Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1976/77: 67 Regeringens proposition

1976/77: 67

om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m. m.;

beslutad den 10 februari 1977.       .

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som fram­går av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar,                                                                ....

PER AHLMARK                     ,      ■;..

ANDERS DAHLGREN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny institutionell organisation för jordbru­kets högskolor m. m. i anslutning till reformeringen av högskoleutbild­ningen.

Jordbrukets högskolor sammanförs enligt förslaget till en högskoleen­
het, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet, med en styrelse och ett rek­
torsämbete. Vid sin planering av den grundläggande högskoleutbild­
ningen inom enheten svarar styrelsen också för de uppgifter som skall
åvila de regionala styrelsema inom högskolan i övrigt. Under sig får
styrelsen tre beredningsorgan, nämligen en planeringsbefednirig, en ut­
bildningsberedning och en forskarutbildningsnämnd.                       ;;■■,.';

Forsknings- och forskarutbUdningsområdena vid de nilvatande hög-       '      ■.o;i:,'-,

skolorna föreslås definierade som latftbmksvetenskaplig, skogsvetenskap-i       '         -•■

lig resp. veterinärmedicinsk fakultet inohi lantbmksuniversitetet. I det    "■''•-'          ■■:■.'■

dagUga arbetet finns dock möjlighet att behåUa de nuvarande benäm-  :    ■ ■

ningarna, dvs. lantbmkshögskolan, skogshögskolän och veterinärhögsko-           '   '■' 

lan, för att beteckna resp, fakultet samt därtill anknuten gmndläggande   — ■,

utbildning. Vid varje fakultet skall finnas en dekanus, ett fakultetskolle­
gium, en kollegienämnd, en tjänsteförslagsnäirind samt planerings- och      ;
ledningsorgan för den programbundria forskningen och försöksverksam­
heten.                                  ':.'',-■                               ,.'■,:;   :;    •  ■■<,..

En linjenämndsorganisation för planering och ledning av den grund- ■'■         :,

läggande utbildningen vid lantbruksunivei'sitetet införs. Rektor och pro- ■:.

rektor för lantbmksuniversitetet titses efter förslag av en särskild val-   i     / . ;.>      i-

församling eller av styrelsen.                                           '■...:       ;   r :  .n -

Statens skogsmästarskola och veterinärinrättningen (djursjukhuset) i   r.. :   • . ■   ■.{  ,. •
Skara föreslås inordnade i lantbruksuniversitetet. Statens veterinärmedi- :
cinska anstalt föreslås lyda under styrelsen för lantbTuksuniversiletet och
dess beredningsorgan men i övrigt utgöra en i huvudsak självständig en-   ■,- ,, ,

het.                                                                                          ■                                                                                                             . .„ :;; . ;::, ..    ■-., ■

Den nya organisationen föreslås genomföras med verkan fr. ojm. den 1 juh 1977.

1   Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 67

Prop. 1976/77: 67

Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET           PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-02-10

Närvarande: statsrådet Ahhnark, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Propositkm om ändrad organisation för jordbrukets högskolor, m. m.

1    Inledning

1.1 Utredningsarbete och remissbehandling

Regeringen uppdrog den 2 febmari 1976 åt styrelsen för jordbmkets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) atl göra en översyn av jordbmkets högskolors institutionella organisation m. m. Uppdraget lämnades mot bakgrund av den av statsmakterna år 1975 beslutade reformeringen av högskoleutbildningen m.m. (prop. 1975:9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Styrelsen skulle utarbeta förslag till grundläggande bestämmelser om högskolomas institutionella organisa­tion, avsedda att ersätta nuvarande stadga för jordbrukets högskolor, samt vissa förslag gällande lillämpningen av dessa bestämmelser.

Under styrelsen har utredningsarbetet bedrivits i en särskUd organisa­tionskommitté. Styrelsen har den 7 september 1976 överlämnat sitt hu­vudförslag till ny institutionell organisation för jordbrukets högskolor. Styrelsen anmälde samtidigt att den hade för avsikt att ytterligare ut­reda organisationen av den programbundna forskningen. Denna del av uppdraget redovisades den 1 november 1976.

Över huvudförslaget har efter remiss yttranden avgetts av universi­tets- och högskoleämbetet (UHÄ), som har bifogat yttrande av universi­tetet i Uppsala, av statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), lantbruks­styrelsen, skogsstyrelsen och stateris livsmedelsverk. Domänverket, Sve­riges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samar­betsutskott har avgett gemensamt yttrande. Vidare har yttranden av-

 

Prop. 1976/77: 67                                                      3

getts av cenlrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75), forskarutbildningsutredningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), som har bifogat yttrande av Svenska lantarbetareförbundel. Svenska arbets­givareföreningen (SAF), Sveriges industriförbund, som åberopar SAF:s yttrande som sitl eget, Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR, som har bifogat yttranden av Agri-fack, Arkitektförbundet, SACO/SR-föreningen vid skogshögskolan och Sveriges veterinärförbund. Slutligen har yttranden avgetts av Lantbru­karnas riksförbund (LRF), Trädgårdsnäringens riksförbund samt Sveri­ges förenade studentkårer (SFS).

Tidigare denna dag har chefen för utbildningsdepartementet i prop. 1976/77: 59 lagt fram förslag till högskolelag m. fl. författningar som avses gälla hela högskoleområdet i anslutning till högskolereformen samt vissa andra förslag som avses gälla högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde.

För egen del har jag för avsikt att senare föreslå att regeringen ut­färdar en särskild förordning innehållande grundläggande bestämmelser för högskoleorganisationen inom jordbruksdepartementets verksamhets­område som bygger på de riktlinjer som jag kommer att föreslå i det föl­jande.

1.2 Huvuddragen i reformeringen av högskoleutbildningen

Den av statsmaktema år 1975 beslutade reformeringen av högskoIe­utbUdningen bygger främst på förslag från 1968 års utbUdningsutred-ning (U 68), den inom UtbUdningsdepartementet tillkallade U 68-bered-ningen och kompetenskommittén (KK).

TUl gmnd för förändringarna ligger en helhetssyn på den utbUdning som ges efter gymnasieskolan. För denna utbildning används termen högskoleutbildning.

Vissa preciseringar görs i de allmänna behörighetsvUlkoren för högre studier. Den som fyllt 25 år och varit verksam i arbetslivet i minst fyra år skall sålunda få allmän behörighet för högskoleutbildning.

Högskoleutbildningen bör bedrivas på vetenskaplig grund, ge kritisk skolning och normalt syfta till att ge de kunskaper och färdigheter som fordras för yrkesverksamhet inom något område av arbetslivet. Ett sam­spel mellan grundläggande högskoleutbildning och forskning/forskarut-bUdning bör komma till stånd inom hela högskolan. Särskilda anord­ningar införs därför i syfte att möjliggöra forskning i anknytning till läroanstalter utan fast forskningsorganisation.

För planering och resursfördelning delas högskoleutbildningens linjer in i fem yrkesutbildningssektorer, nämligen

1) utbildning för tekniska yrken, till vUken samtliga utbildningslinjer vid jordbrukets högskolor utom veterinärlinjen förs,

 

Prop. 1976/77: 67                                                      4

2)    utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken,

3)    utbildning för vårdyrken, till vilken veterinärlinjen försi

4)    utbildning för undervisningsyrken samt

5)    UtbUdning för kultur- och informationsyrken.

Ett lokalt förankrat utvecklingsarbete, i nära kontakt med, arbetslivel, bör vara grunden för högskoleutbildningens förnyelse. Utbildningen skall ges i form av allmänna, lokala och individueUa ulbUdningslinjer samt enstaka kurser.

Planeringen av högskoleutbildningens omfattning skall grundas på så­väl individernas önskemål och behov som arbetslivets efterfrågan. De resurser samhället kan anvisa blir dock den ytterst bestämmande fak­torn.

Till flertalet allmänna utbildningslinjer kommer antagningen att vara central. Antagningen tiU bl. a. enstaka kurser bhr helt lokal. Urvalet tUl utbildningslinjer med anlagningsbegränsning grundas på en indelning av de sökande i fem grupper, nämligen sökande med treårig gymnasie-skoleutbUdning, sökande med tvåårig sådan utbildning, sökande med folkhögskoleutbildning, sökande med uUändsk förutbUdning samt övriga sökande.

Beträffande nytillkommande högskoleutbildning innebär riksdagens beslul att denna i första hand skall förläggas tdl 16 orter eller par av orter utanför de nuvarande universitetsorterna. I syfte att underlätta planeringen av den fortsatta utbyggriaden indelas landet i sex högskole­regioner.

Tills vidare kommer det att fipnas högskoleutbildning såväl med stal­lig som med primär- eller landstingskommunal huvudman. Jordbrukets högskolor föreslås alltjämt tillhöra jordbruksdepartementet mot bak­grund av den omfatlande forsknings- och försöksverksamheten vid des­sa högskolor och den starka anknytning, som denna verksamhet har till utvecklingsarbetet inom näringsgrenarna i fråga.

I fråga om den statliga högskoleorganisationen inom utbildningsde-: partemenlets område skall det på var och en av utbyggnadsortema fin­nas en statlig högskoleenhet. För universitetsorternas del har indelning­en i högskoleenheter övervägts närmare med hänsyn till samband i utbildning och forskning av de organisationskommittéer som tillkallats i samband med riksdagens beslut.

Varje högskoleenhet skall ledas av en styrelse bestående av både inom enheten verksamma, personer och företrädare för allmänna in­tressen. För planering m. m. av allmänna och lokala utbildningslinjer skall finnas linjenämnder, bestående av lärare, studerande samt företrä­dare för teknisk och administrativ personal samt yrkeslivet. Planering m. m. i fråga om forskning/forskarotbildning skall ankomma på fakul­tets/sektionsnämnder.

För planeringsuppgifter i fråga om den grundläggande högskoleut-

 

Prop. 1976/77: 67                                                      5

bildningen inrättas för varje högskoleregion en regionstyrelse, i vilken företrädare för allmänna intressen skall ha majoritet. För planerings-och samordningsuppgifter för huvuddelen av högskoIeutbUdningen har ett nytt ämbetsverk inrättats, nämligen universitets- och högskoleämbe­tet (UHÄ). Inom verket, som inledde sitt arbete den 1 oktober 1976, finns fem permanenta planeringsberedningar för utbildning och forsk­ning.

Anslagssystemet för den grundläggande högskoleutbildningen grun­das på indelningen i yrkesutbildningssektorer. Den lokala friheten att disponera anvisade medel ökas.

Särskilda lokala tjänsteförslagsnämnder för handläggning av ärenden om tillsättning av professorstjänster m. m. har inrättats.

Huvuddelen av de här redovisade delarna av högskolereformen skall genomföras den 1 juli 1977.

2    Nuvarande organisation för jordbrukets högskolor 2.1 Grundläggande förhållanden

Verksamheten vid jordbrukets högskolor och SVA är i stor utsträck­ning programbunden. Ca 80 % av resurserna disponeras för forskning och försök, medan resten tas i anspråk för utbUdning. Verksamheten vid högskolorna syftar bl. a. tUl att ge de berörda näringama direkt väg­ledning i praktiska frågor.

Vid lantbrukshögskolan tar den programbundna forskningen (försöks-verksanahelen) ca 50 % av högskolans resurser i anspråk. Bl. a. finns ett särskilt driftanslag (försöksanslaget) som fördelas av styrelsen efter be­redning i olika organ. Försöksverksamheten bedrivs i försöksavdel­ningar vid resp. institution. Information om resultaten av forskningen och försöksverksamheten meddelas genom en särskild konsulentavdel­ning. Genom att delar av växtskyddsanstaltea nu integreras kommer lant­brukshögskolans verksamhet också att omfatta diagnostik och bekämp­ningsmedelsprövning rörande växtsjukdomar och skadedjur. Provning ulförs också av växtsorter inom jordbruks- och trädgårdsområdena. Dessulom har lantbmkshögskolan en omfattande jordbmksdrift och en rad försöksbesättningar, växthusatdäggningar m. m.

Vid skogshögskolan 'är huvudparten av forskningen programbunden och följer ett av styrelsen faststäUt program. Detta bereds i en rad olika organ innan det fastställs. Skogshögskolan har också till uppgift att ut­föra riksskogstaxeringen. Frågan om huvudman för denna är emeUertid f. n. under övervägande.

Vid veterinärhögskolan förekommer, utöver utbildning och forskning, en omfattande djursjukvård samt viss försöksverksamhet.

Gemensamt svarar jordbmkets högskolor på uppdrag av SIDA för

t    Riksdagen 1976177. 1 saml Nr 67

 

Prop. 1976/77: 67                                                      6

viss planering av utvecklingsarbete, rekrytering av personal, upplysnings­verksamhet m. m.

Vid statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) förekommer, utöver , programbunden forskning, omfattande undersökningar på uppdrag av bl. a. myndigheter och enskilda. Vidare sker produktion av sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat. SVA har dessutom en epizootolo-gisk enhet och en konsulentavdelning för utrednings-, rådgivnings- och upplysningsverksamhet.

Veterinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara är ett regiondjursjukhus där djursjukvård tillhandahålls mot ersättning. Vid djursjukhuset medde­las också undervisning för veterinärhögskolans studerande. Därutöver bedrivs viss forskning.

Vid statens skogsmästarskola utbildas skogsmästare och skogliga skyddsingenjörer. Dessutom anordnas en rad andra, kortare kurser.

Den totala verksamheten under styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA hade budgelåret 1975/76 en omslutning av 305 milj. kr. Anta­let anslällda var ca 3 600. Styrelsen har dessutom visst prograraansvar för växtförädlingsverksamheten vid Sveriges utsädesförening och Wel­bullsholms växtförädlingsanslalt.

Verksamheten är delvis spridd över landet. Efter genomförandet av
den redan beslutade omlokaliseringen bljr ca två tredjedelar av perso­
nalen placerade i Ultuna/Uppsala. Resten fördelas på ett tiotal andra
orter med huvudvikt på Alnarp, Skara, Garpenberg, Skinnskatteberg
och Umeå. Ett stort antal fältförsök bedrivs dessutom på egna försöks-
gärdar, försöksparker eller mark tillhörig hushållningssällskapen,
staten eller privata markägare. Lantbrtikshögskolans försök bedrivs
under medverkan av hushålhiingssällskap och .lantbmksnämnder av en
särskild fältförsöksorganisation.      .i ,

2.2 Institutionell organiisation

Enligt slatsmakternas beslut har lantbrukshögskolan, skogshögskolan,
veterinärhögskolan och SVA fr. o. m. den 1 januari 1975 en gemensam
styrelse, styrelsen för jordbrakets högskolor, och SVA samt en gemen­
sam central förvaltning och biblioteks.prganisation Från samma tidpunkt
inrättades också ett gemensamt rektorsämbete, en kollegieberedning och
en utbildningsberedning.,(Prop. 1;974: 108,:,JoU ;1974: 25, rskr 1974:
255).                  . ,:■        ,,.......;;

Styrelsen för jordbmkets högskolor och SVA är; »styrelse qckså för velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara och statens skogsmästar­skola. Styrelsen, som leder och samordnar verksamhelen vid myndig­hetema och i tiUämpliga delar svarar för de uppgifter som tidigare åvilat myndighetemas ledningar, består ay tio representanter för allmän-, intressen och näringsliv,,ordförauden i det-.gemensamma fektorsämbetef.

 

Frop. 1976/77: 67                                                      7

två representanter för de anställda samt en representant för de stude­rande.

Under styrelsen har det gemensamma rektorsämbetet det samlade ansvaret för verksamheten. I ämbetet behandlas bl. a. frågor av gemen­sam karaktär för högskolorna och anstalten. Det fungerar Också som ett normalt rektorsämbete för den centrala förvaltningen och biblio­teksorganisationen. Ämbetet beslår av rektorerna för högskoloma och föreståndaren för SVA. Beslut fattas i närvaro av förvaltningschefen. Ordföranden i det gemensamma rektorsämbetet företräder utåt den samlade verksamheten.

Kollegieberedningen svarar under styrelsen för planering och sam­ordning. Bl. a. samordnar den anslagsframställningar och resursför­delningsärenden, avger förslag till forsknings- och försöksprogram sairit avger i samband med att lärartjänst eller högre tjänsl inom försöksverk­samheten vid jordbrukels högskolor blir ledig, förslag över om tjänsten bör återbesättas, ges ändrat ämnesinnehåll eller dras in. Ledamöter i kollegieberedningen är de tre rektorerna, föreståndaren för SVA, för­valtningschefen, tio representanter för olika ämnesområden samt två företrädare för de anstäUda.

Utbildningsberedningen  svarar  under  styrelsen för  samordning  av utbUdningama vid högskolorna och skogsmästarskolan. I beredningen ingår tio representanter för avnämarintressena en för universitetsvä-' sendet, fem för lärarna och fem för de studerande.

Vid varje högskola finns elt rektorsämbete med de uppgifler som normalt åvilar rektorsämbeten vid övriga högskolor och universitet, dock med undantag för de uppgifter som lagts över på det gemensamma rek­torsämbetet. Dessutom finns vid varje högskola ett lärarkollegium och en utbildningsnämnd. Lantbmkshögskolan har dock två utbUdnings-nämnder, en vardera för agronom-, hortonom- och landskapsarkitekt-utbildningarna samt för lantmästar- och trädgårdsteknikemtbUdningar-na. Skogsmästarskolan har också en utbUdningsnämnd. Utbildnings­nämnderna har något varierande sammansättning. SärskUda tjänste­förslagsnämnder för beredning av tUlsättningsärenden har inrättats vid högskoloma fr.o.m. den 1 september 1975.

För ledning av försöksverksamhet och programbunden forskning har varje högskola en särskild organisation.

Vid lantbrukshögskolan finns ett försökskollegium som utarbetar
förslag till försöksprogram för högskolan och över huvud behandlar frå­
gor som rör försöksverksamheten. Kollegiet är uppdelat i fyra sektioner,
en för vardera jordbmk, husdjur, trädgård och teknik. Kollegiet består
av högskolans rektor, försöksintendenten och företrädare för försöks-:
verksamheten, för näringsliv och för samhällsorgan. För informations­
verksamheten vid konsulenlavdelningen finns också en särskild kom­
mitté.                                         '   ■    ' '

 

Prop. 1976/77: 67                                                      8

Vid skogshögskolan har lärarkoUegiets forskningsutskott ansvaret för upprättandet av förslag till forskningsprogram. Den programbundna forskningen vid högskolan är indelad i fem program. Dessutom finns vid skogshögskolan en forskningsnämnd som är ett rådgivande organ med uppgift alt delta i planering och samordning av forskningen vid högskolan. Nämnden består av representanter för näringsliv, samhälls­organ och de anställda.

För veterinärhögskolan utarbetar nämnden för veterinärinrällningen i Skara förslag till program för försöksverksamheten eftersom sådan verksamhet hittills enbart bedrivits i Skara. I nänmden ingår veterinär-högskolans rektor, platschefen för veterinärinrättnLngen samt represen­tanter för näringslivet — huvudsakligen det i Skaraborgs län, högsko­lans ullunadel, de anslällda och de studerande. Nämnden fungerar i övrigt som ett lokalt organ för velerinärinrättningen i Skara.

I ledningen för verksamheten vid SVA finns en föreståndare med samma uppgifter som normalt åvilar en verkschef, men med undantag för vad som gäller i fråga om samordning mellan de olika myndigheter­na under styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA. Vid anstalten finns vidare en tjänsleförslagsnämnd för beredning av vissa tillsältnings-ärenden. En rådgivande nämnd bereder vissa av de veterinärmedicinska och livsmedelshygieniska fackfrågor som avgörs av anstalten samt är föreståndaren behjälplig i den löpande verksamheten. Nämnden består av representanter för näringsliv, samhällsorgan och de anställda.

3    Utredningsförslaget

3.1 Huvudmannaskap och styrelsens funktion

Utbildningen vid jordbmkets högskolor tar i anspråk endast en mindre del av högskolornas totala resUrser. Huvuddelen används för forskning och försöksverksamhet med stark anknytning till utveckUngsarbetet inom berörda näringar. Styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA, i fortsättningen benämnd styrelsen, föreslår därför att jordbrukets hög­skolor även i fortsättningen bör sortera under jordbmksdepartementet.

Styrelsen framhåller bl.a. att den vetenskapliga verksamheten vid lantbrukshögskolan och skogshögskolan till största delen är program­bunden. Vid lantbrukshögskolan finns också för information om re­sultaten från forskning och försöksverksamhet en programbunden verksamhet, som bedrivs genom en särskild konsulentorganisation. Dessa förhållanden ställer, enligt styrelsens mening, krav på en or­ganisation och administration som i vissa avseenden behöver av­vika från högskoleorganisationen i övrigt. Detta har också redan delvis tUlgodosetts genom den ledningsorganisation som skapades från den 1 januari 1975 och som främst gäller styrelsen. I denna har de tre styrel-

 

Prop. 1976/77: 67                                                      9

senivåerna i högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets ansvarsområde koncentrerats lill en, varigenom antalet beslutsnivåer mellan institutioner och regering har begränsats. Den nuvarande orga­nisationen är emellertid i vissa avseenden komplicerad, med flera själv­ständiga myndigheter som skall arbeta med en gemensam administra­tion och med gemensamma resurser av betydande omfattning. En så­dan organisation är tungrodd och svåradministrerad. Den blir också genom uppdelning på myndigheter i för liten utsträckning anpassnings­bar tUl ändrade föratsättningar. Det finns därför, enligt styrelsen,, en risk alt den inte kan utnyttja de möjligheter lill gemensamma insatser som urspmngligen avsågs.

Enligt slyrelsens mening är den nuvarande sammansättningen av sty­relsen i huvudsak väl avvägd och styrelsen föreslår att den förblir oför­ändrad. Bl. a. det förhållandet att styrelsen motsvarar tre nivåer inom högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets ansvarsområde medför att dess sammansättning inte helt kan överensstämma med de slyrelsemodeller som har föreslagits av H 75.

På regional nivå har jordbrukets högskolor hittills haft elt visst sam­arbele med universiteten. Styrelsen anser att samarbetet mellan jord­brukets högskolor och annan högskoleutbildning bör ske i hittiUsva­rande former. Detta innebär atl jordbrukets högskolor inte behöver vara representerade i regionstyrelserna.

3.2 Högskoleenhetens organisation

3.2.1 Allmänt

Styrelsen konstaterar att de regionala organisationskommittéerna för­utsatt att olika delar av de nya enheter som bildas även i fortsällningen kan bibehålla samma namn som lidigare, även om dessa läroanstalter ulgör fakulteter eller institutioner i de nya högskoleenheterna. Sålunda kommer t. ex. benämningarna Lunds tekniska högskola, lärarhögskolan i Malmö och socialhögskolan i Malmö att kunna finnas kvar.

Under styrelsen för jordbrukels högskolor och SVA sorterar i dag inte mindre än sex olika myndigheter, nämligen lantbrakshögskolan, skogs­högskolan, velerinärhögskolan, SVA, statens skogsmästarskola och ve­terinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara. Dessa är var för sig relativt små enheter. Jordbrukets högskolors verksamhet är starkt inriktad på experimentell forskning, som fordrar dyrbar teknisk utrastning och ka­pitalkrävande anläggningar. Verksamhetsområdet kräver ofta tvärve­tenskapliga insatser. Genom att jordbrukets högskolor sorterar direkt under jordbraksdepartementel måste de vidare gemensamt svara för en stor del av den utrednings- och planeringsverksamhet som inom hög­skolan i övrigt ankommer på UHÄ och de regionala organen.

ÅtskUliga institutioner inom jordbrukefs högskolor har likartad in-

 

Prop. 1976/77: 67                                                     10

riktning av sin utbildning och forskning eller har resursmässiga sam­band. Dessa samband har beaktats vid lokalprograriimeringen under den pågående omlokaliseringen. Ämnesmässigt närstående institutioner har ' förlagts till gemensamma byggnader (centra). Följande centrumbild­ningar finns eller är planerade: kliniskt centrum, husdjursvetenskapligt centrum, växtskyddscentrum, markvetenskapligt centrum, genetiskt cent­ram, ekologiskt miljövårdscentrum, vUtforskningscentram samt biome­dicinskt centrum. Sedan vissa av dessa centra nu börjat fungera har det visat sig alt uppdelningen på olika myndigheier kan innebära ett hinder för rationeU samverkan.

Grunden till en integrering av jordbrukets högskolor har lagts genom riksdagens beslut om samförläggning och gemensamma lokaler samt om gemensam styrelse, rektorsämbete, central förvaltning, biblioteksorgani­sation m. m. Uppdraget att göra en översyn av den institutionella organisationen för jordbrukels högskolor föranleds av dels riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen, dels behovet av ett effektivt resursutnyttjande inom jordbrukels högskolor. Ett utvidgat samarbete kan, enligl styrelsen, svårligen genomföras utan en upp­luckring av de formella gränserna mellan de enskilda läroanstalter­na. Uppdraget förutsätter även en samordnad långsiktig planering och möjlighet att i ökad utsträckning gemensamt utnyttja personal och ma­teriella resurser.

Det bör slutiigen även uppmärksammas att möjligheten till omplace­ring av personal ökar väsentligt, om detla kan ske över de nuvarande myndighetsgränserna inom jordbmkets högskolor och SVA. Denna frå­ga har största vikt inom högskoleområdet eftersom en stor del av personalen avlönas av tillfälliga medel, såsom forskningsrådsanslag och anslag som inte automatiskt uppräknas med hänsyn till pris- och lönestegringar. Även möjligheten att tUlämpa en enhellig personalplane­ring och personalpolitik påverkas i hög grad av om jordbrukets hög­skolor och SVA kan agera som en myndighet. Också från redovisnings­teknisk synpunkt finns det klara fördelar om jordbrukels högskolor och SVA kan behandlas som en myndighet.

Styrelsen föreslår därför att jordbrakets högskolor sammanförs i en högskoleenhet. Som inledningsvis framgått kommer emellertid denna att till sitt verksamhetsinnehåll väsentligt skilja sig från de högskole­enheter som föreslås inrättade inom utbildningsdepartementets ansvars­område.

Styrelsen har diskuterat en rad olika namn på den nu föreslagna högskoleenheten, nämligen jordbrukets högskolor, Sveriges lantbruks­vetenskapliga institut, Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges jordbruks­universitet och universitetet i Ultuna.

Styrelsen har ifrågasatt om inle den föreslagna högskoleenheten bör benämnas universitet. Därigenom blir det naturligt att de tre högskolor-

 

Prop. 1976/77: 67                                                     H

na kvarstår som läro- och forskningsenheter itiom universitetet. Styrel­sen anser det väsentligt att högskoloma får behålla sin identitet och profil. De bör ha egna planeringsorgan för utbildning och forskning och lösa sina uppgifter i samverkan i den omfattning som kan anses ratio­nelll. Det är också viktigt atl högskoloraas ledning utförmas så att be­hoven från resp. näringsgren kan mötas vid verksafnhetens planering.

Styrelsens majoritet förordar benämningen Sveriges lantbruksuniversi­tet.

Styrelsens minoritet har emellertid förordat antingen benämningen
Sveriges jordbraksuniversitet eller benämningen universitetet i Ultuna.
Rektor för veterinärhögskolan och föreståndaren för SVA har biträtt
det senare förslaget. Som motiv anförs bl.a. att det inte kan vara
helt självklart för allmänheten att veterinärmedicinen hör heri:ima under
begreppet lantbruk, att svenska universitet är uppkallade efter de orter
till vilka de är förlagda saml att skillnaden meUan jordbruk och lant­
bruk är oklar.                                        !■■■■■■

Styrelsen har övervägt om också SVA borde ingå i högskoleenheten men har funnit att övervägande skäl talar emot detta; Förutom forsk­ning har SVA speciella uppgifter av sérvicekaraktär' söm kräver hög beredskap och som är starkl inslmktionsbundnä. Detta gäller bl. a. de undersökningar som görs på uppdrag av myndigheter och enskUda samt SVA:s produktion av sera, vacciner och andra bakteriologiska preparat. Däremot bör SVA samverka med högskoleenheten inom utbildning och forskning. Bl. a. kommer SVA och högskoleenheten att ha vissa institu­tioner gemensamma. Forskarna vid SVA bör i viss omfattning också kunna medverka i undervisningen. Denna samverkan bör emellertid kunna säkerställas genom att SVA sorterar under högskoleenhetens sty­relse och slyrelsens beredningsorgan, främst planeringsberedningen. En sådan mer fristående slällning för SVA får inte hindra omplacering av personal mellan SVA och högskoleenheten, exempelvis vid risk för friställning. Vid SVA bör också i fortsättningen finnas en föreståndare som under styrelsen leder anstaltens verksamhet.    :    i

3.2.2 Ledningen av högskoleenheten      ,,     .

Den konstruktion av rektorsämbetena som nu finns vid jordbrakets högskolor är all betrakta som ett provisorium. En organisation med flera rektorsämbeten, men med en central förvaltning och en förvalt­ningschef, är inte rationell enligt styrelsens mening. Vidare väcker den nuvarande ordningen, som innebär att en av högskolerektorerna tillika är ordförande i det gemensamma rektorsämbetet, principiella be­tänkligheler. En och samma person bör inte samtidigt företräda såväl universitetet som en av högskolorna. Vid andra högskoleenheter av mot­svarande storlek dellar rektor inle i fakulteternas eller molsvarande or­gans arbete. Särskilt vid lantbrakshögskolan och skogshögskolan finns

 

Prop. 1976f77: 67                                                     12

dessutom en omfatlande programbunden forskning, som bör ledas och samordnas av resp. högskolas rektor. Ett rektorsämbete har bl. a. till uppgift alt vara verkställande organ och bör därför sammanträda rela­tivt ofta. Det nuvarande gemensamma rektorsämbetet är enligt styrel­sens uppfattning i detla avseende tungrott.

Styrelsen föreslår att ett rektorsämbete för universitetet, bestående av universitetets rektor och förvaltningschef, inrättas. Som ställföreträdare för rektor bör finnas en prorektor. På rektorsämbetet föreslås ankomma de uppgifter som normalt åvilar ett rektorsämbete vid en högskoleenhet. Genom att högskoleenheten föreslås sortera direkt under jordbruksde­partementet får emellertid rektorsämbetet dessutom en rad uppgifter rörande samordning, kontaktverksamhet samt långsiktig och övergripan­de planering som inom högskoleorganisationen under UtbUdningsdepar­tementet åvilar organ som ligger utanför högskoleenheterna. Genom slyrelsens sammansättning, där rektor är den ende företrädaren för verksamhelen, får rektor vidare ställning som styrelsens verkställande ledamot.

Med hänsyn tUl den omfattande verksamheten inom högskoleenheten, särskilt programbunden sådan, anser styrelsen att det utöver universi-telsrektom bör finnas en rektor vid varje högskola. Denne bör bl. a. vara ordförande i kollegienämnd, lärarkollegium och tjänsleförslags­nämnd. Det bör vidare finnas en prorektor vid varje högskola.

3.2.3 Gemensamma organ Pl aneringsberedning

Vid jordbrukets högskolor och SVA finns sedan den 1 januari 1975 en kollegieberedning. Den är under styrelsen ett policyskapande organ med uppgift att bl. a. samordna anslagsframställningar och resursför­delningsärenden. Den moisvarar de planeringsberedningar som kommer att inrättas centralt vid UHÄ. Styrelsen föreslår därför att den skall benämnas planeringsberedning men behåUa sina nuvarande uppgifter.

I den nuvarande kollegieberedningen finns inte några företrädare för näringsliv och studerande. Styrelsen för universitetet får dock — i mot­sats lill styrelserna för övriga högskoleenheter — en stark dominans av företrädare från näringsliv och allmänna intressen. Det bör vidare upp­märksammas att det för beredning av forsknings- och försöksprogram inom resp. högskola finns särskUda organ med omfattande näringslivs­representation. Med hänvisning till detta anser styrelsen att sådana fö­reträdare inle behöver ingå i planeringsberedningen. Beredningen bör dock i förhållande till nuvarande kollegieberednmg utökas med rektorn för universitetet, som också bör vara beredningens ordförande, och med en representant för de studerande.

 

Prop. 1976/77: 67                                                     13

Utbildningsberedning

Utbildningsberedningeri vid jordbrukets högskolor saknar direkt mot­svarighet inom det övriga högskoleområdet. Beredningen, som också den är ett styrelsens beredningsorgan, motsvaras inom den föreslagna högskoleorganisationen för utbildningsdepartementets ansvarsområde närmast av planeringsberedningarna som dock även har uppgifter av­seende forskningen. Utbildningsberedningen har vidare uppgifter som närmast motsvarar de uppgifter som de tidigare föreslagna utbildnings­nämnderna inom resp. region skulle komma att få.

Eftersom styrelsens förslag innebär att de nya linjenämnderna får representanter för yrkeslivet och därmed yrkeslivets infiytande över ut­bildningen vid jordbmkets högskolor ökas, är det enligt styrelsens me­ning rimligt att något begränsa antalet företrädare för näringsliv och samhällsorgan i utbildningsberedningén om man vill bibehålla en bered­ning omfatlande 21 ledamöter. Styrelsen föreslår därför att ulbUdnings-beredningen får följande sammansättning, nämligen universitetets rek­tor, en lärare- och en studeranderepresentant från varje linjenämnd samt åtta representanter för näringsliv och samhällsorgan.. Rektor bör vara ordförande i utbildningsberedningen. Beredningen bör behålla sina nuvarande uppgifler.

Forskaratbildningsnämnd

Vid jordbrukets högskolor finns ett förhållandevis stort antal ämnes­områden. Inom vart och ett av dessa är dock forskarutbildningen oftast relativt begränsad och det har varit svårt att anordna undervisning i den omfattning som avses i forskarutbUdningen. Därför bör möjligheter till samverkan på detta område särskilt beaktas inom den föreslagna hög­skoleenheten.

Inom UtbUdningsdepartementets ansvarsområde föreslås alt forskar-ulbildningsärendena skall åvUa fakultetsnämndema. För lantbmksuni­versitetet skulle det emellertid, med hänsyn till svårigheten att ordna föreskriven forskamtbUdning inom varje ämnesområde samt behovet av tvärvetenskapliga kurser, vara en fördel om ansvaret för forskarut­bildningen åvilade en gemensam nämnd. Forskaratbildningen skulle då kunna samordnas över högskolegränsema inom härliggande ämnesom­råden. Styrelsen föreslår att en forskarutbildningsnämnd, gemensam för universitetet, inrättas med representanter för lärare öch forskarstude­rande. Universitetets rektor bör vara ordförande.

3.2.4 Organ på högskolenivå Linjenämnder

Styrelsen föreslår att linjenämnder inrättas för följande Utbildnings­linjer, nämligen agronom- och hortonondinjerna, jägmästarlinjen, land-ta   Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 67

 

Prop. 1976/77: 67                                                     14

skapsarkilektlinjen, lantmästar- och Irädgårdsteknikerlinjerna, skogs-mästarlinjen samt veterinärlinjen. Detta innebär samma ansvarsområden som för de nuvarande utbildningsnämnderna med ett undantag, nämli­gen utbildningsnämnden för agronom-, hortonom- och landskapsarki-tektutbUdningarna. Dess ansvarsområde delas upp på två linjenämnder.

Enligt styrelsens uppfattning torde det inte finnas någon principiell skillnad mellan linjenämnderna vid lantbmksuniversitetet och vid hög­skoleenheterna inom UtbUdningsdepartementets ansvarsområde. Det är därför rimligt att linjenämnderna får samma uppgifter och blir sam­mansatta i huvudsak enligt samma principer som vid övriga högskole­enheter. Ordföranden bör således utses av styrelsen. Antalet ledamöter kan emellertid behöva variera beroende på nämndens ansvarsområde. Riktpunkten 1/3 av vardera gruppen lärare, sluderande och företrä­dare för yrkeslivet (inkluderande företrädare för såväl arbetstagare som arbetsgivare eller för annan högskoleutbUdning) bör i stort sett följas. Därutöver föreslås en representant för teknisk och administrativ personal.

Planerings- och ledningsorgan för forskning och försöksverksamhet

För programbunden forskning (försöksverksamhet) finns särskilda or­gan vid jordbrukels högskolor. Vid lantbrakshögskolan finns ett för­sökskollegium och vid skogshögskolan en forskningsnämnd.

Styrelsen utgår från att motsvarande bestämmelser som förordats för fakultets- och sektionskollegierna inom utbildningsdepartementets an­svarsområde skall gälla för de enskilda högskolornas lärarkollegier. Vad gäller fakultetsnämndema framhåller styrelsen beträffande motsvarande organ inom lantbruksuniversitetet följande.

Den planerings- och ledningsorganisation som finns vid lantbrukshög­skolan för programbunden forskning (försöksverksamhet) föreslås vara oförändrad.

Huvuddelen av forskningen vid skogshögskolan är programbunden. Programbunden forskning bedrivs vid samtliga institutioner inom hög­skolan. Som ledningsorgan för skogshögskolans programbundna forsk­ning föreslås den nuvarande forskningsnämnden fungera. Denna bör bestå av högskolans rektor, sex företrädare för näringsliv och samhälls­organ, sex för den programbundna forskningen samt en för de anställda vid högskolan. Forskningsnämnden skall leda och samordna den pro­grambundna forskningen samt i övrigt handlägga de ärenden som berör verksamheten.

Forskningen vid skogshögskolan är indelad i ett begränsat antal pro­gram (f. n. fem). Som ledningsorgan för varje program föreslås en pro­gramkommitté, bestående av fyra—fem forskare från skogshögskolan samt lika många representanter för näringsliv och samhällsorgan raed

 

Prop. 1976/77: 67                                                               15

intressen mom det aktuella programmet. Programkommittéerna skall under forskningsnämnden leda och saraordna den programbundna forskningen inom resp. program.

Från veterinärhögskolan har gjorts framställning om en kraftig ök­ning av försöksverksamheten. Framställningen är baserad på en inven­tering av härför lämpade forskningsprojekt. Styrelsen föreslår att den­na verksamhet i fortsättningen skaU benämnas programbunden forsk­ning. Dess syfte bör vara att ge veterinärmedicinsk vägledning för hus­djursnäringens och angränsande verksamheters ändamålsenliga bedri­vande.

Som ledningsorgan för den programbundna forskningen vid veteri­närhögskolan föreslår styrelsen att en forskningsnämnd inrättas. Den programbundna forskningen är än så länge av begränsad omfattning och bör byggas ut successivt. Det är därför inte aktuellt att inrätta underorgan till forskningsnämnden på samma sätt som vid lantbmks-och skogshögskoloma. En bred näringslivsanknylning i forsknings­nämnden är emellertid både önskvärd och nödvändig, liksom represen­tation för lantbrakshögskolan och SVA. Forskningsnämnden vid vete­rinärhögskolan föreslås bestå av högskolans rektor, sju företrädare för näringsliv och samhällsorgan, sex för den programbundna forskningen och en för de anställda.

På samma sätt som velerinärhögskolans försöksverksamhet föreslås få ändrad benämning till programbimden forskning kunde försöksverk­samheten vid lantbrakshögskolan ändra benämning. Styrelsen har emel­lertid avstått från delta med hänsyn till att begreppet försöksverksam­het för lantbrakshögskolans del är väl inarbetat och har en historisk bakgrund.

Kollegienämnder

Inom lärarkollegierna vid jordbrukets högskolor har hittiUs handlagts ett relativt stort antal ärenden av gemensam karaktär för resp. högskola. I anslutning till pågående högskolereform kommer kollegiernas ställ­ning emellertid alt ändras och de får dessutom ett större antal leda­möter. Vid lantbrukshögskolan finns vidare två kollegier, lärarkollegiet och försökskollegiet, vUka kräver ett samordnande organ.

Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde kommer största delen av fakultetemas uppgifter i fråga om ledning av forskning och forskar­utbildning att överföras till fakultets/sektionsnämnder. Styrelsen anser det emellertid vara väsentligt att det skapas ett organ som kan sam­ordna all verksamhet inom resp. högskola.

Styrelsen föreslår därför alt en kollegienämnd, i princip molsvarande fakultetsnämndema inom utbildningsdepartementets ansvarsområde, in­rättas vid varje högskola. Dock avses kollegienämnderna få särskilda

 

Prop. 1976/77: 67

16

uppgifter, främst belräffande planering av den programbundna forsk­ningen och försöksverksamheten samt samordning av högskolans sam­lade verksamhet.

Kollegienämnderna bör få i uppgift alt bereda bl. a., anslagsäskanden, anslagsfördelningsfrågor och prövning av ämnesinnehåll i vissa ledig­blivna högre tjänster. Vidare bör de medverka i utarbetandet av förslag till forsknings- och försöksprogram vid resp. högskola samt föreslå de åtgärder i fråga om forskningen och försöksverksamheten inom hög­skolan som de finner påkallade.

Kollegienämnderna bör vara sammansatta av representanter för lärar­kollegiet, de anställda och de sluderande samt vid lantbrukshögskolan även för försökskollegiet. Representanterna för lärarkollegiet bör vid skogshögskolan och veterinärhögskolan ulgöra fler än halva antalet le­damöter. Vid lanlbrukshögskolan bör representanter för lärarkollegiet och försökskollegiet tillsammans utgöra en majoritet. Högskolornas rek­torer föreslås vara ordförande i resp. nämnd.

Även vid SVA kan en motsvarande nämnd övervägas. I denna skulle i tillämpliga delar handläggas liknande uppgifter som i högskolornas kollegienämnder. I SVA:s nämnd borde ingå föreståndaren som ord­förande, avdelnings- och sektionscheferna (motsvarande) samt förelrä­dare för berörda personalorganisationer. Med hänsyn till vad lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetsUvet kan komma att betyda för beslutsfunktionerna vid ämbetsverk föreslår styrelsen emellertid all förhandlingar med anledning av denna lag avvaktas innan slullig släll­ning las beträffande en sådan nämnd vid SVA.

3.2.5 Institutionernas ledning

Inom utbildningsdepartementets ansvarsområde föreslås att den ord­ning med institutionsstyrelser som försöksvis tillämpats de senaste åren skall permanentas och utvidgas till att gälla i princip samlliga institutio­ner. Enligt normalmodellen beslutar institutionsstyrelsen i samtiiga ären­den utom sådana som rör förslag om tillsättning av tjänst eller antag­ning av studerande tUl forskarutbUdning. I dessa frågor beslutar prefek­ten och de ordinarie lärama eller de lärare som tjänstgör som hand­ledare i forskarutbildning. Vid vissa institutioner tillämpas emellertid en ordning enligt vUken institutionsstyrelsen beslutar även i dessa frågor.

Styrelsen föreslår all det bör ankomma på högskoleenhetens styrelse att, efter förslag av berörda grupper inom institution, avgöra vilka be­slut institutionsstyrelsen bör fatta. Härvid kan styrelsen pröva om avsteg skall behöva göras från den besluiskompeiens och sammansättning som normalt gäller för institutionsstyrelser. Styrelsen bör också avgöra hur verksamheten skall ledas vid övriga arbetsenheter och inrättningar som finns vid högskoleenheten.

 

Prop. 1976/77: 67                                                     17

3.2.6   Ordning för att avge förslag till rektor

Vid läroanstalterna för högskoleutbildning utses rektor f. n. antingen genom lokala val eller av regeringen, i vissa fall efter lokall förslag. Vid jordbrukets högskolor har rektor utsetts av regeringen på förslag av styrelsen, som i ärendet hört berörda koUegier. Kollegiernas förslag till rektor har framtagits genom val.

Styrelsen föreslår att rektor för universitetet utses av regeringen efter förslag av en särskild valförsamling bestående av representanter för lärare samt vissa tjänstemän inom försöksverksamheten, för de anställ­da och för de studerande i proportionen 2:2:1. Styrelsen skall därvid yttra sig över valförsamlingens förslag. Inom utbildningsdepartemen­tets ansvarsområde ingår dessa grupper i proportionen 1:1:1. Med hän­syn till forskningens relativt sett slora omfattning vid lantbraksuni-versitelel kan det emellertid anses motiverat att representationen för de studerande minskas. Ledamöterna från resp. högskola föreslås bli ut­sedda i proportion tUl dennas andel av lärare samt vissa tiänstemän inom försöksverksamheten, av anställda och av inskrivna sluderande. Vid lantbrukshögskolan bör lärarkollegiet och försökskollegiet gemensamt utse representanter för lärare samt vissa tjänstemän inom försöksverk­samheten varvid försökskollegiet med hänsyn till lärarkoUegiets före­slagna sammansättning utökas med behöriga innehavare av och lång­tidsvikarier på inom försöksverksamheten förekommande tiänster, för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande kompelens.

Styrelsen föreslår vidare att rektor för resp. högskola utses av rege­ringen efter förslag från en särskild valförsamling som utses på mol­svarande sätt som vid val av universitetets rektor. Prorektorerna för universitetet och resp. högskola bör utses av styrelsen efter förslag av samma församlingar som föreslår rektorer.

3.2.7   Vissa tillträdesfrågor

Styrelsen anser det inte erforderligt all styrelsen för lantbruksuniver­sitetet skall vara antagningsmyndighet för agronom-, hortonom-, jäg-mäslar-, landskapsarkitekt- och veterinärlinjerna. Den finner det mest ändamålsenligt alt UHÄ beslutar i dessa frågor, eftersom bestämmel­serna om urval kommer att vara de samma för ett stort antal utbild­ningslinjer, bl. a. dessa. Enligt styrelsen bör emellertid elt samråd på central nivå ske i den formen alt Sveriges lantbruksuniversitet liksom andra centrala myndigheter blir representerat i antagningsnämnden vid UHÄ. Styrelsen föratsätter emellertid all det även i fortsättningen skall bli möjligt för styrelsen alt anta studerande till enstaka kurser (special-studerande), samt att för vissa av dessa ge en fullständig examen. För övriga utbildningslinjer och kurser vid universitetet föreslås atl styrel­sen för lantbruksuniversitetet blir antagningsmyndighet och får möjlig­het att inrätta antagningsnämnder.

 

Prop. 1976/77: 67                                                     18

3.2.8   Anslagssystem

Styrelsen avser att återkomma i denna fråga vid senare tillfälle.

3.2.9   Statens skogsmästarskola och velerinärinrättningen i Skara

1 pågående reformering av högskoleutbildningen integreras inom ut­bildningsdepartementets ansvarsområde samtliga mindre läroanstalter i de högskoleenheter som föreslås bildade. Styrelsen föreslår alt statens skogsmästarskola och velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara in­ordnas i skogshögskolan resp. veterinärhögskolan i samband med att jordbrukets högskolor sammanförs till en högskoleenhet.

För skogsmästarskolan kan härigenom en ökad forskningsanknytning av utbildningen uppnås. Skolans produktionstekniska inriktning bör dock bibehållas. En del av de administrativa uppgiftema bör överföras lill den centrala förvaltningen. Skogsmästarskolan föreslås ingå i skogshögsko­lan som en institution benämnd skogsmästarskolan. Vid skogsmästar­skolan bör, liksom vid övriga högskoleinstitutioner, finnas en styrelse.

Veterinärinrättningen i Skara har i alla sina aktiviteter nära anknyt­ning till veterinärhögskolan. Enligt styrelsen bör veterinärinrällningen inordnas i veterinärhögskolan som en särskild arbetsenhet benämnd djursjukhuset i Skara.

3.2.10 Inrättande av lokala organ

I nedanstående tablå redovisas nuvarande antal anställda och stude­rande vid jordbrukets högskolor och SVA på olika orter sedan nu be­slutad omlokalisering genomförts.

 

 

Antal anställda

Antal studerande

Alnarp/Lund/Balsgård

440

440

Skara

110

70

Ultuna/Uppsala

2 250

1480

Skinnskatteberg

30

100

Garpenberg

190

50

Umeå

380"

240

Röbäcksdalen

50

 

övriga orter

150

90'

3 600                 2 470*

Lokala organ finns redan i Alnarp, Skara, Garpenberg och Röbäcks­dalen men med relativt skilda sammansättningar och uppgifter. Dessa lokala organ beslutar i eller bereder i huvudsak frågor som rör samord­ningen av verksamheten på orten.

' Inom grund- och forskarutbildning.

' Inkl. skogstaxering.

' Propedeutisk kurs för agr.stud.

' Styrelsen föreslår i anslagsframställning för budgetåret 1977/78 en ökning av antalet antagna studerande på veterinär- och horlonomlinjerna. Styrel­sen förordar vidare en total ökning av antalet antagna studerande under den närmaste femårsperioden i storleksordningen 145—180, vilket kan beräknas öka antalet närvarande sluderande till ca 3 000.

 

Prop. 1976/77: 67                                                     19

Enligt styrelsens mening bör fortiöpande prövas vilka ytterligare upp­gifter som kan delegeras till lokala organ. Bl. a. bör bemanningsplane­ring, personalplanering, omplacering inom institution, förslag till an­slällning av personal och övriga uppgifter som har samband med led­ningen av arbetet på orten skötas lokalt.

Arbetsuppgifterna för de lokala organen stämmer väl överens med de uppgifter som föreslås gälla för förvaltningsnämnder inom utbUd­ningsdepartementets ansvarsområde. Styrelsen föreslår därför alt dessa organ benämns lokala förvaltningsnämnder.

Styrelsen anser dock att de lokala förvaltningsnämnderna inle behöver ges identiska uppgifter och identisk sammansättning. Hänsyn bör tas till lokala behov och önskemål. Förvaltningsnämnderna bör i princip sam­mansättas av företrädare för de verksamheter som finns på orten samt för de anställda och de studerande på orten.

3.2.11 Tidpunkt för genomförande av förslag

Enligl styrelsen bör de nu föreslagna åtgärderna genomföras vid samma tidpunkt som inom utbildningsdepartementets ansvarsområde, dvs. den 1 juli 1977.

4    Remissyttrandena

4.1 Huvudmannaskap och styrelsens funktion

Flertalet remissinstanser tUlstyrker eller lämnar utan erinran styrel­sens förslag i fråga om huvudmannaskap och slyrelsens funktion. UHÄ konstaterar därvid alt 1975 års riksdagsbeslut angående högskolerefor­men slår fast att jordbrukets högskolor är en del av den samlade hög­skolan. Högskolan skall så långt möjligt omfattas av vissa enhetliga principer för bl. a. den institutionella organisationen. Det ligger i sakens natur att dessa principer inte helt kan tUlämpas för jordbrukets hög­skolor. Det är emellertid enligt UHÄ:s mening viktigt att endast sådana undanlag görs som verkligen betingas av forsknings- och försöksverk­samheten och de krav den ställer. Det är vidare viktigt att undantagen inte utformas så, att de sirider mot intentionema i högskolereformen eller försvårar en helhetssyn över de nuvarande departementsgränserna på högskolan.

Enligt domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbeisutskott är det en föratsättning för den önskade utvecklingen av den skogliga forskningen att jordbrakels hög­skolor även i fortsättningen sorterar under jordbruksdepartemeniet. SAF har i tidigare yttranden över den högre utbildningens institutionella organisation förordat att man bör sträva mot alt all utbildning i det allmänna utbildningssystemet förs till ett och samma ämbetsverks an-

 

Prop. 1976/77: 67                                                     20

svarsområde. TCO har i högskolefrågan konsekvent hävdat att all hög­skoleutbildning bör inordnas under, gemensam ledning såväl på verks-nivå som lokalt. Argumenten för att jordbrakets högskolor skall ha en särställning är, enligt TCO:s uppfattning, inle övertygande. Målet bör fortfarande vara att jordbrakets högskolor skall ingå i en enhetiig hög­skola. Åtgärder som vidtas bör därför syfta till att underlätta en fram­tida integrering med högskoleorganisationen inom utbUdningsdeparte­mentets ansvarsområde. LRF understryker. vikten av alt jordbrukets högskolor och SVA sorterar under jordbruksdepartementet, bl. a. med hänsyn till den omfattande forskning och försöksverksamhet som be­drivs inom högskoloma och anstalten och den starka anknytning denna har till övrigt utvecklingsarbete i de berörda näringarna. Förbundet på­pekar också att högskolorna och anstalten har en omfattande annan verksamhet som mer eller mindre är av uppdragskaraklär. Denna är nära knuten till forskningen, försöksverksamheten och undervisningen och bedrivs i ett intimt samarbete med andra statUga myndigheter un­der jordbruksdepartementet, lantbrukets föreningsrörelse samt andra organisationer och företag som är verksamma inom berörda näringar.

SFS föreslår att studeranderepresentationen i styrelsen utökas från en till tre ledamöter.

Flertalet remissinslanser lämnar styrelsens förslag angående samver­kan med högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets om­råde utan erinran. Universitetet i Uppsala framhåller att man sedan många år haft ett fruktbart samarbete, huvudsakligen av informell ka­raktär på institutionsnivå med jordbrukets högskolor. En mera systema­tiserad samverkan mellan universitetet och jordbrukets högskolor bör övervägas för att undersöka möjligheten att nå ökad effekt beträffande samordningen av viss grundutbildning och en bättre samverkan när det gäller utnyttjandet av tyngre apparatur.

Statens livsmedelsverk fömtsätter alt planeringsorganen för utbild­ning och forskning får möjlighet till ett informellt samarbete med mot­svarande organ inom högskoleorganisationen inom utbUdningsdeparte­mentets ansvarsområde. SAF framhåller. att ett avsteg från principen om atl föra samman all ulbildning i en organisation förutsätter och krä­ver väl utvecklade samverkansformer.

TCO anser att kontakterna med den regionala organisationen är nöd­vändiga och att dessa bör vara formaliserade. Åtminstone regionstyrel­sen i Uppsalaregionen bör få likartade uppgifter i förhållande till jord­brukels högskolor som tUl den kommunala högskolan inom regionen. SFS instämmer däremot i styrelsens konstaterande att ett inordnande av jordbrakets högskolor i den regionala organisationen skulle medföra stora problem.

 

Prop. 1976/77: 67                                                               21

4.2 Högskoleenhetens organisation

4.2.1 Allmänt

De frågor som sammanhänger med elt sammanförande av jordbru­kets högskolor i en högskoleenhet, med graden av samordning mellan de i enheten ingående delama och med överensstämmelsen mellan den­na högskoleenhet och enheterna inom utbildningsdepartementets an­svarsområde har behandlats utförligt av remissinstanserna. Samtliga re­missinstanser tillstyrker en ytterligare samordning mellan jordbrukets högskolor och ett sammanförande av jordbrakets högskolor i en hög­skoleenhet.

UHÄ menar för sin del att del är vanskligt att, som styrelsen före­slår, söka uppnå såväl fördelarna i ett sammanförande av jordbrakets högskolor till en myndighet som fördelarna i att bevara dem som fri­stående högskolor. I stället bör en mera entydig väg väljas. UHÄ för­ordar att en högskoleenhet bUdas. Behovet av att kunna identifiera de tre huvuddelarna av högskoleenheten kan tillgodoses väl även inom ra­men för en sådan organisation. Elt införande av fakultetsbegreppet också för jordbrukels högskolor skulle ge en utmärkt grund för atl an­knyta lantbruksuniversitetets forsknings- och forskaratbUdningsorgani-sation lill den nuvarande indelningen i läroanstalter på ett sätt som är hell förenligt med principerna för högskoleorganisationen i övrigt.

UHÄ stryker i detta sammanhang under att någon formell indelning i administrativa enheter över institutionsnivån inte har föratsätts i riks­dagens beslut beträffande de statliga högskoleenheternas organisation, i all synnerhet inte någon sådan indelning genom centrala föreskrifter. I den mån sådana förekommer kommer detta att vara en följd av ett lo­kalt önskemål att i det dagliga arbetet kunna definiera en grupp av institutioner. En sådan formell indelning skulle få en konserverande ef­fekt och molverka syftena med att sammanföra befintliga läroanstalter till slörre enheter. UHÄ anför också alt en viss begreppsförvirring kan uppslå om förslaget genomförs. H 75, statskontoret och forskaruibild-ningsutredningen delar UHÄ:s synpunkter.

RRV tillstyrker förslaget alt sammanföra jordbrukets högskolor till en högskoleenhet, vilket man ser som ett led i en successiv integration. Lanibruksstyrelsen betonar vikten av att de enskilda högskolorna kan behålla sin särart. Skogsstyrelsen finner det ändamålsenligt alt en hög­skoleenhet bildas av jordbrukels högskolor. Styrelsen påpekar samtidigt atl det är utomordentligt viktigt att varje högskola får möjlighet att in­rikta sin forskning och undervisning mol för resp. näring adekvata mål. För statens livsmedelsverk ter sig bildandet av en högskoleenhet som en naturlig följd av senare års resursförstärkning för och samförläggning av högskolorna.

Doniänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogs-

 

Prop. 1976/77: 67                                                     22

industriernas samarbetsutskott accepterar sammanförandet i en hög­skoleenhet mot bakgrund av att också styrelsen ansett det vara väsent­ligt att högskolorna kan bevara sin identitet och sin profil samt före­slagit att högskolornas ledning utformas så att behoven från resp. nä­ringsgren kan mötas vid verksamhetens planering. Emellertid bör orga­nisationen ytterligare profileras gentemot den modell som föreslås för utbildningsdeparlemenlels ansvarsområde för att näringens intressen skall kunna tillmötesgås. Genomgående föreslås en längre gående de­centralisering.

LO framhåller i fråga om bildandet av en högskoleenhet att strävan bör vara att möjliggöra en så likartad organisation som möjligt för samtliga universitet och högskolor, oavsett om de sorterar under utbUd­nings- eller jordbruksdepartementet.

SAF, SACO/SR, LRF, Trädgårdsnäringens riksförbund och SFS an­sluler sig till styrelsens förslag om en ytterligare samordning av jord-bridcets högskolor och elt sammanförande i en högskoleenhet.

I fråga om benämningen av den högskoleenhet som föreslås bildad är remissutfallet mera splittrat.

Sveriges lantbruksuniversitet förordas av statskontoret, lantbrukssty­relsen — som dock ifrågasätter om inle lantbruksuniversitet, Ultuna (med Alnarpsdelen, Umeådelen etc.) vore all föredra — LO, SAF och LRF. UHÄ förordar benänmingen lantbruksuniversitetet. För att bättre anknyta lill benämningarna för övriga universitet, samt eftersom termen lantbruk inte kan anses täcka samtliga verksamheler vid högskoleenhe­ten, föreslår statens livsmedelsverk universitetet i Ultuna. Samma in­vändning mot lermen lantbruk reses av SACO/SR, som i stället föreslår universitetet för lantbruk, skogsbmk och veterinärmedicin som benäm­ning. SFS, slutligen, menar att den nuvarande benämningen, jordbru­kets högskolor, mycket väl kan bibehållas.

Förhållandet att samma prefix, lantbruk, skulle användas för såväl högskoleenheten som en av dennas delar enligt styrelsens förslag har uppmärksammats av lanibruksstyrelsen, som föreslår atl lantbrukshög­skolan får ändrad benämning till jordbrukshögskolan eller jordbruks-och trädgårdshögskolan, samt LO, som menar alt lantbrukshögskolan bör kallas jordbrukshögskolan i fortsällningen. UHÄ, stalskonioret, H 75 och forskarulbildningsutredningen, som föreslår att fakultelsbe-greppet införs, anser att fakulteterna bör benämnas lantbruksvelenskap-1ig (eventuellt jordbruksvelenskaplig), skogsvetenskaplig och veterinär­medicinsk fakultet.

SVA:s slällning i organisationen har uppmärksammats av några re­ missinstanser. Statskontoret, RRV och statens livsmedelsverk menar att SVA bör kvarstå som egen myndighet under styrelsen för högskole­enheten. RRV förutsäiter därvid att möjligheter tUI en administrativ samordning mellan högskoleenheten och SVA tillvaratas.

TCO förordar emellertid en nära anknytning av anstalten till den

 

Prop. 1976/77: 67                                                    23

övriga organisationen med hänsyn till personalens intresse av en större organisation med den ökade trygghet och de förbättrade utvecklings­möjligheter som en sådan ger. Härigenom kan också forsknings- och undervisningsresurser utnyttjas mer rationelll. LRF menar att möjlig­heterna till en närmare samordning av verksamheterna vid universitetet och anstalten har behandlats summariskt av styrelsen. SärskUt med tan­ke på den programbundna forskning, som nu föreslås etablerad vid ve­lerinärhögskolan, borde en närmare samordning med den programbund­na forskningen vid SVA ha diskuterats. LRF är därvid medvetet om att problem kan uppstå vid ledningen av SVA:s myndighetsbundna upp­dragsverksamhet.

4.2.2 Ledningen av högskoleenheten

Samlliga remissinslanser tUlstyrker förslaget att för högskoleenheten inrättas elt rektorsämbete, bestående av högskoleenhetens rektor och förvaltningschef. TCO menar att detta enbart bör vara en temporär lösning i väntan på atl utbUdnings- och forskningsresurserna vid jord­brakets högskolor på de olika orterna på lämpligt sätt kan integreras inom högskoleenheterna i den nya högskolan.

I fråga om förslaget att behålla rektorsbefattningarna vid högskole­enhetens olika delar har remissinstansema skilda uppfattningar. UHÄ påpekar att någon särskild verkställande ledning av lyp rektor inte ge­nom centralt beslut kommer att knytas till molsvarande delar av hög­skoleenheter inom utbildningsdepartementets ansvarsområde. UHÄ framför, i likhet med H 75, alt de riuvarande rektorerna skulle kunna anförtros ordförandeskap i aktuella fakultetsorgan och också lednings­uppgifter av andra slag med anknytning till berörd forskning och utbild­ning.

Statskontoret avsiyrker förslagel om särskUda rektorsbefattningar vid de enskilda högskolorna. RRV kan däremol, mot bakgrund av önske­målet om en effektiv samordning av verksamhelen på en nivå mellan institution och universitetsstyrelse, tillstyrka atl dessa befattningar tills vidare kvarstår.

Lanibruksstyrelsen och skogsstyrelsen tillstyrker särskUt atl rektors­befattningarna vid de enskilda högskolorna kvarstår som heltidssysslor. Samma uppfattning framförs av domänverket, Sveriges skogsägareför­eningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskott, som dis-kulerar frågan med utgångspunkt i förhållandena vid skogshögskolan. De menar att uiredningens förslag är alltför vagt formulerat i fråga om ställningen för rektorerna vid de enskUda högskoloma. Det måste klart framgå att rektor för skogshögskolan även i fortsättningen skall ha det samlade ansvaret för såväl ulbildning som forskning vid högskolan. Även Svenska lanlarbelareförbundet och SFS tiUstyrker bevarandet av rektorsbefattningarna vid de enskilda högskoloma.

 

Prop. 1976/77: 67                                                     24

LRF framhåller att en samordning av verksamheten inom resp. hög­skola är önskvärd, men ställer sig tveksam tUl om det därför bör finnas en rektor vid varje högskola. Dels leder detta till tanken att det skulle finnas ett särskilt rektorsämbete vid varje högskola, vilket inte är av­sikten enligl styrelsens förslag, dels kan det ifrågasättas om samord­ningen kräver en heltidstjänst som rektor vid varje högskola.

4.2.3 Gemensamma organ

De flesta remissinstanserna tillstyrker huvuddragen i styrelsens för­slag till gemensamma organ eller lämnar dessa förslag ulan erinran. RRV framhåller emeUertid att del bör vara slyrelsens uppgift att själv utse och avgöra sammansättningen av de beredningsorgan som bedöms erforderliga. I sammanhanget påpekar verket att planeringsberedningen antingen bör vara elt rent tjänstemannaorgan, förslagsvis beslående av de fyra rektorerna, föreståndaren vid SVA och förvaltningschefen, eller bestå av elt större antal ledamöter med representanter även för yrkes­livet.

Lantbruksstyrelsen har inget alt erinra mot alt näringslivsrepresenla-tionen minskar i utbildningsberedningen. I forskarutbildningsnämnden bör ingå även näringslivsrepresentanter, om inte nämnden underställs utbildningsberedningen. Minst. en forskarstuderande bör också ingå bland studeranderepresentanterna i utbildningsberedningen. Skogssty­relsen relaterar de mycket positiva erfarenheter man haft av utbild­ningsberedningens hittillsvarande arbete.

Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogs­industriernas samarbeisutskott ifrågasätter mol bakgrund av att de föror­dar en längre gående decentralisering till förmån för de enskUda hög­skoloma riktigheten av att inrätla en planeringsberedning med före­slagna befogenheler och sammansättning. Om en planeringsberedning trots allt inrättas bör näringslivet bli representerat i den.

H 75 påpekar alt den föreslagna organisationen med en gemensam forskarutbildningsnämnd skiljer sig från den som H 75 och forskamt-bildningsutredningen presenterat, i vilken ansvaret för forskarutbUd­ningen ligger på fakultetsnämnder. På sikt kan det, i anslutning till slutbehandling av forskaratbildningsutredningens förslag, bli anledning tUl en mer ingående prövning av denna fråga.

LO framhåUer viklen av att arbetstagarsidan blir representerad i bl. a. planeringsberedningen liksom i övriga beredningar och nämnder. TCO anser atl planeringsberedningen, liksom planeringsberedningarna vid UHÄ, bör ha en majoritet av allmänna intressen. SACOISR menar att grappen assistenter/amanuenser bör ha möjlighet till representation i utbildningsberedning och forskaratbildningsnämnd. Över huvud bör de anställdas representation i organ där de har företrädare vara så stor att samtliga berörda huvudorganisationer har möjlighet att utse förelrädare.

 

Prop. 1976/77: 67                                                    25

LRF accepterar — med hänsyn till den starka näringslivsrepresentalion som finns i styrelsen och i organ på lägre nivå — styrelsens uppfattning att näringslivsrepresentation inte är nödvändig i planeringsberedningen. Trädgårdsnäringens riksförbund och SFS tUlstyrker de förslag som görs beträffande gemensamma organ. Trädgårdsnäringens riksförbund påpe­kar dock att trädgårdsnäringen bör. bli representerad i utbildningsbered­ningen.

4.2.4 Organ på högskolenivå

Också i fråga om organen på högskolenivå råder delade meningar mellan remissinstanserna. Det gäller planerings- och ledningsorganisa­tionen för den programbundna forskningen och försöksverksamheten samt de föreslagna koUegienämnderna.

Samtliga remissinslanser tillstyrker förslagen angående linjenämnds-organisation eller lämnar dem utan erinran. UHÄ anser det vara vik­tigt atl endast de undantag som erfordras tiU följd av den program­bundna forskningen och försöksverksamheten görs från den inslilutio-nella organisationen för övriga högskoleenheter. UHÄ pekar dock på möjligheten alt genom inrättandet av förvaltningsnämnder lösa den interna organisationen av en större högskoleenhet.

Statskontoret menar att om fakultelsbegreppet införs så kan planering och ledning av forskning och försöksverksamhet ske inom de organisa­tionsformer och det regelsystem som föreslås för övriga högskoleenhe­ter. RRV tillstyrker däremot förslaget i dessa avseenden.

Skogsstyrelsen och statens livsmedelsverk anser att behovet av nä­ringslivsinflytande har tillgodosetts på ett tillfredsställande sätt också på denna nivå inom högskoleenheten. Domänverket, Sveriges skogs­ägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbetsutskott anför att kollegienämnden bör få näringslivsrepresentalion med hänsyn till de uppgifter den tilldelats, i förslaget.

H 75 och forskarulbildningsutredningen påpekar att sammansättning­en av de organ som föreslås för planering och ledning av forskningen avviker från det förslag som H75 och forskarulbildningsutredningen presenterat för utbildningsdepartementels ansvarsområde. Detla kan leda tUl samma prövning på sikt som i fråga om forskarutbUdnings-nämnden. Dessa instanser är dock väl medvelna om alt de specieUa för­håUanden, i första hand förekomslen av en omfattande programbunden forsknings- och försöksverksamhet, här kan motivera särskilda lösningar. SAF framför liknande synpunkler i fråga om behovet av en särskild organisation vid denna högskoleenhet. Föreningen påpekar vidare det väsentliga i en nära kontakt mellan forskningen och grundutbildningen. LO framhåller vikten av att personalen blir representerad i olika nämn­der på högskolenivån. Enligt TCO kan särskilda forskningsnämnder undvaras om fakultelskoUegierna får stark extem representation. Den

 

Prop. 1976/77: 67                                                     26

programbundna försöksverksamheten torde därvid kräva en särskild or­ganisation. SACO/SR har ifrågasatt om inte de administrativa organen formellt ges en alltför dominerande roll i den nya organisationen. Sär­skilda vetenskapliga rådsgrapper, där en vetenskaplig debatt kan föras, borde inrättas av styrelsen på olika nivåer. Man framhåller också att med hänsyn till den omfattande forsknings- och försöksverksamheten en organisatorisk likformighet med högskoleorganisationen inom utbild­ningsdepartementets ansvarsområde inte får vara ett överordnat mål.

LRF tillstyrker förslagen tUl planerings- och ledningsorganisation för den programbundna forskningen och försöksverksamheten vid veterinär­högskolan och skogshögskolan. För lantbrakshögskolans del föreslår förbundet atl liknande organisation och nomenklatur tillämpas som vid skogshögskolan och veterinärhögskolan. De administrativa resurseraa för planering och ledning av dessa programbundna verksamheter bör samlas till en enhet. En eventuell förstärkning av dessa resurser, liksom handläggarnas stationering, bör närmare utredas av styrelsen för hög­skoleenheten. Trädgårdsnäringens riksförbund förutsätter att trädgårds­näringen ges en skälig representation i berörda linjenämnder. SFS an­ser att de studerande bör vara representerade i kollegienämnderna med minst 1/4 av totala antalet ledamöter.

4.2.5 Övriga frågor

Samtiiga remissinstanser lämnar styrelsens förslag i fråga om institu­tionemas ledning utan erinran. När det gäller ordningen för att avge förslag till rektor menar statskontoret alt några särskilda bestämmelser om val av rektor för högskoleenheterna lantbrakshögskolan, skogshög­skolan och veterinärhögskolan inte bör ingå i den förordning som re­geringen senare utfärdar. H 75 och SFS ifrågasätter om de skäl som anförts för en mindre representation för de studerande i de församling­ar som skall nominera rektorer än i motsvarande inom utbUdningsde­partementets ansvarsområde är tillräckligt starka.

För den lokala antagning som kan komma att ske vid högskoleenhe­ten förordar TCO att antagningsnämnder inrättas med representation från arbetslivet.

Domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogs­industriernas samarbeisutskott förutsätter att av riksdagen anvisade medel till såväl utbUdning som forskning direkt tillförs de enskilda hög­skolorna, för att där fördelas mellan institutioner och program. Därmed skulle högskolornas ansvar för planering, samordning och verkställighet inom resp. område understrykas.

Skogsstyrelsen tillstyrker förslaget beträffande skogsmästarskolans in­ordnande som en institution vid skogshögskolan. Styrelsen anser att detta kan leda till ökad forskningsanknytning av utbildningen och till ett fruktbart lärarutbyte mellan skogshögskolan och skogsmästarskolan.

 

Prop. 1976/77:67                                                     27

TCO samt domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund och Skogsindustriernas samarbeisutskott tillstyrker också förslaget och tar tillfället i akt att framföra att skogsinstitutens utbUdning av skogs­tekniker bör inordnas i lantbruksuniversitetet. Samlliga remissinstanser har lämnat förslaget till inordning av veterinärinrättningen i Skara i högskoleenheten utan erinran.

H 75 ser det för sin del som utomordentligt väsentligt att de nya hög­skoleenheternas styrelser själva får utforma den inre förvaltningsstruk­tur hos resp. enhet som de med hänsyn tagen till högskolereformens allmänna syften finner ändamålsenliga. Den av H 75 föreslagna ord­ningen med förvaltningsnämnder ger här goda utgångspunkter för den interna organisationen av en större högskoleenhet. LRF instämmer i att lokala organ bör inrättas på övriga orter förutom Ultuna, särskilt med tanke på den splittring av skogshögskolan som sker i samband med dess omlokalisering. Målet bör härvid vara en så långtgående decentralise­ring som möjligt av beslutanderätten. TCO understryker starkt att då organ med företrädare för arbetslivet och allmänna intressen tUlsätts, bör arbetstagarsidan representeras i större utsträckning än hittills vid jordbrukels högskolor. Representanterna bör då nomineras av berörda organisationer. På samma sätt bör personalrepresentanterna utses genom berörda personalorganisationer.

5    Föredraganden

Jordbrukets högskolor och statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) bedriver forskning, försöksverksamhet, utbildning samt viss uppdrags­verksamhet. Huvuddelen eller ca 80 % av högskolornas och SVA:s to­tala resurser disponeras för forskning och försöksverksamhet, varav drygt hälften för programbunden forskning och försöksverksamhet. To­talt disponerades budgetåret 1975/76 ca 305 mUj. kr.

Jordbrukets högskolor och SVA har sedan den 1 januari 1975 en ge­mensam styrelse, som tillika är styrelse för statens skogsmästarskola och velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara (prop. 1974: 108, JoU 1974: 25, rskr 1974: 255). Från samma tidpunkt finns en gemensam central förvaltning och biblioleksorganisalion. Likaså har ett gemensamt rektorsämbete, en kollegieberedning och en utbildningsberedning inrät­tats. Under styrelsen och det gemensamma rektorsämbetet finns vid varje högskola ett rektorsämbete. Vid varje högskola finns vidare lä­rarkollegium, utbUdmngsnämnd(er) och tjänsleförslagsnämnd. Vid lant­brukshögskolan finns dessutom ett försökskoUegium och vid skogshög­skolan en forskningsnämnd. Verksamheten vid SVA leds under sty­relsen och det gemensamma rektorsämbetet av en föreståndare. Vid SVA finns en tjänsleförslagsnämnd och en rådgivande nämnd.

 

Prop. 1976/77: 67                                                     28

Högskolorna och SVA bedriver sin verksamhet i nära samarbete med i första hand ett flertal myndigheier och institutioner inom jordbruks­departementets verksamhetsområde och berörda delar av näringslivet. Detla återspeglas bl. a. i sammansättningen av dess styrelse.

1975 års riksdag beslutade om en reformering av högskoleutbildning­en (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Chefen för UtbUd­ningsdepartementet har tidigare denna dag lagt fram förslag (prop. 1976/77:59) liU högskolelag m.fl. författningar som avses gäUa hela högskoleorganisationen, således även inom jordbruksdepartementels verksamhetsområde, samt vissa andra förslag som avses gälla högskole­organisationen inom utbildningsdepartementets område. Chefen för ut­bildningsdepartementet avser alt senare föreslå att regeringen beslutar utfärda en förordning innehållande övriga grundläggande bestämmelser för högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets område. Dessa förslag bygger i huvudsak på H 75:s och sex regionala organisa­tionskommittéers arbete.

I riksdagens beslut år 1975 förutsattes alt jordbrukets högskolor även i forisättningen skulle sorlera under jordbruksdepartementet. I anslut­ning till riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen har styrelsen för jordbrukets högskolor och SVA, i fortsättningen benämnd styrelsen, på regeringens uppdrag gjort en översyn av den institutionella organisationen m. m. vid jordbrukets högskolor. Slyrelsens förslag lill ny institutionell organisation har lagts fram i september 1976 och där­efler remissbehandlats.

Inledningsvis vill jag erinra om att en genomgående tanke vid utform­ningen av den nya högskoleorganisationen har varit att i möjligaste mån undvika en detaljerad central reglering av organisationsstrukturen och verksamhetens bedrivande. I stället är avsikien att ge styrelserna för högskoleenheterna möjlighet att själva organisera sin verksamhet på det sätt som de finner mest ändamålsenligt. Avsikten har vidare varit att skapa sådan frihet att fortlöpande förändringar kan göras med hänsyn till utvecklingen i samhället och inom utbildningen och forskningen. Begreppet högskoleenhet har därför givits en sådan innebörd att det kan utgöra den organisaloriska ram inom vUken skilda verksamheter och förvaltningsstrukturer kan rymmas. Det finns enligt min mening ingen anledning atl i fråga om högskoleorganisatiorien inom jordbruks­departementels område frångå detta allmänna betraktelsesätt.

Utbildningen vid jordbrukets högskolor tar i anspråk endast en mind­re del av högskolornas totala resurser. Huvuddelen används för forsk­ning och försöksverksamhet med stark anknytning till utvecklingsarbe­tet inom jordbrukel, skogsbruket och övriga berörda näringar. Styrelsen föreslår främsl med hänsyn härtUl att jordbrukets högskolor även i fort­sättningen bör sortera under jordbruksdepartementet. Flertalet remiss­instanser har ingen erinran mot detla. Det finns inte heller enligt min

 

Prop. 1976/77: 67                                                     29

mening anledning alt frångå 1975 års riksdagsbeslut i detta avseende. Tvärtom har del nära sambandet mellan forskningen vid dessa högsko­lor och utvecklingen inom berörda näringar ytterligare markerats de senaste åren. Exempel därpå är den omorganisation av växt- och skogs­skyddet (prop. 1974: 109, JoU 1974: 23, rskr 1974: 242) samt omlokali­sering av veterinärhögskolan och SVA (prop. 1970: 37, JoU 1970: 23, rskr 1970: 235) som statsmakterna redan har beslutat om och den för­stärkning av resurserna för dessa verksamheter samt för övrig skoglig forskning och miljövård som har skett.

Styrelsen föreslår vidare alt jordbrukels högskolor sammanförs till en högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet. Remissinstanser­na har allmänl accepterat förslaget om sammanförande medan däremot benämningen har varit föremål för skilda uppfattningar. För egen del vill jag framhålla att grunden till den nu föreslagna integrationen redan har lagts genom riksdagens beslut om lokalmässig samordning, gemen­sam styrelse, gemensamt rektorsämbete och central förvaltning, gemen­sam biblioteksorganisation och vissa gemensamma beredningsorgan. När det gäller verksamheten på institutionsnivå bör erinras om atl den i hög grad är inriktad på experimentell forskning, som erfordrar dyrbar tek­nisk utrustning och kapitalkrävande anläggningar. Sådana resurser har också tilldelats högskoloma, ofta i gemensamma lokaler, s. k. centra. Vissa gemensamma institutioner har också bUdats. Högskolornas arbets­uppgifter kräver dessutom i slor utsträckning tvärvetenskapliga insatser för att tillfredsställande lösningar skall kunna erhållas. Jag biträder där­för slyrelsens förslag om atl sammanföra de tre högskolorna tiU en hög­skoleenhet. Jag vill förutskicka all jag har för avsikt att föreslå rege­ringen att den benämnes Sveriges lantbruksuniversitet.

Jag vill understryka att sammanförandel av jordbmkets högskolor till en högskoleenhet främsl är betingat av det framträdande behov av sam­verkan som finns inom utbildning och forskning. Della behov framstår tydligt inom en rad olika områden, t. ex. det kombinerade jord- och skogsbrukets utveckling, regional ekonomi och utveckling, miljövård och teknisk utveckling liksom växt- och skogsskydd, förebyggande djur­hälsovård och livsmedelshygien. Kvarvarande hinder för en effektiv och nära samverkan mellan lantbruksuniversitetets olika delar bör undan­röjas i den nya organisationen. Det bör emellertid också framhållas att inom lantbruksuniversitetet en profilering av forskning och utbildning bör ske inom olika verksamhetsområden såsom jordbruk, skogsbruk, veterinärmedicin, trädgårdsnäring och landskapsarkitektur. Företrädare för de olika näringama och berörda samhällsorgan bör därför få goda möjligheter att della i utformningen av såväl de olika programmen för forskning och försöksverksamhet som utbildningen inom resp. sektor. Att della kan ske inom en samlad högskoleenhet visar förhållandena vid lanlbrukshögskolan, där en organisatorisk samordning skett av verk-

 

Prop. 1976/77: 67                                                     30

samheter rörande jordbruk, trädgårdsnäring och landskapsarkitektur. Lämpliga organ för verksamhetens planering har där byggts upp för vart och ett av de berörda områdena. Detta bör också bli fallet inom lantbruksuniversitetet. Del förslag som nu läggs fram syflar därför till en organisation och en förvaltningsstruktur som kan möjliggöra såväl önskvärd betoning av de olika verksamheterna var för sig som nödvän­dig samordning.

I organisalionsförslaget framhålls att styrelsen för lanlbruksuniversi-telel kommer att få uppgifler som i högskoleorganisationen inom ut­bildningsdeparlemenlels område ligger på flera olika nivåer. Styrelsen menar därför alt samarbetet mellan styrelsen för lantbruksuniversitetet och högskoleorganisationen inom utbildningsdepartementets område i huvudsak bör ske i hittillsvarande former. Flertalet remissinstanser de­lar denna uppfattning eller — bl. a. UHÄ och H 75 — lämnar den utan erinran.

Chefen för utbildningsdepartementet har i anslutning till sitt förslag om högskolelag framhållit, efter samråd med mig, att den grundläggan­de högskoleutbildningen vid lantbruksuniversitetet bör undantas från det ansvar för samordnande planering, som kommer att ligga på de regionslyrelser som föreslås inrättade den 1 juli 1977. Detla ansvar för planering kommer således att åvila styrelsen för lantbruksuniversitetet. Det är därvid viktigt att berörda organ har kanaler som möjliggör infor-meUl samråd om den långsiktiga planeringen.

När del gäller sammansättningen av styrelsen för lantbruksuniversi­tetet delar jag, i likhet med flertalet remissinstanser, uppfattningen atl den nuvarande styrelsens sammansättning är väl avvägd, såväl vad av­ser antalet ledamöter som sättet att utse dessa. Vidare biträder jag för­slaget om att inrätta elt rektorsämbete vid lantbruksuniversitetet, be­slående av rektor och förvaltningschef, liksom förslaget om att det bör finnas en prorektor som ersättare för rektor.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare denna dag föresiagii
vissa beslämmelser rörande tjänstekonstruktionen för rektor vid hög­
skoleenheter inom UtbUdningsdepartementets område samt rörande rek­
torstjänster, vilkas innehavare har förordnanden som gäller för tid efter
den 1 juli 1977. Jag föreslår alt raiolsvarande bestämmelser skall gälla
för lantbruksuniversitetet.     [

Styrelsen föreslår atl den nuvarande kollegieberedningen får ändrad benämning till planeringsberedningen. Den bereder bl. a. anslagsärenden och föreslås få representanter för verksamhelen, de anslällda och de studerande. Vidare föreslås den nuvarande utbildningsberedningén beslå med någol ändrad sammansättning.. En ny forskarutbildningsnämnd som skall handha frågor rörande forskarutbildningen föreslås inrättad, beslående av representanter för lärare och de forskarstuderande. Jag

 

Prop. 1976/77: 67                                                     31

biträder förslagen om planerings- resp. utbildningsberedning samt om forskarulbildningsnämnd.

Styrelsen föreslår vidare att de enskilda högskolorna består som läro-och forskningsenheter inom lantbruksuniversitetet. Därutöver föreslås att en linjenämndsorganisation införs för ledning och planering av den grundläggande utbildningen motsvarande den inom utbUdningsdeparte­mentets område. Linjenämnderna föreslås därvid få i huvudsak samma ansvarsområden som de nuvarande utbildningsnämnderna.

I fråga om lantbruksuniversitetets inre organisation anser jag, i likhet med flera remissinstanser -- bl. a. UHÄ och H 75 — att denna i huvud­sak kan ansluta till de allmänna principer som nu föreslagits för hög­skolan i dess helhet. Detta innebär att en linjenämndsorganisation för ledning och planering av den grundläggande utbildningen skapas i en­lighet med slyrelsens förslag. Vidare bör forsknings- och forskaralbild-ningsområdena vid de nuvarande högskolorna definieras som lantbraks-vetenskaplig, skogsvetenskaplig resp. veterinärmedicinsk fakultet. Del­ta hindrar emellertid inte att de nuvarande benämningarna - dvs. lant­brukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan — kan bibehål­las i det dagliga arbetet för att beteckna resp. fakultet samt därtill an­knuten grundläggande utbildnirig.'Enligt min mening kan bevarandet av de nuvarande benämningarna ha en positiv betydelse för verksamhe­ten, bl. a. med tanke på samarbetet med berörda näringar. Det ankommer dock på styrelsen för lantbraksuniversitetet att ta ställning i denna fråga.

Styrelsen har föreslagit alt rektorsbefattningama vid de nuvarande läroanstalterna bibehålls. Detta har avstyrkts av bl. a. UHÄj H 75, stats­kontoret och Lantbrukarnas riksförbund. Jag delar dessa remissinstan­sers uppfattning i konsekvens • med mitt ställningslagande i fråga om lantbruksuniversitetets inre organisation. En dekanus bör utses för resp. fakultet när nuvarande rektorsförordnanden utgår. Dekanus torde fylla en mycket väsentlig roll vid samordningen och profileringen -av verksam­heten, speciellt den programbundna, vid resp. fakultet samt därtill an­knuten grundläggande utbUdning. Med hänsyn tUl omfattningen av de arbetsuppgifter som kommer att åvila dekanus, bl. a. inom den program­bundna forskningen och försöksverksamheten, kommer jag senare alt föreslå regeringen alt ulfärda föreskrifter om erforderlig tjänstebefrielse från ordinarie arbete.

Enligl styrelsen bör lärarkollegierna få motsvarande uppgifter och sammansättning som fakultetskollegierna inom utbildningsdepartemen­tets område. De nyligen inrättade tjänsteförslagsnämnderna beslår. Pla­nerings- och ledningsorganen för försöksverksamheten vid den lant­bruksvetenskapliga fakuhelen föreslås oförändrad. Vid den skogsveten­skapliga och den veterinärmedicinska fakulteten inrättas en forsknings­nämnd med representanter för verksamheten, näringslivet, berörda sam-

 

Prop. 1976/77: 67                                                     32

hällsorgan och de anställda för planering och ledning av den program­bundna verksamheten. Under forskningsnämnden vid den skogsvelen-skapliga fakulteten föreslås särskUda programkommittéer inrättade. Kol­legienämnder och förvalthingsnämnder med representanter för verksam­heten, de anstäUda och de studerande inrättas. Styrelsen för lantbruks­universitetet föreslås vidare få möjlighet att inrätta antagningsnämnder för den lokala antagningen. I fråga om institutionsstyrelser följs i hu­vudsak förslagen för utbildningsdepartementets område med vissa un­dantag som är betingade av den omfattande programbundna forskning­en och försöksverksamheten. Jag biträder dessa förslag med vissa un­dantag. Lärarkollegierna bör enligt min mening i stället benämnas fa-kultelskollcgier till följd av införandet av fakultetsbegreppet. Vidare för­ordar jag att samma bestämmelser i fråga om möjligheten att delegera beslutanderätt lill förvaltningsnämnder och kollegienämnder skall gälla inom lantbruksuniversitetet, som chefen för utbildningsdepartementet ti­digare denna dag har förordat beträffande förvaltningsnämnder vid hög­skoleenheter inora utbildningsdepartementets område. I detta samman­hang vill jag understryka den vikliga roll som planerings- och lednings­organen för den programbundna forskningen och försöksverksamheten samt kollegienämnden, enligt min mening, kommer att fylla för utveck­ling och samordning av verksamhetema inom varje fakultet samt, för kollegienämndens del, därtill anknuten grundläggande utbildning.

Styrelsen har vidare föreslagit att rektor och prorektor skall utses av regeringen resp. styrelsen efter förslag av en särskild valförsamling, sammansatt av grupperna lärare samt vissa tjänstemän inom försöks­verksamheten, de anställda och de studerande i proportionen 2:2:1. För egen del förordar jag emellertid, i likhei med chefen för utbildnings­departementet, att formerna för alt inhämta förslag till rektor bör be­stämmas lokalt. Del bör alltså ankomma på styrelsen för lantbruksuni­versitetet alt ta ställning till om förslag skall inhämtas från en valför­samling eller avges av styrelsen. Om förslag inhämtas från en valför­samling skall denna vara sammansatt i proportionen 2:2:1 enligt för­slaget. Med hänsyn tUl den omfattande programbundna verksamheten vid lantbruksuniversitetet och styrelsens sammansättning — rektor är i denna den ende representanten för verksamheten och dess verkställan­de ledamot — skall därvid styrelsen yttra sig över valförsamlingens för­slag. Det står vidare styrelsen fritt att inhämta förslag tUl prorektor från samma valförsamling som lämnar förslag till rektor. Vad gäller dekaner och prodekaner anser jag emellertid att dessa bör utses av styrelsen efter förslag av resp. fakulletskoUegium, vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten utökat med försökskollegiet. Dekanus vid den skogsvetenskap­liga fakulteten bör därvid saratidigt vara rektors ställföreträdare i Uraeå. På samma sätt som f. n. bör det finnas en rektors ställföreträdare i Al-

 

Prop. 1976/77: 67                                                     33

narp med hänsyn till verksamhetens omfattning där. Dämtöver kan särskilda platschefer behövas på vissa övriga orter, bl. a. Skara och Gar­penberg.

Styrelsen föreslår att statens skogsmästarskola inordnas i lantbruks­universitetet som en institution, benämnd institutionen skogsmästarsko­lan, och att velerinärinrättningen (djursjukhuset) i Skara ges ställning av institution, benämnd djursjukhuset i Skara. Jag förordar att dessa myn­digheter inordnas i lantbruksuniversitetet och därvid benämnes i enlighet med styrelsens förslag. Namnet velerinärinrättningen i Skara komraer dock att finnas kvar sora benämning på fältstationen i Skara. I sammanr hangel har domänverket, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Skogsindustriernas samarbeisutskott och TCO frarafört att skogsinstitu­tens utbildning av skogstekniker bör inordnas i lantbraksuniversitetet. Dessa instituts organisatoriska placering är f.n. föreraål för utredning genom skolöverstyrelsens försorg.

SVA skall enligt styrelsens förslag lyda under styrelsen för lantbruks­universitetet och dess beredningsorgan men i övrigt ha en relativt fri ställning. Jag biträder i likhet med flera remissinslanser detta förslag. Enligt min mening är det ändamålsenligt att betrakta anstalten och lantbmksuniversitetet som en myndighet i bl. a. vissa personal- och ekonomiadrainislrativa hänseenden.

I fråga om förutsättningar för de anslälldas representation i olika organ inom högskolan i förhållande tiU lagen (1976: 580) om medbe-stämmande i arbetslivet, sätt att utse representanter för de anslällda och de studerande i dessa organ samt bestäraraelser rörande studerande­sammanslutningar förordar jag att samraa principer skall gälla för lant­braksuniversitetet som för högskoleenheterna inom utbildningsdeparte­mentets område med vissa undanlag, sora är betingade av den orafat­tande prograrabundna forskningen och försöksverksaraheten. Då det gäl­ler representanter för allraänna intressen och samhällsorgan i ohka or­gan vid lantbruksuniversitetet bör dessa utses efter förslag från central­organisationer eller motsvarande med hänsyn till att verksamheten vid lantbruksuniversitetet är rikstäckande.

Den organisation som jag nu har föreslagit bör genomföras raed ver­kan fr. o. ra. den 1 juli 1977.

Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 13) föreslagit vissa anslag för budgetåret 1977/78 till jordbrukets högskolor och SVA, lantbrukshögskolan, skogshögskolan, veterinärhögskolan, sta­tens skogsmästarskola och velerinärinrättningen i Skara. Vid bifall till regeringens förslag bör dessa medel användas för motsvarande verk­samheter inom lantbraksuniversitetet. De anslagsraässiga konsekvenser­na av raina förslag bör behandlas av styrelsen för lantbruksuniversitetel i  dess  anslagsframställning för budgetåret  1978/79.  För budgetåret

 

Prop. 1976/77: 67                                                     34

1911/18 kan regeringen meddela de bestäraraelser som behövs över­gångsvis utan att rubba de förslag som lagts fram i budgetpropositionen. Jag vill i sammanhanget framhålla att någon anslagsomläggning vid lantbruksuniversitetet f. n. inte är aktuell.

6   Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regering­en

dels föreslår riksdagen att

1.  godkänna vad jag i det föregående har förordat om inrättande av en högskoleenhet inom jordbruksdepartementets område,

2.  godkänna vad jag i dét föregående har förordat om inordnan­de i högskoleenheten av statens skogsmästarskola och veteri­närinrättningen (djursjukhuset) i Skara,

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jäg i övrigt har anfört.

7   Beslut

Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har an­fört för den åtgärd eller det ändamål som föredraganden har hemställt ora.

 

Prop. 1976/77: 67

35

Bilaga

Bild i. Organisationen av jordbrukets högskolor och SVA

Styrelse

Kollegicbercdning

Gemensamt rektors­ämbete

 

Ulbildningsberedning

Central förvaltning och bibliotek

 

Lantbrukshögskolan

Skogshögskolan

Veterinärhögskolan

SVA

 

Rektorsämbete

Rektorsämbete

Rektorsämbete

Föreståndare

 

Lärarkollegium

2 utbildningsnämnder

Försökskollegium

Tjänsteförslagsnämnd

Kommitté iör in­formationsverksamhet

Lärarkollegium Utbildningsnämnd Forskningsnämnd Tjänsteförslagsnämnd

Lärarkollegium

Utbildningsnämnd

Tjänsteförslagsnämnd

 

Prop. 1976/77: 67

36

Bild 2. Organisationen av Sveriges lantbruksuniversitet och SVA

Styrelse

Planeringsberedning

Ulbildningsberedning

Rektorsämbete

 

Forskarutbildnings-nämnd

Central förvaltning och bibliotek

 

Lantbruksvetenskaplig fakultet

Skogsvetenskaplig fakultet

Veterinärmedicinsk fakultet

SVA

 

Fakultetskollegium

Kollegieniimnd

3 linjeniimnder

Försökskollegium

Tjänsleförslagsnämnd

Kommitté för informa­tionsverksamhet

Fakultetskollegium Kollegienämnd 2 linjenämnder Forskningsnämnd Tjänsteförslagsnämnd

Fakultets kollegium

Köllegicnämnd

Linjenämnd

Forskningsnämnd

Tjänsteförslagsnämnd

Föreståndare

 

Prop. 1976/77:67                         "                           37

Innehållsförteckning

1 Inledning........................................................... .. 2

1.1    Utredningsarbete och remissbehandling ..............    2

1.2    Huvuddragen i reformeringen av högskoIeutbUdningen  ....  3

2 Nuvarande organisation för jordbrukets högskolor ..... .. 5

2.1    Grundläggande förhållanden.............................. .. 5

2.2    Institutionell organisation ................................ .. 6

3 Utredningsförslaget    ......................................... .. 8

3.1    Huvudmannaskap och styrelsens funktion ........... .. 8

3.2    Högskoleenhetens organisation.......................... .. 9

 

3.2.1        Allmänt    ............................................. .. 9

3.2.2        Ledningen av högskoleenheten.................. . 11

3.2.3        Gemensamma organ  .............................. . 12

3.2.4        Organ på högskolenivå............................. . 13

3.2.5        Institutionemas ledning............................ . 16

3.2.6        Ordning för att avge förslag till rektor ........ . 17

3.2.7        Vissa tUlträdesfrågor ..............................   17

3.2.8        Anslagssystem....................................... . 18

3.2.9        Statens skogsmästarskola och veterinärinrättningen i Skara           18

3.2.10     Inrättande av lokala organ  ...................... . 18

3.2.11     Tidpunkt för genomförande av förslag ........ . 19

4 Remissyttrandena   ............................................. 19

4.1    Huvudmannaskap och styrelsens funktion............ 19

4.2    Högskoleenhetens organisation......................... . 21

 

4.2.1     AUmänt ................................................. 21

4.2.2     Ledningen av högskoleenheten  .................. 23

4.2.3     Gemensamma organ    .............................. 24

4.2.4     Organ på högskolenivå   ........................... . 25

4.2.5     Övriga frågor    ....................................... . 26

 

5    Föredraganden   ................................................. 27

6    Hemställan   ...................................................... 34

7    Beslut............................................................... 34

Bilaga. Organisationstablåer

NORSTEDTS TRYCKERr    STOCKHOLM  1977 770) IS