Prop. 1976/77: 45

Regeringens proposition

1976/77: 45

om sänkning av sjömansskatten, m. m.;

beslutad den 18 november 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att aniaga de förslag som har upptagits bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås lättnader i sjömansskatten. En anpassning görs till den skattesänkning som regeringen tidigare har föreslagit för 1977 års inkomsler. Dessuiom höjs bl. a. del omkostnadsavdrag som innefattas i sjömansskaltelabellerna från 2 500 kr. lill 3 000 kr. i fjärrfart och från 1 250 kr. lill 1 500 kr. i närfart.

I propositionen läggs även fram förslag i fråga om extra avdrag för folkpensionärer. Förslagen innebären uppmjukning av avirappningsreglerna för de fall förmögenhet finns. Vidare föreslås nya regler för folkpensionärernas deklaralionsplikl. De förslagen är följdändringar med anledning av de bestämmelser om folkpensionärernas rätt till extra avdrag som trädde i kraft den 1 januari 1976. 1 anslutning härtill föreslås vissa närmast tekniska ändringar i fråga om bl. a. avdrag för preliminär skall. De nu nämnda ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången vid 1977 års taxering.

1 propositionen föreslås vidare särskilda regler för beskattningen av bl. a. dagpenning som fr. o. m. den 1 januari 1977 skall utgå till värnpliktiga vid repetitionsövningar. Skatteintäkterna härav avses i sin helhet tillföras statsverket.

Vidare föreslås vissa ändringar i fråga om den bevillningsavgift som skall erläggas av utländska artister som uppträder i Sverige. Även dessa ändringar är av teknisk art och rör frågan om tiUståndsgivningen vid offentliga föreställningar. Även dessa förslag avses träda i kraft den 1 januari 1977.

Slutligen föreslås några tekniska ändringar, bl. a. i fråga om skatteavdrag på yrkesskadelivränta och delpension.

1  Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 45

Prop.1976/77:45 2

1 Förslag tiil

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrives att 1 >! 1 mom. och anvisningarna lill 1 S samt de tabeller som avses i 7 S 1 mom. och 8 § lagen (1958:295) om sjömansskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 S 1 mom.   Sjömansskatt enligt denna lag skall eriäggas av sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en bruttodräklighel av minst 100 regislerton, vilket huvudsakligast nyttjas i sådan närfarl eller fiärrfart, som i 2 S sägs.

Sjömansskatt skall icke eriäggas av sjöman ombord på svenskt handelsfartyg i fart inom landet huvudsakligen i hamnar eller på floder, kanaler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund(inre fart)ulom i fall som avses i 7 S 2 moin. andra stycket.

Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande eller biträder vid fartygets utrustning för att senare tiUträda befattning pä fartyget skall erlägga sjömansskatt för inkomsterna under kontrollant- eller utrustningstiden.

Anvisningar

till    1    vj

Bestämmelserna i denna lag avse sjöman som är anställd i redarens ijänsl ombord på svenskt handelsfartyg. A v 19 a S följer all lagen även är tillämplig på sjöman som är anställd av annan arbetsgivare som redaren antagit som entreprenör. Med anställning på svenskt handelsfartyg likställes anställning på utländskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbetsgivare. Uthyres svenskt handelsfartyg till utländsk redare i huvudsak obemannat, äga bestämmelserna tillämpning om anställningen sker hos fartygets ägare eller någon av denne anlitad arbetsgivare.

Har sjöman avmönstrat från ijänsl ombord på visst fartyg för att tillträda tjänst ombord på annat fartyg tillhörigt samme redare, skall ersättning som utgår under väntetiden anses som utbetalad i tjänsten ombord på det förra fartyget.

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

2        Senaste lydelse 1975:948.

3        Senaste lydelse 1975:948.

Prop. 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Sjömansskall skall eriäggas även av den som före leveransen av fartyg, som är under byggnad, och innan tjänstgöring ombord påbörjats inställer sig på fartyget för att lära känna det och dess tekniska utrustning m. m.

Prop. 1976/77:45

4 Bilaga

Nuvarande lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatf*

Fjärrfart

Tabell F kolumn 1

(Ogift sjöman utan barn)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 410- 1 800	9,85	-t-28,5 96
1 800- 2 400	121	■1-34,5 96
2 400- 3 000	328	-47,5 %
3 000- 3 600	613	+52,5 96
3 600- 4 200	928	-h59,0 %
4 200- 4 800	1 282	+62,5 96
4 800- 5 400	1657	+62.5 96
5 400- 6 000	2 032	+65,0 96
6 000- 6 600	2 422	+72.0 %
6 600- 7 200	2 854	+73,0 96
7 200- 7 800	3 292	+73,5 96
7 800- 8 400	3 733	+73,5 96
8 400- 9 000	4 174	+76,5 96
9 000- 9 600	4 633	+77,5 96
9 600-10 000	5 098	+77,5 96
10 000-12 800	5 408	+77.5 96
12 800-	7 578	+81,5 96

"Senaste lydelse 1975:314.

Prop.1976/77:45

Nuvarande lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 960- 2 400	10,80	+35,5 %
2 400-3 000	167	+47,0 96
3 000-3 600	449	+52,5 96
3 600- 4 200	764	+58,5 96
4 200- 4 800	1 115	+62,5 96
4 800- 5 400	1490	+62,5 96
5 400- 6 000	1865	+65,0 96
6 000- 6 600	2 255	+72,0 %
6 600- 7 200	2 687	+73,0 96
7 200- 7 800	3 125	+73,5 %
7 800- 8 400	3 566	+73,5 96
8 400- 9 000	4 007	+76,0 96
9 000-9 600	4 463	+77,5 96
9 60(10 000	4 928	+77,5 96
10000-12800	5 238	+77,5 96
12 800-	7 408	+81,5 96
Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
BeskaUningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
2 120- 2 400	9.80	+34,0 %
2 400-3 000	105	+42,5 96
3 000-3 600	360	+52 5 96
3 600- 4 200	675	+56,0 96
4 200- 4 800	1011	+62,5 %
4 800- 5 400	1 386	+62,5 96
5 400- 6 000	1 761	+64,0 96
6 000- 6 600	2 145	+ 70,0 96
6 600- 7 200	2 565	+72,5 96
7 200- 7 800	3 000	+73,5 96
7 800- 8 400	3 441	+73,5 96
8 400-9 000	3 882	+75,0 96
9 000- 9 600	4 332	+77,5 %
9 600-10 000	4 797	+11.5 96
10 000-13 000	5 107	+77,5 96
13 00CV-	7 432	+81,5 %

\* Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 45

Prop. 1976/77:45

Nuvarande Ivdelse

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 460- 1 800	10,80	+ 13,0 %
1 800- 2 400	55	+ 16,0 96
2 400- 3000	151	+42,0 96
3 000- 3 600	403	+47,5 96
3 600- 4 200	688	+52,5 96
4 200- 4 800	1003	+56,5 %
4 800- 5 400	1342	+56,0 96
5400- 6000	1678	+58,5 %
6 000- 6 600	2 029	+64,5 %
6 600- 7 200	2416	+66,0 96
7 20O- 7 800	2812	+66,0 96
7 800- 8 400	3 208	+66,0 %
8 400- 9000	3 604	+68.5 %
9 000- 9 600	4015	+70,0 96
9 600-10 000	4 435	+69,5 96
10 000-12 800	4 713	+70,0 %
12 800-	6 673	+73,5 96
Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomsi. kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
700- 1 200	11,50	+28.5 96
1 200- 1 800	154	+28,5 96
1 800- 2 400	325	+37,0 96
2 400-3 000	547	+49.0 %
3 OOO- 3 600	841	+53.0 96
3 600- 4 200	1 159	+60,0 %
4 200- 4 800	1519	+62,5 96
4 800- 5 400	1 894	+62,5 %
5 400- 6 000	2 269	+66.5 96
6000- 6600	2 668	+72.5 96
6 600- 7 200	3 103	+73,0 96
7 200- 7 800	3 541	+73.5 96
7 800- 8 400	3 982	+ 73,5 96
8 400- 9 000	4 423	+77,0 96
9 000- 9 600	4 885	+ 77,5 %
9 600-10 000	5 350	+77,5 96
10 000-12 800	5 660	+77,5 96
12 800-	7 830	+81,5 %

Prop. 1976/77:45

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt pä inkomst	Skatt pä inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 240- 1 800	10,40	+28,5 %
1 800- 2 400	170	+36,5 96
2 400- 3 000	389	+49,5 %
3 OOO- 3 600	686	+52,5 96
3 60O- 4 200	1001	+59,5 %
4 200- 4 800	1358	+62,5 96
4 800- 5 400	1733	+62,5 96
5 400- 6 000	2108	+66,0 %
6 000- 6 600	2 504	+72,5 96
6 600- 7 200	2 939	+73,0 96
7 200- 7 800	3 377	+73,5 96
7 80(K 8 400	3818	+73,5 96
8 400- 9 000	4 259	+77,0 %
9 000- 9 600	4 721	+77,5 96
9 600-10 000	5 186	+77,5 96
10000-12 800	5 496	+77,5 96
12 800-	7 666	+81,5 96
Tabell N kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1410- 1 800	11,85	+28,5 96
1 800- 2 400	123	+32,5 96
2 400- 3 000	318	+45,5 96
3 000- 3 600	591	+52,5 96
3 600- 4 200	906	+58,0 %
4 200- 4 800	1254	+62,5 96
4 800- 5 400	1629	+62,5 96
5 400- 6 000	2 004	+64.5 96
6 000- 6 600	2 391	+71,5 96
6 600- 7 200	2 820	+72,5 96
7 200- 7 800	3 255	+73,5 96
7 800- 8 400	3 696	+73,5 %
8 400- 9 000	4 137	+76,0 96
9 000- 9 600	4 593	+77,5 %
9 600-10 000	5 058	+77,5 96
10 000-13 000	5 368	+77,5 96
13 000-	7 693	+81,5 96

Prop.1976/77:45

Nuvarande lydelse

Tabell N kolumn U

(Utländsk sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomsi	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
720- 1 200	10,20	+ 18,5 96
1 200- 1 800	99	+ 18,0 96
1 800- 2 400	207	+24,0 96
2 400- 3 000	351	+44,0 96
3 000- 3 600	615	+47,5 96
3 600-4 200	900	+54,0 96
4 200- 4 800	1224	+56.0- 96
4 800- 5 400	1 560	+56,5 96
5 400- 6 000	1899	+59,0 96
6 000- 6 600	2 253	+65.5 %
6 600- 7 200	2 646	+65,5 96
7 200- 7 800	3 039	+66,5 96
7 800- 8 400	3 438	+66,0 96
8 400- 9 000	3 834	+69,0 %
9 000- 9 600	4 248	+70,0 96
9 600-10 000	4 668	+69,5 96
10 000-12 800	4 946	+70,0 96
12 800-	6 906	+73,5 96

Prop. 1976/77:45 9

Bilaga Föreslagen lydelse

Tabeller för beräkning av sjömansskatt

Fjärrfart
Tabell F kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomsi	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 450- 1 800	10,50	+29,0 %
1 800- 2 400	112	+31,5 96
2 400- 3 000	301	+40,0 96
3 000- 3 600	541	+46,0 96
3 600- 4 200	817	+54,5 96
4 200- 4 800	1 144	+61,0%
4 800- 5 400	1 510	+63,0 96
5 400- 6 000	1 888	+66,0 96
6 000- 6 600	2 284	+73,0 96
6 600- 7 200	2 722	+74,0 96
7 200- 7 800	3 166	+74,5 96
7 800- 8 400	3613	+74,5 96
8 400- 9 000	4 060	+77,0 %
9 000- 9 600	4 522	+78,5 96
9 600-10 000	4 993	+78,5 %
10 000-12 600	5 307	+78,5 96
12 600-	7 348	+83,5 96

Prop. 1976/77:45

10

Föreslagen lydelse

Tabell F kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 990- 2 400	11,75	+32,5 96
2 400- 3 000	145	+39,5 96
3 000-3 600	382	+46,0 %
3 600- 4 200	658	+54,5 96
4 200- 4 800	985	+61,0%
4 800- 5 400	1351	+62.5 96
5 400- 6 000	1726	+66,5 %
6 000- 6 600	2 125	+72,5 %
6 600- 7 200	2 560	+74,0 96
7 200- 7 800	3 004	+74,5 96
7 800- 8 400	3 451	+74,5 96
8 400- 9 000	3 898	+77,0 96
9 000- 9 600	4 360	+78,5 %
9 600-10 000	4831	+78,5 96
10 000-12 600	5 145	+78,5 96
12 600-	7 186	+83,5 %

Tabell F kolumn 4
(Ogift sjöman	med barn)
Beskattningsbar månads-		Skatt på inkomst	Skatt pä inkomst
inkomst, kr.		vid skiktets nedre	utöver skiktets
		gräns, kr.	nedre gräns
2 150- 2 400		12,25	+31,5 96
2 400- 3 000		91	+35,0 96
3 000- 3 600		301	+46,5 96
3 600- 4 200		580	+50.5 %
4 200- 4 800		883	+61,0 96
4 800- 5 400		1249	+62,0 %
5 400- 6 000		1621	+64,5 96
6 000- 6 600		2 008	+71,5 96
6 600- 7 200		2 437	+73,5 96
7 200- 7 800		2 878	+74.5 96
7 800- 8 400		3 325	+74,5 96
8 400- 9 000		3 772	+76,0 96
9 000- 9 600		4 228	+78.5 96
9 600-10 000		4 699	+78.5 96
10 000-12 800		5013	+78.5 96
12 800-		7211	+83.5 96

Prop. 1976/77:45

Tabell F kolumn U

(Utländsk sjöman)

Föreslagen lydelse

Beskattningsbar månads-	Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 500- 1 800	10,00	+ 13,0 96
1 800- 2 400	49	+ 13,5 96
2 400- 3 000	130	+35,5 96
3 000- 3 600	343	+41,5 96
3 600- 4 200	592	+49,0 96
4 200- 4 800	886	+55,0 %
4 800- 5 400	1216	+56,5 96
5 400- 6 000	1 555	+59,5 96
6 000- 6 600	1912	+65,5 96
6 600- 7 200	2 305	+66,5 96
7 200- 7 800	2 704	+67,0 96
7 800- 8 400	3 106	+67,0 96
8 400- 9 000	3 508	+69,5 %
9 000- 9 600	3 925	+70,5 96
9 6OO-I0 00O	4 348	+70,5 96
10 000-12 600	4 630	+70.5 96
12 600-	6 463	+75,0 96
Närfart
Tabell N kolumn 1
(Ogift sjöman utan barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
690-   1 200	9,75	+27,5 96
1 200- 1 800	150	+29,0 96
1 800- 2 400	324	+33,0 96
2 400- 3 000	522	+42,0 96
3 000- 3 600	774	+47,0 96
3 600- 4 200	1056	+56,5 96
4 200- 4 800	1 395	+61,5 96
4 800- 5 400	1 764	+63,0 96
5 400- 6 000	2 142	+67,5 96
6 000- 6 600	2 547	+73,5 96
6 600- 7 200	2 988	+74,5 96
7 200- 7 800	3 435	+74,5 96
7 800- 8 400	3 882	+74,5 96
8 400- 9 000	4 329	+78.0 96
9 000- 9 600	4 797	+78,5 %
9 600-10 000	5 268	+78,5 96
10 000-12 600	5 582	+78,5 96
12 600-	7 623	+83,5 96

Prop. 1976/77:45

12

Föreslagen lydelse

Tabell N kolumn 2-3

(Gift sjöman)

Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 260- 1 800	12,40	+29,0 96
1 800- 2 400	169	+32,5 %
2 400- 3 000	364	+42,0 96
3 000- 3 600	616	+47,0 96
3 600- 4 200	898	+56.0 96
4 200- 4 800	1 234	+61,5 96
4 800- 5 400	1603	+63,0 96
5 400- 6 000	1 981	+67,5 96
6 000- 6 600	2 386	+73,5 96
6 600- 7 200	2 827	+74,0 96
7 200- 7 800	3 271	+74,5 96
7 800- 8 400	3718	+74,5 96
8 400- 9 000	4 165	+78,0 96
9 000- 9 600	4 633	+78,5 96
9 600-10 000	5 104	+78,5 %
10 000-12 600	5418	+78,5 96
12 600-	7 459	+83,5 96
Tabell N kolumn 4
(Ogift sjöman med barn)
Beskattningsbar månads-	Skatt på inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
1 420- 1 800	9,80	+29,0 96
1 800- 2 400	120	+31,0 %
2 400- 3 000	306	+38,0 %
3 000- 3 600	534	+46,5 96
3 600- 4 200	813	+53,5 96
4 200- 4 800	1 134	+61,0 96
4 800- 5 400	1 500	+62,5 %
5 400- 6000	1 875	+66,0 %
6 000- 6 600	2 271	+72,0 96
6 600- 7 200	2 703	+74,0 %
7 200- 7 800	3 147	+74,5 96
7 800- 8 400	3 594	+ 74,5 96
8 400- 9 000	4 041	+77,0 96
9 000- 9 600	4 503	+78,5 96
9 600-10 000	4 974	+78,5 96
10 000-12 800	5 288	+78,5 96
12 800-	7 486	+83,5 96

Prop. 1976/77:45

Tabell N kolumn U (Utländsk sjöman)

Föreslagen lydelse

13

Beskattningsbar månads-	Skatt pä inkomst	Skatt på inkomst
inkomst, kr.	vid skiktets nedre	utöver skiktets
	gräns, kr.	nedre gräns
720- 1 200	11,00	+ 17,5 96
1 200- 1 800	95	+ 18,0 96
1 800- 2 400	203	+21.0 96
2 400- 3 000	329	+37,5 96
3 000- 3 600	554	+42,5 96
3 600- 4 200	809	+50,5 96
4 200- 4 800	1 112	+55,5 96
4 800- 5 400	1445	+56,5 96
5 400- 6 000	1784	+60,5 96
6 000- 6 600	2 147	+66,0 %
6 600- 7 200	2 543	+67,0 96
7 200- 7 800	2 945	+67,0 96
7 800- 8 400	3 347	+67,0 96
8 400-9 000	3 749	+70,0 96
9000- 9600	4 169	+71,0 %
9 600-10 000	4 595	+ 70,5 96
10 000-12 600	4 877	+70,5 %
12 600-	6710	+75,0 96

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

De nya tabellerna tillämpas från och med ikraftträdandet vid redares avräkning med sjöman av belopp som utgör beskattningsbar inkomst. Äldre lydelse av tabellerna gäller dock fortfarande i fräga om sjömansskatt som har avräknats eller borl avräknas från beskattningsbar inkomst före ikraftträdandet av denna tag.

'Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 45

Prop. 1976/77:45

14

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives atl punkterna 6 och 12 av anvisningarna till 32 i; saml punkt 2 av anvisningarna till 50 ij kommunalskattelagen (1928:370)skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

lill 32 s'

6.' Värnpliktig för egen del tillkommande naturaförmåner och det under fredstjänstgöring utgående penningbidraget samt utbildningspremie, tjänstgöringspremie och utryckningsbidrag lill värnpliktig skola icke upptagas såsom skattepliktig inläkt. Under fredsljänstgöring utgående fiyglillägg och sjöljänstbidrag utgöra däremot skattepliktig intäkt. För tid då krigsavlöningsreglemen-tet är tillämpligt skall för värnpliktig terminslön icke räknas till skattepliktig intäkt, dock att vid sjöyänsl-göring eller tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen, som motsvarar sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger lerminslön för den värnpliktige enligt 6 S krigsavlöningsreg-lementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt.

6. Värnpliktig föregen del tillkommande naturaförmåner och under fredstjänstgöring   utgående   dagersättning och tiUägg tdl sådan ersättning, befattningspenning, avgångsvederiag saml ulbildningspremie och utryckningsbidrag   till   värnpliktig skola icke upplagas såsom skattepliktig inläkt. Under fredstjänstgöring utgående dagpenning,  flygtill-lägg och sjöljänstbidrag utgöra däremot skattepliktig intäkt. För lid då krigsavlöningsreglemeniet   är   till-lämpligt skall  för värnpliktig lerminslön icke räknas till skattepliktig intäkt, dock att vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av ler-minslönen,som motsvarar sjöljänstbidrag, i den mån densamma överstiger lerminslön för den värnpliktige enligt 6 S  krigsavlöningsreglemeniet.   Månadslön   skall   utgöra skattepliktig intäkt. För annan under krigsavlöningsreglemeniet hänföriig personal än som i föregående stycke avses skola under tid, då reglementet är tillämpligt, naturaförmåner eller ersättning därför ävensom månadslön utgöra skattepliktig intäkt. Terminslön enligl reglementet upptages däremot såsom intäkt endast för lid, varunder befattningshavaren kunnat fullgöra tjänstgöringen utan atl lämna den vanliga bostads- eller verksamhetsorten. Vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv gäller, att såsom intäkt upptagesden del av

' Senaste lydelse 1970:130.

Prop. 1976/77:45 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lerminslönen, som motsvarar sjötillägg eller uppbördsersätlning, i den mån densamma överstiger lerminslön för befattningshavaren enligt 6 § krigsavlöningsreglemeniet.

Den för lerminslön medgivna skattefriheten har sin grund däri, att sådan lön avsetls omfatta ersättning för samtliga de merkostnader, som uppkommit för den skaltskyldige genom att han för fullgörande av militär Ijänslgöring vistats utom den vanliga bostads- eller verksamheisorten. 1 följd härav må för tid, varunder terminslön utgått, nämnda merkostnader ej avföras såsom utgift, även om lerminslönen icke förslår till deras bestridande.

Familjebidrag, vilket annoriedes än såsom näringsbidrag utgår till värnpliktig, räknas icke till skattepliktig inläkt. Näringsbidrag utgör däremot skattepliktig intäkt och hänföres lill den förvärvskälla bidraget avser. Familjebidrag anses tillkomma den värnpliktige, även om bidraget utbetalas lill annan person. Det förhållandet att bidraget använts för bestridande av en vid inkomsttaxeringen i och för sig avdragsgill utgift, t. ex. ränta eller periodiskt understöd, skall icke föranleda, alt avdrag vägras för utgiften i fråga.

Vad   ovan   i   första   och   fjärde Vad   ovan   i   första   och   fiärde

styckena sägs skall äga molsvarande styckena sägs skall äga motsvarande tillämpning i fråga om annan perso- lillämpning i fråga om annan personal vid krigsmakten som avlönas nal vid försvarsmakten som avlönas enligl de för värnpliktiga gällande enligt de för värnpliktiga gällande grunder, vapenfri tjänstepliktig, grunder, vapenfri tjänstepliktig, hemvärnspersonal och annan perso- hemvärnspersonal och annan personal som frivilligt fullgör ulbildning nal som frivilligt fullgör utbildning för att nå eller bibehålla kompetens för atl nå eller bibehålla kompetens för placering inom totalförsvaret, för placering inom totalförsvaret, civilförsvarspliktig som inkallats till civilförsvarspliktig som inkallats till tjänstgöring enligl 12 § civilförsvars- tjänstgöring enligl 12 i; civilförsvarslagen och annan som avlönas enligt lagen och annan som avlönas enligl för civilförsvarspliktiga gällande förva>n/7//A:ngfle//e/-civilförsvarsplik-grunder. Civilförsvarspenning likstäl- tiga gällande grunder. les med penningbidrag.

12. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller lillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen.(1956:293) om ersättning åt smittbärare saml annan lag eller författning, som utgått annorledes än på

2 Senaste lydelse 1976:331.

Prop. 1976/77:45 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligl lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänsl.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxensludiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för dqktorander och timersättning vid grundläggande ulbildning för vuxna räknas som skattepliktig inläkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig intäkt av ijänsl.

Dagpenning vid ulbildning och tjänstgöring inom toialjörsvaret räknas som skattepliktig Intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade beslämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

till 50 ;j

2. Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttagies följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av all folkpensionen icke åtnjutits under hela året. utgör icke hinder mot att medgiva den skallskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i delta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer faslställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligl nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skatlskyldiges taxerade inkomsi enligl lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas lill vad som behövs för alt den skattskyldige icke skall påföras statligt beskattningsbar inkom;)i. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skatlskyldig, som under beskattningsåret icke haft annan inkomsi än ålderspension enligt 6 kap. 2 i första stycket lagen (1962:38Dom allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänsl om samman-

 Senaste lydelse 1975:312.

Prop. 1976/77:45 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lagt 3 800 kronor samt åtnjuiii avdrag endast med 100 kronor enligt 33 y? 2 mom. första stycket. För gift skatlskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 proceni av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av årel uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skaltskyldigs statligt laxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med Det avdrag som beräknas med
hänsyn lill skattskyldigs statligt tax- hänsyn till skaltskyldigs statligt lax
erade inkomst jämkas, om värdet av erade inkomsi jämkas, om värdei av
skattepliktig förmögenhet överstiger skattepliktig förmögenhet överstiger
50 000 kronor. Om förmögenhets- 75 000 kronor. Om förmögenhets
värdet överstiger 0000 kronor, skall värdet överstiger 125 000 kronor,
avdrag icke medgivas. Värdei av skall avdrag icke medgivas. Värdet
egnahemsfastighet och mindre jord- av sådan fastighet som avses i 24 bruksfastighet skall inräknas i för- mom. denna lag och jordbruksfas-
mögenhetsvärdei med skäligt be- lighet som i huvudsak användes för
lopp. bostadsändamål skall inräknas i för-

mögenhetsvärdet med skäligt belopp. Har den skattskyldige eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla bestämmelserna enbart en fastighet. I första hand avses fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige. Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag for gift skallskyldig iakliages bestämmelserna i 52 ;; 1 mom. sista stycket.

Överstiger den skattskyldiges statligt taxerade inkomsi icke 36 000 kronor, skall avdrag enligl denna anvisningspunkt medges med minsl 500 kronor. Överstiger inkomsten 36 000 kronor men icke 38 500 kronor utgör avdraget minst elt belopp motsvarande 20 procent av skillnaden mellan 38 500 kronor och inkomsten i fråga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och liilämpas första gången vid 1977 års taxering.

Prop. 1976/77:45 18

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dels all 129 § 4 mom. skall upphöra all gälla,

delsattll §3 mom., 37 § 1 mom. och 195 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 mom . Skattskyldig som uppburit folkpension och därutöver bruttointäkt på högst I 500 kronor och som Icke har skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstigande 50 000 kronor är, om han varit bosatt i riket änder hela beskattningsåret, skyldig all utan anmaning avlämna självdeklaration för Inkomst endast om garantibelopp .för fastighet skaU upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. I fråga om makar tUlämpas I mom. tredje stycket.

22 §

3 mom. Skatlskyldig, som uppburit folkpension, är med undantag som anges i andra stycket skyldig att utan anmaning avlämna s/älvdeklaration endast om hans bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor under året uppgått Ull minst 13 500 kronor, eller, om hans make uppburit folkpension, lUl minst 11 700 kronor. Med folkpension avses folkpension i form av ålderspension, föriidspension, änkepension och hiis-trutUlägg. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag.

Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration,om den skattskyldige har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, om han har skattepUktiga förmögenhetstillgångar överstigande 75 000 kronor eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i 1 mom. iredje stycket såviti avser Jörmögenhei.

1          Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2          Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt rskr 1976/77:3.

Prop. 1976/77:45

19

37 5;

Nuvarande lydelse 1 m o m .  Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år ulan anmaning uppgifter(kon t rol I u ppgifter)för nästföregåendekalenderåravlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig        Vem uppgiften Vad uppgiften

skallavse skallavse

3 c. Allmän försäkringskassa.

Den som åtnjutit utbildningsbidrag i form av dagpenning eller stimulansbidrag.

Den   som    åtnjutit timstudiestöd, inkomstbidrag eller vuxenstudiebidrag    enligl sludiestödslagen (1973:349).

Dagpenning och stimulansbidrag som uppgår till sammanlagt minst  100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Föreslagen lydelse 1 mom . Till ledning vid inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter(kon t rol 1 uppgi flerjför nästföregående kalenderåravlämnas på sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftssky Id ig

Vem uppgiften skall avse

Vad u ppgifien s k a 11 a v se

3 c. Allmän  försäkringskassa.

Den som åtnjutit utbildningsbidrag i form av dagpenning eller stimulansbidrag.

Den   som    åtnjutit timstudiestöd, inkomslbidrag eller vuxenstudiebidrag    enligt sludiestödslagen (1973:349).

Den    som    uppburit dagpenning vid ulbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret.

Dagpenning och stimulansbidrag som uppgår lill sammanlagt minst   100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minsl 100 kronor för hela året.

Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.

Senaste lydelse 1976:334.

Prop. 1976/77:45

20

Nuvarande lydelse

195

1 mom. Har fastighet blivit föremål för laxeringsåtgärd, som enligt 189 första stycket skaW föranleda underrättelse till ägare av fastigheten, må den som var eller blivit ägare av fastigheten under laxeringsåret anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under taxeringsåret erhållit underrättelse som avses i nämnda paragraf.

Föreslagen lydelse

1 mom. Har fastighet blivit föremål för laxeringsåtgärd, som enligt 189 S skall föranleda underrättelse till ägare av fasligheten, må den som var eller blivit ägare av fasligheten under taxeringsåret anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret om han icke senast den 15 juli under taxeringsåret erhållit underrättelse som avses i nämnda paragraf

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Prop. 1976/77:45

21

4 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrives alt 3 H mom., 10 >;, 49 >f 1 mom. saml punkt 1 av anvisningarna till 49 >? uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivde/se

Föreslagen lydelse

3 m o m .  Regeringen må förordna, atl preliminär A-skatt skall utgå för tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring samt för folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån.

Har förordnande meddelats enligl detta moment, skall i fråga om inkomst som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär skatt, avdrag för preliminär och kvarstående skatt samt ansvarighet för sådan skatt, m. m.

(Se vidare anvisningarna.)

3 m o m . Regeringen må förordna, att preliminär A-skall skall ulgå för tilläggspension enligl lagen (1962:381)  om   allmän   försäkring samt för folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån. Sådant jörord-nande må meddelas även i fråga om folkpension som icke utbetalas tillsammans med annan förmån om sannolikhet föreligger att slutlig skatt kommer att påföras den skaltskyldige. Regeringen må förordna, att preliminär A-skatt skall ulgå för inkomst av artistisk verksamhet och för inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 !; kommunalskattelagen (1928:370), även om inkomsten icke utgör huvudsaklig inkomsi av tjänst.

Har förordnande meddelats enligt detta momenl, skall i fråga om inkomst som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär skatt, avdrag för preliminär och kvarstående skatt saml ansvarighet för sådan skall, m. m. Vad regeringen föreskriver enligt detla stycke må även gälla I /råga om yrkesskadelivränta, vårdbidrag enligt lagen (1962:38l)om allmän försäkring och delpension enligl lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, som utbetalas lillsammans med jölkpension.

(Se vidare anvisningarna.)

' Lagen omtrvckt 1972:75. Senaste Ivdelse Senaste Ivdelse 1973:1119.

:iv lagens rubrik  1974:771

Prop. 1976/77:45

22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10>j3

Preliminär A-skatl skall icke beräknas å ersättning, som vid kommunal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostnader, därest icke ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå för:

c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946:99): eller

d) sådan pension, livränta eller från försäkringsanslalt utgående annan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts ej skall till-lämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta.

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 >j 3 mom. eller den skattskyldige begär att avdrag för sådan skall skall göras:

b) bidrag som avses i 15 och 19 i) lagen angående införande av lagen om allmän försäkring;

c) familjebidrag enligl familjebidragsförordningen den 29 mars 1946 eller enligl förordningen den 29 juni 1946 om familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av kroppsskada; eller

d)    sådan pension, livränta eller
från försäkringsanslalt utgående an
nan skattepliktig ersättning, som
uppgår till högst 3 000 kronor för år;
dock att vad nu sagts ej skall till-
lämpas på pension, som utgår på
grund av lagen om allmän försäk
ring.

49 s 1 m o m ." Skattskyldig må av lokal skattemyndighet erhålla anstånd med inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta

1) om laxeringsintendenten anfört besvär över taxering med yrkande om ändring till den skatlskyldiges förmån: till belopp som betingas av taxeringsintendentens yrkande,

2) om den skaltskyldige anfört besvär över taxering och taxeringsintendenten,  helt  eller delvis, tillstyrkt  besvären  eller, om  besvären  avser

Senaste lydelse 1973:1119. ■»Senaste Ivdelse 1975:1179.

Prop. 1976/77:45 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringsnämnds beslut, tillstyrkt ansökan om anstånd: till belopp som betingas av laxeringsinlendentens yttrande,

3) om taxering blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende: till belopp som betingas av förbiseendet,

4) om den skattskyldige taxerats på mer än en ort för samma inkomst, garantibelopp för fastighet eller förmögenhet: till belopp, motsvarande endera av eller båda de skattebelopp som påförts i anledning av laxeringen,

5) om avgiftsunderlag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller enligl 4 >!• lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift bestämls till för högt belopp: till belopp som betingas av felaktigheten,

6) om skatt påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid debitering: till belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

7) om preliminär skatt, som enligt 27 vj 2 mom. skall gottskrivas den skaltskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skatt och bliva avkortad enligt 65 >; samt den skattskyldige icke erhållit jämkning enligt bestämmelserna i 45 ij I mom. sista stycket: lill så stor del av skallen som kan antagas bliva avkortad.

Anvisningar

till 49 i<
1. När särskilda skäl föreligga må I. När särskilda skäl föreligga må

lokal skattemyndighet begära ytl- lokal skattemyndighet begära ytt
rande av taxeringsintendenten över rande av laxeringsintendeneZ/e/nto-
ansökan om anstånd. försäkringsverket över ansökan om

anstånd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

Föruivurande 5) upphävd genoni 1970:167.

Prop. 1976/77:45

24

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt

Härigenom föreskrives att 2 S lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

2

Vid tillämpning av 1 S skall i skatteunderlaget icke inräknas skattekronor och skatteören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249)om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fi., militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare, allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels limstudiestöd, in-

.2

Vid tillämpning av 1  skall i skat-leunderlagel icke inräknas skattekronor och skatleören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249)om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under Ijänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i atomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fi., militärersättningsförordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare, alll lill den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligl lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, in-

' L.igen oniir\x-kt 1973:437. -Senaste i>dclsc 1976:335.

Prop. 1976/77:45

25

Nuvarande lydelse

komstbidrag och vuxenstudiebidrag enligl studiestödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, dels dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såviti avser dagpenning och stimulansbidrag. Intäkterna upplages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).

Föreslagen lydelse

komstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt  studiestödslagen  (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, d e I s dagpenning   från   arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd,  dels   utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och Uänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna upplages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623). Vid beräkning av skatteunderlaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skatteören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 S lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburits av arbetsgivaren, om arbetsgivarinträdet skett den 9 november 1973 eller senare.

Vid beräkning av antalet skattekronor och skatleören skall såviti gäller avdrag för sjukförsäkringsavgift enligt 46 S 2 mom. 3), grundavdrag enligt 48 ;! och avdrag för nedsatt skatieförmåga enligl 50 Jj 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna grundas på inkomsi av anställning, lill belopp som påförts på grund av 1975 års taxering. 1 fråga om del extra avdraget för nedsatt skatieförmåga beaktas inte sådan minskning av avdraget som följer av att den skattskyldige eller hans make har förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1979.

Prop. 1976/77:45 26

6 Förslag till

Lag om ändring i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige

Härigenom föreskrives i fråg.a om kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandel alt giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige'

dels alt 1 ij 2 mom. och 4 S skall ha nedan angivna lydelse, dels alt i kungörelsen skall införas en ny paragraf, 6 a S, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 S
2 m o m .  1 ullandet bosall fysisk 2 mom. 1 utlandet bosatt fysisk
person och där hemmahörande juri- person och där hemmahörande juri
disk person får icke i Sverige utan disk person som i Sverige avser att
tillstånd av länsstyrelsen gwaofkniUg giva offentlig föreställning eller an-
föreställning eller anordna annan ordna annan tillställning, som avses i
tillställning, som avses i 4 ij 1 rnom. 4 i; 1 mom. lagen (1908:128) om
lagen (1908:128) om bevillningsav- bevillningsavgifter för särskilda för-
gifler för särskilda förmåner och maner och rättigheter, skaU ansöka
rättigheter. Delsamma gäller den om tillstånd hos länsstyrelsen. Det-
som här i landet vill anordna samma gäller den som här i landet
offentlig föreställning eller annan vill anordna offentlig föreställning
tillställning eller artistisk verksam- eller annan tillsiällning eller artistisk
het för svensk ljudradio eller televi- verksamhet för svensk ljudradio
sion i fall som avses i 4 S 2 eller 3 eller television i fall som avses i 4 § 2
mom. nämnda lag. eller 3 mom. nämnda lag.

4>j3

Den som erhållit tillstånd enligt Den som erhållit tillstånd enligt

3 ij  i  fråga  om  tillställning  skall, 3 ij   i   fråga om  tillställning   skall,

innan tillställningen må äga rum, innan tillställningen äger rum, med

med företeende av tillståndsbevisei företeende av tillståndsbeviset om

om varje tillställning göra anmälan varje tillställning göra anmälan till

till polismyndigheten. polismyndigheten.

Anmälan skall, när så kan ske, göras minsl 24 timmar före tillställningens början och,om tillställningen kungöres genom allmän tidning, i varje fall före kungörandet. Den som anmäler tillställningen är pliktig alt, när det påfordras

' Senaste lydelse av rubriken 1966:732. Senaste lydelse 1969:794. 3 Senaste lydelse 1969:794.

Prop. 1976/77:45 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av polismyndigheten, slyrka atl den uppgivna lokalen eller platsen blivil av ägaren eller innehavaren upplåten för ändamålet. Har sådan upplåtelse skett, åligger del ägaren eller innehavaren av lokalen eller platsen atl före tillställningens början göra sig förvissad om alt tillståndsbevis erhållits och alt anmälan skett i vederböriig ordning.

6a

Bestämmelsen I 6 >'> om böler äger icke tillämpning på svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster eller den som upplåter lokal eller plats for sammankomsten. I fall som nu har sagts är Icke heller bestämmelsen i 6  om skyldighet att utgiva bevillningsavgift tilllämplig på den som upplåter lokal eller plats.

På  bevillningsavgift som  ådömes anordnare, varom i första stycket sägs, utgår restavgift enligt 58   I  mom. första slyckel uppbördslagen (1953:272).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 men tillämpas ej i fråga om skyldighel att utge bevillningsavgift, som avser föreställning eller annan tillställning som har ägt rum dessförinnan, och ej heller i fråga om restavgift som belöper på sådan bevillningsavgift.

Prop. 1976/77:45

28

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-11-18

Närvarande: statsministern Fiilldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om sänkning av sjömansskatten, m. m.

1 Inledning

Tidigare i år har riksdagen förelagts förslag om sänkning av den statliga inkomstskatten avseende 1977 års inkomsler (prop. 1976/77:42). Jag avser nu all föreslå motsvarande lättnader i fråga om sjömansskatten.

Jag vill också föreslå förmånligare regler i fråga om folkpensionärernas rätt till extra avdrag vid förmögenhetsinnehav. Vidare bör bestämmelserna om folkpensionärernas deklarationsskyldighet justeras. Bestämmelserna bör här bringas i överensstämmelse med de regler för beräkningen av del extra avdrag som antagits av 1975 års riksmöte (prop. 1975:92, SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:312).

Etl nytt förmånssystem för vissa värnpliktiga m. fl. träder i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326, SFS 1976:308). Systemet innebär bl. a. att en s. k. dagpenning införs. Denna avses vara skattepliktig. Den nya ersättningsformen förulsälter ändringar i skatleförfatlningarna, bl. a. i kommunalskattelagen (1928:370), KL. Jag vill nu ta upp denna fråga. Samtidigt vill jag ta upp några frågor i uppbördsförfattning-arna som rör avdrag för preliminär skatt.

Enligt vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de grundläggande medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den 1 januari 1977. 1 lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, BevL, och kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet alt giva eller medverka i offenllig föreställning m. m. i Sverige, TslK, finns f n. vissa reglerom tillstånd som böranpassas till de nya grundlagsbestämmelserna. Jag avser atl ta upp även denna fråga.

Prop. 1976/77:45 29

2 Sjömansskatten

Den särskilda skatten för ombordanställda, sjömansskatten, är bestämd bl.a. genom anknytning lill den statliga inkomstskatten. Regelmässigt ändras sjömansskatten när den vanliga statliga inkomstskatten ändras. Senast skedde della år 1975 (prop. 1975:92, SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:314). Vad jag har föreslagit i propositionen 1976/77:42 i fråga om sänkningen av den statliga inkomstskatten för 1977 års inkomster bör medföra att sjömansskatten justeras på motsvarande sätt.

När sjömansskatten beräknas medges bl.a. ett s.k. omkoslnadsavdrag med årsbelopp om 2 500 kr. i fiärrfart och 1 250 kr. i närfart. Prisutvecklingen gör del enligt min mening motiverat atl dessa avdrag höjs. Relationen mellan omkostnadsavdragen bör vara oförändrad. Jag anser att dessa avdrag bör bestämmas lill 3 000 kr. i fiärrfart och 1 500 kr. i närfart.

Vid beräkningen av sjömansskatten beaktas även värdet av fri kost. Della värde har enligt riksskatteverkets anvisningar höjts vid landtaxeringen från 355 kr. år 1975 till 400 kr. år 1976. Motsvarande förmån för sjömän las nu upp lill 355 kr. per månad. Enligt min mening bör värdei bestämmas till 400 kr. Däremot anser jag atl den särskilda skattenedsättning som medges vid beräkningen av sjömansskatten bör vara oförändrad. Beloppen, som utgör 300 kr. per månad i fiärrfart och 125 kr. i närfart, bestämdes så sent som förra året.

Slutligen bör förändringarna i den kommunala utdebiteringen beaktas. Kommunalskatten ingår f n. i sjömansskatten efler en utdebitering av 24:50 kr. per skattekrona, vilkel bestämdes år 1975. Medeluidebiieringen har för år

1976   stigit till ca 25:50 i de relativt typiska sjömanslänen, nämligen
Slockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Den är något högre
för hela rikel. Jag föreslår mol denna bakgrund att sjömansskatten fr. o. m. år

1977 beräknas på grundval av en kommunal utdebitering om 25:50 kr.
Mina förslag beträffande sjömansskatten föranleder ändringar i de tabeller

som är fogade till lagen om sjömansskatt.

Totalt sett kommer sjömansskatten enligl förslaget att sänkas för de fiesta sjömän med belopp som ligger mellan 100 och 140 kr. per månad. För staten uppkommer elt skaltebortfall på ca 20 milj. kr. De individuella verkningarna i olika inkomstlagen framgår av följande tabell.

Prop. 1976/77:45 30

Förändringarna i sjömansskatten mellan åren 1976 och 1977

Beskatt-	Minskning (-1 eller		ökning (+)	av sjömansskatten år 1977 enligt förslaget
ningsbar
månads-	fjärrfart				n'Jrfart
inkomst.	ogift	gift	ogift	ut-	ogift	gift	ogift	ut-
kr.	utan barn		med barn	länning	utan barn		med barn	länning
1	2	3	4	5	6	7	8	9
1 200					-    4			-    4
1 800	-    9			-    6	-    1	-    1	-    3	-    4
2 400	-  27	-  22	-   14	-  21	-  25	-  25	-   12	-   22
3 000	-  72	-  67	-  59	-  60	-  67	-   70	-   57	-  61
3 600	-111	-106	-  95	-  96	-103	-103	-  93	-  91
4 200	-138	-130	-128	-117	-124	-124	-120	-112
4 800	-147	-139	-137	-126	-130	-130	-129	-115
5 400	-144	-139	-140	-123	-127	-127	-129	-115
6 000	-138	-130	-137	-117	-12!	-118	-120	-106
6 600	-132	-127	-128	-111	-115	-112	-117	-103
7 200	-126	-121	-122	-108	-106	-106	-108	-  94
7 800	-120	-115	-116	-102	-100	-100	-102	-  91
8 400	-114	-109	-110	-  96	-  94	-  94	-  96	-  85
9 000	-111	-103	-104	-  90	-  88	-  88	-  90	-   79
10 000	-101	-  93	-  94	-  83	-   78	-  78	-  80	-  69
11000	-  91	-  83	-  84	-  78	-  68	-  68	-   70	-  64
12 000	-  81	-  73	-  74	-  73	-  58	-  58	-  60	-   59
13 000	-  59	-  51	-   54	-  57	-  36	-  36	-  40	-  43
15 000	-   19	-   11	-   14	-  27	+    4	+    4	±   0	-   13
20 000	+ 81	+ 89	+ 86	+ 48	+ 104	+ 104	+ 100	+ 62

Jag vill i sammanhanget la upp ytteriigare en fråga som rör sjömansskatten. Sådan skall eriäggs av sjömän för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg. Sjömansskatten är en definitiv källskatt. En sjöman behöver inte heller avge någon självdeklaration för sina ombordinkomsier. 1 fråga om övriga inkomster gäller i stort setl samma regler som för andra skattskyldiga.

Olika meningar har gjort sig gällande huruvida den som tjänstgör som kontrollant vid fartygsbygge sk:äll vara skyldig alt eriägga sjömansskatt. Jag avser här närmast maskinchef eller annat befäl som inställer sig på fartyget före leveransen för all lära känna fartyget och dess tekniska utrustning m.m. I fråga om passagerarfartyg förekommer del även atl en slörre eller mindre del av besättningen inställer sig för tjänstgöring under denna tid.

De nu nämnda befattningshavarna kommer efter fartygets leverans atl tjänstgöra på detsamma och blir då skyldiga att eriägga sjömansskatt. Om nu dessa personer betalar vanlig inkomstskatt för inkomsterna under kontroll-anltiden uppstår en olämplig växling mellan landskatt och sjömansskatt. Sjömännen skall då avge deklaration för sin inkomst under denna tid och bli

Prop. 1976/77:45

31

beskattade enligl de vanliga skattereglerna. Normalt är della till nackdel för de ombordanställda.

Riksskatteverket (RSV) har i framställning till chefen för finansdepartementet begärt att lagen (1958:295) om sjömansskatt ändras så atl de nu berörda kategorierna kommer att vara skyldiga betala sjömansskatt för inkomsterna som förvärvas under kontrollant- och utrusiningstiden. Jag ansluter mig till verkets förslag och föreslår alt 1 ij 1 mom. och anvisningarna lill 1 ij sjömansskattelagen ändras i enlighet härmed.

3 Folkpensionärerna

3.1 Deklarationsplikt

Folkpensionsförmånerna är i princip skattepliktiga. Sedan länge har emellertid folkpensionärerna vid beskattningen behandlats gynnsammare än inkomsttagare i aktiv ålder. Om en skattskyldigs inkomst till inte obetydlig del utgjorts av folkpension medges ett s. k. extra avdrag vid inkomsttaxeringen. Genom lagstiftning år 1975 (prop. 1975:92), SkU 1975:25, rskr 1975:126, SFS 1975:312) ändrades reglerna i fråga om dessa extra avdrag. Sålunda beräknas det extra avdraget för gift folkpensionär fr. o. m. inkomståret 1976 ulan hänsyn lill makens inkomsi. Vidare beräknas den inkomsi pensionären högst kan ha utan att påföras skatt på annat säll än tidigare.

Vid beräkning av del extra avdraget räknas fr.o.m. inkomståret 1976 pensionstillskotten som sidoinkomst. Den inkomst pensionären högst kan ha utan att skattskyldighet uppkommer har bestämts till ett belopp motsvarande summan av ålderspension enligt 6 kap. 2 ;j första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL, och inkomster därutöver med 3 800 kr. sedan avdrag gjorts med 100 kr enligl 33 >; 2 mom. första stycket KL. Bestämmelserna härom finns i punkt 2 av anvisningarna till 50 S KL.

Som föredraganden framhöll i anslutning till 1975 års ändringar av det extra avdraget föranleder dessa en justering även av deklarationspliklen för dessa inkomsttagare. F. n. gäller enligt 22 S 3 mom. taxeringslagen (1956:623), TL, all den som uppburit folkpension, inkl. pensionstillskott, och därutöver haft bruttointäkter på högsl 1 500 kr. i regel inle behöver avge deklaration.

Den inkomst en folkpensionär högst kan ha utan att påföras skatt uppgår f n. till i stort sett gällande beloppsgräns för deklarationsplikt. Folkpensionen, inkl. pensionstillskott, i förening med sidoinkomster på I 500 kr. motsvarar för år 1976 en ålderspension ökad med 3 800 kr. Sistnämnda belopp motsvarar sålunda nuvarande pensionstillskott på ca 2 300 kr. jämte sidoinkomst av 1 500 kr. Vid högre pensionstillskott uppkommer emellertid bristande överensstämmelse mellan skattefrihet och deklaralionsplikl. För en grupp folkpensionärer har redan en sådan bristande överensstämmelse inträtt. Jag avser här bl. a. vissa av dem som uppburit förtidspension enligt 7

Prop. 1976/77:45 32

kap. AFL och som fr. o. m. den 1 juli 1976 har fåll dubbla pensionstillskott. 1 dessa fall kan alltså skall påföras trots all deklaralionsplikl inte föreligger enligl nu gällande regler.

Reglerna i TL om deklaralionsplikl bör sålunda anpassas till den skattefria nivå som antagits genom 1975 års lagstiftning. En sådan justering förutsattes också, som jag nyss nämnt, då de nya bestämmelserna infördes. Folkpensionärernas skatieförhållanden utreds emellertid av 1972 års skalteutredning (Fi 1972:02). Jag anserdärföratt den nu aktuella justeringen bör ges begränsad omfattning så alt man inie föregriper utredningens ställningstaganden. Mina förslag utgör alltså en provisorisk lösning i avvaktan på resultatet av pågående ulredningsarbele.

Jag föreslår atl gränsen för dsklarationsplikten anges i bestämda belopp. Dessa bör då motsvara den skattefria nivån sådan den anges i KL. För gift folkpensionär, vars make uppbär folkpension, inträder skattskyldighet då hans inkomster sammanlagt uppgått lill minst 11 700 kr. För annan folkpensionär ligger motsvarandie gräns vid 13 500 kr. Dessa belopp bör anges i 22 i; 3 mom. TL. Nu nämnda belopp avser 1977 års laxering. De föreslagna bestämmelserna innebär att deklarationsskyldighet föreligger bara i de fall slutlig skatt kan väntas uppkomma eller där pensionärens inkomst påverkar makes sktittereduktion.

1 tydlighetens intresse bör anges att med folkpension avses ålderspension, förtidspension, änkepension och hustrutillägg, däremol inle barnpension och vårdbidrag. Inte heller bamlillägg bör inräknas i folkpensionsbeloppen.

1 sammanhanget vill jag framhålla atl det är en viktig uppgift för berörda myndigheler att informera pensionärerna om de nya reglerna om extra avdrag och deklaralionsplikl.

3.2 Förmögenhets inverkan på det extra avdraget

Del extra avdraget för folkpensionärer är avpassat så all beskattningsbar inkomst inte uppkommer så länge den taxerade inkomsten inte överstiger viss nivå. Denna skattefria nivå har jag berört i det föregående. När den laxerade inkomsten överstiger den skattefria nivån, avlrappas det extra avdraget tned 40 % av överskjutande taxerad inkomst.

Det extra avdraget jämkas även med hänsyn till förmögenhet. Om förmögenheten överstiger 50 000 kr. nedsätts avdraget successivi. Avdrag medges i regel inte om förmögenheten överstiger 80 000 kr. För makar beräknas förmögenheten gemensamt.

De grundläggande reglerna for beräkningen av det extra avdraget finns i punkt 2 av anvisningarna till 50 ij KL. RSV utfärdar sedan med ledning av dessa bestämmelser närmare föreskrifter om avdragets beräkning. För taxeringsåret 1976 gäller anvisningarna i RSV Dl 1975:40.

Värdet av egnahemsfastighet eller mindre jordbruksfastighet skall enligt KL  inräknas  i   förmögenhetsvärdei  med  skäligt   belopp.   Enligl   RSV:s

Prop. 1976/77:45 33

anvisningar skall som tillgång las upp 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärde och låneskulder som av.ser fastigheten, i den mån skillnaden inle överstiger 100 000 kr. Överskjutande del tas upp lill sitt fulla värde. Dessa särskilda regler tillämpas bara i fråga om fastighet som utgör den skallskyldiges stadigvarande bostad. 1 fråga om jordbruksfastighet fordras enligl RSV:s anvisningar dessuiom alt taxeringsvärdet imdersiiger 100 000 kr.

Reglerna för avdragets avirappning med hänsyn lill innehav av förmögenhet bör enligt min mening göras gynnsammare. Förmögenhelsgränserna 50 000 kr. och 80 000 kr. har tillämpats sedan 1972 års laxering. Med hänsyn bl. a. tiil penningvärdets förändring är en uppräkning motiverad. Jag vill också erinra om att skattepliktsgränsen för fysiska personer vid förmögenhetstaxeringen höjdes vid 1975 års taxering från 150 000 kr. till 200 000 kr. Jag föreslår alt beloppsgränserna höjs till 75 000 kr. resp. 125 000 kr.

Även i några andra hänseenden bör bestämmelserna göras förmånligare. Jag tänker här på värderingar av sommarstugor och mindre jordbruksfastigheter. F. n. las värdet av en folkpensionärs sommarstuga upp utan reduktion.

Numera kan emellertid även fritidsfastigheter med normal standard ha så höga taxeringsvärden atl det extra avdraget faller borl på grund av förmögenhelsregeln. Inte minst gäller detla sådana fritidsfastigheter som är belägna i närheten av storstadsområdena. Jag föreslår all de förmånliga beräkningsreglerna tillämpas även på fritidsfastigheter. Reglerna bör emellertid bara få liilämpas på en fastighet för varje ägare, och då i första hand på fastighet som utgör sladigvarande bostad för ägaren. Om makar äger var sin fastighet bör molsvarande krav avse makarna tillsammans. 1 fråga om jordbruksfaslighei bör reglerna ha samma utformning. Den förmånliga beräkningen bör emellertid bara avse jordbruk som i huvudsak används för bostadsändamål. Någon värdegräns synes inte behöva anges. Mina förslag föranleder ändring i punkt 2 av anvisningarna till 50 tj KL. Det får sedan ankomma på RSV att utfärda anvisningar om avdragets närmare beräkning. De nya reglerna bör tillämpas redan vid 1977 års taxering. Som jag tidigare nämnt ser f n. 1972 års skalteutredning över folkpensionärernas skalveförhållanden. Jag vill därför inte nu ta upp hela frågan om förmögenhets inverkan på det extra avdraget. De nu redovisade förslagen avser inie alt föregripa utredningens arbete utan får ses som en provisorisk lösning.

3.3 Skatteavdrag på folkpension m. m.

Enligl 10 ;j a) uppbördslagen (1953:272), UL, skall preliminär A-skatl inte utgå för folkpension och tilläggspension enligt AFL om inte regeringen, med stöd av fullmakten i 3 ;j 3 mom., förordnarellerden skattskyldige själv begär att skatteavdrag skall göras. Regeringen kan emellertid förordna all preliminär A-skatt skall ulgå dels för tilläggspension, dels för folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån. Fullmakten

Prop. 1976/77:45 34

gäller däremot inte om bara folkpension betalas ul.

Som jag tidigare nämnt utgår fr. o. m. den 1 juli 1976 dubbla pensionstillskott lill pensionslagare med förtidspension. Eftersom pensionstillskotten räknas som sidoinkomsl kommer gränsen för den skattefria sidoinkomsten, som går vid 3 800 kr., med tiden atl passeras. Skalleavdrag måsle därför för framliden kunna göras även då folkpension utgår utan samband med tilläggspension. Pensionstillskotten kommer här atl överstiga nämnda 3 800 kr. under år 1977. För alt man skall få ell smidigt förfarande bör den nu gällande fullmakten för regeringen enligl 3 S 3 mom. UL omfatta rätt att förordna om skatteavdrag även på enbart folkpension. Fullmakten bör emellertid begränsas till de fall slutlig skatt kan antas uppkomma för den skattskyldige. Jag föreslår att nämnda lagrum ändras i enlighet härmed. En motsvarande ändring bör göras i 1 ij kungörelsen (1968:97) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension, m. m. Detta ankommer på regeringen.

En del ytteriigare ändringar bör också göras i fråga om skatteavdrag i samband med utbetalning av folkpension. Jag återkommer strax till detta.

4 Förmåner för värnpliktiga m. fl.

Ett nyll förmånssystem för vissa värnpliktiga m. fi. träder i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:134, FöU 1975/76:37, rskr 1975/76:326, SFS 1976:308). Systemet innebär bl.a. alt värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning under repetilionsutbildning kommer att få ersättning som kallas dagpenning. Detsamma gäller civilförsvarspliktiga under utbildning och övning samt läkare under försvarsmedicinsk ijänstgöring. Dagpenningen skall molsvara hel sjukpenning enligl den allmänna sjukförsäkringen. Alla garanteras dock en lägsta dagpenning om 40 kr. Dagpenningen har förutsatts vara skattepliktig och pensionsgrundande för ATP.

Den åsyftade skattemässiga behandlingen av dagpenningen bör åstadkommas genom att skatteplikten anges i punkt 6 av anvisningarna till 32 ij KL. 1 samma anvisningspunkt bör också anges de nya förmåner som förutsatts vara skattefria. Hit hör dagersättning och tillägg till sådan ersättning, befatlningspenning och avgångsvederlag.

Dagpenningen avses atl administreras och utbetalas av i huvudsak riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Försäkringskassorna bör vara skyldiga all lämna kontrolluppgifter till ledning för mottagarnas taxering. Jag föreslår att regler härom införs i 37 ij 1 mom. TL. Vidare bör avdrag för preliminär skatt göras när dagpenningen betalas ul. Skatteavdrag bör ske enligt särskild beräkningsgrund. Dagpenning bör därför tas upp bland de bidrag som anges i punkt 12 av anvisningarna lill 32 ij KL. Närmare föreskrifterom särskild beräkningsgrund kan då utfärdas av regeringen med stöd av 3 ij 3 mom. UL.

Även civilförsvarsplikliga som tjänstgör inom  verkskyddel skall bli

Prop. 1976/77:45 35

berättigade till dagpenning. Sådan dagpenning skall utbetalas av arbetsgivaren. Det ankommer då på denne att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift. Arbetsgivare skall enligt det nya förmånssystemet ha möjlighet att i stället för dagpenning utge ersättning med högre belopp än dagpenning till anställda för ijänstgöring inom verkskyddet. Sådan ersättning är att likställa med annan lön eller ersättning som arbetsgivaren betalar. Några särskilda regler för beskattning m. m. av ersättningar till verkskyddspersonal erfordras inte.

1 sammanhanget vill jag nämna att socialstyrelsen i vissa fall skall betala ut dagpenning lill sådana läkare som fullgör försvarsmedicinsk ijänstgöring. 1 sådana fall får det ankomma på socialslyrelsen att göra skatteavdrag och lämna kontrolluppgift.

Skatteintäkterna av dagpenningen avses i sin helhel tillfalla staten. För atl åsladkomma detla föreslår jag att 2 i; lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt ändras på så sätt att dagpenningen inle inräknas i kommunernas skaileunderiag. En motsvarande ordning tillämpas redan i fråga om andra ersättningar av liknande karaktär.

Jag vill också anmäla en ändring av teknisk natur i 195 i; 1 mom. TL. Däri regleras rätten att vid särskild fastighetstaxering föra besvär i särskild ordning i det fall underrättelse om taxeringsnämndens beslul erhållits efter föreskriven tid. Det är tveksamt om sådan besvärsrält f n. föreligger när det gäller försenad underrättelse om fördelning av taxeringsvärde enligt 8 ij 3 mom. andra stycket KL. 195 ij 1 mom. bör ändras så atl det klart framgår att besvär i särskild ordning kan föras även i detta fall. Härigenom uppnås överensslämmelse med besvärsbestämmelserna för motsvarande fall vid allmän fastighetstaxering (167 ij 1 mom. TL).

5 Bevillningsavgifter 5.1 Nuvarande ordning

Enligt vilande förslag om ändring i regeringsformen (RF) träder nya regler om de medborgerliga fri- och rättigheterna i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:209, KU 1975/76:56, rskr 1975/76:414). Bl. a. utvidgas mötesfriheten lill att avse även frihet att anordna och bevista sammankomst för framförande av konstnäriigt verk (2 kap. 1 i; RF). Medan sådan sammankomst avses bl. a. teaterföreställning, konsert och biografföreställning.

Den mötesfrihet, som grundlagen på detla sätt avses tillförsäkra svensk medborgare, får begränsas endast av hänsyn till vissa intressen. Desaa är hänsyn till rikets säkerhet, till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller till trafiken eller för atl motverka farsot (2 kap. 12 ij första stycket och 14 ij första stycket RF). Bestämmelse som begränsar mötesfriheten av hänsyn till annat intresse är sålunda fr.o.m.  1977 grundlagsstridig och får inle

Prop. 1976/77:45 36

tillämpas av myndighet. En bestämmelse om straffsanktionerad skyldighet att ha tillstånd till eller göra anmälan om sammankomst är sålunda såvitt gäller svensk medborgare grundlagsstridig om den grundas på andra intressen än som anges i RF.

De sammankomster, som kommer atl omfattas av den utvidgade mötesfriheten, utgöres f n. lill viss del av tillställningar som regleras i allmänna ordningsstadgan (1956:617). Regleringen av dessa tillställningar föreslås emellertid enligt proposition 1976/77:39 bli överfiytlad lill lagen (1956:618) om allmänna sammankomster. Härigenom undantas bl. a. teaterföreställning, konsert och biografföreställning från ordningsstadgans bestämmelser om tillstånd.

Tillstånd för anordnande av offentlig tillställning eller allmän sammankomst förutsätts även enligl lagen (1908:128 s. l)om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter (BevL) och kungörelsen (1913:380)om rätl för den som är bosatt i utlandel att giva eller medverka i offenllig föreställning m. m. i Sverige (TsiK). En genomgripande översyn av bestämmelserna om bevillningsavgift sker f n. inorri ulredningen (Fi 1971:01)om beskattning av utländska artister. Utredningen torde redovisa sitl arbele under nästa år.

BevL:s bestämmelser om bevillningsavgift bygger på ell lillståndsförfa-rande som närmare regleras i TslK. 1 utlandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande juridisk person får sålunda enligt I ij 2 mom. TslK inte anordna tillställning utan tillstånd av länsstyrelsen i det län där tillställningen skall äga rum. Tillstånd krävs också för den som vill anordna tillställning vid vilken i utlandet bosatt fysisk person skall meverka, liksom för den som ämnar anordna tillställning vid vilken ersättning för medverkan tillkommer i ullandet bosatt fysisk person eller där hemmahörande juridisk person. Bestämmelserna om tillstånd är i princip tillämpliga även när fråga är om sammankomst enligt lagen orn allmänna sammankomster. 1 TslK finns vidare bestämmelser om tillstånd vid artistisk verksamhel för svensk ljudradio eller television.

Den som har fåll tillstånd alt anordna tillställning, skall innan tillställningen äger rum göra anmälan till polismyndigheten med företeende av tillståndsbevisei (4 i; första stycket TslK). Förutsättning för tillstånd är bl. a. att anordnaren antingen betalar avgiften i förskott eller ställer säkerhet för den. Den som anordnar tillställning utan tillstånd döms till böler och åläggs samtidigt skyldighel alt belala utgående avgift (6  TsiK). Till böter och skyldighet att betala bevillningsiavgift döms också den som har upplåtit lokal eller plats för tillställning, som har ägt rum utan tillstånd eller utan behörig anmälan.

Prop. 1976/77:45 37

5.2 Föredraganden

Skyldigheten atl ansöka om lillslånd i förevarande hänseende ingår som ett led i förfarandet för uppbörden av bevillningsavgifterna. Även skyldigheten för anordnare att göra anmälan lill polismyndighet får närmast ses som sammanhängande med uppbördsförfarandet. Den straffsanklionerade tillstånds- och anmälningsskyldigheten är sålunda inte motiverad av hänsyn till sådana intressen som medger en begränsning av mötesfriheten. Bestämmelsen om böter i 6 ij TslK får därför fr. o. m.den 1 januari 1977 inte tillämpas såvitt gäller svensk medborgare, som anordnar tillställning som nu regleras av bestämmelserna i lagen om allmänna sammankomster. Detsamma gäller belräffande tillställning som enligt förslaget i proposition 1976/77:39 kommer alt utgöra sammankomst enligt denna lag. Bestämmelserna om bevillningsavgift bör därför bringas i överensstämmelse med RF i dess nya lydelse.

Som förut nämnts är bestämmelserna om bevillningsavgift föremål för en genomgripande översyn. Med hänsyn härtill bör anpassningen till RF ske genom minsta möjliga ingrepp i gällande regler. En dylik anpassning anser jag kunna ske genom atl bötesbeslämmelsen i 6 ij TslK begränsas så alt den inte gäller svensk medborgare som anordnar sammankomst som avses i lagen om allmänna sammankomster. Inte heller den som upplåter lokal eller plats för sammankomst som anordnas av svensk medborgare skall kunna straffas. Lokal- eller plalsupplåiare bör i sådanl fall även vara fri från ansvarighet för bevillningsavgift. På bevillningsavgift som av allmän domslol ådöms svensk anordnare bör utgå restavgift enligt 58 tj 1 mom. första stycket uppbördslagen (1953:272).

Jag förordar efter samråd med kommunministern att bestämmelserna ändras i enlighet med vad jag nu har anfört. Bestämmelserna är av sådan karaktär att de bör meddelas i form av lag. De bör tas in i en ny paragraf, 6 a ij, i TslK. Bestämmelserna avses träda i kraft den 1 januari 1977. De bör dock inte tillämpas i fråga om bevillningsavgift eller restavgift när bevillningsavgiften belöper på tid dessförinnan.

En lösning enligt vad här har sagts medför alt mål om betalningsskyldighet för bevillningsavgift när det gäller svensk anordnare får handläggas i den för tvistemål stadgade ordningen. Jag vill härvid erinra om att fallet är detsamma exempelvis när betalningsskyldighet med stöd av bestämmelserna i 27 a tj lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskatlning skall åläggas ställföreträdare för juridisk person.

Som framgår av förfallningsförslagel förordarjag också några ändringar i TstK av formell natur som betingas av de föreslagna bestämmelserna.

'rop. 1976/77:45 38

) Skatteavdrag på yrkesskadelivränta, m. m.

Jag vill här ta upp några smärre frågor om skatteavdrag när yrkesskade-ivränia eller delpension betalas ut samtidigt med vissa former av folkpension, t. ex. änkepension.

Om folkpensionen är högre än yrkesskadelivräntan kan den utbetalande nyndighelen (riksförsäkringsverket) vid beräkningen av preliminär skatt la länsyn lill del exlra avdrag som pensionslagaren kan vara berättigad till vid :axering. I delta fall beräknas nämligen preliminär skall för båda inkomsterna på pensionen. Delta följer av bestämmelserna i kungörelsen (1968:67) om skatteavdrag i vissa fall från folkpension m. m. Men om i stället folkpensionen är lägre än livräntan görs avdrag för båda inkomsterna på livräntan. Skatteavdraget beräknas då enligt tillämplig skattetabell och kolumn enligt bestämmelserna i UL.

För att pensionslagare med skatteavdrag på livränta skall få den preliminära skatten beräknad med hänsyn lill det extra avdrag, som han kan ha rätt till, måsle han ansöka om jämkning hos lokal skattemyndighet.

Samma förhållande som jag nu har beskrivit finns också i de fall delpension enligl lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring utgår samtidigt med vissa former av folkpension.

Enligl min mening bör skatteavdrag kunna beräknas på samma sätt oavsett vilken förmån som ulgår med högsta belopp. Jag föreslår däi-för alt reglerna i 3 § 3 mom. UL ändras så all de föreskrifter som regeringen utfärdar i fråga om beräkning av skatt, skalleavdrag och ansvarighet för skall i fråga om folkpension också skall kunna liilämpas på yrkesskadelivränla och delpension som betalas ut samtidigt med folkpension. Även vårdbidrag enligl AFL bör omfattas.

Enligt 10 § d) UL skall preliminär A-skatl inte ulgå för bl. a. pension som uppgår lill högsl 3 000 kr. per år. Från denna regel undantas f. n. pension som utgår enligl AFL. Jag föreslår att denna undantagsbestämmelse utvidgas till atl omfatta även yrkesskadelivränla, delpension och vårdbidrag enligt AFL.

Jag vill i sammanhanget föreslå några ytteriigare ändringar i 10 § UL. Enligl 10 § b) UL skall preliminär A-skatt inle ulgå för bidrag som avses i 15 och 19 §§ lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring. De bidrag som avses i 15 och 19 §§ saknar numera aktualitet. Jag föreslår därför alt 10 § b) UL upphör att gälla.

Den i 10 § c) UL nämnda familjebidragsförordningen heter numera familjebidragslagen. Vidare har färordningen (1946:348) om familjebidrag åt värnpliktiga med fiera, vilka drabbats av kroppsskada, upphört att gälla. Jag föreslår all lagrummet ändras i enlighet härmed.

Bestämmelserna i 129 § 4 mom. TL saknar numera betydelse. Jag föreslår alt momentet upphävs.

Prop. 1976/77:45 39

7 Anstånd med inbetalning av skatt

Enligt 48 och 49 §!} UL medges i vissa fall anstånd med inbetalning av skatt, varmed avses även de avgifter som nämns i 1 § UL. Enligt 49 § 1 mom. 6) UL kan lokal skattemyndighet medge anstånd om skatt påförts obehörigen eller med för högt belopp på gmnd av fel vid debileringen. Med debiteringsfel avses i princip alla fel på debetsedel på slutlig eller tillkommande skatt. Sjukförsäkringsavgift, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgift beräknas på grundval av avgiftsunderlag, som bestäms enligt regler i AFL. Allmän arbetsgivaravgift enligt 4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift beräknas på avgiftsunderiag enligl regler i nämnda lag. Fel på avgiftsunderlag liksom besvär över avgiftsunderiag omfattas dock inte av anslåndsbestämmelserna. Endasl om själva avgiftsdebileringen skett felaktigt kan f n. anstånd medges.

Med tanke på de sociala avgifternas omfattning bör enligt min mening möjlighelerna lill anstånd med inbetalning av skatt eller avgift vidgas till att omfatta även besvär över och rättelse av avgiftsunderlag. Beslut om anstånd bör i dessa fall meddelas av lokal skattemyndighet på liknande sätt som gäller vid debiteringsfel. Den lokala skattemyndigheten bör i regel kunna fatta beslul med stöd av det material som finns hos myndigheten. 1 mera komplicerade fall bör myndigheten kunna begära yttrande hos riksförsäkringsverket. Jag föreslår atl bestämmelser härom införs i 49 § 1 mom. 5) UL saml i anvisningarna lill 49 §.

8 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen alt antaga förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskaU,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda beslämmelser om kommuns och annan menighels utdebitering av skatt,

6. lagom ändring i kungörelsen(I913:380)om räu förden som är bo.satl i utlandet all giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige.

Det under 6 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för kommundepartementel.

9 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular alt genom proposition föreslå riksdagen all aniaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 52542    Stockholm 1976