Prop. 1976/77: 25 Regeringens proposition

1916 jll: 25

med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret

1976/77;

beslutad den 28 oktober 1976.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoU.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. ra. på tiUäggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår.

De anslag som begärs uppgår tUl ca 905 milj. kr., varav drygt 364 milj. kr. på driftbudgeten och drygt 540 milj. kr. på kapitalbudgeten. De största anslagen föreslås gå tUI studiemedelsfonden, till siatens vattenfalisverk för kraftverksbyggen samt tiU bidrag tUl anordnande av förskolor och fritidshem.

1 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 25

Prop. 1976/77: 25

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssamraanträde 1976-10-28

Närvarande: statsministem Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Roraanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Krönraark, Burenstam Linder, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsråden Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Krönraark, Burenstara Linder, Johansson

Proposition med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

Statsråden föredrar förslag tUl riksdagen i frågor angående anslag m. m. på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Mundebo anför: De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan överblickas bör sararaanfattas i en proposition angående utgifter på tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77. Skulle anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkoraliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. ra. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 i enlighet med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom proposition förslå riksdagen alt aniaga de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i underprotokollen och en sararaanslällning över de anslag sora regeringen begär skall bifogas propositionen sora bilagor 1—12.

Prop. 1976/77: 25

Bilaga 1

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Romanus

Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser justitiedepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 2. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. För budgetåret 1976/77 har till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet anvisats ett invesleringsanslag av 14,5 railj. kr. Behållningen på investeringsanslaget uppgick vid ingången av budgetåret till 8 631 491 kr.

Byggnadsstyrelsen har genom beslut den 22 mars 1974 erhållit uppdrag att projektera nybyggnad för tingsrätt, läns- och distriktsåklagarmyndigheter särat lokal skatterayndighet inora kvarteret Slottet i Halra-slad med en sararaanlagd rumsyta av ca 3 100 m.

Redogörelse för projektet har lämnats i prop. 1975: 1 bil. 4 s. 90 och i prop. 1975/76: 100 bil. 4 s. 90.

Föredraganden

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för nybyggnaden. Enligl dessa föreslås nybyggnaden nu innehålla lokaler för Halmstads tingsrätt och vägförvaltningen i Hallands län. Kostnadema för nybyggnaden, som föreslås omfatta en sammanlagd rumsarea av ca 3 800 m-, har av styrelsen beräknats till 13,6 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Enligt styrelsen var det nödvändigt atl byggnadsarbetena påbörjades i augusti 1976 raed schakt, pålning ra. m. för att nybyggnaden skall hinna bli klar tUl november 1977 så atl Halmstads tingsrätt och vägförvaltningen i Hallands län skall kunna flytta in i lokalerna vid årsskiftet 1977/78.

Genora beslut den 12 augusti 1976 har regeringen uppdragit ål byggnadsstyrelsen atl inom en kostnadsram av 2,3 railj. kr. i prisläget den 1 april 1976 utföra förberedande arbeten för den redovisade nybyggnaden.

Med hänsyn till vad jag har anförl bör följande reviderade kostnadsram i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Prop. 1976/77: 25

Bilaga 2

Uldrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Burenstam Linder

Anmälan till tiUäggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

11. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[1] 5. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes-representationen. Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 1 milj. kr. Behållningen under anslaget vid budgetårets ingång uppgick till 17,4 raUj. kr.

Förvärv av kanslifastighet i Rom. Den förhyrda fastighet i vUken ambassadens i Rom kansUlokaler är inrymda har under året utbjudils till försäljning. Eftersom fastigheten är ändamålsenlig och ambassadens lokalbehov långsiktigt kan tillgodoses inom denna avses fastigheten förvärvas. Kostnadema för förvärvet beräknas till ungefär 8,5 mUj. kr.

Med hänvisning till vad jag har redovisat bör en kostnadsram av 8 500 000 kr. i prisläget den 1 april 1976 föras upp i investeringsplanen för innevarande budgetår.

Jag förordar att de utgifter sora hänger samman med förvärvet får bestridas av tillgängliga medel under detta investeringsanslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om inköp av en fastighet för utrikesrepresentationen inom den kostnadsram som jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för inköp av nämnda fastighet.

Prop. 1976/77: 25 6

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[2] 1. Utrikesförvaltningens lånefond. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna mbrik anvisats ett investeringsanslag av 400 000 kr. Fonden uppgår för närvarande tUl 2 525 000 kr. Den disponeras huvudsakligen för s. k. allmänna lån i samband med tjänsteraans förflyttning. En raindre del av fonden disponeras för särskilda lån till tjänstemän för inköp av möbler och andra inventarier. Utlandslönesystemet förutsätter att tjänstemännens behov av kredit i samband med om-stationering skall kunna tiUgodoses genom lånefonden (prop. 1963: 75 s. 100, SU 1963: 125, rskr 1963: 298). Det ökade antalet låneberättigade i kombination med det stora antalet omstationeringar har medfört behov av extra medelstilldelning för innevarande budgetår. Jag anser att ytterligare 500 000 kr. bör tillföras fonden.

Med hänvisning till ovanstående hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Utrikesförvaltningens lånefond på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

Prop. 1976/77: 25

Bilaga 3

Uldrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJÄRDE HUVUDTITELN

H. Övrig verksamhet

[1] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-styrkors verksamhet. Medel för de årliga utgifterna inom Sverige för alt rekrytera, utbilda och organisera den svenska beredskapsstyrkan ra. ra. anvisas sedan budgelårel 1965/66 under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas verksarahet utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga representation i FN samt — fr. o. ra. den 1 juli 1967 — för observatörer i FN-tjänst anvisades budgetåren 1965/66—1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhet hittills anvisats 739 965 000 kr. på tiUäggsslat och till-läggsbudget. Därav har 51 milj. kr. anvisats för all täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern, för FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari—juli 1976 samt för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1975/76: 125 bU. 3, FöU 1975/76: 34 rskr 1975/76: 267). Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN. Intill den 1 september 1976 har från FN influlk 409 342 163 kr. Sveriges fordran hos FN enligt hittills framlagda krav uppgår tUl f. n. 70 203 197 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Prop. 1916fll: 25 8

Genom beslut den 21 oktober 1976 har tiden för den svenska FN-insatsen i Mellersta Östern förlängts t. o. m. den 24 april 1977. Utgifterna beräknas till ca 5,3 mUj. kr. för månad eller för liden juli—deceraber 1976 sammanlagt 31 500 000 kr.

Genom beslut den 10 juni 1976 har tiden för den svenska FN-insatsen på Cypern förlängts t. o. m. den 15 december 1976. Utgifterna beräknas till ca 4,3 mUj. kr. för månad eller sammanlagt 25 800 000 kr.

En allmän medelsreserv av 3,5 mUj. kr. bör beräknas med hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en aweckling av kontingentema.

Antalet observatörer i FN-tjänst uppgick den 1 oktober 1976 till 41. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till 470 000 kr. för månad eller för tiden juli—deceraber 1976 sammanlagt 2 800 000 kr.

Vid utgången av juni 1976 kvarstod en behållning på ca 1 556 300 kr. under anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta Öslem och på Cypern och för observatörer uppgår alltså lill (31500 000 -f-25 800 000 -f 3 500 000 -f 2 800 000 — 1 556 300) 62 043 700 kr., avrundat 62 milj. kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det mUitära försvaret.

Med hänsyn tUl att många osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen förskottsvis bestrida utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget till oförutsedda utgifter.

Dessa utgifter bör slutligt belasta anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp framdeles.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till FN-styrkors verksamhet utomlands på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 000 kr.

[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953: 431) på tUläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. tUl svenska övervaknings- och repatrierings-kontingenten i Korea.

Den svenska repatrieringskonlingenten upplöstes efter slutfört uppdrag den 1 mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag står alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu tUl sju personer mot omkring 90 personer år 1955.

För övervaknmgskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under anslaget Svenska övervaknmgskontingenten i Korea, fr. o. m. budgetåret 1972/73 benämnt övervaknmgskontingenten i Korea, anvisat sammanlagt 23 240 000 kr. (jfr senast prop. 1975/76: 25 bil. 2, FöU 1975/76: 14, rskr 1975/76: 94). Hittills har alltså anvisats 28 240 000 kr.

Prop. 1976/77: 25 9

för ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast beräknades läcka utgiftema för kontingentens verksarahet t. o. ra. juni 1976.

Det kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea behöver fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. m. utgången av budgetåret 1976/77. Jag anser att kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av 108 330 kr. för månad. Vid utgången av budgetåret 1975/76 fanns en behållning på ca 141 000 kr. under anslaget. Anslagsbehovet för budgetåret 1976/77 uppgår däriför till (1 300 000—141 000) avrundat 1 160 000 kr. Medlen bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.

Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1976/77 måste betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter samt möjligheten av en aweckling av kontingentens verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tUlgodoses genom anUtande av anslaget tiU oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids på detta sätt bör få tas upp framdeles.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Övervakningskontingenten i Korea på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 160 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

111. FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND

[3] 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 78 750 000 kr. På anslaget kvarstod den 1 juU 1976 ett outnyttjat belopp av 450 412 kr. För innevarande budgetår har budgeterats en medelsförbrukning av 77 750 000 kr.

Fortifikalionsförvaltningen har i samråd med överbefälhavaren och chefen för marinen anraält att medelsförbrukningen för den under innevarande budgetår planerade byggnadsverksamheten avseende kaserner m. m. beräknas komma att överstiga det för ändamålet budgeterade beloppet med 9 raUj. kr. Anledningen härtill är att byggkostnaderna och kostnaderna för att tillgodose personalens krav beträffande arbetsmiljö m. m. har ökat i högre grad än vad som har kunnat förutses. En omfördelning med 3 milj. kr. från andra primärappdrag inom anslaget bedöms vara möjlig. Eftersom det är angeläget att planerade byggnadsobjekt utförs så snabbt som möjligt är chefen för marinen beredd att

Prop. 1976/77: 25 10

tUlgodose återstående medelsbehov genom att omfördela medel inom huvudprogrammet Marinförband.

Jag anser i likhet med chefen för marinen att det är angeläget att den för innevarande budgetår planerade byggnadsverksamheten avseende kasemer m. m. kan genomföras. Jag förordar därför att ett belopp av 6 milj. kr. för detta ändamål anvisas på tiUäggsbudget I tUl statsbudgeten för innevarande budgetår. För att detta inte skall medföra att utgiftsramen för det militära försvaret överskrids bör motsvarande belopp låsas på anslaget C 4. Marinförband: Forskning och utveckling. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Marinförband: Anskaffning av anläggningar på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

[4] 7. Anskaffning av vissa militära anläggningar. Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 16 railj. kr. Verksaraheten under anslaget omfattar anskaffning av sådana aidäggningar som helt eller delvis finansieras utanför utgiftsramen för det mUitära försvaret. BehåUningen under anslaget var vid ingången av innevarande budgetår 1 801 782 kr.

Genom beslut den 8 juli 1976 godkände regeringen ett mellan fortifikationsförvaltningen och vägförvaltningen i Gävleborgs län träffat vägrällskonlrakt avseende upplåtelse av mark inora Hälsinge regementes övningsfält för att dra frara europaväg 4 i en ny sträckning. Enligt kontraktet skall vägförvaltningen utbetala kontant ersättning med 1 209 000 kr. för vissa på övningsfältet befintliga byggnader och ut-bildningsanordningar sora raåste rivas på grund av vägbygget. Ersättningen skall oraräknas raed hänsyn till förändringar i konsumentprisindex från den 1 januari 1975 fram lill utbetalningsdagen.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för alt uppföra ersätlningsbyggnader m. ra. för de byggnader och anläggningar som måste rivas med anledning av vägrättsupplåtelsen till ca 2 mUj. kr. Regeringen har bemyndigat förvaltningen att utföra erforderliga ersällningsobjekt. Enligt gällande principer bör kostnaderna för dessa bestridas av medel utanför utgiftsramen för det militära försvaret intill ett belopp som motsvarar den ersättning sora vägförvaltningen skall betala för byggnadema ra. ra. Jag förordar att ifrågavarande kostnader intUl elt belopp av 1,3 raUj. kr. får bestridas av tillgängliga medel under della investeringsanslag. De överskjutande koslnaderna utgör kostnader för standardhöjning och avses bestridas från ordinarie anslag.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av kostnaderna för ersätlningsbyggnader m. m. vid Hälsinge regemente.

Prop. 1976/77: 25 11

Bilaga 4

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssararaanlräde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Gustavsson (p. 1, 3) statsrådet Troedsson (p. 2)

Anmälan till tiUäggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

D. Sociala serviceåtgärder

[1] D 2 a. Bidrag tiU anordnande av förskolor och fritidshem. Under rubriken D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem har för budgetåret 1975/76 anvisals elt reservationsanslag av 300 milj. kr., varav 200 nulj. kr. anvisals på tUläggsbudget I tUl statsbudgeten. Av de anvisade raedlen återstod vid budgetårets utgång ca 181 milj. kr.

Efler överläggnmgar mellan regeringen och svenska kommunförbundet träffades höslen 1975 överenskommelse om ulbyggnad raed 100 000 daghemsplalser och 50 000 frilidshemsplatser under femårsperioden 1976—1980. För år 1976 beräknades att byggandet av 16 000 daghemsplatser och 8 000 fritidshemsplatser skulle påbörjas. För att ge kommunerna ekonoraiska raöjUgheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen träffades bl. a. överenskommelse om att anordningsbidraget för byggande av daghem och fritidshem skulle höjas från 7 500 kr. lill 12 000 kr. per plats sora började byggas under tiden den 1 no-veraber 1975 tUl utgången av år 1976.

En enkät till koramunerna sora genoraförts under soraraaren 1976 visar att kommunerna under andra halvåret 1976 beräknar påbörja byggandet av ca 29 000 platser i daghem och fritidshem. Utbyggnaden av daghem och fritidshem under år 1976 koraraer därraed att väsentligt överstiga de tidigare beräkningarna. För utbetalningar lill kommunema erfordras därför att ca 175 railj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Kora-munförbundet har emeUertid anmält att vissa korarauner har problem med all starta de byggnadsarbeten man har planerat före den 31 de-

Prop. 1976/77: 25 12

cember 1976 bl. a .beroende på oföratsedda förseningar i materialleveranser och lokal arbetskraftsbrist. Regeringen har därför tidigare denna dag beslutat att anordningsbidrag för byggande av daghem och fritidshem skall utgå med 12 000 kr. per plats även för platser som börjar byggas under tiden den 1 januari 1977—den 28 februari 1977 och som färdigställs senast den 30 september 1977. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem på till-läggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt reservationsanslag av 175 000 000 kr.

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2] E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning. Till ändamålet har för budgetåret 1976/77 anvisats ett reservationsanslag av 700 000 kr.

Under senare år har allt högre krav stäUts på högrenade och starkare influensavacciner. Genom att höja renhetsgraden kan vaccmstyrkan kraftigt ökas utan att biverkningarna ökar. Utvecklingen på området är franunanad av rekoraraendationer om vaccinets sammansättning och renhet som utfärdats av bl. a. WHO. Renmgen av influensavacciner sker genom en zonalcentrifug. Den nuvarande centrifugen har emellertid en kapacitet som motsvarar endast 50—60 % av det SBL-tillverkade vaccinet. Resterande del måste levereras med låg vaccinstyrka. Det framstår därför som nödvändigt alt den nuvarande centrifugen ersätts med en s. k. K-II-centrifug som har dubbel kapacitet. Kostnadema härför beräknar jag till 380 000 kr. Jag vill i detta saramanhang erinra ora vaccinproduktionens betydelse för SBL:s ekonorai.

För att förbättra arbetsförhållandena ur arbetsskyddssynpunkt för den personal vid SBL sora är sysselsatt raed tillverkning av poliovaccin och för att säkerställa att vaccinet fyller nutida krav på säkerhet och kvaUtet är det vidare angeläget med viss upprustning av ifrågavarande lokaler och utrustning. Det är härvid nödvändigt att anskaffa sex stycken skyddsarbetsboxar och ersätta en utsliten autoklav. Dessutom erfordras viss utrustning för att rena infekterat avloppsvatten. Jag beräknar kostnaderna för den här aktuella utrustningen till 300 000 kr.

Den här föreslagna utrustningen, zonalcentrifug och skyddsutrustning för poUovaccintillverkning, kan vid en eventuell omlokalisering av SBL eller av delar av laboratoriet tas med vid de nya lokalerna. Jag förordar därför att 680 000 kr. anvisas på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 för ifrågavarande ändamål.

Prop. 1976/77:25 13

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning på till-läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt reservationsanslag av 680 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[3] 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde

Byggnadsstyrelsen

I proposition 1975/76: 100 har för budgetåren 1975/76 och 1976/77 beräknats en medelsförbmknmg av 24 076 000 kr. resp. 25 000 000 kr. under förevarande anslag. Den faktiska medelsförbrukningen uppgick för budgetåret 1975/76 till 29 978 332 kr. I anslagsframställningen för budgetåret 1977/78 beräknar byggnadsstyrelsen medelsförbrukningen för budgetåret 1976/77 till 22 000 000 kr.

Att medelsförbrukrungen 1975/76 med 5,9 milj. kr. översteg den beräknade har medfört motsvarande nedgång av reservationsmedlen under anslaget. Dessa är nu nästan helt förbrukade. Trots den nu beräknade nedgången av medelsförbmkningen för budgetåret 1976/77 med 3 railj. kr. erfordras därför ett medelstUlskott på 2,9 milj. kr. på tilläggsbudget för budgetåret 1976/77.

Vid nybyggnaden av djurhus för statens bakteriologiska laboratorium har, på gmnd av oförutsedd dålig bergkvalilet, uppkommit extra för-stärkningskoslnader. En redogörelse för frågan lämnades i prop. 1975/ 76:100 bU. 7, sid. 211. Byggnadsstyrelsen skulle ålerkoraraa så snart kostnadernas storlek var känd. Styrelsen har i anslagsfraraställningen för budgetåret 1977/78 hemställt att kostnadsramen för projektet höjs raed 520 000 kr. utöver höjningen på grand av byggnadskostnadsindex.

Föredraganden

Jag bUräder byggnadsstyrelsens framställningar. Således bör på till-läggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisas 2,9 milj. kr. under förevarande anslag. Vidare bör kostnadsramen för projektet Statens bakteriologiska laboratorium: Nybyggnad av djurhus få höjas med 520 000 kr. utöver vad som erfordras på gmnd av byggnadskost-nadsindexhöjningen.

Prop. 1916fil: 25 15

Bilaga 5

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Turesson

Anmälan tUl tiUäggsbudget I tUI statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

KAPITALBUDGETEN

SJÄTTE HUVUDTITELN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

D. Luftfartsverket

[1] 1. Flygplatser m. m. Flygplatsfrågan i Karlstad har utretts av en särskild flygplatskoraraitté med företrädare för bl. a. länsstyrelsen och landstinget i Värmlands län samt Karlstads kommun. I komraittén har också ingått företrädare för näringslivet i Karlstadsregionen. Den huvudsakliga utgångspunkten för utredningen var att Karlstads flygplats kapacitet inte medger trafik med jetflygplan. Komraittén, sora föreslog alt en ny flygplats anläggs på Jäverön 12 km öster om Karlstad, överlämnade i april 1974 sitt förslag till luftfartsverket för prövning.

Luftfartsverket konstaterade att kostnaderna — i 1974 års prisläge — för att anlägga en ny flygplats på Jäverön uppgår till 35 raUj. kr. exkl. kostnader för anslutningsväg mellan Jäverön och E 18. Kostnader för erforderlig mark har därvid inte medräknats. Flygplatskommitténs utredning visar enligt luftfartsverket att trafikens omfattning på en ny flygplast på Jäverön under överskådlig framlid torde bli begränsad och korama att medföra betydande driftunderskott. Luftfartsverket anser därför all en ny primärflygplats inle kan anläggas på Jäverön under de förutsättningar som f. n. gäller.

Hösten 1975 sammankallades en särskild arbetsgmpp för alt under ledning av länsslyrelsen ytterligare överväga flygplatsfrågan i Karlstadsregionen. Arbetsgmppen skulle särskilt överväga möjUgheterna atl bygga Ut den befintliga flygplatsen i Karlstad till en standard som medger trafik med jetflygplanet Fokker F-28. 1 arbetsgruppen har ingått företrädare

Prop. 1976/77: 25 16

för länsstyrelsen och landstinget i Värmlands län, Karlstads kommun, luftfartsverket samt Linjeflyg .AB.

Arbetsgmppen föreslår att den befintUga flygplatsen i Karlstad byggs ut, bl. a. genom alt landningsbanan förlängs, för att möjliggöra trafik med jetflygplanet Fokker F-28. Kostnadema — i prisläget den 1 januari 1976 — för utbyggnaden beräknas tUl 5,9 mUj. kr. varav enligt gängse fördelningsnormer 3,7 milj. kr. faller på staten och således 2,2 railj. kr. på kommunen. Enligt arbetsgruppen bör utbyggnaden avse en begränsad tidsperiod.

Arbetsgmppen har utgått från att trafiken på Karlstads flygplats komraer att omfatta fyra flygningar per dag till och från Stockholra raed jetflygplanet Fokker F-28. Någon trafik nattetid med jetflygplan är inle aktuell. Med hänsyn till tidsbegränsningen och det ringa antalet flygningar per dag anser arbetsgruppen att trafiken inte bör medföra några betydande olägenheter från miljösynpunkt. Inte heller torde under angivna fömtsätmingar hinderförhållandena kring flygplatsen kräva orae-delbara åtgärder. Arbetsgruppen förutsätter att effektiv samverkan upprättas mellan luftfartsverket och Karlstads kommun vad gäller frågor rörande hinderförhållanden och påverkan på omgivningen i övrigt.

Luftfartsverket, sora varit representerat i arbetsgruppen, tillstyrker förslaget.

Föredraganden

Under de senaste åren har de statliga flygplatserna — bl. a. genora banförlängningar — successivt rastats upp för alt raöta de krav som jetflygplanen ställer. När det nu pågående upprustningsprogrammet genomförts kan alla flygplatser utom Karlstads flygplats trafikeras av jetflygplan, vilket innebär att Linjeflyg AB (LIN), sora nu successivt ersätter sina omoderna metropolitanplan med jetflygplanet Fokker F-28, inom något år inte längre kan trafikera Karlstad. Detta förhållande är enligt min mening inte föreidigt med de berättigade krav på effektiva och snabba flygförbindelser med Stockholmsområdet som Karlstadsregionen kan ställa. Jag förordar därför att Karlstads flygplats snarast byggs ut i huvudsaklig överensstämraelse med arbetsgruppens förslag. Med anledning härav bör investeringsmedel — 3,7 milj. kr. efter uppräkning till aktuellt prisläge 4,1 mUj. kr. — anvisas på tilläggsbudget I för innevarande budgelår. Genom utbyggnaden kan under minst en 10-årsperiod nuvarande flygplats i Karlstad trafikeras med jetflygplan. Enligt rain mening har därvidlag en rimlig avvägning gjorts mellan de olika intressen som bör beaktas i samraanhanget.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Flygplatser m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt investeringsanslag av 4 100 000 kr.

Prop. 1976/77: 25 17

Bilaga 6

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Mundebo

Anmälan tUl tiUäggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser finansdepartementets verksamhetsområde, m. m.

[1] Investeringsstimulanser för näringslivets maskininvesteringar. Genom lagstiftning under hösten 1975 infördes bestämmelser om särskUt investeringsavdrag och statligt investeringsbidrag för investeringar i maskiner och andra inventarier (prop. 1975/76: 61, SkU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 101, SFS 1975:1147, 1149). Syftet med bestämmelsema har varit att stimulera näringslivels maskminvesteringar. Såväl avdraget som bidraget har begränsats tiU anskaffningar eUer tiUverkning som sker under perioden den 15 oktober 1975—den 31 december 1976. När det gäller anskaffningar är det en förutsättning att leverans skall ha skett inom nämnda period och att skriftligt avtal inte har upprättats före den 15 oktober 1975.

Avdraget görs i samband med taxeringen tiU statlig inkomstskatt för det beskattningsår under vUket leverans eUer tiUverkning skett. Det utgår tUl näringsidkare som driver rörelse, jordbruk eUer skogsbruk. Bidraget — som är skattefritt — utgår tiU samma kategorier näringsidkare som omfattas av rätten tiU avdrag men det är avsett att utgå endast i de fall där avdraget inte kan tiU fuUo utnyttjas skattemässigt. Bidraget kan ulgå för högst två beskattningsår och det får inte beräknas på en högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500 000 kr. för varje beskattningsår. På samma sätt som gäller för avdraget beräknas bidraget på de anskaffningar eller den tillverkiung som skett under ett beskattningsår. Ansökan om bidrag prövas av riksskatteverket.

Avdraget och bidraget uppgick ursprungligen tiU 10 % resp. 4 % av anskaffnings- eller tillverkningskostnaden. Det visade sig emellertid efter hand att det krävdes ytterligare ålgärder för att öka efierfrågan på fraraför allt verkstadsindustrins produkter och samtidigt ge extra stimulans åt näringslivets maskininvesteringar. Mot denna bakgmnd fattade riksdagen i våras beslut om en höjning av procentsatserna (prop. 1975/76: 150, SkU 1975/76: 67, rskr 1975/76: 407, SFS 1976: 390, 391). För investeringar som genomförs under perioden den 1 maj—den 31

2 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

Prop. 1976/77: 25 18

december 1976 höjdes således avdraget till 25 % och bidraget tiU 10 % av anskaffiungs- eUer tiUverkningskostnaderna. Som fömtsättning för att få tiUämpa dessa högre procentsatser gäUer att skriftiigt avtal om leveransen inte har upprättats resp. att tiUverkningen inte har påbörjats före den 1 maj 1976. Vid riksdagsbehandlingen diskuterades att utsträcka giltighetstiden för avdragen och bidragen till den 31 mars 1977. Med hänsyn tUl svårighetema att vid det tUlfället överblicka den framtida konjunkturatvecklingen och risken för överhettning i ekonomin föranledde frågan dock inte någon åtgärd från riksdagens sida. Jag vUI emellertid i detta sammanhang påpeka att såväl skatteutskottet som finansutskottet hade understrukit vikten av en generös dispensgivning i de fall att leverans på gmnd av leveranssvårigheter inle kunde ske förrän under det första kvartalet 1977. Den lösning som sålunda valls, dvs. föreskriften om att leverans skall ha skett senast den 31 december 1976 i förening med uttalandena om generös dispensgivning avseende det första kvartalet 1977, har medfört alt ett mycket stort antal företag har sökt dispens hos regeringen.

En avsaktning av den internationella konjunkturuppgången har gjort sig märkbar sedan mitten av år 1976. Denna avsaktning tycks bU något längre än vad som tidigare fömtsågs. Investeringsverksamheten inom OECD-länderna väntas öka med någon större kraft först under år 1977. Detta påverkar den svenska industrins, främst verkstadsindustrins, exportmöjligheter. Den nyligen pubUcerade konjunkturbaromelern för tredje kvartalet i år visar att verkstadsföretagens förväntningar om nya order inte har infriats. Bedönmingen av produktionsutvecklingen för resten av innevarande år är också relativt pessimistisk. I konjunkturinstitutets höstrapport förutses en produktionsminskning för verkstadsindustrin innevarande år och en försiktig återhämtning år 1977. Den låga utnyttjandegraden medför att behovet av arbetskraft kommer att bli begränsat.

I ett längre perspektiv finns ett starkt behov att bygga ut den svenska industrins kapacitet genom ökade investeringar. För att återställa balansen i våra utrikes betalningar måsle en ökning av kapaciteten inora exporterande och importkonkurrerande näringar komma tiU stånd. Enligt 1975 års långtidsutredning måste därmed näringslivets investeringar öka i en snabbare takt än vad som f. n. synes bli fallet både åren 1976 och 1977. Mot denna bakgrund har regeringen helt nyUgen fattat beslut om frisläpp av investeringsfonderna för konjunktumtjäraning för raaskin-investeringar under del första kvartalet 1977.

För att ge ytterligare stiraulans åt investeringar i raaskiner och inventarier förordar jag efter sararåd raed chefen för finansdeparteraenlet en raotsvarande föriängning av tiden för utnyttjande av särskilt investeringsavdrag och statiigt investeringsbidrag. För investeringar under denna förlängningstid bör de förhöjda procentsatserna gälla, dvs. 25 %

Prop. 1916 fil: 25 19

för avdraget och 10 % för bidraget, fortfarande dock under förutsättning att skriftiigt avtal eUer tUlvérkningen inte ligger i tiden före den 1 maj 1976. Som villkor bör gälla att leverans sker senast den 31 mars 1977. Dispens som innebär en förskjutning av denna senaste leveranstidpunkt bör endast komma i fråga i rena undantagsfall, t. ex. om investeringen är av betydande storleksordning och kan förväntas ge en betydande stimulanseffekt. För att ge full stimulanseffekt även för de mindre och medelstora företag som är hänvisade till att utnyttja bidragsformen och för att skapa största möjliga likformighet med avdragssystemet föreslår jag vidare att bidraget skaU kunna utgå för högst tre beskattningsår i stället för såsom hittiUs under högst två beskattningsår.

De av mig föreslagna stimulansåtgärdema föranleder ändringar i 1 och 2 §§ lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till stadig inkomstskatt samt i 1 och 2 §§ lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning. Förslag tiU lagstiftning härom har utarbetats inom finansdepartementet. Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende som bilagor A och B.

Kostnaderna för bidragen bestrids från det i statsbudgeten under sjunde huvudtiteln upptagna förslagsanslaget Bidrag tiU vissa investeringar. Detta anslag har — med hänsyn till svårighetema att göra en tillförlitUg anslagsberäkning — förts upp med ett formellt belopp. Ej heller nu kan medelsbehovet beräknas med någon grad av säkerhet. Anslagsbelastningen torde dock givetvis öka på grund av de nu föreslagna åtgärderna.

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändrmg i lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statUg inkomstskatt,

2. Iag om ändring i lagen (1975: 1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning.

Avdraget utgör dock tjugofem procent av anskaffningskostnaden för inventarier sora levererats under perioden den 1 raaj—den 31 december 1976 under förutsättning att skriftiigt avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976. I fråga ora inventarier, som näringsidkaren tUlverkar själv, tUlärapas sistnämnda procentsats på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 under förutsättning atl tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

1 Senasle lydelse 1976:390.

Avdraget utgör dock tjugofem procent av anskaffningskostnaden för inventarier som levererats under perioden den 1 maj 1976—den 31 mars 1977 under förutsättning att skriftligt avtal om anskaffningen ej har upprättats före den 1 maj 1976. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tUlverkar själv, tillämpas sistnämnda procentsats på den del av tUlverkningskostna-den som nedlagts under perioden den 1 maj 1976—den 31 mars 1977 under föralsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

Prop. 1976/77: 25 22

Bilaga B

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1149) om statligt investeringsbidrag för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrives att 1 och 2 §§ lagen (1975: 1149) om statiigt investeringsbidrag för inventarieanskaffnmg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§
Fysisk eller juridisk person, som Fysisk eller juridisk person, som
driver rörelse, jordbmk eller skogs- driver rörelse, jordbruk eller skogs
bruk och som under perioden den bruk och sora under perioden den
15 oktober 1975—den 31 decem- 15 oktober 1975—den 31 mars
ber 1976 anskaffar eller tillverkar 1977 anskaffar eller tillverkar ma-
maskiner eller andra döda inven- skiner eller andra döda inventarier
tarier avsedda för stadigvarande avsedda för sladigvarande brak i
bmk i verksamheten, äger efter verksamheten, äger efter ansökan
ansökan erhålla statligt investe- erhålla statligt investeringsbidrag
ringsbidrag i enlighet med bestäm- i enlighet raed beslämmelsema i
melserna i denna lag. denna lag.

Investeringsbidrag enligt denna lag skall icke räknas som skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen (1928: 370) och lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

2§i

Investeringsbidrag får icke utgå om näringsidkaren för beskattningsår under den period som anges i 1 § kunnat helt utnyttja avdrag enligt lagen (1975: 1147) om särskilt investeringsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt. Investeringsbidrag får heUer icke utgå, om näringsidkaren för beskattningsåret helt eller delvis har åtnjutit avdrag som nyss nämnts. Bedömningen av frågan humvida nänrnda avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får gmndas på taxeringsnämndens beslut.

Investermgsbidrag utgör fyra procent av anskaffningskostnaden för inventarier som har anskaffats under den period som anges i 1 §. I fråga om inventarier, som näringsidkaren tillverkar själv, beräknas procentsatsen på den del av tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden.

Bidraget utgör dock tio procent Bidraget utgör dock tio procent
av anskaffningskostnaden för in- av anskaffningskostnaden för in
ventarier som levererats under pe- ventarier sora levererats under pe
rioden den 1 raaj—den 31 decem- rioden den 1 raaj 1976—den 31
ber 1976 under fömtsättnmg att mars 1977 under förutsättning att
skriftiigt avtal om anskaffningen skriftligt avtal om anskaffningen
ej har upprättals före den 1 maj ej har upprättats före den 1 maj
1976. I fråga om inventarier, som 1976. I fråga om inventarier, som

' Senaste lydelse 1976: 391.

Nuvarande lydelse

näringsidkaren tUlverkar själv, till-lämpas sistnämnda procentsats på den del av tUlverknmgskostnaden sora nedlagts under perioden den 1 maj—den 31 december 1976 under förutsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

Investeringsbidrag utgår för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnadema för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst två beskattningsår och får ej beräknas på högre anskaffnings- eller tUI-verkningskostnad än 500 000 kronor för varje beskattningsår.

Föreslagen lydelse

näringsidkaren tUlverkar själv, till-lärapas sistaäranda procentsats på den del ay tillverkningskostnaden som nedlagts under perioden den 1 raaj 1976—den. 31 mars 1977 under fömtsättning att tillverkningen ej har påbörjats före den 1 maj 1976.

Investeringsbidrag utgår för det beskattningsår under vilket inventarierna har levererats eller kostnadema för tillverkningen nedlagts. Det kan utgå för högst tre beskattningsår och får ej beräknas på högre anskaffnings- eller tillverkningskostnad än 500 000 kronor för varje beskattningsår.

Prop. 1976/77: 25 24

[2] Okad disposition av rörliga krediter. TiU regeringens disposition står en rörlig kredit i riksgäldskontoret att stäUas till förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet. Den rörliga krediten höjdes budgetåret 1975/76 från 80 milj. kr. till 100 milj. kr. (prop. 1975: 1 bU. 1, FiU 1975: 2, rskr 1975: 31). Regeringen har genom skilda beslut StäUt sammanlagt 96 milj. kr. till oUka uppdragsmyndigheters förfogande. Mot bakgrand av att dessa myndigheters behov av ytterligare kreditmedel kan väntas öka under budgetåret förordar jag att ramen höjs med 25 milj. kr. till 125 milj. kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

bemyndiga regeringen att i riksgäldskontoret disponera en från 100 000 000 kr. till 125 000 000 kr. ökad rörlig kredit att på sätt som regeringen bestämmer ställas till förfogande för myndigheter som bedriver uppdragsverksamhet.

DRIFTBUDGETEN

SJUNDE HUVUDTITELN

B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m. [3] B 22. Statens förhandlmgsråd.

Inledning

I prop. 1975/76: 105 (bil. 2 s. 177—179) framhöUs behovet av etl särskilt förhandlingsorgan — statens förhandlingsråd — under finansdepartementet för handläggning av frågor som aktualiseras genom lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetsUvet (MBL).

Genom beslut den 23 juni 1976 har regeringen förordnat att under andra halvåret 1976 skall finnas ett särskilt organ med uppgift att förbereda inrättandet av statens förhandlingsråd och att för chefen för rådet skall fr. o. m. den 1 juli 1976 finnas inrättad en tjänst sora generaldirektör i Fg 28, vars innehavare skall vara chef för det särskilda organet. Kostnaderna för det särskUda organet har belastat sjunde huvudtitelns förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m. m. Om delta bör riksdagen underrättas.

Det särskilda organet har med skrivelse den 15 september 1976 lagt fram förslag till arbetsuppgifter och organisation ra. m. för förhandlingsrådet.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av kriminalvårdsstyrelsen, försvarets materielverk, televerket, statens järnvägar (SJ), statskontoret, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket (RRV), siatens avtalsverk (SAV), statens personalnämnd (SPN), skolöverstyrelsen (SÖ),

Prop. 1976/77: 25 25

patent- och registreringsverket, statens lantmäteriverk samt länsstyrelsema i Blekinge och Malmöhus län.

Det särskilda organets förslag

Den vidgade förhandlingsskyldigheten som åläggs arbetsgivaren genom medbestämmandelagen kommer att ställa stora krav på den slalliga förvaltningsapparaten. Förslaget om att inrätta ett statens förhandlingsråd dikteras av en strävan att lösa de organisations- och samordningsproblem som den nya verksamheten med förhandling enligt bl. a. 11 och 12 §§ MBL kommer att föra med sig för staten som arbetsgivare. Rådet bör följaktligen ha som en av sina huvuduppgifter att vara ett centralt organ för sådana förhandlingar. I vissa fall bör det vara rådets uppgift att föra förhandlingama. Detta gäller framför allt i frågor som för beslut av regering eller riksdag förbereds inom regeringskansUet. Rådets uppgift blir härvid väsentligen av förhandlingsteknisk och samordnande karaktär.

Förhandlingar i frågor där beslutanderätten ligger hos enskild myndighet bör i regel föras av myndigheten. För att få tUl stånd ett enhetligt förhandlingsuppträdande kan det finnas behov av anvisningar och föreskrifter till myndighetema. Att meddela sådana bör vara en uppgift för förhandlingsrådet. Det kan även finnas anledning för rådet atl medverka vid förhandlingar hos myndighet i frågor av mer generell karaktär, t. ex. om förhandlingen avser fråga som rör mer än en myndighet eller om det över huvud taget föreUgger ett behov av att saraordna förhandlingarna. Gäller förhandlingen personalpolitiska frågor av större vikt bör rådet alltid medverka. Däremot torde rådets medverkan säUan krävas i frågor av mer fortlöpande karaktär inom personalområdet eller när förhandlingen avser en fråga utan principiell räckvidd om myndighets organisation.

En förutsättning för att rådet skall kunna medverka vid förhandUngar hos myndighetema är givetvis att rådet underrättas om en förestående förhandling och vad förhandlingen skall avse. I de fall rådet bör medverka vid förhandlingen bör en sådan underrättelse lämnas rådet, såvitt gäller den primära förhandlingsskyldigheten, iiman myndigheten har tagit kontakt med personalorgaiusationema och, såvitt gäller förhandling enligt 12 §, snarast möjligt efter det att myndigheten har mottagit förhandlingsframställningen. Det bör ankomma på rådet att successivt, i takt med den ökade erfarenheten av verksamheten, pröva i vilka typer av frågor det kan vara tillräckligt att rådet endast underrättas i efterhand, t. ex. genom kopia av förhandlingsprotokoll.

Ora en förhandling som förs av myndighet hänskjuts till central förhandling bör rådet alltid medverka i den centrala förhandlingen. Även i sådant fall bör således myndighet vara skyldig att underrätta rådet.

Medbestämmanderättsavtal som begärs med stöd av 32 § MBL torde

Prop. 1976/77: 25 26

ofta komma att avse frågor sorn omfattas av förhandlingsrätten enligt 11 och 12 §§. Innan myndighet sluter sådant avtal bör alltid rådet beredas tillfälle att ta fram underlag för frågans handläggning. Det bör också ankomma på rådet att ta kontakt med de myndigheter som kan vara berörda av ett sådant avtal, t. ex. statskontoret när det gäller rationaliseringsfrågor.

När det gäUer de offentliganstäUda som omfattas av den s. k. stäU-förelrädarlagen, t. ex. lärarna, är det som framgår av propositionen (s. 205) nödvändigt att bygga upp en förhandlingssamverkan meUan staten och kommunerna. Detta torde gäUa inte bara i fråga om sedvanliga avtalsförhandlingar utan även beträffande sådana förhandUngar som inte syftar tiU koUektivavtal. Det bör vara en uppgift för förhandlingsrådet alt tiUsammans med kommim- och landstingsförbunden finna lämpUga forraer för det fortlöpande samarbetet vid sistnämnda slag av förhandlingar.

Även i andra frågor som föranleds av arbetsrättsreformen än förhandlingsfrågor kan finnas behov av anvisningar och direktiv hur staten som arbetsgivare bör uppträda. Som exempel kan nämnas föreskriften i 19 § andra stycket MBL om att arbetsgivaren på begäran skaU förse arbetstagarorganisation med avskrift av handUng och biträda orgaiusationen med utredning som den behöver för detta ändamål. Denna skyldighet för arbetsgivaren föreligger dock endast om det kan ske ulan oskälig kostnad eUer omgång för arbetsgivaren. Det bör vara en uppgift för rådet att vägleda myndighetema i sådana frågor.

YtterUgare en uppgift för rådet bör vara att meddela råd och anvisningar tUl statsmyndigheterna i sådana personalpolitiska frågor som inte någon annan myndighet svarar för.

I fråga om rådets organisation anförs i förslaget följande.

Med hänsyn tUl rådets arbetsuppgifter är det av stor vikt att rådet skaffar sig breda kontaktytor mot statsförvaltningen i övrigt. Detta kan ske på många sätt. Av stort intresse när det gäller diskussionema kring bl. a. centrala personalpoUtiska problem är den särskUda rådgivande nämnd som kommer att inrättas. Genom detta organ bör rådet erhålla värdefulla impulser för inriktningen av sitt arbete. På grund härav synes det inte finnas samma motiv sora annars brukar kunna åberopas för att inrätta en styrelse för rådet.

Under hänvisning härtill föreslås att den nya myndigheten leds av en chef för vilken en tjänst som generaldirektör med beteckningen p inrättas. Någon indelning i fasta enheter bör inte komma i fråga utan det bör överlåtas åt rådet att avgöra i vilka former det skaU arbeta. Särskilt under inledningsskedet torde den nya myndigheten ha ett behov av att pröva sig frara lUl den organisation som kan finnas lämplig.

Sora har narants i propositionen är bl. a. omfattningen av den förhandlingsverksamhet sora rådet skall bedriva svår att bedöraa. Härav

Prop. 1976/77: 25 27

följer också en viss osäkerhet när det gäller att beräkna hur stor personal rådet bör ha. Även om andra myndigheter kommer att få ställa sakkunniga till rådets förfogande, kan bl. a. rådets samordnande uppgifter bli personalkrävande. Utöver verkschefen bör firmas tretton handläggare. Dessa bör ha extra ordinarie tjänster. För allraänna kontors-göromål bör finnas tre extra ordinarie tjänster, varav en för raer kvalificerade göromål.

Förhandlingsrådet beräknas få lokaler sora är gemensararaa med SAV. Rådets behov av personal för expeditionsgöromål och telefonväxel m. m. bör kunna tillgodoses genom anlitande av SAV:s molsvarande personal.

Förhandlingsrådet kommer att ha behov av att sakkunniga stäUs till förfogande av vissa myndigheter som är verksamma bl. a. på det personalpolitiska området. Hur detta samarbete i praktiken skall utformas, bör överlåtas åt berörda myndigheter atl komraa överens ora. Skulle det visa sig att rådet inte kommer att få det bUräde som behövs för att lösa sina uppgifter utan att myndigheten får ekonomisk kompensation bör frågan avgöras av regeringen.

Mot bakgrund av nämnda förslag till arbetsuppgifter och organisation redovisas i skrivelsen följande medelsbehov för första halvåret 1977.

Personal
Handläggande personal	14
Övrig personal	3
	17
Anslag
Lönekostnader	1 083 150
Sjukvård	2 000
Reseersättningar	25 000
Lokalkostnader	125 000
Expenser	263 400
	1 498 750

Remissyttrandena

De flesta remissinstanserna utgår från att ett statens förhandlingsråd skall inrättas. Kriminalvårdsstyrelsen och länsstyrelsen i Blekinge län uttalar sin tillfredsställelse med att kunna få råd och anvisningar i med-beslämmanderätlsfrågor.

RRV och patent- och registreringsverket diskuterar frågan om de uppgifler förhandlingsrådet avses få inle hellre borde knytas till SAV. Enligt RRV har varken i det särskilda organels förslag eller dessförinnan behandlats några alternaliv lill förhandlingsrådet. Delas de centrala förhandlande och avtalsslulande funktionerna upp på skilda organ synes svårigheterna på lokal nivå att tillämpa den nya lagstiftningen öka. Detta förhållande liksom övervägande administrativa och ekono-

Prop. 1976/77: 25 28

miska skäl talar för att verksamheten i sin helhel knyts tUl SAV. Patent-och registreringsverket finner att statens intressen som arbetsgivarpart bör tas tiU vara av en myndighet som har så stor överblick som möjligt över hela förhandlingsfältet och även har ett totalansvar. Dessutom fmner verket gränsdragningssvårigheterna uppenbara.

Utan att ifrågasätta tillskapandet av förhandlingsrådet för också vissa andra remissinstanser fram synpunkter på frågan om gränsen mellan förhandlingsrådets, SPN:s och SAV:s korapetens- och ansvarsområden.

Försvarets materielverk föratsätter att tydligare gränser mellan berörda myndigheter och förhandlingsrådet dras upp i praxis.

Statskontoret anser att frågan, ora förhandlingar som skall skötas eller påverkas av förhandlingsrådet komraer alt vara sammankopplade med förhandlingar om medbestämmandeavtal, ännu inle kan besvaras, vilket bidrar till oklarhet om ansvarsfördelningen mellan förhandlingsrådet och SAV. En liknande oklarhet finns i fråga om relalionema mellan rådet och SPN.

Byggnadsstyrelsen framhåller att föreskrifter och anvisningar för förhandlingar i anslutning tUl sådana kollektivavtal som har träffals av SAV och som avser någon fråga inom SPN:s oraråde kan beröra alla de tre rayndigheternas verksarahetsoraråde. Det är av väsentlig betydelse med klara direktiv och kompetensregler härvidlag. SPN anser alt det i vissa sammanhang kan vara nämnden som bör företräda staten sora arbetsgivare vid förhandlingar enligt 11 och 12 §§ MBL. Näranden avser områden där nämnden för närvarande raeddelar föreskrifter och anvisningar tUl statsrayndigheterna. Vidare ifrågasätter nämnden förslaget att det skall ankomma på förhandlLngsrådet alt meddela råd och anvisningar lill statsmyndigheterna i personalpolitiska frågor som inte annan myndighet svarar för. Detta är uppgifter som ingår som en naturlig del av SPN:s verksarahet. Därför vållar förslaget stor osäkerhet när det gäUer ansvars- och arbetsfördelningen raellan nämnden och förhandlingsrådet. Statens lantmäteriverk finner gränsdragningen mellan för-handlingsrådels verksamhetsområde å ena sidan och SAV, SPN och statskontoret å andra sidan något oklar och i behov av förtydligande.

Frågan om gränsdragning mellan myndighetémäs förhandlingsarbete och förhandlingsrådets verksamhet behandlas av försvarets materielverk, televerket, SJ och statens lantmäteriverk.

Försvarets materielverk finner en närmare precisering av förhandlingsrådets arbetsuppgifter angelägen. Det förefaller sora ora förhandlingsrådet i viss orafatlning kommer att detaljreglera myndigheternas lokala förhandlingar. Delta medför enligt materielverket att förhandlingama blir onödigt tungrodda.

Televerket framhåller att underlag och förslag till sådana organisationsförändringar som för beslut av riksdagen eller regeringen förbereds i regeringskansliet oftast utarbetas inora berörd myndighet, vanligen i

Prop. 1976/77: 25 29

nära samarbete med företrädare för personalen. Frågan ora förhandlingar enligt MBL på myndighetsnivå i sådana ärenden bör behandlas samtidigt med att uppgifter och befogenheter för förhandlingsrådet utarbetas. Vidare anser televerket att det i praktiken blir svårt att avgränsa verksinterna förhandlingar mot förhandlingar i frågor av större vikt, där förhandlingsrådet föreslås skola medverka i samordnande syfte. Som exempel på frågor av slörre vikt anges i förslaget riktlinjer för personalpolitiken. Men med sådana riktlinjer kan enligt televerket förstås normer av såväl större som mindre vikt. Det är inte givet att sådana normer regelmässigt har betydelse från samordningssynpunkt. Uttrycket är därför mindre ändamålsenUgt när det gäller att dra upp gränserna för handlingsrådets medverkan vid förhandlingar på myndighetsnivå. Instraktionen för rådet påverkas också av hur förhandlingsordningen i anslutning till 11 och 12 §§ MBL kommer atl utformas.

SJ anser att avgränsningen av förhandlingsrådets korapetens mol andra myndigheter inte är klar. Övriga myndigheter förutsätts bibehåUa sin beslutanderätt som utövas på resp. myndighets ansvar. Rådet kan genom sin medverkan tillföra myndigheten beslutsunderlag. Däreraot synes rådet inte kunna tilläggas befogenhet att raed bindande verkan för myndigheten föreskriva visst ställningstagande i förhandlingen. Med hänsyn härtill blir förhandlingsrådets uppgift att medverka till myndighetens beslutsunderlag. Föreskrifter för myndigheternas förhandlingsverksamhet i frågor där de utövar beslutanderätt bör lämnas av regeringen i genereU form. Förhandling i fråga sora ankommer på slalsmakiemas avgörande bör föras enligt föreskrifter som dessa raeddelar generellt eller för varje särskUt fall. SJ uttalar sig inte i frågan om den förordade lösningen tUl alla delar kan förenas raed stadgandet i 11 kap. 7 § regeringsforraen. SJ ifrågasätter vidare förhandlingsrådets uppgift att vägleda myndighet i informationsfrågor.

SÖ räknar med att som central myndighet för skolväsendet föra flertalet förhandlingar enligt 11 och 12 §§ MBL — tUl skUlnad från den vanligen tänkta ordningen — direkt med central arbetstagarorganisation. Av förslaget framgår inte klart om rådet bör medverka i sådana centrala förhandlingar. SÖ ifrågasätter ora en sådan ordning skulle vara praktiskt genomförbar och ändamålsenlig med hänsyn till SÖ:s speciella förhåUanden.

Statens lantmäteriverk finner att den föreslagna gränsen mellan myndighetens och förhandlingsrådets förhandlingsansvar i och för sig förefaller invändningsfri. Ytterligare vägledning koramer dock atl behövas i åtskilliga situationer. Det är angeläget att sådana närmare riktlinjer övervägs snarast. De berörda myndigheterna bör få delta i sådana överväganden.

SAV ifrågasätter om inte förhandlingsrådets uppgift i fråga om för-handlingssaraverkan mellan staten och kommunema, när det gäller de

Prop. 1976/77: 25 30

offentiiganställda som orafattas av den s. k. stäUföreträdarlagen, bör utsträckas till att avse också saraverkan med andra icke-statliga rättssubjekt än korarauner och landsting.

Försvarets materielverk fumer det oklart om ett tvåinstansjäv kan uppstå genom rådets medverkan vid förhandlingar såväl lokalt hos myndigheterna som i cenirala förhandlingar. Eftersom rådet avses bli en central förvaltningsmyndighet uppstår enligt materielverket inte en formell jävssituation vid medverkan såväl hos övriga myndigheter sora genora verksaraheten i rådel, ehum rådet reellt uppenbarligen skall fullgöra uppgifter på departeraentsnivå, alltså hos regeringen sora ju är överordnad rayndighel. Materielverket efterlyser ett uttalande på denna punkt.

Frågan om förhandlingsrådets högsta lednmgsorgan behandlas av televerket och SJ. Televerket understryker vikten av att förhandlingsrådet har mycket nära och fasta förbindelser raed statsmyndigheterna. Det skulle vara till fördel för den nya myndigheten liksom för statsförvaltningen i dess helhet att ha ett anlal ledamöter med stor erfarenhet från olika områden av offentlig förvaltning, bl. a. från affärsverken.

SI finner konstruktionen av förhandlingsrådet som ett enrådighets-verk anmärkningsvärd särskilt med hänsyn till att rådet skall handlägga väsentiiga medbestämmandefrågor men också med tanke på att de myndigheter som föratses underkastade rådets direktiv oftast är verk med lekraannastyrelse innefattande arbetstagarrepresentanter.

Föredraganden

I prop. 1975/76: 105 bil. 2 tecknades bakgrunden till behovet av statens förhandlingsråd. Vad som sägs där kan sammanfattas på följande sätt.

Det ankommer på regeringen resp. vederbörande kommun eller landstingskommun att med tiUämpning av sedvaidiga regler om delegation besluta om vem eller vilka som skall företräda den offentliga arbetsgivaren vid förhandlingar enligt MBL. Detta gäUer också i fråga om de förhandlingar med olika berednmgsorgan som skall föregå avgöranden i riksdagen, regeringen eller i kommunfidlmäktige eller landsting.

Utgångspunkten för utformningen av den statUga förhandlingsorganisationen för frågor som inte syftar till avtalsreglering bör vara att för-handlmg enligt 11 eller 12 §§ MBL skall föras av den myndighet som slutUgt får besluta i den fråga som förhandlingen avser. Rör deima fråga bara de interna förhållandena inom en viss myndighet, bör således denna myndighet kunna sköta de förhandlingar sora behövs i frågor i vilka den själv får besluta. Förhandlingar enligt 12 § MBL torde vanligen komma alt ske på detta sätt med lokal arbetstagarorganisation. Gäller det i stället frågor som inverkar på förhållandena vid flera myndigheler under en ceniral förvaltningsmyndighet, bör förhandlingarna normalt föras av deima.

Prop. 1976/77: 25 31

Regeringen avgör ett stort antal frågor som på ett mycket ingripande sätt rör förhåUandena vid en eller flera myndigheter. Förhandlingar i sådana frågor kan självfallet inte ske direkt med regeringen. Förhandlingarna får i stället föras under medverkan av regeringskansliet.

Viktiga förhandlingsfrågor på departementsnivån torde komma att avse den verksorganisatoriska uppbyggnaden i stort och större myndighetsinterna organisationsändringar. Sådana frågor innefattar i stor utsträckning problem av Ukartad natur, oavsett om frågorna rör myndigheter som lyder under det ena eUer det andra departementet. Behandlingen av sådana frågor kan ofta få betydelse även för andra myndigheter än den eller de som en viss förhandling avser. Dessa förhandUngar bör samordnas av ett särskilt förhandlingsorgan under finansdepartementet. Därmed kan man uppnå förutom en enhetUg behandhng av likartade förhandlingsfrågor också rent organisatoriska fördelar. Genom detta organ skapas möjligheter att samla tjänstemän med nödvändig erfarenhet av frågor av detta slag. Därigenom skulle förhandlingsberedskapen inom regeringskansliet höjas.

I samband med arbetsrättsreformen bör därför inrättas ett statens förhandlingsråd, som skall handlägga de förhandlingsfrågor av nu aktuellt slag som inte bör skötas av de enskilda myndigheterna. Rådels uppgifter i sådana ärenden blir i första hand att organisera förhandUngs-arbetet på ett lämpligt sätt och att föra förhandlingar i nära samarbele med tjänstemän från berört departement.

Reformen aktualiserar emellertid ett antal andra särskilda samordningsproblem även såvitt avser de förhandlingar som skall föras av enskilda myndigheter. Det bör därför vara en uppgift för förhandlingsrådet att verka för den samordning som kan behövas i sådana frågor genom att utfärda tillämpningsföreskrifter o, d. I den mån det behövs för att vinna en lämplig samordning av de lokala förhandlingarna på det statliga området bör rådet också medverka i sådan förhandling. Rådet bör vidare lämna statsmyndigheterna råd och anvisningar i förhandlingsfrågor, i den mån detla inle ankommer på statens avtalsverk (SAV). Vidare bör rådet utarbeta de anvisningar och direktiv i personalpolitiska frågor sora det inte ankommer på annan myndighet att svara för.

Riksdagen hade inte någon erinran mot förslaget i denna del (InU 1975/76: 45, rskr 1975/76: 404).

Jag går nu över till att behandla förslaget från det särskilda organ som har alt förbereda inrättandet av statens förhandlingsråd.

Förslaget utgår från de riktlinjer för vUka jag nyss har redogjort. Det innebär att en frislående myndighet, statens förhandlingsråd, inrättas. De huvudsakliga arbetsuppgifterna för förhandlingsrådet bör enligt förslaget utgöras av förhandlingar enligt 11—13 och 38 §§ MBL, frågor om medbestämmanderättsavtal och anvisningar i personalpolitiska frågor.

Prop. 1976fll: 25 32

Några remissinstanser diskuterar frågan om lämpUgaste organisation för den förhandlingsverksamhet som MBL föranleder inom regeringskansliet och statsförvaltningen i övrigt. Vissa skäl anses tala för all denna verksamhet knyts tUl SAV.

För egen del anser jag inte att det har korarait fram skäl som motiverar en annan lösning än den som var aktuell när frågan sist behandlades i riksdagen. Förhandlingar enligt MBL i fråga som bereds inom regeringskansliet för beslut av regeringen eller riksdagen bör således enligt min menmg skötas av ett för ändamålet mrättat särskilt förhandlingsråd.

Rådets uppgift bör enligt min mening vara att samordna och genomföra förhandlingarna. Detta bör ske med biträde av den eller de i varje särskild fråga speciellt sakkunniga departeraenlstjänslemännen och, om det behövs, av expertis från annan myndighet som t. ex. statens personalnämnd (SPN), riksrevisionsverket (RRV) eller statskontoret.

När det sedan gäller att ta ställning tiU förhandlingsrådets arbetsuppgifter utöver att förhandla i frågor som förbereds inora regeringskansliet för avgörande av regeringen eller riksdagen har flera remissinstanser framfört tvekan ora gränsdragningen mellan förhandlingsrådets, vissa fackmyndigheters (fraraför aUt SAV och SPN) och övriga myndigheters korapetensområde.

Vad först angår gränsdragningen mellan förhandlingsrådet och SAV finner jag övervägande skäl tala för att förhandlingar som syftar till kollektivavtal skall falla inom SAV:s verksamhetsområde. Det bör således enligt min mening inte ankomma på vare sig förhandlingsrådet eller SPN att föra sådana förhandlingar. En annan sak är att det kan visa sig lämpligt för den avtalsslutande myndigheten att vid sådana förhandlingar utnyttja den särskilda sakkunskapen hos t. ex. rådet, SPN, statskontoret och RRV.

Frågan om gränsdragningen raellan förhandlingsrådet och enskild myndighet som har att besluta i ärende efter sådan förhandling enligt MBL som inte syftar till reglering genom kollektivavtal har tagits upp av åtskilliga remissinstanser. Myndigheterna har härvid bl. a. pekat på sin rätt att självständigt besluta utan påverkan av resultatet från en förhandling som de inte själva haft ansvaret för. Jag delar uppfattningen att den myndighet som har att besluta i visst ärende också skall ha ansvaret för den förhandlingsverksambet sora skall föregå beslutet och vars syfte ju bl. a. skall vara att påverka myndighetens beslutsfattande. Detta synsätt står också i överensstämmelse med den gmndläggande principen i MBL om att arbetsgivaren i första hand skall fullgöra förhandlingsskyldigheten genom förhandling med lokal arbetstagarorganisation, där det finns sådan. I de fall central arbetstagarorganisation begär förhandling i fråga där enighet inte har uppnåtts vid den lokala förhandlingen

Prop. 1976/77: 25 33

bör enligl min raening likaledes den beslutande rayndigheten som regel föra den centrala förhandlingen.

Samtidigt som myndigheterna har ansvar för förhandling före beslut

i bl. a. personalpolitiska frågor måste det framhållas att det är rimUgt att dessa frågor avgörs på ett sådant sätt att inte framlida enhetliga avialslösningar för hela statsförvaltningen försvåras. Det bör vara ett gemensamt intresse för myndigheterna och arbetstagarorganisationerna all skapa bästa möjliga förutsättningar för sådana avtal. I detta syfte kan det vara lämpligt att den beslutande myndigheten rådgör med förhandlingsrådet innan rayndigheten förhandlar och beslutar i viktiga frågor vars lösningar kan få principiell betydelse för hela statsförvaltningen och sora inte redan har reglerats i basavtal. I princip skall förhandlingsrådet ulöva sitt inflytande i detta avseende genom att utge rekomraendalioner. Om det skulle visa sig finnas behov av att i vissa frågor meddela bindande föreskrifter för myndigheternas ställningstaganden bör regeringen eller efter regeringens bestämmande förhandlingsrådet kunna utfärda sådana föreskrifter.

1 likhel med några remissinstanser finner jag det vidare värdefullt att ett centralt organ inrättas som kan biträda rayndigheterna i deras förhandlingsverksamhet. Särskilt i inledningsskedet torde det korama att finnas ell stort behov hos många, främst kanske mindre myndigheter att ha tiUgång till rekoraraendationer för hur sådan förhandling enligl MBL sora inte syftar till kollektivavtalsreglering bör genomföras. Jag anser förhandlingsrådet vara ett lämpligt organ för sådan biträdande verksamhet, grundad på de kunskaper och erfarenheter i hithörande frågor sora kommer alt finnas inom rådet. Verksamheten i denna del bör framför allt gå ut på hjälp och service till myndigheterna. Sådant bistånd bör kunna lämnas både genom generella förslag till lämpliga lösningar av olika frågor och genom praktisk rådgivning i enskilda fall. Rådet bör också kunna lämna myndighet, som så önskar, hjälp i samband med genomförande av förhandling. Särskilt torde detta bli aktuellt vid myndighels förhandling med central arbetstagarorganisation. På motsvarande säll bör rådet hjälpa de statliga myndigheterna när det gäller för dem att uppfylla den inforraationsskyldighet och den skyldighet att förhandla före anlitande av inte anställd arbetskraft som MBL lägger på myndigheterna.

Mot bakgrund av de preciserade arbetsuppgifter som jag hittills har föreslagit alt förhandlingsrådet bör få finner jag det naturligt att rådet också mera allmänt följer utvecklingen hos statsmyndigheterna i sådana väsentliga frågor inom medbestämmanderättsområdet som inte löses genom avtal. 1 sådant syfte bör rådet få rätt att inhämta upplysningar från de statliga myndigheterna.

1 likhet raed SAV anser jag att förhandlingsrådet bör ha ansvaret för att få lill stånd saraverkan i sådana förhandlingar, som inte syftar till

3 Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 25

Prop. 1976/77: 25 34

kollektivavtal, med både korarauner, landsling och andra icke-statliga rättssubjekt, allt i de fall arbetstagarna orafattas av den s. k. stäUföreträdarlagen.

Med den uppläggning av förhandlingsrådets verksarahetsoraråde som jag föreslår synes någon sådan jävssituation som en remissinstans diskuterar inte komma att uppstå. Det finns därför enligt min mening i detta hänseende inte anledning att vidta några särskilda åtgärder.

Sammanfattningsvis bör förhandlingsrådet få till uppgift att föra förhandling enligt MBL i frågor på departementsnivån och att lämna de statliga myndigheterna rekommendationer i fråga om lösningen av principiellt betydelsefulla frågor som inte syftar till koUektivavtal och att härutöver ge myndigheterna råd och anvisningar och — i mån av resurser — önskat biiräde i frågor om förhandling och informaiion enligt MBL. Jag vill i detta sammanhang understryka alt det angivna uppgiftsområdet kan komma att behöva justeras. Inte minst mot bakgrund av det fraratida behovet av justering av rådets arbetsoraråde är det viktigt alt organisationen av rådet medger så sraidiga arbetsformer som möjligt. Jag delar härvidlag uppfattningen att rådet inte bör delas in i fasta enheter.

Vad gäller rådets högsta ledning innebär det särskilda organets förslag att någon styrelse inte skall inrättas utan att rådet skall kunna få impulser från statsförvaltningen bl. a. genom den särskilda rådgivande närand sora jag avser att behandla i ett följande avsnitt (E 15).

Mot bakgmnd av vad jag nu har sagt bör rådet ledas av en generaldirektör. Någon styrelse bör alltså inte inrättas.

Jag vill i detla sammanhang något beröra frågan om hur förhandlingsrådets och SAV:s verksamhet bör samordnas. Jag anser det lämpligt att chefen för förhandlingsrådet ingår i SAV:s styrelse och arbetsutskott. Antalet ledamöter i SAV:s styrelse och arbetsutskott bör utökas med hänsyn härtill.

Orafaltningen av rådets förhandlingsverksamhet enligt 11 och 12 §§ MBL liksom av övriga föreslagna arbetsuppgifter är svårbedömbar. Särskilt i inledningsskedet kan rådgivning och biträde beräknas komma att påkallas i betydande omfattning.

För chefen för rådet bör imättas en ordinarie tjänst med beteckningen p. Vidare bör inrättas extra ordinarie tjänster för 2 handläggare. Härutöver beräknar jag medel för ytteriigare 5 handläggartjänster och 3 bilrädestjänster. Kostnaderna för samtiiga dessa tjänster beräknar jag till ca 610 000 kr. för budgetåret 1976/77. För samma tid beräknar jag dessutom 175 000 kr. för anUtande av tiUfälligt anställd personal. Jag utgår från att rådet skall utnyttja viss personal och vissa lokaler m. m. geraensarat med SAV.

Lönegradsplaceringen av vissa tjänster vid SAV, som motsvarar tjänster för handläggare vid förhandlingsrådet, har undantagits från

Prop. 1976/77: 25 35

SAV:s handläggning. Jag avser att senare föreslå regeringen all från SAV:s handläggning också skall undantagas frågan om lönegradsplacering av tjänsterna för handläggare vid rådet.

Det sararaanlagda medelsbehovel för innevarande budgelår beräknar jag till 1 070 000 kr.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört heraställer jag atl regeringen

dels ger riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående ora inrättandet av ett särskilt organ för att förbereda inrättandet av statens förhandlingsråd,

dels föreslår riksdagen alt

1. godkänna att en ceniral myndighet, statens förhandlingsråd, med de uppgifter som jag har angett inrättas den 1 januari 1977,

2. bemyndiga regeringen att vid statens förhandlingsråd inrätta en ordinarie tjänst raed beteckningen p för rådets chef och dessutom två extra ordinarie tjänster,

3. till Statens förhandlingsråd på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 1 070 000 kr.

[4] Organisation för den centrala datordriften i det nya ADB-systemet för folkbokföring och beskattning. Vid 1975 års riksmöte beslutades om dels riktlinjer för en ändrad skatleadrainistration och taxering i första instans, ra. ra. (prop. 1975: 87, SkU 1975: 31, rskr 1975: 229), dels ett nytt system för automatisk databehandling inom folkbokförings- och beskaltningsområdet (prop. 1975:57, SkU 1975:32, rskr 1975:230). Besluten innebär bl. a. att alla deklarationer skall granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Skatteadministrationen effektiviseras bl. a. genom etl väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskningen och taxeringen.

Den nya taxeringsorganisationen skall i huvudsak genomföras lill 1978 års taxering. Under tiden fram tiU övergången skall elt fortsatt utrednings- och utvecklingsarbete bedrivas. Samtidigt sker en successiv uppbyggnad av den nya granskningsorganisationen.

Principbeslutet om det nya ADB-systemet innebär att dalordriften skall bygga på en blandad regional och central registerföring. Vid riksmötet 1975/76 har beslutats att 21 län skall förses med egna datoranläggningar för regional ADB-drift (prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 101, SkU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 212). HärtiU kommer en datoranläggning hos riksskatteverket för den centrala ADB-driften. Riksskatteverket och statskontoret har inom ramen för utredningsprojektet Rationalisering av skatteadministrationen (RS-projektet) lagt fram ett

Prop. 1976/77: 25 36

förslag om organisation för den cenirala ADB-driften. Jag avser all nu ta upp denna fråga.

Riksskatteverket och statskontoret

Den beslutade organisationen av datordriften i det nya ADB-systeraet för folkbokföring och beskattning (AFB-systemet) bygger på en blandad regional och central registerföring. På central nivå skall föras etl register för beskattningsorarådet som har funktionen av ett arbetsregister. På regional nivå skall föras register för folkbokföring och fastig-helsbeskattning. Däratöver har länsstyrelsema regionala skalteregister för utskrifter m. fl. arbetsuppgifter. Uppdelningen av datordriften i AFB-systemet innebär bl. a. att hanteringen av in- och utdata tUl största delen skall ske på regional nivå.

För att handha den centrala registerföringen inom AFB-systemet föreslås all en ADB-driftsektion inrättas på drifttekniska avdelningen inom riksskatteverket. För detta talar det starka samordningsbehov som existerar mellan avdelningens sektioner för ADB-utveckling, systemutveckling och organisation samt den kommande centrala ADB-driften. Inom organisationssektionen finns för närvarande en ADB-driftsgrupp som svarar för drift av den testdator på vilken lädsdatoremas programvara utvecklas.

Med hänsyn tUl de arbetsuppgifter sora måste fullgöras av ADB-driftsektionen och de inbördes samband sora finns mellan dessa föreslås en indelning av ADB-driftsektionen i tre underenheter, nämligen en för vardera

— datordrift, som svarar för ADB-bearbetningarna

— systemteknik, som handhar maskinnära systemprogrammering, planering av maskinkapacitet och ADB-säkerhetsfrågor

•— driftservice, som svarar för löpande kontakter med länsstyrelserna och andra användare av de centrala ADB-bearbelningama.

Under en period om fyra år föreslås att 89 tjänster inrättas. Med hänsyn till alt 18 av dessa tjänster förs över från andra sektioner inom riksskatteverket blir nettoökningen 71 tjänster med det framlagda förslagel. Denna bemanning är tillräcklig för AFB-systemet under de första verksamhetsåren. Skulle andra större ADB-system läggas på riksskalleverkets centrala ADB-drift måste organisationen ses över i elt senare skede.

Styrande för genomförandet är att den första leveransen av datoml-rustning sker i april 1977, då en organisation måste finnas för atl ta utrustningen i drift. Produklionskörningar för AFB-systemet avses skola påbörjas efter nyåret 1978. Under hösten 1977 skall databaserna läggas upp. För att driftorganisationen skall vara väl inlrimraad före driftstart av AFB-systeraet krävs alt huvuddelen av de anställda inom ADB-driftsektionen rekryteras under år 1977.

Prop. 1976/77: 25 37

Schablonmässiga beräkningar av kostnader visar att koslnaderna för tillkommande personal uppgår tiU ca 6,7 milj. kr. per år när ADB-sy-sleraen för taxering och uppbörd är tagna i drift. Införande av ADB-system för arbetsgivaravgifter, mervärdeskatt m. m. under perioden 1979—1981 beräknas kräva ett personaltUlskott inom ADB-driftsektionen motsvarande ca 10 % av det nu föreslagna. Vid beräkning av kostnaderna har hänsyn tagits till att vissa funktioner i nuvarande organisation på drifltekniska avdelningen överförs till sektionen för ADB-drift.

Föredraganden

Enligt riksdagens beslut våren 1975 skall ett nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning utvecklas med den inriktning som angavs i prop. 1975: 57 och raed beaktande av vad skatteutskottet anförde i sitt betänkande 1975: 32. I beslutet sägs att det nya systemet skall bygga på blandad regional och central registerföring med den regionala delen förlagd till länsstyrelserna och den centrala delen till riksskatteverket.

Anledningen till alt det behövs ell nytt ADB-system är, som framgår av prop. 1975: 57, att det nya administrativa systera inom beskattnings-väsendet, varom riksdagen också beslutat, i mycket hög grad kommer att bygga på ett starkt datorstöd. Produktionsstarlen för det nya ADB-systemet avses skola ske i början av år 1978. Detta förutsätter dels att den centrala datorutrustningen installeras hos riksskatteverket i god lid dessförinnan, dvs. under år 1977, dels att en särskUd organisalion för den centrala ADB-driften byggs upp inom verket. Datorutrustningen koraraer att levereras successivt under år 1977 med början under andra kvartalet. För att handha installerad utrustning och för alt planera och detaljutforma ADB-driften behöver ADB-driftorganisationen till stor del byggas upp redan under innevarande budgetår. Riksskatteverket och statskontoret föreslår att ADB-driftorganisationen därefter byggs ut i takt med att olika systeradelar tas i drift. Enligt nuvarande planer innebär detta att utbyggnaden skulle pågå t. o. m. andra kvartalet 1980.

Vad gäller ADB-driftorganisationens slällning och inplacering delar jag riksskatteverkets och statskontorets uppfattning att den bör ingå sora en särskild enhet inora riksskatteverkets drifttekniska avdelning. Viss personal vid andra enheter inom avdelningen kan därvid föras över till den nya ADB-driftenhelen.

Enligt riksskatteverket och statskontoret skall ADB-driftorganisationen efter uppbyggnadsperiodens slut bestå av närmare 90 personer. De årliga lönekostnaderna för dessa kan beräknas uppgå till ca 6,7 milj. kr. Ungefär hälfien av personema bör tillföras riksskatteverket under innevarande budgetår, vilket innebär en lönekostnad av ca 1 350 000 kr.

Jag förordar att koslnaderna för denna personal imder budgetåret 1976/77 får h:,stridas genora raerbelaslning av sjunde huvudtitelns för-

Prop. 1976/77: 25 38

slagsanslag Riksskatteverket. Detta anslag har för nämnda budgelår förts upp i statsbudgeten med 136 845 000 kr. För senare budgetår får erforderliga raedel begäras i de årliga anslagsframställningarna. Det blir då aktuellt att ta ställning till omfattningen av ADB-driftorganisationen hos riksskatteverket.

Med hänvisning tUl vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av kostnadema under budgetåret 1976/77 för en särskild ADB-drift-enhet vid riksskatteverket.

[5] E 15. Kostnader för vissa nämnder m. m. I prop. 1975/76:105 (bil. 2 s. 179) redovisades i samband med förslaget till arbetsrättsreforra behovet av en särskild rådgivande nämnd. Härom anfördes i huvudsak följande.

Tillämpningen av medbestämmandelagens regler kommer att i åtskilliga viktiga hänseenden påverka också den löpande verksamheten inom den statliga förvaltningen. Ett särskilt ansvar för alt lösa olika problem i samband härmed kommer att vila på de myndigheter som centralt svarar för olika personaladministrativa frågor och rationalise-ringsfrågor. Det är nödvändigt att regeringen bereds tillfälle att på lämpligt sätt kunna utnyttja den särskilda kunskap och erfarenhet som finns samlad inom sådana myndigheter, när den har att ta ställning lill olika frågor där arbetstagarinflytandet i den statliga förvaltningen aktualiseras. På grund härav var avsikten att senare föreslå regeringen att tillsätta en särskild rådgivande nämnd i vUken skulle ingå företrädare för departementen och förhandlingsrådet samt bl. a. cheferna för statskontoret, statens avtalsverk och statens personalnänmd. För alt underlätta kontakterna meUan regeringen och den nya näranden borde ett av statsråden vara ordförande i nämnden.

Riksdagen lämnade denna del av propositionen utan erinran (InU 1975/76: 45, rskr 1975/76: 404).

Jag avser föreslå regeringen att inrätta en särskild rådgivande nämnd i medbestämmandefrågor.

Kostnadema för nämnden bör bestridas från anslaget Kostnader för vissa nämnder m. m.

Jag heraställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat angående bestridande av kostnaderna under budgetåret 1976/77 för en särskild rådgivande nämnd i medbestämmandefrågor.

Prop. 1976/77: 25 39

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[6] 11. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Under denna rabrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av 285 railj. kr. Vid budgetårels ingång fanns ingen behållning under anslaget.

Från anslaget bestrids utgifter för investeringar i byggnader för statlig förvaltning eller annan statlig verksamhet i den mån medel inte här anvisats under annat investeringsanslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2 milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan sora finns upptagen under anslaget. Följande byggnadsobjekt bör med hänsyn till tidplanen för arbetena nu redovisas för riksdagen.

Stockholm. Försörjningsåtgärder m. m. i Södra Klara. I prop. 1975/ 76: 100, bil. 2, s. 14 anraälde chefen för finansdeparteraenlet fråga om ersättningslokaler för regeringskansliet till följd av riksdagens beslut vid 1975 års riksmöte om återflyttning till ombyggda lokaler på Helgeandsholmen (KU 1975: 13, rskr 1975: 207). Det planeringsarbete som nu pågår är — i syfte att åstadkomma en rationell lokallösning för regeringskansliet — inriktat på att successivt samla departementen i de s. k. Södra Klara-kvarteren i Stockholm. Regeringen har fastställt en preliminär omflyttningsplan, vilken omfattar kv:en Rosenbad, Lejonet, Vinstocken, Johannes större, Björnen, Loen och Tigern samt möjlighet alt utnyttja kv. Beridarebanan 39.

Regeringen uppdrog den 29 december 1975 och 20 maj 1976 åt byggnadsstyrelsen att projektera ny- och ombyggnader i kvarteren Björnen, Loen och Tigern resp. Rosenbad och Johannes större, etapp I. Under program- och projekteringsarbetet har byggnadsstyrelsen bedömt det lämpUgt alt under ett särskilt projekt benämnt Försörjningsåtgärder m. m. samla åtgärder, som är gemensararaa för flera eller saratliga kvarter i Södra Klara och som koslnadsmässigl inte bör belasta ett enstaka kvarter. 1 detta projekt ingår gatuunderbyggnader, kraftförsörjning, reservkraft, säkerhetsanläggningar, fastighetsövervakningsan-läggningar, tillfälliga gator och gångbanor samt evakueringskoslnader.

För att kunna samordna galuunderbyggnadsarbeten med kommunens ledningsarbeten och Irafikomläggningar är det nödvändigt att påbörja arbeten för kulvertar mellan kv:en Johannes och Vinslocken samt mellan kv:en Tigern och Loen redan under februari 1977. Byggnadsstyrelsen har kostnadsberäknat dessa arbeten tUl 2 350 000 kr. i prisläget den 1 april 1976.

Prop. 1976/77: 25 40

Stockholm. Tillbyggnad för byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Stockholm. Regeringen har den 9 september 1976 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att projektera en tillbyggnad inora konstfackskolans område i Stockholm. Inom området har lokaler friställts till följd av omlokaliseringen av statens institut för byggnadsforskning till Gävle sommaren 1976. Genom att utnyttja de från början förberedda möjligheterna lill påbyggnad i tre våningsplan erhålls lokaler som är tillräckliga för byggnadsstyrelsens byggnadsförvaltning i Stockholra. Tillbyggnaden orafatlar en mrasarea av ca 600 ra och rymmer ca 50 arbetsplatser. Arbetena — som har kostnadsberäknats till 3 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 — beräknas kunna påbörjas i mars 1977.

Uppsala. Nybyggnad i kv. Blåsenhus för Sveriges geologiska undersökning. Sveriges geologiska undersökning (SGU) skall enligt beslut vid 1971 års riksdag (prop. 1971: 29, InU 1971: 15, rskr 1971: 196) ora-lokaliseras till Uppsala och Luleå. För verksamheten i Luleå — som inleds i januari 1978 — pågår arbeten med en nybyggnad i anslutning till högskolans nybyggnader inom Porsöområdet (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 144, FiU 1975/76: 24, rskr 1975/76: 225). Planeringen av omlokaliseringen till Uppsala skall enligt beslut av regeringen den 27 november 1975 inriktas på att flyttningen skall ske under december 1978.

Regeringen uppdrog den 24 april 1975 åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för SGU inom kv. Blåsenhus i Uppsala. Regeringen uppdrog därefter den 26 febmari 1976 åt byggnadsstyrelsen att utföra en nybyggnad i Lövsta i Uppsala för det kallförråd sora ingick i byggnadsprogrammet för huvudbyggnaden. Kostnaderna för förrådet — 1,4 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 — har t. v. belastat den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen Övriga oralokaliserings-objekl.

Byggnadsstyrelsen har nu redovisat systemhandlingar för nybyggnaden i kv. Blåsenhus. SGU:s verksamhet i Uppsala konmier alt omfatta den kvartar- och hydrogeologiska enheten, mer än hälften av antalet anställda inom den administrativa enheten, något mindre än hälften av antalet anställda inom berggrundsenheten och den geofysiska enheten samt en mindre del av antalet anställda inom den geokemiska enheten eller sammanlagt ca 230 anställda (jfr. prop. 1974: 60, NU 1974: 23, rskr 1974: 152). Enligt systemhandlingarna föreslås nybyggnaden omfatta en sararaanlagd rumsarea av ca 10 100 m. Därav avser ca 2 300 m- vissa lokaler för SGU:s museum, bibliotek, garage och en för området gemensam restaurang. Kostnaderna för nybyggnaden, inkl. försörjningsåtgärder, beräknas enligt det redovisade förslaget tUl 51,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. De egentliga byggnadsarbetena beräknas bli påbörjade i januari 1977. Vissa förberedande gmndläggningsarbeten behöver dock påbörjas redan i december 1976.

Föredraganden

Jag avser att i annat sammanhang återkomma med en redovisning av de om- och nybyggnadsarbeten i Södra Klara i Stockholm som f. n. planeras för regeringens kansli. De försörjningsåtgärder ra. ra. som krävs för byggnadema är till större delen oberoende av den slutliga utformningen och dispositionen av byggnaderna. För att åtgärdema skall kunna samordnas med kommunens gatuarbelen bör redan nu en särskild kostnadsram föras upp i investeringsplanen för de av byggnadsstyrelsen redovisade arbetena. Kostnadsramen bör även innefatta medel för evakueringskostnader i enlighet med vad byggnadsstyrelsen har redovisat.

Efler samråd med chefen för industridepartementet har jag funnit att vissa förenklingar bör kunna genomföras inom den redovisade nybyggnaden i kv. Blåsenhus i Uppsala för Sveriges geologiska undersökning utan att den av statsmakterna avsedda verksamheten påverkas. Jag avser att senare denna dag föreslå regeringen att lämna föreskrifter för den fortsatta projekteringen av denna innebörd. Jag ämnar samtidigt föreslå regeringen att bemyndiga byggnadsstyrelsen alt med anlitande av medel inom kostnadsramen Övriga omlokaliseringsobjekt påbörja de förberedande arbeten som krävs för alt den tidigare redovisade tidplanen för omlokaliseringen skall kunna hållas (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 9 s. 145). I investeringsplanen bör föras upp en kostnadsram för nybyggnaden av 48,8 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976, inkl. kostnaderna för kallförråd i Lövsta och nyssnämnda förberedande arbeten.

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående bör följande nya kostnadsramar i 1 000-tal kr. föras upp i investeringsplanen.

Byggnads- Kostnadsram Medelsförbrukning Byggstart Färdig-

ställande
objekt 76-04-01 Beräknad för 1976/77 år - mån. år - mån.

Prop. 1976/77: 25 43

Bilaga 7

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Mogård

Anmälan till tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser utbUdningsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ÄTTONDE HUVUDTITELN

B. Kulturändamål

[1] B 10. Bidrag tUl Operan och Dramatiska teatern. I statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 86 011000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1975/76 har tiil bidrag till Operan och Dramaten anvisats ett reservationsanslag av 13 515 000 kr. (prop. 1975/76: 125, KrU 1975/76: 39, rskr 1975/76: 305) med hänsyn till kostnadsökningar tiU följd av 1975 års löneavtal samt beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1976. Operan och Dramatiska teatern har gett in framställningar ora ytterligare medel för budgetåret 1976/77 för täckande av kostnadsökningar innevarande budgetår till följd av nyss nämnda avtal samt ökade sociala avgifter.

Föredraganden

Då medelsbehovet under detla anslag anmäldes i prop. 1975/76: 100 anförde föredraganden alt han hade för avsikt alt återkomma i senare sammanhang beträffande behov till följd av ökade lönekostnader. Med hänvisning till det ökade medelsbehovet till följd av 1975 års löneavtal och tiU de redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslagen till Operan och Dramatiska teatern höjs med 8 730 000 kr. resp. 4 785 000 kr. varav för löner högst 5 767 000 kr. resp. 3 168 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare behov med anledning av 1976 års löneavtal.

Prop. 1976/77: 25 44

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 13 515 000 kr.

[2] B 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats elt reservationsanslag av 44 724 000 kr. I tilläggsbudget 111 för budgetåret 1975/76 har tiU bidrag till Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 6 858 000 kr. (prop. 1975/76: 125, KrU 1975/76: 39, rskr 1975/76: 305) med hänsyn till kostnadsökningar till följd av 1975 års löneavtal, beslutade ökningar av de sociala avgifterna den 1 januari 1976 samt traktaments-höjningar fr. o. m. den 1 januari 1975. Svenska riksteatern har gjort fraraställning om ytterligare medel för budgetåret 1976/77 för täckande av de kostnadsökningar innevarande budgetår som följer av nyss näranda avtal, ökade sociala avgifter särat ökade traktamentskostnader.

Föredraganden

Vid föredragandens anmälan av medelsbehovet under della anslag i prop. 1975/76: 100 anförde föredraganden att han avsåg att återkomma senare angående behov till följd av ökade löne- och traktamentskostnader. Med hänvisning tUl de kostnadsökningar som redovisats i teaterns framställning förordar jag att anslaget till Svenska riksteatern höjs med 6 858 000 kr., varav för löner högst 3 262 000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang beträffande ytterUgare behov med anledning av 1976 års löneavtal.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1916/11 anvisa ett reservationsanslag av 6 858 000 kr.

[3] B 12. Bidrag tUl regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. Ur det under denna rubrik i statsbudgeten uppförda förslagsanslaget utgår fr. o. m. budgetåret 1974/75 bl. a. statiigt slöd till vissa institutioner som yrkesmässigt bedriver musikverksamhet och sora uppbär bidrag från koramun eller landstingskommun enligt förordningen (1974: 451) om statsbidrag till vissa teater-, dans- och musikinstilutioner (ändrad 1975:212 och 1976:271). I tilläggsbudget I för budgetåret 1975/76 anvisades ytteriigare 1,3 milj. kr. för verksamheten vid Stockholms konserthusstiftelse i samband med omorganisationen av konsertorganisationen i Stockholm (prop. 1975/76: 25, KrU 1975/76: 24, rskr 1975/76: 88). I prop. 1975/76: 100 föreslogs en höjning med 36 grundbelopp för

Prop. 1976/77: 25 45

befintiiga rausikinstitulioner från 538 sora gäUde under budgetåret 1975/76. Riksdagen godtog detta förslag (KrU 1975/76: 29, rskr 1975/76: 190). Genom beslut den 23 juni 1976 bemyndigade regeringen statens kulturråd att besluta om fördelningen av 538 grundbelopp för musik-institutioner. Beträffande fördelningen av den ökning av antalet gmndbelopp som beslutats för musikinstitutioner för budgetåret 1976/77 uttalades att bemyndigande till statens kulturråd skulle lämnas senare.

Statens kulturråd har i skrivelse den 12 augusti 1976 begärt att under budgetåret 1976/77 få fördela ytterligare sju grundbelopp utöver de av riksdagen beslutade tUl regionala och lokala musikinstilutioner.

Föredraganden

Genom beslut av riksdagen anvisades 1,3 milj. kr. för verksamheten vid Slockholms konserthusstiftelse över tUläggsbudget för 1975/76. Detta ökade bidragsbehov uppstod i samband med omorganisationen av konsertverksamheten i Stockholm.

Vid fördelningen av antalet grundbelopp för musikinstitutionema för budgetåret 1976/77 är det nödvändigt att vid Stockholms konserthusstiftelse bidraga till täckande av det ökade bidragsbehov som orsakas av den genomförda omorganisationen. För att raöjliggöra en viss expansion också vid de mindre musikinstitutionema framför allt i Helsingborg, Gävle och Oskarshamn krävs ytterligare sju grundbelopp vilket motsvarar ca 315 000 kr. Hämtöver har jag för Helsingborgs stadsteater beräknat ytterligare tre gmndbelopp vilket motsvarar ett belopp av 109 000 kr. Samraanlagt bör ur anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans och rausikinstitulioner utgå ytterligare 424 000 kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner på tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett förslagsanslag av 424 000 kr.

[4] B 13. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 21 640 000 kr. 1 tilläggsbudget 111 för budgetåret 1975/76 har till rikskonsertverksamhet anvisats ett reservationsanslag av 800 000 kr. (prop. 1975/76: 125, KrU 1975/76: 39, rskr 1975/76: 305) för täckande av oförutsedda lönekostnadsökningar. Institutet för rikskonserter har hemställt om motsvarande ökning för budgetåret 1976/77.

Vidare begär Institutet för rikskonserter ytterUgare raedel för täckande av kostnader sora följer av dels ingångna avtal ora löner innevarande budgelår, dels av beslutade ökade sociala avgifter fr. o. m. den 1 januari 1977.

Prop. 1976/77: 25 46

Föredraganden

Då medelsbehovel under detta anslag anmäldes i prop. 1975/76: 100 anförde föredraganden att han hade för avsikt att återkomma i senare sammanhang beträffande behov till följd av ökade lönekostnader. Med hänvisning till det ökade raedelsbehovet till följd av 1975 och 1976 års löneavtal samt till de redovisade kostnadsökningarna för sociala avgifter förordar jag att anslaget tUl Institutet för rikskonserter höjs med 2 228 000 kr. för innevarande budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl lill Rikskonsertverksamhet på. tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 2 228 000 kr.

B. Kulturändamål

[5] B 48. Bidrag tiU ungdomsorganisationemas centrala verksamhet.

För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag på 25 789 000 kronor. Ur detta anslag utgår bidrag dels enligl bestämmelserna i förordningen (1975: 466) ora bidrag till ung-dorasorganisationemas centrala verksamhet (ändrad senast 1976: 382), dels i särskild ordning till ungdomsorganisationer som regeringen har förklarat berättigade till statsbidrag enligt nämnda förordning för vilka de generella bidragsreglema inte är tiUämpliga. Budgetåret 1975/76 erhöll Riksförbundet kyrkans ungdom ett bidrag i särskUd ordning av 970 000 kr. I enlighet med riksdagens uttalande år 1975 (KrU 1975: 9, rskr 1975: 123) erhåUer förbundet innevarande budgetår grundbidrag och rörligt bidrag enligt bestämmelserna i förordningen (prop. 1975/76: 100, bil. 10, KrU 1975/76: 37, rskr 1975/76: 322).

Riksförbundet kyrkans ungdom har i särskUd skrivelse till utbildningsdepartementet hemställt om ändring av regeringens beslut rörande bidraget till förbundet så att det även under innevarande budgelår utgår i särskild ordning. Som motiv anförs bl. a. att den omorganisation som beslutats av organisationen inte har kunnat genomföras i den takt som ursprungligen avsågs. Av denna anledning kan inte förbundet göra den raedlerasredovisning m. m. som är en förutsättning för statsbidrag enligt de generella besläraraelserna. Riksförbundet kyrkans ungdom hemställer i första hand om att den övergångsbestämmelse för statsbidraget som gällde för budgetåret 1975/76 skaU tiUämpas för förbundet budgetåret 1976/77. I andra hand hemstäUer förbundet om ett fast anslag för innevarande budgetår.

Siatens ungdomsråd har den 7 september 1976 yttrat sig över framställningen och tillslyrker att en särskild beräkning sker av bidraget tUl riksförbundet för budgetåret 1976/77.

Prop. 1976/77: 25 47

Föredraganden

Riksförbundet kyrkans ungdom bedriver en omfattande ungdomsverksamhet. Förbundets organisatoriska uppbyggnad är emellertid annorlunda än för flertalet andra ungdomsorganisationer. Detta oaktat har riksförbundet tidigare erhålUt elt betydande statsbidrag i särskild ordning. 1 enlighet med riksdagens uttalande år 1975 vid behandling av regeringens förslag rörande stödet till ungdomsorganisationerna (prop. 1975: 14, KrU 1975: 9, rskr 1975: 123) har regeringen för innevarande år beslutat att organisationen skall erhålla bidrag enligt de generella bestämraelserna för statsbidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet. Med hänsyn tiU de särskilda omständigheter som Riksförbundet kyrkans ungdom åberopar i sin framställning och innehållet i statens ungdomsråds yttrande i ärendet finner jag det motiverat att regeringen med ändring av delta beslut beslutar att organisationen även innevarande budgetår skall erhålla bidrag i särskild ordning. Vad gäller bidragets storlek bör enligt min mening förbundet tillförsäkras samraa relativa ökning som kommit övriga organisationer till del. Jag avser att senare återkomma till regeringen i denna fråga.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna de av mig förordade ändringarna av principerna för bidrag till Riksförbundet kyrkans ungdom, budgetåret 1976/77.

D. Skolväsendet

[6] D 10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbUdningsväsendet. Ur detta förslagsanslag utgår ersättning för den kopiering av upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk som sker för undervisningsändamål inom bl. a. grundskolan, gymnasieskolan och lärarutbUdningsanstalterna. Ersättningen avser också kopiering av skyddade fotografier. Den har hittills utgått på grund äv ett 1973 träffat avtal om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop. 1973: 70, LU 1973:16, rskr 1973:178).

Ersättningen betalas ut till en stiftelse kallad Bonus. Denna stiftelse företräder de författare, konstnärer, fotografer och andra rättsinnehavare som berörs av kopieringen. Anslaget har för innevarande budgetår förts upp raed 920 000 kr. Av detta belopp avser 900 000 kr. ersättning för själva kopieringen medan återstoden avser arvoden till offentliga ledaraöter i Bonus styrelse, ra. ra.

Prop. 1976/77: 25 48

1 prop. 1975/76: 100 (bU. 10 s. 224) anmälde statsrådet Hjelra-Wallén alt 1973 års avtal hade sagts upp per den 1 juli 1976 samt atl förhandlingar hade inletts om elt nytt avtal. Statsrådet Hjelm-Wallén var med hänsyn härtill inte beredd att beräkna några ytterligare medel under anslaget men angav att hon, om ett nytt avtal skulle slutas, skulle återkomma i frågan. Ett nytt avtal har nu träffals.

Del nya avtalet gäller från den 1 juli 1976 och kan, om det sägs upp, upphöra alt gälla tidigast den 30 juni 1978. Avtalet avser samma läroanstalter som 1973 års avtal. I ersättning skall staten i regel betala 1,45 öre per kopiesida mot i regel ett öre per kopiesida enligt 1973 års avtal.

Den principiella ulformningen av det nya avtalet är i allt väsentiigt densararaa sora för 1973 års avtal. De ändringar som har förls in får ses mot bakgrund av de erfarenheter som har vunnits av det tidigare avtalet. Ändringarna avser fraraför alll bestämmelserna om redovisning samt bestämmelserna ora kopiering av arbetshäften och av raaterial sora läraren själv helt eller delvis är upphovsman tUl, s. k. egenproducerad förlaga. De nya bestämraelserna ora egenproducerad förlaga har tUl syfte att undvika tvister om innebörden av citalrätten. Vidare innehåller det nya avtalet särskilda bestämmelser ora information till lärare m. fl.

Innan jag går närmare in på del nya avtalet vill jag med några ord beröra kopieringens omfattning. Den i 1973 års avtal föreskrivna redovisningen, som ägde rum under andra halvåret 1973, gav vid handen all den totala kopieringen då uppgick till cirka 230 milj. kopiesidor per läsår. Detta anlal kopiesidor fördelade sig på de viktigaste kategorierna enligt följande, nämligen 2 % tidningar, 1,9 % tidskrifter, 0,6 % skönlitteratur, 2,4 % facklitteratur, 14 % arbetshäften, 6,6 % andra tryckta läromedel, 0,3 % fotografier och annat bildmaterial, 0,5 % noter och 66,2 % egenproducerad förlaga. Med egenproducerad förlaga förstods därvid läromedel sora läraren själv hade framställt. Utöver eventuella citat och verk eller delar av verk vartill upphovsrätt inte förelåg fick läromedlet endast innehålla verk sora läraren själv hade skapat. För kopior av sådan egenproducerad förlaga utgick enligt 1973 års avtal ingen ersättning. Till egenproducerad förlaga räknades inte böcker som den kopierande läraren själv hade givit ul.

Vid sidan ora 1973 års redovisning finns material som tyder på att kopieringen kan vara betydligt större. Skolöverstyrelsen (SÖ), som i anledning av 1973 års avtal fick i uppdrag att utreda vissa frågor om kopiering, har i en rapport uppskattat den totala kopieringen till 750 milj. kopiesidor per läsår. 1 samraa rapport anges att varje elev på grundskolans högstadiura får närraare 500 kopiesidor per läsår. I gymnasieskolan skall motsvarande siffra vara 500—700.

Den ersättning som skall utgå enUgt 1976 års avtal koraraer emeUertid inle att grundas på någon av de nu angivna redovisningarna. Som

Prop. 1976/77: 25 49

jag senare återkommer till skaU nämligen ersättningen enligl det nya avtalet utgå med hänsyn tUl resultatet av en redovisning som skall äga rum under första halvåret 1977. Storleken av statens ersättningsskyldighet enligt det nya avtalet kan därför inte anges förrän under hösten 1977.

Det har anmärkts att lärarna vid 1973 års redovisning skulle ha gett begreppet egenproducerad förlaga en för vid tolkning. I egenproducerad förlaga skulle nämligen i stor utsträckning ha tagits in skyddade verk som hade skapats av annan än läraren utan att rätt lill citat förelegal. Lärama skulle alltså ha missbrukat citalrätten. Vad rätten till citat innebär i det enskilda fallet är ofta ytterst oklart. För att skingra denna oklarhet har parterna i det nya avtalet enats om vissa nya ersättningsregler. Det gäller när läraren kopierar egenproducerad förlaga vari ingår skyddade verk som har skapats av annan än läraren. Reglerna innebär följande. För bild utgår alltid ersättning. För noter ulgår ersättning för varje sammanhängande avsnitt som omfattar mer än fyra takter. För text utgår ersättning för varje sararaanhängande avsnitt sora orafatlar mer än en halv sida ur det återgivna verket eller mer än 1 000 lyprura. Härvid räknas 16 rader av lyrik motsvara en halv sida. Varje bild eller ersältningsberälligat avsnitt räknas sora minst en kopiesida. Dessa nya ersättningsregler gäller oavsett om del är fråga om citat eller ej. Om citatrält inte föreligger raåste läraren dock för atl avtalet skall gälla ha rätt att kopiera avsnittet enligt övriga bestämmelser i avtalet.

1 del nya avtalet har rätten att kopiera arbetshäften begränsats på två sätt. Med arbetshäften avses i avtalet verk som helt eller till övervägande del beslår av arbetsuppgifter eller laboralions- och instruktions-anvisningar. De nya begränsningama mnebär dels att kopiering i princip inte får ske om häftet kostar läroanstalten högsl sex kr. mot tidigare högst tte kr. Dels begränsas rätten att kopiera i normala fall till en tredjedel av häftet och tio sidor mot tidigare hälften och 20 sidor. Bakom dessa begränsningar ligger en misstanke från bokförlagens sida om att arbetshäften hittUls har kopierats i strid mot avtalet. Beloppsgränsen sex kr. gäller också för övriga läromedel.

Erfarenheten av 1973 års avtal har visat att det behövs en god information om innebörden av avtalet för att det skall tUlämpas konekt. Mot denna bakgrund har i det nya avtalet tagits in särskilda föreskrifter om skyldighet för staten att sprida information om avtalet och om berörd upphovsrättslig lagstiftning. Det förutsätts i avtalet att inforraa-tionen sprids fortlöpande och att särskilda åtgärder vidtages under höst-terrainen 1976. Regeringen har i anledning härav beslutat att viss information skall äga rum under början av höstterminen 1976. Därvid får undervisningen vid läroanstalterna inställas under två tiramar.

Redovisningen enligt 1973 års avtal avsåg all kopiering vid tio procent av läroanstalterna under en sjättedel av avtalstiden. Den omfattar

4 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

Prop. 1976/77: 25 50

således något över 1,5 procent av den beräknade totala kopieringsvolymen under avtalstiden. 1 redovisningen ingick att läraren på en blankett angav bl. a. vilken typ av verk som han hade kopierat och det antal sidor sora kopieringen avsåg. Det har påståtts att lärama inte alltid har angett rätt typ av verk. 1 syfte att få en säkrare bedömning härav har en annan redovisningsmetod föreskrivits i det nya avtalet. Enligt denna skall läraren sända in elt exemplar av det kopierade materialet till statistiska centralbyrån tillsamraans med en mycket enkel blankett. Det är därefter statistiska centralbyrån som med hjälp av särskilt utbildad personal klassificerar materialet. Denna nya redovisningsmetod anses vara så mycket säkrare alt redovisningen har kunnat begränsas till fem proceni av läroanstalterna. Redovisningen skall omfatta första halvåret 1977.

Liksom enligt det tidigare avtalet skall ersättningen för kopieringen utges av staten. Del nya avtalet bör därför, liksom 1973 års avtal, underställas riksdagen för godkännande i vad det avser skyldigheten för staten atl utge ersättning.

Jag vill i samraanhanget närana att SÖ har fått i uppdrag att utreda frågan om när kopiering för undervisningsändamål bör ske av pedagogiska skäl. Resultatet därav skall enligt beslut av regeringen i juni 1976 redovisas snarasl möjligt och senast under, andra halvåret 1977. Det nya avtalet bör fogas till detta protokoll som bilaga 7.1. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen atl, såvitt gäller skyldigheten för staten alt utge ersättning för kopiering, godkänna avtalet om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande.

Prop. 1976/77: 25 51

Bilaga 7.1

Avtal

om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande mellan staten och följande organisationer, näraligen BUdleverantörernas förening. Fackförbundspressens Samorganisation, Föreningen Svenska Läromedelsproducenter, Föreningen Svenska Populärauktorer, Föreningen Svenska Tecknare, Föreningen Svenska Tonsättare, Föreningen Svensk Fackpress, Konstnärernas Riksorganisation, Läromedelsförfattarnas Förening, Pressfotografemas Klubb, Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Fotografernas Förbund, Svenska Joumalistförbundet, Svenska Musikförläggareföreningen u. p. a., Svenska Tidningsutgivareföreningen, Sveriges Författarförbund och Tidningarnas Arbetsgivareförening.

Allmänna bestämmelser

1 §

I avtalet förstås raed

skola läroanstalt eller utbildningslinje för vilken staten, kommun eller landslingskommun är huvudman och vilken, såvitt avser frågor som rör UtbUdningen, står under tiUsyn av skolöverstyrelsen,

verk litterärt eller konstnärligt verk lill vilket upphovsrätt gäller enligt upphovsrältslagen eller fotografisk bUd till vilken rätt gäller enligt fotografilagen,

skrift bok, häfte, broschyr, notblad och liknande, innehållande ett eller flera verk, samt tidning, tidskrift eller annan periodisk skrift,

bild allt bildmaterial utom enkla grafiska framställningar av beskrivande art såsom schematiska kartor och diagram av icke konstnärligt slag,

diabild transparent bild för projektion,

arbetshäfte verk som helt eller tiU övervägande del består av arbetsuppgifter, övningsuppgifter, laborations- eller instruktionsanvisningar (även sådana innehållande noter),

rättsinnehavare den som i fråga ora verk eller berörd del av verk har rätl att tiUåta sådanl mångfaldigande som avses i 2 §,

kopiesida en sådan kopia av verk eller del av verk som har ett format vilket ej överstiger format A 4 eller, i fråga om kopia av större format, varje påbörjad del motsvarande format A 4.

Med undervisning jämställes i detta avtal annan jämförbar pedagogisk verksarahet i skolan såsom handledning av fritt valt arbete, meddelande av studie- och yrkesorientering, ledning av tirame till förfogande och skilda organisationers inforraation till elevema under skoltid. Som lärare anses i detta avtal varje person sora leder undervisning eller sådan nyss angiven verksarahet.

Orafatlar en kopiesida som framställts genom kopiering direkt ur en bok eller ur en tidskrift mer än en av bokens respektive tidskriftens sidor, skall sådan kopiesida i detta avtal räknas sora det antal kopiesidor som motsvarar antalet boksidor respektive tidskriftssidor som helt eller delvis återges på kopiesidan. Kopieras en sålunda framställd kopiesida eller en sådan sida av en förlaga som sammanställts genom samraanklippning av flera kopiesidor omfattande tillsamraans flera bok- eller tidskriftssidor.

Prop. 1976/77: 25 52

skall på molsvarande sätt omräkning göras vid redovisnuig av de slutliga kopiorna, om ej aimat följer av 10 § andra och tredje styckena.

Mångfaldigas en sådan sida av en förlaga till vUken överförts text genom maskinskrift eller motsvarande skall varje kopia av sidan i delta avtal räknas som två kopiesidor, om till sidan överförts mer än vad som med normala marginaler och radavstånd rymraes på en sida av forraat A 4 (ca 2 000 typrum), om ej annat följer av 10 § andra och tredje styckena.

Sådana enkla grafiska framställningar av beskrivande art såsom schematiska kartor och diagram av icke konstnärligt slag som avses i första stycket under begreppet bild räknas i detta avtal sora text.

Med egenproducerad förlaga avses i detta avtal

1. läromedel som lärare framställer och sora omfattar endast sådant verk till vilket läraren är upphovsman och vUket verk läraren ej utgivit,

2. läromedel som lärare framställer och sora omfattar dels sådant verk tUl vilket läraren är upphovsman och verk vUket läraren ej utgivit, dels återgivande av verk eller del av verk som avses i 3 §.

2 §

Avtalet omfattar alla former av grafiskt, fotografiskt eller liknande mångfaldigande av verk eller del av verk som lärare företar eller låter företa för sin egen undervismng i skola om raångfaldigandet sker med skolans apparatur eller eljest på skolans bekostnad.

Från avtalet undantas fraraställning av upptagning, vars innehåll kan med tekniska medel visas i form av rörUga bilder med eller utan ljud (fUm eUer videograra). Mångfaldigande av enstaka bild ur sådan upptagning omfattas dock av avtalet.

3 §

Under avtalet faUer alla utgivna verk, tiU vilka part på organisationssidan äger upplåta rätt tiU sädant mångfaldigande som avses i 2 §. Med utgivna verk jämställes konstverk, av vilka upphovsmannen överlåtit exemplar, och offentUggjorda fotografiska bilder.

4 §

Organisationema förutsätter att lärare för sin egen undervisning i skola ej — vid sidan av bestämmelsema i detta avtal — företar eller låter företa mångfaldigande med stöd av 11 § första stycket upphovsrättslagen eller 5 § fotografUagen.

Staten kommer att — i aiman form än genora ändring av 11 § första stycket upphovsrättslagen och 5 § fotografUagen — verka för att nämnda förutsättningar uppfylles. Sker dock mångfaldigande med stöd av eUer under åberopande av 11 § första stycket upphovsrättslagen eller 5 § fotografilagen utger staten ersättnmg därför såsom om fråga vore om mångfaldigande enligt detta avtal.

Avtalet berör ej den rätt till mångfaldigande sora följer av annan bestämmelse i upphovsrättslagen eller fotografi lagen än 11 § första stycket respektive 5 §.

5 §

Utan särskilt tiUstånd av rättsinnehavaren får en lärare aUtid för sin

egen undervisiung i skola framställa eUer låta framställa upp till tre exemplar av verk eller del av verk.

Prop. 1976/77: 25 53

6 §

En större upplaga än tre exemplar av verk eller del av verk får en lärare framställa eller låta framställa ulan särskilt tillstånd av rättsinnehavaren, i den mån han behöver den under kalenderhalvåret för sin egen undervisning i skola tiU komplettering av vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel vid skolanläggningen. Ora den närmare innebörden i denna bestämmelse stadgas i 7 och 8 §§.

7 §

Vad som sagts i 6 § iimebär att en lärare under samma kalenderhalvår inle framstäUer eller låter framstäUa fler exemplar av verk eller del av verk än del anlal som behövs för att var och en av hans elever skall få ett exemplar och han själv några exemplar.

8 §

Vad som sagts i 6 § innebär vidare i fråga om sådan icke-periodisk skrift som finns tillgänglig hos utgivaren eller hos sådan lokal eller central distributör, från vilken skolan normalt förvärvar läromedel som är avsedda för den utbUdningslinje som berörs

1. alt en lärare normalt ej framställer eller låter framställa kopiesida ur skrift för vilken skolan vid förvärv måste betala högst 6 kronor,

2. all en lärare under samma kalenderhalvår och för samma elever normalt ej framställer eller låter framstäUa kopiesidor av större del

a) av arbetshäften än som motsvarar en tredjedel av häftet, dock norraalt ej mer än 10 sidor,

b) av annan skrift än som motsvarar hälften av skriften, dock normalt ej mer än 20 sidor ur skriften.

Vid tillämpning av första stycket jämställes med skrift sådan del av en skrift som också finns tiUgängUg seperat hos utgivaren eller hos distributör som anges i första stycket.

9 §

För mångfaldigande enligt 5 § ulgår ingen ersättning, i den män ej annat följer av 10 §.

10 §

Slalen utger ersättning för mångfaldigande i följande fall, nämligen för

1. sådan framställning av smådiabilder som läraren med stöd av 5 §
gör eller låter göra raed skolans eUer AV-centrals apparatur eller eljest
på skolans bekostnad,

2. mångfaldigande enligt 6 §, utom i vad avser stordia.
Mångfaldigas egenproducerad förlaga i vilken enligt 1 § sista stycket

2 återgives verk eller del av verk som avses i 3 §, utgår ersättning enligt detta avtal för mångfaldigandet av det återgivna i vad det avser

1. bUd,

2. varje sammanhängande avsnitt av noter som omfattar mer än fyra takter (motsvarande),

3. varje sammanhängande avsnitt av text som omfattar mer än en halv sida ur det återgivna verket eller mer än 1 000 lyprura.

Vid tillämpning av andra stycket 3 anses 16 rader av lyrik utgöra en halv sida.

Prop. 1976/77: 25 54

Varje kopia av ersättningsberättigat avsnitt som avses i andra stycket räknas sora en kopiesida om ej annat följer av 1 § första, tredje eller fjärde stycket.

Vad sora sägs i andra och tredje styckena gäller ulan hinder av 14 § upphovsrältslagen.

11 §

Ersättning enligt 10 § utgår för varje avtalsår (tiden fr. o. m. den 1 juli t. o. m. den 30 juni näslföljande kalenderår) raed 72 500 kronor för varje fullt antal ora fem miljoner kopiesidor sora under avtalsåret sammanlagt framställts vid skolorna i landel. Närmare bestämraelser om beräkningen av antalet kopiesidor finns i 12 §.

12 §

Antalet kopiesidor enligt 10 och 11 §§ beräknas på grundval av redovisning från skoloma till den myndighet som staten bestämraer. Redovisningen skall orafatta tiden den 1 januari—30 juni under det första och tredje avtalsåret samt därefter under vart tredje avtalsår. För avtalsår då redovisning ej sker skall antalet kopiesidor anses uppgå till samma antal som bestämts på grundval av närmast föregående redovisning.

Stordiabild skall redovisas trots att ersättning ej ulgår.

Egenproducerad förlaga som mångfaldigats skall alltid redovisas.

Vid redovisningen räknas varje kopiesida med notskrift som fera och

sraådiabild som 150 kopiesidor. Vid redovisningen räknas varje kopie-

' sida ur tidning sora tre kopiesidor. Har text ur tidning överförts genora

maskinskrift eller motsvarande till en förlaga och kopieras förlagan

gäller dock endast 1 § fjärde stycket.

Vid tillämpning av denna paragraf avrundas antalet kopiesidor till närmast hela anlal om fem miljoner kopiesidor. Antal kopiesidor under två och en halv miljoner avrundas härvid neråt och annat antal uppåt.

I fråga om redovisningen gäller närraare bestäraraelser enligt bilaga A.

13 §

Den bearbetning av redovisningen sora fordras för att besläraraa dels antalet ersättningsberättigade kopiesidor enligt 10—12 §§, dels fördelningen på de olika kategorier sora anges i bilaga A verkställes av den myndighet, som staten bestämmer. Bearbetning skall ske i nära kontakt med föreningen BUd, Ord, Not — Upphovsrätlslig samorganisation (BONUS).

Avlalsslutande organisation har räll att verkställa annan bearbetning av redovisningen.

14 §

Ersättning enligt 10 och 11 §§ betalas ut tiU BONUS.

Ersättning för det första avtalsåret betalas ut med 900 000 kronor i juli 1976 och med 405 000 kronor senast en raånad efter det att riksdagen har godkänt avtalet. Eventuellt återstående belopp för första avtalsåret betalas ul inora tre månader efter del alt resultatet av redovisningen föreligger.

Ersättning för det andra avtalsåret betalas ut med 1 305 000 kronor i juli 1977 och med eventuellt återstående belopp samtidigt som even-

Prop. 1916/11: 25 55

luelli återstående belopp för det första avtalsåret betalas ut.

Överstiger förskott det belopp som skall utgå i ersättning skall det överskjutande beloppet dras av vid utbetalningen av ersättningen för nästa avtalsår.

Ersättning för senare avtalsperiod betalas ut enligt motsvarande regler som gäller för den första avtalsperioden. Förskott för avtalsår, under vilket redovisning sker och året närmast därefter och som skall betalas i juli, skall dock alltid uppgå till 90 % av ersättningen för året närmast före redovisningsåret. Ersättning för det andra avtalsåret efler det under vUket redovisning sker betalas ut i juli under året.

SärskUda bestämmelser

15 §

Organisationerna förbinder sig att fortlöpande verka för att alla berörda rättsinnehavare själva eller genom organisation på organisationssidan medger rält till mångfaldigande enligt detta avtal beträffande samtliga berörda verk. Detta åtagande gäller även i fråga om sådan rättsinnehavare som ej är raedlera i organisation på organisationssidan.

16 §

Organisationerna skall, när staten begär det, inom en månad eller den längre lid varom parterna kan enas förete raaterial av vilket kan slutas att mångfaldigande enligt detta avtal medges av

1. upphovsmännen till minst 95 % av de verk vilka är avsedda för undervisningsändamål vid skola, vilka utan hinder får användas där och vilkas senasle upplaga utkorarait tidigast fem år före avtalsårets ingång,

2. minsl 95 % av samtliga journalister anställda vid tidningar eller tidskrifter utgivna av medleraraarna i Svenska Tidningsutgivareför-ningen,

3. bokförläggare som tillsamraans utgivit minst 95 % av de verk sora under föregående avtalsår eller, i fråga om första avtalsåret, närmast föregående tolvmånadersperiod utgivits av medlemmarna i Svenska Bokförläggareföreningen och/eller Föreningen Svenska Läromedelsproducenter,

4. utgivare av dagstidningar som under närmast föregående ordinarie redovisningsperiod enligt Tidningsstatistik AB utgivit tidningsexemplar till ett antal som motsvarar minst 95 % av tidningarnas medelnetlo-upplagor för vardagar.

Kan organisationema under visst avtalsår ej förete sådant material som avses i första stycket, skall avtalet upphöra att gälla, en månad efler uppsägning, för återstoden av avtalsåret. Utgiven ersättning för avtalsåret som belöper på återstoden av avtalsåret skall återbetalas.

Uppsägning enligt andra stycket skall ske hos BONUS.

17 §

Organisationerna skall tiU den myndighet sora staten bestämmer fortlöpande överlämna dels uppgift på namnen på medlemmarna i organisationerna, dels uppgift på sådant verk beträffande vilket rättsinnehavare som är medlem i organisation meddelat förbud mot raångfaldi-gande enligt delta avtal.

Prop, 1976/77: 25 56

Organisation som får kännedom om förbud mot mångfaldigande, sora rättsinnehavare vilken ej är medlem i någon av organisationerna meddelat, skall till myndighet som staten bestämmer lämna uppgift om förbudet.

18 §

Har ett verk som enligt 3 § ej omfattas av detta avtal eller avtalet den 5 mars 1973 om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande, mångfaldigats vid skola och kan ersättning därför anses ha utgått enligt något av avtalen, skall rättsinnehavaren, om han begär ersättning, få sådan av BONUS ur del belopp staten har betalt i anledning av avtalen. Bestämmelserna i 19 § avtalet den 5 mars 1973 gäller fortfarande.

19 §

Ändring i stadgarna för BONUS, sora har fastställts av Kungl. Maj:t den 29 mars 1974, skall enligt 19 § underställas regeringen för prövning.

20 §

Staten åtar sig att i samarbete med organisationerna i erforderlig utsträckning informera berörda länsskolnärander, skolstyrelser, skolor och lärare om delta avtal, samt om berörda delar av lagen om upphovsrätt och fotografilagen. Informationen till lärarna och annan berörd personal i skolorna skall ske bl. a. genom att särskild tid under höstterminen 1976 avsätts vid studiedag eller vid annat lämpligt tUlfäUe för att bereda lärare och annan berörd skolpersonal tillfälle att studera hithörande frågor.

Avtalstid m. m.

21 §

Avtalet gäller från och med den 1 juli 1976 till och med den 30 juni 1978. Om avtalet ej uppsäges av part senast ett år före avtalstidens utgång, förlängs avtalet raed fem år för varje gång.

Under varje avtalsperiod orafatlar avtalet dels alla skolor som den 1 juli det första avtalsåret i perioden står under skolöverstyrelsens tillsyn, dels alla skolor sora under avtalsperioden ställs under tillsyn av skolöverstyrelsen.

För giltig uppsägrung från organisationssidan fordras alt flertalet organisationer är eniga därom. Uppsägning gäller i sådant fall för samtliga organisationer.

Uppsägning från siatens sida sker hos BONUS.

22 §

Ora väsentligt ändrade förhållanden inträder, skall på begäran av part förhandlingar inledas om de justeringar av avtalet som de ändrade förhållandena bör föranleda.

Vad i detta avtal sägs skaU dock gälla även om upphovsrättslagen eller fotografilagen ändras.

Vid förhandlingar enligt första stycket får en begränsning av mångfaldigandet vid skolorna inle åberopas som grund för en höjning av ersättningen per kopiesida.

För giltig frarasläUning om förhandlingar från organisationernas sida

Prop. 1976/77: 25 57

krävs all flertalet organisationer har begärt förhandlingar. Fraraställning skall i sådanl fall anses gjord på saratliga organisationers vägnar.

23 §

Detta avtal gäUer under förutsättning av regeringens godkännande.

24 §

Parterna har enats om vissa protokollsanieckningar. Dessa, sora bi-lägges della avtal som bilaga B, är avsedda att tjäna som vägledning vid tillämpningen av avtalet.

Stockholm den 23 juni 1976.

För staten: Jöran Mueller

För

Bildleverantörernas Förening Rune Borgström

Fackförbundspressens samorganisation Åge Jensen

Föreningen Svenska Läromedelsproducenter Olof Storm

Föreningen Svenska Populärauktorer Henrik Stannow

Föreningen Svenska Tecknare Peter Wolde

Föreningen Svenska Tonsättare Henrik Stannow

FACTU Föreningen Svensk Fackpress Bengt Persson

Konstnärernas Riksorganisation (KRO) Dag Eson Malmberg

Läromedelsförfattarnas förening Ingvar Körberg

Pressfotografemas Klubb Per KagreU

Svenska Bokförläggareföreningen Jonas Modig

Svenska Fotografernas Förbund Johan Pohl

Svenska Journalistförbundet Lars Rabenius

Svenska Musikförläggareföreningen u. p. a. KettU Skarby

Redovisning enligt 12 § avtalet om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande skall ske enligt redovisningssystem som anges i det följande. Skolöverstyrelsen (SÖ) har huvudansvaret för redovisningens genomförande.

UNDERSÖKNINGSPOPULATION OCH URVALSSTORLEK

Registrering av mångfaldigande skall ske vid ett urval av enheter inom berörda skolformer. Urvalet verkställes av statistiska centralbyrån (SCB) i samråd med SÖ och BONUS enligt följande principer.

Från följande skolformer dras ett urval på totalt 5 % av samtliga skolenheter. Fördelningen av urvalet på olika skolformer bestäms av SCB. Skolenhet utgör imdersökningsenhet i samtliga skolformer, såvida inte undantag görs nedan.

Anm:

• Grundskolor

• Gymnasieskolor

• Koramunal vuxenutbildning, särskilda skolenheter

Rektorsområde utgör undersökningsenhet

Mångfaldigande för vuxenutbildning vid de grand- och gymnasieskolor som ingår i urvalet registreras vid respektive skolenhet/rektorsområde

• StalUg vuxenutbildning

• Folkhögskolor

• AMU-cenlra

• Länsskolnämnder

• LärarulbUdningsanstalter

Filialerna medtages ej vid registrering av mångfaldigandet Registreringen skall avse länsskol-nämndernas fortbildningsverksamhet

Nedanstående skolor och skolforraer ingår i avtalsområdet men omfattas ej av urvalsundersökningen.

• Nomadskola

• Specialskola

• Särskola

• Ungdomsvårdsskola

• Sjuksköterskeskola

• Sjöbefälsskola

• Försvarets gymnasieskola

• Trädgårdsskolan i Norrköping

• Siatens skogsinstitut

• Konstfackskolan

Prop. 1976/77: 25 60

REGISTRERING VID URVALSENHETERNA

Registrering skall ske vid varje tillfälle då mångfaldigande sker i enlighet med detla avtal varvid följande skall gälla

a) Papperskopior

Ett exemplar av det kopierade materialet lämnas som underlag för er-sätlningsberäkningama. TUl det kopierade materialet skall fogas en särskild blankett med uppgifter om kopieringens art och omfattning.

b) DiabUder

Redovisning av diabildernas art skall läranas på särskild blankett.

Vid redovisningen skall läraren ange vilket material i förlagan som han anser vara det väsentiigaste för del ändamål för vilket mångfaldigandet sker eller om materialet innehåller noter. På blanketten skall han därför markera något av följande alternativ, näraligen a) texten är det väsentligaste, b) bilden är det väsentligaste (foto och annan bild skall särredovisas), c) text och bild är lika väsentliga eller d) noter.

Blankellema tillhandahålles av SCB och skall finnas tUlgängliga vid den utmstning som används för mångfaldigande.

Klassificering av materialet görs av SCB på följande kategorier:

1 Dagstidning

2 Tidskrift

3 Skönlitteratur

4 Facklitteratur i bokform

5 Tryckta läromedel utora arbetshäften

6 Arbetshäften

7 Noter

8 Fotografi, som ej tas ur dagstidning, tidskrift, bok eller nothäfte

9 Annan bild (än foto), sora ej tas ur dagstidning, tidskrift, bok eller nothäfte

10 Skyddad allmän handling

11 Övrigt upphovsrättsligt skyddat material

12 Allmän handling eller annat verk till vilket upphovsrätt ej föreligger

13 Egenproducerad förlaga, som avses i 1 § sista stycket 1 eller 2.

Material sora ej går att klassificera fördelas vid slutredovisningen över kategorierna 1—13 i samma proportion som det klassificerade materialet.

UPPRÄKNING

Det i urvalet erhållna resultatet skall uppräknas att representera alla skolformer inom avtalsområdet under mätperioden. Uppräkningsfaktorn skall baseras på antalet årselever i urvalsskolorna och antalet årselever inora hela avtalsorarådet under sarama period. Som årselev räknas person sora deltagit i undervisningen under 40 veckor. För skolformer med kortare kurser än elt år får därför en omräkning av elevantal till helårselever ske enligt ovanstående definition.

Uppräkning till helt avtalsår skall ske genom att resultaten för mätperioden multipliceras med 2.

RESULTATREDOVISNINCr

Resultaten skall redovisas i tabellplan efter överenskommelse mellan SCB, SÖ och BONUS. Resultatens tillföriitlighet skall anges.

Prop. 1976/77: 25 61

Bilaga B

Protokollsanteckningar

TiU 3 §. Avtalet avser mångfaldigande av verk i fråga om vilket den person som äger upplåta rätt till mångfaldigande (rättsinnehavaren) via organisation på organisationssidan upplåtit rätt till mångfaldigande enligt avtalet. Det har upplysts att organisationema genom särskilda beslut skaffat sig fullmakt att upplåta rätt till mångfaldigande för sma medlemmar. Denna rätt skall gälla i den mån medlem inte uttryckligen meddelat förbud mot kopiering. Det sagda innebär bl. a. att avtalet inte omfattar verk vars rättsinnehavare ej är medlem i organisation på organisationssidan och ej heller eljest givit någon av organisationerna fullmakt alt upplåta rätt till mångfaldigande. Avtalet omfattar ej heller verk i fråga om vilket rättsinnehavaren — trots alt han är medlem i någon av organisationerna — förbjudit organisationen att upplåta rätt till mångfaldigande. Begränsningarna av avtalets räckvidd motiveras av att organisationema på organisalionssidan saknar laglig möjlighet att upplåta rätt tiU mångfaldigande av andra verk.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts är parterna eniga om atl det är ett oeftergivligt intresse för skolorna att organisationerna på organisationssidan vidtar effektiva åtgärder för att om möjligt alla berörda rättsinnehavare lämnar någon av organisationerna erforderliga fullmakter (15 §). Staten räknar därför med att nästan alla rättsinnehavare koramer alt lämna fullmakter. Med hänsyn härtUl bör det vara möjligl alt vid mångfaldigande inom skolorna begränsa kontroUen till alt avse frågan huruvida förbud mot mångfaldigande enligt detta avtal meddelats beträffande det verk som läraren i det enskUda fallet vUl mångfaldiga. Skolorna kommer alltså att behöva uppgift på de verk i fråga om vilka raedlera i organisation på organisalionssidan förbjudit mångfaldigande (17§).

Partema är ense om, att kontrollen inom skolorna kan begränsas på sätt nu angetts. Om kontroUen begränsas på detta sätt kan det, enligt vad parterna gemensamt konstaterat, ej undvikas alt mångfaldigande kommer att ske även av verk som ej omfattas av avtalet. Detta mångfaldigande vid sidan av avtalet — vilket mångfaldigande med hänsyn till organisationernas åtagande enligt 15 § torde bli av relativt begränsad omfattning — avser staten att behandla såsom fråga vore om mångfaldigande eidigt avtalet. Självfallet skaU lärarna respektera förbud mot mångfaldigande som avgetts av rättsinnehavare oavsett om han tillhör organisation på organisationssidan eller ej.

Lärarna skall också iakttaga att organisationerna ej företräder rättsinnehavare tUl verk som utgivits eUer, i fråga om fotografi, offentliggjorts endast i utlandet.

Lärarna skall vidare iakttaga att Svenska Tidningsutgivareföreningen förklarat att föreningen f. n. icke företräder rättsinnehavare till signerad artikel i svensk tidning som författats av utländsk medborgare.

Paragrafen avser alla verk som utgivits, även verk till vilka läraren själv har upphovsrätten. Eftersom avtalet omfattar endast verk som utgivits, kommer det material som en lärare producerar direkt för sin un-

Prop. 1976/77: 25 62

dervisning i allmänhet ej alt falla in under avtalet. Vissa beslämmelser härora finns dock i 1 § sista stycket och 10 §.

Till 5 och 6 §§. Lärare som i sin undervisning använder exemplar av litterärt eller konstnärligt verk eller fotografi som framställts enligt detta avtal skall anses ha fullgjort sin skyldighet enligt 3 § första stycket upphovsrältslagen resp. 2 § första stycket fotografilagen ora han därvid på kopian anger upphovsraannens resp. fotografens naran eller muntiigen näraner detta. Om läraren inte känner till namnet, behöver han inle eflerforska det.

TiU 5 §. Paragrafen gäller endast i fråga om upplaga som omfattar högst tre exemplar. Omfattar upplagan mer än tre exemplar, gäller paragrafen däremot inle, inte ens i vad avser de första tre exemplaren. För hela den upplaga som omfattar rainst fyra exemplar gäller i stället 6 § och följande.

För framställning av upplagor om högst tre exemplar gäller inga andra villkor än som anges i 5 §. Någon begränsning till ett visst anlal sidor som högst får mångfaldigas ur varje verk gäller alltså ej. Ej heller behöver hänsyn tas till tillgången på läromedel vid skola på sätt sora i 6 § stadgas för upplagor om mer än tre exemplar.

TiU 6 §. Paragrafen gäller för allt mångfaldigande som avser upplagor om mer än tre exemplar. I fråga om sådana upplagor avser paragrafen hela upplagan, alltså även de tre första exemplaren. Paragrafen innehåller följande fyra begränsningar i lärares rätt att mångfaldiga. Enligt den första får lärare inte mångfaldiga eller låta mångfaldiga annat än för sin egen undervisning. Med låta mångfaldiga åsyftas att lärare uppdrager åt annan, exempelvis vaktmästare, elev eller lärare att verkställa själva mångfaldigandet. I övrigt får lärare däremot inte raångfal-diga för att tillgodose annan lärares behov. Som en andra begränsning gäller att upplagan endast får vara så stor som behövs för lärarens undervisning. Behovet skaU för det tredje vara aktuellt. Läraren skall nämligen behöva upplagan under det kalenderhalvår under vilkel raångfaldigandet sker. För det fjärde fordras att behovet föreligger trots att det vid skolanläggningen finns en normal tillgång på läroraedel. Vid bedöraning av frågan huruvida en viss lärare behöver mångfaldiga till komplettering av en normal tillgång på läromedel skall hänsyn naturligtvis tas till läromedel i det aktueUa ämnet och årskursen.

Det kan i vissa fall vara svårt att avgöra huruvida kravel på norraal tillgång på läromedel är uppfyllt. Avgörande får bli pedagogiska hänsyn. Även tillgången på läroraedel i allmänna handeln har stor betydelse. Följande exempel kan tjäna som vägledning. Finns för ett visst ämne i en viss årskurs flera godtagbara läroböcker, är kravet på normal tillgång på läromedel i detta ämne och i denna årskurs alltid uppfyllt så snarl varje elev disponerar elt exemplar av en av de nämnda läroböckerna. Det sagda innebär inte att eleverna behöver disponera över läromedel som täcker hela lärokursen.

En lärobok kan vara godtagbar även ora den inte täcker hela lärokursen.

Med forrauleringen "till korapletlering av vad som kan anses vara en normal tillgång på läroraedel vid skolanläggningen" har avsetts att raar-kera alt lärarna inte genora mångfaldigande får framställa sådana läromedel som avses med begreppet "normal tillgång på läroraedel vid skolanläggningen". De får inte heller genom mångfaldigande av delar ur två eller flera verk framställa läromedel som avses med begreppet "norraal

Prop. 1976/77: 25 63

' '"7. r

tUlgång på läroraedel vid skolanläggningen" eller läroraedel sora ersätter läromedel sora avses med nämnda begrepp. Det sagda innebär en viss begränsning av rätten att mångfaldiga ur läroböcker av skilda slag. Mångfaldigande ur andra böcker, ur tidningar och tidskrifter torde däreraot så gott sora aldrig begränsas av den aktueUa föreskriften, då allt mångfaldigande ur sådana verk regelmässigt sker "till komplettering av vad som kan anses vara en normal tillgång på läromedel vid skolanläggningen".

Den närmare innebörden av 6 § preciseras i 7 och 8 §§ genom angivande av regler för vissa vanliga typfall.

TiU 8 §. Enligt paragrafen skaU rätten att mångfaldiga normalt begränsas i vissa hänseenden. Begränsningen gäller endast skrifter som finns tillgängliga hos utgivaren eller, i fråga om läromedel, hos den distributör från vilken skolan normalt förvärvar läromedel som är avsedda för den utbildningslinje som berörs. Kravet på tillgänglighet är uppfyllt endast om utgivaren eller distributören vid förfrågan förklarar sig omgående kunna leverera önskat antal exemplar av skriften.

Begränsningarna i rätten att mångfaldiga avser för det första att lärare normalt inte får mångfaldiga skrift som kostar högst sex kronor. Det pris som är avgörande är det som skolan faktiskt betalar. Parterna har förutsatt alt lärare — i det faU då priset ej är utsatt på skrift — inte behöver eflerforska priset; förbudet skall i sådant fall gälla endast om läraren har anledning att antaga att priset uppgår till högst sex kronor.

Som redan angetts gäller förbudet mot mångfaldigande av skrift för vilken skolan måste betala högst sex kronor endast i normalfallet. Undantag från förbudet har förutsatts gälla i första hand för skrift som tillhandahålles gratis exempelvis reklambroschyrer och informationsraa-lerial från organisationer och politiska partier.

Paragrafen innehåller för det andra en regel som begränsar rätten att mångfaldiga till att för samma elever normalt avse för arbetshäften högst en tredjedel, dock norraalt ej över 10 sidor. För andra skrifter avser begränsningen normalt högst hälften och 20 sidor. Genom att inskjuta ordet normalt har partema markerat att mångfaldigandet i vissa fall kan få avse mer än hälften eller en tredjedel av en skrift resp. mer än 20 eller 10 sidor. Detta fömtsätts få ske i den mån det behövs för att mångfaldigande skall bli meningsfullt. Om exempelvis behov föreligger av att mångfaldiga ett visst avsnitt (kapitel eller liknande) ur en bok och detta omfattar någon eUer några få sidor mer än hälften resp. 20 sidor får raångfaldigandet avse hela avsnittet.

TiU 10 §. Den citaträtt som avses i 14 § upphovsrättslagen begränsas inle av bestämraelserna i detta avtal. I 10 § finns vissa regler om ersättning för återgivande av främraande verk som har tagits in i egenproducerad förlaga. Dessa ersättningsregler gäller oavsett om återgivandet kan anses utgöra citat eller ej. Avsikten med reglerna i 10 § är att införa i praktiken lätt tiUärapbara regler ora ersättning och inte att definiera innebörden i begreppet citat.

Prop. 1976/77: 25 64

[7] D 14. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 2 333 000 kr. Fram anslaget bekostas Våromedel, utrustning och inventarier ra. m. vid specialskolan samt framställning av läroraedel till synskadade individualintegrerade elever i bl. a. grundskolan och gymnasieskolan. Sistnämnda verksamhet handhas av rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel åt synskadade (RPH-SYN) och är förlagd tUl Tomlebodaskolan. För tryckning och bindning av punktskriftsböcker har RPH-SYN anlitat LAN-Produkter, vars huvudman är länsarbetsnämnden i Västmanlands län.

Enligt riksdagsbeslut år 1969 (prop. 1969: 1 bil. 13, SU 1969: 58, rskr 1969: 189) skaU för de tjänster sora utförs av kontorsarbetscentra-lerna ersättning las ul efter raarknadsmässiga grunder. Länsarbetsnämnden har dock efter förhandlingar med RPH-SYN medgett subventionering av kostnadema med ca 120 000 kr. per år. Nämnden har emellertid i skrivelse den 30 mars 1976 meddelat RPH-SYN att subventionering inte kommer att ske fr. o. ra. den 1 juli 1976.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 maj 1976 hemställt att, för att täcka de merkostnader som härigenom uppkommer, ytterligare 120 000 kr. anvisas på specialskolans utrustningsanslag för innevarande budgetår.

Föredraganden

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 120 000 kr.

E. Högre utbUdning och forskning

[8] E 63. Framtidsstudier. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats 4 000 000 kr. Från anslaget bestrids vissa kostnader för dels sekretariatets för framtidsstudier verksamhet, dels samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning.

Regeringen beslöt den 13 maj 1976 att för en då ännu ej upprättad svensk medlemsorganisation ansöka ora raedlemskap i Internationella institutet för liUämpad systemanalys (International Institute for Applied Systems Analyses, HASA). Institutet bildades 1972 av 12 länder, däribland såväl östeuropeiska stater som OECD-raedlemmar och har till uppgift att vara ett forum för samarbete mellan forskare och institutioner i öst och väst. Vid institutet arbetar man med forskningsprojekt som rör globala och universiella frågor, t. ex. energisystemstudier och livsmedelsproduktion. Metoderna är utpräglat mångvelenskapliga.

Prop. 1976/77: 25 65

Institutets styrelse beviljade i raaj i år regeringens ansökan, i vilken förbehåll för möjligheterna att klara de ekonomiska förpliktelserna var intaget, med verkan från den 1 juli i år. Medlemsavgiften för andra halvåret 1976 är för den svenska medlemsorganisationen 90 000 US dollar jämte en inträdesavgift av samma sloriek. Avgiften för 1977 är ännu inte fastställd men kan beräknas lill ca 216 000 dollar. Någon expansion av verksamheten är inte planerad för de närmaste åren bortsett från vad som följer av en eventuell ökning av antalet medlemmar.

Hittills har de svenska kontaktema med institutet varit av provisorisk karaktär men regeringen har denna dag bemyndigat mig att tillkalla en koraraitté för HASA intill utgången av innevarande budgetår. Jag räknar raed att medlemskapet fr. o. m. nästa budgetår skall kunna utövas av en särskild kommitté under forskningsrådsnäranden som då påbörjat sin verksamhet. De svenska kostnaderna för medlemskapet i HASA bör sedermera anvisas över nämndens anslag.

1 kommittén koramer att ingå företrädare för såväl myndigheter ra. fl. med ansvar för sektoriell forskning och utveckling sora forskningen vid universitet och högskolor.

Jag beräknar anslagsbehovet för medlemskapet innevarande budgetår till 1 628 000 kr., varvid jag tagit hänsyn till kostnaderna för nationalkommitténs egen verksamhet.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Framtidsstudier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 1 628 000 kr.

[9] E 67 a. Bidrag tiU EISCAT Scientific Association. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Chefen för utbUdningsdepartementet anmälde i budgetproposition 1976 (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 421) EISCAT-projektet. Projektet i vilket ingår anläggningar i Sverige, Norge och Finland, genomförs genora EISCAT Scientific Association som är en stiftelse med säte i Kiruna. Stiftelsen har forskningsråd (motsv) i sex länder som blidare och huvudmän, vilka också finansierar projektet. I projektet ingår investeringar i vetenskaplig utrustning i storleksordningen 75 railj. kr. exklusive tull och mervärdeskatt. Därav kan utrustning för ca 11 railj. kr. förväntas bli placerad i Sverige. All denna utrustning koramer att importeras.

Den valda associationsformen innebär att stiftelsen skatterättsligt är jämställd raed övriga juridiska personer i landet, vilket innebär att stiftelsen har att betala arbetsgivaravgift ra. m. för sina anställda i Sverige, mervärdeskatt på inköp ra. ra.

5 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 25

Prop. 1976/77: 25 66

Enligt gällande bestäraraelser kan befrielse från tull redan nu åtnjutas för den övervägande delen av den vetenskapliga utrustning som kan koraraa atl importeras av stiftelsen. I förberedelsearbetet för projektet utgick man från att stiftelsen skulle bli befriad från eventuell tullavgift och från mervärdeskatt på vetenskaplig utrustning. Norska staten har beslutat om frihet från skyldighet att betala tull och mervärdeskatt för till Norge importerad utrustning. Jag anser att ElSCAT-stiftelsen bör åtnjuta raotsvarande förmåner i Sverige. Efter samråd med statsrådet Mundebo finner jag att detta med hänsyn till svensk skattelagsstiftning lämpligast tillgodoses genom att stiftelsen i efterhand kompenseras för erlagd tull och mervärdeskatt på importerad vetenskaplig utrustning från elt särskUt anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till EISCAT Scientific Association på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 1 000 000 kr.

F. Lärarutbildning

[10] F 1. Lärarhögskolorna: Avlöningar tUl lärarpersonal m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår har under ifrågavarande anslag anvisats ett förslagsanslag av 180 596 000 kr. (prop. 1975/76:89, UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268).

I awaktan på att utredningen ora sjöpersonalens utbUdning (UTSJÖ) skulle avsluta sitt arbete hemställde skolöverstyrelsen (SÖ) i sin anslags-fraraställning för innevarande budgetår om medel för anordnande av en provisorisk navigationslärarutbUdning. Framställningen föranledde inget förslag i propositionen (1975/76: 89) om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering ra. m.

I skrivelse den 4 raaj 1976 har SÖ anmält alt UTSJÖ nu avlämnat sin utredning samt att SÖ, i awaktan på remissbehandling av utredningens förslag, inte kommer att kunna ta upp frågan om reguljär navigationslärarutbUdning i samband raed anslagsfraraställning för budgetåret 1977/78. SÖ har vidare redovisat lärarsituationen vid sjöbefälsskolorna samt framhållit att behovet av lärare i nautiska ämnen är så stort att sådan utbildning bör komraa till stånd utan dröjsraål.

Den provisoriska utbildningen föreslås orafatta fyra terminer, varav en ämnesteoretisk del ora tre terminer och en avslutande praklisk-peda-gogisk del om en termin. Antalet dekagare föreslås till tolv, däri inräknat några lärare för marinens behov. Kostnaderna för utbildningen beräknas för vårterminen 1977 under förevarande anslag uppgå lill 83 000 kr.

Prop. 1916/17: 25 67

Föredraganden

Vid 1975/76 års riksmöte beslöt riksdagen (prop. 1975/76: 100 bil. 10 s. 276, UbU 1975/76: 22, rskr 1975/76: 251) om en utökning av antalet kurser i tankfartygsoperativ vidareutbUdning för innevarande budgetår. Utökningen betingades av förslag om lagstiftning i syfte att förstärka behörigheten hos befattningshavare på fartyg som befordrar farligt gods. Förslagen avsåg främst oljetankfartyg och kemikaliefartyg.

Regeringen utfärdade tidigare denna dag förordning om ändring i kungörelsen (1965: 908) med tiUämpningsföreskrifter tiU lagen den 19 november 1965 (nr 719) om säkerheten på fartyg. Enligt förordningen skall sådan behörig befattningshavare finnas även på torrlastfartyg i vissa fall.

För genomförandet av de tankfartygsoperativa kurserna krävs medverkan av lärare vid sjöbefälsskoloma, vilket medför att behovet av lärare där ytterligare ökar. Jag förordar därför att en provisorisk utbildning av lärare i nautiska ämnen kommer till stånd redan vårterminen 1977 för tolv deUagare och beräknar medel i enlighet med SÖ:s förslag. Intill utgången av budgetåret 1976/77 ankommer det på regeringen att fastställa timplaner för läraratbildning. Jag avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att inkomma med förslag tUl timplan och eventuella övriga bestämmelser. Det ankommer vidare på UHÄ att efter samråd med SÖ och chefen för raarinen faststäUa studieplanerna för tiden fram till den 30 juni 1977.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa elt förslagsanslag av 83 000 kr.

[11] F 2. Lärarhögskolorna: Driftkostnader. För budgetåret 1976/77 har under förevarande anslag anvisals 41 209 000 kr. Mot bakgrund av vad jag förordat under anslaget Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal ra. ra. beräknar jag elt ökat raedelsbehov av 10 000 kr. för utbildning av lärare i nautiska ämnen. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lärarhögskolorna: Driftkostnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kr.

[12] F 11. Statens institut för högre utbUdning av sjuksköterskor. Enligt prop. 1975/76: 89 (UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268) om lärarutbUdningens dimensionering och lokalisering m. m. har under anslaget

Prop. 1976/77: 25 68

F 11 Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor beräknats medel för bl. a. 13 lärarkurser om tre terminer.

Genom beslut den 10 juni 1976 uppdrog regeringen åt skolöverstyrelsen (SÖ) att i samråd med statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) och Örebro läns landstingskommun överväga förutsättningarna för att anordna en extra lärarkurs ora tre terminer vid institutet med förläggning till Örebro och med början vårterminen 1977.

SÖ har med skrivelse den 14 september 1976 redovisat uppdraget och därvid bl. a. föreslagit att nyssnämnda utbildning anordnas i Örebro med start vårterminen 1977. Av handlingarna i ärendet framgår att Örebro läns landstingskommun avser att bestrida de extra kostnader som kan uppstå i samband med kursens förläggning till Örebro. Styrelsen för SIHUS har avgivit yttrande i ärendel.

Föredraganden

Jag beräknar under detta anslag 182 000 kr. för anordnande av en extra lärarkurs om tre terminer med start vårterminen 1977 i Örebro. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande att meddela beslut i frågan sedan överläggningar med Örebro läns landstingskomraun angående lanstingskoramunens åtaganden har slutförts. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

bemyndiga regeringen att besluta om anordnandet av en exlra lärarkurs vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor med förläggning till Örebro.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[13] 15. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. I statsbudgeten för innevarande budgetår har anvisats ett investeringsanslag av 140 milj. kr. (prop. 1975/76: 117, UbU 1975/76: 24, rskr 1975/76: 252). Under anslaget är uppförda två investeringsplaner, nämligen en plan för utbildning och forskning och en plan för kulturändamål m. m. Behållningen vid budgetårets början uppgick tUl 68,4 milj. kr. Någon medelsanvisning på tilläggsbudget beräknas f. n. inte bU erforderlig. Däremot bör följande objekt redovisas i detla sammanhang. Kostnaderna redovisas i det följande i prisläget den 1 aprU 1976.

Stockholm

Försörjningsåtgärder inom karolinska institutets område. För översiktlig planläggning och för anslutningsavgifter får 690 000 kr. resp. 700 000 kr. tas i anspråk.

Prop. 1976/77: 25 69

1 gällande investeringsplan för ulbildning och forskning är för övriga ålgärder uppförd en kostnadsram av 6,5 milj. kr. i prisläget den 1 aprU 1975. Byggnadsstyrelsen har slutredovisat objekt tiU en sammanlagd kostnad av 4,6 milj. kr. Rambeloppet för tidigare beslutade men ej slutredovisade delobjekt uppgår sålunda till 1,9 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen har redovisat byggnadsprogram och systerahandlingar som avser försörjningsåtgärder i anslutning till den planerade nybyggnaden för restaurang inora orarådet sora jag komraer att redogöra för närmare i det följande. Kostnaderna för åtgärderna har beräknats till 2,1 milj. kr. Byggnadsstyrelsen föreslår alt en kostnadsrara av (1,9-j-2,1 =) 4 railj. kr. för övriga ålgärder förs upp i investeringsplanen.

Nybyggnad för vårdskola inom karolinska institutets område. I beslut den 30 juni 1971 godkände Kungl. Maj:t en överenskommelse mellan staten och Stockholms läns landstingskommun om upplåtelse av mark m. ra. för en vårdskola i anslutning tUl karolinska sjukhuset eller karolinska institutet. Enligt överenskomraelsen förbinder sig staten att svara för finansiering och uppförande av den planerade skolan. Samtidigt förutsätts att landstingskommunen, som enligt gällande bestämmelser skulle vara berättigad till investeringsbidrag för skollokalerna om dessa hade utförts av landstingskomraunen, skall ersätta staten för de kapitalkostnader for byggnaden för vilka investeringsbidrag inte skulle ha utgått.

I beslut den 28 juni 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att bl. a. projektera nybyggnad för vårdskola m. m. inom karolinska institutets område. Byggnadsstyrelsen har nu redovisat systerahandlingar för nybyggnaden för vårdskola och beräknar kostnaderna, inkl. försörjningsåtgärder, till 24,4 railj. kr. Lokalsituationen för vårdutbildningen gör det angeläget med en snar byggstart. Byggnadsstyrelsen räknar med att kunna påbörja byggnadsarbetena i februari 1977. Inflyttning beräknas då kunna ske tiU höstterminen 1978.

Nybyggnad för restaurang m. m. inom karolinska institutets område. Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för nybyggnad för restaurang och skrivsal inom karolinska institutets område. Byggnaden är avsedd för såväl karolinska institutet som den blivande vårdskolans behov och planeras orafatta en rumsarea av drygt 2 000 ra. Restauranglokalerna beräknas rymma 500 platser. Byggstarten planeras till februari 1977 och byggnadskoslnaden har beräknats tiU 11 650 000 kr. Statens förhandlingsnärand har fått i uppdrag att föra förhandlingar med Stockholm läns landstingskommun om ersättning för den service sora kommer att tillhandahållas vårdskolan inom området, bl. a. genom den nu redovisade anläggningen.

Om- och tillbyggnad av lokaler för musikhögskolan m. m. I investeringsplanen för utbildning och forskning är uppförd en kostnadsram av 7 milj. kr. för förvärv av lokaler för högre musikutbildning m. m. (prop.

Prop. 1976/77: 25 70

1975: 33 s. 4). Beloppet utgör köpeskUUng för f. d. statens normalskola. Regeringen föreskrev i beslut den 27 februari 1975 bl. a. att den fortsatta planeringen av lokaler för högre musikutbildning i Stockholm borde ske inora en ylram av 5 900 m-, exkl. kapprum ra. ra., och avse lokaler för 425 närvarande elever, samt att i norraalskolan skulle anordnas lokaler även för den rnusikvetenskapliga institutionen vid universitetet i Stockholm och för gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har nu redovisat byggnadsprogram för om- och tillbyggnad av normalskolans lokaler för musikhögskolan och den rau-sikvetenskapliga institutionen vid universitetet i Stockholra. Förslaget orafatlar även ombyggnad av den närbelägna s. k. musikhögskolebyggnaden. Styrelsen, som uppskattar kostnaderna för byggnadsåtgärderna till 17,9 milj. kr., har hemställt om uppdrag att utföra en första etapp av ombyggnaden av f. d. statens normalskola inom en kostnadsrara av 4 milj. kr.

Etappen I av ombyggnaden av normalskolan omfattar lokaler för den musikvetenskapliga institutionen, lokaler gemensararaa för den musikvetenskapliga institutionen och musikhögskolan samt vissa lokaler för musikhögskolan. Enligt byggnadsstyrelsen bör denna etapp utföras redan innevarande budgelår för alt den musikvetenskapliga institutionen skall kunna flyttas från sina nuvarande lokaler i kv. Vega vid den tidpunkt då dessa behöver tas i anspråk för universitets- och högskoleämbetet.

Luleå

Försörjningsåtgärder. För översiktlig planläggning får 400 000 kr. tas i anspråk. För anslutningsavgifter och övriga åtgärder t. o. ra. etapp IX av nybyggnaderna för högskolan i Luleå finns i investeringsplanen för utbildning och forskning en kostnadsrara av 14 850 000 kr. i prisläget den 1 april 1975, vUkel motsvaras av 15 750 000 kr. i prisläget den 1 april 1976.

I det följande kommer jag atl redogöra för en nybyggnad för bibliotek, administration m.m. Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för försörjningsåtgärder inkl. anslutningsavgifter för delta objekt tUl 1,7 milj. kr., varav 1 450 000 kr. avser etapp X.

Nybyggnad för högskolan. Redogörelse för etapperna I—IX av detta byggnadsobjekt lämnades senast i prop. 1975: 33 (s. 7). I investeringsplanen för utbildning och forskning är för dessa etapper uppförd en kostnadsram av 114,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975, vilket motsvaras av 120 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 (prop. 1975/76: 117 s. 14).

Byggnadsstyrelsen har redovisat systemhandlingar för en nybyggnad

Prop. 1976/77:25 , 71

för bibliotek, administration m. ra. vid högskolan i Luleå. I projektet ingår även en restaurang som skall vara gemensara för högskolan och Sveriges geologiska undersökning. Regeringen har den 21 oktober 1976 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att fortsätta projekteringen t. o. m. bygghandlingar. Den första etappen, etapp X, orafatlar lokaler för bibliotek och restaurang. Den andra etappen av nybyggnaden, etapp XI, orafatlar hörsal, lokaler för administration samt studentkårlokaler. Projekteringen skall följa en tidsplan som medger byggstart för etapp X senast i februari 1977. Kostnaderna för denna etapp har byggnadsstyrelsen beräknat till 11 milj. kr. Projekteringen av etapp XI bör enligt nämnda beslut den 21 oktober 1976 bedrivas med sikte på att byggstart skall kunna ske inom fyra månader från det att regeringen har fatlat beslut om att arbetena skall utföras. Kostnaderna för etappen XI har beräknats till 5 750 000 kr.

Föredraganden

Jag avser att senare denna dag föreslå regeringen att uppdra åt byggnadsstyrelsen att fortsätta projekteringen av nybyggnad för vårdskola inom karolinska institutets område t. o. m. bygghandlingar. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i februari 1977. Prövningen av de redovisade systemhandlingarna för nybyggnad för restaurang m. m. inom samma område pågår f. n. Eftersom det är angeläget att de båda anläggningarna står färdiga i sådan tid att vårdskolan kan ta lokalerna i bruk till höstterminen 1978 har jag i mitt förslag till investeringsplan fört upp preliminärt beräknade kostnadsraraar för restaurangbyggnaden och tillhörande försörjningsåtgärder i enlighet raed byggnadsstyrelsens förslag. Jag avser alt återkomma med slutUgt förslag till kostnadsramar för sistnämnda arbeten i annat sararaanhang.

Som jag har redovisat i det föregående omfattar den första etappen av ombyggnad av lokaler för musikhögskolan m. m. i Stockholm bl. a. lokaler för den musikvetenskapliga institutionen vid universitetet i Stockholm. Institutionens nuvarande lokaler skall enligt regeringens beslut den 1 april 1976 tas i anspråk för universitets- och högskoleämbetet, vilket bör ske så snabbt som möjligt, bl. a. med hänsyn tiU behovet av alt evakuera ämbetets nuvarande lokaler i Södra Klara. Regermgen har mot denna bakgrund den 21 oktober 1976 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att påbörja ombyggnadsarbetena med anUtande — förskottsvis — av medel inom den i investeringsplanen uppförda kostnadsramen Diverse objekt. Jag vill härvid erinra om vad sora har anförls ora utnyttjandet av denna ram i prop. 1975/76: 117 (s. 15) och prop. 1975/76: 100 (bil. 9 s. 147 och 148).

Med hänvisning till vad jag har anfört i det föregående bör i gällande investeringsplan föras upp följande kostnadsramar i 1 000-tal kr.

Jag förordar att de kostnader som hänger samman med de nu redovisade objekten får bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta ora vissa byggnadsarbeten inom UtbUdningsdepartementets verksamhetsoraråde inom de kostnadsramar sora jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgifterna för vissa byggnadsarbeten inora utbild-ningsdeparteraentets verksamhetsområde.

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[14] 5. Studiemedelsfonden. I statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna anslagsrubrik anvisats ett investeringsanslag för 1976/77 av 455 railj. kr. Fondmedlen disponeras till återbetalningspliktiga studiemedel enligt 3 och 4 kap. studiestödslagen (1973: 349).

Prop. 1976/77: 25 73

Medel till återbelalnlngspliktiga studiemedel enligt 3 och 4 kap. sludiestödslagen utbetalas tUI postverket och de penninginrällningar, med vilka särskild överenskoraraelse om utbetalning av studiemedel slutils, raed belopp motsvarande de medel som av postverket och ifrågavarande penninginrättningar utbetalas i form av återbetalningspliktiga studiemedel.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har cenirala studieslödsnämnden (CSN) beräknat medelsåtgången 1976/77 till 1032 milj. kr. och disponibla medel till 865 milj. kr. Det beräknade underskottet uppgår till 167 mUj. kr. För att täcka medelsbehoven för budgetåret 1976/77 och få en reservation inför budgetåret 1977/78 behöver studiemedelsfonden tillföras ett tilläggsanslag på 250 milj. kr.

Orsaken till det beräknade underskottet är ej förutsedda förändringar i studerandetUlströmningen och slora basbeloppsförändringar. Enligt CSN behöver fonden tillföras medel utöver underskottet för atl inte ett nytt underskott skall uppstå under första hälften av budgetåret 1977/78 beroende på periodiceringen i inflödet av avgifter.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Studiemedelsfonden på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 000 kr.

VI. FONDEN FÖR STATENS AKTIER

[15] a Teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för förvaltning av Svenskhemmet Voksenåsen. Något anslag för detta ändamål fmns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

Svenskhemmet Voksenåsen i Oslo tillkora sora en nationalgåva från Norge lill Sverige och var ett tack för Sveriges hjälp till Norge under andra världskriget. Gåvan fick formen av en anläggning som var avsedd alt tjäna förståelsen och samarbetet mellan ländema. Anläggningen stod klar hösten 1960.

Förslag om verksamheten vid Voksenåsen och formerna för dess förvaltning lades fram för riksdagen år 1960 (prop. 1960: 88). Enligt förslagen i propositionen, som antogs av riksdagen (SU 1960: 78, rskr 1960: 205), skulle Voksenåsen främja svensk-norsk förståelse genom att ta emot såväl enskilda svenskar som kurser, raöten och konferenser. Verksamheten avsågs bli självbärande. Anläggningen skulle, sora svensk statsegendom, invärderas på byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna fastighetsfond, varigenom underhållskostnaderna skulle belasta fastighetsfonden. Den lokalhyra sora enligt bestämmelser för fonden debiterats Voksenåsen har anvisats över statsbudgeten.

I enlighet med förslagen har verksamheten vid Voksenåsen drivits av

Prop. 1976/77: 25 74

Svensk-norska samarbetsfonden genom en av fonden tillsatt särskild direktion. I direktionen har också ingått norska ledamöter, utsedda efter förslag av Fondet for norsk-svensk samarbeid.

I samband med att verksamheten inleddes anvisades ett lån till Svensknorska saraarbetsfonden under fonden för låneunderstöd om 55 000 kr. Alltsedan tUlkomsten har också årligen anvisats särskilda stipendiemedel sora fördelats av samarbetsfonden för vistelse på Voksenåsen.

Ar 1964 föreslog Svensk-norska samarbetsfonden att Voksenåsen skulle byggas ut. Som skäl anfördes att det var brist på samUngsutrym-men för kurser och konferenser och atl kapacilelen över huvud taget var för låg.

En utbyggnad har genomförts under åren 1974—1975. Efter utbyggnaden har anläggnmgen 60 gästrum jämte tillfredsställande konferens-utrymmen m. m.

Under 1960-talet gick verksamheten vid Voksenåsen med vmst. Överskottet användes i sin helhet till dels förbättringar av anläggningen, dels verksamhet i anslutning tiU Voksenåsen. Fr. o. m. räkenskapsåret 1970/ 71 har underskott förelegat. Per den 31 januari 1976 utgjorde det balanserade underskottet ca 750 000 norska kr. Svenska staten beviljade år 1972 ett räntefritt lån ora 90 000 svenska kr. Ar 1975 beviljades ytterligare lån om sammanlagt 360 000 kr.

Voksenåsenkommittén

Mot bakgrund av dels verksamhetens ekonomiska utveckling och en framställning från Svensk-norska samarbetsfonden den 10 oktober 1974, dels de ökade krav på förvaltnmgen som den utbyggda anläggningen kunde väntas ställa beslöt regeringen den 23 oktober 1975 att tillkalla särskilda sakkunniga för alt se över formerna för förvallning av Voksenåsen. De sakkunniga (Voksenåsenkommittén, U 1975: 18) skulle, mot bakgrund av en inora utbUdningsdepartementet utarbetad promeraoria, utarbeta förslag rörande dels den framtida förvaltningen, dels de övergångsåtgärder som kunde bli nödvändiga.

Med skrivelse den 26 januari 1976 har Voksenåsenkommittén redovisat vissa principiella bedömningar och övergångsåtgärder i avvaktan på ett slutligt förslag. Konmiittén förordar, i anslutning till resonemang i den nämnda promemorian, att förvaltningsformerna för Voksenåsen ändras. Enligt komraittén bör man välja en förvaltningsform där verksamheten förvaltas av en särskild juridisk person med staten som huvudman. Kommittén avsåg att senare ålerkoraraa med fullständigt förslag.

Som åtgärder för att underlätta en övergång till nya permanenta för-

» Departementsrådet Håkan Berg (ordförande), departementssekreteraren Birgitta BöhUn, direktören Ivar Hasselknippe (fr.o.m. den 2 februari 1976) och departementssekreteraren Björn Thomasson.

Prop. 1976/77: 25 75

valtningsformer redovisade komraittén vidare två avtal, raed förbehåll för regeringens godkännande slutna av kommittén raed dels Svensknorska saraarbetsfonden, dels Sveriges Allraänna Restaurang AB (SARA). Avtalen innebär att koraraittén fr. o. ra. den 1 februari 1976 under samarbetsfonden har fungerat som direktion för Voksenåsen och att den löpande driften har skötts av SARA på uppdragsbasis. Avtalen har godkänts av regeringen.

1 skrivelse den 18 oktober 1976 har Voksenåsenkommittén fraralagt förslag om Voksenåsens framtida förvaltning. Kommittén förutsätter att den skall kvarstå som interimistisk direktion intill dess en permanent förvaltningsorganisation börjar arbeta, enligt kommitténs förslag fr. o. m. den 1 januari 1977.

Förslag till framtida förvaltningsform m. m.

Kommitténs utgångspunkter för förslagen till ny förvaltningsform är

alt de mål för verksamheten som fastställdes genom statsraaktemas beslut år 1960 skall vara oförändrade,

alt staten har det yttersta ekonoraiska ansvaret för verksamheten och bör ha ett däreraot svarande inflytande.

att de rättsliga förhållandena skall ordnas på tillfredsställande sätt,

att fastigheten även fortsättningsvis skall förvallas av byggnadsstyrelsen och vara invärderad på siatens allmänna faslighelsfond.

Kommitténs bedömning är att del ideella målet uppfyllts på tUlfredsställande sätt.

Vad gäller organisalorisk uppbyggnad m. ra. har koramittén funnit det mest ändamålsenligt att verksamheten drivs av en norsk juridisk person. Två alternaliv har övervägts, nämligen stiftelseform och aktiebolagsform. Kommiltén har valt aktiebolagsform. Därigenom skulle staten tillförsäkras inflytande över verksamheten och förvaltningen skulle drivas enligt ett känt regelsystem. Den rättsliga regleringen av aktiebolagsformen är i allt väsentligt lika i Sverige och Norge.

Kommittén föreslår alltså att ett norskt aktiebolag bildas per den 1 januari 1977 med svenska staten som ensam ägare. Aktiekapitalet bör sättas till 100 000 norska kr. Aktierna bör tecknas med en överkurs motsvarande ca 125 000 norska kr. Aktierna bör invärderas på statens fond för aktier.

Bolaget skall ledas av bolagsstämma, styrelse och ett förvaltningsråd eller representantskap. Genom bolagsstämman kan staten ulöva sUt inflytande över bolaget, medan styrelsen bör ha expertkaraktär. I styrelsen bör även ingå norska ledamöter. Förvaltningsrådel/representantska-pet, som kan inrättas enligt norsk aktiebolagslag, är elt rådgivande organ. Det bör främst behandla frågor med anknytning till det ideella målet. I det bör ingå bl. a. företrädare för folkrörelser och för det ickestatliga svensk-norska samarbetet.

Prop. 1976/77: 25 76

Fastigheten bör fortsatt vara invärderad på fastighelsfonden och upplåtas till aktiebolaget genom hyresavtal. Kommittén utgår från att bolaget kan komraa att uppdra åt annan att sköta den löpande driften, så som också sker f. n.

Komraittén utgår när det gäller Voksenåsens ekonomi från att verksamheten skall vara självbärande. F. n. belastas Voksenåsen av skulder till främst Svensk-norska saraarbetsfonden och svenska staten om ca 750 000 norska kr. Det nya bolaget bör överta alla tillgångar och skulder som belöper sig på Voksenåsen. Komraittén har, med förbehåll för regeringens godkännande, slutit avtal med Svensk-norska samarbetsfonden om reglering av dess fordringar och föreslår därutöver viss reglering av skulderna till staten.

Viss hyra för fastigheten eriäggs till statens allmänna fastighetsfond för att täcka underhåll samt ränte- och avskrivningskostnader. Denna hyra har hittills tillskjulits över statsbudgeten. Koramittén föreslår atl i ett längre tidsperspektiv skall gäUa att verksamheten skall kunna täcka förvaltnings- och underhållskostnader m. m. jämte erforderliga avskrivningar. Ränta på investerat kapital bör även framgent täckas via statsbidrag. Med hänsyn till nuvarande situation bör dock t. v. hela hyran täckas av statsbidrag.

Kommittén föreslår slutligen att staten ställer en kreditgaranti om 400 000 norska kr. tUl bolagets disposition.

Föredraganden

Verksamheten vid Svenskhemmet Voksenåsen inleddes år 1960. Genom verksamheten har ett viktigt bidrag givits tUl att utveckla kontaktema mellan Sverige och Norge. Det är enligt min mening väsentligt att en omorganisation genomförs som säkerställer att vid Voksenåsen även fraragent kan drivas en verksarahet som ansluter till de ursprungligen fastlagda riktlinjerna.

Mot bakgrund härav finner jag den av Voksenåsenkoraraittén föreslagna nya förvaltningsformen ändamålsenlig och vill därför förorda att ett bolag bildas i enlighet raed koraraitténs förslag. Aktiebolagsformen ger ett klart regelsystem som bl. a. bör underlätta kontakter med andra organ, leverantörer m. ra. Jag vill härvid understryka alt syftet skall vara att bolaget skall driva en verksamhet sora är ekonomiskt självbärande och som, i ett liingre tidsperspektiv, inom sina ramar tilllåter ålgärder för alt ytterligare främja den ideella inriktningen. Vad jag härvid tänker på är sådant som särskild betoning inom marknadsföringen på speciella grupper, rabattmöjligheter för sådana grupper ra. m. 1 detta sammanhang vill jag också hänvisa till de möjligheter att främja det ideella syftet som de av Svensk-norska samarbetsfonden administrerade stipendierna ger. Chefen för utbildningsdepartementet

Prop. 1976/77:25 77

avser ta upp frågan om dessa stipendier i sina förslag för budgetåret 1977/78. Bolaget bör också söka att kontinuerUgt bredda verksamheten och ge begreppet svenskt-norskt samarbete ett vidgat innehåll.

Vad gäller de närmare detaljerna i bolagsbildningen, samraansätt-ning av de styrande organen m. m. ankomraer det på regeringen att besluta härom. Jag vill dock konstatera att förslaget om ett rådgivande fÖrvaltningsråd/representantskap synes väl ägnat att ge de ideella intressena inblick i och möjlighet att påverka verksaraheten. I repre-sentantskapet bör bl. a. de ideella intressen som tidigare knutits till Voksenåsen kunna finnas med.

De ekonomiska förslag som kommittén lägger fram vill jag tUlstyrka. Jag beräknar aktiekapitalet i bolaget till 100 000 norska kr. För att ge bolaget ett reservkapital bör aktierna enutteras till en kurs av ca 125 %. Härför bör till teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för förvaltning av Svenskhemmet Voksenåsen anvisas 100 000 kr. i statsbudgeten för innevarande budgetår under Fonden för siatens aktier.

Vad gäller regleringen av Voksenåsens skulder förordar jag att det år 1960 anvisade lånet under fonden för låneunderstöd efterges.

Jag tiUstyrker också kommitténs förslag om en kreditgaranti för bolaget om 400 000 kr.

Även de av kommittén anförda riktlinjerna för beräkning av hyra till fastighetsfonden tillstyrker jag. 1 samband med regeringens förslag till statsbudget torde varje år slällning få las till frågan ora Voksenåsens drift kan belastas med del av hyran så som kommittén föreslår.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för verksamheten vid Svenskhemmet Voksenåsen,

2. till Teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för förvaUning ' av Svenskhemmet Voksenåsen under Fonden för statens aktier på tUläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett invesleringsanslag av 100 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att ställa garanti för lån till aktiebolaget intiU ett belopp av 400 000 kr. jämte ränta,

4. bemyndiga regeringen att efterge det år 1960 under fonden för låneunderstöd beviljade lånet tUl Svenskhemmet Voksenåsen om 55 000 kr.

Prop. 1976/77: 25 79

Bilaga 8

Uldrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssararaanlräde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Anmälan till tilläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

D. Skogsbruk

[1] D 3. Bidrag till skogsförbättringar. På statsbudgeten för innevarande budgelår har under denna anslagsmbrik anvisats elt förslagsanslag av 7 railj. kr. Under anslaget har tagits upp en ram av 4,5 milj. kr. för skogsodlingsålgärder på nedlagd jordbruksmark och en rara av 3 railj. kr. för med anslaget i övrigt avsedda åtgärder. Våren 1976 beslöt riksdagen om statsbidrag till viss omplantering av skogskullurer som skadats av snytbagge och till vissa skogsplantor (prop. 1975/76: 125, JoU 1975/76:42, rskr 1975/76: 271). Vidare medgav riksdagen alt under budgetåret 1975/76 statsbidrag beviljades med sammanlagt högst 9,5 milj. kr. till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål. Av denna rara beräknades högst 2 railj. kr. för statsbidrag till nyss näranda omplanteringar m. m. Genom beslut den 23 juni 1976 medgav regeringen att under budgetåret 1976/77 får högst 3 railj. kr. av rambeloppet för skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbmksraark användas för de nämnda omplanteringarna ra. ra. Genom beslutet skapades möjligheter för omplanteringar även under sen-somraaren och hösten 1976. Bidragsbeslämmelserna finns i kungörelsen (1948: 239) ora statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder (oratryckt 1960: 324, ändrad senast 1976: 413), i regleringsbrev för budgetåret 1976/77 och i beslut den 22 april 1976.

Skogsstyrelsen

Trots den korta tid som stod till förfogande under budgetåret 1975/ 76 har ca 4 000 ha skadade skogskulturer kunnat planteras om med

Prop. 1976/77: 25 80

stöd av bidrag. Detta har kunnat ske tack vare en förenklad administration genom att bidraget har begränsats tUl fria plantor och fri planering. Della bidrag motsvarar ca 30 % mot möjliga högst 75 %. Rambeloppet, 2 milj. kr., har helt tagils i anspråk.

Enligt bidragsbestäraraelserna kan bidrag till omplantering utgå endast för kulturer som har skadats under år 1975. Vidare är bidragsmöjligheterna begränsade till föregående och innevarande budgetår. Endast en del av de kulturer som skadades under år 1975 har hittills kunnat planteras om. Eften>om omfattande skador har uppkommit även under år 1976 är det svårt att ulan detaljerade utredningar fastställa när skadorna har inträffat. Enligt styrelsens uppfattnmg är det skäUgt att bidrag tiU omplanteringar utgår tUls att det finns metoder som fyller skäliga krav på säkerhet mot skador av snytbagge. Bidrags-forraen behövs även för att skogsvårdsstyrelsema skall kunna hävda skogsvårdslagens krav på ålerväxlåtgärder inom kort tid efter avverkning. Styrelsen föreslår därför att bidragsbestäraraelserna ändras så att bidrag kan utgå för omplantering av kulturer som har skadats under år 1975 eller senare.

Behovet av omplanteringar är väsentligt större än vad som är praktiskt möjligt att utföra med hänsyn liU planttillgång och andra resurser. Under budgetåret 1976/77 är det praktiskt möjligt att planlera om ca 10 000 ha. Mot bakgrund härav och med hänsyn till att bidraget enligt styrelsens uppfattning bör höjas lill 50—60 % behövs för innevarande budgetår ett rambelopp av 9 railj. kr. för ifrågavarande ändaraål. Eftersora det är angeläget att skogsodlingen av definitivt nedlagd jordbruks-raark inle minskar i omfattning bör rambeloppet härför bibehållas vid den ursprungligt fastställda nivån. Samraanlagt bör således ramen för statsbidrag från ifrågavarande anslag las upp med 16,5 milj. kr. under budgetåret 1976/77.

Föredraganden

Sedan år 1975 är del inle längre tillåtet att skyddsbehandla skogsplantor med DDT. TiU följd av de omfattande skador som på grund härav uppkom på 1975 års planteringar beslutade riksdagen i april i år all statsbidrag skall kunna utgå under budgetåren 1975/76 och 1976/77 lill oraplantering av sådana skogskulturer som hade skadats av snytbagge i slörre omfattning år 1975. Skogsstyrelsen har föreslagit att bestämmelsema skall ändras så att bidrag skall kunna utgå även för skador som inträffar efler år 1975 och tills det finns metoder som fyller skäliga krav på säkerhet mot skador.

I prop. 1975/76: 125 (s. 32) betonade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet all det är nödvändigt med en aUmänt ökad insats på en intensifierad skogsvård från skogsägamas sida. Han fann det emellertid

Prop. 1976/77: 25 81

rimligt att staten under en övergångstid läranar bidrag för att underlätta reslaurermgen av de skogskulturer som har spolierats genom angrepp av snylbagge. En förutsättning för bidrag som angavs var all det i samband med oraplanleringarna tas tillvara alla möjligheter lill förebyggande ålgärder, bl. a. markberedning. Enligl vad jag har erfarit har markberedningen rent allraänt ökat i orafatlning under år 1976. Markberedning är i dessa sammanhang viktig eftersom den har visat sig kunna minska skadorna med hälften. För att komma tillrätta med problemen kring snylbaggen har skogsstyrelsen tUlsatt en särskild arbetsgrupp som skall kartlägga och sammanställa tUlgängliga fakta ora skydd mot insekten samt låta genoraföra ytterligare kompletterande undersökningar. För della ändaraål har regeringen anvisat särskilda raedel från anslaget Frärajande av skogsvård m. m.

Enligl skogsstyrelsen har det inte varit möjligt att under den gångna soraraaren restaurera mer än en del av de skogskullurer som skadades av snytbagge under år 1975. Samtidigt är det inle möjligt att utan noggrannare och kostnadskrävande undersökningar skilja dessa skador från skador som uppkomraer under åren därefter.

Mot bakgrund av vad skogsstyrelsen har anfört föreslår jag att bidrag får ulgå under budgetåret 1976/77 till oraplantering också av skogskulturer där skador har registrerats under år 1976 även om skadornas uppkomst inle raed säkerhet kan hänföras till år 1975. I övrigt bör för bidrag gälla de bestäraraelser som hittUls har tillämpats. Jag förutsätter således bl. a. alt förebyggande åtgärder vidtas i all den utsträckning som är raöjlig. Det ankommer på regeringen eller efter regeringens bemyndigande skogsstyrelsen att meddela de särskilda föreskrifter sora föranleds av bifall till vad jag nu har förordat.

Kostnaderna för de av mig i det föregående förordade åtgärderna beräknar jag för innevarande budgetår till 9 milj. kr. Jag föreslår därför att det lolala rambeloppet för ifrågavarande anslag ökas med 9 milj. kr. liU 16,5 milj. kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna vad jag har förordat om statsbidrag tUl viss omplantering av skogskulturer som har skadats av snylbagge,

2. raedge all under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas raed saramanlagt högst 16 500 000 kr. till skogsodling på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändaraål.

[2] D 4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats elt förslagsanslag av 16,5 milj. kr. Under anslaget har tagUs upp dels en rara av 10,5 railj. kr. för skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödorarådet, dels en rara av 8 milj. kr. för skogsvägbyggnadsföretag utanför det

6 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

Prop. 1976/77: 25 82

inre stödområdet, dels också en ram av 500 000 kr. för förhöjning av statsbidrag till skogshuvudvägar av särskild betydelse från fritidssynpunkt. Bidragsbestäraraelserna finns i kungörelsen (1943:530) angående statsbidrag till vissa väg- och flottledsbyggnader m. ra. (omtryckt 1957: 142, ändrad senast 1976: 412).

Skogsstyrelsen

Utbyggnad av skogsvägnätet är ett viktigt och grundläggande led i skogsbruket. 1 nuvarande virkesbalansläge är det synnerligen angeläget att man kan nå avlägset belägna skogsmarker för slutavverkning av överåriga och glesa bestånd, skogsvårdande gallringar och andra angelägna skogsvårdsarbeten. Med utgångspunkt i den långlidsplan som upprättades för några år sedan beräknar styrelsen att det frara till år 1985 behöver byggas minst 800 km väg per år i det inre stödorarådet.

Markägarnas intresse för att bygga skogsvägar i det inre slödom-rådet har ökat starkt sedan bidragsreglerna förbättrades fr. o. ra. budgetåret 1974/75. Från samhällets synpunkt är det angeläget alt skogsbruket intensifieras i avlägset belägna och f. n. lågproducerande områden. Under budgetåret 1975/76 anvisades medel för della ändamål förutom från ifrågavarande anslag även av arbetsmarknadsmedel. Beloppen uppgick till 10,5 milj. kr. resp. 20 railj. kr. Genora den särskilda satsningen av arbetsrnarknadsraedel kunde verksamheten i det inre stödområdet hållas på en oförändrad nivå järafört med föregående budgetår. Den bidragsram som för innevarande budgetår har anvisats på ifrågavarande anslag medger emellertid endast hälften så stor byggnadsverksamhet som tidigare.

Efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen föreslår skogsstyrelsen att ett önskvärt skogsvägbyggnadsprogram under innevarande budgetår realiseras genom alt rambeloppel för det inre stödområdet ökas i stället för att arbetsmarknadsmedel anvisas. För detta talar främst atl sysselsättningseffekten av skogsvägbyggnad tUl allra största delen är indirekt genom att skapa möjligheter för sysselsättning i avverkning, skogsvård och skogsindustri. Själva skogsvägbyggnadsarbetet utförs i regel maskinellt och det är ofta inle lärapUgt att använda arbetslösa för della. Beredskapsarbetena kräver raer adrainistration, är hårdare styrda av rayndigheterna och dessuiom dyrare än sedvanliga arbeten eftersora de raåste utföras under en kort period under vintern. Den samlade sysselsättningseffekten torde sålunda bli större ora raedel för skogsvägbyggnadsverksamheten i sin helhel anvisas över ifrågavarande anslag.

Mot bakgrund av det sagda föreslår styrelsen att rambeloppet för skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet för innevarande budgelår ökas med 11 milj. kr. till 21,5 milj. kr. Detla möjliggör en i förhållande till föregående budgetår oförändrad verksamhet inom området.

Prop. 1976/77: 25 83

Föredraganden

Ett väl utbyggt nät av skogsbilvägar är numera en grundläggande förutsättning för etl rationellt skogsbruk. Ett sådant vägnät bidrar även till ett meningsfullt frUuftsliv för allmänheten. I syfte att stimulera till elt intensivare skogsbmk och en ökad sysselsättning infördes år 1972 på försök i det inre stödområdet ett högre bidrag till skogsvägbyggnads-förelag som utfördes som kommunala eller enskilda beredskapsarbeten. Fr. o. m. budgetåret 1974/75 permanentades detta högre bidrag mom ramen för ifrågavarande anslag.

De förmånliga bidragsmöjligheterna i det inre stödområdet har kraftigt stimulerat skogsägamas intresse för att bygga skogsvägar. Detta är angeläget inte bara från sysselsättningssynpunkt utan också en viktig förutsättning i den allraänna strävan alt öka skogsproduktionen på kort och lång sikt.

Skogsstyrelsen har efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att statens satsning på skogsvägbyggnadsföretag i det inre stödområdet i fortsättningen sker helt över ifrågavarande anslag i stället för som hittUls även över anslag lUl aUmänna beredskapsarbeten. Som motiv för detta förslag anger skogsstyrelsen bl. a. att de resurser sora ställs till förfogande därraed skulle utnyttjas effektivare och ge ett bättre resultat.

För egen del anser jag att strävan bör vara att bedriva skogsväg-byggnadsverksamheten i ungefär den takt sora skisseras i skogsstyrelsens långlidsplan. Bidragsramen för det inre stödområdet som har anvisats för innevarande budgetår beräknas emellertid inte räcka för mer än hälften av den planerade verksamheten. Jag föreslår därför att detta rambelopp räknas upp med 11 milj. kr. till 21,5 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att raedge alt under budgetåret 1976/77 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 30 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag.

H. Miljövård

[3] 16. Bidrag tiU kalkning av sjöar och vattendrag. Något anslag för detta ändaraål finns inte upptaget på statsbudgeten för innevarande budgetår.

I regeringens proposition 1976/77: 3 om åtgärder för att motverka negativa effekter av svavelutsläpp har föreslagits åtgärder för att kraftigt begränsa dessa utsläpp. För att pröva möjligheterna att återställa försurade vattenområden och begränsa ytterligare försurning har i propositionen vidare lagts fram förslag till gmnder för statsbidrag till kalkning av sjöar och vallendrag.

Prop. 1976/77: 25 84

Enligt propositionen är det i hög grad angeläget att genora en försöksverksamhet med kalkning snarast pröva möjligheterna att återställa vatten sora är särskilt hårt drabbade av försurningen och som är värdefulla från fiske- och naturvårdssynpunkt. En sådan verksarahet skulle ge betydelsefulla erfarenheter ora lärapliga raetoder för kalkning och om de effekter som kalkningen har på vattenmUjön. Bidrag borde enligt propositionen kunna utgå med högst 75 % av godkänd kostnad för kalk-ningsföretaget. Om särskUda skäl föreligger skulle dock bidrag i enstaka fall kunna utgå med högre bidragsprocent. Vid beräknuig av bidrag borde hänsyn tas till den betydelse kalkningen har för allmänhetens fritidsfiske eller för bevarandet av ett växt- eller djurbestånd som frarastår sora värdefullt från vetenskaplig eller annan allraän synpunkt.

Jag tar nu upp frågorna ora den närraare utforraningen av bidragsreglerna och om anslagsbehovet för innevarande budgetår.

Som framhåUits i propositionen bör elt viktigt syfte med försöksverksamheten vara att öka kunskaperna om de ekologiska effekterna av kalkning. Det är därför angeläget att varje kalkningsföretag planeras orasorgsfuUt liksom att en noggrann utvärdering av resultaten kommer till stånd. Koslnaderna för sådant planerings- och utvärderingsarbete bör få inräknas i det koslnadsunderlag som ligger till gmnd för statsbidraget. Vidare bör medel beräknas för den centrala planeringen och uppföljningen av försöksverksamheten.

Vid bidragsgivningen bör såsom anförls i propositionen hänsyn tas till den betydelse vattenområdet i fråga har såväl för fisket sora från naturvårds- och rekreationssynpunkter. Jag vill i detta sararaanhang framhålla att i de fall då kalkning av jordbmksraark kan motverka försurning av visst vattensystem bidrag bör kunna utgå också för sådan kalkning.

Ansökningar om bidrag lill kalkning bör prövas av fiskeristyrelsen efler samråd med bl. a. statens naturvårdsverk. Styrelsen bör kunna bevilja bidrag med högst 75 % av godkänd kostnad för kalkningsföretaget. Anser styrelsen alt bidrag bör utgå med högre bidragsprocent, t. ex. när det gäUer kalkning av sjöar eller vattendrag av riksintresse, bör ärendet överlämnas tiU regeringen för avgörande. Det ankommer på regeringen eller efler regeringens bemyndigande fiskeristyrelsen att meddela närmare föreskrifter för bidragsgivningen.

Utredningen om åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelulsläpp bedömde, bl. a. efter kontakter raed länsstyrelserna i de av försurning drabbade länen, att anslagsbehovet för en försöksverksamhet med kalkning under en femårsperiod kunde beräknas till 50 milj. kr. Enligt rain bedömning är det angeläget att försöksverksamheten kan få ungefär den omfattning som ulredningen föreslagit. Jag anser det också viktigt att verksamheten kan påbörjas så snarl sora möjligt. Jag

Prop. 1976/77:25 85

förordar därför att för ändamålet 10 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget I för innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag på tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[4] 16. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik anvisats ett investeringsanslag av 95 milj. kr. Anslaget disponeras i enlighet med en investeringsplan, som upptar av riksdagen godkända kostnadsramar för de i planen ingående objekten.

Byggnadsstyrelsen hemställer att följande kostnadsram tas upp i investeringsplanen.

Statens veterinärmedicinska anstalt Centralblock, nybyggnad

Regeringen föreskrev den 8 aprU 1976 atl den fortsatta projekteringen av nybyggnad av centralblock för statens veterinärmedicinska anstalt inkl. lokaler för institutionen för livsmedelshygien vid veterinärhögskolan skall ske inom en kostnadsram av högst 85 milj. kr. i prisläget den 1 april 1975 inkl. kostnader för erforderliga försörjningsåtgärder. Föreslagna åtgärder för värmeåtervinning skall genomföras. Koslnaderna motsvarar 95,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976. Med hänsyn till att fullständigt utmstningsprogram ännu ej föreligger kan enligt byggnadsstyrelsen ytterligare kostnader tillkomma för byggnadsåtgärder föranledda av utrustningen. Enligt faststäUd tidplan skall centralblocket tas i bmk sommaren 1979. För att klara detta måste enligt styrelsen vissa förberedande åtgärder påbörjas redan i november 1976 med egentiig byggstart kring årsskiftet 1916'11.

Föredraganden

Byggnadsstyrelsen har redovisat kostnadsberäkning för nybyggnad av centralblock för statens veterinärmedicinska anstalt inkl. lokaler för institutionen för livsmedelshygien vid veterinärhögskolan. Byggnadskostnaderna beräknas tUl 95,2 milj. kr. i prisläget den 1 april 1976 inkl. kostnaden för försörjningsåtgärder och värmeåtervinning. Mot denna kostnadsberäkning har jag ingen erinran. En kostnadsrara för

Kostnadsramen för objektet bör få bestridas av tillgängliga medel under anslaget.

Jag heraställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt besluta om byggnadsarbeten vid jordbrakets högskolor m. ra. inora i investeringsplanen uppförd kostnadsrara i enlighet med vad jag har förordat i det föregående,

2. godkänna vad jag har förordat i det föregående angående bestridande av utgiftema för vissa byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. ra.

IV. STATENS UTLANINGSFONDER

[5] 9 a. Lånefonden för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag beslutades att en statlig lånefond, benämnd lånefonden för insamling av skogsfrö, skuUe inrättas (prop. 1949:2, JoU 1949:2, rskr 1949:21). Som kapital till fonden har på tilläggsstat till riksstalerna för budgetåren 1948/49, 1953/54, 1955/56, 1958/59, 1959/60 och 1973/74 anvisats invesleringsanslag av sammanlagt 5 milj. kr. Lån ur fonden får beviljas skogsvårdsstyrelse.

För utlåning från fonden beräknas knappt 1,2 milj. kr. vara tillgängliga under innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen

Lagren av tallfrö för södra och mellersta Sverige är inte tillräckliga för alt täcka 1977 års behov. Detta beror bl. a. på de frostskador som har drabbat tallfröplantagema. Mot bakgrund härav måste insamling av frö ske i skogsbestånden. Goda fröår inträffar inte varje år. Därför bör under den kommande säsongen samlas ui tallfrö som tillgodoser behoven t.o.m. år 1979. Kostnaderna för denna insamling beräknas tiU ca 4 milj. kr. De medel som är tiUgängUga för utlåning från ifrågavarande fond under innevarande budgetår beräknas bli ianspråktagna för gran-

Prop. 1976/77: 25 87

fröinsamling. TUl fonden bör därför anvisas etl invesleringsanslag av 4 milj. kr.

Föredraganden

Riktlinjerna för skogsvårdsstyrelsemas frö- och plantverksamhet fastställdes av 1960 års riksdag (prop. 1960: 106, BeJoU 1960: 1, rskr 1960: 326). Enligt dessa skall verksamheten drivas affärsmässigt och i form av en från den övriga verksamheten skild rörelse. Rörelsen skapar emellertid inle ekonomiskt utrymme för omedelbar finansiering av större fröinsamlingar vid de få tillfäUen sådana är möjliga. Skogsstyrelsen har regeringens uppdrag att utarbeta förslag till åtgärder i syfte att ge skogsvårdsstyrelsernas frö- och plantverksamhet en tillfredsställande ekonomisk bärkraft. Jag räknar emellertid inte med att skogsstyrelsens förslag kan leda till åtgärder med verkan under innevarande budgetår.

En förutsättning för en nödvändig intensifiering av skogsvården är bl. a. alt tillräcklig mängd skogsfrö av hög kvalitet finns tillgänglig. Möjligheler måste därför skapas för insamling av frö under sådana år då tUlgången är god.

Skogsvårdsstyrelsernas medelsbehov för fröinsamling har sedan budgetåret 1948/49 tillgodosetts genom lån från ifrågavarande lånefond. De under innevarande budgetår disponibla medlen i fonden beräknas till knappt 1,2 milj. kr. medan lånebehovet uppgår till 5,2 milj. kr. Jag föreslår därför att fonden tillförs ytterligare 4 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Lånefonden för insamling av skogsfrö på tUläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa etl investeringsanslag av 4 000 000 kr.

Prop. 1976/77: 25 89

Bilaga 9

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssamraanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Ahlmark

Anmälan till tUläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

ELFTE HUVUDTITELN

B. Arbetsmarknad m. m.

[1] B 3. Sysselsättningsskapande åtgärder.

Föredraganden

Med stöd av riksdagens berayndigande (prop. 1975/76: 125 bU. 10, InU 1975:76: 38, rskr 1975/76: 314) har regeringen den 13 raaj 1976 beslutat att AMS från reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder får — utöver vad regeringen i annat sararaanhang har föreskrivit — bestrida utgifter för projektering av bostadshus. Delaljplaneringsbidrag får således utgå till kommunal, allmännyttig, kooperativ eller enskild byggherre som frara till färdiga bygghandlingar projekterar nybyggnad av bostadshus, sora är avsedda att upplåtas med hyres- eller bostadsrätt. Bidrag får utgå för projektering av hus i område med fler-farailjshus och i oraråde raed blandad bebyggelse.

Stödel, som skall avse själva husbyggnadsprojekteringen, får utgå med högst 50 % av projekteringskostnaderna. Sora villkor gäller alt bidrag skall sökas innan projekteringen påbörjats och att denna skall ha avslutats senast den 30 juni 1977. Utbetalas bidrag till projektering av bostadshus, skall om det planerade byggnadsförelaget sederraera beviljas lån enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946), ett mot bidraget svarande belopp dras av från låneunderlaget.

EnUgt vad som inhämtats från AMS har bidragsgivningen haft relativt ringa orafatlning. Det frärasta skälet härtill synes vara att den tid inom vilken projekteringen skall vara avslutad är alltför kort. Större byggnadsprojekt har därför inte kunnat koraraa i fråga.

Prop. 1976/77: 25 90

Enligt rain raening är det angeläget att kommunernas bostadsbyggnadsprogram har en tillfredsställande omfattning och hög aktualitet från bostadspolitisk synpunkt. Endast härigenora kan en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap erhållas inom bostadsbyggnadsseklom. Med hänsyn härtill är det rimligt att samhället under ytterligare en tid stödjer de huvudraän som projekterar nybyggnad av flerfamUjshus och hus i blandad bebyggelse. Projekteringsarbetet har också en direkt betydelse för sysselsättningen inom arkitekternas och byggnadsteknikernas arbetsmarknad.

Stödel bör därför förlängas och avse sådan projektering av bostadshus som avslutas senast den 30 juni 1978.

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna den ändring i grundema för bidrag till projektering av bostadshus som jag har förordat.

[2] B 7. Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 7 milj. kr.

AMS

AMS har i skrivelse den 7 september 1976 begärt ytterligare medel för anskaffning av utrustning. De begärda medlen är avsedda att användas för investeringar i industrieUa beredskapsarbeten.

AMS anser att de tilldelade anslagen under de senaste budgetåren inte medgivit tillräckliga investeringar i maskiner och utrustning för de industriella beredskapsarbetena. En förutsättning för att dessa arbeten skall kunna drivas till lägsta möjliga nettokostnad är att maskinutmst-ningen motsvarar dagens krav. Detta är också viktigt ur träningssynpunkt för att underlätta utplacering av den anvisade arbetskraften i normalt arbele. Ett annat skäl är att en upprustning av arbetsplatserna skulle kunna underlätta en eventuell försäljning av verkstäderna.

Medelsbehovet avser

— 650 000 kr. till miljöförbättrande åtgärder (bullerskydd och ventilation) i mekaniska och träbearbetnmgsverkstäder

— 1 220 000 kr. för åtgärder för förbättrat arbetarskydd

— 1 835 000 kr. för ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner, samt

— 1 295 000 kr. för kompletterande investeringar vid Pajala- och Över-torneåprojekten.

Föredraganden

De industriella beredskapsarbetena har behandlats i det av Organi-sationskoraraittén för skyddat arbete avgivna betänkandet Organisation för skyddat arbete (SOU 1975: 82) vari bl. a. konstateras att åtskilliga in-

Prop. 1976/77: 25 91

dustriella beredskapsarbeten fått samma syfte och inriktning som verkstäder för skyddat arbete. Detta gäller såväl arbetsmarknadspoUtiskt som produktionsmässigt. Utredningens betänkande jämte däröver avgivna remissyttranden är f. n. föremål för berednmg inom departementet. 1 avvaktan på ett definitivt ställningstagande till framtida organisation och huvudmannaskap för verksaraheten bör återhållsamhet iakttas i fråga om nyinvesteringar vid de industriella beredskapsarbetena.

Enligt min bedömning är det emellertid nödvändigt att viss upprustning av befintliga lokaler och utrustning görs, i första hand för att tillgodose berättigade krav i fråga om arbetsmiljö och arbetarskydd. Det av AMS redovisade behovet av ytterligare medel för investeringar under innevarande budgelår avser i första hand förbättringar av bullerskydd och av ventilation samt direkta skyddsåtgärder i produktionen. Jag biträder således AMS förslag såvitt gäller investeringar av det slag som jag här har nämnt samt viss ersättningsanskaffning.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Arbetsmarknadsverket: Anskaffning av utrustning på till-läggsbudget I för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

C. Arbetsmiljö

[3] C 5. SärskUda åtgärder för arbetsanpassning. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ett reservationsanslag av 1 083 000 000 kr. Härav har för delprogrammet Arkivarbele beräknats 562 500 000 kr.

AMS

AMS har i skrivelse den 6 september 1976 begärt ytterligare medel på anslagsposten Arkivarbete under ifrågavarande anslag. Det ökade medelsbehovet hänför sig till kostnadsökningar under innevarande budgetår till följd av träffade avtal, dels om löner för år 1976 (22 milj. kr.), dels om avtalsgruppsjukförsäkring (AGS), försäkring för särskild trygg-helspension (STP) samt trygghetsförsäkring för yrkesskada (TFY) för arbetstagare i statligt arkivarbete (28 milj. kr.). Behovet av ytterligare raedel uppgår därmed tUl 50 milj. kr.

Föredraganden

Anvisade medel för arkivarbetslöner för budgetåret 1976/77 är beräknade i 1976 års löneläge före kontroUstationsförhandUngar. Till följd av de träffade avtalen beräknas ulbetalningama under budgetåret korama att överstiga för arkivarbete beräknade medel med 50 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning ph tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Prop. 1976/77:25 93

Bilaga 10

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Asling såvitt avser frågorna under punkterna 1, 2, 5, 6 och 7;

statsrådet Johansson såvitt avser frågorna under punkterna 3, 4, 8 och 9

Anmälan till tUläggsbudget I tUl statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

[1] A 3. Kommittéer m. m. På statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna mbrik anvisals ett reservationsanslag av 7,5 railj. kr.

Delegationen för inforraationssystemet företag — samhälle, sora inrättades den 1 juli 1976 enligt statsraaktemas beslut (prop. 1975/76: 166, NU 1975/76: 68, rskr 1975/76: 402), skall under de två närmaste budgetåren leda, samordna och utveckla det informationsutbyte mellan företag och samhällsorgan som avses med lagen (1976: 349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor. 1 näranda proposition (s. 126) angavs att kostnadema för delegationens verksamhet borde bestridas från detta anslag. Koslnaderna för innevarande budgetår beräknades därvid till 2 milj. kr., vilkel belopp nu bör tillföras anslaget.

I prop. 1975/76: 152 (s. 135, FöU 1975/76: 35, rskr 1975/76: 298) raed förslag till ålgärder för försörjningsberedskapen har föredraganden anförl bl. a. alt en del av arbetsuppgiftema på beredskapsplaneringens oraråde för vissa myndigheter är av sådan omfattning och karaktär att de motiverar alt ökade resurser övergångsvis ställs tiU myndigheternas förfogande. Med anledning härav bör statens industriverk från detla anslag tillföras 150 000 kr. för arbele raed en s. k. input-output raodell på energiorarådet.

Från detla anslag bestrids även kostnaderna för de undersökningar sora skall ligga till gmnd för näringspolitiska program för skogsindustrin

Prop. 1976/77: 25 94

och byggsektorn, saml statens andel av kostnaderna för olika undersökningar rörande stålbranschen.

En genomgång av del beräknade medelsbehovet för dessa undersökningar och kostnaderna för byggbranschrådet, skogsbranschrådet och stålbranschrådet, för vissa undersökningar rörande bl. a. dataindustrin särat för vissa uppdrag, som regeringen lämnat till bl. a. statens industriverk, visar att behov föreUgger för innevarande budgetår av ytterligare medel i förhållande till vad sora har beräknats i budgetpropositionen (prop. 1975/76: 100 bU. 15 s. 23). Jag beräknar detta medelsbehov tiU 4,9 milj. kr. för budgetåret 1976/77.

Energisparkommittén (I 1974: 05) tillkallades höslen 1974 med uppgift att handha bl. a. energisparkampanjen 1974—1975. Kommitténs uppdrag har senare genom tilläggsdirektiv förlängts och utvidgats tUl att omfatta bl. a. saraordning och stöd av myndigheternas informationsinsatser samt egna informationsåtgärder i första hand under vintern 1975—1976. Kommittén har vidare i uppdrag att i samråd med industriverket fortlöpande följa konsumtionsutvecklingen och att undersöka förutsättningarna för alt under icke krisförhållanden på vissa områden införa direkta restriktioner eller förbud mot vissa slag av energianvändning.

Kommittén har i augusti 1976 läranat en rapport om energikonsumtionsutvecklingen t. o. m. juni 1976. När det gäller fömtsättningama att införa restriktioner ra. m. lämnade kommittén i febmari 1976 en lägesrapport där koraraittén anmäler dels vissa preliminära överväganden som gjorts, inkl. förslag ora obligatorisk startklocka vid användande av motor- och kupévärmare, dels sin avsikt att mer principiellt utreda vUken typ av åtgärder sora kan komma i fråga inora det begränsade ut-rymmet mellan krisåtgärder å ena sidan och stimulansåtgärder för frivilligt sparande å andra sidan. Denna utredning pågår f. n., liksom också en bredare genomgång av konkreta uppslag till åtgärder som kan varaktigt dämpa energiförbrukningen.

Kommittén har hemställt att 7 milj. kr. ställs till förfogande för kommitténs verksamhet under della budgetår för fortsatta informationsinsatser, bl. a. inriktade på olika grupper som särskUt kan påverka energisparandet.

Mot bakgrund av energikonsumtionsutvecklingen bedömer jag efter samråd med statsrådet Johansson det som mycket angeläget att energisparkommittén även under innevarande budgetår fortsätter sitt arbete raed informationsinsatser ra. ra. i energisparande syfte. Koslnaderna för verksamheten bör liksora hittills bestridas från detta anslag. Jag beräknar kostnaderna för energisparkoraraitténs verksarahet i enlighet raed kommitténs förslag lill 7 milj. kr. Detta belopp ryms inte mom ramen för vad som tidigare har beräknats för anslaget.

Förberedelsearbete för energisparkommitténs informationsåtgärder

Prop. 1976/77:25 , 95

har redan inletts, vilket innebär att kostnader kan uppkomma innan riksdagens beslut i medelsfrågan föreUgger. Utgifter med anledning härav bör få bestridas från tiUgängliga medel under anslaget.

Med hänvisning tUl vad jag har anfört bör anslaget på tilläggsbudget tillföras ytteriigare (2 000 000 -|-150 000 -I- 4 900 000+7 000 000 =) 14 050 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 14 050 000 kr.

B. Industri m. m.

[2] B 7. Företags- och hranschfrämjande åtgärder. På statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 35 490 000 kr.

Riksdagen beslutade vid riksmötet 1975/76 ora ytterUgare åtgärder för beklädnadsindustrin (prop. 1975/76:206, NU 1975/76: 70, rskr 1975/76: 415). Beträffande de åtgärder sora faller under anslaget Företags- och branschfrämjande åtgärder anfördes i prop. 1975/76: 206 (s. 17) alt frågan om medelsanvisning av budgettekniska skäl fick tas upp i samband med tilläggsbudget I för nästa budgelår. De av riksdagen antagna riktlinjerna för åtgärder under budgetåret 1976/77 innebär vad gäller detla anslag förstärkta omställningsfrärajande och exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna till en kostnad av resp. 5 och 2 milj. kr.

1 enlighet med de av riksdagen antagna riktlinjerna beräknar jag alltså ytterligare 7 mUj. kr. under detta anslag för mnevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Företags- och branschfrämjande åtgärder på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

D. Energihushållning

[3] D 5. Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. m. Under denna rubrik har för innevarande budgelår på statsbudgeten anvisats ett reservationsanslag av 80 milj. kr.

Våren 1974 beslöt riksdagen (prop. 1974: 69, CU 1974: 21, rskr 1974: 180) alt på tUläggsstat 111 tUl riksstaten för budgetåret 1973/74 anvisa sammanlagt 248 railj. kr. till energibesparande åtgärder i vissa bygg-

Prop. 1976/77: 25 96

nåder. Av beloppet avsåg 2 railj. kr. åtgärder i trädgårdsnäringens byggnader. Sedan slödet infördes har anvisats sammanlagt 6 milj. kr. för bidrag till sådana åtgärder, varav 2 mUj. kr. avser budgetåret 1976/77.

Bidrag till energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen utgår enligt kungörelsen (1974: 250) om statsbidrag tUl energibesparande åtgärder inora trädgårdsföretag (ändrad 1975: 546).

Bidrag lämnas för sådana åtgärder som möjliggör användning av andra bränslen än olja eller har bränslebesparande effekt vid befintliga anläggningar inom trädgårdsföretag. Bidrag ulgår med högst 35 % av godkända kostnader för åtgärden i fråga dock raed högst 50 000 kr. per projekt.

Bidragsverksamheten administreras av lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 27 september 1976 anfört i huvudsak följande.

Oljekrisen inverkade dämpande på investeringsbenägenheten i trädgårdsföretagen. Efterhand sora denna inverkan har minskat, har intresset för energibesparande åtgärder ökat. För budgetåret 1975/76 hade sålunda praktiskt taget hela bidragsramen disponerats genom beslut om bidrag redan i februari 1976. Vid budgetårets utgång fanns vidare inneliggande ansökningar om bidrag på sammanlagt drygt 1,1 milj. kr.

Vid tidpunkten för skrivelsen hade ca 1,1 milj. kr. av tiUgängliga bidragsmedel disponerats genom beslut om bidrag och ansökningar om ytterligare bidrag på sammanlagt 400 000 kr. hade kommit in.

På grundval härav förutser lantbruksstyrelsen att de medel som har anvisats för bidrag till energibesparande åtgärder i irädgårdsförelag för innevarande budgetår, inte komraer alt motsvara efterfrågan. Styrelsen framhåller alt behovet av investeringar för att spara bränsle fortfarande är stort inom trädgårdsföretagen och att effekterna av åtgärderna är väsentliga både för de enskilda förelagen och del allmänna.

Styrelsen anser det angeläget alt den stimulans som bidragen utgör kommer de intresserade företagen till del utan att ansökningarna om bidrag behöver bordläggas under längre tid på grund av brist på medel.

Styrelsen anhåller därför ora att få disponera sararaanlagl 3 railj. kr. till bidrag för energibesparande åtgärder i Irädgårdsförelag under budgetåret 1976/77.

Föredraganden

Sedan tUlkomsten av stödet tUl energibesparande ålgärder har sammanlagt 6 milj. kr. anvisals för bidrag till energibesparande ålgärder i trädgårdsföretag. Av beloppet avser 2 milj. kr. innevarande budgetår.

Prop. 1976/77: 25 97

Redan i september 1976 hade lantbruksstyrelsen genora fattade beslut ora bidrag disponerat drygt 1 milj. kr. av de raedel som anvisats för innevarande budgetår. Vidare fanns inneliggande ansökningar ora bidrag på samraanlagt ca 400 000 kr.

Tillgängliga uppgifter tyder på alt efterfrågan på bidrag till energibesparande åtgärder i trädgårdsnäringen koraraer att väsentligt överstiga de 2 milj. kr. som beräknats för ändamålet.

Behovet av investeringar för all spara bränsle är enligt min mening fortfarande stort. De åtgärder som bidragen gör möjliga har visat sig ha positiva effekter såväl för energihushåUningen sora för de enskUda trädgårdsföretagen.

Med hänsyn lUl det nu anförda bör enligt rain raening ytterligare raedel anvisas för ändaraålel innevarande budgetår. Jag förordar därför alt ytterligare 1 railj. kr. anvisas under anslaget Energibesparande åtgärder inora näringsUvet m. ra. avsett för bidrag tiU energibesparande ålgärder i trädgårdsnäringens byggnader.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt till Energibesparande åtgärder inom näringslivet m. in. på tUläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E. Teknisk utveckling m. m.

[4] E 10. Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning. På riksstaten för budgelårel 1974/75 har under denna rubrik anvisats ett reservationsanslag av 12 350 000 kr., varav 12 milj. kr. avsåg utrustning för ett manöver- och våglaboratorium. För budgetåret 1975/76 anvisades på samma sätt 1 milj. kr., varav 400 000 kr. för projekteringsarbete avseende utrustning till näranda laboratorium.

Statens skeppsprovningsanstalt

Skeppsprovningsanstalten har i anslagsframställningarna för budgetåren 1916/11 och 1911/18 anmält att kostnadema för utrustning till manöver- och våglaboraloriet kommer alt bli högre än tidigare beräknat och att anstalten avser alt senare äska erforderligt tilläggsanslag (jfr prop. 1975/76: 100 bil. 15 s. 221). Projekteringen av utrustningen har nu kommit så långt att anbud från tillverkare har kunnat infordras. En sammanställning av anbuden visar att utrustningen av laboratoriet koramer atl kosta totalt 27 railj. kr., inkl. en reserv på 10 % för oförutsedda kostnader.

De ökade koslnaderna förklaras enligt skeppsprovningsanstalten främsl av den snabba ökning av material- och arbetskostnaderna som har skett sedan den förra kostnadsuppskattningen gjordes hösten 1972.

7 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 25

Prop. 1976/77: 25 98

Vidare har vissa förbättringar gjorts i vågbildarnas drivsystem för all sänka bullernivån till en från arbelarskyddssynpunkt acceptabel nivå. Slutligen har en driftkostnadsjämförelse lett till att man valt atl utföra vågbildarnas undervattensdelar i rostfritt stål. Därraed sänks underhållskostnader och driftavbrottskoslnader så raycket att det korapcnserar för ökade material- och arbetskostnader. Samtidigt uppnås en mer störningsfri drifl.

Med stöd av vad som nu har nämnts hemstäUer skeppsprovningsanstalten om ett tilläggsanslag av 15 milj. kr. för utrustning tiU manöver-och våglaboratoriet.

Föredraganden

Uppförandet av ett manöver- och våglaboratorium vid skeppsprovningsanstalten är enligt min mening en angelägen åtgärd. God kännedom om stora tankfartygs manöveregenskaper i trånga farvatten är en nödvändighet för alt upprätthålla och förbättra sjösäkerheten. Snabba fartygs sjöegenskaper är väsentliga för både ekonomi och säkerhet men går inte att teoretiskt beräkna utan raåste härledas ur raodellförsök. För båda dessa typer av försök är det väsentligt att laboratoriet får en god utrustning.

De kostnadsökningar som har uppkorarait på utrustningen är beklagliga. Jag anser emellertid att de till övervägande del förklaras av de kostnadsökningar som skett under tiden från den förra kostnadsuppskattningen för utrastning av ifrågavarande slag. De ambitionshöjningar i vad avser vågbildarnas drivsystem och undervattensdelar sora anstalten redovisar finner jag vara välmotiverade.

Skeppsprovningsanstalten har i sin beräkning av utrustningskostna-derna tagit upp ett belopp för oförutsedda kostnader. Sedan etl definitivt anbud på viss del av utrustningen har erhållits är det enligt rain mening motiverat med en reduktion av detta belopp. Vidare kan en reservation på utrustningsanslaget utnyttjas för manöver- och våglaboratoriet. Jag beräknar, sedan dessa reduktioner har gjorts, att det kvarstående medelsbehovet uppgår lill 12 railj. kr. Jag anser att elt tilläggsanslag av denna storlek gör det raöjligt för skeppsprovningsanstalten att utrusta laboratoriet.

De jämfört raed den ursprungliga beräkningen höjda hyres- och kapitalkostnadema för laboratoriet gör det nödvändigt all öka uppdragsintäkterna. Stora ansträngningar bör göras för att främja uppdragsverksamheten vid laboratoriet. Den egna forskning som bedrivs vid laboratoriet bör ha till syfte alt ge ett bättre underlag för uppdragsverksamheten. Även styrelsen för teknisk utveckling bör bidra tiU att upprätthålla skeppsprovningsanstaltens kompetens i detta avseende genom att lägga angelägna forsknings- och utvecklingsprojekt vid laboratoriet. Därigenom kan också en jämnare sysselsättning för personalen

Prop. 1976/77:25 99

uppnås. Jag avser att i annat sararaanhang återkomma lill regeringen raed förslag om delta, liksom i fråga om anstaltens personalutveckling. Skulle uppdragsverksamheten och den därav motiverade forskningen inte raedföra att laboratoriet utnyttjas till fullo, bör dock skeppsprovningsanstalten överväga om det är ekonomiskt fördelaktigt alt under resterande tid inte utnyttja laboratoriet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa etl reservationsanslag av 12 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

[5] 1. Byggnader och utrustning. För detta ändamål har för innevarande budgelår anvisats ett investeringsanslag av 65 milj. kr. (prop. 1975/ 76: 122, NU 1975/76: 62, rskr 1975/76: 420).

Förenade fabriksverken

Förenade fabriksverken (FFV) har i skrivelse den 31 augusti 1976 och i därefter insänt kompletterande material anfört i huvudsak följande.

1 FFV:s anslagsäskande för budgetåret 1976/77 anmäldes bl. a. behovet av en godsterminal vid Zakridalsverken, kostnadsberäknad till 12 milj. kr. Regeringen fann ej skäl att föreslå riksdagen att anvisa medel för godsterminalen (prop. 1975/76:122).

Med hänvisning till det stora behov som föreligger vid Zakrisdals-verken att korama tillrätta med de planerings- och lagringsproblem som finns och som komraer att förvärras i takt med de ökade utleveranser sora enbart nuvarande orderstock innebär har FFV sökt finna en lösning på godslerrainalproblemet. Något acceptabelt altemativ lill byggande av godsterminal vid Zakrisdalsverken har inle kunnai åstadkommas. FFV måste därför få uppföra den för en rationell verksamhet nödvändiga godsterrainalen.

Godsterminalen beräknas ersätta de 17 förråd som f. n. används vid Zakrisdalsverken. Den direkta kostnadsbesparingen av investeringen kan uppskattas till 2,3 milj. kr. per år. Dessutom medför en ny godsterminal andra vinster såsora bättre raaterielhantering och minskad risk för produktionsstömingar.

Kostnaden för godsterminalen beräknas nu med hänsyn tiU indexmässig uppräkning uppgå tUl 13,3 railj. kr., varav 9,9 milj. kr. utgör

Prop. 1976/77: 25 lOO

byggnadsinvesteringar och 3,4 milj. kr. utmstning. Betalningsutfallet är beräknat till 6 milj. kr. budgetåret 1976/77 och till 7,3 railj. kr. budgetåret 1977/78.

Föredraganden

Zakrisdalsverken inom FFV tillverkar pansarvärnsvapen och -ammunition såväl för del svenska försvaret som för export. Orderingången har under senare år ökat och antalet anställda uppgår f. n. till ca 800 personer. I prop. 1975/76: 122 om omorganisation av förenade fabriksverken, m. ra. framhålls att en central uppgift för FFV är att bidra till den svenska försvarssektorns behov av försvarsmateriel. För att kunna lösa denna uppgift är det en förutsättning att FFV har ändamålsenliga produktionsresurser. Den ökande produktionsvolymen vid Zakrisdalsverken har fört med sig ett större och alltmer komplicerat materielflöde, vilket ställer slora krav på godshanteringen. Då de 17 förråd sora f. n. används inte kan anses fylla kravet på en rationell raaterielhantering behövs en ny godsterminal. Uppförandet av en sådan är kostnadsberäknad till 13,3 milj. kr., varav 6 milj. kr. behövs under budgetåret 1976/77. Godsterminalen beräknas innebära slora kostnadsbesparingar och anses minska riskema för produklionsstörningar. Jag finner det därför motiverat att godsterrainalen nu komraer till stånd. För att arbetet skall kunna inledas under innevarande budgetår bör 6 railj. kr. nu anvisas. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnader och utrustning på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

[6] 2. Inlösen av aktier i Telub AB. Något anslag för detta ändaraål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

AB Teleunderhåll (numera Telub AB) bildades år 1963 enligt beslut av riksdagen (prop. 1963: 114, SU 1963: 135, rskr 1963: 319) för att svara för underhållet av viss del av försvarels teleraateriel. Bolaget ägs till 51 % (A-aktier) av staten, företrädd av förenade fabriksverken (FFV), och till 49 % (B-aktier) av åtta företag inom svensk industri. Det sararaanlagda nomineUa värdet av aktierna är 12 milj. kr.

Mellan staten (FFV) och B-aktieägarna träffades den 7 oktober 1963 ett konsortialavtal sora reglerar förhållandet raellan de båda parterna. Avtalets § 6 har följande lydelse: "Skulle sådana förändringar anses ha inträffat i fråga om detta avtals allmänna förutsättningar och syftemål, att fortsalt samarbete icke framstår som möjligt, skola A-aktieägarna, dock tidigast fyra år efler detta avtals ingående, äga rätt inlösa samtliga B-aktier. Såvitt förslag därom, biträdes av minst tre fjärdedelar av samtliga B-aktier, skola B-aktieägarna äga påfordra inlösen av samtliga

Prop. 1976/77: 25 101

B-aktier, dels under de förutsättningar som näranas i föregående punkt, dels — oavsett ora den däri näranda tid ora fyra år icke förflutit — därest staten väckt fråga om utvidgning av AB Teleunderhålls rörelse och de förhandUngar som B-aktieägarna med anledning därav påkallat belräffande fortsatt samarbete icke skulle ha lett till resultat." Enligt § 7 i avtalet skall inlösen ske till aktiernas verkliga värde.

Förenade fabriksverken

FFV har i skrivelse till regeringen den 14 september 1976 framhållit i huvudsak följande.

Verksamheten vid Telub började, efter de första årens uppbyggnad av resurser för huvudändamålet att bedriva centraliserat underhåll av försvarets teleraateriel, gradvis att diversifieras. Anledningen härtill var en strävan att använda befintliga resurser på elt effektivt sätt. Efter hand har efterfrågan på bolagets tjänster och varor liksora bolagets strävan att skapa nya sysselsättningstillfällen raotiverat en medveten utbyggnad av företagets resurser för civil produktion. Gemensamt för nya aktiviteter har varit att elektronik skall ingå till betydande del i de objekt som bolaget engagerat sig i.

Underhållet av civila elektronikutrustningar utförs nu från servicekontor på 14 platser i landet. Orasättningen därav beräknas i år uppgå till 17 milj. kr. Bolaget utför också legotillverkning och tillverkning av vissa egna produkter. Omsättningen härav beräknas under innevarande år uppgå till ca 14 milj. kr.

Den ursprungliga verksamheten inom bolaget, underhåll av teleteknisk materiel, beräknas under innevarande år omsluta 73 milj. kr., medan nya aktiviteter omsluter ca 50 milj. kr.

1 skrivelse till FFV den 24 raaj 1976 har B-aktieägama begärt inlösen av sina aktier i bolaget under åberopande av den rätt sora tillkoramer dera enligt § 6 konsortialavtalet.

Efter en av parterna gemensamt utförd värdering av aktierna har parterna den 3 september 1976 träffat avtal ora inlösen av B-aktierna i Telub AB. Enligt avtalet överlåter B-aktieägarna samtliga sina 5 880 aktier till FFV för en köpeskilling av 16 170 000 kr. att erläggas senast den 2 januari 1977. Avtalet förutsätter regeringens godkännande.

FFV hemställer atl beloppet för inlösen av aktierna raåtte anvisas.

Föredraganden

Enligt statsraaktemas beslut år 1963 (prop. 1963: 114, SU 1963: 135, rskr 1963: 319) bildades nuvarande Telub AB för att svara för underhållet av viss del av försvarets teleraateriel. Aktiekapitalet av norainellt 12 milj. kr. är fördelat med 51 % på svenska staten (FFV) och raed 49 % på företag inom svensk teleindustri, vilkas aktier i Telub benärans B-aktier.

Prop. 1976/77: 25 102

Det konsortialavtal sora finns raellan staten (FFV) och B-aktieägarna ger bl. a. dessa rätt alt påfordra att staten löser in B-aktierna till deras verkliga värde om staten väckt fråga om utvidgning av bolagets rörelse och de förhandlingar sora B-aktieägarna med anledning därav påkallat beträffande fortsatt saraarbete inte skulle ha lett tUl resultat. B-aktieägarna har med åberopande härav nu begärt att staten löser in deras aktier i Telub.

Jag finner att begärd aktieinlösen måste ske i enlighet raed bestämmelserna i konsortialavtalet. På grundval av en värdering av bolaget, som utförts av auktoriserade revisorer, har avtal träffats om ett inlösenbelopp av 16 170 000 kr. att betalas senast den 2 januari 1977. Jag har ingen erinran raot det avtalade beloppet.

FFV förvallar statens nuvarande aktieinnehav (A-aktiema) i Telub. När B-aktierna har lösts in bör även dessa aktier förvaltas av FFV, intill dess frågan kan bli aktuell om annan placering av bolagets aktier.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inlösen av aktier i Telub AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 16 170 000 kr.

[7] 3. Finansiering av Stirlingprojektet. Något anslag för detta ändaraål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1976/77.

I prop. 1972: 85 (s. 47), 1972: 130 (s. 59), 1973: 170 (s. 49), 1974: 170 (s. 71) och prop. 1975/76: 25 (s. 77) har redogörelser lämnats för förenade fabriksverkens (FFV) medverkan i utvecklingen av stirlingmotorn.

Hittills har FFV för budgetåren 1971/72—1975/76 beviljats investeringsanslag med samraanlagt 22,8 milj. kr. för finansiering av stirlingprojektet. FFV har samtidigt för nämnda ändamål medgivits rätt att solidariskt raed Kockuras Mekaniska Verkstads AB (Kockura) teckna borgen för sammanlagt 56,3 milj. kr. (prop. 1972: 85 bU. 10, NU 1972: 35, rskr 1972: 198, prop. 1972: 130 bil. 10, NU 1972: 67, rskr 1972: 320, prop. 1973: 170 bU. 11, NU 1973: 71, rskr 1973: 384, prop. 1974: 170 bU. 11, NU 1974: 56, rskr 1974: 396 och prop. 1975/76: 25 bU. 11, NU 1975/76: 18, rskr 1975/76: 135).

Förenade fabriksverken

FFV har i skrivelse den 17 september 1976 heraställt om anslag för att bestrida statens andel av KB United Stirling (Sweden) AB «fe Co:s (United Stirling) utvecklingskostnader under budgetåret 1976/77.

Vidare har FFV hemställt om rätt att tUlsammans med Kockura teckna solidarisk borgen för ytteriigare upplåning av United Stirling i Sveriges invesleringsbank AB under budgetåret 1976/77.

Av FFV:s skrivelse fraragår i huvudsak följande.

United Stirling har efter omfattande marknadsundersökningar valt att

Prop. 1976/77:25 103

i första hand utveckla dels en motor på 75 kW (P-75-motorn), dels en på 150 kW (P-150-raotorn). P-150-raotom byggs upp av två P-75-enhe-ter. Syslemspecifikationerna som ligger till gmnd för utvecklingsarbetet har utformats med syfte att de två motorvarianlerna skall vara konkurrenskraftiga i förhållande till den modifierade dieselmotorn. Denna motor bedöms vara de två motorvariantemas huvudkonkurrent.

Utvecklingsarbetet har delats upp i två delmål som skall uppnås åren 1977 och 1979. Vid dessa tidpunkter skall beslut fattas om den fortsatta verksamheten.

För den första etappen är målet att en metallisk motor i installerat skick skall ge en bästa verkningsgrad av ca 35 %. Denna motor är avsedd för introduktionsmarknader såsom gruvraaskiner och stadsbussar. Stirlingmolorns goda miljöegenskaper fyller på dessa marknader ett stort behov och elt visst merpris kan påräknas.

För den andra etappen är målet att utveckla en motor med förhöjda prestanda som kan konkurrera på volymraarknader. Målet bedöras kunna uppnås med hjälp av keramiska material (keramer) i vissa av motorns komponenter. Utvecklingsarbetet för dessa komponenter har påbörjats, delvis med bidrag från styrelsen för teknisk utveckling. Dessutom pågår ett intensifierat saraarbete med Ford Motor Co i Förenta staterna (Ford) med utnyttjande av deras erfarenheter från kerarautveckling. Sannolikheten för att keramer skall komma till användning i vissa varmhållfasta komponenter till stirlingmotorn bedöms som hög. Sådana komponenter förutses ge möjligheter tUl ökad temperatur i dessa komponenter och därmed väsentligt minska bränsleförbmkningen. Vidare uppnås ett lägre vikt/effeklförhållande samt lägre tillverkningskostnader än för motsvarande raelalliska komponenter.

FFV bedömer del möjligt att kring årsskiftet 1976—1977 demonstrera en motor som fyller de för år 1977 uppställda prestandakraven.

Av skrivelsen framgår vidare att stirUngmotorns utsikter att bli en allmän motor synes oförändrat goda. Motorns konstruktion och arbetssätt medför egenskaper sora låg halt av skadUga äranen i avgaserna, låg ljud- och vibrationsnivå, låg sot- och röknivå, låg bränsleförbrukning och flerbränsleegenskaper, dvs. förmåga att utnyttja ett antal olika bränslen eller värmealslrare.

Lagstiftningen, främst i industriländerna, avseende emissionsbestära-raelser kan successivt koraraa alt skärpas även ora en viss återhållsamhet jämfört med de ursprungliga planerna kan skönjas. Vidare kommer beslämmelser om dämpad bullernivå för tyngre fordon och arbetsmaskiner att skärpas. Partikelemissioner kommer även att bli föremål för lagstiftning.

Alternativa bränslen och nya bränslekvaUteter kan bli aktuella. Bensin och dieselolja torde därför inle bli självklara såsom enhetsbränsle i alla länder i framtiden.

Prop. 1976/77: 25 104

Prisstegringarna på bränsle bedöras fortsätta och betydelsen av högeffektiva motorer ökar därmed.

En positiv bedömning av stirlingmolorns potential återkommer i flera studier av alternativa motorers framtid.

Det nationella stirlingengageraanget i Förenta staterna fortsätter. Sålunda har Ford och N.V. Philips Gloeilampenfabrieken under året framgångsrikt deraonstrerat en Ford Torino personbil med en installerad 125 kW (170 hk) slirlingmolor. Ford har vidare till United States Energy Research and Development Administration (ERDA) lämnat förslag till ett drygt sexårigt utvecklingsprogram för en personbilsmotor. Totalkostnaden, beräknad tUl 146 milj. dollar, föreslås delad mellan Ford och ERDA. För United Stirling innebär etl förverkligande av detta förslag medverkan som underleverantör.

Diskussioner pågår med ett flertal företag om försäljning av teknologi i form av licensförsäljning och utvecklingsuppdrag. Detta kan i sin lur medföra tillverkning och försäljning av stirlingspecifika komponenter särat tillverkning och försäljning av koraplella raotorer för specialändamål.

FFV:s utveckling av det s. k. Stirling Power Pack-projektet — sora regleras enligt ett licensavtal raed United Stirling — torde medföra en koraraersiell inbrytning under slutet av 1970-talel och härigenora på sikt bana väg för en bredare introduktion av stirlingmotorn.

Utvecklingsmålet för P-75-motorn och P-150-raolorn prövas fortlöpande med hänsyn till den förväntade konkurrenssituationen. Hittills har dock inga skäl att modifiera målet framkommit. Motiv att ändra United Stirlings affärsidé finns inte heller. Det är därför United Stirlings huvudstrategi att på ett tidigt stadium engagera den befintliga motorindustrin i stirlingraotorutvecklingen i avsikt att denna ekonomiskt och tekniskt skall stödja utvecklingsarbetet. När en motor har utvecklats så att den är klar för produktion skaU United Stirling svara för vidare UtveckUng och underleveranser av stirlingspecifika komponenter. Motor-industrin svarar för övriga funktioner såsora motorproduklion, distribution och service. Därutöver kan det dock bli aktuellt alt UnUed Stirling i egen regi svarar för tillverkning av mindre serier kompletta etapp 1-motorer för speciella ändamål.

Under hösten 1976 pågår en översyn och revision av gällande lång-siklsplan för United Stirling. Särskild vikt koinmer därvid att läggas vid analys och utvärdering av såväl gällande som alternativa och kompletterande mål och strategier. Arbetet raed den reviderade långsikls-planen skall genoraföras så att förslag belräffande den fortsatta verksamheten kan föreläggas chefen för induslrideparteraentet under januari 1977.

Finansieringen av verksamheten vid United Stirling fömtsätts t. v. ske enligt samraa principer sora f. n. Det innebär att hälften av erforder-

Prop. 1976/77: 25 105

ligt kapitalbehov täcks genora långsiktiga lån i Sveriges Investeringsbank AB, för vUka Kockums och FFV solidariskt tecknar borgen, och alt andra hälften täcks genom lika stora bidrag från de båda delägarna.

1 prop. 1975/76: 25 (bU. 11) har United Stiriings finansieringsbehov fr. o. ra. den 1 juli 1975 fram lill beslutstidpunkten i början av år 1977 beräknats tUl 36 milj. kr. Av FFV:s skrivelse fraragår att denna beräkning kvarstår oförändrad. FFV finner det emellertid redan nu nödvändigt att finansieringsbehovet täcks fram till den 1 juli 1977 för all projektet skall kunna drivas vidare utan tidsförlust enligt tidigare uppgjord plan.

För budgetåret 1976/77 hemställer FFV sålunda att regeringen föreslår riksdagen att

— anvisa ett anslag på 6 milj. kr. för att bestrida FFV:s direkta utvecklingskostnader för stirlingprojektet genom sin andel i United Sturling samt

— medge FFV rätt att tillsamraans med Kockum teckna borgen för ytterligare lån på 12 mUj. kr. järate ränta inlUl ett belopp av totalt 68,3 milj. kr. Upplåningen avses ske i Investeringsbanken.

Föredraganden

Utvecklingsarbetet på stirlingmotorn synes fortsätta i stort sett planenligt. FFV bedömer sålunda att de mål som enligt gäUande långsikts-plan skall uppnås i början av år 1977 också kommer att nås. Parallellt raed utvecklingsarbetet pågår överläggningar med ett flertal företag ora försäljning av teknologi. Projektets fraragång är avhängig både av att motom uppfyller vissa prestandakrav och av att ett samarbete med raolortillverkare med internationell anknytning kan etableras. Ell sådant samarbete kan leda till att den nuvarande ägarsitualionen förändras. En tidig marknadsintroduktion på sådana delmarknader där raotorn har speciella konkurrensfördelar underlättar möjligheterna att motorn senare kan utvecklas till att bli en allmän motor. Det förefaller därför önskvärt att pågående överläggningar kan fullföljas.

De faktorer som påverkar stirUngmotorns utsikter att bli en allraän motor — den förväntade framtida bränslesituationen, utvecklingen av miljölagstiftningen och den framtida motormarknaden — synes i allt väsentligt utvecklas på ett ur projektets synvinkel gynnsamt sätt. Flera intemationella studier pekar också ut stirlingmotorn sora en motor raed goda utvecklingsraöjligheter.

Någon anledning att ompröva projektet före den i prop. 1974: 170 angivna beslutstidpunkten i början av år 1977 finns inle. Jag förordar således alt FFV bereds möjligheter att fortsätta utvecklingsarbetet.

United Stirlings utvecklingsarbete har hittills finansierats dels med lån i Sveriges Investeringsbank AB, dels med bidrag från FFV och Kockura. FFV har för lånefinansieringen erhållit medgivande att lill-saramans med Kockum teckna solidarisk borgen tUl ett belopp av 56,3

Prop. 1976/77: 25 106

milj. kr. Vidare har FFV erhåUit investeringsanslag under budgetåren 1971/72—1975/76 om sammanlagt 22,8 milj. kr.

Finansieringsbehovet under budgetåret 1976/77 bör täckas efter samma principer sora hittills har tillämpats, dvs. till hälften genora långfristiga lån för vilka Kockum och FFV solidariskt tecknar borgen samt till hälfien genora lika stora bidrag från de båda delägarna.

För att täcka United Stirlings finansieringsbehov samt möjUggöra ett fortsatt utvecklingsarbete under tiden projektet utvärderas behöver FFV etl invesleringsanslag om 6 milj. kr. Vidare fordras att FFV medges rält alt tillsamraans med Kockum teckna solidarisk borgen med ytterligare 12 milj. kr. intill ett belopp av 68,3 milj. kr. Investeringsanslaget bör anvisas t. v. ulan krav på avskrivning.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att solidariskt raed Kockums Mekaniska Verkstads AB teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co inlUl 12 000 000 kr. jämte ränta,

2. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

F. Statens vattenfalisverk

[8] 1. Kraftstationer m. m. 1 statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna anslagsmbrik anvisats ett investeringsanslag av 1986 milj. kr. (prop. 1975/76:100 bU. 15 s. 261, NU 1975/76:42, rskr 1975/76: 260).

Statens vatlenfallsverks investeringsrara för innevarande budgetår uppgår lill 1 989,8 milj. kr. inkl. medel vUka genora särskUt beslut har ställts till verkets förfogande för arbeten som satts igång av sysselsättningsskäl.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, intill sammanlagt 2 588 mUj. kr., varav högst 90 milj. kr. för lån tiU dislribulionsbolag (prop. 1975/76: 125 s. 50, NU 1975/76:65, rskr 1975/76: 399).

I enlighet med riksdagens bemyndigande har regeringen godkänt ett raellan vattenfallsverket och Luossavaara-Kiimnavaara AB (LKAB) träffat konsortialavtal ora samarbete på oljeområdei inom ramen för Svenska Petroleum AB (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76:44, rskr 1975/76: 262). Verkets andel i bolaget är 50 %. Bl. a. med hänsyn tiU de stora ekonomiska åtaganden som är förenade med råoljeköp har förutsatts alt Svenska Petroleum skall ges en betydande finansiell slyrka.

Ett eget kapital av 50 railj. kr. har bedörats nödvändigt för all bolaget skall kunna lösa sina uppgifter. Ägarna skall därjämte kunna ställa

borgen för lån intill 50 milj. kr.

Uppbyggnaden av Svenska Petroleums kapital skall ske etappvis under budgetåren 1976/77 och 1977/78. LKAB:s andel av aktieteckningen finansieras genom särskilda lån under fonden för låneunderstöd. Lånen lämnas på villkor som är anpassade till att norraal förräntning inle förväntas under Svenska Petroleuras uppbyggnadsskede.

Vattenfallsverkets andel av aktieteckningen skall finansieras raed raedel från investeringsanslaget Kraftstationer ra. m.

I anslagsfraraställningen för budgetåret 1977/78 har vattenfallsverket hemställt dels ora 345 railj. kr. på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgelår, dels att raraen för verkets borgensåtaganden ulökas till 3 473 milj. kr., varav högst 110 milj. kr. för lån till distributionsbolag, dels alt 12,5 milj. kr. anvisas som avskrivningsanslag för aktieteckning i Svenska Petroleum AB.

I skrivelse den 18 raaj 1976 har vattenfaUsverket heraställt bl. a. om godkännande av ett till skrivelsen fogat konsortialavtal raellan verket och bl. a. Östhararaars kommun om bildande av elt aktiebolag för energiförsörjning inom Östhammars komrauns område.

Statens vattenfallsverk

Den intemationella ekonomin har under de senaste två åren upplevt den hittills djupaste konjunkturnedgången under efterkrigstiden. Samtidigt har prisstegringama varit betydande. Konsumentpriserna inora OECD-orarådet har stigit med i genomsnitt 9,1 % — i Sverige raed 10,9 % — under lolvmånadersperioden t. o. ra. januari 1976. I de flesta induslrUänder dämpades prisstegringarna under första halvåret 1976, men inflationstakten är trots detta snabbare än vid någon tidigare konjunkturuppgång under efterkrigstiden.

Av vissa svenska indexserier, sora i stort återspeglar kostnadsförändringar i vattenfallsverkets anläggnmgsverksarahet, kan utläsas följande beträffande prisutvecklingen under perioden januari 1970—januari 1976 och senare.

	Åriig ge-	Förändring	Senast kända
	nomsnittlig	1975	12-månaders-
	ökning jan.	(jan.—jan.)	förändring
	1970—jan.		(maj—maj)
	1976
	%	%	%
Mellanprodukter av järn	9,0	-12,5	-0,6
Arbetskostnadsindex	14,4	19,1	17,0
Cement	13,4	18,5	22,6
Sprängmedel	17,0	7,4	7,4
Konsumentprisindex	8,3	10,9	10,9

Prop. 1976/77: 25 108

Ca en tredjedel av kostnaderna i VattenfaUsverkets byggnadsverksam-hel är arbetskostnader. Kostnaderna för material ra. m. belyses främst av indexserien för mellanprodukter av jäm, raen även av serierna för cement och sprängmedel, Sora framgår av tabeUen har koslnaderna stigit kraftigt under senare år. Under år 1975 har index för mellanprodukter av järn sjunkit relativt kraftigt. Under år 1976 bedömer verket dock en prisökning på ca 10 % sora trolig.

Pris- och lönehöjningarna återverkar även på kostnaderna för utrustning och koraponenter till verkets anläggningar.

Vattenfallsverket har tagit frara elt vägt index för byggnadsarbeten vid värmekraftanläggningar. I viss utsträckning ger denna indexserie även information om kostnadsutvecklingen för byggnadsarbeten vid anläggningsdelar för vattenkraft ovan jord. Denna särskilda indexserie har utvecklats enligt följande.

Förändring 1975	Senast kända
(jan.—jan.)	12-månaders-
	förändring
%	(maj—maj) /o

Ärlig genomsnittlig ökning jan. 1970— jan. 1976

12,4 13,6 20,7

Kostnaderna för vissa större distributionsanläggningar har mellan åren 1975 och 1976 stigit med 10 ä 16 %.

Priserna för naluraran, anrikning och upparbetning har sligU snabbt sedan år 1973. För upparbetning är priserna i dag 2 å 3 gånger så höga som för ett år sedan. Bl. a. på gmnd av den kraftiga ökningen av efterfrågan är del svårt att fömtsäga hur prisema på natumran kommer all utvecklas i framtiden. Kostnaderna för kärnbränsle påverkas starkt även av utvecklingen av dollarkursen.

Den här redovisade pris- och löneutvecklingen har medfört att kostnaderna för vattenfallsverkets investeringsprogram har ökal väsentligt. Det är inle möjligt att kompensera så kraftiga kostnadsstegringar som det här är fråga om med rationaliseringar. Som en följd härav har verket gjort en ny beräkning av medelsbehovet för innevarande budgetår. För verkets vattenkraft- och värmekraftanläggningar samt distributionsanläggningar ökar medelsbehovet med drygt 195 railj. kr. på grund av höjda priser och löner. Förlängda byggtider, betingade av hänsyn bl. a. till sysselsätlningsförhåUanden, skärpta miljökrav och krav på förbättrade arbetsförhållanden samt vissa tillkommande arbeten, ökar medelsbehovet med tillsamraans 154 milj. kr. Samraanlagt 153 railj. kr. av de nämnda beloppen avser Ringhals kraftstation. Bland tiUkoraman-de arbeten för distributionsanläggningar har verket tagit upp 1,8 milj. kr. för en 800 kV ledning Odensala—Grantorp—Hall. Behovet av kapi-

Prop. 1976/77: 25 109

taltillskott till Söderfors Kraft AB har ökat med totalt ca 16 milj. kr. främsl till följd av den högre pris- och lönenivån.

Medelsbehovet för anskaffning av kärnbränsle till Ringhals kraftstation har minskat med 45 milj. kr. jämfört med vad som beräknades för etl år sedan. Det beror på atl en väntad prisstegring för uran har inträffat senare än sora tidigare förutsågs och på att behovet av raedel har förskjuths i tiden. I stället behövs 86 milj. kr. för utlåning till Svensk Kärnbränsleförsörjning AB. Medlen skall användas för att finansiera inköp av reservkvantiteter av natururan. Till följd av ökade kostnader för anskaffning av kämbränsle till de tre kärnkraftblocken i Forsmarks kraftstation behöver kapitaltillskottet till Forsmarks Kraftgrupp AB räknas upp med 66 milj. kr.

Vattenfallsverket begär vidare 18 milj. kr. för förvärv och finansiering av eldistributionsföretag samt inemot 13 railj. kr. för kapitallUl-skott till vissa bolag, varav 12,5 railj. kr. till Svenska Petroleum AB. Verket heraställer om medel för omedelbar avskrivning av sistnäranda belopp.

Sammanlaget innebär vattenfallsverkets beräkningar all medelsbehovet under budgetåret 1976/77 har ökat raed 503 milj. kr. Genom senareläggning av vissa utbyggnader, förskjutning av likvider ra. m. har erael-lertid medelsbehovet saratidigt kunnat nedbringas raed 158 milj. kr. Vattenfallsverket hemställer således att investeringsramen för budgetåret 1976/77 höjs med 345 milj. kr. från 1 989,8 milj. kr. till 2 334,8 milj. kr.

Riksdagen har bemyndigat regeringen att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån till bolag, i vilka verket förvaltar statens aktier, inlUl samraanlagt 2 588 milj. kr. Av denna rara hänför sig 2 160 railj. kr. till borgensteckning för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp på den allmänna kapitalmarknaden för att finansiera utbyggnaden av de två första kärnkraftblocken i Forsmark och 90 milj. kr. till borgensteckning för eldistributionsbolags upplåning.

VattenfaUsverkets borgensteckning för Forsmarksbolagets upplåning uppgick den 30 juni 1976 tUl 960 raUj. kr. Drygt en tredjedel härav avser lån i utländsk valuta för vilka verket tecknat borgen i sin helhet raot efterborgen av övriga delägare i bolaget. Utryramet för bolagets ytterligare upplåning uppgår tUl 1 200 mUj. kr. Verkets behov under budgetåren 1976/77 och 1977/78 av borgensteckning för bolagets upplåning kommer enligl verkets bedömning att uppgå till 1 400 milj. kr. vid upplåning i Sverige. Det motsvarar verkets andel — 74,5 % — av bolagets totala upplåning för den pågående kärnkraftutbyggnaden i Forsmark, vilken numera omfattar ett tredje block. Vid eventuell upplåning utomlands ökar borgensbehovet för verkels del ytterligare. Verket anser atl en ny ram för verkets borgensteckning bör beräknas så, att tillfredsställande utrymme finns för sådan borgensteckning som kan bli aktuell

Prop. 1976/77: 25 HO

t. o. m. budgetåret 1977/78 för Forsmarksbolagets upplåning. Verket föreslår alt borgensramen raed hänsyn härtill räknas upp med 840 milj. kr. Ramen bör utvidgas med ytterligare 25 milj. kr. för att verket skall kunna teckna borgen för lån sora Svenska Petroleum AB tar upp på den allraänna kapitalmarknaden.

Av nuvarande borgensram för eldistribulionsbolagens upplåning hade 75,9 milj. kr. utnyttjats den 30 juni 1976. Under budgetåret 1976/77 beräknas behovet av borgensleckning från verkets sida öka med minst 11 milj, kr. Ulrymraet för borgensleckning dämtöver, som kan föranledas av nu inte kända lånemöjligheter för befintliga eldistributionsbolag och av lånebehov för eventuellt tiUkommande bolag blir därmed mycket begränsat. Verket föreslår att nuvarande borgensram för eldistributionsbolagens upplåning höjs från 90 milj. kr. tUl 110 milj. kr.

Inom Ö.yf/!am/77a/-sområdet handhas distributionen av elektrisk energi av Östhammars Elverk AB, Öregrunds Elverk AB, Frösåkers Elektriska Dislribulionsförening, Östhammarorlens Elektriska Distributionsförening och Gräsö Elektriska AB saml av vattenfaUsverket, som har övertagit den distributionsrörelse som tidigare tillhörde Hargs Bruk. De två först-näranda företagen ägs i sin helhet av Östhararaars koramun. Kommunen äger också två tredjedelar av aktierna i Gräsö Elektriska AB.

De sex företagens distributionsrörelser ligger helt inom Östhammars komraun och omfattar ca två tredjedelar av kommunens område. Vattenfallsverket och Björklinge Elverks Ekonomiska Förening handhar distributionen av elektrisk energi inom övriga delar av komraunen.

Antalet abonnenter och energiorasätlning hos de sex aktuella företagen framgår av följande sammanställning.

	Anlal abonnenter	Inköpt kraft (i MWh)'
Östhammars Elverk AB	1 700	20 000
Oregrunds Elverk AB Frösåkers Elektriska Distributions-	1 700	12000
förening Östhammarorlens Elektriska Dislribu-	2 400	20 000
tionsförening Gräsö Elektriska AB	1 150 900	6 500 5 500
Statens vattenfallsverk (Hargs Bruk)	250	1 300
	8100	65 300

' I MWh (megawatlimme) = I 000 kilowattimmar.

Överläggningar om ett samgående har pågått mellan företagen sedan flera år tillbaka. Partema har nu enats ora att bilda ett gemensamt aktiebolag, raed uppgift att försälja, distribuera och producera energi inom i huvudsak det område där partema f. n. bedriver distribution av elektrisk energi. Innebörden av överenskommelsen framgår av ett mellan parterna ingånget konsortialavtal och ett lill avtalet fogat förslag tiU bolags-

Prop. 1976/77: 25 111

ordning. Avtalet har träffats med förbehåll från verkets sida för regeringens godkännande och från övriga parters sida för godkännande av komraunfullraäktige särat berörda förenings- och bolagsstäramor.

Av avtalet framgår i huvudsak följande. Beträffande avtalets närmare innebörd hänvisas till handlingama i ärendet.

Det gemensamma bolaget skall i första hand anskaffa och distribuera elektrisk energi. Verksamheten skall emellertid också omfatta annan energiförsörjning, t. ex. produktion och distribution av värrae. Valet mellan olika forraer för energiförsörjningen skall ske med sikte på bästa möjliga totalekonomi.

Östhammars koramun har förbundit sig att teckna avtal med bolaget ora rält för bolaget att dra fram ledningar och distribuera energi inom koramunen utan andra avgifter och ersättningar tUl komraunen än ersättning för verkligt uppkorana kostnader för intrång och skada i samband raed verksarahetens drift och underhåll samt utbyggnad av anläggningar.

Bolagets taxor skall utformas så, att skälig förräntning av nedlagt kapital erhålls. Något överskott därutöver skall inte behöva uppkomma.

Bolagets verksarahet skall finansieras raed inkoraster av försåld energi och genom upplåning. Bolagets styrelse skall besluta hur upplåning skall ske. Östhammars kommun skall vara skyldig att ikläda sig ansvar för bolagels upplåning. Kommunen äger emellertid rätt att i stället skjula till lånemedel på villkor som inte är ogynnsammare än de villkor som bolaget skulle kunna erhålla genom annan upplåning.

Bolagets aktiekaphal skall vara 3 milj. kr. Aktierna, som är likvärdiga utom i fråga om val av styrelseledamöter, skall fördelas med 51 % på Östhammars kommun, 22,8 % på Frösåkers Elektriska Distributions-förening, 12,8 % på Östhammarorlens Elektriska Dislribulionsförening, 8,4 % på Gräsö Eleklriska AB och 5 % på vattenfallsverket. Aktierna erhålls mot alt de avlalsslutande partema till bolaget överlåter berörd eldistributionsverksamhet raed tillhörande anläggningar, övriga tillgångar och skulder. Några lån eller skuldförbindelser avseende den överlåtna egendomen skall inte lämnas.

Fördelningen av aktiema har skett raed utgångspunkt i en värdering av den tillskjutna egendomen. Det totala värdet av apportegendomen har beräknats till ca 15 railj. kr. Värdet av den apportegendora som vallenfallsverket avses tillskjuta — en 20/10 kV transformatorslalion i Öre-grund med tillhörande fast och lös egendom samt Hargs Bruks eldistributionsnät — har beräknats till 750 000 kr.

Till skydd för parterna har i den föreslagna bolagsordningen föreskrivits atl aktie som bar övergått till annan ägare med vissa undantag skall hembjudas aktieägarna till inlösen. Östhammars koramun skall därvid ha företrädesrätt framför övriga aktieägare.

Ulan hinder av näranda bestäraraelse om hembud skall part äga rätt att överlåta sina aktier tiU eget bolag i vilket han har aktiemajoritet. Be-

Prop. 1976/77: 25 112

stämmeisen i bolagsordningen om hembud skall emellertid träda i kraft om aktiemajoriteten i sådant bolag senare övergår lill annan än parten. Rätt alt överlåta aktie ulan hembudsskyldighet tillkomraer även part vid ombildning eller övergång till annan förelagsform eller samfällighel under förutsättning att den nybildade enheten övertar partens samtiiga rättigheter och skyldigheter enligt föreliggande konsortialavtal eller därav följande rättsförhållanden samt inträder i avtalet i stället för parten.

Den som övertar aktie skall överta även så stor del av de Övriga parternas eventuella lån och borgensförbindelser till bolaget liksom ansvar i övrigt för bolagets förbindelser att föreskriven fördelning i proportion till aktieinnehav upprätthålls.

Bolagets styrelse skall beslå av elva ledaraöter med en personlig suppleant för varje ledamot. Sex ledamöter och sex suppleanter skall ulses av Östhammars koraraun, två ledaraöter och två suppleanter av Frösåkers Elektriska Dislribulionsförening samt en ledamot och en suppleant av vardera Östhararaars Elektriska Dislribulionsförening, Gräsö Elektriska AB och vallenfallsverket. Ordförande och vice ordförande utses genom internt val inom styrelsen,

EnUgt vallenfallsverket är det av stort värde för verket att få del av och insyn i eldistributionen inom Östhammars koramun, där verket genom sitt delägarskap i Forsraarks Kraflgrupp AB har raycket stora intressen. Verket heraställer därför om medgivande alt få inträda sora delägare i det blivande bolaget på de villkor som har angetts i det föregående,

Siatens industriverk har yttrat sig i ärendet och har därvid tiUstyrkt bifall lill VattenfaUsverkets framställning.

Föredraganden

1 sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har statens vattenfallsverk anmält behov av medel på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår. Verket hänvisar i första hand till de pris-och löneökningar som har inträffat sedan föregående beräkningstillfälle och till ökade kostnader till följd av bl. a. tillkommande, tidigare inte förutsedda arbeten, skärpta railjökrav och krav på bättre arbetsförhållanden vid pågående utbyggnader. Vidare behöver verket ytteriigare medel för anskaffning av nalururan och kärnbränsle, för förvärv av aktier eller andelar i vissa företag och för utlåning till eldistributionsföretag i vilka statens aktier eller andelar förvaltas av verket. Verket har vidare begärt att ramen för verkets borgensåtaganden för lån skall ökas. Slutligen har verket hemställt om godkännande av ett konsortialavtal. Del avser bildandet av ett aktiebolag för i första hand distribution av elektrisk energi inom Östhararaars koramun.

För investeringar i kraftproduktions- och eldistribulionsanläggningar m. ra. disponerar vallenfallsverket 1 989,8 milj. kr. under innevarande

Prop. 1976/77: 25 113

budgelår. Härav avser 1 000,9 milj. kr. kärnkraftanläggningar och kärnbränsle. Enligt verkets beräkningar har medelsbehovet stigit med samraanlagt 503 milj. kr., varav ca 260 milj. kr. för kämkraftanläggningar och kärnbränsle och ca 2 milj. kr. för en 800 kV ledning på sträckan Odensala—Grantorp—Hall. Verket har emellertid funnit det raöjligt att genora omdisponeringar i arbets- och betalningsplaner skjuta upp vissa utbetalningar till efter den 30 juni 1977. Medelsbehovet under budgetåret 1976/77 har därigenora kunnat begränsas till 2 334,8 railj. kr. Detta överstiger den av regeringen medgivna investeringsramen med 345 milj. kr. Det ökade medelsbehovet fördelar sig på följande sätt (i railj. kr.). Beloppen är avrundade.

Uppräkning till aktuell pris- och lönenivå inkl. uppräkning av

kapitaltiUskott tiU Söderfors Kraft AB -f207

Tillkommande arbeten och ökade kostnader för pågående vat
tenkraft- och värmekraftutbyggnader inkl. uppräkning av ka
pitaltillskott tiU Söderfors Kraft AB -|-158

Kapitaltillskott till Forsraarks Kraftgmpp AB för anskaffning

av kärnbränsle lill Forsmarks kraftstation block 1—3 -j- 66

KapUaltillskott lill Svensk Kärnbränsleförsörjning AB för an
skaffning av reservkvantiteter av natururan 4- 86

Förvärv och finansiering av företag, vUkas verksamhet avser

distribution av elektrisk energi -f 18

Förvärv av aktier i Svenska Petroleum AB -1- 13

Senareläggningar, likvidförskjutningar m. m. — 203

Summa ökat medelsbehov -{-345

Innan jag redovisar mina ställningstaganden till vattenfallsverkets behov av medel, borgensåtaganden ra. m. under innevarande budgetår vill jag framhålla följande.

Kärnkraften är förenad med stora problem och risker. Det gäller frärast hanteringen av det använda bränslet och det högaktiva avfallet. Satsning på kärnkraft kan inte ske ora inte dessa risker bemästras på ett betryggande sätt. 1 nuvarande läge måste ställas sora villkor all kärn-kraflblock sora f. n. är under byggnad inte får tas i drift om inte det berörda kraftföretaget dels kan förete godtagbart avtal ora upparbetning av använt kärnbränsle, dels kan visa hur och var en hell säker slutlig förvaring av det högaktiva avfallet kan ske. Lagstiftning i detta avseende övervägs f. n. inora regeringskansliet.

Bedömningarna av möjUgheterna att uppfylla sådana villkor som jag här har nämnt kan påverka viljan till fortsatta investeringar i kärnkraftverk som är under uppförande och investeringar i kämbränsle och anläggningar med anknytning till kärnkraftverken. Det är kärnkraftföretagen själva som i första hand har att ta ansvaret för dessa bedömningar. 1 vilken mån villkoren är uppfyllda prövas i sista hand av regeringen. Det är troligt att de nya villkoren påverkar kraftföretagens möjligheler alt erhålla erforderliga krediter. Under den tid sora behövs

8 Riksdagen 1976/77.1 saml Nr 25

Prop. 1976/77: 25 114

för i första hand kraftföretagens bedömningar kan garantier från staten bli nödvändiga för att kreditema skall klaras. Detta är mest påtagligt i fråga ora de kämkraftblock som befinner sig i ett intensivt utbyggnadsskede. Därför bör de borgens- och anslagsbelopp sora hänför sig till finansieringen av investeringar på kärnkraftområdet ställas tUI VattenfaUsverkets förfogande. Medlen bör emeUertid stäUas till verkets disposition först efter särskild framstäUning från verket. Regeringen har då att pröva grunderna för framställningen, eventuellt efter överläggningar med verket och andra intressenter. Det ankommer på regeringen att föreskriva behövliga regler för vattenfalls verkets disposition av borgensramar och anslagsmedel.

Jag har mot bakgmnd av vad jag nu har sagt i huvudsak inte något att ermra raot VattenfaUsverkets beräkning av kostnadema för det pågående investeringsprogrammet. Jag förordar att investeringsanslaget Kraftstationer m, m, räknas upp med 160,6 milj, kr. som kompensation för kostnadsökningar på grund av pris- och lönestegringar, tillkoraman-de arbeten m, m. Jag har härvid beaktat minskningen av medelsbehovet till följd av senareläggningar, likvidförskjutningar m, m,

VattenfaUsverkets planerade utbyggnad av stamnätet för 800 kV systeraspänning behöver övervägas ytterligare. Jag har därför inte beräknat några raedel för detta ändamål.

Behovet av ytterligare kapitaltUlskott tiU Forsmarks Kraftgrupp AB för anskaffning av kämbränsle tUl kärnkraftblocken i Forsmark har jag beräknat tUl 66 milj. kr.

VattenfaUsverkets förslag om medel för kapitaltUlskott tUl Svensk Kärnbränsleförsörjning AB kan jag inte biträda. Bolagets behov av kapital kan finansieras genom upplåning på den allmänna kapitalmarknaden raed utnyttjande av den statliga garanti om 800 milj. kr. som riksdagen har bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att ställa för bolagets betalningsförpliktelser gentemot långivare och leverantörer i samband med upphandlingar inom kärnbränslecykeln.

Vattenfallsverkets behov av ytterligare medel för förvärv och finansiering av företag, vilkas verksamhet avser distribution av elektrisk energi, beräknar jag till 4,5 mUj. kr.

I överensstämmelse med riksdagens beslut (prop. 1975/76: 124, NU 1975/76: 44, rskr 1975/76: 262) har vattenfaUsverket gått in som hälftendelägare i Svenska Petroleum AB. I den mån medel för aktieteckningen inte skulle rymmas inom verkets investeringsram avsåg föredragande departementschefen att återkomma härtiU vid sin anraälan tiU tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 (prop. 1975/76: 124 s. 47). Detsamma gällde frågan om en utökning av ramen för verkets borgensåtaganden till följd av Svenska Petroleums upplåning.

Uppbyggnaden av Svenska Petroleums kapital har fömtsätts ske i två etapper så att bolagets egna kapital under innevarande budgetår kom-

Prop. 1976/77:25 115

mer att uppgå till 25 milj. kr. och under budgetåret 1977/78 höjas med ytterligare 25 milj. kr. till 50 milj, kr, VattenfaUsverkets andel av kapi-lalliUskottet uppgår till 12,5 milj, kr, under vart och ett av de nämnda budgetåren. Verkels investeringsrara för innevarande budgelår bör raed hänsyn härtill räknas upp med 12,5 milj, kr.

Svenska Petroleums verksamhet kan under uppbyggnadsskedet inte förväntas ge norraal avkastning på insatt kapital. Vattenfallsverkets för-räntningsplikliga kapital bör därför t, v, skrivas ned med ett belopp motsvarande nämnda kapitaltillskott om 12,5 milj, kr. Särskilda avskrivningsmedel behöver emellertid inte anvisas eftersora riksdagen för innevarande budgetår till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens vattenfallsverks fond redan har anvisat elt förslagsvis beräknat anslag till Kraftstationer m, ra.

Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat förordar jag att vattenfallsverkets investeringsram för budgetåret 1976/77 räknas upp med saramanlagt (160,6-f 66-1-4,5-1-12,5) 243,6 milj, kr. och att medel härför anvisas från investeringsanslaget Kraftstationer ra. m.

Regeringen har bemyndigande att medge vattenfaUsverket att teckna borgen intill sammanlagt 2 588 milj. kr. för lån sora företag i vilka verket förvaltar statens aktier eller andelar tar upp på den allraänna kapitalmarknaden. Högst 90 milj. kr. härav får användas för borgensåtaganden gentemot företag som bedriver eldistributionsverksamhet (prop, 1975/76: 125 s. 50, NU 1975/76: 65, rskr 1975/76: 399). Större delen — 2 160 milj. kr. — av den totala borgenssumraan har beräknats bli tagen i anspråk vid finansieringen av de två första kärnkraftblocken i Forsmark,

Intill den 30 juni 1976 hade 960 milj, kr. av borgensramen utnyttjats för Forsmarks Kraftgrupp AB:s upplåning. Under innevarande och nästa budgetår räknar vattenfallsverket med att för egen del behöva ställa borgen för minst 1 400 milj. kr. för lån till bolaget. Detta överstiger verkets andel av den för bolagets upplåning hittills beräknade borgens-suraman med 200 raUj. kr. Det ökade upplåningsbehovet beror dels på att anläggningskostnaderna för de två första kämkraftblocken har ökat kraftigt, dels på att utbyggnaden i Forsraark numera omfattar också ett tredje block. Med hänvisning härlUl föreslår verket att verkels borgensram ökas med t. v. 840 milj. kr. Den del av ramen som hänför sig till Forsmarks Kraftgmpp AB:s upplåning kommer därmed att uppgå tUl 3 000 milj. kr. Ramen bör enligt verket räknas upp med ytterligare 25 milj. kr. för lån som Svenska Petroleum AB tar upp på den allmänna kapitalmarknaden.

EnUgt gällande ordning (prop. 1972: 1 bU. 15 s. 126, NU 1972: 15 rskr 1972: 90) skall borgensåtaganden som vattenfallsverket behöver göra för lån som eldistributionsföretagen tar upp på den aUmänna kapitalmarknaden räknas av mot en för verkets samtliga hel- eller delägda

Prop. 1976/77: 25 116

eldislributionsförelag gemensam borgensram. Ramen utgör f. n. 90 railj. kr. IntiU den 30 juni 1976 hade vattenfallsverket utnyttjat 75,9 milj. kr. härav. Med nu förutsebara behov av borgensteckning — det rör sig om ca 11 milj, kr, — kommer utrymmet för ytterligare åtaganden att bli myckel litet. Verket föreslår därför att borgensraraen för eldistributionsföretagens upplåning ökas till 110 railj, kr,

Sora jag nyss har framhållit måste särskilda villkor i fråga om upparbetning av använt kämbränsle och slutlig förvaring av högaktivt avfall vara uppfyllda för att nya kärnkraftblock skall få tas i drift. Detta skapar givetvis osäkerhet på kapitalmarknaden beträffande de käm-kraflbyggande förelagens kreditvärdighet. Det gäller f. n, i första hand Forsraarks Kraftgmpp AB. IVIed hänsyn härtill bör enligt min mening statens garantiåtaganden för lån som Forsmarksbolaget i fortsättningen kan behöva ta upp på den allmänna kapitalmarknaden utvidgas.

Enligl de principer som hittills har tillämpats tecknar Forsmarksbolagets ägare borgen såsom för egen skuld för så stor andel av lånen som svarar mot deras aktieinnehav. I vissa fall — det gäller lån sora bolaget har tagit upp i utlandet — har vallenfallsverket ställt säkerhet för hela lånesumman. De övriga delägarna har därvid ställt garantier för sin andel av säkerheten genom efterborgen. Ett sådant förfarande bör enligt min mening kunna tillämpas även för lån sora bolaget tar upp på den svenska kapitalmarknaden.

Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens berayndigande att medge vattenfallsverket att teckna borgen för lån som Forsmarks Kraftgrupp AB kan behöva ta upp på den allmänna kapitalmarknaden utan den begränsning till vallenfallsverkels andel av aktiekapitalet som normalt gäller för verkets borgensåtaganden. En förutsättning härför bör vara att övriga delägare lämnar efterborgen för sina andelar av säkerheten.

Jag är däreraot inle beredd att tillstyrka att VattenfaUsverkets borgensram räknas upp på grund av Forsmarks Kraflgrupp AB:s fortsatta upplåning. Det utryrame som har beräknats härför inora nuvarande ram har ännu inte utnyttjats på långt när och torde heller inte bli utnyttjat tUl fullo under det här budgetåret trots den utvidgning av borgensansvaret sora jag nu har förordat. Den ökade upplåning sora kan korama att avse det tredje kärnkraftblocket i Forsmark anser jag likaledes bör rymmas inom den befintliga ramen.

Med hänsyn tiU Svenska Petroleum AB:s upplåning under innevarande budgelår bör borgensramen utökas med 12 milj. kr.

Behovet av borgensleckning för de båda bolagens upplåning under nästa budgetår liksora frågan om en utökning av den särskilda borgensraraen för lån tiU eldistributionsföretag avser jag att ålerkoraraa till vid min anmälan lill statsbudgeten för budgetåret 1977/78.

Jag förordar således att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigan-

Prop. 1976/77: 25 117

de att medge vattenfaUsverket att teckna borgen för lån intill sammanlagt (2 588-1-12) 2 600 milj. kr., varav högsl 90 milj. kr. för lån till eldistributionsföretag.

Vattenfallsverket har med förbehåll för regeringens godkännande träffat överenskommelse med Östhammars koraraun och tre andra förelag ora saraarbete i bolagsforra i första hand för geraensara anskaffning och distribution av elektrisk energi inom större delen av Östhammars koramun. Verksamheten skall kunna orafatta även koraraunens försörjning raed annan energi, t. ex. produktion och distribution av värrae.

Det nya bolaget skall ha ett aktiekapital av 3 railj. kr. Vattenfallsverkets andel härav skall vara 5 % molsvarande det proportionella värdet av de eldistributionsanläggningar sora verket i likhet med övriga berörda företag enligt avtalet skall överlåta till bolaget som likvid för aktiema.

Verksamheten skall finansieras med inkoraster av försåld energi och genom upplåning, östhararaars koraraun skall ensara slå som garant för bolagets lån, alternativt svara för behövligt tillskott av låneraedel.

VattenfaUsverket får ett betydligt raindre inflytande i bolaget än vad som är norraalt för samarbetsprojekt av liknande slag. Verket har emellertid genora sitt engageraang i Forsraark intresse av insyn i eldistributionen i nordöstra Uppland, Jag har raed hänsyn härtill inte något alt erinra mot det föreslagna samarbetet belräffande energiförsörjningen i Östhararaars kommun.

Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna det mellan berörda parter vUlkorligt träffade avtalet och att raedge vattenfallsverket att träffa överenskoraraelse om de smärre ändringar i avtalet som kan visa sig nödvändiga i framtiden.

Med hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att dels godkänna konsortialavtalet mel
lan statens vattenfallsverk och Östhammars kommun m. fl, om
bildande av ett aktiebolag för energiförsörjning inora Östham
mars kommun, dels medge statens vattenfallsverk alt träffa
överenskommelse ora smärre ändringar i avtalet,

2. bemyndiga regeringen att medge statens vattenfalisverk att teckna borgen för lån sora Forsmarks Kraftgrupp AB tar upp på den allmänna kapitalmarknaden ulan den begränsning tUl VattenfaUsverkets andel av aktiekapitalet som normalt gäller för verkets borgensåtaganden,

3. berayndiga regeringen atl medge siatens vattenfallsverk att teckna borgen för lån — inkl. lån för finansieringen av del tredje kämkraftblocket i Forsmark — intill samraanlagt 2 600 000 000 kr,, varav högst 90 000 000 kr. för lån tUl eldislributionsförelag,

4. till Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett investeringsanslag av 243 600 000 kr.

Prop. 1976/77: 25 118

II. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

[9] 17. Byggnadsarbeten för tellmisk utveckling m. m. 1 statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under denna rubrik anvisats ett investeringsanslag av 1,7 railj. kr.

Byggnadssty relsen

1 anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har byggnadsstyrelsen anmält att för nybyggnad av manöver- och våglaboratorium vid siatens skeppsprovningsanstalt avsevärda kostnadsöknmgar uppstått på grund av exlraordmära grundläggnings- och bergförslärkningsarbeten. Dessa tUlkomraande arbeten, som har visal sig vara mer omfattande och kostsamma än vad styrelsen tidigare kunnat förutse, har medfört att kostnadsramen behöver höjas med 355 000 kr. utöver index. Styrelsen har därför i förslaget till investeringsplan fört upp ramen 10 625 000 kr. i prislägel den 1 april 1976. Med hänsyn till den beräknade medelsförbrukningen för innevarande budgetår hemställer byggnadsstyrelsen alt anslaget tillförs 1 milj. kr. på tUläggsbudget I för budgetåret 1976/77.

Föredraganden

Som tidigare har redovisats; (punkt 4) bedömer jag uppförandet av manöver- och våglaboratoriet vid statens skeppsprovningsanstalt sora en angelägen åtgärd. Jag har inget att erinra mot den av byggnadsstyrelsen nu föreslagna ändringen av kostnadsramen för laboratoriet.

Jag förordar — i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag — att 1 milj. kr. utöver tidigare anvisat belopp anvisas på tilläggsbudget 1 för innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen alt besluta om vissa byggnadsarbeten för teknisk utveckling ra. m. inom den kostnadsram som jag har förordat,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. på tilläggsbudget I tiU statsbudgeten för budgetåret 1967/77 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Prop. 1976/77:25 119

Bilaga 11

Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssararaanlräde 1976-10-28

Föredragande: statsrådet Antonsson

Anraälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 såvitt avser kommundepartementets verksamhetsområde

DRIFTBUDGETEN

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Kommundepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m* m. På statsbudgeten för budgetåret 1976/77 har under ifrågavarande anslagsmbrik anvisats ett reservationsanslag av 2,5 mUj. kr. Med beaktande av en disponibel reservation på anslaget vid ingången av budgetåret av 195 000 kr. finns totalt 2 695 000 kr. att tiUgå. Detta belopp bedöms bli otillräckUgt raed hänsyn dels till merkostnader för utredningar, som tillkomrait före innevarande budgetår, dels till utredningar tUlsatta under budgetåret. Belastningen på anslaget för budgetåret 1976/77 beräknas uppgå tiU 4 345 000 kr. Ett ytterligare medelsbehov om 1 650 000 kr. föreligger således.

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

Prop. 1976/77: 25 121

Bilaga 12

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1976/77: 25 begärda anslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1976/77

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

H 9 FN-styrkors verksamhet utomlands, reserva
tionsanslag 62 000 000

H 10 Övervakningskontingenten i Korea, reservations
anslag 1 160 000

V. Socialdepartementet

D 2 a Bidrag till anordnande av förskolor och frilids-
hem, reservationsanslag 175 000 000

E 10 Statens bakteriologiska laboratoriura: Utrustning,

reservationsanslag 680 000

VIL Finansdepartementet
B 22 Statens förhandlingsråd, förslagsanslag 1070 000

VIII. Utbildningsdepartementet

B 10 Bidrag till Operan och Draraatiska teatern, re
servationsanslag 13 515 000

B 11 Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsan
slag 6 858 000

B 12 Bidrag tiU regionala och lokala teater-, dans

och musikinstitutioner, förslagsanslag 424 000

B13 Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 2 228 000

D 14 Specialskolan m.m.: Utrustning ra. ra., reserva
tionsanslag 120 000

E 63 Framtidsstudier, reservationsanslag 1628 000

E 67 a Ersättning till EISCAT Scientific Association,

förslagsanslag 1 000 000

F 1 Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal

m. m., förslagsanslag 83 000

F 2 Lärarhögskolorna: Driftkostnader, reservations
anslag 10 000

IX. Jordbruksdepartementet H 16 Bidrag tiU kalkning av sjöar och vattendrag,

reservationsanslag 10 000 000

XI. Arbetsmarknadsdepartementet
B   7       Arbetsmarknadsverket:   Anskaffning av utrust
ning, reservationsanslag                                     3 000 000
C   5       Särskilda åtgärder för arbetsanpassning, reser
vationsanslag                                                                50 000 000

XIII. Industridepartementet

A 3 Kommittéer m. m,, reservationsanslag 14 050 000

B 7 Företags- och branschfrämjande åtgärder, re
servationsanslag 7 000 000

D 5 Energibesparande åtgärder inom näringslivet

m, ra., reservationsanslag 1 000 000

E 10 Statens skeppsprovningsanstalt: Utrastning, re
servationsanslag 12 000 000

XIV. Kommundepartementet

A 2 Komraittéer m, m,, reservationsanslag 1650 000

Summa för driftbudgeten 364 476 000

KAPITALBUDGETEN

Prop. 1976/77: 25 I24

Innehållsförteckning

Inledning ......................................................... 1

Justitiedepartementet Bil. 1 ................................. 3

Byggnadsarbeten för domstolsväsendet ............. 3

Utrikesdepartementet BU. 2 ................................. .. 5

Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikes
representationen ......................................... 5

Utrikesförvaltningens lånefond ........................... .. 6

Försvarsdepartementet Bil 3................................... .. 7

FN-styrkors verksamhet utomlands....................... .. 7

Övervakningskontingenten i Korea ...................... .. 8

Marinförband: Anskaffning av anläggningar ............ 9

Anskaffning av vissa railitära anläggnmgar.............. .. 10

Socialdepartementet Bil. 4..................................... 11

Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshera ... .. 11

Statens bakteriologiska laboratoriura: Utmstning .... 12

Vissa byggnadsarbeten ra. m. inom socialdepartementets verk
samhetsområde ......................................... 13

Kommunikationsdepartementet Bil. 5 ....................... 15

Flygplatser m, m.............................................. .. 15

Finansdepartementet Bil. 6 ................................. 17

Investeringsstimulanser för näringslivets maskininvesteringar ,, 17

Ökad disposition av rörliga krediter........................ 24

Statens förhandlingsråd .................................... 24

Organisation för den centrala datordriften i det nya ADB-syste
met för folkbokföring och beskattoing ............... .. 35

Kostnader för vissa närander ra. m........................ 38

Byggnadsarbeten för statlig förvaltning ............... 39

Utbildningsdepartementet Bil. 7 .......................... .. 43

Bidrag till Operan och Dramatiska teatern............... 43

Bidrag till Svenska riksteatern ............................ .. 44

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitu
tioner ...................................................... 44

Rikskonsertverksamhet ................................... . 45

Bidrag tUl ungdomsorganisationernas centrala verksamhet 46

Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbild
ningsväsendet ............................................ . 47

Specialskolan m, ra,: Utrustning ra. m................... 64

Framtidsstudier ............................................. 64

Ersättning till EISCAT Scientific Association............ 65

Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. ra.. 66

Lärarhögskolorna: Driftkostnader ......................... 67

Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor 67

Byggnadsarbeten inora utbUdningsdepartementets verksamhets
område ........................................................ . 68

Studiemedelsfonden ...................................... . 72

Teckning av aktier i ett norskt aktiebolag för förvaltning av

Svenskhemmet Voksenåsen .......................... . 73

Jordbruksdepartementet BU. 8 .............................. . 79

Prop. 1976/77:25 125

Bidrag till skogsförbättringar .......................... .. 79

Vägbyggnader på skogar i enskild ägo ................. 81

Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag ............ .. 83

Byggnadsarbeten vid jordbmkets högskolor ra, m...... 85

Lånefonden för insamling av skogsfrö..................... 86

Arbetsmarknadsdepartementet BU. 9 .................... 89

Sysselsättningsskapande åtgärder ....................... 89

Arbetsmarknadsverlcet: Anslcaffning av utrustning... 90

SärskUda åtgärder för arbetsanpassning ............... .. 91

Industridepartementet Bil. 10.................................. .. 93

Kommittéer m, m................................................ .. 93

Företags- och branschfrämjande åtgärder ............ .. 95

Energibesparande åtgärder inom näringslivet m, ra.... .. 95

Statens skeppsprovningsanstalt: Utrustning ........... .. 97

Förenade fabriksverken ..................................... .. 99

Inlösen av aktier i Telub AB ............................... 100

Finansiering av Stirlingprojektet ......................... 102

Statens vattenfaUsverk...................................... 106

Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. ra.......... 118

Kommundepartementet BU. 11 ................................ 119

Koraraittéer ra. ra.............................................. 119

Förteckning över begärda anslag Bil 12 .................... 121

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7«05«S