Prop. 1976/77: 135

Regeringens proposition

1976/77:135

om ändrade regler för beskattning av ideella föreningar, m. m.;

beslutad den 17 mars 1977,

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upplagits i bifogade utdrag av regéringsprotokoll.

På regeringens vägnar

PER AHLMARK

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om nya beskattningsregler för ideella föreningar. Enligt de föreslagna reglerna - vilka allmänt sett är betydligt förmånligare för föreningarna än nuvarande beslämmelser - skall en ideell förening, som är allmännyttig och öppen och som använder sina inkomsler i del ideella arbelel, inle beskattas för kapitalinkomster och inkomst av lilllällig förvärvsverksamhet (realisationsvinster).

För alt en förening skall anses som allmännyttig måste såväl del i föreningens stadgar angivna ändamålet som den faktiskt bedrivna verksamhelen vara av allmännyttig nalur. Som allmännyttiga ändamål räknas bl. a. religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga och idrottsliga ändamål. Arbetsgivarföreningar, fackföreningar, branschföreningar och andra föreningar med huvudsakligt ändamål att främja sina medlemmars ekonomiska intressen kommer därför inte atl omfattas av skallebefrielsen. I kravet på öppenhet liggeratt föreningen inle ulan giltiga skäl förvägra någon inträde i föreningen. En förening, vars medlemsanlagning baseras på godtyckliga eller diskriminerande grunder, är enligl förslaget alllid oinskränkt skattskyldig. Delsamma gäller om villkoren för medlemskap är så utformade all i prakliken endasl ett fålal personer kan bli medlemmar i föreningen. Kravet på inkomslanvändning innebär att föreningen - för all inle gå miste om den förmånliga skattebehandlingen - måste använda huvuddelen av sina löpande inkomster för del ideella ändamålet.

I propositionen föresläs vidare att föreningar, som uppfyller kravet pä allmännytta,öppenhet och inkomstanvändning, skall frikallas från skattskyldighet även för vissa fastighets- och rörelseinkomster. Denna utvidgade skattefrihet avser dels inkomst som har naturlig anknytning till föreningens ideella ändamål, dels inkomst som av hävd har uinyltjals som finansierings-

I Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 135

Prop.1976/77:135 2

källa för ideellt arbele. Exempel på inkomst av del förslå slaget är inträdesavgifter till idrotts- och kulturevenemang och exempel på inkomsler av del andra slaget är överskott på bingo och andra lotterier.

Förslaget innebär atl en allmännyttig ideell förening kommer all beskallas endast för vissa fastighets- och rörelseinkomster. För att undvika skatle-debilering av mindre belopp föresläs dessutom all föreningen skatt ha rätt till ell grundavdrag på 2 000 kr.

Vid förmögenhelslaxeringen föreslås gälla att en förening, som är frikallad från skattskyldighet för viss inkomst, inle skall behöva eriägga förmögenhetsskatt för det i den inkomsigivande verksamheten nedlagda kapitalet.

Propositionen innehåller också förslag om omläggning av taxeringsförfa-randet. Sålunda föresläs bl. a. att samtliga deklarationer och uppgifter frän ideella föreningar skall granskas av taxeringsnämnder. F. n. är denna granskning uppdelad mellan taxeringsnämnder och länsstyrelser.

Med slöd av övergångsbestämmelserna lill lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar består alltjämt elt ganska stort antal sammanslutningar som är registrerade som ekonomiska föreningar trots all de bedriver ideell verksamhet, I propositionen föreslås atl dessa äldre ekonomiska föreningar skall, såvitt gäller möjligheten till befrielse frän Inkomst- och förmögenhetsskatt, behandlas på samma ,säit sam ideella föreningar.

De nya skattereglerna lör ideella föreningar -och vissa äldre ekonomiska föreningar - skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 1979 års taxering, dvs. i princip på inkomst som hänför sig till år 1978 och senare år.

__i

Prop. 1976/77:13f> 3

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels all punkt 13 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till

36 § skall upphöra atl gälla, dels all 38 S 1 mom., 47 S, 50 S 2 mom., 53 S 1 mom., 54 S, punkt 2 av

anvisningarna lill 31 S samt punkterna 7 och 8 av anvisningarna till 53 S skall

ha nedan angivna lydelse, dels att nuvarande punkt 9 av anvisningarna lill 53 S skall betecknas 10, dels all i lagen skall införas elt nytt moment, 48 S 1 mom., och att lill

anvisningarna till 53 S skall fogas en ny punkt, 9, saml till anvisningarna till

54 S en ny punkt, 4, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 S I mom.' Till i n t ä k t av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insalta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska föreningar samt ä andelar i utländska bolag och aktiefonder, så ock

intäkt genom överlåtelse av rätt lill utdelning ä aktier eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överiälils, allt såvitt icke intäkten är all hänföra till intäkt av rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e. d. utskiftas till medlem utöver inbetald insats. För den, som genom köp, byle eller därmed jämförligt avtal förvärvat räll lill utdelning ä svensk aktie eller ä andel i svensk aktiefond eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt upplagas endasl del belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin tur överiåtit rätlen till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederiaget för rätten lill utdelning.

Såsom utdelning frän svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats till medlem ulöver inbetald insats,dock all vid upplösning genom fusion, som i 28 S 3 mom. andra styckel avses, såsom utdelning i intet fall skall anses slörre belopp än som molsvarar vad medlemmen erhållit kontant eller eljesl i annat än andelar i den överlagande föreningen.

' Senaste lydelse 1974:994.

Prop.1976/77:135 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 §2

För fastighet, som året näst före laxeringsåret varil skattepliktig, beräknas garantibelopp lill tvä proceni av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år, Garantibeloppel upplages inom den kommun, där fasligheten är belä-gen,såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Såsom ägare anses jämväl den, vilken innehar faslighet med fideikommissräll eller eljesl ulan vederiag besitter fastighet på grund av lestamenlariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med lomlrält eller med vatlenfallsräll, innehavare av så kallad ofri tomt i stad saml den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet lill kanalbolag eller lill kommun eller annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord; saml

d) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligl 53 § 1 mom.
första styckel O är skattskyldig för inkomst.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja fasligheten eller lillgodonjula dess avkastning. Beträffande sådani löneboslälle som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastorat atl anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) eller c) omförmäles, författningsenligt hell eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna all anse såsom faslighetens innehavare, såvitt angår fastighetens skogsbmksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med äboräll eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren pä grund av denna sin räll icke äger ulöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog ä fastigheten, skall garantibeloppel för honom icke beräknas å del i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdel.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfatlar beskattningsåret kortare eller längre lid än 12 månader eller har fastigheten förvärvals eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppel jämkas med hänsyn härtill.

Garanlibelopp beräknas Icke för fastighet, som ägs av ideell förening, om föreningen jämlikt punkt 4 av anvisningarna lill 54 § är frikallad från skaiiskyldighel för inkomst av den förvärvskälla vari fasligheien ingår.

(Se vidare anvisningarna.) Senaste lydelse 1975:259,

Prop.1976/77:135

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §

1 mom . Ideell förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e) äger alt från den i hemortskommunen taxerade inkomsten åtnjuta kommunall grundavdrag med 2 000 kronor

50 S

2 m o m.'' För fysisk person, som varil här i riket bosall under hela eller någon del av beskattningsåret, ulgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten minskad med kommunall grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, sä atl överskjutande belopp, som icke uppgår lill helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skaltskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhäll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägl lillgodonjula allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret, skatterältens beprövande den skallskyldiges laxerade inkomsl minskas, förutom med kommunall grundavdrag, med ytterligare etl efter omständigheterna avpassat belopp, dock högsl 10 000 kronor. Har skattskyldig pä gmnd av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt skatleförmåga, skall avdrag, som avses i della stycke, minskas med del belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skallskyldigs inkomsl, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn (existensminimum) är den skattskyldige berättigad lill avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat -berättigad till avdrag för nedsatt skalleförmåga.

Vad i andra styckel sägs angående tid och ordning för särskild framställning om avdrag saml angående minskning av avdraget med belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande lillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Förutvarande 1 mom. upphävt 1961:622. ■t Senaste lydelse 1976:88.

Prop. 1976/77:135 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och ulgör för skallskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomsl.

För ideellförening, som äger räll till grundavdrag enligt 48 § I mom., ulgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag.

53 S

I m o m . Skyldighet all eriägga skatt för inkomsl åligger så framl ej annal föreskrives i denna lag eller i särskilda beslämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 SS sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller ä utländsk ort förvärvals; saml

för lid, under vilken han ej varit här i riket bosalt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmän, som ulgäll av annan anställning eller annal uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension pä grund av anställning eller uppdrag hos svenska slalen eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbele eller pä grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:000) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligl lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligl lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studieslödslagen (1973:349);

5 Som senaste lydelse har upplagils lydelsen enligl prop, 1976/77:64,

Prop.1976/77:135 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomsl av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; saml

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda avgifter, samt restiluerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, alll i den omfattning, som anges i anvisningarna lill 41 b S;

b) staten:

för inkomsl av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsräll upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulil av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser all tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen saml stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond,så ock allmänna undervisningsverk, sädana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligl
gällande stadgar äro skyldiga all vara medlemmar samt samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål alt fullgöra uppgifter som enligl
nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlänekassa, företagareföre
ning som erhåller statsbidrag, norriandsfonden, statens utvecklingsfond,
Apolekarsocieletens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m..
Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järnkontoret,
så länge kontorels vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och
kontoret icke lämnar utdelning ål sina delägare, aktiebolaget tipstjänsl,
svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva
till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen
om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande atl
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligl avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål all utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller
främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk
att bliva uppsagd lill följd av driftsinskränkning, förelagsnedläggelse eller
rationalisering av företags verksamhet ävensom sädana ömsesidiga försäk
ringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

Föreslagen lydelse

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighelsinrätt-ningar, stiftelser som hava lill huvudsakligt ändamål alt under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller alt, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

Nuvarande lydelse

för inkomsl av fastighet; e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava lill huvudsakligt ändamål atl under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan alt i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska Intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den ifråga om stiftelser här angivna art:

för inkomsl av fastighet och av rörelse;

O svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga atl avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva lill livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för all förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighel, samlliga här under O avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomsl, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomsl av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; saml

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyler av medel, som förvallas av tjärde fondstyrelsen, saml i övrigl för inkomsl av fastighet.

Prop. 1976/77:135 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första styckel vid e)angives. Sådani beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligl della stycke, mä klagan icke föras.

54 S' Frän skattskyldighet fr i k a 11 a s :

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag
och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:

för utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk ekonomisk förening som icke innehaves i kapitalplaceringssyfte;

b) medlem av konungahuset: för av slalen anvisat anslag;

c) i utlandet bosalt person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rätligheler skall erläggas eller belräffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskill stadgande i samma lag;

d) ägare av sådan fastighet, varom d) ägare av sådan fastighet, varom
förmäles i 5 S 1 mom,: förmäles i 5 S 1 mom. a)-f) och

hH): för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i nämnda mom. avsedda ändamål;

e) i riket bosall delägare i oskifl dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle
icke varil här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt;

O understödsföreningar, som bedriva såväl lill livförsäkring hänförlig verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomsl än inkomsl av fastighet, dock att skattskyldighet föreligger jämväl för förstnämnda inkomsl lill den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligl sina stadgar ej äga meddela annan kapilalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000 kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänföriig till livförsäkring;

h) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där

6 Senaste lydelse 1974:313.

Prop. 1976/77:135 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning all anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligl anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma alt vara minsl elt är;

I) ideell förening, som är hänföriig under 53 § 1 mom. e):

för inkomsl av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4 av anvisningarna.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld skattefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva bank-ellerannan penningrörelseeller sådan rörelse jämte annan verksamhet, frikallade från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka innehavas som ell led i organisationen av bolagens eller föreningarnas verksamhet till den del denna avser annal än förvaltning av fastighet, värdepapperellerannan därmed likartad lösegendom. Vidare äga aktiebolag, som äro skadeförsäkringsanstalier, åtnjuta skattefrihet för utdelning ä aktier och andelar, vilka innehavas som etl led i organisationen av bolagens försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver byggnadsrörelse, lomlrö-relse eller yrkesmässig handel med fasligheter, åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a) för utdelning på aktie eller andel som utgör lagerlillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande eller så gott som uieslutande förvallar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), åtnjuter icke skaltefrihet enligt första slyckel a). Förvaltningsföretag är dock frikallat frän skattskyldighet för utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företagel uppburit under beskattningsåret, motsvaras av utdelning som förelaget beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga om inveslmeniföreiag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i sådan svensk ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag, till huvudsaklig del ägas eller på därmed jämförligt sätt inneha vas -direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller etl fåtal fysiska personer och om bolaget eller föreningen icke visar atl dess vinstmedel i skälig omfallning använts för utdelning till delägarna, gäller frikallelse från skattskyldighet

Prop. 1976/77:135 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt första stycket vid a) allenast såvitt avser utdelning ä aktier eller andelar, vilka innehavas av bolagei eller föreningen såsom ell led i organisationen av annan verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva dels att bolag ellerekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag enligt fjärde stycket men vars verksamhet till icke oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådani förvaltningsföretag, dels atl förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende behandlas som förvaltningsföretag. Mol beslut, som riksskatteverket meddelat i sådant ärende, lär talan icke föras.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening aktie i sådant bolag eller andel i sådan förening och är det icke uppenbart atl del bolag eller den förening som gör förvärvel därigenom erhåller tillgäng av verkligt och särskilt värde med hänsyn lill förvärvarens rörelse eller kapitalförvaltning, ålnjutes icke skattefrihet enligl första stycket vid a) för utdelning å aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos hos del utdelande bolaget eller den utdelande föreningen och som icke motsvara tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sädana som motsvara tillskjulel belopp eller inbetald insats.

All personer, om vilka i 70 S förmäles, äro frikallade frän skattskyldighet för vissa inkomsler, framgår av beslämmelserna i samma paragraf

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 29 § 13. Ideell organisation, som har lill huvudsaklig uppgift alt främja icke professionell idrott eller gymnastik, må från bruttointäkt av rörelse, som består i anordnande av idrotlstäv-lingar, försäljning av idrollsmärken eller annan därmed jämföriig förvärvsverksamhet, njuta avdrag för alla omkostnader under beskaliningsårei för intäktens jörvänande och bibehållande, även om omkostnaderna allenast medelbart eller delvis haft avseende å intäktens föiyärvande eller bibehållande. Med omkostnader av

'Senaste lydelse 1948:204.

Prop.1976/77:135 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sist angiven art avses bl. a. omkostnader för idrollsmaleriel. inslrukiions-och Iräningsverksamhei, propaganda-och upplysningsverksamhet saml adminislralion; atl nämnda omkostnader lillika främjat organisationens ideella syften, inverkar icke på deras egenskap av avdragsgilla omkostnader i förvärvskällan. Avdrag må dock icke åtnjutas för omkostnad, som beslritts av sådant bidrag av slalen, kommun eller landsting eller sådan inkomst av lotieriverksamhel. som icke räknats lill skaiiepliktig inkomst.

lill 31 S
2.* Såsom periodiskt understöd 2. Såsom periodiskt understöd
räknas icke vad en skattskyldig räknas icke vad en skattskyldig
uppbär frän stiftelse eller förening uppbär från stiftelse som avses i 53 S
som avses i 53 § I mom. e), såvida I mom. e) eller från ideell förening,
utbetalningen sker lill fullföljande av som har till uppgift atl frätnja i
ändamål som i nämnda stadgande nämnda moment angivna ändamål
angives. Såsom periodiskt understöd och som även uppfyller i punkt 9 av
betraktas däremot vad som uppbäres anvisningarna till 53 angivna villkor
från varje slags stiftelse, om och i den för begränsning av skattskyldigheten,
mån det i de för stiftelsen gällande såvida utbetalningen sker till fullföl-
sladgar är föreskrivet, all stiftelsens jande av ändamål som 153 § I mom.
intäkter skola för all framlid eller viss e) angives. Såsom periodiskt under
lid tillfalla viss familj, vissa familjer stöd betraktas däremol vad som
eller bestämda personer. uppbäres från varje slags stiftelse,

om och i den mån del i de för stiftelsen gällande stadgar är föreskrivet, alt stiftelsens intäkter skola för all framtid eller viss tid tillfalla viss familj, vissa familjer eller bestämda personer.

till 36 S 6.' Därest sådan organisation, varom förmäles i punkt f3 av anvisningarna till 29 , bedrivit verksamhet av

8 Senaste lydelse 1942:274. ' Senaste lydelse 1967:748.

Prop. 1976/77:135 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det slag. som i nämnda anvisningspunkt avses, och intäkten därav är hänföriig lill intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, må från bruttointäkten av verksamheten avdrag njutas enligt de i samma anvisningspunkt angivna grunder.

lill 53 §

7.'" Med kyrka avses en lill 7. Med kyrka avses en till svenska svenska kyrkan hörande lokalkyrka, kyrkan hörande lokalkyrka, domdomkyrka e. d. i dess egenskap av kyrka e. d. i dess egenskap av ägare ägare lill viss för svenska kyrkans lill viss för svenska kyrkans verkverksamhet avsedd egendom, fö/af samhet avsedd egendom. av trossamfund utövad verksamhet skall anses som kyrklig förulsälles all samfundet disponerar kyrkolokal samt atl offentlig gudstjänst där regelbundet förrättas av samfundet eller dess församlingar. Frågan om skattskyldigheten för en lill vissl trossamfund ansluten församling bedömes efter motsvarande grunder som för samfun -det.

8." Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn lill det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamhelen.

Stiftelse, som i sin verksamhet främjar flera ändamål, anses hänföriig under 53 § I mom. e), därest verksamhelen huvudsakligen avser att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som i nämnda stadgande omförmäles. Detta anses vara fallet, om i verksamheten allenast i ringa omfallning främjas ändamål av annan art.

Om stiftelse under längre tid icke bedrivit eller icke kan väntas komma alt bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mol avkastningen ä stiftelsens tillgångar, skall stiftelsen, oavsett dess ändamål, anses hänförlig under 53 § I mom. O- All pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet, medför sådan påföljd endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt 15 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Vad i denna punkt sagts om slifielse skall jämväl gälla förening, dock alt, därest under föreningens förvahning

'O Senaste lydelse 1951:689, " Senaste lydelse 1967:546,

Nuvarande lydelse

finnes stiftelse, frågan om skatlskyl-digheien skall för stiftelsen och föreningen varför sig bedömas på sätt ovan angives.

Föreslagen lydelse

9. Ideell förening anses hänföriig under 53 § I mom. e) om

a) föreningen har lill huvudsakligt
syfte alt - utan begränsning till viss
familjs, vissa familjers, föreningens
medlemmars eller andra bestämda
personers ekonomiska intressen -
främja ändamål som anges I 53 §

1 mom. e) eller andra allmännyttiga ändamål såsom religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella ändamål,

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål som anges i punkt a)

c) föreningen icke vägrar någon inträde som medlem, såvida ej med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl äro därtill, saml

d) föreningen bedriver en verk
samhet som skäligen svarar mol
avkastningen av föreningens tillgång
ar.

Skattechefen eller tjänsteman, som skattechefen förordnar, kan efter ansökan medge atl förening, som avser att anskaffafastighet eller annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses hänförlig under 53 § 1 mom. e) ulan hinder av atl föreningen icke uppfyller underförstå slyckel d) angivet villkor. Medgivande av della slag får avse högsl fem beskattningsår i följd och

Prop.1976/77:135

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kan förenas med villkor om ställande avsäkerhete. d. jorden inkomsl- eller förmögenhetsskatt som enligt ,f}ärde stycket kan komma atl påföras föreningen på grund av taxering för del eller de beskattningsår medgivandet avser. Mol beslut I anledning av sådan ansökan får lalan föras genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha inkommil lill riksskatteverket inom en månad från def föreningen erhöll del av del överklagade beslutet. Mot beslut av riksskatteverket ifråga som avses här får lalan ej föras.

Medgivande enligl föregående stycke får lämnas även då en förening avser all genomföra omfallande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening icke inom föreskriven tid genomfört den investeringför vilken medgivande enligl andra eller iredje styckel lämnats eller har föreningen underlåtit att iakttaga annat i sådant beslui angivet villkor, skall föreningen laxeras för de beskattningsår som medgivandel avsett efter de regler som skulle ha gällt om någoi medgivande icke hade lämnats. I fråga om sådan taxering gälla bestämmelserna i 115 och 116 §§ taxeringslagen (1956:623) i lillämpliga delar.

Del förhållandet all en ekonomisk förening med slöd av 4 § 1 mom. lagen (1951:309) angående införande av lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar fåll bestå som registrerad förening, ulgör icke hinder mot all föreningen vid lillämpning av denna paragraf saml 47, 48, 50 och 54 §§ och punkt 2 av anvisningarna lill 31 behandlas såsom ideell förening.

Prop.1976/77:135

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 54 S

4. Förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e), är frikallad från skall-skyldighet för sådan inkomst av fastig-hel och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naiuriig anknytning lill föreningens allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomst av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, i. ex. hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang o. d., skall anses ha naiuriig anknytning till /Öreningens ändamål. Detsamma gäller inkomsl av verksamhet som utgör ell direkt led i det ideella arbetet, t. ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken och böcker för att öka intresset for föreningens verksamhet eller om en handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravel på naturiig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service lill medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamheten. Delta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller Idrollsar-liklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet som inle har annat samband med del ideella arbetet än all den skall finansiera della, skall däremol anses sakna naturiig anknytning lill en förenings allmännyttiga ändamål.

Prop. 1976/77:135 18

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives all 7 och 8 SS saml 9 S 2 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7S2 Frän skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i ullandel bosalt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomsl, som avses i 54 S första slyckel c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 S 1 mom, första stycket c) kommunal
skattelagen:

för all inkomsl;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan
kapilalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderslöd på högsl 1 000
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 S 1 mom. första
styckel d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomsl; för all inkomst;

f) förening som är hänförlig under 53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:

för all inkomsl utom sådan inkomst
av rörelse för vilken föreningen är
skattskyldig enligl punkt 4 av anvis
ningarna lill 54 § nämnda lag;
,/)juridisk person som avses i 53 S        g) annan   juridisk   person   som
I mom. första slyckel e) kommunal-     avses i 53 S 1 mom. första stycket e)
skattelagen:                         kommunalskattelagen:

för sådan inkomsl som ej härflulil för sådan inkomst som ej härflulil
av rörelse; av rörelse;

g) här ovan ej upplagen ägare av h) här ovan ej upptagen ägare av
sådan fastighet, som omförmäles i sådan fastighet, som omförmäles i
5 S 1 mom, kommunalskattelagen: 5 S 1 mom. kommunalskattelagen:
för inkomst av fastigheten genom för inkomst av fastigheten genom
dess begagnande för de i samma dess begagnande för de i samma
mom. avsedda ändamål; mom. avsedda ändamål;

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770, 2 Senaste lydelse 1974:314,

Nuvarande lydelse

/;; svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den omfattning som i 54 S kommunalskattelagen sägs;

ijhär i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, lill honom utdelad inkomsl, för vilken dödsboet skall ulgöra slatlig inkomstskall;

j) understödsföreningar, vilka enligl sina stadgar äga meddela annan kapilalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderslöd å högst 1 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper pä annan än lill livförsäkring hänföriig verksamhet;

k) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord pä svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 54 S första styckel h) kommunalskattelagen;

I) allmänna pensionsfonden:

för sådan inkomst som ej härflulil av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen.

Riksskatteverket mä, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, all stiftelse eller förening, som har lill huvudsakligt ändamål all främja

Föreslagen lydelse

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning frän svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar i den omfallning som i 54 S kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosalt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomsl, för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskall;

k) understödsföreningar, vilka enligl sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderslöd å högsl 1 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomsl, som belöper pä annan än lill livförsäkring hänförlig verksamhet;

I) här i riket bosalt fysisk person, som under vistelse utomlands ätnju-lil avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord pä svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 54 S första stycket h) kommunalskattelagen;

m) allmänna pensionsfonden:

för sådan inkomsl som ej härflutil av medel, som förvallas av fjärde fondstyrelsen.

Riksskatteverket må,om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, alt förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja

Prop. 1976/77:135 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nordiskt samarbete, i fråga om skatt- nordiskt samarbete, i fråga om skatt
skyldighet eller eljest vid tillämpning skyldighetellereljest vid lillämpning
av denna lag skall anses jämställd av denna lag skall anses jämställd
med stiftelse eller förening, som ovan med förening eller stiftelse, som ovan
i första slyckel vid,/)angives. Sådant i första stycket \\d ,O respektive g)
beslut mä, när omständigheterna del angives. Sådant beslut må, när
föranleda, av riksskatteverket åter- omständigheterna del föranleda, av
kallas. Över beslut, som riksskatle- riksskatteverket återkallas. Över be-
verkel meddelat enligt della stycke, slut, som riksskatteverket meddelat
må klagan icke föras. enligt della stycke, mä klagan icke

föras. All personer, om vilka i 18 S förmäles, äro frikallade frän skattskyldighet för vissa inkomsler, framgår av beslämmelserna i samma paragraf

8S Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosall under beskattningsåret, äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag, varvid 48 S 2 och 3 mom. saml 49 S kommunalskattelagen skola äga motsvarande tillämpning.

Förening, som är hänföriig under 53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen, äger att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 2 000 kronor.

2 mom."* För skallskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, ulgöres den beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten, minskad med del statliga grundavdrag, vartill den skattskyldige är berättigad. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i helt hundratal kronor, sä atl överskjutande belopp, som icke uppgår lill hell hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skallskyldigs skatleförmåga hava varil väsentligen nedsatt av anledning, varom i 50 S 2 mom, andra, iredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsårel, skatterättens beprövande den skaltskyldiges laxerade inkomsl minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytteriigare avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum.

3 Senaste lydelse 1970:163. ■I Senaste lydelse 1975:313,

Prop. 1976/77:135 22

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives all 33 S taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 S

Är stiftelse eller förening helt eller delvis frikallad från skattskyldighet, skall i fall som nedan angivas särskild uppgift avlämnas rörande inkomsl och förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivils till beskattning.

Uppgiflsskyldighet, som i första slyckel sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.,

2) personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande all lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har lill huvudsakligt ändamål atl under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,

4) stiftelse som har till huvudsakligt ändamål atl, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja värd och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

5) förening som, ulan att den i sin 5) förening, som är hänförlig under verksamhet tillgodoser medlemmar- 53 § 1 mom. första styckel e) kommu-nas ekonomiska intressen, huvudsak- nalskailetagen, ävensom

ligen verkar för ändamål av den art, som angivils vid 3) eller 4), ävensom

6) stiftelse och förening, som avses i 53 S 1 mom. andra slyckel kommu
nalskattelagen eller 7 S andra styckel lagen om statlig inkomstskatt.

Uppgift avfattas å blankett enligl Uppgift avfattas ä blankett enligt

fastställt formulär och skall upptaga fastställt formulär. Blanketten eller

inkomsler och utgifter under räken- bilaga lill denna skall upplaga

skapsår, som gått till ända närmast inkomster och utgifter under räken-

före den I mars under taxeringsårel, skapsår, som gått till ända närmast

samt tillgångar och skulder vid före den 1 mars under taxeringsårel,

nämnda räkenskapsårs början och samt tillgångar och skulder vid

slut, ävensom upplysning om de nämnda räkenskapsårs början och

omständigheter, vilka anses böra slut, ävensom upplysning om de

föranleda frikallelse från skaliskyl- omständigheter, vilka anses böra

dighet. föranleda frikallelse från skattskyl
dighet.
I Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773,

Nuvarande lydelse

Uppgift avlämnas varje år senast den 31 mars till länsstyrelsen i det län, där stiftelsens eller föreningens förvahning huvudsakligen utövats, där icke skattechefen på därom gjord framställning medgivit befrielse tills vidare från nämnda skyldighet.

Föreslagen lydelse

Uppgift avlämnas varje är senast den 31 mars / den ordning som anges i 35§ ifråga om självdeklaration, där icke skattechefen på därom gjord framställning medgivit befrielse yo> viss lid från nämnda skyldighet. Sådant medgivande får, när omständigheterna del föranleda, återkallas. Över beslut, som skattechefen meddelat enligt detta stycke, får talan Icke föras. Det åligger stiftelse eller förening, som i denna paragraf avses, att efter anmaning meddela de ytteriigare upplysningar, som kunna erfordras för bedömandet av stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker är 1979.

Prop.1976/77:135 24

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-17

Närvarande: statsråden Ahlmark, ordförande, och Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Åsling, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenslam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om ändrade regler För beskattning av ideella föreningar, m. m.

1 Inledning

Som ideell förening räknas en organisation som har till uppgift att främja medlemmarnas gemensamma intressen och som inte är registrerad enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Till ideella föreningar hör bl. a. föreningar för religionsutövning, politisk verksamhet, välgörenhet, idrott och skylle saml försvarsföreningar och kamralföreningar. Hil hänförs också arbetsgivarföreningar, fackföreningar och branschföreningar.

De ideella föreningarna är i princip oinskränkt skallskyldiga för inkomsl och förmögenhet av skattepliktig nalur. Vissa ideella föreningar med s, k. kvalificerat allmännyttigt ändamål är emellerlid, om vissa andra villkor är uppfyllda, inskränkt skattskyldiga, Della innebär bl. a. alt de är befriade från skatt på kapitalinkomster och frän skatt och garanlibelopp avseende fasligheter som är avsedda för den ideella verksamheten.

Idrotts- och gymnastikföreningar är i princip oinskränkt skattskyldiga. Vid beräkning av inkomsl av rörelse som består i anordnande av idrollstävlingar, försäljning av idrollsmärken eller liknande verksamhet gäller dock särskilda avdragsbestämmelser

Med anledning av motionsyrkanden uttalade bevillningsutskottet år 1965 att det var önskvärt att de ideella föreningarna såvitt möjligt blev föremål för enhetlig skatterättslig behandling. Ulskoliel förordade därför atl sakkunniga skulle tillkallas för alt se över bestämmelserna angående de ideella föreningarnas beskattning. Riksdagen delade denna uppfattning (BeU 1965:23, rskr 1965:213). Önskemål om utredning av skattefrågan för ideella föreningar framfördes även är 1970 (BeU 1970:28).

Med slöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1971

Prop.1976/77:135 25

tillkallades en sakkunnig' för all göra en översyn av beskattningsreglerna för ideella föreningar. I direktiven uttalades bl, a. alt det i första hand inte var sä mycket fråga om att ändra gränserna mellan inskränkt och oinskränkt skallskyldiga föreningar som all för de skattskyldiga föreningarna åstadkomma såvitt möjligt enhetligare och förenklade regler.

Utredningen har i december 1975 avgelt betänkandet (Ds Fi 1975:15) Beskattning av ideella föreningar. I betänkandet föreslås att en ideell förening skall vara antingen skallskyldig för all inkomsl och förmögenhet eller helt befriad frän skall för inkomsl och förmögenhet. Nuvarande regler om skaltefrihet för vissa slag av inkomsler skall således enligl förslaget slopas.

För alt skattebefrielse skall kunna komma i fråga krävs enligt utredningen all föreningen har lill huvudsakligt ändamål atl - ulan begränsning till bestämda personers ekonomiska intressen - främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål. Som förutsättning för skattefrihet gäller vidare atl den faktiska verksamheten överensstämmer med föreningens ändamål, att föreningen är öppen och all föreningen använder sina inkomster i den ideella verksamheten. Dessutom fordras atl inkomsterna hänför sig lill verksamhet som har etl naturiigt samband med föreningens ändamål.

Efter remiss har yttrande över betänkandet avgells av kammarrätten i Stockholm, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Västmanlands och Västerbottens län, lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Jönköpings, Västerås och Lycksele fögderier, föreiagsskatteberedningen (Fi 1970:77), Arbetarnas bildningsförbund. Bygdegårdarnas riksförbund. Centerpartiets riksorganisation. Centerns ungdomsförbund. Centralförbundet för befälsutbildning. Centralorganisationen SACO/SR, De blindas förening, De handikappades riksförbund, Folkels husföreningarnas riksorganisation. Folkparkernas centralorganisation, Fredrika-Bremer-Förbundet, Förbundet Vi Unga, Föreningen för hjärt- och lungsjuka i Stockholms län, Göteborgs distrikts idrottsförbund. Handikappförbundens centralkommitté, HSB;s riksförbund ek,för.. Hyresgästernas riksförbund, lOGT-NTO, Jugoslaviska riksförbundet i Sverige, Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare, KFUK-KFUM:s riksförbund. Kooperativa förbundet (KF), Körsam, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Lions International Multipeldislrikl 101, Medborgarskolan i Stockholms län. Riksförbundet Sveriges lotlakårer, Riksföreningen Våra Gårdar, statens ungdomsråd. Studieförbundet vuxenskolan. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska kommunförbundet. Svenska korporationsidrottsförbundei. Svenska kyrkans församlings- och pastoratförbund. Svenska riksbyggen förening upa. Svenska röda korset. Svenska scoutförbundet. Svenska ungdoms-

' Riksdagsledamoten Arne Pettersson.

Prop. 1976/77:135 27

2 Allmänna principer för beskattningen av ideella föreningar 2.1 Nuvarande regler

Sedan läng tid tillbaka har funnits civilrältslig lagstiftning om ekonomiska föreningar. Däremot saknas central lagstiftning om ideella föreningar. Vad som krävs för att en sammanslutning skall anses ulgöra en ideell förening har därför i prakliken kommit att avgöras av de allmänna domstolarna. Praxis kan sammanfattningsvis sägas ha intagit den ståndpunkten all en förening, som inle avser all genom ekonomisk verksamhet främja sina medlemmars ekonomiska intressen, får rättskapacitet som ideell förening under förutsättning atl den antagit stadgar och valt styrelse. Av föreningens firma och stadgar skall framgå föreningens ändamål och verksamhetens art. Alt föreningen fär rällskapacilet innebär bl. a. all avtal, som ingås av föreningen, endasl binder föreningen. Föreningens borgenärer kan alltså inle vända sig mol de enskilda medlemmarna om föreningens tillgångar inte skulle räcka för alt betala föreningens skulder.

De ideella föreningarna kan indelas i två huvudgrupper. Till den första gruppen hör föreningar som har annal ändamål än atl främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Hil hör föreningar för religionsutövning, politisk verksamhet, vetenskaplig forskning, välgörenhet, sällskapsliv och idrott. Föreningar av della slag torde i allmänhel bedriva ideell verksamhet men ingenting hindrar atl de också bedriver t, ex. jordbruk eller rörelse. Den andra gruppen beslår av föreningar som pä annat sätt än genom ekonomisk verksamhet syftar lill att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, t, ex. arbetsgivarföreningar, fackföreningar och branschorganisationer.

Alt en ideell förening har rättskapacitet medför bl. a. att föreningen ulgör ett självständigt skaltesubjekl. Detta gäller både vid inkomsttaxeringen och förmögenhelstaxeringen. Såväl den kommunala som statliga inkomstskallen är proportionell. Vid laxeringen till slatlig inkomstskatt är skattesatsen 15 % av den beskattningsbara inkomsten. Statlig förmögenhetsskatt utgår med 1,5 "/ooav den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 15 000 kr, dock lägst en krona.

Beteckningen ideell förening förekommer inte i skatteförfaltningarna. De beskattningsregler som gäller för ideella föreningar fär därför hämtas från gruppen "övriga juridiska personer" eller - i vissa fall - från vad som är föreskrivet för föreningar med särskilt angivna ändamål. Vid laxeringen lill kommunal inkomstskatt gäller följande. 53 S 1 mom. d) kommunalskattelagen (1928:370), KL, innehåller en föreskrift om all vissa sludentsamman-slutningar med offenlligrättslig karaktär inle skall eriägga kommunal inkomstskatt för annat än inkomsl av fastighet. Enligl 53 S I mom. e) KL är kvalificerat allmännyttiga föreningar - under förutsättning all de inte tillgodoser medlemmarnas ekonomiska intressen -skattskyldiga endasl för inkomsl av fastighet och rörelse. Till denna förmånsbehandlade krets av föreningar hör bl. a. trossamfunden saml föreningar med ändamål att främja

Prop. 1976/77:135 28

vård och uppfostran av barn eller all lämna understöd för undervisning eller utbildning. Av 53 S 1 mom. I) KL framgår slutligen all föreningar, som inte omfattas av bestämmelserna under d) och e), nr skattskyldiga för all inkomsl som de förvärvar här i riket eller utomlands.

Enligt 6 S 1 mom. b) lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, är en ideell förening i princip .skyldig att erlägga statlig inkomstskatt för alla sina inkomster. Från denna huvudregel finns dock - i likhet med vad som gäller vid den kommunala taxeringen - vissa undantag. Enligt 7 S första stycket e) SI är sammanslutningar av studerande som avses i 53 S 1 mom. d) KL helt befriade från slatlig inkomstskatt. En förening ,som enligt 53 S 1 mom. e) KL skall beskattas kommunalt för endast läslighets-och rörelseinkomsler,är vid taxeringen till statlig inkomstskatt frikallad från skattskyldighet för annan inkomst än inkomst av rörelse.

Kommunalskatt beräknas enligt 2 S KL på grundval av inkomst och garantibelopp för fastighet. Garantibeloppet, som är 2 % av faslighetens taxeringsvärde, utgår dock bara för skattepliktig fastighet. Enligl 5 S KL undantas åtskilliga typer av fastigheter från skatteplikt. Skattefriheten gäller bl. a. byggnader-med tillhörande tomtområden-som tillhör i 53 S 1 mom.e) KL angivna kvalificerat allmännyttiga föreningar, om byggnaderna är avsedda för löreningarnas verk.samhet Vidare är nykterhetsföreningars byggnader undantagna från skatteplikt, om byggnaderna är avsedda för nämnda föreningars verksamhet. Skattefria är även vissa kyrkobyggnader och bönehus om de används för offentlig gudstjänst.

Enligt 54 S K.L och 7 S SI är ägare av .sådan fastighet, som nämns i 5 S I mom. KL, frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de ändamål som avses i nämnda moment.

Liksom flertalet ideella föreningar är idrotts- och gymnastikföreningar oinskränkt skattskyldiga för sina inkomster, 1 fråga om inkomsl av rörelse som består i anordnande av idrollstävlingar, försäljning av idrollsmärken eller liknande verksamhet finns emellertid särskilda bestämmelser i punkt 13 av anvisningarna lill 29 S KL. Beslämmelserna innebär i princip alt idrolts-och gymnastikföreningar vid inkomstberäkningen får avdrag inte bara för direkta omkostnader utan även för kostnader som endast indirekt eller delvis haft betydelse för intäkternas förvärvande och bibehållande. En idrottsförening kan t. ex. frän överskott av tävlingsverksamhet dra av koslnader för ungdomsverksamhet och administration. Avdrag medges dock inle för kostnad som beslritts med skattefritt statligt eller kommunalt bidrag eller med skattefri inkomst av lotieriverksamhel.

Av det sagda framgår alt flerlalei ideella föreningar är oinskränkt skallskyldiga för all inkomst av skattepliktig natur. Varje ideell förening skall därför - om inte annat är föreskrivet - taxeras och beskattas för sina inkomsler. Beräkningen av inkomsten av varje förvärvskälla sker pä några undantag när på samma sätt som vid beräkningen av en fysisk persons inkomster. Undantagen hänför sig bl. a, till alt fysisk person - men ej

Prop.1976/77:135 29

föreningar och andra juridiska personer - vid beräkning av inkomsl av schablontaxerad fastighet och inkomst av kapital kan få ell extra avdrag med högst 1000 resp. 800 kr. (se 25 S 3 mom. och 39 S 3 mom. KL). Även fastställande av ideell förenings laxerade inkomsl sker i stort i enlighel med vad som gäller för fysisk person. Däremol får endasl fysiska personer grundavdrag (50 S KL). Ideell förenings beskattningsbara inkomsl, dvs. del belopp pä vilket själva skatten beräknas, sammanfaller därför med föreningens taxerade inkomst.

Det förhällandet all en ideell förening på del hela taget beskallas efter samma grunder som en fysisk person hindrar inle alt det vid taxeringen av ideella föreningar kan uppkomma frågor som sällan eller aldrig är aktuella vid taxering av andra rättssubjekt. Av slor betydelse är bl. a. behandlingen av influtna medlemsavgifter. Som huvudregel gäller alt dessa inte ulgör skattepliktig inkomst för föreningen (se anvisningarna lill 19 S KL), I konsekvens härmed saknar medlemmen avdragsrätl för avgiften. Om etl belopp som har betecknats som medlemsavgift utgör en direkt ersättning för t. ex. ett arbete som föreningen utfört, kan dock avgiften undanlagsvis bedömas som skattepliktig intäkt av rörelse för föreningen och avdragsgill omkostnad för utgivaren (jfr RÅ 1934 ref 18),

Anslag och bidrag som ideella föreningar mottager från offentlig myndighet, andra organisationer eller privatpersoner är normalt skattefria. Endasl om föreningen bedriver näringsverksamhet och anslaget eller bidraget lämnats för att täcka avdragsgilla koslnader i denna verksamhet, torde de mottagna medlen utgöra skattepliktig intäkt för föreningen (jfr anvisningarna till 19 § KL).

Vid taxering av ideell förening kan frågan komma upp humvida överskott från fester, tävlingar, lotterier m. m. är av skattepliktig nalur (inkomst av rörelse). Här kan anföras att inkomster av enstaka välgörenhetsfester i flera fall ansetts vara skatleftia (se t. ex. RÅ 1960 ref 29 och RÅ 1966 ref 3). Överskott vid danstillställningar och idrollstävlingar som anordnats av idrottsföreningar har dock beskattats som inkomst av rörelse. Om en ideell organisation anordnar ett vanligt lotteri är överskottet normall inte skattepliktigt. Däremol bedrivs bingo i regel pä sådant sätt all verksamhelen är att bedöma som rörelse i KL:s mening. Della gäller även om den ideella organisationen inle själv svarar för de yttre arrangemangen utan anlitar etl serviceförelag för detta ändamål. En ideell förening, som fåll tillstånd atl anordna bingo, torde således vara skattskyldig för föreningens vinst på gmnd av spelet. Vid taxeringen är dock den spelskall som ulgår enligl lagen (1972:280) om skatt pä spel - 5 96 på omsättningen - avdragsgill (se prop. 1972:128 s. 57).

Ideella föreningar är enligt 6 § I mom. b) lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SF, i princip skallskyldiga för all den förmögenhet som de ägt vid beskattningsårets utgång. 1 den mån ideell förening är befriad från skyldighet alt erlägga statlig inkomstskatt är föreningen dock undantagen

Prop. 1976/77:135 30

frän förmögenhetsbeskattning. En ideell förening som vid laxeringen till statlig inkomstskatt är skattskyldig endast för rörelseinkomsier, skall således inte förmögenhetsbeskallas för annal än eventuella tillgångar i rörelsen.

Om en ideell förening är skyldig att eriägga förmögenhetsskatt, skall värdet av tillgångar och skulder beräknas på sedvanligt sätt. Förmögenhetsskatten är proportionell och utgör 1,5 °/oo av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 15 000 kr., dock minsl en krona.

Reglema om beskattning av ideella föreningar överensstämmer i stort sett med vad som är föreskrivet för stiftelser. Även stiftelser är således i princip oinskränkt skattskyldiga för inkomst och förmögenhet. En stiftelse som är kvalificerat allmännyttig är emellertid-under samma förutsättningar som en ideell förening - vid taxeringen till kommunal inkomstskatt skallskyldig endasl för fastighets- och rörelseinkomster och statligt endast för rörelseinkomsier. En stiftelse av delta slag är vidare inte skyldig att eriägga förmögenhetsskatt för andra tillgångar än sådana som är nedlagda i rörelse.

2.2 Utredningen

Utredningen konstaterar att bilden av ideella föreningars beskattning är ganska splittrad. Nuvarande regler kännelecknas enligt utredningen inte bara av långtgående kategoriindelning med därav följande gränsdragningsproblem. Till della kommer att del ofta är besväriigt att tillämpa de regler som gäller för en viss grupp. Om en ideell förening är skattskyldig enbart för viss inkomsl är det - anför utredningen - t. ex, ofta nödvändigt alt fördela föreningens administrationskostnader mellan den skattefria delen och den skallepliktiga delen av verksamheten. De olika slag av verksamhet som ideella föreningar bedriver för all finansiera sill arbele, t. ex. bingospel, fester, basarer etc, ger enligt utredningen också upphov till svåriösta skallefrågor.

Del i direktiven framställda önskemålei om enhetligare beskattningsregler skulle enligl ulredningen bäst tillgodoses om samma beskattningsregler infördes för alla grupper av ideella föreningar. Någon speciell skallelindring anser ulredningen emellertid inle vara motiverad för t. ex. branschföreningar. En identisk skattebehandling av alla ideella föreningar skulle därför inte kunna utformas på annat sätt än att varje förening blir oinskränkt skattskyldig oavsett vilket ändamål föreningen har. En regel av detta innehåll kan enligt ulredningen visseriigen ses som ett uttryck för principen all ideell verksamhet skall stödjas genom direkta bidrag och inte genom skatteförmåner. För ett stort antal ideella organisationer skulle det emellertid vålla betydande problem om skattskyldigheten utvidgades. De ökade skaileinläk-terna skulle enligt utredningens uppfattning inle heller slå i rimlig proportion till det merarbete som är förenat med kontrollen och uppbörden av skatten. Av dessa skäl finner sig utredningen inte kunna föreslå all samlliga kategorier av ideella föreningar skall beskattas på samma sätt.

Enligl utredningens uppfattning kan kravet på enhetligare regler tillgo-

Prop. 1976/77:135 31

doses på ett godtagbart sätt om de ideella föreningarna delas upp i två grupper. I den första gruppen skall ingå föreningar som uppfyller ett på visst sätt angivet krav på allmännytta. Föreningen som tillhör denna grupp bör enligt utredningen i skattehänseende behandlas lika och förmånligare än övriga ideella föreningar. Föreningar som tillhör den andra gmppen föreslås vara oinskränkt skattskyldiga för inkomsl och förmögenhet. Denna gmpp kommer i första hand atl omfatta branschföreningar och andra föreningar vars huvudsyfte är atl tillvarata medlemmarnas ekonomiska intressen.

Vid indelningen av de ideella föreningarna i en förmånsbehandlad gmpp och en grupp för övriga ideella föreningar kan enligt utredningen olika lösningar komma i fråga. En lösning är att med förebild av bestämmelserna i 53 § 1 mom. e) KL låla en förmånsbehandlad förening bli fri från skatt för viss inkomsl (t. ex. kapitalinkomster) men skattskyldig för annan inkomst (t. ex. rörelseinkomster). En annan möjlighet som utredningen diskuterar är att schablonbeskatta vissa ideella föreningar Ett tredje alternativ är enligt ulredningen att för den gynnade gmppen öppna möjlighet till full befrielse från inkomst- och förmögenhetsskatt.

Ulredningen erinrar om att den begränsade skattskyldighet, som gäller enligt 53 § 1 mom. e) KL (och motsvarande föreskrifter i SI och SF), är förbehållen kvalificerat allmännyttiga ideella föreningar. Enligt utredningens uppfattning skulle det i och för sig vara möjligt all få enhetligare beskattningsregler om rätten till inskränkning av skallskyldigheten utvidgades till att omfatta även nykterhetsföreningar, handikappföreningar och andra föreningar med allmännyttigt syfte.

Den i 53 § 1 mom. e) KL valda konstmklionen anser utredningen emellertid vara förenad med betydande nackdelar. Som tidigare anförts förutsätter denna konstmktion att del går atl fastställa om en viss kostnad hänför sig till den skattefria eller den skattepliktiga delen av föreningens verksamhet. En annan nackdel är enligl utredningen atl underskott, som uppkommer i skaltebefriad verksamhet, inte kan kvittas mot överskoll av skattepliktig verksamhet. Som exempel anger utredningen att en ideell förening, som beskattas enligt 53 § 1 mom.e) KL, är befriad från skall för inkomst av fastighet som är avsedd för föreningens ideella verksamhet. Inskränkningen i skattskyldigheten får lill konsekvens alt föreningen inle har rätl att kvitta underskott på grund av faslighelsinnehavet mot skattepliktig inkomst av annan förvärvskälla, t. ex. rörelse. Skattefriheten för faslighelsinnehavet är i detta fall alltså till nackdel för föreningen.

Utredningen är negativt inställd lill en schablonbeskattning av ideella föreningar. Föreningarnas verksamhet är enligt ulredningen av så skiftande natur alt det blir ulomordenlligl svårt all utforma en schablonregel som tar erforderiig hänsyn till förhållandena i del enskilda fallet.

Vid bedömning av om förmånsbehandlingen kan innefatta full befrielse från inkomst- och förmögenhetsskatt bör man enligt ulredningen beakia storieken av de belopp som ideella föreningar enligt nuvarande regler betalar i

Prop.1976/77:135 32

inkomsl- och förmögenhetsskatt. Utredningen har genomfört en undersökning av samtliga ideella föreningar som vid 1972 års taxering varit upptagna i taxeringslängdernas s. k. C-längd (i C-längden registreras alla ideella föreningar som är eller kan väntas bli skyldiga all erlägga inkomsl- eller förmögenhetsskatt). I 1972 års C-längd fanns omkring 15 000 ideella föreningar. En mindre del av dessa var branschföreningar, arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och andra föreningar med huvudändamål alt tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. Återstoden - omkring 12 400 - var ideella föreningar med mer utpräglat allmännyttigt ändamål,dvs. trossamfund, idrottsföreningar, nykterhetsföreningar, handikappföreningar, politiska föreningar m. m. Dessa föreningar betalade enligt utredningens undersökning sammanlagt omkring 10 milj, kr. i inkomstskatt och omkring 0,5 milj. kr. i förmögenhetsskall. Den genomsnittliga skatten per förening understeg således I 000 kr.

Enligt utredningen visar den genomförda undersökningen att de belopp som betalas i skall av allmännyttiga ideella föreningar har mycket liten betydelse för statens och kommunernas ekonomi. Beloppen molsvarar endasl en liten del av de bidrag som föreningar uppbär från det allmänna. Detta talar enligt utredningen för atl inkomsl- och förmögenhetsskatten kan slopas för ideella föreningar som har etl allmännyttigt syfte och driver en verksamhet i enlighet med della ändamål. Ulredningen framhåller all en lösning av delta slag är överiägsen andra allernaliv i fråga om möjligheten att uppfylla direktivens krav på enhetligare och enklare skatteregler. De fördelnings- och kviitningsproblem som är förenade med partiell skattefrihet skulle t. ex. hell bortfalla.

Utredningen är medveten om atl det från principiella utgångspunkter kan riktas kritik mot ett syslem som innebär skattefrihet för en slor gmpp ideella föreningar. En sådan ordning kan enligt ulredningen sägas slå i slrid mol gmndsalsen alt ideell verksamhet inle bör slödjas genom befrielse från skaller eller avgifter ulan genom direkta bidrag. Utredningen erinrar t. ex. om alt riksdagen vid flera tillfällen under senare år avslagit förslag om all ideella organisationer skall få lindring av eller befrielse från allmän arbetsgivaravgift.

Det föreligger emellertid enligl utredningens mening en väsenllig skillnad mellan befrielse från inkomsl- och förmögenhetsskatt och befrielse från allmän arbetsgivaravgift eller andra indirekta skatter och avgifter. Arbetsgivaravgiften är en del av arbetsgivarens lönekostnad. Ulredningen anför vidare alt man vid fastställande av arbetsgivaravgift, mervärdeskatt m. m. inte lar hänsyn lill om den betalningsskyldige är ell enskili eller offenlligl rättssubjekt. Av dessa skäl kan de administrativa mlinerna i samband med fastställande och uppbörd av dessa skatter göras förhållandevis enkla. Atl införa förmånligare regler för en speciell kategori juridiska personer -exempelvis vissa ideella föreningar - skulle enligt ulredningen i hög grad komplicera dessa syslem.

Prop.1976/77:135 33

Motsvarande situation föreligger enligt utredningens uppfattning inle vid inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Avgörande för skattens storiek är här dels vilken kategori den skattskyldige tillhör (fysisk person, aktiebolag, ideell förening osv.), dels det samlade resultatet av den skaltskyldiges ekonomiska verksamhet under beskattningsåret. Utredningen anser inle all den diskuterade omläggningen av ideella föreningars beskattning medför att skattesys-lemels uppbyggnad rubbas.

En omläggning av ideella föreningars beskattning väcker enligt utredningen också frågan om behovet av att ändra reglerna för stiftelsernas beskattning. F. n. beskattas ideella föreningar i allt väsentligl på samma sätt som stiftelser. Båda slagen av rättssubjekt är i princip oinskränkt skattskyldiga såvida inle de i 53 § KL och motsvarande stadganden i SI och SF uppställda kraven på skattelindring är uppfyllda. Utredningen konstaterar att denna likabehandling upphörom ideella föreningar- men inte stiftelser med motsvarande ändamål - helt befrias från skatt och att skillnaden blir än större om - som anges i företagsskatteberedningens direktiv - de för stiftelser gällande villkoren för skattelindring skärps.

Ulredningen anser emellertid inte att det finns något som hindrar alt ideella föreningar skattemässigt behandlas förmånligare än stiftelser med samma ändamål. En vidgad skattefrihet för ideella föreningar behöver alltså inte kräva atl reglerna för stiftelsers beskattning ändras. Utredningen motiverar detta med att ideella föreningars verksamhet är byggd på de enskilda medlemmarnas aktiva insatser. Alt i sådana fall beskatta t. ex. överskoll av anordnade tävlingar eller mindre kapitalinkomster kan enligt ulredningen i många fall framstå som obilligl. 1 en stiftelse har däremot stiftelsekapitalet som regel en central position. Omfattningen av stiftelsens verksamhet beror således i regel inte på enskilda personers ideella arbete utan på det förvaltade kapitalets storlek. Utredningen framhåller också alt avsikten med en stiftelsebildning kan vara atl hålla samman en förmögenhet. Förvaltningen av och kontrollen över förmögenheten kan i dessa fall för stiftaren framstå som lika viktiga uppgifter som att tillgodose det ändamål som angivits i stadgarna. Till detta kan enligt utredningen läggas alt en stiftelse ofta har större möjlighet än en ideell förening all förhindra att utomstående får insyn i verksamheten. Någon speciell grupp av personer -motsvarande medlemmarna i en förening - som har ett naturiigt intresse att granska en stiftelses förvaltning finns normall inte.

Enligt ulredningen kan del ibland vara svårt all avgöra om en viss tillgång, 1. ex. ett banktillgodohavande, bildar en stiftelse och därmed ett självständigt skattesubjekt eller om tillgången skall anses utgöra en del av en ideell förenings förmögenhet. Gränsdragningsproblem av detta slag kan t. ex. uppkomma om en person, som skänker medel till en ideell förening, samtidigt lämnar särskilda föreskrifter om hur de donerade medlen skall användas. Om föreskrifterna angående medlens användning är utföriiga och inte helt identiska med föreningens ändamål anses - anför ulredningen -

3 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 135

Prop. 1976/77:135 34

normalt en särskild stiftelse ha bildats. Föreningen får då ställning enbart som stiftelsens förvaltare. Kan föreningen enligt donalionsvillkoren själv bestämma hur medlen skall disponeras, behandlas däremot dessa enligl utredningen i regel på samma sätt som annan egendom som föreningen har. En person som önskar stödja viss ideell verksamhet kan alltså ofta antingen skänka medel direkt till en befintlig ideell förening eller bilda en ny stiftelse och därvid föreskriva all stiftelsen skall förvaltas av föreningen.

Det anförda leder utredningen till slutsatsen att det inte existerar någon skarp gräns mellan ideella föreningar och stiftelser. Utredningen anför alt del av denna anledning kanske kan synas olämpligt att utvidga skattefriheten för ideella föreningar utan alt göra motsvarande ändringar beträffande stiftelser. Ulredningen finner dock denna invändning vara mer av teoretisk än av praktisk natur. De förmånligare skattereglerna bör nämligen enligt utredningen omfatta endast sådana föreningar vilkas ideella verksamhet bygger på medlemmamas aktiva insatser Någon svårighet alt skilja mellan sådana ideella föreningar och stiftelser torde enligt utredningens uppfattning inle föreligga.

Utredningen föreslår mol den bakgrund som nu har redovisats atl ideella föreningar som uppfyller vissa angivna villkor skall bli helt befriade från inkomst- och förmögenhetsskatt. Villkoren gäller bl. a. ändamålet enligt föreningens stadgar, hur verksamheten faktiskt bedrivs, villigheten att anta nya medlemmar samt sambandet mellan föreningens intäkter och den ideella verksamheten. Föreningar som inte uppfyller samtliga krav på skattefrihet föreslås bli oinskränkt skattskyldiga. Något förslag om ändring av reglerna för beskattning av stiftelser läggs inte fram.

En följd av utredningens förslag för beskattning av ideella föreningar -antingen oinskränkt skattskyldighet eller full skattefrihet - är att den särskilda omkostnadsregeln för idrotts- och gymnastikföreningar slopas. Därmed försvinner också föreskriften om att avdrag inte får medges för omkostnad som bestritts av skattefritt statligt eller kommunalt bidrag eller skattefri inkomst av lotteriverksamhet.

2.3 Remissyttrandena

Den av utredningen valda principlösningen att dela upp de ideella föreningarna i en gmpp oinskränkt skattskyldiga föreningar och en gmpp helt skattebefriade föreningar har fält etl blandal mottagande av remissinstanser inom skatteförvaltningen. I så gott som samtiiga remissyttranden som avgetts av företrädare för förenings väsendet lillstyrks däremol utredningens förslag i denna del.

Ä5Koch länsstyrelserna i Stockholms och Jönköpings län anser att förslaget inte bör läggas till grund för lagstiftning. RSVanTör att enbart det förhållandet att ideella föreningars taxeringar är låga inte rimligen kan las till utgångspunkt för skattefrihet. Enligt RSV kan det också befaras alt en fullständig

Prop. 1976/77:135 35

skattefrihet för ideella föreningar i längden leder till kontrollsvärigheler för myndigheterna samt slentrianmässig syn på skyldigheten att lämna uppgifter hos föreningarna. RSV är därför av den uppfattningen att samlliga ideella föreningar liksom hittills i princip bör vara oinskränkt skattskyldiga för fastighets- och rörelseinkomster.

RSV diskuterar utformningen av ett tänkbart allemativt system för beskattning av ideella föreningar Utgångspunkten för skattefrihet för annat än faslighets- och rörelseinkomster kan enligt RSV i och för sig tänkas vara de av utredningen föreslagna rekvisiten med undantag för villkoret att intäkterna skall ha elt naturiigt samband med föreningens ideella verksamhet. 1 28 § KL kan vidare införas en bestämmelse om att vissa intäkter, som härrör från t. ex. entréavgifter till idrotts- eller kulturevenemang, bingo och andra lotterier e. d., inte utgör intäkt av rörelse för en förening som uppfyller rekvisiten för inskränkt skattskyldighet. Systemet kan slutligen - anför RSV - kompletteras med ett gmndavdrag om t. ex. 5 000 kr. och med en högre gräns för förmögenhetsskattens inträde. Liknande synpunkler framförs av länsstyrelsen i Stockholms län och föreiagsskatteberedningen.

Kammarrätten i Stockholm anför att den föreslagna uppdelningen i hell skattefria och oinskränkt skattskyldiga föreningar principiellt sell är godtagbar. Den omständigheten att förslaget kan fa till konsekvens alt föreningar med höga inkomster får större slöd från det allmänna än föreningar med blygsammare inkomster måste enligt kammarrätten vägas mot intresset av att la enklare och lältillgängligare skatteregler.

Länsstyrelserna i Västmanlands och Västerbottens län saml lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Jönköpings och Lycksele fögderier tillstyrker den av utredningen föreslagna principlösningen. Som nyss nämnts har förslaget också mottagits positivt av så gott som samtliga företrädare för föreningsvä-sendel. Negativt inställda bland dessa är endast SAF och Sveriges indusiriförbund, vilka anser atl förslaget på elt uppseendeväckande sätt bryter mot hittills gällande principer.

RSV framhåller att utredningens förslag kan medföra den mindre tilltalande effekten att sädana kvalificerat allmännyttiga ideella föreningar, som i dag är inskränkt skattskyldiga, kan bli oinskränkt skattskyldiga om de har inkomster som saknar naturligt samband med del ideella ändamålet. Även Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd påpekar att förslaget kan medföra nackdelar för vissa föreningar, t. ex. för en stor del av gruppen fria trossamfund och församlingar. Samarbetsnämnden - som i och för sig tillstyrker att de ideella föreningarna uppdelas i en skattefri och en skallskyldig grupp - anser därför alt de av utredningen föreslagna villkoren för skattefrihet är mindre lämpliga förde fria trossamfunden och församlingarna. Enligl nämndens uppfattning bör i författningstexten direkt uttalas atl vissa församlingar, trossamfund och sam arbetsorgan skall vara helt frikallade frän skattskyldighet.

En fråga som tas upp av åtskilliga remissinstanser är om skattereglerna för

Prop. 1976/77:135 36

ideella föreningar kan ändras ulan att motsvarande ändringar görs beträffande stiftelser.

Enligl kammarrätten i Stockholm kan en olika behandling av stiftelser och ideeUa föreningar fa egendomliga konsekvenser. Sålunda kan exempelvis avkastningen av egendom som skänkts till en ideell förening bli skattefri enligt utredningsförslaget medan avkastningen däremot kan komma all beskattas om givaren skänker egendomen lill en stiftelse med samma ändamål som föreningen. Kammarrätten anser att denna skillnad i beskatl-ningskonsekvenserna varken från givarens eller del allmännas synpunkt synes generellt försvarbar. Kammarrätten ifrågasätter om inle en översyn av stiftelsers och ideella föreningars beskattning bör göras i ell sammanhang. RSV anser alt del saknas bärande skäl för alt ideella föreningar skall behandlas förmånligare än stiftelser med samma ändamål och finner därför i likhet med kammarrätten alt frågan om beskattning av ideella föreningar bör samordnas med frågan om beskattning av stiftelser. Liknande synpunkler anförs av länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings och Västerbottens län, KF, Lantbrukets skalledelegation. SAF, Sveriges industriförbund och Sveriges advokaisamfund.

Svenska kommunförbundet anser däremot atl del går att ändra skatlebe-stämmelsema för ideella föreningar utan att avvakta nya regler för stiftelser. Föreiagsskatteberedningen uttalar att del inle finns skäl att avvakta beredningens utredningsresultat pä sliftelseomrädet. Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd och Sveriges kristna ungdomsråd framhåller viklen av all en lill ideell förening knuten stiftelse kan bli -om den har praktiskl laget samma ändamål som föreningen - skattemässigt behandlad på samma sätt som föreningen.

Prop. 1976/77:135 37

3 Förutsättningar Tör inskränkning i skattskyldigheten m. m. 3.1 Nuvarande regler

3.1.1 Kvalificerat allmännyttiga ideella föreningar m. fl.

Huvudregeln i svensk rätt är all en ideell förening är skattskyldig för all inkomst och förmögenhet av skattepliktig nalur. 1 skalleförfattningarna finns emellertid åtskilliga undantag från denna huvudprincip.

Av 53 S 1 mom. d) KL och 7S första stycket e) SI framgår atl bl.a. akademier och sådana sammanslutningar av studerande vid rikels universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar är skyldiga atl vara medlemmar, är inskränkt skattskyldiga. Dessa halvt offenllighelsrälls-liga organisationer är kommunalt skattskyldiga för endast inkomst av fastighet och är helt befriade från statlig inkomstskatt.

Enligl 53 S 1 mom. e) KL är bl. a. kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan om de utövar kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte saml barmhärtighetsinrättningar skallskyldiga lill kommunal inkomstskatt för endasl inkomsl av fastighet och av rörelse. För att verksamhet, som utövas av trossamfund, skall anses som kyrklig förutsätts att samfundet disponerar kyrkolokal samt att samfundet eller dess församlingar regelbundet förrättar offentlig gudstjänst i lokalen (punkt 7 av anvisningarna lill 53 S KL). Denna begränsade skattskyldighet gälleräven för sådana föreningar vilka, utan all i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, har som huvudsakligt ändamål alt under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller all, ulan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för att bereda undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning. Av 7 S första stycket O SI framgår all de skattesubjekt, som anges i 53 S 1 mom. e) KL, vid taxeringen till statlig inkomstskatt är frikallade frän skatt för all inkomsl utom inkomst av rörelse. I sammanhanget kan också nämnas atl RSV med stöd av 53 S I mom. andra styckel KL bemyndigats förklara att förening, som har till huvudsakligt ändamål all främja nordiskt samarbete, skall jämställas med förening som avses i 53 S 1 mom. e) KL.

De nyss omnämnda rättssubjekten inkomsibeskallas alltså kommunall endasl för evenluella faslighels- och rörelseinkomsier och statligt endasl för rörelseinkomsier. Som framgår av del föregående går skattefriheten dock i princip föriorad om den ideella föreningen i sin verksamhet tillgodoser medlemmarnas ekonomiska intressen eller om verksamhelen är begränsad lill viss familj, vissa familjer eller bestämda personer. Enligt en uttrycklig regel i punkt 8 av anvisningarna lill 53 S KL gäller vidare som förutsättning för skattebefrielse att föreningens avkastning används för det allmännyttiga ändamålet. Föreningen är således - oavsett dess ändamål - oinskränkt skattskyldig om den under längre tid inte bedrivit eller inte kan väntas

Prop. 1976/77:135 38

bedriva verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. 1 praxis har della s. k. fullföljdsrekvisil tillämpats pä det sättet all skallefriheten går förlorad om under en längre lid (inemot fem är ) genomsnittligt mer än 20 % av avkastningen använts för annal än del kvalificerat allmännyttiga ändamålet.

Ideella föreningar med ändamål som anges i 53 S I mom. e) KL skall således - om fullföljdsrekvisilel m. m. är uppfyllt - vid taxeringen till kommunal inkomstskatt beskallas endast för fastighets- och rörelseinkomsier. Skattskyldigheten för fasiighelsinkomster är emellerlid inte total. Den kommunala inkomstskatten beräknas på grundval av den skattskyldiges inkomster frän olika förvärvskällor och garantibelopp för fastighet. Garantibelopp utgår dock bara för skattepliktig fastighet. Enligl 5 S KL undanlas åtskilliga typer av fastigheter från skatteplikt. Skaltefriheten gäller bl, a. byggnader - med tillhörande tomtområden - som tillhör i 53 S 1 mom. e) KL angivna kvalificerat allmännyttiga föreningar, om byggnaderna är avsedda för föreningarnas verksamhet. Vidare är nykterhetsföreningars byggnader undantagna från skatteplikt, om byggnaderna är avsedda för nämnda föreningars verksamhet. Skattefria är även vissa kyrkobyggnader och bönehus, om de används för offentlig gudstjänst.

Enligl 54 S KL och 7 S SI är ägare av sådan fastighet, som nämns i 5 S 1 mom. KL, frikallad från skattskyldighet för inkomsl av fastigheten genom dess begagnande för de ändamål som avses i nämnda moment.

De återgivna bestämmelsema innebär sammanfattningsvis all faslighet, som tillhör i 53 S 1 mom. e) uppräknade föreningar, inle föranleder någon beskattning för föreningen om fastigheten är avsedd för och nyttjas i föreningens egentliga verksamhet. Undantagna frän inkomstskatt och garanlibelopp på grund av faslighetsinnehav är dessutom vissa föreningar som i övrigl är oinskränkt skattskyldiga. Undantaget gäller bl. a. nykterhetsföreningar men även här krävs all fastigheten är avsedd för och används i föreningens egentliga verksamhet.

En förening, som är inskränkt skattskyldig enligt 53 S I mom. e) KL, har inte rätt all kvitta eventuellt underskott i skattefri förvärvskälla mot skallepliktiga inkomsler av andra förvärvskällor. Har en ideell förening å ena sidan rörelseinkomster men å andra sidan underskott av en fastighet, som är avsedd för föreningens verksamhet, är del lill nackdel för föreningen om den enligl 5 och 54 SS KL och 7 S SI generellt är frikallad från skall pä grund av faslighelsinnehavet.

Ideella föreningar är enligt 6 S 1 mom. b) SF i princip skattskyldiga för all den förmögenhet som de ägt vid beskattningsårets utgång. I den män frihet föreligger från skyldighet att eriägga statlig inkomstskall är dock ideell förening undantagen frän förmögenhetsbeskattning. En ideell förening, som vid taxeringen till statlig inkomstskatt endasl är skattskyldig för rörelseinkomsier, skall således förmögenhetsbeskallas endasl för evenluella tillgångar som ingår i rörelsen.

Prop. 1976/77:135 39

3.1.2 Idrottsföreningar

Enligt punkt 13 av anvisningarna till 29 S KL gäller särskilda regler för beräkning av viss rörelseinkomsl om rörelsen bedrivs av en ideell organisation som har till huvudsaklig uppgift all främja icke professionell idrott eller gymnastik. Avser rörelsen anordnande av idrollstävlingar, försäljning av idrollsmärken eller annan därmed jämförlig verksamhet medges föreningen avdrag för alla omkostnader under beskattningsåret för intäktens förvärvande och bibehållande även om omkostnaderna endast indirekt eller delvis varit nödvändiga för intäktens förvärvande eller bibehållande. Dessa regler ulgör ell avsleg frän den i 20 S KL uppställda huvudprincipen atl avdrag får göras endast för kostnader som varit nödvändiga för intäkternas förvärvande och bibehållande. Innebörden av anvisningspunkten är atl avdrag från överskott av tävlingsverksamhet o. d. får ske för kostnader för idroltsmate-rial, propaganda och administration även om kostnaderna främjat organisationens ideella syften och således endast indirekt haft samband med tävlingsverksamheten. Avdrag medges dock inte för omkostnad som beslritts av skattefritt bidrag av slalen eller kommun eller skattefri inkomst av lotieriverksamhel.

Enligt punkt 6 av anvisningarna lill 35 S KL skall dessa förmånligare regler för inkomstberäkningen lillämpas även om idrotlsorganisaiionens inkomsl av märkesförsäljning e. d, undanlagsvis äratl anse som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.

De förmånligare reglerna för beräkning av inkomsl av rörelse gäller enligt lagtexten endasl idrotts- och gymnastikorganisationer. Föreningar, som har lill uppgift atl främja verksamhet som räknas till sport, omfattas formellt sett inte av särbestämmelserna. Det kan därför vara nödvändigt att bedöma om en förening är en idrotts- eller gymnaslikorganisaiion eller en sportorganisa-tion.

1944 års skallesakkunniga uttalade i sitt belänkande (SOU 1946:56) angående idrollssammanslulningarnas beskattning, all med idrott i allmänhel torde förstås utövande av kroppsövningar inriktade pä att nå vissa mätbara resultat. Utmärkande för idrott var enligl ulredningen atl förekommande redskap inte i nämnvärd grad inverkade pä resultatet lill förmån för den ene eller andre idroltsulövaren. Vidare framhölls atl tävlingsmomenlet var en oumbärlig del av idrotlsverksamhelen. Gymnastik ansåg de skatle-sakkunniga till sin allmänna karaktär skilja sig från idrotten endast därigenom all den inle syftade till att nå direkt mätbara resultat. Till sport räknade de sakkunniga sådana kroppsövningar, vari användande av redskap utgjorde ell väsentligt moment. Redskapets beskaffenhet var därvid av stor betydelse för resultatet, t. ex. vid segel-, motor- eller hästsport.

I den proposition som ledde fram till de nu gällande reglerna för idrotlsorganisationers rörelsebeskaltning hänvisade föredraganden i första hand till 1944 års skallesakkunnigas definition av begreppen idrott.

Prop. 1976/77:135 40

gymnastik och sport (prop. 1948:164 s, 30). Föredraganden anförde också atl de erfarenheler som vunnits vid tillämpning av den dä gällande nöjesskal-leförordningen kunde vara vägledande vid gränsdragningen mellan idrott och sport.

Den utveckling som har sketl sedan mitten av 1940-lalet har medfört en utvidgning av begreppei idrott. Svenska seglarförbundet. Svenska motorcykelförbundet och Svenska ridsporlens centralförbund har bl. a. anlagils som medlemmar i Sveriges riksidrottsförbund. Gränsdragningen mellan idrott och sport torde numera framstå som konstlad. Ytteriigare kan påpekas all idrott och friluftsliv ofta anses ulgöra en odelbar enhet. I betänkandet (SOU 1969:29) Idrott ål alla uttalade sålunda 1965 års idrottsutredning atl det var ogörligt och renlav felaktigt att skilja mellan idrott och friluftsliv. I prop. 1970:79 anslöt sig föredraganden till della uttalande (s. 51). I vad män skattedomstolarna vid lillämpning av punkt 13 av anvisningarna till 29 S KL i dag är beredda att godta den utvidgning av idrotlsbegreppet som ägt rum under senare tid lorde dock vara ovisst.

3.2 Utredningen

3.2.1 Inledning

Utredningen föreslår, som lidigare framhållits, all en ideell förening antingen hell befrias från inkomsl- och förmögenhetsskatt eller också beskallas som oinskränkt skattskyldig. Det nuvarande systemet med ideella föreningar som är skallskyldiga för endasl viss inkomst och förmögenhet skall alltså slopas.

För all en förening skall komma i åtnjutande av skattefrihet bör enligt ulredningen etl antal villkor rörande bl. a. föreningens ändamål och verksamhet vara uppfyllda. De av ulredningen föreslagna villkoren gäller föreningens ändamål, den av föreningen bedrivna verksamheten, rätten alt bli medlem i föreningen, användningen av föreningens inkomster (fullföljdsrekvisilel) saml sambandet mellan den inkomsigivande verksamhelen och föreningens ändamål. I del följande behandlas dessa villkor för sig.

3.2.2 Föreningens ändamål

Ulredningen erinrar om att en förenings ändamål enligt nuvarande regler har stor betydelse vid beskattning av ideella föreningar. Vid sidan av bestämmelserna i KL hänvisar utredningen till 3, 28 och 38 SS lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskatt, AGL. Enligl 3 S AGL medges frihet frän både arvsskatt och gåvoskatt för föreningar som fullföljer vissa höggradigt allmännyttiga ändamål. Dessa ändamål anges i lagtexten. Om det allmännyttiga inslaget inte är av sådan höggradig natur kan dock mottagaren

Prop. 1976/77:135 41

enligt 38 S AGL bli befriad frän gåvoskatt. För sådan mottagare beräknas arvsskatten enligl en gynnsammare skala än eljesl (klass III). Beslämmelserna innebär i huvudsak följande.

Enligl 3 S AGL ulgår varken arvsskatt eller gåvoskatt för egendom som -ulan särskilda föreskrifter i testamente eller gåvobrev - tillfaller en höggradigt allmännyttig förening som inle har lill syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. Som höggradigt allmännyttiga räknas för det första föreningar med huvudsakligt ändamål all under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels försvar. I gruppen höggradigt allmännyttiga ingår vidare föreningar vars huvudsakliga ändamål är atl främja barns eller ungdoms värd och fostran eller utbildning eller all främja vård av behövande ålderstigna, sjuka eller lylla. Skattefriheten för föreningar tillhörande denna grupp gär dock föriorad om ändamålet är alt tillgodose medlemmar av viss eller vissa släkter. En ideell förening anses slutligen vara höggradigt allmännyttig om dess huvudsakliga ändamål är att främja vetenskaplig undervisning eller forskning.

Vissa ideella föreningar är, som nyss nämnts, befriade från skyldighet att erlägga gåvoskall och erlägger arvsskall enligt en förmånligare tariff Della gäller bl. a. föreningar som - ulan all ha lill syfte atl i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska iniresse - har lill huvudsakligt ändamål all främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljesl allmännyttiga ändamål. Hil hör också förening med huvudsakligt ändamål alt främja landets näringsliv saml folkels husföreningar, bygdegärdsföreningar och andra liknande sammanslutningar som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal.

Ulredningen anför alt ett väl differentierat och omfattande föreningsliv är en självklar tillgång för samhällel i dess helhet. Del är enligt utredningen den speciella prägel varje organisation har som kan berika samhällsgemenskapen. Lika självklart är, anför utredningen vidare, all föreningarna skall vara hell suveräna att själva bestämma sin verksamhet. En följd av denna grundsyn bör enligt utredningen vara att en ideell förening endast i undantagsfall skall kunna förvägras skallebefrielse på grund av sitt ändamål.

Mol denna bakgrund föreslär ulredningen all full befrielse från skatt pä inkomst och förmögenhet skall kunna komma i fråga för en ideell förening vars ändamål uppfyller de i 38 S AGL angivna villkoren för befrielse frän gåvoskatt. Föreningens syfte skall alltså vara all främja "religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål". Som förutsättning för frihet från inkomsl- och förmögenhetsskatt bör enligl ulredningen gälla all föreningen inle har till syfte att i sin verksamhet tillgodose viss familjs, vissa familjers, medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen.

Jämfört med nuvarande regler innebär förslaget, konstaterar ulredningen.

Prop.1976/77:135 42

att förmånsbehandlingen inte längre förutsätter ell kvalificerat allmännyttigt ändamål utan atl det räcker med att föreningens ändamål är allmännyttigt. Till skillnad mol f n. kommer alltså t. ex. trossamfund, idroilsföreningaroch nykterhetsföreningar att skattemässigt behandlas pä samma sätt. Någon tvekan om atl de i 38 S AGL uppräknade ändamålen läcker varje i 53 S I mom. e) KL angivet ändamål föreligger enligl ulredningen inle. Ulredningen utgår vidare från att taxeringsmyndigheterna kommer att följa den förhållandevis vidsträckta tolkning av 38 S AGL som de allmänna domstolarna tillämpat.

Utredningen erinrar om alt skallebefrielse aldrig bör komma i fråga om en förening har lill uppgift att främja medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. En förening, vars syfte är alt lämna understöd för beredande av undervisning eller all främja konstnärlig verksamhet genom all utdela stipendier, blir t. ex. under alla omständigheter oinskränkt skattskyldig om stadgarna har föreskrifter om all understödet resp. stipendierna skall förbehållas ett fätal bestämda personer. Detsamma bör enligl utredningen gälla t. ex. en förening med ändamål all bekämpa tandsjukdomar, om stadgarna begränsar verksamhelen till medlemmarna eller deras anhöriga.

Ulredningen framhåller all skattefrihet för en förening givetvis inte äventyras av att stadgarna föreskriver att den ideella verksamhelen skall vara förbehållen medlemmarna i föreningen. I en idrottsförening är det t. ex. naturiigt all huvudsakligen de egna medlemmarna deltar i den av föreningen bedrivna tränings- och tävlingsverksamheten. Frågan om verksamheten enligt stadgarna är inriktad mol en alllför snäv personkrets blir enligt utredningen aktuell först om föreningens stadgar lämnar utrymme för utgivande av förmåner av ekonomisk natur.

3.2.3 Den faktiskt bedrivna verksamheten

För atl en ideell förening skall kunna bli befriad från inkomst- och förmögenhetsskall bör enligt ulredningen fordras all kravel pä allmännytta är uppfyllt inte bara i stadgarna utan också i den verksamhet som föreningen bedriver. Oinskränkt skattskyldighet skall sålunda föreligga om föreningen tillgodoser ell hell annat ändamål än vad stadgarna föreskriver. Som exempel nämner utredningen att en förening med ändamål att främja vetenskaplig forskning inte bör frikallas från skatt om föreningen använder sina inkomsler för att propagera för vissa produkter e. d. Skallebefrielse bör enligl ulredningen också vara utesluten om den faktiskt bedrivna verksamheten visserligen inte direkt strider mot föreningens ändamål men ändå, genom att verksamheten i prakliken tillgodoser viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen, inle kan anses vara av allmännyttig natur.

På sistnämnda punkt kan dock, anför utredningen, en del gränsfall kunna

Prop. 1976/77:135 43

uppkomma. Tvekan kan t. ex. uppslå om en förening, vars ändamål är atl främja intresset för segelsport, i sin verksamhet tillhandahäller bålhus, varv och andra anläggningar för alt underlätta medlemmarnas innehav av egna båtar. Så länge den ideella verksamheten - ungdomsverksamhet,anordnande av kurser och tävlingar o. d. - utgör del helt dominerande inslaget i föreningens aktiviteter, bör enligl ulredningen skaltefriheten inte äventyras. Ulgör däremol föreningens servicefunktioner mer än en obetydlig del av verksamhelen, bör föreningen under alla omständigheter behandlas som oinskränkt skattskyldig.

Elt gränsdragningsproblem av liknande slag kan - anför utredningen -uppkomma belräffande idrottsföreningar som anlitar professionella idrottsmän. Det är enligl utredningen å ena sidan klart att "rena proffsklubbar", dvs. klubbar med syfte atl tillgodose medlemmarnas eller de utövande idrottsmännens ekonomiska intressen, inle skall befrias från skall. Å andra sidan skall det förhållandet att en förening betalar ersättning till idrottsmän inte med nödvändighet medföra atl skattefriheten går förlorad. Utredningen framhåller all skallebefrielse bör kunna medges om anlitandet av professionella idrottsmän framstår som ett medel all främja den ideella idrotlsverksamhelen. Enligl utredningens uppfattning fanns det vid lidpunkten för avlämnandet av betänkandet inte någon lill Sveriges riksidrottsförbund ansluten förening som pä grund av inslaget av professionella idrottsutövare borde undantas från möjligheten till skattebefrielse.

Ulredningen diskuterar också det fallet atl en ideell förening enligt stadgarna skall främja vissa allmännyttiga ändamål men faktiskt tillgodoser ell annat ändamål. Skattebefrielse skall enligt utredningens principiella uppfattning komma i fråga endast dä full överensstämmelse råder mellan stadgarna och verksamhelen. Å andra sidan kan det enligt ulredningen le sig stötande atl en förening, vars verksamhet gradvis gäll över frän ell allmännyiligi område till ett annal, skall förlora skattefriheten enbart av den anledningen all man inle hunnit ändra stadgarna. Del avgörande bör enligl utredningen vara att kravet pä allmännytta är uppfyllt i båda leden och att föreningen genomför stadgeändringen sä snart del kan anses möjligt med hänsyn bl. a. lill vad de egna stadgarna föreskriver om stadgeändringar.

3.2.4 Kravet på öppenhet

En sammanslutning kan, anför utredningen, vinna rättskapacitet som ideell förening utan hinder av att villkoren för medlemskap inte skulle godtas vid registrering av en ekonomisk förening. En ideell förening torde t. o. m. i sina stadgar kunna uttryckligen föreskriva alt medlemskap skall vara förbehållet vissa uppräknade personer.

Ulredningen anser att övervägande skäl talar för att endast ideella föreningar med ett öppet medlemskap skall kunna komma i åtnjutande av skattebefrielse. Skyldigheten att anta nya medlemmar kan enligt utredningen

Prop. 1976/77:135 44

sägas utgöra en förutsättning för all föreningen på ell vitalt och demokratiskt sättskall kunna verka försitt ideella ändamål. Utredningen framhäller vidare att rätten lör utomstående atl vinna inträde i föreningen har stor belydelse i kontrollhänseende. Möjligheten atl utnyttja en ideell förening i skalteun-dandragande syfte eller eljest pä obehörigt sätt är, anför utredningen, uppenbarligen långt slörre om blott ett fåtal personer har insyn i och beslutanderätt rörande föreningens angelägenheter än om medlemskap står öppet för en vidare personkrets,

Enligl Ulredningen är det emellerlid orimligt alt såsom förutsättning för skattebefrielse fordra att en förening som medlem antar envar som ansöker därom. En ideell förening måste givetvis vara oförhindrad atl begränsa medlemskapet till sädana som delar föreningens målsättning och är beredda atl följa föreningens stadgar. Skaiiefriheien för en förening bör således enligt utredningen inte gä föriorad av den anledningen atl föreningen vägrar att som medlem anta en person som inle godtar och följer föreningens målsättning.

Ulredningen föreslär atl kravet pä öppenhet formuleras på samma sätt som i 11 S lagen om ekonomiska föreningar (jfr även punkt 12 av anvisningarna till 29 S KL). Enligt denna paragraf får föreningen inle vägra någon inträde som medlem "såframt ej med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak särskilda skäl äro därtiU". Vid bedömning av ideell förenings medlemsbegrepp bör dock slörre hänsyn las lill subjektiva faktorer än vad som är fallet vid prövning av ekonomisk förenings beslut om vägrat inträde eller uteslutning. Ulredningen anför atl det får ankomma på praxis att avgöra i vilka fall medlemskap kan vägras ulan all skaltefriheten äventyras. Med hänsyn bl. a. lill övriga förutsättningar för skattefrihet finns det enligt utredningens uppfattning befogad anledning alt utgå från att kravel pä öppenhet inle kommer alt vålla några slörre problem frän lillämpningssynpunkt.

3.2.5 Användningen av inkomsterna

Enligl punkt 8 av anvisningarna till 53 S IL beskallas ideell förening, som under längre tid inte bedrivit eller kan väntas komma atl bedriva verksamhet i en omfallning som skäligen svarar mol avkastningen av föreningens tillgångar, f n. som oinskränkt skattskyldig oavsett föreningens ändamål. Regeln torde i praxis ha tillämpats på del sättet att i genomsnitt minsl 80 96 av netloavkastningen under en längre period (inemot fem år) måste användas för det ideella ändamålet.

Såsom avkastning lorde inte räknas medlemsavgifter, gåvor och andra bidrag som är skattefria oavsett vem som har uppburit dem. Delta innebär alt statsbidrag lill en ideell förening lorde anses som avkastning endast under förutsättning alt föreningen bedriver näringsverksamhet och atl bidraget utgått till och använts för atl bestrida kostnad i sådan verksamhet (jfr

Prop. 1976/77:135 45

anvisningarna till 19 § KL). Bidrag från kommun torde i delta sammanhang behandlas på samma sätt som statsbidrag (jfr prop. 1973:190 s. 9).

Utredningen konstaterar att kravel på att en ideell förening skall bedriva en verksamhet, som skäligen svarar mot avkastningen på föreningens tillgångar, omöjliggör en snabb förmögenhetstillväxt. Samtidigt markeras alt skattebefrielse förutsätter ideell aktivitet från föreningens sida. Enligt utredningen bör en liknande regel gälla även i det av ulredningen föreslagna systemet för beskattning av ideeUa föreningar.

I en speciell situation bör emellertid enligt utredningen skattefrihet kunna medges utan hinder av att mindre än 80 % av avkastningen används för den ideella verksamheten. Det av utredningen åsyftade fallet är då en förening avser alt spara ihop till en stor investering för den ideella verksamheten, t. ex. en egen samlingslokal eller en större ombyggnad av befintlig lokal. En idrottsförening bör t. ex. kunna använda de löpande inkomsterna för atl utvidga sin idrottsanläggning utan att för den skull gå miste om skaltefriheten.

Utredningen anser dock inte att föreningen själv skall få avgöra om förutsättningar finns för att tillämpa undantagsregeln. Denna fråga föreslås böra prövas av skattechefen i länet. En ideell förening som med behållande av skaltefrihet under en längre period önskar använda mindre än 80 % av avkastningen till den ideella verksamheten bör därför enligt förslaget ansöka om särskilt medgivande (dispens) hos skattechefen. Dispensbeslutet, som inle skall fa överklagas, fär avse en tid av högst fem beskattningsår i följd. Ett dispensbeslut föreslås kunna förses med villkor all sparade medel skall placeras på spärrad bankräkning e. d. När den i dispensbeslutet angivna lidsperioden har gått till ända skall taxeringsmyndigheterna kontrollera om den aktuella investeringen genomförts. Är så inte fallet bör föreningen eftertaxeras.

Ulredningen behandlar vidare det fallet att en förening har sin förmögenhet placerad i tillgångar med mycket låg eller ingen löpande avkastning. 1 sädana fall anser utredningen att föreningen alltid skall beskattas som oinskränkt skattskyldig även om hela den tillgängliga avkastningen används för det ideella ändamålet. Skattefrihet bör alltså kunna komma i fråga endasl om kapitalet är placerat så att normal avkastning erhålls. Detta gäller enligt utredningen dock inte om den lägavkastande tillgången används i föreningens ideella verksamhet. Den omständigheten att en idrottsförenings idrotlsansläggning inte ger någon direkt avkastning skall inle medföra all föreningens skattefrihet äventyras.

3.2.6 Sambandet mellan föreningens ändamål och den finansierande verksamhelen

En ytterligare förutsättning för alt en ideell förening skall komma i åtnjutande av skattefrihet bör enligt utredningens uppfattning vara att

Prop. 1976/77:135 46

föreningens inkomster härrör från verksamhet som har etl naturligt samband med ändamålet enligl stadgarna.

Föreningens ändamål föreslås ,således inte fä finansieras med inkomster som helt saknar anknytning till detta ändamål. .Syftet med regeln är bl. a. att förhindra att någon som vill stödja en ideell förening förlägger vinstgivande rörelse e. d. till denna i stället för all lämna bidrag på vanligt sätt. Om föreningen befrias från skattskyldighet för rörelseinkomsten uppnås genom ett sådani tillvägagängssätt samma resultat som om avdrag medges för fysiska personers bidrag till ideella föreningar. Kravet på samband mellan finansieringskälla och det ideella ändamålet minskar enligt ulredningen också risken för atl ideella föreningar utnyttjas för skalleflykt i olika former.

Utredningen anför atl det kan vara svårt all klart ange vilken verksamhet som kan anses ha ell naturligt samband med det ideella ändamålet. Alt intäkter som har direkt anknytning lill den ideella verksamhelen, t. ex. entréavgifter till idrotts- eller kulturevenemang, skall vara skattefria är enligt ulredningen uppenbart. Delsamma föreslås gälla intäkter som föreningar uppbär genom att tillhandahålla ijänstero. d.,sävida föreningens prestationer ingår som ett led i det ideella syftet. Intäkt pä grund av fastighetsinnehav skall inte föranleda oinskränkt skattskyldighet om fastigheten är avsedd för och används i föreningens ideella verksamhet, En förening bör enligl ulredningen likaledes kunna inneha bankmedel och andra finansiella tillgångar ulan att skattefriheten gär föriorad förutsatt att tillgångarna står i rimlig proportion lill omfattningen av föreningens verksamhet.

En belydande finansieringskälla för ideella föreningar är anordnande av bingo och andra lotterier, fester o.d. Arrangemangen förutsätter normalt tillstånd av myndighet. Utredningen anför all överskottet av sådan verksamhet ibland inle utgör skattepliktig inkomsl i KL:s mening men atl överskottet i vissa fall torde vara alt hänföra lill inkomsl av rörelse. Med hänsyn bl. a. till den hävd som lotterier o. d. har som finansieringskälla för föreningar kan det enligl utredningens mening inle komma i fråga all beskatta en ideell förening enbart av den anledningen all den finansierar sin verksamhet pä nu beskrivet sätt.

Frågan om inkomsterna härrör från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens ideella ändamål blir enligt utredningen mer tveksam om verksamheten bedrivs ungefär på samma sätt som vanlig kommersiell verksamhet. Om sådan verksamhet hell saknar anknytning till föreningens ideella syfte och inle har helt obetydlig omfattning skall föreningen enligt förslaget under alla omständigheter beskattas som oinskränkt skattskyldig. Utredningen är dock medveten om att gränsfall kan uppkomma om den finansierande verksamheten ulgör ett led i del ideella arbetet samlidigt som verksamhetens vinst finansierar andra ideella aktiviteter.

Om den finansierande verksamhelen bedrivs permanent och även i övrigt i

Prop. 1976/77:135 47

ungefar samma former som vanlig kommersiell verksamhet kan enligt utredningen kravet pä naturiigt samband i regel inte anses uppfyllt. Bedömningen börsåledes bli förmånligare för föreningen om finansieringskällan baseras på medlemmamas frivilliga insatser än om föreningen uteslutande använder sig av yrkesmässig arbetskraft. Av belydelse för bedömningen föreslås vidare vara om den kommersiella verksamheten riktar sig mot en bredare allmänhet eller om föreningens produkter eller tjänster i huvudsak är förbehållna medlemmarna. Slor hänsyn bör enligl förslaget tas lill hur omfattande den finansierande verksamhelen är i förhållande lill den ideella verksamheten.

En ideell förening kan ha inkomster av olika slag varav en del faller inom och en del utanför ramen för det naturliga sambandet. Om den främmande aktiviteten inte är av sä obetydlig omfallning all man hell kan bortse från den anser utredningen att föreningen bör bli oinskränkt skallskyldig. 1 delta fall kommer alltså även eventuellt förekommande skattepliktigt överskott i den ideella verksamheten all Iräffas av beskattning. Någon klyvning av en förenings intäkter och utgifter pä en skattepliktig och en skattefri del skall aldrig äga rum. Somtidigareunderslrukitskommersäledesen ideell förening enligl förslaget att antingen vara oinskränkt skallskyldig eller fullständigt befriad från inkomsl- och förmögenhetsskatt.

3.2.7 Ändring av stadgarna m. m.

Ulredningen anför all den föreslagna utvidgningen av möjligheten till skattefrihet för ideella föreningar i och för sig inle synes vara ägnad alt medföra speciell risk för skatleflykl. För den som vill utnyttja en ideell förening för sin egen ekonomiska vinning torde enligl utredningen knappast möjligheterna lill skattebefrielse vara till nytta. En oinskränkt skattskyldig ideell förening kan, framhåller ulredningen, fritt förfoga över 60-65 % av den åriiga netloavkastningen, dvs. den del av avkastningen som inte åtgår för skall. En skaltebefriad förening måsle däremol förbruka minsl 80 % av netloavkastningen i den ideella verksamhelen och kan således lägga högsl 20 % av avkastningen lill förmögenheten. Ävenövriga villkorförskaliefrihet - inle minsl kravel på öppenhet - anses göra det föga attraktivt alt söka utnyttja skattebefriade ideella föreningar i skaileundandragande syfte.

Enligl utredningen är del dock i detta sammanhang nödvändigt atl beakta alt en ideell förening kan - ulan att föriora sin identitet - besluta att den i fortsättningen skall främja annal ändamål än tidigare. Föreningen torde också vara oförhindrad alt fatta beslut om alt den ideella verksamhelen skall upphöra och all föreningens tillgångar skall skiftas ut lill medlemmarna eller andra personer.

En stadgeändring som innebär atl föreningens ändamål inte längre är av allmännyttig karaktär bör enligl ulredningen medföra att föreningen blir oinskränkt skattskyldig för hela del beskattningsår under vilkel sladgeänd-

Prop. 1976/77:135 48

ringen har ägl mm. För att skattefrihet skall kunna komma i fråga skall alltså ändamålet ha varil ideellt under hela del aktuella beskattningsåret.

Utredningen anser däremot inte all en stadgeändring skall föranleda någon omprövning av lidigare års laxeringar. Att en ideell förening växlar ändamål skall -bl. a. av praktiska skäl -enligl förslaget påverka endasl laxeringen för det löpande beskattningsåret och därefter följande beskattningsår.

En stadgeändring i syfte alt skifta ut föreningens tillgångar mellan medlemmar eller andra privalpersoner skall således medföra att föreningen blir oinskränkt skallskyldig för hela det beskattningsår under vilkel ändringen ägt rum. Denna beskattningseffekt ulgör enligt ulredningen dock knappast någon tillräcklig spärr mot förfoganden av detta slag. De utskiftade medlen föresläs därför bli föremål för beskattning hos mottagarna. Vad som delas ul lill medlemmarna skall - lill den del beloppet överstiger inbetalda insatser om sådana i undantagsfall skulle förekomma - av medlemmen upptas som inkomsl av kapital Gfr 38 S tredje stycket KL). Som insats bör enligt förslaget räknas vad en medlem inbetalt till föreningens grundfond eller liknande men inte medlemsavgifter och andra löpande avgifter.

3.3 Remissyttrandena

3.3.1 Föreningens ändamål

Den av ulredningen föreslagna utvidgningen av de ändamål som kan föranleda skattebefrielse har på det hela taget accepterats av remissinstanserna. Enligt kammarrätten i Stockholm synes AGL:s beslämmelser om förmånsbehandlade ändamål - vilka överensstämmer med de ändamål ulredningen har föreslagil - i praxis inle ha vållat några tillämpningssvårigheter. Länsstyrelsen i Västmanlands län anför all förslaget atl utforma ändamålsrekvisitet enligl mönstret i 38 S AGL uppenbarligen tillgodoser del syfte som angivits i direktiven. /?SKbefarar dock all ett sä obestämt uttryck som "eljesl allmännyttiga ändamål" kommer all medföra avgränsningspro-blem, Enligl RSV är del önskvärt atl uttrycket förtydligas i lagtext eller motiv. Även laxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län anser all uttrycket "eljest allmännyttiga ändamål" är alltför vagt.

Riksförbundet Sveriges lollakårer anser atl utformningen av de förmånsbehandlade ändamålen är otillfredsställande från de frivilliga försvarsorganisationernas synpunkt. Förbundet föreslår all ändamålet "under samverkan med militär och civil myndighet stärka rikets försvar" uttryckligen anges i lagtexten. Liknande synpunkter framförs av Svenska röda korset. Studieförbundet vuxenskolan anseratl orden "främja utbildning och undervisning" bör - för all undanröja oklarhet - införas i exemplifieringen av allmännyttiga ändamål. Med samma motivering bör enligl lOGT-NTO a\ lagtexten direkt framgå all nykterhelsorganisalioner skall inräknas i kretsen av allmännyttiga föreningar.

Prop.1976/77:135 49

Sveriges riksidrottsförbund ansluter sig lill utredningens konstaterande alt skattefriheten inte skall äventyras av att en förenings stadgar föreskriver att den ideella verksamhelen skall vara förbehållen me dlemmarna i föreningen. Förbundet godtar också alt den i beskattningshänseende gällande skillnaden mellan idrotts- och sportorganisationer slopas. Kammarrätten i Siockholm befarar att gränsdragningen mellan professionell idrott och amatöridroll i framtiden kan leda till inte önskvärda effekter. Kammarrätten understryker därför vikten av en effekiiv kontroll av idrottsföreningars verkliga förhållanden.

3.3.2 Den faktiskt bedrivna verksamheten

De blindas förening förutsätter att den omständigheten all föreningen tvingats atl skaffa egna produktionsresurser i form av ett blindskriftslryckeri och en lalboksproduktion inte medför att den bedrivna verksamheten anses avvika från det i stadgarna angivna allmännyttiga ändamålet. Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husföreningarnas riksorganisation och Riksföreningen Våra Gårdar framhåller att det ofta förekommer att en nykterhetsförening, vilken fungerar som lokalhållare för allt föreningsliv i orten, har en omsättning som till slörre del härrör från lokalhållandet. Detta är emellertid alt betrakta som en central del av organisationens nykterhetsfrämjande verksamhet. I remissyttrandet betonas vikten av att tillämpningen av den föreslagna ändamälsparagrafen inle blir alllför snäv i dessa fall. Även lOGT-NTO utgår från att tillhandahållandet av samlingslokaler med alkoholfri miljö är att jämställa med det nykterhetsarbete som en nykterhetsorganisalion i övrigt bedriver.

Några remissinstanser har tagit upp villkoret att föreningen i sin verksamhet inte får tillgodose bestämda personers ekonomiska intressen. De handikappades riksförbund påpekar att det hos en förening, som har ett ideellt ändamål och som bedriver allmännyttigt arbete, kan förekomma verksamheter som indirekt kan ge medlemmarna ekonomiska fördelar. Förbundet förutsätter atl sådana fördelar inte skall medföra oinskränkt skattskyldighet. Lantbrukarnas skattedelegation framhåller att det i t. ex. idrottsföreningar är vanligt att en liten elitgmpp uppbär resebidrag och traktamenten för föriorad arbetsförtjänst samtidigt som övriga medlemmar inte får någon ekonomisk hjälp av föreningen. Även om elitskiktet naturiigivis inle går all jämföra med släktingar så är detta skikt - anför delegationen vidare - en så liten gmpp att fråga lorde kunna uppkomma om gruppen i praktiken är alt anse som ett fålal bestämda personer. Etl klargörande bör enligt skattedelegalionen göras i denna fråga. Delegationen anför vidare all det förhållandet atl en segelklubb anordnar gemensam uppdragning av båtar inle bör beröva klubben status av skattefri förening. Etl sådant synsätt skulle enligt delegationen skapa onödig byråkrati och framtvinga en uppdelning av klubben i en varvsklubb och en segelklubb.

4 Riksdagen 1976/77. 1 saml Nr 135

Prop. 1976/77:135 50

3.3.3 Kravet på öppenhet

Utredningens förslag att skattefriheten går föriorad om föreningen utan särskilda skäl vägrar någon inträde i föreningen har rönt ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. Vissa önskemål om förtydliganden har emellertid förts fram.

De blindas förening anför att endast synskadade personer kan bli medlemmar i föreningen. Var och en som uppfyller den i föreningens stadgar gjorda definitionen av begreppet synskadad kan emellertid bli medlem. De blindas förening fömtsätter att ett sådani villkor för medlemskap inle strider mot det krav på öppenhet som utredningen uppställt. Göteborgs distrikts idrottsförbund anser att del förhållandel att vissa föreningar är begränsade lill ett visst bostadsområde, skola eller företag inte bör innebära någon begränsning i skattefriheten. Liknande synpunkler anförs av Lantbrukarnas skattedelegation och Sveriges riksidrottsförbund.

Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd framhåller alt de lokala församlingar, som består av enskilda medlemmar, uppfyller kravet på öppenhet. Däremot uppfyller varken trossamfunden själva eller deras organ för samarbete detta krav, eftersom samfunden och samarbetsorganen inte har fysiska personer som medlemmar. Samarbetsnämnden påpekar dock alt del har varil utredningens avsikt att även samarbetsorgan med juridiska personer som medlemmar skall kunna omfattas av skattefriheten. Körsam förutsätter atl förekomsten av inträdesprov inte skall behöva leda till föriusi av skattefrihet. Svenska pistolskytteförbundet anför att det för medlemskap i pistolskytteklubb krävs bl. a. att personen i fråga lämpligen kan betros med handhavande av skjutvapen. Förbundet hemställer om ett uttalande i propositionen av innebörd att detta villkor för medlemskap inte utgör ett hinder mot skattebefrielse.

3.3.4 Användningen av inkomsterna

Utredningens förslag att skattefrihet i princip skall komma i fråga endast om föreningen bedriver en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen och värdet av föreningens tillgångar (fullföljdsrekvisilel) har kommenterats av ett stort antal remissinstanser.

Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd anser atl något krav på atl en förening använder sin inkomsl för det ideella ändamålet inte bör ställas på den gmpp nämnden företräder. Samarbetsnämnden motiverar detta bl. a. med att trossamfunden och deras sammanslutningar i sig själva är en garanti mot den skatteflykt som tydligen har föranlett stadgandet. I sammanhanget framhålls också att det i alla kända stadgar för frikyrkoförsamlingar finns föreskrifter om att enskilt ägande i tillgångar är uteslutet och att tillgångarna vid föreningens upplösning skall tillfalla samma ändamål som föreningen verkat för. Handikappförbundets centralkommitté anser att det av utredningen

föreslagna fullföljdsrekvisilel alltför hårt binder föreningarna samtidigt som del inte utgör någon effektiv spärr mot skatteflykt. Kommittén anför vidare atl förslaget inte medger t. ex. alt en förening under några år spar medel föratt kunna anställa någon, för att kunna dela ul ett forskningsstipendium eller för atl ordna en konferens.

De handikappades riksförbund säger sig inte ha något alt invända mot att minst 80 96 av en förenings åriiga avkastning skall användas för det ideella ändamålet. Förbundet påpekar dock att det kan förekomma att donatorer eller testatorerföreskriveratt föreningen inie fär utnyttja så mycket som 80 % av avkastningen. Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare anser att det av utredningen utformade fullföljdsrekvisilel inte är i överensstämmelse med modern redovisningsteknik och hindrar en förening från all själv suveränt besluta om kapitalanvändningen. Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husföreningarnas riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar anför att eftersom realisationsvinst vid fastighelsförsäljning ulgör en extraordinär vinst bör det inte krävas att 80 % av vinsten skall på en gång förbrukas för den ideella verksamheten. RSV anser att fullföljdsrekvisilel bör förtydligas. Detta kan enligt RSV lämpligen ske genom ett uttalande i motiven av innebörd att verksamhelen skall anses ha bedrivits i skälig omfattning om under en femårsperiod minsl 80 % av avkastningen använts för det ideella ändamålet och för skäliga förvaltningskostnader.

Länsstyrelsen i Västmanlands län konstaterar alt utredningen inte tagit upp problem om hur statliga och kommunala bidrag skall påverka beskattningen. Länsstyrelsen påpekar att bestämmelsema i 19 § KL huvudsaklingen tar sikte på statsbidrag lill näringsidkare för hans näringsverksamhet och därför sällan kan tillämpas direkt på föreningar. För åtskilliga föreningar utgör dessa bidrag en väsentlig del av de intäkter som finansierar verksamheten. Länsstyrelsen anser därför att det bör klariäggas hur en oinskränkt skattskyldig förening skall beskattas för offentliga bidrag. En annan fråga som enligl länsstyrelsen är oklar är om förekomsten av bidrag skall påverka bedömningen av om en förening iakttagit fullföljdsrekvisilel.

Några remissinstanser har berört utredningens förslag atl inte bara användningen av avkastningen ulan även värdet på föreningens tillgångar skall beaktas vid bedömningen av om fullföljdsrekvisilel skall anses uppfyllt. Kammarrätten i Stockholm anför att del synes praktiskt taget omöjligt atl sälta verksamhelen i relation till värdet av tillgångarna. Det är enligl kammarrätten heller inle rimligt att genom skatteregler styra en förenings placering av sina tillgångar. Även Handikappförbundets centralkommitté, Svenska röda korset och Sveriges kristna ungdomsråd är negativt inställda till utredningens förslag i denna del.

Utredningens förslag att skattechefen efter ansökan skall kunna medge att en förening - utan att förlora skattefriheten - under högst fem beskattningsår i följd använder mindre änSO % av avkastningen i den ideella verksamheten framstår enligl Ä5K som svagt motiverad. Flertalet remissinstanser som tagit

Prop. 1976/77:135 52

upp denna fråga menar däremol all utrymmet för dispenser bör utvidgas. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser all dispens borde kunna ske även för framtida aktioner eller verksamheter av allmännyttig karaktär, t. ex. vissl evenemang i samband med jubileum. Enligl länsstyrelsens mening bör en förening vidare vara tvungen att ställa säkerhet endast när det föreligger särskilda skäl. Liknande synpunkter framförs av Bygdegårdarnas riksförbund. Folkets husföreningarnas riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar samt lOGT-NTO och Sveriges advokaisamfund. Sveriges kristna ungdomsråd anser atl dispenstiden skall kunna föriängas med ytteriigare tre år saml - i likhet med några andra remissinstanser - all skallechefens beslut i ett dispensärende skall kunna överklagas.

Taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län och länsstyrelsen i Västerbottens län anser att rätten att meddela dispens från fullföljdsrekvisilel bör kunna delegeras från skattechefen till annan länsstyrelsetjänsteman. 1 dessa remissyttranden liksom i RSV:s yttrande framhålls vidare atl den föreslagna dispensregeln nödvändiggör en uttrycklig bestämmelse om rätl till efterbeskatlning av sådan förening som inte har uppfyllt i dispensbeslulel föreskrivna villkor.

3.3.5 Sambandet mellan föreningens ändamål och den finansierande verksamheten

Länsstyrelsen i Västmanlands län erinrar om att stiftelsers och föreningars finansieringsmetoder enligl nuvarande lagstiftning saknar betydelse vid bedömningen av om de är inskränkt skattskyldiga eller inle. Mol bl. a. denna bakgrund och då huvudparten av de ideella föreningarna arbetar under svåra ekonomiska villkor, anser länsstyrelsen all det kan vara motiverat atl hell slopa kravet på att verksamheten måste finansieras med inkomster som har anknytning lill föreningens ändamål. Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd avstyrker kravet på naturligt samband mellan finansierande verksamhet och föreningens ändamål. Eftersom trossamfunden och många församlingar med faslighetsinnehav har oförmånlig relation mellan omsätlningsvolym i olika verksamhetsgrenar och förmögenhetsvärden skulle dessa föreningar, om förslaget genomfördes, bli oinskränkt skattskyldiga. Nämnden anser alt sambandskravet är lill så stort förfång att det, såvitt gäller trossamfunden, äventyrar utredningsförslaget i dess helhet.

För den händelse att ett krav på samband mellan verksamhet och ändamål genomförs bör det enligt RSV i motiven uttalas att det "naluriiga sambandet" skall ges en restriktiv tolkning. Svenska röda korset anser däremot all den föreslagna omfattningen av skattefria inkomster är alllför snäv. Enligl denna remissinstans bör skattefrihet kunna medges om föreningens inkomster inle eller i endast mindre omfattning härrör från nettoöverskott pä kommersiell verksamhet ulan direkt anknytning till föreningens ideella verksamhet.

Lantbrukarnas skattedelegation delar utredningens uppfattning atl en

Prop. 1976/77:135 53

förening inte skall - med bibehållen skattefrihet - kunna bedriva en mer eller mindre omfallande rörelseverksamhet. Gränsdragningsproblem kan enligl delegationen dock bli besväriiga, t. ex. om en idrottsförening driver egna restauranger med anställd personal medan en annan förenings medlemmar sköter en liten servering i klubblokalen. För atl undvika onödigt processande bör gränsdragningen enligt delegationen preciseras bättre i propositionen än vad som skett i utredningens betänkande. Även KF befarar att tolkningsproblem kan uppkomma vid bedömningen av sambandskravet.

Vid bedömning av om en inkomstkälla har naturiigt samband med det ideella ändamålet bör enligt lOGT-NTO större generositet visas än vad ulredningen har föreslagit. lOGT-NTO anser att skattefriheten inte bör äventyras om den kommersiella inkomsten uppgår till högst 50 % av föreningens lolala inkomster. En sådan regel bör- anför lOGT-NTO vidare -ulan risk för skatteflykt kunna tillämpas exempelvis på en föreningsägd fastighet, vilken utöver samlingslokaler inrymmer bostads- och kontorslägenheter. lOGT-NTO föreslår slutligen atl en ideell förening skall - för den händelse föreningen bedöms som oinskränkt skattskyldig - fä dra av underskoll på den ideella verksamheten från överskott på den kommersiella verksamheten. Liknande synpunkler anförs av Bygdegårdarnas riksförbund. Folkets husföreningarnas riksförbund och Riksföreningen Våra Gårdar.

Med tanke pä all en kvalificerat allmännyttig förening, som finansierar sin verksamhet genom att t. ex. hyra ul en fastighet, kan bli hårdare beskattad enligt de föreslagna reglerna än vad som gäller f n., förmodar Svenska kommunförbundet atl förslaget kommer att medföra en viss "sanering" av ideella föreningars finansieringskällor. En sådan avveckling av inkomstkällor, som inle har ett naturiigt samband med en förenings ändamål, aktualiserar enligt förbundet frågan om behovet av övergångsbestämmelser eller dispensmöjligheter. Även De blindas förening efleriyser en dispensmöj-lighel för föreningar med mer omfallande fastighetsinnehav.

Enligt kammarrätten I Siockholm är det inle önskvärt att genom ingrepp beskallningsvägen stoppa möjligheten för ideella föreningaratt finansiera sin verksamhet genom anordnande av bingo, lotterier, fester o. d. Kammarrätten kan ä andra sidan inte finna all exempelvis anordnanden av bingo är en verksamhet, som har något naturligt samband med en ideell förenings verksamhet. Enligt kammarrättens mening är det bättre att direkt fastslå att mindre intäkter genom bingo o. d. inte är skattepliktiga och förbehålla "anknytningen" till sådant ideellt arbete, som faktiskt har ett naturiigt samband med föreningens ändamål.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför att ett stort antal av föreningarna i länet lorde vara hänvisade lill alt finansiera sin verksamhet enligt stadgarna med inkomsler som inte uppfyller det föreslagna kravel på naturiigt samband. Detta gäller enligt länsstyrelsen inte minst idrottsföreningarna som på gmnd av dålig publikanslutning måste skaffa inkomster genom anordnande av fester, basarer, loppmarknader och danstillställningar med därtill

Prop. 1976/77:135 54

hörande servering. Även inkomster av delta slag bör- under fömtsättning att de står i rimlig relation till den ideella verksamheten - enligt länsstyrelsens uppfattning anses ha ett naturiigt samband med föreningens ändamål.

Enligt Körsam vore det orimligt alt eventuell vinst pä gmnd av körsam-manslutnings försäljning av noter skulle medföra hinder för föreningarna atl åtnjuta skattefrihet. De handikappades riksförbund anför att förbundet i slor utsträckning måste använda finansieringskällor som kan uppfattas sakna ett naturligt samband med det ideella ändamålet. I regel är det fråga om årligen återkommande försäljnings- och insamlingskampanjer som vänder sig lill en större allmänhet. Med hänsyn till de begränsade möjligheter handikapporganisationerna har när det gäller medlemmarnas insatser för föreningens ekonomi, bör enligt förbundets uppfattning det förhållandet att det förekommer inkomster som inte har ett direkt samband med verksamheten inte leda till oinskränkt skattskyldighet. Göteborgs distrikts idrottsförbund anför att den eventuella verksamhet som en förening bedriver som komplement lill idrotten, t. ex. reklamförsäljning, hell avser alt stödja den idrottsliga delen av verksamheten och inte bör utesluta befrielse från skatt. Sveriges riksidrottsförbund anser att tyngdpunkten vid bedömningen av det naluriiga sambandet skall ligga vid om den bedrivna verksamheten syftar lill att uppnå det ideella ändamålet.

Förbundet Vi Unga föreslär att föreningar som bedriver bingoverksamhet skall beskattas. I fråga om andra lotterier tillstyrker förbundet emellertid skattefrihet, eftersom dessa inle medför samma risk för att personer spelar bort sina pengar.

j.3.6 Ändring av stadgarna m. m.

Utredningens förslag att en förening, som på gmnd av stadgeändring föriorar sitt allmännyttiga ändamål, skall behandlas som oinskränkt skattskyldig under hela det aktuella beskattningsåret, har inte mött någon invändning från remissinstansernas sida.

/?SKställer sig frågande till utredningens uppfattning att medlemsavgifter, som genom utskiftning betalas åter till medlem i föreningen, skall bli föremål för beskattning hos medlemmen. Taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län anför att den föreslagna regeln om att vad som utskiftas vid en förenings upplösning skall beskattas som intäkt av kapital kan förefalla obehövlig. Med hänsyn till att regeln huvudsakligen torde ha förebyggande effekt vill taxeringsavdelningen dock inte motsätta sig att förslaget genomförs.

Prop. 1976/77:135 55

4 Äldre ekonomiska föreningar 4.1 Nuvarande regler

För atl en ekonomisk förening skall kunna registreras och därmed tillerkännas rättskapacitet krävs enligt 1 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar atl föreningen bedriver ekonomisk verksamhet av kooperativ natur, 11911 års lag om ekonomiska föreningar var emellertid definitionen på ekonomisk förening betydligt mer allmänt hållen. Till ekonomisk förening enligt 1911 års lag räknades t. ex. förening, som drev bokföringspliktig verksamhet, även om föreningen hade annat syfte än att främja medlemmarnas ekonomiska intresse (I § andra stycket). Enligt 4 § 1 mom. lagen (1951:309) angående införande av 1951 års lag om ekonomiska föreningar gäller atl förening, som registrerats enligt 1 § 1911 års lag, fär bestå som registrerad förening även om föreningen inle bedriver ekonomisk verksamhet av den natur som föreskrivs i 1 S 1951 års lag och - i fråga om äldre föreningar som bedriver bokföringspliktig verksamhet - ulan hinder av att föreningen har ett ideellt syfte.

Bland de sammanslutningar som på gmnd av övergångsbestämmelserna till 1951 års lag om ekonomiska föreningar alltjämt räknas som ekonomiska föreningar finns alltså föreningar av ganska olika karaktär. Jämsides med sådana som skulle kunna vinna registrering även enligt I § nya lagen existerar äldre ekonomiska föreningar, som på gmnd av att verksamheten är av ickekooperativ natur, över huvud tagel inte skulle tillerkännas rättskapacitet enligl nuvarande regler. Dämlöver finns föreningar som enligt den nya lagstiftningen skulle hänföras till ideell förening.

En ekonomisk förening är oinskränkt skallskyldig för all skattepliktig inkomsl. Statlig inkomstskatt utgår med 32 % av den beskattningsbara inkomsten. Däremot är en ekonomisk förening inte skyldig att eriägga förmögenhetsskatt, vilkel hänger samman med all den enskilde medlemmen skall redovisa värdet av föreningsandelen vid beräkningen av sin skattepliktiga förmögenhet.

Vad som nu sagts gäller i princip såväl äldre som nyare ekonomiska föreningar. Det har emellertid förekommit i praxis att en förening, vilken registrerats som ekonomisk förening enligt äldre lag, skattemässigt behandlats som ideell förening. Regeringsrätten har sålunda i ett mål (RÅ 1972:856) taxerat Ovanåkers Hembygdsförening u. p. a. som en kvalificerat allmännyttig ideell förening utan hinder av atl föreningen år 1920 registrerats som ekonomisk förening. Normalt lorde dock äldre ekonomiska föreningar laxeras som ekonomiska föreningar även om viss del av verksamheten är av ideell natur (jfr RÅ 1967 ref 27).

Prop. 1976/77:135 56

4.2 Utredningen

Utredningen anger att omkring 80 % av Folkets husföreningarna och de flesla Folkets parkföreningama är ekonomiska föreningar enligl 1911 års lag om ekonomiska föreningar. Flertalet bygdegärdsföreningar är däremot ideella föreningar. Andra föreningsförvaltade samlingslokaler ägs enligt ulredningen i allmänhel av en ideell förening som har ett annat huvudsyfte än samhngslokalägandet-t, ex. nykterhetsföreningar och frikyrkliga församlingar.

Del är enligl ulredningen mycket svårt för en äldre ekonomisk förening att ändra sin föreningsform till ideell förening. Ett genomförande av utredningens förslag skulle därför innebära att en grupp äldre ekonomiska föreningar skulle komma i skattemässigt betydligt sämre ställning än ideella föreningar med samma ändamål. Utredningen föreslår mot denna bakgrund all ekonomiska föreningar, som är registrerade enligt 1911 års lag, skall kunna befrias från inkomst- och förmögenhetsskatt enligt de regler som föreslagils för ideella föreningar. En förutsättning för skattebefrielse föreslås dock vara atl föreningarna har lill främsta syfte atl tillhandahålla samlingslokaler eller samlingsplatser för föreningslivet. Ulredningen uppskattar att denna utvidgning av möjligheten lill skattebefrielse medför en ökning av skatiebortfallet för .stat och kommun från 10,4 milj. kr. tUl omkring 13 milj. kr.

4.3 Remi.vsyttrandena

Förslaget atl ekonomiska föreningar som är registrerade enligt 1911 års lag om ekonomiska föreningar skall - om de har till främsta syfte atl tillhandahålla samlingslokaler eller samlingsplatser för föreningslivet - kunna befrias från skall enligt de regler som föreslagits för ideella föreningar, har tillstyrkts av praktiskt taget alla remissinstanser som berört frågan. Förslaget tillstyrks sålunda av bl.a. RSV, länsstyrelsen i Västmanlands län, Bygdegårdarnas riksförbund. Folkets husjöreningarnas riksförbund, Riksföreningen Våra Gårdar, Folkparkernas centralorganisation och Svenska kommunförbundel. Negativt inställd är endast taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län som anför att syftet med förslaget borde på elt mer naturligt sätt kunna uppnås genom att den ekonomiska föreningen träder i likvidation och överiåter verksamhelen pä en ideell förening med samma ändamål.

De blindas förening, som är registrerad som ekonomisk förening enligl 1911 års lag, vitsordar utredningens uppfattning alt det är svårt för alt inle säga omöjligt all omvandla en äldre ekonomisk förening till ideell förening. Mot denna bakgrund anser De blindas förening alt del är beklagligt att utredningen stannat för att särbehandla föreningar av lyp folkels husföreningar Enligt De blindas förening bör förslaget omfatta även andra äldre ekonomiska föreningar som uppfyller de villkor för skattefrihet som ulredningen ställt upp. Även Lantbrukarnas skattedelegaiion anser att äldre ekonomiska föreningar skattemässigt skall kunna behandlas som ideella föreningar.

Prop.1976/77:135 57

lOGT-NTO uppger att det inom nykterhetsrörelsen alltjämt kvarstår åtskilliga ekonomiska föreningar av äldre årgång med uppgift all tillhandahälla samlingslokal åt nykterhetsföreningar pä orten (byggnadsföreningar). Enligl lOGT-NTO har det funnits en strävan att avveckla dessa byggnadsföreningar och överföra föreningens fastighet på den andelsägande lokalföreningen genom utskiftning. Elt hinder har emellertid varit den form av utskiftningsskatt enligl 38 S 1 mom. iredje stycket KL som dä har drabbat mottagaren. lOGT-NTO förutsätter att den mottagande föreningen genom de föreslagna bestämmelserna inte kommer att beskattas vid en sådan utskiftning. Om en byggnadsförening utskiftar kontanter i slällel för fastighet bör enligl lOGT-NTO skallefrihet kunna föreligga för den mottagande föreningen även om denna inte på en gång förbrukar 80 % av beloppet i den ideella verksamhelen.

Prop.1976/77:135 58

5 Periodiskt understöd från ideell förening, m. m.

5.1 Nuvarande regler

Periodiskt understöd eller därmed jämföriig periodisk intäkt ulgör enligl 31 § KL i regel inläkt av tjänst. I punkt 2 av anvisningarna lill denna paragraf finns dock ett undantag från denna regel. Av denna anvisningspunkt framgår nämligen att bidrag e. d. som skattskyldig uppbär från stiftelse eller ideell förening inle räknas som periodiskt understöd om stiftelsen eller föreningen är allmännyttig enligl 53 § I mom. e) KL och utbetalningen av bidraget sker lill fullföljande av sådant allmännyttigt ändamål.

5.2 Utredningen

Utredningen anför att den utveckling som har ägt mm på det six;iala området väcker frågan om det kan anses motiverat att en person, som under längre lid lär uppbära bidrag från stiftelse eller ideell förening, inte skall beskattas för de uppburna beloppen. Frågan bör enligl utredningen dock inte lösas separat för de ideella föreningarnas del utan bör prövas först sedan ställning lagits lill hur beskattningen av stiftelser bör utformas. Utredningen anser del emellerlid uppenbart att den utvidgade skattefriheten för ideella föreningar inle bör föranleda en motsvarande utvidgning av skattefriheten för periodiskt understöd. För alt periodiskt understöd från en ideell förening skall undantas från beskattning skall därför enligt förslaget för det första krävas att föreningen uppfyller villkoren för skallefrihet. Dessutom skall - i likhet med vad som gäller f n. - krävas all föreningens ändamål är av sådan allmännyttig natursom avses i 53 § 1 mom. e) KL och alt de utgivna bidragen sker till fullföljande av sådant allmännyttigt ändamål.

Del anförda innebär att bidrag, som en kvalificerat allmännyttig ideell förening i enlighet med sitt ändamål betalar ut exempelvis lill studerande barn, behövande sjuka eller forskare vid universitet, inte föranleder beskattning av mottagaren. Periodiskt understöd som utgår vid sidan av de höggradigt allmännyttiga ändamålen är däremot skattepliktiga. Detsamma gäller beträffande periodiskt understöd som lämnas av en ideell förening vars stadgar inte uppfyller kravet på kvalificerad allmännytta.

5.3 Remissyttrandena

Endast ett fåtal remissinstanser tar upp utredningens förslag angående beskattning av periodiskt understöd från ideell förening. Länsstyrelsen I Västmanlands län framhåller att utredningen i sin allmänna motivering uttalat alt såsom förutsättning för skattefrihet för sådant understöd skall gälla bl. a. alt föreningens ändamål enligt stadgarna är av sådan kvalificerat allmännyttig natur som avses i 53 § 1 mom. e) KL. I förslaget till lagtext har emellertid detta villkor inte lagits med. Enligl länsstyrelsen bör lagtexten kompletteras i delta hänseende. Samma påpekande görs av lokala skattemyndigheten i Västerås fögderi.

Prop. 1976/77:135 59

6 Taxering av fastighet

6.1 Nuvarande regler

Vid faslighetsstaxering skall enligt 8 § KL varje taxeringsenhet taxeras för sig. I de flesta fall föreligger överensstämmelse mellan registerfastighet och taxeringsenhet. En taxeringsenhet kan emellertid omfatta t. ex. flera regis-lerfastigheter eller en del av en registerfastighet.

Enligt 9 § första stycket KL gäller som huvudregel att varje taxeringsenhet skall åsättas taxeringsvärde. I tredje styckel samma paragraf föreskrivs emellertid att taxeringsvärde inte skall åsättas taxeringsenhet som innefattar endasl från skatteplikt undantagen egendom. Föreligger skatteplikt för endast del av egendomens värde, skall egendomens hela taxeringsvärde anges samt vad av detta som belöper pä den inte skattepliktiga delen.

Som framgått av del föregående (avsnitt 2.1.1) är en fastighet, som ägs av en kvalificerat allmännyttig ideell förening, undantagen från skatteplikt såvida fastigheten är avsedd för föreningens ideella verksamhet. En kyrkobyggnad som ägs av en församling behöver t. ex. inle åsättas taxeringsvärde om byggnaden (med eventuellt tillhörande tomtområde) utgör en taxeringsenhet. Finns på taxeringsenheten dessutom ett bostadshus måste däremot hela taxeringsenhetens värde anges samt hur stor del av detta som belöper på kyrkobyggnaden.

Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte år. Det taxeringsvärde som åsätts vid sådan taxering skall, om inle ny taxering skall ske vid särskild fastighetstaxering, gälla under hela femårsperioden. Särskild fastighetstaxering skall göras det år då allmän fastighetstaxering inte äger rum. Endast i vissa uppräknade fall skall nytt taxeringsvärde åsättas vid särskild faslighets-taxering. Etl av dessa fall är att taxeringsenhet, som förut varit undantagen från skatteplikt, blivit skattepliktig eller förut skattepliktig taxeringsenhet blivit skattefri.

6.2 Utredningen

Utredningen föreslär alt fastighet, som tillhör skaltebefriad ideell förening, skall undantas från skatteplikt. För atl en fastighet, som ägs av en ideell förening, skall vara skattefri krävs således enligl förslaget bl. a. atl föreningens inkomsler uteslutande eller så gott som uteslutande hänför sig till verksamhet som har elt naturligt samband med föreningens allmännyttiga ändamål.

Är en ideell förenings fastigheter inle avsedda för den ideella verksamheten ulan kan fastigheterna ses som kapitalplaceringsobjekt blir föreningen - såvida inte inkomsterna på gmnd av faslighelsinnehavet framstår som obetydliga - enligt utredningens förslag oinskränkt skattskyldig. Som en konsekvens av detta blir fastigheterna skattepliktiga.

Prop.1976/77:135 60

6.3 Remissyttrandena

Utredningens förslag beträffande taxering av ideell förenings fastigheter har kommenterats främst av remissinstanser inom skatteförvaltningen. Förslaget att faslighetens ägare och inle fastighetsanvändningen skall avgöra skatteplikten vid fastighetstaxeringen saknar enligt RSV varje naturiig anknytning till nu gällande systematik på området. Länsstyrelsen i Västmanlands län anför att utredningens förslag är olämpligt eftersom del innebär att fastighelsiaxeringsnämnderna årligen måste pröva frågor rörande inkomsttaxeringen. Enligt länsstyrelsen bör de fastigheter som del är fråga om i princip betraktas som skattepliktiga och därför åsättas taxeringsvärden. Beskattning kan enligl länsstyrelsen ändå inle ske om fastighetens ägare är ett skattefritt subjekt. Länsstyrelsen framhäller dock att det kan vara lämpligt alt göra elt förtydligande om delta i t. ex. anvisningarna lill 47 S KL.

Skatteavdelningen vid länsstyrelsen I Jönköpings län anför att det knappast kan vara rimligt att en skattefri förenings affärs- eller hyresfastigheter skall kunna undantas frän skalleplikt. Skatteavdelningen anser vidare alt samordningsproblem kan uppkomma mellan fastighetstaxeringen och inkomsttaxeringen. Inkomsttaxeringen avser i regel del föregående kalenderåret medan fastighetstaxeringen avser det löpande året. Skatteavdelningen påpekar också all inkomsttaxeringen kan bli föremål för tvister, vilket medför atl flera års laxeringar av båda slagen inte vinner laga kraft förrän laxeringarna prövats i högre instans. Lokala skaliemyndighelen i Lycksele fögderi framhåller all problem kan uppkomma vid fastighetstaxeringen om en ideell förening ett år är oinskränkt skattskyldig men etl annal år helt frikallad från skatt.

Prop. 1976/77:135 61

7 Processuella frågor m. m. 7.1 Nuvarande regler

Av 22 § taxeringslagen (1956:623), TL, framgår att ideell förening är skyldig atl utan anmaning lämna självdeklaration om föreningens skattepliktiga bmltoinläkler av en eller fiera förvärvskällor under beskattningsåret uppgått lill minst 100 kr. elierom föreningen skall redovisa garantibelopp för faslighet som skattepliktig inkomst. Deklaralionsplikt utan anmaning föreligger dessutom om värdet av föreningens skattepliktiga tillgångar vid beskattningsårets utgång överstiger 15 000 kr. Oavsett intäkternas eller tillgångarnas storlek är en ideell förening vidare skyldig atl efter anmaning avge självdeklaration.

Självdeklaration avges på heder och samvete och avfattas på blankett enligt fastställt formulär. 1 allmän självdeklaration skall redovisas bl. a. uppgift om identitet, förvärvskällor och fastighetsinnehav, intäkter och avdrag i varje förvärvskälla, allmänna avdrag, tillgångar och skulder, eriagd preliminärskall och garantibelopp i hemortskommunen. Självdeklaration kan avlämnas till bl. a, länsstyrelse, lokal skallemyndighet eller till ordföranden i vederbörande laxerigsnämnd.

1 ett län finns lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdislrikl. Lokall taxeringsdistrikl utgörs normalt av del av en kommun. För varje lokall taxeringsdislrikl finns en lokal taxeringsnämnd som taxerar skattskyldiga inom distriktet i den mån detta inte ankommer på annan taxeringsnämnd.

I elt fögderi skall finnas minst elt särskilt taxeringsdislrikl inom vilket en särskild taxeringsnämnd (s. k. fögderinämnd) taxerar fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser med mer invecklade ekonomiska förhållanden.

I elt län skall slutligen finnas ell eller fiera särskilda taxeringsdistrikl, där särskild taxeringsnämnd taxerar andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Del är taxeringsnämnder av detta slag som taxerar bl. a. ideella föreningar och stiftelser (utom familjestiftelser).

En ideell förening som är helt eller delvis frikallad från skattskyldighet, dvs. en kvalificerat allmännyttig ideell förening, skall enligl 33 § TL lämna en särskild uppgift rörande sin skattefria inkomst och förmögenhet. Uppgiften, som avfallas pä blankett enligt fastställt formulär, skall i princip avse föreningens inkomster och utgifter under det senaste räkenskapsåret samt tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut. Uppgiften, som lämnas under straffansvar, skall också innehålla upplysning om de omständigheter som enligl föreningens uppfattning motiverar frikallelse från skattskyldighet.

Uppgifter enligt 33 § TL behandlas inle av taxeringsnämnd utan skall, senast den 31 mars varje år, lämnas till länsstyrelsen i det län där föreningens förvaltning utövas. Skattechefen kan på begäran av föreningen medge

Prop.1976/77:135 62

befrielse från skyldigheten att lämna uppgift. Dispenser av detta slag är relativt vanliga.

En ideell förening behöver inte registreras för att få full rättskapacitet. Något register över de ideella föreningarna finns inte heller. Enligl lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m. fl. gäller emellertid atl organisationsnummer skall fastställas för ideell förening om föreningen själv begär del. Organisationsnummer skall vidare fastställas om myndighet, hos vilken föreningen är registrerad eller har mål eller ärende anhängigt, påkallar sådant nummer. Varje ideell förening som har eller kan väntas få skattepliktig inkomst eller förmögenhet, dvs. föreningar som finns upptagna i laxeringslängden, är tilldelade organisationsnummer.

7.2 Utredningen

Utredningen anför att del förhållandet att elt myckel stort antal ideella föreningar kan väntas uppfylla kraven för skattebefrielse inte beiyder all det går alt hell slopa skaltemyndigheternas kontroll av de ideella föreningarna. En ideell förening med allmännyttigt ändamål kan t. ex. bli skattskyldig om den inte har använt skälig del av sin avkastning i den ideella verksamheten eller om föreningens inkomster avser verksamhet, som inte haft ett naturligt samband med föreningens ändamål. Det kommer enligt ulredningen oundvikligen alt finnas ett antal fall där tvekan föreligger om samtiiga viUkor för skallefrihet är uppfyllda eller inte. Frågan om skattefrihet bör medges eller inte föresläs därför i första hand böra prövas av taxeringsnämnderna. Utredningen betonar samlidigt att det givetvis är önskvärt att föreningar, som klart uppfyller villkoren för skattefrihet, inle belastas med arbetet alt upprätta självdeklaration.

Ulredningen anför att del normall torde räcka med att en ideell förening, som anser sig uppfylla de föreslagna villkoren för skattefrihet, avger uppgift enligt 33 § TL. Det fär enligl utredningen ankomma på riksskatteverket all utforma en blankett för uppgiftslämnandet som är lätt för föreningarna att fylla i - t. ex. genom kryssning i mtor - samtidigt som den ger laxerings-myndigheterna godtagbar information. Föreningen bör lill sin avlämnade uppgift foga ett exemplar av sin årsredovisning (motsvarande) samt - när framställning om skattebefrielse första gängen görs - elt exemplar av föreningens stadgar. Har stadgarna ändrats under räkenskapsåret skall enligl utredningen de nya stadgarna sändas in lillsammans med andra handlingar avseende detta är. Utredningen anser att såväl uppgifter enligt 33 § TL som angivna deklarationer bör behandlas av taxeringsnämnd. Uppgifterna skall således inle - som nu är fallet - granskas av länsstyrelsen. Möjligheten för skallechefen all medge befrielse från uppgiftsskyldigheten föreslås slopad.

Ulredningen anför att den utvidgade skattefriheten kan antas ställa slörre krav pä taxeringsnämndernas kännedom om lokala förhållanden m. m. Med hänsyn lill detta talar enligt utredningen övervägande skäl för att ideella

Prop. 1976/77:135 63

föreningars deklarationer och uppgifter enligt 33 § TL skall granskas av s. k. fögderinämnder vilkas taxeringsdistrikt utgörs av ett fögderi eller del därav.

Utredningen erinrar om att det i direktiven sägs alt frågan om en enkel registrering av ideella föreningar bör övervägas. Sedan utredningen tillsatts har emellertid, konstaterar utredningen, systemet med organisationsnummer införts. Utredningen lägger mot denna bakgrund inte fram något förslag om registrering av ideella föreningar. Utredningen framhåller dock att organisationsnummersystemel och det förhållandet att stadgar och årsredovisningar finns tillgängliga hos skattemyndigheterna, gör det möjligt för dessa myndigheter atl ge information om ideella föreningar lill t. ex. anslagsbeviljande organ.

Utredningen anför att det givetvis kommer alt ställas stora krav på information lill föreningarna om bl. a. de föreslagna skatte- och taxeringsreglerna. Enligt utredningen bör RSV fä i uppdrag att svara för denna information. Utredningen anför att det därvid är naturiigt att RSV utnyttjar möjligheten lill samarbete med olika riksorganisationer, vilka rimligen bör ha ett stort intresse av att informera sina regionala och lokala medlemsorganisationer om förutsättningama för skattefrihet.

De flesta föreningar är - konstaterar utredningen - lokala organisationer som tillhör någon riksomfattande centralorganisation. I dessa fall kan enligl Ulredningen taxeringsnämndernas arbete underlättas om det görs en central bedömning av centralorganisationens stadgar och verksamhet. RSV bör enligt utredningen kunna utfärda anvisningar om vilka riksorganisationer som kan betraktas som ideella i skallehänseende. Utredningen erinrar dock om att dessa anvisningar endast är vägledande för taxeringsnämnden och att nämnden givetvis bör- när skäl till detta föreligger - närmare kontrollera all samtliga villkor för skattefrihet är uppfyllda. Del bör enligt ulredningen ankomma på riksorganen själva att avgöra om de vill sända in stadgar saml uppgifter om medlemmar och lokala organisationer för atl på så sätt bli upptagna på RSV:s lista över "skattefria" ideella föreningar.

7.3 Remissyttrandena

Utredningens förslag att en skattefri ideell förening obligatoriskt skall avge uppgift enligt 33 § TLoch alt uppgiften skall granskas av taxeringsnämnd har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av flertalet remissinslanser. Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd anser dock att skattechefens möjligheter atl medge befrielse från uppgiftsskyldigheten skall bestå. Att en skaltebefriad församling är efter år skall nödgas åsamka sig själv och laxeringsmyndighe-tema merarbete med en uppgift som endasl bekräftar skattefriheten synes enligt nämnden vara en överflödig åtgärd. Även Svenska röda korset anser det vara lämpligt att behålla bestämmelsen om att skattechefen skall äga räll atl dispensera från uppgiftsskyldigheten.

Länsstyrelsen i Västerbottens län bedömer förslaget att en ideell förening

Prop. 1976/77:135 64

skall lämna vissa uppgifter om inkomst, förmögenhet m. m. som väl ambitiöst. Enligt länsstyrelsens mening bör tillämpningen av det nya systemet föregås av en kartläggning av föreningarnas verksamhet och en omfattande information lill berörda föreningar lill ledning för en framtida förenkling av administtationen på området. Därefter bör del enligl länsstyrelsen anses tillräckligt att uppgifter enligt 33 § TL lämnas förslagsvis vart femle år såvida fråga inte är om stadgeändring eller föreningens upphörande. Unga Örnars riksförbund avstyrker förslaget att föreningar skall behöva lämna uppgifter till taxeringsmyndigheterna varje år. Enligt riksförbundels mening bör del räcka med att riksorganisationen lämnar vissa uppgifter rörande hela organisationen och att enskild förening endast på begäran lämnar uppgifter till myndigheterna. Bygdegårdarnas riksförbund, Folkets husföreningarnas riksorganisation och Riksföreningen Våra Gårdar anför all den åriiga uppgifts-skyldigheten lorde bli ganska betungande för såväl föreningar som skallemyndigheter. Enligt dessa remissinstansers uppfattning borde del vara möjligt atl med ledning av de uppgifter som lämnats första gången kunna sovra materialet och i fortsättningen begränsa uppgiftslämnandet. Liknande synpunkter anförs av lOGT-NTO.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anför att den av utredningen skisserade blanketten för fullgörandet av uppgiftsskyldigheten kanske kan vara tillräcklig om föreningen bifogar en specificerad balans- och resultaträkning. Erfarenheten visar dock atl i vart fall resultaträkningar ofta är så summariska att man av dem inle ens kan läsa ul omfattningen av medlemsavgifter, anslag o. d. När det gäller t. ex. idrottsföreningar föreligger enligt länsstyrelsen ofta flera resultaträkningar med vitt skilda bokföringssystem från olika sektioner inom samma förening. Mol denna bakgrund anser länsstyrelsen atl uppgiftsskyldigheten inte kan förenklas så långl atl taxeringsnämnderna fär ell belydande merarbete för all reda ul om en förening fullföljt sin verksamhet i skälig omfallning.

Lantbrukarnas skalledelegation anför alt om del skall vara någon mening med ell förenklat uppgiftslämnande måste den blankett på vilken uppgifterna lämnas vara ytterligt enkel. Delegationen beklagar att det inle lämnats något exempel på blanketten i betänkandet eftersom det är blankettens uiformning som avgör hur enkel redovisningen kommer att bli. Även Göteborgs distrikts idrottsförbund betonar vikten av all uppgiftslämnandet görs mycket enkelt för föreningarna.

Utredningens förslag all de ideella föreningarnas laxeringar skall behandlas av fögderi nämnder har avstyrkts av flertalet remissinstanser som har berört denna fråga. RSV anför all taxeringsnämndernas evenluella lokalkännedom torde vara av helt underordnad betydelse i sammanhanget. Uppdraget att behandla ideella föreningars deklarationer och uppgifter enligl 33 § TL bör enligl RSV liksom hittills tilldelas för ändamålet särskill inrättade nämnder med högt kvalificerade funktionärer. Härigenom kan, anför RSV, likformigheten på detta komplicerade beskaltningsomräde upprätthållas

Prop. 1976/77:135 65

bättre. Med liknande motivering avvisas utredningens förslag i denna del även av taxeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Stockholms län, skatteavdelningen vid länsstyrelsen I Jönköpings län och länsstyrelsen i Västerbottens län. Lokala skallemyndigheten i Stockholms fögderi anser däremot alt många taxeringsproblem torde försvinna om de av utredningen föreslagna beskattningsreglerna genomförs varför taxeringen borde med gott resultat kunna äga mm hos fögderinämnderna. Fördelen med detta syslem ligger enligt lokala skattemyndigheten främst i nämndernas goda lokalkännedom. Som exempel anges att det är lättare för en taxeringsnämnd i Norrtälje än en nämnd i Siockholm att avgöra om en båtförening i Norrtälje uppfyller rekvisiten för skattefrihet. Även Svenska kommunförbundel tillstyrker all ideella föreningars deklarationer skall granskas av fögderinämnder.

Sveriges frikyrkoråds samarbetsnämnd delar utredningens uppfattning att systemet med organisationsnummer gör del onödigt atl införa en särskild registrering av ideella föreningar. RSV anför att en reform av föreningsbe-skaltningen inte behöver föranleda någon ändring i lagstiftningen om organisationsnummerregislrel. RSV kan nämligen med stöd av sin rätt atl utfärda anvisningar se till atl en mer omfallande registrering av ideella föreningar kommer till stånd.

Vad utredningen anfört om möjligheten all via skattemyndigheter samla in information om ideella föreningars verksamhet och ekonomiska förhållanden är enligt Svenska kommunförbundets uppfattning både opraktiskt och principiellt tvivelaktigt. Liknande synpunkter anförs av bl. a. Jägarnas riksförbund-Landsbygdens jägare.

Lokala skattemyndigheten i Jönköpings fögderi påpekar att informationsflödet som omger den åriiga laxeringen f n. inte innehåller några upplysningar eller anvisningar för de ideella föreningarna. En information som särskill riktar sig till dessa föreningar är enligl lokala skattemyndigheten behövlig för alt sprida kunskap om deklarations- och skattskyldigheten. Statens ungdomsråd anför alt slora krav kommer all ställas på informalion lill föreningslivet om utredningens förslag genomförs. Rådet delar utredningens uppfattning all det är naturiigt atl de olika riksorganisationerna medverkar i della informationsarbete. Rådet framhåller också all del för egen del har möjlighet all genom sina kontakter med föreningslivet nå ut med information i frågan. Behovet av en omfattande lättbegriplig information betonas också av Förbundet VI Unga, Sveriges korporationsidrottsförbund och Jugoslaviska riksföreningen i Sverige. Sistnämnda remissinstans framställer även önskemål om att informationen skall översältas till de mest frekventa invandrarspråken.

5 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 135

Prop. 1976/77:135 66

8 Föredraganden 8.1 Inledning

I svensk rätt finns inle nägon central civUrättslig lagstiftning om ideella föreningar Vad som krävs för att en sammanslutning skall anses utgöra en ideell föreninghardärför i praktiken kommit att avgöras i rättstillämpningen. Praxis kan sammanfattningsvis sägas ha intagit ståndpunkten att en förening, som inle avser atl genom ekonomisk verksamhet främja sina medlemmars ekonomiska intressen, fär rättskapacitet som ideell förening under förutsättning att den antagit stadgar och vall styrelse. Att föreningen fär rättskapacitet innebär bl. a. alt föreningen själv svarar för sina förpliktelser och att föreningen blir ett självständigt skattesubjekt. Till ideella föreningar hör bl. a. föreningar för religionsutövning, politisk verksamhet, idrott och skylle samt försvarsföreningar och kamratföreningar. Som ideella föreningar räknas också arbetsgivarföreningar, fackföreningar och branschföreningar. Sistnämnda föreningar har visseriigen till huvudsakligt syfte alt främja sina medlemmars ekonomiska intressen men den bedrivna verksamheten anses inle vara av ekonomisk art.

En ideell förening är i princip oinskränkt skattskyldig för inkomst och förmögenhet av skattepliktig natur. Vissa ideella föreningar med s. k. kvalificerat allmännyttigt ändamål är emellertid inskränkt skattskyldiga och behöver inte erlägga skatt för t. ex. kapitalinkomster. För idrotts- och gymnastikföreningar, vilka i och för sig är oinskränkt skattskyldiga, gäller vidare särskilda regler vid beräkning av inkomst av vissa slags rörelser.

Riksdagen har bl. a. åren 1965 och 1970 framfört önskemål om en översyn av reglerna för ideella föreningars beskattning (BeU 1965:23, rskr 1965:213; BeU 1970:28). År 1971 tillkallades en utredning för atl göra denna översyn. I direktiven förutredningsarbetet uttalades bl. a. atl det i första hand inle var så mycket fråga om att ändra gränserna mellan inskränkt och oinskränkt skattskyldiga föreningar som all för de skattskyldiga föreningarna åsladkomma såvitt möjligt enhetligare och förenklade regler.

Ulredningen, som antog namnet föreningsskatteulredningen, har redovisat sitt uppdrag i betänkandet (Ds Fi 1975:15) Beskattning av ideella föreningar. I betänkandet föreslås att en ideell förening skall vara antingen skattskyldig för all inkomsl och förmögenhet eller helt befriad från skatt för inkomst och förmögenhet. För att skattebefrielse skall kunna komma i fråga krävs enligt förslaget att föreningen har ell allmännyttigt ändamål och atl föreningen faktiskt bedriver verksamhet i överensstämmelse med detta ändamål. Vidare krävs att föreningen är öppen och all föreningen använder sina inkomster i den ideella verksamheten. För skattefrihet fordras dessutom all inkomsterna hänför sig till verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens ändamål.

Etl stort antal remissinstanser har yttrat sig över betänkandet. Utredningens förslag har fått ett ganska blandat mottagande av remissinslanser

Prop.1976/77:135 67

inom den offentliga sektorn. De flesta företrädarna för föreningsväsendet har däremot i huvudsak tillstyrkt förslaget.

Utredningens förslag avser endast inkomsl- och förmögenhetsbeskattningen. I flera remissyttranden framförs emellertid önskemål om en lindring av ideella föreningars skyldighet att eriägga arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Några remissinstanser tar också upp frågan om enskilda personers rätt att göra avdrag för bidrag till organisationer med aUmännyttiga ändamål. Nu nämnda spörsmål kommer inte att behandlas i detta lagstiftningsärende. Jag vill emeUertid erinra om atl utredningen (B 1976:01) om avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för gåvor till ideella och humanitära ändamål f n. prövar rätten till avdrag för bidrag lill allmännyttiga organisationer och att elt förslag i ämnet väntas lill sommaren.

I riksdagen har vid flera tillfällen motioner väckts om atl religiösa organisationer skall befrias från arvsskatt. Bakgmnden till motionerna är bl. a. att svenska kyrkan - i motsats till de lokala församlingarna och de fria trossamfunden och deras lokalorganisationer - inte är skyldig att eriägga sådan skall. Med anledning av motionsyrkanden till 1975/76 års riksmöte uttalade skatteutskottet att avsikten var att regeringen till hösten 1976 skulle lägga fram en proposition beträffande beskattning av ideella föreningar. Utskottet utgick från atl regeringen dessförinnan skulle ta slällning till frågan om trossamfunden borde befrias från arvsskatt. Med hänvisning till bl. a. detta avstyrkte utskottet motionerna (SkU 1975/76:52 s. 10). Riksdagen godkände vad utskottet anfört.

Vilka lättnader i arvsbeskattningen som kan vara motiverade för trossamfunden är enligl min mening en fråga som lämpligen bör bli föremål för remissbehandling innan den avgörs av statsmakterna. Jag avser därför all uppdra ål utredningen om avdragsrätl vid inkomsttaxeringen för gåvor till ideella och humanitära ändamål att i det betänkande, som utredningen skall avge till sommaren, lägga fram ell förslag om arvsskallebefrielse för trossamfunden. Mol denna bakgrund går jag i detta lagstiftningsärende inte närmare in på den nu berörda arvsskaltefrågan.

8.2 Allmänna principer för beskattning av ideella föreningar

En ideell förening är, om inte annat är föreskrivet, oinskränkt skattskyldig för inkomst och förmögenhet. Har en ideell förening inkomster, som är skattepliktiga enligt kommunalskattelagen (1928:370), KL, och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SI, eller förmögenhet, som är skattepliktig enligt lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SF, är föreningen alltså skyldig atl eriägga inkomstskatt och förmögenhetsskatt. Skattesatsen vid taxeringen lill kommunal inkomstskatt beror på den kommunala utdebiteringen. Vid taxeringen lill statiig inkomstskatt är skattesatsen 15 % medan förmögenhetsskatt ulgår med 1,5 "/oo av den del av den skallepliktiga

Prop.1976/77:135 68

förmögenheten som överstiger 15 000 kr.

Som redovisats i del föregående finns åtskilliga undantag från principen om oinskränkt skattskyldighet. Ideella föreningar med s. k. kvalificerat allmän-nyttigt ändamål är enligt 53 § 1 mom. e) KL skyldiga att eriägga kommunalskatt endast för inkomst av fastighet och av rörelse. Skattefrihet föreligger dock för byggnad - med tillhörande tomtområde - som iir avsedd för föreningens ideella verksamhet. Vid taxeringen lill slatlig inkomstskatt är de kvalificerat allmännyttiga föreningarna inte skyldiga att eriägga skatt för annat än rörelseinkomsier. Förmögenhetsskatt las ul endasl i den mån dessa föreningar är skattskyldiga lill statlig inkomstskatt, vilkel innebär all de är skallskyldiga endasl i fråga om tillgångar nedlagda i rörelse.

Som kvalificerat allmännyttiga föreningar räknas trossamfund under förutsättning alt de utövar kyrklig verksamhet, Till den kvalificerade gruppen hör vidare föreningar som, ulan att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär ellerannan myndighet stärka rikets försvarelleralt, utan begränsning till viss familj eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för att bereda undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning.

Idrotts- och gymna.stikföreningar är i enlighet med huvudprincipen oinskränkt skallskyldiga för inkomst och förmögenhet. För dessa föreningar gäller dock särskilda bestämmelser vid beräkningen av inkomst av sådan rörelse som består i anordnande av idrollstävlingar, försäljning av idrollsmärken eller liknande verksamhet. Bestämmelserna innebär alt idrotts- och gymnastikföreningar vid inkomstberäkningen får avdrag inte bara för direkta omkostnader utan även för kostnader som haft indirekt eller partiell anknytning lill den inkomstgmndande verksamhelen.

Nykterhetsföreningar är oinskränkt skallskyldiga. Byggnader (inkl. tillhörande tomtområde) som ägs av sådana föreningar är emellertid undantagna från skatteplikt om byggnaderna är avsedda för föreningens ideella verksamhet (5 § I mom. första stycket g) KL).

Beskattningsreglerna för ideella föreningar har under den senaste tjugofemårsperioden varit i stort sell oförändrade. Systemet torde på det hela tagel ha fungerat tillfredsställande. Detta hindrar dock inle all kritik har riktats mot vissa delar av systemet. Del har sålunda hävdats all gränsdragningen mellan oinskränkt och inskränkt skattskyldighet är godtycklig och att andra föreningar än sådana som faller under 53 § I mom. e) KL bör komma i åtnjutande av skalleprivilegier. Anmärkningar har vidare framställts mot all den förmånliga avdragsregeln vid beräkning av inkomsl av rörelse har förbehållits idrotts- och gymnastikföreningar. De nuvarande kategoriindelningarna har vidare kritiserats för all de ger upphov till åtskilliga gränsdragningsproblem.

Från teknisk synpunkt har metoden all befria en ideell förening från skall för viss - men inte all - inkomst ansetts mindre lämplig. Metoden förutsätter

Prop. 1976/77:135 69

nämligen alt del går atl fördela föreningens totala koslnader mellan den skattefria och den skattepliktiga verksamhelen. En annan nackdel är alt underskott, som har uppkommit i den skattebefriade delen, inle får kvittas mot överskott av skattepliktig verksamhet. En inskränkt skallskyldig ideell förening kan därigenom komma att beskattas hårdare än en oinskränkt skattskyldig förening med samma inkomster.

Från föreningshåll har allmänt påtalats att förekomsten av inkomsl- och förmögenhetsskatt minskar enskilda personers villighet all stödja föreningarnas verksamhet. Man har betonat viklen av alt resultatet av medlemmarnas insatser i största möjliga utsträckning kommer den ideella verksamheten till godo. Från denna utgångspunkt har man ansett det oriktigt all t. ex. avkastningen på ell av medlemmarna hopsamlat kapital eller överskottet av en tillfälligt bedriven rörelse skall träffas av beskattning, trots atl inkomsten i sin helhet är avsedd att användas för det ideella ändamålet. Man har också framhållit all skyldigheten att upprätta självdeklaration i många fall kan upplevas som betungande.

Föreningsskatteulredningen har vall en ganska radikal lösning för all komma lill rätta med bristerna i nuvarande regler för ideella föreningars beskattning. Utredningens förslag innebär att samlliga ideella föreningar delas in i två grupper. Föreningar som tillhör den första gruppen skall vara helt befriade från inkomst- och förmögenhetsskatt medan föreningar tillhörande den andra gmppen skall vara oinskränkt skattskyldiga. För alt en ideell förening skall hänföras lill den första gruppen måsle enligt förslaget flera villkor vara uppfyllda. Villkoren gäller bl. a. föreningens ändamål, den faktiskt bedrivna verksamhelen, villigheten all anla nya medlemmar, användningen av föreningens inkomster och sambandet mellan inkomsterna och föreningens ändamål. Brister förutsättningarna för skattefrihet på en eller flera punkter blir föreningen enligt förslaget oinskränkt skallskyldig för inkomsler och förmögenhet av skattepliktig nalur.

Enligt utredningen medför begränsningen lill endasl två olika kategorier av ideella föreningar fördelar från lillämpningssynpunkt. Genom att en förening blir antingen helt skaltebefriad eller oinskränkt skattskyldig kommer, anlar ulredningen, de tekniska problem som kan uppslå vid laxeringen av en inskränkt skallskyldig förening att försvinna. Ulredningen anser vidare atl det föreslagna systemet är ägnat att främja de allmännyttiga föreningarnas ideella verksamhet bl. a. genom atl del möjliggör enklare mtiner för taxering m. m.

Den av utredningen föreslagna principlösningen har inle accepterats av alla remissinstanser. I flera remissyttranden framhålls att ett genomförande av förslaget kan in,—bära ökad skattebelastning för den krets av ideella föreningar som I. n. är inskränkt skattskyldiga. Om en sådan förening finansierar sin ideella verksamhet med inkomst av en rörelse, som inte har något samband med del allmännyttiga ändamålet, måsle föreningen visser-

Prop. 1976/77:135 70

ligen enligt nuvarande regler eriägga skatt för rörelseinkomslen. Skattefriheten för t. ex. inkomsl av kapital berörs däremol inte. Med lillämpning av utredningens förslag skulle föreningen emellerlid på gmnd av rörelseinkomsten bli tvungen att betala skatt för alla inkomster och all förmögenhet. Den omständigheten att föreningen bedriver viss verksamhet som saknar samband tned den ideella verksamheten får således, påpekas det, mer långtgående följder än vad som f n. är fallet.

Kritik har också riktats mot att utredningen inle har föreslagit någon ändring av reglerna för beskattning av stiftelser. I många remissyttranden erinras om att praktiskt laget identiska regler f n. gäller för beskattning av ideella föreningar och stiftelser och att en omläggning av enbart föreningsbeskattningen skulle medföra avsevärda prakiiska och principiella problem. Som exempel nämns alt det inle sällan är svårt att avgöra om en viss förmögenhetsmassa, som förvaltas av en ideell förening, tillhör föreningen eller ugör etl självständigt skattesubjekt (stiftelse). Del befaras att gränsdragningsproblem av detta slag-vilka f n. normal t saknar skattemässig betydelse

- kommer att välla problem om utredningens förslag genomförs.
För egen del vill jag anföra följande.

Vid utformning av beskattningsregler för ideella föreningar har lagstiftaren i första hand att ta slällning till om samtliga ideella föreningar skall vara oinskränkt skattskyldiga för inkomst och förmögenhet av skattepliktig natur eller om den ideella verksamhelen skall anses motivera särskilda lättnader vid beskattningen. Stannar man för del senare alternativet blir näsla uppgift att bestämma villkoren för skattelättnaderna och lättnadernas omfattning.

Etl ofta åberopat argument för oinskränkt skallskyldighet är att det är mer ändamålsenligt att stödja en önskvärd verksamhet med direkta bidrag än genom lättnader i beskattningen. Generella skattelättnader ger i jämförelse med bidragsgivning mindre möjligheter all kontrollera atl stödet verkligen når just de verksamhetsformer som del från del allmännas synpunkt är angelägel alt stödja. Skalleförmånen har vidare den konsekvensen alt bidraget från del allmänna blir större ju högre den skaltskyldiges inkomsl och förmögenhet är. En ideell förening eller annan skallskyldig som saknar inkomst och förmögenhet har däremot inte någon nytta av skallefrihet. Det är inle givet att del är föreningar med stora inkomsler som är förtjänta av det största stödet från del allmännas sida.

Oinskränkt skattskyldighet har också motiverats med att ideella föreningar

- i likhet med andra juridiska personer - bör bidra till finansieringen av den
offentliga sektorns utgifter. Denna synpunkt gäller föreningarna i allmänhet
men anförs med särskill eftertryck i fråga om föreningar som bedriver
näringsverksamhet. Beträffande föreningar av detta slag kan som ytterligare
argument för oinskränkt skattskyldighet anföras önskemålet om skatte
mässig neutralitet mellan olika företagsformer. En ideell förening, som kan
finansiera en utbyggnad av sin rörelse med obeskattade vinster, skulle t. ex.

Prop.1976/77:135 71

komma i en bättre konkurrenssituation än den rörelseidkare som måste betala en stor del av vinsterna i skall.

Även kontrollaspekten kan åberopas som ett skäl för oinskränkt skattskyldighet. Möjligheten atl kontrollera atl skattereglerna tillämpas riktigt lorde nämligen vara betydligt större om de ideella föreningarna alltid är oinskränkt skattskyldiga än om del finns hell eller delvis skattebefriade föreningar. Det kan exempelvis vara svårt att undvika slentrianmässiga inslag vid handläggning av en deklaration eller uppgift som avlämnats av en sedan lång lid tillbaka skaltebefriad förening.

Vad som ä andra sidan kan motivera alt ideella föreningar skattemässigt behandlas förmånligare än andra juridiska personer är för det första del förhållandet alt föreningarnas inkomster regelmässigt används för atl främja allmännyttiga ändamål. Enligt della resonemang träffar ett skatteuttag egentligen inle föreningen som sådan utan den av föreningen bedrivna verksamheten. Denna begränsning av föreningens möjligheter att fullfölja sitt ändamål kan framstå som inkonsekvent eller i varje fall som opraktisk om föreningen samtidigt uppbär statliga eller kommunala bidrag med långt större belopp. I della sammanhang bör vidare nämnas att förekomsten av inkomst-och förmögenhetsskatt, inte minst av psykologiska skäl, kan få en negativ inverkan på medlemmarnas villighet att della i föreningens verksamhet. En lindring av inkomst- och förmögenhetsskatten kan också göra del möjligt all förenkla deklarations- eller uppgiftsskyldigheten.

Ideella föreningar kännelecknas av alt enskilda personer samverkar för all främja sådana ändamål som i regel utan vidare bmkar anses allmännyttiga. Just denna pä del enskilda initiativet grundade form av samverkan har enligt min mening elt myckel belydande värde för vårt samhällsliv. Jag vill här särskilt betona att värdet inte bara ligger i alt de ideella föreningarna förbättrar livsvillkoren för slora persongrupper och därigenom ulgör etl värdefullt komplement lill det allmännas insatser. Etl minsl lika stort värde har enligl min mening själva föreningsarbetet, dvs. det förhållandet att enskilda personer frivilligt och oftast utan ersättning samverkar för atl lösa olika ideella uppgifter. Lagstiftningen måsle därför utformas så all goda förutsättningar skapas för föreningsverksamhet av detta slag. Av gmndläggande belydelse i delta sammanhang är givetvis den i regeringsformen inskrivna rätlen lill mötesfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Även skallelagstiftningen bör emellertid utformas så att den inte molverkar förekomsten av ett vitalt föreningsliv. Samtidigt måsle naturiigivis tillses atl reglerna inle får ett sådant innehåll alt de kan utnyttjas för all uppnå inte avsedda skalleförmåner.

Mol den nu redovisade bakgrunden anser jag att flera av de skäl som brukar åberopas som stöd för alt alla ideella föreningar skall vara oinskränkt skattskyldiga inle är bärande. Del råder enligt min mening inte något tvivel om att det är mer angelägel all gynna förekomsten av etl mångsidigt

Prop. 1976/77:135 72

föreningsväsen än all upprätthålla tesen att allmännyttig verksamhet inle skall stödjas genom skatteförmåner. Med tanke på arten av föreningarnas verksamhet och omfattningen av de arbetsinsatser som utförs av deras medlemmar bör det allmänna i stor utsträckning kunna avstå frän krav på all föreningarna skall bidra lill finansieringen av den offentiiga sektorns utgifter. De anförda skälen för beskattning av ideella föreningar har således enligt min mening inle sådan styrka all de ulgör något hinder mol en långtgående lindring av beskattningen. Däremol är det - som jag nyss har berört -uppenbart all skallereglerna inle får utformas så att enskilda medlemmar på etl obehörigt sätt kan dra nytta av skattebefrielsen. Såvitt gäller föreningar som vid sidan av den ideella verksamheten bedriver någon form av näringsverksamhet måsle hänsyn även tas lill att olika näringsidkare bör kunna konkurrera på samma villkor. Viktigt är också all reglerna blir lätta all tillämpa för såväl föreningarna som taxeringsmyndigheterna.

Med hänsyn till del anförda anser jag i likhet med föreningsskatteulredningen och remissinstanserna atl en del idella föreningar bör kunna bli förmånsbehandlade vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Utredningens förslag innebär all ideella föreningar som uppfyller vissa villkor belräffande ändamål, verksamhetens art m, m. skall helt befrias från skatt medan övriga ideella föreningar skall vara oinskränkt skattskyldiga. Vid remissbehandlingen har förslaget visserligen mottagits posilivi av många instanser, men samlidigt har gjorts vissa vägande invändningar. Man har sålunda understrukit all utredningens lösning kan leda till all föreningar, som i dag åtnjuter partiell skattefrihet, i fortsättningen blir oinskränkt skattskyldiga om de inle uppfyller samlliga föreslagna villkor för skallebefrielse. Å andra sidan har understmkits atl utredningsförslaget kan medföra att även inkomst av egentlig näringsverksamhet i vissa fall undanlas från beskattning, vilket ansetts strida mol gmndläggande beskallningsprinciper,

Enligt min mening är det möjligt alt beakia invändningar av della slag och samlidigt tillgodose önskemålen om förmänsbehandling av de ideella föreningarna genom atl utforma ett nytt system för beskattning av dessa föreningar enligt följande principer En ideell förening som har allmännyttigt ändamål och bedriver verksamhet i överensstämmelse med della ändamål bör, om vissa ytterligare villkor är uppfyllda, befrias från skattskyldighet för andra inkomster än rörelse- och fasiighelsinkomster. Under samma förutsättningar bör föreningen befrias från förmögenhetsskatt för andra tillgångar än sådana som är nedlagda i skattepliktig rörelse. Som villkor för skattebefrielse bör i huvudsak gälla att föreningen är öppen, dvs. atl föreningen inle ulan giltiga skäl vägrar någon inträde, och all föreningen använder sina inkomsler i den ideella verksamhelen. Brister någon av dessa förutsältningar för skattefrihet bör föreningen bli skattskyldig för all inkomst och all förmögenhet av skattepliktig nalur. Arbetsgivarföreningar, fackföreningar, branschföreningar och andra föreningar med huvudsakligt ändamål all främja medlemmarnas ekonomiska intressen blir - liksom hittills -oinskränkt skattskyldiga.

Prop. 1976/77:135 73

En förening, som uppfyller kraven pä allmännytta, öppenhet och inkomstanvändning, kommer således all undgå beskattning för inkomsl av kapital och inkomsl av tillfällig förvärvsverksamhet (realisationsvinster). I vissa fall synes det emellerlid motiverat att gå ell steg längre och utvidga del skattefria området lill rörelse- och fasiighelsinkomster. Sådana inkomster bör vara skattefria om de antingen har naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål (t. ex. entréavgifter) eller hänför sig till verksamhet som av hävd brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbele (t. ex. lotterier och basarer). Skattefriheten för dessa inkomsler bör inle äventyras av all föreningen dessutom har rörelse- eller fasiighelsinkomster som är skattepliktiga.

Den nu skisserade principlösningen överensstämmer i väsentliga hänseenden med den lösning som ulredningen har stannat för. Gemensamt för båda lösningarna är all förmånsbehandling förulsäller atl föreningen har etl allmännyttigt ändamål och bedriver allmännyttig verksamhet, alt föreningen är öppen och att inkomsterna används i den allmännyttiga verksamheten. Skillnaden ligger i behandlingen av rörelse- och fasiighelsinkomster. Med lillämpning av den av utredningen föreslagna lösningen leder förekomsten av rörelse- eller faslighelsinkomst, som inle uppfyller villkoren för skaltefrihet, lill all föreningen blir skattskyldig för all inkomsl och förmögenhet. Utredningsförslaget kan således ge upphov lill myckel kraftiga iröskelef fekter och medföra skalteskärpningar för föreningar som i dag är partiellt skattebefriade. Den lösning som jag förordar innebär alt förekomslen av skattepliktig inkomsl inte fär så omfattande konsekvenser. Samtidigt undviks i princip skalleskärpningar, eftersom del endasl är den "främmande" rörelse- eller faslighetsinkomslen som träffas av skall.

Jag är medveten om all den av mig föreslagna lösningen - som innebär elt tillmötesgående av önskemål som har framförts i åtskiUiga remissyttranden -förulsäller alt del går att fastställa hur slor del av en förenings lolala kost nåder som belöper på eventuell skattepliktig verksamhet. Det kan vidare inlräffa all en förening, som har skattepliktig verksamhet, inle kan kvitta överskottet av denna mol underskott som uppkommit i den skattefria delen. Dessa komplikationer, som bortfaller om utredningens förslag genomförs, synes mig dock mindre allvarliga än de iröskeleffekter och skärpningar som kan uppkomma enligt utredningens förslag. Om man - i enlighet med vad jag kommer alt föreslå i elt senare avsnitt - låter föreningarna fä göra etl särskill grundavdrag från inkomsl som är skattepliktig, kommer de i flertalet fall alt få tillräcklig kompensation för eventuell förlorad avdragsrätl för underskott.

RSV kan med stöd av 53 § 1 mom. andra styckel KL och 7 § andra slyckel SI förklara att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål atl främja nordiskt samarbete, skall i beskattningshänseende anses jämställd med en kvalificerat allmännyttig stiftelse eller förening. Ell genomförande av den av mig föreslagna utvidgningen av skattefriheten för ideella föreningar torde medföra atl detta bemyndigande för RSV - såvitt gäller föreningar -

Prop. 1976/77:135 74

prakliskt taget kommer all sakna belydelse. Med hänsyn bl. a. till att bemyndigandet måste finnas kvar i fråga om stiftelser föreligger emellertid enligt min mening inte tillräckliga skäl att begränsa lillämpningsområdel för bemyndigandet. RSV bör således även framdeles kunna förklara all en förening med syfte all främja nordiskt samarbete skall förmånsbehandlas skattemässigt. Förmånsbehandlingen bör enligt min mening knytas lill det nya beskallningssyslemel för ideella föreningar. En förening, som blivit förmånsförklarad av RSV, bör alltså alltid befrias frän skatt på inkomsl av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. Föreningen bör vidare vara fri från skatt på sädana faslighets- och rörelseinkomsier som härrör från verksamhet som har naiuriig anknytning till det ideella arbetet eller som av hävd utnyttjats för ideellt arbele.

Innan jag närmare går in på villkoren för skattebefrielse vill jag beröra en annan principfråga som har tagils upp av flera remissinstanser, nämligen frågan om beskattning av stiftelser. Det har gjorts gällande att det är olämpligt all ändra skattereglerna för ideella föreningar ulan atl samlidigt ta slällning lill hur stiftelserna skall beskattas. Vidare har några remissinstanser ställt frågan hur stiftelser, som förvaltas av och har samma ändamål som en ideell förening, skall beskattas.

Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) genomför f n. en kartläggning av stiflelsebeståndel och kommer därefter atl pröva gmndläggande frågor om stiftelsernas ställning i civilrättsligt hänseende. Vidare skall företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) enligt sina direktiv pröva vissa spörsmål rörande beskattningen av stiftelser. Med hänsyn lill det anförda anser jag det uteslutet atl nu göra några mer omfattande ingrepp i reglerna för beskattning av stiftelser.

Beträffande frågan om stiftelser, som förvaltas av ideella föreningar, vill jag lill en början anföra alt det kan bero på tillfälligheter om skänkta eller lestamenlerade medel uppgått i en förenings egen förmögenhet eller om föreningen behandlat de mottagna medlen som en från föreningens förmögenhet frislående stiftelse. Jag delar också den under remissbehandlingen framförda uppfattningen all det kan framstå som stötande atl avkastningen av den mollagna egendomen skall träffas av beskattning i stiftelsefallel men inte om egendomen tillgodoförls föreningens egen förmögenhet. Del har emellertid visat sig svårt all finna en lösning som leder till skattemässig likabehandling av de båda fallen. Problemet är bl. a. atl ange en klar gräns mellan stiftelser, som skall beskattas som ideella föreningar, och andra stiftelser. Denna gränsdragningsfräga kan knappast lösas så länge det råder osäkerhet om innebörden av vissa fundamentala begrepp inom stiflelserät-ten. Jag har därför kommit lill den slutsatsen att del f n. inle är möjligt att utvidga tillämpningsområdet för skallereglerna för ideella föreningar till en viss krets av stiftelser Milt i del följande presenterade förslag avser med hänsyn till detta enbart ideella föreningars beskattning. Jag avser emellertid att återkomma till stiftelsebeskattningen när pågående ulredningsarbele avslutals.

Prop. 1976/77:135 75

8.3 Förutsättningar för inskränkt skattskyldighet m. m.

8.3.1 Föreningens ändamål

Ett av villkoren för att en förening enligt nuvarande regler skall bli inskränkt skattskyldig är all föreningen skall verka för något av de kvalificerade allmännyttiga ändamål som anges i 53 S I mom. e) KL. Utredningens förslag innebär all kravel på kvalificerad allmännytta slopas. Förmånsbehandling skall således kunna komma i fråga redan om föreningens ändamål uppfyller det mer vidsträckta allmännyliighelsbegrepp som finns 138 S lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, AGL. Enligl denna paragraf är en ideell förening befriad från gåvoskatt om den har till syfte all främja "religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnäriiga, idrottsliga eller andra därmed jämföriiga kulturella eller eljesl allmännyttiga ändamål".

Den av ulredningen föreslagna utvidgningen av de ändamål som kan föranleda förmånligare skattebehandling har mottagits posiiivt av remissinstanserna. Även jag är av den uppfattningen alt förmånsbehandlingen vid beskattningen inle längre bör begränsas till s. k. kvalificerat allmännyttiga ändamål ulan omfatta även andra ändamål som enligt utbredd uppfattning anses som allmännyttiga. Som jag lidigare har betonat ligger kanske det främsta värdet hos föreningarna i det förhållandet all enskilda personer ges tillfälle atl samverka för alt lösa ideella uppgifter. Denna samverkan kan vara lika värdefull hos en allmännyttig förening som hos en förening som har elt kvalificerat allmännyttigt ändamål.

Vid remissbehandlingen har påpekats att det i 38 S AGL angivna allmännyllighetsbegreppel kan ge upphov lill lolkningssvårigheter. Detta är i och för sig riktigt eftersom del inle gärna är möjligt alt exakt definiera vad som utgör allmännytta. Till delta kommer att innebörden av begreppet allmännytta förändras i takt med samhällsutvecklingen. De svårigheter som kan uppkomma vid bedömningen av om kravel på allmännytta är uppfyllt bör dock inle överdrivas. I de allra flesta fall lorde del inte behöva råda något tvivel om huruvida detta krav är uppfyllt eller inte. Ledning lorde vidare i belydande utsträckning kunna hämtas från den praxis som under lång tid har utbildats av de allmänna domstolarna vid lillämpning av AGL:s beslämmelser.

Innebörden av begreppei idrott synes emellertid vara i behov av ell klariäggande. Detta begrepp har undergått en förändring under senare år. Till idrott torde numera allmänt räknas även gymnastik, sport, skytte och friluftsliv. Denna utvidgning av idrotlsbegreppet ger enligt min mening inle upphov till några betänkligheter. En skylteklubb, bålklubb eller en ridklubb bör således skattemässigt kunna behandlas på samma sätt som t. ex. en friidrollsklubb.

En grundläggande förusättning för skattefrihet bör liksom hittills vara att föreningen inte har lill ändamål att främja medlemmarnas eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Denna förutsättning för skatte-

Prop. 1976/77:135 76

frihet kan vålla tillämpningsproblem om en förening enligl sina stadgar har lill uppgift alt bedriva t. ex. professionell idrott. Utgivande av ekonomiska förmåner till yrkesmässiga idrottsutövare är inle en verksamhet som motiverar förmånlig skattebehandling. Å andra sidan får det anses uteslutet att en idrottsförening skall förlora sin skattefrihet enbart av den anledningen att etl litet elitskikt bland medlemmarna får avsevärda belopp i ersättning för sina insatser. Enligl min mening bör frågan lösas på del sättet alt professionella inslag i t. ex. fotbolls-, ishockey- eller baskeibollsklubbar inle äventyrar en förmånligare skattebehandling så länge antalet professionella utövare är obetydligt jämfört med det totala antalet aktiva föreningsmedlemmar. Till detta vill jag lägga alt jag kan anslula mig till utredningens uppfattning att del f n. inte torde finnas någon till Sveriges riksidrottsförbund ansluten förening som pä grund av inslaget av professionalism bör undanlas frän möjligheten till skattebefrielse.

Etl annal spörsmål som bör tas upp i della sammanhang kan beröra såväl idrottsföreningar som andra ideella föreningar. Vad jag syftar på är alt en förening kan ha till ändamål bl. a. att tillhandahålla medlemmarna tjänster eller varor till reducerade priser. Vid bedömning av om skallefrihet kan komma i fråga i sådana fall är det enligl min mening lämpligt att först ta ställning lill om förmånerna till medlemmarna kan anses utgöra etl direkt led i del ideella arbetet och således innebär etl direkt fullföljande av föreningens allmännyttiga ändamål. Är så fallet synes den omständigheten atl stadgarna medger sådana förmåner inle hindra skattebefrielse. En handikappförening som enligt sina stadgar skall subventionera hjälpmedel till sina handikappade medlemmar synes alltså kunna bli fri frän skatt även om denna verksamhet får en betydande omfallning. Om däremol en bålklubb har lill uppgift alt svara för skötseln av medlemmarnas båtar eller en idrottsklubb enligl sina sladgar skall begränsa medlemmarnas utgifter för idrollsuiruslning, synes förulsätlningar för förmånligare skattebehandling föreligga endast om uppgifter av della slag framstår som obetydliga jämfört med föreningens ideella verksamhet.

Några remissinslanser har framställt önskemål om alt del av utredningen föreslagna begreppei allmännytta skall utvidgas så all del framgår att de i 53 S I mom, e) KL angivna kvalificerade allmännyttiga ändamålen ryms inom den av utredningen gjorda uppräkningen. Jag är beredd all tillmötesgå remissinstanserna på denna punkt. I lagtexten bör således i förtydligande syfte anges atl skattebefrielse kan medges bl, a, i de fall dä en ideell förenings ändamål är av del slag som sägs i 53 S 1 mom, e) KL.

8.3.2 Den jäktiskt bedrivna verksamhelen

I punkt 8 av anvisningarna lill 53 S KL föreskrivs atl frågan om skattskyldighet för en förening skall bedömas med hänsyn lill del ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamhelen. För atl en kvalificerat

Prop. 1976/77:135 77

allmännyttig förening skall bli inskränkt skattskyldig kfävs alltså f n. i princip all också den faktiskt bedrivna verksamhelen är av kvalificerat allmännyttig nalur Tillgodoser en förening fiera ändamål, varav något eller några faller utanför det kvalificerade området, kan enligl samma anvisningspunkt skatlelindring komma i fråga endast om den främmande verksamheten är av ringa omfallning.

Som en fömtsättning för en förmånligare skallebehandling bör även enligt ulredningen gälla all den faktiskt bedrivna verksamhelen stär i överensstämmelse med innehållet i stadgarna. I förslaget till lagiexl uttrycks villkoret på del sättet atl föreningen i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande skall tillgodose ändamål som uppfyller kravet på allmännytta. I della sammanhang diskuterar utredningen det fallet atl en ideell förening har elt allmännyttigt ändamål men faktiskt lillgodser elt annal allmännyttigt ändamål. Utredningens grundsinställning är atl del skall råda full överensstämmelse mellan stadgar och verksamhet. Enligl ulredningen kan del dock framstå som stötande om en förening, som gradvis gått över från ell allmännyttigt ändamål lill etl annal, skall föriora skattefriheten enbart av del skälet att stadgarna inle hunnit ändras. Utredningen kommer därför till slutsatsen atl det avgörande bör vara atl kravel pä allmännytta är uppfyllt i båda leden.

Vad utredningen anfört om överensstämmelse mellan ändamålet enligt stadgarna och den faktiskt bedrivna verksamheten har inte föranlett några invändningar vid remissbehandlingen. Några remissinslanser synes emellertid befara atl det i praktiken kan bli svårt att avgöra om föreningens verksamhet skall anses tillgodose del allmännyttiga ändamålet.

För egen del kan jag i huvudsak ansluta mig till utredningens förslag. Med anledning av vad De blindas förening anfört om nödvändigheten för föreningen atl anskaffa produktionsresurser i form av etl blindskriftslryckeri och en lalboksproduktion vill jag uttala alt en sådan verksamhet givetvis mäste anses tillgodose det allmännyttiga ändamålet. Motsvarande gäller enligl min mening den del av nyklerhelsorganisalioners arbete som beslår i all tillhandahålla allmänna samlingslokaler med alkoholfri miljö.

Jag har tidigare framhållit atl skallebefrielse i princip förutsätter all stadgarna inte lämnar utrymme för en verksamhet som är inriktad på all ge medlemmarna ekonomiska förmåner. Sannolikt är det emellertid ganska sällsynt att det i stadgarna direkt uttalas all föreningen har lill uppgift atl ge medlemmarna sädana förmåner. Elt mer praktiskl fall lorde vara att stadgarna tiger pä denna punkt men all föreningen i en eller annan form faktiskt tillgodoser medlemmarnas ekonomiska intressen. Situationer av della slag bör enligt min mening behandlas efter samma principer som de fall dä stadgarna tillåter ekonomiska fördelar ät medlemmarna. Skaltefriheten bör således inle komma i fara om utgivandet av förmånerna ulgör etl direkt fullföljande av del ändamål som motiverar skattefrihet. I andra fall bör föreningen bli oinskränkt skallskyldig såvida inte förmånerna lill medlemmarna ulgör endasl ett obetydligt inslag i föreningens verksamhet.

Prop. 1976/77:135 78

8.3.3 Kravet på öppenhet

Utredningen har föreslagit atl skattefriheten skall gå förlorad om föreningen utan särskilda skäl vägrar någon inträde i föreningen. Vid utformningen av detta öppenhetskrav, som inte har någon motsvarighet i nuvarande beskattningsregler, har utredningen använt lydelsen i IH lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar. Enligt denna paragraf fär medlem inte vägras inträde i en ekonomisk förening "såframt ej med hänsyn lill arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte särskilda skäl äro därtill".

Utredningens förslag, som allmänt tillstyrkts vid remissbehandlingen, bör enligl min mening genomföras. Till ledning för rättstillämpningen vill jag dock till en början uttala alt jag delar utredningens uppfattning att en ideell förening är oförhindrad att begränsa medlemskapet till sådana som delar föreningens målsättning och är beredda att följa föreningens stadgar. Vidare bör slås fast att sådana inträdesregler som etl fysiskt handikapp i en handikappförening, musikalitei i en musikförening eller allmän omdömesgillhet - t. ex. viss minimiålder - i en skytteförening inle heller bör hindra skattefrihet. Likaså bör öppenhetskravet normalt anses uppfyllt även om medlemskap förutsätter att den sökande bor inom visst område eller tillhör viss skola eller vissl förelag. Villkoren för medlemskap fär naturiigivis inte vara sä utformade alt kravel pä öppenhet i realiteten kringgås. Om t. ex. endasl en mycket begränsad krets av personer kan bli medlemmar bör föreningen under alla omständigheterbli oinskränkt skattskyldig. Detsamma bör gälla om föreningens medlemsanlagning baseras på godtyckliga eller diskriminerande grunder.

Öppenhetskravel kan enligt min mening vara uppfyllt även om föreningens medlemskrets består av andra föreningar. Fråga kan t. ex. vara om en regional förening vars medlemmar utgörs av lokala föreningar eller om en samarbetsorganisation med etl antal föreningar med olika ideella ändamål som medlemmar. För atl en förening av denna karaktär skall kunna bli skattefri bör krävas bl. a. all den inle bedriver en diskriminerande eller godtycklig medlemspolilik samt att medlemsföreningarna är öppna. Jag vill slutligen framhålla alt kravel pä öppenhei har motsvarande tillämpning i fråga om en förenings räll all utesluta medlemmar. En förening är således inte all anse som öppen om den utesluter medlemmar ulan giltiga skäl.

8.3.4 Användningen av inkomsterna

För alt en ideell förening med kvalificerat allmännyiligi ändamål skall kunna få skattebefrielse fordras enligt nuvarande regler att den använder sina inkomster i den ideella verksamhelen. Av punkt 8 av anvisningarna lill 53 S KL framgår sålunda all en förening, som under längre lid inle bedriver verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mol avkastningen av

Prop.1976/77:135 79

föreningens tillgångar, blir oinskränkt skallskyldig oavsett föreningens ändamål, 1 praxis lorde denna regel (del s. k. fullföljdsrekvisilel) ha lillämpals pä del sättet atl i genomsnitt minst 80 % av netloavkastningen måste användas för del ideella ändamålet. Såsom avkastning torde inte räknas medlemsavgifter, gåvor och andra bidrag som är skattefria oavsett vem som uppburit dem.

Utredningen anför alt kravel på atl inkomsterna används i den ideella verksamhelen bör gälla även i det av ulredningen föreslagna skattesystemet för ideella föreningar. Enligt ulredningen bör fullföljdsrekvisilel kopplas lill såväl avkastningen som värdet av föreningens tillgångar. Skattefrihet bör således komma i fråga endast om kapitalet är placerat sä att normal avkastning erhålls. I annal fall kan del nämligen enligl ulredningen befaras alt en förening medvetet placerar sin förmögenhet i tillgångar med myckel låg eller ingen avkastning. Kravel på alt kapitalet skall vara placerat så all föreningen flr normal avkastning föreslås dock inle böra gälla om den lägavkastande tillgången används i föreningens ideella verksamhet. Den omständigheten alt en förenings idrottsanläggning inte ger nägon direkt avkastning skall t. ex. enligt förslaget inle medföra att föreningens skattefrihet äventyras.

Kravet pä all avkastningen skall användas i den ideella verksamheten bör enligl utredningen inte gälla föreningar som avser all spara ihop medel tillen större investering, t. ex. en egen samlingslokal. Föreningen själv föresläs dock inle fä avgöra om den skall slippa iaktta fullföljdsrekvisilel ulan denna fråga skall prövas av skallechefen i länet. En ideell förening som med bibehållande av skattefriheten önskar använda mindre än 80 % av avkastningen för del ideella ändamålet skall således enligl förslaget ansöka om särskill medgivande (dispens) hos skattechefen. Dispensbeslulel, som inte skall fl överklagas, flr avse en lid av högsl fem beskattningsår i följd. Ell dispensbeslut föreslås kunna förses med villkor all sparade medel skall placeras pä spärrad bankräkning e. d. En förening som inle genomför den investering, som föranlett dispensbeslutet, bör enligl ulredningen eftertaxeras.

Flertalet remissinslanser delar utredningens uppfattning alt skallefrihel bör komma i fråga endasl om föreningen använder sina inkomsler i den ideella verksamheten. Utredningens förslag att skattechefen skall ha rätl alt underen femårsperiod ge dispens frän fullföljdsrekvisilel harockså tillstyrkts av mänga remissinstanser. Förslaget atl även värdet av föreningens tillgångar skall beaktas vid bedömningen av om fullföljdsrekvisilel skall anses uppfyllt har däremot mottagits ganska negativt. 1 åtskilliga remissyttranden har önskemål vidare framförts om förtydliganden och kompletteringar av de av ulredningen föreslagna reglerna. Några remissinstanser har sålunda efteriysl slörre möjligheter lill dispens från fullföljdsrekvisilel.

Enligl min mening kan några vägande skäl inte anföras mot principen all en förmånligare skallebehandling förutsätter atl föreningen använder sina

Prop.1976/77:135 80

inkomsler i den ideella verksamhelen. Som ulredningen framhållit begränsar fullföljdsrekvisilet risken för alt ideella föreningar utnyttjas i skaileundandragande syfte samtidigt som det markeras alt skattebefrielse förutsätter ideell aktivitet från föreningarnas sida. Jag är således inte beredd atl undanta någon grupp av ideella föreningar frän kravet på att de löpande inkomsterna skall användas i den ideella verksamhelen.

Vissa skäl talar i och för sig föratt man vid lillämpning av fullföljdsrekvisilet bör beakia även värdet av föreningens tillgångar. Gör man inte del, kan del befaras alt en förening söker kringgå rekvisitet genom att placera sin förmögenhet i lägavkastande tillgångar med snabb värdetillväxt. Å andra sidan skulle del, som påpekats vid remissbehandlingen, i praktiken bli synnerligen svart för föreningarna och taxeringsmyndigheterna att avgöra vid vilken avkastningsnivå som skattefriheten kommer i fara. Även från andra synpunkter kan det anses mindre tilltalande atl genom beskattningsregler styra föreningarnas kapitalplaceringar. Till detta kommer atl en förening som börjar spekulera i i. ex. lägavkastande aktier redan på grund av della kan bli oinskränkt skattskyldig. Anlar spekulalionsverksamhelen omfattning av någon betydenhet kommer den nämligen att strida mot kravet att en förening - för alt bli skattefri - måste bedriva en verksamhet som uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser föreningens allmännyttiga ändamål. Jag anser mol denna bakgrund all del är tillräckligt all anknyta fullföljdsrekvisilel lill avkastningen av föreningens tillgångar.

Vid tillämpningen av fullföljdsrekvisilet bör enligl min mening som avkastning i första hand räknas .sådana fastighets-, rörelse- och kapitalinkomster som är skattepliktiga enligl KL:s allmänna regler men som kan bli skattefria på grund av föreningens ideella ändamål m. m. Rörelseinkomsl som inle omfattas av skallebefrielse skall en ideell förening redovisa vid såväl den kommunala som den statliga taxeringen. Eftersom sådan inkomst inle blir föremål för nägon skattemässig förmånsbehandling saknas enligl min mening anledning all ta med inkomsten vid beräkning av avkastningens storlek. Vidare bör man kunna bortse frän realisationsvinster och delta oavsett om vinsten skulle -om föreningen hade varit oinskränkt skattskyldig ' ha träffats av beskattning. En förening bör således kunna lägga en realisationsvinst till del egna kapitalet ulan alt komma i konflikt med fullföljdsrekvisilel.

Som kommer att framgå av den följande framställningen (avsnitt 8.3.5) kommer en ideell förening även i framliden all kunna beskattas för inkomst av jordbruksfastighet och inkomsl av annan fastighet vid den kommunala taxeringen men vara befriad från skattskyldighet för dessa inkomster vid taxeringen lill statlig inkomstskatt. Det kan i en situation av delta slag vara tveksamt om fastighetsinkomslerna skall räknas som avkastning. Övervägande skäl talar emellerlid enligl min mening för att sä skall anses vara fallet. En ideell förening som finansierar sin verksamhet t. ex, genom att hyra uten kontorsfastighet bör således beakta hyresinkomsten vid tillämpning av fullföljdsrekvisilet.

Prop. 1976/77:135 81

Vid beräkning av avkasiningsbeloppels storiek mäste hänsyn givetvis las till koslnader för intäkternas förvärvande och bibehållande. Som avkastning skall i princip räknas endasl del belopp som återstår sedan frän bmlloavkast-ningen avräknats sädana kostnader som enligt KL skulle ha varit avdragsgilla om avkastningen varit skattepliktig.

Medlemsavgifter, allmänna bidrag frän stat och kommun samt gåvor från enskilda m. fl, utgör inle skattepliktig inkomst enligt KL. Inkomsler av detta slag bör, som utredningen anfört, inte heller omfattas av begreppet avkastning. Likväl är det vid tillämpning av fullföljdsrekvisilet nödvändigt att beakia vissa av dessa inkomsler, närmare bestämt dem som är direkt avsedda för all läcka föreningens löpande utgifter. En förening bör nämligen inle kunna hävda alt kostnaderna för den ideella verksamheten finansieras uteslutande med avkastningen av föreningens tillgångar och att föreningen därför har rätt atl lägga medlemsavgifter och offentliga bidrag till kapitalel.

Del anförda kan belysas med elt exempel. En förening har under ett vissl beskattningsår haft 90 000 kr. i inkomst. Av beloppet avser 30 000 kr. avkastning av föreningens tillgångar (fastighets- och kapitalinkomster), 50 000 kr. medlemsavgifter och allmänna kommunala bidrag samt 10 000 kr. sådana gåvor och legat frän enskilda som inle är avsedda för de löpande utgifterna. Utgifterna för den ideella verksamheten uppgår till 72 000 kr. Vid tillämpning av fullföljdsrekvisilet är det enligt min mening riktigast alt använda en proportioneringsmetod. Den allmännyttiga verksamheten flr alltså lill lika slor andel anses ha finansierats med avkastningen som med föreningens övriga - för den löpande verksamhelen avsedda - inkomster. I exemplet uppgår summan av avkastningen och övriga löpande inkomster till (30 000 -I- 50 000 =) 80 000 kr. Av dessa har (72:80 x 100 =) 90 % använts för föreningens ideella utgifter. Därmed skall också 90 % av avkastningen anses ha använts i den ideella verksamheten.

Exakt hur slor del av avkastningen som normall måste användas för del ideella ändamålet för alt skallefrihel skall komma i fråga flr- liksom hittills -avgöras genom praxis. Vad ulredningen föreslagit, nämligen att i genomsnitt minst 80 % av avkastningen räknat över en period av inemot fem är skall användas för del ideella ändamålet, synes mig vara en lämplig utgångspunkt för denna bedömning.

Ulredningen har föreslagil att skattechefen skall kunna dispensera från fullföljdsrekvisilet om föreningen avser att genomföra en större investering. Med tanke på atl fullföljdsrekvisilet inte är knutet till varje enskilt beskattningsår blir behovet av en sådan dispensbestämmelse sannolikt ganska litet. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag emellertid att det i vissa situationer kan vara motiverat att reservera avkastning för en framlida investering. Dispensrätlen bör begränsas till förvärv av fastigheter eller anläggningar eller lill mer omfattande reparations-, om- eller tillbyggnadsar-belen på fastigheter som bmkas av föreningen. Som en allmän fömtsättning för dispens bör dessutom självfallet gälla att den aktuella fastigheten är

6 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 135

Prop. 1976/77:135 82

avsedd för föreningens ideella verksamhet. Vad utredningen anfört om villkor och säkerhet i samband med dispensbeslut kan jag också anslula mig till. Dispenstiden bör alltså avse en lid av högst fem år, dvs. den tid inom vilken efiertaxering flr göras. Jag vill i del sammanhanget också framhålla att dispenstiden inte skall kunna förlängas genom ett nytt dispensbeslut avseende samma projekt. Däremot finns det enligt min mening inget som hindrar att dispensgivande myndighet inom ramen för ett tidigare meddelat beslut medger alt den fonderade avkastningen får användas för en annan investering. En frikyrkoförsamling som fått dispens från fullföljdsrekvisilet för att uppföra en gudstjänstlokal bör exempelvis kunna 11 dispensen ändrad lill att avse ell sommarhem för barn.

Några remissinslanser har anfört att dispensrätten skall kunna delegeras frän skallechef till annan länsstyrelsetjänsteman. Jag delar denna uppfattning. Vid remissbehandlingen har önskemål också framförts om att ett dispensbeslut skall kunna överklagas. Även detta anser jag rimligt. Besvär över ett dispensbeslut synes böra ställas lill RSV. Över RSV:s beslut bör talan dock inte fl föras,

I några remissyttranden diskuteras behovet av en bestämmelse som ger taxeringsmyndigheterna rätt att efterbeskatta en förening om denna inte uppfyller de villkor som finns angivna i dispensbeslulel. En förening, som fltt dispens för att kunna samla ihop medel för atl bygga en samlingslokal, har t. ex. av någon anledning avstått från bygget. Är fullföljdsrekvisilet i ett sådani fall inle uppfyllt för ell eller flera av de år som dispensen avser, bör föreningen enligt min mening kunna efterbekattas för dessa år såsom oinskränkt skattskyldig. En uttrycklig föreskrift om detta bör införas i lagtexten.

8.3.5 Sambandet mellan föreningens inkomsler och den finansierande verksamhelen. m. m.

Enligt nuvarande regler är ideeUa föreningar undantagslöst skallskyldiga för inkomst av rörelse. I fråga om inkomst av jordbruksfastighet och annan fastighet gäller vid laxeringen till kommunal inkomstskall all en kvalificerat allmännyttig ideell förening skall beskattas för garantibelopp och fastighets-inkomst såvida fastigheten inte är avsedd för den ideella verksamhelen. Vid laxeringen lill statlig inkomstskall är en kvalificerat allmännyttig förening aldrig skattskyldig för annal än rörelseinkomster. Sambandet mellan föreningens inkomster och föreningens ändamål enligt stadgarna har - bortsett frän beskattning av fasiighelsinkomster vid taxeringen till kommunal inkomstskatt - f n. inte någon belydelse vid taxering av ideella föreningar.

Utredningen har föreslagil atl en förutsättning för att en ideell förening skall komma i åtnjutande av skattefrihet bör vara att föreningens inkomster härrör frän verksamhet som har ell naturiigt samband med föreningens

Prop. 1976/77:135 83

ändamål enligt stadgarna. Förslaget avser inte bara faslighets- och rörelseinkomster utan även inkomst av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet (realisationsvinster). Är kravet på samband inte uppfyllt beträffande viss inkomst skall föreningen enligl utredningen behandlas som oinskränkt skattskyldig.

Ulredningen anför att intäkter som har direkt anknytning till den ideella verksamheten, t. ex. entréavgifter till idrotts- eller kulturevenemang, uppenbariigen uppfyller kravet på samband med föreningens ideella ändamål. Detsamma gäller inkomst av fastighet som är avsedd för och används i del ideella arbetet. En förening bör enligt ulredningen också kunna inneha bankmedel och andra finansiella tillgångar utan att skattefriheten gär föriorad förutsatt att tillgångarna står i rimlig proportion lill föreningens verksamhet.

Sambandskravet skall enligt utredningen vidare anses uppfyllt om inkomsterna härrör från bingo och andra lotterier, fester o. d. Frågan om inkomstema härrör från verksamhet som har ett naturiigt samband med föreningens ideella ändamål blir enligt ulredningen däremol mer tveksam om verksamheten bedrivs ungefär pä samma sätt som vanlig kommersiell verksamhet. Om sådan verksamhet helt saknar anknytning lill föreningens ideella syfte och inte har helt obetydlig omfattning skall föreningen enligt förslaget under alla omständigheter beskattas som oinskränkt skattskyldig. Utredningen är dock medveten om att gränsfall kan uppkomma om den finansierande verksamhelen har viss anknytning lill del ideella arbetet samtidigt som verksamhetens vinst finansierar andra ideella aktiviteter.

1 åtskilliga remissyttranden understryks all del föreslagna kravet på samband mellan den finansierande verksamheten och del ideella ändamålet kan ge upphov till problem av olika slag. Del påpekas att en kvalificerat allmännyttig ideell förening, som har rörelse- och kapitalinkomster, f n. beskattas endast för rörelseinkomsterna. Med tillämpning av utredningens förslag skulle föreningen emellertid - om sambandskravet inle ansågs uppfyllt-bli beskattad även för kapitalinkomsterna. Vid remissbehandlingen har kritik vidare riktats mot utredningens uppfattning om vilka inkomster som skall anses ha resp. inte ha naturiigt samband med den ideella verksamhelen.

För egen del vill jag anföra följande. Jag har i del föregående (avsnitt 8.1) föreslagil alt en ideell förening som uppfyller kraven pä allmännytta, öppenhei och inkomslanvändning, bör vara fri frän skall för inkomsl av kapital och inkomsl av tillfällig förvärvsverksamhet. Enligt milt förslag bör däremot även en på detta sätt förmånsbehandlad förening i princip vara skallskyldig för faslighets- och rörelseinkomster. Har fastighets- eller rörelseinkomsterna naturiig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller hänför sig inkomsterna lill verksamhet som av hävd bmkar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbele, bör dock även dessa inkomster bli skattefria. Min principlösning innebär bl. a. att en eventuell

Prop. 1976/77:135 84

beskattning av fastighets- och rörelseinkomster inte kommer all påverka den skattemässiga bedömningen av annan inkomsl.

En förutsättning för alt en ideell förening skall undgå skatt för faslighels-och rörelseinkomst bör således enligl min mening vara alt inkomsten antingen har naturiig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller hänför sig till verksamhet som av hävd utgör en finansieringskälla för ideellt arbete. Denna uppdelning av förmånsbehandlade inkomsler anser jag lämpligare än all, som ulredningen föreslagit, införa en direkt föreskrift om att t. ex. bingoinkomster alltid skall anses ha ett naturiigt samband med föreningens allmännyttiga ändamål.

Bedömningen av om en inkomst har naturlig anknytning till föreningens ideella ändamål lorde inte vålla några svårigheter om intäkterna har direkt samband med den ideella verksamhelen. Del är sålunda fulll klart atl t. ex. entré- och anmälningsavgifter till idrotts- och kulturevenemang uppfyller kravet på anknytning. Detsamma gäller om intäkterna hänför sig lill verksamhet som ulgör elt led i det ideella arbetet. Jag syftar exempelvis på föreningar som söker sprida sina idéer och göra sin verksamhet känd genom all sälja böcker, tidningar, affischer, märken m. m. Kravet på naturlig anknytning får vidare anses uppfyllt om en handikappförening säljer hjälpmedel eller andra produkter som är avsedda för handikappade personer. Det primära syftet med försäljningsverksamheten är i dessa fall varken atl erhålla en vinst eller atl ge köparna ekonomiska förmåner. Försäljningen kan i stället ses som en del av det ideella arbelel.

Om en ideell förening bedriver ekonomisk verksamhet, som inte ingår som ett direkt led i den ideella verksamheten men ändå har viss naturlig anknytning till denna, synes skattefrihet kunna komma i fråga under förutsättning att verksamheten är av servicekaraklär. Kravel på anknytning bör exempelvis anses uppfyllt om en idrottsförening har en liten servering i anslutning till klubblokalerna eller om föreningen säljer idroltsutmslning huvudsakligen lill dem som använder föreningens anläggningar. Likaså bör en musikförening kunna tillhandahålla noter och ett studieförbund läroböcker utan alt för den skull bli beskattade för inkomsl av rörelse. Kan den ekonomiska verksamheten inte betecknas som en serviceåtgärd mol föreningens medlemmar eller andra som deltar i föreningens ideella aktiviteter kommer emellertid skattefrågan i ett annat läge. Skaltefrihet bör således inte komma i fråga om verksamheten bedrivs stadigvarande och under ungefär samma former som normal näringsverksamhet. Bedriver t. ex. en idrottsförening en sportaffär av normal storlek bör inkomsterna beskattas på vanligt sätt. Delsamma bör gälla om en religiös förening har en bokhandel med i stort sett samma sortiment som det gängse i branschen. Är enda syflel med den kommersiella verksamhelen att finansiera det ideella arbelel är kravel pä naiuriig anknytning givelvis inte uppfyllt.

Till de traditionella finansieringskällorna bör - i den mån inkomsten över huvud laget är skattepliktig enligt KL -enligl min mening räknas inkomst av

Prop. 1976/77:135 85

bingo och andra lotterier, fester, danstillställningar, basarer, loppmarknader, försäljnings- och insamlingskampanjer. Som finansieringskälla av traditionellt slag bör anses även inkomsl som en förening flr genom all upplåta reklamutrymme på idrottsplatserochklubbdräktereller i samlingslokaler och programblad m. m.

För idrotts- och gymnaslikorganisationer gäller f n. särskilda avdragsregler vid beräkning av inkomst av rörelse som består i anordnande av idrottstävlingar, försäljning av idrottsmärken o. d. Dessa regler kommer att sakna praktisk betydelse om mitt förslag genomförs. Beslämmelserna i punkt 13 av anvisningarna lill 29 S KL och i punkt 6 av anvisningarna till 36 S KL bör därför upphöra alt gälla.

Jag har hittills främst behandlat olika slag av rörelseinkomster. Vad jag anfört om inkomsl av rörelse bör dock äga motsvarande tillämpning i fråga om inkomsl av jordbruksfastighet och inkomsl av annan fastighet. Eftersom inkomsler av dessa slag knappast i något fall lorde kunna anses som en traditionell finansieringskälla för ideell verksamhet, synes skallefrihet komma i fråga endasl om inkomsterna har naiuriig anknytning till föreningens ändamål. Så bör enligl min mening vara fallet endast då fastigheten är avsedd för och används i den ideella verksamheten. En förening med uppgift att vårda sjuka eller handikappade bör t. ex. bli befriad från skatt för inkomst som härrör från en fastighet som används som rehabiliteringshem ellersommarkolonifördesjukaellerhandikappade. Andra fasiighelsinkomster som bör kunna undanlas frän beskattning är inkomsl från samlingslokaler som upplåts för allmännyttiga ändamål och inkomst av jordbruksfastighet som används av en förening med ändamål att bedriva lanlbmksulbild-ning.

Del kan inträffa att en förening bedriver rörelse vars inkomsler lill en del är av skattepliktig natur och lill en del av sådani slag all skallefrihel kan komma i fråga. Likaså kan del förekomma all en fastighet delvis används i den ideella verksamhelen och delvis för annal ändamål. Vid beräkningen av inkomsten från sådana förvärvskällor slår två olika metoder till buds. Den ena metoden är alt beskatta föreningen för den inkomsl som hänför sig lill den skattepliktiga verksamheten. Övrig inkomst blirdä skattefri. Enligt den andra metoden skall en rörelse eller en faslighet, som tillhör en ideell förening, alltid behandlas enhetligt i skattehänseende. Med tillämpningen av den andra metoden blir hela förvärvskällans inkomsl således antingen skattepliktig eller fullständigt skattefri. Starka praktiska skäl talar för sistnämnda metod. En uppdelning av inkomsler och utgifter skulle nämligen vålla mycket besvärliga problem t. ex. vid fördelning av administrations- och reparationskostnader. Förvärvskällans huvudsakliga inriktning bör enligt min mening vara avgörande för bedömningen av om inkomsten skall vara skattefri eller inte. Hänför sig t. ex. rörelseinkomslen huvudsakligen lill överskott genom anordnande av lotterier bör den omständigheten all även viss försäljningsverksamhet ingått i förvärvskällan inte hindra skattefrihet för all inkomsl.

7 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 135

Prop.1976/77:135 86

Om en fastighet till huvudsaklig del används i den ideella verksamheten bör föreningen likaledes inle vara skattskyldig för någon del av inkomsten. Ingår flera fastigheter i förvärvskällan bordet avgörande vara om en tolalbedöm-ning ger vid handen atl fastigheterna huvudsakligen använts fördet ideella ändamålet. Någon proportionering av förvärvskällans inkomsler på en skattepliktig och skattefri del bör alltså aldrig förekomma.

En kvalificerat allmännyttig ideell förening, som innehar en jordbruksfastighet eller en hyresfastighet som kapitalplaceringsobjekt, skall f n. beskattas för fastighetsinkomsten inklusive garantibelopp vid taxeringen lill kommunal inkomstskatt. Vid den statliga laxeringen är inkomsten däremot, som jag tidigare påpekat, skattefri. Rörelseinkomster föranleder f n. alllid skattskyldighet vid båda taxeringarna. Del kan i och för sig sällas i fråga om denna skillnad mellan rörelseinkomsier och fasiighelsinkomster är motiverad. Varken utredningen eller remissinstanserna har emellertid riktat någon anmärkning mol denna ordning. Jag anser med hänsyn bl. a. lill detta atl anledning saknas alt i delta sammanhang föreslå någon ändring av de hittills tillämpade principerna på delta område.

De regler för beskattning av ideella föreningars fastighets- och rörelseinkomsier som jag här har föreslagit torde i de allra flesta fall vara förmånligare än nuvarande regler Nackdelar kan uppkomma endast i undantagsfall. Den utökade möjligheten till skattefrihet för rörelseinkomsl kan t. ex. i en speciell situation medföra högre skatt än f n., nämligen om en allmännyttig förening dels har en skattepliktig rörelse eller fastighet som gär med vinst, dels en skattefri rörelse eller fastighet som går med föriusi. Med lillämpning av nuvarande regler är båda rörelserna skattepliktiga varför föreningen kan kvitta underskottet mot överskottet. Eftersom underskottet av skattefri verksamhet inte kan dras av från överskott av skattepliktig verksamhet kommer föreningen, om mitt förslag genomförs, att beskattas för hela överskottet i den sistnämnda verksamhelen.

De situationer då de av mig föreslagna reglerna för beskattning av fastighets- och rörelseinkomster innebär en skärpning av beskattningen kan väntas bli myckel sällsynta. Till della kommer alt de föreslagna villkoren för skattefrihet för kapitalinkomster och realisationsvinster är långt mer generösa än vad som har gällt tidigare. Mitt förslag kommer således allmänt sett atl medföra en klar lindring av de ideella föreningarnas skattebörda. För all ytteriigare minska risken för atl någon enslaka ideell förening kommer att träffas av högre skatt i det nya än i del gamla systemet, finns det skäl alt införa elt gmndavdrag som flr göras från sådan inkomsl av jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse som enligl del föregående är skattepliktig. Avdraget, som bör få åtnjutas vid såväl den kommunala som den statliga taxeringen, kan lämpligen bestämmas till 2 000 kr. Därigenom vinner man också den fördelen alt skattepliktiga fastighets- eller rörelseinkomster av begränsad storlek inle föranleder någon skattedebilering. Del särskilda

avdraget bör fl åtnjutas endasl av föreningar som uppfyller kraven för befrielse från skatt på inkomst av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet. Avdraget kommer alltså inte att ha nägon betydelse för andra ideeUa föreningar än sådana som är allmännyttiga men vars faslighels- eller rörelseinkomster inle är av sådant slag att de kan undantas från beskattning.

8.3.6 Ändring av stadgarna m. m.

Ulredningen anför att en ideell förening kan - ulan att föriora sin identitet -besluta att den i fortsättningen skall främja ett annat ändamål än tidigare. En förening är också enligt utredningen oförhindrad all besluta att den ideella verksamheten skall upphöra och alt föreningens tillgångar skall skiftas ut till medlemmarna eller andra personer. Mot denna bakgmnd föreslår ulredningen att en förening skall kunna befrias från skatt endasl under förutsättning att dess ändamål har varit allmännyttigt under hela beskattningsåret. Utredningen föreslår vidare att eventuell utskiftning av egendom från föreningen skall föranleda beskattning hos medlemmarna. Vad som utskiftas utöver inbetald insats - om sådan undanlagsvis skulle förekomma - skall sålunda enligt förslaget tas upp som inkomst av kapital.

Vad utredningen anfört om de skattemässiga konsekvenserna av stadgeändring och utskiftning har på det hela tagel godtagits av remissinstanserna. Även jag är av den uppfattningen att skallebefrielse förutsätter att föreningens ändamål varil allmännyttigt under hela beskattningsåret. Utredningens förslag i denna del bör därför genomföras. Vad gäller förslaget om beskattning vid utskiftning kan till en början konstateras att regeln sannolikt kommer all fl ytterst liten praktisk betydelse. 1 de flesta ideella föreningars sladgar finns uttryckliga föreskrifter om vad föreningen skall göra med eventuell behållning om den upplöses. Det normala lorde vara att behållningen skall överföras till en annan organisation med samma ideella ändamål eller alt behållningen på annat sätt skall användas för det ändamål som föreningen har verkat för. Helt uteslutet är det dock inle all den utvidgade skattefriheten kunde - om utskiftning inte skulle medföra några skattekonsekvenser - fl vissa föreningar atl överväga möjligheten atl fördela sin förmögenhet mellan medlemmarna. Den av ulredningen föreslagna beskattningsregeln är ägnad att förebygga ett sådani förfarande. 138 § KL bör därför införas en bestämmelse om atl vad som - utöver eventuell inbetald insats -utskiftas från ideell förening till medlemmarna i samband med upplösning av föreningen skall räknas som intäkt av kapital. Samma skatteeffekt bör inträda om medel utskiftas lill medlem vid delupplösning av föreningen eller i samband med att medlemmen lämnar föreningen. Påpekas kan vidare atl den omständigheten att föreningens förmögenhet inle betalas ut till medlem-

Prop. 1976/77:135 88

marna utan t. ex. till deras anhöriga, givetvis inte medför att medlemmarna undgår beskattning. Jag vill i detta sammanhang slutligen framhålla atl medlemsavgifter givelvis inte skall anses som inbetald insats.

8.4 Äldre ekonomiska föreningar

För atl en sammanslutning skall kunna registreras och därmed tillerkännas rättskapacitet som ekonomisk förening krävs enligl 1 S lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar atl föreningen bedriver ekonomisk verksamhet av kooperativ natur. En förening med ideellt ändamål kan alltså inte bli registrerad enligt denna lag. Som framgår av min lidigare lämnade redogörelse var det emellertid enligt 1911 års lag om ekonomiska föreningar möjligt atl registrera föreningar med ideellt syfte som ekonomiska föreningar. Av övergångsbestämmelserna till 1951 års lagstiftning framgår att dessa äldre ekonomiska föreningar av ideell karaktär fär bestå som juridiska personer.

Såväl äldre som yngre ekonomiska föreningar är i princip oinskränkt skattskyldiga för inkomst. I praxis har emellertid förekommit atl en förening, som med slöd av äldre lag registrerats som ekonomisk förening, skattemässigt behandlats som en kvalificerat allmännyttig ideell förening. Normalt torde dock äldre registrerade föreningar taxeras på samma sätt som nya ekonomiska föreningar även om viss del av verksamheten är av ideell natur.

Enligt utredningen är del vanligt atl folkets husföreningar och folkels parkföreningar är registrerade som ekonomiska föreningar enligt äldre lag. Del är, anför ulredningen vidare, ofta myckel svårt för en äldre ekonomisk förening att ändra sin föreningsform till ideell förening. Mot bl. a. denna bakgrund föreslär ulredningen att ekonomiska föreningar, som är registrerade enligl 1911 års lag, skall kunna befrias från inkomst-och förmögenhetsskatt enligt de regler som gäller för ideella föreningar. Förslaget ar dock begränsat lill föreningar vars främsta syfte är atl tillhandahålla samlingslokaler eller samlingsplatser för föreningslivet.

Utredningens förslag har med 11 undantag godtagits vid remissbehandlingen. Några remissinstanser beklagar dock all ulredningen stannat för all särbehandla föreningarsomägersamlingslokaler eller samlingsplatser. Enligl dessa remissinstanser bör de förmånligare skatlebestämmelserna lillämpas på samtliga äldre ekonomiska föreningar som uppfyller de villkor för skattefrihet som ulredningen har föreslagit.

1 etl remissyttrande anförs att avvecklingen av äldre faslighetsägande ekonomiska föreningar (byggnadsföreningar) hindrats av regeln i 38 S 1 mom. tredje stycket KL. Enligt denna regel skall nämligen vad som vid upplösning av ekonomisk förening utskiftas till medlem utöver betald insats anses som utdelning frän föreningen. 1 remissytlrandel fömlsälls att de av

Prop. 1976/77:135 89

utredningen föreslagna skallebestämmelserna medför att en förmånsbehandlad ideell förening,somägerandelarien byggnadsförening,skall kunna undgå beskattning på grund av sådan utskiftning även om föreningen inte på en gäng förbrukar 80 % av utskiftat belopp i den ideella verksamheten.

För egen del vill jag anföra följande. Som utredningen påpekat finns det etl antal äldre föreningar med ideella ändamål som främst av formella skäl är registrerade som ekonomiska föreningar enligt 1911 års lag om ekonomiska föreningar. Flertalet av dessa äldre föreningar torde ha lill uppgift all äga och förvalta en allmän samlingslokal eller en allmän samtingsplats. Även andra ändamål kan emellertid förekomma. Sålunda är exempelvis De blindas förening registrerad som ekonomisk förening enligl äldre lagstiftning. Enligl min mening framstår det som obilligt all enbart av formella skäl utesluta denna typ av föreningar frän möjligheten lill skattebefrielse. Detta gäller såväl de samlingslokal- eller samlingsplatsägande föreningarna som andra äldre registrerade föreningar med allmännyttiga ändamål. Jag föreslår därför atl en förening,som med slöd av övergångsbestämmelserna till 1951 års lagstiftning om ekonomiska föreningar har fltt bestå som registrerad förening, skattemässigt skall behandlas som en ideell förening om den har ett allmännyttigt ändamål. Mitt förslag innebär att en äldre ekonomisk förening kan befrias från skall på kapitalinkomster och realisationsvinster under förutsättning all kraven pä allmännytta, öppenhei och inkomslanvändning är uppfyllda. Likabehandlingen medför vidare att en sådan förening blir fri från skatt för fastighets- och rörelseinkomsier om inkomsterna härrör från finansieringskälla av traditionell nalur eller om de hänför sig lill verksamhet som har naturiig anknytning lill föreningens ideella ändamål. Skulle föreningen ha skattepliktiga faslighels- och rörelseinkomster bör dock - i likhet med vad som gäller för andra ekonomiska föreningar - skattesatsen vid laxeringen lill statlig inkomstskatt vara 32 %. Dessa äldre ekonomiska föreningar bör inle heller laxeras för förmögenhet. Värdet av föreningens förmögenhet får i stället - i likhet med vad som gäller för andra ekonomiska föreningar -beaktas vid delägarnas förmögenhelslaxering.

Del torde vara ganska vanligt att andelarna i en äldre samlingslokalägande förening (byggnadsförening) ägs av flera ideella föreningar pä orten. Om byggnadsföreningen säljer sin fastighet och därefter skiftar ut behållningen lill de delägande föreningarna, är det utskiftade beloppet att anse som utdelning från byggnadsföreningen. Utdelningen kommer, om mitt förslag genomförs, dock inle all beskattas hos delägarna om dessa uppfyller kraven på allmännytta, öppenhei och inkomslanvändning. Tillräckliga skäl atl för dessa speciella fall införa ell undanlag frän fullföljdsrekvisilel, dvs. frän kravel på atl åtminstone bortåt 80 % av avkastningen skall användas i den ideella verksamheten, föreligger enligt min mening inle. Som jag lidigare har framhållit är emellerlid inle ett enda års avkastning och verksamhet avgörande för bedömningen av om fullföljdsrekvisilet skall anses iakttaget eller inte. Frågan om della rekvisit är uppfyllt avgörs normall pä gmndval av

Prop. 1976/77:135 90

de genomsnittliga förhållandena under flera år. Jag vill också erinra om möjligheten för ideell förening, som avser atl använda del utskiftade beloppet till en större investering, att erhålla dispens från fullföljdsrekvisilel.

8.5 Periodiskt understöd från ideell förening m. m.

Periodiskt understöd eller därmed jämföriig periodisk intäkt ulgör enligl 31 S KL i regel inläkt av tjänst. Detta gäller dock inle bidrag som utbetalas från en kvalificerat allmännyttig ideell förening eller stiftelse om utbetalning sker till fullföljande av del allmännyttiga ändamålet. Sådant bidrag är enligt punkt 2 av anvisningarna lill 31 S KL skatlefritt för mottagaren.

Enligt utredningen kan det i och för sig sättas i fråga om det - med tanke på den utveckling som skett på del sociala området - är motiverat alt en person, som under längre lid uppbär bidrag från en stiftelse eller en förening, inte skall beskattas för bidragen. Frågan bör enligt utredningen dock inte lösas separat för föreningarnas del utan prövas först sedan slällning lagils till hur beskattningen av stiftelser bör utformas. Någon utvidgning av skattefriheten för periodiskt understöd från ideell förening anser ulredningen emellertid inte böra komma till stånd. För all periodiskt understöd från en förening skall undanlas från beskattning bör därför enligl ulredningen fördel första fordras atl föreningen uppfyller de av utredningen uppställda kraven på skallefrihel. Dessutom skall föreningens ändamål vara kvalificerat allmännyttigt och bidragen utbetalade lill fullföljande av etl sådani allmännyttigt ändamål.

Utredningens förslag har, bortsett från några smärre påpekanden av formell nalur, inle mött några invändningar vid remissbehandlingen.

För egen del kan jag anslula mig till vad ulredningen anfört om beskattning av periodiskt understöd frän ideell förening. Jag anser således alt del inte är lämpligt atl nu la slällning till den principiella frågan i vad mån bidrag, som betalas ul från allmännyttiga föreningar eller stiftelser, bör vara skattefria för mollagaren. Denna fråga bör lösas i samband med en allmän översyn av stiftelsers beskattning. Som ulredningen framhållit kan emellertid de förmånligare beskattningsreglerna för ideella föreningar inte anses motivera en motsvarande utvidgning av skattefriheten för periodiska understöd. En förutsättning för all elt periodiskt bidrag från en ideell förening skall vara skattefritt bör därför liksom hittills vara atl föreningen är kvalificerat allmännyttig och att utbetalningen utgör ett led i denna kvalificerat allmännyttiga verksamhet. Vidare bör krävas all föreningen är befriad från skall på inkomsl av kapital och tillfällig förvärvsverksamhet enligt de av mig i det föregående föreslagna reglerna. Periodiskt understöd från en ideell förening med kvalificerat allmännyttigt ändamål kommer således atl vara skattepliktigt för mollagaren om föreningen -1, ex. på grund av att den inte uppfyller kravet på öppenhei - är oinskränkt skattskyldig för sina inkomsler.

Prop.1976/77:135 91

8.6 Taxering av fastighet

Jag har i del föregående (avsnitt 6.1) redogjort för reglerna om taxering av ideella föreningars fastigheter. Av redogörelsen framgår att en fastighet, som ägs av en kvalificerat allmännyttig ideell förening, f n. är undantagen frän skalleplikt om fastigheten är avsedd för föreningens ideella verksamhet. Sådan fastighet skall inle åsättas taxeringsvärde. Omfatlar en och samma taxeringsenhet såväl skattepliktig som skattefri egendom, skall hela taxeringsvärdet anges saml vad av delta som belöper på den inte skattepliktiga delen. Ändrar en taxeringsenhet beskattningsnatur, skall taxeringsenheten erhålla nytt taxeringsvärde,

Ulredningen föreslär alt fasligheter, som tillhör skattefria ideella föreningar, skall undantas från skatteplikt. Förslaget innebär alt sådana fasligheter inte skall åsättas taxeringsvärde och alt föreningen inte behöver ta upp garantibeloppel som inkomst. Är föreningen däremot oinskränkt skallskyldig - vilkel kan inträffa bl.a. om föreningen innehar fastigheter som kapitalplaceringsobjekl - skall enligt utredningen samlliga fastigheter vara skattepliktiga.

Vad ulredningen föreslagil om taxering av fastighet har föranlett viss kritik från remissinstansernas sida. Del har sålunda hävdals all förslaget bryter mol gällande systematik pä området och all samordningsproblem kan uppkomma mellan inkomsttaxeringen och fastighetstaxeringen. Problem anses också kunna uppslå vid fastighetstaxeringen om en ideell förening ell år är oinskränkt skattskyldig men etl annat är är hell frikallad från skatt.

För egen del vill jag anföra följande. En faslighet, som en ideell förening äger, måste alllid ingå i förvärvskälla tillhörande något av inkomslslagen jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Enligl del av mig föreslagna systemet för beskattning av ideella föreningar är en sådan förening i princip skattskyldig för inkomsl från nämnda förvärvskällor. Inkomsten kan dock bli fri frän skatt under förutsättning bl.a. all inkomsten hänför sig till finansieringskälla av traditionell natur eller till verksamhet som har naturlig anknytning till den föreningens ideella ändamål.

Av bl. a. prakiiska skäl bör skallefriheten kunna omfatta även garantibeloppel för en fastighet som ingår i den skattebefriade förvärvskällan. Är t, ex. en fastighet direkt avsedd för föreningens ideella verksamhet bör föreningen alltså kunna befrias frän skatt för såväl den löpande inkomsten som garantibeloppel.

1 nuvarande syslem för beskattning av ideella föreningar är skallebefrielse för garanlibelopp knutet till fastighetstaxeringen. En fastighet som ägs av kvalificerat allmännyttig ideell förening är, om fastigheten är avsedd för den ideella verksamheten, undantagen från skatteplikt. Eftersom garanlibelopp skall bestämmas endasl för skattepliktig fastighet medför delta att föreningen inte blir beskattad för garantibelopp på grund av faslighelsinnehavet.

Elt genomförande av min principlösning för beskattning av ideella

Prop.1976/77:135 92

föreningar flr lill följd alt skallefrihel för löpande fasiighelsinkomster och garantibelopp kan komma i fråga för elt myckel slörre antal fastigheter än vad som gäller f n. Det kan därför antas bli vanligare alt taxeringsmyndigheternas bedömning av den förvärvskälla vari fastigheten ingår kommer all skilja sig från motsvarande bedömning för närmast föregående beskattningsår. Som påpekats under remissbehandlingen är del nuvarande systemet med koppling mellan fastighetstaxering och inkomstaxering besvärligt att tillämpa i sädana fall. Till detta kommer att det synes mindre lämpligt all föregripa I976års faslighetslaxeringskommillés(Fi 1976:05) arbete genom att nu utvidga kretsen av fastigheter som skall vara undantagna frän skatteplikt. Övervägande skäl talar mot denna bakgrund för att fastighetstaxeringsreglerna lämnas oförändrade och atl den åsyftade effekten - möjligheten lill befrielse frän beskattning av garantibelopp - i stället uppnås genom en ändring av reglerna för beräkning av garanlibelopp för fastighet. 147 S KL bör därför införas en regel om alt ideell förening kan undgä alt beskattas för garanlibelopp även om lästighelen är skattepliktig vid fastighetstaxeringen. Garanlibelopp bör sålunda inle beräknas för fastighet som ingår i förvärvskälla för vars inkom.st föreningen är frikallad frän skattskyldighet.

Mitt förslag innebär sammanfattningsvis all fastigheter, som tillhör en allmännyttig ideell förening, skattemässigt alllid kommer att behandlas på enhetligt sätt om de ingår i en och samma förvärvskälla. Äger en ideell förening en fastighet som delvis använts i det ideella arbelel och delvis hy rs ul för annal ändamål, blir föreningen befriad franskan för all faslighelsinkomst och hela garantibeloppel såvida fastigheten är avsedd huvudsakligen för den ideella verksamheten. 1 annat fall skall föreningen beskattas för all inkomsl och hela garantibeloppel. Den bedömning av fasligheten som sketl vid fastighetstaxeringen kommer inte all ha nägon belydelse för beskattning av garanlibelopp och löpande inkomsl.

8.7 Processuella frågor m. m.

Elt viktigt inslag i en reform av beskattningsreglerna för ideella föreningar är atl undersöka hur kontrollsystemet och taxeringsförfarandet bör vara utformat.

Bestämmelserna om deklarationsskyldighet i taxeringslagen (1956:623), TL, gäller även för de ideella föreningarna. Beslämmelserna innebär alt en förening är skyldig atl ulan anmaning lämna självdeklaration om den skattepliktiga bruttointäkten under beskattningsåret uppgått till minst 100 kr. Deklaralionsplikt föreligger också om föreningen är skattskyldig för garantibelopp för fastighet och om föreningens skattepliktiga tillgångar vid beskattningsårets utgång överstiger 15 000 kr. Oavsett intäkternas eller tillgångarnas sloriek är en ideell förening skyldig att efter anmaning avge självdeklaration.

För förening som är hell eller delvis frikallad från skallskyldighet

Prop. 1976/77:135 93

kompletteras beslämmelserna om deklarationsskyldighet av en föreskrift i 33 S TL om skyldighet att lämna särskild uppgift om den skattefria inkomsten eller förmögenheten. 1 uppgiften skall anges bl. a. föreningens inkomster och utgifter under senaste räkenskapsåret, tillgångar och skulder vid räkenskapsårets början och slut samt de omständigheter som enligl föreningen bör föranleda frihet frän skattskyldighet. I motsats till vad som gäller för självdeklaralionerna behandlas uppgifter av delta slag inte av taxeringsnämnd utan av länsstyrelsen i det län där föreningens förvaltning utövas.

Ulredningen har föreslagit atl prövningen av frågan om en ideell förening uppfyller villkoren för skattefrihet bör prövas av taxeringsnämnderna och atl föreningar som uppfyller dessa villkor inte bör belastas med arbetet att upprätta självdeklaration. En förening, som anser sig uppfylla villkoren för skattefrihet, bör däremot enligt utredningen åläggas alt till laxerings-nämnden avlämna en uppgift enligt 33 S TL. Ulredningen har vidare föreslagil atl självdeklaralioner och uppgifter enligl 33 S TL skall granskas av s. k. fögderinämnder saml all möjligheten för skattechefen att medge befrielse från den i 33 § TL föreskrivna uppgiflsskyldigheien skall slopas.

Utredningens förslag har vid remissbehandlingen i allmänhel tillstyrkts eller lämnats ulan erinringar. Ell undanlag gäller förslaget atl laxeringarna skall handhas av fögderinämnder. Flera remissinstanser anser all granskningen - på sätt som sker f n. - bör göras i de särskilda taxeringsnämnder, s. k. länsnämnder, som enligt 4 S femte stycket TL taxerar andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser.

För egen del vill jag framhålla följande. De förslag som jag har lämnat i del föregående innebär genomgripande ändringar i del syslem som gäller för beskattningen av de ideella föreningarna. Förslagen innebärati regelsystemet blir enklare och mer enhetiigt än vad som gäller f n. Den nya ordningen kommer att medföra atl antalet föreningar som åtnjuter skallebefrielse kommer ali öka högsl väsentiigt. Del är mol denna bakgrund naturligt all man också ser över de olika regler i TL som på ell eller annal sätt berör de ideella föreningarna,

Ell genomförande av de föreslagna reglerna för beskattning av ideella föreningar innebär alt dessa kan delas upp i tre olika grupper. Den första gruppen består av oinskränkt skallskyldiga föreningar, t. ex. arbetsgivarföreningar, fackföreningar och branschföreningar. Till den andra gruppen hör föreningar som är frikallade från skattskyldighet för kapitalinkomster och realisationsvinster men som har fastighets- eller rörelseinkomster som skall Iräffas av beskattning. Föreningar som ingår i den iredje gmppen skall inle beskattas för kapitalinkomster och realisationsvinster och har inte heller några skattepliktiga fastighets- eller rörelseinkomster.

Föreningar som tillhör den första gmppen, dvs. oinskränkt skattskyldiga föreningar, vållar inle några särskilda problem i taxeringshänseende. En sådan förening skall avge självdeklaration om de skattepliktiga intäkterna överstiger 100 kr. eller om föreningen är skattskyldig för garanlibelopp för

Prop. 1976/77:135 94

fastighet. Deklarationsplikt föreligger också om föreningens skattepliktiga tillgångar vid beskattningsårets utgång överstiger 15 000 kr.

Den andra gruppen består av föreningar som är skattskyldiga för viss inkomst (förmögenhet) men frikallade från skattskyldighet för annan inkomst (förmögenhet). Med lillämpning av nuvarande taxeringsbestämmelser skail föreningar med såväl skattepliktiga som skattefria inkomsler avge dels en självdeklaration, dels en uppgift enligt 33 S TL, Deklarationen granskas f n. av taxeringsnämnd medan uppgiften enligt 33 S TL granskas av länsstyrelsen. En sådan ordning kan inte anses lämplig. Starka skäl talar för att granskningen samordnas och i sin helhet förläggs lill taxeringsnämnderna. Både deklarationen och uppgiften bör alltså prövas av en och samma taxeringsnämnd. Uppgiften,som i dessa fall närmast flr karaktär av en bilaga till deklarationen, bör som hittills vara avfattad på en särskild blankett och innehålla i ston .sett samma upplysningar om föreningens verksamhet som nuvarHude uppgift enligt 33 § TL Till uppgiften, som avges under straffansvar, bör föreningen foga ett exemplar av sin årsredovisning och revisions- berättelse. Det lär ankomma på RSV alt utarbeta en blankett som är enkel för föreningen att fylla i samtidigt som den ger myndigheterna godtagbari underlag för taxeringskonirollen. Målsättningen bör vara att föreningar, som har en årsredovisning och revisionsberättelse av normal kvalitet, skall kunna fullgöra sin uppgiftsskyldighet huvudsakligen genom kryssmarkeringar.

Föreningar som tillhör den tredje gruppen, dvs. föreningar som är frikallade från skattskyldighet för alla sina inkomster och hela sin förmögenhet, synes inte behöva avge självdeklaration. Informationsplikten gentemot taxeringsmyndigheterna bör kunna fullgöras enbart genom att föreningen fyller i en uppgiftsblankett och till denna fogar årsredovisning och revisionsberättelse avseende det ifrågavarande räkenskapsåret. Till den uppgiflsblan-ketl som första gången skickas in bör föreningen dessutom foga ett exemplar av sina sladgar. Stadgarna bör också bifogas om de har ändrats under det ifrågavarande räkenskapsåret. Samlliga nu nämnda handlingar bör granskas av taxeringsnämnd. Uppgifter enligl 33 S TL bör alltså inte längre behandlas av länsstyrelsen.

Ulredningen har föreslagit atl deklarationer och uppgifter, som avlämnats av ideella föreningar, skall prövas av fögderinämnder. Förslaget har motiverats med atl dessa nämnder allmänt sett haren bättre kännedom om de lokala förhållandena än de taxeringsnämnder som arbetar på länsnivå. Flertalet remissinslanser anser emellerlid alt den särskilda sakkunskap och erfarenhet, som utbildas i länsnämnderna, är värdefullare för taxeringsarbetel än de lokala taxeringsnämndernas evenluella kunskaper om förhållandena på orten. Även jag är av den uppfattningen atl värdet av specialisering i della fall flr anses väga tyngre än de fördelar som en lokal anknytning kan ge. Ideella föreningar bör sålunda, liksom hittills, laxeras av s. k. länsnämnder.

Enligl nuvarande regler har skattechefen rätl atl medge befrielse från skyldigheten atl avge uppgift enligt 33 S TL. Ulredningen har föreslagil att

Prop.1976/77:135 95

denna dispensmöjlighel skall avskaffas. Jag är inte ense med utredningen på denna punkt. Visseriigen kan det hävdas att uppgiflsskyldigheien inle är sä betungande, eftersom en förening normall kan fullgöra sin skyldighet genom att skicka in sin årsredovisning lillsammans med en blankett med vissa kryssmarkeringar. Å andra sidan kan uppgiftsskyldigheten i etl stort antal fall framstå som onödig. Jag syftar t. ex. pä föreningar som pä gmnd av verksamhetens art och medlemskap i en riksorganisation med säkerhet kan antas uppfylla kraven för skallefrihel. Befrielse frän uppgiflsskyldigheien kan i sädana fall spara vissl arbete för föreningarna samtidigt som pappersflödet hos taxeringsmyndigheterna minskar. Skattechefen bör alltså även i framtiden ha rätt att meddela dispens. Till skillnad mot vad som gäller f n. bör emellerlid medgivanden av della slag i princip avse en bestämd tid. I ell dispensbeslui bör således anges vilka laxeringsår medgivandet avser. I flertalet fall synes del kunna vara lämpligt atl bestämma dispenstiden till fem är. Framkommer det under dispenstiden alt föreningen kan antas böra åsättas taxering, bör dispensen dock kunna återkallas omedelbart. Beslut rörande dispens bör inte få överklagas.

Jag avser, som framgått av del föregående, inte att i detta lagstiftningsärende föreslå någon ändring av de materiella skatlebestämmelserna för stiftelser. Elt genomförande av milt förslag innebär därför alt stiftelser och föreningar i väsentliga hänseenden kommer att beskattas enligt olika regelsystem. Della behöver dock inte fä lill följd all även den taxeringsmässiga behandlingen blir olika för stiftelser och ideella föreningar. Tvärtom talar flera skäl för en samordning pä delta område. De regler som jag nyss föreslagit rörande skyldigheten för ideella föreningar all avge deklarationer och uppgifter bör därför gälla även försliftelser(utom familjestiftelser). Likaså bör deklarationer och uppgifter, som avlämnats av stiftelser (utom familjestiftelser), granskas av s. k. länsnämnder.

Vid prövning av ansökningar om befrielse frän skyldighet all avge uppgift enligl 33 S TL bör dock viss skillnad göras mellan föreningar och stiftelser. Med hänsyn bl. a. till all stiftelser inte har nägon medlemskrets som har insyn i den ekonomiska förvaltningen bör dispensprövningen belräffande stiftelser vara restriktiv. I fråga om föreningar synes emellerlid, som jag tidigare har antytt, dispens kunna medges förhållandevis generöst.

Mitt förslag innebär atl ideella föreningars deklarations- och uppgiflsskyldighet väsentiigt begränsas. Framhållas kan dock att taxeringsmyndigheterna givetvis har räll alt - om så anses påkallat - begära in kompletterande upplysningar frän en förening eller beslula att föreningen skall bli föremål för taxeringsrevision. Den omständigheten all en förening inle behöver erlägga inkomsl- och förmögenhetsskatt inverkar inle heller på föreningens skyldigheter i egenskap av arbets- eller uppdragsgivare. Föreningen mäste således svara för preliminärskatteavdrag, inbetalning av arbetsgivaravgifter och avlämnande av kontrolluppgifter pä samma sätt som andra arbets- eller uppdragsgivare. Även denna del av en ideell förenings verksamhet kan

Prop. 1976/77:135 96

självfallet bli föremål för kontroll från skattemyndigheternas .sida. Motsva rande gäller om föreningen är skattskyldig enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Utredningen har, under åberopande bl a. av det nya systemet med organisationsnummer, inte lagt fram något förslag om registrering av ideella föreningar. Utredningens uppfouning har godtagits vid remissbehandlingen. Avcn jag anser att det f. n. saknas skäl att införa något särskilt register för ideella föreningar.

8.8 Ikraftträdande

Ett genomförande att mitt förslag innebär, som jag flera gånger har framhållit, en lindring av beskattningen för flertalet ideella föreningar. Lindringen blir särskilt markant för de föreningar som förmånsbehandlas med Slöd av de nya reglerna men som inte ansetts vara kvalificerat allmännyttiga enligl nuvarande lagstiftning. Mot denna bakgrund är det angeläget att de nya reglerna träder i kraft snarast möjligt. Å andra sidan är det nödvändigt ati såväl föreningarna själva som taxeringsmyndigheterna flr tid att sätta sig in i - och i förekommande fall anpassa sin verksamhet till - det nya sy.stemei. Med hänsyn bl. a. till detta bör enligt min uppfattning det nya systemet tillämpas först fr. o. m. 1979 års taxering. För ideella föreningar vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår bör alltså de föreslagna skattereglerna tillämpas på inkomster som hänför sig till är 1978 och senare år.

Som jag nyss har antytt är det angeläget att de ideella föreningarna på ett så tidigt stadium som möjligt får kännedom om innehållet i det nya beskattningssysiemet. Det fär i första hand ankomma på RSV att svara för denna information. Jag vill i det sammanhanget understryka atl RSV givetvis bör samråda med bl. a. olika riksorganisationer inom föreningsväsendel om bästa sättet att nå ut med informationen till regionala och lokala föreningar.

Prop. 1976/77:135 97

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623). Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.1976/77:135 98

Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag......................................................... 3

1 Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370). 3

2 Förslag till lagom ändring i lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt 18

3 Förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) 22

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1977-03-17 24

1 Inledning..................................................... 24

2 Allmänna principer för beskattningen av ideella föreningar ... 27

2.1 Nuvarande regler................................... .... 27

2.2 Utredningen.......................................... 30

2.3 Remissyttrandena .................................. .... 34

3 Förutsättningar för inskränkning i skattskyldigheten m.m.... 37

3.1 Nuvarande regler.................................... .... 37

3.1.1 Kvalificerat allmännyttiga ideella föreningar m.fl 37

3.1.2 Idrottsföreningar........................... .... 39

3.2 Utredningen.......................................... 40

3.2.1 Inledning..................................... .... 40

3.2.2 Föreningens ändamål...................... 40

3.2.3 Den faktiskt bedrivna verksamhelen... ... 42

3.2.4 Kravel på öppenhet........................ ... 43

3.2.5 Användningen av inkomsterna.......... 44

3.2.6 Sambandet mellan föreningens ändamål och den finansierande verksamheten 45

3.2.7 Ändring av stadgarna m. m.............. ... 47

3.3 Remissyttrandena .................................. ... 48

3.3.1 Föreningens ändamål...................... ... 48

3.3.2 Den faktiskt bedrivna verksamhelen... ... 49

3.3.3 Kravel pä öppenhei........................ ... 50

3.3.4 Användningen av inkomsterna.......... ... 50

3.3.5 Sambandet mellan föreningens ändamål och den finansierande verksamheten 52

3.3.6 Ändring av stadgarna m. m.............. ... 54

4 Äldre ekonomiska föreningar............................ ... 55

4.1 Nuvarande regler.................................... ... 55

4.2 Utredningen.......................................... ... 56

4.3 Remissyttrandena................................... 56

5 Periodiskt understöd frän ideell förening m.m....... ... 58

5.1 Nuvarande regler.................................... ... 58

5.2 Utredningen.......................................... ... 58

5.3 Remissyttrandena................................... ... 58

Prop. 1976/77:135 99

6 Taxering av fastighet..................................... ... 59

6.1 Nuvarande regler................................... 59

6.2 Ulredningen...................... .'.................. ... 59

6.3 Remissyttrandena.................................. 60

7 Processuella frågor m. m................................ 61

7.1 Nuvarande regler................................... 61

7.2 Utredningen.......................................... 62

7.3 Remissyttrandena.................................. 63

8 Föredraganden .......................................... 66

8.1 Inledning.............................................. 66

8.2 Allmänna principer för beskattning av ideella föreningar 67

8.3 Förutsättningar för inskränkt skattskyldighet m.m 72

8.3.1 Föreningens ändamål...................... ... 75

8.3.2 Den faktiskt bedrivna verksamhelen.. ... 76

8.3.3 Kravet på öppenhet....................... ... 78

8.3.4 Användningen av inkomsterna...... 78

8.3.5 Sambandet mellan föreningens inkomster och den finansierande verksamheten, m. m 82

8.3.6 Ändring av stadgarna m.m............... 87

8.4 Äldre ekonomiska föreningar..................... 88

8.5 Periodiskt understöd från ideell förening m.m 90

8.6 Taxering av fastighet.............................. 91

8.7 Processuella frågor m. m.......................... 92

8.8 Ikraftträdande....................................... ... 96

9 Hemställan.................................................. ... 97

10 Beslut...................................................... ... 97