Prop. 1976/77:28 Eegeringens proposition

1976/77: 28

om ändring i tulltaxan (1971: 920), m. m.;

beslutad den 28 oktober 1976,

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoU,

På regeringens vägnar

TFIORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås tullfrihet för ytterligare ett antal varor, bl. a. kaffe, till förmån för u-länderna. Vidare förordas att vissa nya länder får möjlighet att åtnjuta den särskilda tullfriheten för u-landsprodukter. Slutligen framläggs förslag om höjning av utjämningsskatten på vissa choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers från 60 till 90 öre per kilo.

1 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 28

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaftesurrogat innehållande kaffe, oavsett raängden:

A. orostat kafje .. 100 kg

B................... rostat kaffe; kaffesurro
gat innehållande kaffe
100 kg

C. skal och hinnor av kaffe

20: —

25: fri

09,01 Kaffe, även rostat eller be
friat från koffein; skal och
hinnor av kaffe; kaffesurro
gat innehållande kaffe, oav
sett mängden ................ fri

20,06 Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsals av socker eUer sprit:

A, kasjunötter, jordnötter, kokosnötter och paranöl-ter särat nötter och liknande frukter av de slag sora avses i nr 08.05 ..

fri

B............................... ananas, aprikoser, persi
kor och blandade fruk
ter (fruktsallad) ....

...... :............ 100 kg 12:50

C. andra ......... 100 kg 15: —

20.07 Fruktsaft (inbegripet druv-

raust) och köksväxlsaft, även raed tillsats av socker men ojäsl och ej innehållande sprit:

A, osockrad, på kärl vägande brutto: 1, över 3 kg;

20.06 Frukter, beredda eUer kon
serverade på annat sätt,
med eller utan tUlsats av soc
ker eller sprit:

A................................ kasjunötter, jordnötter,
kokosnötter och para-
nöller samt nötter och
liknande frukter av de
slag som avses i nr
08,05 ........................ fri

B. ananas ................... fri

C.................... aprikoser, persikor och
blandade frukter (frukt
sallad) ............ 100 kg 12: 50

D. andra .......... 100 kg 15: —

20.07 Fruktsaft (inbegripet druv-
raust) och köksväxlsaft, även
raed tillsats av socker men
ojäst och ej innehållande
sprk:

A. osockrad, på kärl vägande brutto: 1. över 3 kg:

a. av passionsfrukt,

mango eller guava fri

Prop. 1976/77: 28

Nuvarande lydelse

a. av cilrusfrukter ,,
100 kg 5:—

b. annan__ 100 kg 10: —

2, 3 kg eUer därunder:

a. av cilrusfrukter ..
100 kgs 7: 50

b. av köksväxter__

................. 100 kgs 10: —

c. annan _ 100 kgS 12: 50

B. sockrad ....... 100 kg 30: —

Föreslagen lydelse

b. av cilrusfrukter

5: — 10: —

.............. 100 kg

c. annan -- 100 kg

2. 3 kg eller därunder:

fri

7:50

10: — 12:50

a. av passionsfrukt,
mango eller guava

b............. av cilrusfrukter ..
100 kg3

c............. av köksväxter ....
100 kg3

d. annan__ 100 kg

B. sockrad:

1. av passions frukt, mango eller guava ..

fri

2. annan ..... 100 kg 30: —

59,04 Bind- och segelgarn, tågvirke och linor, även flätade:

A,.............................. av ändlösa syntetiska fib
rer ........................... 13 %

B,.............................. av ändlösa regenererade
fibrer........................ 16 %

C, av annat textilmalerial 8 %

59,04 Bind- och segelgarn, tågvirke och linor, även flätade:

A,.............................. av ändlösa syntetiska fib
rer ............................ 13 %

B,.............................. av ändlösa regenererade
fibrer ................... 16 %

C, av jute .................... fri

D, av annat texlilraaterial .. 8 %

62.03 Säckar och påsar av sådana slag som användes för förpackning av varor:

fri

A. synbarligen begagnade..

B, andra slag:

1. tillverkade av juteväv
vägande per m- 310 g
eller däröver ....

8 %

2, andra................... 10 %

62,03 Säckar och påsar av sådana slag som användes för förpackning av varor:

fri

A, synbarUgen begagnade,.

B. andra slag:

1. tillverkade av juteväv

fri

2. andra.................... 10 %

Prop. 1976/77: 28 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §2

För choklad- och konfektyrva- För choklad- och konfektyrva
ror som avses i 2 § a samit för ror som avses i 2 § a samt för
biscuits och wafers utgår skatten biscuits och wafers utgår skatten
med 60 öre för kilogram. I varans med 90 öre för kUograra. 1 varans
vikt inräknas sådant förefintligt vikt inräknas sådant förefintligt
emballage med vilket varor av eraballage raed vilket varor av
ifrågavarande slag försäljes i de- ifrågavarande slag försäljes i de
taljhandeln, taljhandeln.

För öl av typ B utgår skallen raed 4 öre för liter och för starköl med
5 öre för liter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977.

1 Senasle lydelse av lagens rubrik 1974: 918, = Senaste lydelse 1976: 418.

Prop. 1976/77: 28

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamraanträde 1976-10-28

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Anlonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, AsUng, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstara Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändring i tulltaxan (1971: 920), m. m.

1 Inledning

Vid pågående raultilaterala handelsförhandlingar inora ramen för det allraänna tull- och handelsavtalet (GATT) har elt anlal länder, främst utvecklingsländer (u-länder) framställt önskemål till Sverige och övriga industriländer (i-länder) ora förbättrade avsättningsvillkor för frärast tropiska produkter. Yttrande i frågan har avgetts av kora-raerskollegiura, sora har inhäratat yttranden från generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd samt närmast berörda näringslivsorganisationer nämligen Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Trädgårdsnärmgens riksförbund, Lantbmkarnas riksförbund, Sveriges must- och fmktinduslriförbund, Sveriges kemiska industrikontor. Svenska garveriidkareföreningen. Svenska sågverks- och trävaruexportföreningen. Svenska plywoodföreningen. Träindustrins branschorganisation, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen samt Svenska skofabrikantföreningen.

Sedan det svenska systemet raed tullpreferenser för varor från utvecklingsländer trädde i kraft har u-landskretsen vidgats med ett anlal nya länder. Några av dessa länder har anhållit om att få åtnjuta tullpreferenser vid import till Sverige. Yttrande i frågan har avgetls av komraerskoUegiura efter samråd raed generaltullslyrelsen.

Riksskatteverket har efter hörande av statens jordbmksnärand inkora-mit till finansdeparteraenlet raed förslag angående storleken på utjära-ningsskalten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers samt för öl av typ B (raellanöl) och starköl. Yttrande över förslaget har avgivils av koraraerskoUegium.

Prop. 1976/77: 28 6

2 Tullfrihet för ytterligare varor från utvecklingsländerna 2.1 Förslag ocb yttranden

De pågående raultilaterala handelsförhandlingarna inora det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) inleddes officiellt vid ett minisler-raöte i Tokio i september 1973. Enligt den vid detta möte antagna s. k. Tokiodeklaralionen behandlas tropiska produkter nu liksom under föregående handelsförhandUng inora GATT (Kennedy-ronden) raed prioritet. Frågor sora rör dessa produkter diskuteras i en särskild arbetsgmpp (den tropiska gmppen) och en strävan är atl resultatet skall sättas i kraft på ett tidigt stadiura i förhandlingsomgången.

Förhandlingama om tropiska produkter inleddes våren 1975 med att önskemål framfördes till i-ländema om förbättrade avsättningsvillkor. Sverige har mottagit sådana önskemål från Argentina, Bangladesh, Bolivia, Bumndi, Colombia, Ecuador, Egypten, Elfenbenskusten, Filippi-nema, Ghana, Indien, Iran, Israel, Kenya, Republiken Korea, Malaysia, MaU, Mexico, Nigeria, Pakistan, Pera, Rumänien, Senegal, Singapore, Spanien, Sri Länka, Turkiet, Uganda, Zaire och medlemsländerna i den centralamerikanska gemensamma raarknaden (CACM). Önskeraålen avser, fömtora rent tropiska råvaror sora kaffe och en del oljeväxtfrön, även varor som utgör bearbetnmgar eller beredningar av produkter, vilka produceras såväl i tropiska som i tempererade områden, t. ex. socker. I flera fall är det fråga om industrivaror utan direkt anknytning till tropiska produkter såsom gummidäck, textil- och konfektionsvaror, lädervaror, skor och vissa kemiska produkter.

De handelshinder sora man önskar få avskaffade är fraraför allt tullar, där man begär antingen bunden tullfrihet på mest gynnad nations basis (MGN) eller tullfrihet inom ramen för det allmänna preferenssyslemet för ii-landsprodukter (GSP). Vissa länder har uttryckt önskeraål om en fastare bindning av GSP-förmånerna i någon form. Vidare begärs atl mervärdeskatten slopas för bl, a, vissa frukter, kaffe, te, oljeväxtfrön, oljor, oljekakor och kakaoprodukter och att avgifter för vissa varor såsom fetlvam- och växtskyddsavgifter avskaffas.

Det bör i detta sanamanhang erinras om att Sverige tidigare har slopat tullama på praktiskt taget alla tropiska produkter. Den 1 juli 1966 avskaffades sålunda tullen på dadlar, bananer, ananas och vissa andra frukter, alla slags kryddor, kakaobönor samt kaffe- och teexlrakt. Saratidigt sänktes tullarna på kaffe och vissa kakaoprodukter. Den 1 juli 1968 avskaffades tullen på ytterligare ett antal varor av intresse för u-ländema, bl. a, citroner, fikon, mandlar och nötter,

I enlighet med förhandlingsproceduren i GATT har bilaterala konsultationer hålUts mellan berörda u-länder och i-Iänder, Härvid har de tre nordiska länderna Finland, Norge och Sverige uppträtt gemensamt.

Prop. 1976/77: 28 7

Vid dessa konsultationer, sora i huvudsak har varil av teknisk och klarläggande natur, har en preliminär reaktion på önskemålen lämnats. Från svensk sida har framhållits att elt borttagande av mervärdeskatten på enskilda produkter skulle förorsaka slora tekniska svårigheter och inte ligga i linje raed principema för vambeskattningen i Sverige, Även svårigheten alt ge medgivanden i fråga om rörliga avgifter på jord-bruksreglerade varor har understrukils.

Inför övervägandena ora vUka erbjudanden sora skulle kunna lämnas på u-ländernas önskemål har ett omfattande utredningsmaterial tagits fram av jordbruksnämnden och komraerskoUegiura, Kollegiet har inhämtat yttranden från flera myndigheter och ett stort antal organisationer.

I utredningsarbetet har del, raed hänsyn till karaktären på u-lands-önskemålen, ansetts lämpligt att avgränsa det varuområde som rimligen kan anses falla inora begreppet tropiska produkter. Jordbruksnämnden och kommerskollegium förordar att erbjudanden lämnas på MGN-basis för rent tropiska produkter, dvs, råvaror som produceras endast i tropiska områden. Sådana erbjudanden bör ora möjligt ges även för vissa bearbetade eller beredda tropiska produkter sora direkt kan härledas till respektive råvara. Exempel på sådana varor är kakaoraassa, rostat kaffe och konserver av tropiska frukter.

En stor del av u-ländemas önskemål tUl Sverige avser jordbmksprodukter som produceras även utanför tropiska områden samt förädlade industtivaror. Ett tillmötesgående av önskemålen för sådana varor genom medgivanden på MGN-basis bör enligt kommerskollegiets raening undvikas, eftersom detta skulle innebära att Sverige lämnade ensidiga eftergifter, som raed nuvarande handelsraönster främst skulle gagna i-ländema. Möjligheterna till tullsänkningar på MGN-basis för sådana varor bör i stället prövas i de förhandlingsgmpper som särskilt behandlar jordbruksvaror och tullättnader på industrivamområdet. Kollegiet anser det däremot lämpligl att erbjuda tullfrihet inom raraen för GSP för vissa varor sora inte redan nu omfattas av det svenska tullpreferens-systemet för u-landsprodukler.

Krav på förbättringar av i-ländernas olika GSP-systera har fraraförls såväl i GATT som i andra organisationer. Mot bakgrund härav har kollegiet gjort en allraän översyn av det svenska GSP-systeraet i syfte att utröna raöjligheterna alt utvidga varuorarådet. Härvid har framkommit all ytterligare varor som inte kan sägas ha anknytning till arbetet i den tropiska gruppen bör kunna tas in i preferenssystemet. Detta gäller bl. a. vissa bakverk för vilka lullförmåner raedges vid import från EFTA- och EG-länder.

I enlighet med förhandlingsproceduren lämnade Sverige, liksora flertalet övriga i-länder, den 1 mars 1976 prelirainära erbjudanden om tullsänkningar i den tropiska gmppen. Som ett resultat av bl. a. genom-

Prop.1976/77: 28 8

förda konsultationer avser Sverige atl under den närmaste tiden lämna slutliga erbjudanden. De erbjudanden sora övervägs överensstäraraer i stora drag med vad som har föreslagits av berörda myndigheter och omfattar såväl bindningar av tullfrihet på MGN-basis som lullfrihel inom ramen för preferenssystemet för u-landsprodukter. MGN-erbju-dandena avser tullfrihet för ytterligare elt antal tropiska produkter och enklare beredningar därav såsom kaffe, kakaoraassa, ananaskonserver och safter av tropiska frukter. De svenska erbjudandena innebär dessutom bindning av nu gäUande tullfrihet för akvariefisk. GSP-tuUfrihet erbjuds för bl. a. vissa livsmedelsprodukler för vUka raanufakturerings-skyddet har tagits bort i EFTA-handeln och koraraer att slopas vid import från EG-länderna. Erbjudandena får ses raot bakgrund av alt praktiskt taget alla tropiska råvaror redan är tullfria på MGN-basis och bundna vid tullfrihet sora resultat av tidigare GATT-förhandUngar. Det enda undantaget av betydelse är kaffe. För svenskt vidkommande innebär erbjudandena att alla varor som kan anses utgöra tropiska produkter blir tuUfria.

Utöver Sverige har Finland, Norge, EG, USA, Canada, Japan, Schweiz, Österrike, Australien och Nya Zeeland lagt frara erbjudanden i den tropiska gruppen. Med få undantag har även dessa erbjudanden begränsats till atl avse tullar och innebär tullättnader både på MGN-basis och inom ramen för respektive lands tullpreferenssystera för u-landsprcdukler. EG, Schweiz, Österrike och, raed undantag för etl fåtal varor, Finland och Norge har begränsat sina erbjudanden om tullsänkningar i den tropiska grappen tiU jordbruks- och Uvsmedelsorarådet, Däremot har USA, Canada, Japan, Australien och Nya Zeeland tagit med även vissa varor inom industrivaruorarådet, t, ex, gurarai och gura-mivaror, trävaror särat olika textilvaror, företrädesvis av jute eller andra vegetabiliska fibrer eller av silke, Ingel av de i-länder som har lagt frara erbjudanden i den tropiska gruppen har emeUertid begränsat sig till det rent tropiska varuorarådet. Tullsänkningarna varierar mellan olika länder. Sålunda erbjuder de nordiska länderna i samtliga fall tullfrihet (raed undantag av kaffe i Finlands erbjudande). En stor del av erbjudandena från USA, Canada, Schweiz och AustraUen avser också tullfrihet. De tre nordiska länderna har liksom flera andra länder lämnat sina erbjudanden utan krav på motprestationer från u-ländernas sida. Från EG:s sida har uppgivits att man inte väntar sig någon strikt reciprocket i den tropiska gruppen raen man förbehåller sig rätten att senare i förhandlingsomgången i lärapUga sararaanhang begära sådana medgivanden från u-länderna som inte strider raot den individueUa utvecklingssituationen samt de finansiella och handelsmässiga behoven. Även Japan väntar sig vissa bidrag från u-ländernas sida, USA intar i denna fråga en särställning genom att dess erbjudanden har gjorts avhängiga av medgivanden från länder som kommer att få en väsentiig fördel av erbjudandena.

Prop. 1976/77: 28 9

2.2 Föredraganden

Liksom under föregående muUUaterala handelsförhandling inom det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) särbehandlas tropiska produkter även i nu pågående förhandlingsomgång. Ett stort antal länder, främst u-länder har inom ramen för den procedur som har fastställts i GATT riktat önskemål tiU industriländerna angående tullättnader och avveckling av vissa s. k. icke tariffära handelshinder saml avskaffande av varuskatter av olika slag. De önskemål sora har riklats raot Sverige innefattar förutom rent tropiska råvaror sora kaffe, även vissa bearbetningar eller beredningar av sådana råvaror. Många önskemål avser dock varor som inte kan anses utgöra tropiska produkter, t. ex. guramidäck, lädervaror, textil- och konfektionsvaror, skor samt vissa kemiska produkter.

Kommerskollegium har, efter hörande av berörda myndigheter och organisationer, avgett yttrande över de framförda önskemålen. I yttrandet, sora behandlar medgivanden endast avseende tullar, föreslås att kvarvarande tullar på orostat och rostat kaffe ora 20 resp. 25 öre för kUo-gram och på vissa bearbetade tropiska produkter avskaffas. Härutöver förordas att ytterligare ett antal varor görs tullfria inom raraen för det svenska preferenssyslemet för u-landsprodukter. Några av dessa varor har ingen anknytning till arbetet i den tropiska gruppen.

För egen del finner jag, liksom bl. a. komraerskoUegiura, att medgivanden inora ramen för de särskilda förhandlingarna i den tropiska gruppen i GATT i allt väsentligt bör avse tropiska produkter och varor som' har framställts genom en begränsad bearbetning av sådana produkter. 1 likhet med vad som sker i andra industriländer bör medgivanden lämnas endast på tullområdet och inle på mervärdeskatte- och punklskatle-områdena. Jag föreslår, i Ukhet med vad komraerskoUegiura m, fl, har förordat, alt nu utgående tullar slopas på kaffe, kakaomassa, beredd eller konserverad ananas, saft av passionsfrukt, mango och guava, garn av jute eller andra bastfibrer, bind- och segelgarn, tågvirke och linor av jute samt icke begagnade säckar av jute. De varor för vilka jag här föreslår tullfrihet har upptagits i ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i tulltaxan (1971: 920, ändrad senast 1975: 1182), Jag föreslår vidare att det svenska tullpreferenssystemet tiU förmån för u-länderna utvidgas raed ytterligare några varor. Förteckning Över dessa varor bör fogas till regeringsprolokollet i detla ärende som bUaga, Svenska skyddsintressen är endast i ringa mån berörda av de föreslagna lullmedgivandena, vilka leder till ett bortfall av tullintäkter om ca 23 milj, kr. per år. Av detta belopp svarar kaffe och kaffeprodukter för drygt 22 milj. kr.

Endast elt fåtal industriländer har avskaffat alla tullar inora det tropiska varuområdet. Om förslagen genomförs blir alla tropiska varor

Prop. 1976/77: 28 10

tullfria vid imporl till Sverige, Av den totala importen från alla u-länder tillsammantagna blir 90 % tuUfri, Importen från de minst utvecklade länderna blir tullfri till 99 %, Av u-landsimporten är det i huvudsak endast vissa jordbruks- och livsraedelsprodukter och varor inom beklädnadsområdet som fortfarande blir fullbelagda. De föreslagna tullältnaderna bör genomföras den 1 januari 1977,

3 Ytterligare preferensberättigade utvecklingsländer 3.1 Förslag och yttrande

Det svenska preferenssysleraet, sora trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär tullfrihet vid import från u-länderna av flertalet industriella hel- och halvfabrikat och vissa livsmedel. Liksom i praktiskt taget alla i-länder har undantag gjorts för varor som är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens, t, ex, kläder, handskar och skor. De svenska preferenserna avser länderna i den s, k. 77-gmppen, som vid tiden för ikrafllrädandet av systemet innefattade 90 utomeuropeiska länder särat Jugoslavien och Cypern, Preferensberättigade är vidare Israel, Cuba, Mongoliska Folkrepubliken, Västra Samoa, Demokratiska Folkrepubliken Korea, Socialistiska Republiken Vietnam samt vissa utomeuropeiska områden som står under preferensgivande länders överhöghet, bl, a, Hongkong, och länder för vilka i-länder ansvarar. Dessutom medges Malta och i särskild ordning Bulgarien och Rumänien tullpreferenser.

Sedan det svenska preferenssystemet trädde i kraft har 77-gruppen fått nya medlemmar. Bland dessa återfinns Cuba samt de nu självständiga länderna Bahamas, Bahrain, Qatar och Förenade Arabemiraten, vilka tidigare har varit preferensberättigade i Sverige i egenskap av områden, för vilkas utrikesförbindelser annat industriland (Storbritannien) har svarat. Även Bhutan och Oman, som redan är preferensberättigade i Sverige, tillhör numera 77-gruppen.

Angola, Guinea-Bissau, Kap Verde, Mosambique, Säo Toraé och Principe, Nauru samt Tonga som ingår i u-landskretsen är inte preferensberättigade liksom inte heUer det portugisiska området Macao. EG, USA, Schweiz, Österrike och Australien medger dessa länder och Macao rält till preferenser, Guinea-Bissau, Tonga och Macao har ansökt ora preferensbehandling i Sverige,

Yttrande i frågan har avgetls av koramerskollegium efter samråd med generaltullslyrelsen, Reraissinstanserna har härvid inte haft något att invända mot all del svenska preferenssystemet utvidgas till att omfatta även ovannämnda länder och Macao.

Iraporten från berörda länder och Macao är relativt obetydlig. Av en sararaanlagd import år 1975 till ett värde av 49 milj, kr. var drygt

Prop. 1976/77: 28 11

hälften tullbelagd. Den tullbelagda importen bestod till övervägande delen av kläder vilka inte är preferensberättigade vid iraport till Sverige saml av kaffe. Den iraport som skulle bli preferensberättigad ora de berörda länderna och Macao inkluderades i preferenssysleraet uppgår till ett värde av ca 0,7 railj, kr, per år (beräknat raed utgångspunkt i 1975 års import),

3.2 Föredraganden

De svenska tullpreferenserna för u-länderna, sora trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär tullfrihet för flertalet industriella hel- och halvfabrikat och för vissa livsmedel. Preferenserna avser elt stort anlal länder och områden. Sedan ikraftträdandet har nya länder bildats, Guinea-Bissau, Tonga och Macao har ansökt om preferenser i Sverige, Dessa förhållanden aktualiserar frågan om Sverige nu bör utvidga systemet med lullpreferenser till vissa ytterligare länder och oraråden,

1 likhet med koraraerskoUegiura och generaltullslyrelsen föreslår jag all Angola, Guinea-Bissau, Kap Verde, Mogarabique, Säo Toraé och Principe, Nauru, Tonga och Macao inkluderas bland de preferensberättigade länderna och områdena i det svenska systeraet med tullpreferenser till förmån för u-länderna.

Möjlighet för de nämnda länderna och Macao att få lullpreferenser bör gälla från den 1 januari 1977.

4 Utjämningsskatt

4.1 Förslag ocb yttranden

EnUgt lagen (1960: 258) om utjämningsskatt på vissa varor (ändrad senast 1976: 418) utgår skatt för choklad- och konfektyrvaror (med vissa undantag), biscuits och wafers samt för öl av typ B (mellanöl) och starköl när varorna tillverkas yrkesmässigt för försäljning eller införs lill landel,

Uljämningsskalten på choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers infördes år 1960 i syfte att täcka koslnaderna för den interna prisutjämning för vissa livsmedelsprodukler som då infördes. Genom prisuljämningen ges de inhemska producenterna tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris utan hinder av den högre prisnivån i Sverige som är en följd av jordbruksregleringen. Prisuljämningen avser råvarorna socker, glykos, fetlvaror, mjöl, havregryn, ägg och äggalbumin samt mjölk. Utjämningsskatten utgick från början med 50 öre, höjdes den 1 juU 1966 tiU 60 öre, sänktes den 1 april 1973 tiU 50 öre, den 1 januari 1974 lill 40 öre, den 1 juli 1974 till 25 öre saml höjdes

Prop. 1976/77: 28 12

åter den 1 juni 1975 tiU 40 öre och den 1 juli 1976 till 60 öre för kilogram. Ändringarna berodde på utvecklingen av kostnaderna för utjämningsbidragen.

För meUanöl och starköl infördes utjämningsskatt den 1 januari 1967 ora 3 resp. 4 öre för liter. För raall infördes saratidigt intern råvarupris-utjämning av samma typ som tillämpades inora bl. a. choklad- och kon-fektyrområdet. Uljämningsskalten för mellanöl och starköl höjdes den 1 januari 1970 liU 5 resp. 6 öre för liter och sänktes den 1 aprU 1973 till 4 resp, 5 öre för liter samt var suspenderad under åren 1974 och 1975, Även dessa åtgärder hängde samman med ändringar i kostnaderna för prisuljämningen.

Prisutjämningen omfattar även senap, såser, soppor, frukostflingor och fiskkonserver. För dessa varor uttas eraeUertid inte någon utjära-ningsskatt. Dessutom förekomiraer extern prisuljämning i form av rörliga avgifter vid gränsen för ett antal livsmedelsinduslriprodukler.

Skattskyldig tiUverkare skall månadsvis avge deklaration till riksskatteverket ora vissa leveranser av skattebelagda varor, I deklarationen yrkar tiUverkaren saratidigt utjäraningsbidrag för de råvaror sora har använts vid tillverkningen och för vilka han är berättigad till bidrag. Jordbruks-näranden tillställer riksskatteverket och berörda skattskyldiga raånadsvis i förväg uppgifler om de prisutjämningsbelopp som skall gälla för närmast följande månad. Jordbruksnämnden utbetalar sedermera tUl riksskatteverket vad sora har tUlgodoförts skallskyldiga i prisutjämnings-bidrag.

Kostnaderna för råvaruprisutjämningen utgår ur förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Kostnaderna för innevarande budgetår har beräknats tUl 120 milj, kr.

Beräkningar som har gjorts inom jordbruksnämnden visar att kostnaderna för prisutjämningen för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers har stigit som en följd av att världsmarknadspriserna på jordbruksråvaror har sjunkit. För all uppnå kostnadstäckning av bidragen krävs därför en höjning av utjämningsskatten till uppemot en krona för kilogram. Kommerskollegium har föreslagit att skatten nu höjs för berörda varor till 90 öre för kilogram, Riksskatteverket har däreraot inte ansett sig kunna förorda någon väsentiig höjning mot bakgrund av det labila väridsmarknadsläget för jordbruksråvaror.

Riksskatteverket förordar på grundval av de beräkningar som har utförts inora jordbmksnämnden en höjning av utjämningsskatten för mellanöl och starköl med 1 öre lUl 5 resp. 6 öre för liter, KommerskoUegium föreslår att prisutjämningssystemet för mellanöl och starköl slopas eftersom importen av mellanöl har minskat kraftigt under senare tid. En justering av utjäraningsskatlen kan dock anstå tills meUanölet avskaffas den 1 juli 1977, Även riksskatteverket ifrågasätter om prisutjämningen i kombination med utjämningsskatt bör bibehållas.

Prop. 1976/77: 28 13

4.2 Föredraganden

Den nu gällande ordningen för intern råvaruprisutjämning på vissa livsmedelsprodukler infördes vid EFTA:s upprätlande och hänger samman med del förhållandet att tuUarna på en rad manufaklurerade livsmedel har avvecklats, medan skyddet för råvarorna inom ramen för jordbruksregleringen kvarstår. Genom prisutjämningen undanröjs den särskilda koslnadsbelastning på grund av jordbruksregleringen, sora annars kunde missgynna svenska producenter i konkurrens raed utländska företag. Producenterna kompenseras genora kostnadsbidrag för skillnaden mellan den svenska prisnivån och världsmarknadspriserna. För finansieringen av bidragen uttas en särskUd uljämningsskatl som f, n, uppgår till 60 öre för kilogram för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers samt 4 och 5 öre för liter för meUanöl resp. starköl.

Jag anser i likhet med komraerskoUegiura och jordbmksnäranden att utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers nu bör höjas, efiersom koslnaderna för prisutjämningen inte kan läckas genom den nu gällande skattesatsen om 60 öre för kilogram. Med utgångspunkt i de världsmarknadspriser och de kostnader för prisuljämningen som man nu kan förutse anser jag alt en skattesats ora 90 öre är raotiverad. Jag förordar således att utjäraningsskatlen på dessa varor fr. o. ra. den 1 januari 1977 tas ut raed 90 öre för kUograra. Däremot finner jag del i likhet raed koramerskollegium inte nödvändigt att nu ändra uljämningsskalten på maltdrycker. Jag torde få anledning alt återkomma lill frågan om prisutjämning på mellanöl och starköl i samband med den lagreglering som komraer att vidtas i anledning av riksdagens principbeslut i våras ora att mellanölet inte får säljas efler den 30 juni 1977 (SkU 1975/76: 64, rskr 1975/76: 384),

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

dds alt antaga inora finansdeparteraenlet upprättade förslag lUl

1. lag om ändring i tulltaxan (1971: 920),

2. lag om ändring i lagen (1960: 258) om uljämningsskatl på vissa varor,

dels atl

3. bemyndiga regeringen att förordna om tullfrihet för ytterligare
varor från utvecklingsländerna enligl vad jag har förordat i
det föregående.

Prop. 1976/77:28 15

Bilaga

Tillägg till förteckning över preferensberättigade varor hänförliga till 1—24 kap. tulltaxan (1971: 920)

lulltaxenr Varuslag

06.01 A, 2, b. Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila el-

ler under tiUväxt, inkommande utan jord, blommor eller blomknoppar med undantag av gladiolus och liljekonvalje

06.02 C, och ur D, Körsbärs-, plomraon-, päron- och äppelträd

ur 06,03 A, 3, Ginst

ur 17,04 Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra

liknande halvfabrikat, i bulk

ur 18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållan-

de kakao med undantag av' blockchoklad, chokladkakor, konfekt och andra sötsaker av choklad eller överdragna med choklad, för direkt konsumtion

19.02 A. Produkter av tiU nr 11,05 hänförligt mjöl av potatis

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk

utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt

ur 19.08 Bakverk, ej hänförliga tUl nr 19.07, även innehållan-

de kakao (oavsett raängden) med undanlag av' biscuits och wafers

ur 20.01 Köksväxter med undantag av gurkor, rödbetor, oliver

och kapris, beredda eller konserverade med ätiika eller ättiksyra, även med tillsals av socker, salt, kryddor eUer senap

ur 20.07 B. 2, Saft av ananas, sockrad

ur 21,07 A, Icke alkoholhaltiga beredningar för fraraställning av

drycker; glass, glasspulver, glasspasta (glassraassa) och puddingpulver

' Tidigare preferensberättigade varor,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760604