20 000 men icke 25 000 kr.

25 000 ■'	•■ 30 GOO
30 000 ■■	•• 35 000
35 000 ■•	•• 40 000
40 000 -	■■ 45 000
45 000 ••	■■ 65 000
65 000 ••	•■ 70 000
70 000 ■■	■■ 80 000
80 000 ••	•• 100 000
100 000 ••	'• 150 000
150 000 kr.

800 kr

1 300

2 300

3 400

4 800 6 450

14 050 16 200 21000 30800 57 300

för

20000 kr.

25 00C ..

30000 ..

35 000 ..

40 000 :

45 000 ..

65 000 ..

70 000 ..

80 000 ..

100 000 :

150 000 ..

och 10 % av återstoden

. 20	% ■
: 22	% ■
. 28	% ■
.. 33	% •
: 38	% ■
.. 43	% ■
.. 48	% ■
.. 49	% '
.. 53	% ■
*■ ■ 57*	%

Prop. 1976/77:42 3

Grundbeloppet utgör:

när beskatlningsbar inkomst icke överstiger 15 000 kronor: 2 procent av den beskattningsbara inkomsten; när beskattningsbar inkomst överstiger

15 000 men	icke 20000 kr	300 kr. R	)r 15 000 kr. och 4 % av återstoden
20 000 ■■	.. 25 000 ■■	500 '• '	20 000 ■■ ■	• 6 % ■	■ ■•
25 000 ■■	.. 30 000 ••	800 '• •	25 000 ■■	■ 10 % •
30 000 •■	.. 35000 "	■ 1300 •■ ■	30 000 ■■ ■	■ 15 % •	• ••
35 000 ■■	.. 40 000 "	: 2 050 " •	35 000 ■■	■ 21 % ■
40 000 ••	., 45 000 ••	: UOO " •	40 000 ■■ ■	■ 26 % ■	, ,,
45 000 •■	■ ■ 50 000 ••	: 4 400 •■ •	45 000 ■■	■ 35 %	. .,
50 000 ■•	■■ 55 000 •■	: 6150 •• •	50 000 • •	■ 36 %	, ,.
55 000 •■	.. 60 000 '•	: 7950 ■• •	55 000 ■■	■ 37 96
60 000 ■■	.. 65 000 "	■ 9800 ■■ •	60 000 ■■ ■	• 38 %	, ,,
65 000 -	.. 70000 ••	: // 700 ■■ •	65 000 ■■	■ 43 %
70 000 ■■	.. 80000 ••	: 13 850 •• ■	70 000 ■■	■ 48 % ■	, •.
80 000 •■	.. 100 000 ■•	: 18 650 '• •	80 000 ■■	■ 49 %	, ..
100 000 ■■	■■ 150000 ■•	: 28450 " '	100000 ■■	■ 53 % ■
150 000 kr.		: 54 950 " '	150 000 ■■ ■	■ 58 % ■	. .,

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål alt lillgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 och liilämpas första gången vid 1978 års taxering.

Prop. 1976/77:42

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-11-04

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om sänkning av den statliga inkomstskatten, m. m.

1 Inledning

Förslag till skatteomläggning beträffande 1977 års inkomster läggs fram i det följande. Förslaget innefattar en lindring av skalan för den statliga inkomstskatten och ger skattesänkning för praktiskt taget alla inkomsttagare.

1 samband med sänkningen av den statliga inkomstskatten föreslås en höj
ning av arbelsgivamas och egienföretagarnas socialförsäkringsavgift till folk
pensioneringen. Vidare föreslås att nedsättningen av den allmänna arbets
givaravgiften för år 1976 friin 4 96 till 2 96 i det inre stödområdet skall
gälla också för år 1977.

2 GäUande bestämmelser
2.1 Inkomstbeskattningen

Inkomstbeskattningen betalas till staten i form av statlig inkomstskatt och till kommunerna i forrn av allmän kommunalskatt.

Den statliga inkomstskatten är progressiv för fysiska personer, oskiftade dödsbon och familjestiftelser men proportionell för övriga skattskyldiga.

Den allmänna kommunalskatten är i princip proportionell.

Den fortsatta redogörelsen för inkomstbeskattningen avser endast fysiska personer.

Som underiag för inkomstbeskattningen bestäms beskattningsbar inkomst för varje skattskyldig. Denna inkomst utgörs av taxerad inkomst minskad med grundavdrag och i förekommande fall s. k. extra avdrag. Beskattnings-underiaget bestäms för stats-och kommunalbeskattningen var för sig genom

Prop. 1976/77:42 7

ett åriigt laxeringsförfarande. Bestämmelser för inkomstberäkningen finns främst i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, och kommunalskattelagen (1928:370), KL. Reglerna för inkomstberäkningen är till stor del gemensamma för de båda inkomstskatterna.

Skatteplikt föreligger för inkomst av jordbruksfastighet, annan fastighet, rörelse, tjänst, tillfällig förvärvsverksamhet och kapital. Vid kommunaltaxeringen är också s. k. garantibelopp för fastighet skattepliktigt. Inkomstberäkningen sker särskilt för varje s. k. förvärvskälla.

Vid beräkningen av inkomst från särskild förvärvskälla får avräknas alla omkostnader under beskattningsåret som fordras för att förvärva och behålla intäkterna. 1 fråga om jordbruks- och rörelseinkomst medges avdrag för bl. a. egenavgifter till sjukförsäkringen, folkpensioneringen, ATP och den allmänna arbetsgivaravgiften. Summan av inkomsterna från olika förvärvskällor utgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Från sammanräknad inkomst lar göras s. k. allmänna avdrag (46 S KL). 1 första hand avräknas underskott som vid inkomstberäkningen har uppkommit i förvärvskälla. Därefter kvarstår sammanräknad nettoinkomst. Denna reduceras med vissa allmänna avdrag som inte har direkt samband med någon förvärvskälla.

Sammanlagda inkomster från olika förvärvskällor minskat med allmänna avdrag och föriustavdrag samt med tillägg vid kommunaltaxeringen för eventuellt garantibelopp utgör taxerad inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt tiotal kronor.

Från taxerad inkomst avräknas grundavdrag med 4 500 kr. under förutsättning att den skattskyldige varit bosatt i Sverige under hela beskattningsåret. Har den skattskyldige varit bosatt i Sverige endasl under en del av beskattningsåret jämkas grundavdraget med hänsyn härtill (48 S KL).

Utöver grundavdrag har skattskyldig i vissa fall även rätt till s. k. extra avdrag (50 S 2 mom. KL), nämligen dels när skatteförmågan är väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom eller annan s. k. ömmande omständighet, dels när hans inkomst efter skatt på gmnd av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan sådan omständighet understiger existensminimum.

Sedan taxerad inkomst minskats med eventuellt grundavdrag och extra avdrag erhålles beskattningsbar inkomst. Denna avrundas nedåt till jämnt hundratal kronor.

Makar taxeras var och en för sin inkomsi. Vid inkomstberäkningen gäller dock i vissa hänseenden särskilda regler för makar.

Den statliga inkomstskatten tas ut med viss procent av ett s. k. grundbelopp, som i sin tur motsvarar viss del av den beskattningsbara inkomsten. Under senare år har regelmässigt tagits ut 100 % av grundbeloppet, vilket betyder alt uttagen skatt varit lika stor som grundbeloppet. Skatten bestäms efter en progressiv skiktskala, som har följande utseende (10 S 1 mom. SI).

Prop. 1976/77:42 8

Beskattningsbar inkomsi kr. %

- 20 000 4

20 000- 25 000 10

25 000- 30 000 20

30 000- 35 000 22

35 000- 40 000 28

40 000- 45 000 33

45 000- 65 000 38

65 000- 70 000 43

70 000- 80 000 48

80 000-100 000 49

100 000-150 000 53

150 000- 57

1 vissa fall medges särskilda avdrag från den uträknade skatten i form av s. k. skattereduktion resp. särskild skallereduktion. Beslämmelser härom finns i 2 S 4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272).

Rält lill skattereduktion med 1 800 kr. har ensamslående skatlskyldig med hemmavarande barn under 18 år och gift skattskyldig vars make saknar statligt laxerad inkomsi. Gift skallskyldig vars make har laxerad inkomst understigande 4 500 kr. lår skattereduktion med 40 96 av skillnaden mellan 4 500 kr. och makens taxerade inkomsi. Skattereduktion avräknas mot flertalet skatter och avgifter, dock inte mol bl. a. statlig förmögenhetsskatt, ATP-avgift eller andra socialförsäkringsavgifter.

Den kommunala inkomstskatten är som tidigare nämnts proportionell i förhållande till den beskattningsbara inkomsten och tas ut med en i särskild ordning bestämd andel av denna inkomst. Den genomsnittliga kommunala utdebiteringen beräknas till ca 27 kr. per 100 kr. beskattningsbar inkomst för år 1977, dvs. skattesatsen blir i genomsnitt ca 27 96.

2.2 Sociairörsäkringsavgifter m. m.

Socialförsäkringarna finansieras genom åriiga arbetsgivaravgifter och avgifter från försäkrade egenföretagare (egenavgifter) samt genom statsbidrag. Avgifter tas också ut för finansiering av vissa andra ändamål. Avgifterna och de procentsatser som tillämpas vid uttag för år 1976 framgår av följande uppställning. 1 den mån annan uttagsprocent beslutats för år 1977 anges även denna.

Prop. 1976/77:42

		Procentsals
	Arbetsgivaravgift	Egenavgift
Ändamål	1976 1977	1976	1977
Sjukförsäkringen	8,0	8,0
Folkpensioneringen	6,2 6,8	6,2	6,8
ATP	11,0 11,75	11,0	11,75
Delpensionsförsäkringen	0,125 0,25
Yrkesskadeförsäkringen	0,25
Barnomsorg	1,0
Byggnadsforskningen	0,7
Lönegarantin	0,02
Arbetarskyddet	0,13
Arbetslöshetsförsäkringen
m. m.	0,4
Arbelsmarknadsulbildningen	0,4
Vuxenutbildningen	0,15
Sjöfölks pensionering	0,8
Allmän arbetsgivaravgift	4,0/2,0	4,0/2,0

Socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen har efter förslag i prop. 1975/76:100 bil. 7 höjts till 6,8 96 för år 1977.

Enligt redan fattade beslut kommer ATP-avgiften och avgiften till yrkesskadeförsäkringen att tas ut efter 11,75 96 resp. 0,25 96 under åren 1977-1979. Avgiften till delpensionsförsäkringen utgör enligt fattat beslut 0,25 96 fr. o. m. år 1977. I arbetarskyddsavgiften ingår för åren 1976 och 1977 en tilläggsavgift på 0,03 96.

Arbetsgivare skall fr. o. m. år 1977 eriägga socialavgift för utbyggnad av barnomsorgen. Avgiftsuttaget har för år 1977 fastställts till 1 96. Egenföretagare skall inte erlägga sådan avgift.

Allmän arbetsgivaravgift på lön förarbete inom det s. k. inre stödområdet tas år 1976 ut efter 2 96 mot 4 96 för övriga landel.

Arbetsgivaravgifterna beräknas på kontantlöner och naturaförmåner i form av kost eller bostad som under året har utgått till arbetstagare. Vid avgiftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte är obligatoriskt försäkrad enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Det sistnämnda undantaget gäller dock inte för ATP-avgiften. ATP-avgiften intar en särställning även så till vida att man vid avgiftsberäkningen bortser från bl. a. arbetstagare som har fyllt 65 år vid årets början och tillämpar s. k. basbeloppsavdrag och belopptsiak. Avdraget motsvarar det vid årets början gällande basbeloppet (9 700 kr. år 1976) multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Beloppstaket innebär att hänsyn inte tas till den del av en årslön som överstiger 7,5 gånger basbeloppet vid årets början, dvs. 72 750 kr. år 1976. Avgift eriäggs inte för lön vid sjukdom o. d. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare med s. k. arbetsgivarinträde. Avgift utgår ej heller för lön lill barn som inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. I princip skall varje enskild

Prop. 1976/77:42 10

arbetsgivare eriägga alla de i uppställningen uppräknade avgifterna utom byggnadsforskningsavgiften och avgiften för sjöfolks pensionering. Dessa påförs endast arbetsgivare inom byggnadsindustrin resp. arbetsgivare som sysselsätter sjömansskattepliktiga sjömän.

Egenavgifterna beräknas på den försäkrades inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Det gäller här främsl inkomsi av rörelse eller jordbruk. Till grund för beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete läggs i princip den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomstskatt. Sjukförsäkringsavgift skall eriäggas av försäkrad som under det aktuella året inte har fyllt 65 år och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. Socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen påförs försäkrad som vid årets början inte har fyllt 65 år och inte heller har uppburit ålderspension eller förtidspension för december månad. ATP-avgift utgår i den mån pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning har fastställts för den försäkrade för året. Vid beräkning av avgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen tas i princip inle hänsyn till årsinkomster som understiger 5(X) kr. ATP-gmndande inkomst beräknas med tillämpning av såväl basbeloppsavdrag som beloppstak. Allmän arbetsgivaravgift skall eriäggas av fysisk person för inkomsi av rörelse och jordbruk som överstiger 18 000 kr. Sistnämnda belopp har i prop. 1976/77:41 föreslagits bli höjt till 30 000 kr.

1 socialförsäkringslagstiftningen finns vidare särskilda regler om avgift på ersättning för arbete som försäkrad har utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst (s. k. uppdragsinkomster). Reglerna innebär i princip att avgifterna obligatoriskt eriäggs av uppdragsgivaren i samtliga fall då uppdragstagaren inte teskattas som egen företagare.

3 Föredraganden 3.1 Inledning

Den vid regeringens tillträde avgivna regeringsförklaringen präglas av insikten att en stark ekonomi är en grundläggande förutsättning för att förverkliga en målmedveten reformpolitik och för att trygga sysselsättning och framsteg.

Den svenska ekonomin står emellertid inför svåra problem. Samhällsekonomin och utrikeshandeln påverkas således alltjämt ofördelaktigt av utvecklingen i vår omvärld. Del svenska näringslivets internationella konkurrenskraft har dessutom successivt försvagats under senare år. Kostnaderna har hos oss ökat snabbare än i jämförbara länder och infiationen ligger kvar på en oacceptabelt hög nivå. Handels- och bytesbalanssituationen har inte förbättrats på det sätt som tidigare hade förutsetts.

Det är nödvändigt att balansen i utrikesbetalningarna återställs. Detta är en förutsättning för atl vi på sikt skall kunna vidmakthålla full sys-

Prop. 1976/77:42 11

selsättning och en forisatt standardstegring. Det råder i vårt land också en hög grad av politisk enighet om att det är nödvändigt att successivt eliminera underskottet i bytesbalansen.

Detta kräver i sin tur att takten i prisökningarna dämpas och att konkurrenskraften hos exportindustrin och hos den importkonkurrerande hem-mamarknadsinduslrin förstärks. Målet alt minska prisstegringarna har dessutom elt betydande egenvärde eftersom infiationen från många synpunkler drabbar de svaga i samhället hårdast och på ett godtyckligt sätt omfördelar inkomster och tillgångar.

Infiationen i vårt land har fiera orsaker, bl. a. spelar utifrån kommande impulser en viktig roll. Inhemska faktorer inverkar emellertid också. Bl. a. medför skattesystemets utformning - med dess utomordentligt starka progressivilet i de inkomstlägen där den helt övervägande majoriteten av de heliidsarbetande löntagarna befinner sig - alt löntagarna måste begära stora nominella löneökningar för att kompensera prisstegringarna. Dessa löneökningar tenderar i sin tur att späda på inflationen ytteriigare, osv. Detta är bakgrunden till de på senare lid åriigen återkommande skatteprovisorierna. 1 dessa har man, genom att sänka den direkta statsskatten, sökt skapa förutsättningar för att lönerörelsens reala resultat skall bli tillfredsställande inom ramen för en nominellt måttlig nivå. Ett ytteriigare provisorium blir nödvändigt för år 1977.

I längden är det emellertid otillfredsställande att skatteskalorna är så kon-simerade att de åriigen måsle ses över för att inte lå helt orimliga effekter på avtalsrörelsen. En mer varaktig skattereform måste genomföras. Denna skall innehålla bl. a. sänkta marginalskatter i vanliga inkomstlägen, inflationsskydd i skattesystemet samt ålgärder föratl hålla tillbaka de kommunala skattehöjningarna.

3.2 Skatteomläggningen för år 1977

Den skatteomläggning som nu föreslås för år 1977, och som har utarbetats efler överiäggningar med löntagarorganisationerna, betyder alt både låginkomsttagarna och de stora löntagargmpperna Hr sänkt skatt. Förslagel är för inkomsttagare med årsinkomster upp till 45 000 kr. identiskt med det som lades fram av den föregående regeringen (prop. 1975/76:217). I inkomsllägena mellan 45 000 och 65 000 kr. sänks marginalskatten mer i milt förslag. 1 de allra högsta inkomstlägena innebär mitt förslag en viss skärpning jämfört med den förra propositionen.

1 kronor räknat medför mitt förslag en skattesänkning på maximalt 2 350 kr. Den närmare utformningen av skatteskalan framgår av tabell 1 i avsnitt 3.3. De individuella effekterna framgår av tabell 2 i avsnitt 3.4.

Drygt 2/3 av de heliidsarbetande löntagarna befinner sig i inkomstskiktet 40 000-70 000 kr. Genom att marginal- och totalskatterna sänks något mer i dessa skikt jämfört med den föregående regeringens förslag kan majoriteten

Prop. 1976/77.42 12

av löntagarna uppnå en åsyftad standardförbättring inom ramen för lägre nominella löneökningar. Detta påverkar företagens kostnadsnivå och den internationella konkurrenskraften gynnsamt. Det förtjänar att understrykas att kommunernas utgifter för löneökningar för sina anställda också blir i motsvarande mån lägre.

De föreslagna skattesänkningarna motsvarar mycket betydande bruttolöneökningar. Omläggningens inverkan på företagens och kommunernas kostnader blir därför starkt positiv även om man lar hänsyn till att ar-betsgivaravgifien - som jag närmare utvecklar i det följande - samtidigt föreslås något ökad.

1 nuvarande samhällsekonomiska läge är det inte försvarbart att totalt sett minska skatternas andel av den samlade inkomsten. Det är därför nödvändigt atl kompensera inkomstbortfallet genom de reviderade skatteskalorna med andra inkomstförstärkningar för staten. Mot denna bakgrund föreslår jag efier samråd med socialministern att arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen höjs med 1,5 procentenheter till 8,3 96. Dessutom vill jag redan nu anmäla att jag avser att senare föreslå vissa förändringar i energibeskattningen. Syftet med det förslaget är i första hand att stimulera brukarna atl bättre hushålla med knappa naturresurser, men det kommer även atl medföra en ökning av statsinkomsterna. Reformen blir därigenom totalfinansierad så att skatternas andel av inkomsten - skattetrycket - blir oförändrad.

Mitt förslag innebär att arbetsgivaravgiften höjs med 1,5 procentenheter mindre än vad som förordades i prop. 1975/76:217. Det förslag som lades fram av den föregående regeringen skulle ha medfört en överfinansiering av skatteomläggningen och en skärpning av skattetrycket.

Genom den ökade socialföniäkringsavgiften till folkpensioneringen beräknas 78-80 96 av statens kostnader för folkpensioneringen komma atl täckas av dessa avgifter Återstående kostnader, ca 4 400 milj. kr. år 1977, täcks av allmänna skattemedel.

De förslag jag nu lagt föranleder ändringar också beträffande sjömans-beskattningen. Jag avser att senare ta upp denna fråga.

3.3 Skatteskalans Utformning

Som jag tidigare har anfört bör skattesänkningen åstadkommas genom en justering av skalan för den statliga inkomstskatten. Jag föreslår att skatteskalan fr. o. m. 1977 års inkomst får följande utseende.

Prop. 1976/77:42 14

Tabell 2. Marginalskatteändring och skatteändring år 1977

Skattskyldiga utan förvärvsavdrag eller skattereduktion (1 800 kr.). Kommunal utdebitering = 27:00 kr. Beskattningsbar inkomst = årsinkomst -5 000 kr.

Års-	Marginalskatt, 96'		Total inkomstskatt
inkomst, kr.
inkomst, kr.	enligt	ändring	enligt	ändring	enligt mitt
	nuvarande	enlig:	nuvarande	förslag
	regler	mitl	regler,
	regler	mitl	regler,
		förslcig	kr.	kr.	96
1	2	3	4	5	6
10 000	31	-2	1 300	-100	-7,7
15 000	31	-2	2 850	-200	-7,0
20 000	31	-	4 400	-300	-6,8
25 000	37	-4	5 950	-300	-5,0
30 000	47	-10	7 800	-500	-6,4
35 000	542	-7	10 150	-1000	-9,9
40 000	55	-7	12 850	-1 350	-10,5
45 000	60	-7	15 600	-1 700	-10,9
50 000	65	-3	18 600	-2 050	-11,0
55 000	65	-2	21850	-2 200	-10,1
60 000	65	-1	25 100	-2 300	-9,2
65 000	65	-	28 350	-2 350	-8,3
70 000	70	-	31600	-2 350	-7,4
75 000	75	-	35 100	-2 350	-6,7
85 000	76	-	42 600	-2 350	-5,5
105 000	80	_	57 800	-2 350	-4,1
120 000	80	-	69 800	-2 350	-3,4
155 000	84	-1- 1	97 800	-2 350	-2,4
200 000	84	+ 1	135 600	-1900	-1,4
350 000	84	+ 1	261 600	-400	-0,2
500 000	84	-t- 1	387 600	+ 1 100	-1-0,3

' Marginalskatt = Inkomstskatt som belöper på en ökning av inkomsten från ett i kol. 1 angivet belopp till närmast högre belopp i samma kolumn. 2 Härav beror 5 procentenheter på att den särskilda skattereduktionen pä 250 kr. upphör inom detta skikt.

3.5 Folkpensionärernas skattesänkning

För folkpensioniärerna blir skatteuttaget liksom f n. förmånligare än för inkomsttagare i aktiv ålder. Pensionärerna får skattesänkning inte bara på grund av statsskatieskalans ändring utan även genom den automatiska ökningen av det extra avdraget lill följd av indexhöjning av folkpensionsbeloppet. Om man som ett räkneexempel antar att priserna stiger med knappt 5 96 under år 1977 kan det extra avdraget för ensamstående folkpensionärer

Prop.1976/77:42 15

beräknas öka med 1 100 kr. vid oförändrad inkoinst. Följande tablå visar skattesänkningen år 1977 för ensamstående pensionärer jämfört med ensamstående i aktiv ålder. 1 inkomstlägen under 40 000 kr. blir sänkningen större för pensionärerna. Exempelvis sänks skatten för en pensionär med 25 000 kr. i inkomst med 633 kr. medan motsvarande siffra för en person i aktiv ålder blir 300 kr. Vid inkomster över 40 000 kr. blir sänkningarna lika stora för de två kategorierna. Tablån visar också den totala skattelättnad för pensionärerna som de extra avdragen beräknas medföra år 1977.

	Skattesänkning år 1977	Total
	för skattskyldiga	skillnad
Årsinkomst,	i aktiv	i skatt
kr.	ålder pensionärer	kr.
10 000	100 1	1200
15 000	200 353	2 476
20 000	300 493	1896
25 000	300 633	1416
30 000	500 771	872
35 000	1 000 1 283	268
40 000	1 350 1 350	-

' Ingen skatt utgår.

4 Allmän arbetsgivaravgift

Under 1975/76 års riksmöte beslöt riksdagen att tillfälligt nedsätta den allmänna arbetsgivaravgiften inom del inre stödområdet (prop. 1975/76:16, SkU 1975/76:19, rskr 1975/76:74, SFS 1975:1145). Enligt detta beslut utgår allmän arbetsgivaravgift för år 1976 med 2 96 för lön eller naturaförmån till arbetstagare som har utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet. Motsvarande nedsättning gäller i fråga om egenavgift. Det inre stödområdet omfattar enligt kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd (omtryckt 1976:379) f n. följande delar av landet:

Norrbottens län utom Piteå, Älvsbyns, Luleå och Bodens kommuner,

Västerbottens län utom Nordmalings, Robertsfors, Skellefteå, Umeå och Vännäs kommuner,

Jämtlands län,

av Västernorriands län Sollefteå och Ange kommuner,

av Gävleborgs län Ljusdals kommun,

av Kopparbergs län Malungs, Mora, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner,

av Värmlands län Torsby kommun.

Behovet av särskilt stöd till företag inom dessa delar av landet kvarstår oförminskat. Jag förordar därför att en nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften från 4 96 till 2 96 som gäller för år 1976 utsträcks lill aii omfatta också år 1977.