Prop. 1976/77:117 Regeringens proposition

1976/77:117

om utbyggnad av röräldraFörsäkringen m. m.;

beslutad den 24 mars 1977.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

RUNE GUSTAVSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att garantinivån inom föräldraförsäkringen höjs från 25 till 32 kr. per dag.

Enligt nuvarande regler har förälder rätt till föräldrapenning under sju månader i samband med barns födelse, I propositionen läggs fram förslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen genom rätt lill föräldrapenning under ytteriigare två månader.

Förslaget innebär atl tre månader av den sammanlagda ersällningstiden om nio månader skall kunna tas ut i enlighet med föräldrarnas önskan i form av särskild föräldrapenning fram till och med barnets första skolår.

Det föreslås alt den särskilda föräldrapenningen under två månader beräknas på grundval av förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst, dock lägst garantinivån. Under återstående en månad föreslås föräldrapenningen i samtliga fall utgå med belopp motsvarande garantinivån eller del därav.

Den särskilda föräldrapenningen får las ul under den tid som föräldrarna själva finner lämpligast och skall kunna användas både vid förkortad arbetstid och vid heltidsledighet. Den särskilda föräldrapenningen föreslås därför kunna utgå som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning.

Var och en av föräldrarna disponerar enligl förslaget en och en halv månad av den ersätiningslid under vilken den särskilda föräldrapenningen kan utgå. Förälder skall dock kunna när han så önskar genom en anmälan lill försäkringskassan avstå från sin rätt lill särskild föräldrapenning till förmån för den andre föräldern.

Ensamslående förälder föreslås själv få disponera hela ersällningstiden om tre månader. Han får därjämte rätt atl låta styvförälder eller förälder, som inte har barnet i sin vård men som tillfälligt vårdar detta, disponera den särskilda föräldrapenningen,

I Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 117

Prop.1976/77:117 2

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1978 och gälla för barn födda fr. o. m. detta datum. För barn födda under åren 1971-1977 föreslås särskilda övergångsregler med viss ersätiningslid.

I propositionen läggs vidare fram förslag om rätt till ledighet från anställningen under lid då särskild föräldrapenning utgår. Förslaget innebär atl förvärvsarbetande förälder ges lagfäst rätt till ledighet under den tid då hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning utgår. Varje förälder har rätt atl dela upp sådan ledighet på två perioder. Frågor om ledighetens förläggning under arbetsdagen och andra med ledigheten sammanhängande frågor handläggs i enlighet med bestämmelsema i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

Propositionen innehåller också förslag om gynnsammare regler i fråga om föräldrapenning vid adoption liksom förslag om rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn också vid första barnets födelse.

Kostnaderna för den föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen beräknas uppgå till ca 500 milj. kr. per år.

Förslagen i denna proposition utgör första steget i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen, rätlen lill föräldraledighet samt vårdnadsbidrag. Det andra steget avses kunna läggas fram som ett remissbehandlat förslag lill höstriksdagen detta år och omfatta fristående rätt till föräldraledighet från anställningen för småbarnsföräldrar. 1 enlighet med regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 planeras slutligen ett förslag med samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av den särskilda föräldrapenningen så alt den i sin helhet utgår efter förälderns aktuella sjukpenninggmndande inkomst. Den fortsatta utbyggnaden kommer alt ske i den takt som del ekonomiska utrymmet medger.

Prop.1976/77:117 3

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring'

dels att nuvarande 4 kap, 11-12 SS skall betecknas 4 kap. 19-20 §5,

dels att 4 kap. 2,4, 7-9 SS och de nya 4 kap, 19 och 20 SS skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas älta nya paragrafer, 4 kap. 11-18 SS, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap, 2S

Föräldrapenning i sam- Föräldrapenning i sam
band med barns födelse band med barns födelse
utgår under högst rva/tunrfraf/o dagar utgår under högst eithundraåttio
sammanlagt för föräldrarna, dagar sammanlagt för föräldrarna.

Moder har rätt lill föräldrapenning tidigast från och med den sexlionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till föräldrapenning.

Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till föräldrapenning till och med den ijugunionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon ej har barnet i sin vård.

Föräldrapenning får utgå längst lill ivåhundrasjullionde dagen efter den då barnet fötts. Har sjukdom hos barnet eller föräldrarna under viss tid hindrat föräldrarna från alt vårda barnet, föriänges den i första punkten angivna tiden i motsvarande mån.

4i;3

Hel föräldrapenning enligt 2 S Hel föräldrapenning enligl 2 S
utgår med tjugufem kronor om dagen utgår med trettiotvå kronorom dagen
(garantinivå). Har föräldern under (garantinivå). Har föräldern under
minst tvåhundrasjuiiio dagar i följd minst tvåhundrasjullio dagar i följd
före barnels födelse eller den beräk- före barnets födelse eller den beräk
nade tidpunkten härför varit, eller nade lidpunkten härför varit, eller
skulle föräldern, om försäkringskas- skulle föräldern, om försäkringskas-

1 Lagen omtryckt 1973:908,

2 Senaste lydelse 1976:279,

3 Senaste lydelse 1976:279,

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, ulgår föräldrapenning över garanlinivån till fadern endast under förutsättning all även modern är eller enligl vad förut sagts bort vara försäkrad för sjukpenning som överstiger garantinivån. Undantag från vad nu sagts får medgivas när del visas atl modern till följd av sjukdom eller av andra särskilda skäl icke kan anses ha möjlighet atl vårda barnet.

Prop.1976/77:117

Nuvarande lydelse

san haft kännedom om samtliga föreliggande förhållanden, ha varit försäkrad fören sjukpenning överstigande nämnda belopp, ulgår föräldrapenningen med belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt

Föreslagen lydelse

7 §4

Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård rätt till föräldrapenning under sammanlagt högst

1. etthundraåttio dagar om barnet
ej har fyllt ålta år,

2. fyrtiofem dagar om barnet har
fyllt åtta men ej tio år.

Adoptivföräldrar ha från den dag de få barnet i sin vård rätt lill föräldrapenning under sammanlagt högst

1. tvåhundratio dagar om barnet ej
har fyllt sju år,

2. fyrtiofem dagar om barnet har fyllt sju men ej tio år och båda föräldrarna eller ensamstående förälder under minst tvåhundrasjuttio dagar i följd närmast före den tidpunkt då de få barnet I sin vård varit eller enligt vad som sägs i 4 § första stycket bort vara försäkrade för en sjukpenning som överstiger garantinivån,

3. tjugu dagar I övriga fall om barnet ej har fyllt tio år.

Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse äga motsvarande tillämpning på föräldrapenning enligt första stycket. Tidpunkten då adoptivföräldrarna få barnet i sin vård jämställes därvid med tidpunkten för barnets födelse.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om fosterföräldrar som mottaga bam i avsikt att adoptera det, i den mån föräldrapenning ej utgår lill dem enligt bestämmelsema i 6 §.

"Senaste lydelse 1976:279,

8S5

Förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn om barnet ej har fyllt tio år och föräldern behöver avslå från förvärvsarbete i samband med

5. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

1. sjukdom hos barnet,

2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård,

4. annat barns födelse,

4. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Rätt till föräldrapenning enligl första stycket tillkommer även fad er som för biträde i hemmet eller för vård av barn avstår frän förvärvsarbete i samband med barns födelse.

9S' Föräldrapenning enligl 8 S utgår för förälder som har barnet i sin vård eller, om föräldrar gemensamt ha barn i sin vård, för föräldrarna tillsammans varje år under högst

1. tolv dagar om i familjen finns ett barn,

2. femton dagar om i familjen finns två barn,

3. adcrion dagar om i familjen finns tre eller flera barn.

Av del antal dagar som anges i Av del antal dagar som anges i

första stycket får varje förälder använda en dag för ändamål som avses i 8 S '- Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning enligl första stycket anses två dagar med halv föräldrapenning som en dag.

första stycket får varje förälder använda en dag för ändamål som avses i 8 S 5. Vid beräkning av antalet dagar med rätt lill föräldrapenning enligl första stycket anses två dagar med halv föräldrapenning som en dag.

Förälder,som vanligen ej har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barn, har rätt lill föräldrapenning inom ramen för del antal dagar för vilket föräldrapenning kan utgå till den andre av föräldrarna enligt första stycket.

5 Senaste lydelse 1976:279, <• Senaste lydelse 1976:279,

Särskild föräldrapenning för vård av barn utgår för varje barn under högst nittio dagar sammanlagt för föräldrarna. Särskild föräldrapen -ning får utgå längst till dess barnet fyller ålta år. Utan hinder härav får dock särskild föräldrapenning uppbäras till utgången av det första skolåret.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, utgår särskild föräldrapenning under hälften av den i första stycket angivna tiden till var och en av dem.

Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som angives I första stycket.

Vid flerbörd fördelas i första stycket angiven tid med lika tid för varje barn.

12 S

Förälder kan avstå rätt alt uppbära särskild föräldrapenning till förmån för

a) den andre föräldern eller

b) den som vårdar barnet i hemmet som fosterbarn.

Slår barn under vårdnad av särskilt förordnad förmyndare, avgör denne fördelningen mellan föräldrarna av den tid under vilken föräldrapenning kan utgå.

Avstående från rätt att uppbära särskild föräldrapenning göres genom skriftlig anmälan till försäkringskas-

13 S

För sextio dagar av den i 11 § angivna tiden beräknas föräldrapenningen på sätt som anges i 14 och 15§§.

För övriga trettio dagar beräknas föräldrapenningen enligt 16 $.

Ha föräldrar gemensamt barn i sin vård, beräknas ersättningen enligt första och andra styckena för var och en av föräldrarna under trettio respektive femton dagar.

14 §

Under tid som anges i 13 § första stycket utgår särskild föräldrapenning för dag, då

a) förälder ej förvärvsarbetar, med belopp motsvarande förälderns sjukpenning enligt 3 kap. 4 §, dock lägst trettiotvå kronor (garantinivå),

b) förälder förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid, med belopp motsvarande hälften av det belopp som anges under a),

c) förälder förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid, med belopp motsvarande en fjärdedel av det belopp som anges under a).

15 §

Såvitt gäller hel särskild föräldrapenning äga bestämmelserna i 4§ andra stycket motsvarande tillämpning beträffande både fader och moder ifråga om rätt till föräldrapenning över garantinivån.

16 §

Under tid som anges i 13 § andra stycket utgår särskild föräldrapenning

17 §

Särskild föräldrapenning enligt 11 § utgår ej för tid då den andre föräldern uppbär föräldrapenning enligt 2 § för samma barn.

För samma barn ulgår till föräldrarna sammanlagt per dag högst hel särskild föräldrapenning. Oavsett antal barn utgår till en förälder ej mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till särskild föräldrapenning anses två dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag.

18 §

Som viltkor för särskildföräldrapen -ning enligt 11 § gäller att föräldern varit Inskriven hos allmän försäkringskassa under minst eithundraåttio dagar i följd närmast före den dag för vilken föräldrapenning skall uttagas. I övrigt äga bestämmelserna i 5 § motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna 110 § andra punkten äga motsvarande tillämpning på särskild föräldrapenning.

Bestämmelserna i 2 kap. 10 § saml 3 kap. 7 § Jbrsta och andra styckena, 12 § och 16-18 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 § alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligl 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen.

Bestämmelserna i 2 kap. 10 § saml 3 kap. 12 § och 16-18 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om föräldrapenning. I fall som avses i 3 kap. 12 § skall föräldrapenning enligt 4 kap. 2 och II §§ alllid utgå med minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligl 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle belöpa på vårdersättningen. Bestämmelserna 13 kap. 7 § forsla och andra styckena äga motsvarande tlll-lämpning i fråga om föräldrapenning enligl 4 kap. 2 och 8 §§. Beträffande föräldrapenning, som lilllkommer förälder vilken ej har uppnått aderton års ålder, får försäkringskassan på framställning av barnavårdsnämnd besluta om utbetalning lill annan enligt 3 kap. 18 §.

Är moder vid tiden för barnets födelse inlagen i barnhem, ungdomsvårdsskola, fångvårdsansialt eller vårdanstalt för alkoholmissbmkare, får försäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen besluta, all den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för atl användas till kvinnans och barnets nytta.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

2. Föräldrapenning enligt 11 § utgår för barn födda under åren 1971-1974 under sammanlagt fem dagar och för barn födda under åren 1975-1977 under sammanlagt tio dagar. För dessa dagar beräknas särskild föräldrapenning med tillämpning av bestämmelsema i 14 och 15 §§.

»Senaste lydelse (12 ;;) 1976:279,

Prop. 1976/77:117 1'

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet

delsalt nuvarande 8-12 SS skall betecknas 11-15 SS,

dels atl nya II S skall ha nedan angivna lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 8, 9 och 11 SS skall sättas närmast före nya 11, 12 respektive 14 S,

dels atl i lagen skall införas tre nya paragrafer, 8-10 SS, samt närmast före 8 S en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ledighet för vård av barn

A rbelslagare har rätt till ledighet för vård av barn antingen som hel ledighet eller som förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar av normal arbetstid under tid då han enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring är berättigad lill särskild föräldrapenning för sådant ändamål.

För rätt till ledighet enligt första
stycket fordras att arbetstagaren har
' varit anställd hos arbetsgivaren de

senaste sex månaderna eller samman-lagt minst tolv månader under de senaste två åren.

Vid bestämmande av anställningstid enligt andra stycket har 4 § lagen (1974:12) om anställningsskydd motsvarande tillämpning.

Ledighet som avses i 8 § får delas upp på två perioder.

Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet enligt 8 § skall anmäla detta till arbetsgivaren minst en månad före ledighetens början.

10 S

Ledighet enligt 8 § skall förläggas till dag som arbetstagaren begär.

f fråga om ledighetens förläggning under dagen eller andra med ledigheten sammanhängande frågor skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren, om förhandling med dennes organisation icke har ägt rum. Uppnås ej överenskommelse, bestämmer arbetsgivaren i nu nämnda frågor i den mån ej annat har avtalats.

Har beslut ifråga som avses i andra stycket träffats på annat sätt än genom överenskommelse med arbetslagaren eller företrädare för honom, skall arbetsgivaren underrätta arbetslagaren om beslutet. Underrättelsen skall om möjligt lämnas senast en vecka före ledighetens början.

Avbryter arbetstagare ledighet som avses i 3,4 och 6 SS, har han rätt alt åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten.

Avbryter arbetstagare ledighet

som avses i 3,4,6 och 8 SS, har han

rätt att åter börja arbeta i samma

omfattning som före ledigheten.

Vill arbetstagare utnyttja sin rätt enligt första stycket, skall han underrätta

arbetsgivaren om all han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock ej skyldig

att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare an en månad efter del alt han

mottog underrättelsen.

Andra stycket gäller ej i fråga om ledighet som har varit avsedd atl pågå kortare tid än en månad.

Denna lag träder i kraft den I januari 1978. Lagen gäller ej i fråga om ledighet enligt den nya lydelsen av 8 S, om ansökan om ledighet har gjorts före ikraftträdandet.

' Nuvarande 8 >

Prop.1976/77:117 13

Utdrag
SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1977-03-24

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Anlonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Asling, Troedsson, Mundebo, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Gustavsson

Proposition om utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m.

1 Inledning

På grundval av förslag från familjepolitiska kommittén (S 1966:36) i betänkandet (SOU 1972:34) Familjeslöd ersattes moderskapsförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1974 av en föräldraförsäkring med garantinivå (prop. 1973:47, SfU 1973:19, rskr 1973:198, SFS 1973:473-474). Garanlinivån innebar etl försörjningsskydd i form av föräldrapenning med 25 kr. om dagen under sex månader i anslutning lill barnels födelse. Ersällningstiden ökades fr o. m. den 1 januari 1975 lill sju månader (prop, 1974:15, SfU 1974:5, rskr 1974:37, SFS 1973:87, 88), Samtidigt med att föräldraförsäkringen trädde i kraft tillkallades familjestödsutredningen' (S 1974:01) för alt göra en första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna. Utredningen fick också i uppdrag att bl, a, utreda förutsättningarna för att i vissa avseenden utvidga förmånerna inom föräldraförsäkringen.

1 ett delbetänkande (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar redovisade familjestödsutredningen erfarenheterna från föräldraförsäkringens första tillämpningsår och lade fram förslag för dess fortsatta utbyggnad.

Efter remiss avgavs yttranden över betänkandet av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens avtalsvérk, skolöverstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, barnomsorgsgruppen (S 1973:07), sysselsättningsutredningen (A 1974:02), 1974 års semesterkommitté (A 1974:01), länsstyrelserna i Södermanlands, Krono-

1 Landshövdingen Camilla Odhnoff,

Prop.1976/77:117 14

bergs. Älvsborgs, Örebro och Jämtlands län, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lantbrukarnas riksförbund (LRF)och Försäkringskasseförbundet, Yttranden kom dessutom in från ett flertal andra organisationer och kommuner samt från enskilda, bl. a. Ensamslåendes intresseorganisation, Arkiteklförbundel, Krislen demokratisk ungdom, Fredrika-Bremer-förbundet, Folkpartiets ungdomsförbund, Folkpartiets kvinnoförbund, Adoplionscentrum och Rädda barnens riksförbund.

Vissa delar av utredningsförslaget, bl. a. de som gällde ersältningsräil vid vård av sjukt barn, behandlades i prop, 1975/76:133,1 denna proposition lades också fram förslag om en ny lag om rätt till föräldraledighet. De nya reglerna trädde i kraft den I januari 1977 (SfU 1975/76:30, rskr 1975/76:283, SFS 1976:279, 280),

Familjestödsutredningen föreslog i sill belänkande också en förlängning av ersällningstiden från sju till åtta månader Utredningen föreslog vidare atl den åttonde månaden skulle kunna bytas ut mot fem månaders delföräldrapenning och rätt lill delföräldrapenning under ytteriigare 20 månader kombinerad med rätt lill sex timmars arbetsdag för vissa föräldrar. Vid remissbehandlingen framhölls bl. a. från löntagarnas organisationer atl beslut i denna fråga förutsatte all de praktiska problemen på arbetsmarknaden kunde lösas och all åtgärder kunde vidtas för atl slå vakt om småbarnsföräldrarnas situation i arbetslivet. Med hänsyn härtill tillsatte den förra regeringen en arbetsgrupp (S 1975:05) med uppgift all närmare klariägga dessa frågor.

Arbetsgruppen har den 19 maj 1976 i rapporten (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen redovisat resultatet av sina undersökningaroch principförslag till ett alternativt utbyggnadsprogram för föräldraförsäkringen.

Arbetsgruppens principförslag innebär alt man i elt utbyggnadsprogram för föräldraförsäkringen skall skapa valfrihet mellan olika former av föräldraledighet. Det innebär också att reglerna för de nuvarande formerna av föräldrapenning lämnas oförändrade och att familjerna därutöver för varje barn får rätt till en särskild föräldrapenning som kan tas ut fram lill dess barnet fyller åtta år.

Efter remiss har yttrande över rapporten avgells av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,statens avtalsverk, skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Örebro och Västemorrlands län, barnomsorgs-

2 Ledamöter statssekreteraren Göte Fridh, ordförande, bitr. avdelningschefen Jimmy BJörk.direktören Gunnar Högberg, utredningschefen Sven Jonasson, ombudsmannen Göran Karlsson, utredningssekreteraren Monica Ulfheim och ombudsmannen Aina Westin,

Prop.1976/77:117 15

gruppen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO, SACO/SR, SAF, Försäkringskasseförbundet, LRF, kommunstyrelserna i Solna, Sundbyberg, Umeå och Karlskoga, förvaltningsutskotten i Södermanlands, Värmlands och Västerbollens läns landsting, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Moderata samlingspartiets kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund, Svenska kvinnors vänsterförbund. Centerns ungdomsförbund. Moderata ungdomsförbundet. Folkpartiels ungdomsförbund och Fredrika-Bremer-förbundet,

Riksdagen har i enlighet med inrikesutskottets hemställan (InU 1975/76:9, rskr 1975/76:26)begärt atl frågan om föriängd rätt till ledighet i samband med barnsbörd och adoption las upp lill nya överväganden så all förslag kan föreläggas riksdagen. Riksdagen har därvid uttalat, att det ter sig naturiigt att då överväga en koppling av rätten lill ledighet till tiden för ett föreslaget vårdnadsbidrag, nämligen tre år,

1 detta sammanhang vill jag erinra om de riktlinjer för familjepolitiken som dras upp i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976. Där sägs:

Del familjepolitiska reformarbetet fortsätter. Samhällets barnomsorg byggs ut enligt riksdagens beslut. Utbildningen av personal för barnomsorgen ökas. Normer fastställs för personaltäthet och gruppstoriek inom förskolan. En allmän föräldrautbildning byggs ut av stat, landsting och kommun i samverkan. De allmänna barnbidragen och bostadsbidragen förbättras. Föräldrapenningen vid sjukdom utvidgas till all omfatta även ledighet vid skolstart. Småbarnsföräldrar ges lagfäst rätt lill kortare arbetstid och förlängd tjänstledighet. Föräldraförsäkringen byggs under perioden ut med en rätt lill ytterligare ledighet motsvarande två månader på hellid. Den kompletteras med ett vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar. Stödet utformas så atl det främjar valfrihet och jämställdhet.

Frågorna om vårdnadsbidrag, utbyggnad av föräldraförsäkringen och rätt lill föräldraledighet frän anställningen bereds f n. inom regeringskansliet under medverkan av särskilt utsedda företrädare för regeringspartierna. Beredningen sker med beaktande av synpunkter erhållna vid remissbehandling av dels familjeslödsutredningens förslag om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (SOU 1975:62) och dels den tidigare nämnda arbetsgruppens rapport (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Vid beredningen beaktas vidare riksdagens tidigare nämnda begäran (InU 1975/76:9, rskr 1975/76:26) rörande frågan om föräldraledighet.

Som förutskickades i årets budgetproposition (1976/77:100 bilaga 8 s. 7) kommer jag i detta sammanhang atl la upp frågan om en utbyggnad av ersällningstiden från föräldraförsäkringen genom rätt till särskild föräldrapenning, I samband härmed kommer jag efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet också atl lägga fram förslag beträffande utvidgad rätt för förälder lill ledighet från anställningen när föräldrapenning

Prop. 1976/77:117 16

utgår. Vid beredningen av förslagen har fortlöpande kontakt hållits med riksförsäkringsverket i tekniska frågor. Kontakt har också tagits med arbetsmarknadens parter. De nu nämnda förslagen utgör första steget i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen och rätten till föräldraledighet. Det andra steget avses kunna läggas fram som ett remiss-behandlat förslag till höslriksdagen delta år och omfatta fristående rätt till föräldraledighet från anställningen för småbarnsföräldrar. I enlighet med regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 planeras slutligen etl förslag med samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av den särskilda föräldrapenningen att i sin helhet utgå efter förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst.

Jag vill understryka att de förslag som jag nu lägger fram har utformats i syfte att behålla full handlingsfrihet för den fortsatta reformpolitiken i fråga om vårdnadsbidrag, föräldraförsäkring samt rätt till föräldraledighet och förkortad arbetstid.

2 Gällande bestämmelser

2.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i 4 kap, 1-7 SS lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1973:908, ändrad senast 1976:1080), AFL. För rätt lill föräldrapenning i samband med barns födelse gäller följande. En förutsättning för rätt till ersättning är all föräldern inte samtidigt förvärvsarbetar. Vidare fordras att föräldern har varit eller rätteligen borde ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd före nedkomsten eller den beräknade tidpunkten för denna.

För föräldrapenningen gäller en garanlinivå, som innebär att ersättning alltid utgår med minst 25 kr. om dagen. Den som är eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger garantinivån har emellertid rätt till föräldrapenning som motsvarar hans sjukpenning under förutsättning att han har varit berättigad till den högre ersättningen under en kvalifikationslid av 270 dagar före barnets födelse. Om föräldrar har barn gemensamt i sin vård utgår föräldrapenning till fadern över garantinivån endast om modern äreller hade bort vara försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag härifrån får dock göras om modern av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet.

Som en förutsättning för att få föräldrapenning gäller atl föräldern tar vård om barnet. Modern har dock rätt att få föräldrapenning t, o. m. tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin vård. För modern gäller också all hon kan börja uppbära föräldrapenning innan barnet är fött. Sådan ersättning är begränsad till 60 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Prop. 1976/77:117 17

Föräldrapenning ulgår under högst 210 dagar sammanlagt förföräldrarna. Den kan utgå längst till dess barnet är 270 dagar gammalt, såvida inte föräldrarna viss tid har varit förhindrade alt vårda barnet på grund av sjukdom. 1 så fall förlängs liden i motsvarande mån.

Föräldrapenning och sjukpenning kan inte utgå samtidigt. Som huvudregel gäller all föräldrapenning inte heller får utgå till båda föräldrarna för samma dag. Om föräldrarna avlöser varandra i vårdnaden av barnet har emellertid var och en av dem rätt lill halv föräldrapenning. För varje dag då föräldrapenning utgår avräknas en dag oavsett om hel eller halv föräldrapenning har tagits i anspråk.

Liksom i fråga om sjukpenning finns beträffande föräldrapenning bestämmelser om s. k. arbetsgivarinträde, indragning och nedsättning av förmånen och om utbetalning till annan än den ersätlningsberälligade. Med förälder likställs vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor

Fosterförälder är från den 1 januari 1977 likställda med föräldrar vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning i samband med barns födelse. Föräldrapenning ulgår dock inte för tid innan de har fåll barnet i sin vård.

Adoptivföräldrar har från den dag de fått barnet i sin vård rätt lill föräldrapenning under sammanlagt 210 dagar om barnet inte har fyllt sju år, fyrtiofem dagar om barnet har fyllt sju men inte tio år och båda föräldrarna eller ensamstående förälder under minst 270 dagar före denna tidpunkt varit eller bort vara försäkrade för en sjukpenning överstigande garanlinivån. I övriga fall har de rätt lill ersättning under 20 dagar om barnet inte har fyllt tio år.

Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse äger motsvarande tillämpning på den föräldrapenning som utgår för adoptivbarn. Tidpunkten då adoptivföräldrarna får barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för barnets födelse.

2.2 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

De tidigare reglerna om sjukpenning för vård av sjukt barn ersattes den 1 januari 1977 av etl nytt syslem med rätt lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn (prop. 1975/76:133, SfU 1975/76:30, rskr 1975/76:283, SFS 1976:279, 280). Bestämmelserna finns i 4 kap. 8-10 SS AFL.

Som förutsättning för rätt lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn gäller atl föräldern avstår från förvärvsarbete. Vid beräkning av antalet dagar anses två dagar med halv sådan föräldrapenning som en dag. Som förutsättning gäller vidare atl barnet inte har fyllt tio år.

Föräldrapenning ulgår vid sjukdom hos barnet eller hos dess ordinarie

2 Riksdagen 1976/77. I saml Nr 117

Prop.1976/77:117 18

vårdare. Den ulgår också vid besök i samhällets barnhälsovård och förskoleverksamhet. Ersättning ulgår även när fadern stannar hemma för all ta hand om barn vid annat barns födelse i familjen.

Föräldrapenning i nu nämnda situationer ulgår under sammanlagt 12 dagarom året i familjer med etl barn, 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Då föräldrar gemensamt har barn i sin vård fördelar de själva dagarna sig emellan. Av del antal dagar som står till föräldrarnas förfogande får varje förälder använda en dag för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar.

Även till förälder som vanligen inte har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barnet kan föräldrapenning utgå under angivna förutsättningar.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår redan fr. o. m. den första frånvarodagen. 1 övrigt gäller samma bestämmelser som för sjukpenning vid egen sjukdom. Detta betyder bland annat alt denna föräldrapenning till beloppet alllid motsvarar förälderns sjukpenning. Med barn likställs adoptivbarn, fosterbarn och styvbarn. Om två personer sammanbor likställs också barn lill en av dessa under förutsättning all de sammanboende tidigare har varit gifta eller har eller har haft gemensamt barn.

Föräldrapenning - såväl vid tillfäUig vård av barn som i samband med barns födelse - utgår inte i den mån föräldern för samma dag uppbär sjukpenning.

2.3 Bestämmelser om rätt till ledighet, anställningsskydd m. m.

2.3.1 Rätt lill föräldraledighet

Lagen (1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. ersattes den I januari 1977 av en lag (1976:280) om rätt till föräldraledighet (prop. 1975/ 76:133, SfU 1975/76:30, rskr 1975/76:283).

Den nya lagen, vars bestämmelser är tvingande, gäller arbetstagare i hans egenskap av förälder. Foster- och adoptivföräldrar likställs vid tillämpningen av lagen med förälder. Också den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn omfattas av lagen under förutsättning alt de sammanbor.

Rätten till föräldraledighet är anknuten lill föräldraförsäkringens förmåns-syslem. Arbetstagare har således rätt lill ledighet under tid då föräldrapenning utgår, dvs, under högst sju månader i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under sju år Vid adoption av barn som fyllt sju men inte tio år är rätten lill ledighet beroende av bl, a. om båda adoptivföräldrarna är förvärvsarbetande.

En förutsäUning för rätt till föräldraledighet är normalt alt arbetstagaren har uppnått en viss anställningslid. I detta hänseende krävs antingen sex månaders anställning omedelbart före ledigheten eller sammanlagt tolv

Prop. 1976/77:117 19

månaders anställning under de senaste två åren.

Vid bestämmande av anställningstid medräknas lid under vilken arbetstagaren har varit anställd hos annat förelag inom koncern som arbetsgivaren tillhör. Har förelag eller del av förelag övergått lill ny arbetsgivare, skall vid bestämmande av anställningstid hos den nye arbetsgivaren medräknas tid under vilken arbetstagaren har varit anställd hos förutvarande arbetsgivaren eller hos företag inom koncern som förutvarande arbetsgivaren tillhörde. 1 dessa sammanhang anses staten som en arbetsgivare.

En kvinnlig arbetstagare har alltid rätt till ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten, således oberoende av om hon under tiden uppbär föräldrapenning eller inte. Reglerna om viss minsta anställningstid för rätt till ledighet påverkar inte heller denna rätt till ledighet.

Ledighet i samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två perioder. Ingenting hindrar dock alt arbetstagaren delar upp ledigheten på fler perioderom arbetsgivaren går med på det. Föräldrapenning utgår oberoende av hur ofta arbetstagaren skiftar mellan ledighet och arbete.

Arbetstagare som vill vara föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption skall meddela arbetsgivaren detta minst en månad i förväg. Varseltiden gäller inte om ledigheten föranleds av sjukdom eller annan omständighet som arbetslagaren inte har kunnat råda över. Med annan omständighet avses bl. a. för tidig födsel eller andra komplikationer under graviditetens senare del som kvinnan inte har kunnat förutse. Arbetstagaren är emellertid skyldig att anmäla behovet av ledighet utan dröjsmål.

Rätt till ledighet för tillfällig vård av barn tillkommer arbetstagare då föräldrapenning utgår för sådant ändamål. Arbetstagaren har skyldighet all varsla arbetsgivaren om atl han behöver vara ledig för tillfällig vård av barn minst en vecka före ledighetens början. Föranleds ledigheten av sjukdom -hos barnet eller dess ordinarie vårdare - gäller ingen varseltid.

En arbetstagare som avbryter ledighet i samband med barns födelse eller för tillfällig vård av bam har rätt all åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren skall i sådant fall underrätta arbetsgivaren om alt han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inte skyldig alt låta honom återinträda i arbetet tidigare än en månad efter anmälan. Har ledigheten varit avsedd att pågå kortare tid än en månad har arbetstagaren dock rätt atl återgå i arbete ulan någon väntelid. Någon varselskyldighet före återgång i arbete föreligger alltså inte vid ledighet för tillfällig vård av barn.

Arbetstagare som begär eller lar i anspråk sin rätt lill föräldraledighet är tillförsäkrad skydd mot uppsägning, avskedande och försämring av arbetsförhållanden eller anställningsförmåner som beror på ledigheten.

Tvist om tillämpningen av de nu nämnda bestämmelserna handläggs enligl lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister (ändrad senast 1976:581).

Prop. 1976/77:117 20

2.3.2 Vissa övriga bestämmelser om rätt till ledighet, anställningsskydd, m. m.

Enligt lagen (1974:12) om anställningsskydd (ändrad senast 1976:593) gäller atl uppsägning från arbetsgivarens sida skall vara sakligt grundad. Lagen gäller alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst med undanlag för arbetstagare i företagsledande ställning, arbetsgivares familjemedlemmar, husligt anställda och personer som sysselsätts i beredskapsarbete e.d. Lagens bestämmelser är i huvudsak tvingande. 1 särskilt angivna frågor får avvikelse från lagen göras genom kollektivavtal. Även avvikande föreskrifter i andra författningar kan ta över anställningsskyddslagens regler. Möjligheterna all ingå avtal om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete är begränsade. Om sådant avtal har Iräffals, kan arbetsgivaren vara skyldig all iaktta särskilda bestämmelser. Tillsvidareanställning upphör med utgången av uppsägningslid, som för arbetstagaren utgör en månad och för arbetsgivaren varierar mellan en och sex månader beroende på bl, a, arbetstagarens ålder.

Lagen (1974:981) om arbetstagares räii lill ledighet för utbildning (ändrad senast 1976:595) ger alla arbetstagare i allmän eller enskild tjänst rätt till ledighet från sin anställning för utbildning. Rätlen till ledighet tillkommer arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren antingen de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Om utbildningen skall avse fackliga frågor, ställs dock inga krav på viss anställningslid. Arbetsgivaren har rätt alt skjuta på en ledighet lill senare lid än arbetstagaren har begärt. I detta hänseende finns särskilda bestämmelser om skyldighet atl underrätta arbetstagaren och hans lokala arbetstagarorganisation, rätt all påkalla överiäggning med arbetsgivaren och krav på samtycke av organisationen om arbetsgivaren vill skjuta på ledigheten längre än sex månader eller - i vissa fall - två veckor. Har arbetstagaren inte fått påbörja begärd ledighet inom två år - ett år i fråga om högst en veckas ledighet - kan han påkalla domstolsprövning. Kan flera arbetstagare inte beredas ledighet samtidigt, gäller företrädesregler som tillämpas inom varje kollek-tivavtalsområde för sig och som gynnar facklig utbildning och utbildning av den som har bristfällig skolunderbyggnad. Ingen får sägas upp eller avskedas av enbart del skälet all han begär eller utnyttjar sin rätt lill ledighet för utbildning. Ledigheten får inte heller läggas lill grund för försämring av hans arbetsförhållanden och anställningsvillkor. Avbryter arbetstagaren sin utbildning har han rätt att återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta arbetstagaren återgå tidigare än två veckor eller, om ledigheten varat minst ett år, en månad från det han blivit underrättad om att arbetstagaren vill återgå till arbetet. Lagen innehåller vidare föreskrifter om bl. a. tolkningsföreträde för arbetstagarorganisation vid tvist om lagens tillämpning.

Prop. 1976/77:117 21

2.4 Beräkning av semestergrundande tid m. m.

Enligt lagen (1963:114) om semester (ändrad senast 1976:1071) har arbetstagare rätt lill semester av arbetsgivaren på grund av del arbete som han har utfört för arbetsgivarens räkning under det s. k. kvalifikationsåret. Semestem utgår under året efter kvalifikationsåret. Semester utgår med två dagar för varje kalendermånad av kvalifikationsåret under vilken arbetstagaren har arbetat för arbetsgivaren minst 15 dagar. Har arbete utförts under kortare lid men i minst ålta dagar, intjänas för den månaden en semesterdag. Med arbetad dag jämställs bl. a. dag då arbetstagaren i samband med barns födelse eller adoption har haft ledighet enligt lagen (1976:280) om rätt lill föräldraledighet. Detta gäller såväl fader som moder (prop. 1976/77:38, SoU 1976/77:19, rskr 1976/77:69, SFS 1976:1071). Fram till år 1977 gällde i stället atl kvinnlig arbetstagare hade rätt lill privilegierad frånvaro under 90 dagar i samband med havandeskap eller barnsbörd.

Bestämmelserna innebär - i fråga om arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren viss minsta lid - alt ledighet med föräldrapenning före barns födelse är semestergrundande för modern. Detta gäller dock tidigast fr. o. m. den sexlionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnels födelse. Föräldraledigheten efter barnets födelse blir semestergmndande även för faderns del.

Frånvaro som överstiger 90 dagar är inte semeslergrundande. Inte heller är annan lid som berättigar lill ersättning inom föräldraförsäkringen semeslergrundande. Delta gäller således all lid under vilken förälder har rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

I prop. 1976/77:90 har lagts fram förslag lill ny scmesterlag m. m. Den nya semesterlagén föreslås träda i kraft den I januari 1978.1 förslaget har angivits den principiella uppfattningen, alt ledighet som berättigar lill föräldrapenning bör grunda rätt till semester. Förslaget avser föräldrapenning såväl i samband med barns födelse som för tillfällig vård av bam.

3 Utredningsförslag och remissyttranden

3.1 Familjepolitiska kommittén

Familjepolitiska kommittén konstaterade i sill betänkande (SOU 1972:34) Familjestöd atl det blir allt vanligare atl bägge makarna i en familj förvärvsarbetar Delta gäller även när barnen är små. Kommittén ansåg att det inte fanns möjlighet all utforma något ekonomiskt familjeslöd lill rimliga kostnader som kunde ersätta en förälders inkomst av förvärvsarbete. All göra del möjligt för båda föräldrarna att förvärvsarbeta var därför enligt kommittén del bästa familjepolitiska stödet. Bl. a. av den anledningen värdet minst lika angeläget all bygga ul barnomsorgen som atl öka det ekonomiska familjestödet. Del ekonomiska stödet borde enligt kommitténs mening riktas

Prop. 1976/77:117 22

lill de familjer som har störst behov av stöd.

Kommittén konstaterade emellertid att det finns vissa situationer i en barnfamiljs liv då en förälder behöver stanna hemma och vårda etl barn. Det var enligt kommittén i sådana situationer rimligt att samhället gick in och ersatte del inkomstbortfall som uppslår. Kommittén angav tre situationer när ett sådant stöd behövs, nämligen när ett barn föds, när elt barn under tio år vars föräldrar förvärvsarbetar blir sjukt samt när en familj har svårt handikappat barn.

Vid utarbetandet av förslag till stöd i samband med barns födelse -föräldrapenningen - utgick familjepolitiska kommittén från önskemålet atl utjämna de skillnader som fanns i försäkringshänseende mellan män och kvinnor. Detta resulterade i förslaget all moderskapsförsäkringen, som enbart omfattade mödrarna, skulle omvandlas lill en föräldraförsäkring där föräldrarna själva under vissa förutsättningar skulle få välja vem av dem som vill stanna hemma och vårda barnet.

Kommittén föreslog också atl föräldraförsäkringen skulle innehålla en garantinivå som innebar att en förälder alltid skulle vara tillförsäkrad minst 20 kr. per dag under den lid försäkringen omfattar oavsett förälderns inkomst-förhållanden. Som motiv för en garantinivå anförde kommittén bl. a. att många yngre mödrar saknar försäkringsskydd i samband med barnels födelse på gmnd av att de inte har hunnit etablera sig på arbetsmarknaden. En garantinivå skulle ge dem åtminstone ett minimiskydd under denna ofta kritiska period. Ett annat motiv för garanlinivån var att kravet på att föräldern skulle vara försäkrad för tilläggssjukpenning 270 dagar före den förväntade nedkomsten ofta ger slumpartade eflekter när del gäller vem som skall fl ersättning i förhållande till det reella inkomstbortfallet.

Familjepolitiska kommittén föreslog vidare atl tiden för föräldrapenningen skulle utsträckas från tidigare sex till älta månader. Om modern började ta ut föräldrapenning två månader före nedkomsten upphörde ersättningen när barnet var bara fyra månader. Kommittén menade alt det var rimligt att även i dessa fall tiden tills barnet var sex månader gammalt läcktes, bl. a. med hänsyn lill atl barn endast undantagsvis fick plats i samhällets barnomsorg före sex månaders ålder. Någon förlängning av hellidsledigheten utöver de ålta månaderna var kommitténs majoritet däremot inte beredd atl föreslå. Man ansåg att en sådan förlängning skulle komma att fä negativa effekter på kvinnornas ställning på arbetsmarknaden.

3.2 Remissyttranden över familjepolitiska kommitténs förslag

Som har framgått av den tidigare redogörelsen låg kommitténs förslag till grund för omvandlingen fr. o. m. den 1 januari 1974 av moderskapsförsäkringen till en föräldraförsäkring med garantinivå. Ersällningstiden bibehölls emellertid oförändrad till sex månader, vilket motiverades med att en

prop. 1976/77:117 23

förlängning till åtta månader inte ansågs möjlig med hänsyn till de höga kostnaderna Qfr prop. 1973:47, s, 42). Ersättningsliden föriängdes, som tidigare nämnts, fr. o. m. den 1 januari 1975 till sju månader (prop. 1974:15, SfU 1974:5, rskr 1974:37, SFS 1974:87, 88).

Familjepolitiska kommitténs förslag atl ersällningstiden skulle förlängas från sex till åtta månader tillstyrktes av bl. a. barnstugeutredningen, LO, TCO, KF, Försäkringskasseförbundet och kommunstyrelsen i Borås. LO framhöll dock atl det med tanke på de höga kostnader som en föriängning av ersättningstiden skulle innebära kanske skulle vara mera realistiskt att som en dellösning i första hand ge ersättning åt kvinnor som på gmnd av sin arbetssituation - utan att sj ukdom förelåg - måste avbryta sitt arbete inom tre månader före barnsbörd. Kommunens styrelse i Huddinge menade atl ersättningstiden beträffande föräldrapenningen kunde diskuteras med hänsyn till att det saknades entydiga forskningsresultat och erfarenheter beträffande den tidigaste tidpunkt en placering av bam i daghem eller familjedaghem är lämplig. Det föreföll enligt styrelsen inte heller möjligt att generellt kunna ange en sådan tidpunkt.

En ersätiningslid på tolv månader ifrågasattes eller föreslogs av bl. a. länsstyrelserna I Malmöhus och Jämtlands län. Svenska kommunförbundet, kommunstyrelsen I Malmö, SACO/SR, Föreningen Sveriges socialchefer, Centerns ungdomsförbund och Husmodersförbundet Hem och samhälle.

3.3 FamUjestödsutredningens förslag

Som tidigare har nämnts redovisade familjestödsutredningen i betänkandet (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar erfarenheterna från föräldraförsäkringens första tillämpningsår. Utredningen lade också fram förslag för försäkringens fortsatta utbyggnad samtidigt som den meddelade att den avsåg att senare återkomma med en mer utföriig analys av erfarenheterna och ytteriigare överväganden för en fortsatt utbyggnad. Jag har inhämtat att utredningen avser atl lägga fram belänkande i dessa frågor under hösten 1977,

Vissa av utredningens förslag - bl, a. beträffande rätt till ledighet och ersältningsräil vid vård av sjukt barn, vid kontakter med förskolan, vid adoplion och vid resor lill barn på sjukhus -låg lill grund för utbyggnaden av föräldraförsäkringen från den 1 januari 1977 (prop. 1975/76:133, SfU 1975/ 76:30, rskr 1975/76:283, SFS 1976:279, 280).

Då del gäller utredningens förslag beträffande förlängd ersätiningslid, uppdelning av denna tid och delföräldrapenning anfördes i betänkandet i huvudsak följande. Utbyggnaden av samhällets barnomsorg framstod som den mest angelägna familjepolitiska åtgärden. Föräldrar och småbarn borde ha möjlighet lill en tillräckligt lång daglig kontakt med varandra. Utvidgningar av föräldraförsäkringen borde inriktas på de perioder och situationer i

Prop. 1976/77:117 24

barnfamiljernas liv då behovet av hjälp är störst. Förslag om arbetstidsförkortning för småbamsföräldrar måste bidra lill jämställdhet mellan män och kvinnor.

Av det i betänkandet redovisade materialet framgick att fäderna utnyttjade föräldraförsäkringen i liten utsträckning. Enligt utredningens bedömning skulle emellertid andelen fäder som utnyttjade försäkringen komma all öka. Del fanns ändå enligt utredningen skäl att vidta åtgärder för att stimulera männen att ta en ökad del av arbetet med barnen.

Utredningens förslag beträffande ersällningstiden innebar en förlängning från sju lill åtta månader i samband med barns födelse saml en fördelning av tiden för hel föräldrapenning mellan föräldrarna så att ingen av föräldrarna skulle få utnyttja mer än högst sju av de ålta månaderna. Undantag borde enligt utredningen göras för ensamslående föräldrar och likaså för familjer där den ene föräldern på grund av långvarig sjukdom eller av andra liknande skäl var direkt förhindrad att vårda barnet. Utredningen föreslog vidare atl den åttonde månaden skulle göras utbytbar mot fem månaders delföräldrapenning för förvärvsarbetande föräldrar. Rätten all omvandla föräldrapenningen borde enligl utredningen dock tillkomma endast de familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar mer än sex limmar per dag. Omvandlingen borde av administrativa skäl omfatta hela månaden. För atl fadern skulle få ersättning över garanlinivån borde krävas alt båda föräldrarna hade sjukpenning över denna nivå.

Utredningen genomförde under vinterhalvåret 1974/75 en undersökning rörande vislelselider för barnen i barnomsorgen. Av undersökningen framgick att drygt hälften av alla barn hade vistelsetider på minst nio timmar per dag. För barn under tre år hade 53 % så långa vislelselider Vistelselider på minst tio timmar var även vanligast bland de yngsta barnen där ungefär 25 % hade minst tio limmar. Av undersökningen framgick också all barn med ensamstående föräldrar hade betydligt längre vislelsetid än barn med två föräldrar. Barnen i familjedaghemmen hade totalt något längre vislelselider än barnen i daghem. Även de myckel långa vislelseliderna var vanligare i familjedaghem.

Utredningen konstaterade atl vislelsetiden egentligen skulle behöva anpassas efter de enskilda familjernas behov men fann all det saknades praktiska möjligheter att utforma en individuellt anpassad arbetstidsförkortning. Utredningen ansåg att en förkortning till sex limmar skulle innebära en betydande ökning av barnens möjligheter att umgås med sina föräldrar, samtidigt som dessa skulle kunna behålla sin anknytning till arbetsmarknaden.

För alt ge barn och föräldrar ökad lid för samvaro med varandra även sedan fälten till hel föräldrapenning upphört föreslog utredningen därför alt vissa förvärvsarbetande småbarnsföräldrar skulle ges möjlighet all reducera sin arbetstid. Utredningen föreslog alt småbarnsföräldrar vid minskning av

Prop. 1976/77:117 25

arbetstiden med minst en timme till sex timmar per dag skulle få kompensation för inkomstbortfall genom delföräldrapenningen. Förslaget innebar således atl förälder för vilken 30 limmars arbetsvecka utgjorde ordinarie hellid för arbetet inte skulle ha rätt lill delföräldrapenning. Föräldrar med ovanliga eller ojämna arbetstider borde enligt utredningen få rätt lill delföräldrapenning vid en förkortning av arbetstiden till i genomsnitt 30 timmar per vecka,

Ersällningstiden föreslogs omfatta 600 dagar (20 månader) per familj där båda föräldrarna arbetar minst sex timmar per dag. Ersällningstiden föreslogs fördelad med 300 dagar (10 månader) för vardera föräldern. Delföräldrapenningen skulle enligt förslaget kunna tas ut fram till dess barnet fyllt tre år. För ensamstående föräldrar och familjer där den ena föräldern av särskilda skäl inte kunde utnyttja försäkringen föreslogs en förälder ha rätt atl ta ut samtliga 600 dagar. Undanlag från kravet på fördelning av ersällningstiden mellan två föräldrar skulle också få göras när det stod klart atl den andre föräldern inte kunde vårda barnet på grund av långvarig sjukdom, stadigvarande arbete på annat ort, värnpliktstjänstgöring, anslaltsvistelse eller skiftarbete där nattarbete eller sent skiftarbete ingår. Något undantag skulle däremot inte göras i sådana fall där en förälder hävdade att han inte kunde vara borta från sill förvärvsarbete på grund av dess vikt eller dylikt.

Utredningens förslag om rätt till föräldraledighet innefattade också rätt lill deliidsledighet under lid då den föreslagna delföräldrapenningen skulle utgå i samband med förkortning av arbetstid. Förslaget var utformat så atl rätt till deliidsledighet i princip skulle föreligga i den mån arbetstiden översteg sju timmar om dagen. För föräldrar som arbetar mellan sex och åtta timmar per dag men mindre än fem dagar per vecka skulle gälla att föräldern garanterades rätt atl begränsa arbetstiden till sex timmar per dag. Beträffande de grupper som arbetar mindre än heltid kunde enligt utredningen skälen härtill vara sådana som föräldrarna själva inte råder över. Utredningen log dock inte ställning lill en delföräldrapenning beträffande denna grupp, men framhöll atl den avsåg atl återkomma till denna fråga i samband med den allmänna bedömningen av den fortsatta utbyggnaden.

Då det gällde ersättningsnivån borde utgångspunkten enligt utredningen vara del inkomstbortfall som uppstår när en förälder sänker sin arbetstid lill sex timmar. Delföräldrapenningen borde beräknas i förhållande till den verkliga arbetstidsförkortningen och därmed följande löneminskning. Beträffande delföräldrapenningen var det enligt utredningen inte rimligt att knyta del ekonomiska stödet till förvärvsförhällandena före graviditeten. Delföräldrapenningen torde i stället grunda sig på den aktuella sjukpenninggrundande inkomsten räknad på den heltidsinkomst föräldern skulle ha haft om han inte hade förkorlat sin arbetstid.

Utredningen hade genom besök på arbetsplatser och genom diskussioner med arbetsgivare och fackföreningsrepresentanter försökt bilda sig en

Prop.1976/77:117 26

uppfattning om vilka problem som skulle komma atl uppstå på arbetsmarknaden vid en förkortning av arbetstiden för småbarnsföräldrar. Av dessa diskussioner hade utredningen fått uppfattningen alt problemen sannolikt skulle bli större ju mindre arbetsplatsen är. Förslagen hade enligl utredningen den fördelen all det - om arbetstiden inte var längre än sex limmar - sannolikt skulle bli möjligt för flera föräldrar all återgå lill arbetet relativt snart efter en ledighet i samband med ett bams födelse.

3.4 Remissyttranden över famUjestödsutredningens förslag

FamUjestödsutredningens förslag om uppdelning av en utbyggd ersätiningslid - innebärande att ingen av föräldrarna skulle få uppbära ersättning för mer än sju månader-tillstyrktes av de flesta remissinstanser som berörde frågan, bl. a. TCO, SACO/SR, SAF och Svenska kommunförbundet. LO ansåg all man borde avvakta effekterna av försäkringen innan regler om obligatorisk uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna infördes. LRF avstyrkte förslaget om uppdelning.

Förslaget om förkortad arbetstid och delföräldrapenning för småbarnsföräldrar vann allmän anslutning i principfrågan, men mötte invändningar i fråga om det praktiska genomförandet. Remissinstanserna anslöt sig allmänt till bedömningen att småbarnsföräldrarna är en av de gmpper som bäst behöver en förkortning av arbetsdagen. 1 ett tiotal remissyttranden tillstyrktes eller lämnades utredningsförslaget utan erinran. SACO/SR, som tillstyrkte förslaget, anförde att sexlimmarsdagen var en angelägen reform från barnens synpunkt. 1 flera yttranden framhölls dock all förslagels effekter på arbetsmarknaden behövde ytteriigare kartläggas innan ställning kunde tas lill dess genomförande. Sådana synpunkter anfördes av socialstyrelsen, statskontoret, statens avtalsvérk, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i Malmöhus, Södermanlands, Alvsborgs och Jämtlands län, LO, TCO. SAF, Försäkringskasseförbundel, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

LO befarade all en allmän arbetstidsförkortning till sex timmar kunde nås först inom ett relativt långt tidsperspektiv. Mot bakgrund av detta fanns enligt LO skäl att överväga vilka grupper i samhället som har de största behoven av en arbetstidsförkortning och som således skulle komma i fråga i första hand. När det gällde speciellt utsatta grupper som skift- och underjordsarbetare hade dessa i viss mån redan prioriterats, LO ansåg emellertid att också småbarnsföräldrar är en av de grupper som bäst behöver förkorta sin dagliga arbetstid. Många barn vistas enligl LO alltför lång lid per dag på daghem och i familjedaghem. Tiden för gemensam samvaro med föräldrar blir för kort, LO underströk emellertid alt arbelstidsreformer måste vara ordentligt förberedda, LO fann atl utredningen i alltför ringa grad fullgjort uppdraget atl undersöka effekterna på arbetsmarknaden när det gällde

Prop. 1976/77:117 27

småbarnsföräldrarnas ställning och de praktiska möjligheterna atl genomföra reformen.

TCO ansåg all de problem föräldraförsäkringen är avsedd atl lösa i första hand borde bedömas med utgångspunkt i vad som är fördelaktigt för barnens hälsa och utveckling.

Därjämte borde särskilt avseende fästas vid de möjligheter som kunde stå lill buds för all förbättra förutsättningarna för föräldrarna att vid sidan av sitt ansvarstagande för barnen också förvärvsarbeta. Förslaget om förkortad arbetstid för heltidsarbelande småbarnsföräldrar hade enligl TCO:s mening både förtjänster och brister. Positivt var all del kunde skapa möjligheter lill ökad samvaro mellan barn och föräldrar under barnens första levnadsår ulan att någon av föräldrarna för den skull skulle behöva lämna en heltidsanställning, I många fall hade ett barns födelse hittills inneburit att modem varit tvungen att avslå från heltidsarbete och därmed i större eller mindre utsträckning förlorat sin anknytning till arbetsmarknaden. Mot den bakgrunden var TCO i princip positiv till utredningens förslag. Orsaken till atl TCO emellertid inte var beredd alt generellt tillstyrka en utbyggnad av föräldraförsäkringen på del sätt som utredningen föreslagit var all de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna av en särreform för småbarnsföräldrarna behövde ytteriigare utredas.

SAFar\sig att elt varierat arbetslidsullag, anpassat till olika gruppers behov och möjligheter, borde innebära fördelar både för anställda och näringsliv jämfört med en låsning till sex timmars arbetsdag generellt. SAF ansåg dock atl utredningen underskattat de organisatoriska och administrativa problem som sammanhänger med en tillfällig arbetstidsförkortning för vissa anställda.

Statens avtalsverk ansåg att en ingående utredning behövde göras beträffande de arbetsorganisatoriska problemen i samband med rätlen till deltidsledighet.

3.5 Principförslag från arbetsgruppen (S 1975:05) för behandling av vissa frågor i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen

Vid remissbehandlingen av famUjestödsutredningens förslag framhölls atl beslut framför allt då del gällde frågorna om förkortad arbetstid förutsatte att de praktiska problemen på arbetsmarknaden kunde lösas. För alt närmare klariägga dessa frågor tillkallade den förra regeringen en särskild arbetsgmpp (S 1975:05).

Arbetsgmppen har i rapporten (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter lill föräldraledighet genom föräldraförsäkringen redovisat resultatet av vissa undersökningaroch principförslag lill elt allemativt ulbyggnadsprogram för föräldraförsäkringen.

Arbetsgmppen framhåller att dess undersökningar har visat att familje-

Prop. 1976/77:117 28

siödsutredningens förslag om förkortad arbetsdag för småbarnsföräldrar genom sin utformning skulle ställa många familjer utanför de faktiska möjligheterna att kunna tillgodogöra sig denna del av föräldraförsäkringen. Skall man genom föräldraförsäkringen införa en möjlighet till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar måste det enligt arbetsgruppens mening ges utrymme för en individuell anpassning lill skiftande förhållanden på arbetsplatserna, Arbetsgmppen anser all hänsyn också bör tas lill de behov och önskemål som finns beträffande andra former av föräldraledighet.

Arbetsgruppen redovisar i sin rapport också en statistisk undersökning om förvärvsarbete hos föräldrar med barn i förskoleåldern.

Arbetsgruppens principförslag avser att ge ökade möjligheter lill föräldraledighet genom föräldraförsäkringen. Del grundläggande syftet med förslaget anges vara atl ge bättre möjligheter till samvaro mellan föräldrar och barn, Enligl arbetsgruppen är förslaget utformat så all del i praktiken kan fungera på arbetsplatserna och komma alla berörda föräldrar lill del.

Arbetsgruppens förslag till ulbyggnadsprogram innebär att reglerna förde nuvarande formerna av föräldrapenning skall lämnas oförändrade och atl familjerna därutöver för varje barn skall få rätt till en särskild föräldrapenning som kan tas ut fram till dess barnet fyller åtta år, alltså t. o, m. barnets första skolår. Det föreslås atl en till den särskilda föräldrapenningen knuten föräldraledighet skall kunna las ul genom förkortad arbetstid eller på annat sätt. För atl få motsvarande omfattning som i familjeslödsutredningens utbyggnadsprogram föreslår arbetsgruppen att ersättningstiden för den särskilda föräldrapenningen vid full utbyggnad bör motsvara en heltidsledighet på fem månader. Arbetsgruppens principförslag inrymmer möjlighet att ta ut den särskilda föräldrapenningen samtidigt med en förkortad arbetstid på genomsnittligt högst fyra eller sex timmar om dagen under tio resp. tjugo månader. Då ulgår halv resp. fjärdedels föräldrapenning under denna tid. Enligt förslaget skall delta gälla både för den som vill förkorta arbetstiden och för den som redan har förkortad arbetstid. En annan möjlighet enligt förslaget är att ta ut den särskilda föräldrapenningen genom att förlänga den nuvarande hellidsledigheten på sju månader vid barnets födelse till tolv månader. Det skall också finnas möjlighet att la ul den särskilda föräldrapenningen på fem månader under olika perioder och i olika kombinationer mellan deltids- och hellidsledighet fram till dess barnet börjar skolan. Den särskilda föräldrapenningen skall enligt förslaget också kunna användas för föräldraledighet i samband med barnels introduktion i daghem eller vid skolstarten och i andra situationer då barnet under en sammanhängande period behöver ha en förälder hos sig mer än vad den vanliga arbetstiden medger. Arbetsgruppen menar att man också kan tänka sig att längre fram utsträcka giltighetstiden högre upp i åldrarna.

Arbetsgruppen föreslår all ersällningstiden delas lika mellan föräldrarna. Ensamslående förälder skall enligt förslaget själv få disponera hela ersätt-

Prop,1976/77:117 29

ningstiden. Den nya förmånen föreslås också omfatta hemarbetande och adoptivföräldrar. Föräldrapenningen skall enligt förslaget beräknas efter den sjukpenninggrundande inkomst som gäller när föräldrapenningen tas ul. Det påpekas all delta innebär bl. a. all om en förälder utan förvärvsarbete vill vänta med att la ul den särskilda föräldrapenningen till en senare period med förvärvsarbete, så kommer föräldrapenningen alt beräknas efter den då aktuella förvärvsinkomsten.

Arbetsgmppens principförslag innebär att reglerna för den särskilda föräldrapenningen knyts an till lagstiftningen om rätt lill föräldraledighet.

Arbetsgruppen framhåller att det föreslagna utbyggnadsprogrammei torde få genomföras etappvis. Vid etl genomförande under exempelvis en femårsperiod är det enligl arbetsgruppen tänkbart att för de två första åren införa en ersätiningslid som motsvarar två femtedelar av den tid som skall gälla vid fullt genomförande och atl därefter årligen utsträcka ersättningsliden med en femtedel fram lill fullt genomförande vid femårsperiodens slut. För barn födda de närmaste åren före ikraftträdandet bör enligt arbetsgruppen gälla särskilda övergångsregler med en viss ersätiningslid.

Arbetsgruppen beräknar den åriiga kostnaden för elt successivt genomförande på angivet sätt till omkring 200 milj. kr. under femårsperiodens början och till 600-700 milj. kr. under slutet av femårsperioden. På längre sikt beräknas motsvarande kostnad då systemet är i full funktion lill något över I 000 milj. kr. per år. Enligl de finansieringsregler som gäller för föräldraförsäkringen behövs enligt arbetsgmppen en höjning av arbetsgivarnas social-försäkringsavgift med 0,1 procentenhet i början av femårsperioden och med sammanlagt 0,3-0,4 procentenheter vid femårsperiodens slut. På längre sikt beräknar arbetsgruppen atl avgiftsuttaget motsvarar 0,5 procentenheter.

Arbetsgruppen framhåller viklen av all arbetsvillkoren och arbetsorganisationen utformas på etl sådant sätt att man så långt möjligt minskar problemen då en anställd vill ta ut föräldraledighet i form av hellidsledighet eller förkortad arbetstid. Vid ett förverkligande av del framlagda principförslaget bör en utredningsgrupp med representanter för arbelsmarknadspar-terna därför få i uppdrag alt bl. a. följa upp hur de nya formerna av föräldraledighet utfaller i praktiken.

Ledamoten Högberg har i ett särskilt yttrande lill rapporten förklarat, alt han inte ansluter sig lill arbetsgmppens principförslag. Som skäl härtill anges bl. a. all arbetsgruppen inte tillräckligt utrett förslaget och atl den inte har beretts rimliga möjligheter all bedöma dess konsekvenser. Del resultat som arbetsgruppen kommit till i fråga om familjeslödsutredningens förslag om 6-timmarsdag för småbarnsföräldrar och som visar att detta förslag inte är praktiskt genomförbart kan enligt Högbergs mening inte åberopas som gmnd för det principförslag till elt allemativt utbyggnadsprogram för föräldraförsäkringen som redovisas i rapporten.

Prop. 1976/77:117 30

3.6 Remissyttranden över arbetsgruppens (S 1975:05) principförslag

Arbetsgmppens principförslag tillstyrks av socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro och Västernorrlands län, barnomsorgsgruppen, Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, LO. TCO, SACO/SR, Försäkringskasseförbundel, kommunstyrelserna i Solna, Sundbyberg och Karlskoga. Jörvallningsutskollel i Södermanlands läns landsting, Socialdemokratiska kvinnoförbundet, Moderata ungdomsförbundet och Fredrika-Bremer-förbundet.

LO anför som skäl för sitt tillstyrkande att, som ett komplement lill en utbyggd barnomsorg, åtgärder måste vidtas inom föräldraförsäkringen som ger förvärvsarbetande föräldrar mer tid och möjligheter atl vara tillsammans med sina barn.

TCO anser att del föreslagna utbyggnadsprogrammei i förhållande till familjeslödsutredningens förslag har betydande fördelar, i första hand därigenom all del inte är begränsat till föräldrar med barn under tre år och all det ger stor valfrihet när det gäller ledighetens uppdelning i olika perioder och föriäggning i tiden. Enligt TCO:s mening är det värdefullt all hänsyn lagils till de skiftande behov som kan föreligga vid omvårdnad av barn, t. ex. när del gäller inskolning till förskola och grundskola.

SACO/SR framhåller att den ökade flexibilitet som nu föreslås och som innebär att del finns möjlighet att avpassa ledigheten efter familjens behov och förvärvsarbetets art uppenbarligen är nödvändig om inte stora gmpper av familjer skall ställas utanför.

Landstingsförbundet konstaterar att arbelsbortfallet, även om reformen genomförs etappvis, måste ställas mot den personalbrist som fortfarande är mycket besvärande för vissa nyckelgrupper inom sjukvården, t. ex. läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Likartade synpunkter framförs av föiyallnlngsutskotiet i Värmlands läns landsting.

LRF konstaterar atl förslaget om utbyggd föräldraförsäkring motsvarande fem månaders hellidsledighet på vissa punkter tillgodoser de synpunkter förbundet tidigare framfört. Framför allt anser man att det är tillfredsställande atl stödet föreslås kunna komma alla lill del oavsett om han eller hon tidigare har arbetat eller inte och oavsett vilken längd arbetstiden i förekommande fall har haft.

Förslaget avstyrks av SAF och Svenska kvinnors vänsterjörbund. SAF påpekar alt del principförslag lill utbyggnadsprogram för föräldraförsäkringen som arbetsgmppen på anmärkningsvärt kort tid utarbetat - lika litet som famUjestödsutredningens förslag - är utrett i fråga om de praktiska konsekvenserna. Redan av detta skäl anser föreningen atl del i rapporten skisserade principförslaget inte kan läggas till gmnd för en fortsatt utbyggnad av föräldraförsäkringen. Föreningen anser att starka skäl talar för att familjeslödsutredningens utvärdering av den nuvarande föräldraförsäkringens effekter avvaktas innan beslut fattas om ytteriigare utbyggnad. Föreningen

Prop.1976/77:117 31

konstaterar också atl utrymmet för ytteriigare familjepolitiska reformer är hårt intecknal mot bakgmnd av redan fattade beslut om utbyggnaden av samhällets barnomsorg. Svenska kvinnors vänsterförbund anser att förslaget inte innebär några reella lösningar på de existerande svårighetema. Förbundet förordar i stället sex timmars arbetsdag för alla på sikt.

Beträffande rätten till ledighet har arbetsgruppen föreslagit atl reglerna för den särskilda föräldrapenningen knyts an till lagstiftningen om rätt till föräldraledighet.

Några remissinstanser framhåller att förslaget i denna del har fördelar, men att rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar ändå är en förutsättning för en mera meningsfull samvaro mellan bam och föräldrar.

Svenska kommunförbundet tillstyrker förslaget i denna del och understryker arbetsgmppens synpunkter att del regelmässigt bör ske samråd mellan de lokala arbetsmarknadspartema för att underiätta för den enskilde alt ta ut föräldraledigheten som förkortad daglig arbetstid. Det bör därvid vara möjligt atl ta tillvara erfarenheter från den nyligen genomförda delpensionsförsäkringen.

Skolöverstyrelsen framhåller att alternativet med sex timmars arbetsdag ger upphov till problem inom skolområdet.

Flera remissinstanser betonar däremot betydelsen av atl föräldrarna får en lagfäst rätt till ledighet. Folkpartiets kvinnoförbund, Moderata ungdomsförbun-del, Folkpartiets ungdomsförbund samt Centerns ungdomsförbund förordar sålunda införandel av sex limmars arbetsdag för småbarnsföräldrar. 7"C0, SACO/SR och Fredrika-Bremer-förbundet framhåller vikten av all föräldrarna får möjlighet atl utnyttja alternativet med en förkortning av arbetsdagen lill sex limmar. 7"C0 menar alt föräldrar bör få lagfäst rätt lill ledighet i den form de själva vill: hel sammanhängande ledighet, förkortad arbetsdag eller ledighet i kortare perioder.

LO framhåller betydelsen av all reformen utformas så atl alla föräldrar får lagfäst rätt till ledighet och rätt alt av arbetsgivaren begära sin föräldraledighet i den form de själva vill ha den. Utgångspunkten skall vara valfrihet för föräldrarna.

I samband med frågan om ledighet betonar LO och 7"C0 att ett utnyttjande av försäkringen inte får innebära försämrade arbetsvillkor för den anställde.

1 fråga om beräkningen av ersättningen av den särskilda föräldrapenningen har arbetsgmppen som rikflinje endast angivit att den skall vara baserad på förälders inkomstförhållanden. Flera remissinstanser framför dock synpunkter i denna fråga,

LO understryker vikten av att reformen bygger på samma principer som den nuvarande föräldraförsäkringen. Delta betyder all försäkringen skall ersätta inkomstbortfallet lill 90 % för dem som är förvärvsarbetande och alt ett grundbelopp ulgår lill dem som är hemarbetande. Liknande synpunkter

Prop.1976/77:117 32

framförs av Socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Riksförsäkringsverket anser att en anknytning lill karenstiden om 30 dagar för ändring av sjukpenninggrundande inkomst är erforderiig samt alt en SärskUd karensregel är påkallad även för den särskilda föräldrapenningens del. Verket finner principförslaget oklart då del gäller beräkning av föräldrapenning för den som efter barnets födelse återupptar ett tidigare deltidsarbete. Verket anför att del i praktiken stöter på svårigheter alt beräkna en särskild sjukpenninggrundande inkomst för delta speciella ändamål för alla deltidsarbetande.

SACO/SR ansluter sig till utredningens uppfattning atl del är de inkomstförhållanden som gäller när föräldrapenningen tas ut som bör läggas till grund för beräkningen av dess storlek.

Arbetsgmppens förslag i fråga om uppdelningen av ersällningstiden mellan föräldrarna tillstyrks av socialstyrelsen, länsstyrelsen i Västemorrlands län, barnomsorgsgruppen, LO, TCO, SACO/SR, Försäkringskasseförbundel, kommunstyrelsen i Solna. Socialdemokratiska kylnnoförbundet, Folkpartiets ungdomsförbund och Fredrika-Bremer-fÖrhundet. SACO/SR framhåller alt barnen har behov av en nära kontakt, inte bara med modern utan också fadern redan från myckel tidig levnadsålder. Dessutom kan det inte betraktas som enbart en skyldighet utan också som en rättighet för fadern atl delta i barnens utveckling och uppfostran.

Förslaget avstyrks av Lantbrukarnas riksförbund. Moderata kvinnoförbundet. Folkpartiets kvinnoförbund. Centerns ungdomsförbund och Moderata ungdomsförbundet. Flera remissinstanser - däribland länsstyrelserna i Örebro och Västernorrlands län, LO och Försäkringskasseförbundet - framhåller att det kan finnas situationer då undantag bör kunna göras.

Folkpartiets kyinnoförbund understryker del riktiga i alt rätten till den föriängda ledigheten bör utnyttjas av båda föräldrarna. Utredningens förslag om en uppdelning i två lika delar av ledigheten kan dock enligl förbundet leda till onödigt byråkratiskt krångel, då det flr förutsättas att många familjer kommer atl begära att en av föräldrarna skall få utnyttja mer än halva tiden. Dessutom bör detta vara en reform som görs för barnens skull. Förbundet anser det därför som mer angelägel atl rätlen lill ökad ledighet utnyttjas fullt ut än att den utnyttjas exakt lika av de båda föräldrarna.

Moderata kvinnoförbundet sägersig inte kunna biträda utredningens förslag att fördelningen skall ske genom elt tvång för föräldrarna att dela tiden lika mellan sig. Delta skulle innebära all etl barn vars ena förälder t, ex, är egenföretagare och kanske inte kan ta ut sin andel av ersättningstiden skulle få en mindre föräldrakontakl än andra barn. Ett sådant förslag drabbar barnen, vilket förbundet inte kan acceptera.

Arbetsgruppens förslag till finansiering och genomförande tas upp av Svenska kommunförbundet och LO som båda tillstyrker förslaget. Centerns ungdomsförbund kan inte acceptera att arbetsgivaravgifter används som

Prop.1976/77:117 33

finansieringskälla för ytterligare reformer. Landstingsförbundet framhåller att ett genomförande bör ske etappvis mot bakgrund av de praktiska svårigheter som kan komma att uppslå inte minst inom sjukvårdens område.

Förslaget atl en särskild arbetsgrupp bör följa reformens genomförande tillstyrks av Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, LO och SACO/ SR. TCO förutsätter alt del fortsatta arbetet med del framlagda principförslaget sker i nära samverkan med arbetsmarknadens parter.

Riksförsäkringsverket framhåller atl den särskilda föräldrapenningen endast torde kunna administreras genom ett höggradigt utnyttjande av ADB-leknik, Elt genomförande av förslaget förutsätter enligt verket en ingående utredning om detaljutformningen. En sådan utredning synes böra ske i nära samarbete med verket. Verket framhåller beträffande ikraftträdandetidpunklen att verket för sin och försäkringskassornas del behöver en förberedelsetid av minst ett år.

Även Försäkringskasseförbundet tar upp de administrativa problemen och konstaterar all reformen kommer att innebära en kraftig belastning på sjukförsäkringssystemet. Den föreslagna långa tiden under vilken ersättning kan begäras kommer all ställa stora krav på ADB-systemets kapacitet för lagring av förbrukade föräldrapenningdagar med fördelning på barn och båda föräldrarna. Ett successivt genomförande kommer enligt förbundet att skapa speciella administrativa problem. Förbundet anser vidare att en utbyggnad av föräldraförsäkringen kommer all ställa stora krav på information till de gmpper som omfattas av reformen.

Länsstyrelsen I Västernorrlands län påpekar att den utvidgade föräldraledigheten också bör gälla de föräldrar som tar hand om fosterbarn för mera varaktig vård.

LO och TCO anser att någon viss högsta ålder för rätt lill särskild föräldrapenning inte bör anges i lagen ulan all försäkringen bör gälla t. o. m. barnets forsla skolår.

Skolöverstyrelsen hälsar med tillfredsställelse arbetsgmppens förslag atl föräldrar skall kunna få rätt lill föräldrapenning vid ledighet från sitt yrkesarbete i samband med barnels introduktion i skolan.

LO förutsätter atl all föräldraledighet kommer atl räknas som semestergmndande tid.

Skolöverstyrelsen och SACO/SR riktar uppmärksamheten på de speciella problem för reformens genomförande, som uppkommer på undervisningsområdet, där undervisningsskyldighelen är mått på arbetstiden. För lärarkategorierna måste elt slags omräkningssystem skapas, där man uppskattar liden för del arbete som en lärare utför utanför undervisningen. SACO/SR förutsätter därvid atl nedsättningen i arbetstiden för lärare schematiskt utformas så att arbetsdagen också i verkligheten blir kortare.

3 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 117

Prop. 1976/77:117 34

4 Föredraganden 4.1 Inledning

Familjepolitikens mål är all skapa en god uppväxtmiljö för barnen och social trygghet för barnfamiljerna. Reformer i fråga om ekonomiskt stöd och social service utgör medel med vilka utvecklingen kan påverkas i riktning mot förbättrad trygghet och valfrihet. För att förbättra barnfamiljernas situation under den tid då barnen har särskilt stort behov av vård och tillsyn krävs också andra åtgärder. En fråga av stor betydelse i detta sammanhang är arbetstidens längd. Del är myckel angeläget all småbarnsföräldrar kan få kortare arbetstid.

Inom ramen för det starkt begränsade samhällsekonomiska utrymme som står lill förfogande under den närmaste liden görs betydande insatser för atl förbättra barnfamiljernas situation.

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit atl det ekonomiska stödet till barnfamiljerna förbättras genom all det allmänna barnbidraget från den I januari 1978 höjs med 300 kr till 2 100 kr. per barn och år (prop, 1976/ 77:100 bilaga 8 s. 53).

Enligl den nya lagen (1976:381) om barnomsorg har barnomsorgen den 1 januari 1977 blivit en lagfäst kommunal uppgift med skyldighet för kommunema all svara för en planmässig utbyggnad av daghem och fritidshem. Utbyggnadsprogrammet för barnomsorgen innebär all det under perioden 1976-1980 skall byggas 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem. Härutöver kommer en ökning av plalstillgången i familjedaghem. Driftbidraget till daghem och fritidshem har höjts kraftigt från den 1 januari 1977. Vidare utgår fr. o. m. den 1 januari 1977 etl nytt grundbelopp utöver tidigare gällande statsbidrag för familjedaghemmen. Regeringen har i regeringsförklaringen gett uttryck för sin vilja atl bygga ut barnomsorgen i enlighet med riksdagens beslut. Regeringen har därvid också lagt särskild vikt vid att den inre verksamheten i förskolan förbättras. Ett ullryck för delta är uttalandet i budgetpropositionen atl frågan om personaltäthet och gruppsloriekar inom förskolan skall prövas i samarbete med kommuner och personalorganisationer. Representanter för socialdepartementet har tagit upp överiäggningar med Kommunförbundet och berörda personalorganisationer om i vilken form detta skall ske.

Förslag om utbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m. har nyligen lagts fram i prop. 1976/77:76. Omfattningen av utbildningen av bl. a, förskollärare behandlas i prop. 1976/77:59. Särskilt statsbidrag kommer från den 1 juli 1977 atl införas för kommunernas hemspråksträning för invandrarbarn i den allmänna förskolan. Inom flera viktiga områden av familjepolitiken bedrivs f n. utrednings- och utvecklingsarbete. Bl. a. gör barnomsorgsgruppen (S 1973:07) f n. vissa praktiska försök med den av gruppen i ett betänkande (SOU 1975:87) föreslagna föräldrautbildningen. Vidare fortsätter familjestödsutredningen sitt arbete med att följa erfarenheterna

Prop. 1976/77:117 35

av föräldraförsäkringens ersättningsregler. Utredningen har också initierat ett omfattande utvecklingsarbete när del gäller barnomsorgen för de yngsta barnen.

Av vad jag nu harsagt framgåratt familjepolitiken haren framskjuten plats i det socialpolitiska reformarbetet. Samhällets stöd lill barnfamiljerna måste fortlöpande utvecklas. Fortsatta förbättringar är motiverade för både barnens och föräldrarnas del.

Föräldraförsäkringen infördes år 1974 och har efterhand byggts ut och förbättrats. Försäkringen ger alla föräldrar ett ekonomiskt skydd i samband med barns födelse och sjukdom. Föräldrapenning utgår med en garantinivå av 25 kr. per dag under sju månader i anslutning till bams födelse. För dem som har sjukpenning över garantinivån ulgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs, med 90 % av inkomsten. Förälder som för vård av barn minskar sitt förvärvsarbete med hälften har rätt till halv föräldrapenning. Föräldrapenningen är ATP-grundande.

Förvärvsarbetande förälder som behöver stanna hemma för all la vård om sjukt barn under tio års ålder har rätt lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Fr. o. m. den I januari 1977 kan sådan föräldrapenning utgå också när barnets ordinarie vårdare är sjuk och i samband med all barnet skall besöka den förebyggande barnhälsovården. Föräldrapenning kan också utnyttjas under en dag per förälder och kalenderår för föräldrarnas kontakt med samhällets barnomsorg. Antalet ersättningsdagarsom föräldrarna disponerar per år är 12 dagar för familjer med elt barn, 15 dagar för familjer med två barn och 18 dagar för familjer med tre eller flera barn. Föräldrapenningen utgår i dessa fall med samma belopp som vid egen sjukdom. Försäkringen ger också fadern möjlighet att använda dessa dagar föratt ta hand om barn i hemmet i samband med att ytterligare barn föds i familjen. En förälder har under vissa förutsättningar lagstadgad rätt till ledighet från sin anställning under tid då föräldrapenning ulgår.

Familjepolitiska kommittén föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd att tiden för föräldrapenning i samband med barns födelse skulle utsträckas till åtta månader. Familjestödsutredningen föreslog i delbelän-kandet (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för småbamsföräldrar att ersättningsliden för förälder som stannar hemma i samband med barns födelse skulle förlängas till åtta månader och att en ny ersättningsform skulle införas för all ge småbarnsföräldrar möjlighet att under en längre tid förkorta sin arbetsdag till sex timrnar. En särskilt fiUkallad arbetsgrupp (S 1975:05), som på den förra regeringens uppdrag överarbetat familjeslödsutredningens förslag i sistnämnda del, har i en rapport (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet inom föräldraförsäkringen föreslagit all föräldrar skall få rätt till en särskild föräldrapenning som kan tas ut t. o. m. barnets första skolår. Ersättningsliden skall enligt detta förslag vid full utbyggnad, dvs. fr. o. m. år 1982, motsvara en heltidsledighet på fem månader.

Prop. 1976/77:117 36

I regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 har bl, a, följande riktlinjer angivits för familjepolitiken. Föräldrapenningen vid sjukdom utvidgas lill alt omfatta även ledighet vid skolstart. Småbarnsföräldrar ges lagfäst rätt lill kortare arbetstid och förlängd tjänstledighet. Föräldraförsäkringen byggs under perioden ut med en rätt lill ytteriigare ledighet motsvarande två månader på heltid. Den kompletteras med ett vårdnadsbidrag lill småbarnsföräldrar. Stödet utformas så alt del främjar valfrihet och jämställdhet.

Frågan om en samlad lösning av rätt till vårdnadsbidrag, utbyggnad av föräldraförsäkringen och utvidgad rätt till föräldraledighet bereds f n. inom regeringskansliet under medverkan av riksdagsledamöter från samtliga tre regeringspartier.

Jag finner del angeläget alt redan från den 1 januari 1978 genomföra en rad förbättringar inom föräldraförsäkringen. Samtidigt bör också nya regler i fråga om den lill föräldraförsäkringen knutna rätten lill föräldraledighet genomföras. Som har påpekats i regeringens budgetförslag är emellertid en stor reslrikliviiel nödvändig då del gäller nya åtaganden på grund av den svenska ekonomins besvärliga läge. Med hänsyn lill de åtaganden som redan har gjorts inom familjepolitiken, viklen av att höja garantinivån saml behovet av insatser på andra områden är del inte möjligt att från den 1 januari 1978 genomföra mer än en begränsad utbyggnad av föräldraförsäkringen. Jag förordar mot denna bakgrund följande förbättringar

1. Garanlinivån inom föräldraförsäkringen höjs från 25 till 32 kr. per dag.

2. Rätt till föräldrapenning införs under ytterligare två månader. Förslaget innebär atl tre månader av den sammanlagda ersättningsliden om nio månader kan tas ul fram till och med barnets första skolår i enlighet med föräldrarnas önskan i form av särskild föräldrapenning. Särskild föräldrapenning beräknas under två månader på grundval av aktuell sjukpenninggrundande inkomst. Under den resterande månaden utgår föräldrapenningen med belopp motsvarande garantinivån.

3. Den särskilda föräldrapenningen skall alltefter föräldrarnas önskemål kunna användas både vid förkortad arbetstid och vid hellidsledighet. Den skall därför kunna utgå som hel, halv eller fjärdedels föräldrapenning med avräkning i motsvarande mån.

4. Förvärvsarbetande förälder får lagfäst rätt till ledighet från anställningen under tid då särskild föräldrapenning ulgår.

5. Var och en av föräldrarna skall disponera hälften av ersätlningstiden för den särskilda föräldrapenningen med rätt att avslå ersätiningslid till den andre föräldern. Ensamstående förälder disponerar själv hela ersättnings-tiden om tre månader.

6. Åldersgränsen i fråga om föräldrapenning i samband med adoptivbarns ankomst till adoptivförälder höjs till åtta år, dvs. samma gräns som skall gälla

Prop. 1976/77:117 37

för den särskilda föräldrapenningen. För barn som adopteras i åldern åtta till tio år införs enhetliga regler så atl föräldrapenning alltid kan utgå under 45 dagar i samband med barnels ankomst till familjen,

7. Rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn införs också vid första barnets födelse.

De nya reglerna bör träda i kraft den I januari 1978 och gälla för barn födda fr. o. m. delta datum. För barn födda under åren 1971-1977 bör gälla särskilda övergångsregler med rätt lill särskild föräldrapenning under visst antal dagar.

Reformen beräknas medföra en kostnadsökning för den allmänna försäkringen med ca 500 milj. kr. för helt år.

De nu förordade förslagen utgör, som jag tidigare har nämnt, första stegel i den av regeringen planerade utbyggnaden av föräldraförsäkringen, rätten till föräldraledighet och vårdnadsbidrag. Det andra steget avses kunna läggas fram som ett remissbehandlat förslag till höslriksdagen delta år och omfatta fristående rätt lill föräldraledighet från anställningen för småbarnsföräldrar. Jag avser slutligen atl, vid utformandet av etl förslag till samlad lösning av frågorna om vårdnadsbidrag och utbyggnad av den särskilda föräldrapenningen att i sin helhet utgå efter förälderns aktuella sjukpenninggrundande inkomst, beakta det betänkande om erfarenheterna av föräldraförsäkringen som familjestödsutredningen avser alt presentera.

Jag övergår nu till del närmare innehållet i förslagen rörande föräldraförsäkringens utbyggnad,

4.2 Föräldrapenningens garantinivä

En förvärvsarbetande förälder som i samband med barns födelse avslår från förvärvsarbete för vård av barnet har under vissa förutsättningar rätt till ersättning för sill inkomstbortfall genom föräldrapenning. Föräldrapenningen överensstämmer - om vissa kvalifikationskrav är uppfyllda - med förälderns sjukpenning. För föräldrapenning i samband med barns födelse gäller emellertid också en garanlinivå, som innebär alt ersättning alllid ulgår med minst 25 kr, om dagen.

Garanlinivån inom föräldraförsäkringen innebär all grupper som tidigare hade elt svagt försäkringsskydd fr o. m. den 1 januari 1974 har fått en betydligt förbättrad grundtrygghet vid barns födelse. Detta gäller främst unga föräldrar som inte har hunnit få en anknytning till arbetsmarknaden och flerbarnsföräldrar som har varit hemarbetande en tid före barnets födelse.

Som har framgått av den tidigare redogörelsen har ersätlningstiden för föräldrapenning i anslutning lill barns födelse förlängts från sex lill sju månader fr, o, m. den 1 januari 1975.

Garanlinivån inom föräldraförsäkringen har varit oförändrad sedan den infördes den 1 januari 1974. Det finns enligl min mening nu starka skäl fören

Prop. 1976/77:117 38

höjning av garanlinivån. Jag föreslår därför all garanlinivån inom föräldraförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1978 höjs från 25 lill 32 kr. per dag. Den nya garantinivån avses också gälla för den särskilda föräldrapenningen som behandlas i följande avsnitt.

4.3 Förlängd ersättningstid

I samband med barns födelse har föräldrarna rätt lill föräldrapenning under sammanlagt högst sju månader. Föräldrapenningen kan tas ul tidigast från 60:e dagen före barnets födelse och längst lill 270:e dagen därefter Om sjukdom hos barnet eller föräldrarna hindrar dessa från all vårda barnet under viss lid förlängs de 270 dagarna i motsvarande mån. För tiden före barnets födelse är endast modern berättigad lill ersättning. För tiden efter barnels födelse är den av föräldrarna som lill huvudsaklig del ombesörjer vården av barnet berättigad till föräldrapenning. Modern har dock alllid rätt all få föräldrapenning t. o. m, 29:e dagen efter förlossningsdagen.

För all föräldrapenning skall utgå krävs dels att föräldern inte samtidigt förvärvsarbetar, dels all föräldern har barnet i sin vård. Hel föräldrapenning kan inte utgå till båda föräldrarna för samma dag, däremot kan de avlösa varandra i vården och uppbära halv föräldrapenning var.

Familjepolitiska kommittén, vars förslag låg lill grund för föräldraförsäkringsreformen, föreslog som tidigare har nämnts atl ersättningsliden för föräldrapenning skulle vara åtta månader. Motivet härför var all sexmånadersgränsen för intagning av barn på daghem kunde medföra svårigheter för de familjer där modern tog i anspråk en eller två månaders föräldrapenning före barnets födelse. Förslaget om förlängning av ersättningsliden vann stöd hos flera remissinstanser. I propositionen 1973:47 (s. 42) fann föredragande statsrådet all del inte var möjligt atl vid del tillfället ta upp frågan om förlängning av ersättningstiden, Ersätlningstiden utsträcktes emellertid frän sex till sju månader den I januari 1975,

Även familjestödsutredningen föreslog en förlängning av ersällningstiden till åtta månader i samband med barns födelse. Utredningen föreslog också rätt för föräldrarna atl byta ul den åttonde månaden mol fem månaders delföräldrapenning. Härutöver skulle en delföräldrapenning införas för att ge heltidsarbelande föräldrar med barn under tre år möjlighet all förkorta sin arbetsdag till sex limmar. Ersätlningstiden skulle fördelas med 300 dagar för vardera föräldern. Utredningens förslag om förkortad arbetstid och delfdr-äldrapenning vann vid remissbehandlingen stöd i principfrågan, men mötte invändningar i fråga om det praktiska genomförandet.

Den av den tidigare regeringen särskilt tillkallade arbetsgruppen har i sin rapport föreslagit atl föräldrarna utöver de nuvarande formerna av föräldrapenning för varje barn skall få en särskild föräldrapenning motsvarande vid full utbyggnad fem månaders hel föräldrapenning. Gruppen har framhållit all

Prop. 1976/77:117 39

det vid etl genomförande under exempelvis en femårsperiod är länkbart att under de två första åren införa två månaders ersätiningslid. Den särskilda föräldrapenningen skall enligt förslaget kunna tas ut fram t. o. m. barnets första skolår. Den skall också kunna las ut som halv eller fjärdedels föräldrapenning. Förslaget innebär atl ersätlningstiden skall delas lika mellan föräldrarna.

Arbetsgruppens principförslag om utbyggnad av föräldraförsäkringen har tillstyrkts av flertalet remissinstanser. Då det gäller uppdelningen av ersättningsliden mellan föräldrarna har förslaget fäll ett blandat mottagande. Flera remissinstanser har understrukit att del finns många situationer då undantag bör kunna göras från en obligatorisk uppdelning.

För egen del vill jag framhålla följande. Gemensamt för de nu nämnda förslagen har varit önskemålen all småbarnsföräldrar skall få bättre tid alt umgås med sina barn, atl de i vissa fall alltför långa tiderna för t. ex. daghemsvistelse därigenom skall kunna nedbringas och atl förutsättningar för bättre kontakt mellan föräldrar och samhällets barnomsorg skall kunna skapas. Utgångspunkt för samtliga förslag har också varit önskemålet alt föräldraförsäkringen bör utformas så atl den bidrar till jämställdhet mellan män och kvinnor.

Jag ansluter mig till de allmänna bedömningar som har legal lill grund för förslagen om en förlängning av ersättningsliden inom föräldraförsäkringen. Reformen bör utformas så atl den i enlighet med regeringsförklaringen främjar valfrihet och jämställdhet. Som nämnts inledningsvis förordar jag all ersättningsliden fr. o. m.den 1 januari 1978 byggs ut med två månader och alt del blir möjligt att ta ut ersättningen som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Jag är däremot inte f n. beredd att ta ställning till ytteriigare förlängning av ersättningstiden. Innan sådant ställningstagande sker bör nämligen enligl min mening avvaktas dels den redovisning av erfarenheterna av föräldraförsäkringen som familjestödsutredningen kommer all lämna, dels de Överväganden rörande vårdnadsbidrag och rätt till föräldraledighet som senare kommer att redovisas.

Utbyggnaden av föräldraförsäkringen bör i huvudsak ske på del sätt som arbetsgruppen har föreslagit. I vissa delar förordar jag emellertid andra lösningar på grund av nödvändigheten av atl höja garanlinivån, det begränsade utrymmet för kostnadskrävande reformer och med hänsyn till vad som har framkommit under remissbehandlingen.

Jag föreslår således alt ersällningstiden fr. o. m.den 1 januari 1978 förlängs med två månader till sammanlagt nio månader. För all skapa slörre flexibilitet inom försäkringen förordar jag atl tre månader av den sammanlagda ersättningsliden skall kunna las ul i form av särskild, föräldrapenning.

Ersättningen från föräldraförsäkringen i samband med barns födelse utgår under samma tid vid enkel- och flerbörd. Jag förordar i enlighet härmed all

Prop.1976/77:117 40

familjerna får rätt till särskild föräldrapenning med samma antal dagar även vid flerbarnsfödsel.

1 enlighet med principförslaget börden särskilda föräldrapenningen kunna las ut fram t. o. m. barnels första skolår. Föräldrarna bör själva få avgöra när de vill ta ul den särskilda föräldrapenningen och om den skall utgå som hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning.

Bestämmelsen bör av administrativa skäl utformas så att den särskilda föräldrapenningen ulgår lill dess barnet fyllt ålta år men all den kan utgå lill utgången av första skolåret även om barnet under skolåret fyllt åtta år. Jag föreslår därför en särskild regel för detta ändamål. Härigenom möjliggörs den i regeringsförklaringen förutskickade ledigheten vid barnens skolstart.

De framlagda förslagen om en obligatorisk uppdelning av ersättningsliden mellan föräldrarna har mött kritik under remissbehandlingarna. Som skäl för en obligatorisk uppdelning har anförts all en sådan bidrar lill all fäder i slörre utsträckning än f n. kan länkas komma alt utnyttja rätten till föräldrapenning. Som har påpekats under remissbehandlingen finns del emellertid många situationer då undanlag från en obligatorisk uppdelning framstår som motiverade. En tänkbar lösning skulle då kunna vara atl man kombinerade en regel om obligatorisk uppdelning med möjligheter till dispens. Som Folkpartiets kvinnoförbund har framhållit leder emellertid ett sådant system lill byråkratiskt krångel. För försäkringskassornas del skulle handläggningen av dispensärenden innebära en onödig och kostsam belastning.

Jag anser för egen del all var och en av föräldrarna bör få disponera hälften av den föreslagna ersätlningstiden. Eftersom flera remissinstanser har varit tveksamma till förslaget om obligatorisk uppdelning och för att undvika ett administrativt besvärligt syslem förordar jag all lagstiftningen ges den utformningen all var och en av föräldrarna disponerar 45 dagar av ersällningstiden men atl föräldern har rätt att genom en enkel skriftlig anmälan hos försäkringskassan avstå från ersätiningslid till förmän för den andre föräldern. Jag räknar med att vid ikraftträdandet av reformen särskilda informationsinsatser skall kunna genomföras i vilka betonas del värdefulla i att fäderna i ökad utsträckning tar aktiv del i vårdnaden om barnen.

Jag föreslår vidare atl ensamstående förälder själv skall få disponera hela ersätlningstiden om tre månader. Förälder som inte har den rättsliga vårdnaden om barnet och styvförälder bör också få möjlighet att under vissa förutsättningar uppbära den särskilda föräldrapenningen. I sådana fall bör enligt min mening den föräldersom har den rättsliga vårdnaden -och därmed den närmaste överblicken över barnets förhållanden - få bestämma över fördelningen av hela ersätlningstiden. Jag föreslår således att den förälder som har vårdnaden om barnet inom ramen för ersättningstiden om tre månader fr avslå från rätt atl uppbära den särskilda föräldrapenningen till förmån för förälder som inte har vårdnaden men som t. ex. utövar umgängesräit med barnet och lill styvförälder som vårdar barnet.

Prop.1976/77:117 41

Som jag tidigare har nämnt bör reformen träda i kraft den 1 januari 1978 och i sin helhet bli tillämplig beträffande barn födda år 1978 och senare. Ersättningsliden för dessa förlängs således med två månader. För barn födda de närmaste åren före ikraftträdandet bör gälla särskilda övergångsregler med viss ersätiningslid. Jag föreslår alt barn födda under åren 1971-1974 får del av reformen på så sätt att särskild föräldrapenning utgår med fem dagar för varje barn. För bam födda under åren 1975-1977 bör ersättningsliden utgöra tio dagar. Genom detta förslag blir det bl. a. - i enlighet med vad som förulskickals i regeringsförklaringen - möjligt också för föräldrar lill nu berörda barn atl vara lediga vid barnens skolstart.

4.4 Den särskUda föräldrapenningens ersättningsnivå

Som har framgått av den tidigare redogörelsen gäller för föräldrapenning i samband med barns födelse atl förälder har rätt till ersättning motsvarande den egna sjukpenningen - dvs. i princip 90 % av förvärvsinkomsten - om föräldern under 270 dagar före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför har varit eller bort vara försäkrad för en högre sjukpenning än garanlinivån (f n. 25 kr. per dag). Då föräldrar gemensamt har barn i sin vård gäller för fadern dock den begränsningen alt han inte får ersättning enligt egen sjukpenninggmndande inkomst, om modern inte är försäkrad för sjukpenning som överstiger 25 kr. om dagen. Han får då föräldrapenning motsvarande garantinivån.

I föräldraförsäkringen ingår också rätt lill föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Det gäller bl. a. vid sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare och då föräldem besöker barnets förskola. Föräldrapenningen utgår i dessa fall alltid med belopp som motsvarar förälderns sjukpenning. Det finns Inte någon garantinivå för denna form av föräldrapenning.

Familjestödsutredningen föreslog att delföräldrapenningen skulle beräknas i förhållande lill den verkliga arbetstidsförkortningen och därmed följande löneminskning. Delföräldrapenningen - som skulle utgå enbart lill förvärvsarbetande som sänkte sin arbetstid till sex timmar - skulle enligt förslaget grundas på den aktuella sjukpenninggrundande inkomsten.

Arbetsgruppen har föreslagit atl föräldrapenningen skall beräknas efter den sjukpenninggmndande inkomst som gäller när föräldrapenningen las ut. Också för den som tar ut halv eller en fjärdedels föräldrapenning vid förkortad arbetstid skall föräldrapenningen enligl förslaget beräknas efter gällande sjukpenninggrundande inkomst. Detta har av praktiska skäl föreslagits gälla både för den som vill förkorta arbetstiden och för den som redan har förkortad arbetstid.

För föräldrar ulan inkomst av förvärvsarbete eller med sådan inkomst som motsvarar en sjukpenning på högst 25 kr. per dag innebär principförslaget ersättning med 25 kr. för hel dag.

Prop. 1976/77:117 42

Principförslaget innebär alt hemarbetande förälder som börjar arbeta hälften eller tre fjärdedelar av normal arbetstid efter den i sjukförsäkringen gällande övergångstiden om 30 dagar för föräldrapenning beräknad på den nya sjukpenninggmndande inkomsten och faktisk arbetstid.

I några remissyttranden har framhållits all föräldrapenningen vid dellids-arbete bör oeräknas på gmndval av inkomstbortfall och således utgå endast lill den som för att vårda bam minskar del förvärvsarbete han normalt har.

För egen del vill jag framhålla följande. Utgångspunkt vid utformande av de närmare reglerna för den särskilda föräldrapenningen bör vara all föräldrarna genom det ekonomiska stödet skall få ökade möjligheter alt vara hemma och umgås med sina barn. Föräldrarna skall därvid kunna avstå från förvärvsarbete under en lid antingen på heltid eller på deltid. Ersättningen bör därvid utgå även till föräldrar som redan har minskat sin arbetstid för vård av barn och hemarbetande föräldrar som börjar förvärvsarbete som deltidsarbetande. Om reglerna skulle utformas så alt föräldrapenning endast skulle utgå vid faktisk minskning av arbetstiden och inkomstbortfall skulle nämligen reformen fungera slumpmässigt och många föräldrar skulle ställas utanför reformen trots att de i praktiken också avslår från förvärvsarbete för all ägna sin tid åt barnen.

Jag kan således för min del inte förorda en begränsning av ersättningen lill all enbart gälla vid faktisk minskning av arbetstid och arbetsinkomst. Ersältningsrätten bör istället knytas till den aktuella arbetstiden. Full ersättning bör således utgå vid heltidsledighet, halv ersättning vid arbete högst halv normal arbetstid och en fjärdedels ersättning utgå vid arbete högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. Arbetsgmppens principförslag innebär alt den särskilda föräldrapenningen beräknas på gmndval av den aktuella sjukpenninggmndande inkomsten. Som jag förut har påpekat förordar jag att denna ersättningsnivå bör gälla under två månader av den särskilda föräldrapenningens ersätiningslid. Under den resterande tredje månaden bör föräldrapenningen utgå med belopp som motsvarar garanlinivån eller del därav.

För all möjliggöra flexibilitet och olika kombinationer av särskild föräldrapenning och arbetstid bör ersättningen kunna tas ul i form av hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning i enlighet med förälderns önskan. Även hemarbetande förälder bör ha rätt alt ta ut föräldrapenning som hel, halv eller en fjärdedels garantinivå. Härmed möjliggörs också kombinationer av olika uttag för familjer där endast den ene av föräldrarna förvärvsarbetar.

Förslaget innebär för de nämnda två månaderna av ersällningstiden att en hemarbetande förälder som börjar ett deltidsarbete - efter den i sjukförsäkringen gällande övergångstiden om 30 dagar - har rätt till föräldrapenningen beräknad på gmndval av den nya sjukpenninggrundande inkomsten och faktisk arbetstid. För en förälder som redan har minskal sin arbetstid för vård

Prop.1976/77:117 43

av barn bör den särskilda föräldrapenningen beräknas på motsvarande sätt, dvs. på grundval av aktuell sjukpenninggmndande Inkomst och faktisk arbetstid.

En förälder som för vård av bam minskar sin arbetstid från hel- till halvtid eller till tre fjärdedelar av normal hellid bör fö kompensation för inkomstbortfallet genom den särskilda föräldrapenningen beräknad med utgångspunkt i den sjukpenninggrundande inkomsten för heltidsarbetet.

Ersättningssystemet för de två nämnda månaderna bör vara utformat så att det kan tillämpas för arbete med olika normalarbetstider. Jag förordar därför all reglema utformas så all hel föräldrapenning utgår under dag då föräldern avstår helt från förvärvsarbete och att halv föräldrapenning ulgår då föräldern arbetar högst hälften av normal arbetstid. En fjärdedel av den särskilda föräldrapenningen bör kunna utgå då föräldern arbetar högst tre fjärdedelar av hel normal arbetstid. Med normal arbetstid avser jag här den arbetstid som tillämpas enligt kollektivavtal för den bransch inom vilken föräldem är anställd eller som vanligen tillämpas på det arbetsställe där han arbetar. För egna företagare bör-om inte annat visas - antas att en arbetstid av 40 timmar per vecka motsvarar normall heltidsarbete.

Elt ersättningssystem som på detta sätt ansluts lill normal arbetstid inom branschen eller på arbetsstället erbjuder två fördelar jämfört med ett system av del slag som familjestödsutredningen föreslog. För det första kommer etl betydligt större antal föräldrar alt kunna nyttja försäkringen genom atl del i lagen inte föreskrivs ett visst minsta antal timmar för rätt till föräldrapenning. För del andra kan - som kommer atl framgå av del följande (jfr avsnitt 4.7) -reglerna på etl enkelt sätt samordnas med bestämmelserna om rätt till ledighet.

Under den tredje ersällningsmånaden bör en förälder ha möjlighet all la ul hel särskild föräldrapenning också vid en förkortning av arbetstiden med endast en fjärdedel. För förälder som förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normalarbetstid bör valfrihet föreligga i fråga om uttag av hel, halv eller en fjärdedels garanlinivå.

Om föräldrar har bam gemensamt i sin vård utgår f n. föräldrapenning till fadern över garanlinivån endast om modern är eller hade bort vara försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag från denna regel kan göras i vissa fall då särskilda skäl föreliggen

Arbetsgmppens principförslag då del gäller den särskilda föräldrapenningen innebär alt någon samordning inte skall förekomma. Föräldern skall enligl förslaget alltid ha rätt alt uppbära föräldrapenning beräknad på egen sjukpenninggmndande inkomst även om den andre föräldern samtidigt vistas i hemmet.

För egen del är jag inte beredd alt föreslå regler av sådan innebörd. För atl skapa bättre möjligheter för de förvärvsarbetande föräldrarna att nyttja föräldraförsäkringen föreslår jag dock alt förälder med hemarbetande make

Prop, 1976/77:117 44

skall ha rätt att uppbära högst halv särskild föräldrapenning beräknad på grundval av egen sjukpenninggrundande inkomst. Om den hemarbetande föräldern av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet, bör försäkringskassan ha rätt all medge undanlag i enlighet med den praxis som nu tillämpas beträffande föräldrapenning i samband med bams födelse.

Med de nu nämnda begränsningarna bör föräldrarna ha möjligheter att kombinera olika uttag av särskild föräldrapenning. För samma barn och dag bör dock inte kunna utgå mer än hel föräldrapenning. Inte heller bör särskild föräldrapenning kunna utgå för etl barn för den tid då den andre föräldern lyfter föräldrapenning i samband med samma barns födelse. Jag återkommer lill frågan om samtidigt uttag av föräldrapenning under avsnitt 4.6.

4.5 Föräldrapenning vid adoption m. m.

Adoptivföräldrar har från den dag då de har fått barnet i sin vård rätt till föräldrapenning under sammanlagt 210 dagar om barnet inte har fyllt sju år. Har barnet fyllt sju men inte tio år ulgår föräldrapenning under 45 dagar förutsatt atl båda föräldrarna eller ensamslående förälder under minst 270 dagar före den tidpunkt då de fick barnet i sin vård hade varit eller bort vara försäkrade för en sjukpenning överstigande garantinivån. I övriga fall har de rätt till ersättning under 20 dagar om bamet inte har fyllt tio år. Bestämmelserna för föräldrapenning i samband med barns födelse äger i övrigt motsvarande tillämpning på den föräldrapenning som ulgår för adoptivbarn. Tidpunkten då adoptivföräldrarna för barnet i sin vård jämställs därvid med tidpunkten för bameis födelse.

De nu gällande bestämmelserna utformades vid riksdagsbehandlingen av prop. 1975/76:133 (SfU 1975/76:30, rskr 1975/76:283).

Adoptivföräldrar bör självfallet fö samma rätt till den föreslagna särskilda föräldrapenningen som övriga föräldrar. Vid i övrigt oförändrade regler skulle för föräldrapenning till adoptivföräldrar komma att gälla tre olika åldersgränser, en vid sju år då rätten till 180 dagars föräldrapenning vid barnels ankomst till familjen skulle upphöra, en vid åtta år då rätten till särskild föräldrapenning skulle upphöra och en vid tio år då rätlen till 45 eller 20 dagars föräldrapenning skulle upphöra.

För att undvika särskilda bestämmelser beträffande föräldrapenning i samband med adoptivbarns ankomst till familjen bör enligt min mening åldersgränsen höjas från sju till åtta år. Delta medför samtidigt en förbättring för adoptivbarnens del. Önskemålet om enkla och lättfattliga regler talar starkt för att man i detta sammanhang bör ha endast två åldersgränser och att samma regler bör gälla för alla adoptivbarn i åldern åtta till tio år. Jag föreslår därför atl för samtliga adoptivbarn i denna ålder bör kunna utgå föräldrapenning under 45 dagar efter barnets ankomst till familjen.

För fosterföräldrar som mottar barn i avsikt att adoptera det gäller samma

Prop. 1976/77:117 45

regler som för adoptivföräldrar. Den av mig föreslagna höjningen av åldersgränsen liksom utvidgningen lill 45 dagar bör därför självfallet gälla även för dessa.

4.6 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn

Föräldersom avslår från förvärvsarbete för tillfällig vård av barn har rätt till föräldrapenning under visst antal dagar per år. Föräldrapenning ulgår bl. a. vid sjukdom hos barnet, besök i barnhälsovård och förskoleverksamhet samt då fadem stannar hemma för atl la hand om barn vid annat barns födelse i familjen.

Under senare tid har uttryckts önskemål om alt man genom föräldraförsäkringen skall göra det möjligt för fadern att under viss lid vara hemma hos modern också i samband med atl del första barnet i familjen föds (jfr motionerna 1975/76:737,2002, 2240 och 2245 och SoU 1975/76:30). Del har därvid påpekats att del är av stor betydelse för faderns möjlighet att få nära kontakt med barnet atl han redan från början ges tillfälle all delta i skötseln av barnet och alt del innebär ett viktigt stöd för modern om fadern kan vara hemma under denna tid.

Som jag tidigare har framhållit bör den nya särskilda föräldrapenningen och föräldrapenning i samband med barns födelse inte utgå för samma lid. För alt ge fadern i nämnda situation viss möjlighet atl hjälpa lill med vården av barnet i anslutning lill födelsen föreslår jag atl bestämmelserna ändras så atl fadern får rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn också vid det första barnels födelse. Förslaget, som i avvaktan på familjeslödsutredningens nästa belänkande bör anses som en provisorisk lösning, kan enligl min mening motiveras med atl det för anses föreligga en faktisk vårdsituation och atl faderns hjälp kan behövas oavsett alt modern varken är sjukskriven eller kan åberopa särskilda skäl för undanlag från den tidigare nämnda huvudregeln.

4.7 Rätt till ledighet och förkortad arbetstid

Lagen (1976:280) om rätt lill föräldraledighet gäller arbetstagare i hans egenskap av förälder Foster- och adoptivförälder likställs vid tillämpningen av lagen med förälder. Rätten lill föräldraledighet är i huvudsak anknuten lill föräldraförsäkringens förmånssystem. Den innebär all arbetstagare under vissa förutsättningar har rätt lill ledighet under tid då föräldrapenning ulgår.

En förutsättning för rätt lill ledighet i samband med bams födelse eller adoptivbarns ankomst till familjen är normall alt arbetstagaren har uppnått en viss anställningslid. 1 delta hänseende krävs sex månaders anställning omedelbart före ledigheten eller sammanlagt tolv månaders anställning

Prop,1976/77:117 46

under de senaste två åren. Ledigheten för delas upp på två perioder. Arbetstagare som vill utnyttja sin rätt till ledighet skall anmäla detta lill arbetsgivaren minst en månad före ledighetens början. En kvinnlig arbetstagare har emellertid alltid rätt lill ledighet i samband med barns födelse under sex veckor före och sex veckor efter nedkomsten, således oberoende av om hon uppbär föräldrapenning eller inte under tiden.

Familjeslödsutredningens förslag om rätt till föräldraledighet innefattade också rätt lill deliidsledighet under tid då den föreslagna delföräldrapenningen skulle utgå i samband med förkortning av arbetstid. Förslaget innebar all rätt till deltidsledighet skulle föreligga om arbetstiden översteg sju timmar om dagen. För förälder som hade sådan arbetstid men som arbetade mindre än fem dagar per vecka föreslogs rätt till begränsning av arbetstiden till sex limmar per dag.

Utredningens principiella inställning vann anslutning under remissbehandlingen. Flertalet remissinstanser uttalade dock stora farhågor beträffande möjligheterna alt kunna praktiskt genomföra sex limmars arbetsdag för småbarnsföräldrar. Företrädare för både arbetstagare och arbetsgivare framhöll att utredningen inte i tillräcklig grad hade analyserat och redovisat de möjliga effekterna på arbetsmarknaden vid etl genomförande av sex timmars arbetsdag för småbamsföräldrar.

Enligt arbetsgruppens principförslag bör en samordning ske mellan de föreslagna reglerna för den särskilda föräldrapenningen och lagstiftningen om rätt till föräldraledighet. Remissbehandlingen av principförslaget ger vid handen all den av gruppen förespråkade flexibiliteten medför fördelar från arbeismarknadssynpunkl jämfört med familjeslödsutredningens förslag. Emellertid kvarstår framför allt hos representanter för arbetsgivarsidan stor tveksamhet beträffande möjligheterna alt kunna praktiskt genomföra förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. Flera remissinstanser har å andra sidan framhållit att rätt lill förkortad arbetstid aren förutsättning fören mera meningsfull samvaro mellan barn och föräldrar. Synpunkter av detta slag har framförts av bl.a. LO, TCO, SACO/SR, Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata ungdomsförbundet, Folkpartiets ungdomsförbund och Fredrika-Bremer-förbundet.

För egen del vill jag framhålla följande. Förbättringar av ekonomiskt stöd utgör elt av medlen för alt nå olika mål inom socialpolitiken. I vissa fall innebär blotta förekomsten av en ekonomisk förmån en sådan påverkan av samhällslivet att någon ytterligare åtgärd inte är nödvändig. I andra fall är emellertid särskilda åtgärder nödvändiga för all den enskilde skall kunna nyttja en ekonomisk förmån.

Betänkligheterna mot förslagen om rätt till föräldraledighet och förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar är gmndade på oro för verkningarna inom arbetslivet om denna gmpp ges en särskild ställning. Då del gäller slörre arbetsplatser torde emellertid farhågorna vara överdrivna. De erfarenheter

Prop. 1976/77:117 47

som under hand har redovisats från genomförandel av delpensionsreformen ger nämligen vid handen att arbetsgivare och arbetstagare ulan slörre svårigheter har kunnat lösa de problem som har uppkommit i samband med all omkring 20 000 personer under en lid av endast sex månader har övergått till deltidsarbeten. Då del gäller mindre arbetsplatser och arbetsplatser med vissa former av skiftgång, ackord eller andra speciella arbetsförhållanden kan det självfallet medföra problem att införa rätt till deltidsarbete.

Mot de problem som kan uppslå på vissa arbetsplatser måste vägas de problem som barnfamiljerna har. Det av ulredningama redovisade materialet ger klart vid handen all föräldrarnas egentliga arbetstider - dvs. arbetstiden och tiden för arbetsresoma - i många fall medför allvarliga problem. Föräldrarna orkar och hinner inte ägna sig ål barnen i den utsträckning som är önskvärd.

Flera remissinstanser har framhållit atl utbyggnaden av föräldraförsäkringen måste ske på sådant sätt att den medför reella möjligheter atl nyttja de nya förmånerna. Jag delar denna uppfattning och anser således att intresset av barnens behov av bättre och varaktig kontakt med föräldrarna väger tyngre än betänkligheterna i fråga om de eventuella verkningarna på arbetsmarknaden. Slutsatsen blir för min del att samhället solidariskt måste se till barnens intresse i detta sammanhang.

När det gäller möjligheterna att bemästra de praktiska svårigheter som kan uppkomma på arbetsplatserna vill jag erinra om att mitt förslag om rätt lill särskild föräldrapenning under sammanlagt tre hela månader för föräldrarna för del forsla innebär att föräldrapenningen normall delas mellan föräldrarna men atl del också innebär möjlighet för dem all la ul halv föräldrapenning under sex månader eller en fjärdedels föräldrapenning under tolv månader. Ledigheten kan på motsvarande sätt anpassas härtill. Jag vill ytterligare peka på all ledigheten för varje förälder dessutom kan delas upp i två perioder och tas ut under mycket lång lid - lill dess barnet fyller åtta år. Det bör alltså finnas betydande möjligheter för berörda parter all anpassa ledighelerna så all de praktiska problemen minskar.

I avvaktan på ytteriigare överväganden föreslår jag därför all en förälder som vill ta ul hel särskild föräldrapenning också bör ha lagfäst rätt lill hel ledighet från sin anställning under motsvarande tid. På samma sätt bör föräldrar som vill la ut halv eller en fjärdedels särskild föräldrapenning ha lagfäst rätt all förkorta sin arbetstid i motsvarande omfattning, dvs, lill hälften eller tre fjärdedelar av normal arbetstid. Förläggningen av ledigheten bör också i allt väsentligt få bestämmas av föräldern. För all förkortad arbetstid i största möjliga utsträckning skall kunna användas på avsett sätt, dvs. för dagligt umgänge med barnen, bör del mot förälderns vilja inte fö förekomma att förkortningen av arbetstiden läggs ut med t. ex. en dag per vecka eller en period om sex dagar per månad.

Gällande bestämmelser om rätt att återgå i arbete och nuvarande krav på

Prop.1976/77:117 48

anställningstid överensstämmer med bestämmelser i annan arbetsrättslig lagstiftning och bör därför gälla även för den särskilda föräldraledigheten. Vid ledighet i samband med barns födelse är arbetstagaren skyldig atl undertätla arbetsgivaren en månad i förväg. Medges arbetstagaren - som i dei nu framlagda förslaget -en ovillkorlig rätt lill hel- eller deliidsledighet för vård av barn under åtta års ålder bör samma regel gälla.

I samband med att en arbetstagare vill förkorta sin arbetsdag uppkommer fråga om lill vilken del av den dagliga arbetstiden som förkortningen skall föriäggas. Även andra frågor kan uppkomma i samband härmed, t. ex, omplacering av arbetstagaren under liden för deliidsledighet. Den av mig föreslagna rätlen till föräldraledighet bör med hänsyn lill reformens familjepolitiska bakgrund vara tvingande. I alla lillämpningsfrågor i övrigt bör del däremot vara möjligt all överenskommelser träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. Hithörande frågor kan också bli föremål för förhandling och avtal enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Jag återkommer lill den närmare innebörden av de nu nämnda förslagen i specialmotiveringen till förslaget lill lag om ändring i lagen (1976:280)om rätt till föräldraledighet.

Som har framgått av den tidigare redogörelsen har förslag om ny semesieriag nyligen förelagts riksdagen (prop. 1976/77:90). 1 propositionen har uttalals den principiella uppfattningen all ledighet som berättigar lill föräldrapenning bör gmnda rätt till semester, 1 propositionen har vidare angivits all utredningsarbetet i en rad frågor rörande semester kommer alt fortsätta. Jag anser efter samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet alt detta bör avse även frågan om på vilket sätt ledighet som berättigar till särskild föräldrapenning skall beaktas då det gäller rätt till semester.

4.8 Ikraftträdande, administration och kostnader -

Som tidigare har nämnts bör de nya reglerna träda i kraft den I januari 1978.

De nya reglema har, som tidigare har framhållits, utformats så att de skall främja valfrihet och jämställdhet. Jag vill understryka att del, då det gäller framför allt beräkning av ersättningsnivå och ersätiningslid, inte är möjligt atl förutse alla olika fall som kan bli aktuella i den praktiska tillämpningen. På grund härav kommer försäkringskassorna och riksförsäkringsverket atl med utgångspunkt i reformens syfte och de allmänna riktlinjer jag nu har förordat atl ha viktiga uppgifter i fråga om tillämpningen av de nya bestämmelserna. Med hänsyn lill att del här gäller nyheter i fråga om såväl beräkning av ersättning som rätt till ledighet ligger det i sakens natur atl de nya bestämmelsema efter hand kan behöva justeras med ledning av erfarenheterna vid tillämpningen.

Den särskilda föräldraförsäkringen skall samordnas med övrig socialför-

Prop. 1976/77:117 49

säkring. Ersättningen skall i princip beräknas enligt samma regler som gäller för sjukförsäkringen. Preliminärt skatteavdrag skall ske enligl för föräldern gällande skattetabell och kolumn och enligt de regler riksskatteverket fastställer. När flera slag av förmåner utgår för samma dag, t. ex. halv föräldrapenning och halv sjukpenning, skall skatteavdrag räknas på det sammanlagda ersättningsbeloppet. Administrationen måste därför i möjligaste mån inordnas i del ADB-system som är uppbyggt för försäkringskassorna. För att de genomgripande förändringarna av föräldraförsäkringen skall kunna träda i kraft avsedd dag krävs omfattande och snabba insatser från riksförsäkringsverkets och försäkringskassornas sida för systemutveckling, utbildning och information. För det första året måste - med hänsyn till den korta tid som står till förfogande - en systemlösning av provisorisk karaktär tillgripas.

Riksförsäkringsverket har vid det fortlöpande tekniska samrådet beräknat kostnaderna för förberedelsearbetet under år 1977 till omkring 8,4 milj. kr. Största delen av kostnadema, ca 6 milj. kr., utgörs av beräknade kostnader för utbildning av försäkringskassornas personal.

Kostnadema för de föreslagna förbättringarna av föräldraförsäkringen kan beräknas lill ca 500 milj. kr. för helt år när de nya reglerna har fött fullt kostnadsgenomslag. För budgetåret 1977/78 beräknas kostnadsökningen lill ca 150 milj. kr. Av dessa kostnader faller enligt gällande finansieringsregler 15 % på staten medan återstående 85 % bekostas av gällande socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen inkl. föräldraförsäkringen. Kostnadsökningen för staten budgetåret 1977/78 uppgår således lill ca 25 milj. kr.

Förslag beträffande avgiftsnivån för år 1978 läggs fram i prop. 1976/ 77:116.

5 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprättats förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet. Förslaget under 2 har upprättats efter samråd med chefen för arbelsmark-

nadsdeparlementet.

4 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 117

Prop. 1976/77:117 50

6 Specialmotivering till lagförslagen

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

4 kap.

Som framgår av den allmänna motiveringen blir den sammanlagda ersätlningstiden för föräldrapenning i samband med barns födelse och särskild föräldrapenning 270 dagar. Föräldrarna disponerar av denna lid 90 dagar enligt de nya bestämmelserna om särskild föräldrapenning i 11-17SS.

I denna paragraf regleras rätlen till föräldrapenning under den första tiden av 180 dagar i samband med barns födelse. Föräldrarna har möjlighet att oförändrat disponera dessa dagar fram till den ivåhundrasjullionde dagen efter barnets födelse. Reglerna för uttag av föräldrapenning i samband med barns födelse är i övrigt oförändrade.

Höjningen av garantinivån inom föräldraförsäkringen har berörts i den aUmänna motiveringen (avsnitt 4,2).

Bestämmelserna i denna paragraf avser föräldrapenning vid adoption. 1 första stycket punkt 1 har till följd av ändringen i 2 S antalet dagar ändrats till 180 dagar. Vidare har rätlen lill föräldrapenning under 180 dagar utsträckts lill att gälla barn som inte har fyllt åtta år. Härigenom kommer en gemensam huvudregel beträffande åldersgräns att tillämpas för denna föräldrapenning och för den särskilda föräldrapenningen enligl 11 §. Beträffande adoptivbarn är det avgörande när föräldem för barnet i sin vård. Föräldrapenning kan därför enligt första punkten denna paragraf utgå även viss tid efter del bamet har fyllt åtta år. Vidare skall enligl punkt 2 gälla en gemensam ersättningstid om 45 dagar för barn som har fyllt åtta men inte tio år. Bestämmelserna har kommenterats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.5).

Ersättningstidens längd är således inte längre beroende av att båda föräldrarna har varit försäkrade för en sjukpenning som överstiger garantinivån. Nu nämnda ersättningsregler gäller enligl tredje stycket även för fosterföräldrar som mottar barn i avsikt att adoptera det.

Prop.1976/77:117 51

Ändringen innebär att fadern för rätt all uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av barn även vid första barnels födelse. Del föreligger inget hinder mot att modern därvid samtidigt uppbär föräldrapenning enligl 2 S-För rätten lill föräldrapenning enligl paragrafens nya andra stycke avgör föräldern själv om behov föreligger alt avslå från förvärvsarbete.

I den nya lydelsen av denna paragraf regleras den nya formen av ersättning som benämns särskild föräldrapenning. Ersättningstiden inom föräldraförsäkringen förlängs med 60 dagar. Dessa dagar samt de 30 dagar som har brutits ut från ersällningstiden i samband med barns födelse utgör den totala ersättningsliden för den särskilda föräldrapenningen. Förutsättningen för rätt till särskild föräldrapenning är alt förälder vårdar barnet under lid då ersättning utgår.

Bestämmelsema i 1 S första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på den särskilda föräldrapenningen. Härav följer bl. a. att särskild föräldrapenning i likhet med vad som nu gäller för övriga former av föräldrapenning inte skall utgå under den lid föräldern förvärvsarbetar. Förutsättning för rätt lill särskild föräldrapenning är enligt paragrafens första stycke att föräldern verkligen tar vård om barnet.

Rätten lill den särskilda föräldrapenningen är knuten till varje barn. Vid flerbarnsfödsel fördelas emellertid, som tidigare har nämnts, ersättningsliden med lika lid för varje barn.

Den särskilda föräldrapenningen måste enligl denna paragrafs första stycke las i anspråk innan barnet har fyllt åtta år. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.3)skall ersättningen kunna användas bl. a. i samband med barnets skolstart. För all möjliggöra detta har i andra punkten gjorts undantag från åldersgränsen i de fall barnet har hunnit fylla åtta år före första skolårets utgång. Med första skolårets utgång avses den dag då den andra skolterminen enligl fastställd skolplan är avslutad.

Enligt andra stycket i denna paragraf har varje förälder rätt lill föräldrapenning under 45 dagar, om barnet slår under föräldrarnas gemensamma vårdnad. Detta gäller oavsett om föräldrarna är gifta, sammanboende eller lever åtskilda. I de fall föräldrarna gemensamt har haft vårdnaden om barn och vårdnaden i samband med äktenskapsskillnad eller annan separation flyttas över på en av föräldrarna tillfaller rätten att i fortsättningen uppbära särskild föräldrapenning helt och hållet den ensamstående vårdnadshavaren. För alt vårdnaden skall övergå på en förälder krävs enligl föräldrabalken alltid dom eller beslut av domstol. Rätten för den ensamslående vårdnadshavaren atl uppbära ersättning överflyttas först då domen eller beslutet har vunnit laga

Prop. 1976/77:117 52

kraft. Förälder kan avstå sin rätt att uppbära ersättning till förmån för den andre föräldern. På motsvarande sätt äger den förälder som får del i en gemensam vårdnad rätt all på sig fö överförd hälften av den ersätiningslid för särskild föräldrapenning som återstår för den andre föräldern. Ensamslående förälder disponerar enligl paragrafens tredje stycke själv hela ersättningstiden om 90 dagar. Bestämmelserom överföring av rätt till ersättning finns intagna i 12 S.

Adoptivföräldrar är vid tillämpning av denna paragraf likställda med biologiska föräldrar. Detta följer av 4 kap. 8 S föräldrabalken, I de fall en person adopterar den andre makens barn eller adoptivbarn ger detta ej någon rätt lill särskild föräldrapenning utöver vad som ulspmngligen tillkommer den andre föräldern,

12 S

Den nya lydelsen av denna paragraf har delvis sin motsvarighet i nuvarande 9 S tredje stycket beträffande föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Enligl paragrafens första stycke kan en förälder alltid avstå från sin rätt lill särskild föräldrapenning till förmån för den andre föräldern. Med den andre föräldern avses här biologisk förälder, adoptivförälder och den som enligl 20 kap. 2 S andra stycket skall likställas med förälder.

I sådana fall där föräldrarna inte har den rättsliga vårdnaden av barnet skall den särskilt förordnade förmyndaren avgöra eventuell fördelning mellan föräldrarna.

Rätten till särskild föräldrapenning följer alltid den rättsliga vårdnaden. Avslående från rätt till särskild föräldrapenning sker i samtliga fall genom skriftlig anmälan hos försäkringskassan. Förälder och fosterförälder kan alltid återföra och vidareföra en rätt till särskild föräldrapenning till annan förälder eller fosterförälder. Den som har avstått rätt till särskild föräldrapenning lill förmån för annan kan inte återkalla sitt avstående sedan det har utnyttjats.

13 S

1 denna nya paragraf anges att den ersättning som utgår under de i 11 S angivna 90 dagarna skall beräknas på olika sätt för 60 resp, 30 dagar.

Gemensamt för ersättningsberäkningen är dock atl hel särskild föräldrapenning inte kan utgå för dag då föräldern förvärvsarbetar full normal arbetstid.

Enligt paragrafens första stycke beräknas ersättning under 60 dagar på det sätt som anges i 14 och 15 SS och som innebär en anknytning till förälderns faktiska arbetstid och aktuella sjukpenninggrundande inkomst. För reste-

Prop. 1976/77:117 53

rande 30 dagar beräknas ersättning med tillämpning av bestämmelserna i 16 S, vilka innebär en viss anknytning lill faktisk arbetstid och till garanlinivån.

Föräldern kan ta ut särskild föräldrapenning under den tid och de perioder som föräldern själv önskar. Han har således rätt att själv avgöra i vilken tidsföljd ersättning enligt denna paragrafs första resp. andra stycke skall utgå. Det finns inte någon begränsning i fråga om antalet perioder då ersättning kan utgå.

14 S

I denna paragraf anges huvudregeln för beräkning av den särskilda föräldrapenningen under 60 dagar Den särskilda föräldrapenningen kan utgå som hel föräldrapenning under sammanlagt 60 dagar, som halv föräldrapenning under sammanlagt 120 dagar och som en fjärdedels föräldrapenning under sammanlagt 240 dagar. Den förälder som helt avstår från förvärvsarbete för att vårda barn för liksom f n. ersättning motsvarande den egna sjukpenningen. Om sjukpenningen skulle vara lägre än garantinivån bestäms alllid ersättningen till lägst delta belopp. En hemarbetande förälder har rätt lill hel föräldrapenning motsvarande garanlinivån. En hemarbetande förälder som börjar ett förvärvsarbete på deltid kan under väntetiden om 30 dagar för ny sjukpenninggrundande inkomst lyfta föräldrapenning motsvarande garantinivån resp. hälften eller en fjärdedel därav. Därefter beräknas föräldrapenningen på grundval av den nya sjukpenninggrundande inkomsten och arbetad tid. Oavsett om en förälder har en sjukpenning över-eller understigande garantinivån finns möjlighet atl vid helt avstående från förvärvsarbete ta ut hel, halv eller en fjärdedels föräldrapenning.

Den förälder som förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid är enligt denna paragraf berättigad till ersättning motsvarande halv föräldrapenning, dock lägst halv garanlinivå. Med normal arbetstid avses den enligt kollektivavtal inom resp. bransch gällande heltiden. Om någon sådan arbetstid inte skulle vara bestämd för en viss bransch eller viss arbetsplats skall i stället faktiskt tillämpad normal arbetstid gälla, 1 de fall någon normal arbetstid ej är bestämd vare sig för branschen eller arbetsstället antas normal veckoarbetstid vara 40 timmar. I den mån avvikelse härifrån kan visas i det enskilda fallet skall den uppgivna veckoarbetstiden godtas. Någon för alla föräldrar gällande normal arbetstid har därför inte angetts i lagen och rätten till föräldrapenning är densamma oavsett om den normala arbetstiden ligger över eller under åtta limmar om dagen. För branscher eller arbetsställen där arbetstiden är oregelbunden bör tillämpas en genomsnittsberäkning för arbetsvecka. I fall då del förekommer längre skiftcykel eller arbetsperioder bör försäkringskassan vid bedömningen av rätt lill föräldrapenning utgå från faktisk genomsnittlig arbetstid.

Prop. 1976/77:117 54

Så snart villkoret om högst halv eller tre fjärdedels arbetstid är uppfyllt utgår ersättning. Detta oavsett vilken tid på dygnet föräldern förvärvsarbetar. Även här gäller dock det generella villkoret all föräldern faktiskt har hand om barnet under den aktuella perioden.

Vid beräkning av den faktiska arbetstiden skall hänsyn tas till den totala arbetstid, som ligger till grund för den sjukpenninggrundande inkomsten.

Med utgångspunkt i den allmänna arbetstidslagens (1970:103) bestämmelser bör i vanliga fall halv resp. en fjärdedels särskild föräldrapenning inte utgå om arbetstiden överstiger 20 resp. 30 timmar i veckan. Detta bör i det fall en försäkrad har flera arbeten gälla den sammanlagda arbetstiden. Från denna huvudregel bör göras undanlag i de fall arbetstid med tillämpning av undanlagsreglerna i nämnda lag eller i enlighet med kollektivavtal överstiger 40 limmar per vecka.

Som tidigare nämnts bör också för egna företagare antas gälla en normal arbetstid av 40 timmar per vecka. Möjlighet alt godta uppgift om högre antal timmar per vecka föreligger dock, varvid förutsättningen emellertid bör vara atl den försäkrades uppgifter styrks med intyg från t. ex. revisor, intresseorganisation eller på likvärdigt sätt. I sådana fall skall bedömningen göras på motsvarande sätt som angivits beträffande undantagen från arbetstidslagen.

Vid bedömningen av rätt till särskild föräldrapenning bör vidare bortses från den tid som den försäkrade ägnar åt politiska eller fackliga uppdrag även om ersättning härför ingår i den sjukpenninggrundande inkomsten. Som förutsättning bör emellertid gälla atl dessa uppdrag klart har karaktären av bisysslor till den försäkrades ordinarie förvärvsarbete.

Rätten till halv föräldrapenning är oberoende av om förälder trappar ned sin arbetstid eller om han eller hon fortsätter ett tidigare halvtidsarbete. I båda fallen ersätts föräldern med ett belopp motsvarande hälften av den aktuella föräldrapenningen.

De nu angivna reglerna för rätt till halv föräldrapenning äger motsvarande tillämpning på en fjärdedels föräldrapenning, med den skillnaden all förälder i detta fall har rätt alt arbeta högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

15 S

Denna paragraf reglerar föräldrarnas rätt till ersättning då de gemensamt är vårdnadshavare och en av föräldrarna har en sjukpenning som understiger garantinivån. I dessa fall kan den andre föräldern inte få hel särskild föräldrapenning med högre belopp än garanlinivån. Denna regel överensstämmer - frånsett atl här inte görs någon skillnad mellan fadern och modern - med innehållet i 4 S andra stycket. Såvitt gäller halv eller en fjärdedels särskild föräldrapenning görs inga begränsningar.

Undanlag från huvudregeln får, liksom i 4 S andra stycket, göras om någon

Prop. 1976/77:117 55

av föräldrarna till följd av sjukdom eller av andra skäl inte har möjlighet att vårda barnet. Delta ansluter helt lill gällande regler. Med "andra särskilda skäl" avses således bl. a. att en förälder på grund av sjukdom eller studier inte kan vårda barnet.

Nya regler om vårdnad av barn har trätt i kraft den 1 januari 1977. Föräldrar har genom dessa möjlighet att fö gemensam vårdnad om sina barn, även om de varken är gifta eller sammanboende. I de fall föräldrar har gemensam vårdnad om etl barn trots all de lever åtskilda bör särskilda skäl få anses föreligga för alt medge undanlag från huvudregeln.

Föredraganden uttalade i prop. 1973:47 (s. 60) bl. a. följande: Om moder, som är berättigad lill enbart föräldrapenningens garanlinivå, går ul i förvärvsarbete och för en sjukpenninggrundande inkomst som berättigar till sjukpenning överstigande föräldrapenningens garanlinivå bör fadern omedelbart bli berättigad till föräldrapenning ulan begränsning till garanlinivån, oberoende av bestämmelserna i 3 kap. 5 S om väntetid för ändring av sjukpenningens nivå. - Detta uttalande bör gälla också vid tillämpningen av den nya 15 S, men härvid självfallet för båda föräldrarna. Detta bör också tillämpas för annan person som kan bli att betrakta som förälder enligt 20 kap. 2 S andra stycket eller fosterförälder lill vilken rätt till särskild föräldrapenning blivit överiålen enligl 12 S.

En förälder blir således omedelbart berättigad till föräldrapenning ulan begränsning till garantinivån, då den andra föräldern påbörjar förvärvsarbete. Detta i förening med möjligheten till uttag av halv och fjärdedels särskild föräldrapenning jämte föräldrapenning för tillföllig vård av barn bör medföra all dispensmöjligheten behöver åberopas endast i undantagsfall.

I de fall en förälder lar ut endast halv eller en fjärdedels föräldrapenning utgår ersättningen alltid enligl huvudregeln i 14 S med belopp som anknyter till förälderns egen sjukpenning, dock lägst hälften eller en fjärdedel av garanlinivån. Härigenom för modern och fadern möjlighet all avlösa varandra i den dagliga vården om barnet.

16 S

1 denna paragraf anges förutsättningarna för en förälders rätt till hel föräldrapenning med garantinivå under 30 dagar. De föräldrar som arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid äger rätt till ersättning enligt garantinivå. Ersättningen är således bestämd lill samma belopp oavsett förälderns sjukpenninggrundande inkomst. Föräldern har enligl paragrafen rätt alt ta ut beloppet som hel, halv eller en fjärdedels garantinivå.

Genom att garanlinivån kan uppdelas i kvotdelar finns möjligheter för föräldern att kombinera olika former av uttag. De 30 dagarna förlängs till 60 resp. 120 dagar om föräldern väljer all la ut ersättningen som halv eller en fjärdedels garantinivå.

Prop. 1976/77:117 56

17 S

Bestämmelserna i denna paragraf reglerar dels möjligheterna alt uppbära olika former av föräldrapenning samtidigt, dels föräldrarnas andelar av den särskilda föräldrapenningen. Föräldrapenning kan inte utgå samtidigt enligt 2 och 11 SS för samma barn. Om en förälder uppbär hel föräldrapenning enligt 2 S i samband med barnels födelse kan inte den andre föräldern uppbära hel särskild föräldrapenning enligt 11 S för atl samtidigt kunna vara hemma hos barnet. Däremot kan en förälder fö halv föräldrapenning enligl 2 S medan den andre lör samma dag har halv ersättning endera enligt 2 § eller enligt 11 §. Förulsätining härför är att föräldrarna avlöser varandra i vården. Om en förälder tar ut halv föräldrapenning enligt 2 § medför detta dock ätten hel dag avräknas även om den andre föräldem avlöser i vården genom uttag av föräldrapenning enligt 11 §. Om elt behov skulle föreligga all båda föräldrarna är hemma samma dag i samband med bams födelse eller adoplion med ersättning från föräldraförsäkringen kan detta tillgodoses genom rätten till ersättning antingen för tillfällig vård av barn enligt 8 § eller genom atl föräldrarna delar på en ersättningsdag enligt 2 §.

En förälder kan fö ersättning enligt 11 S i samband med barnels födelse under förutsättning all den andre föräldern inte samtidigt lar ul ersättning enligt 2 S- Som framgått av kommentaren till US kan den särskilda föräldrapenningen las ul under hela liden från barnels födelse lill dess del fyller ålta år. Av andra stycket följer även all föräldrar inte kan la ul mer än en hel särskild föräldrapenning under samma dag för ett och samma barn. En förälder kan vidare uppbära hel särskild föräldrapenning för ett barn samtidigt som den andre föräldern uppbär hel föräldrapenning enligt 2,8 eller 11 SS för ett annat barn. Däremot kan en förälder inte uppbära mer än en hel föräldrapenning per dag oavsett alt han vårdar flera barn. Denna inskränkning gäller samtliga former av föräldrapenning.

Tredje stycket reglerar avräkningen av antalet dagar med rätt till särskild föräldrapenning. Enligt bestämmelserna kan föräldrar ta ul sammanlagt hel, halv eller tre fjärdedels föräldrapenning för samma dag. Vid uttag av halv eller en fjärdedels särskild föräldrapenning enligt 11 § avräknas halv resp. en fjärdedels dag. Detta innebär att föräldrar som konsekvent tar ut hela ersättningen enligt 11 § i form av fjärdedelar kan göra delta under 360 dagar.

18 S

Paragrafen innehåller bestämmelse om alt förälder för räli lill särskild föräldrapenning skall ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa under 180 dagar i följd närmast före den dag för vilken särskild föräldrapenning skall las ut. Bestämmelsen knyter i övrigt an lill vad som är stadgat beträffande föräldrapenning i samband med barns födelse i 5 S- Detta innebär bl. a. att

Prop. 1976/77:117 57

särskild föräldrapenning för utgå även om föräldem inte har varit inskriven hos försäkringskassan på det sätt som har angivits men skulle ha varit inskriven om kassan hade haft kännedom om samtliga aktuella förhållanden.

Hänvisningen i paragrafens andra stycke innebär atl föräldrarna i förväg hos försäkringskassan skall anmäla sitt uttag av särskild föräldrapenning. 1 undantagsfall kan särskild föräldrapenning utgå även om sådan anmälan inie har gjorts. Förutsättning härför är - på samma sätt som gäller för bl. a, sjukpenning - atl hinder mött för anmälan eller att särskilda skäl motiverar att föräldrapenning kan utgå. Hänvisningen innebär vidare all 3 kap. 15 S får motsvarande tillämpning beträffande särskild föräldrapenning,

19 S

Enligl nu gällande lydelse av paragrafen utgår föräldrapenning inte i den mån förälder för samma dag uppbär sjukpenning. Något hinder mol all låta halv sjukpenning utgå för samma dag som halv föräldrapenning föreligger inte. Som tidigare har anförts under 14 S kan särskild föräldrapenning utgå oavsett under vilken lid på dygnet förälder förvärvsarbetar eller förkortar sin arbetstid. Den förälder som arbetar högst hälften av normal arbetstid har vid sjukdom rätt till hel sjukpenning om han eller hon måste avslå helt från förvärvsarbete för denna tid. Om föräldern alltjämt kan vårda barnet under resterande tid bör alltjämt halv föräldrapenning utgå. För all markera detta har ändring gjorts i förevarande paragraf Någon möjlighet att utfå mer än halv särskild föräldrapenning när sjukpenning utgår finns dock inte.

Med föräldrapenning avses samtliga former av föräldrapenning enligl 2,8 eller 11 S-

20 S

Vissa generella samordnings- och lillämpningsfrågor regleras i denna paragraf som i huvudsak motsvarar innehållet i nuvarande 12 S- Med föräldrapenning avses samtliga tre former av föräldrapenning enligt 2, 8 och 11 SS.

I 3 kap. 7 S första och andra styckena regleras rätlen till hel och halv sjukpenning. För alt få rätt till halv sjukpenning krävs normall alt arbetsinsatsen minskas med hälften. Halv sjukpenning kan dock utgå även om arbetstiden ej är förkortad lill minst hälften. I del senare fallet kan nedsättningen av arbetsinkomsten tjäna till ledning. Rätlen lill särskild föräldrapenning är endast relaterad lill den faktiska arbetstiden i förhållande lill normalarbetstiden. Däremot kan aldrig en förändring av arbetsinkomsten tillmätas någon självständig betydelse. Reglerna för halv sjukpenning är därför inte tillämpliga på föräldrapenning enligt 11 S vilket framgår av denna

Prop.1976/77:117 58

paragraf första stycket andra punkten.

Fosterföräldrar är enligl vad tidigare har anförts under 11 S inte i sin egenskap av fosterföräldrar direkt berättigade till särskild föräldrapenning. Genom ett avslående från de biologiska föräldrarnas sida enligt 12 S b kan dock fosterföräldrar fö särskild föräldrapenning för fosterbarnet. Härvid skall såsom framgår av denna paragraf 3 kap. 12 S äga motsvarande tillämpning för beräkning av ersättningen. Vidare skall fosterföräldrar vara tillförsäkrade etl minimibelopp beräknat på samma sätt som f n. sker för föräldrapenning enligl 2 S- Detta framgår genom hänvisningen i tredje punkten till 11 S-

För den särskilda föräldrapenningen skall 3 kap. 16-18 SS aga motsvarande tillämpning.

Övergångsbestämmelserna

Som angivits i den allmänna motiveringen avses de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1978.

För barn som är födda under åren 1971-1974 gäller enligt övergångsbe-stämmelsema fem dagars ersätiningslid i form av särskild föräldrapenning. För barn födda under åren 1975-1977 gäller en ersättningstid av tio dagar

Rätten till föräldrapenning enligt 11 § är knuten till varje barn. Vid flerbörd fördelas emellertid ersättningstiden med lika lid för varje barn.

De angivna dagama tillkommer föräldrarna gemensamt. En förälder som är ensam vårdnadshavare för rätt till samtliga dagar, dock med möjlighet att enligt 12 § avstå från dem till förmån för annan.

Föräldrapenning enligl 4 kap. 2 § ulgår efter den 1 januari 1978 med 180 dagar. Resterande 30 dagar har överförts till den särskilda föräldrapenningen enligl 11 §. Övergångsregeln i punkt 3 avses gälla föräldrar som vid årsskiftet 1977/78 ännu ej fullt utnyttjat den sjunde månaden. Dessa äger rätt till särskild föräldrapenning under dels fem resp. tio dagar enligt punkt 2, dels det antal dagar som kvarstår outnyttjade av den sjunde månaden enligt 4 kap. 2 §, Regeln innebär således alt förälder som vid ikraftträdandet tagit ut mindre än sju månader föräldrapenning enligt 2 § för möjlighet alt skjuta upp uttaget av de sista dagarna, högst 30, lill dess barnet fyller ålta år. Genom hänvisningen till 7 § första stycket 1. markeras atl även adoptivföräldrar och fosterföräldrar med adoplionsavsikt har samma valfrihet beträffande högst 30 dagar.

Ersättningsnivån enligt 2 § är beroende av förälderns sjukpenning 270 dagar före barnets födelse. Någon motsvarande kvalifikationsregel finns inte för rätt lill föräldrapenning enligt 11 §. En förälder kan således vara berättigad lill högre ersättning enligt 11 § än 2 §. Försäkringskassan måste därför i samtliga vid ikraftträdandet pågående fall kontrollera om en ändring av ersättningsbeloppet skall göras för de dagar som då övergår lill atl bli särskild föräldrapenning. Delta gäller även i de fall de nämnda dagama utgår i direkt följd efter föräldrapenningen enligl 2 §.

Prop. 1976/77:117 59

Ersättningen för de fem resp. tio dagarna enligt punkt 2 och eventuellt resterande dagar enligl 2 § beräknas med tillämpning av 14 och 15 §§.

Fosterföräldrar som fått barn i sin vård före den 1 januari 1978 och för vilka föräldrapenning utgår med tillämpning av 6 § har också efter nämnda datum rätt till ersättning under sju månader enligt 4 kap. 2 § i dess äldre lydelse. Även de fem resp. tio dagar särskild föräldrapenning som tillkommer föräldrar lill barn födda före 1978 kan enligt 12 S avstås till fosterföräldrarna.

Genom att garanlinivån höjs från den I januari 1978 enligl 4 kap. 4 § kommer den ersättning som enligl 4 kap. 2 § vid årsskiftet utgår med belopp motsvarande garantinivån automatiskt att höjas till 32 kr. från nämnda datum.

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet

Lagen har ändrats genom atl bestämmelser om ledighet under den tid då särskild föräldrapenning kan utgå tagits in i ett särskilt avsnitt. Omredigeringen föranleder ändring av paragrafnumreringen för nuvarande 8-12 §§ som med några redaktionella ändringar föll beteckningen 11-15 §§.

8§

Denna paragraf innehåller bestämmelser om arbetstagares rätt till ledighet från anställningen under tid då den särskilda föräldrapenningen enligl 4 kap. AFL kan utgå. Rätlen är alltså på det sätt som redan gäller övriga former av föräldrapenning knuten lill föräldraförsäkringen. För rätt till särskild föräldrapenning krävs atl föräldern vårdar barnet. Någon möjlighet atl kräva ledighet enligt denna paragraf då föräldem inte tar hand om barnet finns därför inte.

Var och en av föräldrarna har rätt till ledighet i den mån särskild föräldrapenning kan utgå. Detta medför bl. a. att föräldern har rätt till halv eller en fjärdedels ledighet för värd av barn även i de fall den andre föräldem vistas på heltid i hemmet. Det innebär också atl rätten till ledighet för en av föräldrarna kan öka i förhåUande till normalfallet i den mån den andre föräldern avslår från rätt till föräldrapenning enligl 4 kap. 12 § AFL.

För rätten till ledighet gäller samma krav på viss anställningstid som för rätt till ledighet enligt 3 § i samband med barns födelse.

Arbetstagaren har enligt första stycket rätt atl avslå helt från förvärvsarbete i samband med uttag av hel föräldrapenning. Helledigheten kan således tas ut i omedelbar anslutning till föräldrapenning enligt 2 § så att den sammanhängande ledigheten i samband med bams födelse blir nio månader.

Arbetstagaren för enligt paragrafen också i stället förkorta sin arbetstid till

Prop. 1976/77:117 60

hälften eller lill tre fjärdedelar av vad som är normall i den bransch eller på den arbetsplats där arbetstagaren är anställd. Paragrafen omfattar också de arbetstagare, vars arbetstid är ojämnt fördelad under veckan eller förlagd till ovanliga lider. Därvid skall göras en genomsnittsberäkning per arbetsvecka eller per den period som förekommer inom branschen eller på arbetsplatsen. Denna beräkning får bilda utgångspunkt för tillämpningen av beräkningsreglerna om avkorlningen av arbetstiden. Det får vidare ankomma på arbetsmarknadens parter att inom de olika avtalsområdena klara ul vad som bör anses som normal arbetstid vid tillämpningen av lagen. Vad härefter gäller utläggningen av den förkortade arbetstiden så ligger i begreppet "förkortning av arbetstiden" Qfr 10 §) all avkortningen i första hand bör las ul dagligen, dvs. spridas över veckans dagar. Delta stämmer bäst överens med reformens syfte, nämligen att förbättra möjligheterna till ett varaktigt umgänge med bamen. Lagreglerna utesluter dock inte all överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och den anställde om andra former för genomförandet av arbetstidsförkortningen, om det överensstämmer med arbetstagarens intressen (2 §).

Den särskilda föräldrapenningen förutsätter att föräldrarna vårdar barnet under den tid ersättning utgår Även rätten till ledighet förutsätter att föräldern vårdar barnet. En arbetstagare som använder en erhållen ledighet för annat ändamål riskerar påföljd för brott mot del enskilda anställningsavtalet, t, ex, skadestånd eller i allvarligare fall uppsägning eller avskedande (jfr prop. 1974:148 s. 82-83). Erinras bör också om gällande ansvars- och ålerbelalningsregler i fråga om föräldrapenningen (jfr bl. a. 20 kap. AFL).

9§

Föräldraledigheten kan utgå i form av hel, halv eller fjärdedels ledighet. I 9 § anges atl ledigheten för delas upp på två perioder. Häri ligger bl, a. all en arbetstagare inte är bunden lill alt under en period ta ul ledigheten på samma sätt som under en tidigare period. En förälder kan t. ex. ta ul en del av ledigheten som hellidsledighet i samband med barnels födelse för all sedan i samband med barnels skolstart la ul resten av ledigheten genom avkortning av arbetstiden. Däremot ger inte lagen arbetslagaren frihet att ensidigt under en ledighetsperiod växla mellan olika former av ledighet. Praktiska skäl talar för en sådan begränsning. Lagen utesluter dock inte alt överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare om elt mera variationsrikt ledighetsuttag i den mån del överensstämmer med arbetstagarens intressen (2 §), Något hinder föreligger inte heller mot alt ledigheten efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och arbetstagaren delas upp på flera perioder. Den särskilda föräldrapenningen är inte begränsad i fråga om antalet perioder eller formen för uttaget. En arbetstagare har även rätt att återigen dela upp eventuell kvarvarande föräldraledighet på två perioder, om han byter

Prop.1976/77:117 61

arbetsgivare.

Underrätlelsefristen enligl andra stycket överensstämmer med den som gäller för rätt lill ledighet i samband med barns födelse. Förälderns behov av omedelbar ledighet utan iakttagande av underrättelselid vid sjukdomsfall etc. är tUlgodosett genom rätten till ledighet enligt 6§ för tillfällig vård av barn.

10 §

Arbetslagaren har enligl denna paragraf rätt alt i samband med uttag av den särskilda föräldrapenningen själv avgöra vilka dagar - fördelade på högst två perioder - som ledigheten skall avse. Däremot reglerar lagen inte frågan under vilken del av dagen som en arbetstidsförkortning skall föriäggas lill. I denna och hithörande frågor kan arbetsmarknadens parter förhandla och träffa kollektivavtal enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. I sådana avtal kan t. ex. regleras hur dellidsledigheter skall föriäggas på en arbetsplats, hur omplaceringsfrågor och vikarialsproblem skall lösas osv.

I del enskilda fallet blir del emellertid normalt en fråga för arbetsgivaren och den enskilde arbetslagaren att samråda om ledighetens förläggning under dagen och därmed sammanhängande frågor. Det för förutsättas all överenskommelse i allmänhet kan nås på detta mera informella sätt. I annat fall torde arbetstagaren ofta komma att vända sig till sin fackliga organisation, som kan påkalla förhandling i frågan enligl medbestämmandelagen, om det inte redan har skett. I sista hand bestämmer dock arbetsgivaren, i den mån inte annat följer av avtal mellan parterna. Detta framgår av andra stycket.

I tredje stycket av denna paragraf regleras arbetsgivarens skyldighet att lämna arbetstagaren besked om sitt beslut i fråga om arbetstagarens uttag av ledighet. Det förutsätts visseriigen, som nyss har nämnts, att beslut enligt andra stycket skall fattas efter samråd med arbetslagaren. Därigenom kan denne få del av arbetsgivarens preliminära inställning lill begäran om ledighet. För alt arbetstagaren skall kunna planera för den lid som ledigheten avser har dock arbetsgivaren ålagts en ovillkoriig skyldighet all underrätta arbetslagaren om beslutet för del fall att överenskommelse inte träffas i frågan. Underrättelsen skall ges en vecka före den avsedda ledighetens början, om detta är möjligt.

11§

Arbetstagarens rätt atl återgå i arbete gäller även vid avbrott i sådan ledighet som avses i 8 §. Avgörande för om undevräuelsesky Idighel skall gälla före återgång i arbete är även i fråga om ledighet enligl 8 § beroende på under hur lång tid ledigheten skulle ha pågått. Om ledigheten är avsedd atl las ut i

Prop. 1976/77:117 62

form av fjärdedelsledighet under längre tid än en månad gäller således en månads väntelid i den mån överenskommelse inte kan träffas om etl snabbare åtempptagande av arbetet i full utsträckning.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Innehåll

Propositionen.................................................... '

Propositionens huvudsakliga innehåll...................... ..... 1

Lagförslag........................................................ 3

Utdrag av protokollet vid regeringssammanträde den 24 mars 1977 13

1 Inledning .................................................... 13

2 Gällande bestämmelser .................................. 16

2.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse 16

2.2 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn .. 17

2.3 Bestämmelser om rätt till ledighet, anställningsskydd

m. m................................................... .... 18

2.3.1 Rätt tUl föräldraledighet.................. 18

2.3.2 Vissa övriga bestämmelser om rätt lill ledighet, anställningsskydd, m. m 20

2.4 Beräkning av semestergmndande tid m. m... ... 21

3 Utredningsförslag och remissyttranden ........... ... 21

3.1 Familjepolitiska kommittén ..................... 21

3.2 Remissyttranden över familjepolitiska kommitténs förslag 22

3.3 Familjeslödsutredningens förslag................ 23

3.4 Remissyttranden över familjeslödsutredningens förslag 26

3.5 Principförslag från arbetsgmppen (S 1975:05) för behandling av vissa frågor i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen .......... 27

3.6 Remissyttranden över arbetsgruppens (S 1975:05) principförslag 30

4 Föredraganden .......................................... ... 34

4.1 Inledning ........................................... 34

4.2 Föräldrapenningens garanlinivå ................ ... 37

4.3 Förlängd ersätiningslid ......................... ... 38

4.4 Den särskilda föräldrapenningens ersättningsnivå 41

4.5 Föräldrapenning vid adoption m.m............. ... 44

4.6 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn . ... 45

4.7 Rätt lill ledighet och förkortad arbetstid...... ... 45

4.8 Ikraftträdande, administration och kostnader 48

5 Upprättade lagförslag..................................... ... 49

6 Specialmotivering lill lagförslagen ..................... 50

6.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 50

6.2 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1976:280) om rätt lill föräldraledighet 59

7 Hemställan ............................................... 62

8 Beslut......................................................... 62