Prop. 1976/77:74

Regeringens proposition

1976/77:74

om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling;

beslutad 3 mars 1977.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upptagits i bifogade uldrag av regeringsprolokoll för den ålgärd eller del ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av 1974 års försvarsulrednings betänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 läggs i propositionen fram förslag om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsalla utveckling på längre sikl samt om inriktningen av planeringen för programplaneperioden 1977/78-1981/82. Inriktningen av säkerhetspolitiken beskrivs mot bakgmnd av de internationella förhållandena och förändringar i dessa samt det svenska samhällets utveckling. Säkerhetspolitiken föreslås följa hittillsvarande inriktning. Den av statsmakterna år 1972 fastlagda målsättningen för vår säkerhetspolitik föreslås gälla allt framgent.

1 proposiiionen läggs för första gången fram förslag om gemensamma grunder för hela totalförsvarets fortsatta utveckling. Den av statsmakterna år 1972 fastställda målsättningen för totalförsvaret föreslås fortfarande gälla. 1 särskilda avsnitt läggs sedan fram förslag lill inriklning av de olika lo-talförsvarsgrenarnas fortsalla ulveckling.

Det militära försvaret föreslås ulvecklas så att försvaret alUjämt skall kunna föras som ett djupförsvar och alt stridskrafterna skall kunna ulnyttias med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så atl våra naturliga försvarsbelingelser tas tillvara. Krav ställs på rationalisering av fredsorganisationen. Förslag läggs fram om förbättringar av de värnpliktigas förmåner under tiänslgöring. För perioden 1977/78-1981/82 föreslås en planeringsram

I Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 2

fördel militära försvarel om 51 875 milj. kr. I proposiiionen redovisas ramberäkningar för budgetåret 1977/78. För del militära försvaret innebär beräkningarna en utgiftsram för budgetåret 1977/78 om 10 385,7 milj. kr. Slutliga förslag läggs också fram belräffande vissa anslag som har tagits upp med beräknade belopp i prop. 1976/77:100 (bil. 7).

Civilförsvarels planering föreslås alUjämt vara inriktad på ålgärder som gör del möjligt att i krigslid skydda och hjälpa befolkningen mol verkningarna av stridhandlingar, främsl verkningarna av konventionella stridsmedel. 1 proposiiionen föreslås att möjligheterna las till vara att anordna skyddsmm i anslulning till den fortlöpande byggnadsverksamheten i orter som bedöms vara särskill utsatta för risk för skadegörelse. Efter hand bör väsentliga brisler i bebyggelseområden som nu saknar skyddsrum kunna avhjälpas. Kommunernas skyddsrumsplaner skall ligga lill grund för ålgärderna. Vidare föreslås att ulrymningsplanerna ses över, att förändringarna i civilförsvarets undsällningsorganisalion fullföljs och atl elt nytt utbildnings- och övningssystem införs. Förslag läggs fram om ändrad organisation för civilförsvarsstyrelsen. I propositionen föreslås all skyddsrumsverksam-helen inriktas mot en volym på sikl som moisvarar en åriig planeringsram om ca 150 milj. kr. För övrig verksamhel i civilförsvaret föreslås för perioden 1977/78-1981/82 en planeringsram om 930 milj. kr. För budgetåret 1977/78 beräknas en utgiftsram om ca 42 milj. kr. för skyddsrum och ca 188 milj. kr. för övrig verksamhet.

Fördel ekonomiska försvarel föreslås en kraflig förstärkning av försörjningsberedskapen mot avspärrning och krig innebärande såväl en utökad beredskapslagring av råvaror, halvfabrikat och färdigprodukter som en försiärkning av den administrativa beredskapen bl. a. inom iransport-området. Försörjningsberedskapen mol fredskriser föreslås bli förslärki bl. a. genom utökad beredskapslagring av oljor. Förslag läggs fram om förändring av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation. För del ekonomiska försvaret anges översiktligt för perioden 1977/78-1981/82 en planeringsram om ca 6 300 milj. kr. över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Härav ulgör ca 2 700 milj. kr. investeringar för fredskrislagring.

För perioden 1978-1984 föreslås ell nytt program för lagring av olja och kol. 1 anslutning härtill läggs förslag fram om följdändringar i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Planeringsramen för programmet Beklädnad omfattar enbart de utgifler som föreslås för budgelårel 1977/78.

För budgelårel 1977/78 innebär beräkningarna utgifter för det ekonomiska försvarel om ca I 170 milj. kr. över statsbudgeten och oljelagringsfonden. Därtill kommer utgifter med ca 40 milj. kr. över affärsverkens driftbudgeter. Den sammanlagda utgiftsnivån beräknas således lill ca 1 210 milj. kr. för budgetåret. Slutliga förslag läggs fram beträffande vissa anslag som tagils upp med beräknade belopp i prop. 1976/77:100, bil. 9, 13-15.

Prop. 1976/77:74 3

Övrigt totalförsvar föreslås utvecklas efter samma gmndläggande principer som har angells för dét militära försvaret, civilförsvaret och det ekonomiska försvarel. Av verksamheterna inom övrigt totalförsvar anges att psykologiskt försvar intar en särställning på grund av försvarsviljans avgörande betydelse för vår motståndsförmåga. Åtgärder föreslås för alt förbättra ett otillfredsställande beredskapsläge inom sjukvårdssektorn. I propositionen framhålls belydelsen av alt elt ansvar i fred följs av molsvarande ansvar i krig om verksamheten då skall fortgå. Lagen om kommunal beredskap föreslås ändrad så att även landstingskommunerna kan inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen. Förslag läggs fram om ny organisation för länsstyrelsernas försvarsenheler.

Prop. 1976/77:74

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde

1977-03-03

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo.

Föredragande: statsministern, slalsråden Krönmark, Burenslam Linder, Troedsson, Turesson, Wikström, Ahlmark, Gustavsson

Proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling.

Statsministern anför

SÄKERHETSPOLITIKEN OCH TOTALFÖRSVARET

Del svenska samhället präglas av en djup och gmndläggande värdegemenskap. Den vidmakthålls och stärks genom att sådana ekonomiska och sociala villkor förverkligas som motsvarar det svenska folkels önskningar och strävanden. Den inre stabilitet, som en sådan utveckling av hela samhället skapar, förblir en väsentlig förutsättning för att statsmakterna skall kunna föra en fast politik i fred lika väl som i krig.

Det finns ell överväldigande stöd i folkmeningen för säkerhetspolitikens grundprinciper. Dessa principer har fortsatt giltighet även i en värid där både uirikes- och försvarspolitiken måsle utformas under delvis nya betingelser, karaktäriserade bl. a. av ett ökal internationellt beroende och del industrialiserade samhällets ökade sårbarhet.

Alltsedan 1968 års riksdagsbeslut har målet för vår säkerhetspolitik uttryckts på följande sätt.

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar till att bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför vara atl i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihet för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende efler våra egna värderingar samt i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och fredlig ulveckling.

Prop.  1976/77:74 5

Detta mål skall alUjämt gälla. För detta syfte byggs vår säkerhetspolitik upp genom en samverkan mellan utrikespolitiken, föi"svarspolitiken, vår politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Länderna väljer skilda vägar för att nå sina säkerhetspolitiska mål. Valet betingas inte minst av resp. länders historiska erfarenheter och geografiska läge. Sveriges val har präglats och präglas av en unik lång fredsperiod. Under denna lid utvecklades vår alliansfria politik syftande lill neutralitet i krig. Den omständigheten att Sverige under lång tid kunnat hålla sig utanför krig, har bidragit lill alt fast förankra denna politik hos det svenska folket. Vårt lands möjligheter att även i framtiden stå utanför krig och allvariiga konflikter med bibehållen frihet och självständighet främjas bäst genom neutralitetspolitiken. Denna ökar också våra möjligheter att i olika sammanhang verka för en bättre och fredligare värid.

Den svenska neutralitetspolitiken är inte internationellt garanterad eller fastslagen i traktat. Sverige har själv valt och utformat sin säkerhetspolitiska linje. Dennas trovärdighet är således inte avhängig av internalionella garantier. Den vilar främsl på vår fredslida uirikes- och försvarspolitik.

En väsentlig förulsällning för neutralitetspolitiken är alt omvärlden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga att orubbligt hålla fast vid den valda linjen. För atl denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs all politiken inte görs beroende av tillfälliga faklorer utan förs med konsekvens och fasthet.

Sådana internationella bindningar - utrikespolitiska, ekonomiska eller andra - vilka gör möjligheten atl iaktta neutralitet i krig illusorisk kan inte accepteras. Detta innebär, att vi inte kan delta i ett förpliktande samarbete inom en grupp stater med syfte alt ulforma gemensamma utrikespolitiska ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter att medverka i en övernytlning av beslulanderällen från nationella till internationella organ. Ell nära och omfattande ekonomiskl samarbete över gränserna är från många synpunkter önskvärt. Detta samarbele bör enligt min mening ytterligare fördjupas. Samtidigt måsle vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma riskerna för beroendeförhållanden som kan ulnyttias för alt av oss kräva politiska och militära fördelar.

Sverige eftersträvar all skapa ökad respekt för varje nations frihet och självbestämmanderätt. Vi verkar även för social och ekonomisk rättvisa, politisk avspänning, militär nedrustning saml omfattande och förtroendefullt samarbete över gränserna. En värid i varaktig fred kan endast förverkligas om dessa strävanden förblir starka. Varje sleg mol en ökad internationell säkerhei främjar även förverkligandet av vårt eget säkerhetspolitiska mål.

I Sverige har sedan gammalt funnits ett siarkt stöd för tankarna på en internationell freds- och rättsordning. Förenta nationerna är elt uttryck för

Prop. 1976/77:74 6

strävanden atl genom ell frivilligt upprättat internationelll system på lång sikt uppnå kollektiv säkerhei. Sverige kommer även i fortsättningen att på alll sätt sträva efter att stärka Förenta nationerna i organisationens arbeie alt söka förebygga och lösa internationella konflikter.

Små stater har begränsade möjligheter att påverka den inlernalionella ulvecklingen. Denna bedöms även i fortsättningen komma att präglas av stormakternas handlande. När vi utformar vår säkerhetspolitik måsle vi därför sländigl bedöma utvecklingstendenserna i omväriden och ta hänsyn lill de risker för vår säkerhei de kan innehålla. Mellan stormaktsblocken präglas utvecklingen av strävanden lill fortsalt politisk avspänning. Dessa strävanden bygger bl.a. på viljan all undvika varje ulveckling som kan leda till kärnvapenkrig. Samtidigt bedöms motsättningarna mellan supermakterna komma att bestå under överskådlig lid. De båda mililärblocken håller stora och insatsberedda styrkor i Europa. Denna höga rustningsnivå bedöms bli beslående under överblickbar lid. Den svenska neutralitetspolitiken måsle därför för att förbli trovärdig alUjämt stödjas av ett starkl och allsidigt sammansatt totalförsvar.

Del krävs samlade inlernalionella insaiser om vi skall nå en värld i varaktig fred. Den kan inte förverkligas enbart genom nationella ålgärder. Sveriges engagemang i del internationella fredsarbetet slår således inle i motsatsförhållande till strävandena all stödja den svenska alliansfria politiken genom elt allsidigt sammansatt totalförsvar. En gmndläggande förulsällning för alt Sverige på olika sätt skall kunna verka för en bättre värid är givetvis att landels självständighet vidmakthålls.

Maktbalansen mellan stormakterna väntas beslå under överskådlig lid. 1 internationella krissituationer kommer därför stormakternas styrkor att främst bindas mot varandra. Angrepp mol Sverige eller delar av svenskt område bedöms i sådana situationer inle vara ell primärt inlresse för en stormakt. Skulle ett sådani angrepp ändå övervägas, begränsas den slyrka en angripare kan sätta in mol oss genom all huvuddelen av hans resurser måsle avdelas mot huvudmolståndaren. Även elt litet land som Sverige har därför förmåga alt bygga upp och vidmakthålla ell försvar som kan ge ell respektingivande stöd för dess säkerhetspolitik. Vårt totalförsvar bör även i fortsättningen utformas så atl del vid kriser och konflikter i Europa mellan slormaklsblocken har sådan styrka, sammansättning och beredskap atl hot, påtryckningar eller angrepp mol Sverige inle av någon kan bedömas vara lönsamt. Då har totalförsvaret den avsedda fredsbevarande förmågan.

Vårt försvars fredsbevarande förmåga kan dock inle enbarl bedömas utifrån möjliga slyrkeinsalser mot oss. En stal som överväger angrepp måste vara övertygad om vår vilja och förmåga alt vid angrepp bjuda segt motstånd i varje del av landet. Vi måste därför inge respekt för vår förmåga att leda, utbilda och utmsta vårt totalförsvar så all möjligheterna alt lyckas i ell angrepp mol vårt land framstår som ovissa.Totalförsvaret måsle därför ha

Prop. 1976/77:74 7

en sådan sammansättning och en sådan slyrka att ingen till följd av brister i detta misstror allvaret i vår politik. Det militära försvaret måste dessulom vara så utformat att dess uteslutande defensiva syfte klart framgår. Det kan därigenom inte av någon uppfattas som ett hot. Förberedelser för och överväganden om militär samverkan med andra stater är helt uteslutna. Anskaffning av för försvaret väsentlig materiel får inte försätta Sverige i en beroendeställning till andra länder av sådan art atl denna kan ulnyttias för påtryckningar.

Kombinationen av en fast, förlroendegivande utrikespolitik och ett starkt totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga all slå emot påtryckningar eller andra aggressiva handlingar. Det måst stå klart för alla, att vi menar allvar med vår neutralitetspolitik och att vi målmedvetet upprätthåller ell sådant totalförsvar, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut skall ses som ell ullryck för denna målmedvetenhet.

Vår totalförsvar har en väsentlig roll redan i fred. Utvecklingen i norra Europa har under de senasie decennierna präglats av stabilitet och samarbele. Sveriges utrikes- och försvarspolitik har siarkt bidragit lill den säkerhetspolitiskt stabila situation som råder i Norden. Danmark och Norge är medlemmar i Atlantpakten. Finland förenar sin neutralitetspolitik med ett särskill förhållande till Sovjetunionen. För båda blocken är Norden ell flank-område inom vilket positionsförändringar kan påverka den i Europa rådande balanssiiuationen.

Väsentliga försvagningar av del svenska försvarels slyrka i förhållande lill omväriden kan rubba stabiliteten och balansen i Nordeuropa. En fast och konsekvent svensk uirikes- och försvarspolitik främjar freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders inlresse att denna politik fullföljs.

Ett militärt angrepp är lill sina konsekvenser det allvariigaste hotet mot vår säkerhei och försvar mot invasion måsle därför vara totalförsvarets viktigaste uppgift. Dess fredsbevarande förmåga vilar därför alUjämt främst i styrkan hos det militära försvarel.

Samhällsutvecklingen i alla industrialiserade länder gör emellertid att känsligheten för andra slags hot och påtryckningar ökar. Härtill kommer all framlida krig och kriser kan i ökad utsträckning och på annat sätt drabba hela samhället och hela befolkningen. Därav följer att totalförsvaret skall ses som en del av samhället och att samhällsutvecklingen även fortsättningsvis skall ske så alt rimlig hänsyn tas till totalförsvarets behov. Därigenom begränsar vi vår sårbarhet och ökar vår säkerhei.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja att slå vakt om nationens säkerhet och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela folkels angelägenhet och bygger på att varje medborgare efter förmåga bidrar till landels försvar. Delta lillgodoses bl. a. genom den allmänna värnplikten, civilförsvarspliklen

Prop. 1976/77:74 8

och andra former av tiänsigöringsskyldighet. De frivilliga försvarsorganisationerna och våra folkrörelser har också stor betydelse för totalfdrsvarsidéns förankring i samhället.

Med en sådan syn på totalförsvaret blir det naturligt atl i största möjliga utsträckning samordna militära och civila funktioner. Ett led i denna strävan är alt civila myndigheter som har ett ansvar i fred behåller detta i kris-eller krigslägen. Genom en sådan samordning förankras totalförsvaret ytterligare i samhället.

Under en lång lid har slor enighel rått i vårt land om inriktningen av vår säkerhetspolitik och behovet av ett siarkt och respektingivande totalförsvar. Detta har bl. a. inneburil enighet om all åriigen avsälla en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Det förhållande atl vår säkerhetspolitik har elt brett folkligt stöd tillmäter jag det största värde.

Slalsrådel Krönmark utvecklar senare de närmare riktlinjerna för inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling. Han och Slalsråden Burenstam Linder,Troedsson, Turesson, Wikström, Ahlmark och Gustavsson redovisar de särskilda förslag inom resp. försvars-, handels-, social-, kommunikations-, utbildnings-, jordbruks-, arbeismarknads- och kommundepariementens verksamhetsområden som föranleds av dessa riktlinjer. Statsrådens anföranden och förslag redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsministern avslutar.

Med hänvisning till vad jag och övriga statsråd har anfört hemställer jag alt regeringen i gemensam proposition

dels bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag nu har anfört om säkerhetspolitiken och totalförsvaret,

dels förelägger riksdagen vad övriga föredraganden har anfört för de åtgärder de har hemställt om.

Regeringen ansluler sig lill slalsminisierns och övriga föredragandenas överväganden och beslutar alt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder som de har hemställt om.

Regeringen föreskriver atl de anföranden och förslag som upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1-8.

Prop. 1976/77:74

Bilaga 1 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag FÖRSVARSDEPARTEMENTET        PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: slalsrådel Krönmark

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

1 Grunder för genomförd planering, studier m. m.

1.1 Planeringssystem

Genom beslut av riksdagen (SU 1970:203, rskr 1970:420) infördes elt nyu planerings- och budgeteringssystem för det militära försvaret och civilförsvaret budgetåret 1972/73. 1 samband med att riksdagen behandlade systemets införande begärde den att Kungl. Maj:t skulle låta utreda riksdagens roll i det nya syslemet. Denna uiredning utfördes av 1970 års försvarsutredning. Utredningen föreslog att riksdagens utrikes-och försvarsutskott fortlöpande skulle informeras om studie- och planeringsarbetets inriktning och resultat. Förslaget låg till grund för Kungl. Maj:ts redovisning lill riksdagen (prop. 1972:103). Riksdagen (FöU 1972:23, rskr 1972:309) hade inte något att erinra mot vad som därvid anfördes.

Planeringssystemets huvudkomponenter utgörs av säkerhetspolitiska studier - varmed avses studier av utvecklingen internationellt och i det svenska samhället - perspeklivplanering, programplanering, sysiemplanering och programbudgetering.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har efter uppdrag av Kungl. Maj:t lämnat förslag till hur ett planeringssystem för det ekonomiska försvarel skulle kunna utformas. Kungl. Maj:t uppdrog år 1973 ål överslyrelsen alt efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i samråd med berörda myndigheter bedriva försök med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvaret. Samtidigt meddelade chefen för handelsdepartementet anvisningar för försöken. Dessa omfattar bl.a. perspektivsludier och programplanering enligt i huvudsak samma principer som tilliimpas för perspektivplanering och programplanering inom det militära försvaret och civilförsvaret.

Prop.  1976/77:74 2

Planeringssystemen har utformats för att tillgodose såväl statsmakternas som myndigheternas behov av underiag för beslut. Planeringssystemen skall sålunda bl. a. medverka till att riksdagens arbete kan inriktas pade väsentliga försvarspolitiska problemen och resursavvägningarna.

De säkerhetspolitiska förutsättningarna för försvarsplaneringen måste preciseras så att del blir möjligt att ange mål för försvarets utveckling på kort och lång sikt. Målen bör i största möjliga utsträckning definieras av eller kunna härledas ur beskrivningar av de situationer som vårt försvar skall kunna verka i.

Studierna av den internationella utvecklingen resulterar i beskrivningar av tänkbara internationella utvecklingar i politiskt, tekniskt, militärt, ekonomiskl och socialt avseende. Alternativ som kan leda lill internationella kriser och risk för angrepp mot Sverige har därvid särskilt intresse. De analyseras närmare genoms, k. angreppsfall och krisfall. I vissa fall ärdei möjligt att uttrycka de anspråk som med hänsyn till den yttre miljön bör ställas på försvarsplaneringen i mera konkret och kortfattad form. Underlag för dessa s. k. särskilda planeringsanvisningar kan komma fram genom studier av de försvarsproblem som är gemensamma för ell antal angreppsfall eller krisfall. Särskilda planeringsanvisningar kan exempelvis avse beredskap, skydd mot verkan av ABC-siridsmedel och verkan under neutralitetstillstånd.

Riktlinjerna för försvarsplaneringen innefattar förutom yltre betingelser också förutsättningar som rör Sveriges inre förhållanden. Dessa förutsättningar anges genom s. k. ramvillkor för planeringen, exempelvis ekonomiska planeringsramar.

Angreppsfall, krisfall, särskilda planeringsanvisningar och ramvillkor bildar underlag för perspektivplaneringen.

Nuvarande metoder för perspektivplaneringen innebär atl arbetet genomförs i två faser. Fas I är planeringens idéskapande del. Under denna fas skall man utveckla och pröva nya idéer till försvarets utformning och sammansättning för att möta olika framtida konniklsituationer. Man skall vidare la fram alternativ i fråga om viktiga funktioners uppgifter, inbördes samband och innehåll i stort. Tidsperspektivet är härvid 15 ä 20 år. En viss sådan sammansättning av försvaret och dess sätt att verka kallas struktur. Per-speklivplaneringens fas I skall ge statsmakterna underlag alt välja ett antal försvarsstrukturer för fortsatt analys.

Under fas 2 i perspektivplaneringen skall man med utgångspunkt i be-fmllig organisation ta fram alternativa handlingsvägar i ell kortare tidsperspektiv. Detla skall göras främst mot bakgrund av skilda ekonomiska förutsättningar, varvid möjligheterna att nå de olika strukturerna i perspektivet och konsekvenserna av detla kartläggs. Genom all alternativa handlingsvägar utformas och analyseras säkerställs att statsmakterna får underlag för all inrikta programplaneringen.

För handlandet på kort sikl upprättas konkreta handlingsprogram i form

Prop. 1976/77:74

av femåriga programplaner, som rullas varje år. Programplanerna utarbetas mot bakgrund av den belintliga krigsorgahisationens styrka öch svagheter. I planerna konkretiseras avvägningen mellan resurser för atl upprätthålla operativ styrka under de närmaste åren och resurser för att nå styrka på längre sikt. 1 arbetet med programplanen ingår att klarlägga den verksamhet i form av bl. a. utbildning, byggnadsverksamhet, forskning, studier, utveckling samt anskaffning av materiel som behöver genomföras under programplaneperioden.

Systemplaner kan utarbetas som underlag för regeringens ställningstaganden till särskilt resurskrävande vapensystem. De behandlar systemet under hela dess livslängd.

Programbudgeteringen är ett viktigt hjälpmedel när inriktningen av den konkreta verksamheten på kort sikt skall anges. Systemet medger en hög grad av decentralisering. Målen för verksamheten inom olika delar av försvarsorganisationen måste därför kunna anges noga. I systemet ingår även en redovisning av prestationer och kostnader som underiag för kontroll och analyser.

1.2 Genomförda säkerhetspolitiska studier

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande har chefen för försvarsdepartementet gett anvisningar för de säkerhetspolitiska studierna.

I det följande redovisas en kortfattad sammanställning av resultaten av de säkerhetspolitiska studierna i de delar dessa direkt har utnyttiats i anvisningar för myndigheternas perspeklivplanering.

1.2.1 Angrepp med konventionella stridsmedel mot mobiliserat svenskt försvar

Angreppsfallen utgår från hypotesen alt förhållandena i Europa underen lång period varit relalivt lugnaefterden reglering av centraleuropeiska problem som skedde omkring år 1970. Supermakterna antas därefter i stort sett ha avstått från att aktualisera motsättningar i denna del av världen. I en framtida konfliktulveckling kan supermakterna tänkas överväga olika handlingsalternativ föratt nåsinaallmänna säkerhetspolitiska mål. Ett av dessa alternativ kan innebära angrepp mot Sverige. Frågan ärdå om fördelarna med att kontrollera hela eller delar av Sverige är så stora att de motiverar de därmed förknippade uppoffringarna. I de situationer då ett angrepp verkar tänkbart görs i angreppsfallen en bedömning av vilka resurseren angripare kan vara beredd att sätta in mot Sverige, vilka förluster som därvid kan godtas samt hur lång tid företaget

kan få la.

De angreppsfall som utnyttiats i planeringen förutsäiter skilda angripare och leder till risk för angrepp mot skilda delar av landet.

I anvisningarna för perspektivplaneringen för det militära försvaret har

Prop.  1976/77:74 4

föreskrivits att sju olika angreppsfall skall ulnyttias. För vart och ett av dessa finns ett antal varianter som bygger på olika hypoteser om den potentiella angriparens totalt tillgängliga militära resurser och det sätt varpå dessa disponeras i olika riktningar.

Angreppsfallen för den övre och mellersta delen av det för del militära försvarets perspektivplanering anbefallda ekonomiska studieintervallet bygger på hypotesen att den väridspolitiska utvecklingen också i framtiden kommer att karakteriseras av svängningar mellan avtagande och tilllagande spänning. De militära styrkorna i Europa antas vara oförändrade eller minska.

Förutsättningen för de angreppsfall som har legat till grund för studierna inom den nedre delen av det ekonomiska studieintervallet är en långvarig avspänningsperiod, som skulle kunna leda till bl. a. att de militära styrkorna i Europa minskar betydligt. De kris- och krigssituationer som därvid skulle kunna uppslå till följd av olika motsättningar har anlagils bli siarkt begränsade ifråga om nivå och/eller geografisk utbredning.

1 anvisningarna för planeringen inom de andra delarna av totalförsvaret har vissa begränsningar i antalet angreppsfall kunnat göras. Uteslutna fall har inte bedömts kunna ge någon ytteriigare väsentlig informalion för planeringen.

1.2.2 Överraskande angrepp med konventionella stridsmedel

Som grund för myndigheternas planering har angivits ett antal angreppsfall som belyser mera överraskande angrepp. Härmed avses angrepp mot ett svenskt försvar som på grund av otillräcklig förberedelsetid inte är färdig-mobiliserat. Överraskningen kan uppstå dels till följd av att en angripare vidtar medvetna åtgärder för att dölja angreppsförberedelserna, dels på grund av den svenska statsledningens svårigheter att samla in och tolka befintliga signaler.

Principiella problem i samband med överraskande angrepp har redovisats i en särskild analys. Som grund för planeringen inom totalförsvarels grenar har tre olika överraskande angrepp anvisats. Dessa bygger på samma internationella förhållanden som angreppsfallen mot ett mobiliserat försvar. Sarr nantagna representerar de olika förvarningssignaler och olika förvarningstider.

1.2.3 Krig i Europa varvid Sverige är neutralt

De anvisningar som lämnats beträffande försvarets uppgifter under neutralitetstillstånd ulgår från att ett konventionellt krig i den nära om väriden kan väntas leda till betydande påfrestningar på vårt försvar och för det svenska samhället i övrigt. Hos de krigförande parterna uppstår knapphet på många viktiga förnödenheter som man därmed blirobenägen alt sälja till Sverige. Vidare kan stridshandlingar längs handelsvägar helt eller delvis omöjliggöra utrikeshandeln. Siridshandlingarna kan leda lill oavsiktliga såväl som avsiktliga kränk-

Prop.  1976/77:74 5

ningaravsvenskt territorium.

1 anvisningarna för perspektivpläneringen för del militära försvaret har lämnats en redovisning av kraven på det militära försvarets verkan under neutralitetstillständ. Bakgrunden till kraven exemplifieras genom ett antal krisfall.

Som grund för planeringen för det ekonomiska försvaret har anvisats ett antal krisfall. 1 dessa har särskild vikl lagts vid atl beskriva den internationella handeln och störningar i denna.

För det ekonomiska försvarets planering har härutöver exempel på fredskriser anvisats. Den ogynnsamma påverkan på vår försörjning som fredskriserna kan ge har sitt upphov i händelser utanför vår kontroll. Händelserna kan orsakas av bl. a. dels relativt lokalt bundna konflikter, dels vissa länders medvetna agerande föratt förbättra sin position. Della kan avse positioner antingen i det globala handelsutbytet eller i något annat politiskt avseende som inle berör Sverige. Den geografiska bundenheten gör all dessa händelser bedöms drabba främsl vår försörjning med någon enstaka vara eller ell begränsat antal varor underen och samma tidsperiod.

1.2.4   Krig i vilka ABC-stridsmedel utnyttjas

Omfattning och inriklning av våra ålgärder mot kärnvapen samt bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel måste primärt bestämmas utifrån en bedömning av risken för att dessa sätts in antingen i vår omvärld eller direkt mot Sverige. Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan utnyttiats vid krig i omvärlden kan vi inte räkna med någon återhållsamhet mot svenskt område. 1 en sådan situation har Sverige små möjligheter all bjuda effektivt motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet enligl de säkerhetspolitiska målen. En utgångspunkt för försvarsplaneringen är därför alt totalförsvarets ansträngningar i ett sådant läge måste koncentreras på all begränsa krigets verkningar och öka befolkningens möjligheter alt överleva.

1 samband med att anvisningar lämnades för myndigheternas perspektivplanering gavs vissa riktlinjer för hur hänsyn skulle tas inom lolallörsvaret till verkningarna av möjliga insatser av kärnvapen och BC-stridsmedel mol Sverige. Dessa riktlinjer kompletterades med ett antal angrepps- respektive krisfall, i vilka beskrivs silualioner då ABC-siridsmedel sälis in mot Sverige eller i omväriden.

1.2.5   Hot om ekonomiska och militära åtgärder som stöd för krav på Sve
rige

Den svenska statsledningens beslutsamhet och möjligheter atl slå emoi hot beror i hög grad på totalförsvarets förmåga. Huvuddelen av de anspråk

Prop. 1976/77:74 6

som försvar mol hot ställer har därför redan uttryckts genom de tidigare redovisade angrepps- och krisfallen. Endast för vissa speciella typer av hot har det bedömts som lämpligt atl utarbeta och föreskriva särskilda angreppsfall.

1.3 Perspektivplaner

Perspektivplaner för det militära försvaret har utarbetats av överbefälhavaren och för civilförsvaret av civilförsvarsstyrelsen. Perspektivstudierna inom det ekonomiska försvaret har letts av överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Studier av övrigt totalförsvar har genomförts under ledning av en särskild utredningsman.

Planeringsarbetet inom totalförsvaret har varit samordnat i liden. Arbetet med perspektivplaner och perspektivstudier avslutades och slutredovisades under hösten år 1975.

1.3.1 Perspektivplan för det militära försvaret

Kungl. Maj:t uppdrog i juni 1972 ål överbefälhavaren att genomföra per-spektivplanering för del militära försvarets ulveckling efler år 1977. Alternativa sammansättningar av försvaret skulle sökas och utformas utifrån i anvisningarna angivna säkerhetspolitiska utgångspunkter. De ekonomiska sludieområdena skulle föriäggas inom ett intervall mellan 10 och 20 miljarder kronor per år beräknade i ell anlaget pris- och löneläge i början av 1990-talet.

Överbefälhavaren överlämnade i maj 1974 perspektivplan del 1. Avvikande mening har i miliiäriedningen anmälts av cheferna för marinen och Hygvapnet.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade chefen för försvarsdepartementet i mars och i oktober 1974 anvisningar för perspektivplaneringens fas 2. En utgångspunkt för arbetet var att den militära utgiftsramen budgetåret 1976/77 var 8 150 milj. kr. i prisläge februari 1974. Överbefälhavaren skulle utforma och analysera handlingsvägar utifrån fyra ekonomiska nivåer för femårsperioden 1977/78-1981/82, nämligen ungefär 38 500 milj. kr., 40 750 milj. kr., 42 000 milj. kr. resp. 43 750 milj. kr. i prisläge februari 1974. Exakta studienivåer skulle väljas så att intressanta omslagspunkier blev belysta.

Överbefälhavaren överlämnade i november 1975 perspektivplan del 2 för det militära försvarel. Denna är väsenlligen en analys i ell kortare tidsperspektiv än i del 1. Med utgångspunkt i dagens krigsorganisation har fem exempel på handlingsvägar för försvarsmaktens ulformning studerats och värderats. Avvikande mening har anmälts av chefen för marinen.

Ett sammandrag av innehållet i överbefälhavarens perspektivplan redovisas i det följande i avsnittet om det militära försvarets fortsatta utveckling.

Prop. 1976/77:74 7

1.3.2   Perspektivplan för civilförsvaret

De allmänna grunderna förcivilförsvarels perspektivplanering sammanföll med anvisningarna för försvarsmaktens planering. Del ekonomiska studie-området för början av 1990-ialet skulle föriäggas inom ett intervall mellan 450 milj. kr. och 900 milj. kr. per år i då anlaget pris- och löneläge.

Civilförsvarsstyrelsen överlämnade i maj 1974 perspektivplan del 1.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande meddelade chefen för försvarsdepartementet i mars och i oklober 1974 anvisningar för civilförsvarets perspeklivplanering under fas 2. Civilförsvarsslyrelsens forisatta planering skulle avse i första hand strukturer som var särskill intressanta med hänsyn till lämnade anvisningar. Beträffande skyddsrumsbyggande föreskrevs eii sludieintervall från 150 000 till 300000 nya skyddsrumsplatser per år. För övrig civilförsvarsverksamhei skulle förutsättas att utgiftsramen för budgetåret 1976/77 var 135 milj. kr. i prisläge februari 1974. För denna del av verksamheten skulle studierna avse tre ekonomiska nivåer för femårsperioden 1977/78-1981/82, nämligen ungefär 575 milj. kr., 675 milj. kr. resp. 775 milj. kr.

Civilförsvarsstyrelsen överiämnade i oktober 1975 perspektivplan del 2.

Ett sammandrag av innehållet i civilförsvarsslyrelsens perspektivplan redovisas i det följande i avsnittet om civilförsvarels fortsatta ulveckling.

1.3.3   Perspektivstudier inom det ekonomiska försvaret

En redogörelse för perspektivstudierna inom det ekonomiska försvarel lämnas av chefen för handelsdepartementet i det följande i bilaga 2.

1.3.4 Studier av övrigt totalförsvar

Kungl. Maj:t förordnade i december 1973 om särskilda studier avseende utvecklingen efter år 1977 för vad som sammanfattningsvis benämns övrigt totalförsvar dvs. de delar av totalförsvaret som inte omfattas av del militära försvarel, civilförsvaret och det ekonomiska försvaret. I direktiven angavs atl studier av övrigt totalförsvar för perioden från år 1977 till 1990-talels början skulle genomföras för all underiagel inför ell försvarsbeslut år 1977 skulle bli så fullständigt som möjligt. Studierna skulle göras mot bakgrund av förutsättningar som till övervägande delen var gemensamma för totalförsvaret. Verksamheten inom övrigt totalförsvar skulle sammanföras i programmen ledning, viss polisverksamhet, sjukvård och allmän administration. Studierna borde i första hand gälla myndigheier med uppgifter inom övrigi totalförsvar, vilka har särskilda försvarsanslag.

Eftersom någon myndighet för samordning inom det akluella områdei inte finns, tillkallades en särskild sakkunnig (Fö 1973:02)' för att genomföra studierna. ' Avdelningschefen Sture Gyllö.

Prop.  1976/77:74 8

Den sakkunnige överiämnade i april 1975 cn rapport om dittills genomförda studier. En slutrapport avgavs i december 1975. 1 rapporterna har klarlagts myndigheter och kostnader inom övrigt totalförsvar, beredskapsläget den 1 juli 1977 saml planeringsförutsättningarna för området. Vidare har handlingsvägar avseende perioden 1977/78-1981/82 konstruerats. 1 rapporterna har programmet ""allmän administration'" utgått.

Ett sammandrag av innehållet i rapporterna redovisas i det följande i avsnittet om övrigt totalförsvars fortsatta ulveckling.

1.4 Programplaner för perioden 1977/78-1981/82

Regeringen resp. berörd deparieinentschef med regeringens bemyndigande lämnade i mars 1976 anvisningar för programplanering av de olika totalförsvarsgrenarna för perioden 1977/78-1981/82. De säkerhetspolitiska utgångspunkterna för planeringen var gemensamma församtliga totalförsvars-grenaroch utgjordes av de överväganden och förslag lill riktlinjer förden svenska säkerhetspolitiken, som 1974 ärs försvarsutredning redovisade i betänkan-del (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar. I anvisningarna angavs vidare en allmän inriktning av planeringen, ekonomiska förutsättningar saml övriga förhållanden som skulle beaktas i planeringen.

För det militära försvaret angavs alt den inriktning av totalförsvarets och det militära försvarets fortsatta ulveckling som försvars-utredningen föreslagit i sitt första betänkande med vissa kompletteringar i huvudsak skulle ligga till grund för planeringen. För vart och elt av budgetåren 1977/78-1981/82 skulle gälla en planeringsram om 9053 milj. kr. i prisläge februari 1975. Överbefälhavaren har överlämnat programplaner för det militära försvaret till regeringen i september 1976. Planeringen har genomförts i tre ekonomiska nivåer. Ett sammandrag av överbefälhavarens programplaner liksom av programplanerna för huvudprogrammen 1-3 redovisas i det följande avsnittet om del militära försvarets fortsatta ulveckling.

För civil fö rsvaret angavs att planeringen skulle grundas på den inriklning av lotalförsvarets och civilförsvarets fortsatta utveckling som för-svarsuiredningen föreslagit. Härtill meddelades vissa kompletterande anvisningar rörande skyddsrumsbyggnationen m. m. Planeringen av verksamhel som inie avser skyddsrum för befolkningen skulle ske i en planeringsram som för vart och ett av budgetåren 1977/78-1981/82 var 153 milj. kr. i prisläge februari 1975. För planeringen av verksamhel som avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart och ett av budgetåren 1977/78 och 1978/79 gälla en planeringsram om 38 milj. kr. och för vart och ett av budgetåren 1979/80-1981/82 en planeringsram om 105 milj. kr., allt i prisläge februari 1975. Civilförsvarsstyrelsen har till regeringen överlämnat programplaner för civilförsvaret i september 1976. Planeringen har genomförts i två ekonomiska nivåer och ett sammandrag av planerna redovisas i det följande avsnittet om civilförsvarets fortsatta utveckling.

Prop. 1976/77:74 9

1 fråga om del ekonomiska försvaret anfördes alt de försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret som lidigare påbörjats nu skulle fortsätta med programplanering för perioden 1977/78-1981/82. Anvisningarna omfattade dels formella föreskrifter, dels riktlinjer för planeringen. Härvid angavs alt planeringen för avspärrning och krig skulle utarbetas i två ekonomiska alternativ för den verksamhel som finansieras över statsbudgeten. I ett alternativ skulle driftkoslnaderna för perioden uppgå till ca 1 050 milj. kr. och investeringar skulle planeras inom en ram av 625 milj. kr. 1 ell annat alternativ skulle investeringarna planeras inom en ram om 750 milj. kr. Vidare meddelades anvisningar och rikllinjer för planeringen avseende fredskriser. För denna del av planeringen angavs inga ekonomiska ramar. Berörda myndigheier har i september/oktober 1976 överiämnat sina programplaner till regeringen. En sammanfattning av planerna redovisas i det följande i avsnittet om det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling, bilaga 2.

Slutligen meddelades anvisningar till vissa myndigheier, som under avsnittet genomförda perspektivsludier redovisades under begreppet övrigi t o t a I fö r s v a r, alt genomföra programplanering av i anvisningarna angivna verksamheter. Till gmnd för planeringen angavs såväl en inriktning av resp. programs utveckling som de ekonomiska restriktioner som skulle gälla för planeringsperioden. Berörda myndigheier har i september 1976 överlämnat programplanerna till regeringen. En sammanfattning av planerna redovisas i det följande i avsnittet om övrigi totalförsvars fortsatta ulveckling.

2   Den svenska säkerhetspolitiken 2.1 1974 års försvarsutredning

Som bakgmnd till sill förslag belräffande inriktningen av svensk säkerhetspolitik lämnar 1974 års försvarsutredning en redogörelse för den internalionella politiska och ekonomiska utvecklingen och dess säkerhetspolitiska konsekvenser. Särskild uppmärksamhet ägnas åt de hot av olika slag som kan uppkomma mol Sveriges frihei och oberoende. Utredningen behandlar vidare utvecklingen av det svenska fredssamhällel och dess påverkan på våra försvarsåtgärder.

På grundval av det samlade material som slån lill uiredningens förfogande lämnar utredningen förslag belräffande inriktningen av svensk säkerhetspolitik.

Försvarsutredningen påpekar att den svenska säkerhetspolitiken traditionellt setts och fortfarande måsle ses i samband med öst-västproblematiken.

1       och med avspänningspolitikens utveckling har också andra inlernalionella

2 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 10

problem blivit föremål för ökad uppmärksamhet. Den internationella ekonomiska utvecklingen i industriländerna såväl som utvecklingsländernas krav på en ny ekonomisk världsordning måste enligt utredningens uppfattning också beakias i en bredare säkerhetspolitisk diskussion.

I sin sammanfattning av den internationella politiska och ekonomiska ulvecklingen framför uiredningen uppfattningen att de akluella ekonomiska svårigheierna i industriländerna och den internationella ekonomiska omfördelningen av resurser som nu pågår uppenbariigen kan fä säkerhetspolitiska konsekvenser. Oljekrisen under budgelåret 1973/74 har påvisat konsumentländernas slora känslighet och producentkartellens effektivitet i detla fall. De ekonomiska svårigheierna har medfört atl Sovjetunionens och USA:s slällning relativi och åtminstone på kort sikl har förstärkts. Förutsättningarna för avspänningspolitiken bedöms dock inle ha rubbats av de ekonomiska svårigheierna.

Under senare år har förhållandet mellan industriländer och utvecklingsländer lett till krav på en ny ekonomisk väridsordning. Dessa problem har filt ökad aktualitet inle minsl i FN:s arbeie. Om den nuvarande silualionen inle ändras kan den på längre sikt få allvariiga säkerhetspolitiska konsekvenser i form av konfiikter mellan industri- och utvecklingsländer eller mellan utvecklingsländer.

FN kan enligt utredningens åsikt inte vänlas bli en effektivt fungerande organisation för kollektiv säkerhei inom överskådlig lid. Varje land måsle därför svara för sin egen säkerhet. Ell omfatlande förhandlingsarbete pågår för atl kontrollera och begränsa mstningarna i väriden. Vissa begränsade resultat har nåtts men utredningen bedömer det som föga sannolikt att förhandlingarna inom överskådlig lid kommer all leda till någon avgörande nedrustning.

Med utgångspunkt i de nu kända förutsättningarna förden internationella utvecklingen bedömer försvarsutredningen alt USA och Sovjetunionen under överskådlig tid förblirdeendaslaiersom kan karaktäriseras som supermakter. TrolsaltfrämstJapan.Kinaoch Västeuropa har förutsättningar att i vissa avseenden nå supermakisstatus bedömer utredningen atl dessa under den kommande tioårsperioden inte kommeratt kunna uppträda som sådana i global mening.

Avspänningssträvandena har hittills tagit sig uttryck i bl. a. en provisorisk reglering särskilt av vissa problem i Centraleuropa och förhandlingar om mstningskontroll, SALT, MFR och ESK. Avspänningspolitiken, som enligl uiredningens mening inte bör bedömas efler kortsiktiga variationer, innebär dock inte att alla konfiikter försvunnit. Den innebär emellertid alt skift ni ngarna i den internalionella politiken kan bli mindre dramatiska. Enligl utredningens mening finnsdel skäl atl belonaatt det inte finnsnågoi direkt samband mellan rustningsnivå och spänning eller avspänning. Tider med förhållandevis låga rustningsnivåer har utmärkts av hög spänning och tvärtom.

Förbindelserna mellan USA och Västeuropa har utsatts för påfrestningar

Prop. 1976/77:74 11

under senare år. Oljekrisen och samförståndspolitiken mellan USA och Sovjetunionen har lett lill svårigheter inom NATO. Försvarsuiredningen bedömer emellertid atl inlressel i Västeuropa för fortsatt amerikansk närvaro där kommer att vara stort även i framtiden. Även Sovjetunionen bedöms av många, åtminstone på längre sikt, ha inlresse av en fortsall sådan närvaro.

Även om förhållandena i Centraleuropa fortfarande kommer att ha slor betydelse har den internationella politikens huvudfrågor under senare lid rört sig inom Mellanöstern och områdena däromkring. Konfiikter i detta område kan uppstå av många olika anledningar och fä betydande konsekvenser för utvecklingen i Europa i sin helhet.

Nordens strategiska betydelse är inte konstant utan påverkas av den rådande silualionen. Den militära slyrkeuppbyggnad som under senare år skett på Kolahalvön, framförallt av marinstridskrafter, har enligt försvarsutredningens mening ökat Nordens strategiska betydelse. Sovjetunionens behov av fritt tillträde lill Atlanten från såväl Murmanskområdet som Östersjön liksom västsidans inlresse av att hindra della ger Nordkalotten och Östersjöulloppen militär betydelse. Ytteriigare inlresse har ägnats det Nordatlantiska området på grund av oljefyndigheter utanför Norges kust.

Under efterkrigstiden har de nordiska ländernas säkerhetspolitik utmärkts av stabilitet. Deras säkerhetspolitiska dispositioner är beroende av varandra. Av något land ensidigt vidtagna ålgärder skulle kunna påverka denna balans.

Försvarsuiredningen bedömer all supermakterna även i framtiden kommer atl sträva efter atl förhindra en militär konfrontation i Europa. Det faktum att slora militära styrkor står ständigt beredda mol varandra innebär dock en risk. Supermakternas globala iniressen och kamp om resurser innebär vidare risk för all de blir indragna i lokala konflikter som kan Irappas upp eller spridas.

Även om motsättningarna mellan supermakterna minskal under senare lid kvarstår de ändå i sina huvuddrag och utgör ett latent hot mol freden i väriden. Ytteriigare problem kan tillkomma genom motsättningar inom blocken. Härtill kommer all de vidgade ekonomiska och sociala klyftorna inom och mellan nationer lillsammans med knapphet på resurser och råvaror innebär växande konfiiktorsaker.

Strävandena att undanröja konfiiktorsaker har enligt försvarsutredningen stärkt möjligheterna till en bestående fred i vår del av världen. Brislande jämlikhet i de ekonomiska förbindelserna kvarstår och orsakar en orättvis fördelning av världens tillgångar. För alt undanröja dessa missförhållanden fordras en reform av det internationella ekonomiska syslemet.

En följd av den rådande avspänningspolitiken är all förhållandena inom slaterna tillmäts allt slörre vikt vid säkerhetspolitiska bedömningar. I en silualion då människor inte upplever krigshotet som lika påträngande som under del som benämns kalla krigels år, riktas blickarna mot inrikespolitiska problem.

Prop. 1976/77:74 12

Tendensen har under senare år förstärkts av den ekonomiska utvecklingen med hög arbetslöshet och infiation i praktiskt tagel alla industriländer i Västeuropa och Nordamerika. Många har betecknat denna kris, som i sin tur förvärrals av oljekrisen, som den allvariigaste sedan andra väridskriget. Flertalet invånare i dessa länder upplever i ett avspänningsskede dessa frågor som nära nog lika centrala som krig och fred.

Med dessa utvecklingstendenser har följt en benägenhel att definiera säkerhetspolitiken i vidare termer än vad som tidigare varit brukligl. Del är uppenbart att även om den fysiska säkerheten i form av ell försvar mol anfall från annat land fortfarande spelar en mycket viktig roll i upplevelsen av säkerhet, inrymmer denna numera också olika aspekter av ekonomisk och social säkerhet.

Det svenska fredssamhällels struktur är enligt försvarsutredningens mening av stor betydelse för förmågan att slå emot krigshandlingar, störningar i utrikeshandeln, främmande propaganda m. m. Därjämte ger samhällsstrukturen - särskill då samhällsekonomins slyrka - de ekonomiska fömtsättningarna för de egna försvarsansträngningarna.

Den framtida utvecklingen av del svenska samhället kommer atl styras dels genom politiska beslut av statsmakterna, dels genom inverkan av faktorer, åom från de politiskt beslutande organens synpunkl är förhållandevis opåverkbara. Det lorde endasl i begränsade hänseenden vara möjligt att anpassa samhällsutvecklingen till kris- eller krigssamhällels behov. To-lotalförsvaret måste därför i framliden, liksom hittills, i huvudsak inrikta sig på all komplettera fredssamhällets resurser.

Det svenska samhället har under efterkrigstiden genomgått snabba och stora förändringar. Ett karaktäristiskt drag i den ekonomiska ulvecklingen har varit den ökade inlernalionella integrationen.

Drivkrafterna bakom dessa genomgripande förändringar har varit leknisk utveckling och de fördelar som stått all vinna genom stordrift och en omfattande handel mellan nationerna. Näringslivet har blivit mera beroende av jämn och säker tillförsel inte endast av råvaror och halvfabrikat utan även av komponenter och reservdelar. Även exportberoendet har ökat i lakl med atl grenar av industrin krävt större marknader än den som Sverige ulgör.

Den strukturomvandling som har skett under de senaste decennierna och fortfarande sker inom industri och handel har inneburil atl produktion och handel har koncentrerats samtidigt som tillverkningen blivit mer specialiserad. Vissa från försörjningssynpunkt viktiga varor och tiänster produceras av allt färre svenska förelag - i den mån tillverkningen inte helt har lagts ned.

Denna ulveckling, som har varil fördelaktig genom att svensk industri har kunnal utnyttja specialiseringens och stordriftens fördelar, har samtidigt inneburit problem för försörjningsberedskapen.

Tillgängliga prognoser pekar på alt denna utveckling i fiera avseenden

Prop. 1976/77:74 13

kommer alt fortgå under överskådlig framtid.

En viktig förutsättning föratt befolkningen skall vilja och kunna uthärda de påfrestningar som ett krig eller elt krisläge medför är enligl försvarsutredningens uppfattning all den känner solidaritet i slort med del svenska samhället. Det överväldigande fiertalet medborgare i Sverige känner en sådan solidaritet, grundad på att landei och dess samhällsskick för dem representerar väsentliga värden. Det innebär att man på viktiga punkier känner gemenskap samtidigt som man på andra punkier kan ha olika meningar. En viktig fakior är atl landei saknar inre motsättningar, grundade på etniska eller religiösa minoritetsproblem eller liknande. Välståndsutvecklingen och de stora sociala reformerna har skapat förutsättningar för en hos hela befolkningen förankrad försvarspolitik.

Mot bakgrund av den redovisade internationella utvecklingen diskuterar försvarsutredningen länkbara hot mot Sveriges säkerhet och ålgärder för alt möta dessa. Inledningsvis görs en översikt över t ä n k ba ra framtida konflikter i världen. Dessa kan härledas ur en internationell situation som antingen i stort motsvarar den nuvarande eller som under överskådlig tid kan ulvecklas ur denna. Kon-fiikttyperna kan grovt hänföras till motsättningar i öst-väst, nord-syd eller kombinationer av dessa.

Konsekvenserna av ell krig saml balansen globalt mellan supermakterna och regionall i Centraleuropa mellan maktblocken har hos parterna skapat ett siarkt samfällt intresse av alt förhindra krig dem emellan. Del finns nämligen en risk för att ett konventionellt krig skulle kunna irappas upp lill kärnvapennivå och leda till en oacceptabel förstörelse för båda parter. En väsentlig förutsättning för balansen är enligt en allmän åsikt Förenta staternas militära närvaro i Västeuropa.

För att minska krigsriskerna har överenskommelser träffats som avdramatiserat gamla konfiiklfrågor i Europa. Avtal har träffats om konsultationer vid akuta kriser. Genom förhandlingar söker man komma fram lill rusi-ningsbegränsning med bibehållen balans. Avspänningssträvandena möjliggör å ena sidan ett visst tekniskt och ekonomiskl samarbele, men å andra sidan finns grundläggande motsättningar och misstro kvar. Vardera supermakten söker främja egna intressen även om det sker på den andra supermaklens bekostnad. Benägenheten alt uinytya öppel krig som medel att främja egna iniressen har minskat.

I relationerna mellan supermakterna kan man enligl försvarsulredningens uppfattning räkna med gemensamma iniressen all via förhandlingar lösa militära och ekonomiska problem. Supermakterna kan söka påverka varandras positioner genom hot om avbrott eller löften om eftergifter i förhandlingarna. Många motsättningar kan därmed komma att stanna på en relativi låg konfiiklnivå.

Gentemot små stater torde benägenheten öka att använda hot, påtryckningar och andra åtgärder för att fä lill stånd sådana politiska förändringar

Prop. 1976/77:74 14

som tiänar supermakternas syften.

Försvarsutredningen finner det nödvändigl att beakta det latenta hot som ligger i de stora militära styrkor som finns tillgängliga i Centraleuropa. Försöken till reglering av gamla konfiiklfrågor innebär att vissa motsättningar tonals ned medan andra däremol finns kvar. Man kan därmed inte utesluta att lokala händelser delvis utanför supermakternas direkta kontroll kan leda lill konflikter i Centraleuropa. Men hänsyn till tänkbara hot mol Sverige är en avgörande fråga vilken karaklär en akut konfiikl eller elt krig i Europa kan fä. Denna fråga behandlas mera utföriigt senare i detta avsnitt.

Motslridande strategiska intressen mellan Förenta staterna och Sovjetunionen på världshaven samt komplikationer till följd av förväntade olje-eller andra råvarufyndigheler kan leda till alt supermakterna söker utvidga egna basområden. En konflikt av denna karaklär skulle kunna innebära snabba militära framstötar med risk för fortsatt upptrappning eller försök med andra metoder atl på lång sikl få förändringar lill stånd.

Vid krig mellan länder ulanför Europa kan man räkna med alt supermakterna så långl som möjligl söker undvika atl bli direkl engagerade och i stället stöder parterna ekonomiskt, med rådgivare och med leveranser av militär materiel. De får därmed också möjligheter alt utöva påtryckningar på de siridande parterna. Syftet kan vara att föra kriget till ett slut som gynnar de egna intressena eller att stoppa krigshandlingarna och fa lill stånd förhandlingar.

Framlida mera akuta motsättningar mellan supermakterna kan enligt utredningen främsl tänkas uppslå i Medelhavsområdel - Mellersta Östern - Persiska Viken. Dessa motsättningar kan ha sin rol i konflikten mellan Israel och arabländerna, i supermakternas tävlan om inflytande i oljeproducerande länder eller i lokala politiska instabilileter. Parternas beslutsamhet alt hävda egna iniressen och de värden som slår på spel kan leda lill alt supermakterna så småningom blir direkt indragna med egna militära styrkor. Risker för spridning av konflikten uppstår därmed.

Försvarsuiredningen har i det föregående antagit all balansen mellan öst och väst i Europa beslår. En mera avgörande maktförskjutning kan leda till att den siarkare sidan bedömer del möjligl eller angeläget alt uividga sin intressesfär. Delta kan ske genom hot och påtryckningar under lång lid varigenom elt beroendeförhållande byggs upp. Det kan också ske genom en snabbare begränsad framstöt.

Även om försvarsutredningen inle bedömer nya supermakter som troliga under överblickbar tid kan den globala maktstrukturen ändå påverkas genom en starkare slällning för vissa befintliga stater eller genom all nya maktcenlra kommer till. Om konsekvenserna härav råder olika uppfattningar. Å ena sidan kan ett internationellt syslem med många stormakter skapa förutsättningar för ett flexibelt maklbalanssyslem. A andra sidan är en bipolär

Prop. 1916/11:1 iX 15

situation lättare all konlrollera, eftersom endasl två makter behöver nå enighel i de viktigaste frågorna.

En ny typ av konflikt är den mellan i- och u-länder. Oljekrisen under budgelåret 1973/74 var det första exemplet på alt en sammanslutning av råvamproducerande u-länder kunde hävda sina intressen gentemot industriländerna. Därvid utnyttjades del förhållandet att industriländerna var mera beroende av kontinueriig tillförsel av olja än producentländerna var av tillförseln av industriprodukter. 1 kampen för att förbättra sina villkor kan u-länderna i framliden tänkas utnyttia en rad olika medel. Leverans-bojkotter och ensidigt beslutade prishöjningar ligger i den mildare delen av skalan. Om andra medel skulle slå fel kan u-ländernas politik bli mera fientlig mol i-länderna och de kan länkas utnyttja olika våldsmedel för atl ulöva utpressning mol industriländerna i syfte att förbättra sina villkor.

Instabila regimer och militär upprustning i många råvaruproducerande länder innebär risker för krig mellan dem. Ett sådani kan leda lill långvariga avbrott i exempelvis oljeleveranserna. På längre sikt kan kärnvapen bli tillgängliga för ytteriigare ett antal länder. Därmed kan risker för lokala kärnvapenkrig uppkomma.

1 Sydostasien, i södra Afrika och kring Indiska oceanen kan lokala motsättningar eller maktkamp mellan stormakter leda till utdragna lokala krig som, i den mån de berör råvaruproducerande länder, kan få konsekvenser även för Europas försörjning.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsuiredningen alt supermakterna även i framtiden kommer atl sträva efter atl förhindra en militär konfrontation i Europa. Riskema för krig mellan öst och väst i Europa bedöms därför komma alt förbli förhållandevis små. Delta innebär emellertid inte att motsättningarna skulle försvinna ulan betyder alt parterna söker främja sina iniressen med andra medel på lägre konfiiklnivå. Det faktum alt stora militära styrkor slår sländigl beredda mol varandra innebär en latent risk. Supermakternas globala iniressen och kamp om resurser innebär risk alt bli indragna i lokala konflikter, vilka därmed kan trappas upp lill en konfrontation mellan supermakterna. Om försöken att fa till stånd en mera rättvis fördelning av de ekonomiska resurserna i väriden misslyckas, finns allvariig risk för en förändring av u-ländernas politik och, framför allt på längre sikt, hot av nya slag mot industriländernas villkor.

Försvarsuiredningen  behandlar  förutsättningar   för   krig   i Europa och tar därvid inledningsvis upp den vapentekniska ulvecklingen och dess olika konsekvenser. Vidare behandlas försvarsekonomiska problem och militära styrkeförhållanden. På grundval härav görs bedömningarav uppkomst och ulveckling av konflikter i Europa.

Försvarsutredningen bedömer atl kosinadsstegringar belräffande teknologiskt avancerad materiel gördel svårt även för stormakterna all både upprätthålla kvantiteten och forisatta modernisera vapen och vapenbärare i samma takt som lidigare. Del ärenligl försvarsuiredningen sannolikt all såväl antalet

Prop. 1976/77:74 16

nya kostnadskrävande system som kan utvecklas, som antalet enheter av varje sådant system som kan anskaffas, kommeratt minska i framtiden. På molsvarande säll lyder försvarsdebatten i många länder på atl man framgent ivingas avstå från myckel av vad teknologin kan erbjuda för alt i stället modifiera be-finlligii syslem. Samtidigt framslår del som alll tydligare all man eftersträvar nya teknologiska tillämpningar på lägre kostnadsnivåer. Uppmärksamheten lordeenligl utredningen komma all i högregrad riklas mot teknikområden där kostnadssänkande teknologiska genombrott kan förväntas.

En ytteriigare konsekvens av de stigande kostnaderna är svårigheierna att behålla nationell kapacitet för utveckling och produktion av avancerad krigsmateriel. Tendenserna mot en övernationell koncentration av den teknologitunga krigsmaterielindustrin har påtagligt förstärkts de senare åren. Betoning på avancerad teknologi i vapenprodukiionen leder vanligen till ökat resursbehov per enhet av varje ny generation av ett vapensystem. Därför har det länge funnits elt inlresse atl genom elt övernationelli ulvecklings-och produkiionssamarbeie förlänga serierna och därmed minska kostnaderna per enhet. Inlressel för samarbele är givetvis mest uttalat bland medlemmar i allianser. Inom NATO och Warszawapakten tillkommer förutom del ekonomiska motivet också militära och politiska motiv för ett ökal uivecklings-och produkiionssamarbeie. För alliansfria stater står däremol det ekonomiska motivet för ell ökat samarbete vanligen i motsatsställning lill önskemålet om en nationellt oberoende materielanskaffning.

Försvarsuiredningen bedömer del angeläget att noga följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen och dess genomslag i pakternas stridskrafter vad avser utrustning, organisation och taktik. En radikal omstrukturering av endera paktens konventionella styrkor skulle kunna påverka såväl risken för som karaktären av ett krig i Europa.

De militära styrkeförhållandena innebär att endera parten vid en konflikt i Europa lorde se sig tvungen alt disponera merparten av sina stridskrafter som en gärd för atl begränsa den andra partens handlingsmöjligheter. Försvarsutredningen bedömer emellertid att tillräckligt manöverutrymme kan skapas för alt utnyttja resurser även i andra riktningar än Centraleuropa.

Försvarsuiredningen diskuterar framtida krigs karaklär utgående från den militärtekniska ulvecklingen och anser att vid ell krig i Europa kommer den avgörande gränsen även framgenl all gå mellan konventionella vapen och kärnvapen.

Försvarsuiredningen diskuterar hur akuta konfökter eller krig mellan maktblocken i Europa skulle kunna uppkomma. Lokala motsättningar skulle kunna aktualiseras och leda lill en fortsatt konfliktulveckling. Denna skulle kunna fä olika konsekvenser.

En möjlighel är atl fmklan för krig leder lill en uppgörelse om ändrade intressesfärer. Vardera supermakten antas fä relativt fria händer atl agera inom den egna intressesfären.

Motsättningarna mellan maktblocken kan också leda till atl ekonomiska

Prop. 1976/77:74 17

medel används dem emellan i påtryckningssyfle. Ena sidan kan stoppa leveranser av industriprodukter och vägra fortsatta krediter. Den andra sidan kan sloppa råvamleveranser, blockera sjöfart på väridshaven eller understödja någon råvarukartell bland u-länder. Detta kan leda lill konsekvenser även för stater utanför maktblocken.

Motsättningarna mellan supermakterna kan leda lill att begränsade militära operationer används i påtryckningssyfte för att påverka förhandlingar om en lösning av konflikten. Exempel kan vara stopp för fartygstrafik genom sund eller ockupation av något geografiskt begränsal, mera perifert område. De territoriella vinsterna har betydelse därförall de kan utnyttias i eventuella militära operalionerom förhandlingarna skulle bryta samman. Föratt militära operationer av detta slag skall kunna påverka förhandlingarna måsie resultat nås snabbi och motåtgärder i området från andra supermaktens sida förhindras.

En snabb, geografiskt avgränsad militär operation kan genomföras i det centrala konfliktområdet för atl ställa molparten inför fullbordat faktum. Operationen kan följas av förhandlingar, som leder till en uppgörelse.

En mera långvarig krigssituation kan uppstå i Centraleuropa, varvid återhållsamhet med militära insatser iakttas gentemot kärnvapenmakternas egna territorier. Avsikten kan vara att utnyttia svårigheterna alt fatta beslut om kärnvapeninsais eller undvika atl provocera fram en sådan. Operationer i någol flankområde kan därvid inte uteslutas. Dels kan detta utnyttjas som bas för stridskrafter för all direkl påverka den cenlrala krigsskådeplatsen, dels kan del ulnyttias i kampen om sjövägarna. För alt sådana flankoperationer skall le sig motiverade för de krigförande, måsle dessa förutse eller befara all krigstillståndet kommer att vara relativi länge.

Militära operationer i del centrala konflikiområdei kan leda till all den ena sidan tillgriper taktiska kärnvapen. Detla kan antingen leda till en överenskommelse atl stoppa krigshandlingarna eller lill en fortsatt upptrappning av kriget.

1 och omkring Norska havet finns inbyggda motsättningar som bl. a. hänger samman med supermakternas sjöstrategiska intressen. Försvarsuiredningen bedömer att utvecklingen i detta område innebär konfliktrisker som primärt berör Nordkalottområdet och Östersjöulloppen och som skulle kunna utvidgas lill all omfatta hela Skandinavien. Därvid kan även svenski område få strategisk betydelse.

Under tiden efter andra väridskrigel har de krig som förekommit kunnat hållas geografiskt begränsade trots viss inblandning från supermakternas sida. Risker för krig utanför Europa bedöms finnas även i framliden. En fråga är under vilka omsländigheler de skulle kunna spridas till Europa.

Supermakternas globala intressen gör att de ofta engagerar sig i lokala konflikter och krig genom ekonomiskt stöd. militära rådgivare, leveranser av militär materiel m. m. Vid en skärpt kamp om råvarutillgångar och energikällor eller om strategiska positioner kan detta slags konflikter intensifieras. Försvarsutredningen bedömer att sådana ursprungligen lokala konflikter kan

Prop. 1976/77:74 18

övergå i krig, vilka supermakterna i oenighet om den slulliga lösningen inte snabbt kan bringa under kontroll. För alt förmå varandra till eftergifter kan de söka ulöva påtryckningar mot varandra. Dessa kan bestå i militära styrkedemonstrationer, stopp för leveranser eller hot att spärra sjövägar. Den sista typen av åtgärder skulle kunna beröra Östersjöulloppen eller Nordkalotten och Norska havet.

Sammanfattningsvis bedömer försvarsutredningen atl om en konflikt skulle övergå till krig med konventionella stridsmedel innebär den moderna vapentekniken och stridsmedlens förstörelsekapaciiet möjligheter till ett högre tempo i striden och framför allt snabbare nednötning och förbrukning av de militära förbanden och deras utrustning. Förstörelsen blir omfatlande och kommer trots utvecklingen av precisionsvapnen alt drabba även ickemilitära mål och civilbefolkningen. Genom alt ett konventionellt krig måste genomföras under kärnvapenhot kan en ålerhållsamhel i de militära operationerna i vissa fall förvarnas. Delta kan t. ex. innebära att sådana operationer som sätter motpartens mest vitala iniressen på spel undviks. 1 stället kan parterna sträva efler alt successivt förbättra sitt strategiska läge eller sina förhandlingspositioner, antingen genom atl dra in andra områden i kriget eller genom stegvis upptrappning av detta. Om kärnvapen skulle tillgripas bedöms kriget bli av kortare varaktighet. Antingen leder det lill en snabb politisk uppgörelse innan över\'äldigande skador har uppstått eller också till elt snabbi slut på grund av den slora ödeläggeisen.

Försvarsuiredningen diskuterar de anspråk som bör ställas på svenski totalförsvar med hänsyn till olika lyper av konflikter och krig. 1 fråga om försvar mol militärt angrepp anför utredningen bl. a. följande. En akul konfliki i Europa bedöms komma all föregås av en period av stigande spänningar, lokala kriser och successivt ökande störningar i världshandeln. 1 samband med elt krigs utbrott kommer även de neulrala ländernas utrikeshandel att kraftigt reduceras.

1 samband med pågående krig i Europa kan kränkningar ske av svenski territorium och ingripanden göras mol svensk trafik på internationelll vatten och internationellt luftrum. Medvetna kränkningar av svenskt territorium kan göras av de krigförande för atl underiätta deras militära operationer. Om de svenska möjligheterna till motverkan är små kan dessa kränkningar få så slor omfattning all landets neutralitet sätts i fråga.

1 händelse av ell framlida krig i vårt närområde kommer Sverige all förklara sig neutralt. En krigförande part måste vara övertygad om atl inle motparten ulan slora insaiser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt territorium. Enligl neutralitetsrätten skall Sverige om en krigförande part kränker eller försöker kränka svenski territorium motverka detta med alla tillgängliga medel. Det militära försvaret skall samtidigi som beredskap atl möta invasion upprätthålls förhindra kränkningar av svenski territorium.

Befolkningen måsle ges skydd mol verkningarna i Sverige av i vårt närområde insatta ABC-siridsmedel, vilkel i denna siluation är en huvuduppgift för civilförsvaret.

Prop. 1976/77:74 19

Ett krig i vårt närområde kan leda lill att utrikeshandeln helt eller delvis tvingas atl upphöra. Försvarsuiredningen anser därför alt vi genom olika åtgärder inom det ekonomiska försvaret måste säkerställa att samhället kan uthärda en avspärrning under rimligt lång tid. Därigenom undviks även att landei i försörjningshänseende kommer i sådani beroendeförhållande lill främmande makt atl detla kan utnyttjas för politiska eller militära påtryckningar. Ålgärderna omfattar väsentligen lagring av särskilt betydelsefulla råvaror, halvfabrikat och färdigvaror, förberedelser för krisimport och krisproduklion samt ransoneringsförberedelser för fördelning av tillgångarna. För alt möjligheterna lill viss import skall kunna tillvaratas måste någon produktion av exportvaror upprätthållas. Även förberedelser för försörjningen under en efterkrigsperiod kan behöva vidlas med hänsyn lill all del tar lång tid innan världshandeln åter fungerar.

1 ett läge med krig i vårt närområde är psykologiskt försvar av slor betydelse. Åtgärder inom detla område måsle ledas effektivt och genom informalion syfta till ökad försvarsvilja och förståelse för situationens krav. Ålgärder lorde erfordras mot utifrån kommande propaganda.

Av väsentlig betydelse för Sveriges möjligheter att stå utanför ett krig äratt kontroll över de strategiskt betydelsefulla områdena inte nödvändigtvis förutsätter tillgång till svenski område. Skulle Sverige bli angripet kan skilda operalionsmål tänkas.

-  I samband med en operation i norra Skandinavien från eller mot befintliga
basområden kan norra Sverige beröras som genomgångsområde för all
nå operalionsmålen.

-  1 samband med en operation syftande till kontroll av Östersjöulloppen
eller upprättande av baser vid Atlanten kan södra och mellersta Sverige
ingå som del i operationsmålen.

Mellersta Sverige kan även i sig ulgöra ell operalionsmål, särskill vid ell överraskande angrepp, om syftei är all snabbi vinna kontroll över hela Sverige.

Beroende på en angripares syfle och den akluella situationen kan en kombination av dessa operationsmål medföra samtidiga angrepp i flera riktningar.

Om någotdera maktblocket väljer alt angripa Sverige eller inte beror på hur dess politiska ledning väger fördelarna med att konlrollera Sverige eller delar av landei mol de med ett angrepp förenade uppoffringarna. Dessa senare kan vara av följande karaktär.

- Politiska reaktioner i omväriden. Om elt begränsat krig pågår i Europa kan angreppet betraktas som en väsentlig upptrappning, vars konsekvenser är svåra atl förutse.

- Bindningar och föriusler i Sverige av militära resurser i form av förband m. m. Ju siarkare elt svenski försvar är desto större resurser måste sällas in och desto längre tid tar angreppet. Även under ett ockupalionsskede måste resurser avdelas. Dessa resurser skulle annars ha kunnat användas

Prop. 1976/77:74 20

av maktblocket för militär gardering eller operationer i andra riktningar.

- Militära motåtgärder från den andra supermaklens sida. För att minska riskerna för sådana kan angreppet planeras så all det snabbt leder lill resultat eller så atl erforderiig militär gardering erhålls.

- Risk för misslyckande, som skulle kunna leda lill försämrat strategiskt läge gentemot den andra supermakten.

Försvarsuiredningen anför att man aldrig med någon exakthet kan bedöma hur starkl ell svenskt försvar behöver vara för all verka krigsavhållande. Del beror på den mililärpolitiska silualionen. Överväganden om erforderlig slyrka hos försvaret måste därför innefalla bedömningar av vilka risker man är beredd all ta.

1 vår försvarsplanering måste den mililärpolitiska situationen i närområdet beaktas. I öster finns slora slående militära styrkor. 1 väster däremol är de stående styrkorna små och en militär uppladdning skulle ta så lång tid atl vi hinner anpassa våra försvarsdispositioner. Dessa förhållanden börenligl försvarsuiredningen beaktas i försvarsplaneringen.

Försvarsutredningen anför all totalförsvaret skall vara så sammansait, så starkt och så förberett forell angrepp med kon veniionel la stridsmedel alt fördelarna för angriparen inle rimligen kan bedömas värda uppoffringarna. Invasionsförsvar skall härvid vara den viktigaste uppgiften för del militära försvarel. Hänsyn måste tas lill säväl elt angrepp mot ett mobiliserat svenski försvar som ett överraskande angrepp.

Om Sverige utsätts för angrepp skall detta enligl uiredningen mötas och angriparen i det längsta förhindras alt få fasl fot på svensk mark. Angriparen skall förhindras alt snabbi bemäktiga sig landet eller del av det. 1 varje del av landei skall bjudas uthålligt motstånd. I sista hand skall motstånd göras i form av det fria kriget, vilket enligt försvarsulredningens mening bör förberedas redan i fred. Fria kriget används här som svenskt uttryck för gerillakrig, partisankrig och motståndsrörelse.

1 diskussionen om försvar mot angrepp har som alternativ till det militära försvarel förts fram s. k. civilmoistånd. Försvarsutredningen anser mot bakgmnd av genomförda studier, atl en övergång från militärt försvar till civilmotstånd skulle sätta oss ur stånd alt hävda Sveriges territoriella integritet och avhålla från angrepp vid konfiikter. En sådan förändring av del svenska försvaret skulle i omvärlden tolkas som en väsentlig rubbning av den säkerhetspolitiska balansen i Nordeuropa. Försvarsutredningens slulsals är därför atl civilmoistånd inte kan ulgöra någol alternativ till ell militärt försvar. Vårt försvar måste därför i alll väsentligt även i fortsällningen bygga på elt samspel mellan de traditionella lotalförsvarsgrenarna. Civilmotstånd kan dock i vissa situationer få en kompletterande funktion.

Civilförsvaret skall ge skydd åt befolkning och egendom mol skador av fientliga anfall och rädda överlevande från sådana anfall. Verksamhelen skall enligl uiredningen härvid främsl inriktas på sådanaområden som kan för-

Prop. 1976/77:74 21

väntas bli särskill utsatta för bekämpning från luften eller för intensiva mark-strider på grund av områdenas betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Del ekonomiska försvaret skall säkerställa tillgång på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tiänster för befolkning och totalförsvar.

Utredningen framhåller att förmågan lill försvar i framtiden liksom hittills kommeratt ytterst bero på medborgamas motstånds- och försvarsvilja. Denna vilja måsle bygga på vetskapen att total försvarel har sådan sty rka atl landets frihet kan bevaras saml atl alla i någon form kan dellaga i försvarel. Åtgärder för alt bygga upp och vidmakthålla försvarsviljan liksom för all möta propaganda mot oss förutsätter elt redan i fred väl fungerande psykologiskt försvar.

Övriga totalförsvarsfunklioner skall enligl försvarsuiredningen ges sådan kapacitet, motståndskraft och uthållighet all krigets verkningar på dessa funktioner inle allvarligt försämrar möjligheterna lill fortsatt försvar.

Försvaret bör organiseras så alt det står klart för varje angripare all han kommer att möta elt totalt försvar och folkets samlade motstånd. I ockuperade områden skall militära förband och andra väpnade grupper fortsätta kampen. Även genom andra former för motstånd skall angriparens svårigheter ökas ytteriigare.

Försvarsuiredningen berör särskill frågan om överraskande angrepp mol Sverige. Därmed avses ett angrepp som inleds innan vårt försvar är fär-digmobiliserai. Tillgången på militära styrkor och transportmedel i omväriden innebär all del rent tekniskt finns föruisätiningar för ell angrepp ulan omfattande och för oss i god lid iaktlagbara förberedelser. Å andra sidan kan militär kontroll över Sverige få värde för någotdera siormaktsblockel främsl i samband med en akul krissituation eller krig i Europa. Den politiska händelseutvecklingen kan då ge oss förvarning.

En angripare kan sträva efter all inleda ett angrepp överraskande dels för alt snabbare nå åsyftade mål, dels för att kunna reducera egna slyrkeinsalser och förluster. Ett på så vis snabbt genomfört angrepp kan i vissa fall medföra mindre besvärande politiska konsekvenser för angriparen än ett mera omfattande anfall. För all avhålla från denna typ av angrepp bör försvaret uiformas så att beredskapshöjningar och mobilisering kan ske så snabbt atl vi hinner utnyttia även den begränsade förvarning som kan erhållas inför ell överraskande anfall lill att förhindra atl delta vinner framgång. Därigenom tvingas en presumtiv angripare till mera omfatlande, tidskrävande och röjande förberedelser vilka i sin tur ger vårt försvar längre tid alt utveckla full slyrka.

Genom en allsidig underrättelsetjänst och genom smidiga former för beslul och beredskapsändringar skall möjligheierna lill förvarning kunna tillvaratas och ulnyttias.

För alt minska känsligheten för överraskande angrepp är det enligl utredningens uppfattning av stor betydelse alt ledningssystem, liksom så långl möjligt övriga samhällsfunktioner, byggs upp decentraliserat. Därigenom minskas risken för att vår motsiåndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Prop. 1976/77:74 22

Försvarsuiredningen framhåller atl det med hänsyn till upptrappnings-risken är rimligt atl anta all stormakterna åtminstone inledningsvis kommer atl föra ell krig med konventionella stridsmedel i syfle all finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten atl i ett sådani krig sälla in kärnvapen skulle kunna uppkomma en silualion där valet står mellan underkastelse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen - begränsad såväl i fråga om antal, storiek som i val av mål - kan en part då markera en stark beslutsamhet tili fortsatt motstånd och uppmanas till en lösning av konflikten genom förhandlingar. Vid de överväganden som föregår beslut om en första insats dominerar alliså den vidare bedömningen av de politiska konsekvenserna över militära lönsamhetskalkyler atl slå ut olika mål. Denna uppfattning kan väntas bli mer förhärskande ju längre liden går ulan atl kärnvapen används. Det kan dock inte uteslutas atl en sådan upptrappning leder till ett ohämmat kärnvapenkrig. Inte heller kan man hell utesluta möjligheten av att kärnvapen sätts in redan från början med förödande följder. Om kärnvapen skulle sällas in i Europa kan även Sverige bli ulsall för radioakliv beläggning.

När våra skyddsåtgärder utformas måsle flera länkbara fall beakias. Konsekvenserna i Sverige av kärnvapeninsatser i Centraleuropa och i vårt närområde bör begränsas. För att inle Sverige skall tvingas ge upp redan inför hot om kärnvapeninsatser mot vårt land bör våra ålgärder uiformas så alt inte insats av några enstaka laddningar rycker undan möjligheterna för fortsall försvar.

Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan salts in vid krig i omväriden kan vi inte räkna med någon särskild återhållsamhet mot svenski område. I en sådan siluation har Sverige små möjligheter alt bjuda effeklivl motstånd och samtidigt bevara en nationell handlingsfrihet enligl de säkerhetspolitiska målen. Totalförsvarets ansträngningar i ett sådant läge måste koncentreras på alt begränsa krigets verkningar och öka befolkningens och nationens möjligheter att överieva.

Användning av bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel har förbjudils genom olika internationella avtal. Den starkaste restriktionen mot att använda dem i ett krig mellan maktblocken torde vara risken för repressalier mol en kanske dåligt skyddad civilbefolkning. Vad som verkar avhållande mot insats mot Sverige är dels risken för atl B- och C-strids-medel också skall komma lill användning mellan maktblocken och dels den begränsade effekl som nås om vi byggt upp ett skydd.

Skyddsåtgärder mot B- och C-slridsmedel bör utformas i huvudsak enligt samma allmänna principer som ovan angivits för kärnvapen.

Försvarsuiredningen anser alt skyddel i samlliga fall bör kunna utformas såall del leder lill måttliga kostnadsökningarjämfört med ett försvarenbart avpassat för konventionell krigföring.

Försvarsutredningen d'\skuterar/redskriser och avser därmed sådana lägen, i vilka allvarliga störningar av importen inom försörjningsviktiga varuom-

Prop. 1976/77:74 23

råden uppstått ulan alt det är krig eller krigsfara i vårt närområde. 1 ett sådant läge inriktas svenska åtgärder mot att så långt möjligt i normal omfattning bibehålla produktion, export och sysselsättning samt alt undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner. Fredskriser kan orsakas dels av relativi lokall bundna krig eller konflikter som berör råvaruproducerande länder eller viktiga transportleder, dels av vissa råvaruproducerande länders medvelna begränsning av utbudet av varor t. ex. i syfte atl utöva politiska påtryckningar.

Fredskriser bedöms främst drabba vår försörjning med någon enstaka vara eller ett begränsat antal varor underen och samma tidsperiod.

Den viktigaste åtgärden för atl förebygga framtida fredskriser bedömer försvarsutredningen vara ett närmare samarbete mellan i- och u-länder. Från i-ländernas sida kan detta kräva tullpreferenser för u-landsprodukter, högre och stabilare råvarupriser samt all kontrollen över råvaruutvinningen i u-länderna ges upp. Åtgärder av dessa slag kräver ett omfattande internationellt samarbele, i vilkel Sverige bör medverka och vara pådrivande.

Parallellt med dessa samarbetssträvanden måste åtgärder vidlas på nationell nivå eller i samarbete mellan konsumentländer för alt ålminslone begränsa konsekvenserna av framtida fredskriser. Några länkbara ålgärder kan vara

-  alt bygga upp lager och förbereda krisålgärder (ransonering, ersättnings
produkter),

- alt via bilaterala avtal skapa ömsesidiga beroendeförhållanden och sprid-

ning av importen på flera leverantörsländer,

-  atl samarbeta konsumentländerna emellan för att fördela de samlade
tillgångarna inom dessa,

- atl minska importberoendet genom satsning på altemativa råvaror, energi-

källor elc.

Försvarsutredningen framhåller att flertalet av dessa åtgärder är av främst utrikespolitisk, näringspolitisk eller handelspolitisk art. Med hänsyn lill de risker som även på kort sikt föreligger för störningar i väridshandeln med råvaror bör åtgärder vidtas för all minska verkningarna därav för vårt land. Tyngdpunkten bördärvid läggas på lagringav olja ocholjeprodukter. Sådana lager blir en värdefull tillgång i händelse av avspärrning vid krig i Europa.

Förutsättningarna för alt utnyttja ekonomisk krig/öring vid öst - väst -konflikter torde enligt försvarsulredningens mening f. n. vara små.

Inom OECD-området är de ekonomiska inbördes beroendena och därmed möjligheterna till påverkan långt slörre. Del enskilda landei kan därför inte föra en ekonomisk politik som starkl avviker från de övrigas.

Skäl finns emellertid lill varförekonomisk krigföring frånengruppav länder inom OECD-området mot ett av dess medlemsländer har små utsikter ail framtvinga avgörande utrikespolitiska förändringar inom delta. Del är nämligen svårt atl faen enhetlig politisk vilja inom gruppen,del är i prakti ken svårl au

Prop. 1976/77:74 24

bryladeekonomiska förbindelsernaoch slutligen kan del drabbade landei söka sig nya handelspartners.

Försvarsutredningen bedömer därför all ekonomisk krigföring som syflar till atl påverka svensk politik kan aktualiseras endast då myckel starka internationella motsättningar eller krig råder. Man kan räkna med all del svenska folket då är berett att acceptera betydande standardsänkningar. Därigenom minskar beroendet av omväriden. Vissa åtgärder för atl begränsa landels sårbarhet bör vidlas. Flera av dessa har emellertid i försia hand med näringslivets struktur i stort atl göra. På totalförsvaret faller främst beredskapslagring för konsumtion och produktion under avspärrning saml förberedelser för produklionsomställningar och konsumtionsregleringar.

Som lidigare framhållits söker supermakterna jämsides med avspänningssträvandena alt utnyttja och skapa tillfällen atl främja egna intressen, även om det skulle ske på den andra supermaktens bekostnad. Risken för krig supermakterna emellan sätter dock gränser för hur långt de kan gå. Detla innebär alt supermakterna strävar efter atl hålla uppkommande konflikter pä en låg nivå. Hot och påtryckningar bedöms därför av försvarsutredningen bli relativt sell mera vanliga som maktmedel i den inlernalionella politiken.

För alt avhålla andra stater från att rikta krav underslödda av hot mot Sverige ulnyttias ett fiertal säkerhetspolitiska medel. Genom konsekvens och fasthet i utrikespolitiken i förening med en aktiv diplomati undanröjs farhågor ellerförhoppningaromförändringarisvensk politik. Molsvarande gälleri fråga om vår utrikeshandel. Möjligheterna att motstå hot förutsätter förmåga av sådan art och omfattning all vi kan göra troligt alt vi kan motståell verkställande av hotet. Som stöd fören sådan politik erfordrasdärför ett försvarav sådan styrka alt förväntningar inte skapas hos någon främmande makt att landei kan be-tvingasenbartgenomhoi. Av belydelseärocksåensådan inre sammanhållning och upplysning i samhället ail angriparens vilseledande propaganda får begränsad effekl.

Försvarsutredningen redovisar förslag till rikllinjer för den svenska  säkerhetspolitiken    och anför därvid bl. a. följande.

Sveriges säkerhetspolitik syftar till alt bevara landets frihet och oberoende. Den kommer lill ullryck i den ailiansfria politiken, stödd av ell folkligt förankrat totalförsvar saml i strävandena all minska riskerna för krig och konflikter i väriden.

En värld i varaktig fred förutsätter enligl försvarsulredningens uppfattning respekt för varje nations självbestämmanderätt, social och ekonomisk rättvisa, politisk avspänning och militär nedrustning saml internationellt samarbete. En utveckling i sådan rikining kräver samlade globala insaiser och kan inte förverkligas enbart genom nationella ålgärder. Sveriges engagemang i dessa frågor står inle i molsalsförhållande lill strävandena atl stödja den svenska alliansfria politiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning för atl Svenge på olika säll skall kunna verka för en bältre värid är att landels självständighet vidmakthålls.

Prop.  1976/77:74 25

Inom vårt land vill vi slå vakt om demokratin som melod alt lö.sa samhällsfrågor och intressemotsättningar på fredlig väg. Vi vill värna våra demokratiska friheter och rättigheter. Envar måste fritt få ge uttryck för sin tro och sina åsikter och ha rätt alt med demokratiska, lagliga medel verka för förändringar inom samhället. Detta förutsätter att folkel i allmänna, fria och hemliga val har möjlighet alt välja sina förelrädare. Genom fri nyhetsförmedling skall varje medborgare få möjligheter att självständigt bilda sig en åsikt om väsentliga samhällsproblem. Var och en skyddas genom lagarna mot övergrepp från myndigheters och enskildas sida. Vårt samhälle har utvecklats i enlighet med beslut fattade i demokratisk ordning. Vi har möjlighet att utveckla och förbättra del med fredliga medel. Vad vi försvarar är ytterst friheten atl göra della.

Vi vill skydda vårt kulturarv och stimulera en egen kulturell ulveckling och vill samtidigt vara öppna för värdefulla impulser utifrån.

En fullsländig nationell handlingsfrihel är dock inte möjlig. Maktförhållanden i omväriden och det internalionella samarbetet, inte minst det ekonomiska, sätter gränser för handlandet.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligl utredningens mening ha följande innehåll.

- Bidra lill en fredlig utveckling i världen genom alt bl. a. söka undanröja konfliktorsaker.

- Bidra till utiämning av motsättningar och till större förståelse mellan folken.

- Bidra till atl skapa en värld, där även små stater kan hävda sina intressen.

- Bidra till atl minska maktblockens iniressen atl dra in Sverige i eventuella krig.

- Redan i fred tillvarata våra iniressen genom alt slå vakt om den internationella solidariteten.

- Värna våra demokratiska friheter och rättigheter.

- Förhindra eller lindra fredskrisers negativa verkningar.

1 detta syfte formas vår säkerhetspolitik genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internalionella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Detta har kommit till uttryck i den av riksdagen år 1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar lill atl bevara landets oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför vara all i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihel för att inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, socialt, kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar saml i samband därmed utåt verka för internationell avspänning och en fredlig utveckling.

3 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 26

Försvarsutredningen finner att denna inriklning alUjämt bör gälla.

Försvarsutredningen bedömer atl trots strävanden lill avspänning kan krig i Europa inte uteslutas under nu överblickbar lid. Inte heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en maklpolitik som ulgår från hot om krig kan uteslutas. Om emellertid stater i vår närhet skulle dras in i en konfliki mellan slormaklsblocken, behöverdetlaenligi försvarsutredningen inle oundgängligen leda till att också Sverige dras in.

Vårt lands möjligheter att stå ulanför krig och allvariigare konflikter med bibehållen frihet och sjävständighet bedöms även i framtiden bäsl främjas genom alt vi håller fast vid den alliansfria politiken inriklad på alt göra neulralilel i ett framlida krig möjlig.

Neutraliteten i krig, liksom alliansfriheten i fred, är inle iniernalionellt garanterad eller iraktatbunden. Sverige har självt valt sin neulrala linje. Detla medför alt trovärdigheten inte är avhängig av inlernalionella garantier utan vilar på den politik som Sverige för och de försvarsåtgärder som vi redan i fred vidtar.

En väsentlig förutsättning för denna politik är alt om väriden har förtroende för vår vilja och respekt för vår förmåga alt orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För alt denna avsikt skall bli klart förstådd och respekterad krävs all politiken inte görs beroende av tillfälliga faktorer ulan förs med konsekvens och fasthet. Tilltron lill denna vår vilja och förmåga alt vid krig fullfölja den deklarerade politiken grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas agerande och ställningstaganden. Den är också beroende av våra inre politiska, ekonomiska och sociala förhållanden.

Vår politik får enligl utredningen varken skapa misstro eller förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minst får den ge stormakterna någon gmnd för misstanken att svenskt territorium kan ställas lill en annan makts förfogande och bilda ulgångsbas för angrepp. Några krav på åsiktsneutralitet är vi däremot inte beredda alt acceptera. Det finns därför skäl atl för omväriden särskill undersiryka, att Sverige oavsett sympatier av.ser att i händelse av krig inta neutralitet.

Inlernalionella bindningar- utrikespolitiskt, ekonomiskt och i andra avseenden - vilka gör möjligheten att välja neutralitet i krigstid illusorisk kan utredningen inte acceptera. Detla innebär, alt Sverige inte kan delta i ett förpliklande utrikespolitiskt samarbele inom en grupp stater med syfte all ulforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter atl gå med på en överfiyttning av beslutanderätten från nationella till internationella organ. Ett nära och omfatlande ekonomiskl samarbele över gränsema är från många synpunkler önskvärt men kan leda lill atl Sverige i ökad grad blir beroende av andra stater för försörjningen med viktiga varor eller tiänster. Ett alltför starkt beroendeförhållande kan ulnyttias av andra stater för atl kräva politiska och militära favörer.

Den svenska säkerhetspolitiken blir trovärdig och realistisk när den byggs

Prop. 1976/77:74 27

upp och genomförs med stöd av ett allsidigt uppbyggt och inriktat totalförsvar tillsammans med andra säkerhetspolitiska medel. Som medlem av Förenta Nationerna har Sverige anslutit sig till FN-sladgans principer. Dessa stadfäster nationernas likaberättigande och självbestämmanderätt samt "den naturiiga rällen lili individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av väpnat angrepp mot en medlem av Förenta Nationerna". Nationella försvarsansträngningar har alltså stöd i FN-stadgan.

Försvarsutredningen anser att Sverige i ökad utsträckning bör medverka till att påverka den internationella ulvecklingen i riktning mot ökad allmän säkerhei. Sveriges säkerhet kan enligt utredningens uppfattning främjas om riskerna för konflikter minskas och mstningarna internationellt kontrolleras och begränsas på ett balanserat sätt.

Ell samband föreligger mellan önskemålen om nedrustning och strävandena att skapa en ny ekonomisk världsordning. De oerhörda satsningarna på upprustning fordrar stora resurser. Om kapprustningen kan stoppas och nedrustning inledas skulle de resurser som därvid frigörs kunna ulnyttias för framsteg på vägen mot slörre ekonomisk och social rättvisa. En viktig åtgärd föratt främja freden i världen ärdärförenligl försvarsutredningens mening atl åstadkomma minskningar av de militära ulgifterna. Internationell säkerhet borde kunna upprätthållas på väsentligt lägre militära utgiftsnivåer inle minsl inom båda stormaktsblocken. 1 försia hand bör därför de permanenta medlemmama i säkerhetsrådet liksom andra stater med jämförbara utgifter för militära ändamål gå före och genomföra minskningar.

Försvarsutredningen erinrar om att Sverige har utlovat stöd för en ny ekonomisk väridsordning. En sådan kräver politiska åtaganden från de rika ländernas sida. Till dessa åtaganden hör bl. a. ett fortsatt offentligt bistånd, ett integrerat råvaruprogram i syfle att stabilisera råvammarknaderna och förbättra u-ländemas exportinkomster samt en handels- och investeringspolitik som stärker u-ländernas självständighet på det ekonomiska områdei.

Alltsedan Förenta Nationernas tillkomst har Sverige bemödat sig om atl spela en aktiv roll i organisationens olika verksamheler. 1 Sverige har sedan gammalt, även i medvetande om att det kommer att kräva lång lid, funnits elt siarkt stöd för tanken på en universell freds- och rättsordning, som garanterar den kollekliva säkerheten. Det är därför naluriigt all vi på alla sätt söker stärka FN:s möjligheter att förebygga och lösa konflikter. Delta sker i medvetande om atl utvecklingen i världen lett till ett alll slörre ömsesidigt beroende staterna och folken emellan.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella förutsättningar att delta i FN:s fredsbevarande verksamhet. Sverige har också anlitats i praktiskt tagel samtliga de fall då FN ingripii i fredsbevarande syfte. Vi har bidragit med övervakningspersonal, observatörer, tekniker och militär trupp. Svenskar har använis som medlare saml intagit framskjutna positioner inom FN:s styrande organ.

Sverige bör enligt utredningen även bidra till att stärka och utveckla den

Prop. 1976/77:74 28

internationella rättsordningen. På många viktiga områden är existensen av entydiga rättsliga regler för umgänget mellan stater och folk ägnad atl minska riskerna för motsättningar och att underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskill för små stater är det av vikl att rätlssyslemei ulvecklas och respekteras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en viktig roll för all vidmakthålla stabiliteten i det nordiska områdei. Sveriges alliansfria ställning förhindrar alt maktblocken i detla område direkt ställs mol varandra. För båda blocken är Norden elt flankområde inom vilket väsentliga positions-förändringar skulle kunna påverka den i Europa rådande balanssiiuationen. Väsentliga försvagningar av del svenska försvarels styrka i förhållande lill omväriden skulle emellertid kunna rubba denna bild av stabilitet och balans i Nordeuropa. De skulle kunna leda till all supermakternas tryck på främsl våra grannländer ökar samt till atl förberedelser vidlas för all förhindra alt motsatta blocket skaffar sig kontroll över del nordiska områdei. Försvarsuiredningen bedömer atl en fast och konsekvent utrikes- och försvarspolitik främjar freden och stabiliteten i norra Europa. Del lorde även ligga i andra länders inlresse atl denna politik fullföljs.

För alt Sveriges alliansfria politik skall respekteras och landets oberoende i längden bevaras erfordras stöd av en aktiv utrikespolitik och ett starkt totalförsvar. Totalförsvaret är ell av instrumenten för den samlade säkerhetspolitiken och skall därför bidra till att förverkliga de säkerhetspolitiska målen. Det är hela svenska folkets angelägenhet och bygger ytterst på medborgarnas personliga insatser. Den svenska försvarspolitiken bör bl. a. syfta till atl försvaret vid en konfiikl i Europa mellan stormaktsblocken skall ha sådan slyrka, sammansättning och beredskap alt hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte kan bedömas lönsamt för någon. Totalförsvaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan.

Tilltron till vår neutralitetspolitik kräver enligt försvarsutredningen att omväriden är övertygad om all Sverige i händelse av en konfliki är berett atl fullfölja den deklarerade politiken. Totalförsvaret måste därför ha en sådan sammansättning atl en presumtiv angripare inte lill följd av brister i detta misstror allvaret bakom vår deklarerade politik. Förberedelser och överläggningar för militär samverkan med andra stater är helt uteslutna. Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel fär inte ske så att Sverige kommer i en sådan beroendeställning till andra länder atl den kan utnyttjas för påtryckningar. Det militära försvaret måste vidare vara så utformat alt dess uteslutande defensiva syfle - försvar av det egna landei -klart framgår. Del kan därigenom inle uppfattas som ett hot mot någon.

Uiredningen anför att hela landet skall försvaras. Totalförsvaret måsle kunna anpassas lill skilda lägen och kunna möta olika former av hoi och angrepp. Respekten för det svenska territoriets integritet skall upprätthållas genom atl kränkningar kan avvisas.

Prop. 1976/77:74 29

Avgörande för hur skyddet mot kärnvapen och mot bakteriologiska (biologiska) eller kemiska stridsmedel bör utformas bör vara all en .sådan motståndskraft skapas hos det svenska totalförsvaret atl en angripare inle bedömer sig ha möjligheterait med enstaka kärnladdningar eller en begränsad insats av BC-slridsmedel rycka undan möjlighetema för fortsatt försvar. Därigenom bidrar vi enligl utredningens bedömningar lill atl hålla en hög tröskel mot insats.

Försvarsförberedelsernas fredsbevarande effekl beror lill slor del på möjligheterna atl tillräckligt snabbi bringa försvarel i funktion. Stormakternas stående styrkor gör en snabb och överraskande krigsutveckling slyrkemässigt och tekniskt möjlig. De politiska förutsättningarna och ett troligt förspel lorde emellertid enligt försvarsulredningens uppfattning kunna ge oss förvarning så alt vi hinner genomföra eller i varje fall påbörja mobilisering.

Utredningen anser all del måsle finnas förutsättning för atl gradvis förslärka beredskapen. Sverige har med sin inriktning på neutralitet i krig och i avsaknad av stående styrkor slörre anledning än många andra länder all noggrant följa utvecklingen i omväriden och vidta de ålgärder som bedöms erforderliga.

Kombinationen av en fasl, förtroendegivande utrikespolitik och ett mot denna svarande totalförsvar bör kunna inge stormakterna respekt för Sveriges neutralilelsvilja och förmåga all stå emot påtryckningar eller annan aggressivitet. Det måste slå klart för alla, all vi menar allvar med vår neutralitet och atl vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser, som ingen kan bortse från i ett kris- eller krigsläge. Långsikliga försvarsbeslut kan enligt försvars-utredningens mening ses som ett uttryck för denna målmedvetenhet. Delta utesluter inle atl lotalförsvarets omfattning och inriktning lid efter annan omprövas.

Elt krig i omväriden kan leda till att utrikeshandeln helt eller delvis upphör. Det ekonomiska försvaret skall säkerställa alt samhället kan uthärda en avspärrning under rimlig lid. Därigenom undviks även att landei i försörjningshänseende kommer i sådani beroendeförhållande till främmande makt att detta kan utnyttjas för atl kräva politiska eller militära favörer.

Vid krig i vårt närområde måste stora delar av vårt totalförsvar mobiliseras. En krigförande part måste vara övertygad om atl varken han eller molparten utan slora insatser kan skaffa sig fördelar genom att utnyttja svenskt territorium. 1 överensstämmelse med de förpliktelser som neutralitetsrätten föreskriver skall Sverige om en krigförande kränker eller försöker kränka svenskt territorium motverka detta med tillgängliga medel. Det militära försvaret skall förhindra all svenskt territorium blir skådeplats för krigshandlingar mellan främmande makter, bas för deras militära operationer eller genomgångsområde för tmpp och materiel.

Befolkningen skall ges skydd mot verkningarna i Sverige av i omväriden insatta stridsmedel.

Prop. 1976/77:74 30

Man kan enligl försvarsulredningens uppfattning inte bortse från möjligheten av att Sverige, trots alla ansträngningar för all slå utanför, kan bli indraget i ell framlida krig. I en sådan silualion har vår politik misslyckats. Alla tillgängliga resurser måste härvid koncentreras på ell kraftfullt försvar och på en politik som leder lill att landels frihei bevaras.

Även under elt krigstillstånd måste de politiska medlen utnyttjas för att bidra lill att kriget kan föras lill ell sådani slut alt vår frihei bevaras. Försvarels förmåga att hindra angriparen från alt nå sina syften blir då av väsentlig betydelse för möjligheterna att nå framgång.

Ett krig kommer alt innebära svåra påfrestningar och umbäranden för hela befolkningen. Särskill svår blir situationen om kärnvapen eller bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel skulle komma till användning. Dessa stridsmedel ger sådana möjigheler till förstörelse atl statsledningen skulle kunna ställas inför situationen atl väga landets självständighet mot befolkningens överlevnad.

Även om delar av landei skulle gå föriorade anser uiredningen att motståndet skall fortsättas så atl angriparen så långl möjligt förhindras atl utnyttia landet för sina syften. Detta motstånd är elt uttryck för folkels levande vilja till självförsvar och lill försvar av rätten all fortleva i ell fritt land. En angripare skall alllid ivingas räkna med ett aktivt motstånd i olika former. Detta kan vara av betydelse redan i angriparens överväganden om fördelar och uppoffringar i samband med ett angrepp mot Sverige. Motståndets yttersta mål är landels fullständiga befrielse och fortbestånd som fri nation.

Försvarsuiredningen föreslår alt den år 1972 av statsmakterna fastställda målsättningen för totalförsvaret alUjämt bör gälla som en allmän politisk manifestation. Den har följande lydelse.

1. Totalförsvaret är en hela svenska folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga insaiser, som för vapenföra manliga medborgare gmndas på allmän värnplikt. De skall ge uttryck för vår vilja atl bevara landets frihei.

2. Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget alt det verkar fredsbevarande. Del skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap atl ell angrepp mol Sverige fordrar så slora resurser och uppoffringar samt lar så lång lid atl de fördelar som slår all vinna med angreppet rimligen inte kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styrka.

Totalförsvaret skall vara så utformat atl det kan motstå skilda angreppsformer och verka i olika mililärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat atl resurser kan avdelas för svenski dellagande i Förenta Nationernas verksamhet i syfte atl upprätthålla eller återställa iniernationell fred och säkerhet.

3. Under fredstid och under krig mellan främmande makter varunder

Prop. 1976/77:74 31

Sverige är neutralt skall försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt territorium. Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av loiallörsvarel skall vidta ålgärder för alt skydda befolkningen mot skadeverkningar på grund av krig i vär omvärld. Del ekonomiska försvaret skall bidra till att irygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat till egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärld inträffade konflikter.

4. Invasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift. Om Sverige utsätts för angrepp skall försvarsmakten möta detla och i del längsta förhindra alt angriparen får fasl fot på svensk mark. I varje del av landet skall bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det fria kriget. Civilförsvaret skall skydda befolkning och egendom mol skador av fientliga anfall samt rädda överievande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom del ekonomiska försvaret. En fast försvarsvilja skall vidmakthållas och varje försök att undergräva vår motslåndsanda och tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård, socialvård, polisväsende, kommunikationer saml annan samhällelig verksamhel skall anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarels olika delar skall samverka och understödja varandra i syfte all nå största möjliga försvarseffekt.

Till försvarsulredningens förslag har fogals vissa reservationer. Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

2.2 Föredraganden

1974 års försvarsulredning har ingående redovisat sina bedömningar av den internalionella ulvecklingen. I anslulning därtill har uppmärksammats sådana tendenser som skulle kunna leda till framlida hot mot Sveriges säkerhet. Uiredningen har vidare lämnal förslag lill rikllinjer förden svenska säkerhetspolitiken och för totalförsvarets fortsatta utveckling. Dessa förslag har legat till grund för utredningens överväganden och förslag lill totalförsvarets inriklning den närmaste femårsperioden.

Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet redovisar jag i det följande den internationella ulvecklingen och inriktningen av den svenska säkerhetspolitiken.

2.2.1 Den internationella utvecklingen

De nu kända förutsättningarna för den internationella utvecklingen tyder på att Förenta slaterna och Sovjetunionen under överskådlig lid förblir de enda stater som i fråga om globala intressen, nukleär och konventionell militär kapacitet och ekonomisk slyrka kan karaktäriseras som supermakter. Andra stater eller slatssammanslulningar kan visserligen bli betydligt starkare än nu, men bedöms inte bli jämföriiga med supermakterna.

Prop. 1976/77:74 32

i varje fall inte i fråga om militär styrka.

Förhållandet mellan supermakterna präglas såväl av avspänningstendenser som av mer eller mindre latenta intressemotsättningar. Inte sällan har viss oklarhet förekommit i diskussionen kring avspänningspolitiken. En bidragande orsak är atl någon åtskillnad inte alltid görs mellan vad avspänningspoliliken hittills har medfört och vad den kan medföra i ell längre perspektiv.

Avspänningspoliliken har bl. a. sin grund i den alltmer framträdande strategiska jämvikten mellan Förenta slaterna och Sovjetunionen och den efter Kubakrisen allt klarare insikten om kärnvapenkrigels risker, liksom önskemålet all söka hejda rustningskostnadernas ökning. Den har skapat ett nytt psykologiskt klimat i relationerna mellan supermakterna. Därigenom har vissa mycket känsliga internationella problem kunnat regleras. Dessa gäller bl. a. Förbundsrepubliken Tysklands förhållande lill Sovjetunionen, Polen och övriga östeuropeiska länder, Berlins status sami förhållandel mellan de båda tyska staterna. Denna utveckling var en förutsättning för inledandet av konferensen om säkerhet och samarbele i Europa. Genom konferensen lades grunden för fortsatta ansträngningar atl bygga ut samarbetet i Europa. Närmasl förestår uppföljningsmötet i Belgrad år 1977.

Det förbättrade förhandlingsklimaiei har också lett till all omfattande förhandlingar om rusiningsbegränsning har kunnat påbörjas. Del gäller de amerikansk-sovjetiska förhandlingarna om en begränsning av de strategiska vapensystemen (SALT) och förhandlingarna mellan NATO och Warzawa-pakien (WP) om ömsesidiga slyrkereduktioner i Centraleuropa (M(B)FR). Avspänningspolitiken har vidare tagit sig uttryck i ett omfattande internationellt besöksutbyle och i en nedtonad propaganda.

Avspänningssträvandena innebär dock inle all den ideologiska debatten har avstannat eller alt en ulveckling mot större likhet mellan samhällssystemen kan skönjas.

Jag delar försvarsulredningens uppfattning atl del är svårl alt bedöma vilka resultat avspänningspoliliken kan leda till i fortsättningen. Del står emellertid klart att en förulsällning för fortsatt avspänning är alt sådana styrkeförhållanden råder atl inte någondera parten behöver uppleva en påtaglig militär underlägsenhet. En ulveckling som leder till ensidig försvagning är således inle önskvärd. Inte heller Sveriges säkerhei skulle gynnas av en brislande jämvikt mellan de båda slormaklsblocken i vår del av väriden. Samförslånd om rustningskonlroll och ömsesidiga slyrkereduktioner i vår världsdel skulle utgöra framsteg i nedruslningssirävandena. Hittillsvarande ansträngningar har dock visal all vägen lill avgörande framsteg är lång. Forl.salta energiska insatser är därför nödvändiga.

Vad gäller de strategiska vapnen har efter en lång period av amerikansk överlägsenhet en viss balans mellan de två supermakternas lolala kärn-

Prop. 1976/77:74 33

vapenarsenaler uppnåtts. Denna balans har skapat förutsättningar för de samtal om begränsning av de strategiska vapnen som påbörjades hösten 1969 och som sedan har fortsatt i flera omgångar. En pådrivande faktor i förhandlingarna är all kosinaderna för de alltmer komplicerade vapensystemen blir allt högre.

Indom ramen för SALT-förhandlingarna slöts i Moskva år 1972 resp. Vladivostok år 1974 vissa avtal och överenskommelser som dels begränsar anialet försvarssystem mol offensiva strategiska robotar lill eti i vardera USA och Sovjetunionen, dels fryser antalet vapenbärare för sådana strategiska robolar. Del provisoriska avial som slöts år 1972 skall enligt en överenskommelse från höslen 1974 omvandlas till ell lioårigt avial före Ulgången av år 1977.

De fortsalla SALT-förhandlingarna har visal sig svårare än som förulsågs hösten 1974. Såväl lekniska som politiska faklorer har bidragit därtill. Det är inle uteslutet alt förhandlingarna går in i elt aktivare skede sedan den nye amerikanske presidenten nu tillträll sill ämbete. Samtidigt är del svårt alt förutsäga om och när ett SALT Il-avtal kan slulas och om det skulle innebära en väsenllig kvantitativ eller kvalitativ begränsning av de strategiska vapensystemens utveckling.

Vad angår de konventionella styrkorna kan konstateras all de båda slormaklsblocken alUjämt håller slora och insatsberedda styrkor i Europa. En fortlöpande modernisering av förband och vapensystem äger rum. Det finns inle skäl all anla all de pågående förhandlingarna i Wien om slyrkereduktioner snabbi skall resultera i omfatlande styrkeminskningar.

Del är sannolikt all risken för politiska bakslag ökar om inte förhandlingar av detta slag med tiden avsätter resultat. Del är också uppenbart att förhandlingarna måste ta tid då de rör för de deltagande slaterna ylterst väsentliga säkerhetsproblem. Från svensk sida har i olika sammanhang varnats för att med alltför stor optimism vänla atl dessa förhandlingar, som tiil sin naiur är mycket invecklade, skall kunna avsätta snabba resullal.

Jag delar försvarsulredningens uppfattning att supermakternas handlande återspeglar grundläggande värderingar som kommer all kvarslå ocksåom den internationella politiken kortsiktigt undergår variationeroch avspänningspolitiken företer svackor.

Avspänningspolitiken innebär inte att alla konfliktanledningar har försvunnit. Intressemotsättningar mellan supermakterna väntas bestå under överskådlig lid. Däremol ärdei sannolikl att skiftningarna i den internationella politiken kan bli mindre dramatiska än underdel kalla krigeis år. Den nuvarande avspänningen har,oavsett om den daleras från liden efter Kubakrisen (1963 års provsioppsavial) eller från regeringen Brandis tillträde i Förbundsrepubliken Tyskland år 1969, varat längre och har avsatt betydligl slörre resultat än tidigare perioder av avspänning. Delta har inle uteslutit atl supermakterna lidvis be-

Prop.  1976/77:74 34

funnit sig i öppel motsatsförhållande till varandra i andra delar av väriden såsom t. ex. Mellersta Östern och Angola.

Vilka konsekvenser avspänningspoliliken kan komma all la i vår del av världen om den varar under en längre lid, är del givelvis svårl alt ha någon beslämd mening om. Eli anial möjliga uivecklingar skulle kunna knyias till supermakternas militära närvaro och intressen i Europa.

Samförslåndspolitiken mellan Förenta staterna och Sovjetunionen har ibland lett lill svårigheier och ibland intressekonflikter i samarbetet mellan Förenta staterna och Västeuropa. Å ena sidan vill Förenta staterna intensifiera sina kontakieroch minska riskerna för konfrontation med Sovjetunionen. Åandrasidan kvarstår föresatsen atl upprätthålla sammanhållningen inom NATO-som bildats som försvar mol jusl Sovjetunionen. Atl förverkliga dessa båda målsättningar kan medföra problem. Utvecklingen på senare tid hardock visat all svårigheierna tycks vara överkomliga. Vad gäller ulvecklingen inom NATOIäggs slora gemensammaansträngningarned påatt rationalisera styrkorna i Europa och att fortlöpande förbättra deras utrustning.

Kraven i Förenta staternas kongress på irupphemlagningar har tidvis varit siarka. Statsledningen har emellertid klarl deklarerat all en amerikansk militär närvaro i Europa är ell nationellt säkerhetsinlresse och all inga reduktioner bör ske så länge förhandlingarna med Warzawapaklen om ömsesidiga slyrkereduktioner pågår i Wien. Ett ensidigt amerikanskt tillbakadragande skulle inte endast få konsekvenser för Förenta staternas förbindelser med Europa ulan även försvaga den amerikanska positionen geniemoi Sovjetunionen. Sådana ensidiga reduktioner förefaller inle heller troliga. Intresset i Västeuropa för fortsatt amerikansk militär närvaro förefaller oförändral slort. Av vikl i sammanhnagel är också all Sovjetunionen, enligt mångas uppfattning, ser fördelar i en fortsatt amerikansk närvaro i Eruopa under en överblickbar framlid.

Det kan mot denna allmänna bakgrund tilläggas att en viss oklarhet i NATO-stalernas syn på samverkan inom alliansen tidvis kommer till uttryck. Å ena sidan finns en fruktan all samförståndet mellan supermakterna skall gå ut övereuropeiska intressen i t. ex. M(B)FR-och SALT-förhandlingarna. Åandrasidan inses att del i kärnvapenåldern inte finns något alternativ till samförståndspolitiken mellan supermakterna och att della samförslånd är en förutsättning för fortsatt avspänning i Europa.

1 Sovjetunionens relationer till de egna bundsförvanterna och lill Kina föreligger eller uppslår ibland problem. Sovjetunionen upprätthåller ell starkt militärt försvar vid gränsen till Västeuropa mot NATO och i Asien mol Kina. En strävan är också atl vidmakthålla och befästa relationerna lill bunds-förvanterna. Traditionellt har Sovjetunionen all tid satsat påomfatlande stridskrafter. 1 högre grad än många andra stater tycks Sovjetunionen alhjäml sträva efter all-trots växande materielkostnader-behålla hög numerär och kvalitativt hög nivå på stridskrafterna. Denna strävan, som under de sista åren bl. a.

Prop. 1976/77:74 35

haravsatt resultat i form av modernisering av olika vapensystem, väntas bestå också framgent.

Senare års stora utbyggnad av de marina stridskrafterna visar att den sovjetiska säkerhetspolitiska målsättningen numera också innefattar global militär närvaro för alt kunna stödja egna utrikespolitiska strävanden. Den sovjetiska sjömakten utgören motvikt mot NATO påett av Västalliansen lidigare dominerat område.

Ulvecklingen har under senare lid visal alt den inlernalionella politikens huvudfrågor för närvarande är föriagda lill Me I la nös te rn och Södra Afrika. Della betyder dock inte all förhållandena i Centraleuropa har föriorai sin betydelse. Det finns all anledning räkna med atl vår väridsdels cenlrala delar alUjämt kommer att spela en viktig roll i världspolitiken. Men i och med att fiera av de viktigaste stridsfrågorna mellan Öst och Väst har reglerats, samtidigt som internationella ekonomiska problem -1, ex. tillgången på olja och andra råvaror- blir alll viktigare, förändras bilden. Genom att krisområdet har förskjutils söderut har stabiliteten i slaterna kring Medelhavet kommit att utsättas för svårare prov än tidigare.

Många stater kring Medelhavet och Persiska viken förefaller vara mindre motståndskraftiga mol störningar än industriländerna i Västeuropa. Delta kan medföra all avspänningen mellan supermakterna i ökad omfattning kommer atl sältas på prov i Medel havsområdet. Men det kan också medföra atl supermakterna, i medvetande om dessa risker, söker förfina de inslmment som finns för s. k. kriskoniroll. Således kan ökad känslighet för störningar i balansen medföra ökad vaksamhet inför framlida konfiikters spridningsmöjligheter.

Jag vill i sammanhanget erinra om att de råvarurika områden i södra Afrika där del finns vila minorilelsregimer (Sydafrika, Rhodesia och Namibia) tilldrar sig allt slörre uppmärksamhet. Desvåra motsättningarna inom regionen kan komma atl skärpas. Direkt eller indirekt inblandning från stormakterna kan inte uteslutas i eventuella framtida konflikter. Dessa skulle därigenom kunna få omfattande konsekvenser. Även om en spridning till Europa inte förefaller sannolik, delar jag försvarsulredningens uppfattning all problemkomplexet noga bör följas.

Den strategiska betydelse som supermakterna tillmäter det nordiska områdei beror av deras maktpolitiska ambitioner och relationerna dem emellan. 1 deras strategiska bedömningar ingår - under beaklande av del gemensamma intresset all undvika varje ulveckling som kan leda lill kärnvapenkrig - deras föreställningar om hur en hypotetisk framtida konflikt skulle kunna ulvecklas, den mililärtekniska utvecklingen och den möjliga ekonomiska betydelsen av områdei.

Sovjetunionens marina stridskrafter bedöms ha behov av alt i en kon-flikisilualion kunna påräkna friii tillträde lill Atlanten framför alll från Murmanskområdet men även från Östersjön samt alt skydda sill eget operations-

Prop.  1976/77:74 36

område. NATO bedöms i en sådan silualion utifrån egna försvarssynpunkter ha molsvarande behov av atl förhindra del fria tillträdet. Della är väsentliga skäl till all Nordkalotten med kringliggande områden och områdena kring Öslersöjulloppen, har stor slratigisk betydelse. Intressemotsättningarna ifråga om dessa områden bedöms bestå även i framtiden även om tyngdpunkten förskjuts lill Nordkalotten och de omgivande havsområdena.

Den militära uppbyggnad som härsken på Kolahalvön undersenareär har väckt uppmärksamhet också i vårt land. Styrkeuppbyggnaden anses ulgöra ett viktigt led i Sovjetunionens ambitioner alt upprätthålla den strategiska balansen mellan supermakterna. Oavsett hur uppbyggnaden tolkas ärdei uppenbart all den är en del av hela Nordkalotlkomplexet, vilket inrymmer intressemotsättningar, som kan ge upphov lill konflikter.

Några ekonomiska eller andra tillgångar, som vid en allvarlig kris skulle vara av så väsenllig betydelse för supermakterna, all de kan verka kon-fliktutlösande, bedöms inle finnas i Norden. Däremol kan både kända och nya naturtillgångar och andra resurser bli av värde för en angripare.

Den fortsatia allvarliga situationen i flertalet utvecklingsländer och de totala biståndsinsat.sernas oiillräcklighel har medfört en iniensifierad internationell diskussion om metoderna att komma lill rälla med detta allvarliga problem. Kraven på en ny ekonomisk världsordning har vuxit sig alll siarkare. En omställning mol en ny ekonomisk världsordning kommer emellertid alt bli en lång och besvärlig process. Den nuvarande situationen kan, om den inle ändras, fåallvariiga konsekvenser i ett längre tidsperspektiv. Den kan ge upphov till konfiikter mellan såväl industri-och utvecklingsländer som mellan utvecklingsländerna själva.

Vad gäller FN har de politiska hindren att uppnå kollekliv säkerhei lett till alt väridsorganisationens betydelse hittills främst har legat på det norm-skapande, det opinionsbildande och det fredsbevarande området. Bl. a. på det senare områdei har Sverige spelat en viss roll genom atl bidra med särskill utbildade militära förband och annan personal. Även om belydelsen i alla dessa hänseenden har varil begränsad, kan dock hävdas atl världen utan FN troligen skulle vara ännu osäkrare och mindre fredlig än idag. Förutsättningarna för betryggande kollektiv säkerhet inom ramen fören universell, internationell organisation och rällsordningsynesdock alUjämt vara avlägsna. Varje nation måste därför i sisia hand själv ta ansvar för sin säkerhet.

Flertalet medlemsstater har deklarerat en vilja att stödja FN som politiskt freds- och samarbelsinslmment även framdeles. Under senare år har kunnat skönjas en breddning av FN:s roll från del renl politiska områdei till ett växande antal sektorer där den snabba utvecklingen inom teknik, vetenskap och kommunikationer har skapat nya möjligheter men också nya problem. Dessa hardet gemensamt, att de i stor utsträckning kräver internalio-

Prop. 1976/77:74 37

nellt samarbete föratt kunna bemästras. Breddningen av FN:s roll kan bidra till
attpålängresikt minska spänningarna i väriden. ■'

Hittills har n e d r u s t n i n g s fö r h a n d I i n g a r n a i huvudsak koncentrerats t ill ABC-stridsmedlen. Risken för spridning av kärn vapen har i ökad grad blivit föremål för ytterligare förhandlingar i internationella fora. Jag instämmer i försvarsulredningens bedömning att risken för kärnvapenspridning är ell av de allvarligaste inlernalionella problemen. Energiska insatser måsie även i fortsättningen göras för atl hindra sådan spridning.

Supermakterna har ett särskill ansvar när del gäller all hindra kärnvapenspridning. Deras fortsatta satsningar på utbyggnad av kärnvapenarsenalerna bidrar lill uppfattningen all innehav av Kärnvapen medför särskild prestige. Alla stater har räll alt kräva all supermaklerna uppfyller de löften de har givit om effektiva ålgärder föratt hejda kapprustningen och inleda nedrustning på detta område.

Givetvis måsle också de konventionella stridsmedlen komma in i bilden om en verklig nedrustning skall nås. Möjligheterna lill snara och väsentiiga framsteg på della område synes emellertid små. Forskning och ulveckling av nya vapeniyper fortsätter i snabb takt. Särskild uppmärksamhet tilldrar sig härvid de s. k. precisionsvapnen.

Den internationella situationen präglas av många spänningar som leder lill fortgående ruslningsansträngningaroch upprustning även av falliga länder. Den omfattande och ökande vapenexporten lill dessa länder har under senare år framstått allt tydligare.

Jag delar försvarsutredningens uppfattning att del lorde vara föga sannolikl atl strävandena efter rusiningsbegränsning och nedrustning under nu överskådlig lid kommer all leda lill avgörande resultat. Misstroende mellan stater och inrikespolitiska faklorer gör förhandlingar om nedrustning svåra även om de flesla är överens om önskvärdheten av resullat på detta område. Inom möjligheternas ram liggerglobal rustningsbegränsningbeträffande kärnvapen och biologiska och kemiska stridsmedel. Även begränsade framgångar vad gäller rustningskontroll kan leda lill en förstärkning av FN:s ställning och möjligheteratt bilägga internationella tvister. Sverige haralltsedan tillkomsten av nedrustningskonferensen i Geneve år 1962 spelat en pådrivande roll i dess arbete. 1 detta sammanhang kan framhållas att Sverige aktivt medverkat lill beslutet att en extra generalförsamling i FN helt ägnad nedrustning kommer atl äga rum år 1978.

Supermakternas insikt om ell framlida krigs möjliga konsekvenser gör all de även i framliden bedöms sträva efter all förhindra varje militär konfrontation dem emellan, framför alll i Europa. Del faktum all stora militära styrkor står sländigt beredda mot varandra innebär dock risker i samband med lokala konflikter. Supermakternas globala intressen och kamp om resurser innebär vidare att de kan bli indragna i utomeuropeiska konflikter som därmed kan trappas upp lokalt eller spridas lill Europa.

Prop. 1976/77:74 38

2.2.2 Inriktningen av säkerhetspolitiken

Sveriges säkerhetspolitik syftar lill all bevara landels frihei och oberoende. Den kommer lill ullryck i den alliansfria politiken, siödd av eu folkligt förankrat totalförsvar saml i strävandena all minska riskerna för krig och konflikter i väriden.

Försvarsutredningen har övervägt och lämnal förslag till inriklning av säkerhetspolitiken. Jag ansluler mig i alll väsenlligi lill vad uiredningen anför i dessa avseenden.

En värld i varaktig fred förutsätter respekt för varje nations självbestäm-manderäii,socialochekonomisk rättvisa, politisk avspänning och militär nedrustning samt internationellt samarbele. En ulveckling i sädan riktning kräver samlade globala insaiser och kan inle förverkligas enbarl genom nationella ålgärder. Sveriges engagemang i del internalionella fredsarbetet står inle i motsatsförhållande till strävandena att stödja den svenska neutralitetspolitiken genom ett allsidigt sammansatt totalförsvar. En grundläggande förutsättning föralt Sverige på olika sätt skall kunna verka fören bättre värld är givetvis alt landets självständighet vidmakthålls.

Den svenska säkerhetspolitiken bör enligl försvarsuiredningen

- bidra lill en fredlig utveckling i världen genom all bl. a. söka undanröja konfliktorsaker,

- bidra till utiämning av motsättningar och till slörre förståelse mellan folken,

- bidra till att skapa en värid, där även små stater kan hävda sina iniressen,

- bidra lill alt minska maktblockens iniressen att dra in Sverige i eventuella krig,

- redan i fred tillvarata våra iniressen genom all slå vakt om den inlernalionella solidariteten,

- värna våra demokratiska friheter och rättigheter,

- förhindra eller lindra fredskrisers negativa verkningar.

1 detla syfte formas vår säkerhetspolitik genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i inlernalionella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken.

Delta har kommii lill uttryck i den av riksdagen år 1968 godkända och år 1972 bekräftade inriktningen av vår säkerhetspolitik som lyder.

Sveriges säkerhetspolitik, liksom andra länders, syftar lill alt bevara landels oberoende. Vårt säkerhetspolitiska mål bör därför vara att i alla lägen och i former som vi själva väljer trygga en nationell handlingsfrihel för atl inom våra gränser bevara och utveckla vårt samhälle i politiskt, ekonomiskt, sociall, kulturellt och varje annat hänseende efter våra egna värderingar sami i samband därmed utåt verka för intemationell avspänning och en fredlig utveckling.

Jag anser att denna inriklning alltjämt skall gälla. Jag bedömer all trots strävanden till avspänning kan krig i Europa inte uteslutas under nu över-

Prop. 1976/77:74 39

blickbar tid. Inie heller sådana aggressiva påtryckningar eller andra yttringar av en maklpolitik. som utgår från hoi oni krig, kan uiesluias. Men om slater eller områden i vår närhet skulle dras in i en konfliki mellan stormakts-blocken, behöver delta inte oundvikligen leda till all också Sverige dras in.

Vårt lands möjligheter atl med bibehållen frihet och självständighet kunna stå ulanför krig och allvarligare konflikier främjas även i framliden bäsl genom den alliansfria politiken som är inriklad påatt möjliggöra neutralitet i ett framtida krig.

Vår neutralitetspolitik är inte internationelll garanterad eller iraktatbunden. Sverige har själv valt sin neulrala linje. Detta medför att trovärdigheten inte är avhängig av internalionella garantier utan vilar på den politik som Sverige för och de försvarsförberedelser som vi redan i fred vidtar.

En väsentlig förulsällning för denna politik ärall omvärlden harlörlroende för vår vilja och respekt för vår förmåga all orubbligt hålla fast vid den valda utrikespolitiska linjen. För all denna avsikl skall bli klart förstådd och respekterad krävsatt politiken integörsberoendeaviillfälligafaktorerulan förs med konsekvens och fasthet. Tilltron till denna vår vilja och förmåga att vid krig fullfölja den deklarerade politiken grundläggs redan i fred och påverkas av statsmakternas agerandeoch ställningstaganden. Vi har samtidigt slagit fast alt denna politik inte innebär atl vi är beredda all accepiera några krav på åsiktsneutralitet.

Vår politik får inte skapa vare sig misstro eller förväntningar hos någon av stormakterna. Allra minsl får den ge stormakterna någon grund för misstanken all svenski territorium kan ställas lill en annan makts förfogande och bilda ulgångsbas för angrepp.

Sådana internationella bindningar-utrikespolitiska, ekonomiska eller andra - vil kagör möjligheten all iaktta neutralitet illusorisk kan inieaccepieras. Detla innebär, att vi inle kan delta i ett förpliktande utrikespolitiskt samarbete inom en grupp stater med syfte alt ulforma gemensamma ståndpunkter. Gränser sätts också för våra möjligheter all gå med påen överflyttning av beslutanderätten från nationella lill internationella organ. Ett nära och omfatlande ekonomiskt samarbele över gränserna är från många synpunkter önskvärt. Samtidigt som vi strävar efter att fördjupa detta samarbete måste vi i vår säkerhetspolitik uppmärksamma riskerna för atl ell alltför starkt beroendeförhållande kan utnyttjas för att kräva politiska och militära fördelar.

En fullständig nationell handlingsfrihet är inle möjlig. Maktförhållanden i omvärlden och det internationella samarbetet, inte minst i ekonomiska frågor sätter gränser för oberoendet.

Den svenska säkerhetspolitiken är trovärdig och realistisk när den lillsammans med andra säkerhetspolitiska medel byggs upp och genomförs med stöd av ett allsidigt uppbyggt totalförsvar. Som medlem av Förenta nationerna har Sverige anslutit sig till FN-sladgans principer. Dessa stadfäster nationernas li-kaberätiigandeochsjälvbeslämmanderätisamt rätten till självförsvari händelse av väpnat angrepp.

Prop. 1976/77:74 40

Jag inslämmer i försvarsulredningens uttalande all Sverige i ökad uislräckning bör medverka till all påverka den inlernalionella ulvecklingen i riktning mol ökad allmän säkerhei. Sverige eflerslrävarökad respekt för varje nations frihet och självbestämmanderätt. Vi verkar även för social och ekonomisk räll visa, politisk avspänning, militär nedrusiningsamt omfatlande och förtroendefulll samarbete över gränserna. En värld i varaktig fred kan endasl förverkligasom dessa strävanden förbi irslarka. Varje steg mot en ökad internationell säkerhet främjaräven våra säkerhetspolitiska syften.

Genom vår neutralitetspolitik har vi speciella förutsättningar all della i FN:s fredsbevarande verksamhel. Sverige har också anlitals i de flesta fall då FN ingripit i fredsbevarande syfte. Vi har bidragii med övervak-ningspersonal, observatörer, tekniker och militär trupp. Svenskar har använis som medlare saml intagit framskjutna positioner inom FN:s styrande organ.

Sverige bör även bidra till atl stärka och utveckla den internalionella rättsordningen. På många vikliga områden är existensen av entydiga rättsliga regler för umgänget mellan stater och folk ägnad alt minska riskerna för motsättningar och alt underlätta lösningen av uppkomna tvister. Särskill för små stater är del av vikl   all rätlssyslemei ulvecklas och respekleras.

Vår utrikespolitik och vårt totalförsvar spelar en viktig roll för atl vid-makthålla stabiliteten i del nordiska områdei. Sveriges alliansfria slällning förhindrar att maktblocken här ställs direkl mot varandra. För båda blocken är Norden ett flankområde inom vilkel posiiionsförändringar kan påverka den i Europa rådande balanssituationen. Väsentliga försvagningar av det svenska försvarets styrka i förhållande lill omväriden skulle kunna rubba stabiliteten och balansen i Nordeuropa.

En fast och konsekvent utrikes-och försvarspolitik främjardärför freden och stabiliteten i norra Europa. Det torde även ligga i andra länders inlresse att denna politik fullföljs.

Den svenska försvarspolitiken syflar bl. a. lill atl försvarel vid en konfliki i Europa mellan slormaklsblocken skall ha sådan styrka, sammansättning och beredskap alt hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte av någon kan bedömas lönsamt. Totalförsvaret har i så fall den önskade fredsbevarande förmågan.

Försvarspolitiken bör även i fortsättningen ulgå från atl en maktbalans råder mellan slormaklsblocken. Denna bidrar bl.a. lill all stormakternas styrkor vid ett evenluelll krig i alll väsenlligi binds mol varandra. De resurser som kan disponeras för anfallsförelag mol sekundära mål utan omedelbart strategiskt intresse-som t. ex. Sverige-är begränsade. Vår försvarsplanering ulgår därför från sådana situationer, i vilka siormakisblockens mål och resursinsats vid angrepp mol Sverige är begränsade i förhållande lill deras övergripande säkerhetspolitiska mål och deras resurser.

Tilltron till vår neuiraliieispoliiik kräver alt omväriden är övertygad om atl Sverige i händelse av en konflikt kommer atl fullfölja den deklarerade

Prop. 1976/77:74 41

politiken. Totalförsvaret måsle därför ha en sådan slyrka och sammansättning att en presumtiv angripare, inle lill följd av brisler i detla, misstror allvaret bakom vår deklarerade politik. Förberedelser och överiäggningar syftande till militär samverkan med andra slaler är hell uteslutna. Del militära försvarel måsle vidare vara så utformat alt dess uteslutande defensiva syfte - försvar av det egna landet - klart framgår. Det kan därigenom inle av någon uppfattas som ell hot.

Anskaffningen av för försvaret väsentlig materiel får inte ske så att Sverige kommer i en beroendeställning till andra länder av sådan art att den kan utnyttias för påtryckningar eller så all vi i en krissituation slår ulan viktig materiel.

Vårt totalförsvar är ett uttryck för vår vilja atl slå vakt om nationens säkerhei och oberoende. Totalförsvaret är därför en hela folkets angelägenhet och bygger på alt varje medborgare efter förmåga bidrar till landets försvar.

Kombinationen av en fast, förtroendeingivande utrikespolitik och ett starkt totalförsvar inger omväriden respekt för Sveriges neutralitetsvilja och förmåga all slå emot påtryckningar eller andra aggressiva handlingar. Del måsle stå klart för alla, atl vi menar allvar med vår neutralitet och atl vi målmedvetet skapar sådana försvarsresurser, som ingen kan bortse från i elt kris- eller krigsläge. Våra långsiktiga försvarsbeslut är ett uttryck för denna målmedvetenhet.

2.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag

att regeringen bereder riksdagen tillfälle alt avge yttrande över vad jag har anfört om säkerhetspolitiken.

4 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 42

3 Totalförsvarets fortsatta utveckling, gemensamma grunder 3.1 1974 års försvarsutredning

Försvarsuiredningen anger de gemensamma grunder som enligt utredningen bör vara styrande för totalförsvarets fortsalla ulveckling. Dessa bör enligl utredningen vara att den svenska säkerhetspolitiken för att vara trovärdig och realistisk måste - vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel - stödjas av ett tillräckligt starkt totalförsvar. Hot av flera olika typer kan riktas mol oss. Totalförsvaret måste därför vara allsidigt sammansatt. Sådana brisler i totalförsvaret, vilka skulle kunna lolkas som avsikl alt söka hjälp, far inle förekomma. Totalförsvaret skall enligt försvarsuiredningen ha sådan slyrka, sammansättning och beredskap samt vara så väl förberett för krig all elt angrepp mol Sverige skulle fordra så stora resurser och uppoffringar samt ta så lång tid att de fördelar en angripare kan vinna med angreppet inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Därigenom blir vårt försvar krigsavhållande vid konflikier och i vidare mening ell viktigt stöd för vår säkerhetspolitik.

Nordkaloilområdel och Östersjöulloppen är och bedöms av uiredningen även framgenl komma alt vara de strategiskt mest betydelsefulla områdena i Norden. Även Gotlands betydelse bör uppmärksammas.

Försvarsutredningen anför att vårt land inle innehåller områden av primärt strategiskt intresse för stormaktsblocken. Kontrollen av sådana områden i vår närhet fömtsätter inte nödvändigtvis kontroll av svenskt område. Däremot kan svenskt territorium beröras i samband med operationer som syflar till all nå kontroll över områden på Nordkalotten, Skandinaviens västkust och vid Östersjöulloppen, vilka är viktiga för stormaktsblocken. För vårt vidkommande kan därvid främsl norra och södra Sverige samt västkusten komma att beröras av sådana operationer. En angripare kan även länkas sträva efler en ulvidgad kontroll över vårt land. Därvid kan Mellansverige, Gotland och andra delar av landet komma atl bli viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra samtidiga angrepp mol vårt land i fiera än en riktning.

Totalförsvaret bör enligt utredningen vara så uppbyggt och organiserat att del är en hela folkets angelägenhet. Framtida krig och kriser kommer på olika säll alt beröra hela samhället och hela befolkningen. Därav följer enligt utredningens mening alt totalförsvaret och dess olika delar skall betraktas som delar av samhället och atl man bör eftersträva all öka samordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället. Utredningen bedömer all samordning mellan bl. a. militära och civila funklioner kan

Prop. 1976/77:74 43

utvecklas ytteriigare inom många områden. Härigenom kan man förbättra eller bibehålla effekten till oförändrade eller lägre koslnader lör samhällei. All ell ansvar i fred om möjligl bör behållas även i krig bör vara grundläggande för försvarsplaneringen, 1 den svåra silualion då samhällei skall ställas om för kris eller krig måsie ändringar i ledningsförhällanden, organisation och arbetssätt undvikas i så slor utsträckning som möjligl. Ett mer konlinueriigi ansvar vid övergång till krigsorganisation skulle enligt utredningens mening även bidra lill all ytteriigare befästa tolalförsvarsidens förankring i samhället.

Det är av slörsla betydelse att varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle atl bidra till landets försvar. Detta tillgodoses enligl utredningen bäsl om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former för tiänsigöringsskyldighet. De olika folkrörelserna är av slor betydelse för all ytteriigare förankra total försvarsidén i samhället. Inte minsl bör framhållas de insatser som görs i de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Olika former av obligatorisk och frivillig tiänslgöring ger en god personaltillgång för vår krigsorganisation och säkerställer totalförsvarets behov av kunnig personal.

Försvarsutredningen framhåller att de geografiska förhållandena ger goda fömtsättningar för all effeklivl försvara vårt land. Samhällsutvecklingen leder till förändringar inom många områden. I många avseenden medför detla att sårbarheten ökar och i andra att grunden för ett effektivi försvar förbättras. Försvarsutredningen underslryker viklen av att våra gynnsamma försvarsbelingelser noga utnyttias och atl hänsyn las i samhällsplaneringen även lill totalförsvarets behov.

Av de olika hot mot vår nationella säkerhei som vi kan komma alt utsättas för släller ell militärt angrepp de största kraven. Enligt utredningens mening är därför försvar mot militärt angrepp en viktig utgångspunkt för totalförsvarsplaneringen. Totalförsvarels främsia syfte är all verka fredsbevarande, bl. a. genom att vid konflikier verka avhållande mot olika former av angrepp. Om elt angrepp trots detta inleds bedömer utredningen del vara av avgörande betydelse att inledningsvis disponera sådana resurser, främst militära, alt totalförsvaret så långt möjligl hinner ställas om för krig innan angriparen kan föra över belydande styrkor lill svensk mark. Eftersom en sådan omställning tar tid fordras alt vi lär förvarning om angreppet så att vi inte drabbas av elt överraskande angrepp.

I enlighet med den målsättning uiredningen föresiagii för totalförsvaret skall strävan vara alt i det längsta förhindra alt angriparen får fasl fot på svensk mark. Detta fordrar enligl uiredningens mening all försvaret skall kunna föras med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena med fulll utnyttjande av våra gynnsamma försvarsbetingelser. Det går emellertid inle alt bortse från risken att en angripare lyckas tränga långt in i vårt land. Därför måste, om vi inle lyckas hejda angriparen, ell effektivt och uthålligt

Prop. 1976/77:74 44

motstånd kunna göras i organiserade former i varje del av landet. Detta gäller även inom de delar angriparen har lagil. Alla möjligheter skall därvid utnyttjas atl ta tillbaka tagna delar av landei. Ett sådani säll att genomföra försvarel tillgodoser vår strävan all landet skall fortleva som fri nation. För della är statsledningens handlingsfrihet av avgörande betydelse. Försvarsuiredningen bedömer alt vi av dessa skäl måsie vara beredda alt föra elt för angriparen föriuslbringande krig under lång lid.

Del är av stor betydelse att vi för atl kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje i situationer som innebär avspärrning har sådana tillgångar av förnödenheter och sådan produktionskapacitet inom landei all nödvändig försörjning kan upprätthållas. Det är därför enligt uiredningen nödvändigl alt särskild uppmärksamhet sländigt ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv. Målet bör vara alt behålla sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. Fredslida produktionskapacitet måste behållas inom vikliga försörjningsområden för alt klara folkförsörjningen i vid mening. Därutöver måsle en produkiionsomslällning förberedas och flera typer av förnödenheter beredskapslagras. I situationer av här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga kränkningar av svenskt territorium och luftrum liksom störningar av svensk sjö- och flygtrafik förväntas. Del är därför av slor betydelse alt vi disponerar sådana resurser att kränkningar kan förhindras eller avvisas och vår sjö-och flygtrafik kan skyddas.

Försvarsuiredningen har studerat och övervägt den roll icke-militärt motstånd, s. k. civilmoistånd, skulle kunna tilldelas inom vår säkerhetspolitik. Uiredningen har därvid funnit atl om vi medvetet avstår från atl förbereda ell väpnat försvar lorde detta i omvärlden tolkas som brislande vilja atl hävda självständigheten. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre framstå som trovärdig. En klar slutsats är därför att civilmotstånd inte kan utgöra något hållbart alternativ till militärt försvar. Utredningen vill emellertid inie utesluta att även icke-militärt motstånd kan ge värdefulla bidrag i det samlade motståndet t. ex. vid ockupation. Det skulle både kunna göra det svårare för en angripare att behärska eller utnyttja landet och förorsaka honom höga politiska koslnader.

Vår siandard när det gäller forskning, utveckling och produktion ger oss goda möjligheter att förse totalförsvaret med tekniskt kvalificerad materiel. Försvarsutredningen anser alt stor betydelse måste tillmätas möjligheterna atl disponera kapacitet för att utveckla och producera sådan materiel inom landet. Om dessa möjligheter skall finnas behövs kontinuerliga och stabila beställningar av utveckling och produktion. En sådan stabilitet är även en samhällsekonomisk fördel. Försvarsutredningen anför emellertid alt den är medveten om att det av olika skäl kan vara svårt alt behålla den nuvarande bredden på den inhemska utvecklingskapaciteten i framliden. Främsl berörs flygplan-, robot- och elektronikindustrin. För övriga områden

Prop. 1976/77:74 45

bedömer utredningen förutsällningarna .för fortsatt utveckling och produktion som gynnsamma.

Försvarsuiredningen har även behandlat frågan om överraskande angrepp. För alt våra försvarsförberedclscr skall vara meningsfulla forilras alt totalförsvaret vid elt angrepp hinner sliillas om för krig. Vi utgår ifrån all ell angrepp på Sverige föregås av politiska och miliiära förändringar i vår niirmaste omvärld. För att dessa skall uppfattas i lid behövs enligl försvarsulredningens mening en effektiv underrätielsetiänst. Därigenom kan vår insatsberedskap i fred hållas låg. En hög mobiliserings- och krigsor-ganiseringsberedskap saml ell administrativt system som gör stegvisa beredskapshöjningar möjliga behövs emellertid för loialförsvarel. Beredskap för insats mot kränkningar av vårt territorium och luftrum måsle kontinuerligt upprätthållas i fredstid.

Försvarel bör inte uiformas för en siluation där en angripare i full ut-striickninj utnyttiar ABC-stridsmedel mot oss. Skyddel mol sådana stridsmedel bör enligl försvarsuiredningen liksom hittills inriktas på sådana ålgärder som gör fortsatt motstånd möjligl trots insats mol oss av enstaka kärnladdningar eller av bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel i begränsad omfattning. De siirskilda kostnaderna för dessa ålgärder skall emellertid vara måttliga. Verkningarna i Sverige i de fall sådana stridsmedel siitls in i omvärlden bör kunna begränsas.

Den osäkerhei som är förenad med bedömningar av bl.a. framlida säkerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför enligl försvarsulredningens mening dels en risktagning med hänsyn lill de svåraste situationerna, dels elt behov av handlingsfrihet när vårt framlida totalförsvar planeras och utvecklas. Denna handlingsfrihet måste rymma möjligheter atl ändra sammansättningen av totalförsvaret, inriktningen av totalförsvarets olika delar och totalförsvarets styrka. Totalförsvarels krigsorganisation bör vara utformad med hänsyn till de möjligheter som finns all öka dess slyrka och uthållighet genom förbättrad utbildning samt genom att tillföra materiel, anläggningar och förnödenheter. En bibehålian handlingsfrihel förutsätter att resurser kontinuerligt sätts av för forskning och ulveckling samt för att behålla produktionskapacitet inom landet. Försvarsutredningen vill i detla sammanhang peka på betydelsen av atl åtgärder vidtas i fred för att göra det möjligt all öka produktionen inom de områden där betydelsefulla resultat kan uppnås inom rimlig lid. Försvarsutredningen underslryker emellertid atl det stöd för säkerhetspolitiken som totalförsvaret ulgör representeras endast av den organisation och del innehåll som finns vid varje tidpunkl. Alla möjligheter alt förbereda förstärkning av totalförsvaret skall emellertid tas tillvara i planering och löpande verksamhel.

Under en lång följd av år har del rått slor enighel i vårt land om säkerhetspolitikens inriklning liksom om behovel av ett efter våra förhållanden starkt totalförsvar. Detla har bl. a. inneburit all enighel har rått om all

Prop. 1976/77:74 46

åriigen sälla av en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Fleråriga planeringsramar för försvaret ger stabilitet åt försvarsplaneringen. Försvarsuiredningen tillmäter del förhållandel att försvarspolitiken vilar på ett brett folkligt stöd stor betydelse.

Försvarsutredningen har lidigare konstaterat alt totalförsvaret måsle vara allsidigt sammansatt. En balanserad sammansättning uppnås inom ramen för de ekonomiska resurser totalförsvaret disponerar genom noggrann avvägning mellan och inom totalförsvarets olika delar. Utredningen har konstaterat att ell militärt angrepp i form av invasion ulgör det allvariigaste hotel mol vår säkerhet. 1 en sådan silualion kommer det miliiära försvaret atl åläggas den tyngsta uppgiften. Det militära försvarel måsle därför utgöra den dominerande delen i totalförsvaret. De olika totalförsvarsgrenarna är beroende av varandra. Övriga lotalförsvarsgrenar måste på grund av krigels krav anpassas till hur del miliiära försvarel är avsett all verka i krig.

Tänkbara angreppssiluationer, den vapentekniska ulvecklingen och risken för att hela landet i ökad omfattning kommer atl beröras av slridshandlingar ställer krav på civilförsvaret. Detta bör enligt försvarsuiredningen inriktas på all ge befolkningen skydd mol konventionella stridsmedel och skäligt skydd mol bl. a. radioaktiv strålning vid bostäder och arbetsplatser inom särskiU hotade områden.

Utvecklingen i vårt samhälle medför i många avseenden en ökad känslighet i samhället för störningar. Denna ulveckling är i sina huvuddrag internationell och kan medföra alt ekonomiska ålgärder i ökad grad ulnyttias för alt lösa konflikier. Med hänsyn till della bedömer försvarsuiredningen atl ökad uppmärksamhet måste ägnas sådana åtgärder som säkerställer nödvändig försörjningsförmåga vid avspärrning under relativi lång lid. Även förmåga alt motstå stridshandlingar och föriusl av väsentliga produktionsresurser bör ingå i målen för vår försörjningsberedskap.

Försvarsuiredningen anger att övrigi totalförsvar bör inriktas enligt de av utredningen angivna allmänna principerna. Flera av funktionerna fordrar endast mycket begränsade ekonomiska resurser för beredskapsåtgärder. Totalförsvarets styrka vilar ytterst på medborgarnas vilja atl försvara landets frihet och oberoende. Psykologiskt försvar intar därför enligl uiredningen i flera avseenden en särställning. En funktion som uiredningen också anser måsle ägnas ökad uppmärksamhet är sjukvärden i krig och under avspärrning.

Till försvarsulredningens förslag har fogals vissa reservationer. Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

Prop. 1976/77:74 47

3.2 Föredraganden

Jag vill inledningsvis anföra alt jag i alll väsentligt ansluter mig till de förslag lill gemensamma grunder för totalförsvarets fortsatta ulveckling som försvarsuiredningen har lämnat. För all den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk måste den, som statsministern redan har berört - vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel - stödjas av ett tillräckligt starkl totalförsvar. Om vi skall kunna avvisa hot och påtryckningar av skilda slag krävs atl totalförsvaret är allsidigt sammansatt. Del innebär atl sådana brister i totalförsvaret inte kan accepteras, vilka skulle kunna tolkas som vi hade för avsikl all i en hotande silualion söka hjälp. Totalförsvaret skall ha sådan styrka, sammansättning och beredskap saml vara så väl förberett för krig att angrepp mot Sverige skulle kräva så stora resurser och uppoffringar samt ta så lång lid att de fördelar en angripare kan vinna med angreppet inte rimligen kan bedömas värda insatserna. Jag anser atl så utformat blir vårt försvar krigsavhållande vid konflikter och elt viktigt stöd för vår säkerhetspolitik.

Vårt land innehåller inte områden av primärt strategiskt intresse för slormaklsblocken. Kontrollen av sådana områden i vår närhet förutsätter inle nödvändigtvis kontroll av svenski område. Däremol kan svenskt territorium beröras i samband med operationer som syftar till alt nå kontroll över för slormaklsblocken viktiga områden på Nordkalotten, Skandinaviens västkust och vid Östersjöulloppen. För vårt vidkommande kan därvid främst norra och södra Sverige samt västkusten komma att beröras av sådana operationer. En angripare kan även tänkas eftersträva en utvidgad kontroll över vårt land, varvid Mellansverige, Golland och andra delar kan komma alt bli viktiga mål. Beroende på angriparens syften kan de militära operationerna medföra samtidiga angrepp mol vårt land i flera än en rikining.

Totalförsvaret bör vara så uppbyggt atl det aren hela folkets angelägenhet. En grundläggande förutsättning för detta är enligt min mening all varje medborgare allt efter sin förmåga bereds tillfälle alt bidra lill landets försvar. Jag ansluter mig till utredningens bedömning att detta bäst tillgodoses om vårt totalförsvar även i fortsättningen bygger på den allmänna värnplikten, civilförsvarsplikten och andra former för tiänsigöringsskyldighet. 1 sammanhanget finner jag det angeläget att understryka den stora betydelse som de olika folkrörelserna har för all förankra tolalförsvarsidén i samhället. Inte minst bör framhållas de insatser som görs i de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Jag anser i likhet med utredningen att den obligatoriska och frivilliga tiänslgöringen skapar förutsättningar för en god personallillgång för vår krigsorganisation och säkerställer totalförsvarets behov av kunnig personal.

Prop. 1976/77:74 48

Framlida krig och kriser kommer i allt slörre utsträckning att på olika sätt engagera hela samhället och hela befolkningen. Härav följer alt de olika lotalförsvarsgrenarna måste ses som delar av samhället. Enligt min mening bör det därför vara en strävan all öka s;miordningen mellan totalförsvarets olika funktioner i samhället. I likhei med uiredningen bedömer jag atl integration och samordning mellan bl. a. miliiära och civila funktioner kan ulvecklas ytteriigare.

1 den svåra silaution som uppslår om samhället skall omställas för kris eller krig måsle så långl möjligl undvikas ändringar i ledningsförhållanden, organisation och arbetssätt. En grundläggande princip för all försvarsplanering bör därför vara all elt ansvar i fred för viss verksamhel bör följas av molsvarande ansvar i krig, om verksamheten då skall fortgå. Denna princip bidrar även till all ytterligare befästa tolalförsvarsidens förankring i samhället.

De geografiska förhållandena i vårt land ger enligt min mening goda betingelser för att genomföra ett effeklivl försvar. Samhällsutvecklingen leder lill förändringar inom många områden och lär därmed också konsekvenser för försvarsplaneringen. I många avseenden ökar vår sårbarhet, i andra förbättras grunden för ell effeklivl försvar. Jag anser i likhei med försvarsutredningen att det är betydelsefullt och nödvändigt all våra gynnsamma försvarsbetingelser noga las lill vara saml atl hänsyn tas i samhällsplaneringen även till totalförsvarets behov.

Försvarets planering med hänsyn till risken för atl ABC-stridsmedel kan komma att insättas mot oss har behandlats av försvarsuiredningen. Utredningens syn överensslämmer med den grundsyn på dessa frågor som fastställdes av statsmakterna år 1968 och som bekräftades i 1972 års försvarsbeslut. Jag ansluter mig lill vad uiredningen anför. 1 huvuddrag innebär del att åtgärder med hänsyn lill risk för kärnvapenkrig bör övervägas utgående från bedömningen att stormakterna vid ell krig i Europa ålminslone inledningsvis för detta med konventionella stridsmedel i syfte att finna en bas för förhandlingar. Motiv för endera parten all i ell sådani krig insätta kärnvapen skulle kunna uppkomma i en silualion där valet står mellan underkastelse och en upptrappning av kriget. Genom en begränsad insats av kärnvapen - begränsad såväl i fråga om antal, sioriek som val av mål - kan en part då markera en stark beslutsamhet lill fortsalt motstånd och uppmana lill en lösning av konflikten genom förhandlingar. Skulle dessa misslyckas kan kärnvapen sältas in i slörre skala. De sekundära verkningarna därav i vårt land bör kunna begränsas genom olika skyddsåtgärder.

Jag delar försvarsutredningens mening att våra möjligheter all påverka kärnvapentröskeln är begränsade. Den besläms huvudsakligen av åtgärder inom slormaklsblocken. Skulle Sverige anfallas när kärnvapen redan har salts in i slor skala i krig i omväriden, kan man inte räkna med någon ålerhållsamhel mol svenskt område. 1 en sådan situation måsle ansträngningarna koncentreras på atl begränsa krigels verkningar och öka befolkningens möjligheter att överieva.

Prop.  1976/77:74 49

Ålgärder med hänsyn till risk för. krig med bakteriologiska (biologiska) och kemiska stridsmedel bör övervägas mol bakgrund av all användningen av dessa har förbjudils genom olika internationella avtal. Den starkaste restriktionen mol användningen av dem i cil krig mellan slormaklsblocken torde vara risken för repressalier mol cn kanske dåligt skyddad civilbefolkning.

Mol denna bakgrund bör enligt min mening planeringen av ålgärder lör all avhälla från angrepp mot Sverige i första hand avse angrepp med konventionella stridsmedel. Skydd mol ABC-stridsmedel bör som hittills inriktas på sådana åtgärder som gör del möjligl atl fortsätta försvarel trois insats mot oss av enstaka kärnladdningar eller bakteriologiska (biologiska) eller kemiska slridsinedel i begränsad omfattning. 1 likhet med försvarsutredningen anser jag dock att de särskilda kostnaderna för dessa åtgärder bör vara måttliga.

Ett militärt angrepp ärdei allvarligaste hotet mot vår nationella säkerhet och ställer de största kraven på totalförsvaret. Därför måste enligt min mening försvar mol militärt angrepp ulgöra den viktigaste utgångspunkten för planeringen av detla.

Skulle vi bli angripna skall strävan vara att i det längsta förhindra all angriparen lär fasl foi på svensk mark. Denna målsättning innebär enligt min mening att försvarel med fulll utnyttjande av våra gynnsamma försvarsbetingelser skall kunna föras med tyngdpunkten i gräns- och kustområdena. Jag ansluter mig lill försvarsulredningens bedömning all del dock inte gårall bortse från risken atl en angripare kan lyckas tränga in på djupet av vårt land. Vi måsle därför, om vi inte lyckas hejda angriparen, enligt min mening kunna göra effektivi motstånd i organiserade former i varje del av landet, även inom delar som tagils av angriparen, varvid alla möjligheter skall utnyttias att återta tagna delar av landei. Ett sådant sätt atl genomföra försvaret lordegeossdeslörsla förutsättningarna att beslå som fri nation. Vi måsle därför vara beredda alt föra ett för angriparen föriuslbringande krig under lång tid.

Försvarsutredningen har studerat och övervägt den roll icke-militärt motstånd, s. k. civilmoistånd, skulle kunna tilldelas inom ramen för vår säkerhetspolitik. Uiredningen har därvid funnil all om vi medvetet avslår från att förbereda ell väpnat försvar torde detla i omväriden tolkas som bristande vilja att hävda självständigheten. Den deklarerade utrikespolitiken skulle inte längre vara trovärdig. Jag delar utredningens mening och vill i likhet med utredningen undersiryka all en klar slutsals därför är att civilmotstånd inte kan utgöra någol alternativ till militärt försvar.

För att våra försvarsförberedelser skall vara meningsfulla fordras all vi vid elt angrepp inledningsvis disponerar resurser - främst miliiära - så alt totalförsvaret i största möjliga utsträckning hinnerslälla om för krig, innan angriparen har hunnit överföra avgörande styrkor lill svensk mark. Vi ulgår från

Prop. 1976/77:74 50

att ett angrepp påSverige föregås av politiska och miliiära förändringar i vår när-masleomvärid,som kangeoss förvarning. Föraltdessaförändringarskall kunna uppfattas i tid erfordras en allsidig underrätielsetiänst. Jag vill särskilt framhålla atl Sverige- med sin inriktning mot neutralitet och utan stående styrkor - har slörre anledning än många andra länder all noggrant följa utvecklingen i omvärlden. Genom en effektiv underrätielsetiänst skall alla möjligheter till förvarning las lill vara. Härigenom kan insatsberedskapen under normala förhållanden hållas relativt låg. Föratt vi skall kunna utnyttia den möjliga förvarningen krävs dock enligt min mening atl totalförsvaret har en hög mobiliserings- och krigsorganisationsberedskap saml ett administrativt system som möjliggör atl beredskapshöjningar kan anpassas lill den rådande situationen. Den administrativa beredskapen påalla ni våer i det fredstida samhället är avgörande lör våra möjligheter att i lid vidla erforderliga försvarsåtgärder. Del är också viktigt med smidiga former för beslul om ändringar i beredskapen så all inle nödvändiga åtgärder försenas på grund av omständliga beslutsprocesser.

Hänsyn måsle också las lill risken för överraskande angrepp. Därmed avses ell angrepp som inleds innan vårt försvar är färdigmobiliseral. Tillgången på miliiära styrkor och transportmedel i omvärlden innebär att del renl tekniskt finns förutsättningar för elt angrepp utan omfattande förberedelser. Försvaret måsle därför, för alt verka avhållande även mol överraskande angrepp, också innehålla snabbt tillgängliga flyg- och sjöslridskrafter liksom snabbt mobiliserbara marksiridskrafler och hemvärn. Det är vidare av slorbetydelseall ledningssystem,liksom sålångl möjligt övriga samhällsfunktioner, byggs upp decentraliserat för all på så sätt minska risken för att vår motsiåndsförmåga bryts genom punktvisa angrepp.

Jag anser i likhei med utredningen att under normala fredsförhållanden, då insaisberedskapen som jag lidigare haranfört bör kunna hållas låg, måste sådan beredskap ändock upprätthållas alt kränkningar av vårt territorium kan avvisas.

Vid krig i vårt närområde då vi är neulrala måsle åtgärder vidtas, så alt krigförande parter inle utan stora insatser kan skaffa sig fördelar genom alt utnyttia svenski territorium. I överensstämmelse med de förpliktelser som åligger en neutral stat skall Sverige, om en krigförande kränker eller försöker kränka svenski lerrilorium, molverka detta med tillgängliga medel. I situationer av här angivet slag kan avsiktliga eller oavsiktliga kränkningar av svenski territorium och luftrum förväntas liksom störningar av svensk sjö- och flygtrafik. Det är därför av stor betydelse atl vi disponerar sådana resurser att kränkningar kan förhindras eller avvisas och atl vår sjö- och flygtrafik kan skyddas. Jag vill också i likhei med utredningen framhålla att det militära försvarel skall förhindra atl svenskt territorium blir skådeplats för krigshandlingar mellan främmande makter, bas för deras militära operationer eller genomgångsområde för trupp och materiel. 1 en siluation då

Prop. 1976/77:74 51

krig pågår i vårt närområde släller neutraliteten stora, krav på försvarel. Jag bedömer alt slora delar av vårt totalförsvar då måsle mobiliseras.

En akut konflikt i Europa bedöms, som jag lidigare har anfört, komma alt föregås av en period av stigande spänningar, lokala kriser och successivt ökade störningar i världshandeln. I samband med krig i vår omvärld kan vår utrikeshandel hell eller del vis tvingas att upphöra. Försvarsuiredningen anför härvidlag, atl för alt vi skall kunna fullfölja vår utrikespolitiska linje i situationer som innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln, ärdei av stor betydelse all vi inom landei har sådana tillgångar på förnödenheter och produktionska-pacilelatl nödvändigförsörjning kan upprätthållas. Stor uppmärksamhet måsie därför fortlöpande ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv i syfte att behålla sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för uthålligheten vid avspärrning och krig. För folkförsörjningen i vid mening måste fredstida produktionskapacitet behållas inom viktiga försörjningsområden. Däruiöver måste förberedelser för produkiionsomslällning göras och beredskapslagring genomföras av flera lyper av förnödenheter. Jag kan i slort ansluta mig till utredningens förslag. Jag vill emellertid också framhålla att försörjningsberedskapen ytterst vilar på del fredslidasamhällei och den inneboende styrkan hos det svenska näringslivet.

Totalförsvaret bör också innefalla ålgärder för att minska konsekvenserna av fredskriser. Dessa avser sådana lägen då normal fredsstandard inle kan upprätthållas i produktion, sysselsättning, export och konsumtion på grund av importborifall av en eller flera försörjningsvikliga varor utan atl det är krig eller krigsfara i vår nära omvärid. Fredskriser bör i planeringen skiljas från sådana knappheissituationer, konkurrenssituationer och handelssiruk-turomvandlingar som är sländigl återkommande i det internationella handelsutbytet. De bör också skiljas från situationer där kriser och konflikier föranleder medvetna åtgärder selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. Ambitionsnivån när det gäller atl möta fredskriser bör vara att så långt möjligl upprätthålla normal fredsstandard saml att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner.

Fredskriser kan orsakas dels av relativt lokall bundna krig eller konflikter som berör råvaruproducerande länder eller viktiga iransportleder, dels av vissa råvaruproducerande länders medvelna begränsning av utbudet av varor t. ex. i syfle att ulöva politiska påtryckningar.

Om vi i en fredskris skulle utnyttja resurser, anskaffade för atl möta avspärrningar eller krig, skulle förmågan atl uppfylla vårt säkerhetspolitiska mål nedgå. En särskild planering för fredskriser svarar således mot både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Den osäkerhet som är förenad med bedömningar av bl.a. framtida säkerhetspolitisk och vapenteknisk utveckling medför ett behov av handlingsfrihel vid planering och utveckling av vårt framtida totalförsvar. Denna

Prop.  1976/77:74 52

handlingsfrihel måste innehålla möjligheter all ändra sammansäiiningen av totalförsvaret, inriktningen av totalförsvarets olika delar och totalförsvarets styrka. Totalförsvarets krigsorganisation bör vidare vara utformad med hänsyn lill de möjligheter som föreligger atl vid behov öka dess slyrka och uthållighet genom förbättrad ulbildning samt genom tillförsel av materiel, anläggningar och förnödenheter. En bibehållen handlingsfrihel förutsätter atl resurser avsätts kontinuerligt för forskning och ulveckling saml för att behålla viktig produktionskapacitet inom landei.

Försvarsuiredningen har studerat möjligheterna alt i nom en tidsrymd av två år och under vissa förutsätt ningar öka de olika tolalförsvarsdelarnas slyrka. Utredningen anför, och jag delar den slutsatsen, all endast myckel begränsad ökning av styrkan är möjlig under den angivna liden. Försvarsuiredningen pekar dock i della sammanhang på betydelsen av all ålgärder vidtas i fred för all möjliggöra forcerad produktion inom de områden där betydelsefulla resullat kan uppnås inom rimlig tid. Jag anser det viktigt att i planeringen och den löpande verksamheten alla möjligheter tas lill vara all förbereda snabb förstärkning av totalförsvaret. Jag vill emellertid även i likhet med försvars-utredningen undersiryka att det stöd för säkerhetspolitiken som totalförsvaret utgör endast representeras av den vid varje tidpunkl befintliga organisationen och dess innehåll.

Under en lång följd av år har det rått stor enighet i vårt land om inriktningen av säkerhetspolitiken och om behovel av ett starkl försvar. Jag har i del föregående framhållit vikten av att försvarspolitiken vilar på ett brett folkligt stöd samt vad detla betyder för trovärdigheten i vår säkerhetspolitik. Enigheten om försvarspolitiken har även gällt beslul om att årligen avsätta en avsevärd del av samhällsresurserna för försvarsändamål. Jag finnerdet angelägel atl i detla sammanhang undersiryka all förutsättningar måste skapas så alt de tilldelade resurserna kan utnyttias påeffektiväst möjliga sätt och så atl rationaliseringar av verksamheten stimuleras. Enligt min mening fordrar delta såväl en långsiktig inriktning av våra försvarsansträngningar som stabilitet i försvarsplaneringen.

Ett krig kommer att leda lill betydande skadeverkningar på samhället och därmed lill svåra påfrestningar och umbäranden för hela befolkningen.

Vid ett militärt angrepp kommer det miliiära försvaret atl åläggas den tyngsta uppgiften. Jag delar försvarsutredningens mening alt försvarsmakten därför måste ulgöra den dominerande delen av totalförsvaret. De olika totalförsvarsgrenarna måste alllid fungera i ett samverkans- och beroendeförhållande. På gru nd av krigels krav måsle övriga total försvarsgrenar anpassas lill hur del militära försvarel är avsett atl verka i krig.

C/V/Z/öww/wskallgeskydd åt befolkningen mot i försia hand konventionella stridsmedel. Verksamheten skall främsl inriktas på sådana områden som kan bli särskilt utsatta för bekämpning eller sirider på grund av deras betydelse för vår samlade försvarsförmåga.

Det ekonomiska.försvaret skall säkerställa att vi har tillgång till oundgängli-

Prop. 1976/77:74 53

gen nödvändiga förnödenheter och tiänster för befolkningen och totalförsvaret. 1 likhei med försvarsulredningenanserjagatt i målel för vår försörjningsberedskap även bör ingå förmåga att motslåstridshandlingaroch förlust av vikliga produktionsresurser.

(5v/'/gf/orfl//o/-sva/-bör inriktas enligt de allmänna riktlinjer som jag givit idet föregående. Som jag också lidigare har angivit vilar totalförsvarets styrka ytterst på medborgarnas vilja atl försvara vårt lands frihet och oberoende. Därför 'mtar psykologiskt försvar i flera avseenden en särställning. Jag vill slutligen anföra att jag i likhet med försvarsuiredningen anser alt sjukvården i krig och under avspärrning måste ägnas särskild uppmärksamhet.

Stalsmaktema fastställde år 1972 en målsättning för totalförsvaret. Den har följande lydelse.

1. Totalförsvaret är en hela svenska folkets angelägenhet och skall bygga på medborgarnas personliga insatser, som för vapenföra manliga medborgare grundas på allmän värnplikt. Del skall ge uttryck för vår vilja all bevara landets frihet.

2. Totalförsvaret skall vara så förberett för kriget alt del verkar fredsbevarande. Det skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att ett angrepp mot Sverige fordrar så stora resurser och uppoffringar saml lar så lång tid alt de fördelar som står att vinna med angreppet rimligen inle kan bedömas värda insatserna.

Totalförsvaret skall snabbt kunna höja beredskapen och utveckla full styrka.

Totalförsvaret skall vara så utformat att del kan motstå skilda angreppsformer och verka i olika mililärpolitiska lägen.

Totalförsvaret skall vara så utformat atl resurser kan avdelas för svenskt dellagande i Förenta nationernas verksamhel i syfte att upprätthålla eller återställa internationell fred och säkerhet.

3. Under fredstid och under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neutralt skall försvarsmakten avvisa kränkningar av vårt territorium. Civilförsvaret jämte andra berörda grenar av totalförsvaret skall vidla ålgärder för atl skydda befolkningen mol skadeverkningar på grund av krig i vår omvärid. Det ekonomiska försvaret skall bidra till alt irygga vår försörjning om vårt land blir hänvisat lill egna försörjningsresurser på grund av i vår omvärid inträffande konflikter.

4. Invasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgifi. Om Sverige utsätts för angrepp skall försvarsmakten möta detta och i del längsla förhindra att angriparen far fasl fot på svensk mark. I varje del av landet skall bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av del fria krigei. Civilförsvaret skall skydda befolkning och egendom mol skador av fientliga anfall saml rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom del ekonomiska försvaret. En fast försvarsvilja skall vidmakthållas och varje försök att undergräva vår motslåndsanda

Prop. 1976/77:74 54

och tilltron till vår förmåga att motstå angreppet skall motverkas genom psykologiskt försvar. Sjukvård, socialvård, polisväsende, kommunikationer saml annan samhällelig verksamhel skall anpassas med hänsyn lill inriktningen av de samlade försvarsansträngningarna.

5. Totalförsvarets olika delar skall samverka och understödja varandra i syfle alt nå slörsla möjliga försvarseffekt.

Som har framgått av del föregående anser jag all den inlernalionella ulvecklingen under 1970-lalel och bedömningen av den framlida ulvecklingen inle ger anledning all ompröva den svenska säkerhetspolitiken. Såväl inriktningen av vår säkerhetspolitik som mina förslaglill gemensammagrunderför totalförsvarets fortsatta utveckling överensslämmer med de grundprinciper härför som det sedan lång tid rått slor enighel om i vårt land. Jag anser därför atl målsättningen för totalförsvaret alUjämt bör gälla.

Beträffande den mera detaljerade inriktningen av de olika totalförsvars-grenarna får jag hänvisa lill resp. avsnitt i del följande.

3.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna de gemensamma grunder för totalförsvarets fortsatta utveckling som jag har angetl i del föregående.

Prop. 1976/77:74

55

4 Det militära försvaret

4.1 Det militära försvarets fortsatta utveckling

4.1.1 Perspektivplaner för det militära försvaret

Perspektivplan del 1 för det militära försvarel

1 perspeklivplaneringens fas 1 studeras alternativa sammansättningar av försvarsmakten 15-20 år framåt i liden. Dessa sammansättningar prövas i studierna mot länkbara angripare. Överbefälhavaren har bedrivit studier i enlighet med de anvisningar som regeringen meddelat. De.ssa innefattade bl. a. ett brett ekonomiskt intervall och säkerhetspolitiska utgångspunkler. Ell antal styrande angreppsfall har härvid angetts som miljöexempel. Studier har gjorts för de ekonomiska nivåer som framgår av följande tabell. Under denna sludiefas behövde någon hänsyn lill utgifternas fördelning över tiden inte tas.

Studienivåer i perspektivplaneringens fas 1

Nivå	Ekonomiskt inter-	Ungefärlig andel	Kompensation för
	vall enligl rege-	av 1972 års köp-	hypotetiska pris-
	ringens anvis-	kraft enligl över-	och lönestegringar
	ningar'	befälhavaren	enligt överbefäl-
	Miljarder kr. per år		havaren
Övre nivån	18-20	100%	Kompenseras
Mellannivån	13-16	75 %	Brislande  kompensation med netloprisin-dex
Nedre nivån	10-12	55 %	Brislande   kompensation samt kraflig reducering

' 1 länkl pris- och löneläge i början av 1990-talet.

Angriparens kvalitativa egenskaper

De kvalitativa egenskaper en angripare bedöms ha i början av 1990-talet inverkar på ulformningen av våra framlida förband. Utgångspunkten är att en angripare inte organiserar och utrustar sina förband för insats i Sverige, utan deras utformning bestäms huvudsakligen av förhållandel till huvudmotståndaren. Del har vidare antagits all en angripare inte utnyttjar enbart sina modernaste förband mot oss. En blandning av förband med olika modernitets-grad har förutsatts.

Några förändringar hos angriparen som särskilt bör beakias vid utvecklingen av vårt försvar är enligt överbefälhavaren följande.

Prop. 1976/77:74 56

- Förbättrade möjligheter atl upptäcka, lägesbesiämma och med hög precision bekämpa mål.

- Tillkomst av konventionella vapen med verkan över stor yta, t. ex. splii-tervapen och mullipelvapen.

- Förbättrade möjligheter att störa försvarels ledningssystem.

- Förbättrade möjligheter atl skydda den egna informationsöverföringen.

- Ökad röriighet och eldkraft i förbanden.

- Utökad kapacitet för speciallonnage och luflröriighet.

Ulvecklingen av kärnvapen bedöms kunna fortsätta och bl. a. medge s. k. minikärnvapen. Möjligheterna alt ulföra även oidenlifierade angrepp och sabotage med biologiska stridsmedel anses alltfort vara myckel stora. Möjligheterna all använda kemiska stridsmedel bedöms kvarslå och kan komma all öka.

Sirukiiii beskrivningar

Vilken operaliv slyrka försvaret kan uppnå beror på de ekonomiska resurser som tilldelas. Strukturerna på de olika ekonomiska nivåer som studerats kommer därför också atl avspegla skilda ambiiionsgrader vad gäller principer för hur försvaret förs. För alt bedöma hur dessa simklurer bidrar lill vår säkerhetspolitik krävs också en analys av vad en angripare kan vara beredd alt acceptera av uppoffringar i form av insatser, föriusler, lid och risker.

Sammanlagt har fem olika simklurer redovisais varav en på den övre ekonomiska nivån (Öl), två på mellannivån (M4, M5) och två på den nedre nivån (N2, N3).

Den principiella uppbyggnaden av Öl har stora likheter med dagens försvarsmakt. De kvalificerade förbanden har en kvalitet som anpassats till 1990-lalels slridsmiljö. Slmkturen ger möjlighel till ett djupförsvar såväl utanför som inom vårt lerrilorium. Strävan är att påtvinga angriparen uppoffringar i såväl flyg- och specialförband som marksiridsförband.

På mellannivån redovisas två simklurer. M4 innebär att försvaret koncentreras till de inledande striderna utanför och vid kusten. Tonvikten har därför lagts på marin- och flygstridskrafter. Syftet är alt tvinga en angripare till lång förbekämpningslid och åsamka honom föriusler i special- och flygförband. Den avvägning som gjorts innebär att ett stort antal värnpliktiga korllidsulbildas.

M5 innebär alt försvarel koncentreras lill striden på svenskt territorium. Detla medför en betoning av arméstridskrafterna. Avsikten är alt tvinga angriparen till en långvarig strid på svenski territorium och därigenom förorsaka honom förluster i luftlandsättnings- och marksiridsförband.

Även på den nedre ekonomiska nivån redovisas två simklurer. N2 innebär en koncentration av försvaret till de inledande striderna med syfte att åstadkomma föriusler i special- och flygförband. Ett nytt värnpliktssystem

Prop. 1976/77:74

57

med kategoriklyvning införs.

Försvarsslmkturen i N3 avser atl tvinga en angripare till en utdragen strid på svenski territorium. 1 försia hand syftar den till att åsamka föriusler i motståndarens marksiridsförband. Den allmänna värnplikten behålls men med omfattande kategoriklyvning.

Exempel på förband som förekommer i de olika stmkturerna framgår av följande bild. Det bör enligl överbefälhavaren observeras att de förband som förekommer i strukturerna reduceras i antal och kvalitet i allt slörre omfattning ju lägre struktur som studeras.

E.xempel på /örband som förekommer i strukturerna

Öl

Mekaniserade brigader

Spaningsdivisioner

Luftvärnsrobotbataljoner/medellång räckvidd

Korvettdivisioner

Medeltunga attackdivisioner

Kustrobotbataljoner

Ytattackflottiljer

Ubåtsflottiljer

I nfanteriregementen

Mekaniserade bataljoner

Infanteribrigader

Patrull båtsdivisioner

Fasta spärrbataljoner

Rörliga spärrbataljoner

Lätta attackdivisioner

Jaktdivisioner

Luttvärnsrobotbataljoner/kort räckvidd

Kanonluftvärnsbatal joner

01

M4

M4

M5

M5

N2

N2

N3

N3

Sammanfattning och slutsatser

Sammanfattningsvis anför överbefälhavaren alt om svenskt försvar skall kunna ulgöra ett någoriunda lillfredsslällande stöd för svensk säkerhetspolitik fordras all det har en slyrka, som svarar mot tillgängliga miliiära resurser i omväriden och Sveriges betydelse vid en konflikt. Den övre ekonomiska nivån ger vissa möjligheter lill ett sådani försvar. Della förutsätter all omväriden präglas av avspänning och att beslut fallas inom pakterna

5 Riksdagen 1977. 1 saml Nr 74.

Prop. 1976/77:74 58

i Europa om att undvika fortsatta kostnadsökningar för miliiära ändamål. Mellannivån ger molsvarande möjligheter endast vid en relativt omfattande nedrustning. Även vid en sådan gynnsam internationell utveckling är enligl överbefälhavaren många konflikier möjliga där simklurer på nedre nivån saknar möjligheter atl lillfredsslällande stödja svensk säkerhetspolitik. På nedre nivån blir del därför enligl överbefälhavarens uppfattning nödvändigt atl ompröva vår säkerhetspolitik.

I planeringen bör enligl överbefälhavaren inrymmas handlingsfrihet all förverkliga simklurer på nivån från millen av studieintervallet tili en nivå som ligger högre än dess övre gräns. För att skapa denna handlingsfrihet bedöms ekonomiska resurser krävas utöver vad som behövs för alt tillgodose behovet av försvarseffekt under näraliggande perioder.

Avvikande mening lill perspektivplan del I har anmälts av cheferna för marinen och flygvapnet.

Perspektivplan del 2 för det militära försvaret

Perspeklivplaneringens fas 2 innehåller en analys av möjligheter och villkor för att nå olika simklurer av den typ som skisserats under perspeklivplaneringens fas 1. Analysen skall avse olika handlingsvägar. En sådan handlingsväg innehåller en serie beslul under de närmaste 5-10 åren för att man med utgångspunkt i dagens krigs- och fredsorganisaiion skall kunna förverkliga vissa av de strukturer som stiiderades i fas 1.

Regeringen anvisade elt ekonomiskl intervall för planeringen, nämligen mellan ca 43 500 och 48 200 miljoner kronor för en femårsperiod (prisläge februari 75). De ekonomiska nivåerna valdes så att viktiga omslagspunkter skulle belysas. Tyngdpunkten i studierna skulle avse möjligheterna atl för-verkligaslruklurernaM4ochM5. Handlingsfrihet attpålängresikt förverkliga strukturerna under 1990-talel skulle prioriteras före möjligheterna all nå viss krigsavhållandeeffekt under 1980-talei.

Överbefälhavaren har gjorl planeringen i s. k. realvärde vilkel innebär alt särskilda medel (s. k. priskil) för att möta den framtida prisutvecklingen har räknats bort. Slutlig planeringsram för resp. handlingsväg kan enligt överbefälhavaren fastställas först sedan prisregleringssyslem beslutats och framlida prisutveckling prognoslicerals.

Ekonomiska nivåer i prisläge februari 1975 (milj. kr.) för de fem handlingsvägar som överbefälhavaren studerat framgår av följande tabell.

Prop. 1976/77:74 59

Ekonomiska nivåer för de fem studerade handlingsvägarna i överbefälhavarens perspektivplan fas 2

Handlings-	TotaU för budgetåren	1977/82
väg
	Reellt planerings-	Erforderlig pla-	Erforderlig pla-
	utrymme (real-	neringsram med	neringsram med
	värde)'	framtida prisut-	programplaneringens
		veckling enligt	fömtsättningar
		fömtsättningarna
		i regeringens anvis-
		ningar (avrundat)	(avrundat)
1	47 000(9 400)	49 350	48 200
2	45 350(9 070)	47 600	46 500
3	43 850(8 770)	46 000	44 900
4	42 850(8 570)	44 900	43 850
5	41 500(8 300)	43 500	42 400

' Siffrorna inom parentes anger genomsnittsvärde per år.

Operativa grunder

I studierna används en gemensam operaliv ram för samlliga handlingsvägar. Ambitionerna varieras beroende på ekonomisk nivå och det hot som kan riklas mot oss. Innehållet i den operativa ramen beskrivs enligt överbefälhavaren genom följande punkier.

- Invasionsförsvar skall vara försvarsmaktens viktigaste uppgift.

- 1 varje del av landei skall ell meningsfullt försvar kunna genomföras.

- Huvuddelen av försvarsmakten skall kunna kraflsamlas till en invasionsriktning.

- En angripare bör vid kuslinvasion tvingas till så krävande förbekämpning atl vi hinner vidla förberedelser för fortsalt strid.

- En angripares möjlighel alt genom lufllandsältningar la vitala delar av vårt territorium skall kunna begränsas genom insats av såväl mark- som flygstridskrafter.

- Vår försvarsförmåga skall vara sådan atl ell övertaskande angrepp inle ler sig uppenbart fördelaktigt.

- Vid krig i omvärlden då vi är neulrala skall kränkningar av vårt territorium kunna upptäckas och avvisas.

Handlingsvågarnas inriktning

Planeringen i handlingsväg 1 har inriktats mol att i framtiden kunna förverkliga en struktur på fas 1 :s övre ekonomiska nivå. Den enligl överbefälhavarens uppfattning lill följd av tidigare försvarsbeslut fortgående reduceringen av försvarsmakten kan hejdas år 1982. Däreflerbehålls förbandens antal och

Prop. 1976/77:74 60

kvalitet i relation till omvärlden. Det bedöms alt handlingsfrihet finns all senare kunna förstärka försvarsmakten. Vid fortsatt planering efter år 1982 med oförändrad ekonomisk inriklning kan försvarsförmågan enligt fas l:s övre nivå förverkligas i slutet av 1980-lalel. Del är möjligl all förstärka försvarsmakten eller alt ändra planeringsinriktningen mot strukturer på mellan- och nedre nivån.

Planeringen i handlingsväg 2 har inriktats mol atl kunna förverkliga en slrukturövermellannivån. Vid fortsatt planeringefterår 1982 med oförändrad ekonomisk inriklning bedöms en struktur över mellannivån kunna förverkligas i början av 1990-talel. Del är möjligt all ändra planeringsinriktningen mot en struktur på övre nivån. En sådan kan förverkligas några år in på 1990-talel.

Planeringen i handlingsväg 3 har inriktats mot all i framtiden förverkliga en sammansatt struktur på mellannivån. Inriktningen innebär enligt överbefälhavaren atl reduceringar av försvarsmakten blir nödvändiga efter år 1982. Vid fortsatt planering med oförändrad ekonomisk inriktning bedöms en försvarsförmåga något över mellannivån kunna förverkligas i början av 1990-ta-let. Planeringsinriktningen kan år 1982 ändras mol övre nivån endast om en slörre andel av materielanskaffningen sker från utlandet.

Den ekonomiska inriktningen i handlingsväg 4 innebär enligt överbefälhavarens uppfattning kraftiga reduceringar av försvarsmakten. Om denna inriklning behålls även efter år 1982 bedöms detta leda till en st mkt ur klart under mellannivån. Även om den ekonomiska ramen behålls påoförändrad nivå efler år 1982 uppslår enligt överbefälhavaren all varliga luckor i försvarsförmågan redan under 1980-lalet.

Den ekonomiska ramen för perioden 1977-1982 i handlingsväg 5 medger enligl överbefälhavaren inte en inriktning mol simklurer på mellannivån. Trots regeringens anvisningar att tyngdpunkten i arbetet skall avse en prövning av strukturer på mellannivån måste planeringen därför inriktas mot en stmktur under mellannivån. Överbefälhavaren fömtsätter härvid alt den nedåtgående ekonomiska trenden bryts år 1982.

Värnpliktsutbildning och fredsorganisaiion

1 nedanstående tabell sammanfattas hur fredsorganisation och värnplikts-utbildning utformats i de olika handlingsvägarna.

Handlings-	Värnpliktsutbildning	Fredsorganisation
		Är 1977-1982	Efter är 1982
1	Återgång lill	Nedläggning av
	VU-60-syslemei	elt regemente.
	för vissa	två flygflottiljer
	vikliga personal-	(lill följd av före
	kategorier	år 1977 fattade beslul)

Prop. 1976/77:74

61

Handlings-	Värnplikls-	Fredsorganisation
väg	iitbildning
		Ar 1977-1982	EUer år 1982
2	1 stort nuvarande	_"_	Nedläggning av en
	omfattning		flottiljadministration
3			Eventuellt nedläggning av två flolliljad-ministrationer, tre marina fredsadmini-siraiioner
4	(viss reducerad ut-	Nedläggning av den
	bildningskvalitet)	fredsorganiserade skol/attackdivisionen
5	Kraftiga reduce-	_"_
	ringar	Beslut måsle fattas år	1977 om atl lägga ned

ytterligare tolv arméregemenien, två fredsad-ministralioner och en skola i marinen saml ytterligare fem flotliljadminisiralioner. Central och regional ledning saml gemensamma myndigheter och funklioner reduceras kraftigt.

Materielanskaffning ochförsvarsmateriellndustri

Medelsulrymmei för all utveckla och anskaffa försvarsmateriel varierar siarkt i de olika handlingsvägarna.

Handlingsvägarna 1 och 2 leder enligl överbefälhavaren lill att dagens utvecklingskapacitet inom flygindustrin bevaras genom alt JA 37 (A 20) kan vidareutvecklas och ett lätl attackflygplan (B3LA) kan utvecklas. I handlingsvägarna 3 och 4 vidareutvecklas endast JA 37 (A 20) varvid behovet av utvecklingskapacitet avsevärt minskar. Möjligheterna atl inom landei nyuiveckla kvalificerade flygplan förioras redan efter något år. 1 handlingsväg 5 får flygindustrin inga nya utvecklingsuppdrag. Endast den planerade produktionen av JA 37 kan garanteras. I handlingsväg 5 finns enligl överbefälhavaren inle möjlighel alt påbörja licenstillverkning under senare delen av 1980-lalel. Denna möjlighel finns eventuellt i handlingsvägarna 3 och 4.

I handlingsvägarna 1-3 är anspråken på svensk robolindustri oförändrade eller någol utökade. Handlingsfriheten för framliden bedöms som god. I handlingsväg 4 minskar utrymmet för ulveckling av medellunga robotar avsevärt. Kapaciteten avvecklas enligl överbefälhavaren i början av 1980-ta-lei. I handlingsväg 5 avbryts pågående verksamhel avseende medeltunga robolar redan år 1977, varför utvecklingskapaciteten utgår.

Handlingsvägarnas säkerheispollilska Innebörd

Överbefälhavaren har preciserat fyra länkbara nivåer för hot mot vårt land som underiag för studierna. De anger vad en angripare kan tänkas

Prop. 1976/77:74 62

accepiera i form av slyrkeinsalser och lid vid ell anfall mol oss. Innebörden i hotnivåerna är enligl överbefälhavaren följande.

Hotnivå 1: Belydande stridskrafter kan avdelas mot Sverige. Deras kvalitet har ökal någol snabbare än under senare år.

Hotnivå 2: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter har ökat i hittillsvarande takt.

Hotnivå 3: Kvaliteten hos angriparens stridskrafter har ökat långsammare än under de senasie åren.

Holnivå 4: Nedrustningar och andra stora förändringar i Europa har föregått den uppkomna konflikten. Kvaliteten hos angriparens stridskrafter har ökal väsentligt långsammare än under de senaste åren.

1 samtliga hotnivåer gäller att en angripare i huvudsak är bunden av huvud-motståndaren. En successiv begränsning av de stridskrafter som kan avsättas mot Sverige sker alltefter som hotnivån sänks.

Knappasl i någon handlingsväg föreligger enligl överbefälhavarens uppfattning möjligheter all genomföra en kontrollerad försvarsslrid på den högsta holnivån. På holnivå 2 kan elt invasionsförsvar genomföras i enlighet med den operativa ramen endasl i handlingsväg 1. Upp t. o. m. hotnivå 3 kan ett invasionsförsvar genomföras på elt kontrollerat säll i handlingsvägarna 1-3. För handlingsväg 4 gäller all den tillåler ell invasionsförsvar inom den operativa ramen upptill hotnivå 3. Vissa operativa luckor kommer emellertid alt uppstå. Delta beror på all det i handlingsvägen enligl överbefälhavaren inle är möjligt atl samtidigt innehålla bibehållen värnpliktsutbildning och ett flygsystem med god attackförmåga. Den försvarsmakt som blir resultatet av handlingsväg 5 kan enligt överbefälhavaren i framliden inle på ett lillfredsslällande säll stödja vår säkerhetspolitik i enlighet med de säkerhetspolitiska gmnderna.

Övriga frågor

Överbefälhavaren anför att del senast inför programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82 behövs ett nytt system för prisreglering av försvarsut-giflerna. Delta syslem skall tillgodose kraven på stabilitet i försvarsplaneringen. Detta fömtsätter enligt överbefälhavaren atl syslemet baseras på pris- och löneändringar som är karakteristiska för försvarels verksamhel.

Överbefälhavaren har beräknat investeringsbehovet för perioden 1977-1982 för atl kunna minska antalet anslällda i enlighet med vad riksdagen fastställde i försvarsbeslutet år 1972 till ca 300 milj. kr. Dessa medel har inte räknats in i redovisade ekonomiska ramar.

1 enlighet med regeringens anvisningar har möjligheterna alt på kort lid förstärka försvarsmaktens effekt analyserats. Överbefälhavaren anför atl möjligheter till försiärkning finns under perioden framtill år 1984 belräffande

Prop. 1976/77:74

63

utbildning, materielanskaffning och befästningar. De ålgiirder som anges i perspeklivplanen inom dessa områden beräknas kosla 2 200-2 500 milj. kr. under två år. Med de förutsättningar som gällt för studierna dras slutsatsen att även om försvarsmakten tilldelas väsentligt ökade ekonomiska resurser blir effeklhöjningen på två år liten.

Överbefälhavarens översikt och slutsatser

Dagens försvarsmakt är väsentligen ell resullat av de beslut som har fallats under den senasie tioårsperioden. Krigsorganisationen fortsätter enligt överbefälhavarens uppfattning atl minska under perioden 1977-1982 i alla handlingsvägar. Del fria planeringsulrymmet bedöms bli alll mer beskuret i låga ekonomiska nivåer beroende på förutsättningarna i regeringens anvisningar och på de åiaganden som finns år 1977.

Överbefälhavaren framhåller alt den genomförda perspektivplaneringen visar på allvariiga konsekvenser i allt lägre ekonomiska nivåer.

Av följande bild framgår vissa väsentliga skillnader mellan handlingsvägarna enligt överbefälhavarens perspektivplanering.

Vissa väsentliga skillnader mellan Itandlingsvägaiita

Handlingsväg (HVG)

HVG 1

HVG 2

HVG 3

HVG 4

HVG 5

Verksamhetsområde 1977-					92		O
		Flygplan			Utveckling
					medeltunga		Omslags-
Värnplikts-utbildning		Utveckling	Tillverkning		robotar inom landet		punkter 1977-82
Återgång		Kapacitet	JA 37		Kapacitet		(Krigsavhållande
till VU 60		bibehålls	Ersättning		bibehålls		förmäga)
			för AJ 37
			Lätt attack-
			skolflygplan
1 stort
nuvarande
om fa	ttnmg	O					Flygplanutveck-ling inom landet
			JA 37
		Avvecklas successivt	Ersättning för AJ 37
					Avvecklas
C	)		C	D	succ	ässivt	Ersättning för AJ37 Värnpliktsutbildning
1				'
Kraftiga		Avvecklas	Endast		Avvecklas
reduce-		tidigt	JA 37		tidigt
ring	ar

Prop. 1976/77:74 64

Arbetet har lett fram lill några grundprinciper för de ålgärder som beskrivits genom handlingsvägarna. Dessa principer anges också vara av slor betydelse för statsmakternas ställningstaganden med anledning av perspektivplanen. De av överbefälhavaren anförda grundprinciperna är sammanfattningsvis följande.

- Allsidig sammansättning av försvarsmakten är av stor betydelse. 1 valet mellan all genomgående sänka ambitionerna gradvis eller all låla hela funklioner utgå bör om möjligt det förstnämnda väljas.

- Krigsförbandens kvalitet är av slor betydelse. 1 valet mellan en allmän kvalitetssänkning i förhållande till omväriden eller en differentiering av förbandens kvalitet bör del senare prioriteras.

- Militär och civilmililär personal bör behållas för all kunna anpassa försvarsmakten med hänsyn lill evenluelll ökade krav i framtiden.

- Oberoende av ulländsk försvarsmateriel har slor betydelse. Sådan utvecklingskapacitet bör behållas som ger gott utbyte i svensk försvarsprofll och som berör materiel som är svår atl köpa utomlands.

- Möjligheter bör bevaras att åter kunna öka försvarsförmågan. Del äremellertid inte möjligl all härigenom kompensera brister i den kontinuerliga försvarsförmågan.

Överbefälhavaren anför alt de ekonomiska ramar som legat till grund för perspektivplaneringen inte möjliggör den krigsorganisation, som han anser vara nödvändig. 1 de redovisade nivåerna ger handlingsväg 1 möjligheter atl svara mot huvudparten av de konfiiktsituationer som förekommer i miljöun-deriagel. Inle ens denna handlingsväg ger emellertid enligt överbefälhavarens bedömning en lillfredsslällande försvarsförmåga vid en begränsad ökning av kvaliteten hos konventionella stridskrafter i omväriden. Den handlingsfrihel, som nivån ger, skapar emellertid möjligheterait senare möta även en sådan förändring i vår omvärid.

Överbefälhavaren hävdar alt handlingsväg I bör läggas lill gmnd för ulformningen av programplaner för perioden 1977-1982.

Avvikande mening lill perspektivplan del 2 har anmälts av chefen för marinen.

Prop. 1976/77:74 65

4.1.2 Programplaner för det militära försvaret

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har utarbetat programplan för det miliiära försvaret, ÖB 77-82. Planeringen har genomförts mol bakgrund av regeringens anvisningar, 1974 års försvarsulrednings försia belänkande (SOU 1976:5) och den av överbefälhavaren lidigare redovisade perspektivplanen fördel militära försvaret, ÖB 75. Programplanen har utarbetats i tre ekonomiska nivåer, A, B och C, enligt följande (prisläge februari 1976, löneläge 1976; milj. kr.).

Nivå	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	Summa 1977/82
A B C	10446 10 206 9 938	10 744 10 246 9 951	11068 10 324 9 958	11391 10 405 9 962	11654 10 425 9 964	55 303 51606 49 773

Härtill kommer medel för att genomföra omlokalisering saml i nivå C vissa investeringskostnader.

Försvarsgrenschefernas programplaner har fogals lill ÖB 77-82.

Överbefälhavaren framhåller inledningsvis att det sedan ÖB 75 överiämnades inle har tillkommit något som förändrar den bedömning som ledde lill överbefälhavarens förslag all handlingsvägen 1 borde läggas lill grund för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82. Därför är handlingsvägen I grunden för programplaneringen i nivå A. Myndigheternas anslagsframställningar är också utarbetade i denna nivå.

Regeringen har angivit en ekonomisk planeringsram som med de förutsättningar som tillämpats i ÖB 75 och lidigare programplanering enligt överbefälhavaren närmasl moisvarar den ekonomiska nivån för handlingsväg 3. Dessa förutsättningar har emellertid enligt överbefälhavarens uppfattning förändrats på elt fiertal väsentliga punkier i och med regeringens anvisningar och andra av statsmakterna fattade beslul.

Regeringens anvisningar innebär bl. a. alt en reserv skall avdelas för bedömd skillnad mellan lönekostnadsutveckling och kompensation enligt nei-loprisindex (lönekil) och vidare all också investeringar som, enligt överbefälhavarens uppfattning, är föranledda av lokaliseringspolitiska beslut med vissa undanlag skall belalas inom angiven planeringsram. Dessa kostnader liksom kostnader för försvarsdepartementet mm. var inle inräknade i ÖB 75. Till della kommerav riksdagen beslutade förbällringarav värnpliklsförmåner-na och del slutliga utfallet av löneförhandlingarna år 1976. Dessa kostnadsök-

Prop.  1976/77:74                                                                 66

ningar var inte heller inräknade i ÖB 75. Sammaniageiuppgårdekostnadersom försvarsmakten enligl överbefälhavaren inte haft möjlighet all påverka lill ca 1 800 milj. kr. under femårsperioden.

Av regeringen angiven ekonomisk planeringsram innebär enligt överbefälhavaren - med de nu ändrade ekonomiska förutsättningarna -all resurserna för femårsperioden väsentligt understiger de som behövs för handlingsväg 3 i ÖB 75. Resurserna kominer t. o. m. att betydligl understiga de som behövs för handlingsväg 4.

Med anledning härav och mol bakgrund av vad försvarsuiredningen anfört om sambandei mellan prisregleringssyslem och utgiftsramarnas basbelopp, behovel av invesieringsmcdel för personalbesparande omorgani.salioner och behovel av all jusiera ramarna om förutsättningarna ändras redovisar överbefälhavaren - uiöver nivå A - ytterligare en nivå B. Denna svarar enligl överbefälhavaren mol del innehåll som skulle kunna inrymmas i regeringens ram om de ekonomiska lörulsiittningarna inte hade ändrats i förhållande lill ÖB 75 och lidigare programplanering. Nivå B möjliggör därmed ett innehåll som principiellt svarar mot del toiala innehållet i nu gällande programplaner inom ramen för 1972 års försvarsbeslut.

Överbefälhavaren redovisar slutligen tre exempel på handlingslinjer med regeringens ekonomiska anvisningar som gmnd (nivå C).

Överbefälhavaren har i samband med programplaneringen särskill behandlat frågan om prisregleringssyslem och investeringar. Han redovisar en av försvarels forskningsanstalt gjord studie över prisutvecklingen i försvaret. Mot bakgrund av vad som sägs i studien om möjlig framlida produktivitetsökning inom försvarel och försvarsindustrin, prognoser om löneökningar och den slora osäkerheten i sådana prognoser konstaterar överbefälhavaren alt den priskompensation (NPI) regeringen anvisat är otillräcklig och omöjliggör en rationell långsiktsplanering.

Del kan enligl överbefälhavaren heller inle vara rimligl alt de löneökningar som inte kompenserats framtvingarsuccessiva personalminskningar. Överbefälhavaren hävdaralt om det system för prisreglering som försvarsuiredningen föreslagit skulle fastställas av riksdagen måsle det lillämpas så all ovan redovisade förhållanden kan mötas och så atl förutsättningar skapas fören stabil planering. Överbefälhavaren har i nivå A och B förutsatt alt de ekonomiska förutsällningarna successivi omprövas och alt planeringsramen fortlöpande jusleras enligt försvarsulredningens förslag.

Del behövs enligt överbefälhavaren särskilda invesleringsmedel föratt möjliggöra produktivitetsutveckling. Detla gäller främsl förde byggnadsåtgärder som krävs i samband med personalbesparande omorganisationer. Försvarsuiredningen föreslår all behovel av sådana tillgodoses inom planerings- och utgiftsramarna så all krediler eller andra ålgärder inle behöver an vändas. Överbe-

Prop. 1976/77:74 67

fälhavaren anser därför all sädana invesleringsmedel skall lilllöras försvarsmaktens planeringsram.

Statsmakterna har under senare år fattat fredsorganisatoriska beslut som enligt överbefälhavaren är lokaliseringspolitiskl betingade. Hananseratt medel för även sådana investeringar skall tillföras försvarsmaktens ram såsom skell för förbandet i Arvidsjaur.

Planeringen i nivå A innebär enligl överbefälhavaren att försvarsmaktens styrka och effekt minskar under perioden lill följd av tidigare försvarsbeslut. Del är dock möjligl atl hejda denna reducering år 1982. Därefter kan förbandens antal behållas samtidigt som deras kvalitet successivi kan anpassas till utvecklingen i omvärlden.

Nivå A möjliggör angelägna förbättringar av värnpliktsutbildningen och en mol krigsorganisationen balanserad fredsorganisation.

De nödvändiga personalminskningarna bedöms kunna genomföras utan påtagliga nackdelar för berörd personal.

Den i nivån planerade materielanskaffningen innebär att förutsättningar skapas för att även i framtiden utveckla och producera huvuddelen av för-svarsraalerielen inom landei. Della förhållande lillsammans med en god utbildningsstandard bidrar till den inre och yttre tilltron till vår vilja och förmåga att även i framtiden behålla ell siarkt försvar som stöd för vår säkerhetspolitik.

Försvarsmakten kan under 1980-talel på ett godtagbart säll molsvara huvudparten av de säkerhetspolitiska situationer som regeringen angivii som utgångspunkt för planeringen.

Nivå A ger enligl överbefälhavaren emellertid inte en lillfredsslällande försvarsförmåga om ruslningstaklen i omväriden i vad avser konventionella stridskrafter skulle öka. Den handlingsfrihet nivån ger skapar dock möjligheter all senare möta även en sådan ulveckling om beslul om förstärkning fattas i lid.

Nivå B innebär enligt överbefälhavaren att försvarsmaktens slyrka och effekt måsle minska även efler år 1982. Främsl kommer antalet brigader, ytaltacknottiljer, utbålar samt attack- och jaktdivisioner all minska.

Nuvarande brister i värnplikisutbildningen kommer enligt överbefälhavaren all bestå.

1 denna nivå är utrymmet för materielanskaffning reducerat. Delta tvingar fram senareläggningar med därav följande konsekvenser för krigsorganisationen. Del blir nödvändigl all avslå från lätta attackflygplan och pansarvärns-helikoplrar. De skolflygplan som skaffas kan inte krigsorganiseras i lätta ai-lackförband.

Eftersom något lätt attackflygplan inte skaffas och jakt- och altackroboiar inte utvecklas inom landei måsle flyginduslrins utvecklingsresurser samt ro-bolinduslrins utvecklings- och tillverkningsresurser för flygplansrobolar av-

Prop.  1976/77:74 68

vecklas under perioden 1977-82. Framtida flygplansystem måste skaffas utomlands vilkel också kan medföra risk för atl planlagd inhemsk produktion av flygplan för atl ersätta AJ 37 Viggen blir starkt försvårad i brisl på kvalificerade tekniker vid flygindustrin.

Bristerna i utbildning och materielanskaffning leder enligt överbefälhavaren till atl kvaliteten hos kvarvarande förband inte kan anpassas till utvecklingen i omväriden.

Fortsatta ingrepp i fredsorganisationen blir enligt överbefälhavaren ofrånkomliga. Detta drabbar främst administration och förvaltning. Belydande reduceringar av uppgifterna inom dessa områden blir nödvändiga.

De personalminskningar som är nödvändiga av ekonomiska skäl har sådan omfattning all det enligl överbefälhavaren kan ifrågasättas om de kan genomföras med gällande personaladminislrativa regleroch med bibehållen rationalitet i organisationen. Belastningen på kvarvarande personal kommer atl öka.

Enligl överbefälhavaren kan försvarsmakten i nivå B vara krigsavhållande i betydligt färre av de säkerhetspolitiska silualioner som regeringen angivit som grund för planeringen. Om den nuvarande rustningsnivån i omväriden behålls samtidigt som vår försvarsmakt försvagas på del sätt som följer av denna nivå, bedöms en angripare i betydligt flera säkerhetspolitiska silualioner kunna finna elt angrepp lönsamt. Detla innebär alt den säkerhetspolitiska risktagningen ökar.

Atl utvecklingskapaciteten vid fiyg-och roboiindustrin avvecklas leder enligl överbefälhavaren lill atl ullandsberoendel ökar oeh alt vår handlingsfrihel minskar inför framtiden. Del finns risk all omvärlden uppfattar delta som en minskad vilja och förmåga all behålla vårt hittillsvarande oberoende av andra länder.

Problemen i nivå C är dels desamma som angetts för nivå B, dels lill slor del en följd av bristerna i det prisregleringssystem som anbefallts som utgångspunkt för planeringen.

Inom en - i förhållande till 1972 års försvarsbeslut -oförändrad ekonomisk ram bör enligt överbefälhavaren sältas av ökade reserver för all möla följderna av den otillräckliga priskompensationen. Totalt uppgår dessa reserver under femårsperioden till ca 1 200 milj. kr.

De förbättringar av förmånerna under repetiiionsutbildning som riksdagen beslutat om kompenseras enligt överbefälhavarens åsikt inle av prisregle-ringssysiemel.

Riksdagen har fallat flera, enligl överbefälhavaren regionalpolitiskt betingade, beslul som kräver slora investeringar i mark och byggnader inom försvarel. Huvuddelen av dessa investeringar skall enligt givna anvisningar belalas från den oförändrade miliiära ramen. Eftersom dessa investeringar inle ger några rationaliseringsvinster under den tidsperiod planeringen omfattar.

Prop. 1976/77:74 69

måste investeringarna ske på bekosinad av krigsorganisationens kvalitet och kvantitet.

Den ekonomiska omfattningen av dessa pålagda nya uppgifler uppgår till så stor del av det fria planeringsulrymmet under femårsperioden att en rationell och målinriktad planering enligt överbefälhavaren inle är möjlig.

Medel måste frigöras genom ingrepp i syslem och verksamheter, inle som en följd av en operativ prioritering utan därför att de under den aktuella tidsperioden råkar vara gripbara. Sådana åtgärder leder enligl överbefälhavaren direkt lill obalans i planering och krigsorganisation.

Föratt kunna få någon rimlig form av balans inom krigsorganisationen på längre sikt blirdet nödvändigt atl kraftigt minska kostnadema för fredsorganisationen med början redan under femårsperioden. Ett stort antal förband måste läggas ned samtidigt som omfatlande ingreppi central administration och förvaltning blir ofrånkomliga. Konsekvenserna för såväl försvarsmak-lens personal som för rationaliteten i verksamhelen blir ytlersl allvariiga. Den nödvändiga reduceringen av fredsorganisaiion och personal förulsätler enligt överbefälhavaren avsleg från nuvarande ambitioner belräffande arbetsmiljön. Ingreppen blir i vissa fall sådana all de kan genomföras i den takt som behövs endasl om statsmakterna skapar reella förutsättningar för att placera om övertalig personal till verksamhet utanför försvarsmakten.

Nivå C leder enligl överbefälhavarens bedömning lill konsekvenser för krigsorganisation, personal och försvarsindustri som är lika allvariiga som de konsekvenser som i motsvarande ekonomiska område presenterades i ÖB 75 (handlingsvägarna 4 och 5). Där konstaterade överbefälhavaren all försvars-maklen vid dessa handlingsvägar på längre sikl inte kan vara krigsavhållande i någol av de av regeringen givna angreppsfall som förutsätts kunna inträffa i en europasiiuation som i slorl överensslämmer med dagens. Risken för sådana angreppsfall kan inte uteslutas. Överbefälhavaren bedömer därför all den säkerhetspolitiska risklagningen blir myckel stor.

Handlingsfriheten att senare kunna öka försvarsmaktens styrka beskärs i sådan grad genom de fredsorganisatoriska ingreppen och genom atl försvarsindustrins kompetens att utveckla försvarsmateriel ytteriigare reduceras atl den knappasl kan alertas inom överblickbar tid. Den säkerhetspolitiska handlingsfriheten begränsas genom ökal ullandsberoende.

Den ekonomiska ramen ärenligl överbefälhavaren med hänsyn lill konsekvenserna oförenlig med uppgifterna för försvarsmakten.

Som en sammanfattning av innehåll och konsekvenser i programplaneringen redovisas nedan krigs- och fredsorganisatorisk utveckling i de olika ekonomiska nivåerna.

Prop. 1976/77:74 70

Krigsorganisatorisk utveckling i överbefälhavarens programplaner

		1977	Nivå A		Nivå B		Nivå C
			1982	1987	1982	1987	1982	1987
Infanteribrigader		16	14	14	10	10	10	10
Norrlandsbrigader		4	4	4	4	4	4	4
Pansarbrigader		5	5	5	4	4	4	4
Skytteregementen		4	6	6	10	10	10	10
Ytattackflottiljer		3	3	3	2	2	V	2'
Ubåtar		17	14	14	14	12	14	12
Kustarlilleriförband		34	32	30	32	29	32	22
Jaktdivisioner (35,37)		17	n	10	10	9	10	8-9
Allackdivisioner (37,	A20)	5,5	5,5	5,5	5,5	5,5	5,5	5,5
Lätta auackdivisioner
(105, B3LA)		5	5	5	3	0	0-5	0-5
Spaningsdivisioner (32,37)		8	6	6	6	6	6	6

' BeslälU miniärtyg får avbeslällas.

Förändringar i antalet anställda inom försvaret i överbefölhavarens programplaner

	1977	1982
		Nivå A	Nivå B	Nivå C
Militär och civilmilitär personal Civil personal	20 350 25 900 46 250	-(-   700 -2 100 -1400	-   150 -2 350 -2 500	-   150 -2 850 -3 000

Fredsförbandsindragningar, beslutade och enligl överbefälhavarens programplaner

Nivå A Nivå B Nivå C Anm

Beslutade

Pansarregementen 1                    1                     1                    Pl(Sl)

Flygnolliljer 2                     2                     2                     F11,F12

Förändring Ull 1987

Luftvärnsregementen 1                      !                      1

Pansarregementen 1

Trängregementen (1)

Kuslartilleriregemenlen 1

Marinen (Göteborg) Reduceras      Reduceras       Reduceras

Flygflouiljer 1                      2-3

Prop. 1976/77:74 71

Till programplanen har fogals avvikande meningar som framförts av cheferna för armén och marinen.

Till programplanen har fogals särskilda yttranden av chefen för flygvapnet saml av cheferna för försvarels sjukvårdsstyrelse, forlifikationsförvaltningen, försvarets materielverk och försvarets forskningsanstalt.

Överbefälhavaren redovisar i ÖB 77-82 även sina ställningstaganden till den genomförda programplaneringen. Överbefälhavaren anför sålunda belräffande chefens för marinens, k. lilläggsraderatl om resurser utöverde som begärs i nivå A skulle tillföras försvarsmakten anser överbefälhavaren att del finns flera minsl lika angelägna behov som de som chefen för marinen anmäler på tilläggsrader. 1 nivå B anger överbefälhavaren alt del finns operativa behov som är angelägnare än de för vilka marinchefen begär resurstillskott.

Överbefälhavarens ställningstaganden innebär vidare smärre justeringar av planeringsramarna och vissa krav på omplanering av fredsorganisation och personalminskningar samt omfattningen av repelitionsutbildningen.

Överbefälhavarens syn på prisregleringssyslemet har redovisats tidigare. En annan planeringsteknisk fråga som överbefälhavaren lar upp i ÖB 77-82 är principerna för över- och underplanering. Behovet av överplanering under planeringsperiodens första år (äskandeåret) är väl styrkt. Tillfälliga förändringar i industrins produktionsmöjligheter leder till all viss materiel inte kan levereras i avsedd tid och därför inte behöver betalas förrän senare. Storleken av dessa avvikelser från vad som planerats är erfarenhetsmässigt väl känd varför en motsvarande beslällningsreserv måste skapas (överplanering).

Regeringens anvisningar innebär emellertid att denna överplanering skall kompenseras med en motsvarande underplanering under periodens senare del, dvs. hela det tillgängliga ekonomiska utrymmet under dessa år fär inte utnyttias för atl planera in materielobjekt.

Den beskrivna överplaneringen genomförs inte utan är endasl en plane-ringsleknisk reserv för all på ett ändamålsenligt sätt möla förseningar m. m. Överplaneringen leder således inle till ökad förbmkning av medel och kräver därför enligt överbefälhavaren inte motsvarande underplanering.

Kravet på underplanering skapar i praktiken reella planeringsproblem genom atl materielobjekt måsle tidigareläggas upp till tre år vid den åriiga mllningen av planerna. Planerna visar således inte på ett korrekt sätt det engagemang gentemot industrin som planeringsförutsättningarna i verkligheten medger. Plötsliga tidigareläggningar av detla slag förrycker möjligheterna lill en rationell planering både inom försvarel och försvarsindustrin och leder till att tilldelade resurser inte blir utnyttjade på effektivast möjliga sätt.

Överbefälhavaren vidhåller i ÖB 77-82 sitl tidigare framförda förslag atl reglerna för planering ändras så att kravet på underplanering utgår.

Prop. 1976/77:74 72

Chefen för armén

Chefen för armén är programmyndighel för huvudprogrammet Arméförband som omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m.

1.2 Infanleribrigad m. m.

1.3 Nortlandsbrigad m. m.

1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5 Cenlrala och högra regionala lednings- och underhållsförband

1.6 Lokalförsvarsförband

1.7 Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för armén har i enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplan för huvudprogrammet Arméförband i två ekonomiska planeringsramar-nivå A och nivå B-enliglföljande(prisläge februari 1976, löneläge 1976-, milj. kr.).

1977/78       1978/79       1979/80      1980/81       1981/82      Summa

1977/82

Nivå A 3 760 3 905 4 086 4 265 4 379 20 395

Nivå B 3 718 3 751 3 832 3 912 3 940 19 153

Chefen för armén framhåller inledningsvis att landels slora yta saml inriktningen mol ökad uthållighet och djupförsvar över lertiloriel kräver ell slort antal förband. Kvantiteten i krigsorganisation bör därför upprätthållas. Kvaliteten bör avpassas lill ställda huvuduppgifter. Arméchefen betonar i della sammanhang den allmänna värnpliktens betydelse. Endast genom allmän värnplikt kan krigsorganisationen utformas så all motstånd kan bjudas i varje del av landei. Den främsia förutsättningen för att behålla och öka försvarsviljan är atl den uppfattas som en hela folkels angelägenhet. Den allmänna värnplikten har avgörande betydelse för försvarel och medför atl delta förankras i samhället.

Chefen för armén anför atl förband med strid som huvuduppgift skall prioriteras. Della bör ske genom alt samhällets civila resurser i ökad utsträckning las i anspråk för direkl understöd av försvarsmakten, varvid lednings- och stödförbandens antal och organisation strängt anpassas till minimibehoven.

Givna planeringsfömtsältningar tvingar enligl chefen för armén fram en omfatlande omstrukturering av arméns krigsorganisation såväl i nivå A som B. Det innebär en ökad materieldifferenliering och därmed en minskning av antalet allsidigt operativt användbara förband. När arméns krigsförband har byggts upp har chefen för armén strävat efier alt ge förbanden sådana perso-

Prop. 1976/77:74 73

nella och maleriella resurseratt de blir kvalificerade för avsedda huvuduppgifter.

Typ 1-förbanden är allsidigt operativt användbara och har anfall som hu-vudstridssätt. De består av brigader och vissa fristående bataljoner samt ell lill dessa anpassat antal lednings- och stödförband. Typ 1-förbanden skall prioriteras såväl personellt som materielll. Om resurser kan frigöras strävar arméchefen efter att bibehålla elt ökal antal brigader.

Typ 2-förbanden är avsedda främst för fördröjnings- och avvärjningsslrid. De beslår av skylleregemenlen, vissa självständiga bataljoner och ett antal lednings- och slödförband. Med hänsyn till sina uppgifler måsle enligl chefens för armén mening typ 2-förbanden ges en personell kvalitet bl. a. i fråga om ulbildning motsvarande den som krävs i lyp 1-förbanden.

Typ 3-förbanden består av cykelskylte-och värnförband. Deskall i huvudsak organiseras av personal och materiel, som förs över från övriga förband. Chefen för armén prioriterar mobiliseringsberedskap och repetitionsutbildning för de förband som är avsedda för försvar av gräns, hamnar och flygfält.

Typ 4-förband utgörs av hemvärnet. Arméchefen framhåller atl hemvärnels djupa förankring i folk och bygd verksamt bidrar lill alt stärka försvarsviljan och att det utgören betydelsefull del i kuppförsvarel.

För all säkerställa att lyp 1 -förbanden utvecklas kvalitativt i takt med länkbara angripares förband beträffande organisation, taktik och teknik bedrivs fortlöpande studier inom dessa områden. Mol bakgrund av hittills vunna studieresultat har chefen för armén för den fortsatta planeringen angetl sin grundsyn på bl.a. pansarvärns-, luftvärns- saml lednings- och underhällsfunktionerna. Arméchefens syn på dessa funklioner behandlas i del följande i anslutning till redovisningen av delprogrammens planerade utveckling.

Chefen för armén betonar även i årels programplan att kraftfulla ålgärder måste vidtas för att minska kostnaderna för fredsorganisationen i syfle att nå högsla möjliga effekt i krigsorganisationen. Strukturella förändringar i fredsorganisationen prövas fortlöpande. Under programplaneperioden skall den redan påbörjade samordningen av iruppslagens ulbildningsanstalter saml av stabs- och förvaltningsresurserna inom försvarsområde/garnison fortsätta.

Inom ralionaliseringsverksamheten i övrigi prioriterar arméchefen åtgärder som syftar lill atl effektivisera utbildningen och åtgärder som syftar lill all nå för perioden uppställda personalminskningsmål. 1 samarbete med försvarels rationaliseringsinstitut genomförs elt särskilt utbildningsprogram för alt underiätta vardagsrationaliseringar vid arméns rayndigheter.

Chefen för armén redovisar en bedömning av kostnadsutvecklingen inom armén under 1970-lalel. Trots långtgående rationaliseringar och ambitions-sänkningar har lönekostnaderna och värnpliktsförmånerna tagit en alll slörre andel av arméns budget. Genomförd rationaliseringsplanering ger inle underiag för en annan bedömning av den framlida utvecklingen. Den eko-

6 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 74

nomiska ramen för det militära försvarel bör därför enligt chefen för armén kompenseras i särskild ordning om inle planeringen skall behöva inriktas mot successiva, kraftiga umbitionssänkningar.

Chefen för armén anför alt personalkostnadernas andel av den lolala ekonomiska ramen blir oacceptabelt hög om inie antalet anslällda inom försvarel minskas. Behovel av personal för krigsorganisationen måste emellertid tillgodoses. De nödvändiga personalminskningarna måste därför enligt chefens för armén uppfattning göras bland anslällda, som inle har kvalificerade befattningar även i krigsorganisationen. 1 nivå A har chefen för armén planerat in en rekrytering som ger en vakansuppfyllnad motsvarande den som var inplanerad i förra årets programplan. 1 nivå B har inplanerals en rekrytering som innebär atl antalet militär personal behålls oförändrat jämfört med budgelårel 1976/77.

Chefen för armén anser all det framlida totalbehovet av militär och civilmilitär personal är ca 11 600 befäl och tekniker trots genomförda och planerade rationaliseringar och att vissa brister accepteras. Chefen för armén anmäler därför atl regeringens anvisningar medför atl uppgifler och personella resurser som disponeras för atl genomföra uppgifterna inie stämmer överens. Om statsmakterna beslutar atl begränsa den miliiära personalen i enlighet med regeringens anvisningar anser sig chefen för armén tvingad att föreslå motsvarande begränsningar av uppgifter som skall lösas.

Chefen för armén anför att de värnpliktigas förmåner successivi måsle anpassas med hänsyn lill utvecklingen i samhället i övrigi och atl värnpliktsförmånerna inte bör avvägas inom den ekonomiska ramen för det militära försvarel utan bekostas ulanför denna.

Chefen för armén framhåller belräffande materielanskaffningen alt den skall inriktas mot alt i försia hand tillgodose de allsidigt användbara förbandens behov av organisalionsbestämmande materiel. Övriga förband skall så långt möjligt tillföras materiel genom överföring från typ 1-förbanden.

Liksom i föregående års programplan anför chefen för armén atl bristerna är slora inom mark- och byggnadssektorn. Sådan byggnadsverksamhet som är en förutsättning för kostnadsminskande rationaliseringar prioriteras.

1 enlighet med överbefälhavarens direktiv har chefen för armén planerat alt lägga ned ett luftvärnsregemente i början av 1980-ialei. Även andra fredsorganisaloriska förändringar övervägs inom försvarets fredsorganisalionsuired-ning. Chefen för armén underslryker vikten av alt de invesleringsmedel som kan behövas med anledning av denna ulrednings förslag beaktas när planeringsram för försvarsbeslulsperioden fastställs.

Chefen för armén anför om forskning och utveckling att kunskaperna om den miljö där systemet människa - vapen skall verka är ofullsländiga. Forskning kring människan ulgör därför elt väsentligt underiag för alt ulforma taktik, stridsteknik, utbildning och personalbehandiing. Forskning kring vapen och annan materiel för armén inriktas så atl billiga och enkla

Prop. 1976/77:74 75

men effektiva system ingår bland, de alternativa lösningarna.

Chefen för armén beskriver delprogrammens utveckling i nivåerna A och B. Planeringen i nivå A har inriktats mol krigsorganisationsmål enligl handlingsväg I i överbefälhavarens perspektivplan del 2. Denna innebär bl.a, atl fjorton infanieribrigader, fyra norrlandsbrigader och fem pansarbrigader bibehålls. Den ekonomiska situationen har dock inneburil att måluppfyllelse i vissa fall har måst senareläggas. I nivå B har planeringen inriktats mol krigsorganisalionsationsmål enligt handlingsväg 3, vilket innebär bl. a. atl endast lio infanieribrigader, fyra nortlandsbrigader och fyra pansarbrigader kan behållas på sikl.

Delprogrammet Fördelningsförband m. m. omfattar i huvudsak ledningsförband, stödförband och jägarförband. Utvecklingen karaktäriseras av alt särskilt lyp 1-förbanden minskar inom lednings-, underrättelse-, underslöds-och underhållsfunktionerna medan antalet jägarförband ökar. De senare inriktas i första hand på att lösa slridsuppgifter och i andra hand på spa-ningsuppgifler.

Studier av den framtida ledningsorganisationen har resulterat i all det totala behovel av särskilt kvalificerade ledningsresurser bedöms kunna minska något. Således beräknas antalet fördel ni ngsslaber kunna reduceras. Antalet ledningssiaber med lerrilorielll anknutna ledningsuppgifter avses bli utökat. För dessa staber planeras en koslnadsbesparande organisation.

Nuvarande fordelningsartilleriförband behålls medan fördelningshaubils-bataljoner med de äldsta pjäserna övergår lill lyp 2-förband under programplaneperioden. I nivå A ombeväpnas några bataljoner med haubits 77.

Antalet luftvärnsbalaljoner med modern materiel minskar. Eftersom luftvärnsrobot 70 tillförs och äldre materiel behålls där detla är siridsekonomiskl lämpligt ökar emellertid det totala antalet eldenheler. Ökningen är slörre i nivå A än i B. Genom modifiering avses luftvärnsförband utmstade med robot 67 Hawk behållas in på 1990-talet.

Underhållsfunktionen har studerats beträffande dels behovet av särskilda röriiga underhållsförband, dels övergången från fred till krig. Studierna har resulterat i förslag om en framtida underhållsorganisaiion. I denna ingår förbands- och områdesbundna underhållsenheler och ett i förhåUande lill nuvarande läge minskat antal operativt röriiga underhållsförband. Organisationen fömtsätter ell ökal understöd från totalförsvaret i övrigt.

Inom delprogrammet Infanleribrigad ra. m. planerar chefen för armén all behålla fjorton infanieribrigader i nivå A mol tio i nivå B. Infanteri-brigaderna utvecklas vad gäller såväl eldkraft som röriighet med hänsyn till sina kvalificerade uppgifter. En ny organisation, infanteribrigad 77, är fastställd och innebär bl. a. alt tre skyllebalaljoner utrustas med band-vagnsburna pansarvärnspjäseroch stridslrossar. Personalen transporteras vid marsch i tertängbilar. Eldkraflen vid brigaden förbättras genom all haubits 77, infanlerikanonvagn 91, pansarvärnsrobolar och luflvärnsrobol 70 an-

Prop. 1976/77:74 76

skaffas.

Med början under perioden organiseras ell antal grundrekrylerade, fristående skyllebalaljoner.

För delprogrammet Norrlandsbrigad m. m. är planeringen lika i nivå A och nivå B. Fyra norriandsbrigader behålls med ett organisationsmönster som på sikl anpassas lill infanteribrigad 77. Eldkraften förbättras i likhei med i infanteribrigaden. Röriigheten behålls genom omsättning av terrängbilar och bandvagnar. Chefen för armén avser alt under budgetålet 1976/77 utreda slutlig utformning av nortlandsbrigad 77.

Chefen för armén anmäler beträffande delprogrammet Pansarbrigad m. m. att i nivå A fem pansarbrigader kan bibehållas under programplaneperioden. 1 nivå B reduceras antalet med en till totalt fyra pansarbrigader. De kvarstående pansarbrigaderna avses tillföras luflvärnsrobol 70 och pansarvärnsro-bol.

För delprogrammel Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband är planeringen lika i nivå A och nivå B. Antalet ledningsförband på högre regional nivå behålls. Omsättning sker av viss sambandsutrusining. Underhållsförbandens organisation och antal förändras som resultat av ulredningar av underhållstiänslen.

Inom delprogrammet Lokalförsvarsförband ändras i såväl nivå A som B det yttäckande ledningssystemet under försvarsområdesbefälhavaren. Förändringarna innebär bl.a. att försvarsområdesbefälhavarens krigslednings-kapacitet kommer alt förstärkas. 1 nivå A kommer före och under programplaneperioden sex infanieribrigader att övergå lill skylleregemenlen och i nivå B tio. Skytleregemenlena behåller under programplanperioden organisationsmönster 66 R och anpassas därefter successivi till infanteribrigad 77. 1 både nivå A och nivå B ökar antalet cykelskytiebalaljoner efter pro-gramplaneperiodens slut. Förutsättningar skapas härigenom för atl öka uthålligheten i krigsorganisationen.

Delprogrammet Hemvärnet behåller enligt programplanen nuvarande organisation, förmåga och beredskap. Hemvärnet skall liksom lidigare utnyttjas som en del av yiövervakningen av främsl landterritoriei. Hemvärnet tillförs efterhand lätt kulspruta, aulomatkarbin och pansarskott. Signalmaie-riel lämplig för hemvärnels verksamhet avses tillföras. Modern intenden-turmateriel skall så långt resurserna medger tillföras hemvärnet. Vapen och signalmateriel skall dock prioriteras. Planeringen är lika i nivå A och nivå B.

Prop. 1976/77:74 77

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande labell (prisläge februari  1976; milj. kr.).

						Summa
Delprogram	1977/78	1978/79 1979/80 1980/81			1981/82 1977/82
Fördelningsförband	611	595	650	642	632	3 130
Infanteribrigad m. m.	903	886	886	884	906	4 465
Norriandsbrigad m. m.	253	281	208	220	284	1 196
Pansarbrigad m. m.	379	377	288	360	465	1 869
Centrala och högre regio-
nala lednings- och
underhållsförband	49	43	48	59	39	239
Lokalförsvarsförband	229	227	272	237	212	1 177
Hemvärnet	58	59	59	60	59	294
Gemensamma produktions-
resurser	1617	1 587	1679	1 709	1694	8 286

Kostnader 4 099      4 055     4 090      4 171      4 241      20 656

-339	-150	-A	-f94	-1-138	-261
3 760	3 905	4 086	4 265	4 379	20 395

Justering på grund av överplanering m. m.

Betalningsmedel

Fördelningen av kosinaderna på delprogram i nivå B framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

						Summa
Delprogram	1977/78 1978/79 1979/80 1980/81				1981/82 1977/82
Fördelningsförband	612	599	600	550	538	2 899
Infanteribrigad m. m.	868	802	804	794	766	4 034
Norrlandsbrigad m. m.	253	282	206	213	228	1 182
Pansarbrigad m. m.	380	353	285	324	401	1 743
Cenlrala och högre regio-
nala lednings- och
underhållsförband	49	47	49	58	37	240
Lokalförsvarsförband	224	213	253	214	190	1094
Hemvärnet	58	59	58	60	59	294
Gemensamma produktions-

resurser 1614      1555      1589      1616      1598       7 972

Kostnader 4 058      3 910      3 844      3 829     3 817      19 458

Justering på grund av
överplanering m. m.	-340	-159	-12	-t-83	-1-123	-305
Betalningsmedel	3 718	3 751	3 832	3 912	3 940	19153

Prop. 1976/77:74 78

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande labell (prisläge februari  1976; milj. kr.).

Summa
Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

B 1.   Arméförband:

Ledning- och för
bandsverksamhet 2 276      2 606      2 627      2 672      2 713      2 728      13 346

B 2.   Arméförband:
Materielanskaff
ning 764        860        930        980      1044      1130       4 944

B 3.   Arméförband:
Iståndsättning av
befästningar och
kaserner 77 75 78 84      .    96 92 425

B 4.   Arméförband:
Forskning och
Ulveckling 60 72 92 80 90 90 424

111 1  Arméförband:
Anskaffning av
anläggningar 144 147 178 270        322 339        1256

3 321      3 760     3 905      4 086      4 265      4 379      20 395

' Prisläge februari  1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa
Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

B 1.   Arméförband:

Ledning- och förbandsverksamhet       2 270      2 600     2 575      2 572      2 573      2 583      12 903

B 2.   Arméförband:
Materielanskaff
ning 764 826        841 868        865 866       4 266

B 3.  Arméförband:
Iståndsättning av
befästningar och
kaserner 77 75 72 78 87 85 397

B 4.  Arméförband:
Forskning och
ulveckling 60 70 90 70 80 80 390

III 1 Arméförband:
Anskaffning av
anläggningar 144 147 173 244        307 326        1 197

3 321      3 718     3 751      3 832      3 912      3 940      19153

' Prisläge februari  1975.

Prop. 1976/77:74 79

Chefen för marinen

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband som omfattar följande delprogram.

2.1 För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

2.2 Helikopierförband

2.3 Ytattackförband m. m.

2.4 Ubålsförband

2.5 Minröjningsförband

2.6 Fasta kustartilleriförband

2.7 Röriiga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser.

Chefens för marinen programplan för huvudprogrammet Marinförband grundas på de ekonomiska planeringsramar som har fastställts genom överbefälhavarens direktiv. Härutöver har chefen för marinen anmält behov av ytterligare medel för viss verksamhet och ersättningsanskaffning. Planeringsramarna och de av chefen för marinen föreslagna tilläggen framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; löneläge 1976; milj. kr.).

	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	Summa 1977/82
Nivå A Planeringsram Tillägg Nivå B Planeringsram Tillägg	1480 87 1480 87	1 522 62 1482 102	1 567 101 1488 180	1608 105 1488 225	1666 135 1492 309	7 843 490 7 430 90J

Chefen för marinen redovisar inledningsvis sin gmndsyn på de marina stridskrafternas uppgifter och på hur de ulnyttias inom ramen för vår säkerhetspolitiska inriktning saml försvarets verkan som stöd för denna politik.

Chefen för marinen poängterar den alltmer ökade betydelse som det skandinaviska området enligl hans mening fält. Särskilt framhålls den dominerande fiankposilionen varifrån Norska havet och passagen därifrån mot Allanlen kan behärskas.

Risken för spänningslägen, '"skymningskonflikter", och begränsade krigsfall blir härigenom stor i vår omgivning. Förhållandet kräver stridskrafter som kan hävda vårt lerrilorium och avvisa varje försök all otillböriigt utnyttja vårt område. Dessa är en fömtsättning dels för all vår alliansfria politik skall inge förtroende i omväriden, dels för all kunna försvara oss om vi blir anfallna.

Chefen för marinen underslryker all försvarsmaktens viktigaste uppgift

Prop.  1976/77:74 80

är invasionsförsvar. Sveriges militärgeografiska betingelser medför enligl hans mening all försvaret till väsenllig del måste inriktas mol att tidigt möta en invasion över havet, evenluelll i kombination med invasion över landgränsen eller genom luften.

Om vår säkerhetspolitiska linje är framgångsrik och vi lyckas förbli neulrala i en konflikt i vår omgivning måsle vi kunna avvärja kränkningar av vår långa havsgräns. Samtidigi måste försörjningen genom sjöfarten kunna tryggas.

Chefen för marinen flnner del därför nödvändigl alt såväl invasionsförsvaret som neulraliielsskyddet ges tillgång på marina stridskrafter av tillräcklig kvalitet och kvantitet. Strävan måsle vara att i del längsla förhindra att en angripare fär fasl fot i landei. Angriparen skall mötas där han är svagast, dvs. innan han kommer in i landei.

Marinens uppgifler och ulnyltiande sammanfattas av chefen för marinen på följande sätt. Marinen skall övervaka vårt sjötertilorium och omgivande havsområden inklusive havsbotten. Den skall hävda vårt oberoende och fullgöra våra förpliktelser under fred och neulralitetstillstånd genom att bevaka vårt sjöterritorium, avvisa kränkningar och andra brott mol våra lill-trädesbestämmelser. Marinen skall genom erforderlig beredskap tillförsiikra den politiska och miliiära ledningen handlingsfrihel i krissituationer. Den skall vidare i samverkan med övriga stridskrafter i det längsla förhindra atl en angripare får fast fot på svensk mark. De marina stridskrafterna skall därvid möta, fördröja och tillfoga angriparen föriusler som hindrar eller försvårar hans foretag. Sådana områden som ur angriparens synpunkl är betydelsefulla för hans styrketillväxt eller som är väsentliga för tota'lförsvaret skall försvaras i det längsla. Marinen skall även skydda kustsjöfarten i våra egna farvatten, sjötransporter till och från Gotland och importsjöfart så långl ul våra resurser gör det möjligl.

Chefen för marinen framhåller alt ålderssammansättningen och modernitelen på flera förband och syslem är sådan all slora omsältningsbehov föreligger. Hela system hotar atl försvinna. Chefen för marinen har därför strävat efter atl använda så slor del som möjligl av tillgängliga resurser för malerialanskaffning. Denna inriklning följer hell regeringens och överbefälhavarens direktiv. Den är dessutom hell nödvändig mol bakgmnd av de betydande oundgängliga omsältningsbehov som finns under programplaneperioden och accentureras under åren närmasl därefler.

Chefen för marinen har planerat in de av överbefälhavaren anbefallda personalminskningarna. Marinchefen anser att minskningarna är en tvingande nödvändighet på gmnd av all den ekonomiska silualionen nu är så allvariig all största möjliga kraft- och viljeansträngning måste lill för all frigöra medel lill att utveckla och skaffa materiel. Personalminskningen kommer dock inte att kunna genomföras utan allvarliga konsekvenser.

Prop. 1976/77:74 81

Ett av utgångsvärdena för planeringen har varit alt nivå A med vissa ändringar och tillägg skall molsvara handlingsväg 1 i ÖB 75. Chefen för marinen pekar på den skillnad som finns mellan den ekonomiska ram överbefälhavaren tilldelat och nödvändiga resurser för att uppnå handlingsväg 1. Chefen för marinen anser alt kostnadsgapei, som främst beror på låga ramar för marinen underen följd av år, medför att marinens ram för perioden 1977-82 måste höjas med minsl 490 milj. kr. utöver nivå A för atl täcka ett växande omsältningsbehov.

Ramhöjningen avser chefen för marinen utnyttja för bl. a. följande.

- Anskaffa minjakl.

- Möta nedgången i ubålsbesiåndet genom att A 17 skaffas i snabbare takt.

- Innehålla i ÖB 75 angivna mål för kvantiteten .sjörobolbeslyckade ytaltacknottiljer.

- Tillgodose ledningsfunktionen vid yiatiackfiottiljer.

- Modernisera Öslergötlandjagarna och överföra dessa till fregatter.

- Skaffa nya sjöminor och därmed möta ell betydande omsältningsbehov.

- Skaffa fiygsimulator för helikoplertiänsten.

Motsvarande resursbrist föreligger enligl chefens för marinen uppfattning i nivå B.

Chefen för marinen strävar efter alt vidmakthålla största möjliga strids-effekt med tyngdpunkt på ulbildning inom huvudproduktionsområdei Ledning och förbandsverksamhet. Trots all driftkostnaderna begränsas och fortlöpande rationaliseringar bedrivs måste dock verksamhelen minskas. För alt kunna prioritera den långsikliga beredskapen är del nödvändigt att avdela största möjliga resurser för investeringar i den framlida krigsorganisationen. Chefen för mannen framför att totalt snäva ramar och ett otillräckligt system för pris- och lönekompensation medför all betydande resurser inom huvudproduktionsområdei Ledning och förbandsverksamhel måste frigöras för atl tillföras huvudproduktionsområdei Materielanskaffning.

Vakanslägel är allvarligt och en besvärande siluation råder för kompaniofficersgruppen inom sektorn leknisk tiänst. Chefen för marinen har i särskild skrivelse till regeringen föresiagii extraordinära åtgärder för all förbättra rekryteringen.

Chefen för marinen har i samarbele med försvarels materielverk vidtagit åtgärder för atl begränsa kosinaderna för malerielunderhåll. Någon återtagning av tidigare eftersläpning bedöms dock inle nu möjlig.

Verksamheten inom huvudproduktionsområdei Materielanskaffning innebär enligt överbefälhavarens direktiv i nivå A, följande. Chefen för marinen bedömer del endasl möjligl atl direkianskaffa del roboisysiem som krävsförailyiallackfiolliljernassiridseffekiskallkunnaupprätihållas. Beställning är inplanerad budgelåret 1977/78. Tidigare planerad beställning av en se-

Prop. 1976/77:74 82

riemi/ijakilärtygmåstescnareläggastvååriill budgetåret 1978/79. Beställning av nästa ubåtsserie- A 17 - har planerats ske under budgelåret 1979/80. Ersätl-ning förde föråldrade röriiga kuslartilleribatlerierna har planerats bli beställd budgelårel 1978/79. Äldre läiia fasta bailericr bör ersättas under början av 1980-lalel. Beställning planeras ske under budgelåret 1980/81.

Anskaffning och iståndsättning av befästningar och kaserner balanseras mol materielanskaffning, övningsverksamhet m. m. Rationaliseringsbe-främjande byggnadsåtgärder prioriteras. Utbyggnaden av integrerade fredsförråd slutförs under budgetåret 1977/78. Kasernrenoveringsprogrammet planeras vara genomfört under budgetåret 1981/82. Inom huvudproduktionsområdei Forskning och utveckling redovisar chefen för marinen fortsatta studier, försök ra. m. belräffande bl.a. ytatiack-floililjcrnas ledning, luftobcroendc framdrivningsmaskiner för framlida u-båtar saml ersättning av tungt och lätl fasl kustartilleri.

Chefen för marinen anför bl. a. följande om delprogrammens utveckling under programplaneperioden.

Förbanden inom delprogrammet Gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband skall säkerställa övriga förbands insats. Åtgärder har planerats in för att öka ledningssäkerhelen.

Luftvärn för försvar av krigsförtöjningsplalser och anläggningar i baserna moderniseras. Under perioden införs ny basorganisation. I den nya organisationen eftersträvas ökad rörlighet hos underhållsförbanden.

Inom delprogrammet Helikopierförband pågår försök med en gemensam organisation för försvarets lunga helikoptrar. Den befintliga organisationen behålls under planeringsperioden. Verksamhel och inriktning dimensioneras främsl av ubåtsjakluppgifterna.

Inom delprogrammel Ytattackförband levereras den sista torpedbåten typ Norrköping lill krigsorganisationen under budgetåret 1977/78. De nuvarande jagarflolliljerna organiseras om till ytattackflottiljer. Motortorpedbåtarna ersätts genom anskaffning av patmllbåiar. Beslutsunderiag för atl skaffa lämpliga enheter för de framtida ylattacknottiljerna las fram under programplaneperioden. Anskaffning av sjörobot med medellång räckvidd för ylattackförbanden har planerats in med början budgelårel 1977/78.

Anskaffning av ett iredje minfartyg pågår. Leveransen har dock måst senareläggas jämfört med lidigare planer.

Antalet enheter inom delprogrammet Ubåtsförband minskar med ca 40 % fram lill mitten av 1980-talel. Under programplaneperioden utgår ubåtar av typ Hajen. Pågående anskaffning av ubåtar av typ Näcken fullföljs under programplaneperioden. En räddningsbåt skaffas. Studier och utveckling av nästa ubåtserie (A 17) planeras för atl seriebeslällning skall kunna läggas ut budgelåret 1979/80.

Prop. 1976/77:74 83

Inom delprogrammet Minröjningsförband överförs minsvepare av typ Hanö till vedellbålar samtidigi som de av åldersskäl ulgår ur minröjningsorganisationen. Övriga minsvepare behålls under perioden. Seriebeställning av minjaktfartyg planeras till budgetåret 1978/79.

Delprogrammet Fasta kuslartilleriförband vidmakthålls i huvudsak under programplaneperioden. Antalet fasta artilleriförband minskar någol. Pågående anskaffning av nya fasta 12 cm lornballerier fortsätter men försenas jämfört med tidigare planer. Vissa äldre batterier moderniseras i begränsad omfattning. Prototyp lill ny minulläggare anskaffas och modern minmaleriel tillförs minspärrtropparna. Näriuftvärnet för de fasta förbanden moderniseras.

Delprogrammel Röriiga kustartilleriförband vidmakthålls i huvudsak under perioden. Ell nytl röriigt kustarlillerisyslem börjar utvecklas och anskaffas.

Inom delprogrammet Gemensamraa produktionsresurser prioriteras utbildningen till och av fast anställd personal. Bl. a. förbättras utbildningen av kompaniofficerare. Investeringar och iståndsällningar är under perioden inriktade på ralionaliseringsbefrämjande ålgärder vilkel medför att olika ul-bildningsanordningar har fått liigre prioritet. Övningsfältens utrustning kompletteras successivi.

Konsekvenserna av en inriklning enligl nivå B blir enligl chefen för marinen följande.

Inom huvudproduktionsområdei Ledning och förbandsverksamhel måste reduceringar göras som i första hand drabbar mobiliseringsberedskapen.

Chefen för marinen anför vidare att materielanskaffningen måste reduceras eller senareläggas. Detla innebär bl. a. att den begränsade robotanskaffningen för ytaltacknottiljerna i huvudsak måste genomföras efter budgetåret 1981/82. Antalet ubåtar i A 17-serien måste minskas med ca 30 "o. Även anskaffningen av nytt rörligt kustartilleri måste minskas med ca 30 "o. Moderniseringen av äldre fasta kuslartilleribatterier försenas.

Inom huvudproduktionsområdena Anskaffning och iståndsättning av befästningar och kaserner samt Forskning och utveckling fömtsätter chefen för marinen samma inriklning som i nivå A.

Sammanfattningsvis kommer enligt chefen för marinen den krigsorganisatoriska effekten alt gå ned i nivå B för att i mitten av 1980-lalet ha reducerats till 50 % av nuvarande organisation vad gäller sjöstridskrafter. Inom kustartilleriet kan huvuddelen av krigsorganisationen behållas under hela 1980-talet främst beroende på malerielens långa livslängd. Antalet fasta spärrförband minskar dock med ca 20 "o. Effekten nedgår enligl chefens för marinen uppfattning genom kvalitativa försämringar eftersom materiel inte omsätts i tillräcklig omfattning.

Prop. 1976/77:74 84

Fördelning av kostnaderna pä delprogram i nivå A framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

						Summa
Delprogram	1977/78 1978/79 1979/80 1980/81				1981/82	1977/82
För flera delprogram
gemensamma lednings-.
bas- och underhållsför-
band m. m.	118	113	109	102	89	531
Helikopierförband	25	20	21	19	18	103
Ytaiiacklbrband m. m.	249	280	256	220	237	1242
Ubåtsförband	114	94	117	95	118	538
Minröjningsförband	32	58	52	60	68	270
Fasta kuslartilleriförband	215	184	169	173	158	899
Rörliga kuslartilleriförband	56	52	70	74	89	341
Gemensamma produk-
tionsresurser	802	821	827	842	829	4121
Kostnader	1611	1622	1621	1585	1606	8 045
Justering på grund av
överplanering ni. m.	-131	-100	-54	-H23	-h60	-202
Betalningsmedel	1480	1522	1567	1608	1666	7 843

Fördelning av kostnaderna på delprogram i nivå B framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

						Summa
Delprogram	1977/78 1978/79 1979/80 1980/81				1981/82	1977/82
För flera delprogram
gemensamma lednings-,
bas- och underhållsför-
band m. m.	118	112	109	102	90	531
Helikopterförband	26	20	21	19	17	103
Ytattackförband m. m.	250	236	226	202	165	1079
Ubåtsförband	114	93	91	52	76	426
Minröjningsförband	32	59	52	59	68	270
Fasia kuslartilleriförband	214	184	168	158	150	874
Röriiga kuslartilleriförband	55	52	59	57	62	285
Gemensamma produk-
tionsresurser	802	826	816	816	804	4 064
Kostnader	1611	1582	1542	1465	1432	7 632
Justering på grund av
överplanering	-131	-100	-54	-23	-I-60	-202
Betalningsmedel	1480	1482	1488	1488	1492	7 430

Prop. 1976/77:74

85

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa
Anslag 1976/771 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

C 1.   Marinförband;

Ledning och för
bandsverksamhel 765 843 ,836 837 838 834 4 188
C 2.  Marinförband:

Materielanskaffning      351 500        551 595 636        708      2 990

C 3.  Marinförband:

Iståndsättning av

kaserner 24 26 26 26 26 26 130

C 4.  Marinförband:

Forskning och

utveckling 32 30 29 30 29 30 148

III 2 Marinförband:

Anskaffning av

anläggningar 79 81 80 79 79 68        387

1251       1480      1522      1567      1608      1666      7 843

' Prisläge februari  1975.

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa
Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

C 1.  Marinförband:

Ledning och för
bandsverksamhet 765 843 833 830 829 823 4 158
C 2.  Marinförband:

Materielanskaffning      351 500        514        523 525        545      2 607

C 3.  Marinförband:

Iståndsättning av

kaserner 24 26 26 26 26 26 130

C 4.  Marinförband:

Forskning och

ulveckling 32 30 29 30 29 30 148

III 2 Marinförband:

Anskaffning av

anläggningar 79 81 80 79 79 68        387

1251      1480      1482      1488      1488      1492      7 430

' Prisläge februari  1975.

Prop. 1976/77:74 86

Chefen för flygvapnet

Chefen för flygvapnet är programmyndighel för huvudprogrammet Flygvapenförband som omfattar följande delprogram.

3.1 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

3.2 Jakiförband

3.3 Luftvärnsrobolförband

3.4 Atlackförband

3.5 Spaningsförband

3.6 Flygiransportförband

3.7 Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Chefen för flygvapnet har i enlighet med överbefälhavarens direktiv utarbetat programplaner i nivåerna A och B för huvudprogrammet Flygvapenförband. Planeringsramarna framgårav följande sammanställning (prisläge februari 1976; löneläge 1976; milj. kr.).

1977/78     1978/79    1979/80     1980/81     1981/82    Summa

1977/82

Nivå A 3 711 3 818        3 923        4 025 4 115 19 592

Nivå B 3 513 3 524 3 532 3 542 3 546 17 657

Chefen för flygvapnet anför att stormakternas möjligheter lill luftkrigföring är oförändral stora. Kvaliteten förbättras sländigl genom ökad räckvidd, större lastförmåga samt bättre måluppläckts- och målinmätningsmöj-ligheler. De flygburna vapnens precision och verkan ökar också snabbt liksom möjligheterna att transportera trupp och materiel genom luften. Stormakterna fär i början av 1980-lalet enligl chefens för flygvapnet uppfattning en ökad och i några fall starkt ökad möjlighel lill offensiv flygkrigföring jämfört med dagslägel.

Chefen för flygvapnet framhålleratt utvecklingen leder till atl flyginsalser av olika slag kommer atl spela en viktig roll vid ett eventuellt angrepp på Sverige. Vi måste med ett lämpligt utformat och tillräckligt omfatlande luftförsvar söka behålla en luftöveriägsenhel över vårt tertitorium. Om en angripare inle behöver la hänsyn till ett effektivt luftförsvar kan hans flygförband starkt försvåra våra stridskrafters mobilisering och utgångsgmp-pering saml ostört bekämpa olika totalförsvarsmål och verksamt understödja mark- och sjöslriden.

Den militärtekniska utvecklingen gynnar inle bara en angripare. Våra möjligheter all verka med attack- och spaningsflyg förbättras också. Del svenska försvaret har enligt flygvapenchefen inte råd att avstå från alt utnyttja detta. Chefen för flygvapnet framhåller att vi inte utan väsentliga

Prop. 1976/77:74 87

effektförluster kan avslå från attack- och spaningsflyg i försvarsmakten.

Chefen för flygvapnet erinrar om att fiygvapnets krigsorganisation minskar snabbi. Sedan början av 1960-talel hart. ex. antalet krigsflygdivisioncr minskat med nära 50 %. Mol bakgrund av den tydliga strävan i vår närmaste omvärid att trots avsevärda kvalitetshöjningar behålla antalet flygförband ser chefen för flygvapnet det som angelägel atl på sikl hejda minskningen av flygvapnets krigsorganisation. De personalminskningar som är anbefallda och som också är nödvändiga med hänsyn till löneutvecklingen bör därför så långt möjligt sökas inom områden som inte direki påverkar krigsorganisationens omfattning. Svårigheterna är emellertid enligt chefen för flygvapnet Slörre för flygvapnet än för många andra delar av försvarsmakten. Detla beror på den siarka koppling som finns mellan fiygvapnets freds-och krigsorganisationer.

Omfattningen och inriktningen av flygvapnets materielanskaffning styr i hög grad den framlida krigsorganisationen. Chefen för flygvapnet erinrar om alt flera vikliga malerielbeslul skall fallas under perioden 1977-82. Beslul skall fattas bl. a. om hur ett nytl flygattacksyslem efter nuvarande AJ 37 och SK 60 skall uiformas. Vid della beslul blir del nödvändigl alt la slällning lill om den utvecklande delen av svensk flygindustri skall behållas. Andra beslul kommer all avgöra omfattningen av den inhemska vapen- och ro-botutvecklingen. Vidare skall viss materielomsätining inom stridslednings-och luftbevakningssyslemel och utbyggnadstakten för det framtida bassystemet beslutas.

Attack-, spanings- och jaktversionerna av flygplanssystem 37 Viggen håller på att anskaffas. Chefen för flygvapnet framhåller att flygplansystem 37 Viggen lorde vara del mest genomlysta projektet i hela försvarsmakten. Del har studerats gmndligt, utretts och granskats vid elt flertal lillfällen av både försvarsmaktens myndigheier och statsmakterna. Resultaten av genomförda slridsekonomiska jämförelser mellan flygplan 37 Viggen och konkurterande alternativ har utfallit positivt för flygplan 37 Viggen. Chefen för flygvapnet anser därför att det är viktigt atl syslemet så långl möjligl kan fullföljas med den ambitionsnivå beträffande taktisk och operativ användbarhet som legal lill gmnd för atl det togs fram.

Flygplananskaffningen efler flygplan 37 innebär all en inhemsk utvecklingskapacitet kan behållas i nivå A medan den måste avvecklas i nivå B. I nivå B blir vi enligt chefen för flygvapnet ganska snart hänvisade lill anskaffning utomlands i form av direklköp eller licenstillverkning.

Chefen för flygvapnet framhåller alt det ligger många fördelar i alt beväpna våra flygplan med robotar och andra vapen som utvecklas inom landet. A andra sidan blir seriestoriekarna så små att det blir för dyrt att inom krympande realramar underhålla en inhemsk utvecklingskapacitet. Problemet är med andra ord delsamma som på flygplansidan. Det gör atl inhemskt utvecklade robolar endasl har kunnal komma ifråga i nivå A. I nivå B

Prop. 1976/77:74 88

förutsätts direktanskaffning av utländska robolar.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare att så länge målel att hela landet skall försvaras kvarstår måste flygbaser, radarstationer och ledningsorgan finnas i alla landsändar. Detla gör att resurserna för bas- och sirilsyslemen i viss mån måste prioriteras.

Beträffande delprogrammens utveckling under programplaneperioden anför chefen för flygvapnet bl. a. följande.

Inom delprogrammel För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband inriktas verksamhelen på att dels åstadkomma nödvändig freds-produktion dels göra de investeringar som krävs i ny materiel, nya anläggningar och nya metoder.

Vissa äldre radarstationer som är dyra atl underhålla avvecklas tidigt under programplaneperioden. En luftförsvarscentral läggs ner.

Luftbevaknings- och stridsledningsförband börjar sättas upp med modern radarmateriel som har hög störtålighei och god motståndskraft mot fysisk bekämpning. På befintliga radarstationer ökas motståndskraften mol teleteknisk störning och vidtas ålgärder för att minska risken för fysisk bekämpning.

Den lidigare planerade moderniseringen av en luftförsvarscentral genomförs. System Väder 70 utvidgas till att omfatta även norra delen av landet. Sambandssystemet moderniseras fortlöpande så långl resurserna medger. Angivna ålgärder vidlas i båda nivåerna.

Inom delprogrammet Jakiförband läggs under perioden 1977-82 sex divisioner ned i nivå A och sju i nivå B. Dessulom avvecklas en flotlilj-adminislration (F 12). Ombeväpning från J 35 Draken till JA 37 Viggen sker med början under budgelårel 1979/80. I nivå A inriktas planeringen mol tio divisioner JA 37 och i nivå B mot nio.

För delprogrammel Luftförvärnsrobotförband gäller i båda nivåerna all förbanden skall vara avvecklade vid ingången av budgetåret 1978/79. Personal och viss materiel utnyttias övergångsvis i särskilda förband inom slril-systemet. Personalen förs över lill luftbevaknings- och stridsledningsförband med modern radarmateriel i takt med all sådana sätts upp.

Delprogrammet Atlackförband inriktas i nivå A mot all i krig omfatta en altackeskaderstab, fem medellunga aliackflygdivisioner och en aliack-flyggrupp saml fem lätta allackdivisioner. De medellunga altackflygdivi-sionerna/-gmpperna är utmstade med flygplan AJ 37 Viggen och de lätta med del beväpnade skolflygplanet SK 60. AJ 37 planeras på sikl ersättas av ell nytt medellungt attackflygplan (A 20) utvecklat från JA 37 och SK 60 med elt lätl attackflygplan (B3LA) som jämväl kan användas som skolflygplan. Båda flygplanen A 20 och B3LA planeras utvecklas inom landet.

I nivå B medger tillgängliga planeringsmedel inte att SK 60 ersätts med annat än ett renl skolflygplan. Del innebär att de lätta aliackflygdivisionerna avvecklas efter perioden 1977-82. På sikt kommer därmed aliacksyslemet

Prop. 1976/77:74 89

att i nivå B endasl innehålla de medeltunga förbanden.

Inom delprogrammet Spaningsförband minskas antalet divisioner med två i båda nivåerna. En flottiljadministration utgår. Flygplaniyperna S 32 Lansen och S 35 Draken ombeväpnas till S 37 Viggen.

Planeringen för delprogrammel Flygiransportförband inriktas på all säkerställa kapacitets- och resurstillgång hos krigsorganisationens transport-och sambandsflygplan. Flygplan Tp 79 (Douglas DC 3) planeras i båda nivåerna utrangeras under programplaneperiodens senare del och ersättas av andra transportflygplan. Typen på dessa har ännu inte bestämts.

Inom delprogrammet Basförband kommer i båda nivåerna antalet basbataljoner att minska något jämfört med dagsläget.

Erfarenheterna från genomförda bassiudier pekar på alt såväl flygplan på marken som basförbanden och deras materiel bör skyddas i försia hand genom all de sprids mellan och inom flygbaserna. Delta ställer krav på såväl ett siort antal baser som ett stort antal rörliga basförband. Strävan all kunna kraftsamla flygförbanden lill olika delar av landei släller molsvarande krav.

1 båda nivåerna planeras en successiv anpassning till här antydda krav på ett modernt bassystem. Endast en mindre del hinner genomföras under programplaneperioden. Vid anpassningen utnyttjas befintliga baser och anläggningar. Uiöver ovannämnda insatser sker en fortlöpande anpassning av baserna och basmaterielen till flygplansystem 37.

Materielanskaffningen lar vidare sikle på alt säkra tillgången på svår-anskaffad och för ett krigs inledningsskede viktig materiel och på ersättning av starkt försliten och/eller omodern materiel.

Inom delprogrammet Gemensamma produktionsresurser skall förbanden F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar dras in. Enheter vid dessa förband som inte omfattas av indragningsbeslutet skall lokaliseras lill andra orter. Organisationsförändringarna bör vara genomförda under budgetåret 1979/80.

1 nivå A behöver ingen ytteriigare flottilj läggas ner. I nivå B däremol måsle ytteriigare en flottilj dras in under perioden 1982-87.

Ny fredsorganisation för huvuddelen av flygvapnets förband införs under budgetåret 1976/77.

Flygvapnet har i dag enligt chefen för flygvapnet personalbrist i förhållande till förelagda uppgifler inom flera sektorer. Dessa brister kan i slort fömtses beslå även i den nya organisationen.

Den ogynnsamma åldersfördelningen för civilmililär personal i leknisk tiänst medför stora pensionsavgångar under perioden. Detta måste enligt chefen för flygvapnet mötas med en överrekrytering under programplaneperioden. För en hög rekrytering lalar också den senaste lidens ökade för-lidsavgångar av nämnd personal.

Chefen för flygvapnet bedömer all viss svårighet kan uppslå atl på sikt

7 Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 90

nå angivna personalminskningsmål. Den civila personalen har inle kunnat minskas i planerad takt.

Chefen för flygvapnet framhåller vidare atl hårda prioriteringar måsle vidlas i fredsorganisationen så alt de väsentligaste uppgifterna, däribland flyglidsproduktionen, kan lösas. Uppgifter som på flera förband tenderar att bli eftersatta är bl. a. mobiliserings- och krigsförberedelser, befälsutbildning och delar av den allmänmilitära utbildningen av värnpliktiga.

Chefen för flygvapnet pekar på atl de administrativa uppgifterna visar en stadig tendens all öka. Sålunda lar uppgifter för luftfartsverkets räkning och den nya medbestämmanderätten en betydande del av arbetstiden i anspråk samtidigi som arbetstidsförkortningen medför elt mindre antal arbetstimmar än tidigare. Chefen för flygvapnet framhåller att denna utveckling måste mötas i tid genom att minska uppgifterna eller förslärka resursema.

Fördelningen av kostnaderna på delprogram i nivå A framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

Summa
Delprogram 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband 460 506 524 464 462 2 416
Jaktförband 1276 1344 1130 1199 1180 6 129
Luftvärnsrobolförband 8 0 0 0 0 8
Atlackförband 607 627 742 753 847 3 576
Spaningsförband 299 172 134 87 99 791
Flygiransportförband 61 48 95 49 49 302
Basförband 582 531 509 501 499 2 622
Gemensamma produk
tionsresurser 765 769 770 757 777 3 838
Kostnader 4 058 3 997 3 904 3 810 3 913 19 682
Justering på grund av
överplanering m. m. -347 -180 -1-19 -1-215 -1-202 -91
Betalningsmedel 3 711 3 817 3 923 4 025 4 115 19 591

Prop. 1976/77:74 91

Fördelningen av kosinaderna på delprogram i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari  1976; milj. kr).

						Summa
Delprogram	1977/78 1978/79 1979/80 1980/81				1981/82	1977/82
För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband	459	505	521	461	460	2 406
Jaktförband	1 183	1 248	1297	1 224	1235	6187
Luftvärnsrobolförband	8	0	0	0	0	8
Attackförband	410	284	289	315	354	1652
Spaningsförband	299	172	134	87	99	791
Flygiransportförband	62	48	72	49	49	280
Basförband	580	527	505	497	495	2 604
Gemensamma produk-
tionsresurser	758	745	747	761	794	3 805
Kostnader	3 759	3 529	3 565	3 394	3 486	17 733
Justering på gmnd av
överplanering m. m.	-246	-6	-33	-H48	-(-60	-77
Betalningsmedel	3 513	3 523	3 532	3 542	3 546	17 656

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå A framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr).

Summa
Anslag 1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82

Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet       1238      1466      1441      1433      1429      1431        7 200

D 2. Flygvapenförband:

Materielanskaffning   1252      1198      1410      1462      1613      1713        7 396

D 3. Flygvapenförband:
Iståndsättning av
befästningar och
kaserner 29 32 38 37 32 27 166

D4. Flygvapenförband:
Forskning och ut
veckling 473        883 826        859        815        820        4 203

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av

anläggningar 103        132        102        132        136        124 626

3 095      3 711      3 817      3 923      4 025     4 115      19 591

' Prisläge febmari 1975

Prop. 1976/77:74

92

Betalningsmedlens fördelning på anslag i nivå B framgår av följande tabell (prisläge februari  1976; milj. kr).

							Summa
Anslag	1976/77M977/78		1978/79 1979/80 1980/81			1981/82	1977/82
D 1. Flygvapenförband:
Ledning och för-
bandsverksamhet	1 238	1459	1428	1415	1407	1 409	7118
D2. Flygvapenförband:
Materielanskaffning	1 252	1 302	1 577	1602	1 639	1604	7 724
D 3. Flygvapenförband:
Iståndsättning av
befästningar och
kaserner	29	32	38	37	32	27	166
D4. Flygvapenförband:
Forskning och ut-
veckling	473	588	378	345	328	383	2 022
III 3. Flygvapenförband:
Anskaffning av
anläggningar	103	132	102	133	136	123	626
	3 095	3 513	3 523	3 532	3 542	3 546	17 656

' Prisläge februari 1975 4.1.3 Övrigt underlag

Jaktflygplan och robotar för 1990-taleis behov

Regeringen uppdrog i anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977-82 åt överbefälhavaren att översiktligt redovisa al ternaiiva anskaffningsformer för jaktflygplan och luftvärnsrobotar för 1990-laleis behov.

Överbefälhavaren konstaterar i sin redovisning all bedömningar avseende 1990-lalet är behäftade med osäkerhei såväl beträffande operativa krav som kostnadsberäkningar. Luftförsvarets ulformning från 1990-lalels början och in på 2000-lalet har inle granskats i det omfatlande studie- och planeringsarbete som hittills genomförts. Överbefälhavaren anser dock all del nu framlagda underiagel ulgör lillräcklig grund för de beslul som berör luftförsvarets utformning på sikl och som behövs inför perioden 1977/78-1981/82. Resultaten av överbefälhavarens undersökning redovisas i sammanfattad form i del följande.

Beslul rörande anskaffning av jaktflygplan för 1990-lalel behöver inte fattas förrän omkring år 1982. Den översiktliga granskningen av olika anskaffningsformer för ett sådant flygplan har lett till följande slutsatser. Licenstillverkning skiljer sig inte i ekonomiskt avseende väsentligt från egen utveckling. Skilda preslandanivåer på framtida jaktflygplan kan bli aktuella. Sådana flygplan kan ulvecklas inom landei. Utformningen av jaktflygplan måste grundas på operativa behov, där avvägningen mellan bl. a. vapen och vapenbärare inom den ekonomiska ramen för försvaret beaktas. Direklköp av Ulländskl jaktflygplan är från försvarsekonomiska ulgångspunk-

Prop. 1976/77:74 93

ter billigare än egen ulveckling av flygplan på motsvarande prestandanivå under förulsällning atl flygplan motsvarande våra behov finns och att en normal konkurrenssituation råder.

Handlingsfriheten alt senare välja mellan egen utveckling eller köp av framtida jaktflygplan är beroende av förestående beslut om hur attacksystemet skall utformas. Överbefälhavaren har kommit till slutsatsen all utveckling av ett nytt lätt attackflygplan (B3LA) och vissa ytteriigare forskningsuppdrag till flygindustrin är en förutsättning för sådan handlingsfrihel.

Alternativet att redan nu påbötia utveckling av ell enhetsflygplan, har överbefälhavaren inte funnit godiagbart. Detta beror bl. a. på atl alternativet medför alltför tidiga bindningar belräffande hur det framlida luftförsvaret skall utformas och på att utvecklingskapaciteten sedan inle kan upprätthållas med miliiära uppdrag under den överblickade tidsperioden (1985-1992).

Del alternativ som innehåller A20och ett skolattackflygplan av SK 60-typ gör inte fortsalt utveckling av stridsflygplan möjlig inom landei. Omfattningen av de problem som är förenade med detta alternativ kan enligt överbefälhavaren klariäggas först efter realförhandlingar med industrin.

Del av överbefälhavaren redovisade "minimialternativet" för bibehållen utvecklingskapacitet och därmed handlingsfrihet föratt skaffa framtida jaktflygplan beräknas i nivå B i överbefälhavarens programplan kostnadsmässigt överstiga vad som har inplanerals för flygplansystem inklusive beväpning och motmedel med ca 300 milj. kr. per år.

Belräffande anskaffning av luftvärnsrobolar konstaterar överbefälhavaren atl materielen i de luftvärnsbataljoner som inte ombeväpnas med robot 70 behöver ersättas under 1980-talet. Handlingsfriheten att för della ändamål inom landet utveckla ett luftvärnsrobotsystem som en logisk fortsättning på robot 70 är god.

Studier av 1990-talets luftförsvar kan komma att aktualisera luftvärnsrobotsystem raed högre prestanda än robot 70. Handlingsfrihet att på 1980-lalet välja svensk ulveckling av sådana syslem fömtsätter att kapaciteten inom industrin byggs upp genom alt jakt- och altackroboiar ulvecklas under det närmaste 10-årsperioden. Sådan uppbyggnad har inplanerats endasl i nivå A i överbefälhavarens programplan.

Överbefälhavaren konstaterar sammanfattningsvis följande.

Del är inte lämpligt all nu påbörja ulveckling av ell nytt jaklatlackflygplan (enhetsflygplan).

Det är däremot operativt lämpligt och ekonomiskt lönsamt att i nivå B utveckla och tillverka A20. Del är operativt lämpligt och ekonomiskt lönsamt att på erforderiig ekonomisk nivå över B dessutom utveckla och tillverka ell svenski flygplan med de prestanda och de kostnader som definieras som B3LA. Om utvecklingen av B3LA beslutas och om ca 150 milj. kr. dessulom avsätts under femårsperioden för allmän flygplansul-veckling erhålls enligt överbefälhavaren handlingsfrihel att år 1982 besluta om svensk utveckling av ett jaktflygplan som ersättning för JA 37. Om ca 300 milj. kr. avsätts under femårsperioden för all utveckla och skaffa jaki- och atlackro-

Prop.  1976/77:74 94

botar erhålls handlingsfrihet alt vid 1990-talel mitt beslula om svensk ulveck-lingavluftvärnsroboiarmedpresiandaväsentliglbättreän robot 70. Överbefälhavaren har i den gjorda undersökningen inle funnit skäl lill annan prioritering mellan avvägningsprogram än som gjorts i överbefälhavarens programplan. Della innebärbl. a. all handlingsfrihet förinhemsk utveckling och tillverkning avjakiflygplan eller JA 37 inte lär skapas på bekosinad av andra avviignings-program.

Överbefälhavaren anför vidare atl förmågan all inom landei utveckla och tillverka huvuddelen av försvarsmalerielen är av slor betydelse för våra möjligheterait styra den närmare ulformningen av våra försvarssystem och anpassa dem lill våra speciella förhållanden. Delta gäller i hög grad för flygplan-och roboisysiem för vilka nya teknologier kan skönjas. Dessa teknologier bedöms inle enbart vara av militärt inlresse.

1 del redovisade underiagel värderas beslutssituationen och alternativa handlingsvägar främst utifrån operativa och försvarsekonomiska utgångspunkler. Väsentliga för frågans vidare behandling är även bedömningar av skilda anskaffningsformers säkerhetspolitiska, slatsfinansiella och samhällsekonomiska följder. Överbefälhavaren anför atl om dessa faklorer inle tillmäts samma betydelse som hittills bedöms den svenska flyg- och robot-industrin inle kunna konkurrera med utländska tillverkare. Överbefälhavaren anser atl det har bestyrkts all del är nödvändigt alt konkret inrikta industrins fortsatta verksamhet och atl beslul om inriktning behövs år 1977.

Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaffning

På uppdrag av försvarsutredningen har samhällsekonomiska effekter av alternativa anskaffningsformer för jaktflygplan för 1990-lalel studerats. Utredningsarbetet har resulterat i rapporten Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaffning.

De slutsatser som dras i rapporten sammanfallas i del följande.

Beslul om fortsatt anskaffning av flygplan berör såväl flygvapnet som den inhemska flygindustrin. Beslut måsle således fallas inle endast utifrån de olika alternativens kostnadseffekter, ulan även utifrån en bredare bedömning av långsikliga konsekvenser av flygindustrins ulveckling vid olika alternativ.

Den för dagen aktuella beslutssituationen berör i realiteten övergången lill nästa flygplansgeneration. När man lar de försia stegen på en sådan handlingsväg är del nödvändigt atl ha en klar uppfattning om de långsikliga konsekvenserna under hela denna flygplansgeneration.

En central frågeställning är om det framlida ekonomiska utrymmet för försvarsmaktens utveckling medger alt en egen kvalificerad flygindustri kan upprätthållas på lång sikl. Enligl resonemangen som presenterats i rapporten är del inle möjligt alt upprätthålla status quo i den meningen atl till oförändrade kostnader! fast pris bibehålladagensulvecklingskapacitel. Det slällersåledes starkt ökade krav på ekonomiska medel alt bevara svensk flygindustris kapacitet.

En annan central frågeställning är enligl rapporten om en bevarad svensk

Prop. 1976/77:74 95

flygindustri kan upprätthålla en intemationell konkurrenskraft närdet gäller att utveckla och producera flygplan. Om detta kriterium inte kän uppfyllas innebär del enligt rapporten atl svensk flygindustri, vidmakthålls på bekostnad av flygvapnets styrka.

Den nuvarande och den bedömda framlida internationella marknadssituationen har beskrivits och analyserats i rapporten. Svensk flygindustri har enligt rapporten redan i dagslägel påtagliga nackdelar från konkurtens-synpunkt. De slora flyginduslrinationerna har överiägsna resurser och kan genom hög produktionstak! och längre serier dels fördela ulvecklingskosl-naden på flera enheter och dels uppnå produktionsekonomiska fördelar genom stordrift. Strävandena lill nationella sammanslagningar och internationellt samarbete kommer med all sannolikhet all ytterligare ulvecklas. Små industrinationer, som av olika skäl ställs utanför samarbetet kommer i takt därmed enligt rapporten att få allt svårare att utveckla och producera flygplan till konkurrenskraftiga priser.

De samhällsekonomiska konsekvenserna på lång sikt av olika anskaffningsformer är nära kopplade till della konkurrensförhållande. Utgångspunkten är all befintliga reala resurser på sikl ger den största samhällsekonomiska nyttan om de utnyttias inom områden där vi har konkurrensmässiga fördelar. Det innebär atl flygindustrin, om den inle anlas ha internationell konkurrenskraft, långsiktigt kan bli en samhällsekonomisk belastning. Denna belastning måste i så fall vägas mot operativa och säkerhetspolitiska skäl för alt bevara inhemsk flygindustri.

Vid en förändring av anskaffningsform för flygplan uppstår omställningsproblem. En väsenllig faktor vid bedömningen av dessa problem är i vilken omfattning kompensalionsaffärer kan erhållas. Dessa syftar till att uppväga eller mildra de negativa konsekvenserna för köpariandets samhällsekonomi. Under överskådlig tid bedöms den hårda konkurrenssituationen på den inlernalionella flygplansmarknaden beslå. Det innebär atl man sannolikt kan räkna med kompensationsaffärer även i framliden. Därmed minskar också enligt rapporten påtagligt de samhällsekonomiskt negativa konsekvenserna i samband med en omställning av flygindustrin.

1 rapporten konstateras atl de förändringar för förelag och regioner som blir följden vid en omställning av flygindustrin är förhållandevis begränsade jämfört med många andra omställningsproblem inom industrin. De företag som berörs är i flertalet fall delar av slora koncerner, vilket underiätlar möjligheten att ge de anställda ny sysselsättning och skapa alternativt ulnyltiande av teknologi och anläggningar. De berörda kommunerna är vidare, med något enstaka undanlag, expansiva.

Vad beträffar utvecklingen på lång sikt - där reala resurser haren alternativ användning - har samhällsekonomiska argument inte bedömts kunna läggas lill gmnd för att bibehålla svensk kvalificerad fiygindustri. Övergång från egen utveckling till kvalificerad licensproduktion bedöms vidare inle ha sådana samhällsekonomiska konsekvenser all de är av avgörande betydelse. Övergång från egenulveckling till licensproduklion på låg ambi-

Prop.  1976/77:74 96

tionsnivå eller direktimport medför omställningsproblem, som emellertid mot bakgrund av de industri-, arbetsmarknads- och regionalpoliliska medel samhället har lill sitt förfogande får anses hanterba ra. Omställningsproblemen minskas enligt rapporten väsentligt om kompensalionsaffärer kan uppnås.

Överbefälhavarens personaluiredning 1976

Regeringen uppdrog i anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977-82 åt överbefälhavaren atl uireda försvarsmaktens framtida personalbehov. Utredningen skulle samordnas med det arbete som pågår avseende enhetlig befälsordning och avseende kvinnan i försvaret. Grund för per-sonalutredningen är krigs- och fredsorganisationen i slutet av 1980-talet enligl handlingsväg 3 i ÖB 75 (nivå B i överbefälhavarens programplan).

Behovsberäkningarna för fredsorganisationen grundas enligt regeringens anvisningar på allmän värnplikt med nuvarande begränsade mål och tider för grund- och repetiiionsutbildning. Mobiliseringsberedskapen fömtsätts i slorl oförändrad. Beräkningarna sker med 40 timmars arbetsvecka för befäl och 48 limmars övningsvecka för de värnpliktiga som utgångsvärden.

Överbefälhavaren ulgår från alt huvuddelen av den civilmilitära personalen i den nya befälsordningen inräknas som stambefäl. Överföring av den civilmililära personalen lill civil status avstyrks. Överbefälhavaren hävdar alt allt stambefäl måste kunna medverka i utbildningen av värnpliktiga.

Behovet av befäl i utbildningsarbetet har beräknats med utgångspunkt i den befälsinsals räknal i timmar per vecka som behövs vid varje enskild utbildningsenhet för all uppställda utbildningsmål skall kunna näs.

Befälsbehovet vid genomsnittsplutonen (med 30-40 värnpliktiga) uppgår enligl överbefälhavaren till minsl fyra befäl med minimikompelensatt självständigt lillämpa modern utbildningsteknik i utbildningen av del av plutonen. Viss del av detta behov bedöms vad beträffar vissa utbildningsområden av fack- eller yrkeskaraklär kunna läckas av befäl som är äldre än 425 år. Vad gäller den egentliga förbandsutbildningen under fältmässiga förhållanden kan den endast lösas av slambefäl placerade vid plutonen och av befäl som är yngre an 42-45 år.

Vid lägre antal ulbildningsbefäl än fyra befäl per pluton leder utbildningskraven oavsett utbildarens kvalitet till högre nyttiandegrad, dvs. till övertid. Denna skall kompenseras. Eftersom alll fler befäl kräver kompensation i form av ledighet, leder övertidsullagel lill oacceptabla eftektföriusler i utbildningsarbetet på sikt. Planerad övertid är inle heller förenlig med en god arbetsmiljö.

Stambefäl behövs i krigsorganisationen för uppgifter där fördjupade kunskaper inom vissa områden är nödvändiga för krigsförbandens effekt och stadga. Delta är uppgifter för vilka ulbildning med hänsyn till uppgifternas krav inle inryms i tiänslgöringsliden för reservbefäl och värnpliktigt befäl. Sådana befattningar för stambefäl finns på alla nivåer från troppchefsnivån (nivå7)och uppåt.

Prop. 1976/77:74 97

Del lolala behovel av slambefäl i krigsorganisationen uppgår lill 20 200. Behovel för fredsorganisationen ulgör 21 500. Överskjuiande del - ca I 300 - utnyttjas även inom krigsorganisationen (främsl på pluton- och kom-panithefsnivån), varvid behovet av rescrvbefäloch värnpliktiga bc/lil i motsvarande mån minskar.

Kraven i den framtida slridsmiljön har även motiverat en översyn av dagens nivågruppering av olika befallningar för såväl stambefäl som för värnpliktsbefäl. Överbefälhavaren anser det exempelvis motiveral all hänföra uppgiften som kvartermästare vid kompani lill närmasl högre nivå, dvs. plulonchefsnivån(nivå6).

Överbefälhavaren anser all slambefälel har avgörande betydelse lör värn-pliklsförsvarets effekt, framförallt omedelbart efter mobilisering innan övrigt befäl hunnit erhålla rutin och beläst fällvana.

Överbefälhavaren anser all nuvarande brisler inom utbildningen och i befälets arbetsmiljö måste avhjälpas genom alt höja befälels kvalitet och tillgodose erforderlig rekrytering enligt de framräknade befälsbehoven.

Oavsett hur försvarsmaktens personalstmktur uiformas eller personalramarna avpassas finner överbefälhavaren det nödvändigl att tillgodose behovet av stambefäl i åldersskiktet 23-45 år. Detta åldersskikt har avgörande betydelse för effekten i krig och i fred. Slambefälel måsle således mellan omkring 235 års ålder utnyttias för utbildning i fredsorganisationen och ledning av förband i krigsorganisationen.

Försvarsmaktens ledningsutredning (FLU) ser över den centrala och högre regionala ledningsorganisationen. Vidare vänlas under år 1977 ell slutbetänkande från försvarels fredsorganisationsulredning (FFU). Härutöver pågår inom myndighelerna arbeie i syfte att anpassa organisationen till akluella och planerade uppgifter varvid strävan är atl tillvarata möjligheterna atl höja effektiviteten och begränsa kostnaderna.

Försvarsmaktens civila personal uppgick i mars 1976 lill ca 26 500. 1 förhållande till beslutade organisationsförändringar föreligger en viss överta-lighel. Skälen härtill är atl resurser saknats för viktiga investeringar och att anpassningen till ny organisation skall ske i takt med naturiig avgång. Vid ingången av programplaneperioden beräknas den civila personalen uppgå lill ca 25 900 och vid periodens slut beräknar överbefälhavaren behovel lill ca 25 550.

Konsekvenserna av hittills gjorda minskningar har ännu inte helt kunnai utvärderas. Än mindre är del möjligt atl överblicka följderna av en fortsatt minskning under 1980-talet. Med nuvarande ekonomiska fömtsättningar finner överbefälhavaren det likväl nödvändigt atl i planeringen ulgå från en fortsatt minskning av personalen även under 1980-talet.

Mer än 25 000 civila arbetsuppgifter inom försvarel är idag öppna för båda könen. Nära 12 000 kvinnor är f n. anslällda. Ell väsentligt större antal deltar aktivt i det frivilliga försvarsarbetet i fred, liksom inom det

Prop. 1976/77:74 98

miliiära försvarel vid beredskap och krig. Därför finns möjligheter för kvinnor atl konkurrera om befattningar inom försvarel.

Grundkraven för kvinnlig befälsanslällning bör i princip stämma överens med vad som gäller för män. Detla innebär bl. a. krav på viss urvalsprövning, ulbildning motsvarande värnplikisutbildningen och genomförd offieerssko-la. Om kvinnor anställs som stambefäl måsie de kunna utnyttias i krigs-och fredsorganisationen på samma sätt som manligt befäl.

Överbefälhavarens ulgångspunkl för val av befälssirukiur är en för försvarsmakten gemensam befälsordning baserad på uppgifterna i krig och i fred.

Befälsordningsfrågan kan inte slutföras utan all man samiidigl noggrant behandlat hur och på vilka villkor reserv- och värnpliktsbefälet skall utnyttias. Överbefälhavaren förutsäiter därför alt samlliga befälskategorier las upp i det fortsatta arbetet.

Överbefälhavaren och försvarsgrenschefema underslryker belydelsen av atl den nya befälsordningen får lillräcklig rekryieringskraft och all urvalssystemet uiformas så att det tillgodoser försvarets behov och den enskildes krav.

4.1.4 1974 års försvarsutrednings överväganden och fiirslag rörande det militära försvarets fortsatta utveckling

Försvarsuiredningen redovisar i sitt första belänkande förslag lill grunder för del militära försvarets fortsalla utveckling. Därvid anförs i enlighet med den målsättning för totalförsvaret som tidigare redovisats all försvar mot invasion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. En invasion mol vårt land kan planläggas som ell angreppöver landgränseller över havet mot vår kust. I kombination härmed kan luftlandsättningsoperalioner bli aktuella.

Den styrka en angripare kan avdela i ett angrepp mot oss begränsas av att huvuddelen av resurserna måsle avdelas mot huvudmolståndaren. Det är enligl uiredningen vidare rimligl atl utgå från alt en angripares kvalitet lill stora delar förbättras i takt med den tekniska ulvecklingen. De resurser en angripare kan avdela mol vårt land lorde dock representera olika kvalitetsnivåer. En annan faktor som försvarsuiredningen tillmäter slor betydelse är att en angripare rimligen måste eftersträva att så snabbt som möjligl nå syftei med sill angrepp.

Utredningen anför atl våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- respektive gränsområdena så all våra naturliga försvarsbelingelser las lill vara. De fördelar som ligger i att vårt land lill slora delar omges av hav bör uinytuas för atl vid kustinvasion tillfoga en angripare föriusler under transporterna mot vårt land.

Uppbyggnaden av del militiira försvarel bör enligt utredningen innefatta ett i förväg förberett försvar av betydelsefulla områden och platser. Delar

Prop. 1976/77:74 99

av försvarsmakten måste vidare ha sådan rörlighet all kraftsamling kun ske till akluella invasionsrikiningar.

Utredningen framhåller all en angripares luftlandsättningsoperalioner bör kunna mötas redan under flygtransporterna mot luftlandsättningsmålen. Inom av luftlandsätt ning särskill hotadeområden bör vidare förband kunna ut-gångsgrupperas.

Utredningen finnerdet angeliiget att understryka att de miliiära resurserna utformas så alt vi vid behov med god effekl under lång tid kan fortsätta försvarel mol en angripare som lyckas tränga in i landei. Samtidigt härmed skall motstånd i alla former kontinueriigt kunna genomföras inom av angriparen tagna områden och operationerna fortsätta till sjöss och i luften.

För alt kunna möla ell överraskande angrepp bör enligl försvarsulredningens mening snabbi tillgängliga flyg- och sjöslridskrafter samt snabbmo-biliserade markslridskrafter jämte hemvärn kunna disponeras. Vidare bör det miliiära försvarel som hittills utformas så alt det i huvudsak är stridsdugligt omedelbart efter mobilisering. Mobiliseringsorganisationen bör ges god motståndskraft mot sabotage saml mol inledande bekämpning från luften. Utredningen prioriterar den långsikliga beredskapen i form av utbildning av personal och anskaffning av organisalionsbestämmande materiel. Under förutsättning av att vi har en effektiv underrätielsetiänst kan enligl utredningen insaisberedskapen för huvuddelen av del militära försvarel hållas låg.

Försvarsuiredningen har funnil all elt flertal faklorer måsie beakias vad belräffar bl. a. antal förband, organisation och utrustning av förbanden saml i utbildningen så alt det militära försvaret motsvarar angivna krav på ett uthålligt motstånd.

1 en situation då krig pågår i vårt närområde och vi är neutrala måsle vi enligl utredningens mening kunna avvisa kränkningarav vårt territorium samt skydda flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför börenligl uiredningen tillgodoses med förband och enheter som anskaffas utgående från invasionsförsvarets behov.

För atl försvaret skall ha så god effekt som möjligt finner uiredningen det nödvändigt atl söka nå balans mellan del militära försvarets olika delar och funktioner. God samlad effekl förutsätter även en långt gående samordning och samverkan mellan det militära försvarets olika delar liksom mellan detta och övriga delar av totalförsvaret och samhället.

Utredningen framhåller atl försvarsmakten även fortsättningsvis skall kunna medverka i Förenta Nationernas fredsbevarande verksamhel.

Försvarsuiredningen redovisar i sitt andra betänkande på grundval av överbefälhavarens programplaner sina ställningstaganden till inriktningen av planeringen av det militära försvarets program och funktioner.

1 fråga om marksirids förbanden anför uiredningen att dessa förband i samverkan med sjö- och flygstridskrafter skall lösa olika typer av

Prop. 1976/77:74 100

stridsuppgifter i invasionsförsvarei i gräns- och kustområdena. De skall även, om detta blir nödvändigt, kunna fullfölja striden inne i landei. Vissa förband skall enligt utredningen avses för strid även inom av en angripare lagen del av vårt land. Lokalförsvarsförband och fasta kustarlilleriförband avses ftämsl för uppgifter i form av försvar av bl. a. gränsövergångar, hamnar, flygfält, kust- och skärgårdsområden samt andra betydelsefulla områden. De röriiga förbanden skall kunna kraflsamlas till akluella invasionsrikiningar, varefter härför avsedda arméförband skall kunna genomföra anfall i samverkan med övriga stridskrafter.

Försvarsutredningen anför all inriktningen för våra brigader bör vara all de ges en sådan k val itelsni vå alt de med utsikt till framgång kan genomföra avsedda slridsuppgifter. Vidare anger utredningen som sin uppfattning atl avvägningen mellan kvalitet och kvantitet bör göras så atl antalet av de mest kvalificerade förbanden kan hålla realtivi högl.

Försvarsuiredningen har funnit att de infanieribrigader som planerats få modern materiel fåren kvalitet som väl svarar mot utvecklingen i omvärlden. Antalet sådana brigader är dock litel.

Enligl utredningens mening bör planeringen inriktas mol atl om möjligt öka antalet infanieribrigader, ulan att annan angelägen materielanskaffning lill andra siridande förband eftersatts. En väg atl åstadkomma detla kan vara att materiel eller inplanerade medel för anskaffning disponeras om, alt äldre materiel utnyttjas för vissa funklioner och all civila resurser utnyttjas i högre grad än som nu planerats. Vid en ulveckling i denna riktning bör enligt uiredningens uppfattning vissa funktioner inom brigaderna prioriteras högre än andra. Eldkraften i form av pansarvärns-och luflvärnsvapen samt artilleri och granatkastare börenligl utredningen ges hög prioritet.

När nuvarande infanteribrigader moderniseras måste enligl utredningens mening lerrängrörligheien förbättras genom att organisationen tillförs bandvagnar och lerrängbilar främst för transport av vapen, ammunition och övrig för striden nödvändig maleriel samt för transport av skadade. Möjligheten börenligl utredningen prövas att lösa frågan om personallransport påannat och mindre kostnadskrävande säll än genom i brigadförbanden organisatoriskt ingående terrängfordon.

Utredningen delar överbefälhavarens uppfattning all de brigader som inle kan moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som de moderniserade brigaderna såväl avseende befäl som värnpliktiga. Den grundläggande organisaloriska uppbyggnaden av infanleriförbanden bör så långt möjligt vara identisk. Utredningen finner mol bakgrund därav alt samtliga nuvarande infanteribrigader fortsättningsvis bör hänföras till delprogrammet 1.2 Infanteribrigad mm.

Belräffande norrlandsbrigaderna anför utredningen att man delar överbefälhavarens uppfattning att dessa bör moderniseras och behållas vid nuvarande antal.

Prop. 1976/77:74 101

Försvarsutredningen finner del vidare angeläget all även under 1980-lalet kunna disponera pansarförband för försvarel av främsl Skåne, övre Norrland, östra Mellansverige och Gotland. Uiredningen förordar följaktligen all pansar-förbanden i krigsorganisationen skall inriktas mol all väsentligen omfatta fyra pansarbrigader, befintligastridsvagnsbaialjoneroch elt antal pansarbaialjoner i östra Mellansverige och på Gotland. Med denna inriklning följer ell behov av att modifiera och renovera ett antal av centurionstridsvagnarna. Uiredningen förordar emellertid atl ålerhållsamhel bör gälla förmoderni.seringsåigärderna.

Försvarsutredningen anför all pansarvärnsfunkiionen har myckel sior betydelse saml att effektiva pansarvärnsvapen bör finnas i alla stridande förband. Överbefälhavarens planering omfattar anskaffning av ett flertal objekt såsom nya stridsvagnsminor, pansarvämsammunition, förbättrad siktesul-mstning lill idag befintliga vapen m. m. Uiredningen flnner att denna del av planeringen väl motsvararenönskvärdinriktningoch understryker behovet av god tillgång på pansarvärnsvapen och pansarvämsammunition av olika slag för de siridande förbanden. Uiredningen redovisar som sin uppfattning alt robolar och andra precisionsstyrda vapen framdeles torde få ökad betydelse. Det bedöms vara väsentligt atl vår nuvarande kapacitet för att utveckla pansarvärns-robotar behålls. Uiredningen delar därföröverbefälhavarens uppfattning att en ny lätl pansarvärnsrobol bör utvecklas inom landet. Uiredningen finner vidare skäl alt förorda en i förhållande lill överbefälhavarens planering reducerad anskaffning av lunga pansarvärnsrobolar. Tillsammans med pansarvärnssysle-metsövrigakomponenler-därtyngdpunklenbörligga pålätta pansarvärnsrobolar i slorl antal-ger anskaffningen enligl ut redningens uppfattning ett beiy-dandetillskotltill markslridsförbandens samlade stridseffekt samtidigt som vi skaffar oss taktiska, stridslekniska,ulbildningsmässiga och andra erfarenheter av tunga pansarvärnsrobolar.

Försvarsutredningen framhåller vidare alt del för försvarel av värt territorium är väsentligt alt disponera elt stort antal förband - inle minst lokalförsvarsförband och hemvärn - så all elt uthålligt försvar kan byggas upp i alla hotade riktningarsamt uthålligt motstånd göras inom även angripare lagnaområden. Uiredningen biträder överbefälhavarens planering beträffande utökning av andelen stridande förband av olika lyper.

Beträffande underslödsförbanden anför uiredningen alt inriktningen för närvarande inte bör innefatta särskilda pansarvärnshelikopterförband. Det organisationsarbete rörande ledningsfunktionen som beskrivs i överbefäl ha va-rens planering bör fortsätta. I det la sammanhang underslryker utredningen belydelsen av all ledningsorganisationen uiformas så att den medger kraftsamling av resurser till avgörande operationsområden. Det är även betydelsefullt alt den underiätlar en långl gående samordning och samverkan mellan miliiära och civila delar av samhället som aren nödvändig grund för vår motståndsförmåga. Belräffande underhållsförbanden framhåller uiredningen alt denna del av den militära krigsorganisationen bör reduceras så långl kravet på elt godtag-

Prop. 1976/77:74 102

bart underhållssystem medger. Därvid är uiredningens utgångspunkt alt samhällets alla resurser skall ulnyiyas maximalt. Detta framhålls som särskill betydelsefullt belräffande sjukvården i krig.

Uiredningen anförall det militära försvaret bör innefallaetl i förväg förberett försvar av betydelsefulla platser och områden. I della innefattar utredningen effektiva fasta kuslartilleriförband. Det bör i detla sammanhang noga prövas all behålla äldre kustartilleriförband längre än som från början var avsett så länge de till måttliga kostnader ger väsentliga tillskott till den samlade slridsef-fekten. Utredningen finneräven behov av röriiga kustarlilleriförband för alt i vissa operalionsriklningar kunna förstärka kapaciteten för bekämpning av sjömål. Strävan börenligl utredningens mening vara att vid aktuell förnyelse av kustartilleriet prioritera de röriiga enheterna. Därför är del uiredningens mening all tungt röriigt kustartilleri bör utvecklas och anskaffas.

Övervattenstrids förbanden, som omfattar ytattackförband, helikopterförband samt min- och minröjningsförband, skall genom anfall mot en angripares sjötransporlmedel och sjöstridskrafter och genom mineringar försvåra anfall över havet. De skall även skydda vår sjöfart och övriga förflyttningar lill sjöss samt medverka i övervakning och incident-beredskap. Förbanden skall enligt försvarsutredningen snabbi kunna sättas in i olika områden och riktningar.

Uiredningen anför belräffande övervaltenslridsförbanden alt antalet förband ärav grundläggande betydelse. Vidare måsle förband och enheter lillför-säkrasen sådan leknisk kvalitet atl de kan ge avsedd effekl i invasionsförsvarei. De måsle med de mest kvalificerade enheterna kunna möla en angripare på likartade villkor. Av denna anledning har överbefälhavaren bl. a. planerat in anskaffning av sjörobot för ylattackförbanden. Försvarsuiredningen anser att den kvalitetsförbättring av altackfloitiljerna, som en anskaffning av sjörobol innebär, är angelägen och bör genomföras.

Försvarsuiredningen anför all förutsättningar bör skapas så alt de kvalificerade ylattackförbanden även i framliden kan uppträda i flolliljförband. Den vapentekniska utvecklingen innebär enligt uiredningens mening ökade möjligheter all ge även lätta fartyg en avsevärd stridseffekt. Försvarsuiredningen anser därför all det finns goda förutsättningar att med den inriklning mot lättare enheter som utredningen förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos ylatlackflotliljerna även sedanjagarna utgått ur organisationen. Detta förutsätter dock enligt uiredningen alt de kvalificerade ylaltackförbunden även fortsättningsvis förutom en effektiv beväpning förses med sådana resurserati taktisk ledning av ytaltackfiolliljerna till sjöss möjliggörs.

Försvarsuiredningen anser vidare att särskilda miliiära resurser för skydd av import-och exportsjöfari inte skall anskaffas. Skydd skall dock kunna ges kustsjöfart samt iransporieriill och från Golland. Utredningen framhållerallsådanl skydd i framliden bör lämnas av enheter som primärt avses förändra uppgifter i invasionsförsvarei. För uppgiften att upptäcka och bekämpa ubåtar bör avses helikoptrar, som är utrustade för ubåtsjakt, i samverkan med övervallensfar-tyg.

Prop. 1976/77:74 103

Utredningen framhåller all minkrigföringen ingår som en. viktig del i invasionsförsvarei. Öriogsfartygen bör därför enligt uiredningens mening ges förmåga alt la ombord och fälla minor. Speciella fartyg med sior min-kapacitet, i de flesla fall civila lärtyg, utnyttias för att säkerställa utläggning av slörre mineringar. Av beredskaps- och utbildningsskäl behövs i fred ett begränsal antal speciella minfartyg. Den påbörjade anskaffningen av del iredje minfartyget bör därför enligl uiredningens mening fullföljas. Beroende på minkrigföringens slora betydelse finner uiredningen det angeläget all vi har god tillgång på moderna sjöminor.

Försvarsuiredningen anför all del från flera ulgångspunkler är angeläget all effektivt kunna möla en angripares minkrigföring. De kvaniiiativa behoven av minröjningsförband lillgodoses väsenlligen med civila fartyg. De kvalitativa kraven på minröjningskapacitel måsle enligt utredningens mening säkerställas genom särskill anskaffade fartyg. Anskaffningen av minjaktfartyg bör därför genomföras.

Fjärrslridsförbanden omfattar attackflyg- och ubålsförband. De skall utanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för tmpp-och underhållstransporier och därigenom reducera en angripares slyrka. U-bålsförbanden skall även kunna ulföra minering på slorl avstånd från vår kust. Allackflygförbanden skall i samband med försvar mot en gränsinvasion kunna anfalla raål av olika slag även på stort avstånd framför våra förband. De skall även kunna sältas in mot en angripares lufllandsättningsförelag saml användas för direkl understöd av marksiridsförband. Det senare är de lätta ailackförbandens huvuduppgift.

Allackflygförbanden är under ombeväpning till AJ 37 Viggen. I krigsorganisationen ingår även ell antal lätta atlackförband utmstade med skolflygplan Sk 60.1 utbåisförbanden ingår olika typer av utbålar med varierande åldersläge. Ett antal av de äldre ubåtar som utgår kommer att ersättas med ubåt Näcken (A 14).

Försvarsuiredningen förordar all en vidareutveckling av JA 37 Viggen till en ny attackversion - flygplan A 20 - genomförs. Härigenom kan del medeltunga attackflyget bibehållas. Belräffande skolflygplan underslryker uiredningen alt utgångspunkten vid val av flygplanstyp skall vara att flygplanen med lämplig beväpning skall kunna organiseras för uppgifter i krig i lätta attackdivisioner på det sätt som sker med de skolflygplan som i dag disponeras.

Överbefälhavaren har i programplan för perioden 1977-1982 redovisai olika planeringsalternativ beträffande allackflygförbanden. Sammanfattningsvis innebär planeringen i de tre ekonomiska nivåer som överbefälhavaren redovisai atl det i alternativ A har inplanerals en omsättning av allackflygförbanden med både ett medellungt flygplan (A 20) och ett lätl flygplan (B3LA). I alternativ B har endast det medellunga flygplanet planerats in. I alternativ C slutligen har överbefälhavaren planerat in antingen ett me-

Prop. 1976/77:74 104

dellungl flygplan (A 20) i exempel C 1 och C 3 eller ett lätt flygplan (skolflygplan med atlackförmåga i exempel C 2).

Om flygplanssystemet B3LA inte utvecklas vid svenska industrier innebär del enligl försvarsutredningen alt vårt lands förmåga att utveckla kvalificerade flygplan successivi avtar. Del kan enligl utredningens uppfattning ifrågasättas om del är realistiskt alt på nytt bygga upp denna kapacitet, men om så skulle bli fallet kan det ske försl genom omfattande ekonomiska satsningar under lång tid.

Försvarsutredningen redovisar en kortfattad bedömning av de säkerhetspolitiska konsekvenserna av olika former för anskaffning av flygmateriel. Man framhåller inledningsvis atl elt fullständigt oberoende av omväriden vid anskaffning är atl betrakta som helt orealistisk! och heller aldrig varit aktuellt i vårt land. Utredningen har funnil att alla aktuella förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel innebär ett belydande beroende av utlandet. Av vikl ärdock under vilka framslällningsskeden detla beroende gör sig gällande. Enligt utredningens mening blir den säkerhetspolitiska risktagningen större ju senare under den mångåriga utvecklings- och anskaffningsfasen som utlandsberoendet iniräffar. Utredningen anser alt risklagningen är särskilt stor om vi är beroende av import och ulländskl kunnande under den tid flygplanen är i operaliv drifl.

Försvarsuiredningen har vid sina överväganden rörande olika alternativ lör flygplansanskaffning funnit all det är angeläget att så långt möjligt begränsa beroendet av främmande länder. Från säkerhetspolitiska ulgångspunkler är enligt uiredningens mening inhemsk ulveckling och tillverkning av flygplanssystem att föredra och måste bedömas som angelägen. Största möjliga grad av inhemsk utveckling och tillverkning av flygplanssystem bidrar enligt uiredningens uppfattning lill respekten i omväriden för svensk säkerhetspolitik och ger större möjligheteratt underandra säkerhetspolitiska förhållanden förslärka försvarels kapacitet.

Försvarsutredningen redovisar ett förslag till inriklning av det militära försvarets planering i stort enligt det av överbefälhavaren i programplan 1977-82 redovisade alternativ B. Utredningen förordar således alt flygplan JA 37 Viggen utvecklas lill ell nytl attackflygplan - A 20. Delia innebär alt det miliiära försvaret ulvecklas i slort enligt handlingsväg 3 i ÖB 75. Överbefälhavaren har emellertid i denna ekonomiska nivå inle kunnat inrymma ulveckling och senare anskaffning av flygplanssystemei B3LA. Det av överbefälhavaren redovisade minimialternativet för bibehållen utvecklingskapacitet och därmed handlingsfrihet för anskaffning av framtida jaktflygplan beräknas kostnadsmässigt överstiga vad som inplanerats för flygplanssystem inklusive beväpning och motmedel i nivå B i överbefälhavarens programplan med ca 300 milj. kr. per år.

Försvarsutredningen har utifrån det presenterade underiagel inte varil

Prop. 1976/77:74 105

beredd att förordaen sådan höjning av utgifts-och planeringsramarna att de gör del möjligl att utveckla och anskaffa flygplansysiemei B3LA. Härför fordras vissa ytteriigare överväganden. Den närmare beredningen bör enligl utredningen ske genom regeringens försorg. Om B3LA inte skulle ulvecklas för senare anskaffning måste enligt försvarsutredningen ell särskilt skol flygplan anskaffas. Uiredningen understrykerall sådana flygplan med lämplig beväpning skall kunna organiseras för uppgifter i krig i lätta allackflygförband på det säll som sker idag.

Beträffande ubåtar anför försvarsutredningen all möjligheterna att inom landet utveckla och tillverka sådana bör behållas. Mol bakgrund av u-bålssyslemels betydande roll i invasionsförsvarei bör därför ubåt A 17 utvecklas och anskaffas för att ersätta ett antal av de äldre utgående ubåtarna.

Belräffande 1 u f t förs va rs förba nd e n , som omfattar jakt-, luflvärnsrobol- och lufivärnsförband saml slridslednings- och luftbevaknings-förband, anför uiredningen att de skall försvåra en angripares flygkrigföring mol vårt land. De skall därvid skydda våra övriga stridskrafter och för totalförsvaret viktiga områden och anläggningar. De skall vidare lillsammans med andra funklioner bidra lill atl befolkningen skyddas. Av särskild betydelse är enligt uiredningen atl förhindra eller försvara en angripares luftlandsättningsoperalioner.

Luftförsvaret utgör idag och kommer enligt försvarsulredningens mening även i framtiden att ulgöra en väsenllig del av försvarets krigsavhållande förmåga. Härav följer att luftförsvarels utformning och omfattning är en fråga av största betydelse inför överväganden om försvarets inriklning på längre sikt. Jaktflyg och luftvärn bildar tillsammans med stridslednings-och luftbevakningsfunklionen ell sammanhängande luftförsvarssyslem, i vilket de siridande funktionerna korapletlerar och understödjer varandra. Avvägningen mellan jaktflyg och luftvärn måste enligt försvarsutredningens uppfattning prövas mol bakgrund av förbandens åsyftade verkan och raed beaklande av den inverkan sora massiva motåtgärder som skyddsmm och maskering kan ha. Ell siarkt luftförsvar lorde enligt försvarsulredningens mening även i framtiden fordra såväl ett effektivt fungerande jaktflyg med en uthållig basorganisalion som olika slag av luftvärnsförband. Under de närmaste åren påbörjas ombeväpning av våra jakiförband lill JA 37 Viggen. Anskaffningen av JA 37 Viggen tillgodoser enligl utredningen de kvalitativa krav som bör ställas på ett modernt jaktflyg.

Överbefälhavaren har på regeringens uppdrag i en särskild utredning översiktligt beskrivit alternativa former för atl anskaffa jaktflygplan och luftvärnsrobolar för 1990-lalels behov. Överbefälhavaren anser belräffande jaktflygplan all beslut om all skaffa ersättning för JA 37 Viggen varken kan eller bör fallas nu. Försvarsuiredningen delar denna uppfattning. Ulvecklingen inom både flyg- och vapenlekniken kan leda lill nya förutsättningar för avvägningen dels inom jaktflygfunktionen, främst avseende prestandakraven

8 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 106

på vapenplattformen respektive vapnen, dels mellan luftförsvarets olika komponenter. Beslut om hur de skilda delarna inom luftförsvaret skall utformas samt i det sammanhangel beslut om att skaffa ersättning för JA 37 Viggen fordrar enligt utredningens mening ell utvidgat studie- och värderingsunderiag.

1 fråga om luftvärnet erinrar utredningen om atl i dagens krigsorganisation ingår luftvärnsrobolförband utrustade med robot 67 Hawk och robot 68 Bloodhound. De senare förbanden kommer inom kort alt vara avvecklade. Robot 67 Hawk kommer alt moderniseras. Härigenom behålls detla luft-värnssysiem operativt lill ålminslone början av 1990-ialei och kommer enligt utredningens uppfattning atl under denna tid ulgöra en väsenllig del av luftvärnets samlade effekt.

Till följd av tidigare beslut kommer krigsorganisationen all tillföras den inom landei utvecklade och producerade robot 70. Därmed ersätts äldre raateriel i elt antal av de nuvarande brigaderna och i elt antal fördelningsluftvärnsba-laljoner. Försvarsuiredningen anför atl den tekniska utvecklingen på många områden ger goda möjligheterait lill rimliga koslnader utveckla och anskaffa lätta roboily per. Enligt uiredningens mening bör del eftersträvas all inom landet utveckla och tillverka en lätl luflvärnsrobol med mörkerkapacilet som komplement till robot 70.

Uiredningen anser atl det liksom i dag lorde finnas behov av luftvärnsrobolar av samma slag som t. ex. robot 67 Hawk i framtidens luftförsvarssystem. Möjligheterna att inom landet utveckla och producera sådana tyngre och mera komplicerade robotsystem är beroende av den inriktning vi idag ger roboiindustrin. Enligt utredningen finns denna utvecklingskapacitet f. n. inte i erforderiig utsträckning. En utbyggnad kräver att industrin kan påräkna beställningar på robotområdet i sådan omfattning att en nödvändig kompetens kan byggas upp och vidmakthållas. Härvid måste alla robotprojekl även värderas utifrån de bidrag de lämnar för all det skall bli möjligt att bygga upp och vidmakthålla den samlade ulvecklings-och tillverkningskapaciteten. Försvarsut-redningenanföratt den nu pågående inhemska ulvecklingenav en IR-robol för JA 37 Viggen ärav särskilt inlresse i della samraanhang. Denna representerar enligl utredningens uppfattning en högre utvecklingsnivå än de utländska alternativ som idag finns atl tillgå. Om denna ulveckling fullföljs skapas enligt utredningens uppfattning fömtsättningar för atl utveckla och anskaffa tyngre luftvärnsrobolar, sjö- och kustroboiar samt altackroboiar inom landei. Utredningen finner mol denna bakgrund atl ulvecklingen av en inhemsk IR-robol är angelägen. Försvarsutredningen är angelägen att framhålla belydelsen av atl utveckling och anskaffning av robolar myckel noga samordnas så alt de resurser som skapas eller finns inom landet kan utnyttjas på elt rationelll sätt.

1 krigsorganisationen ingår i dag ell slort antal förband med eldrörsluftvärn vilka har lill uppgift att bl. a. skydda punklmål och atl verka mol lufllandsältningar. Med hänsyn lill en angripares slora flygresurseroch det ökande antalet

Prop. 1976/77:74 107

mål och områden inom landet som behöver försvaras behövs enligt utredningens uppfattning även i framtiden ell slorl antal luftvärnsförband.

För att jaktflyg och luftvärn skall nå god verkan fordras enligl försvarsutredningen förband för siridsledning och luftbevakning. Vidare framhålls behovet av en basorganisation som bidrar till att flygförbandens höga rörlighet och beredskap kan ulnyttias.

Försvarsuiredningen anför belräffandeavvägningsprogrammet C e n t ra I och högre regiona ledning bl. a. betydelsen av atl så långl möjligt reducera koslnader och personalbehov för staberna i fred. Vidare måste enligl uiredningens mening varje möjlighet tillvaraiasatl omfördela personal på såväl kort som lång sikl från staberna till utbildningsverksamheten vid förbanden. Föratt göra personalreducering i staberna möjlig inom ramen fören effektiv organisation bör ambitionerna i vissa delar av stabsarbelet kunna sänkas, bl. a. genom all omfattningen och antalet uppgiflersom ställs av överordnade myndigheter och organ minskas. Hilhörande frågor behöver enligl uiredningens mening fortlöpande uppmärksammas. En faklorsom försvarsutredningen tillmäter slor betydelse är all i ökad grad decentralisera beslutanderätt och ansvar till lägre myndigheter.

Försvarsulredningens uppfattning är alt besparingar bör eftersträvas även i den högre regionala ledningsnivåns fredsorganisaiion. I delta sammanhang måsle beaktas all miliiärbefälhavare med staber har en central roll i försvarsmaktens verksamhet i såväl fred som krig. Utredningen anför alt de i fred bör vara så organiserade atl övergång lill krigsorganisation säkerställs. De bör vidare ha erforderiigt inflyiande på de delar av utbildningen som har direkt samband med den operativa verksamheten, krigsplanläggningen och mobiliseringsverksamheten. Försvarsuiredningen betonar betydelsen av allden högre regionala ledningsorganisationen även framdeles kan behålla goda möjligheter att samverka med övriga totalförsvarsdelar. Därmed åsyftar utredningen främst den samverkan och samordning mellan försvarsmakten och de civila delarna av samhället företrädda av civilbefälhavare och länsstyrelser som behövs föratt fä hög samlad effekl av försvarel.

Försvarsutredningen framhåller även belräffande stabernas krigsorganisation att största sparsamhet måsle iakttas beträffande personal i syfte all få bästa möjliga befälslillgång i de siridande förbanden.

Enligt uiredningens mening fordras i fred en allsidig och effektiv underrätielsetiänst för atl nödvändiga beredskapsätgärder skall kunna vidlas i lid. Snabba och vederhäftiga underrättelser är enligl utredningens uppfattning av största betydelse för den operativa ledningen i krig för att bästa möjliga effekt skall kunna las ul av våra stridskrafter. Del är enligt försvarsulredningens mening därför nödvändigt all disponera särskilda resurser så atl vi kan få erforderiiga underrättelser. Sådana resurser utgörs enligl utredningen bl. a. av kvalificerat spaningsfiyg och signalspaning.

Försvarsutredningen framhåller i fråga om avvägningsprogrammel A11 -

Prop. 1976/77:74 108

män försvarsforskning atl försvarel har slort behov av målinriktad forskning som ett led i sin långsiktiga planering.

De förhållandevis stora forskningsresurser som är knutna till försvaret motiveras enligt uiredningens mening framför alll av behovet av slridsekonomiska värderingar, avvägning och samordning mellan människa och teknik i olika projekt, långsiktiga prognoser samt av alt sekretessen i slor utsträckning släller krav på slutna forskningsenheter. Forskningsinsatser måste vidare göras för atl vi skall ha en god kunskapsberedskap inför framliden. Utredningen anser atl sådana insaiser bidrar lill handlingsfriheten för försvarets utveckling på längre sikl.

Försvarsuiredningen framhåller att samarbetet med andra forskningsorgan bör ulvecklas. Utredningen understryker vidare alt särskild försvarsforskning endasl bör avse sådana områden där annan forskning inte kan utnyttias. Den tillämpade försvarsforskningens behov bör ha företräde före forskning av allmän kunskapsuppbyggande karaktär. Försvarsutredningen finner att möjligheterna att genom prioriteringar och ambitionssänkningar reducera de ekonomiska och personella behoven för försvarsforskningen bör tillvaratas.

Försvarsuiredningen anför beträffande gemensamma myndigheter och funklioner m. m., där man också vall att behandla den anställda personalen, fredsorganisationen i sin helhel samt utbildningsfrågorna, att fredsorganisationens uppgift väsenlligen är alt svara för produktion av krigsorganisationens olika delar.

Uiredningen framhåller att fredsorganisationens andel av de lolala för-svarskostnaderna ökar. Det är enligl försvarsutredningen därför nödvändigl att så långt del över huvud tagel är möjligl reducera koslnader och personalbehov för fredsorganisationen saml fasta kostnader i övrigi. Därigenom ökas andelen av de resurser som kan avsättas för sådan ulbildning och materielanskaffning i fred som ger effekl i krigsorganisationen. Försvarsutredningen underslryker med skärpa atl det är nödvändigt att snara och kraftfulla åtgärder vidtas så atl konkreia resultat uppnås och en omfördelning av resurser i denna riktning kan ske i ökad omfattning. För att fullfölja en sådan inriklning erfordras all statsmakterna - med hänsynslagande till berörd personal - skapar sådana personaladminislrativa och andra fömtsättningar att fredsorganisationen fortlöpande kan utvecklas med för dess uppgifler god effektivitet till så låga kostnader som möjligt. Därmed avser utredningen bl. a. en mera aktiv omplaceringsverksamhet inom den statliga verksamheten i sin helhel.

Den största delen av kostnaderna för fredsorganisationen utgörs av kostnader för a n s t ä 11 d personal. Delta innebär enligt utredningens mening att en förutsättning förall kostnaderna skall minskasäratl det totala antalet anslällda minskas. Hittills genomförda personalminskningar har huvudsakligen gälltcivil personal. Utredningen finnerdet naturiigtatt minskningarav mililiir

Prop. 1976/77:74 109

och civilmililär personal undviks i del längsiaeftersom dessa genom fortlöpande vidareutbildning avses för uppgifter i både freds- och krigsorganisationen. Utredningen anför all noggranna beräkningar måsle göras av den framlida krigs- och fredsorganisationens behov av |x;rsonal.

Utredningen framhåller den stora betydelse reservbefäl och värnpliktigt befäl häri krigsorganisationen. Försvarsuiredningen finner, liksom överbefälhavaren, atl vid överväganden rörande framlida befälsbehov, rekryieringsprinci-per m. m. måsle de olika grupperna av befäl, nämligen slambefäl, reservbefäl och värnpliktiga befäl behandlas i ett sammanhang. Det pågående reformarbetet rörande befälsordning m. m. börenligl utredningen inte fördröjas.

Enligl uiredningens mening är god tillgång på för sina uppgifter kvalificerat befäl av grundläggande betydelse för krigsorganisationens effektivitet. Den framtida krigsorganisationen måsle därför utgöra en grund för beräkni ng a v befälsbehoven. En annan beräkningsgrund är fredsorganisationens behov av utbildningsbefäl. Utredningen framhåller alt utbildningen av värnpliktiga och förband måste genomföras med effektivitet och realism och så alt varje soldal och befäl flr förtroende för sin egen och förbandels förmåga alt lösa sina krigsuppgifter samt förståelse fördessa uppgifter. En förutsättning härföraren tillräcklig tillgång på utbildningsbefäl saml atl dessa har erforderlig kompelens för sina uppgifler.

Uiredningen finner all såväl grund- som repelitionsutbildningen behöver effektiviseras och förordar därför atl sådana åtgärder vidlas att såväl tillgång på som kvalitet hos yrkesulbildai befäl säkerställs. Därvid bör även fortlöpande alla möjligheter att omfördela personal från stabs- och förvaltnings-tiänsl lill utbildningsarbetet utnyttjas. I detla sammanhang påpekar utredningen att fortbildningen av det anställda befälet bör organiseras så att deras tiänslgöring i ökad utsträckning kan ägnas ål utbildningen av värnpliktiga.

Den i fred anslällda civila personalen har väsentliga arbetsuppgifter, vilka även i många fall åierfinns i krigsorganisationen. Utredningen finner emellertid atl fortsatta rationaliseringar inom försvarel i stor utsträckning måsle medföra alt antalet arbetstillfällen för anställd civil personal minskar Därmed avser utredningen främsl sådana fredsbefaltningar som inle återfinns i krigsorganisationen.

Överbefälhavaren har prioriterat den anställda personalens högre utbildning. Utredningen delar denna uppfattning och anför i della sammanhang atl försvarshögskolan och militärhögskolan även fortsättningsvis bör ha möjligheter lill effektiv utbildningsverksamhet.

Den ulbildning som ges anställd personal vid försvarels gymnasieskola aren form av vuxenutbildning som lidigare inte kunde meddelas påannat sätt. Med deökade möjligheterna lill gymnasieutbildning inom den civila ulbildningsseklorn finner uiredningen all de huvudsakliga motiven för försvarets gymnasieskola i dess nuvarande form bortfallit. Nödvändig civil vidareutbildning av försvarels personal bör enligl försvarsulredningens me-

Prop. 1976/77:74 110

ning kunna genomföras inom den allmänna gymnasieutbildningen.

Försvarets brevskola har uppgifler bl. a. för produktionen av läromedel. Uiredningen anser alt formerna för denna verksamhel närmare bör övervägas.

Utredningen bedömer att de fri v il I i ga försvarsorganisationernas betydelse för totalförsvaret kommer all kvarstå även i framtiden. Utredningen framhålleratt de frivilliga försvarsorganisationerna även fortsättningsvis bör beredas goda verksamhetsmöjligheter. Vid tilldelning av resurser bör enligl uiredningens mening de organisaiioner prioriteras som har lill ändamål all bedriva fortsall befälsulbildning eller all rekrytera och utbilda så kallad A- och B-personal för frivillig tiänslgöring inom totalförsvaret.

Försvarets cenlrala administration och förvaltning ianspråkiar enligt ulred-ningenen ökande andel av försvarets resurser. En rimlig balans i förhållande till krigsorganisationens slyrka och effekl innebär enligl uiredningens mening att kosinaderna måste reduceras.

Försvarels materielverks verksamhetsområde omfattar väsentligen anskaffning och underhåll av försvarels maleriel. Verksamhelen skall vara anpassad lill ulvecklingen av försvarels krigsorganisation. Utredningen finner det nödvändiglatt sådana ålgärder vidlasall kostnaderna för verket minskas. Detla måste väsentligen ske genom personalreduceringar. Det kan enligt försvarsuiredningen bli nödvändigt att ändra de uppgifter och föreskrifter m. m, som nu reglerar materielverkets verksamhel. Verkets kompelens bör i ökad utsträckning inriktas mol styrning och ledning av produktionen medan mera tekniskt betonade uppgifler överiåts till industrin. Alla möjligheter till ökad samordning inom materielverket måste enligt utredningen tillvaratas.

Utredningen finner att kosinaderna även för försvarets forskningsanstall och dess verksamhel bör reduceras. Inom särskilt prioriterade områden ärdei dock nödvändigt alt, om än med något sänkta ambitioner, ha tillgång till en forskningsorganisation som kan medverka i försvarels långsiktiga ulveckling. Detta gällersärskillbeträffande vapenmateriel av olikaslag. Inom övriga områden måsle enligt försvarsuiredningen, en reducering godlas. Uiredningen anför därför som sin mening alt del kan vara lämpligt atl forskningsanstalten inom dessa områden söker förvärva vidgade uppgifter förändra samhällssektorer. Därigenom hören fördelning av kosinaderna kunna genomföras i syfte alt behålla en godtagbar kompelens för försvarsforskningen.

Inom fortifikations fö rvallningens verksamhetsområde bör enligt uiredningens uppfatlningslrävan vara atl kontinueriigt reducera kostnaderna för såväl nyproduktion som underhåll och drifl. Inom förvaltningens an-skaffningsverksamhei bör genomföras en översyn av reglerna för byggnadsverksamheten och en reducering a v kraven i syfte all minska kostnaderna. Därvid bördock kraven på god arbetsmiljö för försvarets personal tillgodoses. Avveckling i snabb lakl bör ske av mark och äldre byggnader som inte är nödvän-

Prop. 1976/77:74 111

diga för försvarets verksamhet. Det börenligl utredningens mening undersökas om försvarsmaktens koslnader kaii reduceras genom alt fortifikationsför-valtningens kompelens utnyttjas för bl. a. byggnadsverksamhet för totalförsvaret i övrigt. Det bör enligt utredningens uppfattning även prövas om det är lämpligt alt reducera vissa delar av förvaltningens organisation genom att till-lämpa lolalenlreprenad vid upphandling av fredsinriklade objekt i stället för egen projektering och produktion. En ökad decentralisering av beslutanderätten för ålgärder inom förvaltningens nuvarande verksamhetsområde bör kunna lillämpas i här angivet stycke. Det kan i della sammanhang även finnas skäl atl se över hela den slatliga byggnadsförvaliningen.

Beträffande hälso- och sjukvård i krig förordar uiredningen en så långt möjligt gemensam organisation för totalförsvaret. Förbandssjukvården i fred understöds i stor utsträckning av de civila sjukvårdsresurserna. Utredningen anför atl organisationen för ledning av totalförsvarets hälso- och sjukvård i fred och krig bör ses över i syfle alt öka samordningen och minska kostnaderna. Därvid bör del övervägas all överföra så stora delar som möjligl avför-svarels sjukvårdsstyrelses verksamhel lill samhällets civila hälso-och sjukvårdsorgan. Det bör vidare övervägas all överföra despecifiklmili-tära funktionerna lill decenlralaslaberna och materiel verket. Därmedavser utredningen frärast krigsplanläggning, vissa delarav utbildningen särat frågor rö-rande för försvarsmakten specieil materiel.

Utredningen framhåller atl ralionaliseringsverksamheten inom försvarel är av slor betydelse inte minst med hänsyn lill ulvecklingen av personalkostnaderna. Inom detla område verkar på den centrala nivån försvarets rationaliseringsinstitut. Övervakning av rationaliteten i försvarels verksamhel sker även genom försorg av andra delarav statsförvaltningen. Del är uiredningens uppfattning atl överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och övriga myndigheier inom försvaret själva har huvudansvaret för rationaliteten inom försvarel. I della syfle bör principen alt personal från försvarets rationaliseringsinstitut tiänstgör vid resp. myndighet vidare utvecklas. Utredningen anser mot denna bakgrund atl verksamhelen vid rationaliseringsinstitutet bör få en något ändrad inriklning än för närvarande.

Försvarels hundskola levererar hundar till bl.a. försvaret. Ett stort användningsområde för hundar har hittills varil arméns minhundorgani-salion. Överbefälhavarenoch chefen förarmén har sedan ettanlal är i bl. a. programplanerna redovisai all minhundorganisalionen av ekonomiska skäl bör utgå ur krigsorganisationen. Med hänsyn till hundskolans verksamhel har detla emellertid inte medgivits. Försvarsuiredningen finner del inte rimligl alt tvinga de miliiära myndighelerna lill upphandling av hundar om dessa inte längre behövs i krigsorganisationen.

Försvarets radioanstalt har enligt utredningen väsentliga uppgifter inom underrällelsetiänsten. Utredningen betonar underrältelsetiänslens stora betydelse med hänsyn lill vårt försvarssystems uppbyggnad. Uiredning-

Prop. 1976/77:74 112

ens uppfattning är därförall radioanstalten även fortsättningsvis bör tillförsäkras goda möjligheterait verka inom underrällelsetiänsten.

Under förutsättning atl vi har en god underrätielsetiänst kan i n s a t s b e -redskapen enligl uiredningens mening upprätthållas inom fredsorganisationens ram och hållas låg. Utredningens mening är därför all kostnaderna för insatsberedskapen fortlöpande bör uppmärksammas mot bakgrund av utredningens prioritering av den långsikliga beredskapen.

Den största delen av fredsorganisationen utgörs av försvarels utbildningsorganisation. Uiredningen framhåller alt del är nödvändigt all minska kostnaderna för fredsorganisationen med hänsyn lill balansen mellan fredsorganisalionens kostnader och krigsorganisationens styrka. Fredsorganisalionens framlida omfattning ulreds f. n. av försvarels fredsorganisationsulredning (FFU). Grunden för fredsorganisalionens dimensionering är enligl försvarsuiredningen den framlida krigsorganisationen. Därtill måste läggas ett rimligl krav på ralionaliietsutveckling inom försvarel. Denna måsle väsenlligen uppnås genom personalreduceringar.

Uiredningen framhåller atl förändringar i fredsorganisationen av praktiska skäl och med hänsyn till personalen måsle genomföras successivt. 1 allmänhet fordrar rationaliseringar relativt omfatlande investeringar tidigt medan däremol de ekonomiska vinsterna kommer försl långl senare. Enligt uiredningens mening får dessa förhållanden inte hindra en inriktning mol nedskärningar i fredsorganisationen i syfte atl bibehålla den långsiktiga balansen mellan fred- och krigsorganisationen. Inte heller bör enligt försvarsutredningens uppfattning tveksamhet råda om all det är nödvändigl all skyndsamt inleda åtgärder i nämnt långsiktigt syfte. Uiöver redan fattade beslul bör fredsorganisationen ytteriigare reduceras. Försvarets fredsorga-nisationsulrednings kommande resultat bör ge ytteriigare underiag. Enligt försvarsulredningens mening bör de ytteriigare reduceringarna inriktas mol alt inom armén och marinen tillsammans omfatta tre lill fyra regements-adrainislrationer samt en reducering av vissa förvaltningsenheter. Beträffande flygvapnet anför uiredningen alt krigsorganisationens utveckling leder till atl ytteriigare förband utöver Södermanlands flygflottilj (F 1 l)och Kalmar flygflottilj (F 12) behöver avvecklas. Verkstads- och leleservicebasorgani-sationen bör vidare reduceras.

Försvarsuiredningen framhåller all en huvuduppgift för försvarsmaktens verksamhel i fred är utbildning av värnpliktiga och anställd personal. Utredningen anför att de värnpliktiga bör utnyttjas i försvarsmaktens krigsorganisation tili 47 års ålder. Grundutbildning bör även fortsättningsvis ske för olika delar av krigsorganisationen enligl nuvarande principer. Försvarsutredningen finner alt den efter 1972 års försvarsbeslut försöksvis förkortade gmndulbildningen och modifierade repelitionsutbildningen även i fortsättningen i stort bör tillämpas. Denna förkortning av utbildningstidens längd innebär emellertid all kvarvarande lid måsle utnyttjas effektivt. Försvars-

Prop. 1976/77:74 113

uiredningens överväganden rörande den lolala utbildningstidens längd baseras på att 48 timmars övningsvecka för de värnpliktiga alltjämt gäller.

Försvarsuiredningen påtalar betydelsen från olika ulgångspunkler av atl ha god tillgång på kvalificerat befäl. Utredningen betonar all del är nödvändigl att ägna utbildning till och vidareutbildning av befäl slor omsorg. Därvid börsärskill den praktiska ulbildningsom är nödvändig föralt uppnägod förmåga att leda och genomföra utbildning i fred samt leda förband i krig uppmärksammas.

Inom stora delar av krigsorganisationen råder myckel stor brisl på plulon-och kompanichefer. Uiredningen underslryker därför all effektiva åtgärder måste vidlas för atl snabbt förbättra rekryteringen av reservofficerare. Belräffande det värnpliktiga befälet har utredningen funnil alt det oavsett tidigare nämnda ålgärder är angelägel all förbättra de plulonsbefälsvärn-pliktigas utbildning genom att återgå lill 15 månaders utbildning för huvuddelen av denna personalkategori.

Försvarsutredningen underslryker belydelsen av en regelbundet återkommande repetiiionsutbildning för praktiskt taget alla förband under hela värnpliktstiden. För alt denna utbildning skall ge bästa resultat bör enligt utredningens mening ytterligare ålgärder vidtas för atl göra repelitionsutbildningen effektivare.

Föruisättningarna för alt värnpliktsförsvaret skall ge den avsedda värn-kraften är enligl uiredningen direkl beroende av i vilken utsträckning den enskilde känner sig engagerad och delaktig i ansvaret för försvarel. Samverkan och medinflytande syflar lill en aktiv gemensam insats av såväl anställda som värnpliktiga. Delta torde leda lill ökad lillfredsslällelse under utbildningsarbetet och till ökad motivation hos anslällda och värnpliktiga. Utredningen tillmäter denna utveckling stor betydelse men vill även betona att om den militära utbildningen skall ha någon mening måste såväl befäl som värnpliktiga väl uppfylla de krav som deras uppgifter i krig innebär. Lojalitet och samhörighet är den främsta garantin för de enskilda människornas förmåga att verka i en krigssituation. Utbildningen måste enligt uiredningens mening genomföras så att alla får förtroende för sin egen och förbandets förmåga att lösa sina krigsuppgifler. Anpassning lill civila normer, samverkan och medinflytande måsle enligt uiredningens mening kombineras med krav på effektivitet och realism i utbildningen liksom på ansvarskänsla från de värnpliktigas sida. Uiredningen framhåller att detta släller särskilda krav på förmågan och viljan hos del befäl som skall leda och genomföra del praktiska utbildningsarbetet varför dessa förhållanden noga måsle uppmärksammas vid uttagning och ulbildning lill befäl liksom i anställt befäls vidareutbildning.

Som en inledning lill ekonomiska överväganden påminner försvarsuiredningen om att regeringen har givit anvisningar för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82. Grund för dessa anvisningar

Prop. 1976/77:74 114

var den inriktning av det militära försvaret som utredningen redovisade i sitt första betänkande. Inriktningen motsvaras i huvudsak av handlingsväg 3 i perspektivplan del två, ÖB 75. Överbefälhavaren har genomfört programplanering för perioden 1977/78-1981/82 i tre ekonomiska nivåer, vilka benämns alternativ A, B och C.

Utgångspunkt för alternativ C har varil i regeringens anvisningar angiven planeringsram för perioden om 49 646 milj. kr. i prisläge februari 1976. Härtill har överbefälhavaren lagl vissa kostnader ulanför ramen. Totalt omfattar alternativ C en kostnad om 49 773 milj. kr.

Alternativ B svarar enligt överbefälhavaren mot det innehåll som hade kunnat inrymmas i den anvisade planeringsramen om de ekonomiska förutsättningarna för programplaneringen stämt överens med vad som gällde för perspektivpläneringen. Utgifterna i alternativ B har av överbefälhavaren beräknals lill 51 606 milj. kr. i prisläge februari 1976. Inom den angivna planeringsramen finns avsatt en viss lönereserv. Härutöver har överbefälhavaren förutsatt atl ramarna fortlöpande omprövas med hänsyn lill bl. a. lönekostnadsutvécklingen.

Överbefälhavaren föreslog i perspektivplan del 2, ÖB 75, all handlingsväg I skulle läggas till grund för programplaneringen. Av denna anledning har överbefälhavaren utarbetat alternativet A i programplanen. Utgifterna i alternativ A har beräknals lill 55 303 milj. kr. i prisläge februari 1976. Även i denna nivå har överbefälhavaren avsatt en viss reserv saml förutsatt fortlöpande ramhöjningar.

Försvarsutredningen finner alt de förslag man redovisar angående det militära försvarels fortsatta utveckling i alll väsentligt överensslämmer med den inriklning överbefälhavaren angett i alternativ B i sin programplan. Utredningen förordar därför en planeringsram för femårsperioden som möjliggör en ulveckling av försvarsmakten i stort enligt programplanens alternativ B.

Försvarsuiredningen framhåller att ett försvarsbeslut självfallet fattas mol bakgmnd av en bedömning från säkerhetspolitiska ulgångspunkler av försvarets omfattning och erforderiiga resurser. Enligt utredningens mening bör emellertid ett försvarsbeslut under normala förhållanden även ses som elt statsmakternas beslul ifråga om vilkel samhällsekonomiskt och stats-finansiellt uirymme som försvarsseklorn bör disponera. Del är vidare från resursfördelnings- och finanspolitiska utgångspunkter ett siarkt krav alt med rimlig säkerhei kunna fömtse försvarsulgiflernas andel av samhällsresurserna. Detta krav lillgodoses enligl uiredningens mening bäsl om prisregleringen av försvarsuigiflerna knyts till den allmänna prisutvecklingen.

Försvarsuiredningen menar alt hänsyn lill bedömda skillnader mellan lönekostnadernas ulveckling och den allmänna prisutvecklingen i största möjliga utsträckning bör tas när de ekonomiska ramarnas basbelopp fastställs i samband med ell försvarsbeslut. Lönereserven bör därför vara större än

Prop. 1976/77:74 115

den som överbefälhavaren har beräknat i alternativ B. För all ändå kunna genomföra den ulveckling av försvarsmakten som utredningen förordat måsle därför planeringsramens nominella belopp höjas i förhållande till alternativ B. Försvarsuiredningen föreslår därför en planeringsram om cirka 52 000 milj. kr. för femårsperioden 1977/78-1981/82 i prisläge februari 1976.

Försvarsuiredningen föreslår alt prisreglering skall ske enligt nettoprisindex. Utredningen har emellertid funnil alt delar av de värnpliktigas förmåner inte kan sägas vara i egenllig mening föremål för en pris- eller löneutveckling. Slorieken av dem bestäms genom särskilda beslut av statsmakterna. 1 den mån dessa förmåner innebär ökade kostnader utöver vad nelloprisindex ger boren molsvarande ramförändring ske.

Utredningen har utgått från atl investeringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur och kosinaderna för myndigheter som omlokaliseras från Slockholm tillgodoses utanför ramarna enligt statsmakternas tidigare beslul. Övriga investeringskostnader förutsätts bestridas inom ramarna. Försvarsuiredningen har, för att befrämja stabiliteten i försvarsplaneringen, föresiagii att möjligheterna vidgas att under det påföljande budgetåret återfå medel av utgiftsramarna som inle utnyttiats under det föregående budgelårel. Uiredningen har vidare, också i syfte all öka stabiliteten i planeringen, föreslagit att slutlig utgiftsram fastställs redan då utfall av februariindex blivit tillgängligt. Därmed undanröjs den nuvarande olägenheten all ramens slutliga sioriek fastställs först under budgetårets sista månad.

Reservationer mot vissa av ulredningsmajoriletens överväganden och förslag haravgetts av ledamöterna Bengt Gustavsson och Olle Göransson gemensaml och av ledamoten Maj Britt Theorin.

Ledamöterna Gustavsson och Göransson anför i sin reservation atl målel för totalförsvaret är att hålla landei utanför krig och konflikter. Prisei för de säkerhetspolitiska åtgärderna måste emellertid anpassas bl. a. till behovel av insatser på andra angelägna samhällsområden.

Reservanterna anför vidare atl en värid i fred förutsätter respekt för varje nations självbestämmanderätt saml ekonomisk och social rättvisa. Vårt FN-medlemskapären hörnsten i svensk utrikespolitik. Del ger oss möjlighel atl della i frågor av vital betydelse för hela mänskligheten, inte minst i ansträngningarna all minska skillnaderna i fråga om mänskliga livsvillkor och ekonomiska förhållanden.

En minskandeandel av detolalaoffentligauigifternadisponerasenligi reservanterna för försvarsändamål. Det är likviil fråga om en satsning på loialförsva-ret av sam.ma storieksordning som under den gångna femårsperioden. Reservanterna bedömer att den av dem förordade inriktningen av det miliiära lörsvaret väl svarar mol de säkerhetspolitiska behoven. Med folkförsvaret som ideologisk grund och med tillvaratagande av den moderna teknikens möjligheter blir vår neutralitetspolitik enligt reservanternas mening trovärdig även inför framtiden.

Prop. 1976/77:74 116

Det ligger i båda siormakisblockens inlresse all ha Sverige neutralt om eii krig skulle bryta ut. Vidare framhålls atl enighel föreligger om föresatsen all söka bli ulanför alla krig. Ansvaret för detla måsle vi bäracnsanmia. Våri engagemang för all lösa de globala problemen står enligl reservanicrna inlc i motsatsförhållande till strävandena all stödja den alliansfria politiken genom ell siarkt försvar.

Syftet bör afltid vara att skapa ett totalförsvar som är en naturiig beståndsdel i samhället. Den allmänna värnplikten är enligt reservanterna grunden för atl bygga upp försvarsförmågan. Man framhåller att vi även i framtiden torde ha goda möjligheter all inom landei utveckla och tillverka de vapen och den utrusining vårt värnpliktsförsvar behöver.

Reservanterna anför att det redan i samband med 1972 års försvarsbeslut togs initiativ till en omläggning av försvarsplaneringen i den riktning reservanterna förordar. Dessa bör nu konsekvent fullföljas. Det miliiära försvaret bör ulvecklas enligt de grunder som redovisades i utredningens första betänkande.

Markstridsförbanden bör enligt reservanternas mening ulvecklas mol elt utökat antal infanieribrigader. Särskilt angelägen materielanskaffningiill and-rastridande förband bör genomföras. Eldkraften börges hög prioritet. Den lekniska ulvecklingen kan enligl reservanterna skapa goda möjligheter atl i framtiden organisera mekaniserade förband lill rimliga kostnader. Dagens tillgångar av stridsfordon bör emellertid utnyttjas sä långl del är möjligt. Vår inhemska kapacitet för utveckling av pansarvärnsrobolar bör behållas och en ny liill pansarvärnsrobol Ulvecklas inom landet. Den förutsedda anskaffningen av tunga pansarvärnsrobolar bör emellertid reduceras betydligt.

Vid den fortsatta förnyelsen av ytaltackflotliljerna börenligl reservanterna särskilt konstruerade ledarfartyg inte anskaffas. Härigenom kan sammanlagt fler fartyg anskaffas. Reservanterna förordar att samma sjörobol som är avsedd atl ingå i patrullfartygsdivisionerna anskaffas lill ylattackförbanden. Anskaffning av minfartyg och minjaktfartyg bör fullföljas.

Reservanterna vill förorda all flygplan JA 37 Viggen modifieras lill ell nytl attackflygplan - A20. Den principiella uppläggningen av B3LA-projektet innebär en övergång lill en lättare flygplanstyp med ulnyltiande av nya tekniska tillämpningar. Detta är enligt reservanternas mening ell steg i rätt riktning. Trots detta är kostnaderna mycket höga. I den ekonomiska planeringsram reservanterna förordar finns ingen plats för ulveckling och konstmktion av flygplanssystemet B3LA. Framtida anskaffning av skolflygplan bör genomföras på ett sådant sätt all dessa med lämplig beväpning kan organiseras för uppgifter i krig i lätta allackflygförband. Reservanterna räknar inte med någon ytteriigare anskaffning av JA 37 Viggen utöver vad som framgårav idaggällande planering. Man finnerdet i detlasammanhangangelä-gel all undersiryka all för tidig uirangering av dugliga flygplan av lyp 35 Draken kan vara oekonomisk.

Prop. 1976/77:74 117

Del börenligl reservanterna i den fortsatta försvarsplaneringen eftersträvas att inom landet utveckla och tillverka en lätt luftvärnsroböt med mörker-kapacitet som komplement till robot 70. Vilka möjligheterna blir atl i framtiden utveckla och tillverka tyngre robotsystem är däremot svårt atl nu bedöma. Ell fullföljande av den pågående utvecklingen av en inhemsk IR-robol för JA 37 Viggen skapar enligl reservanterna en grundval för framlida bedömningar av våra möjligheter atl utveckla och tillverka robolar av olika slag.

Belydande inskränkningar och reduceringar av personalen i fredsorganisationen kan enligl reservanterna förutses. Utöver hittills fattade beslut om fredsorganisationen torde ytterligare reduceringar bli nödvändiga. Inom armén och kustartilleriet bör tillsammans 3-4 regemenlsadministralioner kunna dras in. Inom flygvapnet bör enligl reservanternas mening ytteriigare indragningar ske utöver tidigare beslutade. En örlogsbas bör vidare kunna ulgå ur fredsorganisationen. För de centrala myndigheterna och funktionerna bör ålgärder vidlas som leder lill en inbesparing av i slorieksordningen 3-5 % av de totala åriiga kosinaderna. På sikl bör en integrerad central stab organiseras.

Reservanterna vill starkt framhålla all den förhandlingsrätt förde anställda som införts inte får förfuskas. Nya former för inflyiande på förbanden kan sökas bl.a. genom elt utvidgat nämndsystem. Del är även angelägel atl pröva idén med lekmannastyrelser vid förband och skolor. Reformarbelel rörande de värnpliktigas förmåner bör fortsätta under den kommande femårsperioden. Olika ersältningaroch bidrag bör successivi höjas så att reella förbättringar uppnås.

Emot deexempel på kostnadsökningarsom reservantema angivii slår de förslag lill indragningar och organisationsförändringar som de redovisai. Reservanterna räknar med en planeringsram för del miliiära försvaret under femårsperioden 1977/78-1981/82 i slorieksordningen 50 500 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Civilförsvaret skall bidra lill totalförsvarets fredsbevarande funktion. Om vi inte lyckas avhålla från angrepp är dess uppgift atl skydda befolkningen och lindra verkningarna av skador. Civilförsvaret bör enligt reservanterna utvecklas enligl de rikllinjer som fastställdes i samband med 1972 års försvarsbeslut. Vid en planeringsram om ca 930 milj. kr. i prisläge februari 1976 för perioden 1977/78-1981/82 blirdet möjligl att genomföraellerpåbötia flera av de ålgärder som belysts i civilförsvarsslyrelsens planering enligl del högre alternativet i programplanen.

Det ekonomiska försvarel beslår inle av enheter som tillkommer i samband med krigsorganisering. Det är snarare elt samlingsbegrepp för hur näringslivet skall anpassa sig lill ändrade förhållanden vid avspärrning och krig. 1 krig beräknas det ekonomiska försvaret ta i anspråk dubbelt så många personer som militärt försvar och civilförsvar lillsammans.

Prop. 1976/77:74 118

Reservanterna vill förorda atl planeringen även för det ekonomiska försvarel bör ha en stabil långsiktig inriktning. Beträffande planeringen för avspärrning och krig bör åtgärder vidtas bl. a. inom områdena beklädnad, livsmedel samt övriga försörjningsvikliga varor. En inhemsk försörjning på beklädnadsområdel bör säkerställas. För områdena livsmedel och övriga försörjningsvikliga varor finns enligl reservanterna behov av atl ytteriigare öka uthålligheten. Belräffande planeringen för fredskriser bör den aktualiserade lagringen av vissa metaller komma lill stånd. Finansieringen bör ske genom avgifter. Planeringen för avspärrning och krig bör genomföras inom en planeringsram för perioden 1977/78-1981/82 om ca 2 300 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Reservanterna delar inte de borgerligas uppfattning om en försvarsplanering på en högre ekonomisk nivå. Deras förslag innebär en i stort sett oförändrad ram för totalförsvaret som ger möjlighel lill förstärkning av bl. a. civilförsvaret och det ekonomiska försvaret.

Ledamoten Theorin anför i sin reservation alt det sätt på vilkel försvars-utredningen bedrivii sin verksamhet lett lill all viktigt underiag för säkerhetspolitiska avvägningar kommit atl saknas. Vidare anförs kritik av den studiemelodik på försvarsområdet, som enligt reservanten ger de miliiära myndighelerna elt inflyiande över planerings- och beslulsunderiagel som saknar motstycke inom andra samhällssektorer. Reservationen innebär ell ja lill alt försvarsulredningens säkerhetspolitiska analys med tonvikt på orsakerna lill konflikter, kriser och krig läggs lill grund för satsningen på olika säkerhetspolitiska inslmment. En omfördelning av resurserna från totalförsvaret till övriga säkerhetspolitiska inslmment bör påbörjas. En successiv omfördelning av resursema inom totalförsvaret från det miliiära försvarel till andra grenar av totalförsvaret bör vidare ske.

Theorin underkänner det angreppsfall varpå det militära försvaret i princip är uppbyggt - elt stormakisan fall med konventionella vapen i elt senare skede av elt storkrig i Europa. En matematisk analys av offentligt material, lillämpning av miliiära beräkningsmetoder och analyser av krigsspel leder enligl reservanten lill all ett sådant invasionsangrepp måste anses helt o-sannoliki och att invasionsförsvarei därför är överdimensionerat. Betydande nedskärningarskulle kunna göras ulan al t försvarets fredsbevarandeeffekt och vår trovärdighet kan ifrågasättas.

Theorin motsätter sig atl ett redan överdimensionerat invasionsförsvar ytterligare upprustas genom fortsall svensk flygplanutveckling i form av A20 och B3LA, svensk utveckling och produktion av tyngre, mer komplicerade robolar saml ökning av antalet infanieribrigader. Med uiredningens inriktning på robotområdei skulle enligt reservanten grunden läggas till ytterligare en industriell påtryckningsmekanism, uiöver den som redan finns inom flygindustrin, för allt snabbare stegring av militärutgifterna.

I reservationen anförs vidare atl del är orimligt alt mot bakgrund av

Prop. 1976/77:74 119

långtidsutredningens bedömningar m. m. och det samhällsekonomiskt kärva lägel prioritera del miliiära försvaret på det säll som utredningen nu föreslår. Slutligen föreslår Theorin atl uiredningens betänkanden sänds på remiss lill myndigheter och organisaiioner för all inhämla ett så allsidigt beslutsunderlag som möjligt. För all göra en remissomgång möjlig föreslås all 1972 års försvarsbeslut förlängs ett år.

4.2 Föredraganden

4.2.1 Det militära försvarets utveckling

Jag vill inledningsvis erinra om vad jag har anfört belräffande del militära försvarets roll under avsnillet om totalförsvarets fortsalla ulveckling. Av de olika hot mot vår nationella säkerhet som vi kan komma att utsättas för släller elt militärt angrepp de största kraven. Försvar mot militärt angrepp utgör därför den viktigaste utgångspunkten för lotalförsvarsplaneringen. Om elt militärt angrepp inleds mot vårt land hardet miliiära försvaret den tyngsta uppgiften. Det militära försvaret måste därför ulgöra den dominerande delen i totalförsvaret.

I prop. 1976/77:100 (bil. 7) lämnade jag i avvaktan på 1974 års försvarsutrednings belänkande förslag endast för de anslag som kunde behandlas oberoende av uiredningens arbeie. Jag tog vidare inle slällning lill inriktningen under programplaneperioden. Med anledning av utredningens arbete var det heller inle ändamålsenligt atl då presentera ramberäkningar för budgetåret 1977/78 och planeringsramar för perioden 1977/78-1981/82.

1974 års försvarsulredning har mol bakgrund av bl.a. genomförd perspeklivplanering i ett försia belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar lämnal förslag till riktlinjer för den svenska säkerhetspolitiken och för lotalförsvarets fortsatta utveckling. Uiredningen har därefter granskat programplanerna för perioden 1977/78-1981/82. I ett andra belänkande (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 har della granskningsarbele redovisats och rekommendationer avseende totalförsvarets fortsatta ulveckling har lämnals.

Försvarsutredningen har beträffande det militära försvaret redovisai förslag till grunder för dess fortsalla utveckling och till inriklning av planeringen av avvägningsprogrammen. 1 det följande redovisar jag mina ställningstaganden dels till gmnderna för det militära försvarets utveckling, dels till avvägningsprogrammens utveckling.

Del lar som regel lång lid innan ett beslul rörande försvarets ulformning ger resullal i form av försvarseffekt. Delta förhållande gör det nödvändigt atl lillämpa en långsiktig planering inom försvaret. Dagens försvar liksom det försvar vi kommer all ha under resien av della decennium är därför till allra största delen resultat av lidigare beslul. Del försvarsbeslut som

Prop. 1976/77:74 120

nu är aktuellt kommer att påverka vårt försvars utformning under 1980-talel.

Jag delar försvarsulredningens uppfattning all krigsriskerna för vår del på kort sikl kan bedömas som små samtidigt som osäkerheterna på längre sikl kvarstår. Del är därför angelägel atl bevara en god handlingsfrihet vad gäller försvarels utveckling på sikl. En sådan långsiktig handlingsfrihel kan främjas på olika säll. Ulbildning av personal och anskaffning av organisalionsbestämmande materiel bör prioriteras. Tillräckliga resurser för forskning och ulveckling måste vidare avsällas.

Styrkan hos försvarel kan inle tillålas variera alltför mycket till följd av tillfälliga säkerhetspolitiska förändringar. Även när vi väljer att prioritera den långsiktiga beredskapen och handlingsfriheten är del nödvändigt alt försvarel alltid har en viss lägsla operativ slyrka. Som en beredskap mot överraskande anfall bör vi disponera snabbt tillgängliga flyg- och sjöslridskrafter liksom snabbmobiliserade markslridskrafter och hemvärn. Därutöver erfordras också en effektiv underrätielsetiänst. Tillsammans skall dessa resurser vara så ulformade och dimensionerade atl totalförsvaret så långt möjligl hinner omställas för krig innan en angripare kan överföra belydande styrkor lill svensk mark. Del miliiära försvarel bör liksom hittills vara stridsdugligt omedelbart efter en mobilisering.

Målsättningen för vårt totalförsvar anger alt försvar mot invasion skall vara försvarsmaktens huvuduppgift. Det miliiära försvarels slyrka ulgör den viktigaste delen i totalförsvarets fredsbevarande förmåga. 1 planeringen av hur försvarsmakten skall ulvecklas i framtiden är del rimligt att ulgå från alt en angripares kvalitet till stora delar förbättras i lakl med den lekniska utvecklingen. De resurser som en angripare kan avdela mot oss torde dock representera olika kvalitetsnivåer. Resursinsatsen kommer vidare alt begränsas genom den hänsyn en angripare måste la till sin huvudmotståndare.

Våra stridskrafter skall kunna utnyttjas med tyngdpunkten i kust- och gränsområdena så atl våra naturiiga försvarsbelingelser tillvaratas. Vi bör också utnyttia den fördel som ligger i all vårt land lill stora delar omges av hav så all vi vid en kustinvasion tillfogar en angripare föriusler under transporterna mol vårt land. För betydelsefulla områden och platser bör finnas elt i förväg förberett försvar. Inom områden som är särskilt hotade av luftlandsättningar bör förband kunna utgångsgrupperas. Delar av försvarsmakten bör dessutom ha en sådan röriighet all den kan kraflsamlas lill akluella invasionsriktningar och där snabbt komma lill verkan. 1 det fall en angripare ändock lyckas tränga in på djupet av vårt land måsle ell effektivt och uthålligt motstånd kunna göras i varje del av landei. Inom av en angripare tagna områden skall miliiära förband och andra väpnade gmpper kunna fortsätta kampen i organiserade former. Även lill sjöss och i luften skall operationerna kunna fortsätta. Härigenom ges möjligheter alt föra elt för angriparen föriuslbringande krig under lång lid.

Liksom hittills bör det miliiära försvaret grundas på allmän värnplikt.

Prop. 1976/77:74 121

Endast därigenom kan krigsorganisationen ges en bredd som svarar mot de uppgifler vi släller upp för vårt försvar. Den allmänna värnplikten har också en avgörande betydelse för försvarels förankring i samhället och för att försvaret skall vara hela folkets angelägenhet.

I en siluation då krig pågår i vårt närområde och vi är neutrala måste vi kunna avvisa kränkningar av vårt territorium samt skydda flyg- och sjötrafik. Resursbehoven härför bör tillgodoses med förband och enheter som organiseras utgående från invasionsförsvarets behov.

Försvarsmakten skall även i fortsällningen kunna medverka i FN;s fredsbevarande verksamhel.

Jag redovisar i det följande mina ställningstaganden till utvecklingen av avvägningsprogram och funklioner. Förändrade förutsättningar kan självfallet senare föranleda vissa ändringar i här angiven inriklning.

Markstridsförbanden skall i samverkan med sjö- och flygstridskrafter kunna lösa stridsuppgifter i invasionsförsvaret i gräns- och kustområden. De skall även, om della blir nödvändigl, kunna fullfölja striden inne i landei. Vissa förband skall avses för strid även inom av en angripare lagen del av vårt land.

Vissa av de kvalificerade markstridsförbanden förses genom lidigare beslut med bl. a. nytt artilleri och luftvärn, nytt bandpansarvärn samt nya terrängfordon. Denna modernisering ger enligt min mening ett väsentligt bidrag till förbandens stridseffekt. Jag delar försvarsulredningens uppfattning alt dessa förband erhåller en kvalitet som väl svarar mol ulvecklingen i omväriden.

Jag vill i likhei med försvarsuiredningen undersiryka betydelsen av atl antalet kvalificerade marksiridsförband kan hållas relativt högl. I överbefälhavarens programplan, ÖB 77-82, beräknas i nivå A fjorton av de nuvarande tiugo infanleribrigaderna moderniseras medan i nivå B moderniseringen omfattar lio infanieribrigader. Planeringen bör enligl min mening inriktas mot att om möjligt modernisera ett ökat antal infanteribrigader i förhållande lill vad som planerats i överbefälhavarens nivå B ulan alt därför angelägen materielanskaffning till andra stridande förband eftersatts. Vid en ökning av antalet moderniserade brigader bör del prövas all utnyttia terrängfordon och bandpansarvärnspjäser som inplanerats för vissa frislående bataljoner och kompanier. Ytteriigare omfördelning av maleriel eller mindre lilläggsanskaffning kan erfordras. En ökning av antalet moderniserade brigader får däremot enligt min mening inte innebära atl brigadernas stridseffekt försämras.

Vid planeringen av markslridsförbandens utveckling bör vissa funktioner prioriteras. Enligl min mening bör eldkraften i form av pansarvärns- och luflvärnsvapen saml artilleri och granatkastare ges hög prioritet. Vid modernisering av infanteribrigaderna bör lerrängröriigheten förbättras genom alt bandvagnar och lerrängbilar tillförs förbanden.

9 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 122

Försvarsutredningen har framhållit all möjligheten bör prövas att lösa frågan om personallransport på annat och mindre kostnadskrävande sätt än genom i brigadförbanden organisatoriskt ingående terrängfordon. Jag instämmer i denna bedömning, men är inte nu beredd atl ta ställning i denna fråga. Jag vill dock framhålla att möjligheterna alt snabbt förflytta olika typer av infanteriförband om möjligt bör förbättras.

De nuvarande infanteribrigader som inte kan moderniseras bör behålla samma personella kvalitet som de moderniserade brigaderna. Den organisaloriska ulformningen av alla infanteriförband bör så långl möjligt vara enhellig. Därigenom erhålls handlingsfrihet atl, om resurserna på längre sikt så medger, ytterligare öka antalet moderniserade brigader. Samtliga nuvarande infanteribrigader bör hänföras lill delprogrammet Infanteribrigad m. m.

De fyra norriandsbrigaderna bör behållas och moderniseras.

Det ärenligl min mening angeläget att vi även på lång sikl kan disponera pansarförband för försvaret av främst Skåne, övre Norriand, östra Mellansverige och Gotland. Ulvecklingen i omvärlden visar en ökad betoning på de mekaniserade markstridsförbanden. Pansarförbanden bör inriktas mol all omfatta fömtom fyra pansarbrigader även de stridsvagns- och pansarbataljoner samt fristående slridsvagnskompanier som kan organiseras utgående från idag befintlig maleriel. Därav följer behov av viss modifiering och renovering av ell antal centurionstridsvagnar. Jag bedömer detta som en angelägen ålgärd för alt tillgodose behovel av pansarförband i krigsorganisationen.

Pansarvärnsfunkiionen kommer även i framtiden alt ha stor betydelse. Målsättningen bör enligt min mening vara atl alla stridande marksiridsförband disponerar effektiva pansarvärnsvapen. Jag bedömer vidare att det är väsentligt atl vår inhemska kapacitet för utveckling och produktion av pansarvärnsrobolar behålls. En ny lätt pansarvärnsrobol bör i enlighet därmed ulvecklas inom landet. Jag biträder försvarsulredningens uppfattning alt en i förhållande till överbefälhavarens planering begränsad anskaffning av tunga pansarvärnsrobolar bör ske.

Del är väsentligt alt ell slort antal marksiridsförband - inte minsl lokalförsvarsförband och hemvärn - kan disponeras för försvar av vårt territorium. Strävan skall enligt min mening vara all ett effektivt försvar byggs upp i alla hotade riktningar samt atl uthålligt motstånd kan göras inom av en angripare tagna områden. I planeringen har de siridande förbanden fält ökad prioritet, Jag ansluler mig till denna inriktning och anser atl andelen av siridande förband av olika typer i möjlig mån bör utökas.

Beträffande främsl lednings- och underhållsförband finner jag del angeläget att en samordning och samverkan mellan miliiära och civila delar av samhället eftersträvas. 1 syfle atl ge ökad prioritet åt förband med strid som huvuduppgift anser försvarsutredningen det nödvändigl all underhålls-

Prop. 1976/77:74 123

förbanden reduceras sä långl möjligl varvid ett utökat understöd från samhällets civila delar avses utnyttjas i krig. Jag delar denna principuppfatining, men är samtidigt medveten om de begränsningar som här föreligger med hänsyn lill kravei på elt väl fungerande underhållssyslem. Del finns också skäl atl betona all del civila samhällets resurser är begränsade. Dessa frågor bör fortlöpande studeras i samverkan mellan berörda myndigheter.

1 fråga om kustartilleriet delar jag utredningens bedömning all de röriiga enheterna bör prioriteras i nu aktuell anskaffningssituation. Jag bilräder därför utredningens förslag all tungt rörligt kustartilleri bör utvecklas och anskaffas. Jag vill också understryka behovel av fast ku.startilleri i anslutning till viktiga hamnar saml kust- och skärgårdsområden. En viss förnyelse torde här vara önskvärd. I detta sammanhang vill jag också framhålla angelägenheten av alt behålla äldre anläggningar som till rimliga underhållskostnader ger väsentliga tillskoll lill den samlade effekten.

Jag ser det som angeläget atl hemvärnels utrustning moderniseras genom bl. a. tillförsel av moderna handeldvapen, sambandsmateriel och beklädnadsulrustning.

Övervaltenslridsförbanden omfattar ytattackförband, helikopterförband samt min- och minröjningsförband. De skall genom anfall mol en angripares sjötransportmedel och sjöslridskrafter och genom mineringar försvåra anfall över havet. De skall vidare skydda vår sjöfart och övriga förflyttningar lill sjöss samt medverka i övervakning och incident-beredskap.

För övervaltenslridsförbanden är antalet förband av grundläggande betydelse samtidigt som de enskilda enheterna måsle tillförsäkras en sådan kvalitet att de kan möla en angripare på likartade villkor och ge avsedd effekt i invasionsförsvarei. Jag anser att anskaffning av sjörobot innebär en angelägen förbättring av ylaitacknoiiiljerna och således bör genomföras, genomföras.

F. n. pågår en omstrukturering av ytallackflottiljerna. Av nuvarande sex jagare utgår fyra under programplaneperioden. Försvarsuiredningen framhåller alt del flnns goda förutsättningar att med den inriktning mol lätta enheter som utredningen förordar kunna upprätthålla en hög stridseffekt hos ytallackflottiljerna även sedan jagarna har utgått ur organisationen. Jag instämmer i denna bedömning. Den vapentekniska ulvecklingen ger enligl min mening ökade möjligheter alt ge även lätta fartyg en avsevärd stridseffekt. Jag anser alt den nu gällande inriktningen mot lätta enheter är lämplig.

De i ylattackförbanden ingående enskilda enheternas effekl förstärks genom att deras insaiser sker samlat och samordnat inom förbanden. Genom att ylattackförbanden snabbi kan omgmpperas och har den ledningskapa-cilei som erfordras för den taktiska ledningen, kan de sättas in var som helst längs våra kuster. 1 likhei med vad uiredningen har anfört anser jag att ylattackförbanden även fortsättningsvis, förutom en effektiv beväp-

Prop. 1976/77:74 124

ning, bör förses med sådana resurser för den taktiska ledningen att de kan uppträda i nolliljförband. På jagarna finns idag dessa resurser. Jag anser att studier där olika alternativ belyses bör fortgå så att erforderiigt beslutsunderlag föreligger i god lid innan jagarna utgår ur organisationen.

Belräffande sjöfartsskyddet gäller alt nuvarande fregatter utgår ur organisationen under programplaneperioden. Försvarsutredningen har anfört att särskilda miliiära resurser inle skall anskaffas för skydd av import- och exportsjöfari. Kustsjöfart samt transporter lill och från Gotland skall dock kunna skyddas. Jag biträder denna bedömning och anser atl enheter som primärt avses för uppgifter i invasionsförsvarei bör kunna lämna erforderiigt skydd. Helikoptrar, utrustade för utbålsjakl, bör avses för uppgiften alt i samverkan med övervallensfartyg upptäcka och bekämpa ubåtar.

Minkrigföringen har stor betydelse i invasionsförsvaret. Öriogsfartygen bör ges förmåga att ta ombord och fälla minor. 1 försia hand avses dock civila fartyg utnyttjas för atl lägga ul större mineringar. Av beredskaps-och utbildningsskäl erfordras i fred ett begränsat antal speciella slammin-fartyg. Anskaffningen av det iredje minfartyget börenligl min mening därför fullföljas. Jag anserdel vidare angeläget att vi har god tillgång på sjöminor.

Det är vidare angeläget att effektivt kunna möla en angripares minkrigföring. Minröjningsfunklionen lillgodoses väsenlligen med civila fartyg. Utredningen anser alt de kvalitativa kraven på minröjningskapacitel måste säkerställas genom särskilt anskaffade fartyg och framhålleratt den av chefen för marinen inplanerade anskaffningen av minjaktfartyg bör genomföras. Jag delar denna uppfattning.

Fj ärrstrids fö rbanden omfattar attackflyg- och ubåtsförband. De skall ulanför vår kust kunna anfalla främst en angripares tonnage för tmpp-och underhållslransporter och därigenom reducera en angripares styrka. Fjärrslridsförbanden ulgör sålunda den främre delen av vårt djupförsvar. Ubålsförbanden skall även kunna utföra minering på slort avstånd från vår kust. Allackflygförbanden skall i samband med försvar mol en gränsinvasion kunna anfalla mål av olika slag även på slort avstånd framför våra förband. De skall även kunna insättas mot en angripares luftlandsättningsföretag saml användas för direkl undersiöd av marksiridsförband. Del senare är de lätta ailackförbandens huvuduppgift.

Ombeväpning av altackförbanden till AJ 37 Viggen är i det närmaste genomförd och krigsorganisationen kommer under 1980-talet att omfatta 5,5 divisioner. Med idag planerade livslängder behöver AJ 37 Viggen ersättas med början under 1980-ialels senare del. I krigsorganisationen ingår även fem lätta attackdivisioner utrustade med skolflygplanet Sk 60. Även dessa behöver omsättas under senare delen av 1980-lalet. Ett antal av de äldre ubåtar som utgår ersälts med ubåt Näcken (A 14) under de närmaste åren. Antalet ubåtar går dock ned från nuvarande 17 till 14 år 1982.

Överbefälhavaren har i programplanen redovisat sin syn på fjärrslrids-

Prop.  1976/77:74 125

förbandens utveckling i de olika nivåerna. I alternativ B har överbefälhavaren som framtida ersättare för AJ 37 Viggen inplaneral en vidareutveckling av JA 37 Viggen till en ny attackversion - flygplan A 20. De lätta altackdi-visionerna utgår däremol successivt i detla alternativ eftersom Sk 60 enligl överbefälhavaren endasl kan ersättas med ett skolflygplan utan attackförmåga. 1 alternativ A är det däremol möjligl alt behålla lätta allackdivisioner genom alt ett nytt lätl attack/skolflygplan-B3LA-ulvecklas och anskaffas. 1 alternativ C 2 anskaffas skolflygplan med atlackkapacitel vilket innebär att de lätta altackförbanden kan behållas. Det medeltunga attackflygplanet A 20 anskaffas däremot inte i alternativ C 2 varför de medeltunga attackdivisionerna successivi utgår allteftersom AJ 37 Viggen utrangeras. Alternativen C 1 och C 3 innebär alt de medeltunga attackdivisionerna behålls genom anskaffning av A 20 medan de lätta attackdivisionerna ulgår genom att Sk 60 ersälts med skolflygplan utan atlackkapacitel.

Attackdivisonernas utveckling i ÖB 77-82 kan sammanfattas enligl följande.

1977    1982    1987    Anmärkning

Medellunga attackdivisioner
Alternativ A, B, C I, C 3 5,5      5,5      5,5      A 20ersätter AJ 37

Viggen under slutet
av 1980-lalet.
Alternativ C 2 5,5       5,5       4,5       AJ 37 Viggen utgår

successivi

Lätta allackdivisioner

Alternativ A 5 5 5 B3LA ersätter Sk 60

Alternativ B 5 3 0

Alternativ C 1, C 3 5 0 0

Altemativ C 2 5 5 5 Skolflygplan med

atlackförmåga ersätter Sk 60

Försvarsuiredningen har förordal atl JA 37 Viggen vidareutvecklas till ell nytt medellungt attackflygplan (A 20). Uiredningen har vidare funnit atl B3LA skulle ge elt värdefullt tillskoll lill vår försvarseffekt och all det är anpassat lill våra behov. Efler överväganden rörande akluella förfaringssätt för anskaffning av kvalificerad flygmateriel framhåller utredningen alt inhemsk utveckling och tillverkning av flygplansystem från säkerhetspolitiska utgångspunkler är alt föredra och måsle bedömas som angelägen. En ulveckling av del lätta allack/skolflygplanel B3LA ger enligt uiredningens bedömning möjlighel all bevara en sådan kapacitet inom landei.

Överbefälhavaren har i anslutning lill programplanen redovisai alternativa anskaffningsformer för jaktflygplan och luftvärnsrobolar för 1990-lalels be-

Prop. 1976/77:74 126

hov. Det minsl kostnadskrävande alternativ som medger bibehållen utvecklingskapacitet och därmed handlingsfrihel för anskaffning av framlida jaktflygplan - "minimiallernalivel" - innefattar utveckling av B3LA. Härutöver ingår i minimialternativet ell i förhållande lill B-nivån reducerat antal A 20. Minimiallernalivel beräknas kostnadsmässigt, med ca 300 milj. kr. per år, överstiga vad som har inplanerats för flygplansystem inkl. beväpning och motmedel i nivå B i överbefälhavarens programplan.

Ulveckling och anskaffning av B3LA kan enligl överbefälhavaren inte genomföras i B-nivån inom ramen för en balanserad ulveckling av del militära försvarel. Försvarsuiredningen, som i sina överväganden utgått från B-nivån, har kommit till samma slutsats..

Försvarsuiredningen har inte funnit det möjligl att utifrån det underiag den haft all tillgå förorda ell så belydande lillskoll av betalningsmedel som erfordras för atl genomföra utvecklingen av B3LA. Vissa ytterligare överväganden erfordras enligl uiredningen. Bl. a. bör i detla sammanhang studeras hur kosinaderna för flygplanssystemei skulle kunna begränsas och större säkerhei skapas belräffande kostnadskalkylernas hållbarhet. Vidare bör del enligt uiredningen ytteriigare övervägas om en sådan ulveckling och anskaffning är möjlig all genomföra mot bakgrund av slatsfinansiella och samhällsekonomiska förhållanden. Om de fortsalla övervägandena leder lill atl B3LA inte anskaffas förordar utredningen alt de skolflygplan som anskaffas ges en lämplig beväpning och organiseras i lätta atlackförband.

Jag delar försvarsulredningens uppfattning atl kompletterande underiag är nödvändigl för all beslul skall kunna fattas i denna fråga. I sammanhanget vill jag emellertid peka på följande angående försvarets framlida behov av atlackkapacitel. De medellunga attackdivisionerna har, som överbefälhavaren har påvisat i sina studier, viktiga uppgifter i invasionsförsvarei. Flygplan A 20 är också länkl alt användas för havsövervakning då S 37 Viggen utgår i början av 1990-lalel. Jag anser därför all den av uiredningen föreslagna utvecklingen av del medellunga attackflygplanet A 20 bör genomföras. Denna bör ske på sådant sätt atl del omfattande utvecklingsarbete som genomförts för olika versioner av flygplan 37 Viggen utnyttjas i slörsla möjliga utsträckning. 1 del kompletterande underlag som skall las fram bör ingå en noggrann prövning av lämpligt antal av flygplan A 20 och erforderiiga prestanda hos dessa.

Under senare år har både i Sverige och utomlands visals ett ökat intresse för lätta attackflygplan. Behovet av flygplan som är anpassade för bl. a. understödsuppgifler har allt mer uppmärksammals. B3LA-projeklel är utformat för sådana uppgifler. Det är också väl anpassat till svenska förhållanden i övrigt. Ett flygplan av della slag kan därför lillsammans med lämpliga vapen och motmedel ge elt väsentligt bidrag till vår samlade försvarseffekt. Utvecklingen av ett lätt atlack/skolflygplan är vidare enligt min mening ett rikligt sleg i rikining mot lättare och mindre kostnadskrävande

Prop. 1976/77:74 127

vapenplaltformar.

B3LA spelar - vid sidan av sitt operativa värde - en avgörande roll vad gäller möjligheterna att inom landet behålla en utvecklande flygindustri. Överbefälhavaren har angivii all det inle är möjligl atl upprätthålla en inhemsk kapacitet av detta slag i det fall B3LA inle utvecklas.

Såsom en allmän synpunkt har försvarsuiredningen anfört att internationella bindningar, som inskränker vår förmåga att vara neulrala i krigstid, inte kan accepteras. Utredningen har vidare anfört atl anskaffning av för försvaret väsenllig maleriel inte får ske så alt vi kommer i en sådan beroendeställning till andra länder atl den kan utnyttjas för påtryckningar eller så att vi i en krissituation slår utan viktig materiel. Jag delar uppfattningen atl vi bör undvika en sådan beroendeställning men konstaterar samtidigi att ett fullständigt oberoende i detta avseende är omöjligt. För anskaffning av den mest avancerade malerielen kommer vi alltid alt vara beroende av utlandel.

Av vikt är dock under vilka framställningsskeden detla beroende gör sig gällande. För ett inhemskt system är vi under utvecklingsfasen beroende av ett omfattande inflöde av tekniskt kunnande från utlandet. Under lill-verkningsfasen är däremol ullandsberoendel litet och gäller import av vissa komponenter. För ett system byggt på licenstillverkning är vi inledningsvis likaså beroende av överföring av lekniskt kunnande från det land där licensen köps. Även under produktionsfasen är vi beroende av import av komponenter. Vid inköp av ett färdigt syslem måsle en överföring ske av tekniskt kunnande för atl vi skall kunna etablera och vidmakthålla en organisation för drift och underhåll av systemet. Vid den lidpunki då beslut om köp fallas föreligger elt slort mått av beroende av del land där köpet avses göras. Del säger sig självt alt den säkerhetspolitiska risklagningen bli slörre ju senare under den mångåriga utvecklings- och anskaffningsfasen som ullandsberoende inlräftar. Den är särskill slor om vi är beroende av import och ulländskl kunnande under den lid flygplanen är i operativ drift. Jag vill också peka på de svårigheter som kan möla när del gäller all i en annan säkerhetspolitisk situation fa köpa flygplan och annan viktig materiel om vi i en sådan siluation ser behov av atl förstärka vårt försvar. Konkurrenssituationen torde i ell sådant läge vara en helt annan än i dag.

Jag delar således försvarsutredningens uppfattning atl en inhemsk förmåga att utveckla och tillverka flygplanssystem bidrar till respekten i omväriden för svensk säkerhetspolitik och ger slörre möjligheter all under andra säkerhetspolitiska förhållanden förslärka försvarels kapacitet.

Försvarsuiredningen har även erinrat om den gynnsamma inverkan man anser att en utvecklings- och tillverkningskapacitet inom flygplanområdet har för landets tekniskt industriella siandard och för sysselsättningen. Jag är i princip enig med utredningen angående denna posiliva effekt men vill

Prop. 1976/77:74 128

samtidigi understryka att behovel av inhemsk kapacitet att utveckla och tillverka stridsflygplan skall bedömas inom ramen för vår säkerhets- och försvarspolitik. Andra aspekter kan inte tillåtas vara avgörande för kapacitetens utformning och dimensionering.

Jag ansluler mig alltså lill försvarsulredningens uppfattning all en komplettering av underlaget är nödvändig innan beslul kan fattas angående al-tackflygförbandens framlida utformning och omfattning. De alternativ som därvid bör studeras närmare synes vara dels en kombination av A 20 och ett lätt atlack/skolflygplan representerat av B3LA, dels en kombination av A 20 och ett lätt skolflygplan med viss attackkapacitel. Lämpliga prestande för det medellunga attackflygplanet A 20 bör studeras närmare. Det är också väsentligt atl nödvändiga prestanda för flygplanet B3LA övervägs och preciseras ytteriigare, bl. a. i syfte alt begränsa kosinaderna. Säkerheten i de gjorda kostnadsberäkningarna måsle noga prövas. Jag fäster stor vikl vid alt dessa kan ges en sådan tillföriitlighet atl senare förändringar i de redovisade kalkylerna inte påverkar den avsedda balansen inom det miliiära försvaret.

De fortsatta studierna bör också belysa alternativens innebörd vad gäller förmåga all på längre sikl utveckla och tillverka stridsflygplan inom landet. Vidare bör klariäggas den kapacitet som krävs för all vi under alla förhållanden skall kunna uppiräda som kompetenta köpare av flygplansystem och för möjligheterna alt på ell lillfredsslällande säll ge erforderligt stöd åt produktionen av JA 37 Viggen och A 20 liksom åt fortlöpande drift och underhåll. Endasl genom ett sådani klariäggande kan de båda alternativen jämföras och värderas på ell tillfredsställande sätt.

Det kompletterande underiag som erfordras blir som framgått av vad jag tidigare anfört relativt omfattande. Framtagningen av del bör trots della ske så att förslag lill beslul i frågan kan föreläggas riksdagen under höslen 1977. Underiagel bör las fram av berörda myndigheier och arbetet bör nära följas och utvärderas av ell regeringsorgan. För uppgiften bör finnas en särskild beredning inom regeringskansliet. Jag kommer senare denna dag att begära regeringens bemyndigande att tillkalla en sådan beredning.

Vid den slutliga prövningen av frågan om anskaffning av flygplan som ersättare för de utgående attackflygplanen kommer också slatsfinansiella och samhällsekonomiska hänsynstaganden in i bilden. Denna uppgift bör emellertid inle ankomma på den nyssnämnda beredningen. Ytteriigare underiag för denna bedömning kommer all föreligga bl. a. i form av den långtidsbudget som kommer atl presenteras i vårens komplelteringsproposition.

Försvarsutredningen har framhållit atl om B3LA inte skulle anskaffas bör det planerade skolflygplanet kunna förses med lämplig beväpning. Jag delar denna uppfattning.

Ubåtar bör även framdeles disponeras i invasionsförsvaret. Det är därför av väsentligt betydelse alt möjligheterna alt inom landei utveckla och till-

Prop. 1976/77:74 129

verka ubåtar behålls. Antalet ubåtar kommer på grund av åldersläget atl minska kraftigt inom den närmaste tiden trots den nyanskaftning av ubåt Näcken (A 14) som sker under de närmaste åren. Överbefälhavaren har även planerat all anskaffa ubåt A 17 för atl ersätta elt antal äldre utgående ubåtar. Liksom försvarsutredningen vill jag, mot bakgrund av ubåtssystemets betydande roll i invasionsförsvaret, förorda atl ubåt A 17 ulvecklas och anskaffas.

Luftförsvarsförbanden omfattar jakt-, luftvärnsroböt- och luftvärnsförband saml stridslednings-och luftbevakningsforband. De skall försvåra en angripares flygkrigföring mol vårt land, skydda våra övriga stridskrafter och för totalförsvaret viktiga områden och anläggningar saml lillsammans med andra funktioner bidra lill att befolkningen skyddas.

Enligt min mening kommer luftförsvaret även i framliden att ulgöra en väsenllig faktor för försvarets krigsavhållande förmåga. Jag anser atl elt starkt luftförsvar även framgent fordrar såväl ett effektivi jaktflyg som effektiva luftvärnsförband av lillräcklig kvantitet och kvalitet. Luftförsvarsförbanden genomgår f n. stora förändringar. Förbandens maleriella kvalitet kommer alt förbättras bl. a. genom att JA 37 Viggen successivt tillförs. Överbefälhavaren har i nivå B föreslagit en i förhållande till tidigare planering utökad anskaffning av JA 37 Viggen med en division lill totalt nio divisioner. Jag anser alt en sådan ökad anskaffning är angelägen men finner det f n. inle möjligl att tillstyrka den. Frågan har bl. a. samband med fortsatt flygplanutveckling inom landet. Beslut härvidlag behöver inte fattas nu.

JA 37 Viggen behöver omsättas på 1990-ialei. Försvarsutredningen framför som sin uppfattning atl beslut om anskaffning av ersättning för JA 37 Viggen varken kan eller bör fattas nu. Jag ansluler mig till denna uppfattning. Beslut om luftförsvarels långsiktiga inriklning och avvägning bör därför anstå. Utvecklingen inom både flyg- och vapentekniken kan leda lill nya förutsättningar för avvägningen dels inom jaktflygfunklionen, främsl avseende prestandakraven på vapenplattformen resp. på vapnen, dels mellan luftförsvarets olika komponenter. Den tekniska och taktiska utvecklingen på områdei bör studeras vidare för att bästa möjliga underlag skall föreligga när beslul fattas. Fortsalla studier bör fullföljas inom ramen för perspektivpläneringen.

Belräffande luftvärnet gäller i enlighet med tidigare beslul alt robot 68 Bloodhound avvecklas medan däremol robot 67 Hawk skall moderniseras. Härigenom behålls det senare robotsyslemet till åtminstone början av 1990-lalel. Jag delar uiredningens bedömning all roboisysiem Hawk under denna tid ger ett väsentligt bidrag lill luftvärnets samlade effekl. Luftvärns-robot 70 som successivi tillförs organisationen innebär vidare en väsenllig kvalitetsförbätlring av luftvärnet.

Del är min uppfattning alt den lekniska utvecklingen på många områden ger goda möjligheter att till rimliga kostnader utveckla och anskaffa lätta

Prop. 1976/77:74 130

roboityper. Genom en inhemsk utvecklings- och produktionskapacitet säkerställs möjligheten att ulforma vapensystemen efler vårt försvars specifika behov. Med hänsyn lill att nya lekniska möjligheter kan bedömas ge goda förutsättningar all höja effekten hos våra vapensystem även med relativi måttliga ekonomiska satsningar finner jag det angeläget att tillräckliga resurser avsätts för att noggrant följa utvecklingen vad gäller lätta roboityper. Beträffande lätta luftvärns- och pansarvärnsrobolar besitter vi redan idag inom landei kapacitet att utveckla och producera syslem med god strids-ekonomi. Jag anser det eftersträvansvärt att en lätl luftvärnsrobot med mörkerkapacitet utvecklas och tillverkas inom landet som komplement lill robotsystem 70.

Det finns f n. inte utvecklingskapacitet inom landei föratt med tillräcklig bredd utveckla mera kvalificerade robotsystem. En uppbyggnad av sådan kapacitet förutsätter för att vara meningsfull att man kan förutskicka en sådan omfattning och tidsmässig stabilitet i anskaffningarna att den uppbyggda kapaciteten kan vidmakthållas även på längre sikt. Den pågående inhemska utvecklingen av en IR-robot för JA 37 Viggen (robot 72) är av särskill inlresse i della sammanhang. Försvarsutredningen anser atl ett fullföljande av denna ulveckling skapar förutsättningar för utveckling och tillverkning inom landet av även tyngre luftvärnsrobolar, sjö- och kustroboiar saml altackroboiar. Jag anser all del i och för sig är önskvärt all utsträcka den inhemska utvecklings- och produktionskapaciteten till all gälla även dessa mera kvalificerade roboityper. Jag vill emellertid understryka atl hänsyn i dessa fall liksom vid all annan materielanskaffning givetvis måsle tas till kostnads/effektrelationer mellan olika anskaffningsformer. Jag ser del som angelägel alt tillräckliga resurser avdelas för all följa ulvecklingen på detta område. Den pågående utvecklingen av en IR-robot spelar en stor roll i sammanhangel. Jag har för del förestående budgetåret föreslagit att medel avsätts för detta ändamål men vill samtidigi framhålla att de fortsatta övervägandena om framlida flygplansanskaffning har slor betydelse även för vilken forlsatt verksamhel inom robotområdei som bör genomföras.

Jag vill undersiryka alt jag liksom försvarsutredningen finner det betydelsefullt för ett effektivt resursutnyttjande atl utveckling och anskaffning av roboisysiem myckel noga samordnas. Framlida ställningstaganden lill utvecklings- och anskaffningsfrågor på robotområdei blir bl. a. beroende av i vilken utsträckning en sådan samordning kommer till stånd. Detta gäller såväl specifikationerna av nya roboisysiem som ulnyltiandet av de industriella resurserna. Jag avser all noga följa utvecklingen i della hänseende.

Luftvärnsfunklionen innefattar även förband med eldrörsluftvärn med uppgift alt bl. a. skydda punktmål och verka mot luftlandsätlningar. Jag anser alt det även framgent behövs elt stort antal luftvärnsförband. I della sammanhang bör erinras om vad jag tidigare anfört om önskvärdheten av atl behålla äldre materiel som genom begränsade renoverings- och modi-

Prop. 1976/77:74 131

fieringsåtgärder ger påtagliga lillskoll lill den samlade siridseffeklen.

För att luftförsvarsförbanden skall ge avsedd en"eki fordras förband för stridsledning och luflbevakning. Vidare krävs en basorganisalion som medger alt flygförbandens höga röriighei och beredskap kan utnyttias.

Inom avvägningsprogrammet Central och högre regional ledning finns behov att så långl möjligt reducera koslnader och personalbehov för staberna i fred. För atl möjliggöra detla måste dock de uppgifter som åläggs staberna reduceras. Slor vikt bör läggas vid en utökad decentralisering av ansvar och beslutanderätt lill lägre myndigheier. Varje möjlighel bör tillvaratas atl omfördela personal på såväl kort som lång sikl från staberna till utbildningsverksamheten vid förbanden. Försvarsmaktens ledningsulredning (FLU) har avgivit ett organisationsförslag som innebär bl. a. personalreduceringer. Förslagel remissbehandlas f n. Som en andra etapp skall FLU se över även den högre regionala ledningsnivåns fredsorganisaiion.

Även vad gäller stabernas krigsorganisation bör stor återhållsamhet iakttas belräffande personalbehoven så all största möjliga befälslillgång erhålls i de siridande förbanden.

En allsidig och effektiv underrätielsetiänst behövs både i fred och i krig. 1 fred krävs den för all nödvändiga beredskapsätgärder skall kunna vidlas i tid medan den i krig erfordras för all största möjliga effekt skall kunna tas ut av våra stridskrafter. Det ärdärför nödvändigl all vi disponerar resurser för all införskaffa erforderliga underrättelser. En sådan resurs är spaningsflyget. Flygplan S 37 Viggen ulgår ur organisationen under 1990-talel. Frågan om framlida behov av spaningsflyg sedan S 37 Viggen utgått bör belysas inom ramen för framlida flygplananskaffning. En annan väsentlig komponent i ell fungerande underrältelsesyslem utgör signalspaningen. Verksamhelen vid försvarels radioanstalt är därför av central betydelse för totalförsvaret i såväl fred som krig.

Försvaret har ell stort behov av målinriktad forskning som elt led i sin långsiktiga planering. Delta behov fylls i försia hand inom ramen för avvägningsprogrammet Allmän försvarsforskning. Verksamheten har betydelse för möjligheterna atl skapa handlingsfrihet för försvarets utveckling på längre sikt. Della gäller särskill den tillämpade försvarsforskningen som bör ges företräde före forskning av allmänl kunskapsuppbyggande karaklär. Även inom försvarsforskningen måsie emellertid besparingar eftersträvas. Möjligheterna atl genom prioriteringar och i vissa fall ambitionssänkningar reducera de ekonomiska och personella behoven bör därför tillvaratas. Jag vill i detta sammanhang också framhålla alt jag delar försvarsutredningens uppfattning atl kapaciteten vid försvarets forskningsanstalt i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas även av civila avnämare.

Till programmet Gemensamma myndigheter och funktioner  m.  m.    hör bl.a. gemensam utbildning och förvaltning. Jag

Prop. 1976/77:74 132

har i likhet med försvarsutredningen valt atl i detla sammanhang också behandla personalfrågorna, fredsorganisationen i sin helhel samt utbildningsfrågorna.

Kostnaderna för försvarels centrala administration och förvaltning måsle reduceras. Därigenom kan ökade resurser avsättas för utbildning och materielanskaffning som ger direkl effekl i krigsorganisationen. Jag vill med skärpa understryka nödvändigheten av alt kraftfulla ålgärder vidtas så att konkreia resullal uppnås och en omfördelning av resurser i den nämnda riktningen kan erhållas.

Den största delen av kosinaderna för central administration och förvaltning utgörs av koslnader för anställd personal. Även inom övriga delar av försvaret utgör personalkostnaderna en tung posl. Mol denna bakgrund är det nödvändigt alt antalet anslällda minskas för att en reducering av kostnadema skall kunna ske.

Kungl. Maj:t uppdrog i december 1971 och i december 1973 åt överbefälhavaren alt i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut lämna förslag lill och vidla ålgärder så atl antalet anslällda inom försvarsmakten kunde minskas. Under perioden september 1972-september 1976 har antalet anställda inom försvaret minskat med närmare 2 700 personer. Överbefälhavaren har i programplaneringens nivå B planerat en fortsatt minskning av personalen med 2 500 personer under perioden 1977-1982. Jag anser att de av överbefälhavaren i nivå B planerade kostnadsminskningarna genom rationaliseringar av fredsorganisationen och vissa ambitionssänkningar måsle genomföras bl. a. i form av personalminskningar. Den av överbefälhavaren beräknade omfattningen av f)ersonalminskningarna bör därför i. v. ligga till grund för den fortsatta planeringen.

Även andra möjligheter till kostnadsbesparingar än personalminskningar måsle naluriigtvis las tillvara. Enligl vad jag har erfarit har under senare år, bl. a. som en följd av personalminskningsmålen, en ökning skett av försvarets köp av tiänster på bekostnad av verksamhet i försvarets egen regi. Jag avser att närmare studera denna fråga. Om del därvid visar sig all de på sikl mest ekonomiska lösningarna leder till andra personalbehov än som förutsatts enligt överbefälhavarens personalberäkningar i nivå B, kan även della få viss återverkan på den ovan angivna omfattningen på personalreduceringarna.

Nödvändiga förändringar bör i försia hand ske i form av löpande rationaliseringar. Detta kommer dock inte alt vara lillfyllesl. Ambiiionssänk-ningar måste dessutom ske inom flera områden. Jag återkommer i det följande lill några områden där detla kan ske. Jag vill i detta sammanhang framhålla att en myndighets personalbehov måsle beslämmas med ulgångspunkl i planerad verksamhel och akluella förhållanden och inle på grund av en organisation som rastslällis vid lidigare tidpunkl.

För atl de personalminskningar och omorganisationer som redan beslutats

Prop. 1976/77:74 133

och de ytterligare som kan bli akluella skall kunna genomföras krävs omfattande personaladministrativa insatser. Naturlig avgång i förening med en effektiv omplaceringsverksamhet bör utnyttjas. Största möjliga vikt måste ges åt de problem som i dessa sammanhang kan uppslå för enskilda individer. Personalens posiliva medverkan speglar härvidlag en viktig roll.

Den aktiva militära och civilmilitära personalen fyller viktiga uppgifter i både krigs- och fredsorganisationen. Den framtida krigsorganisationen samt fredsorganisalionens behov av utbildningspersonal bör därför ulgöra grund för behovsberäkningar. I delta sammanhang vill jag peka på att pensionsavgångarna bland den miliiära personalen förutses bli jämförelsevis stora under den närmaste tioårsperioden. Jag räknar med en sådan rekrytering alt tillgången på personal i för utbildningsarbetet gynnsamma åldrar förbättras.

En ny befälsordning bör genomföras under den närmaste programplaneperioden. Frågan bereds f n. inom försvarsdepartemenlet. Jag avser återkomma härtill under höslen  1977.

Jag vill också framhålla den slora betydelsen reservbefäl och värnpliktigt kompanibefäl har i krigsorganisationen. Tillgången på sådan personal är f n. främsl inom armén otillräcklig. Jag anser del nödvändigl alt rekryteringen härvidlag förbättras.

Jag går så över till atl behandla de centrala förvaUningarna m. m.

Det finns behov av en långtgående samordning mellan olika delar av totalförsvaret liksom behov av ell utökat samarbele med olika delar av del civila samhället. Så har också skett i flera fall. Försvarsuiredningen förespråkar bl. a. alt man bör överväga möjligheterna all överföra delar av försvarets sjukvårdsstyrelses verksamhet till samhällets civila hälso- och sjukvårdsorgan. De mera specifikt militära delarna av sjukvården vad avser planering, utbildning och materielanskaffning bör enligt utredningen därvid kunna överföras lill de centrala staberna och materielverket. Det bör dock noteras all vissa speciella krav kan ställas på den militära sjukvården. Hela frågan om sjukvården i krig liksom om den fredslida förbandssjukvården och landvården inom försvarsmakten är f n. föremål för elt omfattande utredningsarbete. Sjukvårdsstyrelsen har betydelsefulla uppgifter i detta arbeie. Resultatet därav bör därför avvaklas innan ytteriigare studier sätts igång. Jag vill i sammanhangel erinra om atl sjukvårdsstyrelsen nyligen omlokaliserats till Karistad.

Inom fortifikaiionsförvaltningens verksamhetsområde bör enligt försvarsuiredningen en strävan vara atl kontinuerligt reducera kostnaderna för såväl nyproduktion som drifl och underhåll. Jag finner det nödvändigl alt reducera kosinaderna för denna sektor. Försvarsuiredningen har här framfört förslag ämnade atl verka i denna rikining. Jag vill i della sammanhang erinra om vad jag anfört i del föregående angående personalreduceringar. Fortifikationsförvaltningen har i uppdrag all till regeringen

Prop. 1976/77:74 134

inkomma med förslag till organisation av fastighets- och byggnadsförvaltningen i regional och lokal insats. I samband med mina ställningstaganden till organisationsförslagen får jag anledning alt återkomma lill en del av de förslag som försvarsuiredningen har tagil upp.

Belräffande förs v aret s materielverk finner försvarsutredningen del nödvändigt atl vidla sådana åtgärder att kostnaderna för verkei minskas. Jag instämmer i utredningens uppfattning. Väsentligen måste minskningen ske genom personalreduceringar. Det kan bli nödvändigt alt se över de uppgifter och föreskrifter som nu reglerar verkets verksamhet. Försvarsmaktens samlade kostnader för ledningen av anskaffning, underhåll, förvaring och drift av malerielen måste minskas lill förmån för krigsorganisationens materiella omfattning och kvalitet. Kompetensfördelningen mellan materielverket å ena sidan och andra myndigheier, industri- och konsultföretag å andra sidan måste fortlöpande prövas i detla syfte. Utgångspunkten bör här vara att de mest ekonomiska lösningarna väljs.

Rationaliseringsverksamheten inom försvaret är av stor betydelse. Jag delar försvarsutredningens uppfattning atl överbefälhavaren, försvarsgrenschefema och Övriga myndigheier inom försvarel själva har ansvaret för rationaliteten inom försvaret. Elt förbättrat stöd för ralionaliseringsverksamheten bör kunna uppnås genom en vidareutveckling av principen all personal från försvarels rationaliseringsinstilul placeras för tiänslgöring vid resp. myndighet. Institutet har lämnal förslag till ny raliona-liseringsförordning för försvaret. 1 samband med mina ställningstaganden till detla förslag får jag anledning all återkomma lill regeringen belräffande formerna för ralionaliseringsverksamheten och institutets roll häri.

De huvudsakliga motiven för försvarets gymnasieskola har bortfallit i och med utvecklingen inom del civila utbildningsväsendet. Civil vidareutbildning av försvarets personal börenligl försvarsuiredningen kunna genomföras inom det allmänna utbildningsväsendet. Frågan utreds f. n. av en särskild utredningsman (Fö 1975:02).

Försvarsuiredningen anför att formerna för den verksamhet som nu bedrivs vid försvarels brevskola närmare bör övervägas. Publika-lionsverksamheien har lidigare utretts av försvarels rationaliseringsinstitut. Frågan om brevskolans fortsatta framtid bereds f n. inom försvarsdepartementet.

Verksamhelen vid f ö r s v a r e t s h u n d s k o I a har utretts. Därvid har bl. a. konstaterats att hundskolans organisation är för slor i förhållande lill efterfrågan på hundar. Bl. a. kommer arméns minhundsorganisalion atl avvecklas. Den dåliga balansen mellan utbud och efterfrågan har skapat problem för hundskolan som i princip skall vara ekonomiskt självbärande. Utredarna har lämnat förslag lill inriktning, organisation och finansiering av skolan. Jag avser att senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag i denna fråga.

Prop. 1976/77:74 135

I det föregående har jag påpekai det nödvändiga i atl genom rationaliseringar och i vissa fall även ambitionssänkningar reducera kostnaderna inom den centrala administrationen och förvaltningen. Detta är dock inte tillräckligt. Även vad gäller försvarsgrenarnas fredsorganisation finner jag det nödvändigt att genomföra såväl en fortlöpande rationalisering som vissa strukturella förändringar. Ett antal beslut med denna innebörd är redan fattade. Således kommer nygflottiljerna F 11 i Nyköping och F 12 i Kalmar samt pansarregementet P 1 i Enköping alt läggas ned. Genom förändringar vad gäller den lägre regionala och lokala ledningens utformning har en långtgående samordning erhållits på de flesla garnisons-orterna.

Försvarsuiredningen uttalar som sin mening att det utöver dessa redan fattade beslul bör genomföras reduceringar molsvarande 3-4 regemenlsadministralioner saml en reducering av vissa förvaltningsenheter inom armén och marinen. Även inom flygvapnet bör enligt utredningen ytteriigare förband avvecklas. Jag inslämmer i uiredningens bedömning alt det är nödvändigl atl reducera antalet administrationer m. m. Försvarets fredsorganisationsutredning (FFU) utreder f n. den framtida fredsorganisationen. Jag kommer senare denna dag att föreslå regeringen att ge FFU kompletterande direktiv så att det blir möjligl all lägga fram en proposition rörande arméns och marinens fredsorganisation till hösten. Jag bedömer det som ytterst angeläget alt så kan ske. Den sedan länge osäkra silualionen ger otillfredsställande förhållanden för planerande myndigheier liksom för den berörda personalen. Även i fråga om flygvapnets organisation är det angelägel med snara beslut. Underiagel för överväganden om flygvapnets organisation är emellertid f n. inte fullständigt. Det lorde därför dröja ytteriigare ca ett år innan förslaget i denna del kan föreläggas riksdagen.

Som jag tidigare har nämnt måste största möjliga vikt ges åt de problem som kan drabba den berörda personalen i samband med personalminskningar, omorganisationer o. d. En väg som därvid bör utnyttjas är att följa upp vidtagna ålgärder med undersökningar av den typ som genomförts vid I 14/Fo49. Undersökningen är elt försök att kartlägga de problem som de anslällda upplever på sin arbetsplats. Jag räknar med atl liknande undersökningar skall genomföras på övriga arbetsplatser inom försvaret och ge myndighelerna möjlighet att i samråd med personalen lösa viktiga arbetsmiljöfrågor.

Grundutbildningen av värnpliktiga bör även fortsättningsvis ske enligl de riktlinjer som gällt efter 1972 års försvarsbeslut. Försvarsuiredningen förordar dock en återgång lill 15 månaders grundutbildning för huvuddelen av de plulonsbefälsvärnpliktiga. Jag vill i detta sammanhang erinra om del beslul regeringen nyligen fattat avseende obligatorisk 15 månaders utbildning för kompanibefälsvärnpliktiga vid armén. Eventuella förändringar

Prop.  1976/77:74 136

av de pluionberälsvärnpliktigas ulbildning bör anslå intill dess erfarenheter föreligger av den obligatoriska kompanibefälsutbildningen. Jag vill liksom försvarsuiredningen undersiryka belydelsen av en under hela vämpliktstiden regelbundet återkommande repetiiionsutbildning.

Förutsättningarna för alt värnpliktsförsvarei skall ge den avsedda effekten är att den enskilda - såväl anställda som värnpliktiga - aklivl medverkar och bär sin del av ansvaret. Utbildningen måste bedrivas så atl alla får fullt förtroende för sin och förbandets förmåga alt lösa uppgifterna samt förståelse för vilka krav dessa uppgifter släller i krig. Jag anser all den ulveckling som nu pågår belräffande samverkan och medinflytande ökar möjligheten alt nå dessa mål. Jag vill dock i della sammanhang peka på de i vissa fall speciella krav som den militära utbildningen släller. Denna måste genomföras med effektivitet och realism så att förband och enskilda ges förmåga all lösa sina krigsuppgifler. De värnpliktigas ekonomiska och sociala förhållanden bör förbättras i takt med ulvecklingen i samhället.

De frivilliga försvarsorganisationerna har stor betydelse för totalförsvaret. Genom dem tillförs försvarel belydande resurser inom en rad väsentliga områden. Tillsammans representerar de en omfattande insats från ell slort antal människor. Organisationerna bör även framgent beredas goda verksamhetsmöjligheter. 1 likhet med försvarsuiredningen anser jag att organisaiioner med ändamål alt bedriva fortsatt befälsulbildning eller alt rekrytera s. k. A- och B-personal för frivillig tiänslgöring inom totalförsvaret bör prioriteras vid resurstilldelning.

Försvarsulredningens ekonomiska överväganden har utgått från överbefälhavarens programplanering för perioden 1977/78-1981/82. Överbefälhavaren har genomfört denna planering i tre ekonomiska nivåer, benämnda A, B och C. Försvarsutredningen har funnit att dess förslag lill del militära försvarels inriklning i allt väsentligt överensstämmer med den inriktning som överbefälhavaren har redovisat i alternativ B i sin programplan. Försvarsuiredningen haremellertid funnit atl den ekonomiska ramens nominella belopp bör höjas någol utöver den av överbefälhavaren angivna nivån B. Della motiveras av behovel atl avsätta tillräckliga reserver för att möla en lönekostnadsuiveckling. För atl den utveckling av försvars-maklen som uiredningen föreslagit skall kunna genomföras föreslår utredningen därför en planeringsram om ca 52 000 milj. kr. för femårsperioden 1977/78-1981/82 i prisläge februari 1976.

De förslag angående del miliiära försvarets fortsatta utveckling som jag har redovisai i del föregående överensstämmer i huvudsak med den inriktning som försvarsuiredningen har rekommenderat. Jag förordar därför liksom utredningen en planeringsram för programplaneperioden som möjliggör en utveckling i slort enligt alternativ B i överbefälhavarens programplan.

Prop. 1976/77:74 137

Som jag tidigare har framhållit kan ändrade förutsättningar självfallet senare föranleda vissa omplaneringar. Såliinda harjag tidigare förordat vissa förskjutningar i överbefälhavarens prioriteringar enligt alternativ B avseende bl.a. robolulveckling och viss materielanskaffning samt framhållit atl det planerade skolflygplanet, om B3LA inte skulle anskaffas, förutsätts fä viss atlackkapacitel. Mol denna bakgmnd avser jag all göra en förnyad prövning av bemyndigandebehovel när förvaltningsmässigl genomarbetade programplaner i enlighet med försvarsbeslutets inriktning inkommer i september 1977. Jag vill i detla sammahnag erinra om alt regeringen enligl gällande ordning kan hålla inne bemyndiganden för planerade materielobjektei.

Överbefälhavaren haravsatt en viss lönereserv i alternativ B. Denna reserv läcker emellertid inle förutsedd skillnad mellan lönekostnadsutvécklingen och den allmänna prisutvecklingen. Därför har överbefälhavaren förutsatt alt planeringsramarna fortlöpande omprövas. Jag är inte beredd alt förorda en sådan fortlöpande omprövning med hänsyn till pris- och löneutveckling ulan anser i likhei med försvarsuiredningen att hänsyn till fömtsedda skillnader mellan lönekostnadernas ulveckling och den allmänna prisutvecklingen i största möjliga utsträckning bör las när basbeloppel fastställs i samband med elt försvarsbeslut. Jag anser därför att större reserver än vad överbefälhavaren beräknat bör avsättas.

Överbefälhavaren har i nivå B fömtsatt ell särskill belopp om 556 milj. kr. för alt finansiera rationaliseringsinvesteringar, däribland 240 railj. kr. för arméns tekniska skolor och försvarels förvaltningsskola i Östersund. Jag vill i sammanhangel erinra om all försvarsuiredningen anfört alt sådana investeringsmedel bör lillgodoses inom planerings- och utgiftsramarna så atl krediler eller andra särskilda åtgärder inte behöver tillgripas. Vid beräkning av basbeloppet harjag i enlighet härmed avsatt elt överslagsmässigt beräknat belopp för investeringar i samband med rationaliseringar av fredsorganisationen. Rationaliseringsinvesteringar skall således bekostas inom ramarna.

Sammanlaget innebär beräkningarna att planeringen för del miliiära försvarels ulveckling under perioden 1977/78-1981/82 bör ske med utgångspunkt i en planeringsram om totalt 51 875 milj. kr. i prisläge februari 1976. Ramen bör vara horisontell. Basbeloppen för varje budgelår under perioden blir sålunda 10 375 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Investeringskostnaderna för förbandet i Arvidsjaur saml kosinaderna för omlokalisering av myndigheier från Slockholm bör tillgodoses utanför ramama i enlighet med slatsmakternas tidigare beslut, dock med undantag av investeringarna i Östersund i enlighet med vad jag tidigare har anfört.

Belräffande medel för alt kunna anstå med förslag till beslul i fråga om flygplansutveckling till höslen 1977 vill jag vad avser innevarande budgelår hänvisa lill riksdagens beslut i frågan (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273).

10 Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 138

Detta innebär atl ytteriigare resurser inom utgiftsramen för det militära försvarel bör ställas till materielverkets förfogande om så erfordras för ifrågavarande studier. Jag räknar således inle med behov av medel utanför utgiftsramen för budgetåret 1976/77. För budgetåret 1977/78 bör däremot i syfte att behålla avsedd handlingsfrihel ett belopp om högsl 30 milj. kr. tillföras utgiftsramen.

För ändamål inom det miliiära försvaret har hittills ett åriigt belopp om 20 milj. kr. uiöver utgiftsramen stått lill förfogande för arbetsmarknadspolitiskt betingade byggnadsåigärder m. m. Jag räknar med all beloppet t. v. kvarstår oförändrat. I en besväriig konjunktursituation kan självfallet därutöver liksom hittills särskilda medel för sysselsättningsskapande åtgärder under tolfte huvudtiteln användas för försvarsbesläl I ningar.

Försvarsuiredningen anför all prisreglering av ramarna bör baseras på nelloprisindex. Jag inslämmer i della. I likhei med försvarsutredningen föreslår jag emellertid alt delar av de värnpliktigas förmåner härvidlag behandlas i särskild ordning. I den mån dessa förmåner medför kostnadsökningar utöver vad nelloprisindex ger bör en motsvarande ramjustering äga rum. Detta bör gälla de värnpliktsförmåner som inle kan sägas i egenllig mening vara föremål för en pris- och löneutveckling, ulan besiämda genom särskilda beslul av statsmakterna. Justeringen av ramarna bör för vatie budgelår ske i efterhand. Vidare bör planeringsramarna fortlöpande anpassas lill här avsedda förändringar i planeringsförutsättningarna.

Del är enligt min mening väsentligt alt bästa möjliga förhållanden för stabilitet i försvarsplaneringen skapas. Stabiliteten är i belydande utsträckning beroende av de planerings- och budgeimliner som lillämpas. Försvars-utredningen har därför föreslagit att möjligheterna vidgas att under ett påföljande budgelår återfå medel av utgiftsramarna som inte utnyttjats under det föregående budgetåret. Jag inslämmer i della förslag. Belalningsförskjul-ningar jusleras f n. på så sätt all ell överulnyltiande av utgiftsramen för det miliiära försvarel för visst budgetår föranleder en minskning av ramen för påföljande budgetår med molsvarande belopp, medan elt undeminyil-jande upp lill "någol tiotal milj. kr." fär tillgodoräknas utgiftsramen påföljande budgetår. Den sistnämnda restriktiva regeln medför enligl min mening elt felaktigt incitament för myndigheterna atl hellre överskrida utgiftsramarna än atl riskera ell underulnyttiande uiöver vad som får tillgodoräknas påföljande budgelår. Delta kan i sin tur medföra ell irrationellt utnyttjande av tilldelade medel. Enligt min mening föreligger därför starka skäl atl revidera denna restriktiva regel för överföring av rambundna medel över budgetårsgränsema. Jag föreslår atl överföring av medel till det påföljande budgetåret medges upp lill 2 % av basbeloppet för det föregående budgetåret.

Försvarsuiredningen har vidare, också i syfte all öka stabiliteten i pla-

Prop. 1976/77:74 139

neringen, föreslagit all prisregleringsbeloppet preliminärt fastställs redan då nelloprisindex februarivärde är tillgängligt. Därmed undanröjs den nuvarande olägenheten att prisregleringsmedlens sioriek fastställs först under budgetårets sista månad, ell förhållande som skapat betydande problem såväl för planeringen som för ell rationellt resursutnyttjande. Jag inslämmer i della och föreslår alt prisregleringen med början budgetåret 1977/78 preliminärt fastställs redan när februariindex föreligger och beräknas utgående från ulfallsvärden för månaderna augusti, november och februari samt prognos av majindex. 1 efterhand jusleras del preliminärt faslsiällda prisregle-ringsbeloppet utgående från skillnaden mellan prognos och utfall av majindex.

4.2.2 Förbättrade värnpliktsrörmäner

Riksdagen antog vid 1975 års riksmöte (prop. 1975:37, FöU 1975:18, rskr 1975:195) riktlinjer för elt nytt förmånssystem för vämpliktiga m.fl.

Vid 1976 års riksmöte antog riksdagen (prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37. rskr 1975/76:326) utformningen av de ändrade ersättningarna m. m.

Det nya förmånssystemet, som har införts successivi under innevarande budgelår, innebär bl. a. alt under gmndutbildning utgår kontantersältning i form av en fast ersättning - dagersättning - samt tillägg lill dagersättningen. Under repetiiionsutbildning ulgår en dagpenning som moisvarar hel sjukpenning enligl den allmänna sjukförsäkringen.

1 nyss nämnda prop. 1975:37 om riktlinjerna för ett nytt förmånssystem lämpades också förslag till utformning av del familjesociala slödet lill värnpliktiga under grundutbildning. Dåvarande departementschefen anförde härvid att frågan om den framlida administrationen av det familjesociala slödel kunde avgöras först efler ytteriigare överväganden. Likaså förordades att lillämpningsbeslämmelserna för näringsbidragen åt värnpliktiga skulle ses över i annat sammanhang. 1 prop. 1975/76:134 har anmälts att de framtida principerna för och ulformningen av del familjesociala slödel samt näringsbidraget övervägs inom försvarsdepartemenlet.

De värnpliktigas ekonomiska förmåner bör förbättras ytteriigare. För budgetåret 1977/78 har därför drygt 45 milj. kr. beräknals för ökade värnpliktsförmåner.

Med hänsyn till det allmänna kostnadsläget förordar jag atl de värnpliktigas dagersättning höjs från 10 lill 12 kr. Delta innebär i sin tur att den sammanlagda dagersättningen - dagersättning och lillägg lill dagersättningen - blir 27 kr. (12 + 15 kr.) efler 230 dagars tiänslgöring t. o. m. den 300:e tiänstgöringsdagen. För tiänstgöringstid därefler blir den sammanlagda dagersättningen 42 kr. (12 -I- 30 kr.). Jag anser vidare atl förpläg-nadsersätlningen till värnpliktiga bör höjas. För detta ändamål bör 2,6 milj. kr. avsättas.

Prop. 1976/77:74 140

Frågan om hur del familjesociala slödel skall utformas och administreras m. m. övervägs f n., som nyss har nämnis, inom försvarsdepartementet. Jag flnner del emellertid angeläget att redan nu föreslå förbättringar av de familjesociala förmånerna. Jag förordar att maximibeloppet per dag för familjepenning för hustru, frånskild hustru och för sådan familjemedlem som i vissa fall förestår den värnpliktiges hushåll höjs från 21 lill 27 kr. Jag förordar också atl familjepenningen för barn höjs från 9 till 12 kr. per dag. Familjepenningen för huslm (molsvarande) kommer härvid att ligga något över det grundbelopp som ulgår till ensamstående enligl de socialhjälpsnormer som lillämpas inom Stockholms kommun. Familjepenningen för barn kommer att ligga i samma nivå som gäller för bidragsförskott och barnpension.

Även näringsbidraget bör höjas. Jag förordar att del maximerade beloppet höjs från 50 till 100 kr. per dag. Enligl gällande beslämmelser i familjebidragslagen (1946:99 omtryckt 1975:559, ändrad senasi 1976:304) kan värnpliktig få näringsbidrag till avlöningskoslnader som uppkommer till följd av atl särskild arbetskraft måste anlitas som under den värnpliktiges tiänslgöring hell eller delvis ersätter honom. Bidrag utgår dock inle lill avlönande av bl.a. den värnpliktiges hustru. Det finns emellertid fall där skäl talar för all näringsbidrag borde utges, men där det nu inte kan ske p. g. a. att det är den värnpliktiges hustru som hell eller delvis ersätter honom. En lanibmkares hustru kan exempelvis nödgas avbryta förvärvsarbete utom hemmet för all sköta sysslor i lantbruket under lid då ingen annan ersättare finns all tillgå. I sådana fall bör näringsbidrag kunna utges och jag förordar att bestämmelsema ändras så att delta blir möjligl.

1 detla sammanhang vill jag vidare erinra om atl fr. o. m. den I februari i år får värnpliktiga åter köpa rabatterade järnvägsbiljetter - vpl 10-biljetier - på järnvägens biljetlexpediiioner. Om vpl 10-biljelten inle köps under fredagar ingår härvid även kostnadsfri sillplatsbiljell på expresståg i färdbiljetten. Inom försvarsdepartemenlet arbetaren arbetsgmpp med alt ta fram underiag för fortsatta överväganden avseende ulvecklingen av resesystemel för värnpliktiga. Jag räknar med fortsatta förbättringar inom della område. Administrationen för resesystemel bör också om möjligt förenklas. I avvaktan på arbetsgruppens underiag är jag f n. inte beredd atl lämna förslag i ärendet.

Jag vill också erinra om atl chefen för socialdepartementet i prop. 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m. har lämnal förslag som i princip innebär att värnpliktiga, civilförsvarsplikliga, övriga tiänsteplikliga m. fl., får rätt till ersättning vid personskada enligt skadesiåndsräilsliga grunder. Den föreslås även gälla under fritid för bl. a. värnpliktiga. Vidare föreslås all vissa livränlor som ulgår för skada som har inträffat under militärtjänstgöring räknas upp. De värnpliktigas förmåner i detta hänseende kommer

Prop. 1976/77:74 141

följaktligen all förbättras i belydande grad. Reformen medför en kostnadsökning om 7 milj. kr. ft. o. m. budgelåret 1977/78.

De förbättringar som jag har förordat bör genomföras den 1 juli 1977 och i tillämpliga delar gälla andra som avlönas enligt samma grunder som de värnpliktiga. Förbättringarna kräver ändring i familjebidragslagen (1946:99) saml i värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008). Förslag till lag om ändring i familjebidragslagen har upprättats inom försvarsdepartemenlet och bör få fogas till protokollet i detla ärende som bilaga 1.1. De ändringarsom behövs i nyssnämnda förordning avser jag föreslå regeringen i annat sammanhang.

4.2.3 Ramberäkningar för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående beräknarjag basbelopps för det miliiära försvaret för budgetåret 1977/78 till 10 375 000 000 kr. i prisläge februari 1976. Utgiftsramen för det militära försvaret beräknar jag till 10 385 744 000 kr. Till delta belopp kommer beräknad priskompensation för pris- och lönehöjningar med 1510 milj. kr. Beräkningarna framgår av följande sammanställning

Basbelopp (prisläge febmari 1976) 10 375 000 000

Tillkommer:

Omlokaliseringskostnader för vissa
myndigheter -1-10 744 000

Utgiftsram (prisläge febmari 1976) 10 385 744 000

Tillkommer:

Beräknad priskompensation februari

1976-medelsprisläge 1977/78 1 510000000

Studier av attackflygsystem m.m. 30 000 000

Beräknat ulfall den 30 juni 1978 11925 744 000

I anslutning till ramberäkningen vill jag anföra följande.

Kostnaderna för investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till personalen i samband med atl omlokaliseringen av vissa myndigheier inom försvarsmakten genomförs skall enligl riksdagens beslul (prop. 1972:1 bil. 6 s. Il, FöU 1972:17, rskr 1972:231) beräknas ulanför utgiftsramen. För nästa budgelår har koslnader av denna art budgeterats för försvarets civilförvaltning, försvarels sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk, försvarels forskningsanstalt och värnpliklsverket till ett sammanlagt belopp av 10 744 000 kr.

Medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln har under en följd av år i vissa fall ställts lill förfogande för all betala byggnadsarbeten, materiel m. ra. för försvarsmakten. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet förutsätter jag, som jag har anfört i del

Prop. 1976/77:74 142

föregående, att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramen lill ett belopp av 20 milj. kr. under näsla budgetår. Av medel under tolfte huvudtiteln kommer därutöver 40 milj. kr. alt disponeras under budgetåret 1977/78 för investeringar för K 4 i Arvidsjaur i enlighet med riksdagens beslut år 1973 (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:182).

För innevarande budgetår har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) bemyndigat regeringen alt justera utgiftsramen för del miliiära försvarel med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nelloprisindex. Som jag har framhållit i det föregående bör ramförändring göras i den mån förändringar av vissa av de värnpliktigas förmåner innebär ökade kostnader utöver vad nelloprisindex ger. Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört i det föregående om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisreglering under löpande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande alt dels jusiera utgiftsramen för det miliiära försvarel med hänsyn lill prisutvecklingen enligl nelloprisindex, dels jusiera ramen för det militära försvarel med den del av ökade koslnader för vissa av de värnpliktigas förmåner som överstiger vad nelloprisindex ger för budgetåret 1977/78.

Genom nyssnämnda beslut har riksdagen vidare bemyndigat regeringen atl jusiera ulgifisramen för del militära försvaret på gmnd av över- eller underutnyttjande av ramen för budgetåret 1975/76 enligl de regler som anlogs av 1972 års riksdag. 1 det föregående harjag förordat att undeminyttjande av utgiftsramen får tillgodoräknas kommande budgetår upp till 2 96 av basbeloppet. Ell överskridande av utgiftsramen bör på samma säll som lidigare föranleda en molsvarande minskning av ramen nästföljande budgetår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgelårel 1977/78 i enlighet med de principer som jag har förordat i det föregående.

För innevarande budgelår har riksdagen genom nämnda beslul vid 1975/76 års riksmöte även bemyndigat regeringen att av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för det miliiära försvarel. Sådani överskridande regleras genom motsvarande justering av utgiftsramen för ett eller flera efterföljande budgetår. Ett molsvarande bemyndigande för regeringen behövs också för budgetåret 1977/78 och bör därför inhämtas.

1 anslagsberäkningarna ingår alt behållningar under anslag på kapitälbudgeten las i anspråk med 1 050 000 kr. under anslag inom den miliiära utgiftsramen. För att det totala utfallet skall rymmas inom den lidigare angivna utgiftsramen kommer den samlade medelsförbmkningen att regleras i samband med prisregleringen förbudgelårel 1977/78.

För budgelårel 1976/77 har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) bemyndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för del miliiära försvaret om beredskaps-budgeten för loialförsvarel sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig.

Bemyndigandet all överskrida utgiftsramen omfattar också beredskapsål-

Prop. 1976/77:74 143

gärder i andra silualioner än direkl krigsfara eller krig. Här avses sådana åtgärder som att värnpliktiga av beredskapsskäl kallas in till krigsförbandsövning eller beredskapsövning eller alt andra särskilda åtgärder måste vidlas av samma skäl.

Ell motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1977/78. Jag förordar därför att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att överskrida utgiftsramen för det miliiära försvarel, om det behövs av beredskapsskäl.

Beträffande beräkningarna i avsnillet 4.4 Anslagsfrågor för budgelårel 1977/78 vill jag anföra följande.

Enligt överbefälhavarens direktiv har myndigheterna räknat med att en reserv behövs för nästa budgelår för alt möla lönekoslnadsökningar och kosl-nad,sökningar för malerielunderhåll som inle läcks av prisregleringsmedel. Myndighelerna tillämpar ett system med överplanering. Jag har funnit del lämpligt att göra en sammanvägd bedömning av reserv för lönekostnadsökningar, kostnadsökningar för malerielunderhåll och överplanering. Resultatet av denna sammanvägda bedömning kallas i redovisningen under anslagen för överplanering, reserver m. m.

Enligt överbefälhavarens direktiv har försvarsgrenschefema räknat med en överplanering under resp. anslag till ledning och förbandsverksamhet med elt belopp som man har bedömt inle behöver las i anspråk för ökade värnpliktsförmåner. Under resp. anslag lill ledning och förbandsverksamhel har således chefen för armén räknat med en sådan överplanering med 31,5 milj. kr., chefen för marinen med 10 milj. kr. och chefen för flygvapnet med 8,9 milj. kr. Med anledning av de förändringar av förmånerna lill värnpliktiga m. fl. som jag har föresiagii i del föregående harjag inte räknal med någon sådan överplanering.

4.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu haranfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna de rikllinjer för del militära försvarets fortsatta utveckling som jag har angett i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat beträffande förmåner åt vämpliktiga m. fl.,

3. anlaga förslagel lill lag om ändring i familjebidragslagen (1946:99),

4. för budgelåret 1977/78 fastställa utgiftsramen för det miliiära försvarel till 10 385 744 000 kr. i prisläge februari 1976.

5. bemyndiga regeringen all jusiera utgiftsramen för del miliiära försvaret för budgetåret 1977/78 med hänsyn till prisutvecklingen enligl nelloprisindex.

Prop. 1976/77:74 144

6. bemyndiga regeringen all jusiera utgiftsramen för det miliiära försvarel för budgetåret 1977/78 med den del av ökade koslnader för vissa förmåner åt värnpliktiga vilka överstiger vad nelloprisindex ger.

7. bemyndiga regeringen all jusiera utgiftsramen för det miliiära försvarel för budgetåret 1977/78 på gmnd av över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1976/77 och

8. bemyndiga regeringen alt under budgelårel 1977/78 medge överskridande av utgiftsramen för del miliiära försvarel om del behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Prop. 1976/77:74 145

4.4 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

1 prop. 1976/77 (bil. 7) har regeringen föresiagii riksdagen atl, i avvaktan på särskild proposition, la upp vissa anslag bl. a. inom den militära utgiftsramen till beräknade belopp för budgetåret 1977/78. Jag anhåller atl nu få ta upp dessa anslag.

Slorieken av preliminärt beräknade belopp och slutligt begärda anslag framgår av följande sammanställning.

Anslag	Belopp
	Prel. beräknat	Slutligt be-räknal
Driftbudgeten
Reglering av prisstegringar fördel mili-
tära försvarel	2 030123 000	1510 000 000
Arméförband:
Ledning och förbandsverksamhel	2 275 800 000	2 727 000000
Materielanskaffning	764 000 000	779 000 000
Iståndsätlning av befästningar och kaserner	77 000 000	75000 000
Forskning och utveckling	60 000 000	70 000 000
Marinförband:
Ledning och förbandsverksamhel	765 500 000	882 800 000
Materielanskaffning	351000 000	500 000 000
Iståndsätlning av befästningar och kaserner	24 000 000	26 000 000
Forskning och ulveckling	31 500 000	30 000 000
Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhel	1 238 000000	1462 000000
Materielanskaffning	1 252 000 000	1364 000 000
Iståndsättning av befästningar och kaserner	28 600000	32 000 000
Forskning och utveckling	473 305 000	571 182 000
Försvarels hundskola	1637 000	2 500 000
Frivilliga försvarsorganisationer	25 980 000	33 200 000
Viss gemensam verksamhet	10 250 000	11 3.50 000
Kapitalbudgeten
Armeförband: Anskaffning av anläggningar	144 000 000	155 000 000
Marinförband: Anskaffning av anläggningar	78 750 000	79 900 000
Flygvapenförband: Anskaffning av anlägg-
ningar	103 250 000	131600 000
Statens daiamaskinfond: Försvarels delfond:
Anskaffning av datamaskiner	1000	34 000 000
	9 734 696 000	10476 532 000

De i prop. 1976/77:100 (bil. 7) slutligt begärda anslagen inom utgiftsramen för det miliiära försvaret avsåg sammanlagt 1 449 212 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen inom utgiftsramen för det militära försvaret uppgår därmed till (1449 212 000-1- 10 476 532 000) 11925 744000 kr.

Prop. 1976/77:74 146

DRIFTBUDGETEN   Fjärde InmuliHeln

A Försvarsdepartoinciitet m. m.

A 5.  Reglering av prisstegrinijar fiir dit militära försvaret

1975/76	Utgift
1976/77	Anslag	1 380 000 000
1977/78	Förslag	1 510000 000

'Ulgifterna har redovisats under övriga anslag inom utgiftsramen för det miliiära försvaret.

Anslagen inom utgiftsramen för del miliiära försvarel är lör budgelårel 1977/78 beräknade i pris- och löneläge februari 1976. Förevarande anslag är avseii alt läcka pris- och löneökningar .som iniräffar från februari 1976 intill Ulgången av budgelårel 1977/78. Dciia innebär all ungefär ivå års pris- och löneökningar räknas in i anslagei. Anslaget iir ett s. k. täcknings-anslag som inte skall belastas.

Budgetåret    1975/76

Riksdagen har för budgelårel 1975/76 anvisat I 420 milj. kr. lill reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Beloppel avsåg kompensation för prisstegringar enligt nelloprisindex (NPI) från prisläget februari 1974 lill medelprisläget för budgetåret  1975/76.

Prisregleringen av de ramreglerade ulgifterna lor del militära försvarel sker i enlighet med riksdagens beslul iprop. 1969:1 bil. 6 s. 14, SU 1969:4, rskr 1969:4) fr. o. m. budgelärel 1969/70 på grundval av NPI. Prisregleringen skall molsvara 1/100 av summan av de på driftbudgeten och kapiialbuilgclen uppförda anslagen med undanlag av prisregleringsanslagei och anslag som har beräknats utöver ramen multiplicerad med skillnaden mellan NPI i februari 1974 och genomsnittsindex för budgelårel 1975/76. I pris- och löneläge februari  1974 var summan av dessa anslag 8 154 285 000 kr.

Resuliatet av beräkningarna av NPI för budgelårel 1975/76 framgår av följande sammanställning (februari 1974= 100).

Augusti November Februari Maj Medcluil

1975 197S 1976 1976 1975/76

115,01 117.89 120.83 124,04 119.44

Prop. 1976/77:74 147

För prisreglering av de rambundna anslagen disponerades alltså 1(8 154 285 000 x |9,44):I00] I 585 193 000 kr. Från della belopp skall emellertid dras 99 825 000 kr. enligl följande sammansiällning.

Överuinylljande av ulgiflsramon för budgelårel
1974/75 (jfr prop.  1975:1 s. 64 och 70) 82 964 000

Överskridande av förslagsanslagcn

F  2. Försvarels sjukvårdsstyrelse 40 000

F  4. Försvarels malerielverk 3 870 000

F 19. Frivilliga försvarsorganisalioncr in. m. 1 280 000        5 190 000

Medelsförbrukning uiöver anslag på kapilalbud-geicn

111:3     Flygvapenförband:  Anskaffning av an
läggningar 3 300 000

111:6    Gemensamma myndigheier m. m.: An
skaffning av anläggningar för försvarcis
förskningsanslall 549 000

IX:1     Statens daiamaskinfond: Försvarels del-

fönd 11500000 15 349000

Avskrivning av oreglerade kapiialmedelsförlus-
ler enligl prop. 1975/76:100 bil. 21 m.m. 1 633000

Ersättning till riksförsäkringsverkel 75 000

Överskallning av ulfallel för del s. k. relroak
livavialel 322 000

105 533 000

Avgår

Ulryckningsbidraglill värnplikilga (FöU 1974:14

s. 3, FöU 1975/76:32 s.  19) -5 443 000

Omlokalisering av försvarcis forskningsanstalt -   265 000

-5 708 000

Totalt 99 825 00»

För prisreglering disponerades alltså totalt (1585 193 000-99 825 000) I 485 368 000 kr.

Regeringen har i mars och två gånger i juni 1976 beslutat om överskridanden av vissa anslag på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom besluten har sammanlagt 1 485 368 000 kr. ställts till förfogande för ändamål som avses med resp. anslag.

Avdraget för avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster avser bl. a. avskrivning av restvärde för ett skivminne vid försvarets datacentral. Till följd av leveransförseningar av ersällningsutrustning beräknades kapiial-medelsföriusten för budgetåret 1975/76 med 790 000 kr. för slort belopp.

Posten Ersättning lill riksförsäkringsverket föranleddes av koslnader för att förbereda utbetalning av dagpenning via försäkringskassorna. Kostnaderna beräknades till 75 000 kr. men uppgick slutgiltigt till 28 000 kr.

För atl täcka utfallet av det s. k. relroaklivavialel för vissa anslag under

Prop.  1976/77:74 148

huvudprogram fyra och fem avsattes sammanlagt 13 milj. kr. av prisregleringsmedel. Regeringen medgav samtidigi all berörda anslag flck överskridas med ett belopp motsvarande kostnaderna till följd av avtalet. Ulfallel har senare beräknats till 12 678 000 kr. Vid beräkningen av prisreglerings-medlen hade således 322 000 kr. för mycket innehållils.

1 beräkningarna av det ekonomiska ulfallel för budgelårel 1975/76 (prop. 1976/77 bil. 7 s. 7) har beloppen för de tre nämnda posterna justerats.

Budgetåret    1976/77

Hittills beräknade indextal för NPI (februari 1975 = 100) utgör för augusti 1976 114,85 och för november 1976 117,96. Under budgetåret skall indextal beriiknas även för februari och maj  1977.

Det tillgängliga materialet beträffande prisutvecklingen pekar mot alt de anslagsöverskridanden som kommer all behöva medges på grund av förändringen av NPI kommer atl översliga del för innevarande budgelår anvisade prisregleringsanslagei på I 380 milj. kr. Anslaget beräknades på grundval av ett anlaget NPl-medelial på ca 15,3 "" för liden februari 1975 till medelkosinadsläge budgetåret 1976/77.

Budgetåret    1977/78

De i prop. 1976/77:100 (bil. 7 s. 27) beräknade beloppen under anslagen till reglering av prisstegringar för det militära försvaret och civilförsvaret var onormalt stora. Anslagen består av två delar. Den ena delen är det på vanligl sätt beräknade belopiiet på grunilval av den då förmodade ulvecklingen av NPI från februari 1976 fram lill medcikosinadsläget för budgetåret 1977/78. Beloppel uppgick för förevarande anslag lill 1 295 395 000 kr. Den andra delen utgörs av en restiwsl på 734 728 000 kr. genom att huvuddelen av de i prop. 1976/77:100 (bil. 7) upptagna anslagen angavs i prisläge februari 1975. I nämnda proposition (s. 3) anmärktes atl totalbeloppet för budgetåret 1977/78 (11 476 milj. kr.) i princip enbart är en framräkning på grundval av NPI av motsvarande belopp för budgelårel 1976/77. Eftersom totalramen räknades upp men flera anslag var oförändrade uppstod den i det föregående nämnda restposten. Denna har givelvis försvunnit i föreliggande proposition eftersom samlliga anslag nu har beräknats i pris- och löneläge februari 1976.

Som jag har framhållit under avsnittet Det miliiära försvarets fortsatta utveckling bör de värnpliktigas förmåner i den mån de medför kostnadsökningar utöver vad NPI ger föranleda en molsvarande ramjusiering. Denna kompensation påverkar inle förevarande anslag. Jag vill vidare erinra om vad jag har anfört under samma avsnitt om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen under löpande ubudgeiår.

Prop. 1916/11:14 149

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/78 harjag angett hurjag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för niista budgelår. Med hänvisning till vad jag har anfört där hemställerjag all regeringen föreslår riksdagen

atl till Reglering av prisstcgriiiiiar för del miliiära försvarel för budgelårel 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 1 510 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 150

B Arméförband

Arméns fredsorganisaiion beslår i stort av följande förband m.m.

1 försvarsområdesstab 20 försvarsområdesförband 29 övriga förband

27 ulbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för armén

Lokaliseringen av arméns fredsförband m. m. framgår av följande karta. Verksamhelen leds centralt från arméstaben och regionalt av miliiärbefälhavare.

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband budgeteras på ett antal primämppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar ra. m. saml Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

111 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

B 1. Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76	Utgift	2 590 442 116
1976/77	Anslag	2 275 800 000
1977/78	Förslag	2 727 000 000

Under anslaget bedrivs dels allmän ledning och förbandsverksamhel, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet, ulbildning till och av fast anställd personal m.fl. samt grundutbildning och repetitionsutbildning av värnpliktiga inom armén, dels allmän ledning och förbandsverksamhel inom hemvärnet.

Prop. 1976/77:74

151

-y  f

_m

=försvars områdesförband

= militärkommando-eller försvarsområdesstab

övriga förband

=utbildnlngs-anstalter

»militäromrädesgräns

=färsvarsområdesgräns

Prop. 1976/77:74

Verksamhetens omfattning

152

Verksamhet

1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerat

Chefen

för

armén

Antal Slörre omorganisationer

Antal utexaminerade officerare exkl. reservofficerare

Grundutbildning av värnpliktiga

Antal man

Antal tjänstgöringsdagar (milj. dagar)

Repetiiionsutbildning

Antal man

Antal tjänstgöringsdagar (milj. dagar)

584

630

540

490

37 600	39 698	34 490	35 355
10,045	9,581	9,415	8,932
105 730	98 530	105 060	101 750
1,666	1,568	1,721	1,766

Kostnader och medelsbehov (1 000-lal kr.)

Primämppdrag m. m.	1975/76		1976/77	1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Arméförband:
Allmän ledning och förbandsverksamhet	696 899	864 032	730 599	803 321	795 134
Operativ och krigsorganisatorisk verksamhet	79 800	73 227	84 277	84 791	84 791
Utbildning till
och av fasl anställd personal m. fl.	200095	214483	214 272	213 467	213 302
Grundutbildning av värnpliktiga	834 359	843 386	951897	1 063 309	1 063 309
Repetiiionsutbildning	245 313	256 333	342 348	487 967	483 144
Allmän ledning och
förbandsverksamhet, hemvärnet	42 803	54 769	49 348	55 456	60 131
Kostnader	2 099 269	2 306 230	2 372 741	2 708 311	2 699 811

153

Primämppdrag m. m.    1975/76

1976/77

1977/78

Planerat

Utfall

Planerai

Chefen för

Föredraganden

Avgår llillkommer
Medgiven pris-
reglering	-1-462 900	_
Överplanering.
reserver m.m.	-80 629	-
Gemensamma kost-
nader	-	+ 94 193
Skillnad mellan
faktiska kostnader
och internpriser	-	-1-282 339
Förskott	-	+   6 993
Gemensamma in-
läkier	-	-99 313
Uibeialningar för-
anledda av före bud-
gelårel genomförd
verksamhel	-1-  17 050	-
Beräknade
utbetalningar
efter budget-
året	-17 580	-
Medelsbehov	2 481010	2 590 442

-97 251

-99 481

-14710

■\- 15 020     -I-  14 710

-17 540

-h 30 019

-(- 14710

-17 540

Personal

Personalkategori	Antal
	1975/76		1976/77	Beräknad ändring
				1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Militär personal
Regementsoffi-
cerare	2 801	2 588	2 787	-t-   13	+ 132
Kompaniofficerare	1905	1819	1858	+    8	-(-   82
Plulonsofficerare m. fl.	4 526	4119	4 391	-1-    2	■1-   22
Civilmililär personal
Teknisk personal	1068	999	1 108	of	of
Läkare (veterinärer)	23	22	20	of	of
Övrig personal	7	7	7	of	of
Pensionerad militär
personal i arvodes-
tjänst
Regementsofficerare Kompaniofficerare	72 113	60   ) 83 ;	112	-19	-21

11 Riksdagen 1977.  I saml Nr 74.

Prop. 1976/77:74

154

Personalkategori	Anuil
	1975/76		1976/77	Beräknad 1977/78	ändring
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för armén	Föredraganden
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	69 8615 19196	87 8 434' 18 217	90 8 171 18 544	of -185 -181	of -260 -2583

' Härav är 2. 050 inte löneplansanställda.

2       Avser ijänster som tillkommer på gmnd av pensionsåldershöjningar.

3       Avser antal tjänster.

Budgetåret    1975/76

Chefen för armén anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 att verksamhelen inom huvudproduktionsområdei i huvudsak givit ett godtagbart resultat. Den sista etappen av omorganisationen i lägre regional och lokal instans har genomförts. Detta har krävt omfattande arbetsinsatser vid berörda förband och har medfört all viss övrig verksarahet inle har kunnat genomföras hell planenligt. Beslutade krigsorganisaloriska förändringar har i alll väsenlligi genomförts enligl planerna.

Målet för utbildningen vid skolor och kurser har i slort nåtts. På grund av vakanslägel har det kvantitativa resultatet av den fortsatta befälsutbildningen vid förband inte blivit fullt tillfredsställande. Målen för rekrytering av regemenls- och reservofficerare saml för ulbildning av värnpliktigt kompanibefäl har inle uppnåtts.

Avgångarna under gmndutbildning av värnpliktiga avsedda för krigsplacering har minskal medan bortfallet av övningslid är oförändral högt. Del kvalitativa utbildningsresullatet har förbättrats någol.

Repetitionsutbildningen har genomförts med kvalitativt godiagbart och i ell flertal fall bra resultat. Elt stort antal förband vilkas ulbildning avkortats från tre till en vecka har dock inle uppnått de avsedda målen.

Målen för hemvärnets verksamhel har i huvudsak uppnåtts.

Beroende bl. a. på atl verksamhet har felbudgeierats eller tillkommit efler budgeleringen har del medgivna utnyttjandet av betalningsmedel överskridits med ca 109 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 '55

Budgetåret    1976/77

Den inriktning av verksamhelen som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas även om vissa inskränkningar i verksamheten äger rum för att begränsa behovel av betalningsmedel och skapa förutsättningar för all återta överskridandel från budgelåret 1975/76. Nuvarande fredsorganisation behålls i slort under budgetåret. Beslutade krigsorganisatoriska förändringar genomförs och förberedelser vidlas för senare omorganisationer. Mobiliseringsberedskapen upprätthålls enligt överbefälhavarens närmare bestämmande och personal utbildas för all uppnå och vidmakthålla förmåga atl lösa uppgifler i krigs- och fredsorganisationen.

33 325 värnpliktiga beräknas gmndutbildas. Utbildningen inriktas så att samövade enheter kan föras över lill krigsorganisationen och därvid efter mobilisering vara direkt användbara i huvuduppgift. Försöken med avkortad gmndutbildning av värnpliktiga fortsätter. Repetiiionsutbildning beräknas genomföras av ca 86 000 man. Utbildningen inriktas så att de förband som övas enligt det oavkortade VU 60-syslemel efler mobilisering kan lösa uppgifler enligl krigsplanläggningen. Försöken med modifierad repelitionsul-bildning fortsätter. Hemvärnets organisation, kapacitet och beredskap vidmakthålls om möjligt.

Budgelårel    1977/78 Chefen för armén

Uiöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för armén följande huvudmotiveringar förden föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78.

Antalet anställda minskas i syfle atl minska kostnaderna för fredsorganisationen. För atl förbättra utbildningsbelingelsema har dock en viss va-kansfyllnad för militär personal planerats in. Krigsorganisationen bör förändras i ungefär samma omfattning som under budgelårel 1976/77. Försöken med avkortad grundutbildning och modifierad repetiiionsutbildning fortsätter under budgetåret.

Förändringarna i förhållande lill budgelårel 1976/77 detaljmotiverar chefen för armén på följande säll.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kosinaderna ökar med 279 387 000 kr.

Prop.  1976/77:74 156

B. Förändringar enligl Kungl. Maj:ts/regeringens beslul

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

För drifl av personalserveringar behövs ytteriigare fem tiänster för ekonomibiträden. Pensionsåldershöjningen för viss militär personal medför atl 23 tiänster tillkommer under budgetåret. Samtidigt dras 19 arvodestiänsier för pensionsavgången militär personal in. (-1-685 000 kr).

C. Uppgiflsförändringar

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) 15 tiänster beräknas komma att inrättas för arbelsvårdsfall (-t- 1 020 000 kr.).

b) Den civila personalen minskar i antal (-16 165 000 kr.).

c) Uppföljning av OLLI-organisationen och försiärkning av förband.ssjuk-vården beräknas medföra alt ca 64 tiänster för civil personal behöver inrättas (-(-4 150 000 kr).

d) Kosinaderna minskar i samband med alt antalet övertaliga går ned
(-1 809 000 kr.).

e) Vissa lönekostnader förs över till andra primäruppdrag under anslaget
(-7 830 000 kr.).

O Hyrorna minskar med 2 548 000 kr.

g) Förrådsulrusiningen förOLLI-förråden slutförs i huvudsak under budgetåret 1976/77 (-13 787 000 kr.).

h) Övriga förändringar beräknas innebära atl kosinaderna ökar med 8 804 000 kr. Hänsyn har därvid tagits lill bl.a. koslnader för underskott i marketenteri rörelsen saml lill kostnader för utbyggnad av en värnskjutskola och förberedelser för omlokalisering av K 4 lill Arvidsjaur.

2. Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel

a) Ytteriigare rationalisering av fackraässiga mobiliseringsförberedelser, minskad försöksverksamhet och längre intervaller mellan materielöversyner, innebär atl kosinaderna kan minskas (- 4 875 000 kr.).

b) Antalet krigsorganisaloriska förändringar ökar något (-(-836 000 kr).

c) Vissa lönekostnader förs över lill andra primäruppdrag under anslaget (-6 123 000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

a) Bältre redovisning av personalkostnader och viss personalminskning innebär atl kostnaderna minskar med 25 526 000 kr.

b) Antalet tjänslgöringsdagar för värnpliktiga minskas (- 1 127 000 kr.).

c) Ulbildningsvolymen sjunker (-3 634 000 kr.).

d)    Sammanhållen utbildningsgång för reservofficerare införs. Detla be
räknas öka kosinaderna med 5 000 000 kr. medan kosinaderna minskar med

Prop. 1976/77:74 157

1 337 000 kr. beroende på minskat antal elevdagar.

4.       Grundutbildning av värnpliktiga

Antalet budgeterade tiänsigöringsdagar minskar med 483 000 till 8 932 000 dagar beroende på förbättrade beräknings- och prognosmetoder. Antalet inryckande värnpliktiga minskar med ca 200. Lönekostnaderna ökar med 35 200 000 kr. som resultat av överföringar från andra primäruppdrag. Sammanlagt ökar kostnaderna under primäruppdragsgruppen med 14 450 000 kr.

5.       Repetiiionsutbildning

Antalet tiänsigöringsdagar ökar med 45 000 lill 1 766 000 dagar medan antalet värnpliktiga som genomför repetiiionsutbildning minskarmed 3 310. De förbättrade förmånerna för värnpliktiga under repetiiionsutbildning medföralt kosinaderna ökar med 78 990 000 kr. Sammanlagt ökar kostnaderna under primäruppdragsgruppen med 25 497 000 kr.

6.       Allmän ledning och förbandsverksamhel. Hemvärnet
Kostnadema för primämppdraget ökar med 1 504 000 kr. bl. a. beroende

på ökning av antalet hemvärnsförband och att hemvämspersonal tar över uppgifter som tidigare ulförts av förråds- och servicepersonal.

Föredraganden

Chefen för armén redovisar i sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 ell anslagsöverskridande på ca 109 milj. kr. och har anmiill sin avsikl all genom inskränkningar i verksamhelen under innevarande budgetåret skapa utrymme för atl till en del återta detta överskridande.

Jag räknar med alt dessa ålgärder kommer atl ge lill resullat alt ca 80 milj. kr. åierslår alt reglera vid ingången iiv budgelårel 1977/78. Vid min medelsberäkning har jag förutsatt alt anslaget kommer alt underuinyttjas med molsvarande belopp vilkel innebär alt överskridandet regleras.

1 avsnittet om ramberäkningar för budgelårel 1977/78 har jag anfört atl en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och reserv för lönekostnader bör göras. I samma avsnitt har jag även anmält atl jag inte kan godla en av överbefälhavaren anbefalld överplanering på 31 500 milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning och utfallet budgetåret 1975/76 har jag räknal upp anslaget med 100 milj. kr. I övrigt kan jag i huvudsak godla arméchefens förslag lill inriklning av verksamhelen liksom också hans beräkning av kosinaderna under primäruppdragen.

Under primäruppdragei för allmän ledning och förbandsverksamhel har jag vid min kosinadsberäkning anseii all del av chefen för armén föreslagna antalet nya civila tjänster bör begränsas lill atl endasl avse vissa tiiinsier för drift av personalserveringar och för arbelsvårdsfall. Jag har vidare beräknat koslnader endasl för sådan utökning av militär personal som är en

Prop. 1976/77:74 158

direkl följd av pensionsåldershöjning och redan påbörjad utbildning. I enlighet härmed bör rekryteringen under primäruppdraget Ulbildning till och av fast anställd personal m. fl. hållas i stort oförändrad. Jag har inte något atl erinra mot chefens för armén förslag beträffande primäruppdraget för operativ och krigsorganisatorisk verksamhel och primäruppdragsgruppen för gmndutbildning av värnpliktiga. Under primämppdragsgruppen för repetiiionsutbildning av värnpliktiga harjag vid min kosinadsberäkning förutsatt ett något lägre antal tiänsigöringsdagar än vad chefen för armén har föreslagit.

Under primäruppdragei till hemvärnet harjag tagil hänsyn till de ökade kostnader som föranleds av förslaget om nya förmåner ål frivilligpersonal m. fl. (prop. 1976/77:49).

Min beräkningav del lolala medelsbehovel framgårav sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Arnwförhaiul: Ledning och lörbandsverksanilwi för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanlag av 2 727 000 000 kr,

B 2. Arméförband: Materielanskaffning

1975/76	Utgift	807 914 661
1976/77	Anslag	764 000 000
1977/78	Förslag	779 000 000

'Varav 91000 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar sådant malerielunderhåll som inte är en direkt följd av malerielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, anskaffning av alla förnödenheter för krigsorganisationens ulmstnings- och ersätlningsbehov samt anskaffning av viss materiel för fredsbmk.

Verksamheten under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen besläms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 707 536 697 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 1 490 milj. kr. och anvisat ett anslag av 764 milj. kr. Den på detta säll beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1 707 536 697 -I- 1490 000 000 - 764 000 000) 2 433 536 697 kr.

Prop. 1976/77:74

BesiäUningsbemyndlganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

159

Primäruppdrag m. m.

1976/77

1977/78

Chefen för armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

14 300 7 300 2 700

10 300

2000 13 700

30 100'

76 100

78 600

1800 5 900 2000 2 200

4 600 7 800 4 100

1025 000

-165 000 860 000

31 500

1 625 000

-75 000

1 550 000

Arméförband: Centralt vidtaget malerielunderhåll m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammel

Fördelningsförband m. m.

Infanleribrigad m. m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m. m.

Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

Lokalförsvarsförband

Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

Fördelningsförband m. m.

Infanteribrigad m. m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m. m.

Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

Lokalförsvarsförband

Hemvärnet

Gemensamma produktionsresurser

Arméförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammel

Fördelningsförband m. m.

Infanteribrigad m. m.

Norrlandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m. m.

Cenlrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

Lokalförsvarsförband

Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Reducering på gmnd av överplanering och inkomster

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

17 600	18 200
7 200	5 100
2 900	2 300
14 900	lOOOO
5 300	1200
15000	9 300
200	-
15 500	14 600

290 200	257 300	232 200
471 100	601900	314 300
182 200	87 300	84 900
133 500	155 700	109 100
	817 300		1 514 900
37 100	20400	22 900
120 900	76 300	97 500
5 800	1 100	2 400
493 3002 J	754 4003	72 600

8 300		1800
1600		5 800
700		2000
600	30 600	2 100
5400		4 500
9 800		7 600
7 900")		7 700
1848 800	924000	2 064 500
-358 800	-160 000	-75 000
-	764 000	-
1490 000	_	1989 500

60 700

854 900

28 400

944 000

-165 000 779 000

' I beloppet ingår 14,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

21 beloppet ingår 341,4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

31 beloppet ingår 626,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden, varav 130,6 milj. kr. utgör kon-ektion för saldo.

"I beloppet ingår 3,7 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

51 beloppet ingår 4 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Prop. 1976/77:74 160

Budgetåret    1975/76

Försvarets materielverk och försvarels sjukvårdsstyrelse anger i sina årsredovisningar för budgetåret 1975/76 all planerad materielanskaffning för arméförband i stort har kunnat genomföras. Under budgelåret har sålunda beställts artilleripjäser och cenlralinslmment lill haubilssyslem 77, spaningsradar lill luflvärnsrobotsystem 70, ammunition för infanterikanonvagn 91, ländrör för arlilleriammunition saml bärbara radiostationer. Vidare har kompletterande beställningar av infanterikanonvagn 91 och lerrängbilar lagts ut liksom beställningar av beklädnads-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel.

De beställningar för ökat stöd åt TEKO-industrin som planerades för budgelårel har av upphandlingstekniska skäl inte hell kunnat läggas ut. Detla har beaktats i planeringen för budgetåret 1976/77.

Leveranserna av infanterikanonvagn 91, terrängbilar, automatkarbiner, ammunition och vissa siandard fordon har fortsall under budgelårel.

Budgelåret    1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringbrev för budgelårel 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oklober 1976. Planerna innebär bl. a. alt under budgetåret kommer atl beställas bildförstärkare, ammunition för haubilssyslem 77, ländrör för rök- och lysammunition saml modernisering av luftvärnsrobotsystem 67. Vidare skall kompletterande beställningar av artilleripjäser och cenlralinslmment till haubilssyslem 77 saml automatkarbiner läggas ut. Modernisering av sjukvårdsutmstningen för förbandsplals-gmpper fortsätter.

Budgetåret   1977/78 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 860 milj. kr. och ell beställningsbemyndigande om I 989,5 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för fördelningsförband m. m. är avsedda främst för atl anskaffa pansarvärnsrobolsyslem, terrängbilar för personaltransport, ammunition, främsl lill artilleriet, och motorcyklar. Vidare avses bemyndiganden för fortsatt modernisering av förbandsplalsgmpper.

För infanteribrigader m. ra. och norrlandsbrigader m.m. begärs bemyndiganden främst för all beställa pansarvärnsrobolsyslem, artillerilaser, lerrängbilar för personallransport, rök- och lysammunition och motorcyklar samt för kompletterande beställning av infanteri-kanonvagn 91, lerrängbilar och bärbara radiostationer. Slutligen avses bemyndiganden för fortsatt modernisering av utrustningen för brigadsjuk-vårdskompanier.

Prop. 1976/77:74 161

Beställningsbemyndigandena för pansarbrigader m. m. avses främst för att anskaffa pansarvärnsrobotsystem, robolar till rörligt luftvärnsrobotsystem med robot 70 som gmnd och motorcyklar. Bemyndiganden avses också för atl fortsätta moderniseringen av utrustningen för brigad-sjukvårdskompanier.

För centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband begärs bemyndiganden främst för alt anskaffa motorcyklar och för alt fortsätta moderniseringen av krigssjukhusen.

Beställningsbemyndiganden för lokalförsvarsförband avses främsl för all anskaffa motorcyklar och utmstning lill skylteregementenas sjukvårdskompanier.

För gemensamma produktionsresurser begärs bemyndiganden främst för atl beställa materiel och installationsarbeten för fasta signalanläggningar och centralt underhåll av vissa beredskapsfabriker samt för atl vidmakthålla och komplettera krigsproduklionskapaciteten. Vidare avses beställningsbemyndiganden för all anskaffa materiel för fredssjukvården.

För samlliga delprogram avses beställningsbemyndiganden för all anskaffa beklädnads- och förplägnadsmaleriel.

Av begärda bemyndiganden avses 630,6 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 340 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge febmari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 160 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgelårel 1975/76 till ell belopp av 130,6 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del totala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet Det m.ilitära försvarels fortsatta utveckling har jag beräknat beställningsbemyndiganden och betalningsmedel för en begränsad anskaffning av tung pansarvärnsrobol. Jag har vidare räknat med alt terrängbil klass 2 för bl. a. luftvärnsförbandens behov och för personaltransport skall beställas.

Med utnyttjande av de belopp som har lagils upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 3 204 536 697 kr. Detta belopp bör emellertid jusleras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på della sätt beräknade

Prop. 1976/77:74

162

bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 3 100 milj. kr.

Liksom lidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma att lämna.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl

1. bemyndiga regeringen att medge atl beställningar av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram av I 550 000 000 kr.

2. till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 779 000 000 kr.

B 3. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 1976/77 1977/78

Utgift

Anslag

Förslag

68 800 000 77 000 000 75 000 000

Verksamhelen under anslaget omfattar iståndsätlning av befästningar och byggnader för armén. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighelsfond för alt balansera utgifter inom staten för fonden.

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1975/76       1976/77       1977/78

Chefen för Föredra-
armén ganden

Befästningars   delfond Arméförband: Iståndsättning

av befästningar m. m. för

delprogrammet Gemensamma

produktionsresurser 300 350 450 450

Kasernbyggnaders   delfond

Arméförband: Iståndsättning
av kaserner m. m. för del
programmet Gemensamma
produktionsresurser 45 700 76 650 74 550 74 550

Kostnader = medelsbehov 46 000'        77 000 75 000 75 000

' Medgivet överskridande av anslagstieloppel 22,8 milj. kr.

Budgetåret    1975/76

I sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 anrrfäler.fortlfikailonsföriiaU-ningen att verksamhelen har kunnat genomföras enligl planerna. Renovering

Prop. 1976/77:74 163

av tre kaserner vid P 1 i Enköping, en kasern vid P 6 i Kristianstad, en kasern vid P 7 i Ystad och en kasern vid Ing 2 i Eksjö har avslutals. Renovering av en kasern vid A 4 i Östersund har påbörjats. I avvaktan på beslut om större ombyggnad eller nybyggnad har mindre islåndsättningsarbeten utförts i matinrättningarna vid 1 4, A 1 och T 1 i Linköping, K 1 i Stockholm, K 3, P 4 och T 2 i Skövde samt T 4 i Hässleholm. Inom ramen för tillgängliga medel för iståndsättning av stabs- och förvaltningslokaler lill följd av organisalionsändringar har bl.a. kanslihusen vid I 15 i Borås, 1 17 i Uddevalla och A 3 i Kristianstad byggts om.

Budgelåret   1976/77

Den planerade verksamhelen beräknas kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas pågående renovering av en kasern vid A 4 i Östersund bli avslutad liksom pågående om- och tillbyggnad av sjukhuset vid I 15 i Borås. Renovering av en kasern vid I 2 i Karistad och en kasern vid 1 16 i Halmstad påbörjas.

Budgetåret   1977/78 Chefen for armén Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning

(1000-tal kr.)

Befästningars   delfond
Gemensamma produktionsresurser
1. Mindre islåndsättningsarbeten på befästningar m.m. 450

450

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

1. Kasemrenoveringar 22 000

2. Iståndsätlning av matinrättningar 3 500

3. Islåndsällning av sjukhus 4 5(X)

4. P 1. Ombyggnadsarbeten för S 1 (lolalkoslnad .W milj. kr.) 1 000

5. S 2. Ombyggnad och iståndsättning av garnisonshotellei (totalkostnad 3450000 kr.). 2 400

6. Skövde garnison. Ombyggnadsarbeten till följd av organisationsändringar (totalkostnad 15 milj. kr.) 3 000

7. Iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler

till följd av organisationsändringar 3 0(X)

8. Diverse objekt 2 900

9. Mindre islåndsättningsarbeten på byggnader, utbildnings-anordningar m. m. 15 250

10. Vissa tekniska försörjningsanordningar m.m. 17 000

74 550
Totalt 75 000

Prop.  1976/77:74 164

Befästningars delfond

1. För mindre iståndsällningsarbelen på befästningar m. m. beräknas ell medelsbehov av 450 000 kr. för nästa budgelår.

Kasernbyggnaders del fond

1. F. n. pågår renovering av kaserner vid A 4 i Östersund och S 2 i Karlsborg. Under innevarande budgelår avses renovering av en kasern vid 1 2 i Karistad och en kasern vid 1 16 i Halmstad påbörjas. För fortsatta re-noveringsarbelen vid 12, 1 16 och S2 samt för atl påbörja renovering av en kasern vid 1 17 i Uddevalla beräknas ett medelsbehov av 22 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av all isiåndsätta matinrättningar vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1974:1 (bil. 6 s. 84). För näsla budgelår beräknas ell medelsbehov av 3,5 milj. kr. för delta ändamål.

3. Behovel av alt isiåndsätta sjukhus vid arméns förband har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 104). F.n. pågår iståndsättning av sjukhuset vid 1 15 i Borås. Under näsla budgelår avses iståndsättning av sjukhuset vid 1 16 i Halmstad påbörjas. För iståndsättning av sjukhus beräknas ell sammanlagt medelsbehov av 4,5 milj. kr. för näsla budgetår.

4. 1973 års riksdag (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) beslutade all P I i Enköping skall avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade att S 1 m. m. i Uppsala skall flyttas lill Enköping. För att kunna ge S 1 ändamålsenliga utbildnings-, stabs- och förvallningslokaler m. m. krävs vissa islåndsättningsarbeten i vad avser byggnader och tekniska försörjningsanordningar inom P l:s nuvaranile eia-blissement. Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag lill byggnads-program för erforderliga iståndsällningsarbelen. Kosinaderna för dessa arbeten, som avses ulloras inom en femårsperiod, uppskattas lill 30 milj. kr. varav  1  milj. kr. behövs för näsla butlgciår.

5. Garnisonshotellei (byggnad nr 203) vid S 2 i Karisborg behöver byggas om och islåndsätlas för all i fortsättningen kunna utnyttjas som gemensamma utspisnings- och sällskapslokaler för all anställd personal vid förbandet. Fortifikationsförvaltningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 29 januari 1976 ål forlifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kostnaderna har därvid beräknats lill 3 450000 kr. enligl prislägel den 1 febmari 1976.

6. 1974 års riksdag (prop. 1974:135, FöU 1974:34, rskr 1974:392) beslutade om vissa organisationsförändringar i arméns fredsorganisaiion i Skövde. För all anpassa byggnadsbeståndet vid förbanden inom Skövde garnison till de krav som den nya organisationen ställer behöver vissa ombyggnads- och

Prop. 1976/77:74 165

islåndsättningsarbeten göras. Kosinaderna för dess arbeten, som avses utföras inom en femårsperiod, uppskattas till 15 milj. kr. varav 3 milj. kr. behövs för näsla budgetår.

7. För iståndsättning av förråd och stabs- och förvaltningslokaler lill följd av organisalionsändringar i lägre regional och lokal instans beräknas ett medelsbehov av 3 milj. kr. för näsla budgetår. Medlen behövs föratt fullfölja de iståndsällningsarbelen som ingår i etapp 3 av omorganisationen.

8. För diverse objekt för vilka kostnadema var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 2,9 milj. kr. för näsla budgelår.

9. För mindre iståndsällningsarbelen på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ell medelsbehov av 15 250 000 kr. för nästa budgetår. Medlen behövs för atl genomföra vissa planerade ombyggnads- och islåndsättningsarbeten avseende bl. a. mobiliseringsförråd, läger och skjulbanor samt för atl kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader lill de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kostnaderna för dessa objekt beräknas var för sig lill högsl 800 000 kr.

10.  För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett me
delsbehov av 17 milj. kr. för näsla budgelår. Medlen behövs för all bygga
om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elför
sörjning, isiåndsätta vägar och planer saml för att byta ul eller komplettera
vattenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

atl till Arnié/örbanil: Islåndsällning av bcläsiningar och kacnwr för budgelårel 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 75 000 000 kr.

B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

1975/76	Utgift	67 928 000'
1976/77	Anslag	60 000 000
1977/78	Förslag	70 000 000

'Varav 7 928 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar utvecklingsarbete beträffande materiel för armén.

Verksamheten inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen besläms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 58 972 869 kr. För budgelårel 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om i 10 milj.

Prop. 1976/77:74

166

kr. och anvisat ett anslag av 60 milj. kr. Den på delta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (58 972 869 H- 110 000 000 -60 000 000) 108 972 869 kr.

BesiäUningsbemyndlganden och betalningsmedel (I OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1976/77

1977/78

Chefen för armén

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Arméförband: Utvecklingsart)ete för delprogrammet

Fördelningsförband m. m.

Infanleribrigad m. m.

Norriandsbrigad m. m.

Pansarbrigad m. m.

Cenlrala och högre regionala lednings- och underhälls-förband

Lokal försvarsförband

Hemvärnei

Gemensamma produktionsresurser

Koslnader

Reducering på grund av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

19 600		12 100	14 900
18 500		98 200	13 200
3 400		2 500	4 300
36 000	69 000	13 900	14 600
4 300		1300	2 700
3 800		700	1800
200		-	100
44 200'		77 7002	31400
130 000	69 000	206 400	83 000
-20 000	-9 000	-	-11000
_	60 000	_	72 000

110000

206 400

200 000

200 000

200 000

000

81000

-11000 70 000

' 1 beloppel ingår 18,1 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

21 beloppel ingår 56,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. varav 12,4 milj. kr. för korrektion av saldo.

Budgetåret   1975/76

Försxweis malerielverk anger i sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 atl planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för arméförband i slort har kunnat genomföras. Under budgetåret har verksamhelen främsl varil inriktad på atl studera framlida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssyslem samt att utveckla komponenter för alt modifiera befintliga stridsfordon. Försöken med nya bandvagnar och motorcyklar har fortsall.

Budgelåret   1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgelåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planema innebär alt forsknings- och utvecklingsverksamheten i huvudsak kommer atl inriktas mot fortsatta studier av framtida sambands-, luftväms- och pansarvärnssyslem saml mot atl utveckla viss ammunition och komponenter för att modifiera befintliga stridsfordon.

Prop. 1976/77:74 '

Budgetåret    1977/78 Chefen för armén

Anslaget bör föras upp med 72 milj. kr och ett beställningsbemyndigande om 206,4 milj. kr inhämtas.

Under budgelårel 1977/78 inriktas utvecklingsarbetet främsl på atl ta fram elt inhemskt lätt pansarvärnsrobolsyslem och dämlöver i huvudsak på att fortsätta studierna av framtida sambands-, luftvärns- och pansarvärnssyslem. Framställning enligt del s. k. tvåstegsförfarandet kommer att sändas in om utveckling av lätl pansarvärnsrobolsyslem och truppradio-syslem.

Av begärda bemyndiganden är 56,9 milj. kr. avsedda för p r i s re g I e -

ring.   Beloppet har beräknats enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 37 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge februari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 7,5 milj. kr.

c) underskoll av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 lill ett belopp av 12,4 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del totala bemyndigande-och medelsbehovet framgårav sammanställningen Över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 238 972 869 kr. Detla belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på delta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 220 milj. kr.

Liksom tidigare bordel fåankomma på regeringen alt ta slällning lill vilkel utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen atl medge att utvecklingsarbete för arméförband får beställas inom en kostnadsram av 200 000 000 kr.

2. lill   Arinéförband:   Forskning  och   utveckling   för   budgetåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 70 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 168

C Marinförband

Marinens fredsorganisaiion består i slort av följande förband m. m.

3 örlogsbaser

2 marina bevakningsområden

5 kustartilleriförsvar

7 övriga förband (kuslfloitan, 5 regementen, 1 helikopterdivision)

4 ulbildningsanstalter som är underställda eller lyder under chefen för ma
rinen.

Lokaliseringen av marinens fredsförband m. m. framgårav följande karta. Verksamheten leds centralt och regionalt från marinsiaben.

Verksamhelen under huvudprogrammet Marinförband budgeteras på elt antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamhelen finansieras från följande anslag.

C 1. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhel

C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

C 4. Marinförband: Forskning och ulveckling

111 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

C 1 Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76	Utgifl	891 110 953
1976/77	Anslag	765 500 000
1977/78	Förslag	882 800 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhel, operativ och krigsorganisatorisk verksamhel, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. saml gmndutbildning och repetiiionsutbildning av värnpliktiga inom marinen.

Prop. 1976/77:74

169

Luleå bevak-ningsomrade

K/Fo 32

-VAXHOLM-

-------- '  I     ,—.i

GOTEBORG

KARISKRONA

MALMÖ        BK/FolB

Kustflottan

Malmö bevak-ningsområde

_O

örlogsbaser och kustartilleriförsvar

Övriga förband (regementen, utbildningsanstalter m. m.)

Marina bevakningsområden

=militärområdesgräns

=försvarsområdesgräns

12 Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74

Verksamhetens omfattning

170

Verksamhet

1975/76

1976/77        1977/78

Planerat       Utfall

Planerat       Chefen för marinen

Antal utexaminerade
officerare exkl.
reservofficerare 195

Gmndutbildning av värnpliktiga

Antal man 7 300

Antal tjänstgöringsdagar (milj. dagar)      2,130

Repetitionsutbildning

Antal man 8 401

Antal tjänstgöringsdagar (milj. dagar)      0,192

181

258

233

7 042	7 077	7 019
2,094	2,029	2,022
5 845	9 232	8 705
0,144	0,212	0,203

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.	1975/76		1976/77	1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för marinen	Föredraganden
Marinförband:
Allmän ledning och
förbandsverksamhel	306 300	344 828	310000	353 400	353 400
Operativ och krigs-
organisatorisk verksamhet	62 600	72 193	67 000	73 100	69 100
Utbildning till och av
fast anställd per-
sonal m. fl.	75 750	83 232	81 900	113 400	111000
Grundutbildning av
värnpliktiga	274 600	305 167	304 700	316 500	312 500
Repetitionsutbildning	29 400	34 262	41600	46 000	16000
Kostnader	748 650	839 682	805 200	902 400	862 000
A vgår/ tillkommer:
Medgiven prisregle-
ring Överplanering,	■1-143 200	-	-	-	-
reserver m. m.	2 700	-14210	-26 000	-30 200	-1-19 800
Intäkter för isbrylar-
verksamhet m. m.	-10 000	-19951	-13 200	-29 000	-29 000
Kostnader som inle
fördelats på primär-
uppdrag	-	-1-87 290	-	-	-
Utbetalningar föran-
ledda av före budgei	t-
året genomförd verksamhet	-H4 200	-1-14 200	-1-18 800	-1-19 300	-1-19 300
Beräknade utbetal-
ningar efler budgetåret	-18 800	-15900	-19 300	-19 500	-19 500
Belastningsanpassning Medelsbehov	834 550	891 111	765 500	843 000	-1-30 200 882 800

Prop. 1976/77:74 Personal

111

Personalkalegori

Antal
1975/76			1976/77		Beräknad ändring 1977/78
Planerat	Utfall		Planerat		Chefen        Föredra-för              ganden marinen
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare m. n.		681 968		672 977		703 928	of -6'	of -61
Plutonsofficerare m. fl.		1833		1882		1927	-1-6'	-1-61
Civilmililär personal Teknisk personal Läkare (veterinärer) Övrig personal		129 22 5		117 21 6		127 22 5	of -1 of	of -1 of
Pensionerad militär
personal i arvodes-
ljänsl
Regementsofficerare Kompaniofficerare		14 8		12 9		10 6	-   6 -   6	-6 -6
Civil personal Handläggande personal Övrig personal		155 3 581		155 3 582		1551 3511/	-70	-70
		7 446		7 433		7 394	-832	-832

' Omfördelning av tjänster i samband med avvecklingen av den särskilda staten för övertaliga kompaniofficerare vid fiottan.

2 Avser antalet Ijänster. Antalet anställda beräknas minska med 118.

Budgetåret    1975/76

Chefen för marinen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 all marinens resurser även delta år varil otillräckliga. Personalutgifterna har under årel ökal i väsentligt högre grad än den kompensation som erhållits i form av prisregleringsmedel. Chefen för marinen har därför tvingats prioritera viss verksamhel nämligen befäls- och repetilionsutbildningen. Inom dessa områden har godtagbart resultat uppnåtts.

Öriogsbaser och kuslartilleriförsvar har organiserats om. Förslag lill ökad samordning av förvaltningsverksamheten i Göleborg har inlämnats. Molsvarande uiredning för Kariskrona har ännu inte genomförts. Förslag till ny organisation för Berga öriogsskolor har lämnals in lill regeringen medan motsvarande förslag för Kariskrona öriogsskolor inte har lämnats in ännu. Vakansläget främsl för militär personal är fortfarande besvärande.

Prop. 1976/77:74 172

Marinens anslag för ledning och förbandsverksamhel har överskridils med ca 57 milj. kronor. Chefen för marinen eflersträvar atl återta delar av överskridandet innevarande budgetår genom skuldökning m. m. och ändrade ambitioner. Han hävdar vidare att överskridandet får kvarstående allvariiga effekler som dels kan beröra verksamheten kommande budgetår, dels kan förvärra eflersläpningen av materielanskaffningen på sikl.

Budgelårel    1976/77

Den inriklning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32. rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgelår beräknas i stort kunna fullföljas. Dock måste verksamhetens omfattning begränsas för att delvis reglera överskridandet från budgetåret 1975/76. Förvaltningsverksamheien i Kariskrona garnison och stabs- och förvaltningsorganisationen vid Kariskrona örlogsskolor ses över. Enligt regeringens beslut den 2 september 1976 skall organisationen vid de marina förbanden i Göleborg successivi utvecklas. Försöken med en för försvarets lunga och marinens lätta helikoptrar gemensam organisation skall fortsätta.

Budgetåret    1977/78 Chefen för marinen

Uiöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför chefen för marinen bl. a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamhelen under budgelåret 1977/78. Den skall i försia hand inriktas på alt säkerställa förbandsproduklionen och mobiliseringsberedskapen för prioriterade förband. Vakanslägel är fortfarande besvärande, varför utbildningen lill och av läst anställd personal prioriteras. Bl. a. förbättras utbildningen av kompaniofflcerare. De värnpliktigas grundutbildning inriktas på att personalen ska vara krigsplaceringsbar vid utbildningens slut och användbar i huvudtjänst direkt efler mobilisering. Repetilionsutbildningens omfattning minskar i förhållande till budgelåret 1976/77.

Förändringarna i förhållande till budgelåret 1976/77 detaljmotiverar chefen för marinen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär att kostnaderna ökar med 86 700 000 kr.

Prop. 1976/77:74 173

B. Förändringar enligl Kungl. Maj:ls/regeringens beslut

1. Allmän ledning och förbandsverksamhet

a) Av budgettekniska skäl bör koslnader för personal föras över från primäruppdraget Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel och primämppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga till primäruppdragei Utbildning lill och av fast anställd personal m.fl. (-1-5 900 000 kr.).

b) Av budgetiekniska skäl bör koslnader för materiel och tiänster föras över från primäruppdragei Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel och primäruppdragsgruppen Grundutbildning av värnpliktiga (-(-600 000 kr.).

2. Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel

a) Av budgetiekniska skäl bör koslnader för personal föras Över till primäruppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhel (-700 000 kr.).

b) Av budgetiekniska skäl bör koslnader för maleriel och tiänster föras över till primäruppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhel och Utbildning lill och av fasl anställd personal m. fl. och från primäruppdrags-gmppen Gmndutbildning av värnpliktiga (-500 000 kr.).

3. Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

a) Av budgettekniska skäl bör kostnader för personal föras över från pri-märuppdragsgmppen Gmndutbildning av värnpliktiga och primämppdraget Allmän ledning och förbandsverksamhel (-1- 10 500 000 kr.).

b) Av budgettekniska skäl bör koslnader för värnpliktiga föras över från primämppdragsgruppen Gmndutbildning av värnpliktiga (-1- 2 000 000 kr.).

c) Av budgetiekniska skäl bör koslnader för maleriel och tiänster föras över från primäruppdraget Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel och primäruppdragsgmppen Gmndutbildning av värnpliktiga (-1- 5 300 000 kr.).

4. Gmndutbildning av värnpliktiga

a) Av budgettekniska skäl bör koslnader för personal föras över lill primäruppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhet och Ulbildning lill och av fasl anställd personal m.fl. (-15 700 000 kr.).

b) Av budgetiekniska skäl bör vissa koslnader för värnpliktiga föras över till primäruppdragei Ulbildning lill och av fast anställd personal m. fl. (- 2 000 000 kr.).

c) Av budgetiekniska skäl bör koslnader för maleriel och tiänster föras över lill primämppdragen Allmän ledning och förbandsverksamhel. Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhel och Ulbildning lill och av fasl anställd personal m.fl. (-5 400 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 174

C. Uppgiflsförändringar

1. Allmän ledning och förbandsverksamhel

a) Personalkostnaderna minskar på grund av rationalisering och ambi-lionsförändring (- 3 200 000 kr.).

b) Vissa internpriser ändras (-1-7 700 000 kr.).

c) Kostnader för lönetillägg minskar (- 1 000 000 kr.).

d)    Koslnader för militär sjökartläggning och sjömätning ökar (-1- 400 000
kr.).

e)    Koslnader för resor ökar (-f 800 000 kr.).

O A v budgetiekniska skäl bör koslnader för bogsering av fartyg föras över lill primämppdraget (-H 500 000 kr.).

2. Operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet

a) Vissa internpriser ändras (-1- 1 300 0(X) kr.).

b) Kostnader för förbandsövningstillägg och övertidsersättning minskar (-200 000 kr.).

c) Kostnader för malerielunderhåll m. m. minskar (- I 900 000 kr.).

d)    Utbildningsverksamheten minskar (-100000 kr.).

3. Utbildning lill och av fasl anställd personal m. fl.

a) Kostnaderna ökar för lönetillägg och ökad utbildningsverksamhet på gmnd av tiänsteställningsulredningens förslag (-(- 1000 000 kr.).

b) Vissa iniernpriser ändras (-1-4 400 000 kr.).

c) Koslnader för resor ökar (-)- 200 000 kr.).

d)    Antalet kurser och elever ökar (-(-400 000 kr.).

4. Gmndutbildning av värnpliktiga

a) Vissa internpriser ökar (-(- 7 300 000 kr.).

b) Värnpliktskoslnaderna minskar därför att antalet tiänsigöringsdagar förändras (- 300 000 kr.).

c) Övriga koslnader minskar genom nedgången av antalet tiänsigöringsdagar (-100 000 kr.).

d)    Genom förändring i rustningsvolymen och rationalisering minskar
kosinaderna för malerielunderhåll (-800 000 kr.).

e)    Anskaffning av utbildningsmateriel minskar och en jagare avmslas
(-1300000 kr.).

O Tillkomsten av minfartyget Visborg ökar kosinaderna (-(■ 700 000 kr.), g) Resekostnaderna ökar (-(- 300 000 kr.).

5. Repetitionsutbildning

a) Övningsverksamheten minskar och ambitionsnivån sänks (-5 600 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 175

Föredraganden

Chefen för marinen redovisar i årsredovisningen för budgelåret 1975/76 ett iinsliigsöverskridande på ca 57 milj. kr. Av överskridandel regleras ca 17 milj. kr. vid fördelningen av prisregleringsmedel för budgelåret 1976/77 lill huvudprogrammet Marinförband. Resterande överskridande avser chefen för marinen reglera under budgelårel 1977/78 genom atl minska repelitionsutbildningen med 30 milj. kr. och ambilionssänkningar i övrigi med 10 milj. kr. Jag godtar dessa ålgärder, vilka innebären undemlnyltiande av budgeten och därmed en reglering av överskridandet.

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 harjag anfört att en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och reserv för lönekostnader och malerielunderhåll bör göras. 1 samma avsnitt har jag även anmält att jag inle kan godla den av överbefälhavaren anbefallda överplaneringen på 10 milj. kr.

Med hänsyn till de tidigare budgetårens belastning och ulfallel budgelåret 1975/76 har jag räknat upp anslaget med 30,2 milj. kr. 1 övrigi kan jag i huvudsak bilräda den inriklning av verksamheten chefen för marinen har föreslagit.

Min beräkning av det totala medelsbehovet framgår av sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Ledning och förhamlsverksainlwt för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 882 800000 kr.

C 2 Marinförband: Materielanskaffning

1975/76 Utgift 413 596 224'

1976/77 Anslag 351000 000

1977/78 Förslag 500000 000

' Varav 55 000 000 i prisregleringsmedel.

Verksamhelen under anslaget omfattar dels underhåll på gmnd av generalöversyner av slridsfartyg, haverier m. m. och sådant malerielunderhåll som regleras genom cenlrala direktiv, dels anskaffning och modernisering av fartygsmateriel m. m., anskaffning av vissa maskiner m. m. saml anskaffning av intendenlur- och sjukvårdsmateriel för marinförband.

Verksamhelen under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan taklen i beställningsverksamhelen besläms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 1 302 016 129 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett .beställningsbemyndigande om 900 milj. kr. och anvisat ell anslag av 351 milj. kr. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1302 016 129 + 900 000 000 - 351000 000)= 1851016 129 kr.

Prop. 1976/77:74

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel

176

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78
			Chefen för marinen	Föredraganden
	Bem.	Bet.	Bem.    Bet.	Bem.    Bet.

4 500	4 200
1 297 000	562 000
_	-62 000
-	500 000

10 300

16 300

10 200

4 000

35 200'

60 000

59 200

1 199 800

497 800

Marinförband: Centralt vidtaget malerielunderhåll m. m., ulom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

Helikopierförband

Ytattackförband m. m.

Ubålsförband

Minröjningsförband

Gemensamma produktionsresurser

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m., utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammel

För fiera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Helikopterförband

Ytattackförband m. m.

Ubåtsförband

Minröjningsförband

Fasta kustartilleriförband

Rörliga kustartilleriförband

Gemensamma produktionsresurser

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Reducering på grund av överplanering

Medelsbehov Bemyndigandebehov

10 300	8 500
26 400	19 500
4 900	6 400	[ 92 700
8 600	6 200
42 5002	19 400 J

11 250	19 250	19 800
1 300	19 600	14 000
69 850	424 800	173 500
3 450	381 900   52 050	83 800
347 300	3 850	3 150
69 500	89 350	93 000
7 450	20 300	19 500
385 3003	571 750"	91 050

3 2001        , Qfy,          3 000     3 500 1

8005 (       - '""           , 5006           700

975 400       445 000 1 298 150 562 000

-75 400       -94 000 -   83 500 -62 000

351000 - 500 000

1 297 000

900 000                 - 1381650

' 1 beloppet ingår 16,8 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

21 beloppet ingår 22,6 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

31 beloppet ingår 313,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

" 1 beloppet ingår 456,9 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

5 1 beloppet ingår 300 000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

*1 beloppet ingår 800000 kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Prop. 1976/77:74 '"

Budgelårel    1975/76

Försvarets malerielverk anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 alt planerad materielanskaffning för marinförband i stort har kunnat genomföras. Bl. a. har tre torpedbåtarav modifierad Spica-lypoch minfartyget Visborg levererats.

Begränsningen av anslagsmedel och de stora kostnadsökningarsom under senare budgetår har drabbat såväl de förbandsbundna verkstäderna som övriga underhållsverkstäder har emellertid gjort det nödvändigl att sänka ambitionsnivån bl. a. genom atl reducera generalöversynerna för vissa slridsfartyg.

Budgetåret   1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgelårel 1976/77 och ändrats genom beslul den 21 oklober 1976. Planema innebär bl. a. alt del under budgelåret kommeratt beställas ell nytt min- och utbildningsfariyg som ersättning för Älvsnabben och Pingvinrobolar för patrullbåtar.

Budgelårel    1977/78 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 500 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 1381,7 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. är avsedda bl. a. för att fortsätta anskaffningen av främsl transportfartyg, Iransporlbåtar och övrig båimaieriel samt modernisering av ubåtsbärgningsfartyget Belos.

Beträffande vapenmateriel behövs bemyndiganden främsl för all anskaffa service- och provningsulrusining för torpeder och minröjningsmaleriel saml viss signalspaningsmaieriel. Vidare behövs bemyndiganden för atl modernisera kustspaningsradar och anskaffa diverse radio-, trådsignal-, slridslednings- och lelemotmedelsmaleriel saml ABC-skyddsmateriel.

Beträffande sjukvårdsmateriel begärs bemyndiganden främsl för alt anskaffa sjukvårdsmateriel lill sjukvårdsplutoner och förbandsplalsgmpper, läcka brisler i fråga om krigsulmstning och ersättningsmateriel sami för all beredskapslagra vaccin.

Beställningsbemyndigandena för helikopierförband är avsedda för atl anskaffa torpeder och flygfällsbelysning och för all underhålla marinens helikopiermateriel.

Beställningsbemyndigandena för ytattackförband m.m. avses som kompleiteringsbemyndigande för att anskaffa Pingvinrobolar för patmllbåiar. Vidare är bemyndigandena avsedda för all anskaffa sjömålsroboi

Prop. 1976/77:74 178

och två reserveldledningar till fartyg, modifiera torpeder och anskaffa sjöminor.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av ytallackfartyg och för underhåll av motorer och gasturbiner.

Beställningsbemyndigandena för ubåtsförband avses för smärre moderniseringsarbeten och för all fortsätta anskaffningen av ersättningsbalterier för utbålar. Vidare avses bemyndigandena bl. a. för torpeder och strids-batterier för ubålsjakllorpeder, modifiering av befintliga torpeder, reservdelar och förrådsuirustning lill dessa samt simulaioranläggning för ubåtar.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av ubåtar.

Beställningsbemyndigandena för minröjningsförband avses beträffande vapenmateriel för anskaffning av ny ammunition till automat-pjäser, fortsall anskaffning av minröjningsmaleriel och anskaffning av radiomateriel.

Bemyndigandena avses även för generalöversyner av flottans minröjningsfartyg.

Bemyndigandena för fasta kustartilleri förband avses främsl för att anskaffa materiel till 12 cm tornbatlerier (ERSTA) som l.ex. viss eldledningsmateriel, ammunition och telemateriel.

Bemyndiganden behövs vidare för alt anskaffa invisningsutmsining lill eldledning för KA-förbandens luftvärn och mörkertillsais för dessa, arlil-leristrålkastare, minmaleriel för fasta minspärrtroppar, diverse telemateriel saml nautisk- och stridsledningsmateriel.

Beställningsbemyndigandena för rörliga kuslartilleriförband äravsedda främst föranskaffningavdiverseroboi-ochtrådsignalmate-riel. Vidare behövs bemyndiganden för atl anskaffa irossbåtar, bastrans-portbåtar, bevakningsbål och hydrokoptrar.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma produktionsresurser avses bl. a. för all modernisera övervallensfartyg och ställa i ordning hjälpfartyg. Bemyndiganden begärs också för all anskaffa skeppsleknisk materiel som inte är hänförd lill speciellt delprogram samt för stridslednings-och sambandsmateriel och viss fordons- och utbildningsmateriel.

Bemyndiganden avses även för atl anskaffa maskiner och verkstadsul-msining m. m. för marinens verksläder och baser saml intendenlur-, förplägnads- och sjukvårdsmateriel.

Bemyndigandena avses även för vissa kostnader vid verksläder och för övriga centralt föreskrivna underhållsåtgärder på vapen- och skeppsteknisk materiel saml för att bestrida koslnader för haverier, dalaproduktion m. m.

Av begärda bemyndiganden är 480,3 milj. kr. avsedda för p r i s re g I e -ring. Beloppet har beräknats enligl följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 226,8 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 179

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 230,5 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgelåret 1975/76 med 23 milj. kr.

Uiöver de i sammanställningen redovisade beställningsbemyndigandena och betalningsmedlen begär chefen för marinen ett beställningsbemyndigande om 200 milj. kr. och betalningsmedel om 60 milj. kr. för all modernisera jagare lyp Östergötland saml betalningsmedel om 27 milj. kr. för atl kunna påbörja anskaffning av minjaktfartyg enligl ursprunliga planer. Till della kommer ett beställningsbemyndigande om 50,9 milj. kr. för prisreglering.

Föredraganden

Min beräkning av det lolala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Av beställningsbemyndigandet avses ca 380 milj. kr. för all anskaffa sjörobol.

Beställningsbemyndigande för anskaffning av minjaktfartyg har anvisats i relgeringsbrev för budgetåret 1976/77. I överbefälhavarens planering har inte avsatts betalningsmedel budgetåret 1977/78 för sådan anskaffning. Jag kommer emellertid all pröva möjligheten all lägga ul beställnignar av dessa fartyg redan under budgelårel 1977/78.

Med Ulnyltiande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 2 648 016 129 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn till den beräknade fördelningen av pris-reglerngsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på delta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 2 510 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen alt ta ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen att medge all beställningar av maleriel m. m. till marinförband får läggas ul inom en kostnadsram av 1 297 000 000 kr.

2. lill Marinförband: Materielanskaffning för budgelåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 500 000000 kr.

Prop. 1976/77:74

180

C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

1975/76 1976/77 1977/78

Utgift

Anslag

Förslag

24 000 000 24 000 000 26 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar iståndsättning av befästningar och byggnader för flottan och kustartilleriet. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarets fastighelsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.           1975/76	1976/77	1977/78
		Chefen för	Föredra-
		marinen	ganden
Befästningars
delfond
Marinförband: Iståndsättning
av befästningar m. m. för
delprogrammen
För flera delprogram gemen-
samma lednings-, bas- oeh
underhållsförband m. m.         650	1  100	900	900
Fasta kustartilleriförband        2 350	2 900	4 100	4 100

Kasernbyggnaders

de I fo nd

Marinförband: Iståndsättning
av kaserner m. m. för delpro
grammet Gemensamma pro
duktionsresurser 19 000

Koslnader=medelsbehov      22 000'

20 000 24 000

21 000 26 000

21000 26 000

Medgivet överskridande av anslagsbeloppet 2 milj. kr.

Budgelårel    1975/76

I sin årsredovisning för budgelåret 1975/76 anrrvaler foriifikaiionsfömaU-ningen atl verksamhelen har kunnal genomföras enligt planerna. Renovering av en kasern vid Göteborgs kuslartilleriförsvar (Stora Känsöjoch två kaserner

Prop. 1976/77:74

181

vid Sydkustens öriogsbas i Kariskrona har avslutats. Renovering av en kasern vid KA 1 i Vaxholm och ytteriigare en kasern vid Sydkustens öriogsbas har påbörjats. Ombyggnad av mönstersalsbyggnaden och artilleriverksladen vid Sydkustens öriogsbas och av markeienleriel vid KA 5 i Härnösand har avslutats. Ombyggnad av en slabsbyggnad vid Sydkustens öriogsbas har påbörjats.

Budgelåret   1976/77

Den planerade verksamhelen beräknas kunna bli genomförd. Bl. a. beräknas pågående renovering av en kasern vid KA 1 i Vaxholm bli avslutad liksom pågående ombyggnad av en slabsbyggnad vid Sydkustens örlogsbas.

Budgetåret   1977/78

Chefen för marinen

Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Objekt Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr)

Befästningars   delfond För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m.

1. Mindre iståndsällningsarbelen på befästningar m. m. 900
Fasta kuslartilleriförband

2. Ombyggnad av vissa anläggningar för kustartilleribatterier (totalkostnad 3,1 milj. kr.) 1 800

3. Mindre islåndsättningsart)eien pä tjefäsiningar m. m. 2 300

5 000

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

1. Kasernrenoveringar 12 800

2. ÖriB S. Ombyggnad av cisternskjulet 3 000

3. ÖrlB S. Om- och tillbyggnad av kockskolan

(totalkostnad 3,4 milj. kr.) 2 500

4. Mindre islåndsättningsarbeten på byggnader,

utbildningsanordningar m. m. 1 500

5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.                      I 200

21 000

Totalt 26 («M)

Prop. 1976/77:74 182

Befästningars delfond

I och 3. För mindre islåndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs (900 000 -(- 2 300 000) 3 200 000 kr. för nästa budgetår.

2. Behovet av all bygga om vissa äldre befästningsanläggningar i samband med nybyggnad av elt kustartilleribatleri har senasi anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 122). Kungl. Maj:l uppdrog den 14 juni 1974 ål fortifikationsförvaitningen atl låla utföra denna ombyggnad inom en kostnadsram av 3 milj. kr. enligl prisläget den 1 febmari 1973. Regeringen uppdrog den 29 maj 1975 åt fortifikationsförvaitningen all låla utföra molsvarande ombyggnad för ell annat kustartilleribatleri inom en kostnadsram av 1,4 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1974. Denna ombyggnad, som medför att vissa behov av utrymmen för det nya batteriet lillgodoses, avses påbörjas under näsla budgetår. Arbetenas omfattning har kunnat reduceras. De beräknas nu kunna ulföras inom en sammanlagd kostnadsram av (1,6-(-1,5) 3,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 febmari 1976.

Kasernbyggnaders del fond

1. F. n. pågår renovering av en kasern vid Sydkustens öriogsbas i Kariskrona och en kasern vid KA 1 i Vaxholm. För fortsalla renoveringsarbeten beräknas ett medelsbehov av 12,8 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Behovel av alt bygga om cisiemskjulel (byggnad nr 313) vid Sydkustens öriogsbas har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 122). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål fortifikationsförvaitningen alt låta utföra ombyggnaden inomen kostnadsram av 2,6 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1975. vilkel motsvarar 3 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

3. Kockskolan (byggnad nr 569) vid Sydkustens öriogsbas behöver byggas om för att i fortsättningen kunna utnyttjas för marinens centraliserade utbildning i fdrplägnadstiänsl. För denna disponeras f n. otidsenliga lokaler i fyra olika byggnader. Forlifikationsförvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Kostnadema har uppskattats till 3,4 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog den 2 december 1976 ål fortiflkaiionsförvaliningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

4. För mindre iståndsällningsarbelen på byggnader, utbildningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 1,5 milj. kr. för nästa budgetår. Medlen behövs bl. a. för atl kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader lill de ändrade krav som kan komma all föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kosinaderna för dessa objekt beräknas var för sig till högst 800000 kr.

5. För vissa tekniska försörjningsanordningar beräknas ell medelsbehov

Prop. 1976/77:74

183

av 1,2 milj. kr. för näsla budgelår. Medlen behövs för all bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, isiåndsätta vägar och planer samt för atl byta ut eller komplettera vattenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Marinlörband: Islåndsällning av belastningar och kaserner för budgelårel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 26 000 000 kr.

C 4 Marinförband: Forskning och utveckling

1975/76	Utgift	25 403 377
1976/77	Anslag	31500 000
1977/78	Förslag	30 000 000

Verksamhelen under anslaget omfattar utvecklingsarbete belräffande materiel för marinen.

Verksamhelen under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen besläms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 75 586 786 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ett beställningsbemyndigande om 55 milj. kr. och anvisat ett anslag av 31,5 milj. kr. Den på detla sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (75 586 786 + 55 000 000-31 500 000) 99 086 786 kr.

BesiäUningsbemyndlganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primämppdrag m. m.

1976/77

1977/78

Chefen för marinen       Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Marinförband: Utvecklingsarbete för
delprogrammet
För flera delprogram gemensamma
lednings-, bas- och underhållsför-
band m. m.	850
Helikopterförband	350
Ytattackförband m. m.	10 050
Ubåtsförband	13 850
Minröjningsförband	-
Fasta kustartilleriförband	2 600
Röriiga kustanilleriförband	3 100
Gemensamma produktionsresurser	24 200'

35 000

800	750
550	350
11 050	6 100
18 950	15 800
-	450
1 400	2 000
4 200	2 100
35 3002	5 350

72 250

33 000

Kostnader

55 000       35 000

72 250

32 900

72 250

33 000

Prop. 1976/77:74 184

Primnruppdrag m. m.	\91b/ll		1977/78
			Chefen för marinen	Föredraganden
	Bem.	Bot.	Bem             Bet.	Bem.            Bet.
Reducering på gmnd av överplanering Medelsbehov Bemyndigandebehov	55 000	-3 500 31 500	-3 000 29 900 72 250	_      -3 000 -      30 000 72 250

'1 beloppet ingår 15,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. ' 1 beloppet ingår 24,5 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret   1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 all planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för marinförband i slort har kunnal genomföras. Projektering av minjaktfartyg har genomförts. Vidare har bl. a. fortsatt utveckling av vapensystem för ytattackförband och ubåtsförband bedrivits och fortsatta studier och försök belräffande röriigt kustartilleri genomförts.

Budgetåret   1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev förbudgelårel 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oktober 1976. Planerna innebär bl.a. all studierna av ubåtar fortsätter liksom lidigare påbörjad ulveckling av vapensystem för ytattackförband och ubåtsförband. Även försöken rörande ersättning av röriigt tungt kustartilleri och studierna av ledningsfunktionen för ytattackförband fortsätter.

Budgelårel   1977/78 Chefen för marinen

Anslaget bör föras upp med 29,9 milj. kr. och ell beställningsbemyndigande om 72,3 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma lednings-, bas- och underhålls förband m. m. avses för att projektera olika lyper av trängfartyg och utveckla stridsledningssystem.

Beställningsbemyndigandet för helikopterförband behövs för allmän ulveckling av helikopiermateriel och viss vapenmateriel.

Beställningsbemyndigandet för ytattackförband   m.   m.   avses

Prop. 1976/77:74 185

för all projektera flottiljledare, projektera, utveckla och göra försök med s. k. övriga fartygsobjekl saml bedriva systemutveckling för övervallensfartyg.

Beträffande vapenmateriel avses bemyndigandet bl. a. för allmän ulveckling av vapenmateriel och ulveckling av torpeder saml för all la fram underiag för all anskaffa ny sjömålsroboi med medellång räckvidd.

Beställningsbemyndigandet för ubåts förband avses för projektering av ubåtar av lyp A 17 och systemutveckling för ubåtar.

Beställningsbemyndigandet för fasta kustarlilleriförband är avsett för försök med 20 mm luflvärnssystem samt studier och försök avseende passivt skydd av fasta anläggningar.

Beställningsbemyndigandet för rörliga kustarlilleriförband avses för alt anskaffa protolypeldledning lill nytt röriigt tungt artilleri (KARIN) och allmän utveckling inom robot- och lelemalerielområdet.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser avses belräffande skeppsleknisk maleriel för sådana smärre ulredningar och försök som kan hänföras lill flera delprogram. Bemyndigandet avses belräffande vapenmateriel bl. a. för fortsatt allmän utveckling av slridslednings- och sambandsmateriel.

Av begärda bemyndiganden är 24,5 milj. kr. avsedda för prisreglering. Beloppet har beräknals enligl följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till prisläge febmari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 11,9 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge februari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 11,4 milj. kr.

c) underskoll på prisregleringsbemyndiganden från budgelårel 1975/76 med 1,2 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande- och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Med utnyttjande av dessa belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 141 336 786 kr. Della belopp bör emellertid justeras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på della säll beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 137 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta ställning lill vilket utvecklingsarbete som bör beställas inom ramen för del bemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

13 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 186

Jag hemställeratl regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen atl medge alt utvecklingsarbete för marinförband får beställas inom en kostnadsram av 72 250 000 kr.

2. till   Marinförband:  Forskning och  ulveckling  för  budgetåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 30 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 187

D Flygvapenförband

Flygvapnets fredsorganisaiion består i slort av följande förband m. m.

1 eskaderstab

7 seklorflotliljer

5 övriga förband (flottiljer)

5 utbildningsanstalter som är direkt underställda chefen för flygvapnet

Lokaliseringen av flygvapnets fredsförband m. m. framgår av följande karta. Verksamhelen leds centralt från flygsiaben och regionall av miliiärbefälhavare och i vissa fall av chefen för första flygeskadern.

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband budgeteras på elt antal primämppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och förbandsverksamhel, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande anslag.

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner

D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

III 3.   Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

D 1. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet

1975/76	Utgift	1 389 292 232
1976/77	Anslag	1238 000 000
1977/78	Förslag	1 462 000 000

Under anslaget bedrivs allmän ledning och förbandsverksamhet, operaliv och krigsorganisatorisk verksamhet, utbildning till och av fast anställd personal m. fl. samt gmndutbildning och repetiiionsutbildning av värnpliktiga inom flygvapnet.

Prop. 1976/77:74

188

LULEÅ

TERSUND

KARLSBORG

VASTERAS'

■" TtlLLINGE- '"XÖPIIG-

F18

I   F14 I     GÖTEBORG

F5

O-i- O-

=jakt       I      |:.attack        |[||||| =spaning       [    [ = utbildningsförband

=militärområdesgräns                         =försvarsoiiirådesgräns

Prop. 1976/77:74					189
Verksamhetens omfattning
Verksamhet	1975/76		1976/77	1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet
Antal större omorganisa-
tioner	14	-	14	-
Antal flyglimmar	112 000	102 426	110 200	110 250
Antal utexaminerade
Regementsofficerare	38	35	34	35
Kompaniofficerare	43	37	40	20
Plutonsofficerare	45	38	45	45
Fältflygare	26	_	32	12
Grundutbildning av värn-
pliktiga
Antal man	5 709	5 430	5 760	5 524
Antal tjänstgörings-
dagar (milj. dagar)	1,867	1,861	1,852	1,809
Repetiiionsutbildning
Antal man	5010	5 147	4 900	9 100
Antal tjänslgörings-
dagar (milj. dagar)	0,045	0,046	0,045	0,070
Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)
Primäruppdrag m. m.	1975/76		1976/77	1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för flygvapnet	Föredraganden
Flygvapenförband:
För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband	152 980	180 363	179 285	216 125	209 460
Jaktförband	221 540	215 432	220 120	245 527	241 950
Luftvärnsrobolförband	8 800	9 860	10 391	8 246	8000
Attackförband	109 644	74 373	107 599	109 385	108 070
Spaningsförband	61510	55 715	53 450	60169	59 260
Flygiransportförband	27 890	31005	30 816	41511	40 950
Basförband	298 350	315 994	335 070	388 380	381 540
Gemensamma produk-
tionsresurser	337 360	371 638	365 157	427 889	422 250
Kostnader	1218 074	1 254 380	1 301 888	1 497 232	1 471 480
Avgår/tillkommer:
Medgiven prisreglering	+ 225 600	-	-	-	-
Överplanering,
reserver m. m.	-	-	- 16 730	-200	■1-21  100
Intäkter
	_	_	_	-5 443	-5 440
Skillnad mellan bud-
geterande kostnader och
behov av betalningsmedel	-32 774	-H 34912	-47 158	- 25 089	-25 140
Medelsbehov	1410 900	1 389 292	1238 000	1466 500	1462 000

Prop. 1976/77:74					190
Personal
Personalkategori	Antal
	1975/76		1976/77	Beräknad ändring 1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Chefen för fiygvapnet	Föredraganden
Militär personal Regementsofficerare Kompaniofficerare Plulonsofficerare m. fl.	585 850 700	613 853 658	605 855 705	of of -t- 1	of of of
Civilmilitär personal Teknisk personal Läkare m. fi. Övrig personal	2 135 6 480	2117 4 450	2 150 6 480	of of -149	of of -150
Pensionerad militär personal i arvodesljänsl Regementsofficerare Kompaniofficerare	15 3	12 3	15 3	of of	-5 of
C/v/7 personal Handläggande personal Övrig personal	199 4451 9 424	205 4 588 9 503	199 4 321 9 339	of -   74 -222	of -74 -229

Budgelårel 1975/76

Chefen för flygvapnet anger i sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 alt planerad verksamhel i stort har kunnat genomföras med godtagbart resultat. Belastningen på personalen har dock varit hög och mol bakgrund av ställda uppgifter har personalresurserna varit otillräckliga. Trots prioriteringar och högt övertidsutlag har bl. a. arbetet med krigs- och mobiliseringsförberedelser och viss utbildning inte kunnat lösas helt. De främsia orsakerna lill detta har varit förbandsindragningar, organisationsförändringar, ombeväpning till flygplan 37, flygförbudet för detta flygplan och en betungande incidentberedskap. Avgångar av teknisk personal har ökal personalproblemen.

Budgetåret   1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och i regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Della innebär bl.a. alt en ny fredsorganisation för flygvapnets förband och skolor - ulom flygvapnets Halmstads- och Södertömsskolor - skall införas. Ombeväpningen till flygplan A J 37 och uppsättningen av lätta allackdivisioner med flygplan SK

Prop.  1976/77:74 191

60 fortsätter och ombeväpning till flygplan S 37 påbörjas. En attack- och en spaningsflygdivision och tre fredskompanier avvecklas. Anpassningen av bassystemet till flygplan 37 fortsätter. Dessutom skall en reducering av antalet verksladsförband och indragning av två flotliljadministrationer förberedas. Verksamheten i övrigt avses bedrivas med i slort samma omfattning och inriklning som tidigare.

Budgetåret   1977/78

Chefen för flygvapnet

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1976/77 motiverar chefen för flygvapnet på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kosinaderna ökar med 196 171 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ls/regeringens beslul

1. Gemensamma lednings- och strilförband

a) Genom omorganisation av fortiflkations- och byggnadsförvaliningen beräknas antalet anställda kunna minska (-1 550 000 kr.).

b) Pensionsåldershöjningen för viss militär personal innebär ökade kostnader (-1-400 000 kr.).

2. Basförband

a) Genom pensionsåldershöjningen för viss militär personal stiger personalkostnaderna (-(-900 000 kr.).

b) Minskad basorganisalion  medför all antalet tiänsigöringsdagar för värnpliktiga sjunker (- I 487 000 kr.).

3. Gemensamma produktionsresurser

a) På grund av pensionsåldershöjningen för viss militär personal stiger personalkostnaderna (-(-900 000 kr.).

b) Kost naderna för flygvapenmuseel skall budgeteras påanslaget statens försvarshisloriska museer (-317 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar

I. Gemensamma lednings- och strilförband

a) Fyra röriiga strilpluloner PS-44/R sätts upp (-1-3 634 000 kr.).

b) Kosinaderna för ulveckling av dalamaskinstölt informationssystem för seklorchefs ledning av underställda förband i krig ökar (+1 380 000 kr.).

c) Uttaget av tiänsigöringsdagar för värnpliktiga ökar bl. a. beroende på tillkomsten av fackövningar (-1-1 750 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 192

2. Jaktförband

Flygtidsuttagel för flygplan J 35 A minskar (- 10 920 000 kr.) medan uttaget ökar för flygplan J 35 D (-1-960 000 kr.) och flygplan J 35 F (-1-9 400 000 kr).

3. Luftvärnsrobolförband

Två luflvärnsroboldivisioner avvecklas och personalen förs över lill andra förbandslyper inom flygvapnet (-4 191 000 kr.).

4. Atlackförband

a) Ombeväpning till flygplan AJ 37 fortsätter varför flygtidsuttagel på flygplan A 32 A minskar (-2 550 000 kr.).

b) På grund av vingbalksbrolt påflygplan A J 37 under budgetåret 1975/76 är ombeväpningen försenad (-5 450 000 kr.).

c) Flygtidsuttagel ökar på flygplan SK 50 (-1-29 000 kr.) och flygplan SK 60 (-(-165 000 kr.) och minskar på flygplan SK 61 (-14000 kr.).

d)    Kostnaderna för dalamaskinstötl informationssystem för taktisk led
ning av E 1 verksamhet i krig minskar (-714000 kr.).

5. Spaningsförband

a) Ombeväpning lill flygplan S 37 medför ökal flygtidsultag på flygplan S37 (-1-3 815 000 kr.) och minskal uttag på flygplan A 32 A (-850 000 kr.), S 32 C (-345 000 kr.) och S 35 E (-2 650 000 kr.).

b) Flygtidsuttagel minskar på flygplan SK 50 (-43 000 kr.).

6. Flygiransportförband

a) Ökat flygtidsultag ökar kosinaderna för flygplan Tp 84 (+1 575 000 kr.)och helikopter Hkp 4(-(-770 000 kr).

b) Övergång till bmttoredovisning ökar de redovisade kostnaderna under primäruppdragei (-1-4 113 000 kr.).

7. Basförband

Tillkomsten av fackövningar ökar tiänstgöringsullagel för värnpliktiga (-(-1632 000 kr.).

8. Gemensamma produktionsresurser

a) Beslutet om personalminskningar medför kostnadsbesparingar (- 3 200 000 kr.).

b) En meteorologtiänsl bör inrättas vid F 21 (-(-80 000 kr.).

c) Kostnader för behovsundersökning och analys av datamaskinslöd ökar (-(-nSOOO kr.).

d)    Uttaget av tjänslgöringsdagar för värnpliktiga ökar (-1-79000 kr.).

e)    Övergång lill bruttoredovisning ökar de redovisade kostnaderna under
primäruppdragei (-t-l 330 000 kr.).

O Flygtidsuttagel för flygutbildning ökar på flygplan SK 61 (-(-517 000 kr.) och minskar på flygplan SK 50 (-100 000 kr.), g) En tiänst för kompaniadjulant bör inrättas vid väderskolan i Kalmar.

Prop. 1976/77:74 193

Föivdragoiulcn

I avsnittet om ramberäkningar för budgetåret 1977/78 harjag anfört att en sammanvägd bedömning av bl. a. överplanering och reserv för lönekostnader saml malerielunderhåll bör göras. I samma avsnitt harjag vidare anmält alt jag inle kan godla den av överbefälhavaren anbefallda överplaneringen på 8,9 milj. kr.

Jag kan i övrigt i huvudsak godla flygvapenchefens förslag lill inriklning av verksamhelen och hans beräkningar av medelsbehoven under primiir-uppdnigen. Jag kan dock inte lillslyrka den lyp av repetiiionsutbildning som chefen för flygvapnet begärt i form av så kallade fackövningar.

Enligl riksdagens beslul (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973:160 och prop. 1975:81, TU 1975:16, rskr 1975:197) skall flyglraflkledningsMänsien i fred inom försvarsmakten med början den I juli 1976 (öras över lill luftfartsverket. Jag har vid mina beräkningar av personal föruisalt att ilen berörda personlen skall vara överförd lill luftfartsverket under budgetåret 1977/78.

Chefen för flygvapnet har föreslagit alt sektorledningen och strilbataljonen vidF 12 förs över till F 17 budgetåret 1977/78. lavvaktan på det utredningsarbete som pågår belräffande sektorindelningen är jag inte beredd all för närvarande ta ställning till detta.

Robot 68 Bloodhound skall i enlighet med tidigare beslul avvecklas. Av bl. a. operativa skäl bör dock i avvaklan på tillförsel av spaningsradar PS 860 den del av organisationen som betiänar belysningsradarkomponenien m. m. i robotbalaljonen t. v. flnnas kvar.

Min beräkning av del totala medelsbehovet framgårav sammanställningen över kostnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Flygvapcn/örband: Ledning och lörbandsverksomlwi för budgetåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av I 462 000 000 kr.

D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

1975/76	Utgift	1291492 031'
1976/77	Anslag	1252 000 000
1977/78	Förslag	1364 000000

' Varav 202 700 000 kr. i prisregleringsmedel.

Verksamheten under anslaget omfattar dels sådant malerielunderhåll som inte är en direkl följd av malerielens förrådshållning eller utbildning och övningar vid förbanden, dels anskaffning av maleriel för krigsorganisationens behov saml viss maleriel för fredsbruk.

Prop. 1976/77:74

194

Verksamhelen under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen bestäms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 2 188 991 527 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnal elt beställningsbemyndigande om 1 510 milj. kr. och anvisat ett anslag av I 252 OOOOOO kr. Den på detta säll beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (2 188 991 527 -H  1510 000000- 1 252 OOOOOO) 2 446 991 527 kr.

Beställningsbemyndiganden och betalningsmedel

Primäruppdrag m. m.

1976/77

1977/78

Chefen för fiygvapnet

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

3000 100

3 400

700

1300

1 100

213400 605 700 100 136 200 224 600 18 700 151300

Flygvapenförband: Centralt vidtaget malerielunderhåll m. m. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

3000 100

2 800

700

1 200

1000

För fiera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband 3 0(X)

Jaktförband 200

Luftvärnsrobolförband

Atlackförband 3 900

Spaningsförband 700 V 40 100

Flygiransportförband 1 500

Basförband 1000

32 200      31300

Gemensamma produk
tionsresurser 32 KX) /

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. utom av viss sjukvårdsmateriel, för delprogrammet

För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband 146 000 \ 225 100
Jaktförband                             889 800                   1 665 700
Luftvärnsrobolförband                    100 100
Attackförband                         161400                     210 700
Spaningsförband                       63 000   \1 381 900   41500
Flygiransportförband                 18 700                         9 300
Basförband                              100 700                     139 900
Gemensamma produk
tionsresurser                         432 100' /

1 103 9002      45 400

41000

40900

3 556 200     1395400

Prop. 1976/77:74

195

Primiiruppdrag ni m.

\91b/ll

1977/78

Chefen för flygvapnet

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem

Bet

Bem.

Bei.

Flygvapenförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m. av viss sjukvårds materiel för delprogrammel

Basförband

Gemensamma produktionsresurser

Kostnader

Reducering på grund av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

2 300   j 2 300         2 3001

>   2800 } 2800 2800

500   ' 500           500)

1 857 000  1 424 800 3 440 000 1 439 100      3 600 000     1 439 100

-347 000-172 800   241100                 -        -75 100

-  1252000 - 1198000                          1 364 000

1510 000               - 3 440 000               -      3 600 000

'1 beloppel ingår 431  milj. kr i prisregleringsbemyndiganden. 2 I tieloppet ingår 1 021 milj. kr. i prisregleringstiemyndiganden.

Budgetåret   1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 all planerad materielanskafl"ning för flygvapenförband i slort har kunnal genomföras.

Priserna på maleriel lill flygvapenförband har under budgelårel fortsall alt öka kraftigt. Prishöjningen har varit högre än den kompensation som erhållits enligt nelloprisindex.

För gemensamma lednings- och stridsledningsförband har stön-e beställningar avsett materiel till bl. a. luftförsvarscentraler, radargruppcentraler, radaranläggningar, försvarels olika kommunikationsnät och markbunden maleriel för navigering och landning.

Beställningsverksamhelen för delprogrammet jakiförband har främsl rört anskaffningen av första delserien av flygplan JA 37.

För atlackförband har fortsatta beställningar skett till flygplan AJ 37 för bl. a. beväpning, målinmätning, gmndflygplan, flygplanmotor RM 8, el- och teleutmslning, motmedel, underhållsulmstning, utbytesenheter och reservdelar. Leveranserna av flygplan 37 har fortgått planenligt.

Beställningarna för spaningsförbanden har främsl avsett materiel till spaningsversionen av flygplan 37. Leveranserna av flygplan SH 37 har påbörjats.

Till flygvapnets basförband har bl. a. levererats specialfordon, flygsäker-hetsmaleriel och miljövårdsmateriel.

Prop. 1976/77:74 196

Budgelåret   1976/77

Bemyndigandeplanen har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslut den 21 oklober 1976. Planerna innebär bl. a. all vissa kompletteringsbesiällningar görs för flygplan AJ 37 och S 37 och atl viss maleriel för en andra delserie av JA 37 beställes.

Leveranserna av flygplan AJ 37 och SH 37 fortsätter och leverans av flygplan SF 37 påbörjas.

Budgelårel   1977/78 Chefen for flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 1 198 milj. kr. och ett beställningsbemyndigande om 3 440 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings- och strilförband avser fortsatt anskaffning, installation och underhåll av utrusining för radarspaning, sambands- och ledningscentraler.

Inom delprogrammet j a k t f ö r b a n d utförs nödvändiga underhållsåtgärder för flygplan J 35. Slullig beställning av den andra delserien av flygplan JA 37 avses också göras under budgelåret. Denna beställning planeras omfatta grundflygplan och ingående utrustning som radar, motor, presenla-tionsulrustning, siyrautomal och kommunikationsutrustning samt ammunition, flygträningsanläggning, underhållsulmstning och reservdelar.

Beställningsbemyndigandena för atlackförband avses för kompletterande anskaffning lill flygplan AJ 37 och för vissa modifleringar av flygplanet på grund av iniräffade vingbalksbrolt.

Inom delprogrammel spanings förband planeras endasl verksamhel av mindre omfattning, främst underhåll av befintlig materiel.

Inom flygiransportförband planeras endast verksamhel av mindre omfattning, främsl underhåll av befintlig materiel.

Inom delprogrammel bas förband planeras fortsatt installation av markradio för flygtrafikledning, fortsatt anskaffning av flygsäkerhetsmate-riel, beredskapsaggregal, fordon och maleriel för fältarbete, ersättning av räddnings- och haveribilar saml anskaffning av vissa markvapen.

Under gemensamma produktionsresurser tas bl. a. upp vissa kompletterande beställningar till flygplan SK 60 och koslnader för normalieverksamhel. Större delen av verksamheten inom delproduktionsområdel Centralt vidtaget malerielunderhåll m. m. bedrivs inom della delprogram.

Av begärda bemyndiganden avses 1 021 milj. kr. för prisreglering. Beloppel har beräknals enligl följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret

Prop. 1976/77:74 l''

1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 615 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge februari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 304 milj. kr.

c) underskott av prisregleringsbemyndiganden från budgetåret 1975/76 med 102 milj. kr.

Föredraganden

Min beräkning av del lolala bemyndigande-och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel. Av beställningsbemyndigandet avses ca I 650milj. kr. föralianskaffadelserie 2 av flygplan JA 37. Jag har också beräknat medel för alt genomföra erforderlig typservice pade olika versionerna av flygplan 37.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 4 682 991 527 kr. Detta belopp bör emellertid jusleras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på della säll beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 4 260 milj. kr.

Liksom tidigare bordel fåankomma på regeringen att ta slällning lill vilka anskaffningar m. m. som börske inom ramen fördel beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen atl medge all beställningar av maleriel m. m. för flygvapenförband fär läggas ul inom en kostnadsram av 3 600 000 000 kr.

2. till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgelårel 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 1 364 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74

198

D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befåstningar och kaserner

1975/76 1976/77 1977/78

Utgift

Anslag

Förslag

29 700 000 28 600 000 32 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar islåndsällning av befästningar, flygfält och byggnader för flygvapnet. Anslaget skall tillgodoföras inkomstsidan i staten för försvarels fastighetsfond för att balansera utgifter inom staten för fonden.

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1975/76     1976/77     1977/78

Chefen för Föredra-flygvapnel   ganden

Befästningars

d e 1 fo n d

Flygvapenförband: Iståndsättning av flygfält för delprogrammet Basförband

Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser

1 500      2 000       2 000             2 000

1 500

500 1 500 1 500

Kasernbyggnaders

d e 1 f o n d

Flygvapenförband: Iståndsättning av kaserner m. m. för delprogrammet Gemensamma produktionsresurser      23 700

Kostnader = medelsbehov 26 700'

25 100 28 6002

28 500 32 000

28 500 32 000

' Medgivet överskridande av anslagsbeloppel 3 milj. kr. 2 Medgivet överskridande av anslagsbeloppel 6,5 milj. kr.

Prop. 1976/77:74

199

Budgetåret   1975/76

I sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 anrrxaler foriifikationsfönaU-ningen att verksamheten har kunnal genomföras enligl planerna med del undanlaget att den planerade ombyggnaden av en hangar vid F 14 i Halmstad inte har genomförts. Anledningen härtill är atl ombyggnaden främsl avsåg att i anslutning lill brandövningsplalserna åstadkomma utbildningslokaler för brandförsvars- och räddningstiänst. Enligl en tidigare bedömning kunde brandövningsplatser anläggas i närheten av hangaren. Numera bedöms della inte vara möjligt med hänsyn till den nedsmutsning och den nedsatta sikl över landningsbanan som uppslår vid brandövningarna. Behovet av utbildningslokaler för brandförsvars- och räddningstiänst planeras i stället bli tillgodosett genom ombyggnad av en annan byggnad som är belägen intill det område dit brandövningsplalserna kan lokaliseras. Renovering av fem kaserner vid F 7 i Såtenäs, en kasern vid F 17 i Ronneby och två kaserner vid F6 Karisborg har avslutals. Renovering av fem kaserner vid F 16 i Uppsala har påbörjats. Ombyggnad av en flygverkstad vid F 7 och en flygverkstad vid F 15 i Söderhamn har avslutats. Ombyggnad av en verkstadsbyggnad i Ursvik till lokaler för mellersta teleservicebasen har påbörjats.

Budgetåret   1976/77

Den planerade verksamhelen beräknas kunna bli genomförd. För detta krävs dock en ökad tillgång på medel p. g. a. av vissa eftersläpningar i betalningsutfall från budgetåret 1975/76. Genom beslul den 2 december 1976 medgav regeringen alt anslaget får överskridas med 6,5 milj. kr. mot att motsvarande belopp läses på anslaget Flygvapenförband: Materielanskaffning.

Pågående renovering av två kaserner vid F 16 i Uppsala beräknas bli avslutad liksom pågående ombyggnad av en verkstadsbyggnad i Ursvik för mellersta teleservicebasen. Renovering av fyra kaserner vid F 17 i Ronneby och ombyggnad av en flygverkstad vid F 16 påbörjas.

Budgetåret   1977/78 Chefen för flygvapnet Följande dispositionsplan föreslås för anslaget.

Prop. 1976/77:74

200

Objekt	Medelsförbruk-
	ning
	(1 OOO-tal kr.)
Befästningars  del fond
Basförband
1. Iståndsättning av flygfält	2000
Gemensamma produktionsresurser
2. Mindre iständsättningsarbeten på befästningar m. m.	1 500
	3 500
Kasernbyggnaders  delfond
Gemensamma produktionsresurser
1. Kasernrenoveringar	8000
2. F7. Ombyggnad av en hangar till förråd
(totalkostnad 8 150 000 kr.)	4 500
3. F 16. Ombyggnad av en fiygverkstad
(totalkostnad 5,5 milj. kr.)	2 700
4. Mindre iståndsällningsarbelen på byggnader,
utbildningsanordningar m. m.	8 300
5. Vissa tekniska försörjningsanordningar m. m.	5000
	28 500
Totalt	32 000

Befästningars delfond

1 och 2. För iståndsättning av flygfält och för mindre islåndsättningsarbeten på befästningar m. m. behövs 2 milj. kr. och 1,5 milj. kr. för näsla budgelår.

Kasernbyggnaders del fond

1. F. n. pågår renovering av tre kaserner vid F 16 i Uppsala. Under innevarande budgetår avses renovering av fyra kaserner vid F 17 i Ronneby påbörjas. För fortsatta renoveringsarbelen vid angivna förband beräknas elt medelsbehov av 8 milj. kr. för nästa budgetår.

2. Vid F 7 i Såtenäs behöver en hangar (byggnad nr 81) byggas om lill fön-åd. Förrådsverksamheten är f. n. utspridd på sex olika byggnader. Efter ombyggnaden kan hela denna verksamhel överföras lill en och samma byggnad vilkel medför en väsenllig rationalisering och förenkling av förråds-hanieringen. Fortifikationsförvaitningen har redovisai förslag till byggnadsprogram för ombyggnaden. Regeringen uppdrog den 26 maj 1976 åt forlifikationsförvaltningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kosinaderna har därvid beräknals lill 8 150 000 kr. enligl prislägel den 1 febmari 1976.

3. Behovel av att bygga om en flygverkstad (byggnad nr III) vid F 16 i Uppsala har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s.

Prop. 1976/77:74 201

140). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 år fortifikationsförvaitningen atl låta utföra ombyggnaden inom en kostnadsram av 4,9 milj. kr. enligt prislägel den I februari 1975, vilkel motsvarar 5,5 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1976.

4. För mindre iståndsällningsarbelen på byggnader, ulbildningsanordning-ar m. m. beräknas ett medelsbehov av 8,3 milj. kr. för nästa budgelår. Medlen behövs för all genomföra vissa planerade mindre islåndsältnings- och ombyggnadsarbeten saml för all kunna disponera om och anpassa befintliga byggnader till de ändrade krav som kan komma att föranledas av smärre organisations- och personalförändringar. Kosinaderna för dessa objekt beräknas var för sig lill högst 800000 kr.

5. För vissa tekniska försörjningsanordningar m. m. beräknas ett medelsbehov av 5 milj. kr. för näsla budgetår. Medlen behövs för all bygga om och modernisera installationer och anläggningar för värme- och elförsörjning, isiåndsätta vägar och planer saml för alt byta ut eller komplettera vallenlednings- och avloppsnät.

Föredraganden

Min beräkning av medelsbehovel framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Flvgvapenförband: Islåndsällning av befästningar och kaserner för budgelårel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 32 000 000 kr.

D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

1975/76	Utgift	533 000 000'
1976/77	Anslag	473 305 000
1977/78	Förslag	571 182 000

' Varav 83 000 000 kr. i prisregleringsmedel

Verksamhelen under anslaget omfattar utvecklingsarbete belräffande maleriel för flygvapnet.

Verksamhelen under anslaget inriktas med beställningsbemyndiganden, medan takten i beställningsverksamhelen besläms av medelstilldelningen. Bemyndigandeskulden under anslaget var den 30 juni 1976 I 307 834 370 kr. För budgelårel 1976/77 har riksdagen lämnal ett beställningsbemyndigande om 525 milj. kr. och anvisat ett anslag av 473 305 000 kr. Den på della sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (1 307 834 370 + 525 000 000 - 473 305 000) I 359 529 370 kr.

14 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74

BeståUnlngsbemyndiganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

202

Primäruppdrag m. m.	1976/77		1977/78
			Chefen fö		Föredra-
			flygvapnet		ganden
	Bem.	Bei.	Bem.	Bet.	Bem.	Bet.
Flygvapenförband: Ut-
vecklingsarbete för
delprogrammel
För fiera delprogram
gemensamma lednings-	\
och strilförband	15 100		15 400	16 500'
Jakiförband	154 500		424 100	424 100
Allackförband	93 700		946 900	357 700
Spaningsförband	12 000	' 627 000	8 600	13 500	1320000	603 000
Basförband	1000		1000	1 100 1
Gemensamma produktions-
resurser	248 700',		729 0002 131600/
Koslnader	525 000	627 000	2 125 000	944 500	1 320 000	603 000
Reducering på gmnd
av överplanering	-	-153 695	-	-62 000	-	-61818
Tillkommer:
Studier av allack-
fiygsystemm. m.	-	-	-	-	30000	30000
Medelsbehov	-	473 305	-	882 500	-	571 182
Bemyndigandebehov	525 000	-	2 125 000	-	1 350 000	-

'  1 beloppet ingår 111  milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden. 2 I beloppel ingår 572 milj. kr. i prisregleringsbemyndiganden.

Budgetåret    1975/76

Försvarets materielverk anger i sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 att planerad forsknings- och utvecklingsverksamhet för flygvapenförband i stort har kunnat genomföras. Verksamhelen inom gemensamma lednings-och strilförband har huvudsakligen varit inriklad på fortsall lyparbete på radaranläggning PS 860. För jakiförband bestod verksamheten till slörsla delen av typarbeie för flygplan JA 37. Beställning har gjorts av fortsall ulveckling av bl. a. grundflygplan, målinmätningsutmslning, flygplansmotor RM 8, el- och teleutmslning, beväpning, motmedel och underhållsulmstning.

Verksamhelen för atlackförband avser till största delen fortsalt lypför-bäiiringsarbete för flygplan AJ 37. Ett omfattande utredningsarbete har genomförts för att klariägga orsakerna till de inträffade total haverierna med flygplanet. Huvudorsaken, som utgjordes av utmattning hos vingens hu-vudbalk, har vidare inneburil att elt omfattande utvecklingsarbete har påbörjats för atl kunna bibringa flygplanet erforderiiga hållfasthetsegenskaper.

Prop. 1976/77:74 203

Fortsall arbeie belräffande ersättning för flygplan AJ 37 och SK 60 har beställts och utförts.

Budgetåret   1976/77

Bemyndigandeplaner har fastställts i regleringsbrev för budgetåret 1976/77 och ändrats genom beslul den 21 oklober 1976. Planerna innebär bl. a. atl utvecklingsarbetet på flygplan JA 37 och studierna rörande ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 fortsätter.

Budgelårel   1977/78 Chefen för flygvapnet

Anslaget bör föras upp med 882,5 milj. kr. och elt beställningsbemyndigande om 2 125 milj. kr. inhämtas.

Beställningsbemyndigandena för gemensamma lednings-och strilförband avses bl. a. för försöksverksamhet för att förbättra befintlig materiel och utvecklingsarbete avseende trådnäiförbindelser och markbundna navigerings- och landningsulruslningar.

Inom delprogrammel jakiförband fortsätter utvecklingen av flygplan JA 37 och robotar lill flygplanet.

Inom delprogrammet attack fö rband avses vissa kompletteringar genomföras av gmndflygplan, motor, elektronik- och underhållsulmstning för flygplan AJ 37. Beställning av vidareutveckling av flygplan JA 37 till ell medellungt attackflygplan, A 20, är planerad, liksom ulveckling av del lätta attack- och skolflygplanet B3LA.

För spanings fö rbanden kommer beställningsbemyndigandet atl utnyttias för alt komplettera beställningar för typutvecklingen av flygplan S37.

Beställningsbemyndigandet för gemensamma produktionsresurser är främst avsell för all anskaffa kompletterande utmstning för försöksplatser och för drift och underhåll av dessa. Inom delprogrammet beställs också vissa studier och ulredningar av gemensam karaklär för flera delprogram.

Av begärda bemyndiganden avses 572 milj. kr. för prisreglering. Beloppet har beräknals enligl följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret 1977/78 från prisläge febmari 1976 till prisläge febmari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 447 milj. kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 lill prisläge februari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 83 milj. kr.

c) underskoll av prisregleringsbemyndiganden från budgelåret 1975/76 med 42 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 204

Försvarets materielverk

Materielverket påpekar alt studiearbetet avseende ersättning av flygplan AJ 37 och SK 60 ursprungligen var inriktat på atl lyputveckling av elt nytt lätt attackflygplan, B 3LA, skulle kunna påbörjas den I juli 1977. De resurser som ställts till materielverkets förfogande medger emellertid inte atl underiag kan föreligga för atl kunna beställa hela typarbetel vid denna lidpunki. Del bedöms i stället lämpligt all beställa materiel och utvecklingsarbete endast för en första etapp, t. o. m. år 1978. Kosinaderna härför uppskattas lill 420 milj. kr. Beställningen av modifiering av flygplan JA 37 till aitackversionen A 20 föreslås av materielverket täcka tiden fram till seriebeställning budgelårel 1982/83. Kosinaderna härför beräknas till 338 milj. kr.

Materielverket påpekar också att beslällningsläget vid den svenska flygindustrin är sådant atl om inte lyparbete på ell nytl flygplan kan påbörjas i mitten av år 1977 måsle utvecklingsresurserna omedelbart börja avvecklas.

Föredraganden

Typuivecklingen av flygplan JA 37 bör planenligt fortsätta med inriklning på atl serieleverans skall börja under budgelåret 1978/79.

Jag har under avsnittet Det militära försvarets fortsatta utveckling redovisat min syn på utvecklingen av robolar för de olika delarna av luftförsvaret. I enlighet härmed beräknar jag att fortsatt ulveckling av robolar för flygplan JA 37 skall få beställas till elt belopp av ca 250 milj. kr.

Under samma avsnitt harjag också redovisat min syn på utveckling av nästa generation attackflygplan. För all bibehålla handlingsfriheten, intill dess det kompletterande underiag som behövs för ett slutligt beslut föreligger, bör den nuvarande studieverksamheten fortsätta med sådan inriktning atl statsmakterna inle binds för elt beslul i viss rikining. Jag beräknar att fortsatta studier på dessa grunder skall få beställas till ett belopp av högst 30 milj. kr. Som jag lidigare harangivit kommerdessa medel att anvisas som ett lillfälligl lillskoll till den fördel militära försvaret föreslagna ramen.

Min beräkning av det totala bemyndigande-och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Med utnyttjande av de belopp som har tagits upp i sammanställningen blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 2 138 347 370 kr. Della belopp bör emellertid jusleras med hänsyn till den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detla sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30juni 1978blirca 1 970 milj. kr.

Liksom lidigare bör det fåankomma på regeringen atl ta slällning lill vilkel utvecklingsarbete som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

Prop. 1976/77:74 205

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndiga regeringen alt medge atl utvecklingsarbete för flyg
vapenförband får beställas inom en kostnadsram av
1350 000 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgelåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 571 182 000 kr.

Prop. 1976/77:74 206

F Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets hundskola

Försvarets hundskola har till uppgifl all mol ersättning tillhandahålla dresserade hundar och alt meddela ulbildning i hundtiänst. 1 den mån del kan ske ulan atl övriga arbetsuppgifter eftersatts får skolan meddela ve-terinärvård och tillhandahålla andra tiänster som är förenliga med verksamheten.

Hundskolan leds av en styrelse. Chef för skolan är en direktör. Skolan är organiserad på fyra enheter, ekonomi-, produktions-, veterinär- och ser-viceenheierna.

Produktionen av tiänslehundar skall läcka försvarsmaktens, polisväsendets, tullverkets m. fl. slatliga och kommunala myndigheters samt Synskadades riksförbunds behov. Skolan skall i mån av resurser även tillgodose den privata marknaden. Utbildning i hundtiänst sker genom kursverksamhet för personal från försvarsmakten, tullverket, frivilliga försvarsorganisationer. Synskadades riksförbund m. fl. Djursjukvården tillgodoser myndigheters och enskildas behov.

Verksamhelen inom delprogrammel Försvarels hundskola budgeteras på ett primämppdrag inom delproduktionsområdet Allmän ledning och förbandsverksamhet.

Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Beträffande utvecklingen av delprogrammel anför försvarets hundskola bl. a. följande.

Under en uppbyggnadsperiod med ekonomiska, personella och materiella igångsäliningsproblem har skolan inle lyckats och kommer under de närmaste åren inte atl lyckas atl skapa balans mellan koslnader och intäkter. Skolan hemställer därför om elt ökal bidrag under hela programplaneperioden bl. a. med hänsyn lill den snabba kostnadsutvecklingen. Skolan har vidare anhållit om bidrag för atl läcka hittillsvarande föriusler för att inle behöva tillgripa ytteriigare prishöjningar på hundar.

Skolan har som mål all producera hundar med hög kvalitet men kan idag inte producera det antal hundar som främsl polisväsendet och Synskadades riksförbund behöver. Den vid skolan pågående forskningen på avelsom-rådel för att öka hundarnas kvalitet beräknas ge vissl resullal redan under budgetåret 1976/77. För alt ytteriigare öka effekten av och påskynda avelsarbetet harkontakierknulitsbl. a. med styrelsen för jordbrukets högskoloroch statens veterinärmedicinska anstalt saml Stockholms universitet. Det bedöms dock ta minst tre år innan avelsarbetet ger del resultat skolan eftersträvar.

Prop. 1976/77:74 207

Ett gynnsamt ulfall av avelsarbetet minskar direkt antalet kasserade hundar. För att nå lönsamhet i verksamheten måste avelsarbetet intensifieras under perioden så atl antalet kassalioner kan minska.

Skolan föreslår all hundslallarna byggs om under programplaneperioden för alt skapa miljö vänligare och mer hygieniska arbetsplatser. Vidare föreslås en renovering av befintlig matsal och en ombyggnad av elevföriäggningarna.

Den bedömda ulvecklingen av driftbidraget framgår av följande labell (prisläge febrtiari 1976; 1 OOO-tal kr.).

1976/771	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	Summa 1977/82
3 137	3 509	4 045	4 573	5 393	6 098	23618

' Prisläge februari 1975

Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av fjärde huvudlilelns bidrag framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1 OOO-tal kr.). Nivå A och B är identiska för delprogrammel under programplaneperioden.

1976/77'	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	Summa 1977/82
1637	1750	1 750	1750	1750	1 750	8 750

' Prisläge februari 1975

Den beräknade årsomslutningen underdelprogrammet framgårav följande sammanställning (prisläge februari 1976; I OOO-tal kr.).

1976/771	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	Summa 1977/82
9 064	9 789	10 574	11420	12 333	13318	57 434

1 Prisläge februari 1975

F 14. Försvarets hundskola

1975/76	Utgift	1860 045
1976/77	Anslag	1637 000
1977/78	Förslag	2 500 000

Prop. 1976/77:74

Medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

208

Primäruppdrag m. m.	1975/76		1976/77	1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets hundskola	Föredraganden
Försvarels hundskola:
Allmän ledning och
förbandsverksamhel	8 594	8 730	9 064	9 789	8 290
Tillkommer:
Ingående balans den
1 juli resp. år (ut-
nyttjad röriig kredit)	-1-666	-1-666	-1-90	-1-90	-t-90
	9 260	9 396	9 154	9 879	8 380
Avgår: Intäkter	-5 737	-5 873	-5 927	-6 280	-4 290
Bidrag från andra huvudtitlar	-1000	-1000	-1 SOO	-1670	-1500
Utgående balans den
30 juni resp. år
(utnyttjad röriig kredit)	-1423	-90	-90	-90	-90
Likvidiietsförändring	-	-576	-	-	"
Medgiven prisreglering Medelsbehov	1 100	-757 1100	1637	1839	2 500

Personal

Personalkategori

Antal

1975/76

1976/77     Beräknad ändring 1977/78

	Planerat	Ulfall	Planerai	Försvarets hundskola	Föredraganden
Civilmilitär personal Veterinärer	4	4	4	of	of
Civil personal Handläggande personal Övrig personal	3 80	3 80	3 80	of of	of of
	87	87	87	of.	of.

Budgetåret    1975/76

Försvarets hundskola anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 all planerad verksamhel i stort har kunnat genomföras.

Verksamheten vid skolan skall vara självbärande. Detla mål har dock inte uppnåtts efler skolans omorganisation år 1971. För all täcka underskottet

Prop. 1976/77:74 209

för budgetåret har skolan lätt 2 lOOOOO kr. i bidrag och 757 000 kr. i prisregleringsmedel.

Totalt har skolan under budgelårel levererat 212 hundar, vilkel är en minskning med sju hundar jämfört med föregående budgelår.

Målel att leverera 45 hundar lill rikspolisstyrelsen och 25 hundartill Synskadades riksförbund har inte uppnåtts på grund av brist på hundar som uppfyller de av dessa avnämare uppställda kraven. Skolan har ur egen avel testal ca 400 hundar och därav har ca 50 proceni kasserats på grund av mental- och medicinsk status.

Det har därför varit nödvändigt att köpa dressyrmogna hundar. Skolan har erbjudits all köpa 171 hundar men av dessa har endast 50 köpts.

I skolans kursverksamhet har flera kurser utgått och nya har tillkommit på gmnd av all elevantalet inle alltid har följt avnämarnas besiällningar.

Verksamheten vid djursjukhuset visar en genomgående ökande tendens för privaia djur.

Ombyggnad av gamla isoleringsbyggnader för karantänsuppsiallningar och obduktioner m. m. har slutförts.

Budgelårel    1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrev avseende justitie-, försvars- och socialdepartementens verksamhetsområden bedöms kunna fullföljas. Inträffade kostnadsökningar lorde dock medföra alt intäkterna även under delta budgelår kommer atl understiga kosinaderna.

Budgetåret    1977/78

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför försvarets hundskola följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78.

Intäkter tillförs skolan främsl från produktionen av tiänslehundar samt från kursverksamhet och djursjukvård. Intäkterna från djursjukvården beror på besöksfrekvens och prissättning för lämnade tiänster. Prissättningen måste i huvudsak följa den norm som tillämpas på övriga djursjukhus i vårt land. Intäkterna av djursjukvården kan därför enligt skolans uppfattning i hög grad sägas vara styrda av faklorer som inle går att påverka. Detsamma gäller i stort också för kursverksamheten. Vid försäljning av dresserade hundar föreligger möjligheter lill en friare prissättning. Teoretiskt skulle därför underskott kunna täckas genom högre priser på hundarna. Skolan anser dock all priserna redan nu är alltför höga.

Skolan begär därför elt statligt bidrag på 3 509 000 kr. för budgetåret 1977/78.

Skolan föreslår vidare atl dess röriiga kredit iiöjs från högsl 1,5 milj. kr. lill högst 2 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 210

Föredrogaiulen

I prop. 1974:1 (bil.6s. 177) anmälde min förelrädare att del är nödvändigl atl stabilisera hundskolans ekonomi. Riksdagen (FöU 1974:19, rskr 1974:190) godkände sedermera all eti driftbidrag skulle ulgå lill skolan. Delta har även bekräftats av 1975 och 1976 års riksdagar. Bidragel har haft slor betydelse ior driften av skolans verksamhel.

För all få ell förbättrat beslutsunderlag vad gäller skolans ekonomi och inriklning haren arbeisgrupp med representanter för försvars-,justitie-, social- och dåvarande finansdepartementet sett över verksamheten vid försvarets hundskola. Arbetsgruppen har, som jag lidigare nämnt i avsnittet om det militära försvarets fortsatta inriklning, avlämnat en rapport över sill arbete. Rapporten har remissbehandlats och bereds f n. Jag avser ;itl senare i vår föreslå regeringen att förelägga riksdagen förslag avseende bl. a. inriktning och organisation av skolans verksamhel.

För budgelårel 1977/78 räknar jag med atl arméns inköp av minhundar från skolan upphör. Della innebäratl jag har räknat med mindre kostnader och intäkter för verksamhelen än skolan. För all kompensera de minskade intäkterna måsle skolan få elt något ökat driftbidrag för budgetåret 1977/78. Verksamhelen måsle dock inriktas på att så snart som möjligt bli självbärande.

Efter samråd med cheferna förjustitie-och socialdepartementen förordarjag all lill försvarels hundskola utgår ett driftbidrag om 4 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. betalas med medel som anvisas under fjärde huvudtiteln och 1 050 000 kr. resp. 450 000 kr. med medel som anvisas underandra resp. femle huvudtiteln. De belopp som preliminärt har beräknats under andra och femle huvudtitlarna i driftbidrag till försvarels hundskola i prop. 1976/77: lOOtbil. 5 och 8) för budgelårel 1977/78 kvarstår således oförändrade.

Min beräkning av del toiala medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Försvarets Inindskola för budgelåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 2 500 000 kr.

Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

De frivilliga Jorsvarsorganisalionerna har lill uppgift all i samråd med berörda myndigheier bedriva upplysnings- och rekryieringsverksamhet, medverka vid ulbildning av frivillig personal som leds av myndighet, leda sådan utbildning av frivillig personal som inte anordnas av myndighel saml teckna avtal med och svara för registrering och krigsplacering av personal som slår lill förfogande för tillfäUig tiänslgöring inom totalförsvaret (B-personal).

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena All-

Prop. 1976/77:74 211

män ledning och förbandsverksamhet samt Utbildning till och av fast anställd personal m. fl.

Verksamhelen finansieras från förslagsanslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Belräffande ulvecklingen av delprogrammel anför överbefälhavaren bl. a. följande.

Av tidigare programplaner framgår att vakanserna inom försvarsmakten i fråga om A- och B-personal så långt möjligl bör läckas. En god utbildningsvolym för dessa personalkategorier redovisas för budgelårel 1975/76. Svårigheter har uppstått att repetitionsutbilda personal som ingår i krigsförband som en följd av den ändrade repelitionsövningsrylmen. Särskild uppmärksamhet ägnas därför åt att repetitionsutbilda personalen bl. a. genom alt ordna särskild repetitionsutbildning i form av kurser och liknande.

Ulbildning m. m. sker huvudsakligen enligt de gmndlinjer som har föreslagils av 1966 års värnpliktskommilté. Organisaiionernas bidrag bör i storl behållas pä nuvarande nivå.

Överbefälhavarens anslagsframställning för anslaget Frivilliga försvarsorganisationer m. m. har utarbetats i nivå A. Den av överbefälhavaren beräknade utvecklingen av anslaget i nivå A och B framgår av följande sammanställning (prisläge febmari 1976; 1 OOO-tal kr.).

1976/77'   1977/78    1978/79   1979/80   1980/81    1981/82   Summa

1977/82

Nivå A     j.asn      33400      33 400      33 400     33 400      33 400      167 000
Nivå B 33 400      33 100      33 100      33 100      33 100      165 800

1 Prisläge februari 1975

F 19. Frivilliga försvarsorganisationer m. m.

1975/76	Utgift	24 462 663
1976/77	Anslag	25 980 000
1977/78	Förslag	33 200 000

Prop. 1976/77:74

212

Kostnader och medelsbehov (1 OOO-ial kr.).

Primäruppdrag m. m.	1975/76		1976/77	1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Överbefälhavaren	Föredraganden
Frivilliga försvarsorga-
nisationer m. m.:
Allmän ledning och för-
bandsverksamhel	4 739	12 508	7 448	12014	11814
Ulbildning till och av
fasl anställd perso-
nal m. fi.	18 347	11 955	18 532	21386	21386
Koslnader = medelsbehov	23 140	24 463	25 980	33 400	33 200

Budgetåret    1975/76

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 all planerad verksamhet i slort har kunnat genomföras. Utbildningen av A-och B-personal har haft tillfredsställande omfattning.

Budgelåret   1976/77

Den inriklning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgelår är i stort oförändrad jämfört med föregående budgetår och bedöms kunna fullföljas. Särskild uppmärksamhet ägnas dock åt atl repetitionsutbilda personalen, bl. a. genom atl anordna kurser m. m.

Budgelårel   1977/78

Överbefälhavaren

Förändringarna i förhållande till budgelårel 1976/77 motiverar överbefälhavaren på följande sätt.

A. Pris och löneomräkning Pris- och löneomräkning innebäratl kostnaderna ökar med 2 720 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

1. Frivilliga radioorganisationen behöver ytteriigare 400000 kr. för all kunna öka utbildningen i sambandstiänst för hemvärnet. Svenska röda korset behöver ytterligare 300 000 kr. för all kunna öka utbildningen i sjuk-vårdstiänst för hemvärnei.

Prop. 1976/77:74 213

C. Förmånsförbältringar

För nya förmåner åt frivilligpersonal m. fl. behövs ytterligare 4 milj. kr. enligt förslag av utredningen rörande systemet för förmåner ål värnpliktiga m. fl. (UFV).

Föredrogandeii

Jag godtar i huvudsak vad överbefälhavaren har anfört om verksamhelens inriklning. I enlighet med vad jag har anfört i prop. 1976/77:49 om nya förmåner åt frivilligperscial m. fl. bör anslaget ökas med 4 milj. kr. Vid beräkningen av medelsbehovet harjag också tagit hänsyn lill en ökad ui-bildningsvolym för hemvärnels sambands- och sjukvårdstiänst. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att u\\ Frivilliga försvarsorganisationer m. ni. förbudgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 33 200 000 kr.

Viss gemensam verksamhet

Verksamhelen under delprogrammet Viss gemensam verksamhet budgeteras på fem primäruppdrag inom delproduklionsområdena Allmän ledning och förbandsverksamhet. Operativ och krigsorganisatorisk verksamhel och centralt vidtagen materielanskaffning m. m.

Verksamheten finansieras från förslagsanslaget Viss gemensam verksamhel.

Programplan för perioden 1977/7&-I981/82

Belräffande utvecklingen av delprogrammel anför överbe fälhavaren bl. a. följande.

Inom programelementei Vissa besök m. m. har enbart kostnader för ulländska besök vid försvarsmakten som med någoriunda säkerhei kan beräknas tagits med i planeringen. Dit hör honnörsbesök, örlogsbesök, flygbesök, besök av skolor molsvarande försvarshögskolan och besök i samband med s. k. växeUjänstgöring.

Enligl anvisningar från chefen för handelsdepartementet skall fr. o. m. budgetåret 1977/78 statens järnvägar vara programmyndighel med samrådsskyldighet gentemot överbefälhavaren för det i del ekonomiska försvaret ingående delprogrammet järnvägstransporter. Del har till följd atl statens järnvägar övertar överbefälhavarens tidigare programansvar för programelementet beredskapsätgärder vid stålens järnvägar och vissa enskilda järnvägar.

Inom programelementet Beredskapsåtgärder vid försvaretsdaiaceniral skall

Prop. 1976/77:74

214

planläggning av datamaskindriften underberedskapstillstånd och krig utföras.

Inom programelementei Publikationerm. m. skall behovelav publikationer m. m. som är gemensam för försvarsmakten lillgodoses för såväl krigs- som fredsorganisationen. Upplagornas storiek skall om möjligt begränsas genom restriktiv tilldelning. Ulan att i avgörande grad sänka kvaliteten skall längre intervaller mellan revideringar och omarbetningar eftersträvas.

Inom programelementei Anskaffning av krigskartor skall i fred anskaffas kartor för försvarsmakten och vidlas förberedelser för totalförsvarets försörjning av kartor i krig. Därutöver skall vissa behov av kartor för totalförsvarels fredsorganisation tillgodoses.

Den av överbefälhavaren beräknade ulvecklingen av anslaget Viss gemensam verksamhel i nivå A och B framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1 OOO-tal kr.).

1976/771 1977/78    1978/79    1979/80    1980/81

1981/82    Summa 1977/82

Nivå A 11350       11700       10 700       10 700       10 700       55 150

10 250
Nivå B 11350       11650       10 500       10 350       10 100       53 950

1          Prisläge februari 1975.

2          Inkl. (5x7,1) 35,5 milj. kr. för beredskapsåtgärder vid SJ och vissa enskilda järnvägar.

F 21. Viss gemensam verksamhet
1975/76	Utgift'	20 419 243
1976/77	Anslag	10 250 000
1977/78	Förslag	11350 000

1         Delvis andra primäruppdrag.

2         Varav 1450CX)0 kr. i prisregleringsmedel.

BesiäUningsbemyndlganden och betalningsmedel (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1976/77

1977/78

Överbefälhavaren

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Viss gemensam verksamhel: Allmän ledning och förbandsverksamhel Tjänster vid vissa besök Operativ och krigsorganisatorisk verksamhel

Beredskapsätgärder vid SJ och vissa enskilda järnvägar Beredskapsätgärder vid försvarels datacentral

165

6 700 50

165

7 100 50

165

7 100 50

Prop. 1976/77:74

215

Pnniaruppi.lr:ig 111. ni.

l<)76/77

1977/78

Överbc!;illiav;ircn

Förednigandcn

Bem.

Bcl.

Bem. Bci.

Bem            Bei

Centralt vidtagen materielanskaffning

Publikationer

Anskaffning av krigskanor

Hyror till FortF

Reducering pä gmnd av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

740

740

640

2 385

560

-250 10 250

620

620

1 362

2 105 568

11350

1 362

620              2 105

568

11 350

620

Budgetåret   1975/76

Överbefälhavaren anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 all planerad verksamhel har kunnal genomföras.

Budgelårel    1976/77

Den inriklning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms kunna fullföljas.

Budgetåret    1977/78

Överbefälhavaren

Anslaget bör föras upp med 11 350 000 kr. och ett beställningsbemyndigande om 620 000 kr. inhämtas.

Föredraganden

Överbefälhavaren anser all ansvar och finansiering av programelementei Beredskapsåtgärder vid statens järnvägar och vissa enskilda järnvägar i sin helhet skall ligga på myndigheter inom kommunikaiionsdepartemenieis verksamhetsområde. Enligl min mening bör medel för finansiering av denna verksamhel även fortsättningsvis utgå under delta delprogram. Vidare anser jag del vara av vikl att statens järnvägar i samråd med överbefälhavaren har programansvar för programelementei.

Min beräkning av det toiala bemyndigandet och medelsbehovel framgår av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalningsmedel.

Liksom tidigare bör del få ankomma på regeringen all la slällning lill

Prop. 1976/77:74 216

vilka anskaffningar m. m. .som bör ske incni ramen för del beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna. Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen all

1. bemyndigaregeringenattmedgeattbeslällningarm. m.avkrigs-kartor får läggas ut inom en kostnadsram av 620 000 kr.

2. lill Viss gemensam verksamhet för budgelåret 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 11 350000 kr.

Vissa ersättningar m. m.

Jag häri prop. 1976/77:100 bil. 7 beräknat ett medelsbehov under anslaget Vissa ersättningar mm. (F22) av 34 254 000 kr.

Chefen för socialdepartementet har i prop. 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m. föresiagii förändringar som medför alt kosinaderna under förevarande anslag kommeratt öka med 7 milj. kr. budgetåret 1977/78. Denna kostnadsökning bör bestridas med medel avsedda för prisreglering.

Jag hemsläller atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

all la dei av vad jag har anfört om  Vissa ersäiiningar m. m.

Prop. 1976/77:74

217

KAPITALBUDGETEN

III Försvarets fastighetsfond

1111. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76        Utgift 1976/77        Anslag 1977/78        Förslag

116 042 523  Behållning   5 490 739 144 000 000 155 000 000

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och ammunilionsförråd för armén saml markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1975/76	1976/77	1977/78
			Chefen för	Föredra-
			armén	ganden
Arméförband:
Markanskaffning för
delprogrammen
Lokalförsvarsförband	100	100	100	100
Gemensamma produktions-
resurser	13 400	13 900	11900	11900
Anskaffning av befäst-
ningar m. m. för
delprogrammen
Infanleribrigad m. m.	70	-	-	-
Lokal förs va rs förba nd	2 450	1000	2 500	2 500
Gemensamma produktions-
resurser	150	-	-	-
Anskaffning av kaserner
m. m. för delprogram-
mel Gemensamma pro-
duktionsresurser	111 165	165 700	147 310	197 310

Summa Reducering på grund av överplanering Beräknat medelsbehov

127 335 -10 535 116 800

180 700 -17 700 163 000

161810 -14810 147 000

211810 -16810 195 000

Budgelåret    1975/76

1 sin årsredovisning för budgelåret 1975/76 'anmäler fortifikationsförvah-ningen att anskaffning av mark inte har kunnat genomföras i planerad omfattning. Anledningen till detta är främst de ökade svårigheier

15 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

Prop, 1976/77:74 218

som möter när markanskaffning för försvaret planeras och genomförs. Under budgelåret har större anskaffningar gjorts för atl utvidga Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk och övningsfältet vid Rinkaby saml för de nya övnings- och skjutfällen vid Uddevalla och Arvidsjaur. Totalt har i rum lal 1 700 ha mark anskaffats. Dessutom har ca 7 000 ha mark förts över från domänverket varav ca 5 000 ha för del nya övnings- och skjutfället i Arvidsjaur.

Befäslningsobjekt har i stort sett anskaffats enligt planerna. Detsamma gäller för a n s k a ffn i ng av kaserner. Kallgarage vid 1 19 i Boden och 121 i Sollefteå har blivit färdiga.

Den beräknade medelsförbrukningen var 116 800 000 kr. Utfallet blev 116 042 523 kr.

Budgetåret    1976/77

Enligl riksdagens beslut skall fortsatt anskaffning av mark ske för all uividga övnings- och skjutfälten för fem förband och för au skaffa elt nytl övnings- och skjutfält för det nya fredsförbandet i Arvidsjaur. De av olika skäl ökade svårigheierna att förvärva mark för försvarel kan komma atl innebära atl markanskaffningen inle kan genomföras i planerad omfattning.

Planerad anskaffning av befästnings- och kasernobjekt    beräknas kunna bli genomförd.

Budgelårel    1977/78 Chefen ./ör armén

För budgetåret 1976/77 har medgetts en medelsförbrukning av 163 milj. kr. Medelsförbrukningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 147 milj. kr., varav 11 milj. kr. för markanskaffning, 2 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 134 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 000-lal kr.)

Befästningars   delfond Lokalförsvarsförband

1.   Mark för förråd saml diverse mindre markförvärv och oför
utsedda utgifter 100

Prop. 1976/77:74

219

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

2. 111. Ulvidgning av övningsfällel vid Växjö 1 000

3. I 17. Nytt skjutfält vid Uddevalla 2 600

4. K 4. Nytt kasern- och övningsområde i Arvidsjaur 800

5. P6. Ulvidgning av övningsfältet vid Rinkaby 500

6. P 18. Nytt övningsfält vid Visby 2 000

7. Bodens garnison. Utvidgning av skjutfältei vid Kusträsk 1 500

8. Diverse mindre markförvärv och oförulsedda utgifter 3 500

12 000

Reducering på grund av överplanering -1 0(K)

Summa 11000

1. För alt uppföra ammunilionsförtåd kan i vissa fall mark behöva förvärvas med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f n. inte beslämmas. Medel har beräknats för nödvändiga markanskaffningar för ammunitionsförråd och andra anläggningar för samtliga delprogram inom huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av arméns befästnings-fastigheter.

2. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade att 1 ll:s övningsfält vid Växjö skall uividgas med ca 300 ha. Hittills har endasl vissa skogsposter kunnat förvärvas genom frivilliga avtal.

3. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade all ett nytt skjutfält för 117 skall anskaffas norr om Uddevalla. Skjutfället omfattar ca 1 500 ha. För alt förvärva erforderiig mark m. m. har en särskild delegation, Skjulfältsdelegationen Uddevalla, utsetts. Hittills har ca 150 ha förvärvats.

4. 1973 års riksdag (prop. 1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382) beslutade all ett nytt förband skall etableras i Arvidsjaur. Riksdagen har vidare (prop. 1975:75, FöU 1975:14, rskr 1975:14) beslutat att ell kasern- och övningsområde skall anskaffas för del nya förbandet. Områdei omfattar ca 7 000 ha. Därav utgör ca 5 000 ha domänmark. Återstoden ägs av kommunen, bolag och enskilda. Domänmarken har förts över till försvarel. Av övrig mark har hittills ca 700 ha förvärvals.

5. 1971 års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140) beslutade all övningsfältet vid Rinkaby skall utvidgas med ca 600 ha. Markförvärven m. m. sköts av en särskild delegation, Rinkabydelegalionen. Markförvärven inom del beslutade ulvidgningsområdel är slutförda. 1 enlighet med riksdagens beslul förvärvar delegationen även sådan mark som ligger i omedelbar anslulning lill ulvidgningsområdel och frivilligl bjuds ul till salu. Hur stor omfattning dessa förvärv kommer all få kan f n. inle bedömas. Hittills har sådan mark förvärvats för ca 9 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 220

6. Chefen för armén har föresiagii alt ett nytt övningsfält för P 18 anskaffas vid Martille söder om Visby. Fältet föreslås få en areal av ca 700 ha. Förslaget utreds av försvarels fastighelsnämnd. Forlifikationsförvaltningen avser att redovisa ell förslag till kostnadsram för anskaffningen sedan faslighetsnämnden slutfört sin utredning.

7. 1973 års riksdag (prop. 1973:75, FöU 1973:16, rskr 1973:195) beslutade atl Bodens garnisons skjutfält vid Kusträsk skall uividgas med ca I 750 ha. Mark började anskaffas under budgetåret 1973/74. Hittills har ca 1 130 ha förvärvals.

8. För diverse mindre markförvärv och oförulsedda utgifter beräknas ett medelsbehov av 3,5 milj. kr. för näsla budgelår. Medlen avses för förvärv av vissa mindre objekt som i varje särskilt fall beräknas kosla högst 300 000 kr. Medlen avses vidare för smärre kompletteringar av arméns fastighetsbestånd, oförulsedda utgifler i samband med att beslutade förvärv genomförs samt för mindre utgiflsrester för vissa inte hell avslutade markförvärv m. m. Kompletteringar av fastighetsbeståndet planeras bl. a. för skjutfället på Väddö saml för övnings- och skjutfällen i Falun och Ystad.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Lokalförsvarsförband

Förelag påbörjade Jöre 1976-07-01

1. Betongförråd för ammunition 190

Förelag avsedda atl påbörjas 1977/78

2. Betongförråd för ammunition 2 310

2 500

Reducering på grund av överplanering -500

Summa 2 000

1 och 2. För fortsatt utbyggnad av ammunitionsförråd behövs 2,5 milj. kr. för näsla budgelår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser
Företag påbörjade före 1976-07-01
1. Utbyggnad av förråd lill följd av organisationsförändringar
(etapp 3) 12 000

Prop. 1976/77:74 221

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Förelag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1976/77
2.1 3. Nybyggnad av varm- och kallgarage m. m. I 800

3.1 11. Tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för varmgaragé

1430

2 740

1 260

6 220

8000

820

860

1000

5000

4 560

2 500

10 000

8 300

7 600

5000

3 500

5000

3000

9 800

8 800

7 300

16000

2 350

12 470

147 310

-13310

och molorsal 4. I 16. Nybyggnad av värmecentral m. m. 5.1 20. Tillbyggnad av värmecentral m. m.

6. P 4. Nybyggnad av motorprovanläggning

7. P 7 R. Om- och tillbyggnad m. m. av miloverkstad

8. P 10. Nybyggnad av värmecentral

9. A 8. Nybyggnad av värmecentral
10. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad
11.S2. Nybyggnad av värmecentral

Förelag avsedd all påbörjas 1977/78

12.1 2. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförräd 13.12. Tillbyggnad av matinrättningen 14.1 5. Nybyggnad av en miloverkstad och ett verkstadsförråd 15.1 II. Nybyggnad av en tygverkstad och ett verkstadsförråd

16. Ing 3. Nybyggnad av militärreslaurang

17. SI. Utbyggnad i Enköping

18. InfSS. Nybyggnad av smörj- och spolhall

19. ATS. Utbyggnad i Östersund

20. Nybyggnad av krigssjukhus i Arvidsjaur

21. Mobiliseringsförråd

22. Tekniska försörjningsanordningar

23. Nybyggnad av skjutbanor

24. Utbyggnad av läger

25. Diverse objekt

26. Diverse smärre byggnadsföretag

Reducering på grund av överplanering

Summa 134 000

1. Behovel av all bygga ut fredsförråd till följd av organisationsförändringar (etapp 3) har senasi anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 343). Kosinaderna för etapp 3 uppskattas till 110 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1976, varav 12 milj. kr. behövs för nästa budgetär och 15 milj. kr. för budgelåret 1978/79.

2. Behovet av nya varm- och kallgarage m. m. vid 13 i Örebro har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100(bil. 6s. 344). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaitningen att låta bygga garagen m. m. inom en kostnadsram av 5,6 milj. kr. enligl prisläget den I februari 1975, vilket motsvarar 6,3 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1976.

3.    Behovel av all bygga lill en smörj- och tvätthall vid 111 i Växjö för
att ge utrymme för varmgarage och en motorsal har tidigare anmälts för
riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3
juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att låta ulföra denna tillbyggnad inom

Prop. 1976/77:74 222

en kostnadsram av 2 450 000 kr. enligl prisläget den 1 februari 1975, vilket motsvarar 2 755 000 kr. enligl prislägel den I  februari  1976.

Ytteriigare en tillbyggnad av samma smörj- och tvätthall behöver göras. Denna tillbyggnad är avsedd att inrymma drivmedelsexpedition, insiruk-törsmm, personalulrymmen, förråd för maleriel och oljor, utlämningslokal för drivmedel m. m. Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag till byggnadsprogram m. m. för byggnadsföretaget. Regeringen uppdrog den 8 juli 1976 ål fortifikationsförvaitningen all låta ulföra denna andra tillbyggnad inom en kostnadsram av 1 175 000 kr. enligt prislägel den I februari 1976. Den sammanlagda kostnadsramen för de båda tillbyggnaderna blir därmed 3 930 000 kr. enligt sistnämnda prisläge.

4. Behovel av all bygga en ny värmecentral m. m. vid I 16 i Halmstad har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 344). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt forlifikationsförvaltningen atl låla bygga värmecentralen m. m. inom en kostnadsram av 7 350 000 kr. enligl prisläget den 1 februari 1975, vilkel motsvarar 8 240 000 kr. enligt prisläget den 1 februari  1976.

5. Vid I 20 i Umeå behöver en värmecentral (byggnad nr 205) byggas lill för atl del ökade värmebehovet vid regementet skall kunna tillgodoses. Kungl. Maj:t uppdrog den 29 november 1974 ål forlifikationsförvaltningen alt utarbeta huvudhandlingar för tillbyggnaden, viss demontering av vär-mecenlralen i matinrättningen (byggnad nr 6) saml utbyte av vissa yllre ledningar för värmevatten. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål fortifikationsförvaitningen atl låla ulföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 2 010 000 kr. enligt prislägel den I februari 1975, vilket motsvarar 2 260 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

6. Behovel av att bygga en ny moiorprovanläggni.ng vid P4 i Skövde har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål forlifikationsförvaltningen all låla bygga anläggningen inom en kostnadsram av 8,2 milj. kr. enligt prislägel den 1 febmari 1975, vilkel moisvarar 9 220 000 kr. enligl prislägel den I febmari 1976.

7. Behovel av om- och tillbyggnad m. m. av militärområdesverkstaden vid P7 i Revingehed har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål fortifikationsförvaitningen att låta utföra byggnadsföretaget inom en kostnadsram av 14,9 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1975, vilkel moisvarar 16,7 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1976.

8. Behovel av en ny värmecentral vid P 10 i Strängnäs har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 år fortifikationsförvaitningen all låla bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 3,4 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1975, vilket

Prop. 1976/77:74

motsvarar 3 820 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1976.

9. Behovel av en ny värmecentral vid A 8 i Boden har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 345). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål fortifikationsförvaitningen atl låta bygga värmecentralen inom en kostnadsram av 4 770 000 kr. enligl prisläget den 1 februari 1975, vilkel moisvarar 5 160 000 kr. enligl prislägel den I februari 1976.

10.   Behovet av en ny skolbyggnad vid Lv 3 i Norrtälje har tidigare anmälts
för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Regeringen uppdrog den
3 juni 1976 åt fortifikationsförvaitningen all låla bygga skolbyggnaden inom
en kostnadsram av 4,1 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilkel
moisvarar 4 610 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

11.   Behovel av en ny gemensam värmecentral för S 2 och F 6 i Karisborg
har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Re
geringen uppdrog den 18 mars 1976 ål fortifikationsförvaltningen alt utarbeta
huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sädana handlingar har sedermera
redovisats. Regeringen uppdrog den 21 oktober 1976 åt forlifikationsför
valtningen att låla bygga värmecenlralen inom en kostnadsram av 19 550 000
kr. enligl prislägel den 1 februari 1976, varav 9 milj. kr. hänför sig till
S2.

12. Vid 1 2 i Karlstad behövs en ny tygverksiad och ett nytt verkstadsförråd. För detta ändamål disponeras f n. lokaler i ett flertal byggnader. Lokalerna är omoderna och dessulom för små. Utspridningen på flera byggnader försvårar en rationell drift. Fortifikationsförvaitningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad av en tygverksiad och ett verk-' stadsförråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortifikationsförvaitningen all utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknals lill 11,3 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976.

13. Matinrältningen vid 1 2 i Karlstad behöver byggas till för atl ge utrymme för gemensamma utspisnings- och sällskapslokaler för all anställd personal vid regementet. För dessa ändamål disponeras f n. lokaler i fyra olika byggnader. Dessa lokaler behöver las i anspråk som stabslokaler samt som föriäggning, bibliotek och fritidslokaler för värnpliktiga. Fortifikations-förvaltningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för tillbyggnaden. Regeringen uppdrog den 10 juni 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kostnaderna har därvid beräknals lill 6 250 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

14. Vid I 5 i Östersund behövs en ny militärområdesverkstad och ell nytl verkstadsförräd. För dessa ändamål disponeras f n. lokaler i fyra byggnader vid A 4 och i tre byggnader vid I 5. Lokalerna är omoderna, hårt slitna och dessulom för små. Forlifikationsförvaltningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad av en militärområdesverkslad och elt

Prop. 1976/77:74 224

verkstadsförråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 ål fortifikationsförvaitningen alt utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kosinaderna har därvid beräknals till 25,4 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1976.

15. Vidl 11 i Växjö behövs enny tygverksiad och ell nytt verkstadsförråd. För dessa ändamål disponeras f n. lokaler i fyra olika byggnader. Lokalerna är omoderna och dessulom för små. Utspridningen på flera byggnader försvårar en rationell drift. Fortifikationsförvaitningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad av en tygverksiad och elt verkstads-förråd. Regeringen uppdrog den 22 juli 1976 åt fortifikationsförvaitningen alt utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kosinaderna har därvid beräknats till 16,3 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976.

16. Vid Ing 3 i Boden behövs en ny militärreslaurang. Den nuvarande matinrältningen är för liten och dessutom hårt sliten. Delsamma gäller utspisnings- och sällskapslokalerna för anställd personal med undantag av de lokaler som i dag utnyttjas av regemenlsofficerarna. Sisinämnda lokaler behövs som slabslokaler. Fortifikationsförvaitningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av en militärreslaurang i anslutning lill ett nyligen uppfört marketenteri. 1 den nya byggnaden avses förutom kök m. m. inrymmas matsal för värnpliktiga och gemensamma ulspisnings-och sällskapslokaler för all vid regementet anställd personal. Regeringen uppdrog den 10 juni 1976 ål fortifikationsförvaltningen all utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kosinaderna har därvid beräknals lill 14,7 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

17. 1973 års riksdaglprop. 1973:135,FöU 1973:26, rskr 1973:382) beslutade alt P 1 i Enköping skall avvecklas. 1974 års riksdag (prop. 1974:50, FöU 1974:25, rskr 1974:270) beslutade att S 1 m. m. i Uppsala skall flyttas till Enköping. Fortiflkaiionsförvaliningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för de byggnadsåtgärder som behövs för S 1 i Enköping. Kostnaderna har uppskattats till 143 145 000 kr. enligt prisläget den I februari 1976. För all påbörja utbyggnaden av bl. a. uppställningsplatser för fordon, förråd och skjutbanor behövs 5 milj. kr. för näsla budgelår.

18. Vid Infanteriets siridsskola i Kvarn saknas f n. lokaler för vård och kontroll av fordon. Fortifikationsförvaitningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad av en smörj- och spolhall. Regeringen uppdrog den 15 januari 1976 åt fortifikationsförvaitningen alt utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kosinaderna har därvid beräknals lill 5 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1976.

19.  1971 års riksdag (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) beslutade
att om en leknisk skola för armén organiserades skulle den förläggas lill

Prop. 1976/77:74 225

Östersund. Riksdagen beslutade vid riksmötet 1975/76 (prop. 1975/76:190, FöU 1975/76:39, rskr 1975/76:375) atl en arméns tekniska skola skall inrättas. Skolan skall samlokaliseras med den förvaltningsskola för försvars-maklen som enligl nämnda beslul också skall föriäggas lill Östersund. Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag till byggnadsprogram för nybyggnad av lokaler för de båda skolorna i anslutning till A 4. Enligt förslaget skall nybyggnad utföras av en förläggningskasern, en gymnastik- och samlingshall, en skolbyggnad, en byggnad innehållande utbildningslokaler avseende hjul- och bandfordon, en byggnad innehållande utbildningslokaler avseende vapen och luftvärn, en övnings- och vårdhall, en vaklbyggnad, fyra förrådsbyggnader saml vägar och planer. Kostnaderna har uppskattats lill 153 milj. kr. enligl prisläget den 1 februari 1974. Regeringen uppdrog den 8 april 1976åifortifikalionsförvaltningenatt utarbeta huvudförhandlingar för byggnadsföretaget. För vissa markarbeten erfordras 5 milj. kr för näsla budgetår.

20. Ett krigssjukhus behöver byggas inom Övre Norriands militärområde. Forlifikationsförvaltningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad av ell krigssjukhus i anslulning till del fredssjukhus som skall byggas för K 4 i Arvidsjaur. Enligl förslaget skall krigssjukhusets centrala funklioner föriäggas lill elt nybyggt skyddat utrymme om ca 650 m som ges en skyddsnivå enligt civilförsvarsslyrelsens normer för skyddsrum. Lokalerna för krigssjukhuset avses användas för övningar med krigsplacerad medicinalpersonal och i övrigt slå i beredskap för alt med kort varsel kunna las i krigsbruk. Endasl de lokaler som avses för apotek, förråd och arkiv beräknas kontinueriigt bli använda i fred. Kostnaderna har uppskattats till 6 450 000 kr. enligt prislägel den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog den 21 oklober 1976 åt fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

20-24 och 26. För nya mobiliseringsförråd, tekniska försörjningsanordningar, nybyggnad av skjutbanor, utbyggnad av läger och diverse smärre byggnadsföretag behövs 9,8 milj. kr., 8,8 milj. kr., 7,3 milj. kr., 16 milj. kr. och  12 470 000 kr. för näsla budgetår.

25. För diverse objekt för vilka kostnaderna var för sig beräknas lill högsl 2 milj. kr. behövs 2 350 000 kr. för nästa budgelår.

Föredraganden

Chefen för armén har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 147 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen till 195 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgelår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Av medelsförbrukningen beräknas 9 milj. kr. för att anskaffa mark. För anskaffning av befästningar m. m. och för anskaffning av kaserner m. m. beräknar jag medelsförbrukningen till 2 milj. kr. resp. 184 milj. kr. Jag

Prop. 1976/77:74

226

har härvid räknat med all 50 milj. kr. behövs för fortsatt utbyggnad för K 4 i Arvidsjaur. Vid anslagsberäkningen har jag beräknat atl 40 milj. kr. av detta belopp tillförs anslaget av medel på anslaget under tolfte huvudtiteln lill sysselsättningsskapande åtgärder.

Fortifikationsförvaitningen har redovisat huvudhandlingar för fiertalet nya byggnadsobjekt som finns inlagna i investeringsplanen och som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har någol atl erinra torde det fä ankomma på regeringen alt efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Objekt

Kostnadsram

75-02-      76-02-
01 01

Medelsförbrukning

Faktisk Beräknad för

t. o. m.

76-06- 1976/77     1977/78
30

Byggstart år-mån.

Färdigställande år-mån.

3 360

500

2 052

4. Markanskaffning Befästningars delfo n d Delprogram 1.6

I.Mark för förråd saml diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

Kasernbyggnaders d e 1 f o n d Delprogram 1.99

2.1 11. Utvidgning av övningsfältet vid Växjö

3.1 15. Utvidgning av Remmene skjutfält

4. I 17. Nytl skjulfält vid Uddevalla

5. K 4. Nytt kasern- och övningsområde i Arvidsjaur

6. P6. Utvidgning av övningsfältet vid Rinkaby

7. P 18. Nytt övningsfält vid Visby

8. Bodens garnison. Utvidgning av skjutfället vid Kusträsk

100

200

200

3 500	4 000	878	2 122
7 500	7 500	6 730	770
7000	7 500	876	3000

1340

5 000   5 500

ej beräknad ej beräknad

9 004

ej beräknad ej beräknad

6 000

2 448

5 500

100

1000

2 600

800

500 2000

1500

Prop. 1976/77:74

227

Objeki

Kostnadsram

75-02-      76-02-
01 01

Medelslorbrukning                  Bygg-

------------------------ ----- start

Faklisk      Beräknad för år-

l. o. m.      -------------- - mån.

76-06-       1976/77     1977/78 30

Färdigställande år-mån.

9. Diverse mindre mark-
förvärv och oförut-
sedda utgifter	6 248	5 596	-	2 096	3 500
Summa A	34 948	36 296	21276	14 000	12 000
Reducering av medels-
behovel	-	-	-	-1000	-3 000
Beräknat medelsbehov	-	-	-	13 000	9 000
B. Anskaffning av be-
fästningar m. ni.
a.  Förelag påbörjade före
1976-07-01
Delprogram 1.6
1. Betongförråd för ammu-
nition	1840	2 560	1470	900	190
Delprogram 1.99
2. Betongförräd för ammu-
nition	612	590	490	100	-
Summa a	2 452	3 150	1960	1000	190
b.  Förelag avsedda all
påbörjas 1977/78
Delprogram 1.6
3. Betongförråd för ammu-
nition	-	2 310	-	-	2 310
Summa b	-	2 310	-	-	2 310
Summa B (a-b)	2 452	5 460	1960	1000	2 500
Reducering av
medelsbehovet	-	-	-	-	-500
Beräknat medelsbehov	-	-	-	1000	2 000
C. Anskaffning av
kaserner m. m.
a.   Företog påbörjade före
1976-07-01
Delprogram 1.99
1.1 13. Nybyggnad av tyg-
verkstad	9000	8 828	7 843	985	-
2.14/InreS. Nybygg-
nad av molionshall	1070\
3.1 4/lnrSS. Nybygg-
nad av sjukhus	3000
4.1 4/InfSS. Tillbygg-
nad av matinrättning-		'   9 530
en	4 400		4 669	4 861	-
5.1 4/lnfSS. Tillbygg-
nad av stödfunktioner
till föriäggningsbygg-
nader	2 050 ,

75-02

76-03

76-09

77-01

Prop. 1976/77:74

228

Objekt

6. 1 11. Nybyggnad av sjukhus

7.1 19. Nybyggnad av kallgarage

8. I 22. Nybyggnad av varm- och kallgarage

9. P4/K3. Nybyggnad av värmecentral

10. Ing 3. Nybyggnad av foriäggningskasern

11.      Utbyggnad av förråd
lill följd av orga-
nisaiionsförändring-
ar (etapp 3.)

Summa a

b.   Företag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1976/77 Delprogram 1.99

12.      1 3. Nybyggnad av varm-
och kallgarage m. m.

13.1 11. Tillbyggnad av en smörj- och tvätthall för varmgarage och motorsal

14. I 16. Nybyggnad av värmecentral m. m.

15. I 20. Tillbyggnad av värmecentral m. m.

16.1 22. Om- och lill

byggnad av leklionsbygg-nad

17. K 4. Utbyggnad i Arvidsjaur

18. P 4. Nybyggnad av motorprovanläggning

19. P 7R. Om- och tillbyggnad m. m. av miloverksiad

20. P 10. Nybyggnad av värmecentral

21. A 8. Nybyggnad av värmecentral

22. Lv 3. Nybyggnad av skolbyggnad

23. Lv3/LvSS. Nybyggnad av iruppserviceförråd

24. S 2. Nybyggnad av värmecentral

Kostnadsram			Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-	ställande
75-02-	76-02-		Faklisk	Beräknad	för
01	01		t. 0. m. 76-06-			mån.	år-mån.
				1976/77	1977/78
			30
5 400		6 300	4 127	2 173	_	75-10	76-10
4 950		3 050	2 424	626	-	75-10	76-11
4 700		4 200	3 050	1 150	-	75-10	76-08
9 500		9 880	8 223	1657	-	75-02	76-09
7 750		7 800	4 107	3 693	_	75-10	76-11

102 000     110 000      55 000      28 000       12 000 153 820     159 588       89 443       43145       12 000

5 600

6 300

800

4 500

76-10

77-10

2 450	3 930	2 500	1430	77-01	78-01
7 350	8 240	5 500	2 740	76-12	77-10
2010	2 260	1000	1 260	77-03	77-11
2 430	3 740	3 740	-	76-10	77-06
156 505	176 000	18 000	50 000	76-10	80-05
8 200	9 220	3 000	6 220	77-01	78-03
14 900	16 700	8 700	8 000	76-10	78-06
3 400	3 820	3 000	820	76-11	77-11
4 770	5 360	4 500	860	76-10	77-08
4 100	4 610	3610	1000	76-10	77-11
1980	2 225	2 225	-	76-10	77-4)6
8 000	9000	3 000	5000	77-03	78-10

229

Prop. 1976/77:74

Obieki	Kostnadsram		Medelsförbrukning		Bygg- ----           start	Färdigstäl-
	75-02-	76-02-Of	Faktisk	Beräknad	för             år- ----- ._    mån	lande ar-
	01		t. 0. m. 76-06-	1976/77	1977/78	man.
			30
25. Mobiliseringsförråd	10 300	10 300	-	10 300	-	-
26. Tekniska försörjningsanordningar	9 000	9 000	_	9 000	-	-
27. Nybyggnad av skjutbanor	3 750	4 740	_	4 740	—	-
28.        Utbyggnad av läger 29.        Diverse objekt	6 000 3 940	7 000 3 940	-	7 000 3 940	-	-
30. Diverse smärre byggnadsföretag	10 740	10 740	-	10 740	'-	-
Summa b	265 425	297 125	-	108 995	79 130	-

c.   Förelag avsedda all påbörjas 1977/78 Delprogram  1.99

31.12. Nybyggnad av en lyg-verkstad och ett verkstadsförråd

32.1 2. Tillbyggnad av matinrältningen

33.1 5. Nybyggnad av en miloverkstad och ett verkstadsförråd

34.1 11. Nybyggnad av en lygverksiad och ell verkstadsförråd

35. Ing 3. Nybyggnad av militärreslaurang

36. S 1. Utbyggnad i Enköping

37. InfSS. Nybyggnad av smörj-och spolhall

38. ATS. Utbyggnad i Östersund

39. Nybyggnad av krigssjukhus i Arvidsjaur

40. Mobiliseringsförråd

41. Tekniska försörjnings-anordningar

42. Nybyggnad av skjulbanor

43. Utbyggnad av läger

44. Diverse objekt

45. Diverse smärre byggnadsförelag

Summa c

Summa C(a-c)

11300 6 250

25 400

16 300

14 700

143 145

5    000
182 470

6  450
9 800

8 800

4 560        77-10        79-04 2 500        77-10        78-08

10 000        77-10        78-12

8 300	77-10	79-04
7 600	77-09	79-03
5 000	77-10	82-10
3 500	77-10	78-08
5 000	77-10	81-10
3 000	77-10	80-03
9 800	-	-

1800

-	7 300	-	_	7 300
-	16 000	-	-	16 000
-	2 350	-		2 350
-	12 470	-	-	12 470
-	467 735	-	-	106 180
419 245	924 448	89 443	152 140	197 310

Prop. 1976/77:74

230

Objekl

Reducering av medelsbehovel

Beräknat medelsbehov

Totalt A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Kostnadsram	Medelsförbrukning		Bygg-	Färdig-
			start år-	stäl-
75-02-      76-02-	Faklisk	Beräknad för		lande
01              01	i. 0. m.		mån.	år-
	76-06-	1976/77     1977/78		mån.
	30
.       .		-3 140     -13 310
-	-	149 000      184 000	-	-
56 645     966 204	112 679	167 140     211810	_	_

-4 140    -16 810 -     163 000     195 000

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1976-07-01	5 491	1976/77	163 000
Anslag för 1976/77	144 000	1977/78	195 000
Medel som tillförts från		Beräknad behållning
elfte huvudtiteln 1976/77	18000	1978-06-30	4 491
Anslag för 1977/78
(förslag)	155 000
Medel som tillförs från
tolfte huvudtiteln 1977/78	40 000
	362 491		362 491

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Arméförband: Anskaffning av anläggningar för budgelåret 1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 155 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74

231

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

1975/76 Utgift 76 949 716       Behållning        450 412

1976/77 Anslag 84 750 000'

1977/78 Förslag 79 900 000

I Därav 6 milj. kr. på tilläggsbudget I.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar och ammunilionsförråd för flottan och kustartilleriet samt markförvärv härför och för övnings- och skjutfält m. m.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primämppdrag m. m.	1975/76	1976/77	1977/78
			Chefen för	Föredra-
			marinen	ganden
Marinförband:
Markanskaffning för del-
programmen
Fasta kustartilleriförband	700	800	800	800
Gemensamma produktions-
resurser	500	500	500	500
Anskaffning av befäst-
ningar m. m. för delpro-
grammen
För flera delprogram ge-
mensamma lednings-.
bas- och underhållsför-
band m. m.	13 000	7 700	13 000	13000
Fasta kustartilleriförband	38 700	47 100	41 500	41 500
Anskaffning av kaserner
m. m. för delprogrammet
Gemensamma produktions-
resurser	31 456	34 500	31 900	30 750
Summa	84 356	90 600	87 800	86 550
Reducering på grund av
överplanering	-7 366	-6 850	-6 700	-6 650
Beräknat medelsbehov	76 990	83 750	81000	79 900

Budgetåret   1975/76

1 sin årsredovisning för budgelårel 1975/76 ar\m'aler foriifikaiionsrörvali-ningen att behovel av att f ö r v ä r v a m a r k har varil obetydligt. Större delen av budgeterade medel för markförvärv har fördelats om till andra

Prop. 1976/77:74 232

primäruppdrag inom anslaget. Befäslningsobjekt har byggts ul i överensslämmelse med vad som var planerat. Elt slörre objekt har påbörjats. Anskaffning av kaserner har i siort sett genomförts enligt planerna. Byggstarten för en dykericentral vid Vitså har dock flyttats fram lill innevarande budgelår p. g. a. viss osäkerhet belräffande organisation och utmstning. En hamnanläggning vid Vitså, ett fredsförråd vid KA 2 i Kariskrona, en foriäggningskasern vid Berga öriogsskolor, elt förråd för tygmate-riel vid Stockholms kuslartilleriförsvar i Vaxholm och en hall för marin moloruibildning vid KA I i Vaxholm har blivit färdiga. Sju större objekt har påbörjats.

Den beräknade medelsförbrukningen var 76 990 000 kr. Utfallet blev 76 949 716 kr.

Budgelåret    1976/77

Planerad anskaffning beräknas kunna bli genomförd sedan 6 milj. kr. anvisats på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Budgelåret    1977/78

Chefen för marinen

För budgelårel 1976/77 har medgetts en medelsförbrukning av 77 750 000 kr. Medelsförbmkningen under budgetåret 1977/78 beräknas lill 81 milj. kr., varav 1,2 milj. kr. för markanskaffning, 49,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 30,3 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekt m. m. Medelsförbmkning

ti OOO-tal kr.)

Befästningars   delfond Fasta kuslartilleriförband

1. Mark för kustanilleribalterier samt diverse mindre mark
förvärv och oförutsedda utgifter 800

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

2. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 500

1 300

Reducering pä gmnd av överplanering -100

Summa 1200

Prop. 1976/77:74 233

1. För atl anlägga kuslartilleribatterier behöver i vissa fall mark förvärvas
med äganderätt. Den närmare omfattningen av sådana förvärv kan f n.
inte bestämmas. Medel har vidare beräknals för erforderiiga markanskaff
ningar för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom
huvudprogrammet samt för smärre kompletteringar av marinens befäst-
ningsfasiigheter, ofömtsedda utgifter i samband med redan beslutade mark
förvärv samt för mindre ulgiftsresler för vissa inte helt avslutade mark
förvärv m. m.

2. Medel har beräknals för smärte kompletteringar av marinens kasern
fastigheter, oförulsedda utgifler i samband med redan beslutade markförvärv
saml för mindre ulgiftsresler för vissa inle helt avslutade markförvärv m. m.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekl m. m. Medelsförbmkning

(1 OOO-tal kr.)

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband m. m. Förelag påbörjade eller avsedda an påbörjas 1976/77

2 000

11 000

20 000

13 000

2 000

6 500

54 500

-5 000

1. Siabsplatser
Förelag avsedda au påbörjas 1977/78

2. Ammunilionsförråd
Fasla kustarlilleriförband
Förelag påbörjade före 1976-07-01

3.  Kustartilleriballerier
Förelag påbörjade eller avsedda au påbörjas 1976/77

4. Kustartilleriballerier Förelag avsedda atl påbörjas 1977/78

5. Minstationer

6. Smärre objekt

Reducering pä grund av överplanering

Summa 49 500

1 Behovet av ell kylvatlensystem vid en slabsplats har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 354). Regeringen uppdrog den 3 juni 1975 åt fortiflkationsförvaltningen att låta ulföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 4 milj. kr. enligt prislägel den 1 februari 1975, vilket moisvarar 4,5 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

2. Ett nytt ammunitionsförråd i berg behöver byggas. Kungl. Maj:t uppdrog den 5 november 1971 ål fortifikationsförvaltningen att utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnadema har därvid beräknals till 45 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1974, vilket motsvarar 57,3 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

16 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 234

3. Regeringen har uppdragit åt forlifikationsförvaltningen att låla bygga tre kustartilleriballerier.

4. Behovet av all bygga ytterligare ell kustartilleribaileri har tidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 354). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaitningen all låta bygga della kuslar-lilleribalteri inom en kostnadsram av 36,7 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1975, vilkel moisvarar 41,2 milj., kr. enligl prislägel den I febmari 1976.

5. Ytteriigare ett antal minstalioner behövs. Kostnaden för varje minstation beräknas inle komma all överstiga 800 000 kr. För nästa budgelår behövs 2 milj. kr. för della ändamål.

6. För smärte objekt behövs 6,5 milj. kr. för nästa budgelår.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekl m. m. Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser

Förelag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/77

1. ÖrlB O. Nybyggnad av en dykericentral 8 200

2. ÖriB O. Om- och tillbyggnad av en hangar i Berga 2 000

3. KA 3. Nybyggnad av förtåd 3 400 Förelag avsedda an påbörjas 1977/78

4. KA 5. Om- och tillbyggnad av kanslihuset 5 800

5. KA 5. Nybyggnad av en värmecentral 3 300

6. Tekniska försörjningsanordningar 4 6(X)

7. Diverse smärre byggnadsföretag 4 600

31 900

Reducering på gmnd av överplanering -1 600

Summa 30 300

1. Behovet av atl bygga en dykericentral vid Vitså har senast anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 ål fortifikationsförvaitningen atl låla bygga dykericentralen inom en kostnadsram av 10,9 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1975, vilkel motsvarar 12,2 milj. kr. enligl prisläget den I febmari 1976.

2. Behovet av om- och tillbyggnad av en hangar i Berga har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 355). Regeringen uppdrog den 3 juni 1976 åt fortifikationsförvaitningen atl låla utföra om- och tillbyggnaden inom en kostnadsram av 7 590 000 kr. enligl prislägel den I februari 1975, vilket motsvarar 8,6 milj. kr. enligt prisläget den I februari 1976.

3. Behovel av all bygga ett nytl fredsförråd vid KA 3 i Fårösund har

Prop. 1976/77:74

235

lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6. s. 355). Regeringen uppdrog den 14 oklober 1976 år fortifikationsförvaitningen att låla utföra nybyggnaden inom en kostnadsram av 5 550 000 kr. enligt prisläget den 1 febmari 1976.

4. Vid KA 5 i Härnösand behövs en om- och tillbyggnad av kanslihuset för att i en och samma byggnad kunna inrymma erforderliga lokaler för stabs- och förvallningstiänsien. Denna bedrivs nu dels i fem olika byggnader inom kasernområdei, dels i förhyrda lokaler i två byggnader utanför området. Utspridningen medför bl. a. alt tiänsten inte kan bedrivas rationelll. Fortifikationsförvaitningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för en sådan om- och tillbyggnad. Regeringen uppdrog den 10 september 1975 åt fortifikationsförvaitningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsförelaget. Sådana handlingar har sedermera redovisais. Kosinaderna har därvid beräknats till 8,7 milj. kr. enligl prislägel den I febmari 1976.

5. Vid KAS i Härnösand behövs en ny värmecentral. Den nuvarande värmecentralen är nedsliten och kan inte byggas ul så alt den kan tillgodose del värmebehov som numera finns. Fortifikationsförvaitningen har redovisat förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad av en värmecentral. Kungl. Maj:t uppdrog den 31 augusti 1972 åt forlifikationsförvaltningen atl utarbeta huvudhandlingar för byggnadsförelaget. Sådana handlingar har sedermera redovisats. Kostnaderna har därvid beräknats till 4 310 000 kr. enligt prislägel den I februari 1975, vilkel moisvarar 4 850 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

6 och 7. För lekniska försörjningsanordningar och diverse smärre byggnadsförelag behövs (4,6 -I- 4,6) 9,2 milj. kr för nästa budgetår.

Föredraganden

Chefen för marinen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för näsla budgetår till 81 milj. kr. Jag beräknar medelsförbmkningen lill 79,9 milj. kr. och förordaratt medel för näsla budgelår anvisas enligl följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 1,2 milj. kr. för markanskaffning och 49,5 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. För anskaffning av kaserner m. m. beräknar jag medelsförbrukningen lill 29,2 milj. kr. Jag har härvid räknat med all några medel för om- och tillbyggnad av kanslihuset och för nybyggnad av en värmecentral vid KA 5 i Hämösand inle behövs för nästa budgetår. Däremot har jag räknat med all 8 milj. kr. behövs för näsla budgetår för byggnadsåigärder som är nödvändiga för atl del skall bli möjligl all la hand om vissa arbetsuppgifter för sjöfartsverkei på Muskövarvet.

Fortifikationsförvaitningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya byggnadsobjekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inte har något att

Prop. 1976/77:74

236

erinra lorde del fä ankomma på regeringen att efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för det anslag som anvisas av riksdagen beslula om de redovisade byggnadsföretagen skall utföras.

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Faklisk 1. o. m. 16-06-30

Objekl

Kostnadsram

75-02-      76-02-
01 01

Medelsförbrukning

Beräknad för

1976/77     1977/78

Byggstart år-mån.

Färdigställande år-mån.

4.  Markanskqffmng Befästningars d e I f o n d Delprogram 2.6 I.Mark för kuslartilleribatterier samt diverse mindre markförvärv och oförulsedda utgifter Kasernbyggnaders de 1 fo n d

1600

800

800

Delprogram 2.99
2. Diverse mindre markför-
värv och oförutsedda
utgifler	-	1000	-	500	500
Summa A	-	2 600	-	1300	1300
Reducering av medels-
behovet	-	-	-	-100	-100
Beräknat medelsbehov	-	-	-	1200	1200
S. Anskaffning av bejäsl-
ningar m. m.
1.  Förelag påbörjade jöre
1976-07-01
Delprogram 2.1
1. Ammunitionsförråd	43 500	45 900	36 940	8 960	-
Delprogram 2.6
2. Kustartilleriballerier	108 800	120 600	63 620	29 780	20 000
Summa a	152 300	166 500	100 560	38 740	20 000
;.   Företag påbörjade eller
avsedda att påbörjas
1976/77
Delprogram 2.1
3. Stabsplaiser	4 000	4 500	-	1000	2 000
Delprogram 2.6
4. Kustartilleribatterier	36 700	41200	-	7 000	13000
5. Minstalioner	2000	2 000	-	2 000	-
6. Smärre objekl	5 500	5 460	-	5 460	-
Summa b	48 200	53 160	-	15 460	15 000

Prop. 1976/77:74

237

Objekl

Kostnadsram	Mcdolsl	örbrukning	Byggstart	Färdigstäl-
75-02-      76-02-	Faklisk	Beräknad för	år-	lande
01               01	t. 0. m.		mån.	.
				ar-
	76-06-	1976/77     1977/78		man.
	30

i:   Förelag avsedda all påbörjas 1977/78 Delprogram 2.1

7. Ammunilionsförråd Delprogram 2.6

8. Minstalioner

9. Smärre objekl

Summa c

Summa B(a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknai medelsbehov

C. Anskaffning av

kaserner m. m. a.   Förelag påbörjade löre

1976-07-01

Delprogram 2.99 l.ÖriBS. Nybyggnad av

drivmedelsanläggning

2. ÖriB S. Nybyggnad av torpedverkslad

3. ÖrlB S. Nybyggnad av skjulledartorn m. m. vid Torhamn

4. ÖriB O. Nybyggnad av plaslverkstad

5. ÖriB V. Nybyggnad av freds förråd

6. KA 4. Nybyggnad av fredsförråd

7. SK. Nybyggnad av freds-förråd

8. KA 1. Nybyggnad av fredsförråd

9. KA 2. Nybyggnad av skjutbana vid Rosenholm

10.       KA 4. Nybyggnad av gym
nastikhall med bastu

11.       Tekniska försörjnings
anordningar

Summa a

11000

2 000 6 500

19 500

54 500

-5 000 49 500

600

57 300

2 000 6 500

600 54 800

-4 000 50 800

65 800

200 500     285 460     100 560

4 000	5 106	4 899	217	75-01	76-08
8 000	7 985	7 710	275	75-01	76-10
2 300	2 300	833	1467	76-03	76-10
1400	1410	1243	167	76-30	76-07
4 180
	11600	3 084	8516	76-04	77-06
6 150
2 700	12 600	4 162	8 438	76-07	77-06
1490	2 124	1 103	1021	76-03	77-06
3 600	2 770	2 142	628	75-11	76-07
1000	1500	361	1 139	76-05	77-06

1600

b.   Förelag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1976/77 Delprogram 2.99

12. ÖriB O. Nybyggnad av en dykericentral

13. ÖriB O. Om- och tillbyggnad av en hangar i Berga

10 900       12 200

7 590

2 000

6 600

8 200

2 000

77-03

76-08

78-08

77-10

Prop. 1976/77:74

238

Objekt	Ktisinadsi	ram	Medelslbrbruknmg			Bygg-sl.irt	Färdigstäl-
	75-02-	76-02-	Faktisk	Beräknad	för	ar-	lande
	01	01	t. o. m.			man.	.
			76-06-	1976/77	1977/78		mån.
			30
14. KA 3. Nybyggnad av för-
råd	5 000	5 550	-	2 200	3 350	77-03	77-11
15. Diverse objekt	4 600	2 800	-	2 800	-	-	-
16. Tekniska försörjnings-
anordningar	1 500	1500	-	1500	-	-	-
17. Diverse smärre bygg-
nadsföretag	1 500	1500	-	1500	-	-	-
Summa b	31090	32150	-	16 600	13 550	-	_

25 527

c.   Förelag avsedda all påbörjas 1977/78 Delprogram 2.99

18. ÖriB O. Byggnadsåtgärder för sjöfartsverket

19. Tekniska försörjnings-anordningar

20. Diverse smärre byggnadsföretag

Summa c

Summa C(a-c)

Reducering av medelsbehovet Beräknat medelsbehov

Toiall A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknai medelst)ehov

10 000

4 600

4 600 19 200 98 745

75 910

276 410     386 805      126 087

-	8 000
-	4 600
-	4 600
-	17 200
38 468	30 750
-6718	-1550
31750	29 200
94 568	86 550
■10818	-6 650
83 750	79 900

77-07

78-08

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

1976/77 83 750

1977/78 79 900

78 750     Beräknad behållning 1978-06-30      1450

165 100

Behållning 1976-07-01	450
Anslag för 1976/77
statsbudget	78 750
tilläggsbudget 1	6000
Anslag för 1977/78
(förslag)	79 900
	165 100

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar för budgetåret 1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 79 900000 kr.

Prop. 1976/77:74

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Behållning

1975/76	Utgift	93 777 370
1976/77	Anslag	110 250 000'
1977/78	Förslag	131 600 000

239

1 041 022

' Därav 7 milj. kr. på tilläggsbudget II.

Verksamheten under anslaget omfattar nybyggnad av lokaler m. m., befästningar, fiygfält och ammunitionsförråd för flygvapnet samt markförvärv härför samt för övnings- och skjulfält. Verksamhelen omfattar vidare kompletteringsarbeten m. m. på eller i anslulning lill befintliga baser, anläggningar för el- och teleutmslning vid baserna samt inlösen av flygbullerslörda fastigheter.

Medelsförbrukning och medelsbehov (t OOO-ial kr.)

Primäruppdrag m. m.	1975/76	1976/77	1977/78
			Chefen för	Föredra-
			flygvapnet	ganden
Flygvapenförband:
Markanskaffning för del-
programmen
För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband	200	200	200	200
Basförband	300	300	300	300
Gemensamma produktions-
resurser	1 000	1 100	2 200	2 200
Anskaffning av (jefästningar
m. m. för delprogrammen
För flera delprogram
gemensamma lednings-
och strilförband	7 000	7 430	7 650	7 650
Basförband (t)erästningar)	4 465	5 960	2 500	2 500
Basförband (flygfält)	24 910	27 465	34 200	34 200
Anskaffning av kaserner
m. m. för delprogrammet
Gemensamma produktions-
resurser	64 300	77 780	96 750	96 750
Summa	102 375	120 235	143 800	143 800
Reducering på grund av
överplanering	-8 575	-11485	-12 200	-12 200
Beräknat medelsbehov	93 800	108 750	131600	131 600

Prop. 1976/77:74 240

Budgetåret    1975/76

1 sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 ancnäler fortifikationsförvaU-ningen att behovet av atl förvärva mark har varil relativt begränsat. Uppkomna behov har kunnat tillgodoses. Outnyttiade resurser har delvis omfördelats lill andra primäruppdrag inom anslaget. Totalt har ca 40 ha förvärvals med äganderätt.

Anskaffning av befästningar, flygfält och kaserner har kunnat genomföras i planerad omfattning.

Den beräknade medelsförbrukningen var 93,8 milj. kr. Utfallet blev 93 777 370 kr.

Budgetåret    1976/77 Den planerade anskaffningen beräknas kunna bli genomförd.

Budgetåret    1977/78

Chefen för flygvapnet

För budgelåret 1976/77 har beräknals en medelsförbrukning av lOl 750 000 kr. Medelsförbmkningen under budgetåret 1977/78 beräknas till 131,6 milj. kr., varav 2,5 milj. kr. för markanskaffning, 40,1 milj. kr. för anskaffning av befästningar m. m. och 89 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m. enligt följande sammanställningar.

A. Markanskaffning

Objekl Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Befästningars   delfond

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

1. Mark för sirilanläggningar m. m. 200 Basförband

2. Mark för krigsflygfält saml diverse mindre markförvärv och

ofömtsedda utgifler 300

Kasernbyggnaders   delfond Gemensamma produktionsresurser

3. Diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter 2 200

2 700

Reducering pä gmnd av överplanering -200

Summa 2 500

1. För atl ulföra sirilanläggningar bedöms del i vissa fall vara nödvändigl att förvärva mark med äganderätt.

Prop. 1976/77:74 241

2. För att komplettera befintliga krigsflygfält kan del i vissa fall bli nödvändigt att förvärva mark med äganderätt. Behov av medel kan även uppkomma för att skalTa mark för befästnings- och andra anläggningar inom övriga delprogram inom huvudprogrammet saml för smärre kompletteringar av flygvapnets befästningsfastigheter, oförutsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv samt för mindre ulgiftsresler för vissa inle hell avslutade förvärv.

3. Medel har beräknats för att lösa in flygbullerstörda fastigheter, smärre kompletteringar av flygvapnets kasernfastigheler, oförulsedda utgifter i samband med redan beslutade markförvärv saml för mindre ulgiftsresler för vissa inte hell avslutade förvärv.

B. Anskaffning av befästningar m. m.

Objekl Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Befästningar m. m.

För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

Förelag påbörjade ./öre 1976-07-01

1. Radaranläggning 3 700 Förelag påbörjade eller avsedda all påbörjas 1976/77

2. Radiolänkstationer och utpunkter 750

3. Luflbevakningstorn 500

4. Stridledningsradaranläggningar (kompletterande åtgärder) 1 7(X)

5. Smäne objekl 1 000 Förelag avsedda all påbörjas 1977/78

6. Betongförråd för ammunition 1 500

7. Smärre objekl 1 000 Flygfält

Basförband

Företag påbörjade före 1976-07-01

400

4 700

2 000

4 995

6 900

900

700

3 000

200

1 300

2 900

400

3 125

44 350

-4 250

40 100

8. Kompletleringsarbeten på befintliga baser 1 600

9. El- och teleanläggningar 1 080 Företag påbörjade eller avsedda att påbörjas 1976/77

10. Kompletteringsarbeten på befintliga baser

11.        KompleHering av flygbaser tör anpassning lill flygplan 37

12. Hangarplallor

13. El- och teleanläggningar Företag avsedda alt påbörjas 1977/78

14. Anpassning lill ny basfilosofl avseende vägbaser, uppställningsplatser och maskeringsulruslning

15. Kompletteringsarbeten på befintliga baser

16. Komplettering av flygbaser för anpassning lill flygplan 37

17. Lagringsanläggningar för drivmedel

18. Uppställningsplatser för Hytsyreanläggningar

19. Baracker

20. Hangarplattor

21. Smärre objekl

22. El- och teleanläggningar

Reducering på grund av överplanering Summa

Prop. 1976/77:74 242

1. Regeringen har uppdragit åt fonifikalionsförvallningen att bygga en radaranläggning som prototyp för en serie nya radarstationer. För avslutande arbeten behövs 3,7 milj. kr. under näsla budgetår.

2. För att ulföra mindre utbyggnader och kompletteringar vid radio-länkstaiioner och utpunkter behövs 750 000 kr. under näsla budgelår.

3. För luftbevakningstorn beräknas ell medelsbehov av 500 000 kr.

4. För mindre kompletleringsarbeten vid vissa slridsledningsradaraniägg-ningar behövs 1,7 milj. kr.

5. 7 och 21. För smärre objekt som vart och ell beräknas kosla högsl 800 000 kr. behövs sammanlagt 2,4 milj. kr.

6. För belongförtåd för ammunition behövs 1,5 milj. kr.

8, 10, 11, 15 och 16. På befintliga baser ulförs efterhand arbeten för atl komplettera baserna lill normerad siandard. Arbetena är delvis föranledda av att flygplan 37 kommeratt tillföras flottiljerna. För kompletleringsarbeten beräknas en medelsförbrukning av 8,3 milj. kr.

9, 13 och 22. För fortsatt utbyggnad av el- och teleanläggningar vid flygbaserna behövs 9,2 milj, kr. under näsla budgetår.

12 och 20. För hangarplatlor i anslulning till hangarer och verkstäder behövs 4,9 milj. kr.

14. För vissa anpassningsåtgärder vid flygbaser enligt nya principer behövs 6,9 milj. kr.

17, 18 och 19. För att vid befintliga baser bygga ut lagringsanläggningar för drivmedel, uppställningsplatser för flytsyreanläggningar samt baracker beräknas ett medelsbehov av 4,5 milj. kr.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

Objekl Medelsförbrukning

(1 OOO-tal kr.)

Gemensamma produktionsresurser

Förelag påbörjade eller avsedda atl påbörjas 1976/77

1. F 6. Nybyggnad av flygverkstad 10 000

2. F 6. Nybyggnad av hangar 8 350

3. F 6. Utökning av flygdrivmedelsanläggningen 1 000

4. F 13. Nybyggnad av flygverkstad 10 000

5. F 15. Nybyggnad av hangar 7 350

6. F 17. Nybyggnad av hangar 9 050 Förelag avsedda all påbörjas 1977/78

I.  F 4. Nybyggnad av militärrestaurang 7 000

8. F 4. Nybyggnad av värmecentral 2 600

9. F 6. Nybyggnad av värmecentral 5 000

10. F 7. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad 3 000

II. F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad med

smörj- och tvätthall 3 400

12. F 13 M. Nybyggnad av kontrolltom 4 500

13. F 17. Nybyggnad av flygverkstad 8 000

14. Upprustning av målplatser 1 000

15. Tekniska försörjningsanordningar 2 000

16. Diverse smärte byggnadsobjekt 14 500

96 750

Reducering på grund av överplanering -7 750

Summa 89 000

Prop. 1976/77:74 243

1-6. Regeringen har uppdragit åt fortifikationsförvaitningen att låta bygga ny flygverkstad vid F6 i Karisborg och vid F 13 i Norrköping samt en ny hangar vid envar av F 6, F 15 i Söderhamn och F 17 i Ronneby ävensom atl bygga ut drivmedelsanläggningen vid F6.

7. Den nuvarande matinrältningen vid F4 med matsal för värnpliktiga, kökslokaler och personalmatsal är i så dåligt skick alt byggnaden har bedömts böra rivas. Samma förhållande gäller markeienleriel med plutonofficersmäss. Det har därför ansetts nödvändigt all uppföra en ny fullständig militärreslaurang. Fortifikationsförvaitningen har redovisai huvudhandlingar för en sådan nybyggnad. Kosinaderna har beräknals till 18,6 milj. kr. enligt prisläget den 1 februari 1976.

8. Genom att ett flertal nybyggnader vid F4 kommii lill måste värme-kapaciieien vid flottiljen ökas. Den befinlliga värmecenlralen kan inle om-eller tillbyggas då den är gammal och nedgången och det dessutom inte finns utrymme för någon om- eller tillbyggnad. Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för en ny värmecentral. Kostnaderna för byggnadsobjektet har uppskattats lill 5,6 milj. kr. enligl prislägel den I februari 1976.

9. Behovet av en ny värmecentral vid F 6 i Karisborg har lidigare anmälts för riksdagen i prop. 1975/76:100 (bil. 6 s. 346). Regeringen har uppdragit åt forlifikationsförvaltningen alt låta bygga en för F6 och S2 gemensam värmecentral m. m. Kosinaderna har beräknals lill 19 550 000 kr. enligl prislägel den I februari 1976, varav 10 550 000 kr. belöper på F6.

10. Vid F7 i Såtenäs behövs en ny aggregat- och fordonsverksiad. De nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga och otidsenliga. Fortifikations-förvaltningen har redovisat förslag till byggnadsprogram för byggnadsföretaget. Kosinaderna har uppskattats till 5 260 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog ijuli 1976 åt forlifikationsförvaltningen all utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

11. Behov föreligger av en ny aggregat- och fordonsverksiad med smörj-och tvätthall vid F 13 i Norrköping. De nuvarande verkstadslokalerna är otillräckliga och otidsenliga. 1 befintlig tvätthall kan endast mindre fordon tvättas. Den befinlliga smörjhallen är avstängd av yrkesinspektionen. Forlifikationsförvaltningen har redovisai förslag lill byggnadsprogram för nybyggnad för nämnda ändamål. Kostnaderna har uppskattats till 6,4 milj. kr. enligl prislägel den 1 februari 1976. Regeringen uppdrog i juli 1976 åt fortifikationsförvaitningen all utarbeta huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

12. Vid F 13:s detachement i Malmslätt behövs ett nytt kontrolltorn. Lokalerna i det befintliga konirolllornel, som är uppfört år 1942 och som tidigare har använis av fömtvarande Östgöta flygflottilj, är hårt slitna och dessulom otillfredsställande från funktions-, miljö- och utrymmessynpunkl. Fortifikationsförvaitningen har redovisai huvudhandlingar för byggnadsföretaget.

Prop. 1976/77:74

244

Kostnaderna beräknas till 6 750 000 kr. enligl prislägel den 1 februari 1976.

13. Verkstadstiänsten vid F 17 i Ronneby bedrivs f n. i flera olika byggnader vilket omöjliggör en rationell drift. Del har bedömts nödvändigt att bygga en ny flygverkstad i samma storiek och utförande som de verkstäder som är under utförande vid F6 och F 13. Fortifikationsförvaitningen har redovisat huvudhandlingar för byggnadsföretaget. Kostnaderna har beräknals lill 21,3 milj. kr. enligl prislägel den 1  februari 1976.

14. För uppmstning av målplatser behövs I milj. kr. under nästa budgetår.

15. För tekniska försörjningsanordningar behövs 2 milj. kr. Medlen avses främst för att komplettera distributionsnäten för el, värme och vatten vid förbanden.

16. För diverse smärre byggnadsföretag behövs 12,5 milj. kr.

Föredraganden

Chefen för flygvapnet har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för näsla budgelår lill 131,6 milj. kr. Jag bilräder förslaget och förordarall medel för nästa budgelår anvisas enligl följande investeringsplan och anslagsberäkning. Av medelsförbrukningen beräknas 2,5 milj. kr. för markanskaffning, 40,1 milj. kr. föranskaffning av befästningar m. m.och 89 milj. kr. för anskaffning av kaserner m. m.

Forlifikationsförvaltningen har redovisat huvudhandlingar för flertalet nya objekt som finns intagna i investeringsplanen och som är underkastade det s. k. tvåstegsförfarandet. Om riksdagen inle har någol alt erinra torde det fä ankomma på regeringen atl efler prövning av huvudhandlingarna och inom ramen för del anslag som anvisas av riksdagen besluta om de redovisade förelagen skall utföras.

Investeringsplan (I OOO-tal kr.)

Kostnadsram

Objekl

Medelsförbrukning

75-02-      76-02-      Faktisk Beräknad för

01 01 t.o.m.

76-06- 1976/77     1977/78

30

Byggstart år-män.

Färdigställande år-mån.

4. Markanskaffning Befäs t n i n gars de I fo n d Delprogram 3.1

I.Mark för sirilanläggningar m. m. Delprogram 3.7

2. Mark för krigsflygfält samt diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter

400

600

200

300

200

300

Prop. 1976/77:74

245

Objekt	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
						start år-	ställande
	75-02-	76-02-	Faktisk	Beräknad	tör
	01	01				mån.	.
			i. 0. m. 76-06-	1976/77	1977/78		arman.
			30
Kasernbyggnaders
d e 1 f 0 n d
Delprogram 3.99
3. Diverse mindre markför-
värv och oförutsedda ut-
gifter	-	3 300	-	I 100	2 200		-
Summa A	-	4 300	-	1600	2 700		-
Reducering av medels-
behovel	-	-	-	-100	-200
Beräknat medelsbehov	-	-	-	1500	2 500		-                -
B. Anskaffning av befäst-
ningar m. m.
I.   Befästningar
a.   Förelag påbörjade före
1976-07-01
Delprogram 3.1
1. Luflbevakningstorn	210	210	100	no	-		-                -
2. Stridsledningsradaran-
läggningar (kompl. ål-
gärder)	600	490	230	260	-		-
3. Radiostationer (luft-
operativa radionätet)	2 040	2 020	990	1030	-		-
4. Radaranläggning	7 300	8 200	500	4 000	3 700		-
Delprogram 3.7
5. Betongförräd för ammu-
nition	1000	1270	670	600	-		-
6. Kommandocenlraler	1 860	1260	1060	200	-		-
7. Smärre objekl	1080	1080	630	450	-		-
Summa a	14 090	14 530	4180	6 650	3 700		-
b.   Förelag påbörjade eller
avsedda au påbörjas
1976/77
Delprogram 3.1
8. Radiolänkstationer och
utpunkter	2 000	2000	-	2000	-		-
9. Luftbevakningstorn	1000	1000	-	1000	-		-
10. Stridsledningsradaran-
läggningar (kompl. åt-
gärder)	200	200	-	200	-		-
11. Slyrdaialedning	1000	1000	-	1000	-		-
12. Smärre objekl	500	800	-	800	-		-
Delprogram 3.7
13. Betongförräd för ammu-
nition	1 500	1500	-	1 500	-		-
14. Smärre objekl	1000	240	-	240	-		-
Summa b	7 200	6 740	-	6 740	-		-

Prop. 1976/77:74

246

Objekt

Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-

------------------------------------------- stan

75-02-      76-02-      Faktisk      Beräknad för år-

01 01 1. o. m.      -------------- - mån

1976/77     1977/78

76-06-

30

Färdigställande arman.

c.   Företag avsedda an påbörjas 1977/78 ■ Delprogram 3.1

15. Radiolänkstationer och utpunkter

16. Luftbevakningstorn

17. Stridsledningsradaran-läggningar (kompl. åtgärder)

18. Smärre objekt Delprogram 3.7

19. Betongförräd för ammunition

20. Smärre objekt

Summa c

Summa B 1 (a-c)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

21290

750	-	-	750
500	-	-	500
1 700			1 700
1000	-	-	1 000
1500			1 500
1000	-	-	1000
6 450	-	-	6 450
27 720	4 180	13 390	10 150
-	-	-1 390	-1050
_	_	12 000	9 100

II. Flygfält

c.  Förelag påbörjade jöre

1976-07-01

Delprogram 3.7

1. Kompletteringsarbeten på befintliga baser

2. Lagringsbehållare för tjära

3. Klargöringsskydd

4. Fälthangarer

5. Lagringsanläggningar för drivmedel

6. Smärre objekt

7. El- och teleanläggningar

Summa a

1 600

1455

1000

3 200

4 055

2 320	2 325	2 308	17	-
1 740	2 335	2 163	172	-
2 240	2 490	1790	700	-
900	1 880	1242	638	—
200	265	246	19	-
6 805	11 524	5 453	4 805	1080
17 405	24 874	14 657	7 351	2 680

Företag påbörjade eller avsedda an påbörjas 1976/77 Delprogram 3.7

. Anpassning till ny bas-filosofi, avseende vägbaser, uppställningsplatser och maskeringsutrustning

. Kompletleringsarbeten på befintliga baser

2 010 2 010

4 700 4 200

2 010

3 800

400

Prop. 1976/77:74

247

Objekt

Kostnadsram

75-02-      76-02-
01 01

Medelsförbrukning

Bygg- Färdig-

------------------------ stan stäl-

Faktisk      Beräknad för är- lande

t.o.m.---------------------     mån.       år-

76-06-       1976/77     1977/78 mån.
30

10. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37

11. Klargöringsskydd

12. Fälthangarer

13. Lagringsanläggningar för drivmedel

14. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar

15. Baracker

16. Hangarplatlor

17. Smärre objekt

18. El- och teleanläggningar

Summa b

c.   Förelag avsedda an påbörjas 1977/78 Delprogram 3.7

19. Anpassning till ny basfilosofi, avseende vägbaser, uppställningsplatser och maskeringsutrustning

20. Kompletleringsarbeten på befintliga baser

21. Komplettering av flygbaser för anpassning till flygplan 37

22. Lagringsanläggningar för drivmedel

23. Uppställningsplatser för flytsyreanläggningar

24. Baracker

25. Hangarplattor

26. Smärre objekt

27. El- och teleanläggningar

Summa c

Summa B II (a-c)

Reducering av

medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

Summa B (l-II)

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

8 900 10 000 1 300 650 1 600   1 600

2 980

300

2 100

3 000 400

7 740

3 510

300

2 100

3 000 200

6 225

33 845  34 920

6 900 5 500

1 700

3 000

200 1300

2        900
400

9 900

31800

51 250   91 594

14 657

72 540  191 854   18 837

4 700

3 300

650

1600

2 970

2 000

4 995 12 095

300 2 100 1000

400 2 095

20 225

6 900 900

1 700 3 000

-	200
-	1 300
-	2 900
-	400
-	3 125
-	19 425
27 576	34 200
-2 576	-3 200
25 000	31000
40 966	44 350
-3 966	- »250
37 000	40100

Prop. 1976/77:74

248

Objekt

Kostnadsram Medelsförbrukning Bygg-

------------------------------------------- stan

75-02-       76-02-       Faktisk      Beräknad för är-

01 01 1.0. m.       -------------- mån.

76-06-30

1976/77     1977/78

Färdigställande år-mån.

C. Anskaffning av kaserner m. m.

a. Förelag påbörjade
före 1976-07-01

Delprogram 3.99

1. F4. Nybyggnad av flygverkstad och värmecentral

2. F 7. Nybyggnad av två hangarer

3. F 5. Utbyggnad av flyg-drivmedelsanläggning

4. F 10. Utbyggnad av flyg-drivmedelsanläggning

5. RFN. Nybyggnad av hangar

Summa a

b. Förelag påbörjade eller
avsedda au påbörjas
1976/77
Delprogram 3.99

6. F6. Nybyggnad av flygverkstad

7. F 6. Nybyggnad av hangar

8. F6. Utökning av fiygdriv-medelsanläggning

9. Fl 3. Nybyggnad av flygverkstad

10. F 14. Brandövningsplats 11.F15. Nybyggnad av hangar

12. F17. Nybyggnad av hangar

13. Upprustning av målplatser

14. Tekniska försörjningsanordningar

15. Diverse smärre objekl

Summa b

17 700	17 690	15 589	2 101	75-02	76-10
26 000	25 150	24 359	791	74-12	77-01
1650	2 780	1 832	948	75-12	76-11
2 200	2 520	1461	1059	75-11	76-11
10 200	10 845	4 665	6 180	75-10	76-10

57 750       58 985       47 906       11079

78-09 77-10

77-08

10 000 8 350

1000

19 850 15 700

2 660

10 000 9 300

2 000

76-10 76-10

76-10

22 300 17 650

3 000

18 550	20 850	-	9 500	10 000	76-10	78-09
1480	2 980	-	2 980	-	76-10	77-06
13 000	14 650	-	7 300	7 350	76-10	78-06
16 300	18 350	-	9 300	9 050	76-10	78-06
-	1000	-	1000	-	-	-
	2 500	_	2 500	_	-	-
_	10 000	-	9 000	-	-	-

62 880       45 750

87 540     113 280

c.   Förelag avsedda all påbörjas 1977/78 Delprogram 3.99

16. F 4. Nybyggnad av mililär-restaurang

17. F 4. Nybyggnad av värmecentral

18. F 6. Nybyggnad av värmecentral

19. F 7. Nybyggnad av aggregat-och fordonsverksiad

20. F 13. Nybyggnad av aggregat- och fordonsverkstad med smörj-och tvätthall

18 600

5 600

10 550

5 260

6 400

7 000	77-10	79-09
2 600	77-10	.79-01
5 000	77-10	78-11
3 000	77-10	79-01

79-04

3 400

77-10

249

Prop. 1976/77:74

Objekl	Kostnadsi	■am	Medelsförbrukning			Bygg-siart		Färdigstäl-
	75-02-	76-02-	Faktisk	Beräknad	för	år-		lande
	01	01	t. 0. m. 76-06-			mån.		arman.
				1976/77	1977/78
			30
21.F13M. Nybyggnad av kontrolltorn		6 750			4 500	77-	-10	79-01
22. Fl 7. Nybyggnad av flygverkstad	_	21300	_	_	8 000	77-	-10	79-09
23.        Upprustning av mål platser 24.        Tekniska försörjnings anordningar 25.        Diverse smärre byggnads företag	-	1000 2 000 14 500	~	;	1000 2 000 14 500		-	;
Summa c	-	93 410	-	-	51000		-	-
Summa C (a-c)	145 290	265 675	47 906	73 959	96 750		-	-
Reducering av medelsbehovel	_	_	_	-10 709	-7 750		_	_
Beräknat medelsbehov	-	-	-	63 250	89 000		-	-
Totalt A-C	217 830	389 289	66 743	116 525	143 800		-	-
Reducering av medelsbehovel	__	_	_	-14 755	-12 200		_	.
Beräknai medelsbehov	-	-	-	10! 750	131600		-	-

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning 1976-07-01	1041	1976/77	108 750
Anslag för 1976/77		1977/78	131 600
statsbudget	103 250	Beräknad behållning
tilläggsbudget II	7 000	1978-06-30	2 541
Anslag för 1977/78
(förslag)	131 600
	242 891		242 891

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar för budgelårel 1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 131600 000 kr.

17 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 250

IX Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond

Anskaffning av datamaskiner

Försvarels rationaliseringsinstitut skall gentemot statskontoret svara för all anskaffning och utnyttjande av datamaskiner för försvaret samordnas. Datamaskinutmstning m. m. för försvaret upphandlas av siatskoniorei i samråd med institutet.

För finansiering och redovisning av generellt användbar datamaskinutmstning finns statens daiamaskinfond inrättad. Fonden har två delfonder, varav en för försvarel. Statskontoret förvaltar båda delfonderna. Från investeringsanslagen lill fonden bestrids dels utgifler för förvärv av datamaskinutmstning, dels andra utgifter av investeringskaraklär i samband med anskaffning av utmstning som är av sådan art alt de bör periodiseras. Utmstning som redovisas på fonden ställs mot avgift till förfogande för de myndigheier som skall svara för driften av anläggningarna. Avgifterna fastställs av statskontoret efter samråd med riksrevisionsverket och försvarels rationaliseringsinstitut. Utöver normal avskrivning eller hyra för utrustning m. m. skall avgifterna täcka kosinaderna för fondens adminislralion.

Anskaffningen av dalamaskiner kan inte hänföras lill vissl huvud- eller delprogram ulan täcker hela försvaret. Verksamheten budgeteras på ett primämppdrag och finansieras från investeringsanslaget Anskaffning av dalamaskiner.

Programplan För perioden 1977/78-1981/82

Belräffande utvecklingen under programplaneperioden anför försvarets rationaliseringsinstitut bl. a. följande.

Av de tre beställda datamaskinerna Univac 1100 har två (Bertil/Ny och Berta) levererats. Den iredje (Cecilia/Ny) skall levereras i september år 1977. 1 överensstämmelse med överbefälhavarens planeringsdirekliv har institutet tagil upp medel för ytteriigare en slor datamaskin avsedd för bl. a. högkvarterels behov. Enligl nu gällande planer kommer samlliga fyra stora datamaskiner all vara placerade i mellansverige. Detta förhållande kan medföra en flyttning av utmstning.

Värnpliktsverkels behov av datamaskinkapacitet efler avveckling av dalamaskinerna Burtoughs under budgelåret 1980/81 har förulselts kunna läckas genom de centrala/regionala datamaskinerna Univac. Institutet utreder för närvarande i samarbete med värnpliklsverket hur värnpliktsverkels framlida behov av datamaskinkapacilel i sin helhet bör lillgodoses.

Det av insiilutel föreslagna datakraftaltemativet realtidsdrift med lokal datalagring innebär att ell antal mindre datamaskiner placeras där de lokalt

Prop. 1976/77:74 ~

kan betiäna ett begränsal antal användare lill sior del via terminal. I syfte alt vinna erfarenhei och bygga upp kompelens inom detla område har institutet tagil initiativ till försöksverksamhet med mindre datamaskiner. I avvaktan på ytterligare underiag har medel tagils upp molsvarande ca 15 mindre dalamaskiner för operativ och taktisk ledning saml ell begränsat antal för fredsbehov. Behovel av mindre datamaskiner liksom fördelningen av datamaskiner mellan användningsområden blir beroende av försöksverksamhetens utfall och i vilken takt berörd systemutveckling kan bedrivas. Speciellt gäller della för fredsadminislralivi bruk där utvecklingen av system för förnödenhetsredovisning och värnpliktsverkets framlida syslem kan förändra behoven.

Del totala behovet av terminaler under programplaneperioden kan inte entydigt fastställas. De mest omfattande anskaffningarna av terminaler under perioden hänför sig lill system för förnödenheisredovisning, ekonomisk budgetering och personaladministration. Institutet anser all terminaler bör anskaffas och utnyttias samordnat. Omlokaliseringen av delar av försvarels forskningsanstalt medför behov av datamaskinkapacilel i Stockholm och dessulom i Linköping och Umeå. Omlokaliseringen inom stockholmsområdet kommer all kräva datamaskin-kapacitet i Ursvik i slulel av programplaneperioden. För all läcka behoven i Linköping planerar insiilutel dels för en datamaskin i forskningsanstaltens lokaler, dels för en terminal för samband med Stockholms datamaskin-central. På gmnd av omlokaliseringen av huvudenhet fyra krävs en mindre datamaskin för reelltidsbearbetning. För bearbetningar på störte datamaskiner kommer huvudenhet fyra att utnyttja Umeå datamaskincentral.

Försvarets radioanstalt har f n. en dalamaskin Saab D22 som är avskriven år 1980. Medel har beräknats för elt utbyte budgelåret 1981/82.

I föregående års programplan anmäldes behov av datamaskinulrustning specielll avsedd för bearbetning av underrättelsedata. Institutet kommer under innevarande budgetår all uireda frågan i samverkan med försvarsstaben. Bland annat skall prövas om behovel kan lillgodoses genom komplettering av datamaskin Bertil/Ny och/eller med en minidalamaskin.

Den av rationaliseringsinstitutet beräknade ulvecklingen av betalningsmedlen under anslaget Anskaffning av dalamaskiner framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1976; 1 OOO-tal kr.).

1976/771      1977/78       1978/79       1979/80       1980/81        1981/82       Summa

1977/82

24 0002       34 000        22 000        25 000        18 000        20 000        119 000

' Prisläge febmari 1975, 2 Anslag 1 000 kr.

Prop. 1976/77:74

252

Det beräknade behovet av beställningsbemyndiganden för anskaffning av datamaskiner samt bemyndigandeskuldens storiek under programplaneperioden framgår av följande sammanställning (1 OOO-tal kr.).

1976/77     1977/78     1978/79     1979/80     1980/81     1981/82    Summa

1977/82

Bemyndigandebehov Bemyndigandeskuld vid utgången av resp. budgetår

-      45 000      12 000      32 000      10 000        3 000      102 000 39 000      50 000      40 000      47 000      39 000      22 000

IX 1. Anskaffning av datamaskiner

1975/76	Utgift	11831817	Behållning   25 006 088
1976/77	Anslag	1000
1977/78	Förslag	34000000

Kostnader och medelsbehov (f OOO-tal kr.)

Primäruppdrag m. m.	1975/76		1976/77	1977/78
	Planerat	Utfall	Planerat	Försvarets rationaliseringsinstitut	Föredraganden
Anskaffning av dalamaskiner	8 000	11 832	24 000	34 000	34 000
Kostnader	8 000	11832	24 000	34 000	34 000
Avgår: Förbrukning av anslagsbehållning Medelsbehov	-7 999 1	-11 831 1	-23 999 1	34 000	34 000

Budgelåret    1975/76

Försvarets rationaliseringsinstitut anger i sin årsredovisning förbudgelårel 1975/76 all den forcerade upphandlingen som genomfördes av dalamaskinerna Univac 1100 har starkl begränsal investeringsutrymmet för annan datamaskinutmstning på kort sikt.

Under budgetåret har reglerna för såväl upphandling som finansiering av datamaskinulrustning diskuterats och ifrågasatts av flera försvarsmyn-digheler. Enligt institutets mening har detla varil lill men för verksamheten

Prop. 1976/77:74 253

och lagil resurser från del egentliga planerings- och anskaffningsarbelet. Institutet förutsätter all formema för anskaffning av generellt användbar datamaskinutrustning bibehålls.

Budgelåret   1976/77

Under budgelårel 1976/77 beställs bl.a. mindre dalamaskiner och terminalutrustningar.

Budgetåret   1977/78 Försvarels ralionaliseringsinstiiul

Anslaget bör föras upp med 34 000 000 kr. och ett beställningsbemyndigande om 45 000 000 kr. inhämtas.

De begärda betalningsmedlen är avsedda för att betala datamaskinutmstning m. m. som har beställts med stöd av lämnade beställningsbemyndiganden. Under budgetåret 1977/78 skall bl. a. följande utmstning m. m. beställas och/eller belalas.

a) Central/regional datamaskinkapacilel för att dels läcka delar av hög
kvarterets behov, dels för programkonvertering och kompletteringar av

befintliga dalamaskiner.

b) Utrusining för försöksverksamhet med mindre datamaskiner.

c) Terminalutrustning för cenlrala, regionala och lokala myndigheier.

Föredraganden

Överbefälhavaren har tagit fram ett förslag till översiktlig informationssystem- och dalakraflplan för försvarel. Jag är nu inle beredd atl ta ställning till den inriklning av verksamheten under programplaneperioden som överbefälhavaren har angetl.

I enlighet med rationaliseringsinstitutets förslag bör bemyndigande inhämtas all för näsla budgetår medge beställningar av datamaskinutmstning-ar till ett belopp av 45 milj. kr. Liksom tidigare bör det fi ankomma på regeringen atl ta slällning till vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för det beställningsbemyndigande som riksdagen kan komma atl lämna.

Min beräkning av medelsbehovet framgår av sammanställningen över koslnader och medelsbehov.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. lill Anskaffning av datamaskiner för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 34 000 000 kr.,

2. medge att datamaskinutmstning beställs till en kostnad av -utöver tidigare medgivet belopp - högst 45 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 254

5   Civilförsvaret

S.l Civilförsvarets fortsatta utveckling

5.1.1 Perspektivplaner för civiirörsvaret

De allmänna grunderna för civilförsvarets perspektivplanering har varit desamma som för försvarsmaktens planering. Olika lyper av angreppsfall skulle tas till ulgångspunkl. Behovet av beredskap och uthållighet skulle bedömas. Planeringen borde vidare utgå från det fredslida samhällets stmktur saml den utveckling av denna som kan fömtses.

Perspektivplan del 1

Det ekonomiska sludieområdel för början av 1990-talel skulle föriäggas inom ett intervall mellan 450 och 900 milj. kr. per år i ett antaget pris-och löneläge vid denna tid.

Civilförsvarsslyrelsen belyste i en försia fas av planeringen den svenska samhällsutvecklingens betydelse för civilförsvarets framlida ulformning. Förändringar i samhället är av betydelse både för civilförsvarets möjligheter all verka i krig och dess möjligheter alt bygga upp en lämplig organisation i fred. De faktorer som är mest styrande för civilförsvarets planering är tätorternas utveckling, riskobjektens lokalisering, bostadsbyggandets omfattning och bebyggelseutformningen. Koncentrationen av befolkning till tätorter fömtses komma all fortgå. Vid hot eller verkställighet av hot innebär befolkningskoncentralionen lill tätorter påtagliga nackdelar i försvarssammanhang.

Civilförsvarsslyrelsen påpekar att civilförsvarets roll vid fredskatasirofer bör klariäggas ytteriigare.

Del miliiära försvarets slyrka och säll alt föra striden har den allra största betydelse för civilförsvarets ulformning. Oberoende av försvarsprincip kan en angripare genomföra förbekämpning på ett sådant sätt atl invasions-riktningen mycket sent blir uppenbar för oss. Detla ger korta tider för beslul om och genomförande av invasionsutrymning. En försvarsprincip som betonar de inledande striderna utanför gräns och kust bedöms medföra mindre krav på ändringar av nu gällande principer för befolkningsskyddet än vad som är fallet med en försvarsprincip som betonar striden på svenski territorium.

Civilförsvaret bör utformas så atl del kan bidra till totalförsvarets fredsbevarande funktion genom sådana ålgärder och förberedelser alt befolkningens vilja och förmåga lill motstånd stärks. Utsätts landet för angrepp skall civilförsvaret skydda liv och egendom samt lindra verkningarna av

Prop. 1976/77:74 255

skador. Studier av krigsföriopp pekar på att strävan bör vara all så långt möjligl behålla samhället intakt och att därför på längre sikt ge befolkningen tillgång till skyddsrum för alt därigenom kunna begränsa behovel av utrymningar.

Civilförsvarsslyrelsen anför atl den lägsla ekonomiska nivån som studerats innebären medveten risktagning och att civilförsvaret inte ens vid angrepp enbart med konventionella stridsmedel kan möta många viktiga krav på ett tillfredsställande säll.

På medelhög ekonomisk nivå är resurserna tillräckliga för alt förverkliga lösningar med i huvudsak godtagbar effekl i flertalet angreppsfall eller god effekl vid angrepp med endasl konventionella stridsmedel.

På den högsla ekonomiska nivån är resurserna tillräckliga för all civilförsvarslösningar med god effekl i samlliga angreppsfall skall kunna förverkligas.

Tillgången lill skyddsmm anses grundläggande för civilbefolkningens skydd. Utrymning bör ses som elt komplement lill skyddsrummen. Civilförsvarsstyrelsen bedömer att denna princip fullt utvecklad skulle öka del miliiära försvarets handlingsfrihel.

Perspektivplan del 2

1 den fortsatta perspektivplaneringen redovisar civilförsvarsslyrelsen civilförsvarets uppbyggnadsläge och brisler år 1977.

Planerad utveckling av försvarsmaktens strilsyslem tillgodoser enligl styrelsen i huvudsak civilförsvarels behov av förvarning. Alarmeringen har dock ett antal svagheter, och uthålligheten är otillräcklig. Bl. a. finns larmnäl endasl i nuvarande skyddsmmsorter och reserv för del lelefonbaserade nätet saknas. Det finns 5,4 miljoner skyddsrumsplatser. Kvaliteten på dessa är enligt civilförsvarsslyrelsen varierande och slora brisler finns i innerområden, låghusbebyggelse och i orter med mindre än 5 000 invånare. Det finns ca 2 milj. moderna skyddsmasker. Gällande utrymningsplaner omfattar ca 3,8 miljoner personer. Planläggningen gmndar sig på de tidigare mera aktuella hoten om insats av kärnvapen och terroranfall men anpassas f n. lill 1972 års försvarsbeslut.

Personellt är del lokala allmänna civilförsvaret i förhållande lill del bedömda behovel uppbyggt till drygt 90 96, del regionala lill ca 85 % och verkskydden lill ca 80 9é. Materiellt är uppbyggnadsläget 95 % i förhållande till bedömt behov.

Civilförsvarsstyrelsen utnyttiar för sin planering begreppet verkansnivå för värdeting av olika civilförsvarsslruklurers effekl. Verkansnivå I innefattar alla anbefallda typer av angreppsfall, nämligen konventionellt angrepp, angrepp med ABC-stridsmedel, holfall och neutralitetsfall, verkansnivå 2 endast konventionellt angrepp och verkansnivå 3 endast neulralilelsfallet.

Prop. 1976/77:74 256

När framlida civilförsvaret utformas bör strävan enligl civilförsvarsstyrelsen vara följande.

- Att i möjligaste mån behålla samhällets funktion intakt även under kris-och krigsförhållanden.

- Alt kunna lä förvarning om anfall från luften och atl ha möjlighet atl alarmera civilbefolkningen.

- All ge alla invånare skydd i skyddsrum, så att alla llr samma överiev-nadsmöjlighet och della oavsett lid på dygnet.

- Att kunna rädda instängda och nödställda människor samt ge skadade en första hjälp och därefler transport lill sjukvårdsinrättningar.

- Atl begränsa utrymningar lill enbart särskill hotade områden och hotade områden med dålig tillgång till skydd.

Civilförsvarsstyrelsen har genomfört studier tillsammans med överbefälhavaren avseende förvarning/alarmering. Därvid har framkommit alt tiden från larm till vapenverkan kan bli 3-4 minuter. Denna lid stämmer i huvudsak överens med den tid det tar för befolkninen att i rimlig utsträckning nå skyddsmm med nuvarande principer för skyddsrumsbyggande. Studiema har även visal behovel av landsomfattande täckning av alarmeringssystemet. Belräffande skyddsrumskvalilel fortsätts studierna tillsammans med försvarels forskningsanstalt.

Betydelsen av förvarning har föranlett civilförsvarsslyrelsen alt rekommendera atl försvarsmakten tilldelas resurser så all den högsla stridslednings- och luftbevakningsnivån kan nås, vilket bl. a. innebär förbättrad uthållighet.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar vidare en förstudie i frågan om ökad samverkan mellan kommuner och civilförsvar saml anmäler önskemål om samordning av radiokommunikationerna inom totalförsvaret.

Perspektivplanen behandlar i fråga om skyddsmmmen i huvudsak fyra skyddsmmsprogram, A-D, inom det sludieintervall som anvisningarna för planeringen föreskrivit, nämligen mellan 150 000 lill 300 000 tillkommande skyddsmmsplatserperår. Dessa program innehåller inom sig olika alternativ i vad avser urval av skyddsmmsorter och andra urvalsgrunder med hänsyn till bedömda risker. Det mest omfattande programmet innebär atl skyddsrum byggs i alla tätorter och att brister läcks i låghusområden och nytillkomna skyddsrumsorier. 1 samtliga program är inräknat täckning av brisler på skyddsmmsplatser i innerområden.

De i anvisningarna angivna ekonomiska studienivåerna för planeringen har räknats om lill prisläge febmari 1975. Civilförsvarsslyrelsen beskriver de   olika handlingsvägarna för utvecklingen på följande säll.

Funktionerna utrymning, skyddsmaskanskaffning, skydd (utom skyddsmm) och rekrytering varieras inte i nämnvärd grad i de olika ekonomiska nivåerna.

Prop. 1976/77:74 257

Utrymning börenligl civilförsvarsstyrelsen betraktas som ett komplement lill alt bygga skyddsrum. Skyddsrumsbrisi kommer att föreligga under lång tid. Därför måste en ulrymningsplanläggning behållas lills vidare.

Målel för skyddsmaskanskaffningen på lång sikl bör enligl civilförsvarsslyrelsen vara att alla kan disponera della skydd. På kortare sikl skall produktionsberedskap upprätthållas. Produktionskapaciteten är f n. ca 300 000 masker per år och kan höjas lill 500 000 per år ulan slörre investeringar. Fyra alternativ för skyddsmaskproduktion har studerats, nämligen all produktionen avbryts samt låg, medelhög och hög produktionstakt. Om produktionen avbryts under budgetåret 1979/80 är tillgången noll vid sekelskiftet. Med låg produktionstakt (därmed avses 150 000 masker per år) är tillgången 4 milj. masker år 1990. Med hög produktionstakt (därmed avses 600 000 masker per år) är tillgången år 1987 7 milj. masker. Civilförsvarsslyrelsen beräknar med hänsyn till produktionsberedskap och beläggning vid industrin alt en produktionstakt om 350 000 masker per år är att föredra oavsett ekonomisk ram för civilförsvaret totalt. Härigenom nås målet ca 7 milj. masker omkring år 1992 och produklionsbeläggningen kan även därefler behållas på grund av omsättning.

Utgångspunkt för skyddsrumsprogrammen är bl. a. behovsberäkningsnor-mer för olika typer av bostadshus. Dessa skiljer sig från nu gällande normer. Hänsyn tas lill alt antalet personer per lägenhet minskar med liden. Dessulom räknas bl. a. värnpliktiga bort. Delta innebär som exempel atl i flerfamiljshus byggs endast 1,7 skyddsrumsplatser per lägenhet mot nuvarande 2,4. Detla medför en risktagning under de första 10-15 åren i nybyggda hus,

Kosinaderna per skyddsrumsplals beräknas i perspektivplanen för flerfamiljshus till 680 kr., för småhus till 1 080 kr. och för anläggningar till 750 kr.

De viktigaste åtgärderna på ekonomisk mellannivå (743 milj. kr. för perioden 1977-1982) är fortsatt utbyggnad av ledningscentraler så atl dessa är i princip utbyggda år 1982, förbättring av radiosystemet och att ändrad krigsorganisation införs planenligt. Vissa brister kvarstår år 1982, främst avseende alarmering och radiosystem.

De viktigaste ålgärderna på låg ekonomisk nivå (633 milj. kr.) är alt byggandet av ledningscentraler uppskjuts (ca 20 % brist är 1982), atl materielanskaffning inom ledningsfunktionen reduceras, att antalet undsättningsenheter reduceras med ca 20 96, och alt anläggningsbyggandet inom und-sällningsorganisalionen upphör så gott som hell.

De viktigaste ålgärderna och objekten på hög ekonomisk nivå (852 milj. kr.) innefattar larmaggregat i orter med mer än 200 invånare, radioslyrning av nuvarande larmaggregat redan 1977-82, forcerad projektering av radio-syslem, skyddsrumsielefoner, förbättrad sjukvårdsuibildning samt ökad materielanskaffning och forcerad utbyggnad av anläggningar inom delprogrammet Undsättning.

Prop.  1976/77:74 258

Härtill kommer kostnaderna för skyddsrummsprogramen A-D. Sammanfattning av medelsbehovet i olika handlingsvägar framgårav följande labell. (Belopp i milj. kr. prisläge februari  1975; löneläge 1975.)

Benämnd             Perioden 1977-82                                              Perioden 1982-87
handlingsväg        -------------------------------------

Åtgärder utom    Skyddsrum     Summa Summa

skyddsrum (A-D)

(115-155)

A 115	633	642	1 275	1 374
B 115	633	783	1416	1 609
B 135	743	783	1 526	1 718
C 135	743	933	1676	1968
C 155	852	933	1 785	2 077
D 155	852	1014	1866	2212

1 perspeklivplanen görs en värdering av effekten av olika handlingsvägar. Värderingen avser senare delen av 1980-ialel och görs i de redovisade verkansnivåerna.

Handlingsväg A 115 bedöms i verkansnivå 3 (neuiraliielsfallel) framför allt medföra risk för skador på befolkningen i södra Sverige lill följd av brist på skyddsrum. Den urholkade undsätlningsorganisationen medför enligt civilförsvarsslyrelsen att indikering och sanering inte kan genomföras i erforderiig uislräckning. 1 verkansnivå 2 (konventionellt angreppsfall) bedöins risk föreligga för atl civilbefolkningen genom bristen på skyddsrum lider skada under förbekämpning och markstrid. Undsätlningsorganisationen bedöms vara otillräcklig. 1 verkansnivå 1 (alla typer av angreppsfall) tillkommer den minskade moisiåndskraft mol hot som skyddsrumsbrislen orsakar saml de brislande resurserna för indikering och sanering vid insats av ABC-stridsmedel.

Handlingsväg B 115 innebär skyddsrumsutbyggnad i orter med mer än 5 000 invånare. Samma värdering som i handlingsväg A 115 är giltig vad gäller civilförsvar utom skyddsrum. Skadorna på civilbefolkningen fär emellertid annan geografisk fördelning.

Handlingsväg B 135 innehåller samma skyddsmmsprogram som handlingsväg B 115. Undsätlningsorganisationen bedöms i huvudsak kunna lösa sina uppgifter i verkansnivå 2, medan den bristande utbildningen för ABC-miljön   minskar organisationens effekl i övriga verkansnivåer.

Handlingsväg C 135 har för civilförsvar ulom skyddsrum samma effekl som handlingsväg B 135. Den utökade skyddsrumstillgången ger dock enligl civilförsvarsslyrelsens uppfattning bältre civilförsvarseffekt i alla verkansnivåer.

Handlingsväg C 155 innehåller samma skyddsrumsprogram som hand-

Prop. 1976/77:74 259

lingsväg C 135. Belräffande civilförsvar utom skyddsrum innebär handlingsvägen bättre alarmering, anskaffning av skyddsrumstelefoner och bättre sjukvårdsutbildning. Dessa förbättringar ökar effekten i alla verkansnivåer medan brisler fortfarande råder avseende uppträdande i ABC-miljö. Handlingsväg D 155 ger i huvudsak god effekl i alla verkansnivåer.

5.1.2 Programplaner for civilförsvaret för perioden 1977/78-1981/82

Planeringsförutsättningar

Enligt anvisningar som regeringen har meddelat för civilförsvarets programplanering skall i huvudsak 1974 års försvarsulrednings förslag lill inriktning av verksamheten (SOU 1976:5) ligga till grund för planeringen för perioden 1977-1982.

Som utgångspunkt för planeringen av verksamhet som inle avser skyddsrum för befolkningen skall enligt anvisningarna för vart och ell av budgetåren gälla en planeringsram om 153 milj. kr. För verksamhel som avser skyddsrum för befolkningen skall gälla en planeringsram om 38 milj. kr. för vart och ett av de två första budgetåren och 105 milj. kr. för vart och elt av de tre senare. Samlliga belopp är angivna i prisläge februari 1975.

1 samband med planeringen skall civilförsvarsslyrelsen i samråd med överbefälhavaren också belysa de kostnader som uppslår och de effekler som erhålls belräffande alarmering av befolkningen vid luftanfall om uthålligheten hos strilsyslemet inom det miliiära försvaret ökas utöver vad överbefälhavaren planerar inom planeringsramarna.

Civilförsvarsslyrelsen har av försvarsulredningens bedömningar dragit den allmänna slutsatsen atl förhållanden och bedömd utveckling i vårt närområde och väriden i övrigt inle ger anledning lill att sänka kraven på befolkningsskyddet eller alt begränsa dess möjligheter till fortsalt anpassning lill samhällsutvecklingen.

Det är enligt civilförsvarsslyrelsen av stor betydelse för civilförsvarels utveckling alt försvarsmakten allt mer blir beroende av samhället i övrigt. Det blir därför allt svårare att dra en klar gräns mellan "civila" och "militära" mål. Civilförsvarsslyrelsen framhåller all en snabb utveckling har skett av vapen med ökad yttäckning mot levande mål. Brislande precision och funk-lionsfel hos vapensystem ökar också riskerna för skador bland civilbefolkning. Markstrider kan komma atl beröra civilbefolkningen och ställa speciella krav på röriighet, uthållighet och fältledningskapacitet hos civilförsvaret. Om inte åtgärder vidlas för alt förbättra uthålligheten främst hos våra radarstationer försämrar bekämpning av luftförsvarets strilsyslem möjligheterna all alarmera befolkningen i skyddsrumsorter.

Styrelsen framhåller i fråga om den svenska samhällsutvecklingen och civilförsvarets beroende av denna särskill sårbarheten på grund av att man

Prop. 1976/77:74 260

fortsätter att koncentrera befolkning och produktion till slörre tätorter och att man fortlöpande bygger tekniska system med bristande reservfunkiioner. Ökande risker redan i fredssamhällel för skadeverkningar av olyckor med radioakliva ämnen eller haverier vid företag med tillverkning av hälso- eller miljöfariiga produkter påverkar även civilförsvarels utveckling.

Styrelsen pekar också på att kommunerna numera har ett vidgat ansvar för räddningstiänst i fredstid. Möjligheterna atl utnyttja kommunala resurser i krig blir härigenom slörre.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller atl sedan perspektivplanen lämnades in till regeringen har vissa förändringar skett i förutsättningarna för planeringen. Dessa förändringar, som styrelsen anser medföra kostnadsökningar under programplaneperioden, uppges främsl bero på att statsbidrag lill kommunerna för koslnader för anläggningar lill civilförsvarels krigsorganisation numera ulgår med 100 %,att förbättrade ekonomiska förmåner för civilförsvarsplikliga har införts och all civilförsvarsövningar framdeles skall genomföras på dagtid med bl. a. ersättning som följd.

Styrelsen framhåller att de ändrade fömtsättningarna innebär merkostnader på ca 20 milj. kr. per år i jämförelse med de förutsättningar som gällt för tidigare planering och med hänsyn även lill beräknad priskompensation i den planeringsram som regeringen har angivit.

Civilförsvarsslyrelsen har i sin bedömning av planeringsförulsällningarna för skyddsrumsbyggande inte funnil något att erinra mot den anvisade ramen under programplaneperiodens två första år. Styrelsen anser däremol att en inriktning av skyddsrumsproduktionen som svarar mot planeringsramen 105 milj. kr. per år inte gör del möjligl att tillföra skyddsmmsplatser i den lakl som bosläder, fabriks- och andra anläggningar m. m. byggs i samhället. Detta förhållande gäller för alla alternativ i fråga om skyddsrumskvalilel och omfattning av skyddsrumsorter som styrelsen har studerat. Enligl slyrelsens uppfattning kan balans uppnås endasl om planeringen av skydds-rumsproduklionen vid programplaneperiodens slut är inriktad mot en produktionsvolym motsvarande en årskostnad om ca 192 milj. kr.

Civilförsvarsslyrelsen framhåller all den lägger den största vikl vid de beslul som fattats efler år 1972 i fråga om den nya krigsorganisationens omfattning, del nya utbildningssystemets utformning och det nya syslemet för planering, produktion och finansiering av skyddsmm för befolkningen. Den inriktning som försvarsuiredningen har angivii är enligt styrelsens uppfattning inte möjlig inom de planeringsramar som regeringen har gett i anvisningarna för programplaneringen.

Civilförsvarsslyrelsen har belyst två kosinadsaliernaliv. Del ena ansluler enligl styrelsens uppfattning till försvarsulredningens uttalande om en oförändrad inriklning av civilförsvarets utveckling.  Kostnadsramen i detla

Prop. 1976/77:74

261

alternativ är i prisläge februari 1976 190 milj. kr. för annan verksamhet än den som avser skyddsmm för befolkningen. Förden senare verksamhelen beräknas 42 milj. kr. för vart och ett av de två försia budgetåren och 106 milj. kr. för vart och elt av de tre senare. Del andra alternaiivei ligger inom regeringens planeringsramar, som i prisläge februari 1976 ar 167,8 milj. kr. per år för annan verksamhet än skyddsrum och oförändrat 42 och 106 milj. kr. för skyddsrumsproduklionen.

Civilförsvarsslyrelsen har enligt regeringens anvisningar för programplaneringen haft all belysa kostnaden och effekten om man ökar uthålligheien hos strilsyslemet utöver vad överbefälhavaren planerar inom ramama för det miliiära försvarel saml redovisa vilka molsvarande kostnadsminskningar som bör vidlas inom civilförsvarels planeringsramar. Civilförsvarsstyrelsen redovisar sina studier i en särskild rapport. I denna behandlas främsl uthålligheten hos slrilorganisaiionens radarsystem. Civilförsvarsstyrelsen föreslår bl. a. att reservmateriel skaffas till radarsyslemet för en kostnad av ca 48 milj. kr. Effekten av denna förstärkning berörenligt civilförsvarsslyrelsen inle bara alarmering för skydd av befolkningen utan har minsl lika slort värdeförövrigttotalförsvar. Civilförsvarsslyrelsen anser färföratl kostnaderna bör gå utanför de planeringsramar som anvisas för civilförsvaret.

Planering 1 del högre allernalivel

De viktigaste målen som civilförsvarsstyrelsen angivit för civilförsvarsverksamheten under programplaneperioden i del högre koslnadsallernativel kan kortfallat beskrivas enligl följande.

Lednings- och undsätlningsorganisationen skall enligl tidigare beslut organiseras om under perioden 1977-1981. Ett nytt grundutbildnings- och övningssystem skall införas föratt förbättra befälsutbildningen och övnings-verksamheten och för alt kompensera alt manskap i princip inte grund-ulbildas. Alarmeringssystemet skall förbättras. Förändring av nuvarande rekryleringssystem skall genomföras i syfte atl uppnå en fulltalig krigsorganisation med förbättrad personell kvalitet. Grundutbildningen, huvuddelen av övningsverksamheten saml förrådsverksamhelen skall bedrivas vid ell antal regionala anläggningar som administreras av civilförsvarsstyrelsen. Krigsorganisationens komplettering med maleriel skall fortsätta och modernisering av sjukvårdsmaterielen skall påbörjas. En produklionsbered-skap för att skaffa skyddsmasker skall upprätthållas och en begränsad anskaffning skall genomföras i fredslid. Produktionen av skyddsrum för befolkningen skall inriktas mot att tillgodose nytillkomna behov av skyddsmmsplatser i samband med nyproduktion av bostäder, industrianläggningar m. m. i nuvarande skyddsrumsorter. Visst utrymme bör också finnas för brislläckningsåigärder. Slutligen skall civilförsvarsslyrelsen organiseras om under perioden.

För de olika funktionerna gäller enligt civilförsvarsstyrelsen följande.

Prop. 1976/77:74 262

Alarmering

Under programplaneperioden förbättras enligl civilförsvarsslyrelsen ma-növcrulrustningar i alarmeringsnätet och reservanordningar tillförs för atl höja driftsäkerheten. Systemets effekl höjs genom all daiamaskinbaserad presentationsteknik införs i luftförsvarsceniralerna. Vidare ges ledningsorganisationen högre personell kvalitet. Vid periodens slut kan transportabla reservlarmaggregal komma atl anskaffas. Antalet larmorter kan dock inte ökas på sätt som försvarsutredningen har anseii vara önksvärl.

Skyddsrum

Två skyddsrumskvaliieier studeras i programplanen. Båda kännetecknas av att en jämn skyddsnivå eftersträvas oberoende av byggnadssättet för den byggnad som inrymmer skyddsrummet och de yttre förhållandena kring skyddsmmmet. Den högre kvaliteten moisvarar närmasl nuvarande skyddsrum typ D beläget i källare under 3-4-vånings betongbyggnad. Den lägre kvaliteten motsvaras av nuvarande skyddsrum typ E under liknande förhållanden.

Frågan om val av skyddsrumskvalitet har belysts genom avvägningar mellan kvalitet och kvantitet. Civilförsvarsslyrelsens analyser har visal att den skadereducerande effekten blir ungefär lika stor oberoende av om man inom planeringsramen 106 milj. kr. per år bygger något färre skyddsrum av högre kvalilel eller något fler skyddsmm av lägre kvalitet. Detla förhållande gäller vid skydd mot verkningar av konventionella vapen. I fråga om kärnvapen ger den högre kvaliteten betydligt bättre skyddseffekt än den lägre kvaliteten. Handlingsfriheten på sikl lillgodoses enligt styrelsen bäst om skyddsmm av den högre kvaliteten byggs, eftersom det i framtiden anses vara lättare all läcka kvaniiiativa brisler än kvalitativa.

Omfattningen av skyddsrumsorier redovisas i två alternativ, dels ett som omfattar nuvarande orter, dels ett minskningsalternativ där orternas lolala invånarantal utgör 90 % av det första allernalivel. Civilförsvarsslyrelsen har inte kunnat finna någon säker metod att genom att gradera risker utesluta några av de nuvarande skyddsrumsorlerna. Styrelsen förordar därför atl nuvarande skyddsmmsorter behålls. Detla anses också gynna handlingsfriheten på sikl.

Som framhållits i det föregående har civilförsvarsstyrelsen funnit att del inom planeringsramen 106 milj. kr. per år inte är möjligt atl ens med den lägre kvaliteten och en minskad orisförteckning tillgodose nybyggnadsbe-hovel av skyddsrum i anslutning till nyproduktion av bosläder och anläggningar. Detla gäller under förutsättning atl denna produktion inte radikalt minskar. Nya bristområden skulle uppstå. Detta avviker enligt styrelsens uppfattning från de riktlinjer för befolkningsskyddets utveckling som harangivitsi 1972 års försvarsbeslut och i 1974 års försvarsulrednings försia betänkande.

Prop. 1976/77:74 263

Civilförsvarsstyrelsen förordar att skyddsrum.av den högre kvaliteten byggs i takt med nyproduktionen av bostäder och anläggningar i nuvarande skyddsrumsorter och alt vissl uirymme skapas för brislläckningsåigärder. Den genomsnittliga kostnaden per skyddsrumsplals är enligl programplanen ca 1 100 kr. Detla motsvararen åriig kosinad av 192 milj. kr. för del föreslagna skyddsrumsprogrammei.

Skydds masker

Styrelsen föreslåren begränsad produktion av skyddsmasker enligl hittills gällande inriktning. Masker i fem storlekar för vuxna och barn över 5 år tillverkas till ett antal av ca 300 000 per år. Tekniskt underiag för skyddsväska (s. k. babyskydd) beräknas vara klart under år 1977. Ulveckling av skyddshuva avsedd för äldre personer och bam under 5 år avslutas under perioden. Serieproduktion av både skyddsväska och skyddshuva beräknas komma igång under programplaneperioden. Vid slutet av perioden beräknas antalet moderna skyddsmasker och övriga skydd uppgå till totalt ca 3 milj.

Undsättning

I samband med övergång lill ändrad krigsorganisation införs ell förbättrat rekryleringssystem och ett system för gmndutbildning och övning som är anpassat lill den ändrade organisationen. Ålgärder som leder lill höjd kvalitet hos befälet prioriteras. Huvuddelen av manskapet gmndutbildas inte ulan får sin ulbildning genom att delta i övning med den enhet i krigsorganisationen där man är krigsplacerad.

Enligt regeringens anvisningar skall övningsverksamheten begränsas under programplaneperioden. De resurser som har kunnal avsättas under perioden för övningar satsas i försia hand på att vidmakthålla ledningsen-helernas kvalitet och den tekniska kvaliteten hos de skadeavhjälpande enheterna. Begränsningen av övningsverksamheten innebär dock enligt slyrelsens mening att undsättningsorganisationens beredskap inte blir fullgod.

Materielanskaffningen inriktas främsl på all omsätta och modernisera utrustning för atl omhänderta skadade och för brandbekämpning. Kraven på organisationens uthållighet släller anspråk på materiel reserver. Trots den planerade anskaffningen kommer enligt civilförsvarsslyrelsen vissa brister i fråga om sjukvårds-, brand- och räddningsmateriel atl kvarstå vid periodens slut.

Möjligheterna all sätta in civilförsvarsmaleriel vid mera omfattande nödlägen i fredslid förbättras genom olika åtgärder.

Prop. 1976/77:74 264

Anläggningar

Behovel av skyddade anläggningar m. m. för organisationen uppgår till ca 250 ledningscentraler, 70 skyddsrum för framskjutna enheter, 220 observationsplatser och 1 000 krigsbranddammar. Nybyggnadsbehovet är ca 75, 50, 100 resp. 500 anläggningar. Behovel bedöms inle vara helt täckt vid periodens slut.

Utrymning

Den nuvarande utrymningsplanläggningen skall i huvudsak behållas under programplaneperioden. Planläggningen skall ses över. Därvid skall hänsyn las lill befolkningens ändrade lokalisering, bilismens och vägnätets utveckling, fritidsbebyggelsens förändring och lill de krav som främst ställs när man använder konventionella stridsmedel.

Forskning,   försök   och   utveckling

Civilförsvarsstyrelsens forskning inriktas under programplaneperioden så att den kan ge underiag för ett fortsatt långsiktigt utvecklingsarbete främst inom skyddsriims- och undsättningssekiorerna. Exempel på problemområden som skall studeras är hur människan beter sig under pressade förhållanden i krigstid, skyddsmmsalternativ för olika typer av bebyggelse, kemiska och radioaktiva risker i krigssamhällel samt civilförsvarets roll i fredsräddningstiänslen.

Konsekvenser av planeringen 1 det lägre alternativet

Konsekvensema enligl civilförsvarsslyrelsens uppfattning av all skyddsrumsproduklionen begränsas till en volym som moisvarar årskostnaden 106 milj. kr. har redovisats i det föregående.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller all en ekonomisk ram begränsad lill 167,8 milj. kr. perår för civilförsvarsverksamhei utom den som avser skyddsrum innebär väsentliga nedskärningar och förändringar i de uppställda programmålen för perioden.

En stor del av den ekonomiska ramen är inlecknad redan vid ingången av programplaneperioden genom de malerielbeslällningar som har lagts ut och genom statsbidragsbelalningar för redan påbörjade anläggningar till civilförsvarels krigsorganisation. Härtill kommer mer eller mindre fasla kostnader i form av t.ex. löner till anställd personal, hyror m. m.

Civilförsvarsstyrelsen har funnit atl bindningarna är så slora och så utsträckta i liden alt det inte är möjligl alt minska medelsbehovet genom att ändra avvägningen av krigsorganisationens uppbyggnad i vad avser personal, maleriel och anläggningar. Minskningen med 22 milj. kr. per år

Prop. 1976/77:74 265

har i stället åstadkommits genom all nedskärningar har gjorts inom de områden där andelen fasla kostnader eller ekonomiska bindningar inom ramen

190 milj. kr. är minsl.

Detta har lett till alt främsl utbildningsområdet har skurils ned genom atl övningsverksamheten har minskats betydligt jämfört med vad som planeras i det högre alternativet. Därav följer alt beredskapen fördel allmänna civilförsvaret sänks ytteriigare. Della är enligt styrelsen inte godiagbart eller förenligt med de uppställda målen.

Civilförsvarsslyrelsen framhåller all om den lägre planeringsramen kommer all ligga lill grund för kommande programplaneperiod blir det nödvändigt alt se över det nya utbildningssystemet och all studera krigsorganisationens omfattning i förhållande lill del antal personer som inom angiven ekonomisk ram kan gmndutbildas och övas.

Ekonomiska begränsningar har i den lägre ramen också gjorts i fråga om anläggningsproduktion för krigsorganisationen. Civilförsvarsstyrelsen framhålleratt detla leder lill all den obalans som nu finns i uppbyggnadsläget mellan personal och maleriel å ena sidan och anläggningar å andra sidan finns kvar också efler programplaneperioden.

Civilförsvarsstyrelsen framhåller sammanfattningsvis all den låga planeringsramen innebär all belydande förändringar av civilförsvarsverksamheten måsie vidlas. Styrelsen har bedömt atl försvarsutredningens inriklning för civilförsvarels fortsalla ulveckling bör vara styrande för verksamhelen. Styrelsen vill behålla handlingsfrihet i syfle att senare kunna nå målen enligl 1972 års försvarsbeslut. Mot denna bakgmnd har en avvägning av verksamheten som påverkar krigsorganisationens omfattning undvikits. Om statsmakternas beslut skulle komma att innebära all den lägre ramen skall ligga till grund för civilförsvarets uppbyggnad även efler programplaneperiodens slut måste enligt styrelsens uppfattning inriktningen och avvägningen av civilförsvaret omprövas.

Fördelning av kostnaderna på delprogram i det högre alternativet framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

			•			Summa
Delprogram	1977/78	1978/79 1979/80 1980/81			1981/82	1977/82
Ledning i krig	44	49	57	54	50	254
Utrymning	6	6	6	6	6	30
Skydd för allmänheten	79	74	131	135	135	554
Undsättning	113	104	106	97	94	514
Allmän administration	32	27	27	27	27	140
Kostnader	274	260	327	319	312	1492
Justering på grund av
överplanering m. m.	-36	-25	-29	-23	-16	-129
Betalningsmedel	238	235	298	296	296	1363

18 Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 266

Betalningsmedlens fördelning på anslag i det högre alternativet framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

							Summa
Anslag	1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81					1981/82	1977/82
G 1. Civilförsvar	143	182	180	175	184	186	907
G 2. Civilförsvar:
Skyddsrum	17	42	42	106	106	106	402
116.  Civilförsvar:
Anskaffning av
anläggningar	8	14	13	17	6	4	54
	168	238	235	298	296	296	1363

' Prisläge februari 1975.

Fördelning av kostnaderna på delprogram i del lägre allernalivel framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

						Summa
Delprogram	1977/78 1978/79 1979/80 1980/81				1981/82 1977/82
Ledning i krig	42	47	50	45	45	229
Utrymning	5	4	5	5	5	24
Skydd för allmänheten	77	72	130	135	135	549
Undsättning	98	87	50	80	62	377
Allmän administration	32	28	27	26	27	140
Kostnader	254	238	262	291	274	1319
Justering pä grund av
överplanering m. m.	-39	-26	-25	-17	-13	-120
Betalningsmedel	215	212	237	274	261	1 199

Betalningsmsdiens fördelning på anslag i det lägre alternativet framgår av följande labell (prisläge februari 1976; milj. kr.).

							Summa
Anslag	1976/7711977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1977/82
G 1. Civilförsvar	143	165	162	117	162	151	757
G 2. Civilförsvar:
Skyddsmm	17	42	42	106	106	106	402
116 Civilförsvar:
Anskaffning av
anläggningar	8	8	8	14	6	4	40
	168	215	212	237	274	261	1199

Prisläge febmari 1975.

Prop. 1976/77:74 267

5.1.3 1974 års försvarsutrednlngs förslag till civilförsvarets fortsatta utveckling

Försvarsutredningen redovisar i sitt första betänkande förslag lill grunder för civilförsvarels fortsatta utveckling. Utredningen erinrar om att redan 1972 års försvarsbeslut innebar vissa nya utgångspunkter för civilförsvarets planering i förhållande till vad som gällde tidigare. 1972 års försvarsbeslut angav all befolkningsskyddet i fortsättningen inle skulle inriktas på skydd mol verkningar av vapen som används i direkl bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen skulle i stället vara att befolkningen i samband med invasion kunde komma att beröras av biverkningar vid bekämpning av militära mål med i första hand konventionella stridsmedel och vid marksirider. Viss hänsyn bedömdes också böra las till att befolkningen i vissa silualioner kunde bli ställd inför direkt hot om skadegörelse. Vidare angavs att befolkningen borde ges skydd mol de sekundära verkningarna av ABC-stridsmedel som kan komma all användas ulanför våra gränser.

Försvarsutredningen anser atl denna grund för planeringen fortfarande bör gälla. Befolkningscentra som sådana bör sålunda inle ses som primära mål för angriparen. I första hand skall i stället verkningarna av konventionella stridsmedel, som sätts in mot militära mål men som indirekt kan beröra befolkningen, beakias. Utredningen framhåller all begreppet militära mål måsle anses innefatta även sådana mål som inte är direkl hänföriiga till försvarsmakten men som är av slor betydelse för de miliiära operationerna och för landets försvarsförmåga i övrigt. Möjligheterna alt genomföra ålgärder som inte medför nämnvärda merkostnader bör las till vara för att också begränsa skadorna vid användning av ABC-stridsmedel. Det är dessulom betydelsefullt atl civilförsvaret uiformas så att-statsmakterna lår ökade handlingsmöjligheter i situationer när befolkningen kan ställas inför direkl hot om skadegörelse.

Försvarsutredningen framhålleratt det inte finns någon klar gräns mellan vad som är tillåtna eller inte tillåtna krigsföringsmetoder. Även folkrättsligt godtagna metoder ger stora skador på det civila samhället. Detta bör beaktas vid civilförsvarets planering. Utgångspunkten bör emellertid alltid vara att bekämpning i samband med en invasion främst riktas mot militärt betydelsefulla mål. Del finns enligt utredningen anledning atl räkna med en allt större precision vid bekämpning av mål, särskill vid allackanfall. Risk för skador på civilbefolkningen föreligger dock lill följd av misstag vid målval och mållägesbestämning och fel i vapensystemens funktion. Andra risker ligger i att vissa vapensystem medger s. k. områdesbombning, bl. a. vid bombning från hög höjd. Om respekten för folkrättens regler mot omänsklig krigföring minskar, kan risk finnas för att områdesanfall mot militära mål används som förtäckt terrorkrigföring. Vidare innebär utvecklingen av s. k. multipel- och brandsiridsmedel m. m. hot mot civilbefolkningen på grund av de sidoverkningar som sådana stridsmedel kan ha.

Prop. 1976/77:74 268

Försvarsuiredningen betonar att utvecklingen i samhället påverkar såväl behovet av civilförsvarsålgärder som möjligheterna atl vidta sådana åtgärder. Bl.a. måste uppmärksammas förändringar belräffande befolkningsfördelning, samhällsplanering och bebyggelseutveckling, näringslivets lokalisering och kommunikationer. Skyddet av befolkningen har på grund av bundenheten till bosläder och arbetsplatser en påtaglig anknytning till lokala förhållanden. Det är vidare viktigt att åtgärderna för all skydda befolkningen uiformas så att de underiätlar att nödvändig produktion och annan viktig verksamhel kan fortgå under ett krigsläge.

Civilförsvarets skadeavhjälpande åtgärder företer betydande likheter med de åtgärder som vidtas i fredstid för att lindra skador till följd av olyckshändelser av olika slag. Della samband bör enligt försvarsutredningen i ökad grad beakias i civilförsvarets planering. De resurser som anskaffas för skadeavhjälpande ändamål bör i ökad utsträckning kunna användas i såväl freds- som krigsverksamhelen.

Försvarsutredningen bedömer att en ökad samordning mellan civilförsvaret och kommunal verksamhet bör kunna ge betydelsefulla vinster. Det påbörjade utredningsarbetet i denna fråga bör därför fortsätta. Även utvecklingen av övriga delar av totalförsvaret har betydelse för civilförsvaret. Del gäller bl. a. lokaliseringen av militära och försörjningsvikliga mål t. ex. med hänsyn lill närheten till befolkningskoncenirationer.

Försvarsuiredningen anser atl civilförsvarsålgärderna bör ges en långsiktig inriklning, medan vissa begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under den närmaste liden. En sådan planering har långsiktig effekt och stämmer väl överens med uiredningens syn på den tidsmässiga avvägningen.

Försvarsuiredningen anger i sitt försia belänkande vissa utgångspunkter för planeringen.

Målel för planeringen av befolkningsskyddet i krig bör vara att ålgärder vidlas för all skydda befolkningen mol verkningarna av slridshandlingar. Befolkningen kan skyddas genom kollekliva ålgärder i form av skyddsrumsbyggande och utrymning och genom åtgärder för individuellt skydd, främsl anskaffning av skyddsmasker, och genom anvisningar om vad man i olika situationer själv kan göra för sill skydd.

Försvarsuiredningen ansluter sig i allt väsentligt till den principiella syn på avvägningen mellan olika skyddsåtgärder och inriktning av skyddsrumsbyggandel som angavs i 1975 års beslul om nytl syslem för skyddsrumsbyggandel.

1 fråga om avvägningen mellan skyddsrumsbyggande och utrymning anser försvarsuiredningen all dessa ålgärder inle bör ses som all de ersätter varandra utan som komplement lill varandra. Så kan t. ex. brister i skydds-mmslillgången behöva vägas upp av en begränsad utrymning. Det kan också visa sig nödvändigl alt i vissa situationer utrymma eller flytta om grupper

Prop. 1976/77:74 269

av befolkningen eller utrymma särskilt hotade områden. Omfattningen av den nuvarande ulrymningsplanläggningen bör i stort behållas enligt utredningen. Som allmän utgångspunkt för planeringen bör gälla all beroendet av att behöva verkställa utrymningsplanerna begränsas så långt som möjligt. Planeringen bör vara sådan att handlingsfrihet föreligger all beslula om utrymning hell efter den rådande silualionen. Del innebär atl utrymningsplaneringen i vissa avseenden kan behöva förbättras och utvecklas. Detta gäller särskilt utrymning av invasionshoiade områden. Den angivna synen på användningen av utrymning och omflyttning samt skydd i olika former har särskild beiydelse i lägen då del är brist på skyddsrum.

Enligt försvarsutredningens mening bör urvalet av skyddsrumsorter ske med hänsyn lill det hot som bedöms kunna bli riktat mol skilda delar av landet och riskema för skadeverkningar på grund av slridshandlingar samt i viss utsträckning ortens befolkningstal. 1 skyddsmmsorter bör befolkningen i största möjliga utsträckning kunna fa skydd i skyddsrum. Jämsides med ett fortlöpande skyddsrumsbyggande, som avser både skydd i anslutning till nybebyggelse och förbättringar av skyddel i befintlig bebyggelse, bör särskilda åtgärder vidtas för atl i första hand i de mest utsatta skyddsrumsorterna avhjälpa de allvariigaste bristerna på skydd. Sådana åtgärder är förberedelser för alt under civilförsvarsberedskap kunna ställa i ordning skyddsrum i utrymmen som är lämpliga härför t. ex. i befinlliga bergtunnlar och andra underjordiska anläggningar.

Andra slag av åtgärder, som har allmängiltig karaktär och avser såväl skyddsrumsorter som övriga delar av landet, beslår av förberedelser som åläggs enskild fastighetsägare att vidta för att under civilförsvarsberedskap kunna förse anläggning eller byggnad med s. k. skyddat uirymme. De som vistas i anläggningar etc. skall härigenom kunna beredas skäligt skydd mot radioaktiv strålning, kemiska stridsmedel, splitter och byggnadsras. Åtgärderna blir av relativi enkel karaklär. Försvarsuiredningen anser dock atl erfarenheterna visar att även enkla skydd har stor betydelse för möjligheterna att skydda befolkningen.

Försvarsutredningen framhåller i likhet med vad civilförsvarsslyrelsen anfört alt både förvarningstid och strilsystemeis uthållighet under vissa omsländigheler kan vara otillräckliga. Användningen av skyddsrummen måste anpassas lill de prestanda som strilsyslemet har i en given situation. Delta krav har bl. a. aktualiserat frågan om skyddsrummmen bör inredas för långvarig vistelse, dvs. kunna utnyttjas som något slags nödbosläder samtidigt av alla i skyddsmmsorten. Försvarsutredningen anser inle en sådan lösning vara realistisk. Anpassning till faktiska förvarnings- och skyddssökningstider bör enligl försvarsulredningens mening i stället ske genom att flexibelt utnyttja de lokala förhållandena så att förflyttningsslräckan för dem som söker skydd vid flyglarm begränsas så långt möjligt. Det bör t. ex. vara möjligl att, för atl komma närmare skyddsrum, söka lillfällig vislelse i byggnader

Prop. 1976/77:74 270

nära intill befintligt skyddsrum. Över huvud laget bör det enligt försvarsutredningens mening finnas goda förutsättningar för atl i krigslid upplysa människorna om lämpliga åtgärder för att åstadkomma frivilliga omflyttningar i syfte att förbättra den enskildes möjligheter till skydd. Till anpassningsåtgärderna hör även utrymning av viss del av befolkningen för att öka skyddsrumsulrymmel för dem som oundgängligen måste stanna kvar i den aktuella orten. Sådani utrymme kan behöva skapas på orter där risksilualionen blir så extrem atl alla kvarvarande bör vistas i skydd under huvuddelen av dygnet.

Försvarsuiredningen redovisar i sill andra belänkande på grundval av civilförsvarsslyrelsens programplaner sina slutliga överväganden och förslag lill inriklning av civilförsvarets planering.

Försvarsutredningen erinrar om all civilförsvarsstyrelsen har genomfört programplaneringen i två ekonomiska nivåer. Programplanerna redovisar förutsättningar för och konsekvenser av alternativa utformningar av skyddsmmsprogram med avseende på kvalitet, kvantitet, koslnader m. m. Vad avser civilförsvar ulom skyddsrum är enligt försvarsutredningens mening planeringen i den högre nivån väl avvägd. De mål som ställts upp för civilförsvarels ulveckling under perioden 1977-1982 syns i alll väsentligt stämma överens med av riksdagen fattade beslul om civilförsvarels organisation, utbildningssystem m. m. och den av försvarsuiredningen föreslagna inriktningen på längre sikl. Beträffande planeringen och avvägningen i den lägre av de två redovisade nivåerna har uiredningen, främst avseende utbildningen av civilförsvarets personal, vissa erinringar som framgår av det följande.

Civilförsvarsstyrelsen redovisar i programplanen två alternativa skydds-mmsortsförteckningar. Dessa har legat till grund för beräkningar av skydds-mmsbehovel. Del ena alternativet motsvarar dagens skyddsmmsortsför-teckning medan i del andra det toiala invånarantalet i skyddsrumsorterna minskats med 10 96. Hittills har urval av skyddsmmsorter i huvudsak skell efter orternas sioriek och de risker för skadeverkningar på gmnd av slridshandlingar som följer av orternas geografiska belägenhet. Civilförsvarsstyrelsen anför alt den inte funnit anledning alt ändra på de hittills tillämpade gmnderna för urval. Civilförsvarsstyrelsen anför vidare atl den inte kunnal finna någon säker metod alt genom riskgradering utesluta några av de nuvarande skyddsmmsorterna. Civilförsvarsstyrelsen förordar därför att nuvarande skyddsmmsorter med mindre jusleringar behålls. Försvarsuiredningen härefter alt ha granskat civilförsvarsstyrelsens överväganden kommii till samma slutsatser. Utredningen förutsätter dock i likhet med civilförsvarsstyrelsen all skyddsrumsortsförteckningen görs lill föremål för översyn från tid till annan. Sådana översyner bör då ske mol bakgrund av bl. a. samhällets utveckling och förändring, den vapentekniska utvecklingen och förändringar i den operativa planläggningen.

Prop. 1976/77:74 271

Beträffande skyddsrummens kvalilel kan denna i dag ses som en konsekvens av de olika byggnadslekniska föreskrifter som finns utfärdade för skyddsrumsbyggnationen. Della innebär all skyddsrum, som är uppförda efter samma lekniska normer, ger olika skydd beroende på rådande yltre förhållanden. Så ger t. ex. skyddsrum i hus uppförda av betong en avsevärt högre skyddsnivå än motsvarande skyddsrum som anordnats i lätta byggnader. Försvarsutredningen föreslår atl endast en kvalitetsnivå bör finnas för skyddsrum som anordnas framgent. Utredningen anser atl denna kva-litelsnivå bör definieras ulgående från del skydd som eftersträvas. Della innebär all kvalilelen på skyddsrum så långl möjligl skall beskriva vad skyddsrummel ger skydd mol och atl alla nya skyddsrum ger della skydd oavsett var de är anordnade. Enligl försvarsulredningens mening bör skyddsrummen i försia hand ge skydd mot brand, ras, sprängverkan och splitter och vara försedda med anordning för luftrening, Av civilförsvarsslyrelsen studerade skyddsrumskvaliieier svarar den s. k. kvalitet 2 närmasl mol vad uiredningen anser erfordras för all befolkningen skall kunna ges ell skydd mot i första hand verkningarna i konventionella sirismedel. Del innebär också att skyddsrummen ger visst skydd mol radioaktivt nedfall och långvarig slötvåg från A-stridsmedel.

Vad avser omfattningen av skyddsrumsbyggandel bör enligl försvarsuiredningen bl. a. tillgångar och brisler på skyddsrumsplalser och prognoser avseende nybyggnationen, särskill av bosläder, beakias. Idag finns drygt 5 milj. skyddsrumsplalser. Trots delta föreligger en avsevärd brisl på skyddsmmsplatser, vilket beror främst på att skyddsrumsbyggnadsplikl inle förelegal för låghusbebyggelse och alt undantag från skyddsrumsbyggnads-pliklen medgivits för innerområdena i 14 av våra största tätorter under åren 1957-1976. Civilförsvarsslyrelsen har beräknai bristen i dessa innerområden till ca 700 000 platser.

Försvarsutredningen anser all skyddsrumsbyggandel bör ske i anslulning till nybyggnationen inom skyddsrumsorterna. Bristerna bör successivt avvecklas genom atl skyddsmm anordnas inom bristområdena i den omfattning som lekniska och ekonomiska förutsättningar medger. Vid planeringen av skyddsmmsbyggnalionen bör beakias möjligheterna lill fredsanvändning av skyddsrummen inte minsl i låghusbebyggelse. Vidare bör vid planeringen för atl avveckla bristerna i skyddsrumslillgången beakias åtgärdernas betydelse som konjunklurpoliliskt instrument. Sedan försvarsuiredningen lämnade sill försia belänkande har regeringen föreskrivit atl av 1975 års skyddsrumsulredning utarbetade planeringsbeslämmelser skall ligga lill grund för den kommunala skyddsrumsplaneringen. Enligt försvarsulredningens uppfattning skapar en planering enligl dessa beslämmelser, som bl. a. betonar betydelsen av all skyddsmm samordnas med övrig bebyggelse, goda föruisäliningar för en framlida skyddsrumsproduktion i enlighet med den av utredningen angivna inriktningen.

Prop. 1976/77:74 272

Skyddsrummens användning påverkas av möjligheterna att alarmera befolkningen före ell anfall och den tid del lar all efter larm uppsöka skyddsmmmen. 1 perspektivpläneringen studerade civilförsvarsslyrelsen dessa problem. Belräffande förvarning konstaterade civilförsvarsstyrelsen att kravet på förvarningslid för alarmering av civilbefolkningen och härför erforderiig yttäckning med det miliiära försvarets strilsyslem i huvudsak blir tillgodosett under ett krigs inledningsskede. Styrelsen anförde emellertid atl uthålligheten, dvs. systemets förmåga atl under ell krigs fortsatta föriopp ge underlag för alarmering av befolkningen och olika samhällsfunktioner, kan visa sig vara otillräcklig. Försvarsuiredningen anförde i sitt försia belänkande alt frågan om strilsystemeis uthållighet bör ägnas särskild uppmärksamhet med hänsyn till dess betydelse för del militära försvaret och övriga totalförsvars-grenar och för civilbefolkningens möjligheter atl överieva.

Civilförsvarsslyrelsen har i anslutning till programplaneringen och i samverkan med överbefälhavaren genomfört en särskild studie rörande möjligheterna att höja strilsystemeis uthållighet. Studien behandlar främst uthålligheten hos slrilorganisaiionens radarsyslem. Den har koncentrerats på de radarsyslem som är under anskaffning och som avses för spaning på höjder över de lägsla. De åtgärder som föreslås med anledning av studien är all reservmalerial anskaffas lill dessa radarsyslem uiöver vad som har planerats i chefens för flygvapnet programplaner. En extra reservdelsanskaffning av delta slag måsle emellertid enligl försvarsutredningen övervägas mol bakgrunden av atl uthålligheten i huvudsak bör vara densamma för alarmeringssyslemels alla komponenter och sammanhangen i övrigi mellan civilförsvarets olika funklioner. Civilförsvarsslyrelsen anför i sin programplan all elt flertal studier behövs för all förbättra underiagel för alarmeringssyslemels fortsatta ulveckling och anpassning. Vidare anför civilförsvarsslyrelsen all frågor som rör alarmeringens ledningsorganisation, personalrekrytering, grundutbildning och övning skall ägnas särskild uppmärksamhet. Försvarsuiredningen anser all sådana organisaloriska ålgärder som civilförsvarsslyrelsen diskuterar bör kunna leda lill ökad säkerhei i alarmeringssystemet. Utredningen anser vidare atl den med nuvarande underiag inte kan la ställning lill civilförsvarsstyrelsens förslag om anskaffning av reservdelar lill vissa radarstationer. Om civilförsvarsslyrelsen under del fortsalla studiearbetet finner all anskaffningen ger ett effekllillskotl lill befolkningsskyddet, som motiverar kostnaderna, bör den genomföras inom den planeringsram som uiredningen förordar i del följande. Utredningen räknar således inte med särskilda medel för detla ändamål. Belräffande utredningens syn i övrigi på förvarning, alarmering, skyddssökning m. m. hänvisas lill vad utredningen anfört i sitt första belänkande.

Skydd omfattar även ålgärder för individuelll skydd, främsl anskaffning av skyddsmasker och viss självskyddsutbildning av allmänheten. Försvars-utredningen anser atl planeringen för anskaffning av skyddsmasker bör ha

Prop. 1976/77:74 ""   ' 273

samma inriklning som förut. Delta innebär alt produktionskapaciieten bör upprätthållas genom en begränsad men kontinuerlig anskaffning uv skyddsmasker. Tillsammans med vissa undra förberedelser behålls på så sätt möjligheten all anskaffa skyddsmasker lill hela befolkningen otn de säkerhetspolitiska förhållandena skulle ge anledning härtill.

Försvarsutredningen understryker självskyddsutbildningens betydelse för det individuella skyddel.

1 samband med behandlingen av frågan om skydd för befolkningen underslryker försvarsutredningen viklen av alt den forskning som civilförsvarsslyrelsen lillsammans med försvarets forskningsanstalt påbörjat om människans beteende i situationer med starkt yttre hot och möjligheterna atl överieva i olika slag av skydd fortsätts.

I fråga om undsätlningsorganisationen framhåller försvarsutredningen atl kapaciteten beror framför allt på organisationens omfattning, materielens kvalitet och personalens ulbildning. 1 syfte atl höja effekten i krig har statsmakterna fallat elt antal beslul som berör organisation, ulbildning m. m. Besluten avser bl.a. övergång lill ny krigsorganisation, den s. k. org. 80, ny organisation för utbildnings- och förrådsverksamhelen och ett nytt grundutbildnings- och övningssyslem anpassat till den nya krigsorganisationen. Försvarsutredningen har funnil atl den nya organisationen skapar förutsättningar för all effektivare utnyttja de resurser som avdelas för ledning och undsättning. Utredningen har vid sin granskning av program planerna uigålt från alt en planering som leder till krav på att ompröva nyligen beslutade förändringar av organisation och ulbildning inle kan godlas som planeringsinriktning för programplaneperioden.

Civilförsvarsslyrelsen har i planeringen prioriterat grundutbildning av befäl. Försvarsuiredningen anser att detta är en riktig priorilering och alt den stämmer överens med de överväganden som låg lill grund för ulformningen av del nya grundutbildnings- och övningssyslemel. Befälsulbildningen kan emellertid inte ensidigi prioriteras på bekosinad av övriga funklioner. Även vid myckel begränsade resurser måste balans råda mellan grundutbildning och övning av befäl och manskap. Civilförsvarsslyrelsens planering i den lägre nivån innebär all huvuddelen av manskapet i princip inte ges varken grundutbildning för eller övning i tilldelad tiiinst. En konsekvens härav är att huvuddelen av de civilförsvarspliktiga inle kommer i kontakt med civilförsvaret under den lid de är inskrivna. Della leder till en mindre effektiv krigsorganisation och är inle ägnal all bidra lill kunskap om och förståelse för civilförsvarets uppgifter. Utredningen anser all var och en som skrivs in och krigsplaceras i civilförsvaret skall övas för sina uppeifter.

Undsätlningsorganisationen behöver för sin verksamhel skyddade anläggningar för ledningsorgan och vissa undsältningsslyrkor m. m. Försvarsuiredningen anser alt del av civilförsvarsstyrelsen eflerslrävade målel alt inom krigsorganisationen åstadkomma balans mellan å ena sidan personal och

Prop. 1976/77:74 274

maleriel och å andra sidan anläggningar är principiellt riktigt. Under programplaneperioden bör i försia hand behovet av anläggningar tillgodoses i orter och på platser som bedöms bli särskilt utsatta vid slridshandlingar eller hot om skadegörelse.

Försvarsuiredningen har i sitt försia betänkande diskuieral huruvida beväpnade enheter bör ingå i civilförsvarels organisation. Uiredningen förordar all ordnings- och bevakningsuppgifterna förs över från civllförsvarei lill polisväsendet. Utredningen anser dock atl före slutligt ställningslagande behövs ytterligare underiag. Sådani underiag föreligger inle ännu. Utredningen erinrar om all del inom regeringens kansli pågår elt arbeie med att klariägga författningsmässiga, organisaloriska, ekonomiska m. fl. förutsättningar för all föra över civilförsvarels ordnings- och bevakningsuppgifter till andra samhällsorgan.

Försvarsutredningen anför avslutningsvis följande.

1972 års försvarsbeslut angav delvis nya rikllinjer för civilförsvarels fortsatta utveckling. Dessa rikllinjer har sedan följts upp genom ett antal beslul som avsett skyddsrumsbyggandets planering och finansiering, ny krigsorganisation, nytt grundutbildnings- och övningssyslem och ny organisation för utbildnings-, övnings- och förrådsverksamheten. Försvarsulredningens förslag innebär alt 1972 års försvarsbeslut och de därpå följande besluten fullföljs och ulvecklas. Härigenom skapas en fasl grund för civilförsvarets fortsatia utveckling och ges siadga ål planering och genomförande under den kommande femårsperioden.

1 fråga om ekonomiska överväganden anför försvarsuiredningen följande.

Regeringen föreskrev i sina anvisningar för programplaneringen all som utgångspunkt för civilförsvarsstyrelsens planering av verksamhet som inle avser skyddsrum för befolkningen skulle för vart och ell av budgetåren 1977/78-1981/82 gälla en planeringsram om 153 milj. kr. i prisläge februari 1975. Beträffande verksamhel som avser skyddsrum för befolkningen föreskrev regeringen all för budgetåren 1977/78 och 1978/79 skulle gälla en planeringsram om 38 milj. kr. per år och för budgetåren 1979/80-1981/82 en planeringsram om 105 milj. kr. per år allt i prisläge februari 1975.

Civilförsvarsslyrelsen har genomfört planeringen i två ekonomiska nivåer. En högre som enligl civilförsvarsslyrelsen erfordras för all den inriktning, som försvarsuiredningen föresiagii i sitt första belänkande skall kunna innehållas saml en lägre som i huvudsak överensslämmer med den nivå som regeringen anvisat för planeringen.

Försvarsuiredningen förordar alt den i det föregående föreslagna verksamhelen som inle avser skyddsmm för befolkningen genomförs inom den av regeringen föreslagna planeringsramen men med lillägg för i försia hand utbildningsverksamheten. Della motsvarar enligl uiredningen en planeringsram för åren 1977/78-1981/82 om ca 930 milj. kr. enligl prisläge i februari 1976. Ramens fördelning per budgelår förutsätts vara jämn.

Prop. 1976/77:74 '"  "" 275

Försvarsutredningen förordar vidai;e att verksamheten som av.ser skyddsrum för befolkningen t. v. inriktas mot éh'volym på sikt''sbii)'motsvarar en åriig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge februari 1976. Detta ulgår från samma antaganden om nybyggande av bostäder som har gjorts i civilförsvarsstyrelsens programplan. Statsmakterna har beslulal alt en ny finansieringsform för skyddsrumsbyggandet skall lillämpas fr. o. m. budgetåret 1979/80. På grund härav kommer de faktiska utbetalningarna under planeringsperioden att understiga den planeringsram på sikt som utredningen förordat.

Prisreglering av utgifts- och planeringsramar förutsätts ske enligt de principer som utredningen har angivit för det militära försvaret. Till försvarsulredningens förslag har fogats vissa reservationer. Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

5.2 Föredraganden

5.2.1 Civilförsvarets fortsatta utveckling

1974 års försvarsulredning har mol bakgmnd av genomförd perspeklivplanering och redovisade programplaner lämnat förslag lill gmnder för den fortsatta utvecklingen av civilförsvaret och inriklning av planeringen för perioden 1977/78-1981/82 (SOU 1976:5 och SOU 1977:1). Jag redovisar i del följande mina ställningstaganden i dessa frågor.

Vissa gmnder för civilförsvarels inriklning och utveckling har tidigare lagis fast genom 1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231). Dessulom har vid 1975 års riksmöte en genomgripande omarbetning gjorts av civilförsvarslagens regler om skyddsmm (prop. 1975:21, FöU 1975:17, rskr 1975:174). Vid detla tillfälle beslutades om ett nytt system för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering. I sammanhangel godkändes också vissa allmänna riktlinjer för det fortsatta skyddsmmsbyggandet.

1974 års försvarsulredning har ansett atl den grund som sålunda finns för ulvecklingen av civilförsvaret fortfarande bör gälla. Del innebär bl. a. alt civilförsvaret anpassas lill den säkerhetspolitiska inriktningen av vårt totalförsvar. Målel för planeringen av befolkningsskyddet bör vara atl öka slatsmakternas handlingsmöjligheter i situationer när befolkningen slår inför hot om skadegörelse och alt härigenom bidra lill totalförsvarets fredsbevarande förmåga. Planeringen bör vidare inriktas på ålgärder som gör det möjligt alt i händelse av krig skydda och hjälpa befolkningen mot verkningarna av slridshandlingar av olika slag. Dessa ålgärder kan avse kollektivt ordnal skydd i form av främst skyddsmm och utrymning eller individuellt skydd, såsom skyddsmasker och anvisningar om vad som är möjligt att själv göra för sitt skydd i olika situationer.

Ålgärderna skall i försia hand syfta lill att skydda befolkningen mol verk-

Prop. 1976/77:74 276

ningarna av konventionella stridsmedel, som sätts in mot miliiära mål och som kan ge upphov till skador på befolkningen. Försvarsuiredningen framhåller all begreppel miliiära mål måsle anses innefalla också sådana mål som inle är direkt hänförliga till försvarsmakten men som är av stor betydelse för de militära operationerna och för landels försvarsförmåga i övrigt.

Försvarsutredningen har också uppehållit sig vid frågan vad som kan vara tillåtna eller inte tillåtna krigsföringsmetoder. Uiredningen menar all befolkningscentra som sådana inte bör ses som primära mål fören angripare. Även om bekämpningen i samband med en invasion främst riktas mot militärt betydelsefulla mål, måste man enligl uiredningen likväl räkna med alt befolkningen löper risk all skadas. Del kan t. ex. gälla misstag vid målval och mållägesbesiämning, fel i vapensystemens funktion, användningen av multipelvapen och brandstridsmedel m. m. 1 enlighet med tidigare uppfattning anser också försvarsuiredningen alt skydd mot ABC-stridsmedel bör åstadkommas, när del kan ske utan att det medför nämnvärda merkostnader.

Dessa allmänna utgångspunkler för planeringen av civilförsvaret ulgör en fortsättning av vad som hargällt lidigare. Jag ansluler mig till försvarsulredningens uppfattning alt ingen ändring bör göras häri. Jag delar också uppfattningen atl civilförsvarsåtgärderna bör ges en långsiktig inriktning, medan vissa begränsningar i den operativa styrkan kan godlas under den närmaste tiden.

Försvarsuiredningen uttalar sig för all skyddel för befolkningen främsl bör ges i form av skyddsrum. Uiredningen har härvid i allt väsentligt samma syn på avvägningen mellan olika skyddsåtgärder och inriktningen av skyddsmmsbyggandet som 1975 års skyddsmmsbeslut innebär. Det är i enlighet härmed också viktigt all ulrymningsplanerna behålls och ses över, inte minsl med hänsyn lill hur invasionsförsvarei planeras, så alt handlingsfrihet kan finnas all beslula om olika skyddsåtgärder efler den rådande situationen. En viktig fråga i detla sammanhang är var skyddsmm bör anordnas. Av koslnadsskäl är nu som tidigare en begränsning ofrånkomlig. Jag delar försvarsulredningens uppfattning atl skyddsmm bör byggas i orter och på platser som bedöms bli särskilt utsatta vid slridshandlingar eller för hot om skadegörelse.

Hittills har ell urval av skyddsmmsorter gjorts i huvudsak efter orternas storlek och de risker för skadeverkningar på grund av stridshandlingar som följer av orternas geografiska läge. Försvarsutredningen som granskat de tillämpade gmnderna för urval av orter med skyddsrum, har i likhei med civilförsvarsslyrelsen inte funnit någon säker melod all genom alt gradera riskerna ändra den nuvarande förteckningen över skyddsmmsorter. Jag har samma uppfattning. Jag vill emellertid framhålla att omfattningen av det fortsatta skyddsrumsbyggandet i olika orter i framtiden blir beroende av flera faklorer, bl. a. tillgången på redan befintliga skyddsmm i orterna. Klarhet härom ges när de nya skyddsmmsplanerna som kommunerna nu ut-

stif-f-jiSfi-.:.:- *»jvfS'Ssaf!-Ki«S''

Prop.  1976/77:74 *** 277

arbetar blir färdiga och behoven av skyddsrum blir bättre klariagda. Jag förutsätleralt del urval av ortersomf n. hat gjorlssesövermol bakgrund av ulvecklingen i orterna, ändrade bedömningar av riskerna för befolkningen med hänsyn lill operativ planläggning, den vapentekniska ulvecklingen m. m. Del ankommer på regeringen all besluta för vilka tätorter skyddsrumsplaner skall upprättas och attfdrdelade resursersom åriigen slällstill förfogande förskydds-njmsålgärder av olika slag. Jag kommer senare att föreslå regeringen en ny förteckning över skyddsrumsorter.

Grundtanken i det nya skyddsrumssyslemel, vars lillämpning f n. förbereds för alt kunna träda i kraft i sin helhel den I juli 1979, är alt möjligheterna skall las lill vara att i samband med nybebyggelse anordna skyddsrum för de skyddsbehov som nya byggnader ger upphov till och för behov som finns för omkringUggande bebyggelse. Den som bygger skall beiala en skyddsrumsavgift som svarar mol skyddsrumsbehovel för den nya byggnaden. För bosläder ulgår dock ingen sådan avgift. Med utgångspunkt i de skyddsrumsplaner som upprättas åläggs vissa av dem som söker byggnadslov alt anordna skyddsmm i byggnaden. För denna uppgift får byggaren ersättning när skyddsrummet är färdigt. Slorieken av skyddsmmsavgift och ersättning skall bestämmas i särskild lag. Förslag lill lag om normalkoslnad för skyddsrum har nyligen avgetls av 1975 års skyddsmmsulredning. Jag kommer all föreslå regeringen atl förelägga riksdagen förslag om skyddsrumsavgift och ersättning lill riksmötet 1977/78.

1 likhet med försvarsuiredningen räknar jag med all skyddsmmsbyggandet skall ha den inriklning som här har redovisais och all möjligheterna las lill vara atl anordna skyddsrum i anslulning till den fortlöpande byggnadsverksamheten i skyddsrumsorlerna. Det innebär atl skyddsrum anordnas i anläggningar och byggnader som är särskilt lämpliga härför med hänsyn lill byggnadskonslruktion och läge i förhällande lill de människor som skyddet är avsett för. Vid bestämning av skyddsrummens sioriek skall civilförsvar-slaktiska, lekniska och ekonomiska hänsyn tas. Av inlresse i della sammanhang är alt per plats räknal mindre skyddsrum som regel är dyrare atl anordna än slörre skyddsrum. Från ekonomiska synpunkler finns del därför skäl atl söka undvika alltför små skyddsrum. Kommunernas skydds-mmsplaner kommer all ge ett gott underlag för bedömning av skyddsrumsbehovel i varje särskilt fall. 1 möjlig utsträckning bör också försirävas att efter hand avveckla väsentliga brisler i bebyggelseområden som nu saknar skyddsrum.

Jämsides med alt skyddsnjm fortlöpande tillkommer i skyddsmmsorterna i samband med nybyggnationen bör man genom särskilda åtgärder sträva efter all i vissa orter avhjälpa de allvariigaste bristerna på skydd särskill i vissa storstadsområden. I sådana områden bör bl. a. en inventering till en början göras av utrymmen i berglunnlar och andra underjordiska anläggningar som lämpligen kan ställas i ordning till skyddsrum. På sikl bör också planer göras upp så att lämpliga byggnadsåtgärder kan vidlas. Ålgärder av detla slag ingår i det syslem av skyddande ålgärder som förutses i ci-

Prop. 1976/77:74 278

vilförsvarslagen i dess nya lydelse av år 1975. Jag vill också understryka vad försvarsutredningen har sagl om alt även enkla skydd har slor betydelse för möjligheterna all skydda befolkningen. Detla avser såväl skyddsrumsorter som övriga delar av landei. Ansvarel för atl under civilförsvarsberedskap genom relativi enkla åtgärder slälla i ordning s. k. skyddade utrymmen ligger enligl civilförsvarslagen på ägaren lill fastigheten.

Försvarsutredningen har särskilt granskal frågan om skyddsmmmens kvalilel, dvs. förmåga alt skydda mol olika slag av verkningar av stridsmedel. Skyddsmmmen ulförs enligt tekniska beslämmelser som civilförsvarsslyrelsen meddelar. Nuvarande beslämmelser innebär all alla skyddsmm i slort sell har samma konstruktion. Detla är i och för sig naturiigl eftersom de flesta skyddsrummen hittills har anordnats i större byggnader och följaktligen har kunnal placeras i källare av betongskonslruktion. Enligt de riktlinjer som riksdagen tidigare har godkänt skall skyddsrum framdeles anordnas även för människor som bor eller arbelar i mindre byggnader som, enligl äldre beslämmelser, har varil undantagna från skyddsrumsplikl. Skyddsrum som anordnats för dessa senare byggnader kommer ofta all få placeras i byggnadskroppar av lätta konstruktioner. Försvarsuiredningen anser all kvalitetsnivån bör vara enhetlig oberoende av de yllre förhållandena och definieras med hänsyn lill del skydd som eftersträvas. Della innebär att kvalilelen på skyddsmm så långl möjligl skall beskriva vad skyddsmmmet ger skydd mol och all alla nya skyddsrum ges detla skydd oavsett var de är anordnade.

Jag finner denna princip vara riktig. Skyddsmmmet bör i första hand ge skydd mol brand, ras, sprängverkan och splitter saml vara försett med anordning för luflrening. Av de skyddsmmskvaliieler som civilförsvarsstyrelsen har studerat anser jag i likhei med försvarsutredningen att den s. k. kvalilel 2 moisvarar de krav som bör ställas för skydd mol i första hand verkningarna av konventionella stridsmedel. Denna kvalitet är vad gäller funktionskraven i alll väsentligt lika med nuvarande normalskyddsrum av typen E, anordnat i källaren under flerfamiljshus. Skyddsmm i detla utförande ger även visst skydd mol radioaktivt nedfall och den långvariga stötvågen från A-stridsmedel.

Användningen av skyddsmmmen i krigstid påverkas av möjligheterna alt få förvarning före anfall och alt kunna alarmera befolkningen så att den hinner söka upp skyddsmmmen. Civilförsvarsslyrelsen har studerat dessa frågor och anser all kravei på förvarningslid för alarmering av befolkningen och yttäckning härför hos del miliiära försvarels strilsyslem i huvudsak kan lillgodoses under ell krigs inledningsskede. Systemets förmåga atl under ell krigs fortsatta förlopp ge underiag för alarmering av befolkningen kan däremol visa sig vara otillräcklig. Civilförsvarsslyrelsen anser därför all strilsystemeis uthållighet bör förbättras och atl delta bör ske genom all viss reservmateriel anskaffas utöver vad som planeras i programplanen för flygvapnet. Härjämte behöver enligt civilförsvarsslyrelsen elt flertal organisaloriska ålgärder vidlas för atl förbättra underlaget för alar-

Prop. 1976/77:74 ' ' ' 279

meringssysiemels fortsatta utveckling och anpassning. ,

I likhei med försvarsutredningen ahsefjag all sådana organisatoriska åtgärder som civilförsvarsslyrelsen diskuterar i programplanen och som rör alarmeringens ledningsorganisation, personalrekrylering saml grundutbildning och övning, bör kunna leda till ökad säkerhei i alarmeringssystemet. I försia hand bör dessa ålgärder vidtas. Frågan om anskaffning av reservmateriel lill vissa radarstationer ålerkommer jag till i del följande i samband med behandlingen av civilförsvarets maleriel frågor.

Jag har inle någol att erinra mot vad försvarsutredningen har anfört om att anpassa skyddsrummens användning lill de faktiska förvarnings- och skyddssökningstider som kan förutses i olika situationer. Jag ser del som angelägel all dessa förhållanden ytteriigare studeras så all bl. a. möjligheterna för människorna att i krigstid frivilligt och tillfälligt flytta närmare lill skydd som finns blir belysta. Också fömtsättningarna för all vidta planlagda utrymnings- och omflyttningsåtgärder i syfte alt förbättra den enskildes möjligheter lill skydd bör beaktas i sådana sammanhang. Den forskning som civilförsvarsslyrelsen lillsammans med försvarets forskningsanstalt inlett beträffande människans beteenden i situationer med starkt yllre hot och möjligheterna att överieva i olika slag av skydd kan härvid ha siort värde.

Beträffande den del av civilförsvarets verksamhet som inte avser skyddsrum har civilförsvarsslyrelsen i programplanen redovisai två ekonomiska nivåer. Den lägre nivån innebär alt planeringen för nästa femårsperiod görs inom en planeringsram som är oförändrad i förhållande lill den hittillsvarande. Planeringen i den högre nivån är gjord inom en planeringsram som är omkring 20 milj. kr. högre än fömt för budgelår räknal. Civilförsvarsslyrelsen anser alt denna högre nivå moisvarar den inriklning av civilförsvarels utveckling som 1972 års försvarsbeslut angav. Civilförsvarsslyrelsen förordar därför den högre ramen.

De mål som civilförsvarsslyrelsen har ställt upp i programplanerna för civilförsvarets ulveckling överensstämmer enligt försvarsutredningen i allt väsentligt med den inriklning som bör gälla för utvecklingen på längre sikl. Den föreslagna planeringen är ocksä enligl uiredningen anpassad till de beslut som finns om civilförsvarels krigsorganisation och utbildningssystem m. m. Jag delar försvarsutredningens uppfattning att del underiag som civilförsvarsslyrelsen redovisai i sina programplaner är en god gmnd för deii fortsatta inriktningen av planläggningen. Till frågan om planeringsramar återkommer jag i det följande.

Jag vill erinra om att regeringen våren 1976 har fatlat beslut om omfattningen och sammansättningen av civilförsvarels krigsorganisation för del allmänna civilförsvaret. Den nya krigsorganisationen kommeratt genomförasefterhand i länen underen fyraårsperiod med början under budgetåret 1977/78.1 allt väsentligt skall omorganisationen genomföras inom de maleriel-och personalramar som gällt tidigare. Jag finnerdet vara angeläget att krigsorganisationen förses med betydelsefull maleriel och all personalen grundulbildas och övas i fredstid. De nyligen beslutade förändringarna av krigsorganisationen saml

Prop. 1976/77:74 280

ulbildning och övning bör följaktligen ingå i planeringen för den kommande perioden. Jag vill i denna fråga ytteriigare anföra följande.

Civilförsvarsslyrelsen har i planeringen prioriterat gmndutbildning av befäl. Denna inriklning överensslämmer med de överväganden som låg lill grund för den principiella ulformningen av del nya gmndulbildnings- och övningssyslemel. Som försvarsuiredningen har framhållit bör emellertid befälsulbildningen inte ensidigt få förtur på bekosinad av övriga delar i systemet. Del ärbetydelsefullt för enheternas funktionsduglighet att balans finns mellan grundutbildning och övning av befäl och manskap. I vissa fall kan grundutbildningen komma all la begränsas för all ge utrymme åt övningar som är angelägna att genomföra. En sådan balans är svår att nå i den planering som kan göras i den lägre av de planeringsnivåer som civilförsvarsstyrelsen behandlat i programplanen. Övningsverksamheten är där så starkl begränsad atl huvuddelen av de civilförsvarspliktiga, dvs. manskap som ej behöver grundulbildas, inte kommer i kontakt med civllförsvarei under den lid som de är inskrivna. Delta skulle leda till en mindre effektiv krigsorganisation och mindre kunskaperom och förståelse förcivilförsvarels uppgifter. Jag räknar därför i del följande, i överensslämmelse med vad försvarsuiredningen har föreslagit, med en högre planeringsram än den hittillsvarande för alt göra en balanserad grundutbildning och övningsverksamhel möjlig. Den närmare omfattningen av utbildnings- och övningsverksamheten bör prövas i samband med den fortsatta programplaneringen och den åriiga budgetbehandlingen.

Anskaffning av maleriel och anläggningar till civilförsvarets krigsorganisation bör fortgå i ungefär samma omfattning som hittills. Under programplaneperioden bör i första hand anläggningar tillkomma i orter och på platser som bedöms vara särskilt utsatta vid slridshandlingar eller hot om skadegörelse. Skyddsmasker för befolkningen bör anskaffas och pro-duktionsberedskap för ytteriigare sådan anskaffning vid beredskapsiillstånd uppehållas enligl samma rikllinjer som hittills. Försvarsuiredningen har ansett all den med nuvarande underiag inle kan la slällning till civilförsvarsslyrelsens förslag om anskaffning av reservdelar lill vissa radarstationer. Utredningen anser alt om fortsatta studier visar all anskaffningen i fråga ger ett effekllillskotl lill befolkningsskyddet som motiverar kosinaderna, bör den genomföras inom den planeringsram som utredningen förordar. Jag delar försvarsutredningens uppfattning i denna fråga.

I civilförsvarets organisation ingår f n. en bevakningskår som är avsedd atl fullgöra ordnings- och bevakningstiänsl under lid när civilförsvarsberedskap har inlagils. Försvarsuiredningen har diskuieral om beväpnade enheter i fortsättningen bör tillhöra civilförsvaret. Uiredningen förordar all uppgifterna i fråga förs över från civilförsvaret lill polisväsendet. Jag vill i denna fråga anmäla atl del inom regeringskansliet f n. pågår elt arbeie för all ytterligare klariägga författningsmässiga, organisaloriska, ekonomiska och andra förutsättningar för att föra bort från civilförsvaret sådana ordnings-och bevakningsuppgifter som kräver beväpnad personal.

Med den inriklning av civilförsvarels planering som jag här har föreslagit

Prop. 1916/11:14 '"" 281

läggs en fasl gmnd för den fortsatta;utvecklingen av_befolkningsskyddet under krigsförhållanden. De planeringsrarnär som jag förordar i del följande ger den stadga som behövs för planering och genomförande under den kommande femårsperioden av skyddsmmsbyggande och fortsatt utveckling av krigsorganisationen m, m. I denna utveckling ligger också fortsatta överväganden i fråga om förändringar i det fredstida samhället och inverkan härav på civilförsvarsålgärderna, bl. a. förutsättningarna för ökad samordning av civilförsvaret med den kommunala verksamheten. Under perioden kommer också civilförsvarsstyrelsen all organiseras om så alt den blir anpassad till den inriktning av civilförsvarsålgärderna som jag har redovisat.

Belräffande ekonomiska överväganden i samband med civilförsvarets utveckling vill jag anföra följande.

Som jag har nämnl förut har civilförsvarsstyrelsen i fråga om verksamhel som inle avser skyddsrum genomfört programplaneringen i två ekonomiska nivåer. Den lägre nivån motsvarar enligt regeringens anvisningar för planeringen en föriängning av den hittillsvarande planeringsramen för civilförsvaret. I den högre nivån är del enligt civilförsvarsstyrelsen möjligl att ta hänsyn lill ändrade förutsättningar för planeringen som uppkommii på grund av bl. a. nya regler för slalsbidrag lill kommunernas anläggningsverksamhet och ändrade förmåner till civilförsvarspliktiga. Försvarsutredningen förordar att verksamhelen genomförs inom den planeringsram som regeringen har anvisat men med lillägg för i första hand utbildningsverksamheten. Detta motsvarar enligl uiredningen en planeringsram för åren 1977/78-1981/82 om ca 930 milj. kr. i prisläge februari 1976. Ramens fördelning per budgelår förutsätts vara jämn.

Jag ansluter mig till försvarsulredningens förslag all civilförsvaret under perioden 1977/78-1981/82 bör ulvecklas med ulgångspunkl i en planeringsram om totalt 930 milj. kr. i prisläge februari 1976. Della innebär alt basbeloppel för budgelåret 1977/78 blir 186 milj. kr. i prisläge februari 1976. Prisreglering av ramen bör, som för del miliiära försvarel, ske på grundval av nelloprisindex. Vidare bör ålgärder av del slag som jag har förordal för del miliiära försvaret för atl främja stabiliteten i planeringen, dvs. möjlighet till ökad överföring av medel mellan budgetåren och lidigare fördelning av prisregleringsmedel, gälla även för civilförsvarels planering. Överföringsrätten mellan budgetåren bör även för civilförsvarels del begränsas lill högsl 2 96 av basbeloppet för det föregående budgetåret.

Försvarsutredningen förordar vidare atl den verksamhel som avser skyddsrum för befolkningen t. v. inriktas mol en volym på sikt som motsvarar en åriig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Jag ansluter mig även i denna del till försvarsulredningens förslag. Jag förordar således att skyddsrumsverksamhelen inriktas mol en volym på sikl som moisvarar en åriig planeringsram om ca 150 milj. kr. i prisläge februari 1976. Jag har härvid uigålt från de antaganden om bostadsproduktionens omfattning som civilförsvarsslyrelsen redovisai i programplanen. Planeringsramen på sikl får fortlöpande övervägas bl. a. i förhållande till 19 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 282

den omfattning som byggnadsverksamheten lär i de berörda ortema och lill de skyddsmmsplaner som kommer all finnas.

Den nya finansieringsformen för skyddsmm skall enligl lidigare beslul av riksdagen lillämpas försl fr. o. m. budgelårel 1979/80. På grund härav kommer de faktiska utbetalningarna under planeringsperioden alt undersliga den planeringsram som jag har förordal på sikl. För budgelåret 1977/78 räknar jag med en planeringsram om ca 42 milj. kr.

Civilförsvaret bör vidare, i likhei med vad som föreslås för det miliiära försvarel, få disponera vissa medel uiöver utgiftsramen för arbelsmarknads-politiskl betingad byggnadsverksamhet m. m. Jag räknar med atl 5 milj. kr. ställs till förfogande för detla ändamål.

5.2.2 Ramberäkningar för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående beräknar jag bas
beloppet för civilförsvar ulom skyddsrum för budgelåret 1977/78 i prisläge fe
bmari 1976 lill 186 milj. krochförskyddsrum lill 41 680 000 kr. Utgiftsramen
för civilförsvar ulom skyddsmm beräknarjag lill 188 295 000 kr. i prisläge fe
bmari 1976. Utgiftsramen för skyddsmm beräknarjag till samma belopp som
basbeloppel dvs. 41 680 000 kr. för civilförsvar ulom skyddsrum. Till detla
kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar med 27,3
milj. kr. för civilförsvar utom skyddsmm. För skyddsrum beräknas en kom
pensation för pris- och löneökningar om 6,1 milj. kr. Beräkningarna framgår
av följande sammanställningar.
Civilförsvar utom skyddsrum
Basbelopp (prisläge februari 1976) 186 000 000

Tillkommer:

Omlokaliseringskostnader för civilförsvarsstyrelsen -l-l 295 000

Investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen -¥■ 1 (XX) (XX)

Utgiftsram (prisläge februari 1976) 188 295 000

Tillkommer:

Beräknad priskompensalion februari 1976 - medel-
prisläge 1977/78 27 300 000

Beräknat ut/all den 30 juni 1978 215 595 000

Skyddsrum

Basbelopp (prisläge februari 1976) 41 680 000

Utgiftsram (prisläge februari 1976) 41 680 000

Tillkommer

Beräknad priskompensation februari 1976- medel
prisläge 1977/78 6 100 000

Beräknai ulfall den 30 juni 1978 47 780 000

På samma sätt som den miliiära ramen bör utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum lillfälligl höjas med elt beloppsom motsvarar de budgelåret 1977/78 beräknade kostnaderna för att genomföra civilförsvarsslyrelsens

Prop. 1976/77:74 283

omlokalisering lill Karistad. , ,

Liksom under innevarande budgetår bör utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum tillfälligt höjas med ell belopp som svarar mot planerade investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö, Medel för investeringarna anvisas av praktiska skäl under civilförsvarets investeringsanslag men skall enligt riksdagens beslut (prop. 1973:1 bil. 6 s. 44, FöU 1973:16, rskr 1973:95) inle belasta civilförsvarels utgiftsram.

Liksom för det miliiära försvarel bör som jag lidigare har anfört medel för sysselsättningsstimulerande åtgärder under tolfte huvudtiteln ställas till förfogande för all beiala byggnadsarbeten, maleriel m. m. för civilförsvaret. Efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet fömtsätter jag att sådana medel får disponeras utöver utgiftsramarna till ell belopp av 5 milj. kr. För innevarande budgetår har riksdagen vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273)bemyndigal regeringen atl justera utgiftsramen för civilförsvaret med hänsyn lill prisutvecklingen enligt nelloprisindex. Jag förordar alt regeringen inhämtar elt motsvarande bemyndigande för utgiftsramarna för civilförsvaret för budgelårel 1977/78. Jag vill erinra om vad jag haranfört i del föregående om vissa tekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen under löpande budgelår.

Genom nyssnämnda beslul har riksdagen vidare bemyndigat regeringen att jusiera utgiftsramen för civilförsvaret på gmnd av över- eller undeminyttjande av ramen för budgetåret 1975/76 enligl de regler som anlogs av 1972 års riksdag. 1 det föregående harjag förordat att underulnyttiande av utgiftsramarna får lillgodoräknas kommande budgelår med högsl 2 96 av basbeloppet. Ell överskridande av utgiftsramarna bör på samma sätt som lidigare föranleda en molsvarande minskning av ramarna nästföljande budgelår. Jag förordar att regeringen inhämtar bemyndigande för budgelåret 1977/78 i enlighet med dessa principer.

För innevarande budgetår har riksdagen genom nämnda beslut vid 1975/76 års riksmöte även bemyndigat regeringen alt av konjunkturskäl medge överskridande av utgiftsramen för civilförsvaret. Sådani överskridande regleras genom molsvarande justering av utgiftsramen för ell eller flera efterföljande budgetår. Ett molsvarande bemyndigande för regeringen behövs för båda utgiftsramarna för budgelårel 1977/78 och bördärför inhämtas.

I anslagsberäkningarna ingår att behållning under anslag på kapitälbudgeten tas i anspråk med 1,8 milj. kr. under civilförsvarets rambundna investeringsanslag. För atl del totala ulfallel skall rymmas inom den lidigare angivna utgiftsramen för civilförsvar uiom skyddsrum kommer den samlade medelsförbrukningen alt regleras i samband med prisregleringen för budgelåret 1977/78.

I samband med ramberäkningarna fördel militära försvaret anförde jag att riksdagen förbudgelårel 1976/77 vid 1975/76 års riksmöte (prop. 1975/76:100 bil. 6, FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) bemyndigat regeringen att överskrida utgiftsramen för del miliiära försvarel om beredskapsbudgelen för lolalför-

Prop. 1976/77:74 284

svaret sätts i kraft, dvs. vid krigsfara eller krig. Ell bemyndigandeav samma innebörd gavs också för civilförsvaret. Elt motsvarande bemyndigande behövs för budgetåret 1977/78. Jag förordar därför alt regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl överskrida utgiftsramarna för civilförsvaret, om det behövs av beredskapsskäl.

5.3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu haranfört hemställerjag atl regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna de rikllinjer för civilförsvarets fortsatta ulveckling som jag har angett i del föregående,

2. för budgelåret 1977/78 fastställa utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsrum lill 188 295 000 kr. och utgiftsramen för skyddsmm lill 41 680 000 kr., båda prisläge februari 1976,

3. bemyndiga regeringen att jusiera utgiftsramarna för civilförsvaret för budgelårel 1977/78 med hänsyn lill prisutvecklingen enligl nelloprisindex,

4. bemyndiga regeringen all jusiera utgiftsramen för civilförsvar ulom skyddsmm för budgelårel 1977/78 på grund av över- eller underulnyttiande av utgiftsramen för budgelåret 1976/77 och

5. bemyndiga regeringen all under budgetåret 1977/78medgeöver-skridande av utgiftsramarna för civilförsvaret om del behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

5.4 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Iprop. 1976/77(bil. 7s. 27 resp. 156) har regeringen föresiagii riksdagen alt, i avvakllan på särskild proposition i ämnel, lill Reglering av prisstegringar lill civilförsvaret och lill Civilförsvar förbudgelårel 1977/78 beräkna förslagsanslag om 39 169 000 kr. resp. 160 050 000 kr. Jag anhåller all nu fala uppdessa frågor.

Som framgår av del följande uppgår de slutligt begärda anslagen inom civilförsvarels utgiftsramar på driftbudgeten lill 177 095 000 kr. resp. 41 680 000 kr. och på kapitälbudgeten lill 11 200 000 kr.

Prop. 1976/77:74 285

DRIFTBUDGETEN

A. Försvarsdepartementet m. m.

A 6. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret

1975/76        Utgift

1976/77       Anslag      25 600 000

1977/78        Förslag      33 400 000

' Utgifterna redovisas under anslaget G

Anslagen inom utgiftsramarna för civilförsvaret är för budgelårel 1977/78 beräknade i pris- och löneläge februari 1976. Förevarande anslag är avsell att täcka pris- och löneökningar som inträffar från februari 1976 intill utgången av budgelårel 1977/78. Della innebär alt ungefär två års pris- och löneökningar räknas in i anslaget. Anslaget är ell s. k. täckningsanslag som inle skall belastas.

Budgelårel    1975/76

Riksdagen har för budgelårel 1975/76 anvisat 26,3 milj. kr. lill reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Prisregleringen skall enligl riksdagens beslul (prop. 1972:75 s. 195, FöU 1972:17, rskr 1972:331) ske enligt samma melod som tillämpas för anslagen inom den militära ramen, dvs. under löpande budgelår och på grundval av nelloprisindex (NPI). Metoden och beräkningen av NPI för budgelåret 1975/76 har närmare redovisais under anslaget till Reglering av prisstegringar för del miliiära försvaret.

Bortsett från prisregleringsanslaget och investeringarna för bistånds- och katastrofutbildningen under anslaget II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar var summan av de rambundna anslagen lill civilförsvaret för budgetåret 1975/76 148 470 000 kr. För prisreglering av anslagen inom civilförsvarets utgiftsram disponerades alltså [(148 470 000 x 19,44):100] 28 863 000 kr. Från della belopp skall emellertid dras 3 milj. kr. enligl följande sammanställning.

Medelsförbrukning uiöver anslag på kapitälbudgeten

11:6 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 4 000 000

A vgår

Undernyttiande av utgiftsramen för budgetåret

1974/75 (jfr. prop. 1975:1 s. 64 och 70). -1000 000

3 000 000

Prop. 1976/77:74 286

För prisreglering disponerades alltså lolall (28 863 000 - 3 000 000) 25 863 000 kr.

Regeringen häri mars och juni 1976 beslulal om överskridande av anslagei G 1. Civilförsvar på grund av pris- och löneökningar m. m. Genom beslulen har sammanlagt 23 100 000 kr. slällls till förfogande för ändamål som avses med anslaget.

När de definitiva utfallsberäkningarna senare blev klara visade det sig att en slörre del av prisregleringsmedlen kunde utnyttjas och atl en större del än beräknat av medelsförbukningen under anslaget 11:6 Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar hade lagits i anspråk för investeringar för bistånds- och katastrofutbildningen i Sandö. 1 beräkningarna av det ekonomiska ulfallel för budgelårel 1975/76(prop. 1976/77bil. 7s. 12)harhänsyn tagils till dessa förhållanden.

Budgelåret   1976/77

Beräkningen av NPI under innevarande budgelår harjag behandlat under anslaget till Reglering av prisstegringar fördel militära försvaret. Del tillgängliga materialet belräffande prisutvecklingen tyder på atl de anslagsöverskridanden som kommer att behöva medges på grund av förändringen av NPI kommer all översliga del för innevarande budgelår anvisade prisregleringsanslagei på 25,6 milj. kr. Anslaget beräknades på grundval av ell antaget NPl-me-deltal på ca 15,3 % förtiden februari 1975 lill medelkosinadsläge budgelårel 1976/77.

Budgelåret    1977/78

Jag har under anslaget till Reglering av prisstegringar för del militära försvarel behandlat hurdel beräknade beloppet i prop. 1976/77:100 bil. 7 under förevarande anslag har räknats ut. De två delarna av anslaget uppgår lill 24 048 000 kr. resp. 15 121 000 kr. Jag vill vidare erinra om vad jag haranfört under avsnittet Civilförsvarets forisatta utveckling om vissa lekniska förändringar vid beräkning av prisregleringen under löpande budgelår.

Under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/78 harjag angetl hur jag har beräknat kompensationen för pris- och löneökningar för nästa budgelår. Med hänvisning lill vad jag har anfört där hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgelårel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 33 400 000 kr.

Prop.  1976/77:74 287

G. Civilförsvar

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar budgeteras på ett antal primämppdrag inom produktionsområdena Förvaltning, Ulbildning av civilförsvarspersonal m. m., Civilförsvarsutbildning av allmänheten. Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning m. m.. Anskaffning av förråds- och ulbildningsanläggningar, Anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation m. m.. Skyddsrum för befolkningen saml Forskning, försök och ulveckling. Verksamhelen finansieras från följande anslag.

G 1. Civilförsvar G 2. Civilförsvar: Skyddsrum Il 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Översyn av civilförsvarsstyrelsens organisation

Inledning

Ijuni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt försvarels rationaliseringsinstitut (FRI) atl göra en översyn av civilförsvarsstyrelsens (Cfs) organisation. Bakgrunden till uppdraget var bl. a. den delvis ändrade inriktningen av verksamhelen inom civilförsvaret till följd av 1972 års försvarsbeslut och de förändrade kraven med anledning av atl ett nytt planerings-och: ekonomisystem införts inom försvarel.

1 december 1974 uppdrog vidare Kungl. Maj:t åt Cfs att i samråd med FRI utarbeta förslag lill detaljorganisation för de utbildnings- och förrådsanläggningar som enligt elt tidigare riksdagsbeslut (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) skulle inrättas. Arbelel skulle samordnas med FRl:s översyn av Cfs' organisation såvitt avsåg den cenlrala ledningen av utbildnings-, övnings- och förrådsverksamhelen. Cfs och FRI redovisade i februari 1975 sina förslag med anledning av delta uppdrag.

Genom beslul i september 1976 fastställde regeringen en försöksvis organisation för en utbildnings- och förrådsbyrå inom Cfs. Samtidigt fastställdes detaljorganisalionen för de regionala skol- och förrådsanläggningarna i Revingeby, Katrineholm-Malmby, Rosersberg och Sandö. Regeringen anmälde i beslutet att den avsåg alt ta slutlig ställning till byråns organisation och namn m. m. efter det all FRl:s översyn av Cfs' organisation i sin helhet redovisats.

FRI lade i september 1976 fram förslag lill ändrad organisation för Cfs' centrala del. Förslagel redovisades i en rapport (Rapport 9.76-6601 Civilförsvarsslyrelsens organisation). 1 anslulning härtill anmälde institutet all utredningsarbetet hade avslutats. Innan förslaget lämnades in hade del be-

Prop. 1976/77:74 288

handlals i instilutels samrådsdelegaiion och i Cfs' styrelse vilka i alll väsentligt biträdde förslagen i rapporten. Cfs' styrelse underströk härvid angelägenheten av att förslärka verksledningen i försia hand för att förbättra samordningen av civilförsvarels produktion.

Efter remiss har yttranden över organisalionsförslaget avgetls av överbefälhavaren, fortiflkaiionsförvaliningen, försvarets personalnämnd, statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverkei, statens personalnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, länsstyrelsema i Stockholms, Kronobergs och Västmanlands län, decentraliseringsulredningen. Landsorganisationen i Sverige, Centralorganisationen SACO/SR genom lokalorganisationerna vid Cfs resp. länsstyrelsen i Älvsborgs län samt Tjänstemännens centralorganisations statstiänstemannaseklion (TCO-S) genom ST-Civilförsvar. I ett av remissvaren har även Cfs' företagsnämnds synpunkter på organisalionsförslaget redovisais.

Nuvarande organisation ni- m.

De uppgifter som inom det toiala försvarel ankommer på civilförsvaret brukar anges som dels skadeförebyggande åtgärder, dels skadeavhjälpande åtgärder. De skadeförebyggande ålgärderna beslår främst i att tillhandahålla den civila befolkningen skydd genom alt i fred bygga skyddsrum och skaffa skyddsmasker. Detta skydd kompletteras genom att utrymning och omflyttning av invånarna i bedömda riskområden förbereds. Till de skadeavhjälpande uppgifterna hör räddning av människor som stängts in i skyddsrum eller instörtade byggnader, ell försia omhändertagande av skadade, omhändertagande av utifrån kommande flyktingskaror m. m.

Ledningen av civilförsvaret utövas under regeringen av Cfs som är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. Inom ramen för försvarets planerings- och ekonomisystem är styrelsen såväl programmyndighel för huvudprogrammet 6 Civilförsvar som produktionsmyndighet för civilförsvarels fredsproduklion. Anskaffning av anläggningar för fredsorganisationen handhas dock av byggnadsstyrelsen.

Cfs har genom särskilda beslut härutöver ålagts vissa särskill angivna uppgifler. I mars 1962 uppdrogs ål Cfs all i civilt hänseende vara samordnande myndighet i frågor som rör planering och användning av vissa för flera myn-dighetergemensammauppehållsplalser(gpl)m. m. Ijuni 1967åladesslyrelsen all åt riksnämnden för kommunal beredskap tillhandahålla sekreterare och erforderiig personal i övrigi. Cfs harockså samordnande uppgifter för planläggning av radiakskydd och nyktingmollagning i krig.

Cfs' nuvarande organisation fastställdes till sin huvuddel genom riksdagsbeslut år 1966(prop. 1966:1,bil. 13,SU 1966:41,rskr 1966:124). Genom senare beslul har organisation faslslällls för styrelsens tekniska funktion liksom - försöksvis - för verksamheten avseende studier och långsiktsplanering.

Prop. 1976/77:74

289

Cfs leds av en lekmannastyrelse. Chef för Cfs är en generaldirektör. Inom verket finns en stab, fem byråer, närHiigén planeringsbyråh,'utrustnings-byrån, kanslibyrån, tekniska byrån saml utbildnings- och förrådsbyrån, vidare elt försöksvis inrättat sekretariat för studier och långsiktsplanering, en civilförsvarsöveriäkare och en mililärassislent. Den organisatoriska uppbyggnaden framgår av följande tablå.

IVIilitar' assistent

lnforlel..li Samordn.det Tjm för gpl

Civilförsvarsöverläkare

Sekretariatet f. studier o. långsiktsplan.i

Planeringsbyrå

Utrustningsbyrå

Kanslibyrå

Teknisk byrå

Utbildnings och förrådsbyrå

1 verkschefens stab ingår en tiänstemän för samordning, en tiänstemän för ärenden som avser gemensamma uppehållsplatser (gpl-ärenden), en in-formalionsdetalj samt verkschefens handsekreterare. Som knuina till verksledningen brukar även räknas civilförsvarsöveriäkarén, militärassistenien och riksnämndens för kommunal beredskap sekretariat.

Planeringsbyrån är indelad i fyra sektioner, nämligen utredningssektionen, laktiksektionen,organisationsseklionen och sektionen för befolkningsskydd. Byrån ansvarar för civilförsvarets programplanering, för dess operativa verksamhel och krigsorganisationens beredskap.

Utrustningsbyrån är indelad i tre sektioner - malerielsektionen, inköps-sektionen och ADB-sektionen. Byrån svarar för materielanskaffning och försäljning samt ADB-service.

Kanslibyrån är indelad i tre sektioner, en administrativ sektion, en personaladministrativ sektion och en ekonomisektion. Byrån handhar ärenden rörande verkels personal, organisation, ekonomi, juridik, dokumentation och kontorsdrifi.

Tekniska byrån är indelad i två sektioner, en utredningssektion och en

Prop. 1976/77:74 290

projekiledningssekiion. Dessutom finns ett ritkontor. Byrån leder i tekniskt avseende produktionen av skyddsrum och anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation, ulttrbelar produktionsbeslämmelser, lekniska beslämmelser och andra anvisningar.

Utbildnings- och förrådsbyrån är t. v. försöksvis indelad i två sektioner, en utbildningssektion och en förrådssekiion. Till byrån hör de regionala skol- och förrådsanläggningarna i Revingeby, Katrineholm, Rosersberg och Sandö. Byrån svarar för administration av civilförsvarets utbildnings- och övningsverksamhel och rekrytering av personal lill civilförsvarets krigsorganisation. Vidare svarar byrån för planläggning av malerielunderhåll och för-rådsverksamhei.

Sekretariatet för studier och långsiktsplanering saknar formell underindelning. Till sekretariatet är knutet en operationsanalysgrupp (OA-grupp) från försvarets forskningsanstalt. Sekretariatet ansvarar för slyrelsens långsiktiga planering och studieverksamhet.

Antalet anställda centralt inom Cfs uppgick den 1 juli 1976 lill 214 personer. Härav utgjorde 178 handläggande personal (molsvarande).

FRl:s utredning och förslag

Översynsarbelet har bedrivits inom en projektgrupp vid FRI. Gruppen utvidgades fr. o. m. hösten 1975 med en representant från Cfs. En referensgrupp bestående av verkscheferna vid Cfs och FRI och en förelrädare för Cfs' personal har inriklal projektgruppens arbete.

Förutsättningarna för översynen har delvis förändrats under utredningsarbetets gång. Av betydelse har varit bl. a. beslul om utbildnings- och för-rådsverksamheiens organisation, beslutet om Cfs' flyttning till Karistad och regeringens uppdrag till FRI atl göra en rationaliseringsundersökning avseende länsstyrelsernas försvarsenheler.

FRI ledovisar i ett särskill kapitel förtiänsier och brister i nuvarande organisation. Institutet anser bl, a. att Cfs inie hell har kunnat anpassa sin organisation till planeringssystemets krav. Det har medfört en obalans mellan planering och produktion. Perspektivplaneringen har skell delvis utan någon större medverkan från planeringsbyrån och produklionsbyråerna. På produktionssidan saknas inom organisationen någon som närmare analyserar förutsällningarna för produktionen och samordnar denna. Dessutom saknas till Slor del funktionen produktionsplanering på längre sikl än ett år. Del gäller särskill personiilförsörjningen och lill viss del materielanskaffningen. Däremol synes enligl FRI produktionsplaneringen fungera väl inom skyddsrumsfunktionen. Brisiterna i produktionssamordningen försvårar arbetet vid

Prop. 1976/77:74 291

länsstyrelsernas försvarsenheler. Cfs' organisation kännetecknas av en långt driven underindelning, vilket försvåräf- én anpassning lill ävein mindre förändringar i arbelsomfång.

1 rapporten diskuteras den förändring i inriktningen av Cfs' verksamhet som skulle följa av en i en annan FRl-ulredning redovisad grundsyn på länsstyrelsernas lotalförsvarsuppgifter. Enligl denna bör länsstyrelserna avlastas uppgifler som inle har ell direkl samband med deras planläggnings-uppgifter. Redovisade exempel är rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal som skulle kunna skötas av Cfs' skol- och förrådsanläggningar och personalregislreringen som skulle kunna handhas av värnpliklsverket. Vad gäller anläggningar för civilförsvarsorganisationen och verksamhelen avseende sambands- och alarmeringsulrustning kan vidare begränsningar av länsstyrelsernas uppgifter göras och resurser härför föras samman lill Cfs. FRI har tagil hänsyn härtill i den föreslagna organisationen.

I en diskussion kring planeringssystemet och dess krav på Cfs' organisation framhåller FRI att den nu gällande delprogramindelningen för civilförsvaret - ledning i krig, utrymning, skydd för allmänheten, undsättning och allmän administration - inte är den lämpligaste från avvägningssynpunkl. Del lorde därför bli nödvändigl att ändra den under de närmaste åren. Del är mol den bakgrunden enligt FRI inte lämpligt atl la den nuvarande delprogramindelningen till utgångspunkt för den organisatoriska indelningen. Med anledning härav diskuteras om en tänkt framtida programstruktur med delprogrammen räddning, skydd och fredsmässig ledning kan tas som ulgångspunkl förorganisaiionsuppbyggnaden. Cfs skulle då ha enheter för räddning och skydd saml för planering och administration. FRI anser att de fördelar i fråga om avvägningsmöjligheter och entydiga ansvarsförhållanden som skulle vara förenade härmed måste vägas mol ekonomiska nackdelar i form av dubblering av produktionsteknisk kompetens. Enligl FRI:s bedömning överväger nackdelarna med en sådan lösning. Varken den skisserade eller den nu gällande delprogramindelningen, vilken enligt rapporten ger upphov till samma slags för- och nackdelar, bör enligl FRI läggas lill grund för den organisatoriska indelningen. FRI hävdar i stället atl den organisaloriska indelningen bör göras så atl produktionsteknisk specialisering och god hushållning med tillgängliga resurser möjliggörs. Viss kompetens bör kunna användas gemensamt i de delar av produktionen som har produktionstekniska samband även om delarna hålls isär i avvägningssammanhang.

Som utgångspunkt för fördelning av uppgifterna och för den organisaloriska indelningen har FRI haft en gruppering av Cfs' uppgifler och verksamhel i funktionerna planering, produktion och administration. Planeringen svarar för den övergripande avvägningen inom civilförsvaret och inriktar produktionen genom att formulera produktionsmål och fördela resurser. Den svarar också för uppföljningen. Produktionsfunktionen svarar för anskaffning och vidmakthållande av civilförsvarskomponenter. För atl

Prop. 1976/77:74

292

klara planerings- och produkiionsfunktionerna måste organisationen kunna genomföra vissa uppgifter av stödkaraklär (personal- och ekonomiadministration m. m.). En administrativ funktion måste därför finnas.

Vad gäller organisationen i storl diskuterar FRI tre alternativ med avseende på produklionsfunktionen. Två av alternativen innehåller tre produktionsenheter, ett alternativ fyra enheter (alternativ 2).

FRF.s förslag lill ny organisation för Cfs' innebär atl styrelsen under verksledningen delas in i en planeringsenhet, tre produktionsenheter - organisations- och materielenhel, skydds- och anläggningsenhel och utbildnings-och förrådsenhet - samt en administrativ enhet. Ett stabsorgan för informationsverksamhet och en mililärassislent direkt underställda generaldirektören ingår vidare i organisationen. Den organisatoriska uppbyggnaden

Verksledning

2p(

ärs

Infor-

Militär-

mations-

assi-

enhet

4 pers 1

1

1 pers 1

I

Pia

ne-

Org£

nisa-

S!-.y

dds-

i Utbild

-

1 Administ-

ringsen-

tions- och

och an-

nmgs- och

rativ en-

het

materiel-

läggnings-

förråds-

het

13 pers

enhet 21 pers

enhet 43 pers

enhet 24 pers 1

75 pers

CU

tA-

enheter

354 pers

' Informationsenheten är i administrativt hänseende knuten till administrativa

enheten.

2 Varav 22 placerade i sekretariat på enheterna.

FRI beskriver relativi utföriigt de föreslagna enheternas organisation och dimensionering.

FRI bedömer att den exlerna verksamhelen och de interna lednings- och samordningsfrågorna även framdeles kommer atl vara av sådan omfattning atl verksledningen bör förslärkas. FRI diskuterar tre alternativ härför, nämligen att inrätta en befattning som produktionschef, särskilda

Prop. 1976/77:74 293

samordningsuppgifter för chefen för planeringsenheten och att inrätta en överdirektörsbefattning. FRI föreslåi-all eii tjänst fören överdirektör inrättas i organisationen. 1 övrigi innebär förslagel vad gäller verksledningen all den nuvarande särskilda samordningsdetaljen fiyltas lill den administrativa enheten, atl tiänstemannen för gpl-ärenden placeras i organisations- och materielenheten och atl civilförsvarsöveriäkarén ulgår ur organisationen. Civilförsvarsöveriäkarens uppgifler bedöms kunna fullgöras av försvarets sjukvårdsstyrelse.

Huvuduppgifterna för planeringsenheten blir bl.a. perspektivplanering, programplanering och produktionsinriktning. Det förutsätts även att enheten skall fungera som stabsorgan ål verksledningen i exlerna samordningsfrågor. Uppgifter i övrigi för enheten blir enligl översynsrapporten bl. a. långsiktig informalionssystemutveckling och inriktning av arbetet med Cfs' anslagsframställning. 1 sin missivskrivelse till rapporten anför FRI dock alt planeringsenheten bör ha hela ansvaret för arbetet med Cfs' anslagsframställning liksom även för verksamhetsplaneringen. Enheten bör vara indelad i en underenhet för utveckling och en för planering. Till enheten förutsätts en operationsanalysgrupp från försvarels forskningsanstall vara knuten.

I de föreslagna huvuduppgifterna för organisations- och materielenheten ingår bl. a. atl precisera och fastställa del kvantitativa och kvalitativa innehållet i civilförsvarels krigsorganisation och all geografiskt fördela krigsorganisationens resurser. Enheten skall också svara för anskaffningen av maleriel lill organisationen i den mån det inle ankommer på annan enhet. Två underenheter föreslås, en för organisation, en för maleriel.

Skydds- och anläggningsenhetens huvuduppgifter föreslås bli atl leda produktionen av skyddsrum för befolkningen, atl planlägga och bygga ul alarmeringssystem, atl leda produktionen av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation saml all planlägga och anskaffa sambandssystem. Häri ligger enligt förslaget som deluppgifter bl. a. åtgärder för alt förbättra utrymningsplanläggningen, atl kontinueriigt anskaffa skyddsmasker och att ta fram underlag för självskyddsutbildning. Skydds- och an-läggninsenheten föreslås indelad i sex underenheter, nämligen underenheter för ulredningar, skyddsrum, alarmering, anläggningar, samband och en underenhet för rilfunktionen.

Utbildnings- och förrådsenheten svarar enligl översyns-förslaget för alt civilförsvarets krigsorganisation förses med utbildad och övad personal. Vidare har enheten att svara för underhåll och förrådshållning av mobiliseringsmalerielen. Övningsledarna som nu är direkt underställda chefen för utbildnings- och förrådsbyrån föreslås bli placerade vid de regionala skol- och förrådsanläggningarna. Enhetens centrala del föreslås bli indelad i en underenhet för ulbildning och en underenhet för förråd.

Den administrativa  enheten  föreslås ha ansvaret för perso-

Prop.  1976/77:74 294

naladministration, ekonomiadministration, administrativ service och administrativ rationalisering/automatisk dalabehandling (AR/ADB). Enhetens roll i arbetet med all utarbeta Cfs' anslagsframställning har lidigare berörts i anslulning lill beskrivningen av planeringsenheien. Cfs kommer vid omlokaliseringen lill Karistad atl anslutas lill försvarets materielverks förvaltningsenhet. Vissa av slyrelsens administrativa uppgifter och resurser kommer atl föras över lill denna enhet. Den administrativa enheten föreslås indelad i fyra underenheter, en för personaladministration, en för ekonomiadministration, en för administrativ service och en för AR/ADB. Administrativa enheten föreslås få ett samordningsansvar vad gäller att ta fram, la-gerhållaoch distribuera publikationer och läromedel för civilförsvaret.

Till administrativa enheten räknas i huvudsak all skriv- och sekrelerar-personal. Personalen bör föras samman till sekretariat, lämpligen ett för varje enhet, och vara direkl underställda chefen förden enhet de betiänar. Sekretariaten bör ges ansvaret för administrativ service och biirädande handläggamppgifter saml maskinskrivning och därmed sammanhängande uppgifler. FRI anser alt denna ordning innebär en betydligl mer flexibel organisation och räknar med en väsenllig besparing i den delen. Sekrela-rialfunktionen föreslås omfatta totalt 22 tiänster, vilkel är 13 tiänster mindre än f n.

Del förslag lill fredsorganisation för Cfs som redovisas i översynsrapporten börenligl FRl:s mening betraktas som en basorganisation. Den har anpassats till de förhållanden som kunnat överblickas under utredningsarbetet. Den måsle emellertid seccessivi kunna anpassas lill förändringar.

FRl:s förslag innebär totalt en minskning av antalet anslällda med 31 personer från 214 till 183. Dessa personalbesparingar hänför sig främst till en effektivare kontorsdrift, merutnyttjande av personal vid civilförsvarsslyrelsens skol- och förrådsanläggningar och överföring av uppgifler till ell för flera myndigheier gemensamt förvaltningskontor i Karlstad. Kostnaderna för verksamheten beräknas på sikt kunna minska med 2 040 000 kr. per år räknal i pris- och löneläge juli 1976.

Cfs köper f n. tiänster för vissa sladigvarande uppgifter. FRl:s förslag innebär en begränsning av behovet att anlita konsulter. 1 stället inrättas tiänster för nämnda uppgifter. Konsultkostnaderna beräknas på sikt kunna minska med 2 milj. kr. per år.

Med hänsyn till att civilförsvarsslyrelsen lokaliseras lill Karistad omkring den 1 juli 1978 anser FRI det angeläget all förutsättningar skapas för all genomföra omorganisationen lill denna tidpunkt. Tjänsterna i den nya organisationen bör kunna bemannas minst sex månader före omlokaliseringen till Karistad för atl ge personalen en rimlig möjlighet all före flyttningen avgöra om den befallning man erhåller i organisationen motsvarar de personliga önskemålen. FRI har gjort upp en tidsplan mot denna bakgrund. I rapporten förutsätts att ansvarel föratt genomföra omorganisationen kommer atl åvila Cfs.

Prop. 1976/77:74 295

Remissyttrandena

Vissa likartade allmänna synpunkter på FRI:s förslag föiekommer i ell flertal remissyttranden. Riksrevisionsverkei och statskontoret pekar på att olika alternativ lill den föreslagna organisationen är knapphändigt redovisade i översynsrapporten. Riksrevisionsverket finner med hänsyn härtill atl slutsatserna i rapporten är svagt underbyggda. Del knapphändiga underiagel och avsaknaden av alternativ gör det svårl alt värdera organisationsförslaget. Mol den bakgrunden bör förändringar enligt riksrevisionsverket nu ske endast i fråga om planeringsfunktionen och programstrukturen. Sådana organisationsallernativ som enligt statskontorets mening skulle vara naturliga för en myndighet med programindelning har inte närmare övervägts. Det är av del skälel svårt atl la slällning lill om omorganisationen bör genomföras. Personalsociala skäl talar dock enligt statskontoret för att beslut i ärendet bör fattas.

Samordningen av Cfs' verksamhel med andra centrala myndigheters verksamhet anses av flera remissinstanser otillräckligt behandlad. Överbefälhavaren flnner det olämpligt från lotalförsvarssynpunki atl samordningsfrågorna enligt omorganisationsförslaget i ökad utsträckning splittras på sakenheterna. Riksrevisionsverkei anser att samordningsmöjligheterna borde ha närmare undersökts. Verkei nämner i sammanhanget särskill verksamhelen vid värnpliktsverket, försvarets sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk och statens brandnämnd.

Överslyrelsen för ekonomiskt försvar framhåller all uppgifler som kräver samverkan mellan överstyrelsen och Cfs behöver vara fast förankrade i Cfs' organisation. Härvid nämner överslyrelsen fyra områden där klariäg-ganden behöver ske. Av dessa betonas särskill Cfs' roll i de centrala lo-talförsvarsmyndigheternas samordning geniemoi länsstyrelserna. Länsstyrelserna I Stockholms, Kronobergs och Västmanlands län delar överstyrelsens uppfattning i detta hänseende.

Lansstyrelserna påpekar även all förslagel lill omorganisation av Cfs och förslaget till omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheter bör behandlas i ett sammanhang. Så bör ske bl. a. därför alt vissa länsstyrelseuppgifier föreslås bli överförda till Cfs centralt eller till styrelsens skol- och förrådsanläggningar. Liknande synpunkter framförs av överstyrelsen för ekonomiskt .försvar. SACO/SR och decentraliseringsulredningen. FRI;s utredning innehåller enligl decentraliseringsutredningen en allmän tendens atl lili den centrala nivån dra samman produktionen i fred medan ansvaret för resursernas användning i krig ligger på länsstyrelserna. Denna tendens strider mot den grundläggande principen för planeringen inom totalförsvaret. FRl;s förslag bör därför enligl decentraliseringsulredningen prövas endasl i den mån de direkt motiveras av Cfs' föreslående flyttning till Karistad.

FRI:s exemplifiering av en i annat sammanhang föreslagen förändring i Cfs" verksamhet i förhållande till länsstyrelsernas försvarsenheter möter

Prop. 1976/77:74 296

invändningar från länsstyrelserna, SACO/SR och decentraliseringsutredningen. Särskilt gäller detla förslagen att till Cfs föra över vissa rådgivnings-och kontrollfunktioner i fråga om anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation och uppgifter i fråga om rekrytering och inskrivning av civilförsvarspersonal. Förslaget att göra värnpliklsverket lill regislreringsmyndighel för civilförsvarels personal kan länsstyrelserna däremot accepiera under förutsättning alt en god service lillhandahålls. Decentraliseringsulredningen godlar en uiredning om atl föra över registreringsfunktionen till värnpliklsverket men menar att regionalt alternativ också bör studeras. Förslagel alt begränsa länsstyrelsernas medverkan i sambands- och alarmerings-frågoroch koncentrera verksamheten lill Cfs avstyrks av länsstyrelsen i Västmanlands län. I slorl sett samma ståndpunkt inlas av länsstyrelsen i Stockholms län som dock kan acceptera att alarmeringsfrågorna tas om hand av Cfs om funktionssäkerheten i alarmeringsorganisalion och -apparatur tryggas och alt länsstyrelsens inflytande säkerställs. För en fylligare redovisning av länsstyrelsernas synpunkter i hithörande frågor hänvisas till behandlingen av FRl:s förslag om länsstyrelsernas försvarsenheler i chefens för kommundepartementet anförande i det följande.

Meningarna går isär när del gäller planeringssystemets inverkan på Cfs' organisation. Statskontoret släller sig tvekande lill den kravanalys FRI redovisat och ifrågasätter om inle en mer ingående analys kunde ha givit andra eller mer precisa resultat. Enligt statskontorets mening bör vid myndigheter med programindelning i försia hand prövas organisationsformer som anknyter till programsirukiuren. Ansvaret för olika delprogram måste på ett entydigt sätt kunna förankras i organisationen. Statskontoret, som finner den i FRl:s rapport redovisade skissen till ny programindelning för civilförsvarsverksamheien intressant, anser att sådana organisalionsallerna-tiv som är naturliga för en myndighel med programindelning inle närmare har övervägts. Övervägandena belräffande organisationen har i stället koncentrerats till frågan om hur Cfs' produklionsuppgifter skall organiseras. Riksrevisionsverket biträder däremol för sin del FRl:s förslag att den organisatoriska indelningen görs med utgångspunkt i atl förutsättningarna för en rationell produktion skall vara de bästa möjliga.

Vad gäller organisationen i stort biträder TCÖ-S FRI:s uppfattning att indelningen bör ske efter funktionerna planering, produktion och administration. Den föreslagna indelningen av produklionsfunktionen i en organisations- och materielenhel, en skydds- och anläggningsenhet och en utbildnings- och förrådsenhet diskuteras av riksrevisionsverket och TCO-S. Riksrevisionsverkei menar all maierielfunktionen i FRl:s förslag splittras på olika enheter. Verket förordnar därför atl materielenheten behålls och vill atl en renodlad personal- och utbildningsenhet skapas. Även TCO-S föreslår fyra produktionsenheter men stöder del i rapporten redovisade allernalivel 2 där skydds- och anläggningsenheten är uppdelad på en skydds- och alar-

Prop. 1976/77:74 297

meringsenhet och en anläggnings- och sambandsenhet.. Produktionsenheterna bör enligt TCO-S och SACO/SR Mras samman till én'produktionsavdelning under en produktionschef Elt sådant arrangemang skulle enligt TCO innebära att den föreslagna överdirektörsbefattningen inte behövs. Även riksrevisionsverkei och statskontoret avstyrker alt en överdirektörsbefattning inrättas. Vad gäller allmänna lednings- och samordningsfrågor i övrigi ifrågasätter SACO/SR och TCO om inte en särskild samordningsfunktion även i fortsättningen bör finnas direkt underställd verksledningen. SACO/SR motsätter sig vidare all tiänstemannen för gpl-ärenden flyttas från verksledningen lill organisations- och materielenheten.

När det gäller gränsdragningen mellan planerings- och administrationsfunktionerna sägs i FRl:s rapport atl ansvaret för Cfs' anslagsframställning l.v. bör ligga på den administrativa enheten. 1 sin missivskrivelse lill rapporten betonar dock FRI att siarka skäl lalar för atl föra över denna verksamhet lill planeringsenheien. Häri stöds FRI av rlksrevlsionsverkei och statskontoret. SACO/SR anser däremol all ansvaret för anslagsframställningen bör ligga på den administrativa enheten. Ett överförande enligl FRI:s missivskrivelse kan enligl SACO/SR inte göras ulan en myckel genomgripande utredning av Cfs tillsammans med personalen.

I fråga om de föreslagna enheternas organisation och dimensionering lämnar remissmyndighetema ett flertal synpunkler. SACO/SR, TCO-S och Cfs' företagsnämnd stöder förslagel all Cfs själv bör göra indelningen i underenheter. Cfs bör härvid enligl SACO/SR 11 tämligen slor frihet alt inom en grov ram för en ny organisation ange dimensionering och arbetsfördelning. TCO-S lämnar konkreia ändringsförslag i denna fråga vilka innebär all organisationen bör utökas med sammanlagt 25 tiänster jämfört med FRl:s förslag.

Ansvaret för anslagsframställning, verksamhetsplanering samt kostnads-och prestationsuppföljning bör enligt statskontoret föras över från den administrativa enheten lill planeringsenheien. Från organisations-och materielenheten bör civilförsvarets organisationsfrågor föras över till denna enhet och från produktionsenheterna funktionerna planering, utveckling och planläggning. Syftet med att på della sätt utvidga planeringsen-helens uppgifter är enligt statskontoret atl ansvarel för delprogrammen så långt möjligl bör läggas på denna enhet. Även riksrevisionsverkei framhåller det väsentliga i atl förankra programansvaret i planeringsenheten. Särskilda underenheter bör därför skapas i anslutning till de föreslagna delprogrammen räddning och skydd. Genom bl. a. en OA-grupp bör planeringsenheien vidare enligl riksrevisionsverkei lä ell ökal ansvar för den exlerna och inierna samordningen. Planeringsenhelens roll närdet gäller samordningen betonas även av statskontoret och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. 1 anslulning härtill anför överslyrelsen att enhetens storlek bör ses över. SACO/SR menar att det inte klart framgår av FRl:s förslag om en operalionsanalysgrupp från FOA fortsättningsvis skall vara knuten lill planeringsfunklionen. Om

20 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop.  1976/77:74 298

så inle är fallet bör planeringsenheien utökas med fem tiänster för ope-ralionsanalys-personal.

Som framgått i det föregående föreslås all en del uppgifter förs över från organisations- och materielenheten lill planeringsenheien. Överbefälhavaren anser atl organisations- och materielenheten bör åläggas huvudansvaret för Cfs' roll i samordningen inom totalförsvaret. Enheten bör vidare ulgöra grunden för krigsorganisationens ledningsfunktion. Det bör enligt överbefälhavaren dessulom övervägas alt flytta alarmerings-och sambandsfrågorna från skydds- och alarmeringsenhelen till denna enhet. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar fömtsätter att organisations- och materielenheten svarar för krigsproduklions- och krigsleveransfrågor. Som lidigare framgått anser riksrevisionsverket atl en särskild materielenhel bör behållas. TCO-S hävdar atl den av FRI föreslagna personalminskningen med sju tiänster vad gäller organisations- och malerielfunklionerna inle är acceptabel. Minskningen kan enligl TCO-S bli högst 2 personer.

Vissa av remissinsiansernas synpunkler avseende skydds- och anläggningsenheten framgår av redovisningen i det föregående. Riks-revisionsverkkel anser all enhetens interna organisation är svåröverskådlig och att ansvaret för olika verksamheter är splittrat. Liknande synpunkter framförs av TCO-S, som anser all enheten därför bör delas i två enheter enligt alternativ 2 i FRl:s förslag. Riksrevisionsverkei vill däremot minska antalet underenheter. Verkei anser det härutöver tveksamt atl utrymningsfrågorna har placerats här. Dessa bör i stället läggas inom en särskild pro-gramunderenhel inom planeringsenheten. Cfs' företagsnämnd menar dock att utrymningsfrågorna bör ligga på skydds- och anläggningsenheten. SACO/SR anser att det vore befogal att låta sambands- och alarmeringsfrågorna ligga inom organisations- och materielenheten i stället för inom skydds- och anläggningsenheten. TCO-S vill flytta över anskaffningen av skyddsmasker till organisations- och materielenheten och självskyddsul-bildningen till utbildnings- och förrådsenheien. Riksrevisionsverkei uttrycker tveksamhet beträffande skydds- och anläggningsenhelens dimensionering. SACO/SR, TCO-Soch Cfs'företagsnämnd anser alt skydds- och alarmerings-funklionerna är underbemannade. Fortiflkationsförvaltningen anför i sammanhanget att det är rationellt att samla kompetensen för den slatliga byggnadsverksamheten lill de slörre byggande myndighelerna, främsl byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen. Forlifikationsförvaltningen är därför beredd att under samma förutsättningar som när det gäller det miliiära försvarel svara för produktionen av civilförsvarsorganisalionens anläggningar.

Beträffande utbildnings- och förrådsenheten har riksrevisionsverket inte funnil all del föreligger ett behov av atl samordna utbildnings- och förrådsverksamhelen på central nivå. Som framgått tidigare förordar verkei alt en materielenhel behålls i Cfs' organisation och atl en renodlad personal- och utbildningsenhet skapas. Länsstyrelsen i Stockholms

Prop. 1976/77:74 299

län anför att övningsledarna bör vara fast knuina till skol- och förrådsanläggningarna. TCO-S och Cfs'föreiagsnåmnd påpekar att personalen bör utökas om del ursprungliga CUFA-förslaget skall förverkligas vad gäller medverkan i centrala arbetsuppgifter.

Även när det gäller den administrativa enheten framgår vissa av de framförda synpunklerna av den lidigare redovisningen. Statskontoret tillstyrker att en underenhet för AR/ADB bör finnas inom enheten. Denna bör i stället för planeringsenheten svara för Cfs' ralionaliseringsplan. Riksrevisionsverket ullalar med hänsyftning på diskussionerna om ansvaret för Cfs' anslagsframställning alt den administrativa enheten bör utgöra en stödfunktion och på det ekonomiadministrativa området endast svara för kameral service. Statens personalnämnd och 7'CO-5 betonar den personaladminislrativa underenhetens betydelse mol bakgrund av arbelsmiljöfrågorna och den nya arbetsrätten. Sistnämnda remissinstanser avstyrker FRI:s förslag om enhetssekretariat bl. a. med hänvisning till strävandena lill jämställdhet mellan kvinnor och män i statlig tiänst.

Vad gäller genomförandel av omorganisationen anför statens personalnämnd all omorganisationer inle bör ske i anslulning lill omlokaliseringar. SACO/SR framför liknande synpunkler. TCO-S anser del viktigt att tiänslerna i den nya organisationen kan bemannas så tidigl som möjligt men tror inte atl detta kan genomföras lidigare än vad som föreslagils. Försvarets personalnämnd anser den redovisade lidsplanen realistisk men anför all omplaceringsuppdrag bör lämnas till nämnden senasi i augusti 1977. Statens personalnämnd anser all bemanning av den nya organisationen bör kunna ske redan i början av oklober 1977 då del enligl nämnden är nödvändigl med en niomånadersperiod för alt kunna lösa omplacerings-frågorna. Om detla inle kan ske bör omorganisationen anstå till någol år efter omlokaliseringen. SACO/SR anser all dubbelbemanning av vissa tiänster bör genomföras redan nu. Byggnadsstyrelsen upplyser all de nya lokalerna i Karistad ulan svårighet kan anpassas lill de föreslagna organisationsförändringarna. Statskontoret anser atl en uppföljning av organisationsförändringen bör ske några år efter Cfs' flyttning till Karistad.

Prop. 1976/77:74 300

G 1. Civilförsvar
1975/76             Utgift	172 146 269
1976/77             Anslag	160 050 000
1977/78             Förslag	177 095 000

Bemyndigandeskulden för anskaffning av civilförsvarsmaleriel var den 30 juni 1976 48 584 000 kr. För budgetåret 1976/77 har riksdagen lämnat ell beställningsbemyndigande om 37 000 000 kr. och anvisat 30 700 000 kr. i betalningsmedel. Den på delta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 blir (48 584 000 + 37 000 000 - 30 700 000) 54 884 000 kr.

Tidigare åiaganden belräffande statsbidrag till byggande av skyddsmm m. m. motsvarade en bemyndigandeskuld den 30 juni 1976 av 70 712 000 kr. För budgelårel 1976/77 har riksdagen lämnal ett beställningsbemyndigande om 92 700 000 kr. För samma budgetår har 40 300 000 kr. anvisats i betalningsmedel. Med utnyttjande av angivna belopp blir bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 (70 712 000 -H 92 700000 - 40 300 000) 123 112 000 kr.

Prop. 1976/77:74

301

m        —

oo o m rM

8

ON O

— (-Ni

-           ro   CM

'                  O

O ON <

r-         rn   oo

E

OJ CQ

—■        >v-i

"a

C)

2 OJ c 03	oo	O os	o	— m rn   wi
	>5		rn	rs rn
O,

c» rn		8	8
"■	i	in -t-	rn

I    oo

O

1

-C)

O O

o

■&

■-    C

5 C

U U. 3

c

Q .60

C

OQ

EU o

    :>

"->   '   ö   ?, '-

i £ c .:«:

—   o  :0

(L>

1-1

P  <0    E   J2

_ x:   ra   (U

: (O  ra   00 c      ir

:        00 c —     u

•   "     o  c -g    I

;0

o

c  ,p 3

   ra   OJ .;   5   i<: ■>   >   c fc S   "S.

Prop. 1976/77:74

302

o   o   m     (

<-M     o     »

t  o  o

CM o    in

r--  —     r

I    --      OC

30

8
UT)	nO  O

?i8

rs i/

— rM

C	c	u	(rt		(U	a>
	o	T3		T3	-o	-o
■a	• a	C		C		c
c	c	ra	>	«	CO	CO
CO	ra	.00	«	.2?	oo	op
00	00	■o		T3	'■a	T3
'S		c	QO	C	c	C
c	c	>.	C	>.	>»	>i
>. E	E	E		E	E (U	E
u	D	X)	CO		XI	X)
X)	X3	(rt	-1	crt	(rt	trt
ert	Crt	00	Crt	00	QO	00
00	00	c	c	C	C	C
C	c	■c	<	OJ	i3	(U
	OJ
		QO	C	oo	00	00
00	oo	H)		IU	(U	OJ
a	Si	Crt	s	trt	t- trt	Crt

.—          :0

É      -■

.     OJ

> ■o

00

:>

é ig

eo

_     00

bi>£.s

• E   c   £

(U   'C     '

00

_    S -E   "rä «    K    «:i

•5 = E il -S C .5?

■?. -Si 'rä  ra  S 5    :

>

c ra .00

'■o c >,

E

E   E •-i —.

rM    ri

Q  Q

Ji    .:«;          —

E	»o	E	E	'e	oo c: 1 CO	O C ra	1"
r--_	ON	o	• O.	rM	jk:	• O	1-   rt
		m	lO	"'	c	>	|s
"		—<	"	'	CO
>	C. o	> 3	> CO	> CO	IU	2	>   1- crt   a>
å	D.	i	E	S	(rt > <	E :ra —»

Prop. 1976/77:74 Personal					303
Personalkalegori	Antal
	1975/76		1976/77	Beräknad 1977/78	ändring
	Planerat	Utfall	Planerat	Civilförsvarsstyrelsen	Föredraganden
Civil personal Handläggande personal Lärare Övrig personal	131 70 379 580	163 69 317 549	131 69 379 579	-t-   7 -1-15 -f 11 -1-33	of -1-4 of -1-4

Budgetåret    1975/76

Civilförsvarsstyrelsen anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 all planerad verksamhel i slort har kunnat genomföras. Verksamheten har präglats av förberedelserna för övergång lill ny krigsorganisation och ny utbildnings- och förrådsorganisation liksom av förberedelser för alt införa elt nytt skyddsmmssyslem. Förberedelser för omlokaliseringen lill Karistad har intensifierats. Personalomsättningen har varit hög på de tiänster som berörs av omlokaliseringsbeslutet.' De planerade utbildnings- och övningsmålen har uppnåtts lill näsian 100 96. Anskaffning av skyddsmm har i huvudsak skett som planerat.

Budgetåret   1976/77

Den inriktning av verksamheten som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och regleringsbrevet för innevarande budgetår bedöms i huvudsak kunna fullföljas. Detta innebär bl. a. en fortsatt strävan att förbättra det förebyggande skyddel för befolkningen. De åtgärder som har inletts för atl avhjälpa påtagliga brisler i skyddet i vissa områden i de större städerna fortsätter. Förberedelserna för atl införa det nya skydds-mmssysiemet och för kommunernas planering av del framtida skyddsmmsbyggandet intensifieras.

En ändrad krigsorganisation för ledning av civilförsvaret i krig och för undsättning av nödställda förbereds. Organisationen kompletteras med anläggningar och materiel. Gmndutbildning av civilförsvarspliktiga och övningar sker i någol minskad omfattning jämfört med budgelårel 1975/76.

Övergången lill en ny organisation för civilförsvarets fredstida utbildnings-och förråds verksam het genomförs lill sin huvuddel under budgetåret. Utbyggnaden av ulbildningsanläggningar och förråd pågår.

Prop. 1976/77:74 304

Budgetåret    1977/78

Civilförsvarsslyrelsen

Uiöver vad som framgår av redogörelsen för programplanerna (avsnitt 5.1.2) anför civilförsvarsstyrelsen följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgelårel 1977/78. En ny krigsorganisation börjar införas. Ett nytl gmndulbildningssystem börjar lillämpas och förberedelser för att införa elt nytt övningssystem genomförs. Utbildning och övning av civilförsvarspliktiga beräknas totalt öka någol även om en viss minskning av manskapsulbildningen sker. Omorganisation och omlokalisering av styrelsen skall förberedas. Planeringen för att bygga skyddsrum enligl det nya systemet fortsätter under budgetåret.

Förändringarna i förhållande lill budgetåret 1976/77 detaljmotiverar civilförsvarsstyrelsen på följande sätt.

A. Pris- och löneomräkning

Pris- och löneomräkningen innebär all kosinaderna ökar med 24 053 000 kr.

B. Förändringar enligt Kungl. Maj:ts/regeringens beslut

1. Kostnaderna för atl genomföra styrelsens omlokalisering lill Karistad ökar (-(- 4 828 000 kr.).

2. Den nya organisationen för civilförsvarsslyrelsens utbildnings- och för-rådsverksamhel föranleder vissa omfördelningar av kostnader mellan pri-mämppdragsgmppema. Det innebär alt kosinaderna minskar för Förvaltning {-1 575 000 kr.) och Underhåll och förrådsverksamhet (- 362 000 kr.) och att kostnaderna ökar för Utbildning av civilförsvarspersonal m. m. (+7 937 000 kr.).

3. Utredningar, informalion och sysleminförande avseende beslutat nytt syslem för planering och produktion av skyddsmm innebär ökade kostnader inom primämppdragsgruppen Förvaltning (-1- 1030 000 kr.).

C. Uppgiftsförändringar
1. Förvaltning

a) Konsulter och tillfällig personal behöver anlitas för medverkan i utredningsarbete avseende alarmeringssystemet (-(■ 540 000 kr.).

b) Slyrelsens exlerna informationsverksamhet behöver förbättras. Vidare skall ett nytt system för personalinformation införas (-(- 265 000 kr.).

c) All en ny krigsorganisation införs medför kostnader för revidering och nyproduktion av föreskrifter och anvisningar (-1- 280 000 kr.).

d)    För bl. a. administration av befallningskurser och övningssyslem och
för organisations- och utruslningsförsök i samband med nytt utbildnings-
och övningssyslem bedöms en resursförstärkning behövas (+ 490 000 kr.)

Prop. 1916/11:14 305

2. Utbildning av civilförsvarspersonal m. m.

a) 27 tiänster som funnits vid civilförsvarsskolorna méh som inte omfattats av det avtal som slutils belräffande personal vid de regionala skol- och förrådsanläggningarna behövs även budgetåret 1977/78.

b) 15 tiänster för civilförsvarslärare för i försia hand övningsverksamhel behöver inrättas (-1- 1 260 000 kr.).

c) Med hänsyn till det nya utbildnings- och övningssystemet och till föreslagna ökade övningsvolymer behöver en tiänst som chef för undsättningslinje vid vardera skol- och förrådsanläggningarna i Katrineholm och Revingeby inrättas (-1-202 000 kr.).

d) För planering och ledning av övningsverksamheten i de regionala skol-
och förrådsanläggningarnas regi föreslås att en tiänst som linjechef övning
inrättas vid vardera anläggningarna i Rosersberg, Katrineholm, Revingeby
och Sandö (-1- 405 000 kr.).

e) För all planera och leda verksamheten när det gäller ulbildning, övning
och förråd i område Väst föreslår styrelsen all en tiänsl för anläggningschef
saml två biträdestiänsler inrättas. För utbildningsservice vid de provisoriska
anläggningama i område Väst (Hjuvik och Brännebrona) saml för den öv
ningsverksamhel, som lill dess anläggningen i område Väst trätt i funktion
genomförs i länsstyrelsernas regi, behöver sammanlagt nio tiänster föras
över från länsstyrelserna lill civilförsvarsslyrelsen (-1- 784 000 kr.).

O I samband med atl man går över till ny krigsorganisation och nytt utbildnings- och övningssystem behövs nya publikationer för utbildnings-och övningsverksamheten (-1-500 000 kr.).

g) Medel för prenumeration på lidskriften Civilt Försvar för fördelning till samtliga befäl i civilförsvarets krigsorganisation har inte medtagits i anslagsframställningen för 1976/77. Fortsatt prenumeration börske varför särskilda medel härför bör las upp fr. o. m. budgelårel 1977/78 (-1- 200 000 kr.).

h) För alt kunna genomföra meningsfulla enheisövningar måste de undsättande enheterna kunna transportera personal och krigsorganisatorisk utmstning. För della krävs anskaffning av fordon. Anskaffningen, som har fördelals över hela programplaneperioden, inleds under budgelåret 1977/78 (-I- I 000 000 kr.).

i) För underhåll av civilförsvarels alarmeringsanläggningar krävs kompletterande anskaffning av åtta tiänstefordon med viss verksladsinredning ("t-400 000 kr.).

j) Vid samtliga skol- och förrådsanläggningar behövs nya fordon som ersättning för befinlliga fordon som inte längre kan användas (-t-600 000 kr).

k) Inredning och övrig utmstning behövs tiil nyuppförda lokaler (-1-1 830 000 kr.).

1) Styrelsen tillstyrker Kungliga svenska aeroklubbens begäran om höjt bidrag för att läcka koslnader för bl. a. en halviidstiänsl som leknisk chef samt för Frivilliga fiygkårens rikslävling (-(- 169 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 306

m) Medel för tiänslercsor och tillfälligt anställd personal för främst övningsverksamheten vid länen har inle beräknats under övriga kostnader i anslagsframställningen 1976/77. Delta bör ske från och med budgelårel 1977/78 (-1-2 347 000 kr.).

n) Inkomsterna från biståndsutbildningen, från utbildning och övning av verksskyddspersonal samt från tillhandahållna tiänster och förnödenheter ökar med 2 581 000 kr.

3. Civilförsvarsutbildning av allmänheten

a) För atl samma ulbildningsvolym som budgetåret 1974/75 skall kunna bibehållas och för atl arvodena till självskyddsinstmklörer skall kunna höjas behöver bidraget lill Rikskommittén för självskydd räknas upp (-t- 1 106 000 kr.).

b) Bidragel till Sveriges Civilförsvarsförbund bör ökas (-(- 175 000 kr.).

c) Under fömtsättning atl medel kan ställas lill förfogande har civilförsvarsslyrelsen och Sveriges Civilförsvarsförbund träffat överenskommelse om en försöksverksamhet med information om civilförsvar lill folkrörelserna och lill allmänheten. Styrelsen har beräknai ett ökat medelsbehov för denna verksamhet med 200 000 kr.

4. Underhåll och förrådsverksamhet

a) Övergång till ny krigsorganisation kräver slor insats av förrådspersonal i samband med omflyttning av maleriel. Tillfällig förstärkning av arbetskraften motsvarande fem förrådsförmän och 20 förrådsmän behövs. Kostnaderna för transporter samt resor och traktamenten ökar i anslutning härtill (-f 2 402 000 kr.).

b) För underhåll av civilförsvarels alarmeringsanläggningar bör inrättas nio tiänster för alarmeringsiekniker (-(-579 000 kr.).

c) I samband med att civilförsvarsstyrelsen övertar ansvarel för civilför-svarsmaierielens förvaring och underhåll i fred från länsstyrelserna inom område Väst bör en tiänst för vardera intendent, förrådschef och verkmästare, tre tiänster för vardera förrådsförmän och reparatörer samt tio tiänster för förrådsmän inrättas. Därvid kan 27 tiänster som f n. är placerade inom område Väst dras in (- 359 000 kr.).

d)    Medelsbehovet minskar på gmnd av minskat underhållsbehov av för
rådsbyggnader och minskad anskaffning av engångskaraktär lill dessa
(- I 938 000 kr.).

5. Materielanskaffning m. m.

Materielanskaffningen bör inriktas på andra maierielgmpper än under innevarande budgelår (-t- 8 498 000 kr.).

Prop. 1976/77:74 307

Av begärda bemyndiganden avses 15 694 000 kr. för prisreglering. Beloppel har beräknats enligl följande

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 10 206 000 kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge febmari 1978 enligl bedömd prisutveckling med 5 488 000 kr.

6. Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation m. m.

Primäruppdragsgmppen har tidigare benämnts Anskaffning av skyddsmm m. m. Benämningen har ändrats eftersom medel för produktionselementen befolkningsskyddsmm, skyddsrum i undervisningsanstalter, trafikanl-skyddsmm, enskilda skyddsrum och skydd i brisiområden beräknas under ett nytt anslag G 2. Civilförsvar: Skyddsmm.

För budgelåret 1977/78 behövs bemyndiganden alt medge statsbidrag för alt bygga anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation m. m. till ett belopp av 47 339 000 kr. och betalningsmedel till elt belopp av 30 000 000 kr. Bemyndigandena avses för all bygga och modernisera ledningscentraler och för all bygga observationsplatser, skydd för framskjutna enheter samt krigsbranddammar.

Av begärda bemyndiganden avses 14 216 000 kr. för prisreglering. Beloppel har beräknals enligt följande.

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgelåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 6 956 000 kr.

b) omräkning av den beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1977 till prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 7 260 000 kr.

Betalningsmedlen avses för atl beiala statsbidrag m. m. för den produktion av anläggningar som har beställts med stöd av lämnade bemyndiganden. 1 jämförelse med föregående anslagsframställning ökar kosinaderna för akluella produktionselement eftersom statsbidragen lill kommunerna har höjts från 2/3 till 100 % av kosinaderna. Eftersom medel för vissa produktionselement beräknas underdel nya anslaget G 2. Civilförsvar: Skyddsmm minskar kosinaderna under della primäruppdrag med 13 392 000 kr.

Föredraganden

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programplanen för civilförsvaret kortfattat anmält alt en omorganisation av civilförsvarsstyrelsen avses ske under programplaneperioden.

Jag lar nu upp del förslag som försvarels rationaliseringsinstitut (FRI) har lagt fram om civilförsvarsslyrelsens organisation. I FRI:s förslag har även tagils upp vissa frågor som berör sambandet mellan civilförsvarsstyrelsen och länsstyrelsernas försvarsenheler. Förslagel och remissyttrandena har redovisats i det föregående.

Prop. 1976/77:74 308

De uppgifter som inom del lolala försvarel ankommer på civilförsvaret bmkar anges som dels skadeförebyggande åtgärder, dels skadeavhjälpande åtgärder. Till de skadeförebyggande ålgärderna hör bl. a. att bygga skyddsrum och att anskaffa skyddsmasker. Skadeavhjälpande åtgärder är främst atl rädda människor som blivit instängda eller skadade på grund av flyganfall eller andra stridshandlingar.

Civilförsvarsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för civilförsvaret. Styrelsen är hämtöver samordnande myndighel för vissa gemensamma ledningsfrågor inom det civila totalförsvaret.

Civilförsvarsslyrelsens nuvarande organisation fastställdes lill sin huvuddel genom riksdagsbeslut år 1966 (prop. 1966:1, bil. 13, SU 1966:41, rskr 1966:124). Genom senare beslut har organisation fastställts för styrelsens tekniska funktion liksom - försöksvis- för verksamheten avseende studier och långsiktsplanering.

Civilförsvarsstyrelsen leds av en lekmannastyrelse. Chef är en generaldirektör. Inom verkei finns en stab och fem byråer, nämligen planeringsbyrån, ulmslningsbyrån, kanslibyrån, lekniska byrån saml utbildnings- och förrådsbyrån. Vidare finns elt försöksvis inrättat sekretariat för studier och långsiktsplanering, en civilförsvarsöveriäkare och en militärassistent. Byråorganisationen är lill sin huvuddel fastlagd i instruktionen (1965:676) för civilförsvarsstyrelsen.

Motiven till att uppdra ål FRI atl göra en översyn av civilförsvarsslyrelsens organisation var bl. a. den delvis ändrade inriktningen av verksamhelen inom civilförsvaret till följd av 1972 års försvarsbeslut och de förändrade kraven med anledning av del nya planerings- och ekonomisystemet inom försvaret.

Under utredningsarbetet har förutsällningarna delvis förändrats. Bl. a. har beslul fattats om utbildnings- och förrådsverksamhetens organisation och civilförsvarsstyrelsens flyttning till Karistad. På regeringens uppdrag har FRI dessutom gjort en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvarsenheter.

Mot denna bakgmnd har FRI i sin rapport undersökt brisler och förtjänster i civilförsvarsstyrelsens nuvarande organisation och diskuterat grunderna för en ändrad organisation.

Enligt FRI bör den nuvarande indelningen i delprogram för civilförsvaret inle tas som utgångspunkt för civilförsvarsslyrelsens organisation. Delprogrammen är för närvarande ledning i krig, utrymning, skydd för allmänheten, undsättning och allmän administration. Inte heller en eventuellt ändrad indelning med delprogrammen räddning, skydd och fredsmässig ledning bör enligt FRI utgöra gmnd för slyrelsens organisation. Huvudskälet lill att inle utgå från del program indel ningen ärenligl FRI all nackdelarna härmed i form av dubblering av produktionsteknisk kompetens överväger fördelarna i form av entydiga ansvarsförhållanden och avvägningsmöjligheter. FRI menar i stället all den organisaloriska indelningen börgöras så att produktionsteknisk

Prop. 1976/77:74 309

specialisering möjliggörs. Härigenom erhålls en god hushållning med resurserna. Vid sidan av en planeringsfunktioh och en adihiriistråiiv funktion, som måste finnas i organisationen, menar FRI att produklionsfunktionen bör utgöra gmnden för civilförsvarsslyrelsens organisation.

Remissinstanserna har redovisat olika uppfattningar i denna fråga. Enligl statskontorets mening borde en programinriktad organisationsslmklur ha prövats i försia hand. Riksrevisionsverkei, som i och för sig framhåller all delprogrammen bör vara förankrade i organisationen, accepterar däremot atl or-ganisalionssimkluren grundas på civilförsvarsstyrelsens produktion. Även jag vill betona belydelsen av alt del programindelningen avspeglas i organisationen. Det skapar goda förutsättningar för att göra avvägningar mellan civilförsvarets huvuduppgifter och alt inrikta såväl delprogrammen som produktionen. Jag vill dock framhålla all produktionen av mobiliseringsbara enheter, utbildad personal, anläggningar för krigsorganisationen, skyddsmm för befolkningen m. m. måsle ses som huvudinnehållet i civilförsvarsslyrelsens totala verksamhet. På grund härav och av de skäl som FRI anför anser även jag alt produklionsfunktionen, vid sidan av planeringsfunktionen och en administrativ funktion, bör ulgöra grunden för organisationsuppbyggnaden.

Liksom FRI anser jag alt det härvid bör ankomma på planeringsfunklionen att svara för den övergripande avvägningen inom civilförsvaret. Den bör också ha till uppgift all ange inriktningen av civilförsvarsslyrelsens produktion. På produktionsfunktionen bör ankomma atl anskaffa och vidmakthålla civil-försvarskomponenier. Jag anser dock atl produklionsfunktionen bör renodlas i högre grad än vad FRI föreslår. Jag ålerkommer till detla i del följande.

FRI har övervägl den närmare indelningen i enheter med utgångspunkt i en organisatorisk indelning i funktionerna planering, produktion och administration. Del förslag till ändrad organisation som FRI lägger fram innebär alt civilförsvarsstyrelsen under verksledningen delas in i en planeringsenhet, tre produktionsenheter, nämligen en organisations- och materielenhel, en skydds- och anläggningsenhet och en utbildnings- och förrådsenhet saml en administrativ enhet. Verksledningen förstärks med en överdirektör. Ell stabsorgan för informationsverksamhet och en militärassistent direkt underställda generaldirektören ingår vidare i den föreslagna organisationen.

FRI har i sin rapport betonat behovet av att effektivt samordna civilförsvarsstyrelsens verksamhet. Delta gäller särskilt produktionen. Jag vill för egen del undersiryka belydelsen av all en effektiv intern samordning kan ske. Denna bör dock avse även planeringen samt samspelet mellan planering och produktion. Min uppfattning är atl samordningsfrågorna bäsl löses om organisationen - uiöver den administrativa funktionen - i princip verkar inom två huvudfunktioner, en planeringsfunklion och en produklionsfunklion. Produklionsverksamheien samordnas därvid under chefen för produklionsfunktionen. Planeringen på lång och kort sikl saml utvecklingen av delprogrammen bör samordnas i en planeringsfunklion. Chefen för denna funk-

Prop. 1976/77:74 310

tion bör i regel vara verkschefens ställföreträdare.

Med den lösning jag sålunda förordar avlastas verkschefen en hel del uppgifter som gäller den inierna samordningen och ledningen av verksamheten. Enligl min mening innebär del alt någon tiänsl för överdirektör inle behövs i organisationen.

I övrigi kanjag godla vad FRI har föresiagii avseende verksledningen. Det innebär bl. a. atl civilförsvarsöveriäkarén ulgår ur organisationen. Frågan hur civilförsvarsstyrelsen skall förses med medicinsk kompetens bör kunna lösas genom särskild överenskommelse mellan civilförsvarsstyrelsen och försvarels sjukvårdsstyrelse eller socialstyrelsen.

Jag ansluler mig lill FRF.s förslag om alt produklionsfunktionen bör uppdelas på tre enheter. Planeringsfunktionen och den administrativa funktionen behöver inte på molsvarande säll delas upp på enheter.

Jag övergår nu till atl behandla de olika organisationsenheternas uppgifter och dimensionering.

Planeringsfunktionens huvuduppgifter bör vara perspektiv- och programplanering. Häri ingår ansvaret för att göra övergripande avvägningar inom civilförsvaret. Planeringsfunktionen bör även medverka i planeringen på kortare sikl. Della innebär alt planeringsfunktionen har ansvaret för delprogrammens utveckling. Delprogrammen bör därför ges en fast förankring inom planeringsfunktionens organisation. Hur delprogramindelningen skall göras får las upp efler en ytterligare bearbetning av den skiss lill indelning som FRI redovisat. I syfle all renodla planerings- och produkiionsfunktionerna bör forskning, utveckling och andra frågor som sammanhänger med delprogrammens utveckling föras lill planeringsfunktionen. 1 huvuduppgifterna bör vidare ingå all formulera de utgångspunkter som produklionsfunktionen skall följa i sin verksamhet. Av de angivna uppgifterna följer att planeringsenheten har viktiga samordningsuppgifter. Dessa avser bl. a. utåtriktad samordning i planeringsfrågor och riktlinjer för civilförsvarels operativa verksamhet i olika ledningsnivåer under beredskapsiillstånd och krig. Planeringsfunklionen behöver personellt bli någol slörre än vad FRI föreslagit. Liksom FRI förutsätter jag att en operationsanalysgrupp från försvarets forskningsanstalt knyts lill planeringsfunktionen.

Chefen för produklionsfunktionen bör svara för planering, ledning och samordning av produktionsenheternas verksamhel. Till produktionsenheterna räknar jag därvid de regionala skol- och förrådsanläggningarna. Detla innebär all dessa anläggningar inte ingår i eller redovisas direkl under någon av de cenlrala produktionsenheterna.

När det gäller organisations- och materielenheten delar jag FRI:s uppfattning om huvuduppgifterna. Denna enhet bör sålunda ange innehållet i civilförsvarels krigsorganisation och geografiskt fördela dess resurser. Jag vill understryka all enheten därmed har en viktig operaliv funktion i såväl fred som

Prop. 1976/77:74 "

krig. Mot den bakgmnden ansluler jag migtill överbefälhavarens förslag all enheten bör ha ansvaret för del operativa krigsförberedéiséarbelet och bilda kärnan i civilförsvarels krigslida ledningsorganisation. Enheten skall vidare svara för huvuddelen av materielanskaffningen. När det gäller förrådshållning av materielen har FRI i sin översyn utgått från all den nuvarande organisationen för utbildnings- och förrådsverksamheten skall behållas. Jag vill dock erinra om att den centrala delen av utbildnings- och förrådsbyrån endasl organiserats försöksvis. Jag anser maierielfrågorna höra myckel nära samman med organisationsfrågorna och de operativa frågorna. Del är vidare nödvändigt alt redan på elt tidigt stadium i materielanskaffningen beakla underhålls- och förrådsaspekter. Organisations- och materielenheten bör därför få huvudansvaret även för förrådshållningen av civilförsvarsmaterielen. Mol bakgrund av den utökning av organisations- och malerielenheiens uppgifter som jag förordat anser jag att den personellt måsle förslärkas i förhållande lill FRI:s förslag.

Vad jag nu har föreslagit beträffande organisations- och materielenheten innebär atl utbildnings- och förrådsenheten blir en renodlad personalförsörjnings- och utbildningsenhet. Delta bör vara en fördel med hänsyn lill de utbildnings- och övningsvolymer jag tidigare förordat.

Enheten blir med anledning av vad som nu sagts personellt mindre än vad FRI föreslagit. Enheten bör benämnas utbildningsenheten.

Skydds- och anläggningsenheten bör enligt min mening ha de huvuduppgifter som FRI föreslagit i fråga om skyddsrum för befolkningen och anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation. Däremot bör uppgifterna vad gäller alarmerings- och sambandssystem inle ligga på denna enhet ulan på organisations- och materielenheten. Inte heller bör skydds- och anläggningsen-helen åläggas ansvaret för utrymningsplanläggning, anskaffning av skyddsmasker eller självskyddsutbildning. Den övergripande avvägningen mellan utrymning och andra skyddsåtgärder bör ske inom planeringsfunktionen. I övrigi vill jag betona den konkreta utrymningsplanläggningens samband med det operativa krigsförberedelsearbetet och samverkan med andra myndigheter. Denna planläggning bör därför ankomma på organisations- och materielenheten. Detsamma bör gälla om anskaffningen av skyddsmasker. Självskyddsulbildningen bör handhas av utbildningsenheten. Med dessa förändringar i förhållande lill FRI:s förslag renodlas enhetens uppgifler lill all avse skyddsmms- och anläggningsproduktion. Enheten bör därför bli personellt mindre än vad FRI föreslagit och benämnas skyddsrums- och anläggningsenheten.

Sammanfattningsvis innebär de uppgiftsförändringar som jag nu har förordat i förhållande till FRl:s förslag att personalen vid planeringsfunktionen och organisations- och materielenheten behöver öka medan personalen på utbildningsenheten och skyddsrums- och anläggningsenhelen reduceras i molsvarande grad.

FRI har föresiagii att skriv- och sekreierarfunktionen skall organisatoriskt hänföras lill den administrativa enheten. För egen del anser jag alt skriv-

Prop. 1976/77:74 312

och sekreterarpersonalen i likhet med personalen i övrigt bör höra lill resp. enhet. Det innebär bättre fömtsättningar att ge skriv- och sekreterarpersonalen varierande arbetsuppgifter på resp. enhet bör dock inte hindra atl personal lillfälligt kan utnyttjas på enhet vid belastnings-tillfältoppar. I likhei med FRI anser jag all personalbesparingar kan ske vad gäller skriv- och sekreierarfunktionen.

FRI har i sin rapport diskuterat en förändring av civilförsvarsstyrelsens verksamhel mol bakgrund av institutets förslag om att föra över vissa uppgifler från länsstyrelsernas försvarsenheler lill styrelsen. Dessa förslag framförs även i FRl:s rapport om länsstyrelsernas försvarsenheler. Förslagen går ut på atl försök görs med att föra över rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal till de regionala skol- och förrådsanläggningarna och alt förutsättningarna prövas att föra över personalregistreringen lill värnplikts-verket. Vidare föreslås begränsningar av länsstyrelsernas verksamhel avseende anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation saml sambands-och alarmeringsutruslningar.

De länsstyrelser som avgett ytirande över FRI:s rapport har varil kritiska eller ställt sig tveksamma till förslagen om försök all föra över rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal lill de regionala skol- och förrådsanläggningarna och lill begränsningar av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet inom de tekniska områdena. För egen del anser jag atl det är önskvärt all uppgifterna vid länsstyrelsernas försvarsenheler koncentreras till en övergripande och samordnande planläggning av den civila tolalförsvarsverksam-helen inom länen. För alt resurserna skall räcka lill för della kan det vara lämpligt atl avlasta länsstyrelserna vissa uppgifter som ulgör moment i en förbandsproducerande verksamhet. Med lanke på alt den personella uppbyggnaden av civilförsvarets krigsorganisation f n. kräver koncentrerade insaiser och alt civilförsvarsstyrelsens regionala skol- och förrådsanläggningar endast hunnit verka under kort lid är jag emellertid inle beredd all nu förorda all ansvarel för rekrytering/inskrivning av civilförsvarspersonal förs över till anläggningarna. Frågan om registreringen av civilförsvarets personal behöver enligl min mening studeras ytteriigare i olika avseenden. Eventuella förändringar måste ske på ett sådant sätt atl länsstyrelserna får en fullgod service för arbelel med personalens krigsplacering.

Vad gäller anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation kan jag dela FRl:s uppfattning att expertis bör föras samman till civilförsvarsslyrelsen. Jag kan även bilräda förslagel all sammanföra expertis vad gäller sambands- och alarmeringsanläggningar lill styrelsen. Länsstyrelsernas resurser kan därmed i större utsträckning utnyttias i del intensifierade skyddsrumsbyggande som det nya skyddsrumssyslemel innebär. Jag räknar dock med all länsstyrelserna lokall bilräder när det gäller anläggnings-, sambands- och alarmeringsfrågor.

Ett par remissinstanser har uttalat tveksamhet om det föreslagna tidsschemat för att genomföra omorganisationen. Jag finner för egen del huvudskälet för all genomföra omorganisationen enligt tidsplanen väga mycket tungt. Personalen måsle ha möjlighet atl vela vilken tiänst man får i den nya

Prop. 1976/77:74 '3

organisationen i rimlig tid före flyttningen lill Karistad.

Särskilda övergångsålgärder kan kofnma ätt behövas för all omorganisationen skall kunna genomföras. Regeringen bör bemyndigas all vidla dessa. Liksom FRI anser jag att ansvaret för atl genomföra omorganisationen bör åvila civilförsvarsslyrelsen.

Del ankommer på regeringen alt ta slällning till detaljerna i föreliggande organisationsförslag.

Jag går därmed över lill all behandla civilförsvarsslyrelsens anslagsframställning för budgetåret 1977/78 i vad avser anslaget G 1. Civilförsvar.

Jag har tidigare i samband med mina ställningstaganden till programplanen för civilförsvaret och försvarsulredningens behandling av denna redogjort för de rikllinjer efter vilka civilförsvaret bör utvecklas i fortsättningen.

Jag har därvid redovisai min syn på hur skyddsmmsbyggandet och därmed sammanhängande verksamhet bör utvecklas under perioden 1977/78-1981/82. En budgelleknisk förändring görs budgelårel 1977/78. Finansieringen av skyddsrum för befolkningen förs samman under ell nytt anslag G 2. Civilförsvar: Skyddsrum. Del innebär alt medel för ett flertal komponenter inom delproduklionsområde 7. Anskaffning av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation som innevarande budgelår beräknals under anslaget G 1. Civilförsvar näsla budgelår beräknas under del nya anslaget. Från del akluella delproduktionsområdel inom anslaget G 1. Civilförsvar kommer därmed enbart anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation all finansieras.

Jag har i del föregående även redovisat min syn på hur civilförsvarels krigsorganisation m. m. börulvecklai under femårsperioden. 1 samband därmed har jag redovisai på vilket sätt bl. a. utbildnings- och övningsverksamheten och anskaffningen av materiel och anläggningar bör ulvecklas. Jag har därvid beaktat konsekvenserna av lidigare fattade beslul om bl. a. nytt utbildnings- och övningssyslem, ändrade förmåner för civilförsvarspliktiga och förhöjt statsbidrag lill kommunerna för byggande av anläggningar för civilförsvarets krigsorganisation. 1 sistnämnda hänseende vill jag erinra om att riksdagen på tilläggsbudget bemyndigat regeringen all medge all statsbidrag ulgår för de ökade koslnader som de ändrade siatsbidragsreglerna medfört. Utgifterna för detta belastar budgetåren 1975/76 och 1976/77. Jag räknar med atl ett ev. överskridande av civilförsvarets utgiftsram för budgelåret 1976/77 som kan bli följden av detla kan regleras inom utgiftsramen för budgetåret 1977/78.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1977/78 och de bemyndiganden som behövs för verksamhelen vill jag i övrigi anföra följande.

Vid beräkningen av kostnaderna under primäruppdragsgrupperna harjag beaktat civilförsvarsslyrelsens förslag om ändrad redovisning av vissa kostnader för utbildnings- och förrådsverksamhelen och, som lidigare nämnis, för skyddsrumsbyggandet.

Under delproduklionsområdet Förvaltning har jag beräknai vissa medel för medverkan i skyddsrumsulredningens arbeie saml i försvarels male-

21 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 314

rielverks och flygvapnets ulrednings- och utvecklingsarbete avseende luftförsvarscentral typ 2. För kostnader i samband med övergång till organisation 80 och till nytt utbildnings- och övningssystem har även vissa medel beräknats. Detsamma gäller i fråga om styrelsens flyttning tili Karlstad.

Vad gäller utbildningen av civilförsvarspersonal kanjag i huvudsak godla förslagen om utbildnings- och övningsverksamhetens omfattning. Jag har beräknat medel för att inrätla fyra nya tiänster för ulbildning och övning av elever vid de regionala skol- och förrådsanläggningarna utöver det antal regeringen tidigare inrättat. Jag har även beaktat behovel av resurser för fordon, inredning av lokaler, publikationer, tiänsteresor och tillfälligt anställd personal m. m. för utbildnings- och övningsverksamheten liksom den av styrelsen beräknade ökningen av intäkterna för verkskyddsulbildning och biståndsutbildning.

Vissa medel för ökade bidrag till Rikskommiltén för självskydd och Sveriges civilförsvarsförbund har beräknals.

Vid beräkningen av kostnaderna för underhåll och förrådsverksamhel har jag beaktat regeringens beslul denna dag om tiänster för en försöksvis inrättad förrådsorganisalion för västra Sverige. Jag har vidare beräknai medel för en tillfällig personalförstärkning för att genomföra övergången till ny krigsorganisation. Jag har inle beräknai medel för tiänster för alarmeringsiekniker.

För budgelåret 1977/78 beräknarjag atl del för materielanskaffning behövs ett beställningsbemyndigande av 65,7 milj. kr. varav 13,9 milj. kr. är avsedda för prisreglering. Behovel av betalningsmedel beräknarjag lill 32 734 000 kr.

Vid bifall lill vad jag har förordal kommer bemyndigandeskulden för malerielbeslällningar den 30 juni 1978 all uppgå lill 87 850 000 kr. Delta belopp bör emellertid jusleras med hänsyn lill den beräknade fördelningen av prisregleringsmedel för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Den på detta sätt beräknade bemyndigandeskulden den 30 juni 1978 blir ca 77 milj. kr. Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen all la ställning lill vilken anskaffning som bör ske inom ramen för del bemyndigande som riksdagen kan komma all lämna.

För anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation beräknar jag alt bemyndiganden att medge statsbidrag för att uppföra ledningscentraler, observationsplatser, skydd för framskjutna enheter och branddammar för budgetåret 1977/78 behövs till ell belopp av 47,3 milj. kr. varav 14,2 milj. avses för prisreglering. Jag beräknar medelsbehovel för dessa ändamål för nästa budgetår lill 35 milj. kr. Jag har därvid beaktat regeringens beslul i september 1976 om bestridande av vissa koslnader för skyddsrum i ämbeisbyggnaden i Karistad.

Mina beräkningar av det lolala bemyndigande- och medelsbehovet fram-

Prop. 1976/77:74 315

går av sammanställningen över beställningsbemyndiganden och betalnings
medel. ,   ' '
Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen all

1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för civilförsvarsslyrelsens organisation,

2. bemyndiga regeringen atl vidta de övergångsålgärder som bebehövs för att genomföra omorganisationen och som inte innebär ändringar i civilförsvarslagen (1960:74),

3. bemyndiga regeringen atl medge atl civilförsvarsmaleriel beställs inom en kostnadsram av 65 700 000 kr.,

4. bemyndiga regeringen all medge att statsbidrag utgår för anskaffning av anläggningar för civilförsvarels krigsorganisation inom en kostnadsram av 47 300 000 kr. och

5. till Clvlirörsvar för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 177 095 000 kr.

Prop. 1976/77:74

316

G 2. Civilförsvar: Skyddsrum

Nytt anslag (förslag) 41 680 000

Verksamhelen under anslaget omfattar statsbidrag för produktion av skyddsmm för befolkningen. Anslaget föreslås inrättas budgelårel 1977/78. Det bildas genom atl medel för primämppdraget Anskaffning av skyddsmm m. m. för delprogrammet Skydd för allmänheten beräknas under förevarande anslag. För budgetåret 1976/77 har medel för delta primämppdrag beräknats under anslaget G I. Civilförsvar. Bemyndiganden och betalningsmedel (1 000-lal kr.)

Primäruppdrag m. m.

1977/78

Civilförsvarssty-styrelsen

Föredraganden

Bem.

Bet.

Bem.

Bet.

Civilförsvar;

Skyddsmm

Skyddsmm för Ijefolkningen

Avgår:

Reducering på gmnd av överplanering

Medelsbehov

Bemyndigandebehov

55 0391        43 100 55 000'        43 100

-1420 - -1420

41680 - '*'*""

55039 - 55000

'Därav 13 749 000 kr. i prisregleringst)emyndiganden.

C ivllförsvarssty relsen

På gmnd av ett antal belalningsåtaganden från lidigare budgetår beräknas det nya anslaget den I juli 1977 fä en ingående bemyndigandeskuld på 50 910 000 kr. För budgelårel 1977/78 behövs bemyndiganden lill elt belopp av 55 039 000 kr. och betalningsmedel till ett belopp av 41 680 000 kr. Bemyndigandena avses för atl modernisera befolkningsskyddsmm och för ålgärder för all minska bristen på skyddsmmsplatser i vissa områden. Vidare innefattar det begärda bemyndigandebeloppet täckning för beräknade utbetalningar för Slalsbidrag lill skyddsmm i undervisningsanstalter, i bostadsfastigheler och till irafikantskyddsmm samt för vissa kostnader i samband med kontroll av enskilda skyddsmm.

Av bemyndigandena begärs 13 749 000 kr. för prisreglering. Beloppel har beräknats enligt följande

a) omräkning av bemyndiganden för nya beställningar under budgetåret 1977/78 från prisläge februari 1976 till prisläge febmari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 8 659 000 kr.

Prop. 1976/77:74 317

b) omräkning av den beräknade ingående bemyndigandeskulden den 1 juli 1977 lill prisläge februari 1978 enligt bedömd prisutveckling med 5 090 000 kr.

Betalningsmedlen avses föratt betala slalsbidrag m. m. förden produktion av skyddsrum m. m. som beställts med stöd av lämnade bemyndiganden.

Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 17 november 1976 kompletterat sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 och programplanen för skyddsrum med begäran om att la ta i anspråk ytterligare 50 milj. kr. under budgetåren 1978/79-1980/81 och att la detta bemyndigande redan under budgelåret 1976/77. Styrelsen har funnil det vara angelägel all under övergångstiden fram till dess att det nya skyddsrumssystemet träder i kraft den I juli 1979 ha möjlighet att fa till stånd skyddsrum i samband med byggnadsprojekt i områden där brist på skyddsrum finns och där det senare inte ges tillfälle atl ordna skyddsrumsfrågan förohikringliggande bebyggelse. Styrelsen vill därför la medgivande att teckna avtal med kommuner och enskilda om att mot ersättning inrätta skyddsrum i byggnader som är lämpliga härför. Som exempel på sådana projekt nämner styrelsen förskolor, vårdcentraler, låg- och mellanstadieskolor, andra kommunala serviceinrättningar och livsmedelsbutiker.

Föredraganden

Jag kan i huvudsak godla vad civilförsvarsslyrelsen har anfört om inriktningen av verksamheten. Vid beräkningen av bemyndigande- och medelsbehovet harjag tagit hänsyn lill all fördelningen av resurserna inom anslaget är något osäker. Således är medelsbehovel för bidrag lill skyddsrum i bostadsfastigheter beroende av dels volymen av bostadsproduktionen, dels hur lång tid som i genomsnitt förflyter mellan del preliminära lånebeslulel och utbetalningen. Osäkerhetsfaktorer föreligger också beträffande behovel av bristtäckningsresurser. Jag räknar ändå med att civilförsvarsstyrelsen inom ramen för mina beräkningar av bemyndigande och betalningsmedel kan ytteriigare förslärka skyddel i områden där brisl på skyddsmmsplatser föreligger. Jag vill erinra om all civilförsvarsslyrelsen med stöd av lidigare beslut kan träffa avtal om all inrätla kompletterande platser i skyddsmm som anordnas i nya byggnader enligt gällande bestämmelser. Härigenom har i viss utsträckning nya förutsättningar öppnats för all avhjälpa brister som finns.

Mina beräkningar av det toiala bemyndigande- och medelsbehovet framgår av sammanställningen över bemyndiganden och betalningsmedel.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge atl slalsbidrag ulgår för anskaffning av skyddsmm för befolkningen inom en kostnadsram av 55 milj. kr.

2. lill Civilförsvar: Skyddsrum för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 41 680 000 kr.

Prop. 1976/77:74 KAPITALBUDGETEN

318

II Statens allmänna fastighetsfond

Försvarsdepartementet

II6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Behållning

1975/76	Utgift	10 864 607
1976/77	Anslag	8 400 000
1977/78	Förslag	11 200 000

5 739 890

Verksamhelen under anslaget omfattar uppförande av byggnader saml utbildnings- och övningsanordningar vid civilförsvarsstyrelsens utbildnings-och förrådsanläggningar saml nybyggnad av förråd för civilförsvarets mobiliseringsmateriel.

Medelsförbrukning och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primämppdrag m. m.	1975/76	1976/77	1977/78 Civilförsvars-styrelsen	Föredraganden
Civilförsvar:
Anskaffning av anläggningar
för delprogrammet
Undsättning	13000	16 370	19 109	16 094
Reducering på gmnd av
överplanering	-300	-4 200	-3 509	-3 094
Beräknat medelsbehov	12 700	12170	15 6001	13 000

' Varav 2,6 milj. kr. avser investeringar för biståndsutbildning.

Budgetåret   1975/76

Investeringsplanen för budgetåret har inte till alla delar kunnat genomföras. Viss omfördelning mellan olika objekt har skett. Utbyggnaden av civilförsvarets anläggning i Sandö har fortsatt.

Den beräknade medelsförbrukningen var 12,7 milj. kr. Utfallet blev 10 864 607 kr.

Budgelåret   1976/77

Nya föriäggningspaviljonger m. m. vid civilförsvarets skol- och förrådsanläggningar i Revingeby och Sandö beräknas i huvudsak bli färdiga under

Prop.  1976/77:74 319

budgetåret 1976/77. Första etappen av nybyggnad av övningsanordningar för civilförsvarets organisation 80 färdigställs vid anläggningärhäi Revingeby och Rosersberg.

Budgetåret    1977/78

Civilförsvarsstyrelsen

Förbudgelårel 1976/77 har beräknals en medelsförbrukning av 12 170 000 kr. Medelsförbrukningen under budgelårel 1977/78 beräknas lill 15,6 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Objekt m. m. Medelsförbrukning

(1000-tal kr.)

Undsättning

Förelag påbörjade före 1976-07-01

1.                                    Siandardfön-åd för civilförsvarsmaleriel 349

2.                  Rosersberg.   Nybyggnad  av   förläggningsbyggnad m. m.

(etapp 4 a) 500

3. Sandö. Utbildningsanläggning (etapp 2) 300

4. Sandö. Föriäggningsbyggnad för BUN 2(K)

Företag påbörjade eller avsedda an påbörjas 1976/77

5. Standardfön-åd för civilförsvarsmaleriel 2 270

6. Rosersberg. Förläggningsbyggnad (etapp 4 b) 3 000

7. Revingeby. 2 föriäggningspaviljonger 2 500

8. Diverse objekt 1 100

Företag avsedda all påbörjas 1977/78

9.                                    Standardförråd för civilförsvarsmaleriel 675

10. Revingeby. Övningsanordningar för org. 80 (etapp 2)                              1 500

11. Karlstad. Operationsrum för Cfs i Karolinen 715

12. Diverse objekt 6 000

19 109

Reducering på gmnd av överplanering -3 509

Summa 15 600

1,5 och 9. För fortsatt utbyggnad av förråd för civilförsvarsmaleriel behövs 3 294 000 kr. för näsla budgelår.

2. För slutreglering av belalningsåtaganden i samband med att föriäggningsbyggnad i Rosersberg (etapp 4 a) uppförs behövs 500 000 kr. för budgetåret 1977/78.

3 och 4. För slutreglering av belalningsåtaganden dels för uppförande av Sandö, etapp 2, dels för nybyggnad av två förläggningsbyggnader för bislåndsulbildningsnämnden i Sandö erfordras 300 000 kr. resp 200 000 kr. för budgelåret 1977/78. Av den beräknade medelsförbrukningen för dessa

Prop. 1976/77:74 320

ändamål avser 350 000 kr. kostnader för den bistånds- och kalastrofulbildning som biståndsutbildningsnämnden bedriver vid Sandöläggningen. Dessa koslnader bör inte belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

6. Det tidigare uppskattade behovet av ytteriigare 204 rum vid anläggningen i Rosersberg har reducerats med hälften mot bakgrund av regeringens beslut angående antalet övnings- och utbildningsdagar. Regeringen uppdrog den 18 mars 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera en förläggningspaviljong m.m. (etapp 4b). Kostnaderna uppskattas till 5,6 milj. kr. enligt prislägel den 1 april 1976 och medelsförbrukningen för näsla budgelår beräknas till 3 milj. kr.

7. Regeringen uppdrog den 4 mars 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera två föriäggningspaviljonger vid anläggningen i Revingeby. Totalkostnaden uppskattas till 2 960 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1976 och medelsförbrukningen för budgetåret 1977/78 beräknas till 2,5 milj. kr.

10. Vid anläggningen i Revingeby behövs ytteriigare övningsanordningar för civilförsvarets organisation 80. Civilförsvarsstyrelsen har i samråd med byggnadsstyrelsen redovisat förslag lill byggnadsprogram för övningsanordningar i Revingeby. Kosinaderna har uppskattats lill 2,8 milj. kr.

11. För komplettering av normalskyddsmm i ämbeisbyggnaden Karolinen i Karistad har beräknals en medelsförbrukning på 715 000 kr.

8 och 12. För diverse objekl för vilka kostnaderna var för sig beräknas till högst 2 milj. kr. behövs 7,1 milj. kr. för nästa budgetår.

Av den för näsla budgetår beräknade medelsförbrukningen för diverse objekl avser 2 250 000 kr. koslnader för lokaler för biståndsutbildningsnämnden. Dessa kostnader bör inle belasta utgiftsramen för civilförsvaret.

Det sammanlagda behovel av medel för investeringar för bislåndsulbildningsnämnden blir därmed (350 000 -(- 2 250 000) 2 600 000 kr. En lillfällig ramhöjning för näsla budgetår behövs för detla ändamål med 2,6 milj. kr.

Föredraganden

Civilförsvarsslyrelsen har beräknat medelsförbrukningen under anslaget för nästa budgetår till 15,6 milj. kr. Jag beräknar medelsförbrukningen lill 13 milj. kr. och förordar att medel för nästa budgelår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning. Jag har härvid räknal med all medel för skyddsmm i ämbeisbyggnaden Karolinen anvisas under anslaget Gl. Civilförsvar för näsla budgelår. Efler samråd med slalsrådet Ullsten har jag för näsla budgelår inle räknal med några medel för fritidslokaler för biståndsutbildningsnämnden.

I enlighet med vad jag har förordat under avsnittet Ramberäkningar för budgetåret 1977/78 m.m. bör 1 milj. kr. som avser anskaffning av nya lokaler för bistånds- och katastrofutbildningen inle belasta utgiftsramen för civlförsvaret.

Prop. 1976/77:74 Investeringsplan (1 OOO-tal kr.).

321

Kostnadsram

Objekt

Medelsförbrukning

75-04-01    76-04-01    Faklisk     Beräknad för
t. o. m.    ----------

76-06-30   1976/77    1977/78

Bygg-        Färdig
start stäl-
är-män.     lande
år-mån.

48 835

A. Förelag påbörjade Jöre
1976-07-01

l.Standardförräd för civilförsvarsmaleriel

2.        Roserst)erg. Nybyggnad av för
läggningsbyggnad och försörj
ningsbyggnad m. m.

(etapp 4 a)

3. Revingeby. Utbildningsanläggning

4. Sandö. Utbildnings-anläggning (etapp I)

5. Sandö. Utbildningsanläggning (etapp 2)

6. Sandö. Föriäggninggs-byggnad för BUN m. m.

Summa A

B. Företag påbörjade eller
avsedda all påbörjas
1976/77

1. Standardförråd för civilförsvarsmaleriel

8. Rosersberg. Förläggningsbyggnad (etapp 4 b)

9. Revingeby. 2 föriäggningspaviljonger

10.       Diverse objekt

Summa B

C. Företag avsedda an
påbörjas 1977/78

11.       Standardförräd för civil
försvarsmaleriel

12. Sandö. Om- och tillbyggnad av uibildningsanläggning

13. Revingeby. Övningsanordningar för org. 80. (etapp 2)

14. Diverse objekt

Summa C

Summa A-C

Reducering av medelsbehovet

Beräknat medelsbehov

5 005

349

4319

1814

6 482

9 350	9 720	6 579	2 500	500	73-08	75-04
6 270	5 776	5 674	100	-	70-02	-
2 660	2 660	2 547	113	-	72-04	73-04
9 300	9 100	7 400	1400	300	75-04	76-03
2 050	4 100	1822	2000	200	76-01	76-08
34 635	37 838	28 341	7 927	1349	_	_

-	4 730	-	2 175	2 270	-	-
7000	5 600	-	500	3000	77-05	78-07
2 650	2 650	_	200	2 500	77-05	77-11
4 550	5 075	-	3 950	1 100	-	_

6 825

8 870

79-05

78-06

14 200       18 055

1045	-	-	675	-
3 660	-	-	2 200	78-05
2 800			1500	78-01
2 350	-	250	1500	-
9 855	-	-	5 875	-
65 748	28 341	15 002	16 094	-
-	-	-2 832	-3094	-
_	_	12 170	13 000

Prop. 1976/77:74 Anslagsberäkning (I OOO-tal kr.)

322

Medelslillgång

Beräknad medelsförbrukning

Behållning 1976-07-01

Anslag för 1976/77

Anslag för 1977/78 (förslag)

5 739            1976/77                12 170
8 400            1977/78                 13 000
11 200           Beräknad   behåll
ning 1978-06-30 169

25 339 25 339

Jag hemsläller all regeringen förslår riksdagen

att till  Civilförsvar: Aiiska/fnlng av anläggningar för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 11 200 000 kr.

Prop. 1976/77:74

6   Övrigt totalförsvar

323

6.1 Övrigt totalförsvars fortsatta utveckling

6.1.1 Inledning

Med övrigt totalförsvar avses de delar av totalförsvaret som inie ingår i militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskl försvar. Övrigt totalförsvar ulgör sålunda inte en enhetlig totalförsvarsgren i likhet med t. ex. civilförsvaret. Del är i stället ell samlande begrepp för den försvarsverksamhet, som bedrivs av berörda myndigheter och för vilken verksamhet myndigheten har särskilda anslag eller anslagsposter. 1 dag redovisas följande myndigheter/anslag under övrigt totalförsvar.

Departement	Anslag	Myndighet/verksamhet
Ledning
Försvarsdepartementet	Hl	Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
	H5	Signalskydd
	H6	Vissa teleanordningar
	H7	Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar
	H8	Identitetsbrickor
	11:7	Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar
Kommunikationsdepartementet	IBl	Teleanläggningar m.m. (del av anslaget)
Utbildningsdepartementet	B 13	Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio
Bostadsdepa rtemen tet	D4	Lantmäteriet: Försvarsberedskap
Kommundepartementet	Bl	Länsstyrelserna (del av anslaget)
	C4	Bidrag till kosinaderna för kommunal beredskap

Viss polisverksamhet Justitiedepartementet

B 4 Polisverket: Särskild polisverksamhet

för hindrade och uppdagande av brott mot rikets säkerhei m. m.

Sjukvård Socialdepartementet

Utbildningsdepartementet

E 1 Socialstyrelsen (del av anslaget)

E 9 Statens bakteriologiska laboralorium

Försvarsmedicinsk verksamhet

H 5 Förvaring och underhåll av viss sjuk-

vårdsmateriel mm.

H 6 Utrustning m. m. av beredskapssjuk-

hus vid krig eller krigsfara

H 7 Viss sjukvårdsutbildning m. m.

E 51 Medicinsk forskning (del av anslaget)

Prop. 1976/77:74 324

6.1.2 Studier av övrigt totairörsvar

Som anförts i del föregående angav regeringen år 1973 all studier av övrigt totalförsvar avseende perioden från år 1977 till 1990-talets början skulle genomföras för att underiagel för näsla slörre försvarsbeslut skulle bli så fullständigt som möjligt. Studierna skulle ske mot bakgrund av föruisätiningar som lill övervägande delen var gemensamma för totalförsvaret. Verksamhelen inom övrigi totalförsvar skulle sammanföras i programmen ledning, viss polisverksamhet, sjukvård och allmän administration.

Studierna borde i försia hand gälla myndigheier med uppgifter inom övrigt totalförsvar, som har särskilda försvarsanslag.

Eftersom del inle finns någon myndighel för samordning inom del aktuella området, tillkallades en särskild sakkunnig för alt svara för studierna.

Den sakkunnige överiämnade i april 1975 en rapport om dittills genomförda studier benämnd ÖTF-sludierna, Lägesrapport 1975-04-01. En slutrapport kallad Övrigt totalförsvar efler 1977-07-01 avgavs i december 1975. I rapporterna presenteras myndigheier och koslnader inom övrigt totalförsvar, beredskapsiäget den I juli 1977 och planeringsfömtsältningarna för områdei. Vidare har handlingsvägar avseende perioden 1977/78-1981/82 utarbetats. 1 rapporten har programmet Allmän adminislralion utgått.

Enligt direkliven skulle studierna i första hand gälla myndigheter med särskilda total försvarsanslag vilka inte kunde räknas lill militärt försvar, civilförsvar eller ekonomiskl försvar. 1 statsbudgeten finns 18 anslag hänförliga till denna kategori. Av dessa har elva förts till programmet Ledning m. m., ett till programmet Viss polisverksamhet och sex lill programmet Sjukvård. Statliga myndigheier m. fl. med anslag inom programmet Ledning m. m. är beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, televerket, Sveriges Radio, statens lantmäteriverk, civilbefälhavarna, länsstyrelserna och riksnämnden för kommunal beredskap. Även överbefälhavaren och civilförsvarsstyrelsen har anslag hänföriiga lill Ledning m. m. Rikspolisstyrelsen har anslag inom programmet Viss polisverksamhet och socialstyrelsen, statens bakteriologiska laboratorium och statens medicinska forskningsråd inom programmet Sjukvård.

Medel anvisade under de 18 anslagen för ett antal år bakål i liden och koslnader för verksamheter inom övrigi totalförsvar som inle finansieras via särskilda anslag över statsbudgeten framgår av följande sammanställning.

Anslag och kostnader inom övrigt totalförsvar (löpande priser; milj. kr.).
Program 1971/72     1972/73     1973/74     1974/75        1975/76

Ledning m. m.
Anslag	48,5	52,4	58,8	62,7	68,4
Andra kostnader	30,2	33,0	30,7	36,8	36,9

78,7 85,4 89,5 99,5 105,3

Prop. 1976/77:74 325

Program	1971/72 ,	1972/73	1973/74	1974/75 ,	1975/76
Viss polisverksamhet
Anslag	35.3	41,7	43,5	47,0	54,1
Andra kostnader	4,3	2,6	4,9	5,3	5,7
	39,6	44,3	48,4	52,3	59,8
Sjukvård
Anslag	15,7	16.6	16,0	18,0	17,7
Andra kostnader	1,0	1,0	1,5	1,7	1,8
	16,7	17,6	17,5	19,7	19,5
Övrigi totalförsvar
Anslag	99,5	110,7	118,3	127,7	140,2
Andra kostnader	35.5	36.6	37.1.	43.8	44.4
	135,0	147,3	155,4	171,5	184,6

Den sakkunnige anför beträffande beredskapslägel den 1 juli 1977 för de olika programmen att det inom programmet Ledning m. m. inom de högsta och centrala nivåerna inom den civila ledningsorganisationen finns en beredskapsplanläggning avseende personal, allernaliva uppehållsplatser m. m. för riksdagens, regeringens och drygt 40 centrala myndigheters verksamhet i krig. Av de sisinämnda hör drygt 25 lill övrigi lolalförsvar. Oklarhet råder om vissa centrala myndigheters krigsuppgifter och krigsorganisation.

Civilbefälhavarna och länsstyrelserna är de viktigaste myndigheterna på den regionala nivån inom den civila ledningsorganisationen. Beredskapsplanläggning avseende personal, alternativa uppehållsplatser m. m. finns för dessa liksom för en del andra regionala myndigheter. Den ansluter i viktiga avseenden lill planläggningen för molsvarande regionala organ inom försvarsmakten. Länsstyrelsen utför hämtöver beredskapsplanläggning m. m. på uppdrag av centrala tolalförsvarsmyndigheter. Eftersläpning förekommer inom vissa avsnitt härvidlag.

För landslingens verksamhet vid sidan av hälso- och sjukvården finns f n. ingen planläggning eftersom författningsmässiga och andra grunder saknas. Kommunernas uppgifter i krig är alt fortsätta den fredstida verksamhet, som bedöms som viktig för totalförsvaret. Riksnämnden för kommunal beredskap utfärdar anvisningar för beredskapsplanläggningen och administrerar det statliga bidrag som ulgår för kommunernas arbete härmed. Planläggningen beräknas under år 1977 vara klar för ca 230 kommuner.

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är en fredsmyndighet med uppgift all planlägga för organ som ingår i psykologiskt försvar i krig t. ex. statens upplysningsceniral. Beredskapsläget för myndigheter och organisationer som verkar inom psykologiskt försvar bedöms f n. i huvudsak vara tillfredsställande. Beredskapsnämndens resurser för planläggning och ulbildning be-

Prop. 1976/77:74 326

döms dock inle vara tillräckliga.

Uppgifterna för Sveriges Radio AB i krig är alt i slörsla möjliga utsträckning driva verksamheten efter samma grunder som i fred. Beredskapsplanläggning för detta finns. Brister är bl. a. alt beredskapsutrusiningen delvis är föråldrad.

Televerkets uppgifter i krig är att tillgodose totalförsvarets behov av telekommunikationer och att i övrigt leda och bedriva verksamheten efter i huvudsak samma grunder som i fred. De beredskapsålgärder som televerket vidtar i fred anknyier i belydande utsträckning till den av fredsmässiga skäl betingade utbyggnaden av telekommunikationerna. Televerket skaffar härutöver reservanläggningar och reservutrustningar för viktiga telefunktioner. Beredskapsläget avseende materiel och anläggningar är ojämnt. Utbildningen av personal i krigsorganisationen har inle nått lillräcklig omfattning.

Statens lantmäteriverks uppgifter i krig innebär främst atl lekniskt ansvara för produktionen av nödvändiga kartor. Det är en viss eftersläpning i planläggningen av denna verksamhel.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har ålagts uppgiften att framställa och distribuera identiletsbrickor för hela landei. Beredskapslägel belräffande verksamhetens bedrivande i krig och vid krigsfara är otillfredsställande.

Den sakkunnige anför om programmet Viss polisverksamhet all polisväsendets uppgifter i krig innebär all fullfölja den allmänna polisverksamheten. Dess uppgifler i krig innebär därutöver bl. a. all medverka i försvarel mot kupper och överraskande angrepp samt all medverka vid utrymning och gränsövervakning. Den särskilda verksamhelen som syflar till all hindra och uppdaga brott mot rikets säkerhei fullföljs i krig. Den allmänna polisverksamhetens beredskapsåtgärder i fred genomförs såväl centralt av rikspolisstyrelsen som regionalt och lokall. Beredskapslägel bedöms vara tillfredsställande. De personella resurserna efter mobilisering ärdock otillräckliga till följd av avgångar till försvarsmakten och civilförsvaret.

Om programmet Sjukvård anförs all den civila hälso- och sjukvårdens uppgifter och verksamhet i krig principiellt inte skiljer sig från uppgifterna i fred. Verksamhetens omläng lill följd av krigsskador ökar emellertid. Landei är vad avser den öppna sjukvården i krig indelat i krigssjukvårdsområden under ledning av krigstiänsteläkare. Den slutna akutsjukvården genomförs i krig vid beredskapssjukhus. Detta ulgörs av fredstida akutsjukhus och särskill planlagda s.k. annex. Beredskapssjukhusorganisalionen omfattar 124 000 vårdplatser. För sjuktransporter utnyttjas dels de fredslida civila resurserna, dels mobiliserade resurser ur försvarsmakten och civilförsvaret.

Socialstyrelsens uppgifter i krig är att i central instans utöva ledningen av den civila hälso- och sjukvården avseende bl. a. omfördelning av medicinalpersonal, skadade och sjuka, utmstning, läkemedel m. m. och att medverka när bl. a. beredskapssjukhus upprättas. Sjukvårdshuvudmännen svarar för driften av den civila sjukvården i krig.

Prop. 1976/77:74 ''" 327

Beredskapsläget kännetecknas av brister belräffande utrustning för vårdplatser i beredskapssjukhusorganisaliönéh! Den beredskapslägrade operations- och röntgenmaterielen är delvis föråldrad. Bristen på kimrg-och anes-lesipersonal är stor och möjligheterna att flytta om personalen små. Läkemedelsberedskapen är inle godtagbar. Endast en obetydlig beredskapslagring av förbrukningsmateriel för sjukhusdrifien sker. Skyddet av patienter, personal och funktioner är otillfredsställande. De planlagda sjukvårdsanläggningarnas beredskap mot störningar i tillförseln av vallen, värme och elektricitet är inle heller tillfredsställande. Sjukvårdshuvudmännens kvantitativa representation i ledningen för sjukvården i krig är otillräcklig.

Studierna har genomförts med för övrigt totalförsvar gemensamma utgångspunkter. Detta gäller den yllre miljön, den svenska samhällsutvecklingen och inverkan av de andra total försvarsgrenarnas utveckling. Ekonomiska ramar har inle getts i sludiedirektiven. Det innehåll som den sakkunnige och myndighelerna bedömt lämpligt i handlingsvägarna har i efterhand gett del ekonomiska resullalel. Handlingsväg 3 avser en ekonomisk nivå ungefär lika med den som gäller f n. Handlingsväg 2 representerar en nivå som ligger i linje med berörda myndigheters anslagsframställningar för budgetåret 1976/77 och samtidigt därmed avlämnad långtidsbudget t.o.m. budgelårel 1989/81. Handlingsväg I representerar en ekonomisk nivå som ligger högre än handlingsväg. 2.

Ledning m. m.

För programmet Ledning m. m. innebär handlingsväg 3 all pågående förbättringar av den civila ledningsorganisationen avseende anläggningar och utmstning fullföljs. Planläggningen på den centrala ledningsnivån breddas. Den kommunala beredskapsplanläggningen fullföljs. För telekommunikationerna innebär handlingsväg 3 atl pågående förändringar i televerkets krigsorganisation slutförs och att försvarsinvesteringarna avseende anläggningar och utmstning fortsätts i nuvarande lakl.

Handlingsväg 2 innebär en verksamhet i huvudsak enligl de planer myndighelerna redovisat hösten 1975. Uiöver de ålgärder som planeras i handlingsväg 3 innebär detla atl förberedelserna för psykologiskt försvar förstärks. Takten i försvarsinvesteringarna för telekommunikationerna ökas.

Handlingsväg I innebär ytteriigare förbättringar av den civila ledningsorganisationens anläggningar och utmstning. Länsstyrelsernas planläggningsresurser utökas. Förberedelserna för psykologiskt försvar förstärks ytteriigare. Skyddsrum byggs för Sveriges Radios verksamhel i Slockholm. Belräffande telekommunikationerna ökar takten i försvarsinvesleringarna ytteriigare.

Enligl den sakkunnige innebär handlingsväg 3 inle någon ökning av resurserna för att möta de ökade kraven på skydd och geografisk röriighei. Utbyggnaden av beredskapen inom teleområdet sker mycket långsamt. Programmets kapacitet i konventionella angreppsfall liksom vid överraskande an-

Prop. 1976/77:74 328

grepp vid slulel av perioden får i en samlad bedömning inle anses vara godtagbar ifråga om viktigare ledningsorgan. I hotsituationer bedöms programmets förmåga vara godtagbar ulom ifråga om psykologiskt försvar.

Handlingsväg 2 innebären viss ökning av resursema för alt möta de ökade kraven på skydd och geografisk rörlighet. Uibyggnaden av beredskapen inom teleområdet sker relativt långsamt. Programmets kapacitet i konventionella angreppsfall liksom vid överraskande angrepp i slutet av perioden kan inle anses vara fulll godtagbar. I hotsituationer bedöms förmågan vara godtagbar.

Handlingsväg 1 innebäratl programmets kapacitet i slutet av perioden bedöms vara godtagbar i alla angreppsfall.

Viss polisverksamhet

För programmet Viss polisverksamhet innebär handlingsväg 3 forlsatt verksamhel i nuvarande omfattning såväl vad gäller försvarsförberedelserna för den allmänna polisverksamheten som den särskilda polisverksamheten föratt hindra och uppdaga brott mol rikets säkerhet.

Någon handlingsväg 2 har inle utarbetats för della program.

Handlingsväg I innebär utöver handlingsväg 3 att civilförsvarels ordnings-och bevakningsenheler förs över från civilförsvarsslyrelsen lill rikspolisstyrelsen enligl ett tidigare inlämnat gemensamt förslag från de båda myndighelerna.

I handlingsväg 3 sker ingen utbyggnad av den allmänna polisverksamheten. Dennas kapacitet efter mobilisering kommer liksom nu vid slulel av femårsperioden att vara otillfredsställande i konventionella angreppsfall och vid överraskande angrepp. Kapaciteten vid angrepp med ABC-stridsmedel bedöms vara godtagbar avseende viktigare ledningsorgan.

Handlingsväg 1 innebär, genom all ordnings- och bevakningsenheierna förs över från civilförsvarsstyrelsen till rikspolisstyrelsen, att polisväsendets kapacitet i krig vid slulel av perioden kan bedömas vara godtagbar.

Sjukvård

För programmet Sjukvård innebär handlingsväg 3 att den öppna sjukvården liksom nu förbereds genom beredskapsplanläggning och utbildning.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är att sammanlagt 203 000 vårdplatser, varav 109 000 för akutsjukvård, skall kunna utnyttjas i krig i mitten av 1980-lalel. Annexorganisalionen avses omfatta 55 000 av dessa vårdplatser och 25 moderna operations- och röntgenavdelningar.

Den medicinska servicen på fredssjukvårdens anläggningar förutsätts liksom nu kompletteras med krigsblodceniraler och produktionsenheter för vätska.

Det förutsätts all antalet skyddsmmsplatser för patienter och vårdavdel-

Prop. 1976/77:74 *•' 329

ningspersonal ökar i samband med ny- och tillbyggnad av fredssjukvårdslo-kaler och av skolor som skall ulnyttias som annex.

Tillgänglig fredsorganisation behälls i huvudsak för hälsovård och skydd mot B-siridsmedel. Handlingsvägen innebär alt antalet fältepidemiologiska grupper ökar till en per län.

Representanter för sjukvårdshuvudmännen förutsätts i denna handlingsväg, liksom i handlingsväg 2 och I komma att ingå i ledningsorganisationen för sjukvården i krig.

Handlingsväg 2 innebär belräffande den öppna sjukvården samma beredskapsålgärder som i handlingsväg 3.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är att sammanlagt 228 000 vårdplatser, varav 134 000 för akutsjukvård, skall kunna utnyttjas i krig i mitten av 1980-talel. Annexorganisalionen avses omfatta 80 000 av dessa vårdplatser och 50 modema operations- och röntgenavdelningar. Av de 80 000 vårdplalsulrustningarna avses 38 000 vara flyttbara och kunna utnyttjas såväl för ökad beläggning i fredssjukhusen som i annexen. Antalet sjukhärbärges-platser utökas till 65 000.

Beredskapsåtgärderna för verksamheten i krig vad gäller hälsovård och skydd mot B-slridsmedel förstärks vid statens bakteriologiska laboratorium. Kvalilelen i fråga om vissa sjuktransportresurser förbättras i handlingsväg 2. Uiöver utbyggnaden av skyddsrumsplalser enligt handlingsväg 3 moderniseras här befintliga skyddsmmsplatser i fredssjukvårdens anläggningar.

Handlingsväg 1 innebär beträffande den öppna sjukvården samma beredskapsåtgärder som i handlingsväg 3 och 2.

Riktpunkten för den slutna akutsjukvården är alt sammanlagt 250 000 vårdplatser, varav 147 000 för akutsjukvård, skall kunna utnyttjas i krig i mitten av 1980-talel. Annexorganisalionen avses omfatta 102 000 av dessa och vidare 67 moderna operations- och röntgenavdelningar. Av de 102 000 vårdplalsulrustningarna avser 38 000 vara flyttbara och kunna utnyttjas såväl för ökad beläggning i fredssjukhusen som i annexen. Antalet sjukhärbär-gesplatser utökas till 75 000.

Beredskapsåtgärderna för verksamhelen i krig vid statens bakteriologiska laboralorium förstärks ytteriigare. Övning och ulbildning utökas någol. Beredskapslagringen av sera, vacciner och antibiotika ökas betydligt. Utöver nytillskott och modemisering av skyddsmmsplatser förutsätts här en viss utbyggnad av skydd för behandlingsavdelningar i fredssjukvårdens anläggningar kunna ske.

För sjuktransporter tillkommer uiöver handlingsväg 2 en i krig över hela landei röriig helikopterorganisation om 24 stycken 6-bårshelikoplrar avsedda för akuiiransporter. Vidare tillförs den civila sjukvården ca 250 bussambulanser avsedda att fördelas med ca två per beredskapssjukhus.

Handlingsväg 3 innebär atl vårdplalsantalel vid beredskapssjukhusen minskas. Operationskapacitelen ökar något. Transportresurserna förstärks

22 Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 330

inte. Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms inte vara godtagbar vid femårsperiodens slut med handlingsväg 3.

Handlingsväg 2 innebär atl värdplatsantal och operationskapacilel ökas. Transportresurserna förstärks inte kvantitativt. Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms inte vara godtagbar vid femårsperiodens slut i handlingsväg 2.

Handlingsväg 1 innebär att värdplatsantal och operationskapacilel ökar. Transportresurserna förstärks. Kapaciteten inom den civila sjukvården i krig bedöms som inte hell godtagbar vid femårsperiodens slut. Först vid mitten av 1980-lalel har godtagbar kapacitet uppnåtts.

För programmet Ledning m. m. har den sakkunnige dragit slutsatserna all den civila ledningsorganisationen bör ges bättre skydd och förmåga till geografisk röriighei. På den cenlrala nivån bör beredskapsplanläggningen breddas. Den kommunala beredskapsplanläggningen bör genomföras för alla kommuner och landsting. Planläggningen för psykologiskt försvar bör fortsätta enligl nuvarande principer. Planläggning bör ske för lokalradions -eventuellt även regional-TV:s - verksamhel i krig. Del har även befunnits angelägel att planerade försvarsinvesieringar på teleområdet genomförs i snabbare lakl än f n.

För programmet Viss polisverksamhet har dragils slutsatsen all kapaciteten i krig bör förslärkas. Della kan ske genom all civilförsvarels bevakningskårer överförs till polisväsendet.

Sjukvården i krig måste enligl den sakkunnige förstärkas betydligl. Detla gäller särskill operationskapaciteten och vårdplalsresurserna. Skyddet för sjukvården i krig bör förbättras. Sjukvårdshuvudmännens ansvar i krig bör klariäggas och representanter för dessa ingå i sjukvårdens ledningsorgan på olika nivåer. Sjuktransponkapacilelen behöver kraftigt förbättras vilkel kan ske dels genom en helikopterorganisation, dels genom att sjukvården tillförs bussambulanser.

Beräknade koslnader för övrigt lolalförsvar för perioden 1977/78-1981/82 fördelade på handlingsvägar och program framgår av följande sammanställning (prisläge februari 1975, löneläge 1975; milj. kr.).

Program		Handl	ingsväg
		3	2	1
Ledning m. m.	Anslag	394,5	446,2	517,3
	Andra kostnader	201,7	204,7	249,0
		596,2	650,9	7663
Viss polis-	Anslag	300,0	300,0	300,0
verksamhet	Andra kostnader	30,7	30,7	66,5

330,7 330,7 3663

Prop. 1976/77:74 *" 331

Program		Handlingsväg
		'3	■2"-'	1
Sjukvård	Anslag Andra koslnader	93,9 98,0	168,7 124,0	229,3 218,5
		191,9	292,7	447,8
Totalt Övrigi totalförsvar	Anslag Andra koslnader	788,4 330,4	914,9 359,4	1.046,6 534,0
		1 118,8	1 274,3	1 580,6

6.1.3 1974 års försvarsutredning

Försvarsuiredningen konstaterar inledningsvis i sitt första betänkande (SOU 1976:5) att underiagel för dess överväganden rörande övrigt totalförsvars framtida utveckling är bältre än del underiag inom delta område som stått till lidigare försvarsutredningars förfogande. Eftersom planeringsförutsättningarna till övervägande delen nu varil gemensamma för totalförsvaret har möjligheterna förbättrats all göra samlade överväganden rörande den framtida utvecklingen. Försvarsuiredningen uttalar att del är nödvändigl atl fortlöpande samordna planläggning för verksamheten under kriser och krig samt förberedelserna härför i fred.

1 fråga om övrigi totalförsvar anför försvarsuiredningen vidare alt den krigslida verksamhelen måste bedrivas med ulgångspunkl i de fredstida resursema vilka kompletteras genom beredskapsåtgärder i olika grad. Förändringar i samhället, vilka ändrar efterfrågan i fred och därigenom påverkar de olika verksamheternas utformning och resurser är en annan viktig fakior vid planeringen av övrigi totalförsvar. I flera vikliga avseenden bedöms sådana förändringar medföra all ökade resurser kan disponeras i krig, i andra att ökad sårbarhet medför ökade behov av särskilda beredskapsåtgärder.

Försvarsuiredningen anför all många verksamhetsområden inom övrigt totalförsvar har uppgifter i krig som innebär all undersiöd i olika former skall lämnas ål del miliiära försvaret, civilförsvaret och del ekonomiska försvarel. Andra verksamhetsområden är av mera fristående karaktär. Av della följer atl stora delar av övrigi totalförsvar för sina beredskapsålgärder och för sin verksamhet under kriser och krig är beroende främst av del miliiära försvaret, men även av civilförsvaret och det ekonomiska försvaret.

Försvarsutredningen understryker betydelsen av en effektiv samordningsverksamhet i fred så att konsekvens uppnås i alla beredskapsåtgärder.

Beträffande uthålligheten inom de olika verksamhetsområdena inom övrigt totalförsvar kan inte några generellt gällande regler anges bl. a. beroende på verksamhetsområdenas mycket olika karaklär. Inom många områden är det nödvändigl att verksamhelen, om än i ändrade former, kan bedrivas med lillräcklig effekt under lång tid av avspärrning och under krig. Ett

Prop. 1976/77:74 332

exempel härpå är sjukvården. För krigsfallet bör dock enligt utredningens mening den principen gälla alt det militära försvarels uthållighet inte får begränsas till följd av bristande insatser inom andra delar av totalförsvaret.

Försvarsutredningen beskriver sin syn på ulvecklingen för de olika verksamhetsområdena inom övrigi totalförsvar. Utredningen anför atl den har funnil särskilda skäl att uppehålla sig vid psykologiskt försvar samt vid frågor rörande sjukvården i krig.

Belräffande inriktningen av planeringen inom övrigt totalförsvar framhåller försvarsuiredningen att till programmet Ledning m. m. har i här aktuella studiesammanhang hänförts psykologiskt försvar. Psykologiskt försvar är i första hand en verksamhel och inte en organisation. Det skiljer sig från andra delar av totalförsvaret bl. a. därigenom att det i fred fordrar relativt obetydliga ekonomiska och personella resurser för beredskapsålgärder. 1 kriser och krig kan del få avgörande betydelse för vår motståndsvilja. Försvarsutredningen har, vilket redovisais i det föregående, berört psykologiskt försvar i situationer av hot, påtryckningar och olika former av angrepp mot vårt land. Genom psykologiskt försvar skall försvarsvilja och motståndskraft mot främmande propaganda vid krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas. 1 fred åstadkoms detta genom vår demokratis inneboende styrka med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier. Det fordras i fred allsidig information om vår värld och vår säkerhetspolitik saml dess mål, medel och möjligheter. Sådan information böremellertid, framhåller försvarsutredningen, som hittills bedrivas av de politiska partierna, folkrörelserna, totalförsvarsmyndigheterna m. fl. samt som en del av undervisningen i våra skolor. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har inte till uppgift att bedriva lolalförsvarsinformation i fred.

I situationer då påfrestningarna på allmänheten är stora och elt slort antal lagar och föreskrifler träder i krafl kan ökad samhällsinformation vara nödvändig för att vidmakthålla försvarsvilja och motslåndsanda. Del är beredskapsnämndens uppgift att förbereda denna verksamhel som i krig skall ledas av upplysningscentralen. Med lanke på försvarsviljans avgörande betydelse underslryker försvarsuiredningen att upplysningsceniralen måsle vara ett organ, som under regeringen aklivl leder informationsverksamheten i krig, vilket även innefattar åtgärder mol en angripares psykologiska krigföring.

I situationer som innebär hot, påtryckningar, krig i vår närhet eller olika former av ekonomisk aggression mot vårt land är det enligt försvarsutredningens mening av avgörande betydelse alt genom snabb, saklig och effektiv informalion sprida kännedom om händelseutvecklingen och dess risker liksom om våra försvarsåtgärder. Försvarsutredningen underslryker därför vikten av att sådana förberedelser och åtgärder vidlas alt informalions-och upplysningsverksamheten snabbi kan funeera i sådana situationer. Ut-

Prop. 1976/77:74 ■■• •

redningen betonar vidare den slora belydelsen av alt övergången från fredstill krigsorganisation kan göras med Bibehållen hög effeklivitet'och alt psykologiskt försvar ges möjlighet atl verka med hög effekt i krig. Utredningen framhåller att dess uppfattning i dessa frågor inte innebär någon förändring av den nuvarande principiella inriktningen för psykologiskt försvar.

Den inledda utbyggnaden av lokalradioorganisationen skapar förutsättningar för en bättre informationsverksamhet till fördel för bl. a. psykologiskt försvar. Försvarsuiredningen betonar betydelsen av att lokalradions verksamhet i kriser och krig planläggs parallellt med all den byggs upp så att medelsbehovel för beredskapsåtgärder blir så litel som möjligl. Pressen är ell annat väsentligt medel för psykologiskt försvar. Den bör därför tillförsäkras personella och maleriella möjligheter atl fungera under avspärrning och krig. Ny tryckeriteknik är beroende av importerade varor. Därför krävs särskilda åtgärder för att uppnå en uthållig tidningsproduktion.

En effektiv civil ledningsorganisation på olika nivåer är enligt försvarsutredningen av grundläggande betydelse för vårt totalförsvars styrka och möjligheter alt verka. Ledningsorganisationen måste därför på alla nivåer tillförsäkras möjligheter att fortsätta sin verksamhet i krig. Utredningen framhåller i detta sammanhang viklen av att uppmärksamhet fortlöpande ägnas ål att ytterligare förbättra samverkansmöjligheterna mellan civila och militära ledningsorgan på alla nivåer. Den vapentekniska utvecklingen liksom den rörlighet över stora ytor som lorde känneiecknii framlida krig medför att ledningsorganisationens skydd särskill måsle beakias liksom att delar av organisationen bör ges möjligheter lill ell rörligt uppträdande.

Utredningen konstaterar att det råder oklarhet om ett antal centrala myndigheters uppgifter och organisation i krig. Dessa oklarheter bör undanröjas. Den primärkommunala beredskapsplanläggningen bedöms till övervägande delen vara genomförd år 1977. Utredningen är angelägen atl betona betydelsen av att den snarast fullföljs för alla primärkommuner samt alt beredskapsplanläggningen därefter hålls aktuell genom fortlöpande översyn. För den landstingskommunala verksamheten finns beredskapsplanläggning endasl för den civila sjukvården. Utredningen förordar i detta sammanhang all landstingen inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen.

Samhällets beroende av telekommunikationer kommer alt öka. Utvecklingen torde leda lill ökad kapacitet hos dessa. För totalförsvaret innebär den ökade kapaciteten fördelar samtidigt som samhällets ökade beroende av tekniken kan öka känsligheten för störningar i dessa kommunikationer. Försvarsutredningen anser alt för att denna känslighet skall minska bör sådana åtgärder vidlas som kan förslärka de mest avgörande funktionernas uthållighet även fortsättningsvis. Sådana åtgärder kan avse reservtelefon-slationer, transportabel utrusining och skydd för telex- och datanät. Avslutningsvis framhåller försvarsutredningen beträffande programmet ledning betydelsen av att berörd personal ges sådan utbildning alt beredskapsplanerna

23 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 334

kan genomföras och avsedd krigsverksamhet snabbi kan inledas och därefler vidmakthållas.

I fråga om programmet Viss polisverksamhet har försvarsutredningen inte funnit anledning av förorda några principiella förändringar. Utredningen understryker polisverksamhetens stora betydelse för atl förhindra sabotage och andra former av störningar, för alt medverka i gräns-och kustbevakningen samt för att möla överraskande angrepp mot värt land. Polisens försvarsuirustning och försvarsuibildning bedömer utredningen som tillfredsställande. Ett problem av stor betydelse för polisverksamheten är den minskning av personalstyrkan som blir följden när försvarsmakten och civilförsvaret mobiliseras. Försvarsutredningen erinrar i detta sammanhang om alt utredningen i annat sammanhang har förordat alt totalförsvarets personaltillgångar ses över.

Rikspolisstyrelsen och civilförsvarsslyrelsen har tidigare föreslagit att civilförsvarels ordnings- och bevakningsenheler skall föras över från civilförsvaret till polisväsendet. Försvarsutredningen förordar en sådan överföring men framhåller all före ell slutligt ställningslagande fordras ytteriigare belysning av främst kostnadsaspekterna.

Beträffande programmet Sjukvård anför försvarsutredningen all sjukvården i krig väsenlligen bygger på de fredstida sjukvårdsresurserna. Den utveckling av fredsresurser som nu kan förutses innebär en avsevärd utökad kapacitet inte minst ifråga om tillgång på läkare och annan medicinalpersonal. Vid krigsorganisering förstärks resursema ytterligare genom mobilisering av militära sjukvårds- och sjukiransportorgan, utökning av antalet vårdplatser och genom atl medicinalpersonal som inie är verksam i fred las i anspråk.

Den ökade belastningen på sjukvården under krigsförhållanden kommer all medföra all fredslida normer och standard för behandling och vård måste ändras. Försvarsuiredningen är dock angelägen all undersiryka all varje skadad - civil eller militär - skall kunna ges en med hänsyn till omständighelerna godtagbar sjukvård. Della bedömer utredningen vara av den största betydelse bl. a. för alt molslåndsviljan skall kunna upprätthållas.

De studier och ulredningar som genomförts inom sjukvårdsområdei har visal alt sjukvårdsresurserna i flera avseenden är helt otillräckliga under avspärrning och i krig eller alt de inle kan ulnyttias rationelll. Försvars-utredningen har funnit det synneriigen angeläget alt bristerna snabbt undanröjs. Uiredningen har bedömt atl en avsevärt större effekt skulle kunna uppnås om andra principer för att utnyttja de samlade resurserna tillämpades.

Försvarsutredningen anser det väsentligt atl ulgå från atl elt krig för vår del berör hela samhället och all vårt försvar fömtsäiter hela samhällets samlade ansträngningar. Hälso- och sjukvården skall, oavsett om den sjuke eller skadade är civil eller militär, främst minska dödlighet och invaliditet saml ålerföra personal i sin verksamhet. Detla aren för samhället gemensam

Prop. 1976/77:74 335

angelägenhet och leder enligt försvarsuiredningen mot en så långt möjligl gemensam krigsorganisation för hälso- och sjukvård.

Ansvaret för att planlägga och ställa om den allmänt civila hälso- och sjukvården till krigsorganisation åvilar sjukvårdshuvudmännen med utgångspunkt i av socialstyrelsen meddelade anvisningar. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar även för driften av krigsorganisationen medan däremot ledningen i övrigi vid krigsorganisering övergår lill länsstyrelserna. Försvarsutredningen understryker i detla sammanhang betydelsen av att ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av ansvar atl förbereda, genomföra och leda samma verksamhet i krig. Därav följer enligt försvarsutredningen att sådana ålgärder bör vidlas alt sjukvårdshuvudmännen kan åläggas sin del av ansvaret för ledning och drifl av sjukvården även under krig liksom för förberedelser härför i fred.

Genomförda studier har påvisat alt sjukvårdsresurserna i krig är hell otillräckliga inom vissa delar av landet. Bristerna har därvid visal sig vara störst i fråga om kirurgisk operationskapacilel. Mol denna bakgrund bedömer försvarsutredningen det som nödvändigl att sådana ålgärder vidlas all även civil kimrgisk kapacitet kan kraftsamlas lill aktuella delar av landet och där beredas möjlighet att snabbt komma i verksamhet. De sjuktransportresurser som disponeras med nuvarande organisation är otillräckliga. För att öka möjligheterna att påbörja behandling av skadade tillräckligt snabbt skulle del vara önskvärt alt i större utsträckning kunna disponera helikoptrar för transport av skadade. Försvarsutredningen anser atl civila och miliiära helikoptrar inom landet bör kunna betraktas som gemensamma tillgångar för totalförsvaret. Med ell sådani synsätt skulle de samlade helikopieriill-gångarna i krig kunna utnyttias alltefter lägels krav. Det skulle även innebära att militära helikoptrar i fred borde kunna utnyttias i viss utsträckning för bl. a. sjuktransporter. Försvarsutredningen förordar mot denna bakgrund att möjligheterna att med en lämplig fördelning av kostnadema öka he-likopterkapaciieten inom landet närmare undersöks.

För att resurserna för sjukvård och sjuktransporter skall kunna utnyttjas rationellt behövs en elTektiv ledningsorganisation. Försvarsutredningen bedömer nuvarande organisation med central och högre regional sjukvårdsledning som i princip lämplig. Försvarsutredningen anser emellertid att sjukvårdshuvudmännen bör tillförsäkras erforderiigt inflyiande i dessa organ. Del bör övervägas alt organisera en lägre regional sjukvårdsledning med representanter för försvarsområdesstab, länsstyrelse och sjukvårdshuvudmän. Detta skulle motsvara inflytandet i den högre regionala sjukvårdsledningen. Den regionala sjukvårdsledningen bör i princip leda alla civila och militära sjukvårds- och sjukiransportorgan. Effektivitet och snabbhet fömtsätter att de olika organen för sjukvårdsledning tilldelas relativt vidsträckta befogenheler.

Försvarsuiredningen anser vidare atl utbildningen avseende hälso- och

Prop.  1976/77:74 336

sjukvård i krig bör förbättras såväl för medicinalpersonal som för viktigare adminislrativ personal. Det torde vara lämpligt alt sådan utbildning till stora delar bedrivs gemensamt för totalförsvaret.

Uthålligheten rörande sjukvårdsmateriel och läkemedel har behandlats av försörjningsberedskapsuiredningen i betänkandet (SOU 1975:57). Varuförsörjning i kristid. Försvarsutredningen biträder det framförda förslaget att uthålligheten avseende sjukvårdsmateriel och läkemedel bör förbättras. Försvarsutredningen förordar i detta sammanhang vidare av sjukvårdshuvudmännen får ett ökat ansvar för den beredskapslagrade materiel som avses bl. a. för beredskapssjukhusen.

Beträffande skyddel av personal, patienter och viktigare sjukvårdsfunktioner vill försvarsuiredningen förorda att uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna att skapa skydd för avgörande sjukvårdsfunktioner, främst kirurgi. Dessa möjligheter bör särskilt beaktas vid ny- eller ombyggnad av bl. a. akutsjukhusen och den öppna sjukvårdens lokaler. Därigenom kan kostnaderna begränsas.

Försvarsuiredningen anmäler avslutningsvis om sjukvården i krig alt en närmare undersökning måste göras av dels hur finansieringen av sjukvårdens beredskapsålgärder bör ske mot bakgrund av här angiven inriklning, dels vilka administrativa och författningsmässiga ålgärder som behövs.

Till försvarsutredningens förslag har fogals vissa re.servalioner. Dessa återges under avsnittet 4.1.4.

6.1.4 Föredraganden

Belräffande den fortsatta utvecklingen av övrigi totalförsvar vill jag anföra följande.

Jag vill i likhet med försvarsuiredningen inledningsvis framhålla alt det underiag som nu föreligger för att överväga den fortsatta utvecklingen av de verksamheler, som inryms i begreppel övrigi lolalförsvar, är bältre än lidigare. Härigenom har skapats goda förutsättningar för atl finna samlade och väl avvägda lösningar rörande inriktningen av övrigt totalförsvar på sikl.

Försvarsutredningen framhåller ett antal faktorer som enligt utredningen bör vara styrande för verksamhelen. Jag ansluler mig till vad uiredningen anför i dessa avseenden. Sålunda måste den krigslida verksamhelen bedrivas med utgångspunkt i de fredstida resurserna. Dessa kompletteras sedan i olika grad genom beredskapsålgärder. Vidare måste i planeringen av övrigt totalförsvar beaktas de förändringar i samhället, som påpekar de olika verksamheternas utformning och resurser. Förändringarna kan komma all medföra att i fiera viktiga avseenden ökar de resurser som måste disponeras i krig, i andra all sårbarheten ökar och leder till slörre krav på beredskapsåtgärder. Enligt min mening är del fullt möjligt atl i stor utsträckning re-

Prop. 1976/77:74 337

ducera de krav på särskilda beredskapsåtgärder som följer av utvecklingen inom de olika samhällssektorerna. Härför krävs dock att dé som planerar vårt samhälle är medvelna om och beaktar de konsekvenser för försvarsberedskapen som alternativa lösningar innebär. Härigenom skulle säkerställas all sådana alternativ om möjligl inte väljs, som direkt motverkar totalförsvarets iniressen. Jag vill här också erinra om atl jag i det föregående har framhållit alt det är betydelsefullt och nödvändigl alt hänsyn las i samhällsplaneringen även till totalförsvarets behov.

1 krig syftar många av verksamhetsområdena inom övrigi totalförsvar till alt lämna understöd i olika former ål det miliiära försvaret, civilförsvaret och del ekonomiska försvarel. Andra verksamhetsområden är av mera fristående karaklär. Jag finner del angeläget all framhålla all härav följer atl stora delar av övrigt totalförsvar för sina beredskapsålgärder och för sin verksamhel i krig är beroende av främsl del miliiära försvarel. Del är därför av största betydelse all beredskapsålgärderna inom de berörda verksamheterna samordnas så att konsekvens och sammanhang säkerställs i alla led.

Kraven på uthållighet för de olika verksamheterna inom övrigt totalförsvar kan inte anges med några generella regler. Della beror bl. a. på de olika verksamhetsområdenas mycket skiftande karaklär. Jag anser som försvars-utredningen all del inom många områden är nödvändigl all verksamhelen - om än i ändrade former - kan bedrivas med tillräcklig effekt under avspärrning och under krig. Jag delar också försvarsulredningens mening alt för krigsfallet måste den principen gälla att det militära försvarets uthållighet inle får begränsas på gmnd av brisler inom andra delar av totalförsvaret.

Jag övergår så till alt behandla inriktningen av de olika programmen. Beträffande programmet Ledning m. m. har lill detla program och i här akluella sammanhang hänförts psykologiskt försvar. Genom psykologiskt försvar skall vår försvarsvilja och motståndskiaft mot främmande propaganda vid krigsfara och krig byggas upp och vidmakthållas. Jag finner det angeläget understryka att i fred åsiadkommes detta genom den inneboende styrkan i vår demokrati med fri åsiktsbildning, yttrandefrihet och tryckfrihet i förening med fria massmedier. Del fordras i fred allsidig information om vår omvärid och vår säkerhetspolitik samt dess mål, medel och möjligheter. Enligl min mening bör sådan information liksom hittills bedrivas av de politiska partierna, folkrörelserna, totalförsvarsmyndigheterna m. fl. samt som en del av undervisningen i våra skolor. Jag vill framhålla att beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inte har lill uppgift atl bedriva lolalförsvarsinformation i fred. Beredskapsnämnden har atl planlägga del psykologiska försvarels verksamhet i krig saml bedriva utbildning och forskning.

Försvarsutredningen har understmkit vikten av alt sådana förberedelser och ålgärder vidlas atl informations- och upplysningsverksamheten snabbt

Prop. 1976/77:74 338

kan fungera i kris- och krigssituationer. Jag ansluler mig till uiredningens mening. Jag vill vidare i likhet med uiredningen betona vikten av atl övergången från freds- till krigsorganisation kan göras utan atl informalions-och upplysningsverksamheten föriorar i effekl. Jag återkommer lill psykologiskt försvar i det följande i anslulning lill all jag lar upp den genomförda programplaneringen. Jag vill emellertid i della sammanhang framhålla belydelsen av all lokalradions verksamhet i kriser och i krig planläggs parallellt med dess uppbyggnad så alt minsta möjliga kostnader erfordras för beredskapsålgärder. Chefen för utbildningsdepartementet kommer i del följande (bilaga 5) alt lämna förslag till rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio. Vidare måsle åtgärder vidtas för all säkerställa pressens möjligheter all fungera under avspärrning och krig. Denna fråga kommer att tas upp i det följande (bilaga 2) av chefen för handelsdepartementet.

Försvarsutredningen har ingående behandlat lednings- och samverkansfrågor. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till uiredningens överväganden och förslag härvidlag. Sålunda är på alla nivåer en effektiv civil ledningsorganisation av grundläggande betydelse för vårt totalförsvars styrka och möjligheter atl verka. Därför måste ledningsorganisationen tillförsäkras möjligheter att fortsätta sin verksamhel i krig. Uppmärksamhet bör fortlöpande ägnas åt strävan att ytteriigare förbättra samverkansmöjlighelerna mellan civila och miliiära ledningsorgan på alla nivåer.

Oklarhet råder om ett antal cenlrala myndigheters uppgifler och organisation i krig. Jag finner i likhei med försvarsuiredningen del angelägel att dessa oklarheter undanröjs. Den av regeringen nyligen ulfärdade förordningen (1977:55 om vissa statliga myndigheters beredskap m. m. ulgör ett led häri. Den kommunala beredskapsplanläggningen bör snarast fullföljas och därefter hållas aktuell genom fortlöpande översyn. Landstingen bör även inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen. Härför nödvändiga ändringar i lagen om kommunal beredskap kommer alt anmälas av chefen för kommundepartementet i det följande (bilaga 8). Han kommer även att lämna förslag lill rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av den kommunala beredskapsplanläggningen.

En effektiv ledningsorganisation kräver ett säkert samband. Jag delar försvarsulredningens uppfattning atl den lekniska ulvecklingen på telekommunikationsområdet innebär dels ökad kapacitet, dels större känslighet för störningar. Jag finner det angeläget all sådana ålgärder vidtas så alt de mest avgörande funktionernas uthållighet kan förstärkas. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer i det följande (bilaga 4) att lämna förslag till rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av televerkets försvarsberedskap.

Jag vill avslutningsvis belräffande programmet Ledning m. m. framhålla betydelsen av all berörd personal ges sådan ulbildning atl beredskapsplanema kan genomföras och avsedd krigsverksamhet snabbt kan inledas och sedan också vidmakthållas.

Prop. 1976/77:74 339

I fråga om programmet Viss polisverksamhet anför försvars-utredningen atl den inte har funnil anledning förorda några principiella förändringar av programmets inriklning och utformning. Jag är ense med uiredningen om all anledning saknas all ändra programmet, ålminslone för närvarande. Jag vill efler samråd med chefen för justitiedepartementet dock erinra om alt frågan om polisens slällning i krig övervägs av 1975 års polisutredning (Ju 1975:08). Del finns därför anledning att på nytt ta upp frågan om programmets utformning sedan polisutredningen redovisai sina överväganden. I likhet med försvarsutredningen vill jag understryka polisverksamhetens slora betydelse för atl förhindra sabotage och andra former av störningar, för gräns- och kustbevakningen saml för alt kunna möta överraskande angrepp mol vårt land. Jag anser att polisens försvarsutmslning och försvarsutbildning är i huvudsak tillfredsställande. Däremot skapar den reducering av personalstyrkan, som uppslår om försvarsmakten och civilförsvaret mobiliseras, problem för polisverksamheten. Della förhållande bör beaktas i samband med att totalförsvarets personaltillgångar ses över.

En annan fråga som påverkar programmet är de pågående övervägandena om civilförsvarets ordnings- och bevakningsenheler. Jag vill i denna fråga hänvisa till vad jag i del föregående anfört om civilförsvarets fortsatta ulveckling m. m.

Sammanfattningsvis anser jag atl beredskapsläget inom programmet Viss polisverksamhet f n. är tillfredsställande.

Belräffande programmet Sjukvård vill jag inledningsvis anföra atl sjukvården i krig väsentligen bygger på de fredslida sjukvårdsresursema. Dessa förstärks vid krigsorganisering genom atl miliiära sjukvårds- och sjukiransportorgan mobiliseras, genom alt antalet vårdplatser utökas samt genom alt i fred ej verksam medicinalpersonal las i anspråk.

Ett krig kommer att innebära en ökad belastning på sjukvården. Detta medför atl fredstida normer och siandard för behandling och vård måsle ändras. Jag är dock angelägen all undersiryka alt varje skadad - civil eller militär - skall kunna ges en med hänsyn till omsiändigheterna godtagbar sjukvård. Jag bedömer i likhei med försvarsuiredningen delta vara av den slörsla betydelse, bl. a. för atl molslåndsviljan skall kunna upprätthållas.

Som framgår av det föregående anför försvarsuiredningen all sjukvårdsresurserna är helt otillräckliga under avspärrning och krig eller all de inle kan utnyttjas rationelll. Jag delar utredningens mening och anser atl det är angeläget att bristerna undanröjs. Härvid bör enligt min mening följande beaktas.

En väsentlig utgångspunkt bör vara alt ell krig för vår del berör hela samhället och alt vårt försvar fömtsätter hela samhällets samlade ansträngningar. Hälso- och sjukvården skall, oavsett om den sjuke eller skadade är civil eller militär, främsl minska dödlighet och invaliditet samt ålerföra personal i sin verksamhel. Delta är en för samhället gemensam angelägenhet

Prop. 1976/77:74 340

och leder mol en så långl möjligt gemensam krigsorganisation för hälso-och sjukvård. Ett effektivi ulnyltiande av sjukvårdsresurserna förulsätler klara ansvars- och ledningsförhållanden. Del är enligl min mening av stor betydelse atl den grundläggande principen tillämpas, som innebär alt ett ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av ansvar all förbereda, genomföra och leda samma verksamhel i krig, om verksamhelen då skall fortgå.

Slalsrådel Troedsson kommer alt i del följande (bilaga 3) föreslå rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av sjukvårdsberedskapen bl. a. mot den allmänna bakgrund jag har angivii i det föregående.

För budgelåret 1977/78 beräknarjag de sammanlagda kosinaderna över statsbudgeten för verksamheten inom övrigi lolalförsvar lill ca 219 milj. kr. enligt följande sammanställning.

Program Koslnader 1977/78

Ledning m. m. 870

Viss polisverksamhet 70,3

Sjukvård 61,7

Summa övrigi totalförsvar 219,0

6.1.5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de allmänna rikllinjer för den fortsatta ulvecklingen av övrigt totalförsvar somjag har angett i del föregående.

6.2 Övrigt totalförsvar: programmet ledning m. m. 6.2.1 Psykologiskt försvars forisatta utveckling

Psykologiskt försvar är en sammanfallande beteckning på de åtgärder som vidlas för atl upprätthålla och stärka befolkningens moiståndsvilja under krig. För alt ålgärderna skall kunna genomföras påett effektivt sätt behöver förberedelser vidlas i fred. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar är central myndighet för den psykologiska försvarsberedskapen i fred. Nämnden leder och samordnar planläggningen av landets psykologiska försvaroch ombesörjer -i den mån del inte ankommer påandraorgan-ati behövliga förberedelser vidlas. Nämndens tre huvuduppgifter är härvid planläggning, utbildning och forskning.

Beredskapsnämnden består av ordförande och 15 ledamöter. Till nämnden är knutet ett kansli som leds av en kanslichef

Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78-1981/82 avseende den psykologiska försvarsberedskapen. I regeringens anvisningar angavs att program-

Prop. 1976/77:74

341

planen skulle ulgå från en verksamhel med i huvudsak nuvarande inriklning. Utbildningen av befattningshavare i krigsorganisationen skulle dock förstärkas. Planeringsramen angavs lill 1,62 milj. kr. per år i löneläge maj 1975 och i prisläge februari 1976.

Beredskapsnämnden har mot bakgrund av regeringens anvisningar, målen för verksamheten och upplevda brister vid periodens början angett följande inriklning vad gällerdeire huvuduppgifterna planläggning, Ulbildning och forsk-ning.

Belräffande planläggning avser beredskapsnämnden under programplaneperioden förstärka radiobevakningen, utöka planläggningen för pressen, anpassa informationsöverföring lill ny teknik, ulföra beredskapsplanläggning för folkrörelsema samt ägna uppmärksamhet ål psykologiska försvaret, samband och signalskydd.

Utbildningen av personal inom del psykologiska försvarel avses bedrivas i huvudsak som tidigare men med de utökningar som ovan angiven planläggning medför.

Belräffande forskning avser beredskapsnämnden koncentrera resurserna lill propagandasiudier, opinionsundersökningar, masskommunikation och psykologisk krigföring.

För alt genomföra den planlagda verksamhelen erfordras enligl beredskaps-nämnden en förstärkning av den anställda personalen med sex personer.

De beräknade kostnaderna under programplaneperioden framgår av följande tabell.

Ekonomisk översikt (I OOO-tal kr.)

1976/77 års	Förslag	Anslagsförändring jämfört med närmast
anslagsbenämningar	1977/78	föregående	budgelår i tusériial kronor
		1978/79	1979/80	1980/81	1981,/82
Förvaltningskostnader	1 439,8	-1-126,7	-(-245,3	■\- 20,0	-1-20,0
(varav löner
Ijänstemän)	(1 122,2)	(-1-106,7)	(-1-225,3)	(■    0)	(    0)
Planläggning
krig.sorganisalion	254,9	-1- 50,0	- 15,0	-140,0	-20,0
Planläggning
pressen	55,0	-t- 10,0	+    5,0	-1- 10,0	0
Utbildning	238,4	-1- 20,0	- 10,0	0	0
Forskning	630,4	-f 40,0	-t- 40,0	-f 40,0	-1-40,0
Summa	2 618,5	-1-246,7	-1-265,3	- 70,0	-1-40,0

24 Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74.

Prop. 1976/77:74 342

Beredskapsnämnden har i sin programplan överskridit den anvisade planeringsramen. En reducering av den planlagda verksamhelen så all denna inryms inom anvisad ram innebärenligt beredskapsnämnden all verksamheten avseende bl. a. planläggning för radiobevakning och fackpressen måste ulgå. Vidare måste forskningen reduceras.

1974 års försvarsulredning

Försvarsuiredningen redovisar i betänkandet Totalförsvaret 1977-82 (SOU 1977:1 jsina överväganden och förslag lill rikllinjer lor det psykologiska försvarels ut veckling under programplaneperioden. Uiredningen anför all för att psy-kologiskl försvarskall kunna fungera i olika siiuationeroch därtill snabbi kunna övergå till krigsorganisation erfordrasen noggrann och aktuell planläggning inom olika sektorer. Beredskapsnämnden bör därför även fortsättningsvis kunna medverka vid beredskapsplanläggning för pressen, varvid en utökad andel av denna bör innefattas i planläggningen. Vidare bör en översiktlig beredskapsplanläggning av den grafiska branschen genomföras. Utredningen underslryker folkrörelsernas betydelse inte minst för det psykologiska försvarel, och anför att beredskapsnämnden bör lämna del bistånd folkrörelserna kan komma all påkalla för sin beredskapsplanläggning.

En av fömtsättningarna för all kunna möla en angripares psykologiska krigföring ärenligl försvarsutredningen all vi har tillgång lill en effektiv organisation för radiobevakning i krig. Uiredningen hardärför funnit alten förstärkning och modernisering av organisationen och dess utrustning börske.

En god grund för psykologiskt försvar skapas enligl försvarsuiredningen genom god ulbildning av all personal inom totalförsvaret liksom genom information i total försvarsfrågor lill allmänheten. Utbildningen av egen personal är av grundläggande betydelse inte minst för psy kologiskl försvars möjligheter all verka med hög effekl vid snabba beredskapshöjningaroch föratt i fredslid sprida förståelse och kunskap om psykologiskt försvar. Försvarsuiredningen anser därför alt den nu varande utbildningen bör förstärkas. Därmed avser utredningen inte endast utbildningen för den egna centrala och regionala krigsorganisationen. Det är enligl uiredningens mening väsentligt atl däruiöver utbildning eller bistånd med utbildning ges annan personal och andra organisationer som berörs av det psykologiska försvarets verksamhel.

Försvarsutredningen understryker i flera sammanhang belydelsen av lotal-försvarets ökade förankring i samhället och deeffektök ningar som lorde kunna vinnas med en ökad samordning, exempelvis en ökad samordning av civilförsvaret och den kommunala verksamheten. Eftersom det psykologiska försvaret berör hela folket lorde det enligt försvarsuiredningen vara lämpligt att låla alla fredslida administrativa nivåer i samhället bära sin del av ansvaret för del psykologiska försvarel. Uiredningen finner därför alt uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om kommunernas medverkan främsl i del psykologiska försvarets informationsverksamhet.

Prop. 1976/77:74 343

Beredskapsnämnden redovisar i sin.programplan ell ökal personalbehov i den egna fredsorganisationen. Försvarsuiredningen betonar i olika sammanhang nödvändigheten av all reducera kostnader och personalbehov i fred och menar all slörsla restriktivitet måsle lillämpas i delta avseende.

Försvarsuiredningen bedömer all den ekonomiska ramen för beredskaps-nämndens planering behöver utökas någol i förhållande till den av regeringen anvisade planeringsramen förden kommande femårsperioden.

6.2.2 Föredraganden

Försvarsutredningen har anfört alt en noggrann och aktuell planläggning inom olika sektorer behövs för att psykologiskt försvar skall kunna fungera i olika situationer och snabbi kunna övergå lill krigsorganisation. Beredskapsnämnden bör därför enligt utredningen kunna medverka vid en något vidgad beredskapsplanläggning för pressen och vid en planläggning av den grafiska branschen. Nämnden bör av samma skäl lämna folkrörelserna det bistånd de kan komma all påkalla för sin beredskapsplanläggning. Jag delar försvarsulredningens uppfattning i dessa avseenden. Jag delar även försvarsulredningens uppfattning all en försiärkning och modernisering av organisation och utmstning för radiobevakning i krig bör ske. En ökad utbildning för denna organisation bör även komma till stånd.

En god gmnd för psykologiskt försvar skapas enligl försvarsutredningen genom god utbildning av all personal inom totalförsvaret liksom genom information i total försvarsfrågor lill allmänheten. Utredningen anser all den nuvarande utbildningen för det psykologiska försvarets centrala och regionala krigsorganisation bör förstärkas. Det är enligl uiredningens mening väsentligt atl utbildning eller bistånd med utbildning härutöver ges annan personal och andra organisationer som berörs av del psykologiska försvarets verksamhet. 1 sammanhangel anför utredningen vidare alt uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om kommunernas medverkan främst i del psykologiska försvarets informationsverksamhet. Jag bilräder utredningens uppfattning att utbildningen för del psykologiska försvarels krigsorganisation bör förslärkas. En förstärkt ulbildning förutsattes för övrigi i regeringens anvisningar för programplaneringen. Jag kan också bilräda vad utredningen i övrigi anfört om en breddad utbildningsverksamhet. Jag förutsätter därvid all detta sker inom ramen för de sedan länge gällande riktlinjerna om beredskapsnämnden som ell enbart planläggande och förberedande organ.

Mot bakgrund av ställningstagandena ovan kommer jag lill samma uppfattning som försvarsutredningen belräffande den ekonomiska ramen för beredskapsnämndens planering. Ramen behöver således utökas någol i förhållande till den som angavs i programplaneanvisningarna. 1 likhet med utredningen menar jag dock att slörsla restriktivitet måste tillämpas när del gäller alt tillgodose önskemålen om ytteriigare personal.

Prop. 1976/77:74 344

6.2.3 Hemställan

Under åberopande av del anförda hemställerjag all regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för psykologiskt försvars fortsatta ut veckling somjag harangeli idel föregående.

6.3 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Iprop. 1976/77 (bil. 7 s. 157) har regeringen föresiagii riksdagen all, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för budgetåret 1977/78 beräkna ett förslagsanslag av 1 620 000 kr. Jag anhåller atl nu fä la upp denna fråga.

Som framgårav del följande uppgårdet slutligt begärda anslaget lill 2 010 000 kr. De i prop. 1976/77:100 (bil. 7) slutligt begärda anslagen utanför utgiftsramarna till det militära försvaret resp. civilförsvaret uppgick pådriftbudgeten t ill sammanlagt 31 675 000 kr. och på kapitälbudgeten lill sammanlagt 51 200 000 kr. Summan av de föreslagna anslagen utanför de nämnda utgiftsramarna uppgår därmed lill (31 675 000 -l- 2 010 000) 33 685 000 kr. på driftbudgeten och till 51 200 000 kr. på kapitälbudgeten.

Prop. 1976/77:74

345

DRIFTBUDGETEN

H Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Inom försvarets planerings- och ekonomisystem utgör beredskapsnämnden för psykologiskt försvar ell delprogram.

Verksamheten under delprogrammet budgeteras på ell primäruppdrag inom delproduktionsområdel Allmän ledning och förbandsverksamhel.

Verksamhelen finansieras från förslagsanslaget Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

H 1. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

1975/76	Utgift	1 489 633
1976/77	Anslag	1620 000
1977/78	Förslag	2 010 000

Koslnader och medelsbehov (1 OOO-tal kr.)

Primämppdrag m. m.   1975/76

1976/77   1977/78

Planerat       Ulfall Planerat       Beredskaps- Föredra-

nämnden     ganden för psykologiskt försvar

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar:

Allmän ledning och förbandsverksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar inkl. t>e-redskapsålgärder'

Forskning!

Kostnader = medelsbehov

889 501

1390

966

523

1489

1620 2 618

1620 2 618

2010 2 010

Nettobelopp.

Prop. 1976/77:74

Personal Personalkategori

Antal

346

1975/76

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

	Planerat	Utfall	Planerat	Beredskaps-nämnden för psykologiskt försvar	Föredraganden
Handläggande per-
sonal	6	6	6	+ 1	of
övrig personal	3	3	3	+ 1	of
	9	9	9	-2	of.

Budgetåret   1975/76

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anger i sin årsredovisning för budgetåret 1975/76 all nämnden har fyllt uppkomna vakanser i krigsorganisationen och bistått civilbefälhavare och länsstyrelser i deras arbete med att komplettera den regionala och lokala organisationen. Arbetsgrupper inom beredskapsnämnden har utrett frågor som berör beredskapsplanläggning för dagspressen, folkrörelserna och teatrarna.

En särskild arbetsgrupp har under årel avgivit en slutrapport om informalion till allmänheten genom mndradio under krigsfara och vid krig.

Nämndens forskning har omfattat 16 projekt, av vilka sex har avslutals och sex påbörjats.

Två riksomfattande opinionsundersökningar genomfördes hösten 1975. Den ena avsåg den vuxna befolkningens inslällning lill vissa försvars- och samhällsfrågor, medan den andra var en specialundersökning av ungdomens attityder lill molsvarande frågor.

Budgelårel   1976/77

Den inriktning av verksamhelen som anges i prop. 1975/76:100 bil. 6 (FöU 1975/76:32, rskr 1975/76:273) och i regleringsbrevet för innevarande budgelår bedöms kunna fullföljas. Della innebär bl. a. att beredskapsnämnden prioriterar planläggnings- och utbildningsverksamheten.

Prop. 1976/77:74 347

Budgetåret    1977/78 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar

Utöver vad som framgår av redogörelsen för programplanen anför beredskapsnämnden för psykologiskt försvar bl. a. följande huvudmotiveringar för den föreslagna verksamheten under budgetåret 1977/78. Till följd av bl. a. en ändring i nämndens instruktion har arbetsbelastningen på kansliet ökal. En tiänst som ställföreträdande kanslichef och ytteriigare en biträ-destiänst bör därför inrättas. De lidigare avbrutna studierna av andra länders ullandsinformaiion riktad lill Sverige - del s. k. propanprojektel - bör återupptas.

Förändringarna i förhållande lill budgelåret 1976/77 detaljmotiverar beredskapsnämnden för psykologiskt försvar på följande säll.

A. Pris- och löneomräkning

Pris-och löneomräkningen innebär att kosinaderna ökar med 212 000 kr.

B. Uppgiftsförändringar

a) En tiänst för en kvalificerad handläggare som ställföreträdande kanslichef behövs för alt biträda vid ledning och samordning av arbetet inom nämndens kansli saml för atl bilräda i den utåtriktade verksamheten (-(-135 000 kr.).

b) Ell bilräde behövs för uppgifler inom den allmänna administrativa funktionen på nämndens kansli (-1-66 000 kr.).

c) Kostnaderna för representation ökar (-(- 800 kr.).

d) Organisationen för mndradiobevakning bör byggas ul (-1- 200 000 kr.).

e)   Beredskapsplanläggning för fackpressen börgenomföras(-(- 35 000 kr.).
O Kosinaderna föratt utöka nämndens utbildnings- och övningsverksam
het beräknas till 70 000 kr.

g) För att åter ta upp tidigare påbörjade propagandasiudier - bl. a. avlyssning av svenskspråkiga sändningar från ulländska radiostationer - behöver nämnden 280 000 kr.

C. Alternativ O

Alternativet minskar medelstilldelningen med ca 92 000 kr. Det innebär i första hand atl planläggningsarbelet och kursverksamheten måste inskränkas. Dessulom måste några av de föreslagna forskningsprojekten begränsas åtskilligt.

Prop.  1976/77:74 348

Föredraganden

Jag häri det föregående uttalat mig föratt principerna och den allmänna inriktningen i frågaom psykologiskt försvarförbliroförändrade. Vid behandlingen av programplanen för psykologiskt försvar harjagemellerlid förordaten viss ut vidgning av beredskapsnämndens verksamhel. Det innebären ökat medelsbehov fr. o. m. budgelårel 1977/78. Min beräkning av medelsbehovel framgår a v sammansiällningen över koslnader och medelsbehov. Jag har inte beräk nal medel fören utökning av beredskapsnänmdens personal. Inte heller har medel avsatts fördels, k. propanprojektel.

Med hänvisning härtill och till vad jag tidigare haranfört hemslällerjagatt regeringen föreslår riksdagen

alt lill Bcredskaiisnäninden för jisykologiskt försvar för budgelåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 010000 kr.

Prop. 1976/77:74 349

Bilaga l.f Förslag till Lag om ändring i familjebidragislageh (1946:99)

Härigenom föreskrives att 6 §, 14 § 3 och 4 mom. och 15 ;j familjebidragslagen (1946:99)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

6 Familjepenning ulgår för familjemedlem som omnämnes i 3 ij med

högsl nedanstående belopp för dag; kronor

1) För huslm och frånskild hustru ävensom - därest värnpliktig icke sammanlever med hustm eller hustrun, med vilken han sammanlever, är arbelsoförmögen - för annan familjemedlem, som förestår hemmet ål värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år 21

2) För annan familjemedlem än som avses under 1)        9

När synneriiga skäl därtill äro må efter särskill medgivande, enligl vad i 39 § sladgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som förestår hans hem, ulgå med högst 21 kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem under 16 år.

Föreslagen lydelse

e

Familjepenning utgår för familjemedlem som omnämnes i 3 § med högst nedanstående belopp för dag: kronor

27

12

1) För hustru och frånskild hustru ävensom - därest värnpliktig icke sammanlever med hustru eller hustrun, med vilken han sammanlever, är arbelsoförmögen - för annan familjemedlem, som förestår hemmel åt värnpliktig med hemmavarande familjemedlem under 16 år

2) För annan familjemedlem än som avses under 1)

När synneriiga skäl därtill äro må efler särskill medgivande, enligl vad i 39 § stadgas, familjepenning för värnpliktigs moder, som föreslår hans hem, utgå med högst 27 kronor för dag, oaktat den värnpliktige icke har hemmavarande familjemedlem under 16.år.

14 s

3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru eller hans barn under sexton år. Huruvida näringsbidrag mä avse av-

' Lagen omtryckt 1975:554. 2 Senaste lydelse 1976:304.

3 mom. Bidrag må icke utgå lill avlönande av den värnpliktiges barn under sexton år. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande av annan

Prop. 1976/77:74

350

Nuvarande lydelse lönande av annan den värnpliktige närslående än nu sagt skall bero på prövning i varje särskilt fall.

4 mom. Bidrag må ulgå med högst femtio kronor för dag. Vid bestämmande av bidragels storlek skall hänsyn tagas lill del genomsnittliga normala driflsöverskott föreiagei kan beräknas lämna under den värnpliktiges tiänslgöring och dennes möjligheter atl av inkomslerna från föreiagei bidraga lill den anlitade arbetskraftens avlönande.

Föreslagen lydelse den värnpliktige närstående än nu sagts skall bero på prövning i varje särskilt fall.

4 mom. Bidrag må utgå med högst elt hundra kronor för dag. Vid bestämmande av bidragels storlek skall hänsyn tagas till det genomsnittliga normala driftsöverskoll föreiagei kan beräknas lämna under den värnpliktiges tiänslgöring och dennes möjligheter atl av inkomsterna från föreiagei bidraga till den anlitade arbetskraftens avlönande.

15 §

Därest hinder möter mol näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tiänslgöring men förutsättningar finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter tiänslgöringens slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tiänslgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för att näringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige efter tiänslgöringens slut ålempptagas. Näringsbidrag som nu sagts må ej ulan tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som fullgör grundutbildning.

Näringsbidrag enligt denna para- Näringsbidrag enligl denna para
graf må beviljas med högst femtio graf må beviljas med högsl efr/iivnc/-
kronor för dag. ra kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

' Lagen omtryckt 1975:554 2 Senaste lydelse 1976:304

Prop. 1976/77:74 351

Innehåll

1. Grunder för genomförd planering, studier 111. in..... 1

1.1 Planeringssystem................................................ 1

1.2 Genomförda säkerhetspolitiska studier............... ........ 3

1.2.1 Angreppmed konveniionellastridsmedel mol mobiliserat svenski försvar 3

1.2.2 Överraskande angrepp med konventionella stridsmedel 4

1.2.3 Krig i Europa varvid Sverige är neutralt...... ........ 4

1.2.4 Krig i vilka ABC-stridsmedel utnyttias......... ........ 5

1.2.5 Hot om ekonomiska och miliiära ålgärder som stöd för

krav på Sverige.......................................... 5

1.3 Perspektivplaner................................................. 6

1.3.1 Perspektivplan fördel militära försvaret...... 6

1.3.2 Perspektivplan förcivilförsvarel................... 7

1.3.3 Perspektivsludier inom del ekonomiska försvaret .... 7

1.3.4 Sludierav övrigi totalförsvar........................ 7

1.4 Programplanerförperioden 1977/78-1981/82..... ........ 8

2. Den svenska säkerhetspolitiken................................ 9

2.1 1974 års försvarsulredning................................. 9

2.2 Föredraganden   ................................................ ...... 31

2.3 Hemställan.......................................................... ...... 41

3. Totalförsvarets fortsatta ulveckling, gemensanmia grunder  42

3.1 1974 års försvarsulredning................................. ...... 42

3.2 Föredraganden   ................................................ ...... 47

3.3 Hemställan.......................................................... ...... 54

4. Det militära försvarel................................................. 55

4.1  Del militära försvarets fortsatta ulveckling.......... 55

4.1.1 Perspektivplaner fördel miliiära försvarel.... ...... 55

4.1.2 Programplaner för det militära försvarel..... 65

Överbefälhavaren....................................... 65

Chefen för armén........................................ 72

Chefen för marinen..................................... 79

Chefen för flygvapnet................................. 86

4.1.3 Övrigt underlag........................................... 92

4.1.4 1974 års försvarsulrednings överväganden och förslag rörande del miliiära försvarets fortsatta ulveckling.... 98

4.2  Föredraganden................................................... 119

4.2.1 Del miliiära försvarets forlsalia ulveckling... 119

4.2.2 Förbättrade värnplikisförmåner.................. I39

4.2.3 Ramberäkningar för budgelårel 1977/78.... 141

Prop. 1976/77:74 352

4.3 Hemställan.............................................. ... 143

4.4 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78.......... ... 145

Regleringav prisstegringar fördel miliiära försvarel 146

Arméförband:.......................................... ... 150

Ledning och förbandsverksamhel................ 150

Materielanskaffning ................................. 158

Islåndsällning av beläslningaroch kaserner.... 162

Forskning och ulveckling   ........................ 165

Marinförband:.......................................... 168

Ledning och förbandsverksamhet................ 168

Materielanskaffning ................................. 175

Iståndsättning av beläsiningaroch kaserner.. 180

Forskning och utveckling   ........................ 183

Flygvapenförband:.................................... 187

Ledning och förbandsverksamhet ............... 187

Materielanskaffning ................................. 193

Iståndsältningav befäst ningar och kaserner. 198

Forskning och ulveckling   ........................ ... 201

Försvarets hundskola................................ .. 206

Frivilliga försvarsorganisationer m. m............ .. 210

Viss gemensam verk.samhel........................ .. 213

Vissa ersättningar m. m............................. .. 216

Arméförband: Anskaffning av anläggningar.... .. 217

Marinförband: Anskaffning av anläggningar.... .. 231

Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar  239

, Anskaffning av dalamaskiner ..................... .. 250

5. Civilförsvaret................................................ .. 254

5.1 Civilförsvarets fortsalla utveckling................ 254

5.1.1 Perspektivplaner förcivilförsvarel .......... 254

5.1.2 Programplaner     för    civilförsvaret     för    perioden 1977/78-1981/82   259

5.1.3 1974 års försvarsulrednings förslag till civilförsvarets fortsatta utveckling   267

5.2 Föredraganden   ...................................... 275

5.2.1 Civilförsvarets fortsalla Ulveckling......... 275

5.2.2 Ramberäkningarförbudgetåret 1977/78... .. 282

5.3 Hemställan.............................................. .. 284

5.4 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78........... 284

Regleringav prisstegringar förcivilförsvaret..... 285

Civilförsvar    .......................................... 287

Civilförsvar: Skyddsrum.............................. .. 316

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar....... 318

Prop. 1976/77:74 353

6. Övrigi totalförsvar.............................      ...... 323

6.1 Övrigi totalförsvars fortsatta utveckling........ .. 323

6.1.1 Inledning.......................................... .. 323

6.1.2 Studier av övrigt totalförsvar............... .. 324

6.1.3 1974 års försvarsutredning.................. .. 331

6.1.4 Föredraganden   ............................... .. 336

6.1.5 Hemställan........................................ .. 340

6.2 Övrigt totalförsvar: Programmet Ledning....... 340

6.2.1 Psykologiskt försvars fortsatta ulveckling .. 340

6.2.2 Föredraganden.................................. .. 343

6.2.3 Hemställan....................................... .. 344

6.3 Anslagsfrågorförbudgeiårel 1977/78.............. .. 344

Bilaga 1.1 Förslag lill Lag om ändring i familjebidragslagen (1946:99) 349

Prop.1976/77:74

Bilaga 2 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Uldrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

1. Inledning

Det ekonomiska försvaret bygger i alll väsentligt på del fredstida samhällets resurser. Planläggning och övriga beredskapsåtgärder i fred inriktas på all göra det möjligt all vid krig, avspärrning och i viss utsträckning även andra kriser tillhandahålla de varor och tiänster som behövs för landels försörjning och försvar. Det ekonomiska försvaret innefattar alla de personella och maleriella resurser saml all den verksamhel i övrigt som krävs för atl uppnå en lillfredsslällande försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsålgärder som bl. a. berör råvamproduktion, industriell förädling, handel, försörjning med energi och arbetskraft, transporiverksamhel, väghållning, posl- och bankväsende m. m.

En vägledande princip i beredskapsplaneringen är att den som ansvarar för en viss för det ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhel i fred också bör ha ansvar för denna verksamhet i kris och krig. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- lill kris- och krigssamhälle. Överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) svarar för den nödvändiga samordningen och för sådana ålgärder som inle naluriigen faller inom annan myndighels ansvarsområde.

De planeringsförutsättningar som gäller för del ekonomiska försvaret skiljer sig på flera sätt från vad som gäller för del miliiära försvaret och civilförsvaret. Avgörande för våra möjligheter att upprätthålla vikliga samhällsfunktioner under kriser och krig är det svenska samhällets och i synnerhet näringslivels kapacitet vid aktuell lidpunki och dess förmåga lill snabb anpassning och omställning vid olika krissituationer. Slaten förfogar bara delvis över dessa resurser i fredstid. Inte heller kan näringslivels utveckling på korl sikl nämnvärt påverkas. Verksamheten i fred inom det ekonomiska försvarel beslår lill väsentliga delar av ålgärder som syflar till alt i

1  Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 74

Prop.1976/77:74 2

krissituationer möjliggöra fortsatt nödvändig verksamhet i det svenska samhället saml atl i krig stödja våra försvarsansträngningar. Dessa åtgärder ulgörs av kompletteringar av näringslivets resurser m. m. av olika stödåtgärder för atl behålla produktionskapacitet samt av planering av verksamheten vid kriser eller i krig.

Sedan början av 1970-lalet har inom del ekonomiska försvaret bedrivits försök med långsiktsplanering.

ÖEF lämnade således är 1973 efter uppdrag av Kungl. Maj:i förslag till hur ett planeringssystem skulle kunna uiformas. Kungl. Maj:t uppdrog i november samma år åt ÖEF att efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i samråd med berörda myndigheter lills vidare bedriva försök med långsiktsplanering. ÖEF lämnade således år 1973 efter uppdrag av Kungl. Maj:i förslag lill hur ett planeringssystem skulle kunna uiformas. Kungl. Maj:l uppdrog i november samma år åt ÖEF att efter anvisningar av chefen för handelsdepartementet och i samråd med berörda myndigheier t. v. bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Samtidigt meddelade chefen för handelsdepartementet anvisningar för försöken. Dessa omfattade bl.a. perspektivsludier (del 1 och 2) och programplanering inom det militära försvaret och civilförsvaret.

I maj 1975 tillkallade chefen för handelsdepartementet sakkunniga med uppgift atl göra en översyn av ÖEF:s organisation. Vidare skulle de sakkunniga överväga vissa krisorganisalionsfrågor. De sakkunniga överiämnade i september 1976 betänkandet (Ds H 1976:4) Ny organisation för ÖEF.

I febmari 1975 tillkallade chefen för handelsdepartementet sakkunniga med uppgift alt framlägga förslag lill program för beredskapslagring av oljeprodukter m. m. efter år 1976. De sakkunniga överiämnade i december 1976 betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av olja, kol och uran.

Prop. 1976/77:74 3

2. Perspektivstudier för det ekonomiska försvaret

2.1      Anvisningar för perspektivstudiernas fas 1

Regeringen uppdrog i november 1973 åt ÖEF all i samråd med berörda myndigheier lills vidare bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel. Chefen för handelsdepartementet utfärdade samma dag, i samråd med övriga berörda departementschefer, närmare anvisningar dels för långsiktsplaneringen i allmänhet, dels för de perspektivstudier som avsågs inleda försöksverksamheten.

Bakgrund och allmänna principer för studierna överensstämde i huvudsak med motsvarande anvisningar för perspektivplaneringen inom det militära försvaret och civilförsvaret.

Perspekiivstudiernas fas 1 skulle avse läget vid 1990-talets början. Studierna av alternativa utformningar av del ekonomiska försvaret borde i största möjliga utsträckning bedrivas utan bundenhet lill 1977 befintlig försörjningsberedskap.

För studierna meddelades säkerhetspolitiska utgångspunkter samt betonades belydelsen av all beakta den svenska samhällsutvecklingen inom de sektorer som är av betydelse för försörjningsberedskapen.

1 anvisningarna angavs ett antal styrande kris- och angreppsfall i form av olika exempel på fredskriser, avspärrningssilualioner och krig. Vissa av dessa miljöer hade anbefallts också för del militära försvarets och civilförsvarets fas 1 -arbete. Däruiöver angavs utgångspunkt för studier av särskilda krav på det ekonomiska försvaret avseende skydd mot ABC-stridsmedel, verkan mol överraskande angrepp, uthållighet och försörjningssiandard saml samordning inom totalförsvaret. Kostnaderna för de beredskapsåtgärder som erfordras i de alternativa utformningarna av det ekonomiska försvaret skulle redovisas oberoende av om de belastar statsbudgeten eller ej.

I kompletterande anvisningar i juni 1974 meddelades säkerhetspolitiska och ekonomiska förutsättningar för olika alternativ i fråga om del ekonomiska försvarels ulveckling 1977-1992. Härvid sammanfördes de yltre miljöerna till fyra kombinationer, vilka representerade olika ambitionsnivåer när det gällde svårighetsgraden i fråga om mål och uppgifter för det ekonomiska försvaret. Kombinationerna benämndes nivå 1, nivå 2, en nivå som enbart var anpassad till fredskriser och en nivå som motsvarade de lolala kosinaderna för det ekonomiska försvarel under budgelårel 1973/74.

2.2      Perspektivstudie del 1 för det ekonomiska försvaret

ÖEF överiämnade i oklober 1974 perspeklivstudie del 1 lill regeringen.

Beträffande den yttre miljön anger ÖEF att det som i avgörande grad dimensionerar påfrestningarna på det ekonomiska försvaret i de olika kris-och angreppsfallen är störningar i utrikeshandeln. 1 samtiiga miljöexempel har antaganden rörande sådana störningar gjorts och legat lill grund för

Prop. 1976/77:74 4

beräkningarna avseende främst behovet av beredskapslagring.

En annan faktor av betydelse för försörjningsberedskapen är omfattningen och längden av stridshandlingar i Sverige. Denna fråga har studerats i samverkan med militära experter.

En del av planeringsansvaret hänför sig lill uppgifter som åligger det ekonomiska försvaret under de olika miljöernas efterkris- respektive efterkrigstider.

Beträffande den inre miljön konstaterar ÖEF att verksamhelen lill sin övervägande del grundas på fredssamhällets tillgångar. Planeringen syftar till att komplettera samhällets resurser så atl de samhällsfunktioner som faller inom det ekonomiska försvarets ansvarsområde kan lösa sina uppgifter vid kriser och krig.

1 studien redovisas atl den ökade internalionella integrationen har lett till en genomgripande strukturomvandling av det svenska näringslivet, vilket harökat känsligheten för stömingar i utrikeshandeln och sårbarheten i krig. Industrin har blivit mer import- och exportberoende. Den relativa minskningen av vamlagren inom såväl industri som handel medför all tillgången på främst industriråvaror enligt myndigheterna är otillräcklig för att försörj-ningssäkerhelen skall kunna bibehållas vid stömingar i utrikeshandeln. Även en koncentration av produktion och handel till färre företag, ofta belägna i områden där risken för skador genom krigshandlingar är stor, ställer enligl ÖEF ökade krav på åtgärder för att trygga varutillgången.

En trend mot minskad bredd i det inhemska produktionssoriimentet och minskad flexibilitet hos produktionsapparaten har konstaterats av ÖEF. Den innebär sämre möjligheterait tillverka hela det varusortiment som krävs för folkförsörjningen och totalförsvaret. Dessa förhållanden, liksom även reduceringen av självförsörjningskapacilet inom vissa industribranscher, gör det enligl ÖEF nödvändigl alt vidta åtgärder för all bibehålla väsentlig produktion vid viss miniminivå och all vid behov kunna öka inslaget av halvfabrikat och färdigprodukter i beredskapslagren. Likaså kan man behöva vidta ålgärder för alt kunna starta reservproduktion, återuppta nedlagd produktion och öka otillräcklig produktion.

De miljöförutsättningar som utnyttjats i ambitionsnivå 2 karakteriseras av relativt långa skeden med lidvis myckel långtgående imporlstörningar. Särskilt har försörjningen under efterkris- respektive efterkrigstiden medfört behov av omfattande beredskapslagring. Beredskapslagringen överträffar avsevärt den som gäller enligl nuvarande planering.

De väsentligaste beredskapsåtgärderna inom olika områden sammanfattas nedan.

För livsmedel erfordras beredskapslagring för att möta produktionsbortfall på grund av stridshandlingar saml för att tillgodose behoven av gödsel- och bekämpningsmedel jämte livsmedel.

Åtgärderna inom beklädnadsområdet avser främst beredskapslagring för att tillgodose behoven av uthållighet inom textil- och läderområdet samt

Prop. 1976/77:74 5

kreditslöd ål särskilt försörjningsvikiig industri.

Inom energlomivdei erfordras beredskaisslagring för atl säkersiälla behovet av olja, oljeprodukter och uran. Vidare erfordras skydd, främst bergutrymmen, för delar av lagren samt för vissa kärnkraftaggregal.

För övriga försörjningsvikliga va/o/erfordras beredskapslagring för alt möla kraven på uthållighet avseende råvaror, halvfabrikat och vissa färdiga varor inom metall-, gummi- och kemikalieområdena.

Belräffande transporter erfordras beredskapslagring, underhåll av bered-skapsmaleriel saml utbildning inom främst järnvägs- och flygtransportom-rådena. Vidare erfordras reservbromateriel samt materiel för lastning och lossning.

Belräffande //ä/;5?e/-erfordras bl. a. arbetskraflsplanläggning, ulbildning av vapenfria tiänsteplikliga samt planläggning för bank- och postväsendel.

De årliga kostnadema förde åtgärder som erfordras uppgår till ca 2 879 milj. kr. i prisläge 1974, varav ca 1 565 milj. kr. över statsbudgeten, ca 210 milj. kr. över affärsverks driftbudget och ca 1 095 milj. kr. att bekostas av näringslivet.

De förutsättningar som utnyttjas i ambitionsnivå 1 innebär bl. a. att i vissa miljöer någon lagring för efterkris- eller efterkrigstid ej planeras. Vidare är importstörningar kortare och mindre omfattande än i nivå 2. Detsamma gäller i viss utsträckning stridshandlingarna i Sverige.

Kraven på försörjningsförmåga i nivå 1 har medfört behov av beredskapslagring m. m. av en omfattning som kostnadsmässigt innebär en fördubbling i jämförelse med nuvarande planer men endasl ca hälften av behoven i nivå 2.

De väsentligaste beredskapsålgärderna inom olika områden sammanfaller i huvudsak med de som redovisas för nivå 2, men har mindre omfattning.

De årliga kostnaderna för de ålgärder som erfordras uppgår till ca 1 420 milj. kr. i prisläge 1974, varav ca 950 milj. kr. över statsbudgeten, ca 110 milj. kr. över affärsverks driftbudget och ca 360 milj. kr. atl bekostas av näringslivet.

1 ambitionsnivån enbarl anpassad t'i\l fredskriser har borisetts från övriga typer av miljöer. Detla har av ÖEF inte tolkats så att del ekonomiska försvarets uppgifter i framliden skulle begränsas till att enbart kunna möta fredskriser. 1 stället bör enligt ÖEF förslaget i fredskrisnivån kunna utnyttjas för att bedöma resursbehoven om man antar att en fredskris kan utgöra inledning av de exempel på avspärrning och krig som legat till grund för behoven av beredskapsålgärder i övriga nivåer.

Denna lolkning medför att vad avser behovet av beredskapslagring inga hänsyn tas till nu befintliga eller fram till 1977 erhållna tillgångar. Beredskapsåtgärderna i denna nivå begränsas till beredskapslagring, kreditstöd till viss industri och planläggning av konsumtionsreglerande åtgärder.

De årliga kostnaderna för de åtgärder som erfordras uppgår till ca 625 milj.

Prop.1976/77:74 6

kr. i prisläge 1974, varav ca 275 över statsbudgeten och ca 350 milj. kr. atl bekostas av näringslivet.

Ambitionsnivån anpassad till oförändrade koslnader redovisas endasl som konsekvenser i siori i fråga om möjligheterna alt i början av 1990-ialei lösa de från samtliga miljöer härledda uppgifterna.

Försörjningen bedöms i samlliga exemplifierade fredskriser kunna tillgodoses i erforderlig utsträckning med undantag för bränsle och drivmedel i en av miljöerna.

Vid avspärrning eller krig bedöms inte försörjningen i något exempel kunna lillgodoses merän till i genomsnitt 50 % vid avspärrning och 60 % vid krig.

Sådana eftersläpningar i fråga om utbildning och materielanskaffning kommer att uppslå all det ekonomiska försvaret blir beroende av lång förvarning före eventuella beredskapsperioder under vilken bristerna i dessa avseenden måste täckas. Äldre beredskapsmateriel måste utnyttjas, vilket ökar underhållskostnaderna.

Möjligheterna för det ekonomiska försvaret all lösa sina uppgifler kommer atl avsevärt reduceras och i vissa fall atl omöjliggöras hävdar ÖEF om delta alternativ skulle väljas som grund för det ekonomiska försvarets utveckling 1977-1992.

2.3 Anvisningar för perspektivstudiernas fas 2

Chefen för handelsdepartementet gav i februari 1975 anvisningar för perspekiivstudiernas fas 2.

Syftet med fas 2 var att redovisa alternativ i fråga om försörjningsberedskapens utveckling under femårsperioden 1977/78-1981/82 och att bedöma vilka konsekvenser dessa utvecklingar skulle få när del gällde möjligheterna att nå de under perspektivsiudiens fas 1 för femionårsperioden 1977/1992 uppställda målen med vissa angivna ambitionsnivåer.

Det säkerhetspolitiska underiag som meddelats för fas 1 skulle gälla även fas 2. Del miljöunderlag i form av angreppsfall, krisfall m. m. som meddelats inför fas 1 avsåg emellertid 1990-ialets början. Vid utformningen av olika alternativ i ell kortare tidsperspektiv borde prioriteringarna mellan olika åtgärder bygga på siudieantagandet all krigsriskerna i Europa på korl sikt är små, men att utvecklingen på längre sikt är mera oklar saml atl riskema för någon form av fredskris på kort sikl kan vara stora. De alternativa handlingsvägarna för del ekonomiska försvarels utveckling borde mol bakgrund härav utformas så atl rimlig försörjningsberedskap kunde erhållas i fredskriser och miljöer som motsvarar dem som innefattades i nivå I under fas l-arbelel. För eflerkris-(krigs)lid skulle vid otillräckligt resursulrymme inom aktuell ekonomisk sludienivå endasl administrativ beredskapsplanläggning förutsättas erforderiig. Vid utformningen av alternativa handlingsvägar borde vidare handlingsfrihel i möjlig mån behållas eller skapas föratt på

Prop.1976/77:74 7

längre sikl nå godtagbar effekl i samlliga för fas 1-arbetet angivna angrepps-
och krisfall m. m. .

Vid utformningen av olika av fredskriser motiverade ålgärder borde beaktas att de i del säkerhetspolitiska underiagel angivna fredskriserna endast utgjorde exempel. Andra tänkbara påfrestningar på vår försörjning i samband med möjliga fredskriser skulle därför beaktas i fas 2-arbetet.

För alternativ på den lägsta ekonomiska studienivån borde belysas vilka förstärkningar av försörjningsberedskapen som under de närmaste fem åren av perspektivstudieperioden är möjliga inom sex månader resp. två år. Detla borde samordnas med den motsvarande belysning som överbefälhavarenoch civilförsvarsslyrelsen skulle göra enligl till dem lämnade fas 2-anvis-ningar.

För perioden 1977/78-1981/82 skulle olika handlingsvägar för det ekonomiska försvaret utarbetas och värderas i fyra ekonomiska studienivåer nämligen ca 4 800, 5 500, 6 600 respektive 8 400 milj. kr. i prisläge febmari 1974. Härav fick högsl 2 500, 2 800 respektive 3 200 milj. kr. i de tre lägsla studienivåerna belasta statsbudgeten. Av dessa nivåer ansågs nivån 4 800 motsvara en förlängning under femårsperioden av kosinaderna för ekonomiskl försvar under budgelåret 1973/74 med tillägg av kostnader för bundna åtaganden avseende oljeinlagring 1977/78-1978/79.

I samtliga handlingsvägar skulle inkluderas konsekvenserna av redan av riksdagen fallat beslut om utbyggnad av lager av råolja. Därutöver skulle undersökas möjligheterna atl inrymma en fortsatt utbyggnad.

I beskrivningarna av handlingsvägarna skulle särredovisas de ålgärder som primärt syftade till alt åstadkomma beredskap mot fredskriser. Härvid skulle beaktas atl kraven på försörjningssiandard i fredskriser i många avseenden bör sättas högre än vid krig och avspärrning.

1 anvisningarna fastlades också metoderna för beräkningav kostnader och utgifter.

2.4 Perspektivstudie del 2 för de ekonomiska försvaret

ÖEF överlämnade i oktober 1975 perspeklivstudie del 2 lill regeringen.

Inledningsvis konstaterar ÖEF att de mål som gäller fram till 1977 för det ekonomiska försvarets olika funktioner hittills har formulerats mol olika bakgrund. De beredskapslagrande funktionerna skall kunna sörja för folkförsörjningens upprätthållande från några månader för vissa delprogram ända upp till flera år för andra. De övriga funktionernas mål saknar i regel tidsbegränsningar och skiljer vanligtvis inte på olika försörjningshotande situationer. Målen är endast i undantagsfall formulerade eller godkända av statsmakterna.

ÖEF konstaterar vidare atl som följd av gällande skilda mål och varierande måluppfyllnad det ekonomiska försvaret uppvisar en ojämn beredskap.

Med utgångspunkt i miljöunderiaget har olika handlingsvägar studerats

Prop. 1976/77:74 8

inom ramen för den huvudidé till utveckling i stort som redovisades i perspektivstudie del 1. Handlingsvägarna innebär i princip en med de ekonomiska nivåerna växande förmåga atl möta olika typer av påfrestningar.

Samtliga studerade alternativ har byggts upp ifrån ett minimikrav på studerade försörjningsområden, vilket omfattar dels åtgärder som bet ingas av grundläggande beredskapsuppgifter reglerade i instruktioner och författningar, dels sådana uppgifler som betingas av andra totalförsvarsgrenars behov av understöd och samverkan.

1 syfte atl belysa intressanta omslagspunkier har ÖEF utöver de fyra anvisade ekonomiska nivåerna (8 400, 6 600, 5 500 och 4 800) redovisat lösningar i nivåerna "4 800-I-" och "5 500-I-". 1 avseende på ekonomiska resurser ligger de milt emellan "4 800" och "5 500" respektive "5 500" och "6 600".

Medelsfördelning på program inom respektive studienivå

Nivå	8 400		6 600	5 500-1- 5 590		4 800-H		4 800
Prisläge febr 75	9 230		7 255		6 045			5 275
Program/Alter-
nativ	1 a	1 b	2	3	4	5	6 a	6b	6c
Livsmedel	1 375	900	565	495	490	205	245	150	445
Beklädnad	460	343	275	260	260	225	240	170	170
Energi
bränsle m. m.	3415	4 280	3 195	2 725	2 695	2 460	2 550	3 700	2 645
elkraft	215	215	205	185	185	115	115	70	70
Övriga varor	2 930	2 690	2 305	2 175	1625	1990	1430	675	1 160
Transporter	320	320	280	245	245	205	205	100	100
Tjänster	328	328	328	328	328	328	328	328	328
Lönekompensation   162		162	162	162	162	162	162	162	162
Summa	9 205	9 240	7 315	6 575	5 990	5 690	5 275	5 355	5 080

Nivå "5 500-f" har i studien utgjort elt utförligt dokumenterat referensal-lernativ. Redovisningen av övriga nivåer har getts formen av avvikelser från referensalternalivel.

1 aliernativ ' '5 500+'' moisvarar uthålligheten i fredskriser 2 månaders (för bränsleprogrammel 3 månaders) nettoimport av försörjningsvikliga varor. Anbefallt avspärrningsfall och samlliga studerade krigssituationer kan mötas. För efterkrigstid beräknas endast resurser för administrativ beredskapsplanläggning. Vissa brisler i fråga om alt läcka behov av utbildning och anskaffning av sådan materiel som tillverkas inom landet måsle dock accepteras.

Prop.1976/77:74 9

Nedan redovisas i stora drag de beredskapsåtgärder, som är av särskill stor betydelse för att de ambitioner sorti hyss Har angetts skäll kunna uppnås.

Livsmedel

- beredskapslagring av gödsel- och bekämpningsmedel, förädlade livsmedel
samt livsmedelsråvaror.

Beklädnad

- beredskapslagring av råvaror och hel- och halvfabrikat på textil- och läderområdet

- medel för stöd ål inhemsk produktion (avskrivningslån och lånegarantier).

Energi

- beredskapslagring av oljor, oljeprodukter och fasta bränslen

- anskaffning av reserv- och reparationsmateriel

- byggnadstekniskt skydd för vissa elkraftanläggningar och delar av oljelagren.

Övriga försörjiiingsviktiga varor

- beredskapslagring av råvaror, halvfabrikat och vissa färdigvaror inom främsl metall-, gummi- och kemikalieområdena

- forskning och utveckling i syfte att ta fram ersättningsmaterial och metoder för ersättningsproduktion

- reservdelslagring samt maskiner i "malpåse".

Transporter

- beredskapslagring, anskaffning och underhåll av reservdelar och beredskapsmateriel saml ulbildning för att säkerställa erforderlig beredskap och uthållighet

- anskaffning av reservbromateriel och iransportmateriel

- anordnande av skyddsmm och övrigi byggnadstekniskt skydd.

Tjänster

- arbetskraflsplanläggning

- utbildning av vapenfria tiänsteplikliga och personer inom frivilligorgani-salionerna

- beredskapslagring och planläggning för bank- och poslväsendels verksamhet i kris och krig.

1 aUernativ "6 600" motsvarar uthålligheten mot fredskriser 2,5 månaders (för bränsleprogrammel 4 månaders) nettoimport av försörjningsvikliga varor.

Prop.1976/77:74 10

Beredskapsålgärderna i denna nivå överensstämmer i allt väsentligt med dem som redovisas i sludienivå "5 500-I-". Några väsentligare brister i erforderliga beredskapsålgärder förekommer inte.

1 nivå "8 400" har ivå siudiealternativ analyserats (aUernativ 1 a och 1 b).

Uthålligheten i fredskriser motsvarar ett antal månaders nettoimport av försörjningsvikliga varor enligl följande

Bränsleprogrammet Övriga program

Alternativ 1 a 4    månader 3,5 månader

Alternativ 1 b 4,5 månader 3    månader

Beredskapsålgärderna i denna nivå överensstämmer med dem som redovisais i nivå "5 500-f" med följande lillägg.

Några brister i erforderliga beredskapsålgärder förekommer inte. En del (i alternativ 1 b en mindre del) av efterkrigstiden i vissa krigssituationer kan mötas med i fredslid anskaffade resurser.

Stöd i fred lill försörjningsvikiig industri lämnas i syfte all säkerställa fortsatt produktion inom landei av försörjningsvikliga varor.

Inom programmet Övriga varor avsätts medel för stöd ål inhemsk produktion (avskrivningslån och lånegarantier).

1 alternativ I b har del varit möjligt all under perioden 1978-1982 i programmet Bränslen och drivmedel m. m. inrymma den utökade oljelagringen för fredskriser som enligt riksdagens principbeslut skall genomföras lill år 1985 (prop. 1975:30). En konsekvens av della är alt uthålligheten mot fredskriser inom övriga program måsle begränsas lill endast 2/3 av bränsle-programmets motsvarande uthållighet. En annan konsekvens är all möjligheterna all tillgodose efterkrigstidens behov av fysiska resurser utöver administrativ beredskapsanläggning blir starkt begränsade.

Alternativ 1 a uppvisar en jämnare uthållighet mellan de beredskapslagrande programmen samtidigt som efterkrigstidens behov av resurser kan tillgodoses i relativt stor utsträckning. ÖEF förordar därför alternativ I a.

I alternativ "5 500" motsvarar uthålligheten mol fredskriser 2,5 månaders (för bränsleprogrammet 3,5 månaders) nettoimport av försörjningsviktiga varor.

Beredskapsålgärderna överensslämmer i allt väsentligt med dem som har redovisats i sludienivå "5 500-I-".

1 aUernativ "4 800+" motsvarar uthålligheten mot fredskriser en månads (för bränsleprogrammet 2 månaders) nettoimport av försörjningsviktiga varor. Av angivna krigssituationer kan endast en mötas.

Beredskapsåtgärderna överensstämmer i allt väsentligt med dem som har redovisats i studienivå "5 500-I-":

Prop.1976/77:74 M

1 nivå ."4 800" har tre studieallernaiiv analyserats (alternativ 6 a, 6 b och
6 c). ■    '    -■■ '       ■'

Uthålligheten mot fredskriser moisvarar ett antal månaders nettoimport av försörjningsviktiga varor enligt labell.

Bränsleprogram Övriga program

Alternativ 6 a 3 månader 2 månader

Alternativ 6 b 4 månader" 3 månader

Alternativ 6 c 4 månader 4 månader

" Däruiöver skall inrymmas den utökade oljelagring varom riksdagen beslutade våren 1975.

Avspärrningsfallel kan inle mötas i någol alternativ. I alternativ 6 a kan två krigssituationer mötas. Några krigssituationer kan inte mötas i alternativen 6 b och 6 c. 1 dessa båda alternativ begränsas åtgärderna för atl möta avspärrning och krig till enbart administrativa åtgärder.

1 alternativ 6 a överensstämmer beredskapsåtgärderna i huvudsak med dem som har redovisats för studienivå "5 500-I-".

1 alternativ 6 b och 6 c begränsas ålgärderna inom samlliga program lill atl främsl avse

- beredskapslagring (i förekommande fall) för fredskriser,

- tillgodoseende av minimikravet.

Detta innebär för främsl de beredskapslagrande programmen att hittills genomförd beredskapslagring för att möta avspärrning och krig till stora delar måste omprövas. Detla har för berörda program lett lill omfattande omdisponeringar av de år 1977 befintliga tillgångarna.

ÖEF framhåller att den i anvisningarna markerade prioriteringen av fredskriser på kort sikt, dvs. under programplaneperioden 1977-82, bör tolkas så atl större vikt än i hittillsvarande planering bör ägnas fredskrismiljöerna. Detta är enligl ÖEF en väl grundad förutsättning, som dock inte bör få medföra att förmågan att kunna möta avspärrnings- och krigssituationer under perioden försummas. En rimlig och ändamålsenlig balans i försörjningsförmågan mot de olika miljötyperna bör alltid eftersträvas - oavsett ekonomiska resurser. ÖEF förordar därför alternativ 6 a.

Det samlade medelsbehovet i de olika studienivåerna framgår av tabellen.

Prop.1976/77:74

Studienivå	Totalt	Varav	behov	Belastning	Belastning	Belastning
(Prisnivå febr 75	resurs-	för	freds-	statsbud-	affärs-	närings-
inom parentes)	behov	kriser		geten	verken	livet
8 400 (9 230)
alt 1 a	9 205	4 725		6 175	240	2 790
all 1 b	9 240	5 000		5 385	240	3615
6 600 (7 255)	7315	3 950		4 505	240	2 570
5 500-1-	6 575	2 675		4 100	22S	2 250
5 500 (6 045)	5 990	3 430		3 530	225	2 235
4 800-1-	5 690	1040		3310	190	2 190
4 800 (5 275)
all 6 a	5 275	2 600		2 905	190	2 180
alt 6 b	5 355	3 890		1900	170	3 285
alt 6 c	5 080	4 640		2 760	170	2 150

1 anvisningarna angavs alt för alternativ på den lägsta ekonomiska sludienivån belysas v'\\ka förstärkningar av försörjningsberedskapen som fram lill år 1982 är möjliga inom sex månader resp. två år. Denna belysning har utförts som en särskild studie. Förslärkningsåtgärderna har i studien indelats i två kategorier, nämligen dels sådana som kräver tillgång till import (importberoende åtgärder) och dels de som kan utföras inom landet (ej importberoende ålgärder). Som slutsats av studien anför ÖEF

atl en förstärkning av vår försörjningsberedskap, initierad av en eller flera förvarningssignaler, i viss utsträckning kan genomföras om den avser åtgärder som kan vidlas inom landei,

alt den förvarningstid som kan antas kunna disponeras blir sannolikl närmare 6 än 24 månader, varför de försiärkningsåtgärder som hinner vidtas endast kan få begränsad effekt på försörjningsberedskapen och

att möjligheterna att få någon effekt av betydelse genom importberoende åtgärder bedöms vara ytieriigl ovissa.

ÖEF påpekar att det redan i nuvarande beredskapsplanering förekommer sådana eftersläpningar i både planläggning och utbyggnad av en materiell beredskap att del redan nu föreligger ett behov av en "beredskapsperiod" under vilken brisltäckning i dessa avseenden måste ske.

ÖEF förordar för programplaneringen inom del ekonomiska försvaret en medelstilldelning molsvarande minst den högsla studienivån och med den avvägning mellan de olika försörjningsområdena (programmen) som i studien representeras av alternativet 1 a. Samlliga i studiearbetet medverkande myndigheier är eniga om de framlagda resultaten och förslagen.

Prop. 1976/77:74

13

3. 1974 års försvarsutredning (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar

Chefen för försvarsdepartementet har i del föregående redogjort för försvarsulredningens förslag belräffande säkerhetspolitikens inriklning, gemensamma gmnder för totalförsvarets fortsatta utveckling och det miliiära försvarets, civilförsvarets saml loialförsvarsgrenens "övrigt lolalförsvar" uppgifter i stort och principiella inriklning på längre sikt.

Försvarsuiredningen anför belräffande det ekonomiska försvaret särskilt följande.

Utredningens principiella syn på uthålligheten är att planeringen främst bör inriktas på alt säkerställa en omställning av samhället lill en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på atl säkerställa behoven under en omställningsperiod saml på försörjningen under en längre krisperiod med sådana råvaror, komponenter m. m. som inte finns att tillgå inom landei. För en krigssituation bör uthålligheten dimensioneras av behoven såsom de framgår av samordnade studier av länkbara krigsförlopp.

Försvarsutredningen anser alt del i många fall kan vara svårt alt avgöra om en uppseglande kris är atl betrakta som en fredskris eller som inledningen lill en säkerhetspolitisk allvarligare situation och har därför kommit till slutsatsen att det är rationellt att förberedelserna för atl m'öla fredskriser sker samlat dvs. inom det ekonomiska försvaret. Planeringen för fredskriser bör syfta lill att i så långl möjligt normal omfattning upprätthålla produktion, export och sysselsättning samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner. Planeringen bör under de närmaste åren främsl avse importborifall av olja och oljeprodukter, däri inbegripel vissa kemiska produkter.

Inom livsmedelsområdet bör målel vara att livsmedelsförsörjningen inriktas mot omställning av livsmedelsproduktionen lill huvudsakligen självförsörjning. Beredskapslagringen bör inriktas på sådana produktionsresurser som inle finns atl tillgå inom landet, bl. a. vissa gödsel- och bekämpningsmedel samt livsmedelsråvaror.

Inom beklädnadsområdel bör erforderlig produktionskapacitet säkerställas inom landet. Beredskapslagring bör ske av råvaror saml hel- och halvfabrikat på textil- och läderområdet. Lagringen bör under de närmaste åren i huvudsak ske i överensstämmelse med riksdagens beslut enligl prop. 1972:127 och 1975/76:57 om försörjningsberedskapen på beklädnadsområdel.

Trots att omfatlande åtgärder vidtagits för beredskapslagring av bränslen och drivmedel bedömer försvarsuiredningen alt detta område allt framgent kommer att utgöra ett av de känsligaste försörjningsområdena genom all behoven endasl till liten del kan tillgodoses genom utnyttjande av inhemska råvaror. Försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. bör genom förberedelser för förbrukningsreglering, aktivering av inhemsk ersättningsproduktion samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvars-

Prop.1976/77:74 14

funktionerna och befolkningen i sådan omfattning all moståndslormågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Beträffande elkrafiförsörjningen anser försvarsuiredningen bl. a. all frågan om kärnkraftens ulnyltiande och skydd i krig fordrar ökad uppmärksamhet.

Försvarsutredningen bedömer det sannolikl alt den svenska industrin, när del gäller området övriga.försörjningsvikliga varor, efler en viss omställnings-period kan tillgodose större delen av erforderlig försörjning under förutsättning att behövliga råvaror, ulbyteskomponenler, reservdelar m. m. finns att tillgå. Beredskapslagringen bör koncentreras till kemi-, plats- och läkemedelsbranschen. Läkemedelsråvaror bör prioriteras.

Försörjningen med transporter bör tryggas för totalförsvarsfunktionerna i sådan omfattning att motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas.

Försvarsuiredningen vill i fråga om ijänsieprogrammei särskilt betona att ell tillgodoseende av arbetskraftsbehoven är en förutsättning för övriga försörjningsområdens funktion och uthållighet.

Prop. 1976/77:74 15

4. Anvisningar för programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 avseende verksamheten inom det ekonomiska försvaret

Chefen för handelsdepartementet utfärdade, i samråd med övriga berörda departementschefer, i mars 1976 anvisningar för programplanering för perioden 1977/78-1981/82 och anslagsframställningar för budgetåret 1977/ 78 avseende verksamheten inom det ekonomiska försvarel.

Anvisningarna bestod av två delar, dels allmänna anvisningar för planeringsarbetet, dels planeringsförutsättningar i fråga om säkerhetspolitik och ekonomiska resurser.

1 de allmänna anvisningarna angavs inledningsvis att programplaneringen inom det ekonomiska försvarel skulle syfta lill atl la fram handlingsprogram för del ekonomiska försvarels ulveckling för en period av fem år och att programplaneringen skulle dokumenteras i programplaner för resp. program (delprogram).

Överstyrelsen förekonomiskt försvar(ÖEF), postverket, statens järnvägar, statens vägverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, transportnämnden, statens jordbruksnämnd, arbetsmarknadsstyrelsen och statens vattenfallsverk skulle della i programplaneringen. Riksbanken bereddes lillfälle della.

At ÖEF uppdrogs att leda och samordna programplaneringen.

Myndigheternas programplaner skulle sammanställas av ÖEF till "Programplan för ekonomiskt försvar" till vilken även skulle fogas ytirande över myndigheternas programplaner och förslag lill anslagsframställningar.

Åt övriga myndigheter med uppgifter inom del ekonomiska försvaret, nämligen försäkringsinspekiionen, lantbmksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens pris- och kartellnämnd, statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd, uppdrogs att vid behov medverka i programplaneringen enligt direkt överenskommelse med ÖEF.

Dessa myndigheters inriktning av och resursbehov för beredskapsverksamhet under programplaneperioden skulle sammanställas av ÖEF i bilaga till "Programplan för ekonomiskt försvar".

Programplaner skulle upprättas och inlämnas för program enligt följande tabell.

Prop. 1976/77:74

Program och programmyndigheier

program Delprogram

Omjailning

Programmen omfattar frågor

rörande försörjningen med:

Programmyndighel

I. Livsmedel

1.1 Livsmedel, fodermedel m. m.

1.2 Gödsel-  och   bekämpningsmedel

Livsmedel,  fodermedel,   utsäde och feUråvaror Handelsgödsel- och bekämpningsmedel

Statens jordbruksnämnd

2. Beklädnad

Beklädnads-,   övriga   texti! och lädervaror

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar

J.  Energi

31 Bränslen och drivmedel m. m. 3.2 Elkraft

Bränslen och drivmedel utom

gasbensin

F.lekirisk energi

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar Statens vallenfallsverk

Övriga jörsörj-ningsvikiigo varnr 1  Kemiska produkler m.m.

4.2 Metaller m. m.

Andra mineraler än metaller, irävaror, massa, papp och papper, grafiska produkler, gasbensin, gummi- och plast-varor samt övriga kemiska produkter dock ej läkemedel. Malmer, järn, stål och andra metaller saml verksiadsprodukter dock ej sjukvårdsmateriel

Överstyrelsen för ekonomiskl försvar

5.   Transporier

5.1 Transportsamordning

5.2 Järnvägstransporter

5.3 Landsvägstransporter

5.4 Vägar

5.5 Flyglransporter

5.6 Sjötransporter

Transporter saml konsumtionsbegränsning av flytande drivmedel.

Transporinämnden

Statens järnvägar

Transportnämnden

Statens vägverk

Luftfartsverket

Sjöfartsverket

6.  Tjänster

6.1 Arbetskraft Civil arbetskraft Arbetsmarknadsstyrelsen

6.2 Penningmedel Penningmedel     och    beial-      Riksbanken och betalningsför-      ningsförmedling

medling

6.3 Postal     kommu-     Postala tjänster Poststyrelsen
nikation

Prop. 1976/77:74 17

6.4 l.edning och sam-      ÖEF:s  ej   programanknutna     Överstyrelsen    för   eko
ordning verksamhet nomiskt försvar

' 1 samråd med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar avseende planering för försörjning med materiel etc. för tryckning av skrifter m. m. 1 samråd med överbefälhavaren.

Den del av anvisningarna som behandlade planeringsförutsättningar tog försl upp frågan om säkerhetspolitiska utgångspunkter för planeringen. Härvid konstaterades all de rikllinjer förden svenska säkerhetspolitiken som 1974 års försvarsulredning i belänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och lolalförsvar föresiagii borde ulgöra de säkerhetspolitiska utgångspunkterna för programplaneringen 1977/78-1981/82. Chefen för försvarsdepartementet har i det föregående redogjort härför.

Belräffande rikllinjer för programplaneringen angavs att planeringen skulle inriktas mol alt det ekonomiska försvaret skall ha en sådan beredskap atl landets försörjning kan lillgodoses i rimlig grad om vi utsätts för de påfrestningar som fredskriser, avspärrning eller krig kan innebära.

Planeringen skulle omfatta all verksamhet inom det ekonomiska försvarel oavsett finansieringsform. Vidare fick förändringar av regler som påverkar resursförbrukningen inom andra institutioner i samhället än slatliga myndigheter och affärsverk för det ekonomiska försvaret ej förutsättas ske.

Vid planeringen skulle eftersträvas att nå en så jämn medelsförbrukning som möjligt över planeringsperioden. För budgetåret 1977/78 fick högsl inplaneras en medelsförbrukning av en femtedel av planeringsramarna.

Beredskapsåtgärder som i perspektivsludiearbetet hade planerats atl bestridas över affärsverks driftbudget skulle i programf)lanearbelet planeras på enahanda vis.

Sådana ålgärder som i perspektivstudierna hade planerats atl finansieras över affärsverks driftbudget fick i programplaneringen behandlas översiktligt.

1 programplaneringen för fredskriser skulle innefattas den av riksdagen lidigare beslutade lagringen av råolja, oljeprodukter och petrokemiska produkler i den omfattning som den förutsätts bli genomförd under programplaneperioden. I programplaneringen skulle däremot inte någon ytteriigare lagring i statlig regi för främst fredskriser förutsättas ingå.

Resurser för planering och adminislralion som avser försörjningsberedskapen för fredskriser skulle inluderas i planeringen för avspärrning och krig.

Belräffande programplaneringen för avspärrning och krig angavs all uiöver del säkerhetspolitiska underiagel skulle det miljöunderiag som använis i perspektivstudiernas fas 2 utnyttjas för alt belysa påfrestningar på ekonomiskl försvar i avspärrnings- och krigssituationer.

Programplaner skulle, vad avser verksamhet som finansieras över statsbudgeten, utarbetas i två ekonomiska alternativ benämnda A och B.

2 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop.1976/77:74

Alternativ A

Program/delprogram	Driftkostnader
	1977/78-1981/82 (tkr)
1.   Livsmedel	273 545
2.   Beklädnad
3.1 Bränslen, drivmedel
4.   Övriga varor	598 640
6.2 Ledning och samordning
5.1 Transportsamordning	5 450
5.3 Landsvägstransporter
5.2 Järnvägstransporter	33 500
5.4 Vägar	18 325
5.6 Sjötransporter	2 255
6.1 Arbetskraft	120310
Summa	1052 025

Uiöver i tabellen angivna driftkosinader skulle planeras investeringar inom en ram av 625 milj. kr. för perioden 1977/78-1981/82 jämte därav betingade följdkostnader på driftbudgeten. Åt ÖEF uppdrogs att fördela investeringsramen i samråd med övriga programmyndigheter.

För alternativ B skulle gälla en investeringsram av 750 milj. kr.

Beträffande anslagsframställningar för budgetåret 1977/78 avseende beredskapsverksamhel inom ekonomiskt försvar angavs alt dessa skulle avse år 1 i programplanerna för perioden 1977/78-1981/82. Om någon myndighel i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 begärde mer medel än som motsvarade programplanens försia budgelår skulle innehållet i den vidgade verksamheten klarl framgå av framställningen.

Programplaner för del ekonomiska försvaret

Programplaner för perioden 1977/78-1981/82 avseende verksamheten inom det ekonomiska försvaret har inlämnats lill regeringen av de olika programmyndighele ia.

Prop. 1976/77:74 19

5. Programplaner för perioden 1977/78-1981/82 5.1 Programplan för ilet ekonomiska försvaret

ÖEF har haft lill uppgift att sammanställa de myndighetsvisa programplanerna till en programplan för det ekonomiska försvarel.

Programplaneringen hargenomförts mot bakgrund av tidigare genomförda perspektivstudier och de förutsättningar för planeringen som chefen för andelsdepartemenlet har lämnat. Vissa förutsättningar har haft särskilt storl inflytande på programplaneringen, nämligen svensk samhällsutveckling, säkerhetspolitiska utgångspunkler, del ekonomiska försvarets utveckling på sikt enligt förs vars ut red ningens första belänkande, utvecklingen inom totalförsvaret i övrigt samt ekonomiska planeringsförutsättningar.

1 fråga om svensk samhällsutveckling konstaterar ÖEF bl. a. atl strukturförändringarna inom svensk industri har lett till allt färre och större produktionsenheter, ett ensidigare näringsliv och en mer specialinriktad produktion. Industrin har i växande grad blivit beroende av tillförseln av halvfabrikat och komponenter från utländska leverantörer. Exportberoendet harökat i takt med alt grenar av industrin krävt större marknader än den som Sverige utgör. Vissa försörjningsviktiga varor och tiänster produceras av alll färre svenska företag. 1 vissa fall har tillverkningen helt lagts ner. Denna utveckling, som enligl tillgängliga prognoser i flera avseenden kommer att fortgå under överskådlig lid, innebärenligt ÖEF problem för försörjningsberedskapen.

Sammanfattningsvis bedömer ÖEF all utvecklingen på de flesta viktiga samhällsområden av betydelse fördel ekonomiska försvaret har lett till och även fortsättningsvis kommer all leda lill ökad sårbarhel för störningar i utrikeshandeln vid avspärrning och ökad sårbarhet för olika typer av stridshandlingar i samband med krig.

När det gäller de säkerhetspolitiska utgångspunkterna har myndigheterna vid programplaneringen utgått från de bedömningar som har gjorts av försvarsuiredningen i beiänkandel (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar samt de olika kris- och angreppsfall som angetts i planeringsanvisningarna såsom exempel på tänkbara framtida miljöer i vilka det ekonomiska försvaret bör kunna verka. De båda för planeringens innehåll mest avgörande fallen beskrivs på följande sätt.

Avspärrningssiiuationen "Dl" innebär atl Sverige vid krig i Europa mellan stormakter är neutralt. Under relativt långa perioder före, under och efter krigei är Sverige lill en slörre del av tiden partiellt och till mindre del hell avspärrat med avseende på flertalet försörjningsviktiga varor. Under del av förloppet uppstår av olika anledningar stömingar i de handelsförbindelser som alftjämt kan upprätthållas. Sverige får uiöver avspärrningens konsekvenser vidkännas andra störningar och påfrestningar av varierande omfattning och varaktighet.

Fallet (med undantag av eflerkristiden) avser en tidsperiod på omkring ett

Prop.1976/77:74 20

år och är indelat i fyra perioder med successivt avtagande import. Under de tre försia perioderna uppgår importen lill 90, 70 resp. 15 96 av den normala importen. Under den fiärde perioden förekommer inle någon import. Viss export förekommer under de tre första perioderna.

Krigssiiiiaiionen "Al" karaktäriseras av anfall mol norra och södra Sverige i samband med storkrig i Europa. Före angreppet på Sverige inträffar omfatlande störningar i utrikeshandeln. Fallet (med undantag av efterkrigstiden) avser en lidsperiod av omkring ett år och är indelat i fyra perioder med successivt avtagande import. 1 de olika perioderna uppgår importen till ca 95, 65, 25 resp. 5 96 av normal import. Viss export förekommer under de olika tidsperioderna.

Enligl anvisningama har programplanerna utarbetats i två ekonomiska alternativ, benämnda A och B.

För investeringar i varor, materiel, anläggningar samt lån lill försörjningsviktig produktion för att kunna möta avspärrning och krig disponerades enligt anvisningama i alternativ A en investeringsram på 625 milj. kr. och i alternativ B en investeringsram på 750 milj. kr. för planeringsperioden. Investeringsmedlen har av de programansvariga myndighetema antagils vara uttryckta i prisläge andra kvartalet 1975. Efter uppräkning till prisläge februari 1976 har medlen fördelats på olika program som framgår av följande tabell.

Fördelning på program av prisuppråknade invesleringsmedel (miO- kr.)

Investeringsmedel
prisläge febr	1976
Alt A	Alt B
110	120
101	124
199	247
153	208
(91)	(109)
(62)	(99)
19	19
0,55	0.55
52,5	52.5
48,5	48,5
1,65	1,65

Program/delprogram

Livsmedel

Beklädnad

Bränslen och drivmedel m. m.

Övriga försörjningsvikliga varor

Kemiska produkter m. m.

Metaller m. m. Järnvägstransporter Landsvägstransporter Vägar

Flygtransporter Sjötransporter

Summa (ca) 685 821

I planeringen har vidare myndigheterna förutsatt att erforderiig priskompensation kommer att uigå under planeringsperioden, varför ingen reserv för förväntade prisförändringar har inplanerals av myndighelerna i ramutnytl-jandet.

De planeringsansvariga myndigheterna har bedömt det behov av bered-

Prop.1976/77:74 21

skapsålgärder som man anser bör tillgodoses under perioden  1977/78-1981/82. De beredskapsålgärder som i varierande omfattning föreslås är följande:

- studier, ulredningar och planering

- planläggning av t. ex produktion, handel, undanförsel

- avskrivningslån (motsv.) till inhemsk produktion

- ransoneringsförberedelser

- beredskapslagring och övrig materielanskaffning saml anskaffning av reparationsresurser och reservutrustningar

- fortiflkatoriskl skydd av viktiga anläggningar

- information och utbilning

- ledningsorgan för kriser och krig

- administrativ beredskap (författningar m. m.)

Av myndigheterna beräknade kostnader för alternativ A och B vad avser stalsbudgeten, inklusive oljelagringsfonden, framgår av följande tabell.

Behov av betalningsmedel (milj. kr.)

Summa 1977/78-1981/82

		AU A	All B
Investeringar för avspärrning och Investeringar i fredskrislager Driftkostnader	krig	685 1 795 1965	821 1        795 2        000
Summa		4 445	4616
Därav från oljelagringsfonden		1815	1815

När det gäller fredskrislagringen bör observeras atl i programplanen inte har tagits med den lagring av ytterligare 3 milj. m' råolja och oljeprodukter som enligt statsmakternas principbeslut skall byggas upp lill 1985.

Enligt anvisningarna för programplaneringen skulle programplaneringen omfatta all verksamhel inom del ekonomiska försvaret oavsett finansieringsform. Detta innebar alt förutom kostnader, som finansieras över statsbudgeten och oljelagringsfonden, även koslnader på affärsverkens budgetar liksom näringslivets kostnader skulle beakias. Av följande tabell framgår programvis de överslagsmässigt uppskattade, totala kostnaderna för planeringsperioden för altemativen A och B.

Prop.1976/77:74 22

Programvisa iingeföriiga lolala kostnader för alternativ A och B (milj. kr.)

	Statsbudget		Affärs-	Närings-	Summa
	(inkl. oljelag-		verk	liv	1977/78-
	ringsfonden)				1981/82
Program	Alt A	All B			AUA	Alt B
Livsmedel	452	464	_	1	453	465
Beklädnad	343	377	-	-	343	377
Energi	2 295	2 348	131	1382	3 808	3 861
Övriga försörj
ningsvikliga
viktiga varor	1007	1079	-	-	1007	1079
Transporter	186	186	24	6	216	216
Tjänster	162	162	46	28	236	236
Summa	4 445	4616	201	1 417	6 063	6 234

De ekonomiska resurserna enligt alternativ A och B har av myndigheterna inom vissa program bedömts som otillräckliga för att man skall kunna tillgodose de krav som av myndigheterna härlelis ur de säkerhetspolitiska förutsättningarna. Därför föreslås i programplanen att ytteriigare ett antal åtgärder vidlas.

Inom beklädnadsområdel yrkas ökade resurser för alt förstärka stödet till den inhemska textil- och skoindustrin.

Inom områdei kemiska produkler föreslås alt material anskaffas för bl. a. tryckning av tidningar i avspärrnings- och krigssituationer.

En stor del av världsproduktionen av många vikliga metaUer kommer från södra Afrika och Chile. Om konfiiklsiluationer med produktionsbortfall som följd skulle uppstå i dessa områden kan detta enligt ÖEF medföra störningar i vår tillförsel av viktiga legeringsmeialler. ÖEF framhåller all detta skulle få allvarliga konsekvenser för produktion, sysselsättning och export inom stålbranschen och inom verkstadsindustrin. För att öka möjligheterna all molverka de negativa följdema av import bortfall föreslås i programplanen alt elt fredskrislager av i första hand mangan, krom, koppar, kobolt och vanadin byggs upp.

Inom iransportprogrammet krävs ökade anslag för främst utbildningsåtgärder och materielanskaffning. Särskilt behöver åtgärder vidtas för att öka nygtransportresursernas uthållighet som f n. är myckel låg.

De resurser som krävs inom ijänsieprogrammei avser bl. a. atl tillgodose behovel av ökad ulbildning inom frivilligorganisalionerna och av de vapenfria tiänsteplikliga, där stora eftersläpningar f n. råder.

För atl aktualisera beredskapsanläggningen, för alt stärka ulredningskap-aciteten och för all kunna tillgodose de insatser för försörjningsberedskapen som utvecklingen inom samhället kräver fordras enligt myndighelerna en belydande förstärkning av de personeUa resurserna inom flertalet program. I programplanen föreslås all ca 40 nya tiänster inrättas vid berörda myndig-

Prop. 1976/77:74 23

heter under perioden, varav ca hälften redan 1977/78.

De  beräknade  kostnadema  över statsbudgeten   för dessa  ytterligare åtgärder framgår av följande tabell.

Kostnader Jör ytterligare ålgärder

	Investeringar			Drift-	S:a
Program/delprogram	För avspärr-		För	kostnader
	ning	och	fteds-
	krig		kriser
Livsmedel	_		_	_	_
Beklädnad	24		-	12	36
Bränslen och drivmedel	-		-	4	4
Kemiska produkter m. m.	12		-	5	17
Metaller m. m.	-		160	35	195
Transporlsamordning	-		-	3	3
Järnvägstransporter	11		-	32	43
Vägar	1		-	5	6
Flyglransporter	42		-	-	42
Sjötransporter	-		-	1	1
Arbetskraft	-		-	128	128
Ledning och samordning	-		-	5	5
Summa	90		160	230	480

ÖEF har även haft i uppdrag att till regeringen yttra sig över de myndighetsvisa programplanerna och anslagsframställningarna för del ekonomiska försvaret.

I detla sammanhang föreslår ÖEF alt den verksamhet som ingår i programplaneringens alternativ B, av stalsmaktema beslutad fredskrislagring och den verksamhet som ingår i myndigheternas särskilda yrkanden läggs lill grund för den fortsatta planeringen. ÖEF anser atl särskild prioritet bör ges behovel av personella resurser vid del ekonomiska försvarels myndigheter.

Berörda myndigheter inom del ekonomiska försvaret är eniga om de förslag som framläggs i programplanen.

5.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (programmet Beklädnad m. m., delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m., programmet Övriga försörjningsviktiga varor, delprogrammet Ledning och samordning)

5.2.1 Programmet Beklädnad m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall försörjningen med beklädnadsvaror kunna upprätthållas under en så lång avspärrningstid att en inte obetydlig produktion inom landei är nödvändig fören lillfredsslällande beredskap. För fredskriser har statsmakterna beslutat (prop. 1975/76:152, FÖU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) att lagring bör ske av garner av ändlösa

Prop. 1976/77:74 24

syntetiska fibrer. Lagring bör ha en omfattning molsvarande tre månaders normal förbrukning.

Det mål som överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har ställt upp innebär att civilbefolkningen, försvarsmaktens och övriga myndigheters behov under tre års partiell avspärrning är dimensionerade för kraven på tillverkningskapacitet, medan molsvarande behov under två år är dimensionerade för lagringens omfattning. I planerna ingår att anskaffning av fibrer m. m. för ett tredje avspärrningsår skall ske med medel från en rörlig kredit som regeringen kan disponera vid krig, krigsfara eller annan omsiändighel av synneriig vikt för rikets försvarsberedskap.

Det uppställda målel innebär enligt ÖEF att under avspärrningssilualioner en tillförsel lill den svenska marknaden molsvarande 30 96 av normal tillförsel kan upprätthållas. Även om de viktigaste behoven därmed kan tillgodoses innebär del en kraftig standardsänkning jämfört med normal konsumtion.

De beredskapsåtgärder som vidtagits vid ingången av planeringsperioden är bl. a. följande

- försörjningsplanering med preciserade behov och förslag till behovsläckning med därav följande krav på produktionskapacitet och lagring

- påbörjad utveckling av ett nytt ransoneringssystem med utgångspunkt i de huvudprinciper, som gällde under avspärrningen i samband med andra världskriget

- produktionsplanläggning av ca 450 arbetsställen varav drygt 200 har ansetts behöva detaljplanläggas

- utbetalning m. m. av avskrivningslån och försörjningsberedskapslån samt lämnande av lånegarantier

- beredskapslagring omfattande varor för ca 220 milj. kr.

- påbörjad uppbyggnad av ett fredskrislager av ändlösa syntetiska fibrer

- påbörjad uppbyggnad av ett buffertlager av sjukvårdslextilier

- bufferllagring av uniformsväv för ca 90 milj. kr.

- samordning av statlig och kommunal upphandling av beklädnadsvaror

- standardiseringsarbele avseende uniformsväv.

Belräffande planeringsförutsättningarna framhåller ÖEF alt textil-, konfektions- och skoindusirierna bedöms under de närmaste åren komma att möla fortsatta svårigheier atl hävda sig i den inlernalionella konkurrensen.

Det statliga slimulansprogram för lekobranschernas utveckling som etablerats och branschernas utnyttjande av stöd av mer generell natur, i. ex. inom ramen för regionalpolitiken, har varit av slor vikt och i vissa fall av avgörande betydelse fortsätter ÖEF. Det stöd som har uigålt bl. a. i form av avskrivningslån, försörjningsberedskapslån och statlig upphandling har t. ex. inneburit att textilprodukiionen bättre kunnat upprätthållas i landet.

1974 års försvarsulredning framhåller i sitt belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar att ulan fortsatt statligt stöd kommer

Prop. 1976/77:74 25

tillverkningen av vissa från försörjningsberedskapssynpunkl väsentliga beklädnadsprodukier all upphöra.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för utrednings- och planeringsverksamhet m. m. skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. 1 samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så atl på programmet Beklädnad m. m. faller 93 milj. kr. (alt A) resp. 115 milj. kr. (all B). Dessa investeringsramar har antagits vara uttryckta i prisläget andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 8 resp. 10 milj. kr. föreslås.

För investeringar i fredskrislager hargällt en investeringsram på 15 milj. kr. (prop. 1975/76:152) varav 10 milj. kr. infaller under programplaneperioden.

För planeringsperioden föreslår ÖEF följande mål för beredskapsverksam-helen

Försörjningen med beklädnad m. m. skall främst genom handels- och produktionsplanläggning, ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för lotal-försvarsmyndigheterna och befolkningen i en sådan omfattning atl motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas om Sverige på grund av krig eller avspärrning hell eller delvis blir hänvisat lill egna försörjningsresurser. Kriser i fredstid kan leda lill all importen av väsentliga produkter helt eller delvis upphör. Lagring av spånadsämnen och garner skall medverka lill att konsekvenserna på produktion, sysselsättning m. m. vid fredskriser mildras.

Inom programmet avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtas

- revidering av försörjningsplanerna

- vidareutveckling av ransoneringssystemel

- fortsatt utbetalning m. m. av avskrivningslån med ca 20 milj. kr./år

- utökad företagsplanläggning

- utökad beredskapslagring för 2 milj. kr. i all A och 26 milj. kr. i all B

- omstmklurering av beredskapslagrel från fibrer lill garner

- fortsatt uppbyggnad av fredskrislagrel av ändlösa syntetiska fibrer för 10 milj. kr. samt buffertlagret av sjukvårdslextilier med 10 milj. kr.

- forlsatt samordning av den offentliga upphandlingen.

Kosinaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår i alt A lill ca 343 milj. kr. och i all B ca 377 milj. 1 båda alternativen avses 10 milj. kr. (fredskrislagring) bekostas från oljelagringsfonden.

Härutöver yrkar ÖEF ca 36 milj. kr. avseende bl. a. pcrsonalförstärkningar och ökade försörjningsberedskapslån.

Prop.1976/77:74 26

5.2.2 Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m.

Av regeringen uppställda mål avser i huvudsak beredskapslagring av mineraloljor och har uttryckts i samband med de av 1957, 1962 och 1969 års riksdagar antagna oljelagringsprogrammen.

Beredskapslagringen avser att trygga totalförsvarsmyndigheternas och samhällets behov av olika oljeprodukter under krig och avspärrning med avbrott i tillförseln under tidsperioder av en längd som fastställts av riksdagen. Lagren av drivmedel för krigsperioden skall förvaras i skyddade utrymmen. Viss del av lagringen av eldningsolja skall ske i utrymmen, som är lokaliserade på ett från beredskapssynpunkt godtagbart sätt, s. k. lokaliserad ' lagring.

Sedan år 1973 har flera beslul fattats av riksdagen om atl bygga upp särskilda lager främsl avsedda för fredskriser. Sålunda beslöts (prop. 1973:194, FöU 1973:27, rskr 1973:366) år 1973 att ett lager om 3 milj. m råolja skulle byggasupp. VidarebeslötsCprop. 1974:85,FöU 1974:17,rskr 1974:142)år 1974 atl ett lager om ca 1 milj. m-* eldningsoljor skulle byggas upp. För all ytterligare förbättra uthålligheten mot fredskriser förelades riksdagen i prop. 1975:30 förslag om ytterligare lagring av råolja och oljeprodukter motsvarande 3 milj. m råolja. Riksdagen fattade principbeslut (FöU 1975:15, rskr 1975:205) i enlighet härmed.

ÖEF:s allmänna målsäuning är alt nödvändig försörjning med drivmedel, bränsle och smörjmedel skall tryggas under avspärrnings- och krigssituationer saml under fredskriser. De av regeringen angivna målen för oljelagringen är tillräckligt konkreta för att direkt kunna läggas till grund för ÖEF:s planering.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

- beredskapslagring i överensstämmelse med 1970-1976 års oljelagringspro-gram

- viss beredskapslagring av koks, gasol och flygdrivmedel

- åtgärder för försörjning med smörjmedel

- viss lageruppbyggnad av 3 milj. m råolja främst avsedd för fredskriser (prop. 1973:194)

- viss lageruppbyggnad av I milj. m eldningsolja (prop. 1974:85) främst avsedd för fredskriser

- planläggning för beredskapsproduktion av inhemska bränslen och drivmedel

- utveckling av ransoneringssystem för gasol och sladsgas.

I avsnittet om planerlngs/örutsäiiningar framhåller ÖEF all energin tillhör ett av de känsligaste försörjningsområdena och att endast en mindre del av det toiala energibehovet under perioden fram till 1990-ialeis början kommer atl kunna lillgodoses från inhemska energikällor.

Prop.1976/77:74 27

Följande ekonomiskaföriiisäiinliigar har gällt för ÖEF:s planering avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kostnaderna för ulrednings- och planeringsverksamhet skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så atl på detla program faller 168 milj. kr. (alt. A) resp 210 milj. kr. (all. B). Dessa investeringsramar har antagils vara uttryckta i prislägel februari 1976. Prisutvecklingen för de varoroch de anläggningar som skall anskaffas har av ÖEF ansetts motivera en uppräkning av investeringsramarna i de två alternativen med 22 respektive 28 milj. kr. Vidare har till investeringsramen lagts en vid programplaneringsperiodens början beräknad behållning på investeringsanslag om ca 9 milj. kr. Behållningen avser en flygdrivmedelsanläggning vars utförande försenats.

Den av 1973 och 1974 års riksdagar beslutade fredskrislagringen av råolja och eldningsolja har förutsatts ske under programplaneperioden.

ÖEF föreslår beträffande mål för beredskapsverksamheten inom programmet bl. a. att försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. genom övergripande planering, företagsplanläggning, ransoneringsförberedelser, aktivering av inhemsk ersätiningsproduktion, distribulionsplanlägg-ning, beredskapslagring av importvaror samt samordning inom energisektorn skall tryggas för totalförsvarsmyndigheterna och befolkningen i sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i de i bl.a. programplaneanvisningarna angivna kris- och angreppsfallen.

Under planeringsperioden avses bl. a. följande beredskapsålgärder vidtagas

- en under andra halvåret 1976 påbörjad flygdrivmedelsanläggning fullföljs och fylls

- en flygdrivmedelsanläggning som påbörjas under budgetåret 1977/78 fullföljs

- en flygdrivmedelsanläggning som påbörjas under budgelåret  1980/81 fullföljs

- kokslagringen utökas

- en under år 1977 färdigställd gasolanläggning fylls upp

- fältledningsmaieriel för kringgångstransporter kompletteras

- påbörjad utbyggnad av råoljelagring vid Brofiorden saml i Göteborg och Nynäshamn fullföljs

- påbörjad utbyggnad av eldningsoljelagring i Gävle och Göteborg fullföljs

- en lagringsanläggning för eldningsolja i mellersta Norrland anskaffas

- forlsatt utveckling av ransoneringsberedskapen

- revidering av planläggningen inom smörjmedelsområdet

- fortsatt försöks- och utprovningsverksamhei inom gengasområdet

- översyn av oljedistributionsplanläggningen

Prop.1976/77:74 28

- uppföljning  och  fortsatt   utveckling  av  planläggningen  för inhemska bränslen

- tillsyn utövas över näringslivets beredskapslagring enligl lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Statens A:ti5//;aAT för de föreslagna ålgärderna uppgår för all. A lill ca 2 295 milj. kr. och för all. B till ca 2 348 milj. kr. I båda altemativen ingår medel från oljelagringsfonden med ca I 395 milj. kr. 1 dessa beräkningar har ej inkluderats medel för utbyggnad av lagringsanläggningar förden av 1975 års riksdag i princip beslutade lagerökningen med 3 milj. m' råolja och/eller oljeprodukter.

Näringslivets koslnader för investeringar under perioden uppgår till ca 1 250 milj. kr. Härtill kommer åriiga ränte- och driftkostnader som uppskattas av ÖEF lill ca 300 milj. kr.

Uiöver de ovannämnda kosinaderna yrkar ÖEF ytterligare ca 4,3 milj. kr. för bl. a. personalförsiärkningar och konsulter m. m.

Som en följd av arbetet i 1975 års oljelagringskommitté krävs enligt ÖEF ytteriigare resurser under femårsperioden för lagring för såväl fredskris som avspärrning och krig. Den ytterligare fredskrislagringen beräknar ÖEF kosla slalen ca 1 000 milj. kr. över oljelagringsfonden. Den ökade beredskapslagringen för avspärrning och krig beräknas kosta näringslivet ca 695 milj. kr.

5.2.3 Programmet Övriga försörjningsvikliga varor

Programmet indelas i delprogrammen Kemiska produkter m. m. och Metaller m. m.

5.2.3.1  Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall verksamhelen inom delprogrammet inriktas mot att genom lagringsberedskap och genom olika planeringsåtgärder främja försörjningsberedskapen. Vid planeringen skall särskild uppmärksamhet ägnas åt varuslag i fråga om vilka risk för imporlstörningar föreligger i samband med fredskriser. Lager innehållande petrokemiska produkler och syntetiskt gummi skall anskaffas. Ransonerings- och regleringssystem skall utvecklas. Möjligheterna till inhemsk ersättningsproduktion skall följas.

ÖEF:s målsättning för delprogrammel är att försörjningen med kemiska produkter m. m. i avspärrnings- och krigssituationer skall tryggas genom planläggningsåtgärder, ransonerings- och regleringsförberedelser, import-och exporlförberedelser saml lagring.

Lagringen har hittills beräknats för ett års avspärrning med endast obetydlig import och export för särskilt efterfrågade varor såsom t. ex.

Prop.1976/77:74 29

pappersprodukler och vissa petrokemiska produkter.

I fråga om fredskriser avseende det petrokemiska områdei är syftei atl göra det möjligt att under minsl tre månader motverka negativa verkningar av importborifall på sysselsättning, produktion, distribution och andra viktiga samhällsfunktioner.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsålgärder vidtagits

- försörjningsplaner, vilka dock till sin huvuddel enligt ÖEF behöver ses över

- principer för regleringssystem för fredskriser på petrokemiområdet

- produklionsplanläggning av ca 670 arbetsställen

- handelsplanläggning av ca 95 arbetsställen

- undanförselplanläggning för ca 130 arbetsställen

- förslöringsplanläggning för ca 140 objekt

- beredskapslagring av varor för ca 312 milj. kr.

- fredskrislagring av varor för ca 40 milj. kr.

Beträffande planerings/Öruisäiiningarna anför ÖEF avseende svensk samhällsutveckling bl. a. att produktionsvolymen fram till 1980-talets början bedöms komma att öka snabbi inom den petrokemiska industrin. Även teknik och metoder väntas undergå snabba förändringar. Inom övriga kemiska branscher bedöms produktionsvolymen komma atl öka relativt långsamt. Trots detla anses slora förändringar kunna ske i fråga om produktionsmetoder, använda råvaror och halvfabrikat. En ökad specialisering i tillverkningen förutses även. Utrikeshandeln med råvaror, halvfabrikat och färdigvaror förutses öka. En osäkerhetsfaktor är de miljörisker m. m. som är förenade med tillverkning och transport av kemiska produkter. Vilken effekt detta kan få på produktion och konsumtion kan ÖEF f n. inle bedöma.

Följande ekonomiska föruisäliningar har gällt för planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kosinaderna för ulrednings- och planeringsverksamheten skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. 1 samråd med övriga programmyndigheier har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så alt på detla delprogram faller 82 milj. kr. (alt. A) resp. 99 milj. kr. (alt. B). Dessa investeringsramar har antagits vara uttryckta i prislägel andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 7 resp. 8 milj. kr. föreslås. Till investeringsramarna har lagts en behållning på ca 3 milj. kr. avseende pågående byggnadsobjekt.

Investeringsramen för fredskrislagringen inom detta delprogram har beräknats till omkring 410 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 30

För planeringsperioden föreslår ÖEF bl.a. följande mål för beredskaps-verksamheten

Varuförsörjningen skall främst genom handels- och produklionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i en sådan omfattning att motståndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Kriser i fredstid kan leda till att importen av väsentliga produkter hell eller delvis upphör. Försörjningsberedskapsåtgärder för sådana varor skall medverka lill att mildra konsekvenserna på sysselsättningen och produktionen m. m. vid imporlstörningar.

Inom delprogrammel avses bl. a. följande beredskapsålgärder vidtas

- noggrann uppföljning och bevakning av områdei

- upprättande och revidering av försörjningsplaner

- fortsatt produktions-, handels-, undanförsel- och förslöringsplanläggning

- utökad fredskrigslagring av petrokemiska produkter i enlighet med riksdagsbeslut år 1976 (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/ 76:298) för ca 320 milj. kr.

- utökad beredskapslagring i alt. A av varor för ca 66 milj. kr. och i alt. B för ca 84 milj. kr. saml omstrukturering av befintliga lager

Kosinaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår i all. A lill ca 795 milj. kr. och i all. B lill ca 819 milj. kr. I båda alternativen avses ca 410 milj. kr. bekostas från oljelagringsfonden.

Härutöver yrkar ÖEF ca 17 milj. kr. avseende utökade utrednings- och planeringsresurser och lagring av material för tryckning av tidningar.

5.2.3.2 Delprogrammet Metaller m. m.

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall verksamheten inriktas mot att genom lagringsberedskap och genom olika planeringsåtgärder främja försörjningsberedskapen inom delprogrammet.

ÖEF:s niålsäiiiiing för delprogrammet är atl försörjningen med metaller m. m. skall tryggas genom planläggningsåigärder, ransoneringsförberedelser, import- och exporlförberedelser och beredskapslagring i sådan omfattning att befolkningens och totalförsvarets nödvändiga behov under avspärrnings-och krigsförhållanden kan tillgodoses till den siandard och uthållighet som stämmer överens med de allmänna riktlinjer som regeringen angett härför.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

- övergripande planering inom bl. a. områdena malmer och metaller, verkstadsprodukter, transportmedel och arbetsmaskiner, datorer samt reservdelar m.m.

Prop.1976/77:74 31

- produktionsplanläggning av ca 700 företag

- handelsplanläggning av ca 130 äi-betsslällen

- undanförselplanläggning för ca 335 arbetsställen

- förslöringsplanläggning för elt tiotal objekt

- beredskapslagring omfattande varor för ca 400 milj. kr.

1 avsnittet om planeringsförutsättningar belyser ÖEF bl. a. översiktligt den väntade utvecklingen inom områdena järn-, stål- och metallverk, verkstadsindustri, elektronikindustri och varvsindustri. Strukturomvandlingen, beroendet av den internalionella konjunkturen och energiberoendet berörs härvid.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt för planeringen avseende avspärrnings- och krigssituationer. Kosinaderna för ulrednings- och planeringsverksamhet skall förutsättas förbli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så att på delprogrammet Metaller m. m. faller 57 milj. kr. (alt. A) resp. 91 milj. kr. (alt. B). Dessa investeringsramar har antagils vara uttryckta i prisläget andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 5 resp. 8 milj. kr. föreslås.

För planeringsperioden föreslår ÖEF bl.a. följande mål för beredskapsverksamheten

Försörjningen med malmer, metalleroeh verkstadsprodukter skall främst genom handels- och produktionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för lotalförsvarsmyndighelerna och befolkningen i en sådan omfattning att motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriktas främst mot atl säkerställa en omställning av samhället till en krishushållning. Beredskapslagringen inriktas på att säkerställa behoven underen omstäHningsperiod och på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m. m. som inle i tillräcklig omfattning finns att tillgå inom landei.

Inom delprogrammet avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtas

- förbättrad uppföljning och bevakning av utvecklingen inom metallområdet

- översyn av befintliga försörjningsplaner och upprättande av nya på de områden där planer saknas

- iniensifierad planläggning för alternativ behovstäckning

- kartläggning av områdei reservdelar och komponenter

- produktionsplanläggning av ca 70 nya arbetsställen per år och översyn av planerna för ca 140 arbetsställen per år

- vidmakthållande av undanförselplanläggningen

- utökad beredskapslagring förca 50 milj. kfrialt. A och ca 87 milj. kr. i alt. B och en omstrukturering av befinlliga lager.

Prop.1976/77:74 32

Kosinaderna för de föreslagna ålgärderna uppgår i alt. A till ca 212 milj. kr. och i alt. B till ca 260 milj. kr.

Härutöver yrkar ÖEF ca 196 milj. kr. avseende bl. a. personalförsiärkningar och en uppbyggnad av ett fredskrislager av försörjningsviktiga legeringsmetaller från skilda delar av världen molsvarande en månads normal förbrukning.

5.2.4 Delprogrammel Ledning och samordning

Enligt regleringsbrev för budgetåret 1976/77 skall verksamheten inom delprogrammel inriktas mol atl nå sådan funkiionssäkerhet i en försörjningskris alt totalförsvaret kan ges stöd och att samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas.

Delprogrammet omfattar fyra av ÖEF:s interna program

- information och utbildning

- ledning och samordning av långsiktsplaneringen

- informationsbehandling

- ledning och administration.

5.2.4.1  Informalion och utbildning

1 regleringsbrev för budgelåret 1976/77 anger regeringen att delprogrammet information och utbildning främst skall inriktas mol atl skapa informalionsberedskap inför olika slag av försörjningskriser samt atl utbilda personal inom beredskapsorganisalionen på regional och lokal nivå. Verksamhet vid olika kristillsiånd skall övas.

Ur det mål som regeringen angett för delprogrammet har ÖEF härlett olika uppgifler som skall fullgöras.

Utbildning skall lämnas personal från näringsliv och förvaltning, främsl den som är krigsplacerad inom del ekonomiska försvaret. Detta skall ske bl.a. genom att ÖEF medverkar i ledningsövningar på lokal, lägre regional och högre regional nivå. Syftet med utbildningen är alt öka beredskapen inför försörjningskriser. Information om del ekonomiska försvarel lämnas till andra tolalförsvarsmyndigheter, förelag, branschorgan, skolor, utbildningsförbund, massmedia och folkrörelser. Syftet härmed är att skapa kunskap och förståelse för det ekonomiska försvarets roll och uppgifter i samhällei.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsålgärder vidtagits

- stomprogram för olika informations- och utbildningsinsatser

- förberedda meddelanden till allmänheten vid försörjningskriser

- utbildning och övning av inom del ekonomiska försvaret krigsplacerad personal

- beredskapskonferenser för personal vid länsstyrelser och civilbefälhavar-kanslier.

Prop. 1976/77:74 33

Beträffande planerings/orutsäilningarna anför ÖEF bl. a. atl personal som aktivt medverkade i 1940-talets organisationer på folkförsörjningens område under de närmaste åren kommeratt successivi försvinna ur beredskapsor-ganisalionerna och alt mycken värdefull kunskap och erfarenhet därmed försvinner.

Beredskapen inför försörjningskriser försvagas därigenom och för att återigen kunna bygga upp väl förberedda organisationer krävs enligt ÖEF att omfattande ansträngningar görs i fråga om ulbildning och övning.

För beredskapsverksamheten under perioden föreslår ÖEF bl. a. följande

målsättning

Inom programmet information och ulbildning är målel att i ökad utsträckning söka tillgodose den växande efterfrågan som framkommer på information om del ekonomiska försvarel. För all öka beredskapen inom folkförsörjningen avses även ökad medverkan lämnas vid övningar och konferenser. En ökad satsning på intern ulbildning bör också ske.

Under planeringsperioden avses bl. a. följande beredskapsålgärder vidtas

- produktion och distribution av två dubbelnummer per år av tidskriften "Del Ekonomiska Försvaret"

- genomförande ökat antal övningar av olika typer och på olika nivåer

- genomförande av försörjningskonferenser

- anordnande av utställningar

- utgivning av broschyrer och trycksaker

- informationsplanering för olika typer av kriser.

5.2.4.2 Ledning och samordning av långsiktsplanering

Inom del ekonomiska försvarel bedrivs försöksverksamhet med långsiktsplanering. Regeringen har genom en följd av beslul ställt upp mål och angett de uppgifter ÖEF skall lösa inom delprogrammel. De viktigaste av beslulen anges i del följande.

Kungl. Maj:l uppdrog i juni 1970 åt ÖEF alt utveckla ett system för långsiktig planering.

Kungl. Maj:t uppdrog i november 1973 ål ÖEF atl i samråd med berörda myndigheter t. v. bedriva försök med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvarel. Tf chefen för handelsdepartementet ulfärdade samma dag anvisningar för försök med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvarel och anvisningar för perspekiivstudiernas fas 1. Kompletterande anvisningar utfärdades av chefen för handelsdepartementet i juni 1974.

Chefen för handelsdepartementet utfärdade i februari 1975 anvisningar för perspektivsludiearbetels fas 2.

Chefen för handelsdepartementet ulfärdade slutligen i mars 1976 anvisningar för försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel för tiden lill den 6 oklober 1976 avseende programplanering.

3 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 34

Enligt ÖEF har regeringens anvisningar i huvudsak lämnat erforderiigt underiag för inriklning av verksamheten. ÖEF har därför inte ansett sig behöva utarbeta kompletterande mål för verksamheten.

1 och med atl programplaneringen slutförts under hösten 1976 har det försia varvet i den försöksvis bedrivna verksamheten med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret genomförts.

Vid ingången av planeringsperioden har också erfarenheter av den genomförda planeringsomgången utvärderats och vissa metoder och underlagsstudier inletts i syfte alt bredda underiagel inför nästa planeringsvarv.

Under planeringsperioden avser ÖEF alt inom delta område bedriva bl. a. följande verksamhel

- ledning och samordning av långsiktsplaneringen under perioden 1977/ 78-1981/82 för att kunna beakta den internalionella utvecklingen, den svenska samhällsutvecklingen samt ulvecklingen inom andra totalförsvarsgrenar m. m.

- medverkan vid åriiga rullningar av programplaner och vissa andra planer vid det ekonomiska försvarets myndigheter och vid FOA

- medverkan i övriga myndigheters inom totalförsvaret verksamhet som är av betydelse för det ekonomiska försvaret samt medverkan i främsl försvarsmaktens och civilförsvarets rullning av molsvarande planer.

5.2.4.3 Informationsbehandling

Huvuddelen av verksamheten inom delprogrammet utgör stödverksamhet för övriga program inom ÖEF och för övriga myndigheier inom del ekonomiska försvaret. Regeringen har inte angett några speciella mål för denna verksamhel.

De wå/som ÖEF ställt upp för stödverksamheten inom delprogrammet är att krav på informationsbehandling som framkommer ur verksamheten vid ÖEF och inom det ekonomiska försvarel i övrigt skall tillgodoses.

När del gäller alt planlägga för informationsbehandling i krig har ÖEF uppställt som mål att utfärda anvisningar för planläggningen, bygga upp kunskap om dalomtnyttjandet i fredslid för att ÖEF skall kunna samordna planläggningen samt att löpande konlrollera den planläggning som sker.

Belräffande planeringsförutsåtiningar anför ÖEF atl företag och förvaltningar i landet i ökande grad utnyttjar ADB-teknik och datorer i sin verksamhet och att detta medför ökad känslighet för stömingar i krigssituationer. En mycket omfattande databehandling torde enligt ÖEF vara nödvändig även i en krigssituation för all produktion och förvaltning skall fungera hjälpligt. För att inle för försvarsansträngningar nödvändig verksamhel skall omöjliggöras anser ÖEF alt frågan om databehandling i krig behöver ägnas ökad uppmärksamhet.

Prop.1976/77:74 35

Under planeringsperioden avser ÖEF att inom detta område bedriva bl. a. följande verksamhel

- drift, utveckling och installation av redovisningssystem

- kontinueriig service beträffande informationsbehandling

- beredskapsplanläggning av datoriserad informationsbehandling

- förberedelser för informationsbehandling vid försörjningskriser

- förberedelser för rapporterings- och distributionsrutiner för varustatislik

- vidareutveckling och installation av statistikmodeller för bearbetning av freds- och planläggningsuppgifter samt modeller för studier av importkänslighet.

5.2.4.4 Ledning och administration

Detta interna delprogram omfattar ÖEF:s cenlrala ledning och de resurser med vilka denna styr verksamheten inom övriga program. Här ingår också ett antal stöd- och specialislfunktioner till övriga program.

Vid sidan av ledningen och samordningen av ÖEF verksamhet anger myndigheten följande uppgifler.

Verksamheten inom det ekonomiska försvaret skall samordnas. Information skall lämnas om det ekonomiska försvaret.

I den ekonomi-administrativa verksamhelen ingår att ulforma inlernbud-gel, programplan och anslagsframställning för verkei. Redovisning och kassatiänst skall bedrivas. Den inierna planerings- och styrprocessen skall successivt anpassas lill programbudgetiekniken. De ekonomi-administrativa systemen och metoderna skall utvecklas. Stöd skall lämnas de olika programmen.

I den personaladministrativa verksamhelen ingår rekrytering samt handläggning av löne-, pensions- och tiänsiledigheisfrågor. Personalvård skall lämnas. Personaladministrativt utvecklingsarbete skall bedrivas. Stöd skall lämnas de olika programmen.

Förvallningsjuridiska frågor i anslutning lill lagar, förordningar, arbetsordning och intema föreskrifter skall handläggas. I fråga om affärsjuridiska frågor skall stöd lämnas vid köp och försäljning av varor, fasligheter m. m.

Skriv-, lelefon-, vaktmäsleri och reproservice skall lämnas de olika programmen.

De samlade kostnaderna för delprogrammel Ledning och samordning uppgår enligt ÖEF:s programplan till ca 41 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Härutöver yrkar myndigheten ca 6 milj. kr. för bl. a. personalförsiärkningar och utökad datorlid.

Prop. 1976/77:74 36

5.3 Statens jordbruksnämnd (programmet Livsmedel)

Enligt instruktionen för statens jordbruksnämnd åligger det nämnden att svara för sådana uppgifter i fråga om den ekonomiska försvarsberedskapen som avser livsmedel, fodermedel, utsäde och fettråvaror, dock att inköp och lagerhållning av sådana varor i beredskapssyfte ankommer på nämnden endast i den omfattning regeringen bestämmer.

Någon mera preciserad målsättning för försvarsberedskapen (uthållighet och näringsstandard) inom jordbruksnämndens ansvarsområde har inte fastställts av statsmakterna. Nämnden har i sin planering utgått från att livsmedelsberedskapen bör vara så uppbyggd att den kan möta en treårig handelspolitisk avspärrning utan krigshandlingar i vårt land. Därutöver skall finnas viss beredskap för krigsfall.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

- upprättande av lagringsplaner

- påbörjad översyn av ransoneringssystemet

- planering för ersätiningsproduktion

- planläggning av jordbrukets blockorganisation, fiske, livsmedelsföretag och undanförsel

- statlig beredskapslagring av livsmedel, fodermedel, fettråvaror samt gödsel- och bekämpningsmedel till ett återanskaffningsvärde av i slorieksordningen 700 milj. kr.

- planläggning för omställning lill krisorganisation

- informalion och ulbildning.

I avsnittet om planeringsförutsättningar anför jordbruksnämnden att ulvecklingen av jordbruksproduktionen synes bli förhållandevis gynnsam från försörjningsberedskapssynpunkl under planeringsperioden. Jordbruket äremellertid ifråga om drivmedel, handelsgödsel och bekämpningsmedel i hög grad importberoende.

I en krigssituation torde problem främst komma att uppstå inom livsmedelsindustrin, med hänsyn lill dess ökande koncentration och utsatta lokalisering. Utvecklingen beror på en rad faktorer såsom möjligheter att uppnå stordriftsfördelar, minskad produktion inom vissa grenar av jordbruksproduktionen, en fortsall urbanisering med tyngdpunkten av produktionen förlagd till de stora tätorterna för att minska transportkostnaderna m. m.

Inom varudislribuiionen väntas ulvecklingen gå mot ett minskat antal butiker inom varuhandeln och ett sjunkande antal centrallager inom partihandeln med ökad sårbarhet som följd.

Övrig styrinformation för programplanen har utgjorts av genomförda perspektivsludier, 1974 års försvarsulrednings belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar samt chefens för handelsdepartementet pro-

Prop.1976/77:74 37

gramplaneanvisningar(l976-03-ll). Enligt de sistnämnda skall programmet 1. Livsmedel omfatta delprogrammen 1.1 Livsmedel, fodermedel m. m. och 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel. Jordbruksnämnden är programmyndighet för hela programmet och produktionsmyndighel för delprogrammet 1.1. ÖEF är produktionsmyndighet för delprogrammet 1.2 och svarar således för genomförandet av verksamhelen inom detta delprogram.

Följande ekonomiska löruisätiningar har gällt för nämndens programplanering. Driftkostnaderna får under perioden uppgå till högsl ca 273 milj. kr.jämte följdkostnader för nyinvesteringar. 1 samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så alt på programmet Livsmedel faller 110 milj. kr. (all. Ajresp. 120 milj. kr. (alt. B). Prisutvecklingen inom programmets verksamhetsområde har enligt nämnden varit oförändrad totalt sett mellan åren 1975 och 1976.

En viktig förutsättning för atl nå de mål som anges i programplanen är enligt nämnden att pris- och lönekompensation i förekommande fall erhålls för såväl driftkostnader som invesleringsutgifter. Nämnden förutsätter således atl årsvisa justeringar av angivna belopp kommer alt äga rum så att det reella innehållet i planen bibehålls.

Jordbruksnämnden föreslår följande mål för beredskapsverksamheten under planeringsperioden

Försörjningen med livsmedel m. m. skall bidra till att det ekonomiska försvarets allmänna mål uppfylls. Därvid skall livsmedelsförsörjningen med en efler förhållandena anpassad siandard tryggas om vårt land utsätts för fredskriser, avspärrningssilualioner, påtryckningar eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningens mål är alt för aktuella varuområden tillgodose

- det nödvändiga behovet av varor som erfordras för folkförsörjningen

- försvarsmaktens och andra totalförsvarsmyndigheters behov av vissa färdigvaror och råvaror m. m.

Härefter redovisar JN de förslag tiU beredskapsåtgärder under planeringsperioden som enligt nämnden erfordras för att uppnå de föreslagna målen. Härvid föreslås bl. a.

- studier och utredningar avseende bl. a. möjligheterna all under avspärrning genomföra omställningar av bl. a. produktionen i jordbruket

- upprättande av lagringsplaner

- revidering av nuvarande syslem för livsmedelsransonering och ev. införande av ett datorbaserat ransoneringssystem med manuellt reservförfarande

- utarbetande av principer och normer för tilldelning av handelsgödsel, fodermedel och bekämpningsmedel

- ökad utbildnings- och informationsverksamhet

Prop. 1976/77:74 38

- vidareutveckling av gällande planläggning för fisket

- forlsatt revidering av planerna för undanförsel av försörjningsvikliga varor och boskap.

Vidare föreslås en utökad lagring av importerade livsmedel och fodermedel. Mängden av vissa nu lagrade livsmedel som produceras inom landet t. ex. brödsäd föreslås däremol kunna reduceras. En krafiigi utökad lagring av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel föreslås också medan lagren av vissa andra gödselmedel föreslås minskas.

Planeringen har gjorts med utgångspunkt från en ekonomisk ram enligt alternativ B. 1 alternativ A föreslås en minskning av kaffelagringen med ca 15 9é av den kvantitet som föreslagits i alternativ B.

Kosinaderna för de föreslagna åtgärderna uppgår för programmet Livsmedel i alt. A till ca 341 milj. kr. och i alt. B till ca 344 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Beslut, som kan komma atl fattas med anledning av 1972 års jordbruksutrednings förslag, kan enligt JN komma att påverka verksamheten inom programmet, i första hand vad gäller angivna lagringskvantiteler, liksom standard och uthållighet. Utredningen väntas bli klar under våren 1977.

5.4 Statens vattenfallsverk (delprogrammet Elkraft)

Statsmakterna har inte tagit slällning till någon målsättning för elkraftförsörjningen i olika kriser och krig.

Kraftförsörjningens nuvarande målsättning under krig anges av Vattenfall på följande sätt.

Kraflförsörjningens uppgift äralt vara sä förberedd för krigei, att det krigsvikliga behovet av elkraft för totalförsvaret och civilbefolkningen kan tryggas och kraftförsörjningen därmed bidraga till att slörsla möjliga försvarseffekt ernås. Kraftförsörjningens huvudverksamhet i krig är produktion, stamlinjeöver-föring, distribution och konsumtionsreglering.

Krigsorganisationens omfattning bestämmes hell av de verksamheler och funktioner, som skall upprätthållas under krig. Vid organisationens utformning skall de fredstida principerna för ledande verksamheler och organisalionsuppbyggnad bibehållas i största möjliga utsträckning. Beakias skall dock att vissa fredslida funktioner hell skall nedläggas eller begränsas i omfattning samtidigi som verksamheten i krig kan komma att slälla krav på dels upprätthållande av funklioner, som ej har sin motsvarighet i fred, dels ökad jourtiänst. Är kraftförsörjningens fredstida resurser ej tillräckliga för verksamhelen i krig, skall behoven säkerställas genom i fred planlagda egna beredskapsresurser eller planlagt utnyttjande av resurser utanför kraftförsörjningen. Strävan skall emellertid vara, atl kraftförsörjningen i sin krigsorganisation ianspråklager så liten del som möjligt av totalförsvarets samlade resurser.

Prop. 1976/77:74 39

Omställningen till beredskap och krig skall kunna genomföras på kortaste lid. Under krig skall organisationen med största möjliga försvarseffekt kunna lösa förelagda uppgifter redan i ett krigs inledande skede. Organisationen skall ges en sådan elasticitet att den motstår en oförutsedd händelseutveckling.

Vid ingången av planeringsperioden har inom kraftindustrin bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

- studier rörande bl. a. kärnladdningars effekt (EMP-effekl) på kraftsystemet och bergförläggning av kärnkraftaggregat

- vissa förberedelser för konsumtionsreglering

- beredskapsplanläggning av kraftförsörjningen

- inventering av objekt för undanförsel och förstöring

- viss materielanskaffning

- beredskapslagring av olja

- ulbildning och övning av kraftföreiagens personal samt vapenfria tiänsteplikliga

- byggnadstekniskt skydd mot vapenverkan.

1 avsnittet om planeringsförutsättningar behandlas främst samhällets framtida energibehov. Riksdagens energibeslut år 1975 har här varit styrande. I övrigi har utnyttiats bl. a. försvarsdepartementets studie 1975 "Svensk Samhällsutveckling", 1975 års långtidsutredning och CDL-studien 1975.

Vallenfall föreslår följande målsättning för planeringsperioden.

Försörjningen med elektrisk energi skall undersåväl fredskris som avspärrning, krig och efterkris (krigsjtid tryggas för tolal-försvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning all motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

För att Irygga angiven försörjning skall elkraftindustrin under ledning och samordning av Statens vallenfallsverk

- ombesörja beredskapsplanering av rikets elkraflförsörjning syftande till alt säkerställa dels erforderiig produktion, överföring och distribution av elkraft, dels en väl avvägd reparationsberedskap

- ombesörja beredskapsplanering för elkraftmyndigheternas verksamhet under fredskriser, beredskapsiillstånd och krig

- förbereda försörjningsreglerande (konsumtionsbegränsande) åtgärder inom elkraftens område

- ombesörja planering av undanförsel av sådan försörjningsviktig utrustning och maleriel som kan bedömas primärt bli hotad vid krig

- ombesörja planering av förstöring av för en angripare betydelsefulla elkraflanläggningar eller annan egendom inom ansvarsområdet, som del ej ankommer på överbefälhavaren att planlägga för.

Prop. 1976/77:74 40

Under  planeringsperioden   avses   bl. a.   följande   beredskapsätgärder vidtas

- medverkan i övergripande studier, utredningar och planeringsverk
samhet

- förberedelser för konsumiionsreglering

- översyn   av   beredskapsverk   och   planer   för  elkraflmyndigheter  och förelag

- anskaffning av reservutrustningar och övrig materiel

- beredskapslagring av olja

- utbyggnad av elkraftmyndigheternas samband

- utbildning och övning av krigsplacerad personal

- utbildning av vapenfria tiänsteplikliga

- byggnadstekniskt skydd.

Kostnaderna under planeringsperioden uppgår till ca 130 milj. kr. för Vattenfall och bekostas över verkets driftbudget samt ca 125 milj. kr. för övriga kraftförelag.

Vattenfall anmäler avslutningsvis att den i programplanen föreslagna inriktningen av verksamhelen ger uttryck för en ambitionsnivå som sedan länge har eftersträvats.

I programplanen redovisas en brist bl. a. beträffande elkraftmyndigheternas sambandsutrusining. Det är Vattenfalls uppfattning alt de medel som krävs för alt undanröja denna enligt verket allvariiga brist inte skall ställas till förfogande av Vattenfall som kraftföretag eller av andra kraftförelag. 1 anslagsframställningen för budgelåret 1977/78 äskar därför Vattenfall 0,7 milj. kr. som avskrivningsmedel över statsbudgeten för atl läcka en del av föreliggande brisl (totalbehov under perioden ca 3 milj. kr.).

5.5 Transportnämnden (delprogrammen Transportsamordning och Landsvägstransporter)

Transporinämnden skall enligl sin instruktion vid krig eller annars när regeringen förordnar del genomföra av regeringen beslutad drivmedelsransonering, och verka för alt landets civila transportresurser utnyttjas så all totalförsvarets behov lillgodoses.

Nämnden skall redan i fred planlägga dessa uppgifler och dessutom planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom andra åtgärder än ransonering. Dessa uppgifler har transporinämnden redovisai under delprogrammel Transportsamordning.

För verksamhelen inom delprogrammet Landsvägstransporter skall nämnden vidare enligl instruktionen vid krig eller annars när regeringen förordnar det verka för att de landsvägstransporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomföres. Även för denna uppgift skall planläggning ske i fred.

Prop.1976/77:74 41

Transportnämnden föreslår en övergripande målsäuning för programmet Transporter dvs. beredskapsverksamheten inom de verk öch myndigheter inom kommunikationssektorn som har uppgifter inom del ekonomiska försvaret. 1 sina huvuddrag innebär förslagel följande.

Försörjningen med transporter skall genom transportreglering, transportledning saml åtgärder för skydd och reparationer m. m. tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i den omfattning atl motståndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan upprätthållas. Bl. a. följande transporter skall prioriteras

- försvarsmaktens inryckningsresor och mobiliseringslransporter saml koncentrerings-, omgrupperings- och underhållslransporter

- civilförsvarels inryckningsresor och mobiliseringstransporter saml transporter av utrymmande och flyktingar

- undanförseltransporter

- in- och utrikes transporter av materiel för försvarsmakten, för krigsviklig industri och för folkförsörjningen i övrigt

- vissa sjuktransporter.

Transporterna skall kunna genomföras med den reducerade transportkapaciteten som kvarstår efter det försvarsmaktens och vissa andra totalförsvarsmyndigheters behov av fordon, fartyg och luftfartyg tillgodoselts.

För delprogrammel Transporlsamordning gäller att de olika transportmedlen kompletterar varandra och tillsammans bildar en transportapparat som i krig måsle utnyttias på för totalförsvaret bästa sätt. Härför fordras samordning och prioritering vid ulnyltiandet av resurserna inom de olika transportgrenarna främsl genom transportreglering.

Transportreglering omfattar främst

- den allmänna inriktningen av transporlverksamheten inom transportväsendets olika grenar

- anvisningar för val av transportmedel för olika typer av transportmedel

- samordning av militära och civila transportresurser.

Vid ingången av planeringsperioden har inom delprogrammel Transportsamordning vidtagits bl. a. följande beredskapsålgärder

- studier avseende totalförsvarets och del civila samhällets behov av transporttjänsler och mol dessa svarande transportresurser

- planer för den transporireglerande verksamhelen i krig, för transportnämndens övergång till krigsorganisation samt planer m. m. för verksamhelen på krigsuppehåUsplats

- tekniska åtgärder m. fl. för atl genomföra drivmedelsransonering

- informalion lill cenlrala, regionala och lokala myndigheier samt utbildning av ransoneringspersonal centralt, regionalt och lokalt.

Den av regeringen ställda uppgiften i instruktionen för iransportnämnden

Prop.1976/77:74 42

att verka för att de landsvägstransporter som i bl. a. krig är nödvändiga för totalförsvaret genomförs innebär åtgärder av administrativ och trafikteknisk art som syftar lill all slörsla möjliga effekt tas utav landsvägstransportmedlen och som säkerställer transporternas genomförande - s. k. transportledning. Transportnämnden skall därför också kunna genomföra iransportledande ålgärder på landsväg under och efter allmän mobilisering, säkerställa att lokal ledning av landsvägstransporter av personer och gods kan träda i kraft senasi vid krigsfara och i krig och verka föratt erforderliga resurser finns disponibla för alt det civila samhällets transportbehov skall kunna tillgodoses.

För delprogrammet Landsvägstransporter har bl. a. följande beredskapsätgärder vidtagits

- regionvisa studier av transportbehov och transportresurser inom lands-vägstransporiområdet

- planläggning beträffande krigsorganisering av ca 750 transportförelag, kartläggning av fordonsresurserna och medverkan vid personalplanering inom förelagen

- planläggning för transportledning och administration i krig

- utbildning av krigsplacerad personal inom transportsektorn.

I avsnittet om de planeringsförutsättningar som har legal till grund för programplanearbeiet framhålls atl samhällsutvecklingen har lett lill såväl elt ökat behov av transporter som all transportfunktionerna blir allt sårbarare.

Övrig styrinformation har hämtats från energiberedskapsutredningens belänkande (SOU 1975:60) Energiberedskap för krislid, 1974 års försvarsulrednings belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och lolalförsvar saml chefens för handelsdepartementet anvisningar för programplaneringen. Energiberedskapsutredningen framhåller bl. a. fördelen med en rikt utvecklad åtgärdsarsenal för energikriser. Ju fier åtgärder som har förberetts, desto större möjligheter har man att välja en åtgärd som passar till den aktuella situationen. Regering och ansvariga myndigheter får ökad handlingsfrihet om möjliga ålgärder inte snävt begränsas till en omedelbar riksomfattande kortransonering.

1 fräga om de delar av transportområdet för vilka transporinämnden harett primärt ansvar framhåller försvarsuiredningen bl. a. följande.

Ökade krav på samordning inom del civila transportområdet kommer atl ställas under de närmaste åren främst genom all integrerade transporier med utnyttjande av olika transportmedel lorde bli allt vanligare, genom varierande sårbarhet hos de olika transportmedlen med hänsyn lill kommunikaiionsbe-kämpning m. m. saml organisationsförändringar inom främst försvarsmakten och civilförsvaret med åtföljande större krav på understöd från den civila seklorn.

Följande ekonomiska förutsättningar har gällt för planeringen. Koslna-

Prop. 1976/77:74 43

derna för utrednings- och planeringsverksamheten skall förulsätlas bli volymmässigt oförändrade. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så alt på delprogrammet Landsvägstransporter faller 500 000 kr. Denna investeringsram har antagils vara uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen redovisas i prisläge februari 1976. En uppräkning med 50 000 kr. föreslås.

Målen för programplaneperioden föreslås av transportnämnden sammanfalla med de nu gällande målen, som ovan i korthet har redovisats.

De beredskapsätgärder som avses vidtas under planeringsperioden är i huvudsak av samma art som tidigare har vidtagits. En tillkommande beredskapsåtgärd är anskaffning av elt kommunikationsradionät för samband i krig mellan länsstyrelse, väglrafikombud och berörda transportföretag, vilket för planeringsperioden beräknas kosta 550 000 kr.

Kostnadema för de föreslagna åtgärderna uppgår för perioden till ca 6,1 milj. kr. i prisläge februari 1976.

Härutöver yrkar TN ca 2,5 milj. kr. för bl. a. personalförstärkningar samt forskning och utveckling under planeringsperioden.

5.6 Statens järnvägar (delprogrammet Järnvägstransporter)

I instruktionen för Statens järnvägar (SJ) redovisas bl. a. den övergripande målsättningen för beredskapsverksamheten.

Verksamheten i fred skall bedrivas så, att även de krav som del lolala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kunna tillgodoses. Statens järnvägar skall därvid samråda med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, iransportnämnden och beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska försvarets område.

SJ har uppställt mål för beredskapsverksamheten inom delprogrammet Järnvägstransporter.

Förberedelserna i fred skall syfta lill att säkerställa en snabb omställning till verksamhel i krig samt lill att skapa gynnsammast möjliga betingelser för verksamhelen och uthålligheten i krig. Förberedelserna skall fortlöpande anpassas till järnvägarnas tekniska utveckling och strukturrationalisering, till krigsleknikens utveckling samt till förändringar i den miliiära och civila försvarsplaneringen. En kontinueriig samverkan med övriga tolalförsvarsmyndigheter är därför nödvändig.

Följande beredskapsåtgärder har vidtagits vid ingången av programplaneperioden

- planläggning av ledning och organisation i krig vilkel bl. a. innebär en anpassning till totalförsvarets ledningsorganisation och lill krigsförhål-

Prop. 1976/77:74 44

landen  i  övrigt och  att särskilda  krigsuppehållsplatser  förbereds  för centralförvaltningen och regionala ledningsorgan

- planläggning av järnvägstransporter för försvarsmakten och civilförsvaret
samt banavdelningens reparationsberedskap och verksiadstiänsler

- bibehållande av beredskapsslationer, vissa spår, lastkajer m. m.

- anskaffning av trupptransporimaleriel saml lorrluftsförvaring av ånglok
som dragkraftreserv

- skydd för omformarstationer och byggnation av skyddsrum för personal och trafikanter

- beredskapslagring av stenkol, olja och viss maleriel

- utbildning av frivilliga driftvärnsmän, allmän försvarsutbildning på olika nivåer samt i säkerhetsskydd.

När del gäller planeringsförutsättningar anför SJ beträffande svensk samhällsutveckling bl. a. att det totala inrikes iransporlarbetet kommer atl fortsätta att växa under perioden. Relationerna mellan transportmedlen kommer förmodligen att undergå fortsatta förskjutningar. Totalt sett kommer sannolikt järnvägarnas andel av transportarbetet att minska trots en reell ökning av både gods- och persontrafiken. Fortsatt nedläggning av trafiken på vissa bandelar kan förutses. Sålunda skall enligt riksdagsbeslut år 1976 prövas nedläggning av persontrafiken på sex bandelar, varav den längsta är Gällivare-Arvidsjaur sami nedläggning av all trafik på två bandelar. Ralionaliseringsverksamheten inom järnvägarna kommer alt fortsätta i effektiviserings- och ekonomiseringssyfte. Åtgärderna innebär i slor utsträckning ökal utnyttjande av elektroniska hjälpmedel.

Rationaliseringarna i fred leder emellertid till ökad sårbarhet vid kommunikationsbekämpning samtidigt som eventuell nedläggning av bandelar kan begränsa möjligheterna till alternativa transportvägar.

SJ refererar också i avsnittet om övrig styrinformation lill 1974 års försvarsutredning, som i sitt betänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar bl. a. anför

Förjärnvägstransporter bör planeringen inriktas motåtgärder som ökar uthålligheten och begränsar verkan av skador på kommunikationsnätet. Övriga beredskapsåtgärder bör bl. a. avse skydd av personal och viktiga anläggningar genom forlifi-katoriskt skydd, driftvärn m. m., anskaffning av reserv- och reparationsmateriel samt utbildning för att säkerställa erforderiig insatsberedskap.

För programplaneringen har gällt följande ekonomiska planerings/Örutsäit-ningar.

Vad avser driftkostnader utgår nu från anslag under fiärde huvudtiteln ersättning för vissa försvarsberedskapskoslnader. Enligt anvisningarna för programplaneringen skall förutses en ersättning ur statsbudgeten med 33,5 milj. kr. för planeringsperioden. Enligt försvarsstaben har denna ersättning i pris- och löneläge februari 1976 beräknats uppgå till 35,5 milj. kr.

Prop.1976/77:74 45

Kostnader för åtgärder avseende civilförsvar, övergripande planering och allmän försvarsuibildning bestrids med egna driftmedel liksom även sådana materialförsörjningskostnader som avser oljelagring. För planeringsperioden beräknas åtgärder lill en sammanlagd kosinad av 18,0 milj. kr. bli täckta med egna driftmedel. Härtill kommer ca 0,8 milj. kr. för enskilda järnvägar.

1 samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga investeringsramar så att på delprogrammet Järnvägstransporter faller 17 milj. kr. Investeringsramen har förutsatts vara uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen uttrycks i prisläge februari 1976. En uppräkning med 1,8 milj. kr. föreslås.

Uiöver de mål för programplaneperioden som av Transportnämnden redovisats för programmet Transporter skall järnvägarna (statens järnvägar och enskilda järnvägar) enligl SJ kunna

- i önskvärd och möjlig utsträckning öka iransportkapaciteten pä vissa järnvägslinjer

- upprätthålla begränsad trafik vid bortfall av eldrift med ulnyltiande av tillgänglig reservdragkraft

- så långt möjligt tillgodose allmänhetens rese- och transportbehov

- lagerhålla sådan maleriel som inte kan tillhandahållas på annat sätt och som erfordras för att tillgodose totalförsvarets krav på järnvägstransporter

- begränsa verkan av skador på kommunikationsleder genom trafikomled-ning och reparationsåtgärder

- säkerställa skyddel av vitala anläggningar, främst omformarstationer, televäxlar och fjärrblockeringsceniraler genom fortifikaloriska åtgärder samt skyddet av personal och egendom genom ulnyltiande av eget driftförsvar och driftvärn.

För planeringsperioden föreslås i programplanen bl. a. följande beredskapsålgärder

beträffande ledning och krigsorganisation

- anpassa huvudorganisationen till totalförsvarets organisation

- planlägga för decentraliserad ledning

- ordna krigsuppehållsplatser inklusive tele- och radiokommunikationer för centralförvaltningen och regionala ledningsorgan

- upprätta och revidera personalplaner

beträffande transporter

- utarbeta beredskapstidtabeller och iransportöversikter

- tillgodose behovel av stationer, spår och lastkajer m. m.

- tillgodose behovet av maleriel för koncentrerings- och sjuktransporter

- planlägga inryckningsresor, koncentrerings-, utrymnings- och drivmedelstransporter

- planlägga utrusining och uppställning av sjuktransportståg och sjuktrans-

Prop. 1976/77:74 46

portmotorvagnar

- planlägga omfördelning av dragkraft

- beredskapsutbilda tågklarerare.

På grund av begränsade personalresurser inom banavdelningen måsle underhållet av beredskapsstationer samt spår- och bangårdsanordningar skäras ned.

Med hänsyn lill möjligheterna att dels frigöra personal dels finna lämplig personal atl utbilda till tågklarerare kan endasl max. 25 % av uppgivet utbildningsbehov tillgodoses under femårsperioden.

beträffande dragkraftsreserv

- planlägga och vidla ålgärder för all irygga tillgången på beredskapslok
under krig genom att bl. a. underhålla beredskapslok, förvaringsplatser för
beredskapslok, kollager och vattengivningsanordningar.

beträffande elkraftförsörjning

- underhålla beredskapsanläggningar

- planlägga och vidta åtgärder för att trygga eldriften under krigsförhållan
den.

belräffande reparationsberedskap och verksladstiänsl

- planlägga byggnadsverksamhet och reparations- och verksladstiänsl under
krigsförhållanden

- anskaffa och underhålla vissa reservanordningar samt lokaler och utrust
ning för verkstäder i krig.

beträffande materialförsörjning

- komplettera fredslager genom beredskapslagring, krigsproduktion och
krigsleveranser.

Endast en mindre del av den enligt SJ önskvärda anskaffningen av maleriel kan genomföras under perioden.

beträffande skydd

- förberedelser för eller anordnande av lilllrädesskydd och skyddsanord
ningar m. m. vid för driften vitala anläggningar och maleriel

- planläggning m. m. av verkskydd och personligt skydd

- bygga och underhålla skyddsrum och krigsbranddammar

- planläggning, utbildning m. m. av driftvärn

Kostnaderna för de föreslagna ålgärderna uppgår för femårsperioden lill ca 73 milj. kr. varav ca 54 milj. kr. från anslag över statsbudgeten, ca 18 milj. kr. av egna driftmedel och ca 1 milj. kr. avseende enskilda järnvägar.

Härutöver yrkar SJ ersättning med statsmedel utgörande ca 42 milj. kr. för femårsperioden.

Yrkandena innefattar ersättning för utbildning av vapenfria tiänsteplikliga (7 milj.  kr.), personalförstärkning för långsiktsplanering (0,5  milj.  kr.).

Prop.1976/77:74 ' 47

materialförsörjning och maierielskydd (7,5 milj. kr.), skyddsrum (11 milj. kr.) saml driftvärnsutbildning (16 milj. kr.j.

Avslutningsvis framhåller SJ atl järnvägarnas förmåga 1977/78-1981/82 alt möla de krav som kris- och angreppsfallen ställer är överslagsmässigt godtagbar och kommer atl förbättras mot periodens slut.

5.7 Statens vägverk (delprogrammet Vägar)

1 instruktionen för statens vägverk redovisas bl. a. den övergripande målsättningen för beredskapsverksamheten.

. . under beredskapsiillstånd och krig främst tillgodose det totala försvarets krav. Verksamheten i fred skall bedrivas så, att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. Vägverket skall samråda med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar och transporinämnden. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska försvarets område.

Vid ingången av planeringsperioden har vägverket bl. a. vidtagit följande beredskapsåtgärder inom delprogrammet Vägar

- studier och utredningar för att fastställa behovet av reservbromateriel

- upprättande av en samordnad krigsvägplan för vägverket och försvarsmakten saml krigsorganisationsplaner för verket

- tecknande av krigsproduktionsbesked av viss väghållningsmateriel

- anskaffning av skyddsutrustning, viss äldre reservbromateriel samt vissa reservdelar till maskinparken

- beredskapslagring av drivmedel

- ulbildning m. m. av krigsplacerad personal och viss driftvärnsutbildning

- byggande av skyddsrum vid vägstationer.

Avseende planeringsförutsättningarna anför verket bl. a. att ökade krav pä samordning av olika transportmedel jämte en fortsatt nedläggning av olönsamma järnvägar kommer att medföra ökade behov av framkomlighet på landsvägarna. Landsvägsnälei kommer ej alt kunna byggas ul i den lakl som vore erforderiig med hänsyn till det förväntade ökade fredstida transportarbetet på landsvägarna, framhåller verket. Vissa delar av landsvägsnätet kommer dock att förbättras så att allt större del kan ta tyngre trafik, vilkel i sin lur innebär ombyggnad av svaga broar. I en krigssituation kommer även i fortsättningen broarna alt vara den sårbaraste delen av landsvägsnälei.

Följande ekonomiska föruisätiningar har gällt för planeringen. För planeringsperioden skall förutsättas oförändrade drift- och förvaltningskostnader i förhållande till anslaget för budgetåret 1976/77. I samråd med övriga programmyndigheter har ÖEF fördelat tillgängliga invesleringsmedel så alt

Prop. 1976/77:74 48

på delprogrammet Vägar faller 52 milj. kr. Investeringsramen har antagils vara uttryckt i prisläge andra kvartalet  1975. Programplanen uttrycks i prisläge februari 1976. Vägverket föreslår ingen prisomräkning. För planeringsperioden föreslår verkei följande mål för delprogrammet.

Statens vägverk och andra väghållare skall tillsammans, utöverde mål och uppgiflersom har redovisais för programmet Transporter, kunna tillgodose totalförsvarets krav på väghållning genom att i förekommande fall

- ulföra för totalförsvaret angelägna byggnads- och anläggningsarbeten på vägnätet,

- med den lokala fredsorganisationen som stomme genomföra väghållningen,

- begränsa verkan av skador på vägnätet genom insättande av reparationsåtgärder och reservbromateriel samt

- skydda egna arbets- och ledningsplatser dels med fortifikato-riskl skydd, dels med driftvärn.

Under perioden avses bl. a. följande beredskapsåtgärder vidlas

- medverkan i övergripande studier, utredningar och planeringsverksamhet

- kompletterande utredningar avseende behovet av reservbromateriel och reservdelar för vägmaskiner

- revidering av vägverkets krigsorganisation och anvisningar för krigsvägplan saml utarbetande av anvisningar för undanförsel och förstöring och utnyttjande av reservbromateriel

- byggande av skyddsrum och drivmedelsanläggningar

- anskaffning av reservbromateriel och reservdelar

- information och utbildning av krigsplacerad personal och viss driftvärnsutbildning.

Kosinaderna för de föreslagna beredskapsåtgärderna uppgår till totalt ca 70,2 milj. kr. för planeringsperioden.

Härutöver yrkar vägverket ca 5 milj. kr. för personalförstärkning och utökad driftvärnsutbildning. Verket anför vidare atl om alla vägstationer skall kunna förses med skyddsrum före 1982 behövs ytterligare ca 9,7 milj. kr. under perioden.

5.8 Luftfartsverket (delprogrammet Flygtransporter)

Enligt instruktionen för luftfartsverket åligger det verket all under beredskapsiillstånd och krig främst tillgodose del lolala försvarets krav. För verksamhelen under sådana förhållanden skall luftfartsverket sörja för beredskapsplanläggning för den egna verksamheten och för den civila luftfarten i den mån sådan planläggning icke ankommer på annan myndighet.

Luftfartsverket har uppställt mål för verksamhelen inom delprogrammet

Prop.1976/77:74 49

Flygtransporter. Målen innebär atl verkei skall

- så långl möjligt bibehålla de civila statliga flygplatserna i användbart skick

- på iransportfiygei tilldelade flygplatser tillgodose betiäning av civila transportflygplan samt på de civila statliga flygplatserna i göriigasle mån även tillgodose betiäning av militära transport- och sambandsflygplan

- ulföra inrikes och uirikes flygiransportledning

- i göriigasle mån tillgodose skyddet på marken för transportflygplan genom utspridning av dessa inom och mellan tilldelade flygplatser.

Flygbolag, som genom avtal förbundit sig att utföra flygtransporter under beredskap och krig (K-förelag), skall

- ulföra uirikes och/eller inrikes flyglransporter

- ha en viss leknisk uthållighet med flygplanflotian.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

- inom områdei studier och ulredningar har en omfatlande studie genomförts rörande civil flygiransportverksamhet under beredskap och krig

- erforderiiga planläggningsdokumenl för luftfartsverkets egna funklioner är utarbetade

- planläggningsanvisningar för flygbolagen AB Aerotransport (ABA) och Linjeflyg AB (LIN) har utfärdals

- ransonerings- och regleringsplaner för flygdrivmedel har tillämpats och setts över i samband med den s. k. oljekrisen

- anskaffning av drivmedelscisterner, telemateriel, elmateriel, sambands-och kommunikationsmaleriel, ramptiänstmaleriel saml fortiflkaloriska ålgärder vid flygplatser är genomförda i viss utsträckning. Behovet av anskaffning och fortifikaloriska ålgärder har hittills täckts lill en miniminivå, som i begränsad utsträckning medger flygoperaliv verksamhet under krisförhållanden

- organisation av och materielanskaffning för verkskydd är genomförd

- skyddsrum för personal och trafikanter har byggts upp efler hand

- samordning av luftfartsverkets krigsplanläggning med försvarsmaktens är genomförd.

Luftfartsverket framhålleratt till följd av alt reservdelar och komponenter m. m. för tekniskt underhåll av fiygplan har kunnat anskaffas endast i begränsad utsträckning är uthålligheten på flygtransportområdet f n. mycket låg.

Följande fredsförhåUanden är enligt luftfartsverket grundläggande planeringsförutsättningar för civil luftfart vid beredskap och i krig

- omfattningen av den svenskregistrerade flygplansflottan
4 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop.1976/77:74 50

- flygplatsernas antal, läge och utformning

- betiänings- och underhållsresurserna inom landei för den civila flygtrans-portverksamheten.

Den civila nygtransportkapaciteten ökar under perioden. Ökningen beror till stor del på övergång till slörre och snabbare flygplan vilket dock enligt verket medför slörre sårbarhet. Antalet civila flygplatser ökar mycket långsamt men utnyttjandegraden blir bättre genom utbyggnad av säkrare landningshjälpmedel. Underhållet av flygmaterielen kommer förmodligen att än mer utföras ulan landets gränser i fred vilket medför begränsningar i flyglransporlflollans uthållighet under avspärrning och krig.

Planeringsförutsättningarna är också i hög grad beroende av totalförsvarets transportbehov. Detla kan nu inle exakt fastställas. Utgångspunkten för luftfartsverkets planering har därvid varit all hela den svenska flyglransporl-kapacileten erfordras under hela den lid som de i planeringsarbetet studerade kris- och angreppsfallen varar.

1 sitl betänkande (SOU 1976:5)Säkerhetspolilik och lolalförsvar anför 1974 års försvarsutredning bl. a.

För flyglransporter bör åtgärderna syfta till att fä ut hög effekt av tillgängliga transportresurser såväl vid avspärrning som i krig. Verksamheten bör enligt försvarsutredningens mening främst inriktas på atl så längt möjligt behålla de civila statliga flygplatserna i användbart skick, alt tillgodose service på flygplanen samt all kunna utföra inrikes och utrikes flygtransportledning.

I fråga om de ekonomiska förutsällningarna har enligt planeringsanvisningarna gällt bl. a. all några förändringar av nu gällande principer och regler för fördelning av kostnadsansvaret mellan stat, affärsverk och näringsliv i övrigt inle skall förutsättas bli vidtagna under planeringsperioden. Anvisningarna har tolkats så att luftfartsverket och flygbolagen i huvudsak skall ha samma omfattning på beredskapsålgärderna och samma resursinsats härför som inplanerals i perspektivstudie del 2 i referensalternativet ("5 500-I-").

1 samråd med övriga programmyndigheier har ÖEF fördelat planeringsramarna för investeringar så alt på delprogrammet Flyglransporter faller 44 milj. kr. Investeringsramen har antagits vara uttryckt i prisläge andra kvartalet 1975. Programplanen uttrycks i prisläge februari 1976. En uppräkning med 4,5 milj. kr. föreslås.

Bl. a. följande beredskapsålgärder har planerats under femårsperioden

- studie- och utredningsverksamhet avseende bl. a. det ekonomiska försvarels långsiktsplanering, flyglransporter saml flygbolagens tekniska underhåll av flygplanen

- anskaffning av flygplantypbunden ramptiänstmaleriel för flygplantyperna DC-8, DC-lOoch F-28

- anskaffning av utrustning för tillsyn, reparation och funktionskontroll.

Prop. 1976/77:74 51

reservmateriel (ulbytesenheter), lillsynsmateriel, reservdelar samt tekniskt underiag (instruktioner, ritningar m. m.jtill flygplaniyperna DC-8, DC-9, DC-lOoch F-28

- anskaffning  av   viss  civilförsvarsmaleriel   och   fortsatt   utbyggnad   av skyddsrum

- kontinuerlig verksamhet inom sektorerna utbildning, allmän administration, driftvärn och säkerhetsskydd.

Kostnaderna för de planerade åtgärderna uppgår över statsbudgeten till ca 48,5 milj. kr. för femårsperioden. Härtill kommer kostnader över luftfartsverkets driftbudget (ca 6,0 milj. kr.) och flygbolagens kostnader (ca 3,5 milj. kr.).

Kostnaderna är uttryckta i prisläge februari 1976. För all investeringsprogrammen inte skall urholkas under perioden erfordras enligl luftfartsverket kompensation för faktiska prisstegringar. Luftfartsverket förutsäiter i planen att årsvisa justeringar a v angivna belopp kommer att äga rum så att det reella innehållet i planen bibehålls.

Härutöver yrkar luftfartsverket ca 42 milj. kr. för kompletterande anskaffning av faltmateriel och servicemaleriel till flygplantyperna F-28 och A-300.

5.9 Sjöfartsverket (delprogrammet Sjötransporter)

Enligt instruktionen för sjöfartsverket åligger det verket all ombesörja beredskapsplanläggning i fråga om sjötransporter. Under beredskapsiillstånd och i krig skall sjöfartsverket främsl tillgodose det toiala försvarets krav. Sjöfartsverkei skall samråda med överbefälhavaren, civilförsvarsslyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskl försvar och iransportnämnden i ärenden om verkets uppgifter vid krig eller krigsfara eller eljest av betydelse för landets försvar. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar skall hållas underrättad om beredskapsplanläggningen på det ekonomiska försvarets område. Samråd med chefen för marinen skall äga rum i ärenden om dels utprickning eller belysning av farled som ej är försedd med sådana anordningar, dels belysning av farled inom skyddsområde eller kontrollområde eller indragning av fyrljus inom sådant område.

I arbetsordningen anges alt verkets försvarskontor har ansvar för följande uppgifter

- initiering och samordning av krigsplanläggningen för fariedsväsendet

- verkets krigsorganisation

- planläggning inom den ekonomiska försvarsberedskapens område, däribland beredskapsplanläggning av sjötransporter

- frågor i övrigt berörande verkets uppgifter inom det totala försvaret

- säkerhelstiänst och driftvärn.

Prop.1976/77:74 52

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

- viss planering och vissa åtgärder för anordnande vid ofred av särskilda neutralitets- och krigsleder för den civila sjöfarten

- vissa planer för verkels krigsorganisation och åtgärder for övergång från freds- till krigsorganisation

- förberedelser av krigsuppehållsplatser för centralförvaltning och vissa delar av den regionala organisationen

- ulbildning av lolspersonal, driftvärnsmän, krypto- och sambandspersonal samt viss utbildning i säkerhelstiänst

- vissa åtgärder för säkerhetsskydd.

I fråga om planeringsförulsällningarna anför sjöfartsverket att samhällsutvecklingen har medfört alt färre men större, dyrbarare och snabbare fartyg än lidigare trafikerar våra farvatten. Leder och hamnar minskar i antal men ökar i kvalitet. Integrering av transportsystem kan förutses ytterligare utvecklas. Sårbarheten hos sjötransportsystemet ökar. Denna utveckling som pågått en längre tid förutses fortsätta.

1974 års försvarsutredning har i sitt belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar angett atl planeringen för sjötransporter bör inriktas på all under beredskap och krig underhålla för sjöfarten behövliga farleder och att i erforderlig omfattning upprätthålla driften vid sjöfartsverkets anläggningar.

Belräffande de ekonomiska resurserna för programplaneringen utgörs utgångspunkten av de medel som disponeras för budgetåret 1976/77. Kostnaderna för försvarskontoret är för budgetåret 1976/77 beräknade till 450 000 kr. och till sammanlagt 2 250 000 kr. för programplaneperioden.

I samråd med övriga programmyndigheier har ÖEF fördelat planeringsramarna för investeringar så atl delprogrammel Sjösiransporter faller ca 1,65 milj. kr. i prisläge februari 1976. Dessa medel avses användas för anskaffning av materiel och vidtagande av övriga ålgärder för iordningssiällande av krigsfarledssystem. Med hänsyn lill karaklären av denna anskaffning m. m. värderas dessa tillgångar inte in i sjöfartsverkels fond. Medlen går därför i verkels budgei in bland driftmedlen.

Sjöfartsverket har i programplanen föresiagii moV för beredskapsverksamheten under planeringsperioden. Målen innebär bl.a, att verket inom del lolala försvarets ram under krig och beredskap skall

- tillgodose för skilda totalförsvarsgrenars funktion erforderliga sjötransporter inom landet och med utlandet samt utöva central sjöiransportled-ning

- efter planering och förberedelser i fred anordna och underhålla för sjöfarten nödvändiga farieder

- i behövlig omfattning upprätthålla driften vid verkets anläggningar, vari

Prop. 1976/77:74 53

inräknas verksamhel vid ceniralförvaltning och regionala organisaiioner

- snabbt kunna ställa om från normala fredsförhållanden till beredskaps- och
krigsförhållanden och under omställningstiden kunna lösa föreliggande
uppgifter i största möjliga utsträckning.

Under perioden 1977/78-1981/82 avser verket genomföra bl. a. följande beredskapsålgärder

- långsiktsplanering avseende perioden 1982-1987

- begränsade studier för all granska behovet av ytteriigare beredskapsåtgärder inom delprogrammet Sjötransporter

- revision av krigsfarledssyslemel

- anskaffning av lysbojar av mindre lyp och till dessa nödvändig utrustning i form av kätting, ankaren, radarreflektorer m. m.

- översyn av planer för ledning och administration i krig

- information och ulbildning

- plan för civil posilionsrapportering i samråd med generaliullstyrelsen, civilbefälhavare och länssiyrelserepresentanter

- anvisningar i samråd med transporinämnden för hur fraktfartslagens bestämmelser skall lillämpas.

Kostnaderna för de ålgärder som inplanerats uppgår till sammanlagt 4 115 000 kr. i prisläge februari 1976 varav kostnaderna för försvarskonlorel utgör 2 250 000 kr. Sjöfartsverkei begär dessutom 860 000 kr. för förstärkning av planerings- och utredningsresurserna m. m.

5.10 Arbetsmarknadsstyrelsen (delprogrammet Arbetskraft)

Enligt instruktionen för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) åligger del verket bl.a. att planlägga utnyttjandet av landels arbetskraft vid krig eller under andra utomordentliga förhållanden, som föranledes av krig eller krigsfara, saml handlägga ärenden rörande uppskov och anstånd med eller annan ledighet från mililärtiänslgöring under krigs- och beredskapsiillstånd och vissa ärenden rörande vapenfria tiänsteplikliga samt samordna den frivilliga försvarsverksamhelen inom totalförsvarets civila del i samråd med andra berörda myndigheter.

AMS uppfattar sitt mål vara att sedan krigsmaktens behov fyllts med stöd av värnpliktslagen tillgodose behov av arbetskraft för sådan verksamhet, som är av betydelse för landets totala försvar samt att i fred göra erforderlig planläggning härför.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsålgärder vidtagits

- den del av den översiktliga planeringen som benämns "branschplanläggning 1975" har genomförts avseende vissa branscher

- aktuella föreskrifter för samtliga uppskovsgrupper

Prop.1976/77:74 54

- försöksverksamhet med förenklad personalplanläggning hargenomförts i samverkan med grundplanläggande myndighet

- beredskapsregistrering av ca 500 000 personer

- ulbildning inom frivilliga försvarsorganisationer saml av vapenfria tiänsteplikliga

- bereskaps- och mobiliseringsverk för verkets krigsorganisation.

Den del av svensk samhällsutveckling, som främsl påverkar krigsarbetsmarknaden är den offentliga sektorns och näringslivets och därmed fredsarbetsmarknadens förändringar under perioden. Härvid anför AMS för perioden 1977-78 bl. a. att

- ökningen av arbetskraft inom den tiänsteproducerande sektorn fortsätter vilket förändrararbelskraftsstrukturen samtidigt som arbetskraften anlalsmässigt ökar relativt litet och praktiskt taget uteslutande på kvinnosidan

- regional överföring av arbetskraft till tätort från glesbygd fortsätter om än i minskad skala

- arbetskraftens specialisering fortsätter vilket försvårar snabba omdispositioner eller insättande av ersättare med större krav på tillgång av utbildad reservarbetskraft eller förberedd bristyrkesutbildning som följd

- arbetsmiljöbeslämmelser, arbelsiidsförkorlningar, pensionsålderssänkningar m. fl. på facklig eller politisk väg genomförda förändringar ställer ökade krav på förberedda dispenser från en rad för normal verksamhel gällande regler och avtal.

1974 års försvarsulredning har i sitt betänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar uttalat bl. a. att tillgång på arbetskraft är en förutsättning för övriga försörjningsområdens funktion och uthållighet.

Vidare ullalar utredningen atl den översiktliga planeringen bör inriktas på alt systematiskt följa den långsiktiga arbelskraftutvecklingen. Genom branschplanläggning bör de aktuella personaltillgångarna sammanställas och analyseras. Personalplanläggningen bör förbättras och förenklas, bl. a. genom alt ett differentierat planeringssystem utvecklas.

Utredningen uttalar också att det är av storl värde om frivillig personal kan disponeras som reservarbelskraft för att ersätta personer, som vid mobilisering måsle lämna sina ordinarie arbetsplatser. Vidare sägs all vapenfria tiänsteplikliga efler ulbildning åriigen bör kunna tillföra totalförsvarets civila delar värdefull personal.

De ekonomiska föruisättningarna för programplanearbeiet har varil oförändrade driftkostnader dvs. ca 120,3 milj. kr. för perioden 1977/78-1981/

82.

1 programplanen upptas bl.a. följande beredskapsåtgärder för femårsperioden

- akluelllhållning av rutiner, rullning av programplaner

Prop. 1976/77:74 55

- vidmakthållande av föreskrifters cch personalplaners aktualitet samt upprättande av nya

- uppskovsverksamhei

- fördelning av värnpliktiga, som lämnar försvarsmakten

- beräkning av behov av frivilliga, avtalsteckning, registrering, krigsplacering

- uttagning av vapenfria för olika slag av utbildning, fördelning av dessa på utbildningsmyndigheter, inkallelse till tiänslgöring och krigsplacering

- akluelllhållning av verkets beredskapsplaner

- intern och extern utbildning

- deltagande i ledningsövningar m. m.

Kosinaderna för de föreslagna ålgärderna uppgår lill ca 120,3 milj. kr. för perioden. Näringslivels planläggningskoslnader har beräknals lill 21,5 milj. kr.

Härutöver begär AMS ytterligare ca 128 milj. kr. under planeringsperioden för pcrsonalförstärkningar, ökning av utbildningsstödet lill frivilligorganisationerna samt elt utökat antal tiänsigöringsdagar för vapenfria tiänsteplikliga.

5.11 Postverket (delprogrammet Postal kommunikation)

Enligt instruktionen för postverket skall verksamheten i fred bedrivas så, att även de krav som det totala försvaret i krig uppställer i största möjliga utsträckning kan tillgodoses. Detta innebär bl. a. att

- postverket skall bedriva beredskapsplanering i samverkan med andra myndigheter inom totalförsvaret

- postverket skall vidta erforderiiga åtgärder - i förekommande fall mot särskild ersättning - för all säkerställa den försvarsberedskap inom det postala verksamhetsområdet som från lotalförsvarssynpunki bedöms vara erforderlig.

Då del gäller verksamheten under beredskapstillstånd och krig åligger det instmklionsmässigl postverket att främsl tillgodose det totala försvarets krav. I övrigt skall verksamheten ledas och bedrivas efter samma grunder som i fred i den mån förhållandena medger det.

Postverket skall därvid i den omfattning omsiändigheterna föranleder

- tillgodose totalförsvarets behov av postanordningar

- vidta de ålgärder som fordras för att säkerställa posttrafiken

- i den mån personaltillgången medger det förordna om försiärkning av postpersonalen och om erforderiig utsträckning av tiänslgöringen samt förelaga omflyttningar av personalen

- medverka till åtgärder som förhindrar atl krigsunderrällelser överbringas till obehöriga

Prop. 1976/77:74 56

- inskränka verksamheten i den omfattning som fordras av militära skäl

- meddela föreskrifter om rätten att anlita postverket i förbindelse med försvarsmakten och bringa föreskriftema lill allmän kännedom

- vidtaga åtgärder för att  förhindra  flentligl  utnyttjande  av   personal, anläggningar och materiel.

Vid ingången av planeringsperioden har bl. a. följande beredskapsåtgärder vidtagits

- planering för krigsorganisation av central, regional och lokal förvaltning

- igångsättning av beredskapsplanering avseende postverkets dataverksamhet i krig

- planering av fältposiens organisation och verksamhel

- planläggning, utbildning m. m. av driftvärn och verkskydd.

1 avsnittet om planeriiigs/öruisåltnlngar anför postverket att utvecklingen av den inre miljön i hög grad är styrande för planeringen av verkets försvarsberedskaps verksamhet. Framförallt är den regionala befolkningsutvecklingen av intresse i sammanhangel med hänsyn lill de följder den har för postverket från såväl fredsmässig som krigsorganisatorisk synpunkt. Andra betydande faktorer är utvecklingen inom transportsektorn och på dataområdet samt omfattningen av de utrymningar som kan komma alt anbefallas i krig.

Målen för beredskapsverksamheten under planeringsperioden sammanfaller i allt väsentligt med de mål som hittills gällt för postverkels beredskapsverksamhet.

Verksamheten inom delprogrammet avses i huvudsak bedrivas på samma säll som hittills.

Kosinaderna för femårsperioden uppgår till 39,5 milj. kr. och bestrides av postverkets medel ulan alt särskilda anslag härför är anvisade.

5.12 Sveriges riksbank (delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling)

Riksbankens uppgift inom det ekonomiska försvaret är att som ansvars-myndighet leda, samordna och övervaka planläggningen i fred för all trygga penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling under beredskap och krig.

Målsättningen för beredskapsplanläggningen på såväl kortare som längre sikt är att skapa förutsättningar för atl bank- och betalningsväsendet skall kunna fungera även under krig på ett sätt, som så nära som möjligl ansluler sig lill den fredsmässiga verksamheten. Primärt syflar planläggningen lill atl hindra ett sammanbrott av fredsorganisationen vid del kritiska övergångsskedet mellan fred och krig och under liden närmasl därefter. Härvid måsle framför allt tillses, atl slatliga och kommunala myndigheier saml andra för

Prop.1976/77:74 57

samhället viktiga funktioner, däribland de krigsviktiga förelagen, ej saknar nödvändiga medel för verksamhelefis upprätthållande. För att lösa dessa uppgifter har riksbanken som ansvarsmyndighet att

- i lotalförsvarets intresse tillse att penningmedelsförsörjningen och betalningsförmedlingen skall fungera även under krigsförhållanden

- bygga upp ett betryggande lager av sedlar och mynt vid riksbankens avdelningskontor i landets olika delar samt i vissa fall genom utläggning av sedeldepåer

- planlägga för att vid behov kunna uppta tillverkning av provisoriska betalningsmedel (beredskapssedlar och nödmynt)

- tillse atl även den betalningsförmedlning i olika former som sker utan anlitande av kontanta medel kan fortgå under krigsförhållanden

- ansvara för den del av riksbankens, postverkets och andra penninginrält-ningars verksamhel som syflar till alt irygga penningmedelsförsörjningen och betalningsförmedlingen

- i samråd med ÖEF och i samverkan med vederbörande centrala myndigheter och institutioner planera och utarbeta riktlinjer för bankers och övriga kreditinstituts beredskapsplanläggning.

Lägel beträffande dessa uppgifter är enligt riksbanken vid ingången av planeringsperioden i huvudsak tillfredss*tällande.

Försörjningen med penningmedel och betalningsmedel påverkas i fråga om planerlngs/örutsättnlngar i någon mån av den internationella ulvecklingen men framför allt av ulvecklingen inom det svenska samhället. Dessa allmänna förutsättningar för planeringen för betalningsmedelsförsörjningen lorde enligl riksbanken förbli i storl sett oförändrade under femårsperioden.

Beredskapsålgärder av främsl administrativ natur avses vidtagas under planeringsperioden, t. ex. uppgörande av avtal och anvisningar för samordning av de olika penninginslilulens verksamhel, upprättande av förslag till lagändringar för att underiätta verksamheten i krig m. m. Regelbunden revidering av penninginstitutens beredskapsplaner avses företas t. ex. vid förändringar i inkvarterings- och utrymningsplanläggning eller vid ändring av bankrörelse. En särskild planläggning inom bankväsendet om en övergång i krig till regional bankclearing med anpassning till postverkets nya regionindelning och distributionsnät avses också genomföras. Ålgärder planeras för atl motverka störningar på bankernas maskinella bokföring med dataanläggningar.

Kosinaderna förden planerade verksamheten beräknas för femårsperioden uppgå lill ca 13 milj. kr., varav ca 4 milj. kr. från riksbanken,ca 2 milj. kr. från postverket och ca 7 milj. kr. från övriga banker och kreditinstitut. Kostnaderna för riksbankens del bestrids ulan att särskilda anslag härför är anvisade.

Prop. 1976/77:74 58

6. ÖEF-utredningen 6.1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 24 april 1975 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet den 23 maj 1975 fyra sakkunniga med uppgift alt göra en översyn av överstyrelsens lor ekonomiskl försvar (ÖEF) organisation mm. Utredningsuppdraget innebar bl.a. alt de sakkunniga särskilt skulle överväga efter vilka grunder som ÖEF:s organisation bör byggas upp. Dels borde prövas alternativ som innebär en organisation anpassad efter de försörjningsområden (program) som lillämpas vid långsiktsplanering och programbudgetering, dels alternativ som bygger på en indelning efter olika funktioner i beredskapsprocessen (bl. a. planering, företagsplanläggning, beredskapslagring och samordning). Vidare skulle de sakkunniga pröva behovel av att ytterligare klarlägga ansvarsfördelningen mellan ÖEF, kommerskollegium (KK) och statens industriverk (SIND) vad gäller uppgifter rörande det ekonomiska försvarel. Dessulom skulle de sakkunniga överväga om ÖEF, KK och SIND skall verka som myndigheter vid krig eller utomordentliga, av krig eller krigsfara föranledda förhållanden, eller om de skall ersättas av särskilda krisorgan eller kompletteras med sådana organ.

De sakkunniga', som antog namnet ÖEF-utredningen, överiämnade i september 1976 sitt betänkande (Ds H 1976:4) Ny organisation för ÖEF.

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av överbefälhavaren (ÖB), fortifikationsförvaltningen (FortF), försvarels sjukvårdsstyrelse (SjvS), försvarets materielverk (FMV), försvarets forskningsanstalt (FOA), försvarels rationaliseringsinstitut (FRI), civilförsvarsslyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, postverket, statens järnvägar (SJ), statens vägverk,sjöfartsverket, luftfartsverket, iransportnämnden(TN), statskontoret, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB), riksrevisionsverket (RRV), nämnden för samhällsinformation (NSI), statens jordbruksnämnd (JN), kommerskollegium (KK), som har bifogat yttranden från Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare och handelskammaren i Göteborg - Västsvenska handelskammaren, statens pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsslyrelsen, statens industriverk (SIND), statens vallenfallsverk, länsstyrelsen i Malmöhus län, länsstyrelsen i Norrbottens län,civilbefalhavaren i Bergslagens civilområde. Centrala driftledningen (CDL), Kooperativa förbundei (KF), Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) gemensamt med Sveriges indusiriförbund. Svenska handelskammarförbundet. Svenska petroleum institutet, Sveriges grossistförbund, Sveriges hantverks- och indusiriorganisation (SHIO), Sve-

' Överdirektören Gö.sla Bruno, ordförande, departementssekreteraren Bo Hemborg, avdelningsdirektören Olof Hertz och departementssekreteraren Olof Söderberg.

Prop.1976/77:74 59

riges kemiska industrikonior, Sveriges köpmannaförbund, Centralorganisationen SACO/SR - som har bifogat yiiråhde från SACO/SR-föreningen vid ÖEF - Landsorganisationen i Svenge (LO), som har bifogat yttrande från Statsanställdas förbund samt Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som har utarbetat sill svar i samråd med Sialstiänsiemannaförbun-dets avdelning vid ÖEF.

6.2 Nuvarande ordning

6.2.1 Överstyrelsen jör ekonomiskt försvar (ÖEF)

ÖEF är central förvaltningsmyndighet för den ekonomiska försvarsberedskapen. Verkei har följande tre huvuduppgifter

- samordning av all planeringsverksamhet inom del ekonomiska försvaret,

- planering på områden som inte åvilar andra myndigheter saml

- beredskapslagring.

Samordning sker bl. a. genom atl verkei leder de försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret, i vilka alla berörda planeringsmyndigheter deltar. ÖEF har även vissa andra regelbundna samordningsaktiviteter, bl. a. i samband med den årliga planeringen av länsstyrelsernas totalförsvarsinriklade verksamhet och i anslutning lill s. k. beredskapskonferenser och övningar med personal i krisorgan. Genom regeringsbeslut den 23 juni 1976 har vidare ÖEF och vissa andra myndigheier tillagts uppgiften att planera beredskapen för en fredskris på energiområdet i enlighet med särskilda anvisningar.

ÖEF:s egen beredskapsplanering avser försörjningsviktiga varor på beklädnads-, kemi- och metallområdena, bränslen och drivmedel samt viss tiänsteverksamhet. Planeringen innefattar grundläggande utredningar om behovet av beredskapsförberedelser på olika varuområden. På grundval härav sker planläggning av företag och vissa andra organisationer så att dessa under svårare krislägen skall kunna upprätthålla försörjningsvikiig verksamhet. Vidare förbereds förbruksningsregleringar, bl. a. ransoneringar. Verket ger vidare stöd till försörjningsviktig industri inom beklädnadsområdel, samordnar statlig upphandling inom detla område saml är tillsynsmyndighet för näringslivets ivångslagring av olja.

En viktig och kostnadskrävande del av försvarsförberedelserna på det ekonomiska områdei är beredskapslagring av olika försörjningsviktiga varor. ÖEF svarar för beredskapslagring inom de områden där verket har eget planeringsansvar och därutöver för lagring av läkemedel och sjukvårdslextilier samt av gödsel- och bekämpningsmedel till jordbruket. Sistnämnda lagring sker enligl planer som upprättats av socialstyrelsen resp. jordbruksnämnden (JN). Beredskapslagringen skall enligl ÖEF:s instruktion ske enligl affärsmässiga principer så långt detta är möjligl med hänsyn lill försörj-

Prop. 1976/77:74 60

ningsberedskapen. Verket kan enligt instruktion självt låla uppföra förråds-och lagringsanläggningar. ÖEF:s verksamhel indelas i följande program

- Livsmedel

- Beklädnad m. in.

- Bränsle, drivmedel

- Sjukvård

- Kemiska produkler m. m.

- Metaller m. m.

- Övrigt

ÖEF:s nuvarande organisation är i huvudsak indelad efter funktioner. Under styrelsen och generaldirektören är verket organiserat på fem byråer

- Utredningsbyrån

- Varubyrån

- Administrativa byrån

- Affärsbyrån

- Bränslebyrån

Utredningsbyrån och varubyrån leds gemensamt såsom en avdelning av en avdelningschef Utöver byråerna finns en informalions.sektion inrättad.

Internt inom ÖEF har arbetet organiserats på sätt som framgår av följande bild.

Prop. 1976/77:74

Styrelse

I--------------- 1

I   Kemirådet   |
1__________ 1

, Beklädnads- i
h-ädet     J

Generaldirektör

I------------------

Rådet för eko-' nomiskt försvar

Militärassistenten

Ekonomiadministrativa enheten

Informationssektionen

Affärs-byrån

I nköps-sektionen

Publicitets-detaljen

Budgetsektionen

Läkemedels-sektionen

Utbildnings-detaljen

Redovisnings-sektionen

Förråds-sektioner

Centralsektionen

Lokala

förråd

___ I

Administrativa byrån

Data-fcnheten

Statistiksektionen

Juridiska sektionen

Programmerings-sektionen

Personalsektionen

Drift-sektionen

Utrednings-byrån

Allmanna sektionen

Beklädnadssektionen

Kemisektionen

Studiesektioner

Planerings-avdelning

P

Varubyrån

Produktionssektionen

Handelssektionen

Undan-

försel-

sektionen

Avtals sektionen

Sekretariatet för studier och långsiktsplanering

röpera-H I tions-    I . analys-I grupp    I

i ""■        i

L'=.2.__l

Bränsle-byrån

Bränslesektionen

Förvaltnings-sektionen

Tekniska sektionen

1

. (Tokala   ~) I

1 förråd       I I l___J|

rörivme- "I 1 I delscen-    u I trålen AB i I   OMC

Bränsle-regle-ringsen-heten

Planerings-sektionen

Ransonerings-sektionen

ÖEF:s interna organisation 1976-07-01.

Planeringsavdelningen svarar för verksamheten inom samtliga försörj-ningsområdesinriktade program ulom bränsle/drivmedelsprogrammei. Arbetsfördelningen inom avdelningen är den, att utredningsbyrån svarar för den grundläggande utredningsverksamheten, regleringsförberedelserna och samordningen av den statliga upphandlingen inom beklädnadsområdet. Varubyrån svarar för förelagsplanläggning, finansiell stödgivning lill företag på beklädnadsområdel samt planering rörande undanförsel och förstöring, som enligt särskilda förordningar åvilar verkei. Sekretariatet för studier och långsiktsplanering svarar för ledningen och administrationen av försöken med det ekonomiska försvarets långsiktsplanering.

Bränslebyrån svarar för utredningar och viss förelagsplanläggning för

Prop. 1976/77:74 62

bränsle/drivmedelsprogrammei avseende avspärrnings- och krigsfallen. Byrån handhar vidare verkets tillsynsuppgifter rörande näringslivels tvångs-lagring av olja samt uppgifter rörande cisiernbyggnalion och -förvaltning.

Bränsleregleringsenheien svarar för reglerings- inkl. ransoneringsförberedelser avseende bränslen samt för verksamhet i övrigi för bränsle/drivmedelsprogrammei avseende fredskrislägen.

Affärsbyrån handhar inköp och försäljning av .samtliga beredskapslag-ringsvaror samt svarar för byggande och förvaltning av förråd och lager med undanlag av cisterner.

Administrativa byrån svarar för vissa affärs- och förvaltningsjuridiska funklioner, för verkets gemensamma personaladministration ulom personalutbildning saml för koniorsservice m. m.

Den ekonomiadministraliva enheten svarar för verkets gemensamma ekonomiadminislrativa verksamhel.

Dataenheten, som har inrättats provisoriskt av ÖEF:s styrelse, biträder övriga enheter med statistiska bearbetningar och analyser, underhåller och utvecklar vissa datasystem - vilka även utnyttjas av andra myndigheier inom det ekonomiska försvarel - samt svarar för verkets registrering av data som skall lagras och bearbetas i dator.

Informationssektionen svarar bl. a. för extern och intern information, för extern utbildningsverksamhet (övningar, beredskapskonferenser m. m.) saml för den inierna personalutbildningen.

Verkets styrelse beslår, förutom av generaldirektören och två personal-företrädare, av sex personer. F. n. ingår i styrelsen företrädare för försvarsmakten samt från näringslivet och dess organisaiioner.

Till verket är tre rådgivande organ knutna, nämligen rådet för ekonomiskl försvar, beklädnadsrådel och kemirådel. Det förstnämnda rådet består av chefema för försvarsslaben och civilförsvarsstyrelsen, JN, ÖEF och AMS samt ordföranden i TN. De båda övriga råden beslår av representanter för berörda slatliga myndigheier saml näringslivs-och arbetstagarorganisationer.

Vid verket tiänstgör en militärassistent ur försvarsstaben. Till verket är vidare knutna dels en s. k. operationsanalysgrupp (OA-grupp) ur FOA, dels Drivmedelsceniralens AB (DMC) planläggningsavdelning.

6.2.2 Statens industriverk (SIND) och kommerskolleglum (KK)

SIND bildades år 1973. Vissa av del nya verkets uppgifter övertogs då från KK, vars uppgifter renodlades lill all omfatta frågor rörande handelspolitik och utrikeshandel saml lillämpningen av vissa näringsrältsliga regleringar. SIND gavs uppgifter inom områdena industripolitik, energipolitik och mineralpolilik.

Både SIND:s och KK:s uppgifter har åtskilliga beröringspunkter med planering och verkställighet avseende del ekonomiska försvaret. Ingen av de båda myndighelerna har emellertid några planeringsuppgifler inom detla

Prop. 1976/77:74 63

område. SIND:s instmktion innehåller dock föreskrifter om viss informationsskyldighet gentemot ÖEF. Enligt nu gällande planer övergår i krig och vid svårare avspärrning KK:s uppgifter rörande handelsregleringar m. m. till en handels- och industrikommission. För SIND:s del finns inga beslut eller uttalanden om myndighetens uppgifter i sådana lägen.

6.3 ÖEF-utredningen

6.3.1 Nya och förändrade arbetsuppgifter för ÖEF

Under den tid som utredningsarbetet har pågått har andra ulredningar lagt fram förslag av betydelse för ÖEF:s verksamhet. Sålunda har under höslen 1975 försörjningsberedskapsuiredningen (FBU), energiberedskapsutredningen (EBU) och ransoneringslagsulredningen (RLU) lämnat sina slut-betänkanden. 1974 års försvarsutredning har i januari 1976 presenterat ett delbetänkande. Vidare hararbete pågått inom 1975 års oljelagringskommitté och en utredning inom försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) om organisation och personal m. m. vid länsslyrelsemas försvarsenheter. Inom ramen för försöken med långsiktsplanering har chefen för handelsdepartementet vidare lämnal anvisningar för programplaneringen inom del ekonomiska försvaret för perioden  1977/78-1981/82.

De förändringar i olika avseenden för ÖEF:s verksamhel som detta har medfört eller kan väntas medföra de närmaste åren är enligl ÖEF-utredningen främst följande.

Statsmakternas beslut bl.a. i anledning av FBU:s och EBU:s förslag innebär atl ÖEF har givits ansvaret för att inom sitt verksamhetsområde vidta förberedelser för all möla fredskriser på olika varuområden. Bl. a. skall under de närmaste åren en omfattande fredskrislagring äga rum av olika petrokemiska produkter och andra varor med anknytning till oljesekiorn. Planeringen för fredskriser torde i vissa avseenden ställa andra och utökade krav på ÖEF jämfört med planeringen för avspärrnings-och krislägen. Detta beror på att målsättningen vid fredskriser är atl, trots knapphet på viss vara, så långt möjligl upprätthålla sysselsättning, produktion och distribution och viktiga samhällsfunktioner som sjukvård, undervisning och kollektivtrafik.

ÖEF skall vidare enligt statsmakternas beslul samordna beredskapsplaneringen på hela energiområdet och även svara för olika verkställighets-åtgärder vid en fredskris på energiområdet. Detta ställer enligt uiredningens mening krav på att verket i vart fall måste följa ulvecklingen vad gäller energiproduktion och -konsumtion totalt och för olika energislag.

Några avgörande förändringar av förutsättningarna för planeringen inför avspärrnings- och krigssituationer lorde inle komma att inträffa. Även för dessa lägen kommer emellertid en lagerökning att ske under de närmaste åren.

Sammanlaget släller den ökade beredskapslagringen omfattande krav på

Prop. 1976/77:74 64

verkets inköps- och försäljnings- samt byggnadsverksamhet.

Den sedan länge pågående ulvecklingen inom näringslivet mot specialisering och stordrift och därav följande ulveckling av underieverantörs-system och komponenttillverkning innebär vissa ändrade planeringsbetingelser för ÖEF. Beroendeförhållandena inom näringslivet blir sålunda mer komplicerade och svåra alt överblicka. Energilillgången har vidare blivit en allt viktigare faktor vid bedömningen av vilka möjligheter landet har att i en kris producera försörjningsviktiga varor. Denna utveckling innebär alt allt större krav ställs på ÖEF;s planering särskill när del gäller metoderna i utredningsarbetet för att bedöma behovet samt arten och omfattningen av beredskapsförberedelserna i form av väl utvecklade planeringsmodeller och ADB-system för dessa ändamål.

6.3.2 Övciväganden och föislag beträffande ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och SfND resp. KK

Enligl ÖEF-ulredningen finns del betydelsefulla samband främst mellan verksamheterna inom ÖEF och SIND men även mellan verksamheterna inom ÖEF och KK. Vad först gäller frågan om ÖEF - SIND konstaterar utredningen alt ÖEF:s verksamhet i stor utsträckning avser industrin och dess omställning i olika krislägen. Vidare har verkets energiberedskapsupp-gifter nära anknytning till SIND:s verksamhet på energiområdet. När ÖEF fick sina nuvarande uppgifter fanns inte något fredstida fackorgan för frågor rörande industri- och energipolitiken. SlND:s tillkomst har förändrat delta förhållande. I utredningsdirektiven anges emellertid att en utgångspunkt förarbetet skall vara nuvarande ansvars- och arbetsfördelning mellan verken och att endast smärre förändringar av denna bör aktualiseras. Mot bakgrund härav har utredningsarbetet när det gäller ansvars- och arbetsfördelningen mellan verken under normala fredstida förhållanden inriktats påatt klariägga behovet av preciseringar av ansvarsfördelningen och på atl åstadkomma lämpliga samverkansformer.

ÖEF-utredningen har kommit till den slutsatsen, att sambanden mellan ÖEF och SIND mindre ger upphov lill problem vad gäller ansvarsfördelningen mellan verken än till samverkansproblem. SIND:s verksamhet avseende utredningar och prognoser m. m. inom industri-, energi- och mineralpolitiken avser del normala fredslida samhället, medan ÖEF:s verksamhet avser frågan om hur näringslivet i vid mening skall fungera i kriser. Utredningen anser emellertid att del finns anledning alt i de båda verkens instruktioner markera behovet av ömsesidig samrådsskyldighet i utredningsverksamheten. Redan i nuläget skall SIND enligt sin instruktion hålla ÖEF underrättad om sådant resultat av sitl utredningsarbete, som kan vara av intresse för landels ekonomiska försvarsberedskap. Denna samrådsskyldig-hel bör utsträckas lill att omfatta även planeringen och genomförandet av olika ulredningar. Genom att även lill ÖEF:s instruktion foga ett lillägg

Prop.1976/77:74 65

med motsvarande innehåll skapas ökade garantier för att önskvärd samverkan mellan verken kommer lill stånd och att ÖEF:s varu- öch branschkunskaper tillförs SIND.

Förutom vad gäller utredningsarbetet finns det behov av samverkan mellan verken i fråga om den löpande handläggningen av vissa ärendegrupper. Främst gäller detta handläggningen av ärenden om stöd lill olika företag. ÖEF bedriver av försörjningsberedskapsskäl sådan stödverksamhet inom beklädnadsområdel. Även SIND - liksom f ö. AMS m. fl. organ - bedriver stödverksamhet på della område. Utredningen anser att resp. myndighel vid beredningen av stödärendena så långt som möjligt bör utnyttia utredningsmaterial och den kunskap om företagen som finns hos den andra myndigheten. För alt förbättra samråd och samverkan bör verken, enligl utredningens uppfattning, skriftligen informera varandra så snart ett siödä-rende kommit in. F. h. lämnas skriftlig information först sedan beslut har fattats i ett siödärende.

1 övrigi föreslår uiredningen atl samordningen mellan olika slödgivande organ liksom hittills bör säkerställas genom föreskrifter i särskilda beslut av regeringen för de stödformer där della bedöms erforderiigt.

Utredningen har även - med hänsyn lill de nära samband som generellt finns mellan ÖEF:s och SIND:s uppgifler - övervägt om en ordning med ömsesidig slyrelserepresentation är lämplig. Utredningen menar emellertid att den samverkan som erfordras främst bör ske på handläggarnivå. Vidare har det ansetts ändamålsenligt att SIND, liksom i nuläget, representeras i de varuområdesinriklade rådsorgan som finns vid ÖEF.

Sambanden mellan ÖEF:s och KK:s resp. verksamhet syns mindre komplicerade än mellan ÖEF och SIND. ÖEF och KK är under normala fredstida förhållanden verksamma på hell olika arbetsfält. KK:s uppgifter rörande handelspolitik och utrikeshandel haremellertid i vissa fall beröringspunkter med försörjningsberedskapspolitiken, liksom f ö. med andra områden, t. ex. arbeismarknads- och industripolitiken. Utredningen har funnit atl några egentliga ansvars- eller arbelsfördelningsproblem inte föreligger mellan ÖEF och KK. Den samverkan som erfordras mellan de båda verken bör kunna ske på sedvanligt sätt myndigheterna emellan. Vidare finner utredningen det ändamålsenligt all KK representeras i de lill ÖEF knuina rådgivande organen för olika varuområden.

6.3.3 Överväganden och förslag beträffande ÖEF:s normalorganisailon

Elt av huvudproblemen i dagens organisation för ÖEF är enligt utredningen den brislande överensstämmelsen mellan program och organisation. Programmen är i princip varuområdesinriklade medan organisationen i huvudsak är indelad efter funklioner. Minst tre olika enheter har därvid uppgifter inom resp. program. Detta har medfört uppenbara svårigheier alt åstadkomma en sådan förankring av programmen i organisationen att en

5 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 66

kraftsamling kring måluppfyllelsen för resp. program uppnås. Del finns i stället en tendens - som måste anses naturlig i en funktionsindelad organisation - att oplimera resp. funktion snarare än programmen. All flera enheter bedriver verksamhel inom resp. program medför även vissa problem när det gäller verkels kontakter med förelag och branschorgan.

Vissa ålgärder har vidtagits inom ÖEF för all lösa dessa problem. Bl. a. har utsetts särskilda programansvariga tiänstemän. Programansvaret för de varuområdesinriklade programmen har emellertid inte ansetls böra fördelas på mer än två tiänstemän. Dessa biträds var och en av en s. k. programföredragande tiänstemän. Denna ordning hardock enligt utredningen? uppfattning medfört vissa interna problem vad gäller ansvarsförhållanden och befogenhetsfördelning. Därför bör en mer programinriktad organisation än den nuvarande väljas, anser utredningen.

ÖEF har till uppgift atl samordna all beredskapsplanering för del ekonomiska försvaret. Utredningen har bedömt det vara en viss brisl att ansvaret för samordningsuppgiften i realiteten är så splittrat, som är fallet i nuvarande organisation. Detla har enligt uiredningens mening lett till atl begränsal intresse har ägnals ål en löpande uppföljning av beredskapslägel på olika områden och av arbetsläget vad gäller beredskapsplaneringen hos olika myndigheter. Uiredningen anser främsl mol bakgrund härav all ansvarel för alla frågor av programövergripande extern samordningsnatur bör åvila en enhet direkl underställd verksledningen.

Vid bedömning av nuvarande organisation av verkels utrednings- och planläggningsfunktioner har uiredningen kommit till den slulsalsen att huvuddelen av de uppgifter som fordrar företags- och branschkunskaper bör sammanföras i varuområdesinriklade enheter. En sådan organisation bör öka verkets förutsättningar att observera förändringarna inom de olika branscherna och bör kunna höja verkets aktionsberedskap i olika avseenden. Detta betyder all samtliga ulrednings- och planläggningsuppgifter bör sammanföras till varuområdesinriklade enheter. Delta gäller även bränsleområdet, där den nuvarande uppdelningen i en bränslebyrå med vissa utredande och planläggande uppgifter och en bränsleregleringsenhei med vissa andra utredande uppgifter inte längre bör beslå. Den organisaloriska enhet för bränsle- och drivmedelsplanering som i stället bildas bör även få lill uppgift att svara för verkels nyligen tillkomna samordningsuppgifter rörande beredskapsplaneringen på energiområdet.

Utredningen anser att verkets förrådsanskaffningsverksamhet bör samlas i en enhet. Motiven härför är att personalens kunskaper på områdei därvid bältre las tillvara. ÖEF:s egen byggnadsverksamhet kommer vidare under de närmaste åren att bli av myckel stor omfattning. Ett slort antal byggnadsprojekt till ell sammanlagt beräknai värde av inemot 500 milj. kronor kommer under de närmaste åren att vara under arbete. Härvid erfordras vissa tillkommande specialistresurser främsl för ekonomisk uppföljning av verksamheten. Möjligheterna att till verket knyta sådana specialistresurser torde öka om alla byggnadsverksamhet administreras av en och samma

Prop.1976/77:74 67

organisatoriska enhet.

Utredningen har bedömt atl störa krav ställs på ÖEF:s nuvarande metodutveckling, främst när det gäller syslem och metoder för all bedöma behovet och omfattningen av olika beredskapsåtgärder. Nuvarande organisation av metodutvecklingsfunktionerna är därvid, enligt utredningens mening, inte lämplig. Ansvarel för metodutvecklingen inoin planerings-området är i realiteten splittrat på tre olika enheter. Splittringen har lett till problem när det gäller val av syslem och metoder och en viss fördröjning av ulveckling och införande av nya system har blivit följden. Mot denna bakgrund bör metodulvecklingsverksamheten vad avser utrednings- och planläggningsuppgifterna koncentreras till en enhet, nära organisatoriskt knuten lill de utredande och planläggande enheterna.

Vidare anser uiredningen alt verkels gemensamma personaladministrativa funktioner bör förstärkas och samlas i en organisatorisk enhet. Skälel härför är främst alt allt slörre krav ställs på myndigheternas personaladministration, bl. a. när del gäller olika personalpolitiska frågor, personaladministrativ planering och löpande personaladministrativa åtgärder.

Mot bakgrund av dessa förhållanden föreslår utredningen - efter att ha prövat olika organisationsalternativ - atl ÖEF organiseras på följande fyra enheter

- en enhet för samordning av det ekonomiska försvaret (enheten för EF-samordning)

- en enhet för programverksamhet

- en enhet för beredskapslagring

- en administrativ enhet.

Enheten för EF-samordning bör fa till uppgift att svara för olika externa programövergripande samordningsfrågor, bl.a. att följa arbets- och beredskapsläget inom del ekonomiska försvaret, atl leda elt eventuellt system för långsiktsplanering samt att administrera olika samverkansövningar och beredskapskonferenser etc.

Enheten för programverksamhet bör indelas i fyra programinriktade underenheter, nämligen en för beklädnad m. m., en för energi, en för kemiska produkter m. m. och en för metaller m. m. Härtill bör komma en underenhet för allmänna frågor, bl.a. metodutveckling och statistik. De fyra programinriktade underenheterna bör fl till uppgift att svara för samlliga med resp. program sammanhängande utrednings- och planläggningsuppgifter.

Enheten för beredskapslagring bör fa lill uppgift atl svara för inköp och försäljning av beredskapslagringsvaror, för förrådsånskaffning - däri inbegripet byggnadsverksamheten - och för förvaltning av förråd och varor. Enheten bör indelas i en underenhet för inköp, en underenhet för förrådsanskaffning och en underenhet för förrådsförvaltning. Härtill kommer ett sekretariat för vissa ekonomiska och affärsjuridiska uppgifter.

Enheten för administration bör fa till uppgift atl svara för verkets gemen-

Prop. 1976/77:74 68

samma ekonomi- och personaladminislrativa uppgifler, för förvaltningsjuridik och rationalisering samt för verkels gemensamma funktioner i övrigt, t. ex. registratur, bibliotek och kontorsservice m. m.

Utredningens förslag lill normalorganisalion för ÖEF framgår av följande skiss.

Prop.1976/77:74

69

Z   '£

U      I D

S; ol o

2    ?   iBic      Si

ES

'« -q'

I?     "       a>      o I c        ro ** "S

' ' cn.O

2! 3

\

|E1     -

« i ?-2

'■ t! E c I? S c - c o as c o

'"-:ö « s

3.E E

1- "D ■D 

f?|i

O) 1 Q. ■s 1 UJ		— vissa ekonomiska och affärsjuridiska frägor
	Underenhet för förrädsforvalt- ning	-                                                                                                                                                                                                                                     drift och underhäll av föirädsanlägg- ningar —                                                                                                                                                                                                                                       förvaltning av lager		s TJ il
	Underenhet for forrädsanskaff-ning	— förrådsånskaffning genom förhyrning och byggnadsverksamhet
	Underenhet för inköp	— inköp och försäljning av varor
E s 1 E O i c UJ	Allmän underenhet	-                                                                                                                                     stöd betr metoder och statistik -                                                                                                                                     specialist resurser for förstoring ni m -                                                                                                                                     planlägg ning av dator- beredskap m m -                                                                                                                                     for enheten gemensamma ärenden
	Underenhet för metaHef m m	-                                                                                                       forsorjmngs- pianering -                                                                                                       företags- planläggning -                                                                                                       reglering o. ransonering
	:0 = 2E 111	-                                                                         forsorjnings- planenng -                                                                         företags- planläggning -                                                                         reglering o. ransonering —vissa plane ringsuppgifter for livsmedels- och sjukvSrds- programmen
	Underenhet för energi	-                                            forsor'inings- planering -                                            foretags- planlaggnmg -                                            reglering o. ransonering inkl lEA -                                            tvangs- lagring -                                            informa tions- och sparkampanj- frägor	1 i
	Underenhet för bektadnad m m	-             Orsorjnjngs- planermg -             företags- planläggning -             reglering o. ransonering —företagsstöd -upphandlings- samordning

UJUJ

Underenhet for samordning och långsiktsplanering — övergripan de samordning -                       långsikts planering

Underenhet för information och utbildning -                       extern in formation —                     extern ut bildning

Förslag till ny normalorganisation för ÖEF.

Prop. 1976/77:74 70

Utredningen har även behandlat frågan om ÖEF:s styrelse- och rådsor-ganisaiion och konstaterar, atl ett genomförande av både EBU:s och FBU:s förslag rörande ÖEF:s styrelse skulle innebära atl ÖEF fick en styrelse på omkring 20 personer. Utredningen släller sig tvivlande till all en så stor styrelse kan fungera effeklivl, särskill som den enligl dessa utredningars förslag även bör fungera i olika krislägen. Utredningen har funnit atl en väl fungerande rådsorganisation skulle kunna tillföra ÖEF sådan kunskap som enligl EBU och FBU skulle förmedlas genom styrelsen. Därför föreslås en utökning av nuvarande varuområdesinriklade rådsorganisution (beklädnadsrådet och kemirådel) med ytterligare två varuområdesinriklade organ - ett energiberedskapsråd och elt metallräd. Styrelsen kan härigenom la en för myndigheterna normal storlek.

Utredningen föreslår att ÖEF:s styrelse skall bestå av generaldirektören, åtta övriga ledamötersami två personalföreträdare. Av de övriga ledamöterna bör fyra representera del allmänna och fyra ha sakkunskap om produktionen och distributionen på olika områden inom näringslivet, bl. a. energisektorn. De fyra råden, som bör få till uppgifl att på resp. varuområde biträde ÖEF vid planeringen av försörjningsberedskapen och vid verkställigheten i en kris bör bestå av representanter för statliga verk och andra samhälleliga organ med väsenllig anknytning till varuområdet samt i förekommande fall av representanter för organisationer som företräder konsumentintressen.

Det föreslagna energiberedskapsrådet bör fa uppgifler avseende såväl den övergripande energiberedskapsplaneringen som den detaljerade planeringen för bränsle/drivmedelsområdei. Del bör övervägas om inte detta råd bör överta det nuvarande oljelagringsrådets uppgifter rörande viss tillsyn av näringslivets ivångslagring av olja. Del sistnämnda rådet skulle därmed kunna upphöra.

Frågor som kunde ha behandlats i rådet för ekonomiskl försvar har j stället kommit att behandlas inom totalförsvarets chefsnämnd samt i oliKa samrådsorgan som tillkallas i anledning av det ekonomiska försvarets långsiktsplanering. Utredningen föreslår därför att rådet avskaffas. Det är dock lämpligt att ÖEF tillkallar en referensgrupp för rådgivning i olika övergripande samordningsfrågor under normala fredstida förhållanden. En sådan referensgrupp bör beslå av företrädare för de viktigaste myndighelerna inom det ekonomiska försvaret samt SIND.

Utredningen lägger fram förslag om de personalresurser av mer permanent natur som erfordras vid ÖEF fr. o. m. budgetåret 1977/78 för nu kända uppgifter.

Utredningens förslag omfattar en personalstyrka motsvarande 175 helårsarbetande på ÖEF:s centrala förvaltning. Härtill kommer personalen vid de lokala förrådsanläggningarna. Förslagel innebären ytterligare förstärkning av personalstyrkan vid den centrala förvaltningen med 10 helårsarbetskrafter. Den föreslagna ökningen motiveras i alll väsentligt av atl verkei har tillförts nya och Ökade uppgifter. Den årliga lönekostnaden för de nytillkommande

Prop. 1976/77:74 71

tiänslerna har uiredningen uppskallal till ca 900 000 kr. (1976 års löneläge). Härtill kommer ökade kostnader för invenlaner, resor, skrivmateriel m. m. avseende den akluella personalen. Överslagsvis beräknas härför en kosinad om 50 000 kr./år.

6.3.4 Oveiyägaiiden och förslag beträffande krisorganisalionsfrågor

Vid sina bedömningar av krisorganisalionsfrågorna har utredningen utgått från de miljöexempel som har använts inom långsiktsplaneringen för det ekonomiska försvaret. Mot denna bakgrund har utredningen försökl bedöma vilka arbetsuppgiftersom kan bli aktuella för samhälleliga krisorgan. Bedömningen har dock inie kunnal göras så utförlig, eftersom ÖEF:s verksamhet avseende planenngav krisorganisationer och regleringslorberedelser i vissa hänseenden inte är närmare utvecklad. Uiredningen hardock ansett det möjligt att lägga fram elt förslag som har karaktär av en basstruktur för krisorganisationen. Utredningen poängterar emellertid att fortsatta överväganden erfordras, bl. a. beträffande olika detaljorganisationsfrågor.

Fredskriser på det allmänna varuområdet, varmed avses andra varor än energiråvaror och jordbruksvaror, bedöms endast komma att vid ett och samma tillfälle beröra en enstaka vara eller ett begrär.sat antal varor. Beroende på krisens arl och omfattning måste olika ålgärder vidtas i syfte att nedbringa förbrukningen av de akluella varorna. Dessa åtgärder torde i första hand komma alt rikta sig mot produktionsledet. Viss erfarenhet av dessa problem vanns under den s. k. oljekrisen 1973/74, då frågor om regleringen av olika petrokemiska produkter ålades ÖEF genom ett tidsbegränsat lillägg till instruktionen.

En utgångspunkt för utredningsarbetet har varit att ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och SIND under normala fredstida förhållanden inte skall förändras i någon mer belydande utsträckning. Genom att SIND således inle för några egentliga planeringsuppgifter för del ekonomiska försvaret, bör verket inte heller ges några verkställighetsuppgifter i krislägen.

Mot den bakgrunden föreslår utredningen atl ÖEF ges i uppgifl all vara verkställighetsorgan vid fredsknser på det allmänna varuområdet. Denna uppgift torde inte vara mer omfattande än all verkei kan lösa den inom ramen för normalorganisationen, vid behov med viss personalförstärkning. De ulrikeshandelsregleringar, som kan erfordras, bör handläggas av KK efter samråd med ÖEF. Behovet av sådana reglenngar bör i första hand klarläggas av ÖEF.

Avspärrning ställer hell andra och mer långtgående krav på en krisanpassning av samhället än fredskriser. Läget kräver sannolikt bl. a. omfattande förbruksningsregleringar av olika slag. Med hänsyn till sambandei mellan olika regleringsåtgärder på olika områden krävs en samordnad krisorganisation på central nivå, som under regeringen kan utöva den ledning av reglenngsverksamheten m. m. och göra de ulredningar och samlade be-

Prop.1976/77:74 72

dömningarsom erfordras. Mot bakgrund härav är den nuvarande planerade organisationen med en handels- och industrikommission och en bränslekommission mindre lämplig. Uiredningen har funnit alt ÖEF bör vara det fredstida organ som bör åläggas nämnda uppgifter i ett krisläge. Detla kräver vid en kris en anpassning av ÖEF:s normalorganisation i vissa avseenden och en försiärkning av verkei med personal från andra myndigheier samt från industrin och dess organisationer.

För att ÖEF i en avspärrningssituation skall kunna verka effektivt föreslås alt löpande och rutinmässiga reglenngsärenden, t. ex. i samband med administrationen av ransoneringar, bör kunna åläggas andra organ. Härvid bör myndighelerna med planeringsuppgifler i fred i första hand utnyttjas. Därigenom uppnås bl.a. önskvärd kontinuitet mellan planering och verkställighet. Administrationen av löpande regleringsärenden rörande dtivme-del, t. ex. drivmedelsransoncring, bör sålunda åvila transporinämnden (TN). Administrationen av elenergireglering bör dock åläggas ett särskilt för ändamålel bildat organ, benämnt elförsörjningsnämnden (EFN).

För löpande och rutinmässiga regleringsåtgärder på övriga områden bör förberedas inrättandet av en beklädnadsnämnd, en bränslenämnd, en keminämnd och en metallnämnd. Basmyndighet för organisering av dessa organ bör vara ÖEF. Personalen lill nämndernas kanslier bör rekryteras från ÖEF, SIND, andra statliga organ samt från industrin och dess organisationer. Nämnderna bör ha förlroendemannainslag.

Uiredningen har vidare kommii lill den slutsatsen alt KK, liksom under normala fredstida förhållanden och vid fredsknser, bör svara för handläggningen av frågor rörande handelsregleringar och handelspolitik. Närdet gäller handelsregleringar bör handläggningen ske i nära samverkan mellan KK, ■ ÖEF, valutamyndigheierna och nyssnämnda reglenngsorgan.

Från principiell synpunkt föreligger stora likheler mellan avspärrnings-och krigs fallen när del gäller handläggning av ärenden inom det ekonomiska försvaret. Utredningen föreslår därför atl den föreslagna basor-ganiationen för avspärrning även utgör grunden för en krigsorganisation.

Uiredningen konstaterar all skäl talar för atl krisorganisationen i tillämpliga delar bör kunna ulnyttias vid försörjningsknser betingande av valuta-knapphet och vid vissa inre kriser av försörjningskaraktär. Utredningen har dock inle närmare penetrerat hilhörande spörsmål.

Utredningens stomförslag till krisorganisation framgår av följande skiss.

Prop.1976/77:74

73

Regeringen

ÖEF

KK

Beklädnads-nämnd

Keminämnd

Metallnämnd

Bränslenämnd

TN

EFN

betecknar styrning av regleringsverksamhetens art och omfattning

KK TN EFN 1

betecknar styrning i övriga avseenden

betecknar kommerskollegium

betecknar transportnämnden

betecknar elförsörjningsnämnden

EFN replierar i administratrvt hänseende pä statens vattenfallsverk

Förslag till krisorganisation (avspärrningsfallet).

6.3.5 Vissa särskilda frågor

Uiredningen har under sitl arbete gjorl vissa iakttagelser, som - menar man - bör föranleda särskilda utredningar eller överväganden i annan ordning. Vissa av förslagen bör dessutom följas av fortsatta utredningar beträffande olika detaljfrågor. Sammanfattningsvis föreslås

- att ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen resp. statens jordbruksnämnd övervägs när det gäller beredskapslagnng och företagsplanläggning på sjukvårds- resp. livsmedelsområdet,

- alt en utredning företas om beslutssystem, upphandlingsordning, entreprenad- och ersättningsformer för den vid ÖEF bednvna byggnadsverksamheten,

- all organisatoriska frågor avseende sambandet vid en avspärrningskris mellan ÖEF och statens pris- och kartellnämnd ulreds,

- atl de organisatoriska sambanden i en avspärrningskris mellan den föreslagna krisorganisationen och de delar av det ekonomiska försvaret (motsv) som socialstyrelsen, resp. statens jordbruksnämnd ansvarar för utreds,

- att de olika föreslagna krisorganens relationer lill molsvarande organ på regional och lokal nivå utreds.

Prop.1976/77:74 74

- att detaljorganisalion för de i krisorganisalionen ingående regleringsorganen utreds,

- all frågan om de till statens industriverk knutna lokalstalerna sprängämnesinspektionens och elinspeklionens slällning vid fall av avspärrning och krig övervägs.

6.3.6 Geiwinlörande av föreslagna organisalionsändringar

Uiredningen anser alt dess förslag till ändring av ÖEF:s organisation bör kunna genomföras med början vid ingången av budgetåret 1977/78 och vara hell genomfört våren 1978. Utredningen betonar vikten av att särskild personal utses för arbetet med genomförandel och atl detla bedrivs i samverkan med berörda personalorganisationer.

Uiredningen föreslår dessulom alt ÖEF beviljas vissa särskilda medel (200 000 kronor/år under ett par år) för all underlätta övergången till en ny organisation. Utredningen anser avslutningsvis alt det kan vara lämpligt atl göra en utvärdering av den nya organisationen, när den har fått verka under elt par år.

6.4 Remissyttrandena

6.4.1 ÖEF:s verksamhetsområde och verksamlieisinriktning

Utredningens beskrivningar och bedömningar beträffande nya och förändrade arbetsuppgifter för ÖEF möts inte av några erinringar från remissinstansernas sida.

Beträffande samarbetet mellan ÖEF och näringlivet delar ÖEF uppfattningen att företagens kunnande i högre grad bör kunna blir utnyttiat i planeringen för fredskrissiiualioner men framhåller all resurser krävs för atl administrera denna verksamhet. SAF förutsätter alt rimlig ekonomisk ersättning skall kunna utgå till företag och organisationer om sådana anspråk kommer att ställas på deras medverkan att ersättning är motiverad.

Landstingslörbiiiidei har tagit upp frågan om ansvaret för sjukvårdens försörjning med matenel m. m. Förbundet finner starka skäl lala för att det ansvar ÖEF nu har för läkemedelsförsörjningen bör utsträckas till att omfatta dels den del av malerielförsörjningen för beredskapssjukhusorganisaiionen som socialstyrelsen handlägger, dels all annan upphandling m. m. avseende förbrukningsmateriel inom sjukvårdssektorn som kan bli aktuell. Härigenom skulle försörjningsuppgifterna för sjukvården samlas hos en central myndighet. Samverkan med sjukvårdshuvudmännens upphandlingsprogram kan därigenom underlättas, anser förbundet.

Prop. 1976/77:74 75

6.4.2 Ansvars- och arbets/öidelning mellan ÖEF och SIND respektive KK

Utredningens överväganden och förslag rörande relationerna mellan ÖEF och SIND respektive KK kommcnieras av några remissinstanser.

Stalskonioret understryker betydelsen av atl de föreslagna åtgärderna för all förbättra samordningen mellan SIND och ÖEF inom industri- och energipolitikens område kommer till stånd. Verkei släller sig inle heller främmande för atl ytterligare åtgärder kan bli akluella i framliden för alt förbättra samordningen.

SIND finner det befogat alt en vidgad samverkan kommer lill stånd mellan SlND:s och ÖEF:s ulredningsverksamhel. Verkei är vidare positivt till att ÖEF dellar i referensgruppen lor utredningar som har inlresse för den ekonomiska försvarsberedskapen. Samtidigt betonar SIND vikten av all verket på samma sätt far la del av och följa ÖEF:s utredningsarbete. Mot bakgrund av atl erfarenheterna av verkens samarbele redan idag är goda, finner SIND emellertid utredningens förslag till ändring av verkens instruktioner mindre angelägna.

Mot utredningens uppfattning atl den ekonomiska försvarsberedskapen av naturliga skäl måste vara en viktig fakior i SIND:s ulredningar vid utformningen av förslag lill konkreia åtgärder anmäler SIND en något avvikande mening. Verket har varken resurser för eller har hittills i nämndvärd utrsträckning haft till uppgift att studera frågor rörande den ekonomiska försvarsberedskapen. Om dessa frågor skall beaktas måsle SlND:s personella och finansiella resurser förstärkas väsentligt. Med nuvarande resurser måste utredningsverksamheten i allt väsentligt ha en näringspolitisk målsättning.

Statens vallenfallsverk och CDL framhåller belydelsen av samordnat planeringsunderlag på del energipolitiska området.

Svenska kommiin/Örbuiidei biträder de förslag som berör ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan SIND och ÖEF.

LO anser det naturligt alt SIND blir representerat i ÖEF:s styrelse för att samordningen mellan verken på det sättet skall kunna underlättas.

Beträffande relationerna mellan KK och ÖEF instämmer KK i utredningens bedömning att det inte föreligger några ansvars- eller arbetsfördelningsproblem mellan KK och ÖEF under normala fredstida förhållanden. KK noterar de förslag till vidgat samarbele som utredningen lagt fram och ansluter sig i princip till dessa.

6.4.3 OEF:s normalorganisalion

6.4.3.1 Allmänl

Remissinsianserna är överlag positiva lill utredningens förslag om en mera programinnktad normalorganisation för ÖEF, uppbyggd på fyra huvudenheter under verksledningen. Den principiella utformningen tillstyrks eller lämnas utan erinringar av ÖB. SjvS. FMV. FRI. socialsiyrelsen, civiljörsvars-

Prop. 1976/77:74 76

styrelsen, s/ö/årisverkel, lujl/arisverkel, TN. slaiskontorei. SCB. RRV, JN. KK. konsumeniverkei, ÖEF. SIND. länsstyrelsen i Norrbollens län. KF. SAF/Sveriges indiistriförbwid. Svenska handelkainmai/örbiindct. Svenska koinmunjör-buiidei. Sveriges grossisiförbiiiid. Sveriges kemiska indusirikiniior. Sveriges köp-munnqlörbund. SACO/SR. LO och TCO-S.

Vissa instanser har inga synpunkler på uiredningens förslag eller anser sig inle berörda av dem och tar därför inle stiillning lill dem. Hil hör bl. a. statens vägverk. AMS, bostadsslyrelsen och SHIO.

En del av de inslanser som ställer sig positiva lill utredningens principförslag lill normalorganisalion anser atl ytterligare personalresurser krävs på vissa områden för att syltet med omorganisalionen skall nås. Hit hör S/vS. socialstyrelsen.  ÖEF. Laiidsiiiigsförbuiidei, SACO/SR och TCO.

6.4.3.2 Organisationsstruktur

Det övervägande antalet remissinstanser intar, som nämnts, en positiv inställning till utredningens förslagom en mera programinriktad organisation för ÖEF. Delta gäller även i stort den föreslagna organisationsstrukturen, dvs. indelningen i enheter och underenheter. 1 vissa avseenden redovisas dock avvikande uppfattningar.

Uiredningens principförslag tillstyrks sålunda av bl.a. ÖB, FMV, FRI. KK. konsumentverket, Landstingsförbundet, SAF/Sveriges indiislrijörbiind. Svenska handelkammarförbundel, Svenska kommunförbundet, Sveriges grossistförbund och SACO/SR.

Civilförsvarsslyrelsen finner den föreslagna organisationen ändamålsenlig. Samma ståndpunkt intas av TCO.

SjvS, Socialstyrelsen, sjöfartsverket. JN, länsstyrelsen i Norrbottens lån och Sveriges köpmannaförbund lämnar förslagen ulan erinran.

Vissa inslanser behandlar delar av organisationsstrukturen i sina svar. Hir hör bl.a. postverket. Verket finner ingen anledning alt närmare kommentera utredningsförslagen men vitsordar behovel av ökade resurser för att ÖEF skall kunna sköta uppgiften som samordnings- och informationsorgan på elt tillfredsställande säll.

SJ anser det vara en fördel atl samla uppgifter av övergripande samordningskaraktär lill en enhet direkt underställd verksledningen. SJ hardärför ingen erinran mot att enheten för EF-samordning tillskapas.

Luftfartsvcrkei uppfattar inrättandet av enheten for EF-samordning som en klar förbättring. Detta gäller även den allmänna underenheten inom enheten för programverksamhet, särskill vad gäller samverkansfrågor om undanförsel och förstöring m. m.

TiV tillstyrker förslagel till normalorganisation och understryker samtidigt vikten av att ÖEF i sin försörjningsplanering i slörsla möjliga utsträckning utnyujar information och utredningsresultat som tas fram av andra organ. Nämnden framhåller vidare atl det är nödvändigl att ansvarsfördelningen

Prop. 1976/77:74 77

mellan ÖEF och TN preciseras noga redan i fredstid.

Statskontoret ansluler s'ig i stort tiil förslagen om normaiorganisalion. Verket erinrar dock om all de synpunkler som man framförde i yttrande över EBU alUjämt har giltighet, dvs. att SIND skulle kunna ges uppdraget att svara för energiberedskapen i fredslid och kris.

Byggnadsstyrelsen tar ej ställning lill organisationsförslaget i slorl men tillstyrkeratt en underenhet tör energi inrangeras i enheten för programverksamhet.

SCB bedömer att programanpassningen av ÖEF:s organisation bör vara ändamålsenlig för överstyrelsens kontakter och samarbele med enskilda förelag, branschorganisationer och SCB. Del förefaller dock SCB lämpligt att energifrågorna direkt underställs verksledningen mot bakgrund av att dessa frågor är mer samhällsövergripande och omfatlande.

RRV har från sina utgångspunkter inle funnil någol atl erinra mot de förslag som framförs. Verket påpekar dock alt en förändring av den formella organisationen endasl är en ålgärd som i gynnsamma fall kan utgöra en främjande faktor för att effektivisera verksamhelen. Den process varigenom förändnngar sker är mer betydelsefull än den formella förändringen.

SPK menar alt det fmns behov av ett nära samarbete mellan SPK och ÖEF såväl under fredstida förhållanden som i kristid. Nämnden kan inte finna att utredningen särskill beaktat den krav på samordning under fredstid som ställs för att prispolitiskä fördelar skall kunna uppnås utan förfång för försörjningsberedskapen. Den ordinarie omsättningen av ÖEF:s beredskaps- och fredskrislager bör enligl SPK kunna ske på ett sådant säll att viss pnsstabiliserande effekl uppnås.

SPK är positiv lill att enheterna för EF-samordning och beredskapslagring skapas. Nämnden tillstyrker också att en närmare utredning kommer lill stånd av del organisatoriska sambandet mellan SPK och ÖEF. Utredningen bör då avse samarbetet under såväl fredstida förhållanden som under krislägen av olika slag. Det är nödvändigt att en klar åtskillnad härvid görs mellan ansvaret för försörjningspoliiiska och ansvaret för prispolitiska frågor. Det är önskvärt att den föreslagna utredningen även kan omfatta samarbetet mellan SPK och JN.

ÖEF tillstyrker uiredningens förslag till ny organisationsstruktur, dock med tvekan beträffande energiområdet. Detta ar så viktigt att en särställning inom organisationen hade varit motiverad, dvs. en enhet direkl under verkschefen. ÖEF har emellertid avstått från att föreslå detla för alt inte bryta organisationsmönslret inom enheten för programverksamhet.

ÖEF anser att enhetsbeleckningarna bör ersättas med mera informativa benämningar (avdelning/byrå).

ÖEF anser vidare att enheten för EF-samordning bör bestå av tre underenheter i stället för två, som utredningen föreslår. En enhet för allmän samordning bör tillkomma. OA-gruppen bör placeras i anslulning lill enheten för EF-samordning. Den sistnämnda uppfattningen delas av FOA. FOA an-

Prop. 1976/77:74 78

ser vidare alt enheten för EF-samordning bör inriktas och ges resurser så att den kan leda och bedriva egna studier som ger ökad kunskap om samhällets sårbarhet för olika kris- och krigsfall.

FOA ifrågasätter att samordningsfunktionerna inom enheten för programverksamhet placeras inom den allmänna underenheten. Ell lämpligt alternativ är att inrätta ett särskill stabsorgan och ge detla samma ställning som övriga underenheter.

SIND inslämmer i förslagen till normalorganisation för ÖEF. Metodul-vecklingsarbetet bör prioriteras. Härvid bör nära samarbete äga rum mellan enheten för programverksamhet och enheten för EF-samordning.

Statens vallenfallsverk och CDL ansluter sig lill uiredningens vägledande principer för utformningen av normalorganisalionen. För att fa största möjliga effekt av verksamheten är del dock nödvändigt, anser man, att dels samla alla utredande och planläggande funktioner för varje försörjningsområde till en enhet, dels avskilja detta slag av verksamhet från ÖEF:s utvidgade uppgift att ansvara för den externa samordningen av beredskapsplaneringen. De båda instanserna anser därför atl samordningen av energiberedskapsplaneringen bör åvila enheten för EF-samordning i stället för underenheten för energi.

KF anser att den mer programinriktade organisationen för ÖEF bör kunna fylla kravei på en effektivt fungerande verksamhet. Eventuellt skulle organisationen kunna bli ännu effektivare om en separal enhet för energifrågor bildades, direkt underställd verksledningen. KF anser att denna fråga bör övervägas närmare.

Belräffande ÖEF:s normalorganisalion tillstyrker Svenska petroleum Institutet förslagen, utom i fråga om enheten för programverksamhet. I dess ställe föreslår institutet en programenhet för energi och en för övriga försörjningsviktiga produkter,

NSI anser alt den spridning av informationsuppgifter på olika enheter som utredningen föreslår medför risker för atl informationsverksamheten blir oenhetlig och mera kostsam än nödvändigl. Därför föreslår NSI att en särskild enhet för information och utbildning av extern karaklär övervägs i samband med det slutliga ställningstagandet lill ÖEF:s organisation. Även om den interna informationsverksamheten föriäggs lill den administrativa enheten, bör den särskilda enheten för information (dvs, vid enheten för EF-samordning) gänstgöra som konsult och rådgivare i fråga om metoderna. Detta samarbete är mycket viktigt, bl. a, därför att all egen personal alltid måsle informeras om beställd information innan den ges ut externt.

Även beredskapsnämiiden för psykologiskt försvar tar upp informationsfrågorna och menar att uiredningen endast i begränsad utsträckning har diskuterat dessa problem. Nämnden föreslår atl de belyses ytterligare innan slutgiltigt beslut fattas belräffande ÖEF:s organisation. Nämnden föreslår att informationsfunktionen får samma organisatoriska ställning i fred som i avspärrning/krig, dvs. blir direkt underställd verksledningen.

Prop. 1976/77:74 ' 79

6,4.3.3 Styrelse och rådsorganisation

Uiredningens förslag lill styrelse och rådsorganisalion kommenteras av flera remissinstanser.

ÖB godtar alt försvarsmakten inte blir representerad i ÖEF:s styrelse och har ingen erinra mot att del nuvarande rådet för ekonomiskt försvar utgår. ÖB föreslår alt representation för försvarsmakten - uiöver uiredningens förslag om sådan i beklädnads- och metallråden - prövas även belräffande energiberedskapsrådet och kemirådel. Samma synpunkl framförs av FMV.

SjvS anser i likhet med socialstyrelsen atl del är önskvärt atl del skapas en undergrupp försjukvårdsmalerielfrågor m. m. i det föreslagna kemirådel. Socialstyrelsen menar vidare atl beklädnadsrådet måste ägna särskill intresse äl hälso- och sjukvårdens textilbehov, 1 övrigt accepterar socialstyrelsen den av utredningen föreslagna rådsuppläggningen.

Den föreslagna rådsorganisationen är för SCB:s del ett fulll godtagbart alternativ till en breddad styrelse. SCB föreslår att verket blir representant i energiberedskapsrådet.

Utökningen av den föreslagna rådsorganisationen börenligl RRV \f.unna bli en viktig faktor för att förbättra kunskapsutvecklingen inom ÖEF,

Konsumeniverkei och KF delar uiredningens uppfattning alt antalet ledamöter i ÖEF:s styrelse bör vara förhållandevis begränsat. Konsumentverket anser alt representanter för verket bör ingå såväl i beklädnadsrådel som i del föreslagna energiberedskapsrådet. KF föreslår atl representanter för arbetslagar- och konsumentintressen ges representation i ÖEF:s styrelse. Förbundet understryker samtidigt värdet av att antalet rådsorgan utökas.

Inte heller KK har någon erinran mot en begränsad styrelse för ÖEF, Kollegiet ifrågasätter dock om man inle i krislägen bör kunna ge styrelsen en viss breddning, varvid t. ex, KK kunde ingå i denna. Vad gäller råds-organen bör övervägas om den inte i vissa lägen kan behövas en uppdelning på flera varuområden. Kollegiet bör vidare vara representerat i samtliga varuinriklade råd. Vidare bör den föreslagna referensgruppen för samordningsfrågor avseende planeringsarbetet inrättas och KK bör ingå även i denna,

TN föreslår att dess ordförande ges plats i ÖEF:s styrelse. Nämnden förutsätter också att den flr representation i det föreslagna energiberedskapsrådet. Detta råds slällning under olika knser måste dock klarläggas närmare. Som allmän riktpunkt bör gälla att rådet skall bilräda ÖEF med övergripande planenng och inte med detaljfrågor. Det är enligl TN olämpligt att binda sig för antalet ledamöter i rådet innan en instruktion för detta har fastställts. TN har ingen erinran mot atl rådet för ekonomiskt fösvar upphör.

Landstingsförbundet och Kommunförbundet anser del lämpligt atl den kommunala sektorn blir företrädd i ÖEF:s styrelse. Denna uppfattning framförs även av Svenska petroleum institutet, som menar att det vore en fördel om företrädaren i så fall hämtades från den kommunala energisektorn.

Prop. 1976/77:74 80

Belräffande ÖEF:s styrelse betonar Sveriges grossisiförbund betydelsen av alt nänngslivel fåren breddad representation i denna. Motsvarande argument framförs av Keniikoniinei.

Svenska jwiroleiim insiinitei tillstyrker alt energiberedskapsrådet bildas och ulgår från atl förelrädare för petroleumindustrin kommer all beredas plats i detla. Oljelagnngsrådel bör enligt institutet behållas till dess man ser hur del nya oljelagringsprogrammel kommer all fungera.

SAF/Sveriges indiistri/örhund bedömer atl utökningen av rådsorganisationen kommer atl underlätta samarbetet med förelagen och samtidigi tillföra ÖEF ytterligare fackkunskap.

ÖEF lillslyrker att styrelsen utgörs av elva ledamöter och bilräder utredningens motiv fördetta, 1 likhet med grossistförbundet och kemikonioret anser ÖEF all näringslivet bör få en breddad representation i styrefsen. Eftersom antalet styrelseledamöter inte bör öka, torde den angivna breddningen för nänngslivel få ske på bekosinad av representationen för det allmänna menar ÖEF. Förelrädare för allmänna samhällsintressen bör i erforderlig omfattning kunna beredas plats i de varuområdesinnktade beredskapsråden.

ÖEF lillslyrker vidare den föreslagna rådsorganisationen. Energiberedskapsrådets uppgifler och sammansättning kan emellertid bli beroende av om del nuvarande oljelagringsrådel kommer atl kvarstå. Slutlig ställning i dessa hänseenden bör därför anslå lills beslul har fållats om oljelagringsrådets fortsatta verksamhel, Däremol kan rådet förekonomiskt försvar utgå anser ÖEF.

Den föreslagna principiella sammansättningen av beredskapsråden tillstyrks av ÖEF.

Sialens vallenfallsverk och CDL uttalar att del, om ÖEF:s styrelse får den begränsade storlek som uiredningen förordar, är angeläget alt styrelsen innehåller en förelrädare för energisektorn. När del gäller förslagen om att inrätta särskilda råd för olika programområden är kraftinduslnn generellt betänksam inför den slora administrativa överbyggnad delta skulle innebära. Man kan dock inle bedöma behovet förde varubeionade programområdena, 1 likhei med ÖB, TN och ÖEF anser vättenfallsverket och CDL att det nuvarande rådet för ekonomiskt försvar kan avskaffas.

Tveksamhet till den föreslagna rådsorganisationen framförs även av Svenska Handelskammarförbundet. Förbundet anser alt råd av denna typ som regel lar anses ha ringa värde, 1 första hand bör en breddning av styrelsen prövas, vangenom nya rådsorgan kunde undvikas.

LO delar i storl utredningens uppfattning om styrelsens storlek. Däremot är LO tveksam till utredningens synpunkter rörande likställigheten mellan en direkl medverkan i ÖEF:s styrelse och de föreslagna rådsorganen. LO ser i Slällei de olika råden som värdefulla komplement till styrelsen för atl tillföra denna konkret information på sakområdena enligt den nya programutformningen. Organisationen förutsätter all den blir representerad så-

Prop.1976/77:74 81

väl i styrelsen som i de olika rådsorganen.

SIND anför för sin del synpunkten ält'beklädnadsrådets sammansättning samt förhållandel atl det sammanträder oregelbundet och relativt sällan gör att rådet inte är lämpligt för funktionen som kontaktorgan mellan SIND och ÖEF vid samordning av enskilda slödärenden,

Landslingsförbundel menar alt starka skäl talar för alt ell särskilt råd knyts till ÖEF för samverkan mellan ÖEF, socialstyrelsen, sjukvårdshuvudmännen och andra intressenter på läkemedels- och sjukvårdsmalerielområdei (t, ex, SjvS, Apoteksbolaget AB och Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ralionaliseringsinstiiul). Ett sådani råd för sjukvårdens försörjning skulle vid kris kunna ombildas till att svara för erforderliga centrala regleringsåtgärder för del aktuella varuområdet,

6.4.3.4          Vissa samordningsfrågor

ÖB delar utredningens uppfattning om betydelsen av övergripande samordning inom det ekonomiska försvarel saml mellan detta och övriga delar av totalförsvaret, Samma ståndpunkt intar ÖEF.

Civilförsvarsslyrelsen anför att samordningen gentemot länsstyrelserna förefaller kunna bli bättre genom den föreslagna organisationen än i den nuvarande,

AMS understryker betydelsen av atl försörjningsberedskapspoliliken samordnas med övrig näringspolitik.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anser det vara en brist att inte frågan om ansvarsfördelningen mellan ÖEF och länsstyrelserna har berörts mera ingående. Det hade varit lämpligt alt uiredningen tagit upp frågan om länsstyrelsernas fredstida uppgifler på det ekonomiska försvarets område. Frågan bör behandlas vidare inom ramen för decenlralisenngsutredningens arbete,

6.4.3.5          Metodutveckling

Till utredningens uppfattning att metodutvecklingsarbetet för främsl försörjningsplanering och företagsplanering bör ges hög prioritet ansluler sig FMV och SIND.

Den ständigt ökade komplexiteten i landets produktionssystem ställer allt slörre krav på de metoder som kommer till användning i försörjnings-planenngen, framhåller RRV. Verket anser att en vidareutveckling av pla-nenngsmodeller av det slag som delvis har kommit till användning i den senast genomförda långsiktsplaneringen inom det ekonomiska försvarel är en uppgifl som bör ges hög pnontet i ÖEF:s verksamhet. Detta metodutvecklingsarbete torde vara av väsenllig betydelse för försörjningsplaneringens resultat. Den föreslagna nya organisationen för ÖEF bör enligt RRV förbättra förutäsitningarna för att resultaten av metodutvecklingsarbetet också skall komma lill faklisk lillämpning, åtminstone inom ÖEF.

6 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 82

ÖEF inslämmer i atl metodutvecklingsarbetet bör ges hög prioritet och understryker angelägenheten av att verkei tillförs egna resurser för delta arbete i enlighet med utredningens förslag.

6.4.3.6          Byggnadsverksamhet

Förslaget atl ÖEF:s byggnadsverksamheter av olika slag samordnas organisatoriskt till en enhet kommenteras av FortF, FRI, byggnadsstyrelsen och ÖEF.

FRI anser utredningens förslag vara en positiv och effekthöjande åtgärd. Enligl institutets uppfattning borde dock förhållandet mellan ÖEF:s egen anskaffning av förrådsanläggningar och byggnadsstyrelsens respektive FonF:s verksamhel ha kommenterats närmare.

Byggnadsstyrelsen tillstyrker att drift, undershålls- och reparationsarbeten samt leknisk lillsyn av förrådsanläggningar samlas till en enhet, Däremol finner styrelsen det orationellt att bygga upp ytterligare organisation inom statsförvaltningen för projektering, upphandling och byggande. Det vore naturligare atl lägga dessa uppgifter direkt på byggnadsstyrelsen eller forlifikationsförvaltningen, som redan har fungerande organisationer för sådana verksamheter. Byggnadsstyrelsen är beredd atl på samma sätt och på likartade villkor som för t, ex, post- och televerken på uppdrag svara för ÖEF:s byggnadsverksamhet,

FortF gör ett likartat uttalande för egen del och förklarar sig beredd att under samma förutsättningar som gäller för det miliiära försvaret svara för ÖEF:s byggnadsverksamhet. Härvid bör även en samordning av förvaltningsverksamheten beaktas, anser verkei, ÖB har enligt FortF förklarat sig instämma i verkets synpunkler,

ÖEF menar atl frågan om vilkel upphandlingssysiem som lämpligen bör tillämpas för byggnadsprojekt av olika slag bör avgöras från fall till fall med hänsyn till ekonomiska, ansvarsmässiga och tidsmässiga förhållanden. ÖEF kommer även i fortsättningen all ägna dessa förhållanden stor uppmärksamhet och vidta de åtgärder som vunna erfarenheter kan ge anledning till. ÖEF fmner det därför inte motiverat att - som utredningen föreslår - göra en översyn om metoder och beslutsordning beträffande byggnadsverksamheten.

6.4.3.7          Personalbehov i den nya organisationen

Den av uiredningen förordade personaldimensioneringen kommenteras av en del remissinstanser. De flesla framhåller därvid att ÖEF torde behöva tillföras ytterligare resurser utöver utredningens förslag.

SjvS anser t. ex. alt alltför knappa resurser syns ha avdelats för ulrednings-och planeringsverksamheten på läkemedels- och sjukvårdsmalerielområdei, Samma ståndpunkt intas av socialstyrelsen, som dessutom menar att resurser

Prop.1976/77:74 83

av betydligt slörre omfattning krävs för beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Landstings/örbundet anför - i likhei med SjvS och socialstyrelsen - att läkemedels- och sjukvårdsmaierielsidan måste tillföras ytterligare resurser med hänsyn till den tyngd och den omfattning som denna sektor bör ha i landets försörjningsberedskap.

ÖEF menar alt en djupare analys av personalbehoven är nödvändig. Med de utgångsvärden som utredningen har använt konserveras den brisl på personella resurser, som f n, gör atl försörjningsplaneringen släpar efter på många vikliga områden. Den förstärkning av resurserna för metodutveckling som uiredningen föreslår ärenligl ÖEF värdefull och kan förväntas resultera i en begränsning av annars nödvändiga personalförstärkningar i framliden,

1 samband med granskningen av betänkandet har ÖEF kommit fram till alt behovet uppgår till 18 tiänster mer än utredningen har föreslagit. Det är viktigt atl tiänslerna tillkommer redan 1977/78 för atl skapa förutsättningar att kunna lösa ålagda uppgifter, inhämta eftersläpningar i beredskapsarbetet och för att organisationsförändringen skall leda till avsett resultat.

SACO/SR bilräder vad ÖEF har framfört i sitt yttrande över personaldimensioneringen. En fråga som enligt organisationen bör analyseras närmare är avvägningen mellan personalkategorierna handliiggare, assistenter och biträden.

TCO anser atl personalresurserna inle står i relation till de nya och förändrade arbetsuppgifterna för ÖEF. Organisationen framför förslag till förstärkningar på olika områden,

Kemikonioret anser den av utredningen föreslagna personalförstärkningen som nödvändig för alt ÖEF skall kunna fullgöra sina utvidgade åligganden,

FRI har inget alt anföra beträffande utredningens förslag till personal-förstärkningar. Institutet anser att det hade varit värdefullt med en redovisning av den kompetens som erfordras i nuläget och i framliden för ÖEF:s personal och alt denna hade slällls i relation till det kvantitativa personalbehovet.

Statens vatten/ållsveik/CDL understryker att det är nödvändigt all ÖEF får erforderliga resurser för sina uppgifler så alt ambitionen att stärka del ekonomiska försvaret kan avsätta verkliga resultat.

SAF/Sveriges 'indusiriförbund anser en personalförstärkning motiverad om en däremot svarande höjning av den ekonomiska försvarsberedskapen erhålls, på såväl central som regional nivå.

KK anför för egen del alt kollegiets nuvarande resurser inle är tillräckliga för det ökade planeringsansvar för avspärrnings- och krigslägen som enligt uiredningens förslag läggs på kollegiet.

Prop.1976/77:74 84

6.4,3.8 Genomförande av omorganisationen

Utredningens förslag beträffande genomförande av den nya organisationen kommenieras närmare endast av ÖEF, SACO/SR och TCO,

(Jff föruisälleratl ansvaret för omorganisalionen kommeratt åvila verket. Den genomgripande omorganisation som ÖEF-utredningen föreslår kriivcr lillräcklig tid för omsorgsfulla förberedelser på del personella och administrativa området. ÖEF anser all sådana inle hinner genomföras på ell acceptabelt sätt till den 1 juli 1977.

ÖEF presenterar ell förslag lill ny tidsplan i slort. Detla innebär att den nya organisationen skulle träda i kraft den 1 januari 1978 och vara hell genomförd - med undantag för eventuella övergångsanordningar - den 1 juli samma år.

För att underlätta genomförandet av den nya organisationen bör personalplanering m. m, påbörjas i god lid, ÖEF föreslår därför att den av utredningen förordade förstärkningen av personaladministrationen vid ÖEF kommer till stånd redan under våren 1977. ÖEF understryker angelägenheten av den föreslagna förstärkningen. ÖEF har också i anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 föresiagii en kvalificerad handläggare för ändamålet. Verket bör beredas möjlighel alt redan lidigare än ÖEF-utredningen föreslår få anställa handläggaren i fråga,

1 samband med genomförandet av den nya organisationen uppkommer olika arbeten av engångsnalur, som kan medföra behov av tillfälliga resursförstärkningar. ÖEF-utredningen föreslår att ÖEF under ett par år får disponera förslagsvis 200 000 kronor per år för här angivna ändamål, ÖEF tillstyrker förslagel och avser all efler uiredning lämna särskild framställning om erforderliga medel.

Inte heller SACO/SR bilräder den av utredningen föreslagna tidsplanen. Tidpunkten för ikraftirädande bör sältas lill lidigast den I januari 1978. ÖEF bör enligt organisationen ges sådan tid för genomförandel atl alla erforderiiga ålgärder kan vidtas i normal takt och att överiäggningar kan ske kontinueriigt med personalorganisationerna. Utredningsförslaget atl personal inom ÖEF- befriad från löpande uppgifter- utses atl ägna sig ål genomförandel biträds.

TCO förutsätter alt genomförandet kommer att bedrivas i nära samarbele med berörda personalorganisationer, TCO underslryker vikten av alt personalplanering m. m, aktiveras i god lid innan det blir aktuellt att tillsälla nya tiänster.

6.4.4 Krisorganisations/rågor

Bland de remissinstanser som har tagit upp utredningens förslag lill basstruktur för ÖEF:s krisorganisalion och som tillstyrkt des.sa eller lämnal dem utan principiell erinran återfinns ÖB. SjvS. FMV. FRI. c/v/l/örsvars-

Prop. 1976/77:74 85

styrelsen, socialsiyrelsen. sjöfartsverket, siatskoniorei. RRV. JN. KK. SIND. länsstyrelsen i Norrbottens lån. civllbe/älhåvareii i Bergslagens civiloiuråde. Svenska konimiin/örbiiiidei, Sveriges grossisiförbund. Sveriges kemiska iiidiisl-rikonlur,   TCO-S och Sveriges köpnwniiaförbund.

ÖB. som inte har någon erinran mot den föreslagna basstrukturen, be dömer alt denna skapar förutsättningar lör atl anpassa organisationen lill olika krislägen.

FMV tillstyrker förslaget alt det under regeringen vid avspärrnings- och krigsförhållanden endast bör fmnas ett organ som kan göra samordnade utredningar och bedömningar. Samarbetet mellan försvarsnuiklen och del ekonomiska försvarel under elt eventuell mobiliseringsskede bör underlättas avsevärt om det ekonomiska försvaret inte samtidigi omorganiseras.

Beredskapsnämiiden för jisykologiskt försvar erinrar om viklen av alt de övergripande och samordnande informutionsuppgifterna även i en fredskris samlas inom en enhet direkl underställd verksledningen. Detla föreslås av uiredningen för avspärrnings-och krigsfall. Förslaget tillstyrks av nämnden. Även postverket tillstyrker detta förslag.

TN anser del vara olyckligt atl i samband med en skärpning av en kris övergå från en organisationsform tillen annan. TN finner, efler atl ha jämfört för- och nackdelar i energiberedskapsutredningens och ÖEF-utredningens förslag, atl övervägande skäl talar för atl ÖEF-utredningens förslag bör yäna som utgångspunkt även för fredskrisorganisalionen. Del viktigaste skälel härför är all övergången från ÖEF:s normalorganisalion lill krisorganisation vid skärpt läge kan ske smidigt. TN framför vidare atl energiberedskapsutredningens förslag alt inrätta s. k. sektormyndigheter med rådgivningsansvar väl låter sig förenas med ÖEF-utredningens förslag.

ÖEF bilrader den av utredningen förordade principiella utformningen av krisorganisalionen men anser all ytterligare överväganden krävs, bl. a. vad gäller fördelning av ansvar och arbetsuppgifter mellan ÖEF och övriga berörda myndigheier, ÖEF avser atl senare lämna slutligt förslag till regeringen om ulformning av krisorganisationen.

Statens vattenfaUsverk och CDL är principiellt kritiska mot vissa av utredningens förslag. Utredningen har inte haft i uppdrag att behandla organisationen för fredstida energikriser. Trots detta har den utformat förslag till organisation och arbetsfördelning mellan ÖEF och samverkande myndigheter som, enligt de båda remissinstansernas uppfattning, medför alt tidigare principer och beslut skulle få rivas upp om utredningens förslag antas. Vidare skulle ett realiserande av förslagen, främst vad gäller ansvars-och arbetsfördelningen mellan ÖEF och övriga beredskapsanläggnings-/reg-leringsmyndigheter, innebära en kraflig koncentration till ÖEF. Väsentliga resurser och fackkunskaper måsle då tillföras på områden som ligger helt utanför ÖEF:s nuvarande kompetensområde, anser man. Vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt avstyrker därför uiredningens förslag i de avseenden de avviker från lidigare principer och beslul. Förslagen måste över-

Prop. 1976/77:74 86

arbetas hävdar man. Della gäller även organisation och verksamheisformer under avspärrning och krig, som bättre bör anpassas till energiberedskapsutredningens förslag till fredskrisorganisation. Det kan inte vara ändamålsenligt att ha principiellt olika organisation vid fredskriser och under avspärrning och krig.

Utredningen har ansett alt regleringsmyndigheterna bör ha förtroende-mannaanknytning under avspärrning och krig. Vattenfallsverket/CDL avvisar för sin del atl elförsörjningsnämnden ges en lekmannaslyrelse. Man hävdar nämligen att lekmannainflytandet inte har någon roll atl spela i en krigssituation. Då är del andra faklorer än totala rältvisekrav som måsle bli styrande för regleringsmyndigheternas verksamhel, I avspärrningsfallet bör lekmannainflytande tillgodoses via ÖEF:s styrelse anser man.

Statens vattenfallsverk och CDL tillstyrker i princip utredningens förslag att ÖEF bör vara samordningsorgan på försörjningsområdet även vid avspärrning och krig om det finns förutsättningar för och behov av samordning, Samtidigi framhåller de båda instanserna dock siarkt betydelsen av atl ansvaret för beredskapsplanering och genomförande av erforderliga regleringar på elområdet skall åvila vättenfallsverket respektive elförsörjningsnämnden (EFN) i enlighet med energiberedskapsutredningens förslag, ÖEF skall endast ha ett övergripande planeringsansvar, menar man.

KK anser all viss oklarhel fortfarande föreligger belräffande ansvarsfrågor på energiområdet vad gäller utrikeshandelsaspekterna i fredskrislägen. Dessa frågor bör dock lösas på samma sätt som på del allmänna varuområdet, dvs, all reglering av utrikeshandeln handläggs av KK efler samråd med bl, a. ÖEF. Kollegiet betonar frågan om planeringsansvaret för de olika krisfallen, bland vilka valutakrisfallet även uppmärksammas. Enligt kollegiet måsle de speciella förhållanden som gäller vid ett fredstida valutakrisläge beaktas vid en planering. Ansvarsfördelning och krisorganisalion bör också anpassas härtill. Kollegiet förutsäiter att dessa frågor beaktas i de fortsatta överväganden som enligt utredningen erfordras.

6.4.5 Behov av yuerligare utredningar m.m.

Vissa remissinslanser tar upp uiredningens förslag om ytteriigare ulredningar eller överväganden i annan ordning.

Siatskoniorei underslryker betydelsen av att de föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå ulreds närmare i enlighet med uiredningens förslag. Denna slåndpunkl inias också av Civilbefälhavaren i Bergslagens civiloiuråde.

JN anser inte att det finns någon anledning atl särskill utreda frågor om ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och JN. Detta klaras av till fyllest genom programplaneringen inom det ekonomiska försvaret.

SPK tillstyrker att det organisatoriska samarbetet mellan nämnden och ÖEF vid avspärrningskris närmare ulreds. Härvid bör dock inle övervä-

Prop. 1976/77:74 87

gandena begränsas lill samarbetet vid avspärrningskriser ulan gälla samarbetet under såväl fredstida förhållahdéh - i försia hand vid omsäiining av och uttag ur beredskaps- och fredskrislager - som under fredskriser, avspärrningar och krig. En väsentlig ulgångspunkl vid en sådan prövning är enligl nämndens uppfattning att en klar åtskillnad i samlliga fall görs mellan ansvaret för försörjningspolitiska och ansvarel för prispolitiska frågor.

En fråga av slor vikt är hur samarbetet mellan SPK och JN skall fungera under avspärrnings- och krigsförhållanden med hänsyn till livsmedelsförsörjningens centrala betydelse. Det vore önskvärt om utredningen om samarbetet mellan SPK och ÖEF kunde utvidgas alt omfatta även samarbetet mellan SPK och JN.

Ett sätt all - i händelse av snabbi stigande importpriser vid försörjningskriser- tillföra landet försörjningsvikliga varor utan alt extremt höga priser på enskilda laster far effekter på den inhemska prisnivån är att införa pris-clearing. Efter förslag från energiberedskapsutredningen har ÖEF av regeringen ålagts ansvaret att förbereda organisationen av en clearingsnämnd på oljeområdet. Vidare har regeringen uppdragit åt ÖEF alt i samråd med SPK utreda föruisättningarna för att clearingsystem skall kunna innefatta råolja. ÖEF-uiredningen har inte berört denna typ av krisorgan. SPK finner det naturligt atl clearingverksamhelen i kristid blir föremål för överväganden i samband med den utredning om sambandei mellan SPK och ÖEF som utredningen har förordat,

Ö£f delar inte uppfattningen atl ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF, JN och socialstyrelsen skulle vara komplicerad. Nuvarande fördelning syns väl avvägd och fungerar lillfredsslällande från såväl förelagens som myndigheternas synpunkt. Någon ytterligare utredning på dessa områden är därför inte erforderlig, ÖEF avvisar också förslagel om en utredning om upphandlingsformer och beslutsgång vid förrådsanskaffning förden vid ÖEF bedrivna byggnadsverksamheten.

Enligt SfND är det angeläget atl närmare studera samordningsproblemen mellan ÖEF och andra myndigheter, främst SIND, KK, AMS och SPK under krisförhållanden.

KK anför att formerna för samordningen mellan försörjningsberedskaps-och övrig näringspolitik i fredskrislägen torde fa utredas närmare.

KF anser det är av vikt alt genomföra de detaljutredningar som föreslås i uiredningen i samband med omorganisalionen av ÖEF.

Kemikonioret anser en ytterligare utredning av ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen respektive JN obehövlig. Den ansvarsfördelning som i dag råder mellan dessa myndigheter är enligl kemikontorets uppfattning hanterbar och fri från komplikationer.

Prop. 1976/77:74 88

7 1975 års oljelagringskommitté (OLK) 7.1 Inledning

Beredskapslagringen av bränslen och drivmedel för krig och avspärrning har sedan 1958 byggts upp genom särskilda oljelagringsprogram. Dessa har omfattat perioderna 1958-1962, 1963-1969 saml 1970-1976.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartemeniei den 15 april 1975 sakkunniga med uppgift att utreda frågan om program för beredskapslagring av oljeprodukter m. m, efter år 1976,

De sakkunniga, som antog namnet 1975 års oljelagringskommitté (OLK), överlämnade den 6 december 1976 sitt betänkande (SOU 1976:67)' Beredskapslagring av olja, kol och uran. Till betänkandet hör en hemlig bilaga (Ds H 1976:6),

OLK föreslår ett nytt program för beredskapslagring av oljeprodukter m, m. för perioden 1978-1984. Vid lämplig lidpunki under programperioden föreslås en s. k. kontrollstation.

Till betänkandet har fogats reservationer av de sakkunniga Bo Helmerson och Rolf af Klintberg saml särskilda yttranden av experterna Nils Angeberg, Nils-Gustaf Danielson, David Davidsson, Arne Kristenson, Nils Lundmark och Lars Pehrzon.

Efter remiss har yttranden över belänkandet avgetls av överbefälhavaren (ÖB)efler hörande av fortifikationsförvaltningen och försvarets materielverk, sjöfartsverket, luftfartsverket, iransportnämnden (TN), riksskatteverket (RSV), statens jordbruksnämnd (JN), fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk, kommerskoilegium (KK), statens pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), oljelagringsrådel, statens industriverk (SIND), statens kärnkraftsinspektion (SKl). länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i Norrbottens län, fullmäktige i riksgäldskonloret. Centrala driflledningen (CDL) som avgivit yttrande även för statens vallenfallsverk och Svenska kraflverksförningen, Jernkontoret, Kusltankers intresseförening. Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Linjeflyg AB, Rederiföreningen för mindre fartyg, Scandinavian Airlines Syslem (SAS), Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF), Svenska gasföreningen. Svenska handelskammarförbundet. Svenska kommunförbundet. Svenska petroleum institutet (SPI), Svenska värmeverksförningen(VVF),Sveriges fiskares riksförbund,Sveriges hantverks- och indusiriorganisation (SHIO) som avgivit yttrande tillsammans med Sveriges industriförbund, Sveriges  kemiska  industrikontor.

' Betänkandet har undertecknats av verkställande direktören Rune Hermansson, ordförande, direktören Bo Helmerson, verslällande direktören Rolf af Klintberg, överingenjören Rolf Slålebranl, riksdagsledamoten Maj Britl Theorin saml ombudsmannen Erik Wangby,

Prop. 1976/77:74 89

Sveriges redareförening. Landsorganisationen i Sverige (LO) samt Tjänste
männens centralorganisation (TCO).   ' ' '

7.2 Nuvarande ordning

7.2. t Oljelagringen före år 1958

Redan år 1938 infördes skyldighet för oljehandeln att hålla lager av vissa oljeprodukter. Denna skyldighet reglerades genom förordningen (1938:367) angående handel med vissa mineraloljor och innebar att oljehandeln var tvungen all hålla lager motsvarande viss del av försäljningen under närmast föregående år. Statsbidrag till denna lagring utgick inte i någon form,

7.2.2 Oljelagringsprogrammel 1958-1962

Den snabba ökningen av konsumtionen av fiytande drivmedel och bränslen som inträdde under efterkrigstiden medförde krav på förslärki beredskapslagring. År 1955 tillkallades särskilda sakkunniga med uppgifl all efter överläggningar med oljebranschen och övriga berörda delar av näringslivet lägga fram förslag rörande en ökad lagring av petroleumprodukter. De sakkunniga, 1955 års oljelagringskommitté, föreslog ett nytt syslem för oljelagring (SOU 1957:4), Genom beslut av 1957 års riksdag fastställdes ett program för lagring av mineraloljor under femårsperioden 1958-1962. Det reglerades genom förordningen (1957:343) om oljelagring m. m. Programmet innebar att del tidigare systemet med lagring av viss procentuell andel av föregående års import ersattes av elt system med fasla lagringsmål för skilda oljeslag.

Lagringsmålen fastställdes med beaklande av dels de mängder som i krig bedömdes komma att erfordras under viss tidsperiod (krigsreserven), dels vad som kunde behövas med hänsyn till tänkbara störningar i oljetillförseln under fred (försörjningsreserven). Krigsreserven skulle tillgodose behoven för såväl totalförsvaret som samhället i övrigi under krig. Försörjningsreservens storlek bestämdes till vad som ansågs erforderligt föratt trygga försörjningen under vintrar med svåra isförhållanden och beräknades vid utgången av perioden komma att molsvara behoven under en normal vinter. De lagringsskyldiga gavs möjlighet att minska den mängd eldningsolja som skulle lagras ned till nivån 90 % under februari, 80 % under mars och 70 % under april-december (den s. k. vinterdispensen).

Genom programmet infördes skyldighet för de lagringspliktiga att i skyddade utrymmen lagra de mängder motorbensin, fotogen och motorbrännolja, som molsvarande krigsreserven för dessa produkter.

De totala anläggningskostnaderna beräknades lill 350 milj, kr, och varukostnaderna lill omkring 250 milj. kr. Slalen bidrog med ränte- och amorteringsfria lån till elt belopp av 360 milj. kr. Dessa lån avskrivs med 5 %

Prop.1976/77:74 90

om året från och med årel efler del alt de utlämnats. Låneformen valdes för atl slaten skulle kunna kräva återbetalning om lagringsskyldigheien nedgick eller upphörde för något förelag.

För alt som rådgivande organ biträda tillsynsmyndigheten, överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF), i viktigare frågor rörande beredskapslagring av olja m.m. inrättades vid början av lagringsperioden elt oljelagringsråd. 1 delta ingår representanter för staten och för olika kaiegorier av lagringsskyldiga. Rådets verksamhet är reglerad i särskild instruktion (1957:346, ändrad 1957:520). Oljelagringsrådel bereds årligen tillfälle alt ytira sig över tillsynsmyndighetens förslag till lagringsmål och oljelagringslån. Dessutom har rådels yurande inhämtats i eu anial viktigare ärenden av principiell nalur, som har prövats av tillsynsmyndigheten.

7.2.3 Oljelagringsprogrammel 1963-1969

En ny oljelagringskommitté tillsattes år 1961 med uppgift atl lägga fram förslag lill en fortsatt lageruppbyggnad. Kommittén lade fram förslag till alternativa lagringsmål med varierande uthållighet alt uppnås vid slulel av 1960-lalet (SOU 1962:40). Riksdagen beslutade om lagring enligt kommitténs högsta alternativ, vilket innebar en ökad uthållighet under såväl krig som avspärrning i förhållande lill det tidigare programmet. Försörjningsreserven ersattes med en avspärrningsreserv, som vid ett totalt avbrott i tillförseln avsågs täcka en starkt beskuren konsumtion under en för alla oljeprodukter i princip lika lång tidsperiod.

De totala investeringskostnaderna för programmet beräknades till 812 milj. kr. i 1961 års prisläge. Statliga bidrag till de lagringsskyldiga utgick i form av indexreglerade, ränte- och amorteringsfria lån avsedda atl molsvara 50 % av kostnaderna för programmet. Dessa lån avskrivs med 5 % om året från och med årel efter det de har utlämnats. De återstående kosinaderna för programmets genomförande förutsattes finansieras prisvägen.

För atl möjliggöra denna finansiering anslöt sig Hertalet lagringsskyldiga oljehandelsförelaglill Stiftelsen Peiroleumbranschens beredskapsfond. Företagen förband sig att betala in avgifier till stiftelsen beräknade efter förelagens leveranser lill sådana köpare som inle själva var lagringsskyldiga.

Avgifterna för lagringen beräknades Hyta in till företagen i snabbare takt än beredskapsanläggningarna kunde avskrivas. Oljehandelsförelagen beviljades därför rätt till avdrag för avgifter tillförda stiftelsen enligt förordningen (1963:565) om räu atl vid laxering för inkomsl njuta avdrag för belopp, som hade tillförts Stiftelsen Peiroleumbranschens beredskapsfond m. m. Utbetalning från stiftelsen av tillförda belopp skedde i princip i proportion till varje förelags andel i de statliga ränte- och amorteringsfria bidragen, dock med den inskränkningen atl inget oljeföretag hade rätt att få ut större belopp än förelaget hade betalat in till stiftelsen. Från stiftelsen utbetalade belopp till företagen beskattades hos företagen. Av detta skäl befriades stiftelsen från

Prop. 1976/77:74 91

skyldighet atl eriägga skalt för inkomsl och förmögenhet vad belräffar från företagen tillförda beredskapslagrihgsavgifter eller avkästnihg av dessa. Företagen tillfördes på della sätt avgifterna i den takt beredskapsanläggningarna fick avskrivas.

7.2.4 Oljelagringsprogrammel 1970-1976

En ny kommitté, 1968 år oljelagringskommitté, med uppgift atl lägga fram förslag om lagring av oljeprodukter efter ulgången av 1969 avgav i maj 1969 sitt betänkande (SOU 1969:31) Olja i beredskap.

Planeringen borde enligt kommittén liksom tidigare avse två skilda planeringsperioder, krigsfallet och avspärrningsfallel. Uthålligheten föreslogs i princip vara densamma som under perioden 1963-1969.

Kommittén föreslog att krigsreserven av drivmedel i likhei med tidigare program skulle lagras i skyddade utrymmen, dvs. anläggningar som är försedda med fullgott fortifikatoriskt skydd. Beträffande en del av krigsreserven av eldningsoljor föreslogs denna lagring ske i anläggningar vilkas lokalisering bestäms på grundval av beredskapsmässiga överväganden. För de lagringsskyldiga förbrukarna föreslogs ingen ändring i lokaliseringsbestämmelserna. Kommittén ansåg dock att en tredjedel av den ökade lagringsplikten i fråga om eldningsolja, som inträdde för kraft- och värmeverk efter år 1970, borde fullgöras genom lagring vid det driftställe som hade orsakat den ökade lagringsskyldigheten.

Kommiuén beräknade den toiala investeringskostnaden till ca 760 milj. kr. varav merkostnaden för den skyddade och lokaliserade lagringen utgjorde ca 80 milj. kr. Härtill skulle komma en driftkostnad på 30-45 milj. kr. per år.

Kommittén föreslog att lagringsskyldighet skulle införas för sladsgasindu-strins råvaror samt för gasol. Lagringen av råvaror för stadsgasframställning föreslogs åvila gasverken. Med hänsyn till behovet av utbyggnad av cisternulrymmen för atl gasverken skulle kunna fullgöra sin lagringsskyldighet, förordades atl lagringsplikl skulle iniräda försl från och med den 1 januari 1977. Investeringskostnaden för lagringen förstadsgasindustrin beräknades i 1969 års prisläge till 18,7 milj. kr.

ÖEF hade i sin försörjningsplan,som låg till grund för kommitténs arbete, föreslagit alt gasol skulle läggas under lagringsplikt beroende på en allt större användning av gasol i Sverige. Samma uthållighet för krig och avspärrning borde enligl kommittén föreligga för gasol som för övriga oljeprodukter. Lagringen föreslogs åvila dels staten genom ÖEF, dels importörer och säljare. Beredskapslagringen av gasol beräknades medföra en investeringskostnad i 1969 års prisläge på totalt 27,5 milj. kr. varav ca 19,8 milj. kr. för den statliga lagringen.

Kommittén framhöll atl det under de två tidigare oljelagringsprogrammen tillämpade systemet med kraftig statlig subventionering av oljelagringen främsl hade motiverats av au del hade varil frågan om en lillfälligl kraflig

Prop. 1976/77:74 92

utbyggnad av oljelagringen. Delta resonemang kunde enligl kommittén nu inte anses tillämpligt längre, när landet var inte på sill tredje oljelagringsprogram, varför en övergång till finansiering prisvägen borde komma till stånd. Merkostnaden för den skyddade lagringen borde dock som diilills bäras av staten bl. a. med hänsyn till de lokaliseringskrav, som gäller för de skyddade lagringsutrymmena. Av samma skäl förordades statlig finansering av merkostnaden för lokaliserad lagring. De statliga bidragen borde som lidigare utgå i form av ränte- och amorteringsfria lån, som avskrivs under en 20-årsperiod. Något behov av särskilt finansieringsstöd för uppbyggnaden av lager av råvaror för siadsgasinduslrin ansåg kommittén ej föreligga.

Oljebranschen bildade på molsvarande sätt som under 1963-1969 års program en fond. Stiftelsen Petroleuminduslriens Beredskapsfond, för att ombesörja finansieringen.

Kommittén föreslog atl det förordade sjuårsprogrammet skulle omprövas i millen av programtiden bl. a. vad gällde prognoserna över fredskonsumtionen av olja samt krigs- och avspärrningsbehovens storiek. Omprövningen borde ske vid en sådan tidpunkt att resultatet kunde föreligga vid årsskiftet 1973-1974.

Riksdagen godkände (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398) de rikllinjer som oljelagringskommiltén hade förordat för den fortsatta beredskapslagringen av oljeprodukter och bemyndigade Kungl. Maj:t atl besluta om de ändringar i oljelagringsprogrammel som kunde föranledas av den förordade, begränsade omprövningen av programmet vid en s. k. kontrollstation.

Det av 1969 års riksdag för perioden 1970-1976 fastställda programmet innebar att lagringsmålet skulle vara uppnått vid ingången av år 1977. Denna tidsplan bedöms i allt väsentligt ha kunnat hållas.

Enligl direktiven skulle OLK:s utredningsarbete bedrivas så att frågan om den fortsalla beredskapslagringen kunde underställas riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.

Kommittén anmälde emellertid i skrivelse den 18 november 1975 till regeringen att del var omöjligt att under sommaren 1976 lägga fram förslag till nytl oljelagringsprogram. OLK hemställde därför att oljelagringsprogrammel 1970-1976 skulle förlängas med ett år.

1 prop. 1975/76:152 lades fram förslag om föriängning av lagringspro-grammel med ell år. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Efler hemställan från Svenska gasföreningen föreslog regeringen i prop. 1976/77:17 atl skyldigheten för stadsgasverk all beredskapslagra råvara för gasframställning, vilken enligt beslul av riksdagen år 1969 skulle gälla fr.o. m. den I januari 1977, i stället skall träda i kraft den 1 januari 1978. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FöU 1976/77:3, rskr 1976/77:30).

Prop. 1976/77:74 93

7.2.5 Konirollstatiönen för oljelagringsprogrammel f970-f976

Kontrollstationen för oljelagringsprogrammel 1970-1976 hade lill uppgift alt pröva det löpande programmet beträffande bl. a. prognoser över fredskonsumtionen av olja samt krigs- och avspärrningsbehovens storlek. Dessutom hade den lill uppgift alt mot bakgrund av OECD:s råds rekommendation den 29 juni 1971 om ett 90 dagars fredskonsumtionslager beräkna den lagerhållning som behövdes för atl Sverige skulle kunna uppfylla den rekommenderade målsättningen i fråga om beredskapslagring av oljor. De sakkunniga avlämnade den 5 juli 1973 ett hemligt betänkande (H 1973:2) Råolja i beredskap. Bl. a. för all uppfylla OECD-målet beräknades en ökning av lagringen behövas med 1,5 milj. m råolja. Beiänkandel innehöll även ett alternativt förslag innebärande lagring av 3 milj. m råolja. Genom en lagring enligt det slörre alternativet beräknades det av OECD rekommenderade lagringsmålet kunna uppfyllas under hela 1970-talet. Lagringen motiverades huvudsakligen av behovet av oljeprodukter för atl möta sådana störningar i oljetillförseln som beror på andra händelser än krig inom eller vid Sveriges gränser, en s. k. fredskris.

Beträffande de för perioden 1970-1976 fastställda lagringsmålen erfordrades en höjning av målen för motorbensin, motorbrännolja, tunn eldningsolja och gasol samt en sänkning för fotogen och tiock eldningsolja.

Med anledningav utredningens förslag föreslogs i proposition 1973:194en stallig beredskapslagring om 3 milj. m råolja.

Finansieringen av denna lagring skulle ske via en särskild beredskapsavgift som lades på oljeprodukter. Avgiften skulle utgå under liden 1 juli 1974 - 30 juni 1977 och las in till statsverket i samband med uppbörden av energiskalten. Lagringen föreslogs omhänderhas av ÖEF.

Riksdagen fattade beslut enligl propositionen (FöU 1973:27, rskr 1973:366). Beredskapsavgifien reglerades genom förordningen (1973:12l6)om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Förordningen har sedermera ersatts av lagen (1975:275) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Samtidigi utsträcktes tiden för avgiftsuttaget lill utgången av juni månad 1979.

7.2.6 Lagringsåtgärder vidtagna mot bakgrund av oljekrisen f973/74

Mot bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen 1973-1974 fattades år 1974 beslut om inköp och lagring av 1 milj. m eldningsolja. Denna lagring skulle ombesörjas av ÖEF. 1 prop. 1974:85 anmäldes att ÖEF:s erfarenheter från den med särskilda medel finansierade inköpsverksamheten gav vid handen all denna verksamhel som ett led i vår försörjningspolitik borde kunna bedrivas ännu effektivare, om ÖEF disponerade vissa egna lagringsutrymmen.

1 nämnda proposition anfördes att möjlighet borde öppnas att tillförsäkra ÖEF vissa lagringsutrymmen för eldningsoljor i detla syfte. Riksdagen godkände   förslagen  (FöU   1974:17,  rskr   1974:142).   Finansieringen   av

Prop.1976/77:74 94

lagringen sker medelst den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter.

Genom ett samgående med kommunala och enskilda utbyggnadsobjekt har ÖEF tillförsäkrat sig erforderiigt cisternutrymme. Inlagringen av olja beräknas i huvudsak vara genomförd under budgetåret 1977/78.

Mot bakgrund av oljekrisen 1973-1974 utarbetades till hösten 1974 ell internationellt energiprogram, International Energy Program (lEP). Detla program behandlar åtgärder vid krissituationer, information om oljemarknaden, långsiktigt samarbete samt förhållandet till produceniländer och andra konsumentländer. OECD:s råd beslöt den 15 november 1974 atl upprätta ett internationelll energiorgan, International Energy Agency (lEA), med uppgifl att genomföra energiprogrammet. Medlemmar av lEA blev de sexton OECD-länder, däribland Sverige, som vid ett möte i Paris den 18 november 1974 undertecknade lEP-avialel och därmed provisoriskt anslöi sig i avvaktan på ratifikation. Ytteriigare medlemmar har därefter tillkommit. Riksdagen godkände i maj 1975 avtalet (prop. 1975:42, NU 1975:29, rskr 1975:180). Avtalet har sedermera ratificerats av Sverige och fiertalet medlemsländer.

lEP-avtalet avser all tillförsäkra de avtalsslutande länderna en inbördes likvärdig försörjning i händelse av en oljekris. Fördelningen skall ske efler på

förhand överenskomna regler. Varje land ålar sig att upprätta en försörjnings-

i

beredskap i form av beredskapsreserver molsvarande minsl 60 dagars normalkonsumlion utan import i förhållande till genomsnittskonsumtionen under närmast föregående år. Från och med den 1 januari 1976 skall denna beredskapsreserv uppgå till 70 dagars normalkonsumtion och år 1980 lill 90 dagars normalkonsumlion. Enligl överenskommelsen skall medlemsländerna i avvaklan på ett beslut om kriterierna för mätning av absolut oåtkomliga lager räkna ett avdrag från de obligatoriska beredskapsreserverna med 10 % för oåtkomlig bottensats m. m. Detta innebäratl del totala lEP-lagret i princip skall motsvara 78 respektive 100 dagars normalkonsumtion. Varje land ålar sig vidare alt vid varje tidpunkt kunna vidtaga erforderliga konsumtionsbegränsande åtgärder för att i en kris minska förbrukningen av olja och oljeprodukter.

För att förbättra uthålligheten mot fredskriser förelades riksdagen i prop. 1975:30 förslag om ytteriigare lagring av 3 milj. m råolja eller oljeprodukter. Riksdagen fattade principbeslut om denna ytterligare lagring (FöU 1975:15, rskr 1975:205). OLK har haft till uppgift atl bl. a. föreslå fördelningen mellan råolja och färdigprodukter.

7.2.7 Övrig beredskapslagring i siallig regi

Lagringsskyldighet för säljare och förbrukare föreligger inle i fråga om fiygdrivmedel. Lagringen av sådana varor ankommer i stället på ÖEF i vad avser fiygdrivmedel för den civila luftfartens behov.

ÖEF beredskapslagrar även gasbensin för den petrokemiska industrin och koks för den metallurgiska industrin.

Prop.1976/77:74 95

7.2.8 Författningar rörande oljelagring m. m.

Beredskapslagringen av olja regleras atl elt relativt slort antal författningar och andra föreskrifter. De av OLK framlagda förslagen berör huvudsakligen

- lagen (1957:343) om oljelagring m. m. (omlrycki 1969:755, senast ändrad 1976:894).

- förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. (senasi ändrad 1969:758) samt

- lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgifi för oljeprodukter (omtryckt 1975:275, ändrad 1976:297).

Lagringsskyldigheien avser enligl nu gällande bestämmelser i lagen (1957:.343) om oljelagring m. m. gasol, motorbensin (dock ej flygbensin), fotogen (dock ej flygfotogen), motorbrännolja, eldningsolja 1-2 och övriga slag av eldningsoljor. Vidare gäller lagringsskyldighel belräffande råvara för framställning av stadsgas. Lagringsskyldigheien avser endasl sådan olja som används för energiförsörjning. Regeringen fastställer, enligl grunder som riksdagen har godkänl, den mängd olja tillhörande var grupp, som sammanlagt skall hållas i lager.

1 lagens 5 och 6 §§ anges vilka säljare och förbrukare som är lagringsskyldiga. Säljare är lagringsskyldig om han kalenderåret närmast före lagringsskyldighetens bestämmande (basåret) till avnämare inom rikel har sålt olja, som han har infört från uirikes ort eller utvunnit vid inhemskt raffinaderi. Den som eljest under basåret har sålt olja lill avnämare inom rikel är lagringsskyldig om oljan har förvärvats från säljare som nyss nämnis och om försäljningen har uppgått till minst 1 000 lon gasol eller minst 20 000 m olja.

Förbrukare är lagringsskyldig om han har förbrukat olja som han infört från uirikes ort eller om han under basåret och de två kalenderåren dessförinnan vid anläggning inom rikel har förbrukat totalt minsl 15 000 m eldningsolja. Förbrukningen för uirikes sjöfart är undantagen från lagringsplikl. Skyldigheten för förbrukare gäller ej om oljan har använis som råvara för framställning av stadsgas.

16 a § regleras lagringsskyldigheten för förbrukare av råvaror för stadsgasframställning. Sålunda är den som under vissl kalenderår har förbrukat råvara för framställning av stadsgas för försäljning skyldig att under närmast följande kalenderår hålla i lager råvara av samma slag. Lagringsmängden skall ulgöra en beslämd andel av förbrukningen. Andelen fastställs av regeringen enligt gmnder som riksdagen har godkänl.

Beredskapslagren av olja skall av den lagringsskyldige förvaras i utrymmen inom rikel, som han äger eller förfogar över på sådani sätt som tillsynsmyndigheten, ÖEF, ur kontrollsynpunki finner godiagbart. Regeringen äger rätt alt enligt grunder som riksdagen godkänt förordna atl viss del av lagren skall

Prop. 1976/77:74 96

förvaras i bergrum. Della sker för krigsreserven av drivmedel i form av s. k. skyddad lagring och för vissa eldningsoljelager i s. k. lokaliserad lagring. Föriäggningen av bergrummen beslutas av tillsynsmyndigheten under beaklande av beredskapsbehoven. Dessa bestämmelser om lokalisering av lagren har tillkommit föratt åstadkomma en anpassning lill konsumtionen i krislid och för alt undvika en koncentration lill importhamnarna.

Förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. innehåller bestämmelser om avskrivning av skyddade anläggningar. Enligl förordningen har skaltskyldig möjlighel all vid inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag för avskrivning på anläggningskostnader för sådan anläggning med en femtedel per år under förutsättning alt anläggningen har en volym om minsl 1 000 m och all den är godkänd som skyddad anläggning av ÖEF. Intyg härom skall utfärdas av ÖEF. Denna avskrivningsmöjlighet har medverkat lill att berganläggningar i flera fall försetts med sådana skyddsanordningar alt de kunnat godkännas som skyddade anläggningar enligt förordningen.

För att finanseriera den av kontrollstationen för oljelagringsprogrammel 1970-1976 föreslagna råoljelagringen infördes lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. Avgiftsskyldig enligt lagen är den, som är skattepliktig enligt lagen (1957:562) om allmän energiskalt. Denna avgiftsskyldighet gäller för bensin avsedd för motordrifl, dock ej flyg- och reabensin, saml för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja, dock ej för farlygsdrifl i utrikes trafik. Avgiftemas storiek regleras i lagen. Enligl riksdagens beslul 1974 och 1976 (prop. 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142 respektive prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) skall avgiften även finansiera statliga lager av eldningsolja och produkler inom del petrokemiska varuområdet.

Inkomslerna från avgiften fonderas i en särskild icke räntebärande fond (oljelagringsfonden) hos riksgäldskontoret. Medel för uppbyggnad av lagringen betalas ut från fonden efler beslul av regeringen.

7.3 Utredningen

7.3.1 Utredningsuppdraget

OLK:s utredningsuppdrag innebar bl, a. atl de sakkunniga skulle

- uireda lagringsbehoven av bränslen och drivmedel för både krigs- och avspärrningsfallet

- pröva frågan om en reglerad beredskapslagring av kärnbränsle

- pröva om skyldighel atl lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare

- pröva huruvida lagringsskyldigheien för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och ej som f n. med ledning »v konsumtionen

Prop.1976/77:74 97

- överväga frågan om lagringsskyldighel för olja. till olika fartygskategoriers drift i utrikes trafik

- överväga frågan om lagringsskyldighel för förbrukare av oljeprodukter och koks som används i den petrokemiska indusirin saml järn- och stålindustrin

- utarbeta förslag till fördelning såväl mellan råolja och oljeprodukter som mellan olika slag av oljeprodukter av den med anledning av prop. 1975:30 beslutade ökningen av beredskapslagren av olja och oljeprodukter

- pröva om skäl föreligger all behålla möjligheten lill s. k. vinlerdispens för beredskapslagring av eldningsoljor samt

- ompröva oljelagringsrådets uppgifter, sammansättning och ställning.

Vidare borde de sakkunniga med ulgående från de rikllinjer för energipolitiken som beslutas av riksdagen lägga fram förslag om lämplig tidsperiod för elt nytt lagringsprogram och tidpunkt för eventuell kontroll eller revidering av programmet under dess gång.

Enligl utredningsdirektiven borde de sakkunniga samråda med 1974 års försvarsulredning i fråga om krigs- och avspärrningsreservemas sioriek saml med försörjningsberedskapsulredningen i fråga om lagringsskyldigheten för förbrukare av oljeprodukter och koks som används som råvaror i den petrokemiska industrin resp. järn- och stålindustrin. 1 frågan om beredskapslagring av kärnbränsle borde samråd äga rum med SKl och SKBF.

Till de sakkunniga har regeringen med anledning av riksdagsskrivelsen 1975/76:310 för beaktande överlämnat motionen 1975/76:1675 angående åtgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket saml jordbruksuiskotlels ullålande (JoU 1975/76:37) däröver.

7.3.2 Behovet av beredskapslagring

OLK framhåller inledningsvis att Sverige för sin energiförsörjning i hög grad är beroende av importerad energi. Landels begränsade tillgångar på egna ekonomiskt utnyUjningsbara energikällor, de klimatiska förhållandena, näringslivets slruklur saml kommunikationsbehoven är några faklorer som har medverkat till detla förhållande.

Inom överskådlig framtid torde någon förändring av detla förhållande inte kunna väntas. Endast mera omfatlande fynd av olja och naturgas inom landei kan på sikl minska landels importberoende.

De fossila importbränslenas andel av den tillförda energin ijeräknas av OLK sjunka fram till år 1985. Absolul sett vänlas dock importberoendet av dessa bränslen öka fram till år 1985.

Delia starka beroende av importerad energi medför all Sverige är känsligt

7 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 98

för avbrott i tillförseln. Ulan en kontinueriig tillgång av energi kan siarka störningar vänlas inom närings- och samhällslivet.

Härtill kommer enligl uiredningen den betydelse som energiförsörjningen har för den svenska säkerhetspolitiken under såväl normala förhållanden som kriser och krig. En säker försörjning med energi är av avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheter all fungera med lillfredsslällande effektivitet. För all della skall vara möjligl måste också folkhushållels mest trängande behov för främst livsmedelsförsörjningen, bosladsuppvärmningen och transportväsendet lillgodoses.

1 ett läge med siarka politiska spänningar kan enligt OLK inle uteslutas att landets beroende av importerad energi kan användas som ett politiskt påtryckningsmedel, om vi för energiförsörjningen är beroende av den ena parlen i en sådan konfiikl. Della beroende kan binda Sverige lika siarkt som en allians. OLK finner därför atl den alliansfria politiken förulsätler alt åtgärder vidtas för alt förebygga alt Sveriges beroende av importerad energi kan utnyttias på sådani sätt. OLK finner, liksom de lidigare oljelagringskom-mitléerna och i överensslämmelse med statsmakternas beslut med anledning av dessa kommittéers förslag lill oljelagringsprogram, att beredskapslagring av importerade drivmedel och bränslen är nödvändig under överblickbar framlid.

7.3.3 Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mot kriser och krig

7.3.3.1  Nuvarande lagring och uthållighet

Innevarande oljelagringsprogram avser att skapa en beredskap inom energiområdet mol två typer av konfiikter, nämligen krigsfallet och avspärrningsfallel. För respektive fall har byggts upp särskilda reserver (krigs-respektive avspärrningsreserven).

Med ett krigsfall avses en situation då landet är indraget i krig, och krigshandlingar pågår på svenskt territorium. Avspärrningsfallel definieras som ett läge, då handelsförbindelserna är avskurna på grund av krig i vår nära omvärld. 1 båda fallen förutsätts allvarliga störningar i tillförseln uppkomma. Såväl för gällande program som för de tidigare programmen utgår beräkningarna från del fall att avspärrningen är total vid båda typerna av konfiikter.

De svåraste påfrestningarna för försörjningen bedöms inlräffa i eil läge, då en längre avspärrningssiluaiion ulan krig efterföljs av ett krigsskede. Det har därför ansetts vara nödvändigt all planera föratt krigsreserven skall vara hell intakt under en avspärrningssituation för det fall att landet därefter skulle dragas in i krig. Planläggningen har sålunda inriktats mot att trygga försörjningen under dels en avspärrningssiluaiion,dels en krigssituation. För den sistnämnda situationen förvaras vissa tillgångar i skyddade och/eller geografiskt spridda anläggningar.

Prop.1976/77:74 99

Beredskapslagrens storiek och sammansättning besläms dels av den försörjningssiandard som bedöms böra eftersträvas i resp. krisfall och den därav betingade förbrukningen, dels av längden av de tidsperioder med total avspärrning för vilka försörjningen skall tryggas, dvs. försörjningsulhållig-heten. Uthålligheten har fastställts av statsmakterna genom 1962 års riksdagsbeslul angående beredskapslagring av olja för perioden 1963-1969 (prop. 1962:194, BeU 1962:68, 2LU 1962:45, rskr 1962:418 och 1962:420), Samma uthållighet ligger enligt riksdagens beslul (prop. 1969:136, BeU 1969:66,2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398) till grund för innevarande oljelagringsprogram.

Utöver beredskapslagringen för krig och avspärrning har under nu löpande oljelagringsprogram beslut fatlats om atl bygga upp särskilda reserver främst för fredskriser. Med fredskris avses ett läge, då normal fredsslandard inte kan upprätthållas i produktion, sysselsättning, export och konsumtion på grund av importborifall av en eller fiera försörjningsviktiga varor utan att det är krig eller krigsfara i vår nära omvärld.

Uthålligheten mot fredskriser har på energiområdet bestämts utifrån Sveriges åiaganden enligl del internationella energiprogrammet (lEP). Sedan år 1976 innebär delta atl Sverige skall hålla 70 dagars normalkonsumtion av olja i lager. Från och med ingången av år 1980 skall uthålligheten ulsiräckas till alt omfatta 90 dagars normalkonsumlion.

7.3.3.2 Lagring och uthållighet enligt det ekonomiska försvarels långsiktsplanering

Kungl. Maj:l uppdrog den 23 november 1973 år ÖEF att i samråd med berörda myndigheter tills vidare bedriva försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Försöken har bl. a. resulterat i programplaner för perioden 1977/78-1981/82 som har överiämnals till regeringen i början av oktober 1976.

För alt belysa påfrestningarna på det ekonomiska försvaret i avspärrnings-och krigssituationer har i försöken utnyujals elt av regeringen anvisat s. k. miljöunderlag. Delta underiag utgörs av ett antal kris- och angreppsfåll som är exempel på framtida miljöer i vilka det ekonomiska försvaret skall kunna verka. Fallen har utvalts med syfle all de skall representera ett brett spektrum av länkbara konfiikter, som kan komma i fråga i framtiden.

OLK framhåller alt störningar i utrikeshandeln i hög grad dimensionerar påfrestningarna på det ekonomiska försvaret särskilt inom energiområdet, där vårt importberoende är stort. De i samband med försöken studerade kris-och angreppsfallen visar atl störningarna kan omfatta en vid skala, från kortvarigt bortfall av enstaka varor till relativi långvarig, total avspärrning, liksom atl störningarna kan drabba skilda varor olika hårt.

Möjligheten att möta störningar i form av kriser och krig genom beredskapslagring av varor, inhemsk ersättningsproduktion saml konsum-

Prop.1976/77:74 100

tions- och handelsregleringar bestämmer enligl OLK i huvudsak graden av uthållighet inom det ekonomiska försvaret. Andra faklorer är l.ex, de lager och resurser i form av maskiner och reparaiionskapacitet som näringslivet redan i fred förfogar över liksom samhällets tillgång på kvalificerad och uibildad arbetskraft.

Vidare framhålles alt uthålligheten är nära förknippad med försörjnings-standarden. Elt vissl varulager räcker således längre i en krissituation om standarden kan sänkas genom konsumtionsreglerande åtgärder än om varan förbrukas som under normala fredsförhållanden. Väsentliga skillnader förekommer i detta fall mellan fredskrissituationen och avspärrnings-respektive krigssituationen,eftersom möjligheterna all sänka standarden i en fredskris måsle bedömas vara mindre än i en avspärrnings- eller krigssituation,

7,3,3.3 OLK:s förslag angående uthållighet mol olika kristyper

Vid utformandet av sitt förslag till principer för dimensioneringen av det nya beredskapslagringsprogrammet utgår OLK från 1974 års försvarsulrednings (FU 74) bedömning, alt risken på korl sikt får anses vara liten att Sverige utsätts för angrepp eller drabbas av avspärrning men atl - trots strävan efter avspänning - risken för krig i Europa inte kan uteslutas. Risken för en ny fredskris, som drabbar landels oljeförsörjning får däremol även framgenl anses vara relativt stor. Eftersom del inte kan uteslutas att en fredskris följs av en avspärrningssiluaiion eller krig, anser OLK all avspärrningsreserven ej till någon del bör ingå i de lager som erfordras för atl Sverige skall kunna uppfylla sin beredskap mol fredskriser enligl del internationella energiprogrammet (lEP), Givetvis bör enligl OLK ej heller krigsreserven beräknas för att tas i anspråk annat än vid angrepp mol Sverige, OLK föreslår vidare att del nya oljelagringsprogrammel i försia hand skall syfta lill all bygga upp fredskrisreserven. Målel bör därvid vara alt fredskrisreserven fär en sådan sioriek och sammansättning all den uppfyller kraven enligl lEP.

Mot bakgrund av bl, a. försvarsutredningens syn på uthålligheten inom det ekonomiska försvaret anser OLK alt krigs- och avspärrningsreserverna bör dimensioneras med ulgångspunkl från samma miljöunderiag som har använts i försöken med långsiktsplanering. Detta innebär, enligt OLK, all någon vidare utbyggnad ej bör ske efter ulgången av innevarande oljelagringsprogram för krigsreserven av motorbrännolja, samt tunn och tiock eldningsolja,

I stället borde det vara möjligl alt sänka krigsreserven i 1977 års lagringsmål såvitt avser dessa varuslag. OLK föreslår dock inte delta, då de metoder som har använts vid beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa osäkerhetsmoment. OLK föreslår därför, att 1977 års lagringsmål för krigsreserven skall kvarslå oförändrat under den programperiod som föreslås. OLK:s förslag innebär en sänkning av ambitionsnivån i jämförelse med del

Prop.1976/77:74

101

mått på uthålligheien som ligger lill grund för innevarande oljelagringsprogram

För övriga i krigsrescrven ingående varuslag - gasol, lätlbensin, fotogen och fiygdrivmedel - foreslås all angreppsfasen i det tidigare nämnda miljöunderiaget ingående angreppsfallet A 1 läggs till grund för lagringsmålet. Nämnda angreppsfas ställer i jämförelse med övriga av OLK studerade angreppsfaser de största kraven vad avser beredskapslagring av oljeprodukter.

För avspärrningsreserven föreslår OLK atl den vidare beredskapslagringen på lång sikt skall inriktas mot all tillgodose behoven under en avspärrningssituation, som utmärks av att handelsförbindelserna med omvärlden successivt nedgår för att efter en relativi lång tid normaliseras. Som ett försia steg föreslås att avspärrningsreserven byggs ut så all de beräknade behoven för det i miljöunderiaget ingående krisfallet D 1 utan eflerkristid kan tillgodoses. Genom alt detta krisfalls konfiiktfas och aggressionsfas läggs till grund för dimensioneringen av avspärrningsreserven täcks även de i angreppsfallen studerade nämnda faserna in. Denna ambitionsnivå anges vara högre än den som gäller för innevarande oljelagrinsprogram.

Samråd har ägt rum med FU 74 vad avser de föreslagna principerna för dimensionering av del nya beredskapslagringsprogrammet.

7.3.4 Lagringsprogrammels längd

OLK framhålleraitdet kan synas naturligt att det av kommittén föreslagna beredskapslagringsprogrammet skulle omfatta samma tidsperiod som programplanen för del ekonomiska försvaret avser. Enligt OLK talar dock siarka skäl för alt del nya programmet bör vara längre än fem år.

Sålunda anförs att den lageruppbyggnad som föreslås kräver omfatlande investeringar i lageranläggningar. Dessa lar lång tid all projektera och uppföra. Programmet drar också slora kostnader som för atl inte bli alltför betungande för samhället enligt OLK bör slås ut på en längre tid. Härtill kommer atl 1975 års riksdagsbeslul rörande energihushållningen innebär att riktlinjer för energipolitiken fastställts för tiden fram till år 1985. Då beredskapsåtgärderna inom energiområdet utgör en integrerad del av den svenska energipolitiken, föreslås att det av OLK föreslagna lagringsprogrammet sträcker sig fram lill samma lidpunki.

OLK föreslår sålunda eu sjuårigt program för perioden 1978-1984, Därmed förslås att programmet skall vara genomfört till ingången av år 1985. På grund av den relativt långra programperioden och utvecklingen inom del energipoliliska områdei föreslås en s. k, kontrollstation vid lämplig lidpunki under programperioden.

Prop.1976/77:74

102

7.3.5 Energiprognoser jör år 1985

Del energipoliliska program som fastställdes av riksdagen i maj 1975 anger en målsättning för energianvändningens utveckling fram lill och med år 1985, Denna målsättning är formulerad i översiktliga förbrukningstal som ger ramar för grupper av energiprodukter. Då behov har förelegal av mer detaljerade bedömningar har OLK gjort energiprognoser för liden fram till år 1985 baserade på prop, 1975:30 och 1975 års långtidsutredning (LU 75),

För år 1985 redovisar OLK två beräkningsalternaliv baserade på alternativ 1 respektive 111 i LU 75, Båda alternativen redovisas med två varianter vad avser sättet att producera beräknat behov av elkraft. Prognoserna för år 1985 redovisas i tabell 1,

Tabell 1 Energiprognoser för år 1985

	Prop,	Beräkningsalternativ		Beräkningsalternaliv
	1975:30	1'		22
		Variant a	Variant b	Variant a	Variant b
Petroleumprodukter,	28	28,2	29,8	27,1	29,4
Mtoe3
- därav för elproduktion.	4,2	2,6	4,2	1,9	4,2
Mtoe
Inhemska bränslen, Mtoe	3	3,5	3,5	3,3	3,3
Kol och koks, Mtoe	4	3,4	3,4	2,8	2,8
Totalt tillfört bränsle.	35	35,1	36,7	33,2	35,5
Mtoe
Totalt tillfört bränsle.	411	408	427	386	413
TWhi			\
Vattenkraft, TWh	66	66	1 120	66	113
Kärnkraft, TWh	63	63		63
Total tillförd energi,	540	537	547	515	526
TWh
- därav elkraft, TWh	159	150	150	142,5	142,5

' Baserat pä LU 75 alt. 1

2         Baserat på LU 75 alt. III

3         1 Mtoe = 1 miljon ton ekvivalent olja = 11,63 TWh
"• 1 TWh = 1 miljard kilowauimmar

OLK utgår i sina beräkningar av föreslagen beredskapslagring av oljeprodukter från beräkningsalternativ 1, variant b, eftersom en utveckling i den rikiningen fram lill år 1985 ställer de största kraven på lagring om de av OLK föreslagna målen skall kunna nås.

7.3.6 Fredskrislagring av olja

Som framgår av 7.3.3 föreslår OLK all särskilda fredskrisreserver byggs upp så all Sveriges åtaganden enligl lEP kan klaras utan all krigs- och

Prop.1976/77:74

103

avspärrningsreserverna behöver tas i anspråk. Hittills beslutat mål för denna lagring innebär all de erforderiiga reserverna exkl. miliiära lager den 1 januari 1980 skall uppgå till motsvarande 90 dagars konsumtion i förhållande till genomsnittskonsumtionen under år 1979,

Del angivna målet skall innehållas sedan avdrag gjorts med 10 % för i reserverna ingående oåtkomliga kvantiteter, Detla medför alt de obligatoriska reserverna totalt måste motsvara 100 dagars konsumtion. Bland de avtalsslutande länderna råder dock inte enighet om slorieken av de oåtkomliga kvantiteterna. Möjlighet finns därför att efter framställan fl den angivna procentsatsen nedsatt till 5 96 av del totala beredskapslagret. Enligt vad OLK erfarii torde Sverige komma atl inge en sådan framställan, varför dimensioneringen av fredskrisreserven föreslås ske utifrån en uthållighet motsvarande 95 dagars normalkonsumlion. Med avseende på del föreslagna lagringsprogrammels längd och sättet atl beräkna uthålligheten beräknas sålunda konsumtionen på 1984 års nivå.

Vid beräknandet av erforderiiga lager tar OLK med förutom de oljor och oljeprodukter för energiändamål som f n, ingår i rapporteringen till lEA även gasol, fiygdrivmedel för försvarets behov samt bunkerolja för uirikes sjöfart. Motivet härför är att behovet av dessa oljeprodukter kvarstår vid en fredskris och att det vid en sådan situation - inle minsl i beaktande av erfarenheterna från oljekrisen 1973-1974 - är av stor betydelse alt lager av dessa oljeprodukter finns.

Av OLK beräknat lagerbehov av färdigprodukter per den 1 januari 1985 framgår av tabell 2.

TabeU 2 Behov av fredskrisreserver år 1985, 1 000 m (för gasol 1 000 lon)
Oljeslag Beräknad förbrukning 1984 Lagerbehov

Gasol	240
Lätlbensin	90
Motorbensin	4 940
Flygbensin	20
Reabensin	300
Flygfotogen	620
Övrig fotogen	110
Motorbrännolja	3 070
Tunna eldningsoljor	7 280
Tjocka eldningsoljor	16 740

60

25

1 285

5

80

160

30

800

1895

4 355

Lagringen för fredskriser kan ske både i råolja och i färdigprodukter. Följaktligen bör, enligl OLK, vid bedömningen av den erforderliga lagerökningen alla de beslul om lagring av råolja och oljeprodukter för främst fredskriser, som riksdagen har faltal under åren 1973-1976, beakias. Sålunda beslöts år 1973 att 3 milj. m råolja, frärrist avsedd för fredskriser, skulle beredskapslagras. Vidare beslöts året därpå att 1 milj. m-'eldningsolja skulle

Prop. 1976/77:74 104

inköpas och lagras, 1 anslutning lill det energipolitiska programmet beslöts år 1975 atl fredskrislagringen skulle utökas med råolja och oljeprodukter molsvarande ca 3 milj. m råolja. Dessutom beslöts år 1976 atl den petrokemiska råvaran gasbensin skall lagras för fredskriser,

Enligl sina direktiv skulle OLK lämna förslag om fördelning av den år 1975 beslutade kvantiteten olja och råolja och oljeprodukter. Denna fråga liksom del lolala beredskapslagrets fördelning på råolja och oljeprodukter behandlas närmare i 7.3.14.

7.3.7 Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig

De oljeprodukter som behöver beredskapslagras för avspärrnings- och krigssituationer är gasol, lättbensin för framställning av stadsgas, molorbensin, fotogen, motorbrännolja, tunn och tiock eldningsolja saml fiygdrivmedel förden civila luftfartens behov. Ansvaret för lagring av fiygdrivmedel förden civila luftfarten vilar f n. på ÖEF, som för uppbyggnaden av dessa lager följer en särskild försörjningsplan, OLK anser all denna lagring forlsällningsvis bör byggas upp under samma programperioder som skall gälla för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Därigenom säkerställs all uthålligheten för fiygdrivmedel blir densamma som för övriga bränslen och drivmedel.

Enligt lidigare och nuvarande program har försvarsmakten att själv ombesörja försörjningsberedskapen vad gäller militära behov av drivmedel för marinens fartyg under ett krigsläge. Vidare har försvarsmakten ansvaret för erforderiig beredskapslagring för fiygvapnets behov av fiygdrivmedel under krig och avspärrning, OLK föreslår ingen ändring av dessa regler men framhåller atl försvarsmakten dock bör hålla beredskapslager för nämnda behov i sådan omfattning att uthålligheten blir densamma som för det civila programmet.

I sina beräkningar utgår OLK i huvudsak från underlag som har erhållits från ÖEF. Den av OLK använda beräkningsmetodiken överensslämmer med den som har utnyttiats av ÖEF vid programplaneringen.

De av OLK gjorda beräkningarna utgår från alt konsumtionen av skilda oljeprodukter blir föremål för reglering. Ransoneringssystem förutsälls sålunda vara planlagda och utarbetade redan i fred, så att ransoneringarna kan igångsättas med kortats möjliga varsel. Den framräknade kriskonsumtionen av skilda oljeslag får därför, enligl OLK, anses motsvara vad som oundgängligen krävs för atl tillgodose den verksamhet som skall upprätthållas inom totalförsvarets olika grenar och vad som i övrigt krävs för atl samhället skall kunna fungera på elt tillfredsställande sätt.

OLK har även bedömt vilka lagertillgångar, s. k. avdragsposter, som finns tillgängliga och omedelbart gripbara när en försörjningskris iniräder och lill vilka hänsyn kan las vid en ransonering för all täcka behoven, Sådanan

Prop. 1976/77:74 105

tillgångar utgörs av kommersiella lager av färdiga oljeprodukter hos oljehandel och industri jämte vissa av ÖEF:s beredskapslager, kommersiella lager av råolja vid raffinaderier, lager av eldningsolja och motorbrännolja i fastigheter respektive gårdscisterner saml ÖEF:s lager av ångkol som kun ersätta eldningsolja. Vidare har med utgångspunkt i den planering som sker vid ÖEF bedömts den mängd bränsle och drivmedel som vid ell krisläge kan ersättas med ved för uppvärmningsändamål och med gengasbränsle, OLK framhåller att andra inhemska bränsletillgångar såsom torv och skifferolja kräver så lång förberedelsetid för atl kunna utnyttias all något bidrag till försörjningen inle kan påräknas under de studerade kris- och angreppsfallen.

Skillnaden mellan den av OLK beräknade kriskonsumtionen och tillgångarna, inkl. bedömd import, utgörs av föreslaget lagringsmål. Därvid har inkalkylerats ell tillägg för att läcka i cisternerna icke åtkomliga kvantiteter m. m.

Sedan hänsyn lagits till befintliga beredskapslager efter utgången av innevarande oljelagringsprogram föreslås en ökning av beredskapslagren av samtliga oljeslag, utom för fotogen. För fotogen föreslås en kraftig minskning av beredskapslagren,

OLK har även beräknat beredskapslagringsbehoven för efterkrisliden i krisfallet Dl, Kommittén föreslår all då utnyttiat underiag för dessa beräkningar är relativi osäkert och då investeringskostnaderna är slora, någon beredskapslagring för delta ändamål ej byggs upp under den föreslagna programperioden. Enligt OLK:s åsikt bör dock sådana lager på sikl anskaffas.

7.3.8 Vinterdispens

De hittillsvarande oljelagringsprogrammen har som ovan nämnts innehållit en rätt för de lagringsskyldiga att under vintermånaderna i viss grad minska beredskapslagren av eldningsolja,s, k. vinterdispens. Det nuvarande programmet ger samma rätt även för råvaror för framställning av stadsgas.

Vinterdispens innebär att de föreskrivna kvantiteterna i sin helhet måste finnas i lager endast under januari månad varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 10 96 fr.o.m, ingången av envar av månaderna februari, mars och april. Under resien av året skall minst 70 % av de föreskrivna kvanlileterna hållas i lager.

De lagringsskyldiga medges sålunda alt under årets första månader ta i anspråk del av beredskapslagren. Nedsättningen har - som OLK framhåller -bedömts i stort sett molsvara den slörre förbrukning som normalt skett under angivna lid. Vinierdispenskvantiteten kan därför på sätt och vis betraktas som ett kommersiellt lager, vilket bl. a. sker när det gäller den skattemässiga värderingen av lager enligt förordningen om avskrivning å vissa oljelagrings-

Prop. 1976/77:74 106

anläggningar, m. m. Så har även i viss omfattning skell, när beräkningarna har gjorts över investeringskostnaderna för oljelagringsprogrammen.

Vinterdispens innebär all beredskapslagren varierar i siort sett efter oljekonsumtionens variationer under året. OLK anser atl ett bibehållande av dessa regler för föreslaget program innebär alt uthålligheten kommer atl variera under årel. OLK framhåller att del därför är angeläget atl vinlerdip-sensens verkningar i nämnda hänseende dämpas. På sikl kan detta enligl OLK innebära alt vinterdispensen behöver avskaffas.

OLK föreslår alt avtrappningen pä vintern kombineras med regler om en motsvarande upptrappning av lagren under höslen. Därigenom skulle uthålligheten komma att lillgodoses bättre under en längre period än f n. Uppfyllnaden föreslås ske så att av den lolala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall minsl 80 96 finnas i lager den 1 augusti och minst 90 % den I oklober. Enligl OLK lorde ett sådant förfarande inte medföra att några lagringsutrymmen behöver byggas av de lagringsskyldiga under den kommande lagringsperioden.

Vidare föreslås atl staten lagrar eldningsolja uiöver vad som anges som lagringsmål för år 1985. Av bl. a. lidsskäl hardet inte varit möjligl för OLK alt närmare beräkna slorieken av elt sådani lager. Som exempel har OLK vall atl räkna med en procentsats av 15 96 av del lagringsmål för eldningsoljor som gäller för innevarande program. Procentsatsen bör därför enligt OLK bli föremål för överväganden vid den föreslagna konirollstatiönen under programperioden.

När det gäller råvaror för framställning av sladsgas behövs enligt OLK inga ytteriigare ålgärder i fråga om lättbensin, eftersom den av kommittén föreslagna lagringen av råolja medför ett överskott på lätlbensin. För gasol som används för nämnt ändamål föreslås alt staten lagrar hela den volym som avtrappningen på grund av vinterdispensen får avse.

7.3.9 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin

7.3.9.1 Uiredningsområde och uthållighet

I direktiven för OLK framhölls att den kemiska industrin är av speciell betydelse för försörjningsberedskapen med hänsyn till känsligheten för störningar i tillförseln av råvaror. 1 Sverige har under de senaste tio åren plastråvaror kommit att få en alll slörre betydelse. Plasterna och plastlek-niken har spelat en väsenllig roll för den snabba och genomgripande ulveckling som skell inom näringsliv och vikliga samhällsfunktioner. De moderna förpacknings- och distributionssystemen är inte möjliga utan plastprodukter. Inom vissa industribranscher har man övergått till att använda plastmaterial och anpassat produktionsprocesser och konstruktioner efter olika plasters egenskaper. Delta gäller inom ett stort antal områden. Verkstadsindustrin, den elektrotekniska industrin och sjukvården är exempel på områden där plasterna blivit oumbärliga.

Prop. 1976/77:74 107

Den svenska plastförbrukningen är en av de slörsla i världen räknal per invånare. 1 fråga om försörjningen med basfåvaran gasbensin (nafta)och vissa andra för plasttillverkningen nödvändiga råvaror är Sverige helt beroende av import.

OLK behandlar i sill belänkande krisbehoven av gasbensin för den petrokemiska industrin och behoven av olja för produktion av kimrök till gummiindustrin och den grafiska industrin saml behoven av olja för produktion av ammoniak. Sistnämnda vara behövs i ett krisläge främst för tillverkning av sprängämnen och kvävegödselmedel.

Efter förslag från försörjningsberedskapsulredningen (FBU) i dess slutbetänkande (SOU 1975:57) fattade riksdagen beslut (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) om lagring av gasbensin för fredskriser molsvarande tre månaders normal förbrukning. Med anledning härav beräknar OLK endasl behoven för krig och avspärrning.

Ovannämnda råvaror för den kemiska indusirin bedöms av OLK vara av central betydelse från försörjningsberedskapssynpunkl. OLK anser därför alt under krig och avspärrning samma uthållighet bör gälla för olja och oljeprodukter som ulgör råvara för den kemiska indusirin som för de oljeprodukter som används för energiändamål.

7.3.9.2 Beredskapslagring av gasbensin för den petrokemiska indusirin

Den dominerande ulgångsvaran för den petrokemiska industrin är gasbensin som fås som en särskild fraktion vid raffinering av råolja. Gasbensinen omvandlas i en s. k. kracker lill enkla kolväten. 1 Sverige finns endast en krackeranläggning ägd av Esso Chemical AB i Stenungsund. Den petrokemiska industrin är lill övervägande del lokaliserad lill Stenungsund. Där finns förutom Esso Chemical, Berol Kemi AB, Unifos Kemi AB och KemaNord AB. Esso Chemical förser de övriga förelagen med råvara för framställning av plaster och andra petrokemiska produkter.

OLK framhåller all tillkomsten av ytterligare krackerkapacitet skulle förändra förutsättningarna för de av OLK gjorda beräkningarna av behoven av beredskapslager. En ny krackeranläggning är planerad men det är enligt OLK ovisst när denna kan tas i bruk. Om denna anläggning kommer till stånd får detta beakias vid den föreslagna kontrollstationen framhåller utredningen.

OLK beräknar beredskapslagringsbehovel av gasbensin utifrån krisbe-hovel av petrokemiska produkler under de studerade kris- och angreppsfallen samt under beaktande av den hittills enda i Sverige befintliga krackerns kapacitet.

OLK framhåller alt den inhemska petrokemiska industrins koncentration gör att risken är stor att den skall bli förstörd redan i ett tidigt skede a v ett krig. För alt tillgodose krigsbehovet av petrokemiska produkter måste därför erforderiiga produkter i huvudsak lagras som färdig- eller mellanprodukter, OLK anser dock att vissa kvantiteter avsedda alt nyttias vid krig bör kunna

Prop.1976/77:74 108

framställas   under  den   lid  som   föregår  själva  angreppet,  varför  vissa kvantiteter gasbensin avsedda härför föreslås lagras.

Efter atl ha tagit hänsyn lill kommersiella lager och ÖEF:s beredskapslager av gasbensin för krig och avspärrning föreslår OLK att beredskapslagren av gasbensin ökad med drygt 360 000 lon under den föreslagna programperioden,

7.3.9.3          Beredskapslagring av olja för produktion av kimrök

Kimrök (carbon black) används huvudsakligen inom gummiindusirin och till mindre del inom den grafiska indusirin. Den är av väsenllig betydel.se för dessa industrier. För framställning av kimrök används en specialkvalitei av eldningsolja 2 med hög aromathali samt låg svavel- och askhalt. Denna oljetyp importeras huvudsakligen, även om viss kvantitet av likvärdig produkl, s. k. spololja, fås som biprodukt vid krackning av gasbensin inom landei. Någon beredskapslagring av denna speciella oljekvalitei sker inte. ÖEF lagrar däremot kimrök. Denna lagring är emellenid både dyrbar och svårhanteriig, varför viss nedskärning av lagren pågår,

OLK föreslår beredskapslagring av olja för produktion av kimrök under avspärrning efter avdrag för kommersiella lager av kimrök och råvara samt inhemsk produktion av råvara. Någol lagerökningsbehov för krigsfallet finns ej enligt OLK, då ÖEF:s beredskapslagring av kimrök kommer att vara tillräcklig härför,

7.3.9.4          Beredskapslagring av olja för ammoniaklillverkning

Ammoniak tillverkas främsl av eldningsolja. Produktionskapaciteten av ammoniak inom landet är f n, sedan produktionen i Ljungaverk lagts ner, drygt 125 000 ton per år. Huvuddelen, ca 120 000 ton, produceras av Supra AB.

Importen av ammoniak är av ungefär samma storiek som den inhemska produktionen. Någon produklionsnedskärning beräknas enligt OLK ej kunna ske i ett krisläge.

Vid beräkningen av behovel av olja för ammoniaklillverkning under krig och avspärrning ulgår OLK i överensstämmelse med vad som tidigare anfördes ifrån att den inhemska produktionen av ammoniak i elt krisläge bibehålls på samma nivå som under fredslid. Del av OLK beräknade lagringsmålei överensslämmer med lagerökningsbehovel eftersom någon beredskapslagring för detta ändamål f n. inte sker.

7.3.10 Beredskapslagring av koks ./'ör den melalhirgiska industrin

7.3.10.1  Lagring för avspärrning och krig

OLK skulle enligt sina direktiv behandla frågan om lagringsskyldighet för koks som används inom järn- och stålindustrin. Däri har OLK även inbegripit

Prop.1976/77:74

109

behoven för ferrolegeringsverk och gjuterier,

Samma uthållighet för krig och avspärrning bör enligl OLK gälla för koks såsom råvara för den metallurgiska industrin som för olja och oljeprodukter inom energiområdet.

Utgående från beräknad kriskonsumiion av handelsslål och specialstål samt molsvarande behov av koks för gjuteriändamål och ferrolegeringsverk föreslår OLK en ökning av beredskapslagren med 405 000 ton koks och koksstybb. Därvid har hänsyn tagits till kommersiella lager av koks och koksstybb, grossisters gripbara lager av stål samt ÖEF:s beredskapslager av koks och koksstybb,

7,3.10.2 Lagringsalternativ

Olja kan lill viss del ersätta koks i masugnsprocessen, i vissa fall upp till 20 96, OLK har därför övervägt om inte viss del av behovet av koks för den metallurgiska industrin bör lagras i form av olja. Den toiala kvantiteten koks som kan ersättas med tiock eldningsolja anges av OLK maximalt uppgå till 10 % av det totala beredskapslagringsbehovel med hänsyn till de varierande ersätlningsmöjligheterna och att all koks inte förbrukas i masugnsprocessen.

Koks erhålles ur kokskol, som alltså kan lagras i stället för koks. Då kokskol kontinuerligt måsle omsättas bör ett sådant kollager ligga i anslutning lill ett koksverk, Beredskapslagringskapaciteien vid koksverken i Oxelösund och Luleå uppgår f n. lill 140 000 lon kokskol, motsvarande ca 100 000 ton koks.

Det ekonomiska lagringsallernalivei synes därför enligt OLK vara en kombination av koks, kokskol och olja. Koslnadsdifferensen mellan alternativet lagring av koks och kol resp. nämnda kombination anges emellertid som liten. När del gäller driftkostnaderna för olika lagringsalternativ aren lagring av enbart koks att föredra eftersom dessa kostnader i detta fall är mycket låga. Med hänsyn till de relativt omfattande lager av eldningsolja som finns för andra ändamål, och lill alt OLK ej föreslår någon fredskrislagring av koks hävdas all alternativet med lagring av kol och koks skapar en större flexibilitet än andra alternativ vad avser möjligheten all möla olika lyper av kriser. OLK föreslår därför au beredskapslagringen för den metallurgiska industrin sker i form av kokskol och koks. Fördelningen på kokskol respektive koks föreslås bli beslutad av ÖEF.

7.3,10,3 Lagring för fredskris

Frågan om fredskrislagring av koks och kokskol har även tagits upp av OLK. Anledningen härtill är alt ÖEF vid olika lillfällen under senare år föreslagit att ett sådant lager borde läggas upp. Som motiv har anförts alt ÖEF vid vissa tillfällen ställt koks ur beredskapslagren till siåldindusirins förfo-

Prop.1976/77:74 110

gande då akul varubrist hotat medföra partiella driftsinskränkningar hos försörjningsviktiga förelag,

OLK anser atl eftersom produktionskällorna för kol och koks till största delen Ugger inom den industrialiserade delen av världen kan produktions-störningar i fred inle väntas få lika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller olja. Behovet av fredskrislagring av koks torde därför inte vara lika stort som för olja. De störningar i tillförseln av koks och kokskol som kan tänkas uppkomma torde dessulom enligt utredningen till övervägande delen vara att hänföra lill kommersiella störningar. Den lagring som behövs för alt motverka sådana störningar bör således ingå som ett normalt led i företagens verksamhel. OLK föreslår därför ej att något särskilt beredskapslager av koks och kokskol för att möta en fredskris skall byggas upp,

7.3.11 Beredskapslagring av kärnbränsle

7.3.11,1 Behovet av kärnbränsle m, m. till år 1985

För bedömningen av frågan rörande beredskapslagring av kärnbränsle har OLK utgåll från del energipolitiska program som riksdagen antog i maj 1975 innebärande att 13 reaktorer med en total effekt om ca 10,4 GW är i drift till år 1985.

Under perioden fram lill år 1985 uppkommer därför dels behov av nalururan och anrikningstiänster lill försia härd i sju reaktorer, dels behov av natururan och anrikningstiänster för de årliga bränslebytena.

För perioden fram till år 1985 beräknas del totala behovel av nalururan lill ca 15 000 lon. Behovel varierar mellan åren. Toppar uppslår de år när anskaffning av uran för försia härd görs för en eller två reaktorer. Delta sker vanligen två år före planerad start av reaktorn. Av behovel är ca 9 000 lon uran läckt genom kontrakt utomlands, i huvudsak via franska Uranex (uran från Niger och Gabon) och Weslinghouse (USA). Weslinghouse har dock meddelat alt bolaget inte kan leverera mer än en del av den konlrakterade mängden. Detta skulle enligt OLK innebära ett bortfall av högsl ca 3 000 lon. Genom ålerföring av uran och plutonium finns teoretisk möjlighel alt under perioden minska nalururanbehovel med ca 2 000 lon. Upparbeiningskapaci-lelen i Västeuropa ar dock inte tillräcklig för behovet under denna period och därför lorde endast en mindre del av del utbrända bränslet kunna återföras.

Del finns möjligheter all läcka vissa delar av behovet för perioden 1976-1985 från svenska uranfyndigheter, speciellt Ranstad och Pleutajokk. OLK påpekar dock all inget beslul har fallals om all inleda drift vid dessa gruvor. Ranstad kan maximalt ge ca 3 000 lon uran t, o. m. år 1985. Pleutajokk kan maximalt ge ca I 000 ton uran t, o. m. 1985.

Den av OLK gjorda sammanställningen visar all ytteriigare natururan-kvantiteler för driften av del år 1975 beslutade reakiorprogrammel måsle förvärvas utom landei för perioden l. o. m. år 1985,

Prop. 1976/77:74 111

Behovet av anrikningsijänster beräknar OLK i lon anrikningsarbele. För hela perioden 1976-1985 åtgår ca 9 lOÖ ton anrikningsarbete. Behovet efler år 1985 uppgår med beslutat kärnkraftprogram till ca 1 000 lon anrikningsarbele per år. Anrikningskontrakl har tecknats med Energy Research and Development Administration (ERDA) i USA till år 1996 för anrikning av uran för tolv reaktorer. Anrikningstiänster kontrakleras vanligen ca 8 år före leverans.

För sex av reaktorerna är anrikningskonlraklen med ERDA s. k. behovs-kontrakt, dvs. ERDA anrikar behövliga kvantiteter, medan kontrakten för de sex övriga är s. k. kvanitetskontrakl, dvs, ERDA anrikar en viss förutbestämd mängd varje år lor varje reaktor.

Därutöver har kontrakt tecknats med Techsnabexporl i Sovjetunionen för dels en engångskvanlilel anrikningsarbete svarande mol två första härdar för leverans åren 1979-1983, dels en åriig kvantitet motsvarande behovet av ersättningsbränsle för en reaktor för leverans åren 1981-2000.

Zirkoniumsvamp är den viktigaste av de övriga imporiprodukier varav behov föreligger för tillverkning av kärnbränsle. Av zirkoniumsvamp görs legeringen zirkaloy. Behovet av zirkaloy för årligt bränslebyle för de 13 reaktorerna beräknar OLK lill ca 100 lon per år, fördelat på ca 65 ton zirkaloy 2 (för kapslingsrör till kokarreaktorer) och 35 ton zirkaloy 4 (kapslingsrör till tryckvattenreaktorer och bränsleboxar).

7.3,11.2 Behov av beredskapslager

Vid normal drift av en reaktor sker omladdning av kärnbränsle en gång per år varvid för kokarreaktorer ca en femtedel av härden byts ut lill nya bränsleknippen och för tryckvattenreaktorer en tredjedel av härden. Bytet av bränsle till en reaktor och årlig översyn tar 7-8 veckor.

Eftersom konvertering till urandioxid och bränsletillverkning sker i Sverige kommer den anrikade uranhexafluoriden in i landei långl före den tidpunkt när ett bränslebyte beräknas ske. Bränslebylen sker i regel under sommaren när kraftbehovet är lågt.

Den normala uthålligheten utan speciella kärnbränslelager har av OLK beräknats till 11-14 månader beroende på när den anrikade uranhexafluoriden har kommit in i landet. Vidare är det möjligt att utsträcka driften i ytteriigare ett år genom s. k, utsträckt körning (slretchkörning), 1 medeltal kanförkokarreaklorer60 % av normal effekt erhållas undereU år med denna lyp av körning. För tryckvattenreaktorer erhålls nästan samma resultat efter omflyttning av bränsle i reaktorhärdarna, OLK påpekar alt rekatorhärden blir siarkt utbränd efter lång slretchkörning och alt det krävs byte av flera bränsleknippen än vid ett vanligt byte efter en sådan period. Lång slretchkörning bör därför enligt OLK endasl tillgripas i sista hand.

Vid en kris som ger utslag i form av begränsad kärnbränslelillförsel är del naturligt att begränsa förbrukningen medelst elsparande och elransonering. Kraftproduktionen baseras i första hand på vattenkraft. Sådana ålgärder in-

Prop. 1976/77:74 112

nebär alltså au behovet av kärnbränsle för kraftgenerering minskar, Elt beredskapslager av kärnbränsle lillsammans med vattenkraft kan därför tillgodose del vid en kris minskade elbehovei under lång tid.

Vad angår behovel av kärnkraft vid krig konslaierar OLK au något behov av kärnbränslelager ej föreligger med hänsyn till de relalivt korta angreppsfaser som ingår i de studerade angreppsfallen. Uiredningen påpekar vidare att det är ytterst osäkert om kärnkraftanläggningarna kan hållas i drift under krig.

Vid avspärrningssilualioner blir däremol möjligheten alt producera kärnkraft betydelsefull. Med det mål för uthålligheten som OLK föreslår kan dock behovet av elkraft tillgodoses utan beredskapslagring av kärnbränsle,

OLK konstaterar all om efterkrisliden i miljöexempel D 1 beakias ökar beredskapslagringsbehovel av tiock eldningsolja kraftigt om inle ett beredskapslager av kärnbränsle disponeras.

Om en /i'edskris inträffar, som drabbat landets kärnbränsleförsörjning på molsvarande sätt som kan tänkas för oljemarknaden, skulle detla - med avseende på kärnkraftens roll i del framlida elproduktionssystemei enligl 1975 års energispolitiska beslut - kunna innebära ytterst allvarliga störningar i produktionsapparaten och därmed sammanhängande återverkningar på sysselsättningen. Möjligheten atl i ett sådant läge på kort sikt hell ersätta förlorad kärnkraftbaserad elproduktion med fossilbaserad elkraft och vattenkraft bedömer OLK mot bakgrund av bt. a. industridepartementets utredning (Ds 1 1976:1) Konsekvenser vid minskad elproduktion i kärnkraftverk som myckel liten.

Mot denna bakgrund har OLK gjort en bedömning av riskerna för försörjningskriser inom kärnbränsleområdet. Tänkbara störningar inom kärnbränsleområdei har delals in i politiska respektive kommersiella och övriga störningar.

Politiska störningar anges t. ex, kunna uppkomma genom politiska omvälvningar, krig eller inbördeskrig på kärnbränslecykelns olika produktions- och förädlingsled. Vidare räknar OLK till politiska störningar beslul av en siat au stoppa eller begränsa kärnbränsleexporl till Sverige på grund av energipoliliska skäl, naiurresurspolitiska skäl och kärnbränslekontrollskäl (safeguardsskäl).

Kommersiella och övriga störningar anges vara t. ex. naturkatastrofer, driftolyckor och strejker, som drabbar viktiga led i kärnbränslecykeln. Även kraftiga prisstegringar på grund av brislande balans mellan utbud och efterfrågan på vitala tiänster sami på varor uppges kunna ge effekler i form av störningar på kärnbränslemarknaden,

OLK bedömer alt risker finns för avbrott i leveranserna av kärnbränsle på grund av politiska störningar. Dessa risker bedöms vara störst i kärnbränslecykelns båda led "produktion av naluriigl urankonceniral från gruva" och "isotopanrikning". En försörjningskris på naiururanområdet kommer enligt OLK att slå igenom långsammare än en kris i anrikningsledet förutsatt

Prop. 1976/77:74 113

att en sådan kris inträffar, då för Sverige normall erforderliga kvantiteter uran finns i arbete vid konverterings- och anrikningsanläggningar.

Sannolikheten för avbrott i leveranserna av kärnbränsle på grund av kommersiella eller andra skäl bedömer OLK som myckel låg. Genom att kraflförelagen vanligtvis konlrakterar uran på lång sikt, anser OLK inte onormala prishöjningar i nalururanledel ulgöra en fakior som i sig kan medföra en försörjningskris.

OLK påpekar alt fiera länder, som har omfattande kärnkraftprogram, har gjort bedömningar av riskerna för försörjningskriser på kärnbränsleområdet. I några fall har dessa bedömningar lett lill alt beredskapslager av kärnbränslen har lagts upp.

Del är alltså endast för en försörjningskris under fredsförhållanden som OLK anser beredskapslagring av kärnbränsle böra övervägas. En sådan kris kan enligl utredningen förväntas få långt allvarligare effekter på produktionsapparaten och därmed sysselsättningen än de som uppstod på gmnd av importbortfallel av olja vid den s. k, oljekrisen 1973-1974. Della beror på alt de gripbara tillgångarna av nalururan är geografiskt begränsade och all antalet anläggningar för anrikning är fh. Möjligheten atl ersätta ett bortfall i ettdera av leden anses därför av uiredningen vara liten. En på detla säll uppkommen kris förväntas i konsekvens härmed även bli längre än molsvarande kris på oljeområdel. Med lanke på stor- och supermakternas betydelse för kärnbränslecykelns olika led utesluter inte OLK att detla förhållande kan komma alt påverka vår utrikespolitiska situation.

OLK föreslår därför atl ett främst för försörjningskriser i fred avsett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp under den föreslagna programperioden. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemei bör lagringen omfatta ett års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

7.3.11.3 Lagringens genomförande

Vid val av lagringsalternativ för ett beredskapslager av kärnbränsle uppställer OLK som första krav alt lagrat kärnbränsle ej behöver vidare bearbetning ulanför Sverige, och som andra krav att lagret är stabilt och lämpligt atl lagra under lång lid.

Lagringsallernativen för svensk del är därför:

- anrikad uranhexafluorid förvarad på fal samt lagring av zirkaloystav med godkänd analys i motsvarande mängd

- bränsleknippen (eller bränsleslavar)

För de nämnda lagringsformerna gäller alt anrikningshalierna måste beslämmas i förväg för de skilda uranparlierna, så atl de passar aktuellt behov för omladdning.

8 Riksdagen 1976/77.  I saml Nr 74

Prop. 1976/77:74 114

Lager av anrikad uranhexafluorid kan, enligt av OLK har erfarit, ordnas i anlutning till AB Asea-Atoms bränslefabrik i Västerås. Denna form av lagring ger möjlighet till ändringar vid bränsleproduktionen genom blandning av uranpartier med olika anrikningshalt. Dessutom finns möjlighet att införa andra ändringar, som kan komma att erfordras av exempelvis säkerhets- eller driftskäl, vid utformningen av bränslet. Andra fördelar är att lagringsformen blir mindre kostsam.

En fördel med lagring i form av bränsleknippen är att lagringen kan decentraliseras till kärnkraftverken. Det finns lorriager för bränsleknippen vid varje kärnkraftaggregal med en kapacitet motsvarande ett årlig bränslebyte (eller något mer i ell par fall). Ett sådani alternativ innebär att det är möjligt alt leverera nytt årsbehov av bränsleknippen strax efter bränslebyle och således alllid ha bränsleförrådet fullt.

Båda lagringsallernativen uppfyller de krav som enligt det förut anförda måste ställas på ett beredskapslager av kärnbränsle, Valei mellan de redovisade alternativen bör enligl uiredningen avgöras av de praktiska möjligheterna till lagring och omsättning.

OLK framhålleratt vid lagring av uranhexafiuorid bör zirkaloy lagras i form av stång med godkänd analys. En sådan förvaring föreslås ske i Sandviken, där framställning av zirkaloy sker. Lagret bör beslå av båda de legeringar (zirkaloy 2 och 4) som används i reaktorerna.

7.3.11.4 Villkor för anskaffning och innehav av kärnbränslelager

1 sitt betänkande redovisar OLK de viktigare lagar och avtal som reglerar anskaffning, transporter och innehav av klyvbart material.

Bl. a. påpekarOLKatt Sverige den 9 januari 1970 ratificerade fördraget om ickespridning av kärnvapen. Därmed underkastade Sverige i princip hela sitt innehav av klyvbart material internationell kontroll. Anslutningen till fördraget innebar också skyldighel för Sverige all slula ett konlrollavtal med Inlernational Atomic Energy Agency (lAEA). Så har också skett och konlrollavialel irädde i kraft den 14 april 1975.

DeUa avtal innebär bl. a. alt lAEA får möjlighel alt inspektera alla anläggningar, där klyvbart material finns. Således måste även ett beredskapslager av kärnbränsle vara tillgängligt för lAEA:s kontroll.

Härutöver gäller de villkor som kan ha ställts i bilaterala avtal från länder som levererar natururan eller anrikningstiänster till Sverige, De kan i korthet sammanfattas som dels krav på IAEA:s kontroll, dels förbud mot export av klyvbart material från Sverige ulan vederbörande stats godkännande. Anrikningskonlraklen med ERDA i USA är upprättade för varje reaktor. För de sex första reaktorerna (Oskarshamn 1 och 2, Ringhals 1 och 2 saml Barsebäck 1 och 2)gällerbehovskonlrakt,dvs. alt ERDA anrikar del behov av uran som erfordras för varje reaktor. Om uran anrikat på annat håll insätts i dessa reaktorer gäller inte längre ERDA:s kontrakt om anrikning, Della

Prop. 1976/77:74 115

hindrar enligl uiredningen en lösning av lagringsfrågan, som innebär anrikning från del sovjetiska Techsriabexport och tillverkning av extra bränsleknippen som omsätts kontinueriigt, Molsvarande villkor finns ej i ERDA:s kvantitelskonlrakl, ej heller i kontrakt med Techsnabexporl, OLK påpekar all en förutsättning för aU uran, som anrikats av ERDA, lagras i Sverige är - mol bakgmnd av lagringsbeslämmelserna i ett svensk-amerikanskt avtal av den 28 juni 1966 - att överenskommelse härom kan iräffas med USA.

Samråd har ägt rum med statens kärnkraftinspektion och Svensk Kärnbränsleförsörjning AB vad avser föreslaget beredskapslager av kärnbränsle.

OLK:s närmare överväganden och förslag om hur ett beredskapslager av kärnbränsle skall byggas upp redovisas under 7.3.14.

7.3.12 Lagringsskyldighel för kraft- och värmeverk

Enligt sina direktiv skulle OLK bl, a, överväga om lagringsskyldigheten för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och om den i så fall kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad effekt och specifik förbrukning per effektenhet.

Efler omsorgsfulla studier konstaterar OLK att några förändringar av gällande bestämmelser ej f n. är nödvändiga utom vad gäller gasturbinanläggningar för produktion av elkraft.

Dessa anläggningar bidrar under normala förhållanden endasl lill ylteriigt ringa del i energiförsörjningen. Detsamma gäller under krisförhållanden. Men såväl i normal- som avspärrningsfallet erfordras dock gasturbiner för att klara driftstörningar av olika slag såsom nätfel samt oväntade bortfall av värmekraftaggregat. I ett krig blir detla behov än mer markerat genom den bekämpning som överföringsledningarnä från Norriand lill Syd- och Mellansverige kan väntas bli utsatta för. Detla släller enligt utredningen krav inte bara på snabbt tillgänglig reserveffekt ulan även på elt geografiskt differentierat produktionssystem.

OLK anser med hänsyn lill gasturbinaggregatens karaktär av utpräglade lopp- och reservkraftverk del lämpligare alt lagringsskyldigheien baseras på installerad effekl än på lidigare förbrukning, för att därigenom säkerställa driften under kris och krig.

Lagringsplikt föreslås åvila sådana gasiurbinanläggningar som har en installerad effekt överstigande 5 MW per aggregat.

Med avseende på de krav som ställs på gasturbinernas tillgänglighet föreslår OLK att de kvantiteter bränsle som erfordras för krigssituationer skall lagras i omedelbar anslulning till aggregaten. För lagringsskyldighetens genomförande i övrigi för kraftverken, liksom för värmeverken, bör enligl OLK alUjämt den bestämmelsen gälla, att minst en iredjedel av lagringsskyl-dighelens ökning sedan ingången av år 1970 skall fullgöras vid det verk som har orsakat den ökade lagringsskyldigheien.

Prop. 1976/77:74 116

7.3.13 Lagringsskyldighel för förbrukare av ångkol

1 och med oljekrisen 1973-1974 har intresset för kol ökal. Den helt överväganden delen av den svenska kolimporlen utgörs av gaskol, som är avsedd att konverteras till koks. Sedan en längre tid har importen av ångkol för förbränning konstant legat på ca 400 000 lon per år. Någon större ökning av denna import räknar OLK inte med under programperioden, då del för närvarande i Sverige inte finns sådana förbränningsanläggningar atl nämnvärt större kvantiteter än i nuläget kan användas vare sig för bostadsuppvärmning eller elproduktion. Om kostnadsrelationen mellan kol och olja ändras, så att energiproduktion ur kol blir billigare än med olja, kan det däremot tänkas att kol i viss utsträckning kan komma att ersätta i första hand tiock eldningsolja. Med de regler som för närvarande gäller för lagringsplik-liga förbrukare av olja skulle en sådan utveckling innebära en nedgång i försörjningsberedskapen. Mol denna bakgrund har OLK enligl sina direktiv haft att pröva om skyldighel att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare.

Om lagringsskyldighet införs även för förbrukare av ångkol enligt samma regler som f n, gäller för eldningsolja, skulle denna enligt uiredningen inträda vid en sammanlagd förbrukning av 24 000 ton ängkol under en treårsperiod. Införandet av en sådan lagringsplikl för industriella storförbrukare skulle på grundval av induslristalisliken för år 1973 innebära att endast fem företag skulle bli lagringsskyldiga. Dessa förelag svarade nämnda år för drygt 90 % av den lolala förbrukningen för energiändamål (exkl, kraft- och värmeproduktion).

Med hänsyn till de förhållanden som alltså råder f n. finner OLK atl lagringsskyldighet ej bör införas för industriella storförbrukare av ångkol. Om kolanvändningen i framtiden ökar genorii en övergång från eldningsolja lill kol kan della medföra en nedgång i försörjningsberedskapen, varför OLK föreslår all frågan om lagringsskyldighet för ångkol omprövas vid den föreslagna kontrollstationen.

Enligl bestämmelserna i lagen (1957:343) om oljelagring m, m. kan medgivande lämnas lagringsskyldig all i stället för eldningsolja lagra annat bränsle förutsatt all sådant bränsle kan användas i eldningsaläggningen. OLK anser aU lagringspliktig, som normalt använder eldningsolja men har leknisk utrustning för alt utnyttia exempelvis kol, även i framtiden bör ha möjlighel alt fullgöra sin lagringsskyldighet genom lagring av kol.

7.3.14 Investeringskostnader och lagringsansvar

7.3.14.1  Nuvarande beredskapslagringssyslem

OLK konstaterar inför sina överväganden om lagringsansvaret i det föreslagna programmet all del, utöver den statliga lagring av bl.a, koks, flygdrivmedel och gasol som finansieras över statsbudgeten, f n. finns två

Prop. 1976/77:74 117

beredskapslagringssyslem. Del ena är den traditionella beredskapslagringen, den s. k. tvångslagringen, i näringslivets regi finansierad prisvägen med beredskapslagringsavgifter saml statliga bidrag. Det andra är den statliga lagring av råolja och eldningsolja, som finansieras med särskilda beredskaps-avgifter på oljeprodukter,

7.3.14.2 Vissa konsekvenser av nuvarande ivångslagringssyslem

I sitt betänkande har OLK granskat hur nuvarande ivångslagringssyslem fungerar. Utredningen konstaterar att de lager som har byggts upp inom ivångslagringssystemet har finansierats bl, a. genom uttag av beredskapslagringsavgifter av konsumenlerna-eller för lagringspliktiga förbrukare genom motsvarande befrielse från avgiften - samt genom statliga bidrag. Systemet innebär all beredskapslagren ulgör förelagens egendom. Företagen får emellertid inte ulan tillstånd förfoga över tvångslager. Ett företag som minskar sin marknadsandel och därigenom sin andel av del toiala tvångs-lagret får förfoga över det tidigare ivångslagret. Likaså får elt företag, i det fall lagringsmålet för en viss produkl sänks, möjlighel alt disponera det lager som lidigare utgjorde tvångslager. En följd av all förelagen är ägare till beredskapslagren är vidare att dessa genom utmätning eller konkurs kan tagas i anspråk för tillgodoseende av företagets borgenärer. Likaså kan ett förelag som minskar sin marknadsandel eller helt lämnar den svenska marknaden sälja ul av sill tidigare tvångslager, 1 elt sådant fall uppstår dock återbelalningsskyldighet för icke avskrivna statliga lån. Dessa möjligheter att förfoga över lager anskaffade för beredskapsändamål framslår enligl utredningen som otillfredsställande, eftersom lagren huvudsakligen har finansierats av de slutliga konsumenterna och av staten.

Enligl del system som gäller för oljehandeln vid finansiering av tvångslagringen har den del av kosinaden för del ökade lagringsmålei, som inte läcks av statliga lån, finansierats genom beredskapslagringsavgifter. För fierlalel förelag sker finansieringen genom en gemensam fond (för innevarande oljelagringsprogram Stiftelsen Petroleuminduslriens Beredskapsfond). 1 denna fond har varje förelag sill eget konto. De slulliga bidragen från fonden till del lagringsplikliga företagel är inle kopplade lill det enskilda företagels andel i lagringsmålei. Delta medför en över- eller underkompensation för företag som minskar respektive ökar sin marknadsandel. Elt förelag som minskar sin marknadsandel av en viss produkt erhåller ett överskoti i fonden medan elt förelag som ökar sin marknadsandel inle får täckning för kostnaden för sin andel i det ökade lagringsmålet. Underkompensalion drabbar i särskill hög grad förelag som blir lagringsskyldiga först när en avsevärd del av lagringsperioden har förflutit. Registrerade marknadsförändringar under programperioderna liksom också saldon i fonden vid programperiodens ulgång vittnar enligl OLK om att de angivna effekterna har varit ekonomiskt belydande. Sålunda har för vissa förelag överskoti om mång-

Prop. 1976/77:74 118

miljonbelopp uppslån.

Molsvarande effekter uppstår förde företag som slår utanför fonden liksom för de lagringsplikliga förbrukarna. OLK konstaterar att konsekvenserna för förbrukarna inte blir lika vittgående, eftersom kosinaderna för olja i regel ulgör en relalivt liten del av deras toiala koslnader för sin verksamhet.

Enligt gällande regler skall det toiala lagringsmålet fördelas mellan de lagringsskyldiga. Detla får till följd atl elt nytillkommande lagringsskyldigt förelag, förutom sin andel i ökningen av lagringsmålet för perioden, även får ta del i tidigare lagringsmål. Dessa tidigare lagringsmål har huvudsakligen finansierats genom beredskapslagringsavgifter, som har tagits ul under tidigare perioder, och genom slatliga bidrag. Det nytillkommande lagringsplikliga företaget måste finansiera sin andel i tidigare lagringsmål med eget eller upplånat kapital. Motsvarande gäller om ell oljeföretag ökar sin marknadsandel elleren lagringspliktig förbrukare ökar sin förbrukning.

De skyddade och särskilt lokaliserade lagringsutrymmena är från och med lagringsperioden 1963-1969 huvudsakligen uppförda gemensamt för de lagringsskyldiga oljehandelsföretagen och en lagringspliktig förbrukare genom försorg av särskill bildade uibyggnadsbolag, de s. k. SPL-bolagen. Utbyggnaden har via beredskapslagringsavgifter och statliga anläggningslån finansierats genom lån från de lagringsskyldiga lill del SPL-bolag som har haft ansvarel för byggnationen och som äger anläggningen. Låneformen har valts av skattetekniska skäl. Enligt gällande konsortialavtal mellan delägarna i respektive SPL-bolag fördelas vid lagringsperiodens slut utrymmena i förhållande lill förelagens andelar i skyddad respektive lokaliserad lagring. Efter samma grund fastställs företagens bidrag lill finansieringen i form av lån lill SPL-bolagel. Bolagets styrelse äger enligl konsortialavtalet senare omfördela utrymme som har friställts genom atl elt företags lagringsskyldighet har bortfallit eller minskat. Det enskilda företagel har inle rätt all fl tillbaka sitl bidrag (lån) till SPL-bolaget men är däremot oförhindrat att disponera överdel fysiska lagret av olja. Företaget är vidare skyldigt att återbetala de statliga lånen i den mån dessa inte har avskrivits, Elt nytillkommet lagringsplikligt företag har inte rätt att få disponera utrymme i en anläggning där utrymme friställs för lagring enligt det tidigare lagringsmål för vilkel anläggningen ursprungligen har byggts, 1 ett sådant läge kan i stället dessa friställda utrymmen användas för kommande lagringsprogram av de i det ursprungliga lagringsprogrammet ingående företagen eller disponeras för annat ändamål.

Mol bakgrund av vad som anförts kan det enligl OLK konstateras atl det nuvarande syslemet har betydande nackdelar för förelag som önskar etablera sig på marknaden respektive öka sin marknadsandel. Mindre oljeföretag kan tvingas att avslå från egen impport eller hålla nere försäljningen för alt på så sätt undgå lagringsplikt. Syslemet verkar således i hög grad försvårande för etablering och marknadsexpansion.

Prop. 1976/77:74 119

7.3.14.3 Olika alternativ för kommande oljelagringsprogram

Den föreslagna utökningen av oljelagringen kan enligt OLK antingen ske i statens eller näringslivets regi eller genom en kombination av båda dessa alternativ. OLK erinrar om att de mera vägande skälen till atl beredskapslagringen från dess införande år 1938 huvudsakligen har ombesörjts av näringslivet var all lagringen därigenom kunde ske som en integrerad del av den kommersiella verksamheten varvid kraven på omsättning av lagren kunde lillgodoses. Omsältningskravet är framför alll aktuellt för motorbensin. Detta krav ansågs ej kunna tillgodoses på ett tillfredsställande säu för det fall lagringen skedde i stallig regi. Vidare åstadkoms lill viss del en från beredskapssynpunkt önskvärd spridning av lagren genom att de enskilda förelagen ålades lagringsskyldighet. Vidare bedömdes slalen inle disponera tillräckligt kunnande och erforderliga organisatoriska resurser för att omhänderha lagringen. Alternativet att lagra råolja, vilkel siarkt minskar kravei på omsättning, aktualiserades inte, då landei lidigare saknade inhemsk raffinaderikapacitet av mer betydande omfattning.

Vid tidpunkten för kontrollstationens förslag år 1973 till utökad lagring hade raffinaderikapaciteten i landet byggts ut i en omfattning som möjliggjorde en försörjningsberedskap på oljeområdet genom lagring av råolja i stället för som lidigare färdigprodukter. Efter driftstarten vid Skandinaviska Raffinaderi AB Scanraffs raffinaderi vid Brofjorden sommaren 1975 kan enligl uiredningen ca 65 % av tillförseln till marknaden täckas av produkler från inhemska raffinaderier. Eftersom den av kontrollstationen föreslagna lageruppbyggnaden huvudsakligen syftade till atl möla fredskriser och i viss mån avspärrningssituationer behövde heller inga krav från skyddssynpunkt ställas på spridning av lagren. Del ansågs därför då rimligt att den fortsatta lagringen skedde på det säu som var ekonomiskt mest fördelaktigt. Råoljelagring framstod därvid som del ekonomiskl avgjort mest fördelaktiga alternativet. Vid råoljelagring erhålls dessulom en större fiexibilitet eftersom produktframsiällningen i viss utsträckning kan anpassas lill de akluella behoven under en kris. Vidare konstaterades att de invändningar som tidigare kunnat anföras mot en statlig lagring i allt väsentligt var undanröjda och alt staten genom ÖEF hade en lämplig organisation med kunnande på området för genomförande av den föreslagna råoljelagringen. Statlig råoljelagring ansågs innebära avsevärda administrativa fördelar för tillsynsmyndigheten jämfört med lagring enligt nuvarande ivångslagringssyslem.

OLK har vid sina överväganden om fördelningen av lagringsansvaret för den kommande lagringen förutsatt alt den fortsatta uibyggnaden av fredskrisreserven skulle ske på samma säu som lidigare, dvs. genom statlig lagring av i försia hand råolja finansierad genom uttag av särskilda beredskapsavgifter. OLK ifrågasätter emellertid om inte även den föreslagna utbyggnaden av avspärrningsreserven delvis bör ske i form av råolja i statens regi. OLK anser det vara principiellt riktigt att de lager av olja som riksdagen beslutar om

Prop. 1976/77:74 120

föratt trygga energiförsörjningen i kristid och som ytterst bekostas av landets oljeförbrukare också ägs av staten. Genom statlig lagring undviks enligl OLK de förut redovisade negativa konsekvenserna som nuvarande ivångslagringssyslem medför. OLK konstaterar att en utökad statlig råoljelagring innebär, att den från beredskapssynpunkt önskvärda spridningseffekten inte uppnås i samma omfattning som vid lagring av färdiga oljeprodukter, eftersom råoljelager bör ligga i anslulning lill raffinaderierna. Dock förulsätis all normala transportmöjligheter föreligger i en avspärrningssiluaiion varför kravet på spridning av avspärrningsreserven inte lorde hindra atl en mindre del av denna lagras i form av råolja.

Om lagringen under föreslagen lagringsperiod skall ske i statens regi bör enligt OLK som första krav uppställas att lagren inte behöver omsättas. Detta kan enligt OLK:s mening endasl ske genom lagring av råolja i så stor utsträckning att behovet av de omsällningskrävande produkterna täcks i råolja. Fören råoljelagring av denna omfattning måsle del enligt utredningen övervägas huruvida

- erforderlig raffinaderikapacilel finns inom landei

- erforderiig iransporikapacilei finns inom landei för distribution i krislid av färdigprodukter från raffinaderierna till konsumtionscenira

- tekniska möjligheter finns för utbyggnad av bergrumsanläggningar i anslutning till befintliga raffinaderier

- råoljelagring är gynnsammare ekonomiskt än motsvarande färdigprodukt-lagring.

Raffinaderikapacilel

Raffinaderikapaciteien -exklusive asfaltraffinaderier-inom landet beräknas av OLK uppgå till ca 65 % av landets behov av oljebaserade bränslen och drivmedel år 1985,

Del krisförlopp som ligger till grund för OLK:s bedömning av behoven under avspärrning förulsätler all importen successivi går ner samtidigt som konsumtionsbegränsande åtgärder sätts in. OLK konstaterar all under förutsättning all förutom merparten av fredskrisreserven även en mindre del av avspärrningsreserven lagras i råolja kan den totala råoljekvantitelen för såväl fredskris som avspärrning inklusive beräknad råoljeimpori raffineras inom landei under del studerade tidsförloppet för en avspärrningssituation.

1 en fredskris kan enligl OLK förväntas att importen kan upprätthållas i slörre utsträckning än under en avspärrning. Därmed blir även tillförseln av färdigprodukter betydligl slörre jämfört med en avspärrningssiluaiion. Behoven av färdigprodukter bör sålunda med hänsyn till landels raffinaderikapacilel kunna täckas även om hela fredskrisreserven lagras i råolja.

Prop. 1976/77:74 121

Transportkapacitet

Genom koncentration av raffinaderikapacilel till västkusten kommer i det fall beredskapslagringen sker i form av råolja stora krav att ställas på möjligheten atl vidaretransportera de vid raffinaderierna erhållna produkterna. Avgörande härvidlag är enligt OLK huvudsakligen tillgången på tankfartyg och järnvägstankvagnar.

Under en fredskris lorde transporterna av oljeprodukter som raffineras inom landet kunna ske utan större störningar och i erforderlig omfattning. Möjligen kan problem uppkomma vad avser transporterna med båt, då oljebolagen endasl i mycket begränsad omfattning äger i Sverige registrerat lanklonnage. Dessutom saknas garantier för att fartyg som normalt är sysselsatta med denna typ av transporter även under sådana omsländigheter kommer atl fortsätta sin verksamhel här i landet.

Enligl OLK kan sjötransporternas relativa betydelse under en avspärrningssiluaiion väntas öka jämfört med fredsläget. Av avgörande betydelse är då att svenskt tonnage befinner sig i svenska farvatten. Detla gäller specielll tankfartyg med avseende på behovet atl transportera de raffinerade produkterna från raffinaderierna på västkusten till konsumtionscenira på ostkusten. Under sådana omsländigheler blir möjligheten atl med tankfartyg gå genom Öresund av stor betydelse.

Av det svenska produkllanklonnaget på mellan 3 000 och 42 000 ton dödvikt år 1975, vilkel totalt moisvarar knappt 460 000 lon dödvikt, beräknar OLK all av det lolala tonnaget kan ca 115 000 ton dödvikt passera Öresund med full last underen avspärrningssiluaiion. Uiredningen betonar dock alt den andel färdigprodukter som under en avspärrningsperiod beräknas komma från beredskapslagrad råolja och sålunda kan bli föremål för denna typ av transport är relativt ringa.

Mot ovanslående bakgrund drar OLK den slulsalsen att transportproblemen vad gäller råoljelagring torde kunna lösas under både en fredskris och av avspärrningssiluaiion, i det senare fallet under förutsättning atl ordinarie svenskregislrerai kusiianktonnage kan behållas i svenska farvatten.

Förläggning av lagringsutrymmen

ÖEF har för utredningens räkning inventerat möjligheterna lill utbyggnad av råoljeanläggningar, vid nu projekterade eller planerade lagringsplatser i närheten av raffinaderierna, i den omfattning som skulle erfordras för alt lagra en utökad fredskris- och avspärrningsreserv i form av råolja. Härvid framkom alt ÖEF med säkerhet f n. totalt kan bygga bergrum för inlagring av 5,3 milj. m råolja. Dessulom ansåg ÖEF det möjligt alt bygga ut för lagring av ytteriigare 3,5 milj. m vid nu planerade lagringsplatser. För ytterligare en milj. m förelåg en viss osäkerhei vid bedömningen av utbyggnadsmöjligheterna bl. a. beroende på ovissheten vad gäller tillkomsten av ett nytt

Prop. 1976/77:74 122

raffinaderi vid BroOorden, Förutom tidigare nämnd utbyggnadskapacitet finns möjligheten att bygga anläggningar på andra platser än de nu planerade eller projekterade.

Ekonomisk dimensionering

OLK beräknar den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av den tillkommande lagringen med beaklande av beräknade behov av färdigprodukter, varukoslnader och beräknade lagringsanlägg-ningskoslnader.

För valet av råolja beaktar OLK följande faklorer, nämligen utbylesial vid raffineringsprocessen, uppvärmningskrav, svavelhalt, anskaffningsmöjlighet och pris.

Uppgifter har inhämtats från landets raffinaderier om raffinaderiutfallet för olika råoljetyper vid normal kommersiell drift. Uppgifter rörande möjligheten till volymmässig maximering av vissa produkler har även inhämtats. Det har därvid framkommit att de råoljelyper som ger elt utfall som bäsl överensstämmer med de av OLK beräknade behoven av färdigprodukter är lätta arabiska oljor och Nordsjöoljor.

Ett krav som enligl OLK bör ställas vid val av råolja för lagring är atl oljans stelningspunkl är sådan all den kan lagras utan uppvärmning. De lätta arabiska råoljorna kräver ingen uppvärmning. Nordsjöoljorna däremot kan vis.serligen lagras utan värmning under kortare perioder men lorde inte klara långtidslagring ulan viss uppvärmning. Uiredningen konstaterar alt lagring av Nordsjöolja således innebär högre koslnader lill följd av all lagringsutrymmena måste förses med uppvärmningsanordningar.

Den lätta arabiska råoljan produceras i stora mängder och anses därför av OLK vara lätt att erhålla under normala förhållande. Vidare visas atl prisei på t. ex. Arabian Light är relativt fördelaktigt jämfört med andra råoljor av molsvarande typ.

Vad beträffar svavelhalt är Nordsjöoljorna lågsvavliga och de lätta arabiska oljorna normalsvavliga.

OLK väljer mot ovanslående bakgrund alt vid beräkningarna ulgå från lätt arabisk olja. Utredningen framhåller dock all lagringen bör kunna ske även i annan råolja, t. ex. Nordsjöolja, Vidare anser OLK i likhet med vad som anförts i kontrollstationens betänkande all man i händelse av en kris far acceptera elt högre svavelulsläpp än eljest för alt erhålla nödvändig energi,

I sina beräkningar ulgår OLK från importpriserna under första kvartalet 1976. Anläggningskostnaderna har beräknats med utgångspunkt i kostnaderna för de anläggningar som byggts under innevarande lagringsprogram. Dessa kostnader har framräknats till prislägel november 1975.

Fyllnadsgraderna har i tidigare program angivits till varierande procentsatser för olika produkter. De skäl som anförts för alt använda lägre

Prop. 1976/77:74 123

fyllnadsgrader än 100 96 har bl. a. varit att disponibelt uirymme måste finnas för alt vid omsättning av lagren ihte behöva göra avkall på beredskapen. Avsikten har med andra ord varit att i händelse av att ett lagerutrymme tillfälligt töms molsvarande kvantitet skall lagras i överkapacitetsutrymme i övriga anläggningar.

Endast motorbensin lordeenligl OLK kräva omsättning, OLK anger därför fyllnadsgraden för motorbensin till 90 96, För övriga produkter anges fyllnadsgraden till 100 96, Fyllnadsgraden 100 96 används även i beräkningarna för den år 1973 beslutade råoljelagringen liksom för den år 1974 beslutade eldningsoljelagringen, när det har gällt atl bedöma erforderiiga cisternutrymmen under programperioden.

Vid beräkningen av den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter förutsätter OLK vidare billigaste lagringsalternativ (stora bergrumsanläggningar) för färdigprodukllagring och normalt kommersiellt utbyte ur råolja. Redovisade kostnadsjämförelser är gjorda exklusive mervärdeskatt. 1 beräkningarna utgörs del ingående beredskapslagrel av tvångslager enligt målsättningen för innevarande lagringsprogram, slatliga lager av gasol, fiygdrivmedel och eldningsolja saml de tre milj, m' råolja som beslutades med anledning av kontrollstationens förslag.

Den av OLK beräknade ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter är f n, lagring av 9,6 milj. m råolja (inkl. råolja beslutad enligt kontrollstationens förslag) och resterande behov i form av färdigprodukter. En råoljelagring om totalt 9,6 milj. m ger ett raffinaderiutfall som täcker lagerökningsbehovel av den omsättningskrävande produkten motor-bensin.

OLK påpekar alt om färdigproduktlagringen skall ske i näringslivels regi enligl nuvarande ivångslagringsystem investeringskostnaderna för lagringen torde öka väsentligt lill följd av alt mindre och därmed dyrare lagringsanläggningar samt lägre fyllnadsgrader används.

OLK beräknar kosinaderna för lagringsbehoven av flytande fossila bränslen och drivmedel exkl, behoven för gasturbindrift men inkl, behoven av tiock eldningsolja för ammoniaklillverkning med utgångspunkt från den ekonomiskl optimala fördelningen av råolja och färdigprodukter. OLK räknar med två alternativ, nämligen dels alt staten ombesörjer såväl lagring av råolja som spelskvaniileler av färdigprodukter, dels att spetskvanlilelerna som hittills lagras i näringslivets regi. 1 del senare allernalivel förutsätts dock slaten lagra de kvantiteter eldningsolja som erfordras för att dämpa vinlerdispensens verkningar samt behovel av flygdrivmedel. Investeringskostnaderna för programmet beräknas uppgå till 2 818 milj. kr. om såväl råoljelagring som färdigproduktlagringen sker i statlig regi och till 2 863 milj. kr. om färdigproduktlagringen sker hos näringslivet enligt nuvarande ivångslagringssyslem. I del senare fallet förulsätis dock att lagerökningsbehovel av gasol i sin helhet tillgodoses av de lagringsskyldiga och att lagringen sker gemensaml för de lagringsskyldiga i slora bergrumsanläggningar. Skulle

Prop. 1976/77:74 124

lagringen ske på annat säu stiger enligl utredningen kostnaderna för delta alternativ väsentligt.

7.3.14,4 OLK:s förslag beträffande lagringsansvaret

Som redovisats tidigare anser OLK alt de av konsumenterna finansierade lagren i princip bör ägas av staten. OLK anser vidare atl lagringen bör ske på ekonomiskt mest fördelaktiga säll med vederbörligt hänsynstagande lill bl. a. säkerhei, anskaffningsmöjligheier, flexibilitet, distributionsmöjligheter och adminislrativ enkelhet.

OLK finner alt hinder ej föreligger för en utökad råoljelagring i den omfattning som enligt utredningens redovisade beräkningar är ekonomiskt betingad. OLK föreslår därför all de 3 milj. m råolja eller oljeprodukter som riksdagen år 1975 har fattat principbeslut om skall lagras i form av råolja saml au ytterligare 3,6 milj, m råolja lagras. Denna lagring bör enligt OLK omhänderhas av ÖEF,

Resterande behov föreslås bli lagrade i form av färdiga produkler. Denna lagring anser OLK kan ske antingen hos näringslivet enligt nuvarande ivångslagringssyslem eller - eftersom den enda omsällningskrävande produkten motorbensin täcks genom råoljelagring - i statens regi. Statlig lagring blir enligt OLK:s beräkningar billigare eftersom i vissa fall större lagringsanläggningar kan väljas. Eftersom den utökade lagringen i huvudsak hänför sig lill avspärrnings- och fredskrisreserven är kravei på omfattande spridning av lagren inte lika väsentligt som under tidigare program framhåller utredningen. Den slörre delen av avspärrningsreserven kommer således alUjämt atl lagras i form av färdiga produkler av de lagringsskyldiga varigenom kraven på beredskapsmässig spridning och omedelbar gripbarhet tillgodoses. Vidare kan den spridning som behövs av disiribulionsskäl lillgodoses inom ramen för ell statligt oljelagringsprogram. OLK anser det fördelaktigt att ansvaret för det kommande programmet inle är delat mellan stal och näringsliv. Om slaten får det totala ansvaret för programmet kan ett enhetligt syslem för finansieringen byggas upp. OLK förordar därför alt slaten tar ansvarel även för den ökade färdigprodukllagring som föreslås.

Om lagringen av färdigprodukter för del kommande programmet skall ske hos näringslivet anser OLK all denna skall ske på i huvudsak samma sätt som hittills. Dock bör del nuvarande finansieringssystemet reformeras för att mildra de under 7.3.14.2 relaterade negativa konsekvenserna.

Enligt OLK bör sålunda, om delta alternativ genomförs, en ny beredskapsfond inrättas lill vilken samlliga lagringsplikliga oljehandelsförelag åläggs skyldighel alt anslula sig. Denna anslulningsskyldighel skall även gälla oljehandelsföretag vars lagringsskyldighet endasl grundar sig på import. Infiutna beredskapslagringsavgifter Onvesteringsdelar) skall liksom i tidigare program inbetalas till fonden och därvid vara skatlemässigl avdragsgilla. Till skillnad mol vad som gällt för lidigare beredskapsfonder skall utbetalade

Prop. 1976/77:74 125

medel från fonden till förelagen slå i direkt relation till respektive medlemsförelags andel i den tillkommande lagringen och således vara oberoende av inbetalade belopp, Della innebär alt över- respektive underkompensation inle uppkommer även om förändringar uppstår på marknaden,

7,3,14.5 Andel i äldre lagringsmål

Som har anförts under 7.3.14.2 kommer lill följd av nuvarande lagringsregler ell nyetablerat förelag eller ett förelag som ökar sin försäljning eller förbrukning av oljeprodukter atl bli lagringsskyldigt respektive få ökad lagringsskyldighel inom ramen för lidigare lagringsprogram. Någon möjlighel att ekonomiskt kompensera sig för denna lagringsplikt genom bidrag eller särskilt pristillägg lorde enligt OLK inle föreligga. De i programmen ursprungligen ingående förelagen har däremot fått täckning för sina kostnader för denna lagring dels genom statliga bidrag, dels genom all kompensera sig prisvägen bl. a. med beredskapslagringsavgifter, Detla medför svårigheter vid nyetablering och marknadsexpansion.

OLK har övervägl olika möjligheter atl motverka de extra svårigheter i fråga om beredskapslagringen som med nuvarande regler uppstår för nytillkommande lagringsplikliga företag och expanderande företag genom att de blir delaktiga i äldre lagringsmål.

OLK:s förslag är atl ell företags förändring i basmängd endast i begränsad omfattning skall påverka förelagels andel i äldre lagringsmål, Della föreslås gälla såväl oljehandelsförelag som lagringsplikliga förbrukare.

De äldre lagringsmålen kommer under innevarande lagringsperiod alt ha fördelats senasi per den 1 januari 1978 efter 1976 års basmängder. Vid den uträkning av basmängden 1977 och senare år, som skall ligga lill grund för omfördelning av det äldre lagringsmålei fören viss produkt föreslår OLK, atl minskningen eller ökningen av basmängden för produkten i fråga halveras jämfört med 1976 års basmängd. För ett nytillkommande lagringsplikligt företag halveras hela basmängden vid ulräkningen av företagets andel i det äldre lagringsmålei.

Vad belräffar skyddad och särskilt lokaliserad lagring enligt äldre lagringsmål anser OLK del otillfredsställande att nytillkommande lagringspliktiga kan Ivingas all bygga bergrumsanläggningar för tidigare skyddad och lokaliserad lagring lill följd av all de inle har rätt att få disponera utrymme i bergrum avsedda för denna lagring.

OLK föreslår därför alt lagringspliklen i skyddad och lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställs lill den lagringsplikl, som gäller för enskilda förelag vid innevarande lagringsperiods slut. Ett nytillkommande lagringsplikligt förelag blir därför inte skyldigt att hålla skyddade eller lokaliserade lager enligl äldre lagringsmål.

Skulle brisler i lagringen uppslå till följd av förslaget om frysning av lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring t. ex. genom att lager blir

Prop. 1976/77:74 126

ianspråktagna i konkurs, förulsälter OLK all slalen ges möjlighet att mot eriäggande av avgift motsvarande driftkostnaderna disponera de därmed friställda cisternulrymmena,

OLK framhåller alt de föreslagna åtgärderna för att dämpa de negativa effekterna av nuvarande ivångslagringssyslem inle kan betraktas som slulliga lösningar. OLK föreslår därför att dessa frågor utreds i särskild ordning.

7.3.14.6        Lagring för gasturbindrift

Den av OLK föreslagna lagringen för drift av gasiurbinanläggningar måste enligt uiredningen i stor utsträckning ske i form av specialbränsle och i anslulning till anläggningarna. Enligt uiredningen innebär detla alt statlig lagring i della fall är mindre lämplig varför föreslås atl lagringsplikt införs för ägare av gasturbiner.

Investeringskostnaderna för denna lagring beräknas av OLK till högst 88 milj. kr.

7.3.14.7        Lagring för farlygsdrifl i utrikes sjöfart

OLK konstaterar alt numera behövs beredskapslagring för den utrikes sjöfarten. Enligt utredningen ligger del därför nära till hands att genomföra delia genom all upphäva det undantag från lagringsskyldigheten som gäller för denna sjöfart. Lagringsplikl skulle då iniräda för säljare av marina bunkeroljor.

Della föreslås dock inte av bl. a. det skälel alt eftersom beredskapslagring av bunkerolja för uirikes sjöfart hittills inte förekommit uppbyggnaden av lager inte kommer - som för andra oljeslag - alt avse enbart en ökning av lagren utöver volymen enligt nu gällande program. I stället måsie hela del behövliga lagret anskaffas under programtiden. Detla kan enligt OLK:s uppfattning enklast genomföras genom alt staten lagrar den olja som erfordras. Undanlaget för olja för uirikes sjöfart från beredskapslagringsskyl-dighei bör således enligl OLK kvarslå.

7.3.14.8        Lagring av koks och gasbensin m. m.

Lagringen av kol och koks som råvara förden metallurgiska indusirin har tidigare skell i statens regi genom ÖEF. OLK föreslår att lagringen även under kommande program bör ske i statens regi. Investeringskostnaden för utökningen av lagringen har beräknals till 160 milj. kr.

Den föreslagna lagringen av råolja gör del möjligl att täcka en del av gasbensinbehoven för avspärrning. OLK anser all resterande behov av gasbensin bör lagras i statens regi. Investeringskostnaderna förgasbensinlag-ringen har beräknals lill 215 milj. kr.

Prop.1976/77:74 127

OLK föreslår att lagringen av den specialkvalitei av eldningsolja som erfordras för produktion av kimrök lagras i statens regi. Investeringskostnaderna för denna lagring har beräknats till 9 milj. kr.

7.3.14.9 Lagring av kärnbränsle

Som lidigare nämnts föreslår OLK atl ell beredskapslager av kärnbränsle byggs upp. Detla beredskapslager är främst avsett att möta försörjningskriser i fred. Med hänsyn lill de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemei föreslås lagringen omfatta ett års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

F, n. upphandlas nalururan och anrikningstiänster lång lid innan leverans sker. Med hänsyn till den ovisshet som råder på kärnbränslemarknaden lorde det i dag enligt utredningen inte vara möjligt att med bestämdhet kunna förutsätta all ell kärnbränslelager omfattande ett års ersättningsbränsle för samlliga beslutade och planerade reaktorer enligt 1975 års energipolitiska beslul hinner byggas upp under den föreslagna programperioden.

Kärnbränsle upphandlas av de svenska kraflförelagen genom det gemensamt ägda Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF). 1 detta bolag äger staten utse hälften av ledamöterna i styrelsen samt ordföranden. Enligt Aka-utredningens (I 1972:08) betänkande (SOU 1976:30 och 31) föreslås en utökning av statens inflyiande i SKBF så alt slaten får utse tvä tredjedelar av styrelsen. Slaten lämnar f n. kreditgarantier lill SKBF för inköp av anrikningstiänster och natururan,

OLK har övervägt att lagringen skulle ske genom statens försorg. Mot detla lalar enligt uiredningen emellertid dels att vissa kontrakt, delvis avsedda för beredskapslagring, redan tecknats för kärnkraflproducenternas räkning, dels utländska myndigheters krav på kontroll av kärnbränslet framför alll för all undvika alt kärnbränslet kommer pä avvägar och används för produktion av kärnvapen. Flera länder uppställer som krav för försäljning alt köparen skall vara kraftproducent. Enligt de beslämmelser som gjorts av SKBF är det orealistiskt atl tro att Nuclear Regulatory Commission i USA och Atomic Energy Control Board i Kanada skulle gå med på ell ägarskifte av en del av redan ingångna kontrakt. Vad beträffar de sovjetiska kontrakten anser SKBF del omöjligt alt bedöma hur de sovjetiska myndighelerna skulle ställa sig lill ägarskifte. OLK anser mot denna bakgrund att statlig beredskapslagring av kärnbränsle i föreslagen omfattning ime är ell realistiskt alternativ.

Med hänsyn till svårigheierna alt bedöma den framtida kärnbränslemarknaden och med hänsyn lill redan ingångna upphandlingskonlrakl anser OLK del mindre lämpligt alt föreslå skyldighel för de enskilda kärnkraftproducenlema all lagra kärnbränsle,

Kraftinduslrin har emellertid förklarat sig villig atl bygga upp elt beredskapslager av kärnbränsle av den omfattning som föreslås under förutsätt-

Prop. 1976/77:74 128

ning all slalen ställer kreditgarantier till förfogande för de erforderliga investeringarna.

Eftersom slaten har elt slorl inflyiande på kärnkrafisektorn bl. a. genom styrelserepresenlaiionen i SKBF och med hänsyn till de speciella förhållanden som råder på kärnbränslemarknaden och den ovisshet som präglar denna anser OLK alt beredskapslagringen bör kunna ske ulan lagreglering. Avtal om beredskapslagringen bör enligt OLK träffas mellan ÖEF och berörda kraftföretag i samråd med SKBF. OLK föreslår att slaten släller för beredskapslagringen erforderiiga kreditgarantier för vilka slalen bör ha säkerhet i beredskapslagrel av kärnbränsle.

1 sina beräkningar av erforderliga investeringskostnader ulgår OLK från all 13 reaktorer är i drift år 1985. Beräkningarna har gjorts under anlagande av två olika prisalternativ ($ 25/lb resp, $ 40/lb uran) för nalururan. Dessa alternativ har valts utifrån nyligen gjorda köp av nalururan respektive lämnade offerter. Vidare har beräkningar gjorts för såväl ett lager beslående av anrikat uran och erforderiig mängd zirkaloy som ell lager beslående av färdigt kärnbränsle. Beroende på nalururanpriserna och formen för lagringen har investeringskostnaderna beräknals till 967 ä 1 400 milj. kr.

Utslaget på den i kärnkraftverken producerade elenergin anges uppbyggandet av ell beredskapslager av kärnbränsle innebära ett påslag om ca 0,2 öre per kilowattimme för all läcka räntekostnaderna för lagringen,

7.3.15 Finansiering

Enligl sina direktiv utgår OLK från atl kostnaderna för det nya oljelagringsprogrammel skall finansieras genom uttag av avgifier på beredskapslagrade produkter. Finansiering av del föreslagna programmet skall således ske under perioden 1978-1984.

F. n. utgår avgifter för beredskapslagring i två former. Oljehandeln lar uten beredskapslagringsavgift för finansiering av tvångslagringen. Denna avgift består av en investeringsdel (fonddel) och en driftkosinadsdel. Avgiften är baserad på de faktiska kosinaderna för beredskapslagringen av respektive produkl. Vidare lar slalen ut en särskild beredskapsavgift på vissa oljeprodukter för finansiering av statlig råolje- och eldningsoljelagring samt från den 1 januari 1977 för finansiering av fredskrislagring inom del del petrokemiska varuområdet. Denna särskilda beredskapsavgift är baserad på andra grunder än kostnaderna för lagring av motsvarande kvantitet färdig produkt. 1 tabell 3 anges de avgifter för beredskapslagringsändamål som logs ut under år 1976. Redovisningen i tabellen innefattar inte den höjning av den särskilda beredskapsavgiften med 10 kr. per m motorbensin och 2 kr. per m eldningsolja och motorbrännolja som enligt riksdagens beslul skall gälla under tiden 1977-1981 för finansiering av lagring för den petrokemiska industrin.

Prop. 1976/77:74 129

TabeU 3 Belastning per varuslag under år 1976 (kr. per mfför gasol ton)

Varuslag	Särskild	Beredskapslag-	Totalt
	beredskaps-	ringsavgift
	avgifi'	(invesleringsdel)
Gasol		18	18
Molorbensin	50	4	54
Fotogen		4	4
Motorbrännolja	5	17	22
Tunna eldningsoljor	5	19	24
Tjocka eldningsoljor	5	12	17

' Ulgår t. o, m. den 30 juni 1979

Från finansieringssynpunkl hänförs i betänkandet till det föreslagna oljelagringsprogrammel flytande fossila bränslen och drivmedel samt även råvaror för den petrokemiska indusirin. Bränsle för gasturbindrift särbehandlas med hänsyn till de särskilda regler som föreslås för lagringsplikt för ägare av gasturbiner.

Vid beräkningen av avgifterna för finansiering av kommande program redovisas alternativ där samlliga produkler som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifter.

OLK anser- med hänsyn lill alt det föreligger behov av beredskapslager för utrikes sjöfart och flyglransporter - att även dessa förbrukarkalegorier bör bidra till kosinaderna för uppbyggandet av beredskapslager. Vad gäller frågan om avgiftsbefrielse för fiskefartyg delar OLK 1968 års oljelagringskommittés uppfattning atl eventuellt stöd till fiskenäringen bör ulgå i annan form än genom befrielse från kostnader för den oljelagring som sker för fiskets räkning. OLK föreslår alltså inte avgiftsbefrielse för olja som förbrukas för drift av fiskefartyg.

Finansieringsbehovet under den kommande programperioden, dvs. enligl förslaget 1978-1984, avser först och främst den ökning som föreslås av beredskapslagringen, kostnadsberäknat lill ca 2 820 milj. kr. alternativt ca 2 865 milj. kr. Därutöver lägger OLK fram förslag om finansieringen av följande:

- den år 1973 respektive år 1974 beslutade fredskrislagringen av 3 milj. m råolja och  1  milj, m eldningsolja,

- lagring av 3 milj, m råolja enligt beslul år 1975,

- den år 1976 beslutade fredskrislagringen av petrokemiska råvaror,

- den föreslagna lagringen av petrokemiska råvaror, kostnadsberäknad till 225 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för den år 1973 och år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m råolja respektive I milj. m eldningsolja beräknar OLK till ca 750 milj, kr.

Enligt riksdagens beslul år 1975 skall ytteriigare 3 milj, m råolja eller oljeprodukter lagras. Enligt OLK:s förslag skall denna lagring ske i form av

9 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 130

råolja. Denna lagring kostnadsberäknas till ca 1 250 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för den år 1976 beslutade fredskrislagringen inom det petrokemiska varuområdet beräknar OLK till ca 430 milj, kr.

Det sammanlagda behovet av investeringsmedel för kommande programperiod uppgår sålunda sammanfattningsvis enligt följande tablå till 5 475 milj. kr, alternativt 5 520 milj, kr,

2 820	alt	2 865 milj, kr.
225		225 milj, kr.
750		750 milj. kr.
1 250		1 250 milj. kr.
430		430 milj. kr.

OLK förslag, bränslen och drivmedel OLK förslag, petrokemiska råvaror Råolja och eldningsolja beslutade år 1973 resp, 1974 Råolja beslutad år 1975 Petrokemiska råvaror beslutade år 1976

5 475 alt     5 520 milj, kr.

Under 7.3.14.4 behandlas de båda av OLK redovisade alternativen vad avser ansvarsfördelning för den föreslagna utökade oljelagringen. I det ena allernalivel avses slalen ta ansvarel för hela utökningen av lagringen. 1 del andra alternativet föreslås de lagringsskyldiga bära ansvaret för viss färdigprodukllagring.

OLK föreslår att statlig lagring under den föreslagna programperioden finansieras via särskild beredskapsavgift på i huvudsak samma sätt som f n. sker.

Eftersom nuvarande särskilda beredskapsavgifter för tidigare beslutad lagring inle kommer all läcka kosinaderna för denna lagring anser OLK att del toiala medelsbehovel för perioden 1978-1984 bör beaktas vid fastställandet av särskilda beredskapsavgifter.

Vid fastställandet av de särskilda beredskapsavgifierna kan olika principer användas. OLK väljeratt med utgångspunkt i de beräknade kostnaderna för det förordade allernalivel all slaten tar ansvarel för hela lagerökningen redovisa olika alternativ för belastning på produkterna. De alternativ OLK beräknar är

- enhetsavgift, dvs. de olika produkterna belastas med lika stor avgift,

- enheisavgift på samlliga oljeslag utom på molorbensin som belastas extra,

- produklvis belastning, dvs. avgifterna skall täcka kostnaderna för resp, produkl,

- uttag av under år 1977 utgående beredskapslagringsavgifter (invesle-ringsdelar) och särskilda beredskapsavgifter'

' Sedan OLK överlämnade sitl betänkande har för flertalei avgiftsbelagda oljeprodukter investeringsdelarna i beredskapslagringsavgifterna sänkts, Nedsättningen gäller fr, o, m, den 1 januari 1977

Prop. 1976/77:74 131

Om kosinaderna under programperioden tas ut som en enheisavgift skulle denna uppgä till 25 kr. per m (ton) och således belasta samtliga produkler som skall beredskapslagras ulom gasbensin.

Den nuvarande särskilda beredskapsavgiften är avsevärt högre på motorbensin än på andra oljeslag. Elt alternativ är att samma fördelnings-princip tillämpas för avgiftssäuning under det nya programmet. OLK anger att om den nya särskilda beredskapsavgiften på molorbensin sätts till 100 kr. per m övriga oljeslag kan belastas med 12 kr. per m (ton). Det tredje alternativet med produktvis belastning innebäratl avgiften, som skall las ul på vae oljeprodukt, skall täcka beredskapslagringskostnaderna för respektive produkt, Erforderiiga avgifier framgår av följande tablå.

Produkt	Avgift (kr/m
	resp. ton)
Gasol för stadsgas	67
Övrig gasol	76
Läubensin	24
Motorbensin	22
Flygbensin	23
Reabensin	27
Flygfologen	60
Övrig fotogen	20
Motorbrännolja och tunna eldningsoljor	27
Tjocka eldningsoljor	22

Det fjärde alternativet innebär atl följande avgifter skulle tas ul under programperioden

Produkt Avgift (kr/m

resp, lon)

Gasol 18

Motorbensin 64

Fotogen 4

Motorbrännolja 24

Tunna eldningsoljor 26

Tjocka eldningsoljor 19

Med delta alternativ skulle jämfört med det totala medelsbehovet uppslå ett överuttag som genomsnittligt motsvarar ca 1,5 kr, per m (lon).

Konsekvenserna av all inle avgiftsbelägga sladsgasråvaror, flygfologen och marina bunkeroljor för uirikes sjöfart anges bli alt avgifterna för övriga produkter behöver höjas med ca en krona per m (ton).

Om del andra alternativet för ansvarsfördelning väljs, dvs, aU näringslivet skall la ansvarel för viss färdigprodukllagring, måsle enligt OLK avgifterna

Prop.1976/77:74 132

till denna del vara baserade på den faktiska investeringskostnaden för respektive produkl eftersom de lagringspliktiga förbrukarna annars inte fåren mot lagringskostnaden svarande priskompensation. Näringslivet förutsälls således läcka sina koslnader för lagringen med beredskapslagringsavgifter som las ul på de olika oljeslagen så att dessa bär sina egna investeringskostnader.

Finansieringen av den statliga lagringen beräknas även för detta fall ske enligl några av de nyss redovisade metoderna:

Alternativ 1 enhetsavgift

Alternativ 2 enheisavgift på samtliga produkler ulom motorbensin som

belastas extra Alternativ 3 produktvis belastning, dvs, varje produkt bär sina egna bered-

skapskoslnader

De olika kombinationsmöjligheter som därvid erhålls redovisas i följande tabell.

Tabell 4 A vgiftsbelaslning per varuslag vid lagring I både näringslivels och slateiis regi

	Näri	ingslivei	Slalen
			Alt, 1	All, 2	Alt, 3
Gasol för stadsgas	0		22	12	67
Övrig gasol	80		22	12	12
Lättbensin	0		22	12	24
Motorbensin	0		22	80	22
Flygbensin	0		22	12	23
Reabensin	0		22	12	27
Flygfotogen	0		22	12	60
Övrig fotogen	0		22	12	20
Motorbrännolja  och  tunna	eld-
ningsoljor	6		22	12	22
Tjocka eldningsoljor	1		22	12	21

OLK anser att den föreslagna uppbyggnaden av lagring för gasturbindrift bör kunna finansieras av berörda kraftföretag utan särskilt statligt stöd.

Beredskapslagringen av koks för den metallurgiska industrin har tidigare finansierats över statsbudgeten. OLK föreslår ingen ändring härvidlag under kommande program.

7.3.16  Vissa särskilda frågor

7.3.16.1  Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm

Enligt sina direktiv borde OLK i anslutning till övervägandena om införande av nytt lagringssystem för kraft- och värmeverk beakta de lekniska förutsättningarna för omställning till användning av elt alternativbränsle till

Prop.1976/77:74 133

olja, OLK konstaterar atl mot bakgrund av bl, a. den målsättning som föreslås bli lagd till grund för dimensioneringen av beredskapslagringen, frågan om omställning av verken till alternalivbränslen och därmed omställningstiden som grund för uthållighet för lagringen inle lorde kräva OLK:s prövning.

Härigenom har vissa skillnader uppkommit gentemot beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm (SBN 1975). OLK framhåller att det är angeläget alt en samordning kommer lill stånd och föreslår atl frågan las upp till övervägande i lämpligt sammanhang,

7.3.16.2        Ålgärder för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jord
brukel

Till OLK hade regeringen med anledning av riksdagens beslut (rskr 1975/ 76:310) för beaktande överlämnat motionen 1975/76:1675 om åtgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbruket samt jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1975/76:37) över motionen,

1 motionen pekas på att jordbruket har blivit i hög grad beroende av tillgången på drivmedel och alt jordbrukarna i regel har egna oljetankar för att ha behövliga drivmedel nära till hands. Denna lagring är genomsnittligt inte lillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad sådan lagring, lillräcklig för två års förbrukning, skulle enligt motionen ge den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning till gengasdrift. Såsom stimulans till ökad egen lagerhållning föreslås bl, a, fri användningsrätt till det egna drivmedel-slagret inom jordbruksdriften även i en bristsituation.

OLK erhöll även från företaget Agro Oil AB en skrivelse som innehöll förslag om åtgärder syftande lill samma mål som i den nämnda motionen.

OLK framhålleratt i förslagel lill mål förberedskapslagringen av drivmedel ingår jordbrukels behov med samma försörjningsuthållighel som gäller för andra samhällsviktiga områden. Det är dock enligl utredningen av storl värde om ytterligare beredskapslagring, exempelvis i gårdcisterner vid jordbruken, kan tillkomma på privat initiativ.

Således finner OLK att jordbrukels behov av beredskapslager av drivmedel även framdeles bör tillgodoses inom den allmänna beredskapslagringen, varför OLK inte föreslår några speciella ålgärder.

7.3.16.3        Oljelagringsrådel

Oljelagringsrådel inrättades i början av 1958-1962 års oljelagringsprogram. Enligt sin instruktion har rådet lill uppgift atl såsom rådgivande organ biträda ÖEF i frågor av principiell betydelse eller eljest av större vikt, vilka rör lillämpningen av bl. a. lagen om oljelagring samt atl verka för att beredskapslagringen av olja inom näringslivet når erforderlig omfattning.

1 ÖEF-utredningens (H 1975:04) belänkande (Ds H 1976:4) Ny organisation

Prop. 1976/77:74 134

för ÖEF läggs förslag fram om all för ÖEF bygga upp varuområdesinriklade råd, däribland ett energiberedskapsråd. Enligt ÖEF-utredningen bör det övervägas om inte energiberedskapsrådet bör överta oljelagringsrådets uppgifter. Det sistnämnda rådet skulle därmed kunna upplösas.

Enligt OLK:s bedömning bör oljelagringsrådets uppgifter kunna övertas av energiberedskapsrådet om ell sådani inrättas enligl ulredningsförslagei. Enligl OLK synes dock ett sådant råd på grund av sin storlek och sammansättning inte särskilt väl ägnat att lösa tillämpnings- och tolkningsproblem under det nya programmets försia år. OLK föreslår därför att oljelagringsrådel tills vidare bibehålls men alt dess fortsatta existens omprövas i samband med den föreslagna kontrollstationen.

7.3.17 Författningsfrågor

Enligt OLK kan de författningar som f n. reglerar oljelagringen i huvudsak gälla oförändrade även under kommande lagringsperiod om utredningens förslag genomförs. Vissa ändringar i lagen (1957:343) om oljelagring m, m, är dock enligl OLK påkallade av förslagen om införandet av lagringsskyldighet för drift av gasturbinanläggningar samt begränsning av effekterna av förändringar i basmängd och frysning av lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring.

Med anledning av nämnda förslag lägger OLK fram förslag till erforderliga ändringar och lillägg i lagen om oljelagring m. m.

Bestämmelserna om förmånligare avskrivning och värderingsregler i beskattningshänseende beträffande skyddade lagringsanläggningar och beredskapslager har varit av stor betydelse för lagringen. Det är därför enligt OLK angelägel alt enskilda förelag uppmuntras att förlägga även kommersiella lager i bergrumsanläggningar. OLK föreslår på grund härav alt bestämmelserna i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. får gälla också för den kommande lagringsperioden. Bestämmelserna bör avse skyddade anläggningar som blir färdiga senast del beskattningsår för vilket taxering sker år 1989, OLK föreslår även vissa redaktionella förändringar i författningen.

7.4 Reservationer och särskilda yttranden

Till betänkandet har fogats två reservationer.

Den sakkunnige Bo Helmerson är negativ till OLK:s förslag om aU dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighelssynpunkt. Reservanten menar all kommittémajorileten har gått alltför långl i sin lageruppbyggnadsambi-tion när del gäller förslaget om statliga lager av eldningsoljor. Dessa lager anses ej vara erforderiiga. Dessulom påpekas alt det föreslagna fredskrislagrel påfallande kommer atl förslärka landels sammanlagda oljeberedskap.

Reservanten motsätter sig även förslagel om en successiv upptrappning av

Prop. 1976/77:74 135

lagerhållningen med början den 1 augusti. Motivet härför är alt uppfyllandet av beredskapslagren utgören integrerad del av de lagringspliktigas kommersiella verksamhet. Den föreslagna upptrappningen skulle innebära att de lagringsskyldigas handlingsfrihet härvidlag skulle beskäras vad avser möjligheterna att komma i åtnjutande av förmånliga varu- och fraktpriser.

Den sakkunnige Rolf af Klintberg motsätter sig att flygdrivmedel och marina bränslen för utrikes sjöfart beläggs med särskilda beredskapsavgifter. Om så skulle ske kommer detta att få betydande konsekvenser i form av minskade leveranser, Elt ställningstagande i denna fråga bör enligt reservanten anstå lill dess atl det går atl överblicka, vilka ålgärder som på detta område kan komma atl vidtagas i övriga västeuropeiska länder och framför alll i våra nordiska grannländer.

Till betänkandet har vidare fogats fyra särskilda yttranden, varav elt av experten Lars Pehrzon har avgetts tillsammans med af Klintbergs reservation.

Experterna Nils-Guslaf Danielson, David Davidsson, Arne Kristenson och Nils Lundmark anser atl ett fredskrislager av koks - lill viss del alternativt i form av kokskol - snarast bör läggas upp. Detta lager bör till en början omfatta en kvantitet motsvarande 1 månads normal koksförbrukning, vilket motsvarar 200 000 ton koks. Som motiv anförs bl. a. alt risken för akuta bristsituationer av fredskriskaraktär är belydande och efter oljekrisen 1973/ 74 större än exempelvis under 1960-lalel, då liknande bristsituationer faktiskt inträffade.

Samma experter tillsammans med experten Nils Angeberg anser del vara olämpligt atl så stor del av lageruppbyggnaden, som OLK föreslår, skall ske i form av råolja. Någon erinran mot förslagel alt lagringen för fredskrisändamål sker i form av råolja framförs ej. Sett ur beredskapssynpunkt och mot bakgrund av andra lyper och förlopp av kriser än som har legal till grund för OLK:s beräkningar bör däremot enligl nämnda experter de beräknade behoven för avspärrning lillgodoses genom lagring av färdigprodukter. Härigenom skulle erhållas en omedelbar tillgång lill färdiga produkler inom konsumtionsområdena med därav följande säkrare och smidigare distribution i mera skärpta krislägen. Den av experterna föreslagna lageruppbyggnaden innebär en ökning av de av OLK beräknade investeringskostnaderna med ca 50 milj, kr. 1 anslulning härtill föreslås aU någon definitiv låsning av fördelningen mellan råolja och produkter vad gäller avspärrningsreservens utbyggnad ej görs nu. Denna fördelning bör ÖEF kunna föreslå regeringen allteftersom utbyggnaden härför fortskrider.

Experterna Angeberg, Danielson och Davidsson anser alt den av OLK angivna fyllnadsgraden i cisternerna skall sänkas från 100 96 lill 95 96, Som motiv anförs att det av en rad praktiska skäl inte är möjligt att exakt anpassa ett bergrumsutrymme till den varuvolym som skall beredskapslagras. Sålunda måste lagringsutrymmet omfatta en volym, som något överstiger varumängden, för atl säkerhei skall finnas för att avsedd inlagring verkligen

Prop. 1976/77:74 136

skall kunna innehållas. Sänkningen av fyllnadsgraden anges innebära en merkostnad av storleksordningen 60 milj, kr.

7.5 Remissyttranden

7.5.1   Behovel av beredskapslagring

OLK:s bedömning att Sveriges siarka beroende av importerad energi är elt allvariigl problem llr stöd av flertalet remissinstanser. Del av OLK föreslagna lagringsprogrammet anses överiag väl avvägt i förhållande till detla importberoende och de situationer i vilka beredskapslagren avses nyttias, trots att kosinaderna för den föreslagna lagerökningen är slora.

SPK har inget att erinra mot kommitténs förslag om en förstärkning av landets lagerberedskap på energiområdet men finner det med hänsyn till del föreslagna programmets kostnader angeläget att varje tillfälle tas lill vara för all genom en förbättrad ransoneringsberedskap minska behovet av lagerinvesteringar. SHIO och Sveriges industriförbund anmäler också en viss tveksamhet inför den ekonomiska belastning som elt genomförande av lagringsprogrammet innebär med avseende på övriga samhälleliga ambitioner.

7.5.2   Mål för uihåUigheien

Ingen remissinslans har haft några invändningar mot all del föreslagna oljelagringsprogrammel i första hand skall syfta lill att bygga upp fredskrisreserven så atl Sverige kan uppfylla sina lagringsåtaganden enligl det internalionella energiprogrammel (lEP) utan all avspärrnings- och krigsreserverna behöver tas i anspråk härför. Ej heller riktas några invändningar mot all avspärrnings- och krigsreserverna i del föreslagna lagringsprogrammet dimensioneras utifrån del miljöunderiag som har använis i försöken med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvarel.

Vad gäller OLK:s förslag atl bibehålla 1977 års lagringsmål i krigsreserven för vissa oljeslag är däremol meningarna delade. ÖB och ÖEF biträder förslagel. ÖEF anför i sitt ytirande att den för beräkningarna av krigsreserven ulnyttiade metodiken visserligen ger underiag för en sänkning av lagrings-målet för dessa oljeslag men alt så ej bör ske med hänsyn till bl. a. att andra angreppsfall än de som varil dimensionerande för OLK:s beräkningar kan inlräffa, SHIO och Sveriges industriförbund anser däremot all mot bakgrund av den försiärkning av landets toiala oljeberedskap som elt genomförande av OLK:s förslag innebär bör en minskning av krigsreserven genomföras i enlighet med resultaten av utnyttjad beräkningsmetodik.

Prop.1976/77:74 137

7.5.3 Lagringsprogrammets längd och förslaget om en koinrollsiaiion

Några invändningar riktas inte mot att det föreslagna lagringsprogrammet skall omfatta perioden 1978-1984. Sålunda framför ÖEF atl lidsperioden är lämplig bl, a, med hänsyn till den omfattande nybyggnation av anläggningar som programmet innefattar. Även (5ö bilräder förslaget om ett sjuårigt program men anser atl på sikl bör oljelagringsprogrammen anslutas lill totalförsvarets planeringsperioder.

På grund av den relativt långa programperioden och ulvecklingen inom det energipolitiska områdei föreslår OLK en s, k. kontrollstation vid lämplig tidpunkt under programperioden. Till de remissinstanser som framhåller behovet av en sådan kontrollstation hör TN, fiskeristyrelsen, ÖEF, CDL, LRF. SHIO, Sveriges industriförbund och VVF. Som motiv anförs bl. a. osäkerhet om energianvändningens framlida utveckling och effekterna av de förslag som den nyligen tillsatta energikommissionen (I 1976:05) kan komma att lägga fram. Från fiera av de nämnda remissinstanserna framhålls vikten av all en konirollstation kommer till stånd i anslutning till riksdagens beslut med anledning av energikommissionens förslag.

7.5.4   Energiprognoser jör år 1985

Till grund för OLK:s förslag har bl, a, legal av kommiuén gjorda energiprognoser för tiden fram lill år 1985. Dessa prognoser lämnas ulan erinran av flertalet remissinslanser. TN framhåller dock all utvecklingen vad avser vägtrafikens bensinkonsumtion tyder på att 1975 års energipolitiska beslut sannolikt kommer att något överskridas när det gäller samfärdselsektorns andel. Nämnden bedömer därför mot denna bakgrund förslaget lill lagring av drivmedel som ett minimialternativ,

7.5.5   Fredskrislagring av olja

Del av OLK angivna behovet av lager för atl klara Sveriges åiaganden enligl lEP har inte föranlett några invändningar. Dock framhåller såväl 77V som ÖEF det angelägna i att fredskrisreserven utöver av OLK föreslagen volym ökas med ca 200 000 m' molorbensin. Motivet härför är atl ransonering av denna oljeprodukt vid en kris alllid medför ingrepp i samhällsfunktionerna och flr omedelbara konsekvenser för den enskilde. En utökning av motorbensinlagren ger således en större handlingsfrihet vid en eventuell kris. ÖEF påpekar att den föreslagna lagerökningen bör ske i form av färdigprodukllagring och inle som råolja,

1 del av OLK föreslagna lagret för fredskriser ingår även vissa oljeprodukter som f n. inte berörs av landels lagringsåtaganden enligl lEP, Flygdrivmedel för försvarsmaktens behov ingår bland dessa produkter, ÖB tillstyrker förslaget att sådana flygdrivmedel skall lagras för fredskriser och framhåller

Prop. 1976/77:74 138

att planläggningen av ålgärder i samband med fredskriser icke är en angelägenhet för försvarsmakten. Med avseende på all försvarsmaktens lager av flygdrivmedel för fredsverksamhet vid vissa tillfällen är mycket små påpekas att lagringen av försvarsmaktens flygdrivmedelsbehov för fredskriser bör ske i form av färdigvara och inte i råolja,

7.5.6  Beredskapslagring av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärr
ning och krig

De av OLK beräknade behoven av flytande fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig lämnas ulan erinran av remissinsianserna. TN anser dock, alt den föreslagna lagerökningen av drivmedel i såväl avspärrningsreserven som krigsreserven måsle ses som ett minimialternativ. Som skäl anförs bl. a. alt kollektivtrafiken under ett svårl avspärrningsläge kommer att vara nedskuren lill ett absolut minimum, varför nämnden bedömer det vara förenat med stora svårigheier för arbetskraften inom industrin m. m. och .samhället i övrigt all fullgöra sina uppgifter om ägare till vissa personbilar får en alltför liten tilldelning av drivmedel.

Ansvaret för lagring av flygdrivmedel för den civila luftfarten vilar f n. på ÖEF, som för uppbyggnaden av dessa lager följer en särskild försörjningsplan. OLK föreslår alt denna lagring fortsättningsvis bör byggas upp under samma programperioder som skall gälla för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Förslaget tillstyrks av luftfartsverket och SAS.

OLK har även beräknai beredskapslagringsbehoven för efterkrisliden i krisfallet Dl. Någon beredskapslagring för detta ändamål bör enligt kommittén ej byggas upp nu. Denna uppfattning delas av hififartsverkei. TN och ÖEF.

7.5.7  Vinlerdispens

Hittillsvarande oljelagringsprogram har innehållit en rätt för de lagringsskyldiga atl under vintermånaderna i viss grad minska beredskapslagren av eldningsoljor, s. k. vinterdispens. Vinterdispensen innebär således att de föreskrivna kvanlileterna i sin helhet måste finnas i lager endasl under januari månad varje år. Därefler flr kvantiteterna trappas ned med högsl 10 % fr. o. m. ingången av envar av månaderna februari, mars och april. Under resien av årel skall minsl 70 96 av de föreskrivna kvantiteterna hållas i lager.

OLK anser atl ett bibehållande av dessa regler för föreslaget program innebär atl uthålligheten kommer att variera under årel. För all dämpa vinterdispensens verkningar i nämnda hänseende föreslår OLK att avtrappningen på vintern kombineras med reglerom en molsvarande upptrappning av lagren på hösten så all av den totala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall minst 80 % finnas i lager den 1 augusti och

Prop. 1976/77:74 139

minst 90 % den 1 oklober. Vidare föreslås alt slalen lagrar eldningsoljor utöver vad som anges som lagringsmål för år 1985. Som exempel har OLK valt atl räkna med en procentsats av 15 % av det lagringsmål för eldningsoljor som gäller för innevarande program. Procentsatsen föreslås bli föremål för överväganden vid den föreslagna kontrollstationen.

ÖEF anVör att den nu tillämpade vinterdispensen innebär en försvagning av beredskapen under året, vilket i och för sig skulle motivera att vinterdispensen hell avskaffas.. Då detta skulle kräva ett icke obetydligt behov av ökad cisternkapacilel hos de lagringsskyldiga biträder därför ÖEF kommitténs förslag såväl vad gäller den successiva upptrappningen av tvångs-lagren som den föreslagna statliga lagringen. Då den föreslagna statliga volymen av olja ej moisvarar hela vinierdispenskvantiteten är del enligl ÖEF angeläget all kommitténs beräkningar ses över vid den föreslagna kontrollstationen. 1 samband härmed bör även belysas de ekonomiska konsekvenser som upptrappningen kan ha medfört för den lagringspliktiga industrin och, om så finns befogat, övervägas ändrade regler för upplrappningens omfattning och förläggning i liden.

Svenska kommunförbundet ansluler sig också till OLK:s förslag vad gäller den föreslagna upptrappningen, då förslaget syns medföra en beredskap som på ett bältre sätt än f n. motsvarar behoven underen vid godtycklig tidpunkl under årel inträffad avspärrning. Vad gäller den föreslagna statliga lagringen pekar förbundet på att den av OLK utnyttjade beräkningsmetodiken ej tagit hänsyn lill de i fred förekommande p)eriodvisa förändringarna i konsumtion och import. En utveckling av planeringsmelodiken i denna rikining sägs vara angelägen.

Förbundei inslämmer i kommitténs förslag att den angivna procentsatsen för beräkning av den statliga lagringen skall ses över vid en kontrollstation. I avvaktan härpå anges det som acceptabelt alt en procentsats av 10 ä 15 96 av nu gällande lagringsmål för eldningsoljor läggs till grund för lageruppbyggnaden.

Även länsstyrelsen 1 Norrbollens län ansluler sig lill förslaget om en statlig lagring för att minska den brisl i uthålligheten som vinterdispensen innebär.

Enligl CDL innebär vinterdispensen en viss minskning av beredskapen. Del föreslagna kravet på successiv lageruppbyggnad fr. o. m. augusti månad anges dock i vissa fall vara ogynnsamt ur upphandlingssynpunkt för de lagringspliktiga och medföra ökade kostnader lill nackdel för handelsbalansen. Enligl CDL bör därför övervägas om kraven på successiv uppfyllnad kan slopas eller mildras. Sålunda anges att betydande ekonomiska fördelar skulle uppnås om del föreskrevs alt minsi 80 96 skall finnas i lager den 1 september och minsl 90 % den 1 november. Om successiv uppfyllnad skall krävas bör enligl CDL en senarelagd uppfyllnad kunna få ske genom meddelad dispens om beredskapssiluationen så medger och senareläggning-en möjliggör billigare inköp. Med hänsyn till de snabba förändringar som kan ske på oljemarknaden anges del som fördelaktigt om dispens får med-

Prop. 1976/77:74 140

delas av ÖEF:

Enligt Svenska handelskammarförbundet har inte OLK på ett tillfredsställande säu klarlagt hur vinterdispensen påverkar uthålligheten. Innan slullig ställning tas lill kommitténs förslag på denna punkl, synes enligl förbundet ytterligare överväganden nödvändiga, särskill med lanke på de betydande merkostnader bl. a. för näringslivet som ett genomförande av förslagel skulle medföra.

Mol bakgrund av atl OLK föreslår atl 1977 års lagringsmål i krigsreserven för vissa oljeslag bibehålls instämmer SPI i den sakkunnige Helmerssons reservation vari såväl förslaget om upptrappning av eldningsoljelagren som förslagel om statlig lagring avvisas. Enligt SPI är reservantens påpekande att behoven av eldningsoljelager är lägre om en kris börjar den 1 april än om den börjar den I januari ostridigt.

Även Jernkontoret, SHIO och Sveriges Industriförbund delar den uppfattning som förs fram i den nämnda reservationen. Således tar dessa remissinstanser avstånd från både förslaget om en successiv upptrappning och förslagel om en statlig lagring. I fråga om upptrappningen får reservationen även stöd från LRF och Sveriges kemiska industrikonior.

Oljelagringsrådel har förståelse för de synpunkler som framförs i reservationen vad gäller svårigheterna alt vid en tidigare upptrappning av lagernivån än nu erhålla de fördelaktigaste inköpspriserna. Rådet framhåller vidare atl den av OLK föreslagna lagerutbyggnaden knappast kan anses så exceptionell som anges i reservationen, särskill om kämkraftutbyggnaden till år 1985 begränsas till färre aggregat än de av OLK antagna 13 och om behovel av olja för elkraflproduktion därigenom skulle öka.

7.5.8 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska indusirin

ÖEF och Sveriges kemiska industrikonior med insiämmande av SHIO och Sveriges indusiriförbund tillstyrker OLK:s förslag vad gäller beredskapslagring av gasbensin och olja för produktion av kimrök resp. ammoniak.

OEF framhåller atl den av riksdagen med anledning av prop. 1975/76:152 beslutade fredskrislagringen av gasbensin troligtvis inle kan uppnås i avsedd omfattning på grund av bedömda kosinadsstegringar och önskemål om en jämn uthållighet i förhållande till andra importerade petrokemiska produkler. Med anledning härav föreslås alt fredskrislagringen av gasbensin blir föremål för överväganden i samband med den föreslagna kontrollstationen.

ÖEF underslryker också den stora betydelse som en beredskapslagring av olja för ammoniaklillverkning har för jordbruket i ett krisläge. I denna fråga framhåller LRF, alt förbundei ulgår ifrån all beredskapslagringen av färdiga gödselmedel dessulom sker i med hänsyn till målsättningen erforderlig omfattning.

Prop.1976/77:74 141

7.5.9 Beredskapslagring av koks jör. den mekilhirgiska indusirin

Ingen av remissinsianserna har någon erinran mol OLK;s förslag till ökning av beredskapslagret av koks för krig och avspärrning.

OLK har behandlat frågan om fredskrislagring av koks och kokskol. Någol sådant lager bör enligt kommittén ej byggas upp då produktionskällorna för kol och koks lill största delen ligger inom den industrialiserade delen av världen. Produktionsslömingar i fred kan därför inle väntas få lika snabba och omfattande konsekvenser som när det gäller olja. Flera remissinstanser framhåller dock vikten av alt en fredskrislagring kommer till stånd.

ÖEF anför mot bakgrund av det särskilda yttrande som har fogals till betänkandet att risken för atl akuta bristsituationer av fredskriskaraktär för kol och koks skall uppstå är betydande och större än lidigare. Vidare framhålls att i en eventuell framtida bristsituation av fredskriskaraktär inom oljeområdet måste man räkna med att kol och koks i stor utsträckning kommer att få ersätta olja i kolproducerande länder. Delta kommer då att medföra minskade leveranser av kol och koks. Del finns sålunda ell myckel nära samband mellan störningar i oljelillförseln och bristsituationer beträffande kol och koks. ÖEF framhåller också risken försådana bristsituationer som anges som specifika för kol och koks. Som exempel anges långvariga strejker i något av huvudleverantörsländerna. Sådana situationer kan enligt ÖEF fa betydande konsekvenser för den svenska försörjningen och därmed också för sysselsättningen. Att i sådana situationer tvingas utnyttja delar av beredskapslagrel för atl undvika produktionsbortfall och frisiällelse av personal anses inle lämpligt.

1 yttrandet framhålls också del svåra ekonomiska läge som den svenska stålindustrin befinner sig i, vilket sägs medföra att lagren av kol och koks hos de svenska stålverken av likvidiielsskäl pressas ner lill till eu minimum. En brisl på kokskol och koks skulle därmed mycket snabbt få konsekvenser för försörjning och sysselsättning. ÖEF anser det därför angeläget atl en fredskrislagring av koks, eller till viss del i form av kokskol, snarasi kommer lill stånd. Delta lager bör enligt ÖEF i enlighet med det särskilda yttrandet lill en början omfatta en kvantitet motsvarande en månads förbrukning dvs. 200 000 ton.

Även länsstyrelsen i Stockholms län delar den uppfattning som framförs i del särskilda yttrandet om att ett fredskrislager av koks och kokskol bör läggas upp. Så gör också Jernkontoret med instämmande av SHfO och Sveriges indusiriförbund, som särskilt underslryker del myckel nära sambandet mellan störningar i oljetillförseln och bristsituationer belräffande kol och koks. Ytteriigare skäl för behovet av fredskrislagring ärenligl kontoret den starka koncentrationen av kokskolproduktionen lill ett fåtal länder samt att antalet länder som i framtiden kan väntas få ett överskott för expon är ytterst begränsat. Sveriges försörjningssituation inom kolområdet är sålunda sårbar.

Prop.1976/77:74 142

Den i det särskilda yttrandet föreslagna kvantiteten om 200 000 lon förefaller kontoret vara av en lämplig storieksordning. Vidare framhålls vikten av all en del av den föreslagna kvantiteten lagras i form av kokskol i anslutning till koksverken för att släckning av koksugnarna skall undvikas. Vad gäller kvalitetskraven på koks och kokskol förutsätts alt samråd sker vid upphandlingen mellan ÖEF och förbmkarna inom stålindustrin. Likaså föreslås alt sådant samråd skall ske när del gäller fördelningen mellan kol och koks.

Även LO anser att fredskrislagring av koks för den metallurgiska industrin bör ingå i programmet. 1 yttrandet framhålls att del är i det närmaste omöjligt all, som OLK gör, särskilja kommersiella, ekonomiska och politiska kriser från varandra. Erfarenheterna från utvecklingen på oljemarknaden de senasie åren visar tvärtom hur nära sammanflätade de kommersiella, ekonomiska och politiska intressena är i varandra. Likaväl som detla moiiveraren fredskrislagring på oljeområdet så motiverar det enligt LO en sådan lagring av koks för den metallurgiska indusirin. 1 händelse av en kris på oljemarknaden sägs vidare att sannolikheten ökar för att oljekonsumenterna skall fiytta över sin efterfrågan till kol för att kompensera oljebortfallet. Detla skulle då drabba den metallurgiska industrin.

7.5.10 Beredskapslagring av kärnbränsle

Förslaget om beredskapslagring av kärnbränsle för främst försörjningskriser i fred tillstyrks av flera remissinstanser däribland ÖEF, som dock inle är beredd all la slällning lill i vilken form lagringen bör ske. Denna fråga föreslås närmare få övervägas vid utformningen av det avtal som ÖEF enligt OLK förutsätts iräffa med berörda kraftförelag i samråd med SKBF, Vid valet av lagringsform bör beaktas kostnadsfrågan, erforderlig flexibilitet och inhemska produktionsresurser saml de besiällningsresiriklioner som redan inryms i befintliga avtal om leveranser av natururan och anrikningstiänster.

Enligt SKl har kommittén väl beaktat de problem som kan uppkomma i samband med förvärv och förvaring av kärnbränsle avsett för beredskapslagring. Inspektionen inslämmer i kommitténs förslag om atl en sådan lagring ej bör ske i statlig regi utan bör ombesörjas av de enskilda kärnkraftproducenterna. Inspektionen förutsätter att den hålls informerad om de avtal som kan komma atl träffas mellan ÖEF och berörda kraftförelag i samråd med SKBF liksom att samråd sker med inspektionen i fråga om lagringsformerna.

CDL framhåller atl kärnkraftverken utan beredskapslager av kärnbränsle har en uthållighet som är minst lika lång som den som av OLK föreslås bli uppnådd inom energiförsörjningen i övrigt. Kärnkraftföretagen är likväl villiga all ytteriigare öka försörjningslryggheien på sätt som föreslås av utredningen under förutsättning att staten ställer kreditgarantier till förfogande

Prop. 1976/77:74 143

för investeringarna. Beträffande beredskapslagreis uppbyggnad, lagringsform elc. hänvisar CDL till det yttrande som har avgivits av SKBF.

SKBF delar OLK:s förslag om en beredskapslagring av kärnbränsle och framhåller atl om en avspärrningssiluaiion eller fredskris iniräffar som drabbar landets kärnbränsleförsörjning skulle detta kunna innebära ylterst allvariiga störningar i elprodukiionssysiemei. Bolaget förklarar sig vara berett att i samråd med de berörda kraftförelagen bygga upp elt beredskapslager och finansiera del under förulsällning alt slalen släller kreditgarantier till förfogande för de erforderliga investeringarna. Vidare är bolaget berett all i samråd med de berörda kraftförelagen förhandla med ÖEF om ett avtal för beredskapslagringen,

SKBF förutsätter en successiv uppbyggnad av kärnbränslelagret under perioden fram till år 1985, För uppbyggnaden av lagret avses all i slörsla möjliga utsträckning utnyttja redan exilerande kontrakt för leveranser av nalururan och anrikningstiänster. Vad gäller lagringsformerna för beredskapslagret ansluter sig bolaget lill kommitténs förslag om alt detta skall kunna ske såväl i form av anrikad uranhexafluorid och zirakloystavar med godkänd analys som i form av färdiga bränsleknippen (eller bränslestavar).

Utredningens förslag tillstyrks också av SHIO och Sveriges indusiriförbund.

7.5.11 Lagringsskyldighel för krafi- och värmeverk

OLK:s förslag om alt inga förändringar, utom vad gäller bränsle för gasturbiner för produktion av elkraft, skall göras i bestämmelserna för beräkning av lagringsmängderna för krafl- och värmeverk biträds av ÖEF. ÖEF tillstyrker även förslagel om atl lagringsplikl åläggs innehavare av gasturbinanläggningar med en effekt av mer än 5 MW per aggregat. Svenska kommunförbundet framhåller att det visseriigen f n, inle finns någol gastur-binbaserai kraftvärmeverk i drift i landei men all sådana kan komma att byggas under den föreslagna programperioden. Förbundei förutsätter att beredskapslagring för sådana anläggningar därvid tas upp lill särskild prövning,

OLK föreslår alt även fortsättningsvis minsl en iredjedel av den sedan år 1970 inträffade lagringsskyldigheien för kraft- och värmeverk skall fullgöras vid det verk som har orsakat den ökade lagringsskyldigheten, VVF anser att bestämmelsen skall gälla för samtliga lagringsplikliga förbrukare,

7.5.12 Investeringskostnader och lagringsansvar

7.5.12,1 Lagringens utformning

OLK föreslår att merparten av fredskrisreserven skall lagras i form av råolja, vilket tillstyrks av flertalet av remissinsianserna. Som tidigare har redovisats föreslår TNoch ÖEF all som ett komplement till föreslagen lagring

Prop. 1976/77:74 144

även vissa kvantiteter motorbensin skall lagras som färdigvara, CDL är tveksam till all fredskrisreserven skall lagras i form av råolja med lanke på att risk kan finnas för brist på småtonnage för transport från raffinaderierna. Vidare anges belräffande avspärrningssilualioner alt den siarka koncentrationen av raffinaderikapacilel lill västkusten inger betänkligheter från be-redskapssynpunkl.

Den av OLK gjorda dimensioneringen av oljelagringsprogrammel innebär all en mindre del av avspärrningsreserven skall lagras i form av råolja. Delta avstyrks av flera remissinstanser däribland ÖB. TN. JN. ÖEF, länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län. CDL och LRF. Som huvudsakliga motiv för avstyrkande anförs mot bakgrund av elt till betänkandet fogat särskilt yttrande det angelägna i atl avspärrningsreserven lagras i form av färdiga produkler för alt underiätta och vid bristande sjötransportmöjligheter säkerställa distributionen. Härigenom kan även en mer spridd lagring erhållas än om en del av behovet lagras i form av råolja. Vidare anges som skäl de begränsade utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande raffinaderilägen.

Lånsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhåller dessutom atl det redan i dagsläget finns så myckel oljeprodukter lagrade inom länet all varje möjlighet att genomföra lagringen ulanför länet bör tillvaratas.

Utredningens förslag om en ökad inriklning mot lagring av råolja stöds av Sveriges kemiska industrikonior som pekar på den flexibilitet vid pro-duktulvinningen delta medför vid en kris. Mot bakgrund av erfarenheterna från oljekrisen framslår kravet på fiexibilitet som synnerligen angeläget framhåller kontoret.

1 frågan om möjligheter att vid en kris med kusiianktonnage transportera de vid raffinaderierna erhållna produkierna lill olika konsumtionscenira framhåller sjöfartsverket alt en viss förnyelse av del svenska kusllonnagel har skett under senaste tiden. Verkei betonar också del angelägna i att ålgärder av olika slag vidtas, så atl tillgången på ett allsidigt sammansait svenski kustionnage ytteriigare förbättras. Härigenom skulle även möjligheterna och valfriheten öka, när det gäller att välja mellan lagring av råolja eller färdigprodukter. Verkei framhåller vidare all en översyn och omläggning av nuvarande leder för den civila sjöfarten vid beredskap och krig är nödvändig,

Sveriges redareförening framhåller under instämmande från Kusltankers intresseförening all en slagkraftig kuslfiotta är synneriigen viktig för landels försörjning med och distribution av bränsleprodukier i krislid. Enligt föreningen bör målsättningen för svensk sjöfartspolitik rimligtvis vara all skapa och behålla en slagkraftig svensk kuslsjöfart för bl. a. försörjning i krislid. Vidare pekar föreningen på atl kustlankerflotlan, om den inte slås ut genom högre driftkostnader och försämrat konkurrensläge, i krissituationer huvudsakligen kommer all finnas tillgänglig i svenska farvatten och bidra lill beredskapen. Liknande synpunkler framförs av Rederi/öreningen för mindre

Prop. 1976/77:74 145

fartyg.

Statens naturvårdsverk konstaterar all ÖLK inte berör miljöfrågorna i anslutning till de framlgada förslagen till beredskapslagring. Verket tillstyrker utredningens förslag om en utbyggnad av bergrumslagringen under den förutsättningen att naturvårdens intressen och de för verksamheten befarade miljöstörningarna i god lid kartlägges och atl syslem arbetas fram för atl eliminera störningarna. Det är enligt verket av synnerligen stor vikl alt resurser ställs lill förfogande för en bred utredning av naturvårds- och miljöskyddsfrågorna runt bergrumslagringen för alt myndigheterna skall fl underlag för sin bedömning av denna lyp av lagring.

Även länsstyrelsen 1 Göteborgs och Bohus län underslryker miljöaspekternas betydelse vid bergrumslagring och anser del vara synneriigen angeläget atl dessa snarast ulreds.

OLK har i sina beräkningar över investeringskostnaderna för erforderiiga cisternulrymmen angett en fyUnadsgadsgrad av 100 % (för molorbensin 90 96), ÖEF framhåller i enlighet med ett särskill ytirande alt det inte är möjligt alt exakt anpassa ett bergmmsuirymme lill den varumängd som skall inlagras och all utrymemi erfarenhlsmässigt bör vara minst 5 96 slörre än varuvolymen. Anledningen härtill anges vara sådana lekniska förhållanden som bl.,a. vatteninnehåll i tillförd olja, inläckande vatten och ledningstömningar liksom svårigheten atl exakt anpassa fartygslasterna till avsedd vamvolym. Även tillgodoseendet av allmänna säkerhetssynpunkter och krav på rationelll nyttjande av anläggningarna synes bidra lill alt anläggningsvolymen skall översliga varuvolymen. Liknande synpunkter framförs även av    ÖB, oljelagringsrådel och SPI.

Enligl ÖEF bör vid programmets antagande någon definitiv låsning av utbyggnadsvolymernas fördelning mellan råolja och färdiga produkler inte ske med hänsyn till bl. a. att det inte är möjligt att ulan närmare undersökningar fastlägga de tekniska och lokaliseringsmässiga utbyggnadsmöjligheterna. Handlingsfrihet bör därför enligt ÖEF finnas att inom den toiala ramen för uibyggnaden kunna anpassa fördelningen mellan råolja och färdigprodukter på sätt som visar sig lämpligt och möjligt med beaktande av anläggningsslorlekar, lokaliserings- och distributionsfaktorer m. m. För all kunna utnyttja uppkommande möjligheter till sambyggnad av lagringsutrymmen med andra intressenter och de ekonomiska fördelar som ett sådani förfarande innebär är del vidare enligl ÖEF angeläget all utbyggnaderna inte alltför hårt låses lill budgelårsvisa medelsanvisningar. Del vore därför ralionelll om regeringen av riksdagen erhöll ett rambemyndigande avseende hela den kommande programperioden, alt efler förslag av ÖEF successivt besluta om utbyggnadernas fördelning på oljeslag resp. deras föriäggning i liden. Del förhållandel att ifrågavarande verksamhel avses bli finansierad via oljelagringsfonden synes enligl ÖEF underiätta ett sådant förfarande.

10 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 146

7.5,12,2 Lagrinsansvarel

Kommitténs förslag atl slalen skall la ansvaret för den vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja (utom för bränsle till gasturbiner) lillslyrks av flertalet remissinslanser, som har uttalat sig i frågan. Sålunda tillstyrker sföfartsverket, SPK, LRF, SHfO, Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges redareförening, LO och TCO förslaget.

SHfO och Sveriges industriförbund påpekar i sitt gemensamma yttrande alt vissa oljeprodukter ibland ekonomiskl fördelaktigare kan lagras i näringslivels regi eller i samverkan mella ÖEF och enskilda förelag.

Endast ÖEF hyser härvidlag en avvikande mening och ifrågasätter om inle lagringen för avspärrningsfallel av färdigprodukter av olja även fortsättningsvis borde ingå i näringslivels ivångslagring. Undantaget från detta skulle evenluelll utgöras av den av OLK föreslagna lagringen av eldningsoljor för alt dämpa den s. k. vinlerdispensens verkningar. ÖEF motiverar sitt förslag med atl något avgörande hinder ur finansieringssynpunkt inte lorde föreligga samt all en utökad tvångslagring automatiskt medför en ökad spridning av de i avspärrningsreserven ingående lagervolymerna, vilket anses som en fördel ur beredskapssynpunl.

ÖEF framhåller dock att om en ändring skulle ske.vad beträffar lagrings-ansvaret i det kommande oljelagringsprogrammel, är ÖEF för statens räkning beredd ombesörja den fortsalla lagerulbyggnaden.

7.5.12,3 Andel i äldre lagringsmål

Endast elt fltal remissinstanser uttalar sig angående de förslag som OLK lägger fram för att dämpa verkningarna av nuvarande ivångslagringssyslem. Förslagen innebär dels att ett förelags förändring i basmängd endast i begränsad omsättning skall påverka företagets andel i äldre lagringsmål, dels att lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring fastställs till den lagringsplikt som gäller för enskilda förelag vid innevarande lagringsperiods slut,

SPK lillslyrker förslagen och konstaterar i likhei med uiredningen att del nuvarande syslemet har betydande brisler vilka otvivelaktigt verkar hämmande på konkurrensen. Det är därför enligt nämnden viktigt atl dessa brister så långt möjligl avhjälps. Vidare betonas vikten av att hela frågan om ansvaret för uppfyllande av tidigare lagringsmål och dispositionsrätten lill molsvarande lagringslillgångar las upp till ell slutligt avgörande i god tid före utgången av det nya lagringsprogrammet. Enligt nämnden flr mot den bakgrunden de av OLK föreslagna ändringarna i ivångslagringssystemet ses som provisoriska.

ÖEF ifrågasätter siarkt förslaget om alt förändringar i basmängden endast i begränsad omfattning skall påverka företagens andelar i äldre lagringsmål. Enligl ÖEF styrker inle erfarenheterna från ivångslagringen under

Prop. 1976/77:74 147

innevarande period alt lagringspliklen i någon avgörande grad har påverkal nyetablering eller expansion av oljehandelsförelag eller andra företag. Även om så skulle ha skett erinras om att ÖEF har författningsenliga möjligheter alt lämna dispens under några år från lagringsplikten. ÖEF anför vidare all om ell ändrat förfarande anses böra komma i fråga så bör frågan ytteriigare uiredas innan nuvarande bestämmelser belräffande basmängdsberäkning ändras.

Även SPI ifrågasätter om det inle vore bättre atl låta hittills tillämpade regler för lagringspliktens fastställande gälla i avvaklan på den uiredning som OLK föreslår. Della kan enligt institutet göras utan alt ulformningen av det av OLK framlagda förslaget angående skyddad och lokaliserad lagring t. v. ändras.

7.5.13 Finansiering

OLK föreslår atl den slatliga lagringen av oljeprodukter finansieras genom uttag av särskilda beredskapsavgifter. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av flertalet remissinslanser. Tillstyrker gör bl,a. konsumentverket, LO och TCO. Även ÖEF och fuUmäktige i riksgäldskonloret lillslyrker kommitténs förslag all oljelagringsprogrammel skall finansieras genom uttag av avgifier på beredskapslagrade produkler.

Endast SIND riktar invändningar mol den föreslagna finansieringsformen. Verket framhåller att finansieringen av den föreslagna beredskapslagringen kommer alt fungera som en punktskatt på all energi utom vallenkraft och synes verkei i viss mån vara anpassad till intentionerna i den långsikliga energipolitiken. Enligt verkets uppfattning bör beredskapslagringen helst finansieras över statsbudgeten ulan anknylning lill speciella avgifter, medan energibeskattningen uiformas utifrån energipoliliska överväganden. Om beredskapslagringen skall finansieras genom punktskatter på energi, bör dessa enligl verkels mening, även påläggas vattenkraften.

SHIO, Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska induslrikontor framhåller i sina yttranden all en beredskapsavgifi verkar på i princip samma sätt som en energiskatt. Det vore därför enligl dessa remissinslanser naluriigl alt den särskilda beredskapsavgiften behandlas på samma sätt som energiskallen vid beräkning av underiagel för nedsättning av energiskatt.

OLK redovisar alternativa principer efler vilka de särskilda beredskapsavgifterna kan länkas belasta olika oljeprodukter. Genomgående för remissinstansernas yttranden i denna fråga är atl utgångspunkten vid övervägandena om ett kommande avgiftssystem bör vara den nuvarande avgiftsfördelningen. Sålunda förordar bl.,a. Svenska kommunförbundet, SHIO och Sveriges indusiriförbund det alternativ som innebär en prolongering av de nu utgående avgifterna för beredskapslagring.

Sveriges kemiska industrikonior föreslår som elt alternativ utöver de av OLK redovisade att avgiften för eldningsolja sänks och all en molsvarande

Prop. 1976/77:74 148

höjning på motorbensin görs. 1 andra hand förordar kontoret en prolongering av 1977 års avgifier.

Konsumentverket förordar det alternativ som innebär alt beredskapslagrade oljeprodukter skall bära sina egna lagringskostnader.

RSV framhåller alt om avgiftsplikten utökas på sätt som OLK föreslår kommer den all omfatta produkler som inle är energiskatleplikiiga. Därigenom blir det administrativa förfarandet mer omfattande. Från adminislrativ synpunkt är det enligt verket en fördel att ha en avgift som är lika stor för de olika produkterna. En speciell avgift på motorbensin kan däremot, såsom nu sker, lillämpas ulan svårigheter eftersom redovisningen för bensin är fristående från den tör andra oljeprodukter. Sammanfattningsvis anser RSV atl hinder av administrativ natur inte föreligger i fråga om de allernaliva förslag som utredningen har lagt fram. Verket har därför inget alt erinra mot att något av dessa genomförs,

1 sina alternativa beräkningar av avgifterna för finansiering av det kommande programmet ulgår OLK från atl samlliga produkter som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifter. Med hänsyn till att del föreligger behov av beredskapslager för flyglransporter och utrikes sjöfart anser OLK att även dessa förbrukarkalegorier bör bidra lill kostnaderna för uppbyggandet av beredskapslager.

Förslagel atl avgiftsbelägga flygdrivmedel avvisas av SAS, SPI och LO. Även luftfartsverket och KK m. fl. uttrycker tveksamhet om lämpligheten i förslagel. Sålunda framhålls i flertalet av dessa yttranden att konsumenlerna av flygdrivmedel har slora möjligheter atl fiytta sina inköp från land till land alltefter prislägel. Införandet av beredskapsavgifter på fiygdrivmedel bör därför föregås av diskussioner på ell internationellt plan. Linjeflyg AB framför all ett genomförande av förslagel innebär alt passagerartaxorna måste höjas med ca 5 kr. per passagerare.

Tillstyrker förslagel att avgiftsbelägga flygdrivmedel gör LRF som också tillstyrker förslaget atl marina bunkeroljor för uirikes sjöfart skall avgifts-beläggas. RSV anser atl det ur kontrollsynpunki skulle vara fördelaktigt om den utrikes sjöfarten inle behövde skiljas från annan sjöfart vid av-giftssällningen, då köpare av bunkerolja enligt verket lätt tolkar begreppet uirikes sjöfart alltför vitl.

Sjöfartsverket, Kusltankers intresseförening. Rederiföreningen för mindre, fartyg. SPI, Sveriges redareförening och LO avvisar förslagel om att marina bunkeroljor för uirikes trafik skall avgiftsbeläggas. Även KK m. fi. är tveksamma om det lämpliga i förslagel. Från flera av dessa remissinslanser framhålls alt rederierna är synneriigen priskänsliga, när del gäller bunker-oljor. En höjning av bunkerkostnaderna skulle därför kunna resultera i en kraftig minskning av de fredstida bunkringarna i svenska hamnar. Vidare finns del risk för att den svenska sjöfartens konkurrensförmåga skulle bli försämrad. Även i detla fall bör internalionella diskussioner föregå ett evenluelll beslut om införande av beredskapsavgift.

Prop. 1976/77:74 149

Från fiskeristyrelsen och Sveriges./iskares riksförbund har invändningar lidigare riktats mot att fiskefartyg inte har jämställts med den utrikes sjöfarten och därmed varit befriade från avgifier för beredskapslagring av olja. Båda remissinstanserna framhåller nu atl om den utrikes sjöfarten fortsättningsvis belastas med sådana avgifter så vidhåller de inle längre sitt krav på avgiftsbefrielse för fisket.

Svenska gas/öreningen avvisar förslaget om att avgiftsbelägga råvaror för stadsgasframställning under hänvisning till stadsgasverkens svåra ekonomiska situation och de ulredningar som pågår i berörda kommuner belräffande gasverkens framtid.

VVF föreslår atl konsumenterna av oljeprodukter skall kunna förbinda sig att hålla lager utöver de lagringspliktiga kvantiteterna mot att i stället erhålla befrielse från de med detta lager förenade beredskapsavgifterna. Liknande synpunkter framförs av SHIO och Sveriges industriförbund.

Vad gäller avgiftsbeläggning på råvaror som gasbensin och eldningsolja för produktion av ammoniak och kimrök är det enligt Sveriges kemiska industrikonior angeläget att dessa varor ej belastas med avgifter, då tillverkningens konkurrenskraft därmed skulle kunna undergrävas.

7.5.14 Vissa särskilda frågor

7.5,14,1 Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm

Mol bakgmnd av bl. a. den målsättning som föreslås bli lagd lill gmnd för dimensioneringen av beredskapslagringen konstaterar OLK atl frågan om omställning av främst värmeverk till användning av ett alternativbränsle lill olja inle krävde kommitténs prövning. Härigenom har vissa skillnader uppkommit gentemot beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm (SBN 1975).

ÖEF framhåller alt del yttersta målel för beredskapsanläggningen inom energiområdet vid kriser av längre varaktighet måsle vara all genom olika ålgärder irygga försörjningen med bränslen och drivmedel, så all en godtagbar levnadsstandard kan upprätthållas. En beredskapslagring av importbränslen och -drivmedel, som av ekonomiska skäl inte kan ges slörre omfattning än all den tryggar försörjningen under begränsade kreisperioder, har enligt ÖEF lill främsta uppgift all medge tidsutrymme för samhällets övergång och omställning till inhemska resurser, exempelvis gengas som drivmedel samt ved och torv som bränslen. Det är därför enligl ÖEF utomordentligt angeläget att vad gäller uppvärmningsområdet med dess långa konverteringstider en lillräcklig beredskapslagring av importbränslen vid värmeanläggningar anordnas för att medge lid för omställning till eldning med inhemska bränslen. ÖEF vill därför i överensstämmelse med kommitténs förslag förorda alt denna fråga liksom frågan om möjligheterna atl kunna tillhandahålla elkraft för uppvärmningsändamål under längre kri-

Prop. 1976/77:74 150

sperioder snarasi ulreds i samverkan mellan berörda myndigheter och organ, ÖEF framhåller vidare all i det miljöunderiag som har utnyttjats vid programplaneringen inom del ekonomiska försvarel inte har ingått exempel på långvariga krislägen med starkt beskuren import. ÖEF vill därför, inte minsl med lanke på konverteringsiiden för inhemska bränslen, förorda atl även sådana krislägen bör beakias vid dimensioneringen av det ekonomiska försvarel.

VVF finner det myckel beklagligl att OLK inle har utrett frågoma rörande sambandet mellan bestämmelserna i SBN 1975 och omfattningen av tvångslagringen för värmeverken. Föreningen framhåller atl det är av utomor-denllig vikt för framtida utbyggnader av kraflvärmeverk och fjärrvärmeverk att samordningen kommer till stånd.

7.5.14.2        Ålgärder för alt öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbruket

OLK föreslår inle några speciella åtgärder för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbmket. Däremol ärdei enligt kommittén av stort värde om ytteriigare beredskapslagring, exempelvis i gårdscisterner vid jordbmken, kan tillkomma på privat initiativ.

LRF framhåller atl den på ett myckel slort antal enheter spridda jord-bmksproduklionen för sin tillförsel av drivmedel är beroende av atl vägar och transportapparat kan fungera utan störande avbrott. Risken för sådana avbrott är enligt förbundei slor vid krig och krigsfara. Genom ökad gårdslagring av drivmedel kan uthålligheten förbättras hos producenterna av baslivsmedel vid krig och krigsfara. Med hänsyn till de dryga kostnaderna torde nämnvärd ytterligare lagring i gårdscisterner knappast komma till stånd ulan ekonomisk stimulans i någon form, varför LRF hemsläller atl frågan om ekonomiskl stöd för här avsedd lagring ytteriigare övervägs.

7.5.14.3        Oljelagringsrådel

ÖEF och SPf ansluler sig lill OLK:s förslag om alt oljelagringsrådel t. v. bibehålls bl. a. med hänsyn lill de tillämpnings- och tolkningsproblem som kan uppkomma i samband med tillkomsten av det nya oljelagringsprogrammel.

Prop. 1976/77:74 151

8. 1974   års   Försvarsutredning,   (SOU    1977:1)   Totalförsvaret

1977-82

Riktlinjer för det ekonomiska Försvarets fortsatta utveckling

Försvarsutredningen konstaterar efter granskning av del ekonomiska försvarets programplaner all planeringen i sina huvuddrag har genomförts mot bakgmnd av den av uiredningen i det försia belänkandet föreslagna inriktningen i slort och framhåller att programplanerna har utgjort en god grund för uiredningens slutliga överväganden och förde förslaglill inriktning av olika program som redovisas i det följande.

Försvarsuiredningen bedömer atl de kris- och angreppsfall som har utnyttjats i del ekonomiska försvarels programplanering såsom exempel pä sådana miljöer, i vilka det ekonomiska försvarel i framliden bör kunna verka - vid sidan av annat underiag - bör kunna utnytyas vid överväganden rörande det ekonomiska försvarets uthållighet bl. a. i fråga om sådana för försörjningen nödvändiga varor som inte finns eller inte kan tillverkas inom landet.

Försvarsuiredningen konstaterade i sitt första betänkande atl i kravei på uthållighet bör inkluderas den s, k. efterkrisliden dvs. den period i elt avspärrningsfall då handelsförbindelserna successivi återupptas i erforderiig utsträckning. Uiredningen ansåg även all viss försörjningsförmåga avseende livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning, läkemedel m. m, bör skapas i syfte att säkra befolkningens överievnad under en period efler elt krig, s. k. efterkrigstid.

Försvarsuiredningen anser att det är angeläget all de studier som pågår inom det ekonomiska försvaret rörande behovel av beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid fullföljs och att resultaten härav på lämpligt sätt tas till vara i den fortsatta planeringen.

Utredningen framhåller att det inom del ekonomiska försvaret erfordras studier, ulredningar och övergripande planering, olika planläggningsåigärder, utbildning och informalion men alt vissa eftersläpningar råder, när det gäller personalresurserna vid berörda myndigheier. Uiredningen bedömer alt personella resurser kan behöva tillföras främst för atl förslärka studiekapaciteten, aktualisera beredskapsanläggningen inom eftersatta områden och för atl man skall kunna handha de maleriella resurserna på ett rationelll sätt. Del ekonomiska försvarets uppgifter kan enligl uiredningen väsentligen hänföras till tre olika typer av yllre påfrestningar, nämligen fredskriser, avspärrning och krig.

Med fredskris avses elt läge, då normal fredsstandard inle kan upprätthållas i produktion, sysselsättning, export och konsumtion på grund av importborifall av en eller fiera försörjningsvikliga varor ulan all del är krig eller krigsfara i vår nära omvärid. Uiredningen anser alt fredskris i planeringen bör skiljas från sådana knappheissituationer, konkurrenssitua-

Prop. 1976/77:74 152

tioner och handelsstrukluromvandlingar som är ständigt återkommande i det internationella handelsutbytet. Fredskris bör också skiljas från en situation där kriser och konflikier föranleder medvelna ålgärder, selektivt riktade mol Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss. Ambitionsnivån när det gäller vår beredskap för att möta fredskriser får enligt uiredningen en speciell karaklär därigenom att planeringen bör syfta lill atl så långt möjligt upprätthålla normal fredsstandard samt att undvika störningar i viktiga samhällsfunktioner. Våra internationella förpliktelser kan i vissa fall påverka uthållighetskraven. Om vi en fredskris skulle utnyttia resurser, anskaffade för att möta avspärrningar eller krig, skulle förmågan att uppfylla våra säkerhetspolitiska mål nedgå. En särskild planering för fredskriser svarar således mot både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Under avspärrning och krig, då vi helt kan bli hänvisade till den egna försörjningsförmågan, bör huvudmålet enligl utredningen vara att trygga försörjningen i vidaste bemärkelse med en efter förhållandena anpassad försörjningssiandard. Planeringen för dessa situationer anses behöva baseras på stora omställningar inom näringslivet samt omfatlande förbrukningsregleringar. Genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena skall det ekonomiska försvaret kunna säkerställa tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tiänster anser uiredningen.

Del ekonomiska försvaret skall, fortsätter utredningen, upprätthålla en effektiv administrativ beredskap och skall snabbt kunna genomföra reglering av produktion, handel och konsumtion.

Beträffande viktigare tendenser i samhällsutvecklingen av betydelse för det ekonomiska försvarel framhåller uiredningen alt del ökade utrikeshan-delsberoendei, strukturförändringar inom näringslivet och nedgången i de kommersiella vamlagren kommer all leda till ökad sårbarhet för störningar i utrikeshandeln vid avspärrning och för olika typer av slridshandlingar i samband med krig.

Den nuvarande beredskapen, anser uiredningen, baseras i slor utsträckning på planläggning för utnyttjande av landels produktionsresurser saml på beredskapslagring av främst induslriråvaror, råolja och oljeprodukter, livsmedel och vissa viktiga råvaror för jordbmkets behov m. m. Utvecklingstendenserna talar för alt beredskapsåtgärder av i slort sett samma slag som de hittills vidtagna är nödvändiga också i framliden. Del ärenligl uiredningen angelägel atl särskild uppmärksamhet kontinueriigt ägnas åt utvecklingen av vårt näringsliv i fråga om sådan produktionskapacitet som är av särskild betydelse för vårt oberoende och för vår försörjningsförmåga vid avspärrning och krig.

När det gäller principerna för att fastlägga erforderlig uthållighet anser uiredningen att planeringen främst bör inriktas på all säkerställa en omställning av samhället lill en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på all säkerställa behoven under en omslällningsperiod samt på

Prop. 1976/77:74 153

försörjningen under en längre krisperiod rned råvaror, komponenter m, m. som inte i tillräcklig omfattning finns alt tillgå inom landet. För en krigssituation bör uthålligheten dimensioneras utgående från såväl del miliiära försvarets som det toiala samhällets behov.

Med denna inriktning av beredskapsålgärderna är det enligl utredningen angeläget att en reglering av produktion, handel och konsumtion snabbi kan genomföras i elt tidigt skede under en framväxande kris.

Utredningen anser att livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om till huvudsakligen självförsörjning. Genom främst beredskapslagring bör säkerställas tillgång på sådana produktionsresurser som inte finns att tillgå inom landet och som erfordras dels under omslällningsperioden, dels för att nå erforderiig uthållighet i övrigt från de utgångspunkter som utredningen har förordat som grund för planeringen.

1 jordbruksnämndens programplan föreslås bl, a. utökad lagringav importerade livsmedel och fodermedel. Mängden av vissa nu lagrade livsmedel som produceras inom landet föreslås däremot kunna reduceras. Vidare föreslås kraftigt utökad lagring av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel medan lagren av vissa andra gödselmedel minskas. Utredningen tillstyrker såväl en ökad lageruppbyggnad som en omstrukturering av beredskapslagringen.

Önskemål som i skilda sammanhang har framkommit om alt skapa lager för internationell biståndsverksamhet eller för atl under fredstid fylla ut ett försörjningsbehov eller möjliggöra exportförsäljningar bör enligt utredningens mening inle lillgodoses inom ramen för den på säkerhetspolitiska grunder erforderiiga lageruppbyggnaden inom det ekonomiska försvarel.

Bland övriga beredskapsålgärder betonar utredningen belydelsen av att påbörjad revidering av behövliga ransoneringssystem fullföljs och atl en god beredskap i fråga om jordbrukets blockorganisation upprätthålls.

Försörjningen med beklädnad bör enligl uiredningen främst genom handels- och produktionsplanläggning, förberedelser för förbrukningsreglering samt beredskapslagring av importvaror tryggas så atl motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas i de lägen då vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försörjningsresurser.

Utredningen framhåller all den närmare analys av uthållighet och försörjningssiandard inom beklädnadsområdel som f n. pågår inom regeringskansliet bör medföra att statsmakterna kan erhålla ett förbätlral underlag för slällningslagande på detta område.

Uiredningen bedömer atl beklädnadsindustrin under de närmaste åren kommer atl möta stora svårigheier till följd av bl. a. den internationella konkurrensen.

När del gäller produkiionsförutsätiningarna bedömer uiredningen att den typ av statligt försörjningsberedskapsstöd i form av bl. a. avskrivningslän och lånegarantier som har tillämpats under senare år kan behöva användas också under de närmaste åren. En nära samordning av näringspolitiska, sysselsätt-

Prop. 1976/77:74 154

ningspolitiska och försörjningsberedskapspoliliska åtgärder är enligt utredningens mening nödvändig.

De förslag som lämnas i ÖEF;s programplan i fråga om beredskapslagring och andra beredskapsåtgärder för alt kunna möta avspärrning och krig bedömer utredningen utgöra en lämplig inriktning av verksamheten.

Med hänsyn till den bedömda utvecklingen inom beklädnadsindustrin ställs enligt utredningen slora krav på aktualitet i planeringsunderlaget. Förändringar i den inhemska produktionskapaciteten anses kontinuerligt behöva följas. Försök med ersättningsmaterial, andra säll all täcka behoven eller atl utnyttja maskinkapacileten torde i fortsättningen komma alt ha slor betydelse för möjligheterna all upprätthålla försörjningsberedskapen. Denna verksamhel bör ges hög prioritet i den fortsatta planeringen.

Försörjningen med bränslen och drivmedel m. m. bör enligl uiredningen genom förberedelser för förbrukningsreglering, aktivering av inhemsk ersätiningsproduktion saml beredskapslagring av importvaror tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning atl motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

Utredningen har avseende beredskapsplanering inom bränsle- och drivmedelsområdena för fredskriser, avspärrning och krig funnit att såväl 1975 års oljelagringskommittés förslag som förslagen i ÖEF:s programplan i allt väsentligt står i överensslämmelse med de riktlinjer för uthålligheten som utredningen lidigare har redovisat och tillstyrker därför förslagen.

Behoven av olja fortsätter uiredningen kan i en kris- eller krigssituation endast i begränsad omfattning lillgodoses genom ulnyltiandet av inhemska ersältningsråvaror. Därför rekommenderas fortsalt forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet i syfte alt tillvarata olika möjligheter till inhemsk ersätiningsproduktion.

Utredningen anser även atl de förslag som i programplanen framförs belräffande behov av beredskapsålgärder inom elkraftomradet ligger väl i linje med de allmänna rikllinjer för ulvecklingen inom energiområdet som utredningen har förordat i sitt försia betänkande. En översyn av bestämmelserna gällande försvarsberedskapen inom detta område behöver dock göras för att säkra tillgången på sambandsmateriel hos kraftproducenterna.

Varuförsörjningen inom området övriga .försörjningsviktiga varor bör enligt utredningen främsl genom handels- och produktionsplanläggning, förberedelser för förbrukningsreglering saml beredskapslagring av importvaror tryggas så atl motståndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i de lägen då vi hell eller delvis blir hänvisade lill egna försörjningsresurser. Det stora antalet ingående varor, ullandsberoendel och antalet delbranscher samt den snabba ulvecklingen inom dessa släller höga krav på uppföljning och bevakning av områdei.

Del anses sannolikl alt den svenska indusirin inom metall-, gummi-, plasl-och kemikalieområdena efter en viss omställning kan tillgodose större delen av erforderiig försörjning under förulsällning all behövliga råvaror, utbytes-

Prop. 1976/77:74 155

komponenter, reservdelar, utbildad, arbetskraft m. m, finns att tillgå,

I ÖEF:s programplan lämnas förslag till beredskapslagring av råvaror, halvfabrikat och vissa färdigvaror. Uppbyggnaden av beredskapslager av sådana varor för kemi- och plastbranscherna saml material för tryckning av tidningar m. m. för del psykologiska försvarels behov prioriteras av ÖEF under programplaneperioden. Försvarsutredningen tillstyrker denna inriktning.

Frågor rörande behovet av ulbyteskomponenler och reservdelar bör enligl utredningen ägnas ökad uppmärksamhet i del fortsatta planeringsarbetet.

För atl öka möjligheterna atl motverka de negativa följderna av ett importbortfall av viktiga legeringsmeialler föreslår ÖEF i programplanen all ett fredskrislager av i försia hand mangan, krom, koppar, kobolt och vanadin byggs upp. Försvarsutredningen anser atl en uppbyggnad av ett fredskrislager av metaller från säkerhetspolitiskt instabila områden, som svarar för en slor del av väridsproduktionen, är motiverad och bör övervägas i den fortsatta planeringen.

Försörjningen med transporier bör enligl uiredningen tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan upprätthållas.

När del gäller transportsamordning och landsvägstransporter anser utredningen all studier bör bedrivas kontinueriigt och planläggningen sländigl hållas aktuell. Planläggningen för förbrukningsreglering av flytande drivmedel bör ges en sådan flexibilitet att den är snabbi och enkelt tillämpbar både i fredskriser och i avspärrnings- och krigssituationer. Utredningen anser beträffande delprogrammen järnvägstransporter och vägar att föreslagna beredskapsåtgärder är lämpliga.

Uiredningen konstaterar atl uthålligheten och underhållssäkerheien inom de\r>ro%rammel.flygtransporter för närvarande är lägre inom det ekonomiska försvarels övriga program. Uiredningen förordar en uppbyggnad av uthållighet och underhållssäkerhet inom flygtransportområdel i huvudsaklig överensslämmelse med de i programplaneringen lämnade förslagen.

För delprogrammel sjötransporter föreslås i programplanen främst åtgärder för atl under beredskap och krig underhålla för sjöfarten erforderliga farleder och för att i erforderlig omfattning upprätthålla driften vid sjöfartsverkets anläggningar. Försvarsutredningen understryker betydelsen av atl behovet av beredskapsåtgärder inom delta för vår försörjning väsentliga delprogram genomlyses avseende såväl inriklning som omfattning av verksamheten.

Utredningen har vid granskningen av programplaneringen inom delprogrammen arbetskraft, penningmedel, och betalningsjörmedling samt postal kommunikation funnil all de förslag lill beredskapsåtgärder som lämnas i huvudsak ligger i linje med den allmänna inriktning av planeringen inom dessa områden som försvarsutredningen förordar.

Vissa eftersläpningar råder enligt uiredningen inom arbelskraftsfunk-tionen avseende såväl den översiktliga planeringen och personalplanlägg-

Prop. 1976/77:74 156

ningen som utbildning av vapenfria tiänsteplikliga och av personal inom frivilligorganisationerna, Uiredningen betonar betydelsen av alt rådande eftersläpningar snarast elimineras och anser atl problemen med de vapenfria tiänsteplikiigas ulbildning m. m, snarasi bör lösas samt att utbildningen av personal inom frivilligorganisationerna bör utökas lill sin omfattning.

1 sina ekonomiska överväganden anför försvarsutredningen bl.a, följande.

När del gäller koslnader för en sådan förstärkning av försörjningsberedskapen som uiredningen uttalat sig för, måsle bedömningarna med nu tillgänglig informalion bli av relativi översiktlig art. Utöver de ställningstaganden som försvarsutredningen gjort i anledning av programplanerna finns även förslag väckta i annan ordning. Utredningen har sålunda tillstyrkt förslagen från 1975 års oljelagringskommitté. Resursbehoven härför sammanfaller delvis i tiden med förslagen i programplanerna, delvis uppstår resursbehovet senare. Utredningen har vidare underhand inhämtat att det pågår utredningsarbete inom regeringskansliet beträffande behovet av stödåtgärder lill beklädnadsindustrin. F n är därför underiagel för ett ställningstagande lill del totala resursbehovet för det ekonomiska försvaret under kommande femårsperiod ofullständigt.

Beträffande planeringen för främst fredskriser anser uiredningen att de enligt anvisningarna inplanerade resursbehoven är alt se som konsekvenser av redan fattade beslut, Uiredningen underslryker vikten av all fredskrislagringen av olja ges den av oljelagringskommiltén föreslagna omfattningen, så att de för avspärrning och krig avsedda reserverna ej behöver tas i anspråk för alt uppfylla Sveriges lagringsålaganden enligl del internalionella energiprogrammel (lEP).

Hur uppbyggnaden av del fredskrislager av metaller som av utredningen befunnits motiverad skall finansieras bör bli föremål för särskilda överväganden. Härvid anser utredningen atl man bör beakta de förslag lill finansiering av fredskrislagring, innebärande fördelning av kostnaderna mellan förelagen och slaten, som lagts fram av försörjningsberedskapsutredningen (SOU 1975:57),

Vad gäller planering för avspärrning och krig förordar utredningen atl de föreslagna ålgärderna, i fråga om verksamhel som finansieras över stalsbudgeten, genomförs inom en planeringsram för perioden 1977/78-1981/82 om ca, 2 300 milj. kr. i prisläge februari 1976. Uiredningen förordar härvid en medelsfördelning på olika program i huvudsak enligt genomförd programplanering.

Inom den förordade planeringsramen bör inrymmas erforderiiga ålgärder för atl tillgodose de förslag som har angetis som särskilt betydelsefulla inom de olika programmen. Sålunda förulsätler uiredningen atl erforderiiga resurser avdelas under programplaneperioden för atl förstärka studie- och planeringskapacitelen vid berörda myndigheter.

Prop. 1976/77:74 157

Uiredningen förutsätter vidare att utbildningen av personal inom frivilligorganisationerna och av vapenfria tiänsteplikliga ges den omfattning som erfordras för att tillgodose krigsorganisatoriska behov,

I planeringsramen inkluderar uiredningen bl, a, anskaffning av malerial för tryckning av tidningar m. m. För fortsatt statligt stöd till inhemsk beklädnadsindustri har uiredningen i planeringsramen inle inkluderat sådana ytterligare ålgärder som kan komma att aktualiseras med anledning av pågående utredningar rörande den fortsatta utvecklingen inom denna bransch. Det resursbehov som kan uppstå uiöver i programplanerna beräknade kostnader för oljelagring m. m, till följd av oljelagringskommit-léns förslag ingår inte heller.

Finansieringen av åtgärder för försörjningsberedskapen är delad mellan siat och näringsliv inklusive affärsdrivande verk. Försvarsutredningen har vid sina överväganden kring resursbehoven utgått från atl näringslivets åtaganden även fortsättningsvis får en omfattning som korresponderar med de av utredningen föreslagna ålgärderna.

Prop. 1976/77:74 158

9. Föredraganden

9.1 Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

9.f.l Grunder

Del ekonomiska försvaret bygger i allt väsentligt på de resurser som samhället har i fredslid. Planläggning och övriga beredskapsåtgärder i fred inriktas på alt göra det möjligt alt vid krig, avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tiänster som behövs för landets försörjning och försvar. Del ekonomiska försvaret innefattar alla de personella och materiella resurser saml all den verksamhet i övrigt som behövs för atl uppnå en tillfredsställande försörjningsberedskap. Sålunda ingår beredskapsåtgärder som bl. a, berör råvaruproduktion, industriell förädling, handel, försörjning med energi och arbetskraft, transporiverksamhel, väghållning, post- och bankväsende m, m.

Beredskapsplaneringen bygger på principen atl den som ansvarar för en viss fördel ekonomiska försvarel betydelsefull verksamhet i fred också skall ha ansvar för denna verksamhet i krig och kris. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- till krigssamhälle. Överstyrelsen förekonomiskt försvar (ÖEF) svarar för den samordning som behövs samt för sådana ålgärder som inte naluriigen faller inom annan myndighets ansvarsområde.

Chefen för försvarsdepartementet har tidigare denna dag redogjort för de mål som gäller för totalförsvaret.

1 Programplan för ekonomiskt försvar föreslår ÖEF allmänna mål för det ekonomiska försvaret atl gälla tillsammans med dem som gäller för totalförsvaret. ÖEF formulerar det ekonomiska försvarels mål på följande sätt.

Det ekonomiska försvaret skall, med en efler förhållandena anpassad försörjningssiandard. irygga försörjningen för del svenska samhället om vi hell eller delvis blir hänvisade lill egna försörjningsresurser.

Tillgången på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tiänster skall säkerställas genom en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Det ekonomiska försvarets resurser skall kunna sättas in på del säll som i varje enskilt läge bedöms ge den bästa effekten, när det gäller att mildra påfrestningarnas konsekvenser för landet. Resurserna skall härvid fördelas med beaklande av att befolkningens, de olika samhällsfunktionernas och lotalför-svarsmyndigheternas behov av resurser kan förändras efler hand som ett kris- eller krigsläge utvecklas.

Jag kan föregen del hell slälla mig bakom den målformuleringen,som ÖEF sålunda har gjort.

De p/flrtpr/ngs/orwwär/wwgorsom gäller för det ekonomiska försvaret skiljer sig på flera sätt från vad som gäller fördel miliiära försvarel och civilförsvaret.

Prop. 1976/77:74 159

Avgörande för våra möjligheter att upprätthålla vikliga samhällsfunktioner under kriser och krig är det svenska samhällets resurser och i synnerhel näringslivels kapacitet och dess förmåga till snabb anpassning och omställning vid olika krissituationer. Staten förfogarbara delvis över dessa resurser i fredslid, Inle heller kan näringslivels ulveckling på kort sikl nämnvärt påverkas. Verksamheten i fred inom del ekonomiska försvaret beslår lill väsentliga delar av åtgärder som syflar lill att i krissituationer möjliggöra fortsalt nödvändig verksamhet i det svenska samhället samt all i krig stödja våra försvarsansträngningar.

Sedan år 1973 har bedrivits försök med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvaret. Skillnaderna i planeringsförutsättningar i förhållande till det miliiära försvaret och civilförsvaret har påverkat försökens ulformning. Studier av det svenska samhällets förändring har intagit en särskilt framträdande roll. Översiktliga bedömningar rörande behov av beredskapsåtgärder i ett 15-årigt tidsperspektiv har erfordrats men huvuddelen av del ekonomiska försvarets försök med långsiktsplanering har skell inom en femårig planeringshorisont.

ÖEF ulgår i sin programplan från alt försöken med långsiktsplanering kommeratt permanentas och under programplaneperioden bedrivas i former som ansluler till dem som har gällt under försöksperioden.

1974års försvarsutredning konstaterar atl försöken med långsiktsplanering har skapat förutsättningar för förbättrad samordning såväl mellan myndighelerna inom del ekonomiska försvarel som mellan ekonomiskl försvaroch övriga delar av totalförsvaret samt all såväl perspektivsludier som programplaner har utgjort en god grund för utredningens överväganden.

Även jag anser atl försöken har givit goda erfarenheter. Jag avser alt efter en utvärdering återkomma med förslag till en mera definitiv utformning av den långsiktiga studie- och planeringsverksamheten inom del ekonomiska försvaret.

Under senare år har beredskapsverksamheten inom det ekonomiska försvarel i ökande omfattning inriktats mol att förstärka vår försörjningsberedskap mot s. k. fredskriser. Fredskriser har sill upphov i händelser ulanför vår kontroll. Dessa kan bl. a. orsakas av dels relativt lokalt bundna väpnade konflikier eller andra kriser, dels vissa länders medvelna agerande (genom atl t. ex. begränsa utbudet av varor) för alt förbättra sin position antingen i det globala handelsutbytet eller i något annat politiskt avseende som inte direkl berör Sverige.

Försvarsutredningen anser all begreppet fredskris bör skiljas från en situation där kriser och konflikter föranleder medvetna åtgärder, selektivt riktade mol Sverige med syfle all uppnå politiska fördelar gentemot oss. En sådan situation jämställs i planeringen med en avspärrningssiluaiion. Utredningen anser vidare all en särskild planering för fredskriser svarar mol både näringspolitiska och säkerhetspolitiska krav.

Även jag anser all med begreppet fredskris bör avses ett läge, då normal

Prop. 1976/77:74 160

fredsslandard inle kan upprätthållas i produktion, sysselsättning, export och konsumtion på grund av importbortfall av en eller flera försörjningsviktiga varor utan atl det är krig eller krigsfara i landei eller i vår nära omvärid. Fredskriser bör också skiljas från sådana knappheissituationer, konkurrenssituationer och handelsstrukluromvandlingar som är sländigt återkommande i del inlernalionella handelsutbytet samt från situationer där kriser och konflikter föranleder medvelna åtgärder, selektivt riktade mot Sverige med syfte att uppnå politiska fördelar gentemot oss.

Ambitionsnivån när det gäller alt möta fredskriser bör vara atl så långl möjligl upprätthålla normal fredsstandard samt alt undvika stömingar i viktiga samhällsfunktioner.

Vid planering och redovisning av kostnader m, m. bör åtskillnad göras mellan å ena sidan den säkerhetspolitiskt motiverade beredskapslagringen för krig och avspärrning och å andra sidan beredskapslagringen för främst fredskriser,

9.1.2 Uthållighet

ÖEF framhåller i Programplan förekonomiskt försvar att det ekonomiska försvaret skall ha en uthållighet som motsvarar dels bedömda störningar i vår utrikeshandel med beaktande av de krav på försörjningssiandard som erfordras i olika kris- och krigsskeden, dels den uthållighet, som dimensioneras av befolkningens, de olika samhällsfunktionernas och totalförsvars-myndigheternas behov av varor och tiänster.

beträffande fredskriser har ÖEF i programplaneringen utgått från följande krav på uthållighet nämligen

1, inom programmen Beklädnad och Energi samt delprogrammet Kemiska
produkler m. m.

- tre månaders normal förbrukning av syntetiska fibrer, oljor och petroke-
mikalier.

2. inom delprogrammet MetaUer m. m

- en månads normal förbrukning av legeringsmetaller.

Beredskap mol avspärrning och krig skall enligt ÖEF utformas med beakiandeav del miljöunderiagsom har utnyttjats i programplaneringen. Vid avspärrning skall enligt ÖEF gynnsamma förutsättningar säkerställas för atl reorganisera näringsliv och samhälle under den tid (eflerkristid) då handelsförbindelserna successivt återupptas. För tiden efter ell krig skall befolkningens överievnad säkras. Uthålligheten avseende livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle och uppvärmning samt läkemedel m. m. jämte de stödfunktioner som erfordras för verksamheten inom dessa områden t. ex. deras energibehov skall därför sättas högre än inom övriga områden.

Försvarsulredningens uppfattning om målen för uthålligheten ansluler sig

Prop. 1976/77:74 161

till ÖEF:s, När det gäller grundema för dimensionering av uthålligheten avseende avspärrning' och krig bedömer utredningen atl de kris- och angreppsfall som utnyttjats i programplaneringen bör kunna utnyttjas vid överväganden rörande del ekonomiska försvarels uthållighet.

När del gäller principema för att fastlägga nödvändig uthållighet anser utredningen vidare att planeringen främst bör inriktas pä all säkerställa en omställning av samhället lill en krishushållning. Beredskapslagringen bör inriktas på att säkerställa behoven under en omslällningsperiod samt på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m, m, som inle i lillräcklig omfattning finns all tillgå inom landei.

Vid granskning av ÖEF:s perspeklivstudie del 2 framkom behov av att genom studier ytterligare belysa de påfrestningar på vår försörjningsberedskap som tiden efter en avspärrning eller ett krig kan medföra, ÖEF fick därför i juni 1976 av min företrädare i uppdrag att i samarbele med övriga berörda myndigheter bedriva studier rörande behovet av beredskapsåtgärder för efterkris- och efterkrigstid.

Försvarsutredningen anser att del är angeläget alt dessa studier fullföljs och att resultaten härav på lämpligt säll las lill vara i den fortsalla planeringen. Jag återkommer till delta i det följande.

Fredskriser orsakas i regel av geografiskt eller marknadsmässigt begränsade händelser. När det gäller frågan efter vilka principer målen för uthålligheten för fredskriser skaW fastställas harjag därför uppfattningen att uthålligheten skall fastställas för inom respektive program berörda varor eller varugrupper. Härvid skall hänsyn las lill dels hur sannolikl del är alt en fredskris kan inlräffa, dels lill den effekt på främst sysselsättningen som elt importbortfall skulle medföra.

Jag ålerkommer lill uthållighelsmålen belräffande fredskriser i samband med den programvisa inriktningen.

I likhei med ÖEF och försvars ut red ningen anser jag alt målen för uthålligheten./ör avspärrning och krig skall fastställas mot bakgrund av ell för totalförsvaret gemensamt underiag och alt dessa mål skall uiformas på följande sätt.

Vid planeringsperiodens slut skall huvuddelen av del ekonomiska försvarel kunna klara de påfrestningar på vår försörjning som en cirka ettårig avspärrnings- eller krigssituation kan medföra. De s, k. miljöbeskrivningar som har utnyttjats i programplanearbeiet ulgör goda exempel på sådana avspärrnings- och krigssituationer. Fortsalla säkerhetspolitiska studier bör medföra alt underiagel i delta avseende ytterligare förbättras. 1 planeringsarbetet inom det ekonomiska försvarel skall dock inte möjligheterna av avspärrnings- och krigssituationer av annan längd uteslutas.

Föratt klara försörjningen under fleråriga kriser och krigssituationer måsle belydande omställningar av produktion och konsumtion genomföras. De beredskapsålgärder som det ekonomiska försvarel vidtar mot påfrestningar av relativt kort varaktighet skall därför även syfta lill att möjliggöra och

11 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 74

Prop. 1976/77:74 162

underlätta belydande omställningar av samhällets försörjning på längre sikt. Detta harjag beaktat vid mina ställningstaganden i det följande.

Även jag anser att det är angeläget att studierna avseende e/ierkris(krigs)iid fullföljs. 1 avvaktan härpå skall beredskapsålgärder för efterkris- och efterkrigstid för huvuddelen av programmen endasl vidtagas i form av planering och ålgärder av administrativ natur.

Jag återkommer till uthållighetsmålen i samband med den programvisa inriktningen,

9.2 Programvis inriktning

9.2.1 Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med livsmedel, fodermedel, utsäde, fettråvaror samt handelsgödsel- och bekämpningsmedel. Programmyndighel är statens jordbruksnämnd.

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag anföra följande.

I nämndens programplan föreslås följande inriktning för programmet Livsmedel.

Försörjningen med livsmedel m, m. skall bidra till att del ekonomiska försvarets allmänna mål uppfylls. Därvid skall livsmedelsförsörjningen med en efter förhållandena anpassad siandard tryggas om vårt land utsätts för fredskriser, avspärrningssituationer, påtryckningar eller angrepp.

Livsmedelsförsörjningens tnål är att för aktuella varuområden tillgodose

- det nödvändiga behovel av varor som erfordras för folkförsörjningen

- försvarsmaktens och andra totalförsvarsmyndigheters behov av vissa färdigvaror och råvaror m. m.

Jag biträder nämndens förslag lill inriktning för aktuellt program.

Beträffande uthåUighei har jordbruksnämnden i sin planering tidigare utgåll från att livsmedelsberedskapen bör vara så uppbyggd all den kan möla en treårig handelspolitisk avspärrning utan krigshandlingar i vårt land och därutöver ha viss beredskap för krigssituationer.

Nämnden påpekar dock alt 1972 års jordbruksutrednings förslag kan komma att påverka bl. a, målet för uthålligheten avseende livsmedelsprogrammet, Uiredningens s. k. produktionsmålsgrupp har i sina beräkningar utgåll från en treårig avspärrning. Gruppen har därutöver gjort vissa överslagsberäkningar för att belysa avspärrningssituationer med en varaktighet av 1-6 år, där de längsla alternativen främst syftar lill all belysa möjligheterna till omställning av jordbruksproduktionen till obegränsad uthållighet.

Enligt försvarsutredningen bör målet för uthålligheten vara att livsmedelsproduktionen skall kunna ställas om till huvudsakligen självförsörjning.

Prop. 1976/77:74 163

Genom främsl beredskapslagring bör säkerställas tillgäng på sådana produktionsresurser som inte finns atl tillgå inom landei och som erfordras dels under omställningsperioden, dels för alt nå nödvändig uthållighet i övrigt. Målet för uthålligheten avseende bl, a, livsmedel bör enligl utredningen sättas högre än inom övriga områden med hänsyn lill frågan om befolkningens överievnad även efter ett krig.

Jag tillstyrker försvarsutredningens förslag, 1 avvaklan på resultatet av de tidigare nämnda studierna rörande efterkris(krigs)tid bör emellertid beredskapsåtgärderna förtiden efter ett krig endast vidtagas i form av planering och åtgärder av administrativ nalur. Förändringar i jordbrukspolitiken som en följd av 1972 års jordbruksulrednings förslag kan komma alt påverka möjlighetema atl förverkliga uppställda mål för uthålligheten avseende programmet Livsmedel, Delta bör beaktas i del fortsalla planeringsarbetet.

1 programplanen föreslår nämnden utökad beredskapslagring av importerade livsmedel och fodermedel samt en minskning av bl. a. spannmål och socker. Lagren av kvävegödselmedel och bekämpningsmedel föreslås ökas. Försvarsutredningen tillstyrker såväl en ökad lageruppbyggnad som en omstrukturering av beredskapslagringen.

Jordbruksnämnden föreslår vidare bl. a, en revidering av nuvarande sysiemförlivsmedelsransoneringsamlfortsatt verksamhet inom jordbrukets blockorganisation. Försvarsutredningen anser det vara betydelsefullt att revideringen av behövliga ransoneringssystem fullföljs och att en god beredskap i fråga om jordbrukets blockorganisaiion upprätthålls.

Jag anser all en mindre nedskärning av brödsädslagren för avspärrning och krig kan ske det första året i enlighet med programplanen. Ändrade förutsättningar för ett mer långsiktigt beslul kan uppslå sedan 1972 års jordbruksulredning framlagt sitl förslag och när resultat föreligger av nu pågående studier av en efterkris(krigs)tid.

1 övrigt flnner jag all förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen och jag anser alt den fortsalla planeringen bör inriktas mol de ålgärder som inryms i nivå A. Jag förordar även en försiärkning av jordbruksnämndens planeringsresurser,

9.2.2 Programmet Beklädnad m. m.

Programmet omfattar frågor rörande försörjning med beklädnads- samt övriga textil-, läder- och skinnvaror. ÖEF är programmyndighet,

I ÖEF:s programplan föreslås för planeringsperioden följande inriktning för programmet Beklädnad m, m.

Försörjningen med beklädnad m. m. skall främst genom handels- och produktionsplanläggning, ransoneringsförberedelser saml beredskapslagring av importvaror, tryggas för totalförsvarsmyndigheterna och befolkningen i en sådan omfattning atl motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funk-

Prop. 1976/77:74 164

tioner kan vidmakthållas om Sverige på grund av krig eller avspärrning hell eller delvis blir hänvisat lill egna försörjningsresurser. Kriser i fredstid kan leda lill all importen av väsentliga produkler helt eller delvis upphör. Lagring av spånadsämnen och garner skall medverka lill alt konsekvenserna för produktion, sysselsättning m, m. vid fredskriser mildras.

Jag biträder ÖEF:s förslag lill inriklning för akluelll program,

Belräffande uthållighet har ÖEF i sin planering utgåll från elt mål som innebär att civilbefolkningens, försvarsmaktens och övriga myndigheters behov under tre års partiell avspärrning är dimensionerande för kraven på tillverkningskapacitet, medan motsvarande behov under två år är dimensionerande för lagringens omfattning. I planerna har ingått att anskaffning av fibrer m. m. för ell Iredje avspärrningsår skall ske med medel från en röriig kredit som regeringen kan disponera vid krig, krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikl.

ÖEF har inte förutsatt att en avspärrning är lolal. ÖEF har sålunda hittills räknat med en import molsvarande 20 96 av den normala fiberimporten och 10 % av motsvarade gamimport.

Inom handelsdepartementet pågår f n. studier av försörjningsuthållighet och försörjningsstandard på beklädnadsområdet.

I december 1976 överiämnades promemorian (Ds H 1976:7) Skor i krislid lill chefen för handelsdepartementet. Regeringen framlade i mars 1977 förslag lill riksdagen om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1976/77:85). Jag framhöll i propositionen atl jag anser all statsmakterna nu harett tillräckligt underlag föratt ta ställning till försörjningsulhålligheien på skoområdel för perioden 1977/78-1981/82. Målel för uthålligheten på delta område bör sålunda beslämmas med utgångspunkt från en avspärrningssiluaiion på ca elt år följd av en efterkristid av ungefär den längd som har studerats i försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel.

I programplanen föreslår ÖEF en utökad beredskapslagring av bl. a. garn av syntetiska och regenererade fibrer, lextilfärger, textilkemikalier, garvämnen och läderfärger samt en minskning av lagringen av bl. a. bomullsväv, ullgarn och ylleväv.

ÖEF föreslår vidare att ramen för avskrivningslån till beklädnadsindustrin ökas.

Försvarsutredningen bedömer att de förslag som lämnas i programplanen i fråga om beredskapslagring och andra beredskapsåtgärder föratt kunna möta avspärrning och krig ulgör en lämplig inriklning av verksamhelen.

Som jag redan har nämnl studerar ÖEF f n. behovel av resurser för eflerkristid och efterkrigstid. Vidare pågår inom handelsdepartementet f n. studier av försörjningsuthållighel och försörjningsstandard på beklädnadsområdet. Försvarsuiredningen framhåller all statsmakterna genom denna

Prop. 1976/77:74 '65

analys, som baseras på de av chefen för handelsdepartementet fÖr programplaneringen anvisade kris- och angreppsfallen, bör kunna erhålla ett förbättrat underiag för ställningslagande till framtida resursbehov på detta område.

Med hänsyn till att arbetet ännu inte är avslutat bör någon ställning enligl min mening nu inle las lill frågan om mål för försörjningsuthållighel och försörjningssiandard på beklädnadsområdet för programplaneperioden. Jag avser vid ett senare tillfälle föreslå regeringen att lämna förslag till riksdagen om mål för försörjningsuthållighel och försörjningsstandard på beklädnadsområdet i dess helhet.

9.2.3 Programmet Energi

9.2.3.1 Delprogrammet Bränslen och drivmedel m, m.

Delprogrammel omfattar frågor rörande bränslen och drivmedel ulom gasbensin. ÖEF är programmyndighet.

Mina överväganden i del följande är baserade dels på ÖEF:s programplan, dels på 1975 års oljelagringskommittés (OLK) betänkande (SOU 1976:67) Beredskapslagring av olja, kol och uran med en hemlig bilaga (Ds H 1976:6) jämte 1974 års försvarsulrednings ställningslagande härtill. Belänkandet har remissbehandlats.

Inledning

Skyldighel för oljehandeln att hålla lager av vissa oljeprodukter infördes år 1938. Sedan år 1958 har lagemppbyggnaden av bränslen och drivmedel för krig och avspärrning i huvudsak skell genom alt säljare, importörer och förbrukare varit skyldiga all hålla lager av oljeprodukter. Uppbyggnaden har skett genom särskilda oljelagringsprogram. Dessa har omfattat perioderna 1958-1962, 1963-1969 samt 1970-1976. Del sisinämnda programmet har genom beslut (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) av riksdagen föriängts med ett år så att del omfattar även år 1977.

OLK tillkallades år 1975 för alt utreda frågan om elt fjärde program för beredskapslagring av oljeprodukter. Dessutom skulle OLK bl. a. pröva frågan om en reglerad beredskapslagring av kärnbränsle och om skyldighel att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare. Enligt sina direktiv skulle kommittén överväga även lagringsskyldighelens omfattning för skilda förbrukarkalegorier som kraft- och värmeverk, fartyg i uirikes trafik liksom för förbrukare av oljeprodukter och koks som används i den petrokemiska industrin saml järn- och stålindustrin.

Sedan år 1973 har riksdagen vid flera lillfällen beslutat all bygga upp

Prop.1976/77:74 166

särskilda beredskapslager för i första hand fredskriser. Sålunda beslöts år 1973 alt ell lager om 3 milj, m råolja skulle byggas upp (prop, 1973:194, FöU 1973:27, rskr 1973:366), Vidare beslöts år 1974 att ett lager om ca 1 milj, m eldningsoljor skulle byggas upp (prop, 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142). För all ytterligare förbättra uthålligheten mot fredskriser förelades riksdagen i pvop. 1975.30 förslag om yVievligare lagring av råolja och oljeprodukter motsvarande 3 milj. m-* råolja. Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens förslag (FöU 1975:15, rskr 1975:205), OLK har bl, a. haft till uppgift att föreslå fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av denna senare lagring. De förslag som OLK har lagt fram gäller även andra (del)program än delprogrammel Bränslen och drivmedel m. m. Jag kommer att under della delprogram behandla även dessa förslag.

Behovet av beredskapslagring

OLK erinrar om atl Sverige för sin energiförsörjning i hög grad är beroende av importerad energi. Landets begränsade tillgångar av egna ekonomiskt UtnyUjningsbara energikällor, de klimatiska förhållandena, näringslivets Slruklur samt kommunikationsbehoven är några av de faktorer som har medverkat lill delta förhållande. Silualionen i delta hänseende lorde inte komma all förändras inom överskådlig framtid.

Det starka beroendet av importerad energi gör alt Sverige är känsligt för avbrott i tillförseln. Utan en kontinuerlig tillgång av energi kan siarka störningar väntas inom närings- och samhällslivet.

Härtill kommer enligt OLK den betydelse som energiförsörjningen har för den svenska säkerhetspolitiken under såväl normala förhållanden som kriser och krig. En säker försörjning med energi är av avgörande betydelse för totalförsvarets möjligheterait fungera med tillfredsställandeeffekliviiel. För atl delta skall vara möjligl måste också folkhushållels mest trängande behov för främsl livsmedelsförsörjningen, bostadsuppvärmningen och transportväsendel lillgodoses.

I ell läge med siarka politiska spänningar kan enligt OLK inte uteslutas alt landels beroende av importerad energi kan användas som ett politiskt påtryckningsmedel. Detta beroende kan binda Sverige lika starkl som en allians. OLK finner därför atl den alliansfria politiken förutsätter atl vi förhindrar all Sveriges beroende av importerad energi utnyttjas på sådani sätt. OLK finner alt vi liksom hittills måsle beredskapslagra importerade drivmedel och bränslen under överblickbar framtid.

Även 1974 års försvarsutredning bedömer att bränsle- och drivmedelsområdet alll framgenl kommer att ulgöra ell av de känsligaste försörjningsområdena genom att behoven av olja i en kris- eller krigssituation endasl i begränsad omfattning kan lillgodoses genom ulnyltiande av inhemska råvaror. Så gör även fiertalet av de remissinstanser som har yttrat sig över

Prop. 1976/77:74 167

OLK:s betänkande.

Det råder allmän enighet om alt avbrott i tillförseln av bränslen och drivmedel kan vålla oss avsevärda problem. För alt dämpa verkningarna av störningar i landels energitillförsel kan olika medel utnyttjas. Vår ransoneringsberedskap under de senasie åren har förbättrats, genom att bl. a. ÖEF har tillförts resurser härför. Försöks- och utprovningsverksamheten inom gengasområdet har i stort sett slutförts. Planläggningen har fortsatt för att inhemska bränslen för främsl uppvärmning skall kunna utnyttias vid olika slags kriser. Dessa och andra ålgärder är självfallet betydelsefulla men de räcker inte. Beredskapslager av bl. a. oljeprodukter måste byggas upp. I fråga om inriktningen och omfattningen av denna lagemppbyggnad återkommer jag i det följande.

Lagring och uthålligliet

Gällande oljelagringsprogram omfattar åren 1970-1977 och avser atl skapa en beredskap inom energiområdet mot krig och avspärrning. Man talar i detta sammanhang om krigs- resp. avspärrningsfallel. För resp. fall har byggs upp särskilda reserver (krigs- resp. avspärrningsreserven).

Med elt krigsfall avses en silaution då landei är indraget i krig, och krigshandlingar pågår på svenski territorium. Avspärrningsfallel definieras som ett läge, där handelsförbindelserna är avskurna på grund av krig i vår nära omvärid. I båda fallen förutsälls allvariiga störningar i tillförseln uppkomma. Såväl för gällande program som för de lidigare programmen ulgår beräkningarna från det fall all avspärrningen är total vid båda lyperna av konflikter.

De svåraste påfrestningarna för försörjningen bedöms inträffa i ett läge, där en längre avspärrningssiluaiion efterföljs av ett krigsskede. Del har därför ansetts vara nödvändigt atl planera föratt krigsreserven skall vara helt intakt under en avspärrningssiluaiion för del fall alt landet därefter skulle dragas in i krig. Planläggningen har sålunda inriktats mot alt trygga försörjningen under dels en avspärrningssiluaiion, dels en krigssituation. För den sistnämnda situationen förvaras vissa tillgångar i skyddade och/eller geografiskt spridda anläggningar.

Målet för beredskapslagringens uppbyggnad besläms dels av den försörjningssiandard som bedöms böra eftersträvas i resp. krisfall och den därav betingade förbrukningen, dels av längden av de tidsperioder med total avspärrning för vilka försörjningen skall tryggas, dvs. försörjningsulhålligheien. Denna uthållighet har fastställts av statsmakterna genom 1962 års riksdagsbeslul angående beredskapslagring av olja för perioden 1963-1969 (prop. 1962:194, BeU 1962:68, 2LU 1962:45, rskr 1962:418 och 1962:420). Samma uthållighet ligger enligt riksdagens beslut (prop. 1969:136, BeU 1969:66, 2LU 1969:86, rskr 1969:375 och 1969:398) till grund för gällande oljelagringsprogram.

Prop. 1976/77:74 168

Som jag lidigare har redogjort för har under nu löpande oljelagringsprogram beslul fallals om alt bygga upp särskilda reserver främsl för fredskriser. Uthålligheten mot fredskriser har på energiområdet bestämts utifrån Sveriges åtaganden enligt del internationella energiprogrammet (lEP). Sedan år 1976 innebär detta att Sverige skall hålla 70 dagars normalkonsumlion av olja i lager. Från och med ingången av år 1980 skall uthålligheten utsträckas till all omfatta 90 dagars normalkonsumlion.

Vid utformandet av sill förslag till principer för dimensioneringen av del nya beredskapslagringsprogrammet ulgår OLK från försvarsutredningens bedömning atl risken på kort sikt får anses vara liten all Sverige utsätts för angrepp eller drabbas av avspärrning men att - trots strävan efler avspänning - risken för krig i Europa inte kan uteslutas. Risken för en ny fredskris som drabbar landets oljeförsörjning flr däremot även framgent anses vara relalivt stor. Eftersom del inle kan uteslutps att en fredskris följs av en avspärrnings-situation eller krig, anser OLK all avspärrningsreserven inle lill någon del bör ingå i de lager som behövs för all Sverige skall kunna uppfylla sin beredskap mot fredskriser enligt lEP. Givetvis bör enligl OLK inle heller krigsreserven las i anspråk annat än vid angrepp mol Sverige. OLK föreslår all del nya oljelagringsprogrammel i första hand skall syfta till alt bygga upp fredskrisreserven. Målet bör därvid vara all fredskrisreserven flr en sådan storlek och sammansättning all den uppfyller kraven enligl lEP. OLK:s förslag får stöd av remissinstansema.

I programplanen har för fredskriser inplanerals den år 1973 beslutade råoljelagringen och år 1974 beslutade eldningsoljelagringen saml ulanför de ekonomiska ramarna även den år 1975 beslutade oljelagringen. Härutöver framförs som elt särskilt yrkande att fredskrisreserven byggs upp så att den uppfyller kraven enligt lEP.

Försvarsuiredningen understryker viklen av alt fredskrislagringen av olja ges den av OLK föreslagna omfattningen, så att de för avspärrning och krig avsedda reserverna inte behöver las i anspråk för alt uppfylla Sveriges lagringsåtaganden enligl lEP.

Jag delar OLK:s uppfattning att uppbyggandet av en reserv för främsl fredskriser skall prioriteras i del kommande programmet. Reserven bör vara så stor och så sammansatt att landets åtaganden enligt lEP kan klaras ulan alt reserverna för avspärrning och krig behöver tas i anspråk för detta.

Vad gäller krigs- och avspärrningsreservernas resp. sioriek anser OLK all dessa bör dimensioneras med utgångspunkt i det miljöunderiag som har använis i försöken med långsiktsplanering inom del ekonomiska försvaret. Detta innebär enligt OLK att någon vidare utbyggnad inte bör ske efter ulgången av löpande oljelagringsprogram för krigsreserven av motorbensin, motorbrännolja saml tunn och tjock eldningsolja. I stället bör det, framhåller OLK, i och för sig vara möjligl alt minska krigsreserven såvitt avser dessa varuslag. OLK föreslår dock inte delta, då de metoder som har använts vid beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa osäkerhetsmoment.

Prop. 1976/77:74

169

OLK föreslår därför att 1977 års lagringsmål för krigsreserven skall kvarslå oförändral under den programperiod som föreslås. Förslaget anges av OLK innebära en sänkning av ambitionsnivån i jämförelse med del mått på uthålligheten som ligger lill grund för gällande oljelagringsprogram.

För övriga i krigsreserven ingående varuslag - gasol, lätlbensin, fotogen och flygdrivmedel - föreslås att angreppsfasen i del tidigare nämnda miljöunderlaget ingående angreppsfallel A 1 läggs till gmnd för lagringsmålei. Nämnda angreppsfas släller i jämförelse med övriga av OLK studerade angreppsfaser de största kraven vad avser beredskapslagring av oljeprodukter.

För avspärrningsreserven föreslår OLK alt den vidare beredskapslagringen på lång sikl skall inriktas mot all tillgodose behoven under en avspärrnings-situation, som utmärks av att handelsförbindelserna med omvärlden successivt går ned för atl efler en relativt lång lid normaliseras. Som ell försia steg föreslås alt avspärrningsreserven byggs ut så alt de beräknade behoven för det i miljöunderiaget ingående krisfallet D 1 ulan eflerkristid kan tillgodoses. Genom atl delta krisfalls konfliklfas och aggressionsfas läggs lill grund för dimensioneringen av avspärrningsreserven täcks även de i angreppsfallen studerade nämnda faserna in. Denna ambitionsnivå anges vara högre än den som gäller för löpande oljelagringsprogram.

I programplanen har vid dimensioneringen av de båda reserverna omdisponeringar gjorts på så säll att de genom beräkningsmetodiken erhållna överskotten i krigsreserven har använts för atl i första hand tillgodose elt ökat lagerbehov i avspärrningsreserven. ÖEF föreslår att någon omdisponering av den vid utgången av nu löpande oljelagringsprogram utbyggda krigsréserven inle sker.

Försvarsuiredningen, som OLK enligl direkliven har haft samråd med, konstaterar alt såväl OLK:s förslag som de förslag som redovisas i programplanen i allt väsentligt slår i överensslämmelse med de riktlinjer för uthålligheten som utredningen föreslår, varför förslagen tillstyrks.

Förslagel alt krigs- och avspärrningsreserverna i del nya oljelagringsprogrammel i princip skall dimensioneras utifrån det för programplaneringen anvisade miljöunderiaget tillstyrks av de remissinslanser som har yttrat sig över OLK:s betänkande. Även jag anser alt krigs- och avspärrningsreserverna i del nya oljelagringsprogrammel i princip skall dimensioneras utifrån del miljöunderiag som har utnyttjats vid försöken med långsiktsplanering inom det ekonomiska försvarel.

1 frågan om atl bibehålla lagringsmålet i krigsreserven för vissa oljeslag på 1977 års nivå tillstyrks detla av ÖB och ÖEF, medan SHIO och Sveriges industriförbund föreslår all krigsreserven minskas i enlighet med resultaten av den av OLK ulnyttiade beräkningsmetodiken.

Krigsreserven är avsedd atl endasl utnyttias om Sverige blir utsatt för angrepp. För egen del vill jag framhålla all de metoder som har använis vid

Prop. 1976/77:74 170

beräkningarna är nya och sålunda behäftade med vissa osäkerhetsmoment. Jag biträder därför OLK:s förslag all 1977 års lagringsmål i krigsreserven för angivna oljeslag skall kvarstå oförändrat under den kommande programperioden.

Lagringsprogrammets längd

OLK föreslår elt nytt lagringsprogram för perioden 1978-1984, vilket innebär att programmet skall vara genomfört till ingången av är 1985. Enligt OLK lalar starka skäl för att programmet skall omfatta denna period och inte inskränkas till att enbart omfatta programplaneperioden 1977/78-19181/82. Den föreslagna lagemppbyggnaden kräver sålunda omfattande investeringar i lageranläggningar. Dessa lar lång lid all projektera och uppföra. Programmet drarockså stora kost nåder som för att inte bli alltför bet ungande för samhället bör slås ut påen längre lid. Härtill kommer atl 1975 års riksdagsbeslut rörande energihushållningen innebär all rikllinjer för energipolitiken har faslslällls för tiden fram till år 1985,

Utredningens förslag lillslyrks av remissinsianserna. Även jag delar OLK:s uppfattning om lagringsperiodens längd. På sikt bör dock, som ÖB har föreslagit, oljelagringsprogrammen om möjligl anslutas till totalförsvarets planerings perioder.

På grund av den relalivt långa programperioden och ulvecklingen inom del energipoliliska områdei föreslår OLK en s. k. kontrollstation vid lämplig lidpunki under programperioden. Förslaget får starkt stöd av fiera remissinstanser, som framhåller osäkerheten om energianvändningens framtida utveckling och om effekterna av de beslul som kan komma all fallas med anledning av eventuella förslag från den av regeringen tillkallade energikommissionen (1 1976:05). Från flera av dessa remissinslanser framhålls vikten av att kontrollstationen kommer till stånd i anslutning till riksdagens beslut med anledning av kommissionens förslag.

Även jag ansluler mig lill förslaget om en kontrollstation. Under periodens gång kan förändringar inträffa bl. a. i fråga om eneriganvändningens ulveckling. Jag är därför inte beredd all nu närmare ange tidpunkten för en kontrollstation. Den bör beslämmas när man närmare kan överblicka innebörden av de åtgärder som blir följden av energikommissionens arbete. Erfarenheterna av försöken med långsiktsplanering och det nya energibQred-skapsrådel vid ÖEF, vilkel jag senare kommer att föreslå, kan komma all påverka den organisaloriska utformningen för kontrollstationen och därmed dess förläggning i tiden.

Energiprognoser för år 1985

Till grund för programplanen och OLK:s förslag har bl. a, legat energiprognoser för tiden fram t.o, m.år 1985, som OLK hargjort. Prognoserna bygger

Prop. 1976/77:74 171

på prop. 1975:30 och 1975 års långtidsutredning, I alll väsentligt lämnas prognoserna utan erinran av remissinstanserna. För egen del vill jag erinra om vad jag nyss sade i anslulning lill förslagel om en kontrollstation. Det flnns därför enligl min mening f n, ingen anled ning alt vid dimensioneringen av del kommande beredskapslagringsprogrammet gå ifrån den prognos som har legat till grund för beräkningarna i programplanen och OLK:s betänkande.

Lagring av olja för främst fredskriser

Som jag lidigare harsagt föreslår OLK att reserven för fredskriser byggs upp så atl Sveriges åtaganden enligt lEP kan klaras ulan att reserverna för avspärrning och krig behöver las i anspråk. Hittills beslutat mål för denna lagring innebäratl de erforderliga reserverna exkl. miliiära lagerden 1 januari 1980 skall uppgå lill motsvarande 90 dagars konsumtion i förhållande till genomsnittskonsumtionen under år 1979.

Det angivna målet skall uppnås sedan avdrag har gjorts för i reserverna oåtkomliga kvantiteter. Detta medför att de enligt lEP obligatoriska reserverna måste överstiga lagringsmålet. OLK föreslår sålunda all fredskrisreserven dimensioneras utifrån en uthållighet molsvarande 95 dagars normalkonsumtion av olja i landet år 1984.

Vid beräknandet av nödvändiga lager tar OLK med förutom de oljor och oljeprodukter för energiändamål som f n, ingår i landets lagringsåtaganden även gasol, flygdrivmedel för det militära försvarels behov samt bunkerolja för utrikes sjöfart. Motivet härför är all behovet av dessa oljeprodukter kvarstår vid en fredskris och atl det vid en sådan situation - inte minst i beakiandeav erfarenheterna från oljekrisen 1973-1974-är av stor betydelse alt lager av dessa oljeprodukter finns.

De remissinstanser som har yitrat sig över kommitténs förslag har inte haft några invändningar. Som jag tidigare har framhållit biträder jag kommitténs förslag vad gäller fredskrisreservens storlek och sammansättning. Inriktningen bör vara att reserven även bör innehålla de av OLK angivna produkterna som f n. inle ingår i landels lagringsåtaganden enligl lEP.

TN och ÖEF föreslår i sina resp. yttranden över OLK:s betänkande atl ca 200 000 m molorbensin bör lagras utöver vad OLK har föreslagit. Motivet härför är alt ransonering av denna oljeprodukt vid en kris medför ingrepp i samhällsfunktionerna och flr omedelbara konsekvenser för den enskilde.

Sedan oljekrisen 1973-1974 har raffinaderikapaciteten i landet kraftigt utökats genom tillkomsten av elt raffinaderi vid Brofjorden, Vidare innebär Sveriges anslutning till lEP en ökad försörjningstrygghet vid en oljekris. Mol denna bakgrund är jag inle beredd alt tillstyrka förslaget om en extra motorbensinlagring.

Prop. 1976/77:74 172

Beredskapslagring av flytande fossila bränslen ocli drivmedel för avspärrning och krig

De oljeprodukter som enligt OLK behöver beredskapslagras för avspärrnings- och krigssituationer är gasol, motorbensin, fotogen, motorbrännolja, tunn och tiock eldningsolja, flygdrivmedel för den civila luftfartens behov saml råvaror (gasol och lättbensin) för stadsgasframställning. Ansvaret för lagring av fiygdrivmedel för den civila luftfarten vilar f n. på ÖEF, som för uppbyggnaden av dessa lager följer en särskild försörjningsplan, OLK anser alt denna lagring forlsällningsvis bör byggas upp undersamma programperioder som skall gälla för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Därigenom säkerställs atl uthålligheten för fiygdrivmedel blir densamma som för övriga bränslen och drivmedel,

I sina beräkningar utgår OLK i huvudsak från underiag som har erhållits från ÖEF. Den av OLK använda beräkningsmetodiken överensslämmer med den som har utnyttjats av ÖEF vid programplaneringen.

De gjorda beräkningarna utgår från att konsumtionen av skilda oljeprodukter blir föremål för reglering. Ransoneringssystem förutsälls .sålunda vara planlagda och utarbetade redan i fred, så att ransoneringarna kan igångsättas med kortast möjliga varsel. Den framräknade kriskonsumtionen av skilda oljeslag far därför enligt OLK anses molsvara vad som oundgängligen krävs för att tillgodose den verksamhel som skall upprätthållas inom lotalförsvarets olika grenar och vad som i övrigi krävs för att samhället skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt. OLK föreslår en ökning av beredskapslagren av samtliga oljeslag ulom för fotogen, där lagren föreslås bli krafligt minskade.

OLK:s förslag till lagringsmål för krigs- och avspärrningsreserven lämnas utan erinran av remissinsianserna, TN framhåller dock i sitt ytirande atl den föreslagna lagerökningen av drivmedel måste ses som ett minimialternativ.

Med ulgångspunkl i vad jag har anfört i frågan om mål för uthålligheten inom energiområdet finner jag OLK:s förslag i huvudsak väl avvägt. Jag anser i likhet med OLK alt beredskapslagren av fiygdrivmedel för den civila luftfartens behov i fortsättningen skall byggas upp under samma programperioder som för övrig beredskapslagring inom energiområdet. Jag tillstyrker således atl krigs- och avspärrningsreserven lill år 1985 byggs upp lill den nivå som OLK har föreslagit.

OLK har även beräknat behovet av beredskapslager för efterkrisliden i krisfallel Dl. Någon beredskapslagring för delta ändamål bör enligt kommittén inte byggas upp nu bl, a. därförall ÖEF f n. studerar behovet av beredskapsålgärder förefterkris-och efterkrigstid. 1 likhei med remissinstanserna delar jag denna uppfattning.

Prop. 1976/77:74 173

Vinterdispens

De hittillsvarande oljelagringsprogrammen har innehållit en räll för de lagringsskyldiga alt under vinlermånaderna i viss grad minska beredskapslagren av eldningsoljor, s, k. vinterdispens. Det nuvarande programmet ger samma rätt även i fråga om råvaror för framställning av stadsgas,

Vinlerdispens innebär att de föreskrivna kvantiteterna i sin helhet måsle finnas i lager endasl under januari månad varje år. Därefter får kvantiteterna trappas ned med högst 10 96 fr, o. m. ingången av envar av månaderna februari, mars och april. Under resten av årel skall minst 70 96 av de föreskrivna kvanlileterna hållas i lager,

OLK anser att ett bibehållande av dessa regler för det föreslagna programmet skulle innebära att uthålligheten kommer all variera under årel. För atl dämpa vinlerdispensens verkningar i nämnda hänseenden föreslår OLK att avtrappningen på vintern kombineras med regler om en molsvarande upptrappning av lagren på hösten så alt av den lolala mängd som skall hållas i lager under januari månad skall minsl 80 96 finnas i lager den 1 augusti och minsl 90 96 den I oklober. Vidare föreslås atl staten lagrar eldningsoljor utöver vad som anges som lagringsmål för år 1985, Som exempel har OLK valt att räkna med en procentsats av 15 96 av det lagringsmål för eldningsoljor som gäller för löpande program. Procentsatsen föreslås bli föremål för överväganden vid den föreslagna kontrollstationen. Tillsammans innebär åtgärderna att merparten av den brist i näringslivets lagerhållning som vinterdispensen innebär kompenseras.

När det gäller råvaror för framställning av stadsgas behövs enligl OLK inga ytterligare åtgärder i fråga om lättbensin, eftersom lagring av råolja, som kommittén föreslår, medför elt överskoti på lättbensin. För gasol som används för nämnt ändamål föreslås att slalen lagrar hela den volym som avtrappningen på grund av vinterdispensen får avse.

Remissinstanserna är delade i denna fråga, OLK:s förslag tillstyrks av bl. a. ÖEF och Svenska kommunförbundet, som framhåller att de framlagda förslagen dämpar vinterdispensens ur uthållighelssynpunkt negativa verkningar. Nämnda remissinstanser föreslår också att omfattningen av den av OLK föreslagna statliga lagringen blir föremål för översyn av kontrollstationen.

Avvisande lill OLK:s förslag ställer sig flera remissinstanser, däribland Jernkontoret, Svenska handelskammarförbundet, SHIO och Sveriges industriförbund, som hänvisar till dels att vinterdispensen inte är negativ ur uthållighelssynpunkt, dels att den föreslagna upptrappningen kan förhindra fördelaktiga inköpspriser på erforderiiga oljekvantileler för de lagringsplikliga.

Enligt min mening medför nuvarande regler för vinlerdispens att uthålligheten varierar under årel på ett sätt som inger betänkligheter. Jag vill särskilt framhålla atl della förhållande gäller oberoende av när på året en

Prop. 1976/77:74 174

avspärrning inträffar,om ambitionsnivån skall vara all klara en avspärrnings-situation på ell år. Det är därför enligl min mening angeläget att åtgärder vidlas för atl dämpa vinterdispensens verkningar. Jag förordar därför all den av OLK föreslagna upptrappningen under hösten genomförs såväl för eldningsoljor som för sladsgasråvaror.

OLK föreslår, som jag tidigare har redovisat, en statlig lagring av eldningsoljor för att till en del dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighelssynpunkt. Kommittén ärdock osäker om lagringens omfattning. Med anledning härav och med hänsyn till de dryga kostnader som utbyggnaden av en sådan lagring innebär vill jag inle nu förorda att sådana lager byggs upp. Jag vill dock med avseende på frågans vikl föreslå att en prövning sker vid kontrollstationen.

Vad gäller lagring av sladsgasråvaror föreslår jag att lager byggs upp enligt OLK:s förslag.

Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin

I direktiven för OLK framhölls alt den petrokemiska industrin är av speciell betydelse för försörjningsberedskapen med hänsyn till känsligheten för stömingar i tillförseln av råvaror. Den svenska plastförbrukningen är sålunda en av de största i världen räknat per invånare, I fråga om försörjningen med basråvaran gasbensin (nafta) och vissa andra för plasltillverkningen nödvändiga råvaror är Sverige helt beroende av import,

OLK behandlar i sitl betänkande krisbehoven av gasbensin för den petrokemiska indusirin och behoven av olja för produktion av kimrök till gummiindustrin och den grafiska indusirin samt behoven av olja för produktion av ammoniak, Sisinämnda vara behövs i ell krisläge främst för tillverkning av kvävegödselmedel, sprängämnen och vissa plaster. De nämnda råvarorna bedöms av OLK vara av central betydelse från försörjningsberedskapssynpunkt.

På gmndval av förslag från försörjningsberedskapsuiredningen fattade riksdagen beslut (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298) om lagring av gasbensin för fredskriser molsvarande tre månaders normal förbrukning. Med anledning härav beräknar OLK endast behoven för krig och avspärrning,

OLK beräknar beredskapslagringsbehovel av gasbensin utifrån krisbehovet av petrokemiska produkter under de studerade kris-och angreppsfallen samt under beaktande av den hittills enda i Sverige befintliga krackerns kapacitet. OLK föreslår en ökning av beredskapslagren med drygt 360 000 lon gasbensin.

Kimrök används huvudsakligen inom gummiindustrin och lill mindre del inom den grafiska industrin. Den är av väsenllig beiydelse för dessa industrier. För framställning av kimrök används en specialkvalitei av eldningsolja. Denna oljelyp importeras huvudsakligen, även om viss kvan-

Prop. 1976/77:74 175

titel av likvärdig produkt fås som biprodukt vid krackning av gasbensin inom landei. Någon beredskapslagring av denna speciella oljekvalitei sker inte. ÖEF lagrar däremol kimrök,

OLK föreslår beredskapslagring av olja för produktion av kimrök under avspärrning. Något lagerbehov för krigsfallet finns inte enligt OLK, då ÖEF:s beredskapslagring av kimrök kommer att vara tillräcklig härför.

Ammoniak tillverkas främsl av eldningsolja. Importen av ammoniak ärav ungefär samma storlek som den inhemska produktionen. Någon produktionsnedskärning beräknas enligl OLK ej kunna ske i ett krisläge.

Vid beräkningen av behovet av olja för ammoniaklillverkning under krig och avspärrning utgår OLK sålunda ifrån atl den inhemska produktionen av ammoniak i ett krisläge bibehålls på samma nivå som under fredstid. Det av OLK beräknade lagringsmålet överensslämmer med lagerökningsbehovel, eftersom någon beredskapslagring för detla ändamål f n. inte sker,

OLK:s förslag tillstyrks av remissinstanserna. ÖEF framhåller atl den av riksdagen med anledning av prop. 1975/76:152 beslutade fredskrislagringen av gasbensin troligtvis inte kan uppnås i avsedd omfattning bl, a. på grund av önskemål om en jämn uthållighet i förhållande till andra importerade kemiska produkler. Med anledning härav föreslås att fredskrislagringen av gasbensin blir föremål för överväganden i samband med kontrollstationen. LRF förutsätter att beredskapslagringen av färdiga gödselmedel sker i erforderlig omfattning.

1 programplanen har inle inräknats någon utökad beredskapslagring av gasbensin för krig och avspärrning. Så har inle heller skett vad gäller olja för ammoniakproduktion. Däremot har olja för tillverkning av kimrök inplanerats.

Jag anser mol bakgrund av den kemiska industrins betydelse i ett krisläge atl en förstärkning av beredskapslagringen för avspärrning och krig av nämnda råvaror behövs under programperioden i den omfattning som OLK föreslår.

Vad gäller förslaget om lagring av gasbensin bör denna dock till sin huvuddel planeras till tiden först efter programplaneperiodens utgång, dvs, efter budgetåret 1981/82, Frågan om ytteriigare gasbensinlagring för främst fredskriser bör speciellt uppmärksammas vid kontrollstationen. Beträffande lagring av färdiga kvävegödselmedel vill jag hänvisa till det jag tidigare har anfört i fråga om programmet Livsmedel.

Beredskapslagring av koks För den metallurgiska industrin

OLK har behandlat frågan om beredskapslagring för avspärrning och krig av koks som används inom jäm- och stålindustrin. Till denna industri har OLK även räknat ferrolegeringsverk och gjuterier. Utgående från beräknad kriskonsumtion av handelsstål och specialstål saml molsvarande behov av koks för gjuteriändamål och ferrolegeringsverk föreslår OLK en ökning av

Prop. 1976/77:74 176

beredskapslagren för krig och avspärrning med 405 000 ton koks och koksstybb.

Även i programplanen föresläs en ökning av beredskapslagret av koks.

Ingen av de remissinslanser som har yttrat sig över OLK:s betänkande har haft någon erinran mot kommitténs förslag.

Olja kan till viss del ersätta koks i masugnsprocessen, OLK har därför övervägl om inte viss del av behovet av koks bör lagras i form av olja.

Koks erhålls ur kokskol, som alltså kan lagras islället för koks. Då kokskol kontinueriigt måste omsättas bör ell sådant kollager ligga i anslutning lill eti koksverk. Beredskapslagringskapaciteten vid koksverken i Oxelösund och Luleå anges av OLK f n, uppgå lill 140 000 ton kol, motsvarande ca 100 000 ton koks.

Del mest ekonomiska lagringsaliernativet synes enligl OLK vara en kombination av koks, kokskol och olja, Koslnadsdifferensen mellan allernalivel lagring av koks och kol och nämnda kombination anges emellertid som liten, Närdet gäller driftkostnaderna för olika lagringsalternativ aren lagring av enbart koks atl föredra, eftersom dessa kostnader är myckel låga, Allernalivel med lagring av kol och koks anses skapa en större flexibilitet än andra alternativ vad avser möjligheten all möta olika lyper av kriser. OLK föreslår därför all beredskapslagringen för den metallurgiska industrin sker i form av kokskol och koks. Fördelningen på kokskol resp. koks föreslås bli beslutad av ÖEF.

Frågan om behovet av beredskapslager för fredskriser av koks och kokskol har även tagits upp av OLK. Kommittén anser all eftersom produktionskällorna för kol och koks lill största delen ligger inom den industrialiserade delen av världen kan produktionsslömingar i fred inte väntas (a lika snabba och omfattande konsekvenser som när del gäller olja. Behovel av fredskrislagring av koks lorde därför inte vara lika stort som för olja. De störningar i tillförseln av koks och kokskol som kan tänkas uppkomma torde dessutom enligl utredningen lill övervägande delen vara att hänföra till kommersiella störningar. Den lagring som behövs för att motverka sådana störningar bör således ingå som ett normalt led i företagens verksamhel, OLK föreslår därför inte alt något särskilt beredskapslager av koks och kokskol för att möla en fredskris skall byggas upp.

Flera remissinstanser bl, a. ÖEF, Jernkontoret och LO delar inte OLK:s uppfattning. Sålunda framhålls del nära samband som finns mellan oljemarknaden och marknaden för kol och koks. Vid en eventuell framtida bristsituation av fredskriskaraktär inom oljeområdet måste man därför räkna med att kol och koks i stor utsträckning kommer alt få ersätta olja i kolproducerande länder. Detta kommer då alt medföra minskade leveranser av kol och koks, vilket skulle kunna drabba den svenska metallurgiska indusirin och därmed sysselsättningen. Vidare framhålls risken för sådana bristsituationer som anges som specifika för kol och koks, exempelvis långvariga strejker i något av huvudleverantörsländerna. Mol bakgrund av

Prop.1976/77:74 177

ell till OLK:s betänkande fogat särskilt yttrande föreslås från bl. a. ÖEF atl som ett första sleg bör ett fredskrislager molsvarande 200 000 ton koks byggas upp, vilkel moisvarar en månads normal förbrukning.

Jag ansluter mig lill OLK:s förslag om en ökning av beredskapslagret av koks för krig och avspärrning. Den närmare fördelningen på koks resp, kokskol liksom på olika kvaliteter av nämnda varor bör inom beräknad investeringsram för denna lagring föreslås av ÖEF i anslutning lill redovisningen av programplanerna.

1 frågan om fredskrislagring delar jag remissinsiansernas uppfattning all det föreligger ett nära samband mellan marknaderna för olja resp. kol och då speciellt för ångkol som främst används för uppvärmning och elkraftproduktion. För kokskol och koks som används inom den metallurgiska industrin synes mig detta samband vara något svagare. Jag är därför inle beredd att nu förorda en fredskrislagring av kokskol och koks utan föreslår att denna fråga närmare ulreds i samband med kontrollstationen.

Beredskapslagring av kärnbränsle

För bedömning av frågan rörande beredskapslagring av kärnbränsle har OLK utgått från det energipoliliska program som riksdagen antog i maj 1975 innebärande alt 13 reaktorer med en total effekt om ca 10,4 GW är i drift lill år 1985.

OLK har beräknat landets behov av nalururan och anrikningstiänster. Vidare har kommittén i anslulning härtill analyserat ingångna leveranskontrakt.

Den normala uthålligheten ulan speciella kärnbränslelager har av OLK beräknats lill 11-14 månader beroende på när del anrikade uranet i form av uranhexafluorid har kommit in i landei. Vidare är del möjligl alt med reducerad effekt utsträcka driften i ytterligare ett år genom s. k. utsträckt körning (sireich-körning).

OLK konstaterar att något behov av kärnbränslelager inle föreligger för krigssituationer med hänsyn till de relalivt korta angreppsfaser som ingår i de studerade angreppsfallen. Kommittén påpekar vidare att det är ytterst osäkert om kärnkraftanläggningarna kan hållas i drift under krig.

Vid avspärrningssilualioner blir däremot möjligheten atl producera kärnkraft beiydelsefull. Med del mål för uthålligheten som OLK föreslår kan dock behovel av elkraft lillgodoses ulan beredskapslagring av kärnbränsle.

OLK konstaterar atl om efterkrisliden i krisfallel D I beakias ökar beredskapslagringsbehovel av tiock eldningsolja kraftigt, om inle elt beredskapslager av kärnbränsle disponeras.

Om en fredskris iniräffar, som drabbar landets kärnbränsleförsörjning på motsvarande sätt som kan tänkas för oljemarknaden, skulle detla - med avseende på kärnkraftens roll i det framlida elproduktionssystemei enligl 1975 års energipolitiska beslut - kunna innebära ytterst allvarliga störningar i

12 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 178

produktionsapparaten och därmed sammanhängande återverkningar på sysselsättningen. Möjligheten att i ett sådant läge på korl sikt hell ersätta förlorad kärnkraftbaserad elproduktion med fossilbaserad elkraft och vattenkraft bedömer OLK som myckel liten. Mot denna bakgrund har OLK gjort en bedömning av riskerna för försörjningskriser inom kärnbränsleområdet.

OLK finner att risker finns för avbrott i leveranserna av kärnbränsle på grund av politiska störningar. Sådana störningar kan uppkomma genom exempelvis krig eller inbördeskrig och oroligheter, som berör länder med dominerande inflytande på kärnbränslecykelns olika produktions- och förädlingsled. Riskerna bedöms vara störst i kärnbränslecykelns båda led produktion av naturligt urankoncentrat från gruva och isotopanrikning. En försörjningskris på naiururanområdet kommer enligl OLK alt slå igenom långsammare än en kris i anrikningsledel föruisalt all en sådan kris iniräffar, då för Sverige normalt erforderiiga kvantiteter uran finns i arbeie vid konverterings- och anrikningsanläggningar.

Det är alltså i försia hand för en fredskris som OLK anser alt en beredskapslagring av kärnbränsle bör övervägas. En sådan kris kan enligt utredningen förväntas få långl allvariigare effekter på produktionsapparaten och därmed sysselsättningen än de som uppstod på grund av importbortfallel av olja vid oljekrisen 1973-1974. Della beror på alt de gripbara tillgångarna av natururan är geografiskt begränsade och atl antalet anläggningar för anrikning är få. Möjligheten att ersätta ett bortfall i ettdera av leden anses därför av utredningen vara liten. En på delta sätt uppkommen kris förväntas i konsekvens härmed även bli längre än molsvarande kris på oljeområdet. Med lanke på stor- och supermakternas betydelse för kärnbränslecykelns olika led utesluter inte OLK att detta förhållande kan komma atl påverka vår utrikespolitiska situation.

OLK föreslår därför all ett främst för försörjningskriser i fred avsett beredskapslager av kärnbränsle byggs upp under den föreslagna programperioden. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemei bör lagringen omfatta ett års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

OLK framhåller att flera länder, som har omfatlande kärnkraftprogram, har gjort bedömningar av riskema för försörjningskriser på kärnbränsleområdet. 1 några fall har dessa bedömningar lett till att beredskapslager av kärnbränsle har lagts upp eller alt frågan härom är under övervägande.

Vid val av lagringsalternativ för ett beredskapslager av kärnbränsle uppställer OLK som försia krav atl lagrat kärnbränsle inte behöver vidare bearbetning utanför Sverige, och som andra krav all lagret är slabill och lämpligt att lagra under lång lid.

Lagringsallernativen för svensk del är därför

- anrikad uranhexafluorid förvarad på fal samt lagring av zirkaloystav (för bl. a. kapslingsrör) med godkänd analys i molsvarande mängd

Prop. 1976/77:74 179

- bränsleknippen (eller bränsleslavar)

Båda lagringsalternativen uppfyller de krav som enligt det förut anförda måsle ställas på ett beredskapslager av kärnbränsle. Valet mellan de redovisade alternativen bör enligt utredningen avgöras av de praktiska möjlighetema lill lagring och omsättning.

I sitt betänkande redovisar OLK de viktigaste lagar och avtal som reglerar anskaffning, transporter och innehav av klyvbart material.

Bl, a. påpekarOLKatt Sverige den 9 januari 1970 ratificerade fördraget om ickespridning av kärnvapen. Därmed underkastade Sverige i princip hela sitt innehav av klyvbart material internationell kontroll. Anslutningen till fördraget innebar också skyldighet för Sverige att slula ett konlrollavtal med Inlernational Atomic Energy Agency (lAEA). Så har också skell och kontrollavtalet trädde i kraft den 14 april 1975,

Delta avtal innebär bl. a, atl lAEA flr möjlighet att inspektera alla anläggningar, där klyvbart material finns. Således måsle även elt beredskapslager av kärnbränsle vara tillgänglig för IAEA:s kontroll.

OLK:s förslag flr stöd av ÖEF, CDL, SKBF, SHIO och Sveriges industriförbund. Ingen remissinstans har haft någon erinran mot förslagel.

Jag delar kommitténs uppfattning att risk finns för fredskriser inom kärnbränsleområdei. Kärnbränslemarknaden domineras av elt litet antal länder av vilka några ligger inom politiskt labila områden. Jag ansluler mig därför till OLK:s principiella förslag om beredskapslagring för främst fredskriser av elt års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

Jag kommer senare alt närmare redogöra för OLK:s förslag om hur elt beredskapslager av kärnbränsle skall byggas upp och mina överväganden i anslutning därtill.

Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk

Enligt sina direktiv skulle OLK bl, a, överväga om lagringsskyldigheien för kraft- och värmeverk bör fastställas individuellt och om den i så fall kan fastställas på grundval av sådana faktorer som installerad effekt och specifik förbrukning per effektenhet, OLK konstaterar atl några förändringar av gällande beslämmelser inle f n, är nödvändiga utom vad gäller gasturbinanläggningar för produktion av elkraft.

Dessa anläggningar bidrar under normala förhållanden endasl i ytterst ringa grad lill energiförsörjningen. Delsamma gäller under krisförhållanden. Men i såväl normal- som avspärrningsfallel behövs dock gasturbiner för all klara driftstörningar av olika slag såsom nälfel samt oväntade bortfall av värmekraftaggregat. 1 ell krig blir della behov än mer markerai genom den bekämpning som överföringsledningarna från Norriand lill Syd-och Mellansverige kan väntas bli utsatta för. Della släller enligt uiredningen krav inle

Prop. 1976/77:74 180

bara på snabbt tillgänglig reserveffeki utan också på ett geografiskt differentierat produktionssystem,

OLK anser med hänsyn till gasturbinaggregatens karaktär av utpräglade topp- och reservkraflverk del lämpligare att lagringsskyldigheten baseras på installerad effekt än på tidigare förbrukning för att därigenom säkerställa driften under avspärrning och krig.

Lagringsplikt föreslås åvila sådana gasturbinanläggningar som har en installerad effekt uppgående lill 5 MW eller däröver per aggregat.

Med avseende på de krav som ställs på gasturbinernas tillgänglighet föreslår OLK alt de kvantiteter bränsle som krävs för krigssituationer skall lagras i omedelbar anslulning till aggregaten.

Ingen remissinslans har haft några invändningar mot kommitténs förslag. Svenska kommunförbundet framhåller att det f n. inte finns något gastur-binbaserat kraftvärmeverk i drift i landei men alt sådana kan komma att byggas under programperioden. Förbundei förutsätter alt beredskapslagringen för sådana verk kommer att las upp till särskild prövning.

Jag finner atl övervägande skäl lalar för att lagringsskyldigheten för gasturbiner fortsättningsvis bör baseras på installerad effekt och ej på lidigare förbrukning. Lagringsskyldigheten bör åvila sådana gasiurbinanläggningar som har en installerad effekl uppgående lill 5 MW eller däröver per aggregat. Lagringsplikten bör gälla fr, o. m.den I januari 1978. Lageruppbyggnaden bör därefter ske i en jämn takt enligt regeringens bestämmande sä att behövliga bränslekvantileter finns beredskapslagrade vid ulgången av år 1984. Om gaslurbinbaserade kraftvärmeverk byggs under programperioden bör lagringsplikten härför prövas i särskild ordning.

För löpande oljelagringsprogram gäller atl minst en Iredjedel av lagringsskyldighetens ökning sedan ingången a v år 1970 skall fullgöras vid del krafl-och värmeverk som har orsakat den ökade lagringsskyldigheten, OLK föreslår att bestämmelsen också fortsättningsvis skall gälla. Några invändningar häremol har inte riktats av remissinstanserna, men VVF anser att bestämmelsen skall gälla för samtliga lagringspliktiga förbrukare.

Även jag anser att nämnda bestämmelse fortsättningsvis skall gälla för kraft- och värmeverk med lanke på deras centrala roll för el- och värmeförsörjningen. Enligt min mening bör någon utvidgning av bestämmelsen all gälla samlliga lagringsplikliga förbrukare inle ske, då detla skulle drabba de enskilda lagringsplikliga myckel ojämnt. För driftställen, som ligger vid kusten, med egna eller andra närliggande hamnanordningar för oljeimport, skulle en utvidgning av bestämmelsen inte medföra ändrad lokalisering och följaktligen ej heller merkostnader för oljeanskaffningen och -lagringen. 1 inlandet belägna driftställen skulle däremot i en del fall drabbas ekonomiskl mycket tungt genom att hittillsvarande möjligheier inle skulle stå till buds atl förlägga cislernulbyggnaden på platser där det är lämpligast.

Prop. 1976/77:74 181

Lagringsskyldighet för förbrukare av ångkol

Den helt övervägande delen av den svenska kolimporten utgörs av kokskol, som är avsedd atl konverteras lill koks. Sedan en längre lid har importen av ångkol för förbränning konstant legat på ca 400 000 lon perår. Någon större ökning av denna import räknar OLK inte med under programperioden, då del i Sverige f n, inte finns sådana förbränningsanläggningar som medgeratt nämnvärt större kvantiteter än i nuläget kan användas för bostadsuppvärmning eller elproduktion. Om kostnadsrelationen mellan kol och olja ändras, så att energiproduktion ur kol blir billigare än ur olja, kan del däremot tänkas all kol i viss utsträckning kan komma att ersätta i första hand tiock eldningsolja. Med de regler som f n. gäller för lagringspliktiga förbrukare av olja skulle en sådan utveckling innebära en nedgång i försörjningsberedskapen, Mol denna bakgrund har OLK enligl sina direktiv haft att pröva om skyldighet att lagra kol skall åläggas industriella storförbrukare.

Om lagringsplikt införs även för förbrukare av ångkol enligt samma regler som f n. gäller för eldningsolja skulle på grundval av industrisiatistiken för år 1973 endast fem förelag bli lagringsskyldiga. OLK föreslår därför att frågan om lagringsskyldighel för ångkol prövas på nytt vid kontrollstationen.

Enligl bestämmelserna i lagen (1957:343) om oljelagring m. m. (ändrad senasi 1976:894) kan medgivande lämnas lagringsskyldig att i stället för eldningsolja lagra annat bränsle förutsatt atl sådani bränsle kan användas i eldningsanläggningen, OLK anser att lagringspliktig, som normalt använder eldningsolja men har leknisk utrustning föratt utnyttja exempelvis kol, även i framtiden bör ha möjlighet atl fullgöra sin lagringsskyldighel genom lagring av kol.

Remissinsianserna har anslutit sig lill OLK:s förslag. För egen del anser jag alt frågan om lagringsskyldighel för ångkol bör prövas vid kontrollstationen. Även forlsällningsvis bör lagringspliktig ha möjlighet atl fullgöra sin skyldighet atl lagra eldningsolja genom lagring av exempelvis kol under förulsällning all sådani bränsle kan användas i den lagringsplikiiges eldningsanläggning.

Investeringskostnader och lagringsansvar

Nuvarande beredskapslagringssyslem

Utöver den statliga lagring av bl. a. koks, flygdrivmedel och gasol som finansieras över statsbudgeten finns del f n. två beredskapslagringssyslem. Del ena är tvångslagringen i näringslivels regi finansierad prisvägen med beredskapslagringsavgifter saml statliga bidrag. Del andra är den slatliga lagring av råolja och eldningsolja som finansieras med särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

OLK har granskat hur nuvarande Ivångslagringssyslem fungerar. Syslemet innebäratl beredskapslagren ulgör företagens egendom varav följer

Prop. 1976/77:74 182

att lagren kan tagas i anspråk genom utmätning eller konkurs. Likaså kan ett företag som minskar sin marknadsandel eller helt lämnar den svenska marknaden sälja ut av sitl tidigare tvångslager. Dessa möjligheteratt förfoga över lager anskaffade for beredskapsändamål framstår enligt kommiuén som otillfredsställande, då lagren huvudsakligen har finansierats av de slutliga konsumenterna och av staten.

Enligt del system som gäller för oljehandeln vid finansiering av tvångs-lagringen har den del av kostnaden för det ökade lagringsmålet, som inte täcks av statliga lån, finansierats genom beredskapslagringsavgifter. För flertalet företag sker finansieringen genom en gemensam fond, I denna fond har varje företag sitt eget konto. De slutliga bidragen från fonden till det lagringspliktiga företaget är inte kopplade lill del enskilda företagets andel i lagringsmålei. Detta medför en över- eller underkompensation för företag som minskar resp. ökar sin marknadsandel, Elt företag som minskar sin marknadsandel av en viss produkl erhåller ett överskott i fonden, medan ett förelag som ökar sin marknadsandel inte flr täckning för kosinaden för sin andel i det ökade lagringsmålet. Underkompensation drabbar i särskilt hög grad företag som blir lagringsskyldiga försl när en avsevärd del av lagringsperioden har förflutit. Registrerade marknadsförändringar under programperioderna liksom saldon i fonden vid programperiodens utgång vittnar enligt OLK om att de angivna effekterna varit ekonomiskt betydande. Sålunda har för vissa förelag överskott om mångmiljonbelopp uppstått.

Enligt gällande regler skall det toiala lagringsmålei fördelas mellan de lagringsskyldiga. Delta får lill följd att ett nytillkommande lagringsskyldigt företag förutom sin andel i ökningen av lagringsmålei för perioden även fär la del i tidigare lagringsmål. Dessa tidigare lagringsmål har huvudsakligen finansierats genom beredskapslagringsavgifter, som har tagits ut under lidigare perioder, och genom statliga bidrag. Det nylillkomtnande lagringsplikliga företaget måsle finansiera sin andel i lidigare lagringsmål med eget eller upplånat kapital. Motsvarande gäller om ett oljeförelag ökar sin marknadsandel eller en lagringspliktig förbrukare ökar sin förbrukning.

De skyddade och särskill lokaliserade lagringsutrymmena är från och med lagringsperioden 1963-1969 huvudsakligen uppförda gemensamt för de lagringsskyldiga oljehandelsföretagen och en lagringspliktig förbrukare genom försorg av särskill bildade uibyggnadsbolag, de s. k. SPL-bolagen. Utbyggnaden har via beredskapslagringsavgifter och statliga anläggningslån finansierats genom lån från de lagringsskyldiga till del SPL-bolag som har haft ansvarel för byggnationen och som äger anläggningen. Låneformen har valls av skattetekniska skäl. Enligl gällande konsortialavtal mellan delägama i resp, SPL-bolag fördelas vid lagringsperiodens slut utrymmena i förhållande till förelagens andelar i skyddad resp. lokaliserad lagring. Efler samma grund fastställs företagens bidrag till finansieringen i form av lån llll SPL-bolaget. Bolagets styrelse äger enligl konsortialavtalet senare omfördela utrymme som har friställts genom att ett förelags lagringsskyldighet har bortfallit eller

Prop. 1976/77:74 183

minskat. Del enskilda företagel har inte rätt att få tillbaka sitl bidrag (lån) lill SPL-bolagel men är däremot oförhindrat att disponera över det fysiska lagret av olja. Ett nytillkommet lagringsplikligt förelag har inte rätt atl fl disponera utrymme i en anläggning där uirymme friställs för lagring enligt del tidigare lagringsmål för vilket anläggningen ursprungligen har byggts, I ett sådant läge kan i stället dessa friställda utrymmen användas för kommande lagringsprogram av de i det ursprungliga lagringsprogrammel ingående företagen eller disponeras för annat ändamål.

OLK konstaterar att det nuvarande systemet har belydande nackdelar för företag som önskar etablera sig på marknaden resp. öka sin marknadsandel. Mindre oljeförelag kan tvingas atl avslå från egen import eller att hålla nere försäljningen föratt på så säll undgå lagringsplikl. Enligt kommittén verkar systemet således i hög grad försvårande för etablering och marknadsexpansion.

Olika aliernativ för kommande oljelagringsprogram

Den av OLK föreslagna utökningen av oljelagringen kan enligt kommittén antingen ske i statens eller näringslivets regi eller genom en kombination av båda dessa alternativ, OLK erinrar om atl de mera vägande skälen till all beredskapslagringen från dess införande år 1938 huvudsakligen har ombesörjts av näringslivet är atl lagringen därigenom har kunnal ske som en integrerad del av den kommersiella verksamheten varvid kraven på omsättning av lagren har kunnat tillgodoses. Omsältningskravet är framför allt aktuellt för molorbensin. Della krav ansågs inle kunna lillgodoses på ett tillfredsställande sätt för det fall lagringen hade skett i statlig regi. Till viss del åsladkoms en från beredskapssynpunkt önskvärd spridning av lagren genom att de enskilda förelagen ålades lagringsskyldighet. Vidare bedömdes staten inte disponera tillräckligt kunnande och nödvändiga organisatoriska resurser för atl omhänderha lagringen. Allernalivel all lagra råolja, vilket starkt minskar kravet på omsättning, aktualiserades inte då landet saknade inhemsk raffinaderikapacilel av mer betydande omfattning.

När kontrollstationen för 1970-1976 års oljelagringsprogram år 1973 lade fram förslag lill utökad lagring hade raffinaderikapaciteien i landei byggts ut i en omfattning som möjliggjorde en försörjningsberedskap på oljeområdet genom lagring av råolja i stället för som tidigare färdigprodukter. Eftersom den av kontrollstationen föreslagna lageruppbyggnaden huvudsakligen syftade till att möla fredskriser och i viss mån avspärrningssilualioner behövde heller inga krav ställas på spridning av lagren. Det ansågs därför då rimligt alt den föreslagna lagringen skulle ske på del säll som var ekonomiskl mest fördelaktigt. Råoljelagring framstod därvid som del avgjort mest fördelaktiga alternativet. Vid råoljelagring erhålls dessutom en större flexibilitet eftersom produktframsiällningen i viss utsträckning kan anpassas till de aktuella behoven under en kris. Vidare konstaterades att de invändningar

Prop. 1976/77:74 184

som tidigare kunnat anföras mot en statlig lagring i allt väsentligt var undanröjda och atl staten genom ÖEF hade en lämplig organisation med kunnande på områdei för genomförande av den föreslagna råoljelagringen. Statlig råoljelagring ansågs innebära avsevärda administrativa fördelar för tillsynsmyndigheten jämfört med lagring enligl gällande Ivångslagringssyslem.

OLK har vid sina överväganden om fördelningen av lagringsansvarel för den kommande lagringen förutsatt all den lörtsatia uibyggnaden av fredskrisreserven skall ske på samma sätt som lidigare, dvs. genom stallig lagring av i första hand råolja finansierad genom uttag av särskild beredskapsavgifi. OLK ifrågasätter emellertid om inte även den föreslagna utbyggnaden av avspärrningsreserven delvis bör ske i form av råolja i statens regi, OLK anser det vara principiellt riktigt alt de lager av olja som riksdagen beslutar om för alt trygga energiförsörjningen i krislid och som ylterst bekostas av landets oljeförbrukare också ägs av staten. Genom statlig lagring undviks enligt OLK de förut redovisade negativa konsekvenserna som nuvarande tvångslagrings-system medför. OLK konstaterar atl en utökad statlig råoljelagring innebär all den från beredskapssynpunki önskvärda spridningseffekten inte uppnås i samma omfattning som vid lagring av färdiga oljeprodukter, eftersom råoljelager av praktiska skäl bör ligga i anslutning till raffinaderierna.

Om lagringen under föreslagen lagringsperiod skall ske i statens regi bör enligt OLK som första krav uppställas alt lagren inle behöver omsättas. Detta kan enligt OLK:s mening endasl ske genom lagring av råolja i så stor utsträckning alt behovet av de omsättningskrävande produkterna, främst motorbensin, täcks i råolja. För en råoljelagring av denna omfattning måsle det enligt utredningen övervägas huruvida

- nödvändig raffinaderikapacilel finns inom landei

- nödvändig transportkapacitet finns inom landet för distribution i kristid av färdigprodukter från raffinaderierna lill konsumtionscenira

- tekniska möjligheter finns för utbyggnad av bergrumsanläggningar i anslulning till befinlliga raffinaderier

- råoljelagring är gynnsammare ekonomiskl än motsvarande färdigprodukllagring.

Raffinaderikapaciteien inom landet exkl. asfallraffinaderier beräknas av OLK uppgå lill ca 65 96 av landels behov av oljebaserade bränslen och drivmedel år 1985.

Det krisföriopp som ligger lill grund för OLK:s bedömning av behoven under avspärrning förutsäiter all importen successivt går ner samtidigi som konsumtionsbegränsande åtgärder sätts in, OLK konstaterar alt under förutsättning att förutom merparten av fredskrisreserven även en mindre del av avspärrningsreserven lagras i råolja kan den totala råoljekvantitelen för såväl fredskris som avspärrning inkl. beräknad råoljeimport raffineras inom landei under det studerade tidsförioppet för en avspärrningssituation.

1 en fredskris kan enligl OLK förväntas alt importen kan upprätthållas i

Prop. 1976/77:74 185

större utsträckning än under en avspärrning. Därmed blir även tillförseln av färdigprodukter betydligt större än under en avspärrningssiluaiion. Behoven av färdigprodukter bör sålunda med hänsyn till landets raffinaderikapacilel kunna läckas även om hela fredskrisreserven lagras i råolja.

Genom koncentrationen av raffinaderikapacitet till västkusten kommer i det fall beredskapslagringen sker i form av råolja stora krav att ställas på möjligheten att vidaretransportera de vid raffinaderierna erhållna produkterna.

Under en fredskris torde transporterna av oljeprodukter som raffineras inom landei kunna ske utan större störningar och i erforderlig omfattning. Möjligen kan problem uppkomma vad avser transporterna med bål, då oljebolagen endast i mycket begränsad omfattning äger i Sverige registrerat lanklonnage. Dessutom saknas garantier för att fartyg som normalt är sysselsatta med denna typ av transporier även under sådana omständigheter kommer alt fortsätta sin verksamhel här i landet.

Enligt OLK kan sjötransporternas relativa betydelse under en avspärrningssiluaiion väntas öka jämfört med fredsläget. Av avgörande betydelse är då att svenskt tonnage befinner sig i svenska farvatten. Detla gäller speciellt tankfartyg med avseende på behovel alt transportera de raffinerade produkterna från raffinaderierna på västkusten till konsumtionscenira på ostkusten. Kommittén betonar dock att den andel färdigprodukter som under en avspärrningsperiod beräknas komma från beredskapslagrad råolja och sålunda kan bli föremål för denna lyp av transport är relativi ringa.

Efter atl ha analyserat problemen kring sjötransporter vid främst avspärrningssituationer drar OLK den slulsalsen att transportproblemen vad gäller råoljelagring lorde kunna lösas under både en fredskris och en avspärrnings-situation, i del senare fallet under förutsättning att ordinarie svenskregislrerai kusiianktonnage kan behållas i svenska farvatten,

ÖEF har för utredningens räkning inventerat möjligheterna till utbyggnad av råoljeanläggningar, vid nu projekterade eller planerade lagringsplatser i närheten av raffinaderierna, i den omfattning som skulle behövas föratt lagra en utökad fredskris- och avspärrningsreserv i form av råolja. Härvid framkom atl ÖEF med säkerhei f n. totalt kan bygga bergrum för inlagring av 5,3 milj, m råolja. Dessutom ansåg ÖEF del möjligt att bygga ut för lagring av ytteriigare 3,5 milj. m vid nu planerade lagringsplatser. För ytteriigare 1 milj. m-* förelåg en viss osäkerhet vid bedömningen av utbyggnadsmöjligheterna bl. a. beroende på ovissheten vad gäller tillkomsten av ett nytt raffinaderi vid Brofjorden. Förutom lidigare nämnd ulbyggnadskapacitet finns möjligheten alt bygga anläggningar på andra platser än de nu planerade eller projekterade.

OLK beräknar den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter av den tillkommande lagringen med beaklande av beräknade behov av färdigprodukter, varukoslnader och beräknade lagringsanlägg-ningskostnader.

Prop.1976/77:74 186

För valet av råolja beaktar OLK följande faktorer, nämligen utbylesial vid raffineringsprocessen, uppvärmningskrav, svavelhalt, anskaffningsmöjlighet och pris.

Uppgifler har inhämtats från landels raffinaderierom raffinaderiuifailel för olika råoljetyper vid normal kommersiell drift. Uppgifter rörande möjligheten till volymmässig maximering av vissa produkter har även inhämtats. Del har därvid framkommit att de råoljelyper som ger ell ulfall som bäsl överensstämmer med de av OLK beräknade behoven av färdigprodukter är lätta arabiska oljor och Nordsjöoljor.

Ett krav som enligl OLK bör ställas vid val av råolja för lagring är att oljan kan lagras utan uppvärmning. De lätta arabiska råoljorna kräver ingen uppvärmning. Nordsjöoljorna däremot kan visserligen lagras utan uppvärmning under kortare perioder men torde inte klara långtidslagring utan viss uppvärmning. Utredningen konstaterar att lagring av Nordsjöolja således innebär högre kostnader lill följd av atl lagringsutrymmena måste förses med uppvärmningsanordningar.

Den lätta arabiska råoljan produceras i stora mängder och anses därför av OLK vara lätl att erhålla under normala förhållanden. Priset på lätt arabisk råolja är vidare relativt fördelaktigt jämfört med andra råoljor av motsvarande typ. Härtill kommer atl Nordsjöoljorna är lågsvavliga och de lätta arabiska oljorna normalsvavliga.

OLK väljer mot bakgrund härav atl vid beräkningarna utgå från lätl arabisk olja. Utredningen framhåller dock atl lagringen bör kunna ske även i annan råolja, t. ex. Nordsjöolja,

1 sina beräkningar utgår OLK från importpriserna under första kvartalet 1976. Anläggningskostnaderna har beräknats med utgångspunkt i kostnaderna för de anläggningar som har byggts under innevarande lagringsprogram. Dessa kostnader har framräknats till prislägel november 1975. Samma kostnadsdata har i stor utsträckning använis vid programplaneringen.

Fyllnadsgraderna, dvs. förhållandet mellan varuvolym och cislernvolym, har i lidigare program angivits lill varierande procentsatser för olika produkter. De skäl som anförts för atl använda lägre fyllnadsgrader än 100 96 har bl. a. varil att disponibelt utrymme måsle finnas föratt vid omsättning av lagren inle behöva göra avkall på beredskapen, Avsikien har med andra ord varit alt i händelse av atl elt lagerutrymme tillfälligt töms motsvarande kvantitet skall lagras i överkapacitetsutrymme i övriga anläggningar. OLK ulgår i sina beräkningar från en fyllnadsgrad av 100 96 (för molorbensin 90 96), vilken även används i beräkningama för den år 1973 beslutade råoljelagringen liksom förden år 1974 beslutade eldningsoljelagringen, när det gäller att bedöma erforderliga cisternulrymmen under programperioden.

Vid beräkningen av den ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter förutsätter OLK vidare billigaste lagringsalternativ (stora bergrumsanläggningar) för färdigprodukllagring och normall kommersiellt

Prop. 1976/77:74 187

utbyte ur råolja. Redovisade kostnadsjämförelser är gjorda exkl, mervärdesskatt.

Den av OLK beräknade ekonomiskt optimala fördelningen mellan råolja och färdigprodukter är f n. lagring av 9,6 milj, nr'' råolja (inkl. beslutad lagring åren 1973 och 1975) och resterande behov i form av färdigprodukter. En råoljelagring om totalt 9,6 milj, m ger elt raffinaderiutfall som läcker lagerökningsbehovel av den omsättningskrävande produkten molorbensin.

OLK påpekar alt om färdigproduktlagringen skall ske i näringslivets regi enligt nuvarande ivångslagringssyslem investeringskostnaderna för lagringen torde öka väsentligt lill följd av all mindre och därmed dyrare lagringsanläggningar saml lägre fyllnadsgrader används,

OLK kostnadsberäknar behoven av fiytande fossila bränslen och drivmedel exkl. behoven för gasturbindrift men inkl. behoven av tiock eldningsolja för ammoniaklillverkning med utgångspunkt från den ekonomiskt optimala fördelningen av råolja och färdigprodukter. OLK räknar med två alternativ, dels att staten ombesörjer såväl lagring av råolja som spelskvaniileler av färdigprodukter, dels alt spetskvanlilelerna som hittills lagras i näringslivets regi. I del senare alternativet förutsätts dock slaten lagra de kvantiteter eldningsolja som enligt OLK erfordras för att dämpa vinterdispensens verkningar samt behovel av flygdrivmedel. Investeringskostnaderna för programmet beräknas i angivet prisläge uppgå lill 2 818 milj, kr. om såväl råoljelagringen som färdigproduktlagringen sker i statlig regi och till 2 863 milj. kr. om färdigproduktlagringen sker hos näringslivet enligl nuvarande Ivångslagringssyslem. 1 del senare fallet förutsätts dock alt lagerökningsbehovel av gasol i sin helhel tillgodoses av de lagringsskyldiga och all lagringen sker gemensaml för de lagringsskyldiga i slora bergrumsanläggningar. Skulle lagringen ske på annat sätt stiger enligl utredningen kosinaderna för detla alternativ väsentligt.

Några förändringar gentemot nuvarande ansvarsfördelning mellan stal och näringsliv har inte förutsatts i ÖEF:s programplan. Sålunda ulgår man i programplanen från alt merparten av den föreslagna ökningen av beredskapslagren för krig och avspärrning skall ske genom näringslivets försorg medan lagringen för fredskriser skall ske genom staten. Ansvarsfördelningen för lageruppbyggnaden påverkar behovet av invesleringsmedel i enlighet med vad jag lidigare har anfört när del gäller OLK.s förslag.

De i programplanen angivna kostnaderna förståten uppgår för alternativ A lill ca 2 295 milj. kr, ochförallernativBiillca2 515 milj. kr. Det bör noteras alt häri ingår investeringar för exempelvis år 1973 beslutad inlagring av råolja som OLK ej beräknar inom det nya oljelagringsprogrammel. Näringslivels investeringskostnader under perioden uppgår lill ca 1 250 milj. kr.

Som en följd av OLK:s förslag krävs enligt ÖEF ytterligare resurser under programplaneperioden för lagring för såväl fredskriser som avspärrning och krig. Den ytterligare fredskrislagringen beräknas kosta staten ca I 000 milj.

Prop. 1976/77:74 188

kr. och den ökade beredskapslagringen för avspärrning och krig beräknas kosla näringslivet ca 695 milj. kr.

Förslaget att merparten av fredskrisreserven skall lagras i form av råolja tillstyrks av flertalet remissinslanser.

Den av OLK gjorda dimensioneringen av oljelagringsprogrammel innebär ätten mindre del av avspärrningsreserven kommeratt lagras i form av råolja. Detta avstyrks a v flera remissinstanser däribland ÖB och ÖEF, Som motiv för avstyrkandet anförs huvudsakligen del angelägna i all avspärrningsreserven lagras i form av färdiga produkter för alt underlätta och vid bristande sjötransporlmöjligheler säkerställa distributionen. Härigenom kan även en mer spridd lagring erhållas än om en del av behovet lagras i form av råolja. Vidare anges som skäl de begränsade utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande rafflnaderilägen.

Flera remissinstanser med anknytning lill sjöfartsnäringen betonar all i del fall den svenska kusitankerfloitan inte slås ut genom högre driftkosinader och försämrat konkurrensläge kommer den i krislider huvudsakligen flnnas tillgänglig i svenska farvatten och bidra till beredskapen. Vidare framhålls att det har skett en viss förnyelse av del svenska kusllonnagel under den senasie tiden.

Statens naturvårdsverk konstaterar i sitt ytirande atl OLK inle berör miljöfrågorna i anslutning till de framlagda förslagen till beredskapslagring. Verket tillstyrker kommitténs förslag om en utbyggnad av bergrumslagringen under den förutsättningen att naturvårdens intressen och de för verksamhelen befarade miljöstörningarna i god tid karlläggs och alt system arbetas fram för att eliminera störningarna. Det ärenligl verket av stor vikt all resurser ställs till förfogande för en bred utredning av naturvårds- och miljöskyddsfrågorna runt bergrumslagringen för att myndigheterna skall fl underlag för deras bedömning av denna typ av lagring. Även länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län understryker miljöaspekternas betydelse vid bergrumslagring och anser del vara angeläget att dessa snarast utreds.

1 frågan om vilken procentsats som skall användas vid angivandet av fyllnadsgraden i cisternerna framhåller ÖB, ÖEF, oljelagringsrådel och SPI allden inte bör sällas högre än 95 96. Som motiv härför anförs all del inle är möjligl all exakt anpassa elt bergrumsulrymme till den varumängd som skall inlagras och att utrymmet erfarenhetsmässigt bör vara minst 5 96 större än varuvolymen. Anledningen härtill anges vara sådana lekniska förhållanden som bl. a, vatteninnehåll i tillförd olja, inläckande vatten och ledningstömningar liksom svårigheten alt exakt anpassa fartygslasterna lill avsedd varuvolym.

För att kunna utnyttja uppkommande möjligheter till sambyggnad av lagringsutrymmen med andra intressenter och de ekonomiska fördelar som ell sådani förfarande innebär är del enligt ÖEF angelägel alt utbyggnaderna inle alltför hårt låses lill budgelårsvisa medelsanvisningar. Det vore därför

Prop. 1976/77:74 189

rationellt om regeringen av riksdagen erhöll ett rambemyndigande avseende hela den kommande programperioden, all efler förslag av ÖEF successivi beslula om utbyggnadernas fördelning på oljeslag resp. deras föriäggning i liden. Det förhållandet att finansieringen föreslås ske via oljelagnngsfonden synes enligt ÖEF underlätta ett sådant förfarande,

1 likhet med remissinsianserna förordarjag alt merparten av beredskapslagringen för främst fredskriser lagras i form av råolja. Jag delar inte den tveksamhet som vissa remissinstanser har anmält till förslagel att lagra en mycket begränsad del av avspärrningsreserven i form av råolja. Den aktuella kvantiteten lorde i en avspärrningssiluaiion till stor del behövas för att täcka en del av västra Sveriges behov av färdigprodukter, Transportslräckorna blir med andra ord ganska korta. Vidare bör en i förhållande till raffinaderikapaciteten större lagring ske vid raffinaderiet på ostkusten än vid raffinaderierna på västkusten, vilkel ytterligare begränsar behovel av sjöburna transporier av vid raffinaderierna erhållna färdiga oljeprodukter. De kvantiteter som kan beräknas behöva bli transporterade med kusttankers genom Öresund och sedan genom exempelvis Falsterbo kanal kan bedömas bii relativt små. De störningar som i inledningen till en avspärrningssiluaiion kan uppslå vid sjötransporterna bör bli relativi begränsade. Det är också under denna inledande period som färdigprodukter erhållna ur råolja vid de svenska raffinaderierna behöver transporteras sjöledes. Mot denna bakgrund finner jag atl säkerheten med avseende på inhemsk raffinaderikapacitet, tidsförhållanden, kvantiteter och behövligt tanktonnage är tillräckligt betryggande. Lagring i form av råolja är också billigare än motsvarande lagring i form av färdigprodukter och ger en viss, önskvärd möjlighet till förändring av produktuitaget.

Utbyggnadsmöjligheterna för råolja vid nuvarande raffinaderilägen kan möjligen i viss utsträckning verka begränsande. Enligt ÖEF:s egna undersökningar är möjligheterna att genomföra föreslagen lagring i råolja något osäkra. För egen del anser jag all planeringen bör inriktas mol OLK:s förslag till lagerulbyggnad med undanlag för eldningsoljelager avsedda att dämpa vinterdispensens verkningar ur uthållighelssynpunkt. Den forisatta planeringen får avgöra huruvida praktiska svårigheter föreligger,

OLK har i sina beräkningar utgått frän lätt arabisk råolja, I likhet med kommittén vill jag föreslå alt någon bindning lill speciell råoljetyp inle görs nu.

Några remissinslanser befarar ålerverkningar på miljön. Frågan bör beakias vid detaljplaneringen av de framtida lagringsanläggningarna.

Den av OLK angivna fyllnadsgraden av lagringsanläggningarna har, som jag lidigare har redovisat, mött invändningar från flera remissinstanser. Förutom vissa tekniska faktorer och allmänna säkerhetsåtgärder synes fyllnadsgraden också påverkas av det sätt på vilket oljan upphandlas. Jag finner att skillnaden mellan den av OLK angivna fyllnadsgraden och den av remissinsianserna förordade från kostnadssynpunkt är liten. Mol denna

Prop.1976/77:74 190

bakgrund flnner jag dci inte nödvändigt atl låsa fyllnadsgraden till en viss procentsals. Jag vill i stället göra del principiella uttalandet att de av staten ägda lagringsanläggningarna bör fyllas upp maximalt inom ramen för de säkerhetskrav som måste ställas på anläggningarna.

Jag kommer senare alt mera i detalj redovisa det sammanlagda behovet av investeringsmedel för den kommande oljelagringsperioden. Den bedömda kostnaden under perioden för dels den av mig förordade, dels den under åren 1973, 1974, 1975 och 1976 av statsmakterna beslutade försiärkningen av försörjningsberedskapen inom detla område uppgår lill ca 5 000 milj, kr.

Man bör göra allt för atl begränsa kostnaderna för denna lagring av råolja och oljeprodukter. Sålunda bör en utbyggnadsplan för hela oljelagringsperioden utarbetas av ÖEF, Planen bör ligga till grund för regeringens budgetårsvis framlagda förslag lill riksdagen. Men regeringen bör därutöver enligt min mening ha vissa möjligheter att sätta igång ytterligare utbyggnad av förrådsanläggningar. Skälen härför är följande.

Den år 1974 beslutade lagringen av ca 1 milj. m eldningsoljor byggs upp inom ramen för det bemyndigande som regeringen då fick (prop 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142), Erfarenheterna från denna verksamhet har varil mycket goda, ÖEF har när möjligheter har uppställ, omedelbart kunnat ingå avtal med kommunala och privata intressenter. Sambyggnad av lagringsutrymmen har kunnat ske. Förfarandet har medfört lägre byggnadskostnader för staten samtidigi som lagren snabbi har kunnat byggas upp.

Möjligheter att samordna den i oljelagringsprogrammel ingående slatliga lageruppbyggnaden med övrig kommersiell uppbyggnad bör även utnyttjas under den kommande oljelagringsperioden. Jag vill dock understryka alt lönsamhetsbedömningen bör baseras på elt vidare underlag än endast anläggningskostnader.

För atl underlätta denna samordning och möjliggöra en begränsning av kostnaderna bör regeringen ha riksdagens bemyndigande all beslula om viss utbyggnad av förrådsanläggningar för oljeiagring m. m. uiöver de under Förrådsfonden förekonomiskt försvarbudgetårsvisanmäldabyggnadsobjek-len. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande att inom en viss kostnadsram sätta igång utbyggnad av förrådsanläggningar för oljelagring m. m. i enlighet med de för oljelagringsprogrammel 1978-1984 föreslagna riktlinjerna. Ulbyggnadskoslnaderna för hela perioden beräknarjag lill ca 1 100 milj. kr. Jag bedömer att ett bemyndigande för regeringen att under budgetåret 1977/78 besluta om erforderiig utbyggnad inom en kostnadsram av 305 milj. kr. bör ge erforderiig handlingsfrihet. Jag återkommer lill detta i del följande vid min anmälan av anslagsfrågor.

Lagringsansvar

OLK anser att de av konsumenterna finansierade lagren i princip bör ägas av staten.

Prop. 1976/77:74 191

OLK föreslår all de 3 milj, m råolja och oljeprodukter som riksdagen år 1975 har fattat beslul om skall lagras i form av råolja samt atl ytteriigare 3,6 milj. m råolja lagras. Denna lagring bör enligt OLK omhänderhas av ÖEF. Resterande behov föreslås bli lagrade i form av färdiga produkler. Denna lagring anser OLK kan ske antingen hos näringslivet enligt nuvarande ivångslagringssyslem eller - eftersom den enda omsättningskrävande produkten motorbensin täcks genom råoljelagring - i statens regi. Statlig lagring blir enligl OLK:s beräkningar billigare, eftersom i vissa fall slörre lagringsanläggningar kan väljas. Eftersom den utökade lagringen i huvudsak hänför sig till avspärrnings- och fredskrisreserverna är kravet på omfattande spridning av lagren inte lika väsentligt som under lidigare program. Den större delen av avspärrningsreserven kommer således alUjämt att lagras i form av färdiga produkter av de lagringsskyldiga. På så sätt lillgodoses kraven på beredskapsmässig spridning och omedelbar gripbarhei. Vidare kan den spridning som behövs av disiribulionsskäl tillgodoses inom ramen för ett statligt oljelagringsprogram. OLK anser det fördelaktigt att slaten flr det totala ansvaret för programmet. Ett enhetligt system för finansieringen kan då byggas upp.

Förslaget alt staten skall ta ansvaret för den vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja utom för bränsle till gasturbiner tillstyrks av flertalet remissinstanser. Endast ÖEF ifrågasätter om inte lagringen för avspärrningssilualioner även fortsättningsvis bör ingå i näringslivets tvångslagring. Härigenom skulle den från beredskapssynpunkt önskvärda spridningen bättre lillgodoses.

Jag anser att kravei på en tillfredsställande geografisk spridning kan tillgodoses bättre om staten tar ansvaret även för lageruppbyggnaden av de kvantiteter av bl, a. motorbrännolja och eldningsolja som del enligl ÖEF:s förslag kan bli fråga om. Vid en utökad tvångslagring kan befaras att den stora koncentrationen av oljeprodukter lill ell fltal oljehamnar och konsumtionscentra ytteriigare förstärks. Jag anser således att staten skall ha ansvaret för den vidare uppbyggnaden av beredskapslagringen av olja ulom för bränsle lill gasturbiner. Detta bör, som jag tidigare har framhållit, inte hindra att vissa oljeprodukter lagras i samverkan mellan staten och näringslivet.

Andel I äldre lagringsmål

Enligt OLK kommer, som jag lidigare har redovisai, lill följd av nuvarande lagringsregler ett nyetablerat företag eller ett företag som ökar sin försäljning eller förbrukning av oljeprodukter att bli lagringsskyldigt resp. få ökad lagringsskyldighet inom ramen för lidigare lagringsprogram. Någon möjlighet alt ekonomiskt kompensera sig för denna lagringsplikl genom bidrag eller särskill pristillägg torde enligt OLK inle föreligga. De i programmen ursprungligen ingående företagen har däremol fått täckning för sina kostnader för denna lagring dels genom statliga bidrag, dels genom atl

Prop. 1976/77:74 192

kompensera sig prisvägen bl. a. med beredskapslagringsavgifter. Delta medför svårigheter vid nyetablering och marknadsexpansion.

OLK har övervägl olika möjligheter alt molverka de extra svårigheter i fråga om beredskapslagringen som med nuvarande regler uppstår för nytillkommande lagringsplikliga företag och expanderande företag genom att de blir delaktiga i äldre lagringsmål.

OLK föreslår att om ell förelag ändrar sin basmängd della endasl i begränsad omfattning skall påverka förelagets andel i äldre lagringsmål. Detta föresläs gälla såväl oljehandelsföretag som lagringspliktiga förbrukare.

Vad belräffar skyddad och särskill lokaliserad lagring enligt äldre lagringsmål anser OLK del otillfredsställande att nytillkommande lagringspliktiga kan tvingas atl bygga bergrumsanläggningar för tidigare skyddad och lokaliserad lagring till följd av att de inte har rätt att fl disponera uirymme i bergrum avsedda för denna lagring.

OLK föreslår därförall lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring för kommande lagringsperiod fastställs till den lagringsplikl som gäller för enskilda företag vid innevarande lagringsperiods slut. Ett nytillkommande lagringsplikligt förelag blir därför inte skyldigt alt hälla skyddade eller lokaliserade lager enligt äldre lagringsmål.

OLK framhåller atl de föreslagna ålgärderna för att dämpa de negativa effekterna av nuvarande ivångslagringssyslem inte kan betraktas som slutliga lösningar. OLK föreslår därför att dessa frågor ulreds i särskild ordning.

Endasl ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i denna fråga. SPK stöder kommitténs förslag. ÖEF och SPI avvisar förslagel om hur förändringar i företagens basmängd skall påverka den enskilde lagringsplikiiges tvångslager under hänvisning till den av OLK föreslagna utredningen.

Föregen del kanjag tillstyrka alt lagringsplikten i skyddad och lokaliserad lagring fastställs lill den lagringsplikt som gäller enskilda företag vid innevarande lagringsperiods slut.

När del gäller förslaget avseende basmängdsberäkningarär jag inle beredd alt nu föreslå några förändringar. Jag har för avsikt att senare föreslå alt frågan utreds. Det är dock av största vikt att det nuvarande ivångslagringssystemets negativa effekter dämpas så snart och så mycket som möjligl. ÖEF har författningsenliga möjligheterait lämna dispens under några år från lagringsplikten. Jag finner det angeläget alt sådana dispenser vid behov ges åt i försia hand nytillkommande lagringsplikliga oljehandelsförelag. Härigenom boren del av ivångslagringssystemets negativa effekter på konkurrensen kunna dämpas. Jag avser atl föreslå regeringen att ge ÖEF till känna vad jag nu har anfört.

Prop. 1976/77:74 193

Lagring för gasturbindrift

Den föreslagna lagringen för drift av gasturbinanläggningar måste enligt OLK i stor utsträckning ske i form av specialbränsle och i anslutning till anläggningarna. Enligt uiredningen innebär detta atl statlig lagring är mindre lämplig. Det föreslås i stället atl lagringsplikt införs för ägare av gasturbiner. Investeringskostnaderna för denna lagring beräknas av OLK till sammanlagt högst 88 milj. kr. Jag biträder förslaget.

Lagring av kol och koks samt gasbensin m. m.

Lagringen av kol och koks som råvara förden metallurgiska industrin har tidigare skett i statens regi genom ÖEF. OLK föreslär att lagringen även under kommande program bör ske i statens regi. Investeringskostnaden för utökningen av lagringen har beräknats till 160 milj. kr.

Den föreslagna lagringen av råolja gör del möjligl att täcka en del av gasbensinbehovet för avspärrning. OLK anser all resterande behov av gasbensin bör lagras i statens regi. Investeringskostnaderna förgasbensinlag-ringen har beräknats till 215 milj. kr.

OLK föreslår vidare att lagringen av den specialkvalitei av eldningsolja som erfordras för produktion av kimrök lagras i statens regi. Investeringskostnaderna för denna lagring har beräknats till 9 milj. kr.

Jag biträder OLK:s förslag.

Lagring av kärnbränsle

OLK har föresiagii all elt beredskapslager av kärnbränsle byggs upp. Detla beredskapslager är främst avsett atl möla försörjningskriser i fred. Med hänsyn till de normala intervallen mellan bränslebytena och den därmed sammanhörande uthålligheten i kärnkraftsystemei föreslår OLK all lagringen skall omfatta ett års behov av ersältningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft.

Kärnbränsle upphandlas av de svenska kraftförelagen genom del gemensamt ägda Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF). 1 delta bolag äger staten utse hälften av ledamöierna i styrelsen samt ordföranden. 1 Aka-ulredningens betänkande (SOU 1976:30 och 31) Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall föreslås alt staten flr utse tvä tredjedelar av styrelsen i SKBF. Slaten lämnar f n. kreditgarantier lill SKBF för inköp av anrikningstiänster och nalururan.

OLK har övervägt om lagringen skulle ske genom statens försorg. Mot detla lalar enligl OLK dels alt vissa kontrakt, delvis avsedda för beredskapslagring, redan har tecknats för kärnkraftproducenlernas räkning, dels utländska myndigheters krav på kontroll av kärnbränslet framför allt för all undvika alt det används för produktion av kärnvapen. Flera länder uppställer som krav för försäljning atl köparen skall vara kraftproducent. OLK anser

13 Riksdagen 1976/77. I saml Nr 74

Prop. 1976/77:74 194

mot denna bakgrund att stallig beredskapslagring av kärnbränsle i föreslagen omfattning inle är ett realistiskt alternativ.

Med hänsyn till svårighetema att bedöma den framtida kärnbränslemarknaden och med hänsyn till redan ingångna upphandlingskonlrakl anser OLK del mindre lämpligt atl föreslå skyldighel för de enskilda kärnkraftproducenterna all lagra kärnbränsle.

Kraftinduslrin har emellertid förklarat sig villig atl bygga upp ett beredskapslager av kärnbränsle av den omfattning som föreslås under förutsättning att staten släller kreditgarantier lill förfogande för de erforderliga investeringarna.

Eftersom staten har ett stort inflytande på kärnkraftsektorn bl. a. genom styrelserepresenlaiionen i SKBF och med hänsyn till de speciella förhållanden som råder på kärnbränslemarknaden anser OLK atl beredskapslagringen bör kunna ske utan reglering i lag. Avtal om beredskapslagringen bör enligt OLK träffas mellan ÖEF och berörda kraftföretag i samråd med SKBF. OLK föreslår atl staten ställer för beredskapslagringen erforderiiga kreditgarantier, för vilka slalen bör ha säkerhet i beredskapslagret av kärnbränsle. Beroende på priset för nalururan och i vilken form lagringen skall genomföras beräknar OLK investeringsbehovet för 13 reaktorer enligt 1975 års energipoliliska beslut till mellan 970 och 1 400 milj. kr.

Kommitténs förslag angående lagringsansvarel flr stöd av bl. a. SKL CDL och SKBF framhåller all kraftindustrin är villig alt bygga upp beredskapslagrel under förulsällning all slalen släller erforderiiga kreditgarantier till förfogande. SKBF avser att bygga upp lagrel genom alt i största möjliga utsträckning utnyttja redan existerande kontrakt för leveranser av nalururan och anrikningstiänster.

Jag har tidigare ställt mig positiv lill OLK:s principiella förslag om beredskapslagring för främsl fredskriser av ett års behov av ersättningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt producerar elkraft. Frågan om kärnenergins roll i vår framlida energiförsörjning befinner sig f. n. under uiredning i energikommissionen. Efler samråd med statsrådet Johansson vill jag därför förorda all frågan om beredskapslagring av kärnbränsle las upp vid kontrollstationen, då frågan kan behandlas mol bakgrund av bl. a. energikommissionens förslag och slatsmakternas ställningstaganden lill dem.

I della sammanhang bör påpekas alt kraftförelagen genom SKBF redan år 1973 log initiativ till all upprätta ett reservlager av kärnbränsle. I avsikt främsl alt underiätta finansieringen av ell sådant lager infördes en stallig garanti för SKBF:s åiaganden. SKBF har med ulnyltiande av denna garanti tecknat kontrakt för såväl natumran som anrikningstiänster lill reservlagrel. För de reaktorer som nu är i drift vänlas denna frivilliga lagring komma all ge en uthållighet som är något lägre än enligt OLK:s förslag. Om del redan före kontrollstationen skulle anses önskvärt all öka lagringen av kärnbränsle lorde överenskommelse kunna träffas med kraflförelagen. Finansieringsfrågan kan i sådant fall lösas inom ramen för nuvarande garanlisyslem.

Prop. 1976/77:74 195

Finansiering

Enligl sina direktiv ulgår OLK från att kostnaderna för det nya oljelagringsprogrammel skall finansieras genom uttag av avgifier pä beredskapslagrade produkter. Finansiering av del föreslagna programmmel skall således ske under perioden 1978-1984.

F. n. ulgår avgifter för beredskapslagring i två former. Oljehandeln lar ul en beredskapslagringsavgift för finansiering av ivångslagringen. Denna avgifl beslår av en investeringsdel (fonddel) och en driftkosinadsdel. Avgiften är baserad pä de beräknade faktiska kostnadema för beredskapslagringen av resp. produkl. Vidare lar staten ut en särskild beredskapsavgifi på vissa oljeprodukter för finansiering av statlig råolje- och eldningsoljelagring samt från den 1 januari 1977 för finansiering av fredskrislagring inom det petrokemiska vamområdet. Denna särskilda beredskapsavgifi är baserad på andra grunder än kostnaderna för lagring av molsvarande kvantitet färdig produkt.

Från finansieringssynpunkt hänför OLK till del föreslagna oljelagringsprogrammel flytande fossila bränslen och drivmedel saml råvaror för dén petrokemiska industrin. Bränsle för gasturbindrift särbehandlas med hänsyn till de särskilda regler som föreslås för lagringsplikt för ägare av gasturbiner.

Vid beräkningen av avgiftema för finansiering av kommande program redovisas alternativ där samlliga färdigprodukter som beredskapslagringen avser belastas med avgifier.

OLK anser - med hänsyn lill att det föreligger behov av beredskapslager för utrikes sjöfart och flyglransporter - att även dessa förbrukarkalegorier bör bidra lill kosinaderna för uppbyggandet av beredskapslager. Vad gäller frågan om avgiftsbefrielse för fiskefartyg delar OLK 1968 års oljelagringskommittés uppfattning alt eventuellt stöd till fiskenäringen bör ulgå i annan form än genom befrielse frän koslnader för den oljelagring som sker för fiskets räkning. OLK föreslår alltså inte avgiftsbefrielse för olja som förbrukas för drift av fiskefartyg.

Finansieringsbehovet under den kommande programperioden, dvs. 1978-1984, avser försl och främsl den ökning som föreslås av beredskapslagringen, kostnadsberäknad till ca 2 800 milj. kr. för alternativet atl slaten ansvarar för den forisatta lageruppbyggnaden. Därutöver lägger OLK fram förslag om finansiering av

- resterande medelsbehov under programperioden för den år 1973 resp. år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m råolja och 1 milj. m-* eldningsolja,

- lagring av 3 milj. m råolja baserad på beslutet år 1975,

- resterande medelsbehov under programperioden för den år 1976 beslutade fredskrislagringen av petrokemiska råvaror,

- den av OLK föreslagna lagringen av petrokemiska råvaror, kostnadsberäknad till 225 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 196

Resterande medelsbehov under programperioden för den är 1973 och år 1974 beslutade lagringen av 3 milj. m' råolja resp. I milj. m-' eldningsolja beräknar OLK lill ca 750 milj. kr.

Enligl riksdagens beslul år 1975 skall ytteriigare råolja och oljeprodukter molsvarande 3 milj. m råolja lagras. Enligt OLK:s förslag skall denna lagring ske i form av råolja. Denna lagring kostnadsberäknas lill ca I 250 milj. kr.

Resterande medelsbehov under programperioden för den år 1976 besiulade fredskrislagringen inom det petrokemiska vamområdet beräknar OLK till ca 430 milj. kr.

Del sammanlagda behovet av invesleringsmedel för kommande programperiod utöver till oljelagringsfonden tillförda medel t. o. m. år 1977 uppgår säiunda till ca 5 500 milj. kr.

OLK föreslår all statlig lagring under den föreslagna programperioden finansieras via särskild beredskapsavgift på i huvudsak samma sätt som f n.

Vid fastställande av den särskilda beredskapsavgiften kan olika principer användas. OLK väljer atl, med ulgångspunkl i de beräknade kosinaderna för det förordade alternativet all slalen lar ansvarel för hela lagerökningen, redovisa olika alternativ för belastning på produktema. De aliernativ OLK beräknar är

- enheisavgift, dvs. de olika produkierna belastas med lika slor avgift,

- enheisavgift på samlliga oljeslag ulom på molorbensin som belastas extra,

- produklvis belastning, dvs. avgifterna skall täcka investeringskostnaderna för resp. produkt och/eller produklens andel i råolja,

- uttag av under år 1977 utgående beredskapslagringsavgifter (investeringsdelar) och särskild beredskapsavgift'

OLK anser all den föreslagna uppbyggnaden av lagring för gasturbindrift bör kunna finansieras av de lagringsplikliga ulan särskill slatligl stöd.

Beredskapslagringen av koks för den metallurgiska indusirin har tidigare finansierats över statsbudgeten. OLK föreslår ingen ändring härvidlag under kommande program.

Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget att den statliga lagringen av oljeprodukter finansieras genom uttag av särskild beredskapsavgift. Endast SIND riktar invändningar mol den föreslagna finansieringsformen. Verket framhålleratt finansieringen av den föreslagna beredskapslagringen kommer atl fungera som en punktskatt pä all energi utom vattenkraft. Enligt verkets uppfattning bör beredskapslagringen helsl finansieras över statsbudgeten utan anknytning lill speciella avgifier. Om beredskapslagringen skall finan-

' Sedan OLK överiämnade sitl betänkande har för flertalet avgiftsbelagda oljeprodukter invesleringsdelarna i beredskapslagringsavgifterna sänkts. Nedsättningen gäller fr, o, m. den 1 januari 1977,

Prop. 1976/77:74 197

sieras genom punktskatter pä energi, bör dessa enligt verkets mening, även påläggas vattenkraften,

SHIO, Sveriges industriförbund och Sveriges kemiska industrikonior framhåller i sina yttranden atl en beredskapsavgift verkar på i princip samma sätt som en energiskatt. Det vore därför enligt dessa remissinstanser naturiigl atl den särskilda beredskapsavgiften behandlas på samma sätt som energiskatten vid beräkning av underlaget för nedsättning av energiskatt.

RSV har inga erinringar mot något av de av OLK angivna alternativen. Från administrativ synpunkl är del enligl verket en fördel all ha en avgift som är lika stor för de olika oljeprodukterna. En speciell avgift på motorbensin kan däremot, såsom nu sker, tillämpas ulan svårigheter eftersom redovisningen för bensin är fristående frän den för andra oljeprodukter.

Genomgående för flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig om finansieringsalternativen är atl de önskar så små avvikelser som möjligt i förhällande lill nuvarande lolala avgiftsuttag för beredskapslagring pä oljeprodukter.

1 sina alternativa beräkningar av avgifterna för finansiering av del kommande programmet utgår OLK frän att samtliga produkler som avses bli föremål för beredskapslagring belastas med avgifier. Med hänsyn lill att det föreligger behov av beredskapslager för fiygtransporter och uirikes sjöfart anser OLK all även dessa förbrukarkalegorier bör bidra till kostnaderna för uppbyggandet av beredskapslager.

Remissinstanserna släller sig överiag avvisande eller iveksamma lill all fiygdrivmedel och marina bunkeroljor för uirikes trafik skall avgiftsbeläggas. Som skäl härför anförs bl. a. möjligheten för konsumenterna av dessa oljeprodukter all läcka sina behov utomlands.

Under hänvisning till sladsgasverkens svåra situation avvisar Svenska gasföreningen förslagel om avgiftsbeläggning på sladsgasråvaror.

VVF föreslär all konsumenlerna av oljeprodukter skall kunna förbinda sig att hälla lager uiöver de lagringsplikliga kvantiteterna mot atl i stället erhålla befrielse från de med detla lager förenade beredskapsavgifterna.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet vill jag i finansieringsfrågan anföra följande.

Jag delar kommitténs mening att finansieringen av det nya oljelagringsprogrammel bör ske genom uttag av särskild beredskapsavgift. Uttagen under programperioden bör avse förutom investeringsmedel för föreslagen oljelagring även resterande medelsbehov för sådan lagring där särskild beredskapsavgift nu ulgår. Frågan om den särskilda beredskapsavgifiens nalur och betydelse liksom frågan om den bör ingå i underlaget för nedsättning av energiskall lorde komma all övervägas av den nyligen tillsatta energikommissionen.

Jag delar remissinsiansernas uppfattning angående avgiftsbeläggning av flygdrivmedel och marina bunkeroljor för uirikes trafik. Dessa oljeprodukter bör alltså inle avgiftsbeläggas. Detta bör gälla även för flygdrivmedel som

Prop. 1976/77:74 198

förbrukas inom landei.

Jag har i detta sammanhang övervägl om inle fiskerinäringen skulle kunna befrias från den särskilda beredskapsavgifien på bränsle som förbrukas för fiskefartygs drift, dä denna näring har en myckel bekymmersam ekonomisk situation. Jag har vid min prövning haft svårl alt hitta en för olika fiskekategorier rättvis lösning som även är administrativt och kontrolllekniskt godtagbar. Jag är därför inle nu beredd att föreslå all fisket befrias från nämnda avgifl. Jag avser dock atl i samråd med chefen för jordbruksdepartementet ytteriigare studera detla problem.

Jag finner att övervägande skäl talar för att sladsgasråvaror f n. inle bör avgiftsbeläggas.

Den särskilda beredskapsavgifien bör således belasta samma oljeprodukter som f n. Delta innebär all jag inte heller föreslår någon avgift på gasol och fotogen.

För beräknandet av avgiftsuttaget under den kommande programperioden 1978-1984 harjag med ledning av senasi kända koslnader räknal upp del toiala medelsbehovel för perioden till ca 5 100 milj, kr. Därvid har jag i enlighet med vad jag tidigare har förordat inte räknat in de av OLK föreslagna lagren av eldningsoljor för all dämpa vinlerdispensens verkningar. För atl ändringen i avgiftsuttaget skall bli så liten som möjligt och samtidigt uppbörden sä enkel som möjligt föreslär jag atl de särskilda beredskapsavgifterna sätts till 7 öre per liter motorbensin och 18 kr. per m för övriga oljeprodukter, Jusleringar i avgifterna kan behöva göras senare beroende på bl.a, konsumtions- och prisförändringar.

Jag ansluler mig sålunda i huvudsak till del av OLK redovisade finansie-ringsalternalivet som innebär geniemoi nuläget minsta möjliga förändring av avgiftsuttaget för beredskapslagring av oljeprodukter. Genom atl slalen i huvudsak kommer alt la ansvarel för den vidare lagemppbyggnaden behöver den särskilda beredskapsavgifien höjas. Samtidigi bortfaller emellertid invesleringsdelen av den beredskapslagringsavgift som näringslivet nu tar ut för all läcka kosinaderna för ivångslagringen. Den föreslagna justeringen av den särskilda beredskapsavgiften innebär en geniemoi nu utgående lolala avgifter för beredskapslagring av oljeprodukter en smärre höjning för motorbensin och sänkningar för motorbrännolja och tunna eldningsoljor. För tiocka eldningsoljor sker ingen förändring av det lolala avgiftsuttaget. För gasol och fotogen bortfaller avgiflsultagel helt, dä dessa varor i huvudsak ej är energiskatleplikiiga och därför av uppbördstekniska skäl inte bör belastas med särskild beredskapsavgift.

Av följande tablå framgår investeringsdelen av de under år 1976 resp. 1977 utgående avgifterna för beredskapslagring inom energiområdet samt mitt förslag lill nya avgifier (kr. per m för gasol kr. per ton).

Prop. 1976/77:74 199

Oljeprodukt	Avgifier för lager-		Förslag
	mvesienngar
	1976	1977
Gasol	18	10	0
Motorbensin	54	64	70
Fotogen	4	4	0
Motorbrännolja	22	21	18
Tunna eldningsoljor	24	22	18
Tjocka eldningsoljor	17	18	18

Till redovisade avgifter kommer de avgifier soni näringslivet behöver la in för all täcka sina löpande kostnader för Ivångslagringen. Dessa avgifier kan förutsättas bli föremål för granskning inom ramen för SPK:s instruktions-mässigl ålagda prisövervakning.

Mol bakgmnd av de principer jag föreslår skall läggas lill grund för det nya lagringsprogrammel kan jag inle tillstyrka det av VVF väckta förslaget atl frivillig överiagring skall kompenseras genom avgiftsbefrielse.

Vad gäller finansieringen av bränslelagringen för gasturbiner har jag ingenting att erinra mot det framlagda förslaget. Jag vill dock erinra om att gasturbiner redan nu bidrar lill beredskapslagringen, varför behovel av investeringsmedel understiger del som jag tidigare har redovisat.

Jag ansluler mig till det framlagda förslaget om finansieringen av beredskapslagringen av koks.

Vissa särskilda frågor

Beredskapsbesiåmmelserna 1 Svensk Byggnorm

Enligt sina direktiv skulle OLK i anslulning till överväganden om införande av nytl lagringssystem för kraft- och värmeverk beakta de lekniska förutsättningarna för omställning till användning av ett alternalivbränsle lill olja. OLK konstaterar atl mol bakgrund av bl. a. den målsättning som föreslås bli lagd till gmnd för dimensioneringen av beredskapslagringen, frågan om omställning av verken till alternativbränslen inte borde prövas av OLK.

Enligt föreskriftema i Svensk Byggnorm (SBN 1975) skall vissa anläggningar för uppvärmning vara så utformade att omställning lill inhemskt fasl bränsle kan genomföras ulan omfattande ombyggnadsarbeten om inte särskilda skäl lill undantag föreligger. Undanlaget avser pannanläggningar med specialpannor för olja, vilka skall kunna godlas under förutsättning att tillräckligt lager av importbränslen anordnas. Den bakomliggande tanken synes ha varil att lagrel skall täcka behovel under en bedömd omslällningstid lill inhemska bränslen. OLK framhåller alt del är angelägel atl en samordning kommer lill stånd och föreslår att frågan las upp lill övervägande i lämpligt sammanhang. ÖEF och VVF framhåller det angelägna i atl frågan snarasi ulreds.

Prop. 1976/77:74 200

Jag delar remissinsiansernas uppfiittning. Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet och sladrådet Johansson vill jag anmäla alt frågan kommer att utredas.

Åtgärder för all öka lagerhållningen av drivmedel Inom jordbruket

Med anledning av riksdagens beslut (rskr 1975/76:310) överiämnade regeringen lill OLK för beaktande motionen 1975/76:1675 om ålgärder för en ökad lagerhållning av drivmedel inom jordbrtiket saml jordbruksutskottets utlåtande (JoU 1975/76:37) över motionen.

1 motionen pekas på all jordbmket har blivit i hög grad beroende av tillgången på drivmedel och att jordbm kärna i regel har egna oljelankar föratt ha behövliga drivmedel nära till hands. Denna lagring är genomsnittligt inte tillräcklig för att täcka ett års förbrukning. En ökad sådan lagring, lillräcklig för två års förbrukning, skulle enligt motionen ge den tidsfrist som erfordras för en mera allmän omställning lill genga.sdrift.

OLK framhåller att i förslagel lill mål för beredskapslagringen av drivmedel jordbmkets behov ingår med samma försörjningsuthållighel som gäller för andra samhällsviktiga områden. Det är enligt utredningen av stort värde om ytteriigare beredskapslagring, exempelvis i gårdscisterner vid jordbruken, kan tillkomma på privat initiativ. Jordbmkets behov av beredskapslager av drivmedel bör sålunda även framdeles lillgodoses inom den allmänna beredskapslagringen.

LRF framhåller risken för alt jordbmkets tillförsel av drivmedel kan komma atl slöras vid krig och krigsfara. En ökad gårdslagring av drivmedel kan förbättra uthålligheten hos producenterna av baslivsmedel vid nämnda situationer. Då en sådan lagring knappast kan komma till stånd ulan ekonomisk stimulans, hemsläller förbundet alt frågan om ekonomiskl stöd härför ytteriigare övervägs.

För egen del anser jag det värdefullt om enskilda konsumenier i ökad utsträckning kan lagra drivmedel och bränsle utöver beredskapslagrade kvantiteter i övrigi. Då jordbrukets behov av beredskapslager av drivmedel kommer atl lillgodoses i det föreslagna oljelagringsprogrammel är jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet inte beredd alt föreslå att något ekonomiskt stöd skall utgå för nämnda lagring.

Oljelagringsrådel

OLK föreslår atl oljelagringsrådel, som inrättades vid början av oljelagringsprogrammel 1958-1962 för alt bl, a. såsom rådgivande organ bilräda ÖEF i frågor rörande ivångslagringen, bibehålls l.v. Rådels fortsalla existens föreslås omprövas i samband med kontrollstationen. ÖEF och SPI ansluler sig lill förslaget. Jag återkommer till denna fråga i samband med atl jag behandlar frågan om en ny organisation för ÖEF.

Prop. 1976/77:74 201

9.2.3.2 Delprogrammet Elkraft

Delprogrammel omfattar frågor rörande försörjning med elektrisk energi. Statens vallenfallsverk är programmyndighel.

Efter samråd med statsrådet Johansson vill jag anföra följande.

1 verkets programplan föreslås följande inriktning för delprogrammet Elkraft.

Försörjningen med elektrisk energi skall under såväl fredskris som avspärrning, krig och eflerkris(krigs)lid tryggas för totalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sädan omfattning alt motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funktioner kan vidmakthållas.

För all irygga angiven försörjning skall elkraftindustrin under ledning och samordning av statens vattenfallsverk

- ombesörja beredskapslanering av rikets elkraftförsörjning syftande till atl säkerställa dels erforderiig produktion, överföring och distribution av elkraft, dels en väl avvägd reparalionsberedskap,

- ombesörja beredskapsplanering för elkraftmyndigheternas verksamhet under fredskriser, beredskapsiillstånd och krig,

- förbereda försörjningsreglerande (konsumtionsbegränsande) åtgärder inom elkraftens område,

- ombesörja planering av undanförsel av sädan försörjningsvikiig utrusining och maleriel som kan bedömas primärt bli hotad vid krig,

- ombesörja planering av förstöring av för en angripare betydelsefulla elkraftanläggningar eller annan egendom inom ansvarsområdet, som ej ankommer pä överbefälhavaren atl planlägga för.

Statens vattenfallsverk skall lämna myndigheter och kraftföretag erforderliga anvisningar i ovan nämnda avseenden.

Vidare skall verket medverka lill alt kraftanläggningarna ges ett mol betydelsen väl avvägt skydd i form av bevakning, civilförsvar och byggnadstekniska skydsåtgärder.

Jag bilräder verkels förslag till inriktning av verksamheten för delprogrammet.

I programplanen föreslår verkei bland andra beredskapsåtgärder under planeringsperioden, alt förberedelserna för konsumtionsreglering fortsätter, att ytteriigare anskaffning av reservulruslning och övrig materiel genomförs, au beredskapslagring av olja genomförs enligl de av riksdagen beslutade principerna, alt elkraftmyndigheternas samband byggs ut och all byggnadslekniska skyddsåtgärder vidtas vid vikliga anläggningar.

Försvarsuiredningen anser atl de förslag som framförs i programplanen belräffande behov av beredskapsålgärder inom elkraftomradet, ligger väl i linje med de allmänna rikllinjer för utvecklingen inom energiområdet som uiredningen har förordal.

Även jag finner alt förslagen i programplanen ger ullryck för en lämplig inriklning av verksamhelen.

Prop. 1976/77:74 202

I vallenfallsverkets programplan redovisas en brist bl. a. beträffande sambandsutrusining för elkraftmyndigheterna i krig. Dessa elkraftmyndig-heier utgörs av elkraftföretag. Verket anser att sambandsmaterielen, irols omfatlande enskilda och kommunala intressen i elkraftförsörjningen, inte är en förelagsangelägenhei. Den är i stället en förutsättning för att de viktigaste myndighetema i krig inom elkraftområdet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Det är därför verkets uppfattning att de medel som krävs för att anskaffa erforderlig maleriel inte skall ställas till förfogande av vattenfallsverket som kraftföretag eller av andra kraftföretag. Medelsbehovel för materielen har verket beräknat till ca 3 milj. kr. under en treårsperiod. Verkei anser att avskrivningsmedel bör anvisas för anskaffningen.

ÖEF har yttrat sig över vattenfallsverkets anslagsframställ ning. I yttrandet biträder ÖEF verkels uppfattning att bristen på sambandsmateriel bör elimineras snarast saml atl avskrivning av de erforderliga medlen är motiverad.

Försvarsutredningen framhåller atl en översyn av bestämmelserna gällande försvarsberedskapen inom delta område behöver göras för atl säkra tillgången på sambandsmateriel hos kraftproducenterna.

1 likhet med försvarsutredningen anser jag atl en översyn av bestämmelserna pä delta område bör göras innan ställning las i finansieringsfrågan. Resultatet av en pågående utredning inom vättenfallsverket rörande elförsörjningsnämndens (EFN) uppgifter och organisation och ansvarsfördelning mellan centrala och regionala organ bör dock avvaktas.

Jag anser att den fortsalla planeringen bör inriktas mot de i programplanen föreslagna åtgärderna.

9.2.4 Programmet Övriga försötjningsvikliga varor

Programmet indelas i två delprogram. Kemiska produkler m. m. och Metaller m. m.

9.2.4.1 Delprogrammet Kemiska produkter m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med andra mineraler än metaller, Irävaror, massa, papp och papper, grafiska produkter, gasbensin, gummi- och plastvaror samt övriga kemiska produkter dock ej läkemedel. ÖEF är programmyndighel.

1 ÖEF:s programplan föreslås följande inriktning för delprogrammel Kemiska produkter m. m.

Varuförsörjningen skall främsl genom handels- och produklionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för lotalförsvarsfunktionerna och befolkningen i en sådan omfattning alt motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Prop. 1976/77:74 203

Försörjningsberedskapsätgärder mot kriser i fredslid som kan leda till all importen av väsentliga produkter helt eller delvis upphör skall medverka till atl mildra konsekvensema på sysselsättningen och produktionen m. m. vid importstörningar.

Jag bilräder ÖEF:s förslag lill inriklning för delprogrammel.

ÖEF föreslår fortsall uppbyggnad av beredskapslager av petrokemiska produkler för främsl fredskriser i enlighet med riksdagsbeslut år 1976 (prop. 1975/76:152, FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

Jag anser atl den fortsalla fredskrislagringen bör genomföras i enlighet med riksdagsbeslutet.

ÖEF föreslår även en utökad beredskapslagring för avspärrning och krig. Förslagel innebär såväl en omstrukturering av befintligt lager som nyinköp av varor. ÖEF anser även atl anskaffning av material för tryckning av tidningar m. m. fördel psykologiska försvarels behov skall genomföras under programplaneperioden.

Övriga förslag lill beredskapsålgärder omfattar bl. a. företags- och handelsplanläggning och försörjningsplanering.

Försvarsutredningen tillstyrkersåväl en ulökningsom en omstmklurering av beredskapslagrel samt finner de övriga förslagen väl motiverade.

Även jag finner atl förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten samt all planeringen bör inriktas mot huvuddelen av de åtgärder som inryms i den s. k. ni vä B och anskaffning av malerial för tryckning av tidningar m. m. Den samlade omfattningen skall i planeringen moisvaras av nivå B.

9.2.4.2 Delprogrammel Metaller m. m.

Delprogrammet omfattar frågor rörande försörjning med malmer, järn, stål och andra metaller saml verksiadsprodukter ulom sjukvårdsmateriel. ÖEF är programmyndighet.

I ÖEF:s programplan föreslås följande inriktning för delprogrammel Metaller m. m,

Försörjningen med malmer, metaller och verksiadsprodukter skall främst genom handels- och produktionsplanläggning m. m., ransoneringsförberedelser samt beredskapslagring av importvaror tryggas för lolalförsvarsmyn-digheterna och befolkningen i en sådan omfattning atl molslåndsförmägan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Planeringen inriktas främst mol alt säkerställa en omställning av samhället lill en krishushällning. Beredskapslagringen inriktas på all säkerställa behoven under en omslällningsperiod och på försörjningen under en längre krisperiod med råvaror, komponenter m. m, som inle i lillräcklig omfattning finns att tillgå inom landet.

Prop. 1976/77:74 204

Jag biträder ÖEF:s förslag lill inriktning för delprogrammel.

ÖEF föreslår en uppbyggnad av ett bercdskapslager jör fredskriser av försörjningsvikliga legeringsmetaller från skilda delar av världen motsvarande en månads normal förbrukning.

Försvarsutredningen finneratt en sådan uppbyggnad är motiverad närdet gäller metaller frän säkerhetspolitiskt instabila områden som svarar för en Slor del av väridsproduktionen och all detla bör övervägas i den fortsatta planeringen.

För egen del anser jag bl. a. mot bakgrund av silualionen i södra Afrika att en beredskapslagring för främsl fredskriser av vissa metaller ar motiverad. Lagret bör omfatta ca tvä månaders normal förbrukning av de metaller som importeras direkt från området (krommalm, koboltjoch ca en månads normal förbrukning av de metaller som vi importerar från andra delarav väriden men där södra Afrika svarar för en stor del av väridsproduktionen (manganmalm, vanadinsyra).

Fredskrislager av metaller

Varuslag Milj, kr,'

Krommalm 30

Kobolt 4

Manganmalm 7

Vanadinsyra 3

Summa   44

' prisläge februari 1976

ÖEF:s förslag innebär att lagret skall finansieras från investeringsanslag över statsbudgeten. Försvarsutredningen lar inte ställning lill sättet för finansiering av lagringen men framhåller atl de förslag bör beakias som försörjningsberedskapsulredningen (FBU) lagt fram i sitt betänkande (SOU 1975:57) Varuförsörjning i kristid belräffande finansiering av fredskrislagring. Förslagen innebar en fördelning av kosinaderna mellan företagen och staten.

Under våren 1976 lämnade regeringen förslag till ålgärder för försörjningsberedskapen (prop. 1975/76:152). Förslagen innebar bl. a, slällningslagande till FBU:s förslag avseende finansiering av en beredskapslagring för främst fredskriser av petrokemiska produkler. Föredragande departemenischefen ansåg att FBU:s finansieringsförslag hade vissa nackdelar och föreslog en annan finansieringsform, innebärande all denna beredskapslagring skulle bekostas frän oljelagringsfonden. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

För egen del anser jag inte atl en ny finansieringsprincip nu bör införas för det ekonomiska försvarets beredskapslagring. Oljelagringsfonden bör enligl

Prop. 1976/77:74 205

min mening endasl användas för finansiering av beredskapslagring för främsl fredskriser av råolja och petroleumprodukter. Jag förordar därför i likhei med ÖEF att nämnda lageruppbyggnad bör finansieras från investeringsanslag över statsbudgeten,

ÖEF föreslår beträffande beredskapslagring för avspärrning och kri såväl en utökning som en omstrukturering av befintligt lager. Vidare föreslås beredskapsåtgärder som produktionsplanläggning, översyn av försörjningsplaner och en kartläggning av försörjningsläget beträffande näringslivets behov av reservdelar och komponenter.

Försvarsutredningen tillstyrker den i programplanen föreslagna inriktningen. Utredningen framhåller särskilt atl frägor rörande behovel av ulbyteskomponenler och reservdelar bör ägnas ökad uppmärksamhet i planeringsarbetet.

1 likhet med försvarsuiredningen anser jag att behovet av reservdelar och komponenter måste utredas noga. ÖEF bör tidigt under programplaneperioden kunna lämna förslag till ålgärder så alt en god beredskap kan upprätthållas även inom detla område.

FBU föreslår all företag bör kunna åläggas att mot ersättning hålla egna beredskapslager av reservdelar och maskinförnödenheter.

Jag är emellertid inte nu beredd atl la ställning till huruvida en eventuell lagring skall genomföras utan anser alt ett ställningstagande bör göras först när resultatel av ÖEF:s kartläggning av området föreligger.

Förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten för programmet. Jag anser atl planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i den s. k. nivå B.

9.2.5 Programmet Transporier

Programmet Transporter omfattar frågor rörande försörjning med transporter samt konsumtionsbegränsning av fiytande drivmedel. Programmet indelas i delprogrammen Transporlsamordning, Järnvägstransporter, Landsvägstransporter, Vägar, Flygtransporter och Sjötransporter. Programansvariga myndigheter är transportnämnden, statens järnvägar, statens vägverk, luftfartsverket och sjöfartsverket.

Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet vill jag anföra följande.

Transporinämnden lämnar i sin programplan förslag till inriktning för programmet. Förslaget innebär alt försörjningen med transporter skall kunna tryggas för tolalförsvarsfunktionerna och befolkningen i sådan omfattning att motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan vidmakthållas i händelse av krig eller avspärrning.

Jag bilräder förslaget till inriklning för aktuellt program.

Prop. 1976/77:74 206

9.2.5.1          Delprogrammet Transportsamordning

Delprogrammet Transportsamordning, för vilket transporinämnden är programmyndighel, omfattar frågor rörande förberedelser för samordning och priorilering av transportresurser främst genom transportreglering. Nämnden skall också genomföra av regeringen beslutad drivmedelsransonering och verka för atl landets civila transportresurser utnyttias så alt totalförsvarets behov lillgodoses. Transporinämnden skall även planlägga hur den civila trafiken kan inskränkas genom andra ålgärder än ransonering.

De beredskapsätgärder som föreslås i programplanen är av löpande sludie-och planeringskaraktär. Utvecklingen av ransoneringssystemel för flytande drivmedel fortsätter och en planmässig utbildning på central, regional och lokal nivå avseende ransoneringssystemel påbörjas.

Försvarsutredningen tillstyrker förslagen och betonar viklen av en flexibel ransoneringsberedskap inom drivmedelsområdel.

Även jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen. Jag förordar alt den fortsatta planeringen inriktas mot de föreslagna ålgärderna. Jag förordar även en förstärkning av planeringsresurserna vid iransportnämnden.

9.2.5.2          Delprogrammet Järnvägstransporter

SJ är programmyndighel för delprogrammel Järnvägstransporter. De beredskapsåtgärder som föreslås i programplanen syftar till att öka uthålligheten och begränsa verkan av skador på kommunikationsnätet.

Försvarsutredningen finner föreslagna åtgärder vara lämpliga.

Även jag finner förslagen i programplanen ge uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Den forisatta planeringen bör inriktas mol de de föreslagna ålgärderna.

SJ yrkar ca 42 milj. kr, i ersättning med statsmedel för vissa ytteriigare beredskapsåtgärder som anses angelägna, bl. a. ulbildning av driftvärn och vapenfria tiänsteplikliga. Mot bakgrund av vad chefen för kommunikationsdepartementet redovisai beträffande dessa frågor i prop. 1976/77:100, bil, 9 (s. 184) finner jag inte skäl att förorda den av SJ begärda ersättningen.

9.2.5.3          Delprogrammel Landsvägstransporter

Delprogrammet Landsvägstransporter, för vilket transporinämnden är programmyndighel, omfattar frågor rörande förberedelser för iransportledande ålgärder av landsvägstransporter. Transporinämnden skall vid krig eller annars när regeringen förordnar det verka för all de landsvägstransporter som är nödvändiga för totalförsvaret genomförs.

De i programplanen föreslagna beredskapsåtgärderna är av i huvudsak

Prop. 1976/77:74 207

löpande studie- och planeringskaraktär. Dessulom har planerats anskaffning av viss kommunikalionsradiomaieriel för alt kunna uppnå en effektiv transportledning i kris- och krigssituationer. Försvarsutredningen finner föreslagna åtgärder vara lämpliga och framhåller att studier behöver bedrivas kontinueriigt och att planläggningen sländigl behöver hållas aktuell.

Även jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamheten. Den fortsalla planeringen bör inriktas mot de föreslagna åtgärderna.

9.2.5.4          Delprogrammet Vägar

Statens vägverk är programmyndighet för delprogrammet Vägar. De i programplanen föreslagna ålgärderna syftar till atl tillgodose totalförsvarels behov av väghållningsåtgärder. Förutom åtgärder av studie-, utrednings- och planeringskaraktär föreslås anskaffning av reservbromateriel, reservdelar till vägmaskiner, byggande av skyddsrum och drivmedelsanläggningar samt utbildning av personal,

Försviirsutredningen finner de föreslagna åtgärderna vara lämpliga.

Även jag finner atl förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen. Regeringen har den 3 februari 1977 beslutat tidigarelägga industribeslällningar för ca 200 milj. kr, i sysselsättningsskapande syfte. Därvid har 5 milj. kr. beräknals för reservbromateriel till vägverket. Den av vägverket i programplanen föreslagna ytterligare anskaffningen av bromateriel och uppbyggnad av ett lager av reservdelar bör emellertid komma till stånd försl efter det att behoven av sädan materiel närmare har utretts. Jag förordar alt den fortsatta planeringen inriktas mol de föreslagna beredskapsåtgärderna. Jag är inte beredd tillstyrka en förstärkning av verkets planeringsresurser.

9.2.5.5          Delprogrammel Flygtransporter

Delprogrammet Flygtransporter omfattar beredskapsplanläggning m. m. för försörjning med flygtransporter. Luftfartsverket är programmyndighel för delprogrammel.

Uthålligheten och underhållssäkerheten avseende flygtransporter är för närvarande lägre än inom det ekonomiska försvarets övriga program. Tyngdpunkten i programplanen har därför lagts vid åtgärder att öka uthålligheten och underhållssäkerheien inom flygtransportsektorn. Dessa ålgärder avser bl, a, anskaffning av flygplantypbunden ramptiänstmaleriel och reservdelar m, m. för de aktuella flygplaniyperna.

Försvarsutredningen förordar en uppbyggnad av uthållighet och underhållssäkerhet i huvudsaklig överensstämmelse med de i programplanen lämnade förslagen.

Prop. 1976/77:74 208

Jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriktning av verksamhelen. Den fortsatta planeringen bör inriktas mot de åtgärder som inryms i programplaneringens nivå B,

9.2,5,6 Delprogrammel Sjölransporier

Delprogrammet S/öoon5po/7e/'omfattar beredskapsplanläggning m, m. för sjötransporter. Sjöfartsverket är programmyndighet.

Inom ramen för det allmänna målet för det ekonomiska försvaret att i vidaste bemärkelse trygga landets försörjning skall sjöfartsverket.enligi den av verket utarbetade programplanen efter planering och förberedelser i fred snabbt kunna ställa om till beredskaps- och krigsförhållanden och under sådana förhållanden tillgodose behovet av sjötransporter inom landet och med utlandet, anordna och underhålla farieder och i behövlig omfattning upprätthålla driften vid verkets anläggningar,

I programplanen anger sjöfartsverket de planeringsåtgärder och förberedelser som krävs för att målen skall kunna uppfyllas. Utom mer allmänna studier och planeringsåtgärder anger verkei härvid främst planering för all under beredskap och krig underhålla farieder och upprätthålla driften vid verkels anläggningar.

Försvarsutredningen anser det vara betydel.sefullt atl behovel av beredskapsålgärder inom delprogrammel Sjötransporter noga genomlyses.

Jag finner att i programplanen föreslagna planerade studier och åtgärder är väl motiveradeochbörgenomföras under planeringsperioden. Jag anser även i likhet med försvarsutredningen atl behovet av beredskapsåtgärder inom delprogrammet noga bör genomlysas,Jag vill i detla sammanhang särskilt peka på frågor rörande importsjöfarten. För att möjliggöra en snabb insats inom bl, a. detta område föreslär jag en försiärkning av sjöfartsverkels planeringsresurser.

9.2.6 Programmet Tjänster

Programmet är indelat i delprogrammen Arbetskraft, Penningmedel och betalningsförmedling, Poslal kommunikation saml Ledning och samordning.

9.2.6.1 Delprogrammet Arbetskraft

Delprogrammel omfattar frägor rörande totalförsvarets försörjning med civil arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) är programmyndighel.

Efler samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet vill jag anföra följande.

AMS föreslär i sin programplan följande inriklning för verksamhelen inom delprogrammet.

Prop. 1976/77:74 209

Behovet av civil arbetskraft för verksamhet som är av betydelse för totalförsvaret skall lillgodoses i sådan orhfatlning atl motslåndsförmågan och samhällets viktigaste funklioner kan upprätthållas. Erforderiig planläggning skall göras härför.

Jag biträder AMS förslag lill inriklning för aktuellt delprogram,

1 programplanen anmäler AMS eftersläpningar avseende såväl den översiktliga planeringen och personalplanläggningen som utbildningen av vapenfria tiänsteplikliga och av personal inom frivilligorganisationerna och föreslår åtgärder för att komma till rätta med dessa eftersläpningar. Försvarsutredningen tillstyrker förslagen och framhåller betydelsen av att rådande eftersläpningar snarast elimineras.

Även jag finner alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriklning av verksamhelen.

Enligl vad jag har inhämtat kommer 1973 års vapenfriulredning alt inom kort redovisa förslag lill riktlinjer för de vapenfria tiänsteplikiigas tiänslgöring och former för finansieringen av deras ulbildning. Emellertid anser jag all vissa eftersläpningar redan nu bör åtgärdas. Jag förordar därför atl antalet utbildningsdagar ökas lill 400 000.

Jag anser även all utbildningen av personal inom frivilligorganisationerna bör utökas.

9.2.6.2 Delprogrammel Penningmedel och betalningsförmedling

Riksbanken är programmyndighel för delprogrammet Penningmedel och betalningsförmedling.

Verksamheten inom delprogrammel syftar lill atl trygga penningmedelsförsörjning och betalningsförmedling i kris- och krigssituationer. Riksbanken avser att under planeringsperioden vidta beredskapsåtgärder av främst planläggande karaklär.

Försvarsutredningen finner åtgärderna i linje med den allmänna planeringsinriktning utredningen lidigare förordat.

Även jag finner att ålgärderna är lämpliga.

9.2.6.3 Delprogrammel Poslal kommunikation

Postverket är programmyndighel för delprogrammet Postal kommunikation.

Målet för postverkets beredskapsplanering är att lotalförsvarets behov av postala tiänster skall kunna tillgodoses i kris- och krigssituationer. I sin programplan föreslår postverket beredskapsåtgärder av främst planläggande karaklär. Planeringen avser bl. a. krigsorganisationen, dataverksamheten i krig samt fältpostens organisation och verksamhet. Verksamhelen inom delprogrammet föreslås i huvudsak bedrivas på samma sätt som hittills.

14 Riksdagen 1976/77. I saml Nr 74

Prop. 1976/77:74 210

Försvarsutredningen finner ålgärderna i linje med den allmänna planeringsinriktning utredningen lidigare förordat.

Jag härefter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet funnit alt förslagen i programplanen ger uttryck för en lämplig inriklning av verksamhelen. Jag förordar att den lörtsatia planeringen inriktas mot de föreslagna ålgärderna.

9.2,6,4 Delprogrammel Ledning och samordning

Delprogrammel Ledning och samordning omfattar fyra av ÖEF:s inierna delprogram nämligen

- informalion och ulbildning

- ledning och samordning av långsiktsplaneringen

- informationsbehandling samt

- ledning och adminislralion

ÖEF är programmyndighel för delprogrammel. De i programplanen föreslagna åtgärderna utgörs av studier, planering, planläggning samt adminislralion och serviceverksamhet.

Jag anser atl förslagen i programplanen ger ullryck fören lämplig inriklning av verksamheten.

9.2.7 Övrig verksamhet

Vissa myndigheter med uppgifter inom del ekonomiska försvaret har enligt programplaneanvisningarna medverkat i planeringsarbetet efter direkt överenskommelse med ÖEF,

Dessa myndigheter är försäkringsinspekiionen, lanibruksstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens pris- och kartellnämnd, statens krigsskadenämnd och statens krigsförsäkringsnämnd.

Särskilda programplaner för dessa myndigheters beredskapsverksamhel har inle upprättats, Verksamhelen omfattar uppgifter inom programmen Livsmedel och Tjänster.

ÖEF har sammanställt dessa myndigheters inriklning av och resursbehov för beredskapsverksamheten under programplaneperioden i bilaga till Programplan för ekonomiskt försvar.

De föreslagna ålgärderna omfattar studier, planering, planläggning och utbildning. Det sammanlagda medelsbehovel under programplaneperioden beräknas av myndigheterna lill ca 8,6 milj. kr.

Jag anser efter samråd med cheferna för ekonomi- och jordbruksdepartementen all förslagen ger uttryck för en lämplig inriklning av verksamhelen.

Prop. 1976/77:74 211

9.2.8 Personalförsiärkningar

I huvuddelen av programplanerna framförs önskemål om personalförsiärkningar. För perioden 1977/78-1981/82 begär myndighelerna sammanlagt 43 nya tiänster,

Försvarsuiredningen bedömer all personella resurser kan behöva tillföras främst för alt förslärka studiekapaciteten, aktualisera beredskapsplanläggning inom eftersatta områden och för alt man skall kunna handha de maleriella resurserna på ett rationelll sätt.

Även jag anser att vissa personalförstärkningar är nödvändiga. Ställningstaganden lill behovel under budgetåret 1977/78 - uiöver vad som lidigare redovisais för sjöfartsverkei, transporinämnden och jordbmksnämnden -görs i samband med överväganden av myndigheiernas förslag lill anslagsframställning för della budgetår.

9.3 Ö£F:s organisation m. m.

9.3.1 Inledning

Överslyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) är central förvaltningsmyndighet för den ekonomiska försvarsberedskapen. Verkels huvuduppgifter är att samordna planeringsverksamheten inom det ekonomiska försvarel, atl självt planera för vissa områden och att svara för beredskapslagring av vissa försörjningsvikliga varoroch andra förnödenheter. Planläggningen och beredskapslagringen i fred syflar till alt göra det möjligt för samhället och näringslivet att vid krig, avspärrning eller annan kris tillhandahålla de varor och tiänster som behövs för försörjningen.

Dåvarande chefen för handelsdepartementet tillkallade i maj 1975 särskilda sakkunniga för atl göra en översyn av ÖEF:s organisation m, m.

De sakkunniga, som antog namnet ÖEF-utredningen, överiämnade i september 1976 sitl belänkande (Ds H 1976:4) Ny organisation för ÖEF. 1 detta behandlas bl. a, följande områden:

1. Bedömningar och förslag rörande ÖEF:s verksamhetsområde och verk
samhetsinriktning.

2, Ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och statens industriverk (SIND) respektive kommerskollegium (KK).

3, Överväganden och förslag rörande ÖEF:s normalorganisation.

4. Överväganden och förslag i olika krisorganisationsfrågor,

5. Vissa frågor beträffande genomförande av en ny organisation m. m.

6, Vissa övriga frågor (bl, a, behov av fortsalla utredningar och övervä
ganden).

Prop. 1976/77:74 212

9.3.2 ÖEF.s verksamhetsområde och verksainlietslnrikining

ÖEF-utredningen anser beträffande avspärrnings- och krigssituationen, atl planeringsförutsättningarna och kraven på ÖEF inte kommer att förändras på någol avgörande sätt. En lagerökning av ungefär samma om-Taiining som under senare år antas komma att äga rum. Detta medför krav på följdinvesteringar i bl.a, förrådsanläggningar.

Förberedelserna för all möta fredskriser på olje- och petrokemiområdena har, konstaterar utredningen, fört in ett nytt element i ÖEF:s verksamhel. Investeringar i lager och förrådsanläggningar för främst fredskriser kommer i enlighet med riksdagens beslut alt uppgä till stora belopp under de närmaste åren, Produklurvalet av petrokemikalier blir mera komplicerat och ulsall för större föränderiighel än i fråga om de varor som f n, beredskapslagras. Fredskrisplaneringen förmodas ställa ökade krav på detaljkunskaper. Utredningen anser sammanfattningsvis att ÖEF:s uppgifter för att möta fredskriser kräver att verket har en god allmän överblick över näringslivet, dess olika branscher och beroendeförhållanden. Vidare måste ÖEF ha en god varu- och marknadskännedom för atl verket skall kunna bygga upp och anpassa fredskrislagren. Noggranna förberedelser måsie successivt vidlas för atl reglera förbrukningen av bränsle och drivmedel.

Vad uiredningen sålunda har anfört har godtagits av remissinstanserna. Även jag kan anslula mig till utredningens bedömningar.

Utredningen anser atl företagens kunnande bör kunna utnyttjas i högre grad i ÖEF:s planering för fredskrissiiualioner. ÖEF instämmer i detta i sitl remissvar men framhåller att ökade resurser krävs vid verket för atl administrera en sådan verksamhet. Svenska arbelsgivareföreningen (SAF) och Sveriges industriförbund förutsätteratt rimlig ekonomisk ersättning skall kunna utgå till företag och organisaiioner om sådana anspråk kommer att ställas på deras medverkan i framtiden att ersättning är motiverad.

Även jag anser atl det kunnande som finns vid företagen bör kunna utnyttias i planeringen för fredskriser. Frågan om ersättning om sä sker, regleras i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m, fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap (ändrad 1975:693). Reglerna innebär i princip att ägare eller innehavare av industriell anläggning och annan näringsidkare på särskild anfordran av ÖEF eller annan myndighet skall lämna de uppgifter som myndigheten anser behövs för planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen.

Av lagens uppläggning framgår att ersättning i vissa fall kan utgå för biträde med sådan planläggning. Överenskommelse om eventuell ersättning och dess storlek förutsälls normalt träffas mellan den myndighel som påkallat bilräde och den part som lämnat det. Kan överenskommelse ej träffas, skall frågan hänskjutas till en skiljenämnd, som har alt avgöra om ersättning skall utgå och även bestämma ersättningens belopp.

När del gäller den övergripande planeringen vid ÖEF, t. ex, försörjnings-

Prop. 1976/77:74 213

planeringen, anser utredningen atl de metoder som därvid används fortlöpande måste utvecklas, Direkl tillämpbara system för ransonering finns f n, bara på bränsleområdet. Utredningen anser alt metoder och system lör ransonering även på andra försörjningsområden bör utvecklas och atl arbetet med detta bör prioriteras högt. Utredningen anser det vidare vara angeläget alt metoderna för olika former av företagsplanläggning ses över med jämna mellanrum.

I likhet med remissinsianserna anser jag alt en fortsatt och iniensifierad metodutveckling bör kunna ske vid ÖEF. Kan planeringen förbättras bör dessutom behovel av investeringar på sikt kunna minska. Jag förordar därför all en viss försiärkning av ÖEF:s resurser för detta ändamål äger rum. Jag återkommer till medelsbehovet härför förbudgelårel 1977/78 underpunkten anslagsfrågor,

9.3.3 Ansvars- och arbetsfördelning mellan ÖEF och SIND respektive KK

Enligl utredningens mening har de samband som råder mellan ÖEF:s och SIND:s respektive verksamhel inte medfört några problem närdet gäller ansvarsfördelningen. Uiredningen anser emellertid atl de båda verkens sam-rådsskyldighel bör klart markeras och ulsiräckas till att omfatta även planering och genomförande av olika ulredningar. F. n, gäller att SIND skall underrätta ÖEF om sådana utredningsresultat som kan vara av intresse för den ekonomiska försvarsberedskapen, I ÖEF:s instruktion finns ingen motsvarande beslämmelse. Genom alt i de båda verkens instruktioner föra in bestämmelser av angivet slag skapas enligt uiredningens uppfattning ökade garantier för önskvärd samverkan och för atl SIND får del av ÖEF:s varu- och branschkunskaper.

Behov av ömsesidig slyrelserepresentation ÖEF/SIND anses inle föreligga. Den samverkan som behövs bör enligt utredningen äga rum på handläggarnivå. Dessutom bör SIND - liksom f n. - representeras i de varuområdesinriklade rådsorganen vid ÖEF.

Belydelsen av en förbättrad samordning mellan ÖEF och SIND understryks på olika sätt av bl. a. statskontoret, SIND, statens vallenfallsverk. Centrala driftledningen(CDL)och Landsorganisationen i Sverige(LO), SIND anför dock att erfarenheterna av samarbetet mellan verket och ÖEF redan i dag är goda, varför instruklionsändringar ler sig mindre angelägna. LO anser att representation för SIND i ÖEF:s styrelse är ett naluriigt sätt att underiätta samordningen.

För egen del bedömer jag att behovel av samråd och samverkan mellan SIND och ÖEF kommer alt öka. Del är därför angeläget atl de båda myndigheternas utredningsarbete pä gemensamma intresseområden så långl möjligt samordnas. Härigenom bör vissa utredningsresurser kunna sparas. Samordningsmöjligheterna bör beaktas redan vid planeringen av utredningsverksamheten. Vidare bör resp. myndighet i all möjlig mån utnyttja del

Prop. 1976/77:74 214

utredningsmaterial och den företagskunskap som finns hos den andra myndigheten. Härigenom bör risken för onödigt dubbelarbete minska.

Del ankommer på regeringen all beslula om de instruklionsändringar som kan behövas.

Mellan ÖEF och KK föreligger enligt utredningen inga egenlliga ansvars-eller arbelsfördelningsproblem. Remissinsianserna delar denna bedömning. Även jag kan ansluta mig till utredningens uttalande i denna del,

9.3.4 ÖEF:s normalorganisalion

9.3.4.1          Principiell utformning av organisationen

Utredningen konstaterar atl ett huvudproblem i ÖEF:s nuvarande organisation är den bristande överensstämmelsen mellan programmen för verksamheten och indelningen i organisationsenheter. Programmen äri princip inrikiade efter varuområden (t, ex. beklädnad, bränsle/drivmedel, metaller, kemiska produkler) medan organisationen i huvudsak är indelad efter funktioner i beredskapsprocessen (t. ex, samordning, planering, företagsplanläggning, beredskapslagring). På grund av detta har del enligl utredningen visal sig svårt att åstadkomma en sådan förankring av programmen i organisationen, all en kraftsamling till måluppfyllelsen för respektive program kan uppnås. I stället har det funnits en - i och för sig naturlig - tendens att oplimera respektive funktion snarare än programmen. Flera av ÖEF:s organisationsenheter bedriver dessulom verksamhet inom samma program, vilket har medfört vissa problem i externa kontakter, t. ex. med företag och branschorgan. Bl. a, mot denna bakgrund föreslår utredningen att en mer programinriktad organisation än den nuvarande väljs.

Remissinstanserna är genomgående positiva till utredningens förslag. RRV påpekar dock atl den process varigenom förändringar sker är mera betydelsefull än den formella förändringen.

Även jag finner att fördelar står att vinna med en övergång till en mera programinriktad organisation för ÖEF. Jag vill i detta sammanhang erinra om atl den nu tillämpade indelningsgrunden efter försörjningsområden, som används vid såväl långsiktsplanering som programbudgetering, gör det möjligt alt formulera mål för verksamheten på ett bältre sätt än vid en indelning efler funktioner i beredskapsprocessen. Dessulom kan koslnader för och effekter av insatta resurser direkt relateras lill målen. Jag förordar därför att ÖEF organiseras efter de riktlinjer som uiredningen har dragit upp. Mina överväganden i det följande utgår från att så kommer att ske.

9.3.4.2          Organisationsstruktur

Remissinstanserna är posiliva till förslaget om en mera programinriktad organisation för ÖEF liksom lill den föreslagna organisationsstrukturen med

Prop. 1976/77:74 215

en indelning i fyra enheter under verksledningen, nämligen en enhet för samordning av det ekonomiska försvarel, en enhet för programverksamhet, en enhet för beredskapslagring och en enhet för administration.

Flertalet remissinslanser tillstyrker förslagen lill organisationsstruktur eller lämnar dem ulan erinran.

Även jag ansluler mig till uiredningens förslag i stort. Förslagen leder, som jag ser del, till en betydande förbättring jämfört med nuläget inle minst vad gäller programmens förankring i organisationen.

På några punkter, bl, a, i fråga om energifrågornas handläggning, anmäler remissinstanserna avvikande uppfattningar. Sålunda förefaller del statistiska centralbyrån (SCB) inle lämpligt alt som utredningen har tänkt sig föra in dessa frågor under programenheten. Energifrågorna bör i stället direkl underställas verksledningen. Kooperativa förbundet (KF) anser atl frågan om en separal enhet för energifrågor bör övervägas närmare. Svenska petroleum institutet föreslår att en programenhet för energi och en för övriga försörjningsvikliga produkler skapas. Statens vallenfallsverk och Cenlrala driftledningen (CDL) anser alt samordningen av energiberedskapsplaneringen bör åvila enheten för EF-samordning i stället för underenheten för energi. Också ÖEF, som tillstyrker utredningens förslag till organisationsstruktur, gör det med ivekan beträffande energiområdet.

Jag delar uppfattningen alt energifrågorna har en särskild vikt, Detla betyder emellertid inte med nödvändighet alt de måste brytas ul från beredskapsplaneringen. All planering bör i stället äga rum med utgångspunkt i samma planeringsunderlag. Det finns också ett starkl samband mellan energiplaneringen och varu- och industriplaneringen, särskill på petrokemiområdet men även på andra områden. Jag ser därför ingen anledning att på denna pup,kt gå ifrån utredningens förslag.

Även i övriga frågor är jag ense med uiredningen. Jag är alltså beredd att i allt väsentligt slälla mig bakom uiredningens organisalionsförslag.

Beträffande ÖEF:s byggnadsverksamhet vill jag, med anledning av vad ett par remissinstanser har anfört, framhålla atl uiredningens förslag inie innebär alt ytterligare en organisation för projektering, upphandling och byggande skulle tillskapas inom statsförvaltningen. Det är i stället fråga om att organisatoriskt samordna verksamhet som sedan länge har bedrivits vid ÖEF, Jag ålerkommer i det följande till frågan om en översyn av metoder och beslutsordning för denna verksamhet.

1974 års försvarsulredning har i sill slutbetänkande (SOU 1977:1) anfört all del kan finnas skäl alt se över hela den statliga byggnadsförvaltningen. Försvarsulredningens synpunkler kan jag för egen del ställa mig bakom. Jag bedömer emellertid all den organisaloriska samordning av byggnadsverksamheten vid ÖEF som jag nu förordar, inte kommer att binda upp en kommande större översyn av den statliga byggnadsförvaltningen.

Den nya organisation i stort för ÖEF som jag förordar framgår av en tablå, vilken bör fogas lill regeringsprolokollet i detta ärende som bilaga 2:1.

Prop. 1976/77:74 216

Uiredningen har inlc lagil upp var den s, k, operalionsanalysgruppen från försvarets forskningsanstalt (FOA) organisatoriskt bör placeras vid ÖEF, Jag räknar med att FOA och ÖEF gemensaml skall kunna lösa denna fråga.

9.3.4,3 Styrelse och rådsorganisation

Utredningen har föreslagit att ÖEF:s styrelse skall bestå av generaldirektören, åtta övriga ledamöier saml två personalföreirädare. Av de övriga ledamöierna bör, enligl uiredningens förslag, fyra representera det allmänna och fyra ha sakkunskap om produktion och distribution på olika områden inom näringslivet. Till skillnad från försörjningsberedskapsutredningen (FBU) och energiberedskapsutredningen (EBU), vilkas förslag skulle innebära en styrelse om ca 20 personer, föreslår ÖEF-ulredningen således en styrelse av mera normal sioriek, Uiredningen har för sin del slälll sig iviv-lande till alt en sior styrelse kan fungera effektivt, särskill i krislägen. En väl fungerande rådsorganisation bör i stället tillföra ÖEF den kunskap som enligt FBU och EBU skulle förmedlas via styrelsen. Den nuvarande rådsorganisationen med inriktning på varuområdet (beklädnadsrådel och kemirådel) bör därför utökas. Ell energiberedskapsråd och ett melallråd föreslås tillkomma.

Utredningen har bedömt att del föreslagna energiberedskapsrådet skulle kunna överta del nuvarande oljelagringsrådets uppgifter, som bl. a. är att bistå ÖEF i frågor som rör lillämpningen av bestämmelserna om lagringsskyldighel för olja. Oljelagringsrådel skulle därmed kunna upplösas. Utredningen föreslår också att rådet förekonomiskt försvar avskaffas. Motivet härför är att frågor som kunde ha behandlats i rådet i stället har kommit att beredas inom totalförsvarets chefsnämnd och i andra samrådsorgan.

Remissopinionen är splittrad i frågan om styrelsens storlek och den föreslagna rådsorganisationen.

För egen del vill jag anföra följande.

För alt ÖEF skall kunna samordna det ekonomiska försvarel behöver ÖEF kunskap om näringsliv och förvaltning. 1 det sammanhanget fyller verkets styrelse en viktig uppgifl. Från den synpunkten skulle en stor styrelse med bred representation för det allmänna och för olika samhällssektorer kunna vara lämplig. Emellertid ställer jag mig - i likhet med utredningen - tvivlande till atl en stor styrelse kan fungera effeklivl, speciellt om den skall verka även i krislägen. Jag förordar därför att utredningens förslag följs i denna del.

Utredningen föreslår en utökad rådsorganisation vid ÖEF. Enligt min uppfattning finns det risk för all en stor rådsorganisalion kan bli en onödigl tyngande adminislrativ apparat i stället fördel stödorgan till ÖEF:s styrelse som den enligt utredningens intentioner bör vara. Emellertid är, efter vad jag har inhämtat, ÖEF:s erfarenheter av hittillsvarande verksamhet inom beklädnadsrådet och kemirådet goda. Mot den bakgrunden är jag beredd

Prop. 1976/77:74 217

alt förorda en utbyggnad av rådsorganisationen, Ell energiberedskapsråd och ell melallråd bör tillkomma. Förutsättningar för att rådsorganisationen skall vara till avsedd nytta för ÖEF är di)ck enligl min uppfattning alt råden får en för respektive programområde så representativ sammansättning som möjligt och alt antalet rådsmedlemmar inte tillåts bli onödigt stort. Jag utgår vidare från atl råden i försia hand kommer all las i anspråk för all bereda övergripande ärenden. Jag vill i della sammanhang understryka vikten av all den kunskap rådsorganisationen representerar utnyttjas i kriser. Vissa rådsmedlemmar bör i sådana lägen ingå i de ransoneringsorgan (nämnder) som avses skapas med ÖEF som basmyndighet i enlighet med utredningens förslag till krisorganisalion.

Uiredningens åsikt atl del nuvarande rådet för ekonomiskt försvar kan upphöra har inle mötts av några invändingar från remissinsianserna. Även jag anser atl detta råd kan upplösas. Det ankommer på regeringen alt beslula i denna fråga.

Beträffande oljelagringsrådel har regeringen genom beslut den 30 december 1976 föriängt dess mandattid lill och med utgången av år 1977, Efter derma lidpunkt bördetta råds uppgifter enligt min uppfattning kunna övertas av det föreslagna energiberedskapsrådet. Även i detta avseende ankommer del på regeringen all fatta beslut,

9,3.4.4 Personaldimensionering

Utredningens förslag omfattar en personalstyrka motsvarande 175 helårsarbetande fr. o, m. budgetåret 1977/78 vid ÖEF:s cenlrala förvaltning. Härtill kommer personalen vid de lokala förrådsanläggningarna. Förslaget innebären ytterligare försiärkning av personalstyrkan vid den centrala förvaltningen med 10 helårsarbeiskrafter, Uiredningen motiverar sill förslag i alll väsentligt med att ÖEF har tillförts nya och ökade uppgifter. För utrednings- och planläggningsverksamheten föreslås sålunda fyra handläggare förbi, a, metodutveckling, samordning av energiberedskapsplancringen samt utredning och planläggning m, m, på kemi- och metallområdena. För affärsverksamheten föreslås två handläggare för inköp på läkemedels- och sjukvårdsmalerielområdei samt kemiområdet. På det administrativa områdei föreslås ivå handläggare för iiersonaladminislraiion saml ivå biträden för bl.a, skrivgöromål. Behovel av personalförsiärkningar vid ÖEF:s förrådsanläggningar bör enligt utredningen lillgodoses i takt med att nya anläggningar tas i bruk.

Enligt utredningens uppfattning bör den föreslagna omorganisationen och de förordade resursförstärkningarna bidra lill en ökad effektivitet. Härigenom uppkommer en rationaliseringspotential i den nya organisationen. Vinsterna härav kan emellertid ofta inle inhämtas omedelbart anser uiredningen. Under en kortare övergångstid kan de motverkas av effektivitetsförluster som uppkommer i samband med atl ell invant organisatoriskt mönster ersätts

Prop. 1976/77:74 218

av ell nytl.

En del remissinslanser anser all ytterligare personalresurser - utöver utredningens förslag behövs på vissa områden för alt syftet med omorganisationen skall nås.

Försvarels sjukvårdsstyrelse (SjvS), socialsiyrcl.sen och Landstingsförbundet menar atl alltför knappa resurser ha avdelats för läkemedels- och sjuk-vårdsmalerielområdena, ÖEF anser atl uiredningens förslag medför att bristen på personella resurser kommer atl konserveras lill men för lörsörj-ningsplaneringen, ÖEF har funnit alt verket redan under 1977/78 bör förstärkas med 18 tiänster utöver de 10 som uiredningen har föreslagit.

Statens vallenfallsverk och CDL underslryker au del är nödvändigl all ÖEF får de resursersom behövs föratt ambitionen atl stärka del ekonomiska försvarel kan avsätta verkliga resultat. Liknande synpunkler framförs av Kemikonioret, SAF och Sveriges industriförbund anser en personalförstärkning moliverad om en däremot svarande höjning av den ekonomiska försvarsberedskapen erhålls på såväl central som regional nivå.

För egen del vill jag framhålla all den förordade omorganisationen bör medföra goda möjligheter till rationaliseringar och effektivitetshöjningar, Mol den bakgrunden kunde del i och lör sig vara rimligl all avvakta med personalförstärkningar tills erfarenheter av omorganisalionen vunnits. På vissa områden är dock en utökning av antalet tiänster redan nu moliverad.

Jag har under avsniliei ÖEF:s verksamhetsområde och vcrksanihcisin-riktning framhållit att melodutvecklingsarbetel vid ÖEF är av slor betydefse för resultaten av försörjningsplaneringen. Metoderna för denna planering och metoderna för olika former av företagsplanläggning bör utvecklas. För den skull harjag i det angivna avsnittet förordal en försiärkning. En handläggare bör tillkomma för detla ändamål.

Utvecklingen inom energiområdet släller ökade krav på ulrednings- och planeringsverksamheten vid ÖEF. Likaså ställs ökade krav på bl, a, samordningen inom della område. För all de ökade kraven skall kunna mötas och verksamhelen bedrivas i tillräcklig omfattning bör en handläggaryänst tillföras. Vidare bör en handläggartiänsi tillkomma för att utforma system för reglering och ransonering för i första hand fredskrissituationer inom området kemiska produkter.

En aktiv personalpolitik är en av grundförutsättningarna lör all de lö-reslagna organisatoriska förändringarna skall ge ökad elTekliviicl. Jag anser att det finns ett behov att förstärka ÖEF:s resurser lör delta ändamål. Jag förordar därför atl ÖEF tillförs två handläggare för bl, a, personalplanering och intern utbildning. De av mig här föreslagna förstärkningarna är också av betydelse för atl den nya organisationen skall kunna träda i kraft snabbi och smidigt. Vidare bör en biträdestiänst tillkomma.

För budgelårel 1977/78 harjag i del föregående föreslagit inrättande av sex nya tiänster, avsedda alt täcka nu överblickbara behov av personalförstärkning. Den nu förordade omorganisationen kommeratt påett genom-

Prop. 1976/77:74 219

gripande sätt påverka ÖEF:s verksamhet. Om de gjorda erfarenhetema emellertid framdeles visar all ytteriigare personalförstärkningar är motiverade torde del i vanlig ordning få ankomma på ÖEF all inkomma med förslag härom.

Jag ålerkommer till medelsbehovct för de av mig förordade personal-förstärkningarna för budgelåret  1977/78 under punkten anslagsfrågor,

9,3.4.5 Genomförande av omorganisationen

Uiredningens förslag innebär att ÖEF:s nya nornialorganisalion skulle börja genomföras vid ingången av budgetåret 1977/78 och vara hell klar våren 1978 med undanlag för eventuella övergångsanordningar.

Utredningen betonar vikten av att ÖEF utser särskild personal som hell kan ägna sig ål genomförandet. De särskilda behov av infbrnialions- och utbildningsåtgärder som organisationslöriindringen aktualiserar för personalen bör uppmärksammas. En genomgripande revision av verkels instruktion föreslås ocksä komma till stånd.

Vidare föreslår utredningen alt ÖEF beviljas särskilda medel för att underlätta övergången till den nya organisationen. Ett medelsbehov om cirka 200 000 kronor/år under ett par år har beräknats. Del bedöms dessulom vara lämpligt alt göra en utvärdering av organisationen, när den har fått verka under ell par år,

Uiredningens förslag lill tidplan för genomförandet av den nya organisationen möts av viss kritik från ÖEF och SACO/SR. Dessa inslanser hävdar atl en genomgripande omorganisation i enlighet med utredningens förslag kräver lid för omsorgsfulla förberedelser på del personella och administrativa området. Sådana hinner inle genomföras lill den I juli 1977 anser man, ÖEF presenterar i stället ett förslag till ny tidsplan i stort.

Detla innebär att den nya organisationen skulle träda i krafl den 1 januari 1978 och vara helt genomförd - med undantag för eventuella övergångs-anordningar - den 1 juli samma år. Även SACO/SR anser att tidpunkten för ikraftträdande bör sättas till lidigast den 1 januari  1978.

För egen del instämmer jag i alt det krävs en viss tid för olika slags förberedelser innan den nya organisationen kan träda i kraft. Jag bedömer att ÖEF:s förslag till tidsplan är rimligt härvidlag. Jag förordar därför att den nya organisationen för ÖEF skall träda i kraft den 1 januari 1978, Den bör-med undanlag för eventuella övergångsanordningar- vara helt genomförd den I juli 1978. Regeringen bör begära riksdagens bemyndigande att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för alt genomföra den nya organisationen.

Jag anser - i likhet med utredningen - atl del i .samband med genomförandel av den nya organisationen kan uppkomma behov av arbeten av engångsnalur och alt della kan mctllöra krav på lilllalliga rcsurstVirsiärk-ningar.

Prop. 1976/77:74 220

Del ankommer på regeringen all besluui om ny instruktion fiir ÖEF som en följd av den förordade organi.sationsändringen,

9.3.5 ÖEF:s krisorganisalion m. in.

Stalsmaktema vidtog efter oljekrisen vintern 1973-1974 en rad åtgärder för all stärka försörjningsberedskapen. Bl.a, tillsutles energiberedskapsutredningen (EBU) och ransoneringslagsulredningen (RLU). Utredningarna har avlämnat betänkanden. Dessa har i vissa hänseenden legat till grund för prop. 1975/76:152 med förslag lill ålgärder för försörjningsberedskapen. Med hänsyn till del nära sambandet mellan EBU:s förslag och ÖEF-utredningens arbete anmälde föredragande slalsrådet (s, 133) att han avsåg avvakla förslaget från ÖEF-utredningen innan han log slullig slällning lill hur energiberedskapen borde vara organiserad. Föredraganden anslöt sig dock till EBU:s principförslag till organisation vid fredskriser på energiområdet. Principförslaget innebärbl. a, all särskilda produktionsinriktade myndigheter skall bildas vid kris för atl inom ramen för ÖEF:s rikllinjer självständigt genomföra ransoneringsålgärder. Dessa myndigheier, som skall representera områdena bränsle-, drivmedels- och elförsörjning, skall biträdas av rådgivande s. k. sektormyndigheier, som var och en företräder en lör-brukningsseklor.

Riksdagen lämnade föredragandens uttalanden och redogörelser för niimn-da organisationsprinciper ulan erinran (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298). Regeringen har därefter lämnal anvisningar angående planering av försörjningsberedskapen för en fredskris på energiområdet. Dessa innebär bl.a, att ÖEF skall ansvara för den övergripande ledningen och samordningen av energiberedskapen, såväl i planeringsskedet som i en kris.

ÖEF-ulredningen föreslår att ÖEF skall vara verkställighelsorgan även vid fredskriser som drabbar del allmänna varuområdet, varmed avses andra varor än energiråvaror och jordbruksvaror. Denna uppgift bör enligt utredningens uppfattning kunna lösas inom normalorganisationens ram, vid behov med viss personalförstärkning. Regleringar av utrikeshandeln bör handläggas av KK efter samråd med ÖEF. SIND avses inte ha några egentliga planeringsuppgifter fördel ekonomiska försvaret i krislägen. Mol bakgrund härav anser utredningen all SIND inte heller bör ges några verkställighetsuppgifter.

En avspärrning ställer enligt uiredningens mening helt andra och mera långtgående krav på krisanpassning av samhället än fredskriser. Bl, a. torde omfattande förbrukningsregleringar av olika slag krävas. Med hänsyn till sambandei mellan olika regleringsåtgärder menar utredningen alt del krävs en samlad krisorganisalion på central nivå. Under regeringen bör denna krisorganisation leda regleringsverksamheten och göra de övergripande utredningar och samlade bedömningar som behövs. Uiredningen har funnit att ÖEF bör vara det organ som ansvarar för nämnda uppgifter. ÖEF föreslås

Prop. 1976/77:74 221

således finnas kvarsom myndighet istället föralt-som enligl hittillsvarande planer - vid avspärrning och krig avvecklas och uppgå i en handels- och induslrikommission saml en bränslekommission.

Vid avsi)ärrning krävs enligl uiredningen en anpassning av ÖEF:s nor malorganisalion och en förstärkning med personal från andra myndigheter saml från indusirin och dess organisaiioner. För atl ÖEF skall kunna göra övergripande utredningar och bedömningar så effeklivl som möjligl, föreslår uiredningen all genomförandet av regleringar åläggs andra organ. I försia hand bör därvid utnyttjas myndigheter med planeringsuppgifter i fred. Härigenom får man önskvärd kontinuitet mellan planering och verkställighet, TN bör således ha hand om drivmedelsransonering. Regleringen av elenergi bör läggas på ett för hela elkraftproduklions- och distributionsområdet gemensaml organ, kallat elförsörjntngsnämnden (EFN), Vidare bör en bränslenämnd organiseras med ÖEF som basmyndighet. För genomförandet av regleringsåtgärder på övriga områden bör enligt utredningens förslag förberedas inrättandet av en beklädnadsnämnd, en keminämnd och en me-tallnämnd. Basmyndighet för organisering av dessa organ bör vara ÖEF, Personalen till nämndernas kanslier bör rekryteras från ÖEF, SIND, andra statliga organ samt från indusirin och dess organisaiioner.

Liksom under normala fredstida förhållanden och vid fredskriser föreslås all KK även vid avspärrning skall handlägga frågor rörande imporl- och exportregleringar och handelspolitik efter samråd med ÖEF,

Enligt utredningens uppfattning bör ärenden inom det ekonomiska försvaret handläggas på samma sätt under krig som under avspärrning. Basorganisationen vid avspärrning bör därför utgöra grunden för en krigsorganisation, Uiredningen konstaterar vidare atl krisorganisationen i tilllämpliga delar bör kunna utnyttjas vid försörjningskriser orsakade av valutaknapphet och vid vissa inre kriser av försöoningskaraktär,

Uiredningen påpekar emellertid att det under den tid som stall lill dess förfogande har visal sig svårt att göra sådana utförliga analyser och bedömningar av krisorganisalionen som hade varit önskvärda, Uiredningen betonar därför atl förslagen har karaklär av en bassirukiiir för krisorganisalionen. Det krävs fortsatta överväganden både när del gäller den föreslagna krisorganisalionens relationer lill vissa andra myndigheters verksamhetsområden och när det gäller olika detaljorganisationsfrågor,

EBU:s förslag har varil en utgångspunkt för ÖEF-utredningens arbeie, I elt avseende föreligger dock skillnader mellan de båda utredningarnas förslag. Del gäller sammansättningen av de särskilda regleringsmyndigheterna. Enligt EBU:s förslag var dessa länkla som tiänsiemannaorgan, som skulle omsätta ÖEF:s övergripande beslut lill praktisk förbrukningsreglering. Till dessa myndigheier skulle knytas särskilda besvärsnämnder under ordförandeskap av en lagfaren domare och i övrigi sammansatta av förtroendemän, ÖEF-utredningens förslag innebäratl olika regleringsåtgärder bör administreras av organ med förtroendemannaanknylning. Regleringsorga-

Prop. 1976/77:74 222

nen börenligl ÖEF-utredningens uppfattning organiseras som nämnder med därtill hörande kanslier. Nämnderna bör samman.sältas så atl där finns personer med sakkunskap om berörda branscher och varuområden saml representanter för del allmänna. Utredningen anser vidare alt inga fristående besvärsorgan bör bildas, I stället bör de olika förvaltningsorgan som ingår i krisorganisalionen handlägga besvärsärenden.

Flertalet remissinstanser som har behandlat utredningens förslag lill basstruktur för ÖEF:s krisorganisalion har tillslyrkl eller lämnal dem ulan erinran. En del instanser har dock gjort vissa påpekanden,

TN anser det vara olyckligt all i samband med en skärpning av en kris övergå från en organisationsform till en annan. TN finner, efler alt ha jämfört för- och nackdelarna i energiberedskapsutredningens och ÖEF-utredningens förslag, alt övervägande skäl talar för att ÖEF-utredningens förslag bör tiäna som utgångspunkt även för fredskrisorganisalionen. Del viktigaste skälel härför är att övergången från ÖEF:s normalorganisation till krisorganisalion vid skärpt läge kan ske smidigt, TN framför vidare all energiberedskapsutredningens förslag atl inrätta s. k. sektormyndigheier med rådgivningsansvar väl låter sig förenas med ÖEF-utredningens förslag.

ÖEF biträder den föreslagna principiella utformningen men anser att ytterligare överväganden krävs, bl.a. beträffande fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan ÖEF och övriga berörda myndigheter.

Statens vattenfallsverk och CDL anser att ÖEF-utredningen har utformat förslag lill organisation och arbetsfördelning mellan ÖEF och .samverkande myndigheier under fredskriser som medför all tidigare principer och beslut grundade på EBU skulle behöva rivas upp. Vidare skulle förslagen innebära en kraftig koncentration till ÖEF, som måsie tillföras väsentliga resurser och fackkunskaper på områden som ligger hell ulanför ÖEF:s nuvarande kompetensområde. De båda instanserna avstyrker därför utredningens förslag i de avseenden de avviker från dessa lidigare principer och beslul. Förslagen måste överarbetas anser man. Härvid bör också organisation och verksamhetsformer under avspärrning och krig bältre anpassas till energiberedskapsutredningens förslag till fredskrisorganisation. Mol bakgrund av att lekmanoainflyiande vid regleringsmyndigheterna inle ansetts erforderiigt av EBU vid fredskriser avvisar vättenfallsverket och CDL också tanken på lekmannainflytande i elförsörjningsnämnden i en krissituation. Man menar all del då är andra faktorer och värderingar än totala rältvisekrav som måsie bli styrande för regleringsmyndigheternas verksamhet. Även i detta läge skulle lekmannainflytandet säkras genom ÖEF:s styrelse, där de övergripande besluten fattas. De båda instanserna tillstyrker dock alt ÖEF blir samordningsorgan på försörjningsområdet även vid avspärrning och krig. Man framhåller dock starkl atl ansvarel för beredskapsplanering och genomförande av regleringar och ransoneringar skall åvila de särskilda energimyndigheterna.

För egen del vill jag anföra följande. Krisorganisationen bör utformas

Prop. 1976/77:74 223

med utgångspunkt i två principer. Den ena är alt den myndighel eller del organ som under normala fredslida förhållanden ansvarar för krisplanering likväl som lör annan fördel ekonomiska försvaret betydelsefull verksamhet också bör ha ansvaret i slörsla möjliga utsträckning för verksamhelen vid olika slags kriser och krig. Härigenom möjliggörs en smidig övergång från freds- till krissamhälle. Den andra principen är all samma krisorganisalion i princip används vid fredskris, avspärrning och krig. Jag kan alltså - liksom flertalet av remissinsianserna - anslula mig till principerna för den basstruktur lill krisorganisalion som ÖEF-uiredningen har föreslagit. Jag vill särskilt framhålla belydelsen av atl del under regeringen finns ett organ som i olika krissituationer kan göra de samordnade utredningar och bedömningar som behövs för att regeringen skall få beslutsunderlag. Vidare bör ell organ med övergripande ansvar och lämplig sammansättning kunna avlasta regeringen vissa ärenden. Särskilt i krig kan det nämligen enligl min mening bli nödvändigt atl genomföra en omfattande delegering av förvaltningsuppgifter från regeringen. Enligt min uppfiittning bör den centrala myndigheten med ansvar för krisförsörjningen ulgöras av ÖEF, som alltså bör finnas kvar som myndighel även vid avsärrning och krig. Att ÖEF används som bas för den organisationsuppbyggnad som behövs bör ge fördelar när det gäller kontinuitet mellan planering och verkställighet. Dessutom är det en fördel alt ha tillgång lill en redan fungerande och för samhälle och allmänhet känd organisation vid utbyggnaden av krisorganisalionen.

Jag vill understryka vikten av atl utredningspersonal från bl, a, TN, JN, SIND, valienfallsverkel och kraftindustrin i övrigt saml näringslivet medverkar vid beredning av ärenden av övergripande slag hos ÖEF, Främst gäller detla samordning av fördelningen i stort av knappa resurser inom olika samhällssektorer.

Om ÖEF blir den bas för organisationsulbyggnaden som jag har förordat, behöver inle handels- och industrikommissionen respektive bränslekommissionen inrättas enligt de planer som f n. finns.

Regleringar i samband med en kris kan myckel starkt påverka den enskilde medborgarens liv, 1 likhet med ÖEF-utredningen anser jag att det bör finnas förlroendemannainslag i de regleringsorgan som inrättas. Det är en fördel att beslul om olika regleringsåtgärder genom en nämndorganisalion är förankrade hos näringsliv, konsumenter och intresseorganisationer. Nämnderna lorde också kunna anfötros mera maklpåliggande uppgifler än de rena tiän-stemannaorganen. Nämndorganisationen bör fa störst betydelse i samband med fredskriser, då normala förhållanden för vårt samhälle eftersträvas i största möjliga utsträckning vad avser produktion, utbildning, sjukvård etc, 1 samband med avspärrning och krig blir dock hårdare prioriteringar nödvändiga. Även i dessa lägen är del, enligl min uppfattning, angeläget all förtroendemannainflytande säkras i samband med olika regleringsbeslut, I krig kan det dock bli nödvändigt att av praktiska skäl kraftigt begränsa

Prop. 1976/77:74 224

krisorganisalionens omfattning.

Jag har lidigare anfört att man bör sträva efter en så likartad organisation som möjligl under olika slags kriser. Den principorganisation som jag nu förordar bör därför gälla även vid fredskriser på energiområdet. Regleringsorganen bör ulgöras av nämnder med tillhörande kanslier. Denna förändring torde inte behöva medföra särskill omfattande konsekvenser för del planeringsarbete som nu utförs av ansvariga myndigheter.

Miu slällningslagande lill regleringsorganens sammansäuning ger mig anledning all överväga om inte dessa organ även kan åläggas all pröva de besvärsärenden som kan förekomma i krislägen, EBU:s förslag var dikterat av en strävan all säkra lekmannainflylandel i en tiänsiemannainrikiad organisation och alt förstärka rättssäkerheten genom atl tillföra besvärs-organisationen en kvalificerad juridisk expert. Milt förslag lill regleringsorganens sammansättning uppfyller de krav på insyn och medinflytande från intressegrupper och från det allmänna som rimligen kan ställas på handläggningen av besvärsfrågor i kristid. Med hänsyn härtill anser jag all de av mig föreslagna cenlrala regleringsorganen bör pröva sädana besvär över underiydande myndigheters beslul som enligl givna föreskrifter få fullföljas lill dessa centrala organ. En fördel med detta system är alt nämnderna fär kunskap om hur regleringssystemen tillämpas och fungerar i praktiken. Sådana kunskaper är enligl min uppfattning av slort värde föratt nämnderna snabbt skall kunna vidta åtgärder för att rälla till missförhållanden i regleringssystemen. Besvär i regleringsärenden kommer att avgöras genom skriftlig handläggning och endast i undantagsfall förutses munligl inslag i handläggningen. Därför finner jag atl den av EBU eftersträvade förstärkningen av rättssäkerheten genom alt besvärsnämndens ordförande skulle vara lagfaren domare kan säkerställas genom atl de av mig föreslagna regleringsorganen tillförs en kvalificerad jurist. Med hänsyn till den utvidgning av lagstiftningen på förvaltningsrättens och arbetsrättens område som har skell under senare år framslår detta krav som angelägel. Ulan atl föregripa de detaljulredningar rörande krisorganisationen som jag anser bör komma till stånd, förutsäiter jag att chefen för besvärsenheten inom respektive regleringsorgan får den av EBU föreslagna kompetensen,

Ransoneringslagsulredningen (RLU), vars betänkande f n, bereds inom regeringskansUet, har föresiagii att ransoneringsbesiämmelser skall kunna sättas i tillämpning även vid s, k, inre kriser, dvs, allvarlig brist på förnödenheter i fredslid lill följd av någon extraordinär händelse som inträffat inom rikel. En sådan bristsituation kan komma all avse varor inom ÖEF:s ansvarsområde, ÖEF bör därför enligl RLU ges verkslällighetsansvar även vid inre kris och planeringsansvaret bör utökas i motsvarande mån.

För folkförsörjningen lorde del vara likgiltigt om exempelvis energibrist uppkommii till följd av imporibortfall eller av ett haveri i en inhemsk produktionsanläggning. Då del är av vikt även för vår försvarsberedskap all vi snabbt och effektivi kan bemästra plötsliga försörjningssvårigheter oavsett

Prop. 1976/77:74 225

krisens orsak, ansluler jag mig lill RLU:s uppfattning på nu ifrågavarande punkl. Jag anser således att ÖEF bör ha planerings- och verkslällighetsansvar även för inre kriser. Den av mig förordade organisationen bör vid behov kunna uinyitjas även vid kriser av della slag.

När del gäller detaljfrågor rörande krisorganisalionen liksom relationerna lill vissa myndigheters verksamhetsområden anser jag, liksom uiredningen och en del remissinslanser, att,det behövs ytterligare överväganden och ulredningar. Jag ålerkommer lill tiella i det följande avsnittet. Jag vill dock i detta sammanhang understryka atl kommande ulredningar m, m, rörande krisorganisationen inie får försena nu pågående förberedelser för all möla eventuella fredskriser på energiområdet,

9.3.6 Behov av ytteriigare ulredningar

Uiredningen har föresiagii att särskilda ulredningar eller överväganden i annan ordning skall göras i en del fall. Sammanfattningsvis föreslår utredningen

- all ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen respektive JN övervägs när det gäller beredskapslagring och förclagsplan-läggning på sjukvårds- respektive livsmedelsområdet,

- att en uiredning företas om beslutssystem, upphandlingsordning, entreprenad- och ersättningsformer för den vid ÖEF bedrivna byggnadsverksamheten,

- att organisaloriska frågor avseende sambandei vid en avspärrningskris inellan ÖEF och statens pris- och kartellnämnd (SPK) utreds,

- att de organisaloriska sambanden i en avspärrningskris mellan den föreslagna krisorganisationen och de delar av det ekonomiska försvaret (motsv,) som socialstyrelsen respektive JN ansvarar för utreds,

- atl de olika föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå ulreds,

- alt detaljorganisalion för de i krisorganisationen ingående regleringsor-ganen utreds saml

- all frågan om sprängämnesinspektionens och elinspeklionens (som är knutna till SIND) ställning vid fall av avspärrning och krig övervägs.

En del remissinslanser har lagil upp förslagen om fortsatta ulredningar. Vissa av dem tillstyrks medan andra avvisas. Statskontoret och civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde underslryker sålunda viklen av att de föreslagna krisorganens relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå utreds närmare. SPK tillstyrker att det organisaloriska sambandei mellan nämnden och ÖEF vid en avspärrningskris ulreds, SPK föreslår dessutom all en sådan utredning vidgas lill att omfatta även samarbetet mellan SPK och JN, SIND finner del angeläget all samordningsproblem under krisförhållanden mellan ÖEF och främst SIND, KK, AMS och SPK studeras,

15 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 226

JN, ÖEF och Kemikonioret anser att ytterligare utredningar av ansvars-och arbetsfördelningen mellan ÖEF och socialstyrelsen respektive JN är obehövliga. Skäl lill detta är enligt remissinslanser friimst all nuvarande ansvars- och arbetsfördelning syns väl avvägd och att samarbetet fungerar tillfredsställande.

Jag har i föregående avsnitt anmält uppfattningen atl del behövs ytterligare överväganden och utredningar i detaljfrågor rörande krisorganisalionen för det ekonomiska försvaret. Jag avser därför föreslå atl ÖEF får i uppdrag alt i samråd med berörda myndigheter för samlliga krisfall uireda och lämna förslag till slutlig utformning av krisorganisationcrna på central nivå liksom dessas relationer till motsvarande organ på regional och lokal nivå.

Med hänsyn till att ÖEF:s byggnadsverksamhet kommer all vara av sior omfattning under de närmaste åren bör vidare vissa frågor om beslutssystem, upphandlingsordning, entreprenadformer m, m, för den vid ÖEF bedrivna byggnadsverksamheten utredas. Jag avser att ge ÖEF i uppdrag att utreda och komma med förslag i dessa avseenden,

ÖEF-utredningen har ansett att del finns behov av vissa ulredningar i övrigt. KK vill ha ansvarsfördelningen i en fredstida valutakris utredd. Beträffande dessa frågor avser jag atl efler ytteriigare beredning inom handelsdepartementet föreslå erforderiiga åtgärder.

Min förelrädare tillstyrkte i prop, 1975/76:152 att de fackliga organisationema utnyttjas för informationsspridning i kristid. Ett ökat samarbele mellan ÖEF och dessa organisationer borde därför äga rum. Beträffande formerna för elt sådant samarbete avsågs förslag presenteras sedan ÖEF-ulredningen lagl fram sitt betänkande. Riksdagen uttalade sig för eti ökal samarbele mellan berörda intressenter i informationsfrågor som elt led i försörjningsberedskapen, dock utan att ta ställning till i vilken form delta borde bedrivas (FöU 1975/76:35, rskr 1975/76:298).

ÖEF-ulredningen haremellertid i sitt betänkande inte behandlat formema för elt vidgat samarbete i informationsfrågor mellan ÖEF och de fackliga organisationerna. Jag avser därför föreslå att ÖEF får i uppdrag att i samråd med berörda organisationer utreda och lämna förslag beträffande formerna för ett sådant samarbete.

9.4 Kostnader 1977/78 - 1981/82

Anslagsfrågor för det ekonomiska försvarel avseende budgetåret 1977/78 kommer atl i del följande anmälas av cheferna för respektive departement.

Jag vill emellertid i detta sammanhang redovisa de bedömda kosinaderna avseende femårsperioden 1977/78-1981/82 för den förstärkning av försörjningsberedskapen som jag i del föregående uttalat mig för.

Jag bedömer att för perioden 1977/78-1981/82 kosinaderna för det ekonomiska försvarel kommer atl uppgå lill ca 6,3 miljarder kr, i prisläge febmari 1976 för den verksamhel som finansieras över statsbudgeten och

Prop.1976/77:74

227

oljelagringsfonden.

Härav utgör ca 2,7 miljarder kr, investeringar avseende fredskrislagring. Del sammanlagda beloppet inkluderar även i budgetpropositionen 1977 (prop, 1976/77:100 bil, 14 s. 65) och i proposition om åtgärder för försörjningsberedskapen pä skoområdel m, m, (prop. 1976/77:85) föreslagna ålgärder men inte sådana övriga stödåtgärder lill beklädnadsindustrin som kan komma all föresläs mol bakgrund av de studier av försörjningsuthållighel och försörjningssiandard som f n. pågår inom handelsdepartementet.

Jag vill i detta sammanhang understryka all min bedömning av resursbehoven baseras till del på översiktliga kostnadsberäkningar från programplanerna. Den närmare bedömningen av resursbehoven llr därför enligt min uppfattning göras budgetårsvis vid prövning av förslag lill anslagsframsläll-ningar. Jag vill erinra om att denna prövning till följd av regeringens bedömning av de åtgärder som föreslås, det allmänna ekonomiska läget samt de övriga bedömningsfaktorersom aktualiseras, kan komma att avvika från den mer översiktliga bedömning jag nu gör.

9.5 Kostnader 1977/78

För budgetåret 1977/78 beräknarjag sammanlagda kostnader över stadsbudgeten och oljelagringsfonden för verksamheten inom del ekonomiska försvarel lill ca 1 170 milj, kr, enligl följande sammanställning.

	1 OOO-tal kr.
Program	Driftbudget	Kapilalbudgel
Livsmedel	61094	11 100
Beklädnad m, m.	46 654	52 300
Energi
Bränsle, drivmedel	66 525	694 375
Övriga försörjningsviktiga varor
Kemiska produkler m, m.	34 650	94 000
Metaller m. m.	27 173	17 300
Transporier
Transporlsamordning och
Landsvägstransporter	1 315	-
Järnvägstransporter	_i	2 900
Vägar	4110	-
Flygtransporter	8 000	-
Sjötransporter	430	-
Tjänster
Arbetskraft	39 130	-
Ledning och samordning	8 153	-
Övrig verksamhel	1722	-
Summa	298 956	871 975
varav från oljelagringsfonden	12 505	745 700

' 7.1  milj. kr. från IV huvudtiteln.

Prop.1976/77:74 228

9.6 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom handelsdepartementet upprättats förslag lill

1, lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m,,

2, lag  om  ändring  i  förordningen  (1958:575) om  avskrivning å  vissa oljelagringsanläggningar, m, m,,

3, lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter.

Förslagen under 2 och 3 har upprättats i samråd med chefen för budgetdepartementet.

Föislagen bör fogas till regeringsprolokollet i detta ärende som bilaga 2:2.

9.6.1 Specialmotivering

De författningar som reglerar oljelagringen kan,om de framlagda förslagen genomförs, i huvudsak gälla oförändrade även under kommande lagringsperiod. Vissa ändringar i lagen (1957:343) om oljelagring m. m. är dock nödvändiga lill följd av bl. a. förslaget om lagringsskyldighet av olja för drift av gasturbinanläggningar.

1 4 v; första stycket lagen om oljelagring m. m. föreskrivs atl regeringen -enligt grunder som riksdagen har godkänl-skall för varje i paragrafen angivet slag av olja fastställa den mängd som sammanlagt skall hållas i lager för varje år. Regeringen har hittills årligen meddelat beslut om de lolala lagringsmäng-derna. Mängderna har därvid ökats för varje år. Enligt det nuTramlagda förslaget skall de sammanlagda lagringsmängderna inle längre öka årligen. Det blir därför i framliden inte nödvändigt med nytt regeringsbeslut varje är.

Förslagel till nytt lagringsprogram medför inte någon utökad lagringsskyldighet för näringslivet med undanlag för lagringen av bränsle för gasturbindrift. Med hänsyn härtill är det inte behövligt att ompröva de lånebestämmelser som gäller för statliga lån för beredskapslagring av oljeprodukter.

Förslaget UU lag om ändring 1 lagen (1957:343) otn oljelagring m. m. 6§

Paragrafen innehåller bestiimmelser om lagringsskyldighet för förbrukare av olja. Som tidigare har redovisats skall lagringsskyldighel åläggas innehavare av gaslurbinanläggning med en installerad effekt om fem megawatt eller däröver. Om inte annat föreskrivs skulle de allmänna reglerna i denna paragraf om lagringsskyldighel för förbrukare av olja bli lillämpliga. Avsikien är emellertid att särskilda regler skall gälla för nämnda innehavare av gasturbin. På grund härav har lill paragrafens iredje stycke fogats ett lillägg

Prop. 1976/77:74 229

med innebörd att bränsle för produktion av elkraft i gasturbiner med en installerad effekl som uppgår lill fem megawatt eller mer inte omfattas av bestämmelserna i första och andra styckena.

6b§

1 5,6 och 6 a i?s; ges föreskrifter om vilka kaiegorier säljare och förbrukare som är lagringsskyldiga enligt nuvarande regler. Det framstår därvid som naluriigt all reglera lagringsskyldigheten för innehavare av gasturbiner i en därpå följande paragraf En ny paragraf 6 b, bör därför föras in i lagen.

1 den nya paragrafen fastställs lagringsskyldighel alt gälla för innehavare av gasturbin med en installerad effekt som uppgår till fem megawatt eller mer. Lagringsskyldigheten grundar sig således pä installerad effekt och inte pä tidigare förbrukning. Anledningen till detta är att gasturbinanläggningar vanligen används som reserv- och toppkraftaggregat. Förbrukningen blir därför myckel ojämn. En lagringsplikl grundad på lidigare förbrukning skulle därför inte ge den bereskap som erfordras för dessa anläggningar. För drift av gasturbiner erfordras i vissa fall tunn eldningsolja och fotogen med speciella krav på renhet. Erforderligt bränsle för drift av den akluella gasturbinanläggningen skall således lagras.

Reglerna i 4 i; om bestämmande av lagringsskyldigheten är inte tillämpliga på lagerhållningen för gasturbindrift. Inte heller skall beräkningsreglerna enligt 7 J; tillämpas.

De närmare bestämmelsema om lagringsskyldighetens omfattning och om förläggning av lager beslutas av regeringen enligt gmnder som riksdagen har godkänl.

17 S 2 mom. försen ny beslämmelse in i punkten h). Bestämmelsen innebär att bränsle som har sålts för lidigare nämnda gasturbiners drift inle skall inräknas i säljarens basmängd. Enligt principerna för beredskapslagring bör nämligen sådan olja inle medräknas vid beräkning av säljarens basmängd eftersom förbrukaren blir lagringsskyldig för oljan.

8a§

I 8!; andra och tredje siyckena finns bestämmelser om skyddadoch särskiU lokaliserad lagring.

Som tidigare har redovisats föreslår jag att den som vid utgången av nu innevarande lagringsperiod har ålagts skyddad eller särskilt lokaliserad lagring även under kommande period skall vara skyldig hålla sådant lager i samma omfattning som har fastställts atl gälla för år 1977, Förändringar i den sammanlagda lagringsskyldigheten skall sålunda inte påverka den skyddade

Prop. 1976/77:74 230

och särskilt lokaliserade lagringen.

Den nya bestäm melsen, 8 a S, har denna innebörd. Delar inle avsett alt vad som enligt särskilda bestämmelser gäller för lokalisering av oljelager för kraft-och värmeverk samt stadsgasverk skall ändras genom den nya bestiimmel-sen, 1 paragrafen har därför ett särskilt undantag gjorts för det fall all "annat särskill föreskrives".

Förslaget UU lag om ändring I förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar. m. rn.

Bestämmelserna om förmånligare avskrivning och värderingsregler i beskattningshänseende belräffande skyddade lagringsanläggningar och beredskapslager har varit av slor betydelse för lagringen. Det är angelägel att enskilda förelag uppmuntras atl föriägga även kommersiella lager i bergrumsanläggningar. Det finns därför behov av särskilt förmånliga avskrivningsregler för bergrumsanläggningar även under kommande lagringsperiod. Jag anser därför att bestämmelserna i förordningen om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m. också får gälla för den kommande lagringsperioden. Bestämmelserna bör avse skyddade anläggningar som blir färdiga senasi det beskattningsår för vilkel laxering sker år 1989. Med anledning härav görs en ändring i 1 !; 1 mom. Övriga ändringar i förordningen är av redaktionell nalur.

Förslaget llll lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift Jör oljeprodukter

Lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter gäller lill utgången av är 1981. Genom den föreslagna ändringen i lagens ingress kommer lagen atl äga forlsatt giltighet till och med ulgången av år 1984,

2§

I paragrafen finns bestämmelser om uttag av särskild beredskapsavgift för liden den 1 januari 1978 -den 31 december 1984, Trots den stora nominella skillnaden mellan det nuvarande och det föreslagna avgiftsuttaget innebär förslagel, som jag tidigare framhållit, endast en mindre avgiftshöjning på motorbensin och en avgiftssänkning på motorbrännolja och tunn eldningsolja. För tiock eldningsolja blir avgiften oförändrad. Della beror på atl höjningen av den särskilda beredskapsavgiften i slort sett motsvaras av atl annan avgift las bort.

Prop. 1976/77:74 231

9.7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu haranfört hemställerjag atl regeringen

dels föreslår riksdagen att

1, godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarels fortsatta utveckling som jag har förordat,

2, godkänna de riktlinjer för ett nytt program för beredskapslagring av oljeprodukter m, m. för perioden 1978-1984 som jag har förordat,

3, godkänna de riktlinjer för en ny organisation av överslyrelsen för ekonomiskl försvar som jag har förordat,

4, bemyndiga regeringen att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att den nya organisationen skall kunna genomföras,

5, anlaga förslag till

a) lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.,

b) lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.,

c) lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,

dels bereder riksdagen tillfälle alt

6, ta del av vad jag har anfört i fråga om överstyrelsens för
ekonomiskt försvar krisorganisalion m. m.

Prop. 1976/77:74 232

10 Anslagsframställning för överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)

ÖEF är central förvaltningsmyndighet förden ekonomiska försvarsberedskapen, ÖEF har lill uppgift all samordna landcis förberedelser på del ekonomiska försvarets område, 1 den mån det inte ankommer på annan myndighet skall ÖEF också ombesörja atl det totala försvarets behov av förnödenheter kan tillgodoses vid krig eller under utomordentliga, av krig eller krigsfara föranledda förhållanden,

ÖEF leds av en styrelse. Ledamöter i styrelsen är generaldirektören, tillika slyrelsens ordförande, och minsl sex andra ledamöter, som regeringen utser särskilt, saml två personalrepresentanter. Inom ÖEF finns en avdelning som omfattar en utredningsbyrå och en varubyrå saml en administrativ byrå, en affärsbyrå, en bränslebyrä och en informationssektion. Avdelningschefen samordnar ÖEF:s olika planeringsfunktioner. Vid ÖEF finns vidare ett antal provisoriskt inrättade organisaloriska enheter,

ÖEF lillhör de myndigheter som dellar i utrednings- och försöksverksamheten med programbudgetering inom statsförvaltningen. Följande programindelning gäller,

1. Livsmedel

2. Beklädnad m, m.

3. Bränsle, drivmedel

4. Sjukvård

5. Kemiska produkter m. m.

6. Metaller m. m.

7. Övrigt

10.1 Programmet Livsmedel

Programmet omfattar frågor avseende handelsgödselmedel och bekämpningsmedel. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring. Planerings- och lagringsverk-samhelen bedrivs efler anvisningar från statens jordbruksnämnd.

ÖEF:s mäl för den fortsatta verksamheten inom programmet är alt enligt de rikllinjer jordbmksnämnden anger anpassa lagerhållningen av gödselmedel, gödselmedelsråvaror och bekämpningsmedel med hänsyn lill de inhemska produkiionsförutsätiningarna och jordbruksteknikens utveckling.

Prop. 1976/77:74 233

OEF beräknar (1 000-lal kr.)

1976/77                         1977/78

Urili-              Invesie- Drifl-              Invcsle-

koslnad           ring' kostnad         ring'

Övergripande planering        13 22

Förelagsplanläggning           28 39

Beredskapslagring            5 035               1200 8 301               5 000

Samordning                           6 9
Informalion, ulbildning

Adminislralion                      5 9

Summa                        5 087               1 200 8 380               5 000

1         IX:8 Förrådsanläggningar m, m, l,2milj, kr,(1976/77). Vllfl Lagring för beredskaps
ändamål 5 milj, kr, (1977/78), varav från jordbruksnämnden 5 milj, kr,

2         Från jordbruksnämnden 8 301 000 kr.

10.1.1  Invesieringar

lO.l.l.l Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagren av gödsel- och bekämpningsmedel beräknas vid ingången av budgetåret 1977/78 uppgå lill 61 resp. 7 milj. kr. i 1976 års prisläge,

Befinlliga lager bör omstruktureras. Sålunda avses lagren av räfosfat och kaliumgödsel minskas och lagren av kävegödsel och bekämpningsmedel utökas.

För budgetåret 1977/78 begär jordbruksnämnden ett investeringsbelopp av 5 milj. kr. Härav avses 2,4 milj. kr. för bekämpningsmedel och 2,6 milj. kr. för kvävegödselmedel.

10.1.2 Driftkosinader

Pris- och löneomräkning m. m. på befinlliga resurser har beräknals lill 737 690 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 1 190 000 kr. Transport-och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagret uppgår till I 332 000 kr.

De samlade driftkoslnaderna under programmet beräknas för budgetåret 1977/78 uppgå lill 8 380 000 kr. vilkel innebär en ökning med 3 293 000 kr. Från jordbruksnämnden beräknas 8 301 000 kr. tillföras, vilkel belopp nämnden upptagit i sitt förslag lill anslagsframställning.

Prop. 1976/77:74

234

10.2 Programmet Beklädnad m. m.

Programmet Beklädnad m.m. omfattar frågor rörande beklädnads-, övriga textil- och lädervaror. Verksamheten består huvudsakligen av övergripande planering, förelagsplanläggning, lagring och samordning. Häri ingår prövning av ansökningar om avskrivningslån och kreditgarantier till teko-, sko- och garveriindustrier samt försörjningsberedskapslän.

ÖEF beräknar (1 000-lal kr.)

1976/77

1977/78

	Drifl-	Investe-	Drift-
	kosinad	ring'	kostnad
Övergripande planering	585		717
Företagsplanläggning	151		192
Stödverksamhet	12 659	37 000	12 848
Föriusler p. g. a. kredit-
garantier	500		500
Samarbetsprojekt  inom
skoindustrin	500		500
Beredskapslagnng	21200	20 200	32 581
Samordning	177		203
Informalion, utbildning	43		60
Administration	171		214

Investering'

27 000

16 500

Summa

35 986

57 200

47 815

43 500

I V:7 Lån lill leko-.sko-och garveninduslrin 25 milj. kr. (1976/77), 15 milj. kr. (1977/ 78)

V: 10 Försöriningsberedskapslån 12 milj. kr. (1976/77), 12 milj. kr. (1977/78) Vlll.l Lagring för beredskapsändamål 15 milj. kr. (1976/77), varav från Oljelagringsfonden 5 milj. kr.. 16,5 milj. kr. (1977/78) varav från Oljelagringsfonden 5 milj. kr. IX:8 Förrådsanläggningar m. m. 5,2 milj. kr. (1976/77)

10.2.1 Invesieringar

10.2.1.1  Lån till teko-, sko- och garveriindustrier

Amorterings- och räntefria lån till investeringar lämnas av beredskapsskäl till teko-, sko-och garveriinduslrierna. Lån beviljas enligl särskilda av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

Riksdagen har beviljat en investeringsram för Lån UU teko-. sko- och garveriindustrier saml inom denna ram beviljat investeringsanslag. ÖEF äger vidare bevilja lånegarantier.

F. n. gäller en av riksdagen beviljad investeringsram avseende avskrivningslån om 160 milj. kr., varav regeringen har ställt en ram av 150 milj. kr. till förfogande. Beträffande lånegarantier har riksdagen ställt en ram av 80 milj. kr. lill regeringens förfogande, varav 75 milj. kr. slällls lill ÖEF:s disposition.

Prop.1976/77:74 235

ÖEF har vid utgången av budgetåret 1975/76 träffat eller förhandlar om avtal på sammanlagt ca 110 milj. kr, och om kreditgarantier på sammanlagt 32 milj, kr. Vid utgången av budgetåret 1976/77 beräknas atl avtal träffats eller förhandlingar om avtal pågå för ca 135 milj. kr.

Under budgetåret 1977/78 avses ytteriigare utbetalningar av avskrivningslån eller utfästelser därom på sammanlagt ca 20 milj, kr. göras.

För att fullfölja det investeringsprogram för teko- och skoindustrierna som påbörjats med hjälp av avskrivningslån m, m, erfordras för budgetåret 1977/ 78 ett investeringsanslag på 15 milj, kr. Investeringsramen kan vara oförändrad.

För att under ett utrednings- och förhandlingsskede temporärt kunna trygga atl en frän försörjningsberedskapssynpunkt oundgänglig produktionskapacitet upprätthålls inom skoindustrin och den grundtexlila industrin kan ÖEF lämna s. k. villkorliga försörjningsberedskapslån. ÖEF bedömer att det även under budgelärel 1977/78 erfordras temporära stödåtgärder i form av försörjningsberedskapslän. Ell investeringsanslag på 12 milj, kr, föreslås.

10.2,1.2 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagrel beräknas vid utgången av budgelåret 1976/77 till ca 220 milj, kr, i prisläge våren 1976, Härtill kommer ett buffenlager av uniformsväv, ett buffenlager av sjukvårdstextilier och ett fredskrislager av synletgarn.

För fortsatt och slutlig uppbyggnad av buffertlagret av främst sjukhustextilier föreslås att enligl planen återstående 10 milj. kr. anvisas för budgetåret 1977/78. En fortsatt uppbyggnad föreslås även ske av fredskrislagrel av syntetgarner med ett belopp om ca 5 milj. kr. Sistnämnda belopp bör rekvireras från Oljelagringsfonden.

Med hänvisning till beklädnadsindustrins behov av stödorder föreslås i skrivelse i februari 1977 att ytterligare 15,3 milj. kr, anvisas för inköp av sjukhustexiilier av bomull.

För alt tillgodose behovet av främst krom- och svavelbaserade kemikalier för garveriindustrin föreslås invesieringar om 1,5 milj. kr.

Beredskapslagret börenligl ÖEF i viss utsträckning omstruktureras. Bl, a, bör lagret av naturfiber minskas och lagret av syntetfiber ökas.

10.2.2 Driftkostnader

Pris-och löneomräkning m. m. på befintliga resurser har av ÖEF beräknats till 9 832 718 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkosinader lill ett sammanlagt belopp av 756 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering

Prop. 1976/77:74 236

av beredskapslagrel uppgår till 295 000 kr.

Förall genoms, k, försörjningsberedskapsstöd medverka till att statlig och kommunal upphandling av beklädnadsvaror sker vid företag inom landet föreslås att 10 milj, kr. beräknas även under budgetåret 1977/78,

För avtalat ränte-och amorteringsfritt avskrivningslån till Sliglex AB bör 2,5 milj, kr, anvisas.

Enhetliga metoder för analyser och dokumentation, dvs. försörjningsplaner, bör enligt ÖEF utarbetas. För att möjliggöra sådant metodutvecklingsarbete begär ÖEF medel fören kvalificerad handläggare. Förökad försöks- och provningsverksamhet avseende den tekniska ulvecklingen inom textil- och läderområdel begär ÖEF 100 000 kr. För all följa upp resullalel av de olika stödformerna inom leko-branschen begärs ökade medel för resor med 36 000 kr. Vidare begär ÖEF 165 000 kr. föratt med hjälpav utomstående konsulter göra en leknisk och ekonomisk uppföljning av berörda företag.

10.3 Programmet Bränsle, drivmedel

Programmet Bränsle,drivmedel omfattar petroleumprodukter inkl. smörjmedel, fasla fossila bränslen saml inhemska bränslen. Verksamhelen beslår huvudsakligen av övergripande planering, ransoneringsförberedelser, företagsplanläggning, beredskapslagring och samordning.

	ÖEF beräknar (1 000-lal kr.;		1
	1976/77		1977/78
	Drift-	Investe-	Drift-	Invesie-
	kostnad'	ring2	kostnad'	ring2
övergripande planering	2 2.57		1 164
Gengasverksamhel	400		350
Förelagsplanläggning	499		477
Beredskapslagring	53 951	210 925	68 017	640 800
Tvångslagring	293	5 800	341
Samordning	145		204
Informalion, ulbildning	60		73
Administration	377		4S7
Summa	57 932	216 725	71083	o40 :<00

i Därav från Oljelagringsfonden 25,2 milj, kr, (1976/77), 16,3 milj, kr. (1977/78) 2 V:6 Lån lill utbyggnad av oljelagringen 5,8 milj. kr. (1976/77)

Vlll:l Lagring för beredskapsändamål 169,4 milj, kr. (1976/77), varav frän Oljelagringsfonden 150 milj, kr,, 506,2 milj, kr. (1977/78), varav från Oljelagringsfonden 463 milj, kr.

1X:8 Förrådsanläggningar m.m. 41,5 milj. kr. (1976/77), varav från Oljelagringsfonden 30 milj. kr., 134,6 milj. kr. (1977/78), varav från Oljelagringsfonden 104 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 237

10.3.1 Investeringar

10.3.1.1        Lagring för beredskapsändamål

Värdet av det slatliga beredskapslagret beräknas vid utgången av budgetåret 1976/77 uppgå till ca 740 milj. kr. i 1976 års prisläge. Under budgetåret 1977/78 avses lagren av koks och gasol att utökas. Värdet av fredskrislagrel av eldningsolja beräknas vid utgången av budgetåret 1976/77 uppgä till ca 215 milj. kr. j 1976 års prisläge.

Det Slatliga finansieringsbidraget för 1970-1976 års lagringsprogram är fastställt till 80 milj. kr., vilkel belopp i och med anslaget för budgelårel 1976/

77      i sin helhel beviljats av riksdagen. Behållningen på anslaget per den 30 juni
1976 utgör 6,7 milj. kr. Detla belopp föresläs fl disponeras för att täcka
eftersläpande utbetalningar.

För au nå det av 1968 års oljelagringskommitté för perioden 1970-1976 föreslagna målel för kokslagringen och den högre målsättning som kan härledas ur de planeringsförutsättningar som tillämpats för programplaneringen krävs enligt ÖEF ytterligare anskaffning av koks. För budgetåret 1977/

78      föreslås att 8 milj. kr. anvisas för inköp av koks.

För budgetåret 1976/77 lämnades ÖEF ett bemyndigande att inom en ram av 16 milj. kr. anskaffa gasol för 8 milj. kr. för uppfyllnad av en gasolanläggning. Förutom resterande 8 milj. kr. inom ramen för lämnat bemyndigande behövs ytterligare 27,2 milj. kr., dvs. sammanlagt 35,2 milj. kr. för att hell kunna fylla anläggningen.

För uppfyllnad av en lagringsanläggning för eldningsolja i Gävle, i enlighet med beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:85, FöU 1974:17, rskr 1974:142), begärs 35 milj. kr. Investeringsmedel för ändamålet föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

Råoljelagringsanläggningen i Göteborg, vilken ingår i del program för ökning av statens oljelagring med 3 milj. kubikmeter råolja som 1973 års riksdag antog, blir färdig under budgetåret 1977/78. För anskaffning av råolja begärs 428 milj. kr. Invesleringsmedel för ändamålet föreslås rekvireras frän oljelagringsfonden.

10.3.1.2        Förrådsanläggningar m. m.

Ell anial lidigare påbörjade lagringsanläggningar för flygdrivmedel, gasol och råolja är under byggande. Medelsförbrukningen 1977/78 för dessa lageranläggningar beräknar ÖEF till sammanlagt 84 milj. kr. varav från Oljelagringsfonden för lagringsanläggningar för råolja föreslås rekvireras 61 milj. kr.

Lagring av flygdrivmedel för den civila luftfarten sker i ÖEF:s regi. Under budgelåret 1977/78 föresläs utbyggnad av ytteriigare en bergförlagd flygdrivmedelsanläggning (anl. V) påbörjas. Totalkostnaden för anläggningen beräk-

Prop. 1976/77:74 238

nas, i prisläge april 1976, uppgå till ca 12,2 milj. kr. Under budgetåret 1977/78 behövs 4,0 milj. kr.

För utbyggnad av råoljeanläggningar och gasolanläggningar med anledning av oljelagringskommitléns förslag begär ÖEF kostnadsramar på sammanlagt 171 milj. kr. För budgetåret 1977/78 begärs 35 resp. 8 milj. kr. Dessa medel föreslås rekvireras från Oljelagringsfonden.

Anskaffning av ett förråd för befintlig fältledningsmaieriel avsedd för Norrland föreslås. Totalkostnaden, beräknad till 1,2 milj. kr. erfordras under budgetåret 1977/78.

För iordningställande av enkla lagerplatser för föreslagen lagerökning av koks föresläs investeringar lill elt belopp av 100 000 kr.

För förvärv av dispositionsrätter till bergrumsanläggningar föreslås budgetåret 1977/78 sammanlagt 14,4 milj. kr. rekvireras från Oljelagringsfonden.

10.3.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning och bortfall av engångsanvisningar har av ÖEF beräknals lill ett med 6 901 657 kr. minskat medelsbehov.

För de varor för vilka invesleringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-, hanterings-och driftkostnader till ett sammanlagt belopp av 5 029 000 kr. Av beloppel föreslås 2 milj. kr. bestridas med medel från Oljelagringsfonden.

Utvecklingen ställer enligt ÖEF ökade krav på utrednings- och planeringsverksamheten. Vidare far ÖEF vidgat ansvar för samordningen inom energisektorn. För den utvidgade verksamhelen begär ÖEF medel för en kvalificerad handläggare. För att förbättra planläggningen av hur inhemska bränslen skall utnyttjas begärs medel för en handläggare. För fortsatt informationsplanering saml aktualisering och översyn av sparkampanjbered-skapen yrkar ÖEF sammanlagt 250 000 kr. För att kunna utnyttja konsulter i ökad omfattning begärs 5 000 kr. och för arvode till auktoriserad revisor för bilräde vid tillsynen av näringslivets förfaiiningsmässigl reglerade beredskapslagring av oljor begärs ökade medel med 7 000 kr.

10.4 Programmet Sjukvård

Delprogrammel Läkemedel och sjukvårdsmateriel omfattar frågor rörande sjukvårds- och läkemedelsförnödenheter, förbandsartiklar och kirurgiska instrument. Verksamheten beslår huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning, lagring och samordning. Planerings- och lagringsverksamheten skall ske efter anvisning frän socialstyrelsen.

Socialstyrelsen anskaffar materiel och utrusining som behövs för all uppsätta och iordningställa beredskapssjukhusen. Efter anvisning från socialstyrelsen anskaffar och lagrar ÖEF läkemedel, läkemedelsråvaror och vissa sjukvårdsförnödenheler som rönlgenfolomaleriel, förbandsgas m. m.

Prop. 1976/77:74 239

saml saneringsmedel. Kosinaderna för den del av beredskapslagringen, som kommer på ÖEF, bestrids av medel från socialstyrelsen.

Övergripande planering 31                                            50

Förelagsplanläggning 60                                         72

Beredskapslagring 4 181 31200             10695            81300

Samordning 21                                            38

Informalion, utbildning -                                            4

Administration 26                                            31

Summa 4 319 31200 10 890 81300

' Vllfl Lagring för beredskapsändamål 30 milj. kr. (1976/77), 80,3 milj. kr. (1977/78), 80,3 milj, kr, tillförs från socialstyrelsen

1X:8 Förrådsanläggningar m, m, 1,2 milj, kr, (1976/77), 1 milj, kr, (1977/78) 2 Från socialstyrelsen 10 695 000 kr.

10.4.1 Investeringar

10.4.1.1           Lagring för beredskapsändamål

Värdel av beredskapslagret beräknas vid utgången av budgelåret 1976/77 till 75 milj. kr. i prisläge våren 1976.

ÖEF avser atl efler anvisningar från socialstyrelsen utöka beredskapslagrel av läkemedelsråvaror m. m. För budgelärel 1977/78 begär socialstyrelsen ett belopp av 38,5 milj. kr. Av della belopp är 20 milj. kr. redan inplanerade med stöd av det bemyndigande som regeringen budgelåret 1976/77 lämnal ÖEF,

ÖEF avser även alt utöka beredskapslagret av sjukvårdsmateriel. För budgelårel 1977/78 begär socialstyrelsen ell belopp av 41,8 milj. kr.

10.4.1.2           Förrådsanläggningar m. m.

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter bedömer ÖEF alt den utökade lagringen av läkemedelsråvaror bäst och ekonomiskl mest fördelaktigt kan genomföras i egna förråd. Dessa bör uppföras i anslulning lill befinlliga eller tillkommande förrådsbyar. De för programplaneperioden erforderiiga investeringarna i förrådsanläggningar har beräknals lill 4 milj. kr. Härav faller I milj. kr. på budgelåret 1977/78.

10.4.2 Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m. m. har av ÖEF beräknats lill 4 669 897 kr. För de varor för vilka invesleringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-,

hanterings- och driftkostnader lill ett sammanlagt belopp av I 852 000 kr. De samlade driftkostnaderna beräknas för budgetåret 1977/78 uppgå lill

10 890 000 kr. vilkel innebär en ökning med 6 571 000 kr. Från socialstyrelsen

beräknas 10 695 000 kr. tillföras.

Prop.1976/77:74

240

10.5 Programmet kemiska produkter m. m.

Programmet omfattar frågor avseende mineraler andra än metaller, trävaror, massa, papp och papper, grafiska produkler, petroleumprodukter, glas- och porslinsvaror, gummi- och plasWaror samt övriga kemiska produkter. Verksamhelen beslår huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring.

ÖEF beräknar (1 OOO-ial kr,l

1976/77

1977/78

	Drift-
	kostnad
Övergripande planering	705
Företagsplanläggning	162
Beredskapslagring	20 096
Samordning	65
Informalion, utbildning	69
Administration	215

Investe-

ring

67 200

Driftkostnad

1010

199

36 869

98

77 258

Investering

104 100

Summa

21312

67 000

38 511

104 100

I VII 1:1  Lagring för beredskapsändamål 40 milj, kr. (1976/77) frän Oljelagringsfonden, 74 milj, kr. (1977/78) varav 60,2 milj. kr från Oljelagringsfonden

1X:8 Förrådsanläggningar m.m, 27,2 milj, kr, (1976/77) varav 25 milj. kr, från Oljelagringsfonden, 30,1 milj, kr, (1977/78), varav 20 milj. kr, frän Oljelagringsfonden,

10.5.1 Investeringar

10.5.1.1 Lagring för beredskapsändamål

Värdel av beredskapslagrel beräknas vid ulgången av budgetåret 1916/11 lill 312 milj. kr. i prisläge våren 1976.1 syfle all förbättra försörjningsberedskapen inom det kemiska området har ÖEF i sin programplan för perioden 1977/78-1981/82 föreslagit en lagemppbyggnad på 80 ä 90 milj. kr. Som ell led i denna uppbyggnad föreslås förbudgelårel 1977/78 lagerinvesleringar för 13,8 milj. kr. göras.

Värdet av fredskrislagrel av petrokemikalier beräknas vid ulgången av budgetåret 1976/77 uppgå till 40 milj. kr. För atl uppbyggnaden av fredskrislagrel av petrokemikalier, i enlighet med uttalande av föredragande departemenischefen i prop. 1975/76:152 (s. 41), i stort skall vara avslutad budgetåret 1980/81 bör enligt ÖEF budgelårel 1977/78 nyinvesteringar i lagret göras i en omfattning av 60,2 milj, kr. Investeringsmedel föresläs rekvireras från Oljelagringsfonden,

För atl en fortsalt planmässig anskaffning av fredskrislager av petrokemikalier skall  kunna ske under budgetåret  1978/79 önskar ÖEF under

Prop. 1976/77:74 241

budgetåret 1977/78 vidta vissa förberedelser. För dessa åtgärder begärs ell beställningsbemyndigande pä 40 milj, kr. uiöver för budgetåret 1977/78 begärda medel,

10,5,1,2 Förrådsanläggningar m. m.

Den lageruppbyggnad som föreslagits i ÖEF:s programplan förutsätter atl slörre förrädsuirymmen kan disponeras. Många av de varor som ingår i lagret har sådana egenskaper att de enligl ÖEF bör lagras i egna förråd. För alt tillgodose nämnda behov av lagringsutrymmen föresläs en förrådsby anskaffas. Totalkostnaden beräknas till 9 milj. kr. Behovet av investeringsmedel budgelårel 1977/78 uppgår lill 4 milj, kr,

Bulkförräd för bl, a. koksalt föreslås anskaffas. Totalkostnaden beräknas lill I milj, kr, Behovel av invesleringsmedel budgelårel 1977/78 uppgår lill I milj. kr. Cisterner med en sammanlagd rymd av 10 000 m-' för lagring av flytande kemikalier föreslås anskaffas. Under budgelåret 1977/78 bör halva volymen anskaffas. Behovet av invesleringsmedel detta budgetår uppgår till 2,5 milj, kr.

För anskaffning av anläggningar för fredskrislagring av petrokemiska produkter uppgår budgelåret 1977/78 behovet av investeringsmedel lill 20 milj. kr. Invesleringsmedel föresläs rekvireras från Oljelagringsfonden.

10.5.2 Drittkosinader

Pris- och löneomräkning m. m. och bortfall av engångsanvisning har av ÖEF beräknals lill 9 636 039 kr.

För de varor för vilka investeringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkostnader till elt sammanlagt belopp av 7 994 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstmklurering av beredskapslagrel uppgår till 210 000 kr.

För all ÖEF skall kunna fl tillräckligt kunskapsunderiag för beslul om lagringens inriklning och för ulformningen av system för reglering och ransonering för i försia hand fredskrissiiualioner begär ÖEF medel för en handläggare.

För ulveckling och vidmakthållande av system för tilldelning, ransonering och reglering av petrokemikalier i en fredskris begär ÖEF medel för en handläggare.

De föreslagna två nya handläggarna behöver besöka förelag m. m. i samband med utredningsverksamheten. För denna ökade reseverksamhet föresläs resurser tillföras med 6 000 kr.

Möjlighetema lill ersätiningsproduktion i samband med avspärrnings- och krigssituationer avses ytteriigare granskas. DeUa föresläs ske genom utnyttjande av tekniska konsulter. Ökade resurser yrkas för detla ändamål med 30 000 kr.

16 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74

10.6 Programmet Metaller m. m.

242

Programmet Metaller m. m, omfattar frägor avseende malmer, järn och stål och andra metaller samt verksiadsprodukter. Verksamheten beslår huvudsakligen av övergripande planering, företagsplanläggning och beredskapslagring. Till della program hänförs även hjälpförnödenheler för gmv-, stål, metall- och verkstadsindustri.

ÖEF beräknar (1000-tal kr.)

1976/77

1977/78

	Drift-	Investe-	Drift-	Investe-
	kostnad	ring'	kostnad	ring'
Övergripande planering	387		526
Företagsplanläggning	266		304
Beredskapslagring	22 460	3 700	27 986	49 500
Samordning	118		153
Informalion, ulbildning	57		73
Administration	182		234
Summa	23 470	3 700	29 276	49 500

1 VI11:1 Lagring för beredskapsändamål 40 milj, kr, (1977/78) 1X:8 Förrådsanläggningar m, m. 3,7 milj, kr, (1976/77), 9,5 milj. kr. (1977/78)

10.6.1 Investeringar

10,6,1,1 Lagring för beredskapsändamål

Värdet av beredskapslagret beräknas vid ulgången av budgelärel 1976/77 uppgä till 400 milj, kr, i prisläge vären 1976.

ÖEF föreslår en fortsatt lageruppbyggnad av kemikalier för anrikning av svensk järn- och kopparmalm, elektrod- och infodringsmaterial saml vissa andra hjälpråvaror. Behovet av invesleringsmedel 1977/78 uppgår lill 10 milj. kr.

Enligl ÖEF föreligger risk för alt akuta knappheissituationer av fredskriskaraktär skall uppslå i frågaom fiera av de i programmet ingående malmerna och metallerna. Mot bakgrund härav anser ÖEF alt uppbyggnad av ett fredskrislager av metaller bör inledas budgetåret 1977/78. I försia hand bör anskaffas krom, mangan och vanadin. Behovet av invesleringsmedel uppgår budgelåret 1977/78 till 30 milj. kr.

1 syfte att bl, a, nå en jämn måluppfyllelse bör en viss omstrukturering av befintliga beredskapslager göras.

Prop. 1976/77:74 243

10.6.1,2 Förrådsanläggningar m. m.

En siloanläggning för aluminiumoxid kostnadsberäknad till 8 milj. kr. föreslås uppföras under budgelåret 1977/78, Anskaffning av aluminiumoxid kan ske när anläggningen färdigställts.

För lagring av fredskrislagrel av metaller m, m. behövs enligl ÖEF bl, a. upplagsplatser och bulkförråd. Behovelav investeringsmedel uppgår budgelåret 1977/78 lill 1,5 milj. kr.

10.6.2 Driftkosinader

Pris- och löneomräkning m. m. har av ÖEF beräknats lill 2 126 015 kr.

För de varor för vilka invesleringsmedel yrkats beräknar ÖEF transport-, hanterings- och driftkosinader till ett sammanlagt belopp av 3 133 000 kr. Transport- och hanteringskostnader av engångskaraktär för omstrukturering av beredskapslagret uppgår lill 284 000 kr.

För arbete med bl. a, försörjningsplaner samt förberedelser för ransonering och reglering av legeringsmetaller begär ÖEF medel för en handläggare.

1 samband med översynen och förbättringen av ransoneringssystemen avses vissa tekniska frägor att lösas med hjälp av konsulter. Ökade resurser begärs för detla ändamål med 10 000 kr.

10.7 Programmet Övrigt

Programmet innefattar delprogrammen Information och \itbildning. Ledning och samordning av långsiktsplanering. Informationsbehandling samt Ledning och adminislralion. Del delprogram som hittills har benämnts Tjänster föresläs fr. o. m. budgetåret 1977/78 fördelas på andra program.

10.7.1 Informalion och utbUdning

Delprogrammel inriktas främst mot att skapa informationsberedskap inför olika slag av försörjningskriser och övning av verksamheten inför olika krissituationer.

	ÖEF beräknar	(1000-tal kr.)
	1976/77	1977/78
	Driftkostnad	Driftkostnad
Samordning Information, utbildning Administration	32 658 134	34 729 140
Summa	824	903

Prop. 1976/77:74

244

10.7.1.1  Driftkosinader

Pris- och löneomräkning har beräknats lill 68 456 kr. ÖEF begär ökade resurser för publikationstryck och reseverksamhet med 10 000 kr,

10.7.2 Ledning och samordning av långsiktsplanering

Inom delprogrammel leder och samordningar ÖEF den långsikliga planeringen för det ekonomiska försvarets myndigheter i enlighet med regeringens anvisningar

	ÖEF beräknar	(1 OOO-tal kr,)
	1976/77	1977/78
	Driftkostnad	Driftkostnad
Övergripande planering Samordning Information, ulbildning Administration	502 32 49 34	643 41 64
Summa	617	787

10,7.2.1 Driftkosinader

Pris- och löneomräkning har av ÖEF beräknals lill 30 381 kr.

För att tillgodose behovel av studier för långsiktig planering begär ÖEF medel fören kvalificerad handläggare. Förökad reseverksamhet begärs 5 000 kr.

10.7.3 Informationsbehandling

Huvuddelen av verksamhelen inom delprogrammet  utgör stödverksamhet för övriga program inom ÖEF.

	ÖEF beräknar	(1 OOO-tal kr.)
	1976/77	1977/78
	Driftkostnad	Driftkostnad
Samordning Informationsbehandling	98 1 541	143 1 if,i
Summa	1639	1906

Prop. 1976/77:74

245

10,7,3,1 Driftkosinader

Pris- och löneomräkning m. m. har beräknals lill 107 398 kr.

Ökade resurser för köp av datamaskinlid och konsulltiänsier begärs med 100 000 kr.

ÖEF avser all använda ekonometriska planeringsmodeller som har utvecklats av ÖEF och den vid verket verksamma OA-gruppen från försvarets forskningsanstalt (FOA). Då verksamheten hittills har betraktats som försöksverksamhet har FOA svarat för kostnaderna. När de ekonometriska planeringsmodellerna tas i reguljärt bruk ankommer del på ÖEF atl svara för driftkoslnaderna, ÖEF begär därför ökade medel med 60 000 kr, för köp av datamaskintid,

10.7.4 Ledning och adininistration Delprogrammel omfattar ÖEF:s centrala ledning och administration.

	ÖEF beräknar	(1 000-lal kr,)
	1976/77	1977/78
	Driftkostnad	Driftkostnad
Samordning Informalion, utbildning Adminislralion	100 100 5 302	105 105 5 707
Summa	5 502	5917

10.7.4.1  Driftkostnader

Pris- och löneomräkning m.m, beräknas medföra ett med 32 041 kr. minskat medelsbehov till följd av att överskottet på driftstalen för förrådsfonden beräknas öka.

Personalfrågorna avses ägnas ökad uppmärksamhet vid ÖEF i samband med den omorganisation av verkei som föreslår, Lagen om medbestämmanderätt i arbetslivet och lagen om offentlig anställning medför också ökad belastning på personalverksamheten. För personaladminislrativa uppgifter begär ÖEF därför medel för en försiärkning med en kvalificerad handläggare.

Föratt arbetsförhållandena för skri vpersonalen skall förbättras yrkas medel för två biträden. Vidare begär ÖEF medel för en expedilionsassislent,

I planeringen av försörjningsberedskapen inhämtas många uppgifter direkt frän företagen i branschen. Sådan kontaktverksamhet förutsätter i stor utsträckning att resor kan göras, ÖEF äskar 10 000 kr. förökad reseverksamhet.

17 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74 246

1 samband med ulveckling av de ekonomiadminislrativa systemen avses kontorstekniska och smärre administrativa rationaliseringsundersökningar genomföras. ÖEF begär för detta ändamål 50 000 kr, för konsultmedverkan.

För ökade telefonkostnader m. m, begärs 37 500 kr, och för ökade övriga expenser 12 000 kr.

10.8 Föredraganden

Ställningstagande till ÖEF:s anslagsframställning och hemställan om anslag för budgetåret 1977/78 på grund härav görs i del följande vid anmälan av anslagsfrågor.

Prop. 1976/77:74 247

11 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

11.1 DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

F. EKONOMISKT FÖRSVAR

Under fonden för beredskapslagring och förrådsfonden för ekonomiskt försvar redovisas samtliga intäkter och kostnader som uppkommer till följd av beredskapslagring hos överstyrelsen förekonomiskt försvar (ÖEF), Balans mellan intäkter och kostnader på driftstaten för vardera fonden fås genom omföringar av erforderliga belopp frän anslaget F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. De omförda beloppen bokförs som intäkter på driftstaterna,

1 prop, 1976/77:100 (bil. 14 s, 64-66) har regeringen föresiagii riksdagenatt, i avvaklan pä särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1977/78 beräkna till Överstyrelsen för ekonomiskl försvar ett förslagsanslag av 131 256 000 kr,, till Lagring för beredskapsändamål ell investeringsanslag av 59 400 000 kr. och till Förrådsanläggningar m. m. ett investeringsanslag av 25 025 000 kr. Vidare har regeringen föreslagit riksdagen all lill Lån liU teko-. sko- och garveriindustrier för budgetåret 1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 5 000 000 kr. Jag återkommer nu till dessa frågor.

1 prop. 1976/77:85 har regeringen föresiagii riksdagen alt för budgetåret 1977/78 till Lån lill teko-, sko- och garveriindustrier anvisa ytterligare 10 000000 kr. Vidare har regeringen föresiagii riksdagen all för budgelärel 1977/78 till Försörjningsberedskapslån anvisa ett investeringsanslag av 11000 000 kr, och lill Skostrukturlån anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.

F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar

1975/76	Utgift	103 876 437
1976/77	Anslag	131256 000
1977/78	Förslag	170 423 000

Prop.1976/77:74

248

11.1.1 Sammanställningar Program

			1 000-lal kr.
	1976/77 Anslag			1977/78 beräknar
			ÖEF		Föredraganden
	Drifi-	Kapilal-	Drift-	Kapilal-	Drift-	Kapilal-
	budgel	budgel	budget	budgel	budget	budgel
Program
Livsmedel	5 118	1 200	8 380	5 000	8 206	6 100
Beklädnad	36 495	57 200	47815	43 500	46 654	26 300
m. m.
Bränsle,    driv-	58 097	216 725	71083	640 800	66 525	694 375
medel
Sjukvård	4 368	31 200	10 890	81 300	7 394	30 800
Kemiska     pro-	20 422	67 200	38 511	104 100	34 650	94 000
dukler m. m.
Metaller m. m.	23616	3 700	29 276	49 500	27 173	17 300
Övrigt	8 800	-	9 513	-	8 153	-
Summa kostna-	156916	377 225	215 468	924 200	198 755	868 875
der
Avgår upp-	-    458	-	-     500	-	-    500	-
bördsmedel
Från jordbruks-	-	-	- 8 301	-   5 000	- 8 127	-    5 000
nämnden
Från social-	-	-	-10 695	- 80 300	- 7 200	- 28 500
styrelsen
Från      oljelag-	-25 202	-250 000	-16 355	-687 200	-12 505	-745 700
ringsfonden
Justering       av	-	-	-	-    2 300	-	- 33 675
medelsbehovel
Summa anslag	131 256	127 225	179617	149 400	170 423	56 000

Personal

	1975/76	1976/77	1977/78 beräknar
			ÖEF	Föredraganden
Personal Handläggande Övrig personal	116 66	125 fil	-1- 12	-1-5 -1- 1
Summa	10/	1-*/	-H 13	-l-b

Prop. 1976/77:74 249

11.1.2  Programmet Beklädnad m. m.

Från Oljelagringsfonden beräknas efter besiul av regeringen 5 milj, kr. tas i anspråk för inköp av ändlösa syntetiska garner.

Regeringen har i 1977 års budgetproposition (prop. 1976/77:100 bil. 14) föreslagit att för avskrivningslån lill teko-, sko- och garveriindustrier för budgetåret 1977/78 anvisas ell anslag på 5 milj, kr.

Regeringen har nyligen lämnat förslag till riksdagen om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdel (prop. 1976/77:85). Därvid föreslogs för budgetåret 1977/78 på kapitälbudgeten ytteriigare 10 milj, kr, för avskrivningslån samt för försörjningsberedskapslån 11 milj, kr.

Jag beräknar nu för budgelärel 1977/78 på kapitälbudgeten 20 milj. kr, för uppbyggnaden av ett buffertlager av sjukhustextilier. Härav är 10 milj. kr. medel för slödköp hos bomullsindustrien utöver tidigare plan, Pä driftbudgeten beräknar jag bl, a, 10 milj. kr. för försörjningsberedskapsstöd samt medel för ytteriigare en handläggare för utveckling a v metoder inom samtliga program,

11.1.3  Programmet Bränsle, drivmedel.

Från Oljelagringsfonden beräknas efter beslut av regeringen 428 milj. kr. behöva tas i anspråk för inköp av råolja och 1 750 000 kr. för koslnader i samband med inlagring, 86 milj, kr, för fortsatt uppbyggnad av anläggningar för lagring av råolja, 10 255 000 kr, för förvärv av dispositionsrätter till eldningsoljeanläggningar samt 72,5 milj. kr, för inköp och 500 000 kr. för kostnader i samband med inlagring av eldningsolja. Vidare beräknas behöva tas i anspråk 15 milj. kr. för inköp av gasol, 4 milj. kr. för anläggning för lagring av fiygdrivmedel (anläggning V), Riksdagens bemyndigande torde inhämtas att besluta om utbyggnad av förrådsanläggningar för oljelagring m. m. inom en kostnadsram av 305 milj. kr. i enlighet med vad jag har förordat i det föregående (9.2.3,1). Medelsbehovet för budgetåret 1977/78 för sådana ev, tillkommande objekt beräknarjag till 55 milj, kr.

På kapitälbudgeten beräknarjag 8 milj. kr, för inköp av koks, 100 000 kr, för lagerplatser för koks, 16 milj, kr. för anläggning för lagring av fiygdrivmedel (anläggning IV), 2,6 milj, kr. för lageranläggning för gasol, 2 milj. kr. för smörjoljefabrik, 175 000 kr. för fältledningsförräd samt 5 milj. kr. för erfarenhetsmässig justering av medelsbehovet.

För utrednings- och planeringsverksamhet samt samordning inom energiområdet beräknar jag pä driftbudgeten medel för ytteriigare en handläggare,

11.1.4  Programmet Sjukyård

På kapitälbudgeten beräknarjag medel för läkemedelsförråd med 1 milj. kr. Statsrådet Troedsson kommer senare denna dag all la upp frågan om medelsbehovel för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Prop. 1976/77:74 250

11.1.5 Programmei Kemiska produkler m. m.

Jag förordaratt riksdagens bemyndigande inhämtas att för beredskapslager för främsl fredskriser beställa varor inom det petrokemiska områdei till ett belopp av 100,2 milj. kr. För invesieringar beräknas från Oljelagriiigs/önden efter beslut av regeringen las i anspråk 60,2 milj. kr, för inköp av petrokemiska produkler samt 20 milj, kr, för anläggning för lagring av petrokemiska produkter.

På kapitälbudgeten beräknarjag 8,9 milj. kr. för inköp av kemikalier bl. a, malerial för tryckning, 1,1 milj. kr. för färdigställande av koksaltförråd samt 2,5 milj. kr. för cisterner avsedda för lagring av fiytande kemikalier.

För utformning av system för reglering och ransonering - i första hand för fredskrissiiualioner - inom området kemiska produkter beräknarjag medel på driftbudgeten för ytterligare en handläggare.

11.1.6 Programmei Metaller m. tn.

På grund av mina förslag i det föregående om beredskapslager för främst fredskriser (9.2,4,2) beräknarjag pä kapitälbudgeten 10 milj. kr. för inköp av legeringsmeialler samt 2 milj, kr, för upplagsplatser och bulkförråd. Vidare beräknarjag 4 milj. kr. för inköp av hjälpråvaror för stål- och metallframställning.

11.1.7 Programmen   Livsmedel,   Beklädnad   m.m..   Sjukvård.    Kemiska
produkler m. m.. Metaller m. m.

För färdigställande av en förrådsby beräknar jag på kapitälbudgeten 6,3 milj. kr. Investeringen fördelas med ca en femtedel på vart och ett av de berörda programmen.

11.1.8 Programmet Övrigi

För förstärkning av ÖEF:s personaladministration (personalplanering och -utbildning) beräknar jag på driftbudgeten medel för tvä handläggare. Jag beräknar ocksä medel för ett biträde.

Hemställan

Med hänvisning till programsammanställningen och till vad jag anfört i del föregående hemställerjag att regeringen föreslär riksdagen att

1. medge atl beställningar av petrokemiska varor fär läggas ul inom en ram
av 100 200 000 kr.,

2. lill Överstyrelsen förekonomiskt försvar för budgelåret 1977/78 anvisa ell
förslagsanslag av 170 423 000 kr.

Prop. 1976/77:74 251

11.2 KAPITALBUDGETEN VIII: Fonden för beredskapslagring Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond VIII:1 Lagring för beredskapsändamål

1975/76        Utgift 40 810 414 Behållning 99 589 586

1976/77        Anslag 59 400 000

1977/78        Förslag 21000 000

1 enlighet med vad jag lidigare anfört vid min anmälan av förslagsanslaget F 1, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar förordarjag att medel för nästa budgetär anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

Prop. 1976/77:74

Investeringsplan för lagring (1 OOO-tal kr.)

252

Program	Medelsförbrukning
Varuslag	Beräknad	Förslag
	1976/77	1977/78
Livsmedel
Gödselmedel	_	2 600
Bekämpningsmedel	-	2 400
Beklädnad m, m.
Synlelgarner	5 000	5 000
Sjukhustexiilier	6 000	20 000
Div. beklädnadsvaror	54 600	-
Bränsle, drivmedel
Råolja	-	428 000
Eldningsolja	150 000	72 500
Gasol	8 000	15 000
Koks	9 900	8 000
Flygdrivmedel	1400	_
Transformalorolja	400	-
Sjiikyård
Läkemedelsråvaror	31 000	26 100
Reservanläggningar	-	2 400
Kemiska produkler m. m.
Petrokemikalier	31 100	60 200
Div, kemikalier	3 300	8 900
Syntetiskt gummi	2 000	-
Metaller m. m.
Legeringsmetaller m, m.	-	10 000
Div. metaller m. m.	-	4 000
Aluminiumråvaror	8 500	-
Summa	311 200	665 100
Från jordbruksnämnden	-	-    5 000
Från socialstyrelsen	-	- 28 500
Från oljelagringsfonden	- 188 100	-580 700
Summa	123 100	50 900
Medel från oljelagringsfonden för-
delade på program:
Beklädnad m. m.	5 000	5 000
Bränsle, drivmedel	150 000	515 500
Kemiska produkler m. m.	33 100	60 200

Prop. 1976/77:74

253

Anslagsberäkning (I OOO-tal kr,)

Medelstillgång		Beräknad medelsförbrukning
Behållning                     1976-07-01	99 589	1976/77	311 200
Från oljelagringsfonden   1976/77	188 100	1977/78	665 100
Anslag                             1976/77	59 400
Från jordbruksnämnden 1977/78	5 000	Beräknad	5 989
Från socialstyrelsen         1977/78	28 500	behållning
Frän oljelagringsfonden   1977/78	580 700	1978-06-30
Anslag (förslag)	21000
Summa	982 289		982 289

Med hänvisning lill vad jag har förordal i del föregående hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att till  Lagring för beredskapsändamål budgelåret  1977/78 anvisa elt investeringsanslag av 21 OOOOOO kr.

IX: Diverse kapitalfonder Förrådsfonden för ekonomiskt försvar IX :8 Förrådsanläggningar m. m.

1975/76	Utgift	130 497 380'	Behållning	17 170673
1976/77	Anslag	25 025 000
1977/78	Förslag	35 000 000

' Härav har 114 124 040 tillförts titeln Lånemedel

ÖEF har föresiagii uppräkning av kostnadsramarna för nybyggnadema Flygdrivmedelsanläggning IV och Anläggning för gasol med belopp som överstiger den allmänna byggnadskostnadsstegringen, 1 båda fallen föranleds ökningen av alt omfattningen av objekten föreslås utökas. Jag biträder dessa förslag.

Jag redogör inte närmare för förslag innebärande sänkta eller oförändrade kostnadsramar eller föreslagna ramhöjningar enbart föranledda av den allmänna byggnadskostnadsstegringen.

I enlighet med vad jag här och tidigare vid min anmälan av förslagsanslaget F I. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har anfört förordarjag att medel för nästa budgetår anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

18 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 74

Prop. 1976/77:74

254

Investeringsplan för anläggningar (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsobjekl	Kostnadsram		Medelsförbrukning			Bygg-	Färdig-
							ställande år-mån
	1/4 1975	1/4 1976	Faklisk 1,0, m, 1975/76	Beräknad för		- siari år-mån
				1976/77	1977/78
Pågående objekl
Flygdrivmedelsanläggning IV	17 650	25 000	233	7 100	16 000	76-09	78-08
Anläggning för gasol	25 000	35 000	15 380	17000	2 600	74-04	77-08
Råoljeanläggningar Al-3	254 200	254 000	24 327	50 000	61000	75-02	80-06
Anläggning för aluminiumrå-
varor	7 300	7 700	4 425	2 100	-	76-04	77-04
Koksaliförräd	3 500	3 800	1267	1400	1 100	75-09	78-06
Smörioljefabrik	2 225	2 550	329	190	2 000	76-04	78-10
Fältledningsförräd	150	150	150	-	-	75-11	76-06
Anläggningar för petrokemis-
ka varor	II5000	130 000	-	1000	20 000	76-09	81-06
Förrådsby	6000	6 800	-	500	6 300	76-10	77-12
Lagerplatser for koks	25	25	-	25	-	77-01	77-04
Tekoförråd	4000	4 500	-	4 500	-	76-07	76-10
Diverse mindre objekt	1900	1900	1 300	-	-	73-02	76-06
Nya objekl
Flygdrivmedelsanläggning V	-	12 200	-	-	4000	78-04	80-04
Fältledningsförråd	-	175	-	-	175	77-07	77-10
Lagerplatser för koks	-	100	-	-	100	77-10	78-01
Anläggningar för läkemedels-
råvaror	-	1000	-	-	1000	77-09	78-06
Cisterner	-	2 500	-	-	2 500	77-09	78-07
Upplagsplatser, bulkförråd
m, m.	-	-	-	-	2 000	77-09	78-06
Råoljeanläggningar B2-3	-	70 000	-	-	25 000	77-07	81-06
Förrådsanläggningar för olje-
lagring mm.	-	305 000	-	-	55 000
Erfarenhetsmässigt   justering
av medelsbehovet	-	-	-	-	5 000
Summa	436 950	862 400	47411	83 815	203 775

Anslagsberäkning (1 OOO-tal kr.)

Medelstillgång			Beräknad medelsförbrukning
Behållning	1976-07-01	17171	1976/77	83815
Från oljelagringsfonden
1976/77		51000	1977/78	203 775
Anslag	1976/77	25 025
Från oljelagringsfonden			Beräknad
1977/78		165 000	behållning 1978-06-30	5 606
Anslag (förslag)	1977/78	35 000
Summa		293 196		293 196

Prop. 1976/77:74 255

Med hänvisning till vad jag har förordat i det föregående hemslällerjagatt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen atl besluta om byggnadsarbeten för förrådsanläggningar inom de kostnadsramar som jag har förordat i det föregående

2. till Förrådsanläggningar m. m. förbudgelårel 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74

256 Bilaga 2:1

Bilaga 2:1 till bilaga 2 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

1"   DX	1
1   Rådsorgani-1   sation	1	1
1	J	Verkschef
			Mililärassislent
1	1		1	1
Enhet för EF-samordning	Enhet för programverksamhet		Enhet för beredskapslagring	Administrativ enhet

ÖEF:s organisation (Föredragandens förslag)

Prop. 1976/77:74 257

Bilaga 2:2 Bilaga 2:2 till bilaga 2 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1957:343) om oljelagring m. m.'

dels att 6 J; och 7 5 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 b och 8 a SS, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6S Förbmkare är lagringsskyldig, därest han under basåret inom riket, annoriedes än vid fartygs drift i utrikes trafik, förbrukat olja, som han infört från utrikes ort. Vad nu sagts skall dock ej gälla, om han infört oljan pä transportmedel för transportmedlets drift.

Skyldig att lagra eldningsolja är ock den som under basåret vid anläggning inom riket förbrukat sädan olja, därest vid anläggningen under basåret och de tvä kalenderåren närmasl dessförinnan förbrukats sammanlagt minsl femtonlusen kubikmeter eldningsolja.

Första och andra styckena äga ej Första och andra siyckena äga ej

tillämpning på olja som förbrukas tillämpning på olja som förbrukas
såsom råvara vid framställning av såsom råvara vid framställning av
stadsgas för försäljning. stadsgas för försäljning eller såsom

bränsle i gasturbin for.framställning av elektrisk kra.ft med en installerad effekt som uppgår tiUfem megawatt eller däröver.

6bS

Den som innehar gasturbin för .framställning av elektrisk kraft med en installerad effekt som uppgår tlU fem megawatt eller däröver är skyldig att hålla 1 lager sådant bränsle som behövs för att driva gasturbinen. Lagringsmängden faslsiälles av regeringen enligt grunder som riksdagen godkänt.

' Lagen omtryckt 1969:755

Senasie lydelse av lagens rubrik 1975:708.

Prop. 1976/77:74

258

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

7 i; 2 mom. Basmängd inom viss grupp av olja är den mängd olja, tillhörande gruppen, som den lagringsskyldige under de i 5 eller 6 S angivna omständigheterna sålt eller förbrukat under basåret eller, om han sålt eller förbrukat olja både under basåret och året eller etivart av de tvä åren närmasl dessförinnan, vad han under dylika omständigheter i genomsnitt för är sålt eller förbrukat under angivna tid, 1 fråga om gasol skall dock endasl den försäljning eller förbrukning som skett under basåret beaktas. Beträffande ånglurbin- och gasturbinanläggningar må regeringen förordna om andra grunder för beräkning av basmängd.

Vid beräkning av basmängd för säljare skall dock icke medräknas

a) olja som han sålt till statlig myndighel, vilken enligt regeringens beslut hade att vid tiden för försäljningen hålla lagerav olja, tillhörande samma grupp som den försålda oljan;

b) olja tillhörande annan grupp än gasol, som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning sålt till någon, vars försäljning av annan olja än gasol under kalenderåret närmast före försäljningen uppgått lill sammanlagt minsl tigulusen kubikmeter;

c) gasol som han infört från utrikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning sålt till någon, vars försäljning av gasol under kalenderåret närmast före försäljningen uppgått till minst ettusen ton;

d) olja som han sålt lill någon,
vilken enligt överenskommelse med
tillsynsmyndigheten var skyldig atl
under kalenderåret närmast efter
försäljningen hälla lager av olja, till
hörande samma grupp som den sålda
oljan;

Vid beräkning av basmängd för säljare skall dock icke medräknas

a) olja som han sålt till statlig myndighet, vilken enligl regeringens beslut hade atl vid tiden för försäljningen hålla lagerav olja, tillhörande samma grupp som den försålda oljan;

b) olja tillhörande annan grupp än gasol, som han infört från uirikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning sålt till någon, vars försäljning av annan olja än gasol under kalenderåret närmast före försäljningen uppgått till sammanlagt minst tiugulusen kubikmeter;

c) gasol som han infört från uirikes ort eller utvunnit vid inhemskt oljeraffinaderi och för vidareförsäljning sålt till någon, vars försäljning av gasol under kalenderåret närmast före försäljningen uppgått till minst ettusen ton;

d)      olja som han säll lill någon,
vilken enligt överenskommelse med
tillsynsmyndigheten var skyldig all
under kalenderåret närmast efter
försäljningen hålla lager av olja, till
hörande samma grupp som den sålda
oljan;

2 Senaste lydelse 1975:708.

Prop. 1976/77:74 Nuvarande lydelse

e) eldningsolja som han sålt för förbrukning vid anläggning inom rikel, vid vilken under de tre försäljningen närmasl föregående kalenderåren förbrukats sammanlagt minst femloniusen kubikmeter eldningsolja;

O olja som sålls för förbrukning såsom råvara vid framställning av stadsgas för försäljning;

g) olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift i uirikes trafik.

259 Föreslagen lydelse

e) eldningsolja som han sålt för förbrukning vid anläggning inom rikel, vid vilken under de tre försäljningen närmast föregående kalenderåren förbrukats sammanlagt minsl femtontusen kubikmeter eldningsolja;

O olja som sålts för förbrukning såsom råvara vid framställning av sladsgas för försäljning;

g) olja som sålts för förbrukning vid fartygs drift i uirikes trafik;

h) olja för drift av gasturbin för framställning av elektrisk kraft, om oljan sålts liU någon som år lagringsskyldig enligl 6 b

8a S

Den som .för år 1977 ålagts skyldighet enligl 8 ,s*> andra eller tredje siyckei belräffande förvaring eller förläggning av lager skall om ej annat särskilt föreskrives även därefter vara skyldig hålla dessa lager.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Prop. 1976/77:74 260

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1958:575) om avskrivning ä vissa

oljelagringsanläggningar, m. m.

Härigenom föreskrives i frågaom förordningen (1958:575) om avskrivning

å vissa oljelagringsanläggningar, m. m,'

f/Wsatl 14 vj orden "förordningen den 31 maj 1957(nr 343)om oljelagring

m, m." skall bytas ut mot "lagen (1957:343) om oljelagring m.m.", dels att i 9 S orden "Kungl, Maj:l" skall bylas ul mot "regeringen", dels att i 9 S ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag", dels all rubriken lill förordningen samt 1 S 1 mom. skall ha nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

fö/wc//;///,!; om avskrivning å vissa Lag om avskrivning å vissa olje-

oljelagringsanläggningar, m, m. lagringsanläggningar, m, m.

I i; 1 mom.2

Skattskyldig, som under de be- Skattskyldig, som  under de be-

skattningsår för vilka taxering i skattningsår för vilka taxering i
första instans verkställes åren försia instans verkstäUes åren
1959-1980 för sladigvarande bruk i 1959-1989 för sladigvarande bruk i
rörelse färdigställer anläggning i rörelse färdigställer anläggning i
bergrum för lagring av mineralolja bergrum för lagring av mineralolja
eller annan anläggning för lagring av eller annan anläggning för lagring av
mineralolja, som innefattar skäligt mineralolja, som innefattar skäligi
skydd mot förstöring genom bomb- skydd mol förstöring genom bomb
anfall eller beskjuining, äger att vid anfall eller beskjutning, äger att vid
inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag inkomsttaxeringen åtnjuta avdrag
för avskrivning ä anskaffningskosi- för avskrivning å anskaffningskost
naden för anläggningen på sätt nåden för anläggningen på sätt
nedan i 2 ij sladgas. Avdrag för av- nedan i 2 S sladgas. Avdrag för
skrivning som nu sagts medgives avskrivning som nu sagts medgives
endast om anläggningen har en endast om anläggningen har en
volym av minst 1 000 m' och anlägg- volym av minst 1 000 m och anlägg
ningen godkänts av överstyrelsen för ningen godkänts av överslyrelsen för
ekonomiskt försvar, ekonomsikt försvar.

Skattskyldig, som före beskattningsåret 1958 färdigställt anläggning, som i första siyckei sägs, äger att vid inkomsttaxeringen åinjula avdrag för avskrivning av del i beskattningshänseende återstående oavskrivna värdet av anskaffningskostnaden för anläggningen (restvärdet) på sätt nedan i 2 S stadgas, under förutsättning atl tillfredsställande uiredning om restvärdet kan företes.

1 anskaffningskostnaden för anläggning, som i försia eller andra stycket avses, må icke medräknas koslnader för anskaffning av mark eller för anläggande av tillfartsvägar, körplaner o. dyl.

Denna lag iräder i kraft den 1 januari 1978.

1        Senasie lydelse av 4 !; 1969:758.

2        Senasie Ivdelse 1969:758,

Prop. 1976/77:74 261

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift För

oljeprodukter

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter', som enligt lag (1976:297) gäller till utgången av år 1981,

dels all lagen skall äga fortsatt giltighet till och med utgången av år 1984,

de/s att 2 S skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2S2 Särskild beredskapsavgift utgår UU        Särskild beredskapsavgifi utgår för utgången av juni månad 1979 för     bensin med 5/1/ öre för liter och för bensin med sex öre för liter och för     motorbrännolja,   eldningsolja   och motorbrännolja,   eldningsolja   och     bunkerolja med aderton kronor för bunkerolja, med sju kronor för ku-     kubikmeter. b\kn\eter samt därefler för bensin med ett öreför lUer och för motorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja med tvä kronor för kubikmeter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

' Lagen omtryckt 1975:275.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:275.

2 Senaste lydelse 1976:297.

Prop. 1976/77:74 262

Innehåll

1.   Inledning.................................................... 1

2.   Perspektivsludier för det ekonomiska försvaret... 3

2.1 Anvisningar för perspekiivstudiernas fas 1   . 3

2.2 Perspeklivstudie del  1  för det ekonomiska försvaret ... 3

2.3 Anvisningar för perspekiivstudiernas fas 2.... 6

2.4 Perspeklivstudie del 2 för del ekonomiska försvaret ... 7

3. 1974 års försvarsulredning (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar  13

4. Anvisningar för programplanering m. m.............. 15

5. Programplaner för perioden 1977/78-1981/82..... 19

5.1 Programplan för det ekonomiska försvaret   . 19

5.2 Överstyrelsen för ekonomiskt försvar.......... 23

5.2.1 Programmet Beklädnad m. m.............. 23

5.2.2 Delprogrammet Bränslen och drivmedel m. m, ,. 26

5.2.3 Programmet Övriga försörjningsviktiga varor., ,, 28

5.2.3.1 Delprogrammet Kemiska produkter m. m, 28

5.2.3.2 Delprogrammet Metaller m, m.... 30

5.2.4 Delprogrammet Ledning och samordning ..... 32

5.2.4.1 Information och utbildning........ 32

5.2.4.2 Ledning och samordning av långsiktsplanering         33

5.2.4.3 Informationsbehandling............ 34

5.2.4.4 Ledning och adminislralion........ 35

5.3 Statens jordbruksnämnd (programmet Livsmedel)     36

5.4 Statens vallenfallsverk (delprogrammet Elkraft)       38

5.5 Transportnämnden (delprogrammen Transportsamordning

och Landsvägstransporter)........................ ..... 40

5.6 Statens järnvägar (delprogrammel Järnvägstransporter).. 43

5.7 Statens vägverk (delprogrammet Vägar)...... 47

5.8 Luftfartsverket (delprogrammel Flygtransporter)      48

5.9 Sjöfartsverket (delprogrammet Sjötransporter)        51

5.10 Arbetsmarknadsstyrelsen (delprogrammel Arbetskraft) ,, 53

5.11 Postverket (delprogrammet Postal kommunikation)   55

5.12 Sveriges riksbank (delprogrammel Penningmedel och betalningsförmedling)        56

6.   ÖEF-ulredningen   ........................................ ..... 58

6.1 Inledning............................................... ..... 58

6.2 Nuvarande ordning.................................. ..... 59

6.2.1 Överslyrelsen förekonomiskt försvar (ÖEF)      59

6.2.2 Statens industriverk (SIND) och kommerskollegium

(KK).............................................. 62

Prop. 1976/77:74 263

6.3  ÖEF-utredningen............................................... 63

6.3.1 Nya och förändrade arbetsuppgifter för ÖEF,,,, 63

6.3.2 Överväganden och förslag beträffande ansvars- och arbetsfördelningen mellan ÖEF och SIND resp, KK 64

6.3.3 Överväganden och förslag beträffande ÖEF:s normalorganisation        65

6.3.4 Överväganden och förslag beträffande krisorganisalionsfrågor             71

6.3.5 Vissa särskilda frågor............................... 73

6.3.6 Genomförande av föreslagna organisationsändringar 74

6.4  Remissyttrandena............................................. 74

6.4.1 ÖEF:s verksamhetsområde och verksamhetsinriktning 74

6.4.2 Ansvars- och  arbetsfördelning mellan ÖEF och SIND respektive KK      75

6.4.3 ÖEF:s normalorganisation....................... ...... 75

6.4.3.1 Allmänl......................................... 75

6.4.3.2 Organisationsstruktur................. ...... 76

6.4.3.3 Styrelse och rådsorganisation..... ...... 79

6.4.3.4 Vissa samordningsfrågor............. ...... 81

6.4.3.5 Metodutveckling.......................... ...... 81

6.4.3.6 Byggnadsverksamhet.................. ...... 82

6.4.3.7 Personalbehov i den nya organisationen 82

6.4.3.8 Genomförande av omorganisationen..,, 84

6.4.4  Krisorganisationsfrågor........................... ...... 84

6.4.5  Behov av ytteriigare utredningar m.m..... 86

7,     1975 års oljelagringskommitté (OLK).................... 88

7.1 Inledning........................................................... 88

7.2 Nuvarande ordning........................................... 89

7.2.1 Oljelagringen före år 1958....................... 89

7.2.2 Oljelagringsprogrammel 1958-1962........ 89

7.2.3 Oljelagringsprogrammel 1963-1969........ ...... 90

7.2.4 Oljelagringsprogrammel 1970-1976........ ...... 91

7.2.5 Kontrollstationen      för      oljelagringsprogrammel 1970-1976            93

7.2.6 Lagringsålgärder vidtagna mot bakgrund av oljekrisen 1973/74           93

7.2.7 Övrig beredskapslagring i statlig regi...... 94

7.2.8 Författningar rörande oljelagring m. m.... ...... 95

7.3  Utredningen...................................................... ...... 96

7.3.1 Utredningsuppdraget  ............................ ...... 96

7.3.2 Behovet av beredskapslagring................ ...... 97

7.3.3 Beredskapslagring inom energiområdet och uthållighet mol kriser och krig       98

Prop. 1976/77:74 264

7.3.3.1 Nuvarande lagring och uthållighet........... 98

7.3.3.2 Lagring och uthållighet enligt det ekonomiska försvarets långsiktsplanering .. 99

7.3.3.3 OLK:s förslag angående uthållighet mol

olika kristyper............................... ..... 100

7.3.4 Lagringsprogrammels längd..................... ..... 101

7.3.5 Energiprognoser för år 1985.................... 102

7.3.6 Fredskrislagring av olja............................. ..... 102

7.3.7 Beredskapslagring av fiytande fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig            104

7.3.8 Vinlerdispens............................................ ..... 105

7.3.9 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska indusirin     106

7.3.9.1 Utredningsområde och uthållighet........... 106

7.3.9.2 Beredskapslagring av gasbensin för den petrokemiska indusirin          107

7.3.9.3 Beredskapslagring av olja för produktion av kimrök      108

7.3.9.4 Beredskapslagring av olja för ammoniaklillverkning       108

7.3.10................................................................ Beredskapslagring av koks förden metallurgiska in
dustrin ..................................................... 108

7.3.10.1 Lagring för avspärrning och krig... 108

7.3.10.2 Lagringsalternativ........................ ..... 109

7.3.10.3 Lagring för fredskris..................... ..... 109

7.3.11................................................................ Beredskapslagring av kärnbränsle   110

7.3.11.1 Behovel av kämbränsle m. m. till år 1985 HO

7.3.11.2 Behov av beredskapslager........... 111

7.3.11.3 Lagringens genomförande........... 113

7.3.11.4 Villkor för anskaffning och  innehav av kärnbränslelager           114

7.3.12 Lagringsskyldighel för kraft- och värmeverk .... 115

7.3.13 Lagringsskyldighet för förbrukare av ångkol         116

7.3.14 Investeringskostnader och lagringsansvar           116

7.3.14.1 Nuvarande beredskapslagringssyslem ... 116

7.3.14.2 Vissa konsekvenser av nuvarande ivångslagringssyslem          117

7.3.14.3 Olika alternativ  för kommande oljelagringsprogram     119

7.3.14.4 OLK:s förslag belräffande lagringsansvarel 124

7.3.14.5 Andel i äldre lagringsmål.............. .... 125

7.3.14.6 Lagring för gasturbindrift.............. .... 126

7.3.14.7 Lagring för fartygsdrift i uirikes sjöfart. 126

7.3.14.8 Lagring av koks och gasbensin m.m... 126

Prop. 1976/77:74 265

7.3.14,9  Lagring av kämbränsle........ .. 127

7.3.15 Finansiering.................................... 128

7.3.16 Vissa särskilda frågor....................... 132

7.3.16.1 Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm       132

7.3.16.2 Åtgärder för atl öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbrukel   133

7.3.16.3 Oljelagringsrådel.................... 133

7.3.17.................................................. Författningsfrägor   134

7.4 Reservationer och särskilda yttranden........ 134

7.5 Remissyttranden.................................... ... 136

7.5.1 Behovet av beredskapslagring............ ... 136

7.5.2 Mål för uthålligheten........................ 136

7.5.3 Lagringsprogrammets längd och förslaget om en kontrollstation     137

7.5.4 Energiprognoser för år 1985............... 137

7.5.5 Fredskrislagring av olja..................... 137

7.5.6 Beredskapslagring av Hylande fossila bränslen och drivmedel för avspärrning och krig     138

7.5.7 Vinterdispens.................................. 138

7.5.8 Beredskapslagring av gasbensin och olja för den kemiska industrin 140

7.5.9 Beredskapslagring av koks för den metallurgiska industrin   141

7.5.10 Beredskapslagring av kämbränsle........ 142

7.5.11 Lagringsskyldighet för kraft- och värmeverk .... 143

7.5.12 Investeringskostnader och lagringsansvar      143

7.5.12.1 Lagringens ulformning............. 143

7.5.12.2 Lagringsansvaret................... 146

7.5.12.3 Andel i äldre lagringsmäl.......... 146

7.5.13 Finansiering.................................... 147

7.5.14 Vissa särskilda frågor....................... 149

7.5.14.1 Beredskapsbestämmelserna i Svensk Byggnorm       149

7.5.14.2 Åtgärder för att öka lagerhållningen av drivmedel inom jordbrukel   150

7.5.14.3 Oljelagringsrådel.................... 150

8. 1974 års försvarsulredning (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 151

9. Föredraganden............................................ 158

9.1 Del ekonomiska försvarets fortsatta utveckling      158

9.1.1 Grunder......................................... 158

9.1.2 Uthållighet..................................... ... 160

9.2 Programvis inriklning................................ 162

9.2.1    Programmet Livsmedel.................. 162

Prop. 1976/77:74 266

9.2.2 Programmei Beklädnad mm................ 163

9.2.3 Programmet Energi.......................... 165

9.2.3.1 Delprogrammet  Bränslen och drivmedel

m. m................................... 165

9.2.3.2 Delprogrammet Elkraft............ 201

9.2.4 Programmei Övriga försörjningsvikliga varor,,, , 202

9.2.4.1 Delprogrammel Kemiska produkter m, m, 202

9.2.4.2 Delprogrammel Metaller m.m..... 203

9.2.5 Programmei Transporter.................... 205

9.2.5.1 Delprogrammet Transportsamordning... 206

9.2.5.2 Delprogrammel Järnvägstransporter   206

9.2.5.3 Delprogrammel Landsvägstransporter, ,, 206

9.2.5.4 Delprogrammet Vägar............. ... 207

9.2.5.5 Delprogrammet Flygtransporter ... 207

9.2.5.6 Delprogrammet Sjötransporter.. ... 208

9.2.6 Programmet Tjänster........................ ... 208

9.2.6.1 Delprogrammet Arbetskraft.......... 208

9.2.6.2 Delprogrammel Penningmedel och betalningsförmedling       209

9.2.6.3 Delprogrammet Postal kommunikation . 209

9.2.6.4 Delprogrammel Ledning och samordning 210

9.2.7 Övrig verksamhel............................. 210

9.2.8 Personalförstärkningar...................... 211

9.3 ÖEF:s organisation mm............................ ... 211

9.3.1 Inledning....................................... 211

9.3.2 ÖEF:s verksamhetsområde och verksamhetsinriktning        212

9.3.3 Ansvars-  och  arbetsfördelning  mellan  ÖEF och SIND respektive KK             213

9.3.4 ÖEF:s normalorganisation..................        214

9.3.4.1 Principiell utformning av organisationen       214

9.3.4.2 Organisationsstruktur   ..........        214

9.3.4.3 Styrelse och rådsorganisation..        216

9.3.4.4 Personaldimensionering...........        217

9.3.4.5 Genomförande av omorganisationen.,,.       219

9.3.5 ÖEF:s krisorganisation m.m................        220

9.3.6 Behov av ytteriigare ulredningar.........        225

9.4 Koslnader 1977/78-1981/82......................        226

9.5 Koslnader 1977/78   ...............................         227

9.6 Upprättade lagförslag .............................        228

9.6.1   Specialmotivering .........................        228

9.7 Hemställan............................................        231

Prop. 1976/77:74 267

10, Anslagsframställning för överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF) 232

10.1........................................................... Programmet Livsmedel      232

10.1.1................................................... Investeringar        233

10.1.1,1   Lagring för beredskapsändamål      233

10.1.2................................................... Driftkosinader        233

10.2........................................................... Programmei Beklädnad m. m        234

10.2.1................................................... Invesieringar         234

10.2.1.1 Lån lill teko-, sko- och garveriindustrier 234

10.2.1.2 Lagring för beredskapsändamål. ... 235

10.2.2.................................................. Driftkostnader       235

10.3.......................................................... Programmet Bränsle, drivmedel     236

10.3.1.................................................. Investeringar        237

10.3.1.1 Lagring för beredskapsändamål.. 237

10.3.1.2 Förrådsanläggningar m. m........ ... 237

10.3.2.................................................. Driftkostnader       238

10.4.......................................................... Programmet Sjukvård       238

10.4.1.................................................. Investeringar        239

10.4.1.1 Lagring för beredskapsändamål. ... 239

10.4.1.2 Förrådsanläggningar m, m........ ... 239

10.4.2.................................................. Driftkostnader       239

10.5.......................................................... Programmet Kemiska produkler m. m       240

10.5.1.................................................. Investeringar        240

10.5.1.1 Lagring för beredskapsändamål. 240

10.5.1.2 Förrådsanläggningar mm.......... 241

10.5.2.................................................. Driftkostnader       241

10.6.......................................................... Programmet Metaller m. m 242

10.6.1................................................... Invesieringar         242

10.6.1.1 Lagring för beredskapsändamål. ... 242

10.6.1.2 Förrådsanläggningar mm.......... ... 243

10.6.2................................................... Driftkostnader       243

10.7.......................................................... Programmet Övrigt 243

10.7.1.................................................. Information och utbildning 243

10.7.1.1   Driftkostnader................... ... 244

10.7.2 Ledning och samordning av långsiktsplanering 244 10.7.2.1   Driftkostnader         244

10.7.3 Informationsbehandling..................... 244

10.7.3.1   Driftkosinader................... 245

10.7.4.................................................. Ledning och adminislralion  245

10.7,4.1   Driftkostnader................... 245

10.8.......................................................... Föredraganden       246

11. Anslagsfrågor för budgelåret 1977/78............... ... 247

11.1 Driftbudgeten....................................... ... 247

11.1.1................................................... Sammanställningar  248

11.1.2................................................... Programmei Beklädnad m. m         249

Prop. 1976/77:74 268

11.1.3................................................... Programmet Bränsle, drivmedel     249

11.1.4................................................... Programmei Sjukvård        249

11.1.5 Programmei Kemiska produkler m. m..... 250

11.1.6 Programmei Metaller m. m.................. ... 250

11.1.7 Programmen Livsmedel, Beklädnad m.m. Sjukvård, Kemiska produkler m.,m.. Metaller m. m. 250

11.1.8................................................... Programmet Övrigt 250

11.2 Kapitälbudgeten.................................... 251

Bilaga 2:1........................................................ 256

Bilaga 2:2........................................................ 257

GOTAB SlocKholm 1977

Prop. 1976/77:74

Bilaga 3 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Troedsson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

1. Övrigt totalförsvar: programmet Sjukvård

Programmet sjukvård ulgör en viktig del av totalförsvaret. Det bygger huvudsakligen på samma personella och materiella resursersom i fred. Sjukvårdens uppgift i krig är atl la hand om alla sjuka och skadade, såväl civila .som militära, oberoende av sjukdomens eller skadans omfattning eller typ och atl ge dem en med hänsyn till omständighelerna godtagbar värd. 1 krig måste dock sjukvården verka i en annan miljö än i fred, vilkel kan nödvändiggöra andra principer för sortering, priorilering, behandling m. m. av patienter.

1.1 Sjukvårdsberedskapens fortsatta utveckling 1.1.1 Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Socialstyrelsen har enligl regeringens anvisningar lagt fram en programplan för hälso- och sjukvården i krig för perioden 1977/78-1981/82,

Enligl anvisningarna skulle styrelsen redovisa en samlad programplan för anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m, m,, Utrustning m. m, av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara samt Viss krigssjukvårdsutbildning m, m. under femte huvudtiteln.

Programplanen skulle inriktas på atl undanröja de brister belräffande sjukvården i krig och under avspärrning som försvarsuiredningen har påvisat i belänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar. Planeringsramen för de tre ovan angivna anslagen angavs lill 15 milj, kr, per år i pris- och löneläge för februari 1976.

1 Riksdagen 1977. t saml. Nr 74. Bil. 3-8.

Prop. 1976/77:74 2

Styrelsen skulle vidare i samråd med överstyrelsen förekonomiskt försvar redovisa programplan för beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel. Inriktningen för planeringen skulle vara atl förbättra uthålligheten. Styrelsen skulle redovisa ett utkast till vilka läkemedel och vilken sjukvårdsmateriel som behöver beredskapslagras. Någon planeringsram angavs inte.

Styrelsen har mol bakgrund av regeringens anvisningar, den befinlliga organisationen vid planeringsperiodens början, målen för verksamheten m, m. angetl en allmän inriklning av den civila hälso- och sjukvården i krig för tiden fram lill är 1982, Styrelsen anser att sjukvården i krig måste inriktas mot en sådan fiexibilitet att sjukvårdsresursema, främst de kirurgiska resurserna, skall kunna omfördelas till olika delar av landet och där beredas möjlighet att snabbt börja verka. En höjning av beredskapen bör ske redan i fred genom organisation av bl, a, röriiga operationslag och katastrofplalsenheter.

Styrelsen anser vidare att ledningsorganisationen blir mer effektiv om sjukvårdshuvudmännen för sin del av ansvaret för ledning av sjukvården även under krig och om de blir direkt representerade på de olika ledningsnivåerna, Sjuklransportorganisalionen bör samordnas inom totalförsvaret och personalplaneringen inriktas mot att personalen fSr behålla sina fredsbefattningar. Utbildningen av medicinalpersonal och administrativ personal bör utökas både kvantitativt och kvalitativt.

Styrelsens programplan (alternativ 1) innebär vidare att skyddet mot B-stridsmedel förstärks. Inom sjukvårdsanläggningar inriktas ålgärderna på alt skydda patienter, personal och olika funklioner. Försörjningsmässigt förstärks hälso- och sjukvårdens uthållighet.

1 organisalionsförslaget prioriteras operationsverksamheten före vårdplats-kapaciteten. Detta har skett dels med tanke på den inriktning som har getts av försvarsuiredningen, dels på gmnd av atl del är betydligt lättare alt i ell beredskapsläge komplettera vårdplalsuiruslning än operationsut-msining.

Inom den anbefallda ramen anser sig styrelsen ha presenterat förslag som så längt det är möjligl försöker tillgodose totalförsvarels krav pä sjukvärden i krig. Dessa förslag är emellertid enligl slyrelsens uppfattning helt otillräckliga för att fylla behovet av sjukvård i krig. Styrelsen finner det därför nödvändigt all lägga fram ett eget förslag på en ekonomiskt högre nivå (alternativ 2), vilket styrelsen betraktar som sitt huvudalternativ.

De önskvärda förbättringarna av resurserna för sjukvården i krig kan således enligt styrelsen inte rymmas inom en ram på 15 milj. kr. per budgetär. Den nuvarande fiexibla operationskapacitelen gär inle atl behålla. Inom ramen ryms endast elt mindre antal särskilt uppsatta operalionsannex som kompletteras med den modernare delen av den beredskapslagrade opera-tionsulmslningen. I övrigi måste delar av utmstningen från äldre operationsavdelningar utnyttjas för alt komplettera elt 35-ial slörre vårdcentraler, som därmed bör kunna tiänstgöra som operationsannex. Då den äldre ope-

Prop. 1976/77:74 3

rationsutredningen lill slora delar är tekniskt föråldrad, måsle den successivt ulgå under liden fram till mitten av 1980-talet. Det är enligt styrelsen nödvändigt alt utnyttja viss del av denna materiel för att undvika en nedgång i fiexibel operationskapacilel.

Den önskvärda förbättringen och ökningen av vårdplatsutruslningen är inte heller möjlig inom föreskriven ram. Del är inte heller möjligl att omsätta eller höja malerielens siandard. Lokala bristsituationer avseende vårdplats-kapacitet kommer snabbt att uppstå. Det totala antalet vårdplatser blir också otillfredsställande.

Styrelsen har för atl höja effekten pä kort sikt prioriterat en förbättring av ledningsorganisationen, röriiga operationslag, utbildning av fältepidemiologiska grupper, kirurgi- och ledningspersonal samt en komplettering av blodförsörjningen. Någon särskild utrustning för de röriiga operationslagen ryms emellertid inle inom den ekonomiska ramen.

Programplanen ger ullryck för en relalivt stark satsning pä utbildningssidan jämfört med dagens läge. Styrelsen anser alt utbildningen för sjukvård i krig måste ses som ell komplement till den utbildning och den arbetserfarenhet, som medicinsk och adminislrativ personal skaffar sig i fred. En stark prioritering måsle dock göras både lill och inom de grupper som i en krigssituation får en påtagligt annoriunda arbetssituation och de som har del största utbildningsbehovet.

Inom delprogrammel för ulbildning skall även bekostas annan verksamhel, bl. a. försvarsmedicinsk tiänslgöring. Inom den föreskrivna ramen finns endast möjlighel att göra ett tiänslgöringsultag för den försvarsmedicinska tiänslgöringen molsvarande ca 50 % av nuvarande uttag.

Inom delprogrammet Försörjning har regeringen inte föreskrivit några ekonomiska ramar.

Den redovisning för sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär, som ges i program planen, är enligl styrelsen att anse som ell första utkast till behovsberäkning för beredskapslagring m. m, för avspärrning och krig. En särskild uiredning inom styrelsen behandlar della stora och kostnadskrävande komplex. Uiredningen beräknas kunna avge en första rapport under budgetåret 1977/78, Siffermaterialet i programplanen är därför myckel preliminärt.

Styrelsen underslryker vidare, att den fredsadministraiiva organisationen måsle ses över, om den skall kunna bilda en effektiv grund för planering, organisation, utrustning, försörjning, ulbildning, personalplanering samt för samordningen med övriga delar av totalförsvaret.

Den nu anbefallda ekonomiska ramen 15 milj. kr. per år skulle innebära all organisationen för sjukvården i krig skulle vara helt otillfredsställande vid femårsperiodens slut.

Fördelningen av kostnader på produktionsområden enligl alternativ I framgår av följande labell.

Prop. 1976/77:74 4

Fördelning av koslnader på produktionsområden (1 OOO-tal kr.). Produktionsområde       1977/78    1978/79    1979/80    1980/31    1981/82    1977/82

Anskaffning av
materiel	3 230	3 740	3 60Q	4 500	4 500	19 570
Underhåll och för-
rådsverksamhet	4 908	4 979	4 846	4711	4718	24 162
Annexlokalcr och för-
rådsbyggnader	900	800	800	700	600	3 800
Ulbildning m, m.	2 655	2610	2 975	3415	3 445	15 100
Forskning och ul-
veckling	200	200	200	200	200	1000
Förvaltning
a) regional planlägg-
ning	2 200	2 300	2 300	2 400	2 500	11 700
Summa	14 093	14 629	14721	15 926	15 963	75 332
b) centralt	5 658	6 204	6 365	6 407	6 487	31 121
Summa	19 751	20831	21 086	22 333	22 450	106 453
Försörining
a) beredskapslagring	77 200	11000	81000	83 000	83 000	401 200
b) driftkosinader	11 940	23 880	35 820	47 760	59 700	179 100
Summa	89 140	100 880	116 820	130 760	142 700	.80 300
Totalsumma	108891	121 711	137 906	153 093	165 150	686 753

Den av socialstyrelsen föreslagna högre ekonomiska ramen (alternativ 2) ligger inom en genomsnittlig årsram av 24 milj. kr.

Alternativ 2 skiljer sig från alternativ 1 bl. a. genom atl operationskapacitelen förden beredskapslagrade operationsutrusiningen skulle bli nästan fördubblad till millen av 1980-talel och alt modema operationsavdelningar kan anskaffas. Anskaffningen av operationsavdelningar medför en motsvarande kapacitetsökning inom medicinsk service och poliklinisk vård. Trots detla är kapaciteten enligt styrelsen otillräcklig. Det högre allernalivel medför all anskaffning sker av ytteriigare 5 000 vårdplalsulmstningar och av utrustning till 5 000 sjukhärbärgesplatser. Standarden pä samtliga vårdplats-utrustningar höjs. Slutligen sker en försiärkning av utbildningen främsl inom ramen för frivilligorganisationernas verksamhet.

Socialstyrelsen anser alt ramen 24 milj. kr. innebär ett väsentligt tillskott av flexibel operations- och vårdplatskapacitet för en relativt ringa kostnadsökning i förhållande till anbefalld ram. Därigenom kommer enligt styrelsen organisationen all bättre kunna svara mot de krav, som loialförsvarel släller på hälso- och sjukvården i krig. En bättre handlingsfrihet ernås ocksä på lång sikl.

Fördelning av koslnader på produktionsområden enligl altemativ 2 framgår av följande labell.

Prop. 1976/77:74 5

Fördelning av kostnader på produktionsområden (I OOO-tal kr.).

Produktionsområde	1977/78	1978/79	1979/80	1980/81	1981/82	1977/82
Anskaffning av
materiel	4 400	9 800	11 300	12 300	11800	49 600
Underhåll och för-
rådsverksamhel	4 908	5 979	5 846	5711	5718	28 162
Annexlokaler och för-
rådsbyggnader	900	800	800	700	600	3 800
Ulbildning	4 100	4 500	4 600	4 700	4 800	22 700
Forskning och utveck-
ling	600	600	600	600	600	3000
Förvaltning
a) regional planlägg-
ning	2 600	2 700	2 700	2 800	2 900	13 700
Summa	17 508	24 379	25 846	26 811	26418	120 962
b) centralt	5 658	6 204	6 365	6 407	6 487	31 121
Summa	23 166	30583	32 211	33 218	32 905	152 083
Försörining
a) beredskapslagring	77 200	77 000	81000	83 000	83 000	401 200
b) driftkosinader	11940	23 880	35 820	47 760	59 700	179 100
Summa	89 140	100880	116 820	130 760	142 700	580 300
Totalsumma	112 306	131 463	149 031	163 978	175 605	732 383

1.1.2 1974 ärs försvarsutredning

Försvarsuiredningen har i betänkandena (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 behandlat frågan om sjukvården i krig och därvid anfört atl denna funktion måste ägnas ökad uppmärksamhet.

De studier och ulredningar som har genomförts inom sjukvårdsområdet visar enligt försvarsutredningen, alt sjukvårdsresurserna i fiera avseenden är helt otillräckliga under avspärrning och i krig eller atl de inte kan utnyttjas rationellt. Utredningen anför också, all det är synneriigen angeläget alt bristerna snabbt undanröjs. Den bedömer all en avsevärt större effekt skulle kunna uppnås om andra principer för ulnyltiande av de samlade resurserna tillämpas,

1 delta sammanhang har försvarsuiredningen funnit det väsentligt atl ulgå ifrån alt ett krig för vår del kommer att beröra hela samhället och alt värt försvar förutsätter hela samhällets samlade ansträngningar. Hälso-och sjukvården skall främst minska dödlighet och invaliditet samt återföra personal i sin verksamhel. Detta är en för samhället gemensam angelägenhet och leder enligt uiredningens mening till behov av en för totalförsvaret så långt möjligl gemensam krigsorganisation för hälso- och sjukvård.

Prop. 1976/77:74 6

Ansvaret för planläggning av och omställning till krigsorganisation av den allmänt civila hälso- och sjukvården åvilar sjukvårdshuvudmännen, som därvid skall ulgå från socialstyrelsens anvisningar. Sjukvårdshuvudmännen ansvarar även för driften av krigsorganisationen, medan ledningen i övrigt vid krigsorganisering övergår till länsstyrelserna. Försvarsuiredningen har understrukit betydelsen av att ansvar i fred för viss verksamhet bör följas av motsvarande ansvar i krig. Därav följer enligt utredningen att sjukvårdshuvudmännen bör åläggas sin del av ansvaret för ledning och drift av sjukvården även under krig liksom för förberedelserna härför i fred.

Genomförda studier har påvisat, att sjukvårdsresurserna i krig är helt otillräckliga inom vissa delar av landei. Bristerna har därvid visal sig vara störst i fråga om kirurgisk operationskapacilel. Mot denna bakgrund anser försvarsutredningen det nödvändigl, alt sädana åtgärder vidlas alt även civil kirurgisk kapacitet kan koncentreras lill de delar av landet där de behövs och där de snabbt skall kunna börja utnyttias. De sjuktransporter, som disponeras med nuvarande organisation, är emellertid enligt utredningen otillräckliga. För att förbättra möjligheterna till snabb behandling av skadade, skulle det vara önskvärt atl i siörre utsträckning kunna disponera helikoptrar för transport av skadade. Civila och militära helikoptrar inom landet bör kunna betraktas som gemensamma tillgångar för totalförsvaret. Med ett sådant synsätt skulle de samlade helikoptertillgångarna i krig kunna utnyttjas alltefter lägels krav. Del innebär att militära helikoptrar i fred i ökad utsträckning borde kunna utnyttjas för bl. a. sjuktransporter. Utredningen förordar mot denna bakgrund atl möjligheterna undersöks att öka helikop-terkapaciteien inom landet med lämplig fördelning av kostnaderna.

För att resursema för sjukvård och sjuktransporter skall kunna utnyttjas rationellt behövs en effektiv ledningsorganisation. Nuvarande organisation med central och högre regional sjukvårdsledning bedömer försvarsuiredningen som i princip lämplig. Sjukvårdshuvudmännen bör tillförsäkras erforderligt inflytande i dessa organ. Utredningen anför, alt pä samma sätt som gäller för den högre regionala sjukvårdsledningen bör del övervägas att organisera en lägre regional sjukvärdsledning med representanter för försvarsområdesbefälhavare, länsstyrelse och sjukvårdshuvudmän. Effektivitet och snabbhet förutsätter att de olika organen för sjukvårdsledning tilldelas relativi vidsträckta befogenheter inom ramen för nuvarande ledningssystem.

Försvarsuiredningen anser vidare att utbildningen avseende hälso- och sjukvård i krig bör förbättras säväl för medicinalpersonal som för viktigare administrativ personal,

Försvarsuiredningen bilräder försörjningsberedskapsutredningens förslag i betänkandet (SOU 1975:57) Varuförsörjning i krislid alt uthålligheten när del gäller sjukvårdsmateriel och läkemedel bör förbättras och förordar, atl

Prop. 1976/77:74 '

speciell lagring kommer till stånd. Härvid bör läkemedelsrävaror, sera och produktionsförberedelser för vätskeförsörjning prioriteras, I fråga om sjukvårdsmateriel anser dock försvarsutredningen atl slällningslagande till lagringens omfattning kan ske först sedan resultat av pågående uiredning inom socialstyrelsen föreligger. Utredningen förordar i della sammanhang, atl sjukvårdshuvudmännen fär elt ökat ansvar för den beredskapslagrade malerielen för bl. a. beredskapssjukhus.

Belräffande skyddel av personal, patienter och viktigare sjukvårdsfunktioner har försvarsuiredningen förordat, atl uppmärksamhet ägnas åt möjligheterna atl skapa skydd för avgörande sjukvårdsfunktioner, främst kirurgi. Enligt uiredningen blir emellertid kosinaderna myckel högre om behovet av skydd för såväl personal och patienter som viktigare sjukvärdsfunktioner helt skall lillgodoses. Uiredningen förordar därför alt frågan om skyddel av sjukvårdsinrättningar i krig, bl.a. omfattningen av skyddet och finansiering av detsamma, närmare undersöks. Utredningen erinrar här om det nya system för planering, produktion och finansiering av skyddsrum som håller pä att införas.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet pågår f n, ett storl antal utredningar och studier, Försvarsuiredningen har anmält ett behov av alt bl, a, närmare undersöka hur finansieringen av sjukvårdens beredskapsåtgärder bör ske mot bakgrund av den inriktning utredningen angivii saml vilka administrativa och författningsmässiga ålgärder som behövs. Uiredningen finner därför att del behövs en närmare uiredning för alt problem sammanhängande med sjukvården i krig skall kunna ges en rationell helhetslösning,

Försvarsuiredningen har i annat sammanhang anfört, all ulredningar om sjukvården i krig ej bör fördröja landslingens beredskapsplanläggning, vari sjukvärden är en väsenllig del. Ej heller bör sädana ulredningar fördröja åtgärder för att avhjälpa de slörsla bristerna inom sjukvården i krig. Därav följer att en del av de åtgärder socialstyrelsen föreslår i sin programplan bör vidlas ulan dröjsmål.

Uiredningen har tidigare framfört alt del är nödvändigl all sådana åtgärder vidlas som möjliggör att även civil kimrgisk kapacitet kan koncentreras till olika områden där den snabbi skall kunna verka. Redan under programplaneperioden bör följaktligen en förstärkning ske av bl. a. den rörliga kirurgiska kapaciteten och av vårdmöjligheterna.

Den nödvändiga förbättringen av ledningsorganisationen bör, uiöver pågående studier och närmare uiredning, omfatta en beredskapsplanläggning för landslingens verksamhet i krig ulgående från atl sjukvårdshuvudmännen åläggs sin del av ledningsansvaret i en på olika nivåer integrerad ledningsorganisation i krig. Denna planläggning bör inledas snarast.

Försvarsutredningen förordar att den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas i förhållande till den i regeringens anvisningar angivna ramen så att den i huvudsak moisvarar alternativ två

Prop. 1976/77:74 8

i socialstyrelsens programplan. Därtill kommer medel för att möjliggöra beredskapslagring av främst läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbruk-ningskaraklär i huvudsak enligt de grunder socialstyrelsen föreslagit. Planeringsramen för della måste dock närmare prövas bl.a, mot bakgrund av kraven på uthållighet, sammansättningen av lagringen och driftkostnaderna för lagren.

1.1.3 Föredraganden

Resurserna under fred är av avgörande betydelse för att hälso- och sjukvården skall kunna fylla sin viktiga funktion inom totalförsvaret. För den långsiktiga inriktningen av hälso- och sjukvården i krig är hänsynstaganden lill fredsresursernas framlida utveckling därför betydelsefulla. En betydande utbyggnad av hälso- och sjukvärden har skett under senare lid i vårt land. Det gäller både kvantitativt och kvalitativt. Vi har en väl utbyggd sjukhusvård, medan den öppna värden utanför sjukhusen fortfarande är otillräcklig. Tyngdpunkten i den fortsalla utbyggnaden har därför lagts på en utbyggnad av den öppna disirikisvården saml på långtidssjukvården. Utbyggnaden möjliggörs bl. a. av att tillgången på läkare och annan personal beräknas öka i snabb takt under det närmaste decenniet. Sålunda ökar antalet läkare från ca 17 000 är 1976 till ca 26 000 år 1985.

Förmågan och viljan till motstånd inom totalförsvaret kräver en väl fungerande sjukvård i krig och under avspärrning. En alltför stor skillnad mellan freds- och krigssjukvården kan medföra all molslåndsviljan undergrävs. Av dessa skäl bör beredskapslagring av läkemedel, sjukvårdsmateriel etc. vara av sådan omfattning atl sjukvården på väsentliga områden så långl som möjligl kan hålla fredsmässig siandard även under en relativt lång avspärrningsperiod.

1974 års försvarsutredning har i sina betänkanden (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 anfört bl. a. atl sjukvårdsresurserna i flera avseenden är otillräckliga under avspärrning och i krig och alt det är synneriigen angelägel all bristerna snabbt avhjälps. Utredningen pekar bl. a. på behovet av en effektiv ledningsorganisation för sjukvård och sjuktransporter, ökad uthållighet i försörjningen med sjukvårdsmateriel och läkemedel, ulvidgad ulbildning av berörd personal för hälso- och sjukvården i krig samt förbättrat skydd för personal, patienter och viktigare sjukvårdsfunktioner.

Mot bakgmnd bl.a. av vad försvarsuiredningen anfört har tillkallats en pariameniariski sammansait kommitté (S 1976:05) för att uireda frågan om sjukvården i krig. Enligt direktiven skall målsättningen för kommitténs utredningsarbete vara att sjukvårdens fredsresurser i största möjliga utsträckning skall användas i krig saml att den i fred gällande sjukvårdslagstiftningen bör ulgöra grunden för de beslämmelser som skall gälla i krig. I möjligasle

Prop. 1976/77:74 9

mån bör ett enhetligt ansvar för verksamheten i fred och krig eftersträvas. Kommittén skall samråda med olika utredningar inom fredssjukvården och med utredningar inom total försvarsseklorn, som berör sjukvärden i krig. Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt.

Kommunministern kommer senare denna dag att föreslå regeringen atl förelägga riksdagen förslag om landstingskommunernas inordnande i den kommunala beredskapsplanläggningen. Därvid får nuvarande ansvars- och organisationsförhållanden tas till utgångspunkt. Utredningen om sjukvården i krig bör således inte fördröja landstingens inordnande i den kommunala beredskapsplanläggningen.

Socialstyrelsen har redovisat en programplan för hälso- och sjukvården i krig för perioden 1977/78-1981/82, Enligt regeringens anvisningar skulle programplanen bl, a, inriktas pä att undanröja de brister som försvarsuiredningen har påvisat. Styrelsen skulle vidare i samråd med överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) redovisa programplan för beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär. Inriktningen för planeringen har varit att förbättra uthålligheten.

För anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m,, Utrusining m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara och Viss krigssjukvårdsutbildning m.m. gavs en planeringsram pä sammanlagt 15 milj, kr, per budgelår i pris-och löneläge februari 1976. För beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel gavs inga planeringsramar.

I programplanen har socialstyrelsen angett en allmän inriktning av den civila hälso-och sjukvärden i krig för liden fram t. o. m. budgetåret 1981/82. Styrelsen anser att sjukvärden i krig måste inriktas mot en sådan nexibililet alt sjukvårdsresurserna, främsl den kirurgiska kapaciteten, skall kunna koncentreras till brisiområden. Del är synpunkler som försvarsuiredningen också har fört fram och som jag i princip ansluter mig till. Socialstyrelsen haremellertid framhållit, alt den anbefallda ekonomiska ramen på 15 milj. kr. per är innebär en organisation för sjukvården i krig, vars effekl inte kan anses vara tillfredsställande vid femårsperiodens slut. I programplanen har socialstyrelsen därför som sill huvudalternativ föreslagit en vidare ekonomisk ram. Inom denna vidare ram, som har betecknats som alternativ 2, kan utrustningen för den beredskapslagrade operations-utrustningen moderniseras och näsian fördubblas fram till mitten av 1980-lalel. Det högre allernalivel medför ocksä alt vårdplalsresurserna kan förslärkas. Styrelsen prioriterar således anskaffning av operationsavdelningar med tillhörande serviceavdelningar före utrustning till vårdavdelningar. Även jag förordar denna inriklning, men jag vill betona att det är angelägel all även vårdmöjligheterna är tillfredsställande.

Försvarsutredningen har funnit all utbildningen avseende hälso- och sjukvård i krig bör förbättras både för medicinalpersonal och för viktigare administrativ personal. Socialstyrelsens programplan ger ullryck för en re-

Prop. 1976/77:74 10

lativt stark satsning på utbildningssidan jämfört med nuläget. Jag delar
den uppfattningen och anser liksom styrelsen alt utbildningen skall ha
karaklär av ett komplement till den utbildning som medicinsk och admi
nistrativ personal fär i fred saml atl utbildningsresursema bör koncentreras
till de personalgrupper, som i en krigssituation lar en påtagligt förändrad
arbetssituation och de som har del största utbildningsbehovet. Den utbild
ning som bedrivs med hjälp av olika frivilligorganisationer anser jag an
gelägen. Den utgör elt värdefullt komplement lill den av socialstyrelsen
anordnade utbildningen. Frivilligorganisalionernas utbildningsinsatser bör
därför prioriteras. i

Försvarsutredningen förordar att den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas i förhållande lill den i anvisningarna angivna ramen sä all den i huvudsak moisvarar alternativ 2 i socialstyrelsens programplan. Som jag tidigare har anfört anser jag del angelägel att vä.sentligl förbättra resursema för sjukvärden i krig och ansluter mig därför till försvarsulredningens förslag. Socialstyrelsen bör för den akluella femårsperioden kunna ulgå från detta förslag vid planeringen av den verksamhet som bekostas från anslagen Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m., Utmstning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara och Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. En sådan satsning bör leda lill att i hög grad avhjälpa bristerna inom nuvarande organisation av sjukvårdsberedskapen. Jag vill i delta sammanhang också erinra om den utredning om sjukvården i krig som nyligen tillkallats.

I fråga om försörjningsberedskapen för läkemedel och sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär gäller följande. Socialstyrelsen har programansvar för försörjningen med läkemedel, sjukvårdsmateriel, vätska, sera och vacciner under avspärrning och krig. ÖEF har produktionsansvar för planläggning av produktion och beredskapslagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel. För sera och vacciner har statens bakteriologiska laboralorium (SBL) molsvarande produklionsansvar.

För den angivna avspärrningsperioden beräknar socialstyrelsen kostnaderna för beredskapslagring av läkemedel lill 200 milj. kr. i prisläget februari 1976. För försörjningen med sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär under samma tid har kosinaderna preliminärt beräknals lill minst 190 milj. kr. Till delta kommer kostnader för behovel av välskeproduklion och lagring av sera och vacciner med ca 11 milj, kr.

Försvarsuiredningen uttalar all planeringen för en krigssituation bör koncentreras till åtgärder som dels kan anses fylla ett krigsavhållande syfte, dels öka uthålligheten vid försvar mol angrepp. Utredningen anser också att viss försörjningsförmåga avseende livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning, läkemedel m. m, bör skapas i syfte atl säkra befolkningens överievnad under en period efter elt krig. Målet för uthålligheten när del gäller dessa områden bör därför enligl försvarsutredningen sättas högre än

Prop. 1976/77:74 '•

inom övriga områden. ÖEF har fått i uppdrag att studera bl. a. behovet av beredskapsålgärder för efterkrigstid. I avvaktan på resultatet av dessa studier och därpå följande ytteriigare överväganden i fråga om uthålligheten inom delprogrammet Försörjning bör planeringen t. v, utgå från uthållighet under lolv månaders total avspärrning. Med utgångspunkt häri bör lageruppbyggnad av läkemedel t, v, fä planeras inom ell belopp av ca 30 milj, kr, per budgetär, vilkel för planeringsperioden innebär ca 150 milj, kr. Jag har då också tagil hänsyn till försörjningsbehovet för vätskeproduktion samt lagring av sera och vacciner.

När del gäller sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär anser försvarsutredningen att ställning kan las till lagringens omfattning först när resultat av pågående utredning inom socialstyrelsen föreligger. Jag delar den uppfattningen och avser därför all återkomma i denna fråga när nödvändigt planeringsunderiag föreligger.

Socialstyrelsen har i programplanen belyst verksamhetens inverkan på anslaget Socialstyrelsen. De ökade och nya arbetsuppgifterna medför ökal personalbehov för styrelsen. Frågan om socialstyrelsens framtida organisation ulreds f n. Socialstyrelsens förslag om personalförstärkning bör enligt min mening prövas sedan slyrelsens översynsulredning lagt fram sina förslag. För att kunna genomföra den av mig föreslagna förstärkningen av sjukvårdsberedskapen bör för socialstyrelsen beräknas medel med 100 CKX) kr. för utnyttjande av expertis, utöver i prop. 1976/77:100, bil. 8, under förslagsanslaget E I. Socialstyrelsen föreslaget belopp. Ställningstaganden till socialstyrelsens anslagsframställningar i övrigt och hemställan om anslag för budgetåret 1977/78 på gmnd härav görs i del följande vid anmälan av anslagsfrågor.

1.1.4 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

all  godkänna de rikllinjer för sjukvårdsberedskapens fortsatta utveckling som jag har angett i del föregående.

Prop. 1976/77:74 12

1.2 Anslagsfrågor för budgetåret 1911/IH DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

E 1. Socialstyrelsen

Med hänvisning llll vad jag har anfört i det föregående hemsläller jag all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Socialstyrelsen för budgelårel 1977/78 uiöver i prop. 1976/77:100, bil. 8 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 100000 kr.

1 prop. 1976/77:100 (bil 8 s. 157) har regeringen föresiagii riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnel, för budgetåret 1977/78 beräkna till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett förslagsanslag av 4 533 OCX) kr., till Utrusining m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara elt reservationsanslag av 3 476 000 kr. och till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av 2 650 OCX) kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

H. Övrig sjukhusvård

H 5. Förvaring och underhåU av viss sjukvårdsmateriel m. m.

1975/76	Utgift	3 784 437
1976/77	Anslag	4 533 000
1977/78	Förslag	5 067 000

Frän anslaget bekostas förvaring och underhåll av beredskapsutmstning för den civila sjukvårdens krigsorganisation.

Prop, 1976/77:74

	1976/77	Beräknad	ändring 1977/78
		Social-	Före-
		styrelsen	draganden
1, Arvoden till redogörare
a) för centrala förråd	23 000	-    3 000	-   9000
b) för lokala förråd	216000	-  20 000	- 20 000
2, Ersäuning för för-
rådsverksamhel m. m.	1 036 000	-1-174000	-H 34 000
3. Hyror m. m.	1930 000	-h310000	-1-270 000
4. Frakter mm.	405 000	■1-435 000	-1-395 000
5, Reparation och under-
håll m, m. av materiel	795 000	- 22 000	-195 000
6. Koslnader för cenlrala
materielredovisning	128 000	-   7000	- 41000
Summa	4 533 000	-1-867 000	-1-534 000

Socialstyrelsen

1. Arvodena till redogörare för cenlrala och lokala förråd bör utgå med oförändrade belopp, dvs. med 2 400 kr. resp. 1 200 kr. per år.

2. Anpassningen av förrädsväsendet lill gällande organisation är budgetåret 1977/78 inne i ett intensivt skede. Arbelel sker landstingsvis och beräknas vara klar budgetåret 1978/79. 1 samband härmed sker ett omfattande byie av förrådslokaler med anledning av mindre bra förråd.

3. Hyreskostnaderna ökar på grund av utbyte till såväl ur mobiliseringssynpunkt som ur fredsmässig förvaltningssynpunkt bättre förrådslokaler.

4. Kostnaderna för frakter ökar jämfört med lidigare dels som en följd av längre transportavstånd i samband med utrustningens anpassning till gällande organisation, dels genom ökad materielanskaffning.

Föredraganden

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad jag anfört i det föregående hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

all till Förvaring och underhåU av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgelärel 1977/78 anvisa ell förslagsanslag av 5 067 000 kr.

H 6. Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara

1975/76	Utgift	2 808 027
1976/77	Anslag	3 476 000
1977/78	Förslag	5718000

Reservation 1 824 168

Prop. 1976/77:74

14

Från anslaget bekostas ny- och återanskaffning av utrusining m. m. för beredskapssjukhus samt vissa stödfunktioner för dessa. Vidare bekostas ersättningar tiil sjukvårdshuvudmännen för beredskapsplanläggning och ändringsarbeten inom byggnader planlagda för användning inom den civila krigssjukvården.

	1976/77	Beräknad änd	ring 1977/78
		Social-	Före-
		styrelsen	draganden
Beräknade bnjiiouigifter
1, Anskaffning av utrustning
m, m, för hälso- och sjuk-
vården i krig	1 700 000	-H 853 000	-1-1083 000
2, Ersättning till sjuk-
vårdshuvudmännen m, fl.
för utförda ändrings-
arbeten	1000	+   879 000	-t-   879 000
3, Ersättning till sjuk-
vårdshuvudmännen för
vissa planläggnings-
koslnader	1850 000	+   570 000	-1-   275 000
4. Reparation av förråds-
byggnader	25 000	+     85 000	-      5000
	3 576 000	-h3 387 000	-1-2 242 000
Beräknade omsättnings-
inkomster	100 000	-	-
Beräknade nettoutgifter	3 476 000	-t-3 387 000	-1-2 242 000

Socialstyrelsen

1. Styrelsen avser att fortsätta anskaffningen av utrustning för blodförsörjningsverksamheten i krig med ca 1,4 milj. kr. För anskaffning och komplettering av röntgenutmstning begär styrelsen 693 000 kr. medan 660 000 kr. begärs för utmstning av mikrobiologiska reservlaboratorier. I övrigt begärs medel för utrustning för infektionssjukvård samt hälsovård och B-skydd.

2.-3, Ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för utförda ändringsarbeten resp. planläggningskostnader baseras på uppgifter som inhämtats från sjukvårdshuvudmännen. Styrelsen utbetalar ersättningarna kalenderårsvis lill sjukvårdshuvudmännen. Begärda medel skall läcka kosinaderna för kalenderåret 1977 och ulbelalas våren 1978 till huvudmännen.

4. Styrelsen har att bekosta reparations- och underhållsarbeten i egna lokaler. I förhyrda lokaler får styrelsen bekosta smärre justerings- och ändringsarbeten och då ofta i samband med förrädsförhyrningen för att minska hyreskostnaderna.

Prop. 1976/77:74

15

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående förordarjag att anslaget tas upp med 5 718 (X)0 kr, I överensstämmelse med socialstyrelsens förslag beräknar jag sammanlagt ca 2,8 milj, kr. för anskaffning av utmstningar till krigsblodcentraler, röntgenavdelningar och mikrobiologiska reservlaboratorier. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrustning m. m. av beredskapssjiikhiis vid krig eller krigsfara för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 5 718 000 kr.

H 7. Viss krigssjukvårdsutbildning m. m.

1975/76        Utgift 1977/78        Anslag 1978/79        Förslag

2 413 000 2 650 000 3510000

Från anslaget bekostas utbildningen av personal som avses tiänstgöra inom den allmänt civila hälso- och sjukvårdens krigsorganisation.

1976/77

Beräknad ändring 1977/78

Socialstyrelsen

Föredraganden

37 000	+ 73 000
739 000	-189 000
_	-1-110000

. Utbildning av personal för
den civila hälso- och
sjukvårdens krigsorga
nisation 935 000 -1-418 000 -t-418 000
Pedagogiskt utvecklings
arbete och beredskaps
utbildning

84 000

-1-26 000

-1-26 000

Försvarsmedicinsk tjänst
göring 739 000 -189 000 -H263 000
Försvarsmedicinsk forsk
ning och utveckling
Ulbildning av vapenfria
tjänstepliktiga för vilka
socialstyrelsen är ul-
bildningsmyndighet
Bidrag till Svenska Röda
Korset för utbildning
av civilsamariter och
personal för krigs-
blodceniralorganisa-

tionen                                         635 000                -   2 000 -l- 23 000

Bidrag lill Sveriges kvinn
liga bilkårers riksför
bund för ulbildning av
bilförare 220 000___ -1-55 000__ -l-130 000

Summa 2 650 000 -1-491000 -t-860 000

Prop. 1976/77:74 16

Socialstyrelsen

1. Befattningsinriktade kurser grundade på personalens krigsbefattningar inom den civila hälso- och sjukvården i krig kommer budgetåret 1977/78 atl ordnas inom programmen sjukvård, hälsovård och B-skydd, ledning och försörjning. Styrelsen begär medel för sammanlagt 18 kurser i bl. a. krigskirurgi, omhändertagande pä skadeplats, regional-lokal ledning och fältepidemiologi saml för ca 40 beredskapssjukhuskonferenser. Antalet kursdeltagare beräknas till ca I 200.

2. Medlen för fredsutbildning är tillräckliga endast för prioriterade målgrupper bland medicinal-och administrativ personal. Övrig personal inom sjukvården avses få kompletterande ulbildning under ell beredskapsskede. Beredskapsutbildningen behöver förberedas i fred i form av utbildningsplaner, innehållsbeskrivningar och metodanvisningar för olika typer av aktiviteter.

3. Det är en strävan från socialstyrelsens sida all den försvarsmedicinska tiänslgöringen för läkare skall fullgöras inom sädana discipliner där läkaren kan komma att verka under beredskap och krig. Tjänstgöringen avses kunna omfatta öppen vård, psykiatri, akutsjukvårdens olika discipliner, mikrobiologi och beredskapsplanering på olika administrativa nivåer. Antalet tiänslgöringsmänader per år beräknas till ca ICK).

4. Socialstyrelsens perspektivstudier har visat på behovet av forskning och utveckling för hälso- och sjukvärden i krig. Behovet av studier gäller främsl inom områden kring människan i krigels miljö, hennes prestationsförmåga och känslighet för vapenverkan samt för krigsbehov av viktig materiel. För inriktning av forskningen, precisering av forskningsbehoven och för atl styra in dessa på olika forskningsinstitutioner bör en samarbetsgrupp för olika myndigheier bildas.

5. Styrelsen är utbildningsmyndighet för vapenfria tiänsteplikliga inom hälso- och sjukvårdsområdei. Varje utbildningsmyndighet har att själv svara för kosinaderna för föreläsararvoden, kursmaterial m. m. för denna utbildning medan arbetsmarknadsstyrelsen svarar för kosinaderna för ekonomiska och sociala förmåner. Totalt beräknas ca 140 vapenfria tiänsteplikliga genomgå ulbildning under budgelärel 1977/78.

6. För socialstyrelsens räkning utbildar Svenska Röda Korset samariter för placering inom den civila krigssjukvården (i första hand hemsjukvården). Varje är behöver minsl 4CX) samariter grundulbildas och minsl 100 re-petilionsutbildas. Utbildningen av personal vid krigsblodceniraler påbörjades under budgetåret 1975/76 och beräknas vara avslutad under budgelåret 1977/78. För utbildning av civilsamariter beräknas 550 000 kr. och för ulbildning av personal vid krigsblodceniraler 83 000 kr.

7. Med hänsyn lill del slora behovet av hjälpambulansförare föreslär styrelsen en höjning av bidraget till Sveriges kvinnliga bilkårers riksförbund.

Prop. 1976/77:74 17

Härutöver anser styrelsen del vara nödvändigl alt söka täcka behovet av personal inom sjukvärdstransportsektorn genom bl.a. uppskov från försvarsmakten och civilförsvaret och genom atl utnyttia annan sjukvårdsutbildad personal med kömtbildning.

Föredraganden

Med hänvisning lill sammanställningen och till vad jag anfört i det föregående beräknarjag anslaget till 3 510000 kr. Jag har därvid räknat med att den försvarsmedicinska tiänslgöringen kommer alt omfatta ca 200 tiänslgöringsmänader. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 3 510 000 kr.

H 9. Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Nytt anslag (förslag) 7 200 000

Frän anslaget bör läckas kostnader för drifl av beredskapslager av läkemedel, sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär m. m.

	Förslag 1977/78
	Socialstyrelsen	Föredraganden
1.  Läkemedel 2.  Förbrukningsmateriel 3,  Vätska (infusionslösningar) 4,  Sera och vacciner	lOOOOOOO 5 400000 100000 660000	6 660 000 100 000 440 000
Summa	16160000	7200 000
Socialstyrelsen

1, Anslagsbehovet för att bygga upp en försörjningsberedskap för läkemedel grundar sig på en detaljerad, medicinskt behandlingsinriktad förteckning över läkemedelsbehovel under avspärrning och krig, I samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) har det lolala medelsbehovet fördelats över femårsperioden 1977-82. Driftkostnaden för beredskapslager av läkemedel uppskattas av ÖEF erfarenhetsmässigt till ca 12,6 % av investeringskostnaden. För budgetåret 1977/78 har hänsyn även lagils lill driftkosinader för vid budgetårets ingång redan existerande beredskapslager av läkemedel.

2 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74. Bil. 3-8.

Prop. 1976/77:74 18

2, Anslagsbehovet för drift av beredskapslager av sjukvårdsmateriel av förbrukningskaraktär beräknas på preliminära uppgifter frän styrelsens för-sörjningsmaierielutredning, varför anslagsbehovet får betecknas som preliminärt, Samma kostnadsnivå som för drift av läkemedel har därvid tillämpats.

3, Medelsbehovet för välskeförsörjningen avser bl, a. kostnader för tillsyn och funktionskontroll av apparatur installerad i reservanläggningar. Socialstyrelsen förutser ett överförande till ÖEF fr. o, m, budgelårel 1978/79 av planläggnings- och förvaltningsansvar för dessa reservanläggningar,

4, Medelsbehoven för sera- och vaccinförsörjningen har bedömts i samverkan med försvarets sjukvårdsstyrelse och statens bakteriologiska laboratorium. Om en reducering av färdigproduktlagringen kan ske lill förmån för halvfabrikailagring elc. kan kostnaderna sannolikt reduceras. Detta kräver dock längre förberedelsetider för produktionens igångsättning.

Föredraganden

Jag har i det föregående förordat flera ålgärder för att förbättra beredskapen inom programmet Sjukvård. Som konsekvens härav kommer jag i det följande atl föreslå att elt nytl investeringsanslag för beredskapslagring av läkemedel, förbrukningsmateriel, sera och vacciner samt för anskaffning av reservanläggningar för välskeproduklion benämnt Beredskapslagring av läkemedel, m. m. las upp på kapitälbudgeten. För all möjliggöra elt planmässigt utnyttjande av investeringsanslaget förordarjag vidare att riksdagens medgivande inhämtas alt beställning av läkemedel får läggas ul inom en kostnadsram, som jag anger i del följande, Elt nytt anslag behövs för atl täcka'kostnaderna förden föreslagna beredskapslagringen. Jag förordar med hänvisning lill sammanställningen att 7,2 milj. kr. tas upp under ett nytl förslagsanslag benämnt Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att lill Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. för budgelåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 7 200 000 kr.

Prop. 1976/77:74 '9

KAPITALBUDGETEN

VIII: Fonden för beredskapslagring Överstyrelsens för ekonomiskt försvar delfond.

VIII:2 Beredskapslagring av läkemedel, m. m.

Nytt anslag (förslag) 30 000 000

Från anslaget bör bekostas investeringar för beredskapslager av läkemedel och reservanläggningar för välskeproduklion m, m.

Förslag 1977/78

Socialstyrelsen	Föredraganden
38 500 000 41800 000 2 420 000 2 200 000	26 100 000 2 400000 1 500000

1, Läkemedel

2, Förbrukningsmateriel

3, Reservanläggningar för välskeproduklion (infusionslösningar)

4, Sera och vacciner

Summa 84 920 000 30 000 000

Socialstyrelsen

1. Till grund för uppbyggnaden av läkemedelslagren ligger den under budgetåret 1975/76 reviderade förteckningen över beredskapsläkemedel. Med hjälp av tidigare direkt till överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) anvisade medel har t. o. m. budgetåret 1976/77 lageruppbyggnad genomförts lill en nivå motsvarande 55 milj. kr, i 1976 års priser. Uppbygg-nadsetappen under budgelårel 1977/78 i fråga om beredskapslager av läkemedel beräknas kosla sammanlagt 38,5 milj. kr. i 1977 års prisläge.

2. Med hänsyn till ulrednings- och beredskapsläget anser styrelsen att ett prioriterat urval av särskill importberoende artiklar bör komma i fråga för lageruppbyggnad under budgelåret 1977/78. Delta urval kan bestå av suturmaieriel, laboratoriereagenser och utensilier, infusionsmaieriel elc. Investeringskostnaden beräknas uppgä lill 41,8 milj, kr. för budgetåret 1977/78.

3. Investeringsutgiftema för att tillskapa reservanläggningar för välskeproduklion avser byggnadslekniska åtgärder inom befintliga byggnader, anskaffning och installation av apparatur lyp autoklaver, destillationsapparater etc. Underiagel baseras på uppgifter frän välskeproducenier och berörda fastighetsägare. Den sammanlagda kostnaden uppskattas lill 4,2

Prop. 1976/77:74 20

milj. kr, i 1976 års priser. Med hänsyn lill bl. a. ombyggnads-, leverans-och installationstider bör belastningen fördelas pä två budgelår. För budgetåret 1977/78 erfordras 2 420 000 kr. Styrelsen förutser ell överförande till ÖEF fr. o. m, budgetåret 1978/79 av planläggnings- och förvaltningsansvar för dessa reservanläggningar, 4. Kostnaderna för alt beredskapslagra sera och vacciner har bedömts med ulgångspunkl frän en utredning som framtagits i samverkan med statens bakteriologiska laboralorium och försvarets sjukvårdsstyrelse. Ansvarig för verkställigheten av beredskapslagringen är SBL. Medelsbehovet uppskattas lill sammanlagt 7,0 milj. kr. i 1976 års priser. Medelsbehovet för budgelåret 1977/78 uppgår till 2,2 milj. kr.

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående och till sammanställningen hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt medge att beställning av läkemedelsråvaror och läkemedel Hr läggas ut inom en kostnadsram av 40 000 000 kr.

2. till Beredskapslagring av läkemedel, m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 30000 000 kr.

Prop. 1976/77:74 21

Innehållsförteckning

Socialdepartementet bil, 3 ................................. ...... I

1, Övrigt totalförsvar: programmet Sjukvård   ....... 1

1.1 Sjukvärdsberedskapens fortsatta utveckling . 1

1.1.1                                                      Programplan för perioden 1977/78-1981/82        1

1.1.2 1974 års försvarsulredning .................. 5

1.1.3 Föredraganden   ............................... 8

1.1.4 Hemställan   .................................... 11

1.2 Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78.......... 12

Prop. 1976/77:74 1

Bilaga 4 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET     PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Turesson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m.

Televerkets försvarsförberedelser innefattar att planera verksamhel i krig och under beredskap så all skilda loialförsvarsgrenars oundgängliga behov av telekommunikationer inom landet och med andra länder kan lillgodoses. Delta innebär atl verket under fred och krig levererar, underhåller och idrift-sätler teleanordningar för totalförsvaret. Vidare skall televerket under krig upprätthålla driften vid televerkets anläggningar i erforderiig omfattning samt verka för atl omställning från fredsförhållanden lill beredskapsiillstånd och krig skall kunna genomföras snabbi och atl föreliggande uppgifter i största möjliga utsträckning skall kunna lösas även under omslällningsiiden.

Fortsatt utveckling av televerkets försvarsberedskap Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Televerket har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78-1981/82 avseende televerkets försvarsberedskap. Planeringen skulle enligt anvisningarna inriktas mot att förstärka de mest avgörande funktionernas uthållighet, nämligen reservlelefonstalioner, transportabel utrusining saml skydd för telex- och datanät. Planeringsramen angavs till 6 milj. kr. per är i pris- och löneläge den I februari 1976.

Televerket redovisar i programplanen beredskapsläge, mål för verksamhelen saml beredskapsåtgärder under programplaneperioden för funktionerna, skyddsrum för reservanläggningar och personal, telegraf och telex, datakommunikation, telefon, lokalisering av linjeanläggningar och stationer, mndradiodistribulion, kraftförsörjning, teleanordningar för televerkets led-

Prop. 1976/77:74 2

ning i krig samt vissa skyddsåtgärder avseende ny datacentral i Kalmar.

Dämtöver redovisar televerket sin planläggning för krigsorganisation och utbildning.

För försvarsberedskapsålgärder på investeringssidan har televerket följt planeringsramen 6 milj. kr. enligt regeringens anvisningar, varliil kommer 1 milj. kr. under budgelåret 1977/78 för datacentral i Kalmar, Investeringsbehovet för perioden blir följaktligen 31 milj. kr. Dämlöver finansieras beredskapsåtgärder enligl programplanen inom ramen för televerkels driftslal. Koslnader som inplanerats med denna finansieringsform omfattar 133 milj. kr. för programplaneperioden.

Den anbefallda investeringsramen om 6 milj. kr. per år medför enligt televerket all investeringarna måste ske i så låg lakl att vissa system är omodema innan de är helt utbyggda. Av denna anledning anser televerket all investeringsramen bör höjas lill 10 milj, kr. per år i prisläge den 1 februari 1976.

1974 års försvarsutredning

Försvarsuiredningen konstaterar i sina betänkanden (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och lolalförsvar och (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82 att samhällets beroende av telekommunikationer liksom känsligheten för störningar av dessa kommer atl öka. Av denna anledning bör enligl försvars-utredningen sådana åtgärder även fortsättningsvis vidtas atl de mest avgörande funktionernas uthållighet kan förstärkas. Den av televerket redovisade programplanen moisvarar enligl uiredningens mening den av utredningen föreslagna inriktningen.

Totalförsvarels samband i krig kommer till största delen alt under överskådlig framlid bygga på televerkets nät. Som försvarsuiredningen framhåller i sitt försia belänkande bör följaktligen beredskapsålgärder främsl vidtas för atl öka uthålligheten i sambandsmedlen. Det är därvid enligt utredningens mening väsentligt alt erforderliga ålgärder vidtas i en något ökad takt. För ulnyltiandet av televerkets nät under kriser och krig vill utredningen betona belydelsen av att uppmärksamhet ägnas frågor rörande ira-fikbegränsning. Transportabel reservmateriel bör vidare disponeras lill sådant antal alt ersättning av de mest väsentliga förbindelserna kan ske i händelse av krigsskador.

Försvarsutredningen anser att skyddet av telexnätet är otillfredsställande. Beredskapsålgärderna inom delta område bör därför förstärkas. Planering pågår för införande av elt allmänt datanät. Åtgärder bör enligt uiredningen vidtas för att skydda de mest vitala delarna av detta nät.

Sammanfattningsvis anför uiredningen alt lyngdpunkien i beredskapsåtgärderna bör ligga inom områdena uthållighet i televerkels telefonnät samt skydd av telex- och datanät. För all åtgärderna skall fl tillfredsställande

Prop. 1976/77:74 3

omfattning bör den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden utökas något i förhållande till den i anvisningarna angivna ramen.

Föredraganden

Totalförsvarets samband i krig och beredskap bygger i myckel slor utsträckning på telekommunikationerna. Televerkels programplan upprättad enligl regeringens anvisningar har inriktats mot en försiärkning av krigsuthålligheten hos verkets anläggningar. Detta sker genom anläggning och anskaffning av reservlelefonstalioner, transportabel utmstning saml skydd för telex- och datanät. Planeringsramen för den akluella perioden vad gäller investeringar har angivits till 6 milj. kr, per budgetår i pris- och löneläget den 1 februari 1976. Därutöver finansierar televerket vissa beredskapsåtgärder genom den av regeringen fastställda driftslaten.

Försvarsutredningen har för sin del ansett att den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden bör utökas något för atl medge ålgärder av en tillfredsställande omfattning. Jag kan för min del i huvudsak ansluta mig till utredningens uppfattning. I övrigt harjag inga erinringar vad gäller programplanen.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av televerkets försvarsberedskap som jag har angetl i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78 Kapitalbudgeten

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER B. Televerket

(1) Teleanläggningar m. m. I prop. 1976/77:100 bil. 9 s. 237 har till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1977/78 föreslagils ett investeringsanslag av 870 600 000 kr., varav i avvaklan på särskild proposition om totalförsvarets fortsatta utveckling, oförändral 6 000 000 kr, beräknals för investeringar för försvarsberedskap.

Prop. 1976/77:74 4

I det föregående har redovisats bl. a. programplan för televerkets försvarsförberedelser och mina ställningstaganden lill programplanen.

Föredraganden

Televerket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 begärt 11 200 000 kr, för invesieringar för försvarsberedskap, varav 4 400 000 kr. för vissa skyddsanläggningar (s. k. EMP-skydd) avseende en ny datacentral i Kalmar,

Regeringen har den 2 december 1976 beslulal om bl. a. kostnadsplan för datacentral m, m. i Kalmar och därvid föreskrivit atl EMP-skydd inie skall anordnas.

Mol bakgrund av vad jag anfört i det föregående om televerkets försvarsförberedelser förordar jag all ett belopp av 6 200 OCX) kr, beräknas för televerkels försvarsberedskap under budgetåret 1977/78, Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

all till Teleanläggningarm. m. förbudgelårel 1977/78 utöveri prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget investeringsanslag anvisa ytterligare 200 000 kr.

Ekonomiskt försvar: programmet Transporter

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Driftbudgeten

SJÄTTE HUVUDTITELN D. Sjöfart

(2) D 1. Farleds verksamhet, exkl. isbrytning. Under denna rubrik har i prop. 1976/77:100 bil. 9, för budgetåret 1977/78 föreslagits elt förslagsanslag av 181 200000 kr., varav 320000 kr. avser del ekonomiska försvarel. Härvid har det ekonomiska försvaret belastats med halva kosinaden för sjöfartsverkets försvarskonlor, minus kosinaden för driftvärnchefen samt halva kapitalkostnaden för Falsierbokanalen,

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. programplaner för del ekonomiska försvaret,

Sjöfartsverkei har i sin programplan för delprogrammel Sjötransporter bl. a. hemställt om medel för förstärkning av planerings- och utredningsresurserna saml för anskaffning av viss maleriel m. m. 1 prop. 1976/77:100

Prop. 1976/77:74 5

tog jag upp 20 000 kr. för en ökning av utbildningsinsatser m. m, med anknylning lill beredskapsplanläggningen inom det ekonomiska försvarets ram.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare redovisat sin syn på programplanen. Jag ansluter mig härtill och har för budgetåret 1977/78 räknal medel för försiärkning av försvarskonlorel. Della innebär att anslagsbehovet för sjöfart ökar med 110 000 kr. jämfört med vad jag har föresiagii i prop. 1976/77:100 bil. 9 s. 122.

1 samband med att resurserna för det ekonomiska försvarel nu förstärks anser jag det lämpligt atl hela kostnaden för försvarskonlorel fr. o. m. budgetåret 1977/78 belastar det ekonomiska försvarel. Omläggningen, som är av leknisk natur, medför inget behov av ökning av anslaget Farledsverksamhet, exkl, isbrytning.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Farledsverksamhet, exkl. isbrytning för budgetåret 1977/78 utöver i prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 110 000 kr.

E. Institut m. m.

(3) E I. Transportnämnden. Under denna rubrik har i prop. 1976/77:100 bil. 9, för budgetåret 1977/78 föreslagits elt förslagsanslag av 2 417 000 kr.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. programplaner för det ekonomiska försvarel.

Transportnämnden har i sin programplan för delprogrammen Transportsamordning och Landsvägstransporter bl. a. hemställt om medel för anskaffning av viss radiokommunikationsulmstning m. m. I prop. 1976/77:100 tog jag i avvaktan på föreliggande proposition inte upp medel för dessa investeringar.

Chefen för handelsdepartementet har lidigare redovisai sin syn på programplanen. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och förordar att transportnämnden dels tillförs en förstärkning av bl.a. ransoneringsverk-samheien, dels erhåller medel - 110 000 kr. - för anskaffning av radio-kommunikationsutruslning. Sammanlaget innebär milt förslag att anslagsbehovet för transportnämnden för budgetåret 1977/78 uppgår lill 210 000 kr. uiöver vad som redovisades i prop. 1976/77:100 bil. 9 s. 132.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl lill Transporinämnden för budgelåret 1977/78 uiöver i prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 210 000 kr,, därav tre fjärdedelar alt avräknas mol automobilskattemedlen.

Prop.  1976/77:74 6

F. Diverse

(4) F 5. Beredskap för civil luftfart

1975/76 Utgift 457 000        Reservation    2 202 000

1976/77 Anslag 2 200 000

1977/78 Förslag 8 000 000

I prop. 1976/77:100 bil. 9, s. 194 har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaklan på särskild proposition i ämnet, lill Beredskap för civil luftfart för budgelärel 1977/78 beräkna elt reservationsanslag av 2 200 000 kr. Jag anhåller att nu få la upp denna fråga.

Chefen för handelsdepartementet har lidigare i dag anmält bl. a. programplaner för det ekonomiska försvarel och därvid redovisai sin syn på den programplan för delprogrammel Flygtransporter som luftfartsverket har lagt fram. Jag ansluter mig till hans ställningstaganden och beräknar medelsbehovet för budgetåret 1977/78 till 8 000 000 kr., dvs. en ökning med 5 800 000 kr.

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Beredskap .för civU luflfarl för budgetåret 1977/78 anvisa elt reservationsanslag av 8 000000 kr.

Kapitalbudgeten

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

C. Statens Järnvägar

(5) Järnvägar m. m. Statens järnvägar (SJ) är programmyndighel för delprogrammet Järnvägstransporter inom programmet Transporter. SJ:s programplan, som redovisas i bil. 2 lill föreliggande proposition, innefattar bl. a. vissa invesieringar för försvarsberedskap.

I prop. 1976/77:100 bil. 9 s, 266 har till Järnvägar m. m. för budgetåret 1977/78 föreslagits ett investeringsanslag av 672 400 000 kr., varav - i avvaklan på särskild proposition om totalförsvarets inriktning - oförändral 2 300 000 kr. beräknats för invesieringar för försvarsberedskap.

Chefen för handelsdepartementet har tidigare i dag anmält bl. a. program-planer för det ekonomiska försvaret och därvid redovisat sin syn på den programplan för delprogrammel Järnvägstransporter som SJ har lagl fram. Jag ansluler mig lill hans ställningstaganden och beräknar den medelsförbmkning som erfordras för ändamålet under budgetåret 1977/78 inom investeringsanslaget Järnvägar m. m. till 2 900 000 kr., dvs. en ökning med 600 000 kr.

prop. 1976/77:74 7

Jag förordar nu att investeringsanslaget Järnvägar m. m. för budgelärel 1977/78 beräknas med hänsyn till det större belopp för investeringar i försvarsberedskap som jag här föreslagit. Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen

all lill Järnvägar m. m. för budgelåret 1977/78 utöver i prop. 1976/77:100 bil. 9 föreslaget investeringsanslag anvisa ytterligare 600 000 kr.

Prop. 1976/77:74

Bilaga 5 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Wikström

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m.

Den fortsatta utvecklingen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio

Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Sveriges Radio har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78-1981/82 avseende företagets beredskap. Enligt anvisningarna skulle programplanen omfatta beredskapsålgärder för lokalradion samt utbyggnad för central programproduktion vid Sveriges Radio, Planeringsramen var angiven till 1 milj, kr, p)er år i pris- och löneläget februari 1976. Sveriges Radio redovisar i sin plan mål för beredskapsverksamheten enligt gällande avtal, beredskapsläget den 1 juli 1977 saml mål för och planering av verksamhelen under programperioden.

Med utgångspunkt i de uppställda målen för perioden och i syfte att dels behålla beredskapsnivän, dels motverka föreliggande brister har företaget planerat beredskapsåtgärder för förrådshållning och service, omsättning av teknisk maleriel för ljudradion och TV, förbättrad ulbildning, rekrytering m. n. personalålgärder saml skydd för personal och programproduktion i Slockholm,

Vidare har planerats organisation m. m. för ljudradions sändningsledning och nyhetsverksamhet i krig, länsradioorganisationen samt för produktionsenheter vid försvarsmaktens och civila försvarets centrala ledning.

Kosinaderna för Sveriges Radios beredskap bestrids till större delen med avgiftsmedel, medan reservationsanslaget Viss beredskapsutrustning m, m, för Sveriges Radio under nionde huvudtiteln används för investeringar.

Prop. 1976/77:74 2

materielanskaffning, drifl och underhåll av anläggningar samt övningsverksamhet.

Sveriges Radio anser atl den angivna ramen endast räcker för viss återanskaffning av materiel, för bestridande av fasla koslnader samt för viss begränsad ulbildning och övning så alt nuvarande beredskapsnivå kan behållas. Ramen medger däremot i mycket ringa omfattning förbättringar av beredskapsnivån.

All enbarl vidta ålgärder för all behälla dagens nivå måste enligl Sveriges Radio relalivt sell ses som en tillbakagäng med hänsyn lill den snabba lekniska utvecklingen och den ökande belydelsen av mndradion i kris-och krigsituationer.

För den fortsatta planeringen måste, understryker Sveriges Radio, medel tilldelas för atl möjliggöra större säkerhet för rundradiosändningar i snabbt uppkomna kris- och konfliktlägen, ökade möjligheter för rundradion all sända från fredsproduklionsplatserna (främsl Stockholm) vid krig och krigsfara samt för all förbättra möjlighetema för ljudradions sändningsledning och cenlrala nyhelsverksamhel i krig. Vidare måsle medel tilldelas för be-redskapsmalerielens anpassning med hänsyn lill den snabba lekniska utvecklingen samt för förbättring av den personella beredskapen.

Sveriges Radio yrkar all en högre ambitionsnivå - och kostnadsram - väljs för rundradions beredskapsplanering än den i anvisningarna angivna. Del är Sveriges Radios uppfattning att den i de särskilda studierna av övrigi lolalförsvar angivna lägsla nivån (1,4 milj. kr. per år) i stort sett har varit lillräcklig för alt möjliggöra de förbättringar som här har angells såsom nödvändiga, om utöver ramen medel ställs till förfogande för vissa investeringar.

1974 års försvarsutredning

Försvarsutredningen har i tidigare sammanhang i belänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar betonat betydelsen av lokalradions verksamhel i kriser och krig, saml atl denna verksamhel planläggs parallellt med lokalradions fredstida uppbyggnad. Uppmärksamhet bör även ägnas äl möjligheterna till regionala TV-sändningar i krig.

Uiredningen, som har granskal den i det föregående redovisade programplanen, anför i beiänkandel (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82, att det är väsentligt atl snabb och saklig information kan lämnas allmänheten även under perioder av beredskapshöjningar. I della sammanhang intar radio-och TV-sändningarna en central roll, varför erforderiig personlillgång för dessa bör säkerställas. Del är i försia hand enligt uiredningen angeläget att sändningsledning och nyhelsverksamhel under krig kan fungera med god effektivitet.

Försvarsutredningen framhåller all Sveriges Radios anläggningar och re-

Prop. 1976/77:74 3

surser i Stockholm så långt möjligt bör utnyttias även under krig. Del är emellertid rimligt atl räkna med att landets olika cenlrala ledningsorgan i händelse av krig kommer att lämna Stockholmsområdet. Sveriges Radios fasla anläggningar i Slockholm kan därför sannolikt endast utnyttjas under en begränsad lid för den för totalförsvaret väsentligaste delen av program-produktionen. Skyddet i Slockholm bör därför enligt uiredningen vara utformat som för övriga delar av loialförsvarel.

För atl förbättra möjligheterna lill fungerande radio- och TV-sändningar under krig anser utredningen sammanfattningsvis att den ekonomiska planeringsramen för den kommande femårsperioden för beredskapsålgärder för mndradioverksamheten bör vidgas något i förhållande lill vad som hittills har gällt.

Föredraganden

Mellan svenska slaten och Sveriges Radio akiiebolag iräffades år 1967 ell avtal om bolagets verksamhel vid krig eller krigsfara. Avtalet gäller under samma lid som avtalet mellan slaten och Sveriges Radio angående programverksamheten. Enligt statsmakternas beslul år 1975 skall lokalra-dioverksamhel med början år 1977 bedrivas av ett dotterbolag lill Sveriges Radio, Sveriges Lokalradio aktiebolag. Med anledning av riksdagens beslul (prop. 1975/76:110, UbU 1976/77:08, rskr. 1976/77:46) skall Sveriges Utbildningsradio aktiebolag fr. o. m, den 1 januari 1978 inrättas som ett dotterbolag till Sveriges Radio. Moderbolaget är huvudman för beredskapsplaneringen inom koncernens verksamhetsområde.

De med Sveriges Radios försvarsberedskap förenade kosinaderna bestrids till slörre delen från företagels ordinarie budgei, dvs. från de motlagar-avgiftsmedel som åriigen ställs lill förelagels förfogande. Förvärv av viss beredskapsutmstning, vissa invesieringar i samband härmed, drifl och underhåll av anläggningar saml övningsverksamhel finansieras däremol med skattemedel över reservationsanslaget Viss beredskapsutmstning m. m. för Sveriges Radio under utbildningsdepartementets huvudtitel.

Försvarsministern har tidigare föresiagii allmänna rikllinjer för totalförsvarets fortsatta utveckling samt härvid bl. a. framhållit vikten av att informations- och upplysningsverksamheten även kan fungera i kris- och krigssituationer. Jag vill belräffande inriktningen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio för programplanperioden 1977/78-1981/82 anföra följande.

Programplanen utgör lillsammans med försvarsulredningens betänkanden vikliga underiag för regeringens förslag rörande Sveriges Radios slällning inom totalförsvaret. Jag finner det angeläget atl i likhet med försvarsutredningen framhålla att radio- och TV-sändningar är centrala för möjlig-

3 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74. Bil. 3-8.

Prop. 1976/77:74

heterna alt lämna allmänheten snabb och saklig informalion även under beredskap. Det är därför angeläget alt i första hand sändningsledning och nyhetsverksamhet kan fungera under krig med god effektivitet. Erforderlig personallillgång för dessa funktioner måste således säkerställas.

Försvarsuiredningen har ocksä betonat betydelsen av lokalradions verksamhet. Jag ansluler till försvarsulredningens bedömning i detla avseende och vill framhålla vikten av att lokalradions verksamhet i kriser och krig planläggs parallellt med den fredstida uppbyggnaden.

Det är sammanfattningsvis för totalförsvaret angeläget atl planeringen tar fasla på såväl de cenlrala resurserna som möjligheterna att utnytya den regionala och lokala mndradioverksamheten. För nödvändiga förbättringar av möjligheterna till fungerande radio- och TV-sändningar under krig bör den ekonomiska planeringsramen för beredskapsåtgärder under den kommande femårsperioden vidgas något i förhällande till vad som hittills har gällt.

Hemställan

Under hänvisning lill vad jag nu anfört hemsläller jag alt regeringen föreslär riksdagen

att godkänna de riktlinjer för den forisatta utvecklingen av försvarsberedskapen vid Sveriges Radio som jag har angett i det föregående.

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

B. Kulturändamål

B 27 Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio

Utgift 1975/76        1260000      Reservation   1260 000

Anslag 1976/77 860 000

Förslag 1977/78 1 100 000

Från anslaget bestrids Sveriges Radios kostnader för viss beredskapsutmstning m. m, 1 prop. 1976/77:100 (bil. 12, s, 99) har regeringen föreslagit riksdagen

Prop. 1976/77:74 5

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1977/78 till Viss beredskapsuirusinlng m. m. för Sveriges Radio beräkna elt reservationsanslag av 860 000 kr. Jag anhåller atl nu få la upp denna fråga.

Sveriges Radio

1 en särskild skrivelse anför Sveriges Radio att sammanlagt 1,7 milj. kr. bör anvisas lill vissa närmare angivna ändamål. Vid ingången av budgelåret 1976/77 befintlig reservation är helt bunden genom beställningar av maleriel m. m.

Med hänsyn till skrivelsens innehåll lorde någon närmare redogörelse inle böra lämnas i della sammanhang. Riksdagens vederbörande utskott bör få tillfälle att la del av skrivelsen.

Föredraganden

Anslaget bör föras upp med 1,1 milj. kr. Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att till Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio förbudgelårel 1977/78 anvisa ell reservationsanslag av 1 100 000 kr.

Prop. 1976/77:74

Bilaga 6 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: statsrådet Troedsson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

Ekonomiskt försvar: programmet Livsmedel

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad chefen för handelsdepartementet har anfört i del föregående (bilaga 2) i fråga om programmet Livsmedel anmäler jag följande anslagsfrågor.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln

C. JORDBRUKSPRISREGLERING

(Ij C 1. Statens jordbruksnämnd

Regeringen har i prop. 1976/77:100 (bil. 13 s. 46) föresiagii atl riksdagen under denna mbrik anvisar ett förslagsanslag av 16 920000 kr.

Statens jordbmksnämnd har ansvarel för den ekonomiska försvarsberedskapen på livsmedelsområdet. Såsom redovisais i budgetpropositionen har nämnden föresiagii alt beredskapssektionen ombildas lill byrå saml alt enheten tillförs två tiänster som byrådirektör.

Även enligl min niening bör sektionen ombildas lill byrå. En tiänst som byråchef bör därför inrättas, varvid en tiänst som avdelningsdirektör kan dras in. Dessutom bör enheten tillföras ytteriigare en handläggare. Kostnaderna härför räknar jag lill sammanlagt 122 000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen all

Prop. 1976/77:74

1. bemyndiga regeringen all vid statens jordbmksnämnd inrätla en tiänst för byråchef i Fe 23/24,

2. till Slatensjordbruksnämnd för budgetåret 1977/78 utöver i prop. 1976/77:100 bil. 13 föreslaget förslagsanslag anvisa ytteriigare 122 000 kr.

I prop. 1976/77:100 (bil. 13 s. 48) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgelårel 1977/78 lill Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m. beräkna ett förslagsanslag av 47 961 000 kr. Jag anhåller atl nu få la upp denna fråga.

[2] C 4. Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m.

1975/76    Utgift 1976/77    Anslag 1977/78    Förslag

'42 608 488 '47 961 000 60 041 000

Anslaget Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m, m.

För statens jordbruksnämnds beredskapslagring gäller vissa riktlinjer som, med stöd av riksdagens beslul, senast har fastställts av regeringen den 3 juni  1976.

	1976/77	Beräknad ändring 1977/78
		Statens jord-	Föredra-
		bruksnämnd	ganden
Anslag
Lagring av brödsäd
och oljekraftfoder	13 680 000	-1-    103 000	+    103 000
Lagring av övriga
livsmedel	11 202 000	-t- 1809000	-I- 1709000
Lagring av gödsel- och
bekämpningsmedel	-	-1-5 101000	-1-4 927 000
Ränta på fondkapital
brödsäd och oljekraftfoder	11250 000	-1-    110000	-H    110000
övriga livsmedel	11344 000	-t- 2 683000	-t- 1796000
gödsel- och bekämpningsmedel	-	-1- 3 200000	-1- 3 200000
Övergripande planering m, m.	485 000	+    235 000	-H    235 000
	47 961 000	-1-13 241000	-(-12080 000

Prop. 1976/77:74 3

Statens jordbruksnämnd

Enligt anvisningarna för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82 är jordbruksnämnden programmyndighet för programmei 1, Livsmedel och skall som sådan utarbeta programplan för denna period. Programmet är uppdelat på delprogrammen 1,1 Livsmedel, fodermedel m, m. och 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel. Nämnden har den 9 september 1976 överiämnat en sådan programplan till chefen för jordbruksdepartementet.

De behov och förslag till åtgärder för livsmedelsförsörjningen som anges i programplanen gmndas bl. a. pä de olika miljöförutsättningar som enligl anvisningarna skall ligga till grund för planeringen. Det ekonomiska försvaret har tilldelats två ekonomiska ramar, alternativ B och alternativ A. Nämndens programplan utgår frän all fonden för beredskapslagring, statens jordbruksnämnds delfond, tillförs ytteriigare 120 milj. kr. under planeringsperioden enligt alternativ B, varav 90 milj. kr. är avsedda för inköp av varor inom delprogrammel 1.1 Livsmedel, och 30 milj. kr. för delprogrammel 1.2 Gödsel- och bekämpningsmedel.

En successiv uppbyggnad resp. omstmklurering är planerad. Nyinvesteringen under budgetåret 1977/78 beräknas till ca 21,1 milj. kr.

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har produktionsansvaret för delprogrammel gödsel- och bekämpningsmedel medan jordbruksnämnden skall vara programmyndighet. Överslyrelsen har f n. hela ansvarel för gödsel-och bekämpningsmedel. Nu föreslagen ändring av ansvarel innebär alt kostnaderna för lagringen överförs till jordbrukshuvudtiteln.

Ränlan pä ianspråktaget kapital har beräknals efter en räntesats pä 8 96.

Lagring   av   brödsäd   och   oljekraftfoder

Den toiala lagringen under budgetåret 1976/77 omfattar 260 000 ton brödsäd och 65 000 lon oljekraftfoder. Det för denna lagring investerade beloppet är 150 milj. kr.

Nämnden föreslär för budgelärel 1977/78 en minskning av beredskapslagringen av brödsäd till 220000 lon och en ökning av bl. a. lagringen av oljekraftfoder lill 80 000 ton.

Kosinaderna för lagring, omsättning och administration har beräknats till 12 783 000 kr. Härtill kommer räntekostnaderna för disponerat kapital ur fonden för beredskapslagring, beräknade lill 11 360000 kr., varför totalkostnaden blir 25 143 000 kr. Kapitalbehovet har beräknats till 142 milj. kr.

Prop. 1976/77:74 4

Lagring   av   övriga   livsmedel

Beredskapslagring av andra varor än brödsäd och oljekraftfoder sker i jordbmksnämndens regi. För denna lagring har för budgetåret 1976/77 investerats 151 250 000 kr.

Nämnden föreslär en lagerökning av främsl importerade livsmedel och livsmedelsråvaror samt en begränsad lagerminskning av vissa livsmedel som produceras inom landet. Investeringsbehovet enligt dessa förslag är beräknat lill 24,1 milj, kr. Genom en omstmklurering av lagringen friställs 8 milj. kr. från Svensk spannmålshandels investeringsandel. Nämnden föreslår därför all ytteriigare 16,1 milj. kr. anvisas under investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål.

Kostnaderna för beredskapslagringen i jordbmksnämndens regi under nästa budgetår beräknas uppgå lill 13011 000 kr. Härtill kommer räntekostnaderna för denna lagring 14 027 000 kr., varför totalkostnaden blir 27 038 000 kr.

Lagring   av   gödsel-   och   bekämpningsmedel

För budgetåret 1977/78 föreslås dels en utökad lagring av kvävegödsel-och bekämpningsmedel, dels en minskad lagring av kaliumgödselmedel och räfosfat för framställning av fosforgödsel.

Kostnaderna för beredskapslagringen av gödsel- och bekämpningsmedel beräknas totalt uppgå till 5 101 OOQ kr. Härtill kommer räntekostnader om 3 200 000 kr., varför totalkostnaden beräknas uppgå till 8 301000 kr.

Investeringsbehovet för den föreslagna ökade lagringen är beräknai till 5 milj. kr. Nämnden föreslår all ytteriigare 5 milj. kr. anvisas under investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter för beredskapsändamål.

Övergripande   planering   m. m.

Under denna anslagspost redovisas kostnader för övriga beredskapsåtgärder som behövs för planläggning av livsmedelsberedskapen med LIBE-modellen (30 000 kr.) och ADB-system (200 000 kr.), utredningar belräffande planläggningen av ersältningsproduklionen inom livsmedelsområdet (75 000 kr.), planläggning av jordbmkets blockorganisation (389 000 kr.) saml undanförsel- och ransoneringsförberedelser (25 000 kr.).

Föredraganden

Jag anser i likhei med statens jordbmksnämnd all en viss uppbyggnad och omstmklurering av beredskapslagren bör ske. Den av nämnden fö-

Prop. 1976/77:74 5

reslagna ökningen av lagren av oljekraftfoder är angelägen och bör komma till stånd. En samtidig minskning av brödsädslagringen med 40 000 ton under budgetåret 1977/78 är enligt min mening acceptabel från beredskapssynpunkt. Minskningen av brödsädslagringen skall ses mot bakgrund av att ett särskilt katastrofiager för biståndsändamäl, motsvarande 40 0(X) lon spannmål, har inrättats efler det atl riksdagen i februari 1975 fastlade nuvarande sioriek för beredskapslagren för spannmål. Frågan om brödsädslagrens storlek under återstående del av programplaneperioden bör prövas åriigen och avgöras först när 1972 års jordbruksutredning avgell sina förslag och när resullal föreligger av de av chefen för handelsdepartementet i det föregående (bilaga 2) anmälda nu pågående studierna av resursbehoven för en efterkris(-krigs)tid. Jag anser även atl en viss omdisponering och lagerökning av främst importerade livsmedel och livsmedelsråvaror samt av vissa gödsel- och bekämpningsmedel bör genomföras. Lagerökningen medförett ökat kapitalbehov av 10 milj. kr, för budgetåret 1977/78. Jag kommer under punkten 3 i del följande att ta upp frågan om medelsanvisning. Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 60041 000 kr. Anslaget bör fortsättningsvis benämnas Koslnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

att till Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m.

för budgetåret 1977/78 anvisa elt förslagsanslag av 60 041 000

kr.

KAPITALBUDGETEN

Vill. FONDEN FÖR BEREDSKAPSLAGRING

Statens jordbruksnämnds delfond

[3] 1. Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål

För finansiering av jordbmksnämndens beredskapslagring anvisades lill lagring av jordbmksprodukler för beredskapsändamål förbudgelårel 1970/71 271250000 kr. och för budgelåret 1974/75 30 000 000 kr.

Statens jordbruksnämnd

Jordbmksnämnden har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 föreslagit viss omstmklurering och utökning av beredskapslagringen av livsmedel, fodermedel, gödselmedel och bekämpningsmedel. Nämnden hemställer all ytteriigare 21,1 milj. kr. anvisas under ifrågavarande anslag, varför sammanlagt 322 350 000 kr. bör fl användas under budgelårel 1977/78 för angivna ändamål.

Prop. 1976/77:74 6

Föredraganden

Med hänsyn lill att anslaget föresläs få utnyttjas också för inköp av produktionsråvaror för jordbruket bör det benämnas Lagring av jordbruksprodukter m, m, för beredskapsändamäl.

Med hänvisning härtill och lill vad jag tidigare har anfört under punklen 2 hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål för budgetåret 1977/78 anvisa ell investeringsanslag av 10 000 000 kr.

Prop. 1976/77:74

Bilaga 7 till regeringens proposition nr 74 år 1976§77

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET   PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-03

Föredragande: slalsrådel Ahlmark

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde.

Ekonomiskt försvar: programmet Tjänster

Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

Med hänvisning lill vad chefen för handelsdepartementet har anfört i del föregående (bilaga 2) i fråga om programmet Tjänster anmäler jag följande anslagsfråga.

DRIFTBUDGETEN Tolfte huviidiiteln B. Arbetsmarknad m. m. B 6. Totalförsvarsverksamhet

1975/76	Utgift	28 123 000
1976/77	Anslag	24 062 000
1977/78	Förslag	39 130 000

Från anslaget bestrids utgifter för arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) program B 6. Tolalförsvarsverksamhel, som består av delprogrammen Försvars-och beredskapslagring samt Vapenfria tiänsteplikliga. I fråga om delprogrammens innehåll och omfattning hänvisas till redogörelsen i prop. 1976/77:100 bil. 15 s.132.

1 prop. 1976/77:100 (bil, 15 s. 134) har regeringen föreslagit riksdagen atl, i avvaklan på särskild proposition i ämnel, lill Tolalförsvarsverksamhel för budgelårel 1977/78 beräkna ett förslagsanslag av 24 882 000 kr. Jag anhåller nu all fl la upp denna fråga.

Prop. 1976/77:74

	1975/76	1976/77	1977/78
	Utgift	Anslag
			Beräknad ändring
			AMS	Föredraganden
Försvars- och
beredskapspla-
nering	1883 000	2 090000	-1- 1960000	-h 1000000
Vapenfria tjäns-
tepliktiga	20055 000	12 592 000	-t-13 508 000	-t-13 248 000
Förvaltnings-
kostnader	6 185 000	9 380000	-h 1 470 000	-1-    820 000
	28 123 000	24 062 000	-t-J6 938 000	-H5 068 000

AMS

Budgetförslaget för 1977/78 överensstämmer med första året i AMS programplan för tolalförsvarsverksamhel för budgetåren 1977/78-1981/82.

Försvars- och beredskapsplanering. Under budgetåret 1975/76 har branschplanläggning genomförts för livsmedelsindustrin samt påbörjats för textil-, läder- och lädervamtillverkning, massa-, pappers- och pappersvamtillverkning samt metallframställning. Genom hård prioritering har en väsentlig beredskapshöjning av personalplanläggningen inom hela tillverkningssektorn ägt mm. Delar av personalplanematerialet har under budgetåret överförts till ADB. Detla arbeie avses fortsätta även under budgelåret 1976/77. Planläggningsnivån föreslås lolall sett höjas.

Under budgelårel 1975/76 har ca 45 000 män, som av ålders- eller andra skäl lämnal försvarsmakten, på sedvanligt säll fördelats. I syfte alt snabbare föra över de värnpliktiga som lämnar försvarsmakten efter fullgjord värnpliktslid till civilförsvaret skall två åldersklasser (ner t. o. m. 46 år) i stället för en fördelas under budgetåret 1976/77. En total översyn och revidering av verkets planeringsanvisningar till myndigheier och näringsliv skall påbörjas liksom även försök med en förenklad planläggningsmeiodik.

De frivilliga försvarsorganisationerna erhöll under budgetåret 1975/76 medel ungefär motsvarande kostnadsfördyringar under i övrigi oförändrade förhållanden. För budgetåret 1976/77 kommer, enligt AMS, ulrymmel för Ulbildning alt minska. Medelstilldelningen medger i slort sett endast utbildning föratt ersätta avgången och del av påbjuden repetitionsutbildning. Någon reducering av bristerna kommer knappasl all kunna ske.

AMS föreslår, alt statsbidraget lill de frivilliga försvarsorganisationerna skall Ulgå med 4 050 000 kr. för budgetåret 1977/78, vilket skulle medge en reducering med ca 15 % av bristerna på frivillig personal (reservarbels-

Prop. 1916/11:14 3

kraft) till totalförsvarets civila delar och ett genomförande av författningsenlig repetitionsutbilding under en fyraärsperiod för huvuddelen av personalen.

Vapenfria tjänsleplikliga. Vapenfriverksamheten har under de senaste åren kännetecknats av stor brist på utbildningsplatser med långa väntetider som följd. Under budgetåret 1975/76 har antalet utbildningsplatser ökal något. För budgetåret 1976/77 finns fullständiga planer utarbetade för ca 400 000 tiänsigöringsdagar. Medelstilldelningen räcker dock endasl lill 325 000 tiänsigöringsdagar. Därtill kommer överskjutande dagar från budgelåret 1975/76 samt repetiiionsutbildning. Antalet vapenfria som väntar pä att få fullgöra sin gmndutbildning beräknas under budgelåret 1976/77 öka från ca 2 600 til! 3 000.

För all råda bot på den långa väntetiden för inkallelse lill gmndutbildning föreslår AMS för budgelårel 1977/78 en utökning av antalet tiänsigöringsdagar lill 420 000. Medelsbehovel för de vapenfrias förmåner beräknas till 26,1  milj. kr.

Del toiala medelsbehovel för förslagsanslaget Tolalförsvarsverksamhel beräknas under budgetåret 1977/78 lill 41 milj. kr. (+16 938 000 kr.)

Föredraganden

Jag anser det väsentligt atl väntetiden för de personer som beviljats vapenfri tiänsl begränsas. Ramen för antalet tiänsigöringsdagar bör därför ökas lill 400 000 jämfört med 320 000 under innevarande budgetär. Jag vill erinra om atl regeringen bemyndigat AMS all redan till innevarande budgelår tidigarelägga 20 000 tiänsigöringsdagar av denna ram. För budgelåret 1977/78 harjag därför beräknai medel med utgångspunkt i 380000 tiänsigöringsdagar.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

atl till Tolalförsvarsverksamhel för budgelårel 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 39 130 000 kr.

Prop. 1976/77:74

Bilaga 8 till regeringens proposition nr 74 år 1976/77

Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammaniräde 1977-03-03

Föredragande: slalsrådel Gustavsson

Anmälan till proposition om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utveckling såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde.

Övrigt totalförsvar: programmet Ledning m. m. 1 Den kommunala beredskapsplanläggningen

1.1 Inledning

Kommunernas uppgifter inom totalförsvaret regleras i första hand genom lagen (l964:63)om kommunal beredskap (ändrad senast 197l:1168)och kommunala beredskapskungörelsen (1964:722, ändrad senast 1971:379). Föreskrifter om kommunala uppgifler av vikl för totalförsvaret finns också i civilförslagslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1976:305), civilförsvarskungörelsen (1960:377, ändrad senast 1976:726) och flera andra författningar. I lagen om kommunal beredskap föreskrivs bl. a, skyldighel för kommunerna alt redan i fredslid planlägga och vidta andra förberedelser för all fullgöra uppgifter enligt civilförsvarslagen och för att under beredskap och krig upprätthålla annan nödvändig kommunal verksamhel.

Landstingskommunerna har under fred ansvarel för så golt som hela sjukvärden och den hälsovård som hör dit. För den allmänt civila hälso-och sjukvården i krig eller andra ulomordenlliga förhållanden ges beslämmelser i krigssjukvårdslagen (1953:688, ändrad senast 1971:1112) och krigs-sjukvårdskungörelsen (1955:442, ändrad senast 1973:413). Landstingskommunernas övriga verksamhel avser bl. a. omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, barnhemsverksamhet, arbetsvärd och utbildning. Mänga av dessa uppgifler har stor betydelse frän totalförsvarets synpunkt. Bortsett från krigssjukvårdslagsliftningen har emellertid landstingskommunernas skyldigheter i fråga om beredskapsåtgärder inte reglerats i författning.

Prop. 1976/77:74 2

Den 9 april 1965 bemyndigade Kungl. Maj:t dåvarande chefen för inrikesdepartementet alt tillkalla en sakkunnig för all utreda landstingskommunernas beredskap. Utredningsmannen avgav i april 1969 belänkandet (Stencil K 1969:6) Landstingskommunernas beredskap. I beiänkandel föreslogs att lagen om kommunal beredskap genom en särskild beslämmelse i lagen skulle göras tillämplig även på landstingskommunerna. Sedan belänkandet hade remissbehandlats, uppdrog Kungl. Maj:l den 15 februari 1974 åt riksnämnden för kommunal beredskap atl i samarbele med socialstyrelsen, övriga berörda cenlrala fackmyndigheter och Landstingsförbundet låta göra en provplanläggning av den landslingskommunala beredskapen inom en landstingskommun, I uppdraget ingick atl i anslulning lill provplanläggningen se över de förslag som hade lagts fram i 1969 års betänkande och atl redovisa de förslag som provplanläggningen och översynen kunde föranleda.

För provplanläggningen valdes Östergötlands läns landstingskommun. Den 30 augusti 1976 avgav riksnämnden promemorian Provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen 1974-1976.

Efler remiss har yttranden över promemorian avgetls av överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, civilförsvarsslyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, televerket, statens vägverk, sjöfartsverket, iransportnämnden, riksskatteverket, skolöverstyrelsen, statens jordbmksnämnd, statens livsmedelsverk, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens planverk, statens vallenfallsverk, läasstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Västmanlands, Kopparbergs och Väslerbollens län, civilbefälhavaren i södra, västra, östra. Bergslagens, nedre Norrlands och övre Norrlands civilområden, 1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04), Landslingsförbundel, Svenska kommunförbundet, samtliga landstingskommuner utom Kalmar och Jämtlands läns landstingskommuner samt Gotlands och Malmö kommuner.

1.2 Nuvarande förhållanden m. m.

Enligl I § lagen om kommunal beredskap är kommun under civilförsvarsberedskap skyldig att vara verksam inte bara för sina egna medlemmar utan också lill förmån för sådan befolkning från annan kommun som lill följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden uppehåller sig inom kommunen. Det åligger vidare kommun att bistå den som på gmnd av sådana förhållanden behöver särskill bistånd, i den mån hans behov inte skall tillgodoses genom civilförsvarels försorg eller - enligt särskild författning -genom annan än kommunen. Vid biståndsverksamheten skall särskilt tillses alt behov av bosiad och uppehälle lillgodoses och all den som behöver del far vård eller tillsyn (2 i;).

Prop. 1976/77:74 3

I 4 § anges alt kommun under civilförsvarsberedskap är skyldig att registrera befolkning som till följd av bl. a, krigsskada eller utrymning har lämnal sin bosiad och uppehåller sig i kommunen annat än tillfälligt, Enligl 5 § är kommun, varifrån utrymning sker, under civilförsvarsberedskap skyldig all lämna bistånd åt kommun där befolkning från utrymningskommunen inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskill avse tillhandahällande av personal och utmstning för verksamhelen för de inkvarterade. Om lill följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande m. m, viktig kommunal verksamhet i viss kommun blir så belungande alt bistånd oundgängligen behövs, är annan kommun under civilförsvarsberedskap skyldig att, efter länsstyrelsens förordnande, tillfälligt lämna sådant bistånd.

1 6 och 7 §§ regleras skyldigheten för kommun att i fredstid vidta förberedelser och upprätta planer för all kommunen skall kunna fullgöra sina beredskapsuppgifter. Länsstyrelsen kan förordna all kommun skall vidta reservanordningar för gas-, vatten- och eleklricilelsförsörjningen samt de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövs med hänsyn till planlagd inkvartering inom kommunen. Om länsstyrelsen anser alt det är nödvändigt med hänsyn lill beredskapsuppgiflernas omfattning eller betydelse, kan länsstyrelsen föreskriva att kommunen skall upprätta och anta särskild plan där förberedelserna redovisas, Sädan plan skall underställas länsstyrelsen.

Uppgift som enligt lagen ankommer pä kommun under civilförsvarsberedskap och som motsvarar fredstida kommunal uppgift skall fullgöras av det kommunala organ som i fredslid svarar för uppgiften (8 §). Om uppgiften saknar motsvarighet i fredslid och särskilda föreskrifler om uppgiften inte har meddelats i författning, skall den handhas av en beredskapsnämnd (9 §). I 11 § anges alt kommun under civilförsvarsberedskap flr övergå lill krigsorganisation. Kommunstyrelsen och de andra nämnder som fullgör uppgifter som hänger samman med försvarsberedskapen ingår i krigsorganisationen. När kommun har övergått till krigsorganisation, svarar kommunstyrelsen för ledningen av beredskapsverksamheten. Under civilförsvarsberedskap får länsstyrelsen förordna att kommun skall övergå lill eller behälla krigsorganisation (12 ii).

För kostnader för reservanordningar för gas-, vatten- och eleklricilelsförsörjningen m. m. har kommun rätt till statsbidrag med 90 % eller den slörre del av kosinaden som regeringen medger. Kommun som har upprättat särskild plan, som länsstyrelsen har godkänl, har enligl 16 S rätt till statsbidrag med 90 % av planläggningskostnaden eller med den större del av kostnaden som regeringen bestämmer.

När plan upprättas för första gången, skall planläggningskostnaden beräknas efler gmnder som regeringen fastställer. Kommunen kan dock fö slalsbidrag efter den faktiska kosinaden, om kommunen begär del inom tvä månader från den dag då kommunen fick del av förordnandet om plan-

4 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74. Bil. 3-S.

Prop. 1976/77:74 4

läggningen. Ersättning skall vidare utgå av statsmedel för koslnader som under civilförsvarsberedskap uppkommer för kommun lill följd av verksamhel för inkvarterad befolkning frän annan kommun och för koslnader som föranleds av påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolkningen inom den egna kommunen (18 §). Enligt 19 ij är kommun som har lämnal annan kommun bistånd efler länsstyrelsens förordnande berättigad lill ersättning av statsmedel. Länsstyrelse kan, om kommun underiåter atl fullgöra skyldighel enligl lagen eller föreskrift som har meddelals med stöd av lagen, förelägga kommunen vite eller vidta den åtgärd som skyldigheten avser i kommunens slälle (20 5).

Närmare beslämmelser för lillämpningen av lagen meddelas i kommunala beredskapskungörelsen. För den biståndsverksamhet som ankommer på kommun meddelas anvisningar av civilförsvarsslyrelsen i fråga om inkvartering och av socialstyrelsen i fråga om vård, lillsyn och den allmänna hälsovården (1 vj). Vederbörande cenlrala myndigheter skall, efter samråd sinsemellan och med riksnämnden för kommunal beredskap, var och en för sitt verksamhetsområde meddela anvisningar för den planläggning och de andra förberedelser som kommun skall vidta enligt lagen (6 §).

I lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m, m, (administrativa fullmaktslagen) (ändrad senasi 1953:51) ges gmndläggande regler om stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m, m. Enligl lagen kan förordnas att uppgifter skall överflyttas från slatliga till kommunala myndigheter och vice versa och att myndighel kan ha sin verksamhel föriagd till annan ort och fatta beslut i annan ordning än vad som annars är bestämi. Med kommun avses i lagen såväl primärkommun som landstingskommun. Enligt krigssjukvärdslagen förslås med den allmänl civila hälso- och sjukvården den hälso- och sjukvärdande verksamhel som bedrivs av annan än försvarsmakten eller civilförsvaret. De som ombesörjer den allmänt civila hälso- och sjukvården sammanfattas i lagen under beteckningen del allmänt civila medicinalvä-sendet. Landstingskommunerna (fredshuvudmännen) har ansvaret för att den allmänl civila hälso- och sjukvården i samband med krig eller krigsfara ställs om enligl planlagd organisation och att verksamhelen därefter bedrivs planenligt. Redan i fredstid skall landstingskommunerna upprätta planer och vidta de förberedande åtgärder i övrigi som behövs för övergång lill krigsorganisation. För öppen och sluten krigssjukvård skall organisationsplaner upprättas i fred. Närmare anvisningar för planläggningen av krigsorganisationen för den allmänt civila hälso- och sjukvården meddelas av socialstyrelsen. Den operativa sjukvårdsledningen i krig ulövas på central nivå av socialstyrelsen och på länsplanel av länsstyrelsen.

Socialstyrelsen överiämnade hösten 1974 betänkandet (stencil) Uiredning om hälso- och sjukvård i krig, perspektivplan 1976/85. I juni 1975 begärde

Prop. 1976/77:74 5

överbefälhavaren att försvarsmaktens krigssjukvård skulle ses över. 1974 års försvarsutredning framhöll i beiänkandel (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar bl. a. att en närmare undersökning måste göras av hur finansieringen av sjukvårdens beredskapsålgärder bör ske och vilka administrativa och författningsmässiga åtgärder som behövs. Mot bakgmnd av det anförda har regeringen den 30 december 1976 bemyndigat statsrådet Troedsson atl tillkalla en kommitté (S 1976:05) för atl göra en samlad utredning av sjukvården i krig. I kommitténsdirektiv anförs bl, a. att sjukvårdslagstiftningen för fredsförhållanden bör utgöra grunden för de bestämmelser som skall gälla i krig och att ett så långt möjligt enhetligt ansvar för verksamhelen i fred och krig bör eftersträvas.

1.3 Riksnämndens promemoria

I riksnämndens promemoria redogörs för provplanläggningens uppläggning och genomförande och för den beredskapsplan som Östergötlands läns landstingskommun antog i oktober 1975. Planen innehåller en översikt över de förändringar i landstingskommunens verksamhel som sker vid övergång till krigsorganisation och en redovisning av de olika arbetsuppgifternas fördelning.

Riksnämnden anför all del är angelägel att den inledande beredskapsplanläggningen av landstingskommunerna fär fortsätta. Särskilt viktigt är alt den landstingskommunala ledningsfunktionen blir planlagd, så all den vid krigsorganisation kan molsvara de krav som totalförsvaret släller på bl. a. sjukvårdens ledning och samverkan med försvarsmakten och civilförsvaret. Enligt nämnden är det angelägel att hela den kommunala och landslingskommunala seklorn blir planlagd efter så enhetliga regler som möjligt och alt behovet av samverkan mellan kommuner och landstingskommuner beaktas. Det är, framhåller nämnden, nödvändigt atl planläggningen för krigssamhällets behov inom den landslingskommunala sektorn integreras. Detta gäller särskill de olika organisationerna för värd och lillsyn inom socialvården och sjukvärden. Nämnden anser därför alt den civila sjukvården bör ingå som en del av den kommunala och landslingskommunala beredskapen. Del är angelägel alt en total landstingskommunal beredskapsplanläggning, som omfattar både sjukvården och annan landstingskommunal verksamhel som måsle upprätthållas under krig, kommer lill stånd.

Nämnden föreslår att beslut fattas om beredskapsplanläggning av samtliga landstingskommuner och atl nämnden fir i uppdrag att - i avvaktan på resultatet av en utredning om sjukvården i krig - i samråd med socialstyrelsen pröva hur och i vad mån hälso- och sjukvården skall ingå som en del av denna planläggning. I promemorian läggs vidare fram förslag till ändringar i lagen om kommunal beredskap och kommunala beredskapskungörelsen som innebär att dessa författningar, inkl. bestämmelsema om slalsbidrag, blir tillämpliga ocksä pä landstingskommunerna.

Prop. 1976/77:74 6

1.4 Remissyttrandena

Samlliga remissinstanser bilräder eller lämnar utan erinran förslaget i promemorian att beredskapsplanläggningen bör fortsätta beträffande samlliga landstingskommuner och alt lagen om kommunal beredskap och kommunala beredskapskungörelsen skall göras tillämpliga även på landstingskommunerna. Kopparbergs låns landstingskommun ifrågasätter dock, med hänsyn lill att uppgiftsomrädena är skilda, om bestämmelserna för kommunernas beredskapsplanläggning kan föras över pä landstingskommunerna. Stockholms läns landstingskommun framhåller att behovet av planer för vård och vårdutbildning som skall kunna molsvara totalförsvarels olika krav i krig måste bli avgörande för landstingskommunernas toiala beredskapsplanering och att detta begränsar möjligheterna lill enhetlighet mellan kommuner och landstingskommuner i planläggningshänseende. Vikten av en beredskapsplanläggning betonas av LandsUngsförbundet med tanke på sambandet mellan sjukvärdsberedskapen och planläggningen av landstingskommunernas verksamhel saml lednings- och förvaltningsorganisation.

Även flera andra remissinslan.ser uppehåller sig vid planläggningen av hälso- och sjukvården i krig. Överbefölhavaren anser all de speciella krav som ställs på hälso- och sjukvården i krig bör vara avgörande för uppläggning och genomförande av en landstingskommunal beredskapsplanläggning. Det krävs en för hela rikel genomförd samordning för alt sjukvårdsresurser som står till buds skall kunna utnyttjas på bästa sätt inom totalförsvaret. Även om styrande anvisningar för planläggningen av hälso- och sjukvården i krig meddelas av socialstyrelsen, torde enligl överbefälhavaren en viss central samordning av den lolala kommunala beredskapsplanläggningen behövas. Överbefälhavaren finner det lämpligt atl riksnämnden för kommunal beredskap svarar för denna samordning. En grundläggande förutsättning för planläggningen, främst belräffande sjukvården, är enhgt försvarets sjukvårdsstyrelse att man klart anger både skillnaderna mellan förhållandena i fred och förhållandena i krig och de speciella krav som stalls på bl.a. ledning och samordning av totalförsvarets sjukvård i krig. Sjukvårdsstyrelsen och socialstyrelsen framhåller atl en enskild landstingskommun inle kan genomföra sin krigssjukvårdsplanläggning eller i krig driva sin verksamhet som en isolerad enhet och alt totalförsvarets sjukvård är av sådan betydelse alt en central samordning under statligt huvudansvar ter sig naturiig. De betonar ocksä atl landstingskommunernas samlade planläggningsverksamhet bör samordnas. Socialstyrelsen, som skiljer på landstingskommunernas ansvar för hälso- och sjukvärden och del ansvar som landstingskommunerna har för övrig verksamhel, anser all siarka skäl lalar för att hälso- och sjukvärden betraktas som en egen funktion inom totalförsvaret. Enligl socialstyrelsen finns det inte tillräckliga skäl att, innan resultatet av utredningen om sjukvården i krig föreligger, ge riksnämnden för kommunal beredskap i uppdrag

Prop. 1976/77:74 7

att i samråd med socialstyrelsen pröva hur och i vad mån hälso- och sjukvården skall ingå som en del av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen. Frågan bör i stället prövas av utredningen. Socialstyrelsen är ändå beredd att i samråd med riksnämnden pröva i vad mån och hur hälso- och sjukvården redan nu kan ingå som en del av den landslingskommunala beredskap-splanläggningen. Del förutsätts alt samtliga planläggningsanvisningar för hälso- och sjukvården i krig skall meddelas av socialstyrelsen. Även civJlbefälhavaren i östra civilområdet och Malmö kommun anser atl resullalel av utredningen om möjligl bör avvaktas, innan det avgörs om hälso- och sjukvården skall ingå i den landstingskommunala beredskapsplanläggningen.

Samverkan på alla nivåer mellan totalförsvarets olika komponenter är enligt Uppsala läns landstingskommun nödvändig för alt sjukvården i krig skall fungera tillfredsställande. Landstingskommunen betonar även viklen av att kommunerna och landstingskommunerna samverkar när del gäller t, ex. sjukvärdens och speciellt sjukhusens försörjning med vatten, elektricitet och värme.

Enligt Svenska kommunförbundet är sjukvården och övriga landstingskommunala verksamheler i sä hög grad beroende av varandra alt de bör planläggas i ett sammanhang inom ramen för en enhellig planeringsorganisalion. Genom en integrerad beredskapsplanläggning Hr man enligl förbundets mening framför allt bältre underiag för beslut i resursfrågor. Även frågan om samordning och samverkan mellan kommunerna och landstingskommunerna när del gäller t. ex. hemsjukvård bör enligl förbundei studeras.

Lånsstyrelserna i Jönköpings, Malmöhus och Västmanlands län anser att det är självklart all hälso- och sjukvärden skall ingå i den landstingskommunala beredskapsplanläggningen och att någon ytteriigare prövning av denna fråga inte är nödvändig.

Beträffande förslaget i promemorian att lagen om kommunal beredskap skall göras tillämplig också på landstingskommunerna anser överbefälhavaren att lagen inte bör "ta över" den speciella krigssjukvärdslagen och atl del av författningstexten klart bör framgå atl den gäller vid sidan av krigs-sjukvårdslagen. Även socialstyrelsen anser all del för all missuppfattning skall kunna undvikas bör anges i lagen om kommunal beredskap att formerna för hälso- och sjukvårdens beredskapsplanläggning m. m. f n. regleras genom krigssjukvårdslagsliftningen. 1 annat fall kommer enligl styrelsen motstridiga regler atl finnas i fråga om t. ex. länsstyrelsernas befogenheter, bestridande av kostnader och statsbidragsgivningen. Socialstyrelsen framhåller vidare atl frågan om lillämpningen av lagen om kommunal beredskap på den landslingskommunala hälso- och sjukvården bör prövas i samband med alt författningarna för hälso- och sjukvård i krig ses över. Styrelsen förordar dock en mera genomgripande översyn av den kommunala bered-skapslagstiftningen så all den kommer att passa bältre för landstingskom-

Prop. 1976/77:74 8

munerna. Även överstyrelsen för ekonomiskl försvar framhåller att en mera långtgående revision av de kommunala beredskapsförfaltningarna kan behövas. Enligt statens vallenfallsverk bör lagen om kommunal beredskap kompletteras så att den kommer att gälla också planering för fredskriser. Sannolikheten för en fredskris torde vara större än sannolikheten för en krigs- och beredskapssitualion.

Civilbefälhavaren i Bergslagens civilområde ifrågasätter om inle ansvarsförhållandena mellan landstingskommun och kommun utanför landstingskommun bör regleras när del gäller samordning av planläggningen. Om lagen om kommunal beredskap skall omfatta bäde kommuner och landstingskommuner, måste den enligt Gävleborgs läns landstingskommun utformas sä all del klart framgår vilket samlat ansvar som innefattas i totalförsvaret. I lagen bör, anser landstingskommunen, anges de beredskaps-uppgifter som är speciella för landstingskommunen. Det bör också övervägas om inte krigssjukvårdslagen kan arbetas in i lagen om kommunal beredskap.

1.5 Den fortsatta utvecklingen av den kommunala beredskapsplanläggningen

1.5.1 Programplan för perioden 1977/78-1981/82

Riksnämnden för kommunal beredskap har enligt regeringens anvisningar sänt in programplan för perioden 1977/78-1981/82 avseende beredskapsplanläggningen för kommunerna och landstingskommunerna. Planeringsramen angavs lill 4 milj, kr. för femårsperioden i prislägel febmari 1976. Riksnämnden anger alt den I juli 1977 beräknas närmare 45 kommuner återstå att planlägga. Ösiergöilands läns landstingskommun har, som framgår av det föregående, genomfört en provplanläggning. Riksnämnden anger följande mål för verksamhelen under programplaneperioden. Den kommunala och den landstingskommunala nyplanläggningen slutförs under budgelärel 1978/79 resp. 1981/82 och hålls därefter aktuell genom fortlöpande översyn. Gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret genomförs på kommunal nivå. Ledningsövningar anpassade för krigsorganiserade landstingskommuner genomförs efter hand. Kurser för kommunalt och landstingskommunall anställda planläggningsledare anordnas ärligen.

Sammanfattningsvis anser riksnämnden alt det är av väsentlig betydelse för hela totalförsvaret - inte minsl för hälso- och sjukvården - alt tillräckliga medel anvisas så alt både den kommunala och den landstingskommunala beredskapsplanläggningen kan slutföras under programplaneperioden.

För atl nå detla mål krävs enligt nämndens bedömningar ett särskilt till-läggsanslag på 1,5 milj. kr, uiöver de 4 milj. kr. som planeringsramen för femårsperioden omfattar.

Prop. 1976/77:74 9

1.5.2 1974 års försvarsulredning

Försvarsuiredningen framhöll i sitl försia belänkande (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar att den kommunala beredskapsplanläggningen snarast borde fullföljas för alla kommuner samt atl planläggningen därefter borde hållas aktuell genom fortlöpande översyn. Utredningen förordade även alt landstingskommunerna skulle inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen.

Rörande sjukvården i krig anförde uiredningen alt sädana ålgärder borde vidlas atl sjukvårdshuvudmännen kunde åläggas sin del av ansvarel för ledning och drift av sjukvården även under krig liksom för förberedelser härför i fred. 1 della sammanhang anmälde uiredningen all en närmare undersökning måsle göras av dels hur finansieringen av sjukvärdens beredskapsålgärder bör ske, dels vilka administrativa och författningsmässiga åtgärder som behövs med anledning av den angivna inriktningen. Resultatet av en uiredning om ansvars-, finansierings- och lagstiftningsfrågor m. m. avseende sjukvården i krig torde enligt försvarsuiredningen i hög grad komma att påverka beredskapsplanläggningen för såväl kommuner som landstingskommuner.

Försvarsutredningen framhålleri betänkandet (SOU 1977:l)Totalförsvaret 1977-82, alt fortsatta utredningar om sjukvården i krig inte bör få fördröja alt landstingskommunerna inordnas i den kommunala beredskapsplanläggningen. Beredskapsplanläggningen för landstingskommunerna bör inledas snarast och därvid utgä från nuvarande ansvarsförhållanden m. m. Planläggningen får sedan anpassas till de nya förhållandena.

Försvarsuiredningen understryker betydelsen av atl den kommunala och landslingskommunala beredskapsplanläggningen genomförs mot bakgmnd av en helhetssyn pä totalförsvaret och atl sålunda behovet av ingående samordning och samverkan med alla lotalförsvarsgrenar beaktas.

För alt planläggningen skall ge avsedd effekl under beredskap och krig är del nödvändigl alt den ulbildning som behövs genomförs. Försvarsuiredningen betonar belydelsen av intregrerade ledningsövningar för kommuner och landstingskommuner.

Sammanfattningsvis bör enligt försvarsutredningens mening den kom-mulana nyplanläggningen slutföras snarasi och den landslingskommunala planläggningen inledas snarast och slutföras under programplaneperioden. Vidare bör den ulbildning som behövs genomföras. Planeringsramen för femårsperioden bör anpassas till detla mål.

1.6 Föredraganden

Kommunernas uppgifler i totalförsvaret regleras i lagen (1964:63) om kommunal beredskap (ändrad senast 1971:1168), kommunala beredskapskungö-

Prop. 1976/77:74 10

relsen (1964:722, ändrad senast 1971:379), civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1976:305), civilförsvarskungörelsen (1960:377, ändrad senast 1976:726) m. fl. författningar. Enligl lagen om kommunal beredskap och kommunala beredskapskungörelsen åligger det kommunerna bl. a, all under beredskap och krig (civilförsvarsberedskap) verka till förmån för befolkning från annan kommun som uppehåller sig inom kommunen lill följd av krigsskada, utrymning eller andra ulomordenlliga förhållande som hänger samman med krig eller krigsfara. Kommunerna är ocksä skyldiga all bistå personer som behöver bistånd lill följd av sådana förhållanden som jag nyss har nämnt. Delta gäller särskill bistånd i fråga om bostad, uppehälle, vård eller tillsyn. Kommun skall vidare bislå annan kommun dit utrymning har skett eller i vilken kommunal verksamhet som är viktig för totalförsvaret har blivit särskilt betungande på grund av krigsförhållandena. Redan i fredstid skall kommunerna vidta vissa förberedelser för all de uppgifter som åligger dem under civilförsvarsberedskap skall kunna fullgöras och om det behövs redovisa förberedelserna i en särskild plan. Planen skall prövas och fastställas av länsstyrelsen. Lagen om kommunal beredskap innehåller även beslämmelser som vilkel organ som skall svara för kommunens uppgifler enligl lagen, krigsorganisationen och kosinaderna för verksamhelen m. m. Statsbidrag utgår för bl. a. upprättande av beredskapsplan och kostnader som uppkommer till följd av verksamhet för inkvarterad befolkning från annan kommun.

Landstingskommunernas viktigaste och klart dominerande uppgift är den allmänna hälso- och sjukvården, Dämlöver ombesörjer landstingskommunerna viktiga uppgifter när del gäller omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda, barnhemsverksamhei, arbetsvärd, ulbildning m. m. Beträffande den allmänt civila hälsovården i krig eller andra utomordentliga förhållanden ges beslämmelser i krigssjukvårdslagen (1953:688, ändrad senasi 1971:1112) och krigssjukvårdskungörelsen (1955:442, ändrad senasi 1973:413). Några beslämmelser om beredskapsplanläggningen av annan landstingskommunal verksamhel än hälso- och sjukvård har inte meddelats. Lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m, m. (ändrad senast 1953:51) (administrativa fullmaktslagen) gäller för både kommuner och landstingskommuner.

I belänkandet (Stencil K 1969:6) Landstingskommunernas beredskap föreslogs atl lagen om kommunal beredskap skulle göras lillämplig även på landstingskommunerna. Sedan betänkandet hade remissbehandlats, uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1974 ål riksnämnden för kommunal beredskap alt i samarbete med berörda fackmyndigheter och Landstingsförbundet låta göra en provplanläggning av den landslingskommunala beredskapen inom en landstingskommun. Riksnämnden skulle också se över förslagen i betänkandet Landstingskommunernas beredskap och re-

Prop. 1976/77:74 "

dovisa de förslag som provplanläggningen och översynen kunde föranleda. Sedan provplanläggning hade ägt rum i Östergötlands läns landstingskommun, avgav riksnämnden den 30 augusti 1976 promemorian Provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen 1974-76. I promemorian anför riksnämnden all det är angelägel atl beredskapsplanläggningen av landstingskommunerna fortsätter och alt hela den kommunala och landslingskommunala seklorn blir planlagd efter så enhetliga regler som möjligt. Nämnden föreslår atl beslut fattas om beredskapsplanläggning av samtliga landstingskommuner och atl nämnden - i avvaktan på resultatet av en utredning om sjukvården i krig - får i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen pröva hur och i vilken män hälso- och sjukvården skall ingå som en del i denna planläggning. Nämnden föreslär vidare att lagen om kommunal beredskap görs tillämplig även på landstingskommunerna.

Samlliga remissinstanser bilräder eller har inle något alt erinra mol förslagen all beredskapsplanläggning skall ske beträffande alla landstingskommuner och att lagen om kommunal beredskap görs tillämplig även på landstingskommunerna. 1974 ärs försvarsulredning ger uttryck för samma uppfattning.

Som framgår av vad jag har anfört i del föregående finns särskilda beslämmelser för beredskapsplanläggning i fräga om den allmänna hälso- och sjukvärden i krigssjukvårdslagsliftningen, medan motsvarande beslämmelser saknas när del gäller annan landstingskommunal verksamhet. En slor del av den verksamhel som landstingskommunerna bedriver vid sidan av hälso- och sjukvården, t. ex. omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda, barnhemsverksamhet och arbetsvärd måste fortgå under krig och beredskapsförhållanden. Det får därför an.ses vara en allvariig brist att det inte finns några beslämmelser om beredskapsplanering i fråga om dessa verksamhels-områden. Enligt min mening är del - med lanke inle minst på hälso- och sjukvården i krig - av ännu slörre betydelse för totalförsvaret atl sådana bestämmelser införs i fråga om landstingskommunernas centrala ledningsorgan, dvs. främsl förvallningsulskotlet.

Jag förordar därför alt lagen om kommunal beredskap görs lillämplig även på landstingskommunerna. Om delta förslag genomförs, kommer länsstyrelsen att med stöd av 7 ij lagen kunna förordna om beredskapsplanläggning även i fråga om landstingskommun. Önskemålet om beredskapsplanläggning av samlliga landstingskommuner skall också enligl riksnämndens förslag lillgodoses på detla sätt.

Som flera remissinslanser, bl. a, försvarels sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, framhåller bör en samordning ske av landstingskommunernas toiala beredskapsplan-läggningsverksamhel. Om riksdagen bifaller milt förslag, ämnar jag föreslå regeringen alt också kommunala beredskapskungörelsen görs lillämplig pä landstingskommunerna. Härigenom kan önskemålet om en samordning av

Prop. 1976/77:74 12

landstingskommunernas totala beredskapsplanläggningsverksamhet tillgodoses. Enligt 6 vj kungörelsen skall nämligen resp, centrala myndighet, innan den för sitl verksamhetsområde meddelar anvisningar om planläggning och andra förberedelser, samråda med både riksnämnden och övriga berörda centrala myndigheter.

Riksnämnden anför i sin promemoria atl den genomförda provplanläggningen visar alt den civila sjukvården bör ingå som en del av den kommunala beredskapen och att det måste anses i hög grad angeläget atl en total landstingskommunal beredskapsplanläggning genomförs. Socialstyrelsen anser dock au siarka skäl lalar för alt hälso- och sjukvården betraktas som en egen funktion inom totalförsvaret. Enligt socialstyrelsen och ett par andra remissinstanser bör resultatet av den numera tillsatta uiredningen om sjukvården i krig avvaktas, innan del avgörs om hälso- och sjukvärden skall ingå som en del av den landstingskommunala beredskapsplanläggningen. Svenska kommunförbundet, Landslingsförbundel och flera länsstyrelser anser däremot all sjukvården och den övriga landstingskommunala verksamheten bör planeras i ett sammanhang inom ramen för en enhetlig planeringsorganisalion.

Atl hälso- och sjukvärden och övriga landslingskommunala verksamheler är i hög grad beroende av varandra lalar enligt min mening för att hälso-och sjukvården bör ingå som en del i den landstingskommunala beredskapsplanläggningen som skall regleras i lagen om kommunal beredskap. Genom en integrerad planläggning torde man, som Svenska kommunförbundet påpekar, även få ett bättre underiag när del gäller atl fördela tillgängliga resurser. Jag anser dock atl det f n. saknas underiag för att pröva frågan om en särskild reglering av beredskapsplanläggningen av hälso- och sjukvården bör behållas. För denna beredskapsplanläggning bör därför i varje fall lills vidare gälla vad som föreskrivs i krigssjukvårdslagen. Som försvarsuiredningen påpekar torde resullalel av utredningen om sjukvården i krig i hög grad komma all påverka beredskapsplanläggningen för både kommunerna och landstingskommunerna. I lagen om kommunal beredskap bör enligt min mening las in en föreskrift som anger atl bestämmelserna i lagen, såvitt gäller hälso- och sjukvärden, gäller endasl om de inle sirider mot bestämmelserna i krigssjukvårdslagen eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna.

Jag återkommer i specialmoliveringen tiil den närmare ulformningen av de ändringar som bör göras i lagen om kommunal beredskap.

Den programplan som riksnämnden har lagl fram visar alt beredskapsplanläggningen för landstingskommunerna och kommunerna inte kan slutföras under perioden 1977/78-1981/82 inom den planeringsram pä 4 milj. kr. som regeringen har anbefallt. Som försvarsutredningen har anfört bör emellertid planeringsramen anpassas så att planläggningen kan slutföras under perioden. Jag biträder alltså försvarsutredningens förslag.

Prop. 1976/77:74 13

1.7 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundepartemenlel upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap. Förslaget bör fogas till regeringsprolokollet i delta ärende som bilaga 8:1.

1.8 Specialmotivering

Enligt riksnämndens förslag skall lagen om kommunal beredskap i stället benämnas lagen om kommunal och landstingskommunal beredskap. Av praktiska skäl har jag funnil en sådan ändring olämplig. Enligl mitt förslag görs därför ingen ändring i lagens rubrik. Jag vill erinra om att den nya kommunallag som föreslås i prop. 1975/76:187 avses gälla för både kommuner och landstingskommuner. Rubriken närmasl före 1 § har däremol i enlighet med riksnämndens förslag ändrats sä all del klart framgår all fråga är om bäde kommunala och landstingskommunala uppgifter.

All lagen görs lillämplig också på landstingskommunerna har, med ett undantag som jag strax ålerkommer till, inle ansetts motivera några sakliga ändringar i 2-4, 9, 10, 17 och 21 §§. Till 9 och 10 §§ återkommer jag i samband med behandlingen av 8 §. De skyldigheter som åligger kommunerna enligt 2-4 §§ ärav den naturen att någol annat samhällsorgan knappast kan svara för dem. Del framstår vidare som olämpligt all dessa skyldigheter fördelas mellan flera samhällsorgan. I enlighet med riksnämndens förslag har dessa paragrafer därför inte gjorts lillämpliga pä landstingskommunerna.

I I, 2, 4, 5, 8, 9, 11, 12, 14, 18 och 21 §§ samt i mbriken omedelbart före 1 § används f n. ordel "civilförsvarsberedskap" för atl ange bl. a. när kommuns skyldigheter enligt lagen inträder eller när kommun kan övergå till krigsorganisation. Riksnämndens förslag innebär alt ullryckel behålls. Överbefölhavaren, försvarets sjukvårdsstyrelse, socialstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, Landstingsrörbundet och flera landstingskommuner har anfört att utiryckel "civilförsvarsberedskap" är olämpligt, särskilt som kommunerna och landstingskommunerna inte ingår i civilförsvaret. Några av dessa remissinstanser har föresiagii att uttrycket byts ul mol "beredskaps-tillstånd", "beredskapsgrad" eller "beredskap".

Enligt 1 § Iagen(1960:5l3)om beredskapstillstånd kan regeringen förordna om beredskapsiillstånd, när riket befinner sig i krigsfara. När beredskaps-tillstånd inträder, skall enligt 4§ beredskapskungörelsen (1960:515) lägsta civilförsvarsberedskap inias inom civilförsvaret i hela rikel. Om beredskapslarm ges, skall högsta civilförsvarsberedskap inlas. Molsvarande föreskrifter för bl. a. del allmänt civila medicinalväsendet och polisväsendet finns i 5 och 6 §§. För bl. a. statliga myndigheter som inle omfattas av 3-6 §S och vilkas verksamhet skall upprätthållas i krig gäller enligt 7 !j tre särskilda

Prop. 1976/77:74 14

beredskapsgrader. Dessa beredskapsgrader gäller också för bl. a, sådana kommunala myndigheier för vilka föreskrifter om förberedelser för verksamhel i krig har meddelals. Om beredskapstillstånd inträder, skall lägsta beredskapsgraden inlas, Högsla beredskapsgraden skall intas, om beredskapslarm ges. Regeringen kan förordna om intagande av beredskapsgrad i annat fall. I 8 § finns föreskrifter om vilka ålgärder som skall vidtas under de olika beredskapsgrader som anges i 7 §. Om riket kommer i krig skall enligt 3 S I mom. krigssjukvårdslagen (1953:688) bl, a. den allmänl civila hälso- och sjukvården organiseras om så alt den motsvarar de fordringar som då ställs på den. Särskilda beslämmelser härom har meddelals i krigssjukvårdskungörelsen (1955:442). Andra författningsbestämmelser om hälso- och sjukvård gäller inte i den män de strider mol de särskilda bestämmelserna. Bl. a, om riket befinner sig i krigsfara, kan regeringen enligt 3 ■? 2 mom. förordna att 1 mom. skall tillämpas för rikel eller del av rikel. Sådant förordnande skall underställas riksdagens prövning.

Jag återkommer vid behandlingen av 22 S lagen om kommunal beredskap lill frågan om hur del bör klargöras all de särskilda bestämmelserna i krigssjukvårdslagsliftningen gäller vid sidan av bestämmelserna i lagen om kommunal beredskap. I likhei med flera remissinstanser anser jag att det inte är lämpligt atl uttrycket "civilförsvarsberedskap" används för atl ange bl. a, när kommuns och landstingskommuns skyldigheter enligt lagen iniräder eller när kommun eller landstingskommun kan övergå lill krigsorganisation. Uttrycket har därför genomgående bytts ut mol "beredskapsiillstånd".

1§

Paragrafen innebär f n. atl kommuns skyldigheter geniemoi kommunmedlemmarna under civilförsvarsberedskap utvidgas lill alt avse ocksä sådan befolkning från annan kommun som till följd av krigsskada, utrymning eller andra utomordentliga förhållanden uppehåller sig inom kommunen. Paragrafen har i enlighet med riksnämndens förslag gjorts tillämplig också på landstingskommunerna. Som riksnämnden har anfört torde emellertid utvidgningen av personkrelsen inte ha samma praktiska betydelse för landstingskommunerna som för kommunerna, 1 paragrafen har, som jag förut nämnl, uttrycket "civilförsvarsberedskap" bytts ut mot "beredskapsiillstånd".

5§

I denna paragraf ges f n. bestämmelserom skyldighet för kommun varifrån utrymning sker all under civilförsvarsberedskap lämna bistånd ät kommun där befolkning från utrymningskommunen inkvarteras i slörre omfattning. Biståndet, som särskilt skall avse tillhandahållande av personal och utrust-

Prop. 1976/77:74 15

ning, är avsett alt vara av mera varaktig karaklär. Om kommunema inle kan enas om biståndet, kan länsstyrelsen i det län där uirymningskommunen är belägen förordna om bistånd, 1 paragrafen finns också regler om en form av mera tillfälligt bistånd under civilförsvarsberedskap frän en kommun till en annan kommun. Dessa regler avser del fallet att en kommunal verksamhet som är viktig för totalförsvaret pä grund av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller andra utomordentliga förhållanden har blivit särskilt betungande. Denna form av interkommunalt bistånd förutsätter alltid elt förordnande av länsstyrelsen i det län där den bislåndslämnande kommunen är belägen.

Riksnämnden har föresiagii att bäde varaktigt och tillfälligt bistånd skall kunna växlas inte bara mellan kommuner ulan också mellan landstingskommuner och mellan landstingskommun och kommun. Enligl nämnden bör resp. länsstyrelse kunna beslula om bistånd även i fråga om landstingskommuner. Överbefälhavaren och socialstyrelsen har ifrågasatt om paragrafen inle bör vara tillämplig endasl på kommun. I varje fall bör beslut om bistånd mellan landstingskommuner inte fallas av länsstyrelse ulan av högre regional myndighet eller central myndighel.

Bortsett från alt ullryckel "civilförsvarsberedskap" byts ul mot "beredskapsiillstånd" ändras paragrafen enligt mitt förslag i allt väsentligt på det säll som riksnämnden har föreslagit.

Enligl min mening bör bestämmelserna om bistånd göras tillämpliga också på landstingskommunerna. Resp. länsstyrelse bör kunna besluta om bistånd också mellan landstingskommuner. Särskill i ell krisläge är del, som riksnämnden har framhållit, angelägel all samhällets beslutsfunktioner är decentraliserade. För övrigi finns del enligl min mening knappasl någon lämplig högre myndighel som kan anförtros beslutanderätten. Som Stockholms läns landstingskommun har framhållit är det emellertid väsentligt att t. ex. ett förordnande om bistånd genom överföring av sjukvårdsresurser frän en landstingskommun till en annan föregås av samråd med länsstyrelsen i det län där den mottagande landstingskommunen är belägen och med civilbefälhavaren eller civilbefälhavarna.

6§

Denna paragraf innehåller f n, bestämmelser om skyldighel för kommun all redan i fredslid vidla ålgärder för atl den skall kunna fullgöra sina uppgifler enligt 1,2 och 4 S§ och 5 § första stycket samt ulöva annan kommunal verksamhel som har betydelse för totalförsvaret, I andra och iredje styckena finns beslämmelser för särskilda verksamhetsområden, nämligen distribution av gas, värme, vatten och elektricitet samt renhållning, samfärdsleder, kommunikationer, avlopp m.m. I fjärde stycket anges bl.a. att förberedelserna skall anpassas efter de förhållanden som kan komma atl råda i

Prop. 1976/77:74 16

kommunen allteftersom civilförsvarels planer för utrymning och inkvartering verkställs,

1 enlighet med riksnämndens förslag har paragrafen ändrats sä alt den blir lillämplig även på landstingskommunerna. Socialstyrelsen har påpekat atl 2 och 4 §§ rör enbart kommunema och att hänvisningen till dessa paragrafer därför bör gälla bara för kommunerna. Det måste emellertid enligt min mening anses ligga i sakens nalur alt hänvisningen till andra paragrafer gäller i lillämpliga delar. 1 den mån någon av de uppgifler som avses i 1, 2,4 eller 5 § inle åligger landstingskommun kan det självfallet inte heller bli tal om skyldighet att vidta förberedelser i fredstid. Socialstyrelsens påpekande har därför inte föranlett någon ändring i författningstexten. Jag har inte heller funnil del möjligt atl på elt tillfredsställande sätt anpassa andra och tredje styckena i 6 § lill landstingskommunernas uppgiftsområden.

Jag inslämmer i vad flera remissinstanser har anfört om att det är önskvärt atl paragrafen utformas så atl mindre tonvikt än f n. läggs pä de problem som hänger samman med utrymning och inkvartering. Första meningen i fjärde siyckei har därför fått utgå.

7§

Enligl denna paragraf kan länsstyrelsen ålägga kommun att upprätta särskild beredskapsplan, om det behövs med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse. Planen skall underställas länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan också förordna om revision av kommunala beredskapsplaner.

I enlighet med riksnämndens förslag har paragrafen gjorts tillämplig även pä landstingskommunerna. Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och flera landstingskommuner har anfört all del inle är motiverat all plan för landstingskommun skall prövas av länsstyrelsen, eftersom planen kommer att upprättas i samarbele med länsstyrelsen och övriga berörda totalförsvarsmyndigheter. Jag bilräder denna uppfattning. Del har därför föreskrivits atl plan för landstingskommun inle behöver underställas länsstyrelsen.

Enligl 6 § krigssjukvårdslagen skall sjukvårdshuvudman redan i fredstid göra upp de planer och vidta de övriga förberedande åtgärder som behövs för övergång lill krigsorganisation. Denna bestämmelse bör självfallet gälla vid sidan av 7 5 lagen om kommunal beredskap. Jag ålerkommer till denna fråga vid behandlingen av 22 S-

8-10 S§

En genomgående princip i all beredskapsplanläggning är alt det organ som handhar viss verksamhel i fred också skall svara för verksamheten under beredskap och krig. Denna princip anges för kommunernas del i

Prop. 1976/77:74 '7

8 vf. Paragrafen görs nu tillämplig även pä landstingskommunerna. Det kan anmärkas att motsvarande regel finns i 5 § krigssjukvårdslagen.

Uppgift som kommun skall fullgöra under civilförsvarsberedskap och som saknar motsvarighet i fredstid skall enligl 9 S handhas av en beredskapsnämnd. Avvikande beslämmelser kan dock meddelas i lag eller annan författning. Om kommun inte tillsätter särskild beredskapsnämnd eller uppdrar åt annan nämnd att vara beredskapsnämnd, blir kommunstyrelsen automatiskt beredskapsnämnd. I 10 § finns bestämmelser om särskild beredskapsnämnds sammansättning och arbetsformer.

Som riksnämnden har framhållit kommer landstingskommunernas uppgifter under beredskap och krig sannolikl att i allt väsentligt vara desamma som uppgifterna under fred. Jag delar riksnämndens uppfattning atl det inte lorde finnas någol behov av beredskapsnämnd för landstingskommunernas del, 19och 10 §§ har därför inle gjorts andra ändringar än att uttrycket "civilförsvarsberedskap" i 9 i; har bytts ut mot "beredskapsiillstånd". Dessa paragrafer kommer alltså även i fortsättningen att gälla endast kommunerna. Jag vill erinra om alt förslag till vissa ändringar i 9 och 10 ij har lagts fram i prop. 1976/77:1 om minskad statlig detaljreglering av kommunerna m, m.

11 och 12 §§

Paragraferna innehåller beslämmelser om kommuns övergång lill krigsorganisation. De görs nu tillämpliga även på landstingskommunerna. Med hänsyn till den nya regeringsformens (RF) bestämmelser om normgivningsmaklen har därvid föreskrivits atl regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan förordna att kommun eller landstingskommun skall övergå till eller behålla krigsorganisation (jfr 8 kap 13 i; RF). Om riksdagen bifaller milt förslag, ämnar jag föreslå regeringen alt det i kommunala beredskapskungörelsen föreskrivs att sådant förordnande kan meddelas av länsstyrelsen. Jag har förut redogjort för innehållet i 3 !; krigssjukvårdslagen. De särskilda bestämmelserna om övergång lill krigsorganisation som avses i 3 vj finns i bl, a. 36 v! krigssjukvårdskungörelsen. Ett par landstingskommuner har erinrat om att sjukvården enligl 36 S kan krigsorganiseras lidigast när beredskapsgrad II skall intas och att det dessutom behövs beslut av socialstyrelsen. Med anledning härav vill jag hänvisa till vad jag lidigare har anfört om atl krigssjukvårdslagsliftningen avses gälla vid sidan av reglerna i lagen om kommunal beredskap saml lill framställningen under 22 i;,

13 och 14 §§

113 § anges f n. kommunstyrelsens ansvar för att beredskapsplanläggning sker och atl andra nödvändiga förberedelser för verksamheten i krig eller

Prop. 1976/77:74 18

vid krigsfara vidlas, medan 14 fj innehåller bestämmelser om länsstyrelsens lillsyn över förberedelsearbetet och verksamheten i krig och vid krigsfara. Enligt 14 § har länsstyrelsen vidare befogenhei alt meddela föreskrifter för kommun om hur verksamheten skall drivas och inriktas. Paragraferna görs nu lillämpliga även på landstingskommunerna. Med anledning av påpekanden från några remissinstanser vill jag framhålla atl länsstyrelsens di-rektivrätl självfallet inte medför befogenhet all beslämma över kommunernas och landstingskommunernas inierna ledning av verksamhelen. Den är endast avsedd att säkerställa att verksamhelen under beredskap och krig anpassas till de övergripande operativa beslut som länsstyrelsen har atl fatta i egenskap av högsla civila tolalförsvarsmyndighet inom länet. 1 7 !; kommunala beredskapskungörelsen finns en bestämmelse om att civilförsvars-chef under vissa förutsättningar, bl. a. alt högsta civilförsvarsberedskap råder, (ar meddela föreskrifter om inriktningen av kommuns tekniska verksamhet. Bestämmelsen får anses innebära ett åliggande för kommunerna. Sådana bestämmelser skall enligl 8 kap, 5 > RF meddelas i lag. Beslämmelsen har därför förts över lill 14 S lagen om kommunal beredskap. Eftersom bestämmelser om olika beredskapsgrader inte finns i lag ulan i beredskaps-kungörelsen och civilförsvarskungörelsen, har ullryckel "högsta civilförsvarsberedskap" bytts ul mol "beredskapsiillstånd". De övriga fömtsättningar för civilförsvarschefens direklivrätl som anges i bestämmelsen är emellertid så utformade all direklivrätlen i prakiiken inie torde kunna bli aktuell annat än vid skärpt beredskapstillsiänd.

15 och 16 §§

I 15§ anges f n. att kommun har rätt till statsbidrag för de lekniska anordningar som länsstyrelsen med stöd av 6 >; tredje siyckei kan ha ålagt kommunen att vidta. Beslämmelser om slalsbidrag till kommun för planläggningskoslnader finns i 16§. 1 enlighet med riksnämndens förslag har 15 S nu gjorts tillämplig även pä landstingskommunerna.

Riksnämnden har föreslagit alt 16 S ändras pä molsvarande säll. Flertalet remissinslanser har tillstyrkt förslagel. Eftersom planläggningen för hälso-och sjukvårdens del måste drivas kontinueriigt och inte - som tänkt är för övrig landstingskommunal verksamhet - i intervaller, skulle enligt socialstyrelsen den form för siatsbidragsgivning som riksnämnden har föresiagii inle lämpa sig för denna sektor. Socialstyrelsen anser atl en kontinuerlig planläggning måste ske också i fråga om ledningsfunktionen inom landstingskommunerna. Liknande synpunkler har anförts av Östergötlands läns landstingskommun. Stockholms läns landstingskommun har framhållit all statsbidragsbestämmelsema bör utformas så all statsbidraget lätt kan anpassas till det behov av planläggning, ulbildning och övningar som föreligger vid varje särskild tidpunkt. Enligt länsstyrelsen i Jönköpings län är del emellertid

Prop. 1976/77:74 19

inte lämpligt alt ha skilda stalsbidragsformer för planläggning enligt krigssjukvärdslagen resp. planläggning enligt lagen om kommunal beredskap. Länsstyrelsen föreslår därför ett enhetligt statsbidragssystem, som innefattar all landstingskommunal beredskapsplanering.

För egen del anser jag atl del är önskvärt att så längt möjligt enhetliga regler gäller för all kommunal och landstingskommunal beredskapsplanläggning. Bestämmelserna i 16 5 om statsbidrag för planläggningskostnader avser endast plan som har upprättats på grund av förordnande enligt 7 §. Som framgår av vad jag har anfört vid behandlingen av 7 5 avser den paragrafen inte planläggning enligl krigssjukvårdslagen. Underiag fören ändring av de principer för statsbidrag som anges i 16 S saknas f n. Man måste därför enligt min mening tills vidare godla alt skilda stalsbidragsformer gäller för beredskapsplanläggning av hälso- och sjukvården och för annan kommunal och landstingskommunal beredskapsplanläggning. Som försvars-utredningen har anfört får del antas alt resultatet av utredningen om sjukvärden i krig i hög grad kommer all påverka både kommunernas och landstingskommunernas beredskapsplanläggning.

I enlighet med vad jag nu har anfört har 16 S - bortsett frän en redaktionell justering - ändrats endast på det sättet atl paragrafen har gjorts lillämplig ocksä pä landstingskommunerna. Med hänsyn lill att beredskapsplan för landstingskommun enligl mitt förslag i fräga om 7 § inle skall behöva underställas länsstyrelsen hardet föreskrivits att sådan underslällning inte ulgör fömtsättning för slalsbidrag till landstingskommun.

18-20 §§

Ändringarna i dessa paragrafer innebär att paragraferna görs lillämpliga också på landstingskommunerna. De lorde inle kräva någon närmare kommentar.

22 §

Enligt miu förslag blir lagen om kommunal beredskap i princip tillämplig pä all landstingskommunal verksamhel. För hälso-och sjukvårdens del finns emellertid, bl. a. i 3 och 6 §§ krigssjukvärdslagen, bestämmelser som i viss utsträckning avviker från föreskrifterna i t.ex. 7, 11, 12 och 16§§ lagen om kommunal beredskap. Som jag har nämnl vid flera lillfällen i del föregående är avsikien all de särskilda bestämmelserna i krigssjukvårdslagsliftningen skall tillämpas för hälso- och sjukvården, även om de skulle avvika från vad som föreskrivs i lagen om kommunal beredskap. För atl detla skall bli fulll tydligt har i 22 ;;, såvitt gäller hälso- och sjukvården, föreskrivits att bestämmelserna i lagen gäller bara i den mån de inte strider mol krigssjukvårdslagen eller föreskrifler som har meddelats med stöd av den lagen.

5 Riksdagen 1977. I saml. Nr 74. Bil. 3-8.

Prop. 1976/77:74 20

1.9     Hemställan

Med hänvisning lill det anförda hemställerjag att regeringen föreslår riksdagen att

1, godkänna de riktlinjer för den fortsatta utvecklingen av den
kommunala beredskapen som jag har angett i det föregående

2. anlaga förslagel till lag om ändring i lagen (1964:63) om kom
munal beredskap.

1.10   Anslagsfrågor för budgetåret 1977/78

DRIFTBUDGETEN

Femtonde huvudtiteln

C. RÄDDNINGSTJÄNST M. M.

C 4. Bidrag till kostnader för kommunal beredskap

1975/76       Utgift 1405 000 Reservation       1268 578

1976/77        Anslag 2 000 000

1977/78       Förslag 1400 000

Från anslaget bestrids utgifter för bidrag lill kommuner för beredskaps-planläggning enligt 7 !; lagen om kommunal beredskap. Vissa bestämmelser för tillämpningen av lagen har meddelals i kommunala beredskapskungörelsen och i Kungl. Maj:ls brev den 14 maj 1971.

I prop. 1976/77:100 (bil. 18 s. 101) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag UU kostnader för kommunal beredskap för budgelårel 1977/78 beräkna ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Jag anhåller att nu få la upp denna fråga.

1.10.1 Riksnämnden för kommunal beredskap

Hittills anvisade medel har efter vissa prioriieringsgrunder fördelats på 232 av landets 277 kommuner. Under höslen 1976 beräknas enligt riksnämnden sammanlagt 183 kommuner ha genomfört planläggningen och (111 sina beredskapsplaner godkända av länsstyrelsen. De för innevarande budgelår anvisade medlen, 2 milj. kr., medger en planläggning av 49 kommuner och allmän planrevision i 3 kommuner. Den sammanlagda befolkningen i de 232 planlagda och planläggande kommunerna uppgår därmed till över 7,7 milj. människor. Trots att planläggningsskyldighei har förelegal sedan år 1964 återstår f n. 45 kommuner med en sammanlagd befolkning

Prop. 1976/77:74 21

av 0,5 milj. människor alt beredskapsplanlägga. Den rådande situationen får fortfarande betecknas som otillfredsställande. Främst med hänsyn till länsstyrelsernas möjligheter atl medverka i planläggningen har nämnden lidigare rekommenderat en åriig nyplanläggning av elt 50-tal kommuner jämte viss revision av äldre beredskapsplaner. Den återstående nyplanläggningen av 45 kommuner skulle följaktligen - om tillräckliga medel ställs till nämndens förfogande - kunna slutföras under budgetåret 1977/78 i enlighet med nämndens målsättning år 1973,

Den återstående kostnaden för nyplanläggning uppgår enligt riksnämnden till ungefär 1,5 milj. kr., om de återstående 45 kommunerna liksom de hittills planlagda skulle föredra schablonersätining framför ersättning efter löpande räkning.

Sedan år 1971 - dä beredskapsplanläggningen kom igång på allvar - har revisionskostnaderna enligl riksnämnden uppgått till över 350 000 kr. De genomförda planrevisionerna har hittills varit av liten omfattning. Såvitt nu kan bedömas torde revisionskosinaderna efter budgelåret 1977/78 bli omkring 200 000 kr. per är och för hela programplaneperioden 1977/78-1981/82 0,9 milj. kr.

Enligl regeringens anvisningar för riksnämndens programplanering för perioden 1977/78-1981/82 skall nämnden utgå frän atl en landstingskommunal beredskapsplanläggning skall ske och att den bör påbörjas sä snart det finns författningsmässiga och andra fömtsättningar härför. Dessa förutsättningar bör enligt nämndens bedömning kunna föreligga hösten 1977. Nämnden beräknar atl de sammanlagda statsbidragsberättigade kosinaderna för en riksomfattande landstingskommunal beredskapsplanläggning, vid sidan av sjukvården, kan beräknas uppgå lill närmare 3,1 milj. kr. inklusive kosinaderna för viss planrevision.

Sammanlagt skulle alltså för hela programplaneperioden 1977/78-1981/82 behövas (1,5-t-0,9-I-3,1) 5,5 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 behövs enligt riksnämnden för planrevision och nyplanläggning i kommuner lOOOOO kr resp. 750 000 kr. saml för nyplanläggning och planrevision i landstingskommuner 450 000 kr. resp. 100 000 kr. eller alltså sammanlagt 1,4 milj. kr. Eftersom någon reservation inte beräknas föreligga på anslaget vid ulgången av löpande budgelår, bör därför för budgetåret 1977/78 anvisas 1,4 milj. kr.

Två ledamöter i nämnden anför i en reservation att 1,2 milj. kr. av del begärda beloppel 1,4 milj. kr. bör användas lill planläggning för kommunerna. Planläggningen för landstingskommunerna bör visseriigen påbörjas under andra halvåret 1977 men della bör ske ulan atl den kommunala beredskapsplanläggningen försenas ytteriigare.

Prop. 1976/77:74 22

1.10.2 Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående förordar jag att anslaget enligt riksnämndens förslag förs upp med 1400 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen

all lill Bidrag UU koslnader för kommunal beredskap för budgelåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av I 400 000 kr.

Prop. 1976/77:74 23

2 Länsstyrelsernas försvarsenheter

2.1      Inledning

Regeringen uppdrog den 7 maj 1975 åt försvarets rationaliseringsinstilul alt göra en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvarsenheter. Som utgångspunkt för undersökningen gällde all personalnumerären totalt sett inle fick ökas. Undersökningen har i överensslämmelse med regeringsuppdraget följts och inriktats av en samrådsgrupp med företrädare för bl. a. försvarsdepartementels samordningsavdelning, civilförsvarsstyrelsen, överstyrelsen för ekonomiskl försvar och länsstyrelserna. Utredningsarbetet har bedrivits i nära samverkan med bl. a. länsstyrelserna, berörda centrala myndigheter och personalorganisationerna.

Försvarets rationaliseringsinstitut har den 22 november 1976 redovisai resultatet av undersökningen i rapporten. Länsstyrelsernas försvarsenheler Samhällsberedskap för kris och krig.

Remissyttranden över undersökningen har avgivits av rikspolisstyrelsen, centralnämnden för fastighetsdata, överbefälhavaren, värnpliklsverket, civilförsvarsslyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, socialstyrelsen, televerket,statens vägverk, iransportnämnden, riksrevisionsverket, riksskatteverket, slatensjordbruksnämnd,överstyrelsen förekonomiskt försvar, arbetsmarknadsstyrelsen, statens vattenfallsverk, samtliga länsstyrelser, samlliga civilbefälhavare, riksnämnden för kommunal beredskap, decentraliseringsulredningen (Kn 1975:01), Centralorganisation SACO/SR och Tjänstemännens centralorganisation (TCO/S).

2.2      Nuvarande organisation

Länsstyrelsernas försvarsenheler är i samlliga län utom i Gotlands län organisatoriskt uppdelade i tre funktioner, nämligen en personalfunktion, en organisationsfunktion och en teknisk funktion. Dessutom finns en expedition. Till enheten är vidare knuten en militärassistent och olika del-tidstiänslgörande experter. Enheten leds av en försvarsdirektör, 1 storstadslänen Stockholms, Malmöhus saml Göteborgs och Bohus län finns dessutom en biträdande försvarsdirektör. Personalstyrkan hos landets samlliga försvarsenheter uppgår till något över 600 personer.

På personalfunktionen handläggs rekryteringsärenden huvudsakligen till civilförsvarels och länsstyrelsernas krigsorganisation samt utbildnings- och övningsärenden.

Organisationsfunktionen handhar totalförsvarsplanläggningen inom de delar av det civila totalförsvaret som länsstyrelserna svarar för.

Den tekniska funktionen handlägger huvudsakligen ärenden om byggande och vidmakthållande av skyddsrum och anläggningar.

6 Riksdagen 1977. 1 saml. Nr 74. Bil. 3-8.

Prop. 1976/77:74 24

2.3 Försvarets rationaliseringsinstituts förslag

1 sitl förslag framhåller institutet att länsstyrelsernas lotalförsvarsuppgifter måste anpassas till förändringar som har skett eller väntas ske. Della kan bäsl åstadkommas genom en renodling och koncentration av arbetsuppgifterna samt genom att länsstyrelsernas samordnande, informerande, utbildande och rådgivande roll ges större tyngd. Institutet föreslär vissa förändringar av administrativa rutiner, minskad delaljeringsgrad i planläggningsarbetet, omfördelning av vissa arbetsuppgifter samt förändringar av organisationsformer. Institutet framhåller att ett viktigt medel för atl förbättra försvarsenheternas arbetssituation är organisations- och kompelens-utveckling.

2,3.1 Arbetsuppgifter m. m.

Planläggningen för länsstyrelsens krigsorganisation innehåller mobiliseringsverk med olika delplaner, arbetsordning för den organiserade krigslänsstyrelsen och beredskapsverk för resp. krigsseklion. Insituiel föreslår att olika delplaner i mobiliseringsverkel förenklas eller samordnas. Belräffande arbetsordning och beredskapsverk föreslås att olika myndigheter med beredskapsuppgifter inom de berörda ämnesområdena i ökad utsträckning skall utarbeta mallar för planer, instruktioner m, m. som bör ha samma disposlion och innehåll i samlliga län. Vidare föreslås all planläggningen för krigsorganisationen i högre grad än nu skall ulföras med deltagande av den personal som har alt i krig verkställa den gjorda planläggningen.

Beträffande länsstyrelsens uppgifter i fråga om kommunal och landstingskommunal beredskap lämnas inga förslag till förändringar, då betydelsefulla delar av verksamheten har utretts av riksnämnden för kommunal beredskap och resultat av uiredningen bör avvaklas. Institutet föreslår dock att lo-kalombudsorganisationen inom det psykologiska försvaret förs över lill kommunerna. Institutet anser att det bör ankomma på riksnämnden att pröva behovel av ålgärder för en sådan förändring och komma med förslag i frågan.

Länsstyrelsens nuvarande arbetsuppgifter inom sambandsområdet ulgörs av planläggning, beställning och lillsyn av sambandsinstallationer, främst tele- och radioförbindelser. Länsstyrelsen börenligl institutet kunna avlastas arbelel med framställning av vissa planer och förteckningar. Dessa bör i stället utarbetas genom televerkets försorg. Vidare föreslås atl länsstyrelsens insatser på sambandsområdet begränsas genom alt installation och underhåll ordnas genom civilförsvarsstyrelsen som bör träffa centrala avropsavtal för verksamhelen. Länsstyrelsens deltagande i den tekniska övervakningen bör enligt institutets mening begränsas.

Länsstyrelsens arbetsuppgifter beträffande alarmering som nu omfattar planläggning samt ansvar för installation, underhäll och lillsyn kan minska

Prop. 1976/77:74 25

genom atl installations-, drifts- och underhållstiänster köps från försvarets teleservicebasorganisation. Institutet föreslår atl försvarets materielverk på uppdrag av civilförsvarsstyrelsen lämnar förslag till lämplig underhållsorganisaiion i teleservicebasorganisationens regi.

Handläggningen av skyddsmmsfrägor på länsstyrelsen avser främst planläggning, lillsyn och besiktningar. Planläggningen bör i slörre omfattning än nu ske med dellagande förutom av länsstyrelsens försvarsenhet även av planenhelen och regionalekonomiska enheten. Belräffande tillsyn och besiktningar av färdiga eller under byggnad varande skyddsrum bör länsstyrelsens insatser koncentreras till produktionsstadiet, medan länsstyrelsens fortlöpande kontroll av befintliga skyddsmm bör upphöra, eftersom institutet bedömer atl civilförsvarsstyrelsens slickprovsvisa kontroller är tillräckliga.

Institutet anser att länsstyrelsens tillsyn av anläggningar, t. ex. ledningscentraler, observationsplatser och branddammar, kan minskas och att skyddskontrollen kan utföras genom kommunernas försorg. Civilförsvarsstyrelsen föreslås handha kontrollen underbyggnaden av anläggningarna. Länsstyrelsens främsta kvarvarande uppgifter vad gäller anläggningar skulle därefter bli planering och slutbesiktningar.

I fråga om försörjningen med civilförsvarsmaleriel föreslår insiilutel att civilförsvarsstyrelsen prövar behovet av ett dalorslötl materielsystem som på längre sikl kan tillgodose användarna bättre än det nu använda.

Enligt institutets mening bör arbetet med planläggningen för civilförsvarels krigsorganisation kunna förenklas genom alt den nu omfattande remitleringen av organisationsplaner lill kommuner och berörda militära och andra organ begränsas. Sålunda föresläs t. ex. all kommunerna ges lillfälle yttra sig endasl över frägor med ekonomiska konsekvenser för kommunerna eller andra frågor av större betydelse för den kommunala beredskapen. Med hänsyn till organisationsplanens konsekvenser för andra samhällssektorer bör försvarsenheten samråda med länsstyrelsens regionalekonomiska enhet och planenhel.

För arbetsuppgifterna med mobilisering och förvaltning lämnar institutet en rad förslag lill förenklingar av delvis kontorsleknisk natur men även vissa begränsningar av arbetsuppgifierna. Sålunda föreslås att civilförsvarsstyrelsen gör en översyn av gällande föreskrifter för alt förenkla och minska bestyret med en del planer, t. ex. planer för livsmedelsförsörjning i ett mobiliseringsskede, planläggning avseende fordon m. m. Andra planeringsuppgifter, som mtinerna för inmönstring av fordon, beräknas kunna utgå, eftersom de numera kan ersättas av uppgifter som står alt hämta ur andra källor, t. ex. ur resultatet av den åriiga kontrollbesiklningen av fordon. Äter andra planläggningsuppgifter, t. ex. transportplanläggning, skall enligt förslagel lösas genom all datorslödda syslem som ulvecklas för det militära försvaret används. För alt engagera verkställare i krig i planläggningsarbelet föreslås

Prop. 1976/77:74 26

att civilförsvarsstyrelsen utarbetar och underställer regeringen förslag att tiänstgöringstiderna för civilförsvarschefer, distriktschefer med ersättare, befälsanslällda och länsflygchefer föriängs till minst en 14-dagarsperiod i samband med övningarna. Civilförsvarsstyrelsen bör även anpassa sina föreskrifter till de förslag som en översyn av innehållet i undsätlningsplanerna kan föranleda för alt en dubbelredovisning av planerna jämfört med den kommunala räddningsplanläggningen för fredskatasirofer skall kunna undvikas. Även de föreskrifler som reglerar byggnads- och reparaiionsberedskapen bör ses över av civilförsvarsstyrelsen med syfte att minska detal-jeringsgraden. Frågan om föreskrifter m. m. om inspekiionsfrekvens av verkskyddet bör i avvaktan på resultatet av en föreslagen utredning om verk-skyddsplikten omprövas av civilförsvarsslyrelsen föratt inspektionsfrekvensen skall kunna anpassas bättre till de skiftande förhållandena i företagen.

Institutet anser också att möjligheterna att använda datorstöd för hantering av fastighetskort för roteombud bör prövas.

I fräga om ärenden som berör bevakning och säkerhet ankommer det bl, a. på länsstyrelsen all yttra sig över val av objekl som enligl överbefälhavarens bestämmande klassas som skyddsföremål saml att förbereda vissa bevakningsåtgärder. Enligt institutet kan den härtill hörande planläggningsverksamheten göras mindre frekvent än för närvarande. Vissa andra ärenden inom denna grupp av mera polisiär natur, t. ex. utfärdande av tilllrädesförbud, föresläs vidare föras över frän försvarsenhelen till länspolischefens expedition.

1 fräga om del ekonomiska försvarel lämnar institutet olika förslag som väntas öka effektiviteten i planläggningsarbetet. Bl. a. lämnas förslag atl centrala ämbetsverk med beredskapsuppgifter överväger att förenkla systemet för uttagning och bemanning av bensinstationer, och atl s. k. K-företag (Sr bättre informalion om bl. a. sina rättigheter och skyldigheter. Härigenom kan vissa företagsbesök ersättas med skriftväxling, vilkel kan öka länsstyrelsens möjligheter all koncentrera sig på viktigare företag. Vidare föresläs all decentralisering av industriplanläggning för främsl mindre industriföretag samt service- och reparaiionsföretag sker lill länsstyrelsen från överslyrelsen för ekonomiskt försvar. Härigenom kan länsstyrelsens lokalkännedom utnyttjas på ett effektivare sätt,

Fömtsättningarna för alt lill cenlrala försörjningsmyndigheler föra över bestyret med atl skaffa statistik om lagertillgång och lagerhållare av vissa vamgrupper bör enligt institutet undersökas av berörda myndigheier.

Enligt institutet bör försvarsenheterna ha möjlighet att ställa krav på fas-ligheisdataregislrets ulformning och atl delta i utvecklingsarbetet. Institutet bedömer del då som möjligt att ulforma registret så atl man därur kan få fram förteckningar över lokaler som är lämpliga vid undanförsel av olika förnödenheter. Del skulle vidare kunna underiätta en kartläggning av möjligheterna att tillgodose totalförsvarets behov av fastigheter.

Prop. 1976/77:74 27

F, n, granskar jordbruksnämnden i samråd med statskontoret ransoneringssystemel för livsmedel. Ransoneringssystemet bedöms av institutet som onödigt tungrott för länsstyrelsen. Vissa vinster skulle kunna uppnäs om beredskapskort och personkort distribueras samtidigt varigenom länsstyrelsen inie skulle behöva hålla någol kortlager.

Beträffande transportområdet föreslår institutet att den nuvarande krigs-transportplanen ersätts av ett "beredskapsverk för sektion E" som inte är lika detaljerat som krigslransporlplanen. Vidare bör iransportnämnden undersöka möjligheterna att utnyttja datorstöd för sammanställning av transportbehovet. Vissa uppgifler om transportbehov finns redan nu i jordbruksnämndens och överstyrelsens för ekonomiskl försvar dataregister.

Enligt institutet bör en omfattande revidering av systemet för rekrytering, inskrivning och redovisning av personal i civilförsvarets krigsorganisation göras för att förenkla mtinerna och öka systemets användbarhet. Bl. a, föresläs att förutsättningarna för alt föra över civilförsvarets personal till värnpliktsverkels register utreds. Vidare bör man genom försöksverksamhet i några län pröva dels en överföring av inskrivningen av civilförsvarspersonal m, fl., dels administration av ulbildning och övningar vid någon central utbildnings- och förrädsanläggning (CUFA). Institutet föreslår alt försöksverksamhet med sädan inskrivning påbörjas i institutets regi under är 1977 för att en slutlig bedömning av konsekvenserna av en överföring till CUFA-enhelerna sä vitt möjligt kan göras år 1979.

2.3.2 Organisationsfrågor m. m.

Institutet föreslår atl försvarsenheten under ledning av en enhetschef delas i fyra huvudmannaområden, nämligen en för alarmering, skyddsmm och anläggningar, en för civilförsvar i övrigt och räddningstiänst, en för ekonomiskl försvar och en för övrigt civilt totalförsvar. Avgörande för antalet områden bör enligt institutet vara enhetens storlek, I län där försvarsenheten består av högsl 20 personer bör sålunda ekonomiskl försvar och övrigi civilt lolalförsvar föras samman till ell huvudmannaområde. Länsstyrelserna föreslås få frihet all själva utforma sin organisation inom ramen för dessa huvudmannaområden. Den föreslagna organisationen medför ell mer uttalat ansvar för olika delar av totalförsvaret och ger möjlighel atl pä ett smidigare sätt utnyttia personalen inom enheten. Övergång till krigsorganisation underiättas också.

För alt bl.a. minska enhetens sårbarhet vid sjukdomar och annan bortovaro bör den allmänna kompetensen hos personalen ökas. Delta kan ske genom ändrade rekryleringsprinciper, intensifierad utbildning, ändrad ar-betsutformning och ell ändrat karriärsystem.

Institutet anser all man vid all rekrytering bör rekrytera personer som är allmänt användbara inom försvarsenheten i dess helhet. Den naturiiga

Prop. 1976/77:74 28

vägen bör vara att rekryteringen sker via länsstyrelsens s, k, landskans-listutbildning.

Om den huvudsakliga rekryteringen av handläggare sker genom lands-kanslisttiänsler, accentueras behovet av utbildning om allmänt totalförsvar och länsstyrelsens roll i totalförsvaret samt om sådana speciella områden som informationsteknik, pedagogik och ADB, Institutet anser att utbildningsbehovet bör tillgodoses genom en allmän utbildning om totalförsvaret vid varje länsstyrelse, genom vidareutbildning anordnad av länsstyrelsernas organisationsnämnd i samarbete med sådana cenlrala ämbetsverk som civilförsvarsslyrelsen och överslyrelsen för ekonomiskl försvar samt genom ulbildning vid försvarshögskolan av huvudmän och försvarsdireklörer och genom specialutbildning av viss personal genom centrala myndigheters försorg.

Enligt institutets mening kan ulformningen av organisationen och utnyttjande av verksamhetsplanering ge dels en effektiv arbetsfördelning, dels möjlighet lill kompetensutveckling exempelvis genom arbeie i arbetsgrupper. Väsentligt för personalens uteckling är också en tillämpad ansvars-delegering.

Rekryteringen till högre tiänster bör i princip kunna ske genom intern rekrytering inom enheten. Erfarenhet från bl. a. andra lotalförsvarsområden bör dock räknas som en merit, särskilt för högre tiänster. Viklen av cir-kulationstiänslgöring stryks under. Institutet anser det vidare angeläget alt relationerna mellan handläggare och biträden successivt ändras frän nuvarande relation ett bilräde på en handläggare lill ell bilräde på tre handläggare.

2.3.3 Resurskonsekvenser

Totalt räknar institutet med att försvarsenhelemas resursbehov uttryckt i personår uppgår till 688 vid ett läge där inga rationaliseringar har genomförts. De förslag lill förändringar som institutet har lagl fram och som bedöms ge efTekt på kort sikt minskar resursbehovet lill 630 personår. Institutet bedömer del möjligl att på längre sikt genom ytteriigare rationaliseringsåtgärder, t. ex. förenklingar och metodförbättringar, nedbringa resursbehovet till nuvarande personalram som uppgår till 608 tiänster, militärassistenternas arbetsinsats i försvarsenhelemas ärendeberedning ej inräknad. Tjänsterna fördelas enligt institutets förslag mellan länen på elt sätt som leder till vissa justeringar länen emellan av den nuvarande personaltilldelningen. Institutet föreslår all tiänster fär inrättas vid varje länsstyrelse enligl föreslagen personalram. Institutet finner det mindre lämpligt att personal flyttas mellan olika länsstyrelser. Den föreslagna personalramen bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 8.2.

Prop. 1976/77:74

29

2.3,4 Genomförande

Institutet föreslåratt regeringen fattar principbeslut om försvarsenhelemas organisation, fördelning av personalramar länsstyrelserna emellan, lämnar föreskrifter om uppgiftsförändringar samt förordnar om fortsatt utredningsarbete i fråga om möjligheterna att föra över registrering av civilförsvarels personal till värnpliktsverkels regisler och att föra över inskrivning av civilförsvarets personal samt viss administration av utbildning och övning till civilförsvarsstyrelsens CUFA-enheter. Vidare bör frågan om verk-skyddsplikt och alternativa former för att organisera sädan verksamhel utredas.

Vid ett beslut av statsmakterna under år 1977 kan länsstyrelserna under budgelårel 1977/78 förbereda sig för genomförande av den nya organisationen så alt denna kan träda i funktion under budgelårel 1978/79, Det fömtsätts vidare att resultatet av de ulredningar om överföring av civilförsvarels personal lill värnpliktsverkets regisler och om formerna för inskrivning av civilförsvarspersonal som har nämnts förut kan föreligga under år 1979 sä all beslul i dessa frägor kan fattas år 1980.

2.4 Remissyttrandena

Majoriteten av remissinstanserna lillslyrker eller lämnar utan erinran de flesla av institutets förslag. Några remissinstanser, företrädesvis länsstyrelser, är dock kritiska mol de tendenser lill centralisering av olika kontroll-och planläggningsuppgifier som institutels förslag innehåller. Länsstyrelsen i Kalmar län anser sålunda alt en långtgående centralisering på det tekniska områdei från service-, kostnads- och effektivitetssynpunkt måsle medföra en klar försämring jämfört med de nuvarande förhållandena.

2.4.1 Förenklingar och begränsningar

Länsstyrelsen 1 Örebro län anser med instämmande av länsstyrelserna i bl. a. Skaraborgs, Värmlands och Västernorrlands län saml centralnämnden för fastighetsdata atl de informationssystem som f n. ger länsstyrelserna underiag för planläggningsverksamheten måste förbättras väsentligt. Länsstyrelsen tillstyrker därför institutets förslag att en särskild samord-ningsgmpp för datorstöd bildas. Överstyrelsenför ekonomiskt försvar avsiyrker all en sådan samordningsgrupp bildas, i vart fall innan civilförsvarsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomiskt försvar har omorganiserats och hunnit utveckla sädana planeringsmetoder och -syslem som föreslås i respektive organisationsutredningar. Instilutels uttalande att länsstyrelsernas tolalförsvarsverksamhel med inriklning mot översiktlig, förenklad planläggning, ökad integrering med länsstyrelsernas övriga verksamhel m. m. accepteras

Prop. 1976/77:74 30

av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. TCO/S anför dock vissa betänkligheter mol förslagel i denna del och anser det utomordentligt viktigt atl i försia hand planläggning som berör bevakning och säkerhet hålls på en tillräckligt hög nivå. Förslaget om minskad revideringsfrekvens av planer lämnas i allmänhet utan erinran frän remissinstanserna. Överstyrelsen för ekonomiskt./Örsvar framhåller dock alt revidering av planer, som kräver medverkan av företag, bör göras sä snart som möjligt efter det att länsstyrelsen filt kännedom om väsentliga förändringar i elt förelags verksamhel. Institutets förslag att länsstyrelsernas underhållsbesiklningar av skyddsrum skall upphöra kritiseras hårt av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Ålvsborgs län anser sålunda atl standarden pä skyddsmm kommer alt gä ned väsentligt om länsstyrelsernas besiktning upphör. Även civilförsvarsstyrelsen anser att de mycket stora investeringar som skyddsrumsbyggandet medför pä lämpligt sätt också bör följas upp under åren och atl della lämpligen kan ske genom alt länsstyrelsens underhållsbesiktningar behälls.

2.4.2 Ansvars- och uppgiftsförändringar

Institutets förslag till överföring av tekniska uppgifter från länsstyrelserna till andra organ kritiseras av främst länsstyrelserna. Som huvudorsak åberopas ofta atl elt överförande lill central myndighet av vissa arbetsuppgifter från länsstyrelserna kommer alt medföra lolall sett ökade kostnader utan att större effektivitet uppnås. Förslaget om överförande av vissa uppgifter från l. ex, överslyrelsen för ekonomiskl försvar till länsstyrelserna accepteras av de länsstyrelser som har yttrat sig i denna fråga. Förslaget att lokalom-budsorganisalionen inom del psykologiska försvarel skall föras över till kommunerna och att riksnämnden för kommunal beredskap bör pröva denna fråga och komma med förslag accepteras av de remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anser att en överföring av arbetsuppgifter till kommuner bör begränsas till de uppgifter som f n. åvilar lokalombuden och att arbetsuppgifterna kan lämnas över till de kommunala organ som i fredstid handlägger Informationsfrågor. 1 frågan om en ytteriigare integration inom länsstyrelsen av planläggningen för länsstyrelsens krigsorganisation erinrar länsstyrelsen 1 Hallands län om att risk föreligger att försvarsarbetel blir lågt prioriterat om inle personalförstärkningar erhålls. Vidare skulle försvarsenhelemas samordningsuppgift försvåras genom en allt för stor uppsplittring av planläggningsansvarel.

2.4.3 Organisation

Flera länsstyrelser, däribland länsstyrelserna 1 Värmlands och Jämllands län är kritiska till institutets förslag om indelning i huvudmannaområden. Enligl länsstyrelsen 1 Jämtlands län har den indelning i funklioner som har

Prop. 1976/77:74 31

funnits inom försvarsenheterna sedan är 1971 fungerat lillfredsslällande. De anmärkningar som har anförts i rapporten om brislande kommunikation mellan funktionerna har inte märkts inom försvarsenheten i Jämtlands län. Enligt länsstyrelsen I Östergötlands län moisvarar den nuvarande organisationen de krav man bör slälla pä organisationen. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att området för övrigt civilförsvar och räddningstiänst har blivit alltför stort hos länsstyrelsen. Länsstyrelsen anser därför att i Stockholms län de uppgifter som omfattar inskrivning och utbildnings- och övningsorganisation skall bilda ett särskilt huvudmannaområde. Länsstyrelsen 1 Ålvsborgs län anser all rekrytering, ulbildning och övning kan ulgöra elt eget huvudmannaområde. Eventuellt bör räddningstiänst föras över till områdei för övrigi civilt lolalförsvar. Förslagen om kompetensutveckling och om en förändring av förhållandel mellan antalet handläggare och antalet biträden accepteras eller lämnas utan erinran av de flesla remissinsianserna.

2.4.4   Resurskonsekvenser

Institutets resursberäkningar accepteras eller lämnas utan erinran av de flesla remissinstanserna. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar anser dock att behovet av handläggare för del ekonomiska försvaret räknats alltför lågt.

Länsstyrelsen 1 Malmöhus län anser alt institutet i sill utredningsarbete inte har tagit hänsyn lill de speciella förhållanden som råder i Malmöhus län vid beräkning av bemanningen och atl länsstyrelsen därför har (111 en alltför liten personalstyrka i förslaget. Civllbefälhavaren 1 Södra civilområdet anser att länsstyrelsen i Kristianstads län bör tilldelas ytteriigare en å tvä tiänster.

2.4.5   Fortsatt utredningsarbete

En uiredning om fömtsättningarna för överföring av registreringen av civilförsvarels personal till värnpliklsverkets register tillstyrks av de remissinstanser som yttrar sig i frågan. Däremol är del övervägande antalet remissinslanser myckel kritiska mot försök med inskrivning och administration av ulbildning och övning i någon CUFA-enhet. Lånsstyrelsen 1 Norrbottens län anser all förslagel inte innebär någon rationalisering eller effektivitetsvinst. Den tilltänkta mottagaren av uppgiften har inle tillräckliga resurser. Åtgärden innebär en.centralisering som kommer atl medföra betydande kostnadsökningar bl. a. genom de stora avstånden.

2.5 Föredraganden

Försvarets rationaliseringsinstitut har på uppdrag av regeringen gjort en rationaliseringsundersökning av länsstyrelsernas försvarsenheter. I sin rap-

7 Riksdagen 1977.  I saml. Nr 74. Bil. 3-8.

Prop. 1976/77:74 32

port lägger institutet fram förslag lill förenklingar och begränsningar saml förändringar i ansvars- och uppgiftsfördelningen inom totalförsvaret för länsstyrelsernas försvarsenheter. Vidare läggs förslag fram till organisation av försvarsenhelerna. Resurskonsekvenserna redovisas.

De förenklingar och begränsningar som föresläs innebär bl, a. ökad användning av datorstöd, minskad dataljeringsgrad i planläggningen, minskad revideringsfrekvens i fråga om planer och minskad inspektionsverksamhet. Förslagen lill begränsning av arbetsuppgifterna innebär atl länsstyrelsernas underhållsbesiktningar av skyddsmm upphör saml all i övrigi länsstyrelsernas insatser för leknisk övervakning begränsas.

Jag delar institutets uppfattning att betydande vinster kan göras, om länsstyrelsernas försvarsenheler i sill arbete kan få ökat datorstöd, om de-taljeringsgraden och revideringsfrekvensen i planläggningsarbelet kan minskas och om länsstyrelsernas insaiser för leknisk övervakning begränsas. Jag vill dock framhålla att silualioner - främsl inom del ekonomiska försvarets område - kan uppkomma där revideringsfrekvensen måste ökas och att länsstyrelserna därför bör vara beredda all möla sädana situationer. Bl. a. kan detla bli nödvändigl vid krisplaneringen för branscher med snabba och slora slmkturförändringar. Jag räknar med alt underhållsbesiktning av skyddsmm även fortsättningsvis kommer att ske slickprovsvis genom civilförsvarsslyrelsens försorg. Jag har därför inle beräknai några särskilda resurser för länsstyrelserna för della ändamål.

I sina förslag lill ändrad ansvars- och uppgiftsfördelning föreslär institutet att vissa uppgifter skall föras över från centrala myndigheier lill länsstyrelserna. Vidare föreslås viss överföring av uppgifler inom t. ex. del psykologiska försvaret frän länsstyrelsen lill kommunerna. Institutet har härvid utgått från principen alt den som ansvarar för en uppgift i fred även bör svara för beredskapsplanläggningen av verksamhelen. Della synsätt leder även till förslag att försvarsenhetens verksamhet i länsstyrelsen skall i ökad utsträckning integreras med den övriga verksamhelen inom länsstyrelsen. Jag finner de skäl som institutet har fört fram om viss decentralisering av arbetsuppgifter frän centrala myndigheier lill länsstyrelserna väl underbyggda. I likhet med vad chefen för försvarsdepartemenlet lidigare har anfört, anser jag del betydelsefullt och nödvändigl all hänsyn tas i samhällsplaneringen även till totalförsvarets behov. Della mål kan nås genom en ökad integrering av försvarsenhetens verksamhet i länsstyrelsen i övrigi. Jag flnner det vidare värdefullt all kommunema engageras mera i det psykologiska försvaret genom alt vissa uppgifler på della område förs över till kommunerna. Detla har också framhållils av 1974 års försvarsutredning i beiänkandel (SOU 1977:1) Totalförsvaret 1977-82. Jag har därvid utgåll från all några merkostnader för kommunerna inte behöver uppstå.

Institutet föreslår att länsstyrelsernas lotalförsvarsuppgifter även i fortsättningen hänförs till en försvarsenhet som leds av en försvarsdireklör.

Prop. 1976/77:74 33

Försvarsenheter med 20 anslällda eller färre bör ha tre sakområden och de slörre enheterna fyra. Institutet föreslår följande sakområden, nämligen ett för alarmering, skyddsrum och anläggningar, ett för övrigt civilförsvar och räddningstiänst, ell för ekonomiskt försvar och ett för övrigt civilt totalförsvar.

I län där försvarsenheten har tre sakområden bör enligl institutet områdena för ekonomiskt försvar och övrigt civilt lolalförsvar föras samman lill ett sakområde. Institutet framhåller vidare alt behovel av kompenlensulveck-ling är slort inom försvarsenhelerna och atl en ökad satsning på personalutbildning bör göras samt atl förhållandet mellan biträden och handläggare som f n. är ett biträde pä en handläggare bör ändras till ett biträde på tre handläggare.

Jag finner institutets förslag lill organisation av försvarsenheterna väl avvägt och förordar därför all länsstyrelsernas lotalförsvarsuppgifter - liksom hittills - hänförs lill en försvarsenhet under ledning av en försvarsdirektör. Enheten bör delas i tre alternativt fyra sakområden, nämligen ett för alarmering, skyddsrum och anläggningar, ett för civilförsvar i övrigi och räddningstiänst, ett för ekonomiskt försvar och ett för övrigt civilt totalförsvar. Avgörande för antalet sakområden bör vara enhetens storiek. Fyra sakområden bör finnas i de län där arbetsuppgifternas omfång kräver det, dvs. kan ge sysselsättning åt minsl två heltidssysselsalia inom varje område. Som riktmärke kan därvid gälla atl i län där försvarsenhetens personal består av högsl 20 personer bör ekonomiskl försvar och övrigi civilt totalförsvar föras samman till ell sakområde. Länsstyrelsen i Stockholms län har framhållit alt arbetet med övrigi civilförsvar och räddningstiänst är del ojämföriigt största arbetsområdet inom försvarsenheten hos länsstyrelsen och föreslagit att della område på gmnd av de speciella förhållandena i länet delas upp i två sakområden, ett för inskrivning och utbildnings- och övningsadministration samt ett för övriga arbetsuppgifter inom området övrigt civilförsvar och räddningstiänst. Jag anser länsstyrelsens förslag lämpligt och förordar därför att försvarsenheten hos länsstyrelsen i Stockholms län delas i fem sakområden.

Jag kan inte accepiera del förslag till inrättande av särskilda tiänster som biträdande enhetschefer som har förts fram frän några länsstyrelser.

Institutet har bedömt det möjligt att pä längre sikl genom bl. a. de rationaliseringsåtgärder som föreslås nu samt rationaliseringsåtgärder som kan beslutas senare nedbringa resursbehovet lill den nuvarande personalramen som uppgår till 608 tiänster, vartill kommer miliiärassislenlernas arbetsinsats i försvarsenhelemas ärendeberedning. Institutet har vidare lämnat förslag till fördelning av de 608 tiänslerna länsstyrelserna emellan. Förslaget innebär viss omfördelning av den nuvarande personalramen mellan länsstyrelserna. Jag finner institutets förslag lill fördelning av de befinlliga tiänslerna mellan länsstyrelserna i huvudsak väl avpassad. Del ankommer på regeringen alt

Prop. 1976/77:74 34

beslula om tiänsternas inrättande och fördelning länsstyrelserna emellan. Även jag finner att en viss ökning av andelen handläggare bör ske. Enligl min mening ger den omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheler som jag nu har förordat goda förutsättningar för alt ge ökad tyngd ål länsstyrelsernas samordnande, informerande, utbildande och rådgivande roll på totalförsvarets område. Jag förordar att omorganisationen genomförs den I juli 1978,

2.6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen föreslär riksdagen atl

godkänna de riktlinjer för omorganisation av länsstyrelsernas försvarsenheter vilka jag har förordat i det föregående.

Prop. 1916/11:14

35

Bilaga 8:1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1964:63) om kommunal beredskap

Härigenom föreskrives i fräga om lagen (1964:63)om kommunal beredskap' dels atl i 2, 4, 9 och 21 §§ ordel "civilförsvarsberedskap" skall bytas ut

mot "beredskapstillstånd", dels all i 4 och 21 iJS ordet "Konungen" skall bylas ut mol "regeringen", dels att 1, 5-8, 11-16, 18-20 och 22 §§ samt mbriken närmast före 1 S

skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Vissa kommunala uppgifter under civilförsvarsberedskap

Föreslagen lydelse

Vissa kommunala och landstingskommunala uppgifter under beredskapstillstånd

1 §

Kommun är under civilförsvarsberedskap skyldig atl i de hänseenden, i vilka kommunen är verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljesl äro bosatta i kommunen, utöva verksamhel jämväl lill förmän för sådan befolkning från annan kommun, som till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden lagil uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock gälla de begränsningar, som följa av all vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå, när de ulomordenlliga förhållandena upphört, eller av föreskrifter, vilka meddelats i eller med stöd av lag eller författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kommun är på gmnd av vad i denna lag

Kommun är under beredskapstlU-siånd skyldig all i de hänseenden, i vilka kommunen är verksam för kommunens egna medlemmar eller dem som eljesl äro bosatta i kommunen, ulöva verksamhet jämväl till förmån för sädan befolkning från annan kommun, som till följd av krigsskada, utrymning eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden tagil uppehåll inom kommunen. Härvid skola dock gälla de begränsningar, som följa av atl vistelsen i kommunen icke är avsedd att fortgå, när de ulomordenlliga förhållandena upphört, eller av föreskrifter, vilka meddelats i eller med stöd av lag eller författning, avsedda att tillämpas under nämnda förhållanden. Kommun är på grund av vad i denna lag

'Senaste lydelse av 9 ;; 1971:1168, Förslag om ändring i lagen fmns även i prop, 1976/77:1,

Prop. 1976/77:74

36

Nuvarande lydelse

stadgas icke skyldig atl lill nyssnämnd befolkning utgiva fredsmässig social kontantförmån.

Föreslagen lydelse

Stadgas icke skyldig att lill nyssnämnd befolkning utgiva fredsmässig social kontantförmån.

Vad i första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingskommun.

5 §

Kommun, varifrån utrymning sker, är under civilförsvarsberedskap skyldig all, i den mån förhållandena medgiva del, lämna bistånd åt kommun, där befolkning från utrymningskommunen inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahållande av personal och utmstning för verksamheten för de inkvarterade. Enas ej kommunerna om biståndet, äger länsstyrelsen i del län, där utrymningskommunen är belägen,  förordna därom.

Blir lill följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden för totalförsvaret viktig kommunal verksamhet i viss kommun sä betungande, att bistånd i verksamheten oundgängligen erfordras, är under civilförsvarsberedskap annan kommun skyldig atl efler särskilt förordnande därom lillfälligl lämna sådani bistånd. Om dyliki bistånd förordnar länsstyrelsen i det län, där

Kommun och landstingskommun, varifrån utrymning sker, äro under beredskapstillstånd skyldiga atl, i den mån förhållandena medgiva del, lämna bistånd åt kommun och landstingskommun, där befolkning från utrymningsområdet inkvarteras i större omfattning. Biståndet skall särskilt avse tillhandahällande av personal och utmstning för verksamheten för de inkvarterade. Enas ej kommunerna och landstingskommunerna om biståndet, äger länsstyrelsen i det län, där utrymningsområdei är beläget, förordna därom.

Blir till följd av krigsskada, inkvartering av utrymmande eller andra med krig eller krigsfara sammanhängande utomordentliga förhållanden för totalförsvaret viktig kommunal eller landstingskommunal verksamhet i viss kommun eller landstingskommun så betungande, all bistånd i verksamheten oundgängligen erfordras, är under beredskaps-tillstånd annan kommun eller landstingskommun skyldig atl efler särskill  förordnande därom  lillfälligt

Senaste lydelse 1971:1168.

Prop. 1976/77:74

37

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den bislåndslämnande kommunen är belägen.

lämna sådant bistånd. Om dyliki bistånd förordnar länsstyrelsen i del län, där den bislåndslämnande kommunen eller landstingskommunen är belägen. Ulan hinder av 3 § försia stycket förvaltningslagen (1971:290) äga 14-20 §§

nämnda lag lillämpning i ärenden hos länsstyrelsen som avses i första och

andra styckena.

6 ij

Del åligger kommun atl redan i fredstid vidtaga de förberedelser, som erfordras för att kommunen skall kunna säväl fullgöra sina uppgifter enligl 1, 2 och 4 !JS saml 5 § försia stycket denna lag som upprätthålla eller ulöva annan för totalförsvaret viktig verksamhel, vilken åligger kommunen enligt särskild lag eller författning eller eljest bedrives av kommunen.

Kommun, som ombesörjer distribution av gas, värme, vallen eller elektricitet eller ombesörjer renhållning eller ansvarar för samfärdsleder, kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan därmed jämföriig verksamhet, skall även vidtaga förberedelser för all verksamheten i •erforderiig omfattning skall kunna ålempptagas efter krigsskador.

Efter länsstyrelsens förordnande är kommun skyldig alt vidtaga reservanordningar för gas-, vallen-och

Del åligger kommun och landstingskommun att redan i fredstid vidtaga de förberedelser som erfordras för alt kommunen eller landstingskommunen skall kunna såväl fullgöra sina uppgifter enligt 1,2 och 4 §§ samt 5 § första stycket denna lag som upprätthälla eller utöva annan för totalförsvaret viktig verksamhel, vilken åligger kommunen eller landstingskommunen enligl särskild lag eller författning eller eljest bedrives av kommunen eller landstingskommunen.

Kommun eller landstingskommun, som ombesörjer distribution av gas, värme, vallen eller elektricitet eller ombesörjer renhållning eller ansvarar för samfärdsleder, kommunikationer eller avlopp eller som utövar annan därmed jämföriig verksamhet, skall även vidtaga förberedelser för atl verksamheten i erforderiig omfattning skall kunna ålempptagas efler krigsskador.

Efter länsstyrelsens förordnande äro kommun och landstingskommun skyldiga all vidtaga reservanordning-

' Senaste lydelse 1966:104,

Prop. 1976/77:74

Nuvarande lydelse

eleklricilelsförsörjningen samt de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövas med hänsyn till planlagd inkvartering i kommunen. I fråga om kommuns skyldighet atl vidtaga reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten gäller dock 40 i? 1 mom. b) civilförsvarslagen den 22 aprU 1960 (nr 74).

Förberedelserna skola anpassas efter de förhållanden, som kunna.förutses komma alt råda i kommunen. aUteftersom civilförsvarets planer för utrymning och inkvartering verkställas. Såvitt avser förberedelser enligl andra stycket skola förberedelserna ske under beaktandeyömvoV av den risk för krigsskador, för vilken verksamheten kan antagas vara utsatt.

38

Föreslagen lydelse

ar för gas-, vatten- och elektricitetsförsörjningen samt de särskilda anordningar eller förberedelser för vattenförsörjningen och den allmänna hälsovården som behövs med hänsyn lill planlagd inkvartering i kommunen eller landstingskommunen. 1 fråga om kommuns skyldighet atl vidla reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarels försörjning med vatten gäller dock 40 § 1 mom. b) civilförsvarslagen (1960:74).

Såvitt avser förberedelser enligl andra stycket skola förberedelsema ske under beaktande av den risk för krigsskador, för vilken verksamhelen kan antagas vara utsatt.

7 §

Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn lill beredskapsuppgiflernas omfattning eller betydelse i viss kommun, att dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen efter länsstyrelsens förordnande upprätta och antaga sådan plan samt underställa länsstyrelsen denna för godkännande.

Länsstyrelsen äger förordna om

Finner länsstyrelsen det erforderligt med hänsyn till beredskapsuppgifternas omfattning eller betydelse i viss kommun, alt dennas förberedelser redovisas i särskild plan, skall kommunen efter länsstyrelsens förordnande upprätta och anlaga sädan plan samt underställa länsstyrelsen denna för godkännande. Vadnusagts om kommun tUlämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingskommun. Plan för landstingskommun behöver dock ej underställas länsstyrelsen.

Länsstyrelsen äger förordna om

Prop. 1976/77:74

39

Nuvarande lydelse

revision av kommunala beredskapsplaner, då det påkallas av ändrade förhållanden.

Föreslagen lydelse

revision av kommunala och landslingskommunala beredskapsplaner, dä del påkallas av ändrade förhållanden.

Uppgift som enligt denna lag ankommer på kommun under civilförsvarsberedskap skall, därest uppgiften moisvarar eller i huvudsak motsvarar fredstida kommunal uppgift, fullgöras av del kommunala organ, pävilket uppgiften ankommeri fredslid.

Uppgift som enligl denna lag ankommer på kommun eller landstingskommun under beredskapsiillstånd skall, däresi uppgiften motsvarar eller i huvudsak moisvarar fredslida uppgift, fullgöras av del kommunala eller landstingskommunala organ, på vilket uppgiften ankommer i fredslid.

11 §"

Under civilförsvarsberedskap äger kommun övergå till krigsorganisation. Om beslul, varigenom kommun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisation, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Under beredskapstillstånd äger kommun övergå till krigsorganisation. Om beslut, varigenom kommun övergått till krigsorganisation eller återgått till fredstida organisation, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

I kommuns krigsorganisation skola ingå kommunstyrelsen och sådana förvaltande och verkställande kommunala organ i övrigt, vilka fullgöra med försvarsberedskapen sammanhängande uppgifter.

Då kommun övergått till krigsorganisation, ankommer ledningen av den kommunala beredskapsverksamheten på kommunstyrelsen. Denna äger meddela kommunens nämnder och andra organ, dock ej fullmäktige, föreskrifter rörande verksamhetens inriktning och bedrivande samt fördela kommunens tillgångar i fråga om personal och utmstning mellan de i krigsorganisationen ingående organen alltefter uppkommande behov. Av styrelsen utsedd företrädare äger närvara vid och dellaga i överläggningarna inom kommunall organ, som ingår i krigsorganisationen.

Om överflyttning av uppgifter, Om överflyttning av uppgifler, som   tillkomma   viss   kommunal-     som   tillkomma   viss   kommunal-

■• Senaste lydelse 1971:1168,

Prop. 1976/77:74

40

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

myndighet, till annan sådan myndighel Sladgas i lagen med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.

myndighet, till annan sådan myndighet sladgas i lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående stats- och kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.

Vad 1 denna paragraf sägs om kommun lillämpas på molsvarande säll i fråga om landsUngskommun.

12 §

Finner länsstyrelsen under civilförsvarsberedskap atl kommun bör övergå lill eller bibehålla krigsorganisation, äger lånsstyrelsen förordna därom.

Under beredskapsiillstånd äger regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna att kommun eller landstingskommun skaU övergå lill eller bibehålla krigsorganisation.

13      55

Kommunstyrelsen skall övervaka atl erforderiig planläggning sker och övriga nödvändiga förberedelser vidtagas förden kommunala verksamheten i krig eller vid krigsfara. Del åligger styrelsen eller del kommunala organ, som kommunen besiämmer, alt genom anvisningar till planläggande organ sörja för all erforderiig samordning kommer till stånd mellan de olika verksamhetsområdena.

Vad i försia stycket sägs om kommun och kommunstyrelse tillämpas på molsvarande sätt i fråga om landsUngskommun och förvaUnlngsutskott.

14      §

Inom varje län åligger det länsstyrelsen atl följa lillämpningen av denna lag. Länsstyrelsen skall därvid tillse atl säväl förberedelsearbetet som själva verksamheten bedrives på elt ändamålsenligt sätt samt samordnas med annan beredskapsplanläggning och försvarsverksamhet.

Under civilförsvarsberedskap äger Under beredskapsiillstånd äger länsstyrelsen, om det anses ound-     länsstyrelsen, om det anses ound-

'Senaste lydelse 1971:1168,

Prop. 1976/77:74

Nuvarande lydelse

gängligt för samordning av försvarsansträngningarna, meddela kommun föreskrift i avseende å verksamhetens bedrivande och inriktning.

41

Föreslagen lydelse

gängligt för samordning av försvarsansträngningarna, meddela kommun och landstingskommun föreskrift i avseende å verksamhetens bedrivande och inriktning.

När materiel eller personal som är avsedd för kommuns lekniska verksamhet oundgängligen behövs i civU-försvareis räddningsarbete, äger civU-försvarschefen under beredskapstillstånd meddela föreskrifter om inriktningen av kommunens nämnda verksamhel. Detta gäller dock ej i den mån länsstyrelsen enligt andra stycket meddelat föreskrift om samma verksamhet.

15 S

För kostnad som kommun fått vidkännas för åtgärd enligt 6 § Iredje stycket äger kommunen erhålla statsbidrag med 90 proceni eller den slörre del av kostnadens belopp som Konungen medgiver, allt i den män kostnaden kan anses skälig.

Innan medel finnas tillgängliga för beräknat statsbidrag, mä skyldighet för kommun alt vidtaga åtgärd enligt 6 § tredje siyckei ej göras gällande mol kommunen.

För kosinad som kommun eller landstingskommun (111 vidkännas för åtgärd enligt 6 S iredje stycket äger kommunen eller landstingskommunen erhålla statsbidrag med 90 procent eller den slörre del av kostnadens belopp som regeringen medgiver, allt i den mån kosinaden kan anses skälig.

Innan medel finnas tillgängliga för beräknai slalsbidrag, må skyldighet all vidtaga ålgärd enligl 6 § iredje siyckei ej göras gällande mol kommunen eller landstingskommunen.

16 S*

Har kommun jämlikt 7 § upprättat särskild plan, som godkänts av länsstyrelsen, äger kommunen er-

Har kommun jämlikt 7 ij upprättat särskild plan, som godkänts av länsstyrelsen, äger kommunen er-

''Senaste lydelse 1971:134,

Prop. 1976/77:74

42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

hålla statsbidrag med 90 procent eller den större del av planläggningskostnadens belopp som Konungen medgiver allt i den mån kosinaden kan anses skälig. När plan första gängen upprättas, skall planläggningskostnaden beräknas efter grunder som Konungen fastställer. Kommunen äger dock erhålla statsbidrag enligt försia punkten, om kommunen gör framställning därom lill länsstyrelsen inom tvä månader från den dag då kommunen fick del av förordnandet om planläggningen.

hälla statsbidrag med 90 procent eller den större del av planläggningskosi-nadens belopp som regeringen medgiver, alll i den mån kostnaden kan anses skälig. När plan försia gången upprättas, skall planläggningskostnaden beräknas efter gmnder som regeringen faslsläller. Kommunen äger dock erhålla statsbidrag enligl försia punkten, om kommunen gör framställning därom till länsstyrelsen inom två månader frän den dag dä kommunen fick del av förordnandet om planläggningen.

Vad 1 .första stycket sägs om kommun tillämpas på motsvarande sätt i fråga om landstingskommun. LandsUngskommun äger dock erhålla statsbidrag, även om planen ej har under-StäUts länsstyrelsen för godkännande.

18 §

För koslnader, som under civilförsvarsberedskap uppkomma för kommun lill följd av verksamhel för inkvarterad befolkning från annan kommun, ävensom för koslnader, som föranledas av påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolkningen inom den egna kommunen, skall ersättning utgå av statsmedel.

Kommun äger av länsstyrelsen utfå förskoll å ersättning som avses i första stycket.

För koslnader, som under beredskapsiillstånd uppkomma för kommun eller landstingskommun lill följd av verksamhet för inkvarterad befolkning från annan kommun eller landsUngskommun, ävensom för koslnader, som föranledas av påbjuden utrymning eller annan omflyttning av befolkningen inom den egna kommunen eller landstingskommunen, skall ersättning utgä av statsmedel.

Kommun eller landstingskommun äger av länsstyrelsen utfå förskott å ersättning som avses i försia stycket.

Prop. 1976/77:74 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Kommun, som jämlikt 5 § andra Kommun eller landsUngskommun,

stycket lämnat annan kommun bl- som låmnai bistånd'}äml'\ktS Sandra
stånd, är berättigad till ersättning stycket, är berättigad till ersättning
härför. härför.

Ersättning skall utgå av statsmedel och utgivas av den länsstyrelse som förordnat om biståndet.

20 §

Underlåter kommun atl fullgöra skyldighel, som åvilar kommunen enligt denna lag eller enligl föreskrift som meddelals med stöd av denna, äger länsstyrelsen, om rättelse ej vinnes på annat sätt, förelägga kommunen lämpligt vite eller ock i kommunens slälle vidtaga den åtgärd, som skyldigheten avser, samt i den mån kommunen icke är berättigad till ersättning av statsmedel för åtgärden utlaga kostnaden för denna av kommunen.

Vad i första stycket sägs om kommun lillämpas på molsvarande sätt i fråga om landstingskommun. Ulan hinderav 3 § försia stycket förvallningslagen (1971:290)äga 14-20 §§ nämnda lag lillämpning i ärende hos länsstyrelsen som avses i första stycket.

22-S

Konungen meddelar närmare be- I .fråga om hälso- och sjukvården

stämmelserför tillämpningen av denna    gälla bestämmelserna 1 denna lag en-
lag. dast 1 den mån de ej strida mot krigs
sjukvårdslagen (1966:52) eller före
skrifter som ha meddelals med stöd
av den lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

'Senaste lydelse 1971:1168,

Prop. 1976/77:74 44

Bilaga 8:2 Fördelning av tjänster på länsslyrelsemas försvarsenheler

Län Nu Förslag

AB 71 83

C 22 20

D 22 22

E 32 28

F 22 21

G 16 15

H 20 19

I 7        ■ 8

K 14 15

L 19 21 '

M 53 48

N 15 16

O 42 43

P 27 28

R 21 21

S 27 24

T 23 21

U 25 22

W 25 23

X 28 25        •

Y 23 23

Z 15 14

AC 15 20

BD 24 28

608 608

Prop. 1976/77:74 45

Innehåll

1. Den kommunala beredskapsplanläggningen.......... ...... 1

1.1 Inledning................................................. 1

1.2 Nuvarande förhållanden m. m...................... 2

1.3 Riksnämndens promemoria.......................... ...... 5

1.4 Remissyttrandena..................................... 6

1.5 Den fortsatta ulvecklingen av den kommunala beredskapsplanläggningen  8

1.6 Föredraganden......................................... 9

1.7 Upprättat lagförslag.................................. 13

1.8 Specialmolivering...................................... 13

1.9 Hemställan.............................................. 20

1.10 Anslagsfrågorförbudgeiårel 1977/78.............. 20

2. Länsstyrelsernas försvarsenheter..................... 23

2.1 Inledning................................................ 23

2.2 Nuvarande organisation............................. 23

2.3 Försvarets rationaliseringsinstituts förslag..... 24

2.3.1 Arbetsuppgifter m, m......................... 24

2.3.2 Organisationsfrågor m. m.................... 27

2.3.3 Resurskonsekvenser........................... 28

2.3.4 Genomförande.................................. 29

2.4 Remissyttrandena..................................... 29

2.4.1 Förenklingar och begränsningar............ 29

2.4.2 Ansvars- och uppgiftsförändringar........ 30

2.4.3 Organisation..................................... 30

2.4.4 Resurskonsekvenser........................... 31

2.4.5 Fortsall utredningsarbete.................... 31

2.5 Föredraganden......................................... 31

2.6 Hemställan.............................................. 34

B//oga redskap ......................................................... 35

Bilaga 8:2 Fördelning av tiänster på länsslyrelsemas försvarsenheler. 44

Gotab. Stockholm 1977