

1976/77:149 av herrar Lundgren (m) och Komsiedt (m),

1976/77:280 av hen Olsson i Edane m. fl. (s),

1976/77:483 av hen Bladh m. fl. (s),

1976/77:780 av fru Marklund m. fl. (vpk), vari yrkats att riksdagen hos regeringen begärde alt kombinaiionsutbildning kom till stånd vid lärarhögskolornas special lärarlinjer,

1976/77:1089 av herr Rydén (m) och fru Lindquist (m),

1976/77:1156 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c) såvill nu var i fråga (yrkandet 2),

dels de med anledning av propositionen väckta molionerna

1976/77:1359 av herr Olsson i Edane m.fl. (s),

1976/77:1372 av herr Guslavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såviit nu var i fråga (yrkandel 8),

1976/77:1379 av herrar Lorentzon i Äiran (m) och Nyhage (m),

1976/77:1382 av fru Rydle (m) och fru Diesen (m),

1976/77:1398 av herr Gustafsson i Barkarby m. fl. (s), vari yrkats att riksd ;gen gav regeringen till känna vad som i moiionen anförls om lokalisering av förskollärarutbildning till Fiuja i Botkyrka kommun,

1976/77:1401 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp) såviit nu var i fråga (yrkandet 3),

1976/77:1402 av herrar Knutson (m) och iredje vice lalmannen Eriksson (fp),

1976/77:1405 av hen Nilsson i Växjö m.fl. (s),

1976/77:1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gällde yrkandet all riks-

dagen lill Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1977/78 skulle anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med I 000 000 kr. förhöjt reservalionsanslag av 329 727 000 kr. samt ge regeringen till känna vad som i moiionen anförts om ändamålen för denna förstärkning (yrkandet 13),

1976/77:1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gällde yrkandena att riksdagen skulle

uttala sig för en utbyggnad av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna molsvarande ett årligt kapaciteisgenomsnill på 7 700 respektive 2 600 elevplalser fram t o, m, år 1981 (yrkandet 3),

ullala att 970 studerande, utöver de av regeringen föreslagna, bereddes plats vid förskollärarseminarierna och alt fritidspedagogutbildningen ökades med I 380 platser, utöver de i propositionen föreslagna, och hemställa hos regeringen om förslag därom (yrkandet 4),

uttala all man borde eftersträva lokalisering av förskollärar-och fritidspedagogutbildning till orter där behovet av arbetskraft med dessa utbildningar var störst och all utbildning för förskollärare som en konsekvens därav föriades lill FiUja (yrkandel 5),

beslula avslå propositionen i vad gällde minskning av elevantalet vid leckningslärarinsiiiutel i Stockholm (yrkandet 6),

ullala atl delningstalet vid teckningsundervisning i grundskolan borde fastställas till 16 (yrkandel 7),

uttala all de .teckningslärare som för närvarande riänstgjorde utan atl ha formell kompetens snarast borde beredas möjlighel att erhålla sådan kompelens (yrkandel 8) och

1976/77:1412 av herr Ångström m.fl, (fp, s, m).

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Ulskollel hemställde

att riksdagen beträffande ökat antal intagningsplalser på hushållslärarlinjen skulle avslå moiionen 1976/77:1412,

att riksdagen beträffande viss komplelleringskurs för vävlärare skulle avslå molionerna 1976/77:1382 och 1976/77:1405,

all riksdagen beträffande ökad utbildning av lärare för jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukels utbildningar skulle avslå motionen 1976/77:1379,

att riksdagen beträffande viss vårdlärarutbildning skulle avslå motionen 1976/77:280,

att riksdagen belräffande lokalisering av vårdlärarutbildning till Karlslad skulle avslå molionerna 1976/77:1156 yrkandet 2, 1976/77:1359 och 1976/77:1402;

atl riksdagen beträffande lågsladielärarulbildning i Kristianstad skulle avslå molionerna 1976/77:149 och 1976/77:483,

att riksdagen belräffande viss försöksverksamhet i Falun skulle avslå motionen 1976/77:1401 yrkandet 3,

att riksdagen belräffande ett uttalande om utbyggnad av förskol-lärarutbildningen skulle avslå moiionen 1976/77:1410 yrkandet 3 i denna del.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

9, att riksdagen belräffande ökning av antalet intagningsplatser för
förskollärarutbildning med anledning av motionen 1976/77:1407 yrkan
det 13 och motionen 1976/77:1410 yrkandel 4 i denna del som sin mening
gav regeringen lill känna vad utskotlel anföri,

att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Borås skulle avslå motionen 1976/77:147 yrkandet 2 i denna del,

alt riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Västerås skulle avslå moiionen 1976/77:1372 yrkandel 8 i denna del,

all riksdagen belräffande förskollärarutbildning i Fitria, Botkyrka kommun, skulle avslå motionerna 1976/77:1398 och 1976/77:1410 yrkandel 5,

all riksdagen belräffande ett uttalande om utbyggnad av fritidspedagogutbildningen skulle avslå moiionen 1976/77:1410 yrkandel 3 i denna del,

att riksdagen belräffande antalel intagningsplalser för fritidspedagogutbildning skulle avslå motionen 1976/77:147 yrkandel 2 i denna del, moiionen 1976/77:1372 yrkandet .8 i denna del och moiionen 1976/77:14)0 yrkandet 4 i motsvarande del,

alt riksdagen beträffande leckningslärarutbildning i Stockholm skulle avslå motionen 1976/77:1410 yrkandet 6,

atl riksdagen belräffande särskild utbildning av lärare i teckning skulle avslå motionen 1976/77:1410 yrkandet 8,

att riksdagen beträffande skolundervisning i teckning skulle avslå moiionen 1976/77:1410 yrkandet 7,

alt riksdagen belräffande utbildning av lärare för utvecklingsstörda barn med llerhandikapp skulle avslå motionen 1976/77:780,

alt riksdagen beträffande rese- och kostnadsersättningar till studerande skulle avslå moiionen 1976/77:1089,

alt riksdagen bemyndigade regeringen att ingå avtal med Stockholms kommun om kommunens bidrag till kostnaderna för förberedande teckningslärarutbildning vid konstfackskolan under budgetåret 1977/78,

att riksdagen med anledning av proposilionen 1976/77:59 och motionen 1976/77:1407 yrkandet 13 såviti gällde medelsanvisningen under detta anslag lill Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservalionsanslag av 329 477 000 kr,,

att riksdagen beträffande seklorn för utbildning för undervisningsyrken beslutade om allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje i enlighet med vad utskotlel förordat.

I della sammanhang hade behandlats

dels den under allmänna molionsliden vid 1976/77 års riksmöle väckta motionen 1976/77:1143 av herr Andersson i Lycksele (s) och fru Slålberg (s),

de/s de med anledning av propositionen väckta molionerna

1976/77:1395 av hen Gahrton (fp),

1976/77:1406 av herr Norrby m. fl. (c), vari yrkats att riksdagen beslutade atl för budgetåret 1977/78 bemyndiga regeringen all till särskilt slöd för utbildningen vid högskoleenheterna i Karlslad, Örebro och Växjö disponera högst 1 milj. kr, i enlighet med vad som anförls i moiionen, och

1976/77:1407 av herr Palme m, fl, (s) såvitt gällde yrkandet atl riksdagen beslutade atl avslå regeringens förslag under anslagel Lokala och individuella linjer och enstaka kurser atl 6,5 milj, kr, skulle ställas till regeringens disposition saml all molsvarande belopp i stället skulle få disponeras av universitets- och högskoleämbetet för fördelning pä högskoleregionerna i enlighet med vad som anförts i moiionen (yrkandel 14),

Utskottet hemställde

att riksdagen beträffande fördelningen av 4 000 000 kr, med anledning av moiionen 1976/77:1406 och motionen 1976/77:1407 yrkandet 14 i denna del som sin mening gav regeringen till känna vad utskottet anfört,

att riksdagen beträffande vissa medel lill universilels- och högsko-leämbelels disposition skulle avslå motionen 1976/77:1407 yrkandet 14 i denna del,

all riksdagen beträffande socialpedagogulbildningen skulle avslå moiionen 1976/77:1395,

all riksdagen belräffande högskolekurs för turistnäringen skulle avslå motionen 1976/77:1143,

att riksdagen lill Lokala och individuella linjer och enstaka kurser för budgelårel 1977/78 anvisade ell reservalionsanslag av 115 036 000 kt

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

position av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund och Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén samt herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som ansett atl utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:1407 yrkandel 14 i denna del som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört.

Punkten 5.12 (Samhällsvetenskapliga fakulteterna) Regeringen hade (s, 321-324) föreslagit riksdagen att

bemyndiga regeringen att inrätta riänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposilionen,

bemyndiga regeringen atl ändra inriklning av en riänst som professor i enlighet med vad som förordats i proposilionen,

till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa elt reservalionsanslag av 64 028 000 kr,

I delta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöle väckta motionerna

1976/77:276 av herr Gillslröm m, fl, (s),

1976/77:278 av herr Johansson i Jönköping (s) och fru Normark (s), 1976/77:768 av fröken Andersson (c),

1976/77:774 av herrar Gahrion (fp) och Lindahl i Hamburgsund (fp), 1976/77:783 av herrar Nilsson i Växjö (s) och Fageriund (s), 1976/77:1169 av herr Svensson i Kungälv m, fl, (s), 1976/77:1170 av herr Söderqvist m, fl, (vpk), vari yrkats alt riksdagen hos regeringen begärde förslag om anslag för all säkra en forlsall och utvidgad verksamhet vid avdelningarna för freds- och konfliklforskning vid universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala, så all en forskardocenttjänst kunde inrättas vid vartdera universitet och atl en ny forskarassistenttjänst likaledes kunde inrältas vid vartdera universitetet för att ge freds- och konfliktforskningen ökad bredd och styrka,

dels de med anledning av proposilionen väckta molionerna 1976/77:1363 av herr Andersson i Lycksele m, fl, (s) och 1976/77:1410 av herr Werner m, fl, (vpk) såviit gällde yrkandel all riksdagen uttalade att en professur i sociall arbete borde inrättas vid socialhögskolan i Slockholm och hemställde hos regeringen om förslag därom (yrkandel II).

att riksdagen beträffande en riänsl som professor i praktisk pedagogik i Umeå skulle avslå motionen 1976/77:276,

alt riksdagen beträffande en personlig riänst som biträdande professor vid universilelet i Stockholm skulle avslå motionerna 1976/77:278 och 1976/77:768,

atl riksdagen belräffande freds- och konfliktforskningens organisation skulle avslå motionerna 1976/77:774, 1976/77:1169 och 1976/77:1170,

all riksdagen belräffande viss forskningsorganisation för yrkesinriktad rehabilitering skulle avslå motionen 1976/77:783,

att riksdagen bemyndigade regeringen atl inrätta riänster som professor i enlighet med vad som förordals i propositionen 1976/77:59,

atl riksdagen bemyndigade regeringen atl ändra inriklning av en riänsl som professor i enlighet med vad som förordals i propositionen 1976/77:59,

att riksdagen lill Samhällsveienskapliga fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 64 028 000 kr.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Punkten 5.13 (Medicinska fakulteterna)

Regeringen hade (s, 324-329) föreslagil riksdagen alt

bemyndiga regeringen all inrätta riänsler som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

bemyndiga regeringen all ändra benämningen av riänster som professor i enlighet med vad som förordats i proposilionen,

till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 180 750 000 kr,

I delta sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöle väckta molionerna

1976/77:275 av herr Bengtsson i Göteborg m, fl, (c, s, m, fp),

1976/77:282 av hen Wiklund m. fl, (s),

1976/77:375 av herr Nilsson i Norrköping m, fl. (s, c, m, fp, vpk),

1976/77:491 av fru Karisson (c),

1976/77:1145 av fru Andrén m, fl, (fp),

1976/77:1306 av herr Werner m, fl. (vpk), vari yrkats atl riksdagen uttalade sig för inrättande av ett gerontologiskl forskningsinstitut med speciell inriktning på åldrandets sociala aspekter och hemställde hos regeringen om förslag därom,

dels den med anledning av proposilionen väckta motionen 1976/77:1369 av herr Biörck i Värmdö (m), vari yrkats att riksdagen beslutade att ämnesområdena förde i motionen nämnda biträdande professurerna i Lund respektive Göteborg skulle benämnas "anatomi, särskilt biomekanik" respektive "anatomi, särskilt neuroanatomi".

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Utskottet hemställde

1. att riksdagen bemyndigade regeringen all inrätta riänsler som pro
fessor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1976/77:59,

att riksdagen beträffande forskning och forskarutbildning i reumatologi skulle avslå motionen 1976/77:282,

atl riksdagen beträffande professur i klinisk virologi skulle avslå moiionen 1976/77:275,

atl riksdagen beträffande professur i onkologi skulle avslå motionen 1976/77:375,

att riksdagen bemyndigade regeringen alt ändra benämningen av tjänster som professor i enlighet med vad som förordals i propositionen 1976/77:59,

all riksdagen belräffande benämningen av tjänster som biträdande professor med bifall lill motionen 1976/77:1369 som sin mening gav regeringen lill känna vad utskottet anfört,

att riksdagen beträffande ett institut för gerontologisk forskning skulle avslå molionerna 1976/77:1145 och 1976/77:1306,

atl riksdagen belräffande forskning om barn på sjukhus skulle avslå motionen 1976/77:491,

alt riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 180 750 000 kr.

Punklen 5.17 (Tekniska fakulteterna)

Regeringen hade (s. 336-340) föreslagit riksdagen atl

bemyndiga regeringen alt inrätta riänster som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

bemyndiga regeringen att ändra benämning av riänst som professor i enlighet med vad som förordals i propositionen,

lill Tekniska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 151 070 000 kr., varav 2 645 000 kr. atl avräknas mol automobilskallemedlen.

I detla sammanhang hade behandlats

dels de under allmänna motionstiden vid 1976/77 års riksmöte väckta molionerna

1976/77:143 av fru Berglund m. fl. (s), vari yrkats all riksdagen beslulade om att inom tekniska högskolan i Luleå starta utbildning och forskning i industriell utveckling, entreprenörs- och innovalionsteknik, enligt organisationskommitténs förslag,

1976/77:1149 av hen Eriksson i Ulfsbyn (c).

geringen begärde förslag om utbildning i induslriell ulveckling vid tekniska högskolan i Luleå

Utskotlel hemställde

att riksdagen beträffande en plan för förstärkning av resurserna på del arbetsveienskapliga området skulle avslå motionen 1976/77:1404,

all riksdagen beträffande professur i skeppsergonomi skulle avslå motionen 1976/77:1149,

alt riksdagen bemyndigade regeringen att inrätta riänsler som professor i enlighet med vad som förordals i propositionen 1976/77:59,

att riksdagen bemyndigade regeringen att ändra benämning av riänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen 1976/77:59,

all riksdagen beträffande förslag om utbildning i industriell utveckling m. m. vid högskolan i Luleå skulle avslå motionerna 1976/77:143 och 1976/77:1411,

att riksdagen lill Tekniska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisade ett reservationsanslag av 151 070 000 kr., varav 2 645 000 kr. att avräknas mot automobilskallemedlen.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Reservationer hade avgivits av herrar Alemyr, Jönsson i Ariöv, Wiklund och Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén saml herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s)

8. belräffande en plan för förstärkning av resurserna på det arbets
veienskapliga området, vari reservanterna ansett atl utskottet under 1
bort hemställa

atl riksdagen med bifall lill moiionen 1976/77:1404 som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanterna anfört,

9. beträffande förslag om utbildning i industriell ulveckling m, m, vid
högskolan i Luleå, vari reservanlerna ansell all utskottet under 5 bort
hemställa

att riksdagen med bifall lill motionen 1976/77:143 och motionen 1976/77:1411 som sin mening gav regeringen till känna vad reservanterna anföri.

Punkten 5.20 (Högskoleförvaltningarna)

Regeringen hade (s. 350-353) föreslagit riksdagen atl till Högskoleförvaltningarna för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 87 871 000 kr.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

dagen lill Högskoleförvaltningarna för budgetåret 1977/78 skulle anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 90 871 000 kr. saml ge regeringen lill känna vad som i motionen anförts om ändamålen för denna förstärkning (yrkandet 15).

Utskottet hemställde

atl riksdagen med bifall till proposilionen 1976/77:59 och med avslag på motionen 1976/77:1407 yrkandet 15 såviti gällde anslagsbeloppet lill Högskoleförvaltningarna för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 87 871 000 kt,

att riksdagen beträffande uttalande i fråga om medelsanvisningen m. m. skulle avslå motionen 1976/77:1407 yrkandel 15 i denna del,

alt riksdagen beträffande förvaltningskostnaderna för viss högskoleulbildning skulle avslå motionen 1976/77:1358 yrkandel 2.

Reservalion hade avgivits

10. beträffande anslagsbeloppel av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund och Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén saml herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som ansett att ulskotiet under I och 2 bort hemställa

alt riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:59 och med bifall lill moiionen 1976/77:1407 yrkandel 15 såviit gällde anslagsbeloppel till Högskoleförvaltningarna för budgetåret 1977/78 anvisade ett förslagsanslag av 90 871 000 kt,

all riksdagen beträffande ullalande i fråga om medelsanvisningen m. m. med bifall till motionen 1976/77:1407 yrkandet 15 i denna del som sin mening gav regeringen lill känna vad reservanlerna anfört.

Till betänkandet hade fogals särskilda yiiranden

belräffande jordbrukels högskolor av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund och Guslafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén samt herrar Sundgren.och Hagberg i Örebro (samtliga s),

beträffande tjänster vid medicinska fakulteterna av herr Sundgren (s).

Herr utbildningsministern WIKSTRÖM:

Herr talman! Uppsala universitet firar i år sill 500-årsjubileum. Så länge har del alltså funnits universitet i Sverige. Del är fascinerande all följa hur den högre utbildningen och forskningen under denna tid steg för steg förändrats men också bibehållit några av sina grundläggande drag. Ell sådani drag är all de inom universiteten verksamma alllid hävdat utbildningens och forskningens frihet gentemot direktiv från samhällels makthavare.

Den universitetsreform som skall träda i kraft den 1 juli i år är en av de största förändringar som genomförts i svenskt högskoleväsende. Fler blir behöriga alt läsa vid högskola, utbildningen decentraliseras lill

fler orter, beslutsrätten sprids i betydande utsträckning till regionala och lokala organ, representanter för samhälle och arbetsmarknad ges plals i högskolans ledningsorgan.

Men trots atl förändringarna är stora innebär reformen också ell vaktslående om utbildningens och forskningens frihet. De närmast berörda - elever, lärare och annan personal - kommer atl ha majoritet i högskolestyrelser och linjenämnder och därmed ha ett avgörande inflytande på verksamhetens utformning. I förslaget lill högskolelag sägs i 14 S alt för forskningen skall gälla "att forskningsproblem frili får väljas och formuleras, all forskningsmeloder frill får ulvecklas saml all forsknings-resullal fritt får publiceras".

Man kan ställa frågan varför del är nödvändigl atl göra en så genomgripande förändring av högskoleväsendet i Sverige. Fortfarande är studerandekullarna långl mindre än i slutet av 1960-talet, och det finns inga skäl alt tro på någon drastisk ökning av sluderandeanlalet När vi dimensionerat den nya högskolan har vi räknat med att den uppåtgående trenden från de senasie åren kommer att fortsätta. Lål mig peka på några av de faktorer som ändå gjort del angelägel alt förändra den högre utbildningen.

Den snabba samhällsutvecklingen släller allt slörre krav på människorna i arbelslivet. För alll fier yrken krävs en lång utbildning. Della understryker den utbildningsklyfta som finns i vårt samhälle. Den går mellan dem som fått tillgång lill den uibildning de haft iniresse och fallenhei för och dem som av ekonomiska eller andra skäl aldrig fåll denna möjlighel. Till slor del är detta en generationsfråga. Åtskilliga av dem som nu varil yrkesverksamma i kanske 15-20 år hade aldrig någon möjlighel all skaffa sig den utbildning som skulle gell dem chans all välja del yrke som de egenlligen önskat Del är ell vikligi mål i samhällels ulbildningspolilik all överbrygga denna klyfta.

Under de senaste åren har andelen högskolesluderande som varit yrkesverksamma en lid innan de böriade sina högskolestudier ökat kraftigt. Detta är ett exempel på hur myckel i den reform riksdagen i dag skall falla beslut om som i prakliken böriat växa fram av sig självi. En grundtanke i reformen är att högre utbildning skall vara något som människor skall kunna tillägna sig i olika skeden av livet. Ingenling säger alt högskoleulbildning behöver bedrivas i åren kring riugoårsåldern. Del kan myckel väl vara så all del är lämpligare att föriägga denna del av studierna lill en något senare lidpunkl i livet, då man skaffat sig erfarenhel från arbetslivet och kanske med slörre säkerhei kan säga vad man vill ägna sig åt En förutsättning för delta är nalurliglvis all utbildnings- och slu-diefinansieringssystemen är anpassade för della. Alt främja återkommande utbildning är en av grundtankarna i högskolereformen. Delta utesluter inte all den normala vägen för mänga även i fortsättningen blir att påböria högskolestudier direkl efler genomgången gymnasieskola.

Ett annat problem har varit all beslulsslrukturen i högskoleväsendet varil alllför centraliserad. För många beslut har fallats på regerings- eller

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

ämbetsverksnivå, för få beslut har kunnal påverkas av dem som närmast berörs. Att sprida beslutsbefogenheter till regionala och lokala organ har därför varit en genomgående strävan i reformarbetet

Slutligen har många upplevt att det finns ett behov av att yllerligare förbällra konlaklerna mellan högskolor och samhällel i övrigl. Universiteten och högskolorna har på senare år, genom koniakikonferenser och på annal säll, själva sökl uppnå della. Många har emellertid menal all del skulle vara värdefulll att hitta en mer permanent form för dessa kontakter.

Den reform som riksdagen i dag skall fatta beslut om innebär ett försök all hitta lösningar på bl. a. de problem som jag här skisserat.

Genom de nya behörighetsregler, som efter kompelenskommitténs arbete nu träder i kraft, kommer nya grupper att bli behöriga att läsa vid högskola. Utan tvivel har det inneburit en stimulans för många människor att ofullständig teoretisk underbyggnad nu kan kompenseras på olika sätl, framföir allt genom arbetslivserfarenhet Jag är övertygad om atl della kommer att visa sig vara positivt inte bara för de individer som på delta säu kan skaffa sig den utbildning de önskar utan också för hela högskolan. Människor med denna bakgrund kommer alt tillföra utbildningen myckel - det visar klart de erfarenheter som vunnits exempelvis från de yrkeslekniska högskolorna.

Genom atl beslutsrätten sprids från centrala lill regionala och lokala organ ökar möjligheterna för de närmast berörda att påverka verksamheten. Redan 1975 års riksdagsbeslut innebar ell tillmötesgående av en stark student- och läraropinion när del slogs fasl all inom högskolan verksamma skall ulgöra majoriteten i högskolestyrelser och linjenämnder. På flera säu är denna reform en decentraliseringsreform, som kommer atl ge elt större reellt innehåll både ål de anställdas arbetsdemokrati och ål de studerandes medinflyiande.

De erfarenheter som finns inom de fackliga organisationerna och inom näringslivet tillgodogörs genom alt arbetsmarknadens parler får utse representanter i linjenämnderna. Genom politisk representation i regionstyrelser och högskolestyrelser tror jag att intresset från politiskl håll för högskolans problem kommer atl växa.

Man gör ett stort misstag om man tror atl de politiker som nu sätts in i dessa ledningsorgan kommer alt känna sig som utomstående med uppgift alt föra högskolan någonstans dit lärare och studenter inte önskar. Jag är tväriom övertygad om atl dessa politiker kommer att bli högskolans bäsla vänner och i riksdag, landsting och kommuner varma förespråkare för högskolans intressen.

Reformen innebär ökade möjligheter alt ge en forskningsanknytning åt all högre utbildning. Också inom de ulbildningar där denna forskningsanknytning kommer all ligga på en relativt blygsam nivå är del viktigt att (le studerande får inblick i forskningens metodik.

Högskoleutbildningens decentralisering till fier orter har både elt utbildningspoliliskt och ett regionalpolitiskt motiv. Det intresse man på

ulbyggnadsorlerna ägnat sina högskoleenheter lovar mycket gott för framliden. Säkert har del också en mycket positiv effekt för ell län all man har möjlighel all erbjuda en visseriigen begränsad men dock högskoleutbildning inom länet.

Då jag nu givit en bild av de problem som gjorl en reform angelägen och skisserat huvuddragen i de förändringar som föreslagits, vill jag något kommenlera den nya regeringens handläggning av högskolefrågan.

Redan under regeringsförhandlingarna träffades överenskommelse mellan de tre regeringspartierna om huvuddragen i behandlingen av högskolereformen, I regeringsförklaringen helte det:

"Utbildningens innehåll måste stå i centrum för reformarbetet inom den högre utbildningen. Basresurserna för forskning vid universitet och högskolor förstärks. Förslaget om den nya högskoleorganisationen remissbehandlas. Ingen lolalspärr får finnas för tillträde lill högskoleutbildning. Regionstyrelser inrättas. Ansvarsfördelningen mellan centrala och lokala myndigheler ses över."

Var och en som följt denna frågas behandling vet alt regeringsförklaringen i denna del innebär all alla de tre regeringspartierna fått göra eftergifter. Men alla såg det .som viktigt och nödvändigt atl en reform efler nära tio års utredande skulle föras i hamn.

Del fanns skäl alt skjuta upp reformen ett år. Vi övervägde också den möjligheten men fann att skälen mot ett uppskov var starkare. Många lärare och andra verksamma ule på fältet sade nämligen till oss: "Efter alll utredande kommer ytterligare ett års kannslöpande bara all leda lill en ökad förvirring." De menade all del var bällre att genomföra reformen, även om det fortfarande, enligl deras mening, fanns vissa brister.

Vi följde alltså det rådet Samtidigt ville vi gå den mycket kraftiga lärar- och sluderandeopinion till mötes som krävde alt H 75:s förslag skulle ut på en bred remiss innan proposilionen skrevs. Högskoleutbildningens intressenter fick därför under senhösten två månader på sig all ge sina synpunkter på det samlade förslag H 75 i enlighet med sina direktiv presenterat.

Vi tog naturligtvis en risk med denna remissomgång. De ursprungliga tidsplanerna gick inte att hålla. Riksdagsbeslutet flyttades fram. Arbetet ule på universitet och högskolor, på UHÄ och i utbildningsdepartementet skulle bli pressat och forcerat under våren. Men vi bedömde det som utomordentligt viktigt atl tillmötesgå alla dem som ville ge sin syn på reformpakeiel och framför alll på förslagei lill högskolelag. Inte minsl från studerandesidan sade man också till oss: Vi är beredda alt ta det extra omak som en försening för med sig mot atl nu få möjlighet atl i remissform framföra våra synpunkten

Vi har inle ångrat remissbehandlingen. Den proposilion som nu ligger på riksdagens bord hade sett annorlunda ut ulan denna omgång. Mot bakgrund av ett stort antal värdefulla remissvar skedde under propo-silionsarbelel en rad förändringar. Det rörde sig dels om delaljjusleringat dels om viktigare principiella förändringar.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

De viktigaste är följande:

1. Högskoleutbildningen delas upp i en fri del och en del som har
aniagningsbegränsning. Den fria delen motsvarar i princip de ulbildningar
vid de filosofiska fakulteterna, som nu är ospärrade.

Friheten innebär alt ingen behörig sökande som anmäll sig i lid kan avvisas från utbildning, som av högskolestyrelse utbjudils som fri och som fått minst tio anmälda. Därigenom har regeringsförklaringens markering av atl ingen lolalspärr får finnas fullföljts.

Den s. k. ändamålsparagrafen i H 75:s förslag lill högskolelag ändrades som elt direkt resultat av remissomgången. Här togs hänsyn till bestämda synpunkter från studerande- och lärarhåll.

Remissen ledde också till all samhällsvelarlinjen fördes upp som en allmän utbildningslinje, efler förslag från framför allt studerande och lärare i Uppsala och Lund. Utbildningslinjen kännetecknas av valfrihet och fördjupning.

Remissen ledde vidare lill förändringar i formerna för val av rektor. Högskolor .som sä önskar får möjlighet atl låta en särskild valförsamling avlämna förslag till rektor för högskolan. Förslag från valförsamling går direkt lill regeringen ulan atl passera högskolestyrelsen, och jag har i proposilionen angetl att jag räknar med att ett sådant förslag normalt kommer all följas av regeringen.

Regeringsförklaringens deklaration atl ansvarsfördelningen mellan centrala och lokala myndigheter inom högskoleområdet skall ses över fullföljs i propositionen. Jag har nyligen lagil inilialiv lill all det arbetet skall påbörias så snart den nya högskolan böriar fungera.

Utbildningsutskottet har under de senaste två månaderna varit intensivt sysselsatt med behandlingen av högskoleproposilionen. Jag vill gärna säga att del är ett imponerande arbele som utskottet lagt ned vid behandlingen av en slor och komplicerad proposition. Det finns all anledning att tacka utskottets ledamöler och inle minsl dess kansli för elt väl genomfört arbele. Resultatet har blivit ett både digert och väl genomarbetat utskottsbetänkande. På några punkler har utskottet justerat proposilionen. Enligt min mening är ulskotlels ändringsförslag väl underbyggda.

Utökningen av antalel förskollärarplaiser med 150 utöver den ökning på 300 som propositionen föreslår är ell exempel på en sådan jusiering. Behovel av förskollärare är myckel slort med lanke på den viktiga expansionen av antalet daghemsplatser. Då man kan klara de 150 platserna genom elt intag våren 1978 är utskottets komplettering värdefull.

En annan fråga där regeringspartiernas och socialdemokraternas företrädare i utskotlel har lyckals ena sig om en gemensam skrivning gäller ell eventuellt enhetligt huvudmannaskap för högskolan. Enligt ulskotlels uppfattning bör regeringen följa utvecklingen inom den kommunala högskolan i vad gäller verksamhet, resurssamband m. m. och däri parallellt la del av pågående utredningsarbete med anknylning till huvudmannaskapsfrågor. I anslutning härtill, säger utskottet, bör initiativ tas till

en förutsättningslös ulredning av frågan om elt enhetligt huvudmannaskap för högskolan. Jag anförde redan i proposilionen att del finns skäl för ett enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen och har ingenling att invända mot all denna fråga utreds lidigare än vad jag förutsatt i proposilionen,

Mol bakgrund av de moiiveringar som ulskollel anför har jag heller inle några invändningar mot de förändringar som föreslås när del gäller möjlighelerna all inrälla gemensamma linjenämnder för kommunal eller landstingskommunal och statlig högskoleutbildning. Detsamma gäller de justeringar av journalistutbildningen som utskottet efter ingående överväganden förordar,

Ulbildningsutskollet har alltså enligt gammal fin tradition strävat efler all hitta gemensamma lösningar, där förutsättningar för sådana finns. Del är en styrka atl samstämmigheten i många frågor är så stor när del gäller högskolereformen,

Deballen om framtidens högskola har varil intensiv och pågått länge. Många har lagt ner eti hedervärt arbete på all kritisera vad man ansett vara tvivelaktiga inslag i reformarbetet. Delvis har vi tagil hänsyn till den kritiken, delvis har vi av olika anledningar inle ansell oss kunna göra del.

En del kommer alliså atl vara missnöjda med dagens riksdagsbeslut Oavsell vilken inställning man har tror jag del rikliga nu är att fråga efter vad som förenar, Alla goda krafter behövs för atl vi skall klara del viktiga arbele inom universitets- och högskoleområdet som nu ligger framför oss.

Det mest positiva som hittills har hänl i arbetet på högskolereformen är enligt min mening de förändringar av olika utbildningar som har växt fram. Tyvärr har denna utveckling kommit i skymundan i den offenlliga debatien. Faktum är dock att en rad intressanta nya utbildningar kommer att erbjudas lill de studerande redan kommande läsår.

Nu gäller del all fullfölja del arbetet

Tänk, om all den entusiasm och all den energi som hittills lagts ned på atl kritisera reformarbetet nu kunde satsas på en konstruktiv diskussion om utbildningens innehåll i framtidens högskola! Då kommer vi, herr lalman, atl få en bra högskola. Och en bra högskola måste bygga vidare på en nu femhundraårig tradition av självständighet för universiteten och frihet för forskningen.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

ar och betydande överdrifter i sak här i själva kammardebatten.

Då ansågs reformpakeiel ha "elt lorfligl innehåll".

Då kallades reformen en "adminisiraliv skenreform".

Då sade man all reformen bara sysslade "med ytliga organisatoriska ling".

Då var förslaget att utpeka alla ulbyggnadsorlerna "eu skenbeslul".

Då väckte reduceringen av antalet högskoleenheler "utomordeniliga beiänkligheter".

Då ansågs dåvarande utbildningsministern vara inne på "tokiga funderingar" beträffande enhelsindelningen.

Då kallades regionstyrelserna "sex regionala universiielskanslersäm-belen", nalurliglvis sagl som en nedvärdering.

Då ansågs man lägga på "byråkratiska mallar för all skapa enheilighel och likrikining".

Ja, herr Nordsirandh, då liksom nu moderalernas lalesman, cilerade t o, m, inledningsvis en engelsk sentens om alt tre ling aldrig kommer tillbaka lill människan: den bortskjutna pilen, det lalade ordet och det försummade tillfället Han menade atl dåvarande utbildningsministern hade försummat lillfällel atl lösgöra sig från U 68-betänkandel, Men hur är del i dag?

Herr Nordsirandh och moderaierna har väl nu verkligen försummat sitt tillfälle alt hoppa av från den här proposilionen och del här belänkandet: inte elt enda litel särskill yttrande - och för två år sedan 19 reservaiioner. Det är ju inle bara ett försummat lillfälle. Del är ju massor av försummade tillfällen, så många punkter som vi i dag skall slälla under propo.sition här i kammaren. Och det talade ordet som aldrig kommer tillbaka - i dag har herr Nordslrandhs lalade ord kommii lillbaka lill honom.

Priset tog annars herr Molin, folkpartiets talesman, som i sin klago-kantal över förslaget deklamerade att det nu var "slulel för de fria fa-kullelerna oi;h slutet för institutioner som i 650 år har varit centra för nyskapande och fritt länkande" och utropade atl man "inle skulle inskränka den fria forskningen och den fria deballen". Precis som om någon hade velal göra del!

Ja, herr lalman, så oförsynla var angreppen då, så högl och gälll var lonlägel då. Hur är del i dag? Vad ulskollsbehandlingen beiräffar så är del som synes inga moderai- eller folkparlireservationer, och hur tonläget och ordvändningarna kommer atl bli här i kammaren får vi väl höra. lag kan hittills bara konstalera alt slalsrådel Wikström på ett för-riänsifulll sätt har avvikit från 1975 års tongångar, och del lycker jag är bra.

Den här uppslutningen från moderaler och folkparti kring huvuddragen i den högskolereform som beslöts 1975 med stöd av socialdemokrater och cenierparii och som sedan mera i detalj utformats i H 75, där också socialdemokrater och centerparti stått bakom förslagen, är nalurliglvis glädjande. Den uppslutning kring förslagen som vi nu bevittnar skall

vi socialdemokrater självfallet inte angripa utan varmt välkomna.

För det är väl en reell sinnesförändring hos moderaler och folkparti? Det kan väl inle gärna vara så alt detta är ett Brask-beteende - ja, ni vet, den där gamle sluge biskopen som smusslade in lappen där del stod: "Härtill är jag nödd och tvungen." Del vare oss socialdemokrater egenlligen fjärran atl ens antyda någol sådani, om det nu inte vore för en del uttalanden i pressen. Men, som sagt, vi ulgår från att sådana ullalanden som herrar Nordsirandh och Molin har gjort i Götheborgske Spionen är rena misstagen och inte alls vad de egentligen menar, ulan all vad som menas från moderai- och folkpartihåll är del som står i utskottsbetänkandel och som vi nu skall diskuiera.

Vi socialdemokrater har lill detta belänkande om utbildning och forskning fogat tio reservationer och elt särskilt yttrande. Jag kommer för min del att lala för reservationerna I, 2, 5, 6, 7 och 10. Roland Sundgren kommer senare att tala för de övriga reservationerna. Jag känner inte behov av alt kommenlera alla de punkter där vi är ense i ulskollel, ulan för all vinna lid kan jag kort och gott instämma med utskottsmajoriteten på de punkterna.

Innan jag går in på de reservaiioner som jag skall tala för mera i detalj, skall jag göra några litet mer allmänna men korta refiexioner kring arbetet med högskolereformen i dess senasie fas.

Jag skall då böria med att ell ögonblick ta samma roll som statsrådet Wikström tidigare i sin egenskap av utskottsoppositionens talesman brukade la. Han brukade nämligen rätt ofta böria med att tala om hur dåligt skrivna propositionerna var, och jag måste nu tyvärr säga ungefär detsamma. Den här propositionen är inte bra skriven. Den präglas i hög grad av all ha kommii lill i hast. Det har heller inte underlättat ul-skottsarbetet att vi under lång lid fick arbeta med två upplagor, en sten-cilerad A4-del och en tryckt A5-del.

Sådana förseningar kan naturligtvis ibland vara ofrivilliga. Den här markanta förseningen är givetvis inte ofrivillig. Del är bl. a. den medvetet planerade höstremissen som har bidragit till förseningen och gjorl alt ulskollel tvingats arbeta under stark tidspress. Som slalsrådel Wikström sade i inledningen - och som han också känner lill sedan sin lid i ul-bildningsutskoltel - har vi ell mycket skickligt sekretariat. Men det har naturligtvis även för della skickliga sekretariat tagit tid alt omvandla den här propositionen till, som herr Wikström sade, ett bra betänkande.

Jag har nu sagt vad jag tycker om propositionens formalia och skall inte ta upp det mera. Men jag tyckte alltså atl jag kunde göra ungefär samma påpekande nu från den här talarstolen som herr Wikström brukade göra i sin tidigare roll.

När del sedan gäller propositionens realia, dvs. innehållet, skall jag försl anknyta lill vad jag tidigare sagl, nämligen all vi från socialdemokratiskt håll naluriiglvis är glada över att moderater och folkparti frångått sina lidigare ståndpunkter och i huvudsak accepterat högskolereformen. Trots detta har emellertid propositionen vissa inslag som

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

vi från socialdemokratiskt håll inle kan biträda. Del principiellt viktigaste är naturligtvis propositionens avsleg från H 75:s planerings- och resurs-fördelningssystem, som jag strax återkommer till.

Innan dess emellertid en notering av de frågor där den socialdemokraliska parlimolionen vunnit beaktande. Vi har här lyckals få gehör genom fem lillkännagivanden och ivå bifall. Det har gälll uppförande av sjökaptens- och sjöingenjörsuibildningarna som allmänna ulbildnings-linjer, utredning om enhetligt huvudmannaskap för högskolan, som herr Wikström också kommenterade här, gemensamma linjenämnder för slallig och kommunal högskoleulbildning, sludiepraktiktiden för journalister, ökning av förskollärarutbildningen med yllerligare 150 plaiser och medelsanvisning för della, saml fördelning av ylleriigare 4 milj. kr. lill regionslyrelserna. Vi är självfallet glada över den eniga uppslutningen i utskottet på dessa punkter.

När vi socialdemokrater nu med lillfredsslällelse noterar alt moderater och folkpartister har frångått sina tidigare ståndpunkter och alt del finns en bred polilisk enighet om huvudprinciper och grundsyn, så måsle vi göra ell belydelsefulli undanlag. Det gäller, som jag sade förut, planerings- och resursfördelningssysiemet Där har proposilionen frångått H 75:s förslag och där har lyvärr centerpartiel fått ge upp för moderaler och folkparti, trots all centern i H 75 stod med på vår linje ända fram lill dess alt valresultatet blev känt och man skulle böria bilda regering tillsammans med moderater och folkparti.

Den molivering för del s. k. fria områdei som jag lyckals hitta i proposilionen är att underlaget för all beräkna lillsirömningen lill uibildning inle räcker för all göra hållbara bedömningar av resurser lill olika delar av högskolan och olika regioner.

Den osäkerhet i atl beräkna lillsirömning som proposilionen talar om gäller, lycker jag, belydligl fier områden än de som nu räknas lill det s. k. fria. Och varför har man då avgränsat del jusl lill kurser inom dessa traditionella, huvudsakligen humanistiskt-samhällsvelenskapligt inriktade områden? Varför har man inle gjorl områdei än vidare och svepl in alla områden med genuinl osäkra underlag i den s. k. frihelen, eftersom dei. lycks vara molivei?

I proposilionen framställs förslaget om frill område som en komplel-lering av 1975 års riksdagsbeslut Del slår fakliskl så på ell siälle. Man betonar också atl del inte innebär någon molsälining lill beslulel från 1975. Jag tyckte atl statsrådet Wikström i sitt anförande hade en annan varia ;l på den här punkten som möjligen kan lyda på all det inle enbarl är eri komplettering.

I själva verket är det ju en hell ny princip man inför. Att kalla det för komplettering av, eller att del inle slår i motsättning lill, 1975 års beslut är, tycker jag, atl vilseleda litet grand, men om man nu korrigerar del så är de>; O. K. Jag lycker all del är lika bra att säga som del är att det här är en ny princip - man bör tala om det i klartext.

Ulbildninssulskoltel skrev 1975, och riksdagen godtog del, atl varken

individernas efterfrågan eller arbetsmarknadens behov ensamt kan läggas lill grund för högskoleutbildningens planering, ulan den måsle grundas på båda dessa faktorer. Sedan måste de totalt tillgängliga resurserna för högskoleutbildning vara de ytterst bestämmande för kapacitet och omfattning.

Utskottet betonade då vidare det önskvärda i alt ge förutsättningar för en utbyggnad av permanenta resurser för högskoleulbildning på elt anlal orter utanför de nuvarande universitetsorterna, dvs. på de s. k. utbyggnadsorterna, liksom också atl utöka utbudet av enstaka kurser där.

Utskottet betonade dessulom vikten av all säkra en ulveckling av utbildningsutbudet i Umeå, Linköping och de tre filialorterna, dvs. Växjö, Örebro och Karlstad.

Det här krävde, ansåg utskottet då, en översiktlighel i planeringen när det gäller all fördela resurser mellan regioner, orter, högskoleenheler och olika slag av ulbildningar. Del krävde också, menade man, planeringsramar för alt få stabilitet i planeringen.

Allt delta skrev centern under på 1975. Nu är man uppenbarligen beredd all överge en del av 1975 års principer. Del beklagar vi från socialdemokratiskt håll. Förulom all man får ell sämre grepp över planeringen kan del få en annan konsekvens som inle heller är bra. Det kan hola möjlighelerna för nya grupper av sluderande all få sina behov tillgodosedda.

Enligl 1975 års beslut avsågs del inie ske någon utökning av den traditionella universitetsutbildningen. I proposilionen inslämmer man i della genom all med gillande cilera 1975 års ullalande på den här punklen. Man blir kanske litet frågande när del samtidigt pä ett annal ställe i proposilionen - förreslen jusl i samband med resonemangei om del s. k. fria områdei - står au della s. k. fria område, omfaltande just de mest Iradilionella ämnesområdena, skall vara del som skall vidga möjlighelerna för nya grupper all få lilliräde lill högskoleulbildning. Del rimmar inle särskill bra, lycker jag. Jag trodde annars alt de nya grupperna skulle entusiasmeras alt främsi gå till nya utbildningar och inle lill Iradilionelll humanisliskl-samhällsvelenskapliga ämnen och ulbildningar.

Vi accepterar från socialdemokratiskt håll inle propositionen i de här avseendena ulan slår fasl vid lankegångarna i 1975 års beslui och anmäler en reservalion här.

Jag skall sedan, herr lalman, som jag nämnde inledningsvis bara korlfattat beröra några av våra andra reservaiioner.

Jag böriar med reservationen I belräffande regionslyrelsernas planeringsuppgifter. Enligt H 75 skulle regionstyrelserna när del gäller den samordnande planeringen ha att beakta också verksamheten och resurserna vid jordbrukets högskolor. Del skriver man i proposilionen bort med hänvisning lill att man nu skall få ell enda lanlbruksinslilul som skall skola samordningen. Men del gäller ju inom lanlbruksutbildningen. Vi menar all mellan denna och uibildning under uibildningsdepariemen-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

lel ålerslår likväl behovel av samordning, och den anser vi bör ske genom regionslyrelserna.

I reservalionen 2 anmäler vi sedan alt vi anser det principiellt olämpligl all Landslingsförbundels antagningsnämnd skall ha ansvarel för antagning till viss högskoleutbildning. Vi konstaterar emellertid också att det nu är för sent att i prakliken göra någon förändring för kommande läsår, eftersom förberedelserna sannolikt kommit så långl här. Vi betraktar alltså Landstingsförbundslösningen som ett provisorium och menar att man snarast bör vidta åtgärder för atl få en gemensam antagningsorganisation. UHÄ och SÖ bör ges i uppdrag alt utreda och komma med förslag här så fort som möjligl, anser vi.

I reservalionen 6 påyrkar vi alt förskollärarutbildning förläggs lill FiUja i Botkyrka l

I reservationen 7 förordar vi att 2 milj. kr. ställs lill UHÄ:s förfogande för fördelning snarast möjligl på regioner i slället för att pengarna ställs lill regeringens disposition.

I reservationen 10 påyrkar vi ytterligare 3 milj. kr. i anslag lill högskoleförvaltningarna. H 75 föreslog som bekani att 130 nya tjänster skulle inrättas vid högskoleförvaltningarna i samband med atl man startade den här reformen den 1 juli i år. Redan de här 130 riänslerna var ett ytterligt pressat förslag och innebar en mycket stor återhållsamhet i förhållande lill behoven - del var vi medvetna om. Oppositionen har bantat ner del här till ungefär 60 riänster. Nu vill vi öka anlalel nya riänsler lill ca 90 för atl få möjlighel all i första hand förstärka högskoleenheterna på ulbyggnadsorlerna och linjenämndernas arbete.

I ett särskilt yttrande, slutligen, aktualiserar den socialdemokratiska ulskotlsgruppen frågan om all åsladkomma en enhetlig och sammanhållen organisation för all högskoleulbildning, alltså även jordbruksutbildningarna. Vi anser all det skulle vara en fördel om insatserna för utbildning och forskning på jordbrukels område finge vägas mot andra utbildnings- och forskningsbehov mer direkt.

Herr lalman! Med del anförda yrkar jag bifall till reservalionerna I, 2, 5, 6, 7 och 10 och i övrigt till utskottets hemslällan.

kommande utbildningen, gör det nödvändigl med en utbyggnad även

på andra orter än de nuvarande universitetsorterna. Genom en sådan

utbyggnad blir högskolan lällare tillgänglig för människor i olika delar av landet."

Della är ell cilal ur centerns högskolemolion 1975. Jag tar detta citat därför alt det i sin korthet knyter an till den nya syn på den framlida högskolan som omfattas av allt fler:

1975 års riksdagsbeslut om reformering av högskoleutbildningen, som logs av en nära nog enhällig riksdag, innebar en strävan att öka utbildningens tillgänglighet för andra studerandegrupper än de traditionella. Del innebar vidare en breddning och differentiering av det samlade utbildningsutbudet, bl. a. med hänsyn lill anknytningen lill arbelslivet, liksom alt högskolan skulle få en annorlunda organisalion. Och sisl men inte minst skulle det pä olika säll främja principen om återkommande utbildning.

Det är begripligt om en så pass genomgripande reform ger upphov lill en omfallande debatt, även om denna nog varil mer högljudd på sina håll än vad meningsskiljakiighelerna har gell anledning lill.

Del är enligl centerns mening ulomordeniligl värdefulll all vi får en högskoleulbildning som lar sikle på möjlighelen lill åierkommande uibildning, som medför ell decenlraliseral ulbildningsulbud och som inrymmer ell mer lokall beslulsfallande och därmed ökal lokall ansvarstagande. Del är också värdefullt atl i ledningsorganen för högskolan få in representanter för livet ulanför verksamhelen. Del blir en värdefull kontaktyta mot yrkesliv och arbetsliv.

En viktig målsättning framöver måsle vara atl finna nya utbildningar, anpassade lill dagens och morgondagens behov. Inom arbelslivel sker en sländig förnyelse, och del gäller all lillhandahålla uibildningsvägar som tar sikle också på detla.

Det är ett primärt krav hos den enskilde all få ett arbele som i slorl sell slår i överensslämmelse med genomgången uibildning. Här är del alltså fråga om ett ständigt samspel. Det gagnar inle att konstruera motsättningar mellan högskoleutbildning och yrkesulbildning. Någon sådan motsättning finns inle.

Universitetsutbildningen har alltid i hög grad varit inriktad på någol yrke. Under senare år har dess värre samstämmigheten mellan uibild-ningsvolymen på en del områden och utrymmet på motsvarande delar på arbetsmarknaden inte varit tillfredsställande. Den nya högskolan med möjligheter lill lokal anpassning av utbildningsutbudet bör bli en lillgång när del gäller att nå samstämmighet mellan utbildning och möjlighelen att senare få ett arbete, för vilket man utbildat sig - detta utan en snäv inriktning mol direkl yrkesanknulna mål. Del bör snarare bli fråga om en utbildning med en bredd som gör atl man kan finna framkomliga vägar inom en större sektor.

Ell av den nya högskolans kännemärken är del ökade lokala inflyiandei på ulbildningens innehåll. De nya grupper som kommer lill är i sior

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

ulslräckning människor med en viss arbeislivserfarenhei, vilka behöver kompleilera sin uibildning för alt lättare klara sina arbelsuppgifter eller för att kunna fullgöra mera krävande sådana, om de så önskar. Här har de enskilda högskolorna säkert motiv till en viss profilering med tanke på arbelsmarknadsslrukturen inom resp. upptagningsområde.

Jag vill gärna undersiryka det angelägna i denna profilering. Man har nämligen på sina håll gjort gällande atl vi skulle få en för slor utbild-ningskoslym. Jag tror därför alt det är viktigt att varie enskild högskola strävar efter att skapa sig en egen profil som står i överensslämmelse med del upptagningsområde där vederbörande högskola ligger.

För centerpartiels del finner vi det naluriigt och rikligt att högskolan både innehållsmässigt och organisatoriskt får denna anpassning till den verklighet den verkar i. Här kommer också den yrkeslekniska högskolan in i bilden. En försöksverksamhet pågår, som en följd av riksdagsbeslutet 1975, på ett antal platser och inom olika branscher. Ännu är del för tidigt atl dra några slutsatser om resultalel, och deiia är också en anledning lill all ell enigi ulskoll nu avsiyrker samlliga molioner som önskar YTH ulbyggd på ylleriigare orier i landel.

Det är inte något definitivt ställningslagande av utskotlel till YTH-utbyggnad framöver. Vi har funnit del angeläget atl avvakta resultatet av den pågående försöksverksamheten innan beslut om nya orter och branscher fattas. Däremol har vi tillstyrkt en fyrpartimotion om en utvidgning av försöksverksamheten vid pappersskolan i Markaryd. Det är en anpassning av verksamheten för att bällre utnylria resurserna där.

Riksdagsbeslutet 1975 om reformering av högskoleutbildningen innebar bl. a. att en central organisationskommitté, H 75, och sex regionala organisationskommittéer tillsattes för att framlägga mera detaljerade förslag till organisation på olika nivåer. Den nu aktuella proposilionen bygger i alll väsentligt på det arbete som utförts av dessa kommittéer.

Del är i dag ett ökat antal människor som för sin yrkesverksamhet och naturlig>;vis också av renl personliga skäl önskar utnyUja möjligheten till bättre utbildning. Utbyggnaden på nya orter är ju ett led i strävan all underiälla della. Del borde då framslå som självklart all della medför ökade koslnader, som i sin tur gör att högskoleutbildning på elt mera uttalat sätl än tidigare måste räkna med atl konkurrera med andra sam-hällsnyttigheter när del gäller de ekonomiska resurserna. Jag tror att det är ett område där man kanske på sina håll måste vänja sig vid delta.

När riksdagen för två år sedan drog upp rikllinjerna för den framlida högskolan ulgjorde frågan om planeringsramarna en viklig del - herr Guslafsson i Barkarby uppehöll sig en stund vid delta. Ell av huvudsyftena i delta sammanhang var all säkra en viss stabilitet i planeringen och ett effektivt utnyujande av resurserna. Del innebar med andra ord att man med beaktande av bl. a. den samlade efterfrågan på högskoleutbildning skulle slälla resurser för grundläggande högskoleulbildning till förfogande i en ulslräckning som rimligen borde ge alla sökande utrymme lill utbildning, där det f n. är fritt tillträde.

Sedan beslutet 1975 har debatten om den nya högskolan gått vidare. Den har främsi gällt frågan huruvida beslulel medför risk för all anmälda behöriga sluderande kan bli utestängda från sökt utbildning, lill vilken fritt tillträde nu råder. På herr Gustafssons i Barkarby fråga varför man stannat för atl just den fria sektorn skulle omfattas av det som här föreslås vill jag svara att del helt enkell beror på alt man vill ha en anknytning till den del av högskolan som det i dag är fritt tillträde till. I propositionen föreslås alt en viss fri sektor, motsvarande just det område där del fria tillträdet i dag finns, också skall finnas i den nya organisationen. Ul-skottsmajoriteten ansluter sig till föredragande statsrådets påpekande atl del vid en eventuell oväntat stark tillströmning av studerande kan uppslå svårigheler.

Man kan se förslagei om denna fria seklor som en yllerligare markering av den bedömning som riksdagen gjorde år 1975, då man ansåg alt resursramarna var så pass väl tilltagna atl alla behöriga som sökte lill ospärrad utbildning rimligen borde bli anlagna. Efiersom proposilionen i alll väsentligt bygger på de bedömningar som då gjordes och som H 75 senare också kommii fram lill, säger utskottet all det endasl undantagsvis blir akluelll för regeringen all hos riksdagen begära att medel anvisas på tilläggsstat, vilket i så fall skulle bli möjligt.

Del finns sålunda ingen anledning att göra frågan om det fria tillträdet större än den på goda grunder kan antas bli. Del tillkommer dessulom de enskilda högskolorna att noga pröva och göra omfördelningar av anslagen, innan anhållan om tilläggsanslag kan göras. Propositionen gör klara uttalanden om della, vilka utskottet hell ställer sig bakom.

I reservalionen 5 yrkas avslag på den komplettering av resurssysiemel enligt 1975 års beslut som nu föreslås i proposilionen. Motiveringen är au denna komplettering skulle strida mol en av grundtankarna i 1975 års beslut

Jag har poängterat att utbildningsutbudet och arbetslivels behov måste anpassas lill varandra. Detta står utskottet bakom. I övrigt kan tilläggas att oavsett vilket syslem vi väljer - här eller på andra områden - så är resurslillgången alllid en begränsande faktor, vilkel torde vara känt för alla. I budgelproposilionen, som årligen återkommer, görs de avvägningar av resursfördelningen som kan vara erforderliga. Självfallel kan då också vissa korrigeringar göras, om lendensen när del gäller ulbild-ningsulvecklingen pekar i en oacceplabel riktning. Vi anser atl del är fel att tillmäta denna komplettering av 1975 års beslut den slora betydelse som jag tyckte mig förstå att herr Gustafsson i Barkarby gjorde, nämligen atl man därigenom skulle riskera ulbyggnadsorternas framtida utvecklingsmöjligheter. Utskottsmajoriteten är, som framgår av utskottsbetänkandel, rätt övertygad om att det endast i undantagsfall kan bli nödvändigl alt tillgripa denna s. k. säkerhetsventil.

Den nya högskolans organisation bygger på decentraliseringsidén.

En del krilik har riktats främsi mot inrättandet av regionslyrelserna. Man har ansell all detta led är onödigt Del lalas om centralstyrning

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

och ökad byråkratisering, för att nu nämna någol av del som framskymtat i deballen. Det är främsi från de större universiteten denna kritik kommer. Jag har en känsla av alt man glömmer bort all del är en ny högskola vi får med fiera nya, mindre högskoleenheler och med nya studerandegrupper. Min erfarenhel från arbelel i en av organisationskommittéerna är den, att särskilt förelrädare för just de mindre högskolorna ofta understrukit del regionala organels belydelse - de har känt en slyrka i atl ha denna lillgång. Också här är del konkurrens om resurser, vars fördelning lorde vara lättare att göra på det regionala planet än på central nivå.

Regionstyrelsens övergripande ansvar är en viktig del i den fortsatta utbyggnaden av högskolan. Fördelningen av anslagen till enstaka kurser och lokala linjer, där den nya högskolans förnyelsearbete i hög grad kommer all finnas, är också en viktig uppgift, där orter som helt saknar högskoleulbildning är starka intressenter. Säkerl har dessa lättare all hävda sina intressen i en regionsiyrelse än om besluten om fördelningen fattades på centralt håll.

Den grundläggande utbildningens forskningsanknytning är en annan myckel betydelsefull fråga, över vilken regionstyrelsen har ett klarl ullalal ansvar enligl riksdagsbeslulel år 1975. Högskoleslyrelsens större rörelsefrihet när det gäller anslagshanieringen och anpassningen härvidlag lill lokala behov är värd all noteras, särskill som del finns de som menar atl högskolan präglas av en centralstyrning. Linjenämnden kommer all få uppgifter som i dag ligger på ämbetsverks- och departementsnivå. Som exempel kan nämnas fastslällande av kursplaner. Del kan anföras flera exempel där decentraliseringen framstår som hell klar.

Under anslaget lill lokala och individuella linjer och enstaka kurser föreslås alt drygt 2,5 milj. kr. bör slällas lill regeringens disposition. I reservationen 7 yrkas all 2 milj. kr. härav skall slällas till universitets-och högskoleämbetets förfogande för fördelning på regionerna. Enligl ulskotlels mening är del rimligt all regeringen disponerar dessa medel. En mindre reserv lill regeringens förfogande när man går över lill ell nyll anslagssyslem måsle anses moliverad.

Så lill sist några ord om reservalionen I, som berör regionslyrelses planeringsuppgifter. Jag vill inom parentes säga alt andra förelrädare för ulskoltsmajoritelen kommer att behandla övriga reservaiioner. Del är närmast elt yrkande i den socialdemokraliska partimotionen 1407 angående samordningsuppgifter mellan högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets resp. jordbruksdepartementets ansvarsområden som i reservationen I följs upp av de socialdemokraliska ledamöierna i ulskollel. Ett bifall lill denna reservalion skulle innebära all regionslyrelserna skulle ha ansvarel också för vissa uppgifier inom högskoleutbildningen på jordbrukets område. Vi anser att en nära samverkan mellan de olika utbildningsområdena är angelägen men att denna kan ske på informell väg, vilkel jordbruksuiskoiiei gell ullryck för i sill yttrande lill Ulbildningsutskollet i ärendet

I ett särskilt yttrande utvecklar man förhållandena vidare och menar au även jordbrukels högskoleulbildning borde sorlera under ulbildningsdepartemenlel. Förvisso kan detla låta bestickande. Dock finns del välgrundad anledning alt erinra om atl utbildningen vid jordbrukels högskolor endasl tar knappa 20 % av de samlade resurserna. Drygl 80 % gäller forskning och försöksverksamhet Försöksverksamheten har dessutom en stark anknytning till utvecklingsarbetet inom jordbruksnäringen och hör alltså så till vida under jordbruksdepartementet. I proposilionen år 1975 om reformeringen av högskolan framhöll dåvarande statsrådet att jordbrukets högskolor även framöver borde ha en egen organisation under jordbruksdepartementet, och i årets proposition nr 67 framhålls och föreslås detsamma. Från centerns sida delar vi denna uppfattning.

Del är nog naturligt all reformen föregås av en viss osäkerhet, eftersom del med nödvändighet måste finnas en mängd frågetecken för hur del skall bli i framtiden. Del går hell enkell inle all svara på alla dessa frågor, efiersom den lokala beslutanderätten och därmed ansvaret självfallet inte rymmer någon likrikining. Och vissl är del enklare med centralt utfärdade besked. Om någon tror alt man på alla nivåer där nu elt ökal ansvar kommer all läggas har full klarhet i hur alla frågor omedelbart skall hanteras, så är della optimistiskt i överkant Säkerl kommer man i institutionsstyrelser, linjenämnder, högskolestyrelser och regionslyrelser au behöva en ordentlig inkörningsperiod. Man får helt enkell vänja sig vid all del är här vi skall besluta, del är här rikllinjer skall dras upp och del är här vi skall ta ansvaret.

Del är ett omfallande förberedelsearbete som ligger bakom den högskolereform som träder i krafl den I juli. Vi får en ny högskola som vänder sig lill nya grupper i samhället som ofla har bristfällig ungdomsutbildning men som har erfarenhet från arbetslivet. Tillgängligheten ökar genom utbyggnaden på nya orter. Möjlighelerna till lokala initiativ när det gäller utbildningens innehåll ökar till gagn för förnyelsearbetet inom högskolan. Detta bör också kunna bidra lill arbelslivels förnyelse med tanke på del samspel som alllid måsle finnas härvidlag. Vi får en högskola med ell högsl skiftande utbildningsutbud och med ell ökal lokalt ansvarstagande. Från centern har vi inte haft svårigheler all medverka lill denna reforms tillkomst, ivärlom. Reformen ligger hell i linje med den grundsyn vi har och som vi redovisal i andra sammanhang, när reformer på såväl grundskolans som gymnasieskolans område har genomförts.

Med delta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till utskottets hemslällan på samtliga punkter.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

sade i samband med det s. k. fria områdei.

Jag konstaterar att i proposilionen och i herr Elmsledts inlägg är förslaget om fritt område betraktat som en komplettering, eller, som herr Elmsledl uttryckte del, en uppmjukning. Av statsrådet Wikströms inledningsanförande framgick del emellertid atl förslaget innebar en viktig principiell förändring. Här har man alltså någol olika syn på hur delta skall belraklas. Är del en viklig principiell förändring eller är del en komplettering eller uppmjukning? Det kanske vore bra att få vela hur man skall se på del, eftersom det lydligen föreligger delade meningar här.

När del sedan gäller motiven för att avgränsa della fria område uppfattade jag herr Elmsledl så all del här rör sig om konventionella, eller kanske man skall kalla det traditionella motiv: det som en gång har varil frill skall fortsätta att vara fritt. Man kan ju - om man nu skall lala om frihet i del här sammanhangel - fundera över om man inte också skall inbegripa andra områden, så att man inte så att säga konserverar friheten på bara ell område - det var della jag tänkte på när jag frågade efler moliven. Jag tycker att förslaget innebär en rätt slentrianmässig frihetsforlsällning, om jag får använda del ultryckel i delta sammanhang.

Resursfördelningssystemet sätts ur spel genom grepp som automatik och fria områden. Då har man bara all följa en automatiskt verkande tillströmning och har inga resursfördelningssystem all sätta mot. Re-sursfördelningssyslem går nämligen inte särskill bra ihop med auiomalik-eller fria oinråde-system.

När del till slul gäller vad herr Elmsledl log upp om jordbruksul-bildningen och dess departementstillhörighet så skulle motivet för atl ha del som det nu är vara all en myckel liten del gäller utbildning och den stora delen gäller forsknings- och utvecklingsarbete. Om man lade den aspeklen på andra seklorer inom högre utbildning och forskning skulle man splittra upp ytterligare. Medicinsk forskning och utbildning, teknisk forskning och utbildning skulle gå till andra deparlemenl. Om man använder del moiivet skulle man få en mycket splittrad bild av forskning och utbildning. Jag tror alltså all det vore bättre all gå den andra vägen och få ett mera enhetligt grepp och all kunna göra, som jag uttryckte mig, mera direkta avvägningar även mellan denna sektor och andra seklorer.

Det talas icke någonstans i proposilionen eller i ulskottsbelänkandet elt ord om aulomalik när del gäller den fria sektorn. Förslaget innebär nämligen alt för all komma i åtnjutande av detta tilläggsanslag, som jag lalade om och som ryms i systemet, krävs det all högskolestyrelsen har gjort alla de omfördelningar som det nya anslagssyslemel ger möjlighet lill, innan man kan begära att få mer pengar. Del belyder inle heller all del automatiskt tickar ul ell anlal lusenlappar, ulan del prövas i varie enskill fall.

När herr Gustafsson talar om all det är ett konserverande av nu gällande område som skall vara frilt, vill jag gärna erinra om alt den nya reformens organisatoriska uppläggning också här kommer lill sin räll, så till vida att det är högskolestyrelserna som beslutar om vilken utbildning som skall vara fri. Där finns möjligheter när erfarenheler har vunnits atl anpassa lill den verklighet som högskolan skall arbeta i.

I frågan om reformen skall tolkas som en komplettering av 1975 års beslut eller en uppmjukning av beslulel hänvisar jag till vad som slår i propositionen och ulskottsbelänkandet, där man hela liden lalar om atl det är en komplettering, helt enkell en uppföljning av grundtankarna i 1975 års beslut, som var att resursramarna bedömdes vara så pass tilltagna att ingen som sökte skulle behöva befara all avvisas från uibildning.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen GUSTAFSSON i Barkarby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag frågade inie rikligl om del som herr Elmsledl svarade på. Jag frågade inle om del var en komplettering eller en uppmjukning, jag frågade om det var komplettering eller uppmjukning kontra en viktig principiell förändring, som statsrådet sade. Det var den dualismen jag ställde fram, och det svarade inle herr Elmsledl på.

När det sedan gäller automatiken sade jag inle att del slår i proposilionen alt della är automatik. Jag sade bara all med system som har automatik inbyggd och syslem som har fria områden inbyggda sätler man resursfördelningssystemei ur spel.

Herr ELMSTEDT (c) korl genmäle:

Herr talman! Jag hänvisar än en gång till vad som slår i propositionen och i ulskollsbetänkandet Där sägs atl del är en komplellering. Detla står alliså alt läsa, och jag tycker all man kanske inle skall lägga in mera i det hela än vad som klart framgår, nämligen att del är en komplellering.

Självfallel kan man hårdra del, om man så vill, och få del till någonting annal. Men atl del skulle vara någon större avvikelse från vad 1975 års beslut innebär kan jag i varie fall inle läsa ut, även om jag skulle läsa del ulan all alls ha varil med om arbelena dessförinnan.

Jag tror all vi kan vara överens om della.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. in.

som vi i dag skall la slällning till är ju i stort sett det gamla U 68-förslaget, om än i någol annorlunda språkdräkt Det konstaterar också utskotlel, när man inledningsvis förklarar: "Del kan konstateras att förslaget till högskolelag i alll väsentligt bygger på vad som anförls av föredraganden i proposilionen 1975:9 och på riksdagens beslut med anledning av denna proposilion." Det har också bekräftats av de inlägg som gjorls från talarstolen här i dag.

Vänsterpartiet kommunisterna var redan vid behandlingen av den nyssnämnda proposilionen starkt kritiska mot förslaget och krävde därför alt U 68 skulle stoppas. Grunderna till delta skall jag ålerkomma till. Jag vill försl kort ta upp vad de övriga parlierna här i riksdagen anförde vid behandlingen av det gamla U 68-förslaget.

Herr Molin i folkpartiet betecknade, med instämmande bl. a. av nuvarande arbetsmarknadsministern herr Ahlmark, förslaget som torftigt. I valrörelsen gjorde folkpartiet och moderaierna ell stort nummer av sin krilik mol högskolereformen men har nu anslulit sig lill den annars av cenlern så konsekvent drivna linjen alt så snart tillfälle ges svika sina vallöften. I dag är- det har vi hört av utbildningsminister Wikström - della lorftiga förslag hell plölsligl lysande.

Vänsierparliel kommunislerna står fasl vid sin krilik av högskoleför-slaget Vi kräver forlfarande atl del skall stoppas. Men vi har hell andra grunder för vår krilik och en hell annan utgångspunkt för våra förslag än de borgerliga parlierna hade vid det lidigare tillfället. Vi är motståndare till den borgerliga ideologi vars bärande idé har varit den s, k, akademiska frihelen. Huvudtanken i den ideologin är ju att den akademiska ulbildningen skall vara hell fri från stalsmaklernas och andra partsintressens direkta inblandning. Forskningen skall ulformas av forskarna själva, ut bildningen skall läggas upp hell av lärare och sluderande. Den här ideologin har nalurliglvis aldrig moisvarais av någon faklisk verklighet Del räcker all gå lill forskningssidan för all se vilka inlressen forskarna sälls all riäna.

Vi är inle molslåndare till planering - tvärtom, vi är det parti som mest konsekvent hävdat exempelvis en planmässig styrning av ekonomin. Men vi släller oss alltid frågan: 1 vems intresse skall en styrning ske? Och v£;ms inlressen gynnar i första hand föreliggande förslag till högskolelag'' För all kunna besvara den frågan måsle man göra en analys av högskolans roll i vårt samhälles ulveckling.

Högskolans roll är av dubbel nalur. Den skall producera arbetskraft till vår ekonomi samtidigt som den har en självständig kritisk roll. De här två sidorna kämpar hela liden mol varandra inom högskolan. Vårt nuvarande ekonomiska syslem släller helt andra krav på högskolan än den gamla konkurrenskapitalismen gjorde.

Byråkralisering och leknokralisering är del som präglar produklions-livet Och storfinansen, som ju behärskar produklionslivel, lycker atl del gamla universilelel är ineffekiivt Men del är också för öppel och för liberall i sin bildningsidé, för inom ramen för nuvarande syslem finns

ell visst utrymme för krilik.

Vad är del då man behöver i slällel inom induslrin och inom slals-och kommunalförvaltning? Jo, specialiserade lönearbetare utan kriiisk skolning och ulan överblick över hur samhällel fungerar. Därför kräver man en ny högskola, därför ställer man kravet på staten om en ny och mer näringslivsanpassad utbildning, därför kräver man en hårdare ideologisk övervakning i likhel med vad som nu sker i Roskilde i Danmark och i Frankrike.

Stålen har i allt slörre utsträckning påtagit sig ansvarel för den kapitalistiska planeringen. Den har påtagit sig ansvarel för alt kapitalismen skall fungera. Del är därför inte förvånande atl samlliga borgerliga partier, när de väl insett della, slulil upp bakom förslaget Vad som möjligen är ägnal atl förvåna är att man någonsin gick emot del.

Vissl finns det positiva inslag i reformen, del skall jag inte förneka, men även dessa måste ses i perspektivet av utbildningssyslemels roll- för den kapilalisliska produklionen. Del vidgade lilllrädel lillhör de posiiiva inslagen. Del har sin rot i en ökning av behovel av utbildning också för den äldre arbetskraften. Men denna utvidgade rekrylering har kopplats samman med krav på större kontroll. Vore det så, all man menade allvar med de vackra mål man ställt upp i proposilionen och utskoltsskrivningen om ökade möjligheter för lönearbetarna all söka in på högskola, skulle man ha kopplat ihop della med en kraftig saisning på del sludiesociala stödet Man skulle helt enkell ivingas införa studielön. De nuvarande ekonomiska förutsättningarna gör del ju i praktiken omöjligt för industriarbetare alt i någon slörre ulslräckning söka sig in på högre utbildning. 1 samma riktning verkar de traditionsbundna kraven på förkunskaper liksom de klarl diskriminerande s. k. frivilliga högskoleprov, som man nu testar och som ensidigt gynnar de som har slu-dievana.

Herr lalman! Del är främsi på fyra punkler vi har kriliseral förslaget

1. Del innebär en centralisering och byråkratisering av beslutsorganisationen. Själva förvaltningen av högskolan kommer atl skötas av förelrädare för statsmakterna, byråkratin och det enskilda näringslivet Även de fackliga organisationerna, som f ö. buntas ihop med arbetsköparna för att representera allmänintressena, skall, sägs del, få ell ökal infiytande. Vi är självfallet,/o/- atl de fackliga organisalionerna ges slörre möjligheier all påverka uibildning och forskning, men vi är inle överens om den modell U 68 eller H 75 ställi upp. Vi har föreslagil andra vägar. Del nuvarande förslagei kommer alt medföra en rakl motsall effekt mol vad man säger sig avse.

Nu fick vi ifrån lalarsiolen höra ulbildningsminislern hävda au den här beslulsorganisalionen ivärlom är en decentraliserad besluisorgani-sation och all det är fråga om ett tillmötesgående av de studerandes krav. Del förhåller sig emellertid så, utbildningsminister Wikström, au samlliga sluderandeorganisalioner har en rakl molsall uppfallning i della fall.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fasia siudiegångar ersätter de studerandes fria val av kurser. De här studiegångarna avses få en klar yrkes- och arbetsmarknadsinriktning, anpassad lill storfinansens inlressen. Filosofin bakom yrkesinriktningen är hell enkelt den att man fogar in människor i små fack. De studerande kommer nästan aldrig att läsa ell hell, sammanhängande ämne, ulan allt blir styckevis och delt. På det sättet går helhetsperspektivet förioral, och de samhällsorienterande bitarna försvinner.

En nära nog lolal dimensionering införs - och del är kanske delta som orsakal mesl deball. Del har sagls all högskolan är ospärrad. Nu säger ulbildningsminister Wikström alt den är fri. Del varju det vallöftet moderaierna och folkpartiet gav. Om man med "ospärrad" avser alt tre av omkring 90 linjer förblir i prakliken ospärrade har man räll, men då har man också ivingals misshandla del svenska språkel på det grövsta för all vilseleda opinionen.

■ Den debatt som i dag förls mellan herr Elmsledl och herr Guslafsson i Barkarby visar klarl, all del inle föreligger någon viklig principiell förändring, som ulbildningsminislern försökle hävda. Tväriom - del är i slort sett fråga om del gamla U 68-förslaget också i vad gäller en spärrad högskola.

Vi är för en dimensionering men då anpassad efter folkflertalets behov. En dimensionering måste kopplas samman med kravet att alla skall få jobb inom uibildningsyrket, och staten måsle ta på sig det ansvaret. Det är emellertid omöjligl i den anarkistiska ekonomi vi f n. har.

4. Man föreslår sammanslagningar av skolor till slörre enheter, och
del kan naturligtvis vara bra. Men förutsättningen för att det skall vara
bra är att sammanslagningarna grundar sig på någon form av pedagogiska
principer, inte på ell ensidigt rationaliseringstänkande. De sammanslag
ningar man föreslår i H-75 är av den senare kategorin. Inga pedagogiska
hänsyn har lagits. Ingen hänsyn har tagits lill dem som arbetar inom
de berörda enheterna: de studerande, lärarna och övrig personal.

Vpk kräver i slället en demokratisering av högskolan. Vi kräver en högskola där del är möjligl all ulveckla en kamp för forskning och utbildning i arbetarklassens riänst Vi har i vår huvudmolion 1410 lagt fram förslag om på vilka principer en sådan högskola skall vila. Och grunden för en verklig förändring av högskolan får vi försl genom en förändring av den sociala snedrekryleringen lill den högre ulbildningen. Forlfarande är den sociala snedrekryleringen mycket allvarlig. Jag vill här peka pä ire fakiorer som skulle medverka lill alt bryta denna ulveckling.

En viklig orsak är nalurliglvis vårl nuvarande grundläggande skolsystem, grundskolan och gymnasieskolan. Vi har i annat sammanhang lagt fram förslag om en demokratisering av skolsystemet i den delen.

En annan viklig orsak är nuvarande aniagnings- och urvalsprinciper lill högskolan. Del förslag vi i dag har all la slällning lill förändrar endast marginellt del förhållandet alt betygen avgör, medan arbetslivserfarenhet tillmäts alllför liten betydelse. Flera utredningar har visat alt del är i

de ulbildningar som är spärrade, dvs. där betygen spelar den avgörande rollen, som snedrekryteringen är allvarligast. Vpk kräver att betygen skall avskaffas helt inom grund- och gymnasieskolan. Vi kräver all betygen som urvalsinslrumenl i stället ersätts med ell system byggt på arbetslivserfarenhet och köprincip. Och som arbetslivserfarenhet skall då också räknas egna vårdlagarerfarenheter vid intagningen lill vissa ulbildningar.

Sludielämplighelsprov förkastar vi som urvalsinslrumenl. Det har hittills aldrig konstruerats ell sådant prov som inte mäter i slorl sett samma sak som betygen, och de missgynnar i högsia grad många ur arbetarklassen.

Också inom högskolan anser vi alt alla betyg på sikl bör avskaffas, och redan nu bör man fatta beslut om atl ta bort de graderade betygen. Vi betraktar såväl ulskotlels majoriieisskrivning som den socialdemokraliska reservalionen i denna del som olillfredssiällande. Enligl bägge uppfallningarna skall de graderade beiygen finnas kvar inom en mängd ulbildningar. Vi kräver all de skall avskaffas och all riksdagen skall falla beslui om del i dag.

En av de vikligaste orsakerna till snedrekryteringen är slutligen den ekonomiska silualionen. Sludielånesysiemel innebär de faclo atl del bara är de ungdomar som är säkra på all få jobb efler ulbildningen och de som vuxit upp i en studievan miljö som vågar ta på sig den skuld syslemet innebär. Vi lägger i dag fram förslag om en studielön.

Självfallet skulle en ändrad social rekrytering, där en majoritet av de sluderande har arbetslivserfarenhet, också fä mycket positiva effekter på utbildningens innehåll. Tyvärr är ju H 75 en organisatorisk reform även om den kommer atl få allvarliga konsekvenser också för innehållet. Vi kräver alt utbildningens innehåll anpassas efter de studerande. De skall tillförsäkras en fullvärdig utbildning som ger dem yrkesförberedande fackkunskaper, grundade på förtrogenhet med relevanta vetenskapliga områden. Men vi kräver också att utbildningen skall ge kritisk träning och insikter om det samhälle vi lever i.

Men demokratisering av högskolan förutsätter också en annan beslutsorganisation än den som har föreslagils här. Som regionstyrelserna nu föreslås se ul kommer de bara all bli byråkraliska mellanled. Regionslyrelserna bör i slällel vara politiskt sammansatta organ. Det är poliliska beslut som skall fattas om riktlinjer och målsättningar, och därför bör man också kunna utkräva ett politiskt ansvar. Del är inle en angelägenhet för storfinans, byråkrater eller för den delen lärare och sluderande atl fatta .sådana beslut, ulan de kräver offenllighei - de är av allmäni iniresse. Men när sedan regionslyrelserna har dragit upp dessa rikllinjer, gjorl dessa priorileringar och sall upp målsällningar, då är del de som är verksamma på universilel som skall ulforma undervisningen. Vi kräver alliså all högskolestyrelserna, linjenämnderna och inslilulionsslyrelserna skall väljas av lärare, sluderande och övrig personal enligl principen en människa en röst Självfallel skall dock alla ha en viss minimirepresentalion.

Med della vill jag, innan jag går över lill all behandla övriga frågor

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

i vår molion, yrka bifall lill punkierna 1 och 2 i moiionen 1976/77:1410, som korl kan sammanfallas i orden: Sloppa U 68.

Herr lalman! U 68 har ulrells i många år, men ännu längre har man debatterat frågan om kårobligaloriet År 1976 kom så äntligen efter mycket begrundande betänkandet i frågan kårobligalorium eller inle kårobligatorium. Det var med spänning man log del av vad som stod i belänkandel. Och vad hade ulredningen efler alla dessa år av tankemödor kommii fram lill? Jo, all obligatoriet i princip skulle avskaffas men samtidigt finnas kvar. Del var vad ulredningen kom fram lill. Au man lyckades med den logiska kullerbyllan hänger samman med all samiidigl som man vel au kårerna i dag har en mängd sociala ålaganden som man inle kan la bort hur som helst fick elt avskaffande inle kosia någonling. Del var direkliven.

Självfallet måste ell avskaffande av kårobligaloriel kosia pengar. Slaien, kommunerna och landslingen måsle la över de sociala åtaganden som kårerna tidigare ståli för. De sluderande skall inle ha sämre ställning än övriga grupper i vårl samhälle. Nu begravs denna fråga åier i en utredning. Det behövs inga yllerligare ulredningar. Vi anser atl riksdagen redan i dag kan förklara all de sluderandes inflytande på högskolans organisalion och ulbildningens innehåll skall grundas på ell frivilligl engagemang och en självsländig organisering.

Jag yrkar alliså bifall lill vårl yrkande om avskaffande av kårobligaloriet

Herr lalman! Proposilionen 1976/77:59 innehåller förulom förslagen lill högskolelag även förslag belräffande olika utbildningslinjer som del är nödvändigl all la upp. Den kanske mesl väsenlliga frågan, som korl berördes av ulbildningsminislern, är förskollärar- och frilidspedagogut-bildningen.

Under en följd av år har vänsierparliel kommunislerna drivil frågan om en kraftig saisning på barnslugeulbyggnaden och, som en nalurlig följd härav, kravet på en kraftig uiökning av förskollärar- och peda-gogulbildningen. Ulvecklingen har ju hell bekräftal rikiighelen av de krav som vi slälll. När så riksdagen, efler all ha ivingals lill del av en omfallande opinion, fållar ell beslui om 100 000 nya daghemsplalser fram lill 1980 och 50 000 nya fritidshemsplalser - en hell olillräcklig utbyggnad enligt vår uppfallning - så saboterar man samtidigt beslutet genom all inle bygga ul förskollärarulbildningen. Redan i oklober i Qol påpekade jag det absurda i all man fattar eil beslui som inle kan genomföras på grund av brislen på utbildad personal.

Redan i oklober påpekade vi det absurda i atl fatta ett beslut som man vel inle kan genomföras på grund av brislen på utbildad personal. Kommunerna har ju för länge sedan slagit larm, och silualionen är i dag sådan alt man på många platser inle kan öppna daghemmen på grund av all personal saknas. Samiidigl köar flera lusen barn och flera lusen kvinnor förvägras rätten till arbete på grund av bristen på barnstugeplatser och bristen på personal. Och detta är elt tillstånd som kommer att bestå!

Utskottet förklarar nämligen att trots att man redan nu vet atl den beslutade utbyggnaden är otillräcklig-år 1980 kommer bara 20 % av barnen att ha daghemsplatser, i bäsla fall - kommer vårl förslag om en ytteriigare uibyggnad att innebära atl man måste skära ner myckel drastiskt på ulbildningen. Varför då? Skall utbyggnaden upphöra 1980? Skall år 1981 fortfarande fyra femtedelar av alla barn nekas rätten till bra barnstu-geplalser? Eller räknar ulskollel med alt kvinnorna kommer all slula all föda barn här i landel?

Vi har lagl fram en plan för utbyggnaden av barnomsorgen - en plan som också innefattar ökade utbildningsinsatser, Ulskotlels avslagsyrkande i det avseendet kan inte lolkas på annal sätt än att man inle avser alt bygga ul barnstugeverksamheten i den omfattning ,som krävs. Ytterligare elt skäl för en ulökad personalulbildning är de krav på bindande normer om personaltälhel som tidigare inte bara förls fram av vpk ulan också tas upp i regeringsdeklarationen. Som påpekats så många gånger förr uppfyller kommunerna i dag inte ens socialstyrelsens rekommendationer. Hur har man då från övriga partiers sida länkl sig en förbättring, när man om ett par år inte ens kommer att kunna täcka behovet för nyöppnade barnstugor?

Herr lalman! Avslaget på vår molion är ytterligare ett svek mot barnen och elt svek mot kvinnans rätt rill arbete, Alla de vackra ord som såväl regeringspartierna som socialdemokraterna strör omkring sig i denna fråga är inte annat än försök all vilseleda opinionen, Socialminisler Gustavsson medgav i debatten om familjepolitiken nyligen att personalfrågan faktiskt är den besvärliga frågan - underförstått på grund av dålig planering. Jag vill därför nu ställa en konkret fråga lill ulbildningsminislern: Är detta avslag på vår motion att tolka så, att barnslugeulbyggnaden skall skäras ned 1980, när inte ens hälften av alla barn till förvärvsarbetande föräldrar kommer att få plals, än mindre alla andra barn?

Jag vill samtidigt yrka bifall till vår molion 1410, punkierna 3 och 4, som innebär en kraftig uiökning av dessa ulbildningar.

Herr lalman! Vänsierparliel kommunislerna har en mängd konkrela förslag i övrigl till proposilionen, men tiden medger inte alt jag går närmare in på dem, Karin Nordlander kommer senare i dag alt la upp vårdyrkesutbildningen och den sociala servicelinjen, och Inga Lanlz tar upp frågan om lokaliseringen av förskollärarulbildningen till Fitria, Jag länker därför bara myckel kortfattat beröra några av de viktigaste kraven,

I vår huvudmolion 1410 tar vi upp frågan om en professur i socialt arbete vid socialhögskolan i Stockholm, Det är ett krav som under årtionden har ställts av dem som jobbar vid skolan - såväl sluderande som lärare och övrig personal. Det är ett krav som förts fram av fackliga och andra organisalioner, av kommunen och landstinget. Vi anser en professur vid Stockholmshögskolan mycket välmotiverad och av väsentligt intresse. Det gäller bl, a, all vidareutveckla meloderna i sociall arbele - en fråga som vi har haft anledning att debattera många gånger i den här kammaren. Och vid högskolan bedrivs redan nu en mycket om-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

fallande forskning i samarbete med universilelel, socialslyrelsen, kommunen och landstinget

Vi har i samma motion tagil upp leckningslärarulbildningen och den ulflytlning som föreslås från leckningslärarinsiiiutel i Slockholm. Vi tror atl den skulle fä allvarliga konsekvenser, och jag vill belräffande motiveringarna hänvisa till vår molion. Ulskotlels avslagsyrkande är inie övertygande, och jag yrkar bifall också i denna del lill motionen.

En annan allvarlig fråga som inle lillräckligl beaktats av utskottet är vårl krav på all skolorna skall se lill, all praktikplalser flnns vid de ulbildningar där praklik ingår. Skälen härtill är helt enkell all då försl kan man få en inlegration mellan teori och praktik. Det är därför irrelevant atl hänvisa lill sysselsällningsulredningen. Prakliken skall inte särskiljas ur utbildningen, utan den frågan hör självfallel samman med en reformering av högskoleuibildningen.

Sammanfallningsvis, herr talman, vill jag hävda all U 68, eller H 75, innebär ell svek mol arbetarrörelsen och dess kullurtradilioner. Man underordnar utbildningen under den borgerliga ideologin ännu hårdare än hillills. Vi kräver från vårt håll i slället en utbildning och forskning i arbetarklassens riänst

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall lill våra molioner 1410 på samtliga punkter utom p. 5, 988 p. 2, 1306 och 780.

Hen NORDSTRANDH (m):

Herr talman! För två år sedan - 1975 - behandlades här i kammaren den första proposilionen om den framlida högskoleutbildningen, vilkel herr Gustafsson i Barkarby lidigare givit elt litet referat av. Vad jag sade då var det ingel fel på.

I reservationer fogade lill utbildningsuiskoiiets betänkande nr 17 vid det lillfällel anmälde moderala samlingsparliels dåvarande förelrädare i ulbildningsutskollet sin från ulskollsmajorilelens avvikande syn på och bedömning av högskoleutbildningens framlida dimensionering, lokalisering och organisalion.

Uppmärksamhel fästes på att den institutionella organisationen, icke studiernas innehåll och kvalitet, tilldragit sig huvudintresset och att forskningens problem i stort lämnals ål sidan. En allmän antagningsbegränsning, s. k. totalspärr, avvisades. 1 slällel för regionstyrelser föreslogs regionala samrådsnämnder i syfte att undvika ytterligare en förvaltningsnivå mellan de lokala utbildningsenheterna och beslutande instanser i riksdag, regering och centrala ämbetsverk. 1 fråga om lokalisering av ny högskoleulbildning lill nya orter underslröks betydelsen av all ingen nyetablering aktualiserades som kunde äventyra resurser och verksamhet som redan fanns eller åstadkomma splittring av utbildningsutbudet Au ha endasl en högskolestyrelse och förvaltning på varie högskoleort ulan hänsyn lill antalet, storleken och arten av ingående högskoleenheter betecknades som mindre ändamålsenligt och som en ny form av centralisering. En ulredning för en reform av hela systemet för urval till hög-

skolan föreslogs. Slutligen förordades en skärpning av behörighels- och kunskapskraven för utbildningslinje. För en del har vi i dag fåll ett visst gehör, för annat inget gehör alls. Det är bara att konstatera det.

Dagens proposilion, som följer upp 1975 års proposilion och som utskottels borgerliga majorilel, om också med vissa jusleringar och korrigeringar, goidtar i dess helhet, skulle enligl vårl bedömande ha vunnil på all, efler yllerligare bearbeiningar och överläggningar med de av reformen närmasl berörda, ha skjulils fram ell år, vilket krävts från många håll. Ulbildningsminislern varju inne på del, och han vägde skälen för och emol. Min uppfallning är all skälen för ett uppskov på elt är var starkare. Några vådor för den högre ulbildningen skulle, menar jag, inle ha uppstått vid en förskjutning framåt i tiden, endast fördelar skulle enligl min bedömning ha vunnits.

Även om vi moderaler på åiskilliga punkler - för del är väl inte någon hemlighet - är kritiska lill den föreslagna dimensioneringen, lokaliseringen och organisationen av vårt lands högskoleulbildning, så godtar också vi i dag propositionen i dess helhet, del vill jag understryka med klara ord. Dels innehåller den flera nya, posiiiva inslag, dels har under regeringsförhandlingarna i höslas överenskommelse träffats om huvuddragen i högskolereformen. Därtill kommer alt det planerings- och förberedelsearbete som bedrivits i såväl den centrala organisationskommittén som de sex regionala organisationskommittéerna, också genom tillsättande av interimistiska organ, förls så långt atl det torde vara praktiskt omöjligt all vidla nämnvärda ändringar med lanke på reformens ikraftträdande redan den 1 juli 1977.

Till de nya posiiiva inslagen hör främsi all del skall finnas ell ui-bildningsområde, del s. k. fria utbildningsområdet inom vilkel frill lilliräde skall upprällhållas. Mycket positivt är också att det klart uttalas atl del fortsatta arbelel med atl reformera högskolan bör få sin tyngdpunkt förlagd till ulvecklingen av utbildningens innehåll - elt område som förvisso har försummats en del tidigare. Vidare är all märka alt UHÄ skall företa en förutsättningslös utvärdering av högskolereformen, innebärande en systematisk verksamhetsvärdering och omfattande såväl högskolans organisation som ulbildningens innehåll och arbetsformer, liksom att ulbildningsdepartemenlel redan lill höslen skall böria göra en översyn av ansvarsfördelningen mellan cenlrala, regionala och lokala organ inom högskolan.

Vår skepsis inför regionslyrelserna kvarstår, och en angelägen uppgifl för den kommande utvärderingen och översynen, som i vad gäller åtminstone UHÄ måsle bli gjord av tillgänglig expertis också ulanför äm-beisverkei, är all pröva om icke regionslyrelserna med den uiformning och kompelens de nu får snarare ökar än minskar den adminislraliva byråkraiiseringen. Ändamålsenligheten i sammanförandet av många högskoleenheler under en högskoleslyrelse och. förvallning bör också granskas - och kommer väl även all granskas. Hållbarhelen i del komplicerade antagnings- och urvalssystemel kan med fog ifrågasättas. Uppenbart är

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

likaledes alt det nya anslagssystemets funktionsduglighet omgående bör analyseras. Vi vet ju inle rikligl hur del verkligen kommer alt ulfalla.

Så lill slul några ord till herr Gustafsson i Barkarby, som ju har pläderat för några av socialdemokraternas reservationer.

Herr Guslafsson menar att den i proposilionen föreslagna och av ulskoltsmajoritelen förordade ordningen med ett fritt utbildningsområde slår i slrid med, som det heter i reservalionen 5, en av grundtankarna i 1975 års beslut om högskolereformen. Jag lycker för min del att det är ett ganska akademiskt resonemang atl försöka definiera om del rör sig om en komplellering eller en ändring. Det vikliga är all det har gjorts en betydande vinst inte minsl för de enskilda studerandes möjlighet att få tillgång lill de ämnen som de vill studera på ell friare säll än vad som hade varit möjligt om detta utbildningsområde inte tillskapades, Siuderandeopinionen är ju här kompakt.

Reservalionen 6 vill, som jag uppfattar del, föriägga en del förskollärarutbildning lill Fiuja i Botkyrka kommun. Ingenling hindrar - det framgår ju tydligt av utskottets betänkande - alt Botkyrka kommun får vara med i konkurrensen om all få sådan utbildning. Det finns emellertid fler orter i landet än Fiuja i Botkyrka kommun som med stor rätt kan göra anspråk på att få sådan utbildning. Här krävs alltså ganska noggranna överväganden. Jag erinrar om de orter som har förlorat sin lärarutbildning eller fått den myckel kraftigt reducerad. Avgörandet läggs här i sista hand i regeringens händer.

Slulligen menar herr Gustafsson i Barkarby, om jag inle missminner mig, alt högskoleförvaltningarna bör tillföras ytteriigare resurser. Det finns en reservation, nr 10, som har yxat till en utökad medelsanvisning på 3 milj. kr. Det finns säkerl användning för de pengarna och mer därtill, men någonslans måste ju från ekonomisk synpunkt gränsen dras. Skulle det visa sig - det har ju varil en hel del gny i den här frågan - sedan erfarenhet vunnits att silualionen blir för svår i någon förvaltning, får man väl rätta till saken i nästa budgetproposition.

Herr talman! Med vad jag nu sagt ber jag att få yrka bifall lill utskottets hemställan på alla punkter.

Hen GUSTAFSSON i Barkarby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Nordsirandh sade att resonemanget om del s. k. fria området var ett akademiskt resonemang. Jag är inte överens med herr Nordsirandh om det, men om han lycker att det är ett akademiskt resonemang behöver han ju inte ge sig in i del.

Men del finns ett annal resonemang som jag skulle vilja ta upp med herr Nordsirandh. Här säger herr Nordsirandh som lalesman för moderaterna när han går upp i talarstolen att han godtar proposilionen i dess helhet. Men i pressen går herr Nordsirandh ul och säger att han givetvis är negaliv till den nya högskolereformen. Sedan kommer långa haranger om hur negativ han är. Vilken är egenlligen herr Nordstrandhs ståndpunkt? Är det den han anger här i kammaren, och den han lagil

i Ulskollel eller den som han går ul lill pressen med? Jag lycker all del är ganska allvariigt när en företrädare för ett parti, som dessulom är en del av en regeringskoalilion, går ul och lalar med en lunga i pressen och med en annan lunga här i kammaren och i ulskollel.

Vilken är egenlligen herr Nordslrandhs posilion när del gäller den här reformen?

Herr NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! Jag godtar, herr Guslafsson i Barkarby, reformen sådan vi nu skall beslula om den. Jag ansluter mig också lill ulskollsmajorilelens mening all det bör göras en översyn och en utvärdering på åtskilliga av de punkter där del kan finnas anledning all göra en reform i reformen.

Som förslaget nu ligger godtar jag det, men jag är givetvis skeptisk lill vissa ting, som jag sade lidigare, och del förbehåller jag mig rätten alt vara forlfarande. Jag och moderala samlingspariiel godlar reformen och kommer också lojali all se lill all den verkligen sälls i verkel.

■Hen GUSTAFSSON i Barkarby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Del där om översyn och ulvärdering är ingel nyll som kommit i den här propositionen beträffande just denna reform. Redan för ålminsione två år sedan var man inne på all sälla in översyn och utvärdering, så detta kan ju inte vara motivet för att krypa bakom förslaget.

Herr Nordsirandh har naturiigtvis sin formella och reella rätt att göra della, men del finns något slags moral också på den här punkten. Är det velligi all gå ul i pressen och säga alt man är emot hela reformen och sedan slå i kammaren och säga alt man godtar proposilionen i dess helhei? Del måsle finnas några rimliga gränser för iveialan. Del är denna tvetalan jag brännmärker.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr talman! De av mina uttalanden som pressen formulerat om är jag icke ansvarig för. Jag har inte menal aii vara emol reformen på del saltet att jag skulle plädera för att avslå den. Jag är - jag vill verkligen undersiryka del än en gång - nöjd med den i så mållo all den är del bäsla som vi i del nuvarande poliliska lägel har kunnal få,

Belräffande det där med ulvärdering, herr Guslafsson i Barkarby: Jag har liksom herr Guslafsson varil med de här nio åren från del all U 68 tillsattes, och då var del sannerligen inte något tal om atl vi skulle försöka någonting som sedan skulle utvärderas osv. Inte heller är något sådant klart uttalat i 1975 års beslut Här är del alltså en klar förbättring i den proposilion som vi i dag lar slällning till. Och jag fäster för min del myckel sior vikt vid dessa utvärderingar som nu skall göras både av UHÄ och av utbildningsdepartementet Inle minsl deparlemenleis ulvärdering hoppas jag mycket pä, men det kan givetvis inle herr Guslafsson göra.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen SUNDGREN (s):

Herr talman! 1973 års obligatoriekommilté fick lill uppgifl atl allsidigt . pröva om del kunde föreligga särskilda skäl för en obligalorisk ansluining lill fackliga sammanslutningar av universilels- och högskolestuderande för att dessa skulle kunna klara av den studerandefackliga och sludiesociala verksamhelen, Kommillén kom fram lill alt del obligatoriska medlemskapet borde avskaffas fr, o, m, den 1 juli 1977, främst därför att ett obligatoriskt medlemskap från föreningsrättsliga synpunkler var förkastligt men också därför all högskolans roll i samhället nu förändras pä ett säll som gör all del obligatoriska medlemskapet upplevs som alltmer otidsenligt och atl en reformering av högskoleutbildningen gör del omöjligl atl bibehålla det obligatoriska medlemskapet utan all del samtidigt utvidgas till att omfalla fiera grupper av sluderande,

Ulbildningsminislern anser också all del obligaloriska medlemskapel bör avskaffas men är av prakliska skäl inle beredd all göra della redan den 1 juli 1977. Han vill avvakia de förhandlingar som krävs mellan berörda parler om de fortsatta formerna för samhällels slöd lill den slu-derandefackliga och sludiesociala verksamhelen. Här är del också svåra förmögenhetsrätisliga frågor som måsle lösas. Slalsrådel föreslår därför en särskild lag om obligaloriska studerandesammanslulningar. Avsikten är atl denna lag, som han säger, skall gälla en relativt begränsad lid.

Inte minsl med anledning av all den nya högskolan träder i kraft i höst innebär denna provisoriska ordning slora olägenheier och myckel krångel. T. ex. måsle för varie nylillkommande linje eller kurs vid slallig högskoleenhel avgöras vid vilken läroanslalt och i vissa fall vid vilken fakullel ulbildningen i fråga skulle ha anordnals före högskolereformens genomförande - della för all kunna faslslälla om berörda studerande då skulle ha omfattats av ell obligaioriskl medlemskap och i så fall i vilken eller vilka sammanslulningar. Man ivingas alltså att försöka relatera den nya högskolans utbildning till äldre förhållanden och bygger därigenom in en konserverande lendens i den nya högskoleorganisalio-nen.

Den av regeringen föreslagna eleklorsförsamlingen för ulseende av slu-deranderepresenlanler i högskolans olika organ är också en nödlösning. Genom kombinationen av direkta och indirekta val och genom de särskilda beräkningsgrunderna för fördelning av mandat mellan olika valkretsar uppnås en otillbörlig favorisering av redan existerande obligatoriska sammanslulningar. Delta kan komma atl försvåra förhandlingarna om obligaloriels avskaffande.

Vi socialdemokraier anser del därför vara myckel angelägel atl riksdagen nu i samband med all vi beslular om den nya högskolan klart ullalar all obligatoriet skall avskaffas och atl riksdagen uppmanar regeringen atl driva de nödvändiga förhandlingarna så, all förslag om obligatoriets avskaffande kan föreläggas 1977/78 års riksmöle.

Sluderande vid utbildningar som i dag inle omfattas av obligatoriet kommer även i fortsällningen atl slå ulanför. Del sker alltså ingen ut-

vidgning lill nya studerandegrupper. Del är bra.

Men del finns även andra grupper som bör befrias från obligatoriskt medlemskap. Del gäller exem.pelvis sådana sluderande som till följd av medlemskap i annan facklig organisation, stadigvarande vistelse på annan ort än högskoleorten eller annan likartad omsländighel inle kan eller önskar lillgodogöra sig sluderandesammansluiningarnas service. Riksdagen bör på denna punkl ge regeringen lill känna all högskoleslyrelserna posilivi bör bedöma sådana ansökningar om befrielse från obligaioriskl medlemskap.

Jag yrkar med della bifall lill reservalionen 3.

Kriiiken mol en graderad belygssältning inom vissa utbildningar som i dag är högskoleulbildning eller som efler den I juli 1977 blir högskoleulbildning har varil myckel omfallande. Del gäller särskill sådana ulbildningar där belygskonkurrens ulgör ell hinder för uppfyllande av ulbildningarnas mål, ulbildningar som är upplagda som samverkanspro-jekl eller i vilkas yrkesförberedelse ingår en iräning i lagarbele. Vi socialdemokraier har i en motion under den allmänna molionsliden yrkal alt riksdagen i samband med slarien av den nya högskolan klarl skulle ullala all graderade belyg skall avskaffas i förskollärar- och frilidspe-dagogulbildningarna, frilidsledarulbildningarna, de vårdyrkesulbildning-ar som i dag har en iregradig belygsskala saml biblioiekarie- och journalist utbildningarna.

Det finns ingen anledning atl för dessa utbildningar sväva på målel, särskilt som det för vissa av dem - journalistutbildningen och biblio-teksulbildningen - utvecklats en praxis med en icke-graderad betygsskala. Det finns inle heller någon anledning atl, som de borgerliga här gör, krypa bakom UHÄ och SÖ, ulan riksdagen kan när det gäller dessa utbildningar redan nu klart ultala sig för att de graderade betygen skall avskaffas. Jag yrkar därmed bifall lill reservationen 4.

Den lekniska utvecklingen har inneburit att arbetslivet har förändrats snabbi under de senaste årtiondena, och denna förändringslakl kommer inle i någon slörre grad all dämpas inom den närmaste framtiden. Inle minsl har förändringar av produktionstekniken varil av belydelse för arbelsmiljöns uiformning. Mekanisering och auiomalisering sker inom allt fler områden. Om inle motålgärd'er sätts in kan del medföra ökade bullerproblem, ökade risker för kroppslig förslitning, enformiga arbeten och minskal inflylande över arbelel för den enskilda arbetslagaren, med ökade risker för stress och kroppslig förslitning. Ulformningen av maskinsystem och produktionsprocesser måsle därför ske med hänsynstagande lill människans psykiska och fysiska förulsällningar på ett helt annal sätt än vad som nu är fallet

Därför krävs ökade kunskaper på det arbetsveienskapliga området Genom bl. a. ökad saisning på arbetsvelenskaplig forskning och uibildning kan en bällre anpassning lill människan åsladkommas i den framlida ulformningen av maskiner, ulruslning och arbetsprocesser, så all för-slitnings-och uistötningseffekterna i arbetslivet undanröjs.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Del är därför myckel angelägel atl en uibyggnad av den arbelsve-tenskapliga forskningen och ulbildningen inom det lekniska området kommer lill slånd. Det är krav som också har framställts av arbetsmarknadens organisationer. Därför vill vi socialdemokrater atl regeringen utarbetar en plan för detta ändamål. Ett underlag finns redan i de planer som UHÄ presenterat, och det finns därför ingen orsak för regeringen att inte omgående arbela fram en plan för förstärkning av resurserna på det arbetsvetenskapliga området

Jag yrkar bifall lill reservationen 8.

En av de viktigaste uppgifterna för oss är en utveckling av näringslivet i vårl land. Särskill vikligi är all slora anslrängningar görs för all ulveckla näringslivei och skapa sysselsällningslillfällen i Norrland. Därför är en saisning på sådan uibildning och forskning viklig som syftar lill all undersöka de faktorer som leder lill alt företag startas och ulvecklas samt forskning om nya produkter och metoder. Organisaiionskommitlén för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland har ularbelal ell förslag som innebär att vid tekniska högskolan i Luleå en obesatt biträdande professur i produktionsteknik ändras om till en professur i industriell ulveckling det kommande budgelårel 1977/78, alt en riänsl som professor i entreprenörsteknik inrättas fr. o. m. den 1 juli 1978 samt all en riänst som professor i innovalionsteknik inrältas från den 1 januari 1979.

Socialdemokraterna i ulskollel anser del vara vikligi all dessa förslag från organisalionskommillén för högre leknisk uibildning och forskning i övre Norrland genomförs för all därmed främja näringslivei i denna region. Vi föreslår därför all riksdagen släller sig bakom förslagen från organisalionskommillén såsom de presenterats i bl. a. moiionen 1976/77:143 av socialdemokraterna på Norrbotlensbänken, och jag yrkar därmed bifall lill reservalionen 9.

Regeringens proposition om den nya högskolan är minsl sagl snårig. Men del har ju, kanske framför alll för folkpartiet och moderaierna, gälll alt dölja reträtten och släta över den våldsamma krilik som de tidigare riklal mol den här reformen, inte minsl i riksdagsdebatten för två år sedan - en reform som man i dag i slora drag accepterar. Som både statsrådet Wikström och Lars Guslafsson framhållit har utskotlel under behandlingen gjorl en del justeringar som yllerligare har förbällrai den här reformen. Del är därför ganska många lillkännagivanden som riksdagen i dag har all beslula om.

På en mindre punkl har jag själv varit iveksam: om vi inte hade kunnat spara in ett lillkännagivande och följa regeringens förslag. Det gäller frågan om benämningen av tvä riänsler som biträdande professor i anatomi vid universilelel i Lund resp. Göteborg. Denna tveksamhet har jag ulvecklal i ell särskill yttrande. Den ändring av benämningarna som ulskollel ultalar sig för kan, genom all man yllerligare preciserar riänslerna. uleslula kvalficerade forskare från all kunna söka dessa riänsler. Jag förulsäuer dock all de forskare som är kvalificerade inom de båda

områdena biomekanik och neuroanalomi, även om de förvärvar sin kompelens på annal säll än genom riänslgöring vid analomiska avdelningar, lillåls alt konkurrera vid tillsättningen av dessa riänster, trols atl beteckningarna ändras lill "analomi - särskill biomekanik" resp. "analomi - särskilt neuroanatomi". Förutsättningarna är naturligtvis all man har kunskaper inom akluella områden av humananalomin. Om så blir fallel upplever jag inie någon skillnad mellan regeringens och ulskotlels förslag, ulan då reduceras det hela lill vad man skulle kunna kalla en akademisk fråga.

Herr lalman! Jag vill med della än en gång yrka bifall till reservationerna 3, 4, 8 och 9.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen ULLENHAG (fp):

Herr lalman! Professor Sten Lindroth har med anledning av Uppsala universitets 500-årsjubileum i en mycket läsvärd bok skildrat universitetels historia. Lysande vetenskapsmän och deras verk passerar revy. Men man får också en inblick i universitetets vardagsliv genom århundraden. Man får vela all uppemol hälften av sludenlerna i börian av 1700-lalel var präslsöner men också all bondesönernas andel då höll sig pä den internationellt sell höga nivån av 20 %.

Skillnaden i levnadsvillkor mellan falliga och rika siudenter var oerhört slor. Där fanns grevesöner med informator och beriänt, men också fai-ligstudenier som ibland tvingades besöka föreläsningarna i nattrock och tofflor.

Kring 1840, då fö. det sista stora slagsmålet mellan studenter och gesäller ägde rum, var de snobbiga sludenlerna iförda blå frackar, halmgula västar och vita handskar.

Den sociala rekryteringen har undergått slora förändringar sedan den tiden. Under 1900-talel ökade totalantalet studenter mycket kraftigt 1927 hade vi vid samlliga universitet och högskolor 7 000 studenter, 1947 9 000, 1967 100 000 och efter ytteriigare ell par år 140 000. Universilelen klarade den siudeniexplosionen och gav nya studerandegrupper meningsfull utbildning.

Över huvud laget har universilelen och högskolorna visal en enastående förmåga atl av egen kraft genomföra viktiga förändringar. Genom all förnya utbildningsutbudet och genom atl förändra undervisningsformerna har man framför alll under senare år nått ständigt nya grupper. Tusentals sluderande har läsl universitetskurser i form av distansutbildning. I börian av 1960-talel var del sällsynl med deliidssiudier. I millen av 1970-lalel studerade var iredje universitetsinskriven på deltid. Antalet äldresluderande har också ökal märkbart I millen av 1970-lalel var varannan nyinskriven vid filosofisk fakullel över 25 år.

Parallellt med dessa förändringar har universilelen under 1970-ialei på olika säu ökal konlaklerna med samhällel ulanför universitetsvärlden. Öppet hus-verksamhet bland inslilulionerna, koniakikonferenser med förelrädare för fackel och näringslivei samt inrättande av utbildningsråd

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

med yrkeslivsföreträdare är några exempel på ålgärder i den riktningen. I fråga om medinflyiande kan universiteten genom sin försöksverksamhet med nya samarbetsformer sägas vara föregångare.

Universiteten och högskolorna av i dag är därför inle, som en del hävdar, några olidsenliga, mossiga inräliningar. 1 själva verkel fullföljs nu genom högskolereformen myckel av del som universilelen själva redan påböriai. Högskolereformen innebär också - och del är vikligi -alt hela högskolebegreppet vidgas och alt nya utbildningar förs in i högskolan.

Folkpartiet har genom åren ägnat högskoleutbildning och forskning ett stort intresse. År 1974 gav folkpartiet ul skriften Den framtida högskolan - ell liberall alternativ. 1 den gjordes ett anlal vikiiga markeringar, som år 1975 följdes upp i en parlimolion här i riksdagen. 1 skriften ka-rakleriserades idéerna om åierkommande uibildning som intresseväckande och fantasieggande. Det helle där all åierkommande utbildning ger möjlighel för den som inte haft chansen till utbildning under ungdomsåren att senare återkomma, och dessulom får själva ulbildnings-sysiemei värdefulla slimulanser genom en konsirukliv inverkan ulifrån. En hörnpelare i den nu akluella högskolereformen är jusl länken på åierkommande uibildning. Del finns skäl all från liberal ulgångspunkl med lillfredsslällelse framhålla della.

Folkpartiet har även betonat vikten av all högskoleuibildningen inte blir loialspärrad. Som redan framgått av deballen i dag går också propositionen och utskottet på den linjen. Ibland har i den tidigare debatten framskymtal den uppfaliningen - och den har framskymiai också i dag - alt högskoleutbildningens fria del skulle komma alt bli myckel liien. Så förhåller del sig inle. I proposilionen. som ulskotiet följer, anges ett 40-tal ämnesområden inom vilka fria kurser kommer att finnas. Del fria områdei blir därför belydande. Man kan räkna med att omkring hälften av de sluderande vid ulbildningar som i dag motsvaras av utbildningar vid filosofisk fakultet i framliden kommer all läsa på kurser eller linjer inom del fi'ia området.

Som herr Guslafsson i Barkarby påpekade tidigare i dag efterlyser man i den socialdemokratiska parlimolionen moliven bakom förslagei när del gäller del fria området Lål mig på den punklen hänvisa lill s. 22 i proposilionen. Där understryker departementschefen att förslaget om del fria områdei. ligger i linje med strävandena atl vidga möjlighelerna för nya grupper av sluderande all få tillträde lill högskoleulbildning. I del sammanhangel vill jag direkl lill herr Guslafsson i Barkarby säga atl de nya grupper som nu kommer lill universitet och högskolor självfallel har ett mycket slorl iniresse av au det finns ett frill område. I verkligheien förhåller del sig så - och del har jag visal med de siffror jag lidigare anfört - atl väldigt många nya studerande vid universilet och högskolor redan har efterfrågat jusl utbildningar som nu kommer att tillhöra den fria seklorn. Del ulgör självfallel ell värde för alla behöriga studerande all vela au om de anmäler sig i tid lill utbildning som utbjudils som

fri, så får de också plals. Del är nalurliglvis därför som man från slu-derandehåll så häri har drivil jusl den här frågan.

Sedan lill frågan om huruvida förslaget om del fria området innebär en komplettering eller inte. Sanningen är hell enkell den - del har herr Elmsledl alldeles räll i - all del är fråga om en komplellering. Men del är en för individen mycket viklig komplellering som vi får genom förslaget om det fria områdei.

En tredje fråga som folkpartiet drev i parlimolionen år 1975 gällde viklen av en ordentlig ekonomisk saisning på forskning och uibildning. Högskolepropositionen föreslår ett påslag på närmare 100 milj. kr. i s. k. friska pengar, dvs. pengar vid sidan av aulomaliska ökningar, för högskoleulbildning och forskning. Även i ell kärvi ekonomiskl läge har man nu från regeringens sida priorileral högskoleulbildning och forskning.

En fjärde fråga som vi från folkpariiels sida har engageral oss i gäller sammansällningen av de nya högskolestyrelserna och linjenämnderna. Redan 1975 gjordes del klarl all represenlanler för sluderande, lärare och övriga anslällda vid universitet och högskolor i motsats lill U 68-förslaget skall ha majoritel i högskoleslyrelserna. Yrkeslivet kommer nu all finnas med i linjenämnderna och allmäninlressena i högskoleslyrelserna. Men de ulgör minoriteter i båda fallen. De vid högskolan närmast berörda kommer alltså all ha majorilel i dessa vikliga organ.

Del finns en opinion som menar alt yrkeslivs- och allmänrepresentanter inle alls skall ha någon plals ens i minorilelsslällning i högskoleorganen. Efler all under några år inom elt universitet ha arbelal med kontakter genlemol del omgivande samhällel kan jag inte alls förslå den uppfattningen. Del förhåller sig ju inte så, alt de nya som lågar in i linjenämnder och högskoleslyrelser kommer au dikiera vad universilelen skall göra. De är ju som sagl i minoriiei, och f ö. har de inle den ambilionen.

Både i skriften Den framlida högskolan och i folkpartiels parlimolion 1975 framhålls viklen av all utbildningens innehåll skulle slå i cenlrum för reformarbelel. På del områdei har redan myckel inträffat I höst erbjuds efter ell intensivt förberedelsearbete de sluderande flera intressania nya utbildningar. Några exempel: jurisluibildningen förnyas liksom flera nalurveienskapliga ulbildningar. Kullurkommunikalionslinjen är liksom samhällsvelarlinjen hell ny. Båda dessa kännelecknas av valfrihel och fördjupning. En försöksverksamhel med en särskild sludiegång lill läkare för sjuksköterskor startar. Angelägenheten av all ulbildningens innehåll skall stå i cenlrum för ulvecklingen även efter den I juli är en bärande lanke i hela högskoleproposilionen.

Med lillfredsslällelse kan också noleras all högskolereformen innebär au en mängd beslut, t. ex. om hur anslag skall fördelas, om kursulbud m. m., som i dag fallas av regeringen eller UHÄ, i framliden kommer all fallas regionalt eller lokalt

Många av de frågor som folkpariiei drivil har alliså genom den här proposilionen och ulskollsbehandlingen fåll en lillfredsslällande lösning.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

En förklaring lill delta är nalurliglvis all regeringen efler höstens remissbehandling, Irois en långl framskriden planering och en hård lidspress, vidtagit en rad förändringar som en socialdemokralisk regering aldrig hade föreslagil.

Del är viktigt atl slå fast atl en socialdemokratisk regering aldrig hade låtit reformförslaget gå ul på remiss i höstas. En socialdemokralisk regering hade inte föreslagil en fri seklor. Den hade inle heller gåll remisskritiken lill möles när del gäller förändringar i ändamåtsparagrafen eller samhällsveiarlinjens uppförande som allmän utbildningslinje. Den hade inle fiireslagil de ändringar i formerna för reklorsval som ulskollel anslulii sig lill. Ingenling lyder heller på all man skulle ha tagit initiativet lill den översyn av beslutsbefogenheterna som nu skall starta med siktet inställt på all flytta ner beslutsbefogenheterna så långl som möjligt. Däremol hade vi med en socialdemokralisk regering fått yllerligare 30 administrativa riänster.

Del finns; alltså klara skiljelinjer mellan majoritet och minoritet. Men del finns också områden där samstämmigheten är slor. Del som enar oss är bl, a, betoningen av all högre utbildning skall göras tillgänglig för flera, Atl del finns förulsällningar för samsiämmighet visar också del faktum att ulbildningsulskollel, efler förslag från bl, a, socialdemokraierna, på några punkler i enighei har justeral propositionen. Bl, a, sker en ytterligare uiökning av anlalel förskollärarplaiser, vilkel är myckel glädjande,

Lål mig sedan, herr lalman, gå över lill all i egenskap av lalesman för ulskollel kommenlera elt par socialdemokratiska reservationer.

I reservalionen 6 hänvisar man lill moiionen 1398 av herr Guslafsson i Barkarby rn. fl., där del föreslås en lokalisering av förskollärarutbildning lill Fiuja i Botkyrka kommun söder om Slockholm. Man åberopar både i moiionen och i reservalionen förord från organisalionskommillén för Slockholms högskoleregion och från byggnadsstyrelsen för en sådan lokalisering.

Den hänvisningen är korrekt men bör kompletteras med uppgiften all skolöverstyrelsen och UHÄ gett uttryck för en annan uppfattning. Som utskottet framhåller har också lokal- och ulruslningsprogramkom-mitlén för Stockholm anföri all del inle råder någol Ivivel om atl del tillkommande lärarulbildningsbehovel bör lillgodoses inom en eller flera av de nu befintliga skolorna i stället för alt ylleriigare en frislående ul-bildningsenhet lillskapas - della bl. a. för all ge möjlighel lill sambruk av lokaler och utrustning. ,

Det här var bakgrunden till regeringens beslut den 17 februari i år om atl en separat utbildningsenhet inte skall inrättas i Fitria utan alt i slället Blommensbergsskolan skall användas för bl. a. förskollärarutbildning. Ulskollel ansluler sig till regeringens bedömning och har inle heller velal göra någol ullalande om en lokalisering av förskollärarutbildning i Fiuja inför läsårel 1978/79.

I reservalionen 9 vill de socialdemokraliska ulskollsledamöterna atl

riksdagen skall ge regeringen lill känna all det är angeläget atl utbildning och forskning siarlas vid lekniska högskolan i Luleå enligl det förslag som utarbetats av organisalionskommillén för högre leknisk utbildning och forskning i övre Norrland. Herr Sundgren har nyss kommenterat den reservalionen.

På den här punklen föreligger ingen större skillnad mellan ulskotls-majoriiel och ulskotlsminorilei trols reservalionen. Utskottet hänvisar till all differeniieringen av ulbildningen vid högskolan i Luleå av föredragande slalsrådel har framhållils som önskvärd. Det är därför propositionen föreslår all utbildning med inriktning mot samhällsbyggnadsteknik skall anordnas där 1977/78. Det görs också ett klarl uttalande i propositionen om all en professur i kommunal anläggningsmetodik bör prioriteras inför budgelårel 1978/79. Utskotlel ansluter sig till denna differentiering av utbildningen i Luleå.

Frågan om en yllerligare differenliering av ulbildningen bör enligl ulskollel få anslå och de av moiionärerna aktualiserade frågorna bör därför prövas i budgetarbetet inför kommande år. Del föreligger alltså en belydande enighei i sak i de här frågorna.

Den sisla reservalion som jag skall kommenlera är reservalionen 8. Där vill socialdemokraierna all regeringen skall uiarbela en plan för del arbetsveienskapliga utbildnings- och forskningsområdet Även den reservalionen har nyss kommenierals av herr Sundgren. Ulskolismajoriielen instämmer i vad som sägs både i proposilionen och i moiionen av herr Nilsson i Järfälla m. fl. om del angelägna i en utbyggnad på della område. Den här frågans vikl understryks också av att departementschefen nu vjll att en professur i arbetsmiljöleknik skall inrättas vid universitetet i Lund. - Någon ulbyggnadsplan från regeringen behövs dock inte, enligl utskottet, av den enkla anledningen atl UHÄ redan lagl fram ett handlingsprogram för arbetsvelenskaplig utbildning och forskning. Den planen bör enligt utskottets mening fullföljas i anslagsframställningar för kommande budgetår. Någon plan därulöver behövs alltså inle.

Herr lalman! Jag ber all få yrka bifall lill ulskotlels hemslällan i alla delar.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Herr GUSTAFSSON i Barkarby (s) kort genmäle:

Herr lalman! Jag skall inle i någon slörre ulslräckning gå i polemik mol herr Ullenhag jusl nu.

Jag nolerar all herr Ullenhag läsle upp en rad punkter pä vilka han sade all en socialdemokralisk regering aldrig skulle ha kommii au göra det och det. Säkerligen är del rikligl alt man på en del av dessa punkter inle skulle ha vidtagit någon ålgärd, men del fanns en punkl där jag Iror all herr Ullenhag var lilel oförsiklig. Han sade atl översynen av beslutsbefogenheterna skulle en socialdemokralisk regering aldrig ha tagit inilialiv till. Del Iror jag var lilel förhaslat all säga. Behovel av all göra översyner och ulvärderingar har funniis med ganska länge i U 68- och

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

H 75-resonemangen. Del är alltså ingel nyll påfund som kom på höslen 1976. Jag vill bara varna mol atl driva det resonemanget för långl, för del finns lilel för myckel belägg i handlingarna om den saken.

Vidare tyckte jag all del var onödigt av herr Ullenhag alt komma med en släng om att däremol har vi plockal in ytterligare 30 administrativa tjänster. Det var litel grand av elt återfall i det här föraktet för administration som har gjorl sig brett inte bara på sistone ulan hela liden i denna högskole- och universileisdebatt Jag känner inle särskill myckel för föraklel mot administratörer. De är nödvändiga de också. Man skall inte som akademiker silla i en himmel och med förakl se ned på adminislralörer. Jag upprepar all de behövs minsann också på högskolor och universilel.

Sedan bara en sak lill. Herr Ullenhag log upp resonemangei om förskollärarutbildning i Fitria. Jag skall inte i och för sig gå in mera pä det - del är möjligl all del kommer all beröras av andra i fortsättningen. Men del varju inle den slora frågan när del gällde förskollärare, ulan del fanns - .som herr Ullenhag måhända vel om - andra bilar i ulskollsbetänkandet där förskollärarproblemaliken logs upp yllerligare och där vi ändrade på en del i proposilionen. Del är kanske vikligare än den här bilen, men jag skall därmed inte säga atl delta med FiUja är ovikligt Jag vill belöna atl det är ell område där del är synnerligen vikligi all man får förskollärarulbildning.

Hen SUNDGREN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Ullenhag ansåg alt förslaget i vår reservation 8, all regeringen bör utarbeta en plan för förslärkning av resurserna på del arbetsveienskapliga områdei, inle var nödvändigl, efiersom UHÄ redan haren plan. Men vi lycker från socialdemokralernas sida all det områdei är så viktigt atl här bör regeringen, som del ledande politiska organet, presentera en plan och visa vad man vill göra. Detla område är ju väseniligt för arbetsmiljön och för lönlagarnas psykiska och fysiska hälsa.

Vi har i reservalionen 9 reserveral oss för organisalionskommitléns för högre leknisk utbildning och forskning i övre Norrland förslag. Del har vi gjorl därför alt vi ändå tycker alt de borgerliga visar ett vissl oinlresse när del gäller induslrielll nyskapande och insalserna för all ulveckla näringslivet i Norrland. Här finns alltså en obesatt biträdande professur i produktionsteknik, som organisationskommittén vill förändra till en professur i industriell ulveckling från näsla budgetår, alltså 1977/78. Det kostar inga nya pengar. Del är inte fråga om inrättande av någon ny professur, utan det gäller en förändring. Vi menar atl del är någol som man nu måste ta slällning lill. Del gäller i detla fall ändå nästa budgetår, och del skall vi ju beslula om under denna vårriksdag.

är fortfarande katastrofal. Statistiska centralbyrån konstaterade så senl som förra årel all av samlliga akademikerbarn, födda under andra hälften av 1940-lalel, påböriade uppskallningsvis ca 80 % sludier vid universilel och högskolor, medan molsvarande andel för arbelarbarn är ca 10%. Den andelen lär lyvärr inle nämnvärt förändras genom denna proposilion.

Återkommande utbildning lycker vi är jällebra. Men för all kunna genomföra den måsle man även ge ekonomiska resurser lill de sluderande.

Sedan log herr Ullenhag ånyo upp della med del fria områdei. Herr Elmsledl har lidigare i dag konstaterat atl del i prakliken inle finns någol frilt område. Herr Ullenhag påstår motsatsen. Jag hävdar bestämt all i det fallet har herr Elmsledl rätt. Utbildningsreformen ger möjlighet alt begränsa anlalel studerande på olika utbildningslinjer, om det inle finns nog med pengar. Och del är redan klarl i prakliken. I anslagsframställningen för Slockholms universilel, som ligger färdig, konslaleras all "delar av den uibildning som planeras för näsla läsår inte kan genomföras och all medelsbrisl däriämte leder till aniagningsbegränsning i inte avsedd omfattning". Detta har bl. a. lett till att man på samhällsvetenskapliga fakulielen skär ned krafligi på anlalel utbildningsplatser.

Så log herr Ullenhag upp förskollärarulbildningen, Ulskollel har beslutat godta socialdemokralernas förslag om yllerligare 150 platser. Det betraktar man såsom väldigt posilivi och helt tillräckligt. Men vi hävdar all det inte är tillräckligt Bristen på förskollärare kommer enligt detla förslag alt bestå och styra utbyggnaden av daghemsplalser. Det allvarligaste är ju motiveringen för att avstyrka vår motion om en betydligt kraftigare saisning. Utskottet hävdar all vårl förslag innebär att man måsle kraftigt minska ulbildningen om några år. Jag kräver ell svar på den fråga som jag lidigare ställde till ulbildningsminislern: Skall detta lolkas så, att vi inle skall bygga några daghem på 1980-lalet?

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Herr ULLENHAG (fp) kort genmäle:

Herr talman! Först vill jag till herr Guslafsson i Barkarby säga att jag uttryckte en förmodan om att en socialdemokralisk regering inle på del sätt som den nuvarande regeringen har gjorl skulle ta initiativ till en översyn av beslutsbefogenheterna. Nu svarar herr Gustafsson alt det skulle den visst ha gjort. Det tycker jag i så fall är utmärkt Då är vi överen.s på den punklen.

Jag gjorde ingen släng mol administrationen. Det måste herr Gustafsson hell ha missförslåit Jag har själv erfarenheler från universitetsadministration, och del vore mig utomordentligt främmande att lala föraktfullt om den. Jag konstaterade alt det är en skillnad i bedömningen av påslaget med administrativa riänsler. Där ligger socialdemokraterna 50 % över vad proposilionen och ulskollel har stannat för.

När det gäller Fiuja vill jag framhålla atl frågan om lokalisering av förskollärarubildningen i Stockholmsregionen är svår. De inkopplade myndighelerna har haft olika uppfattningar. Skälen för och emot har

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

lett lill den bedömningen all man har salsal på Blommensbergsskolan i slällel för på FiUja, Därvid hänvisas bl, a, lill önskvärdheten av en samordning med övrig lärarutbildning.

Herr Sundgren log i sin replik upp frågan om arbetsvelenskapen. Vi är väl ändå överens, herr Sundgren, om all ulskolismajoriielen liksom minoriieten anser det mycket angeläget med en uibyggnad av den arbetsveienskapliga ulbildningen och forskningen. Del finns klara och bestämda skrivningar i utskollsbelänkandel på den punklen. Jag vill också hänvisa lill s, 323 i proposilionen, där det lalas om en professur i ar-betspsykologi, särskill socialpsykologi, som från den 1 juli i år föreslås inrättad vid universitetet i Stockholm,

Hen GUSTAFSSON i Barkarby (s) kort genmäle:

Herr talman! Det är lillfredsslällande att herr Ullenhag och jag är överens om översynen och utvärderingen liksom om de administrativa riänslerna. Del var kopplat på ell säll som gjorde att jag kanske uppfattade det fel.

När det gäller förskollärarutbildningen i Fiuja säger herr Ullenhag all del är ell svårl problem. Del kan jag instämma i. Han säger också all olika myndigheler har olika bedömningar. Också del är rikligt Del man möjligen kan undra över är varför inle den bedömning som den regionala konmiuén, H 75-S, gjorde fick väga tyngre. Det har ju sagts att man skall ta stor hänsyn till regionkommittéernas önskemål och synpunkter. Jag tycker nog alt det i della fall hade varil värt atl lägga slörre vikt just vid vad organisaiionskommitlén för Stockholms högskoleregion, H 75-S, hade för synpunkler. Den var klarl för Fiujaallernalivet

På lal om förskollärarulbildning och över huvud tagel ulbildningens anordnande, lokalisering och dimensionering kan man i och för sig säga att den stora bilen i detla fall var del tillkännagivande som ulskollel gjorde, medan lokaliseringen lill Fiuja är en mindre del.

Hen SUNDGREN (s) kort genmäle:

Herr lalman! De fackliga organisalionerna har ansett att forskningen på del arbeisveienskapliga området ligger efter. Det är ett område som behöver prioriteras. Jag håller med herr Ullenhag om all del händer en del saker. Men della är elt så viktigt område, all man behöver få fastare former för en förslärkning av resurserna. Vi anser atl regeringen såsom del ledande poliliska organet bör arbela fram en plan.

Ken ULLENHAG (fp) kort genmäle:

Herr lalman! Vi tvistar inle, herr Sundgren, om vikten av satsningar på della område. Därom är vi överens. Del vi diskuterar är om regeringen skall utforma en plan för utbyggnaden. Utskottsmajoriteten lycker inte atl en sådan behövs, eftersom UHÄ redan har lagl fram ell handlingsprogram för arbetsvelenskaplig forskning och utbildning. Min slutsats blir alltså att vad göras skall är allaredan gjort och att reservationen egeni-

ligen är onödig. Det viktiga är atl vi är överens om betydelsen av en fortsalt utbyggnad på detla område.

När del galler Fiuja finns det ivå frågor. Skall vi salsa på Blommensbergsskolan eller på Fiuja? Och vad skall vi göra i del läge som vi nu befinner oss i, där del är klarl atl man på korl sikt satsar pä Blommensbergsskolan?

Ulskolismajoriielen har då slannal vid all inle nu göra någol ullalande om en saisning ell kommande år. Såsom herr Gustafsson i Barkarby med sin erfarenhet väl känner till iakttar ulbildningsulskollel med all rätt slor restriklivitet när det gäller uttalanden om framtida lokaliseringar av ulbildningar. Den linjen vill ulskotlsmajoritelen följa även när del gäller Fiuja. Efter en vägning av skälen för och emol har man funnit atl det mesta lalade för en lokalisering till Blommensbergsskolan. Det var inle bara organisationskommittén, herr Gustafsson, som yttrade sig i denna fråga, utan även en rad,andra intressenter, som hade en helt annan uppfattning.

Slutligen håller jag med om all det viktiga som hände i utskottet vid behandlingen av förskollärarutbildningen var del kraftiga påslaget med 150 platser inom förskollärarutbildningen, vilkel gör att satsningen för näsla år sammantagen blir 450 platser.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fröken ROGESTAM (c):

Herr lalman! Verksamheten inom högskolan skall anordnas så alt sam-.band mellan utbildning, forskning och ulvecklingsarbele främjas. Så slår det i den högskolelag som riksdagen senare i dag skall ta ställning lill. Frågan om ulbildningens forskningsanknytning tilldrog sig slort intresse i samband med riksdagsbehandlingen av högskolereformen 1975. I det planeringsarbete inför reformen som har genomförts har frågan behandlats i olika former och i olika instanser.

Den nya högskolan kommer alt beslå av ulbildningar med vilt skilda traditioner och förutsättningar. Innehållsmässigt och organisatoriskt skiljer sig utbildningarna ål. En central del i del fortsalla reform- och utvecklingsarbetet blir därför att söka förverkliga principen om ell samband mellan forskning och grundläggande högskoleutbildning, såväl statlig som kommunal. Inte minst viktigt är detta när del gäller utbildningarna på ulbyggnadsorlerna.

Under förberedelsearbetet med högskolereformen har det bl. a. visat sig alt del är en svår uppgifl all hitta fungerande anordningar för att klara forskningsanknytningen. Olika modeller har presenterats för olika orter och för olika utbildningar. Det viktiga i årets proposition är all det redan från bönan har givits ekonomiska resurser för uppgiften. 6 milj. kr. anvisas i propositionen för detta ändamål.

Satsningen på forskningsanknytning har visal sig kunna öppna nya och spännande vägar. I en arbetsgrupp med representanter för medicinsk forskning, SIHUS och olika värdskolor i Göteborgs högskoleregion har ett helt paket med förslag till forskningsanknytning av de medellånga

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

vårdutbildningarna tagils fram. Där finns förslag till en påbyggnadslinje för avancerad yrkesutövning, som komplelterar grundulbildningen för behörighel till forskarutbildning för sjuksköterskor. Denna vårdämnes-ulbildning skulle t ex. kunna ges som enstaka kurser om 5, 10 eller 20 poäng inom skilda vårdområden.

Arbetsgruppen konstaterar att det finns starka skäl som talar för all fier yrkesutövare inom hälso- och sjukvården bör få möjlighet att på olika sätl aktivt medverka i forskning på omvårdnadsområdet I första hand bör man då inrikta sig på atl ge människor med en medellång vårdutbildning denna möjlighet,

I rapporten skisserar man så länkbara vägar för forskningsuibildning för arbelslerapeuler och sjukgymnasier, laboralorieassisienter och sjuksköterskor. Man skisserar en inledande verksamhel i form av seminarier för att ge både undervisande personal och sluderande en introduktion lill och kunskaper om vad den akluella, forskningsanknytningen innebär.

Jag har, herr lalman, med del här prakliska exemplel frän arbelel i en av högskoleregionerna vetat visa på de stimulerande förslag som kan komma fram när förelrädare för utbildningar som lidigare var hell skilda åt möts inom samma organisatoriska ram, nämligen den nya högskolan.

Det är min bestämda uppfattning atl de organisatoriska förändringar som högskolereformen innebär kommer all ge stora möjligheter lill satsningar på att ulveckla ulbildningens och forskningens innehåll och former. Det viktiga arbete som redan gjorls på della område har lyvärr i deballen kommii i skymundan för de renl organisatoriska frågorna,, den s. k. byråkraiiseringen.

En av de delar i reformen som kritiserats mest från studerandehåll för att enbarl vara byråkrati är regionsslyrelserna. Del är en krilik som enligt min mening skjuter förbi målet. Att finna former för forskningsanknytning för ulbyggnadsorlerna och för utbildningar utan anknylning lill traditionell forskning är en av regionsslyrelsernas viktiga uppgifier. Planering och samordning av del grundläggande utbildningsutbudet är en annan. Genom fördelning av medel för enstaka kurser, lokala och individuella linjer, kommer regionsstyrelserna inte minst atl kunna vara ett stöd för ulbyggnadsorlerna och stimulera till satsningar på nya typer av ulbildningar, anpassade lill människornas och arbetslivels behov. Regionsstyrelserna har alltså en viklig uppgift inom den nya högskoleorganisationen.

Jag skall så, herr lalman, såsom lalesman för utskottet kommenlera några av de socialdemokraliska reservalionerna.

Genom åren har frågan om obligaioriskl medlemskap i sluderande-församlingar diskulerais livligt Siudenternas förelrädare har ena årel velal avskaffa obligaloriel, årel därpå pläderal för all obligaloriel skall vara kvar. Enigheten har ofta varil stor när del gällt atl slå fast alt principen med ett obligatoriskt medlemskap är felaktig. Problemel har varit alt hitta andra lämpliga huvudmän för alla de uppgifter som i dag åvilar studentkårerna samtidigt som de studerande tillförsäkras en rimlig ser-

vice. Föredragande statsrådet anser att de obligatoriska sammanslutningarnas arbete som fackliga företrädare för de studerande har fungerat väl och varil av belydelse för den högre ulbildningens utveckling, men att det på föreningsrätlsliga grunder är principiellt förkastligt att tvångsvis ansluta individer till en viss sammanslutning. Det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslulningar bör därför avskaffas.

Statsrådet kan emellertid inte biträda obligaloriekommitténs förslag om ell formeln avskaffande av obligaloriel, kombinerai med viss av-giftsskyldighet Därför finns del ingen möjlighel all avskaffa obligaloriel redan den 1 juli i år.

För all del obligaloriska medlemskapel skall kunna avskaffas krävs överläggningar mellan de berörda parterna, dvs. slaten, slijderandesam-mansluiningarna, kommuner och landsting. Statsrådet aviserar i propositionen att han inom kort kommer all ta inilialiv lill sådana överläggningar.

I en reservalion yrkar utskottets socialdemokratiska ledamöler dels atl riksdagen skall ullala att kårobligaloriet bör avskaffas, dels att förhandlingarna bör föras så, all förslag om avskaffande kan föreläggas 1977/78 års riksmöle. I dessa ivå frågor slår majorilelen och minoriteten varandra mycket nära. Föredragande statsrådet gör i propositionen ett klarl slällningstagande för atl del obligatoriska medlemskapel i studerandesammanslutningarna bör avskaffas. Utskottsmajoriteten ansluter sig lill della och menar all någol ytteriigare ullalande inte behöver göras.

Överläggningar mellan parterna skall inom kort starta. Någon anledning all från riksdagens sida nu precisera när överläggningarna skall vara avslutade finns inle. Majorilelen ulgår ifrån all regeringen framlägger förslag om ett avskaffande av del obligatoriska medlemskapel så snarl överläggningarna mellan parterna är avslutade.

1 ell iredje yrkande kräver socialdemokraterna att även vissa grupper skall kunna undantas från det obligatoriska medlemskapel. Om delta kan man säga följande.

Del blir svårt att avgränsa denna grupp studerande. Det blir dessutom nya krångliga bestämmelser som förs in under den korta övergångstiden, innan obligatoriet är avskaffat för alla. Del innebär dessulom att man medan överläggningarna mellan parterna pågår ger högskoleslyrelserna rättighet att gå in och beslula i frågor som klarl påverkar sluderandesammansluiningarnas situation. Det måsle rimligen ankomma på stude-randesammanslulningarna själva all under den här liden liksom hittills besluta om man vill bevilja den ena eller den andra gruppen nedsättning av kåravgiften. Sådana regler lillämpas i dag, t ex. när del gäller di-sianssluderande.

I en annan reservalion las frågan om aniagningen lill den kommunala högskolan upp. H 75 föreslog all regeringen skulle la slällning dels lill en utvidgning av del cenlrala dalorbaserade antagningssystemet vid UHÄ till att omfatta även kommunal högskoleulbildning, dels lill elt inordnande av sådan utbildning i UHÄ:s anlagningsorganisation redan dess-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

förinnan i den omfallning som bedömdes praktiskt möjlig. Föredragande slalsrådel är inte beredd atl nu biträda förslaget Han säger dock att det självfallet är angelägel atl få en samordning mellan SÖ och UHÄ när del gäller tidpunkter, blanketter m. m. för antagning till högskoleutbildningen. I propositionen föreslås alt man i nuläget utnylriar den centrala antagningsnämnd för sjuksköierskeuibildning som Landstingsförbundet har rekommenderat landslingen alt ansluta sig till.

Redan av H 75:s efteriämnade papper framgår alt man var medveten om, all så länge huvuddelen av de kommunala högskoleutbildningarna har andra behörighets- och urvalsregler än vad som gäller för högskolan i övrigl, går del inle all inordna dessa ulbildningar i del dalorbaserade cenlrala antagningssystemet vid UHÄ. Däremol kan man i och för sig överföra ansvarel för antagningen till UHÄ redan nu.

Utskottets majorilel delar här propositionens syn. Del finns inom Landstingsförbundels ram en central antagningsnämnd uppbyggd. Vi vet atl aniagningen är en av de verkligt kritiska punkterna inför starten av den nya högskolan. Del gäller därför att hitta en praktisk form för all klara aniagningen till den kommunala högskolan. I det läget är del rimligt att UtnyUja den antagningsnämnd som redan finns, nämligen landslingens.

Utskottet säger samtidigt klarl ifrån alt arbetet för framliden bör ske på ell sådani. sätt alt en framtida samordning av antagningarna inte utesluts. Man skall bl. a. bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete. Det här är ett praktiskt sätt att lösa de här frågorna i nuläget. Handlingsfriheten för framtiden finns kvar.

Jag skall också, herr lalman, någol kommenlera den inledande texten i moiionen 1403 av herr Molin och fru Bernslröm. I utskottets betänkande har yrkandena i motionen behandlats och avslyrkls, men ulskollel har inle tagit ställning lill motiveringarna. Nu har några uppgifter hämtade ur motionen citerats i tidningsartiklar, och det gör en kommentar nödvändig.

I moiionen sägs all den lolala ökningen av anslagen lill byråkratin inom högskolan är 45 % medan ökningen för verksamhelen lolall skulle ligga på 5 9é. De uppgifier som lämnas i moiionen är inle hell korrekta, för alt uttrycka saken milt. För UHÄ har moiionärerna t ex. jämfört anslagsbeloppen för nio månader innevarande budgetår med helårsanslaget, dvs. 12 månader, för nästa budgelår. Då är del inle konstigt alt man får fram ökningen till hela 50 %. Gör man i slällel jämförelsen mellan två hela budgelår blir ökningen 6-7 %.

Samma sa!< gäller UHÄ:s anslag lill utredningar. Innevarande år fick man ell anslag som omräknat lill helår är 2,5 miljoner. I propositionen räknas detla upp med 100 000 lill 2,6 miljoner. Samtidigt säger slalsrådel att pengarna också skall användas för ell sysiemarbeie avseende slu-diedokumeni.ation för socionomutbildning. Medel för detla har lidigare funniis under anslaget Socialhögskolorna. I realiteten är del alltså närmasl

fråga om ett oförändrat anslag, inte en uppräkning med 37 % som sägs i motionen.

Det anges inle i moiionen hur man kommit fram till siffran 45 % för ökningarna på byråkratin. Men alt siffran i varie fall delvis är baserad på felaktiga beräkningar lorde vara klart. De skribenter som använi siffran har alltså blivit vilseledda av motionens uppgifier.

Ett annat och enligl min uppfallning riktigare sätt atl redovisa de satsningar som görs i proposilionen är detta. Av de ca 130 nya miljoner som tillförs högskoleområdet satsas 65 miljoner på grundutbildningen, 10 på forskning, 36 på forskningsråden och den nya forskningsrådsnämnden och 21 miljoner på UHÄ, biblioteken och universitetsförvaltningarna. Del här gör lolall ca 110 miljoner på forskning och uibildning och ca 20 på administraiion. Del ger en lilel mer nyanserad bild av satsningen än vad som framgår av proposilionen.

Herr lalman! Den nya högskolan blir vad vi gör den till. Del är ett stort och engageral arbete som lagts ned under förberedelsetiden, men del kommer säkerl atl la ytterligare några är innan högskolan finner sin form. Det som nu ligger framför oss är framför alll en fortsatt satsning på ulbildningens och forskningens innehåll.

Jag vill med della, herr lalman, yrka bifall lill utbildningsutskottets hemslällan i dess helhet

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen SUNDGREN (s) kort genmäle:

Herr lalman! Fröken Rogestam sade att vi ligger ganska nära varandra i obligaloriefrågan, och del kanske är rikligl. Men vi tycker att det är olyckligt alt man tvingas att behälla obligatoriet nar den nya högskolan startar i höst, och vi är rädda för alt delta provisorium blir bestående litel för lång lid. Del är därför vi anser del vara så angeläget atl riksdagen redan i dag gör ett uttalande atl obligatoriet skall avskaffas snarast möjligl och att vi sätter en press på regeringen, så att de förhandlingar som också vi anser vara nödvändiga kommer lill slånd så snabbi all vi redan vid näsla riksmöle kan falla ell beslut om obligaloriels avskaffande.

Vissl kan del vara svårl all avgränsa dessa olika grupper av sluderande, men del är ju yllerligare ett skäl för all vi trycker på för alt få obligatoriet avskaffat så snarl som möjligl. De förhållanden som kommer all råda vid olika högskolor kommer nämligen alt verka myckel underliga på många av de sluderande. En del studenter som på heltid genomgår viss högskoleutbildning och vistas på högskoleorten men som råkar tillhöra en av de linjer som i dag inte omfattas av obligaloriel kommer inte med. Å andra sidan kan deltidsstuderande, som inte alls tillbringar någon längre tid på högskoleorten och som tillhör annan facklig organisation, Ivingas vara med. Det upplever vi som underligt, och del är därför vi reserveral oss för att högskolorna posilivi bör bedöma ansökningar som sådana studenter gör för atl bli befriade från obligaloriel.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fröken ROGESTAM (c) korl genmäle:

Herr talman! Del sägs klarl ifrån i propositionen att slalsrådel har den uppfaliningen alt del obligatoriska medlemskapel bör avskaffas, men alt det också är nödvändigl all bedriva överläggningar mellan de olika parterna innan del är möjligl alt lägga fram ett konkret förslag om hur avskaffandet skall gå till.

All det är en svår fråga tror jag atl vi som har varit engagerade inom studeniväriden är väl medvetna om. Det finns många problem som man måsle hitta lösningar på.

Obligatoriekommittén jobbade under många år för atl få fram ett resultat som i varie fall jag inle lycker är speciellt bra. Kommittén fastnade för alt man skulle avskaffa del obligaloriska medlemskapet men ha kvar tvånget att betala avgift under en ganska lång övergångsperiod. Det är dock viktigt - det håller jag med herr Sundgren om - att vi så snart som möjligt kan hitta en lösning pä denna fråga. Och del är från denna utgångspunkt som jag tycker det är viktigt atl nu salsa alll på alt lösa frågan. Då skall man inte under den korta övergångsperiod som det kommer att handla om försöka föra in nya regler som kan försvåra detta arbele.

Del var obligaloriekommitlén som ursprungligen förde fram tanken all sluderande anslutna lill andra fackliga organisalioner t. ex. skulle kunna få befrielse från kåravgiften. Jag kunde förstå kravet när obligaloriekommitlén förde fram del, eftersom man då såg framför sig en tioårig övergångsperiod. Men nu handlar del om belydligl kortare lider. Därför lycker jag all det viktiga är att vi gemensamt försöker hitta en lösning på den stora frågan och därmed få borl del obligaloriska medlemskapet för alla.

Hen STRINDBERG (m):

Herr talman! Den reformering av den högre ulbildningen som vi i dag skall beslula om innebär en förändring av både ulbildningens innehåll och högskolans organisation. Proposilionen innebär i slort sett en avsevärd förbättring jämfört med de förslag som vi skulle ha fåll om vi haft en socialdemokralisk regering. Del är viktigt att undersiryka del. Detla gäller bl. a. vidgningen av den fria sektorn. Allleflersom erfarenheter vinns av dagens reform måste emellertid arbetet forlsälla för atl skapa en allt bättre högskola med lyngdpunkien lagd på kvaliteten i undervisningen.

Elt område som tilldragit sig slort iniresse är ansvarsfördelningen mellan cenlrala, regionala och lokala organ inom högskolan. Del är värdefulll atl statsrådet Wikström i ell tal i söndags aviserat alt en översyn av ansvarsfördelningen skall sällas i gång redan i höst Ännu bättre hade det dock varit om dessa frågor varil analyserade redan före beslutets ikraftträdande,

Ulbildningsulskotlel har under sill långa och lidskrävande arbele haft att behandla elt stort antal molioner, och jag skall här i korthet kommentera ett par av dem.

I propositionen anför föredragande statsrådet bl, a, att han ansluter sig lill regionkommittéernas förslag lill högskoleenheter Enligt delta förslag skulle vi lill namnet endast ha två tekniska högskolor: Chalmers tekniska högskola och tekniska högskolan i Slockholm, Uttalandel väckte berättigad oro vid bl, a, den tekniska fakulteten vid Linköpings universitet, och della föranledde atl två molioner väcktes med krav på att riksdagen skulle bemyndiga regeringen atl fastställa att namnet tekniska högskolan i Linköping skall gälla även i fortsättningen, Ulbildningsulskotlel anser inte atl motionerna behöver föranleda någon åtgärd men understryker atl bildandet av större enheter självfallet inle får leda till all de olika utbildningarna mister sin särart och framhåller atl sedan flera år används benämningen tekniska högskolan i Linköping,

Jag ulgår ifrån all denna ulskotlels skrivning innebär atl regeringen, som slutgiltigt har alt fastställa enheternas benämning, inte har någon från utskottet avvikande uppfallning, utan att tekniska högskolan i Linköping i framtiden får behålla detla namn. Detta överensstämmer hell med de starka önskemal som finns lokalt, och del är även betydelsefullt från rekryteringssynpunki när det gäller såväl lärare som elever,

F, n, pågår en debatt om betygens vara eller icke vara, och detta gäller alla nivåer inom vårt utbildningsväsende. Fröken Hjelmström var inne på del i sill anförande. De som är mesl kritiska mol beiygen - och ofla mesl högljudda - tycks i graderade betyg se anledningen till alla de svårigheter och brister som de upplever inom vårt utbildningssystem. Så är del givelvis inle. Del är emellertid angeläget att betygssystemet kan utformas så, all del molsvarar de önskemål som finns inom olika utbildningar. Detla framhålls också såväl i propositionen som i ulskottsbelänkandet

Sedan länge tillämpas vid de lekniska högskolorna inte bara en fem-gradig belygsskala, utan de blivande civilingenjörerna har därulöver möjlighel all genom överkurser i vissa ämnen skaffa beiygen 6 eller 7 och därigenom profilera sina betyg. De kan ge dem en viss inriktning, som är av ulomordeniligl slort informationsvärde i samband med exempelvis sökande av en anställning.

Riksdagens beslut 1975 i belygsfrågan är någol oklart formulerat. Detsamma gäller den nu diskuterade högskolepropositionen, där föredraganden anser all frågan om alt minska antalet betygssleg får bedömas från fall lill fall. Några synpunkter på en ökning utöver de ire belygssteg som skall vara elt riktvärde framförs emellertid inte i propositionen, även om det sägs alt den beiygspraxis som ulvecklas måsle beakias. Del är mol denna bakgrund värdefullt att utskottet klart säger ut all det även i framliden, t ex. vid de lekniska högskolorna, skall vara möjligl all använda fler än tre belygssteg.

I delta sammanhang vill jag säga några ord om den socialdemokraliska reservalionen 4. där reservanlerna begärt alt ett uttalande skall göras om avskaffande av graderade betyg.

Efter 1975 års riksdagsbeslut har del inom ulbildningsdepartemenlel

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

gjorls en kartläggning av det nuvarande betygssystemet inom högskolan. Ulbildningsminislern har kommii fram lill alt beiygssäliningen bör övervägas på nyll. Olika belygssysiem lillämpas inom olika ulbildningar. Mot bakgrund av del omfallande arbele som pågår på belygsområdet yrkar jag avslag på reservalionen 4. Utvecklingen synes dessutom i allt slörre utsträckning gå reservanlerna till mötes.

Varie år väcks i riksdagen ett antal motioner om inrättande av nya professurer. De brukar i allmänhet avslås- i varie fall första gängen. Della öde har drabbal en fempartimotion från Östgölabänken om en professur i allmän onkologi vid universilelel i Linköping. Ulskollel avstyrker motionen med hänvisning till all universitetet ej lagil upp denna professur som prioriterad och alt UHÄ inle fört fram riänslen i sin anslagsframställning. Ulskollel erinrar om all del ankommer på vederbörande myndigheter atl i budgetarbetet inför 1978/79 pröva om en sådan riänsl skall prioriteras.

Jag kan förslå utskottets motivering, men jag vill göra ett par kommentarer.

Det är i lid ell belydande gap mellan myndighelernas pelitaskrivning och framställningens behandling i utskott och riksdag. Situationen hinner förändras under mellantiden. Arbetsbördan i dag för en läkare i allmän onkologi i Linköpingsregionen kan illustreras med en hänvisning lill atl där flnns en läkarriänsi på 132 000 invånare. Motsvarande siffra i Stockholmsregionen är en på 55 000. Del går helt naturligt inle all kombinera en sådan arbetsbörda med undervisning.

Universilelel i Linköping är nu i största behov av den professur i allmän onkologi som vi föreslagil i vår motion. Så länge inte denna professur är inrättad i Linköping saknas de primära resurserna för forskning på della vikliga område. Detla skapar pålagliga problem, bl. a. därför all frånvaron av forskning får negaliva rekryieringseffekter när det gäller läkare inom della medicinska område. Det motverkar givetvis vår strävan atl åstadkomma bäsla möjliga sjukvård. Det bör därför finnas anledning atl ålerkomma till denna fråga.

Med della, herr talman, ber jag all få yrka bifall lill ulskotlels hemslällan på alla punkler.

Fröken HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Slrindberg hävdade all jag hade sagl all betygen är roten till allt ont Della har vi i vpk givelvis inle sagl. men vi anser alt betygen bidrar lill en konkurrensmentalitel inom såväl grundskolan som högskolan och atl de motverkar kolleklivitet och solidarilel i studierna. Vi hävdar också alt de bidrar till ulslagningen som böriar redan i grundskolan. Vi anser vidaie alt beiygen motverkar ett utvecklande av en allernaliv pedagogik i bägge fallen, och därför har vi alliså krävi och kräver i dag all betygen skall avskaffas hell inom de grundläggande ulbildningarna och på sikl även inom högskolan och all riksdagen i dag fållar beslut om avskaffande av de graderade betygen inom högskolan.

Hen ZACHRISSON (s):

Herr talman! När vi för snarl två år sedan tog de grundläggande besluten för den reform vi i dag är på väg all bekräfta slällde sig tvä av de borgeriiga partierna, folkpartiet och moderala samlingspartiet, på väsenlliga punkter vid sidan av reformen. Jag beklagade då särskill alt folkpartiet, som tidigare aktivt medverkat i våra utbildningsreformer, inle fullföljde sin utbildningspoliliska linje ulan ställde sig i ledet med de konservativa krafterna. Moderaierna har ju alltid varil litet av särlingar inom utbildningspolitiken.

I regeringsställning har det emellertid inom dessa partier skett en väsentlig tillnyktring. En folkpartislisk utbildningsminister ställer sig nu bakom de flesla av de grundläggande värderingar som hans parti för två år sedan avfärdade. Det är glädjande och ett bra exempel på vad ett handgripligt möte med verkligheten kan leda lill. Jag vill, herr lalman, uiirycka min tillfredsställelse med au högskolereformen efler många, alllför många, års mödor nu till väsenlliga delar kan tas i så stor enighei.

Men del har varil en seg kamp för atl nå fram till dagens beslut. Ulbildningsminislern har vid del här laget fäll göra samma erfarenhel som jag gjorde i ämbetet, atl den konservativa opinionen vid en del av högskolorna alkjämt är myckel högljudd och stridbar när del gäller all försvara privilegier och särdrag. Jag gör mig heller inga illusioner om alt dagens riksdagsbeslut snabbi förändrar situationen, i all synnerhet som ulbildningsminislern på en väsenilig punkl, lill vilken jag skall återkomma, har gått den konservativa opinionen lill möles.

Det som framför alll oroade oss inom socialdemokratin när vi tog initiativ till reformeringen av högskolan var all trots en kraftig expansion av den högre utbildningen under 1960-talel kvarstod en markant social snedrekrytering till universilel och högskolor. Och den snedrekryleringen är särskill sned i fråga om utbildningar som iraditiorielk leder till yrken med hög prestige och goda löneförhållanden. Iakttagelsen är inte unik för Sverige. Den internalionella debatten under både 1960- och 1970-lalel har visat att utbildningsexpansionen under de senaste decennierna endast i begränsad utsträckning har bidragit lill en jämnare fördelning av bl. a. välfärd.

Det är därför del har varil naluriigl all betona att utbildningspolitiken måste samordnas med insatser på andra områden inom arbetsmarknadspolitik, socialpolitik osv. Det är därför viktigt all undersiryka atl den högskolereform vi nu skall genomföra är en social reform, en jämlik-helsreform, på samma säll som de stora utbildningspolitiska reformerna i grundskolan och gymnasieskolan under de senaste årtiondena. Vad del gäller är atl utplåna principiella och praktiska gränser mellan ulbildningar och atl göra ulbildningen tillgänglig för bredare grupper. Delta förutsätter atl en högre utbildning i ökad ulslräckning planeras och fördelas på olika grupper, regioner, ulbildningsformer osv. ulifrån fördelningspoliiiska ulgångspunkler. Villkoren för lilllrädel lill högre uibildning måsle förändras för all möjliggöra en breddad rekrylering, men också ulbildningens in-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

nehåll, organisation och lokalisering måste medvetet planeras för alt lillgodose nya gruppers behov. Delta är högskolereformens principiella bakgrund.

Dagens beslut innebär alt huvuddelen av 18-19-åringarna som slutar skolan och det slora flertalet medborgare över 25 år kommer atl ha allmän behörighet för högre studier. Differentierade urvalsregler kommer också alt ge oss en mer allsidig rekrytering. Därför är del viktigt atl del samlade utbudet av högskoleulbildning breddas och differentieras för alt motsvara de nya behov av högre utbildning som den vidgade rekryleringen kommer alt innebära, Della är en förutsättning för all de yrkesverksamma skall kunna utnylria universitets- och högskoleorganisationen. Det är enligl min mening av utomordentlig belydelse. Äldre sluderande kan få sina utbildningsbehov tillgodosedda även inom andra områden än de iradilionelll fria fakulteterna, där vi redan i dag har en stor andel personer över 25 år,

Ell annat väsentligt inslag i debatien om den nya högskolan har varil kravet på atl den högre utbildningen liksom andra grenar av den offentliga verksamheten skall riäna alla medborgare och därför slå under inseende och inflytande av valda politiskt ansvariga samhällsorgan. En högre utbildning kan inte fä vara en angelägenhet uteslutande eller ens i första hand för dem som är verksamma i den. På den här punkten var motståndet stort från folkpartiet och moderaterna för två år sedan. Det är utomordentligt glädjande att utbildningsministern nu i allt väsentligt ansluter sig lill den grundsyn riksdagen gav uttryck åt i del förra beslutet. Jag vill betona att den här grundsynen självfallel inte innebär atl man skall avstå från alt ta lill vara de unika kunskaper och erfarenheler som de har som arbetar inom högskolan. Men del är min bestämda övertygelse atl om man vill anpassa högskolans verksamhetsformer till en mer allsidig rekrylering av studerande och om man vill differentiera det samlade ulbildningsulbudei med hänsyn lill den pågående förnyelsen av arbels-marknad och arbelsliv, så är det av stor betydelse all högskoleverksam-heien bedrivs i demokratiska former som liknar dem som vi har på samhällslivels övriga områden.

På en viklig punkl innebär den proposilion vi i dag behandlar ell avsleg från riksdagsbeslutet 1975, Den borgerliga regeringen, inkl, centerpartiet alltså, har velal reservera ett s, k, frilt utbildningsområde - eller viss fri seklor, :>om herr Elmsledl kallar del. Det kan vid första påseende göra ett oförargligt intryck, men i själva verkel är förslaget så suddigt utformat att det är slor risk all denna eftergift för en konservativ opinion i praktiken urholkar de grundvärderingar som regeringen i det principiella avseendel framfört - att vi skall få en jämlik fördelning av resurser och utbildningsmöjligheter över hela högskoleområdet.

Vi vet av erfarenhel all kraftiga och okontrollerade svängningar i tillströmningen till de fria fakuketerna, och därmed utflödet på arbetsmarknaden, får belydande negativa effekler som särskilt häri drabbar de lägre socialgrupperna, Förvänlningarna pä ulbildningen har svikils, och i grup-

per ulan studielradiiion har del medfört rädsla all salsa på högre sludier.

Därför kan del som ulbildningsminislern nu högsläml kallar frihet i själva verket visa sig bli en klasslagsordning, som främsi gynnar de redan privilegierade. Delta så mycket mer som den ulomordeniligl suddiga och föga genomtänkta organisatoriska dräkt det s, k, fria områdei fåll innebär en uppenbar risk för all de slora och eiablerade högskoleorterna gynnas på de nya högskoleorternas bekoslnad, Dei är för mig en gåta hur centerpartiet, med sill starka intresse för all skapa regler för spridning av samhällels resurser, har kunnat biträda ett så utpräglat lål-gå-belonat förslag som del som nu föreligger. Genom all individernas efterfrågan på de lillgängliga resurserna näsian inle alls kan samordnas föreligger en klar risk atl hela decentraliseringsmålsättningen med reformen ävenlyras. Del spelar ju ingen roll om ni biträder aldrig så vikliga principiella synsätt i målformuleringarna om den okontrollerade ventil, som ni i praktiken försett syslemet med, förhindrar ell praktiskt förverkligande av reformen.

På den här punkten har moderaierna och folkpartisterna helt enkell pratat skjortan av centerpartiet Det är taktiskt skickligt av utbildningsministern, men även ett begränsal missbruk av del s, k, fria området kan allvarligt skada hela reformen.

Till delta kommer att, tvärtemot vad ni från borgerligt håll alltid varnat för, ni nu genomför ell byråkratiskt, mycket oformligt system. Ölägenheterna för högskolemyndigheterna går helt enkell inte att överblicka. Propositionen går helt nonchalant förbi hela problemel, och utskottet har, efter vad jag kan förstå av skrivningen, helt enkell gett upp inför svårigheterna att ange konsekvenserna för myndigheterna och de anslällda när del gäller möjlighelerna atl planera sitl arbele, Della är konsti-lulionelll sell ell myckel bekymmersaml läge. Både enskilda sluderande och de anslällda vid högskolorna borde kunna begära klara och vägledande riksdagsbeslul i en så grundläggande fråga som resurs- och riäns-lefördelning. Nu säger ulbildningsminislern hell lällsinnigi all vi får se hur det blir, del ordnar sig nog, I varsla fall får jag komma lillbaka lill riksdagen, - Ansvarslöshel, lycker jag, är ell mill ord för den nonchalans som präglar proposilionen och ulskollsmajorilelens skrivningar i del här avsniilet Och den blir så myckel slörre eftersom ni vägrar all ge de organisaloriska och personella förulsältningarna för all klara ens de enklaste bekymmer som redan nu kan förutses som elt resultat av den planeringsbrist som föreligger.

Ni har från borgerligt håll ofta anklagat del socialdemokraliska reformarbetet på utbildningsområdet för atl vara alllför byråkratiskt En viss byråkrati är emellertid en förutsättning för en god ordning på de flesta samhällsområden. Men del haslverk ni nu presenterar på del s, k, fria området kan däremot leda lill en väseniligl försvårad adminisiraliv apparal och avsevärt öka främlingskapet inför syslemei för den enskilde sluderande, samiidigl som otrygghelen för de anslällda förstärks, vilkel måste bli till men för både utbildning och forskning. Detta är en av

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

orsakerna till all vi frångått våra vanor och föreslagil atl det skall slällas ytterligare medel lill förfogande i första hand för högskoleenheterna på utbyggnadsorterna och för uppgifter i anslutning till linjenämndernas arbele för atl de skall kunna fullgöra sina uppgifter på del sätl som angivits av de anslälldas organisationer.

Herr lalman! För samhällsutvecklingens skull och för de enskildas skull måsle vi söka åsladkomma en sociall jämn rekrylering lill högskolans samtliga delar. Därför är det viktigt atl uriämna de grundläggande skillnader som finns mellan den s, k, fria sektorn och den spärrade. Del är nödvändigt att se hela högskolan i ett och samma fördelningspolitiska perspekliv för alt över hela fältet ge människor också med annan bakgrund än den traditionella gymnasiala reella möjligheter atl ta del av högskoleutbildningen. Resurserna för varie seklor måste ses i relation till högskolan i övrigt och lill utsikterna på arbetsmarknaden. I del hänseendet inger dagens beslut farhågor, och därför yrkar vi avslag på förslaget om en s. k. fri sektor.

Av tidsskäl, herr talman, avstår jag från en genomgång av propositionens övriga delar, även om det funniis goda skäl au la upp en del avsnitt På en punkt vill jag dock göra en markering.

Den borgerlige ulbildningsminislern har liksom lidigare jag själv tvingats all kapitulera inför den prakliska nödvandigheien av eu fortsatt delat huvudmannaskap på högskoleområdet Jag vill betyga atl jag gjorde det med slor vända, därför alt jag ansåg atl del på lång sikl är olyckligt för en helhelssyn på högskolan och för en nödvändig samordning av utbildningsresurserna alt ha ett splittrat huvudmannaskap. Del föreligger uppenbara i'isker alt de olika högskoleformerna klassas i förhållande lill varandra och alt olika högskoleorter ges olika status. Svårigheterna för den enskilde studerande att utnyUja hela högskoleområdet ökar också avsevärt med den splittrade ordning som vi t v. har måst acceplera, för atl inte lala om del splittrade antagningsförhållande som har blivit följden av det delade huvudmannaskapet

Men medvetenheten om denna uppenbara brist i reformen gör del ju alldeles nödvändigt all snabbi la ilu med arbetet all få en annan ordning lill stånd. Det var myckel förvånande all utbildningsministern i propositionen bara ville se tiden an. Det skulle ju innebära en väsenilig risk för en låsning i ett system som vi redan nu vet är bristfälligt. Del är därför utomordentligt glädjande atl ulskotiet korrigerar propositionen och begär att regeringen lar inilialiv till en förutsättningslös ulredning av frågan om elt enhetligt huvudmannaskap för högskolan. Jag förutsätter atl en sådan utredning snarast lillsälls, och del har ju utbildningsministern i dag fö. redan lovat

1 övrigl, herr talman, ber jag all få yrka bifall lill de socialdemokratiska reservationer som finns fogade lill utbildningsuiskoiiets belänkande.

Herr ELMSTEDT (c) korl genmäle:

Herr lalman! Försl vill jag säga till herr Zachrisson atl del som nu föresläs i proposilionen och som ulskolismajoriielen släller sig bakom när del gäller den s. k. fria seklorn inle på något sätt är en okontrollerad ventil, som herr Zachrisson uilryckle det. Jag har påpekat lidigare i dag, och del går också alt läsa klart och tydligt i propositionen, vilka regler som gäller för alt denna s. k. ventil skall lösa ul. Jag tror väl inle all förre utbildningsministern har glömt den del av högskolereformen som omfattas av den ökade rörelsefriheten så att säga för de lokala organen, i detla fall högskolestyrelserna, som har ett klarl infiytande över hur verksamhelen skall bedrivas och som också har ett ansvar för atl alla de omprövningar av anslagsanvändningen som proposilionen lalar om skall göras innan de har rätt all kräva mer pengar på tilläggsstat

I riksdagsbeslulel från 1975 säger utskottsmajoritelen atl det inom överskådlig lid inle kommer all finnas någon anledning atl hysa oro för atl några behöriga sluderande skall behöva avslå från sökl utbildning. Den proposition som nu ligger lill grund för dagens beslui lalar lydligl på flera slällen om andens, k. fria seklor som nu föreslås är en komplellering av 1975 års beslut. Del är en markering av aU om della skulle inlräffa som inle särskill många iror skall inlräffa men som ändå nalurliglvis kan inlräffa - all del för någon del skulle bli så många sökande all del uppstår svårigheter - så skall den här möjligheten finnas. Och utskottet säger klart och lydligl - mol bakgrund av 1975 års beslui - all del endast undanlagsvis kan bli aktuellt atl denna s. k. ventil löser ut.

När herr Zachrisson sedan vill blåsa upp den här frågan till all bli någol äventyrligt för ulbyggnadsorlerna och all centerpartiet skulle vara med om all beslula någol som skulle drabba dessa, så han lar i i överkant 18 milj. kr. anvisas för lokala linjer och enstaka kurser, och merparten av denna summa hamnar på ulbyggnadsorlerna, där framför alll de enstaka kurserna och lokala linjerna kommer alt vara förhärskande och där också förnyelsearbetet inom högskolan kommer atl bedrivas. Den oro som herr Zachrisson hyser för ulbyggnadsorlerna är överdriven mol bakgrund av vad som klart framgår av både propositionen och vad utskollsmajoritelen säger.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Herr ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr lalman! Herr Elmsledl gör sitl bästa för all försöka göra förslaget om den s. k. fria seklorn så belydelselösl som möjligt - och det kan jag ju förstå, efiersom cenlerparliel på den här punklen har fåll ge med sig. Men om del nu är så au uibildningsminislerns och i all synnerhel herr Ullenhags belydligl yvigare tolkning av vad den s. k. fria sektorn innebär är riktig, då är enligl min mening våra farhågor myckel befogade.

Herr Elmsledl har alldeles rätt i att 1975 års beslut i själva verket innebar att man garanterade praktiskt tagel alla studenter all få den utbildning de önskade sig - så vida var ramarna. Men del fanns också ett slyrningsinslrument till förfogande för atl se till att de sluderande

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

skulle kunna fördelas mellan de nya och gamla högskoleorterna. Det är ju det siyrningsinslrumenlet som herr Elmstedl trols 18 miljoner gjorl sig av med. Om det här beslutet får den följd som jag antar atl utbildningsministerns eftergift för det konservativa trycket i det här sammanhangel egenlligen syftar till är risken utomordentligt slor alt de nya orlerna blir hotade. Och det är därför jag lycker det är så förvånande att centerpartiet låtit del vikliga slyrningsinslrument som här behövs gä sig ur händerna.

Herr ELMSTEDT (c) korl genmäle:

Herr lalman! Herr Zachrisson säger atl jag gör milt bäsla för all den s. k, fria seklorn skall framstå som så betydelselös som möjligl. Jag har inte gjorl annal än redovisal vad som står i proposition och utskottsbetänkande.

Läser herr Zachrisson dessa bägge dokument kommer han säkert också alt finna atl ventilen, för all använda del ullryckel, ingalunda av någon i ulskollel bedöms få de konsekvenser som herr Zachrisson försöker måla upp. Vi hade aldrig accepierai detla syslem om vi hade kunnat misslänka atl ulbyggnadsorlerna skulle kunna komma i kläm - del kan jag lugnl försäkra herr Zachrisson, Del finns inga molsäliningar mellan vare sig ulbildningsminislern och mig eller herr Ullenhag och mig. Herr Ullenhag hart o, m, i sill inlägg i dag insläml i den lolkningjag framförde i mill huvudanförande. Vi är hell överens på den punkten.

Hen ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Kvar slår, herr Elmstedl, all man varken i propositionen eller i utskoltsmajorilelens skrivning kan ge några garantier för all del här syslemei inle får ödesdigra konsekvenser. Därför har man föreslagil fiera skyddsålgärder, med vilkas hjälp man iror all man skall klara upp del hela. Men varken herr Elmsledl eller ulbildningsminislern eller någon annan har här kunnal ge någon som helsl garanli för all man inle kan råka ul för besvärligheler på denna punkl.

Ni säger lilel sangviniskl: Om vi hamnar i ell sådani kriliskl läge får vi väl rälla till det i efterhand; dä får vi väl ålerkomma lill riksdagen med begäran om tilläggsanslag eller hur del nu skall gå lill, - Nog är del, herr Elmsledl, ell ganska lällsinnigi säll all falla riksdagsbeslul på! Och vad gör ni nere i södra regionen, där herr Elmsledl håller lill, om del visar sig all de sluderande inom del s, k, fria området föredrar all dra sig lill Lund? Med vilka styrmedel skall då herr Elmsledl se lill all man får lill slånd en annan ordning som skyddar de små orlerna?

nalurliglvis riktigt all lidspressen har varil ulomordeniligl hård, Mina medarbetare på departementet arbeiade under elt par månaders tid bokstavligt talat dag och natt. Det är väl inte onaturligt alt det i detta väldiga malerial smugit sig in en och annan missvisande formulering. Men ingen skugga skall falla på mina medarbetare, utan den kriiiken skall naturligtvis drabba mig. Jag vill alltså medge all herr Guslafsson i Barkarby inte har helt fel i denna sin synpunkt.

Fröken Hjelmsiröm frågade om avstyrkandet av vpk:s motion är att tolka så atl barnstugeverksamheten skall skäras ned 1980, På del är svaret nej. Jag sade redan i mitt första anförande all jag tyckte att den utökning av förskollärarulbildningen som utskottet funnit vara möjlig och föreslagil var bra. Del är uppenbart atl den vikliga expansionen av antalet daghemsplatser är beroende av just förskollärarutbildningen och antagningskapaciteten där.

Herr Strindberg frågade, om tekniska högskolan i Linköping får behålla sitt namn. Ja, det är fullt möjligl.

Herr Sundgren log upp obligaloriekommitténs förslag. Den kommittén utgick från den socialdemokratiska regeringens direktiv. Förslaget innebar enbart att det obligaloriska medlemskapet skulle avskaffas i en snävt föreningsrättslig mening, I och med alt avgiftstvånget bibehölls skulle den enskilde studerande knappast uppleva någon skillnad. Problemet att med regeringens förslag avgränsa obligatoriets omfattning lorde vara tämligen litet under en så begränsad tid som reglerna förutsätts gälla. Det är en olägenhet som man måsle la, i och med all de praktiska förutsättningarna för ett reellt avskaffande av obligaloriel ännu inle föreligger.

Den av regeringen föreslagna elektorsförsamlingen är en nödvändig förutsättning för att alla studerande, dvs, även de som inle omfattas av obligatoriet, skall kunna påverka studeranderepresentationen i högskolan. Den lekniska lösning som har valts i detta sammanhang är naturligtvis också den betingad av de allmänna förutsättningar som råder i och med atl obligatoriet inte omedelbart kan avskaffas.

Det ligger någonting motsägelsefullt i att å ena sidan klaga över alt regeringsförslaget om obligatoriets avgränsning blir svårt att lillämpa och å andra sidan vilja föra in nya kriterier som högskolestyrelserna skulle behöva följa. Redan i dag beviljar studentkårer nedsättning i eller befrielse från avgift för flera studerandekategorier, och jag ulgår från alt så kommer att ske även i fortsättningen. Några kompletterande regler lär inte behövas.

Nu skall förhandlingar inledas med studentkårerna, och det är en rad mycket komplicerade tekniska, ekonomiska och juridiska frågor som måste lösas; De problemen kan man inte springa ifrån.

Sedan till den fråga som väl har tagit mest lid i deballen - frågan om de ire regeringspartiernas hanlering av högskolepropositionen och framför allt den fria sektorn.

Jag vill gärna gratulera herr Zachrisson till en intelligent iakttagelse.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977 '

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

nämligen den att den nya regeringen beslår av tre partier och att de tre parlierna har slartal från lilel olika ulgångspunkler. Då kan oppositionen nalurliglvis välja stridslinjer som man själv önskar. Man kan kritisera regeringen för all den inte är enig, beroende på atl de i regeringen ingående parlierna har haft olika ulgångspunkler, eller man kan kriiisera regeringen för all den är enig - den har alliså kompromissal ihop sig om ell förslag.

1 den socialdemokraliska kriiiken av högskoleproposilionen, i den mån det nu är n.lgon kritik, finns det i varie fall två sinsemellan motstridiga huvudlinjer. Herr Zachrisson har varil den främste företrädaren för den ena linjen. Han gick omedelbart ul och sade alt högskolereformen skulle bli en kalaslrof För orter som Sundsvall, Härnösand, Östersund, Kalmar osv. är förslaget en ren kalastrof, för dem blir del näsian bara en pappersreform, förklarade herr Zachrisson. En rad socialdemokraliska tidningar följde upp detta och lalade om hur folkpartiet och moderaterna hade lyckats vinna över centern.

Men. del finns andra socialdemokratiska tidningar som gick pä den andra linjen och sade au det är folkpartiet och moderaierna som har fått ge efler för cenlern. I den socialdemokraliska parlimolionen hävdar man all de icke-socialistiska partierna på flera punkter har anslutit sig lill socialdemokratins synsätt

Den här kritiken går inte riktigt ihop - reformen är på en gång en katastrof och en välkommen anpassning till socialdemokratin. I dag gjorde herr Zachrisson det konststycket atl han företrädde båda dessa ståndpunkter på en gång. I dag var det både en kalaslrof och en närmast fullständig anpassning.

Om vi bortser från de överdrifter och del lilel blomstrande språk som vi har blivit vana vid när det gäller herr Zachrisson är del klarl alt en reform som innehåller så många olika inslag som denna kan man angripa från lilel olika ulgångspunkler. Del finns inslag i den där folkpariiei och moderaierna anpassal sig lill den linje som cenlern och socialdemokraierna har föreirält lidigare. Del är ingenling all dölja, och jag påpekade del själv i mill inledningsanförande. Del finns också punkler där centern lagil intryck av de ståndpunkter som folkpartiet och moderaterna har hävdat. Men så måsle del ju vara i en regering som företräder tre partier. Del är ingel speciellt märkvärdigt i det.

Sedan kan frågan diskuleras renl sakligt Har man åstadkommit en bra modell? Del var där jag gav lovord lill ulbildningsulskollel, som pröval regeringsförslaget på dess sakliga meriter, i slort sett godkäni del och på vissa punkler gjorl bra jusleringar.

När del gäller den fria seklorn är del nalurliglvis på ell säll bara fråga om en liten jusiering, men på ett annal sätl en mycket viktig principiell förändring. Herr Ullenhag har redan påpekal atl det för den enskilda individen kan betyda väldigt mycket, även om det på sitt säll kan vara en marginell föreleelse i reformen som helhet Del syslem vi i dag har med en automatisk tilldelning har varit begränsal lill de gamla univer-

siielen och lill filialerna, medan vi nu får ell frill område som skall kunna gälla alla slatliga högskoleenheler.

Vi har sagt atl det kan bli en del problem med detla - problem blir del ju med alla system, även med den modell vi har i dag. Men jag tillåter mig all utgå från atl UHÄ är fulll kapabek alt klara av det här syslemei, och del har också unvisersiletskanslern försäkral mig. Del finns också ell myckel noggrani underlag för anvisningar på den här punklen. Så förskräckligl märkvärdigl är del alltså inte.

Jag vill emellertid gärna säga all som jag ser del har del vikligasle inslaget i debatien från socialdemokratiskt håll ändå varit det konstruktiva arbete som de socialdemokraliska ledamöterna i utbildningsutskottet har deltagit i.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fröken HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Utbildningsministerns svar på min fråga om förskollärarutbildningen var ju i stort sett bara en upprepning av vad utskottet sagt, och det var alltså inget svar på frågan. Jag ställde nämligen frågan varför utskottet förutsätter att vårt förslag om en kraftig uibyggnad kommer all innebära au man om några år ivingas au drastiskt skära ner anlalel utbildningsplatser lill mellan 1 200 och I 600. Jag frågade om det innebär all socialdemokraterna och regeringspartierna inte avser att forlsälla daghemsulbyggnaden efter 1980. Del är ju i prakliken vad utskottet säger.

Sedan vill jag bara kort kommentera det utbildningsministern och herr Zachrisson sagl om den fria sektorn. Jag tycker att della är en mycket egendomlig deball - del är en skendebatt Högskolan kommer, vilket jag också påpekade i mitt tidigare inlägg, i framtiden att vara spärrad. Tre av omkring 90 linjer förblir i prakliken ospärrade. Det är sanningen bakom den s. k. fria seklorn. Avsikten med den debatten kan ju inle vara någon annan än all dra borl intresset från de slora och lunga bitarna i förslaget

Hen ZACHRISSON (s) kort genmäle:

Herr talman! Utbildningsministern talar om atl vi har tre regeringspartier. Del är tydligen del som gjorl all han blivit tvungen att välja en samarbetsinställning, något som han tidigare inte gjorl sig till talesman för. Om den samarbetsvilja som i dag kommit lill uttryck - vilken bakgrund den nu än må ha - hade kännetecknat de folkparlisiiska inläggen på ett lidigare stadium, skulle vi kanske ha kunnat få i gång denna reform ännu snabbare. Det är utan ivivel ell bekymmer atl del dröjt så länge all få den i sjön. En av orsakerna härtill är att det förekommit ett så slarkl motstånd framför alll från grupper som är förelrädda av moderater och folkpartister.

Sedan säger herr Wikström att den socialdemokratiska argumentationen går på två helt skilda linjer. Del gör den inte alls. Det är alldeles självklart glädjande atl vi nu i så hög grad är eniga om de grundläggande

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

värderingarna när del gäller högskolereformen. Vi säger ju all på den här punkten kan vi gå in i reformen eniga på praktiskt taget samma sätt som var fallel när del gällde grundskolan och gymnasieskolan.

Men på en väsentlig punkt redovisar ulbildningsminislern ett förändral synsätt, och del kan - om del ulvecklas på del litel frivola sätt som jag tycker utbildningsministern och herr Ullenhag har gjorl här i kammaren - innebära ell hot mol de nya utbildningsorterna. Herr Elmstedl har på den punklen en annan tolkning, även om han försöker svepa in den i någol slags allmän samhörighet med de andra parlierna. Vad som är oroande, del är atl ni inle kan ge bestämda besked som garanterar atl de nya utbildningsorterna på den här punkten inle blir missgynnade, särskilt som man vet vilken slark konservaliv krafl de gamla högskoleorterna utgör. Dessa kommer atl ha utomordentligt starka resurser, både när det gäller den allmänna opinionsbildningen och genom sitt system, för alt la loven av de nya orlerna. Del är för detla vi känner stor oro. Från socialdemokratiskt håll säger vi all om man skall kunna klara delta, så måsle man ha ett slyrningsinslrument för all fördela resurserna rättvist Det styrningsinslrumenlel har ni gjorl er av med.

Sedan vill jag korl beröra en fråga som jag inle hann la upp i milt tidigare anförande. En av de vikligaste utgångspunkterna för högskolereformen var att åstadkomma elt samarbele med arbetslivet. Också pä den punkten innebär förslaget om den fria sektorn ett hot: vi kommer all få elt sämre samspel mellan arbetslivet och högskolan just inom den här seklorn.

Hen utbildningsministern WIKSTRÖM:

Herr talman! Jag vill säga lill fröken Hjelmsiröm atl det väl ändå inte enbart är en skendebatt om den fria sektorn som förs här. Vad som gäller är ju atl tre allmänna utbildningslinjer och ett 40-lal ämnesområden förblir fria. Man kan dessutom räkna med atl ungefär hälften av de sluderande vid filosofisk fakullel kommer alt läsa inom del fria områdei. Men beroende på vilken ideologisk startpunkt man har kan man naturligtvis övervärdera eller undervärdera den fria seklorn.

Herr Zachrisson hade kanske inle så mycket nytt all komma med i sitt senasie inlägg. Jag vill ändå säga att del är klarl att del har hänl en del mellan åren 1975 och 1977. Det har skett förskjutningar i synen på de här frågorna, och del har skell en förändring i riksdagens sam-mansältning. Polilik innebär ju bl. a. all söka skapa elt brett underlag för de förslag som presenteras i riksdagen, och jag är glad över att det i dag är en så bred uppslutning kring del nu akluella förslaget

problemen tornar upp sig alltmer. Det är därför beklämmande atl en regeringsproposition som behandlar hela högskolefäket inle förmår ge ens en antydan till en framlida statlig forskningspolitik.

När poliliska instanser som riksdagen inte kan formulera en forskningspolitik, då inträffar ute på fältet elldera av ivå fall. Ofla rycker de ekonomiska maklinlressena, represenlerade av storförelag och finansinstitut, in vid högskolorna. De lyckas i många fall dominera hela institutioner och dessas forskarstab. Exempel på detta är läkemedelsindustrins grepp över den kemiska forskningen och byråkratins och storföretagens grepp över datatekniken. Del sistnämnda har ju medfört alt datatekniken inte i den utsträckning som varit möjlie tillgodosett folkflertalels iniresse av att få en förbättrad information och insyn. Följden är all den fackliga rörelsen, folkliga organisalioner och inlressen över huvud ställs vid sidan om reellt inflylande. Följden är all forskare som är finansinstitutens arvoderade rådgivare kommer i maktpositioner t, o, m, på sådana områden som är av omedelbar betydelse för de arbetandes dagliga tillvaro och förhållanden -jag syftar t, ex, på arbetarskyddet och den s, k, Ahlmann-skandalen,

Det andra fallel som kan inlräffa är att forskarna hjälpligl lyckas hävda sin självständighet och stöter framåt i en nydanande, vetenskaplig verksamhet. Exempel härpå har man främst från delar av den samhälls- och beteendevetenskapliga sidan. Då inträder elt annat fenomeh - nämligen att forskningen och den maktpolitiska verkligheten skiljs ål. De maktgrupper som behärskar situationen ule på fältet får då ell visst iniresse all skydda sig mol forskningsresultat och mol vetenskapliga teorier som ifrågasätler maktförhållanden och rådande värderingar,

Ell exempel härpå är del allmänna skolväsendel. Del sägs ju inte så ofta rent ul, men det framgår ändå för de fiesia, all den svenska grundskolan är ett fiasko. Tyvärr är detta en källa till ett mycket otrevligt jubel från de reaktionära här i landet. Den aningslösa, ytliga och amerikaniserade pedagogiska och psykologiska teori som skolan byggis upp på ger inte alls den sociala uriämning eller den stimulans som man påstod att den skulle ge och som man många gånger i börian uppriktigt trodde att den skulle ge. Den vetenskapliga pedagogikens ulveckling å sin sida innebär ell gradvis sönderskjutande av hela denna teoretiska grundval. Därför måste de maktägande isolera den moderna pedagogiska forskningen, annars skulle man få en skola som inte passade i ett auktoritärt samhälle, där människan skall underordnas fätalets makt och maktstruktur,

Ell annat exempel på denna företeelse är den psykiatriska vården, som vpk försökte få en diskussion om lidigare i veckan. Den vetenskapliga forskningen har ju fullständigt lämnat den traditionella psykiatrins värid bakom sig,. Psykiatrin som den i dag väsentligen i. prakliken bedrivs slår alltså i skarp molsälining lill huvudslrömmen i den vetenskapliga ulvecklingen. Men detta får givelvis inle komma lill uttryck i samhällslivet. Nydanande forskning måste därför isoleras. Tvångsinstitulionerna

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

och ivångsintagningarna måsle försvaras. Riksdagen, som den politiskt ansvariga instansen, måsle förhala, undvika och sabolera en reform av menialvården.

Hela denna siiualion medför också en nedpriorilering av sociall väsenilig forskning - sådan som är i arbelarklassens och folkfierlalels intresse - i förhållande lill forskning som exempelvis riänar militären, kärn-kraflsindustrin och de finansintressen som vill skärpa rovdriften på naturresurserna. Det är så typiskt när ulskollel yrkar avslag på t ex. vpk-motionerna om bättre resurser åt forskning om sociall arbete eller åt freds- och konfiiktforskning. Varför skall vi satsa på de utslagna? Varför skall vi satsa på konfliklforskning, som kan leda lill obehagliga avslöjanden om svensk militär- och säkerhetspolitik, som kan avslöja sociala konflikters ursprung och annal som del är mer eller mindre tabu atl diskutera i pariamentariska sammanhang?

En forskning som skall riäna den etablerade maktstrukturen - eller i varie fall som skall hindras all bli farlig för densamma - kan nalurliglvis inle heller vara i egenllig mening demokratiskt uppbyggd.

De demokraliska forskningsexperimenl som uivecklals t ex. i Roskilde i Danmark och i Bremen i Tyskland har sorgfälligt förhindrats alt påverka den svenska forskningens organisalion och innehåll. Om en forskare i Sverige söker riänst och åberopar meriter från Bremens universitet betraktas dessa som värdelösa, någol som utbildningsministern i ett aktuellt befordringsärende också har godkänt och ställt sig bakom.

Mest tragisk i hela denna ulveckling är arbetarrörelsens ställning. Under det långa socialdemokraliska regeringsinnehavel gjordes egenlligen ingenting för atl formulera en demokralisk forskningspolitik, för att beskära storflnansens inflytande och föra den självständiga forskningen i bättre konlakt med folkliga intressen och organisationer. Hade man velal det skulle man aldrig lagt fram U 68 i den form den fick. Nu kom so-cialdemokrarins ledning på något sätl att se universilelsreformen som en mer eller mindre renl leknisk modernisering, ell synsäll som yllerligare kom all underlätta storindustrins, massproduktionens och fåtalsmaktens möjligheter atl slälla forskningen under sin hatt, eller att neutralisera kriiisk forskning.

Universilelet i Bremen är ett exempel - ell ullryck för en ny och självständig forskningspolitisk syn, som i del fallet drivs av en socialdemokratiskt ledd tysk delstatsregering. Au delta aldrig fåll riäna som exempel för svensk socialdemokratis forskningspolitik är lika egenartat som tragiskt. Det speglar en ideologisk och maktpolitisk medvetenhet och en öppen eller dold politisk solidarisering med storfinans och professorsvälde.

Vi menar i vpk atl del inte är arbetarrörelsens uppgifl all föra den typen av forskningspolitik. En hell annan polilik måsle lill för all skapa öppenhet slimulera forskningens självsländighel och föra den i konlakl

med de breda progressiva slrävandena hos en politiskt målmedveten ar-betarklas.s och arbetarrörelse.

Med dessa synpunkter, herr lalman, ber jag atl få yrka bifall till vpk-molionerna 1170 och 1410, yrkande 11.

Hen BIÖRCK i Värmdö (m):

Herr talman! Som utbildningsministern och herr Ullenhag redan erinrat om är det i år 500 år sedan Sverige fick sitt första universitet Utbildningsministern undvek dock att säga att vi firar detta jubileum genom atl i realiteten avskaffa universilelen. Att han använde ordet "universitetsreform" i stället för "högskolereform" får kanske noteras som en form av hedersomnämnande. Uppsala universitets historia har i dagarna skildrats av professorn i lärdomshistoria, Sten Lindroth, och jag kan varmt rekommendera hans bok. För egen del har jag inte kunnat gå så långt tillbaka i tiden, men jag har studerat protokollen från riksdagsdebatterna i högskolefrågorna åren 1969 och 1975. De två biträdande professorer, som år 1975 var ledamöter av denna kammare, höll sig visligen borta från deballen. När vi nu är så lyckliga alt ha ett stort anlal verkligt sakkunniga personer här i kammaren skulle kanhända även jag - med min begränsade erfarenhet - ha avstått från atl la lill orda i dag. Men, herr talman, en av de obestridliga fördelarna med all ha sin framlid bakom sig är att man kan säga vad man länker utan alt behöva länka på vad man säger.

Den proposition vi nu behandlar var, medicinskt sett, en förtidsbörd, organisatoriskt, budgelmässigl och med avseende på lagtexten. Utskottets energiska och lidskrävande upplivningsåtgärder på detta ofullgångna foster, under en växling mellan desperation och munterhet, har emellertid gjort att vi i dag kan bevittna ell nöddop. Lål mig få lyckönska de tre andans män som bragt del därhän, herrar Zachrisson, Wikström och Nordsirandh, och kanske alldeles särskill herr Nordsirandh. Den fromhel han ådagalagt slår i en viss kontrast lill hans hurtiga uttalanden för två år sedan men kan förmodligen förklaras, om man besinnar att han ägnade sin tid vid universitetet ål studier av den svenska pietismens historia. Dessa tre teologers bemödanden skulle möjligen ändå ha varit förgäves, om inie utbildningsutskottets vice ordförande, herr Larsson i Slaffanslorp, varit dem behjälplig. Den hederstitel - ljusels bonde - som tillades en av hans nabor från ett gånget sekel, Nils Månsson i Skumparp, kan nu med rälta komma honom lill del.

Den djupare insikt i statskonstens mysterier, som jag sökt förvärva genom alt uppmärksamt lyssna just till herr Larsson i Slaffanslorp, har fört mina tankar lill en annan förgrundsfigur i del parti herr Larsson företräder, nämligen Axel Pehrsson-Bramstorp. Det har om honom sagts all han i sin prövning av politiska förslag brukade fråga sig: "Hur skulle det här te sig på min gård?" Del är också den ulgångspunkl jag har haft, när jag granskal regeringens proposition 1976/77:59: Hur kommer den alt drabba de universilel, de fakulteter och de institutioner som

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

jag under årens lopp blivit förtrogen med?

Lål mig emellertid böria med att säga, som jag också gjort i min motion 1976/77:1366, att del således inte är högskolebegreppets utvidgning till nya ämnesområden eller nya orter i landel eller nya grupper av sluderande som bekymrat mig utan de - enligl min mening sakligt omotiverade, i sammanhangel onödiga och lill sina effekter skadliga - ingrepp i den nuvarande universitetsorganisationen som man i förbifarten hakat på "reformen".

Inte hellei- har jag förmått della i de sinnesrörelser, som inom utskottet förefallit kunna uppväckas av poängberäkningar, linjeorganisation och enstaka kurser, och som för mig närmast lett sig som skolastiska övningar vid ett medeltida kyrkomöte. Det är för mig naluriigt att den anknylning mellan folkskola och läroverk som genomfördes för femtio år sedan, genom 1927 års skolreform - med vilken jag känner stark frändskap

- nu fullföljs genom en friare lillgång lill en högre utbildning på ve
tenskaplig grund för dem som vid någon tidpunkt i sitl liv känner ett
behov av, eller en längtan efter, sådana möjligheter, och jag kan inte
fatta att en så klar och enkel sak skall kräva så mycket hårklyverier.

Vad jag nu berört - och vad en stor del av denna "reform" avser

- gäller konsumenlsidan, för att tala dagens organisaiionstekniska ädel-
språk. Om man begagnar den terminologin - vilkel jag i och för sig
ogärna gör - har vi atl göra med produktion, distribution och konsumtion
av kultur och utbildning. Därvidlag har man varil så fascinerad av dis
tributionsledet all man alldeles försummat att länka på produklionen
och producenterna. Det finns nalurliglvis de som menar att produkterna
kan importeras ulifrån och efter ompaketering och s-märkning tillhan
dahållas konsumenterna genom administrativa mellanhänder, regionalt
och lokalt

• Det är en föreställning som jag inle kan dela. Om en utbildning skall bygga på vetenskaplig grund, som det står i proposilionen, måste detla också betyda någol. "Vetenskap" belyder egen forskning - pågående, engagerad forskning, med problem hämtade ur ämnesområdet och resultat återförda till,ämnesområdet Det är för mig självklart att forskning och undervisning måste gå hand i hand: undervisningen måste vara levande, lärarna måste hålla sig levande genom atl omges av vetgiriga elever, eleverna hållas levande genom inspiration från lärare i kontakt med liden och framtiden. Därför är, enligl mitt säll alt se, hela den konstruktion som högskolelagen uppmuntrar till absurd: alla akademiska lärare skall ha möjlighet att bedriva forskning, någon strikt separation av grundutbildning och forskning skall icke göras, rekryleringen av institutionerna och de framtida forskarna och lärarna måste ju ske genom naturlig samvaro mellan lärare och elever. Institutionerna och de av dem uppbyggda fakulteterna måste vara, som de i historisk tid varit, levande arbetsenheter, förvaltare av en samlad kunskap och grogrunder för ny kunskap och ny förslåelse. Men vad möter oss här i slället? Organisationstekniska konstruktioner.

ritade uppifrån och inte nedifrån, en övertro pä styrelser och sammanträden - som om någonsin någonting nytt skapades där - en byråkratisering, vars cancerösa tillväxt herr Molin verkningsfullt har beskrivit i sin motion, ett skjutande i bakgrunden av de verkligt skapande krafterna, som hittills givit verksamheten dess innehåll, en inmarsch av organisationsbyråkrater som utövare av del ställföreträdande tyckandel -vi har nyligen på Serafimerlasaretlel blivit offer för detta atl "organisationens" representanter går tvärtemot meningen hos dem som de själva sall sig att företräda - kort sagl: universiteten skall ockuperas och avväpnas, de sisla resterna av deras självständighet och självstyrelse skall avlägsnas.

"Del reformförslag som nu är under debatt är i hög grad en produkt om inle av blåögda och klåfingriga reformatorer så dock av valhänta och verklighetsfrämmande administratörer." Så karakteriserade herr Richardson för åtla år sedan den närmast föregående stora högskolereformen, PUKAS. Omdömet - som visade sig rikligl - kan i lika hög grad drabba den produkt vi nu har framför oss, som också den har varit i socialdemokratins säck innan den nu kommit i folkpartiets påse. Min nulidshistoriska forskning har även sträckt sig till riksdagens protokoll för den 21 maj 1975. Då talade både herr Nordsirandh och herr Molin varmt för sambandet mellan forskning och undervisning (och sade därtill många andra kloka ting). Herr Molin gav också ullryck för sin "oro för reformer på universitets- och högskoleområdet, som bara sysslar med ytliga organisatoriska ting, därför alt dessa organisatoriska förändringar kan på ett rätt allvariigt sätl påverka väsentligare funktioner hos universiteten. Använd icke dessa byråkratiska mallar för au skapa enhetlighet och likriktning! Lål universitet och högskolor bevara sin särart och sina traditioner! Inskränk inle den fria forskningen och den fria debatten!" I detta anförande instämde bl. a. herr Ahlmark och fröken Hörién.

Och ändå är vi nu där. I en lid då del går en våg av sanningsförakt, oredlighet och charlataneri över väriden, och då här hemma fegheten ingår allians med okunnigheten och lätrian, hade vi behövt en bättre högskolereform än denna, en reform som sell mera lill innehållei än lill formen och som i sin uibyggnad av distributionskedjorna inie tagit produklionen för given - för del är den inte! - ulan med insikt och omsorg skapal gynnsamma betingelser också för denna.

En ärad ledamot av denna kammare har förklarat att syftet med "reformen" är att "la ifrån professorerna makten". Jag har tillåtit mig all i min motion förklara alt reformen i så fall är förfelad, emedan professorerna - i motsats till en del politiker - inle är särskill inlresserade av makt, däremol av uppskattning och erkännande från dem som begriper vad de sysslar med. Professorerna har i själva verkel ett ansvar för det ämnesområde, som blivit dem anförtrott av regeringen. Ansvar och inflytande går hand i hand. Ulan inflytande kan man varken bära eller känna ansvar. En högskolereform som systematiskt säiter de för verk-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

samhelens innehåll ansvariga ur spel kan inte gärna vara en bra reform, Ell månghundraårigt kollegialt och demokratiskt styrelsesätt ersätts nu av en hittills okänd maktkoncentration till vad som kan komma all ulvecklas till ett anlal små och okontrollerbara kamarillor.

Om jag väljer det Bramslorpska perspektivet, betyder "reformen" alt en professor vid Karolinska institutet, från att ha lett sin institution och varil medlem av en kollegial församling, fakulteten, som i sin tur utsett förberedande och verkställande organ i form av fakultetsnämnd, utbildningsnämnd och konsistorium, nu i slället blir underställd regionsstyrelse, högskolestyrelse, linjenämnd, en fakultelsnämnd, visseriigen till viss del vald av ett fakulteiskollegium på 275 personer, men inle ansvarig inför della, och slutligen en institutionsstyrelse, och alla dessa kan på skilda säll hämma den naturiiga och spontana aktiviteten, fördröja utvecklingen och beröva envar hans personliga initiativ och ansvar. Redan nu har det uppenbarligen vid andra fakulteter varit svårl alt förmå en del professorer alt som prefekter ta ansvar för ledningen av sina institutioner. En universiteisrektor har i dagarna stigit av. Fler kan det bli. Del förriänar nämnas - med anledning av vad ulbildningsminislern yttrade i frågan - all vederbörande interimistiska högskoleslyrelse redan beslutat icke tillåta ett rektorsval på hävdvunnet sätl utan själv avser all lämna förslag till regeringen.

Under den mansålder jag kan överblicka har de kliniska institutionscheferna inom de medicinska fakulteterna engageral sig allt starkare i viktiga samhälleliga frågor. Jag är rädd atl denna "reform" kommer alt markera slutel på en sådan ulveckling. Begränsningen av professorernas ansvarsområde till forskningen, i förening med främlingskapet och van-maktskänslcin inför de på varandra staplade adminislraliva organen, kommer för många av oss att göra reträtten in i elfenbenstornet ofrånkomlig. Vem som förlorar mesl därpå, samhället eller vi själva, får framliden utvisa.

Man kansike vill säga, att jag som akademisk lärare har personliga inlressen an försvara. Så är del inle. Min egen lid är snarl ute, med eller ulan högskolelag. Jag lalar här för näsla generation av lärare och den därpå följande, som är dagens och morgondagens studenter.

För ett år sedan fattade kammaren beslut om en medbestämmandelag, som skulle befästa de anställdas rättigheter på sina arbetsplatser. Men har någon besvärat sig med atl la hänsyn lill vad både lärare och studenter vid våra universilel givit uttryck ål i denna deras väsentligaste arbels-livsfråga? Nej, del har man på det hela tagel inie - även om jag gärna gör en honnör för uibildningsminislerns goda vilja. Del är leknokraternas och ombudsmännens reform och elt eldorado för alla som älskar sammanträden. Det är med all sannolikhet lill sammanträdesarvoden och administration som den ekonomiska "förstärkningen av basresurserna" nu kommer alt gä.

Man skall nog inle bli alllför förvånad, om uppslutningen kring det prakliska genomförandel av "reformen" inte på alla händer blir helhjär-

tad. Detta är myckel all beklaga, ty om man hade velat lyssna på studenter och lärare, skulle man med god vilja ha kunnat göra en bra reform, som alla hade varit beredda all solidarisera sig med och förverkliga lill innehållet och inte bara, tvångsvis, lill formerna.

Den vaktslagning kring den högre undervisningens och forskningens ideal, som nu förenar studenter och lärare i vårt land, på ett sätt som man kanske får gå lillbaka till tider av andlig och politisk ofrihet ule i Europa för alt flnna en motsvarighet lill, förblir visseriigen en värdefull tillgång även under den lid som kommer. Men den är tyvärr inle en följd av, utan en protest mol "högskolereformen".

Herr talman! Man kan nalurliglvis förebrå mig all jag i detta anförande inte gått mer i närkamp med de många prakliska problem som högskoleproposilionen och utskollsbelänkandel innehåller. Men av de över 20 yrkanden som jag i min huvudmolion och ell par särmolioner fram-slälli har ulskollel avslyrkl alla utom ett - och del senare får jag lacka herr Larsson i Staffanstorp alldeles särskill mycket för. Behandlingen av de övriga bekräftar bara vad jag skrivit i moiionen 1366, nämligen all "en majoritet i riksdagen mekaniskt kommer alt fortsätta marschen in i den nya högskolan oberoende av protesterna från de berörda". Så är det, förstås.

Det vore frestande all lill sisl läsa en dikt av Harry Martinson, som heter Den saktmodige, och som jag inle hört någon deklamera mera kongenialt än herr Sträng, i den gamla goda liden, på Harpsund 1954. Jag skall inle la upp någon tävlan med honom. Men, del må kanske föriåtas mig om jag i korthet hänvisar till kvarngubbens ord i dikten, där han lalar om del, "om vilkel man i sin tystnad vet någol men om vilkel man finner det vara lönlöst all lala".

Herr talman! Jag inledde detla anförande med en kort betraktelse över ell nöddop. Utöver det sagda skall jag inle hålla något griflelal över universitetet. Jag vill självfallet inle heller besvära kammarens ledamöler med någon volering och har följaktligen ingel yrkande. Del betyder inle all jag daglingar med min övertygelse, endast att en röst som inle kan bli lagd, åtminstone har blivit hörd.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen DAHLÉN (fp):

Herr lalman! I den molion, nr 1401, som väckls av mig och ett antal medmotionärer från fyra partier företrädande Kopparbergs län, har vi inledningsvis uttalat vår lillfredsslällelse över tillkomsten av en ny högskoleenhel i Dalarna, Jag begagnar tillfället all ånyo undersiryka vår glädje häröver.

Däremol kan jag inle annat än beklaga del förhållandevis snäva sätt på vilkel utbildningsutskottet behandlat de förslag som vi framlagt Innan jag något går in på moiionen skulle jag emellertid vilja fästa uppmärksamheten på en detaljfråga som i lika mån berör alla de högskoleenheler som uppslår huvudsakligen på basis av förutvarande lärarhögskolor. 1 samband med obligaloriefrågan görs i proposilionen på s. 110 elt kraftigt

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

understrykande av alt de sluderande inom högskolan oberoende av obligatoriefrågans lösning även fortsättningsvis bör kunna påräkna samhälleliga ålaganden för bl, a, sluderandehälsovård. Detta är i och för sig ulmärki. Jag önskade emellertid fästa kammarens uppmärksamhel på att de sluderande vid lärarhögskolorna aldrig erhållit några anslag lill studerandesammanslulningar för della ändamål.

Det är möjligt atl av de medel som föreslås ställda till UHÄ:s disposition för bl, a, engångsulgifter för högskoleförvaltning en viss fördelning av anslag för sluderandehälsovård skulle kunna ske. På så vis skulle problemet kunna lösas för budgetåret 1977/78. I övrigl utgår jag ifrån all frågan beakias i samband med anslagsberäkningarna inför budgetåret 1978/79.

Jag övergår sedan lill vissa av de frågor som väckls i moiionen 1401. Moiionärerna har inledningsvis yrkat alt högskolan måtte ges beteckningen Högskolan i Dalarna. Del har känts angeläget atl redan genom namngivningen understryka del samlade ansvar och det gemensamma iniresse man inom hela provinsen känner för högskoleverksamheten. Jag vill betona all det inle är fråga om elt utslag av snäv provinsialism i dålig bemärkelse. Det finns emellertid ingen annan högskola som har ett så klart markerat och avgränsbari närområde för sin verksamhel som den vars talan jag här för, I likhel med mina medmotionärer tror jag all det skulle innebära en stimulans och ett incitament till vidareutveckling om regeringen, när den fattar beslut i namnfrågan, tillgodosåg de önskemål för vilka vi motionsvägen har givit uttryck.

Jag övergår till nästa fråga.

Utbildningsutskottet anser inle atl del finns någon anledning all,nu utöka antalel utbildningsplatser inom linjerna för klasslärarutbildning. Utskottet hänvisar till sitt föregående år gjorda slällningstagande, au man i övrigl anser all frågor rörande förändring av klasslärarulbildningen bör anslå till dess att lärarulbildningsuiredningen, den s, k, LUT, framlagt sill betänkande. Vi förordade i vår molion i princip ett motsatt tillvägagångssätt. Vi tänkte oss att en viss försöksverksamhet i laboralorieskala skulle ha kunnat vara av iniresse just för utredningens fortsatta verksamhel.

Nu synes del emellertid finnas en framkomlig väg, som inte slrider mol vare sig riksdagens lidigare ställningstaganden eller ulskotlels principiella uppfattning. Redan år 1975 slog riksdagen fasl all utbyggnaden av högskoleutbildningen i första hand borde avse annan utbildning än den iradilionella. Vägen går då framför alll över de enstaka kurserna och de lokala utbildningslinjerna. Del står också klarl au de sluderande som böriar med enslaka kurser skall ha möjlighel all bygga samman dessa lill en sammanhängande lokal utbildningslinje. Föredraganden betonar i den proposilion vi nu behandlar alt jusl genom systemet med enstaka kurser ett ulbildningsulbud skall kunna utbyggas som tillgodoser behovet av fortbildning och vidareutbildning hos de grupper som genom de nya behörighetsreglerna kan och vill studera vid högskolan.

Falun-Borlänge är inle endasl en utbyggnadsort i högskoleproposilio-nens mening. De två kommunerna är också sådana lill vilka vissa av de slatliga verken ar i färd med all utlokaliseras. Det har redan nu kommit att slå klarl all orler som tar emol från Slockholmsområdel ulfiyltade ämbetsverk måsle kunna erbjuda ett rikt varierat utbildningsutbud, I Falun kommer det alt finnas utbildning av förskollärare och av fritidspedagoger. Dessa utbildningslinjer i all ära, men inom det pedagogiska utbildningsområdet förslår de inte för alt tillfredsställa från olika håll framslällda önskemål. Vad man emellertid kan göra är all såsom en lokal ulbildningslinje, upplagd redan fr, o, m, budgelårel 1977/78 inom ramen för lillgängliga anslag, påböria en pedagogisk uibildning. Den linjen kan då inle rubriceras med någon av de beleckningar som ålerfinns bland uppräkningen av de allmänna ulbildningslinjerna, men i sak kommer den successivi all kunna ge jusl den pedagogiski förnyade lärar-utbildning vi som molionärer efteriysl, I sinom tid kommer då vissa behörighelsfrågor alt uppslå, men de torde, när den stunden kommer, knappast skapa några större problem.

Jag har således, herr talman, velal fästa kammarens uppmärksamhel på atl vi - därest uttryckliga hinder kommer att resas mol planerna -vid högskolan i Dalarna ser möjligheter all genomföra den pedagogiska försöksverksamhet som vi i vår molion förordal. Jag hoppas all man här i dag vid ärendets fortsatta behandling icke kommer all finna anledning motsätta sig tankarna på en inom ramen för givna anslag bedriven pedagogisk försöksverksamhet.

Med detla, herr lalman, har jag velal ulveckla lankegångarna i vår motion 1401, men i likhel med föregående lalare vill jag icke här ställa någol säryrkande, utan jag är beredd all rösla för ulskolieis hemslällan.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fru SUNDBERG (m):

Herr talman! Mycket har sagls och mycket kommer också i dag alt sägas om ulbildningsutskollels belänkande nr 20, En socialdemokralisk reservation, nämligen nr 5, vill jag personligen framställa som mycket glädjande. Tro nu inle, ärade kammarledamöier, all jag inslämmer i de åsikter som den reservalionen föreiräder - nej, min glädje bollnar i all socialdemokraterna genom au avge denna reservalion klarl har pekal på skiljelinjen mellan den socialistiska inställningen och regeringens inställning lill fria akademiska sludier. Och en sådan profilering måsle vi vara lacksamma för.

Ulbildningsminislern har givelvis inle haft del läll när han mol bakgrund av ell näsian lioårigt socialdemokraliski majorilelsinflylande i ell gigantiskt förarbete med det ärende som nu föreligger lill behandling har lagl fram en proposilion på grundval av della förarbete. Han har därtill i dag redogjort för det arbete som har legal lill grund för den enighei som nåtts mellan regeringspariierna.

För moderala samlingspartiet har en viklig målsättning under della förarbete varit att behålla en fri och obunden högskoleundervisning med

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

fritt tillträde, Socialdemokralernas inställning har under hela denna tid och än längre - sedan införandet av PUKAS - varil den som nu framstår som en sista suck i reservalionen 5: byråkrati och ensidighet reglering och statligt förmyndarinflytande inom ulbildningen.

Ändå kan vi naturligtvis slälla oss frågan: Är vi moderaler nöjda med den produkt som nu blir lag? Jag vill gärna tillägga att hade de borgerliga parlierna haft majorilelsinflylande också under förarbetet med den nya högskolelagen, hade denna enligt min mening kunnal se annorlunda ul. Det finns emellertid skäl till all från många synpunkler betrakta slul-resullaiei med tillfredsställelse.

Till viss del gör jag detta mot bakgrunden av att myckel såväl i propositionen s:om i ulskotlsbelänkandet ännu är oklart, ibland dunkelt eller ofärdigt. Normall skulle kanske detta betraktas som en nackdel, men när vi rör oss på ett sådani gigantiskt område som hela det svenska högskolevä.sendet och med många hundra tusen inblandade människor öppnar denna oklarhet möjligheter lill etablerande av praxis, ökat med-infiyiande för de sluderande, decentralisering och - lål mig också säga det - regional profilering, som särskill berördes här av herr Elmsledl,

Jag har en myckel stor tilltro till vad studerande och lärare kan åstadkomma. När moderata samlingspartiet fick igenom en uppluckring av PUKAS-syslemel så alt ämnena på de allmänna ulbildningslinjerna fick läsas i valfri ordning svarade studenterna med all i överväldigande utsträckning frångå de fastställda utbildningslinjerna, göra sina egna och läsa som de ville, 1 dag studerar mindre än hälften på fastställda utbildningslinjer, och PUKAS har dött t, o, m, lill namnet.

Nu vill man ändå från studerandehåll få den nya propositionen atl framslå som en hård begränsning av det fria tillträdet lill universitets-sludier. Bl, a, beklagar man all del är friti lilliräde endasl lill ire allmänna ulbildningslinjer. Jag kan insiämma i beklagandet så till vida som siffran kanske kunde vara högre, men min tilltro lill studenternas egel omdöme gör all jag inle kan se särskilt allvarligt på frågan om spärrarna, som den nu frarnslår. Vad som skiljer den borgerliga utskoltsmajorilelens förslag från socialdemokralernas reservalion är jusl förekomslen av del fria ulbildningsområdel - och del är inle lilel. Jag har räknal i proposilionen och uiskoitsbeiänkandel och kommii fram till att del finns 40 olika ämnesområden i den fria seklorn, och vem som helst som studerar måsle bland dessa, om han eller hon så önskar, kunna plocka ul en uibildning som ger de sluiliga 120 poängen.

Nu görs del i proposilionen den begränsningen all en enskild ulbildningslinje för atl vara utbildningslinje måste innehålla ett spärrat ämne. Nåväl, plocka ul ämnena ändå! De sluderande har hillills varil i högsia grad ovilliga all kalla sin utbildning linje - men varför skall de vara det i fortsättningen? 120 poäng är 120 poäng, även om de lästs in på enstaka kurser. Jag har inle ur proposilionen eller utskottsbetänkandel kunnal få fram all så lästa 120 poäng inle skulle berättiga lill

utbildningsbevis och i vissa fall examen, och jag hoppas alt UHÄ inte har en annan uppfattning.

Jag vill emellertid gärna tillägga all min övertygelse är all del är lyckligare och bällre för de sluderande om de följer de ulbildningslinjer som finns organiserade vid högskolan. Med vad jag nu anförde avsåg jag bara all visa på de möjligheter som trots allt finns för dem som önskar sludera udda ämnen av någon sorl.

Vi får inle heller borlse från vad som i övrigt sker vid våra universitet och högskolor. Jag tycker kanske att proposilionen i det avseendet har undervärderat resultatet av de vidgade behörighetsregler som hillills har gällt. Betydligt mindre än hälften av dem som i dag studerar vid högskola avser all avlägga examen över huvud taget, Åierkommande utbildning och påbyggnadsulbildning, den starkt förändrade ålderssammansättningen av de studerande vid de fria fakulteterna saml de nya behörighels-reglerna har gjort att efterfrågan på enslaka kurser - tillsammans med de studerandes vilja all själva bestämma sin utbildning - starkt ökar. Jag tror, som jag sade, att propositionen kanske har undervärderat efterfrågan på denna lyp av utbildning. Från anslagssynpunkt kan detla vara beklagligt

Utbildningsministern har, som herr Zachrisson också påpekade, lämnat en venlil öppen. I den mån jag beklagar den veniilen är del inle av de orsaker som herr Zachrisson anförde utan därför att den kan medföra vissa svårigheter för universiteten, som vid en stark tillslrömmning kan vara tvungna alt använda medel som man sedan får komplettera genom anslag på tilläggsstat Del skapar givelvis för de anställda någon osäkerhet. Jag finner det emellertid posilivi all man vill salsa på utvärdering, eftersom jag ser det som elt tecken på en vilja hos berörda myndigheler all förbättra på de områden där misstag och svårigheter uppstår.

Och svårigheler kommer all uppstå. Mycket är, som jag nämnde, ännu oklart Vi vet t. ex. mycket litet om vad som menas med lokala ulbildningslinjer och vad del är för kriteria som gäller för all en ulbildningslinje skall vara lokal'.

Vad händer med alla dem, ofla äldre, som vill läsa bara jusl 40 poäng i ell ämne som är spärrat? Hur skall de enslaka kurserna i spärrade ämnen organiseras? Det kan vara en laborationssjuksköterska som vill studera 40 poäng i kemi eller mikrobiologi och ingenting annat. Del kan också vara en sluderande som i form av enslaka kurser läst sina 80 poäng och vill avsluta sin utbildning med ell spärrat ämne. Skall han då i sisla minuien begära en enskild utbildningslinje där huvuddelen redan är inläst?

Ja, herr lalman, jag skulle kunna fortsätta med sådana här kanske elaka men realistiska frågor, väl vetande alt ingen kan ge mig svar på dem, eftersom man av olika orsaker inte kunnal la slällning lill dem vare sig på deparlemenlet eller i organisationskommittéerna. Det är med andra ord vissa saker som fortfarande återstår atl genomföra. Dit hör också - del vill jag till sisl peka på - resultatet av de nya antagnings-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

beslämmelserna. De är visserligen i princip fastställda av riksdagen i samband med den förra propositionen om den nya högskolan, men det finns ändå skäl alt något kommenlera dem.

Ledamöter från mill parti har i denna fråga väckt en molion som särskill kräver all antagningsbeslämmelseinas inverkan på könsfördelningen när del gäller tillträde till spärrade ulbildningar skall redovisas för riksdagen. Sådan redovisning kommer givelvis genom SCB, men vi har begärt en annan form av redovisning direkt lill riksdagen. Vi tror nämligen ätt resultalel av de nya anlagningsbeslämmelserna kommer atl bli all det för högt eftertraktade ulbildningar, typ veterinär- och läkarutbildning, kommer all krävas fiera års förvärvsarbele. Ulbildningarna i sig är långa, och medelåldern på de färdigutbildade kommer all stiga kraftigt Det är i och för sig inle fel, men del kommer enligt vår uppfallning att innebära atl det blir färre flickor som söker lill dessa ulbildningar. Med gymnasieutbildning och fyra års förvärvsarbele har man i allmänhet uppnått en ålder av 23 år, dvs. ålder för familjebildning, och atl då salsa på en fem- eller sexårig utbildning, när kortare utbildning står lill buds direkt efter gymnasiet, kommer all i mindre grad tilltala kvinnor.

Över huvud taget är det myckel atl säga om de nya anlagningsbeslämmelserna och ulformningen av kvoleringsreglerna - eller rättare sagt hur de i verkligheten kommer atl fungera. Med säkerhei kommer de att innebära ökad byråkrati, där den enskilde i många fall kommer alt bli salt på mellanhand. Vi får bara hoppas all det hela kommer att fungera och all misslyckanden kompenseras av villighet till rättelse och en allmän smidighet som passar i dagens öppna samhälle.

Här har, herr lalman, från oppositionen gjorts angrepp på moderater och folkparti för uppgivenhel och svek mol lidigare framförda åsikler. Lål mig likna den nya högskolan vid en byggnadsritning. Vi håller nu på att utforma taket, men dettas utformning är och måsle vara beroende av byggnadens konstruktion. Utbildningsministern har förbättrat också denna, men någon större variation på takutformningen har inle konstruktionen medgivit. Jag har velat koncentrera milt anförande lill de möjligheter som forlfarande står öppna för lokalslyrelser, regionstyrelser och inle minsl de studerande själva, när del gäller all bygga vidare och skapa en levande högskola av den organisaloriska ritningen.

När man lyssnade till herr Zachrisson flck man den uppfattningen att många av de grundläggande och bärande idéer på vilka högskolereformen är byggd skulle vara reserverade för socialdemokraterna och i viss mån centerpartiet. Jag vill erinra om att när del gäller frågan om ell vidgat tillträde till högskolan, om decentraliseringen av utbildningen osv. har del rått stor enighei mellan alla partier i riksdagen.

En levande högskola, som herr Biörck i Värmdö nyss efteriysie i samband med behandlingen av detta utskottsbetänkande, hoppas vi skall komma lill - en skola för många, med kvalitativt högslående utbildning, där kritik och kreativitet utvecklas fritt, där fri och obunden forskning drar lill sig många unga för vidare erfarenheler i forskningsvärlden.

Till det vill jag lägga förhoppningen atl företrädare för de samhällsintressen om vilka herr Biörck i Värmdö talade - enligt min uppfattning kanske litet för negativt - skall besitta den klarsyn och den goda vilja som jag vet au såväl professorer som de flesta av kammarens ledamöter har när det gäller verkställandet av den nya högskolan.

Fru LANTZ (vpk):

Herr lalman! Det är på tiden att diskussionen om kvaliteten i barnomsorgen har kommii i gång. Men del räcker inle all bara debattera barnomsorgens kvalilelsbrister, man måste också vidta åtgärder som gör daghemmen och förskolan så bra som möjligt. För all få en bällre kvalilel måste vissa helt nödvändiga ålgärder vidtas. Bl. a. måsle sex timmars arbetsdag för alla genomföras, själva brislen på daghemsplatser byggas bort, barngruppernas storiek minskas och sist men kanske mest personaltätheten ökas.

Vänsterpartiet kommunisterna har under många år krävt en ulökad förskollärarulbildning. och i motionen 1410 föreslår vi all antalet platser vid förskollärarulbildningen ökas till 5 500 platser 1977/78. Men för att täcka behovet av förskollärare behöver inle mindre än 7 000 utbildas årligen.

År 1975 väckte vpk en motion om barnomsorgens uibyggnad som
jag vill citera ur: "Dessutom finns det en betydande brisl på utbildad
personal inom barnomsorgen. Från kommunernas sida har ofta hävdals
atl bristen på utbildad personal hämmar utbyggnadstakten av barnom
sorgen. -- Den jämförelse barnslugeutredningen gjorl mellan perso
nalbehov och personaltillgång visar att del finns risk för alt brislen på
utbildad personal vid en fortsatt utbyggnad av förskolan och fritidshems
verksamheten kommer atl bli ännu större."

Barnstugeutredningen beräknade att det under perioden 1975-1980 måsle utbildas mellan 29 800 och 58 000 personer utöver vad som planerats för all barnstugornas behov av adekvat utbildad personal skall kunna tillfredsställas. Denna beräkning visar alltså att i genomsnitt 9 000 förskollärare skulle behöva utbildas varie år.

Dessa beräkningar gjordes, herr talman, innan regering och riksdag fattade beslutet om de 100 000 nya daghemsplatserna, som skulle byggas på fem år.

Och jag begriper för min del inle hur regeringsdeklarationen, som säger alt normer för personaltäthet skall fastställas, skall kunna uppfyllas om regering och riksdag samtidigt håller fast vid den i och för sig helt otillräckliga utbyggnaden om 100 000 nya daghemsplatser. Men någon från den borgerliga sidan kan kanske tala om det för mig. Det förefaller mig atl man anlingen får svika föräldrar, personal och barn i fråga om en utbyggnad eller också får gå ifrån regeringsdeklarationen - för med den låga utbildningskapacitet som regeringen och utskottet föreslår kan man inle klara båda delarna.

Utskottet tror all det kommer att bli ett överskott på förskollärare.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Det är uppenbart atl utskotlel inte har förstått betydelsen av en bra barnomsorg, med en slor personaltäthet Ulskollel iror också att en väsenilig minskning av inlaget kan förutses i börian av 1980-lalel. Jag iror atl dessa farhågor är hell ogrundade och direkl felaktiga. Inte ens med vpk:s krav på utbildning med 7000 platser per år kommer det att bli något överskoll, än mindre med den myckel blygsamma utbildningskapacitet som ulskoltei föreslår.

Förskollärarnas egen utbildningsmodell, den s. k. puckelutbildningen, måste vara ett bättre alternativ än vad ulskollel föreslår. Personalsituationen inom barnomsorgen är katastrofalt dålig, och därför behöver stora insatser göras just nu och med all sannolikhet också en långtid framöver, därför all alll fler barn kommer atl efterfråga daghemsplals.

Det är märkligt att regering och riksdag inte har samma ambition när det gäller atl ge alla barn, i vilken kommun de än bor, likvärdiga pedagogiska förulsällningar för ulvecklingsslimulans. 1 skolan bestämmer fasta delningstal antalet lärare, men så är det inle i förskolan. Där bestämmer varie kommun över sin egen personaltäthet, och eftersom kommunerna bara får täckning för upp lill 60 % av personalkostnaderna anser ofta de kommuner som har störst behov av slor personaltäthet att de inle har råd med mer personal, I flertalet kommuner når man inle ens upp lill socialstyrelsens rekommendationer om vissa minimital - detta även i kommuner med ett slorl inslag av barn som behöver särskild omsorg, som kommunerna har skyldighet all ansvara för.

All personaltätheten är så låg beror alltså myckel på all kommunerna inle har råd all salsa på mer personal. Men den låga personallälheten beror också på alt det på många håll inte finns utbildad personal att tillgå. Det är därför som vänsterpartiet kommunislerna yrkal både på alt kommunerna skall få alla kostnader för barnomsorger läckta med statsmedel, där i första hand personalkostnaderna måste täckas, och på en kraftigt ökad förskollärarulbildning,

I vpk-molionen yrkas atl riksdagen ultalar att man bör eftersträva en lokalisering av förskollärar- och frilidspedagogulbildning lill orter där behovet av arbetskraft med dessa utbildningar är störst och atl utbildning för förskollärare som en konsekvens därav föriäggs till Fiuja, Reservationen 6 i utbildningsutskottets betänkande nr 20 stämmer överens med vpk:s krav i motionen 1410 yrkande 5. Jag kan därför nöja mig med alt här yrka bifall lill reservationen 6,

I många av Stockholms söderkommuner är personalsituationen värre än p.' andra håll i regionen, 1 Botkyrka köar 6 000 barn för alt få plals. Del .Inns 1 800 daghemsplalser. Till dessa platser finns del 172 förskol-lärarriänsier. Men bara på 84 riänsler sitter utbildade förskollärare. Del innebär en förskollärare på i runl tal lio riänsler. Dessutom finns del nya daghem som inle kan öppna därför atl del fallas personal. Och daghemskön är på 6 000 barn i denna kommun. 1 norra Borkyrka är del inte ovandligl med en eller ivå uibildade förskollärare på daghem med 50-60 barn. Della är en hell ohållbar siiualion, som borde slamma

rill eftertanke och som borde leda till att riksdagen i dag fattar beslut om en kraftigt ulbyggd förskollärareulbildning, som vpk föreslår. De politiker som inte är beredda att göra något ål denna katastrofala situation borde besväras av mycket dåligl samvete.

Ulbildningen av förskollärare måste spridas regionalt Och en lokalisering till Fitria borde dels kunna underlätta rekryleringen för söderkommunerna, dels höja kvaliteten på daghemmen, vilket automatiskt får till effekt all mer utbildad personal söker sig dit. Till kommuner av Botkyrkas eller Huddinges karaklär måste man ge specielll slöd, eftersom behoven är så stora och resurserna så små.

Jag skulle mot bakgrund av de siffror som jag nu redovisal vilja fråga Ulbildningsminislern, som finns i kammaren nu och som avstyrkt H 75:s förslag om lokalisering lill Fiuja: Hur ser man egentligen på personalsituationen i söderkommunerna? Vilka planer finns del för ulbildningens dimensionering i Stockholmsregionen på 5-10 års sikl med hänsyn till det behov som man kan förutse?

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fru SANDÉHN (s):

Herr talman! Under allmänna motionstiden i år väckte herr Bladh och jag en molion angående ersättning till lärarkandidater vid praktikriänsl-göring. I motionen yrkades atl riksdagen hos regeringen skulle begära au gällande bestämmelser ändras, så atl ersättning för lärarkandidater kan utgå under viss del av praktikriänslgöring.

Della är inte någon ny fråga. Den var uppe lill behandling så senl som år 1973 med anledning av proposilion 1973:78 om uiformning av praktiken för studerande vid lärarhögskolas lågstadie-, mellanstadie- och ämneslärarlinje m. m.

I denna proposilion framlades ett förslag från SÖ atl lärarkandidaten skall arbela självständigt under en vecka då handledaren genomgår fortbildning och då förordnas på handledarens lärarriänst Departementschefen ansåg då all del var värdefullt att lärarkandidaten fick arbeta självständigt under en vecka, under förutsättning all statsverkets kostnader inte ökades jämfört med om motsvarande fortbildning förlagts lill ferier.

Man ansåg också vid det tillfället att lärarkandidaten inte skulle förordnas på handledarens lärarriänst

Vi motionärer anser del också vara värdefullt all lärarkandidaten får arbeta självständigt och samtidigt känna ansvar för klassen i dess helhet Men vi kan inte se atl det finns godtagbara skäl till att ingen lön skall utgå efiersom lärarkandidaten under denna vecka självständigt och under eget ansvar utför samma arbete som en examinerad lärare.

När det gäller lärarkandidater som utbildar sig lill ämneslärare uppstår andra problem. Många lärarkandidater tvingas nämligen bedriva undervisning i andra ämnen än sina egna, eftersom handledaren kan ha en annan ämneskombination än lärarkandidaten. Jag anser det inkonsekvenl att en lärarkandidat kan förordnas på handledarens riänsl och därmed

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

erhålla lön då handledaren är sjuk men inle dä samme handledare dellar i fortbildningskurs.

1 dessa våra krav, som jag här har framfört, har ulbildningsulskollel fåll skrivelser från Sveriges Lärarförbund och elt flertal lärarhögskolor i vilka man ställer krav som helt överensstämmer med vår molion om all ersälining bör utgå lill lärarkandidaterna under viss del av praktik-riänstgöringen.

Utbildningsutskoltei anser all del bör undersökas hur del prakliksys-lem fungerat som beslöts år 1973 för vissa lärarutbildningar. Man bör då genom kartläggning kunna utröna hur lärarkandidaternas vikarial-riänsigöring och tjänstgöring under handledarens fortbildning har utfallit Regeringen bör redovisa resultatet av undersökningen för riksdagen.

Vi molionärer hoppas på en snar utvärdering av praktiksyslemet

Herr lalman! Jag har inte nu någol annal yrkande än utbildningsutskottet i vad avser ersättning till lärarkandidater, men jag har gärna velal framföra dessa synpunkler.

100

Hen UNCKEL (m):

Herr lalman! Den förändring av villkoren för den högre ulbildningen som riksdagen i dag diskuterar kommer all få vittgående konsekvenser. Studerandes och lärares arbetsvillkor inom den högre utbildningen kommer att förändras - lill del bättre hävdar en del, till del sämre hävdar åtskilliga. Jag vill redan nu säga all jag personligen har svårl atl ansluta mig till den förstnämnda bedömningen.

Inle bara för de närmasl berörda vid de högre läroanstalterna kommer omorganisationen av den högre ulbildningen all vara av belydelse. Den högre ulbildningens villkor och samspelet mellan denna och forskningen påverkar indirekt hela samhället. Forskningsorganisationen och forskningens relationer liH poliliska organ påverkar förulsältningarna för atl erhålla den kunskap som ell kvalilativt enskilt och offentligl beslutsfallande kräver. Del är ell obeslridligl faklum alt samhällen som har slagit vakt om frihelen inom den högre ulbildningen och forskningen bäsl har kunnal värna öppenheien i dess helhet och bättre än andra har kunnal främja framsleg till gagn för medborgarna.

De senasie lio årens reformverksamhel inom den högre ulbildningen har enligl min mening präglals snarare av politisk klåfingrighet än av en realistisk syn på utbildningens och forskningens fakliska arbetsvillkor. Den i dag näsian beryktade PUKAS-reformen har i de delar den faktiskt kommit atl fullföljas och inte indirekt kullkastats genom de studerandes personliga val av sludieinriklning visserligen inneburii atl nya grupper successivt har berells möjlighel att ägna sig ål högre utbildning. Men den innebar också att de första byggstenarna lades i en högskolekon-siruktion där adminislraliva bedömningar alltmer har kommii all över-fiygla den högre ulbildningens innehåll och kvalitet

Parallellt härmed har benägenheten ökat all inrikla forskningen vid universiteten lika väl som vid andra vetenskapliga institutioner mot om-

råden där politikerna men inle nödvändiglvis forskarna tror all lösningarna på framlidens problem slår alt finna. När ulbildningens innehåll och forskningens oberoende sätts på undantag undergrävs förutsättningarna för del fria och öppna sökandel efler de nya möjligheter ulan vilka en fortsatt förbättring av människors levnadsvillkor avsevärt försvåras. Då har reformpolitiken kommii på avvägar.

Jag menar, herr lalman, att vi inle har råd med vare sig en stereotyp och stelbent grundutbildning eller en ökad inriklning på polilisk besiäll-ningsforskning. Den högre ulbildningen skall skapa förutsättningar för de studerande att fritt pröva och kritisera också etablerade värderingar. Genom forskningspolitiken skall en bred och alternalivinrikiad forskning stimuleras. Om politiker och administratörer träder i forskares, lärares och sluderandes ställe, är risken uppenbar all mycket som skulle kunna visa sig värdefulll aldrig någonsin blir länkl, än mindre systematiskt utvecklat På lång sikl är det billigare all låta bli all styra, även om styrning i ett kort perspekliv kan förefalla vara höjden av ekonomisk visdom.

Vittnesbörd under senare år om reformers och reformplaners effekler i dessa hänseenden har sannerligen inte saknats från universitetens egna företrädare.

Vart socialdemokratisk högskolepolilik leder vel vi sedan länge. De ursprungliga UKAS-planerna skulle, om dessa hade förverkligats, lett oss in i ell syslem för den högre ulbildningen där den enskildes räll och möjlighel all själv välja uibildningsinriklning hade slarkl beskuriis. Den studerandes egna krav och önskemål skulle ha ersatts av vad ui-bildningsmyndigheierna ansell vara den sluderandes bäsla.

UKAS genomfördes aldrig i dess ursprungliga form. Protesterna från studerande, lärare och forskare blev för starka t. o. m. för socialdemokratin. Inte minsl på moderala samlingspartiels inilialiv vidgades möjligheterna för de sluderande all som alternativ till de fasta utbildningslinjerna vid de filosofiska fakulteterna bygga upp utbildningslinjer med personlig profil.

Somliga trodde måhända att denna möjlighet att välja särskild siu-diclinje skulle komma att utnytrias endast av ell ringa antal studerande, medan den överväldigande majoriteten skulle föredra att följa statsmakternas goda råd i det fasta linjesystemet 1 dag vel vi vad som hände. Uppskallningsvis hälften av alla sluderande vid de filosofiska fakulle-lerna har vall atl bestämma framlid själva. Hårdare kan domen över administrativ överambilion knappast bli. Reformen blev bällre genom tung krilik, men den blev likväl inle bra.

U 68 och H 75 är egenlligen ingenling annal än UKAS- och PUKAS-idéernas logiska forlsätlning. Nya administrativa byggstenar läggs lill de lidigare. Den samhälleliga planeringen blir än mer framirädande. Liksom en gång mol UKAS reser sig sluderande, lärare och forskare i gemensamma protester. Och återigen uppnås förändringar i vad som annars i dag skulle ha varit regeringens proposilion, förändringar som innebär

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

101

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

102

elt vaktslående kring väsenlliga värden för de fria universilelen. Det ligger något parado;;all i det faktum att de som verkar vid universiteten har en större känsla för vad vårt land behöver än politiker, som har väljarnas direkta uppdrag att skapa positivaste möjliga förutsättningar för goda materiella och icke-materiella levnadsbetingelser ål alla människor.

Hur en socialdemokratisk proposilion om den högre utbildningen skulle ha sett ul framgår med all önskvärd tydlighet av den motion socialdemokraterna väckt i anledning av regeringens proposition om utbildning och forskning inom högskolan, liksom av de reservationer som fogals till del utskottsbetänkande som vi nu diskuterar. Den socialdemokraliska kungslanken är den lotaldimensionerade och tolalstyrda högskolan, där alll skall vara spärrat och där den enskildes intresseprofil ägnas endasil förstrött iniresse. Samhället vel bäst.

Alt socialdemokraterna och vi moderaler genom åren hamnat på så diametralt motsatta ståndpunkter när det gäller den högre utbildningen och forskningen går tillbaka på skilda värderingar om vilken roll våra universitet och högskolor skall spela i samhällslivet. För socialdemokraterna är de högre utbildningsanslalterna enbart inrättningar för yrkesutbildning. Utbildningens inriklning skall avgöras med ledning av om än ofullständiga och osäkra så dock prognoser om det framtida behovet av arbetskraft inom skilda samhällssektorer. Den studerande om-bedes välja yrke och serveras en utbildning som anses någorlunda väl avpassad för atl fylla detta yrkes krav.

Inom forskningen skall universiteten tillgodose politiskt angivna behov av ökad kunskap. Samhället anger forskningens inriklning i enlighet med prognosernas bedömningar, inordnade i en viljeinriktning om vilken lyp av samhälle man önskar åstadkomma.

Men, herr talman, universilet och högskolor måsle fylla en vidare funklion än della. De högre utbildningsanslatlerna är inte bara centra för yrkesutbildning och uppdragsforskning ulan också fora för personlig ulveckling och ett frill sökande efter nya sanningar - sanningar som kanske är kritiska gentemot etablerade värderingar och politiska beslut men som likväl är en väsenilig del i en öppen och mångsidig samhällsdebatt

Inte alla som söker sig lill högre utbildning gör del därför alt de önskar en speciell yrkesulbildning. Många studerar vidare utöver den gymnasiala nivån enbarl därför att de finner del berikande och personlighelsutveck-lande. Att lillgodose ett sådant utbildningsbehov är lika angelägel som atl förmedla högre utbildning som grund för framlida förvärvsverksamhet

Till detla ideologiskt präglade motiv för friaste möjliga arbetsvillkor ät den högre ulbildningen skall läggas elt prakliskl skäl mot den lotaldimensionerade högskolan. Även om man skulle vilja inrälla den högre utbildningen efter del framlida arbetskraftsbehovet inom olika sektorer, talar all tillgänglig erfarenhet emot att en sådan strävan över huvud tagel skulle vara möjlig att förverkliga. Prognoserna håller hell enkell inte i ett så föränderligt samhälle som vårt.

Regeringens förslag när det gäller dimensionering och spärrar är bättre än socialdemokraternas. Tre linjer inom den nya högskolan blir ospärrade. Därutöver kommer fyrtiotalet ämnen i form av enslaka kurser att slå öppna för alla. Skillnaden gentemot den socialdemokraliska reservalionen på denna punkt är uppenbar och väsentlig.

Ändå är del felaktigt all ulan vidare hävda att utbildning som i dag är ospärrad kommer att förbli del också i framtiden. Om man därvid avser enstaka ämnen är påslåendet måhända korrekt, men om man gör en jämförelse mellan den sluderandes möjligheter all la en akademisk grundexamen med den ämneskombination han själv önskar i dag och hans möjligheter all göra det i framtiden, då är det oriktigt atl göra gällande atl det fria tillträdet lill universitetens filosofiska fakulteter är säkerställt. För detta krävs garantier för möjligheterna all kombinera de enslaka kurserna till en akademisk examen. Sådana garantier har inle givits vare sig i proposilionen eller i ulskottsbelänkandet Det nya anslagssystem som proposilionen föreslår kan i avsaknad av sådana garantier innebära att belydande sleg ändå las mot den lotaldimensionerade högskola som socialdemokraterna öppel eftersträvar men som regeringen säger sig vilja förhindra. Snabba åtgärder utöver propositionens förslag är därför nödvändiga för atl också i praktiken säkerställa ell fritt tillträde till de utbildningar som propositionen anser skall vara fria.

Herr lalman! Propositionens svagaste del är dessa brister till trots det finmaskiga och hämmande styr- och adminislralionssystem som den föreslagna nyordningen innebär. Fördelningen mellan nya satsningar på administrativa resurser och utbildningsresurser är också talande nog. Administrationen sväller, medan medelstilldelningen för rena utbildningsändamål är så knapp all tveksamhet med fog kan hysas om de fakliska möjlighelerna att i framliden upprällhålla en akademisk utbildning och forskning av hög kvalitet

Ledningen av den högre utbildningen kommer om propositionens förslag vinner kammarens bifall atl delas mellan universitets- och högskoleämbetet, de föreslagna nya regionstyrelserna och högskolestyrelserna. All denna ledningsmodell kommer all bli tungrodd, trög och oförmögen all ta de rikliga hänsynen förefaller uppenbart, i synnerhel med lanke på de knappast helt logiska sammanläggningar av i dag självständiga utbildningsenheler som proposilionen samiidigl föreslår.

Idén om regionslyrelser med eil belydande politiskl inflylande har proposilionen ärvt från socialdemokraterna. I elt utbildningssystem där man säger sig vilja slå vakl om enskilda sluderandes och högskolors frihet är sådana styrelser en främmande föreleelse. De slammer med den socialdemokraliska ulbildningsfilosofin, men de har ingen plals i ell uibildningssystem som bygger på auionomi genlemol poliliska inlressen och polilisk påverkan. Del är beklagligl au regeringen inle förmält frigöra sig från den barlasl som övertagandel av ett långt framskridel reformarbele med nödvändighet har inneburii.

Problemen inom den högre ulbildningen hänger inle samman med

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

103

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom . högskolan, m. m.

bristen på styrning, utan med brislen på rimliga möjligheter alt bedriva en utbildning präglad av kvalitet och mångsidighet Propositionens förslag är dess värre enligt min mening ett dåligl förslag. Det är en tröst av ringa betydelse att socialdemokraternas alternativ är ännu sämre. Del är min förhoppning att det utvärderingsarbete som regeringen kommer att bedriva parallellt med att den nya högskoleorganisationen genomförs skall leda lill snabba initiativ för all ge den högre utbildningen och forskningen förutsättningar alt spela den dynamiska roll som jag dess värre inte tror kan inrymmas i dagens regeringsförslag. Måtte det bara inte vara för senl om och när sådana initiativ kommer.

104

Hen ANDERSSON i Lycksele (s):

Herr talman! Det planeringsarbete för utformningen av den nya högskolan som har bedrivits i en central och sex regionala organisationskommittéer leder i dag fram lill slutgiltiga beslut i väsenlliga avseenden. Ett mycket stort antal människor har varit involverade i detta organisationsarbete. Många av dem har därmed fått möjlighet att tränga in i en värld som lidigare varil ganska främmande för dem. Det har på sina håll mötts med kritik alt förelrädare för allmänna inlressen skulle vara med och forma beslut om universilel och högskolor. Min erfarenhet av del nu snarl tvååriga organisationsarbetet är emellertid alt del från många synpunkter har varil värdefullt atl högskolefrågor på detta säll förankrats i kretsar ulanför de iradilionella universitelskretsarna. Den erfarenheten ger mig också anledning atl hysa goda förhoppningar om den organisationsmodell som nu fastställs för högskolan. Del kommer, enligl min mening, att vara av värde för högskolan all poliliker och represenlanler för arbetslivet medverkar i debatien och besluten om högskolan i olika instanser. Della kommer all öka antalel sammanträden, som herr Biörck i Värmdö var inne på, men min erfarenhel av organisationsarbete är också alt vi har ökal kunnandel och engagemangei hos nya grupper, och del är kanske väsentligare.

Regionstyrelsen aren ny beslutsnivå inom högskolan. Jag tror på värdel av delta organ. Erfarenheterna av arbelel i den regionala organisationskommitté som jag har haft nöjet att leda har varil myckel goda. Jag noterar därför med glädje atl regionstyrelserna blir kvar i den nya högskoleorganisationen - trots den krilik som inrällandel av dessa lidigare föranledde från ett par av de nuvarande regeringspariierna.

Jag hoppas all man, när regeringen nu skall yllerligare se över ansvarsfördelningen mellan olika nivåer, verkligen lar lill vara den resurs som regionslyrelsen innebär. 1 slrävandena all flylla ned beslulanderällen från högre inslåns tror jag atl en nedflyttning lill den regionala nivån kan visa sig vara väl motiverad i många fall.

Det är därför med en viss förvåning jag har noterat alt ulbildningsulskotlel molsätler sig regeringens förslag all fr. o. m. den I juli 1978

låta regionslyrelsen fördela anlalel anlagningsplalser för sjuksköterskeul-bildningen på orler. Ulskollel vill behålla denna beslulanderäll hos SÖ. Jag iror all della är en arbelsuppgifl som man med fördel skulle kunna flylla ned lill lägre nivå. I regionslyrelserna kommer det atl flnnas represenlanler som är väl förtrogna med såväl resurser för som behov av sjuksköierskeuibildning på de många orter som har sådan uibildning. Jag har därför svårl all förslå varför fördelningen av anlagningsplalser i delalj skall behöva göras hos SÖ. Del vore inlressanl all få en molivering lill ulskolieis slällningslagande pä den punklen.

Frågan om regionslyrelsens roll när del gäller all fördela medel lill lokala linjer och enslaka kurser kräver en yllerligare kommenlar. All medlen för dessa ulbildningar sammanförs lill ell gemensaml anslag har jag inga invändningar emol. Jag vill emellertid peka på ell problem i del regionala arbelel som kan komma all uppslå när del gäller all ulveckla nya ulbildningar.

Frågan om den högre Irälekniska ulbildningen i Skellefteå kan ulgöra åskådningsexempel. På uppdrag av regeringen har organisalionskommillén för Umeå högskoleregion ulrell den frågan. Kommillén föreslog all ulbildningen skall starta hösten 1978 och ges som lokal utbildningslinje. För all klara planeringen av denna uibildning begärde vi i pelila all regeringen redan i årels proposilion skulle ge klartecken för della förslag.

I proposilionen framhålls nu all del ankommer på regionslyrelsen all beslula om när ulbildningen skall böria och alt inom ramen för anslaget för lokala linjer och enslaka kurser anvisa medel för ulbildningen i fråga. Ulskollel har ingen annan mening. Jag vill inle heller rikla några erinringar mol denna ordning. Jag ser den väl snarasl som en markering av regionslyrelsens roll såsom ell vikligi organ i priorilerings- och avvägningsfrågor. Men jag är angelägen om all peka på del problem som uppkommer om regionslyrelsen inte ges tillräckliga resurser för all ulveckla nya linjer. I så fall kommer ju varie ny uibildning all kräva indragning av någon redan befinilig, och del kan inte vara meningen.

I exemplel Skellefteå har jag uppmärksammal alt utbildningsministern i intervjuer låtit meddela atl den irälekniska utbildningen kommer lill slånd. Det har lokalt uppfattats som ell löfte frän regeringen all inrätta denna utbildning. Men då måsle också detla löfte beaktas när fördelningen av anslag till regionerna görs för budgetåret 1978/79. Regeringen måsle la ell ansvar för de löften som den på del här säliel slälll ut

I regionslyrelsen vill vi gärna medverka lill all iräieknisk utbildning kommer lill slånd i Skellefteå. Men vi ulgår från au denna nya uibildning inle skall göras beroende av nedläggning av någon redan beflnllig och angelägen ulbildningslinje på andra håll inom regionen.

Samma synpunkler kan anföras belräffande förslagei om uibildning inom lurisiverksamheien, som Marianne Slålberg och jag framfört i moiionen 1143. Planer på nya lokala linjer - särskill sådana som är riks-rekryterande - måsle beakias när fördelningen av medel mellan de olika regionerna sker. Görs denna fördelning bara med vissa schablonpåslag.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

105

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

106

då kommer del all bli ylierligi svårl all slärka de nu svaga regionerna.

I moiionen 1412 har vi molionärer protesterat mol minskningen av antalel intagningsplalser pä reguljär treårig hushållslärarlinje i Umeå. Ulskollel har genom rapporter från arbelsmarknadsslyrelsen fåll dramaiiska uppgifier om brislen på behöriga hushållslärare men nöjer sig med att hoppas på all regeringen inför budgelårel 1978/79 skall ha saken i ålanke. Även om jag inie har samma förnöjsamma sinnelag som ulbildningsulskollel får jag väl nu nöja mig med all undersiryka ulskolieis förhoppning om all Umeå kommer all beakias vid nästa års anslagsfördelning.

I moiionen 1362 har jag lagil upp frågan om lidpunkten för ansökan till högskoleulbildning. Jag menar att det är olyckligt alt del gäller hell skilda ansökningslider lill statlig och kommunal högskoleutbildning. Del är olyckligt anser jag, atl högskolan på della säll skall betraktas som två olika delar. En strävan, både från planeringssynpunkl och från de sökandes synpunkt bör vara atl högskolan ulgör en enhet

Ulskollel har emellertid avfärdat moiionen med en kommenlar som förefaller bero på någol missförstånd. Utskottels hänvisning lill betygs-utredningen gör mig litel konfunderad. Hänvisningen kan möjligen vara berättigad belräffande motionens andra all-sats men knappast belräffande dess första,.som ju ändå motionens molivering främsi gällde. Del problem som ligger i alt ansökningstiden är olika för skilda högskoleutbildningar borde enligl min mening bli föremål för en närmare granskning.

Efler all ha anfört dessa litet kritiska synpunkler vill jag uttrycka lillfredsslällelse över några förändringar i propositionens förslag som utskottet gör.

Del är bra alt möjligheter skapas för all inrätta gemensamma linjenämnder mellan kommunal och stallig utbildning. Vi har i Umeåregionen upplevt behov av della. Det är vidare tillfredsställande au frågan om gemensamt huvudmannaskap blir föremål för utredning. Jag hälsar med glädje all 4 miljoner omgående skak fördelas på regionerna men utgår då från all denna fördelning hålls ulanför den nödvändiga kompensalion för direkta felräkningar som förekommii i propositionens förslag och som vi har begärt täckning för.

I motionen 1363 har jag och några medmotionärer redovisat en rad skäl för lokalisering av en ytterligare uibyggnad av forskningsorganisationen i socialt arbele i första hand lill den norra uibildningsregionen. Socialhögskolorna i Umeå och Österstnd ulgör en god bas för en sådan ulveckling, och jag är angelägen om ai; ulbildningsdepartemenlel allvarligt beaktar de motiv som vi frän den norra regionen anföri och som finns redovisade i moiionen.

Jag vill sedan deklarera alt jag är besviken över regeringens och ulskollsmajoritetens förslag belräffande förvaliningsriänsler. Del är för snålt. Ingen fråga i den regionala organisalionskommilléns arbele har varil svårare än denna. Förvaltningarna på de fyra utbildningsorterna i Umeåregionen anmälde myckel långigående krav. Efler ett myckel lål-

modigt arbele inom regionen och genom sammanjämkning mellan regionerna kom vi för riket totalt fram till elt äskande på 130 nya riänster, varav Umeåregionen skulle få 24. Samlliga fackliga representanter liksom lärare och studerande i organisationskommittén ansåg della vara elt minimikrav. Regeringen anvisar emellertid mindre än hälften. Våra motiv för fler förvaliningsriänsler var tre:

högskolereformens effekter på grund av decentralisering av uppgifter,

övrig lagsliftning som genomförts under senare år,

uppdämt behov på grund av flerårig vänlan på reformer.

Om dessa synpunkter var vi hell eniga vid överläggningarna mellan regionkommittéerna. Jag är därför förvånad över alt herr Elmsledl och fröken Rogestam, som regionordförande i var sin region, nu så lättsinnigt har frånträll sina tidigare krav på detla område.

Herr Nordsirandh sade i sitt inlägg, au skulle del visa sig all silualionen blir för svår på någon ort, får del rältas lill i framliden. Jag tycker all delta är elt sangviniskt sätt att närma sig problemel. Tjänsterna behövs redan nu. Varie dröjsmål ökar svårigheterna, särskill i de nya orlerna.

Avslutningsvis vill jag när det gäller ett annal område slälla en direkl fråga lill ulbildningsminislern. I förteckningen över kommande propositioner anmäldes att förslag om reform av den högre musikutbildningen skulle presenteras för riksdagen i går. Envisa rykten säger nu au den s. k. OMUS-proposiiionen har lagls i byrålådan t v. Om deiia är sanl, lycker jag verkligen all del är beklagligl. Vi är i irängande behov av all få ulveckla musikulbildningen, bl. a. för all lillgodose behovel av musiklärare. Även här anmäler sig slora behov i den norra regionen, där utbildningen inom kultursektorn är starkt underdimensionerad. Till sist alltså en fråga till utbildningsministern: Talar ryktena sanning?

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen Ulbildningsminislern WIKSTRÖM:

Herr lalman! Fru Lantz frågade om förskollärarulbildningens dimensionering i Storstockholms söderön. Jag önskar alt jag kunde svara, men det kan jag inte, och del beror främst på atl detla är statsrådet Mogårds ansvarsområde.

Herr Andersson i Lycksele log upp flera aspekter på högskolereformen, sedda från regional synpunkt. Då det gäller de nya förvaltningsriänsterna kan man naturiigtvis utgå från de ursprungliga anslagsäskandena, men man kan också se på antalel faktiskt tillförda nya riänsler som är ungefär 60. Jag tycker inte att det är så dåligt i ett relativt trängt budgetläge.

När del gäller Umeåregionen vill jag påpeka alt resurser för viss utbildning i Öslersund har råkal hamna under rubriken Uppsala, därför atl Uppsala tidigare har svarat för denna. Där har vi följt UHÄ:s beräkningar, men vi har också lovat all vi skall rälla lill det här, när den slutliga ramen för de fyra miljonerna har fasisiällls.

Sedan frågade herr Andersson i Lycksele hur del blir med reformen på den högre musikulbildningens område. Regeringen kommer lill höslen

107

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

att lägga fram förslag till reform av musikutbildningen, baserad på del utredningsarbete som OMUS har bedrivit Musikutbildningsproposilio-nen kommer alt behandla dels förslagen i OMUS principbetänkande från april 1976, dels de dimensioneringsförslag som OMUS kommer all presentera vid halvårsskiftet Avsikten är att en reform skall kunna genomföras med börian den I juli 1978. För alt OMUS skall kunna slutföra den detaljplanering som kommittén har fåll direktiv alt genomföra förlängs kommitténs mandattid till den 31 december 1977. Planeringsarbetet skall genomföras i nära samarbete med UHÄ.

Fru LANTZ (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Del är ju synd all utbildningsministern inle kan svara pä frågan vad man skall göra för atl klara personalbehovet för barnomsorgen i söderoriskommunerna. Men verkligheten - och den kan väl inle vara obekanl, eftersom man också kan läsa ganska myckel om den i lidningarna - lalar för sig själv. Vi behöver en enorm uibildning av förskollärare. Del fallas lusentals förskollärare i dag, och del kommer all saknas ännu fler inom några år. Redan barnslugeulredningen redovisade atl del fram lill 1980, innan man hade fallal beslut om de 100 000 nya daghemsplalserna, skulle behöva utbildas upp till 58 000 förskollärare för all läcka del behov som då fanns. Detla är inle heller på något säu nya siffror.

Del räcker alltså inte med det anlal utbildningsplatser som utskottet har fastnat för, dvs. 4 380 per år. Del är en helt olillräcklig utbildningskapacitet. Del behöver utbildas 7 000 per år, och del är siffror som inte är gripna ur luften utan som är resullal av beräkningar och av hur det ser ut runt om i kommunerna, framför alll med tanke på hur del ser ut i söderoriskommunerna.

Jag lycker all dessa siffror borde stämma lill eftertanke. Åtminstone tycker jag atl utbildningsministern borde kunna utlova atl regeringen nogsamt studerar och diskuterar situationen i söderoriskommunerna och vidtar någon ålgärd för att hjälpa dessa all rekrytera personal.

Förutom att ulbilda lillräckligl med personal tror jag all del är hell nödvändigt att slaten lar över kostnaderna för personalen. Del skulle slimulera kommunerna all våga satsa på en ökad personaltäthet En konkret ålgärd som man redan kunde ha vidtagit vore all lokalisera förskollärarulbildningen lill Fiuja, som vänsterpartiet kommunisterna föreslagil. Del vore en konkret åtgärd för atl slimulera rekryleringen och hjälpa söderoriskommunerna i del här avseendet.

av dessa medel behandlas likvärdigt med andra regioner, och kompensationen för direkta felräkningspengar måsle ske utanför den.

Jag vill framföra yllerligare ell lack för svarel belräffande OMUS. Även om det är fråga om en försening är del nalurliglvis lillfredsslällande all del kommer ell förslag, och jag hoppas all del skall framläggas inom den lid som nu är ullovad.

Herr ulbildningsminislern WIKSTRÖM:

Herr lalman! Både verkligheien och fru Lantz talar för sig själva, men jag har ingen befogenhel alt tala för statsrådet Mogård i ett ärende som hon handlägger. Men både fru Lantz och jag känner väl till förhållandena i söderort. Vi vet också atl molsvarande problem finns i slora delar av vårt land, och jag är alldeles övertygad om all statsrådet Mogård kommer att beakla della i den fortsatta handläggningen av förskollärarulbildningen.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fru HÅKANSSON (fp):

Herr lalman! Jag vill med några ord kommentera den molion som jag väckl, 1976/77:1348.

Motionsyrkandet innebär alt en försöksverksamhel för avkortad utbildning av sjuksköterskor lill läkare snarast bör startas i Malmö-Lundregionen.

I de sju sydligaste länen, M-, L-, K-, H-, F-, G- och N-län finns ca 11 000 sjuksköterskor. Troligen är mänga av dessa intresserade av atl få möjlighel all fortsätta sin utbildning och bli läkare. De har dock ingen möjlighel att söka till Karolinska sjukhuset och Stockholm men är mycket intresserade av att en avkortad utbildning inom en snar framtid kan startas i Malmö-Lundregionen.

UHÄ säger atl man på sikl kan åstadkomma en ändamålsenlig och rättvis fördelning av lillgängliga läkarutbildningsplaiser, men atl man försl vill skaffa sig erfarenheter av hur den särskilda utbildningen lyckas.

Den iradilionella läkarutbildningen kriliserades för några veckor sedan i Dagens Nyheler, där några medicine kandidaler proieslerade mot tre års teoretiskt korvstoppande och mol all de under liden sett myckel få eller inga patienter. De sade hell följdriktigt: Stackars patienter, som hell plölsligl skall drabbas av oss som vel så lilel om praklisk sjukvård och om människovård.

Under senare år har vården, eller jag kanske hellre skall säga brislen på mänsklig vård, och kontinuiteten i vården diskulerais i alll flera fora. Man har då närmat sig kärnan i problemet, som bl. a. är ett felaktigt utbildningssystem.

Det är viktigt atl debattera dessa problem och staka ut nya vägar mot en ny anda och en ny medvetenhet inom hälso- och sjukvården.

Vår hälso- och sjukvård har, som jag ser del, bl. a. följande brister:

Den arbetar delvis i blindo för sina mål.

Den har en alllför trång människosyn.

109

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

110

3. Den har ell arbelssäll som försvårar för värden vikliga mänskliga relationer.

Den starka inriklningen av den renl medicinska lekniken grundläggs i ulbildningen av läkare och även lill viss del i ulbildningen av sjuksköterskor och sjukgymnasier.

Iniressei för den medicinska lekniken kommer i fokus och läkaren blir dominerad av tekniken, och därmed blir lekniken herre över sjuk-vårdsarbeiel i slällel för ivärlom.

Tekniken behöver förvisso ulvecklas, men den sociala och psykologiska omsorgen får inle försummas.

Sjukvårdens mål är inle enbarl all laga en trasig del av människan ulan alt förbällra hela palientens brislsiiualion. En förändrad uibildning av läkare, där man också går vägen över en sjuksköierskeuibildning varvad med arbeislivserfarenhei i praktisk sjukvård, kommer hell säkerl att ge oss en annan sorls läkare, en läkare som är inlresserad av hela människan. Del är inle säkerl all gymnasieeleverna med 5,0 i medelbelyg blir de bäsla läkarna. Därmed ingen krilik mol de dukliga ungdomar som har dessa belyg, men vi behöver en bredare bas för intagning till läkarutbildning. Alla kan inte se som sill mål all bli forskare, specialister, docenter eller professorer. Vi behöver många allmänläkare ute i öppen vård på våra läkarstationer och vårdcentraler.

För all få detta behövs en förändrad vårdutbildning med inriktning på hela människan. Den avkortade ulbildningen av sjuksköterskor lill läkare är en bönan.

Jag kommer all med uppmärksamhel följa försöksverksamheten och hoppas atl man mycket snarl får en ökad andel av läkarutbildningsplal-serna till förfogande för denna ulbildningsform och all södra delen av landel med sin stora sjukskölersketäthei snarl kommer i ålnjutande av denna avkortade utbildning av sjuksköterskor till läkare.

Samtidigt hoppas jag att man utvärderar ulbildningen och om möjligl försöker ytterligare förkorta den tid som får räknas lill godo. 40,5 veckor är en ganska liten lid, med den långa utbildning en sjuksköterska tidigare har: försl fem terminer, därefter två års yrkesverksamhet och dessulom en vidareutbildning på ett halvt eller ett år.

Jag vill, herr talman, med della inlägg fästa uppmärksamheten på att det behövs en snar uppföljning av denna utbildningsform, men jag yrkar inte bifall till min motion mol ell enigt utskott

Ell par ord sedan om den yrkestekniska högskoleulbildning som skall startas hösten 1977 i Karlskrona.

Jag vill uttala min stora glädje för länets del över all denna utbildning kommer lill stånd. Del betyder oerhört mycket all det finns möjligheter till högskoleutbildning inom länsgränserna, och vi hoppas i Blekinge på fier ulbildningslinjer och en uiökning av högskoleulbudel i länet

Slulligen vill jag, herr lalman, göra elt par punktmarkeringar i två principiellt vikliga frågor i belänkandel: försl i huvudmannaskapsfrågan, där ulskollel förordar en ulredning av frågan om enhetligt huvudman-

naskap. Del är angelägel alt denna snarast kommer lill slånd. Den andra frågan gäller anlagningssyslemel lill den del av högskolan som i avvaklan på huvudmannaskapsulredningen skall vara kommunal. Ulskollel belrakiar det förordade anlagningssyslemel som godlagbarl i nuläget, dvs. som en övergångsanordning. Jag hoppas verkligen att övergångstiden blir kort, herr talman.

Under detta anförande övertog herr andre vice lalmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fru LEWÉN-ELIASSON (s):

Herr lalman! Med ulgångspunkl i förhållandena i Slockholms högskoleregion - dvs. A- och B-län samt Gotland - kunde det finnas åtskilligt all anföra i den här debatten. Jag kunde ha skäl atl beklaga att del nu inle föreligger elt förslag till sammanläggning av de konstnärliga ulbildningarna i en högskola i enlighet med det förslag som organisationskommittén för regionen framlade. Emellertid har jag en förtröstan på att del förslaget kommer lillbaka om elt år, och har del då hunnit bearbetas och man givit sin anslutning till del i de olika skolorna, så får vi väl betrakta uppskovet som en mognadsprocess. Skolorna behöver av många skäl samordnas, men de behöver också förstärkningar av olika slag, som det är lättare alt få till stånd om man också får en sådan här samordning.

Det är emellertid en annan Storstockholmsfråga som jag främsi vill ta upp. Det är den om lokalisering av förskollärarulbildningen till Fiuja i Botkyrka. Den frågan har aktualiserats i moiionen 1398, och den återfinns också i reservalionen 6 av socialdemokraterna i utskottet

Del kan förefalla vara en mindre viklig del av del slora beslut om högskolan som vi skall falla i dag, men jag kan försäkra kammaren alt det är en viktig fråga för regionen, för berörd kommun och för barnomsorgens vidare ulveckling och kvalilel i elt av de barnrikaste områdena i vårl land - och därmed även för föräldrar, berörda lärare och elever. Jag beklagar all man lyckals snedvrida deballen så all del initiativ som ulgåll från regionkommiilén H 75 S au söka förläggning av en del av den expanderande förskollärarulbildningen lill södra delarna av Slockholmsområdel har framslåll som en nödlösning och som en åtgärd för all på ell förenklat och billigt säll lösa barnlillsynsproblemet i Botkyrka.

Visst är det sanl atl denna kommun har lomma barnstugor därför atl del saknas personal, och vissl är del sant all inle all personal som man har i de verksamma barnstugorna är fulll utbildad, men regionkommittén har naturligtvis menal atl utbildningen i Fitria skulle i alla avseenden vara helt jämförbar med övrig förskollärarutbildning och inte i några avseenden vara någon genväg all lösa problemen för kommunen i fråga.

Institutioner för utbildning är emellertid en kraft i samhällel, och della gäller också den här delen av Sverige. Mycken felaktig informalion i denna fråga kan tyvärr häriedas lill ulbildningsdepartemenlel, och jag

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

vill beklaga alt slalsrådel Mogård - som dessutom inle är här i dag -även har bidragit härtill. Jag skall la elt exempel, I ett skriftligt svar lill Botkyrka barnstugeförening av den 5 april i år heler del bl, a,:

"Organisalionskommillén för högskolereformen i Slockholm - H 75 S - uppdrog ät byggnadsstyrelsen ait utreda en förläggning av förskollärarulbildning lill Botkyrka, Någon prövning av andra allernaliv ingick inle i uppdraget"

I själva verkel var det så, alt då denna kommitté den 6 september 1976 hemställde all byggnadsstyrelsen skulle undersöka möjlighelerna lill lokalisering av förskollärarulbildningen log man med södra delen av Slockholmsområdel, Det ledde till ett belänkande som den 2 november presenterades för kommillén av byggnadsstyrelsen, innehållande en lång rad alternativ - t ex. Blommensbergsskolan i Stockholm och naturligtvis de befintliga lokalerna i Stockholm, Vidare nämndes i Botkyrka kommun inte mindre än två alternativ i Tumba cenlrum, ell i Alby, ett i Hallunda, ell i Tullinge cenlrum och så detla i Fitria, I Haninge fanns två allernaliv, i Huddinge ell allernaliv i cenlrala Huddinge och ell i Östra Skogås,

Slutsatsen av denna ulredning som byggnadsstyrelsen gjorde blev ett påpekande att den enda realistiska lösningen med hänsyn till den tid man hade på sig var dels all ulnytria lokalerna vid Riddargalan och Nybrogatan, dels all för en ny enhet la i anspråk lokaler i elt hus i Fiuja - del som vi sedan har diskuterat,

I Fitria finns del väl användbara lokaler. Det kan f ö, påpekas att huset där är en exakt kopia av en byggnad som redan inrymmer förskollärarutbildning i Solna, Här finns tillgång till kollekliva kommunikationsmedel; del är alltså möjligt atl lill dessa lokaler föra både lärare och elever från elt slörre område än själva Botkyrka,

Nästan dagligdags konfronteras vi med segreiationsiendenser i Stockholmsområdet De kan motverkas eller förslärkas av samhällets olika ålgärder. Vi har i dag ett exempel på att ställningstagandet i riksdagen spelar en sådan roll. Frågan om lokalisering av förskollärarutbildningen lill Botkyrka är därför viktig.

Jag yrkar bifall lill reservalionen 6.

112

Hen AULIN (m):

Herr talman! Jag har i motion 1392 yrkal att riksdagen skulle begära förslag om försöksverksamhet med nya former för distansundervisning inom den högre ulbildningen. Ulskotiet har på tre rader avfärdat motionen med hänvisning till alt frågan ingående har utretts och i olika sammanhang behandlals av riksdagen.

Erfarenheterna från dem som på fältet sysslar med distansundervisning talar emellertid för all en fortsatt och utvidgad försöksverksamhel borde ske, och del hade varit av värde om riksdagen i anslutning lill högskoleproposilionen hade ullalal sig för en sådan försöksverksamhet. Avsikten med denna borde vara att i första hand åsladkomma en metodutveckling.

Sedan 1973 har på uppdrag av U 68 genomförts en viss försöksverksamhet med bl. a. distansundervisning. Den har emellertid inte inriktats på metodfrågor i trängre mening. Verksamhelen har omfattat en rad ämnen på olika orler, varvid utnytriandet av olika metoder har skett mer slumpartal, beroende på lokala inilialiv och de resurser som har stått till förfogande.

En fortsatt försöksverksamhet borde direkl inriklas på melodfrågor. Vi har i Sverige unika förutsättningar för atl arbeta vidare med en analys av hur olika komponenter bör sammanföras i ell system för distansundervisning. De komponenter som skall sammanvägas är elt rätt utformat studiematerial, gruppsammankomster på hemorten, inlernalun-dervisning under del av studietiden, telefonundervisning och eterdis-Iribuerad undervisning.

Del är väsentligt att en försöksverksamhel knyts till en region där uibildningsanordnare kan samverka, mot bakgrund av tidigare erfarenhet och att ämnesvalet koncentreras, t. ex. inom områdena moderna språk, naturvetenskap och samhällsvetenskap. I den södra regionen finns sädana möjligheter. Hermods skola, Lunds universilet, Sveriges Radio och skilda studieförbund har där elt bra erfarenhelsmalerial och bör kunna utveckla ett samlat system för distansundervisning inom den högre utbildningen.

Herr talman! Jag har nu förhoppningen atl man utan någon särskild påtryckning från riksdagens sida lar inilialiv till en sådan utvidgad försöksverksamhet. Den är av behovet påkallad.

Utskottet har också yrkal avslag på motionen 1364, som har väckts av mig och herr Ollén. Vi yrkar där på en särskild högskola i Malmö. Jag vill erinra om att detta krav har framförts i yttrande från lärarhögskolan i Malmö. Nu går man ifrån önskemål från fältet och får en storhögskola med åtta olika enheier inom Malmö-Lund-regionen med mindre studerandeinfiytande än vad en uppdelning skulle ha gett. Mer än 4 300 studenter i Lunds studentkår har i ett upprop vänt sig emol en sådan ulveckling.

Herr lalman! Jag hoppas nu all den utlovade snabba utvärderingen i fråga om den nya högskolan kan ge underlag för ett nytt ställningstagande inom en inte alllför avlägsen framtid.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen ALEMYR (s):

Herr lalman! Jag kommer inle alt beröra de lio socialdemokraliska reservationerna i utbildningsutskottets betänkande - del har mina kamrater redan gjort. Jag skall i huvudsak uppehålla mig vid några punkter där utskottet är enigt och där del har slällls frågor lill ulskollel under dagens debatt.

Men innan jag gör det, herr lalman, skall jag vända mig till herr Nordsirandh och några av de andra moderata ledamöierna av denna kammare. Vi kan väl med tillfredsställelse instämma i vad utbildningsministern sade tidigt i morse - att det råder en stor och bred uppslutning kring de väsenlliga inslagen i denna högskolereform. Så kan vi diskutera om

113

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

114

det är den socialdemokraliska poliliken eller inte. Detla är självfallet ett arbete som bygger pä den socialdemokraliska proposilionen för två år sedan, och moderala samlingspariiel och folkpartiet har i allt väseniligl närmal sig den socialdemokratiska poliliken. Del vill jag inkassera som en vinsl, och jag är myckel glad över det.

Men då uppslår frågan: Är vi sä eniga som det låter? Herr Nordsirandh var måttlig i sill inlägg, men här har del under dagens lopp kommii ytterligare tre representanter för moderala samlingspartiet som har öst galla över den här reformen. De har sagt alt delta är ett resultat av den socialdemokratiska kollapsade utbildningspolitiken, all man är uppbunden av den och alt man inte kommer loss. Man sitter fast i den misskötta utbildningspolitik som socialdemokraterna har ansvaret för.

De som sagl della har icke följl ulvecklingen i riksdagen under de senaste sex åren. Lål mig erinra om all socialdemokratin icke har haft egen majoritel för någon högskolereform under de senasie sex åren. Vpk har varil emot hela tiden, och vår enda chans att genomföra en högskolepolitik har varil all göra det med stöd av folkpartiet och centerpartiet Del skar sig mellan oss och folkpartiet när vi 1975 log principerna för högskolereformen. Men i alla jusleringar av UKAS, PUKAS osv. har del varil slor uppslutning. Socialdemokrater, centerpartister och folkpartister har medverkat.

Om den borgeriiga sidan inte hade gillat den socialdemokratiska utbildningspolitiken, hade ni kunnat stoppa den för länge sedan, för ni har haft majorilel all göra del. Del borde de vela på den moderala sidan som nu öser galla över oss och säger all den här reformen är dålig, men au vi lyvärr inle kan göra någonling därför all del är socialdemokraterna som har lagt grunden för den. Tag konsekvenserna och yrka avslag! Visa mod att göra det!

Jag vänder mig så till herr Nordsirandh. Replikskiftet mellan herr Nordsirandh och herr Lars Guslafsson blev inte avslutat därför att repliktiden inle räckte.

Jag har tidningen Götheborgske Spionen från den 1 mars framför mig, där herr Nordsirandh berättar om sin syn på högskolereformen och säger atl han är starkt kritisk mol den nya högskolan. Men han kan ingenling göra. "Vi är helt låsta av trepartisystemet Centern har bundit upp oss

totalt-- Den moderata riksdagsgruppen kommer all försöka jobba

på alt avskaffa regionsstyrelserna. Christina Rogestam (c) har varit

väldigl besviirlig. Hon har växt lill vår störste utbildningsbyråkral, ingen tvekf 1 om det."

Var har herr Nordsirandh hjärtat någonstans? Herr Nordsirandh går ul och säger i siudenternas tidning all moderaierna skall försöka sloppa det här, atl väsentliga inslag skall borl, men alt man är låst av cenlern, som har "bundit upp oss totalt". Vad händer om ni vinner näsla val? Vad har vi för trygghet? Vad har vi för garantier för alt den högskolereform vars principer vi tycks vara eniga om i dag verkligen kommer att genomföras? Om ni får makten vid näsla val ihop med kom-

munisterna, kommer ni då att riva upp hela den här reformen? Kommunislerna är ju emot den.

Jag är angelägen om att vi fullföljer den replikväxling som inte hann avslutas mellan herr Nordsirandh och herr Guslafsson i Barkarby lidigare i dag.

Att vpk nu bekämpar reformen känner vi lill, och jag skall inle använda många ord för alt bemöta vpk:s talare. Det är bara på ett par punkler som jag tvingas all göra ell inlägg, därför att kommunisterna vilseleder studenlopinionen. Bl, a, försöker man säga att studenterna inte skall ha något inflytande på den nya högskolan. Det är grovt missvisande. Jag fick i dag på morgonen en uppgift, som i och för sig nästan verkar skrämmande, om atl man på lekniska högskolan i Stockholm nu håller på all försöka hitta och välja 600 studeranderepresentanter för att gå in i inslilulionsslyrelserna. Man kanske inle ens kan hitla folk som vill vara med på del här. All gå ul lill studenterna och säga atl deras inflylande minskas är lögn! Titta på del här förslaget och behandla det inte bara agitatoriskt! Då kommer fröken Hjelmström och andra inom kommunistpartiet att finna att detla är en reform som fiyttar ut beslutsrätten till anställda, till studenter och till samhällets representanter och som minskar den centrala styrningen. Vad man möjligen kan vara orolig för är all man kanske byråkraliserar för mycket. Därför håller jag med dem som under dagens deball har sagt atl vi nu med spänning skall avvakta utvärderingen av reformen för att se om den leder till några jusleringar,

Ytteriigare en enda sak till kommunislerna, Ulbildningen, säger kommunislerna, skall anpassas efler folkflertalets behov. Del lycker jag också, Ulskollel skriver all det är riksdagen som skall beslula om ulbildningarnas lokalisering och dimensionering och om regelsystemet. Vi ulgår ifrån, vilket möjligen ni inte gör, atl riksdagen representerar folkflertalet och känner folkflertalets behov. När riksdagen bedömer all folkflertalets behov förändras skall jusleringar ske i systemet. Del är möjligl atl vpk och vi andra ser helt olika på det sätl på vilket riksdagen kan represenlera folkflertalet i landet.

Herr talman! Ytteriigare ett par små saker där del har ställts direkta frågor.

Utbildningsutskottet har inte i uppdrag att uttala sig om omfattningen av förskoleverksamheten i landel. Det är inie del belänkandet gäller, utan inom vårt ansvarsområde ligger all åsladkomma en utbildning för lärarpersonalen. Det pågår en omfattande utbildning i Sverige, men tillgången på arbetskraft är inte bara en fråga om utbildning, utan också en fråga om hur yrkesbenägenheten ser ut. De bedömningar som utbildningsutskottet har gjort - och gjort myckel omsorgsfullt - lyder på risker för en överkapacitet i fråga om förskollärarutbildning om några år. Därmed är del icke sagt något av krilik mot dimensioneringen av förskoleverksamheten, som jag förmodar atl alla i andra egenskaper än ledamöter av utbildningsutskoltei vill arbela för all öka. Ulbildningsutskollet har sagl flera år i rad all vi måsle vara försiktiga här del gäller

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

115

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

116

expansionen av förskollärarulbildningen. Den ökning som vi enals om atl göra nu iror vi är berälligad, men vi har inle vågal gå längre av skilda skäl.

Hur man sedan skall fördela platserna - internt i Stockholmsregionen eller på andra håll i landel - har ulskotiet inle uttalat sig om på annal säll än att vi säger atl de nya 150 platserna kan förläggas lill lärarhögskolor som genom minskning av uibildning på andra områden får plaiser lediga. Men jag vill lillägga - och det borde kanske slå tydligare i ulskotlsbelänkandet - alt när del gäller t. ex. Borås men också Västerås, som har begärt alt fä ökad utbildning, så utesluter inte formuleringarna i belänkandel att en viss del av de här 150 platserna i förskollärarutbildningen förläggs lill de orterna. Uiskoitsbeiänkandel får inle lolkas så all utbildningen ensidigt skall förläggas lill de orler som nämns, utan det är öppel också för Västerås och Borås och anda orler.

Herr Andersson i Lycksele har frågat mig varför inte regionslyrelserna kan få svara för dimensioneringen av sjuksköterskeuibildningen. Svaret är ganska enkelt, herr Andersson. Sjuksköterskeuibildningen aren allmän utbildningslinje, och ulskotiet menar atl del är logiskl all de allmänna ulbildningslinjerna även på del här området, när det gäller dimensionering och lokalisering, faslslälls på elt ceniralt plan. Del är därför skolöver-slyrelsen får i uppdrag all göra del även i fortsättningen.

När del gäller den mindre frågan om samordningen av intagningen till gymnasieskolan och högskolan saml hänvisningen lill belygsulred-ningen är del ju så alt denna utredning sysslat med intagningen lill gymnasieskolan. Och av del skälet flnns det anledning att avvakia den behandlingen innan slutlig ställning las.

Herr lalman! Jag kan nu inle uppiäcka några ytterligare frågor som ställts till utskottet under debattens lopp. Skulle del komma några sådana kommer jag atl med replikräll gå in och besvara dem.

Jag vill slula, herr lalman, med att säga atl den som följl debatien om högskolans utveckling genom åren har märkt att tonen ule i sam-hällslivel blivii mildare när åren gåll. Del har blivit en alll slörre uppslutning också bland allmänhelen kring en reformering av högskolan i den riklning som del lidigare har talats om i dagens debatt Jag hoppas nu alt, när klubbslaget faller om någon limme eller ell par, vi skall kunna gå ul tillsammans allihop och göra del bästa av det här. Ingen slor reform är färdig med detsamma. Vi kommer atl fä göra jusleringar av den, och det skall vi göra i belysning av de erfarenheler vi vinner och den utvärdering som görs. Men jag hoppas all man ule i samhällslivet, ule i de enskilda enheterna, skall engagera sig nu för all göra del bästa av den här reformen.

Herr talman! Del är min personliga övertygelse att följer vi huvudlinjerna i dagens beslut så kommer det svenska högskoleväsendet atl i betydlig ulslräckning förbäliras. Jag yrkar bifall lill de socialdemokraliska reservalionerna och i övrigl lill ulskolieis förslag på samlliga punkter.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr lalman! Jag finner herr Alemyrs påhopp på de moderata talarna i den här debatten så pass allvariigt att jag vill replikera från talarstolen. Jag har åhört hela debatten, och jag har inte kunnal finna att de moderala deballörerna har ösi galla över någonling - del är ju alt verkligen gå lill överdrift så all det slår lock för öronen.

Jag betecknades visserligen själv som måttlig i debatten, och det inkasserar jag. Tidigare har jag beskyllts för ell fromt sinnelag - ungefär så tror jag orden föll - på grund av mina pietistiska studier. Och jag skall försöka au hålla mig på den nivån i fortsättningen.

Herr Alemyr fortsätter när det gäller mig alt, på samma sätl som herr Gustafsson i Barkarby, lugga intervjun med mig i Götheborgske Spionen

- debatlmalerialel mätte tryta. Jag ställer mig emellertid gärna till för
fogande för luggande än en gång, om del kan stilla den uppdämda vet
girigheten.

1 intervjun sade jag också, vilkel inte har kommii fram, att jag tyckte atl en hel del var bra i proposilionen och i den överenskommelse som vi har kommii fram lill mellan de tre regeringspariierna i den här frågan.

I intervjun var det specielll en sak som jag tog upp, nämligen frågan om regionstyrelserna. Som jag lidigare i dag har klarl ullalal här så ac-ceplerar jag och milt parti regionslyrelserna med den kompelens de får enligl propositionen. Och jag för min del kommer inte - och säkerligen ingen annan moderat heller - all agera som terrorist genlemol de här styrelserna. Men vår skepsis mot regionslyrelserna kvarstår, som jag också har sagt lidigare. Jag finner det vara en angelägen uppgifl för den kommande utvärderingen och översynen att pröva om regionstyrelserna, med den utformning och kompetens de nu får, inle snarare ökar än minskar den administrativa byråkraiiseringen.

Jag ser för min del gärna - del vill jag inle slicka under stol med

- all regionslyrelserna så småningom, om ulvärderingen pekar i den riki
ningen, förvandlas lill regionala samrådsnämnder, som vi ursprungligen
föreslog. På den punklen hade vi också vissl slöd av andra än mo
deraierna. Men del är icke atl på någol sätl vilja skjula regionstyrelserna
i sank!

I intervjun tog jag också upp - det är lika bra all klara av det nu

- frågan om utbildningslinjerna. Man måsle dä skilja mellan allmänna
ulbildningslinjer och individuella ulbildningslinjer. När del gäller all
männa ulbildningslinjer har jag med ulskollel uttalat att anlalel räcker.
De kan gärna bli någol färre. Men de individuella utbildningslinjerna
inom det fria områdei bör enligl min uppfallning kunna bli fier än som
nu är möjligl.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

utbildningen. Del är naturligtvis inte herr Alemyr obekanl alt moderata samlingspartiet under dessa tio år haft en annan uppfattning än herr Alemyrs parti och inle förordal den inriklning mol ökad samhällelig slyrning av den högre ulbildningen och forskningen som varil denna reformpoliliks ledsriärna.

Jag har personligen under de två senasie åren icke ändral min grundinställning till den högre utbildningens och forskningens uppgifter i den typ av samhälle som vi lever i. För mig är inte heller enighei med herr Alemyr i denna typ av frågor något självändamål. Snarare skulle jag väl mot bakgrund av vad som har hänl under de senaste tio åren bli litel förundrad om herr Alemyr och jag plötsligt skulle vara ense om de principiella ling vi diskuterar i dag.

Vad kammaren har atl ta ställning lill om några timmar är emellertid tvä förslag, av vilka jag inle är förriust i något. Men del aren självklarhet för mig alt välja proposilionen, därför att det socialdemokratiska förslaget ännu sämre tillgodoser de krav som jag upplever att den högre ulbildningen och forskningen har räll alt ställa på oss politiker.

118

Fröken HJELMSTRÖM (vpk) kort genmäle:

Herr talman! Herr Alemyr hävdade all studenternas inflylande kommer att kraftigt öka i den nya högskolan. I Stockholm finns det f n. ett 50-lal högskoleutbildningar. De kommer alt slås ihop till 5 jällehögskolor.

Jag skall la ett konkret exempel, nämligen socialhögskolan i Stockholm. De sluderande har nu 2 representanter av 9 i högskolans styrelse. Nu kommer socialhögskolan atl buntas ihop med bl. a. journalisthögskolan och universitetet lill en jätlehögskola. Hur många representanter kommer då de studerande all få i framliden? Jo, 3 av 18. På vilket säll kommer socialhögskolans elever alt kunna hävda sina inlressen i de beslutande organen? Vårt förslag däremol skulle verkligen ge de sluderande tillsammans med lärare och övriga vid högskolan verksamma ett avgörande inflytande över ulbildningen.

Så lill förskollärarulbildningen igen! Herr Alemyr hävdar all del inie är ulbildningsutskollels sak alt la upp omfattningen av förskollärarutbildningen. Men varför skriver då utskottet i sitt belänkande följande:

"För alt del inte skall bli en överproduktion pä förskollärare måsle del i motionen 1976/77:1410 efterlysta höga antagningslalet om 7 700 elevplalser per år för den närmaste tiden enligt föreliggande prognoser sedan drastiskl sänkas till I 500-1 600 platser per år redan läsåret

1981/82.-- Moiionen 1976/77:1410 yrkandet 3 i förevarande del bör

avslås av riksdagen."

Det är jusl att ta slällning lill omfattningen. Jag nolerar all också herr Alemyr som förelrädare för socialdemokraterna har vägral all svara på frågan huruvida della skall tolkas som all man inie avser alt bygga ut daghemsverksamheten efter 1980, om avsiklen är att ytterligare försämra kvaliteten på våra barnstugor. Och om del är socialministerns sak atl ta upp omfattningen - vilkel jag inte anser det vara - vill jag bara

beklaga alt del inle sker någon samordning av socialministerns och utbildningsministerns ansvarsområden. Men det är å andra sidan symtomatiskt för den nuvarande regeringspolitiken au någon sådan samordning inle kommer lill stånd.

Herr ALEMYR (s) kort genmäle:

Herr talman! Fröken Hjelmström har hört alldeles fel; jag har inle sagt att utbildningsutskottet inte sysslar med omfattningen av förskollärarutbildningen. Del gör vi. Vad jag sade är att utbildningsutskottet sysslar inte med omfattningen av förskoleverksamheten. Del aren annan historia. Utbildningen har vi uttalat oss om men inle förskoleverksamhetens omfallning.

Det är möjligt atl herr Nordsirandh uppfattar mitt inlägg som ett påhopp. Jag gjorde det för att få klarhet i vad herr Nordsirandh egenlligen har menal. Jag upprepar ett par rader ur intervjun i Götheborgske Spionen:

"Givetvis är jag negaliv till den nya högskolereformen. Den strider mot dom uppfattningar jag hela tiden fört fram."

Om Ove Nordsirandh är av den uppfattningen måste det vara rimligt all vi från socialdemokralisk sida frågar: Hur långl är vi eniga? På vilka punkter är ni med på det här förslaget?

Jag vel, herr Unckel, alt ni från moderala samlingspartiet har varit emot våra förslag; ni har under många år gått er egen väg då del gällt UKAS, PUKAS osv. Men vi har haft med oss folkpartiet på del mesta och centern på prakliskt taget alll. Och jag upprepar att vi har inte sedan 1970 haft egen majoritet i riksdagen när del gälll högskolefrågorna. Del har alltså funniis elt slöd för vår polilik. Varför väljer då herr Unckel att bara skälla pä socialdemokraterna? Varför är ni inle konsekvent och skäller också på de andra i riksdagen som har stött den socialdemokratiska utbildningspolitiken under de här åren? Det är den punkten min fråga gäller, och jag har med mitt inlägg velat försöka skapa klarhet i det.

Jag har ofla ullalal slor tillfredsställelse över att det i den svenska riksdagen har varil en så bred samling omkring utbildningsfrågorna när det gällt både skolan och högskolan. Del har varil en slor lillgång, och del är en slor tillgång alt den breda enigheien finns i dag också. Men det är rimligt all fråga: Hur långl sträcker sig enigheien? Var vill moderaterna hoppa av?

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen NORDSTRANDH (m) kort genmäle:

Herr lalman! Lål mig än en gång deklarera hur långt enigheien sträcker sig - enigheten med socialdemokraterna vill jag inle yllra mig om. Nu gäller del alltså frågan om moderala samlingspartiels slällningstagande lill den föreliggande proposilionen.

För iredje gången vill jag då ultala alt vi i moderata samlingspartiet godlar proposilionen i alla delar och kommer att rösla för den emol de socialdemokraliska alternativen.

I intervjun, för att nämna den för sista gången, yttrade jag i huvudsak tre saker som har något iniresse här. Det gällde regionstyrelserna, och jag har nyss från talarstolen klargjort hur jag ser på dem. Jag godlar dem alltså, men jag hoppas på en revidering. För det andra talade jag om ulbildningslinjer av olika slag, och jag hänvisar lill vad jag lidigare har sagt därom.

Det iredje jag sade - och jag vill säga del än en gång lill herr Alemyr - var alt en hel del är bra i proposilionen och - kan jag lillägga - betydligt bättre än det skulle ha kunnat bli i en socialdemokralisk högskoleproposition.

120

Fru RYDLE (m):

Herr talman! I proposilionen 1976/77:59 läggs fram förslag om särskild sludiegång till läkare för sjuksköterskor. Utbildningen skall vara öppen för sjuksköterskor som efler sin examen riänslgjorl som sjuksköterska i minsl två år. Enligl proposilionen skall den särskilda studiegången vara en försöksverksamhel och förläggas lill Karolinska institutet med bönan hösten 1977. 30 studerande skall las in inom ramen för nuvarande utbildningskapacitet Den särskilda studiegången innebär en förkortning av den reguljära ulbildningen med 40,5 veckor.

Jag tycker all det är utomordentligt bra atl sjuksköterskorna nu bereds möjlighel atl vidareutbilda sig lill läkare. Men i motionen 1380 har jag framfört en del synpunkler på ulformningen av den särskilda studiegången och begärt en omarbetning av utbildningsplanerna. Jag vill någol kommenlera dessa synpunkler.

De 30 sjuksköterskorna kommer all sludera i en särskild grupp, skild från övriga medicine sluderande. Del måsle belraklas som olyckligt Man

går misie om den vikliga konlaklen mellan sjuksköterskorna med yrkeserfarenhet och övriga studerande, en konlakl som hade varil värdefull för båda parter.

Tyvärr kan det bli sä alt den här ulbildningen blir betraktad som kvaliletsmässigl sämre, efiersom flera vikliga avsnitt i undervisningen i klinisk propedeutik, medicin och kirurgi har strukits, trots atl sjuksköterskorna inle har utbildning för eller arbetserfarenhet av dessa momeni.

Den praktiska riänstgöringstiden pä vårdavdelningar och mottagningar under det kliniska stadiet har avsevärt förkortats. Del innebär all sjuksköterskorna riskerar all missa slora delar av den s. k. bedside-undervisningen, som anses vara ell av de vikligasle momenlen under denna del av ulbildningen.

Medicinlerminen har avkortats med fyra veckor och kirurgilerminen med sex veckor. Del kommer all betyda en myckel stor arbetsbelastning i form av fler föreläsningar per vecka och en avsevärt förkortad inläsningslid inför tentamina, alliså en mycket hög studietaki i förhållande lill ordinarie sluderande.

Den kliniska ulbildningen föreslås bli föriagd lill Södersjukhuset eller Danderyds sjukhus. Lärarkollegiet vid Södersjukhuset har påtalat, att det kommer all uppslå problem med kollisioner mellan de olika kurserna, som kommer all vara myckel besvärande.

I sitt yttrande lill UHÄ över den föreslagna ulbildningen säger lärarkollegiet:

"När den akluella studenten böriar sin kurs i medicin har man hunnit i kapp de ordinarie studenter, som påböriade sin utbildning terminen före. Detla innebär, alt om exempelvis denna särskilda sludiegång förläggs lill Södersjukhusel måsle samiidigl 45 ordinarie sludenler och 30 under särskild sludiegång utbildas i medicin och kirurgi. All överbelägga de övriga undervisningssjukhusen i Slockholmsregionen med yllerligare 15 studenter var medför högst sannolikt en avsevärd kvalitetssänkning lill en nivå under del acceplabla."

Lilel längre fram i sill yttrande säger man:

"Om en utbildning kommer lill slånd enligl det lagda förslaget och förläggs lill Södersjukhuset lorde en förslärkning som minsl uppgår till en dubblering av nuvarande lärarkrafler saml utökade lokalutrymmen för dessa bli nödvändig. Även om en dylik förstärkning skulle komma till stånd måste man räkna med en avsevärd störning av den ordinarie sjukvården, dvs. en minskad effektivitet i denna."

Herr lalman! Med det jag nu har sagl har jag velat belysa bakgrunden till min molion. De invändningar jag anföri talar Por all sjuksköterskorna borde följa den reguljära medicinarulbildningen och au förkortningen av den tolala lärarutbildningen i stället borde göras genom en reducering av tiden för allmänriänslgöring. dvs. den första delen av läkarens vidareutbildning, som är obligalorisk för erhållande av läkarlegilimation.

Ulskollel har avslyrkl moiionen med hänvisning till atl ulbildningen är en försöksverksamhel som skall utvärderas och alt resultatet av ut-

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

121

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. rn.

122

värderingen får visa vilken eventuell ändring av utbildningsplanen som skall göras. Därmed, herr talman, får jag väl nu låta mig nöja, och jag avslår från all yrka bifall lill min molion.

Fru BERGLUND (s):

Herr talman! Jag skall koncentrera mig till den av Norrbottens socialdemokrater under den allmänna motionstiden väckta motionen nr 143, som behandlar utbildning och forskning i industriell ulveckling vid lekniska högskolan i Luleå.

Del är en liten detalj i ulskottsbelänkandet Del är de små detaljerna som formar hela vår tillvaro och vår framlid. Motionskravet innebär ett främjande av näringslivsulvecklingen i synnerhet i Norrbotten - alltså en detalj som långsiktigt är av stor belydelse för vårt län. Socialdemokraternas bedömning av behovel av långsiktiga insalser för näringslivs-utvecklingen framgår av reservationen 9, och herr Sundgren har också i deballen redogjort för den.

Den borgerliga ulskolismajoriielen har avslyrkl vår molion liksom en motion av fru Winlher i folkpartiet med ungefär samma krav. Jag är synnerligen förvånad över utskollsmajoriietens avslagsyrkande.

Utskottets; lalesman, herr Ullenhag, säger all del inte är någon slörre skillnad, ulan au det är enighet i sak. Men i realiteten kommer ingen utbildning till slånd om riksdagen beslutar i enlighet med majoritetens förslag. Vinner reservationen kan ulbildningen påbörias näsla budgetår. Så enkell är del. Om man är enig i sak, varför har då de borgerliga ledamöterna i utskottet avstyrkt motionen? Vad har varit grunden till avslagsyrkandet, när del inte är sakbedömningen?

Herr lalman! Högskolan i Luleå blev vid starten tilldelad den för en leknisk högskola ovanliga uppgiften av söka spela en aktiv roll i ulvecklingen av regionens näringsliv. För all fullgöra den uppgiften har högskolan bl. a. försökl finna former för samverkan mellan förelag och organisalioner. Del är mycket positivt och värdefullt - både konkret och psykologiskt

Av de regionalpoliliska satsningar som gjorts i Norrbollen är tekniska högskolan på sikt den främsta satsningen för vårt läns ulveckling. Jag vill i detla sammanhang framhålla att regering och riksdag haft en positiv inställning till lekniska högskolan och dess utvecklingsmöjligheter, samtidigt som jag vill framhålla all del är nödvändigl alt högskolan får ökade möjligheter att aktivt medverka till industriellt nyskapande och lill näringslivels förnyelse och utveckling enligl organisationskommitténs förslag, som vår molion bygger på.

Herr lalman! Jag skall i den här deballen inle dra upp problemen inom näringslivet - de är alllför välbekanta för alla. Jag vill dock framhålla att jämsides med alt man löser de akuta sysselsättningsproblemen, måsle man söka möjligheter och förutsättningar att på sikl ulveckla näringslivet Ell bifall lill reservationen 9 innebär atl vi i vårt land näsla budgelår kan starta en utbildning och forskning som syftar lill au un-

dersöka de fakiorer som leder lill att förelag startas och ulvecklas saml en uibildning och forskning om nya produkler och meloder. Del är angelägel alt denna utbildning kommer till slånd utan dröjsmål för att kunna möta de ökade kraven från näringsliv och samhälle och för all skapa en bättre balans mellan olika regioner.

Herr talman! Mina borgerliga bänkkamrater har i denna kammare och i mänga andra sammanhang framhållil all de vill så mycket mer än vi socialdemokraier. Jag hoppas all de nu lyckals övertyga sina pariivänner om angelägenheten av att utbildning och forskning i industriell utveckling vid lekniska högskolan i Luleå kommer lill slånd redan näsla budgelår - således ulan dröjsmål. Förutsättningen för detta är atl riksdagen i dag bifaller reservalionen 9. Jag hyser i det sammanhangel en förhoppning om all mina ärade kolleger i denna kammare kommer att fatta sitt beslut på sakliga grunder.

Herr lalman! Jag yrkar bifall lill reservationen nr 9.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Fru NORDLANDER (vpk):

Herr talman! Jag skall bara la upp en liten bil av hela del ämne som vi diskuterar här i dag.

Vårdsektorn, som är den mesl expanderande verksamhelen från ar-belskraftssynpunkt, är också ell verksamhelsområde där det ställs slora krav på de anställda men där utbildningen inte följt med i utvecklingen. Ulbildningen har av olika anledningar släpat efter både kvalilalivl och kvantitativt

För de anställda på vårdområdet utgör den brislande ulbildningen en av anledningarna till att de känner så stor otillfredsslällelse med sin arbetsinsats atl de hell enkelt slutar sill arbele. För all över huvud taget klara olika institutioner sänks kraven på utbildning genom dispenser och nedskärningar inom vissa ämnesområden. Della innebär alt många klarar sitt jobb ännu sämre, vilkel drabbar både personal och patienter. Så är ekorrhjulel i gång, och vi har en personalomsättning som vid vissa vårdinrättningar i dag ligger på 100 % årligen.

Del borde enligl vår uppfallning inle vara så svårl alt få lill slånd ett förbättrat utbildningssystem inom vårdsektorn, där del finns elt slorl behov av personal för arbetsuppgifter som är olika avancerade. Vi har föreslagit en enhetlig grundutbildning i bollen för alla som söker lill vårdutbildning. Denna grundutbildning skulle sedan kunna byggas på med vidareutbildning, anpassad lill givna arbetsuppgifter och varvad med prakliska erfarenheter. Genom en sådan uppbyggnad skulle en stor del av vårdutbildningen kunna brytas ner i elt anlal koriare kurser som varvas med praklik. Man kunde då avskaffa terminsindelningen, vilkel skulle underiälla tillgången på praktikplalser. Samtidigt medger elt sådani syslem alt utbildningen blir öppen för alla som skaffat sig erforderlig praktik, och möjlighelen till vidareutbildning inom yrket bibehålls oavsett betygspoäng från tidigare utbildning. Vi förutsätter naturligtvis atl lön ulgår såväl under praktiklid som under ulbildningen.

123

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

En sådan anpassad utbildning skulle för de anslällda medverka lill en större tillfredsställelse i utförandet av arbetsuppgifterna och därmed påverka personalomsättningen i positiv riktning.

I belänkandel hänvisas till atl ell av högskolereformens syften är alt underlätta och främja återkommande utbildning och atl det inom vård-yrkesområdet finns exempel pä återkommande utbildning i påbyggnadslinjerna och den föreslagna nya utbildningen till läkare för sjuksköterskor. Vidare har vissa yrkeskategorier möjlighel all genomgå en avkortad studiegång på sjuksköterskelinjen och den sociala servicelinjen. Därmed anser utskotlel all arbelel med alt förverkliga idén om återkommande utbildning har påbörials. Och det anses tillräckligt f n. I övrigl hänvisas lill aviserade och nyligen tillsatta utredningar.

Jag anser emellertid atl personalsituationen inom vårdsektorn är sådan atl en utbildningsplanering för vårdyrkespersonal inle kan vänla. Med delta, herr talman,, yrkar jag bifall lill vpk-motionerna 960 och 1161, yrkande 1.

Jag vill också, herr lalman. beröra en annan vårdyrkesulbildning -det gäller utbildningen till ålderdomshemsföreståndare. Frän både lärar-och elevhåll har slark krilik riktats mot VÅRD-76 förslag. Kriiiken riktar sig dels mot alt de berörda inte har fått ta del i utarbetandet av utbildningsplanen, dels mot all den föreslagna studieplanen får en för bred inriktning, vilkel de anser innebären kvalitelsförsämring av utbildningen.

Vi anser att del finns all anledning att ta hänsyn lill den framförda kritiken, eftersom del är de här berörda som har prakliska erfarenheler från åldringsvården och som bäsl kan avgöra vad som skall ingå i utbildningen. Därför har vi i likhet med andra molionärer i denna fråga yrkal atl förändringen av ulbildningen lill ålderdomshemsföreslåndare inte genomfiirs från hösten 1977 som föreslagils ulan atl den förskjuts sä all de berörda ges möjlighel all påverka utbildningsplanen.

Med della, herr lalman, yrkar jag bifall lill motionen 1410, yrkande 9, och dessulom till motionen 1975/76:1420, yrkande 2, och motionen 1306.

124

Hen SIGNELL (s):

Herr talman! Motion 1976/77:1360, som är undertecknad av samtliga ledamöler från Skaraborgs län, har väckls med utgångspunkt i riksdagens beslut den 21 maj 1976, som innebar alt 16 orler skulle vara utbygg-nadsorterför högskoleulbildning. En av de 16 ulbyggnadsorlerna är Skövde kommun.

Jag skall inle närmare gå in på hur planeringsarbetet organiseras i Skaraborgs län; della har vi utförligt redogjort för i vår molion, och jag vill bara hänvisa lill motionslexten.

Vad är det då vi vill i all vår blygsamhet med motion nr 1360? Jo, vi säger all av de 16 ulbyggnadsorlerna får samtliga, med undantag av Halmslad och Skövde, en statlig högskoleenhel redan från den lidpunkl

då den nya högskolan införs eller frän den 1 juli 1977.

Vi säger atl del synes utomordentligt viktigt all även en slallig högskoleenhet etableras i Halmslad och Skövde inom en nära framlid. Vi säger vidare alt dessa orler dessulom, för liden fram lill dess all slallig enhet etableras, bör få en interimistisk högskoleslyrelse - gärna genom förslärkning av den lokala skolstyrelsen.

Utskottet har lyvärr inle visal mycken förståelse för våra önskemål utan har hänvisat till förslag utarbetade av regionkommittén för Göteborgs högskoleregion. Utskottet säger sig dela den uppfallning som regionkommittén gett uttryck för, nämligen all del på en ulbyggnadsort bör inrättas en stallig högskoleenhel i princip så snarl en allmän statlig ulbildningslinje lokaliseras lill kommunen i fråga. Utskottet säger vidare all man med dessa utgångspunkter har kunnat godta atl ställning inle nu las lill organisalion för den statliga högskoleutbildningen i Halmslad och i Skövde utan att del bör ankomma på resp. regionstyrelse att ta initiativ till atl högskolestyrelse utses.

Herr lalman! Jag vill poänglera alt vi från Skaraborgs län inle är hell nöjda med ulskolieis slällningslagande. Vi anser all man borde ha kunnal gå oss lill möles med bifall till våra blygsamma krav som framgår av våra all-satser:

all planeringsarbetet bör bedrivas sä att de tvä sista orlerna av ulbyggnadsorlerna - Halmslad och Skövde - bör få sin statliga högskoleenhet till läsårel 1978/79,

atl interimistiska högskoleslyrelser lillsälls för högskoleuibildningen i Halmslad och Skövde för lid intill dess statlig enhet etableras på orterna.

Vi har i Skaraborg ett mycket goll samarbele med regionstyrelsen i Göteborg, så jag tror inte all del kommer att bli några svårigheler för en gynnsam ulveckling av högskolan i Skaraborg. Av den anledningen, herr lalman, kommer jag ej att slälla någol yrkande om bifall lill vår molion. Lål mig bara lill sisl få göra deklarationen att vi, trols avslaget pä vår motion, ser med myckel stor tillförsikt på en positiv ulveckling för högskolans framtid i Skövde.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Hen SVENSSON i Skara (m):

Herr talman! I molionerna 379 och 1157 påtalar företrädare för fyra riksdagspartier del mycket begränsade utbudet av utbildningsmöjligheter för livsmedelsindustrin. Motionskraven innebär att minst en linje med livsmedelsieknisk inriklning yllerligare bör inrältas inom den yrkestekniska högskolan.

I motionerna har vi framhållil alt livsmedelsindustrin för sin forlsälla expansion i högsia grad är beroende av möjlighelerna au rekrytera och vidareutbilda personal lill skilda befallningar. Mol bakgrund av alt svensk livsmedelsindustri svarar för mer än 10 % av industrins lolala förädlingsvärde och sysselsätter 70 000-75 000 personer borde branschens ui-

125

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

126

bildningsbehov på olika nivåer vara väl lillgodosetl i samhällels inslilulioner.

Tyvärr ivingas vi konsiatera all så inle är fallel, och della gäller i lika hög grad grundläggande yrkesieknisk uibildning i gymnasieskolan som vidareulbildning.

I dag är t ex. försöksverksamheten med yrkesieknisk högskoleulbildning vid Lunds universilel med 30 elevplalser den enda mer kvalificerade vidareutbildning som kan erbjudas anslällda i livsmedelsinduslrin.

Tidigare fanns en livsmedelsieknisk kurs i Örebro och en högre livsmedelsieknisk kurs i Alnarp som lillsammans gav ell slörre anlal vidareutbildningsplatser. När dessa kurser upphörde i samband med försöksverksamhetens tillkomst minskade således de redan sparsamt förekommande vidareutbildningsmöjligheterna för livsmedelsbranscherna.

Av den anledningen lycker jag det är yllersl beklagligt atl ulbildningsulskollel inte funnit anledning tillstyrka en mycket blygsam utbyggnad av försöksverksamheten med yrkesteknisk högskoleutbildning med inriklning mot livsmedelsinduslrin.

Det är emellertid, som jag inledningsvis framhöll, inle enbarl vida-reulbildningsmöjlighelerna som är dåligl tillgodosedda för livsmedelsindustrins vidkommande. Gjorda beräkningar antyder atl gymnasieskolans livsmedelslekniska linje och specialkurser f n. ger livsmedelsinduslrin ett årligt tillskott av grundulbildad arbetskraft motsvarande 2-3 "/oo av antalet anställda.

De för många livsmedelsföretag mycket akuta problemen belräffande rekrylering och utbildning av de anslällda måsle därför lösas genom in-lernatulbildning. För vissa livsmedelsbranscher, t. ex. bageri- och konditori- samt slakteri- och charkuteribranscherna har då den iradilionella lärlingsutbildningen varil elt alternativ.

Men inle heller den uibildningsformen får i dag ett sådant staissiöd att den kan länkas bli av någon större omfattning. Bidragel ulgör 3 200 kr. för en treårig utbildningstid. Efiersom antalel bidragsrum är otillräckligt har emellertid under senare tid inle ens denna blygsamma ersättning kunnat beviljas samlliga förelag som ansökt om statsbidrag.

När vi i dag av sysselsätlningspoliliska skäl ger bidrag om 10 kr. per limme för beredskapsarbeten, syftande lill att bereda ungdom mellan 16 och 20 år praklisk erfarenhet frän arbetslivet, är del ganska svårförståeligt all elt livsmedelsförelag som ger ungdomar en treårig yrkesulbildning inte skall få åtminstone samma ersättning som företagen får om de ulan nämnvärda förpliktelser ger ungdomar sysselsättning.

Med vad jag nu anföri har jag velal exemplifiera all livsmedelsindustrins utbildningsbehov är dåligt tillgodosedda i vårt skolsystem och atl andra ulbildningsformer som lill följd därav måste utnyujas ges ett otillräckligt slöd.

Jag anser all del svenska jordbrukels och dess förädlingsindusiris omfallning och inte minst den belydelse en effekiiv livsmedelsproduktion har borde motivera aktiva insatser för all förbällra utbildningssituationen.

I det sammanhanget är en utökning av försöksverksamheten med yrkesteknisk högskoleulbildning endasl en delåtgärd, men en för livsmedelsindustrin myckel betydelsefull sådan.

Herr talman! Även om del i högsia grad vore väl motiverat atl nu ställa andra yrkanden än utskottels skall jag avslå från delta. Jag vill dock redovisa min avsikl att så snarl det är möjligl ålerkomma till de angelägna frågor som lagils upp i molionerna 379 och 1157.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Herr GUSTAFSSON i Borås (fp): ■

Herr talman! Även jag skall sälla mig lill de molionärer som säger några ord i anslutning lill en av ulbildningsulskollel i år avslyrkl molion. Del gäller här den av Tage Magnusson, Arne Persson och mig själv lämnade moiionen med förslag om försöksverksamhel med polymerteknisk utbildning av YTH-karaklär i Borås.

Det finns inom Boråsregionen elt belydande iniresse för au inrälla en utbildning av del slag som föreslås. Företrädare för textil-, gummi-och plastindustrin, såvä| på arbetslagar- som på arbetsgivarsidan, har klarl uttalat att det finns behov av denna utbildning. Kommunala myndigheler och länsföreträdare har uttryckt samma uppfattning. I del kärva arbetsmarknadsläge som Boråsregionen befinner sig skulle en insats för att förbällra ulbildningen inom näringslivsseklorerna textil, gummi och plast hälsas med tillfredsställelse i Sjuhäradsbygden, även om den föreslagna utbildningens inverkan på näringslivsstrukturen nalurliglvis skulle bli endasl marginell.

Del bör kanske också sägas atl den föreslagna ulbildningen innebär en viss form av nytänkande på så sätt all man föreslår en utbildning som läcker ett bredare falt inom del polymerlekniska området än vad som vanligtvis eftersträvas, genom all undervisningen om gummi- och plastmaterial kompletteras med undervisning om textilt material.

Nu har ulbildningsutskottet under åberopande av all del vill avvakia resulialel av pågående försök med YTH-ulbildning avslyrkl moiionen. Jag har en viss förståelse för ulskolieis synpunkler, även om jag inie tror all en uiökning av försöksverksamhelen med den i moiionen föreslagna ulbildningen skulle ha stört den pågående försöksverksamhelen. Denna skulle kanske ivärlom ha berikais.

Del är väl rikligl all den föreslagna ulbildningen evenluelll kan las upp som en lokal ulbildningslinje vid högskolan i Borås. En allvarlig svaghel med en sådan lösning är dock all man på grund av de olika belingelserna i fråga om sludieslöd vid en allmän linje och en försöksverksamhet med YTH inie kan nå samma rekryleringsunderlag. Närings-livsföreirädarna önskar all anställda inom branscherna som har flerårig vana av tillverkningsprocesserna och som genom utbildning vill kvalificera sig för arbelsledande och planerande befallningar skall kunna

127

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

komma i fråga. Men om man skall kunna iniressera denna kalegori för vidareulbildning krävs sludieslöd av del slag som försöksverksamhelen med YTH get

Herrr lalman! Mol ell enigt ulskoll länker jag inle slälla någol yrkande om bifall lill moiionen, men jag vågar nog förutspå all moiionen åler-kommer. Boråsregionen har behov av en uibildning av del här slaget, och del har den f ö, belräffande en hel del andra ulbildningar som också har avstyrkts av utbildningsutskottet.

Hen LUNDKVIST (s):

Herr lalman! Till grund för ulbildningsulskotiels slällningsiaganden lill högskolelagen ligger bl, a, ell yiirande frän jordbruksuiskoiiei, och jag har begärl ordel för all göra några kommenlarer lill della yttrande,

Jordbruksuiskoiiei har förordal all moiionen 1397 syftande lill all överföra jordbrukels högskolor lill utbildningsdeparlemenlels ansvarsområde inle bör föranleda någon ålgärd. Del är självfallel rikligl, som sägs i det särskilda yttrande som avgivits av herr Alemyr m, fl,, att möjlighelerna att väga behoven inom alla seklorer av högskoleorganisationen skulle underlällas, om samlliga statliga högskoleenheler sorterade under en myndighet och ell deparlemenl. Anledningen lill all varken den lidigare eller den nuvarande regeringens jordbruksministrar trols denna fördel förordat en sådan ordning har varit atl man ansett det opraktiskt alt under utbildningsdepartementet hantera den slora forsknings- och försöksverksamhel med stark anknylning lill näringsgrenarna som bedrivs inom jordbrukets högskolor. Del är av samma skäl som jordbruksuiskoiiei enhälligl intagit sin slåndpunkl i denna fråga.

Av jordbruksutskottets yttrande i vad avser yrkande 10 i den socialdemokraliska parlimolionen 1407 framgår med all önskvärd tydlighet alt jordbruksutskottet delar motionärernas uppfallning om lämpligheten av alt berörda regionslyrelser följer utvecklingen av utbildningsutbudet i respektive högskoleregion och lar de initiativ som behövs för att de samlade resurserna för högskoleulbildning och forskning skall utnytrias så mångsidigt och effektivi som möjligt oavsell departementstillhörighet. Jordbruksutskottets yttrande är på den punklen nära nog ett ordagrant cilal ur motionens redovisning av innebörden av moiionsyrkandet Jordbruksutskollels yttrande var också pä denna punkt enhälligt, och jag förutsätter all detta kommer att avspeglas vid kammarens slällningslagande lill yrkande 10 i moiionen 1407,

Jag yrkar bifall lill reservalionen 1 av herr Alemyr m, fl.

bl. a. att man ansåg atl det inte förelåg behov av en sådan utbildning på arbetsmarknaden. TCO hade en annan uppfattning. Universitetskanslersämbetet fick i uppdrag av den socialdemokraliska regeringen all utarbeta elt förslag som utmynnade i den aktuella tvååriga grundläggande utbildningen.

Detta förslag mötte motstånd från de flesta håll, och ell av skälen lill detta var att man tidigare hade haft sådana speciella avhuggna juristutbildningar, t. ex. kansliexamen och distriklsåklagarexamen, som inle hade varil särskilt lyckade. Del fanns, som jag sade, inle heller behov av den på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen lyckle t ex. att det var olämpligl alt införa en sådan examen innan behovet var klariagt. Också jag tycker all man i dagens kärva sysselsättningsläge inle skall locka in ungdomar i en utbildning, om man är osäker om huruvida den kan leda lill anställning. Vi vel också atl det finns goll om jurister som de skall konkurrera med.

Det anfördes alt denna utbildning inle kommer all ge några djupare kunskaper i juridik. För della krävs en förmåga alt analysera och precisera problemställningar, och man skall också kunna ulnytria de juridiska hjälpmedlen. Det svenska rättssystemet aren enhet som man inle skall stycka sönder på det här saltet Jag tycker att del leder lill en viss rättsosäkerhet

Alla de här synpunkterna har framhållits av en massiv opinion av yrkesverksamma jurister, lärare och sludenler liksom också från fackligl håll.

Ulbildningsminislern har väl inle särskilt utföriigl moliveral skälen för all man skall la den här utbildningen just nu. Och jag tycker inte man blir särskilt klokare av utskollsbelänkandel heller. Utskottet säger att det är angeläget atl effekten av juristutbildningens omfattning följs upp. Utskottet ulgår ifrån att en sådan uppföljning också avser arbetsmarknadssituationen för dem som har utbildats.

Det skulle väl bara fallas annal.

Ulskollel hänvisar också lill all del finns yrkesvägledare.

Men genomför man en utbildning ulan att man vel att arbetsmarknaden har behov av den, är det klart att man måste följa upp denna utbildning. Vad jag menar är att man skulle ha sett först om det fanns behov från arbetsmarknaden av denna utbildning, alt man sedan skulle ha kunnal tillskapa den om man hade funnit atl det var ell klart uttalat behov.

Invändning nummer två gäller den konslnäriiga utbildningen i Göteborg. Beträffande Stockholm säger man att där krävs ytteriigare överväganden av organisationsformerna. Där skall en samverkan ske med statens kulturråd och Slockholms högskola och de olika konstnärliga skolorna. Vidare skall man överväga en organisationsform som skulle kunna gälla fr. o. m. den 1 juli 1978.

Belräffande Göteborg säger departementschefen atl del finns skäl att skjuta upp inordnandet i universiteten också av de här skolorna i Göteborg som avses, dvs. musikhögskolan, slatens scenskola, SÄMUS, Valands

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

129

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

konstskola och konslindustriskolan i Göteborg.

Utan någon närmare motivering säger departementschefen all övervägande skäl lalar för att inordnandet sker nu. Utskottet säger atl det beror på alt ulbildningen har mindre omfallning i Göteborg än i Slockholm.

Jag vill inte påstå all jag har några storebrors- eller slorasysterskomplex i del här fallet när det gäller Göteborg och Stockholm, men det är väl ändå så all den kommitté som är eller kommer all tillsältas ändå kommer fram till överväganden som skulle ha varil lill nyila också för Göleborg. Jag menar atl man borde ha avvaktat del resultatet, särskill som del vid skolorna i Göteborg finns elever med vitt skilda poliliska uppfattningar. Och dessa har också samstämmigt begärt ell uppskov. Och det är bara ett års anstånd som jag har motionerat om.

Herr lalman! Därför tycker jag alt i detla avseende borde man fästa avseende vid de göteborgska intressena.

130

Överiäggningen var härmed slutad.

Utbildningsutskottets betänkande nr 20

Punklen I

Lades till handlingarna.

Punkten 2

Mom . I

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1410 av herr Werner m. fl. i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandel nr 20 punkten 2 mom. 1 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1410 i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fröken HJelmslröm begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 261 Nej - 14

Mom. 2

Utskottets; hemslällan bifölls.

M o m, 3

Propositioner gavs på bifall till dels ulskotlels hemställan, dels reservationen nr 1 av herr Alemyr m, fl,, och förklarades den förra pro-

positionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustafsson Nr 121

i Barkarby begärt votering upplästes och godkändes följande voterings- Fredagen den

proposition: 29 april 1977

Den som vill att kammaren bifaller ulbildningsutskollels hemställan i Utbildning och
betänkandet nr 20 punkten 2 mom. 3 röstar ja, forskning inom

den det ej vill röstar nej, högskolan, m. m.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr I av herr Alemyr m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustafsson i Barkarby begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 145

Nej - 119

Avstår - 12

Mom. 4-29

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Mom, 30

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 2 av herr Alemyr m. fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustafsson i Barkarby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 2 mom.. 30 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 2 av herr Alemyr

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustafsson i Barkarby begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 145 Nej - 132-

Mom, 31 och 32

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Mom, 34-37

dessa moment hemställt.

Kammaren biföll vad utskottet

Mom, 38 och 42

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 1410 av herr Werner m, fl, i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmström begärt volering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandet nr 20 punkten 2 mom, 38 och 42 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1410 i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 262 Nej - 15

Mom, 39-41

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels reservationen nr 3 av herr Alemyr m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sundgren begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 20 punkten 2 mom, 39-41 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 3 av herr Alemyr

m, fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sundgren begärde rösträkning verkställdes votering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 145 Nej - 132

lionen nr 1410 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken HJelmslröm begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 2 mom. 45 och 46 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1410 i motsvarande del.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Mom. 54

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 4 av herr Alemyr m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sundgren begärl votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 2 mom. 54 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 4 av herr Alemyr

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då herr Sundgren begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 144 Nej - 132

Mom. 55-60

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt

Punklen 3

Lades till handlingarna.

133

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punklen 4 mom. I röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 988 i molsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Hjelmström begärde rösiräkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 264 Nej - 13

Mom. 2-4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa moment hemställt.

M o m. 5

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservationen nr 5 av herr Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustafsson i Barkarby begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 4 mom. 5 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 5 av herr Alemyr

m. fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustafsson i Barkarby begärde rösträkning verkslälldes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 145

Nej - 118

Avstår - 14

Punklen 5.1

Ulskotlels hemslällan bifölls.

Punkten 5.2

Mom. I och 2

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

M o m. 3

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1410 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmström begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 5.2 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1410 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fröken Hjelmström begärde rösträkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 263 Nej - 14

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Punklen 5.3

Ulskolieis hemslällan bifölls.

Punkten 5.4

M o m. I

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 960 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Nordlander begärt volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller ulbildningsutskollels hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 5.4 mom. I röstar ja,

den del ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 960.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

räkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resullal:

Ja - 262 Nej - 14

M o m. 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels motionen nr 1161 av fru Nordlander m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Nordlander begärt votering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 5.4 mom. 2 rösiar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1161 i molsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röslal för ja-propositionen. Då fru Nordlander begärde rösträkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 263 Nej - 14

M o m. 3

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemslällan, dels utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till motionen nr 1410 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fru Nordlander begärl votering upplästes och godkändes följande voieringsproposilion:

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsulskotiels hemslällan i

belänkandel nr 20 punkten 5.4 mom. 3 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskotlels hemslällan med den ändring

däri som föranleds av bifall till motionen nr 1410 i motsvarande del.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och

Punkten 5.5

Mom. I - 7

Kammaren biföll vad ulskotiet i dessa moment hemställt

M o m. 8

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels mo- forskning inom lionen nr 1410 av herr Werner m. fl. i motsvarande del, och förklarades högskolan, m. m. den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken HJelmslröm begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsuiskoiiets hemslällan i

betänkandet nr 20 punkten 5,5 mom, 8 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1410 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röslal för ja-propositionen. Då fröken Hjelmsiröm begärde rösiräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 262 Nej - 15

M o m, 9

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels ulskotlels hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 1410 av herr Werner m, fl, i motsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmström begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 20 punklen 5,5 mom, 9 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit ulskotlels hemslällan med den ändring

däri som föranleds av bifall lill moiionen nr 1410 i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-proposilionen. Då fröken Hjelmsiröm begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 263 Nej - 14

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Mom, 12

Propositioner gavs på bifall lill dels ulskotlels hemslällan, dels reservationen nr 6 av herr Alemyr m, fl,, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustafsson i Barkarby begärl volering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller ulbildningsulskotiels hemslällan i

betänkandet nr 20 punkten 5,5 mom. 12 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 6 av herr Alemyr

m. fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då herr Gustafsson i Barkarby begärde rösiräkning verkställdes votering med omrösiningsapparat. Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 143 Nej - 134

Mom, 13

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 1410 av herr Werner m, fl, i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmström begärt volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller ulbildningsulskotiels hemslällan i

betänkandet nr 20 punkten 5,5 mom, 13 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1410 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Hjelmström begärde rösträkning verkställdes volering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 262 ■ Nej - 14

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 5.5 mom, 14 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit utskottets hemställan med den ändring

däri som föranleds av bifall till motionen nr 1410 i motsvarande del.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Då fröken Hjelmström begärde rösiräkning verkställdes votering med omröstningsapparat. Denna omröstning gav följande resullal:

Ja - 262 Nej - 14

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977.

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Mom, 15 - 17

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 1410 av herr Werner m, fl, i molsvarande del, och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmström begärl votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

betänkandet nr 20 punklen 5.5 mom. 15-17 röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit motionen nr 1410 i motsvarande del.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöter ha röstat för ja-propositionen. Då fröken Hjelmsiröm begärde rösträkning verkslälldes volering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat:

Ja - 263 Nej - 14

Mom, 18

Proposilioner gavs på bifall till dels utskottets hemslällan, dels motionen nr 780 av fru Marklund m, fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 19-22

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt

Punklen 5.6

Ulskolieis hemslällan bifölls.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

M o m, 2

Propositioner gavs på bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 7 av herr Alemyr m, fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustafsson i Barkarby begärt votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill all kammaren bifaller ulbildningsulskotiels hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 5.7 mom. 2 röstar ja,

den del ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 7 av herr Alemyr

m, fl.

Vid omröslning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha röstat för ja-proposilionen. Dä herr Guslafsson i Barkarby begärde rösiräkning verkslälldes votering med omrösiningsapparat Denna omröslning gav följande resultat

Ja - 145 Nej - 132

Mom, 3-5

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa moment hemställt

Punkterna 5.8-5.11

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkler hemställt

Punkten 5.12

M o m, 1

Utskottets hemslällan bifölls,

M o m, 2

Proposilioner gavs på bifall lill dels utskottets hemställan, dels motionen nr 1410 av herr Werner m, fl, i molsvarande del, och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan fröken Hjelmsiröm begärl votering upplästes och godkändes följande voterings-proposition:

Den som vill atl kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

belänkandel nr 20 punkten 5.12 mom. 2 rösiar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit moiionen nr 1410 i molsvarande del.

M o m. 3 och 4

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemsiällt

M o m. 5

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels ulskolieis hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill motionen nr 1170 av herr Söderqvist m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

M o m. 6-9

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemsiällt

Punklen 5.13

Mom. 1 - 6

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa momeni hemställt

M o m. 7

Proposilioner gavs på bifall lill dels ulskolieis hemslällan, dels ulskolieis hemslällan med den ändring däri som föranleddes av bifall lill moiionen nr 1306 av herr Werner m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad.

Mom. 8 och 9

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

Punkierna 5.14-5.16

Kammaren biföll vad ulskollel i dessa punkler hemställt

Punklen 5.17

M o m. 1

Propositioner gavs pä bifall till dels utskottets hemställan, dels reservalionen nr 8 av herr Alemyr m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sundgren begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsuiskoiiets hemställan i

betänkandet nr 20 punkten 5.17 mom. I röstar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservalionen nr 8 av herr Alemyr

m.fl.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Utbildning och forskning inom högskolan, m. m.

Mom. 2-4

Kammaren biföll vad utskottet i dessa momeni hemställt.

M o m. 5

Propositioner gavs på bifall till dels ulskotlels hemslällan, dels reservationen nr 9 av herr Alemyr m. fl., och förklarades den förra propositionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Sundgren begärl volering upplästes och godkändes följande voleringsproposition:

Den som vill att kammaren bifaller utbildningsutskottets hemställan i

belänkandel nr 20 punkten 5.17 mom. 5 rösiar ja,

den det ej vill röstar nej.

Vinner nej har kammaren bifallil reservationen nr 9 av herr Alemyr

m.fl.

Vid omröstning genom uppresning förklarades flertalet av kammarens ledamöler ha: röslal för ja-proposilionen. Då herr Sundgren begärde rösträkning verkställdes volering med omrösiningsapparat Denna omröstning gav följande resultat:

Ja - 141 Nej - 133

M o m. 6

Utskottets hemställan bifölls.

Punkierna 5.18-5.19

Kammaren biföll vad utskottet i dessa punkter hemställt

Punklen 5.20

Mom. 1 och 2

Propositioner gavs på bifall lill dels utskottets hemslällan, dels reservalionen nr 10 av herr Alemyr m. fl., och förklarades den förra proposilionen vara med övervägande ja besvarad. Sedan herr Gustafsson i Barkarby begärt votering upplästes och godkändes följande voteringsproposition:

Den som vill alt kammaren bifaller utbildningsutskottets hemslällan i

betänkandet nr 20 punklen 5.20 mom. 1 och 2 röstar ja,

den det ej vill rösiar nej.

Vinner nej har kammaren bifallit reservationen nr 10 av herr Alemyr

m.fl.

§ 6 Anmäldes och bordlades

Proposilion

1976/77:145 om ändrade tider för allmän fastighetstaxering

§ 7 Anmäldes och bordlades

Konsiiiutionsuiskoliels betänkanden

1976/77:39 med anledning av motioner rörande förhållandet mellan stat

och kyrka m. m. 1976/77:43 med anledning av molioner om en översyn av vallagen m. m.

Skatteutskottets betänkande

1976/77:43 med anledning av molion om fastighetsbildningen m, m.

Justitieutskoltets betänkande

1976/77:32 med anledning av propositionen 1976/77:69 om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall

Utrikesutskottets betänkande

1976/77:17 med anledning av proposilionen 1976/77:100, såviti avser internationellt utvecklingssamarbete m, m, jämle motioner

Försvarsulskollels belänkande

1976/77:12 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om

lilläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77, såviti avser

försvarsdepartementets verksamhetsområde

Kullurulskollels betänkande

1976/77:42 med anledning av propositionen 1976/77:84 om vissa anslag ur kyrkofonden, m, m,

Trafikuiskoileis betänkande

1976/77:23 med anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om lilläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77,såviti avser kommunikationsdepartementels verksamhetsområde

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Anmälan av interpellationer

1976/77:26 med anledning av molioner om vallen- och luftvård, m, m. 1976/77:27 med anledning av propositionen 1976/77:91 om stödåtgärder

på fiskets område jämte molioner 1976/77:28 med anledning av proposilionen 1976/77:94 om reglering av

priserna på jordbruksprodukter, m, m, jämte molion

Näringsulskoltels betänkande

1976/77:34 med anledning av regeringens skrivelse 1976/77:78 med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

Arbelsmarknadsulskollels belänkande

1976/77:25 rned anledning av propositionen 1976/77:125 med förslag om tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77, såvitt propositionen hänvisats till arbetsmarknadsutskottet

§ 8 Anmäldes och bordlades Molioner

1976/77:1615 av herrar Hagel och Lövenborg 1976/77:1616 av herrar Hallenius och Andersson i Edsbro 1976/77:1617 av hen Henrikson m.fl. 1976/77:1618 av hen Werner m.fi. 1976/77:1619 av hen Åkerfeldt

med anledning av proposilionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten, m, m.

144

1976/77:142 av fru Håvik (s) lill herr socialministern om rätt till retroaktivt sjukpenninglillägg:

Huvuddelen av landets löntagare får sina löner höjda genom avtal mellan parterna pä arbetsmarknaden.

Den tidpunkt då avtalen löper ut varierar mellan olika avtalsområden, Förhandlingsarbelei hinner i regel inle avslulas före dessa lidpunkler, vilkel leder lill all avtalen ofta får retroaktiv verkan.

Detla förhållande får konsekvenser för en rad socialpolitiska bidrag och ersättningar som är relaterade till arbetstagarnas akluella inkomster och baseras på den lägre lönenivån lill dess löneförhandlingarna sluiförls.

Vid långl utdragna förhandlingar kan arbetstagarna gå miste om väsenlliga belopp, särskill vid längre lids sjukdom och föräldraledighet

Problemet har fåll ökad aktualitet under de senasie åren till följd av att förmånerna utvecklats, förbättrats och gjorts skattepliktiga och pensionsgrundande.

För stora grupper, sammanlagt ca 1,25 miljoner arbetstagare, ulgör frågan om retroaktiv kompensation inle något problem, eftersom de har avialsenlig räll lill sjuklön.

Ungefär dubbelt så många löntagare, ca 2,5 miljoner, saknar denna räll lill relroakliv ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom m. m. och riskerar dessutom all få en för låg ATP-pension.

Della upplevs med rälta som en stor orättvisa, och arbetstagarna kan ulan egen förskyllan gå miste om den kompensalion de enligt lag om allmän försäkring är berättigade till.

Frågan har uppmärksammats i riksdagsmotioner, och krav på en lösning av frågan om retroaktiv sjukersättning efter retroaktivt verkande löneavtal har också ställts från fackligt håll, bl. a. från Landsorganisationen.

Förutom sjuk- och föräldraförsäkringen berörs delpensioneringen av problemen med retroaktivt verkande lönehöjningar.

Delpensionen ulgår med belopp som i princip molsvarar 65 % av det inkomstbortfall som uppslår vid minskning av arbetstiden. Beslulel om delpensionens storiek grundar sig alltså på en inkomst som lill följd av avtalsförhandlingar kan komma alt ändras retroaktivt

Riksförsäkringsverket har i februari månad 1977 till socialdepartementet översänt ett ularbelal förslag om alt tillägg till bl. a. sjukpenning skall kunna betalas ul efler avtalsförhandlingar som resulterar i retroaktiva löneökningar. I promemorian pekar också verket på effekierna av retroaktiva löneökningar på delpensioner som fastställs under pågående avtalsrörelser och föreslår åtgärder som undanröjer olägenheterna.

Mol bakgrund av del anförda vill jag slälla följande fråga till herr socialministern:

Avser socialminisiern all framlägga proposition som innebär sjukpenni ngslillägg med relroakliv verkan, och kommer förslagei med tanke på frågans ekonomiska belydelse för en slor grupp arbetstagare att gälla den nu pågående avtalsrörelsen?

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Anmälan av interpellationer

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Anmälan av interpellationer

uppodlingen av mark avstannade och några nya fastigheter av typen torp bildades inle längre. På många av torpen upphörde jordbruksdriften, en del var inle längre bebodda. Serviiulsfrågorna kom därmed också in i ell nytt läge. Ett belydande tryck förelåg också från de slora skogsbolagen, som ansåg all skogsserviiulen innebar olägenheier från skogsvärds- och rationaliseringssynpunkt.

Mot bakgrunden av denna ulveckling beslöt riksdagen 1970 om en sådan ändring av fastigheisbildningslagen atl servitui kunde upphöra. Riksdagsbeslutet innebar en allmän avveckling av skogsfångsl- och be-tesservituten.

Riksdagsbeslutet förutsatte naturiigtvis att vederiag skulle utgå till ser-vitulsinnehavarna. Redan i förarbetena lill ändringen av FBL varnade dock fiera remissinslanser för de svårigheter som skulle uppslå vid bestämmandet av dessa vederlag. Man varnade t. o. m. för rältsosäkerhet

Utvecklingen sedan FBL trädde i krafl den 1 januari 1972 ger anledning lill oro!

a. Vissa stora skogsbolag begär nu fastighetsreglering för alt upphäva
servitulen.

b. De vederiag som hittills utgått och som f n. erbjuds är utomor
dentligt små. I vissa fall motsvarar den erbjudna ersättningen för ved
brand endast ett par års förbrukning av eldningsolja enligt dagens priser.

c. Trols atl departementschefen i den proposition som ligger till grund
för FBL förutsatte att vederlag också skulle kunna lämnas i form av
skogsmark, har något sådant vederiag varken erbjudils eller utdömts.

En sådan tolkning av FBL kan inte ha varit lagstiftarnas innersta mening.

Många av servilulsinnehavarna bor fortfarande pä sina fasligheter, åtskilliga driver också jordbruk, åtskilliga har vedeldning. För dessa framstår indragningen av servitulsräiten som en konfiskering av en del av deras lagliga egendom, särskill som de nuvarande vederlagsreglerna ger små möjligheier till fullgod ersättning.

Mol denna bakgrund önskar jag lill herr justitieministern slälla följande frågor:

Har justitieministern uppmärksammat de från rättssäkerhetssynpunkt otillfredsställande verkningarna av fastighetsbildningslagen?

Är regeringen beredd att vid en kommande översyn av fastigheisbildningslagen särskilt beakla de rättssäkerhelsproblem som uppstått för innehavare av servitui?

sitt förslag i februari 1976, men propositionen om slöd till den manuella     Nr 121
glasindustrin kom inte förrän i januari 1977 och är ännu inle behandlad      Fredaeen den
i riksdagen.                                                                   29 april 1977

Den 26 april begärdes Kronabruken i konkurs, och 265 anslällda vars- _

lades om uppsägning. Anmälan av

Kronabruken består av glasbruken i Målerås, Gullaskruv, Skruv och interpellationer Åseda. Glasbruket är på de flesta orterna den enda industrin.

Mot denna bakgrund vill jag till herr industriministern slälla följande frågor:

Vilken målsättning har regeringen när det gäller stödet till den manuella glasinduslrin?

Ämnar regeringen vidta särskilda åtgärder med anledning av den nu uppkomna situationen inom Kronabruken?

1976/77:145 av herr Lövenborg (-) i\\\ fru utrikesministern om de poliliska förhållandena i Bolivia,

Regimen i Bolivia är, som i så många andra latinamerikanska länder, fascistisk, en produkt av USA-imperialismens öppna eller maskerade verksamhet på denna kontinent. Mellan 60 och 70 % av Bolivias befolkning är indianer. Levnadsförhållandena för dem liksom för de ickeindianska arbetarna och småbönderna är i allmänhet bedrövliga.

Sedan millen av mars pågår en föga uppmärksammad folkförfiyttning från Rhodesia till Bolivia. General Bänzers regim har för avsikt att bereda plats i Bolivia för 150 000 vita kolonister från södra Afrika, kolonister som föredrar au emigrera framför att leva tillsammans i jämlikhet med de folk som nu i Sydafrika, Zimbabwe (Rhodesia) och Namibia (Sydvästafrika) reser sig mot de vita rasistregimerna.

Genom den s. k. immigrationslagen 1976 skall Bolivias fascistregim bereda immigranterna en privilegierad ankomst. Enligt deklarationer av en talesman för regeringen i den katolska dagliga tidningen Presencia i La Paz den 9 januari 1977 skall immigrationslagen bli "ett instrument för den nya befolkningspolitik som landel skall följa". Arbetsprogrammet för 1977 syftar, enligl samma deklarationer, till att "i första hand öka inflyttningen i landet av starka och betydande grupper av vita immigranter av tyskt och holländskt ursprung, specielll sådana som kommer från Namibia, Rhodesia och Sydafrika". Avsiklen är att kolonisera vidsträckta områden och att "dra nytta av den överföring av teknologi, erfarenheter och kapital som dessa utvalda immigranter skulle föra med sig".

Bänzers regering uppges vara den enda i Latinamerika som accepterat den massiva immigrationsplanen. I kompensation får den en västtysk kredit motsvarande 150 miljoner dollar förutom andra lyper av finansiell hjälp från internationella organ. De transporter som inleddes i mars i år från Zimbabwe med hjälp av västtyska pengar är ell led i förre amerikanske utrikesministern Henry Kissingers plan för majoritetsstyre i Zimbabwe, Namibia och Sydafrika. Del är ett cyniskt försök all exportera

147

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Meddelande om frågor

rasismen och apartheidsyslemel till Lalinamerika.

Men det är knappast långsökt all dra slutsatsen att de alltmer isolerade rasistregimerna i södra Afrika både vill bevara aparlheidregimerna i Afrika och Slärka sin internationella ställning genom att utveckla liknande regimer i Lalinamerika.

I marsnumret av Le Monde Diplomatique ger en amerikansk journalist, Robert A. Manning, en utförlig skildring av den aktivitet som regimen i Sydafrika utvecklat för att få lill slånd en sydatlantisk pakt (SATO) liknande den nordallanliska(NATO). Efter mililärrevollen i Portugal den 25 april 1974 frågade man sig i NATO-krelsar om del inle var nödvändigt att "säkra" Sydallanlen på samma säll som man "säkrat" Nordatlanten. Särskilt efter MPLA:s seger i Angola blev della iniresse akut, men redan under 1960-talet hade regeringen i Sydafrika arbetat aktivt för au utveckla sina handelsförbindelser och andra förbindelser med nyckelländer i Latinamerika - Paraguay, Uruguay, Argentina, Brasilien och - efler Allende - även Chile.

Det är en ödets ironi all den sydafrikanska rasistregimen hade sin största diplomatiska framgång endast en vecka före mililärrevollen i Portugal den 25 april 1974. Framgången bestod i alt Paraguays dikalor Alfredo Siroessner som den försie latinamerikanske statschefen kom på officiellt besök i Pretoria.

Jag har ingen möjlighel all analysera del nät av hemliga och öppna förbindelser som finns mellan planerna på en sydatlantisk pakt och den systematiska exporten av vila rasisler lill Bolivia. För mig är del lillräckligl atl veta hur det bolivianska folkel i sitt akluella förtryck med stor fruktan ser den förslärkning som fascislregimen i Bolivia får genom denna immigration.

Sverige har på många säll, inle minst i FN, förvärvat ett högl anseende för sina insalser i kampen mot apartheidsystemet.

Den fråga jag med hänvisning till del anförda vill ställa till fru utrikesministern är följande:

Har regeringen uppmärksammat den plan för en export av apartheid-regimen från södra Afrika lill Bolivia som inleddes i mars i åt och slrider inle denna export mot de resolutioner som antagits och den verksamhet som sedan åtskilliga år bedrivs inom FN:s ram för atl isolera och eliminera Sydafrikas aparlheidregim?

Vid bohagsförflylining med AMS-bidrag lillämpas nu elt s. k. avrops-avtal som träffats mellan byggnadsstyrelsen och Förenade Möbellrans-porler AB. Bolagel i fråga lär vara bildal av fyra slörre möbekransporiföreiag, som på della säll synes få monopol på dessa flyttningar.

Anser arbetsmarknadsministern att det är acceptabelt atl flyttnings-företag på den flyttandes hemort på delta sätl berövas möjligheten alt konkurrera om här aktuella bohagsförflyttningar, eller övervägs några ålgärder för att skapa bättre konkurrens om dessa transporter?

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Meddelande om frågor

1976/77:413 av herr Leuchovius (m) lill herr kommunikationsministern om informationen rörande televerkets trygghetslarm:

Televerket tillhandahåller i dag ett tekniskt och vetenskapligt avancerat trygghetslarm som i första hand är avsett atl gagna ensamboende gamla, sjuka och handikappade. Som framhålls i en tidigare under denna vårsession väckl och av riksdagen behandlad motion har emellertid televerket inle marknadsfört produkten i den omfattning som är önskvärd med hänsyn till de äldres vårdproblem, som del alltmer ökade antalet äldre människor naturiigen medför.

Avser slalsrådel bidra lill sådana ålgärder att informationen om televerkets trygghetslarm på ett effektivi säll når ut till de primär- och sekundärkommunala huvudmännen och till anhöriga till de människor som har särskilda behov av irygghelsomsorger?

1976/77:414 av herr Granstedt (c) till herr socialministern om generösare riskprövningsregler i samband med grupplivförsäkringar:

Enligt de regler som tillämpas av försäkringsbolagen utesluts personer som lider av vanliga folksjukdomar som diabetes, högl blodtryck eller äggvita från möjlighet all teckna grupplivförsäkring, även om de är fulll arbetsföra och har sjukdomen under kontroll. Detta innebär att en sior befolkningsgrupp ställs utanför en viklig irygghetsinstitulion i vårl samhälle. Frågan borde kunna lösas i samarbele mellan samhällel och försäkringsbolagen.

Är slalsrådel beredd alt ta initiativ för atl förmå försäkringsbolagen alt tillämpa generösare riskprövningsregler i samband med grupplivförsäkringar?

Nr 121

Fredagen den 29 april 1977

Meddelande om frågor

hindra alt individuell elmäining införs.

Är statsrådet beredd att medverka lill tillkomsten av sådana lagregler att elleverantörer inte kan försvåra eller förhindra införandet av individuell elmäining i flerfamiljshus?

1976/77:416 av fru Ahrland {fp) till herr budgelminislern om riänsletidsberäkningen vid tillsättning av statliga riänster:

I ett ärende om tillsättning av en riänst i tullverket har det framkommit att verket i befordringsärenden har en praxis som innebär att den lid som en sökande varit riänstledig för vård av minderårigt barn inle får tillgodoräknas som riänstetid.

Anser statsrådet alt delta är en riktig personalpolitik för statsverket?

Om inte, är statsrådet beredd att ta något initiativ så alt alla statsmyndigheter uppmärksammas på hur riänsletidsberäkningen i liknande fall bör ske?

§ 11 Kammaren åtskildes kl, 16.08

In fidem

SUNE K. JOHANSSON

/Solveig Gemert

Riksdagens protokoll 1976/77:121