Prop. 1976/77: 56 Regeringens proposition

1976/77: 56

om ändring i civilförsvarsiagen (1960:74);

beslutad den 15 december 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ERIC KRÖNMARK

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag till ändringar i civilförsvarslagen (1960:74) till följd av ändrad krigsorganisation av civilförsvaret samt nytt grundutbildnings- och övningssystem anpassat till den ändrade krigsorganisationen.

/ Riksdagen 1977. 1 samt. Nr 56

Inom civilförsvarsområde utgör varje kommun ell cl v i Iförs vars -distrikt. Om särskilda skäl jöre-ligga, äger länsslyrelsen förordna om annan indelning av civilförsvarsområde i civilförsvarsdistrikt.

Rikel indelas icivilförsvars-om råden. Om indelningen förordnar regeringen.

5 §2

Riket indelas icivilförsvars-områden för det lokala civilförsvaret och, i den utsträckning del finnes erforderligt, i särskilda områden för det regionala civilförsvaret. Om indelningen förordnar regeringen.

Ingå i civilförsvarsområde delar av skilda län, bestämmer regeringen tiU vilket län området skaH höra i civilfor-svarshänseende.

Länsstyrelsen äger, dä det finnes ändamålsenligt, förordna om indelning av civilförsvarsområde icivil -försvå rsdist rikt.

Civilförsvarschef och ställföreträdare utses av länsstyrelsen, om ej regeringen för visst civilförsvarsområde förordnar annorlunda.

Inom civilförsvarsområde utövas ledningen av civilförsvaret under civilförsvarsberedskap saml, om regeringen i fråga om visst civilförsvarsområde så förordnar, även eljest av en civilförsvarschef. För civilförsvarschefen skall finnas en ställföreträdare.

För ledningen under civilförsvarsberedskap av civilförsvaret inom civilförsvarsdistrikt mä länsslyrelsen förordna en dislriktschef.

Inom civilförsvarsområde utövas ledningen av civilförsvaret under civilförsvarsberedskap samt, om regeringen i fråga om visst civilförsvarsområde så förordnar, även eljesi av en civilförsvarschef. För civilförsvarschef skall finnas ställföreträdare.

För ledningen under civilförsvarsberedskap av civilförsvaret inom civilförsvarsdislrikl, där ledningsuppgifterna ej kunna fullgöras av civil-

Lokalt allmänt civilförsvar och verkskydd må anordnas gemensamt, om det finnes ändamålsenligt med hänsyn till förhållandena på viss ort och kan ske utan minskning av civilförsvarets förmåga att fullgöra sina uppgifter.

Civilförsvaret skall anordnas dels som allmänt civilförsvar lokall för varje civilförsvarsområde samt regionall for varie .För regionalt civilförsvar avsett område, dels i den mån del fmnes erforderiigt med hänsyn till bebyggelsens beskaffenhet eller eljest som verkskydd för särskilda anläggningar och byggnader.

Civilförsvaret skall anordnas dels som allmänt civ il förs va r lokalt för varje civilförsvarsområde samt enligt civiljörsvarssiyrelsens bestämmande regionalt inom län, dels i den mån det finnes erforderligt med hänsyn till bebyggelsens beskaffenhet eller eljest som verkskydd för särskilda anläggningar och byggnader.

12 5

2 m o m . 1 andra fall än i 1 mom. sägs är civilförsvarspliktig icke skyldig alt tjänstgöra i civilförsvaret annat än för utbildning och övning.

Civilförsvarspliktig, som jämlikt 17 5 är inskriven i civilförsvaret, må för utbildning tagas i anspråk under högst trettio dagar: dock må utbildningstiden för civilförsvarspliktig som krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan befattning, vilken kräver särskilda insikter eller färdigheter, utsträckas till högst sextio dagar.

Envar civilförsvarspliktig är skyldig atl under varje följd av tre kalenderår deltaga högst sextio timmar i övning, som anordnas av civilförsvarsmyndighet. Enligt regeringens bestämmande må del av nämnda tid användas uteslutande lill utbildning.

Envar civilförsvarspliktig är skyldig att under varje följd av fyra kalenderår deltaga högst tio dagar i övning, som anordnas av civilförsvarsmyndighet. Enligt regeringens bestämmande må del av nämnda tid användas uteslutande till utbildning.

68 5

Civilförsvarschef och länsstyrelse äga under civilförsvarsberedskap taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan än staten, därest del finnes erforderiigt för att slallig civilförsvarsuppgifi skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens avstående ej kan träffas tillräckligt skyndsamt. Civilförsvars-chef och länsstyrelse äga härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras verksamhetsområde; dock må efler länsstyrelsens medgivande civilförsvarschef laga motorfordon, släpfordon och motorredskap i anspråk, även om de finnas inom annat till länet hörande civilförsvarsområde.

Civilförsvarschef och chef för undsättningskär Inom civilförsvaret ävensom länsstyrelse äga under civilförsvarsberedskap taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, ulrust-ningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan än staten, därest det finnes erforderligt för alt statlig civilförsvarsuppgift skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens avstående ej kan iräffas tillräckligt skyndsamt. Civilförsvarschef och länsstyrelse äga härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras verksamheisområde; dock må efter länsstyrelsens medgivande civilförsvarschef taga molorfordon, släpfordon och motorredskap i anspråk, även om de finnas inom annat till länet hörande civilförsvarsområde.

Ianspråktagande enligl första stycket av byggnad eller del därav för inkvartering av vårdbehövande i särskild förläggning ävensom ianspråktagande av utrustning, som erfordras för sådan föriäggning, må beslå intill två veckor från det att driften av förläggningen upphört att vara en civilförsvars-uppgift.

1 den mån det prövas nödigt för fullgörande av kommuns skyldigheter enligt 40 5 1 mom. b) och c) atl egendom tages i anspråk för kommuns räkning, skall vad i första stycket sägs äga molsvarande lillämpning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder; förfoganderätten må härvid dock endast utövas av länsstyrelsen.

Nuvarande lydelse

honom och vartill han blivit kallad i vederbörlig ordning, eller avviker någon olovligen därifrån, må han på framställning av länsstyrelsen, chef jör undsättningskår eller civilför-svarschefen omedelbart hämtas på egen bekostnad genom polismyndighetens försorg. Detsamma skall gälla om civilförsvarspliktig utan anmält laga förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 5 utfärdad kallelse till personlig inställelse.

Föreslagen lydelse

honom och vartill han blivit kallad i vederbörlig ordning, eller avviker någon olovligen därifrån, må han på framställning av länsstyrelsen eller civilförsvarschefen omedelbart hämtas på egen bekostnad genom polismydighetens försorg. Detsamma skall gälla om civilförsvarspliktig utan anmält laga förfall underlåter att efterkomma jämlikt 18 5 utfärdad kallelse till personlig inställelse.

83 5

Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen. 1 samma ordning föres talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 55.

Över beslut av civilförsvarschef, chef för undsättningskär eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen. 1 samma ordning föres talan mot kommunal myndighets beslut enligl 27 och 32 55.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 5. om ersättning enligl 53 5 och skyddsrumsavgift enligt 55 5, om uttagande av egendom enligt 76 5 eller om föreläggande av vite vid underiålenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 5 föres talan hos kammarrätten genom besvär. 1 samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med slöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 5.

1 övrigt föres talan mot länsstyrelses beslul enligt denna lag hos regeringen genom besvär. 1 samma ordning föres talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligl lagen.

Talan må icke föras mol beslul, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37 eller 58 5.

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro däriill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna atl beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

Regeringen eller myndighet som regeringen utser får bestämma att 7,68,77 och 83 55 i sin lydelse enligt lagen (1975:553) om ändring i civilförsvarslagen (1960:74) får tillämpas på regionala undsättningskårer intill utgången av juni 1981.

Prop. 1976/77:56

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-12-15

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Krönmark

Proposition om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

1 Inledning

Planeringen av civilförsvaret utgick före 1972 års försvarsbeslut från alt befolkningen under krig löpte risk att direkt bekämpas i terrorsyfte och att kärnvapen därvid kunde komma alt användas. Denna uppfattning ledde bl. a. till atl utrymning sattes i förgrunden bland de förebyggande åtgärderna och att det inie ansågs vara möjligt alt till rimliga kostnader åstadkomma skyddsrum lill skydd för befolkningen i de större städernas innerområden.

1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75,FöU 1972:17,rskr 1972:231)innebar att planeringen i fortsättningen inte skulle inriklas på skydd mot kärnvapen eller massinsats av konventionella vapen i direkt bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen skulle i stället vara att befolkningen kan komma atl beröras av biverkningar vid bekämpning av mililära mål i samband med en invasion med i första hand konventionella stridsmedel och vid markstrider. Viss hänsyn måste också tas till alt befolkningen kan bli ställd inför direkt hot om skadegörelse. Det är då betydelsefullt att civilförsvaret med sina åtgärder kan påverka hotsituationen och öka statsmakternas handlingsmöjligheter. Vidare borde enligt försvarsbeslutet befolkningen kunna ges skydd mot bl. a. de sekundära verkningarna av ABC-stridsmedel som används utanför våra gränser.

Beträffande inriktningen av åtgärderna för att åstadkomma önskat skydd fastslogs i försvarsbeslutet atl planeringen skall inriklas på att skydd i möjlig mån skall beredas befolkningen i skyddsrum. Försvarsbeslutet innebar även atl omfattningen av det lokala allmänna civilförsvaret begränsades. Denna

Prop. 1976/77:56 7

del av civilförsvaret var år 1972 i fräga om utbildad personal och materiel uppbyggd till ca 90 % av den planerade omfattningen. Denna organisation ansågs vara tillräcklig under förutsättning alt den anpassades till den ändrade planeringsinriktningen och att den gjordes mer enhetlig. Det angavs dessutom särskilt alt kraven på uthållighet och beredskap för organisationen skulle beaktas.

Mot bakgrund av 1972 års försvarsbeslut utarbetade civilförsvarsslyrelsen förslag till hur anpassningen av lednings- och undsättningsorganisationen skulle ske samt hur kraven på uthållighet och beredskap för organisationen skulle beaktas.

I programplanen 1974/75-1978/79 redovisade civilförsvarsstyrelsen förslag till organisationen i stort samt hur övergången borde genomföras. Enligl prop. 1974:1 (bil. 6) biträdde dåvarande chefen för försvarsdepartementet i huvudsak förslaget. Propositionen antogs av riksdagen (FöU 1974:19, rskr 1974:190).

1 skrivelse den 1 september 1975 lämnade civilförsvarsstyrelsen förslag till ändrad organisalion, kallad organisation 80, för det allmänna civilförsvaret och hemställde bl. a. att civilförsvarsiagen ändrades i enlighet med detta.

1974 års försvarsutredning ansåg i betänkandet ( SOU 1976:5) alt den föreslagna ändrade krigsorganisationen skulle ge förutsättningar för ett effektivare utnyttjande av de resurser som avdelas för ledning och undsättning (s. 230).

Regeringen godkände i beslut den 18 mars 1976 de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna riktlinjerna för organisationen och anförde att frågan om författningsändringar skulle prövas i senare sammanhang.

I skrivelse den 9 maj 1974 (prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) godkände riksdagen riktlinjer för bl. a. ett nytt utbildnings- och övningssystem för civilförsvaret och bemyndigade Kungl. Maj:l att vidta de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra förslagen och som inte innebär ändringar i civilförsvarsiagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad 1976:305).

Genom beslul den 6 december 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt civilförsvarsstyrelsen att inkomma med bl. a. förslag till beslämmelser om ulbildning och övning för det allmänna civilförsvaret och verkskyddet.

1 skrivelse den 1 april 1976 har civilförsvarsstyrelsen lämnat förslag till ett nytt grundutbildnings- och övningssystem anpassat till organisation 80.

Genomförandet av organisation 80 och det nya utbildnings- och övningssystemet föranleder ändringar i fiera författningar. Jag avser att nu föreslå de ändringar i civilförsvarslagen som behövs. Ändringarna är väsentligen av formell art. Jag kommer i annal sammanhang att föreslå regeringen erforderliga ändringar i författningar som inte kräver riksdagens medverkan. Som bakgrund till författningsförslagen lämnas i det följande en översiktlig redogörelse för organisalion 80 samt del nya utbildnings- och övningssystemel.

Prop. 1976/77:56 8

2 Civilförsvarets krigsorganisation

Riktlinjen förarbetet med det allmänna civilförsvarets nya krigsorganisation har varil att åstadkomma en organisation som präglas av enhetlighet, uthållighet, god ledning och förmåga till snabb insats.

Den nya organisationen innehåller regionala och lokala typenheter för i huvudsak funktionerna ledning, undsättning, utrymning och underhållsverksamhet samt enheter för skyddsrumsledning. De nuvarande ordnings-och bevakningsenheterna finns tills vidare kvar med väsentligen samma organisation som i dag. Även verkskyddsorganisationen blir i huvudsak oförändrad i förhållande till dagens organisation.

Civilförsvarsslyrelsen föreslog under arbetet inför försvarsbeslutet år 1972 att en begränsad del av organisationen skulle utformas som särskilda förband med hög mobiliseringsberedskap. 1 försvarsbeslutet angavs att denna fråga borde undersökas men att för huvuddelen av organisationen mobiliseringsberedskapen borde kunna sättas lägre och utbildningen av manskap begränsas med hänsyn till detta. 1 den nya organisationen ingår ett begränsat antal enheter (S-enheter) med en mobiliseringstid om 24 timmar.

1 samband med alt organisalion 80 införs ändras landels indelning i civilförsvarsområden. Elt civilförsvarsområde bör omfatta en kommun eller fiera kommuner och utgöra ett sammanhängande område för ledning av civilförsvarsåtgärder. Utrymning bör som regel kunna ske inom eget civilförsvarsområde. Ett civilförsvarsområde bör vara så stort att tilldelade resurser möjliggör effektiva åtgärder. Civilförsvarschefen skall inte redan i utgångsläget behöva förlita sig på bistånd från annat civilförsvarsområde. Civilförsvarsområdesgränserna bör sammanfalla med andra för totalförsvaret väsentliga fredsadministrativa gränser, t. ex. polisdistriktsgräns och sjukvårdsförvaltningens gränser. Hänsyn bör tas till fredsräddningstjänstens arbetsområden. Civilförsvarsområdena bör indelas i distrikt som motsvarar kommunerna. Inom Slockholms och Göteborgs civilförsvarsområden kan dock distrikt med hänsyn till bebyggelsen omfatta två eller fiera kommuner eller delar av kommuner. Enligt nuvarande bedömning bör landet indelas i 89 civilförsvarsområden.

Personalbehovet i organisation 80 uppgår till 210 000 personer.

Övergången till organisation 80 sker under budgetåren 1977/78-1980/81. Från länsstyrelsernas sida krävs visst förberedelsearbete. Omfördelningen av personal och av materiel i förråden sker totalt sett för hela landet under en fyraårsperiod. Det egentliga planläggningsarbetet sker under två till fem år beroende på när resp. län skall omorganiseras.

Den praktiska omorganisationen inom ell län sker under ett budgetår. Länen bör med hänsyn till bl. a. beredskapssynpunkter och rationella krav i samband med förrådsomställningen indelas i olika grupper under fyraårsperioden, så all ca en fjärdedel av länen organiseras om under vart och ett av

Prop. 1976/77:56 9

budgetåren. Systemet för omorganisationen gäller alla län utom storstadslänen Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Där sker övergången under en längre period än ett budgetår.

3 Nytt grundutbildnings- och övningssystem

Enligt civilförsvarslagen är varje svensk medborgare som bor i landet skyldig att tjänstgöra i civilförsvaret fr. o. m. 16 och t. o. m. 65 års ålder så långt kroppskrafter och hälsotillstånd medger (civilförsvarsplikt).

För utbildning begränsas tjänstgöringsskyldigheten till högst 30 dagar. För civilförsvarspliktig som har krigsplacerats i högre befälsbefattning eller i annan befattning som kräver särskilda insikter eller färdigheter får utbildningstiden utsträckas till högst 60 dagar. Varje civilförsvarspliktig är utöver grundutbildningen skyldig alt delta i övning högst 60 timmar under varje följd av tre kalenderår.

Utbildningen inom civilförsvaret bedrivs som heltidsutbildning, deltidsutbildning eller kombinerad heltids- och deltidsutbildning.

Enligl nuvarande riktlinjer skall krigsorganisationen övas enhetsvis med i princip fyra års intervall. Vissa ledningsorgan skall övas vartannat år. 1 regel genomförs övningarna som deltidsövning eller under lördagar och söndagar.

Övningsverksamhelen omfattar f n. övning med ledningscentraler och fältstaber (ca 20 timmar vartannat år), övning med personal för utrymning och mobilisering (9-12 timmar vartannat eller vart fjärde år) och enhetsövning med grupp (7 timmar vart fjärde år).

Som tidigare nämnts har riksdagen godkänt riktlinjer för ett nytt utbildnings- och övningssystem som i huvudsak innebär följande.

Endast en mindre del av manskapet för det lokala allmänna civilförsvaret behöver utbildas. Denna omständighet innebär att högre krav ställs på befälels utbildning. Krav ställs också på att det lägre befälet och del manskap som utbildas har goda kunskaper om hur bl. a. olika praktiska uppgifter skall lösas.

1 fråga om utbildningens längd omfattar utbildningstiden fyra-åtta veckor för befäl i ledningscenlraler och högre fältbefäl. För huvuddelen av dessa grupper kan dock utbildningen begränsas till fyra-fem veckor. Detta innebär att utbildningstiden för fiertalet högre chefer minskar med ca två veckor. För plutonchefer och gruppchefer ökar utbildningstiden ungefär en vecka. För manskap med yrkesbakgrund som är lämplig för tjänsten i det allmänna civilförsvaret omfattar utbildningstiden omkring en vecka. Sistnämnda utbildningstid gäller också för manskap i verkskydd.

Utbildningen skall genomföras som heldagsutbildning på vardagar.

Övningsverk-samheten syftar lill atl skapa samövade enheter. Organisationen skall efter mobilisering kunna lösa sina uppgifler även om huvuddelen

Prop. 1976/77:56 10

av manskapet inte har utbildats i fred. 1 princip skall alla enheter genomföra s. k. enhetsövning om tre dagar för befäl och två dagar för manskap. Övningarna skall kunna återkomma en gång under varje fyraårsperiod. Vissa enheter undantas från enhetsövningar, medan andra enheter övas under kortare tid.

Befäl och annan personal i nyckelbefattningar skall vidare informeras om planläggningen i eget civilförsvarsområde i fråga om mobilisering, gruppering och undsättning m. m. Denna utbildning ges inom ramen fören s. k. särskild övning om högst en dag. Snabbmobiliserbara enheter (S-enheter) övas i mobilisering under en dag, s. k. mobiliseringsövning.

De angivna tiderna för utbildning och övning innebär inle att den nuvarande fredstida tjänstgöringsskyldigheten för civilförsvarspliktiga ökas.

4 Föredraganden

Riksdagen härden 9 maj 1974(prop. 1974:75, FöU 1974:20, rskr 1974:191) godkänt riktlinjer för bl. a. ett nytt utbildnings- och övningssystem för civilförsvaret. Regeringen har vidare den 18 mars 1976 godkänt de av civilförsvarsstyrelsen föreslagna riktlinjerna för en ändrad organisation av det allmänna civilförsvaret, organisation 80. Genomförandet kräver ändringar i fiera författningar, bl.a. i civilförsvarsiagen (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad 1976:305). Ändringarna som här föreslås är väsentligen av formell art. Erforderiig ändringar i andra författningar, som inte kräver riksdagens medverkan, kommer jag att föreslå regeringen i annat sammanhang.

5 s

1 5 5 finns f. n. bestämmelser om rikets indelning i civilförsvarsområden och civilförsvarsdistrikt. Enligt organisation 80 kommer det allmänna civilförsvaret att bestå av lokala och regionala enheter. De lokala enheterna fördelas inom civilförsvarsområden medan de regionala enheterna enligt beslut av civilförsvarsstyrelsen fördelas till vissa län utan någon särskild områdesindelning. Det finns därför inte längre anledning all i lagen fastställa att särskilda områden skall finnas för det regionala civilförsvaret. Paragrafens första stycke bör ändras i enlighet härmed.

Bestämmelsen i paragrafens nuvarande andra stycke saknar numera betydelse och kan utgå. 1 ett nytt andra stycke, som till sitt innehåll ersätter det nuvarande tredje stycket, bör tas in de bestämmelser om civilförsvars-områdes indelning i civilförsvarsdistrikt som följer av organisation 80. 1 denna organisation är varje kommun i princip ett civilförsvarsdistrikt. Med hänsyn lill befolkningsstrukturen kan det dock finnas behov av att kunna frångå denna huvudregel, t. ex. i storstäder där flera distrikt kan finnas inom varje kommun.

Prop.1976/77:56 11

6 5 innehåller f n. bl. a. bestämmelser om ledningen av civilförsvaret. 1 organisation 80 utökas antalet ställföreträdare för civilförsvarschef till två. Ställföreträdare införs också för distriktschef Enligt civilförsvarsstyrelsen har erfarenheterna visat att behov finns av en starkare ledning och att det vore en nackdel om antalet ställföreträdare låses fast i lagtexten. Jag delar styrelsens uppfattning i denna fråga. Första och tredje styckena bör ändras i enlighet härmed. 1 tredje slyckel bör dessutom förutsättningarna för förordnande av distriktschef ändras något i förhållande till nuvarande ordning. 1 sådana civilförsvarsdistrikt där civilförsvarschefen har sin uppehållsplats bör han nämligen samtidigt kunna fullgöra ledningsuppgifterna inom distriktet. Ändringen av fjärde slyckel är en anpassning av terminologin till bestämmelserna i brandlagen (1974:80, ändrad 1975:96)och i brandstadgan (1962:91, omtryckt 1974:81, ändrad senast 1975:762).

Ändringen i 7 5 första stycket är en följd av vad som anförts under 5 5 beträffande dimensioneringen av det regionala civilförsvaret.

12 yf 2 mom.

Den föreslagna ändringen av 12 5 2 mom. tredje stycket innebär inte någon utökning av den fredstida tjänstgöringsskyldigheten för civilförsvarspliktiga. Skyldigheten alt delta i övning bördock anges i dagar under en period om fyra år i stället för timmar under en period om tre år, dvs. på samma sätt som skyldigheten att fullgöra repetitionsutbildning anges för värnpliktiga. Tidsperioden fyra år, som motsvarar det föreslagna övningsintervallet, medger dessutom en större flexibilitet vid planering och genomförande av övningsverksamheten.

68, 77 och 83 H

1 68, 77 och 83 55 finns f n. beslämmelser som bl. a. avser chef för undsättningskår. Undsättningskårerna finns inle med i organisation 80. Civilförsvarsstyrelsen har föreslagit att benämningen chef för undsättningskår i ifrågavarande paragrafer byts ut mol regional fältchef Jag anser emellertid inte att det är nödvändigt att den regionala chefen får samma befogenheter enligt 66. 77 och 83 55 som chef för undsättningskår har. Det bör ankomma på länsstyrelsen att beslula i dessa frågor, en befogenhet som länsstyrelsen redan har f n. 1 nämnda paragrafer bör således benämningen chef för undsältningskår ulgå.

Prop. 1976/77:56 12

Övergångsbestämmelser

Som tidigare har nämnts sker övergången till organisation 80 under budgetåren 1977/78-1980/81. Omfördelningen av personal och av materiel i förråden sker lokalt sett för hela landet under en fyraårsperiod. Det egentliga planläggningsarbetei kommerait pågå under två till fem år beroende på när resp. län skall omorganiseras. Omorganisationen inom etl län sker i princip under ett budgetår. Länen indelas med hänsyn till bl. a. beredskapssynpunkler och rationella krav i samband med förrådsomställningen i olika grupper under fyraårsperioden, så att ca en fjärdedel av alla län organiseras om under vari och ett av budgetåren. Systemet för omorganisationen gäller alla län utom storstadslänen Slockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Där sker övergången under en längre period än ett budgetår. För att möjliggöra planläggningsarbetet och genomförandet av organisationen krävs att lagändringarna träder i kraft senast den 1 juli 1977. Emelleriid måste vissa nu gällande bestämmelser alltjämt tillämpas i den äldre lydelsen intill dess övergången till den nya organisationen har skett, dock längst lill utgången av juni 1981, då organisationsförändringen skall vara helt genomförd. Bestämmelserna i 7, 68. 77 och 83 55 i sin äldre lydelse bör därför få tillämpas på regionala undsättningskårer intill utgången av juni 1981 då dessa kårer hell kommer atl utgå. Det bör ankomma på regeringen eller myndighet som regeringen ulser att beslämma i vilken utsträckning detta bör ske. Övergångsbestämmelsema har utformats i enlighet med vad jag nu har anfört.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Gotab. Stockholm 1977 54 281