Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse                               Sicr 1976/77:103

1976/77:103

Med (överlämnande av 1977 års konunittéberättelse;

beslutad den 30 december 1976.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regerings­protokoll, 1977 års kommitléberättelse.

THORBJÖRN FALLDIN

SVEN ROMANUS

1    Riksdagen 1976/77. 1 samt. Nr 103

 

Skr 1976/77:103                                                       2

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET             PROTOKOLL

Vid regeringssammanträde 1976-12-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Ahlmark, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Ols­son, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Ullsten, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo

Föredragande: statsrådet Romanus

Anmälan av 1977 års konunittéberättelse

1 ÖVERSYNEN AV FORMERNA FÖR KOMMITTÉVERKSAM­HETEN

Vid anmälan av 1976 års kommittéberättelse uppgav dåvarande chefen för justitiedepartementet att en översyn av formerna för kommittéverksamheten hade påbörjats år 1974 och att översynen lett fram till en rapport (Ds Ju 1975:14) om utredningsväsendet. Han lämnade i det sammanhanget en redo­görelse för de åtgärder som hade vidtagits med anledning av förslagen i rapporten och för arbetet i övrigt inom regeringskansliet i syfte att förbättra och rationalisera kommittéväsendet.

översynsarbetet har fortsatt under år 1976.

En ny författning om kommittéerna, kommittéförordningen (1976:119) har utfärdats. Denna innehåller bl. a. föreskrifter om befogenheter som tiU-kommer olika medverkande i kommittéarbetet. I motsats till tidigare författ­ning i ämnet reglerar förordningen ocksä de sakkunnigas och experternas ställning. De sakkunniga får, fastän de inte själva är kommittéledamöter och aUtså saknar beslutanderätt, delta i arbetet på väsentligen samma villkor som ledamot. BI. a. har de "reservationsrätt". Experterna, dvs. de utpräglade specialisterna, har mera begränsade befogenheter.

Vidare har statsrådsberedningen gett ut en handbok i kommittéarbete (Ds Ju 1976:6). Handboken är i första hand avsedd för kommittéordfö­rande och kommittésekreterare.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet har lagt fram förslag i en rad admi­nistrativa frågor som rör kommittéerna. Förslagen berör bl. a. registreringen av och information om kommittéerna, kommittéernas lokalförsörjning och servicen till kommittéerna i fråga om litteratur, expeditionstjänst, skriv-hjälp o. d.

Gruppen föreslår bl. a. att kommittéberättelsen delas upp i två volymer, en huvuddel som innehåller personredovisning m. m. och en del som inne­håller direktiv som har meddelats efter det redovisningen i föregående kom-

 

3                                                                       Skr 1976/77:103

mittéberättelse färdigställdes. I samband med denna förändring bör man enligt arbetsgruppen övergå till att ge ut kommittédirektiv fortlöpande i en serie på samma sätt som nu sker med departementspromemorior. Direktiven bör enligt gruppen spridas genom allmänna förlaget (ALLF) och inte som nu i sin helhet publiceras i Post- och Inrikes tidningar.

översynen av kommittéväsendet kommer att fortsätta under år 1977.

Besparingsutredningen (Fi 1975:01) har avgett delbetänkande under år 1976. 1 betänkandet - (SOU 1976:49) Offentligt utredningsväsende - har utredningen föreslagit att kommittéberättelsen försöksvis kompletteras med redogörelser för varje kommitté hur långt utredningsarbetet fram­skridit, vilka överväganden som har gjorts samt hur arbetet avses att drivas vidare. Genom detta förfarande räknar utredningen med att antalet öns­kemål om särskilda utredningar kommer att begränsas genom att organ som initierar utredningar ges bättre möjlighet att informera sig om ge­nomförd och pågående utredningsverksamhet. En sådan åtgärd kan en­Ugt utredningen också rent allmänt öka kommittéberättelsens användbar­het samt också verka pådrivande på arbetet i konunittéema.

2 1977 ÅRS KOMMITTÉBERÄTTELSE

Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 till riksdagsordningen skall regeringen årligen samtidigt med budgetpropositionen lämna riksdagen redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på grund av re­geringens beslut. En sådan redogörelse har också utarbetats inom justitie­departementet.

Redogörelsen är i huvudsak redigerad och upplagd på samma sätt som 1976 års kommittéberättelse. Frågan om större ändringar av redovisningen i kommittéberättelsen har bedömts böra anstå tiUs ställning kan tas till bespa­ringsutredningens tidigare nämnda förslag. Den justeringen har dock gjorts att kommittédirektiv som har meddelats sedan redovisningen i 1976 års be­rättelse färdigställdes nu har intagits i ett särskilt avsnitt på sätt den tidigare nämnda arbetsgruppen föreslagit.

Den upprättade redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 Kommittédirektiven bör tas in som bilaga 2 till detta protokoll.

Jag vill i ssunmanhanget upplysa om att kommittédirektiv skall fr. o. m, den 1 januari 1977 ges ut i en särskild serie som tillhandahålles genom Liber-Förlag liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien. Genom denna åtgärd bör informationen om kommittédirektiv komma atl förbättras.

3 HEMSTÄLLAN

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar 1977 års kommittéberättelse till riksdagen.

 

Skr 1976/77:103

4 REGERINGENS BESLUT

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

 

Skr 1976/77:103 Bilaga 1

Kommitté-berättelse

1977

Dell

Kommittéernas

sammansättning

 

Skr 1976/77:103

Redaktionell anm. 1. Två delar

Kommittéberättelsen är uppdelad i två delar.

Del I innehåller uppgifter om kommittéemas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser, kostnader samt register.

Del 11 innehåller enbart direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats av rege­ringen sedan redovisningen i 1976 års berättelse färdigställdes.

Direktiven och tilläggsdirektiven är ordnade departementsvis liksom kom­mittéerna i del I. Inom departement är de förtecknade efter dag för rege­ringsbeslut.

Del II är försedd med två register, varav ett är ett ämnesregister. I det andra registret är direktiven ordnade efter dag för regeringens beslut.

2. Kommittébeteckning

För varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie för
år. Nummerbeteckningen anges med förkortning för departement samt
årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart efter ordet
kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommittén (Ju 1976:00) och kom­
mittén (Ju 1976:00) om- , Beteckningen är avsedd att användas vid

såväl hänvisningar i löpande text som i kamerala sammanhang.

För kommitté (motsvarande) som tillkommit före år 1971 används som löp­nummer det nummer i riksdagsberättelsen under vilket kommittén första gången redovisats.

Under år 1976 har finansdepartementet delats upp i två departement, näm­ligen ekonomidepartementet (E) och budgetdepartementet (B). I samband därmed ändrades förkortningen för bostadsdepartementet från B till Bo.

11977 års berättelse har därför bokstaven B i nummerbeteckningar, där B är en förkortning för bostadsdepartementet, ersatts med Bo.

 

7                                                                      Skr 1976/77:103

3.         Rollfördelning inom kominitté

Enligt 2 § kommittéförordningen (1976:119) består en kommitté av ordfö­rande och en eller flera andra ledamöter. Kommitté kan biträdas av bl. a. sakkunniga, experter och sekreterare. Kommittéförordningen innehåller föreskrifter om nämnda medverkandes befogenheter.

Denna uppdelning av de medverkande avser kommittéer som har tillkallats efter den 30 april 1976. Beträffande befogenheter för medverkande i äldre kommittéer hänvisas till övergångsbestämmelserna till kommittéförord­ningen.

4.         Uppgifter om kommittéer under löpande år

De uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i ett datorstött informationssökningssystem. Kommittéberättelsen framställs med hjälp av systemet. Under löpande år kan uppgifter om kommittéernas verksamhet er-hällas ur detta system efter hänvändelse till justitiedepartementet.

 

 

 

Kommittéer: Justitiedepartementet   Del I Ju: 1

Justitiedepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under är 1976: 1, 3, 8, 9, 13, 19, 23, 24, 27, 29, 32, 44 och 53 Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 4,19 och 27

1. Köplagsutredningen (Ju 1963:51)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har i uppdrag att utarbeta förslag till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande av pågående arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om anledning föreligger att föreslå ändring i den svenska köplagen (se Post- och Inrikes tidn, den 18 juli 1962).

Genom beslut den 2S maj 1%7 har Kungl. Maj:t vidgat uppdraget till att avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1%7). Ytterligare utvidgning skedde genom beslut den 20 november 1968 då utredningen även fick i uppdrag att se över de allmänna reglerna om dröjsmålsränta m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den4 december 1%8):

Utredningsman: Hellner, Jan E., professor

Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör Cedercrantz, Bror O. C, direktör

Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 5 november 1974) Johansson, Sven-Erik N., professor Josephsson, Leif E., förbundsjurist Köhler, Nils G., advokat Persson, Per Gustav, bankdirektör Siljeström, Sten G. L., direktör Wiberg, G. Lennart E:son, direktör

Sekreterare: Carbell, Leif E., hovrättsassessor Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 november 1975)

Direktiven för utredningen, se 1963 års rikdagsl)erättelse Ju 51 och 1968 års riksdagsberättelse Ju 30. Tilläggsdirektiv, se l%9års riksdagsberättelse Ju 24.

 

Del I Ju: 1   Skr 1976/77:103                                     10

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden med experterna.

Utredningen har den 15 december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:66) Köplag.

Uppdraget är därmed slutfört.

2. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område (se Post- och Inrikes tidn, den 14 juni 1%6):

Ordförande: Lännergren, E. Bengt, f.d. justitiekansler

Ledamöter: Bernström, Bonnie L. I., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)

Dahlt>erg, K. Thure, ombudsman, f.d. led. av riksdagen Kristensson, Astrid M., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Larfors, E. V. Tage, direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974)

Litzén, Anders G., hovrättslagman

Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 novemt>er 1974)

Expert: Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist

Sekreterare: Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr.. Ill 28 Stockholm, tel. 763 14 50 (ordföranden) och 763 23 53 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Därutöver har en särskild arbetsgrupp hållit tre sammanträden.

Kommittén har den 14 september 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:48) Reklam och integritet.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Il                         Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju:4

3. Skadeståndskommittén (Ju 1967:68)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 november 1966 för att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):

Ordförande; Conradi, Ertand G. F., justitieråd

Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, tf. hovrättslagman Lindahl, Cari Erik T., advokat

Experter: Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos Sveriges Radio Förstadins, Erik L. W., direktör Kihibom, J. O. Niklas, assuransdirektör Land, Johan, kanslichef Lindstedt, Hans G., direktör Oldertz, Cari M., bitr. direktör Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident Rydberg, Olle, försäkringsdirektör

Strömland, Lennart V. E., förbundsjurist (fr.o.m. den I februari 1974) Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör Widding, N. Åke W., lagman

Sekreterare: Bengtsson, T. Bertil, tL hovrättslagman (fr. o. m. den 23 april 1974)

Bitr. sekreterare: Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1974)

Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 68. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 30.

Kommittén har den 19 januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1975:103) Skadestånd VI Försäkringsgivares regressrätt m. m. Uppdraget är därmed slutfört.

4. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1966 för att bereda fråga om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:

 

Del I Ju: 4   Skr 1976/77:103                                     12

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (t.o.m. den 31 januari 1976) Hillerudh.G. Lars-OlovE.,expeditionschef (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Ledamöter: Börjesson, Mats R., generaldirektör (fr.o.m. den 3 september 1975) Ekstam, Gunnar E,, avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Englund, K. Svante L, departementsråd Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör Persson, Carl J. G., rikspolischef Romander, Holger A. G., riksåklagare

Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident (t.o.m. den 14 december 1976) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ersättare för ledamot: Bolin, Lars A., avdelningschef (för Fischier) (fr. o. m. den 13 maj 1975) Carlsson, Ulf V,, avdelningschef (för Persson)

Carnhagen, Göran E. T., departementssekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 22 januari 1974 t.o.m. den 14 juni 1976) Elmhammer, Nils E. L, statistikchef (för Ohlsson) Engdahl, K. Anders F., departementssekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Herrlin, S. G. Sigvard, byråchef (för Romander) Åhlén, Lars, byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den 5 september 1975) Åkesson, Hans C, avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.cm. den  1 oktober 1975)

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Ordförande i arbetsgrupp eller kontaktmän: Arkéus, L.O. Sune, datachef, rikspolisstyrelsen Bolin, Lars A., avdelningschef, kriminalvårdsstyrelsen Carlson, N. Gunnar, avdelningsdirektör, riksåklagaren Elmhammer, Nils E. 1., statistikchef, statistiska centralbyrån Ericsson, Christer T., förste aktuarie, försvarsstaben Frenning, Lars W., bitr. skattedirektör, riksskatteverket Hillbo, Arne O., byråchef, riksskatteverket Muntzing, Lars, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk Ringström, Björn M., revisionsdirektör, riksrevisionsverket Sandqvist, Ingrid R. J., byrådirektör, generaltullstyrelsen Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet Weibo, Björn S., avdelningschef, statens invandrarverk

 

13                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju:5

Wranghult, Hans O., byråchef, rikspolisstyrelsen Åhlén, Lars, byråchef, domstolsverket Åkesson, Hans C, avdelningsdirektör, statskontoret Österlund, Tord H:son, bitr, skattedirektör, riksskatteverket

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 57 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Samarbetsorganet har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av samarbetsorganets verksamhet. Arbetet har liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för brottmålsförfarandet hos polis, åklagare och domstolar samt rutiner för kriminalvårdens myndigheter men också på system för lagstiftningsförfarandet samt rättspraxis, m.m.

Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1977.

5. Vattenlagsutredningen (Ju 1%9:58)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968 för att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1968):

Ordförande: Dyrssen, Gösta P. T., hovrättslagman

Ledamöter: Andersson, Sven G. V., f.d. överinspektör Annevall, Sture, direktör Hult, N. E. Jöran, f.d. överdirektör

Jadestig, Thure R., föreståndare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 februari 1974) Sterne, Bengt G., direktör Turesson, Bo, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 21 oktober 1976)

Experter: Heimburger, H. Peter, byråchef Helmerson, Bo I. H., direktör von Möller, C. G. Peter, hyresråd Sjölander, J. Bertil, överingenjör Thorngren, S, Bertil, docent Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef

 

Del I Ju: 5    Skr 1976/77:103                                           14

Sekreterare: Baagae, N. Peder H., hovrättsråd Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 1 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1%9 års riksdagsberättelse Ju 58 och 1974 års riksdagsberättelse Ju 18. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

6. Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med uppdrag att verkställa utredning angående den familjerättsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti l%9):

Ordförande: Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident

Ledamöter: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)

Hansson, Lilly E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari 1974) Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Olsson,  N.  Martin,  bankkamrer,  led. av riksdagen (fr.o.m. den  1 december 1976)

Romanus, Gabriel, led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter: Grabe, A. Gerhard, försäkringsdirektör (fr.o.m. den II mars 1974) Magnusson, Staffan E., tf. rättschef (fr.o.m. den 28 januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A., advokat

Wittorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1974) Åkesson, Hans O., professor

Sekreterare: Tottie, Lars W., hovrättsråd

 

15                   Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju:7

Bitr. sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal

Lokal: Riddarhuskajen 1, tel. 10 82 92 (Tottie), 1187 14 (Ekman). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm. Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (Engström)

Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 21.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden, varav ett med företrädare för myndigheter på barnavårdens område och ett med familjerättsadvokater. Ordföranden och sekreterarna har deltagit i nordiska överläggningar i Helsingfors och Oslo.

De sakkunniga har i PM angående frågan om preskription av rätt till arv efter utomäktenskapligt barn (Ds Ju 1976:4) avgett förslag till lag om viss ändring i ärvdabalken.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Massmedieutredningen (Ju 1970:59)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 med uppdrag att utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1970):

Ordförande: Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 oktober 1976) Romanus, Sven E., statsråd (t.o.m. den 7 oktober 1976)

Ledamöter: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Jonnergård, Gustaf, f.d. led. av riksdagen Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Experter: Ekberg, Karl-Henrik, direktör (fr.o.m. den 11 januari 1974) Ekström, Margareta, författare (fr.o.m. den 11 januari 1974) Hansson, K. Gunnar, chefsjurist

Hernlund, Cari Hugo H., förste ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974) Kromnow, E. Åke, riksarkivarie (fr.o.m. den 11 juni 1976)

 

Dell Ju: 7    Skr 1976/77:103                                     16

Lindgren, Göran, direktör (fr.o.m. den 28 januari 1974)

Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Petrini, Olle, redaktör (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Sekreterare: Sandström, Per T. M., rådman

Lokal: Halmstads tingsrätt. Box 118, 30103 Halmstad, tel. växel 035/10 41 80

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 51. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Ju 20.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden.

Utredningens arbete med följdförfattningar till vissa bestämmelser i tryckfrihetsförordningen beräknas kunna slutföras under första delen av år 1977.

8. Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970:62)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att deltaga i en samnordisk kommitté för översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1970):

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Danelius, Hans C. Y., utrikesråd

Experter: Andersson, A. Yngve, skulptör Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat Berger, Bo R., byrådirektör Eberstein, Christian H,, direktör Ekt)erg, Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., förbundsordförande Hansson, K. Gunnar, chefsjurist Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Landquist, Eddie L., direktör Rembe, Rolf D., förbundsdirektör Törneman, J. Algot G., intendent Wilson, Sven T., direktör

Sekreterare: Åkne, L. Roland, hovrättsråd

 

17                     Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju: 10

Direktiven   för   de   svenska   sakkunniga   i   kommittén,   se 1971   års riksdagsberättelse Ju 54. Utredningen har upphört i mars 1976.

9. Ätalsrättskommittén (Ju 1970:63)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970 med uppdrag att utreda frågan om underlåtande av åtal m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1970):

Ordförande: Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd

Ledamöter: Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen Friberg, K. Göte, f.d. polismästare

Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen Zeime, Claes A., byråchef

Experter: Fitinghoff, Georg O., skyddskonsulent Krantz, P. Gunnar, direktör Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Wikström, C, Arne, byråchef

Sekreterare: Werner, J. Bertil H., hovrättsråd

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 55.

Kommittén har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit nio sammanträden.

Kommittén har den 15 september 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:47) Färre brottmål. Förslag till ökade möjligheter till åtalsunderiåtelse och förundersökningsbegränsning.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Kreditköputredningen (Ju 1971:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 med uppdrag att verkställa utredning angående den rättsliga regleringen av avbetalningsköp och andra former av konsumtionskredit (se Post- och Inrikes tidn. den 29 juni 1971):

Utredningsman: Westerlind, N. Peter, f.d. justitieråd, ordförande i marknadsdomstolen

2   Riksdagen 1976/77. I samt. Nr 103

 

Del I Ju:10 Skr 1976/77:103                                                   18

Experter; Andréen, Catharina, jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975) Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor (fr .o.m, den 2 december 1975) Cason, Sven Åke, bankdirektör Wallberg, Ursula, avdelningsdirektör

Sekreterare: Olsson, Ingrid M,, hovrättsassessor (fr,o.m. den 1 januari 1976)

Lokal:   Munkbron   17,   5   tr.,    11128   Stockholm,   tel.   763 20 31 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit ett sammanträde. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

11. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 för översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4 september 1971);

Ordförande: Rydin, Bengt C. K. A., hovrättslagman

Ledamöter: Gabrielsson, A. Edmund B., kansliråd Åvall, Sven K., direktör Öhman, Anders R., advokat

Experter; Asp, K. Åke, hovrättslagman Eneström, Tord O. C, rådman Wilhelmsson, Arne E., rådman

Sekreterare: Åkerdahl, MagnusF., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Jerrstedt, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 34 (Åkerdahl), 763 20 32 (Jerrstedt). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 54.

 

19                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju: 12

c

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden, av vilka ett i fyra dagar. Vid ett av sammanträdena har företrädare för arbetsmarknadens organisationer deltagit. Kommittén har i denna etapp inriktat sitt arbete på bl.a. förvaltning och tillsyn i konkurser. Innan delbetänkande härom läggs fram har kommittén att avvakta behandlingen av prop. 1975/76:210. Den närmare tidpunkten för avgivande av betänkandet kan därför f.n. inte anges.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12.1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av psykiskt avvikande

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1971 för översyn av påföljdssystemet för psykiskt avvikande lagöverträdare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1971);

Ordförande: Bexelius, T, Alfred, f.d. justitieombudsman

Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led, av riksdagen Bergkwist, H. Ulla E., överinspektör Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d, led. av riksdagen Hedlund, A. Rune, landstingsråd Kristensson, Astrid M., jur. kand., led, av riksdagen Sälde, K. A. Henry, avdelningschef

Experter: Cronholm, L. Börje, professor Johanson, Eva A. M., överläkare Lindelius, K, Rolf K,, bitr. överläkare

Sekreterare: Meyerson, Anita E., hovrättsassessor

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 57 (ordföranden) och 763 23 58 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 56.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden, varav fem med en särskild arbetsgrupp. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

 

Del I Ju:13    Skr 1976/77:103                                         20

13. Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1971 för att se över brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott (se Post- och Inrikes tidn. den 11 januari 1972):

Utredningsman: Kjellin, Björn T. M,, hovrättspresident

Experter: Alström, Carl-Henry, professor emeritus (fr.o.m. den 27 september 1974) Gustavii, S. I. Birgitta, kurator Hansson, Bertil E. A., bitr. överläkare Holmstedt, Yngve D., överläkare Rodhe, Gösta, f.d, skolöverläkare Sveri, Knut O,, professor Wallén, Per-Edwin M,, professor

Sekreterare: Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 47,

Utredningen har under tiden november 1975 - februari 1976 hållit två sammanträden.

Utredningen har den 25 februari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:9) Sexuella övergrepp. Förslag till ny lydelse av brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning om befordran med järnväg

Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 för att lägga fram förslag till ny lagstiftning om befordran med järnväg (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

Utredningsman: Weidstam, Åke, hovrättsråd

Exjjerter: lacobaeus, Anders G., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 7 mars 1975) Leffler, Sven B,, byråchef (avliden) Torgils, A. Gunnar, lagman

Lokal: Umeå tingsräu. Box 138, 90103 Umeå, tel, 090/1182 70 (utredningsmannen)

 

21                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del I Ju: 16

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 50,

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden med experterna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977,

15. Utredningen (Ju 1972:05) angående inskrivning av rätt till luftfartyg m. m.

Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att företa en översyn av reglerna om registrering av och inskrivning av rätt till luftfartyg m, m, (se Post- och Inrikes tidn, den 8 juli 1972);

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättsråd

Experter: Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor Hedqvist, Sven A., avdelningsdirektör Heuman, Jan G, M,, lagman

Jantze, Siv I. G,, rådman (fr,o.m. den 11 september 1974) Liljeqvist, Rolf A,, kammarrättsråd Nilsson, Bengt G,, kansliråd Törnell, Inga-Britt, bostadsdomare (fr.o,m, den 11 september 1974)

Sekreterare; Drysetius, Harald S., hovrättsassessor (fr,o,m. den 19 juni 1974)

Lokal; Munkbron 17, 5 tr,, tel, 763 20 24 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 51.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

16. Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 med uppdrag att verkställa översyn av namnlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1972):

Utredningsman: Höglund, Olof A., justitieråd

 

Del I Ju: 16   Skr 1976/77:103                                   22

Experter; Dahlsten, Gösta O. L., kyrkoherde (fr.o.m. den 14 februari 1975) Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör Uggla, Claes A., patenträttsråd Ålander, Birgit V., byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1975)

Sekreterare: Ericsson, Brit-Marie L. B. M., hovrättsråd

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 53 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 52.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden med experterna. Ett nordiskt möte har ägt rum den 2 april 1976 i Stockholm.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

17. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd vid privat serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):

Utredningsman: Bernitz, Ulf, professor

Experter: Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 8 januari 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Bergqvist, Hans A., avdelningschef

Edling,     N.     Axel,    hovrättsassessor,    konsumentombudsmannens ställföreträdare (fr.o.m. den 27 september 1974) Hellner, Jan E., professor Hillbom, Lars H., civilekonom Holm, Ernst Olaf, direktör

Johansson, Hans F. G., bitr. direktör (fr.o.m. den 20 januari 1975) Lundvall, Leif K. G., avdelningsdirektör (t.o.m. den 16 juli 1976) Steneby, Jan, jur. kand.

Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 27 september 1974) Wallin, Per J., direktör

Sekreterare: Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor

 

23                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del I Ju: 18

Bitr. sekreterare: Sundberg-Weitman, Brita F., hovrättsråd (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 23 juli 1976)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr,, tel, 763 37 49 (Hertzman), Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 53,

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden med experterna samt vid fyra tillfällen haft överläggningar med den norska forbrukertjenestekomitén.

Utredningen beräknas avge ett huvudbetänkande under år 1977.

Utredningens arbete med återstående delar av uppdraget beräknas pågå under hela år 1977,

18. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om företagsinteckning (se Post- och Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):

Utredningsman: Rune, Christer L., hovrättsråd

Experter: Heuman, Jan G. M., lagman

Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1974) Löf berg, Karl Axel, kansliråd Norden, Joar, bankdirektör Törnell, Inga-Britt, bostadsdomare

Sekreterare; Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Munkbron 17, 5 tr,, tel. 763 20 27 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 58.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden med experterna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Del 1 Ju: 19    Skr 1976/77:103                                       24

19. Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och kvinnor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för att ingå i en delegation för att ästadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor:

Ordförande: Leijon, A. M. M. (Anna-Greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 augusti 1974 t.o.m. den 28 september 1976)

Ledamöter; Carlsson, May-Britt, ombudsman (t.o.m. den 4 oktober 1976) Persson, Gustav B., kommunalråd (t.o.m. den 29 september 1976) Sandberg, Elisabet, sekreterare (t.o.m. den 28 september 1976) Westman, Helny L, landstingsråd (t.o.m. den 28 september 1976)

Ersättare för ledamot: Rollen, Berit, sekreterare (t.o.m. den 27 september 1976) Sandlund, Maj-Britt L,, länsråd (t.o.m. den 4 oktober 1976)

Experter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (t.o.m. den 15 maj 1976)

Amrén, P. Ragnar, bitr. socialchef (fr.o.m. den I december 1974) Bartley, A. Osborne, professor Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO Brännström, Gurli (Gullan) E., fru

Carlestam, Margareta E., fil, kand, (fr,o,m, den 1 november 1974 t.o.m, den 31 oktober 1976)

Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr,o,m, den 2 maj 1974) Eriksson, Lars E., förbundssekreterare (fr.o.m, den 9 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1976)

Fraenkel, Ingegärd C, E,, studierektor, led. av riksdagen Fredgardh, K. Sonja, redaktör, led. av riksdagen Frykholm,   K.   Christina,   informationssekreterare   (fr.o.m.   den   9 september 1974 t.o.m. den 31 maj 1976) Giesecke, Curt-Steffan, verkst. direktör

Himmelstrand, Karin B., (fr.o.m. den 25 oktober 1974 t.o.m. den 31 maj 1976)

Järdler, Sven A., förbundsdirektör

Kistner, Inger, förbundsordförande (fr,o,m, den 1 augusti 1974) Kjellberg, Bo A., förste byråsekreterare (fr.o.m, den 1 juli 1975 t.o.m. den 14 oktober 1975) Liljeström, Rita, universitetslektor (fr.o.m. den 9 september 1974)

 

25                     Kommittéer: Justitiedepartementet   Del I Ju: 19

Liljeström-Svensson, Gunilla (Gillan)  M., fil.  kand.  (fr.o.m. den  1

oktober 1975)

Lundberg,  Elisabeth, fil,  kand.  (fr.o.m.  den 1  mars t.o.m. den 19

maj 1975)

Löwbeer, Hans, universitetskansler

Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen

Millgårdh, K. Marianne, redaktör (fr.o.m. den 1 januari 1974 t.o.m. den

7 oktober 1976)

Mogård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen

Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen

Orring, Jonas A., generaldirektör

Palmaer, S. G. Eva, fil. lic,

Pripp, Nina M, E,, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 mars 1974 t.o.m. den

30 april 1976)

Rehnberg, K, Bertil, generaldirektör

Rexed, Bror A., generaldirektör

Tillfors, Lars T. L., kanslisekreterare (fr.o.m. den 9 september 1974

t.o.m. den 31 maj 1976)

Uggla, Kari-Lennart, generaldirektör

Ersättare för expert: Andersson,   Karin  E.,   förbundssekreterare,  led.  av riksdagen  (för Fredgardh)

Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla) Baude, Annika M. C., avdelningschef (för Rexed) Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg) Dahlgren, ElsaB.,byrådirektör(förKistner)(fr.o.m.den 1 augusti 1974) Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård) (fr.o.m. den 28 augusti 1975)

Eriksson, B. Sune, direktör (för Järdler)

Gradin,  Anita  L,  departementssekreterare,  led.   av  riksdagen (för Mattson) (fr.o.m. den 25 oktober 1975) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström) Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström) Royen, Sverre N. H., direktör (för Carisson) Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke) Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (för Bartley) Vestin, Aina V. H., funktionär (för Nilsson) (fr.o.m. den 17 maj 1975) Vestin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring) Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel) Waldén, G. Louise, fil. kand. (för Palmaer)

Wistrand, Birgitta M., informationschef (för Ahrland) (fr.o.m. den 25 oktober 1975)

 

Del I Ju: 19    Skr 1976/77:103                                  26

Sekreterare; Kjellberg, Bo A., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Krausz, Elisabet, departementssekreterare (t.o.m. den 6 januari 1976)

Direktiven för delegationen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 45.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft överiäggningar med bl.a. fackliga organisationer, folkrörelseorganisationer, konsumentombudsmannen och statliga företag. Därutöver har två sammanträden hållits med hela delegationen. Sammanträden har också hållits med de särskilt tillkallade referensgrupperna.

Delegationen arrangerade ett nordiskt jämställdhetsseminarium på Örenäs slott den 21 -23 juni.

Delegationen har i januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:6) Deltidsanställdas villkor. På uppdrag av delegationen har statistiska centralbyrån utarbetat rapporten (SOU 1976:7) Deltidsarbete 1974.

Genom beslut den 21 oktober 1976 har delegationens uppdrag överlämnats till kommittén (Ju 1976:08) att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.

20. Produktansvarskonmiittén (Ju 1973:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för utredning angående ersättning för produktskador (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1973):

Ordförande: Conradi, Erland G. F., justitieråd

Ledamöter: Bengtsson, T. Bertil, professor Sturkell, Cari-Edvard, lagman

Experter: Ahlström, Iwan, direktör

Bottiger, Lars Erik J., professor (fr.o.m. den 2 juli 1974 t.o.m. den II maj 1976)

Dufwa, Bill W., universitetslektor (fr.o.m. den 17 oktober 1975) Göransson, Lars G., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 25 mars 1975) Lindstedt, Hans G., direktör Oldertz, Cari M., bitr. direktör

 

27                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del I Ju: 21

Rosén, Carl Olof, apotekare (fr.o.m. den 21 april 1975 t.o.m, den II

maj 1976)

Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör

Swarén, Ulla M., byråchef

Wahlqvist, Stig, med. lic. (fr.o.m. den 21  april 1975 t.o.m. den 11

maj 1976)

Sekreterare: Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel, 763 23 61 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 50,

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden.

Kommittén har den 29 april 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:23) Produktansvar I. Ersättning för läkemedelsskada.

Kommitténs arbete beräknas bli avslutat under år 1977.

21. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 23 mars 1973 för att verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 april 1973):

Ordförande: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Bernitz, Ulf, professor Hillbom, Lars H., civilekonom Schierbeck, Per W., direktör Walldén, G. Rudolf, direktör

Experter: Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1975) Borg, Per, kansliråd Hellstadius, Jan R., direktör

Holm, Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 17 februari 1975) Huldt, Jan F., revisionssekreterare (fr.o.m. den 17 februari 1975)

Sekreterare: Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor

Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 28 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

 

Del I Ju: 21    Skr 1976/77:103                                  28

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdags berättelse Ju 52.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Därutöver har elva sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om ångerrätt m.m. vid köp av begagnad personbil.

Kommittén avser att i början av år 1977 avlämna ett delbetänkande med förslag om bl.a. särskild ångerrätt vid konsumentköp av begagnad personbil.

Kommitténs arbete med övriga delar av uppdraget beräknas kunna slutföras under år 1977,

22. Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten

Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 6 april 1973 för utredning om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten:

Utredningsman: Bergström, S. Gunvor M., kansliråd

Lokal; Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel, 763 14 56

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 53.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - oktober 1976 överlagt med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete samt med statistisk expertis.

Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

23. Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att utreda indelningsfrågor och arbetsformer inom kriminalvårdens fri vårdsdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö (se Post- och Inrikes tidn. den 12 maj 1973);

Utredningsman; Mehr, Hjalmar L., landshövding

Experter: Burman, Olof, direktör Dahlsten, Ulf L., byråchef Granath, Kari-Erik, f.d. barnavårdsdirektör Nordell, Olof. avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1974)

 

29                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju:24

Nyberg, Carl-Erik B., skyddskonsulent (fr.o.m. den 30 januari 1974) Nyman, E. Linnea V., skyddskonsulent (fr.o.m. den 30 januari 1974) Stenkvist, E. Arne, anstaltsdirektör (fr.o.m, den 30 januari 1974)

Sekreterare: Brännström, Hans A., kriminalvårdsdirektör

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 54.

Utredningsmannen har under tiden november 1975 - april 1976 hållit tio sammanträden med experterna.

Utredningen har den 18 maj 1976 avgett promemorian (Ds Ju 1976:9) Frivård i storstad.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i tingsrätterna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att utreda frågan om metoder för att mäta arbetsbelastningen i tingsrätterna (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1973):

Ordförande: Hillerudh, G. Lars-Olov E., expeditionschef

Ledamöter: Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding, f.d. led. av riksdagen Arfwidsson, F. Gunnar, rådman (fr.o.m. den 1 september 1975) Olsson, R. Ingeborg, byråsekreterare Åhlén, Lars, byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1975)

Experter: Elmhammer, Nils E. L, statistikchef (fr.o.m. den 25 januari 1974) Spak, Carl-Anton, lagman

Sekreterare: Fischerström, N. Johan A., hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 55.

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit sju sammanträden.

Utredningen har i juni 1976 avgett en redogörelse för sitt arbete.

Regeringen har den 23 juni 1976 beslutat uppdra åt domstolsverket att fullfölja utredningsarbetet i enlighet med de riktlinjer som utredningen lämnat i en den 22 juni 1976 dagtecknad redogörelse för sitt arbete.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Del I Ju: 25    Skr 1976/77:103                                         30

25. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1973 att utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1973):

Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding

Ledamöter: Bergqvist, Jan G,, pol. mag., led. av riksdagen Engman, Hans O. R., utredningssekreterare Hagdahl, K. Thomas, direktör

Johansson, S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 oktober 1975 t.o.m. den 30 november 1976) Larsson, Matts Bergom, direktör

Lindencrona,Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den I december 1976) Lundin, Bert G., förbundsordförande

Olsson, Karl Erik T., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Experter: Edling, A. Roland, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 20augusti 1975) Lind,  Johan  A.   L.,   hovrättslagman,  ordförande  i arbetsdomstolen (fr.o.m. den II januari 1974) Olsson, Hans L, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 januari 1974)

Sekreterare; Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1974) Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Josefsson, Jim L. H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 43 (Malmström), 763 23 48 (Josefsson)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 59.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

31                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju: 27

26. Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 med uppdrag att utreda personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1973):

Utredningsman: Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos Sveriges Radio

Experter: Bishop, Norman, byråchef Dahlsjö, Lars A., avdelningsdirektör Holmström, L. Bror, ombudsman Karlsson, K. Harry, anstaltsdirektör Karlström, Vilhelm H., byråchef Selin, Sven, ombudsman

Sekreterare: Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 februari 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 46 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Ju 62.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977,

27. Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att utreda frågan om skydd för meddelares anonymitet vid beslag och husrannsakan (se Post- och Inrikes tidn. den 15 januari 1974):

Ordförande: Nyman, Erik O., justitieråd

Ledamöter; Nyquist, Ola, docent, f.d. led. av riksdagen Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen

Expert: Rabenius, Lars E. R., ombudsman (fr.o.m. den 11 januari 1974)

 

Del I Ju: 27   Skr 1976/77:103                                   32

Sekreterare; Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 54.

Utredningen har den 7 juli 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:36) Anonymitet och tvångsmedel. Uppdraget är därmed slutfört.

28. Enrgirådet (Ju 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 14 december 1973:

Ordförande: Fälldin, N. O, Thorbjörn, statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 december 1976)

Palme, S. Olof J., förutv. statsminister, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

Ledamöter: Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Berg, Folke L. V., direktör Björnström, Björn S., direktör Boalt, Carin M., professor Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen Edberg, Rolf F., landshövding Ekberg, J. Göran, direktör Engqvisl, Lars F., förbundsordförande Eskel, Arvid, landstingsråd Essen, Ingemar, direktör Falk, Hans G., direktör

Feldt, Kjell-Olof, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

Gerholm, Tor R., bitr. professor Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Grenander, Nils, direktör Hagson, Carl A., direktör

Hambraeus, S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen Hambraeus, Gunnar A., professor Holmqvist, Sture L., kommunalråd

Johansson, Rune B., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

 

33                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del I Ju: 28

Kypengren, Sven H,, direktör

Lantz, A, Benne, direktör

Lindahl, Lars O. H., direktör

Lindell, Bo G., professor

Lundkvist, Svante, förutv, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12

december 1976)

Molin, N, Rune, sekreterare

Nilsson, Alde E,, direktör

Noriand, Sven-Anders, civilingenjör (fr.o,m, den 2 september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E, Billy, fil, mag, (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september 1974)

Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör

Sundblad, K. Erik, disponent

Svensson, S. Erik, förbundsordförande

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 24 april 1974)

Tågmark, Sven G., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen

Waldenby, Torbjörn, direktör

Walin, Gösta A., f.d. justitieråd

Weinehall, Lars É. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Wetterberg, Gunnar, studerande

Wiberg, Ragne, kanslichef

Experter: Dennis, Bengt, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 12 december 1976) Hagström, Tony G., fil. dr (t.o.m. den 12 december 1976) Hassiev,   Nils-OIov   F.,   statssekreterare   (Lo.m.   den   12   december 1976)

Larsson, Kjell L, sekreterare (t.o.m. den 12 december 1976) Levin, P. Tage, kansliråd

Peterson, Thage G., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 december 1976)

Sekreterare: Levin, P. Tage, kansliråd (fr.o.m. den 22 april 1974)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 12 98 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

3   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I Ju: 29   Skr 1976/77:103                                         34

29. Fastighetsdatakonunittén (Ju 1974:06) (FADAK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för att pröva frågan om ett system för fastighetsregistrering m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 april 1974):

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter; Jadestig, Thure R., föreståndare, led. av riksdagen Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen Landberg, Maj-Lis H. A,, led. av riksdagen Wachtmeister, Hans W, A:son, civil jägmästare, led. av riksdagen

Experter: Andersson, L, Sune J., överdirektör (fr.o.m. den 3 maj 1974) Ekstam, Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974) Eriksson, T. Hans-Yngve, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Gustafsson, Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 maj 1974) Skoog, Kent, konsulent (fr.o.m. den 11 februari 1976)

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1974)

Bitr. sekreterare: Burman, K, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 59.

Kommittén har den 28 september 1976 avgett betänkandena (SOU 1976:56 och 57) Fastighetsdata. Uppdraget är därmed slutfört.

30. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 med uppdrag att göra en översyn av försäkringsavtalslagen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Hellner, Jan E., professor

Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen

 

35                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del I Ju: 31

Larsson, B. Roland, förbundsordförande

Schönmeyr, C. Richard A. C, direktör

Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 2 juli 1974) Persson, R. Kjell-Åke, ombudsman (fr.o.m. den 18 december 1974) Roos, Carl-Martin, professor (fr.o.m. den 2 juli 1974) Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974) Skaar, Nils, kommendörkapten (fr.o.m. den 2 juli 1974) Stenberg, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 2 juli 1974) Warholm, M. Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1974) Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare: Assarson, Per A., rådman (fr.o.m. den 15 maj 1974 t.o.m. den 31 december 1976) Carbell, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den lOdecember 1976)

Lokal; Lilla Nygatan 1, 2 tr., 1 II 28 Stockholm, tel. 763 23 45 (Carbell)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 62.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 haft elva sammanträden, inklusive överläggningar med försäkringsinspektionen och företrädare för försäkringsbranschen. Företrädare för kommittén har dessutom deltagit i nordiska överläggningar i försäkringsrättsfrågor i Stockholm och Oslo.

Kommittén avser att under år 1977 avge elt delbetänkande om konsument-försäkringsfrågor.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

31. Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 för att verkställa översyn av varumärkeslagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1974):

Ordförande: Knutsson, P. Anders, justitieråd

Ledamöter: Göransson, Lars G., direktör Nittzell, Gunnar O., direktör

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen Uggla, Claes A., patenträttsråd

 

Del I Ju: 31    Skr 1976/77:103                                   36

Experter; Carlman, J. Holger, f.d. patenträttsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Holmqvist, Lars J. H., docent Lundberg, Bengt L, byråchef Ohlson, Olof S., departementssekreterare

Sekreterare: Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 II 06 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 63.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med vissa myndigheter och organisationer m.m. som berörs av utredningens arbete. Därjämte har överläggningar hållits med företrädare för motsvarande utredningar i övriga nordiska länder.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

32. Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1974 för att företa översyn av lagstiftningen om tvångsförvaltning av bostadsfastighet (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Gad, Ulf H., hovrättslagman

Ledamöter; Berg, Folke L. V., direktör

Henmark, Martin R. C:son, major, led. av riksdagen Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen Järtelius, Gösta E., advokat

Experter: Didön, Lars-Uno, hovrättsassessor Söderström, Erik V., direktör

Sekreterare: Lindqvist, N. Inge A., hyresråd

Bitr. sekreterare: Samuelson, Lars P., hyresråd (fr.o.m. den 1 november 1975)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 65.

 

37                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju:34

Utredningen har fr.o.m. 1 november 1975 och till dess uppdraget slutförts hållit sex sammanträden.

Utredningen har den 27 augusti 1976 avgett betänkandet (Ds Ju 1976:14) Bostadsförvaltningslag.

Uppdraget är därmed slutfört.

33. Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att pröva frågan om särskilda regler för kontroll av företagskoncentration inom massmediebranschen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande; Rainer, A. Ove, generaldirektör (t.o.m. den 31 december 1976) Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Ledamöter: Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen Hirschfeldt, S. Lennart, chefredaktör Nordin, Sven-Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Expert: Lind,  Johan A.  L.,  hovrättslagman,  ordförande  i arbetsdomstolen (fr.o.m. den 21 augusti 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Sekreterare; Qviström, N, Jörgen, hovrättsassessor (fr,o,m. den 1 juli 1974)

Lokal; Justitiedepartementets kommittélokaler. Lilla Nygatan 1,2 tr., 111 28 Stockholm, tel. 763 23 52 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 66.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

34. Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda användningen av reklam i videogram (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974);

 

Del I Ju:34   Skr 1976/77:103                                     38

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter; Andersson, A, Gösta J,, skogsbrukare, led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Experter; Fageriind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april 1975) Knutsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare: Stenefeldt, Ulf L, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel, växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 67.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

35. Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1974 för att utreda frågan om översyn av bestämmelserna om ordningsvakter (se Post-och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Utredningsman: Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Experter: Gunnarsson, Bror E., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1974) Schill, Åke 1., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1974)

Sekreterare: Heino, Martti O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 47 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 68.

 

39                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del I Ju: 37

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

36. Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågor i anslutning till avskaffande av påföljden ungdomsfängelse (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Ordförande: Landahl, E. Tore, hovrättslagman

Ledamöter: Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen Lindquist, Inger G., rådman, led. av riksdagen

Experter: Althar-Cederberg, Nils M., kriminalvårdsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti 1976)

Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1975) Colliander, Per G., anstaltsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Håkansson, Sven-Olof H., länsåklagare (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Sekreterare: Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1974)

Bitr. sekreterare: Adielsson, Lennart H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 24 november 1975)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (Alva)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 69.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen har vidare i oktober 1976 besökt Förbundsrepubliken Tyskland.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

37. Utredningen (Ju 1974:17) angående översyn av häktningsbestämmelserna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utföra översyn av bestämmelserna om de personella tvångsmedlen i straffprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):

 

Del I Ju: 37    Skr 1976/77:103                                  40

Ordförande: Larsson, Sven A. A,, hovrättslagman

Ledamöter: Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led, av riksdagen

Experter: Bolin, Lars A., avdelningschef (fr.o.m, den 1 januari 1975) Erlandsson, Bengt H,, polismästare (fr,o.m. den 1 januari 1975) Morath, B. Axel, länsåklagare (fr.o,m. den 6 november 1976) Nilsson, N. Krister, byrådirektör (t,o,m, den 31 december 1976) Nobel, Peter, advokat Zeime, Claes A., byråchef (t,o,m. den 5 november 1976)

Sekreterare: Stahre, L. G. Tomas, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 september 1974)

Lokal: Göta hovrätt. Box 422, 551 02 Jönköping, tel, växel 036/11 94 30 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 70.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden under sammanlagt 19 dagar samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete. Utredningen har därjämte företagit studiebesök i England och Nederländerna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

38. Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågan om vidgad ersättning till brottsoffer m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1974):

Ordförande: Romander, Holger A. G., riksåklagare

Ledamöter: Johansson, Sven A. B., pastor, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen

Experter: Nilsson, B. R. Edvard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1974) Strömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 22 oktober 1974) Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 22 oktober 1974)

 

41                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju:39

Sekreterare: Sidenbladh, Karl H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 september 1974)

Lokal: Lilla Nygatan 1, 2 tr., tel. 763 23 51 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 71. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse Ju 53.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden, varav ett tillsammans med företrädare för justitiedepartementet, socialdepartementet och socialstyrelsen.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

39. Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 september 1974 för att utreda frågan om ändrad valkretsindelning och ökat inslag av personval vid val till riksdagen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974):

Ordförande: Åman, O. Valter, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter; Eliasson, Björn E. A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Hammarbäck, E. Rune, organisalionssekreterare Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen

Nisser, Per-Erik C, lantmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976) Olsson, E. Billy, fil.mag. Wachtmeister, Knut G, N., lantmästare, led, av riksdagen

Sekreterare: Birgersson,     Bengt    Owe,    docent,    föredragande    i    riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den 15 november 1974)

Lokal: Riksdagens konstitutionsutskott, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20ankn. 12 33 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 72.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt företagit en studieresa till Belgien. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

Del I Ju: 40    Skr 1976/77:103                                        42

40. JK-utredningen (Ju 1974:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1974 för att utreda frågan om juslitiekanslerns arbetsuppgifter m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november 1974):

Ordförande; af Geijerstam, Sven O,, landshövding

Ledamöter; Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Mossberg, K. Holger, led, av riksdagen

Expert: Lambe, Bengt R,, byråchef (fr.o.m. den 20 januari 1976) Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Sekreterare: Nilsson, Lars O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 73.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

41.1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 11 oktober 1974föratt utreda frågor om handelsbolag m, m, (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1974):

Ordförande: Stark, Hans O., f.d. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen

Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen Löfgren, N. Sigfrid J., disponent, f.d. led. av riksdagen

Experter: Eriksson, Bo L, jur, kand. (fr.o.m, den 17 juni 1975) Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist (fr,o.m. den 17 juni 1975) Johanson, Lars R., länsråd (fr,o,m, den 10 mars 1975) Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1975)

 

43                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del I Ju: 42

Norén, Alf-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 10 mars 1975) Strand, Åke P. E., revisor (fr.o.m. den 10 mars 1975)

Sekreterare: Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1975)

Bitr. sekreterare: Zethraeus, Sten Åke, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Lokal: Riddarhuskajen 1, Stockholm, tel. 10 82 76 (Pettersson). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittét)erättelse Ju 74.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Kommittén avser att i början av år 1977 avge delbetänkande angående ifrågasatt särskild bolagsform för mindre företag.

Kommitténs arbete i övrigt beräknas bli slutfört under senare delen av år 1977.

42. Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 februari 1975 för översyn av lagstiftningen om stiftelser (se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1975):

Ordförande: Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd

Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led, av riksdagen von Bahr, Stig V,, kammarrättsassessor (fr,o.m. den 20 augusti 1975) Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen Sandberg, Hans A, S,, landstingsdirektör

Experter: Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör Olhans, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1975 t.o.m. den 8 juli 1976) Steen, Roland, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juli 1976)

Sekreterare: Peterson, Staffan A. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1975)

Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.. Ill 27 Stockholm, tel. 763 14 48 (sekreteraren)

 

Del I Ju: 42    Skr 1976/77:103                                  44

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 57.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

43. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 angående förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1975):

Ordförande: Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd (t.o.m. den 19 november 1976) Tranell,     E.     Olof     B.,     hovrättsråd,     ordförande     i    allmänna reklamationsnämnden (fr.o.m. den 22 november 1976)

Ledamöter; Bernitz, Ulf, professor

DanelLC. Georg V., jur.kand.,led.avriksdagen(fr.o.m.den I december 1976)

Gellerman, Kerstin, fru (fr.o.m. den 1 december 1976) Hjalmarsson, H. Yngve J., utredningssekreterare Lindkvist, Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av riksdagen

Experter; Hagman, Jan-Erik R., jur. kand. (fr.o.m. den 2 december 1975) Hegardt, Nils A., direktör (fr.o.m, den 9 mars 1976) Lidvall, Johan E., projektsekreterare (fr.o.m. den 2 december 1975) Rim vall, Per O., bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976)

Sekreterare: Drangel, Bo F. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 maj 1975)

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 60 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 58.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har i april 1976 avgett delbetänkandet (Ds Ju 1976:10) med förslag till lag om ändring i lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor.

 

45                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju:45

Kommitténs arbete med utredningsuppdraget i övrigt beräknas pågå hela år 1977.

44. Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för att utreda offentliga funktionärers tystnadsplikt (se Post- och Inrikes tidn. den 6 september 1975):

Ordförahde; Holmberg, Erik G,, hovrättslagman

Ledamöter: Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 juni 1975) Johansson, Kurt Ove, f.d. led, av riksdagen (fr,o,m. den 24 juni 1975)

Expert: Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den 17 oktober 1975)

Sekreterare: Nordling, Kjell O., iL rådman

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 59.

Kommittén  har  den   18  december   1975 avgett betänkandet (SOU 1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet. Uppdraget är därmed slutfört.

45. Arrendeiagskonunittén (Ju 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni

1975):

Ordförande: Eckersten, Ivan E., f.d. statssekreterare

Ledamöter: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen

Expert: Wallin, Alf G., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

 

Del I Ju: 45    Skr 1976/77:103                                   46

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 60.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

46. Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1975 för att utreda frågan om utbildning av väktare (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juni 1975):

Utredningsman: Jansson, Paul G., elekiriker, led. av riksdagen

Experter: Arvidsson, Lars-Eric, ingenjör (fr.o.m, den 7 april 1976) Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 september 1976) Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 7 april 1976) Ljung, Bengt-Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1976) Skalin, Hans E. C, företagsjurist (fr.o.m. den 7 april 1976) Wistedt, J. Åke, direktör (fr.o.m. den 7 april 1976) Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 7 april 1976)

Sekreterare: Ogvall, Dan O., iL rådman (fr.o.m. den 18 november 1975)

Lokal: Departementens kommittéer. Box 347, 401 25 Göteborg, tel, växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 61,

Utredningen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med ordningsvaktsutredningen, olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

47. Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av hyreslagen (se Post- och Inrikes tidn, den 17 juli 1975):

Ordförande: Vängby, Staffan O. S., justitieråd

 

47                  Kommittéer: Justitiedepartementet   Del I Ju: 48

Ledamöter: Bengtsson, K.-E, Bengt, ombudsman, led, av riksdagen (fr,o.m, den 1 december 1976) Berg, Folke L. V., direktör

Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, f.d, led, av riksdagen Jansson, Sven L, direktör

Strömberg, Karl-Erik J,, skoldirektör, led, av riksdagen Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande

Expert: Andersson, Hans (Hasse) G., sekreterare

Josephsson, Leif E., förbundsjurist (fr.o.m. den 15 september 1975) Åsbring, Lars-Göran G., bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare: Svahn, Bertil A., hovrättsassessor

Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., 11128 Stockholm, tel. 763 23 49 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 62.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 23 september 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:60) Hyresrätt I. Förhandlingsordningar på bostadshyresmarknaden m.m.

Utredningen planerar att under våren 1977 avge ett delbetänkande om lokalhyresfrågor.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

48. Rättshjälpsutredningen (Ju 1975:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för en allmän översyn av rättshjälpssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):

Ordförande: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Ledamöter: Bergström, Britta J., universitetslektor, led. av riksdagen Larfors, E. V. Tage, direktör, f.d. led. av riksdagen Spak, Carl-Anton, lagman

Experter: Joelsson, V. Arnold, kammarrättslagman (fr.o.m. den 5 december 1975)

 

Del I Ju: 48    Skr 1976/77:103                                  48

Lund, Wiggo T., advokat (fr.o.m. den 5 december 1975) Reuterwall, Lennart S., advokat (fr,o,m, den 5 december 1975) Sehlstedt, K. Annika M., byrådirektör (fr.o.m, den 5 december 1975)

Sekreterare; Werner, J, Bertil H., hovrättsråd (fr,o,m. den 23 oktober 1975)

Bitr. sekreterare; Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari 1976)

Lokal: Riddarhuskajen 1, Stockholm, tel. 11 87 23 (Werner), 10 82 37 (Wallin). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 63. Tilläggsdirektiv, se del II Ju 3.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

49.1975 års polisutredning (Ju 1975:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1975):

Ordförande: Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare

Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen Segerström, Ingrid B., borgarråd

Experter: Eriandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erling, E. Harald, polismästare (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Erstam, Sven-Erik F., länspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Hjälm, Nils G. O., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1976) Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Persson, Cari J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Welander, Gösta, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Wendin, Sture E. W., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

 

49                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del I Ju: 51

Sekreterare: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Bitr. sekreterare; Carlsson, N. Ebbe K., chefredaktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 15 december 1976)

Lokal; Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 57 (Alpsten)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Ju 64.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Utredningen har under 1976 infordrat uppgifter om polisverksamheten genom enkäter till länsstyrelser, kommunstyrelser och lokala polisstyrelser.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

50. Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda frägan om rätt till tronen också för kvinnor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976);

Utredningsman: Lindell, Ingvar A., f.d. landshövding (fr.o.m. den 18 december 1975)

Sekreterare: Rossipal, Helga K. M., rådman (fr.o.m. den 6 februari 1976)

Lokal: Södra Roslags tingsrätt, Erik Dahlbergsgatan 58-62, 115 32 Stockholm, tel. växel 63 57 60 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju I.

Utredningsmannen beräknas slutföra sitt uppdrag omkring årsskiftet

1976/77.

51. Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågor angående mathållningen vid kriminalvårdens anstalter

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda vissa frågor angående mathållningen vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 12 mars 1976):

4   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I Ju: 51    Skr 1976/77:103                                  50

Utredningsman: Skröder, Per C, C, direktör (fr.o.m. den 3 mars 1976)

Sekreterare; Hansén, Pär G, H., fil, stud. (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 II 73 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 2.

Utredningen har under tiden april - oktober 1976 utfört en enkätundersökning och besökt ett 20-tal kriminalvårdsanstalter samt ett 10-tal kommunala resp. landstingskommunala storkök.

Utredningsmannen har i skrivelse den 31 augusti 1976 till chefen för justitiedepartementet föreslagit en tillfällig personalförstärkning på landets kriminalvårdsanstalter.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

52. Utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 för översyn av upphovsrättslagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 mars 1976):

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare

Ledamöter: Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen Palm, N. Sture, redaktör, led. av riksdagen

Experter: Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat Ekberg, Karl-Henrik, direktör Gehlin, Jan H. M., förbundsordförande Hernlund, Cari-Hugo H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Karnell, G. Gunnar W., professor Landquist, Eddie L., direktör Magnusson Sessler, Gun L, förbundsjurist Modig, Jonas E., direktör Nordmark, Hans A., direktör Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor Peyron, Ulf C. C, programjurist Rembe, Rolf D., förbundsdirektör

 

51                  Kommittéer: Justitiedepartementet   Dell Ju: 53

Sanmark, P. Arvid L., hovrättsassessor

Storm, C, Olof, direktör (fr.o.m, den 23 april 1976)

Sekreterare: Berg, L, Christer, hovrättsassessor

Lokal; Stora Nygatan 2 A, 4 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 54 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 4.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit nio sammanträden. I anslutning till de sex senaste sammanträdena har överläggningar ägt rum med representanter för olika myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete. Därutöver har utredningens ordförande och sekretariat sammanträtt med företrädare för motsvarande utredningar i de övriga nordiska länderna.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

53. Expertorgan (Ju 1976:03) på bokförings- och redovisningsområdet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 att utgöra expertorgan på bokförings- och redovisningsområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 4 maj 1976);

Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, direktör

Ledamöter: Bargholz, Percy, utredningssekreterare Carlsson, Sune B., auktoriserad revisor Danielsson, Erik, direktör Fischerström, Hans, avdelningsdirektör Jonsson, Ingemar, direktör Moreau, Jan-Erik, utredningssekreterare Norr, Benny, revisor Roos, Olle, skattedirektör Steineck, Åke, direktör

Expert: Bökmark, Jan, hovrättsassessor

Sekreterare: Carlsson, N. Boris, ekonomidirektör (fr.o.m. den 7 maj 1976)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 6.

Expertorganet har under tiden maj - juni 1976 hållit tre sammanträden.

 

Del I Ju:53   Skr 1976/77:103                                     52

Expertorganets arbete har slutförts i och med att bokföringsnämnden har inrättats fr.o.m. den 1 juli 1976.

54. Utredningen (Ju 1976:04) för översyn av lagstiftningen om förmögenhetsbrott

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för att se över lagstiftningen om förmögenhetsbrott (se Post- och Inrikes tidn. den 8 maj 1976):

Ordförande: Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident

Ledamöter: Bergander, Lilly K., fru, led. av riksdagen Polstam, K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen

Experter: Jareborg, Nils B., docent Jonsson, Torsten J., länsåklagare

Sekreterare: Hegrelius Johnson, Barbro M., hovrättsassessor

Lokal: Hovrätten för Nedre Norriand, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel. växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 7.

Utredningen har hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

55. Utredningen (Ju 1976:05) om översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för att göra en översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare (t.o.m. den 18 november 1976)

Wijkman, Anders 1. S., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976)

 

53                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Deii Ju:56

Ledamöter; Anér, Kerstin, statssekreterare, led, av riksdagen Gustafsson, Stig G,, förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen Hugosson, Kurt L, byråchef, led, av riksdagen Kindbom, Bengt M. L,, sekreterare, led, av riksdagen Pettersson, Rune V,, f,d, led. av riksdagen

Sekreterare: Nilsson, Torbjörn M, E,, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Bitr. sekreterare: Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Datainspektionen, Fack, 103 60 Stockholm, tel. växel 22 79 80 (sekretariatet)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 5,

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

56. Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårdsstyrelsens organisation, m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj 1976 för att utreda kriminalvårdsstyrelsens organisation m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1976):

Ordförande: Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare

Ledamöter: Bruno, Gösta F., överdirektör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör Leche, Johan H., departementsråd Lönnberg, C. Gunnar L, avdelningsdirektör Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Mattsson, Morgan N., ombudsman Söderman, Elis A., ombudsman

Sekreterare: Karlström, Vilhelm H., byråchef (fr.o.m. den 15 september 1976)

Lokal: Kriminalvårdsstyrelsen, 601 80 Norrköping, tel. växel 011/10 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 8.

 

Del I Ju: 56    Skr 1976/77:103                                   54

Utredningen började sitt arbete under hösten och har haft två sammanträden. Till kommittén har knutits en projektgrupp bestående av tre representanter från kriminalvårdsverket och fyra från statskontoret. Projektgruppen har haft ett flertal sammanträden. Dessutom har utredningen beslutat tillsätta en referensgrupp med representanter för kriminalvårdens regionala och lokala organisation.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

57. Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminalvården

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 maj 1976 för att utreda frågan om isolering inom kriminalvården (se Post- och Inrikes tidn, den 24 juli 1976):

Ordförande: Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen Selin, Sven, ombudsman

Expert: Blomquist, Clarence, docent (fr.o.m. den 24 november 1976)

Sekreterare: Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 oktober 1976)

Lokal: Departementens kommittéer. Box 347, 40125 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Ju 9,

Utredningen har under oktober 1976 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

55                      Kommittéer: Utrikesdepartementet   Del I UD: 1

Utrikesdepartementet

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1

1. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 6 juli 1972 för att utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:

Ordförande: Lidbom, Carl G., förutv. statsråd, led. av riksdagen

Vice ordförande: Blix, Hans M., utrikesråd (fr.o.m. den 25 april 1974)

Ledamöter: Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman (fr.o.m. den 13 juni 1974) Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen Skarstedt, Cari-Ivar S., rättschef (fr.o.m. den 25 april 1974) Tammelin, Lars-Erik, avdelningschef Thunborg, Anders 1., ambassadör Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen Wulff, Torgil H., kommendör Åström, C. Sverker, kabinettssekreterare

Experter: Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 april 1976) Janzon, Bo, förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Larsson, Ulf, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1976) Liljegren, Carl-Henrik S., kansliråd (fr.o.m. den 21 oktober 1975) Nilsson, Bengt, G. kansliråd (fr.o.m. den 17 juni 1976) Prawitz, Jan, laborator

Rosenblad, Esbjörn C. A., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1974) Rybeck, Bo, 1 :e marinläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1972)

Sekreterare: Bring, Ove, jur. kand. (fr.o.m. den 20 april 1976)

Hjertonsson, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1974 t.o.m. den 19 april 1976)

 

Del I UD: 1    Skr 1976/77:103                                    56

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1973 års riksdagsberättelse UD 5.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med u-länderna:

Ordförande: Korpås, B. G. Sture, folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1976)

Nilsson, H. Torsten L., förutv. utrikesminister, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976)

Ledamöter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Korpås, B. G. Sture, folkhögskolerektor, led. av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976)

Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Wirmark, B. David L, fil. kand., ers. för led. av riksdagen

Sekreterare: Anell, Lars E. R., departementsråd

Bitr. sekreterare: Ljunggren, C. Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1976) Oden, C. Bertil, avdelningsdirektör

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberättelse UD 3.

 

57                      Kommittéer: Utrikesdepartementet    Dell UD:3

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter som berörs av utredningen.

De sakkunniga beräknas lämna sill huvudbetänkande under 1977.

3. Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att fortlöpande följa utvecklingen på nedrustningsområdet samt utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor:

Ordförande: Thorsson, Inga M., statssekreterare, led, av riksdagen

Ledam9ter: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Blix, Hans M., utrikesråd Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Hamilton af Hageby, C. Gustaf H. C, ambassadör Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led, av riksdagen Jonäng, Gunnel M,, studieinstruktör, led, av riksdagen Larsson, Ulf O., f.d. statssekreterare Leif land, Leif, utrikesråd Liljegren, Carl-Henrik S., kansliråd Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen

Experter: Blom, E. Göte, kommendör Dahlén, Per Olof (Olle) R., ambassadör Dahlman, S. Ola, laborator Edmar, A. E. Desirée, departementssekreterare Ericsson, Ulf A., överingenjör Hjertonsson, Karin, departementssekreterare Lind, Johan H., departementssekreterare Lundin, S. Johan, forskningschef Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör Prawitz, Jan, laborator Reinius, E. A. Ulf, kommendör Strand, Karl-Erik, kansliråd

Sekreterare: Engfeldt, Lars-Göran, departementssekreterare

Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm, tel. växel 763 10 00

 

'»•"W:3    SkM976/77:,»3

Delegationen har under tin

 

59                Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del I Fö: 1

Försvarsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:5 och 7

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 4

1. Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1967 för att utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation (se Post-och Inrikes tidn. den 9 februari 1%7):

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Björk, Gunnar E., bankkonsulent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Gustavsson, Gusti L. A., el-installatör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1974)

Hylländer, K. Gunnar E., köpman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974) Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Experter: Albrektson, Hans, kansliråd (fr.o.m. den I juli 1976) Bergstrand, Per-Erik, överste (fr.o.m. den 15 april 1975) Hansson, Nils O., överste (t.o.m. den 30 september 1976) Höljer, Gunnar, krigsråd

Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör Larsson, S. Rune W., överste (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Larsson, Sven E., departementsråd Lugn, P. E. Robert, överste Månsson, E, O, Sigvard, överste av 1. graden

Nilsson, Alice H, Ch,, kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Persson, Ragnar, överste (fr.o.m. den I augusti 1975) Strand, Kari-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1975)

 

Del I Fö: 1    Skr 1976/77:103                                    60

Thufvesson, Bengt E,, departementsråd

Wennerhorn, Karl Otto L,, departementsråd

Wigardt, Hans G. T., planeringsdirektör (fr,o.m. den 1 december 1975)

Sekreterare; Cederwall, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m, den 1 december 1975) Lundbergh, Hans P, N. J., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 december 1975)

Bitr. sekreterare; Lyckeberg, Nils, departementssekreterare (t,o,m, den 31 mars 1976)

Lokal: Fredsgatan 2,11152 Stockholm, tel. 1139 35 och 11 42 85 (sekreterarna), 11 88 25 (expeditionen)

Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fö 20. Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberättelse Fö 10 samt 1975 års kommittéberättelse Fö 2.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 17 sammanträden. Därutöver har nio sammanträden hållits med särskild arbetsgrupp inom utredningen. Utredningen har besökt åtta förband och två skolor inom armén och marinen samt tre regionala staber.

Utredningen har den 31 mars 1976 avgett betänkandet (Ds Fö 1976:1) Del 1: Utgångsvärden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1971 för att utreda och inkomma med förslag till förvaltningsutbildning inom krigsmakten:

Utredningsman: Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör, f.d. led. av riksdagen

Experter: Brantberger, Per-Gunnar, överste Grahm, A. Folke, byrådirektör (t.o.m. den 31 mars 1976) Hullberg, Axel Th. A:son, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 april 1976) Knöös, Erik O., kapten Lindberg, R. Greger, överste Magnusson, Lennart C. O., avdelningsdirektör Nyberg, Stig K., studierektor

Skedinger, Arne H. E., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 mars 1976) Strömberg, Carl-Axel B., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 februari 1976) Torfgård,SvenH. C. T.,översteav I. graden (t.o.m. den 31 mars 1976)

 

61                      Kommittéer: Försvarsdepartementet   Dei I Fö: 3

Sekreterare: Dinell, Jan A. C, departementssekreterare

Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 60 25 35 (utredningsmannen), växel 763 10 00 (sekreteraren), 62 21 09 (sekretariat)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 78 sammanträden.

Utredningen har den 5 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:15) Utbildning i förvaltning inom försvaret del 3 med förslag till utbildning i personaltjänst samt till administrativ utbildning av högre chefstjänstemän.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

3. Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveckling av försvarets planerings- och programbudgetsystem (PPBG)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att framlägga förslag rörande den slutliga utformningen av försvarets nya planerings- och budgeteringssystem samt att leda och samordna det fortsatta utvecklingsarbetet inom förenämnda område:

Ordförande: Ehrling, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Ledamöter: Grape, S. Lennart, departementsråd Petri, Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974)

Experter: Bergelin, Peter, överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1976) Edman, Kurt E., krigsråd (t.o.m. den 31 januari 1976) Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant

Folke, U. Ingemar, överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1976) Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976) Nilsson, Stig Å., organisationsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976) Olsson, Jan O., departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976) Rangne, Bo, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1976) Strand, Karl-Erik, kansliråd

Sekreterare: Edgren, Claes A. W., överste (t.o.m. den 13 juni 1976)

 

Del I Fö: 3    Skr 1976/77:103                                    62

Bitr. sekreterare; Hellman, Sven R., överingenjör Sondén, Jan A., kommendörkapten

Lokal;   Försvarsdepartementet,   Regeringsgatan   1-3,   Fack,   103 20 Stockholm, tel. 763 25 37 (ordföranden)

Direktiven för ledningsgruppen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 20.

Ledningsgruppen har under tiden november 1975-oktober 1976 hållit åtta sammanträden.

Ledningsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet

1977.

4. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1971 med uppgift att till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör samman med genomförandet av höjningen av pensionsåldern för militär personal (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):

Ordförande: Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör

Ledamöter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare Bäcklin, Lars R., ombudsman Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman Winéus, Bengt G., departementssekreterare

Ersättare för ledamöter: Liedberg, Anders J. B., ombudsman (för Bäcklin) Sandberg, K. G. Ulf, förste ombudsman (för Wiljerg)

Experter: Lindahl, Carl-Fredrik H., överstelöjtnant Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Sekreterare: Stålhandske, O. Lennart, överstelöjtnant

Bitr. sekreterare: Otterberg, L. Håkan, kapten

Lokal:  Försvarsdepartementets kommittélokaler,  Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 21.

 

63                     Kommittéer: Försvarsdepartementet   Dell Fö:5

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.

Delegationen har den 9 juni 1976 avgett en rapport över det hittills utförda arbetet rörande militära pensionsåldersreformens genomförande.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

5.1972 års värnpliktsutredning (Fö 1972:01)

Tillkallade enligt Kungl. Mai:ts bemyndigande den 7 april 1972 för att utreda de värnpliktigas utbildning och utnyttjande m, m, (se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1972):

Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen Enskog, Carl-Gustav B., personalchef, f.d, led. av riksdagen Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Hedin, Carl Eric, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen

Experter: Berggren, Alf, kommendör av 1. graden Borgquist, Frithiof, byråchef Creutzer, Bertil R., generalmajor Hörnquist, K. Iwan E., överste av 1. graden

Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (t.o.m. den 31 december 1975)

Lindgren, Carl-Ivar, överste Lugn, P. E. Robert, överste Lyth, K. Erik, överste av 1. graden Magneberg, Stig E., överste (t.o.m. den 1 oktober 1976) Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef Wagner, G, F. Wilhelm, överste

Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar, departementsråd

Sekreterare: Jansson, K. Eric, kapten Nystedt, Stig H., t.f. avdelningsdirektör

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fö 18.

 

Del I Fö:5    Skr 1976/77:103                                     64

Utredningen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit nio sammanträden samt haft överiäggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 14 september 1976 avgett delbetänkandet (Ds Fö 1976:2) Värnpliktspersonalen inom försvarsmakten och totalförsvaret i övrigt - Vissa frågor rörande personalhantering m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

6.1973 års vapenfriutredning (Fö 1973:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1973 för översyn av lagen om vapenfri tjänst och sanktionerna vid vägran att fullgöra värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst;

Ordförande; Holmberg, Carl V., justitieråd

Ledamöter; Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen

Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1974)

Möller, S. A. Birger, f.d. led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Werner, N. Mårten S., kyrkoherde, f.d. led. av riksdagen

Experter: Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Suneson, Karl-Henrik A., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974)

Sekreterare: Janson, Björn C, hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1976) Köriof, Björn H. B., kanslisekreterare, ers. förled, av riksdagen (fr.o.m. den 4 juni 1974 t.o.m. den 10 oktober 1976) Linde, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fö 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden samt företagit studiebesök i Finland. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

 

65                 Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del I Fö: 8

7.1974 års underrättelseutredning (Fö 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att utreda riktlinjer för den militära underrättelsetjänsten m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1974);

Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler

Sakkunniga: Axell, H. Göran, ombudsman Clason, Anders E. V., chefredaktör Eriksson, Nancy M., fru, f.d. led. av riksdagen Hedlund, Gunnar, förutv. statsråd, f.d. led. av riksdagen Himmelstrand, J. Ulf L, professor

Experter: Ekman, C. H. Stig, docent (t.o.m. den 31 januari 1976) Skarvall, Karl-Erik, hovrättspresident (fr.o.m. den 6 februari 1974) Wenblad, L. Bertil A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare: Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (t.o.m. den 11 april 1976)

Bitr. sekreterare: Nilsson, E. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 24 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 12.

Utredningen har under tiden november 1975 - januari 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 15 januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:19) Den militära undertättelsetjänsten.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03) (FLU-74)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1974 för att utreda det militära försvarets centrala och högre regionala ledningsorganisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1974):

Ordförande: Gustafsson, Hans L., landshövding, f.d. led. av riksdagen

5   Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

 

Dell Fö: 8    Skr 1976/77:103                                     66

Ledamöter: Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen Träff, Sven-Olov A., direktör, led. av riksdagen

Experter: Bodin, K. Berndt, departementssekreterare

Grahn, T, Roland, överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)

Gustafsson, Torsten B,, major (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)

Högberg, Lars G,, fil.lic (fr.o.m. den 12 december 1974 t.o.m. den 31 december 1976)

Jarmar, L. Håkan, organisationsdirektör

Larsson, J. Krister L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 15 januari 1975 t.o.m. den 31 december 1976)

Nielsen, Kaj L., överstelöjtnant (fr.o.m. den 23 februari t.o.m. den 15 maj 1976)

Olhede, Torleif E., departementssekreterare

Samuelson, Ulf G., kommendörkapten (fr.o.m. den 15 januari 1975 t.o.m. den 31 december 1976)

Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 februari 1976) Skoglund, Claes G., generalmajor

Winblad, Harry W., överste (t.o.m. den 31 december 1976) Wallén, Göran R., kommendörkapten (fr.o.m. den 23 februari t.o.m, den 15 maj 1976)

Sekreterare; Ludvik, Klaus, organisationsdirektör

Bitr, sekreterare; Blomgren, Eva M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Lundqvist, Sten T;son, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1976) Nyman, Bengt O. P., byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1975) t.o.m. den 27 februari 1976)

Lokal: Fredsgatan 2,111 52 Stockholm, tel. 763 37 80 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 14. Kompletterande direktiv, se del II Fö 3.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden samt gjort en studieresa till Norge.

Utredningen har den I december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:64) Försvarsmaktens centrala ledning.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

67                     Kommittéer: Försvarsdepartementet   Dell Fö:9

9.1974 års försvarsutredning (Fö 1974:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 oktober 1974 för att utreda totalförsvarets fortsatta utveckling m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1974):

Ordförande: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den28 oktober 1976) Thunborg, Anders L, ambassadör (t.o.m. den 7 oktober 1976)

Ledamöter: Bengtsson, Kari F., verkmästare, led. av riksdagen Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 27 oktober 1976)

Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1976) Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen Thunborg, Anders L, ambassadör (fr.o.m. den 8 t.o.m. den 31 oktober 1976)

Experter: Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november 1974) Ehriing, G. O. Ingvar, kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Eklund, C. Gunnar, generallöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Grape, S. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Hellman, Sven R., överingenjör (fr.o.m. den 21 november 1974) Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976) Leifland, Leif, utrikesråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Nordbeck, S. E. Gunnar, statssekreterare (t.o.m. den 27 oktober 1976) Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Pettersson, Lars-OIov, ombudsman (fr.o.m. den 4 maj t.o.m. den 7 oktober 1976)

Petri, Gunnar G. B., kansliråd (fr.o.m. den 21 november 1974) Thyberg, P. Erik, byråchef (fr.o.m. den 21 november 1974) Tunberger, Johan A., informationssekreterare (fr.o.m. den 11 november 1976) Wigur, J. T. Rolf, överste (fr.o.m. den 21 november 1974)

Huvudsekreterare: Engman, O. Ingemar, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1974)

 

Del I Fö: 9   Skr 1976/77:103                                     68

Sekreterare; Bergquisl, Mats F. Th,, departementssekreterare (t.o,m, den 31 mars 1976)

Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Sagrén, K. Åke, överstelöjtnant (fr.o.m. den 21 november 1974) Sondén, Jan A., kommendörkapten (fr.o.m. den 21 november 1974)

Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 763 37 85 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fö 15. Kompletterande direktiv, se 1976 års kommittéberättelse Fö 13.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 30 sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 30 januari 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:5) Säkerhetspolitik och totalförsvar.

På uppdrag av utredningen har studier genomförts av professor Gunnar Adler-Karlsson (Ds Fö 1975:3) De multinationella företagens roll i det internationella systemet och av docent Gunnar Jervas (Ds Fö 1975:4 och 5) Teorier om uppkomsten av konflikter och krig respektive Från hotbild i öst och väst.

En projektgrupp inom försvarsdepartementets planerings- och budgetsekretariat har för utredningens räkning genomfört undersökningar dels av försvarsindustrins problem Försvarsindustriella problem (november 1975) dels Samhällsekonomisk analys av framtida flygplansanskaffning (oktober 1976).

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

10. Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 november 1974 för översyn av tjänstereglementet för krigsmakten (se Post- och Inrikes tidn. den 14 december 1974):

Ordförande: Skarstedt, Cari-Ivar S., rättschef

Ledamöter: Hårdefelt, S. Börje, rättschef Peyron, Gustaf F. C, generalmajor

Expert: Hultan, Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 12 april 1976)

 

69                    Kommittéer: Försvarsdepartementet    Del I Fö: 11

Huvudsekreterare; Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 december 1976) Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1977)

Sekreterare; Andersson, Jan-Åke L,, major

Forssberg, E, Olof, hovrättsassessor (fr,o,m, den 1 januari 1977) Pettersson, Lars-OIov, ombudsman (t.o.m, den 29 oktober 1976)

Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, Fack, 103 20 Stockholm, tel, växel 763 10 00 (sekreterarna)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 14,

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med särskilt utsedda kontaktmän hos myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete. Studiebesök har företagits vid förband och utbildningsanstalter.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

11. Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1975):

Ordförande; Frändås, S. G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Barke, Christine, vice ordförande i Riksförbundet Sveriges lottakårer Larsson, Carl-Otto, överste

Experter: Adolfsson, Jens, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 september 1976)

Ershammar, Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 15 april 1975) Granath, Solve O., förste ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1975) Hultan, Ivan, personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975) Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Sjöö, Curt O., överstelöjtnant (fr.o.m. den 18 april 1975)

Sekreterare: Ershammar, Mats O. T., konsulent (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Lokal; Kommendörsgatan 28, 5 tr., 114 48 Stockholm, tel. 61 58 16 (sekreteraren)

 

Del I Fö:11    Skr 1976/77:103                                    70

Direktiven för beredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 15.

Beredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av beredningens arbete.

Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 7 maj 1975 för utredning om försvarets gymnasiala utbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1975):

Ordförande: Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen

Experter: Elfving, Arne, skolinspektör (fr.o.m. den 17 maj t.o.m. den 30november 1976)

Hammarström, P. Rickard, studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Lundin, Åke E., överstelöjtnant (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Norenberg, Bertil W., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Nyberg, Stig K., studierektor (fr.o.m. den 16 juni 1975) Palm, Hans G. G., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 16 juni 1975)

Sekreterare: Ekberg, S. Britta, t.f. kansliråd (t.o.m. den 30 april 1976) Nystedt, Stig H., t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976)

Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9, 115 28 Stockholm, tel. 61 35 03 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

13.1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för att lämna förslag till bestämmelser för övergången till ändrat skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

 

71                    Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del I Fö: 14

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Welin, E. Gösta, direktör Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen Williamsson, Uno E. L, länsråd

Experter: Edmén, Lars H., försvarsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Janson, Björn C, hovrättsassessor Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975) Lagerblad, J. Peter, departementssekreterare Terstad, 1. Gösta A., kansliråd

Sekreterare: Tjörneryd, John E. E., byråchef

Lokal: Civilförsvarsstyrelsen, Fack, 162 10 Vällingby, tel. 37 26 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 17.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.

Utredningen har den 21 maj 1976 till regeringen överlämnat förslag till förordning om skyddsrum och förslag till bestämmelser för kommunal skyddsrumsplanering.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

14. Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m. inom värnpliktsutbildningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för översyn av medbestämmande och inflytande inom utbildningen i det militära försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1975):

Ordförande: Larsson, Ulf O., f.d. statssekreterare

Ledamöter: Andersson, Uno, sektionsordförande Johansson, O. Mauritz, förste ombudsman Månsson, E. O. Sigvard, överste av I. graden Sandberg, Ulf K., förste ombudsman Selö, Christer, ombudsman Svensson, Raymond, ombudsman

 

Dell Fö:14    Skr 1976/77:103                                     72

Referensgrupp för utbildningsfrågor:

Experter; Alexandersson, Anders, värnpliktig (fr.o.m. den 12 april 1976) Andersson, Claes-Göran, major (fr.o.m. den 12 april 1976) Arvidsson, Gunnar, förrådsförman (fr.o.m. den 12 april 1976) Bjerke, Bertil, konsulent (fr.o.m. den 12 april 1976) Bock, Henry, värnpliktig (fr.o.m. den 12 april 1976) Bodin, K. Berndt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Dahlén, Torsten, kapten (fr.o.m. den 12 april 1976) Gustafson, Ingemar, fanjunkare (fr.o.m. den 12 april 1976) Hjelm, Lars, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 april 1976) Nilsson, Bengt, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 april 1976) Wesding, Nils E., värnpliktig

Sekreterare: Höglund, G. Z. Margrethe, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)

Bitr. sekreterare: Ekberg, Britta S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1975)

Pettersson, Lars-OIov, ombudsman (fr.o.m. den 25 september 1975 t.o.m. den 29 oktober 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, 11182 Stockholm, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fö 18. Tilläggsdirektiv, se del II Fö 2.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanträde hållits med referensgruppen för utbildningsfrågor.

Utredningen har den 5 november 1976 avgett betänkandet (Ds Fö 1976:3) Utökat värnpliktsinflytande.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Utredningen (Fö 1976:01) om statsbidrag till fritidssysselsättningar for värnpliktiga

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 januari 1976 för att utreda frågan om statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktige (se Post- och Inrikes tidn. den 14 februari 1976):

 

73                   Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del I Fö: 15

Sakkunnig: Olsson, Mats, sparbankskonsulent, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari 1976)

Sekreterare; Johansson, Kjell J.-O., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Lokal: Försvarsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Fö I.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

Dell S:l    Skr 1976/77:103                                                74

Socialdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under är 1976:6,11,23,24 och 25

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 2,13 och 18

1. Handikapputredningen (S 1966:38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1%5):

Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Ledamöter: Antonsson, Johannes M., statsråd, led. av riksdagen Fors, Åke Hj., kansliråd Gustafsson, Åke G., avdelningschef Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Åkerlind, Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen

Experter: Brattgård, Sven-Olof, professor Boman, Lars H., avdelningsdirektör Carlsson, Barbro L., fil. mag. Dalen, Ingrid, departementssekreterare Eriksson, I. Seved, byråchef Gardeström, Linnea, sekreterare Hanson, Göte, bitr. professor Hansson, Nils, direktör Lindqvist, Bengt, direktör Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd Madebrink, Rut, rektor Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef

Sekreterare: Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare

 

75                           Kommittéer: Socialdepartementet   Del I S: 2

Loka): Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel, växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1%6 års riksdagsberättelse S 38, Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberättelse S 13.

Kungl. Maj:t har den 25 maj 1973 till utredningen överlämnat riksdagens skrivelse den 9 maj 1973, nr 180, jämte socialutskottets betänkande 1973:12, såvitt avser frägan om flerhandikappades problem, för att prövas av utred­ningen vid fullgörandet av dess uppdrag.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden.

Utredningen har den 22 juni 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:20) Kultur åt alla.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni I%5föratt somen till socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:

Ordförande: Fridh, Göte, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 19 oktober 1976) Larsson, Gerhard, statssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)

Ledamöter: Alsén, Sven, avdelningschef Andersson, J. Gunnar D., överdirektör

Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1976) Berg, C. G. Håkan, departementsråd (t.o.m. den 14 maj 1976) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Englund, K. Svante L, departementsråd Ericsson, Bengt G., direktör Ericsson, Nils E., ombudsman Eriksson, Evert G., landstingsråd Hansson, Stig F., landstingsråd

Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd (fr.o.m. den 1 november 1976) Heideman, Gunnar A., kommunalråd

Hillerdal, Olof, bitr. överläkare (fr.o.m. den 6 december 1976) Holmstedt, Igor, landstingsledamot

Höglund, K. Thure, sjukvårdsdirektör (t.o.m. den 31 oktober 1976) Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot

 

Dell S:2    Skr 1976/77:103                                        76

Lindahl-Kiessling, Kerstin, planeringschef (fr.o.m. den6december 1976)

Lindström, Alice M. F., undervisningsråd

Nelander, Olle M. V., direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976)

Petersson, Olof H. E., kansliråd

Rexed, Bror A., generaldirektör

Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Thor, Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Ward, Kurt K. B., landstingsråd

Westerborn, Olle O. A., docent

Zetterström-Lagerwall, Gerd M., direktör

Experter: Bergstedt, Tord L. H., sjukvårdsdirektör Fredriksson, H. Einar, byråchef

Häggquist, Harald, avdelningsdirektör (t.o.m. den 5 december 1976) Jönsson, E. Gustav, departementsråd Lindgren, S. Åke, generalläkare Nygren, G. Ingemar, kansliråd Orava, Olavi A. (Olle), byråchef Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två plenarsammanträden.

Under året har delegationen bl.a. behandlat olika frågor beträffande läkarfördelningsprogrammet och sjukvårdsplanering. Delegationen har vidare angett riktlinjer för prioritering av nya byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn för åren 1977-1978.

En av delegationen tillsatt arbetsgrupp med uppgift att utreda frågor rörande s.k. hälsocentra har avgett en rapport vilken överlämnats till regeringen.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

3. Socialutredningen (S 1969:29)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967 för allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 februari 1%8):

 

77                           Kommittéer: Socialdepartementet    Del I S: 3

Ordförande; Andersson, Thure G., f.d. landshövding, f.d. led, av riksdagen

Ledamöter: Ahlgren, Sven H, J,, förbundsordförande Albinsson, N, Gillis, landstingsdirektör Andersson, G, Ingemar, byråchef Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande Henrikson, Lars G., ombudsman, led, av riksdagen Krantz, P, Gunnar, direktör Larsson, Erik, lantbrukare, led, av riksdagen

Littmarck, Blenda M. V., fröken, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m, den 6 december 1976)

Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen Mangård, Nils, hovrättsråd

Troedsson, Ingegerd, statsråd, led. av riksdagen (t,o,m. den 14 oktober 1976)

Syl vänder, Inga M., förbundsordförande Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d, led, av riksdagen

Experter: Carlson, K. Sören, f. borgarråd Forslund, E. Birger, kansliråd Gisslen, Axel, personaldirektör Grönwall, Lars O., departementsråd Hedlén, Bengt R., socialdirektör Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd Holmberg, Sten E., socialdirektör Nelson, Alvar F. A., professor

Norström, Carl C:son, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1976) Ottoson, Ivan, rektor Rigbäck, Berndt G., direktör Stark, K. Birger, socialchef Sverne, Tor E., lagman

Sekreterare: Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent

Fredelius, Bengt, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 oktober 1976) Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Söderberg, Bengt W., socialchef Thunved, Anders E., hovrättsassessor Vrede, Björn E., sekreterare (t.o.m. den 31 december 1976)

Bitr. sekreterare: Ritter, Kristin, socionom

 

Dell S:3   Skr 1976/77:103                                         78

Lokal: Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1%9 års riksdagsberättelse S 29. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse S 9.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden under sammanlagt 44 dagar.

En remissammanställning över socialutredningens betänkande har utarbetats (Ds S 1975:15) Socialutredningen och remissorganens syn på framtidens socialvård.

Utredningen beräknas år 1977 framlägga förslag till socialtjänstlag m.fl. författningar.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

4. Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för att utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnader, innefattande dels en samhällsekonomisk analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels en teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:

Utredningsman: Höök, Erik S. V., professor

Experter: Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Lindgren, S. Åke, generalläkare Skogsberg, P. Gösta, f.d. avdelningschef Stenfors, Bo 1. L., departementssekreterare Svenonius, Rolf H., ekonomichef

Sekreterare: Hjorth, Lars E. A., kansliråd

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stock­holm, tel. växel 763 10 00

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit överiäggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningsarbetet. Därutöver har sammanträden hållits i en särskild arbetsgrupp om de totala sjukvårdskostnadernas fördelning.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

79                           Kommittéer: Socialdepartementet   Dell S:5

5. Pensionskonunittén (S 1970:40)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att utreda frågan om pensionsåldern m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1970):

Ordförande: Granqvist, Liss M., president

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Bergström, Britta J., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1976)

Jönsson, Gustav, departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen

Mundebo, K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7 oktober 1976)

Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, f.d. led. av riksdagen

Experter: Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor Danielson, Gunnar H., generaldirektör Haglund, Sven, t.f. avdelningsdirektör Nilsson, K. F. Lennart, kansliråd Persson, Gustav B., sekreterare Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident Svensson, Inge G., direktör Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare: Abelson, Lars Göran, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1977) Alkman, Leif A., kammarrättsfiskal Nordborg, Kjerstin M., hovrättsfiskal

Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 52 82 (Alkman) och 20 68 13 (Nordborg)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse S 34. Tilläggsdirektiv, se del II S I.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Kommittén avser att i början av år 1977 avge ett betänkande om intjänande av pensionspoäng inom tillläggspensioneringen, avgiftsreglerna inom socialförsäkringarna samt standardsäkring av pensionssystemet.

Kommittéens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Del I S: 6    Skr 1976/77:103                                     80

6. Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1971 för att företa en översyn av yrkesskadeförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juni 1971):

Ordförande: Ekberg, Leif, justitieombudsman

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Fredriksson, K. Torsten, gruvarbetare, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Olof, direktör Karlsson, Henry, förbundssekreterare Svensson, Inge G., direktör Walander, Håkan L, ombudsman

Experter: Dahlström, Lars E., försäkringsdomare Forssberg, Olof, hovrättsassessor Grönwall, Lars O., departementsråd Karlsson, H. K. Göran, ombudsman Marits, Arvo A., byråchef Sandell, Arne, bitr. direktör Söderberg, Åke M., t.f. avdelningschef

Sekreterare: Gustavsson, Bengt A., kammarrättsfiskal Hessmark, Lars-Göran, kammarrättsfiskal

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse S 32.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Kommittén har i september 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:50) Statligt personalskadeskydd.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för frågor rörande verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m.m.:

Ordförande: Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen

 

81                      Kommittéer: Socialdepartementet   Del I S: 8

Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör Johansson, Karl-Axel, sekreterare Toner, E. Mari-Anne, skolkonsulent Viklund, Margareta, sekreterare

Experter; Bergfors, Per-Gösta, överläkare Fändriks, Ann-Louise, förskollärare Gardeström, Linnea, sekreterare Stjerna, Kenneth H., sekreterare Svensson, Sten, departementssekreterare

Sekretariat: Lauritzen, Sonja, psykolog (fr.o.m. den 1 januari 1976) Söderberg, Per-Olof, sekreterare Spörndly, Barbro 1., departementssekreterare Sävenstrand, Inger E., sjukvårdslärare

Bitr, sekreterare: Hellström, I. Agneta, assistent (t.o.m. den 30 november 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har i november 1976 avgelt betänkandet (Ds S 1976:7) Samverkan i barnomsorgen II, Handikappade barns förskolevistelse.

Utredningens arbete avseende föräldrautbildning beräknas pågå under hela år 1977.

8. Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att undersöka barnens levnadsförhållanden:

Utredningsman: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sekreterare: Lund, Karin, socionom Wittorp, 1. Birgitta, departementssekreterare

6   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I S: 8    Skr 1976/77:103                                     82

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse S 31.

Utredningen avlämnade i december 1975 ett betänkande (SOU 1975:30) Barnens livsmiljö jämte sju bakgrundsrapporter (SOU 1975:31-38) samt tre bakgrundsrapporter i socialdepartementets stencilserie.

Utredningen har fortsatt sitt arbete under år 1976 och beräknas slutföra arbetet under första hälften av år 1977.

9. Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1974):

Utredningsman: Odhnoff, Camilla, landshövding

Experter: Grönwall, Lars O., departementsråd Hellman, Lars, förbundssekreterare Johansson, Karl-Axel, sekreterare Jönsson, E. Gustav, departementsråd Persson, Gustav B., sekreterare Sjöberg, Margit E., länsarbetsdirektör Svensson, Inge G., direktör

Sekreterare: Kindiund, A. Sören, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Arve-Parés, Birgit E., fil. kand. Etzler, Cecilia E. M., byrådirektör Karlsson, Vanja M., seminarielärare Sjöblom, Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 22.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.

Utredningen har i december 1975 avgett förslag om fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och sjukpenning.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

83                         Kommittéer: Socialdepartementet   Dell S:10

10. Medicinalansvarskommittén (S 1974:02)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974 för att utreda vissa ansvarsfrågor m. m. inom hälso- och sjukvården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1974):

Ordförande; Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd

Sakkunniga: Hjern, Bo, verkst, direktör Hjerne, Gunnar, landstingsråd Karlsson, F, Göran, redaktör, led. av riksdagen Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Wilander, Sven E., landstingsledamot

Experter: Herner, N. Birger E., överläkare Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor Kullberg, Gunni V., förste förbundssekreterare Langton, Börje, byråchef Lundqvist, Lilly M., första skötare Malmqvist, Jan, tandläkare Roos, Kurt H. G., medicinalråd Royen, Sverre N. H., direktör Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 26 februari 1976)

Sekreterare: Prom, Peter F. G., hovrättsassessor Wistrand, Birgitta M., sekreterare

Lokal: Lilla Nygatan 1,3 tr., Ul 28 Stockholm, tel. 21 64 43 (Prom), 21 58 99 (Wistrand)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse S 23.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar och annan kontakt med myndigheter samt patient- och personalorganisationer. Företrädare för kommittén har deltagit i den första världskongressen om patient counselling i Amsterdam den 21-23 april 1976.

Kommittén avser att vid årsskiftet 1976-1977 avge dels ett delbetänkande om legitimation av psykolog, dels en rapport angående informationsfrågorna inom hälso- och sjukvården.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

Dell S:ll    Skr 1976/77:103                                               84

11. Utredningen (S 1974:03) angående översyn av besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 januari 1974 för att företa en översyn av besvärsorganisationen inom socialförsäkringen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 januari 1974):

Utredningsman: Wentz, Nils O., kammarrättspresident

Experter: Förstadins, Erik L. W., direktör Karlsson, K. Henry, ombudsman Lundberg, E. Allan, försäkringsdomare Lundin, N. Tore H., bitr. skattedirektör Sjöberg, N. Björn V., rättschef Sjönell, L. Marianne, byråchef Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare; Kärrström, Margit, kammarrättsråd

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 24.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Utredningen har i september 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:53) Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEFO)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1974 med uppdrag att företa en översyn av personalorganisationen vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare:

Utredningsman: Jonsson, Folke, byråchef

Experter: Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger, direktör Nordström, Gösta, byråchef Söderman, Elis A., ombudsman

 

85                         Kommittéer: Socialdepartementet   Del I S: 13

Sekreterare: Bystedt, Nils, byrådirektör Karlsson, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 7 april 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 21 04 85 (Bystedt), 21 13 93 (Karisson)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden samt företagit resor till vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Ett flertal anställda har intervjuats om sina arbetsförhållanden.

Utredningen har i augusti 1976 avgett delbetänkandet (Ds S 1976:6) Utbildning.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

13. Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1974 för att som en till socialdepartementet knuten delegation ha till uppgift dels att med utgångspunkt i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings-och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels att initiera forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken:

Ordförande: Lindberg, Ingemar, kansliråd

Ledamöter: Berfenstam, Ragnar A. G., professor Engström, Arne V., professor, generaldirektör Göransson, G. Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 1 december 1976) Hedberg, J. Anund, kommunalråd Hedlén, Bengt R., socialdirektör

Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot (t.o.m. den 30 november 1976) Lindahl, Hedda, landstingsledamot Rehn, L. Gösta, professor Rexed, Bror A., generaldirektör Wiklund, Svea S. S., fru, led. av riksdagen Åström, Lars-Åke E., generaldirektör

Ersättare: Bergman,   Sven-Eric,  avdelningschef  (för  Lindahl)  (fr.o.m.   den  5 november 1976)

 

Dell S:13    Skr 1976/77:103                                      86

Ericsson, Bengt G,, direktör (för Lindahl) (t.o.m. den 4 november 1976)

Gardell, Bertil G. T. B., docent (för Engström)

Göransson, G. Bertil, landstingsråd (för Lindberg)

Janson, Carl-Gunnar, professor (för Berfenstam)

Järnbrink, Hans G., överdirektör (för Åström)

Korpi, F. Walter, professor (för Rehn)

Larsson, Karl G., sektionschef (för Hedberg) (t.o.m. den 12 maj 1976)

Loven, John, sektionschef (för Hedberg) (fr.o.m. den 13 maj 1976)

Magnusson, Nils A., departementsråd (för Lindberg) (fr.o.m. den 1

december 1976)

Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (för Kärnek)

Stark, K. Birger, socialchef (för Hedlén)

Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för Rexed)

Åstrand, Göran, kommunalkonsulent (för Wiklund)

Experter: Forslund, E. Birger, kansliråd

Nelander, Olle M. V., direktör (t.o.m. den 31 mars 1976) Wallberg, Klas H. S., avdelningschef Wictorson, Karl-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976)

Sekreterare: Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.

Bitr. sekreterare: Jonsson, Lena B., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 oktober 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har hållit fem sammanträden. Dessutom har delegationens arbetsutskott hållit sju sammanträden. Den 9 februari 1976 anordnade delegationen ett symposium rörande forskningsprojektet Socialvården i tre kommuner.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

14. Pensionärsundersökningen (S 1974:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att göra en undersökning angående åldringsvården m.m.:

Utredningsman: Forslund, E. Birger, kansliråd

 

87                         Kommittéer: Socialdepartementet   Del I S: 15

Experter: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare Ekberg, Valter, sekreterare Englund, K. Svante L, departementsråd Larsson, Gustav, f.d. kommunalråd Petersson, Kerstin, sekreterare Skalin, E. Douglas, förste sekreterare Svanborg, Alvar, överläkare Sälde, K. A. Henry, avdelningschef Widman, Mona G. U-B., socialassistent

Sekreterare: Hedin, Bernt, departementssekreterare Redgert, Jan 1. G., avdelningschef

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 27.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden under sammanlagt elva dagar. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

15. Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda regionsjukvårdens organisation m. m.:

Ordförande: Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef

Sakkunniga: Alsén, Sven, avdelningschef Eskel, Arvid, landstingsråd Göransson, G. Bertil, landstingsråd

Olsson, Harald, landstingsledamot (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Wedin, Nils J., landstingsråd (t.o.m. den I augusti 1976, avliden)

Experter: Ericsson, Bengt G., direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976) Fredriksson, H. Einar, byråchef Gremner, Kjell, organisationschef Hamberger, Carl-Axel, professor Hjern, Bo G., verkst. direktör Nygren, G. Ingemar, kansliråd

 

Dell S:15   Skr 1976/77:103                                       88

Roos, Kurt H, G,, medicinalråd (fr,o,m, den 1 september 1976) Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1976) Werkö, Lars, professor Wictorson, Karl-Eric A., avdelningschef

Sekreterare; Bratthall, Birgitta, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Olofsson, C. Sigbjörn, aspirant (fr.o.m. den 16 februari 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

En särskild arbetsgrupp har tillsatts för att analysera regionsjukvårdens innehåll och avgränsning gentemot länssjukvården.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Därutöver har sammanträden ägt rum i arbetsgrupper.

Den särskilda arbetsgruppen har fortlöpande avlämnat rapporter beträffande vissa medicinska verksamhetsområden och beräknas lämna slutrapport till utredningen vid årsskiftet 1976-1977.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

16. Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:t$ bemyndigande den 28 juni 1974 för att göra en översyn av hälsovårdsstadgan:

Ordförande: Sundström, Thorsten, f. borgarråd

Sakkunniga: Andersson, Karl-Gustav, kommunalråd Andersson, Roland 1., länshälsovårdskonsulent Johansson, J. Erik, lantbrukare, led. av riksdagen Rinder, Lennart, medicinalråd Törnquist, Harry E., byggnadsråd Ågren, Lars O. T., direktör

Experter: Eriksson, Sune, avdelningsdirektör Hallbäck, Thore, hälsovårdsdirektör Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor Mollstedt, Bengt O., stadsläkare

 

89                         Kommittéer: Socialdepartementet   Dell S: 17

Petrelius, Torsten, avdelningschef Swarén, Ulla M,, byråchef

Sekreterare: Meyer, Lennart S, G., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Berglund, Bengt I., byrådirektör

Lokal; Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel, 21 58 39

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden. Därjämte har en expertgrupp inom utredningen sammanträtt åtta gånger.

Utredningen har haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

17. Sakkunniga (S 1974:09) med uppdrag att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede (SLS)

Tillkallad enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för att utreda vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede:

Ordförande: Rexed, Bror A., generaldirektör

Sakkunniga: Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av riksdagen Einhorn, Jerzy, professor Giertz, Gustav B., professor Göransson, G. Bertil, landstingsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot Linder, Lars G., överläkare Zetterström-Lagervall, Gerd M., direktör Willig, Anna, undersköterska

Experter: Carlheim-Gyllensköld, Karin, fil. dr. Feigenberg, Loma, bitr. överläkare Langton, Börje, byråchef

Sekreterare: Björkman, Marie-Louise (Malou) K., fil. kand.

 

Del I S: 17    Skr 1976/77:103                                    90

Wistrand, Birgitta M., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 december

1976)

Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 106 30 Stockholm, tel. växel 14 06 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.

Två särskilda delstudier som görs för utredningens räkning Omvårdnadssituationen för terminalt sjuka patienter och Mänskliga relationer i livets slutskede håller på att slutföras.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18. Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom socialvården

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för försöksverksamhet inom socialvården:

Ordförande: Göransson, G. Bertil, landstingsråd

Ledamöter: Larsson, Karl G., sektionschef (t.o.m. den 11 mars 1976) Loven, John T., sektionschef (fr.o.m. den 12 mars 1976) Nilsson, Göte, intendent Ottoson, Ivan, rektor Thorstenson, R. Billy, kansliråd Wiktorin, Bengt, sektionschef (t.o.m. den 10 maj 1976) Villner, Ina, sekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Experter: Holmquist, Lizzie, folkskollärare Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Ording, Jan, byråchef (fr.o.m. den 20 maj 1976) Palm, Margit, fru

Bitr. sekreterare: Haeggström, Ingrid M., assistent Lamnevik, Gunilla, socionom Ohlsson, Ann-Margret, landstingssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Landstingshuset, Box 1003, 221 02 Lund, tel. 046/15 34 77 och 15 34 85

 

91                         Kommittéer: Socialdepartementet    Del I S: 19

Ledningsgruppen har till uppgift att bedriva försöksverksamhet inom socialvården, främst barna- och ungdomsvården i syfte att ge praktiska erfarenheter inför förestående reformarbete på grundval av socialutredningens och fosterbarnsutredningens intentioner.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ledningsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Den referensgrupp med företrädare för de fackliga organisationerna, som knutits till ledningsgruppen, har under samma tid sammanträtt två gånger.

Ledningsgruppens försöksverksamhet bedrivs i Skåne och innefattar särskilda projekt i elva kommuner, ändrat utnyttjande av inom regionen befintliga institutioner samt utbildnings- och konferensverksamhet i anslutning härtill. Projekten i kommunerna omfattar bl.a. försök med hemma-hos-arbetare, kontraktering av familjehem, kommunala familjehem, stödfamiljer samt aktivitetsskapande verksamhet för ungdomar och missbrukargrupper.

En utvärderingsgrupp har i september 1976 avgett en delrapport över hittillsvarande erfarenheter av verksamheten med kontrakterade och kommunala familjehem. Ledningsgruppen har i rapport daterad 1976-10-05 gjort en utvärdering av försöksverksamhet med fortbildning av vissa personalgrupper i hemma-hosarbete.

Ledningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

19. Arbetsgruppen (S 1975:01) för social information

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 20 februari 1975 för att utarbeta samt ombesörja tryckning och distribution i början av år 1976 av en ny upplaga av socialkatalogen:

Ordförande: Korpi, Sture H., t.f. byråchef

Ledamöter: Appelgren, J. Åke H., informationssekreterare Björck, Berndt H., informationschef Edström, J. Lennart, informationschef Janzon, Bengt, presschef Norrman, Inger K., informationssekreterare Walander, Håkan L, ombudsman

Experter: Fors, Åke Hj., kansliråd

Lersäther, Anna Margareta (Anna-Greta), lokalkontorsföreståndare Trygve, Jan S., byråchef

 

Dell S:19   Skr 1976/77:103                                       92

Sekreterare: Thunberg, Torsten L, informationssekreterare

Bitr. sekreterare: Hedenström, Bengt, sekreterare (t.o.m. den 31 januari 1976) Rydbeck, Margareta A., informationssekreterare (t.o.m. den 23 juli 1976)

Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av arbetsgruppens arbete.

Arbetsgruppen har under året utarbetat och distribuerat 1976 års upplaga av socialkatalogen. Socialkatalogen har genom arbetsgruppens försorg även givits ut i punktskrifts- och talboks versioner.

Arbetsgruppen avser att under första kvartalet 1977 utarbeta och distribuera socialkatalogen på finska, grekiska, serbokroatiska och engelska för information till invandrare m.fl.

Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.

20. Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02)

Tillkallade  enligt regeringens bemyndigande  den   18 juni   1975  om samordningsfrågor i det socialpolitiska bidragssystemet:

Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Ledamöter: Andersson, Elis G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1976) Carlsson, C. Eric, bonde, led. av riksdagen (t.o.m. den 18 november 1976) Ekberg, Leif, justitieombudsman Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen Mundebo, K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7 oktober 1976)

Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen Westerberg, Bengt C. G., fil.kand. (fr.o.m. den 19 november 1976)

Experter: Björne, B. Gunnar, departementsråd Edvardsson, Einar, byråchef Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare Nelander, Sven, utredningssekreterare

 

93                          Kommittéer: Socialdepartementet   Del I S: 22

Nordin, Ingvar, direktör Pårud, Nils G., universitetslektor Smed mark, Göran G: son, byråchef Svensson, Inge G., direktör Walander, Håkan L, ombudsman

Sekreterare: Eriksson, C. Ingemar, fil. kand.

Kärrström, Margit, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Schering, Per E., byrådirektör Wiegert, Bo, hovrättsassessor (t.o.m. den 31 januari 1976)

Lokal; Lilla Nygatan 1, 1 tr., 111 28 Stockholm, tel. 21 58 95 (Eriksson), 21 50 97 (Schering) och 031/17 38 00 (Kärrström).

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden.

Utredningen har i juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds S 1976:4) Förtidspension vid alkoholmissbruk.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

21. Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda vissa frågor rörande kronisk toxicitet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda vissa frågor rörande kronisk toxicitet:

Sakkunnig: Lönngren, Rune, farm. dr

Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgatan 14,105 14 Stockholm, tel. växel 24 08 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Visst kartläggnings- och inventeringsarbete har utförts. Arbetet beräknas avslutas under år 1977.

22. Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 december 1975 för att utreda frågan om ny lagstiftning för hälso- och sjukvården:

 

Dell S:22   Skr 1976/77:103                                       94

Ordförande: Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 30 november 1976) Hörnlund, Börje, landstingsråd (fr.o.m. den 1 december 1976)

Sakkunniga: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Fridh, Göte, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Göransson, G.B. Bertil, landstingsråd Holst, Hans-Eric, landstingsråd Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot

Lagergren, A. Maria, föreståndare, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)

Olsson, Gunnar, journalist, led. av riksdagen Petersson, Karl-Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen Swartz, Kersti V., fru, led. av riksdagen

Experter: Bratthall, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1976)

Croné, Ulrica, första vice förbundsordförande (fr.o.m. den 5 april 1976) Ericsson, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975) Hillerdal, Olof, bitr. överläkare (fr.o.m. den 1 december 1976) Hjern, Bo, verkst. direktör (fr.o.m. den 29 december 1975) Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 december 1975) Marjasin, Sigvard, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 april 1976) Rahm, Håkan, f.d. överdirektör (fr.o.m. den 29 december 1975) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 29 december 1975)

Sekreterare: Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Postadress: Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stock­holm, tel. 763 10 00

Direktiven för utredningen, se del II S 2.

Utredningen har t.o.m. oktober 1976 haft fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas fortsätta under hela år 1977.

23. Arbetsgruppen (S 1975:05) för behandling av vissa frågor i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att behandla vissa frågor i anledning av betänkande om föräldraförsäkringen:

Ordförande: Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare

 

95                          Kommittéer: Socialdepartementet   Dell S:24

Ledamöter: Björk, Jimmy, bitr. avdelningschef Högberg, K. Gunnar, direktör Jonasson, Sven G. J., utredningschef Karlsson, H. K. Göran, ombudsman Ulfhielm, Monica H. V., utredningssekreterare Westin, Aina V. H., ombudsman

Sekreterare: Kindlund, A. Sören, departementssekreterare

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 gjort cirka 20 studiebesök och hållit fem sammanträden.

Utredningen har i maj 1976 avgett betänkandet (Ds S 1976:5) Ökade möjligheter till föräldraledighet inom föräldraförsäkringen.

Utredningens arbete är därmed slutfört.

24. Utredningsman (S 1976:01) med uppdrag att utreda samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet, m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 januari 1976 med uppdrag att verkställa utredning och framlägga förslag beträffande formerna för den framtida samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och handikappinstitutet:

Utredningsman: Gustafsson, Åke G., avdelningschef

Experter: Ericsson, Bengt, avdelningschef Fors, Åke Hj., kansliråd Roos, Birger, avdelningschef

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har hållit 17 sammanträden.

Betänkandet (Ds S 1976:8) Samverkan i handikappinstitutet har avgetts i oktober 1976. Utredningens uppdrag är därmed slutfört.

 

Dell S:25   Skr 1976/77:103                                              96

25. Beredningsgruppen (S 1976:02) för frågor avseende alkoholpolitiken

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 för frågor avseende alkoholpolitiken:

Ordförande: Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Sakkunniga: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd Fridolin, Hans R., departementsråd Jonsson, Karin, fil. kand. Magnusson, Nils, departementsråd ÖsUund, Hans-Erik, departementsråd

Experter: Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 april 1976) Hultstrand, Lars R., hovrättsassessor

Nordberg, B. Krister, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00.

Direktiven för beredningsgruppen, se del IIS 3.

Beredningsgruppen har haft 17 sammanträden. Vidare har gruppen vid 21 tillfällen haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och utredningar.

Beredningsgruppen kommer att lägga fram sin rapport vid årsskiftet 1976/77.

Uppdraget är därmed slutfört.

26. Planeringsgruppen (S 1976:03) för barnomsorg

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den I april 1976 med uppgift att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom bamomsorgsplanerna:

Ordförande: Thorstenson, R. Billy, kansliråd

Ledamöter: Johansson, Karl-Axel, sekreterare Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör

 

97                          Kommittéer: Socialdepartementet   Dell S:27

Experter: Hammarberg, Margareta, kanslisekreterare Jonsson, Bo A., departementssekreterare Amrén, P. Ragnar, sekreterare Westin, Aina V. H., ombudsman Elmhammer, Nils E. L, statistikchef

Sekreterare: Torring, Lisbeth, socionom

Bitr. sekreterare: Jönsson, Anne M., journalist (fr.o.m. den 1 november 1976)

Lokal:   Götabergsgatan   9,   Box 53038,   400 14   Göteborg   53,   tel. 031/17 99 50

Direktiven för planeringsgruppen, se del II S 4.

Arbetsgruppen   har   under  tiden   april   -  oktober   1976   hållit   fyra sammanträden. Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

27. Utredningen (S 1976:04) om samordning av viss produktion vid statens bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 1 juli 1976 med uppdrag att utreda frågan om samordning av viss produktion vid statens bakteriologiska laboratorium med AB Kabis verksamhet:

Ordförande: Lönngren, D. Rune, farm. dr.

Experter: Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor Hållsten, E. Bertil, planeringsdirektör Kallings, Lars-Olof, professor Karlsson, Bengt, v. verkst. direktör Linnergren, Erik J. G., departementssekreterare Nygren, G. Ingemar, kansliråd Swarén, Ulla M., byråchef Söderholm, Jan; laboratorieingenjör (fr.o.m den 1 september 1976)

Sekreterare: Lindquist, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Lokal: Apoteksbolaget AB, Humlegårdsgatan 14,105 14 Stockholm, tel. 24 08 00

7   Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

 

Dell S:27   Skr 1976/77:103                                       98

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Ett antal sammanträden har hållits med närmast berörda parter. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

99       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del I K: 1

Kommunikationsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 3,5, 7,11,13,15 och 16

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentiigt utredningsuppdrag: 8 och 13

1. Trafikpolitiska delegationen (K 1%5:38)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964, den 24 november 1%7 och den 7 september 1971 att ingå i en trafikpolitisk delegation:

Ordförande; Furbäck, Bengt L., statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976) Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Ledamöter: Björkman, N. G. Folke, redaktör, f.d. led. av riksdagen Ericson, Hans E., förbundsordförande Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagien Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör Kolare, Gustav C. K., f.d. förste förbundsordförande Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen Sundblad, Lars G., disponent Thorell, K. Arne B., direktör Öhrn, J. Bruno, kansliråd

Experter: Kritz, LarsO.,fil. dr Ranhem, Lars H., civilingenjör Sjöberg, E. Arne, direktör Sjökvist, Stig A. R., ingenjör

Sekreterare: Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd

 

Del I K: 1    Skr 1976/77:103                                    1(X)

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)

Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslut den 23 april 1%4. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse K 6.

Med hänsyn till bl.a. det pågående arbetet inom den trafikpolitiska utredningen (K 1972:07) ligger arbetet tills vidare nere.

2.         Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 för översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juni 1969):

Utredningsman: Borggård, Göran R., generaldirektör

Experter: Colldahl, Gunnar, rektor (avliden) Forssblad, N. Douglas, direktör

Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 1976) Hadrup, Knut E. H., direktör Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Wiebe, Stig W. O., direktör

Sekreterare; Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Palm, Anders K., rådman

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 36 08 (Sjöstedt), 11 17 28 (Palm)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden om 14 dagar samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

3.         Trafikbullerutredningen (K 1970:33)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för utredning om normer för trafikbuller (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli 1969):

 

101        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Dell K:4

Ordförande; Jansson, Paul G,, elektriker, led, av riksdagen

Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen Hansson, Torsten B. G., arkitekt SAR, f.d. led. av riksdagen Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Nilsson, Bernt L, ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Bliicher, Gösta E. O., avdelningsdirektör Ingemansson, N. Stig P., civilingenjör Jonsson, A. Ingemar G., bitr. länsarkitekt Kajland, Anders R., laborator Kihlman, Tor S. D., professor Ljungström, Claes G., rådman Olerud, Eric Hj., sekreterare Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Skjönberg, Guldbrand, byrådirektör Wahlström, Sten K. J., överingenjör Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd Wängberg, Hans-Åke, bostadsdomare

Sekreterare: Sundberg, Kjell M., departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 33.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för olika myndigheter och organisationer, som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i maj 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:21) Trafikbuller, buller från fritidsbåtar.

Uppdraget är därmed slutfört.

4.1%9 års vägutredning (K 1970:35)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december I%9med uppdrag att verkställa översyn av lagen om enskilda vägar (se Post- och Inrikes tidn. den 29 december 1969):

Ordförande: Köriof, Voldmar, regeringsråd

 

Dell K:4   Skr 1976/77:103                                        102

Ledamöter: Persson, Fritz J. H., byrådirektör, f.d. led. av riksdagen Pettersson, Karl, fabrikör, f.d. led. av riksdagen Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen Svensson, Erik O., kommunalråd

Experter: Andersson, Lage H. E., byrådirektör (fr.o.m. den 20 januari 1976) Hagelstam, Stig L., hovrättsassessor Hellström, P. N, Erik, hovrättsassessor Jaensson, Sverker, fastighetsråd Lindström, K. E, Ingemar, byrådirektör Nordell, Olof, avdelningsdirektör

Sekreterare: Eliasson, Bengt E,, hovrättsassessor

Bitr, sekreterare: Borgström, Ove, länslantmätare

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 111 28 Stockholm, tel. växel 763 1000 (sekreteraren), Lantmäterikontoret, Kyrkogatan 13, 302 42 Halmstad, tel. 035/11 83 20(bitt. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 32.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1976/77.

5. Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1970att ingå i en arbetsgrupp för att leda utarbetandet av modellplan för regional trafikplanering:

Ordförande: Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare

Ledamöter: Enberg, L. Rune, teknisk direktör Godlund, Sven A. I., professor Johansson, S. K. Lennart, generaldirektör Jönsson, Per O., departementsråd Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd Olsson, Rune L, departementsråd Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör

 

103        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Dell K:7

Thufvesson, Bengt E., departementsråd Westlund, J. Georg, ekonomidirektör

Experter: Nordström, Lars E., bitr. professor Schurmann, E. Åke J., trafikinspektör

Sekreterare; Berg, Hans E., departementssekreterare Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen, som tidigare avslutat utarbetandet av modellplaner för regional trafikplanering, har haft utvidgat uppdrag att medverka vid utvärderingen av de slutliga förslagen till regionala trafikplaner.

Utredningen har medverkat vid utarbetandet av betänkandet (Ds K 1976:3) Förslag till organisation av en trafikplaneringsmyndighet.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1970 för att företa en översyn av sjöräddningens organisation m. m.:

Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding

Expert: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d. organisationsdirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

Sekreterare: Rydstedt, Bo S., hovrättsassessor

Lokal:    Gamla    riksdagshuset,    tel.    växel    14 10 00.    Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

7. Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i Göteborgsområdet m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970 för att i samråd med berörda intressenter överväga och lägga fram förslag till en

 

Dell K:7   Skr 1976/77:103                                        104

samordning        under        sjöfartsverkets         huvudmannaskap        av

lotsningsverksamheten till och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal och i Vänern;

Utredningsman: Hellner, Eskil M., regeringsråd

Sekreterare: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d. organisationsdirektör

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har i mars 1976 avgett betänkandet (Ds K 1976:5) Lotsning Vinga-Vänern.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg:

Ordförande: Steen, Göran A., hovrättslagman

Sakkunniga: Carlbom, Lars E., överingenjör Engdahl, O. Roland, gränschef Fahlin, Per G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Agnedal, P.O., fil. lic.

Lokal: Svea hovrätt. Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 23 68 00 (ordföranden). Atomenergi AB, Fack, 61101 Nyköping, tel. växel 0155/800 00 (Agnedal)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 38. Tilläggsdirektiv, se del IIK 3.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt genom sekreteraren deltagit i planering av ett märkningsförsök i Östersjön tillsammans med övriga östersjöstater. Resultaten av ledningsgruppens arbete har redovisats vid en av IMCO anordnad konferens i Mexico mars 1976. Dessutom har märkningsmetoden redovisats för representanter för franska industridepartementet vid besök i Sverige.

 

105        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del I K: 9

Utredningens arbete som bedrivits etappvis beräknas fortsätta under hela år 1977.

9. Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för att utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1972):

Ordförande: Nelander, Olle M. V., direktör

Vice ordförande: Furbäck, Bengt L., statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976) Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Ledamöter: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen Carlshamre,  Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 december 1976)

Ericson, Hans E., förbundsordförande Larson, Rune, förste ombudsman Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Magnusson, John, konduktör, f.d. led. av riksdagen Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen Nicklasson, Lars-Erik, förbundsordförande Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen

Persson,  N.   Arne,  lantbrukare, led.  av riksdagen (fr.o.m. den 23 december 1976)

Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen Åberg, Carl Johan, planeringschef (t.o.m. den 23 december 1976) Östiing, Sven, direktör

Experter: Berglund, Å. Erik R., utredningschef

Ericsson, M. Inger-Britt, ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hadrup, Knut E. H., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hållsten, E. Bertil, planeringsdirektör Johnsson, Jan G., rättschef

Källsson, K. A. Jan, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Lasson, Knut-Inge L., f .d. överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 1 januari 1976) Ocklind, Sigurd, intendent (fr.o.m. den 1 januari 1976) Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

 

Del I K: 9    Skr 1976/77:103                                    106

Rude, Karl R., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sellstedt,Bol.,fil.dr

Wahlström, Per E., avtalssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Westerberg, Bengt, fil. kand.

Wredenfors, H. E, Walter, direktör

Åslund, Alvar, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Ernmark, L. Göran G., avdelningschef

Lokal: Drottninggatan 7-9, 3 tr., 11151 Stockholm, tel. 20 59 51 (sekreteraren) och 20 59 47 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagst)erättelse K 44. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse K 28.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Därutöver har experterna hållit 18 sammanträden i skilda arbetsgrupper.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

10. Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1972 för att verkställa översyn av lagstiftningen om arbets- och vilotid i vägtrafik:

Ordförande: Hamdahl, Bengt, regeringsråd

Sakkunniga: Ericson, Hans E., förbundsordförande Jansson, Olov, ombudsman Seger, S. Walter, direktör Thorell, K. Arne B., direktör

Experter: Ekeberg, Lars-Olof, byråchef Falkenmark, Per A., byrådirektör Tiger, Bo S., avdelningsdirektör Unghagen, Harry, polisintendent Werne, Gösta A. K., byråchef

Sekreterare: Isberg, Tord A., rådman

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr.. Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

 

107        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del I K: 12

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 45.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden, varav ett internatsammanträde, samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

11. Flaggutredningen (K 1973.01) (FU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att utreda vissa frågor sammanhängande med registrering av s venskägda fartyg under utländsk flagg:

Ordförande: Voss, Bertil G. P., departementsråd

Sakkunniga: Dybeck, Clarence, direktör Hadrup, Knut E. H., direktör Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande Rickard, Bengt O., ekonomidirektör Rude, Karl R., verkst. direktör

Experter: Cullemo, Tommy, byrådirektör Francke, Jan, kammarrättsassessor Hyllengren, Jan, departementssekreterare Nordström, K. Erik G., direktör Rune, Christer L., hovrättsråd

Sekreterare: Olsson, Tor, hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 34.

Utredningen har under tiden novemt)er 1975 - juli 1976 hållit sju sammanträden.

Utredningen har den 15 juli 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:44) Sjöfart och flagg.

Uppdraget är därmed slutfört.

12. Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda frågor  som  hänger  samman  med  de  ombordanställdas  arbets- och

 

Dell K: 12   Skr 1976/77:103                                     108

miljöförhållanden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och den 25 oktober 1975):

Utredningsman; Borggård, Göran R., generaldirektör

Experter: Ahlkvist, Ture W., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976) Baecklund, Lars L, sjökapten Eliasson, Rolf E,, skeppsredare

Eriksson, Per A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Grenander, Nils, direktör Gullberg, Hans E., hovrättsråd Hadrup, Knut E. H., direktör

Hurdén, Ragnar H. G., ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1976) Johansson, Bertil E,, ombudsman Rude, Karl R,, verkst. direktör Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Steen, Göran A., hovrättslagman (t.o.m. den 14 mars 1976) Thornström, J. H, Torgny, civilingenjör Wahlström, Per E., avtalssekreterare

af Winklerfelt, Svante G. M., direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Ödman, Svante H. N., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 26 februari 1976)

Sekreterare: Stenmark, Bengt-Erik, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Grönstedt, Gert T. V., länsassessor

Lokal; Storkyrkobrinken 13, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 22 73

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 37. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse K 20.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Utredningen har den l9oktober 1976 avgett delbetänkandet (Ds K 1976:1) Bostäder medinflylande och Miljö ombord på fartyg.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

13. Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag att ingå i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av det framtida flygkontrollsystemet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att ingå i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av det framtida flygkontrollsystemet:

 

109        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Dell K: 14

Ordförande; Bruno, Gösta F., överdirektör

Ledamöter: Johansson, Caj-Aage, trafikdirektör Lagerström, Sven A., överingenjör Lilja, Sven-Åke, avdelningschef Wagner, G. F. Wilhelm, överste

Sekreterare: Danielsson, Jan P. T., administrativ direktör

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit ett sammanträde. I skrivelse till chefen för kommunikationsdepartementet den 28 juni 1976 har delegationen redovisat huvuddragen i utfört arbete.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda vissa trafiksäkerhetsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973):

Ordförande: Tjällgren, Per Olov L., generaldirektör

Ledamöter: Annerstedt, Ylva S. V., adjunkt, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 december 1976)

Rejdnell, Erik H., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Sakkunniga: Backman, Gösta B., kansliråd Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen Hörlén, E. Linnea, adjunkt, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)

Komstedt, P. L. Wiggo, disponent, led. av riksdagen Magnusson, N. Åke, överdirektör Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen Ryding, Gunvor L, industritjänsteman, f.d. led. av riksdagen Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör

 

Del I K: 14   Skr 1976/77:103                                    110

Experter: Douglas, Jacob L., byråchef Grönstedt, J, Olle, sekreterare

Gummesson, G, Margit K., skolkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976) Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör Lundin, K. Ingemar, sekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Magnusson, A. I. Göran, polisintendent (fr.o.m. den 2 juni 1976) Martling, Per-Roland M., poliskommissarie

Mohlin, Hans H., förste aktuarie (fr.o.m. den I oktober 1974 t.o.m. den 31 mars 1977)

Möller, Lennart, avdelningsdirektör Nilsson, Jan-Erik L., major

Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Pettersson, Bengt G., byrådirektör Thorson, G. Alvar, f. verkst. direktör

Sekreterare: Roosmark, G. Per-Olov, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Rindlöw, Leif G., departementssekreterare Sjöstedt, T. H. Christer, byrådirektör

Lokal: Trafiksäkerhetsverket, Svetsarvägen 7, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 13 20

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse K 40.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållits tio sammanträden med en särskild arbetsgrupp för barns säkerhet i trafiken, två sammanträden med en särskild arbetsgrupp för motorcykel-och mopedfrågor samt tre sammanträden med en särskild arbetsgrupp för väg- och trafikmiljöfrågor.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Utredningen (K 1974:01) avseende regionalt gällande generella trafikrabatter

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1974 för att utreda regionalt gällande generella trafikrabatter (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1974):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

 

111      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del I K: 16

Sakkunniga: Berg, Bengt Åke, budgetchef Björnström, Björn S., direktör Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare Jonsson, Anders E., möbelhandlare, f.d. led. av riksdagen Moberg, Sven T., generaldirektör Nilsson, Elvy L, fru, led. av riksdagen Wachtmeister, Knut G. N., lantmästare, led. av riksdagen Wedin, Nils J., landstingsråd (har avlidit i juli 1976) Vinthagen, Rolf, landstingsråd

Experter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen Johansson, Sven-Erik, direktör Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd

Sekreterare: Finnveden, Bengt A., byråchef

Liljegren, Ingemar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 september 1974 t.o.m. den 31 juli 1976)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse K 38.

Utredningen har under tiden november 1975 - juli 1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av utredningens arbete.

Utredningen har den 12 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:43) Länskort i kollektivtrafiken.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 oktober 1974 för att utreda vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 oktober 1974):

Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Experter: Bjelking, S. Arne, byråchef (t.o.m. den 15 mars 1976) Björk, Jimmy, sektionschef Erlandsson, Bengt H., polismästare Kappelin, Carl-Erik, byråchef (fr.o.m. den 16 mars 1976) Ljungkvist, Sture C. O., polismästare (t.o.m. den 15 mars 1976) Thorson, G. Alvar, f. verkst. direktör (t.o.m. den 15 mars 1976)

 

Dell K:16   Skr 1976/77:103                                       112

Sekreterare: Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor

Direktiven för den sakkunnige, se 1975 års kommittéberättelse K 40.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit sju sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra söm berörs av utredningens arbete.

Den sakkunnige har i mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:18) Lokala trafikföreskrifter m.m. och den 30 juni 1976 betänkandet (Ds K 1976:6) Huvudmannaskapet för kommunala trafikövervakare.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Sakkunnig (K 1975:04) med uppdrag att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fastlandet:

Sakkunnig: Sjönander, Bo Jonas, direktör

Experter: Linghag, Nils, direktör Nilsson, Knut M., överinspektör

Lokal: Allmänna Pensionsfonden, Hamngatan 14, Box 7141, 103 83 Stockholm

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 29.

Den sakkunnige jämte experterna har under året haft överläggningar med olika företag och myndigheter som berörs av den sakkunniges arbete. Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

18.1975 års öresundsdelegation (K 1975:06)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda om fasta förbindelser över Öresund m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Hassiev, Nils-Olov F., statssekreterare

 

113      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Dell K: 19

Ledamöter: Hjelmqwist, Karl-Gustaf H., länsråd .Rosqvist, C. Gunnar, trafikdirektör Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd

Experter: Algers, K. Staffan, byrådirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Alm, Ove J. G., vägdirektör Asp, Kenneth O. ?., avdelningsdirektör Blomberg, A. J. Lennart, gatuchef Frisen, E, Rune, byråchef Godlund, Sven A. L, professor Halloff, Ulf V. V., byrådirektör Källsbo, H, Arne, stadsbyggnadsdirektör Larsson, G. Nils-Olof, avdelningsdirektör Myrenberg, B. Sverker R., överingenjör Widén, Lars R., byrådirektör Winberg. Tage K. V., byråchef

Sekreterare: Lundin, Christer K. O., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Jonasson, Holger L., t.f. planeringsdirektör Werner, Sven V., avdelningsdirektör

Lokal: Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse K 31.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden. Därjämte har ett flertal sammanträden ägt rum med delar av delegationen och möten hållits med vissa expertgrupper.

Delegationen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

19. Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar:

Sakkunnig: Lundbergh, Per C, hovrättsråd

8   Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

 

Del I K: 19   Skr 1976/77:103                                    114

Expert: Svensson, Gösta E., ingenjör

Lokal: Koncessionsnämnden för Miljöskydd, Näckströmsgatan 2, Fack, 103 80 Stockholm, tel. växel 14 19 35

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse K 32.

Den sakkunnige har under tiden noveml>er 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden med experten samt haft överläggningar med olika organisationer som berörs av den sakkunniges arbete.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

20. Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för att utreda om den framtida lokaliseringen av allmänflyget i Stockholmsregionen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975):

Ordförande: Swanstein, Stig N. S., generaldirektör

Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J., regionplanedirektör Annerstedt, Leif S., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Andersson, Hans E. A., chefsinstruktör Borg, Claes E., civilingenjör Florman, Bertil, direktör Hansson, P. Inge, kanslichef Hällgren, John A., planeringschef Johansson, Caj-Aage, trafikdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Magni, Tore L., stadsarkitekt Nordberg, Anders E., utredningschef Oterdahl, Jan A., överste Sjöberg, Birger I., förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Sekreterare: Nilsson, Nils Johnny, byrådirektör

Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Lidingövägen 24, Fack, 104 50 Stockholm 80, tel. växel 67 90 00

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse K 33. Tilläggsdirektiv, se del II K 9.

Utredningen har under tiden september 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och

 

115        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Dell K:22

organisationer som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sex sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för utarbetande av prognos     över     allmänflygets     utveckling     och     kartläggning     av konkurrensförhållanden m.m. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete den 1 juni 1977.

21. Utredningen (K 1975:09) om sjömanspension

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för utredning om sjömanspension (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december 1975):

Ordförande; Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Ledamöter: Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Experter: Hävermark, K. Gunnar J:son, f.d. organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd (fr.o.m. den I januari 1976) Sjöquist, Hans E., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1976) Vilhelmsson, A. Börje, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Ödman, Svante H. N., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I januari 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se del IIK 1.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit fem sammanträden.

Utredningen har den 17februari 1976 avgett delbetänkande (Ds K 1976:2) om anpassning av sjömanspensioneringen till den sänkta pensionsåldern.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

22. Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverk och myndigheters verkstadsrörelser m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att utreda    om   samverkansmöjligheterna   hos    vissa   affärsverks   och

 

Dell K:22   Skr 1976/77:103                                                  116

myndigheters verkstadsrörelser m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976):

Sakkunnig: Bruno, Gösta F., överdirektör

Expert:                                                       '

Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (fr.o.m. den I november 1976)

Sekreterare: Formgren, J. Holger, universitetslektor (fr.o.m. den 1 april 1976)

Bitr. sekreterare; Gellstedt, Björn P. T., departementsråd (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Lokal: Viktoriagatan 3, Box 3057, 400 10 Göteborg, tel. 031/11 21 24 (sekreteraren). Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8 - 10, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 36 43 (experten)

Direktiven för utredningen, se del II K 2. Tilläggsdirektiv, se del II K 5.

Den sakkunnige har under tiden april - oktober 1976 hållit ett 20-tal sammanträden med dels företrädare för av utredningen berörda affärsverk, organisationer och företag, dels inom sekretariatet.

Den sakkunnige har under oktober 1976 genomfört en enkät riktad till berörda affärsverk och myndigheter angående produktionsförhållanden m.m. Härutöver pågår arbete med en enkätundersökning i syfte att kartlägga efterfrågan på de produkter och tjänster som verkstäderna kan erbjuda. Förberedelser pågår vidare med en undersökning rörande forsknings- och utvecklingsarbete som kan leda till produktion vid verkstäderna.

Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1977.

23. Utredningen (K 1976:02) om vissa körkortsfrågor

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att utreda vissa körkortsfrågor:

Utredningsman: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 30 mars 1976)

Sakkunnig: Nilsson, K. Valter, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976)

Experter: Jotoft, Yngve S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni 1976) Sjöberg, Hans E. L., förste länsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976)

 

117      Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Dell K:25

Wranghult, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976) Zeime, Claes A., byråchef (fr.o.m. den 16 juni 1976)

Sekreterare: Petersson, Jan G,, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 juni 1976) Wallin, John-Olof A., hovrättsassessor (fr.o.m, den 16 juni 1976)

Lokal: Justitiekanslern, Riddarhuskajen 5, Fack,  103 10 Stockholm, tel. II 38 85

Direktiven för utredningen, se del II K 4. Tilläggsdirektiv, se del IIK 6.

Utredningen har under tiden juni - oktober 1976 haft tre sammanträden med experter. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

24. Särskild utredare (K 1976:03) med uppgift att överväga förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma flygplats

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 november 1976 för att överväga förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma flygplats (se Post- och Inrikes tidn. den 17 november 1976):

Särskild utredare: Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler

Ledamöter i referensgrupp: Håkansson, Alfred, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den  I december 1976)

Lidgard, H. Bertil L, jur.kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976)

Lindkvist, Oskar W., organisationschef, led. av riksdagen Stensson, S. L. Börje, skolchef, led. av riksdagenfp Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen

Lokal: Justitiekanslern, Riddarhuskajen 5, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 38 85

Direktiven för utredaren, se del 11 K 8.

25. Utredningen (K 1976:04) om vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober 1976 för att pröva vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken (se Post-och Inrikes tidn. den 25 november 1976):

 

Del I K: 25   Skr 1976/77:103                                    118

Särskild utredare: Hammarskjöld, Claes Å. H., länsråd

Sakkunnig: Gustafson, Carl-Erik, f. teknisk direktör

Lokal: Måbärsstigen 114,162 39 Vällingby, tel. 89 34 33

Direktiven för utredningen, se del 11 K 7.

 

119                   Kommittéer: Ekonomidepartementet   Dell E: 1

Ekonomidepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1976:1

1. Fondbörsutredningen (Fi 1967:32)

Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 4 februari och den 21 oktober 1966 samt den 17 november 1972 för översyn av börslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1966):

Ordförande: Wulff, Kurt E., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Algott, Stig A., f.d. börschef Aronson, S. Albert, f.d. borgarråd Eklöf, Kurt G.A., riksbanksdirektör Grönquist, Bengt J., bankdirektör Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor Langenskiöld, Carl G. L., direktör Lindencrona, Alvar, direktör Stern, Torkel E., direktör Wahlgren, E. Göran, regeringsråd Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd

Experter: Hessler, S. Henrik, justitieråd Loheman, Arne, hovrättsråd

Olsson, Hans G., hovrättsråd (fr.o.m. den I januari 1974) Werding, Jan A., bankkamrer

Sekreterare: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Direktiven för utredningen, se I%7 års riksdagsberättelse Fi 32. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 8.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden.

Utredningen har den 5 november 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:54) Om fondkommissionsrörelse m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Dell E:2    Skr 1976/77:103                                       120

2.1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1%8 och den 11 november 1976 för översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se Post- och Inrikes tidn. den 16 oktober 1%8):

Ordförande: Wickman,   H.   Krister,   förutv,   minister för utrikes  ärendena,  f,d. riksbankschef, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Antonsson, Johannes M., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 11 november 1976)

Back, Klas H., försäkringsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Browaldh, Tore, tekn. dr Höök, Erik S. V., professor Iveroth, C. Axel, direktör

Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Mehr, Hjalmar L., landshövding Nilstein, Arne H., förbundsdirektör

Sjönell, P. BengtG.,direktör,led.avriksdagen(fr.o.m.den 12november 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 12 november 1976)

Experter: Eklöf, Kurt. G.A., riksbanksdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd (fr.o.m. den 22 januari 1976) Karlsson, Erik L., bitr. riksbanksdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 11 april 1974)

Sekreterare: Hansson, Lars R., bankokommissarie

Bitr. sekreterare: Andersson, I. Berit, sekreterare (t.o.m. den 22 april 1976) Sahlén, Anders F., avdelningsdirektör

Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00

Direktiven för utredningen, se 1%9 års riksdagsberättelse Fi 59.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

121                   Kommittéer: Ekonomidepartementet   Dell E:4

3. Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan bankgiro och postgiro

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1969 för att utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1970):

Utredningsman: Malmgren, Kurt K-G-, rättschef

Sekreterare: Persson, G. Bertil, riksbanksdirektör

Lokal: Ekonomidepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen)

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 56.

Utredningen avser att i början av år 1977 avlämna en rapport om sitt arbete med begäran om tilläggsdirektiv eller att utredningen skall läggas ned.

4. Utrikeshandelsstatistikutif-edningen (Fi 1974:06) (USU)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 för att företa en översyn av utrikeshandelsstatistiken och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974):

Utredningsman: Rydberg, Karl-Evert H., tf. departementsråd

Experter: Bejbom, Hans O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975) Casselmark, Sven-Eric, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975) Jansson, B. E. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975) Leuf, Nils Börje, kansliråd (fr.o.m. den 15 januari 1975) Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975) Tistad, Eskil G. D., f .d. tulldirektör (fr.o.m. den 15 januari 1975)

Sekreterare: Lindblom, Hans I., byrådirektör

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Ekonomidepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 43.

 

Dell E:4   Skr 1976/77:103                                       122

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

5. Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 för samordning av betalningsbalansstatistiken (se Post- och Inrikes tidn. den I mars 1975):

Ordförande; Åberg, Cari Johan, fil. dr, docent, forskare

Ledamöter; Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef

Ersättare för ledamot: Esaieson, ErikR. A., statistikchef (för Lönnqvist) Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 19 juni 1975) Wåhlstedt, Bengt L., departementssekreterare (för Åberg)

Sekreterare: Svensson, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 19 juni 1975)

Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 36.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

6. Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 30 januari 1975 för att utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari

1975);

Ordförande; Mehr, Hjalmar L., landshövding

Sakkunniga: Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen

 

123                   Kommittéer: Ekonomidepartementet   Dell E: 7

Meidner, Rudolf A., fil. dr

Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen

Rämgård, Rolf L, köpman, led, av riksdagen

Tham, Carl, statssekreterare, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 9

februari 1976)

Waldenström, Erland, direktör

Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 februari

1976)

Önnesjö, Karl Erik A., direktör

Experter: Dahlsten, Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 9 mars 1976) Johansson, Sven-Erik N., professor (fr.o.m. den 9 mars 1976) Linderoth, Karl-Axel, direktör (t.o.m. den 4 mars 1976) Marcus, Lars E. P., direktör (fr.o.m. den 5 mars 1976) Ulfhielm, Monica H. V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Westerberg, Sten B. B., statssekreterare (t.o.m. den 21 oktober 1976)

Sekreterare: Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1975)

Bitr. sekreterare: Nordell, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Lokal: Kåkbrinken II B n.b., 11127 Stockholm, tel. 20 70 08 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 37.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Därutöver har en särskild referensgrupp angående sambandet mellan löner och vinster hållit tre sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Finansieringsbolagskonunittén (Fi 1975:08)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för utredning om finansieringsbolagen m. m. (se Post-och Inrikes tidn, den 19 november 1975):

Ordförande: Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör

Sakkunniga: Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen

 

Dell E:7    Skr 1976/77:103                                      124

Experter: Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1976) Livijn, Claes-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Telestam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 1 april 1976) Ödlund, Lars-Olof, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Sekreterare: Klangby, Lars-Erik, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Uggla, J. Magnus, byråsekreterare (fr.o.m. den 15 november 1976)

Lokal: Sveriges Riksbank, Box 16283, 103 25 Stockholm, tel. växel 22 82 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 42.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas vara slutfört före utgången av första halvåret 1977.

8. Utredningen (E 1976:01) om enkronemyntets metallinnehåll

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 december 1976 för att utreda frågan om enkronemyntets innehåll:

Särskild utredare: Lindberg, N. Olof, expeditionschef

Sakkunnig: Ulvfot, Benkt H., myntdirektör

Direktiven för utredningen, se del II E 2.

9. Banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att göra en översyn av banklagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1976):

Ordförande: Malmgren, Kurt K-G., rättschef

Ledamöter: Danielsson, C. Bertil, bankdirektör Danielsson, Stig A., bankinspektör

 

125                Kommittéer: Ekonomidepartementet   Dell E:9

Eklöf, Kurt G. A., riksbanksdirektör Lindquist, Sven B. E., direktör Svenson, Sven G., direktör Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör

Sakkunnig: Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Expert: Bökmark, Jan, hovrättsassessor Dahlheim, Bo I. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Sekreterare; Hedberg, Lars O. O., t.f. departementsråd

Lokal; Ekonomidepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del HEL

Utredningen har under tiden september - oktober  1976 hållit två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Dell B: 1    Skr 1976/77:103                                     126

Budgetdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 1,3, 5,6, 7,10,13,16,19, 24, 27 och 28

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte, resp. har inte fullgjort egentligt utredningsuppdrag: 1 och 5

1. Markdelegationen (K 1957:30)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 novemt>er 1956 för att ingå i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande byggnads- och markfrågor samt inkomma med de förslag som förhandlingarna kan föranleda:

Ledamöter: Johansson, J. Henry, kanslidirektör Larsson, Sixten, f.d. generaldirektör Renlund, R. Gösta, bankdirektör

Experter: Elghufvud, E. Gösta, fastighetschef Enberg, L. Rune, teknisk direktör Smith, A. Äke, planeringsdirektör Stagg, A. Ivan E., byrådirektör (t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare: Nyreröd, K. Svein G., avdelningsdirektör

Lokal: Kungsträdgårdsgatan 16, 11147 Stockholm, tel. 10 55 91 och 11 46 88

Direktiven för delegationen, se 1957 års riksdagsberättelse I K 30 och 1%5 års riksdagsberättelse K 11. Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 18 och 1972 års riksdagsberättelse Fi 16.

Under tiden november 1975 - juli 1976 har delegationen hållit nio sammanträden. Överläggningar och förhandlingar har pågått kontinuerligt med myndigheter och de kommuner som berörts av de av delegationen handlagda plan-, mark- och byggnadsfrågorna.

I samråd med markdelegationen har byggnadsstyrelsen upprättat och för regeringens godkännande överlämnat avtal med Stockholms kommun om förvärv av mark i kv. Björnen och kv. Loen i Södra Klara. Markförvärven

 

127                       Kommittéer:Budgetdepartementet   Dell 8:2

är en förutsättning för genomförande av beslutad om- och nybyggnad inom kvarteren. Samråd har även skett beträffande förvärv från kommunen av kv. Ölbryggaren på Södermalm och förslag om överlåtelse till kommunen av mark i kv. Rio på Ladugårdsgärdet, kv. Nederland mindre 14 på Södermalm och kv. Milon 1, 2 i Gamla staden.

I fråga om statens del av Järvafältet har utredningarna om förläggning av gods- och postterminal fortsatt samt överläggningar ägt rum med därav berörda kommuner.

Regeringens uppdrag till delegationen 1975-01-16 med anledning av motioner om ändring av 1966 års avtal angående försäljning av statlig mark på Järvafältet har delegationen redovisat till regeringen den 12 november 1976. Delegationen har med anledning av uppdraget 1976-06-23 med Sundbybergs kommun aktualiserat frågan om förlängd disposition av tygförvaltningsskolans lokaler och markområde i Rissne.

Statens markdelegation skall enligt regeringsbrev 1976-06-23 från och med 1976-07-01 redovisas under anslaget kostnader för vissa nämnder.

2. Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egendomsförvaltning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 för utredning om universitetens egendomsförvaltning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):

Ordförande: Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter: Lindblad, Sven J. H., bankdirektör Resare, Bengt C. M., f.d. överdirektör Welinder, P. E. Carsten, professor em.

Experter: Johnsson, Jan G., rättschef Uhlin, Karl-Erik, justitieombudsman

Sekreterare: Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Fagerberg, Arne B., hovrättsassessor

Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. växel 54 02 00

Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberättelse I Fi 37.

 

Del I B: 2   Skr 1976/77:103                                     128

En arbetsgrupp inom utredningen har under tiden november 1975 -oktober 1976 hållit två sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

3. Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1967 för utredning om konstruktion av prisindex på byggnads- och anläggningsområdet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):

Ordförande: Fastbom, E. Lennart, planeringschef

Ledamöter: Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare Ericson, Gösta, byggnadsråd Hinno, Rein, departementssekreterare Mildner, Erwin A., fil. lic.

Experter: Fredriksson, Georg N., avdelningsdirektör Linden, Yngve T., byråchef

Sekreterare: Hahr, Anders L. H. A., civilingenjör

Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse Fi 43.

Kommittén har den 23 april 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:13) Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Uppdraget är därmed slutfört.

4.1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 mars l%9 och den 18 juni 1971 för att se över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i de delar som inte nu ses över i annat sammanhang eller som nyligen varit föremål för översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1%9) samt enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att behandla frågor rörande beskattning av spelautomater o.d. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1970):

Ordförande: Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 12 juli 1976) Fridolin, Hans R., departementsråd (t.o.m. den 11 juli 1976)

 

129                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:5

Ledamöter: Jakobsson, Tage H. E., direktör (t.o.m. den 11 juli 1976) Thulin, Einar E:son, f.d. skattedirektör Wadell, Ulla G. S., skattedirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Willart, N. Bo, byråchef

Experter: Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Olsson, Bertil O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Schultz, J. Allan S., f.d. bitr. skattedirektör Sjöstrand, A. Mats T., byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Sekreterare: Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (t.o.m. den 11 juli 1976) Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Bitr. sekreterare; Lindgren, Per Anders, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 8 november 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (ordföranden och bitr. sekreteraren), 763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 19 sammanträden.

Utredningen har den 15 juni 1976 avgett promemorian (Ds Fi 1976:5) Skatten på malt- och läskedrycker.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

5. Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1969 för att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati inorn statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1969):

Ordförande: Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör

Ledamöter:

Asplund, C. Christer, ombudsman

Gothefors, Per L., ombudsman ' Hessleborn, Olle K-A., sekreterare (t.o.m. den 17 november 1975)

Johansson, Arne G., förste förbundssekreterare

Qvarnström, Björn O., administrativ direktör

9   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Dell B:5   Skr 1976/77:103                                       130

Rosenblad, Urban S., generaldirektör Rydén, Jan E., avdelningschef

Experter: Bäck, Lars, byråchef Fjellström, Carl Gustaf F., byråchef Mattson, N. Morgan, ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1975) Meijer, Hans A. B., professor, rektor (fr.o.m. den 1 februari 1976) Näsholm, Birger, byråchef (t.o.m. den 17 november 1975) von Otter, Casten, fil. dr, universitetslektor (t.o.m. den 14 november 1976)

Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den I mars 1976) Tarschys, N. Daniel, fil. dr, led. avriksdagen(fr.o.m. den 1 februari 1976) Sjöberg, Erik, skyddskonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1975) Tunevall, Carl Magnus, fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1975) Wingårdh, Bo, pol. mag. (fr.o.m. den 1 februari 1975) VogeL Lorentz W., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1974)

Sekreterare: Ström, K. Fingal, kansliråd

Bitr. sekreterare: Pedersson, T. Svante, departementssekreterare

Direktiven för delegationen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 67.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och personalorganisationer som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har i december 1975 publicerat rapport 8, Företagsdemokratin och arbetsledarna, innehållande en redovisning av tänkbara utvecklingslinjer för arbetsledarna i en företagsdemokratisk organisation, samt i september 1976 rapport 9, Försök med förvaltningsdemokrati - en utvärdering av de anställdas delaktighet och inflytande, och rapport 10, Medbeslutande i statsförvaltningen - DEFF:s slutrapport (Ds Fi 1976:9).

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 december 1%9, den 14 maj 1970 och den 5 oktober 1973 för att se över bestämmelserna om företagens och andra arbetsgivares uppgifts- och uppbördsskyldighet, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1970):

 

131                      Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:7

Ordförande: Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Ledamöter: Eklund, Erik G., direktör Kjellgren, Ove L, direktör Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör Olsson, Hans L, pol. mag. Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd

Experter: Johansson, Östen B., byråchef Lagerkvist, A. Claes G., byråchef Lindberg, Sven Å. L., direktör Persson, Staffan, bitr. professor Sterte, Rudolf H., pol. mag. Söderberg, Åke M., byråchef

Sekreterare: Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare; Hultkvist, Anders M., e. byrådirektör (t.o.m. den 9 februari 1976)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 69.

Utredningen har under tiden november 1975 - februari 1976 hållit två sammanträden. Därutöver har sju sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Utredningen har den 5 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:12) Företagens uppgiftslämnande.

Uppdraget är därmed slutfört.

7. Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 för översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1970):

Ordförande: Edström, Kjell S., överdirektör

Ledamöter: Boström, Tage R., Ld. kammarrättslagman (fr.o.m. den 1 januari 1975) Hadding, Carl Fredrik, hovrättslagman Järnbrink, Hans G., överdirektör Zetterström, Sven N., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen

 

Dell B:7   Skr 1976/77:103                                       132

Experter: Altvall, Hans-Erik, avdelningsdirektör

Baekkevold, Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1975) Gavatin, M. Charles, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 september 1975) Karlström, K, G, Bengt, bitr, skattedirektör (fr.o.m. den 11 april 1974) Rahm, Håkan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1975)

Sekreterare: Wennerholm, Peter H, B., bitr. skattedirektör

Bitr, sekreterare; Ahlquist, Anders C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 28 juni 1974)

Direktiven förde sakkunniga, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 57.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - augusti 1976 hållit sju sammanträden. Därutöver har fem sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp.

De sakkunniga har den 11 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:39) Hemvist.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts och regeringens bemyndiganden den 29 juni 1970 och den 18 november 1976 för översyn av företagsbeskattningen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1970):

Ordförande: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976)

Wärnberg, Erik G., bankofullmäktig, led. av riksdagen (t.o.m. den 6 oktober 1976)

Ledamöter: Brodén, Sven E., regeringsråd Helmers, Dag, professor

Israelsson, L. E. Sune, förste ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1976) Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, andre vice talman Meidner, Rudolf A., fil. dr (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Molin, N. Rune, sekreterare (t.o.m. den 5 oktober 1976) Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976)

Stadling, J. Otto V., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Tidefelt, J. Sune, förbundsordförande (t.o.m. den 11 juni 1976)

 

133                      Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:8

Tistad, Eskil G. D.,f.d. tulldirektör (fr.o.m. den 9 december 1975) Åberg, Cari Johan, fil.dr, docent, forskare (fr,o,m, den 29 november 1976)

Experter: Anclow, Per R,, kammarrättsassessor (fr,o.m. den 5 april 1974) von Bahr, Stig V., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1975) Bargholtz, Percy B., fil, kand. (fr.o.m. den 1 december 1976) Crabo, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 september 1975) af Klercker, E. Bertil T:son, direktör (fr.o.m. den 5 april 1974) Langborn, Nils E., bitr, skattedirektör Petersson, Carl-Gustaf, länsråd (fr.o.m. den 5 april 1974) Stahl, Ivar, byråassistent

Thornell, Anders B., byråchef (fr.o.m. den 20oktober 1975) Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 5 april 1974) Werding, Jan A., bankkamrer

Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare (fr.o.m. den 26 januari t.o.m. den 28 november 1976)

Expert (i frågor som rör tekniska ändringar av skattebestämmelserna): Printz, Sven-Olof L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Sekreterare: Colvér, Mats T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Bitr. sekreterare: de Verdier, Lennart G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 maj 1976) Virin, C. Niclas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Direktiven för beredningen, se I97I års riksdagsberättelse Fi61. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 18 och 1976 års kommittéberättelse Fi 13 samt del 11B 5.

Beredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden. Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med två särskilda arbetsgrupper inom beredningen.

Beredningen har den 29 oktober 1976 avgett promemorian (Ds Fi 1976:10) Särskilda skattelättnader för familjeföretag.

Beredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

Dell B:9   Skr 1976/77:103                                             134

9. Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska artister

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971 med uppdrag att utreda frågan om regler för beskattning av i udandet bosatta artister m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 april 1971):

Utredningsman: Edström, Kjell S., överdirektör

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 5 november 1975) Andersén, Börje L., byrådirektör

Johannesson, Sven-Olof (Olle), direktör (fr.o.m. den 1 april 1975) Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 september 1976)

Nystedt, Curt L., bitr. skattedirektör Peyron, Ulf C, C, program jurist

Sekreterare: Ström, Ivan S., länsassessor

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 (X) (utredningsmannen och sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 49.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med enskilda experter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

10. Datasamordningskommittén (Fi 1971:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 med uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning och kontroll av databanker, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):

Ordförande: Hermansson, Rune, direktör

Ledamöter: Alpsten, A. Börje, departementsråd Bruno, Gösta F., överdirektör Fastbom, E. Lennart, planeringschef Haglund, F. Anders, f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen Larsson, Torsten A., driftdiréktör Lindberg, S. Lennart, direktör

 

135                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B: 11

Lundgren, Georg E. H., professor, rektor

Sundström, Monica E., departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1974)

Vinge, Per-Gunnar, direktör

Vinthagen, Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 27 mars 1974)

Virgin, G. Ivar, f.d. andre vice talman

Expert: Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör

Sekreterare: Johansson, Hans 1., organisationsdirektör

Bitr. sekreterare: Lundberg, Bengt T., e. avdelningsdirektör

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 50.

Kommittén har under tiden november 1975 - september 1976 hållit elva sammanträden.

Kommittén har den 4 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:58) ADB och samordning.

Uppdraget är därmed slutfört.

11. Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1971 med uppdrag att verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):

Utredningsman: Fridolin, Hans R., departementsråd

Experter: Allström, B. Greger B:son, bitr. skattedirektör Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor Mellbin, B. Lennart, byråchef

Sekreterare: Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor (t.o.m. den 31 juli 1976) Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Bitr. sekreterare: Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9,

 

Del I B: 11    Skr 1976/77:103                                   136

Fack,   103 10  Stockholm,  tel.  växel  763 10 00 (sekreteraren och  bitr. sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

12. Livförsäkringsskattekonunittén (Fi 1971:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den lOdecember 1971, den 28 januari 1972 och den 28 juni 1974 för att se över beskattningen av livförsäkringstagare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972):

Ordförande: Ekman, S. Gösta, generaldirektör

Sakkunniga: Engkvist, J. Gunnar V., målarmästare, f.d. led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1974) Helmers, Dag, professor (fr.o.m. den 3 juli 1974) Johansson, O. Mauritz, förste ombudsman Lindwall, Lars E., direktör

Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen Schönmeyr, C. Richard A. C, direktör

Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skattedirektör Edlund, C. Bertil, kansliråd

Elmstedt, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 3 juli 1974) Huss, K. J. Lennart, regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den I juli 1974) Lindberg, Lars G. B., advokatfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Sagnert, Stig E., länsråd Stening, F. Birger, kammarrättsråd von Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör

Sekreterare: Andersson, K. O. Martin, f.d. förste taxeringsintendent (t.o.m. den 30 september 1976) Tivéus, Ulf A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Lokal: Riksskatteverket, Tritonvägen 21,17194 Solna, tel. växel 98 15 20 (sekreteraren)

 

137                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Del I B: 13

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 39. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 25,

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Dessutom har en särskild arbetsgrupp hållit 20 sammanträden.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977,

13. Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 17 december 1971 och den 26 april 1974 för att utreda kommunernas ekonomi (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1972):

Ordförande: Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 5 oktober 1976)

Sakkunniga: Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1974) Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, f.d. led. av riksdagen Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen Järdler, Sven A., förbundsdirektör Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 augusti 1974) Åberg, Carl Johan, fil dr, docent, forskare

Experter: Alexandersson, Rune J., sekreterare Bergsten, E. Rune, kansliråd Carling, Alf G., docent

Edlund, C. Bertil, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Engström, Odd E. L., departementsråd (fr.o.m. den 16 april 1974) Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Esaieson, Erik R. A., statistikchef

Hagberg, Ann-Charlotte, kanslisekreterare (t.o.m. den 30 september 1976)

Hinno, Rein, departementssekreterare

Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 28 februari 1974) Johansson, Karl-Erik, sekreterare Lamnevik, S. Gunilla, sekreterare (fr.o.m. den 9 februari 1976)

 

Del I B: 13   Skr 1976/77:103                                   138

Myhlback, Lennart, departementssekreterare

Nilsson, Alf, departementssekreterare

Skalin, E. Douglas, förste sekreterare (t.o.m. den 8 februari 1976)

Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 23 augusti 1974)

Werbell, Bror L, avdelningsdirektör

Östman, Lars J. O., e. universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Sekreterare: Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1975)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Fi 26.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Därutöver har totalt 13 sammanträden hållits med tre särskilda arbetsgrupper inom utredningen.

Utredningen har den 23 juni 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:40) Kommunal utveckling. Kostnader 1974 - 1985 vid oförändrad service samt den 26 augusti 1976 delbetänkandet (SOU 1976:45) kommunernas ekonomi 1%0-1972.

Statsrådet Mundebo har den 18 november 1976 förklarat att utredningens arbete skall anses slutfört.

14.1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts och regeringens bemyndiganden den 14 april 1972 och den 18 november 1976 för att se över skattesystemet, m.m. (se Postoch Inrikes tidn. den 19 maj 1972):

Ordförande: Brandt, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 5 oktober 1976) Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 29 november 1976)

Ledamöter: Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 1 april 1974) Bergqvist, G. Holger, kommunalråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 november 1976)

Björne, B. Gunnar, departementsråd Brandt, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen Enlund, Eric P., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29november 1976)

Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen Hedborg, Anna M., sekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1974)

 

139                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B: 14

Hermansson, Carl-Henrik, f.d. chefredaktör, led. av riksdagen

Holgerson, Nils H., direktör (fr.o.m. den 26 februari 1975)

Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen

Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen

Krönmark, Eric A., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 november

1976)

Lundgren Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen

Mundebo, K. A. Ingemar, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 8

oktober 1976)

Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen

Tidefelt, J. Sune, förbundsordförande

Tobisson, Lars F., partisekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 12 januari 1976) Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 9 december 1976) Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1976) Edlund, C. Bertil, kansliråd

Garke, Hans B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 augusti 1974) Höök, Erik S. V., professor (t.o.m. den 15 december 1975) Jönsson, E. Gustav, departementsråd Lindstam, Leif E., kammarrättsassessor

Persson, E. Annika, kanslisekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Swartiing, Anders J. A., kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare (fr.o.m. den 16 december 1975)

Expert   i   frågor   som   gäller   faktisk   sambeskattning   och  därmed sammanhängande frågor: Andersson, Karl Olov, direktör (t.o.m. den 8 december 1976)

Expert i frågor som rör viss deklarationsökning: Nilsson, J. Ove G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 september 1974)

Expert i frågor som rör progressiv ulgiftsskatt: Lodin, Sven-Olof, professor (fr.o.m. den 21 augusti 1975)

Sekreterare: Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976) Laurén,   Reidunn   M.   B.,  regeringsrättssekreterare  (t.o.m.  den  30 september 1976) Swartiing, Anders J. A., kansliråd (t.o.m. den 14 februari 1976)

Bitr. sekreterare: Alderin, Robert B., regeringsrättssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1976) Gammer, Gerhard, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1976)

 

Del I B: 14   Skr 1976/77:103                                        140

Holm, Lars G., tf. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 november 1976) Nyström, Kerstin, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 februari 1976) Walander, Anders, kammarrättsfiskal (t.o.m. den 30 september 1976)

Lokal; Malmtorgsgatan 5, 3 tr., tel. 11 08 63 (sekreteraren). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 42. Tilläggsdirektiv, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 32 och 1975 års kommittéberättelse Fi 27 samt del II B 6,

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.

Utredningen har den 25 oktober 1976 avgett rapporten (SOU 1976:62) Progressiv utgiftsskatt - ett alternativ?

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977,

15. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för tjänstemän som skall underställas Kungl. Maj:t och vilka som därutöver skall underställas riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juti 1972):

Utredningsman; Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal; Riksdagens näringsutskott, 100 12 Stockholm, tel. växel 14 20 20

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 46.

Utredningen har den 29 oktober 1976 avgett skrivelse till riksdagens konstitutionsutskott om ändring i tilläggsbestämmelse 8.5.3 till riksdagsordningen,

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

16. Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den8september och den 6 oktober 1972 med uppdrag att överse bostadsbeskattningen (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1972):

Ordförande: Walt»erg, Sten S., generaldirektör

 

141                    Kommittéer: Budgetdepartementet   Del I B: 17

Sakkunniga; Almgren, Hans G., departementssekreterare Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Fridell, G, Ingvar, universitetslektor (fr,o,m, den 21 maj 1975) Hellstedl, Ernst L,, civilingenjör Jansson, Sven L, direktör Landgren, Per C. D. E., direktör Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d, led, av riksdagen Leo, P, Gunnar, direktör Lindh, Åke H., andre förbundsordförande

Experter: Anclow, Per R., kammarrättsassessor Edlund, C, Bertil, kansliråd Fries, Ingmar F., departementssekreterare

Sekreterare: Herrlin, Klas G. E., kammarrättsfiskal (t.o.m. den 31 mars 1976)

Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 48.

Kommittén har under tiden november 1975 - mars 1976 hållit åtta sammanträden.

Kommittén har den 20 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:11) Bostadsbeskattning II.

Uppdraget är därmed slutfört.

17. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för att utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m. m. i skatteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Ordförande: Nordenadier, Anders, länsåklagare

Sakkunniga: Bergh, Sten, länsråd

Johansson, S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 november 1976) Welander, Gösta, kansliråd Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Experter: Andréasson, Bill E., bitr. skattedirektör (t.o.m. den 31 december 1975)

 

Del I B: 17   Skr 1976/77:103                                        142

Baekkevold, Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Bjernstad, S. L. Börje, kronofogde

Björnesjö, Sven G., taxeringsrevisor

Jarenius, J. Christer L, direktör

Johanson, Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Sekreterare: Eriing, E. Martin H., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 22 april 1974)

Lokal: Departementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17, 211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 40.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden.

Utredningen har den 12 december 1975 avgett delbetänkandet (SOU 1975:104) Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18. Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den II maj 1973 för att utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1973):

Utredningsman: Lindberg, N. Olof, expeditionschef (fr.o.m. den 20 september 1974)

Sekreterare: Sellvall, L. Göran, departementssekreterare

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för den sakkunnige, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 41.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 bedrivit fortsatt utredningsarbete och haft överläggningar med dem som t)erörs av utredningsarbetet.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

143                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:20

19. Varusmugglingsutredningen (Fi 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för att företa en översyn av lagen om straff för varusmuggling och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1973):

Utredningsman: Klackenberg, O. Henrik, f.d. regeringsråd

Experter: Carlson, Å. Lennart, bitr. skattedirektör Persson, Lars E. H., hovrättsassessor Rundlöf, G. Arne M., t.f. byråchef

Sekreterare: Ljungwall, N. E. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1974)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Fi 43.

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tolv sammanträden.

Utredningen har den 24 juni 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:37) Smugglingsbrott och tulltillägg.

Uppdraget är därmed slutfört.

20. Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1974):

Ordförande; Andersson, J. Sven G., f.d. statssekreterare (t.o.m. den 16 november 1976)

Sakkunniga: Berggren, G. Rune, generaldirektör Moberg, Sven T., generaldirektör Resare, Alf C. R., överdirektör

Sekreterare: Hjalmarsson, S. Äke, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1974 t.o.m. den 16 november 1976)

 

Dei I B: 20   Skr 1976/77:103                                         144

Lokal: Överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Fack, 103 80 Stockholm, tel. växel 22 22 60 (sekreteraren)

Direktiven för de sakkunniga, se 1975 års kommittéberättelse Fi 39.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden.

Utredningen har den 29 april 1976 avgett delbetänkandet (Ds Fi 1976:3) Samverkan mellan centrala organ för förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

21. Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1974 för att utreda vissa frågor rörande samordning m. m. inom den civila övervakningen till sjöss (se Post- och Inrikes tidn. den 7 december 1974):

Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding

Experter: Andersson, Rolf A., ombudsman Häggström, K. Harald V., kusttullmästare Johannesson, Rune S., byråchef (fr.o.m. den 11 maj 1976) Kappelin, Carl-Erik, byråchef (t.o.m, den 10 maj 1976) Svensson, C. Bertil, avdelningsdirektör

Sekreterare: Rydstedt, Bo S,, hovrättsassessor

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 41.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

22. Utredningen (Fi 1974:05) angående den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda frågan om den statliga personalutbildningens fortsatta inriktning och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1974):

 

145                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:23

Utredningsman; Jeding, Lars G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1976) Martinsson, Bo N. O., generaldirektör (t.o.m. den 6 oktober 1976)

Experter; Andersson, L. Ingemar, ombudsman Asplund, C. Christer, ombudsman

Eriksson, K. Anders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 9 juni 1975) Gothefors, Per L., ombudsman

Lagerström, Ulf Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 augusti 1976)

Sekreterare: Claeson, Bo, kanslisekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1976) Jeding, Lars G., avdelningsdirektör (t.o.m. den 10 oktober 1976)

Bitr. sekreterare: Claeson, Bo, kanslisekreterare (t.o.m. den 10 oktober 1976) Lagerbäck, Björn, fil. lic. (t.o.m. den 28 september 1976)

Lokal; Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Fi 42.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har avgett ett principbetänkande daterat den 23 november 1976.

23. Besparingsutredningen (Fi 1975:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 3 januari 1975 för att utreda möjligheterna att göra besparingar inom statsverksamheten (se Post­och Inrikes tidn. den 18 januari 1975):

Ordförande: Eckerberg, Per A., landshövding (t.o.m. den 6 oktober 1976)

Sakkunniga: Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Burenstam Linder, H. M. Staffan, statsråd, led. av riksdagen Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (t.o.m. den 8 februari 1976) Engström, Odd E. L., departementsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Hanson, Per-Olof, borgarråd (fr.o.m. den 9 februari 1976) Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, ers. för led. av riksdagen

10   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I B:23   Skr 1976/77:103                                         146

Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen

Sekreterare: Fransson, Bo-Gunnar L., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 28 april 1975)

Bitr. sekreterare: Annerberg, Rolf G., byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Carlsson, Sture E., byrådirektör (fr,o,m, den I mars 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel, växel 14 10 00 (bitr. sekreterarna). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm.

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 35.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en särskild referensgrupp.

Utredningen har den 9 september 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:49) Offentligt utredningsväsende.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

24. Utredningen (Fi 1975:05) om DAFA:s ekonomiska situation m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för att utreda DAFA:s ekonomiska situation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 maj 1975):

Utredningsman: Dahlberg, Benkt C. L, direktör

Sekreterare: Lonaeus, G. Håkan N,, departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 39.

Utredningen har den 3 mars 1976 avgett betänkandet (Ds Fi 1976:2) DAFA:s effektivitet och organisation. Uppdraget är därmed slutfört.

25. Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 för att utreda frågan om det skatteadministrativa sanktionssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1975):

 

147                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:26

Ordförande: Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd

Sakkunniga: Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Experter: Baekkevold, Arne E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I augusti 1975) Burström, Brita A., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Gustafson, G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G, H., avdelningsdirektör (fr.o.m, den 1 augusti 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr, skattedirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Matsson, Tommy, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Sekreterare: Werdinius, Claes A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 40.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 27 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen avser att i början av år 1977 avge ett delbetänkande.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

26. Energiskatteutredningen (Fi 1975:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 för att utreda frågan om energibeskattningen (se Post- och Inrikes tidn. den 15 november 1975):

Ordförande: Löfberg, Bertil A. F., landshövding (t.o.m. den 6 oktober 1976)

Sakkunniga: Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Fridolin, Hans R., departementsråd (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 oktober 1975) Stjernström, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m, den 29 oktober 1975) Svensson, Erik O,, kommunalråd (fr,o.m. den 29 oktober 1975)

 

Dell B:26   Skr 1976/77:103                                     148

Virgin, G. Ivar, f,d, andre vice talman (fr,o,m, den 29 oktober 1975) Winander, Bo G,, utredningssekreterare (fr,o.m. den 29 oktober 1975)

Experter: Eklund, Erik, direktör (fr,o,m, den I april 1976) Hjorth, Lars E. A,, kansliråd (fr,o.m. den 8 januari 1976) Thulin, Einar E:son, f.d, skattedirektör (fr.o.m, den 8 januari 1976)

Sekreterare: Larén, Charlotte F,, departementssekreterare (fr,o.m, den 8 januari 1976)

Lokal:   Gamla   riksdagshuset,   tel.   växel    14 10 00   (sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 41,

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

27.1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 20 november 1975 för att utreda om skatteutjämningsbidragen (se Post- och Inrikes tidn. den 16 december 1975):

Ordförande: Gustafsson, Hans L, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m, den 5 oktober 1976)

Sakkunniga: Bergqvist, G. Holger, kommunalråd, led. av riksdagen Bergsten, E. Rune, kansliråd Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Boo, Karl G. H., kontr. assistent, led. av riksdagen Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Gustafsson, Hans L, förutv, statsråd, led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, ombudsman, led, av riksdagen Hörlén, S. 1. (Inge), f. borgarråd Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Ohlin, T. M. Maja, skolkanslist, f.d. led. av riksdagen Troedsson, Ingegerd, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 28 oktober 1976) Ward, Kurt K. B., landstingsråd

Experter: Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1976)

 

149                    Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:28

Lindström, Harry L, direktör (fr.o.m. den 3 mars 1976) Slunge, G. WalterR.,avdelningschef (fr.o.m. den 3 mars 1976)

Sekreterare; Johansson, Karl-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 15 december 1975)

Bitr. sekreterare; Atlersved, Björn E. S, O., redovisningskamrer (fr,o.m. den 1 april 1976) Bengtsson, B, Anders L, sekreterare (fr,o,m, den 15 mars 1976) Jonsson, Bo A,, departementssekreterare (fr,o,m. den 1 september 1976)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Fi 43.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Sekreteraren har haft överläggningar med myndigheter och andra utredningar samt fortlöpande samrått med utredningens experter.

Statsrådel M undebo har den 18 november 1976 förklarat att utredningens arbete skall anses slutfört.

28. Tidskriftsutredningen (Fi 1976:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 (se Post-och Inrikes tidn. den 27 mars 1976): Ordförande Berg, Bengt Åke, budgetchef

Sakkunniga: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd Svensson, S. Gunnar, departementsråd

Experter: Arvidsson, Bo H., byrådirektör (fr.o.m. den 20 april 1976) Bergling, N. Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april 1976) Flyxe, Birger H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Olsson, Claes Olof, forskningsassistent (fr.o.m. den 20 april 1976) Weibull, G. Lennart, fil. kand. (fr.o.m. den 20 april 1976)

Sekreterare: Fransson, Bill G., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Krausz, Elisabeth, departementssekreterare (fr.o.m. den 20augusti 1976) Strömberg, Hjalmar, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 augusti

1976)

Direktiven för utredningen, se del II B 2.

 

Dell B:28   Skr 1976/77:103                                     150

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 20 oktober 1976 avgett betänkandet (Ds Fi 1976:7) Stöd till organisationstidskrifter samt, som bilaga till betänkandet, forskningsrapporten (Ds Fi 1976:8) Tidskrifterna i massmediesamhället.

Uppdraget är därmed slutfört.

29. Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för att utreda vissa frågor angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 mars 1976);

Utredningsman; Wahlgren, E. Göran, regeringsråd

Experter: Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skattedirektör Eriksson, Gösta, direktör Lindberg, Göran, direktör

Sekreterare: Edling, A. Roland, kammarrättsfiskal

Lokal: Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II B 3.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.

Utredningen har den lOaugusti 1976 avgett delbetänkandet (Ds Fi 1976:6) Avdrag för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden som avviker från allmän pensionsplan m.m.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

30. Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 för att utreda frågan om samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande: Westerlind, Erik A., landshövding

 

151                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:31

Ledamöter: Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen Löfberg, Karl Axel, kansliråd Wilhelmsson, Arne E., rådman Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen

Sakkunniga: Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1976) Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 juni 1976) Jäderqvist, K. Bertil, kronofogde (fr.o.m. den 1 september 1976) Åvall, Sven K., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Experter: Björklund, Jan O., planeringsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Bovidson, Thure, företagareföreningsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976)

Herrstedt, Henry T. O., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Thornell, Anders B., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1976)

Sekreterare: Ohlsson, J. Staffan C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel. växel 14 10 00 (ledamoten Löfberg och sekreteraren). Postadress: Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se del IIB 1.

Kommittén har under tiden augusti - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

31.1976 års fastighetstaxeringskonunitté (Fi 1976:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 september 1976 för att göra en översyn av reglerna för fastighetstaxering (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1976):

Ordförande: Björne, B. Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Hall, A. Bertil, fastighetsråd Malmberg, C. Lars E., bitr. skattedirektör Wadell, Ulla G. S., skattedirektör

 

Dell B:31    Skr 1976/77:103                                     152

Sekreterare: Widebäck, I. Birgitta, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 6 oktober 1976)

Lokal: Gamla riksdagshuset, tel, växel 14 10 00 (sekreteraren). Postadress; Budgetdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm

Direktiven för kommittén, se del II B 4.

Kommittén har under tiden september - oktober 1976 hållit två sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en midre arbetsgrupp.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

32. Utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 november 1976 för att utreda kommunernas ekonomi:

Ordförande: Johansson, Sven, landstingsråd

Ledamöter: Bergsten, E. Rune, kansliråd Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen Boo, Karl G. H., kontr.assistent, led. av riksdagen Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen Gibson, Urban H., f.d. kommunalråd Gustafsson, Hans L, förutv. statsråd, led. av riksdagen Hörién, S. I. (Inge), f. borgarråd

Johansson, Knut B. M., f.d. förbundsordförande, led. av riksdagen Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen Karlsson, Olof (Olle) H., lantbrukare, landstingsman Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen Wallin, S. Jonas, ingenjör Ward, Kurt K. B., landstingsråd

Sakkunniga: Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1976) Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 29 november 1976) Johansson, Kari-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976) Lindström, Harry 1., direktör (fr.o.m. den 29 november 1976) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 29 november 1976) Werbell, Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 november 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976)

 

153                     Kommittéer: Budgetdepartementet   Dell B:32

Åberg, Carl Johan, fil. dr, docent, forskare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Experter: Edlund, C. Bertil, kansliråd (fr.o.m. den 29 november 1976) Hinno, Rein, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Sekreterare: Wetterberg, Ulf G., kansliråd (fr.o.m. den 29 november 1976)

Bitr. sekreterare: Attersved, Björn E. S. O., redovisningskamrer (fr.o.m. den 29november 1976)

Berglund, Evy B., fil. kand. (fr.o.m. den 29 november 1976) Norén, Agneta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 29 november 1976)

Direktiven för utredningen, se del II B7.

 

DelIU:l    Skr 1976/77:103                                               154

Utbildningsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 2,5,19, 20, 21, 22, 23, 50, 54 och 56

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1, 4, 10, 12, 13, 32, 33, 34, 37, 38, 39, 40, 41, 42 och 49

1. Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):

Samarbetsnämnden (E 1965:54:01) för L UP-kommittéerna:

Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler

Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor Hammar, Stig H., universitetsråd Hulun, S. Eriand V., tekn. lic. Konnander, Benkt A. V., överdirektör Lindstrand, Leif, byggnadsråd Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Norberg, Dag L., professor Philipson, Lars H. G., förste forskningsingenjör Törnquist, Harry E., byggnadsråd Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd

Experter: Abel, Enno, professor Allander, Claes C. G., professor Andersson, A. Owen, tekn. lic. Arrhenius, N. Erik A., docent Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Fors, Sixten R., byråchef

Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975) Johansson, Bertil C. Å., förste forskningsingenjör

 

155                Kommittéer: Utbildningsdepartementet   DelIU:l

Kjellén, Bengt L, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Lindquist, B. Rune L., byråchef

Lustig, Gunnar, intendent

Mårtensson, Skotte, universitetslektor

Olsson, R. Lennart, förste forskningsingenjör

Ottosson, N. Sigurd, förste forskningsingenjör

Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Tunebro, Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976)

Waller, Tage E., veterinär

Öbrink, Karl Johan, professor

Huvudsekreterare: Moll, Olof G., byråchef

Bitr. sekreterare: Albertsson, E. Birgitta, fil. kand. Hallgren, Margaretha, fil. kand. Johnsson, Roland G., avdelningsdirektör Kugelberg, Otto, fil. lic. (fr.o.m. den 1 april 1975) Nygren, Jan B., avdelningsdirektör Persson, Ann C., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sellers, Pia, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976 t.o.m. den 31 januari 1977) Vallin, Karl Ivar, docent (t.o.m. den 31 december 1975)

Lokal: Drottninggatan 7-9, Box 16085, 103 22 Stockholm, tel. växel 24 85 60

' Direktiven för kommittéerna, se 1965 års riksdagsberättelse E 54.

Samarbetsnämnden har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:02) för Uppsala:

Ordförande: Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd

Ledamöter: Hagquist, Curt E. L, soc. stud. Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ling, Lars, institutionstekniker

Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Rosén, Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef Ödman, Mats O., fil. stud.

 

Dell U:l    Skr 1976/77:103                                                    156

Kommittén har under tiden november  1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden.

L UP-kommittén (E 1965:54:03) för Lund:

Ordförande: Hammar, Stig H., universitetsråd

Ledamöter: Broberg, K. Bertram, professor Fagerholm, Per Anders L., fil. kand. Hellgren, G. Bertil, maskinist Juthagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juti 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef Thulin, C. Nils-Åke, fil. stud. (t.o.m. den 4 juni 1976)

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden.

L UP-kommittén (E 1965:54:04) för Göteborg:

Ordförande: Lundgren, Georg E. H., professor, rektor

Ledamöter: Henriksson, J. Lars G., fil. kand. Juthagen, Leif R., byggnadsråd Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Rydén, Jan E., avdelningschef Rydin, Roland Y., fil. kand. Thun, K. Ragnar, byråchef Wemninger, Lars V., förste forskningsingenjör

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

L UP-kommittén (E 1965:54:05) för Stockholm:

Ordförande: Norberg, Dag L., professor

Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor, rektor Eklund, K. Ronnie, jur. kand.

 

157                Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:l

Ekman, Stig Rune, forskningsingenjör

Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976)

Lindstrand, Leif, byggnadsråd

Moll, Olof G., byråchef

Rasmuson, Anders, professor, rektor

Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

LUP-kommittén (E 1965:54:06) för Umeå:

Ordförande: Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor

Ledamöter: Larsson, Staffan, fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Lögdahl, Kent, fil. stud. (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Nordlander, N. Arne, universitetslektor Rosén, Nils-Arne, arkitekt Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.

L UP-kommittén (E 1965:54:07) för Linköping:

Ordförande: Almefelt, Paul V., byråchef

Ledamöter: Bondeson, Lennart, fil. stud. Lindell, Mats G., avdelningsdirektör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Moll, Olof G., byråchef Olsson, Björn E., förste driftingenjör Rydén, Jan E., avdelningschef

Kommittén har under tiden november  1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.

LUP-nämndens och LUP-kommittéernas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Dell U:2   Skr 1976/77:103                                              158

2.1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52) (MUS 65)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1%5 för att verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamheten med riksutställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1%5 och den 30 mars 1967):

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör

Ledamöter: Biörnstad, Margareta, överantikvarie Hubendick, Bengt L., museichef Lagercrantz, Bo U., fil. lic. Meyerson, K. Åke W., överintendent Noreen, Sven E., landsantikvarie Ullberger, Kurt, konstnär Westin, Gunnar, direktör

Huvudsekreterare: Meyerson, K. Åke W., överintendent

Bitr. sekreterare: Hjorth, Jan L. S., byrådirektör

Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62 01 16 (Meyerson), Riksutställningar, Sandhamnsgatan 63,115 28 Stockholm, tel. växel 63 51 80 (Hjorth)

Direktiven för de sakkunniga, se 1966 års riksdagsberättelse E 52. Tilläggsdirektiv, se 1%8 års riksdagsberättelse U 30.

I enlighet med riksdagens beslut den 20 maj 1976 har försöksverksamheten med riksutställningar den 1 juli 1976 övertagits av en stiftelse. Stiftelsen Riksutställningar, med en av regeringen förordnad särskild styrelse, vilken övertagit det ansvar som de sakkunniga sedan 1%5 haft som styrelse för verksamheten.

Uppdraget är därmed slutfört.

3. Dataarkiveringskommittén (V 1%8:48)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att utreda arkivfrågor för den moderna informationsbehandlingens databärare m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967);

Ordförande: Kromnow, E. Åke, riksarkivarie

 

159                Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:4

Ledamöter: Berglund, K. Gustaf, driftschef Frank, S. Torsten, organisationsdirektör Holmberg, Erik G., hovrättslagman

Experter: Ahl, Gunnar A., avdelningsdirektör Fredberg, Birgit A. M., förste arkivarie Grage, Elsa-Britta, fil. lic. Körner, Sten G., landsarkivarie Lagerqvist, Åke, byrådirektör Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den I mars 1976) Sand, Hans, arkivarie (fr.o.m. den 1 december 1975)

Sekreterare: Haverling, Sven G. L, förste arkivarie

Bitr. sekreterare: Brunnberg, R. K. Charlotte, departementssekreterare

Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm, tel. 54 02 00

Direktiven   för   kommittén,   se   1968   års   riksdagsberättelse   U42. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 9.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 18 sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

4. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift att förhandla om en avtalsreglering av de upphovrättsliga frågorna på undervisningsområdet:

Ordförande: Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot: Bergström, Svante B., professor

Experter: Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör Eliasson, Per-Erik, byråchef Landström, Sten-Sture H., direktör Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

 

Dell U:4    Skr 1976/77:103                                       160

Sekreterare: Griiting, Britt M., departementssekreterare

Lokal:    Högsta   domstolen.   Riddarhustorget   8,   Box 2066,   11128 Stockholm, tel, 08/23 67 20 (ordföranden)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

De sakkunnigas arbete har under året vilat i avvaktan på närmare direktiv.

De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1977.

5. Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) (KUS)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 september 1%7 för utredning av konstnärsutbildning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1967):

Ordförande: Lindblom, Paul, direktör

Ledamöter: Acking, Carl-Axel, professor Bergman, Hans R., designer Brunnberg, Hans A., professor Larsson, Mårten J., arkitekt SAR Linde, Ulf H., professor Meyerson, K. Åke W., överintendent Nemes, Endre, professor Persson, Sigurd F., ädelsmed von Schantz, Philip, museidirektör

Experter: Bohman, Jan A., grafiker Hallström, Björn H., fil. lic. Lindgren-Fridell, A. Marita G., förste intendent Myrenberg, Bo K. M., arkitekt SAR Myrenberg, Lars E. T., arkitekt SAR Nilsson, I. Pål-Nils, fotograf Wahrby, Hans O., fortbildningsledare

Sekreterare: Johansson, Nils J. O., byrådirektör

Bitr. sekreterare: Jansson, Björn S., byrådirektör

 

161                Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:6

Direktiven för de sakkunniga, se 1%8 års riksdagsberättelse U52. Tilläggsdirektiv, se 1%9 års riksdagsberättelse U 41.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit ett sammanträde samt två sammanträden i arbetsgrupper.

De sakkunniga har den 28 juni i skrivelse till chefen för utbildningsdepartementet fört fram sina synpunkter på verksamheten vid konsthögskolans arkitekturskola. De sakkunniga har den 8 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:52) Utbildning för konstvård och konservering vid konsthögskolans institut för materialkunskap.

Uppdraget är därmed slutfört.

6.1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1968 för att inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision:

Ordförande: Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter: Andrén, Äke, professor Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost Göransson, Harald O., musikdirektör Hallqvist, Britt G., författare

Experter: Ahrén, Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den 1 januari 1975) Andersson, Torsten N., prost Bohlin, Folke, docent Eckerdal, Lars H., docent Erneholm, Berndt I., expeditionschef Gerhardsson, Birger, professor Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare Holte, K. Ragnar, professor Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist Molde, F. Bertil, professor Nilsson, Torsten, musikdirektör Simonsson, Tord L. W., kyrkoherde

Sekreterare: Eckerdal, Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)

11    Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Dell U:6   Skr 1876/77:103                                       162

Bitr. sekreterare; Aldén, Lars O. T., pastoratsadjunkt

Lokal: Lantmannavägen I, 222 38 Lund, tel. 046/13 82 94

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1969 för att planera och samordna m.m. restaurangverksamheten vid universiteten och högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969 och den 29 juli 1972):

Ordförande: Hagbergh, Göran G. E., kanslichef (fr.o.m. den 15 september 1975)

Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Brundell, Nils-Erik, direktör Eskilsson, Per H., organisationsdirektör Fors, Sixten R., byråchef Juthagen, Leif R., byggnadsråd

Magnusson, Leif, divisionschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Philipson, Lars H. G., civilingenjör

Experter: Johansson, Sjunne, ombudsman Moberg, Kaj, I:e stadsveterinär Söfelde, Karin, socialinspektör

Sekreterare: Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den I oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Olsson, Hans B., pol. mag. (t.o.m. den 31 augusti 1976) Pavliska, Petr, civilingenjör (t.o.m. den 31 juli 1976) Ryberg, Marianne G., byggnadsingenjör (t.o.m. den 30 juni 1977)

Lokal: Götabergsgatan 9,2 tr., 41134 Göteborg. Postadress; Box 530 38, 400 14 Göteborg 53, tel. 031/17 99 50 (växel)

 

163                Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:8

Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 21.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Lokal- och utrustningsprogramärenden m.m. av löpande karaktär har under året avgjorts av ett inom kommittén utsett arbetsutskott.

Kommittén har den 22 juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds U 1976:10) Universitetsrestauranger - driftformer och huvudmannaskap. Av de utredningsuppgifter som åvilar kommittén återstår därmed endast frågan om framtida handläggningsordning av på kommittén ankommande löpande arbetsuppgifter.

Kommittén avser att under år 1977 lämna förslag till framtida handläggningsordning.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

8.1969 års psabnkonunitté (U 1970:47)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 för att inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av ett tillägg till Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och psalmmelodier, att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska psalmboken företagits. Kommittén har den 12 februari 1976 fått regeringens uppdrag att framlägga förslag till revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén uppdrag att, under beaktande av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år 1976 färdigställa och till regeringen inkomma med förslag till en första del av tillägg till psalmboken, dels utarbeta förslag till en andra del av tillägg till psalmboken. Båda delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som psalmmelodier.

Ordförande: Björkman, Ulf L., kontraktsprost

Ledamöter: Belfrage, H. Esbjörn G., docent Frostenson, Anders, f.d. kyrkoherde Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den 12 februari 1976) Göransson, Harald O., musikdirektör Nisser, Per Olof, utbildningssekreterare Åberg, Jan Håkan, domkyrkoorganist (fr.o.m. den 12 februari 1976)

Experter: Boden, Anna-Brita, sekreterare

Ekenberg, Anders, teol. kand. (fr.o.m. den 1 september 1976) Erneholm, Berndt I., expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör

 

Del I U: 8   Skr 1976/77:103                                     164

Forsberg, P. Roland, musikdirektör (fr,o,m, den 18 mars 1976) Hallin, L. Bertil, musikdirektör (t.o.m. den 17 mars 1976) Hartman, Olov, teol. dr

Löfström, U. Inge, kontraktsprost (t.o.m. den 17 mars 1976) Sörenson, Torsten N., tonsättare

Sekreterare: Erneholm, Berndt L, expeditionschef

Bitr. sekreterare: Bexell, Göran, teol. dr Boden, Anna-Brita, sekreterare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel, 10 19 46,763 34 80 (Erneholm)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.

Kommittén har den 1 juni 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:11) Psalmer och visor 76. Tillägg till Den svenska psalmboken Del 1.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

9. Organisationskonunittén (U 1970:60) för högre musikutbildning (OMUS)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1970 för att utföra fortsatt planeringsarbete för en reform av den högre musikutbildningen:

Ordförande: Tapper, Karl-Herman, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Ledamöter: Andersson, Sigfrid A., studiesekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Dominique, Carl-Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Hansson, J. Bertil, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Irving, Dorothy, konsertsångerska (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Karlsson, Fritz W. L, studieombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Experter: Abenius, C. S. Folke, teaterchef

Ahlqvist, Barbro S. M., studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Alldahl, Per Gunnar, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Andersson, Bernt, musiker (fr.o.m. den I maj 1975) Andersson, Sam, musikdirektör

 

165               Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del I U: 9

Annmo, Erland, rektor (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Arnér, E. Å. Gotthard, kyrkomusiker

Assarson, Birgit, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Bark, Jan, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Bell, Daniel, musikdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)

Bengtsson, L. Ingmar O., professor

Bengtsson, Per, förste byråsekreterare

Bergendal, Göran, l:e producent (fr.o.m. den 1 december 1974)

Bergendahl, Ingela, pianopedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Berggren, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Bergström, Anders, musikdirektör (fr.o.m. den I maj 1975)

Bertolotto, Italo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Bladh, Stephan, musikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Bohlin, Folke, docent (fr.o.m. den 19 december 1974)

Bondeman, Anders, kyrkomusiker

Brodin, Lena, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Bucht, Gunnar H., universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1974)

Burman, Eskil, rektor

Bäverbäck, Mette, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Cederberg, Ingvar, musikchef (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Colldén, Anders, musikstuderande (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Deak, Csaba, tonsättare

Diiring, Bertil, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Eklund, Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Elliot, Ninnie, sångpedagog (fr.o.m. den 1 december 1975)

Engdahl-Tegestam, Eva, musiklärare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Engström, Bengt-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Erdmann, Bengt, fil. mag.

Ericson, Eric, professor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Eriksson, Birger, musiklärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Eriksson, Gunnar, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Eriksson, Nils-Erik, byrådirektör

Eriksson, B. Sune, direktör

Falk, Johan, violinpedagog (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Faxén, Nils-Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Ferneborg, Stieg, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Fjellstedt, Lars, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Fijlep, Tibor, violinpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Gabrielsson, H. Ingemar, professor, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Genetay, Claude M., violincellist

Granmar, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Grönkvist, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)

Gunér, Otto, utbildningsledare (fr.o.m. den 3 februari 1975)

Göransson, Harald O., musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

 

Dell U:9    Skr 1976/77:103                                      166

Hall, Lennart, lektor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Hedvall, Lennart, tonsättare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Hjorth, Ole, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Holecek, Josef, gitarrpedagog

Holmstrand, Bengt, studierektor (fr.o.m. den 1 december 1975)

Håkansson, Greta, danspedagog

Ingelf, Sten, musikpedagog (fr.o.m. den I juli 1975)

Irwing, Dorothy, konsertsångerska

Jansson, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Jespersson, Knut, regionmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Johnsson, Per-Olof, gitarrpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Karlsson, Fritz W. L, studieombudsman

Karlsson, Majvor, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 december 1975)

Karp, Cary, intendent (fr.o.m. den 1 september 1976)

Kaufelt, Eje, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Khan, Lennart, musikkonsulent (fr.o.m. den 1 september 1976)

Kyhlberg, Bengt, musikbibliotekarie (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Landfors, Curt, byrådirektör

Larsson, Carl Rune, director musices (fr.o.m. den 1 december 1974)

Larsson, Eva-Katharina, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Larsson, Felix, studieombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Larsson, Gunnar, museichef (fr.o.m. den 1 september 1976)

Leander, Sven, assessor

Liljeholm, Thomas, regionmusiker (fr.o.m. den 1 december 1974)

Lindblad, Rune, tonsättare

Lindborg, Per, musikstuderande (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Lindgren, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Lindgren, Kerstin, rytmikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lindgren, Kurt, musiker

Lindholm, Bengt, violinbyggare (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lindholm, Inge, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lindquist, B. Rune L., byråchef

Ling, Jan H., docent

Lundgren, Stig H. E., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lundin, Morgan, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Lundqvist, Gun, avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Löfcrantz, Vigo, rektor (fr.o.m. den 15 februari 1975)

Malm, Krister, fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1975)

af Malmborg, Lars, kapellmästare (fr.o.m. den I december 1974)

Mitchell, Red, musiker (fr.o.m. den I maj 1975)

Moll, Olof G., byråchef

Morberg, Gösta, musiker (fr.o.m. den I oktober 1975)

Mårtensson, Torgerd, musikstuderande (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Nerelius, Hans, skoldirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

 

167                Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:9

Nilsson, Anita, musikpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Nilsson, Gösta, musikdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Nilsson, Kaj Åke, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Nilsson, Reinhold, folkskollärare (fr.o.m. den I maj 1975)

Nordgren, Bo, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Nordlander, Ralf, fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Nordström, Sixten, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den

30 juni 1977)

Nordwall, Trygve, musikkonsulent (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Oberg, Donald, lektor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Ohlin, Gösta, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Olofsson, K. Oscar, skoldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Olsson, Bengt, ämneslärare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Palmqvist, Gunno, musikdirektör (fr.o.m. den I december 1974)

Persson, Einar, musikdirektör

Persson, Elisabeth, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Pettersson, Claes-Merithz, klarinettpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Rabe, Folke, artistchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Ramsby, Walter, musiklärare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Rehnborg, Bertil, kulturchef (fr.o.m. den I december 1974)

Reimers, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1975)

Riedel, Georg M. L., musiker

Ringmar, R. Torgil, avdelningschef

Rosell, Lars-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Rudin, Hans-Erik, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Samuelsson, Hans, assistent (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Sandell, Ulla, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1974)

Schele, Märta, musikdirektör

Scherwin, Olle, musikdirektör

Sellergren, Lars, konsertpianist (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Sernklef, Harry T. W., intendent (fr.o.m. den 1 april 1974)

Sjögren, Björn, kammarmusiker (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Sjöholm, Monika, artist (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Sjöqvist, Gunnar A. H., rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Sjöqvist, Gustaf, musikdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

Sjöström, N. Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

Spångberg, Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Strandberg, Göran, rektor (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Strandsjö, Göte, sångpedagog (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Sundberg, Johan, docent

Sundin, Bertil, universitetslektor (fr.o.m. den 14 november 1975) (fr.o.m.

den 1 oktober 1975)

Svärd, Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Tagg, Philip, fil. mag.

 

Dell U:9   Skr 1976/77:103                                        168

Teveborg, Lennart, skolråd

Thunander, Kari Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Thyrenius, Ingegerd, sångpedagog

Thyresson, Maria, musikstuderande (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Uggla, Madeleine, musikdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Wallner, Bo, professor (fr.o.m. den 1 december 1975)

Wargert, Sigurd, studierektor (fr.o.m. den 15 mars 1975)

Warmboe.Thorleif, förbundsombudsman (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Werner, Odd, avdelningsdirektör

Wessman, Sven A., kantor

Westin, Lars, redaktör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)y

Wiggen, Knut, tonsättare

Widestrand, Olle, lektor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Wistrand, Carl, musikintendent (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Wolff, Felix, konservator (fr.o.m. den 1 septemt)er 1976)

Åberg, Lennart, musiker (fr.o.m. den 1 december 1974)

Åstrand, Hans, akademisekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974)

Sekreterare: Halling, Nils-Olov, utbildningsledare (t.o.m. den 30 juni 1977)

Bitr. sekreterare: Ozolins, Berit, fil. kand.

Lokal: Storgatan 13, 41124 Göteborg, tel. 031/13 99 24 (Halling), 031/13 99 25 (Ozolins), 031/13 99 26 (Per Bengtsson), 031/13 99 38 (kansli och ordföranden)

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 22.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har ett stort antal sammanträden hållits med olika arbetsgrupper.

Kommittén har den 21 maj 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:33) Musiken - människan - samhället.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

10. Organisationskonunittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 med uppgift att under universitetskanslersämbetet planera för högre teknisk

 

169              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U: 10

utbildning och forskning, som avses komma till stånd med anledning av riksdagens beslut över i prop. 1970:88 framlagda förslag. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 27 maj 1971 fungerar kommittén som ledningsorgan för högskolan i Luleå samt som lokal- och utrustningsprogramkommitté för Luleå:

Ordförande: Edström, John Olof, disponent

Ledamöter: Fors, Sixten R., byråchef

Hedberg, E. Torbjörn, universitetslektor (fr.o.m. den 6 november 1975) Henningsson, Lars-Åke, teknolog

Lassinantti, I. Ragnar, landshövding, f.d. led. av riksdagen Lundberg, Bengt Å., bitr. professor (fr.o.m. den 6 november 1975) Malmgren, Nils, kommunalråd Moll, Olof G., byråchef Nordström, Lars, professor Paul, Karl-Gustav, professor

Pusch, Roland, professor (fr.o.m. den 6 november 1975) Rosén, Nils-Arne, arkitekt Östiund, Zolo, kanslichef

Experter: Andersson, Rune, civilingenjör (fr.o.m. den 15 maj 1974) Bylund, B. Erik M., professor Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör Holm, J. Lennart, generaldirektör Hällgren, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 17 maj 1976) Johansson, Karl-Åke, teknolog (fr.o.m. den 13 mars 1974) Larsson, Leif, civilingenjör (t.o.m. den 16 maj 1976) Lundqvist, Bo Christer, civilingenjör Pettersson, N. Ove, professor Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare Tennberg, Klas, byrådirektör

Sekreterare: Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1974)

Lokal: Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå, tel. 0920/980 00

Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 48.

Kommittén har slutfört sitt utredningsuppdrag. I egenskap av lokal- och utrustningsprogramkommitté för högskolan i Luleå har kommittén hållit två sammanträden under tiden november 1975 - oktober 1976. Kommittén fungerar som interimistisk styrelse för högskolan i Luleå till dess regeringen förordnar annat.

 

Dell U: 11    Skr 1976/77:103                                    170

11. Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda svårigheter i skolan och därmed sammanhängande frågor, bl. a. skolans arbetsmiljö (se Post­och Inrikes tidn. den 15 juli 1970):

Ordförande: Orring, Jonas A., generaldirektör

Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 18 oktober 1976)

Mårtensson, Alvar G. G., telearbetare, f.d. led. av riksdagen Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 oktober 1976)

Richardson, N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen Svenningsson, S. Levi H., fil. kand.

Experter: Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist Andersson, Bengt Hj., skolinspektör Anveden, Per Olov, förbundsordförande Axelsson, Alf W., rektor Bergman, Folke, skoldirektör

Bergqvist, Bertil, skolinspektör (fr.o.m. den 23 december 1974) Björk, John G. T., skoldirektör Dahlquist, Lars, studierektor Danemar, Anton, rektor Du Rietz, Lars B. Hj., rektor Edmark, Birger, rektor Elam, Lars, skolinspektör Ehrenfreid, Monica, barnavårdslärare Ericsson, Tord, rektor Fredin, Curt, folkbildningskonsulent Fredriksson, Ella, rektor Gillström, Åke K., rektor, led. av riksdagen Granlund, Börje, studerande Grunewald, Karl R., medicinalråd Gustafson, K. G. Jan, lektor Haga, Ingegerd, ombudsman Hallberg, Lars, sekreterare Hansson, Bengt, skolkonsulent

 

171              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U: 11

Hansson, Nils H., rektor

Hasselquist, Ulla, skolkurator

Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande

Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd

Hildeberg, Lars, förbundssekreterare

Hälinen, Erkki L, rektor

Jansson, LA. Gunnar, adjunkt

Javette, Bo, ombudsman

Johannesson, Ingvar, professor

Johansson, Gun, ordförande i Riksförbundet Hem och skola i D-län

Johansson, Lillemor, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1974)

Jonsson, Lars-Eric, rektor

Jönsson, Claes-Göran, speciallärare

Keil, Hans, studerande

Kjellgren, Kjell, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 23 december 1974)

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1975)

Krantz, Gösta, styrelseledamot i Riksförbundet Hem och skola

Könberg, Björn, rektor (fr.o.m. den 23 deceniber 1974)

Lindgren, Göte, sekreterare

Lindkvist, Gunnar, folkskollärare

Lundberg, Arne, rektor

Löfqvist, Gert E., lektor

Mattson, Ingemar, undervisningsråd

Mattsson, Marly, fritidspedagog

Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m. den 23 december 1974)

Nordin, Inga L., seminarielärare

Näslund, Stig, studierektor

Olsson, Elisabeth, småskollärare

Paulsson, Solveig, rektor

Philipson, Leif, avdelningsdirektör

Rönnelid, Kjell, adjunkt

Selinder, Inge, fil. kand.

Silenstam, Erik, bibliotekarie

Sjögren, Kerstin, sekreterare

Sjöstedt, Karl-Gösta, studierektor

Stangvik, Gunnar, universitetslektor

Stenlund, Francis, bitr. skoldirektör

Sundberg, Kjell, byrådirektör

Svensson, Ella, lektor

Törnblom, Sten, ombudsman

Törnström, Kjell, studierektor

Wahlström, Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Waltersson, Bert, sekreterare

Westrup, C. Richard, bitr. skoldirektör

 

Del I U: 11    Skr 1976/77:103                                  172

Wiking, Barbro, avdelningsdirektör Zetterlund, Sven, skoldirektör Östiund, Harry, bitr. skoldirektör

Arbetande expert; Du Rietz, Lars B. Hj., rektor

Lokal: Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 26 22

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 49.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete vid årsskiftet 1976/77.

12. Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U 1971:09)

Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1971 med uppgift att dels leda arbetet med Uppsala domkyrkas iru'e restaurering, dels avge förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder, som är nödvändiga för det fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre, dels i samråd med byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna kostnaderna för sådana åtgärder som krävs för att de provisoriska skyddsåtgärderna vid kyrkans huvudingång skall kunna slopas:

Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör Bohm, Erik A., avdelningsdirektör Hovstadius, O. Sigvard., disponent Nilsson, S. Clarence, domprost

Expert: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör

Sekreterare: Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Arkitekt: Forne, G. Åke, arkitekt

Lokal: Domkyrkoplan 5,752 20 Uppsala, tel. 018/12 24 04, 018/12 04 60 (ordföranden), 08/20 54 00 (sekreteraren), 08/15 36 15 (Porne)

Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U 55.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

173              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del I U: 13

13. Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1971 för alt utreda den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972):

Ordförande: Hammar, Carl-Filip, avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1975)

Ledamöter: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör Marcus, Lars E. P., direktör Perstedt, Ulf E., fortbildningsledare

Experter: Bohlin, Elsa, sekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974) Eliasson, H. Torsten Y., lektor Flinck, N. Rune L, universitetslektor Fornstedt, Ulf H., avdelningsdirektör Hammarberg, Peter, studierektor Hoffman, Margit, redaktör Hultqvist, Tore, ombudsman Johansson, K. Inge, förbundsordförande Larsson, Gösta H. F., sekreterare Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör Lindal, Kurt G., intendent Lindblom, Carin, rektor Lundgren, Rolf A., programdirektör Lundgren, Stig H. E., direktör Olsson, H, S, Artur, skolråd Persson, Henry A., utbildningschef Rosengren, Bodil, sekreterare Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil, lic, Sundqvist, Allan, bitr. studierektor Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör Vestiund, A. G. (Gösta), undervisningsråd Warby, Elsa M., skolkonsulent Åkerblom, Dick M., adjunkt Österberg, Olle, lektor

Sekreterare: Pettersson, Sten-Åke E., sekreterare

Lokal: TRU-kommittén, Stockholmsvägen 30, 182 74 Stocksund, tel. växel 08/85 04 20

 

Del I U:13   Skr 1976/77:103                                    174

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Härjämte har utredningens expertgrupper för förskoleverksamheten och vuxenutbildningen hållit 14 sammanträden.

Utredningen ansvarar för verksamheten vid produktionsenheten i Stocksund. Regeringen har den 23 mars 1976 fastställt produktionsplanen för budgetåret 1976/77.

Uppdraget är slutfört men utredningen fortsätter tills vidare sitt arbete som styrelse för produktionsenheten.

14. Forskningsrådsutredningen (U 1972:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1972);

Ordförande: Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler

Ledamöter: Ekelund,  Ulla G.,  tillsynslärare,  led.   av  riksdagen (fr.o.m.  den  1 maj 1975)

Gustafsson, Bengt E., professor

Gustafsson, Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Jordan, Kerstin R., redaktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor

Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1975) Richardson, N. Gunnar E., docent, led. av riksdagen Segerstedt, Torgny, professor, rektor Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen

Experter: Aittamaa, Nils, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976 t.o.m. den 31 maj 1976)

Dyring, Eric, docent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Landberg, Hans W., docent

Bitr. sekreterare; Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 december 1975) Thylander, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

 

175              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del I U: 15

Lokal; Storkyrkobrinken 2-4. Postadress; Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 18 95 (sekreteraren), 763 18 96 (bitr. sekreteraren), 763 18 97 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U5L Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 32 samt 1976 års kommittéberättelse U 21.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har två sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om riksdagens behandling av forskningsfrågor.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

15. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och konnnunerna

(SSK)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 för att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22 september 1972):

Ordförande: Orring, Jonas A,, generaldirektör

Ledamöter: Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen Edam, Carl Tomas H:son, departementsråd (fr.o.m. den 13 februari 1975) Gillström, Åke K., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Göthberg, Kerstin V., fru, led. av riksdagen (fr.o.m, den 13 februari 1975) Karlsson, K. J. Urban, internationell sekreterare (fr.o.m. den 13 februari 1975)

Landström, Sten-Sture H., direktör Lundin, Ulf W., kanslichef (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Nyhage, Hans B., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1975) Olsson, A. Maj Britt, fru (fr.o.m. den 13 februari 1975) Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 14 oktober 1976)

Experter: Andersson, Lennart, bitr. fortbildningsledare (fr.o.m. den 13 januari 1976)

Andersson, Uno, ombudsman Alexandersson, Rune J., sekreterare (fr.o.m. den 12 september 1974)

 

Dell U:15    Skr 1976/77:103                                     176

Backman, Sven, sekreterare (fr.o.m. den 10 april 1975)

Bergman, Folke, skoldirektör

Björkman, Fredrik, förste länsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1976)

Carlsson, Lennart, skolinspektör

Cornelius, Claes, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974)

Ekberg, Britta S., departementssekreterare (t.o.m. den 1 juli 1976)

Ekelius, Wåge, skolsekreterare (fr.o.m, den 26 augusti 1974)

Eklund, Karl, intendent (fr,o,m. den 18 mars 1974)

Eriksson, Hilding, bitr. skoldirektör

Fagerström, Jan Peter, studierektor (fr.o.m. den 29 april 1974)

Fleischer, B. Lennart, sekreterare (t.o.m. den 29 februari 1976)

Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1976)

Furumark, Ann-Marie, byråchef

Grendin, Kurt, undervisningsråd

Gårmark, Thore O., direktör

Hagman, B. Anders, bitr. avdelningsdirektör

Hamber, Hans, undervisningsråd

Hedberg, Anders, sekreterare

Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande

Hellzén, Nils, gymnasieinspektör (fr.o.m. den 17 maj 1976)

Henrysson, Sten, professor

Hildeberg, Lars, förbundssekreterare (t.o.m. den 13 oktober 1976)

Hjalmarsson, Sven, rektor

Holm, Lennart, avdelningsdirektör

Holmberg, Bo, bitr. skoldirektör

Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör

Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 3 september 1974)

Kalin, Göran, förbundsordförande

Karlerö, Lars-lngemar, länsskolinspektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Karlin, Bengt, organisationsdirektör

Karlsson, John-Evert, sekreterare

Karlsson, Åke, förste sekreterare

Karlsson, Torsten, sekreterare

Kebbon, Lars, direktör

Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Klason, Lars Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 16 april 1975)

Larsson, Lennart, utbildningschef

Levén, Sören, byrådirektör

Lindstedt-Piltz, Inga, advokat

Lukkari, Bror, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Lundgren, Ulf, docent

Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd

Lövgren, Esse, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 september 1976)

Marklund, O. Sixten A., skolråd

 

177              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U: 15

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Mårtensson, Stig, förvaltningschef (fr,o,m. den 7 maj 1974)

Nilsson, Gothard, f.d. landstingsdirektör

Nilsson, Jonny, förbundsordförande (fr.o.m. den 16 april 1975)

Palmkvist, Kurt, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 16 april 1975)

Persson, Henry A., utbildningschef (t.o.m. den 5 maj 1976)

Persson, Mårten, fil. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Petersson, Hans, länsskolinspektör (fr.o.m. den 13 januari 1976)

Reuterswärd, Claes, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 april 1974)

Sahlén, Hans, ombudsman

Stegö, Eskil, rektor

Stenhem, Bengt, kamrer (fr.o.m. den 7 maj 1974)

Stetier, Emil, avdelningsdirektör

Sälgström, Leif, adjunkt

Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m. den 1 september 1975)

Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 december 1975 t.o.m. den 30 juni

1976)

Trozell, Bertil, skolintendent

Törnqvist, Ingvar B., studierektor (fr.o.m. den 1 september 1976)

Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd

Wandén, Stig, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Wester, Jan, e.o. adjunkt

Wik, Lars, avdelningsdirektör

Sekreterare: Nicklasson, Stina, skolinspektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Lokal: Svartmangatan 9,3 tr., 11129 Stockholm, tel. 20 98 93 (sekreteraren), 20 13 57 (kansliet)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 55. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse U 36.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har cirka 40 sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för frågor om statsbidrag, särskolans kostnader, enskilda skolor, fortbildning, statlig skoladministration m.m.

Utredningen har den 5 mars 1976 avgett delbetänkandet (SOU 1976:10) Skolans ekonomi. En redovisning av de ekonomiska förhållandena i skolväsendet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I U: 16   Skr 1976/77:103                                    178

16. Bibelkommissionen (U 1972.07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1972 för att nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973):

Ordförande: Rodhe, Birgit, rektor

Ledamöter: Björck, Staffan, professor Forkman, Göran, teol. dr Lindström, Harry, fil. lic.

Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen Martling, Carl Henrik, direktor

Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, f.d. led. av riksdagen Narrowe, Morton H., rabbin (fr.o.m. den I juli 1975) Vallquist, Gunnel, författare

Experter: Aglert, Per Arne, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Ahlberg, Bo, lektor (fr.o.in. den 1 mars 1976) Alexanderson, Eva, författare (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bagg, Aron, ingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Bergman, Kerstin, lektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Blomqvist, Jerker, t.f. professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Braw, Christian, t.f. komminister (t.o.m. den 29 februari 1976) Brundin, Gertrud, fil. mag. (fr.o.m. den 1 mars 1976) Dewailly, Leon N. G., teol. dr (fr.o.m. den 1 september 1975) Enquist, Per Olov, författare (t.o.m. den 29 februari 1976) Fabricius, Cajus, professor

Forsbeck, Rune, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Fries, Ingegerd, fil. mag. (t.o.m. den 29 februari 1976) Frykstam, Alvar, kyrkoherde (fr.o.m. den 1 mars 1976) Gellerstam, Martin, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976) Gerhardsson, Birger, professor Hartman, Lars, t.f. professor (fr.o.m. den I juli 1974) Gothefors, Ulf, rektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Hartman, Olov, teol. dr (fr.o.m. den I mars 1976) Helander, Sven, docent (t.o.m. den 29 februari 1976) Henmark, Kai, författare (fr.o.m. den 1 mars 1976) Heyman, Viveka, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 26 oktober 1976)

Hidal, Sten, teol. dr (fr.o.m. den 1 mars 1976) Hildebrand, Karl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

 

179              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U: 16

Hägglund, Bengt, bitr. professor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Johansson, Erland, rektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Johnson, Bo, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976) Johnsson, Elsie, teol. lic. (fr.o.m. den 1 mars 1976) Lönnebo, Martin, docent (t.o.m. den 29 februari 1976) Lövestam, Evald, bitr. professor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Mejborn, Nils, studierektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Molde, F. Bertil, professor

Nerman, Bengt, universitetslektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Nilsson, Lilian, metodikiektor (t.o.m. den 29 februari 1976) Nilsson, Nils Gunnar, redaktör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Nilsson, Sven, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Nivenius, Olle, biskop (fr.o.m. den I mars 1976) Nygren, Åke, talpedagog (fr.o.m. den 1 mars 1976) Olingdahl, Göte, lektor (fr.o.m. den I mars 1976) Orstadius, Else, komminister (t.o.m. den 29 februari 1976) Paillard, Jean, pater (fr.o.m. den 1 mars 1976) Petrén, Erik, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Rodhe, Sten, lektor

Rubinstein, Harry, studierektor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Smith, Jan, pastor (t.o.m. den 29 februari 1976) Stolt, Birgit, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Söderlind, Ulf, direktor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Thorin, Ingemar, komminister (fr.o.m. den 1 mars 1976) Thors, Carl-Eric, professor (fr.o.m. den 1 mars 1976) Trotzig, Birgitta, författare (t.o.m. den 29 februari 1976) Weman, Gunnar, kyrkoherde (t.o.m. den 29 februari 1976) Westman, Margareta, docent (fr.o.m. den I maj 1976)

Översättningsenheten för Nya testamentet:

Ordförande: Björck, Staffan, professor

Ledamöter: Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den I september 1975) Jonason, Olov, översättare Palm, Jonas, professor Riesenfeld, Harald, professor Vennberg, Karl, författare

Översättningsenheten för Gamla testamentet:

Ledamöter: Albrektson, Bertil, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Malmström, Sten, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975)

 

Dell U:16    Skr 1976/77:103                                     180

Koordinator: Olsson, Birger, docent (fr.o.m, den I juli 1975)

Experter; Brandt, Krister, komminister

Gerleman, J. Gillis H., professor (fr.o.m. den 15 november 1975) Kronholm, B. Tryggve, docent (t.o.m. den 31 december 1976) Ringgren, K. V. Helmer, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Vitestam, N, Gösta, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare; Åsberg, Christer, fil. mag.

Bitr. sekreterare: Fornberg, Tord, fil. kand. och teol. kand. Jonsson, K. E. Johnny, (t.o.m. den 30 juni 1976) Nilsson, Herbert, kanslisekreterare Secher, Jörgen, fil. lic. Wiklander, Bertil, fil. mag., teol. kand. (fr.o.m. den 1 november 1975)

Lokal: Åsgränd 1,1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12 83 96 (sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)

Direktiven för kommissionen, se 1974 års riksdagsberättelse U 46. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 25.

Bibelkommissionen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden med styrelsen, nio med översättningsenheten för Nya testamentet samt åtta med översättningsenheten för Gamla testamentet.

Kommissionens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

17. Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för att utreda folkhögskolans framtida uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973):

Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Bengtsson, Marianne, kurator Hercules, Jan, departementssekreterare Högemark, Karl H., folkhögskolerektor Johansson, Berndt O. L., departementssekreterare Kalte, Erik A., landstingsråd (t.o.m. den 31 mars 1976) Lindell, Carl Gustaf, folkhögskolerektor

 

181              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del I U: 18

Stålhammar, Bert E, J,, rektor, f,d, led, av riksdagen

Vestlund, A, G, (Gösta), undervisningsråd (t,o,m, den30september 1976)

Vinthagen, Rolf, landstingsråd (fr.o.m. den 1 april 1976)

Walldin, Carin, ombudsman

Experter: Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1975) Göthberg, Bo, folkhögskolinspektör (fr.o.m, den 1 januari 1974) Johansson, Sigurd, folkhögskolerektor (fr.o.m, den 2 juni 1975) Jonsson, Erland, docent

Svärd, Stig, studiesekreterare (fr.o.m. den 15 februari 1974) Söderbäck, Helmer, folkhögskolerektor (fr.o.m. den 1 maj 1974) Wadbeck, Wilhelm, revisor

Sekreterare: Johnson, Inez, byrådirektör

Bitr. sekreterare: Kihlén, Margret, folkhögskollärare

Lokal: Vasagatan36,3tr.. Ill 20Stockholm,tel. 11 91 14(sekreteraren), 10 39 25 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 47.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 23 sammanträden.

Utredningen har den 9 mars 1976 avgett sitt huvudbetänkande (SOU 1976:16) Folkhögskolan.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

18.1973 års betygsutredning (U 1973:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för att pröva frågan om betygsättningen i grundskola och gymnasieskola (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973):

Ordförande; Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare

Ledamöter: Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Hörlén, E. Linnea, adjunkt, led. av riksdagen Jönsson, Hans E., ombudsman, led. av riksdagen Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen

 

Dell U: 18    Skr 1976/77:103                                   182

Experter: Arvidsson, Olof (Olle), rektor

Berglind, Claes G., yrkesvalslärare (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Breidensjö, Monica, ombudsman (t.o.m. den 11 januari 1976) Båvenholm, Siv, redaktör Carlsson, Leif, lektor

Darnell, Eva, studievägledare (fr.o.m. den 27 februari 1976) Dihlström, Klas, lektor

Elfving, Arne, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974) Ellnebrand, Rolf, ombudsman

Fleischer, B. Lennart, sekreterare (t.o.m. den 29 februari 1976) Georén, Sven, ingenjör

Gullberg, Bo, forskningsassistent (fr.o.m. den 30 januari 1975) Henriksson, Jan Olof, skoldirektör (fr.o.m. den 27 februari 1976) Holm, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 februari 1976) Honkanen, Jaakko, syokonsulent (fr.o.m. den 27 februari 1976) Kastan, Agnes, byrådirektör (fr.o.m. den 30 april 1974) Kjellberg, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april 1974) Klason, Lars Erik, förbundssekreterare

Langby, Elisabeth, studerande (fr.o.m. den 21 november 1974 t.o.m. den 9 september 1976)

Levén, Sören L., skolkonsulent (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lindbom, Marcus, studierektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lundahl, Stig, rektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Lönnroth, Ann Mari, redaktör

Marklund, J. Sören, yrkesvalslärare (fr.o.m. den 14 oktober 1976) Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den I mars 1976) Niléhn, Kerstin U. L., psykolog (fr.o.m. den 27 september 1975) Nilsson, Rolf, studierektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Nilsson, Sven, sekreterare

Norborg, Anne Chariotte, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 24 juli 1976)

Nordfors, Lennart, studerande (fr.o.m. den 10september 1976) Paul, Lars, ombudsman (fr.o.m. den 12 januari 1976) Rehman, Ann-Mari, hushållslärare (fr.o.m. den 14 oktober 1976) Schelin, Leif, fil. mag. Sjöström, Hans, redaktionschef Skogqvist, Hans, expert (fr.o.m. den 27 februari 1976) Stegö, Eskil, rektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Svensson, Anders, rektor

Svensson, Johnny, selcreterare (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Sääf, Birger, rektor (fr.o.m. den 30 april 1974) Thoursie, Kerstin A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1975) Westerman, Lars, rektor (fr.o.m. den 27 februari 1976) Westöö, Märta, adjunkt (fr.o.m. den 27 februari 1976)

 

183              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U: 19

Sekreterare: Löfqvist, Gert E., skolinspektör

Bitr. sekreterare: Farm, Gunnel, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1974)

Lokal: Lärarhögskolan, Munkhättegatan 3, Fack, 200 45 Malmö, tel. 040/92 40 60

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 48.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med representanter för elevers, lärares, föräldrars och arbetsmarknadens organisationer.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

19. Obligatoriekonunittén (U 1973:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för utredning rörande det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1973):

Ordförande: Berg, C. G. Håkan, departementsråd

Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen Ericson, Sture T., redaktör, led. av riksdagen Honeth, Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 29 maj 1974) Weibull, Martin C, docent Öhlund, Per T., byrådirektör

Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare Ringborg, S. Erland, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1974) Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L., avdelningsdirektör Söderberg, Karl, f.d. skoldirektör (fr.o.m. den 15 december 1974)

Sekreterare; Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 18 februari 1974 t.o.m. den 22 april 1976)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse U 50.

Kommittén har den 12 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:14) Kårobligatorium? Uppdraget är därmed slutfört.

 

Dell U: 20   Skr 1976/77:103                                     184

20.1973 års expertgrupp för konstutbildning (U 1973:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst, konsthantverk och design (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1973):

Ordförande: Virdebranl, Carl-Erik B., kanslichef

Ledamöter: Furumark, Ann-Marie, byråchef Jansson, K. Rune, professor von Schantz, Philip, museidirektör

Experter: Beckman, Eyvind, inredningsarkitekt (fr.o.m. den 1 februari 1974) Bejemark, Karl Göte, professor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Bergman, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Berndal, Bo, grafiker (fr.o.m. den 1 februari 1974) Borgström, Tomas, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Edlund, Nils H., studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Edvinsson, Behnn, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ekström, Annika, studerande (fr.o.m, den 1 februari 1974) Fleming-Borgström, Gunilla, textilkonstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) From, Fritz-Axel, konstnär (fr.o.m. den 23 december 1975) Gelfius, Ann Sofie, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Gottsén, Bertil, konstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) Hassner, Rune, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hedin, Svante, fotograf (fr.o.m. den 27 september 1974) Kleréus, Arne, expeditionsförman (fr.o.m, den 1 februari 1974) Lindkvist, Lennart, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Ljungberg, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1974) Melanton, Kaisa, textilkonstnär (fr.o.m. den I februari 1974) Mörck, Niels-Henry, bitr. rektor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Netterberg, Jonas, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ostwald, Jan, designer (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ottander, Chris, rektor (fr.o.m. den 1 september 1975) Pederson, Mona, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Pettersson, Håkan, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Suttner, Georg, konstnär (fr.o.m. den 1 februari 1974) Svantesson, Gustav, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Ultvedt, Per-Olof, professor (fr.o.m. den 1 februari 1974) Wennberg, Ulla, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Zetterström, Harald, studerande (fr.o.m. den 1 februari 1974) Åkerström, Olof, fotograf (fr.o.m. den 1 augusti 1974)

 

185              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:21

Sekreterare; Uhlin, J. Åke, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Palme, M. Elisabeth, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Simon, Dorothée, fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1974 t.o.m. den 7 juni 1976)

Direktiven för expertgruppen, se 1974 års riksdagsberättelse U 52.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - april 1976 hållit tio sammanträden.

Expertgruppen har den 29 april 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:1) Den högre utbildningen inom bild- och formområdet (II).

Uppdraget är därmed slutfört.

21. Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 med uppgift att svara för planering m. m. av verksamheten med mikrofilmning av den svenska dagspressen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1973):

Ordförande: Konnander, Benkt A. V., överdirektör

Ledamöter: Backelin, Måns V., förste bibliotekarie Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Sönnerlind, Kerstin L, avdelningsdirektör Torbacke, Jarl, docent

Experter: Andrén, B. Göran, avdelningsdirektör Johnsen, K. Gösta, bibliotekarie Jutagård, Carl, f.d. byrådirektör Lagerstedt, Lars G. W., f.d. redaktionschef Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor Tell, Olof W., avdelningsdirektör Tollin, Sven, direktör Wedel, Bengt, avdelningsdirektör

Sekreterare: Körner, Sten G., landsarkivarie

Bitr. sekreterare: Santesson, Lars, assistent (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse U 54.

 

Dell U: 21    Skr 1976/77:103                                    186

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra organ som berörs av kommitténs arbete.

En andra rapport (Ds U 1976:14) Dagspress på mikrofilm beräknas avges vid årsskiftet 1976/77.

Uppdraget är därmed slutfört.

22. Dansarutredningen (U 1973:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för att utreda utbildning av dansare (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1973):

Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d. skolråd

Ledamöter: Borg, Conny, balettchef Hilton, Hans, direktör Kåge, Maria, danspedagog Obert, Gunilla, förbundssekreterare von Rosen, Elsa-Marianne, balettchef Runestam, Lilian, rektor Svalberg, Gösta, dansare Thulin, Karin, dansare

Experter: Andersson, Siv, dansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Arovén, Bessie, danspedagog (fr.o.m. den 1 maj 1974) Beck-Friis, Regina, operadansös (fr.o.m. den 11 februari 1975) Boman, Birgit, danspedagog (fr.o.m. den 17 januari 1974) Cramér, Ivo, balettchef (fr.o.m. den 21 januari 1975) Fränckel, Pierre, rektor (fr.o.m. den 21 januari 1975) Geddis-Zetterberg, Jean, danspedagog (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Gray, Barbara, danspedagog (fr.o.m. den 1 maj 1974) Gustavsson, Lennart, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 12 januari 1976) Hedman, Rune, universitetslektor (fr.o.m. den 26 maj 1975) Karina, Lilian, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Lingons, Björn, ämneslärare (fr.o.m. den 17 januari 1974) af Malmborg, Lars, kapellmästare (fr.o.m. den 26 maj 1975) Malmsjö, Lena, studieledare (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Sjöberg, Britta, danspedagog (fr.o.m. den 11 februari 1975) Sköld-Winqvist, Berit, premiärdansös (fr.o.m. den 21 januari 1975) Strahl, Gunnel, adjunkt (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Thorén, Claes, docent (fr.o.m. den 13 januari 1975)

 

187              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U: 23

Wester, Lars, lärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Zetterberg, Jan, dansare (fr.o.m. den 1 maj 1974) Zielfelt, Inger, teateriärare (fr.o.m. den 21 januari 1975) Åsberg-Håfström, Margareta, koreograf (fr.o.m. den 21 januari 1975) Åstrand, Per-Olof, professor (fr.o.m. den 13 januari 1975)

Sekreterare: Norborg, Anne-Charlotte, förste byråsekreterare

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse U 56.

Utredningen har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit sju sammanträden.

Utredningen har den 17 juni 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:8) Utbildning av yrkesdansare Textdel och (Ds U 1976:9) Utbildning av yrkesdansare Bilagedel.

Uppdraget är därmed slutfört.

23.1974 års skolhälsovårdsutredning (U 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. M aj :ts bemyndigande den 7 februari 1974 för att utreda skolhälsovårdens innehåll, organisation och huvudmannaskap (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari 1974);

Ordförande: Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av riksdagen

Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Charpentier, Agneta, departementssekreterare

Experter: Brandt, Per-Åke, rektor (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Blomqvist, Helga, skolkurator (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Eek-Fock, Karin, skolöverläkare (fr.o.m. den 30 mars 1974) Fellenius, Greta, skolkonsulent (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Greber, Ann Charlotte, studerande (fr.o.m. den 11 oktober 1974 t.o.m. den 25 november 1975)

Gustafsson, Stig, studerande (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Holmgren, Jacomien, (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Kåräng, Gösta, länsskolpsykolog (fr.o.m. den 11 oktober 1974) Lindberg, Ulf, leg. läkare (fr.o.m. den 2 april t.o.m. den 30 juni 1975) Lindgren, Gunilla, forskningsassistent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Ljung, Bengt-Olov, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Möller, Tage, docent (fr.o.m. den 30 mars 1974)

 

Dell U:23   Skr 1976/77:103                                     188

Nilsson, Håkan, ombudsman (fr.o.m. den 11 oktober 1974 t.o.m. den 30

september 1975)

Nilsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 30 mars 1974)

Nolander, Gudrun, skolhälsoassistent (fr.o.m. den 4 maj 1974)

Rollof, Sven-Ivar, skolöverläkare (fr.o.m. den 4 maj 1974)

Royen, Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 30 mars 1974)

Rådmark, Johan, studerande (fr.o.m, den 26 november 1975)

Wallgårda, Anna, studerande (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Åström, Kjell, gymnastikdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1974)

Örne, Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 11 oktober 1974)

Sekreterare; Lindahl, Lars, folkskollärare (fr.o.m, den 30 mars 1974)

Bitr. sekreterare: Ahlgren, Rose-Marie, gymnastikdirektör (fr.o.m, den 1 juli 1974 t.o.m. den 31 mars 1976)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 48,

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tolv sammanträden.

Utredningen har den 17 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:46) Skolhälsovård och delbetänkandel (Ds U 1976:3) Skolhälsovårdsutred-ningens enkätundersökningar lill berörda befattningshavare i skolan.

Uppdraget är därmed slutfört.

24. Utlandsskoleutredningen (U 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för utredning rörande svensk undervisning i utlandet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1974);

Ordförande: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen Rönnung, Catarinä E. M., led, av riksdagen

Expert: Fältheim, Åke A,, f.d. undervisningsråd (fr.o.m. den I april 1976)

Sekreterare: Berggren, Anne Marie, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1974)

 

189           Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:25

Lokal:     Svartmangatan     9,11129     Stockholm,     tel.     08/1175 73 (sekreteraren), 08/21 17 74 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 50.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

25.1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att utreda lärarutbildningens mål, struktur och innehåll (se Post- och Inrikes tidn, den 25 juni 1974):

Ordförande: Bosson-Nordbo, Maj, f.d, skolråd

Ledamöter: Arfwedson, Anders J,, statssekreterare (fr.o.m, den 1 september 1974 t,o.m, den 18 oktober 1976)

Dahl, R, Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen Gustafsson, Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen Hansson, Bertil, lektor

Larsson, Lennart, utbildningschef (fr.o.m, den 1 september 1974) Nordstrandh, Ove H,, lektor, led, av riksdagen Persson, Henry A,, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1974) Persson, Sten, sekreterare Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Experter: Andersson, Lennart, rektor (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 17 oktober 1976)

Askling, Berit, lektor (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 juni 1976) Berggren, Lennart, lektor, fortbildningsledare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 31 oktober 1975)

Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975) Christofferson, Birger, rektor (fr.o.m. den 20 mars 1975) Edholm, Edmund, studierektor (t.o.m. den 28 februari 1977) Eklund, Solveig, fritidspedagog (fr.o.m. den 20 mars 1975) Elam, Lars, skolinspektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976t.o.m.den30juni 1977)

Eriksson, Karl Henrik, lektor (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 mars och fr.o.m. den 1 november t.o.m. den 30 november 1976) Fjällhed, Åke, fortbildningsledare (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. de 30 juni 1977)

 

Dell U:25   Skr 1976/77:103                                     190

From, Hans-Sören, studerande (fr.o.m. den 29 april 1975)

Gleisner, Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15

november 1975)

Gran, Bertil, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Hanstorp, Eriing, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den 31

december 1976)

Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd (fr.o.m. den 16 auguusti 1976

t.o.m. den 30 juni 1977)

Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16augusti 1976 t.o.m.

den 30 juni 1977)

Jansson, Sven, studierektor (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni 1976

samt fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31 december 1976)

Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Karisland, Bernt, adjunkt (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31

december 1976)

Knocke, WuokkoS. K., fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15

november 1975)

Kristoferson, Tord, lektor (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m. den 31

december 1976)

Lareke, Cari-Axel, lektor (fr.o.m. den 2 januari 1975)

Larsson, Tore, studierektor (fr.o.m. den 24 maj 1976 t.o.m. den 30 juni

1977)

Lundberg, P. J. Thorsten, rektor (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31

december 1976)

Lunde, Ingrid, kanslichef (fr.o.m. den 2 januari 1975 t.o.m. den 30 juni

1977)

Löfqvist, Stig, fortbildningsledare (fr.o.m. den 18 oktober 1976 t.o.m.

den 30 juni 1977)

Nilsson, Ingemar, skolkonsulent (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 31 december 1976)

Nilsson, Lars G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 2 januari 1975

t.o.m. den 30 juni 1977)

Nilsson, Stig, studierektor (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 juni 1976)

Nordin, Karl-Anders, lektor (fr.o.m. den 20 mars 1975)

Pettersson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 31 december 1976)

Rosendahl, Gunnar, studierektor (fr.o.m. den 16 augusti 1976 t.o.m. den

30 juni 1977)

Skagert, Stig, adjunkt (fr.o.m. den 16 augusti 1976t.o.m. den30juni 1977)

Stahle, Gun, fil. lic. (fr.o.m. den 15 oktober 1974 t.o.m. den 31 mars 1976)

Ström, Gunne, skolkonsulent (fr.o.m. den 16 augusti t.o.m. den 31

december 1976)

Svingby, Gunilla, fil. lic. (fr.o.m. den 1 september 1975)

 

191          Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:25

Teemant, Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 31 maj t.o.m. den 31 oktober

1976)

Wallin, Erik, bitr. professor (fr.o.m. den 1 september 1975)

Vikhoff, Brita, mellanstadielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 31 december 1976)

Zetterlund, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 29 april 1975)

Åberg, Gertrud, småskollärare (fr.o.m. den 27oktober 1975 t.o.m. den 31

december 1976)

Åkerström, Göran, metodiklärare (fr.o.m. den 27 oktober 1975 t.o.m.

den 31 december 1976)

Sekreterare: Österling, A. Olov (Olle), rektor (fr.o.m. den 15 augusti 1974)

Bitr. selaeterare: Eklund, Harald, lektor (fr.o.m. den 1 november 1974) Lekander-Isacsson, Gunilla, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1975) Stahle, Gun, fil. hc. (fr.o.m. den 1 april 1976) Ternström, Anders, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal; Skeppargatan 51, 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33 (Österling), 63 68 36 (Eklund), 63 26 18 (Lekander-Isacsson), 63 26 64 (Stahle), 63 68 35 (Ternström), 63 68 34 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U51. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 36.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållits fem sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om planering av en inledande praktisk-pedagogisk utbildningsdel gemensam för olika lärarutbildningar, 13 sammanträden med en särskild arbetsgrupp förfrågan om lärarutbildningens specialiseringsgrad, nio sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om lärarutbildningens innehåll och struktur samt tre sammanträden med en särskild referensgrupp för frågan om återkommande fortbildning.

Utredningen har i mars 1976 publicerat diskussionsskriften Lärarroll­lärarutbildning. Vidare har utredningen företagit studieresor till Danmark, Jugoslavien, Norge och Storbritannien.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Dell U:26    Skr 1976/77:103                                           192

26. Forskarutbildningsutredningen (U 1974:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1974 för att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juni 1974);

Ordförande; Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

Ledamöter: Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen Gradin, Anita L, departementssekreterare, led. av riksdagen Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Magnusson, David, professor Karlberg, Bengt, docent Lagneborg, Rune, professor

Experter; Adamson, Rolf E,, professor (fr.o.m. den 12maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Appelgren, Fingal, byrådirektör (fr.o.m. den II september 1976) Arfwedson, Anders J., statssekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m, den 31 mars 1976)

Axelsson, Sigbert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bengtsson, Erik B., tekn. dr (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Berndt, Sune B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bjerninger, Sigfrid, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bollmark, Per Å., ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Brink, Inge, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Bylund, B. Erik M., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Dahl, Sonja M., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975) Eberson, Lennart, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Edin, Karl Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Edwardsson, Einar P., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

 

193              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:26

Egardt, Peter A. N., studievägledare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare (fr.o.m. den 14 september 1976)

Ehrnst, Anneka, med.lic. (fr.o.m. den 11 september 1976)

Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Erlander, Sven B., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den31 mars

1976)

Erngren, Birgit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 Lo.m. den

31 mars 1976)

von Euler-Chelpin, Curt, professor (fr.o.m. den 11 september 1976)

Fransson, Lars, universitetsadjunkt (fr.o.m. den 11 september 1976)

Friborg, Göran O., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Graninger, B. E. Göran, utbildningsledare (fr.o.m. den 22 augusti 1975)

Gustafsson, Gunnel R. J., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975

t.o.m. den 31 mars 1976)

Hammarland, L. E. Thore, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975

t.o.m. den 31 mars 1976)

Hansson, K. Gabriella, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Hedelin, Per H., civilingenjör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den31 mars

1976)

Hemlin, H. Egon, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Henriksson, J. Lars G., fil. kand. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Holmberg, Åke E. V., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Härnqvist, Kjell, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Janson, Tore, t.f. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Jennische, Per, assistent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Jiewertz, Bengt K. O., tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Jonson, Göte K., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975t.o.m. den31 mars

1976)

Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 september 1976)

13   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Dell U:26   Skr 1976/77:103                                      194

Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975)

Klette, Hans, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Lager, Ingegerd E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Larsson, Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Lind, K. Ingemar B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975)

Lindqvist, F. Ingvar, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Lindsten, Jan, professor (fr.o.m. den 11 september 1976)

Lundqvist, Dick O. R., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Malmer, Nils J., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Meijer, Hans A. G., professor, rektor (fr.o.m. den 12 maj 1975)

Munkhammar, Inger M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Nilsson, Lars G., utrednings sekreterare (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Nyström, Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Oden, A. Birgitta, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Orava, Olavi A. (Olle), byråchef (fr.o.m. den 11 september 1976)

Poppius, Hans D., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Rubenowitz, Sigvard, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Rundgren, G. Frithiof, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Sköld, Mauritz, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Sollén, Åke, fil. kand. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Starfeh, Nils G., direktör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Starkerud, Lars, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusti 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

 

195               Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:26

Stråby, Kerstin B., universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Svartvik, Jan L., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Thiberg, Sven O. R., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Thorén, S. Marianne F., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 augusti

1975)

Thun, John-Erik, universitetslektor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den

31 mars 1976)

Täljedahl, Inge-Bert, docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Uhler, Jan E., docent (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars 1976)

Unger, Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Uvnäs, Börje, professor (fr.o.m. den 11 september 1976)

Wahlgren, U. Iwan B., avdelningschef (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Wessman, B.-M. Yvonne, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31

mars 1976)

Westin, Gunnar T., professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Widgren, Greger G., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 september

1976)

Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m.

den 31 mars 1976)

Wikman, Sven, tekn. lic. (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Zachrisson, Uno, professor (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Åhgren-Lange, Ulla H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975

t.o.m. den 31 mars 1976)

Åkesson, Hans O., professor (fr.o.m. den 11 september 1976)

Öhlund, Per T., byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj 1975 t.o.m. den 31 mars

1976)

Östberg, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 11 september 1976)

Sekreterare: Franzén, S. Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1974)

Bitr. sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 28 augusti 1975)

 

Dell U: 26   Skr 1976/77:103                                     196

Major,  Anders,  socionom (fr.o.m.  den  1  april  1975 t.o.m. den  13 september 1976)

Svensson, Roger G, L, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Wallin, Kerstin, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Svartmangatan 9,2 tt., 11129 Stockholm, tel, 08/2159 27 (Franzén); 21 56 24 (Andersson), 20 81 27 (Wallin), 11 80 02 (Svensson), 10 24 83 (kansli)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 53, Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse U 37.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden, varav två sammanträden varit 2-dagarssammanträden. Därutöver har under tiden november 1975 - februari 1976 sammanlagt 14 sammanträden hållits med åtta särskilda arbetsgrupper. Utredningen företog i juni 1976 en studieresa till Nederländerna.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

27. Organisationskonunittén (U 1974:07) för riksantikvarieämbetet och vissa museer

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1974 för riksantikvarieämbetet och vissa museer:

Ordförande; Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Engman, Jan G., avdelningschef Petri, Gunnar G. B., kansliråd

Experter: Berg, Jonas, förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Bergengren, B. Göran, intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Bjurström, Per G., förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1975) Eriksson, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 7 oktober 1974 t.o.m. den 30 september 1976)

Gozzi, Sören, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Gyllensvärd, Bo V., museidirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975) Hedqvist, Eric H., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1975) Holmquist, Kersti, förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976) Inger, Björn J. P. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Isaksson, P. Olov, museidirektör (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Ljungberg, Sven H., byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975)

 

197              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:28

Norberg, Dag L., professor (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Nordenson, Eva V., t.f. överintendent (fr.o.m. den 15 mars 1975) Olsson, Anthe, hantverkare (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Olsson, Eva H. M., kansliskrivare (fr.o.m. den 15 mars 1976) Oxhammar, Greger E. O,, byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Pålsson, E, Roland, riksantikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Rosander, Göran F. Jeansson, förste intendent (fr.o.m. den 15 mars 1976) von Schantz, Philip, museidirektör (fr.o.m. den 15 mars 1975) Styrenius, Cari-Gustaf Y., museiföreståndare (fr,o.m. den 7 oktober 1974)

Trotzig, C. J, Gustaf, förste antikvarie (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Zachrisson, K, Sune R,, styresman (fr.o.m. den 15 mars 1976)

Sekreterare; Rönström, B, Thomas, departementssekreterare

Bitr, sekreterare: Jonsson, Anita L., kanslisekreterare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 17 43 (Rönström), 763 17 59 (Jonsson), 763 17 60 (kansli)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse U 54.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

28. Radioutredningen (U 1974:08)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för utredning om radions och televisionens fortsatta utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juli 1974):

Ordförande: Löwbeer, Hans, universitetskansler (fr.o.m. den 1 april 1975)

Ledamöter: Björck, Anders P,-A., redaktör, led, av riksdagen Engman, Barbro B., avdelningsordförande, led. av riksdagen Ferm, Anders, förlagschef

Leander, B. E. Ingemar, folkskollärare, led. av riksdagen Mattsson, Kjell A,, led, av riksdagen Molin, Björn A., docent, led. av riksdagen

 

Dell U:28   Skr 1976/77:103                                           198

Experter: Assarson, Per A., rådman (fr.o.m. den 15 november 1974) Boethius, A. V. Monica, direktör (fr.o.m, den 15 november 1974) Byggdal, G, Torsten, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Carlson, John-Sune, producent (fr.o.m. den 20 januari 1975) Dahlberg, Hans, programredaktör (fr.o.m. den 20 januari 1975) Enquist, Per Olov, författare (fr.o.m. den 15 november 1974) Eurenius, Birgitta I., byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Forsell, Torbjörn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Furuhagen, Hans F. G., redaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Gerle, Hans E., budgetchef (fr.o.m. den 15 november 1974) Göransson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Hadenius, Stig G., docent (fr.o.m. den 15 november 1974) Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1974) Hansson, Oloph A., direktör (fr.o.m. den 1 september 1975) Hemberg, B, S, Eskil, tonsättare (fr,o.m. den 15 november 1974) Holmbäck, M, Bure O., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Höljer, Björn, avdelningschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Ivre, Ivar G. E., planeringschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Jackert, Claes S:son, organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1975) Kampmann, Hack, programredaktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Kleberg,  Carl-Johan  V.  E.  M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den  15 november 1974)

Kranz, Leif, regissör (fr.o.m. den 1 maj 1975) Körner, Sten G., landsarkivarie (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Lannegren, Göran S., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1974)

Larsson, P. Härje, informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Lång, Cari-Olof A., programråd (fr.o.m. den 15 november 1974) Mannheimer, Carin B., regissör (fr.o.m. den 15 november 1974) Nilsson, Olle, chefredaktör (fr.o.m. den 1 september 1975) Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1975) Pennlöv, Jan 1., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 september 1975) Sanfridsson, K. I, Arne, driftschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Sjögren, Henrik A. S., informationschef (fr.o.m. den 15 november 1974) Stenbeck,  I.  Magnus (Manne) G., planeringschef (fr.o.m. den  15 november 1974)

Svensson, Bo E., kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1975) Tjernström, Sune, direktör (fr.o.m. den 15 november 1974) Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den 15 november 1974) Wärneryd, Karl-Erik, professor (fr.o.m. den 15 november 1974)

Sekreterare: Göransson, Lars O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1974)

 

199              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:29

Bitr. sekreterare: Hultén, A. Olof, ekon. lic. (fr.o.m. den 7 oktober 1974) Källqvist, Åke, utredningsledare (fr.o.m. den 15 april 1975) Nilsson, S, Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den 1 december 1974) Sundkvist, Leif, civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 55.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett tjugotal sammanträden hållits med olika arbetsgrupper inom utredningen.

Utredningen har i juni 1976 publicerat två undersökningar, (Ds U 1976:12) Programarbetarens dilemma av universitetslektor Lars Grahn, docent Bengt Nerman och universitetslektor Sverker Tirén samt (Ds U 1976:13) TV:s utlandsrapportering av universitetslektor Rutger Lindahl och professor Jörgen Westerståhl.

Utredningen beräknas avsluta sitt arbete under år 1977.

29. Utredningen (U 1974:10) om andlig vård

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 juli 1974 för utredning rörande den andliga vården vid sjukhusen och vid kriminalvårdens anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1974):

Ordförande: Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Aglert, Per Arne, pastor Danielson, Åke, kriminalvårdsdirektör Farm, Hilding G. E. A., landstingsråd Grape, Karl Gunnar, domprost Göransson, G. Bertil, landstingsråd Jacobsson, Ulla, bitr. professor

Experter: Croné, Ulrica, förste vice ordförande i Svensk sjuksköterskeförening (fr.o.m. den 19 februari 1976)

Holmgren, Majvor, undersköterska (fr.o.m. den 19 februari 1976) Wistedt, Börje, överläkare (fr.o.m. den 19 februari 1976)

 

Dell U:29   Skr 1976/77:103                                      200

Sekreterare: Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare (fr.o.m. den 12 december 1974)

Lokal: Domkapitlet i Lund, Kraftstorg 12, Fack, 221 01 Lund, tel. växel 046/13 50 50 (sekreteraren), 08/37 26 00 (ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse U 57.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Medlemmar av utredningen har gjort studiebesök vid kriminalvårdsanläggningar i Gruvberget, Kumla och Hinseberg, haft överläggningar med personal och interner vid nämnda anstalter, med företrädare för sjukvården och kriminalvården i Umeå, med företrädare för ungdomsvårdsskolor, alkoholistvården m.fl. i Lund samt deltagit i en konferens för sjukhuspräster i Göteborg i mars 1976.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

30. Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiktsmotiverad forskning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 att ingå i en kommitté för långsiktsmotiverad forskning i anslutning till verksamheten inom forskningsråden och motsvarande organ:

Ordförande: Hägerstrand, S. Torsten E., professor

Ledamöter; Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Fehrm, E. Martin, tekn. dr

Tham, Carl G. W., statssekreterare, ers. för led. av riksdagen Thunberg, S. Anne Marie, teol. lic.

Experter: Eriksson, E. Olof, professor

Fröier, Kåre, professor (fr.o.m. den 15 september 1976) Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor (t.o.m. den 14 september 1976) Hökfelt, Bernt M., professor Ingelstam, Lars E., bitr. professor Landberg, Hans W., docent Lönnroth, N. Erik M., professor Oscarsson, Bo S. L, kanslichef Rydberg, H. Jan A., professor Svensson, Nils-Eric, direktör

 

201               Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:31

Huvudsekreterare: Kariqvist, Anders, tekn. lic.

Sekreterare: Öberg, N. Sture, fil. lic.

Lokal: Sveavägen 166 14tr., 113 46Stockholm,tel.08/31 76 62,3251 71

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Ju 64.

Genom regeringens beslut den 18 december 1975 har huvudmannaskapet för kommittén flyttats över till utbildningsdepartementet.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Därutöver har cirka 25 sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för att förbereda nya projekt på väsentliga forskningsområden.

Kommittén kommer under 1977 att samordnas med den nya Forskningsrådsnämnden.

31. Utredningen (U 1975:01) rörande viss klinisk odontologisk verksamhet

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för att utreda organisationen av den kliniska verksamhet som bedrivs i anslutning till odontologisk utbildning och forskning (se Post- och Inrikes tidn. den 31 januari 1975):

Ordförande: Olsson, Bengt K., landshövding

Ledamöter: Egelstedt, Ingemar, förste sekreterare Hedlin, John W. A., medicinalråd Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd Lundberg, K. Max, professor Rydback, Lennart, överdirektör

Experter: Artbäck, Erland, intendent (fr.o.m. den I oktober 1975) Gunnarsson, Arne, byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1976 t.o.m. den 30 april 1976)

Sjöström, Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975) Wedel, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Sekreterare: Strandell, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1975)

 

Dell U:31    Skr 1976/77:103                                     202

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget I, Fack, 103 10 Stockholm, tel, 08/763 10 00 (växel), 763 18 49 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 43.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktol)er 1976 hållit tio sammanträden och haft överläggningar med representanter för fakulteter, folktandvårdshuvudmän och personal.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

32. Skeppsholmsgnippen (U 1975:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för att fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och Kastellholmarna:

Ordförande: Svensson, Gunnar, departementsråd

Ledamöter: Morling, Bertil, departementssekreterare Zetterquist, Urban G., departementssekreterare

Expert: Törnquist, Harry E., byggnadsråd (fr.o.m. den 1 maj 1976)

Sekreterare: Sjöberg, Svante, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Dillner-Thorsson, Monica A. M., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 juni 1975)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 21 67 (Sjöberg), 763 18 66 (Dillner-Thorsson)

Kommitténs uppgift är att - med utgångspunkt i vad som anförts i prop. 1974:34 (s. 19) - i samråd med byggnadsstyrelsen och statens förhandlingsnämnd samt i samverkan med berörda kommunala organ fortlöpande medverka i den fortsatta planeringen av Skepps- och Kastellholmarna.

Några särskilda direktiv därutöver har ej meddelats.

Gruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden. Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

203              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:33

33. Centrala organisationskonunittén (U 1975:04) för högskolereformen (H 75)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 (se Post­och Inrikes tidn. den 21 juli 1975):

Ordförande: Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare

Ledamöter: Arfwedson, Anders J., statssekreterare (t.o.m. den 18 oktober 1976) Egardt, Peter A. N., fil. kand. Forsberg, Wilhelm, landstingsråd Gebart-Andersson, Thorborg S., lektor, t.f. rektor Gustafsson, Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen Haldén, J. O. Folke,direktör Landström, Sten-Sture H., direktör Larsson, A. Lennart, utbildningschef Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led av riksdagen Lundgren, Georg E. H., professor, rektor Löwbeer, Hans, universitetskansler

Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 19 oktober 1976) Nilsson, Sven, sekreterare Sköld, Lars G., överdirektör

Ledamöter vid behandlingen av frågor om centrala och regionala myndigheters kansli- och personalorganisation:

Berglund, ErikÅ. R., utredningschef (fr.o.m. den 15 juli 1975)

Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör

Löfroth, Inger B., byrådirektör

Experter: Branting, Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Brinning, Inger E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Ehnmark, E. Erik, informationschef (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hälleberg, Allan, sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975) Karlsson,  Åke,  förste  sekreterare (fr.o.m.  den   1  september  1975) Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1975) Olsson, Arne S. T., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Sandqvist-Örnberg,   Berit  M.-L., avdelningsdirektör (fr.o.m.  den   I januari 1976)

Skoglund, S. Owe, byråchaf (fr.o.m. den 1 januari 1976) Thoursie, Kerstin A., fil. kand. (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Törnqvist. Ingvar B., studierektor (fr.o.m. den 1 september 1975)

 

Dell U:33   Skr 1976/77:103                                     204

Sekreterare; Ringborg, S, Erland, byråchef

Lokal; Storkyrkobrinken 2-4, Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 19 04 (ordföranden), 24 85 60 (sekreteraren), 763 19 05(kansH)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden. Ordföranden och sekretariatet har därjämte haft överläggningar med företrädare för myndigheter, utredningar och organisationer, som berörts av kommitténs arbete, samt för de regionala organisationskommittéerna.

Kommittén har i december 1975 publicerat utkast till högskolelag och andra författningar för högskolan (Ds U 1975:19) samt avgivit förslag till förordning om tillträde till högskoleutbildning. Kommittén har vidare i augusti 1976 avgivit förslag till högskolelag m.fl. författningar för högskolan samt yttrande över de regionala organisationskommittéernas förslag om lokal och regional högskoleorganisation, i september 1976 avgivit förslag beträffande organisationen för centralintagning vid universitets- och högskoleämbetet och i oktober 1976 avgivit dels förslag till föreskrifter om bl.a. organisation för kommunal högskoleutbildning, dels förslag till planeringsramar för antagningen till grundläggande högskoleutbildning läsåret 1977/78 jämte yttranden över högskolemyndigheters m.fl. förslag till anslagsframställningar för nämnda budgetår.

Kommittén har slutligen förberett inrättandet av universitets- och högskoleämbetet den 1 oktober 1976.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

34. Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildningssamarbete

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 15 maj 1975 för försöksverksamhet rörande utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer:

Ordförande: Östlund, Hans-Erik, departementsråd

Ledamöter; Beckius, Sven-Erik, kansliråd (Lo.m. den 14 maj 1976) Döös, Sten-Olof, avdelningschef Johansson, Bengt A. W., budgetchef Karlström, Lars G., kansliråd (fr.o.m. den 15 maj 1976) Palmlund, Thord G., departementsråd

 

205            Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del I U: 35

Rangrost, Johny, departementssekreterare (fr.o.m, den 28 juni 1976) Ringholm, Bosse 1, K., t.f, kansliråd (t.o,m, den 27 juni 1976) Sjöström, Leif H, A., kansliråd

Experter; Andersson, Christian, departementssekreterare (fr.o.m. den 21  - 30 november 1975)

Beijer, Rolf, byråchef (fr.o.m. den 28 juli t.o.m. den 15 september 1975 samt fr.o.m, den 1 oktober 1976)

Kjellman, Lars, skoldirektör (fr.o,m. den 9 maj t,o.m. den 4 juni 1976) Lind, Åke, ingenjör (fr,o,m, den 16 maj t.o.m, den 30 maj 1976) Lindberg, Ingemar, kansliråd (fr.o.m, den 20 oktober 1976 t.o.m. den 30 april 1977)

Stark, Birger, socialchef (fr.o.m. den 20 oktober 1976 t.o.m. den 30 april 1977)

Wilén, Bo, byrådirektör (fr.o.m. den 23 maj t.o.m. den 5 juni 1976 samt fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Sekreterare: Karlen, Ingvar, byrådirektör

Bitr. sekreterare: Alton, Finn, byrådirektör

Lokal: Jakobsgatan 15-17, 11152 Stockholm, tel. 08/ 10% 74 (sekreteraren, 08/10 96 71 (bitr. sekreteraren, 08/10 96 48 (kansli)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Beredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter', organisationer och företag som berörs av beredningens arbete. Därutöver har representanter för beredningen besökt Algeriet, Libyen och Egypten för diskussioner om ett samarbete inom utbildningsområdet.

Beredningens arbete är av försökskaraktär. En permanent organisation med uppgift atl kanalisera och koordinera utbildningssamarbete med vissa utvecklingsländer kan komma att överta beredningens arbetsuppgifter under år 1977.

35. Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén (U 1975:06) (BIDOK)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för att utreda ett centralt biblioteksorgan m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1975):

 

Del I U: 35    Skr 1976/77:103                                  206

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter: Almefelt, Paul V., byråchef Janson, D. Birgitta, förste bibliotekarie Nilsson, Jan A. B., länsbibliotekarie Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Tell, Björn V., överbibliotekarie Willers, Uno E. W., riksbibliotekarie

Experter: Hermansson-Snickars, Folke, t.f. biblioteksråd (fr.o.m. den I april 1976) Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Sandgren, Folke, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 1 december 1975 t.o.m. dén 31 mars 1976) Wedel, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1975)

Sekreterare: Holmborn, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1975)

Bitr. sekreterare: Sträng, Arne, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 8 september 1975)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00, 763 18 93 (Holmborn), 11 21 74 (Sträng)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 48.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 15 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Kommittén har slutfört den del av uppdraget som direkt sammanhänger med förberedelserna för högskolereformens genomförande.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

36. LUP-utredningen (U 1975:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för utredning av LUP-organisationen m. m.:

Utredningsman: Rydback, Lennart, f.d. överdirektör

 

207            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:37

Experter: Eskilsson, Per H., revisionsdirektör Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 9augusti 1976)

Sekreterare: Fornstedt, Ulf H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 augusti 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 29 oktober 1975 t.o.m. den 8 augusti 1976)

Lokal: Drottninggatan4, 4 tr., 752 20 Uppsala, tel. 018/11 94 42

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 49.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, läroanstalter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

37. Organisationskonunittén (U 1975:08) för Umeå högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor Beckman, Lars E. A., bitr. professor, rektor Burman, Erik-Gustav, direktör Edvinsson, Sven-Olov A,, läkare Gunnmo, Alf O., rektor

Hammarsten, Erik M., landstingsråd, f.d. led. av riksdagen Jonsson, J. Alvar, skoldirektör Marklund, J. Sören, yrkesvalslärare Nilsson, Gunnar V., ombudsman Nordström, Lars V., professor, rektor Rydén, O. Evert, skoldirektör Stigsäter, Kjell J., teknolog Sundin, O. Helge, landstingsman

Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen:

Gustafsson, Björn H., laboratorieassistent

Nordlander, N. Arne, universitetslektor

Selander, K. Bertil, tekniker

 

Del I U: 37   Skr 1976/77:103                                   208

Experter; Blomqvist, Ulla, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Brändström, Dan A., rektor (fr.o.m. den 30 april 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)

Bylund, Sven-Olov, informationssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Enquist, N. Daniel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976)

Karlsson, Sune, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 juni 1976) Nilsson, Anders, skoldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976)

Roman, Ola, universitetslektor (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 31 december 1976)

Wallin, Hans E., professor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976) Östlund, Zolo, kanslichef (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1976)

Sekreterare; Johnson, O. J. Gunnar, förste byråsekreterare

Bitr. sekreterare: Blomqvist, Ulla, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni

1976)

Lokal; Universitetet i Umeå, 901 87 Umeå, tel. 090/12 56 OOankn. 604 Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer, kommittéer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har under den aktuella tiden bl.a. avgivit förslag till indelning i högskoleenheter m.m., till anslagsframställning för styrelsen för Umeå högskoleregion, till dimensionering och lokalisering av grundläggande högskoleutbildning i regionen samt till organisation av högskolornas förvaltningar m.m.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

38. Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen

 

209              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:38

Ledamöter; Andersson, Jan-Erik, typograf Björnegård, Gudrun, rektor Franzén, Lars G., verkstadsarbetare Hammarland, L. E, Thore, universitetslektor Hansson, Ing-Marie, kommunalråd

Isberg, Pelle, utbildningschef (fr.o.m. den 1 september 1976) Lie, C. Nils D.H., lektor Lundh, A. Hans Lennart, rektor

Magnusson, Nils, departementsråd (t.o.m. den 31 december 1975) Nerdrum-Ullman, Wenche M., rektor Nygren, Sven E. B., fil. stud. (fr.o.m. den 22 juni 1976) Olsson, Arne, direktör (t.o.m. den 31 augusti 1976) Segerstedt, Torgny, professor, rektor Stener, P. H, Robert, rektor Thun, John-Erik, universitetslektor Westerlund, Uno, ombudsman Westman, Helny L, landstingsråd

Williamsson, UnoE, I,, länsråd (fr,o.m, den 8 december 1975) Ödman, Mäts O,, fil. stud, (t,o,m, den 21 juni 1976)

Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen;

Gozzi, Sören, ombudsman

Holmquist, Stig A, B,, universitetsadjunkt

Ling, Lars, institutionstekniker

Expert: Rathsman, Inger M,, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1977)

Sekreterare: Hemlin, H. Egon, kanslichef

Bitr. sekreterare: Åhlén, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Drottninggatan 4,4tr., 752 20 Uppsala, tel. 018/1160 28 (sekreteraren), 11 60 48 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft fortlöpande kontakter med myndigheter, organisationer och andra som berörs av dess arbete. Därutöver har särskilda arbetsgrupper berett frågor rörande bl.a. högskoleutbildningens forskningsanknytning.

14   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Dell U:38    Skr 1976/77:103                                     210

Kommittén har under året avlämnat förslag i skilda frågor avseende utveckling och organisation m.m. av den beslutade nya högskolan inom Uppsala högskoleregion.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o,m. juni 1977.

39. Organisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen

Ledamöter: Bergström, K. Sune D., professor, rektor Blix, Erik O., rektor Carlsson, Eric O. G., kommunalråd Gabrielsson, H. Ingemar, professor, rektor Grabö, Paul E., borgarråd Hellström, Gunnar J., rektor

Hjärpe, Leif, ombudsman (fr.o.m. den 20 november 1976) Hoppe, E. Gunnar, professor, rektor Karleby, Olle, styrelseordförande Lunde, Ingrid, kanslichef

Magnusson, David, professor (t.o.m. den 13 september 1976) Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Pettersson, E. Henry, socionom

Qvicker, E. Rune, ombudsman (t.o.m. den 19 november 1976) Rasmuson, Anders, professor, rektor Tannenberg, Tord O., pol. stud.

Thornstedt, Hans G., professor (fr.o.m. den 14 september 1976) Utberg, Rolf F., kanslichef Wigren, Karin (Kajsa) M., rektor

Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen:

Ekman, Stig Rune, forskningsingenjör

Eriksson, Åke E., intendent

Söderholm, Anders E., forskare

Experter: Berg, C. G. Håkan, departementsråd (fr.o.m. den 30 april 1976) Brandt, Björn, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1976) Hedman, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Lindstedt, Bengt, byrådirektör (fr.o.m. den 14 juni 1976)

 

211              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:40

Rådström, Dag, byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1976) Stenberg, Inga E., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975) Tottie, Thomas, förste bibliotekarie (fr.o.m. den I november 1975) Wetterling, Sven K., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Widgren, Greger G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975 t.o.m. den 30 september 1976)

Sekreterare: Berg, C. G. Håkan, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Kim, Lillemor A. B., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 september 1976)

Bitr. sekreterare: Ahlberg, Birgit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel08/763 10 00,763 23 94 (Berg), 763 23 97 (Ahlberg)

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden samt haft överläggningar med läroanstalter, myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

40. Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975;

Ordförande: Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen

Ledamöter: Alm, Lars Å., fil. kand. (fr.o.m. den 22 oktober 1976) Anderberg, Olle Y., adjunkt Farm, Hilding G. E. A., landstingsråd Glennow, Yngve G. G., rektor Johansson, B. Einar D., landstingsman Johnson, O. Bertil, direktör Jonsson, Stig G. T., skoldirektör

Landergård, Eva, studerande (fr.o.m. den 9 december 1975) Lundberg, P. J. Thorsten, rektor Meijer, Hans A. B., professor, rektor Nyman, Mikael, stud. (t.o.m. den 8 december 1975)

 

Dell U:40   Skr 1976/77:103                                                  212

Platin, Lilla-Britta, utredningssekreterare

Sjögren, Håkan, universitetslektor

Sjölund, P, John A., rektor

Thyrsson, Ulf T, K,, teletekniker

Wissmark, Eva f. Landergård, studerande (t,o.m, den 21 oktober 1976)

Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen:

Eriksson, K, Bertil, expeditionsvakt

Graninger, B, E, Göran, utbildningsledare

Wahlberg, Leif M,, intendent

Experter; Baude, Hans S:son, överbibliotekarie (fr.o.m, den 7 januari 1976) Henrikson, Ulf T, A,, byrådirektör (fr,o,m, den 1 januari t,o.m. den 31 augusti 1976)

Norrby, Gunnel K,, förste byråsekreterare (fr,o.m. den 20 september 1976)

Sandberg, Kjell E. M., byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1976) Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 april 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)

Sekreterare: Henrikson, Ulf T. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Karlsson, Curt K. A., byrådirektör (t.o.m. den 31 augusti 1976)

Lokal: Universitetet i Linköping, 581 83 Linköping, tel. växel 013/11 1700

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Organisationskommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 13 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har kommitténs särskilda arbetsgrupper hållit ett antal sammanträden.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

41. Organisationskonunittén (U 1975:12) för Göteborgs högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande; Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen

Ledamöter: Alfvegren, Lars B., rektor

 

213              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del I U: 41

Andell, Sven Bertil, ombudsman (fr.o.m, den I mars 1976)

Axelsson, Karl-Erik A., landstingsman

Bergermo, Arne H., rektor

Gustafsson, Stig A,, landstingsråd

Hammar, John A., rektor (fr,o,m. den I juli 1976)

Hellström, Kajsa M,, rektor (t,o,m. den 30 juni 1976)

Hemlin, Peter W,, ekon, stud,

Hultin, S, Eriand V,, tekn. lic.

Härnqvist, Kjell, professor (t.o.m, den 31 augusti 1976)

Jansson, K. Olof (Olle), kommunalråd

Lennander, Bengl, rektor

Lundgren,GeorgE. H.,professor,rektor(fr.o,m. den 1 september 1976)

Noréns, E, Halvard, rektor

Olsson, K. Olle, ombudsman (t.o.m, den 29 februari 1976)

Olving, Sven, professor, rektor

Rosell, Sten, direktör

Sörenson, Lars-lngvar, lokförare, led, av riksdagen

Widing, S, Lennart, redaktör

Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen:

Hultén, Bengt E., fil, mag,

Olsson, Claes Olof, forskningsassistent

Oscarson, O, Sigfrid J,, verkmästare

Expert: Fredrixon, Kurt, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976) Glass, Marianne, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)

Gustafsson, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976) Halling, Nils-Olov, utbildningsledare (fr.o.m. den 30 april 1976 t.o.m. den 30 juni 1977) Hogenius, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1976)

Sekreterare: Andersson, E. Lennart, universitetslektor

Bitr. sekreterare: Bohman, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 30 juni

1977)

Lokal: Götabergsgatan 9. Postadress: Box 53038,400 14 Göteborg53, tel. växel 031/17 99 50

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden   samt   haft   överiäggningar   med   och   information   för

 

Dell U:41    Skr 1976/77:103                                    214

myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med arbetsgrupper för beredning m.m. av särskilda frågor.

Kommittén avger successivt förslag i de frågor som anges i direktiven.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

42. Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund-Malmö högskoleregion

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975:

Ordförande: Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen

Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor Brinck, K. Inge G., universitetslektor Ekholm, Torsten L, landstingsråd Eriksson, Martin H. V., skoldirektör Göhlman, Gunnar, ombudsman Hafström, Jonas, jur. kand. Isacson, Dan S., rektor Johansson, Sven A. E., professor, rektor Johansson, Tor H., direktör Lind, K. Åke, landstingsman Lövdén, Lars-Erik, studerande Persson, L.-Ove L., ombudsman Rausing, Hans A., direktör Schultz, J. Harry S., skolinspektör Svensson, S. Allan, redaktör Waldebrand, Gösta W., kommunråd Wieslander, Hans J. M., universitetslektor

Ledamöter     vid     behandlingen     av     frågor     om     den     lokala högskoleorganisationen:

Hellgren, G. Bertil, maskinist

Nordström, Olof A., universitetslektor

Olsson, Olle E., forskningsingenjör

Experter: Gustafson, K. G. Jan, lektor (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 31 december 1976)

Göransson, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976) Jönsson, Karl-Gustav, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1976) Linnarson, Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

 

215              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:43

Sekreterare: Storm, P. David G., byråchef

Bitr. sekreterare: Granegård, Christer, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1975) Hjort, Christer A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal; Universitetet i Lund. Postadress: Box 1059, 221 04 Lund, tel. växel 046/12 41 00

Direktiven för konimittén, se 1976 års kommittéberättelse U 46.

Organisationskommittén för Lund/Malmö högskoleregion har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild beredningsgrupp för behandlingen av frågan om indelningen i högskoleenheter i Lund/Malmöområdet, tre sammanträden med samma beredningsgrupp för beredning av förslag till förvaltningsorganisation och anslagsframställning för den föreslagna sammanhållna högskolan i Lund/Malmö samt fyra sammanträden med en särskild kontaktgrupp för informationsfrågor. Vidare har funnits särskilda beredningsgrupper för de blivande högskolorna i Kalmar och Växjö, i vilka även företrädare för organisationskommittén ingått.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

43. Utredningen (U 1975:14) om studiedokumentation och statistik för högskolan

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 (se Post­och Inrikes tidn. den 21 juli 1975):

Ordförande: Berg, CG. Håkan, departementsråd

Ledamöter: Bergendal, Gunnar S., rektor

Ekholm, Lars V., kansliråd (t.o.m. den 8 november 1976) Höglund, E. Olov, organisationsdirektör Ringborg, S. Eriand, byråchef (fr.o.m. den 9 november 1976) Sandström, L. Annika, jur. stud. Sanner, Leif H., utbildningsledare Sannerstedt, Lars T. G., universitetsadjunkt Schneider, Werner, driftschef Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör

 

Dell U:43    Skr 1976/77:103                                     216

Experter: Brinkstam, S. Lennart, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976)

Frisk, K. Åke, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 april 1976) Granegård, Christer, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976)

Hagberg, Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976)

Hillert, Anna-Greta L., byrådirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976)

Katz, Gisela, förste byråsekreterare (fr,o,m, den 28 november 1975 t,o,m, den 23 november 1976)

Planander,   E,   B,   Helena,  förste  byråsekreterare  (fr,o.m,   den  28 november 1975 t,o,m. den 23 november 1976) Rodin, J. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1976) Rydell, Anne-Marie, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 november 1975 t.o.m. den 23 november 1976)

Sånger, J. Stefan, byrådirektör (fr.o.m. den I april 1976) Strandell, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1976) Åström, Urban, bitr. utbildningsledare (fr.o.m. den 11 oktober 1976)

Sekreterare: Strandell, Hans V., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1975 t.o.m. den 31 augusti 1976) Sävborg-Lundgren, Görel, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 56,

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden. Därutöver har 17 sammanträden hållits med en särskild expertgrupp för frågan om lokal antagning till grundläggande högskoleutbildning.

Utredningen har den II februari 1976 avgett ett delförslag (PM 1976-01-28) angående studiedokumentationssystem för högskolan budgetåret 1977-1978. Den 24 april 1976 har utredningen avgivit ett förslag (PM 1976-04-23) angående lokal antagning till grundläggande högskoleutbildning.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

217            Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Dell U:45

44. Elektronmusikutredningen (U 1975:15)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för utredning om elektronmusikens framtida utveckling i Sverige (se Post- och Inrikes tidn. den 29 september 1975):

Utredningsman: Bucht, Gunnar H., professor

Sekreterare: Brolinson, Per-Erik, fil. kand. (fr.o.m, den 1 juli 1976)

Lokal; Svartmangatan 9, 1 tr,, 111 29 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 57,

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två sammanträden med olika referensgrupper samt haft överläggningar med olika myndigheter, institutioner och andra som berörs av den sakkunniges arbete.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977,

45. Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för att utreda det studiesociala stödet (se Post- och Inrikes tidn, den 7 oktober 1975):

Ordförande: Andersson, Johnny, departementsråd

Ledamöter: Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen Fogelström, Hans, ombudsman (t.o.m. den 30 september 1976) Granstedt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen

Hansson, S. Olof (Olle), förbundsordförande (fr.o.m. den 27 november 1975)

Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen Lindblad, Göran, odont. kand. (fr.o.m. den 16 september 1976) Lundin, Ulf W., utredningssekreterare

Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)

Nilsson-Schétze, Eva B., ombudsman (t.o.m. den 31 juli 1976) Rydin, Roland Y., fil. kand. (fr.o.m. den 27 november 1975 t.o.m, den 15 september 1976)

 

Dell U:45    Skr 1976/77:103                                     218

Westerberg, Sten B. B., statssekreterare (t.o.m. den 19 oktober 1976)

Westeriund, Uno, ombudsman

Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Experter; Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 december 1975) Dalen, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976) Jansson, E. Sören, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 december 1975 t.o.m. den 12 november 1976)

Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976)

Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 april 1976) Svanfeldt, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 december 1975)

Sekreterare; Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare

Bitr. sekreterare; Dahlqvist, Lars-Ola, fil.stud. (fr.o.m. den 15 januari 1976) Ekholm, Birgitta Maria (Brittmari), byrådirektör (fr.o.m. den I december 1975)

Sundström, Björn G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)

Lokal;   Svartmangatan   9,1   tr.,   11129   Stockholm,   tel.   1018 96 (sekreteraren), 10 24 59 (kansli)

Direktiven  för  utredningen,   se   1976 års  kommittéberättelse  U 58. Tilläggsdirektiv, se del 11 U 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

46. Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 med uppgift att leda verksamheten på framtidsstudieområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975):

Ordförande: Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1976)

Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 22 oktober 1976)

 

219              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:47

Ledamöter; Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Biörck, C. Gunnar W., professor, led. av riksdagen Dahl, R, Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen Hambréus,  S.   Birgitta, fil.kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 december 1976)

Ingelstam, Lars E., bitr. professor Israelsson, Per J., apparatskötare, f.d. led. av riksdagen Johansson, S. Olof H., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 5 december 1976) Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen

Experter: Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare Esping, Hans G., revisionsdirektör Gerholm, Tor R., bitr. professor (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hallman, Katrin, redaktör Johansson, Ola, pol. mag.

Karlsson, Lars Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)

Lönnroth, Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 oktober 1975) Ragnarson, Per, producent (fr.o.m. den 10 maj t.o.m. den 21 maj 1976 samt fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 15 september 1976) Sohlman, Staffan, departementsråd Tägil, Sven O., professor

Huvudsekreterare: Ingelstam, Lars E., bitr. professor

Lokal: Stora Gråmunkegränd 8. Postadress: Fack, 103 10Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763 37 62 (Ingelstam), 763 37 64 (Bäckstrand), 763 37 65 (kansli)

Direktiven för styrelsen, se 1976 års kommittéberättelse U 59.

Styrelsens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

47. Voksenåsenkommittén (U 1975:18)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 med uppgift att se över formerna för förvaltningen av Svenskhemmet Voksenåsen:

Ordförande; Berg, C. G. Håkan, departementsråd

 

Dell U:47    Skr 1976/77:103                                     220

Ledamöter; Bohlin, Birgitta, departementssekreterare Hasselknippe, Ivar, direktör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Thomasson, Björn E., departementssekreterare

Expert; Peterson, Staffan A, A,, hovrättsassessor (fr.o.m, den 25 mars t,o,m, den 30 april 1976)

Sekreterare: Sköld, Carl G., departementssekreterare

Lokal; Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 18 50 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika svenska och norska myndigheter, organisationer och andra som berörts av kommitténs arbete.

Kommittén har den 23 januari 1976 avgett en skrivelse med förslag till provisoriska förändringar i Svenskhemmet Voksenåsens förvaltning m.m. och den 18 oktober 1976 en skrivelse med förslag till framtida förvaltning av Svenskhemmet Voksenåsen rn.m.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977,

48. Folkbildningsutredningen (U 1975:19)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för att utreda vissa folkbildningsfrågor m, m, (se Post- och Inrikes tidn. den 29 november 1975);

Ordförande: Gustafsson, Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Edelholm, Olof Gunnar (Olle), studierektor Eriksson, Maria Kristina (Maja-Stina), studiekonsulent Frändås, S. G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen Johansson, K. Inge, förbundsordförande Karlsson, K. Gösta, folkhögskolerektor, led. av riksdagen Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Nyhage, Hans B., rektor, led, av riksdagen

 

221              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Dell U:48

Experter; Alexandersson, Olle, rektor (fr,o,m, den 3 juni 1976) Andersson, U. Gunnar, folkbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 september 1976)

Andersson, Sven-Gustav, studieombudsman (fr.o.m. den 13 september 1976)

Björkman, Jan, språklärare (fr.o.m, den 25 augusti 1976) Blinke, Maj-Britt, studiesekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Book, Hans, studierektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Garmo, Sune, komminister (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Hög, Alfhild, kanslist (fr.o.m. den 3 juni 1976) Johansson, Bengt, studieombudsman (fr.o.m. den 3 juni 1976) Larsson, Hans, rektor (fr.o.m, den 25 augusti 1976) Lindgren, Seved, studieinstruktör (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Nilsson, Åke, sekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1976) Norén, Åke, rektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Ottoson, Ulf, rektor (fr.o.m. den 25 augusti 1976) Persson, Mårten, studierektor (fr.o.m, den 3 juni 1976) Qvarlander, Eva, förste byråsekreterare (fr,o,m, den 3 juni 1976) Sandberg, Jan-Eric, studieombudsman (fr,o,m, den 25 augusti 1976) Sjögren, Boo, studierektor (fr,o,m, den 25 augusti 1976) Sjöqvist, Eric G., rektor (fr,o.m, den 1 augusti 1976) Stellborn, Kurt, studiesekreterare (fr,o,m, den 3 juni 1976) Sundqvist, Allan, bitr, studierektor (fr.o.m. den 3 juni 1976) Svanfeldt, Göran H., statistikchef (fr.o.m. den 3 juni 1976) Svensson, Alvar, studiesekreterare (fr.o.m, den 3 juni 1976) Wessman, Lennart, särskoleinspektör (fr.o.m. den 6 september 1976) Wickberg, Sven, rektor (fr,o,m. den 25 auguasti 1976) Widén, Åke, intendent (fr,o,m, den 3 juni 1976) Åkesson, Sigvard, ordförande i TBV (fr.o.m. den 25 augusti 1976)

Sekreterare: Thoursie. Kerstin A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Bitr, sekreterare; Engström, Åke, rektor (fr.o.m. den 11 maj t.o.m. den 31 december 1976) Lindroth, Annica M., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1975 t.o.m. den 12 september 1976)

Möllstam, Bengt L. G., studieombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Westlund, Jan, länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Lokal: Jakobsgatan 15- 17, 2 tr., 111 52 Slockholm, tel. 08/11 69 41 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 61,

 

Dell U:48    Skr 1976/77:103                                    222

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden, samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har sammanlagt sju sammanträden hållits med två olika referensgrupper.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

49. Sakkunnig (U 1975:20) för förhandlingar med Akademien för de fria konsterna

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med uppdrag att föra förhandlingar med Akademien för de fria konsterna med anledning av statsmakternas beslut om reformering av högskoleutbildningen m. m.:

Sakkunnig: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör

Sekreterare: Uhlin, J. Åke, avdelningsdirektör

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 17 44 (departementssekreterare C. Brunnberg)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Den sakkunnige har under tiden december 1975 - oktober 1976 sammanträtt med akademiens förhandlingsdelegation tolv gånger. Förhandlingsarbetet beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1976/77.

50. Riksinternatutredningen (U 1975:21)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 november 1975 med uppdrag att utreda riksinternatskolornas ställning i utbildningssystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1975):

Sakkunnig: Hilding, Ingrid Ragnarsdotter, regeringsråd

Experter: Beckne, Rolf A. P., fil.lic. (fr.o.m. den 14 januari 1976) Bjerlöw, Jan T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1976) Svensson, Nils Å., direktör (fr.o.m. den 19 februari 1976) Ternström, Olov A., utrikesråd (fr.o.m. den 14 januari 1976)

 

223              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del I U: 51

Sekreterare; Lindqvist, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse U 63.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit 14 sammanträden med experterna.

Utredningen har den 26 maj 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:5) Riksinternatskolorna.

Uppdraget är därmed slutfört.

51. Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för att utreda frågan om massmedieforskningens organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 20 december 1975):

Sakkunnig: Hadenius, Stig G., docent

Experter; Byggdal, G. Torsten, redaktör (fr.o.m. den I mars 1976) Gadd, P. E. Arne,revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1976)

Höljer, Björn, fil. dr. (fr.o.m. den 1 mars 1976) Johansson, S. Östen, chefredaktör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Kronvall, Kai, fil. dr. (fr.o.m. den 1 september 1976) Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 1 mars 1976) Larsson, P. Härje, informationschef (fr.o.m. den 1 mars 1976) Nilsson, Olle I. K., chefredaktör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Sekreterare: Nord, Lars O, S., docent (fr,o.m. den 1 april 1976) Nordström, Bengt S., forskningsassistent (fr.o.m. den I januari t.o.m. den 31 mars 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 2-4 Postadress: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 19 19 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del II U 1.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

De! 5 U:52   Skr 1976/77:103                                              224

52.       Utredningen (U 1976:01) angående praktisk-teologisk utbildning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 29 januari 1976 för att utreda frågan om praktisk-teologisk utbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 21 februari 1976):

Sakkunnig; Bergman, Jan, professor

Expert; Lindberg, Lars, missionssekreterare

Sekreterare; Koskinen, Lennart, fil, mag,, teol, kand. (fr.o.m. den 15 april 1976)

Lokal: Trädgårdsgatan 18,752 20 Uppsala, tel. 018/10 76 16

Direktiven för utredningen, se del II U 2.

Utredningen har under tiden april 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden, fem med expert, två med referensgrupp och inkallad expert, ett med Utredningen om stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier, fyra med Utredningen ang. en konfessionell del av den praktisk­teologiska utbildningen för blivande präster i svenska kyrkan. Vidare har överläggningar hållits med svenska kyrkans biskopar och av utredningens arbete berörda kyrkliga och frikyrkliga instanser.

Utredningens arbete beräknas pågå t.o.m. februari 1977.

53.       Byggnadsvårdsutredningen (U 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att avge förslag om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 april 1976):

Ordförande: Edenman, Ragnar H, L., landshövding

Ledamöter: Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen Green, Åke, studieombudsman, led. av riksdagen Ryding, Gunvor L, industritjänsteman, f.d. led. av riksdagen Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen Svartberg, Karl Erik, rektor, led. av riksdagen Wachtmeister, Hans W. A:son, civil jägmästare, led. av riksdagen

 

225            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:55

Expert: Sundberg, Torsten Harry, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 november 1976)

Sekreterare; Lindstedt, Gustaf, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 2 augusti 1976)

Lokal: Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 08/10 53 54 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II U 3.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1977.

54. Kulturtidskriftsutredningen (U 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 maj 1976 för översyn av formerna för stöd till tidskrifter inom kultursektorn (se Post-och Inrikes tidn. den 24 maj 1976):

Ledamot: Nycop, Carl-Adam, redaktör

Sekreterare: Näslund, Nils-Eric, socionom

Direktiven för utredningen, se del 11 U 4.

Utredningen har under tiden den 13 maj - den 1 november 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 19 november 1976 avgett betänkandet (Ds U 1976:16) Stöd till kulturtidskrifter.

Uppdraget är därmed slutfört.

55. Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 13 maj 1976 för att kartiägga läromedelsmarknaden (se Postoch Inrikes tidn. den 4 juni 1976):

Utredningsman: Andersson, N. G. Bertil, kanslichef

Sakkunniga: Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 28 juni 1976)

15   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I U: 55   Skr 1976/77:103                                   226

Lövgren, Esse, undervisningsråd (fr.o.m. den 28 juni 1976) Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil. lic. (fr.o.m. den 28 juni 1976) Storm, Olof, direktör (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Experter: Ahnmé, Eva, seminarielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Björkman, Jerker, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Hallen, Håkan, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Håkansson, Ivar, adjunkt (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Höglund, Hans, studierektor (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Johansson, Kari-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Larsson, Gösta H. F., sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Persson, Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Sondér, Ebbe, yrkeslärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Thorsell, Lars, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Thörn, Thomas, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976)

Sekreterare: Rudhe, Catharina, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1976)

Lokal: Statens institut för läromedelsinformation. Gästrikegatan 12, Postadress: Box 21059,100 31 Stockholm, tel, 08/34 % 85 (växel)

Direktiven för utredningen, se del 11 U 5.

Utredningen har under tiden juli - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med bl.a. företrädare för kommunförbunden, Sveriges lärarförbund. Lärarnas riksförbund, Svenska facklärarförbundet, Skolledarförbundet, Svenska Kommunalarbetareförbundet, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, Sveriges elevers centralorganisation (SECO) och Elevförbundet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

56. Organisationskonunittén (U 1976:05) för konstnärsnämnden

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att vidta de åtgärder som behövs för att konstnärsnämnden skall kunna inleda sitt arbete den I juli 1976 (se Post- och Inrikes tidn. den 19 juni 1976):

Ordförande: Cars, Gunnar, regeringsråd

Ledamöter: Ullberger, Kurt, konstnär Åberg, G. Bertil, professor

 

227            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:57

Experter: Backström, Mats, förste byråsekreterare Fjellgren, Anne-Marie, sekreterare Kjellin, Åke, intendentassistent

Sekreterare: Heldt, Karin, sekreterare Simon, Dorothée, fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1976)

Direktiven för kommittén, se del II U 6.

Kommittén har hållit fem sammanträden. Kommittén har i enlighet med direktiven tillsatt personal vid konstnärsnämnden, behandlat olika organisatoriska frågor för konstnärsnämnden och ingett förslag till anslag för konstnärsnämndens administration för budgetåret 1976/77.

Uppdraget är därmed slutfört.

57. Utredningen (V 1976:06) om stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att utreda frågan om statligt stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier, bl.a. möjligheterna till samordning med motsvarande statliga högskoleutbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1976):

Ordförande: Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör

Ledamöter: Engström, Olle, rektor Tergel, Alf, e. universitetslektor

Sekreterare: Säfström, Birgittha, studievägledare (fr.o.m. den 7 juli 1976)

Lokal: Torsgatan 8 A, 752 22 Uppsala, tel. 018/11 37 29

Direktiven för utredningen, se del 11U 7. Tilläggsdirektiv, se del II U 16.

Utredningen har under tiden juli - oktober 1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med företrädare för de fria teologiska seminarierna och berörda samfundsledningar.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.

 

Del I U: 58    Skr 1976/77:103                                  228

58. Organisationskonunittén (U 1976:07) för forskningsråden

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för att förbereda den nya forskningsrådsorganisationen (se Post- och Inrikes tidn. den24juH 1976);

Ordförande; Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef

Ledamöter: Fagerström, Kjell, pol. mag. Frenne, Anders, ombudsman

Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. avriksdagen Gustafsson, Bengt E,, professor Ingelstam, Lars E., bitr, professor Landberg, Hans W,, docent Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor Meijer, Hans A. G,, professor, rektor Poppius, Hans D,, byråchef Richardsson, N, Gunnar E,, docent Säve-Söderbergh, Torgny, professor

Sakkunniga; Bruhn-Möller, Åke, kanslichef Dahl, Sonja M., departementssekreterare

Experter: Bolin, Bert R. J., professor (fr,o.m. den 1 oktober 1976) Edvardson, Kay E., docent (fr.o.m, den 1 oktober 1976) Isberg, Magnus, fil.dr (fr.o.m. den 3 september 1976) Kälvemark, Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1976) Sanmark, P. Arvid L-, hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 september 1976)

Sekreterare: Lindroth, Annica M., fil. kand. (fr.o.m. den 13 september 1976)

Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 08/10 18 81 (Lindroth) och 08/10 23 41 (kansli)

Direktiven för kommittén, se del IIU 8.

Kommittén har under tiden augusti - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, forskningsråden och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har den 6 oktober 1976 överlämnat anslagsframställning för budgetåret 1977/78 för forskningsrådsnämnden och den 20 oktober 1976 förslag till förordning med provisoriska bestämmelser om val av ledamöter i forskningsråden inom utbildningsdepartementets område.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under våren 1977.

 

229              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del I U: 60

59. Förhandlare (U 1976:08) för förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det statliga onu'ådet

Tillsatt enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att föra förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det statliga området;

Förhandlare: Hammar, Carl-Filip, avdelningschef

Experter: Carlman, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den 7 september 1976) Pennlöv, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 september 1976) von Schantz, Philip, museidirektör (fr.o.m. den 7 september 1976) Westin, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 7 september 1976)

Sekreterare: Gruting, Britt M., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1976)

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00, 763 17 41 (sekreteraren)

Direktiven, se del II U 9.

Den sakkunnige har under oktober 1976 hållit två sammanträden med experter. Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

60. Kommittén (U 1976:09) för fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 22 juli 1976 med uppdrag att verkställa fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juti 1976):

Ordförande: Eliasson, Lars, landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Carlzon, Lars, pastor primarius Hedberg, Gösta, missionsföreståndare Nilsson, Per-Olof, förbundsdirektör Olsson, Sten G., stiftssekreterare Smith, Jan, pastor

 

Del I U: 60    Skr 1976/77:103                                  230

Sekreterare; Vakant Lokal; Länsstyrelsen, 351 86 Växjö, tel. 0470/20 000/110 (ordföranden) Direktiven för kommittén, se del 11U 10. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

61. Utredningen (U 1976:10) om den gymnasiala utbildningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 augusti 1976 för att göra en översyn av den gymnasiala utbildningen (se Post- och Inrikes tidn. den 17 augusti 1976):

Ordförande: Sköld, Lars G., överdirektör

Ledamöter: Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen Beckius, Carin E., kanslichef Brandgård, Evert, utbildningsintendent Engqvisl, Lars F-, förbundsordförande Fogelström, Hans, ombudsman GrUnewald, Björn, civilekonom Mundebo, K. Lillemor, utredningssekreterare Rogestam, Christina, avdelningschef, led. av riksdagen Stålhammar, Bert E. J., rektor, f.d. led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen

Sakkunniga: Arndt, Nils, studierektor Furumark, Ann-Marie, byråchef Hellström, E. Emil, länsarbetsdirektör Hälleberg, Allan, sekreterare Kalin, Göran, förbundsordförande Nilsson, Johnny, förbundsordförande Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G., avdelningschef Teveborg, Lennart, skolråd

Experter: Magnusson, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1976) Rosengren, Bodil C, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Sekreterare: Furumark, Ann-Marie, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

 

231              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:63

Lokal:   Vasagatan   36,   3   tr.,   11120  Stockholm,  tel.  08/   119102 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del 11 U 11.

'Inredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

62. Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 septemt>er 1976 för att ingå i den svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (se Post­och Inrikes tidn. den 14 oktober 1976):

Ordförande: Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef

Ledamöter: Baude, Annika M. C, avdelningschef Ebbeson, Ulf, byrådirektör Norberg, Randolph, sekreterare Teveborg, Lennart, skolråd

Sakkunniga: Vrethammar, Harald, undervisningsråd Åstedt, Inga-Britta, byrådirektör

Sekreterare: Kenttä, Matti, skolkonsulent

Lokal: Skolöverstyrelsen, byrå SI, 106 42 Stockholm, tel. växel 14 06 60 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se del II U 12.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

63. Arbetsgruppen (U 1976:12) för vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 14 oktober 1976 för att utreda vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverksamhet:

Ordförande: Svensson, S. Gunnar, departementsråd

 

Dell U:63   Skr 1976/77:103                                      232

Ledamöter; Bohlin, Birgitta, departementssekreterare Engman, Jan G., avdelningschef Lindqvist, Bengt, förbundsordförande

Sekreterare: Gurinder, Jan-Olof, departementssekreterare

Lokal:    Utbildningsdepartementet,    Mynttorget    1,    Fack,    103 10 Stockholm, tel, växel 08/763 10 00, 763 17 57 (sekreteraren)

Direktiven för arbetsgruppen, se del IIU 13.

Arbetsgruppen har hållit ett sammanträde under oktober 1976. Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

64. Svenskt medlemsorgan (U 1976:13) för HASA

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober 1976 för att övergångsvis vara svenskt medlemsorgan för Internationella institutet för tillämpad systemanalys (International Institute for Applied Systems Analysis, HASA):

Ordförande: Jennergren, Carl Gustav, avdelningschef

Ledamöter: Bolin, Bert R. J., professor Ericsson, Ulf, överingenjör Hambraeus, Gunnar A., professor Häggroth, Sören, fil, dr Ingelstam, Lars A,, bitr.prof essor Nilsson, Jan, byråchef Ohlsson, Lennart, fil. dr Wennerberg, Sigfrid B., verkst. ledamot Wickman, Frans, professor Åström, Karl-Johan, professor

Sakkunnig: Sköld, Carl G., departementssekreterare

Sekreterare: Kariqvist, Anders, tekn. lic.

Lokal: Sveavägen 166, 14 tr., 113 46 Stockholm, tel. 08/32 5171 (sekreteraren)

Direktiven för medlemsorganet, se del II U 15.

Kommitténs arbete beräknas pågå t.o.m. juni 1977.

 

233              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Dell U:66

65. Kommittén (U 1976:14) för att förbereda det svenska deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbildning år 1977

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 28 oktober 1976 med uppgift att förbereda det svenska deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbiidning år 1977:

Ordförande: Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen

Ledamöter: Göthberg, Bo, folkhögskoleinspektör Karlsson, Hans-Jörgen, skolkonsulent Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare Palme, Thomas O. V., departementssekreterare Persson, Eric R., studierektor Sköld, Carl G., departementssekreterare Thorslund, Bengt C. F., avdelningsdirektör Zettersten, N. Gunnar, avdelningsdirektör

Sekreterare: Bergman, Erland C. A., departementssekreterare

Lokal: Utbildningsdepartementet, Mynttorget 1, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 08/763 10 00 (växel), 763 18 75 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

66. Kyrkoministerns stat-kyrka grupp (U 1976:15)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1975 för överläggningar med företrädare för svenska kyrkan om det framtida förhållandet stat - kyrka:

Ordförande: Sterzel, Fredrik A. C, statssekreterare

Ledamöter: Mueller, Jöran P, rättschef Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor Svensson, Torsten V., kansliråd

Experter åt staten: Anderson, Hans A. T., sekreterare Edling, Nils P. J., avdelningschef Ericsson, K. Georg V., regeringsråd Hagberg, A. Bertil, t.f. byråchef

 

Dell U:66   Skr 1976/77:103

234

Hallman, Eric R., överdirektör Kalles, Lars-Erik, förste sekreterare Lundgren, A. Carl-Eric, förbundssekreterare Magnusson, Gunnar K. O., avdelningsdirektör Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman

Expert åt kyrkan: Lidin, Karl-Olof, rådman

Sekreterare åt kyrkan: Johansson, B. Sture, tingsfiskal

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Under överläggningarna har överenskommits att det gemensamma arbetet skall bedrivas i en särskild samrådsgrupp i vilken ingår företrädare för staten, å ena sidan, samt ärkebiskopen och en av honom tillsatt arbetsgrupp med företrädare för biskopsmötet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Rikskommittén för stiftsting och Riksförbundet kyrkans ungdom, å den andra. Vidare har överenskommits att fyra särskilda arbetsutskott skall behandla olika delområden inom arbetet med stat-kyrka frågan.

Samrådsgruppen

Staten:

Sterzel, Fredrik Mueller, Jöran Rangnitt, Harald Svensson, Torsten

Kyrkan:

Sundby, C. Olof W., ärkebiskop

Petrén, B.A. Sture, f.d. hovrättspresident Nivenius, C. Olle B., biskop Palmqvist, P. O. Arne, biskop Nilsson, Per-Olof V., förbundsdirektör Öberg, J. Gustav, revisor Hamilton, Carl G. H., lagman Glimelius, Nils S., kontraktsprost Lyttkens, Carl Henrik, rektor Åberg, Nils-Erik, komminister Stolt, B. Å. Lennart, stiftssekreterare

 

Begravningsutskottet Staten:

Sterzel, Fredrik Lundgren, Carl-Erik Rangnitt, Harald Kalles, Lars-Erik

Kyrkan:

Glimelius, Nils

Wallin, A. E. Göte, konsulent

 

235

Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del I U: 66

Kommunerna: Anderson, Hans

Ekonomiutskottet Staten:

Sterzel, Fredrik Hallman, Erik Rangnitt, Harald Kalles, Lars-Erik

Kyrkan: Nilsson, P.-O. Åberg, Nils-Erik Öberg, Gustav

 

Egendomsutskottet Staten:

Sterzel, Fredrik Edling, Nils Rangnitt, Harald Hagberg, Bertil

Kyrkan: Glimelius, Nils Stolt, Lennart

 

Utskottet angående kyrkans framtida ställning erforderlig lagstiftning fSÖL)

övergångsfrågor och

 

Staten:

Sterzel, Fredrik Ericsson, Georg Rangnitt, Harald Hagberg, Bertil

Kyrkan: Hamilton, Carl Nilsson, P.-P. Palmqvist, Arne

Statens kansli:

Utbildningsdepartementet, Storkyrkobrinken 2—4, Fack, 103 10 Stock­holm, tel. växel 08/763 10 00, 763 19 29 (Harald Rangnitt), 763 19 26 (BertU Hagberg), 763 19 27 (Lars-Erik Kalles)

Kyrkans kansli:

Domkapitlet, Box 29, 721 03 Västerås, tel. växel 021/13 70 35, 13 70 35

(Lennart Stolt), 13 23 24 (Sture Johansson)

Under tiden november 1975 - oktober 1976 har hållits två sammanträden med samrådsgruppen och sammanlagt 25 sammanträden med de olika arbetsutskotten.

Stat-kyrka gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Del I Jo: 1   Skr 1976/77:103                                    236

Jordbruksdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 3,12,15,16,17,18 och 27

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1 och 23

1. Lokal- och utrustningsprogramkonunittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1%5 för att utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan, skogshögskolan och veterinärhögskolan m.fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1965):

Ordförande: Törnquist, Harry E., byggnadsråd

Ledamöter: Bendz, C. Mårten E:son, professor, rektor (t.o.m. den 6 december 1976) Hansen, Hans-Jörgen, professor, föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Lindquist, B. Rune L., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1976) Lindfors, Leif W., byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Mellström, Claes B., skog. stud. (fr.o.m. den I maj 1975) Oscarsson, Görel B. A., t.f. byråchef (fr.o.m. den I november 1976) Rydén, Jan E., avdelningschef Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor

von Segebaden, Gustaf, bitr. professor, rekt.or (fr.o.m. den 7 december 1976) Söderman, S. Olof, ingenjör

Expert: Eriksson, Harald, avdelningsföreståndare

Sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1976) Eliasson, Per-Erik, byråchef (t.o.m. den 31 oktober 1976)

Bitr. sekreterare: Ehrengren, K. Lennart, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den 31 oktober 1976)

 

237                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del I Jo: 2

Forssman, Åke V., avdelningsdirektör Olsson, J. Malte, departementssekreterare

Lokal: Centrala förvaltningen för jordbrukets högskolor och SVA, 750 07 Uppsala 7, tel. växel 018/10 20 00(sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 31. Tilläggsdirektiv, se kungl. brev den 30 juni 1%7.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Därutöver har överläggningar hållits med företrädare för institutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén har under samma tidsperiod framlagt lokalprogram för växtskyddet m.m. i Alnarp, centrala servicefunktioner på Ultuna, landskapsarkitektutbildningen och u-landsavdelningen på Ultuna, utbyggnad av foderfabriken på Lövsta samt husdjursvetenskapligt centrum och kliniskt centrum föranlett av ökad antagning av veterinärstuderande. Utrustningsprogram har framlagts för bl.a. skogshögskolan, Umeå och statens veterinärmedicinska anstalt (centralblocket), Ultuna.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970 för översyn av naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1970):

Ordförande: Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen

Ledamöter: Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av riksdagen Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen Ludvigsson, IngritfcM., fru, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen

Experter: Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd (fr.o.m. den 14 januari 1976) Delin, Lars A., regeringsråd (t.o.m. den 13 januari 1976) Holm, J. Lennart, generaldirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd Öster, Karl Olov, kansliråd (fr.o.m. den 14 januari 1976)

Sekreterare: Björnberg, Bengt I. A., hovrättsråd (t.o.m. den 31 juli 1976)

 

Del I Jo: 2   Skr 1976/77:103                                   238

Bitr. sekreterare: Sandler, Hans E., lantmätare (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Lokal;    Jordbruksdepartementet,   Jakobsgatan   26,    Fack,    103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven   för   kommittén,   se   1971   års   riksdagsberättelse  Jo 21. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse 1973 Jo 12 samt 1974 Jo 10.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

3. Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstalterna på jordbrukets område

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 för att utreda frågor rörande kontrollanstaltema på jordbrukets område (se Post­och Inrikes tidn. den 15 juli 1971):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter: Hedström, Bo S., generaldirektör Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen Kuylenstjerna, C. Göran J., direktör Mossberger, Eric G. V., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Experter: Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr Esbo, Harald V. O., professor

Gränsbo, N. Gunnar B., byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1975) Lindström, Ingvar A., departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1974) Moberg, Harald A:son, professor Nygård, Bengt A. V., professor

Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirektör

Bitr. sekreterare: Hansson, N. Olle R., departementssekreterare Liden, B. Carl Johan, byrådirektör

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 26.

 

239                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo:4

Utredningen har den 29 april 1976 avgett betänkandena (Ds Jo 1976:3) Statens maskinprovningar - uppgifter och organisation m.m. och (Ds Jo 1976:4) Kontrollen av plantskoleväxter.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Utredningen (Jo 1971:08) om kostnaderna för miljövården

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1971 för utredning rörande kostnaderna för miljövården (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1971):

Ordförande: Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör

Ledamöter: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Norrby, J. Sören, byggnadsingenjör, f.d. led. av riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den II juni 1974)

Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1975) Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den I december 1974) Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör Helmerson, Bo I. H., direktör Johansson, Bengt A. W., budgetchef Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare

Lövgren, Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 augusti 1975)

Moreau, Jan-Erik, utredningssekreterare Nilsson, Olof, direktör Olerud, Eric Hj., sekreterare Svensson, Kjell R., kansliråd

Sekreterare: Ovegård, Lars O., byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974)

Bitr. sekreterare: Almgren, A. Richard, civilingenjör Edwinson, Vanja A. M., departementssekreterare Hannerz, R. Christer, socionom (fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson, Inger M-A., byrådirektör

 

Del I Jo: 4   Skr 1976/77:103                                         240

Lokal: Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 18 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 28.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits med särskild arbetsgrupp för frågan om miljöskyddet inom enskilda industribranscher samt åtta sammanträden med särskild arbetsgrupp för frågan om renhållningen i kommunerna.

Utredningen har den 25 mars 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:35) Dryckesförpackningar och miljö.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

5.1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni 1972 för att utreda vissa frågor inom jordbrukspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juli 1972):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Ledamöter: Eliasson, Rolf A. E., lantmästare, f.d. led. avriksdagen Enlund, Eric P., lantbrukare, led. av riksdagen Israelsson, Per J., apparatskötare, f.d. led. av riksdagen Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, ers. för led. av riksdagen Lindberg, Marta S., försäkringskassetjänsteman, f.d. led. av riksdagen Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, f.d. led. av riksdagen Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Experter: Borg, Sune S. B., byråchef Brangmo, K. Walter, direktör Cederberg, Thomas O., direktör Elm, Torsten J, W., avdelningschef Hillbom, Lars H., civilekonom Hulting, K. R. Georg, f.d. byråchef Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande Johannesson, Erik, direktör Knutsson, P. Gösta, byråchef Kristenson, Arne, byråchef Larson, Sten E., byråchef (fr.o.m. den 5 april 1974)

 

241                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo:6

Lindberger, Lars, överdirektör

Lindman, Karl S. S., f.d. byråchef

Lindström, Ingvar A., departementsråd

Nilsson, Olof, direktör

Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Ohlsson, K. Börje, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Olsson, Bengt M., avdelningschef

Renborg, Ulf B:son, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Svärdström, Karl-Fredrik, professor (fr.o.m. den 5 april 1974)

Swedborg, Erik H., direktör (fr.o.m. den 5 april 1974)

Säkk, Karl, byråchef

Tiberg, Lennart F., direktör

Huvudsekreterare: Lindström, Ingvar A., departementsråd

Bitr. sekreterare: Ingemansson, Jan H. L, lantbrukskonsulent (fr.o.m. den 1 juli 1974) Lindqvist, S.-O. Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Ågren, Carl-Henrik, avdelningsdirektör

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (huvudsekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Jo 27. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse Jo 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har ett stort antal sammanträden hållits inom utredningens olika expertgrupper.

Utredningen har i novemtser 1976 avgett promemorian (Ds Jo 1976:9) Det statliga stödet till jordbruket i norra Sverige.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under början av år 1977.

6. Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar (FFR)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1973 för att förhandla med samebyarna om renskötselanläggningar m. m. (se Post-och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Ordförande: Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen

Sakkunniga:

Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd

Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör 16   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Ddl Jo:6   Skr 1976/77:103                                       242

Experter: Bohman, Bengt A. H., länsråd

Ekblad, Carl E. A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lundberg, J. Iwan, avdelningsdirektör Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör Lithander, Per H., avdelningsdirektör Stenberg, Bruno, renägare Stenberg, Nikolaus, renägare Åhrén, Anders, renägare

Sekreterare: Ekendahl, Bengt G. M., byrådirektör

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för förhandlingsgruppen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 22.

Förhandlingsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 förhandlat med samebyar i Norrbottens län samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av gruppens arbete.

Förhandlingsgruppen har den 28 juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1976:7) Förhandlingar om renskötselanläggningar m.m. Delrapport 3. Samebyar i Norrbottens län, norra delen.

Förhandlingsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Genbankutredningen (Jo 1973:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1973 för att utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973):

Sakkunnig: Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (fr.o.m. den 5 september 1975)

Experter: Bergman, Axel T., jägmästare (fr.o.m. den 5 september 1975 t.o.m. den 31 december 1975)

Gullberg, H. Urban, fil. lic. (fr.o.m. den 28 febmari 1975) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 februari 1975)

Krutzsch, A. Peter M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nilsson, Karl-Erik, skogschef (fr.o.m. den I juli 1976)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

 

243                 Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo:8

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 23.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

8.1973 års skogsutrediung (Jo 1973:06)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1973 för att utreda vissa frågor inom skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1973):

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 19 november 1976)

Hedström, Bo S., generaldirektör Hjorth, Ragnar, f.d. byråchef

Jansson, Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den 20 november 1976) Nilsson, Nils-Erik, professor

Experter: Bäckström., Sixten, förbundsordförande Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande Edlund, Erik O. A., utvecklingschef (t.o.m. den 25 mars 1976) Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 17 april 1975) Jansson, Sven E., lantbrukare (fr.o.m. den 1 april 1974 t.o.m. den 19 november 1976)

Köhl, Olof F. E., rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Rydbo, Folke, generaldirektör (fr.o.m. den 1 april 1974) Rydh, Olof G. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 juli 1975) Sjunnesson, Lars H. O., direktör (fr.o.m. den 26 mars 1976) Sundberg, Carl Gustaf, skogsdirektör (fr.o.m. den I april 1974) Toll, J. Magnus, lantmästare

Huvudsekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare (fr.o.m. den 1 februari 1976) Köhl, Olof F. E., rättschef (t.o.m. den 31 januari 1976)

Bitr. sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare (t.o.m. den 31 januari 1976) Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent Petterson, Hans H, J. A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 mars 1976)

 

Del I Jo: 8    Skr 1976/77:103                                  244

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterare)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 25,

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Dessutom har sju sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågor om produktionshöjande åtgärder i skogsbruket.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

9.1973 års fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1973 för att utreda fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december

1973):

Ordförande: Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Tyra A, S., kontorist, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Moreli, Roland, direktör

Pettersson, A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen Rydén, N. Rune G., köpman, f.d. led. av riksdagen

Experter; Dyhre, A. Gunnar, hovrättsråd (fr.o.m. den I september 1974) Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1974)

Johansson, Bertil E., ombudsman

Johansson, Stig E., överdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Kihlström, Bengt G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974) Puke, Carl G. M., f.d. fiskeriintendent (fr.o.m. den 1 december 1974) Runnström, Hans K. L., kanslichef (fr.o.m. den I april 1974) Silow, C. Ivan H., t.f. byråchef (fr.o.m. den 1 december 1974) Wenker, Stig-Eric, hovrättsråd (fr.o.m, den 1 april 1974) Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Sekreterare: Wendt, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 5 februari 1974)

 

245               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del I Jo: 10

Bitr. sekreterare; Edlund, S. Lisbeth, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1975) Johansson, Curt B. R., t.f. fiskeriintendent (fr.o.m. den 1 november 1976)

Lokal: Flskeristyrelsen, Otterhällegatan 12, Fack, 403 10 Göteborg, tel. växel 031/17 63 80 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 26.

Utredningen har under tiden januari - oktober 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har den 29 juni 1976 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1976:5) Utlännings fiskerätt och den 31 augusti 1976 delbetänkandet (Ds Jo 1976:6) Fiskevårdsområden.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

10. Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1974 för att dndersöka möjligheterna att begränsa översvämningarna i Emån:

Utredningsman: Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Experter: Alvelid, Sven R. E., lantbruksdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975) Andersson, K. Göran, naturvårdsdirektör Sjöborg, N. Elvir, f.d. lantbruksdirektör

Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Svensson, Sven Åke, naturvårdsdirektör Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör

Sekreterare: Petersson, Bengt-Eve A., byrådirektör

Lokal; Länsstyrelsen i Södermanlands län, Fack, 611 01 Nyköping, tel. växel 0155/80 100.

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 24.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 20 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, kraftintressenterna, Emåns vattendragsförbund, m.fl.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

 

DellJotll   Skr 1976/77:103                                            246

11. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Tillkallad enligt Kung). Maj:ts bemyndigande den 26 april 1974 för att utreda den stadiga administrationen på skogsbrukets område (se Post- och Inrikes tidn. den 25 maj 1974):

Ordförande: Hedström, Bo S., generaldirektör

Sakkunniga: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1976) Andersson, Gösta R., skogsvårdskonsulent (fr.o.m. den 7 september 1974)

Falk, Eric G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 7 september 1974) Hammarlund, F. Gösta E., länsjägmästare (fr.o.m. den 8 april 1976) Lindgren, K. Erik, organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik, professor (fr.o.m. den 2 april 1975)

Sekreterare: Holmgren, Anders F., jägmästare

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 25.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt haft överläggningar med representanter för myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har i december 1975 avgett delbetänkandena (Ds Jo 1975:11) Frö- och plantverksamhet i skogsvårdsorganisationen och (Ds Jo 1975:15) Skoglig prognosverksamhet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 juni 1974 för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1974):

Ordförande: Eckersten, Ivan E., f .d. statssekreterare

 

247               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo: 13

Ledamöter: Eliasson, Per-Erik, byråchef Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Henriksson, Rune I., kansliråd

von Rosen, Hans J. D., t.f. föreståndare (fr.o.m. den 27 september 1975) Stenmark, C. G. Arnold, försöksledare

Experter: Beckman, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Björling, Karl J. E., professor Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr

Johnsson, Inez M., byrådirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Kroeker, Göran H., agronom (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Lekänder, Bertil K. F., professor

Linden, Hans G., försöksintendent (fr.o.m. den 21 oktober 1974) Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie (fr.o.m. den 21 oktober 1974)

Sekreterare: Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har den 5 september 1975 avgett förslag till utformningen av den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten. Kommittén har i övrigt slutfört det arbete som föranletts av statens växtskyddsanstalts upphörande den 1 juli 1976.

Kommitténs arbete är därmed slutfört.

13. Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för att se över jordförvärvslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1974):

Ordförande: Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör

Sakkunniga: Johansson, Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen Stjerna, G. Henry, lantbrukare

Experter: Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1974)

 

Del I Jo: 13   Skr 1976/77:103                                 248

Andreasson, A. Osvald, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 september

1974)

Gunseli, Tor A., överingenjör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Heiu-iksson, Rune L, kansliråd (fr.o.m. den 4 april 1975)

Jansson, Harald, fastighetsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Johansson, S. Arne H., länsjägmästare (fr.o.m. den 7 september 1974)

Köhl, Olof F. E., rättschef (fr.o.m, den 1 februari 1976)

Lindh, Birger V., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1976)

Lindström, Ingvar A., departementsråd (fr.o.m. den7 september 1974)

Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Nilsson, N. Thorsten G., lantbrukare (fr.o.m. den 7 september 1974)

Romson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 7 september

1974 t.o.m. den 31 oktober 1976)

Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Åkerman, N. Håkan, överdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974)

Sekreterare: Köhl, Olof F. E., rättschef (t.o.m. den 31 januari 1976) Warensjö, J. A. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I februari 1976)

Bitr. sekreterare: Holmgren, Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 oktober 1974) Warensjö, J. A. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 september 1974 t.o.m. den 31 januari 1976)

Lokal:    Jordbruksdepartementet,    Jakobsgatan    26,    Fack,    103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (bitr. sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

14.1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för att utreda trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 oktober 1974):

Ordförande: Henriksson, Rune 1., kansliråd

Sakkunniga: Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen Björk, Villiam E., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen

 

249               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo: 15

Carlström, A. Valdo, direktör, f.d. led. av riksdagen

Nilsson, Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, led. av riksdagen

Experter: Gustafsson, N, Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Moberg, C. E. Ragnar, direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Svensson, S. Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19oktober 1974)

Sekreterare: Donelius, H. Göran, t.f, universitetslektor (fr.o.m. den 19 oktober 1974 t.o.m. den 15 januari 1976) Gradin, Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1976)

Bitr. sekreterare: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 december 1974 t.o.m. den 26 maj 1976)

de Maré, Stefan S., departementssekreterare (fr.o.m. den 14 september 1976) Liden, B. Carl Johan, byrådirektör (fr.o.m. den 27 maj 1976)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94.20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Jo 31.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har elva sammanträden hållits med de särskilda arbetsgrupperna inom utredningen.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Västerdalälvsutredningen (Jo 1975:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för att utreda möjligheterna att begränsa översvämningarna i Västerdalälven (se Post- och Inrikes tidn. den 10 maj 1975):

Utredningsman: Holmström, G. Sven E., fastighetsråd

Experter: Ahlmark, Sten O., bitr. överlantmätare Andersson, Ingvar H, D., ingenjör Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd Rosén, Sven A., byrådirektör

 

Del I Jo: 15   Skr 1976/77:103                                  250

Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 18.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 29 sammanträden.

Utredningen har den 12 november 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:8) Översvämningsskydd i Västerdalälven.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. Utredningen (Jo 1975:02) om omhändertagande av sjukhusavfall

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1975 för omhändertagande av sjukhusavfall (se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1975):

Ordförande: Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Holmberg, Nils V,, direktör Johansson, S. Lars A., ombudsman Magnusson, S. Arne E., lantbrukare, led. av riksdagen Tjerneld, Nils C. L., sektionschef

Experter: Adolfsson, B. Göran E., civilingenjör von Heidenstam, G. Olov, avdelningsdirektör Hugoson, Göran H., t.f. byråchef (fr.o.m. den 11 september 1975) Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör Tennevall, B. Erik, avdelningsdirektör

Sekreterare: Kardell, J. Arne, hovrättsassessor Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt genomfört vissa studiebesök.

Utredningen har den 1 december 1976 slutjusterat betänkandet Sjukvårdsavfall, vilket konimer att överlämnas i januari 1977.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

251               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo: 18

17.      Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärderiör att motverka de
negativa effekterna av svavelutsläpp

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1975 för att föreslå åtgärder för att motverka de negativa effekterna av svavelutsläpp (se Post­och Inrikes tidn. den 8 juli 1975):

Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare

Sakkunniga: Gustafsson, N. Henry, avdelningschef Jondelius, Bo E., byråchef Lind, Carl-Erik, byråchef Persson, Göran A., avdelningschef Rinder, Lennart, medicinalråd Sörensen, S. Ingemar K., byråchef

Sekreterare: Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 20.

Utredningen har den 27 januari 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:2) Mindre svavel - bättre miljö. Uppdraget är därmed slutfört.

18.      Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens organisation

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för att se över statens jordbruksnämnds organisation:

Sakkunnig: Lindström, Ingvar A., departementsråd

Sekreterare: Adler, Hans V., byråchef (fr.o.m. den 8 september 1975)

Bitr. sekreterare: Granlund,   U.   Kristina,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   8 september 1975)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 21.

Utredningen har den 26 januari 1976 avgett betänkandet (Ds Jo 1976:1) Statens jordbruksnämnds organisation. Uppdraget är därmed slutfört.

 

Del I Jo: 19   Skr 1976/77:103                                       252

19. Utredningen (Jo 1975:06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1975 för utredning om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten:

Sakkunnig: Gustafsson, Åke C. T., professor

Experter: Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Ekström, E. Sören, kansliråd Gustafsson, N. Henry, avdelningschef

Hansson, N. Olle R., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare

Sekreterare: Denward, C. M. Thore, docent

Lokal:   Lantbrukshögskolans   institution  för  frukt-  och  bärodling. Balsgård, Pl 550, 291 00 Kristianstad, tel. 044/750 41 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Jo 23.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

20. Fiskerikommittén (Jo 1975:07)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för att utreda fiskets kort- och långsiktiga problem:

Ordförande: Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare

Sakkunniga: Hannerz, D. G. Lennart, överdirektör Hedin, Carl Eric, kapten, f.d. led. av riksdagen Johansson, Bengt A. W., budgetchef Lindström, Ingvar A., departementsråd Mattsson, Thure J. E., ombudsman Säkk, Karl, byråchef Verständig, Sigmund, byråchef Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen

 

253               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo:21

Experter; Hansson, N. Olle R., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1976) Johansson, Bertil E., ombudsman Nilsson, Kaj A. W., fiskare

Sekreterare: Berglund, Sven-Olof, departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Sten, S. Roland, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 26 mars 1976)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Kommittén har den 2 december 1975 avgett förslag om åtgärder för att lösa akuta problem inom fisket, den 15 januari 1976 om stöd till säkerhetsutrustning på fiskefartyg och den 17 juni 1976 om särskilda pristillägg på fisk.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

21. Utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fritidsbåtar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 för att utreda frågan om registrering av fritidsbåtar (se Post- och Inrikes tidn. den 19 februari 1976):

Sakkunnig: Schelin, Bengt A. E., direktör

Experter: Alpsten, A. Börje, departementsråd

Boberg, L. Håkan, departementssekreterare (t.o.m. den 6 maj 1976) Nyman, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1976) Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef

Sekreterare: Hörberg, Olof Hj., f.d. överingenjör

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del 11 Jo I.

 

Del I Jo: 21   Skr 1976/77:103

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningen.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

22. Energi- och miljökommittén (Jo 1976:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 5 februari 1976 för att utreda frågan om hälso- och miljöeffekter av energiutnyttjande (se Post­och Inrikes tidn. den 19 februari 1976):

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Sakkunniga: Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen Forslund, Bo E., ombudsman, led. av riksdagen Karlehagen, Sigvard H., leg. läkare, f.d. led. av riksdagen Ohlin, T. M. Maja, skolkanslist, f.d. led. avriksdagen Orring, Ulla B., nämndeman

Sekreterare: Högberg, Lars G., fil. lic (fr.o.m. den 25 februari 1976)

Bitr. sekreterare: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 25 februari 1976)

Lokal: Jordbruksdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren).

Direktiven för kommittén, se del lIJo 3.

Kommittén har under tiden februari - oktober hållit sju sammanträden. Uppdrag rörande sammanställning av tekniskt-vetenskapligt underlag för kommitténs överväganden har lagts ut på arbetsgrupper.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

23. Konimittén för de svenska förberedelserna inför FN:s vattenkonferens (Jo 1976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 februari 1976 för att svara för de svenska förberedelserna inför FN:s vattenkonferens (se Post­och Inrikes tidn. den 20 mars 1976):

 

2S5               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo:24

Ordförande: Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 november 1976)

Lundkvist, Svante, förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 4 november 1976)

Ledamöter: Berggren, K. Roy, byråchef Berner, C. O. Örjan, departementsråd Bondesson, Lennart, byrådirektör (t.o.m. den 26 maj 1976) Céwe, Tord G., departementssekreterare Elmer, Björn Å., departementssekreterare Gustafsson, Yngve H., professor Hanson, Arne G. H., avdelningschef Ingvar-Svensson, Inger, fru, led. av riksdagen Karlsson, Rune A., sekreterare Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare Magnusson, Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 27 maj 1976) Nordberg, Lars O., statsgeolog Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen af Ugglas, M. Margareta, civilekonom, led. av riksdagen

Sekreterare: Falkenmark, Malin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Hagård, John H.M., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Lindgren, 1. Lennart, departementssekreterare

Palme, Thomas O. V., departementsselcreterare (t.o.m. den 7 oktober 1976)

Lokal:    Jordbruksdepartementet,   Jakobsgatan    26,    Fack,    103 20 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00.

Kommittén har under tiden februari - oktober hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

24. Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala lalmratorieverksamheten

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 29 december 1975 för att utreda frågan om den regionala laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och närbelägna områden (se Post- och Inrikes tidn. den 20 februari 1976):

 

Del I Jo: 24   Skr 1976/77:103                                  256

Sakkunnig: Odhnoff, Camilla, landshövding

Experter: Ehn, Bengt, veterinärråd Ekedahl, N. A. Gunnar, laborator Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare Skjönberg, P. Guldbrand, byrådirektör Tammelin, Lars-Erik, avdelningschef Ågren, Lars O. T., direktör

Sekreterare: Hoel, Christer O., t.f. avdelningsdirektör

Bitr. sekreterare: Brunsberg, Karin D. M., byrådirektör

Lokal: Centrala förvaltningen för jordbrukets högskolor och SVA. 750 07 Uppsala 7, tel, växel 018/10 20 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II Jo 2.

Den sakkunnige har under tiden mars - oktober 1976 hållit tre sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

25. Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skördeskadeskyddet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 för att se över skördeskadeskyddet inom jordbruket (se Post- och Inrikes tidn. den 22

maj 1976):

Ordförande: Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande

Sakkunniga: Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare, led. av riksdagen Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen Strömberg, K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen

Experter: Friberg, B. Torsten, avdelningschef Larsson, Folke K. E., lantbrukare Liden, B. Carl Johan, byrådirektör Medin, Knut H., avdelningschef

 

257               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo:26

Nilsson, Olof, direktör

Sandqvist, B. Eje G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Jeppsson, O. Gunnar, lantbruksdirektör

Bitr. sekreterare: Hagströmer, Erik J. J. A., statskonsulent

Lokal: Lantbruksnämnden i Uppsala län. Box 87,751 03 Uppsala, tel. växel 018/10 01 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del II Jo 4.

Utredningen  har under  tiden september - oktober 1976 hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

26. Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för att göra en översyn av miljöskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1976);

Ordförande: Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen Friggebo, Birgit 1. G., statsråd (t.o.m. den 31 oktober 1976) Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Larsson, Lars-Åke G., ombudsman, led. av riksdagen Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1976)

Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen

Experter: Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd Helmerson, Bo 1. H., direktör Olerud, Eric Hj., sekreterare Persson, Göran A., avdelningschef Svärd, Stig Olof, vattenrättsdomare

Sekreterare: Änder, C. Peter E., hovrättsassessor

17   Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 103

 

Dell Jo:26   Skr 1976/77:103                                    258

Lokal:    Jordbruksdepartementet,    Jakobsgatan    26,    Fack,    103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del 11 Jo 5.

Utredningen   har   under   tiden   mars   -   oktober   1976   hållit   två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

27. Sakkunnig (Jo 1976:07) för överläggningar rörande avtal i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för att för statens del föra överläggningar rörande avtal i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1976):

Sakkunnig: Lönnqvist, Ulf R., f.d. statssekreterare

Experter; Boberg, L. Håkan, departementssekreterare Hansson, N. O. Olle R., departementssekreterare Henriksson, Rune 1., kansliråd Johansson, Bengt A. W., departementsråd

Den sakkunnige har under tiden mars - april hållit sex sammanträden. Den sakkunnige träffade den 13 april 1976 avtal i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m.m. Uppdraget är därmed slutfört.

28. Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten för djur

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att utreda frågan om karantäns verksamheten för djur (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):

Utredare: Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga: Björk, Jimmy, sektionschef Nordblom, Bengt S. J., veterinärråd

Sekreterare: Oskarsson, Sven E., tf. byrådirektör

 

259                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Dell Jo:30

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, Fack, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren).

Direktiven för utredningen, se del II Jo 6.

Utredaren   har   under  oktober   1976  hållit  ett  sammanträde  med experterna. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

29. Utredningen (Jo 1976:09) om f jällägenheter

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för att utreda frågan efter vilka riktlinjer användningen och förvaltningen skall ske av staten tillhöriga lägenheter, som är belägna ovanför odlingsgränsen eller på rent>etesf jällen i Jämtlands län (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):

Ordförande: Hedström, T. Uno V. E., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist

Sekreterare: Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist (fr.o.m. den 14 september 1976)

Lokal: Lantbruksstyrelsen, Vallgatan 6, 551 83 Jönköping, tel. växel 036/16 94 20 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del 11 Jo 7.

Utredningen   har   under   tiden   augusti   -   oktober   1976   hållit   ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

30. Utredningen (Jo 1976:10) om ändrad reglering av Hjälmaren

Tillkallad enligt regeringen bemyndigande den 21 oktober 1976 för att utreda ändrad reglering av Hjälmaren:

Utredare: Larsson, Erik, lantbrukare, led. av riksdagen

Sakkunnig: Wetterhall, Sven C. E., byråchef

 

Dell Jo:30   Skr 1976/77:103                                    260

Experter: Andersson, Ingvar H. D., lantbruksingenjör Axelsson, K. A. Thorsten, civilingenjör Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor Sprinchorn, K. Göran, avdelningsdirektör

Direktiven för utredningen, se del II Jo 8.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

261                    Kommittéer: Handelsdepartementet   Del I H: 1

Handelsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:3,7,10 och 13

1. Patentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1%7 för utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes tidn. den 22 januari 1968):

Ordförande: Borggård, Göran R., generaldirektör

Ledamöter: Bergling, Nils B. V., direktör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Körner, F. Lennart, direktör Larfeldt, Nils J., ingenjör Wallerius, Olof, förste forskningsingenjör

Experter: Jonson, Lars, t.f. expeditionschef-rättschef Lewin, Saul, överingenjör Persson, R. Eskil, rådman Uggla, Claes A., patenträttsråd

Sekreterare: Törnroth, N. Lennarth, patenträttsråd

Bitr. sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, G. Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Lokal: Patent- och registreringsverket. Valhallavägen 136, Box 5055, 102 42 Stockholm, tel. växel 22 55 40

Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 10. Tilläggsdirektiv I-lll, se 1975 års kommittéberättelse H I.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden av vilka ett varit gemensamt med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och Norge. Företrädare för kommittén har dessutom under samma tid haft överläggningar med företrädare för motsvarande danska, finska och norska kommittéer vid tre tillfällen.

 

Del I H: 1   Skr 1976/77:103                                    262

Kommittén har i april månad 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:24-25) Internationellt patentsamarbete 11,1973 års europeiska patentkonvention. Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

2.1972 års lotteriutredning (H 1972:03)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 med uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 9 juni 1972):

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1975)

Sakkunniga: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Bergérus, K. Holger E., direktör

Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av riksdagen Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen Rosén, S. Åke, förste länsassessor

Experter: Ankers, Mikael, departementssekreterare Bergqvist, Hans A., avdelningschef

Sekreterare: Stenström, Sture B., hovrättsassessor

Bitr. sekreterare: Andersson-Tronbacke, Bror, fil. pol. mag. (fr.o.m. den 1 december 1976) Regardt, Bertil, fil. kand. (fr.o.m. den 10 november 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Lokal: Lilla Nygatan 4, Itr., 11128 Stockholm, tel. 763 19 65 (sekreteraren), 739 01 (X) (ordföranden)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 10.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 30 juli 1976 avgett delbetänkandet (Ds H 1976:3) Enarmade banditer.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

263                    Kommittéer: Handelsdepartementet   Deii H:4

3. Utredningen (H 1973:01) rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 rörande översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning (se Post- och Inrikes tidn. den 4 augusti 1973):

Sakkunnig: Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd

Experter: Borggård, Göran R., generaldirektör Holm, Sture K. V., patenträttsråd Persson, R. Eskil, rådman Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör

Sekreterare: Persson, R. Eskil, rådman (fr.o.m. den 12 mars 1974)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse H 10.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - januari 1976 hållit tre sammanträden med experterna.

Den sakkunnige har den 10 mars 1976 avgett betänkandet (Ds H 1976:1) Besvärsavdelningen inom patent- och registreringsverket.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. HoteU- och restaurangutredningen (H 1974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 februari 1974 rörande nuläge och utvecklingstendenser m. m. inom hotell- och restaurangbranschen;

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör

Sakkunniga: Gradin, Anita 1., departementssekreterare, led. av riksdagen Hellström, G. F. Ingemar, direktör Neymark, Marit H. E., f.d. avdelningschef Nyström, Sigvard E. V., förbundsordförande Stjernström, Per Z., lantbrukare, led. av riksdagen Wärme, Ulf B., ombudsman Örtengren, Jan Henrik, direktör

Experter: Granberg, Otto, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1976)

 

Dell H:4   Skr 1976/77:103                                             264

Gustavsson, S. A. Göran, civilingenjör

Herland, Erik, byrådirektör (fr.o.m. 5 september 1974)

Sekreterare: Mindus-Widén, Lena, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1974)

Bitr. sekreterare: Nilsson, Tor-Björn, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Lokal: Rosenbad 2, tel. 1175 83, 1174 18. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 11.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft hearings med representanter för olika myndigheter och organisationer, bl.a. om rusdrycksfrågor. En studie av kundstrukturen m.m. i hotell- och restaurangbranschen har genomförts liksom en studie av omfattningen av kommunernas engagemang i näringen. Branschens förhållanden har detaljstuderats i fem svenska kommuner.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

5. Skrothandelsutredningen (H 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1974 för översyn av skrothandelsförordningen:

Utredningsman: Öhman, Frank G. H-, f.d. regeringsråd

Sekreterare: Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10september 1974)

Lokal: Rosenbad 2, tel. 1168 57 (sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden och överiäggningar med företrädare för myndigheter, organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas pågå under hela år 1977.

6. Konkurrensutredningen (H 1974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1974 för utredning rörande översyn av konkurrensbegränsningslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1974):

 

265               Kommittéer: Handelsdepartementet   Dell H:7

Ordförande: Jonson, Lars, t.f. expeditionschef-rättschef

Sakkunniga: Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Nyquist, Ola, docent, f.d. led. av riksdagen Radesjö, G. Wivi-Anne, fru, led. av riksdagen Ulander, Lars G., ombudsman

Experter: Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 15 april 1975) Hallman, Åke, avdelningschef (fr.o.m. den 15 april 1975) Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976) Olhans, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1975 t.o.m. den lOaugusti 1976)

Sahlin, Eric, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1974) Steen, Roland, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 augusti 1976)

Sekreterare: Cederblad, Carl Olof, byråchef

Bitr. sekreterare: Holgersson, Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 april 1975 t.o.m. den 7 november 1976) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 8 november 1976)

Lokal: Rosenbad 2,5 tr., tel. växel 763 10 00. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse H 15.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden, varav tre med en referensgrupp med företrädare för berörda organisationer. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om en undersökning av företagsfusioner.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

7. Tobaks- och alkoholreklamutredningen (H 1974:06) '

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för att utreda vissa frågor om formerna för förbud mot tobaksreklam m. m.:

Sakkunnig: Sturkell, Carl-Edvard, lagman

Experter: Johanson, Krister, byråchef Norberg, Sven, t.f. departementsråd

 

Del I H: 7   Skr 1976/77:103                                          266

Nygren, G. Ingemar, kansliråd

Tottie, Malcolm, medicinalråd

Unger, Klaus, marknadsdirektör

Wamergård, Erik, direktör

Wegerman, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 maj 1976)

Sekreterare: Sandström, Staffan, hovrättsassessor

Lokal: Rosenbad 2, tel. (sekreteraren) 1164 76. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Tilläggsuppdrag för utredningen, se del II H 1.

Genom beslut den 12 februari 1976 har regeringen utvidgat uppdraget att även gälla frågan om alkoholreklam.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden och därvid samrått med företrädare för myndigheter, organisationer och sammanslutningar som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 29 oktober 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:63) Reklamen för alkohol och tobak.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Städbranschutredningen (H 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975:

Ordförande: Björnström, Björn S., direktör

Sakkunniga: Ingvar-Svensson, Inger, fru, led. av riksdagen Landberg, Maj-Lis H. A., led. av riksdagen Lundqvist, Åke, kommundirektör Mannerstråle, Nils>Gustaf, direktör Nilsson, Karl-Henry, ombudsman Sahlén, Evert, ombudsman

Expert: Sandström, Thore, ingenjör (fr.o.m. den I januari 1976)

Sekreterare: Sandström, Thore, ingenjör (t.o.m. den 31 december 1975) Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1976)

 

267                     Kommittéer: Handelsdepartementet   Dell H:9

Bitr. sekreterare: Heide, Agneta, assistent (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse H 14.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

9. Oljelagringskommittén (H 1975:03)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975:

Ordförande: Hermansson, Rune, direktör

Sakkunniga: Helmerson, Bo I. H., direktör af Klintberg, Rolf, direktör

Lundgren, Sven, ombudsman (fr.o.m. den 23 december 1975) Nyström, Lennart, civilekonom (t.o.m. den 22 december 1975) Stålebrant, Rolf, överingenjör

Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av riksdagen Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 8 september 1975)

Experter: Angeberg, Nils H. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 november 1975) Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den lOjuni 1975) Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Hemborg, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Höjeberg, Mats, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Kristenson, Arne, byråchef (fr.o.m. den I juli 1975) Lindgren, Claes, direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Lindholm, Ingemar, tekn.lic. (fr.o.m. den 10 juni 1975) Lundmark, Nils A. J., byråchef (fr.o.m. den 10 juni 1975) Nordbeck, S.E. Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975 t.o.m den 14 oktober 1976)

Norberg, Sven, t.f. departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1975) Norlin, Lars, direktör (fr.o.m. den I januari 1976) Orrö, Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 10 juni 1975) Pehrzon, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Rockström, Hans, direktör (fr.o.m. den 16 juni 1975) Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Sterne, Bengt G., direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975) Thyberg, P. Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 juni 1975)

 

Dell H:9   Skr 1976/77:103                                       268

Uddgren, Lars, advokat (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Waldenby, Torbjörn, direktör (fr.o.m. den 10 juni 1975)

Wallin, Kerstin, departementssekreterare (t.o.m. den 31 december 1975)

Sekreterare: Neuman, Håkan, byrådirektör (fr.o.m. den 28 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Leijon, Håkan, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 december 1975)

Lokal: Rosenbad 2, tel. växel 763 10 00. Postadress: Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse H 15.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden. Därutöver har tolv sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om beräkningsteknik för kraftverkens och värmeverkens lagringsskyldighet, sex sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om beredskapslagring av kärnbränsle, sju sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om beredskapslagring av olja och kol för bl.a. den petrokemiska industrin respektive järn- och stålindustrin, sex sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om energiprognoser för tiden fram till år 1985, tolv sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om uthållighet mot kriser och krig inom energiområdet, åtta sammanträden med en särskild arbetsgrupp för frågan om lagringsansvar och finansiering samt nio sammanträden med en särskild arl>etsgrupp för frågan om oljelagringsanläggningars byggnadskostnader. Arbetsgrupperna har vidare haft kontakter och överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs art)ete.

Kommittén har den 6 december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av kol, olja och uran samt hemlig bilaga (Ds H 1976:6).

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Sakkunniga (H 1975:04) för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation m. m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1975 för översyn av överstyrelsens för ekonomiskt försvar organisation m. m.:

Ordförande: Bruno, Gösta F., överdirektör

Sakkunniga: Hemborg, Bo, departementssekreterare

 

269                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Del I H: 11

Hertz, Olof, avdelningsdirektör Söderberg, Olof, departementssekreterare

Experter: Croneborg, Rutger, kommerseråd (fr.o.m. den 23 juni 1975) Jacobsson, Åke, militärassistent (fr.o.m. den 21 januari 1976) Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 23 juni 1975) Lundquist, David, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 juni 1975)

Sekreterare; Hjalmarsson, Åke, byråchef (fr.o.m. den 21 januari 1976) Qvarlander, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 23 juni 1975)

Lokal: Statskontoret, Primusgatan 18, Postadress: Fack, 1(X)26 Stockholm, tel. 738 40 00 (ordförande och sekreterare)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse H 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - augusti 1976 hållit 19 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen härden I5september 1976 avgett betänkandet (Ds H 1976:4) Ny organisation för ÖEF,

Uppdraget är därmed slutfört.

11.1975 års affärstidskommitté (H 1975:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975:

Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör

Sakkunniga: Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen Gradin, Anita, departementssekreterare, led. av riksdagen Granlund, Karl-Åke, förbundsordförande Johansson, Sven, direktör Romanus, Gabriel, led. av riksdagen Sandell, Ulla, kommunalråd Sundewall, Bengt, direktör

Experter: Bergqvist, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 maj 1976) Dedorson, Gunnar, direktör Melin, Bertil, direktör Samuelsson, Erland, direktör Skarp, Arne, direktör Tellinger, Gotte, direktör

 

Del I H: 11   Skr 1976/77:103                                  270

Sekreterare: Hallman, Åke, avdelningschef

Bitr. sekreterare: Jargenius, Carl-Johan, byrådirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1975)

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, tel. växel 14 20 80. Postadress: Box 1611, 111 86 Stockholm

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse H 17.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 11 sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

12. Sakkunnig (H 1975:06) för utvärdering av prispolitiken

Tillkallad  enligt  regeringens  bemyndigande  den  24  juli   1975  för utvärdering av prispolitiken:

Sakkunnig: Åberg, Carl Johan, planeringchef

Experter: Borg, Per, kansliråd

Dahlsten, Ulf L., byråchef (fr.o.m. den 23 december 1975) Hallman, Åke, avdelningschef Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976)

Sekreterare: Hallström, Torbjörn, civilekonom

Bitr. sekreterare: Ekman, Ingrid, byråassistent (fr.o.m. den  15 januari t.o.m. den 6 september 1976)

Herland, Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 5 februari t.o.m. den 30 september 1976)

Lokal: Ekonomidepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 00

Direktiven för den sakkunnige, se 1976 års kommittéberättelse H 18.

Den sakkunnige har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 8 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisa­tioner och andra som berörs av den sakkunniges arbete.

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

271             Kommittéer: Handelsdepartementet   Del I H: 14

13. Organisationskommittén (H 1975:07) för konsumentverket

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975:

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 december 1975)

Sakkunniga: Agevik, Eva, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 8 december 1975) Boding, Margit, byrådirektör (fr.o.m. den 8 december 1975 t.o.m. den 17 december 1975)

Borg, Per, kansliråd (fr.o.m. den 8 december 1975) Bylund, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 18 december 1975) Johanson, Krister, byråchef (fr.o.m. den 8 december 1975) Lundvall, Leif K. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1975) Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 8 december 1975) Tiselius, Per Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 8 december 1975)

Sekreterare: Almström, Bjarne A., byråchef (fr.o.m. den 24 mars 1976) Ankers, Mikael, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 december 1975 t.o.m. den 23 mars 1976)

Direktiven för kommittén, se del 11H 3.

Kommittén har under tiden december 1975 - juni 1976 hållit 25 sammanträden.

Kommittén har den 16 februari 1976 avgett betänkandet (Ds H 1976:2) Organisation av nya konsumentverket samt härefter svarat för bl.a. tjänstetillsättning i den nya myndigheten.

Uppdraget är därmed slutfört.

14. Utredningen (H 1976:01) om insamlingar

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 4 mars 1976 för att utreda bl.a. frågan om lämpliga former för införande av förbud mot tobaksreklam:

Utredningsman: Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef - rättschef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Direktiven för utredningen, se del II H 2.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

Del I H: 15   Skr 1976/77:103                                  272

15. Reklamationsutredningen (H 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 mars 1976 för att göra en översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister m.m.

Ordförande: Magnusson, Staffan E., rättschef

Ledamöter: Ekdahl, Bertil, hovrättsfiskal Elmer, Anders, jur. kand. Lundvall, Leif K. G., byråchef Tengelin, Sten, jur. dr.

Expert: Ankers, Mikael, departementssekreterare

Sekreterare: Duker, Jan-Peter, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 19 maj 1976)

Lokal: Göta hovrätt, tel. växel 036/119430. Postadress: Box 422, 551 02 Jönköping 1 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II H 4.

Utredningen har under tiden maj - oktober 1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

16. Utredningen (H 1976:03) om insyn i företagens marknads- och produktplanering m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den I april 1976 för att utreda frågan om insyn i företagens marknads- och produktplanering m.m.:

Ordförande: Englund, Åke, generaldirektör

Ledamöter: Ahlström, Iwan, direktör Bergek, Per Henrik, utredningssekreterare Bohman, Clas, direktör Landberg, Maj-Lis, led. av riksdagen Ringstedt, Nils A. E., byråchef Wästberg, Olle, utredningssekreterare, ers. för led. av riksdagen

 

273                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Del I H: 17

Experter: Borg, Per, kansliråd Hallman, L. Åke G., avdelningschef Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 augusti 1976)

Sekreterare: Sköldefors, Walter G., avdelningsdirektör

Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, tel. växel 14 20 80. Postadress: Box 1611,111 86 Stockholm

Direktiven för utredningen, se del 11 H 5.

Utredningen har under tiden juni - oktober 1976 hållit ett sammanträde.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

17. Kommittén (H 1976:04) för utredning om regional konsumenlpolitisk verksamhet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 september 1976 för att göra en utredning om regional konsumenlpolitisk verksamhet:

Ordförande: Heurgren, Sven C. O., generaldirektör

Ledamöter: Oskarsson, Ingegärd J., fru, led. av riksdagen Petersson, Klas, ombudsman Pettersson, Hans, kranmaskinist, led. av riksdagen Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen Williamsson, Uno E. 1., länsråd Ågren, Lars O. T., direktör

Sakkunniga: Gustafsson, Ulla, hemkonsulent Noreén, Stefan, kanslisekreterare Peterson, Carl-Gunnar, kansliråd Tidbeck, Åke, konsumentsekreterare

Sekreterare: Ousbäck, Margareta, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 13 december 1976)

Direktiven för kommittén, se del II H 6.

Kommittén har t.o.m. november 1976 hållit ett sammanträde. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del 1 A: 1   Skr 1976/77:103                                   274

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976:3,4, 5, 7 och 20

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1,2,12 och 17

1. Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet (ERU)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1%5 för att i anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels biträda forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i lokaliseringsfrågor:

Ordförande: Ohlsson, P. T, Ingvar, generaldirektör

Ledamöter: Back, Pär-Erik, professor (fr.o.m, den 5 juli 1976) Canarp, Curt S. T., byråchef Holm, J. Lennart, generaldirektör Hägerstrand, S. Torsten E., professor Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (fr.o.m, den 1 juli 1974) Kolk, Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 juli 1976) Ljung, Lars U., utredningssekreterare Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 juli 1974) Thufvesson, Bengt E., departementsråd

Experter: Andersson, Åke E., docent

Asplund, Ture E. G., disponent (fr.o.m. den 11 maj 1976) Back, Pär-Erik, professor (t.o.m. den 4 juli 1976) Bentzel, Ragnar H., professor (fr.o.m. den 11 maj 1976) Bylund, B. ErikM., professor

Bäck, Lars E. I., t.f. planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Carlsson, N. Gösta, professor (t.o.m. den 10 maj 1976) Dalgård, P. J. Ingemar, byråchef (t.o.m. den 10 maj 1976) Edström, N. Anders T., t.f. professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

 

275         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del I A: 1

Elsässer, Björn A., universitetslektor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Godlund, Sven A. L, professor

Hedberg, K, Anders, planeringsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Holm, A. O. Per, professor (t.o.m. den 10 maj 1976)

Inghe, P. Gunnar, professor em. (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Isaksson, Nils-Ivar, bitr. professor (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Landin, Palle J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Larsson, B. Gunnar, samhällsplanerare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

von Malmborg, C. Göran A. F., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Olsson, Rune I., departementsråd

Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Petrini, Frank S. D., professor (fr.o.m. den 4 mars 1975)

Puu, Tönu, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Ramström, Dick O., professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rubenowitz, Sigvard, professor (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rubin, Nils A., direktör (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Rundblad, Bengt G., docent

Siven, Claes-Henric, fil. lic. (t.o.m. den 10 maj 1976)

Törnqvist, Gunnar E., professor

Wirén, Erik T., bitr. professor (fr.o.m. den 3 mars 1975)

Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Wärneryd, Olof 1., professor (t.o.m. den 10 maj 1976)

Åkerman, Sune M. R., docent (fr.o.m. den 11 maj 1976)

Öberg, N. Sture, fil. lic. (fr.o.m. den4 mars 1975)

Öström, Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den II maj 1976)

Sekreterare: Guteland, Gösta A., fil. lic.

Bitr. sekreterare: Felländer, Ingela K., fil. kand. Grahm, Leif, fil. kand. (fr.o.m. den I oktober 1975) Herlitz, Ulla, fil. kand. (t.o.m. den 31 augusti 1975) Jenstav,  Marica,  fil.  kand.  (fr.o.m.  den   15 oktober t.o.m. den 23 december 1976)

Lidström, P. Ivar, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Ohlsson, Lennart, fil. dr (fr.o.m. den 1 november 1974) Persson, Annie V., pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr.. Postadress: Arbetsmarknadsdeparte­mentet, Fack, 103 lOStockholm.teL växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

 

Del I A: 1    Skr 1976/77:103                                    276

Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden. Expertgruppen arbetar för närvarande med ett forskningsprogram som omfattar ortsbundna bosättningsvillkor, den offentliga sektorns roll i regionala utvecklingsförlopp, de regionala struktursambandens betydelse samt analyser av utvecklingen inom Luleåregionen. Dessutom pågår uppföljning av den regionala stödverksamheten. Under år 1976 har vidare samarbetet med forskare, planerare och fackliga representanter vidgats och bedrivs framöver i delvis nya former.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1967 för att i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till och biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:

Ordförande: Canarp, Curt S. T., byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Ledamöter: Carlsson, G. Arne V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Jonsson, Bo E., sekreterare (fr.o.m. den 28 november 1974 t.o.m. den 15 november 1976)

Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Niklasson, Ö. O. Harald, universitetslektor Rehn, L. Gösta, professor (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Rydén, Jan E., avdelningschef

Silenstam, N. Per A., länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1974 t.o.m. den 15 november 1976)

Starkerud, Lars L, ombudsman (fr.o.m. den 16 november 1976) Sundström, Olof G., utredningschef Westermark, J. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Experter: Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör

Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (t.o.m. den 31 augusti 1976) Wadensjö, Eskil W., forskarassistent

Sekreterare: Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Persson-Tanimura, Inga, forskarassistent (fr.o.m. den I september 1976)

 

277         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Dell A:3

Bitr. sekreterare: Johannesson, Jan G., byrådirektör (t.o.m. den 31 augusti 1976)

Lokal: Munkbron 11 3 tr., postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 11 66 19 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt arrangerat ett seminarium kring ett förslag till arbetsmarknadspoUtiskt forskningsprogram. En dokumentation från seminariet avgavs i juni 1976.

Efter betänkandet (SOU 1974:29) Att utvärdera arbetsmarknadspolitik har gruppen initierat sex forskningsprojekt. Av dessa har studien kring arbetslöshet och lönebildning slutförts samt beräknas studien kring indirekt sysselsättningsskapande medel avslutas under 1976. De övriga fyra projekten. Ekonomisk analys av integrerad arbetsmarknadspolitik. En uppföljning av undersökningen rörande effekterna av geografiska rörlighetsstimulanser. En samhällsekonomisk utvärdering av en lokaliseringssatsnings arbetsmarknadspolitiska effekter samt En studie kring arbetslöshet och arbetssökande, beräknas samtliga vara slutförda under 1977.

Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

3. Expertgruppen (In 1970:28) för vissa zigenarirågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969 med uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållanden m. m. för de zigenare som hittills under 1960-talet fått tillstånd att vistas i riket samt överväga och ta initiativ till åtgärder som gör det möjligt för dem att få en med övriga invandrare jämförbar ställning i samhället enligt de riktlinjer som gäller för den reglerade invandringen.

Genom beslut den 12 februari I97I har expertgruppen fått i uppdrag att överväga och till chefen för inrikesdepartementet inkomma med förslag dels om lämpliga former för uttagning och överföring till Sverige av socialt handikappade zigenare, dels ock om ett handlingsprogram för deras omhändertagande, utbildning och anpassning här i landet

Genom beslut den 21 januari 1972 har expertgruppen fått i uppdrag att handha sådana frågor om utbyte med finska myndigheter av erfarenheter rörande förbättring av zigenarnas levnadsförhållanden i Finland och Sverige som föranleds av Nordiska rådets rekommendation nr 23/1969.

Genom beslut den 19 april 1974 har expertgruppen fått i uppdrag att under budgetåret 1974/75 enligt bemyndigandena den 24 oktober 1969 och den 12 februari 1971 fortsätta sin verksamhet med samordning och uppföljning av pågående försöksverksamhet rörande utomnordiska zigenare.

 

Dell A:3   Skr 1976/77:103                                       278

Genom beslut den 15 maj 1975 har expertgruppen för vissa zigenarfrågor fått i uppdrag att tills vidare under budgetåret 1975/76 enligt benyndigandena den 24 oktober 1%9 och den 12 februari 1971 fortsätta sin verksamhet med samordning och uppföljning av pågående försöksverksamhet rörande utom-nordiska zigenare.

Ordförande: Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen

Ledamöter: Andersson, G. Ingemar, byråchef, f.d. led. av riksdagen Gustafsson, Inga L., psykolog

Håkansson, Håkan E., byråchef (fr.o.m. den I november 1974) Isacsson, Karin, byråchef

Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Olderin, Gunnar O., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1974) Vrethammar, Harald, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 november 1974)

Sekreterare: Stargård, E. Hugo, rektor (t.o.m. den 30 juni 1976)

Kurator: Hjelm, Orvar M., socialinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 28. Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse In 9.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tre sammanträden. Därutöver har sammanträden och konferenser hållits med representanter för statliga och kommunala myndigheter rörande bostads­utbildningsfrågor m.m. för zigenare. Expertgruppen har vidare varit representerad vid konferenser och kurser rörande zigenarfrågor för familjepedagoger, socialarbetare och lärare.

Expertgruppen har i PM 1976-06-30 redovisat verksamheten under år 1976.

Uppdraget är därmed slutfört.

4. Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1970 med uppdrag att företa en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1970):

Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör

 

279         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Dell A:4

Ledamöter: Andersson, B. Sivert, avdelningsordförande, led. av riksdagen Gustafsson, Kerstin, förbunds jurist Gustafsson, G. Olov, direktör Kjellstrand, Leif, ombudsman Lindström, Gunnar, direktör Westling, Otto J., f.d. generaldirektör

Experter: Ahlqvist, G. Börje, avdelningschef Bartley, A. Osborne, professor Bolinder, S. Erik G., med. lic.

Ericsson, Bo L, förbundsjurist (fr.o.m. den 11 februari 1975) Forselius, Hans F., direktör (fr.o.m. den 19 mars 1974) Forssman, Sven P. M., professor

Johansson, Bengt K. Å., departementsråd (fr.o.m. den 19 januari 1974) Lönngren, D. Rune, farm. dr Malmsköld, A. J. Bertil, yrkesinspektör Masreliez, Nils G., med. lic.

Nissen, L. S. Veronika, byråchef (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Olson, Sven-Olof, generalmajor (fr.o.m. den 19 mars 1974) Rundqvist, Karl-Ingvar, försäkringsdomare Starland, Hilding, f.d. överingenjör Westlin, E. Arne, avdelningschef Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Gullberg, Hans E., hovrättsråd

Bitr. sekreterare: Lindström, Jöns A., departementssekreterare Paulsson-Nordling, Kerstin E., hovrättsassessor

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - december 1975 hållit 8 sammanträden.

Utredningen har den 23 januari 1976 avgett slutbetänkandet (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag. Vidare har utredningen avgett betänkandena (SOU 1976:2) Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag, (SOU 1976:3) Rapporter i psykosociala frågor, (SOU 1976:4) Internationella konventioner inom arbetarskyddet.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Dell A:5   Skr 1976/77:103                                      280

5. Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för utredning angående yrkesskadestatistikens utformning m. m.:

Utredningsman: Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör

Experter: Eriksen, Tor E., byråchef Gerhardsson, Gideon, professor Kjellstrand, Leif, ombudsman

Modig, Lars E., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 5 juni 1975) Sjöström, Åke B., byråchef (fr.o.m. den 15 januari 1975) Thorsson, Jan A., leg. läkare (fr.o.m. den 10 april 1975 t.o.m. den 15 januari 1976)

Ulfward, E. Bertil, överingenjör (fr.o.m. den 7 maj 1974) Wallberg, Klas H. S., avdelningschef

Sekreterare: Lagerlöf, Elisabeth, forskningsassistent

Bitr, sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent

Ohlsson, E. Lennart, kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1975) Olsson, Berit E., förste aktuarie (fr.o.m. den I januari 1975)

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse S 23. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse A 13.

Utredningen har under tiden november 1975 - mars 1976 hållit sju sammanträden.

Utredningen har i mars 1976 avgett betänkandet"(SOU 1976:17) Skador i arbetet. Statistik och annan information och bilagan (Ds A 1976:3) Informationskällor om arbetsmiljöbetingad ohälsa m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för att utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1974):

Ordförande: Sandberg, Lars G., f.d. förbundsordförande

 

281                      Kommittéer: Arbetsdepartementet   Dell A:6

Ledamöter: Beckius, Carin E., kanslichef Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Edin, Per-Olof, utredningschef

Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den I juli 1975 t.o.m. den 15 november 1976)

Eriksson, Karl Erik, tredje vice talman, led. av riksdagen (t.o.m. den 23 februari 1976) Eriksson, B. Sune, direktör Faxén, Kari-OIof, docent Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen Hörnlund, Börje O., landstingsråd (fr.o.m. den 16 november 1976) Meidner, Rudolf A., fil. dr

Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen Rehn, L. Gösta, professor Rehnl)erg, K. Bertil, generaldirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent

Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1976)

af Ugglas, G. S. Bertil, partisekreterare, led. av riksdagen Werner, Lars H., partiledare, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 mars 1976) Winther, S. I. Eva, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1976) Åsling, Nils G., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 15 november 1976) Östiund, John O., förste ombudsman

Experter: Adlercreutz, Gustaf L. H., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974 t.o.m. den 31 juli 1976)

Almryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 24 september 1974) Askestig, H. Bertil S., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1975)

Boldt, Göran B. L., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Breidensjö, Monica, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974 (t.o.m. den 26 januari 1976)

Broms, Jan T. R.,bitr. direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Dahl, Gerd B., fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Daimar, Margot, fru (fr.o.m. den 24 september 1974) Danilsson, Georg, statistikchef (fr.o.m. den 20 december 1974) Eriksson, Björn G., departementssekreterare Eriksson, Lars A. I., ombudsman (fr.o.m. den 7 september 1976) Farm, Ante T., tekn. lic. (fr.o.m. den 10 april 1975) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 10 november 1976) Griinewald, Björn M., civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 1976) Göransson, G. Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

 

Del I A: 6   Skr 1976/77:103                                    282

Hansson, Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 24 september 1974)

Henriksson, Runa M., fru (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Hjelmqvist, Ingvar K. R., kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Ivarsson, Anna-Lisa, fru (fr.o.m. den 24 september 1974)

Jacobson, Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 25 februari 1975)

Javette, Bo, ombudsman (fr.o.m. den I juli 1976)

Johansson, Inga-Britt B., fru (fr.o.m. den 24 september 1974)

Jönsson, Ruth V., fru (fr.o.m. den 24 september 1974)

Kahlin, Tage H. G., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Kolk, Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 november 1976)

Larsson, E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Leimar, A. Tord M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Lindblad, Gullan B. K., utredningsassistent (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Lindvall, Karl-Erik, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 15 oktober

1974)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Lundquist, G. Jan-Eric, förste inspektör (fr.o.m. den 1 mars 1975)

Löfström, J. Henric, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)

Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974)

Malm, Stig N.-Å., bitr. avtalssekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)

Möller, I. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Neuman, Gun E., jur. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Nilsson, Bengt A,, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Nilsson, J. Ove G-, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Nilsson, Thora I.-L., statistikchef (fr.o.m. den 20 december 1974)

Nyberg, Jan-Eric, ombudsman (fr.o.m. den 19 november 1976)

Nygren-Söderberg, Laila E., verkst. direktör (fr.o.m. den 15 oktober

1974)

Ockborn, Alf G., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Paul, Lars A., ombudsman (fr.o.m. den 27 januari 1976)

Persson, A. Henry, ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m.

den 9 november 1976)

Persson, Lena A-M., laboratoriebiträde (fr.o.m. den 15 oktober 1974)

Pettersson, Björn G., ombudsman (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m.

den 6 september 1976)

Pettersson, Erik B., generaldirektör (fr.o.m. den 24 september 1974)

Platin, Ulla-Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Ringholm, Bosse I. K., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Schelin-Ericsson, Leif, fil. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Silenstam, N. Per A., länsarbetsdirektör (t.o.m. den 25 oktober 1976)

Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974)

Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 24 september 1974)

Staf, Karl-Rune, ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1976)

 

283         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Dell A:6

Strandberg, I. Margit, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974) Sundström, Olof G., utredningschef (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Svensson, E. Anders G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976) Söderberg, Bo K.G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 februari 1976)

Tallskog, Leif V. L, byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1976) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974) Wilén, S. Kristina (Kerstin), förskollärare (fr.o.m. den 24 september 1974)

Winther, S. I. Eva, sjuksköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 sep­tember 1974)

Åberg, Carl-Johan, planeringschef (fr.o.m. den 14 januari 1975) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 24 september 1974) Österberg, Gunnar R., kansliråd (fr.o.m. den 24 september 1974 t.o.m. den 23 februari 1976) Östlund, Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 24 september 1974)

Sekreterare: Persson, Gustav B., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Bitr. sekreterare: Bernhardsson, K. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Bystedt, Ulla K., soc. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Carling, Jan L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 24 september 1974) Eriksson, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Eriksson, K. Arne, amanuens (fr.o.m. den 1 september 1976) Fogelström, Hans, ombudsman (fr.o.m. den I april 1976) Guteland, Gösta A., fil. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1974) Johansson, D. Marianne, byrådirektör (fr.o.m. den 18 oktober 1976) Nilsson, Alf, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Normark, G. Anita M., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976) Olsson, Magnus F. E., f.d. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1976 t.o.m. den 30 juni 1977)

Stångberg, Olle H., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 februari 1975) Svensson, Leif Å., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Lokal: Drottninggatan 20,3 tr., 111 51 Stockholm, tel. växel 763 1000

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittét)erättelse A 17. Tilläggsdirektiv, se del IIA 4.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Utredningen har även arbetat i åtta olika arbetsgrupper. Tre sammanträden har hållits med arbetsmarknadspolitiska gruppen, tre med finansieringsgruppen,   fyra   med   näringspolitiska  gruppen,  fyra  med

 

Del I A: 6   Skr 1976/77:103                                     284

planeringsgruppen, tre med praktikgruppen, tre med regionalpolitiska gruppen, fyra med statistik och prognosgruppen samt två sammanträden med utbildningsgruppen.

Utredningen bedriver försöksverksamhet med bl.a. inplacering av arbetshandikappade inom statlig, kommunal och privat sektor, kommunal sysselsättningsplanering i fem kommuner, regionalt inriktad näringspolitik i Kopparbergs län samt intensifierad arbetsförmedling för ungdom i fem kommuner.

Utredningens sekretariat har företagit en studieresa till DDR i syfte att studera sysselsättningsplaneringen.

Utredningen har den 17 december 1975 avgett delbetänkandet (SOU 1975:90) Arbete åt alla.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

7. Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade rehabiliteringen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 mars 1974 för översyn av den yrkesinriktade rehabiliteringen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1974):

Ordförande: Kärnek, Ruth I. C, landstingsledamot

Ledamöter: Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef

Experter: Adolfsson, Bo R., ombudsman Eriksson, I. Seved, byråchef Ettarp, Lars G., departementssekreterare Holmbäck, Inga G. M., utredningssekreterare Johansson, B. Gunnar, konsulent Lindholm, P. Charles, avdelningsdirektör Lundgren, Karl-David, överläkare Sandström, Carl-Eric D., sekreterare Swahn, Georg G. H., arbetsvårdsdirektör Utberg, Rolf F., kanslichef (fr.o.m. den 28 november 1974) Wallner, Calle J., psykolog (fr.o.m. den 10 maj 1974)

Sekreterare: Dahlén, Agneta A. D., sekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974 Lo.m. den 8 augusti 1976)

Bitr. sekreterare: Petrén, Finn M., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1974)

 

285         Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del i A: 9

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 19.

Utredningen har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit nio sammanträden.

Utredningen har i augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:38) Yrkesinriktad rehabilitering.

Uppdraget är därmed slutfört.

8. Lagerstödsutredningen (A 1974:07)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för utvärdering av stödet till lagerinvesteringar (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1974):

Ordförande: Hellström, Mats J., fil. kand, led av riksdagen

Ledamöter: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef

Experter: Bertmar, Lars M. L, civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1974) Dahlerus, Bo H. C,, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1975) Nordin, Maj B., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 november 1976t.o.m. den 31 maj 1977) Öhman, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1975)

Sekreterare: Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 augusti 1974)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 22.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

9,1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbetslöshetsförsäkring

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1974 för att utreda frågan om allmän arbetslöshetsförsäkring m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1974):

 

Del I A: 9   Skr 1976/77:103                                    286

Ordförande: Magnusson, Erik, f.d. förbundsordförande (t.o.m. den 7 oktober 1976 och fr.o.m. den 10 december 1976)

Ledamöter: Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO Bäck, Karl-Axel, ombudsman Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen

Magnusson, Erik, f.d. förbundsordförande (fr.o.m. den 8 oktober t.o.m. den 9 december 1976)

Marcusson, Sten G., sekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975) Olsson, Sune, f.d. led. av riksdagen Petersson, Olof H. E., kansliråd Svensson, Inge G., direktör Tobisson, Lars F., partisekreterare Walander, Håkan L, ombudsman

Experter: Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor

Cosmo, O. Ingemar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Edvardsson, P. Einar, byråchef (fr.o.m. den 17 mars 1976) Erici, Bernt H., byråchef (fr.o.m. den 8 oktober 1974) Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1976) Wadell, Ulla G. S., skattedirektör

Sekreterare: Bengtson, Sven F., byråchef

Bitr. sekreterare: Baecklund, B.Göran, informationssekreterare (fr.Q.m. den 1 februari 1976)

Granberg, Birgitta M. V., förste byråsekreterare (fr,o,m. den 1 januari 1976)

Harriman-Hernborn, Anita C, byrådirektör (fr.o.m- den 8 oktober 1974) Nitare, J. Gideon H., byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1975)

Lokal; Munkbron 11, 3 tr. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 66 51 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 23.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tolv sammanträden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

287       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del I A: 10

10. Delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifter inom arbetstidsområdet:

Ordförande: Eliasson, E. Ingemar, statssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1976) Larsson, Y. Allan G., f.d. statssekreterare (t.o.m. den 25 oktober 1976)

Sakkunniga: Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör

Axelsson, K. Bertil J., förbundssekreterare (t.o.m. den 30 november 1976)

Björkman, K. Eugen, direktör

Håkansson, P. Harald, ombudsman (t.o.m. den 8 december 1975 fr.o.m. den 26 oktober 1976) Högberg, K. Gunnar, direktör

Järvstrand, K. Göran, ombusman (fr.o.m. den 9 december 1975 t.o.m. den 25 oktober 1976) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Nelander, Sven, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976) Suppleanter:

Andersson, Tryggve E., sektionschef (för Björkman t.o.m. den 31 mars 1976)

Eriksson, Kjell E., ombudsman (för Håkansson t.o.m. den 8 december 1975)

Göransson, Bo O. F., sekreterare (för Björkman fr.o.m. den I april 1976) Hedin, C. Thomas, ombudsman (för Järvstrand fr.o.m. den 9 december 1975)

Nilsson, A. Erik, lönedirektör (för Andrén) Sandberg, K. Bertil, ombudsman (för Axelsson) Tydén, Christian F., direktör (för Högberg) Westin, Aina V. H., ombudsman (för Karlsson)

Expert: Åberg, J. Yngve, universitetslektor (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31 mars 1976)

Sekreterare: Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Westin, Aina V. H., ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Bitr. sekreterare: Kvarfordt, Eva B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1976) Lidbeck, Åse, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

 

Del I A: 10   Skr 1976/77:130                                  288

Rollen, Berit, t.f. byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 IO 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1975 års kommittéberättelse A 24.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationen har den 31 maj avgetl en rapport (SOU 1976:34) Kortare arbetstid - När? Hur?

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

11. Utredningen (A 1974:10) av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 13 september 1974 för utredning av arbetskraftsförhållandena inom jordbruks- och trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 september 1974):

Ordförande: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör

Ledamöter: Kvarnström, Olof E., hortonom (t.o.m. den 25 januari 1976) Skoglösa, Erling T., ombudsman (fr.o.m den 19 februari 1976) Svensson, Börje, förbundsordförande Experter;

Grenestedt, E. Lennart N., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976) Gårdstedt, H. Birger, skolråd (fr.o.m. den 14 januari 1975) Johansson, H. S. Kenneth, ombudsman (fr.o.m. den 22 juni 1976) Knutsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 14 januari 1975) Ringholm, Bosse I. K., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 17 december 1974 t.o.m. den 21 juni 1976)

Skoglösa, Eriing T., ombudsman (fr.o.m. den 11 november 1975 t.o.m. den 18 februari 1976) Wessén, Vilhelm, direktör (fr.o.m. den 28 november 1974)

Sekreterare: Jönsson, J. Ove, f.d. byråchef (fr.o.m. den 16 november 1974)

Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr. Postadress: Arbetsmarknadsdeparte­mentet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse A 25.

 

289       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del I A: 13

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 14 sammanträden. Utredningen har företagit studieresa i Kristianstads län. Överläggningar har ägt rum med myndigheter och organisationer inom verksamhetsområdet.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

12. Referensgruppen (A 1974:11) för glesbygdsfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1974 för att biträda vid arbetet med glesbygdsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1974):

Ordförande: Petersson, Olof H. E., kansliråd

Ledamöter: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Jonasson, J. E. Bertil, lantbrukare, led. av riksdagen Turesson, Bo, statsråd

Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen Ågren, Lars O. T., direktör Åkerlund, Hans E., byråchef

Sekreterare: Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 08/763 10 00 (ordföranden och sekreteraren)

Direktiven för referensgruppen, se 1975 års kommittéberättelse A 26.

Referensgruppen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Härvid har diskuterats bl.a. glesbygdsfrågor som aktualiserats i riksdagens arbete. Referensgruppen har beretts tillfälle diskutera en av den interdepartementala arbetsgruppen för glesbygdsfrågor utarbetad broschyr om glesbygd och glesbygdspolitik.

Referensgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

13. Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för att utreda frågor om utbildning i företag (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars

1975):

Ordförande: Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör

19   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I A: 13   Skr 1976/77:130                                  290

Sakkunniga: Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Petersson, Karl Anders P., bankkamrer, led. av riksdagen

Experter: Andersson, Tryggve E., sektionschef (t.o.m. den 6 maj 1976) Berggren, Sören V., utbildningsintendent (fr.o.m. den 5 november 1975) Brandgård, Evert, utbildningsintendent Christiani, F.-O. Gunnar, ombudsman Engfors, Gösta S., 1 :e sekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1976) Fogelström, Siv E., ombudsman

Gårmark, Thore O., direktör (fr.o.m. den 5 november 1975) Landqvist-Westh, Inga-Lill, ombudsman

Larsson, Hans F. L., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Lindström, Lars E., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Murray, U. Mac, departementssekreterare Persson, A. Henry, ombudsman Rask, Lars G., civilingenjör Ringholm, Bosse I. K., t.f. kansliråd

Sahlén, G. Anna-Stina P., ombudsman (fr.o.m. den 5 november 1975) Tapper, Gunilla M., sekreterare Wärn, Bo H., sektionschef

Sekreterare: Gussing, N. Ragnar J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1975)

Bitr. sekreterare: Eliasson, Kerstin E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1975) Rangrost, Johny A. P., departementssekreterare

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse A 20.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har sammanlagt tolv sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för industri, kommuner och landsting resp. privata tjänster.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1977.

 

291       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del I A: 15

14. Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp m. m.

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 7 oktober 1975 för utredning om näringshjälp m. m. (se Post- och Iruikes tidn. den 20 september 1975):

Utredningsman: Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande

Experter: Lundqvist, J. Eriing, ingenjör Petrén, Finn H., sekretariatschef

Sekreterare: Rågfeldt, B. Gunnar, förste byråsekreterare

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse A 21.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1977.

15. Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 oktober 1975 för att utreda företagareföreningarnas ställning och roll inom den närings- och regionalpolitiska organisationen m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 22 november 1975):

Ordförande: Frithiof son, Karl A. F., landshövding

Ledamöter: Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen Ericsson, Paul L., landstingsråd Fridolfsson, Filip W., fabrikör, led. av riksdagen Hjalmarsson, E. Birgit, kurator, f.d. led. av riksdagen Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen Rask, Karl A., fabrikör, f.d. led. av riksdagen

Experter: Freden, Erland, direktör (fr.o.m. den 28 april 1976) Lindeberg, Per Erik G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 januari 1976)

 

Dell A: 15   Skr 1976/77:103                                    292

Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1976) Stångberg, Olle H., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1976)

Sekreterare: Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Häggmark, Lars A., byrådirektör Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1976)

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se del II A 2. Tilläggsdirektiv, se del II A 6.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktolwr 1976 hållit nio sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977.

16. Utlänningsiagkommittén (A 1975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 för att företa en översyn av uUänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975):

Ordförande: Petri, Carl Axel H., kammarrättspresident

Ledamöter: Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist (fr.o.m. den 22 juni 1976) Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Hauser, Urs W., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976) Werenfels-Röttorp, Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sakkunniga: Esbjörnsson, Esbjörn, byråchef (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wahlström, Stina M., departementsråd (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 juni 1976) Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sekreterare: Isacsson, Karin, byråchef

Bitr. sekreterare: Cronstedt, Nane M., t.f. kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

 

293       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del I A: 17

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se del II A 1.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

17. Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (IFO)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18december 1976 för att fastställa forskningsbehov i frågor rörande in- och utvandring m.m.:

Ordförande: Rehn, L. Gösta, professor

Ledamöter; Haavio-Mannila, Elina, professor Hauser, Urs W., sekreterare Himmelstrand, J. Ulf L, professor Landin, Palle J., avdelningsdirektör Lövgren, Esse T. C, undervisningsråd Myrdal, Hans Göran, direktör Nord, Lars O. S., docent Réke-Dravina, Velta T., professor Wallberg, Klas H. S., avdelningschef Wahlström, Stina M., departementsråd Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör

Sekreterare; Widgren, Jonas O., byrådirektör

Bitr. sekreterare: Landén, C. G. Ragnar, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Reinans, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden januari - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Expertgruppen har sammanställt en arbetsplan vilken anger områden som bör prioriteras vad gäller statistik och forskning med anknytning till internationell migration och invandrarnas sociala och kulturella situation. 1 enlighet med ett särskilt uppdrag av den 13 september

 

Dell A: 17   Skr 1976/77:103                                          294

1976 har expertgruppen inlett en utredning av frågan om statistik över befolkningens språktillhörighet. Dessutom pågår planering av ett antal forskningsprojekt. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

18. Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1976 för att utreda vissa frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1976):

Ordförande: Danielson, Gunnar H., generaldirektör

Ledamöter: Bengtsson, K. E. Bengt, ombudsman, led. av riksdagen Breidensjö, Monica, ombudsman Kjellstrand, Leif, ombudsman Lindström, Gunnar, direktör Wilander, Sven E., landstingsråd Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen

Experter: Bartley, A. Osborne, professor Bolinder, S. Erik G., med. lic. Bratthall, Birgitta, departementssekreterare Gerhardsson, Gideon, professor

Glaas, Sten-Ove, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1976) Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Lindström, Jöns A., departementssekreterare Lundgren, Nils, professor Magnusson, Egon S. I., yrkeshygieniker Masreliez, Nils G., med. lic.

Nerell, Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A., sektionschef

Pettersson, Birgitta, förste sekreterare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Söderström, Anders, avdelningsdirektör (t.o.m. den 18 maj 1976) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef

Bitr. sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent (fr.o.m. den I juni 1976) Hildeland, Erling K. L, planeringschef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Direktiven för utredningen, se del IIA 3.

Utredningen har under tiden mars - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

295        Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del i A: 19

19. Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 10 juni 1976 för att utreda vissa frågor på det arbetsrättsliga området (se Post-och Inrikes tidn. den 17 juni 1976):

Ordförande: Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande

Ledamöter; Andersson, Kerstin V., led. av riksdagen Ekeberg, Per Olof, förbundsjurist

Elmstedt,  Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 30 november 1976)

Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. led. avriksdagen Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen Nilsson, Jan-Ivan, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1976) Nordlander, K. Åke, direktör Persson, Kurt I., kansliråd Westerberg, Lars G. L, andre ordförande i LO Winberg, S. Håkan, hovrättsråd, led. avriksdagen

Sakkunniga: Ahlvarsson, Lars 1., direktör Bäckström, N. Birger, förste sekreterare von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 15 september 1976)

Experter;

Bergqvist, Olof, hovrättsassessor

Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1976)

Johansson, Bengl K. Å., departementsråd

Lunning, Lars G. H., hovrättsassessor

Sekreterare; Eriksson, Lars G., hovrättsassessor

Lokal: Storkyrkobrinken 13. Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se del II A 5.

Kommittén har under tiden juni - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Dell A:20   Skr 1976/77:103                                     296

20. Organisationskonunittén (A 1976:03) för centrum för arbetslivsfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 september 1976 för atl förbereda tillkomsten av centrum för arbetslivsfrågor;

Ordförande: Johansson, Bengt K. Å., departementsråd

Ledamöter: Ahlvarsson, Lars I., direktör Hagman, B. Anders, bitr. avdelningsdirektör Haldén, J. O. Folke, direktör Jonasson, Sven G. J., utredningschef Kirsebom, Bjarne A., kanslisekreterare Lidbom, Tore E., ombudsman Oscarsson, Bo S. L, kanslichef Persson, Kurt-Inge, departementsråd Pettersson, H. A., psykolog

Expert: Ribbing, Erling G., avdelningsdirektör

Sekreterare: von Otter, Casten, fil. dr, universitetslektor

Bitr. sekreterare: Öhman, Per L, fil. stud.

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Organisationskommittén har under tiden september -oktober 1976hållit tre sammanträden.

Organisationskommittén har i november 1976 avlämnat rapport ang. riktlinjer för institutets verksamhet.

Uppdraget beräknas vara slutfört vid årsskiftet 1976-1977.

21. Konunittén (Ju 1976:08) att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1976 för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.:

Ordförande: Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)

 

297     Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Deii A:21

Leijon, A. M. M. (Anna-Greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 28 september 1976)

Vice ordförande: Ahrland, Karin M., förste länsassessor led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 november 1976)

Ledamöter: Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (t.o.m. den 16 november 1976)

Bergström, N. Hans L, sakkunnig (fr.o.m. den 30 november 1976) Fredgardh, K. Sonja, redaktör, led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november 1976)

Frändås, S. G. Berit, adjunkt, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november 1976)

Leijon, A. M. M. (Anna-greta), förutv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 november 1976) Marklund, Eivor 1., fru, led. av riksdagen

Mogård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 29 november 1976)

Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen af Ugglas, M. Margareta, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 november 1976)

Experter i referensgrupp (s.k. slora delegationen): Ahlmark, Per A., statsråd (tillika ordförande i referensgruppen fr.o.m. den 17 november 1976)

Mogård,   Britt   E.   T.,   statsråd   (tillika   förste   vice   ordförande   i referensgruppen fr.o.m. den 17 november 1976)

Olsson, Elvy E., statsråd (tillika andre vice ordförande i referensgruppen fr.o.m. den 17 november 1976) Bartley, A. Osborne, professor Bodström, T. Lennart, förbundsordförande Brännström, Gurli (Gullan), riksförbundsordförande Carlsson, G. Rune, förbundsdirektör Fraenkel, Ingegärd C, studierektor, led. av riksdagen Fredgardh, K. Sonja L, redaktör Giesecke, Curt-Stefan, verkställande direktör Järdler, Sven A., direktör Löwbeer, Hans, universitetskansler Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Mogård, Britt E. T., statsråd Nilsson, Gunnar E., led. av riksdagen/s Orring, Jonas A., generaldirektör Palmaer-Johansson, S. G. Eva, förbundsordförande

 

Dell A:21   Skr 1976/77:103                                     298

Rehnberg, Bertil K., generaldirektör Rexed, Bror A., generaldirektör Sandström-Kistner, Inger P. M., förbundsordförande Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör

Ersättare för expert: Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla) Baude, Annika M. C, avdelningschef (för Rexed) Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg) Dahlgren, Elsa B., byrådirektör (för Sandström-Kistner) Edner, T. Margaretha, andre vice ordförande (för Mogård) Eriksson, B. Sune, direktör (för Järdler) Gradin, Anita L, led. av riksdagen/s (för Mattson) Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström) Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) Linde, 1. Gertie, farm. kand. (för Brännström) Royen, Sverre N. H., direktör (för Carlsson) Rugfelt, K. E. Lennart, direktör (för Giesecke) Ulfheim, Monica H. V., pol. mag. (för Bardey) Westin, Aina V. H., ombudsman (för Nilsson) Westin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring) Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel) Waldén, G. Louise, redaktör (för Palmaer-Johansson)

Sekreterare: Kjellberg, Bo A., sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1975)

Bitr. sekreterare: Lundlerg, D. Bergliot, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Stora Gråmunkegränd 8, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för kommittén, se del II Ju 10. Tilläggsdirektiv, se del IIA 7.

Genom beslut den 21 oktober 1976 har kommittén förts från justitie- till arbetsmarknadsdepartementet. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

299                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Del I Bo: 1

Bostadsdepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1976: 5,6, 8 och 9

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1,2,3,7,9,10 och 11

1. Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 oktober 1964 för att inom inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet mellan låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot svarande produktionskostnader:

Ordförande: Andersson, Sven Åke V., tf. länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Carlsson, G. Arne V., departementsråd (t.o.m. den 31 december 1975)

Ledamöter: Andersson, Sven Åke V., tf. länsbostadsdirektör (t.o.m. den 31 december 1975)

Bernhard, Harry B., överingenjör (t.o.m. den 11 november 1975) Billström, P. O. Frithiof, statistikchef

Eriksson, Björn G., departementssekreterare (t.o.m. den 11 november 1975)

Ivarsson, I. Holger, t.f. överingenjör (fr.o.m, den 12 november 1975) Ledstedt, K. Göstal., ingenjör (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 8 november 1976)

Mildner, Erwin A., fil. lic.

Nilsson, Kerstin E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976) Nordberg, S.  Ivar, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 november 1975 t.o.m. den 8 november 1976) Thunell, Sten H. A., ombudsman (fr.o.m. den 12 november 1975) Zetterquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den9november 1976)

Experter: Högberg, Bernt L., ingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Ivarsson, I. Holger, t.f. överingenjör (t.o.m. den 11 november 1975) Jargin, Ingvar, ingenjör Johnsson, Sten B., ingenjör (t.o.m. den 30 april 1976)

 

Del I Bo: 1   Skr 1976/77:103                                   300

Ledstedt, K. Gösta L, ingenjör (fr.o.m. den 9 november 1976)

Linden, Yngve T., byråchef

Lindh, Åke H., andre förbundsordförande

Mongård, Erik E., ingenjör

Stahre, N. Gunnar, t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november

1975)

Sekreterare: Rosberg, K. Gustav A., avdelningsdirektör

Lokal: Statistiska centralbyrån. Avdelningen förareell statistik. Enheten för bostäder och fastigheter. Karlavägen 100,102 50 Stockholm, tel. växel 14 05 60 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden.

Gruppen har avlämnat en PM angående undersökning av projekt, kostnads- och pantvärdeändringar mellan preliminär och slutlig ansökan om statligt bostadslån för flerfamiljshus med preliminärt beslut år 1971.

Arbetsgruppen beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1977.

2. Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1966 med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:

Ordförande: Svenson, S. Göte, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1976) Scherman, Karl Gustaf, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976)

Ledamöter: Andersson, J. Gunnar D., överdirektör

Berg, Bengt Åke, budgetchef (fr.o.m. den 1 januari 1975 t.o.m. den 2 december 1976)

Eklöf, Kurt G.A., riksbanksdirektör (t.o.m. den 10 februari 1976) Elison, Magnus L., byråchef

Karlsson, Erik L., bitr. riksbanksdirektör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Wohlin, Lars M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 december 1976)

Sekreterare: Jussil, Sune K., kansliråd

Bitr. sekreterare; Grundwall, K. Ricard, kanslisekreterare

 

301                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Dell Bo:3

Lokal; Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1%7 års riksdagsberättelse In 30.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med kreditinstituten i olika frågor om kreditförsörjningen till bostadsbyggandet.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

3. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

Tillkallade enligt Kungl. Maj;ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning departementschefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering:

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör

Sakkunniga: Ahlberg, Carl-Fredrik J., professor Biörnstad, Margareta, överantikvarie Björk, Sven E. J., professor

Bräsch, Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef

Falk, Erik G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1975) Fladvad, J. Arne, direktör

Helmfrid, Staffan, professor (fr.o.m. den I september 1975) Johansson, Östen B., byråchef Kragh, Börje R. V., professor Matsson, Sven-Arne, överlantmätare

Sörensen, S. Ingemar K., byråchef (fr.o.m. den I september 1975 t.o.m. den 7 december 1976)

Wendt, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1976) Ågren, Lars O. T., direktör

Sekretariat:   Bostadsdepartementets   enhet   för   fysisk   riksplanering. Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Del I Bo: 4   Skr 1976/77:103                                   302

4. Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m, m, i vissa industriområden

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för att utreda särskilda problem m, m. i samband med utbyggnad av vissa stora industrianläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1972):

Ordförande: Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 7 november 1975)

Sakkunniga: Daglund, Sven B., ombudsman (fr.o.m. den 13 november 1975) Eriksson, B. Sune, direktör Jönsson, N. Börje, förste förbundsordförande Kahlin, Tage H. G., direktör Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör Svensson, Kjell R., kansliråd

Experter: Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 7 november 1975) Heimbiirger, H. Peter, byråchef (fr.o.m. den 7 november 1975) Önnesjö, Mats S. G. E., departementssekreterare (t.o.m, den 14 mars 1976)

Sekreterare: Myhlback, Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976) Swanson, Owe, departementssekreterare (t.o.m. den 14 mars 1976)

Bitr. sekreterare: Brandel, Magnus, socionom (fr.o.m, den 1 april 1976)

Lokal: Linnégatan7, 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (sekreteraren)

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse C 12.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977,

5. Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 för att utreda vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1973):

 

303                    Kommittéer: Bostadsdepartementet   Dell Bo:6

Utredningsman: Andersson, L. Sune J., överdirektör

Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Utredningen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit 12 sammanträden.

Utredningen har den 9 september 1976 avgett betänkandet (Ds B 1976:1) Lantmäteriverket - Liber, förslag till närmare uppgiftsfördelning inom kartverksamheten m.m.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norrland

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att utreda vattenkraftutbyggnader i norra Norrland (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1974):

Utredningsman: Ekström, E. Sören, kansliråd

Experter: Cederstam, Lennart H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1975) Hjorth, Lars E. A., kansliråd Jönsson, Per Ivan, vattenrättsråd Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare Rönström, B. Thomas, departementssekreterare Söderström, Bengt H. T:son, departementssekreterare Wetterhall, Sven C. E., byråchef

Sekreterare: Nyström, Örjan N. Th., byrådirektör

Bitr. sekreterare: Anefall, Bengt, arkitekt

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 12.

Utredningen har under tiden november 1975 - maj 1976 hållit 27 sammanträden. Utredningen har den 19 augusti 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:28) Vattenkraft och miljö 3.

Uppdraget är därmed slutfört.

 

Dell Bo: 7   Skr 1976/77:103                                          304

7. Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av byggnadslagstiftningen

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 maj 1974 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning som departementschefen bestämmer biträda vid det fortsatta arbetet inom departementet med översyn av byggnadslagstiftningen;

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Sakkunniga: Bergegren, Astrid, f.d. led. av riksdagen Bouvin, J. Åke, rättschef

Delin, Lars A., regeringsråd (t.o.m. den 31 december 1975) Holm, J. Lennart, generaldirektör Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd Lauritz, L. Yngve, kommunstyrelseordförande Lidgard, H. Bertil L, jur. kand., led. av riksdagen Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av riksdagen Tobé, Erik L, f.d. överlantmätare, f.d. led. av riksdagen

Sekretariat:   Bostadsdepartementets  räilssekretariat.   Jakobsgatan   26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit två sammanträden. Expertgruppens arbete beräknas bli slutfört vid årsskiftet 1976-77.

8. Byggadministrationsutredningen (B 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 oktober 1974 för att utreda den statliga organisationen för uppgifter avseende byggnadsväsen, fysisk planering och bostadspolitik (se Post- och Inrikes tidn. den 5 november 1974):

Utredningsman: Svenson, S. Göte, f.d. statssekreterare

Experter: Andersson, Sven Åke V., t.f. länsbostadsdirektör (fr.o.m. den20augusti 1975)

Berggren, Göte B., byråchef Larsson, Elis R., länstwstadsdirektör

 

305                   Kommittéer: Bostadsdepartementet   Dell Bo:9

Orrell, P. Krister, departementssekreterare Yngvesson, Nils H., kommunalråd Åberg, Fritz A., avdelningsdirektör

Sekreterare: Myhlback, Lennart, departementssekreterare Wisén, Jan H., byrådirektör

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse B 15.

Utredningen har under tiden november 1975 - april 1976 hållit fem sammanträden med experterna.

Utredningen har den 18 maj 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:26) Bostadsverket, samordning - decentralisering.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Konunittén (B 1974:05) för de svenska förberedelserna för FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö (HABITAT)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 med uppdrag att svara for de svenska förberedelserna inför FN:s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö i Vancouver, Kanada, år 1976:

Ordförande: Carlsson, G. Ingvar, förutv. statsråd, led. av riksdagen

Ledamöter: Belfrage, Frank, departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1975) Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I9augusd 1975) Bernhard, Harry B., överingenjör Billing, Knut, sekreterare (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Eriksson, Olle E.. professor Holm, J. Lennart, generaldirektör Krantz, Birgit, arkitekt (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare

Olsson, Elvy E., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 augusti 1975)

Svenson, S. Göte, f.d. statssekreterare Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen Ågren, Lars O. T., direktör Årlin, Ingrid S., kansliråd

Sekreterare: Persson, Sture, kansliråd Wettergren-Viklund, B. M. Elisabet, fil. kand.

20   Riksdagen 1976/17. 1 saml. Nr 103

 

Del I Bo: 9   Skr 1976/77:103                                        306

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1976.

10. Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 februari 1975):

Ordförande: Olsson, Rune L, departementsråd

Ledamöter: Agius, Roland H., kommunalråd Antoni, Nils A. T., professor Boalt, Carin M., professor Borelius, M. Anna B., överingenjör Damgren, H. G. Fredrik, kansliråd Eriksson, E. Olof, professor Heimbérger, H. Peter, byråchef Karlsson, Bengt Olof, kansliråd Svensson, Nils-Eric, direktör Thufvesson, Bengt E., departementsråd Törnqvist, Gunnar E., professor Welin, E. Gösta, direktör

Sekreterare: Häggroth, R. Sören, l:e byråsekreterare

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven för expertgruppen, se 1976 års kommittéberättelse B 13.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit fyra sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits inom särskilda arbetsgrupper.

Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

307                  Kommittéer: Bostadsdepartementet   De! I Bo: 11

11. Bostadssociala delegationen (B 1975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 3 april 1975 för beredning av frågor angående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Dahl, R, Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 1 december 1976) Gahrton, Per, redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 december 1976)

Ledamöter: Bergqvist, G. Holger, kommunalråd Elgfelt, Göran, kommunalråd Jinnegård, O. Eskil A., kommunalråd Magnusson, K. E. Göran, kommunalråd Persson, John-Olof, borgarråd Samuelsson, Ingvar A. V., kommunalråd Yngvesson, Nils H., kommunalråd Årlin, Ingrid S., kansliråd

Experter: Boberg, Leif E., organisationschef (fr.o.m. den 20februari 1976) Carlsson, Sten-Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1976) Eckerdal, A. Ingmar, skolinspektör (fr.o.m. den 22 maj 1975) Eklind, Kent, t.f. forskningssekreterare (fr.o.m. den I november 1976) Hallberg, Bengt O. L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975) Hallqvist, Ulrika, fritidsledare (fr.o.m. den 15 september 1976) Hedberg, G. Christer, ombudsman (fr.o.m. den I december 1976) Hollmann, Sture L., ombudsman (fr.o.m. den 22 maj 1975) Holm, Tommy, assistent (fr.o.m. den 15 november 1976) Jansson, Sven I., direktör (fr.o.m. den 22 maj 1975) Jonsson, Bo, assistent (fr.o.m. den 1 oktober 1976) Jönsson, Ulf G., sektionschef (fr.o.m. den 1 september 1976) Kanmert, Ulf V. O., assistent (fr.o.m. den 15 november 1976) Loven, John T., sektionschef (fr.o.m. den 22 maj 1975) Nordström, Jan R., lärare (fr.o.m. den 18 augusti 1976) Pettersson, Bert-Ove G., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 22 maj 1975)

Ramnek, Lennart J., direktör (t.o.m. den 19 februari 1976) Rudebeck, Karin L., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1976 t.o.m. den 15 januari 1977) Zughaft, Wolf M., socionom (fr.o.m. den 1 december 1976)

 

Del I Bo: 11   Skr 1976/77:103                                 308

Sekreterare: Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 2 juni 1975 t.o.m. den 31 oktober 1976)

Lokal: Linnégatan 7, 114 47 Stockholm, tel. 67 57 53 (sekreteraren)

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse B 14,

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden   samt   därutöver   besökt   ett   antal   kommuner   och bostadsområden. Delegationen har vidare fattat beslut om samverkan med 12 kommuner. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 15 maj 1975 för att utreda nytt avgiftssystem för kommunalt gatubyggande m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1975):

Sakkunnig: Åmark, Sven O. F., kansliråd (fr.o.m. den 24 maj 1975)

Experter: Johansson, N. Gunnar, förste ingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 31 december 1976)

Nordell, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (utredningsmannen)

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse B 15.

Den sakkunnige har jämte experten Johansson, som har biträtt på heltid, under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden med övriga experter samt företagit studieresor till ett antal kommuner. Därutöver har överläggningar hållits med en i samråd med svenska kommunförbundet utsedd referensgrupp samt myndigheter, kommittéer, arbetsgrupper och andra som berörs av utredningsuppdraget. Arbetet har bedrivits i nära kontakt med den arbetsgrupp som inom bostadsdepartementet överarbetar bygglagutredningens betänkande (SOU 1974:21).

Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

309                       Kommittéer: Industridepartementet   Del I 1:1

Industridepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verk­samhet under år 1976: 2,3,4,5,6,7, 8,9 och 15

Följande kommittéer inom avsnittet fullgör inte egentiigt utred­ningsuppdrag: 1, 2,6, 7,11,13 och 14

1. Sveriges internationella byggnadskonunitté (In 1970:34)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med huvudsaklig uppgift att främja internationellt ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri och byggnadsmaterialindustri, främst då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter; Antoni, Nils A, T., professor Bergvall, K. Lennart, arkitekt Bernhard, Harry B., överingenjör

Brink, Stig H. E., expeditionschef (fr.o.m. den 1 maj 1976) Ek, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, Olof E., professor Essunger, N. Gunnar R., överingenjör Johnson, Arne L, professor Karlen, F. Ingvar G. D., direktör Leo, P. Gunnar, direktör (t.o.m. den 6 december 1976) Liljefors, B. Anders, byggnadsråd Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974) Myrlöv, Åke E., direktör

Näverfelt, Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Olsson, Esbjörn, utredningschef Orlando, A. N, Henning, arkitekt Persson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 december 1976)

Sekreterare; Bouveng, Richard E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I februari 1975)

Lokal: Statens industriverk. Gamla riksdagshuset. Box 16315, 103 26 Stockholm, tel. 14 10 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej meddelats.

 

Del I 1:1   Skr 1976/77:103                                      310

Inom ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser med Förenta staterna. Japan, Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter för kommittén deltagit i överläggningar i Sverige och utomlands med företrädare för vederbörande lands bostads- och byggnadsmyndigheter m.fl. organ.

Kommittéens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Elutredningen (11971:01)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att utreda frågor rörande eldistributionens och elproduktionens organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1971):

Utredningsman: Lemne, Mats H., landshövding

Experter: Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot Lindmark, Lars E., försäkringsdomare Peterson, Tore E. S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1974)

Bitr. sekreterare: Björk, Jan E., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1974)

Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse 114.

Utredningens arbete har enligt regeringens beslut den 22 januari 1976 avslutats i januari 1976.

3. Verkstadsindustridelegationen (11971:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 för samordning av utredningsverksamheten rörande verkstadsindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1972):

Ordförande: Österberg, Gunnar R., kansliråd

Ledamöter: Björck, Olle, direktör

Edin, Per-Olof, utredningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Hellström, K. Birger, direktör Söderberg, Stig J. F., ombudsman

Expert: Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

 

311                      Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:4

Sekreterare: Franson, Thomas P., departementssekreterare

Direktiven fär delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse 116.

Delegationen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit fyra sammanträden.

Delegationen har i juni 1976 avgett rapporten (SOU 1976:29) Verkstads­industrins arbetsmarknad - Kartläggning av arbetskraftsströmmar.

Delegationens uppdrag har enligt regeringens beslut den 9 september 1976 avslutats vid utgången av september 1976.

4. Petroindustriutredningen (11972:04)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april och den 7 juni 1972 för att utreda frågan om transport, raffmering och förädling av olja och naturgas (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1972).

Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör

Ledamöger: Carlsson, Arne R., direktör Eidem, Ingmar, tekn. dr

Gustafson, Sven H., bankkamrer, f.d. led. av riksdagen Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen Nettelbrandt, Alfred, direktör Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör Tengroth, Bengt T., direktör Ågren, Enar, förbundsordförande

Experter: Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 januari 1974) Fredenmark, Gunnar L., direktör Gustavsson, S.A. Göran, civilingenjör Kignell, Jan-Erik, direktör

Sjöström, Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Thyberg, P. Jan, departementssekreterare

Sekreterare: Löfgren, Torsten H., departementssekreterare

Bitr. sekreterare: Sedvallson, B. Gunnar H., civilingenjör (t.o.m. den 14 juni 1976)

 

Del I 1:4   Skr 1976/77:103                                     312

Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 19,

Utredningen har under tiden november 1975 - september 1976 hållit fem sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen har den 4 oktober 1976 avgett slutbetänkandet (SOU 1976:59) Petroindustrin i Sverige - Petroteknisk industri.

Uppdraget är därmed slutfört.

5. Utredningen (11972:08) om radioaktivt avfall (AKA-utredningen)

Tillkallade enligt Kungl, Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 och den 28 december 1973 för att utreda frågor om högaktivt avfall från kärnkraftverk och om låg- och medelaktivt avfall (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973 och den 31 maj 1974):

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Bergqvist, Jan G,, pol, mag., led. av riksdagen Larsson, K, Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen Larsson, Lars-Gunnar, professor Takman, John O., överläkare, f.d. led. av riksdagen Westlin, E. Arne, avdelningschef Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I januari 1974)

Experter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör Hjärne, Leif R. D., fil. kand, (fr.o.m. den 15 mars 1974) Hultgren,ÅkeV.,fiLlic. Larsson, Alf H., civilingenjör Lindell, Bo G., professor

Lindgren, 1. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Mandahl, K. Bertil G., ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974) Svenke,J. Erik K., direktör

Sekreterare: Moding, A. Philip V., planeringsdirektör

Bitr. sekreterare: Fransson, Hans G. V., byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1974)

 

313                      Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:6

Direktiven för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse I 19. Tilläggsdirektiv, se 1975 års kommittéberättelse I 17.

Utredningen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit tio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Härutöver har en grupp inom utredningen besökt Sovjetunionen.

Utredningen har i december 1975 avgett rapporten (Ds 11975:8) Radioaktivt avfall - Lägesrapport om låg- och medelaktivt avfall och den 5 maj 1976 huvudbetänkandena (SOU 1976:30-32 och 41) Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall.

Uppdraget är därmed slutfört.

6. Delegationen (11973:01) för informationssystemet företag -samhälle

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1973 för att utveckla informationssystemet samt leda och utvärdera försöksverksamheten enligt lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1973):

Ordförande: Pettersson, Karl-Heru-ik, planeringschef (fr.o.m. den I februari 1976) Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den 15 februari 1974 t.o.m. den 31 januari 1976)

Ledamöter: Frid, Sven Rune, byråchef Holmqvist, Åke H., departementssekreterare Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (t.o.m. den 31 mars 1976) Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare

Ledamöter i rådgivande nämnden: Ahlgren, Nils U., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1976) Bergnéhr, Bosse, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1975 t.o.m. den 30 juni 1976)

Faxén, Karl-Olof, docent (t.o.m. den 30 juni 1976) Hjalmarsson,  Yngve  H.   J.,   utredningssekreterare  (t.o.m.  den 31 december 1975)

Kolk, Jaan, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976 t.o.m. den 30 juni 1976)

Martin, GerardE. K., revisor (t.o.m. den 30 juni 1976) Paulsson, Gustav V., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976)

 

Dell 1:6   Skr 1976/77:103                                             314

Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1976)

Ridal, Håkan, länsarkitekt (t.o.m. den 30 juni 1976)

Royen, Sverre N. H., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976)

Sandebring, Hans E., direktörsassistent (fr.o.m. den 1 mars 1974 t.o.m.

den 30 juni 1976)

Sillen, Bo S. A., direktör (t.o.m. den 30 juni 1976)

Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (t.o.m. den 30 juni 1976)

Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1974 t.o.m. den 30 juni

1976)

Experter: Eriksson-Bergström, Solveig M., byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1974) Leander, Bo T. L, civilekonom (fr.o.m. den I juli 1975) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1974) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1974)

Sekreterare: Rydberg, N. G. Harald, byråchef

Bitr. sekreterare: Jakoby, Rein, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1974) Melin, S. Ingemar, fil. kand.

Direktiven för delegationen, se 1974 års riksdagsberättelse 1 20.

Delegationen har under tiden november 1975 - juni 1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av verksamheten. Därutöver har två sammanträden hållits i mindre arbetsgrupper.

Delegationen har utarbetat rekommendationer och instruktioner till ledning för arbetet vid de myndigheter, främst länsstyrelserna, som berörs av systemet. En enkät har genomförts under våren 1976 omfattande alla större och medelstora företag inom industri och partihandel. Försök med enkätsamverkan har prövats med sex kommuner och med sysselsättningsutredningen (A 1974:02). Tabellredovisning av höstenkäten 1975 till partihandeln har utarbetats och tillställts berörda företag. Skriftlig information till företagen har utsänts av flertalet länsstyrelser och många kommuner. Samtliga länsstyrelser och kommuner har även lämnat muntlig information om sin verksamhet och planering.

Delegationens arbete som kommitté har avslutats i och med den av statsmakterna beslutade försöksperiodens utgång den 30 juni 1976.

 

315                      Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:8

7. Delegationen (11973:03) för naturgasfrågor

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten m. m. avseende import av naturgas till Sverige:

Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör

Ledamöter: Ekberg, J. Göran, direktör Glimstedt, Ulf K. J., direktör Gradin, Rolf U., civilingenjör Holmqvist, Sture L., kommunalråd Nordström, Bengt, planeringsdirektör Philipson, P. Göran, direktör Sköld, Perl., direktör

Experter: Berling, Sven, direktör Ekberg, Erik G., direktör Elmberger, Per G., direktör Lindgren, Claes, direktör Persson, Ernst G., jägmästare Thyberg, P. Jan, departementssekreterare

Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör

Särskilda direktiv har ej meddelats.

Delegationens uppdrag har avslutats enligt regeringens beslut den 1 juli 1976.

8. Teknikupphandlingskommittén (11973:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att utreda frågor om offentlig upphandling och teknisk utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juli 1973):

Ordförande: Aler, Bo A. A., direktör

Ledamöter: Gustafsson, Åke G., avdelningschef Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd Uhler, Jan E., docent

 

Del I 1:8   Skr 1976/77:103                                      316

Experter: Bergström, Lars E. R., direktör Larsson, Torsten A., teknisk direktör

Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974) Rey, Lars H., verkst. ledamot Smedsfelt, K. Sigvard, överingenjör Wiik, Curt H., kansliråd Wikstrand, Rolf A. 1., avdelningschef

Sekreterare: Haegermark, C, Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974)

Bitr. sekreterare: Eklund, Ulf R,, avdelningsdirektör (fr.o.m. den lOfebruari 1975)

Direktiven för kommittén, se 1974 års riksdagsberättelse I 24.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Kommittén har den 21 december 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:69) Teknikupphandling.

Uppdraget är därmed slutfört.

9. Forskningsavgiftskonunittén (11974:01)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1974 för utredning rörande finansiering av stöd till industriell forskning och utveckling (se Post- och Inrikes tidn. den 18 april 1974);

Ordförande: Resare, Bengt C. M., f.d. överdirektör (fr.o.m. den 17 april 1974)

Ledamöter: Hammarberg, Sven O., ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Jordan, Kerstin R., redaktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1974) Olsson, Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Petzäll, Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 17 april 1974) Träff, Sven-Olof A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Experter: Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1974) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den I juli 1974) Lindeborg, E. G. Lennart, överingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

 

317                     Kommitiéer: Industridepartementet   Dell 1:10

Olhans, Björn, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1975) Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm, t.f. direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974)

Sekreterare: Cederlund, Lars Johan O. B., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1974) Snellman, Bo K., byrådirektör (fr.o.m. den I juli 1974)

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse I 24.

Kommittén har under tiden november 1975 - augusti 1976 hållit elva sammanträden samt haft överläggninger med myndigheter, forskningsinstitutioner och andra som berörs av kommitténs arbete. Kommittén har den 10 november 1976 avgett betänkandet (SOU 1976:65) Finansiering av forskningsstöd.

Uppdraget är därmed slutfört.

10. Mineralpolitiska utredningen (11974:02)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1974 för att utreda den långsiktiga hushållningen med mineralresurser (se Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1974):

Ordförande: Frithiofson, Karl A. F., landshövding (fr.o.m. den 17 april 1974)

Ledamöter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1974) Glimnér, J. Erik, hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Lorentzon, B. Gustav L., ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april 1974) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Nygren, Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den 17 april 1974) Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974) Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974)

Experter; Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Arvidsson, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974) Asplund, E. Olof L, direktör (avliden i september 1975) Bérgdahl, Tommy K., direktör (fr.o.m. den I oktober 1974) Björiing, K. Gotthard E., professor (fr.o.m. den 1 april 1975) Blomkvist, N. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974)

 

Del I 1:10   Skr 1976/77:103                                    318

Boman, Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1974) Börresen, Tom B., direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Fernheden, Göthe A. S., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Forssberg, K. S. Eric, professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Hall, Bo A., tekn. lic. (fr.o.m. den 1 juli 1975) Hollander, Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1976) Hijbner, Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Kautsky, Gunnar F. H., fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Lidström, Lars J., tekn. dr. (fr.o.m. den 1 december 1975) Ljunggren, Sven E., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Norén, Nils-Erik, fil. dr (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Parasnis, Dattratray S., professor (fr.o.m. den 1 december 1974) Shaikh, Naz Ahmed, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Skantze, Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Svensson, Sven H., fil. kand. (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Vineli, Lars G., docent (fr.o.m. den 23 oktober 1974) Wallman, Folke V., överingenjör (fr.o.m. den 19 augusti 1974) Wredenfors, H. E. Walter, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Östensson, Olle, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1974)

Sekreterare: Sundström,   S.   Åke   A.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   I september 1974)

Bitr. sekreterare: Anell, Kerstin, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1974) Hallgren, Ulf, förste statsgeolog (t.o.m. den 14 februari 1976) Hollander, Ernst E., civilekonom (t.o.m. den 30 september 1976) Nilsson, Dan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse I 25.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens art)ete. Därutöver har 23 sammanträden hållits i särskilda arbetsgrupper.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

11. Energisparkommittén (11974:05)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 oktober 1974 för att samordna och stödja myndighetemas informationsinsatser och vid behov

 

319                     Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:11

planera och genomföra egna informationsåtgärder i energibesparande syfte (se Post- och Inrikes tidn. den 12 november 1974 och den 8 juli 1975):

Ordförande: Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 november

1974)

Vice ordförande: Gradin, Rolf U., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1975)

Ledamöter: Breitholtz, Claes J. E. C:son, direktör (fr.o.m. den I november 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 november 1974)

Engerstam, Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)

Francke, Per E. S., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1974)

Helmerson, Bo 1. H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Holmqvist, Leif G., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)

Lewenhaupt, Krister G., direktörsassistent (fr.o.m. den 1 november 1974)

Nilsson, Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I november 1974)

Norrby, J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)

Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)

Turesson, Bo, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 7 oktober 1976) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Experter: Ag, Lars E., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Björck, Berndt H., informationschef (fr.o.m. den 1 november 1974) Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1975)

Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Hammarkvist, Stefan S. E., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1974) Hemborg, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1976) Heurgren, Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

 

Del 1 1:11    Skr 1976/77:103                                             320

Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974)

af Klintberg, Rolf H. F., direktör (fr.o.m. den I november 1974)

Löfgren, Torsten Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1975)

Nordström, Sören, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Persson, Kurt Inge, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1974

t.o.m. den 31 januari 1976)

Petersson, S.-G. Roland, sekreterare (fr.o.m. den I november 1976)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den I december 1974)

Sterne, BengtG., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Strand, Kari-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1974)

Stålebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Waern, Per Axel, byrådirektör (fr.o.m. den 4 september 1975)

Wit>erg, Ragne, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Huvudsekreterare; Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975)

Sekreterare: Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m. den 31 december 1975)

Bitr. sekreterare: Byman, Disa K. G., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Leijon, Jan E., ingenjör (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse 128. Tilläggsdirektiv, se 1976 års kommittéberättelse 1 18.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Därutöver har sex sammanträden hållits med de särskilda arbetsgrupperna för hushållssektorn, näringslivssektorn och offentliga sektorn. Dessutom har kommittén haft projektgrupper med representanter för organisationer och myndigheter i samband med utarbetandet av informationsmaterial.

Kommittén har vidare bedrivit utåtriktad informativ verksamhet genom annonsering, utomhusreklam, radio och TV-spots samt via utställningar. Vidare har tagits fram foldrar och broschyrer för småhusägare, fastighetsförvaltare, bilägare, kommuner och landsting samt skolor.

Kommittén har i enlighet med regeringens uppdrag den 16 oktober 1975

 

321                    Kommittéer: Industridepartementet   Del I 1:12

avgett två rapporter angående energiförbrukningens utveckling den 12 januari 1976 och den 12 augusti 1976, en delrapport den 16 februari 1976 angående möjligheterna att införa direkta restriktioner eller förbud för vissa slag av energianvändning samt förslag den 17 mars 1976 angående inspektion av byggnaders eldningsanläggningar. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

12. STU-kommittén (11974:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för att utreda styrelsens för teknisk utveckling organisation och verksamhetsformer (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1974):

Ordförande: Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Ledamöter: Almryd, Hans G. B., informationschef (fr.o.m. den 18 november 1974) Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)

Göransson, J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)

Ljung, Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 november 1974) Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)

Petzäll, Ingvar A., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974) Siegbahn, Bo L. G., ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)

Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)

Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1974)

Experter: Båveryd, S. J. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Carlsson, Jan Olof, bergsingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975) Haeffner, Erik A., tekn. lic. (fr.o.m. den 18 november 1974) Jarness, Dag B. J., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1975) Rasmuson, Anders, professor, rektor (fr.o.m. den 18 november 1974) Sidenbladh,   Thomas   P.,   departementssekreterare   (fr.o.m.   den   1 september 1975)

Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 18 november 1974) Wedell, N. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)

21    Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Del I 1:12   Skr 1976/77:103                                    322

Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 18 november 1974) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 18 november 1974)

Sekreterare: Brenner, Rune E., byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari 1975)

Bitr. sekreterare: Håkansson, B. Staffan H., byrådirektör (fr.o.m. den 14 januari 1975) Larsson, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Munkbron 17,111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse I 29.

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med arbetsgrupper för frågan om styrelsens för teknisk utveckling sektorpolitiska, industripolitiska och forskningspolitiska uppgifter. Kommittén har vidare haft tre konferenser med de statliga organ som i sin verksamhet på industripolitikens område har beröringspunkter med styrelsen för teknisk utveckling.

Kommittén har den 11 december 1975 avgett delbetänkandet (Ds 1 1975:7) STUs organisationsform.

Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1977.

13. Företagsdemokratirådet (11975:01)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 för att följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen (se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1975):

Ordförande: Johansson, Rune B., förutv. statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7 oktober 1976) Åsling, Nils G., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Ledamöter: Lind, F. Olof, direktör

Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen Seregard, B. Ingvar V., ordförande i PTK

Expert: Andersson, Alf Å. H., fil. kand. Leander, Bo T. I., civilekonom (fr.o.m. den I juli 1976)

Sekreterare: Brodén, E. Bertil, socionom

 

323                    Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:14

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 10 00

Direktiven för rådet, se 1976 års kommittéberättelse I 20.

Rådet har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit ett sammanträde samt haft överläggningar med organisationer som berörs av kommitténs arbete.

Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1977.

14. Delegationen (11975:02) för energiforskning

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 12 juni 1975 för övergripande analys av FoU-insatser på energiområdet och för uppföljning av dem (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande: Hagström, Tony G., fil. dr (t.o.m. den 22 oktober 1976)

Ledamöter: Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Helmerson, Bo 1. H., direktör Nyström, Lennart, sekreterare Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen Wijkman, Anders I. S., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april 1976)

Wångby, Erik, ombudsman

Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april 1976)

Verkställande ledamot: Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör

Experter; Appelgren, L. Göran S., kanslidirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Bernhard, Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 1 december 1975) Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1975) Danielsson, Nils Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1975) Eriksson, Karl-Erik E., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, Olof E., professor (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Faugert, Sven J. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1975)

 

Del I 1:14   Skr 1976/77:103                                               324

Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti

1975)

Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Kariqvist, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 23 april 1976)

Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 22 mars 1976)

Lulhman, Gösta, direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Rasmuson, Anders, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Schiitt, Torgny S. R., laborator (fr.o.m, den 1 december 1975)

Tomner, J, Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)

Sekreterare: Josefsson, J, Thomas, civilingenjör (fr,o.m, den 20oktober 1975)

Bitr. sekreterare; Hiigard, P. Åke, bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976)

Lokal: Sveavägen 13-15,111 57 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse 121. Tilläggsdirektiv, se del II12.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit nio sammanträden. Delegationen har vidare haft överläggningar med de för energiprogrammets olika delar ansvariga programorganen samt hållit kontakt med myndigheter och organisationer med anknytning till energiforskning.

1 samråd med programorganen har delegationen utarbetat ett planeringssystem för den statliga energiforskningen. Systemets huvudändamål är att för de olika områdena inom energiforskningen få fram långsiktiga programplaner.

Delegationen har inom ramen för sin uppgift att följa den internationella utvecklingen i juni 1976 lämnat en rapport (Ds 11976:2) Forskning och utveckling inom energiområdet - en global översikt 1976 (DFE-rapport nr 1), Delegationen har även påbörjat en studie om energiförsörjningsalternativ i ett längre perspektiv (år 2 000), som skall ge underlag för prioritering av forsknings- och utvecklingsinsatserna inom energiområdet.

Delegationen har vidare utarbetat en insatsplan för allmänna energisystemstudier under budgetåren 1975/76 -1977/78. Vid universitetet i Stockholm har på delegationens initiativ bildats en forskningsgrupp för ekonomiskt inriktade energisystemstudier.

Delegationen har beviljat medel till en tvärvetenskaplig studie rörande

 

325                     Kommittéer: Industridepartementet   Del I 1:15

Sveriges framtida energiförsörjning i ett historiskt och globalt perspektiv och bidrar till finansieringen av en energiflödesstudie på Gotiand. Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

15. Utredningen (11975:03) om konununal energiplanering

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för att utarbeta förslag till lag om kommunal energiplanering m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1975):

Ordförande: Wickbom, Sten G., generaldirektör

Ledamöter: Blom, S. T. Lennart, borgarråd Gradin, Rolf U., civilingenjör

Gustafsson, Nils-Eric, småbrukare, f.d. led. av riksdagen Svensson, J. Erik O., kommunalråd Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen

Experter: Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1976) Lind, Carl-Eric, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av miljövårdsfrågor: Assarsson, Bo S. G., byrådirektör (fr.o.m. den 3 november 1975)

Expert  med  uppgift att medverka vid behandlingen av frågor om energiberedskap; Danielsson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 3 november 1975)

Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Svenska elverksföreningens område: Hagson, Carl A., direktör (fr.o.m. den 3 november 1975)

Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Centrala driftledningens område: Nordström, Bengt, planeringsdirektör (fr.o.m. den 3 november 1975)

Expert med uppgift att medverka vid behandlingen av frågor inom Svenska värmeverksföreningens område: Olsson, K. Åke, överingenjör (fr.o.m. den 3 november 1975)

Sekreterare: Andersson, Ulf L., byrådirektör (fr.o.m. den 13 augusti 1975)

Bitr. sekreterare: Molin, Olof E. O.,departementssekreterare (fr.o.m. den 13 augusti 1975)

 

Del 1 1:15   Skr 1976/77:103                                   326

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 22.

Utredningen har under tiden november 1975 - juli 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 15 september 1976 avgett betänkandet (SOU 1S>76:55) Kommunal energiplanering.

Uppdraget är därmed slutfört.

16. SINFDOK-utredningen (11975:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för utredning rörande organisation av verksamheten inom området teknisk och vetenskaplig information och dokumentation (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1975):

Utredningsman: Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led av riksdagen

Experter: Bagge, Peter, konsult (fr.o.m. den 15 juni 1976) Håkansson, Hans E. V., verkst. ledamot

Lindström, J. Christian, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1975) Martin-Löf, C. Johan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975)

Sekreterare: Bagge, Peter, konsult (fr.o.m. den I augusti 1975 t.o.m. den 14 juni 1976) Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1976) Gustavson, Krister, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Bitr. sekreterare: Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1975 t.o.m. den 14 juni 1976)

Carlson, L. W. Per-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 23.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 17 sammanträden. Ett flertal myndigheter har på utredningens uppdrag utarbetat delrapporter, bl.a. statens industriverk, statskontoret, styrelsen för teknisk utveckling, karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

 

327                     Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:18

17. Studsviksutredningen (11975:05)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 18 september 1975 för utredning om verksamheten vid AB Atomenergi (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1975):

Ordförande: Lemne, Mats H., landshövding (fr.o.m. den 1 november 1975)

Ledamöter: Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 november 1975) Landqvist, Nils D., direktör (fr.o.m. den 1 november 1975)

Experter: Aler, Bo A. A., direktör (fr.o.m. den 1 november 1975) Liibeck, S. A. Lennart, civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975) Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 november 1975) Rundquist, Gerhard LA., departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1975) Svansson, Lennart A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1975)

Bitr. sekreterare: Bengtsson, Hertha, assistent (fr.o.m. den 15 februari 1976) Johanson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1975) Lindh, Gösta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, 2 1/2 tr. Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 2169 (Johanson), 763 2153 (Bengtsson) eller 763 2219

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 24.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden.

Utredningen har den 19 juli 1976 avgett delbetänkandet (Ds I 1976:3) Grundläggande forskning och bibliotek i Studsvik.

Utredningens sekretariat har besökt Atomic Energy Research Establishment i Harwell, Storbritannien.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

18. Organisationskonunittén (11975:06) för havsresursfrågor

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för utredning om inrättande av ett organ för havsresursfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):

 

Del 1 1:18   Skr 1976/77:103                                   328

Ordförande: Edenman, Ragnar H. L., landshövding, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)

Ledamöter; Engqvisl, Lars F., förbundsordförande (fr.o.m. den 11 november 1975) Johansson, Tyra A. S., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)

Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)

Åberg, Ch. Georg, fiskeriombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 november 1975)

Sekreterare: Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Bitr. sekreterare; Noreland, Lena M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Industridepartementet, Jakobsgatan 15-17, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 59 23

Direktiven för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse I 25.

Kommittén har under tiden januari - oktober 1976 hållit fyra sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

19. Byggkoncentrationsutredningen (11975:07)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober och den 13 november 1975 för utredning om vissa frågor rörande byggnadsmaterialindustrin (se Post- och Inrikes tidn. den 30 oktober 1975):

Ordförande: Cederwall, Gustav F. E., landshövding (fr.o.m. den 13 november 1975)

Ledamöter: Ehrner, Bo, direktör (fr.o.m. den 13 november 1975) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975)

Källenius, Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975 t.o.m. den 29 februari 1976 och fr.o.m. den 1 augusti 1976) Odhnoff, Jan E., docent (fr.o.m. den 13 november 1975) Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1975)

 

329                    Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:20

Whinberg, F. R.  Bertil, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 13 november 1975)

Experter: Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 1 decemljer 1975) Jonson, Lars E., expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 15 januari 1976) Nilsson, Bengt-Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1975) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den I november 1976) Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1975)

Sekreterare: Starell, Lars, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Bitr. sekreterare: Lundell, G. Per-Inge, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april 1976)

Lokal: Industridepartementet, Jakobsgatan 15-17, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 11 98 24

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 26.

Utredningen har under tiden noveml)er 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

20.1975 års LKAB-NJA utredning (11975:08)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1975 för att utreda om samordning mellan Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) och Norrbottens järnverk AB (NJA) (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1975):

Ordförande; Löfberg, Bertil A. F., landshövding (fr.o.m. den 14 november 1975)

Ledamöter: Orrenius, Jan E. A., direktör (fr.o.m. den 14 november 1975) Sundberg, L. Nore, civilekonom (fr.o.m. den 14 november 1975)

Expert: Edin, L. Åke, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Westin, Olle, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Lokal: Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

 

Del I 1:20   Skr 1976/77:103                                   330

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 27.

Utredningen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit tio sammanträden. Därutöver har ett sammanträde hållits med en till utredningen knuten referensgrupp.

Utredningen beräknas sutföra sitt arbete under år 1977.

21. Läkemedelsindustridelegationen (11975:09)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för samordning av svensk läkemedelsindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1975);

Ordförande: Sjönander, Bo Jonas, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 22 november 1976)

Ledamöter: Eklund, Lennart S. G., ombudsman (fr.o.m. den 24 november 1975) Fridh, K. Göte, f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 24 oktober 1976)

Lennholm, B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975)

Linnergren,  Erik  J.  G.,  departementssekreterare   (fr.o.m.  den 24 november 1975)

Lönngren, D. Rune, farm. dr (fr.o.m. den 24 november 1975) Persson, Carl J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 24 november 1975) Ryné, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Vegis, Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975) Virding, Gösta A., verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Ward, Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975) Wegerfelt, Kari Arne, direktör (fr.o.m. den 24 november 1975) Werin, Gun, ingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975) Ålander, Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975)

Expert: Gustafsson, Karl-Erik, docent (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Sekreterare: Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den 24 november 1975)

Bitr. sekreterare: Abramowicz, Isak, förste byråsekretei-are (fr.o.m. den 1 juni 1976) Sténson, Britt-Marie, jur.kand. (fr.o.m. den 1 november 1976)

Lokal: Munkbron 11, 111 28 Stockholm, tel. 11 67 24 (Swarén), 11 67 03 (Abramowicz) eller 11 67 23

 

331                     Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:22

Direktiven för delegationen, se 1976 års kommittéberättelse I 28.

Delegationen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden. Därutöver har överläggningar skett med företrädare för de fem största svenska läkemedelsföretagen samt med vissa myndigheter och organisationer som kan beröras av delegationens arbete.

Delegationen har i september 1976 avgett en delrapport rörande framställning av sterila vätskor.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

22. Utredningen (11975:10) om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakfältet

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 27 november 1975 för att utreda vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adakf ältet:

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Ledamöter: Edin, L. Åke, sekreterare (t.o.m. den 8 oktober 1976) Larsson, E. Åke, jur. dr Neyman, Thorsten L., bergsingenjör Widmark, Roland, direktör

Experter: Berglund, Karl-Ymer, kommunalråd Forslund, Bo G., mätningstekniker Gustavsson, Sven Anders, övermontör Lundström, Fritz E., gruvarbetare Spendrup, K. Aksel, avdelningschef Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare

Sekreterare: Öquist, Berndt E., direktör

Lokal: Västerbottens Handelskammare, Kanalgatan 73, 931 00 Skellefteå tel. växel 0910/37800

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse I 29.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 30 augusti 1976 avgett en delrapport med bedömningar av möjligheterna att skaffa ersättningsindustri till Malåområdet.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

Del I 1:23   Skr 1976/77:103                                          332

23. Utredningen (11976:01) för samordning av de statsägda varven

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 6 maj 1976 för att göra en översyn rörande den statliga varvsgruppens framtida organisatoriska struktur och därvid beakta de samordningsvinster som bör kunna uppnås (se Post- och Inrikes tidn. den 1976):

Ordförande: Andrén, Sven G., verkst. direktör

Ledamöter: Holster, Lars-Inge, verkst. direktör Laurin, Hans, verkst. direktör Linnergren, Erik J. G., departementssekreterare Ramfors, Bo, direktör Tengroth, Bengt T., direktör Trogen, Ingvar, verkst. direktör Åberg, Lars, direktör

Expert: Österberg, Gunnar R., kansliråd (fr.o.m. den 1 september 1976)

Sekreterare: Hemmingsson, Sten, civilekonom (fr.o.m. den I september 1976)

Lokal: Statsföretag AB, Fack, 103 80 Stockholm, tel. 08/24 29 00.

Direktiven för utredningen, se del III 1.

Utredningen har under tiden september - oktober 1976 hållit två sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

24. Redovisningsutredningen (11976:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 17 juni 1976 för att göra en utredning om förbättrad insyn i de statliga företagen (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1976):

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Ledamöter: Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Tarschys, Daniel, docent, led. av riksdagen

 

333                     Kommittéer: Industridepartementet   Dell 1:25

Sakkunnig: Sonesson, Birger A. T., auktoriserad revisor (fr.o.m. den 13 decmeber 1976)

Experter: Edsta, Björn O., byrådirektör (fr.o.m. den 13 december 1976) Sjöström, Leif H. A., kansliråd (fr.o.m. den I november 1976)

Sekreterare: Stålfors, V. Margareta, departementssekreterare

Lokal:   Industridepartementet,   Storkyrkobrinken   7,   Fack,   103 10 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven för utredningen, se del II13.

Utredningen har under tiden september - oktober   1976 hållit två sammanträden. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

25. Billingenutredningen (11976:03)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 8 juli 1976 för att göra en utredning om alternativ för den ekonomiska utvecklingen i Billingenområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 28 september 1976):

Ordförande: Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter: Frithiofson, Karl A. F., landshövding Gustafsson, G. Einar, landshövding

Sakkunniga: Andersson, Erik, kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976) Eliasson, Rolf A. E., lantmästare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 september 1976)

Fridebäck, Carl-Eric, kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976) Lindberg, Carl, kommunalråd (fr.o.m. den 9 september 1976) Persson, Gunnar, tågmästare (fr.o.m. den 9 september 1976)

Experter: Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 9 september 1976) Löfgren, Torsten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 september 1976) Zetterberg, Evert, sekreterare (fr.o.m. den 9 september 1976)

 

Dell 1:25   Skr 1976/77:103                                      334

Sekreterare: Moding, A. Philip V., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Bitr. sekreterare: Cederlund, Lars JohanO. B., civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1976) Fransson, Hans G. V., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Lokal: Humlegatan 1 A, 211 27 Malmö, tel. 040/97 35 50. 97 35 79, 97 35 80 (Moding, Fransson) Industridepartementet, Storkyrkobrinken 7, Fack, 103 lOStockholm, tel. 08/763 22 18 (Cederlund)

Direktiven för utredningen, se del 1114.

Utredningen har under tiden juli - oktober 1976 hållit tre sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1977.

26. Norrbottendelegationen (11976:04)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att lämna förslag till och initiera åtgärder för att öka sysselsättningen i Norrbottens län

Ordförande: Lassinantti, Ragnar L, landshövding

Ledamöter: Andersson, Gösta, ombudsman Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen Pettersson, Göte J., adjunkt

Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen Wahlström, Björn M., verkst. direktör

Lokal: Länsstyrelsen i Norrbottens län, 951 86 Luleå, tel. 0920/960 00.

Direktiven för delegationen, se del II15.

Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

 

335                Kommittéer: Kommundepartementet   Del I IKn: 1

Kommundepartementet

Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet: 3 och 11

Följande kommitté inom avsnittet fullgör inte egentligt utred­ningsuppdrag: 1

1. Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1967 för att handlägga vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen:

Ordförande: Gustafsson, N. Gunnar, generaldirektör, f.d, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli 1975)

Vice ordförande: Lundberg, Sten G. J., generaldirektör

Ledamöter: Krona, Kurt, sektionschef

Lindencrona, Fredrik W. K., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1974 t.o.m. den 30 juni 1976)

Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör Tengroth, Karl-Erik, direktör Wiktorin, Bengt, sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1976)

Experter: Bengtsson, Gunnar G., bitr. försvarsdirektör (fr.o.m. den6oktober 1976) Gustafsson, Ulf C., sekreterare (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Norderheim, Paul A. M., byrådirektör (fr.o.m. den6 oktober 1976)

Sekreterare: Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör

Kansli: Civilförsvarsstyrelsen, Jämdandsgatan97, Fack, 162 10 Vällingby, tel. 37 26 00

Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.

Riksnämnden för kommunal beredskap har under tiden november 1975 -oktober 1976 hållit sju sammanträden. Nämnden har låtit göra en provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen. Resultatet har

 

Del I Kn: 1    Skr 1976/77:103                                  336

i   augusti   1976   redovisats   för   regeringen   i   utredningspromemorian Provplanläggning av den landstingskommunala beredskapen 1974-1976. Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

2. Utredningen (C 1970:29) om den konununala demokratin

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för att göra en översyn av den kommunala demokratin (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj 1970 och den 6 maj 1972):

Ordförande; Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen

Ledamöter: Blomdahl, Bengt O,, förbundsordförande Boo, Karl G. H., kontr. assistent, led. av riksdagen Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor Hörberg, Nils A., socionom, led. av riksdagen Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Åstrand, Göran, kommunalkonsulent

Experter: Bergqvist, Sven-Runo, kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1976) Edström, J. Lennart, informationschef (t.o.m. den 30 januari 1976) Ericsson, Lars Eric, statssekreterare (t.o.m. den 15 oktober 1976)

Experter med uppgift att medverka dels vid behandlingen av frågor rörande de anställdas inflytande i kommuner och landstingskommuner, dels när ord­föranden i övrigt bestämmer det: Andersson, Tryggve E., sektionschef (fr.o.m. den 31 januari 1976 t.o.m. den 30 juni 1976)

Boivie, Per-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 31 januari t.o.m. den 29 februari 1976)

Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den 31 januari 1976) Hessleborn, Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1976) Lindh, K. Rolf Y., ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1976) Sahlsten, K. Lennart, informationschef (fr.o.m. den 1 mars 1976) Schön, Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)

Sekreterare: Pettersson, Göran K., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Bitr, sekreterare: Lewensjö, Åke R., förbunds jurist (fr.o.m. den 15 oktober 1975)

 

337                  Kommittéer: Kommundepartementet   Dell Kn:3

Lokal: Munkbron 11, 2 tr. Postadress; Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel, 11 27 38, 20 76 39,20 18 75

Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 20, Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse C 10,

Återstående uppdrag gäller (enligt tilläggsdirektiv) att utreda vissa frågor om personalinflytande i kommunerna och landstingskommunerna.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit åtta sammanträden. Fortlöpande kontakt hålls med huvudorganisationerna på den kommunala arbetsmarknaden.

Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1977,

3. Utredningen (C 1973:04) för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1973 för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1973):

Ordförande: Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen

Sakkunniga; Andersson, M, Alvar, lantbrukare, led, av riksdagen Pettersson, Alf S., ombudsman, f.d. led. av riksdagen

Experter; Carlström, O. Bertil, brandingenjör (fr.o.m. den 25 januari 1974) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 25 januari 1974) Lindroth, Harry W. B., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974) Sjöqvist, Erik S., förbundsordförande (fr.o.m. den 25 januari 1974) Wahlström, Per K. V., försäkringsdirektör (fr.o.m. den 25 januari 1974)

Sekreterare: Scheutz, Claes-Herman, förste länsassessor

Lokal: Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö, tel. växel 0470/200 00 (sekreteraren)

Särskilda direktiv har ej utfärdals.

Utredningen har under liden november 1975 - februari 1976 hållit fyra sammanträden.

Utredningen har i februari 1976 avgett betänkandet (Ds Kn 1976:4) Sotningsväsendets organisation och driftsform.

Uppdraget är därmed slutfört.

22   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Dell Kn:4   Skr 1976/77:103                                     338

4. Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m.

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för översyn av brandförsvarsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1973):

Ordförande: Holmqvist, Sture L., fastighetschef

Sakkunniga: Gustafsson, K. G. Allan, led. av riksdagen Nilsson, E. Arne, brandmästare

Experter: Anderberg, Carl-Gustav B., direktör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Bucht, Sven F. V., kansliråd (fr.o.m. den 14 mars 1974) Domvall, E. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 8 november 1974) Hultqvist, Swen E. H., överdirektör (fr.o.m. den 14 mars 1974) Knutsson, A. Ingemar, vice brandchef (fr.o.m. den 14 mars 1974) Lundin, Hans-Erik V., ombudsman (fr.o.m. den 14 mars 1974) Renning, Torsten, utbildningschef (fr.o.m. den 8 november 1974) Stavréus, Sven O. A., sektionschef (fr.o.m. den 14 mars 1974)

Sekreterare: Andréasson, B. S. Hiibert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari 1974)

Lokal; Statens brandnämnd, Observatoriegatan 20. Postadress: Box 6029, 102 31 Stockholm, tel. 34 06 10

Direktiven för de sakkunniga, se 1974 års riksdagsberältelse C 19.

De sakkunniga har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 16 sammanträden samt haft överläggningar med bl.a. myndigheter och personalorganisationer som berörs av utredningsarbetet. Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag till läroplaner för utbildning av olika kategorier brandförsvarspersonal.

Därjämte har de sakkunniga m.fl. gjort studiebesök vid brandförsvarsskolor i England samt vid skorstensfejarskolor i Danmark och Västtyskland.

De sakkunniga beräknar slutföra sitt arbete under våren 1977.

 

339             Kommittéer: Kommundepartementet   Dell Kn:5

5. ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 november 1973 för att behandla frågor om utveckling och utnyttjande av automatisk databehandling (ADB) med anknytning till samhällsplaneringen inom länsstyrelserna m. m.:

Ordförande: Ericsson, Lars Eric, statssekreterare (t.o.m. den 16 oktober 1976) Thufvesson, Bengt E., departementsråd (fr.o.m. den 17 oktober 1976)

Ledamöter; Bolin, Åke E. J., avdelningsdirektör Lindskog, J. Lennart, länsråd Lundmark, E. Gunnar, kanslichef Olsson, Rune L, departementsråd Ridal, Håkan, länsarkitekt Sandberg, Sture A., planeringsdirektör Sundström, Monica E., departementsråd Thufvesson, Bengt E., departementsråd (t.o.m. den 16oktober 1976)

Experter: Chambert, Henrik B., arkitekt (fr.o.m. den 25 september 1974) Hansson, Göran, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 21 mars 1976)

Holm, Stefan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1974) Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 14 januari 1976) Rosborg, Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 20 januari 1975 t.o.m. den 31 december 1976) Sjöberg, Arne, förordnad byråchef (fr.o.m. den 22 mars 1976)

Sekreterare; Hansson, Göran, kanslisekreterare (fr.o.m. den 22 mars 1976) Sjöberg, Arne, förordnad byråchef (fr.o.m. den 8 februari 1974 t.o.m. den 21 mars 1976)

Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 13 69

Direktiven för beredningsgruppen, se 1975 års kommittéberättelse Knl3.

Beredningsgruppen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit 17 sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och organisationer. Därutöver har fem resp. tio sammanträden hållits med två särskilda arbetsgrupper ang. frågor rörande den regionalpolitiska resp. den fysiska planeringens behov av datorkraft.

 

Dell Kn:5   Skr 1976/77:103                                            340

Beredningsgruppen avlämnade i januari 1976 lägesrapporter (Ds Kn 1976:1 och 2) om ADB inom samhällsplaneringen samt avser att vid års­skiftet 1976-1977 avlämna ett delbetänkande.

Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

6. Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)

Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1974 för översyn av distriktsindelning, arbets- och personalorganisation m. m. inom exekutionsväsendet:

Ordförande: Moberg, Sven T., generaldirektör

Sakkunniga; Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen Schött, Lars E., fögderidirektör, led. av riksdagen Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen

Experter; Frenning, Lars W., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 20december 1974) Grufberg, A. Lennart, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Hellners, E. Trygve, departementsråd (fr.o.m. den 20december 1974) Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1974)

Runestedt, Gösta R., kronokommissarie (fr.o.m. den 20december 1974) Sjöberg, Leif H., länsråd (fr.o.m, den 1 december 1975) Steffner, BengtG,, kronofogde (fr.o,m, den 20december 1974) Tornborg, CurlG, F., kansliråd (fr.o.m, den 20december 1974)

Sekreterare: Jensen, Birger, organisationsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1975) Törnkvist, Olof S., kronofogde (fr.o.m. den 20 december 1974)

Lokal: Munkbron 17, 1 tr. Postadress: Kommundepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 19 49

Direktiven för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 16.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden. Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första hälften av år 1977.

 

341                 Kommittéer: Kommundepartementet   Dell Kn:8

7. Indelningslagskommitién (Kn 1974:04)

Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 september 1974 för översyn av lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1974):

Ordförande: Nordlund, Stig F., regeringsråd

Sakkunniga; Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen Hansson, Ingmarie, kommunalråd Jadestig, Thure R., föreståndare, led. av riksdagen Karlsson, K, Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen Leuchovius, Karl G, W., led. av riksdagen Westberg, Olof (Olle), rektor

Experter; Arfvidson, Agnar, kammarråd (fr.o.m. den 12 maj 1975) Dahlberg, Helge, sektionschef (fr.o.m. den 12 maj 1975) Kaijser, Fritz, bitr. professor (fr.o.m. den 12 maj 1975)

Sekreterare; Törnvall, Peder H., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 7 oktober 1974)

Bitr. sekreterare; Hermanson. K. Gunnar L., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1975)

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 lOStockholm, tel, 763 13 94

Direktiven för kommittén, se 1975 års kommittéberättelse Kn 17,

Kommittén har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sex sammanträden samt gjort studiebesök i två kommuner. Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1977.

8. Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01)

Tillkallad enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1975 för att utreda frågan om ökad decentralisering inom förvaltningen:

Ordförande; Sandgren, C. Lennart, f.d. statssekreterare

 

Dell Kn:8   Skr 1976/77:103                                     342

Sakkunniga: Dahlgren, P. Anders B., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 12 november 1976)

Henricsson, Sven R., 1 :e järnvägsexpeditör Persson, John-Olof, borgarråd Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen Ullenhag, Jörgen U., fil. dr, led. av riksdagen Westman, Helny L, landstingsråd Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen

Experter: Asplund, C. Christer, ombudsman (fr.o.m. den 19 augusti 1975) Fröjd, S. Arne, länsråd (fr.o.m. den 1 april 1975) Granholm, Arne B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1976) Gustavsson, Ola, byråchef (fr.o.m. den I maj 1975) Larsson, E. Åke, departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1975) Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 1 april 1975)

Väggruppen: Brandborn, Jan E., vägdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Ehrman, Carl E. G., gatudirektör (fr.o.m. den 20 november 1975) Persson, N. Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 20 november 1975) Sjölin, Nils A., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975) Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Arbetsmarknadspolitiska gruppen: Bergström, Olof W., avdelningschef (fr.o.m. den 20 november 1975) Etsare, Åke, G. E., länsråd (fr.o.m. den 20 november 1975) Högvall, E. Gunnar, administrativ direktör (fr.o.m. den 20 november 1975)

Olsson, Magnus F. E., f.d. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1975)

Miljövårdsgruppen: Esping, F. Lars-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1976) Hallbäck, N. Thore, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1976) Johansson, E. Allan, länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976) Persson, Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1976)

Sociala gruppen: Axelsson, A. Åke, sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1976) Berleen, E. Göran, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Hömqvist, Sten-Åke S., borgarrådssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1976) Landström, R. Tori E., sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976) Wallström, Bernt R. V., sekreterare (fr.o.m. den I juli 1976)

Trafikregleringsgruppen: Granström, Folke T. G., stadsombudsman (fr.o.m. den 18 augusti 1976) Johansson, Lars-Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1976)

 

343                  Kommittéer: Kommundepartementet   Dell Kn:9

Kraft, K. Arne L, byrådirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1976) Svensson, Sven-Erik W., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1976)

Sekreterare; Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1975)

Lokal; Munkbron 11. Postadress; Fack, 103 lOStockholm, tel. 11 21 74 el. 054/15 00 40

Direktiven för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse Kn 12.

Utredningen har under tiden november 1975 - oktober 1976 hållit sju sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och organisationer som berörs av utredningens arbete. Dessutom har sammanträden hållits inom arbetsgrupper för olika verksamhetsområden.

Utredningen har den 20 april 1976 avgett delbetänkandet (Ds Kn 1976:5) Decentralisering av beslut om arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom byggnadsverksamheten samt den 5 oktober 1976 delbetänkandet (Ds Kn 1976:9) Decentralisering av beslut om utbildningsbidrag, flyttningsbidrag m.m.

Vidare har utredningen den 3 juni 1976 redovisat synpunkter på vägplaneringen i rapporten (Ds Kn 1976:6) Ökat regionalt och lokalt inflytande i vägplaneringen samt den 5 oktober 1976 presenterat preliminära överväganden om arbetsmarknadsutbildningen i promemorian (Ds Kn 1976:10) Decentralisering av beslut om AMU-verksamhetens administra­tion.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

9. Fögderiutredningen (Kn 1975:02)

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den ISdecember 1975för att utreda frågan om lokal skattemyndighets organisatoriska ställning inom skatteförvaltningen:

Ordförande: Rönquist, Karl-Axel, länsråd

Sakkunniga: Hallenius, G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen Olsson, Mats, sparbankskonsulent, f.d. led. av riksdagen

Experter: Björne, B. Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 2 februari 1976) Ljungholm, Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 2 februari 1976) Nilsson, Karl-Johan, skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976) Nordström, K. Olof W., länsråd (fr.o.m. den 2 februari 1976)

 

Del I Kn: 9   Skr 1976/77:103                                              344

Norén, Bill S., förste fögderisekreterare (fr.o.m. den 10 februari 1976) Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m, den 2 februari 1976) Tornborg, Curt G. F., kansliråd (fr.o.m. den 2 februari 1976) Vester, G. Torbjörn, fögderidirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Sekreterare: Tegnhed, Lars A., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 2 februari 1976)

Lokal: Riksskatteverket, 171 94 Solna, tel. växel 98 15 20

Direktiven för utredningen, se del II Kn 1.

Utredningen har under tiden december 1975 - oktober 1976 hållit tre sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och utredningar som berörs av fögderiutredningens arbete.

Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

10. Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 augusti 1976 för att göra en översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan (se Post- och Inrikes tidn. den 13 september 1976):

Ordförande; Ericsson, Lars Eric, f.d. statssekreterare (t.o.m. den 9 oktober 1976)

Ledamöter: Eriksson, B, Sune, direktör Forsebäck, M. Lennart S., ombudsman Könberg, Bo G., informationssekreterare Nilsson, Lars-Gunnar, utredningssekreterare Nordin, Å. Ingvar, förbundsdirektör Sandebring, Hans E., direktörsassistent Wikstrand, Rolf A. L, avdelningschef Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen

Sakkunniga: Jonsson, Karin E,, sekreterare (t.o.m. den 1 oktober 1976) Pedersson, T. Svante, departementssekreterare Peterson, Carl-Gunnar, kansliråd Sundström, Monica E., departementsråd

Sekreterare: Åkerstedt, Carl T. M., departementssekreterare

Lokal: Kommundepartementet, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 13 91

 

345               Kommittéer: Kommundepartementet   Del I Kn: 12

Direktiven för arbetsgruppen, se del II Kn 2.

Arbetsgruppen   har  under  tiden  augusti  -  oktober   1976  hållit  ett sammanträde. Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

11. Utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 19 augusti 1976 för att utreda den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m.m.;

Ordförande: Johansson, K. Hilding, fil, dr, led. av riksdagen

Ledamöter; Henstrand, Kjell-Åke, landstingsråd Hulterström, Sven Å., kommunalråd Hörlén, S. Ingemar (Inge), f. borgarråd Hörnlund, Börje O., skogsmästare, led. av riksdagen Johansson, Sven, landstingsråd Ståhlberg, Marianne G, E,, kurator, led, av riksdagen Ward, Kurt K, B,, landstingsråd Ågren, N, Gunnar S,, leg. läkare

Direktiven för utredningen, se del II Kn 3.

Utredningen har intill utgången av oktober 1976 ej hållit något sammanträde.

Utredningens ordförande och övriga ledamöter har entledigats den 2 december 1976. Därmed har utredningens uppdrag förfallit.

12. Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 september 1976 för att göra en översyn av organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m.m.;

Ordförande: Lyberg, Bengt, landshövding

Sakkunniga: Almquist, L. Sture B., byrådirektör Eriksson, Bengt G. S., förste byråsekreterare

 

Dell Kn:12   Skr 1976/77:103                                        346

Henricsson, Ulf I. R., kanslichef Jannesson, G. Geron, byråchef Norling, E. Gunnar, länsråd Printz, Bengt-Åke L., organisationsdirektör Rydberg, Lars O., länsråd Tornborg, Curt G. F., kansliråd Wigren, John E., länsråd Öberg, Hans, bilförare

Sekreterare: Närkhammar, Kjell M. A., avdelningsdirektör

Lokal: Länsstyrelsernas organisationsnämnd. Drottninggatan 17, Box 16304,103 26 Stockholm, tel. 24 01 70

Direktiven för utredningen, se del II Kn 4.

Utredningen har hållit ett sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1977.

13. Utredningen (Kn 1976:04) om ridgad länsdemokrati

Tillkallade enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att utreda frågan om vidgad länsdemokrati:

Ordförande: Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen

Ledamöter: Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör Hulterström, Sven Å., kommunalråd Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen Johansson, Sven, landstingsråd Mattsson, Kjell A., led. av riksdagen Eriksson, Gunnel, kommunalråd

Stålberg, Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare

Sakkunniga: Hultquist, P. Ove L, sekreterare Hägglund, John E., länsråd Palm, Elisabeth, kammarrättsråd Tornborg, Curt G. F., kansliråd

Direktiven för utredningen, se del II Kn 5.

 

 

 

Skr 1976/77:103

348

Under bilaga

KOMMITTÉKOSTNADER

JUSTITIEDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m,          1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30   -------

Lön m. m.

Dagar­voden'

 

Kommittéei som avslutat sin verksamhet under 1976

Köplagsutredningen (Ju 1963:51)

Skadeståndskommittén (Ju 1967:68)

Nordiska upphovsrättskommiltén (Ju 1970:62)

Ätalsrättskommittén (Ju 1970:63)

Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)

Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och kvinnor'

Frivårdens storstadsutredning (Ju 1973:12)

Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i tingsrätterna

Utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan

Fastighetsdatakommittén (Ju 1974:06)

Bostadsförvaltningsutredningen (Ju 1974:12)

Tystnadspliktskommittén (Ju 1975:03)

Expertorgan (Ju 1976:03) på bokförings- och redovis­ningsområdet

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62) Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets

informationssystem (SARI) Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58) Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) Massmedieutredningen (Ju 1970:59) Kreditköputredningen (Ju 1971:05) Konkurslagskommittén (Ju 1971:06) 1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av

psykiskt avvikande Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning om

befordran med järnväg Utredningen (Ju 1972:05) ang. inskrivning av rätt

till luftfartyg Namnlagsutredningen (Ju 1972:06) Konsumenttjänstutiedningen (Ju 1972:07) Utredningen (Ju 1972:12) ang. företagsinteckning Produktansvaiskommittén (Ju 1973:08) Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10) Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av

det ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten

 

977:   1

3

8

9

13

1 310,2 910,3 575,9 687,1 352,8

194,0 17,6 20,6

146,3 81,4

14,4 21,4

41,3

35,4

19

23

1 780,0 231,0

836,6 109,1

62,7 53,0

24

74,3

-

32,4

27 29 32 44

149,5

434,3

63,4

17,8

76,5 376,2 148,0 151,7

21,8

136,0

48,2

14,2

53

480,8

6 586,6       2 158,0

61,1

182,1

1 143,0

154,8 143,5

1977:   2

 

4

6 304,0

50,0

32,6

5

2 028,4

416,9

50,5

6

1 949,4

322,6

66,5

7

1 308,6

275,6

74,0

10

886,2

99,4

27,7

11

1012,0

240,1

46,6

84,1

12

648,6 419,2

13,3

14

 

15

536,6

143,8

11,2

16

88,1

143,7

30,4

17

496,4

257,8

61,9

18

191,8

122,8

16,6

20

261,5

93,4

35,3

21

348,1

249,6

53,3

11,2

146,5

22

281,2

 

349

Kommittékostnader: Justitiedepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-     Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till      Summa'
sättning   ning    tationer    ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m. m

1976-07-01-12-31

Verkställda        Beräknade

utgifter     utgifter

07-01-      11-01-

10-31       12-31

Beräknad to­talkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)

 

35,6

1 688,3 987,0 597,5 951,7 528,0

3 552,2 437,5

123,2

273,8

1 582,2

312,6

224,8

37,7

46,1

166,9 16,3

4,1

0,8

9,8

10,1

82,3 16,3

4,8

0,8 41,5

n,i

8,5

30,9

190,1       297,9

1,0

 

6,5

_

5,8

-

34,0

32,5

12,8

70,8

1,1

68,2

2,8

-

19,9

4,5

12,9 2,0

16,2 L3 2,6 0,1

3,5 0,2

äl,5      76,2 3,2        7,5

 

317,7

24,0

-

1,7

402,4

113,1

-

0,8

898,4

0,2

-

0,3

2,4

6,4

0,8

-

0,1

-

0,2

15,9 3,0

1,0

0,6 1,2 0,8

23,1

—

159,9

t59,9

 

216,0

76,7

21,6

197,4

173,0

126,5

67,2 2,2

1 466,1 205,4

306,1 1,1

37,2

11,7

99,1 895,4 207,3 207,0

25,2

252,5

41,9

834,4

35,6

11258,8

3 802,2

245,0

79,6

25,0

1 492,6

 

987,7

339,1

150,0

7 780,8

473,2

167,7

37,8

2 707,1

455,9

208,6

64,2

2 678,1

435,6

51,4

16,8

1812,4

196,4

45,3

20,0

1 147,9

296,7

127,9

44,0

1 480,6

258,9

82,8

27,0

1017,3

161,5

55,6

20,0

656,3

168,9

54,3

20,2

780,0

192,0

54,2

21,0

355,3

336,5

87,2

23,7

943,8

141,9

48,4

18,2

400,3

132,1

24,8

-

418,4

306,0

109,9

44,8

808,8

180,8

69,0

19,6

550,6

 

Skr 1976/77:103                                                                                                350

1                                                                  2              3              4                  5

Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden
av svenska företag                                              25         258,2       226,0              89,4

26

241,6

119,2

31,6

28

78,8

6,0

-

30

124,7

134,6

24,7

31

83,5

39,7

51,0

33

112,6

118,1

32,7

34

113,8

121,7

31,5

35

82,8

117,8

29,2

36

109,2

139,2

48,1

37

78,8

113,9

47,3

38

93,4

118,6

26,6

39

39,4

117,8

13,7

40

58,9

117,0

27,5

41

57,6

118,7

53,6

42

-

123,1

32,2

43

-

127,7

7,0

45

-

107,6

25,2

46

—

76,4

6,5

47

-

100,4

28,3

48

-

38,3

22,8

49

-

53,0

46,9

50

-

-

-

51

_

16,5

_

52

-

30,2

2,8

Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsupp­gifter vid kriminalvårdens anstalter

Energirädet (Ju 1974:03)

Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13)

Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram

Ordningsvaktsutredningen (Ju 1974:15)

Ungdomsfängelseutredningen (Ju 1974:16)

Utredningen (Ju 1974:17) ang, översyn av häktnings­bestämmelserna

Brottsskadeutredningen (Ju 1974:18)

Personvals- och valkretsutredningen (Ju 1974:19)

JK-utredningen (Ju 1974:20)

1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21) Stiftelseutredningen (Ju 1975:01) Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Väktarutbildningsutredningen (Ju 1975:05) Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06) Rattshjälpsutredningen (Ju 1975:07)

1975 års poUsutredning (Ju 1975:08) Utredningen (Ju 1975:09) om kvinnlig tronföljd Utredningen (Ju 1976:01) om vissa frågor ang. mat­hållningen vid kriminalvårdens anstalter

Utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt

Utredningen (Ju 1976:04) för översyn av lagstift­
ningen om förmögenhetsbrott                               54              -             -

Utredningen (Ju 1976:05) om översyn av lagstift­
ningen om personorienterad ADB-information
m. m,                                                                 55              -             -                   -

Utredningen (Ju 1976:06) om kriminalvårdsstyrelsens
organisation, m, m.                                             56              -             -                   -

Utredningen (Ju 1976:07) om isolering inom kriminal­
vården                                                                57              -        ,    -                   -

Summa                    19 436,4       5 324,1   1354,9

Kommittéer som avslutat sin vetksamhet före in­gången av 1976

Utredningen (Ju 1973:16) ang. åtgärder för att minska

personalomsättningen inom polisväsendet                        1975:47 168,7               0,2                        -

Trafikskadeutredningen (Ju 1974:05)                                                    58             260,9

Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstraffrätten        1976:   1 195,2                 -                    21,8

1965 års valtekniska utredning (Ju 1966:61) 3             958,3                 -                      6,6

FörvandUngsstraffutredningen (Ju 1970:53) 11             442,7              4,7                    10,6

Utredningen (Ju 1972; 10) om översyn av delgivnings-

bestämmelserna m, m,                        23             539,3             72,9                    20,8

Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k. suveränitetshol­
marna i Torne, Muonio och Könkämä älvar 28               73,8               4,5                    28,3

Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15)                    33             285,9             32,4

1973 års fri-och rättighetsutredning (Ju 1973:19) 35             768,8           156,2                  137,5

Utredningen (Ju 1974:04) om förfarandet vid brott i

tjänsten av polismän                           41             140,8               1,3                      5,9

Utredningen (Ju 1974:08) om telefonavlyssning 43                 5,6                 -                    35,1

Summa      3 840,0           272,2                  266,6

 

351                                                               Konunittékostnader: Justitiedepartenientet

6     7     8     9        10       11       12       13       14

2,9     -     0,1   0,1       -      318,5     111,8     45,0     733,5

-

0,3 9,4

-

0,2 0,2

10,0

0,8

10,2

1,1

1,7 55,0

1,5 0,3 0,3

-

0,5 0,1 0,1 0,1

183,3

62,0

19,4

506,3

19,7

-

-

98,5

173,7

87,6

25,0

411,0

107,9

36,8

6,5

234,7

151,2

56,1

22,0

341,9

165,7

61,4

21,4

362,3

147,0

58,6

20,0

308,4

233,4

74,0

17,0

433,6

201,2

121,0

18,0

419,0

145,9

60,5

28,0

327,8

162,2

35,0

14,8

251,4

148,6

59,3

20,0

286,8

177,8

64,3

25,6

325,3

215,6

110,0

38,2

363,8

135,6

45,1

18,6

199,3

144,8

64,5

27,9

237,2

85,4

53,5

30,0

168,9

129,2

43,5

18,0

190,7

75,8

78,8

65,0

219,6

108,4

116,9

20,0

245,3

0,1

13,3

19,6

33,0

17,8

25,3

11,3

54,4

39,2

67,3

25,6

132,1

32,2

4,3 14,4 17,2

0,2 12,3

46,1

29,2

0,7 19,4

4,1

2,3

5,0

0,6 12,0

2,5

14,6 8,4

1,3 6,2

-     -      -    -       -        -     10,8     17,6      28,4

359,4        171,5        1023,8      23,4      -   8 257,1

 

27,0

41,3

68,3

21,1

31,1

52,2

4,9

20,0

24,9

3 176,2

1219,2

32 088,9

-                 -           -                   -                   0,2             -                  -          168,9

1,2                 -           -                   -                    1,2          -                  -          262,1

0,2 2,1

48,5

-

3,1

5,3

3,7

5,5

1,3

26,7

28,5

51,6

201,4

2,2 0,8

0,8 1.0

33,1

-

40,7

369,6

-        6,7

21.8           -               -          217,0
-                   6,8        -               -          965,1

65.9            -              -          508,6

105,8          -               -          645,1

69,0           -              -          142,8

85,3           -              -          371,2

522,6           -               -        1291,4

8,0            -               -          148,8

69,2           -               -            74,8

955,8          -              -     4 795,8

 

Skr 1976/77:103

352

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 föl sakkunniga biträden inom departementet

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamarbete m, m. Arbetsgrupp 1 och 2 för fortsatt översyn av kommitté­väsendet (Ju 1976: A) Diverse myndigheter Diverse firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa

188,2

188,2

 

7.41,1

4,6

41,8

18,1

38,8 295,5

1,0

./.3,0

20,7

335,0

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskosfnader (städning, telefon m, m,) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj, kr för samtliga departement) be­strids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

' Utredningsuppdraget har genom beslut 1976-10-21 övertagits av kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m. Se redogörelse under arbetsmarknadsdepartementet

 

353                                                               Konunittékostnader: Justitiedepartementet

6          7          8          9              10            n              12            13            14

0,6         -             -        0,9            -           ,/,35,0

-                      -             -         -               -              59,9

-                      -             -         -          311,4         311,4

-

-

12,2         1,0

9,9

17,3

-    238,2

10,5

17,3

12,2    240,1

13,2 39,8

548,0 9,9

311,4        947,2

23   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103

354

UTRIKESDEPARTEMENTET

1

t, o, m, 1975-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1975-07-01-1976-06-30

Lön m, m.

Dagar­voden'

 

1977:1

Kommittéei som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i krig

Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att före­ta en utredning angående Sveriges utvecklings­samarbete med u-länderna'

Nedrustningsdelegationen (UD 1976:01)

Summa

 

1

206,4

75,0

3,6

2 3

407,3

110,6

61,9

 

613,7

185,6

65,5

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av  1976

Utredningen (UD 1974:01) rörande utrikesdepar­tementets organisation

Utredningen (UD 1974:02) rörande rekrytering, utbildning och tjänstgöringsförhållanden inom utrikesförvaltningen

Summa

1976:3 4

231,0

98,3 329,3

33,0

12,8 45,8

5,8

47,2 53,0

 

Kostnader fiån kommittéanslaget under budget­året 1975/76 för sakkunniga biträden inom de­partementet m. m.

Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd till afrikanska flyktingar och nationeUa befrielse-rörelser

Svenska UNlCEF-kommittéen

Summa

47,1 4,1

51,2

' I belopoet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskosfnader

(städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässift c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement)

bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

' Kostnaderna bestrids av andra medel än kommitteanslaget

 

355

Konunittékostnader: Utrikesdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till      Summa' sättning   ning        tationer   ininistraliva myndighet, kostnader      institution m. m.

1976-07-01-12-31

Beräknad to--   talkostnad t, o, m.

------------------------   1976-12-31

Verkställda    Beräknade     (summa av
utgifter       utgifter        kolumnerna
07-01-      11-01-     3, 11, 12 och

10-31       12-31       13)

 

50,2 50,2

2,3 2,3

 

78,6

45,5

18,0

348,5

225,0

81,6

20,0 5,0

733,9 5,0

303,6

127,1

43,0

1 087,4

 

15,8

54,6

285,6

 

44,4 60,2

20,0 20,0

4,4 4,4

128,8 183,4

227,1 512,7

 

0,6 0,6

47,7 4,1

51,8

 

Skr 1976/77:103

356

FÖRSVARSDEPARTEM ENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t. o, m,      1975-07-01-1976-06-30

1975-06-30

Lön m, m,'

Dagar­voden'

 

14 15

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

1972     års värnpUktsutredning (Fö 1972:01)
1974 års underrättelseutredning (Fö 1974:01)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20) Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning

(Fö 1971:01) Ledningsgruppen (Fö 1971:03) för fortsatt utveckling

av försvarets planerings- och programbudgetsystem

(PPBG) Mihtära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)

1973     års vapenfriutredning (Fö 1973:01)
Försvarsmaktens ledningsutredning (Fö 1974:03)

(FLU-74)

1974     års försvarsutredning (Fö 1974:04)
Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)
Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om

kvinnan i försvaret (BKF) Försvarets gymnasieutredning (Fö 1975:02)

1975     års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03)
Utredningen (Fö 1975:04) om inflytande m. m, inom

värnpliktsutbildningen Utredningen (Fö 1976:01) om statsbidrag till fritids­sysselsättningar för värnpliktiga

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1976

1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning (Fö 1968:19)

Utredningen (Fö 1970:23) rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Sakkunnig (Fö 1973:02) för studier avseende utveck­lingen efter år 1977 av de delar av totalförsvaret som inte omfattas av militärt försvar, civilförsvar och ekonomiskt försvar

Summa

 

1977:

5 7

1 131,7 396,4

223.9 193.9

72,3 42,8

 

 

1 528,1

417,8

115,1

1977:

1

2 024,9

291,6

158,4

 

2

924,5

170,9

58,2

 

3 4 6

710,6

324,6

66,3

147,7 67,3 41,9

5,3

3,5 27,2

 

8

9

10

297,6

324,1

11,8

302,8 430,4

131,2

213,7

62,8

 

11 12 13

 

34,7 21,0

48,9 24,1 50,8

38,6

19,9

1 546,9

804,0

4 684,4

 

1976:   1

210,5

3,4

19,8

3

1 061,4

157,8

24,2

9

23,2

_

12,9

 

1 295,1

161,2

56,9

 

357

Konunittékostnader: Försvarsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-   Övriga ad-      Bidrag till      Summa
sättning    ning            tationer    ministrativa   myndighet,

kostnader      institution

1976-07-01-12-31

Verkställda    Beräknade utgifter'        utgifter

07-01 10-31

11-01 -12-31

Beräknad to­talkostnad t, o. m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

35,2 17,7

29,8

-

17,5 1,6

52,9

29,8

—

19,1

52,0

_

1,3

35,7

16,8

36,5

0,8

18,5

2,7 28,8

-

-

2,6 7,6 0,3

49,8

171,9

14,8

71,2

2,2 7,3

46,6

47,1

0,3

15,6

17,1

5,8

-

17,0

LO

0,3

9,5

-

0,4

0,5

0,5

-

-

-

385,3

107,7

29,0

160,5

348,9 285,8

634,7

44,5 0,7

45,2

1 525,1 682,9

2 208,0

 

539,0

181,3

60,0

2 805,2

301,7

47,1

30,0

1 303,3

158,3 78,4 98,2

27,9 76,3

12,0 60,0

868,9 442,9 300,8

532,6 941,6

77,9

205,9

202,9

15,9

75,4

100,0

10,0

1 111,5

1 568,6

115,6

117,2 62.5 56,6

65,1

90,7

2,6

16,0

50,0

8,0

198,3

203,2

67,2

68,9

32,8

30,0

131,7

0,5

3,8

6,7

11,0

3 033,4

952,3

458,1

9 128,2

 

 

0,2

29,5

-

-

5,7

41,2

-

2,9

1,2

_

_

0,1

7,1

70,7

-

3,0

52,9 231,8

14,2 298,9

26,34 1 293,2

37,4 1 594,0

 

Skr 1976/77:103                                                                                                358

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Diverse myndigheter

Diverse firmor

Diverse personer                                                                            343,6          75,1

Gemensamma kostnader                                                                 59,0           26,8

Utestående reseförskott                                                                    -                -

Summa                                      402,6        101,9

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna for kommittéer ävensom vissa andra icke beräknade lokal- och expenskosfnader (städ­ning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj, kr, för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

 

359                                                            Konunittékostnader: Försvarsdepartementet

6          7          8          9              10            11            12            13            14

50,0

5,3

5,8

-

435,9

152,8

128,7

5,4

4,3

9,1

-              -       -       50,0

- 5,8                -

17,2              _ -                -

8,5              - 34,4

4,3              - -                -

30,0             - 40,2     50,0                 -              624,7         172,6

 

Skr 1976/77:103

360

SOCIALDEPARTEMENTET

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t, o, m,          1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30    -----

Lön m, m,'

Dagar­voden'

 

Kommittéei som avslutat sin verksamhet undec 1976

Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)

Utredningen (S 1974:03) angående översyn av be­svärsorganisationen inom socialförsäkringen m. m.

Arbetsgruppen (S 1975:05) för behandling av vissa frågor i anledning av betänkande om föräldraför­säkringen

Samverkan mellan sjukvårdshuvudmännen och han­dikappinstitutet m. m. (S 1976:01)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1976

Handikapputredningen (S 1966:38) Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39) Socialutredningen (S 1969:29) Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32) Pensionskommittén (S 1970:40) Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) Barnmiljöutredningen (S 1973:08) Familjestödsutredningen (S 1974:01) Medicinalansvarskommittén (S 1974:02) Nykterhetsvärdens erkända och enskilda vårdanstalters

personalorganisationsutredning (S 1974:04) Delegationen (S 1974:05) för social forskning Pensionärsundersökningen (S 1974:06) RegionsjukvårdsuUedningen (S 1974:07) Hälsovårdsstadgeutredningen (S 1974:08) Sakkunnig med uppdrag att utreda vissa frågor be­träffande sjukvård i livets slutskede (S 1974:09) Ledningsgruppen för försöksverksamhet inom

socialvården (S 1974:11) Arbetsgruppen för social information (S 1975:01) Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) Sakkunnig (S 1975:03) med uppdrag att utreda vissa

frågor rörande kronisk toxicitet Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) Beredningsgrupp (S 1976:02) för frågor avseende

alkoholpolitiken Planeringsgruppen för bamomsorg (S 1976:03) Utredningen (S 1976:04) om samordning av viss produktion vid statens bakteriologiska labora­torium med AB Kabis verksamhet

Summa

 

1977:  6

1 147,6

227,2

84,9

11

206,5

100,7

37,7

23

-

-

7,8

24

_

14,7

_

130,4

1977:

1 354,1

 

1

2 299,7

231.9

110,1

2

1 886,6

219,9

75,8

3

4 915,3

891,1

160,2

4

628,8

176,8

-

5

1 294,3

227,6

112,8

7

305,5

304,3

66,0

8

525,2

70,8

19,7

9

380,3

376,8

36,0

10

344,3

220,4

31,0

12

151,1

68,8

46,2

13

103,8

106,5

78,6

14

471,4

507,2

84,6

15

70,5

123,3

65,8

16

130,2

207,1

59,9

17

11,8

168,1

18,2

18

57,4

221,0

15,8

19

64,3

88,7

39,2

20

-

203,3

55,8

21

_

_

_

22

-

-

6,5

25

_

_

40,0

26

-

-

28.4

27

1 150,6

13 708,9       4 413,6

 

361

Kommittékostnader: Socialdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-     Konsul-    Övriga ad-     Bidrag till      Summa sättning   ning        tationei   ministrativa  myndighet, kostnader     institution

1976-07-01-12-31

Verkställda      Beräknade

utgifter    utgifter

07-01 -    11-01 -

10-31      12-31

Beräknad to­talkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

30,0

20,0 10,0

45,9 14,8

18,4

35,0

0,2 0,1

29,7        0,7

 

0,1

-

-

-

79,2

35,0

29,7

1,0

12,1

6,0

1,9

3,7

8,0

-

-

-

71,0

65,1

0,7

0,8

1,5

56,0

4,4

_

56,2

_

-

0,5

22,9

2,4

-

1,7

4,6

385,6

60,0

0,2

23,7

55,4

285,4

3,0

27,5

-

1,2

0,7

22,0

_

_

1,1

8,7

0,3

_

_

43,6

4,1

653,1

0,4

71,2

-

6,5

3.5

25,0

-

-

0,6

4,4

0,1

143,7

5,3

35,7

_

_

0,4

8,7

3 121,5

180,3

5,5

6,4

 

 

0,1

1,1 0,6

 

 

 

50,0

 

393,2

112,3

-

153,3

59,6

-

56,6

28,2

-

14,8

18,7

25,0

617,9

218,8

25,0

365.7 303,7 1 188,9 238,7 397,1 397,3 540,9 780,3 280,8

256,7

85,9 411,0

47,5 113,2 198,4

52,8 204,4

95,2

30,0 40,0 145,0 25,0 62,0 70,0 15,0 90,0 60,0

138,1 194,1 1 343,0 270,3 292,6

70,4 112,7 195,1 211,2

91,9

35,0 75,0 60,0 35,0 45,0

339,8

67,4

-

272,9

3 443,9

265,6

121,9

1 188,8

93,7

45,0 10,0 61,0

7,6

40,6 28,4

75,0

31,3 42,9

1653,1 419,4

84,8

58,5 2 215,8

2 952,1 2 316,2 6 660,2

940,0 1 866,6

971,2 I 133,9

1          455,0
780,3

394,6 485,6

2          069,5
587,0
559,7

419,0

497,2

4 707,0

420,3

112,6

131,9 109,7

 

454,9       3 696,5    1337,2      27,5

50,0

11 130,3       3 767,4

963,0

29 569,6

 

Skr 1976/77:103                                                                                               362

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1976

Familjepolitiska kommittén (S 1966:36)   1973;  6                    1775,8               1,7

Arbetsgruppen (S 1973:09) rörande social information                              1975:21   2 793,6

1968 års bamstugeutredning(S 1969:31) 1976:4 4851,2           310,2                    58,8

Samarbetskommittén (S 1970:31) för social forskning                                           5   642,0                 -                         —

Arbetsgruppen (S 1970:36) för försöksverksamhet

inom barna- och ungdomsvården                     8 370,1             12,8                    39,6

Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970:43)                                              10   458,7             27,0                    10,5

Socialpolitiska bidragsutredningen (S 1972:02) 12                      394,2             11,4

Utredningen (S 1973:02) angående lokalisering av

statens bakteriologiska laboratorium             13 298,1               7,8                    10,5

Sakkunnig (S 1974:10) för utredning av vissa frågor
rörande utbildning av vissa frågor rörande utbild­
ning av läkare med utländsk medicinsk examen 26 0,3                  -                     28,9

Summa                    11 584,0   370,9          148,3

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande

(NUU)                                                                                        516,5             56,5

Företagshälsovård inom den statliga sektorn                                 1,9             13,0

Statens handikappråd                                                                 523,1             16,7

Diverse myndigheter                                                                           -                   -

Diverse firmor                                                                                      -                   -

Diverse personer                                                                           92,7             14,2

Gemensamma kostnader                                                                2,5                 —

Utestående reseförskott                                                                     -                   -

Summa                                    1 136,7         100,4

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) be­strids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

 

363

Konunittékostnader: Sodaldepartementet

 

10

11

12

13

14

 

10,9 1,5

1,3

36,0

LO

4,6 1,4

35,2
185,2      7,0

LO

13,3

13,6

0,7

3,0        2,4

0,4

1,7

47,4

598,7

2,0

70,3 57,9 12,1

18,7

32,2

1  777,5

2  841,0 5 482,1

644,0

440,4 516,6 406,3

316,8

 

44,3

213,8        45,2      15,2

28,9 837,7

32,2

29,2 12 453,9

 

30,4

2,4

37,1

0,5 98,7

6,4 0,3 2,0

39,5

0,5

60,5

0,5

1,4

8,0

2,4

8,4

9,7

0,6

85,9

78,8

110,3

17,3

188,8

2 928,5

2 928,5

649,3

18,6

738,1

2 928,5

12,3

106,9

98,7

8,4

4 560,8

 

Skr 1976/77:103

364

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t, o, m,      1975-07-01-1976-06-30

1975-06-30

Dag ar­voden'

Lön m. m,'

 

1977:

1977:

5,0 580,4

1976:   2

9 15

42,2 27,5

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

TrafikbuUerutredningen (K 1970:33)

Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)

Utredningen (K 1970:45) om samordning av lots­ningen i Göteborgsområdet m. m.

FlagguHedningen (K 1973:01)

Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag att ingå i en delegation för att tills vidare samordna uppbygg­naden av det framtida kontrollsystemet

Utredningen (K 1974:01) avseende regionalt gäUande generella trafikrabatter

Trafiknämndsutredningen (K 1974:03)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1977

Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)

Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)

1969 års vägutredning (K 1970:35)

Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)

Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märk­ning av olja i fartyg (UMOF)'

Traflkpolitiska utredningen (K 1972:07)

Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)

Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Sakkunnig (K 1975:04) med uppdrag att behandla frågan om huvudmannaskaps- och ägarförhållanden vad avser färjetrafiken mellan Gotland och fast­landet

1975 års Öresundsdelegation (K 1975:06)

Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid användning av truckar

Stockholmsregionens allmänflygutredning (K 1975:08)

Utredningen (K 1975:09) om sjömanspension

Utredning (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstads­rörelser m. m.

Utredningen (K 1976:02) om vissa körkortsfrågor

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976

Flyglrafikledningskommittén (K 1967:44) Utredningen (K 1970:43) ang. åtgärder mot över­givna fartyg m. m. Leasingutredningen (K 1972:06)

 

3 5

3 118,8 1 914,9

120,0 143,4

111,3 64,1

7 11

107,5 147,7

30,2 110,3

21,6 59,6

13

-

-

-

15 16

559,5 81,7

327,1 76,4

86,5 33,1

376,2

807,4

5 930,1

293,6 698,7 391,4

324,2

55,0

32,8

5,1

42,8

190,2

29,6

32,6 101,8 29,8 44,8 80,6

154,4 1 230,7 447,5 221,1 366,8

9 10 12 14

498,7

138,6

82,0

283,2

17 18

19

20 21

93,1

11,4

75,2 13,2

122,3

60,7

22 23

4 128,4

31.8 479,9

2 071,9

145,0 216,8

22,5 38,5

 

365

Konunittékostnader: Kommunikationsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Beräknade utgifter 11-01 - 12-31

Reser-      Tryck-      Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till      Summa
sättning   ning    tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution

1976-07-01-12-31

Verkställda utgifter 07-01-10-31

Beräknad to­talkostnad t, o, m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 och 13)

 

29,5 3,6

149,7 77,0

41,5 90,6

0,4 4,7

452,4 383,4

1,6

3 572,8 2 298,3

 

8,4

6,7

5,9

58,5 184,2

0,5 101,0

166,5

432,9

 

77,2

0,6

1,1

2,9

7,3

-

-

-

126,0

234,0

133,2

13,9

 

 

 

0,4

33,6

-

-

1,1

19,0

-

:

0,3

4,5

 

96,0

 

11,6

54,5

105,1

23,3

11,4

-

123,3

1,1

11,5

-

-

2,0

8,8

4,0

341,3

2,0

1,0

 

1,5

 

68,8

—

673,3

2,2

12,0

—

—

0,7

3,5

-

-

0,7

185,7    58,5        1 340,5      33,8

 

495,4 116,8

169,7 36,4

18,0

1 690,7

309,2

18,0

0,4

132,5

242,3

34,7

81,0

101,1

18,1

25,0 35,0

133,1 795,0 304,2 140,3 719,9

48,4

193,7

29,8

88,8

157,6

10,0 52,0 20,0 18,5 110,0

2,5 959,7

7,3 334,0

500,0

11,4 87,9 78,1

2,0 70,2 71,8

33,0 19,4

36,8

55,3 48,4

24,0 46,0

3 678,8

1 307,5

892,9

1 242,6 234,9

7 948,0

294,0 937,2 769,8 377,0

345,9

2 271,4

801,5

468,7

1 354,3

9,8

1 793,7

13,4 191,1 169,3

116,1 94,4

19 007,6

 

0,1

13,1
2,0      13,0

2,9

0,5

25,5

55,3 81,5

2 097,4

200,3 298,3

 

Skr 1976/77:103                                                                                                366

1

Sakkunniga (K 1973:03) med uppdrag att utreda vissa
frågor rörande det allmänna kommunikationsväsen­
dets anpassning till de handikappades behov  19       188,4       115,5          65,2

1974 års tidningstaxeutredning (K 1973:08)      23        52,9           1,7           16,8

Utredning (K 1974:02) med uppdrag att utreda den
framtida verksamheten inom televerkets verkstads-
rörelse m, m,                                                     25       111,9         19,6           11,4

Sakkunnig (K 1975:01) med uppdrag att utreda frågan
om den framtida organisationen och finansieringen av
den verksamhet som bedrivs av handelsflottans väl­
färdsråd                                                            27         35,7         30,7           39,5

Sakkunniga (K 1975:02) med uppdrag att verkställa
översyn av sjöfartsverkets förslag rörande utvidgad
skyldighet att anlita lots                                   28          0,8           7,0           26,1

Summa                    2 823,4     235,5        228,7

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

Diverse personer                                                               -         151,0             3,9

Gemensamma kostnader                                                   -           69,1                 -

Utestående reseförskott                                                    _                -                 -

Stängselnämnden (K 1976: A)                                           -                 -             1,1

Summa                           -          220,1           5,0

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningssamaibete m. itu

Svenska sakkunniga (K 1967:37) inom Nordisk kom­
mitté för trafiksäkerhetsforskning (NKT)                      130,2            -             28,3

360,4 113,4

39,3

11,9 16,3

91,7

13,4

35,6

84,5 3,0

-

6,0

Nordisk kommitté (K 1967:38) för transportekonomisk forskning (NKTF)

Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971:02) (NTR)

Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971:04) för trans­portfrågor (NÄT)

Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom Nordisk kom­mitté för vägtrafiklagstiftning (NKV)

Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:03) (NBK)

Summa                       783,2        52,7          98,1

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

* Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m, m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) be­strids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

' Kostnaderna bestrids av jordbruksdepartementet med 57,5 tkr 1975/76 samt 0,1 tkr 1976/77. Kostnadema bestrids av kommundepartementet med 9,5 tkr 1975/76 samt 48,2 tkr 1976/77

 

367

Konunittékostnader: Kommunikationsdepartementet

 

11

12

13

14

 

1,6      93,6

10,4      22,1

15,9       6,8 1,7

298,6 52,7

487,0 105,6

 

5,3

15,8

52,1

164,0

 

5,8

4,1

0,1

80,2

115,9

 

4,4        4,9

29,6        166      18,8       9,1

42,4 688,3

43,2 3 511,7

 

0,1 5,6 1,1 6,8

7,6

7,6

38,8

38,8

 

154,9

49,5

115,6

31,1

5,6

10,9

2,2

-

91,5

278,3

204,4

146,7

16,5

2,2

369,8

 

45,4

16,9

22,4 16,8

18,4

8,7 6,5

89,7

21,4

21,4

0,2

,/.5,5 1,2

8,2

8,2    ./.4,1

10,6

10,6

12,8

7,0

195,4

 

44,9 88,3

10,2

25,7

10,0 20,0

425,5 247,4

76,8

35,3

10,0

213,8

14,7 6,5

10,3 1,3

2,0

111,5 10,8

276,6

95,6

49,0

1 204,4

 

Skr 1976/77:103

368

Ekonomidepartementet

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t. o, m,          1975-07-01-1976-06-30
1975-06-30   -------

Lön m, m,'

Dagar-voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Fondbörsutredningen (Fi 1967:32)

Summa

1977:1

1 234,6 1 234,6

70,7 70,7

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)   1977:2

Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet

mellan bankgiro och postgiro                                 3
Utrikeshandelsstatistikutredningen (Fi 1974:06)       4
Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)              5
Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapital­
tillväxten                                                              6
Finansieringsbolagskommittén (Fi 1975:08)             7
Banklagsutrcdningen (Fi 1976:04)                          8

Summa

518,7

29,9 59,4

608,0

103,9 89,8

193,7

62,7

34,6 7,8

14,9 8,9

128,9

 

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

1975 års långtidsutredning (Fi 1975: A)

Summa

46,6 46,6

1,3 1,3

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

 Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c: a 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen

 

369

Kommittékost nåder: Ekonomidepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-     Konsul-   Övriga ad-     Bidrag till      Summa'
sättning   ning tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution

1976-07-01-12-31

Verkställda    Beräknade utgifter'        utgifter

11-01-12-31

07-01-10-31

Beräknad to­talkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 2, 11, 12 och 13)

 

13,9 13,9

0.1 0,1

84,7 84,7

5,8 5,8

40,0 40,0

1 365,1 1 365,1

 

 

0,1

-

-

2,2

3,6

0,3

17

5,5 0,2

4,7

_

2,6

7,7

8,4

0,3     19,9       15,6

65,0

5,5

159,9

7,8

119,7 8,9

366,8

15,8 61,0

100,5 9,7

187,0

12,0

25,0 1,3

45,0

7,0

10,2

100,5

611,5

35,4

305,3

9,1

265,2 25,6 10,2

1 262,3

 

0,8

295,5

135,1

0,5

200,0

679,8

277,1

0,8

295,5

135,1

0,5

200,0

679,8

277,1

24   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103

370

BUDGETDEPARTEMENTET

iommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t. o, m,      1975-07-01-1976-06-30

1975-06-30

Lön m, m.

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Markdelegationen (K 1957:30)' Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43) Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt Hemvistsakkonniga (Fi 1970:71) Datasamordningskommittén (Fi 1971:03) Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08) Varusmugglingsutredningen (Fi 1973:04) Utredningen OFi 1975:05) om DAFA:s ekonomiska

situation m, m, 1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09) Tidskriftsutredningen (Fi 1976:01)

Summa

1977:

 

1

2 106,1

33,1

125,0

3

1 058,3

91,8

37,9

5

1 520,7

508,0

72,2

6

796,5

146,2

57,9

7

812,0

200,7

72,3

10

1 826,7

308,0

60,2

13

1682,1

499,1

72,7

16

673,6

91,8

69,7

19

440,5

158,5

52,0

24

_

3,0

12,5

27

_

115,7

5,1

28

—

—

-

637,5

2 155,9

10 916,3

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egen­
domsförvaltning                                             1977:
1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)
Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)
Utredningen (Fi 197L;01) om beskattning av utländska

artister Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05) Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971:07) 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02) Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m, m, i

skatteprocessen Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan

om förvaltningen av Drottningholms kungsgård Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen m, m, Kustövervakningsutredningen (Fi 1974:04) Utredningen (Fi 1974:05) angående den statliga personal­utbildningens fortsatta inriktning och organisation Besparingsutredningen (Fi 1975:01) Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) Energiskatteutredningen (Fi 1975:07) Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänste­pensioner Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03) 1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05) Utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi

Summa

 

2 4 8

257,2 1 282,9

422,8

38,9 184,0

9 11

12 14 15

291,0

115,8

856,1

1 344,3

119,1

274,3 636,4

41,5

25,4

69,8

226,8

17

678,0

121,6

110,9

18

-

-

1,6

20 21

10,4 47,2

2,1 110,0

30,1 19,3

22 23 25 26

9,6

59,7 191,2 108,3

30,4

19,9 58,1 52,2 13,1

29 30 31 32

-

-

3,3

894,9

4 892,5

2 075,9

 

371

Kommittékostnader: Budgetdepartementet

 

 

 

 

6

7

8

9

10

11

12

13

14

 

 

 

 

 

 

 

 

Beräknad to-

 

 

 

 

 

 

 

 

talkostnad t. 0, m.

 

 

 

 

 

 

1976-07-01-

-12-31

 

 

 

 

 

 

 

 

1976-12-31 (summa av

Reser-

Tryck-

Konsul-

Övriga ad-

Bidrag till

Summa

Verkställda

Beräknade

sältning

ning

tationer

ministrativa

myndighet.

 

utgifter'

Utgifter

kolumnerna

 

 

 

kostnader

institution m, m.

 

07-01-10-31

11-01 -12-31

3, 11, 12 och 13)

 

 

2,7

2,5

 

163,3

 

 

2 269,4

_

_

0,2

_

_

129,9

52,6

-

1 240,8

17,6

150,4

21,3

9,3

—

8,8 2M9,3

123,0

58,1

2 480,6

0,7

44,5

—

—

—

-

—

1 045,8

20,4

_

_

4,5

_

297,9

125,5

-

1 235,4

16,4

_

82,2

6,4

_

473,2

77,9

-

2 377,8

16,2

37,1

83,3

17,3

-

725,7

331,9

86,0

2 825,7

7,7

27,2

—

2,2

-

198,6

0,3

—

872,5

16,2

-

-

0,2

-

226,9

45,0

-

712,4

5,9

0,3

48,8

_

_

70,5

_

_

70,5

1,6

_

2,0

1,2

_

125,6

106,0

41,8

273,4

0,5

-

0,1

0,5

-

1,1

2,9

98,6

102,6

103,2       259,5       240,6       44,1

3 440,8

865,1

284,5

15 506,9

 

1,1 1,0 0,2

 

16,8

82,1

20,1

1,2

1,6

4,0

27,4

7,0

11,4 0,2

1,6

0,5

0,1 0,6

21,5

0,6

55,3

7,4

135,0

48,3 2,6

32,8 1,6

 

38,9 727,0

44,0 405,1

30,0

26,0

117,0

30,0

366,1

2 532,0

162,7

29,4

383,0

872,6

54,5

35,3

91,0

277,8

22,0

24,0

32,0

130,0

530,2 204,5

1        362,1

2        624,7

309,3

91,7

44,0

1 123,0

1,6

7,4

1,0

10,0

32,8 136,7

34

5,0 3,0

48,2 221,7

264,0

252,9

193,5

45,1

49,4

116,1

85,6

52,1

99,4 29,8 29,3 21,0

422,4 398,8 308,4 118,2

3,3

19,9

114,2

2,0

20,0 63,1 19,8

43,2

177,3

21,8

 

2043       115,8        156,7

4,7

3 452,8

1 480,9

716,4

10 542,6

 

Skr 1976/77:103                                                                              372

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1976

Budgetutredningen (Fi 1970:64)                 1974:16        1073,7     8,0

Arbetsgruppen (Fi 1970:58) för utredning av vissa
frågor rörande tullpackhuskarlslagen        1975:13      65,6            -                 -

Sakkunniga (Fi 1971:04) med uppdrag att verkställa
översyn av den kreditpolitiska beredskapslagstift­
ningen  ■                                                          22        93,4            -             ./,5,5

1976: 3 5

14 18

23

6,5

384,5

570,7

59,5

1 696,3

9,9

29,5

0,5

104,3

6,9

20,2 21,2 53,5

25 29

410,1 35,9

10,7

19,6 20,8

31 38

144,9

97,1

1,3 11,3

Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i skuld­förbindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel

Förhandlingsutredningen (C 1968:16)"

Realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79)

Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06)

1972 års pressutredning (Fi 1972:07)

Utredningen (Fi 1972:09) angående kvinnornas situation inom den staligt lönereglerade offentliga förvaltningen

Fastpriskommittén (Fi 1974:01)

Jury (1974:03) föi bedömning av förslag till ny prägel på rikets mynt m, m,

Checklönekommitten (Fi 1975:04)

Summa                     4 541,1       260,0         149,3

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

Diverse firmor                                                                                      -                 -

Diverse personer                                                                         144,8           12,5

Gemensamma kostnader                                                                 2,6                 -

Utestående reseförskott                                                                     -                 -

Summa                                       147,4          12,5

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

*         Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader
(städning, telefon m, m,) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c: a 4,7 milj, kr för samtliga departement)
bestrids från anslaget CJemensamma ändamål för statsdepartementen

' Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr, o, m, 1967-07-01 Kostnadema bestrids från anslaget 7 E 15 fr,o,m, 1976-07-01

*         Kommittén överflyttad från civildepartementet fr, o, m, 1969-07-01

 

373                                                                    Kommittékostnader: Budgetdepartement<

6          7          8          9              10            11            12            13            14

8,0            _            _           1 081,7

-               -             -               65,6

./,5,5            -            -               87,9

 

39,5

66,9

0,2

161,7

27,6

0,1

2,7

0,2

114,6 0,3

31,0

0,4

0,3

0,3

-

0,9

40,0

344,0

58,6

4,1

6,9            -            -              13,4

9,9            -            -            394,4

116,6           -            -            687,3

22,0           -            -              81,5

389,3           -            -         2 085,6

176,5           -              -          586,6

21,1           -              -            57,0

98,7           -              -          243,6

12,5           -              -            12,5

856,0           -              -       5 397,1

33,6

—

157,6

1,0

15,0

10,6

18,8

22,6

30,0                                                        3,6

0,3             -             -                                                        -

4,5                                                         7,9

18,8             -             -                                                       -

19,1             -         34,5 11,5               -                      225,0               34,2

 

Skr 1976/77:103

374

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

1

271,7

19,6

 

 

 

Kom­mitténs nr i be-

Utgifter (i tusentals kronor)

t, o. m.

1975-07-01-

-1976-06-30

rättelsen

1975-06-30

 

 

Lön

Dagar-

 

 

m. m,'

voden'

1977:  2

2 420,8

 

19,0

5

1 155,5

26,6

14,2

19

212,4

16,5

42,7

20

391,5

180,3

23,3

21

349,8

55,7

59,1

22

252,2

125,6

67,9

23

279,3

226,8

32,9

50

-

57,5

12,6

54

-

-

-

Kommitténs benämning

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

1965 års musei-och utställningssakkunniga (E 1966:52) Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) ObUgatoriekommittén (U 1973:03)

1973  års expertgrupp för konsmtbildning (U 1973:05) Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07) Dansarutredningen (U 1973:09)

1974  års skolhälsovårdsutredning (U 1974:01) Riksinternatutredningen (U 1975:21) Kulturtidskriftsutredningen (1976:03) Organisationskommittén (U 1976:05) för konstnärs­nämnden        56        -

Summa                     5 061,5      689,0

Kommittéer som fortsätter sin verksamliet vid ingången av 1977

:   1

3

8 293,1 1 386,0

849,4 122,4

163,6 32,6

4 6

7 8

131,1

1  052,6

2    235,4
494,0

93,6

352,3

9,3

30,7 17,3 19,3

9

2 642,0

806,8

301,5

10 11 12

2 025,6 6 923,3

101,4 200,7

10,5 23,0

13

834,9

104,8

44,4

1:31 ':14

128,8 837,7

61,0

277,2

47,4

15 16 17 18 24 25 26

3 264,8

1 809,1

1 047,8

554,4

84,1

486,4

190,7

751,6 1 188,9 375,6 168,1 124,0 776,8 485,9

122,9 81,2

103,5 49,8 10,6

110,1 88,2

Lokal- och utrustningsprogramkommittéema (E 1965:54) för universitet och högskolor

Dataarkiveringskommittén (U 1968:48)

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsregle­ring av upphovsiättsliga frågor på undervisningsom­rådet

1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)' Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)

1969 års psalmkommitté (U 1970:47)' Organisationskommittén (U 1970:60) for högre mu­sikutbildning

Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning och forskning i övre Norrland

Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete

Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U1971:09)'

Utredningen (U 1971:13) ang,den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet

Ämbetsmannakommittén (U 1971:14) för nordiskt kul­turellt samarbete'

Forskningsiådsutredningen (U 1972:02)

Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna

Bibelkommissionen (1972:07)*

Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)

142,9

1973 års betygsutredning (U 1973:01) Utlandsskoleutredningen (U 1974:03)

1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04) Fonkanitbildningsutreiningen(U 1974:06) Oiganisationskommittén (U 1974:07) för riksantikva­rieämbetet och vissa museer    27        69,9

 

375

Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-   Övriga ad-      Bidrag till
sättning   ning  tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m, m.

Beräknad to­talkostnad t, o, m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna

1976-07-01-12-31

Summa        Verkställda   Beräknade utgifter        utgifter 07-01-10-3ril-01-12-31 3, 11, 12 och 13)

 

1 182,9

 

34,6

48,9

-

1,8

1,6

-

1,7

2,9

13,2

0,1

23,5

2,4

25,6

-

L6

2,7

26,7

-

0,8

6,1

16,5

0,2

11,0

0,3

49,2

118,2

38,6      16,2

 

19,0

43,7

40,8

8,3

144,5

-

209,8

14,1

154,0

44,6

223,4

31,4

293,3

139,5

98,1

14,6

-

37,0

27,2 360,4

60,0

30,0

90,0

2 483,5 1 204,6 356,9 615,4 608,4 507,0 712,1 112,7 67,0

27,2

6 694,8

 

128,7 20,6

16,9

./,5,0 31,2

59,3

9,0 20,8 29,3

162,6 190,2

-

8,1 4,0

248,0

23,3

0,1

86,9

1,8 26,4

3,3

-

2,9

124,0

 

212,9 206,8

413,8 130,9

190,0 40,0

10 109,8 1 763,7

304,0 514,4 252,1

20,4 76,1 86,4

14,0 45,0 30,0

131,1 1391,0 2 870,9

862,5

466,6

486,6

250,0

4 845,2

113,7 256,3

18,1 67,9

50,1 20,0

2 207,5 7 267,5

 

0,7

310,2

93,2

70,0

623,3

46,5

28,0

1 532,7

 

21,5

-

-

-

38,1

-

177,6

2,6

62,7

180,5

185,7

31.2

54,8

-

-

94,5

61,1

110,4

3,0

3,7

25,5

-

6,6

3,0

18,3

-

-

0.9

33,6

29,2

0,5

50,3

88,1

14,1

17,4

3,9

110,0

 

82,5

38,2

_

249,5

542,9

141,8

70,0

1 592,4

1 444,6

221,9

250,0

5 181.3

1419,4

488,6

262,0

3 979,1

657,3

152,1

70,0

1 927,2

253,0

101,3

45,0

953,7

153,8

64,9

30,0

332,8

1 100,5

407,9

193,6

2 188,4

697,6

250,5

148,0

1 286,8

 

21,7

184,2

70,9

35,4

360,4

 

Skr 1976/77:103                                                                                               376

Radioutredningen (U 1974:08)                         1977:28      395,6        860,8            193,2

Utredningen (U 1974:10) om andUg vård                 29          9,5             -                12,1

Samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiktsmotiverad

forskning'                                                           30         16,7         97,6            180,1

Utredningen (U 1975:01) rör, viss klinisk odontologisk

verksamhet                                                         31         14,6         58,4              13,7

Skeppsholmsgruppen(U 1975:03)                            32            -               -                 3,3

Centrala organisationskommitte'n (U 1975:04) för hög­
skolereformen                                                       33            -          342,6             70,0
Beredningen (U 1975:05) för internationellt utbildnings­
samarbete                                                                                   34                 -             187,8                    20,6
Biblioteks- och dokumentationssamverkanskommittén

(U 1975:06)                                                        35            -          123,7             32,1

LUP-utredningen (U 1975:07)                                  36            -           50,0               9,1

Organisationskommittén (U 1975:08) för Umeå hög-

skoletegion                                                         37            -          144,7             27,0

Organisationskommittén (U 1975:09) för Uppsala

högskoleregion                                                    38            -          241,2             63,3

Otganisationskommittén (U 1975:10) för Stockholms

högskoleregion                                                    39            -          324,5             58,6

Organisationskommittén (U 1975:11) för Linköpings

högskoleregion                                                    40            -          175,0             50,3

Organisationskommittén (U 1975:12) för Göteborgs

högskoleregion                                                    41            -          225,7             35,2

Organisationskommittén (U 1975:13) för Lund-Malmö

högskoleregion                                                    42            -          309,2             42,1

Utredningen (U 1975:14) rörande studiedokumentation

och statistik för högskolan                                    43            -          109,2             39,9

Elektronmusikutredningen (U 1975:15)                    44            -             0,7

Studiestödsutredningen (U 1975:16)                        45            -          213,0             19,0

Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtids­
studier « '                                                             46        1 327,5    907,6             92,6
Voksenåsenkommittén (U 1975:18)                                            47                 -                   -      9,6
Folkbildningsutredningen (U 1975:19)                                        48                 -             118,2       9,9
Sakkunnig (U 1975:20) för förhandlingar med Aka­
demien för de fria konsterna                                                      49                 -                   -                     4,7
Massmedieforskningsutredningen (U 1975:22)                             51                 -              87,0                   14,2
Utredningen (U 1976:01) ang, praktisk-teologisk ut­
bildning                                                                                            52                  -                    -        -
Byggnadsvårdsutredningen (U 1976:02)                                       53                 -                  -      -
Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden                    55                 -                   -
Utredningen (U 1976:06) om stöd till de fria trossam­
fundens teologiska seminarier m. m,                                          57                 -                   -      -
Organisationskommittén (U 1976:07) föi forsknings­
råden                                                                                           58                 -                   -  -
Förhandlare (U 1976:08) för förhandlingar om utform­
ningen av en utställningsersättning inom det statliga

omrädet                                                              59            -              -                  -

Kommittén (1976:09) för fortsatt utredning samt plan­
läggning av själavården och övriga kyrkliga beredskaps­
frågor vid krig eller krigsfara                                  60            -               -                  -
Utredningen (U 1976; 10) om den gymnasiala utbild­
ningen                                                                                    61                -                  -
Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet

(U 1976:11)                                                        62            -              -

Arbetsgruppen (U 1976; 12) för vissa frågor rörande De

blindas förenings biblioteksverksamhet                  63            -               -

Svenskt medlemsorgan (U 1976:13) för HASA          64            -               -

Kommittén (U 1976:14) för att förbereda det svenska
deltagandet i Unescos konferens om miljövårdsutbild­
ning år 1977                                                       65            -              -

Summa                    36 255,6       11569,6     2 276,8

 

377                                                        Konunittékostnader: Utbildningsdepartementet

6          7          8          9              10           11           12            13            14

77,6 15,8

—

16,7

10,6

36,2

8,4

1 837,4

51,5

23,3

-

-

-

45,0

158,5

98,1

3,4

25,6

-

24,0

7,6

17,9 0,2

0,2

-

1,2

58,9 25,3

1,0 4,8

4,4 4,5

19,9 11,1

8,0

-

8,0

3,5

18,0

-

4,9

6,4

40,0

0,6

4,1

15,8

39,5

7,0

-

19,6

35,3 0,5

5,2

0,1 0,1 0,5

:

1,5

34,4

11,4

3,5

35,2 0,9

43,9 2,1

54,3 3,0

14,0

0,1

33,0

0,3

_

0,1

-

-

456,5

65,0

 

1 158,9 27,9

314,5 4,8

180,0 10,0

2 049,0

52,2

2 667,7

152,8

330,0

3 167,2

95,4 3,3

21,0 4,4

16,0

147,0

7,7

717,6

333,4

20,0

1 071,0

265,6

154,5

65,0

485,1

175,1 59,3

87,3 33,1

83,5 25,0

345,9 117,4

255,9 350,2

124,6 148,4

74,0 75,0

454,5 573,6

402,6

258,5

117,8

778,9

254,6

112,5

58,0

425,1

321,4

191,3

84,0

596,7

417,4

258,3

107,6

783,3

184,5

1,3

239,2

86,1

19,6

179,2

25,0 18,6 94,5

295,6

39,5

512,9

1 233,0

23,1

135,5

348,8

8,1

279,7

116,0

8,0

344,0

3 025,3

39,2

759,2

4,7 148,6

3,1 113,1

3,0 55,0

10,8 316,7

0,1

37,3 21,9 37,0

29,6 27,3 38,0

67,0 49,2 75,0

-

4,6

5,0

9,6

-

1,2

55,8

57,0

4,0             4,0

 

0,3

10,0

10,3

11,6

21,5

33,1

-

7,0

7,0

1546,3    1258,2    2 591,4    561,0        825,5                      20 628,8       6 635,8         3 879,3           67 399,5

 

Skr 1976/77:103                                                                              378

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976

1974:16

1975:10

11

2 796,6 7 451,0 1 347,2

1,2

1,2

52 1976:08

37,1 1681,8

2,9 59,4

17,4

13 17

4 918,7 876,3

135,3 64,2

4,3 34,9

19

22 23 31

102,1 366,0 271,0 291,1

104,7

18,6

Läramtbildningskommittén (U 1970:44)

1968 års utbUdningsutredning (U 1969:47)

1968 års studiemedelsutredning (U 1969:48)

Organisationskommittén (1974:05) för statens kul­turråd

Kommittén (1969:51) för studiestöd åt vuxna

Kommittén (U 1970:56) för försöksverksamhet med vuxenutbildning

Sameutredningen (U 1970:68)

Sakkunnig (U 1971:11) för att utarbeta förslag till restaureringen av Vadstena klosterkyrka

Studiereseutredningen (U 1972:03)

Studerandehälsovårdsutredningen (U 1972:05)

Joumalismtbildningsutredningen (U 1973:08)

Arbetsgmpp (U 1974:09) för beredande av vissa
frågor rör. samarbetet mellan staten och Hermods
korrespondensinstitut                                      40        39,0            -

Arbetsgruppen (U 1974:11) för vissa kulturminnes­
vårds-och museifrågor                                     42       130,9          2,5             26,8

Invandrargnippen(U 1975:02)                           44         55,3         38,1             27,7

Summa                  20 364,1    408,3          130,9

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

Diverse myndigheter                                                           -                             43,7

Diverse firmor                                                                      -         -                         -

Diverse personer                                                      4 577,9 1412,2                  217,0

Gemensamma kostnader                                                    - 36,9                     11,0

Utestående reseförskott                                                   — —                             —

Summa               4 577,9 1492,8                   228,0

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader

(städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt c:a 4,7 milj. kr för samtliga departement)

bestrids från anslaget Gemensamma ändamål for departementen

' Kostnadema har bestridits med förskott ur kyrkofonden

" Bibelkommissionens kostnader, vilka t. o, m.   1976-06-30 bestridits med medel ur kyrkofonden, belastar

fr, o. m. 1976-07-01 åttonde huvudtitelns kommittéanslag

' Kostnadema har bestridits med andra medel än åttonde huvudtitelns kommittéanslag

' Kommittén överflyttad från justitiedepartementet fr, o, m. 1975-10-16

' Kostnadema har bestridits av justitiedepartementet med 286,8 tkr 1975/76

' Nordisk kommitté som fr.o.m. år 1975 ej längre redovisas i berättelsens kommittéavsnitt

 

379                                                       Konunittätostnader: Utbildningsdepartementet

6          7          8          9              10            11            12            13            14

0,1 1,6 1,2

-

2,9 190,7

-

85,3 303,8

3,7

167,7

0,3

52,4

0,1

0,1         -           -        -                 -               0,1           -               -          2 796,7

0,4         -           -        -                 -               1,6           -               -          7 452,6

1 348,4

40,0
20,6     87,7      2,0        3,6           -            190,7          -               -          1 872,5

6,1         11,3             -        4,9 ./.76,6        85,3          3,7             -       5 007,7

1,9       191,3            -        1,5      -         303,8             -             -       1 180,1

102,2

0,9         43,2             -        0,3     -         167,7             -             -          533,7

0,3                -             0,3             -             -          271,3

1,8         50,6             -          -       -           52,4             -             -          343,5

-             -             -          -           -                 -        11,9             -            50,9

5,1             -             -       13,0      -           47,4             -             -          178,3

3,1         36,6           1,4        1,9   -         108,8             -             -          164,1

50,0       420,7           3,4      25,5 ./.76,6 %2,2     15,7             -   21 342,0

1 128,7 549,4

 

0,9

-

2,1

_

-

./,289,6

 

0,2

112,5

3,3

126,9

24,0

3,0

26,6

8,2

656,5

28,8

-

-

-

145,2

./.259,7

137,2

680,7

 

1 175,4

444,8

./. 289,4

-

2 445,3

771,8

742,2

123,5

28,8

19,5

678,1     4 102,3        1 359,6

 

Skr 1976/77:103

380

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Utgifter (i tusentals kronor)

Kom­
mitténs                                                   

Mibe-       t. o, m,       1975-07-01-1976-06-30

rättelsen   1975-06-30

Lön m, m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstalterna på jordbrukets område

Organisationskommittén (Jo 1974:06) för beredning av vissa frågor om den framtida organisationen av växtskyddsverksamheten

Västerdalälvsutredningen (Jo 1975:01)

Utredningen (Jo 1975:02) om omhändertagande av sjukhusavfall

Utredningen (Jo 1975:03) om åtgärder för att motver­ka de negativa effekterna av svavelutsläpp

Utredningen (Jo 1975:04) om jordbruksnämndens or­ganisation

Skunnig (Jo 1976:07) för överläggningar rörande avtalet i fråga om riktlinjer för hästtävlingar med totalisatorverksamhet m. m.

Summa

1977:   3

12 15

16

17 18

27

337,5

104,6 28,6

470,7

124,7

124,7

80,2

40,0 87,8

43,4

24,5

18,8

4,8 299,5

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

Lokal-och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för jordbrukets högskolor

Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)

Utredningen (Jo 1971:08) om kostnadema för mil­jövården

1972     års jordbruksutredning (Jo 1972:04)
Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötsel­
anläggningar

CJenbankutredningen (Jo 1973:04)

1973     års skogsutredning (Jo 1973:06)

1973  års fiskevattensutredning (Jo 1973:07) Emåutredningen 1974 (Jo 1974:02) Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03) Jordförvärvsutredningen (Jo 1974:07)

1974  års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09) Utredningen (Jo 1975:06) om vissa"frågor inom

växtförädlingsverksamheten

Fiskerikommittén (Jo 1975:07)

Utredningen (Jo 1976:01) om registrering av fri­tidsbåtar

Energi- och miljökommittén (Jo 1976:02)

Kommittén (Jo 1976:03) för de svenska förberedelserna inför FN: s vattenkonferens

Utredningen (Jo 1976:04) om den regionala labo­ratorieverksamheten

Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skörde­skadeskyddet

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljö­skyddslagstiftningen

Utredningen (Jo 1976:08) om karantänsverksamheten för djur

Summa

1977:

 

1

426,2

_

68,9

2

753,8

256,3

31,7

4

1 085,8

167,5

130,0

5

1618,1

229,8

192,1

6

232,9

5,2

71,0

7

282,3

—

13,5

8

789,3

215,2

71,6

9

270,9

255,0

96,5

10

60,9

53,9

23,5

11

84,1

62,9

42,4

13

154,9

49,2

47,5

14

46,1

-

52,0

19

 

47,1

15,0

20

 

-

 

21

 

26,1

_

22

 

25,2

2,2

17,3

1,6

23 24 25 26 28

859,5

1 410,7

5 805,3

381

Konunittékostnader: Jordbruksdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-     Tryck-      Konsul-   Övriga ad-      Bidrag till      Summa'
sättning    ning tationer    ministrativa   myndighet,

kostnader     institution

76-07-01-12-31

Verkställda    Beräknade
utgifter    utgifter

11-01-12-31

07-01-10-31'

Beräknad to­talkostnad t, o, m, 76-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

4,7

2,1

0,2

87,2

424,7

 

0,3

2,3 50,9

-

37,2 128,9

12,0

-

12,1

24,1

3,8

4,0

8,1

0,5

-

102,1

6,4

182,2      0,5

 

79,5 392,6

14,8 92,8

67,5

36,6

56,4

2,6

27,4

-

4,8

-

715,4

146,8

8,7

8,7

198,9 514,0

112,8

59,0

27,4

4,8 341,6

 

652,9    15,7

 

2,6

54,4

-

-

8,7

-

-

-

1,5

0,1

20,3

1,7

43,6

30,4

84,3

0,4

60,7

0,9

_

1,1

0,3

—

-

0,1

12,1

—

367,8

10,2

82,9

_

115,6

-

25,9

—

55,2

-

19,1

0,5

—

—

17,0

—

0,6

-

46,7

-

-

-

23,2

_

_

0,5

5,9

-

-

-

1,4

_

0,5

0,1

1,4

-

-

0,7

8,6      0,9

3,7

356,7

86,3

10,0

10,0

 

125,9 296,7

17,8 79,0

10,0 71,9

579,9 1 201,4

321.1 580,6

201,0 107,1

83,3 127,0

1        691,2

2        432,8

138,9 13,9 676,9 560,0 158,5 124,9 114,3 98,7

56,7 10,3 106,9 280,8 21,5 39,3 19,5 83,8

27,0 17,0 157,8 92,3 23,5 27,2 15,1 28,0

455,5 323,5 1 730,9 1 204,0 264,4 275,5 303,8 256,6

85,8 5,9

52,1 92,5

44,7 25,4

182,6 123,8

28,1 29,5

26,6 174,9

6,0 30,0

60,7 234,4

28,4

36,5

82,3

147,2

3,7

11,2

38,4

53,3

-

24,1

31,2

55,3

-

0,9

32,0

32,9

 

 

5,5

5,5

391,8

1 442,5

975,6

11615,2

Skr 1976/77:103                                                                                                     382

i                                                                    2              3              4                  5

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1976

Jaktmarksutredningen (Jo 1968:31)                  1975:   1        1315,0       -                5,3

Organisationskommittén (Jo 1970:30) i anledning
av veterinärhögskolans och statens veterinärmedi­
cinska anstalts omlokalisering                                9        1178,0         -                 -

Fritidsbätutredningen (Jo 1970:33)                          10        1201,8

Ren-bU-utredningen (Jo 1974:08)                            16         11,0           -               14,9

Sakkunniga (Jo 1975:05) med uppdrag att förhandla
om inrättande av ett företag för behandling av mil-
jöfarUgt avfall                                                      22                          -                7,9

Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968:32)             1976:  2      627,5           -               72,4

Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970:25)             3        452,8           -              52,0

Summa                     4 786,1           -             152,5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

Miljövårdsberedningen                                                                           in           ia-x

Beredning för samordning av miljövårdsfrågor                                    7   Å              IVi

Miljödatanämnden                                                                            625,0            33,3

Diverse myndigheter                                                                             ~                 "

Diverse firmor                                                                                      ~                ~

Diverse personer                                                                                4,4                 -

Gemensamma kostnader                                                                 ■'■''■'                 

Utestående reseförskott                                                                         ~

Summa                                       791,9           69,0

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m, m,) samt sjukvårdskostnader (överlagsmässjgt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) be­strids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

 

383

Konunittékostnader: Jordbniicsdepartenientet

 

10

11

12

13

14

 

3,2
14,6      9,6

0,6

5,9 75,6 76,2

5,8 2,1

1 326,7 703,1 531,1

 

3,4       0,7

5,1 -      0,8

5,1

0,8

19,0

1 183,1

1 202,6

30.0

 

21,2    10,3        5,7      0,8

7,9 190,5

7,9

7,9 4 984,5

 

7,1

-

-

1,6

-

158,3

1,3

—

10,9

0,1

—

27,6

il,2

149,2

1 159,7

31,8

2 400,0

4 450,2

 

_

23,0

—

./.11,1

11,9

1,3

2,3

62,4

7,6

-

73,6

 

—

_

-

-

4,4

0,1

—

—

20,5

-

53,9

6,3

-

—

—

-

6,3

67,3       151,5       1 256,0    61,6

2 388,9  4 786,2

 

Skr 1976/77:103

384

HANDELSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Utgifter (i tusentals kronor)

Kom­mitténs

nr i be-          t.o.m.          1975-07-01-1976-06-30
rättelsen        1975-06-30    ---------------

Dagar­voden'

Lön m. m.'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Översyn av patent- och registreringsverkets besvärsav-dehiing(H 1973:01)

Tobaks- och alkoholreklamutredningen (H 1974:06)

Oljelagringskommittén (H 1975:03)

Översyn av överstyrelsen för ekonomiskt försvar or­ganisation m. m. (H 1975:04)

Organisationskommittén (H 1975:07) för konsument­verket

Summa

 

1977:   3 7 9

44,0 58,5

27,0 131,9 115,5

29,5 48,8 47,8

10

-

100,5

42,1

13

-

2,6

25,8

 

102,5

377,5

194,0

 

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

Patentpolicykommittén (H 1969:10) 1972 års lotteriutredning (H 1972:03) HoteU- och restaurangutredningen (H 1974:01) Skrothandelsutredningen (H 1974:04) Konkurrensutredningen (H 1974:05) Städbranschutredningen (H 1975:02) 1975 års(H 1975:05) affärstider Utvärdering av prispolitiken (H 1975:06) Utredningen (H 1976:01) om insamlingar Översyn av reklamationsförfarandet (H 1976:02) Utredningen (H 1976:03) om insyn i företagens mark­nads- och produktplanering m.m.

Summa

 

1977:   1

532,7

121,2

54,7

2

670,6

261,9

41,5

4

91,0

160,6

38,1

5

122,8

313,7

11,2

6

71,0

206,0

23,3

8

_

82,1

7,0

11

_

0,9

62,6

12

_

95,5

18,9

14

_

—

—

15

_

—

—

16

257,3

1 488,1

1 241,9

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1976

Affärstidsnämnden (H 1971:03)

Utredning (H 1973:04) rör vidareutbildning i

internationell marknadsföring Ransoneringslagsutredningen (H 1974:02) Energiberedskapsutredningen (H 1974:03) Distributionsutredningen (H 1970:14) Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01) Organisationskommittén (H 1975:01) för Sveriges

turistråd Låsutredningen (H 1972:04)

Summa

 

1975:  4

1 295,4

5,0

12,7

10

12

13

1976:  2

3

304,4 167,3 719,6 1 873,1 677,2

49,8

146,7

50,8

22,1

43,1 55,6 40,0 39,6

13

5

24,4 153,1

31,0

24,9 37,6

 

5 214,5

305,4

253,5

 

385

Konunittékostnader: Handelsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-     Konsul-    Övriga ad-     Bidrag till      Summa' sättning   ning        tationer   ministrativa  myndighet, kostnader     institution m. m.

1976-07-01-12-31

Verkställda       Beräknade

utgifter'   utgifter

07-01-     11-01 -

10-31'     12-31

Beräknad to­talkostnad L o. m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

 

4,0 10,3

0,2

0,5 0,8

3,6 29,3

2,7

-

27,8

5,0

1,3

-

-

0,7

18,3

0,2

29,1

38,6

56,5 189,0 203,7

178,1

30,4

657,7

63,6 152,6

64,4

43,9

324,5

61,0 115,4

176,4

100,5 372,1 471,7

242,5

74,3

1 261,1

 

20,8

43,5

-

1,8

_

7,3

_

53,5

10,7

20,3

_

164,0

5,7

_

—

-

4,0

6,2

—

102,0

0,3

0,6

—

1,9

—

7,2

0,1

-

-

0,2

-

-

0.1

0,1

85,4

0,1       323,2

 

221,2

292,2

—

1 046,1

374,9

128,7

53,7

1 227,9

388,7

92,8

69,6

642,1

328,9

113,8

58,4

623,9

337,8

129,3

78,4

616,5

91,6

34,1

29,7

155,4

70,8

29,4

17,5

117,7

114,7

39,1

13,8

167,6

—

67,3

29,5

96,8

0,1

37,1

29,1

66,3

-

58,8

28,2

87,0

928,7

1 022,6

407,9

4 847,3

 

10,4

 

0,2 2,1 7,2 10,9 4,3

26,9

13,4

257,1

206,1

61,2

12,9

1,7

100,2

17,1

0,1

1,0

4,3

13,1

2,9

15,7

38,2

218,1

3,2 0,6

40,4

602,9

360,5

25,1

28,1

41,0 114,4 579,9 327,8 127,3

261,9 107,4

1 587,8

1 323,5

345,4 281,7

1  299,5

2  200,9 804,5

286,3 260,5

6 802,3

25   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103                                                                                               386

1                                                                  2              3              4                  5

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departemen­tet m. m.

Diverse myndigheter                                                                          -                 -

Diverse personer                                                                           135,0            2,4

Gemensamma kostnader                                                                  4,3               —

Utestående reseförskott                                                                    -                 -

Summa                                    2 064,1        707,2

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnader för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m.m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigtc:a 4,7 milj. kr för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

 

387                                                             Konunittékostnader: Handelsdepartementet

6          7          8          9              10            11            12            13            14

-                      -             -          -       100,0                        100,0

-                      -             -          -               -   137,4              60,4

0,8    26,4               -                          31,5

3,8             -             -     -               -       3,8                0,6

147,9       603,2       713,6     110,9                       100,0    4 446,9          1408,1

 

Skr 1976/77:103

388

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

1

t, o, m-1975-06-30

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

1975-07-01-1976-06-30

Lön

m, m,'

Dagar­voden'

 

1977:   1

2 6

Kommittéer som avslutat sin verksamhet imder 1976

Expertgmppen (In 1970:28) för vissa zigenarfrågor Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972:04) Utredningen (A 1974:04) om den yrkesinriktade

rehabiliteringen Organisationskommittén (A 1976:03) för centrum

för arbetslivsfrågot

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verklamhet vid in­gången av 1977

Expertgruppen (In 1967:24) för regional utrednings­verksamhet Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet

i arbetsmarknadsfrågor Sysselsättningsutredningen (A 1974:02) Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 års utredning (A 1974:08) om en allmän arbets­löshetsförsäkring Delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor Utredningen (A 1974:10) om arbetskraftsförhållandena

inom jordbruks- och trädgårdsnäringen Referensgruppen (A 1974:11) om glesbygdsfrågor Utredningen (A 1975:01) om företagsutbildningen Utredningen (A 1975:02) om näringshjälp Utredningen (A 1975:03) om företagareföreningarna Utlänningslagkommittén (A 1975:04) Expertgruppen (A 1975:05) för invandrarforskning Utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och

den yrkesmedicinska verksamheten Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02) Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jäm­ställdhet mellan män och kvinnor, m, m.

Summa

 

977:   3 4 5

1 346,5

1 995,0

364,2

251,8 312,2 263,9

38,2 119,9

75,2

7

130,7

109,5

74,9

20

-

-

-

 

3 836,4

937,4

308,2

884,4

69,5

15,8

137,1

38,2

69,2 42,9

25,0

37,8 20,3 21,7

13,2

9 453,0

625,0 19,1

483,6 176,0

47,3

91,8 55,3 44,1

36,4

7,3

956,6

595,9

80,1

9 10

11 12 13 14 15 16 17

18 19

21

301,1 48,1

34,9 2,0

490,7

11471,7     2 470,3

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1976

1968 års lokaliseringsutredning (In 1969:20) Notdkalottkommittén (In 1971:01)' Arbetsrättskommittén (In 1971:03) Utredningen (In 1973:01) om politisk propaganda på

arbetsplatsema 1974 års semesterkommitté (A 1974:01) Organisationskommittén (A 1974:03) för skyddat arbete Byggsysselsättningsdelegationen (A 1974:05) Stimulansutredningen (A 1974:06)

Summa

 

1976:   3

 

-

1975:  8

160,4

-

1976: 6

1 325,0

24,1

8

291,2

3,7

9

474,3

270,9

11

191,7

26,5

13

125,8

5,1

14

_

_

330,3

2 568,4

2,1 56,8

31,8

90,7

 

389

Konunittékostnader: Arlietsnnarluuidsdepartementet

 

10

11

12

13

14

 

Reser-      Tryck-      Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till      Summa
sättning    ning tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution

1976-07-01-12-31

Verkställda    Beräknade

utgifter 11-01 -12-31

utgifter' 07-01 -10-31

Beräknad to­talkostnad t, o, m, 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3,11, 12 ocl 13)

 

6,2

16,0       0,3       0,8

60,7       501,0   2,8

12,5

18,6 2,4

307,1

1015,2

339,1

205,5

4,5

1,0

47,8

1658,1

3 010,2

704,3

384,0

 

89,2       501,3   9,8     21,0

1 866,9

53,3

5 756,6

 

 

14,9

62,0

0,4

355,8 0,2

47,0

1,4 35,7

23,7 17,6

-

24,3 61,9

3,9 1,9

5,9

1,7

10,7

10,1

5,6

-

10,0

0,1 0,1

2,5

_

3,2

2,4

155,1       356,0       146,9       455,0

904,0

14,3

918,3

 

32,1

2 166,6

57,9

25,9

400,8

26,7

884,6

124,8

513,0

31,0

10 346,6

1 139,4

3 676,3

195,7

604,7 314,6

195,3 109,4

80,6

25,4

1 181,7 497,5

88,2

1,7

140,4

85,7

71,5

57,7

19,8

169,1 52,9 68,1 84,8 55,3

18,8

571,0 24,7

128,0 69,2 81,7

161,7 3,7 880,5 163,3 267,6 154,0 194,7

7,3

51,2 56,0

39,0

42,2

97,5 98,2

-

-

120,0

3 672,2

3 628,4

1 315,3

3 537,8

12 384,0

 

1,7

0,1 26,7 16,1

1,2 0,8

109,8 22,0

1,0

0,3

0,3 5,0

3,3 83,7

5,1

412,4

96,4

5,1

0,2 3,1

163,7 1 408,9

296,3 889,8 288,1 130,9

 

44,6        133,8

1,0

5,6

606,0

3,3

3 177,7

 

Skr 1976/77:103                                                                                                390

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m,m.

Diverse firmor                                                                                      -

Diverse personer                                                                         318,8                 -

Gemensamma kostnader                                                               36,8           32,3

Utestående reseförskott                                                                     -                 -

Summa                                       355,6          32,3

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m, m,) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj, kr, för samtliga departement) be­strids frän anslaget Gemensamma ändamål för departementen ' Nordisk kommitté som fr.o.m. år 1975 ej längre redovisas i berättelsens kommittéavsnitt

 

391                                                 Konunittékostnader: Arbetsmarknadsdepartemente

6          7          8          9              10            11            12            13            14

216,3

-

319,6

129,6

543,0

42,9

2,9

16,9

0,3    210,7        -                                                          5,3

0,8              -      -                                                              -

1,6   290,7        -                                                      181,6

2,9              -      -                                                              -

56,0  501,4       - 186,9                  -            1081,8            189,4

 

Skr 1976/77:103

392

BOSTADSDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Utgifter (i tusentals kronor)

Kom­mitténs

mibe-       t, o, m,      1975-07-01-1976-06-30

rättelsen        1975-06-30

Lön m, m.'

Dagar­voden'

 

Kommittéer som avslutat ån verksamhet under 1976

Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen

Utredningen (B 1974:01) rörande vattenkraftutbygg­nader i norra Norrland

Byggadministrationsutredningen (B 1974:04)

Kommittén (B 1974:05) för de svenska förberedelserna för FN :s konferens om bostads- och bebyggelsemiljö (HABITAT)

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)

Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riklanering

Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i vissa industriområden

Rådgivande expertgruppen (B 1974:02) för översyn av byggnadslagstiftiungen

Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

Delegationen (B 1975:01) för beredning av frågor an­gående särskilda åtgärder i vissa bostadsområden med uthyrningssvårigheter (Bostadssociala delega­tionen)

Gatukostnadsutredningen (B 1975:02)

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av 1976

Boendeutredningen (In 1970:36) Bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03) Utredningen (B 1974:03) om översyn av lantmäteri-taxan

Summa

Kostnader från kommittéanslaget under budget­året 1975/76 för sakkunniga biträden inom depar­tementet m. m.

Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa

5,4

7,5

1,6

1977:5

 

6 8

482,3 161,6

365,3 250,4

31,9 44,8

9

149,2

243,1

39,9

 

800,6

860,4

122,0

1977:1

2

1714,1 713,3

44,3

23,7 23,8

3

1 169,5

-

19,5

4

1 210,6

215,4

28,6

7

-

-

7,1

10 11

22,1 1,0

135,9 164,4

19,9 33,6

12

14,4

248,7

11,2

 

4 845,0

808,7

167,4

1976:4 6

3 676,4 991,4

180,1 14,1

71,8 31,0

10

132,6

7,4

-

 

4 800,4

201,6

102,8

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr för samtliga departement) be­strids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

393

Konunittékostnader: Bostadsdepartementel

 

10

11

12

13

14

 

Reser-     Tryck-     Konsul-    Övriga ad-     Bidrag till     Summa
sättning    ning tationer   ministrativa   myndighet,

kostnader      institution m, m.

1976-07-01-12-31

Beräknad to­
talkostnad
t. o, m.
1976-12-31
Verkställda   Beräknade    (summa av
utgifter'       utgifter kolumnerna

07-01-      11-01-      3, 11,12 och

10-31       12-31       13)

 

0,8

 

36,9 46,4

0,1

77,3

101,1

9,4

7,3

9,6

-

387,4

29,1

93,7

77,4

488,5

45,8

4,2

4,2

7,8

548,9 426,2

709,1 1 692,0

0,9

143,2 10,9

234,2 389,2

10,0 175,0

35,0 220,0

26,2

1 349,4 598,7

1 127,5 3 101,8

 

19,1

 

1,7

-

-

-

12,3

62,3

20,6

15,4

-

62,7

-

-

12,4 33,1

-

5,9 0,9

0,9 8,5

87,1 23,8

21,2

354,6

69,8

175,0 240,5

40,3 9,8

5,2

172,6

0,8

80,2 131,4

10,0 4,0

12,1

67,5

35,0 200,0

1 851,5 750,9

1 208,0

1 805,3

70,6

312,3 572,9

 

4,2          -           -        0,1

63,7     125,0   46,5       24,9

264,2 1 236,2

89,2 529,5

30,8 359,4

398,6 6 970,1

 

8,8 3,6

115,8 104,8

9,5 3,0

20,5 10,4

-

-

-

0,4

2,4

220,6

12,5

31,3

406,5 166,9

7,8

581,2

4          082,9
1 158,3

140,4

5          381,6

 

0,2 2,1

2,3

4,3 4,3

4,5 2,1

6,6

13,5 13,5

4,5 15,6

20,1

 

Skr 1976/77:103

394

INDUSTRIDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t.o.m,        1975-07-01-1976-06-30

1975-06-30

Lön m. m.'

Dag ar­voden'

 

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under år 1976

EluUedningen (1 1971:01) Verkstadsindustridelegationen (I 1971:03) PetroindustriuUedningen (I 1972:04) Utredningen (1 1972:08) om radioaktivt avfall Delegationen (1 1973:01) för informationssystemet

företag-samhälle Delegationen för naturgasfrågor (I 1973:03) Teknikupphandlingskommittén (1 1973:05) Forskningsavgtftskommittén (1 1974:01)

Utredningen (I 1975:03) om kommunal energi­planering

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången aw år 1977

Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)

Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02)

Energisparkommittén (1 1973:06)

STU-kommittén (I 1974:06)

Företagsdemokratirådet (1 1975:01)

Delegationen för energiforskning (1 1975:02)

SINFDOK-utredningen (1 1975:04)

Studsviksutredningen (1 1975:05)

Organisationskommittén för havsresursfrågor (1 1975:06)

Byggkoncentrationsutredningen (I 1975:07)

1975 års LKAB-NJA-utredning (I 1975:08)

Delegationen (1 1975:09) för samordning av svensk läkemedelsindustri

Utredningen (I 1975:10) om vissa frågor vid avveckling av gruvdrift i Adak-fältet

Utredningen (1 1976:01) för samordning av de stats­ägda varven

Redovisningsutredningen (I 1976:02)

Billingenutredningen (I 1976:03)

Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in­gången av år 1976

Organisationskommittén (1 1972:01) för rymd­verksamhet Kraftledningsintrångsutredningen (1 1969:52) Närförläggningsutredningen (1 1970:17) Dataindustriutredningen (I 1971:02) Energiprognosutredningen (1 1972:03) Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37) Pyroteknikutredningen (H 1972:05) 1972 års försöksdjursutredning (1 1972:06)

1977:

17,5

4,0

161,2

513,4

386,3

2 3 4 5

6 7 8 9

15

262,9

237,5

786,4

1 524,5

1 808,0

54,9

59,2

310,5

1.9 27,9 25,7 75,1

58,7

9,4

42,3

319,1

97,7 1 499,2

36,7

27,9 305,6

5 043,9

 

1977:   1

137,8

1,3

5,3

10

427,4

451,8

84,6

11

4 672,3

290,6

73,0

12

123,9

305,1

77,8

13

22,9

84,2

7,0

14

0,5

669,6

56,9

16

 

94,6

37,1

17

 

30,8

21,7

18

 

44,1

9,0

19

 

52,6

16,4

20

 

4,7

4,4

80,6

5,1

21

22

23 24 25 26

398,3

5 384,8       2110,0

 

1973:16

31,1

-

-

1975:  2

120,3

-

17,5

4

2 366,6

-

-

9

1 764,6

-

—

12

1 234,6

-

—

1976:   1

3 754,0

10,2

30,1

7

117,0

—

—

8

281,0

4,7

8,4

 

395

Konunittékostnader: Industridepartementet

 

10

11

12

13

14

 

1976-07-01-12-31

Reser-     Tryck      Konsul-   Övriga ad-     Bidrag till                   Summa'       Verkställda         Beräknade

sättning   ning tationer   ministrativa   myndighet,     utgifter'   utgifter

kostnader      institution          07-01 -    11-01 -

m. m.                       10-31      12-31

Beräknad to­talkostnad t. o. m. 1976-12-31 (summa av kolumnerna 3, 11, 12 och 13)

 

 

19,6

227,1

21,6

41,0

98,1

933,2

3,0 57,5

14,1

12,6

0,1

28,0

38,0

1 981,3 98,4

.18,2

12,6 7,4

14,5

-

-

0,1

316,0

59v6

3 170,2

80,6

19,4

72,9

307,6

1  827,9

2  491,0 120,4

42,4 409,4

140,2 5 431,2

61,4

33,6

1 008,5

451,8

23,3 115,2

88,2 1 782,0

100,0

1 079,0

53,0 4,1

20,0 1 256,1

282,3

371,8

1 227,6

4  360,9

5  829,8 175,3 177,9 839,2

248,4 13 513,2

 

8,3

-

-

-

37,0

-

107,3

9,2

9,1

138,1

4 137,0

99,5

6,7

4,8

154,0

22,0

1,5

-

0,6

0,9

22,5

0,4

87,8

83,6

2,7

-

-

5,3

1,1

-

105,0

20,4

1.5

_

0,1

4,5

0,8

—

0,5

3,8

7,7

-

48,0

-

9,5

0,2

-

18,2

13,4

_

14,4

_

121,8       143,5         4 654,7  267y4

300,0

300,0

 

14,9 689,9 5 047,3 570,4 94,2 920,8 139,7 179,0

30,7

189,4

1 505,0

203,9

52,6 471,3

92,2 166,2

70,0 1 743,0 39,0 75,0 250,0 21,9 93,5

183,4

1 376,7

12 967,6

937,2

244,7

1 642,6

253,8

438,7

59,2 74,1 64,8

50,3 51,2 60,5

18,5 72,0 70,0

128,0 197,3 195,3

113,6

189,8

215,0

518,4

27,8

15,3

15,0

58,1

-

24

12,0 50,0

12,0 74,8

7 995,7

3 103,2

2 744,9

19 228,6

 

0,2

 

-

-

320,2

-

8,2

97,8

0,4

-

_

0,1

76,0

4,5

-

9,7

-

-

1,1

-

1,5

0,2

17,5

320,2

106,0

0,4

122,4

9,7

14,2

31,3 137,8

2          686,8
1 870,6
1 235,0

3          876,4
126,7
295,2

 

Skr 1976/77:103                                                                                               396

Utredningen (1 1972:07) rörande vissa frågor inom

järn-och stålområdet                                          9       158,1       -                   2,4

Energiprogramkommittén (I 1973:06)                14     1252,4                         58,0

Varvskr6ditutredningen(l 1974:03)                    17       190,4 244,0                 53,7

Summa                    11270,1    316,9        112,1

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Näringspolitiskarädet(I 1969:A)                              6,3                 -                   3,7
Delegationen (1 1972: A) för forskning rörande kärn­
kraftens säkerhets-och miljöfrågor                     488,0                 -                 29,7
ByggbranschrådeKI 1973:B)                                73,6           100,4                   6,5
Skogsbranschrådet (I 1973:C)                          118,2           106,6                   5,3
Svensk delegation (I 1974: A) att ingå i svensk-finsk
samarbetsgrupp för främjande av ekonomiskt sam­
arbete meUan Sveriee och Finland (I 19 74: A)     13,6                 -                   7,8
Stålbranschrådet (1 1974:B)                                   0,7            95,8                  2,8
1975 års varvskommission (I 1975: A)                                          9,0           107,3
Programrådet (I 1975: B) rörande hantering av radio­
aktivt avfal m. m.                                                                        0,7                      -
Svensk delegation (1 1976: A) att ingå i svensk-norsk

kommitté för energi-och industrisamarbete                                      -                 -
Delegationen (1 1976: B) för informationssystemet

företag-samhälle                                                        -                 -                     -

Nämnden (1 1976 :C) för styrelserepresentationsfrågor 41,8                 -                 18,0
Analysgruppen (I 1976:D) för undersökning av vissa

varvsfrågor

Diverse myndigheter m. m.                                                      23,1                      -

Diverse fu-mor                                                                                                      -

Diverse personer                                                                   108,6                 11,6

Gemensamma kostnader                                                         2,1                      —

Utestående reseförskott                                                              -                       -

Summa                                    4 470,7       901,4

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

'Hyreskostnaderna för kommittéer ävensom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m,m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr. för samtliga departement) be­sttids frän anslaget Gemensamma ändamål för departementen

 

397

Konunittékostnader: Industridepartementet

 

10

11

12

13

14

 

 

_

60,5

-

-

18,3

13,5

314,1

13,0

34,0

18,1

31,0

0,1

767,6    14,6

53,0       187,1

62,9 416,9 380,9

1451,3

1,3

1,3

5,6 5,6

221,0

1 670,6

576,9

12 728,3

 

8,6

0,2 3,5 9,4

8,8      0,4

2,9

79,3     14,1 290,2      1,6

7,1

1,3

44,9

2,9

6,8

115,8

1,0

 

4,1

—

1 906,8 502,0 459,9

5,9

-

108,3    76,3

576,8

3%,0

11603,7 921,7

385,0

685,0

6,3

21,5

 

29,9 203,8 416,0

42,3 902,4

14,9 109,6 268,0

11,5

189,5

0,2

0,7

2,2

1,0

13,6

18,0

142,2 1,7

2 314,9

966,0

120,2

186,7

5,9

1,9

162,1

35,5

58,3

9,3

19 555,3       6 465,5

38,3

 

Skr 1976/77:103

398

KOMMUNDEPARTEMENTET

1

Kommitténs benämning

Kom­mitténs nr i be­rättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

t, o, m,      1975-07-01-1976-06-30

1975-06-30

Lön m. m.'

Dagar­voden'

 

1977:   3 11

1977:   1

1975:

1976

Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1976

Utredningen (C 1973:04) för översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning

Utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhälls­planeringens huvudmannaskap m. m.

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in­gången av 1977

Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Utredningen (C 1970:29) om den kommunala demo­kratin

Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandför-svarsutbildningen m. m.

ADB-beredningsgmppen (C 1973:06)

Kronofogdemyndighetsutredningen (Kn 1974:03)

Indelningslagskommitién (Kn 1974:04)

Decentraliseringsutredningen (Kn 1975:01)

Fögderiutredningen (Kn 1975:02)

Arbetsgruppen (Kn 1976:01) för översyn av kontak­terna mellan medborgare och samhällsorgan

Utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av läns­styrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter

Summa

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av 1976

Göteborgsutredningen (In 1963:49)

Länsberedningen (C 1970:28)

Nordisk arbetsgrupp (Kn 1974:01) för utredning av

frågan om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet Landstingens arkivutredning (In 1964:26) Kommunallagsutredningen (C 1970:30) Indehiingsutredningen (C 1972:03) berörande Håbo

kommun m, m, Rösträttsutrednjngen (Kn 1974:02)

Summa

20,2

20,2

42,8 42,8

64,5 49,4

358,4 2 438,5

298,8

 

4

20,2

1,2

22,0

5

29,9

57,6

21,2

6

73,7

110,1

34,4

7

6,0

21,9

28,4

8

70,3

346,7

66,6

9

 

-

9,5

10

12

296,0

836,3

2 997,0

1

4

14 1 4

5 9

139,4

1 770,1

3,4 20,6 13,6

0,5 38,1

5,5 14,6

8,0 413,7 488,8

1,5 21,6

2,2 165,8

2 988,0

 

399                                                           Konunittékostnader: Konunundepartementet

10            11            12            13            14

Beräknad to-

----------------------      talkostnad

1976-07-01-12-31  Lo.m.

1976-12-31

Reser-      Tryck-     Konsul-    Övriga ad-      Bidrag till      Summa        Verkställda    Beräknade     (summa av
sättning    ning tationer   ministrativa   myndighet,     utgifter        utgifter kolumnerna

kostnader      institution          07-01-     11-01-     3,11,12 och

m. m.                       10-31'      12-31       13)

19,2         -       2,0         -               -            41,4            -               -           84,2

19,2        -       2,0         -              -            41,4            -               -          84,2

7,8          -           -         -               -            72,3      23,3           2,0         456,0

33,5    52,7   135,0   21,4               -          590,8    121,9         78,0      3 229,2

30,6

-

_

-

11,2

36,7

63,0

3,2

17,6

-

42,6

0,6

0,3

-

3,1

0,3

30,4

0,2

14,3

20,3

2,0

-

—

-

 

53,8

15,0

18,8

107,8

192,9

88,0

42,5

353,3

205,3

43,0

29,5

351,5

54,0

26,6

29,1

115,7

478,5

163,0

87,9

799,7

11,5

13,3

85,2

110,0

0,1           6,8             6,9

6,7

6,7

386,5

5 536,8

-

140,7 1 788,2

:

12,1 465,8 662,5

-

3,0 189,1

1,3

133,4   89,6       258,0       45,8   -           1659,1   494,2

1,3            -          3 261,4

18,1        -         -               -               18,1

 

0,7 1,4

25,9 144,1

-

0,1

-   ■

4,1

52,1

173,7

1,6

0,1

4,2

0,2

16,0

0,8

23,3

3,7

188,2

4,2

0,3

16,0

272,1

 

Skr 1976/77:103                                                                                                400

Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret 1975/76 för sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Ersättning till utredningsmän i indelningsfrågor                                                 5,8
Tillsättningsnämnden för Stockholms fögderi

Referensgruppen för folkrörelsefrågor                                                                   -

Utestående reseförskott                                                                                       -

Summa                                                           5,8

Ang. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utred­nings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är kommundeparte­mentets andel 9,5 tkr 1975/76 samt 48,2 tkr 1976/77, se redogörelse till kommunikations­departementet

' 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg

' Hyreskostnaderna för kommittéer ävenjiom vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader (överslagsmässigt ca 4,7 milj. kr för samtliga departement) be­strids från anslaget Gemensamma ändamål för departementen

 

401                                                            Konunittékostnader: Konunundepartementet

6          7          8          9              10           n              12            13            14

0,4        -        2,1     0,6            -                             8,9

_         -            -   20,6            -                          20,6

0,8        -            -         -            -                             0,8

5,2        -            -         -            -          5,2             4,6

6,4        -        2,1   21,2            -        35,5             4,6

26   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103

402

Betänkanden utkomna från trycket under år 1976

Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

 

 

1. Arbetsmiljölag. A,

46.

Skolhälsovården. U,

2. Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag.

47,

Färre brottmål. Ju,

A,

48,

Reklam och integritet. Ju,

3, Rapport i psykosociala frågor. A,

49,

Offentligt utredningsväsende. Fi,

4, Internationella konventioner Inom arbe-

50,

Statligt personskadeskydd. S,

tarskyddet, A,

51,

Modeller   för   samhällsekonomisk   per-

5, Säkerhetspolitik och totalförsvar. Fö,

 

spektivplanering.  Bilaga 7 till  1975 års

6, Deltidsanställdas villkor. Ju,

 

långtidsutredning, Fi,

7, Deltidsarbete 1974, Ju,

52,

Utbildning för konstvård och konserve-

8, Regionala trafikplaner — länsvisa sam-

 

ring vid konsthögskolans institut för ma-

manfattningar, K,

 

terialkunskap. U.

9, Sexuella övergrepp. Ju,

53,

Försäkringsrätt    och    försäkringsöver-

10, Skolans ekonomi, U,

 

domstol. S.

11, Bostadsbeskattning II, Fi,

54,

Om fondkommissionsrörelse m. m. Fi.

12, Företagens uppgiftslämnande, Fi.

55,

Kommunal energiplanering. I,

13, Byggnadsindex   för  husbyggnader  och

56,

Fastighetsdata. Ju.

anläggningar. Fi,

57,

Fastighetsdata. Bilagor. Ju.

14, Kärobligatorium? U,

58,

ADB och samordning. Fi.

IS, Utbildning i förvaltning inom försvaret.

59,

Petroindustrin i Sverige — petrokemisk

Del 3, Fö,

 

industri. I.

16, Folkhögskolan, U,

60,

Hyresrätt 1. Ju.

17, Skador i arbetet, A.

61,

Stadig personalutbildning. Pi.

18, Lokala trafikföreskrifter m,m. K,

62,

Progressiv utgiftsskatt — ett alternativ?

19, Den militära underrättelsetjänsten. Fö,

 

Fi.

20, Kultur ät alla, U,

63.

Reklamen för alkohol och tobak. H.

21, Trafikbuller, Del 3, Buller från fritids-

64,

Försvarsmaktens centrala ledning. Fö.

båtar, K,

65.

Finansiering av forskningsstöd. 1.

22, Sveriges export 1975-1980, Bilaga 2 till

66,

Köplag. Ju,

1975 års långtidsutredning, Fi,

67,

Beredskapslagring av olja, kol och uran.

23. Produktansvar   I.   Ersättning  för  läke-

 

H.

medelsskada. Ju

68,

Moderna arkivmedier, U,

24, Internationellt patentsamarbete II, H,

69,

Teknikupphandling, I,

25, Internationellt patentsamarbete II, Bila-

70,

Rätt till luftfartyg m, m. Ju,

gor, H.

71,

Roller i omvandling. Ju.

26, Bostadsverket,      Samordning-decentra-

 

 

lisering, B,

 

 

27, Den internationella bakgrunden. Bilaga

 

 

1 till 1975 års långtidsutredning, Fi.

 

 

28. Vattenkraft och miljö 3, B,

 

 

29, Verkstadsindustrins arbetsmarknad. I,

 

 

30, Använt kärnbränsle och radioaktivt av-

 

 

fall. Del I, I,

 

 

31, Använt kärnbränsle och radioaktivt av-

 

 

fall. Del II, I,

 

 

32,  Spent nuclear fuel and radioactive was-
te. I,

33,  Musiken-människan-samhället, U,

 

 

 

 

34, Arbetstidsförkortning — när? hur? A,

 

 

35, Dryckesförpackningar och miljö. Jo,

 

 

36. Anonymitet och tvångsmedel. Ju,

 

 

37, Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi.

 

 

38. Yrkesinriktad rehabilitering. A,

 

 

39. Hemvist. Fi.

 

 

40. Kommunal utveckling. Fi.

 

 

41. Använt kämbränsle och radioaktivt av-

 

 

fall. Bilagor, I.

 

 

42, Långtidsutredningens modellsystem. Bi-

 

 

laga 8 fill 1975 års långtidsutredning. Fi.

 

 

43. Länskort i kollektivUrafiken. K,

 

 

44, Sjöfart och flagg. K,

 

 

45, Kommunernas ekonomi 1960-1972, Fi.

 

 

 

403

Skr 1976/77:103

Statens offentliga utredningar 1976

Systematisk förteckning

Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Justitiedepartementet

Delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor. I. Deltidsanställdas villkor. (6] 2. Deltidsarbete 1974. [7]

Sexuella övergrepp. [9]

Produktansvar I. Ersättning för läkemedels­skada. [23]

Anonymitet och tvångsmedel, [36]

Färre brottmål, [47]

Reklam och integritet, [48]

Fastighetsdatakommittén, 1, Fastighetsdata, [56] 2, Fastighetsdata, Bilagor, [57]

Hyresrätt 1, [60]

Köplag, [66]

Rätt till luftfartyg m, m, [70]

Roller i omvandling, [71]

Försvarsdepartementet

Säkerhetspolitik och totalförsvar. [5] Utbildning i förvaltning inom försvaret. Del

3, [15] Den militära undeirättelsetjänsten, [19] Försvarsmaktens centrala ledning, [64]

Socialdepartenwntel

Stadigt personskadeskydd, [50] Försäkringsrätt och försäkringsöverdomstol, [53]

Konunimikationsdeparteinentet

Regionala trafikplaner — länsvisa samman­fattningar, [8] Lokala Q-afikföreskrifter, [18] Trafikbuller, Del 3. Buller från fritidsbåtar,

[21] Länskort i kollektivtrafiken, [43] Sjöfart och flagg. [44]

FinansdepartemcDtet

Bostadsbeskattning II. [II] Företagens uppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex  för  husbyggnader  och an­läggningar. [13] 1975 års långtidsutredning,  1, Sveriges ex­port 1975-1980, Bilaga 2 till 1975 års lång-tidsuU-edning, [22] 2, Den internationella bakgrunden. Bilaga I till 1975 års långtids­utredning.   [27]  3.  Långtidsutredningens modellsystem. Bilaga 8 till 1975 års lång­tidsutredning. [42] 4. Modeller för sam­hällsekonomisk perspektivplanering. Bila­ga 7 till 1975 års långtidsuU-edning. [51] Smugglingsbrott och tulltillägg. [37] Hemvist. [39] Kommunal utveckling. [40] Kommunemas ekonomi 1960-1972. [45] Offentligt utredningsväsende. [49] Om fondkommissionsrörelse m. m. [54] ADB och samordning. [58] Stadig personalutbildning, [61]

Progressiv utgiftsskatt — ett alternativ? [62]

Utbildniogsdepartemeiitet

Skolans ekonomi. [10]

Kårobligatorium? [14]

Folkhögskolan, [16]

Kuhur åt alla, [20]

Musiken-människan-samhället, [33]

Skolhälsovården, [46]

Utbildning för konstvård och konservering vid konsthögskolans institut för material­kunskap, [52]

Moderna arkivmedier. [68]

Jordbruksdepartementet

[35]

Dryckesförpackningar och miljö.

Handelsdepartementet

Patentpolicykommittén.    I.    Internationellt patentsamarbete II. [24] 2. Internationellt patentsamarbete II. Bilagor. [25] Reklamen för alkohol och tobalc. [63] Beredskapslagring av olja, kol och uran. [67]

Arbetsmarknadsdepartementet

Arbetsmiljöutredningen. I. Arbetsmiljölag. [I] 2. Bakgrund till förslag om arbets­miljölag. [2] 3. Rapport i psykosociala frågor. [3] 4. Internationella konventioner inom arbetarskyddet. [4]

Skador i arbetet. [17]

Arbetstidsförkortning — när? hur? [34]

Yrkesinriktad rehabilitering. [38]

Bostadsdepartementet

Bostadsverket. Samordning-decentralisering.

[26] Vattenkraft och miljö 3. [28]

Industridepartementet

Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29]

Aka-utredningen. I. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del I. [30] 2. Använt kämbränsle och radioaktivt avfall. Del II. [31] 3. Spent nuclear fuel and radioactive waste. [32] 4. Använt kärnbränsle och ra­dioaktivt avfall. Bilagor. [41]

Kommunal energiplanering. [55]

Petroindustrin i Sverige — petrokemisk in-dusu-i. [59]

Finansiering av forskningsstöd. [65]

Teknikupphandling. [69]

 

Skr 1976/77:103

404

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberättel­sen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1976

(Inom klämmer anges det nummer i kommittét>erättelsen, under vilket vederbörande kommit­té redovisas)

Justitiedepartementet

1. PM om kartläggning av den s, k, svarta
borshandeln med bostadslägenheter och
av privat yrkesmässig bostadsförmed­
ling i Sverige

2.   Remissyttranden över massmedieutred­ningens betänkande (SOU 1975:49) Massmediegrundlag

3.   PM ang, ändrade bestämmelser om er­sättning till de enskilda övervakarna inom kriminalvården

4.   PM ang, frågan om preskription av rätt till arv efter utomäktenskapligt bam [6]

5.   PM Tillträde enligt fastigiietsbildnings-lagstifui ingen

6.   Kommittéarbete, en handbok

7.   -

8.   Översyn av rättegångsförfarandet vid allmän domstol

9.   Betänkandet Frivård i storstad [23]

10.         PM med förslag till lag om ändring i la­
gen (1971:112) om förbud mot oskäliga
avtalsvillkor [43]

11.         Förslag till lag om ekonomiska förenin­
gar m.m.

12.  Utkast till internationell konvention om begränsning av sjörättsligt skadestånds­ansvar

13.  PM Avtalsvillkorslagens tillämpnings­område. Förslag till utvidgad lagstiftning om förbud mot oskäliga avtalsvillkor

14.  Betänkandet Bostadsförvaltningslag [32]

15.  Bombhot m.m,

16.  PM Myndigheters kungörande av för­fattningar

Utrikesdepartementet

I. översyn av Sveriges olönade konsulära utlandsmyndigheter

Försvarsdepartementet

1.   utgångsvärden del I [1]

2.   Vämpliktspersonalen inom försvarsmak­ten och totalförsvaret i övrigt — Vissa frågor rörande personalhantering m,m, [S]

3.   Utökat vämpliktsinflytande [14]

Betänkanden avgivna 1975 som av tidsskäl inte redovisades i 1976 års berättelse

1975:3. De multinationella företagens roll i det internationella systemet [9]

4. Teorier om uppkomsten av konflik­
ter och krig [9]

5, Från hotbild i öst och väst [9]

' Under år 1976 har finansdepartementet delats upp i två departement — ekonomide­partementet (E) och budgetdepartementet (B),

Socialdepartementet

Försöksverksamhet    inom   bama-   och ungdomsvården

2. Sjukförsäkringens ersättningsregler vid
behandling hos privatpraktiserande sjuk­
gymnaster m. fl.

3. Utbildning av läkare med utländsk me­
dicinsk examen

4.   Förtidspension vid alkoholmissbruk [20]

5.   Ökade möjligheter till föräldraledighet genom föräldraförsäkringen [23]

6.   Nykterhetsvårdens erkända och en­skilda vårdcmstalters personalorganisa­tionsutredning. Utbildning [12]

7.   Samverkan i barnomsorgen — handi­kappade bams förskoleverksamhet [7]

8.   Samverkan i handikappinstitutet [24]

Kommiinikatioiisdepartementet

1.   Bostäder medinflylande och miljö om­bord på fartyg [12]

2.   Anpassning   av   sjömanspensioneringen till den sänkta pensionsåldern [21]

3.   Förslag  till organisation  av en  trafik­planeringsmyndighet [5]

4.   Förslag till Ny vägmärliesförordning

5.   Lotsning Vinga-Vänem [7]

6.   Huvudmannaskapet för kommunala tra­fikövervakare [16]

Finansdepartementet'

Bilaga 5 till långtidsutredningen; Den of­fendiga sektorn 1975-1980

2,   Betänkandet DAFA:s effektivitet och organisation [B 24]

3,   Betankandet Samverkan mellan centrala organ för förvaltningsrevision och ratio­naliseringsverksamhet [B 20]

4,   Ansvar för skatt vid entreprenad m, m,

5,   PM Skatten pä malt- och läskedrycker [B 4]

6,   Betänkandet Avdrag för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden som avviker från allmän pensionsplan, m.m, [B 29]

7,   Betänkandet Stöd till organisationstid­skrifter [B 28]

8.

Bilaga till Ds Fi 1976:7; Tidskrifterna i massmediesamhället [B 28] Rapport   10;  Medbeslutande i statsför­valtningen — DEFF:s slutrapport [B 5] PM      Särskilda     skattelättnader     för familjeföretag [B 8]

10

Utbildningsdepartementet

1.   Den högre utbildningen inom bild- och formområdet (II) (20)

2.   Konsthögskolans   arkitekturskola.   Len­nart Holm

3.   Skolhälsovårdsutredningens enkätunder-

 

405

Skr 1976/77:103

 

sökningar till berörda befattningshavare i skolan [23]

Betyg -76.  En kardäggning av betygs­systemen i högskolan. Ulla Åkerlind Riksinternatskolorna [50] Utbildning   av   yrkesdansare.   Textdel [22]

Utbildning  av  yrkesdansare.   Bilagedel [22]

10

11

12

Universitetsrestauranger — Driftformer och huvudmannaskap [7] Psalmer och visor 76. Tillägg till Den svenska psalmboken. Del 1 [8] Programarbetarens dilemma. En studie i Sveriges Radios samhällsprogram. Un­dersökning av opartisk- och saklighets­frågor i radio- och tv-program utförd på uppdrag av 1974 års radioutredning. Lars Grahn, Bengt Nerman, Sverker Ti­rén [28]

13,  TV:s utlandsrapportering. En undersök­ning avseende perioden I februari-1 juli 1975 utförd på uppdrag av radioutred­ningen. Rutger Lindahl, Jörgen Wester­ståhl [28]

14,  Dagspress på mikrofilm. Filmning, arki­vering, läsning [21]

15,  Massmedieforskning i Sverige, Forsk­ningsrapport av Kai Kronvall

Betänkande  avgivet   1975  som  av tidsskäl inte redovisades i 1976 års berättelse

1975:19, Högskolelag och andra författningar för högskolan [33]

Jordbruksdepartementet

1.   Statens   jordbruksnämnds   organisation mm, [18]

2.   Mindre svavel — bättre miljö[17]

3.   Statens maskinprovningar — uppgifter och organisation m, m. [3]

4.   Kontrollen av plantskoleväxter [3]

5.   Utlännings fiskerätt [9]

6.   Fiskevårdsområden [9]

7.   Förhandlingar om renskötselanlägg­ningar m. m. Delrapport 3 [6]

8.   Översvämningsskydd i Västerdalälven [15]

9.   Del statliga stödet lill jordbruket i norra Sverige [5]

Handelsdepartementet

1.   Besvärsavdelningen inom patent- och registreringsverket [3]

2.   Organisation av nya konsumentverket (13)

3.   Enaimade banditer [2]

4.   Ny organisation för ÖEF [10]

5.   Ökade insatser för svensk export till u-länderna

6.   Bilaga (hemlig) till SOU 1976:67 Bered­skapslagring av olja, kol och uran [9]

7.   Skor i kristid

det (SOU 1976:17) Skador i arbetet. Sta­tistik och annan information [4]

4, Rapport Finska zigenare i Sverige

5. Länsplaneringens prognosmetodik för
industrin

6, Länsplaneringens prognosmetodik för
handeln

7. PM ang, behov av medel för den stat­
liga lönegarantin vid konkurs

Bostadsdepartementet

I, Lantmäteriverket-Liber, Förslag till när­mare uppgiftsfördelning inom kartverk­samheten m, m.

Industridepartementet

1. Konsekvenser vid minskad elproduktion
i kärnkraftverk

2.   Forskning och utveckling inom energi­området — en global översikt 1976 [14]

3.   Grundläggande forskning och bibliotek i Studsvik (delbetänkande) [17]

Betänkanden avgivna 1975 som av tidsskål inte redovisades i 1976 års berättelse 1975:7, STU:s organisationsform [12]

8, Radioaktivt avfall — Lägesrapport om låg- och medelaktivt avfall [5]

Konunundepartementet

1.   Lägesrapport om ADB inom samhälls­planeringen [5]

2.   Lägesrapport om ADB inom samhälls­planeringen [5]

3.   Avveckling av institutet jordbruksstämma

4.   Sotningsväsendets organisation och driftsform [3]

5.   Decentralisering av beslut om arbets­marknadspolitiska åtgärder inom bygg­nadsverksamheten

6.   Ökat regionalt och lokalt inflytande i vägplaneringen

7.   Redovisas i 1978 irs berättelse

8.   Redovisas i 1978 års berättelse

9.   Decentralisering av beslut om utbild­ningsbidrag, flyttningsbidrag m. m.

10. Decentralisering av beslut om AMU-verksamhetens administration

Arbetsmarknadsdepartementet

1.   Enkätundersökning om svenskundervis­ning för invandrare som börjat sin förs­ta anställning i Sverige före den 1 janu­ari 1973

2.   Vissa ändringar i lagen om rätt till ledig­het och lön vid deltagande i svensk­undervisning för invandrare

3.   Bilagan Informationskällor om arbets­miljöbetingad ohälsa m. m. till betänkan-

 

Skr 1976/77:103                                                              406

Nordisk utredningsserie (Nu) 1976

Kronologisk förteckning

1.   Nordiske naturgasudredninger

2.   Maktstrukturer och styrelseformer inom teatern

3.   Adult Education

4.   Nordisk samarbeide om energisparing i byggesektoren

5.   Norden och fackpressen

6.   ILO og kvinner i arbeidslivet

7.   Aikuiskasvatur Pohjoismaissa

8.   Cooperation  Agreements  between  the Nordic Countries

9.   Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation

10.          Nordisk  konvention  om gränskommu-
nalt samarbete

11.          Sj0fartsmedisinsk forskning

12.  Seminarium för jomnalistlärare

13.  Nabospråksforståelse i Skandinavia

14.  Offentliga utredningar i Norden — kata­log 1975

15.  FoU om engelskundervisning

16.  FoU om specialundervisning

17.  Flygförbindelser mellan de norra delar­na av Norge, Sverige och Finland

18.  Specialundervisningens elever

19.  Bilmekanikerutbildningen i Norden

20.  Glesbygden och kulturutbudet

21.  NORDKOLT. Arbetsrapport för etapp II

22.  Utkast til nordiske kontraktsbestemmel-ser for bygge- og anleggsarbeider

23.  Produktsäkerhet. Rapport I

24.  Produktsäkerhet. Rapport 2

25.  Nordisk miljörätt. En översikt

26.  Nordisk råvare- og ressursutredning

27.  Det   politiske   demokrati   i   s0kelyset. Konferens

 

407

Personregister

Personregister till kommittéer

A

Abel, Enno                   U 1

Abelson, Lars Göran       S 5

Abenius, C. S.Folke         U9

Abramowicz, Isak          121

Acking, Carl-Axel            U5

Adamson, Rolf E.          U 26

Adielsson, Lennart H.   Ju 36

Adler, Hans V.            Jo 18

Adlercreutz, Gustaf L. H. A 6

Adolfsson, B. Göran E. Jo 16

Adolfsson, Bo R.            A 7

Adolfsson, Jens          Fö 11

Adolfsson, Tage V. A.  Jo 26
Ag,LarsE.            Ju21,U13,Ill

Agebro, Albin S.     Jo 11 13

Agevik, Eva                H 13

Agius, Roland H.         Bo 10

Aglert, Per Arne       U 16 29

Agnedal,P.O.                 K 8

Ahl, Gunnar A.                U3

Ahlberg, Birgit              U 39

Ahlberg, Bo                 U 16
Ahlberg, Carl-Fredrik J.

K 20, Bo 3

Åhlén, Gunnar              U 38
Ahlgren, Nils U.        Jo 4, Bo 4,16

Ahlgren, Rose-Marie      U 23

Ahlgren, Sven H.J.          S3

Ahlkvist, Ture W.          K 12

Ahlmark, Per A.            A 21

Ahlmark, Sten O.         Jo 15

Ahlquist, Anders C.         B 7

Ahlqvist, Barbro S. M.     U 9

Ahlqvist, G. Börje           A 4

Ahlström, Bengt              U4

Ahlström, Iwan   Ju 20, H 16

Ahlvarsson, Lars I.   A 19 20

Ahnmé, Eva                 U 55

Ahrén, Per-Olov A.          U6
Ahrland, Karin M.

Ju 19 42, K 15, A 21

Aittamaa, Nils              U 14

Albertsson, E.Birgitta        Ul

Albinsson,N. Gillis  S 3, Kn 13

Albrektson, Bertil          U 16

Albrektson, Hans          Fö 1

Aldén, Lars O. T.             U6

Alderin, Robert B.          B 14

Alemyr, StigR.     U 17 24 61

Aler, Bo A. A.             18 17

Alexanderson, Eva       U 16

Alexanderson, K, Erik   Ju 24

Alexanderson, R. Birgitta Ju 3 26

Alexandersson, Anders Fö 14

Alexandersson, Olle      U 48
Alexandersson, Rune J.

B 13,U 15

Alfredsson, Karl-Erik N. U 11

A If vegren, Lars B.      U 41

Algers, K. Staffan        K 18

Algott, Stig A.              E 1

Alkman, Leif A.              S 5

Allander, Claes C. G.      U 1

Alldahl, Per Gunnar         U9

Allsuöm, B. Greger B:son B 11

Alm, Lars Å.                U 40

Alm, Ove J. G.             K 18

Almefelt, Paul V.     U 1 7 35

Almgren, A. Richard      Jo 4

Almgren, E.E.Gunnar      I 10

Almgren, Hans G.         B 16

Almquist, L. Sture B.   Kn 12

Almryd, Hans G. B,  A 6,1 12
Almström, Bjarne A. Ju 17, H 13
Alpsten, A.Börje

Ju 4 49, B 10, Jo 21

Alsén, Sven              S 2 15

Alström, Carl-Henry     Ju 13

Althar-Cederberg, Nils M. Ju 36

Alton, Finn                  U 34

Altvall, Hans-Erik           B 7

Alvelid, Sven R.E.        Jo 10

Alva, Jan A.               Ju 36
Amrén, P. Ragnar          Ju 19, S 26

Anclow, PerR.              B 8 9 14 16

Andell, Sven Bertil        U 41

Änder, C. Peter E.   Jo 15 26
Anderberg, Carl-Gustav B.      Kn 4

Anderberg, Olle Y.        U 40

Andersén, Börje L.         B 9

Anderson, Hans           U 66

Anderson, Hans A. T.    U 66

Andersson, A. GöstaJ.  Ju 34

Andersson, A. Owen       U 1

Andersson, A. Yngve     Ju 8

Andersson, Alf Å. H.      113

Andersson, B. E. Christer U 26
Andersson, B. Sivert        U 48, A 4

Andersson, Bengt Hj.       Ull

Andersson, Bernt           U 9

Andersson, Christian     U 34

 

Skr 1976/77:103

408

 

Andersson, Claes-Göran        Fö 14
Andersson, E. Lennart     U 41

Andersson, Elis G.             S 20

Andersson, Erik                 I 25

Andersson, Fritz A. R.         B 4

Andersson, G. Ingemar      S 3,A 3 Andersson, Georg L.

UD 2, Fö 6, U 37
Andersson, Gösta              1 26

Andersson, Gösta R.        Jo 11

Andersson, Hans (Hasse) G.   Ju 47
Andersson, Hans E. A.      K 20

Andersson, 1. Berit            E 2

Andersson, Ingvar H.D.    Jo 15 30 Andersson, J, Gunnar D.

S2,A ll,Bo2 Andersson, J. Sven G.

Ju 49 55 56, B 20
Andersson, Jan-Erik          U 38

Andersson, Jan-Åke L.     Fö 10

Andersson, Johnny     S2,U45

Andersson, K. Göran       Jo 10

Andersson, K.O.Martin     B 12

Andersson, KarinE.     Ju 19, A 21
Andersson, Karl-Gustav    S 16

Andersson, Karl Olov        B 14

Andersson, Kerstin G.      Kn 7

Andersson, Kerstin V.       A 19

Andersson, L. Arne       Jo 9 25

Andersson, L. Ingemar     B 22

Andersson, L. Sune J.    Ju 29, Bo 5
Andersson, Lage H. E.       K 4

Andersson, Lennart     U 15 25

Andersson, Lennart F. H.

Ju 12, U 15, Jo 28 Andersson, M. Alvar

S 5 6,B8 14,Kn3
Andersson, N. G. Bertil     U 55

Andersson, Roland I.        S 16

Andersson, Rolf A.            B 21

Andersson, Rune              U 10

Andersson, Sam                U 9

Andersson, Sigfrid A.         U 9

Andersson, Siv                 U 22

Andersson, Sven G.

K3,H2,A 15,1 12
Andersson,SvenG. V,        Ju 5

Andersson, Sven-Gustav        U 48 Andersson, Sven Åke V.

B 3, Bo 1 8
Andersson, Thure G.          S 3

Andersson, Tore               U 45

Andersson, Torsten Ch.   Ju 28

Andersson, Torsten N.       U6

Andersson, Tryggve E.

A 10 13,Kn2
Andersson, U. Gunnar      U 48

Andersson, Ulf L.               I 15

Andersson, Uno       Fö 14, U 15

Andersson, Åke E.               A 1
Andersson-Tronbacke, Bror     H 2

Andreasson, A. Osvald    Jo 13
Andréasson, B.S. Hubert        Kn 4

Andréasson, Bill E.            B 17

Andréen, Catharina         Ju 10

Andrén, A. Gunnar   Ju 19, A 10 21

A ndrén, B. Göran             U 21

Andrén, SvenG.                  123

Andrén, Åke                        U 6

Anefall, Bengt                   Bo 6

Anell, Kerstin                     I 10

Anell,LarsE.R.                   UD 2

Anér, Kerstin               Ju 28 55

Anér, Kerstin                     U 46

Anér, Kerstin             U 46,1 14

Angeberg, Nils H.R.              H9

Ankers, Mikael          H 2 13 15

Anneli, Johan G.                U 45

Annerberg, Rolf G.            B 23

Annerstedt, Leif S.            K 20

Annerstedt, Yl va S. V.      K 14

Annevall, Sture                  Ju 5

Annmo, Erland                    U 9

Antoni, Nils A. T.        Bo 10,1 1
Antonsson, Johannes M.     S 1,E 2

Anveden, Per Olov            U 11

Appelgren, Fingal             U 26

Appelgren, J. Åke H.          S 19

Appelgren, L.Göran S.       I 14

Arfvidson, Agnar               Kn 7

Arfwedson, Anders J. U 25 26 33

Arfwidsson, F. Gunnar     Ju 24

Arkéus, L.O. Sune              Ju 4

Arndt, Nils                        U 61

Arnér, E. Å. Gotthard          U 9

Aronson, S.Albert               E 1

Arovén, Bessie                 U 22

Arrhenius, N. Erik A.             Ul

Artbäck, Erland                U 31

Arve-Parés, Birgit E.            S9

Arvidsson, Bo H.               B 28

Arvidsson, Gunnar          Fö 14

Arvidsson, Lars-Eric        Ju 46

Arvidsson, Olof (Olle)       U 18

Arvidsson, Sven                I 10

Askestig,H.Bertils.              A 6

Askling, Berit                    U 25

Askmark, K. F. Ragnar        U 6

Asp, K. Ake                     Ju 11

Asp, Kenneth O. P.           K 18
Asplund, C. Christer   B 5 22, Kn 8

Asplund, E.Olof I.              110

Asplund, Ture E. G.            A 1

Assarson, Birgit                 U 9

Assarson, Per A.    Ju 30, U 28
Assarsson, BoS.G.   Jo 17 22,1 15

 

409

Personregister

 

Attersved, Björn E. S. B 27 32

Axell,H.Göran              Fö 7

Axelsson, A. Åke          Kn 8

Axelsson, Alf W,             Ull
Axelsson, K. A. Thorsten       Jo 30

Axelsson, K. Bertil J.     A 10

Axelsson, Karl-Erik A.    U 41

Axelsson, Sigbert         U 26

B

Baag0e, N. Peder H.     Ju 5

Back, Klas H.                E 2

Back, Pär-Erik       U 37, A 1

Backelin, Måns V.        U 21

Backman, Gösta B.       K 14

Backman, Sven           U 15

Backström, Mats          U 56

Baecklund, B.Göran        A 9

Baecklund, Lars I.        K 12

Baekkevold, Arne E. B 7 17 25

Bagg, Aron                 U 16

Bagge, Peter               I 16

von Bahr, Stig V.     Ju42,B8
Bargholtz, Percy B.

B 8 14 32, Ju 53

Bark, Jan                      U9

Barke, Christine         Fö 11
Bartley, A. Osborne

Ju 19, B 14, A 04 21 Baude, Annika M. C.

Ju 19, S 7, U 62, A 21

Baude, Hans S: son     U 40

Beck-Friis, Jörgen Å.E. Ju 10

Beck-Friis, Regina        U 22

Beckius, Carin E.        U 11 61, A 6

Beckius, Sven-Erik       U 34

Beckman, Arne           Jo 12

Beckman, Eyvind         U 20

Beckman, LarsE. A.    S 27,U 1 37

Beckman, Lars K. A. Jo 26 30

Beckne, Rolf A. P.        U 50

Beijer, Rolf                 U 34

Bejbom, Hans O.            E4

Bejemark, Karl Göte      U 20

Belfrage, Frank            Bo 9

Belfrage, H. EsbjörnG.    U 8

Bell, Daniel                    U9

Bendz, C. Mårten E:son   Jol

Bengtson, Sven F.         A 9

Bengtsson, B. Anders I. B 27

Bengtsson, Erik B.        U 26

Bengtsson, Folke L.     Ju 28

Bengtsson, Gunnar G.   Kn 1

Bengtsson, H. Jörgen Y. Ju 8 52

Bengtsson, Hertha        I 17

Bengtsson, K.-E. Bengt Ju 47, A O

Bengtsson, Karl F.        Fö 9

Bengtsson, L. Ingmar O. U 9

Bengtsson, Marianne    U 17

Bengtsson, Per             U 9

Bengtsson, T. Bertil  Ju 3 20

Bentzel, Ragnar H.         A 1

Berfenstam, Ragnar A. G. S 13
Berg, Bengt Åke K 15, B 28, Bo 2
Berg, C. G. Håkan

S 2, U 19 39 43 47
Berg, Folke L. V.   Ju 28 32 47

Berg, Hans E.                K 5

Berg, Jonas                U 27

Berg, L. Christer         Ju 52

Berg, Nils G.                 116

Bergander, Lilly K.       Ju 54

Bergdahl, Tommy K.      I 10

Bergegren, Astrid         Bo 7

Bergek, Per Henrik       H 16

Bergelin, Peter            Fö 3

Bergendahl, Ingela          U9

Bergendal, Gunnar S. U 42 43

Bergendal, Göran            U9

Bergengren, B. Göran   U 27

Berger, Bo R.               Ju 8

Bergermo, Arne H.       U 41

Bergérus, K. Holger E.    H 2

Bergfors, Per-Gösta       S 7

Berggren, Alf               Fö 5

Berggren, Anne Marie   U 24

Berggren, G. Rune        B 20

Berggren, Göte B.        Bo 8

Berggren, K. Roy        Jo 23

Berggren, Lennart     U 9 25

Berggren, Sören V.      A 13

Bergh, Sten                B 17

Bergkwist, H. Ulla E.    Ju 12

Berglind, Claes G.        U 18

Bergling, N. Olof          B 28

Bergling, Nils B. V.           Hl

Berglund, Bengt I.        S 16

Berglund,ErikÅ.R.         U 33

Berglund, Evy B.          B 32
Berglund, FridaJ.      U 23, A 12 13

Berglund, K. Gustaf         U3

Berglund, Karl-Ymer      I 22

Berglund, Sven-Olof    Jo 20

Berglund,Å. ErikR.          K 9

Berglöf, J. Sigvard C. B 12 29

Bergman, Axel T.          Jo 7

Bergman, Björn            U 20

Bergman, Erland CA.     U 65

Bergman, Folke       U 11 15

Bergman, Hans R.          U 5

Bergman, Jan              U 52

Bergman, Kerstin         U 16
Bergman, Per R.            Jo 22, Bo 9

Bergman, S. Christer  Ju 121
Bergman, Sven-Eric     S 13, Bo 11

Bergnéhr, Bosse             I 6

 

Skr 1976/77:103

410

 

Bergquist, Mats F. Th.   Fö 9

Bergqvist, Bertil           U 11

Bergqvist, G. Holger

B 14 27, Bo 11
Bergqvist, Hans A.  Ju 17, H 2

Bergqvist, Jan G.

Ju 25, U 30, Jo 4 14,15
Bergqvist, Olof             H 11

Bergqvist, Sven-Runo

S 25, B 28, Kn 2
Bergstedt, Tord L.H.       S2

Bergsten, E. Rune   B 13 27 32

Bergstrand, Per-Erik      Fö 1

Bergstrand, Sten-Erik    H 14

Bergström, Anders         U 9

Bergström, Britta J. Ju 48, S 5

Bergström, K. Sune D. U 1 39

Bergström, Lars E. R.      18

Bergström,N.HansI.       A21

Bergström, Olof W.

Ju 19, A 21, Kn 8
Bergström, S. Gunvor M. Ju 22
Bergström, Svante B.     U 4

Bergvall, Bengt H.         U 12

Bergvall, K. Lennart         II

Berleen, E. Göran         Kn 8

Berling, Sven                 I 7

Berndal, Bo                 U 20

Berndt, Sune B.            U 26

Berndtson, Nils A.   B 23 27 32

Berner, C. O. Örjan       Jo 23

Bernhard, Carl-Gustaf     114

Bernhard, Harry B.  Bo 1 9,1 1

Bernhardsson, K. Göte    A 6

Bernitz, Ulf      Ju 17 21 43, H 6

Bernström, Bonnie L. I.   Ju 2

Bertmar, Lars M.I.          A 8

Bertolotto, Italo            U 9

Bexelius, T. Alfred        Ju 12

Bexell, Göran                 U8

Billing, Knut                 Bo 9

Billström, P. O. Frithiof   Bo 1

Birgersson, Bengt Owe  Ju 39

Bishop, Norman        Ju 26 36

Biörck, C. Gunnar W. S17,U46
Biörnstad, Margareta U 2 27, Bo 3
Bjelking, S.Arne            K 16

Bjerke, Bertil               Fö 14

Bjerlöw, Jan T.         U 17 50

Bjerninger, Sigfrid         U 26

Bjernstad, S. L. Börje    B 17

Bjurström, Per G.          U 27

Björck, Anders P.-A. K 3, U 28
Björck, Berndt H.     S 19,1 11

Björck, Olle                    13

Björck, Staffan            U 16

Björinder, Henry           U 55

Björk, Gunnar E.           Fö 1

Björk,JanE.                    I 2
Björk, Jimmy        S 23,K 16, Jo 28

Björk, John G. T.          U 11

Björk, SvenE.J.             Bo 3

Björk, Villiam E.           Jo 14

Björklund, Jan O.          B 30

Björkman, Fredrik          U 15

Björkman, Jan              U 48

Björkman, Jerker      U 25 55

Björkman, K. Eugen       A 10
Björkman, Marie-Louise

(Malou) K.                S 17

Björkman, N. G. Folke      K 1

Björkman, Ulf L.              U8

Björling, K. Gotthard E.   110

Björling, Kari J.E.         Jo 12

Björnberg, Bengt 1. A.   Jo 2
Björne, B. Gunnar      S 20, B 14 31

Björne, B. Gunnar         Kn 9

Bjömegård, Gudrun       U 38

Björnesjö, SvenG.         B 17
Björnström, Björn S.

Ju 28, K 15, H 8

Bladh, Lennart W.       Jo 25

Bladh, Stephan              U 9

Blinke, Maj-Britt           U 48

Blix, Erik O.                 U 39

Blix, Hans M.               UD 1

Blixt, Olov                   S 12

Block, Per H.L.             U 16

Blom,E.Göte                UD 3

Blom, K. A. Birgitta       UD 1
Blom, S. T. Lennart        Ju 49,1 15

Blomberg, A.J.Lennart   K 18

Blomdahl, Bengt O. S 3, Kn 2

Blomgren, Eva M.         Fö 8

Blomkvist, N. Magnus     I 10

Blomquist, Clarence     Ju 57

Blomqvist, Helga          U 23

Blomqvist, Jerker          U 16

Blomqvist, Ulla             U 37

Bliicher, Gösta E.O.        K 3
Boalt, Carin M. Ju 28, Bo 10
Boberg, L. Håkan

U 19, Jo 14 19 21 27

Boberg, Leif E.              Boll

Bock, Henry               Fö 14

Boden, Anna-Brita         U 8

Bodin, K. Berndt    Fö 4 8 14

Boding, Margit             H 13
Bodström, T. Lennart

Ju 19 28, A 9 21

Boethius, A. V. M onica U 28

Bohlin, Elsa                 U 13

Bohlin, Folke              U 6 9

Bohman, Bengt A. H.     Jo 6

Bohman, Clas              H 16

Bohman, Jan A.             U 5

 

411

Personregister

 

Bohman, Ulf                U 41

Bohrn,ErikA.                U 12

Boivie, Per-Erik            Kn 2

Boldt, Göran B. L.          A 6
Bolin,BertR.J.           U 58 64,1 14

Bolin, Lars A.           Ju 4 37

Bolin, Åke E.J.             Kn 5

Bolinder, S. Erik G.         A 4

Bollmark, Per Å.           U 26

Boman, Birgit               U 22

Boman,JanE.                I 10

Boman, Lars H.              S 1

Bondeman, Anders         U 9

Bondeson, Lennart         U 1

Bondesson, Lennart     Jo 23
Boo, Karl G. H.         B 27 32, Kn 2

Book, Hans                 U 48

Borelius, M.Anna B.     Bo 10

Borg, Claes E.              K 20

Borg, Conny               U 22
Borg, Per             Ju21,H12 13l6

Borg, Sune S. B.          Jo 5
Borggård, Göran R.    K 2 12, H 1 3

Borgquist, Frithiof        Fö 5

Borgström, Ove             K 4

Borgström, Tomas        U 20

Bosson-Nordbo, Maj U 22 25

Boström, Curt B.   B 30,1 26

Boström, Tage R.          B 7

Bouveng, Richard E.F.     I 1

Bouvin,J.Åke               Bo 7

Bovidson, Thure          B 30

Brandborn, Jan E.        Kn 8

Brandel, M agnus         Bo 4
Brandgård, Evert           U 61, A 13

Brandt, Björn              U 39

Brandt, ErikR.              B 14

Brandt, Krister            U 16

Brandt, Per-Åke          U 23

Brangmo, K. Walter       Jo 5

Brantberger, Per-Gunnar Fö 2

Branting, Göran           U 33

Bräsch, Erik                Bo 3

Brattgård, Sven-Olof     S 1
Bratthall, Birgitta S 2 14 15,22, A18

Bratthall, Kenneth   S 5, A 9

Braw, Christian           U 16

Bredin, Lars A. G.   S 25,1 9
Breidensjö, Monica    U 18, A 6 18

Breitholtz, Claes J.E.     I 11

Brenner, Rune E.          I 12

Brinck, K. Inge G.        U 42

Bring, Ove                 UD 1

Brink, Inge                 U 26

Brink, Stig H.E.                Il

Brinkstam, S. Lennart   U 43

Brinning, Inger E.         U 33

Broberg, K. Bertram       U I

Brodén. E.Bertil             113

Brodén, SvenE.              B 8

Brodin, Lena                   U9

Brolinson, Per-Erik         U 44

Broström, Ulf T.F.         Fö 9

Browaldh, Tore              E 2

Bruhn-Möller, Åke         U 58

Brundell, Nils-Erik           U 7

Brundin, Gertrud           U 16

Brunnberg, Hans A.          U5
Brunnberg, R. K. Charlotte U 3
Bruno, Gösta F.

Ju 56, K 13 22, B 10, H 10

Brunsberg, Karin D. M.  Jo 24

Brändström, Dan A.       U 37
Brännström, Gurli (Gullan) E.

Ju 19, A 21

Brännström, Hans A.    Ju 23
Brännström, Roland J.     Fö 5, Jo 8

Broms, Jan T. R.            A 6

Bucht, Gunnar H.       U 9 44

Bucht, Sven F. V.         Kn 4

Burenstam Linder, H. M. B 23

Burman, Erik-Gustav     U 37

Burman, Eskil                 U 9

Burman, K. Åke           Ju 29

Burman, Olof              Ju 23

Burström, Brita A.         B 25

Byggdal, G. Torsten  U 28 51
Bylund,B. ErikM.      U 10 26, A 1

Bylund, Sven-Olov        U 37

Bylund, Åke                 H 13

Byman, Disa K. G.             Ill

Bystedt, Nils                S 12

Bystedt, Ulla K.             A 6

Båsk, Inga-Lill           A 5 18

Båvenholm, Siv            U 18

Båveryd, S.J.Lennart     I 12

Bäck. Karl-Axel              A 9

Bäck, Lars                    B 5

Bäck, Lars E.l.               A 1

Bäcklin, Lars R.            Fö 4

Bäckstrand, K. Göran M. U 46

Bäckström, N.Birger      A 19

Bäckström, Sixten         Jo 8

Bäverbäck, Mette          U 9

Bäärnhielm, G. Mauritz   Jo 6

Bohlin, Birgitta             U 47

Bohlin, Birgitta             U 63
Bökmark, Jan Ju 53,E 9
Börjesson, Fritz A.          K 9, H 11

Börjesson, Mats R.        Ju 4

Börresen, Tom B.          I 10

Bottiger, Lars Erik J.    Ju 20

U26,A 1 2 Ju 1 30

Canarp, Curts. T. Carbell, Leif E.

 

Skr 1976/77:103

412

 

Caribom,LarsE.             K 8

Carlestam, Margareta E. Ju 19
CarJheim-GylJensköld, Karin S 17
Carling, Alf G.               B 13,1 4 14

Carling, Jan L.              A 6

Carlman, Ingrid           U 59

Carlman,J.Holger        Ju 31
Carishamre,NilsO.G,

Ju 7, S 22, K 9, B 13 32

Carlson, John-Sune      U 28

Cadson, K. Sören          S 3

Carlson, L.W. Per-Olof   116

Carlson, N. Gunnar       Ju 4

Carlson, Å. Lennart      B 19

Carlsson, Arne R,           14

Carlsson, Barbro L.        S 1

Carlsson, C. Eric          S 20

Carlsson, Eric O. G.      U 39
Carisson, G. Arne V.        A 2, Bo 1

Carlsson, G. Ingvar      Bo 9
Carlsson, G. Rune

Ju 19,S2,B 13 32, A 6 21

Carlsson, Jan Olof        I 12

Carisson, Leif              U 18

Carlsson, Lennart        U 15

Carisson, May-Britt     Ju 19

Carlsson, N. Boris       Ju 53

Carlsson, N.Ebbe K.    Ju 49

Carlsson, N. Gösta        A 1

Carlsson, Sten-Göran  Bo 11

Carlsson, Sture E.        B 23

Carlsson, Sune B.       Ju 53

Carlsson, Sven-Gunnar   S 3
Carlsson,T.E, Roine        Jo8,Ill

Carlsson, Ulf V.            Ju 4
Carlstein, Rune A.     B 16 26 27 32

Carlström, A. Valdo     Jo 14

Cariström, O. Bertil      Kn 3

Carlsund,H.BoH.           Kl 5

Carlzon, Lars              U 60

Carnhagen, Göran E. T. Ju 4

Cars, Gunnar              U 56

Cason, Sven Åke         JulO

Casselmark, Sven-Eric    E 4

Cederberg, Ingvar         U 9

Cederberg, Thomas O.  Jo 5

Cederblad, Cari Olof        H6

Cedercrantz, Bror O. C.   Jul

Cederiund, Lars JohanO. I 9 25

Cederstam, Lennart H.  Bo 6

Cederwall, Gustav F.E. I 1 19

Cederwall, Ulf C.            Föl

Céwe, Tord G.           Jo 23

Chambert, Henrik B.     Kn 5

Charpentier, Agneta     U 23

Christiani, F.-O. Gunnar A 13

Christofferson, Birger   U 25

Claeson, Bo                B 22

Claeson, Tore M,        Ju 28

Clarkson, Rolf A,         Jo 22

Clason, Anders E, V,     Fö 7

Colldahl, Gunnar            K 2

Colldén, Anders             U 9

Colliander, Per G,        Ju 36

Colvér, Mats T.             B 8

Conradi, Erland G. F, Ju 3 20

Cornelius, Claes           U 15

Cosmo, O, Ingemar        A 9

Crabo, Sven             B 8 11

Cramér, Ivo                 U 22

Creutzer, Bertil R.         Fö 5

Croné, Ulrica          S22,U29

Croneborg, Rutger        H 10

Cronholm, L.Börje        Ju 12

Cronstedt, Nane M.      A 16

Cullemo, Tommy           K 11

D

Daglund, Sven B.          Bo 4

Dahl, Gerd B.                A 6
Dahl, R.Birgitta

Ju 9, U 25 46, Bo 11

Dahl, Sonja M.         U 26 58

Dahlberg, Benkt C. I.     B 24

Dahlberg, Hans            U 28

Dahlberg, Helge            Kn 7

Dahlberg, K. Thure        Ju 2

Dahlberg,L.Åke              A 2

Dahlbom, Bengts.            U4

Dahlén, Agneta A. D.      A 7

Dahlén, Per Olof (Olle)  UD 3

Dahlén, Torsten         Fö 14

Dahlerus, Bo H. C.          A 8
Dahlgren, Elsa B. Ju 19, A 21
Dahlgren, P. Anders B.

Jo 8 23, Kn 8

Dahlgren, Rolf O.         Ju 18

Dahlheim, Bo I. G.           E9

Dahlman, S. Ola           UD 3

Dahlquist, Lars            U 11

Dahlqvist, Lars-Ola       U 45

Dahlsjö, Lars A.          Ju 26

Dahlsten, Gösta O. L.  Ju 16
Dahlsten,Ulf L.     Ju 23,E 6,H 12

Dahlström, Lars E.          S6

Daimar, Margot              A 6

Dalen, Ingrid            S1,U45

Dalgård, P.J.Ingemar      A 1
Damgren, H. G. Fredrik

Jo 2 26, Bo 10

Danelius, Hans C. Y.      Ju 8

DanelLC.GeorgV.         Ju 43

Danemar, Anton           U 11

Danielson, Gunnar H. S 5. A 14

Danielson, Nils-Gustaf F. H 9

Danielson, Åke             U 29

 

413

 

Personregister

Danielsson, Birger

S 12

Edling, Nils

U66

Danielsson, C. Bertil

E9

Edling, Nils P.J.

U66

Danielsson, Erik

Ju 53

Edlund, C. Bertil   B 12 13 14 16 32

Danielsson, Jan P. T.

K 13

Edlund, Erik 0. A.

Jo 8

Danielsson, Nils Gustaf F.    I 14 15

Edlund, Nils H.

U20

Danielsson, Stig A.

E9

Edlund, S. Lisbeth

Jo 9

Danilsson, Georg

A6

Edman, Kurt E.

Fö 3

Darnell, Eva

U 18

Edmar, A. E. Desirée

UD 3

Davidsson, David

H9

Edmark, Birger

U 11

Deak, Csaba

U9

Edmén, Lars H.

Fö 13

Dedorson, Gunnar

H 11

Edner, T. Margareta

Ju 19

Delin, Lars A.

Jo 2, Bo 7

Edner, T. Margaretha

A 21

Dennis, Bengt

Ju 28

Edsta, Björn 0.

124

Denward, C. M.Thore

Jo 19

Edstrand, Karl-Ingmar

B4

Dewailly, Leon N. G.

U 16

Edström, J. Lennart

S 19,Kn2

Didön, Lars-Uno

Ju 32

Edström, John Olof

U 10

Diesen, Ingrid E.

U45

Edström, Kjells.

B79

Dihlström, Klas

U 18

Edström, N.Anders T.

A 1

Dillner-Thorsson, Monica A. M.

Edvardson, Kay E.

U58

 

U32

Edvardsson, Einar

S20,A9

Dinell, Jan A. C.

Fö 2

Edvinsson, Behnn

U20

Dominique, Carl-Axel

U9

Edvinsson, Sven-Olov i

U37

Domvall, E.Göte

Kn4

Edwall, Pehr A. R.

U6

Donelius, H.Göran

Jo 14

Edwardsson, Einar P.

U26

Douglas, Jacob L.

K 14

Edwinson, Vanja A. M.

Jo 4

Drangel, Bo F.E.

Ju 43

Eek-Fock, Karin

U23

Dryselius, Harald S.

Ju 15

Egardt, Peter A. N.

U26 33

Du Rietz, Lars B.

Ull

Egelstedt, Ingemar

U26 31

Dufwa, Bill W.

Ju 20

Egnell, S.Jan-Erik

Fö 13

Duker, Jan-Peter

H 15

Ehn, Bengt

Jo 24

Diiring, Bertil

U9

Ehnmark, E.Erik

U33

Dybeck, Clarence

K 11

Ehrenberg,CarinM. S.

Jo 7

Dyhre, A.Gunnar

Jo 9

Ehrenfreid, Monica

U 11

Dyring, Eric

U 14

Ehrengren, K. Lennart

Jo 1

Dyrssen, Gösta P. T.

Ju 5

Ehriing, G. O.Ingvar

Fö 3 9

Döös, Sten-Olof

U34

Ehrman, Carl E. G.

Kn8

 

 

Ehrner, Bo

I 19

E

 

Ehrnst, Anneka

U26

Ebbeson, Ulf

U62

Eidem, Ingmar

14

Eberson, Lennart

U26

Einhorn, Jerzy

S 17

Eberstein, Christian H.

Ju 8

Ek, C. Olof

I 1

Eckerberg, Per A.

Ju 25, B 23

Ekberg, Britta S.

FÖ14,U15

Eckerdal, A. Ingmar

Bo 11

Ekberg, Erik G.

17

Eckerdal, Lars H.

U6

Ekberg, J.Göran

Ju 28,I 7

Eckersten, Ivan E.

Ju 45,Jo 12

Ekberg, Kari-Henrik

Ju 7 8 52

Edam, Cari Tomas H-.son         U 15

Ekberg, Leif

S6 20

Edberg, Rolf F.

Ju 28

Ekberg, S.Britta

Fö 12

Edelholm, Olof Gunnar (Olle)

Ekberg, Valter

S 14

 

U48

Ekblad, Carl E. A.

Jo 6

Edenman, Ragnar H. L

 

Ekdahl, Bertil

H15

U 12 53,1 18

Ekeberg, Lars-Olof

K 10

Edgren, Claes A. W.

Fö 3

Ekeberg, Per Olof

A 19

Edholm, Edmund

U25

Ekedahl, N.A.Gunnar

Jo 24

Edin, Kari Axel

U26,I 14

Ekelius, Wåge

U15

Edin, L.Åke

120 22

Ekelund, SigvardF. A.

Jo 3 12

Edin, Per-Olof

A 6,1 3

Ekelund, Ulla G.

U 14

Edling, A. Roland

Ju 25, B 29

Ekenberg, Anders

U8

Edling, N.Axel

Ju 17

Ekendahl, Bengt G. M.

Jo 6

 

Skr 1976/77:103

414

 

Ekevärn, Gunnar    1 5 10 25
Ekholm, Birgitta Maria

(Brittmari)                 U 45

Ekholm, Lars V.            U 43

Ekholm, Torsten I.        U 42

Ekinge, Bernt A.             A 9

Eklind, Kent                Bo 11

Eklund, C. Gunnar         Fö 9

Eklund, Christer             U 9

Eklund, Erik                  B 26

Eklund, Erik G.               B 6

Eklund, Harald              U 25

Eklund, K. Ronnie           U 1

Eklund, Kari                 U 15

Eklund, Lennarts. G.       121

Eklund, Solveig            U 25

Eklund, Ulf R.                  18
Eklöf, Kurt G. A.       El 279, Bo 2

Ekman, C. H. Stig         Fö 7

Ekman, Ingrid              H 12

Ekman, Lena B.             Ju 6

Ekman, S.Gösta            B 12

Ekman, Stig Rune       U 1 39

Ekstam, Gunnar E. Ju 4 29 56, H 1

Ekström, Annika           U 20

Ekström, Bert O.           B 30

Ekström, E. Sören Jo 19, Bo 6

Ekström, Margareta       Ju 7

Ekström, Sven E. A.      B 13

Elam, Lars               U 11 25

Elfving, Arne      Fö 12, U 18

Elgfelt, Göran                Boll

Elghufvud, E. Gösta        B 1

Eliasson, Anna B.     U 19 26

Eliasson, Bengt E.          K 4

Eliasson, Björn E. A.    Ju 39

Eliasson, E. Ingemar B 23, A 6 10

Eliasson, H. Torsten Y.  U 13

Eliasson, Kerstin E.       A 13

Eliasson, Lars              U 60

Eliasson, Per-Erik     U4,Joll2

Eliasson, Rolf A. E. Jo 5,1 25

Eliasson, Rolf E.           K 12

Elison, Magnus L.         Bo 2

Elliot, Ninnie                 U 9

Elinebrand, Rolf            U 18

Elm, Torsten J.W.         Jo 5

Elmberger, Per G.            17

Elmer, Anders              H 15

Elmer, Björn Å.           Jo 23
Elmhammer, Nils E. I.

Ju 4 24, S 26 Elmstedt, Claes Y.

U 18 42, A 9 19,Kn2

Elmstedt, K. Erik          B 12

Elsässer, Björn A.          A 1

Enberg, L. Rune      K 5, B 1

Eneström, Tord O. C.      Juli

Engdahl, K. Anders F.     Ju 4

Engdahl,O. Roland          K 8

Engdahl-Tegestam, Eva  U 9

Engerstam, Claes M.      I 11

Engfeldt, Lars-Göran     UD 3

Engfors, Gösta S.         A 13

Engkvist, J.Gunnar V.     B 12

Englund, K. Svante I,    Ju 4, S 2 14
Englund, Lars-Erik       Fö 3 9

Englund, Åke            H 11 16

Engman, Barbro B.        U 28

Engman, Hans O. R.      Ju 25

Engman, Jan G.         U 27 63

Engman, O. Ingemar    Fö 5 9

Engqvisl, Lars F.  Ju 28, U 61,1 18
Engström, Arne V.         S 13

EngsUöm, Bengt-Olof      U 9

Engström, Lars-Göran Ju 6 13

Engström, Odd E.L.    B 13 23

Engström, Olle             U 57

Engström, Åke             U 48

Enlund, Eric P.        B 14, Jo 5

Enquist, N. Daniel      U 10 37

Enquist, Per Olov       U 16 28

Enskog, Carl-Gustav B.  Fö 5

Erdmann, Bengt             U 9

Erici, Bernt H.                A 9

Ericson, E. Gerhard H.    Jo 9

Ericson, Eric                 U 9

Ericson, Gösta               B 3

Ericson, Hans E.       K 1 9 10

Ericson, Sture T.

Ju 33, UD 3, U 19
Ericsson. Bengt S 22 24 2 13 15
Ericsson, Bo I.               A 4

Ericsson, Brit-Marie L. B.      Ju 16
Ericsson, Britta M.   U 26, A 6

Ericsson, Christer T.      Ju 4

Ericsson, Georg            U 66

Ericsson, Gunnar           I 15

Ericsson, K. Georg V.     U 66

Ericsson, Kjell U.      S4,B13

Ericsson, Lars Eric   Kn 2 5 10

Ericsson, M. Inger-Britt   K 9

Ericsson, Nils E.             S 2

Ericsson, Paul L.           A 15

Ericsson, Tord              U 11

Ericsson, Ulf         U 64, UD 3

Eriksen, Tor E.               A 5

Eriksson, Arne              U 27

Eriksson, B.Sune

Ju 19, U 9, A 6 21, Bo 4, Kn 2 10
Eriksson, BengtG. S.    Kn 12

Eriksson, Birger              U9

Eriksson, Björn G.    A6, Bol

Eriksson, Bo I.             Ju 41

Eriksson, C. Ingemar      S 20

Eriksson, E. Olof    U 30, Bo 10

 

415

Personregister

 

U 16 B2

Eriksson, Evert G.           S2

Eriksson, Gunnar             U9

Eriksson, Gunnel         Kn 13

Eriksson, Gösta            B 29

Eriksson, Harald            Jo 1

Eriksson, Hilding           U 15

Eriksson, I.Seved      SI, A 7

Eriksson, K. Anders       B 22

Eriksson, K. Arne           A 6

Eriksson, K. Bertil         U 40

Eriksson, Karl Erik          A 6

Eriksson. Karl-Erik E.      I 14

Eriksson, Karl Henrik     U 25

Eriksson, Kjell E.          A 10

Eriksson, Lars A. I.         A 6

Eriksson, Lars E.         Ju 19
Eriksson, Maria Kristina

(Maja-Stina)            U 48

Eriksson, Martin H. V.   U 42

Eriksson, Nancy M.       Fö 7

Eriksson, Nils-Erik          U 9
Eriksson, Olle E.          Bo 9,1 1 14

Eriksson, Per A.           K 12

Eriksson. Sune            S 16

Eriksson, T. Hans-Yngve Ju 29

Eriksson, Åke E.           U 39
Eriksson-Bergström, SolveigM. I 6

Erlander. Sven B.         U 26
Erlandsson. Bengt H.

Ju 37 49. K 16

Erling,E.Harald            Ju 49

Erling, E. Martin H.       B 17

Erneholm, Berndt I.     U 6 8

Erngren, Birgit             U 26

Ernmark, L.Göran G.       K 9

Ernulf, T. Gudmund Ju 12 30

Erséus, L. G. Torgny      U 8

Ershammar, Mats O. T. Fö 11

Erstam, Sven-Erik F.    Ju 49

Esaieson, Erik R. A. E 5, B 13

Esbjörnsson, Esbjörn    A 16

Esbo, Harald V. O.        Jo 3
Eskel, Arvid                  Ju 28,8 15

Eskilsson, Per H.     U 1 7 36
Esping, F. Lars-Erik

Jo 8, Bo 3, Kn 8

Esping. Hans G.           U 46

Essen, Ingemar          Ju 28

Essunger, N.Gunnar R.     I 1

Etsare, Åke                 Kn 8

Ettarp, Lars G.              A 7

Etzler, Cecilia E.M.          S9

von Euler-Chelpin, Curt U 26

Eurenius, Birgitta I.      U 28

Fabricius, Cajus Fagerberg, Arne B.

Fagerholm, Pr Anders L.  U 1

Fagerlind, Osten         Ju 34

Fagerlund, Bengt O. H, A 19

Fagerström, Jan Peter  U 15

Fagerström, Kjell          U 58

Fahlin, Per G.                K 8
Falk, Eric G. R.             Jo 11, Bo 3

Falk, Hans G.             Ju 28

Falk, Johan                   U9

Falkehed, Sven A. L.    Kn 1

Falkenmark, Malin       Jo 23

Falkenmark, Per A.       K 10

Farm, Ante T.               A 6

Fastbom,E.Lennart    B 3 10

Faugert, Sven J.E.        114

Faxén, Kari-Olof       A 6,1 6

Faxén, Nils-Bertil           U 9

Fehrm,E.Martin            U 30

Feigenberg, Loma        S 17
von Feilitzen, Styrbjörn O. R.

A 19

Feldt, Kjell-Olof          Ju 28

Fellenius, Greta           U 23

Felländer, Ingela K.        A 1

Ferm, Anders              U 28

Femeborg, Stieg            U 9

Fernheden, Göthe A. S. 110

Finnveden, Bengt A.     K 15

Fischerström, Hans     Ju 53

Fischerström, N. Johan A. Ju 24

Fischier, Sven G. O. Ju 4 56

Fiskesjö, Bertil A. N.    Ju 39 40 44

Fitinghoff, Georg O.      Ju 9

Fjellgren, Anne-Marie   U 56

Fjellstedt, Lars              U 9

Fjellström, Carl Gustaf F. B 5

Fjällhed, Åke               U 25

Fladvad, J.Arne           Bo 3

Fleischer, B. Lennart U 15 18
Fleming-Borgström, Gunilla    U 20

Flinck, N. Rune L         U 13

Florman, Bertil             K 20

Flyxe, Birger H.            B 28
Fogelström, Hans

U 15 45 61, A 6

Fogelström, Siv E.        A 13

Folke, U. Ingemar         Fö 3

Forkman, Göran           U 16

Formgren, J. Holger      K 22

Fornberg, Tord            U 16

Fornstedt, Ulf H.     U 13 36

Fors, Sixten R.       U 1 7 10

Fors, Åke Hj.        S I 19 24

Forsbeck, Rune           U 16

Forsberg, P. Roland        U 8

Forsberg, Wilhelm        U 33

Forsebäck, M. Lennart S. Kn 10

Forselius, Hans F.          A 4

 

Skr 1976/77:103

416

 

Forsell, Torbjörn               U 28

Forslund, Bo E.                Jo 22

Forslund, Bo G.                  122

Forslund, E. Birger    S 3 13 14

Forssberg, E.Olof            Fö 10

Forssberg, K. S.Eric            I 10

Forssberg, Olof                   S 6

Forssblad, N. Douglas         K 2

Forssman, Sven P. M.          A 4

Forssman, Åke V.               Jo 1
Förstadins, Erik L. W.

Ju3,S 11,A 19

Foyer, Lars O.                   B 15
Fraenkel, Ingegärd C. E.

Ju 19, U 53, A 21

Francke,Jan                      K 11

Francke, Per E.S.                   Ill

Frank, S.Torsten                  U3

Franson, Thomas P.             I 3

Fransson, Bill G.                B 28

Fransson, Bo-Gunnar L.    B 23

Fränsson, Hans G. V.      15 25

Fransson, Lars                 U 26

Franzén, Lars G.               U 38

Franzén, S.Anders            U 26

Fredberg, Birgit A. M.          U 3

Fredelius, Bengt                 S 3

Freden. Erland                  A 15

Fredenmark. Gunnar L.        14
Fredgardh. K. Sonja      Ju 19. A 21

Fredin, Curt                      U 11

Fredriksson, Ella               U 11

Fredriksson, Georg N.         B 3

Fredriksson, H. Einar     S 2 15

Fredriksson, K. Torsten      S 6

Fredrixon, Kurt                 U 41

Frenne, Anders                U 58

Frenning. Lars W.    Ju 4, Kn 6

Friberg, B. Torsten           Jo 25

Friberg. K. Göte                 Ju 9

Friborg. Göran O.             U 26
Frid, Sven Rune      Ju 25,1 6, Kn 8

Fridebäck, Carl-Eric           125

Fridell, G. Ingvar               B 16
Fridh,Göte               S 2 22 23,1 21

Fridolfsson, Filip W.          A 15
Fridolin, Hans R.     S 25, B 4 11 26

Fries. Ingegerd                U 16

Fries. Ingmar F.           B 16 27

Friggebo. Birgit I. G.        Jo 26

Frigren, Suzanne M.     I 11 14

Frisen. E.Rune                  K 18

Frisk, K. Åke                     U 43
Frithiofson. Karl A. F.

A 15.1 10 25

From, Fritz-Axel                U 20

From. Hans-Sören            U 25

FrostensonAnders             U 8

 

Frykholm, K. Christina

Ju 19

Frykstam, Alvar

U 16

Fränckel, Pierre

U22

Frändås, S.G.Berit

 

Fö 11,

U 48, A 21

Fröier, Kåre

U30

Fröjd, S.Arne

Kn8

Furbäck, Bengt L.

K 1 9

Furuhagen, Hans F. G.

U28

Furumark, Ann-Marie

U 15 20 61

Fiilep, Tibor

U9

Fälldin, N.O. Thorbjörn

Ju 28

Fältheim, Åke A.

U24

Fändriks, Ann-Louise

S7

Farm, Gunnel

U 18

Färm,HildingG.E.

U29 40

Gabrielsson, A. Edmund B.     Juli

Gabrielsson. H. Ingemar U 9 39

Gad. Ulf H.                        Ju 32
Gadd, P.E.Arne

B 14, U 26 38 51 58,1 19
Gahrton, Per          Ju 57. Bo 11

Gammer, Gerhard              B 14

Gardell, Bertil G. T.            S 13

Gardeström, Linnea         S 1 7

Garke, Hans B.                  B 14

Garmo, Sune                     U 48

Gavatin, M. Charles             B 7
Gebart-Andersson,

Thorborg S.                   U 33

Geddis-Zetterberg, Jean  U 22

Gehlin, Jan H.M.            Ju 8 52

af Geijerstam, Sven O.    Ju 40

Gelfius, Ann Sofie             U 20

Gellerman, Kerstin           Ju 43

Gellerstam, Martin            U 16

Gellstedt, Björn P. T.         K 22

Genetay, Claude M.            U 9

Georén, Sven                   U 18

Gerhardsson, Birger      U 6 16

Gerhardsson, Birgit            U 8

Gerhardsson, Gideon     A 5 18
Gerholm,TorR.            Ju28,U46

Gerle, Hans E.                  U 28

Gerleman, J. Gillis H.         U 16

Gibson, Urban H.              B 32

Giertz, Gustav B.               S 17
Giesecke, Curt-Stefan   A 21, Ju 19

Gillström, Åke K.                   Ull

Gillström, Åke K.               U 15

Gisslen, Axel                       S 3

Glaas, Sten-Ove               A 18

Glass, Marianne                U 41

Gleisner, Margareta         U 25

Glennow. Yngve G. G.       U 40

Glimelius, Nils                   U 66

 

417

Personregister

 

Glimelius, Nils S.          U 66
Glimnér,J.Erik                Fö 8,1 10

Glimstedt, Ulf K. J.          17
Godlund, Sven A. I.       K 5 18, A 1

Gornitzka, Gunnar V.   17 11

Gothefors, Per L.      B 5 22

Gothefors, Ulf             U 16

Gottsén, Bertil             U 20

Gozzi, Sören           U 27 38

Grabe, A. Gerhard         Ju 6

Grabö, Paul E.             U 39
Gradin, Anita

H ll,Ju 19,U26,H4

Gradin, Anita I.            A 21

Gradin, Lars-Erik         Jo 14

Gradin, Rolf U.       17 11 15
Grafström, ErikO. Hj.

Ju 28, K l,Jo4,14 7 11

Grage, Elsa-Britta           U3

Grahm, A. Folke           Fö 2

Grahm, Leif                  A 1

Grahn, T. Roland          Fö 8

Gran, Bertil                 U 25

Granath, Kari-Erik       Ju 23

Granath, Solve O.       Fö 11

Granberg, Birgitta M. V.  A 9

Granberg, Otto             H 4

Granegård, Christer  U 42 43

Granholm, Arne B.        Kn 8

Graninger. B. E. Göran U 26 40

Granlund. Börje            U 11

Granlund, Kari-Åke       H 11

Granlund, U.Kristina     Jo 18

Granmar, Jan                 U9

Granqvist, Liss M.          S 5

Granstedt, Pär E.         U 45

Granström, Folke T. G.  Kn 8

Grape, Karl Gunnar       U 29

Grape, S. Lennart      Fö 3 9

Gray, Barbara              U 22

Greber, Ann Charlotte   U 23
Grebäck,ErikH.            Kl,Jo29

Green, Åke                 U 53

Gremner. Kjell              S 15
Grenander, Nils     Ju 28, K 2 12 21

Grendin, Kurt              U 15
Grenestedt, E. Lennart N.       All

Grobgeld, Lennart M.   Ju 27

Grufberg, A. Lennart     Kn 6

Grundwall, K. Ricard      Bo 2

Grunewald, Kari R,         U II
Griinewald, Björn            U 61, A 6

Gruting, Britt M.        U 4 59

Gränsbo, N. Gunnar B.   Jo 3

Grönkvist, Göran            U 9

Grönquist, Bengt J.        E 1

Grönstedt, Gert T. V.    K 12

Grönstedt, J.Olle          K 14

Grönwall, Lars O.       S3 69

Gullberg, Bo                U 18

Gullberg, H. Urban        Jo 7

Gullberg, Hans E.      K 12, A 4 18 Gullnäs, S.Ingvar

Ju 4 48, K 16 23 24
Gummesson, G. Margit K. K 14
Gunér, Otto                 U 9

Gunnarson, E.J. Ingvar Ju 15

Gunnarsson, Arne        U 31

Gunnarsson, Bror E.     Ju 35

Gunnarsson. S.Olle G.    A 5

Gunnmo.AlfO.              U 37

Gunsell.TorA.              Jo 13

Gurinder. Jan-Olof        U 63

Gussing, N.Ragnar J.     A 13

Gustafson, Cari-Erik     K 25

Gustafson, G. Arne       B 25

Gustafson, Ingemar     Fö 14

Gustafson ,K.G.Jan   U1142

Gustafson, Sven H.   Ju 7,1 4

Gustafsson, Bengt E. U 14 58

Gustafsson, Björn H.     U 37

Gustafsson, C. E. Torsten

Ju 6, Fö 5 9, Kn 13
Gustafsson, F. Agne S. Kn 2

Gustafsson, G. Einar      I 25

Gustafsson, G. Olov       A 4

Gustafsson, Gunnel R. J.      U 26

Gustafsson, Hans I.   B 27 32

Gustafsson, Hans L.     Fö 8

Gustafsson, Inga L.       A 3

Gustafsson, K. G. Allan Kn 4

Gustafsson, Karl-Erik     121

Gustafsson, Kerstin   Ju 41, A 4 16 Gustafsson, Lars I.

U 14 25 33 48 Gustafsson, M. Gunnar

Fö 1 13,U29, Kn 1 Gustafsson, N. Henry

Jo 12 14 17 19
Gustafsson, Nils-Eric  I 11 15

Gustafsson, Olof           S 6

Gustafsson. Stig          U 23

Gustafsson, Stig A.      U 41

Gustafsson, Stig G.

Ju 30 55, Fö 6, A 19
Gustafsson, Torsten B. Fö 8

Gustafsson. Ulf C.        Kn 1

Gustafsson, Ulla          H 17

Gustafsson, Yngve H.  Jo 23

Gustafsson, Åke          U 41

Gustafsson, Åke C. T.  Jo 19

Gustafsson, Åke G.

Ju 29,S 1 24.I 8
Gustavii. S.I.Birgitta    Ju 13

Gustavson. Krister        I 16

Gustavsson. Bengt A.     S6

27   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103

418

 

Gustavsson, Bengt T.

Ju 49, Fö 5 9, Jo 26
Gustavsson, Gusti L. A.  Fö 1

Gustavsson. Lennart     U 22

Gustavsson, Ola           Kn 8

Gustavsson.S.A. Göran     H 4.1 4
Gustavsson. Sven Anders     122

Gustavsson, Åke E. G,

UD 2, Fö 5 8. U 48
Guteland, Gösta A.       A 1 6

Gyllensvärd. Bo V.         U 27

Gårdstedt.H.Birger        A II

Gårmark, Thore O.  U 15,A 13

Göhlman, Gunnar          U 42

Göransson, Bengt  Ju 35, U 28

Göransson, Bo O. F.      A 10

Göransson, C. Göran N.       U 6 29 Göransson, G. Bertil

S 13 15 17 18. U 29. A 6. S 22
Göransson. Harald O.  U 6 8 9

Göransson, J.Olle

Fö 8 9, A 16,1 12
Göransson, Lars G.    Ju 20 31

Göransson, Lars O.        U 28

Göransson, Åke            U 42

Göthberg, Bo            U 17 65

Göthberg, Kerstin V.      U 15

H

Haavio-Mannila, Elina     A 17

Hadding, Carl Fredrik       B 7

Hadenius, Stig G.      U 28 51
Hadrup, KnutE.H.      K 2 9 11 12

Haeffner, Erik A.            112

Haegermark, C. Harald     I 8

Haeggström, Ingrid M.   S 18

Haf ström, Jonas          U 42

Haga, Ingegerd            U 11

Hagård, John H.M.       Jo 23

Hagberg, A. Bertil         U 66

Hagberg, Ann-Charlotte B 13

Hagberg, Bertil             U 66

Hagberg, Jan-Erik         U 43

Hagbergh, Göran G. E.    U 7

Hagdahl, K. Thomas     Ju 25

Hagelstam, StigL.           K 4

Haglund, F.Anders         BIO

Haglund, Sven               8 5

Hagman, B. Anders U 15, A 20

Hagman, Jan-Erik R.     Ju 43

Hagquist, Curt E.l.           Ul
Hagson, Cari A.         Ju 28,1 11 15

Hagström, Tony G. Ju 28,1 14

Hagströmer, Erik J. J.   Jo 25

Hahr, Anders L.H,           B 3

Haldén,J.O.Folke  U 33, A 20

Hall, A. Bertil               B 31

Hall. Bo A.                   110

Hall, Lennart                 U9

Hallberg, Bengt O. L.    Boll

Hallberg, Lars              U 11

Hallbäck, N. Thore Kn 8, S 16
Hallen, Håkan              U 55

Hallenius, G. Ingemar Jo 25, Kn 9
Hallgren, Margaretha      U I

Hallgren, Ulf                 110

Hallin, L.Bertil               U8

Halling, Nils-Olov        U9 41

Hallman, Eric R.       B6,U66

Hallman, Erik               U 66

Hallman, Katrin            U 46

Hallman, L.Åke G.

H 16.1 19. Höll 12
Halloff. Ulf V. V.           K 18

Hallqvist, Britt G.           U6

Hallqvist. Ulrika           Bo 11

Hallström, Björn H.         U5

Hallström, Torbjörn       H 12

Hamber, Hans              U 15

Hamberger, Carl-Axel     S 15

Hambraeus, Gunnar A.

Ju 28,U 64,1 9 14 17 Hambraeus, 8. Birgitta

Ju 28. U 46
Hamdahl, Bengt            K 10

Hamilton, Carl              U 66

Hamilton, Cari G. H.      U 66

Hamilton af Hageby. C. UD 3

Hammar, Cari-Filip U 13 28 59
Hammar.JohnA.            U 41

Hammar, Stig H.            U 1

Hammarberg, Margareta S 26

Hammarberg, Peter       U 13

Hammarberg, Sven O. Ju 41 42,1 9
Hammarbäck,E.Rune     Ju 39

Hammarkvist, Stefan S.E. I 11
Hammarland, L. E. Thore U 26 38
Hammariund.F. Gösta E. Jo 11
Hammarskjöld, Claes Å. H. K 25
Hammarsten,ErikM.       U 37

Hammarström, P. Rickard Fö 12
Hanner, Per V. A.          El

Hannerz, D. G. Lennart Jo 20

Hannerz, R. Christer      Jo 4

Hansen, Hans-Jörgen     Jo 1

Hansén, Pär G. H.        Ju 51

Hanson, Arne G. H.      Jo 23

Hanson, Göte                S 1

Hanson, Per-Olof          B 23

Hansson, Bengt           U 11

Hansson, Bertil             U 25

Hansson, Bertil E. A.     Ju 13

Hansson, Göran           Kn 5

Hansson, Ing-Marie U 38, Kn 7
Hansson, J.Bertil           U9

 

419

Personregister

 

Hansson, K. Gabriella    U 26

Hansson, K. Gunnar   Ju 7 8

Hansson, Lars R.          E25

Hansson, Lilly E.          Ju 6
Hansson, N. O. Olle   Jo 3 19 20 27

Hansson, Nils               8 1

Hansson, Nils H.             Ull

Hansson, Nils O.          Fö 1

Hansson, Oloph A.       U 28

Hansson,P.Inge           K 20

Hansson, S.Olof (Olle)  U 45

Hansson, Stig F.            S2

Hansson, Stig G. E.       A 6

Hansson, Torsten B. G.  K 3

Hanstorp, Erling          U 25
Harriman-Hernborn, Anita C.   A 9

Hartman, Lars             U 16

Hartman, Olov          U 8 16

Hasselknippe, Ivar       U 47

Hasselquist, Ulla          U 11
Hassiev, Nils-Olov F.

Ju28,K 1 59 15 18

Hassner, Rune            U 20

Hauser, Urs W.       A 16 17

Haveriing,8venG.I.         U3

Hedberg, Anders         U 15

Hedberg, E.Torbjörn     U 10

Hedberg, G. Christer      Boll

Hedberg, Gösta           U 60

Hedberg, J.Anund        S 13

Hedberg, K. Anders       A 1

Hedberg, Lars O. O.    E27 9

Hedborg. Anna M.    B 12 14

Hedelin. Per H.            U 26

Hedenström. Bengt      8 19

Hedin, Bernt               S 14

Hedin, C. Thomas        A 10

Hedin, Carl Eric  Fö 5, Jo 20

Hedin. Svante             U 20

Hedlén. Bengt R.       S 3 13

Hedlin, John W. A.       U 31

Hedlund, A.Rune         Ju 12

Hedlund, Bengt N.R. S23,U31

Hedlund, Gunnar          Fö 7

Hedman, Barbro          U 39

Hedman, Rune            U 22

Hedqvist, Eric H.         U 27

Hedqvist, Sven A.      Ju 15

Hedström, Bo S.    Jo 3 8 11
Hedström, T. Uno V.

Ju 45, Jo 11 29

Hedvall, Lennart            u 9

Hegardt, Nils A.          Ju 43
Hegrelius Johnson, Barbro M.

Ju 54

Heide, Agneta              H 8

Heideman, Gunnar A.     8 2
von Heidenstam, G. Olov       Jo 16

Heimbiirger, H. Peter

Ju 5, Bo 4 10
Heino, Martti O,           Ju 35

Helander. Sven            U 16

Heldt, Karin                 U 56

Hellers, P.A.Hans       U 11 15

Hellgren, G. Bertil       U 1 42

Hellman, Lars                S 9

Hellman, SvenR.         Fö 3 9

Hellner, Eskil M.             K 7

Hellner, JanE.         Ju 1 17 30

Hellners, E. Trygve      Kn 6

Hellstadius, Jan R.        Ju 21

Hellstedt, Ernst L.         B 16

Hellström,E.Emil            U 61

Hellström, G. F. Ingemar H 4

Hellström, Gunnar J.      U 39

Hellström, I. Agneta       8 7

Hellström, K. Birger         I 3

Hellström, Kajsa M.       U 41

Hellström, Mats J. UD 1, A 6 8
Hellström, P. N. Erik       K 4

Hellzén, Nils                 U 15

Helmers, Dag          B 8 11 12

Helmerson, Bo I. H.

Ju 5, Jo 4 26, H 9,1 11 14
Helmfrid, Staffan U 26, A 1, Bo 3
Hemberg, B. 8. Eskil      U 28

Hemborg, Bo        H 9 10,1 11

Hemlin, H. Egon        U 26 38

Hemlin, Peter W.          U41

Hemmingsson, Sten       I 23

Henmark, Kai               U 16

Henmark, MartinR. C:son Ju 32
Henningsson, Lars-Åke  U 10

Henricson, Sven-Eric U 11 25

Henricsson, S ven R.     Kn 8

Henricsson, Ulf I. R.     Kn 12

Henrikson, Lars G.

Ju32,S 3,Kn3
Henrikson, Ulf T. A.       U 40

Henriksson, E. Sture F. S 7 26

Henriksson,!. Lars G.   U 1 26

Henriksson, Jan Olof      U 18

Henriksson, Runa M.       A 6

Henriksson, Rune I. Jo 12 13 14 27
Henrysson, Sten          U 15

Henstrand, Kjell-Åke    Kn 11

Hercules, Jan               U 17

Herland, Erik              H 4 12

Heriitz.Ulla                    A 1

Hermanson, K. Gunnar L. Kn 7
Hermansson, Carl-Henrik B 14
Hermansson, Rune   BIO, H9

Hermansson-Snickars, Folke U 35
Hernelius,J.Allan Ju 33, UD 3
Herner, N. Birger E.       S 10

Hernlund, Carl Hugo H.    Ju 7 8 52

 

Skr 1976/77:103

420

 

Herriin.KlasG. E.                B 16

Herriin. S. G. S igvard        Ju 4

Herrstedt, Henry T. O.      B 30

Hertz, Olof                        H 10

Hertzman, A.Olov             Ju 17

Hesser, S. C. E,           Ju8,U4

Hessleborn, Olle K. A. Kn 2, B 5
Hessler, S.Henrik               E 1

Hessmark, Lars-Göran       S 6

Heuman, Jan G. M.       Ju 15 18

Heurgren. SvenC. O.

Ju20,H2 4 13 17.1 11
Heyman. Viveka                U 16

Hidal. Sten                       U 16

Hildeberg. Lars             U 11 15

Hildebrand, Kari-Gustaf    U 16

Hildeland, Eriing K. I.        A 18

Hilding, Ingrid Ragnarsdotter

U50
Hiljding, Stig G. O.            Ju 16

Hillbo, Arne O.                   Ju 4

Hillbom, Lars H. Ju 1 17 21, Jo 5
Hillerdal, Olof                  8 2 22

Hillert, Anna-Greta L.        U 43

Hillerudh, G. Lars-OIov E. Ju 4 24
Hilton, Hans                      U 22

Himmelstrand, Gunnar G. F. Kl
Himmelstrand, J.Ulf I. Fö 7, A 17
Himmelstrand, Karin B.    Ju 19

Hinno, Rein                B 3 13 32

Hirschfeldt,S.Lennart       Ju 33

Hjalmarsson, E. Birgit

Ju 47, A 15
Hjalmarsson. H. Yngve J. Ju 43
Hjalmarsson. 8. Åke          B 20

Hjalmarsson, Sven           U 15

Hjalmarsson, Yngve H.J.      16

Hjalmarsson, Åke             H 10

Hjelm, K. G. Lennart U 30, Jo 1 3
Hjelm. Lars                      Fö 14

Hjelm, Orvar M.                  A 3

Hjelmqvist, Ingvar K. R.

8 3.B 13.A6
Hjelmqwist. Karl-Gustaf H. K 18
Hjern, Bo                   S 10 22 15

Hjerne, Gunnar                 S 10

Hjertonsson. Karin         UD 1 3

Hjort. Christer A.              U 42

Hjorth. Jan L.S.                  U2

Hjorth. Lars E. A. 8 4, B 26. Bo 6
Hjorth, Nils T.                    Jo 2

Hjorth. Ole                         U 9

Hjorth, Ragnar                  Jo 8

Hjälm, Nils G. O.               Ju 49

Hjärne, Leif R.D.                  15

Hjärpe, Leif                      U 39

Hoel, Christer O.              Jo 24

Hoffman, Margit                U 13

Hogenius, Hans                U 41

Holecek, Josef                     U 9

Holgerson, Nils H.             B 14

Holgersson, Jörgen             H 6

Hollander, Ernst E.             I 10

Hollmann, Sture L.          Bo 11

Holm, A. O. Per                    A 1

Holm, Ernst Olaf          Ju 17 21
Holm,J. Lennart

U2 10,Jo2,A l,Bo3 79 11

Holm, Lars G.                    B 14

Holm, Lennart              U 15 18

Holm, Stefan                     Kn 5

Holm, Sture K. V.                 H3

Holm, Tommy                  Bo 11

Holmberg, Bo                    U 15

Holmberg, Cari V.              Fö 6
Holmberg, Erik G.          Ju 44, U 3 '

Holmberg, Gunnar E.         Fö 3

Holmberg, Nils V.             Jo 16

Holmberg, Sten E.               8 3

Holmberg, Åke E. V.          U 26

Holmborn, Börje          U 14 35

Holmbäck, Inga G. M.          A 7

Holmbäck, M. Bure O.       U 28

Holmgren, Anders F.     Jo 8 11

Holmgren, Gunnar           Jo 13

Holmgren. Jacomien         U 23

Holmgren. Kjell              U 7 19

Holmgren. Majvor             U 29

Holming, Klas J.L.          Ju 8 52
Holmquist, K. O. Rolf     Fö 6 7 10

Holmquist, Kersti              U 27

Holmquist, Lizzie              S 18

Holmquist, Stig A. B.         U 38

Holmqvist, Lars J.H.         Ju 31

Holmqvist, Leif G.              I 11
Holmqvist, Sture L.

Ju 28.1 7. Kn 4

Holmqvist, Åke H.                16

Holmstedt, Igor                  S 2

Holmstedt, Yngve D.       Ju 13

Holmstrand, Bengt              U9

Holmström, G. Sven E.    Jo 15

Holmström. L. Bror          Ju 26

Holst, Hans-Eric               S 22

Holster. Lars-Inge             I 23

Holte, K. Ragnar                  U6

Honeth, Peter                  U 19

Honkanen, Jaakko           U 18

Hoppe,E.Gunnar              U 39

Hornwall, Gert H.D.            U 1

Hovstadius, O. Sigvard.   U 12

Hubendick, Bengt L.            U2

Hugoson, Göran H.         Jo 16
Hugosson. Kurt I.        Ju 55,1 6 11

Huldt, Jan F.                    Ju 21

Hulgaard, Bodil C.            B 14

 

421

Personregister

 

Hullberg. Axel Th. A:son       Fö 2

Hult, N.E. Jöran            Ju 5

Hultan, Ivan           Fö 11 10

Hultén, A. Olof            U 28

Hultén, Bengt E.          U 41

Hulterström, Sven Å. Kn 11 13
Hullgren, Åke V.             I 5

Hultin, S.Erland V.      U 1 41

Hulting,K.R.Georg          Jo 5

Hultkvist, Anders M.       B 6

Hultquist, P.Ove I.      Kn 13

Hultqvist, Swen E. H.   Kn 4

Hultqvist, Tore            U 13

Hultstrand, Lars R. 8 10 16 22 25
Hurdén, Ragnar H. G. K 2 9 12
Huss, K. J.Lennart        B 12

Hiibner, Helmuth           I 10

Hiigard, P.Åke               I 14

Hyllengren, Jan            K 11

Hylländer, K. Gunnar E.  Fö 1

Håkansson, Alfred     K 24 14

Håkansson, B. Staffan H.     112

Håkansson, Greta          U 9

Håkansson, Hans E. V. 12 16

Håkansson, Håkan E.      A 3

Håkansson, Ivar           U 55

Håkansson, P. Harald    A 10

Håkansson, Per Olof     Jo 26

Håkansson, Sven-Olof H. Ju 36
Hållsten, E.Bertil      S27,K9

Hårdefelt, S.Börje        Fö 10

Håvik, I. Doris H.

Ju 39, S 20, U 18 45
Hägerhäll, Bertil G.       Jo 17

Hägerstrand, S. Torsten E.

U 30, A 1
Hägglund, Bengt          U 16

Hägglund, John E.       Kn 13

Häggmark, Lars A.        A 15

Häggquist, Harald          S 2

Häggroth, R. Sören Bo 10, U 64
Häggström, K. Harald V. B 21

Hälinen. Erkki I.           Ull

Häll. Kari-Erik           B 27,1 4

Hälleberg, Allan         U 33 61

Hällgren, John A.          K 20

Hällgren, Åke               U 10

Härnqvist, Kjell         U2641

Hävermark, K. Gunnar J: son

K6721
Hög, Alfhild                 U 48

Högberg, Bernt L.         Bo 1

Högberg, K. Gunnar S 23. A 10
Högberg. Lars G.   Fö 8, Jo 22

Högberg, Mats J. G.       K 1

Högemark, Kari H.        U 17

Höglind, Lars O.           U 15

Höglund,E.Olov         U 21 43

Höglund, G. Z. Margrethe      Fö 14
Höglund, Hans              U 55

Höglund, K. Thure          S 2

Höglund, Olof A.          Ju 16

Höglund, Olov              U 35

Högvall, E. Gunnar        Kn 8

Höljer, Björn             U 28 51

Höljer, Gunnar              Fö 1

Höjeberg, Mats             H 9

Hökfelt, Bernt M.          U 30

Hörberg, Nils A.            Kn 2

Hörberg, Olof Hj.          Jo 21

Hörjel, Nils J.        Ju34.K15,B2
Hörlén. E. Linnea    K 14, U 18

Hörién, S. I. (Inge)

B 27 32, Bo 7, Kn 11
Hörnlund, Börje S 22, A 6, Kn 11
Hörnlund, Gördis K. B 14, Kn 2
Hörnquist, K. Iwan E.     Fö 5

Hömqvist, Sten-Åke S.  Kn 8

Höök, Erik S. V.        8 4,E2,B14

I

lacobaeus, Anders G.

Ju 14

Ingelf, Sten

U9

Ingelstam, Lars A.

 

U 64 14 30 46 58

Ingemansson, Jan H. I.

Jo 5

Ingemansson, N. StigP.

K3

Inger, Björn J.P.

U27

Inghe, P.Gunnar

A 1

Ingvar-Svensson, Inger

Jo 23,H 8

Irving, Dorothy

U9

Isacson, Dan 8.

U42

Isacsson, Karin

A 3 16

Isaksson, Nils-Ivar

A 1

Isaksson, P. Olov

U27

Isberg, Magnus

U58

Isberg, Pelle

U38

Isberg, Tord A.

K 10

Israelsson, L.E.Sune

B8

Israelsson, Per J.

U 46,Jo 5

Ivarsson, Anna-Lisa

A6

Ivarsson, I. Holger

Bo 1

Iveroth, C. Axel

E2

Ivre,IvarG. E.

U28

Jackert, Claes 8 :son     U 28

Jacobson, Bengt

Ju 46, U 15, A 3 6
Jacobson,8.E.Olof          Jo 8

Jacobsson, A. Torvald     B 2

Jacobsson, Måns           H 1

Jacobsson, Ulla            U 29

Jacobsson, Åke            H 10

Jadestig,Thure R.      Ju 5 29, Kn 7
Jaensson, Sverker          K 4

 

Skr 1976/77:103

422

 

Jakobsson, Tage H.E.      B 4

Jakoby, Rein                   16

Jalling, Hans G. T.     U 25 33

Jannesson, G. Geron    Kn 12

Janson, BjömC.         Fö 6 13

Janson, Carl-Gunnar      S 13

Janson,D.Birgitta          U 35

Janson, Tore               U 26

Jansson, B. E. Gunnar     E 4

Jansson, Bertil                U9

Jansson, Björn S.            U5

Jansson, E. Sören        B 4 30, U 45

Jansson, Harald           Jo 13

Jansson, I. A. Gunnar    U 11

Jansson, K. Eric            Fö 5

Jansson, K. Olof (Olle)    U41

Jansson, K. Rune          U 20

Jansson, N. Ewald     Jo 5 25, A 14

Jansson, Olov              K 10
Jansson, Paul G.      Ju 46, K 3. E 7

Jansson, Stig L.        A 9 19

Jansson. Sven             U 25

Jansson. Sven E.          Jo 8
Jansson, Sven I.

Ju 47. B 16, Bo 11

Jantze, Siv I. G.          Ju 15

Janzon, Bengt              8 19

Janzon, Bo                  UD 1

Jareborg, Nils B.          Ju 54

Jarenius, J.Christer I.    B 17

Jargenius, Carl-Johan    H 11

Jargin, Ingvar              Bo 1

Jarmar, L. Håkan          Fö 8

Jarness, Dag B. J.         I 12
Javette, Bo                  Ull 25, A 6

Jeding, Lars G.             B 22

Jennergren, Carl Gustav U 64

Jennische, Per             U 26

Jensen, Birger             Kn 6

Jenstav, Marica            A 1

Jeppsson, O. Gunnar Jo 3 25

Jerrstedt, Lars-Göran  Ju 11

Jespersson, Knut           U 9

Jiewertz, Bengt K. O.    U 26

Jinnegård, O. Eskil A.     Boll

Joelsson, V. Arnold     Ju 48

Johannesson, Erik        Jo 5

Johannesson, Ingvar    U 11

Johannesson. Jan G.      A 2
Johannesson, Rune S.

Ju 35 46. B 21
Johannesson, Sven-Olof

(Olle)              Ju 35. B 9

Johanson, Bo C.       114 17

Johanson, Eva A. M.   Ju 12

Johanson. Krister      H 7 13

Johanson. Lars R.  Ju41,B17

Johansson, Arne G.       B 5

Johansson, B. E inar D.  U 40

Johansson, B. Gunnar     A 7

Johansson, B. Sture      U 66

Johansson. B. Östen   A 1,13

Johansson, Bengt         U 48

Johansson, Bengt A. W.

U 34, Jo 4 20 27
Johansson. Bengt K. Å.        A 4 20

Johansson, Berndt O. L. U 17

Johansson, Bertil C. Å.    U 1

Johansson, Bertil E.   K 12. Jo 9 20
Johansson. Bo G. H.      B 25

Johansson. Caj-Aage  K 13 20

Johansson, Curt B. R.     Jo 9

Johansson. D. Marianne   A 6

Johansson, E. Allan       Kn 8

Johansson, Erik V.          A 9

Johansson. Erland         U 16

Johansson, Gun            U 11

Johansson. Gunnar A.   Jo 13

Johansson, H.S.Kenneth       A 11
Johansson, Hans F. G.  Ju 17

Johansson. Hans I.        B 10

Johansson, Inga-Britt B.  A 6

Johansson, J.Erik           S 16

Johansson. J.Henry         Bl

Johansson, K. Hilding

Ju39. Kn2 11 13
Johansson. K. Inge    U 13 48

Johansson, Karl-Axel

8 7 9 26. U 55
Johansson, Karl-Erik B 13 27 32
Johansson, Karl-Åke      U 10

Johansson. Kjell J.-O.   Fö 15

Johansson. Knut B. M.

UD 2, E 2, B 13 32
Johansson, Kurt Ove     Ju 44

Johansson, Lars-Olof     Kn 8

Johansson, Lillemor       U 11

Johansson, N. Filip  Ju 29, Jo 3

Johansson, N.Gunnar    Bo 12

Johansson, Nils J. O.       U5

Johansson, O. Mauritz

Fö 14, B 12
Johansson, Ola             U 46

Johansson, Rune B. Ju 28,113

Johansson, S.Arne H.    Jo 13

Johansson. 8. K. Lennart K 5

Johansson. S. Lars A.   Jo 16

Johansson. S. Olof H.

Ju 25. B 17, U 46
Johansson,S.Östen       U 51

Johansson, Sigurd         U 17

Johansson, Sjunne         U 7

Johansson, Stig E.         Jo 9

Johansson, Sven          B 32

Johansson, Sven          H 11

Johansson, Sven      Kn 11 13

 

423

Personregister

 

Johansson, Sven A. B.  Ju 38

Johansson,Sven A. E.    U 42

Johansson, Sven-Erik    K 15

Johansson, Sven-Erik N.

Ju 1,E6

B 8, A 7

U42

Jo 9,I 18

Johansson, Tage N. Johansson, Tor H. Johansson, Tyra A. 8. Johansson, Östen B.

U21

I 1

U 16

U 17

U40

U37

U 16

Jo 12

K 9, B 2

Jo 13

U9

U 1

Bo I

U 16

K 18

A 12

B 6, H 10, Bo 3 Johnsen, K. Gösta Johnson, Arne I. Johnson, Bo Johnson, Inez Johnson, O. Bertil Johnson, O. J. Gunnar Johnsson, Elsie Johnsson, Inez M. Johnsson,Jan G. Johnsson, John E. Johnsson, Per-Olof Johnsson, Roland G. Johnsson, Sten B. Jonason, Olov Jonasson, Holger L. Jonasson, J. E. Bertil Jonasson, Sven G. J.

Jo 17

Ju 7

U26

H 1

H6,I 19

K3

K 15

U27

Bo 11

8 26,B 27

U 26, A 2

8 1

A 19

U 17

8 12

Ju 53

U37

U 16

S25,Kn 10

U 11

S 13

U40

Ju 54

UD 3

U 14,19

B 13 32

I 14

Ju 25

Ju 1 47

K 23

Ju 19, 8 23, A 20 21 Jondelius, Bo E. Jonnergård, Gustaf Jonson, Göte K. Jonson, Lars Jonson, Lars Jonsson, A. Ingemar G. Jonsson, Anders E. Jonsson, Anita L. Jonsson, Bo Jonsson, Bo A. Jonsson, Bo E. Jonsson, Elver A. D. Jonsson. Elver A. D. Jonsson, Erland Jonsson, Folke Jonsson. Ingemar Jonsson. J.Alvar Jonsson, K. E. Johnny Jonsson, Karin Jonsson, Lars-Eric Jonsson. Lena B. Jonsson, Stig G. T. Jonsson, Torsten J. Jonäng, Gunnel M. Jordan, Kerstin R. Josefson, StigA. Josefsson, J. Thomas Josefsson, Jim L. H. Josephsson, Leif E. Jotoft, Yngve 8.

Junback, Carl Gunnar

Jo 7 12 19 24

Jussil, Sune K.            Bo 2

Jutagård, Cari             U 21

Juthagen, Leif R.        U 1 7

Jäderqvist, K. Bertil      B 30
Järdler, Sven A.    Ju 19, B 13, A 21

Järnbrink, Hans G. 8 13, B 7

Järtelius, Gösta E.      Ju 32

Järvstrand, K. Göran    A 10

Jönsson, Anne M.        S 26

Jönsson, Claes-Göran   U 11

Jönsson, E, Gustav 8 2 9, B 14

Jönsson, Eric L.   Ju 36, K 3

Jönsson, Gustav           S 5

Jönsson, Hans E.         U 18

Jönsson,J.Ove          A 7 11

Jönsson, Karl-Gustav   U 42

Jönsson, N. Börje        Bo 4
Jönsson, Per Ivan          Jo 15, Bo 6

Jönsson, Per O.            K 5

Jönsson, Ruth V.          A 6

Jönsson, Ulf G.             Boll

K

Kahlin, Tage H. G. A 6, Bo 4

Kaijser, Fritz               Kn 7

Kajland, Anders R.         K 3

Kalin, Göran           U 15 61

Kalles, Lars-Erik          U 66

Kallings, Lars-Olof       S 27

Kalte, Erik A.              U 17

Kampmann, Hack        U 28

Kanmert, Ulf V. O.        Boll

Kappelin, Carl-Erik K 16, B 21

Kardell, J.Arne           Jo 16

Karina, Lilian              U 22

Karlberg, Bengt           U 26

Karleby, Olle              U 39

Karlehagen, Sigvard H. Jo 22

Karlen, F.Ingvar G.           Il

Karlen, Ingvar            U 34

Karlerö, Lars-lngemar   U 15

Karlin, Bengt              U 15
Kariqvist, Anders       U 30 64,1 14

Karlsland, Bernt          U 25

Karlsson, Bengt           8 27
Karlsson, Bengt Olof

A l,Bo 10,16

Karlsson, Curt K. A.     U 40

Karlsson, Erik L.    E 2, Bo 2

Karlsson, Eva             S 12
Karlsson, F.Göran

8 5 10 17, B 23, Jo 2

Karlsson, Fritz W. I.       U9

Karlsson, Gunnar B. S. K 2 11 21
Karlsson, H. K. Göran

8 6 23, A 10

 

Skr 1976/77:103

424

 

Karlsson, Hans-Jörgen    U 65

Karlsson, Helge G.          8 20

Karlsson, Henry              S 6

Karlsson, John-Evert      U 15

Karlsson, K. Gösta   Ju 52, U 24 48

Karlsson, K. Harry         Ju 26

Karlsson, K. Henry            Sll

Karlsson, K. J. Urban      U 15

Karlsson, K. Ove            Kn 7

Karlsson, Lars Erik         U 46

Karlsson, Majvor             U 9

Karlsson, Olof (Olle) H.   B 32

Karlsson, Rune A.         Jo 23

Karlsson, Sune              U 37

Karisson, Torsten          U 15

Karlsson, Ulf G.    Fö 5 9,1 11

Karlsson, Vanja M.           S9

Karlsson, Åke           U 15 33

Karlström. K. G. Bengt      B 7

Karlström, Lars G.          U 34

Karlström, Vilhelm H. Ju 26 56

Karnell, G. Gunnar W.    Ju 52

Karp, Cary                      U9

Kastan, Agnes              U 18

Katz, Gisela                  U 43

Kaufelt, Eje                   U 9

Kautsky, Gunnar F. H.     110

Kebbon, Lars                U 15

Keil,Hans              U II 15 55

Kenttä, Matti               U 62

Khan. Lennart                U 9

Kignell. Jan-Erik               14

Kihlbom.J. O. Niklas        Ju 3

Kihlén. Margret             U 17

Kihlman,Tor S.D.             K 3

Kihlström,Bengt G.          Jo9

Kim, Lillemor A. B.     U 26 39

Kindbom,BengtM.L.      Ju 55
Kindlund, A. Sören      S 9 23, U 45

Kirsebom, Bjarne A. U 26. A 20

Kistner, Inger              Ju 19

Kjellberg. Bo A.   Ju 19. A 21

Kjellberg, Lars              U 18

Kjellén, Bengt I.               Ul

Kjellgren, Kjell              U 11

Kjellgren, Ove 1.            B 6

Kjellin, Björn T. M.     Ju 6 13

Kjellin, Åke                  U 56

Kjellman, Lars              U 34

Kjellstrand, Leif          A4518

Klackenberg, O. Henrik   B 19

Klangby, Lars-Erik          E 7

Klason, Lars Erik  U 11 15 18
Kleberg, Cari-Johan V. E.

Ju 42, U 28 af Klercker, E. Bertil T:son       B 8

Kleréus, Arne               U 20

Klette, Hans                U 26

af Klintberg, Rolf      H 9,1 11

Knocke, Wuokko S. K.    U 25

Knutsson, A. Ingemar    Kn 4

Knutsson,P.Anders   Ju 31 34

Knutsson,P.Gösta    Jo 5,A II
Knutsson-Hall, Torsten K.      Fö 1

Knöös, Erik O.              Fö 2

Kolare, Gustav C. K.          Kl

Kolk, Jaan              A 1 6,16

Komstedt, P.L. Wiggo    K 14
Konnander, Benkt A. V.       U 1 21

Korpi, F.Walter             S 13

Korpi, Sture H.             S 19

Korpås, B. G. Sture       UD 2

Koskinen, Lennart         U 52

Kraft, K. Arne I.            Kn 8

Kragh, Börje R. V.         Bo 3

Krantz, Birgit                Bo 9

Krantz, Gösta              U 11

Krantz, P. Gunnar     Ju 9,8 3

Kranz, Leif                   U 28

Krausz, Elisabet   Ju 19, B 28

Kristenson, Arne     Jo 5, H 9

Kristenson, E.Valter  B 13 14

Kristensson, Astrid M. Ju 2 12

Kristiansson, N. Axel B 23, Jo 5

Kristoferson. Tord        U 25

Kritz, Lars-Bruno          K 14

Kritz, Lars O.                   Kl

Kroeker, Göran H.        Jo 12

Kromnow,E. Åke     Ju 7, U 3

Krona, Kurt         Fö 13,Kn 1

Kronholm, B. Tryggve    U 16

Kronvall, Kai                U 51

Krutzsch, A. Peter M.    Jo 7

Krönmark. Eric A.         B 14

Kugelberg, Otto             U 1

Kullberg, Gunni V.         S 10
Kuylenstjerna, C. Göran J.       Jo 3

Kvarfordt, Eva B.         A 10

Kvarnström, Olof E.      A 11

Kyhlberg. Bengt             U 9

Kypengren, Sven H.     Ju 28

Kåge, Maria                U 22

Kåräng, Gösta             U 23

Källenius, Sten l.R.        119

Källqvist, Åke              U 28

Källsbo, H. Arne           K 18

Källsson, K. A. Jan         K 9

Kälvemark, Torsten  U 57 58
Kärnek, Ruth I. C.

S2 13 17 22, A 7

Kärrström, Margit     S 11 20

Köhl, Olof F.E.         Jo 8 13

Köhler, Nils G.                Jul

Könberg, Björn            U 11

Könberg, Bo G.           Kn 10

Köriof, Björn H. B.        Fö 6

 

425

Personregister

 

K4

H 1

3 21 28

U

Köriof, Voldmar Körner, F. Lennart Körner, Sten G.

Lager, Ingegerd E.       U 26

Lagerblad, J.Peter       Fö 13

Lagerbäck, Björn          B 22

Lagercrantz. Bo U.         U 2
Lagercrantz, Richard C. H.     U 45

Lagergren, A. Maria      8 22

Lagerkvist, A. Claes G.    B 6

Lageriöf, Elisabeth         A 5

Lagerqvist, Åke             U 3

Lagerstedt, Lars G. W.  U 21

Lagerström, Sven A.     K 13

Lagerström. Ulf Å.        B 22

Lagneborg, Rune          U 26

Lambe. Bengt R.         Ju 40
Lamnevik. Gunilla          S 18. B 13

Land.Johan                  Ju 3

Landahl.E.Tore           Ju 36

Landahl. O. Sixten H. Jo 6 29
Landberg. Hans W.

U 14 26 30 51 58 Landberg. Maj-Lis

H 16. Ju 29. E 6. H 8

Landén. C. G. Ragnar    A 17

Landergård. Eva          U 40

Landfors. Curt                U9

Landgren. Per CD.        B 16

Landin. Palle J.          A 1 17

Landquist. Eddie L.   Ju 8 52

Landqvist. Nils D.          I 17
Landqvist-Westh. Inga-Lill     A 13

Landström. R. Tori E.    Kn 8
Landström. Sten-Sture H.

U 4 15 33

Langborn, Nils E.            B 8

Langby. Elisabeth         U 18

Langenskiöld. Cari G. L.     El

Langton. Börje        S 10 17

Lannegren, Göran 8.     U 28

Lantz. A. Benne          Ju 28

Lareke, Carl-Axel         U 25

Larén, Charlotte F.       B 26

Larfeldt, Nils J.                Hl

Larfors, E. V. Tage   Ju 2 48

Larnstedt, A. Ossian G. 8 18

Larson, Rune                K 9

Larson, Sten E.            Jo 5

Larsson, A. Lennart      U 33

Larsson, Alf H.               15

Larsson, B. Gunnar        A 1

Larsson, B. Roland      Ju 30

Larsson, Carl-Otto      Fö 11

Larsson, Carl Rune          U9

Larsson,E.Åke       A 6,1 22,Kn 8

Larsson, Elis R.            Bo 8

Larsson, Erik              8 3 10, Jo 30

Larsson, Eva-Katharina   U 9

Larsson, Felix               U 9

Larsson, Folke K. E.     Jo 25

Larsson, G. Nils-Olof     K 18

Larsson, Gerhard           S 2

Larsson, Gunnar            U 9

Larsson, Gustav          S 14

Larsson, Gösta H. F. U 13 55

Larsson, Hans             U 48

Larsson, Hans F.L.  U26,A13

Larsson, Helmer E.   U 13 33

Larsson, J. Krister L.     Fö 8
Larsson, K. Einar A.

K 3, Jo 13,15 Larsson, K. 8. Sigvard

B 13 16 32

Larsson. Kari G.       S 13 18

Larsson. Kjell I.          Ju 28
Larsson, L. Thorsten

Ju45,U 11 33

Larsson. Lars-Gunnar      I 5

Larsson, Lars-Åke G.   Jo 26

Larsson, Leif               U 10

Larsson, Lennart     U 15 25

Larsson, Matts Bergom Ju 25

Larsson, Mårten J.          U5

Larsson, P. Härje     U 28 51

Larsson, Rolf               I 12

Larsson, S.Rune W.      Fö 1

Larsson, Sixten             B 1

Larsson, Staffan           U 1

Larsson, Sven A. A.    Ju 37

Larsson, Sven E.         Fö 1

Larsson, Tore             U 25

Larsson, Torsten A. B 10,1 8

Larsson, Ulf            UD 1 3, Fö 14

Larsson, Y.Allan G,       A 10

Lassinantti, I. Ragnar U 10,126

Lasson, Knut-Inge L.      K 9

Laurén. Reidunn M. B.   B 14

Laurin, Hans                I 23

Lauritz, L. Yngve         Bo 7

Lauritzen, Sonja            8 7

Leander, B. E. Ingemar U 28

Leander, Bo T. I.        16 13

Leander, Sven              U 9

Leche,Johan H.          Ju 56

Ledstedt, K. Gösta I.     Bol

Leffler, Sven B.          Ju 14

Leifland, Leif       UD 3, Fö 9

Leijon, Anna-Greta Ju 19. A 21

Leijon, Håkan               H 9

Leijon, JanE.               I 11

Leimar. A. Tord M.        A 6

Lekänder. Bertil K. F.  Jo 12

 

Skr 1976/77:103

426

 

Lekander-Isacsson, Gunilla U 25
Lekberg, E. E. Olov          Ju 43

Leman, E.Gunnar V.           I 14

Lemne. Mats H. K6,B21.I217
Lennander. Bengt             U 41

Lennholm, B. Gunnar 0.     121

Lq, P.Gunnar                B 16,1 1

Lersäther, Anna Margareta

(Anna-Greta)                  8 19

Leuchovius, Karl G. W.     Kn 7

Leuf, Nils Börje                   E 4

Levén,P.Staffan               Ju 57

Levén, Sören                U 15 18

Levin, P. Tage                  Ju 28

Lewén-Eliasson, Anna Lisa

UD 2, B 23, U 39. Kn 2
Lewenhaupt, Krister G.      I 11

Lewensjö, Åke R.              Kn 2

Lewin, Saul                        H 1

Lidbeck, P. Ingmar            S 10

Lidbeck. Åse                     A 10

Lidbeck, Åse                     A 10

Lidbom, Carl G.                UD 1

Lidbom, Tore E.                 A 20

Liden, B. Carl Johan Jo 3 14 25
Lidgard, H. Bertil I. K 24, Bo 7
Lidin, Kari-Olof       Ju 44, U 3 66

Lidström, Lars J.                I 10

Lidström, P, Ivar                A 1

Lidvall, Johan E.               Ju 43

Lie. C. Nils D.                    U 38

Liedberg, Anders J. B.       Fö 4

Lilja, Sven-Åke                 K 13

Liljefors, B. Anders              I 1

Liljegren, Carl-Henrik S. UD 1 3
Liljegren, Ingemar            K 15

Liljeholm, Thomas              U9

Liljeqvist, Rolf A.          Ju 15 18

Liljeström, Rita                 Ju 19

Liljeström-Svensson. Gunilla

(Gillan) M.                     Ju 19

Lind, Carl-Eric            I 15, Jo 17

Lind. F.Olof                        113

Lind. Johan A. L.          Ju 25 33

Lind. Johan H.                  UD 3

Lind. K. Ingemar B.           U 26

Lind, K. Åke                      U 42

Lind, Åke                          U 34

Lindahl, Cari Erik T.           Ju 3

Lindahl, Cari-Fredrik H.     Fö 4

Lindahl. Hedda                  S 13

Lindahl. Lars                     U 23

Lindahl. Lars O. H.           Ju 28

Lindahl. Torkel R. N.     Jo 23 26

Lindahl-Kiessling, Kerstin M.

Ju 19.S2,U 14 26 58, A 21
Lindal. Kurt G.                   U 13

Lindberg. Carl                    I 25

Lindberg. Göran                B 29

Lindberg. Ingemar      S13.U34

Lindberg. Lars                  U 52

Lindberg. Lars G, B.          B 12

Lindberg. MartaS.              Jo 5

Lindberg.N.Olof           E 8,B 18

Lindberg, R. Greger          Fö 2

Lindberg, S.Lennart          B 10

Lindberg, 8ven J.   K 1, Jo 9 13

Lindberg. Sven Å. L.           B 6

Lindberg, Ulf                     U 23

Lindberger, Lars                Jo 5

Lindblad, Gullan B. K.          A 6

Lindblad. Göran                U 45

Lindblad, Hans B.              Fö 8

Lindblad, Rune                    U9

Lindblad, Sven J.H.         E2.B2

Lindblom. Carin                U 13

Lindblom, Hans I.                E4

Lindblom, Paul                     U5

Lindbom, Marcus              U 18

Lindborg, Per                     U 9

Linde, I. Gertie       Ju 19, A 21

Linde, Lars B.                    Fö 6

Linde, PerGunnar A.        B 6 9

Linde, Ulf H.                         U5

Lindeberg, Per Erik G.       A 15

Lindeborg, E. G. Lennart     I 9

Lindelius, K. Rolf K.         Ju 12

Lindell. Bo G.             Ju 28,1 5

Lindell, Cari Gustaf           U 17

Lindell. Ingvar A.             Ju 50

Lindell. Mats G.                    Ul

Linden. Hans G.              Jo 12

Linden. Yngve T.          B 3. Bol

Lindencrona. Alvar             E 1
Lindencrona, Fredrik W. K.    Kn 1

Lindencrona, Gustaf         K 21
Lindencrona.Gustaf C. A.      Ju 25

Linder, Lars G.                 S 17

Linderoth, Karl-Axel           E 6

Lindfors, Leif W.     U 1 36,Jo I

Lindgren, Carl-Ivar           Fö 5

Lindgren, Claes              H9,I7

Lindgren. Gunilla              U 23

Lindgren, Gunnar              U 9

Lindgren, Göran               Ju 7

Lindgren, Göte                U 11
Lindgren, 1. Lennart

U65,Jo 16 23, Bo 9,1 5

Lindgren, K. Erik             Jo 11

Lindgren. Kerstin               U 9

Lindgren, Kurt                   U 9

Lindgren, Per Anders         B 4

Lindgren. 8. Åke             8 2 4

Lindgren. Seved              U 48
Lindgren-Fridell, A.MaritaG.  U5

Lindh. Birger V.               Jo 13

 

427

Personregister

 

 

Lindh, Gösta

I 17

Lindh. K. Rolf Y.

Kn2

Lindh. Åke H.

B 16, Bo 1

Lindholm, Bengt

U9

Lindholm, Inge

U9

Lindholm, Ingemar

H9

Lindholm, P. Charies

A7

Lindkvist, Gunnar

Ull

Lindkvist, Lennart

U20

Lindkvist,Oskar W.      Ju 43, K 24

Lindman, Kari S. S.       Jo 5

Lindmark, Lars E.            12
Lindquist, B. Rune L.    U 1 9,Jo 1

Lindquist, Hans           S 27

Lindquist, Inger G.      Ju 36

Lindquist, Sven B. E.       E9

Lindquist, Ulf W.E.     Kn 1 3
Lindqvist, Bengt              S 1,U63

Lindqvist,F.Ingvar        U 26

Lindqvist, Lars            U 50

Lindqvist, N.Inge A.    Ju 32

Lindqvist, S. -O. Lennart Jo 5

Lindroth, Annica M. U 48 58

Lindroth, Harry W. B.    Kn 3
Lindskog, J. Lennart

K 20, Jo 2, Kn 5

Lindstam, Leif E.     B 11 14

Lindstedt, Bengt         U 39

Lindstedt, Gustaf        U 53

Lindstedt, Hans G.   Ju 3 20

Lindstedt-Piltz, Inga    U 15

Lindsten, Jan              U 26

Lindstrand, Leif             U 1

Lindström, Alice M.F.     8 2

Lindström, Gunnar     A 4 18

Lindström, Harry          U 16

Lindström, Harry I.   B 27 32

Lindström, Ingvar A.  Jo 3 5

Lindström, Ingvar A.   Jo 13

Lindström, Ingvar A.   Jo 18

Lindström, Ingvar A.   Jo 20
Lindström, J. Christian

Ju 41, A 15,1 16

Lindström, Jöns A.    A 4 18

Lindström, K. E. Ingemar K 4

Lindström, Lars E.     A 6 13

Lindström, 8. Olle           I 1

Lindvall, Karl-Erik          A 6

Lindwall, Lars E.          B 12

Ling, Jan H.                  U9

Ling, Lars                U 1 38

Linghag, Nils               K 17

Lingons, Björn             U 22

Linnarson, Håkan         U 42
Linnergren, Erik J. G. S 27,1 21 23

Lithander, Pei;H.          Jo 6

Littmarck, Blenda M. V.  8 3

Litzén, Anders G.         Ju 2

Livijn. Claes-Olof           E 7

Ljung. Bengt-Arne       Ju 46

Ljung. Bengt-Olov        U 23
Ljung, Lars U.            A 16,1 9 12

Ljungberg, Blenda M.    U 16

Ljungberg, Göran L. D.   Ju 2

Ljungberg, Sven          U 20

Ljungberg, Sven H.       U 27

Ljungdahl, Olle               U6

Ljunggren, C Börje       UD 2

Ljunggren, Sven E.        I 10

Ljungholm, Kurt A.        Kn 9

Ljungkvist, Sture C. O.  K 16

Ljungström. Claes G.      K 3
Ljungwall. N. E. Folke

E4, B 17 19

Lodin, Sven-Olof          B 14

Loheman, Arne              E 1

Lonaeus, G. HåkanN.     B 24

Lorentzon, B. Gustav L. I 10

Lothigius, Cari-Wilhelm K 9, Jo 2

Loven, John             8 13 18, Bo 11
Ludvigsson, Ingrid M. Jo 2 13, A 9

Ludvik, Klaus               Fö 8

Lugn, P.E.Robert       Fö 1 5

Lukkari, Bror               U 15

Lund, Karin                   S 8

Lund, Wiggo T.           Ju 48

Lundahl, Stig              U 18

Lundberg, Arne            U 11

Lundberg, Bengt I.      Ju 31

Lundberg, Bengt T.        BIO

Lundberg, Bengt Å.      U 10

Lundberg, D. Bergliot    A 21

Lundberg, E.Allan         8 11

Lundberg, Elisabeth     Ju 19

Lundberg, J. Iwan         Jo 6

Lundberg, K. Max         U 31

Lundberg, P. J. Thorsten U 25 40

Lundberg, Sten G. J.     Kn 1

Lundbergh, Hans P.N.    Fö 1

Lundbergh, Per C         K 19
Lundblad. Grethe          8 3 7, B 12

Lunde. Ingrid          U 25 39

Lundell, G. Per-Inge       119

Lundgren, A. Carl-Eric   U 66

Lundgren, Carl-Erik       U 66
Lundgren, Georg E. H.

B lO.U 1 33 41

Lundgren, Karl-David      A 7

Lundgren, Nils             A 18

Lundgren, Rolf A.         U 13

Lundgren, Stig H.E.   U 9 13

Lundgren, Sven             H 9

Lundgren, Ulf              U 15

Lundgren Bo A. M.,       B 14

Lundh, A. Hans Lennart U 38

Lundholm, Eric L. O.     B 25

 

Skr 1976/77:103

428

 

Lundin, Bert G.           Ju 25

Lundin, Christer K. O.    K 18

Lundin, Hans-Erik V.     Kn 4

Lundin, K. Ingemar       K 14

Lundin, Morgan              U9

Lundin, N. Tore H.        8 11

Lundin,S.Johan            UD 3

Lundin, Ulf W.         U 15 45

Lundin, Åke E.            Fö 12
Lundkvist, Svante        Ju 28, Jo 23

Lundmark, E. Gunnar  Kn 5 8

Lundmark, Nils A. J.         H9

Lundquist, David          H 10

Lundquist, G. Jan-Eric    A 6

Lundqvist, Bo Christer   U 10

Lundqvist, Dick O. R.    U 26

Lundqvist, Gun              U 9

Lundqvist, J.Erling        A 14

Lundqvist, Lilly M.        8 10

Lundqvist, StenT:son   Fö 8

Lundqvist, Åke              H 8

Lundström, Fritz E.        122

Lundström, Karin E. 8 1,U 15

Lundvall, A. Göran        Jo 6
Lundvall, Leif K. G.

Ju 17, H 13 15

Lustig, GunncU"            U 1

Luthman, Gösta            I 14
Liibeck, 8. A. Lennart

UD 3, B 10, I 8 17

Lyberg, Bengt             Jo 8

Lyberg, Bengt              I 22

Lyberg, Bengt            Kn 12

Lyckeberg, Nils            Fö 1

Lyth, K. Erik                Fö 5

Lyttkens, Cari Hnerik    U 66

Lång, Carl-Olof A.        U 28

Lännergren, E. Bengt    Ju 2

Löfberg, Bertil A. F. B 26.1 20
Löfberg, Karl Axel        Ju 18, B 30

Löfcrantz, Vigo             U 9

Löfgren, N. Sigfrid J.   Ju 41

Löfgren, Torsten H, I 4 11 25

Löfqvist, Gert E.     U 11 18

Löfqvist, Stig              U 25

Löfroth,lngerB.            U 33

Löfström, J. Henric        A 6

Löfström, U. Inge          U 8

Lögdahl, Kent               U 1

Lönnberg, C. Gunnar\. Ju 56

Lönnebo, Martin          U 16
Lönngren, D. Rune

8 27, A 4,1 21,8 21 Lönnqvist, Ulf R.

Jo 2 4 17 20 23 27

Lönnqvist, Åke S. G. E 5,1 6

Lönnroth, Ann Mari      U 18

Lönnroth, Måns           U 46

Lönnroth, N. ErikM.       U 30

Lövdén, Lars-Erik          U 42

Lövestam, Evald           U 16

Lövgren, Esse            U 15 55, A 17

Lövgren, Torsten H.       Jo 4
Löwbeer, Hans

Ju 19, U 1 28 33, A 21

M

Madebrink, Rut               S 1

Magnander, Ebbe E. A.   Ju 4

Magneberg, Stig E.        Fö 5

Magni, Tore L.              K 20

Magnusson, A. I. Göran  K 14

Magnusson, A. Tage   B 8 12

Magnusson, David     U 26 39

Magnusson, Egon 8. I.   A 18

Magnusson, Erik             A 9

Magnusson, Gunnar      Jo 23

Magnusson, Gunnar K. O. U 66

Magnusson, Göran        U 61

Magnusson, John            K 9

Magnusson, K. E.Göran    Boll

Magnusson, Leif             U 7

Magnusson, Leif R.    A 6,1 6

Magnusson, Lennart CO. Fö 2

Magnusson, N. Åke        K 14
Magnusson, Nils

8 18 25, U 38,8 13

Magnusson, S. Arne E. Jo 16
Magnusson, Staffan E.    Ju 6, H 15

Magnusson Sessler, Gun I. Ju 52

Major, Anders              U 26

Malm, Krister                 U 9

Malm, Stig N.-Å.            A 6

Malmberg, C. Lars E.     B 31
von Malmborg, C. Göran A.       A 1

af Malmborg, Lars      U 9 22

Malmer, Nils J.              U 26

M almgren ,KurtK-G.       E39

Malmgren, Nils              U 10

Malmqvist, Jan             8 10

Malmsjö, Lena              U 22

M almsköld, A. J. Bertil    A 4

Malmström, Bengt G. V. Ju 25

Malmström, Sten          U 16

Mandahl, K. Bertil G.        15

Mangård, Nils                 8 3

Mannerfelt, Nils O. G.     Ju 9

Mannerstråle, Nils-Gustaf H8

M annheimer, Carin B.   U 28
Marcus, Lars E. P.           E 6, U 13

Marcusson, Sten G. U 26 33,A 2 9

de Maré, Stefan S.      Jo 14

Marits, Arvo A.              S 6

Marjasin, Sigvard          8 22

Marklund, Eivor I.         A 21

Marklund,J.Sören     U 18 37

 

429

"Marklund, O. Sixten A.     U 15

M artin, Gerard E. K.            16

Martin-Löf, C Johan E.       116
Martinsson, Bo N.O.

Ju 56 57, B 22

Martling, Cari Henrik        U 16

Martling, Per-Roland M.    K 14

Masreliez, Nils G.           A 4 18

Matsson, Sven-Arne         Bo 3

Matsson, Tommy              B 25

Mattson, Ingemar            U 11

Mattson, Lisa     Ju 6 7 19 37, A 21

Mattson, N. Morgan           B 5

Mattsson, Bengt-Olof T.     S 1
Mattsson, Kjell A.

U28,Jo26,H6,Kn 13

Mattsson, Mariy               U 11

Mattsson. Morgan N.      Ju 56

Mattsson.S. M.Lennart     U 16

Mattsson, Thure J.E.       Jo 20

Medin, Knut H.                Jo 25

Mehr,HjalmarL.          Ju 23,E 2 6

Meidner, Rudolf A.     E 6, B 8, A 6

Meijer, Hans A. B. B 5, U 26 40 58

Mejborn, Nils                    U 16

Melanton, Kaisa               U 20

Melin, Bertil                      H 11

Melin, S.Ingemar                 16

Mellbin. B. Lennart           B 11

Mellqvist, Sven A.             K 19

Mellström, Claes B.           Jo 1

Meyer, Lennarts. G.         8 16

Meyerson, Anita E.          Ju 12

Meyerson, K. Åke W.        U2 5

Mildner. Erwin A.       B 3, Bo 1

Millgård. E.Olof (Olle)      Jo 13

Millgårdh. K. Marianne    Ju 19

Mindus-Widén. Lena           H4

Mitchell, Red                       U9

Moberg.C. E.Ragnar        Jo 14

Moberg. Harald A :son      Jo 3

Moberg. Kaj                       U 7
Moberg. Sven T.

Ju 29, K 15, B 20, U 35, Jo 22,1 24.

Kn6

Modig, Jonas E.              Ju 52

Modig, Lars E.                    A 5

Moding, A. Philip V.         15 25
Mogård, Britt E. T.

Ju 19, U 11, A 21

'Mohall, Carl-Erik                Föll

Mohlin, Hans H.                K 14

Molde,F.Bertil                U 6 16

Molin, Björn A.                  U 28

Molin,N.Rune             Ju 28,B 8

Molin, Olof E.O.                 115

Moll.OlofG.                 U 1 9 10

Mollstedt, Bengt O.          8 16

 

 

Personregister

Mongård, Erik E.

Bo 1

Morath, B. Axel

Ju 37

Morberg, Gösta

U9

Moreau, Jan-Erik

Ju 53, Jo 4

Moreli, Roland

Jo 9

Morling, Bertil

U32

Mossberg, K. Holger        Ju 40

Mossberger, Eric G. V.       Jo 3

Mueller, Jöran                   U 66

Mueller, Jöran P               U 66
Mundebo, K. A. Ingemar

S 5 20, B 14 Mundebo, K. Lillemor

U 15 18 45 48 61

Munkhammar,IngerM.      U 26

Murray, U.Mac                  A 13

Miintzing, Lars                  Ju 4
Myhlback, Lennart      B 13, Bo 4 8

Myrdal, Hans Göran         A 17

Myrenberg, B. SverkerR.  K 18

Myrenberg, Bo K. M.            U5

MyrenbergI LarsE.T.          U 5

Myriöv,ÅkeE.                       I 1

Måbrink, Bertil U.             UD 2

Månsson, E.O. Sigvard Fö 1 14

Mårtensson, Alvar G. G.       Ull

Mårtensson, Skotte           U 1

Mårtensson, Stig             U 15

Mårtensson, Torgerd          U9

von Möller, C. G. Peter      Ju 5

Möller. I. Cecilia                  A 6

Möller. Lennart                 K 14

Möller. 8. A. Birger            Fö 6

Möller. Tage                     U 23

Möllstam. Bengt L. G.       U 48

Mörck, Niels-Henry           U 20

N

Narrowe, Morton H.         U 16

Nasenius, B. Jan V. Ju 9. S 3 20

Nelander, Olle M. V. S 2 13, K 9

Nelander, Sven        S 20,A 10

Nelson, Alvar F. A,              8 3

Nemes, Endre                     U5
Nerdrum-Ullman, Wenche M.

U38

Nerelius, Hans                   U 9

Nerell, Gunnar H. T.          A 18

Nerman, Bengt                 U 16

Nettelbrandt, Alfred            I 4

Netterberg, Jonas            U 20

Netzén, K. Gösta   Bo 7,1 5 25

Neuman, Gun E.                 A 6

Neuman, Håkan                 H 9

Neyman, Thorsten L.    110 22

Neymark, Marit H.E.            H4

Nicklasson, Lars-Erik          K 9

Nicklasson, Stina   Fö 12, U 15

 

Skr 1976/77:103

430

 

Nielsen, Kaj L.             Fö 8

Nihlfors, Folke U.          Fö 2

Niklasson, Ö. O. Harald   A 2

Niléhn, Kerstin U.L.       U 18

Nilsson, A. Erik            A 10

Nilsson, Alde E.          Ju 28

Nilsson, Alf           B 13. A 6

Nilsson, Alice H.Ch.         Föl

Nilsson, Anders            U 37

Nilsson, Anita               U 9
Nilsson, Anna-Lisa      UD 2, Jo 14

Nilsson,B,R.Edvard      Ju 38

Nilsson, Bengt             UD 1

Nilsson, Bengt            Fö 14

Nilsson, Bengt A.           A 6

Nilsson, BengtG,         Ju 15

Nilsson, Bengt-Göran     I 19

Nilsson, Bengt-Åke      Ju 26

Nilsson, Bernt I.            K 3

Nilsson, Dan                I 10

Nilsson,E.Arne             Kn 4

Nilsson,E.Sören            Fö 7

Nilsson, Elvy I.        K 14 15

Nilsson, Gothard          U 15
Nilsson, Gunnar E.

Ju 19,A 21.1 13

Nilsson. Gunnar V.        U 37

Nilsson. Gösta               U 9

Nilsson. Göte              S 18

Nilsson.H.Christer    U 18 40

Nilsson. H, Torsten L.   UD 2

Nilsson, Herbert          U 16

Nilsson. Håkan             U 23

Nilsson. I. Pål-Nils          U5

Nilsson. Ingemar          U 25

Nilsson. J.Ove G.   B 14. A 6

Nilsson. Jan                U 64

Nilsson. Jan A, B,        U 35

Nilsson. Jan-Erik L.       K 14

Nilsson, Jan-Ivan         A 19

Nilsson, Jan-Ivan N.     Bo 7

Nilsson, Johnny       U 61 15

Nilsson, K. Börje        8 1, H 2, A 3

Nilsson, K. F. Lennart     S 5

Nilsson, K. Valter         K 23

Nilsson, Kaj A. W.       Jo 20

Nilsson, Kaj Åke            U 9

Nilsson, Karl-Erik           E 6

Nilsson, Karl-Erik          Jo 7

Nilsson, Karl-Erik         Bo 4

Nilsson. Karl-Henry        H 8

Nilsson. Karl-Johan      Kn 9

Nilsson. Kerstin E.          Bol

Nilsson. Kjell O. H.  E 6,1 11

Nilsson, Knut M.          K 17

Nilsson, Lars G.        U 25 26 39 61

Nilsson, Lars-Gunnar   Kn 10

Nilsson, Lars O.         Ju 40

Nilsson, Lilian               U 16

Nilsson, Matts G.          U 61

Nilsson, N. Krister        Ju 37

Nilsson, N. Thorsten G. Jo 5 13

Nilsson, N. Yngve           E 7

Nilsson, Nils-Erik        Jo 8 11

Nilsson, Nils Gunnar       U 16

Nilsson, Nils Johnny       K 20

Nilsson, Olle             U 28 51

Nilsson, Olof          Jo 4 5 25

Nilsson, P.-O.               U66

Nilsson, Per-Olof           U 60

Nilsson, Per-Olof V.       U 66

Nilsson, Reinhold            U 9

Nilsson, Rolf                 U 18

Nilsson, 8. Clarence      U 12

Nilsson, 8. Lennart        U 28

Nilsson, Stig                U 25

Nilsson, StigÅ.              Fö 3

Nilsson, Sven               U 16

Nilsson, Sven               U 18

Nilsson, Sven               U 33

Nilsson, Thora I.-L,         A 6

Nilsson, Tor-Björn           H 4

Nilsson, Torbjörn M. E. Ju 29 55

Nilsson, Tore U.             110

Nilsson, Torsten             U 6

Nilsson, Åke            U 23 48

Nilsson, Åke                 A 19

Nilsson-Schutze, Eva B, U 45

Nilstein, Arne H.             E 2

Nissen, L. S. Veronikft     A 4
Nisser, Cari Wilhelm B. Ju 7, Jo 29

Nisser, Per-Erik C.       Ju 39

Nisser. Per Olof              U8

Nitare. J. Gideon H.        A 9

Nittzell,GunnarO.         Ju 31

Nivenius, C. Olle B.       U 66

Nivenius, Olle              U 16

Nobel, Peter               Ju 37

Nolander. Gudrun         U 23

Nolte, Lennart R.J.         S 1

Norberg, Dag L.         U 1 27
Norberg, Randolph   K 14, U 11 62

Norberg, Sven            H 7 9

Norborg, Anne Charlotte U 18 22
Nord. Lars O. S.             U 51. A 17

Nordbeck, S. E. Gunnar Fö 9, H 9

Nordberg. Anders E,      K 20

Nordberg, B. Krister      S 25

Nordberg, Lars O.        Jo 23
Nordberg, S.Ivar

S 5, B 27. H 2. Bol

Nordblom, BengtS. J,   Jo 28

Nordborg, Kjerstin M.      S 5
Nordell. Olof

Ju 23, K 4, E 6, Bo 12

Norden. Joar              Ju 18

 

431

Personregister

 

Nordenadier. Anders

B 17

Nordenson, Eva V.

U27

Norderheim, Paul A. M.

Kn 1

Nordfors, Lennart

U 18

Nordgren, Bo

U9

Nordin, Inga L.

U 11

Nordin, Ingvar

S20

Nordin, Karl-Anders

U25

Nordin, Maj B.

A8

Nordin, Sven-Erik

Ju 33

Nordin, Å.Ingvar

Kn 10

Nordlander, K. Åke

A 19

Nordlander, N.Arne

U137

Nordlander, Ralf

U9

Nordling, Kjell 0.

Ju 44

Nordlund, Stig F.

Kn7

Nordmark, Hans A.

Ju 52

Nordstrandh, Ove H.      U 11 14 25

Nordström, Bengt        17 15

Nordström, Bengt S.      U 51

Nordström, Gösta         S 12

Nordström, Jan R.        Bo 11

Nordström, K. Erik G.        Kil

Nordström, K. Olof W.    Kn 9

Nordström, Lars            U 10

Nordström, Lars E.       K 5 9

Nordström, Lars V.        U 37

Nordström, Olof A.        U 42

Nordström, Sixten          U 9

Nordström,Sören            I II

Nord wall, Trygve           U 9

Noreén, Stefan            H 17

Noreen, Sven E.             U2

Noreland, Lena M.         I 18

Norén, Agneta               B 1

Norén, Alf-Erik            Ju 41

Norén, Bill 8.                Kn 9

Norén, Nils-Erik             I 10

Norén, Åke                  U 48

Norenberg. Bertil W.    Fö 12

Noréus.E.Halvard          U 41

Noriand, Sven-Anders  Ju 28

Norlin, Lars                   H 9

Noriing, E. Gunnar       Kn 12

Normark, G. Anita M.      A 6
Normark, Hagar     K 9, B 26, Kn 6

Norr, Benny                Ju 53
Norrbom, N. Claes-Eric    K 1 5 15

Norrby, Gunnel K.         U 40
Norrby,J.Sören               Jo 4,1 11

Norrby, Jonas V.         Ju 28
Norrby, Karl-Eric

Fö 6, Jo 11, H 2

Norrman, Inger K.         8 19

Norström, Carl C:son      S 3

Nyberg, Cari-Erik B.     Ju 23

Nyberg, Jan-Eric            A 6

Nyberg, Stig K.        Fö 2 12

Nycop, Carl-Adam         U 54

Nygren, Arne J. Ju 38 49 57,1 10
Nygren, G. Ingemar S 2 15 27, H 7
Nygren, Jan B.              U 1

Nygren, Sven E. B.       U 38

Nygren, Åke                U 16

Nygren-Söderberg, Laila E. A 6
Nygård, Bengt A. V.       Jo 3

Nyhage, Hans B.       U 15 48

Nyman, Bengt O. P.       Fö 8

Nyman, E. Linnea V.     Ju 23

Nyman, ErikO.             Ju 27

Nyman, Kjell                Jo 21

Nyman, Mikael              U 40

Nyquist, Ola           Ju 27, H 6

Nyqvist, N. Tore    Ju 49, Kn 1

Nyreröd, K. Svein G.       Bl

Nystedt, Curt L.             B 9

Nystedt, Stig H.        Fö 5 12

Nyström, Holger R. B.    Jo 14

Nyström, Kerstin           B 14

Nyström, Lars A.            E5

Nyström, Lennart U 26, H 9,1 14
Nyström, Sigvard E. V.    H 4

Nyström, Örjan N. Th.   Bo 6

Närkhammar, Kjell M. A. Kn 12
Näsholm, Birger              B 5

Näslund, Nils-Eric         U 54

Näslund,PerOlof A.         A O

Näslund, Stig               Ull

Näverfelt, Arne S.           Il

Nöteberg, Rolf M.        Ju 1 3 20 40

O

Oberg, Donald

U9

Obert, Gunilla

U22

Ockborn, Alf G.

A 6

Ocklind, Sigurd

K9

Odelgard, Bengt K. G.

 

Ju30,H 13 16

Oden, A. Birgitta

U26

Oden, C Bertil

UD 2

Odhnoff, Camilla

S 9,Jo 24

Odhnoff. JanE.

I 19

Ogvall. Dan 0.

Ju 46

Ohlin, Gösta

U9

Ohlin.T. M.Maja

B 27,Jo 22

Ohlson, Olof S.

Ju 31

Ohlsson, Ann-Margret

S 18

Ohlsson, E.Lennart

A5

Ohlsson, J.S.Ragnar

U26

Ohlsson, J.StaffanC

B 30

Ohlsson, K. Agneta

Ju 45

Ohlsson, K. Börje

Jo 5

Ohlsson, Lennart

U64.A 1

Ohlsson, P.T.Ingvar

Ju4,A 1

Olderin. GunnarO.

A3

Oldertz, Cari M.

Ju 3 20

 

Skr 1976/77:103

432

 

Olerud, Eric Hj.      K3,Jo4 26
Olhans, Björn           Ju 42, H 6.1 9

Olhede. TorleifE.           Fö 8

Olingdahl. Göte             U 16

Olofsson. C. Sigbjörn     8 15

Olofsson. K. Oscar           U9

Olofsson. L.Göran          B 11

Olson, Sven-Olof            A 4

Olsson, A. Maj Britt       U 15
Olsson, Agne Henry O.

Ju 31 52,U21 28

Olsson, Anthe              U 27

Olsson, Arne                U 38

Olsson. Arne 8. T.        U 33

Olsson, Bengt                U 9

Olsson, Bengt K.           U 31

Olsson, Bengt M.           Jo 5

Olsson, Berit E.              A 5

Olsson. Bertil O.             B 4

Olsson, Birger              U 16

Olsson, Björn E.             U 1

Olsson, Claes Olof B 28. U 41

Olsson,E.Billy          Ju 28 39

Olsson. Elisabeth          U 11

Olsson, Elvy E.     A 21. Bo 9

Olsson. Esbjörn               I 1

Olsson. Eva H.M.          U 27

Olsson, Gunnar             8 22

Olsson. H.S.Artur          U 13

Olsson, Hans B.             U 7

Olsson, Hans G.             E 1

Olsson, Hans I.     Ju 25, B 6

Olsson, Harald             S 15

Olsson, Inger M-A.        Jo 4

Olsson, Ingrid M.         Ju 10

Olsson, J.Malte               Jol

Olsson. Jan O.             Fö 3

Olsson, Johan A.            B 8

Olsson, Johan A.      A 15,19

Olsson, K. Olle             U 41

Olsson, K. Åke              115

Olsson, Kari Erik T.      Ju 25

Olsson, Magnus F. E. A 6, Kn 8

Olsson, Mats          Föl5,Kn9

Olsson,N.Martin            Ju 6

Olsson, Olle E.             U 42

Olsson, R. Ingeborg     Ju 24

Olsson, R.Lennart            Ul
Olsson, Rune I.

K 5, A l,Bo IO,Kn5

Olsson, Sten G.           U 60

Olsson, Sune                A 9

Olsson, Tor                    Kil

Olving, Sven               U 41

Orava, Olavi A. (Olle) S 2, U 26

Ording, Jan                 S 18

Orlando, A. N.Henning     I 1

Orrell, P. Krister           Bo 8

Orrenius, JanE. A.          120
Orring, Jonas A.

Ju 19, U 11 15, A 21

Orring, Ulla B.             Jo 22

Orrö, Sven-Erik O.  Fö 9, H 9

Orstadius, Else            U 16

Oscarson, O. Sigfrid J.  U 41

Oscarsson, Bo S. I. U 30, A 20

Oscarsson,GörelB. A.       Jol
Oscarsson, Gösta H.

A 1, Bo 6,1 6
Oskarsson, Ingegärd J.

Ju43,H 17

Oskarsson, Sven E.     Jo 28

Ostwald, Jan               U 20

Oterdahl, Jan A.           K 20

Ottander, Chris            U 20

von Otter, Casten  B 5, A 20

Otterberg,L.Håkan        Fö 4

Ottoson, Ivan           S 3 18

Ottoson, Ulf                U 48

Ottosson, N. Sigurd       U 1

Ousbäck, Margareta     H 17

Ovegård, Lars O.          Jo 4

Oxhammar, Greger E.O. U 27

Ozolins, Berit                 U9

U 16

K2

Kn 13

Fö 12

U 16

S 18

Ju 52

Ju 19,A21

U20

Ju 28

Paillard, Jean Palm, Anders K. Palm, Elisabeth Palm, Hans G. G. Palm, Jonas Palm, Margit Palm, N.Sture Palmaer, 8. G. Eva Palme, M.Elisabeth Palme, S. Olof J.

Palme, Thomas O. V. U 65, Jo 23

Palmkvist, Kurt             U 15

Palmlund, Thord G.       U 34

Palmqvist, Arne            U 66

Palmqvist, Gunno           U 9

Palmqvist, P. O. Arne    U 66
Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm      19

Parasnis, Dattratray 8.   110

Paul, Karl-Gustav         U 10

Paul, Lars                   U 18

Paulsson, G. Valfrid V. Jo 4,1 4

Paulsson, Gustav V.        I 6

Paulsson, Kurt-Inge     Ju 28

Paulsson, Solveig         U 11
Paulsson-Nordling, Kerstin E.   A 4

Pavliska, Petr                 U7

Pederson, Mona           U 20

Pedersson, T. Svante B5,Knl0

Pehrzon, Lars                H 9

Pennlöv, Jan           U 59 28

 

433

Personregister

 

Persson. A. Henry       A 6 13

Persson, Ann C.            U 1

Persson. Annie V.          A 1

Persson, Cari J. G.        Ju 4 49,1 21
Persson, E. Annika        B 14

Persson, Einar               U 9

Persson, Elisabeth          U 9

Persson, Eric R.            U 65

Persson, Ernst G.            17

Persson, Fritz J.H.          K 4

Persson, G. Bertil           E3

Persson, Gunnar            125

Persson, Gustav B.

Ju 19, S 5 9, A 6 Persson, Göran A.

Jo 17 26,1 14, Kn 8
Persson, Henry A.  U 13 15 25

Persson, John-Olof Bo 11, Kn 8
Persson, Kurt I.   A 19 20,1 11

Persson, L.-Ove L.        U 42

Persson, Lars E.H.         B 19

Persson, Lena A-M.        A 6

Persson, Mårten           U 15

Persson, Mårten           U 48

Persson,N.Arne            K I 9

Persson. N. Ingvar Bo 12, Kn 8
Persson, Per-Ebbe        U 55

Persson, Per Gustav      Ju 1

Persson, R.Eskil           H13

Persson, R. Kjell-Åke     Ju 30

Persson, Ragnar           Fö 1

Persson, Rolf                  I 1

Persson, Sigurd F.          U 5

Persson, Staffan            B 6

Persson, Sten              U 25

Persson, Sture           Bo 5 9

Persson, Sven G. F.     Jo 5 6

Persson-Tanimura, Inga  A 2

Perstedt, Ulf E.            U 13

Peterson. Carl-Gunnar

H 17. Kn 10 Peterson. Staffan A. A.

Ju 42. U 47
Peterson,Thage G.       Ju28

Peterson,Tore E.S.          12

Petersson, Bengt-Eve A.      Jo 10

Petersson, Cari-Gustaf    B 8

Petersson, Hans           U 15

Petersson, Hans E.    Ju 37 49

Petersson, Jan G.         K 23

Petersson, Karl-Anders P.

S22,A 13
Petersson, Kerstin         S 14

Petersson, Klas            H 17

Petersson, Olof H.E. 8 2, A 9 12
Petersson, Per M. UD 2. Fö 9,1 26
Petersson. S.-G. Roland  I 11

Petrelius, Torsten         S 16

Petrén. B. A. Sture       U 66

Petrén, Erik                 U 16

Petrén, Finn H.          A 14 7
Petri, Carl Axel H.

Ju3,S 5, K 21, A 16 Petri, GunnarG. B.      Fö 3 9, U 27

PcUini, Frank S.D.          A 1

Petrini, Olle                  Ju 7

Petterson, Hans H. J.    Jo 8

Pettersson, A. Georg     Jo 9

Pettersson, Alf S.         Kn 3

Pettersson, Bengt A. G. A 8,1 6

Pettersson, Bengt G.    K 14

Pettersson, Bert-Ove G. Bo 11

Pettersson. Birgitta      A 18

Pettersson, Björn G.       A 6

Pettersson, Claes-Merithz U 9

Pettersson, E. Henry    U 39
Pettersson. Eric B.

A6,I1112 14

Pettersson. Göran K.     Kn 2

Pettersson, Göte J.       I 26

Pettersson, H. A,         A 20

Pettersson, Hans         H 17

Pettersson, Håkan        U 20

Pettersson, Karl             K 4

Pettersson, Karl-Heiunk   I 6

Pettersson, Lars-OIov Fö 9 10 14

Pettersson, Lennart      U 25
Pettersson, N. Lennart

Ju 33, U 35, Jo 4 23,1 12 14 16

Pettersson, N. Ove       U 10

Pettersson, Per A.      Ju 41

Pettersson, Rune V.    Ju 55

Pettersson, S. Ame B 23, A 6

Pettersson, Sten-Åke E. U 13

Petzäll, Ingvar A.       19 12

Peyron, Gustaf F. C.   Fö 10

Peyron, Ulf C. C    Ju 52, B 9

Philipson, Lars H. G.    U 1 7

Philipson, Leif              U 11

Philipson, P.Göran           17

Planander. E. B. Helena U 43

Platin, Ulla-Britta   U 40, A 6

Polstam, K. Åke S.  Ju 49 54

Poppius, Hans D.     U 26 58

Porne, G. Åke             U 12

Prawitz, Jan             UD 1 3
Printz, Bengt-Åke L.

B 5, Kn 5 6 9 12

Printz, Sven-Olof L.       B 8

Pripp, Nina M.E.          Ju 19

Prom, Peter F. G.         S 10

Puke, Carl G. M.           Jo 9

Pusch, Roland             U 10

Puu, Tönu                   A 1

Pålsson,E.Roland         U 27

Pårud, Nils G.               S20

28   Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103

434

 

(Qvarlander, Eva           U48

(Qvarlander, Hans        H 10

Qvarnström, Björn O.      B 5

Qvicker, E. Rune          U 39

Qviström, N. Jörgen     Ju 33

R

Rabe, Folke                   U 9

Rabenius, Lars E. R.     Ju 27

Radesjö, G. Wivi-Anne    H 6

Ragnarson, Per            U 46

Rahm, Håkan               S 22

Rahm, HåkanM.              B 7

Rainer, A. Ove            Ju 33

Ramfors, Bo                 I 23

Ramnek, Lennart J.         Boll

Ramsby, Walter             U 9

Ramström, Dick O.         A 1

Rangne, Bo                 Fö 3

Rangnitt, F. Harald O.   U 45

Rangnitt, F.Harlad O.     U66

Rangnitt, Harald           U 66
Rangrost, Johny        U 34, A 12 13

Ranhem, Lars H.            K 1

Rask, Karl A.        Jo 5, A 15

Rask. Lars G.               A 13
Rasmuson, Anders

U I 39,112 14

Rathsman, Inger M.      U 38

Rausing, Hans A.          U 42

Redgert, Jan I. G.         S 14

Regardt, Bertil               H 2

Regnéll, Carl Göran  S 5,1 19

Rehman, Ann-Mari        U 18
Rehn, L.Gösta S13,A 126 17
Rehnberg, Bertil K.

A 21, Ju 19, A 6 13

Rehnborg, Bertil             U 9

Reimers, Lennart           U 9

Reinans, Sven             A 17

Reinius,E.A.Ulf             UD 3

Rejdnell, ErikH.            K 14

Rembe, Rolf D.         Ju 8 52

Renborg, Ulf B: son       Jo 5

Renlund, R.Gösta           B 1

Renning, Torsten         Kn 4

Resare, Alf C. R.          B 20

Resare, Bengt CM.    B 2,1 9
Reuterswärd, Anders P. E.       AS

Reuterswärd, B. Edvard U 49

Reuterswärd, Claes      U 15

Reuterwall, Lennart S. Ju 48
Rexed, Bror A.

Ju 19,S2 8 13 17, A 21

Rey, Lars H.          I 8 14 17

Ribbing, Erling G.          A 20

Ribrant, Gunnar C H. 16 8 10

Richardson, N. Gunnar E.

U 11 14 58
Rickard, Bengt O.           K 9

Rickard, Bengt O.         Kil

Ridal, Håkan            I 6, Kn 5

Riedel. GeorgM.L.           U9

Riesenfeld, Harald         U 16

Rigbäck, Berndt G.          8 3

Rimvall, Per O.             Ju 43

Rinder, Lennart      S 16, Jo 17

Rindlöw, Leif G.            K 14

Ringaby, Per-Eric    8 20, Kn 8

Ringborg, 8. Erland       U 19 33 43
Ringgren, K. V. Helmer   U 16

Ringholm, Bosse I. K.

U34,A6 11 13
Ringmar, R. Torgil           U 9

Ringstedt, Nils A. E.      H 16

Ringström, Bjöm M.        Ju 4

Ritter, Kristin                 S 3

Rockström, Hans           H 9

Rodhe, Birgit                U 16

Rodhe, Gösta              Ju 13

Rodhe, Sten                U 16

Rodin, J.Anders            U 43

Rogestam, Christina      U 25 41 61
Rollen, Berit          Ju 19, A 10

Rollof, Sven-Ivar          U 23

Roman, Ola                  U 37

Romander, Holger A. G.      Ju 4 38
Romanus, Gabriel    Ju6, Hll

Romanus, Sven E.         Ju 7

Romson, Rolf               Jo 13

Roos, Birger                 S 24

Roos, Carl-M artin        Ju 30

Roos, Kurt H. G.         8 10 15

Roos, Olle                   Ju 53

Roosmark, G. Per-Olov   K 14

Rosander, Göran F. Jeansson U 27
Rosberg, K. Gustav A.    Bo 1

Rosborg, Charlotte        Kn 5

Rosell, Lars-Erik             U9

Rosell, Sten                 U 41

Rosén, Carl Olof           Ju 20

von Rosen, Elsa-Marianne      U 22
von Rosen, Hans J.D.    Jo 12

Rosén, Nils-Ame         U 1 10

Rosén, NUs Gustav K.

Fö 7, U 14

Rosén, S. Åke               H 2

Rosén, Sven A.           Jo 15
Rosenblad, Esbjörn C. A.       UD 1

Rosenblad, Urban S.       B 5

Rosendahl, Gunnar        U 25

Rosengren, Bodil      U 13 61

Rosqvist, C. Gunnar      K 18
Rosqvist, G. Birger         K 14, Jo 4

Rossipal. Helga K. M.    Ju 50

 

435

Personregister

 

Royen. Sverre N. H.

Ju 19, S 10, U 23, A 21.1 6

Rubenowitz. Sigvard U 26. A 1

Rubin, Nils A.                A 1

Rubinstein, Harry          U 16

Rude. KariR.          K 9 11 12

Rudebeck. Karin L.         Boll

Rudhe, Catharina         U 55

Rudholm, Sten J. G.       Ju 4

Rudin, Hans-Erik            U 9
Rugfelt, K. E.Lennart

Ju 19, A 21

Rundblad, Bengt G.        A 1

Rundgren, G. Frithiof     U 26

Rundlöf, G. Ame M.       B 19

Rundquist. Gerhard I. A. 117

Rundqvist, Karl-Ingvar    A 4

Rune, Christer L.     Ju 15 18, K 11

Runestam, Lilian           U 22

Runestedt. Gösta R.      Kn 6

Runnström, Hans K. L.   Jo 9

Ruke-Dravina,VeltaT.    A 17

Rybeck, Bo                 UD 1

Ryberg, Marianne G.       U 7

Rydback, Lennart     U 31 36

Rydbeck, Margareta A.  S 19

Rydberg, H.Jan A.        U 30

Rydberg, Karl-Evert H.     E4

Rydberg, Lars O.        Kn 12

Rydberg, N. G. Harald      I 6

Rydberg, OUe              Ju 3

Rydbo, Folke                Jo 8

Rydell, Anne-Marie       U 43
Rydén,JanE.     B5,Ul,Jol,A2

Rydén, N. Rune G.        Jo 9

Rydén, O. Evert           U 37

Rydh, Olof G. G.           Jo 8

Rydin, Bengt C K.        Ju 11

Rydin, Roland Y.        U 1 45

Ryding, Gunvor I. K 14, U 53

Rydstedt, BoS.      K 6, B 21

Rylander, NUs B.         Ju 28

Ryné, S.Olle                 121

Rådmark, Johan           U 23

Rådström, Dag             U 39

Rågfeldt, B. Gunnar      A 14

Rämgård, Rolf I.              E6

Rönnelid, Kjell                 Ull

Rönnung, Catarinä E.M. U 24

Rönquist, Karl-Axel       Kn 9

Rönström, B. Thomas U 27, Bo 6

Sagnert, StisE.            B 12

Sagrén. K. Ake          Fö 8 9

Sahlén, Anders F.           E2

Sahlén, Evert               H 8

Sahlén, G. Anna-Stina P. A 13

Sahlén, Hans               U 15

Sahlin, Eric                  H 6

Sahlsten, K. Lennart     Kn 2

Samuelson, Lars P.      Ju 32

Samuelson, Ulf G.         Fö 8

Samuelsson, Erland       H 11

Samuelsson, Hans         U 9

Samuelsson, Ingvar A. V.      Bo 11
Sand, Hans                  U 3

Sandberg, A. Birger        U 4

Sandberg, Elisabet       Ju 19

Sandberg, Hans A. S.   Ju 42

Sandberg, Jan-Eric       U 48

Sandberg, K. Bertil       A 10

Sandberg. K. G. Ulf       Fö 4

Sandberg, Kjell E.M.     U 40

Sandberg, Lars G.         A 6

Sandberg, Sture A.      Kn 5

Sandberg, Ulf K.          Fö 14

Sandebring, Hans E.

A 6,1 6, Kn 10
Sandell, Arne              Ju 30

Sandell, Ame                S6

Sandell, Ulla           U9,H11

Sandgren, C. Lennart

Ju52,U 18 33,Kn8
Sandgren, Folke           U 35

Sandler, Hans E.           Jo 2

Sandlund, Maj-Britt L.  Ju 19

Sandqvist, B. Eje G.     Jo 25

Sandqvist, Ingrid R.J.    Ju 4

Sandqvist-Örnberg, Berit M.-L.

U 19 33 40
Sandström, Carl-Eric D.  A 7

Sandström, L. Annika    U 43

Sandström, Per T. M.    Ju 7

Sandström, Staffan      H 6 7 12 16
Sandström, Thore         H 8

Sandström-Kistner, Inger P. M.

A 21
Sanfridsson, K. I. Ame  U 28

Sånger,J.Stefan           U 43

Sanmark, P. Arvid L.    Ju 52, U 58
Sanner,Lars-Erik     U l,Jo 12

Sanner, Leif H.            U 43

Sannerstedt, Lars T. G. U 43

Santesson, Lars           U 21

von Schantz, Philip     U 5 20 27 59
Schele, Märta               U9

Schelin, Bengt A. E.     Jo 21

Schelin, Leif           U18,A6

Schering, Per E.           S 20

Scherman, Karl Gustaf   Bo 2

Scherwin, Olle              U9

Scheutz, Claes-Herman Kn 3

Schierbeck, Per W.    Ju 21 28, 111
Schill. Åke L               Ju 35

Schmiterlöw, Carl G.      Jol

 

Skr 1976/77:103

436

 

Schneider, Werner        U 43

Schultz, J. AllanS.           B 4

Schultz, J. Harry S.       U 42

S churmann, E. Ake J.     K 5

Schiitt, Torgny 8. R.       114
Schyl-Biurman, Gertrud S. U 13 55

Schön, Åke                     Kn 2
Schönmeyr, C. Richard A.

Ju 30, B 12
Schött, Lars E.     Ju 57, Kn 6

Secher, Jörgen              U 16

Sedvallson, B. Gunnar H. 14

von Segebaden, Gustaf Jo 1

Seger, S.Walter             K 10

Segerstedt, Torgny U 14 38

Segerström, Ingrid B. Ju 49

Sehlstedt, K. Annika M. Ju 48

Selander, K. Bertil        U 37

Selin, Sven             Ju 26 57

Selinder,Inge                  U II

Sellergren, Lars              U 9

Sellers, Pia                       U 1

Sellgren, Rolf O. M.        K19

Sellstedt.BoI.                  K 9

Sellvall, L.Göran           B 18

Selö, Christer              Fö 14

Seregard, B. Ingvar V. 113

Serner, Uncas          8 10 22

Sernklef, Harry T. W.      U9

Shaikh, Naz Ahmed      I 10

Sidenbladh, Karl H.    Ju 38

Sidenbladh, Thomas P. 112
Siegbahn, Bo L. G.         Ju 25,112

Silenstam, Erik             U 11

Silenstam, N. Per A.   A 2 6

Siljeström, Sten G. L.     Jul

SUlén.BoS.A.                    16

Silow, C. Ivan H.           Jo 9

Simon. Dorothée    U 20 56

Simonsson. Tord L. W.  U 6

Siven, Claes-Heiu-ic     A 1

Sjunnebo. K. Ivan L.  Ju 28

Sjunnesson, Lars H. O. Jo 8

Sjöberg, Ame                Kn 5

Sjöberg, Birger I.         K 20

Sjöberg, Britta             U 22

Sjöberg, E. Ame               Kl

Sjöberg, Erik                   B 5

Sjöberg, Hans E.L.      K 23

Sjöberg, Leif H.            Kn 6

Sjöberg, Margit E.          S9
Sjöberg, N. Bjöm V.       S 11 20 25

Sjöberg, Svante U 32,1 18

Sjöblom, Kerstin            S 9

Sjöborg, N. Elvir         Jo 10

Sjögren, Bengt L. B.  Ju 55

Sjögren, Bjöm                U 9

Sjögren, Boo                U 48

Sjögren. Henrik A. S.   U 28

Sjögren, Håkan            U 40

Sjögren, Kerstin           U 11

Sjöholm, Eric G. R.       Fö 6

Sjöholm. Monika            U 9

Sjökvist. StigA. R.         Kl

Sjölander, J. Bertil        Ju 5

Sjölin. Nils A.                Kn 8

Sjölund. P.John A.       U 40

Sjönander. Bo Jonas

Ju 53. K 17.E2.B 14.121
Sjönell, L.Marianne      S 11

Sjönell, P, Bengt G.       E 2.1 12 14
Sjöquist, HansE.          K 21

Sjöqvist, Eric G.           U 48

Sjöqvist, Erik 8.           Kn 3

Sjöqvist. Gunnar A. H.  U9

Sjöqvist, Gustaf             U9

Sjöstedt, K. Lennart T.

K2 3 12, Jo 21
Sjöstedt. Karl-Gösta   U 11

Sjöstedt. T. H. Christer      K 14

Sjöstrand. A. Mats T.    B 4

Sjöström, Folke           U 31

Sjöström, Hans            U 18

Sjöström. Leif H. A.     U 34,1 4 24
Sjöström, N.Gunnar      U9

Sjöström, Åke B.           A 5

Sjöö,CurtO.               Fö 4 11

Skaar. Nils                    Ju 30

Skagert. Stig                 U 25

Skalin, E.Douglas

S 13 14 15.B 13
Skalin. HansE. C.         Ju 46

Skantz. Anna-Greta

Ju30.S I,Jo 16,1 11
Skantze, Hugo               110

Skarell,GunnarE. A.      S 25,B 11
Skarp, Arne                   H 11

Skarstedt, Carl-Ivar 8.

UD 1,FÖ5 10
Skarvall, Karl-Erik Ju 4 54, Fö 7
Skedinger, AmeH. E.   Fö 2

Skjönberg, Guldbrand

K 3, Jo 16 24
Skoglund, Claes G.       Fö 8

Skoglund, Olof A.         U 12

Skoglund, S. Owe         U 33

Skoglösa, ErlingT.        A 11

Skogqvist, Hans           U 18

Skogsberg, P.Gösta       S4

Skoog, Kent                  Ju 29

Skröder, Per C. C.        Ju 51

Sköld, Carl G.        U 47 64 65

Sköld, Lars G.           U 33*61

Sköld, Mauritz              U26

Sköld, Per I.                     17

SköW-Winqvist, Berit U 22

 

437

Personregister

 

Sköldefors. Walter G. H 3 9 16

Sköllerholm, 8. Ove J.    I 19
Slunge. G. Walter R.

B 13 27 32.A 6

Smedmark. Göran G:son 8 20

Smedsfelt. K. Sigvard      I 8

Smith, A. Åke                  Bl

Smith. Jan               U16 60

Snellman. Bo K.              19

Sohlman. Staffan         U 46

Sollén, Åke                 U 26

Sondén. Jan A.          Fö 3 9

Sondér, Ebbe              U 55

Sonesson. Birger A. T.   I 24

Spak, Cari-Anton    Ju 24 48
Spendrup, K. Aksel

A 6 8, Bo 4,1 6 22 Sprinchorn. K. Göran   Jo 10 15 30

Spångberg, Lennart        U 9

Spörndly, Barbro I.        S 7

Stadling, J.Otto V.         B 8

Staf. Karl-Rune             A 6

Stagg, A. IvanE.            B 1

Stahl, Ivar                   B 8

Stahle. Gun                U 25

Stahre. L. G. Tomas    Ju 37

Stahre, N.Gunnar           Bol

Stangvik. Gunnar         U 11

Starell, Lars                 I 19

Starfelt.NilsG.             U 26

Stargård,E.Hugo            A 3

Stark, Birger               U 34

Stark, Hans O.           Ju 41

Stark, K. Birger         S 3 13

Starkerud, Lars     U 26, A 2

Starland, Hilding            A 4

Stavréus, Sven O. A.    Kn 4

Steen. Göran A.        K 8 12

Steen, Roland      Ju 42, H 6

Steffner, Bengt G.        Kn 6

Stegö, Eskil            U 15 18

Steineck, Åke            Ju 53

Stellborn, Kurt            U 48

Sten,S.Roland            Jo 20
Stenbeck, I. Magnus

(Manne)                  U 28

Stenberg, Bruno           Jo 6

Stenberg, Hans O.      Ju 30

Stenberg, Inga E.        U 39

Stenberg, Nikolaus       Jo 6

Steneby, Jan             Ju 17

Stenefeldt, Ulf I.        Ju 34

Stener, P. H. Robert     U 38

Stenfors, Bo I. L.           S4

Stenhem, Bengt          U 15

Stening, F.Birger         B 12

StenkvistJE. Arne       Ju 23

StenlutKi, Francis        U 11

Stenmark, Bengt-Erik    K 12

Stenmark, C. G. Arnold Jo 12

Sténson, Britt-Marie      121

Stensson. S. L. Börje    K 24

Stenström, Sture B.       H 2

Stern, Torkel E.             E I

Sterne. Bengt G.       Ju 5. H 9,1 11
Sterte, Rudolf H.           B 6

Sterzel, Fredrik            U 66

Steder,Emil                 U 15

Stiernstedt. K. Jan T.          U 58 62

Stigsäter, KjeU J.         U 37

Stjerna, G. Henry         Jo 13

Stjerna, Kenneth H.        S7

Stjernström. Per Z.  B 26, H 4

Stolt, Birgit                 U 16

Stolt, Lennart              U 66

Storm.C. Olof        Ju 52. U 55

Storm. P.David G.         U 42

Strahl, Gunnel             U 22

Strand, Karl-Erik

UD 3, Fö 13,111
Strand, Åke P.E.          Ju 41

Strandberg, Göran         U9

Strandberg, I. Margit     A 6

Strandell. Hans V.     U 31 43

Strandsjö. Göte            U 9

Stridsman. Torsten U.       K 4.1 26 Strindberg, Per-Olof J.

Föl.U 18
Stråby, Kerstin B.         U 26

Sträng, Ame                U 35

Ström, Gunne              U 25

Ström, Ivan S.              B 9

Ström, K. Fingal             B 5

Ström, Turid

Ju 31 33 34,H 17,1 12
Strömberg, C:arl-Axel B.      Fö 2

Strömberg, Hjalmar       B 28

Strömberg, K. Håkan    Jo 25

Strömberg, Karl-Erik J.

Ju 47, Bo 9,1 10
Strömberg, Rolf E.         Ju 5

Strömbäck, Eriand H. D.   Ju 20 38
Strömgren, Bo E. ■       A 15

Strömland, Lennart V. E.     Ju 3

Sturkell, Carl-Edvard

Ju 20 38, H 7
Styrenius. Carl-Gustaf Y. U 27
Ståhlberg. Karin            H 8

Ståhlberg. Marianne G. E.

Kn 11 13
Stålebrant. Rolf       H 9,1 11

Stålfors, V. Margareta    I 24

Stålhammar, Bert E. J.        U 17 61
Stålhandske, O. Lennart Fö 4

Stångberg. Olle H.      A 6 15

Sundberg, Carl Gustaf    Jo 8

29   Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103

438

 

Sundberg, Ingrid E.

Ju 6, U 61, Jo 4

Sundberg, Johan            U 9

Sundberg, Kjell                Ull

Sundberg, KjeU M.          K 3

Sundberg, L. Nore         I 20

Sundberg, Torsten Harry U 53
Sundberg-Weitman, Brita F.   Ju 17

Sundblad, K. Erik         Ju 28

Sundblad, Lars G.           K 1

Sundby. C. Olof W.       U 66

Sundewall, Bengt            HII

Sundgren, E. Roland      U 14, A 21

Sundin, Bertil                U 9

Sundin, O. Helge          U 37

Sundkvist, K. R. Tage B 14 25

Sundkvist, Leif             U 28

Sundmark, Bo V.            S 1

Sundqvist, Allan       U 13 48

Sundström, Bjöm G.      U 45

Sundström, Kerstin M.    H 5
Sundström, M. Gudrun

Föl, B 13 32,110 Sundström, Monica E.

B 10, Kn 5 10

Sundström, Olof G.       A 26

Sundström, S.Åke A.      110

Sundström, Thorsten    S 16

Suneson, Karl-Henrik A. Fö 6

Suttner, Georg            U 20

Svahn, Bertil A.          Ju 47

Svalberg, Gösta           U 22

Svanborg, Alvar           S 14
Svanfeldt, Göran H.       U 43 45 48

Svansson, Leimart A.     I 17
Svanström, K. Ivan H.

U 53, Kn 6

Svantesson, Gustav     U 20

Svartberg, Karl Erik       U 53

Svartvik, Jan L.           U 26

Svenke, J.Erik K.            15

Svenningsson, S. Levi H.  Ull

Svenonius, Rolf H.          S4

Svenson, S. Göte   Bo 2 8 9

Svenson, Sven G.           E9

Svensson, Alvar          U 48

Svensson, Anders        U 18

Svensson, Bo E,          U 28

Svensson, Börje          A 11

Svensson, C. Bertil       B 21

Svensson, E. Anders G.  A 6

Svensson, EUa            U 11
Svensson, Erik O.             K 4, B 26

Svensson, Evert I.        Ju 6

Svensson, Gunnar    U 27 32

Svensson, Gösta E.      K 19

Svensson, Hans O.        E 5

Svensson, Inge G.    S 5 6 9 20, A 9

I 15

U 18

A6

Jo 4, Bo 4

A6

Svensson, J. Erik O. Svensson, Johimy Svensson, Jörn Svensson, Kjell R. Svensson, Leif Å.

Svensson, Nils-Eric     U 30, Bo 10

Svensson, Nils Ä.          U 50
Svensson, OUe F. S.     Ju 7 27,1 24

Svensson, Raymond     Fö 14

Svensson, Roger G. I.    U 26

Svensson, S. AUan        U 42
Svensson, S. Börje F.        Jo 13 14

Svensson, S. Erik         Ju 28
Svensson, S. Gunnar     B 28, U 63

Svensson, S. I. R.        Ju 47

Svensson, Sten             S 7

Svensson, Sven-Erik W. Kn 8

Svensson, Sven H.        I 10

Svensson, Sven Åke     Jo 10

Svensson, Torsten        U 66

Svensson, Torsten V.    U 66

Svensson, Åke E.F.        Ju 3

Sveri, KnutO.              Ju 13

Sverne, Tor E.               S 3

Svingby, GuniUa           U 25

Svärd, Stig                U9 17

Svärd, Stig Olof           Jo 26
Svärdström, Karl-Fredrik        Jo 5

Swahn, Georg G. H.        A 7

Swahn, Jan-Olov         Ju 21

Swanson, Owe             Bo 4

Swanstein, StigN. S.     K 20
Swarén, UUa M.

Ju 20,8 16 27,121

SwartUng, Anders J. A.  B 14

Swartz, Kersti V.          S 22

Swedborg, Erik H.          Jo 5

S yl vänder, Inga M.       S 3

Säfström, Birgittha        U 57

Säkk, Karl                Jo 5 20
Sälde, K. A. Henry        Ju 12, S 14

Sälgström, Leif             U 15
Sävborg-Lundgren, Görel U 43
Säve-Söderbergh, Torgny       U 58

Sävenstrand, Inger E.      S7

Sääf, Birger                 U 18

Söderberg, Bengt W.      S 3
Söderberg, Bo K. G.

U10,A 15,122, A 6

Söderberg, Karl            U 19

Söderberg. Olof            H 10

Söderberg, Per-Olof        S 7

Söderberg, Stig J.F.         13

Söderberg, Åke M.   S 6, B 6

Söderbäck, Helmer        U 17

Söderholm, Anders E.    U 39

Söderholm, Jan            S 27

Söderlind, Ulf               U 16

 

439

Personregister

 

Söderlund, A. Göran      Ju 4
Söderman, Elis A.          Ju 56,8 12

Söderman,S.Olof           Jo I

Söderqvist, Bengt O. A. S 2 15

Söderström, Anders       A J8
Söderström, Bengt H. T:son    Bo 6

Söderström, Erik V.      Ju 32

Söfelde, Karin                U 7

Sönnerlind, Kerstin I.     U 21
Sörensen, S. Ingemar K.

Jo 17, Bo 3

Sörenson, Lars-lngvar   U 41

Sörenson, Torsten N.      U 8

T

Tagg, Philip                   U 9

Takman, John O.             15

TaUskog,LeifV.L             A 6
Tammelin, Lars-Erik   UD I, Jo 24

Tannenberg, Tord O.     U 39

Tapper, GuniUa M.        A 13

Tapper, Karl-Herman       U 9

Tarschys, Daniel     I 24. B 5

Teemant, Erik              U 25

Tegnhed, Lars A.          Kn 9

Telestam, Gösta L.         E 7

Tell, Bjöm V.                U 35

TeU,OlofW.                  U21

TeUinger,Gotte            H II-

Tengelin, Sten             H 15

Tengroth, Bengt T.     I 4 23

Tengroth. Karl-Erik        Kn 1

Tennberg, Klas             U 10

TennevaU,B.Erik          Jo 16

Tergel, Alf                   U 57
Ternryd, Carl-Olof

K 5 14 18, Kn 8

Ternström, Anders        U 25

Temström,01ovA,         U 50

Tersmeden, G. Erik           Hl

Terstad, I, Gösta A.    Fö 13
Teveborg, Lennart     U 9 15 61 62

Tham, Carl               E6,U30
Theorin, K. Maj Britt

Fö 9, Jo 26, H 9

Thiberg, S ven O. R,     U 26

Thomasson, Bjöm E.      U 47

Thor, Thorsten              S 2

ThoreU.K.AmeB.         K 1 10

Thorén, Claes              U 22

Thorén, S, Marianne F.  U 26

Thorin, Ingeniar           U 16

ThoraeU, Anders B.    B 8 30

TTiomgren, S. Bertil       Ju 5

Thornstedt, Hans G,       U39
Thornström, J. H, Torgny       K 12

Thors, Carl-Eric            U 16

ThorseU, Gunnar          U 15

Thorsell, Lars              U 55

Thorsell, Siv M.           U 13

Thorslund. Bengt C. F. U 65

Thorson, G. Alvar    K 14 16
Thorsson, Inga M.

UD 3, U 46, Bo 9, I 14

Thorsson,JanA.             A 5

Thorstenson, R. BiUy S 18 26
Thoursie, Kerstin A. U 18 33 48
Thufvesson, Bengt E.

Föl, K 5, A 16,BolO,Kn5

Thulin, C. Nils-Åke           UI

Thulin, Einar E :son    B 4 26

Thulin, Karin               U 22

Thun, John-Erik       U 26 38

Thun, K. Ragnar            U 1

Thunander, Karl Axel      U 9
Thunberg. S. Anne Marie        U 30

Thunberg, Torsten I.    S 19
Thunborg, Anders I.     UD 1, Fö 9

ThuneU.StenH.A.           Bol

Thunholm, Lars-Erik       E 9

Thunved, Anders E.        S3

Thyberg, P.Erik            Fö 9
Thyberg,P.Jan               H 9,1 4 7

Thyblad, Tom F.F.       U 66

Thylander, OUe           U 14

Thyrenius, Ingegerd        U9

Thyresson, Maria           U 9

Thyrsson, Ulf T. K.        U40

Thöm, Lars-Olof          E 1 9

Thörn, Thomas            U 55

Tiberg, Lennart F.        Jo 5

Tidbeck, Åke               H 17

Tidefelt,J.Sune         B 8 14

Tiger, Bo S.                K 10

TiUfors.LarsT.L.          Ju 19

Tiselius, Per Erik          H 13

Tistad. Eskil G. D.       E4.B8

Tivéus, Ulf A.              B 12

TjeraeId,NiIsC.L.         Jo 16

Tjernström, Sune         U 28

TjäUgren, Per Olov L.    K 14

Tjömeryd, John E. E.   Fö 13

Tobé. Erik I.                Bo 7
Tobisson, Lars F.   Ju 28, B 14, A 9

ToU,J.Magnus              Jo 8

ToUin,Sven                 U 21

Tomner, J, Sigvard A. 112 14

Toner, E. Mari-Anne       S 7

Torbacke, Jarl             U 21

Torfgård, Sven H. C.    Fö 2

Torgs, A. Gunnar        Ju 14
Toraborg, Ciut G. F.

Kn 6 9 12 13

Torring, Lisbeth           S 26

Torwald, G. A. Rune       118

Tottie, Lars W.            Ju 6

 

Skr 1976/77:103

 

 

440

Tottie. Malcolm

H7

Utberg, Rolf F.          S 1

l,U39.A7

Tottie. Thomas

U39

Uvnäs, Börje

U26

Tranell. E.Olof B.

Ju 43

 

 

Troedsson.Ingegerd

8 3. B 27

 

 

Trogen. Ingvar

123

V

 

Tröst. Jan L.E.

Ju 6

Vahlberg, Gustav E.

B5

Trotzig, Birgitta

U 16

VaUerö,RolfA.T.

Ju 4

Trotzig, C. Fredrik J.

Jo 21

Vallin, Karl Ivar

Ul

Trotzig, C. J.Gustaf

U27

Vallquist, Gunnel

U 16

Trozell, Bertil

U 15

Vegis, Peter

121

Trygve.Jan S.

S 19

Vennberg, Karl

U16

Träff. Sven-Olof A.

I 9. Fö 8

de Verdier, Lennart G.

B8

Tunberger. Johan A.

Fö 9

Verständig, Sigmund

Jo 20

Tunebro. Torsten

Ul

Vester, G. Torbjöm

Kn9

Tunevall, Carl Magnus

B5

Vestin, Aina V. H.

Ju 19

Turesson. Bo          Ju 5

,A 12,1 11

Vestin, F. E. Margareta

Ju 19

Tydén. Christian F.

A 10

Vestiund, A. G. (Gösta)

 

Tågmark. Sven G.

Ju 28

 

U 13 15 17

TägU.SvenO.

U46

Vikhoff, Brita

U25

Täljedahl, Inge-Bert

U26

Viklund, Margareta

87

Törnblom, Sten

Ull

Vilhelmsson, A. Börje

K 21

Törnell, Inga-Britt

Ju 15 18

Villner, Ina

8 18

Törneman, J. Algot G.

Ju 8

Vineli, Lars G.

no

Törnkvist, Olofs.

Kn6

Vinge, Per-Gunnar

BIO

Törnquist, Harry E.

 

Vinthagen, Rolf    K 15

,B10.U17

S 16,U1 32,Jol

Virdebrant, Carl-Erik B,

U20

Törnqvist, Gunnar E.

A l,BolO

Virding, Gösta A.

121

Törnqvist, Ingvar B.

U15 33

Virgin, G. Ivar

B 10 26

Törtu-oth, N. Lennarth

H 1

Virin, C. Niclas

B8

Törnström, Kjell

Ull

Vitestam, N. Gösta

U16

Tömvall, Peder H.

Kn7

Vogel, Lorentz W.

B5

 

 

Voss, BertU G. P.

Kil

 

 

Vrede. Björn E.

S3

U

 

Vrethammar. Harald

U62,A3

Uddgren, Lars

H9

Vängby, Staffan O.S.

Ju 47

Uggla,aaesA.          Ju 16 31, Hl

 

 

Uggla,G.Inga-LiU

8 13

 

 

Uggla, J.Magnus

E7

W

 

Uggla, Karl-Lennart

Ju 19, A 21

Wachtmeister. Hans W. A:son

Uggla, Madeleine

U9

 

Ju 29, U 53

af Ugglas, G. 8. BertU

A6

Wachtmeister. Knut G. N.

af Ugglas, M. Margareta

Jo 23, A 21

 

Ju 39, K 15

Uhier,JanE.

U 26,18

Wadbeck, Wilhelm

U17

Uhlin, J.Åke

U20 49

Wadell, Ulla G. S.

B431,A9

Uhlin, Karl-Erik

B2

Wadensjö, Eskil W.

A2

Ulander, Lars G.

H6

Waem, Per Axel

111

Ulfheim, Monica H. V.

 

Wagner, G. F.Wilhelm

 

Ju 19, S 23, E 6. A 21

 

Fö 5, K 13

Ulfward, E.Bertil

A5

Wahlberg, E. Marianne

 

UUberger, Kurt

U2 56

 

Ju 19, A 21

UUenhag, Jörgen U.

Kn8

Wahlberg, Leif M.

U40

UUsten,S.K.Ola

UDl

Wahlgren, E. Göran

E I, B 29

Ultvedt, Per-Olof

U20

"Wahlgren, U. Iwan B.

U26

Ulveson, H. N. Ingemar

Ju 42

Wahlqvist, Stig

Ju 20

Ulvfot, Benkt H.

E9

Wåhlstedt, Bengt L.

E5

Unger, Klaus

H7

Wahlsti-öm,BjömM.

126

Unger, Lars E.

U26

Wahlström, Bror A.

Ju 6

Unghagen, Harry

K 10

Wahlsti-öm,PerE.

K 9 12

 

441

Personregister

 

Wahlström, Per K. V.     Kn 3

Wahlström, Sten K. J.     K 3

Wahlström. Stina M. A 16 17

Wahlström, Tommy       U 11

Wahrby. Hans O.             U5

Walander, Anders         B 14

Walander, Håkan I.   S 6 19 20, A 9

Walberg. Sten S.       B 8 16

Waldebrand, Gösta W.   U 42

Waldén, G. Louise Ju 19, A 21

Waldenby, Torbjöm Ju 28. H 9

Waldenström, Erland        E6

Walin. Gösta A.           Ju 28

WaUberg. Klas H. S. S 13, A 5 17

Wallberg, Ursula            JulO

Walldén, G. Rudolf       Ju 21

Walldin, Carin              U 17

Wallén, Göran R.           Fö 8

WaUén, Per-Edwin M.   Ju 13

WaUer,TageE.               U 1

Wallerius, Olof                 Hl

WaUgårda, Anna          U 23

Wallin, A. E.Göte           U66

Wallin, Alf G.              Ju 45

WaUin, Erik                 U 25

Wallin, Hans E.            U 37
WaUin, John-Olof A.

Ju 48, K 16 23

Wallin, Kerstin             U 26

Wallin, Kerstin                H9

Wallin, Per J.              Ju 17

Wallin,S.Jonas             B 32

Wallin, Sten-Erik J. Ju 5, Jo 10

Wallman, Folke V.          110

WaUner, Bo                  U 9

Wallner, Calle J.            A 7

Wallström, BerntR. V.    Kn 8

Waltersson, Bert          U 11

Wandén, Stig              U 15

Warby, Elsa M.            U 13
Ward, Kurt K. B.

S 2, B 27 32,1 21, Kn 11

Warensjö, J.A.Folke     Jo 13

Wargert. Sigurd            U 9

Warholm, M. Birgit       Ju 30

Warmboe.Thorleif           U9

Wamergård, Erik            H 7

Wedel. Bengt      U 21 31 35

Wedell. N. Gunnar         I 12

Wedin. Nils J.      S 15. K 15

Wegerfelt, Karl Ame       121

Wegerman, Åke             H 7

Weibo, Bjöm S.            Ju 4

Weibull, G. Lennart       B 28

WeibuU, Martin C.        U 19

Weidstam, Åke           Ju 14

Weinehall, Lars E. J.    Ju 28

Welander. Gösta Ju 49, B 17

Welin, E.Gösta    Fö 13, Bo 10

Welinder. P. E. Carsten  B 2

Weman, Gunnar           U 16

Wemninger, Lars V.       U 1

Wenblad, L.Bertil A.      Fö 7

Wendin, StureE.W.      Ju 49

Wendt, Curt A. G.  Jo 9, Bo 3

Wenker, Stig-Eric       Jo 2 9

Wennberg, UUa           U 20

Wennerberg, Sigfrid B.    U 64,1 14
Wennerholm, Peter H. B. B 7

Wennerhorn, Karl Otto L.

Föl, K 3 18 Wennström, K. Guiwar

S 2 13 22. A 18
Wentz, NUs Ö.             S 11

WerbeU,BrorI.          B 13 32

Werding, Jan A.       El, B 8

Werdinius, Claes A.      B 25

Werenfels-Röttorp, Monica S.

A 16
Werin, Gun                  121

Werkö, Lars                 S 15

Weme,GöstaA.K.          K 10

Werner, J. Bertil H.    Ju 9 48

Wemer. Lars H.             A 6

Werner,N.Mårtens.       Fö 6

Werner, Odd                U9

Werner, Sven V.          K 18

Wessén, Vilhelm    Jo 13, A 11

Wessman, B.-M. Yvoime        U 26
Wessman, Lennart       U 48

Wessman, Sven A.        U9

Westberg, H-O. (OUe)

B 17 25, A 12
Westberg. Olof (Olle)    Kn 7

Wester.Jan                 U 15

Wester. Lars               U 22

Westerberg. Bengt  K 9, S 20

Westerberg, Lars G. I.  A 19

Westerberg, Sten B. B.    E 6, U 45
Westerborn, OUeO. A.    8 2

Westerlind, Erik A.       B 30

Westerlind, N.Peter     JulO

Westerlund, Uno    U 26 38 45

Westerman, Lars         U 18

Westermark, J. Gunnar   A 2

Westerståhl, H. Jörgen       U 28 51 Westin, Aina V. H.

8 23 26, A 10 21
Westin,F.E.Margareta   A 21

Westin, Gunnar         U 2 59

Westin, Gunnar T.       U 26

Westin, Lars                U 9

Westin, OUe                120

Westlin,E.Arne          A 4,1 5

Westling, Nils E.         Fö 14

Westiing,OttoJ.            A 4

 

Skr 1976/77:103

442

 

Westiund, J, Georg         K 5

Westiund,Jan               U48

Westman, Helny I.

Jul9,U38,Kn8
Westinan, Margateta     U 16

WestiTip, C. Richard      U 11

Westöö, Märta             U 18

Wetterberg, Gunnar      Ju 28

Wetterberg, Ulf G.     B 13 32

Wetterblad, R. Ingmar T.

Fö 4, U 9 Wettergren-Viklund, B. M, Elisabet

Bo9 WetterhaU,SvcnC.E.

Ju 5, Jo 10 15 30, Bo 6
Wetteriing, Sven K.       U 39

Whinberg, F.R.Bertil       119

Wiberg, G. Lennart E:son        Ju 1
Wiberg, N.OlaR.            Fö 4

Wiberg, Ragne       Ju 28,111

Wickberg, Sven            U 48

Wickbom, Sten G.          115

Wickman, Frans            U 64

Wickman, H. Krister        E 2

Wictorson, Karl-Eric       S 13 2 15 Wictorsson, Åke V.

,    Ju 35, Jo 5 9, Kn 8
Widding, N. Åke W.        Ju 3

Widebäck, I. Birgitta      B 31

Widebäck, Ulf M.           Ju 2

Widén, K. A. Ingvar  Jo 3 5 13

Widén, Lars R.              K 18

Widén, Åke                  U 48

Widesdd,OUe                U9

Widgren, Greger G.    U 26 39

Widgren, Jonas O.         A 17

Widing, S.Lennart         U41

Widman, Mona G. U-B.   S 14

Widmark, P. Sverker V.        B 6 25
Widmark, Roland            122

Wiebe, StigW. O.           K 2

Wiegert, Bo                  S 20

Wieslander, Hans J. M.  U 42

Wieslander. K. H. Bengt  H 3

Wigardt, Hans G. T.       Föl

Wiggen, Knut                U 9

Wigren, John E.           Kn 12

Wigren, Karin (Kajsa) M.        U 39
Wigur. J.T.Rolf             Fö 9

Wiik, Curt H.                  18

Wijkman. Anders I. S.

Ju 55, U 65,1 5 14
Wijkman, E. Gunnar B. U 1 26
Wik, Lars                    U 15

Wiking, Barbro              Ull

Wiklander, BertU           U 16

WUdund, Bengt O.  Ju 7, U 45

Wiklund.S. A. Daniel       Ju 9, S 3

Wiklund, Svea S,S,

Ju 2, Fö 13, S 13
Wikman.L.Åke              Jo 9

Wikman, Sven             U 26

WUcrén, R, O. Gerhard        A 4 16

WikstiBnd,Rolf A.I. I 8,Kn 10
Wikström, C Ame          Ju 9

WUcström, Jan-Erik   U 15 23

Wiktorin, Bengt      S 18,Kn 1

WUander, Sven E.  S 10. A 18

Wilen.Bo                     U 34

WUén, S. Kristina (Kerstin) A 6
Wilhelmsson, Ame E. Ju 11,B 30
WUlart.N.Bo                  B 4

von WiUebrand, Karin M. B 12
Wmers,UnoE.W.           U 35

WUIiamsson, Uno E. I.

Fö 13, U 38, H 17
WUlig,Anna                  S 17

WUson.SvenT.             Ju 8

Winander, Bo G.           B 26

Winberg, S.Håkan         A 19

Winberg, Tage K. V.     K 18

Winblad, Harry W.        Fö 8

Winéus, Bengt G.         Fö 4

Wingårdh, Bo                B 5

af Winklerfelt, Svante G. M. K 12
Winther,S.I.Eva            A 6

Wirén, ErikT.                 A 1

Wirmark, B. David L      UD 2

Wirtén, Rolf G. S.     E6,Jo2

Wisén, Jan H.              Bo 8

Wissmark, Eva f. Landergård

U40
Wistedt, Börje             U 29

Wistedt, J.Åke            Ju 46

Wistrand, Birgitta M.

Ju 19, S 10 17
Wistid.Carl                   U9

Wittorp, I. Birgitta    Ju 6, S 8

Wohlin, Lars M.

E2,B8 14 32, A l,Bo2
Wolff, Felix                   U9

Wranghult, Hans O. Ju 4. K 23 Wredenfors, H. E. Walter

K 9,I 10
Wulff, Kurt E.                E 1

Wulff, TorgUH.            UD 1

Wångby, Erik        H 9,11114

Wåäg.IsrilsErik

Fö 12,1 5 14 15
Wängberg, Hans-Åke     K 3

Wärme, Ulf B.               H4

Wäm,BoH,                   A 13

Wämberg.ErikG.             B 8

Wärneryd, Karl-Erik       U 28

Wärneryd, Olof I.           A 1

Wästberg, OUe            H 16

 

443

Personregister

 

Bo 8 11

Yngvesson, Nils H.

Zachrisson, K. Sune R. U 27

Zachrisson. Uno          U 26
Zeime. Claes A.         Ju 9 37, K 23

Zethraeus, Sten Åke   Ju 41

Zetterberg, Evert         I 25

Zetterberg, Jan           U 22

Zetterlund, Sven     U 11 25

Zetterquist, Urban G. U 32, Bo 1

Zettersten, N. Gunnar  U 65

Zettersti-öm, Harald    U 20

Zetterström, Sven N.     B 7
Zetterström-LagervaU, (jerd M.

S 17 2

Zielfelt. Inger              U 22

Zughaft, Wolf M.           Boll

Å

Åberg, C. Anders          112
Åberg, Carl Johan

K 9, E 5, B 8 13 14 32, H 12, A 6

Åberg, Ch. Georg Jo 20,1 18

Åberg, Fritz A.            Bo 8

Åberg, G. Bertil           U 56

Åberg, Gertrud            U 25

Åberg, HUding            Ju 30

Åberg. J.Yngve           A 10

Åberg, Jan Håkan           U8

Åberg. Lars                 I 23

Åberg, Lennart             U 9

Åberg, NUs-Erik           U 66

Ågren, Carl-Hemik        Jo 5

Ågren, Enar                  I 4
Ågren, Lars O. T.

S 16, Jo 24, H 17, A 6 12, Bo 3 9,

,                                      112

Ågren, N. Gunnar S. Kn 11 13

Åhgren-Lange, Ulla H.   U 26

Åhlén, Lars             Ju 4 24

Alvén. Anders              Jo 6

Åhström, N. Åke A:son   E 1

Åkerblom, Dick M.        U 13

Åkerdahl, Magnus F.    Ju 11

Åkerfeldt, Sven Eric      Jo 4

Åkerlind, AUan J. G.         SI

Åkerlund, Hans E.        A 12

Åkerman, N. Håkan     Jo 13

Åkerman, Sune M.R.      A 1

Åkerstedt, Carl T. M.  Kn 10

Åkerström, Göran         U 25

Åkerstt-öm, Olof         U 20

Åkesson, Hans C.         Ju 4

Åkesson, Hans O. Ju 6, U 26

Åkesson, Sigvard         U 48

Åkne, L. Roland            Ju 8

Ålander, Birgtt V.        Ju 16

Ålander, NUs-Erik          121

Åman, O. Valter          Ju 39

Åmark, Sven O. F.      Bo 12
Ångström, Rune T.

UD 3, B 30, I 5

Årlin,Ingrids.           Bo 9 11

Åsberg, Christer           U 16
Åsberg-Håfström, Margareta U 22

Äsbring.Lars-GöranG.   Ju 47

Åsling, NUs G.        A 6,1 13

Åslund, Alvar       Ju 46, K 9

Åstedt, Inga-Britta       U 62

Åstrand, Göran        SI3,Kn2

Åstrand. Hans               U 9

Åstrand, Per-Olof         U 22

Åström. C. Sverker       UD 1

Åström. Karl-Johan       U 64

Åström, KjeU               U 23

Åström, Lars-Åke E.     S 13

Åström, Urban             U 43

ÅvaU,SvenK.               Ju II

ÄvaU,SvenK.               B 30

 

Q

Oberg, Gustav

U66

Oberg, Hans

Knl2

Öberg, J.Gustav

U66

Öberg, N.P. KjeU

A 16 17

Öberg, N.Sture

U30,A1

Öbrink, Karl Johan

Ul

Ödlund, Lars-Olof

E7

Ödman, Margot

S511

Ödman, Mats 0.

U138

Ödman, Svante H. N.

K 12 21

Öh, E.Tage

16 19

Öhlund, Per T.

U19 26

Öhman, Anders R.

Ju 11

Öhman, Bemdt

E6

Öhman, Christer

A8

Öhman, Frank G, H.

Ju 33, H 5

Öhman, Per I.

A 20

Öhm,J.Brano

Kl

Öhrsvik, Lena M.  U45,Knl0

Öimesjö,KarlErikA.           E6

Öimesjö. Mats S. G.      Bo 4

Öquist, Bemdt E.           122

Öiiie, Ingegerd             U 23

Örtengren, Jan Henrik     H 4

Östberg, Göran           U 26

Östensson, Olle            I 10

Öster, Karl Olov           Jo 2
Österberg, Gunnar R.     A 6,1 3 23

Österberg, OUe           U 13

Österling, A. Olov (OUe) U 25

Österlund, Tord H:son   Ju 4

Östliiig,Sven                 K 9

Skr 1976/77:103                                                              444

östiund, Hans-Erik

S 25, U 34, A 6

Östiund, Harry                Ull

Östiund,John O.            A 6

Östiund, Zolo           U10 37

Östman, Lars J. O.       B 13

Östrand, P.Olov (OUe) K 24, A 18

Öström, Kjell V.             A 1

 

445

Sakregister

Sakregister till konunittéer

(Sakregistret omfattar både del I och del II. Referenserna till del II inne­håller alltid II. Referenserna till del I saknar motsvarande beteckning.)

A

AB Atomenergi                   117

Adakfältet                          122

ADB se Databehandling Affärstidskommitten, 1975 års     Hll Affärsverks verkstadsrörelser

K 22; II K 2
AKA-utredningen                  15

Aktiebolag                        Ju 41

Aktiemarknad                      E 1

Alkoholpolitik             S25;1IS3

Alkoholreklam            H 7; 11 Hl

Allmänflyg       K 20, 24; 11 iC 8, 9

Allman försäkring                 S 9

Allmän ordning                  Ju 35

Allmän rättshjälp      Ju 48; II Ju 3

Allmänna advokatbyråer Ju 48; 11 Ju 3 Allmänna energisystemsstudier

114;ni2 Allmänna handlingar

Ju 9,44, 55; 11 Ju 5 Allmänna pensionssytemet och sjömanspensioneringen

K21;nKl
Amanuenser                      U 26

Andlig vård                        U 29

Anläggningsarrende           Ju 45

Anonymitetsskydd          Ju 7, 27

Anstaltspersonal Ju 26,51,57;11 Ju 2,9 Å nsvarsnämnder

Hälso-och sjukvård     S 10

Statliga datasystem     Ju 55; II Ju 5
Arbetsklinik, Statens            A 7

A rbetsmarknadsfrågor

Anställdas integritet vid datori­
sering                Ju 55; 11 Ju 5
Anställds pensionering B 29; II B 3
Arbetslivsforskiiing A 19; II A 5
Arbetslöshetsförsäkring    A 9
Aibetsrättskommittén, Nya

A 19, Il A 5
Arbetstid              K 10, A 10

Arbetstillfredsställelse      1 13

Arbetsvärd                   A 7

Billingenområdet  I 15; 111 4

Byggmaterialindusttin I 19

Byggsysselsättning        U 53; 11 U 3
Datorisering      Ju 55; II Ju 5

Facklig vetorätt A 19; II A 5

Företagshälsovård S 22; Il S 2

Förtroendemannalagen A 19; 11 A 5

HandelsanstäUdas arbetsförhål­
landen                          Hll
Jordbruk- och trädgårdsnäring All
Norrbottendelegationen I 26; III 5
Näringshjälp                A 14
Samhällsplaneringens huvudman­
naskap Kn 11; Il Kn 3
Statsföretagskoncernen     1 13
Stålverk 80-projektet 1 26; II1 5
Sysselsättningsutredningen

A6;nA4
Utredningsverksamhet K 22; Il K 2
Varvsindustrin    A 23; 11 A 1

Verkstadsrörelser hos affärsverk
och myndigheter K 22; 11 K 2

Arbetsmarknad (arbetsmiljöfrågor)
Arbetsmiljöutredningen     A 4

Fartygsmiljöutredningen   K 12

Truckarbete                 K19

Vårdpersonal inom kriminal­
vården                   Ju 57; 11 Ju 9
Yrkesskadeförsäkrings­
kommittén             S 6
Arbetsmarknad (utbildningsfrågor)
Arbetsmarknadsutbildningscentra
(AMU-centra)                              A 7
Forskarutbildning                    U 26
Företagsutbildning                   A 13
Kökspersonal inom kriminal­
vården                         Ju51;IIJu2
Offentliganstälida

B22, Kn 10;nKn2
Ordningsvaktsutbildning    Ju 35

Personalutbildning, statlig        B 22
Polisen                        Ju 49

Praktisk prästutbild­
ning                         U 52; nu 2
Väktarutbildning     Ju 46
Yrkesinriktad gymnasie­
utbildning                  U61;nUll
se även Utbildningsväsen
Arkiv                        U 3
Arrendelagskommittén                 Ju 45
Arv                                                  Ju 6
Arvsskatt                 B 8
Arvsrätt tid tronen          Ju 50; II Ju 1
Assistenter                                  U 26
Atomenergi                                15,17
Auktorisation                         Ju 32,46
A UU-sakkun niga                            U 4
Avbetalningsköp                           Ju 10

30   Riksdagen 1976/77.1 saml. Nr 103

 

Skr 1976/77:103

446

 

AvfaU                      Jo 16,1 5

Avgiftsfordringar B 30; II B 1

Avgiftssystem Ju 5, Bo 12,1 9

Avtalsgodkännande      B 22

Avtalslicens  Ju 52; 11 Ju 4

Avvikande, psykiskt    Ju 12

B

Balansbegrepp                 E 5

Bandinspelning     Ju 5 2; II Ju 4

Bankväsen          E2.3,9;nEl

Se även Kreditväsen Barna- och ungdomsvård

Barnmiljöutredningen    S 8

Barnomsorgsgruppen   S 7

Familjestödsutredningen    S 9

Försöksverksamhet inom social­
vården                         S 18
Platsbehov inom barnomsorgen

S26;nS4
Skolans iiue arbete      Ull

Socialutredningen         S 3

Bebyggelseplanering    Fö 13

Befälsfrågor              Fö 5, K 2

Begagnade föremål         H 5

Begravningsväsendet        U 60; 11 U 10
Bekväma livsmedel   Ju 51; IIJu 2

Bernkonventionen     Ju 52; II Ju 4

Besittningsskydd       Ju 45.4 7

Beslag                            Ju 27

Beslutsfattande              Kn 8

Besparingsutredningen  B 23

Besvärsorganisation      Sll

Betalningsbalansstatistik      E 5

Betalningssystem             E 3

Betalningsbalansdelegationen          E 5

Betygsutredning, 1973 års   U 18

Bevakningsföretag        Ju 46

Bibelöversättning           U16

Biblioteksfiinktioner

U35.63,I16;n U 13
BIDOK                             U 35

Bidragssystem                S 20

Bilarbetstidsutredningen      K 10

Bildskivor           Ju 34, 52; II Ju 4

Bil försäkring                 Ju 30

Billingenutredningen 125; II14

Biståndspolitik               UD 2

BiCF                                Föll

Bodelning, rättshjälp vid Ju 48; Il Ju 3
Boendeinflytande          Ju 47

Bokförings- och redovisningsfrågor

Ju 53; II Ju 6
Bolagskommitté, 1974 års   Ju 41

Bostadsarrende             Ju 45

Bostadsförvaltningsutredningen   Ju 32
Bostadshygien                S 16

Bostadspolitik

Bostadsbeskattning     B 16

Bostadsfmansiering     Bo 2

FN: s konferens om bostads-
ocn bebyggelsemiljö    Bo 9

Hyresrättsutredningen        Ju 47

Uthyrningssvårigheter Bo 1

Se även Byggnadsväsen
Bostadsstyrelsen             Bo 8

Bosättning utomlands            S 5; II S 1

Brandförsvar                   Kn 4

Branschstruktur  H 4,5,119,21

Bromma flygplats K 20, 24; II K 8,9 Brottmål, rättshjälp i Ju 48; II Ju 3 Brottsbalken

Ekonomiska sanktioner mot

brott                            Ju 22

Förmögenhetsbrott    Ju 54; II Ju 7

Massmedieutiedningen Ju 7

Påföljdseftergift            Ju 9

Påföljdssystem för psykiskt

avvikande                    Ju 12

Sedlighetsbrott            Ju 13

Ungdomsfängelsepåföljd         Ju 36

Värnpliktsvägran          Fö 6

Brottsersättning             Ju 38

Brottsskadeutredningen         Ju 27, 38

Brottsutredning             Ju 21

BU                                    V18

Budgetering                     Fö 3

Buller               K 12, Jo 26; n Jo 5

Byggnadslagstiftning  Bo 7,12

Byggnadsväsen

Bostads- och planmyndighetet Bo 8
Byggnadsindex              B 3

Byggnadsmaterialindustrin        119 Byggnadsvårdsutredningen

U53;IIU3
Gatukostnadsutredningen       Bo 12
Internationella byggnadskom­
mittén                             I I
Miljöskyddslagstiftning

Jo 26; U Jo 5

Skyddsrum                  Fö 13

Båtregistrering     Jo 21; II Jo 1

Börslagstiftning                E1

Bötesstraff                      Ju 22

Centrala organisationskommittén U 33

för högskolereformen
Citaträtt                 Ju 52; H Ju 4

Civilförsvar             Fö 13, Kn 1

Cykeltraflk              K 25; II K 7

D

Daghemsplats          S26;I1S4

DAK                                   U3

Dansarutredningen          U 22

Datafrågor

ADB-beredningsgruppen     Kn 5

AbB-rutiner, riksförsäkringsver­
ket-riksskatteverket     Sll
ArbetsUv                     Ju 55; II Ju 5
Biblioteks- och dokumentations-
samverkanskommittén (BIDOK)

U35

 

447

Sakregister

 

DAFA                            B 24

Dataarkivering             U 3

Databehandlade meddelanden

Kn 10; 11 Kn 2
Datasamordningskommitten
(DASK)                         B 10

Expertorgan på bokförings- och re­
dovisningsområdet      Ju 53; 11 Ju 6
Fastighetsdatakommittén
(FADAK)                     Ju 29

Fastighetstaxering       B 4

Fritidsbåtar       Jo 21; H Jol

Informationssystemet företag -
samhälle                        16

Inkomsttaxering           B 4

Konstnärsnämndens organisation

U56;nU6
Kontakter medborgare - samhälls­
organ                Kn 10; Il Kn 2
Kriminalisering av datamissbruk

Ju 54; n Ju 5 Körkortsregistrering K 23; Il K 4 Länsstyrelsernas samhällsplanering

Kn5
Massmedieforskning U 51; Il U 1
Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4
Notdiska dokumentationscentralen
(NORDICOM)        U51;IIU1

Offentlighet och sekretess

Ju55;U Ju 5 Personorienterad ADB-information Ju55;nJu5 Redovisnings- och revisionssystem

Knl2;nKn4
Rättsväsendets informationssystem
(SARI)                          Ju 4

Skatteadministration Kn 9; II Kn 1
Systems           Knl2;nKn4

Teknisk- och vetenskaplig doku­
mentation (SINFDOK)        I 16
De blindas förenings biblioteksverk­
samhet                        U 63; nu 13
Decentralisering

Fögderiutredningen    Kn 9; Il Kn 1
Kontakter  medborgare -  samhäl­
le                          Kn 10; II Kn 2
Länsstyrelsemas planerings- och ad­
ministrativa enheter Kn 12; II Kn 4
Samhällsplaneringens huvudmaiua-
skap                      Knll;IlKn3
Skadereglering, sjukersättnings­
ärenden                Sll
Skatteadministration Kn 9; II Kn 1
Dikningsföretag   Ju 5
Disciplinstraff        Ju 57, S 10; IIJu 9
Distriktsindelning                        Kn 6
Djur i karantän                Jo 28; Il Jo 6
Doktorandstipendier                     U 26
Dokumentation

Biblioteks- och dokumenta-
tionssamverkanskommittén
(BIDOK)                       U 35

Forskningsrådsutredningen (FRU)

U14
Nordiska dokumentationscentra­
len (NORDICOM)      U 51; 11 U 1
Teknisk- och vetenskaplig doku­
mentation (SINFDOK)       1 16
Domstolar      Ju 24, S 11, K 23; 11 K 4
Drottningholms kungsgård            BIS
Dröjsmålsränta       Ju 1
Dödsbegreppet                               S 17

Ecklesiastik indelning    Kn 7

Egendomsförvaltning       B 2

Egnahemsfastigheter Ju 43, B 14

Ekonomisk politik          B 13

Ekonomiska brott Ju 54; II Ju 7

Ekonomiska föreningar Ju 41

Ekonomiska sanktioner Ju 22

Ekonomiskt försvar        110

Elektronmusik               U 44

Elevvård                         U11

Elkraft                       Bo 6,12

EMS                                U 44

Emåutredningen           Jo 10
Energifrågor

AB Atomenergi                 I 17
Beredskapslagring       H 7,13
Delegationen för energiforsk­
ning                        I 14; Il I 2
Elutredningen                     12
Energirådet                    Ju 28
Energisparkommittén      I 11
Kommunal energiplanering       115
Naturgas                             17
Oljelagring                        H 7
Statistik                           I 11
Svavelutsläpp                Jo 17
Vattenkraftutbyggnader Bo 6
Engångsbelopp                B 12
Enkronemynt          E 8; II E 2
Ensamrättsystem Ju 52; Il Ju 4
Enskilda vägar                  K 4
Ersättning

Brottsoffer                Ju 38

Mångfaldigande Ju 52; Il Ju 4

ERU                                     Al

Etableringsregler         Ju 33
Europeiska patentkonventioner      H 1

Exekutionsväsen           Kn 6

Expropriation               Ju 32

 

F

 

Factoring

Ju 18

FADAK

Ju 29

Familjedaghem

B 20

Familjeföretag

B8

Familjelagssakkunniga

Ju 6

Familjepoiitik

S7,8.9

Fartyg under utländsk flagg

Kil

Fartygsmiljöu tredningen

K 12

Fast egendom

Ju 43

 

Skr 1976/77:103

448

 

fastighetsdata        Ju 29, Kn 5

Fastighetsförvaltning    Ju 32

Fastighetsmäklare         Ju 43

Fastighetstaxering B 31; Il B 4

Film                    Ju7,52;nju4

Fiskeavgift                       Ju 5

Fiskevattensutredningen, 1973      Jo 9
Fjällägenheter      Jo 29; II Jo 7

FLU                                  Fö 8

Flaggutredningen (FU)   K 11

FlygkontroUsystem        K 13

Flygplatser     K 20, 24; 11 K 8,9

FN-konferenser

UD 1,3, Bo 9; Il UD 1
Folkbokföring  B 7, U 60; 11 U 10

Folkhögskoleutredningen      U17

Folkpension              S 5; 11 S 1

Folkrätt                           UD 1

Folktandvård                  U 31

Fondbörsutredningen       E 1

Fondmedel                        E 6

Fondsystem                      E 6

Fordonskungörelsen       K 19

Arbetslivsforskning A 19; 11 A 5
AB Atomenergi             117

Delegation för energiforskning

I 14; II12 Forskarutbildningsutredningen U 26 Forskningsavgiftskommittén 19 Forskningsrådsnämnden

U58;nU8
Forskningsrådsutredningen U14
Framtidsstudier          U 56

Fysisk planering och bebyggelse

Bo 10 Havsresursfrågor, organ för

U 14,118 Industriell forskning

19,21
Långsiktsmotiverad forskning U 46
Läkemedelstillverkning     121

Massmedieforskning U 51; 11 U 1
Metallurgiskt centrum 1 26; Il I 5
MultinaUonefia företag      Ju 25

Mångfaldigandefrågor Ju 52; II Ju 4
Odontologisk verksamhet        U 31
Organisationskommittén för
forskningsråden U 58; 11 U 8

Regional utredningsverksamhet A 1
Social forskning          S 13

Teknisk forskning i övre Norrland

UIO
Teknisk och vetenskaplig forskning
f SINFDOK)                   I 16

Fotokopiering       Ju52;llJu4

Frakträtt                         Ju 14

Fredsorganisationsutredningen      Fö 1
Fritidsbåtar           Jo 21; II Jo 1

Frivårdens storstadsutredning      Ju 23
FRU                                  U 14

FUN                                  U 26

 

Fysisk riksplanering

Bo 3

Färdtjänst

B 13

Färjetrafik

K 17

Fögderiutredningen

Kn9;nKn 1

Förband

Fö 1

Företagarföreningar

A 15;Il A2,6

Företagares rättshjälpsmöjligheter

Ju 50; Il Ju 1 Företagsdemokrati

Fö 10, B 5,1 14, Kn 1
Företagsform                 Ju 41

Företagsförvärv             Ju 25

Företagshälsovård

S22,A4,18;I1S2,A3
Företagsinformation    B 6,1 6

Företagsinteckning        Ju 18

Företagskoncentration          Ju 33,H 6

Företagsobeståndskommittén

B 30; II B 1
Företagsskatteberedningen  B 8

Företagsstru k tur

Byggmaterialindustrin I 19

HoteU- och restaurang H 4

Jordbruk och trädgårdsnäring All
Skrothandel                  H 5

Städbranschen              H 8

Förköpslagen                 Ju 36

Förmyndare                    Ju 38

Förmögenhetsbrott    Ju 38,54; II Ju 7
Förmögenhetsskatt          B 8

Förplägnadsfrågor    Ju 51; II Ju 2

Förskingring                   Ju 38

Försurning av sjöar mm       Jo 17

Försvarsväsen (allmänt)
Beredskapslagring av olje­
produkter                      H 9
Bidrag till fritidsverksamhet

Fö 15;nFö 1
Ekonomiskt försvar     H 10

Fredsoiganisationen    Fö 1

Försvarsutredning, 1974 års Fö 9 Kommunal beredskap 1 15, Kn 1 Kyrkliga beredskapsfrågor

U60;HU10
Ledningsfrågor  Fö 8; II Fö 3

Medinflylande   Fö 14; Il Fö 2

Planering och budgetering

Fö3,9
Rationalisering            Fö 9

Skyddsrumsutredning, 1975 års

Fö 13 IJndenättelseutredning, 1974 års

Fö 7 Försvarsväsen (personal)

Arbetsförhljlanden     Fö 10

Delegering                  Fö 10

Fritidssysselsättningar för
värnpliktiga      Fö 15; Il Föl

Försvarets gymnasieutredningFö 12
Förvaltningsutbildning     Fö 2

Kviiman i forsvaret    Fö 11

Omorganisation           Fö 9

 

449

Sakregister

 

Ordningsvakter            Ju 35

Pensionsålder               Fö 4

Personalbesparing       Fö 9

Tjänstereglemente      Fö 10

Tystnadsplikt               Fö 10

Undenättelsepersonal  Fö 7

Vapenfri tjänst              Fö 6

Värnpliktiga

Föl,5, 10,14, 15;llFöl, 2 Värnpliktsutbildning

Fö 5, 14; II Fö 2
Försäkring                       B 12

Försäkringsdomstol         S11

Försäkringskassor           Sll

Försäkringsrättskommittén   Ju 30

Försörjningspolitik      1 10,15

Förvaltning, mångfaldigandefrågor

inom                   Ju 52; II Ju 4

Förundersökning     Ju 9, 27,49

Förvaltningsdemokrati     B 5

Förvaltningsrevision       B 20

Förvaltningsrättskipning B 17

Förvaltningsutbildning    Fö 2

Föräldraförsäkring            S 9

Häktning                         Ju 37

Hälsoeffekter av energiutnyttjande

Jo26;II Jo5 /W/so- ocA sjukvård

Ansvarsfrågor               S 10

Hälso- och sjukvårdsutredningen

S22
Hälsovårdsstadgan      S 16

Kronisk toxicitet            S21

Medicinalansvarskommittén S 10
Pensionärsundersökningen S 14
Regionsjukvårdsutredningen S 15
Sjukvård i livets slutskede S 17
Socialförsäkringens administration
och besvärsorganisation     Sll

Högskolereformen          U 33

Högskoleregionemas organisations­kommittéer för

Umeå                             U 37

Uppsala                         U 38

Stockholm                      U 39

Linköping                       U 40

Göteborg                        U41

Lund-Malmö                   U 42

 

Garanti försäkring       Ju 30

Caj                                   I 13

Gatukostnadsutredningen Bo 2

Genbanksutredningen    Jo 7

Girosystem                       E 3

C/ss/an                          Ju 49

Glesbygdsfrågor            A 12

Godstransport              Ju 14

Gotlandstrafik                K17
Grafiskt mångfaldigande Ju 52; Il Ju 4

Grundforskning             U 14

Grundlagar                     Ju 7

Grustäkt                         Jo 2

Gruvdrift i Adakfältet       I 5

Gruvrätt                            I 9

Gåvoskatt                        B 8

Göteborgs hamn              K 7

H

y/ 75                               U 33

 75-S                               U 39

HABITAT                        Bo 9

//ande/                          Jul,H5

Handelsbolag               Ju 41

Handikapputredningen    S 1

Handlingssekretess     Ju 44

Havsresurser            I 12,18

Hemförsäljningskommittén Ju 21
Hemkonsulenttjänster        H17;I1H6

Hemvistsakkunniga         B 7
Hjälmarens reglering Jo 30; II Jo 8
HoteU- och restaurangbranschen     H 4

Humanitet                     UD 1

Husrannsakan              Ju 27

Hygien                           S 16

Hyresrättsutredningen Ju 41

I

Fö 7

U 64; nu 15

H5

Kn7 13,4,19,21

IB

HASA

Inbyteshandel

Indelning

Industri

IndustrieH forskning

Ju52,I9, 21;nju4

Industriellt rättsskydd

Ju31,52,Hl;lI Ju4

Industriellt utvecklingsarbete

Ju52.I8, 19. 21;nju4

Industriföretag      A 8,1 19, 21

Information
Alkohol                   S25;nS3

Energi                             111

Hälso- och sjukvård       S 10

Körkortshavare      K 23; 11 K 4

Statsföretag            I 24; Il I 3

Informationssystem
Biblioteks- och dokumentations­
samverkan (BIDOK)       U 35
Fastighetsdatakommittén (FADAK)

Ju 29
Informationssystemet företag -
samhälle                          16

Nordiska dokumentationscentralen
(NORDICOM)          U51;nUl

Redovisnings- och revisionssystem

Kn 12;nKn4
Rättsväsendets informationssystem
(SARI)                             Ju 4

System S            Kn 12; II Kn 4

Teknisk- och vetenskaplig dokumen­
tation (SINFDOK)            1 16

Inkomstskatt se Skatteväsen

Innehållsdeklaration på tobaksvarorUl

 

Skr 1976/77:103

450

 

Insamlingar            H 14;1I H 2

Inskrivningsväsen Ju 15, 18, 29

Inteckning                      Ju 18

Integritetsskydd          Ju 2. 30

Integritetsskyddskommittén  Ju 2

Intellektuellt arbete   Ju 52; II Ju 4

Interruttionell familjerätt      Ju 6

Internationell konkurrens      H 6

Internationella byggnadskommittén I 1
Internationellt bistånd    UD 2

Invandrarfrågor                A 3

Isolering inom kriminalvården

Ju57;nJu9
Isotopmärkning                K 8

JK-utredningen               Ju 40

yo                                    Ju 40

7{wdftmA:
Arbetskraftsförhållanden     All

Arrendelagskommittén        Ju 45

Genbanksutredningen   Jo 7

Jordbrukamas trygghetsproblem

Jo 25; n Jo 4

Jordbruk och trädgårdsnäring    All

Jordbrukshögskolor      Jo 1

Jordbruksnämnder       Jo 18

Jordbruksutredningen   Jo 5

Kontrollanstalter           Jo 3

Skördeskadeskydd        Jo 25; II Jo 4

Jordförvärvsutredningen       Jo 13

Journaler                         S 10

Juridisk hjälp                  Ju 48

Justitiekanslern              Ju 40

Justitieombudsmannen  Ju 40

Jämställdhet Ju 19, A 21; II Ju 10. A 7

Jämvägsbefordran         Ju 14

 

K

 

Ar-7i

U20

/:aöe/-rK

Ju52;nJu4

/TaW, >lfi

S27

Kapitalbildning

E6

Kapitalförsäkring

B 12

Kapitalmarknadsutredningen,

1968 års                         E2

Kapitalskatt                       B 8

Karantänsverksamhet      Jo 28; II Jo 6
KoUektiva försäkringar Ju 30

Kollektivavtal                  B 15

KoUektivmärkeslagen    Ju 31

Kollektivtrafik                 K15

Kommittéväsendet         B 23

Kommunal beredskap            1 15, Kn 1

Kommunal demokrati

Kn2.10;nKn2
Kommunal energiplanering   115

Kommunal indelning       Kn 7

Kommunala förköpslagen     Jo 13

Kommunala trafikfrågor K 16

Kommunalekonomiska utredningen

B 13

Kommunalförvaltning

Beslutanderätt              Kn 8

Byggadministration       Bo 8

Decentralisering           Kn 8

Förtroendemannamedverkan      Kn 8

Kommunaltjänstemän  Ju 44

Mångfaldigandefrågor   Ju 52; II Ju 4

Personalbehov              Kn 8

Tysmadsplikt                Ju 44

Kommunalt gatubyggande     Bo 12

Kommunalval                  Kn 2

Kommunikationssatelliter Ju 52; II Ju 4

Kommunikationsväsen      K 16, 17,18

Kommunindelning          Ju 18

Koncentration     Ju 3 3, H 6.1 19

Koncessionslagstiftning         I 10.15

Konkurrensbegränsning   H 6

Konkurslagskommittén  Ju 11

Konstnärliga verk        Ju 8, 52; Il Ju 4

Konstnärsnämnden     U56;I1U6

Konstnärsutbildningssakkunniga     V 5

Konstutbildning               U 20

Konsumen t frågor

Affärstider                     Hll

Begagnade bilar           Ju 21

Energikonsumtion          111

Hemförsäljning            Ju 21

Hemkonsulenttjänster     H 17; Il H 6

Försäkringsavtal          Ju 30

Konsumtionskxedit      Ju 10

Konsumenttjänstutredningen     Ju 17

Konsumentverkets organisation

H13;nH3
Köplagsutredningen      Ju 1

Marknads- och produktplanering

H 16;nH5
Regional konsumenlpolitisk verk­
samhet                    H17;nH6
Småhusköp             Ju 43
Angerrätt                 Ju 21
Kontrollanstalter     Jo 3
Kostnadsbesparing                        B 23
Kreditförsäljning                         Ju 30
Kreditköputredningen                 Ju 10
Kreditstöd                    A 15; II A 2,6
Kreditväsen                     E 2, 9; II E 1
Kriplagar                                    UD 1
Krigsmaktens fredsorganisation     Fö 1
Krigsmaktens förvdtningsutbild-

ningsutredning              Fö 2

Krigsmaktens tjänstereglemente Fö 10
Kriminalvård
Andlig vård                      U 29

Anstaltspersonal          Ju 26

Frivårdsdisttikt             Ju 23

Isolering              Ju57;nju9

Ktiminalregister, registrering i      Ju 9
Kriminalvårdsstyrelsens organi­
sation                  Ju 56; 11 Ju 8
Mathållningen vid anstalter

Ju51;IIIu2
Kronofogdemyndigheter Kn 6

 

451

Sakregister

 

Kronojord                       B 1.2

Kulturell verksamhet

Byggnadsvård      U53;nU3

Dansaxutbildning         U 22

Konstnärsnämnden     U 56; II U 6

Konstnärsutbildning  U 5, 20

Musei- och utstäUningssak-

kunniga                          U 2

Musikutbildning             U 9

Mångfaldigandefrågor   Ju 52; II Ju 4

Tidskriftsstöd       U54;nU4

Upphovsrätt     Ju 8, 52; II Ju 4

Utställningsersättning     U 59; II U 9

Kulturminnesvård       U 12,5 3; II U 3

Kulturväxter                    Jo 7

KUS                                  U5

Kustövervakningsutredningen       B 21

Kvarstad                         B 17

Kvinnan i försvaret       Föll

Kvinnlig tronföljd Ju 50; II Ju 1

Kvinnor och män

Ju 19, A 21; n Ju 10. A 7
Kyrkoväsen
Andlig vård vid sjukhus och
kriminalvårdsanstalter  U 29

Begravningsväsendet      U 60; II U 10
Bibelöversättning         U16

Folkbokföring, kyrkans uppgifter

U 60; II UIO
Kyrklig beredskap   U 60; II U 10

Kyrkohandbok               U 6

Psalmkommittén            U 8

Stat-kyrka, kyrkoministems grupp

U66

Uppsala domkyrka       U 12

Kärnkraftverk              I 5. 17

Kärnvapen           UD 3; II UD 1

Könsdiskriminering

Ju 19. A 21; n Ju 10. A 7
Köplagsutredningen       Ju 1

KöpTätt                   Ju 1,21.43

Körkortsfrågor    K 23; II K 4, 6

Laboratorieverksamhet Jo 24; II Jo 2
Lagerstödsutredningen   A 8

Landskapsvård                Jo 2

Lantarbetare                  All

Lantbrukshögskolan       Jo 1

Lastbils förare                K 10

Ledningsgruppen för fortsatt utveck­
Ung av försvarets planerings- och bud­
geteringssystem (PPBG)      Fö 3
Litterära verk Ju 8, 52; II Ju 4
Livförsäkringsskattekommittén B12
Livräntor                        Ju 3
Livsmedel, bekväma Ju 51; II Ju 2
Livsmedelskontroll Jo 24; II Jo 2
Ljudupptagningar Ju 52, U 3; II Ju 4
Lokalisering

Miljöstörande industri  Bo 4

Se även Regionalpolitik

Lokalprogram            U 1, Jo 1

Lokaltrafik                      K 16

Lotsning                            K 6

Lotteriutredning, 1972 års   H 2

Luftfart
FlygkontroUsystem      K 13

Luftfartyg                     Ju 15

LUP-organisationen  U 1, 36, Jo 1

LUT-74                            U 25

Låneunderlagsgruppen   Bo 1

Långsiktsmotiverad forskning        1 10
Läkarutbildning               S 16

Läkemedelsindustri         121

Länsförvaltning         Kn 5.13; Il Kn 5

Lärare                             Ull

Lärarutbildningsutredning, 1974 års

U25

Läromedel Ju 52. U 4.55; Il Ju 4. U 5

Lönefrågor

Avtalsgodkäimande      B 15

Löntagarfonder              E 6

Löntagarna och kapitaltiUväxten  E 6

Lösegendom                    Ju 1

M

Madridunionen               Ju 31

Makeprövning       U 45; Il U 14

Malmförädling                  120

Malmtillgångar                 I 10

Markdelegationen             B 1

Markförvärv                    Fö 1

Marklagstiftning             Jo 13

Marknadsföring

Ju34, 52,H16;IIJu4,H5
Markägare                       Jo 2

Maskinförsäkring           Ju 30

Massmedieforskning  U 51; II U 1

Massmedier

Ju 7, 12, 27, 33, 34, 52; Il Ju 4
Medborgarvittnen          Ju 49

Meddelarskydd            Ju 1,21

Mediaföretag                  Ju 33

Medicinalansvarskommittén S 10

Medicinsk forskning         121

Medicinsk utbildning        S 26

Medinflylande Arbetstättskommittén, Nya

A19;II A5

Företagsdemokratirådet        1 13

Byggkoncentrationsutredningen  I 19

Läkemedelsindustri       121

VämpUktsutbUdning    Fö 14; 11 Fö 2

Mervärdeskatteutredningen  Bil

Metallurgiskt centrum            I 26; Il I 5

Mikrofilmning        Ju 52, U 21;il Ju 4

MiUtära pensionsäldersdelegationen

Fö 4

Militära underrättelsetjänsten        Fö 7

Miljöfrågor

BUlingeområdet     I 25; III 4

Effekter av svavelutsläpp      Jo 17

MilJöfarUgt avfaU   Jo 16,1 5

 

Skr 1976/77:103

452

 

MUjöskyddslagstiftning Jo 26; 11 Jo 5
Miljöstötande industri   Bo 4

MUjövård                       S 16

Trafikbuller                    K 3

Unescos konferens om miljövårdsut-
bUdning                         U 65

Se även Naturvård

Mineralpolitiska utredningen I 10

MMU                                  Ju 7

Monopol                    Ju 33, H 6

Motorredskap                  K19

MPD                                  Fö 4

Multinationella företag           Ju 25, H 6

MUS 65                              U 2

Museer                         U 2, 27

Musikaliska verk   Ju 52; Il Ju 4

Musikformer                    U 44

Musikutbildning                U 9

Myndigheters verkstadsrörelser

K 22; II K 2, 5
Myndighetsutövning   A 15; II A 2

Mångfaldigande     Ju52;lIJu4

Mäklarverksamhet        Ju 43

Män och kvinnor

Ju 19,A21;n Ju 10, A 7
Märkning av olja      K 8; II K 3

N

Namnlagsutredningen    Ju 16

Nationalfonoteket            U 3

Naturgas                            17

Naturtillgångar     110. 25, 26; III 4, 5

Naturvård

MUjöskyddslagstiftning Jo 26; II Jo 5

MUjöstörande industti  Bo 4

Miljöväxdskostnader     Jo 4

Naturvårdskommittén   Jo 2

Radioaktivt avfaU           I 5

Tätorternas energiförsöijning       115

Vattenlagsutredningen  Ju 5

Nedrustningsdelegationen

UD 3; II UD I
NEPO                                S12

NJA                            I 26; n I 5

Nordiskt samarbete
Biottsskadeetsättiung  Ju 38

Energiforskning             114

Fötsäkringsiätt            Ju 30

Konsumenttjänstutredningen    Ju 17
Kreditköp                     Ju 10

Köplagsutredningen      Ju 1

Länsdemokrati, vidgad Kn 13; II Kn 5
Medborgarvittnen        Ju 49

PatentpoUcykommittén H1

Produktansvaiskommittén        Ju 20
Psykiskt avvikande      Ju 12

Radioaktivt avfaU           I 5

Skadeståndskommittén       Ju 3

Stiftelseutredningen    Ju 42

Ungdomsfängelseutredningen    Ju 36
Upphovsrätt     Ju 8,52; II Ju 4

Varumärkesutredtiingen     Ju 31

Norrland                    UIO, Jo 5

Norrlandsälvar                Bo 6

Norrländska malmfält      I 20

Norrmalm                          B 1

NOTH                                U10

NTRU                                U13

Nya testamentet              U 16

Nykterhetsvård             S 3,12

Nyttjanderätt                  Ju 45

Näringliv

BUUngeområdet      I 25; III 4

Bokföringslagen  Ju 53; II Ju 6

Byggnadsmaterialindustitn    I 19

Forskningsavgiftskommittén 19

Företagsutbildning        A 13

Gruvdrift                         122

HoteU- och restautangsbranschen H 4

IndustrUokalisering      Bo 4

Jordbruks- och trädgårdsnäring  All

Lagerstödsutredningen  A 8

Läkemedelsindustrin     121

Malmföiädling                 120

Norrbottendelegationen     I 26; III 5

Näringshjälp                  A 14

Näringsidkares lättshjälpsmöjligheter

Ju 48; II Ju 3

Näringsliv, mångfakligandefrågor

Ju 52; II Ju 4
Skrothandel                    H 5

Trädgårdsnäring          Jo 14

Varvsindustri          I 23; Ull

Verkstadsindustri            13

Näringsrätt             Ju 17, H 1, 6

O

Obligationsmarknad         E1

Obligatoriekommittén     U19

Odontologisk verksamhet     U 31

Offentlig administration

Kn8.10;nKn2
Offentlig redovisning I 24; Il I 3

Offentlig tjänst Ju 44, UD 2, B 22

Offentlig verksamhet, mångfaldigande­
frågor                    Ju 52; II Ju 4
Offentliga tillställningar Ju 35
Offentlighet Ju44,S5;nju5
Offentligt biträde Ju 48; II Ju 3
Oligopol                 H 6
Oljeindustri            14
Oljelagringskommittén H 9
Oljemärkning K 8; II K 3
Ombordanställda K12
OMUS U 9
Omyndig Ju 38
Opinionsbildning Ju 33
Optionsrätt Ju 45
Ordningsvaktsutredningen Ju 35
ORM                                           V 21

Partikelmärkning av olja i fartyg

K 8; IIK 3

 

453

Sakregister

 

Patent- och registreringsverket        H 3
Patentpolicykommittén    H 1

Patienter                          S10

Pedagogik                       U 11

Pensionsförsäkring         B 12

Pensionkommittén       S 5; II1

Pensionssamordning  K 21; II K 1

Pensionsålder            Fö 4, S 5

Pensionsåtaganden B 29; Il B 3

Pensionärsundersökningen    S14

Permutation                    Ju 42

Personalutbildning

Ju 26, Fö 2, B 22, A 13
Persondata            Ju 55; II Ju 5

Personskador                 Ju 38

Persontransport             Ju 14

Personvals- och valkretsutredningen

Ju 39
Petroindustriutredningen  14

Planering      Fö 3, 13, B 23, U 32,1 15
Planverket                       Bo 8

Polistjänstemän              Ju 49

Polisutredning, 1975 års        Ju 49

Polisväsen               Ju 49, B 21

Postgiro                             E 3

/»raC                               Fö 3

Praktisk-teologisk utbildning

U52;IIU2
Pricksystem         K 23; II K 4, 6

Prisindex                           B 3

Prisreglering            Jo 5, H 12

Producentpåverkan   H 16; II H 5

Produktansvarskommittén    Ju 20

Produktplanering   H 16; II H 5

Professorstillsättning       E 3

Programbudgetering       Fö 3

Psykiskt avvikande   Ju 12. S 22; II S 2
Psykosociala frågor         A 4

Publicering               Ju 52; Ju 4

Publik- och programforskning (PUB)

U51;UU1
Punktskatteutredning, 1969 års B 4
Påföljder                    Ju 12. 22

R

Rabatt sy st em               K 15

Äad/o
Massmedieutredningen Ju 7

Radioutredningen         U 28

Upphovsrätt        Ju 5 2; II Ju 4

Utbildningsradio           U 13

Yttrandefrihet                Ju 7

Radioaktivt avfaU              1 S

Rationalisering

Ju 49, Fö 9, B 20, Jo 5,1 19

Redovisningssystem,    mångfakligande­
frågor                  Ju 52; II Ju 4

Regelsystem för statsplanelagda om­
råden                            Bo 12

Regionalpolitik
Beslutsfattande             Kn 8

Decentralisering           Kn 8

Fögderiutredningen      Kn 9; II Kn 1
Kommunal energiplanering  115

Länsdemokrati, vidgadKn 13; II Kn 5
SamhäUsplaneringens huvudmanna­
skap                      Knll;Kn3
Sysselsättningsutredningen

A 6; II A 4
Trafikplanering              K 5

Traftkrabatter               K 15

Utredningsverksamhet  A1

Regionsjukvårdsutredningen S15

Rehabilitering                   A 7

Reklam
Köndsdiskriminering    A 21; II Ju 10
Reklamförbud för tobak   H 7; II H 1
Videogram                    Ju 34

Renhållning                      S 16

Renskötselanläggningar  Jo 6

Renskötselområdet     Jo 29; II Jo 7

Restauranger              IJ 7, H 4

Resursanvändning           B 23

Rl-systemet                      Ju 4

Riksantikvarieämbetet    U 27

Riksdagens lönedelegation    B 15

Riksdagens ombudsmän         Ju 40

Riksdagsval                    Ju 39

Riksförsäkringsverket     Sll

Riksplanering                  Bo 3

Riksrevisionsverket        B 30

Riksutställningar              U 2

RIV                                  Ju 34

Rymlingar                       Ju 38

Räddningstjänst                K 6

Rättegång
Anonymitetsskydd       Ju 27

Arrendetvist                 Ju 45

Bodelning             Ju 48; II Ju 3

Brottmål            Ju7,48; II Ju 3

Företagare          Ju 48; II Ju 3

Häktning                       Ju 37

Hyrestvister                 Ju 47

Näringsidkare     Ju 48. II Ju 3

Rättshjälpsutredningen Ju 48; II Ju 3
Tryckfrihetsprocess      Ju 7

Atalsrätt                         Ju 9

Rättshjälpsutredningen    Ju 48; II Ju 3
Rättsskyddsförsäkring   Ju 30

Rättsväsendets informations­
system                           Ju 4

s

Sakskador                      Ju 38

Samarbetsorganet för rättsväsendets in­
formationssystem (SARI) Ju 4
Samebyar                                     Jo 6
Samhällsforskning              S 13, Bo 10
Samhällsplanering
Bespaiingsutredningen               B 23
Byggadministrationsutredningen Bo 8
Byggkoncentrationsutredningen  1 19
ERU                                    Al
Kommunal energiplanering          115

 

Skr 1976/77:103

454

 

Länsdemokrati. vklgadKn 13; II Kn 5 Medborgare - samhällsorgan

KnlO;Kn2

Regionala SamhäUsplaneringens

huvudmannaskap        Kn 11; II Kn 3

Riksplanering                Bo 3

TrafScplanering             K 5

Sanitär olägenhet            S 16

Sanktionssystem            Ju 22

SARI                                 Ju 4

Sedlighetsbrott              Ju 13

Sekretess    Ju 30, K 23;II K 4, 6

Service           Ju 17, Kn 10; Kn 2

Sexualbrottsutredningen        Ju 13

SIA                                  Ull

SINFDOK                           116

SjukhusavfaU                 Jo 16

Sjukvård    S2,4, 10, 15.17.22;IIS2

Själavårdande verksamhet

U 29, 60; II U 10
Sjöfart
Befälsbemanning              K 2

FartygsmUjö                 K 12

Flaggutredningen         Kil

Fätjetrafik Gotland och fastlan­
det                                   K 17
Kustövervakningsutredningen B 21
Lotsning i Göteborgsområdet K 7
Olja i fartyg                     K 8
Sjömanspension K 21; IIK 1
Sjöräddningsutredningen K 6
Sjöpolis B 21
Skadeersättning Ju 38, Jo 25; II Jo 4
Skadestånd Ju 3, 14, 20, 30,43, B 12
Skatter
Administrativt sanktionssystem B 25
Artister                            B 9
Bostäder B 16
Energiskatteutredningen B 26
Fögderiutredningen Kn9;IIKni
Företags uppgiftsplikt    B 6
Företagsobestånd B 30; IIB 1
Företagsskatteberedningen   B 8
Livförsäkringar B 12
Mervärdesskatt Bil
Punktskatter                   B 4
Skatteadministration Kn 9; II Kn 1
Skatteprocess B 17
Skattetilläggsutredningen B 25
Skatteutjämningsutredning. 1976 års

B 27
Skatteutredning. 1972 års   B 14

Tjänstepensioner          B 29

Skepps- och Kastellholmarna        U 32
Skingringsförbud             Bil

Skogsadministrativa utredningen Jo 11
Skogshögskolan              Jo 1

Skogsutredningen, 1973 års Jo 8

Skolhälsovårdsutredning,

1974 års                        U 23

Skolväsen se Utbildningsväsen
Skorstensfejarmästare  Kn 3

Skrothandelsförordningen     H 5

Skyddade verk         Ju 5 2; II Ju

Skyddsrum                     Fö 13

Skördeskadeskydd     Jo 25; II Jo 4

SLS                                    S17

Smuggling                        B19

Småbarnsföräldrar            S 9

Småföretag                        B 8

Småhusköpkommittén    Ju 43

Småpartier                       Kn 2

Social forskning               S 13

Scocial hemhjälp             B 13

Social inforrrujtion          S19

Socialdepartementets sjuk-

vårdsdelegation               S 2

Socialförsäkring         S 11. A 9

Socialkatalog                   S19

Socialpolitiska samordningsut­
redningen                         S 20
Socialutredningen            S 3
Socialvård S 18
Sparavdrag B14
Specialundervisning Ull
Spel H 2
Språk inom förvaltningen

Kn 10; II Kn 2
SSK                                   V15

Sraf och kommun     B 13. U 15

Stat och kyrka                 V 66

Statens bakteriologiska laboratorium

S27
Statistik             E 4, 5, U 43, A 5

Statlig egendom    B 1, 2,18,1 8

Statlig kreditgivning   B 30; IIB 1

Statlig näringshjälp         A 14

StatUga företag I 2,13, 24; III 3

Statsanställda    Ju 44, B 22,1 13

Statsförvaltning
Ansvarsfördelning stat - kommun -
skoU                               U15

Avtalsfrågor för tjänstemän            B 15

Bankgiro - postgiro         E 3

Besparingsutredningen B 23

Besvärsorganisation            S 11, H 3

Bevakningsföietag        Ju 46,

Bokföringsnämnd     Ju 53; II Ju 6

Bostads- och planmyndigheter Bo 8
Byggnads- och markförhandlingar B 1
DAFA                              B 24

Dataarkivering                U 3

Datasamordning            BIO

Decentralisering            Kn 8

Elproduktionens organisation 1 2
Exekutionsväsendet      Kn 6

Fjällegenheters förvaltning Jo 29
Försvarets administration och organi­
sation         Föl,3,5,7. 8. 9,10
Förvaltningsdemokrati   B 5
Förvaltningsrevision — rationaUsering

B 20
Havsresursorgan            I 18

Jordbruksnämnden       Jo 18

 

455

Sakregister

 

Justitiekanslerns uppgifter   Ju 40

JämstäUdhet Ju 19, A 21; II Ju 10. A 7
Kartverksamheten         Bo 5

Konstnärsnämnden       U 56

Konsumentverket H 13,15,17;nH3
KontroUanstalter           Jo 3

Kriminalvården

Ju23,26,51,56,57;II Ju2, 8, 9 Laboratorieverksamheten

S 27, Jo 24; II Jo 2 Länsstyrelsema

Kn5, 12. 13;IIKn4, 5 Medborgare - samhälle

16,Knl0;IlKn2
Museer                        U 2, 27

Myndigheters energiinformation 111
Myndigheters verkstadsrörelser K 22
Myndighetsutövning      A15

Mångfaldigande frågor Ju 52; II Ju 4
Offentlig upphandling      I 8

OffentUghet och sekretess   Ju 44

Patentverket                   H 3

PersonalutbUdning        B 22

poUsen                          Ju 49

Revision och rationalisering

B20, Knl2;IIKn4
Riksantikvarieämbetet  U 27

Riksförsäkringsverket   Sll

Rättsväsendet

Ju4, 24, 29.40,48, Sll; n Ju 3
Sjöfart                    K 6, 7. B 2

Skatteadministration

B25. Kn9;nKnl
Skogsadministration    Jo 11

Statistikfrågor        E 4, 5, A 5

Statskontoret                 B 20

Statstjänstemän       Ju 44, B 15. 22

Styrelsen för teknisk utveckling 112
Trafikplaneringsmyndighet  K 5

Tystnadsplikt                Ju 44

Universitet och högskolor

B2, U 1,7,9, 10, 14, 33,36,37,
38, 39,40,41. 42. 49, 58. Jol
Uppgiftsskyldighet, företag    I 6

Väktare                         Ju 46

Växtskyddsverksamheten    Jo 12

överstyrelsen för ekonomiskt försvar

HIO Statstjänsterrumnalagstift-

ning                               Fö 10

Stiftelseutredningen       Ju 42

Stimutansutredningen     A14

Stockholm                          B1

Stockholmsregionens all­männa flygutredning       K 20; IIK 9 Strafflagstiftning

Jul2,13.22, 36,54,Fö6S10.
B 19; II Ju 7
Strukturomvandling         119

Studentkårer                   U19

Studerandehälsovård      U 23

Studiedokumentation      U 43

Studiestöd                U 26,45; II U 14
STUDOK                          U 43
Studsviksutredningen     117
Styrelsen för teknisk ut­
veckling                           112
Stålverk 80-projektet
Städbranschen                 H 8
Stöldförsäkring             Ju 30
Successionsordning Ju 50; II Ju 1
Svavelutsläpp               Jo 11
Svenskt-finskt utbild­
ningsråd            U 62; II U 12
Säkerhetsbrott             Ju 44
Säkerhetspolitik             Fö 7

T

Tandvård                         U 31

Taxering                   Sll, B 17

Teknisk nomenklatur      I 16

Teknisk utbildning          UIO

Teknisk utveckling

Ju52,I8, 9, 12;nJu4

Telefonförsäljning         Ju 21

Television

Förskoleverksamhet     U 13

Massmedieutredningen Ju 7

Radioutredningen          U 28

TRU-kommittén             U 13

Upphovsrätt        Ju 52; II Ju 4

UtbUdnings-TV              U13

VuxenutbUdning            U13

Yttrandefrihet                Ju 7

Terroristhandlingar       Ju 49

Terroristlagstiftning   A 16; Il A 1

TFK                                  U 21

Tidningsfilmningskommittén        U 21

Tidskriftpress

B29,U54;IIB2,U4
Tidskriftsutredningen     B 29

Tillsynslagen                  Ju 42

Tilläggspension                 S 5

Tingsrätter                     Ju 24

Tjänsteföreskrift            Ju 44

Tjänster                          Ju 17

Tjänstereglementet för krigs­
makten                            Fö 10
Tobaksreklamutredningen   H 7; II H 1
Torrläggningsbestämmelser  Ju 5
Totalförsvar                                   Fö 9
Totalvägran                                    Fö 6
Toxicitet                                        S21
Trafikbrott                       K 23; II K 4
Trafikbullerutredningen K 3
Trafikpolitik
Kommunala trafikfrågor            K 16
Trafikplaneringsutredningen        K 5
TrafikpoUtiska delegationen  K 1
TrafikpoUtiska utredningen   K 9
Trafikrabatter                            K15
öresundsdelegationen, 1975 års  K18

 

Skr 1976/77:103

456

 

Trafiksäkerhet       K 10,14, 16

Transportväsen               K 19

Tronföljd, kvinnlig      Ju 50; II Ju 1

Trossamfundens teologiska
seminarier              U57:1IU7

Truckar                            K19

Trädgårdsnäringen Jo 14, A 11

Tullverket                        B 21

TV-program, upphovsrätt

Ju 52; 11 Ju 4
Tvångsförvaltning          Ju 32

Tvångslicens         Ju 52; Il Ju 4

Tvångsmedel             Ju 27, 37

Tystnadspliktskommittén       Ju 44

täktsamfällighet              Jo 2

u

UD 2

U31

U55

K8

U-länder UKO ULÄ UMOF

Underrättelseutredning, 1974års  Fö 7
Underställning av avtal  B 15

Ungdomsbrottslighet       Ju 9

Ungdomsfängelseutredningen       Ju 36
Unesco                             U 65

Uniformer                       Ju 35

Universitet se Utbildningsväsen
Uppbörd                            B 6

Uppfinningar                     H 1

Uppgiftsskyldighet            16

Upphandling                      18

Upphovsrätt  Ju 8, 52, U 4; II Ju 4

Upplysningsverksamhet

Ju52,Ill,16;II Ju4
Uppsala domkyrka          U 12

UR-kommittén                  U 7

Uranutvinning           I 25; III 4

Utbildningsväsen Akademien för de fria konsterna U 49 Ansvarsfördelning,

skola - stat - kommun  U 15

ArbetsmarknadsutbUdttingscentra
(AMU)                              A 7

Betyg                             U 18

Brandförsvarsutbildning      Kn 4

DansarutbUdning          U 22

Egendomsförvaltning     B 2

Finsk-svenska utbildningsrådet U 62
FolkbUdning                  U 48

Folkhögskoleutredningen   U 17

ForskarutbUdning         U 26

FöretagsutbUdning        A 13

Försvarets gymnasieutbUdning Fö 12
Förvaltningspersonal Kn 10; 11 Kn 2
Gymnasieskolan  U 61; II U 11

Högskolereformen         U 33

Högskoleregionernas organisations­kommitté

U37, 38. 39,40,41.42

Internationellt utbUdningsatbete U 34
KonstnärsutbUdningssakkunniga U 5
KonstutbUdning, 1973 års expert­
grupp                             U 20
Krigsmaktens förvaltningsutbildning

Fö 2 Kökspersonal inom kriminalvården

Ju51;Il Ju2
Lokalprogram                 U 1

Läkarutbildning, viss     S 16

LärarutbUdning              U 25

Läiomedelsmarknaden  U 55

Miljövårdsutbildning, UNESCOS

U65
MusikutbUdning              U 9

Obligatoriekommittén   U 19

OrdningsvaktsutbUdning      Ju 35

PersonalutbUdning, statlig   B 22

Polisens utbUdning       Ju 49

Praktisk prästutbildning U52;11U2
Restauranger                  U 7

Riksinternatskolor        U 50

Skolans inre arbete (SIA)     U 11

SkoUiälsovård               U 23

Studiedokumentation    U 43

Studiestöd                     U 45

Teknisk utbUdning        U 10

Teologiska seminarier U57;1IU7,16 Upphovsrättsliga frågor

Ju52, U4;nJu4
Utbildningsradio            U 13

Utiandsundervisning     U 24

VäktarutbUdning          Ju 46

VämpUktsutbUdning Fö 5,14;II Fö 2 Uthyrningssvårigheter av bostäder

Boll
Utlanasundervisning       U 24

Utländsk fiagg                 Kil

Utländska artister             B 9

Utländska företag           Ju 25

Utlänningslagstiftning        A 16; II A 1
Utrikeshandel                    E 4

Utrikespolitik            UD2, Fö 1

Utställningar                     U 2

Utställningsersättning            U 59; Il U 9

Utvecklingsarbete    1 14; II1 2

Utvecklingsländer   UD 2, U 34

 

Vagnskadeersättning

Ju 30

Val

Kn2

Valkretsindelning

Ju 39

Valsystem

Ju 39

Vapenfri tjänst

Fö 6

Varningstext på tobaksvaror

H7

Varumärkesutredningen

Ju 31

Varusmuggling

B 19

Varvsindustri          A 23; II A 1

Vattenkraftsutbyggnader      Bo 6

Vattenlagen               Ju 5, Jo 2

 

457

Sakregister

 

Vattenlagsutredningen     Ju 5

Vattenledningsskadeförsäkring    Ju 30
Vattenreglering               Jo 10

Verkstadsindustrins utrednings­
verksamhet                         I 3
Verkstadsrörelser hos affärsverk och

myndigheter       K 22; II K 2, 5

Vetenskaplig dokumentation,

information och nomenklatur     I 16
Veterinärhögskolan          Jol

Vetorätt, facklig       A 19: II A 5

Videogram         Ju 34, 52; Il Ju 4

Villaschablonen                B 14

Voksenåskommittén        U47

Vuxenutbildning          U 13, 17

Värdanstalter

Ju51,S 12, U 29; 11 Ju 2

Vårdlagstiftning

S3

Vårdpersonal              Ju 26, 51

; 11 Ju 2

Väghållning

K4

Vägtrafik

 

BUarbetstid

K 10

BuUer

K3

Trafiksäkerhet

K 14

Vägutredning, 1969 års

K4

Väktarutbildning

Ju 46

Välgörenhet                       H 14

;I1H2

Värdepappper

El

Världsnedrustningskonferens

 

UD 3;

II UDl

Värmeplaner

I 15

Värnpliktiga se Försvarsväsen

 

(personal)

 

Västerdalälvsutredningen

Jo 15

Växtförädling

Jo 7

Växtskydd

Jo 12

y

 

Yrkesinspektionen

A4

Yrkesskadeförsäkring

S6

Yrkesskadestatistiku tredningen

A5

Yrkesutbildning

U22

Yttrandefrihet                          Ju 7, 44

z

 

Zigenare

A3

A

 

Åldringsvård

S14

Ätalsrättskommittén

Ju 9

Ätalsunderlåtelse

Ju 9

Ä

 

Ägandeförhållanden

I 19

Äktenskapsrätt

Juli

ö

öppethållandetider            Hll

Öppet köp                      Ju 21
Öresundsdelegationen,

1975 års                       K 18

Östersjöns strandstater K 8; Il K 3
Överstyrelsen för ekonomiskt

försvar                          H 10

Översvämningar      Jo 10, 15

Övningsfält                     Fö 1

 

Skr 1976/77:103                                                     458

Innehåll

Utdrag ur regeringsprotokollel................................       2

Bilaga, kommittéberättelse 1977

Justitiedepartementet (Ju).................................       9

Utrikesdepartementet (UD)................................      55

Försvarsdepartementet (Fö)............................... .... 59

Socialdepartementet (S)................................... .... 74

Kommunikationsdepartementet (K)....................... .... 99

Ekonomidepartementet (E).................................    119

Budgeldeparlemenlel (B).....................................    126

Utbildningsdepartementet (U).............................    154

Jordbruksdepartementet (Jo)..............................    236

Handelsdepartementet (H).................................    261

Arbetsmarknadsdepartementet (A)......................    274

Bostadsdepartementet (Bo)................................    299

Industridepartementet (I)..................................    309

Kommundepartementet (Kn)...............................    335

Uppgifl på kostnader för kommittéer.......................    348

Betänkanden utkomna från trycket under är 1976..... .. 402

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i kommittéberäl­
lelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1976 .  404

Nordisk utredningsserie........................................ . 406

Personregister till kommittéer................................ . 407

Sakregister tiU kommittéer...................................   445

 

Skr 1976/77:103

Bilaga 2

Kommitté-berättelse

1977

Del II

Kommittédirektiv

 

Redaktionell anm.

Kommittéberättelsen är uppdelad i två delar.

Del 1 innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och telefonnummer, redogörelse förarbetet under den lid berättelsen avser, kost­nader saml register.

Del II innehåller enbart direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats sedan redovisningen i  1976 års berättelse färdigställdes.

Direktiven och tilläggsdirektiven är ordnade departementsvis liksom kom-miliéerna i del 1. Inom deparlemenlel är de förtecknade efter dag lor re­geringsbeslut.

Del II är försett med två register, varav ett är elt ämnesregister. 1 det andra registret är direktiven förtecknade efter dag för regeringsbeslut.

 

Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:l

Justitiedepartementet

1. Kvinnlig tronföljd

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-18.

Chefen för jusliliedepanemenlel, statsrådet Geijer, anför.

Reglerna om rätlen lill den svenska tronen finns intagna i 1810 års successionsordning, som är en av rikels grundlagar. Enligt denna författning skall rätten lill tronen gå i arv inom ätten Bernadotte. Tronföljden är agnaiisk, vilket innebär all tronen kan ärvas endast av män och genom män. Inte bara kvinnor ulan också kvinnors manliga avkomlingar är alltså utestängda från arvsrätt. Den inbördes ordningen mellan arvsberäliigade prinsar bestäms enligt primogenilur- och linealprinciperna. Äldre son går således före yngre och äldre sons släktlinje före yngre sons. Försl när den äldre sonens alla arvsberäliigade avkomlingar är ur räkningen kommer turen lill den andre sonen och hans avkomlingar, osv.

I successionsordningen återfinns också vissa regler om förlust av rätten lill svenska kronan. Sålunda utesluts den som inte bekänner sig lill den rena evangeliska läran från all successionsräll. Vidare sägs all prins som gifter sig ulan Konungens samtycke har förverkat arvsrätten för sig, sina barn och andra efterkommande. Detsamma gäller om en arvsberätligad prins ingår äktenskap med enskild svensk mans dotter. Slutligen mister prins, som ulan Konungens och riksdagens samtycke blir regerande furste i utländsk stal, rätten lill tronen för sig och sina efterkommande.

Vid sidan av de egentliga successionsreglerna innehåller successionsord­ningen dels en bestämmelse om hur man skall förfara, när konungen dör ulan all efterlämna manliga bröstarvingar men drottningen är havande och dels regler om prinsessors giftermål och om tronföljares utlandsresa.

Vid 1973-74 års författningsreform gjordes inte någon ändring i succes­sionsordningens regler om arvsrätt till tronen (prop. 1973:90, KU 1973:26).

1 motion 1975:68 hemställdes all riksdagen skulle anhålla alt regeringen lill pågående riksmöte lämnade förslag om sådan ändring av ironföljdsreglerna att även kvinnor kunde bekläda slalschefsämbetel. 1 två andra motioner till samma riksmöte (1975:2 och 1975:71) begärdes all riksdagen hos regeringen skulle hemställa om utredning av frågan om införande av tronföljd också för kvinnor. Konstilutionsulskottet avstyrkte motionerna (KU 1975/76:1) och anförde därvid alt frågan hade varil föremål för utskottets överväganden i samband med behandlingen av propositionen i författningsfrågan och all uiskollel inte fann anledning all frångå sin i samband därmed intagna ståndpunkt.

Konsiiiuiionsulskotiets beslul var inte enhälligt. 1 reservation hemställdes all riksdagen med anledning av motionen 1975:68 och med bifall lill motionerna 1975:2 och 1975:71 hos regeringen skulle anhålla om utredning och förslag lill införande av kvinnlig tronföljd. Reservanterna framhöll atl samhällsutvecklingen i Sverige liksom i fiera andra länder har inneburit en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män då det gäller offentliga värv saml all kvinnlig tronföljd i dag förekommer i sex av Europas nio monarkier. I

 

Del II Ju:l   Skr 1976/77:103                                       4

reservationen anfördes vidare all antagandet av den nya grundlagen innebar all riksdagens överväldigande majoritet uttalade sig för att del monarkiska statsskicket i Sverige skulle beslå för framliden. Enligt reservanterna kunde beslutet med säkerhet sägas vara fast förankrat hos majoriteten av del svenska folkel. Reservanterna förklarade att kvinnlig tronföljd av de av dem anförda skälen borde införas inom ramen för ell sådant styrelseskick. Riksdagen följde reservanterna (rskr 1975/76:1).

Med anledning av riksdagens beslut bör en särskild sakkunnig tillkallas för all undersöka länkbara ordningar med arvsrätt lill tronen för både män och kvinnor saml la ställning lill i vilka hänseenden ändringar i successionsord­ningens regler kan bli nödvändiga i sammanhanget. Den sakkunnige bör därvid även uppmärksamma behovet av särskilda regler för en övergång lill nya ironföljdsbeslämmelser.

2. Mathållningen vid kriminalvärdens anstalter

Beslul vid regeringssammanträde 1975-12-18. Statsrådet Geijer anför.

Kungl. Maj:l överlämnade den 14 maj 1971 lill samarbetsdelegationen för förplägnadsfrågor en framställning från Svenska vårdpersonalförbundet om en översyn av behovet av kökspersonal vid kriminalvårdsanslallerna saml en framställning frän kriminalvårdsstyrelsen om förstärkning av kökspersonal vid vissa anstalter för atl beaktas i samarbelsdelegationens utredningsar­bete.

Samarbetsdelegationen har den 20 december 1974 lill Kungl. Maj:l överlämnat en rapport med förslag angående mathållningen inom kriminal­vården. 1 rapporten föreslås en övergång lill fast anställd yrkesulbildad personal i anstalternas kök samt ulnylljandel av s. k. bekväma livsmedel.

En särskild sakkunnig bör tillkallas med uppdrag all skyndsamt undersöka möjligheterna all genomföra mathållningen vid kriminalvårdens anstalter genom leveranser från närliggande landslingskommunala eller kommunala kök. Utredningen skall omfatta en inventering av vilka anstalter som med hänsyn till avstånd och anstalternas krav på ordning och säkerhet kan länkas repliera på andra anläggningar. Utredningen bör därvid belysa vad en sådan repliering på utomstående anläggning kan innebära ur bl. a. ekonomisk, bakteriologisk/hygienisk och näringsmässig synpunkt.

Den sakkunnige bör i sitt utredningsarbete samråda med kriminalvårds­styrelsen.

3. Tilläggsdirektiv till rättshjälpsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-01-22.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anför.

Efter bemyndigande av regeringen tillkallade jag förra årel sakkunniga med uppgifl all verkställa en allmän översyn av rältshjälpssyslemet. De

 

5                        Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:3

sakkunniga har antagit namnet rattshjälpsutredningen (Ju 1975:07).

Enligt direktiven lill utredningen skall utgångspunkten för översynen vara alt del rättsskydd som avsågs med rällshjälpsreformen vidmakthålls. Målet bör vara atl samhällets rättshjälp i större utsträckning än nu anpassas efler den rälissökande allmänhetens behov. Utredningen bör i första hand inriktas på au effektivisera de olika rätlshjälpsformerna. Såväl rättshjälpens tillämp­ningsområde och innehåll som de organisatoriska aspekterna skall härvid beaktas. Huvudformen allmän rättshjälp bör liksom hittills utgöra grunden för rältshjälpssyslemet. Vid sidan härav bör rättshjälp ål misstänkt i brottmål och rättshjälp genom offentligt biträde vara två vikliga beståndsdelar i systemel. Översynen skall särskilt inriktas på alt utvärdera instituten allmän rättshjälp utan beslul av rällshjälpsnämnd och rådgivning. Med hänsyn lill de stigande kosinaderna för rättshjälpen betonas i direktiven vidare att utred­ningens förslag bör syfta lill all förenkla och därmed förbilliga rättshjälpen, så atl del blir möjligt all hålla del allmännas kostnader för rättshjälpen på en rimlig nivå.

I fråga om institutet allmän rättshjälp uttalas i direktiven all de sakkunniga bl. a. bör undersöka om nuvarande regel såvitt avser näringsidkares möjlighet all få rättshjälp bör vidmakthållas. Enligt denna regel för allmän rättshjälp inte lämnas näringsidkare i angelägenhet som har samband med hans näringsverksamhet, om inte särskilda skäl föreligger för rättshjälp med hänsyn lill hans ekonomiska förhållanden eller sakens beskaffenhet. En omprövning kräver dock - framhålls del i direktiven - all hänsyn las lill främst de principiella aspekter som kan läggas på frågan. De sakkunniga bör enligt direktiven också överväga om förmånerna vid allmän rättshjälp i tillräcklig grad tillgodoser de anspråk på bistånd som kan ställas i skilda hänseenden. Härvid bör beaktas all reglerna om förmånerna bör utformas så all bättre förutsättningar skapas för uppgörelser utan rättegång. Det speciella spörsmålet om förmånerna bör omfatta också kostnadsansvaret för motparts rättegångskostnad bör dock inte behandlas av de sakkunniga.

I direktiven framhålls även vikten av alt utredningsarbetet bedrivs skyndsamt.

1 prop. 1975/76:47 har bl.a. lagts fram förslag om atl rättshjälpen skall omfatta även koslnad för särskilt förordnad skiftesman vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller boskillnad. Enligt förslaget begränsas makes möjlighet alt i bodelningsärende få förutom skiftesman även biträde enligt rällshjälpslagen lill fall där särskilda skäl föreligger med hänsyn lill makarnas förhållanden eller boets beskaffenhet.

I sitt betänkande med anledning av propositionen (JuU 1975/76:17) tar justitieutskottet upp även vissa frågor rörande rältshjälpssyslemet vilka inte berörs i propositionen ulan har aktualiserats genom motioner under den allmänna motionstiden. Utöver skiflesmannafrågan behandlas sålunda bl. a. frågorna om rättshjälp åt näringsidkare och kostnadsansvaret för motparts rättegångskostnad. I betänkandet hemställer ulskoltel all dess uttalanden i nu berörda delar ges regeringen till känna.

Såvitt angår frågan om rättshjälp ål näringsidkare erinrar justitieutskottet om alt ulskoltel redan år 1974 hade uttalat att en omprövning borde komma till stånd ulan onödigt dröjsmål. Ulskoltel framhöll då atl även om några bestämda riktlinjer inte borde läggas fast, var del uppenbart att de särskilda problemen för mindre och medelstora företagare liksom den slatsfinansiella aspeklen borde ägnas särskild uppmärksamhet. Utskottet finner i det läge spörsmålet nu har kommit anledning all understryka sitt uttalande år 1974

 

Del II Ju:3   Skr 1976/77:103                                      6

om vikten av att särskild uppmärksamhet ägnas de speciella problem av jämslälldhelsnalur som föreligger för mindre och medelstora företagare när del gäller rätlen lill rättshjälp. Utskottet framhåller vidare angelägenheten av att omprövningen kommer till stånd ulan onödigt dröjsmål. En tillfredsstäl­lande lösning av spörsmålet är enligt utskottet i själva verket så angelägen, all utskottet anser sig böra förorda all frågan behandlas med förtur av rattshjälpsutredningen.

Beträffande spörsmålet om kostnadsansvaret för motparts rättegångs­kostnad uttalar utskottet bl. a. all frågan är av sådan principiell betydelse för rällshjälpssyslemels funktion atl även den lämpligen bör närmare genom­lysas av utredningen. Utskottet tillfogar dock alt della inte innefattar något ställningstagande lill frågan om den nuvarande ordningen bör ändras i något avseende. Utredningens överväganden bör alltså göras helt förutsättnings­löst.

Vad slutligen gäller del i propositionen framlagda förslaget om rättshjälp för skiftesman vid bodelning säger sig utskottet biträda den förordade ordningen all koslnad för skiftesman skall ingå bland förmånerna enligt rällshjälpslagen. Utskottet ansluter sig också lill förslaget all de allmänna villkoren enligt 6 och 8 §§ rällshjälpslagen skall gälla även vid prövning av fråga om allmän rättshjälp bör beviljas i bodelningsärende. Däremot ställer sig ulskoltel tvekande inför den restriktivitet som präglar departementsche­fens uttalanden rörande den praktiska tillämpningen av de nya sladgandena i 9 § andra stycket och 19 § tredje stycket. Utskottet säger sig härvidlag ha särskilt fäst sig vid frågan om hur man skall kunna åstadkomma erforderiig balans mellan i ekonomiskt hänseende olika lottade makar. Även om Ulskoltel biträder uppfattningen alt rättshjälp i bodelningsfråga inte regel­mässigt kan få omfatta både förmånen av skiftesman och förmånen av biträde ål en eller båda parterna, synes del förhållandel alt en mera bemedlad part kan skaffa sig en alltför fördelaktig position ofta kunna leda lill stötande resultat. 1 enlighet härmed uttalar utskottet som sin principiella uppfattning all den nya ordningen borde tillämpas med mindre restriktivitet än vad som följer av departementschefens uttalanden i propositionen. Emellertid kan man enligt ulskottels mening när del gäller alt ytteriigare utvidga rättshjälpsförmånerna inte underiåta all beakta de starkt stegrade kosinaderna för samhällets rättshjälp i stort. 1 avsaknad av närmare beräkningar av den kostnadsökning som en utvidgad reform kan medföra anser sig utskottet därför f. n. böra godta atl den av departementschefen förordade ordningen tillämpas under elt inledande skede. Frågan om en utvidgning av förmånerna i enlighet med utskottets principiella uppfattning bör emellertid las upp till övervägande av rattshjälpsutredningen. Utredningsuppdraget bör också innefatta en ompröv­ning av den prioriteringsregel som del nya stadgandet i 19 § tredje stycket rällshjälpslagen innebär. Förslag med anledning av utredningens övervä­ganden i detta hänseende bör föreläggas riksdagen utan dröjsmål.

Riksdagen har beslutat i enlighet med vad utskottet anfört (rskr 1975/76:112).

Med anledning av riksdagens beslul förordar jag all rattshjälpsutredningen undersöker de nu berörda frågorna med beaktande av vad uiskollel har anfört i sitt av riksdagen godkända belänkande. För egen del vill jag tillägga följande.

1 likhet med vad även riksdagen har framhållit är del angelägel all utredningen vid fullgörande av sill uppdrag noga beaktar de starkt stegrade kosinaderna för samhällets rättshjälp i stort. Del är som jag tidigare har

 

7                        Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:4

nämnt av vikt all del nuvarande systemet förenklas och all rättshjälpen i större utsträckning än nu anpassas efler den rälissökande allmänhetens behov. Samtidigt måste göras en avvägning av hur tillgängliga resurser skall användas. En prioritering mellan olika rällsskyddsändamål kan visa sig nödvändig. Della kräver att de olika behoven kan vägas mot varandra av slalsmaklerna.

Vad särskilt gäller rättshjälp ål näringsidkare vill jag framhålla all frågan vilken personkrets som bör komma i åtnjutande av rättshjälp hänger nära samman med rättshjälpens karaktär av social förmån. Att frågan bör lösas från denna utgångspunkt har vid rällshjälpsreformen understrukils av såväl regeringen som riksdagen (prop. 1972:4s. 241 och JuU 1972:12 s. 29, jfr s. 62). Någon anledning all nu frångå denna ståndpunkt finns inte. När rättegångs­kostnader för den enskilde företagaren inte spelar annan roll än övriga kostnader i verksamheten - som kan dras av vid beräkning av skattepliktig intäkt av rörelsen och som påverkar priset på företagarens varor och tjänster-bör del inte komma i fråga all särskild ersättning för dessa kostnader skall utgå av allmänna medel.

Belräffande kostnadsansvaret för motparts rättegångskostnad vill jag framhålla all utredningens uppdrag härvidlag - såsom också torde vara förutsatt av riksdagen - bör begränsas lill frågan om man från rättshjälps-synpunkt kan åstadkomma en mer tillfredsställande ordning än den nuva­rande. 1 uppdraget ingår således inte all la upp den mer viiisyfiande, processuella frågan om hur ansvaret för rättegångskostnaderna skall fördelas mellan parterna.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen utvidgar rältshjälpsulredningens uppdrag i enlighet med vad jag nu har förordat.

4. Översyn om upphovsrätt

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Statsrådet Lidbom anför.

Nordiska ministerrådet (justitie-, utbildnings- och kulturministrarna) beslutade vid ett möte i Oslo den 22 maj 1975 att en översyn av den nordiska upphovsrätlslagstiflningen skulle ske. Ministerrådet enades om att följande riktlinjer skall ligga lill grund för revisionsarbetet.

Bestämmelser om den upphovsrätt som tillkommer rörfailare, kompositörer och konstnärer m. fl. finns i de nordiska länderna intagna i särskilda lagar. 1 DanmarkgäWsr sålunda i delta hänseende lov nr 158 af 31. maj 1961 om ophavsretlen til liiteraere og kunstneriskevaerkersamt lov nr 157 af 31. maj 1961 om retien til fotografiske billeder, i fm/ani/lagen (404/61 )den 8 juli 1961 om upphovsrätt lill litterära och konstnärliga verk saml lagen (405/61)den 8 Juli 1961 om rätt lill fotografisk bild, på Island \agtn nr. 73 av den 29 maj 1972 om upphovsrätt, i Norge lov av 12. mai 1961 nr 2 om ophavsrett lill ändsverk m.v. och lov av 17. juni 1960 nr I om rett till fotografi samt i Sverige lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk samt lagen (1960:730) om rält lill fotografisk bild. Lagarna har tillkommit i nordiskt samarbete.

Upphovsrätten är ett område med stark internationell prägel. Av grundläggande betydelse förden internationella regleringen av upphovsrätten är den år 1886 tillkomna Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. De lill konventionen

 

Del II Ju:4   Skr 1976/77:103                           8

anslutna staterna bildar en union för skydd av litterära och konstnärliga verk. Till Bernunionen är f. n. ett sextiotal stater anslutna, däribland de nordiska länderna. Bernkonventionen har senast reviderats i Paris år 1971.

Av belydelse i internationelll sammanhang är förutom Bernkonventionen också bl.a. den är 1952 ingångna Världskonventionen om upphovsrätt. Även denna reviderades år 1971.

Den upphovsrättsliga lagstiftningen i de nordiska länderna bygger liksom de internationella konventionerna på huvudprincipen att den som har skapat elt litterärt eller konstnärligt verk har ensamrätt atl bestämma över de väsentliga formerna för utnyttjande av della. Denna rätt omfattar såväl olika former för att ekonomiskt utnyttja ett verk (mångfaldigande, offentligt framförande m. m.) som vissa ideellt betonade rättigheter (rält att bli namngiven som upphovsman och rätt att motsätta sig kränkande behandling av verkel etc.) Upphovsrätten skyddar dessa rättigheter genom ell prival-rättsligt regelsystem. Skydd enligt liknande principer ges också de s. k. närstående rättigheterna, dvs. de rättigheler som tillkommer utövande konstnärer, framställare av grammofonskivor eller andra ljudupptagningar och radio- och televisionsföretag. Vissa inskränkningar finns i den ensamrätt som sålunda tillkommer upphovsmän och andra rättighelshavare.

Det upphovsrätlsliga ensamrättsystemet ger den enskilde upphovsmannen ett gott skydd och innebär en värdefull stimulans för kulturlivet. Reglerna har emellertid sina rötter i en lid då samhällsförhållandena var andra än nu. Tillämpningen av del upphovsrätlsliga systemet har med liden medfört åtskilliga problem både för upphovsmännen själva och för dem som önskar utnyttja deras verk. Della beror huvudsakligen på den tekniska utveckling som har ägt rum men i någon män ocksä på att upphovsrätisligi skyddade prestationer i ökad utsträckning är resultatet av kollekliva insatser av flera upphovsmän.

Som resultat av den tekniska utvecklingen tillkommer ständigt nya former för utnyttjande av upphovsrätisligi skyddade verk. Som exempel kan nämnas fotokopie­ring, mikrofilmning, bandinspelning och videogram saml dalamaskiner, kabel-TV och kommunikationssatelliter. Sådana nya former möjliggör ökad spridning och vidgat utnyttjande av resultatet av konstnärligt skapande, vetenskaplig forskning och annat intellekiuelll arbete. Det är givetvis ett allmänt intresse att dessa möjligheter tillvaratas. Samhällsutvecklingen har i de flesta länder medfört ett ökat behov av att kunna använda upphovsrätisligi skyddat material för information och andra ändamål i olika former av offentlig verksamhet, såsom undervisning, forskning och förvaltning. Även inom del privata näringslivet föreligger sädana behov. Användningen sker ofta med anlitande av moderna tekniska hjälpmedel.

Upphovsmännen är i allmänhet intresserade av att deras verk blir utnyttjade och de kan därför inte ha något intresse av att den upphovsrätlsliga lagstiftningen hindrar en naturlig tillgång till deras verk. De moderna tekniska hjälpmedlen kan på en del områden inte användas för mångfaldigande och spridning av upphovsrätisligi skyddade verk om samtycke från upphovsmännen krävs för varje enskilt ulnytljande. Del bör också framhävas alt den tekniska utvecklingen har medfört alt del blivit svårare för upphovsmännen att hävda sina rättigheter, eflersom utnyttjandet av deras verk ofta inie kan kontrolleras. Del är av praktiska skäl nästan omöjligt alt kontrollera t. ex. om böcker eller noter mångfaldigas genom fotokopiering för användning i en större men sluten krets av personer.

Motsvarande gäller om en radio- eller lelevisionsuisändning eller en grammofonin­spelning las upp på ljud- eller videoband, i vart fall om banden inte distribueras i kommersiella sammanhang. Erfarenheten visar också atl nya tekniska hjälpmedel faktiskt används för spridning av skyddade verk på ett sätt som står i strid mot gällande lagstiftning. Med fortsatt teknisk utveckling får det antas all det blir allt vanligare all verk utnyttjas i former som upphovsmännen inte kan effektivt kontrollera.

Upphovsrättens konstruktion som en individuell rätt för upphovsmannen att förfoga över sitt verk har således sina brister när del gäller alt bereda upphovsmännen ersättning för användningen av deras verk. Det principiella krav på samtycke från upphovsmannen som lagstiftningen uppställer medför också atl verken inte används i den utsträckning som är möjligt, eftersom de presumtiva användarna kan finna del

 

9                  Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:4

besvärligt och tidsödande att få ett avtal med verkets upphovsman eller upphovsmän till stånd. 1 de fall då fiera upphovsmän eller utövande konstnärer har rätt att förfoga över ett verk, och rättigheterna inte har samlats på en hand, såsom kan vara fallet t. ex. med ett televisionsprogram, kan förhandlingarnaom ett avtal ta lång tid och stjälpas av att någon eller några av upphovsmännen eller de utövande konstnärerna vägrar att ge sitt samtycke lill den nya användningen. Härigenom hämmas ett ändamålsenligt utnyttjande av de tekniska möjligheterna. Detta får negativa verkningar för både upphovsmanna- och utnyttjarsidan.

1 syfte att försöka lösa en del av de nämnda svårigheterna har upphovsmän och andra rättsinnehavare redan nu pä vissa områden skapat organisationer som i förhållande lill ulnyitjarna av deras verk är bemyndigade atl handla på den enskilde rättsinnehavarens vägnar. Detta gäller inte minst på musikområdel,därorganisationer kan sägas handha förvaltningen av all skyddad musik. Vidare har man i lagstiftningen infört begräns­ningar i ensamrätten genom s. k. tvångs- och avtalslicenser. Dessa innebär att upphovsmännens ensamrätt på några områden har reducerats lill en rätt till vederlag. På senare tid har man också försökt finna lösningar som innebär att kraven på individuellt samtycke av varje upphovsman och individuell ersättning efterges till förmån för ett kollektivt system. Sålunda har i Sverige staten och ett stort antal organisationer inom det upphovsrätlsliga området träffat ett avtal om mångfaldigande inom skolväsendet. Enligt avtalet har lärarna i skolorna rätt att utan samtycke av rättsinnehavaren kopiera i betydande utsträckning utöver vad som följer av upphovs-rättslägen. Staten utger ersättning för kopieringen till en av upphovsrättsorganisatio­nerna upprättad ideell förening, som beslutar om medlens fördelning. Avtalet utgår från att ersättningen i allt väsentligt skall användas för kollektiva ändamål.

Det upphovsrätlsliga regelsystemet innebär att det ekonomiska utbyte som den enskilde upphovsmannen erhåller blir beroende av den spridning verket får. Upphovs­rätten är därför främst av betydelse för upphovsmän som lyckas vinna framgång hos den stora publiken och som kan göra sig gällande på den kommersiella marknaden. För konstnärer som ännu inte vunnit rykte och erkännande har upphovsrätten knappast något ekonomiskt värde. Del har därför blivit nödvändigt att på annat sätt skapa förutsättningar för ett rikt och mångfasetterat kulturskapande. Av särskild betydelse härvidlag ärdel omfattande stöd som i olika former i dag ges ål kulturell verksamhet från samhällets sida. Även på andra sätt verkar samhället för alt underlätta eller möjliggöra kulturskapande. Mot denna bakgrund ter det sig rimligt att det upphovs­rättsliga regelsystemet utformas på ett sätt som beaktar samhällets intresse av att upphovsrätten inte lägger hinder i vägen för en önskvärd tillgång lill upphovsrätisligi skyddade verk.

Med hänsyn till de svårigheter och nackdelar som nuvarande regler skapar har en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen framstått som nödvändig. Ar 1970 tillsattes en utredning med sakkunniga från Danmark, Finland, Norge och Sverige för att göra en översyn av lagstiftningen mot bakgrund främst av den tekniska utveckling som ägt rum sedan upphovsrätlslagarna i dessa länder kom till i början av 1960-talet. Kommittén avgav år 1974 ett delbetänkande om fotokopiering och bandinspelning särskilt inom undervisningsverksamhet (NU 21/73). Kommitténs förslag bygger i åtskilliga delar på elt system med s. k. avtalslicenser. Della system förutsätter att elt avtal har slutits mellan utnyttjare av upphovsrätisligi skyddade verk och organisation, som företräder ett fierlal upphovsmän på området, om utnyttjande av verk i vissa hänseenden. Avtalet ges med stöd av lagstiftning verkan för upphovsmän som står utanför organisationen. De sakkunniga har dock på åtskilliga punkter inte kunnat enas om de sakliga lösningarna.

Upphovsrättskommitténs arbete var inriktat på en begränsad översyn av den upphovsrätlsliga lagstiftningen. Del är också givet atl utrymmet för en genomgripande omdaning av upphovsrätten begränsas av att så stora delar av lagstiftningen på området bygger på internationella konventioner som de nordiska länderna har anslutit sig till. Mot bakgrunden av vad som förut har anförts är del emellertid angelägel atl göra en allsidig inventering av behov av och möjligheter till nydaningar på området. Som närmare skall utvecklas i det följande finns det anledning att ställa sig tveksam till om elt avtalslicenssysiem är den lämpligaste formen tören reglering av upphovsmännens

 

Del II Ju:4   Skr 1976/77:103                          10

rätt lill ersättning vid fötokopiering och andra former för utnyttjande av deras verk. Utredningsförslaget bör därför inte annat än i begränsade delar nu läggas till grund för lagstiftning. Fortsatta ansträngningar bör i stället göras att finna nya lösningar på de angivna problemen.

Mot bakgrund av vad som har anförts bör en allmän översyn göras av upphovsrätten. Denna utredning bör ske i nordiskt samarbete och avse rättsområdet som helhet.

En allmän strävan vid reformarbetet bör vara att främja elt större och mera rikhaltigt kulturutbud. En viktig målsättning bör vara att den upphovsrättsliga lagstiftningen utformas så att den i den praktiska tillämpningen kan fungera på ett ändamålsenligt säu. Den individuella upphovsrätten måste alltjämt vara lagstiftningens utgångspunkt. För att de moderna tekniska hjälpmedlen för kulturspridning skall kunna användas på områden där angelägna behov finnes, bör emellertid, i den mån del är förenligt med gällande konventioner, ökade möjligheter skapas att utnyttja skyddade verk utan individuellt samtycke från rättighetshavarna och mot att vederlag ges i kollektiva former. De problem som den nuvarande ordningen har inneburit för såväl upphovsmän och andra rättighelshavare som utnyttjare av deras verk bör genom sådana särordningar kunna bemästras.

En central uppgift i utredningsarbetet blir alt göra en rimlig avvägning mellan upphovsmännens intresse av att få bestämma över sina verk och det allmänna intresset av att dessa kan användas ulan onödiga hinder. Däremot är syftet självfallet inte att ge dem som kommersiellt utnyttjar upphovsrätisligi skyddade alster obehöriga fördelar på upphovsmännens bekostnad: Vidare bör man inte rubba de rättigheter av ideell karaktär som enligt gällande lagstiftning tillkommer upphovsmännen.

En annan angelägen uppgift blir att på sädana områden, där ett fritt utnyttjande av upphovsrätisligi skyddat material måste anses skada upphovsmännens ekonomiska intressen, finna administrativt enkla lösningar på regleringen av ersättningsfrågorna. Lösningarna bör innebära att det ekonomiska utbytet för upphovsmännen som grupp inte kommer att försämras och bör slå i överensstämmelse med den allmänna kulturpolitiken.

Det kan ifrågasättas om ett system med avtalslicens erbjuder den lämpligaste lösningen på frågan om ersättning till upphovsmännen för utnyttjande av deras verk. Skälen härtill är flera. Erfarenheterna av det svenska avtalet om skolornas grafiska och fotografiska mångfaldigande visar att ett sådant system medför omfattande adminis­trativt arbete både för uinyttjaren, som förutsätts lämna vissa uppgifter om kopie­ringens omfattning, och för organisationer som företräder rättsinnehavarna (upphovsmän, förläggare, tidningsutgivare m. fl). Det finns anledning anta atl en avtalslösning på andra områden, exempelvis inom näringsliv och förvaltning, skulle medföra ännu större problem. På dessa områden finns flera parter på utnyttjarsidan. Det bör också beaktas att organisationsväsendet på upphovsmannasidan inte är utbyggt i samma utsträckning i de olika nordiska länderna. Särskilt när del gäller näringsliv och organisationer är förhållandena dessutom sådana att det knappast torde bli möjligt att enas om ett lika schabloniserat redovisningssystem som i det svenska skolavtalel. Att i den upphovsrätlsliga lagstiftningen föra in föreskrifterom avtalslicens kan medföra ytterligare komplikationer, bl. a. om det behövs särskilda anordningar för all tillgodose upphovsmän som står utanför de avtalsslutande organisationerna. Med hänsyn till vad nu sagts kan del ifrågasättas om de administrativa kostnader som ell avtalslicenssysiem för med sig kommer all slå i rimlig proportion till de fördelar som upphovsmännen - som grupp eller som individer - har av ett sådant system.

Del bör också övervägas vilka verkningar som nya lösningar kan få både för produktion och distribution av upphovsrätlsliga skyddade verk.

Översynen bör avse inte bara upphovsmännens rättigheter utan också de förut nämnda s. k. närstående rättigheterna.

Som tidigare framhållits är möjligheterna för en mera grundläggande reform av upphovsrätten begränsade med hänsyn till de nordiska ländernas internationella konventionsförpliklelser på området. Förekomsten av ett internationellt rättssystem, som omfattareil myckel stort antal stater, är av betydande värde för del internationella kulturutbytet och för skyddet av upphovsmännens intressen i främmande länder, och det bör inte komma i fråga att man bryter sig ur delta system. I överensstämmelse

 

11                Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:4

härmed bör den aktuella översynen syfta till att undersöka vilka ändringar som kan genomföras inom ramen för nu gällande konventioner. Man bör emellertid under utredningsarbetet inte vara förhindrad att påtala behovet av ändringar i konventio­nerna.

En del av bestämmelserna i de nordiska ländernas upphovsrättslagar torde vara mera restriktiva än vad som krävs enligt gällande konventioner. Ordalagen i dessa synes nämligen i och för sig lämna utrymme för reformer i den riktning som åsyftas här och ger alltså vissa möjligheter all inom ramen för konventionstexterna anpassa lagstift­ningen efter den rådande tekniska och samhälleliga utvecklingen. Mot denna bakgrund bör det övervägas om det finns behov för atl införa en allmän bestämmelse om all upphovsrätisligi skyddade verk får mångfaldigas fritt, om della inte gör intrång i verkets normala ulnytljande och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens intressen. Del torde bli nödvändigt atl komplettera en sådan generell bestämmelse med specialregler för vissa praktiskt betydelsefulla områden. Vidare måste liksom nu regler ges t. ex. om cilaträtt m. m. som nu behandlas i särskilda bestämmelser i Bernkon­ventionen.

På vissa områden som behandlas i upphovsrällskommilléns förslag föreligger elt behov all snabbt få till stånd nya lagregler. Detta gäller särskilt sådan fotokopiering och inspelning av TV-program som sker för undervisningsverksamhet. Dessa frågor bör därför tas upp särskilt och behandlas i annan ordning än den allmänna översynen av upphovsrättslagsliftningen. De riktlinjer som förut angivits bör emellertid gälla också denna del av arbetet.

Nordiska ministerrådets TV-kommilté har nyligen lagt fram ell betänkande (NU 19/ 74) "TV över gränserna". 1 betänkandet berörs bl. a. frågan om förbättrade möjligheter all motta utsändningar från andra nordiska länder. För all pröva bl. a. dessa frågor har ministerrådet tillsatt en särskild nordisk arbetsgrupp. Om särskilda skäl talar därför, bör de frågor som nu behandlas av arbetsgruppen senare kunna tas upp i samband med den allmänna revisionen av upphovsrätten.

I direktiven för den nordiska upphovsrättskommittén anges flera konkreta exempel på bestämmelser i upphovsrätlslagen som kan kräva översyn. Både när del gäller dessa frågor och andra som har aktualiserats sedan direktiven tillkom bör reformarbetet ske i enlighet med de allmänna riktlinjer som har angelis i det föregående. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de problem av praktisk natur som uppkommer när elt verk har flera upphovsmän, en situation som blivit alltmer vanlig genom atl många skyddade prestationer utförs i någon form av team-work. Frågan om upphovsrättens övergång i anställningsförhållanden bör övervägas. De särskilda upphovsrättsliga frågor som aktualiseras av möjligheterna atl bearbeta verk med hjälp av modern daiabehandlingsieknik bör ocksä uppmärksammas. Detsamma gäller belräffande nya spridningsformer för radio- och TV-program, t. ex. kommunikationssatelliter och kabel-TV.

Den uppräkning av olika frågor som här har sketi är inte uttömmande. Den allmänna översyn av upphovsrätten som nu skall ske bör innefatta en systematisk genomgång av lagstiftningen på området. Oavsett att elt huvudsyfte med den allmänna översynen är atl underlätta tillgången lill upphovsrätisligi skyddade verk, bör det vara möjligt under utredningsarbetet att på sådana områden, där särskilda behov föreligger, föreslå förbättringar av upphovsmännens rättigheter.

Utredningsarbetet bör inte vara strikt begränsat lill vad som ligger inom ramen för den nuvarande upphovsrätlsliga lagstiftningen. Det bör vara möjligt all ta upp och föra fram förslag även till åtgärder av annan typ som är ägnade att tillgodose de reformönskemål som har berörts i det föregående.

Ministerrådet uttalade i sill beslul all arbetet på en allmän översyn av upphovsrätten i fortsättningen borde bedrivas i form av nationella kommit­téer. 1 enlighet härmed bör särskilda sakkunniga tillkallas för all göra en översyn av den svenska upphovsrätlsliga lagstiftningen enligt de riktlinjer som ministerrådet har dragit upp.

I ministerrådets beslut uttalades vidare atl ordförandena i de nationella kommittéerna borde bilda ell särskilt arbetsutskott med uppgifl all samordna

 

Del II Ju:4   Skr 1976/77:103                                      12

utredningsarbetet i de olika länderna. I beslutet framhölls också all kommit­téerna borde sträva efler lösningar som är likartade i sak och efler att uppnå enighet i tolkningen av gällande konventioner på området. 1 anslutning härtill vill jag understryka viklen av all den svenska utredningen arbetar i nära samverkan med de andra nordiska uiredningsorganen i syfte atl, så långt del är möjligt, vidmakthålla den enhetlighet i den nordiska lagstiftningen som finns på della område. Enligt ministerrådets beslut åligger del arbetsutskottet atl fortlöpande underrätta ministerrådet om utredningsarbetets gång.

Som framgår av vad som förut har anförts har ministerrådet funnit all vissa av de frågor som berörs i den nordiska upphovsrällskommilléns belänkande, nämligen frågorna om fötokopiering och inspelning av TV-program som sker för undervisningsverksamhet, bör las upp särskilt och behandlas i annan ordning än den allmänna översynen av upphovsrätlslagstiflningen. Även dessa frågor bör tas upp av de svenska sakkunniga. 1 denna del bör utredningsarbetet bedrivas skyndsamt och de sakkunniga bör redovisa sina förslag i dessa frågor i delbetänkande.

De sakkunniga bör tills vidare inte la upp de frågor som nu behandlas av nordiska ministerrådets arbetsgrupp för nordiskt TV-samarbele.

Vid de kontakter som har tagits med organisationerna på del upphovs-rättsliga området efler ministerrådets beslul har - förutom synpunkter på de antagna riktlinjerna för reformarbetet - framkommit en del önskemål om åtgärder som enligt organisationerna bör uppmärksammas under det kommande utredningsarbetet. Andra önskemål och synpunkter förelåg redan tidigare. Jag ser inte någon anledning alt la upp och kommentera dessa nu. Jag vill erinra om alt de av ministerrådet antagna riktlinjerna inte innebär några begränsningar såvitt avser de frågor som kan tas upp under utrednings­arbetet. Vidare är riktlinjerna öppna och innebär inte all några vägar avvisas för all nå de syften som anges.

Bortsett från de frågor som, i enlighet med vad jag har angett tidigare, skall behandlas med förtur bör utredningsarbetet inledas med en närmare kartläggning av de problem och frågeställningar som översiktligt har angetts i riktlinjerna. Denna karlläggning bör naturiigtvis ske i nära kontakt med berörda organisationer på upphovsrättens område liksom med dem som i större omfattning utnyttjar upphovsrätisligi skyddade verk och prestatio­ner.

Utöver dessa påpekanden krävs inte några särskilda direktiv för de sakkunniga.

5. Översyn av lagstiftningen om personorienterad ADB-informa­tion m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-11.

Chefen för jusliliedepanemenlel, statsrådet Geijer, anför.

Den moderna teknologin, främst ADB-iekniken, har medfört en omvälv­ning av informationsbehandlingen. Den nya tekniken har efter hand fåll allt större belydelse för administration, samhällsplanering, forskning och indu­stri. Utvecklingen måste sägas lill övervägande delen ha varil till fördel för samhälle, näringsliv och enskilda. Helt naluriigt har den emellertid inte

 

13                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:5

kunnat förlöpa problemfrill. Styrande och kontrollerande insatser från samhällets sida har här som i andra liknande sammanhang visat sig nödvändiga. På grundval av olika utredningar om problem som är förbundna med datoranvändningen har slalsmaklerna lagstiftat på området och vidtagit andra ålgärdel.

Störst intresse hos allmänheten har säkerligen dalorlekniskens inverkan på den personliga integriteten tilldragit sig. Detta har sin förklaring i alt ADB-tekniken bör del möjligt all samla in, bevara och bearbeta data i en omfattning och med en snabbhet som inte har motsvarighet i fråga om manuell informationshantering. Registrering av persondata med hjälp av ADB kan därför innebära eller i varje fall uppfattas som ett otillbörligt intrång i den enskildes integrileissfär.

Frågan om skyddet för privatlivet vid ADB-regislrering uppmärksam­mades ganska tidigt i vårt land. Den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekrelesslagsliflningskommiltén fick sålunda i uppdrag all överväga frågan om lagstiftning rörande personorienterad ADB-information. Utredningen presenterade sill arbete i denna del i ett belänkande år 1972, och under våren 1973 antog riksdagen ell förslag lill en särskild dalalag (prop. 1973:33, KU 19, rskr 131). Dalalagen blev internationellt sett ell pionjärverk på sill område.

Enligt dalalagen (1973:289) får register som förs med hjälp av ADB och som innehåller personuppgifter inte inrättas eller föras ulan tillstånd av en särskild myndighet, dalainspektionen. Tillstånd skall meddelas, om del saknas anledning anta all olillböriigt intrång i registrerads personliga integritet skall uppkomma. Vissa omständigheter som skall beaktas vid tillståndspröv­ningen har särskild angetts i datalagen. I stor omfattning har emellertid överlämnats ål praxis all bestämma principerna för lillslåndsgivningen. 1 samband med all datainspektionen beviljar tillstånd lill ell personregister skall den också meddela de föreskrifter som behövs för all förebygga otillbörligt inlegritelsintrång. Datalagen är tillämplig på både statliga, kommunala och enskilda personregister. Kravet på tillstånd från dalainspek­tionen gäller dock inte personregister som inrättats genom beslul av riksdagen eller regeringen. BelräfTande sådana register skall emellertid yttrande från datainspektionen inhämtas före beslutet. Datainspektionen utövar tillsyn över dalorförda personregister och kan i efterhand ingripa med ändrade eller nya föreskrifter. I sista hand kan inspektionen återkalla meddelat tillstånd. Datainspektionens beslul kan överklagas hos regeringen. - Tillslåndssystemet för personregister började tillämpas den 1 juli 1974.

Bestämmelserna i datalagen lill skydd för den personliga integriteten vid hanteringen av persondata kompletteras såvitt gäller yrkesmässig kredilupp-lysningsverksamhet av den särskilda regleringen i kredilupplysningslagen (1973:1173). Denna lag är, lill skillnad från dalalagen, tillämplig ocksä på personupplysningar som registreras på annat sätt än genom ADB. Också inkassolagen (1974:182) hör lill den under senare år tillkomna lagstiftning som syftar lill atl skydda integriteten.

I en nyligen framlagd proposition (1975/76:160) om nya grundlagsbestäm­melser om allmänna handlingars offentlighet har föreslagits föreskrifter om när en ADB-upplagning är allmän handling vilka i viss mån gördel möjligt att begränsa tillgången lill känsliga persondala. Förslaget grundar sig på offentlighets- och sekrelesslagsliflningskommilléns slutbetänkande (SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar.

Vid tillkomsten av datalagen gjordes både i propositionen och i konsiitu-

 

Delll Ju:5   Skr 1976/77:103                                        14

lionsulskotleis belänkande uttalanden av innebörd all lagen såsom elt förstlingsverk på sill område inom ganska snar framlid kunde behöva ändras och kompletteras. Frågor om registrering av persondala har också efler den tidpunkt då dalalagen beslutades rönt omfattande uppmärksamhet. Den allmänna debatten i ämnet har varil livlig, särskilt i anslutning till olika avgörande om tillämpning av dalalagen. Inom myndigheter och kommitiéer har ulförts utredningsarbete som på olika sätt har berört skyddet för den personliga integriteten vid dalahanlering. Inte minst i riksdagen har dalafrå­gorna tilldragit sig stort intresse, och åtskilliga motioner i ämnet har väckts under de gångna tre åren.

Med anledning av de motioner som väcktes vid 1975 års riksmöte förklarade konslitutionsulskollet (1975:11) all del med hänsyn till den snabbhet som präglar utvecklingen på datateknikens område var väsentligt att en allmän utvärdering av datalgen kom till stånd så snarl ett lillräckligl erfarenhetsmaterial förelåg. Del utredningsarbete som redan hade bedrivits hade enligt utskottet gjort del möjligt atl göra en samlad översyn av dalalagen. Utskottet nämnde särskilt en av datainspektionen under år 1975 planerad genomgång och redovisning av de erfarenheter som inspektionen hittills hade vunnit av tillämpningen av datalagen. Utskottet fann all en särskild pariamentarisk utredning med företrädare för de i riksdagen representerade politiska partierna borde tillsättas med uppgifl all göra en sådan allmän översyn. Självfallet skulle, tillade ulskoltel, den nämnda genomgången och redovisningen av dalainspektionens erfarenheter av dalalagens tillämpning komma atl utgöra ell viktigt arbetsmaterial för den förordade utredningen. - Riksdagen följde utskottets förslag (rskr 1975:103).

Datainspektionen har den 24 november 1975 lill regeringen avlämnat den av utskottet nämnda redogörelsen för erfarenheter av dalalagens tillämp­ning.

Såvitt kan bedömas är de hittillsvarande erfarenheterna av dalalagen i del väsentliga goda. Lagens regler synes ha fyllt sin funktion all skydda den personliga integriteten vid personregistrering med hjälp av ADB ulan alt därför på del hela taget bli betungande för regisleranvändarna. Till del goda resultatet har bidragit datainspektionens smidiga och obyråkratiska sätt att handlägga tillslåndsärendena. Inte desto mindre delar jag uppfattningen att del är befogat all företa en allmän översyn av datalagen. Jag föreslår all en pariamentarisk kommitté nu tillkallas för denna utredningsuppgift.

Del är mellerlid inte endast datoranvändningens konsekvenser för person-lighetsskyddel som kräver slalsmakternas särskilda uppmärksamhet. En annan betydelsefull fråga gäller datoriseringens sätt all påverka offentlighets­principen. Denna princip innebär att allmänheten har fri tillgång till information som i en eller annan form finns dokumenterad hos myndighe­terna. Hittills har principen huvudsakligen haft tillämpning på koventionella handlingar. Utvecklingen under senare år har emellertid inneburit att myndigheterna i allt större omfattning har övergått lill all lagra information på ADB-medier. Följden härav kan bli atl allmänhetens tillgång lill information i det allmännas förvar försämras. Information som är lagrad maskinellt är nämligen i allmänhet svårare all identifiera och avgränsa än uppgifter i handlingar av traditionellt slag. Brislen på fackkunskap om ADB-leknik blir vidare för många ell faktiskt eller ell upplevt hinder all la del av offentliga ADB-upptagningar hos myndigheterna. Redan önskemålet om all användningen av den nya tekniken för informationsbehandling inte får

 

15                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:5

urholka offentlighetsprincipen kan alltså påkalla särskilda åtgärder. Datain­spektionen har i sin tidigare nämnda redogörelse pekai på datoriseringens negativa inverkningar för offentlighetsprincipen.

Enligt min mening finns del emellertid goda skäl all sälla målet något högre än att upprätthålla nuvarande standard i fråga om möjligheterna all la del av myndigheternas information. Den återkommande diskussionen kring inlegritetsfrågorna undanskymmer lätt del förhållandel all datortekniken, rätt utnyttjad, positivt kan främja den allmänna upplysningens och den informerade debattens sak. Del ligger väl i linje med de motiv som bär upp offentlighetsprincipen all söka la i anspråk den nya teknikens resurser för all om möjligt öka tillgängligheten hos den information som finns samlad hos samhällsorganen. En sådan informationsförmedling skulle givelvis få sill främsta värde för partier, iniresseorganisalioneroch andra sammanslutningar och för massmedierna, men skulle därmed också tjäna allmänhetens intresse.

De nu berörda frågorna har jag nyligen behandlat i propositionen 1975/ 76:160 om nya grundlagsbestämmelser angående allmänna handlingars offentlighet. Som framgår av vad jag där yttrade genomfördes redan åren 1973-1974 sådana ändringar i tryckfrihetsförordningen atl grundlagsreglerna om allmänna handlingar anpassades lill den nya tekniken all lagra informa­tion. Vad som föreslås i propositonen om tillgången lill myndigheternas ADB-upptagningar bygger i del väsentliga på 1973-1974 års lagstiftning, låt vara all förslaget i några hänseenden kan leda till större öppenhet. Som jag uttalade i propositionen kan emellertid den hittills beslutade och föreslagna lagstiftningen angående de tekniska upptagningarna på sikt inte anses tillräcklig för all tillgodose offentlighelssynpunklerna, i varje fall inte om man syftar lill mera än all i stort bevara rådande möjligheter atl tillgodogöra sig de allmänna organens information. Beslut om ytterligare åtgärder måste emellertid föregås av särskild utredning. Jag förordar all en sådan kommer lill stånd.

Del är uppenbart all förslag som syftar lill all ge offenliighelsprincipen ell mera reellt innehåll belräffande ADB-lagrad information inte får utformas så atl de hotar integriteten för dem som är upptagna i personregister. Jag föreslår bl. a. med hänsyn lill della samband all den senast nämnda utredningsupp­giften lämnas ål den kommitté som enligt vad jag tidigare har sagt bör se över lagstiftningen om skydd för persondala.

Del kan visa sig lämpligt all senare ge kommittén ytteriigare någon utredningsuppgift som gäller offentlighet och sekretess i den offentliga förvaltningen och som har nära samband med kommitténs övriga utred­ningsuppdrag. Jag får anledning all återkomma härtill i del följande.

Innan jag ytteriigare diskuterar utredningsuppgifternas innebörd, skall jag la upp frågan om hur utredningsarbetet bör läggas upp.

Som redan har nämnts föreligger ett mångskiftande material som underiag för övervägandena om skyddet för privatlivet i samband med personregistre­ring. Främst i åtanke kommer de förslag som har förts fram i riksdagsmo­tioner samt i den allmänna debatten. Allt talar för all denna debatt kommer all fortgå kontinueriigt under lång lid framöver. Under sådana omständig­heter är del enligt min mening angelägel all utredningsarbetet bedrivs under stor öppenhet och, i del inledande skedet, ulan all kommittén binds lill vissa uppslag eller lösningar. Dessa önskemål kan tillgodoses, om arbetet planeras i enlighet med den nya modell för uppläggningen av utredningsverksamhet som har förordats för vissa fall i Rapport om utredningsväsendet (Ds Ju

 

Del II Ju:5   Skr 1976/77:103

16

1975:14). Med denna modell som förebild föreslår jag att kommittén får i uppdrag all i en första etapp klariägga, systematisera och sovra föreliggande material och synpunkter i fråga om iniegriielsskyddel. De förslag som synes fruktbara all utveckla bör ställas samman lill alternativa lösningar. Arbetet i den första etappen bör avslutas med all dessa lösningar presenteras i en offentlig diskussionspromemoria. Denna bör, om möjligt, föreligga under första halvåret 1977. Efter eventuell remissbehandling av promemorian får frågan om tilläggsdirektiv med närmare anvisningar för del fortsatta utredningsarbetet anmälas för regeringen. Enligt min mening behöver man inte befara all del nu angivna förfarandet skall leda lill fördröjning i utredningsarbetet. Snarare har man anledning all räkna med all del medverkar lill all kommittén kan lägga fram ett väl genomlyst slutförslag. Uppläggningen underlättas av all kommittén har utredningsuppgifter som sinsemellan är avgränsbara och åtminstone delvis kan behandlas oberoende av varandra. Kommittén bör därför disponera arbetet så atl den i det inledande skedet ägnar sin tid ål frågorna om integritetsskyddet och försl sedan den tidigare nämnda promemorian har färdigställts tar itu med den uppgifl som gäller förstärkningen av offentlighetsprincipen.

Med min nu angivna inställning lill hur utredningsarbetet bör läggas upp saknar jag självfallet anledning atl vid detta tillfälle närmare diskutera vilka riktlinjer som kommittén bör följa i sill arbete med frågorna om personlig-hetsskyddel vid dalaregistrering. Jag nöjer mig med all föreslå ramar för kommitténs arbete i denna del och atl fästa uppmärksamheten på vissa betydelsefulla problem.

Kommitténs uppgifl kan allmänt beskrivas så all den skall överväga den rättsliga regleringen av skyddet för den personliga integriteten i samband med registrering av personuppgifter.

I första hand bör kommittén undersöka de problem som hänger samman med användningen av ADB-lekniken. Den bör emellertid kunna pröva också behovet av offentlig kontroll av sådan registrering av persondata som görs med annan teknik än den elektroniska eller som sker rent manuellt men avser särskilt iniegritelskänsliga uppgifter.

Riksdagens begäran om utredning avser en allmän översyn av datalagen. Regleringen i denna lag bör också utgöra basen för kommitténs övervägan­den. Hinder bör dock inte föreligga mot all kommittén föreslår lagstiftning vid sidan av en allmän dalalag, t. ex. speciallagar om personregistrering inom vissa sektorer, eller överväger behovet av ändringar i redan gällande författningar som reglerar särskilda personregister.

Datoriseringen inom näringslivet påverkar förhållandena inom arbetslivet på ell avgörande sätt. Spörsmål som gäller de anställdas personliga integritet, t. ex. deras medverkan vid prövningen av frågan om tillstånd lill personre­gister vid företag, faller givetvis inom kommitténs utredningsuppdrag. ADB-leknikens verkningar sträcker sig emellertid betydligt längre och gäller sådana grundläggande spörsmål som omställning inom arbetsmarknaden, företagsdemokrati, arbetsmiljö, arbetsprestationer och arbeisiillfredsslällelse. Jag behöver knappast påpeka atl man här slår inför problem som kan komma all kräva insatser från samhällets sida. Dessa problem är emellertid så artskilda från inlegritetsfrågorna och så omfattande atl de inte bör bli föremål för utredning i detta sammanhang. Det kan f ö. finnas skäl atl avvakta initiativ från den fackliga rörelsen som under senare lid har ägnat frågorna om arbetslivets datorisering ell betydande intresse. Genom den nya lagstiftning om medbestämmanderätt på arbetsplatsen som f n. förbereds kommer

 

17                      Kommittéer: Justitiedepartementet   DelIIJu:5

arbetstagarorganisationerna atl få ökade möjligheter all påverka utveck­lingen på området.

Frågan om organisationsformen för den offentliga dalorverksamheien prövas av datasamordningskommitten (Fi 1971:03). Denna kommitté väntas under årel avge sill slutbetänkande. Del bör under sådana omständigheter falla utanför den nu föreslagna kommitténs uppdrag all överväga frågan om strukturen för de statliga ADB-sysiemen. Även säkerhetsfrågor i samband med dalorbehandling omfattas av dalasamordningskommilléns uppdrag. Kommittén samarbetar på delta område med statskontoret. Arbetet avser studier av den fysiska säkerheten, av tekniska metoder all skydda dala i samband med driften av ADB-system, av säkerheten i dalamaskinernas funktion och av producerade dalas kvalitet. Inte heller dessa frågor har den nya kommittén anledning atl penetrera.

Av väsentlig belydelse för frågan om vilket skydd som tillkommer dala i personregister inom den offentliga sektorn är givetvis den allmänna rättsliga regleringen av den muntliga och den skriftliga sekretessen i förhållande lill allmänheten och lill andra myndigheter än dem som i första hand disponerar över uppgifterna. Denna reglering får sin särskilda prägel av den i vårt land rådande offentlighetsprincipen. Förslag lill helt ny sekretesslagstiftning har nyligen lagts fram av tvä kommittéer. Offentlighels- och sekrelesslagstifl-ningskommillén har sålunda i sitt slutbetänkande föreslagit en lag som anger vilka begränsningar som skall gälla i rätten alt la del av allmänna handlingar, däri inbegripet ADB-upptagningar. Tysinadspliklskommitlén (Ju 1975:3) har i sill betänkande (SOU 1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet lagt fram förslag till en lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt. Båda förslaget innehåller bestämmelser också om sekretessen mellan myndigheter. På grundval av kommilléförslageln och remissyttrandena över dem förbereds (. n. inom justitiedepartementet en proposition om lagstiftning om hand­lingssekretess och tystnadsplikt i offentlig verksamhet. 1 väntan på resultatet av della arbete bör den kommitté som jag nu föreslår tills vidare inte närmare syssla med hithörande lagstiftningsfrågor. Del kan emellertid senare visa sig lämpligt att ål kommittén uppdra all göra en fördjupad undersökning i visst hänseende, t. ex. angående sekretessen mellan myndigheter. Till undvikande av missförstånd vill jag tillägga all kommittén naturligtvis i full utsträckning skall kunna överväga frågor om samköming mellan olika ADB-register och sådana andra spörsmål om ulväxling av dala som hänger samman med all viss informationsteknik kommer lill användning.

Vad härefter gäller utredningsarbetets allmänna inriktning inom den i del föregående uppdragna ramen bör målet vara del dubbla all å ena sidan ytteriigare stärka skyddet för den personliga integriteten och all å den andra nyansera regleringen så att denna inte onödigtvis leder lill hinder eller olägenheter i allmän eller enskild verksamhet.

Dalalagen bygger på en ordning med krav på tillstånd för ADB-förda personregister. Kommittén kan ha anledning atl överväga om inte tillstånds-kravet i något hänseende kan modifieras. I princip bör del emellertid stå kvar också för framliden. Som har nämnts tidigare är förutsättningarna för att tillstånd skall meddelas f n. ganska obestämt angivna i datalagen. Med tanke på all lagstiftningen avsåg ell helt nytt rättsområde stod någon annan lösning än den valda knappast lill buds vid dalalagens tillkomst. När nu snarl ell par års erfarenhet Iföreligger av vilka problem som aktualiseras vid tillstånds­prövningen bör enligt min mening allvarligt prövas om inte de grunder efler vilka denna skall ske kan anges med större utförlighet i dalalagen. Det rör sig

2 Riksdagen 1976177. I saml. Nr 103

 

DelIIJu:5   Skr 1976/77:103                                       18

här i vissa hänseenden om avvägningar som rätteligen bör ankomma på den lagstiftande församlingen och inte på rätlslillämpande myndigheter. Jag skall i del följande peka på ell par frågor som kan förtjäna all uppmärksammas i lagstiftningen.

Datalagen förutsätter all viss myckel känslig personinformalion får registreras om ell starkt samhälleligt eller annat allmänt intresse påkallar del. 1 övrigt ges Ingen ledning i datalagen om vilken betydelse som skall tillmätas behovet av ell register vid tillståndsprövningen. En viktig uppgifl för kommittén bör vara atl söka närmare ange hur behovet av ell ifrågasatt register skall påverka prövningen och på vilken nivå denna bedömning skall göras.

Frågan vilken belydelse som skall tillmätas intresset av ett ell visst register kommer lill stånd kan aktualiseras bl. a. för register inom den vetenskapliga forskningen, särskild samhällsforskningen. Inte sällan kan del bli nödvändigt alt göra en avvägning mellan å ena sidan del värdefulla underlag för forskning och reformarbete som studier med inslag av persondata kan ge och å andra sidan inlegritelskraven. Från forskarhåll har uttalats farhågor för all den nuvarande ordningen skulle kunna hota forskningens frihet och oberoende. Kommittén bör överväga vad som kan göras för atl man skall kunna försäkra sig om all sådana konsekvenser inte uppslår. Utgångspunkten bör dock självfallet vara atl forskningen såväl som annan verksamhet i samhället skall bedrivas under lillböriig respekt förenskildad privatsfär. 1 sammanhanget vill jag nämna all kommittén kan ha anledning beakta behovet av särskilda regler för forskning och statistikproduktion också i fråga om tillslåndsproceduren och i andra liknande hänseenden.

En under senare lid särskilt diskuterad fråga gäller tillåtligheten av register som upptar stora delar av befolkningen inom hela landet eller inom visst område. Behovet av reglering torde i första hand gälla de enskilda ocb kommunala sektorerna, eflersom inrättandet av statliga befolkningsregister i fiertalet fall förutsätter direkt eller indirekt ställningstagande från statsmak­ternas sida. Den nu berörda frågan faller under kommitténs uppdrag. Jag vill emellertid erinra om vad jag har uttalat i annat sammanhang, nämligen all det kan visa sig lämpligt att, i syfte atl begränsa antalet personregister av lotalkaraklär, göra en provisorisk ändring i dalalagen i samband med beslut om ell centralt statligt personregister för adressaklualisering, personnum-mersätining och urvalsdragning. Förslag om ell sådant register kan väntas bli förelagt riksdagen under hösten 1976. Frågan om en provisorisk ändring i datalagen kommer alt övervägas inom justitiedepartementet.

Utöver vad jag har angett i det föregående bör kommittén givelvis överväga de spörsmål som konslitulionsutskottet i sitt av riksdagen godkända belänkande särskilt har nämnt, nämligen frågorom sekretessregler för dalorlagrade personregister av olika slag, om behandlingen av långlids-förvarade personregister hos statistiska centralbyrån och andra registerförare, om informationen till intervjuade vid intervjuundersökningar, om använd­ningen av mjukdala, om rätten för registrerade all erhålla registerutdrag, om försäljningen av datoriagrade personuppgifter för kommersiellt bruk och om handläggningen i fråga om personregister som inrättas genom beslut av riksdagen eller regeringen. Ytterligare ell spörsmål som bör komma under kommitténs bedömning gäller lämpligheten av en medborgarkontroll över statliga datasystem i form av särskilda ansvarsnämnder. Riksdagen har begärt all frågan härom skall utredas (SkU 1975:32, rskr 230).

Till den gjorda uppräkningen vill jag göra endast följande kommentarer.

 

19                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:5

Att frågan om utformningen av den allmänna sekretesslagstiftningen faller vid sidan av kommitténs uppdrag har jag redan nämnt. Belräffande daiorlagrad personinformalion som är hänföriig lill statistikproduktion har statistiska centralbyrån i samarbete med datainspektionen och riksarkivet övervägt frågor om gallringsbestämmelser, förstöring, avidentifiering och kryptering. Kommittén bör i sill arbete beakta resultatet av denna utredning, som väntas föreligga inom kort. Vad slutligen angår den ordning som skall gälla för beslul om statliga personregister vill jag erinra om del i och för sig självklara kravet atl beslutsordningen måste stå i överensstämmelse med de grundläggande principerna för befogenhetsfördelningen mellan olika stats­organ sådana de framgår av regeringsformen.

Uppräkningen i det föregående av frågor som bör komma under kommittén prövning är som nämnts inte uttömmande. Också andra förslag som gäller skyddet för den personliga integriteten i samband med registre­ringen av persondala bör övervägas under utredningsarbetet, i den mån inte annat följer av de förbehåll som jag tidigare har gjort.

Ulnylljandel av datorer inom administration och näringsliv aren interna­tionell företeelse. En följd härav är all information förs över från ell land lill elt annat för ADB-behandling. Sådan överföring underiättas genom använd­ning av telekommunikationer. Datafiödet över gränserna kommer atl öka i takt med den pågående datoriseringen, den tekniska utvecklingen och de allt livligare internationella förbindelserna inom skilda områden. Denna interna­tionella datatrafik ger upphov till åtskilliga problem. I detta sammanhang är del främst två företeelser som är av intresse. A ena sidan är del angelägel all förebygga s. k. dalafiykt, dvs. överfiyltning av databehandling till annat land i syfte all undgå hemlandels strängare lagstiftning, i första hand då den som avser atl bereda skydd för den personliga integriteten. A andra sidan är det önskvärt att rutinmässig och från integritelssynpunkl ofariig datatransmis­sion över gränserna inte hindras eller försvåras. Risken härför blir större, om staterna inför datalagstiftning med inbördes skiftande innehåll.

De nu berörda problemen kräver för sin lösning internalionelll samarbete. Ell sådant har redan inletts inom Europarådet och OECD. Nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor har beslutat tillsätta en arbetsgrupp med uppgifl all studera frågorna och kartlägga behovet av en nordisk konvention pä dataområdet. Ell nordiskt samarbete torde ha särskilda utsikter atl bli fruktbart. Bl. a. är del länkbart all en viss samordning av de nordiska ländernas dalalagstiftning kan komma till stånd. Enligt min mening bör dessa och andra internationella överiäggningar från svensk sida bedrivas i nära kontakt med den kommitté som skall se över dalalagstift­ningen. Del torde också fä bli en uppgifl för kommittén all lägga fram förslag lill de lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser eller som annars påkallas av hänsyn lill den internationella datatrafiken.

Jag skall härefter med några ord beröra den utredningsuppgift som gäller offenliighelsprincipen, nämligen frågan om förbättrad tillgång till myndig­heternas ADB-maierial.

Målsättningen för utredningens arbete med denna fråga har jag angett i del föregående: all såvitt möjligt göra den information som hos det allmänna är lagrad på ADB-medier mera lättillgänglig för allmänheten så all den i ökad omfattning kan komma samhällsdebatt och forskning till del. I första hand bör kommittén kartlägga vilka medel som slår till buds för atl öka tillgången lill de datoriagrade informationen. Åtgärder av flera olika slag torde här komma i fråga.

 

Delll Ju:5    Skr 1976/77:103                                       20

Åtskilliga svårigheter och komplikationer är emellertid förenade med en mera aktiv informationsförmedling. De måste givetvis uppmärksammas under utredningsarbetet. En självklar utgångspunkt är sålunda atl de krav som kan ställas på myndigheterna inte får leda lill alt deras egna arbetsupp­gifter blir eftersatta. Kostnadsfrågorna måste också beaktas. Det är rimligt atl tjänster inte skall tillhandahållas utan kostnadstäckning från beställaren. Vidare måste tillses all en ökad öppenhet inte får lill följd atl skyddet för den individanknytna personinformationen försvagas. Kommittén torde också behöva överväga vilka begränsningar som i sammanhanget behövs för all hindra ell oönskat utnyttjande av det allmännas ADB-malerial för rent kommersiella syften.

Del är tydligt atl en vidgad reell offentlighet kring ADB-informalionen kräver insatser och avvägningar på lång sikt. Man får därför inte låsa fast de nya åtgärderna i stela rättsliga former. En del av åtgärderna är f ö. av del slaget all de över huvud taget inte lämpar sig för lagstiftning. En annan sak är all fördelar möjligen skulle kunna uppnås genom en lagieknisk särreglering av ADB-medierna i TF, där de både f n. och enligt prop. 1975/76:160 är samordnade med konventionella handlingar. Förslag i denna riktning har förts fram av datainspektionen. Kommittén bör vara oförhindrad att pröva frågan om särskilda grundlagsbestämmelser för ADB-upplagningarna. Enligt min mening bör man dock gå ifrån nuvarande systematik endast om en annan lagieknisk lösning framstår som klart överiägsen.

6. Expertorgan för bokrörings- och redovisningsfrågor

Beslul vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådel Geijer, anför.

Riksdagen har den 24 mars 1976 antagit en ny bokföringslag som skall träda ikraftdenl januari 1977 (prop. 1975:104, LU 1975/76:15, rskr 1975/76:205). I samband därmed godkände riksdagen det i budgetpropositionen (prop. 1975/ 76:100 bilaga 4 avsnitt G 7) framlagda förslaget alt inrätta en bokförings­nämnd från den I juli 1976. Riksdagen bemyndigade samtidigt regeringen all vid nämnden inrätta en ordinarie tjänst som chef för nämndens kansli med beteckningen r saml anvisade till bokföringsnämnden för budgetåret 1976/77 ett förslagsanslag av 500 000 kr.

Bokföringsnämnden skall bestå av ordförande och nio ledamöler. Samtliga förordnas av regeringen, ledamöterna efter förslag av bl. a. organisationer som berörs av den nya lagstiftningen.

1 budgetpropositionen konstaterades atl del ankommer på regeringen alt meddela närmare föreskrifter om nämndens verksamhet. En del synpunkter på nämndens arbetsuppgifter lämnades emellertid. Arbetsuppgifterna kan sammanfallas i följande punkter.

Nämnden skall

-efler samråd med branschorganisationer och myndigheter tillhandahålla anvisningar för bokföringsskyldighetens fullgörande i rörelser av olika slag och storlek,

- följa utvecklingen av redovisningspraxis och verka för utvecklingen av god redovisningssed, bl. a. genom alt precisera innebörden av della begrepp i olika sammanhang.

 

21                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Delll Ju:6

-   medverka i utarbetandet av anvisningar för daiorbaserad redovisning,

-   utarbeta rekommendationer beträffande företagens offentliga redovis­ning,

-   följa tillämpningen av utfärdade rekommendationer,

-   samarbeta med organisationer på redovisningens och näringslivels områden saml stödja deras insatser på redovisningsområdet,

-   medverka lill åtgärder i fråga om information och utbildning på bokförings- och redovisningsområdet,

-uppmärksamma behoven av provningar av och normer för tekniska hjälpmedel på bokföringsområdel, och

-även i övrigt fullgöra uppgifter på redovisningens område.

Bokföringsnämnden skall utgöra en fristående myndighet. För alt nämn­dens verksamhet skall bli meningsfull och resullatgivande krävs ell kvalifi­cerat förberedelsearbete. Della faller på föredraganden i nämnden,chefen för nämndens kansli.

Förutom all kanslichefen leder kansliels arbete och svarar för all nämn­dens beslul verkställs måste han sålunda bl. a.

- kartlägga de bokförings- och redovisningsproblem som möter i förelag
med olika storiek och verksamhet,

- utarbeta förslag lill anvisningar för olika rörelser hur bokföringsskyldig­
heten skall fullgöras (här ingår bl. a. kortfattad beskrivning över vad
bokföringsskyldigheten innefattar, hur verifikaiionshanleringen ordnas, hur
bokföringssystem läggs upp och hur bokslulshandlingar upprättas),

-   vid fullgörande av nämnda uppgifter särskilt beakta de krav som måste uppställas vid daiorbaserad redovisning,

-   söka kontakt med och fortlöpande samräda med olika branschorganisa­tioner inom näringslivet,

-   hålla sig åjour med utvecklingen av god redovisningssed,

-   utarbeta förslag lill redovisningsnormer i vissa ej lagreglerade frågor,

-   företa de utredningar i övrigt inom redovisningsområdet som kan finnas påkallade.

Som har framhållits i budgetpropositionen är del nödvändigt att förbere­delser på del praktiska planet vidtas på ell tidigt stadium, om den nya lagstiftningen skall få full genomslagskraft redan från början. Del finns behov av information i synnerhet för nytillkommande bokföringsskyldiga. I propositionen om bokföringslag förutsätts också all branschanpassade anvis­ningar och hjälpmedel för bokföringen finns tillgängliga för småföretagarna när bokföringslagen träder i kraft. För all så snabbt som möjligt få igång arbetet med information, anvisningar och föreskrifter är del därför lämpligt atl de arbetsuppgifter nämnden skall få fullgörs före den I juli 1976 av en särskild kommitté. Jag förordar därför atl sakkunniga nu tillkallas för atl fullgöra dessa arbetsuppgifter.

Kommitténs sammansättning bör vara densamma som nämndens. Till sekreterare åt kommittén bör om möjligt utses den som kan förväntas bli chef för nämndens kansli.

Kommitténs arbete bör främst inriktas på frågor som sammanhänger med näringsidkarnas anpassning lill den nya bokföringslagen. 1 samråd med branschorganisationer och myndigheter bör sålunda bl. a. underlag för kursverksamhet las fram samt beskrivning av förenklade bokföringsruliner och blanketter för företag med olika storlek och verksamhet utarbetas.

De sakkunniga bör vidare närmare utreda bokföringsnämndens arbets­former saml i övrigt la upp frågor som berör nämndens verksamhet.

 

Delll Ju:7    Skr 1976/77:103                                      22

7. Lagstiftningen om förmögenhetsbrott

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för jusliliedepanemenlel, statsrådet Geijer, anför.

Bestämmelserna om förmögenhelsbroll fick sitt nuvarande innehåll i huvusak genom 1942 års partiella straffrättsreform av 1864 års strafflag. Denna reform byggde på ell förslag (SOU 1940:20) som hade utarbetats av straffrältskommillén under 1930-lalel. Bestämmelserna om förmögenhets-brotten fördes sedan i stort sett oförändrade över från slraffiagen lill brottsbalken (BrB) och återfinns nu i dess 8 kap. (stöld, rån och andra lillgreppsbroll), 9 kap. (bedrägeri och annan oredlighet), 10 kap. (förskingring och annan trolöshet), 11 kap. (gäldenärsbroti), samt 12 kap. (skadegörelsebrotl).

Förmögenhelsbrollen intar en central plats i straffrättssystemet och dominerar bland brollsbalksbrolten. Av de ca 39 000 personer som år 1974 dömdes lill påföljd för broilsbalksbroll (utom fylleri och förargelseväckande beteende) var det i ca 27 000 fall fråga om förmögenhelsbroll.

Av de för brottsbalksbrolt dömda personerna erhöll 5 752 frihetsberövande påföljd (fängelse, ungdomsfängelse eller internering). 3 214 av dem hade begått förmögenhelsbroll.

10 490 personer dömdes lill villkoriig dom eller skyddslillsyn. Av dem hade 8 825 begått förmögenhelsbroll.

17 895 personer dömdes lill böter. Av dem hade 11 146 begått förmögen­hetsbrott.

Nämnas bör också all år 1974 meddelades åtalsunderiåtelse för 14 337 personer som hade förövat brottsbalksbrolt (utom fylleri och förargelseväck­ande beleende). I 13 131 fall var del fråga om förmögenhelsbroll.

De centrala förmögenhetsbrotten i BrB indelas i regel i tre grader, en för medelsvåra fall (fängelse i högst tvä år), en för grova fall (fängelse i minst sex månader och högst sex år) saml en för ringa fall (böter eller fängelse i högst sex månader). De praktiska konsekvenserna av denna uppdelning av brotten hänger givetvis samman med hur man i broltsbeskrivningarna och i rättstillämpningen fördelar brotten mellan de olika graderna. En undersök­ning av rättstillämpningen såvitt gäller stöld-, bedrägeri- och förskingrings-brott visar att en betydande andel av brotten bedöms vara så kvalificerade all de hänförs till graden för grova fall och sålunda bedöms efter den strängaste straffskalan. Detta framgår av följande uppställning avseende de personer som dömdes till påföljd för brott år 1974.

 

 

Stöld

Bedrägeri

Förskingring

Ringa brott

4 482

1204

39

Medelsvårt brott

4 152

1672

290

Grovt brott

4 780

1 157

61

Det torde inte råda någon tvekan om att straffrättskommiltén under sitt arbete med den senaste genomgripande reformen på förmögenhetsbrottens område utgick från delvis andra förutsättningar, behov och villkor än dem som råder i dagens samhälle. Den sociala och ekonomiska utvecklingen har medfört ändrade levnadsbetingelser förde flesta människor. Jag behöver bara peka på den allmänna välståndsutvecklingen, strukturförändringen inom handel och näringsliv, utbyggnaden av försäkringsväsendet och det social-

 

23                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:7

politiska reformarbetet.

Man måste vidare beakta atl samhällslivels omdaning på olika områden har medfört förändringar också beträffande arten och omfattningen av skilda förmögenhelsbroll. Della gäller inte bara i fråga om förutsättningarna och motiven för att begå sådana brott ulan även sättet för brottets förövande. Nya gärningsiyper har skapats i takt med utvecklingen. Del kan som exempel räcka all nämna den nya typ av brott som direkt kan sällas i samband med handelns omstrukturering från mindre butiker lill varuhus och slora självbeljäningsbutiker, den brollsiighet som uppkommit genom spridningen av checkkonion, kreditkort o. d. saml den brottslighet som förbinds med automat- och datamissbruk.

Den sociala och ekonomiska utvecklingen liksom en ökad kriminalpolitisk medvetenhet måste också antas ha medfört vissa förändringar i den allmänna synen på förmögenhelsbrollen. När del galleri, ex. stöld slår del dock klart all man lika litet nu som tidigare kan acceptera ett sådant brott, även om stölden förr ofta fick betydligt allvarligare skadeverkningar än i dag och ibland ledde till förödande konsekvenser för offret.

Det är olika skyddsintressen som i dagens samhälle bär upp behovet av kriminalisering av stöld och vissa andra förmögenhelsbroll. Den enskilde bör åtnjuta skydd mot sådana angrepp som kan drabba hans integritet, hem, miljö, arbetsplats osv. Den ekonomiska förlust som följer av ett förmögen­helsbroll kan visseriigen i och för sig kompenseras, t. ex. försäkringsvägen, men brottet kan dessutom föra med sig annat obehag och lidande som inte går att ersätta. Det finns också ell intresse att skydda samhällets ekonomiska funktioner i stort och framhäva behovet av samhällssolidarilel hos medbor­garna. För all inte systemet skall sällas ur spel måste medborgarna kunna lila på varandra.

Man kan alltså inte räkna med någon radikal förändring i den allmänna inställningen till kriminaliseringen av förmögenhelsbroll. Alltjämt bör gälla all de grundläggande normema - respekten för annans egendom, skyldig­heten atl göra rätt för sig i handel och vandel osv. - skall ha fast förankring i samhället. En markant förändring har däremot skett i den allmänna synen på lagöverträdarna. Kriminologisk och beleendevelenskaplig forskning har här lämnat viktigt bakgrundsmaterial. Genom den kriminalpoliliska debatten i massmedia och inom folkrörelserna m. m. har kunskaperna om lagöverträ­darnas problem breddats. Därmed har också skapats ökad förståelse och förutsättningar för en social integration som man nog var ganska främmande för vid den tidpunkt då straffrättskommitténs förslag lades fram och genomfördes.

Vad särskilt gäller utvecklingen inom kriminalvården finns skäl erinra om den förstärkning och effektivisering av frivården som har ägt rum under senare lid. 1 kombination med en fortsatt utbyggnad av samhällets övriga hjälpinsatser när del gäller hälsovård, utbildning och socialt kuralivt stöd m. m. har detta medfört all påföljder som innebär kriminalvård i frihet -främst skyddslillsyn - efler hand har fått en allt större betydelse som alternativ lill fängelse eller andra frihetsberövande påföljder.

I della sammanhang bör också nämnas den utvecklingstrend som har inneburit all den brottsförebyggande verksamheten över huvudtagel har kommit all tillmätas allt större belydelse. Ökad insatser görs på alla hålla i samhället för atl förhindra uppkomsten av brottstillfällen och motverka atl människor hamnar i kriminalitet. En fortsatt satsning på och samordning av de brottsförebyggande insatserna på olika områden och nivåer bör kunna

 

Delll Ju:7    Skr 1976/77:103                                      24

bidra lill all bl. a. förmögenhelsbrollen hålls tillbaka.

All del kriminaliserade området enligt vad jag nyss har sagt synes böra bestå i huvudsak oförändrat och alt användningen av andra påföljer än frihetsberövanden har ökat innebär dock inte alt utrymme saknas för en reform av lagstiftningen om förmögenhelsbroll. Reglerna om dessa brott är som tidigare har nämnts till slora delar ell resultat av straffrällskommiiténs arbete på 1930-lalei. I vikliga delar går bestämmelserna tillbaka på äldre lagstiftning. Del gäller bl. a. principerna för bestämmandet av siraffvärde-gränserna och kvalifikationerna för slraffbarhetsgraderingen. De straffrätts­liga värderingar som ligger bakom lagstiftningen om förmögenhetsbrotten måste också i flera hänseenden numera anses som föråldrade och vara mindre väl anpassade till förhållandena i del moderna samhället.

En av brottsförebyggande rådet tillsatt arbetsgrupp för kriminalpolitiska frågor avgav år 1974 en rapport (1974:2) Kriminalpoliiiskt utvecklingsarbete. Enligt de riktlinjer som arbetsgruppen därvid drog upp och som rådets styrelse senare anslöt sig lill bör på del kriminalpolitikens område vara en primär uppgift all se över lagstiftningen om förmögenhelsbroll. 1 en i maj 1975 avgiven ny rapport (1975:3) Förmögenhelsbrollen - Riktlinjer för en översyn, har arbetsgruppen lagt fram närmare underlag för direktiv till en sådan utredning. Rådets styrelse har i skrivelse lill regeringen anslutit sig lill de synpunkter som gruppen har framfört angående behovet av och riktlin­jerna för en översyn av lagstiftningen om förmögenhelsbroll.

Nyligen har vissa begränsade lagändringar på förmögenhetsbrottens område beslutals eller föreslagils. Sålunda har riksdagen på grundval av regeringens prop. 1975/76:42 beslutat ändringar i BrB:s bestämmelser om grov stöld, rån m. m. Vidare har regeringen i prop. 1975/76:82 lagt fram förslag lill ändringar i BrB:s bestämmelser om gäldenärsbroti. Som jag återkommer lill i del följande utgör ändringarna i fråga om såväl grov stöld och rån som gäldenärsbrotlen ell led i strävandena atl anpassa lagstiftningen till de värderingar och behov som gör sig gällande på kriminalpolitikens område i dagens samhälle.

Vid en samlad översyn av lagstiftningen om förmögenhelsbroll är del betydelsefullt atl sätta in de straffrättsliga åtgärderna mot dessa brott i ell vidare kriminalpoliiiskt sammanhang och atl jämföra straffvärdet hos dessa brott med del som gäller andra brottskategorier, särskilt de s. k. moderna brotten, t. ex. skatte- och valutabroll, trafikbrott, illegal narkotikahantering, brott mot miljö- och nalurvårdsintressen, bortl mot bestämmelser om arbetarskydd och andra bestämmelser på arbetslivets område. Men också brott av traditionell natur - t. ex. misshandel och andra brott mot person -förtjänar därvid uppmärksamhet. Vid sådana jämförelser slår del enligt min mening klart att fbrmögenhetsbrotten i nuvarande lagstiftning och rättstill-lämpning generellt sett tillmäts ett förhållandevis alltför högt slraffvärde.

Mot bakgrund av det anförda anser jag all en översyn av lagstiftningen om förmögenhelsbroll nu bör komma lill stånd. Jag förordar alt särskilda sakkunniga tillkallas för atl göra denna översyn. Utredningen bör inriktas på alt anpassa lagstiftningen på della område lill del moderna samhällets värderingar. Häri ingår atl ompröva nuvarande straffvärdegränser och siraffbarhetsgrader.

Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara all bestämmelserna om förmögenhelsbrollen liksom hittills skall utgöra en avgränsad del av brottsbalken. Den inledningsvis redovisade systematiken för brottens uppdelning i skilda kapitel för stöld, rån och andra lillgreppsbroll (8 kap.).

 

25                     Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:7

bedrägeri och annan oredlighet (9 kap.), förskingring och annan trolöshet (10 kap,), gäldenärsbroti (11 kap.) och skadegörelsebrotl (12 kap.) bör om möjligt behållas.

En viktig uppgift för de sakkunniga bör vara atl undersöka om förutsäll­ningar finns för en allmän sänkning av slraffnivån för förmögenhelsbrollen så all dessa från straffvärdesynpunkl bättre anpassas lill annan brollsiighet. Det är vidare angelägel all väsentligt minska utrymmet för vad som skall hänföras lill grova och kvalificerade brott. 1 stället bör tillämpningsområdet för medelsvåra och ringa brott vidgas. Vad särskilt gäller gränsdragningen mellan ringa brott och medelsvära brott med utgångspunkten främst i berörda ekonomiska värden synes de sakkunniga bl. a. ha anledning överväga om inte gränsen med hänsyn bl. a. lill penningvärdeförändringen bör kunna sällas betydligt högre än som sker i nuvarande praxis. Även andra möjligheter all åstadkomma en efler nuvarande förhållanden mera lämpligt avpassad gränsdragning mellan normala och ringa fall av nu aktuella brott bör undersökas. Delsamma gäller del straffbara områdets nedre gräns.

Till ledning för bedömningen av vad som skall anses utgöra grova förmögenhelsbroll anges i lagen olika omständigheter som domstolarna skall särskilt beakta. Dessa exempel på kvalifikalionsgrunder har i praktiken kommit all uppfattas som avgörande för bedömningen i de enskilda fallen. Skall man kunna åstadkomma en väsentlig begränsning av utrymmet för grova förmögenhelsbroll, ligger del därför närmast lill hands alt inskränka dessa kvalifikationer. Ett sleg i denna riktning har tagits genom den nyligen beslutade ändringen i BrB:s bestämmelser om grov stöld. Ändringen innebär bl. a. all inbrott utesluts som självständig kvalifikalionsgrund för grov stöld. De sakkunniga bör fortsätta på denna väg och inrikta sig på all söka precisera området för grova brott till sådana omständigheter vilka medför att brottet måste behandlas som sä kvalificerat och så allvariigt all det bör tillmätas ett särskilt högt straffvärde.

I den tidigare nämnda rapporten med vissa riktlinjer för en översyn av förmögenhelsbrollen har brottsförebyggande rådets kriminalpoliliska arbets­grupp med utgångspunkt i nyss angiven målsättning gjort en närmare genomgång av de aktuella brotten och i anslutning därtill redovisat sina synpunkter på de kriterier som bör kunna ställas upp för alt åstadkomma en lämplig avgränsning av de gärningar som sålunda skall hänföras till den strängaste straffskalan. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig lill de övervä­ganden som redovisas där. Rapporten bör därför enligt min mening kunna tjäna som en värdefull utgångspunkt för de sakkunnigas arbete. Jag utesluter emellertid inte alt de sakkunniga på skilda punkter kan ha anledning all överväga även andra lösningar för all del nu aktuella målet skall uppnås.

Om utrymmet för vad som skall hänföras till grova förmögenhelsbroll enligt nyss angivna riktlinjer blir kraftigt beskuret och reserverat för brott med mycket högt slraffvärde, kan del inte komma i fråga annat än all även i fortsättningen låta enbart fängelse ingå i straffskalan för dessa brott. F. n. är straffet för grov stöld, grovt bedrägeri och grov förskingring fängelse i högst sex år och lägst sex månader.

Mot bakgrund av erfarenheterna om de frihetsberövande påföljdernas övervägande negativa verkningar är del i dag som tidigare har nämnts en given kriminalpolitisk linje atl försöka begränsa användningen av dessa påföljder och då i synnerhet de långa straffen. Fängelse som avser längre lid än två år utgör ett mycket långt frihetsberövande, även om man beaktar möjligheterna lill villkoriig frigivning. Så långt straff bör ådömas endast för

 

Del 11 Ju:7   Skr 1976/77:103                                    26

bron av synneriigen allvarlig art. Vid förmögenhelsbroll torde det endast undanlagsvis finnas anledning all använda sådana allvarliga straff Del kan gälla vissa särskilda broltskaiegorier, t. ex. rån och utpressning eller vid organiserad brottslighet.

Mot denna bakgrund bör de sakkunniga som tidigare har nämnts undersöka förutsättningarna för att generellt sänka straffsatserna för de grova förmögenhelsbrollen. Särskilt bör undersökas om det finns anledning alt liksom hittills föreskriva vissa minimislraff. De sakkunniga bör vid över­synen sträva efler all åstadkomma ell enhetligt system.

En sänkning av straffsatserna för grova förmögenhelsbroll för naluriigen med sig krav på anpassning av straffsatserna för de medelsvåra centrala och sekundära förmögenhelsbrollen liksom de ringa brotten. Riktlinjen bör här vara all normalfallet av förmögenhelsbroll skall uppta såväl böter som fängelse i straffskalan. 1 dessa fall torde det visserligen ofta finnas förutsält­ningar att bestämma påföljden till kriminalvård i frihet, eventuellt i kombination med ett bötesstraff. När ell medelsvårt förmögenhelsbroll ligger nära gränsen lill ringa brott, kan del dock i vissa fall vara motiverat atl stanna vid enbart böter. Ett bötesstraff kan, särskilt vid gärningar som begås för vinnings skull, vara en väl så kännbar reaktion som annan påföljd.

De sakkunniga bör konsekvent sträva efler alt tilldela förmögenhets-brotten särskilda straffsats för ringa brott. Därvid bör uppmärksammas också brottstyper som f n. saknar denna siraffbarhelsgrad. Straffsatsen för ringa brott bör vara böter. Därmed markeras all dessa brott generellt sett bör tillmätas ett jämförelsevis ringa straffvärde, atl förutsättningar bör finnas all handlägga dem i förenklade former och all vidgat utrymme bör finnas för ålalsreslriklioner. Ell bibehållande av kriminaliseringen för ringa brott innebär inte all rättsapparaten måste kopplas in i varje särskilt fall. Bland de mindre brotten finns otvivelaktigt sådana relativt obetydliga överträdelser där förutsänningar bör finnas all avslå från slraffrätlslig reaktion.

En allmän förskjutning nedåt av siraffvärdegränserna för förmögenhets-brotten aktualiserar vissa straffprocessuella frågor. Vissa institut i rättegångs­balken knyter nämligen an lill de straffsatser som har bestämls för brotten -det gäller t. ex. bestämmelser om domstolens sammansättning, strafföreläg­gande, ålalsreslriklioner och processuella tvångsmedel. Dessa frågor utreds f n. på skilda håll och utredningsarbetet kan väntas leda lill lagstiftning i olika hänseenden under den tid de sakkunniga arbetar. De sakkunniga bör emellertid överväga om en straffrättsreform efter angivna riktlinjer kräver ytteriigare ändringar i straffprocessuelli hänseende.

Bortsett från kriterierna för de olika straffbarhetsgraderna och straffsat­serna bör del inte vara någon huvuduppgift för de sakkunniga alt föreslå ändringar i den straffrättsliga uppbyggnaden av de särskilda brotten. Som tidigare har nämnts kan det dock finnas anledning för de sakkunniga alt pröva behovet av närmare precisering eller avgränsning av de för olika brott gällande rekvisiten i samband med all siraffvärdegränserna dras upp.

I den kriminalpoliliska debatten har frågan också väckts om de nuvarande brollsrekvisiten verkligen läcker alla former av straffvärda beteenden på del ekonomiska området vilka blivit möjliga som en följd av förändringar i samhället. Här avses då sådana beteenden som innebär att någon begagnar olillböriiga medel i affärsverksamhet eller vid ingående av avtal eller annars vid ekonomiska transaktioner. Det kan t. ex. vara fråga om utnyttjande av ena partens underiäge för all därmed kunna göra en obehörig vinst.

Behovet av vidgad kriminalisering av ekonomiska brott har utretts i

 

27                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:7

Danmark och Norge. Förslag har lagts fram om införande av nya straffbe­stämmelser och om ändring av nu gällande slraffbud. Förslaget innebär bl. a. alt straffansvaret för bedrägeri vidgas lill atl avse gärningar förövade av oaktsamhet. I Norge föreslås delsamma ske också när del gäller ocker. Genom ett sålunda utvidgat straffansvar skulle bättre förutsättningar finnas för atl kunna ingripa mot de personer som verkar i bakgrunden, ofta som finansiärer av brottslig verksamhet, och därefter skördar vinster av brotten. 1 detta syfte diskuteras också i de danska och norska utredningarna möjlig­heten all införa en generalklausul på förmögenhetsbrottens område, vilken för svenska förhållanden skulle närmast svara mot den civilrältsliga gene­ralklausulen i 33 § avtalslagen. De danska förslagen har nyligen lett till lagstiftning.

De problem som har aktusliserals i de danska och norska ulredningsför-slagen bör i vårt land i första hand kunna lösas på annat sätt än genom kriminalisering. Redan nu förekommer skärpt reglering och kontroll inom t. ex. fastighets- och hyresrätten, bolags- och föreningslagsliftningen saml bakväsendei. Det finns anledning alt fortsätta utbyggnaden på civilrältslig och förvallningsrällslig väg av denna konirollapparal, så atl otillbörliga affärstransaktioner förhindras.

Därmed utesluts inte alt man noga bör följa utvecklingen även från slraffrätlslig utgångspunkt. De sakkunniga bör sålunda vid sin översyn av förmögenhelsbrollen vara oförhindrade att med anledning av nya erfaren­heter ta upp frågan om ändringar eller tillägg lill BrB:s bestämmelser om förmögenhelsbrollen. Enligt min mening finns det därvid redan anledning atl speciellt uppmärksamma straffbestämmelserna om bedrägeri och ocker. De förutsättningar som nu gäller för slraffbarhel kan ibland medföra all straffansvar kan utkrävas endast hos den gärningsman vars olillböriiga agerande sker öppet (t. ex. i en bedrägerisiluation) medan de personer som håller sig i bakgrunden och träder in försl på ell senare stadium kan gå fria. De sakkunniga bör också pröva om behov och förutsättningar finns all införa en allmän sirafföeslämmelse om ansvar för efterföljande medverkan. En bestämmelse om delta skulle i så fall inbegripa vissa förfaranden som inte läcks av nuvarande bestämmelse om s. k. fordringshäleri i 9 kap. 6 § BrB. En straffrättslig generalklausul torde däremot knappast ha någon funktion atl fylla i vårt land mot bakgrund av övriga sanklionsmöjligheter som slår till samhällets förfogande och som jag har berört i del föregående.

1 delta sammanhang uppkommer bl. a. också frågan om behovet av Slraffrätlslig reglering av s. k. datamissbruk. I allt större utsträckning kommer maskinella hjälpmedel såsom datorer m. m. lill användning inom olika verksamhetsområden bl. a. för kontroll, bokföring och överföring av medel. Därmed har öppnats tekniska möjligheter för brottslig verksamhet av delvis ny art. 1 många fall bör nu gällande straffbestämmelser kunna tillämpas på de förfaranden som del här kan vara fråga om. Odiskutabelt står vi emellertid inför en utveckling som kan behöva mötas genom nya eller ändrade straffbestämmelser. Det bör vara en uppgifl för de sakkunniga all närmare uppmärksamma hithörande problem. Jag vill slutligen framhålla atl innehållet och omfattningen av en vidgad kriminalisering av dalamissbruk påverkas av hur kontroll- och säkerhetsfrågorna löses. De sakkunniga bör i della hänseende samråda med datasamordningskommitten (Fi 1971:03).

 

DelIIJu:8   Skr 1976/77:103                                       28

8. Kriminalvårdsstyrelsens organisation, m. m.

Beslul vid regeringssammanträde 1976-05-20. Departementschefen, statsrådet Geijer, anför.

Kriminalvårdsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden om kriminalvård. Styrelsen, som fr. o. m. den 16 februari 1976 är lokaliserad lill Norrköping, är chefsmyndighet för regioncheferna, kriminalvårdsanslal­lerna, de allmänna häktena och skyddskonsuleniorganisalionerna. Styrelsen tillhandahåller personal och annan service för den verksamhet som bedrivs av kriminalvårdsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och internerings-nämnden. Styrelsen tillhandahåller lill vissa delar även personal och annan service till övervakningsnämnderna.

Kriminalvårdsstyrelsen leds av en styrelse. Styrelsen beslår av en general­direktör, som är styrelsens ordförande, och minst sex andra ledamöler, som regeringen utser. Sedan regeringen den 13 november 1974 förordnal att kungörelsen (1974:224) om personalföreirädare i statlig myndighels styrelse m. m. skall äga tillämpning på kriminalvårdsstyrelsen, ingår även två personalföreirädare i styrelsen.

Kriminalvårdsstyrelsen är under generaldirektören och överdirektören organiserad på två avdelningar, vård- och lillsynsavdelningen saml arbels-och utbildningsavdelningen, två byråer, personalbyrån och ekonomibyrån, saml ett antal enheter. Av dessa bildar organisationsenheten och sysiemen-helen en central planeringsgrupp. Övriga enheter är juridiska enheten, utvecklingsenheten, personalulbildningsenhelen, revisionskoniorel samt gruppen för genomförande av kriminalvårdsreformen.

Kriminalvårdsstyrelsen fick i huvudsak sin nuvarande organisation genom beslul av 1969 års riksdag (prop. 1969:1, bil. 4, s. 61, SU 2, rskr 2). Omorganisationen var påkallad bl. a. av införandet av ett nytt informations­system inom rättsväsendet (Rl) saml en omläggning av kriminalvårdsverkeis kamerala organisation med en betydande centralisering till styrelsen av löneuiräkning och löneutbetalning. Utöver en anpassning av organisationen till de omlagda arbetsrutinerna skulle genom omorganisationen kriminal­vårdsverkeis slora planerings- och utvecklingsfrågor bli personalmässigt tillgodosedda.

Kriminalvården har under senare år varil föremål för slora förändringar. Genom 1973 års kriminalvårdsreform har ett ny tit anstallssysiem med delvis ändrade ledningsförhållanden inrättats. Därtill kommer ell ändrat regionall system med ett ökat antal regionala myndigheter. Frivårdens resurser har förstärkts i betydande omfattning men samtidigt har frivården fåll la emot ell ökat antal dömda personer. Beläggningen på anstalterna har sjunkit men anstallsklienlelel har p. g. a. elt ökat alkohol- och narkotikamissbruk bland de intagna krävt ökade resurser. Utvecklingen har också lett lill en förändring av de intagnas möjligheter till sysselsättning.

Mot bakgrund av del anförda bör kriminalvårdsstyrelsens organisation nu bli föremål för en översyn. Eftersom organisationen bör anpassas till de förändringar som under senare tid skett i kriminalvårdens verksamhet bör översynsarbeiei även omfatta andra frågor om organisation och verksam­heten inom kriminalvården som kan aktualiseras underarbetet. Översynen bör ulföras av en organisationsskommillé som bör biträdas av kriminalvårds­styrelsen och statskontoret. I organisationskommittén bör förutom represen­tanter för de båda verken ingå även företrädare för justitiedepartementet och berörda personalorganisationer.

 

29                      Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:9

9. Isolering inom kriminalvården

Beslul vid regeringssammanträde 1976-05-20. Departementschefen, statsrådet Geijer, anför.

Lagen (1974:203)om kriminalvård i anstalt (KvaL) bygger på principen all de intagna under anslaltsvistelsen skall få umgås med andra intagna. Inlagen skall sålunda arbela tillsammans med andra intagna och får under fritiden i den utsträckning han önskar vistas tillsammans med andra intagna (17 §). 1 vissa i lagen särskilt angivna fall kan emellertid gemenskapen mellan intagna begränsas. Dessutom måste av säkerhets- och personalskäl de intagnas gemenskap begränsas nattetid på slutna anstalter.

I en nyligen lill riksdagen avlämnad proposition (prop. 1975/76:165) föreslås vissa inskränkningar i de nuvarande möjligheterna all avskilja inlagen från gemenskapen med andra intagna. Sålunda föreslås atl isolerings-straffet (47 § första stycket 2) las bort, liksom bestämmelsen om avskildhet i samband med behandlingsutredning (19 §). Vidare begränsas möjligheterna alt hålla inlagen i avskildhet under utredning av disciplinärenden (50 ij). Beträffande tillämpningen av de nu gällande bestämmelserna om avskildhet och skälen lill de föreslagna inskränkningarna hänvisar jag lill propositio­nen.

Om förslagen genomförs kvarstår ändå vissa möjligheter all tvångsvis hålla intagna avskilda/rån varandra. Om del är nödvändigt med hänsyn lill rikets säkerhet, föreliggande fara för inlagens eller annans säkerhet lill liv eller hälsa eller för allvarlig skadegörelse på anstaltens egendom eller för all hindra all inlagen utövar menligt inflytande på andra intagna, får intagen sålunda hållas avskild från andra intagna (20 § första stycket). I fråga om vissa särskilt beskrivna kategorier rymningsbenägna intagna som ådömls frihetsberö­vande påföljd i lägst två år för brottslighet av särskilt allvarlig karaktär gäller vidare all sådan inlagen får hållas avskild från andra intagna, om del kan befaras all han planlägger rymning eller annan planlägger fritagningsförsök och avskildheten är nödvändig för all hindra att sådan plan sätts i verkel (20 t; andra stycket). Inlagen som uppträder våldsamt eller som är påverkad av alkoholhaltiga drycker eller annat berusningsmedel får tillfälligt hållas avskild från andra intagna så länge det är nödvändigt för att betvinga det våldsamma uppträdandet eller tills påverkan har upphört (23 § i dess föreslagna lydelse). Till skydd för den intagne har i 22 och 23 §§ meddelats vissa bestämmelser rörande läkares medverkan och prolokollföring vid handläggning av frågor om avskildhet enligt 20 och 23 §§. Vidare skall enligt 20 § beslul om avskildhet i de i paragrafen avsedda fallen omprövas så ofta anledning föreligger därtill, dock minst en gång i månaden. Rörande verkställigheten av avskildhet enligt 20 § är föreskrivet all den intagne skall erhålla sådan lättnad i avskildheten som kan ske ulan olägenhet (21 §).

Under utredning av disciplinärende får inlagen tillfälligt hållas avskild från andra intagna i den mån del är oundgängligen nödvändigt för atl syftet med utredningen inte skall äventyras. Åtgärden får inte i något fall beslå längre än fyra dagar. Den intagne skall erhålla lättnad i avskildheten som kan ske ulan olägenhet (50 § i dess föreslagna lydelse). Bestämmelser om handläggningen av disciplinärende finns i 51 §. Bl. a. ges föreskrifter om förhör, läkares yttrande och protokoll.

Som framhålls i prop. 1975/76:165 (s. 12) spänner de olika formerna av avskildhet över en myckel vid skala. I extrema fall kan inlagen avskiljas från

 

Delll Ju:9   Skr 1976/77:103                                       30

andra intagna och beläggas med fängsel, om andra medel visar sig otillräck­liga för all betvinga våldsamt uppträdande av honom och säkerheten oundgängligen kräver del. En mera normal avskildhet innebär att den intagne på vanligt sätt har tillgång till böcker, tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning under frilid. Han får la emot besök utifrån eligl vanliga regler och anslallspersonalen har skyldighet att i ökad utsträckning hålla kontakt med honom för atl kompensera det bortfall av umgänge med andra intagna som avskildheten innebär. Av särskild betydelse är de lättnader, som om möjligt skall äga rum i fall då någon hålls i avskildhet som skyddsåtgärd (20 §). Sådana lättnader innebär ofta atl den avskilde får arbeta och tillbringa fritiden tillsammans med annan inlagen. Samsillning före­kommer också under utredning i disciplinärenden, i den mån del kan ske ulan att utredningen försvåras. Slutligen kan nämnas all man ibland begränsar rätten för de intagna på viss avdelning all umgås med intagna på andra avdelningar. Sådana begränsningar motiveras av atl de intagna på avdelningen t. ex. är särskilt flyktbenägna eller har visat sig dominera andra intagna på ett otillböriigi sätt. Sistnämnda begränsningar omfattas emellertid inte av KvaL:s bestämmelser om avskildhet.

De olika former av ivångsmässig avskildhet som regleras i KvaL, behandlades ingående av justilieulskottet i samband med riksdagsbehand­lingen av lagförslaget (JuU 1974:2 s. 48,49 saml 52 och 53). Med anledning av motionsyrkanden om all isolering borde avskaffas eller begränsas i ännu större omfattning uttalade ulskoltel bl. a. alt utskottet - med tanke på atl isolering kan innebära betydande risker för allvariiga skadeverkningar för den som drabbas därav - var i princip starkt negativt inställt till isoleringsätgärder. Innan de tillgreps borde man enligt utskottets mening i största möjliga utsträckning på andra vägarsöka komma lill rätta med de missförhållanden som kunde aktualisera isolering. Förhållandena inom anstalterna ansågs emellertid av utskottet på närmare anförda skäl vara sådana atl man i praktiken inte kunde avslå från isolering som ett yttersta medel. Uiskollel avstyrkte därför bifall lill motionsyrkandena. Samtidigt underströk ulskoltel i olika sammanhang viklen av all stor restriktivitet iakttas vid tillämpningen av bestämmelserna om isolering och atl i göriig mån mindre ingripande åtgärder försl noggrant övervägs. Mot bakgrund av utskottets nu skildrade negativa inställning lill isoleringsätgärder uttalade sig ulskoltel för en utredning av verkningarna av isolering inom kriminalvården och om möjligheterna att ersätta isolering med andra åtgärder. Del borde överlåtas ål Kungl. Maj:t all meddela närmare anvisningar för utredningsarbetets bedrivande. Med anledning av bl. a. ell motionsyrkande om en skyndsam utredning rörande medverkan av lekmän vid användning av isoleringsät­gärder uttalade utskottet atl en ökad insyn i enlighe imed motionärernas önskemål skulle vara av stort värde inte enbart för de intagna ulan även för anslallspersonalen. En närmare undersökning av hithörande frågor syntes utskottet vara väl motiverad. Även i della hänseende borde del enligt utskottets mening övertalas ål Kungl. Maj:l alt besluta om formerna för utredningens bedrivande. Riksdagen godkände utskottets betänkande (rskr 1974:99).

1 sammanhanget vill jag erinra om att riksdagen nyligen har antagit en lag om behandlingen av häktade och anhållna m. fl. (prop. 1975/76:90, JuU 1975/76:31, rskr 1975/76:236). Lagen innehåller bl.a. bestämmelser som skall möjliggöra en ökad gemenskap för denna kategori av intagna. Ytterli­gare överväganden rörande behandlingen av häktade görs av häkiningsui-

 

31                      Kommittéer: Justitiedepartementet   Del II Ju:9

redningen (Ju 1974:17).

Prop. 1975/76:165 innehåller förslag lill åtgärder som bör kunna bidra verksamt lill all begränsa användningen av isoleringsätgärder vid kriminal­vårdens anstalter. Samtidigt är det tydligt alt man därmed inte löst alla problem som har föranlett önskemålen om en översyn av reglerna om intagnas gemenskap och avskildhet. Jag förordar därför all en kommitté nu lilkallas med uppgift atl utröna huruvida man genom tillskapande av andra åtgärder, t. ex. förebyggande åtgärder eller nya former av skyddsåtgärder, kan helt undvara eller i varje fall i ännu högre grad än vad som är fallet nu begränsa isoleringen inom kriminalvården.

Som framgår av vad jag tidigare har anfört kan begränsningar i den allmänna gemenskapen vid kriminalvårdsanslallerna förekomma av olika skäl och i olika former. I flertalet av dessa fall är del helt oegeniligl all tala om isolering i den bemärkelse man normall lägger i della ullryck. Del rör sig som jag tidigare har anfört t. ex. ofta om mycket korta perioder varunder den intagne har möjlighet lill kontakt med personal och tidvis också andra intagna genom s. k. samsillning. Han har också tillgång lill radio, tidningar och böcker. Inlåsning nattetid har vid sidan av andra orsaker också lill syfte alt bereda den intagne ostörd nallvila.

I sammanhanget bör också uppmärksammas all gemenskapen med andra intagna inte under alla förhållanden upplevs som något positivt av den intagne. I motsats lill vad som gäller utanför anstalten kan den intagne ju inte fritt välja sitt sällskap. I själva verket kan en påtvingad gemenskap för en inlagen innebära alt han riskerar atl utsättas för påtryckningar av skilda slag eller t. o. m. allvarliga övergrepp från andra intagna. Det har exempelvis förekommit att intagna under hot om misshandel tvingats della i smuggling av narkotika till anstalten. Del är mot denna bakgrund man skall se del förhållandel all inte så få intagna utnyttjar möjligheten lill s. k. självvald isolering enligt 18 § KvaL. Bakom en intagens begäran om enrumsarbele enligt denna paragraf ligger ofta rent personliga problem eller konflikter med medinlagna som gör all den intagne inte ser någon annan utväg ur svårigheterna än att söka avskildhet. Med tanke på de risker för skadliga effekter som också en självvald enrumsplacering innebär har emellertid föreskrivits all beaktansvärda skäl skall tala för en sådan placering, innan begäran härom får bifallas.

Del bör ankomma på kommittén att söka finna en definition av isolerings-begreppet och därvid undersöka i vilken utsträckning de former av enrums­placering som tillämpas inom kriminalvården är atl betrakta som isolering i den mening som åsyftas när det uttalas farhågor för atl intagna skall få fysiska eller psykiska men av åtgärden. Kommittén bör i detta sammanhang också klarlägga eventuella skillnader mellan enrumsplacering och inlåsning för viss del av dygnet - t. ex. nattetid.

Kommittén skall vidare söka fastställa vilka nackdelar olika typer av enrumsplacering kan beräknas medföra med hänsyn lill de intagnas anpass­ning i samhället. De bör därvid jämföra dessa nackdelar med de problem som uppstår, om intagna ofta flyttas mellan olika anstalter med åtföljande avbrott i den planerade behandlingen och med ökade svårigheter för den intagne all uppränhålla önskvärda socialal kontakter. Liknande effekter kan också följa av indragna permissioner, utebliven eller avbruten frigång o. d.

Del bör vidare åligga kommittén alt föreslå skyddsåtgärder som kan ersätta olika typer av isolering varvid bör uppmärksammas vad som ovan har framhållits   i   fråga  om  de  negativa   följderna  av  förflyttningar  m. m.

 

Delll Ju:9    Skr 1976/77:103                                       32

Kommittén måste också beakta de förändringar belräffande personalbehov och byggnadsmässiga förhållanden som kan uppslå vid borttagande av isoleringsätgärder.

I sin bedömning bör kommittén också beakta de nackdelar för personalens arbetsmiljö som alternativa förslag kan medföra.

1 den mån kommittén anser all viss möjlighet till isolering skall finnas kvar bör den pröva om inte rättssäkerheten för den intagne kan stärkas ytteriigare. Mot bakgrund av riksdagens uttalande bör sålunda övervägas huruvida isoleringsåtgärder bör beslutas under medverkan av lekmän. En väsentlig fråga är därvid möjligheterna för dessa all få en ökad insyn i denna del av ansiallsarbelel. En annan fråga som bör uppmärksammas i della samman­hang är läkares medverkan vid beslul om isolering.

10. Jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-08-12. Stalsrådel Peterson anför.

Under 1970-lalet har samhället kraftigt ökat sina insatser för all skapa jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetsliv, i hem och familj saml i infiyiande över samhällets utveckling. Dessa insatser utgår från en helhetssyn som innebär åtgärder på ell flertal områden. 1 förgrunden har stått kvinnornas rätt lill förvärvsarbete saml en utbyggd barnomsorg.

Det finns i dag myckel litet kvar av formella bestämmelser som lar sikte på enbart del ena könet. Men erfarenheterna från arbetet för jämställdhet mellan könen i Sverige visar klart all del inte är lillräckligl all ge kvinnor och män samma lagliga rättigheter eller all avskaffa direkt diskriminering. Genom att gå in på enstaka punkter kan man inte åstadkomma en förändring i hela del gamla könsrollsmönslrel. Kvinnornas krav på frigörelse har därför blivit krav på atl samhället skall omdanas så atl alla ges rätt lill meningsfullt arbete under villkor som tillåter gemenskap med vuxna och barn och ell aklivl deltagande i samhällslivet. Del måste bli möjligt för både män och kvinnor att förena familjeliv och förvärvsarbete med samvaro med barnen så alt dessa får trygghet och omvårdnad,

Statsministern tillkallade i slutet av år 1972 fem ledamöler atl ingå i en delegation för att bevaka och utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor. 1 mars 1973 utsågs ett antal företrädare för bl. a. arbetsmarknadens parter och olika kvinnoorganisationer all som experter biträda delegationen. Förutom denna expertgrupp - den s. k. stora delegationen - har delegationen vid sin sida ell antal referensgrupper med företrädare för olika områden av samhällslivet.

Delegationens övergripande uppgift är all fördjupa och utveckla den helhetssyn som skall vara vägledande för regeringens politik för all åstad­komma jämställdhet mellan män och kvinnor. Dess arbete har hiltills haft sin tyngdpunkt förlagd lill frågan om kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Detta harvarit naturligt,eflersom rätten och möjligheterna lill förvärvsarbete utgör en av de viktigaste grunderna för jämställdhet mellan män och kvinnor. Delegationen har därutöver tagit initiativ på flera andra samhällsområden. Sammanfattningsvis kan konstateras atl delegationen arbetar såväl i ell kort som i ell längre perspektiv. I del förra söker man åstadkomma konkreta

 

33                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju:10

resultat på bestämda områden. I del senare perspektivet vill man förändra både individernas och samhällets attityder och skapa en ny syn på manligt och kvinnligt.

Delegationens olika initiativ har bidragit lill den tidvis intensiva debatt i jämställdheisfrågor som har ägt rum under senare år. Denna debatt har förts även i riksdagen, där den bl. a. har gälll frågan i vilka former del nödvändiga utredningsarbetet borde bedrivas. Det har därvid hävdals all del fortsatta jämställdhelsarbetet borde ges en parlamentarisk förankring, antingen så atl jämslälldhelsdelegalionen fick ledamöler från alla partier eller så all en särskild parlamentarisk utredning tillsattes vid sidan av delegationen. Vid 1975/76 års riksmöte ställde sig riksdagen bakom denna principiella uppfatt­ning (InU 1975/76:9, rskr 1975/76:26). Den parlamentariska medverkan i jämställdhelsarbetet som riksdagen sålunda har uttalat sig för bör åstad­kommas genom all en särskild kommitté nu tillsätts.

Kommittén bör- som riksdagen har uttalat - inrikta sig på mera långsiktiga projekt inom jämslälldhelsområdel och på frågor av större principiell räckvidd inom detta. Uppslag lill sådana projekt och exempel på sådana frågor bör kunna hämtas ur de allmänna principer som formulerades lill FN:s kvinnokonferens i Mexico City 1975. Dessa lyder.

-     Ansträngningarna att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor måste vara en del av en allmän strävan efter ekonomisk och social jämlikhet mellan grupper och individer i samhället. De sämst ställda kvinnorna drabbas hårt av kvinnorollens nackdelar, de sämst avlönade, de med kortast utbildning, de mest utslitna, de med minst inflytande i samhället. När dessa kvinnors berättigade krav på rättvisa tillgodoses, uppnås samtidigt större ekonomisk och social jämlikhet och större jämställdhet mellan könen,

-     Alla människors rätt till arbete och egen försörjning måste hävdas. Därför måste kvinnor och män ha rätt lill arbete på samma villkor. Genom arbetslivet och fackligt arbete blir individen också delaktig i samhällets utveckling.

-     Alla människor måste ha räu och möjlighet atl della i besluten om hur samhället ska se ut. Kvinnorna måste ha möjlighet all vara aktiva i politiska och fackliga sammanhang och kunna hävda sina intressen. Så länge så få kvinnor tar aktiv del i den politiska processen är demokratin ofullständig. Då blir också besluten sämre.

-     Jämställdheten mellan könen innebär en ny arbetsfördelning, som grundar sig på solidaritet och jämlikhet i arbetslivet och i hemmen. När kvinnorna har förvärvsarbete och deltar i politisk och facklig verksamhet, måste männen i högre grad än nu delta i skötseln av hem och barn. Del så kallade dubbelarbetet blir när del delas mellan män och kvinnor en tillgång i stället för en börda - en möjlighet till ett rikare och mera varierat liv.

Del ligger i sakens natur all kommitténs arbete, mot bakgrund av dessa allmänt hållna riktlinjer, i första hand måste inriktas på en närmare analys och karlläggning av de olika problemområdena. Därvid bör givetvis tillgängligt forskningsmaterial gås igenom och initiativ las lill nödvändiga komplette­ringar av detta. Ett brett kunskapsunderlag är en väsentlig förutsättning för all arbetet med att bryta ned fördomar och förändra attityder lill manligt och kvinnligt skall lyckas. Inte sällan torde del förhålla sig så att de nämnda attityderna grundläggs redan i de tidiga barnaåren. En följd av della blir all ungdomarnas sludieval och yrkesval görs utifrån en traditionell könsrolls-uppfattning. All ändra della förhällande blir av avgörande belydelse för

3 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Delll Ju:10   Skr 1976/77:103                                     34

jämställdhelsarbetet på sikt.

En fråga som har tilldragit sig särskilt intresse i jämslälldhelsdebaiien under senare år är spörsmålet om del behövs eller är lämpligt med lagstiftning mot könsdiskriminering. På delegationens uppdrag har en rappon (Ds Ju 1975:7) ställts samman i ämnet. Rapporten tar inte ställning i sakfrågan. I en skrivelse lill regeringen har delegationen redovisat sin ståndpunkt. Enligt delegationens uppfattning kunde en lagstiftning snarare försvåra än under­lätta arbetet på alt förbättra kvinnornas ställning i samhället. Delegationen menade atl del fanns andra åtgärder som var bättre ägnade all främja del målet. Som exempel nämnde delegationen en utrensning av bestämmelser i lagar och andra författningar som ensidigt och omotiverat gäller del ena könet.

Rapporten har remissbehandlats. En sammanställning av remissutfallet bör fogas som bilaga lill delta protokoll. Som framgår av bilagan ställde sig flertalet remissinstanser bakom den uppfattning som delegationen hade redovisat.

Jag vill här erinra om all riksdagen med anledning av prop. 1975/76:209 som vilande har antagit förslaget atl lill rältigheiskapitlel i regeringsformen foga en bestämmelse med förbud alt utforma lag eller annan föreskrift så all någon medborgare missgynnas på grund av sill kön. Undanlag härifrån får göras endast om föreskriften utgör led i strävanden all åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.

I samband med behandlingen i riksdagen av regeringens prop. 1975/76:173, med redogörelse för och förslag till åtgärder för att främja kvinnans ställning på den statliga arbetsmarknaden, väcktes motionsvis förslag bl. a. all frågan om lagstiftning borde utredas. I sitt av riksdagen godkända betänkande (1975/76:42) anförde inrikesutskottel bl. a. följande: Svårigheterna atl åstadkomma och i praktiken upprätthålla en effektiv lagstiftning mot könsdiskriminering är uppenbara. Delta bör emellertid inte hindra atl man utreder frågan. Utredningsarbetet bör anförtros den paria­mentariska utredning för jämställdheisfrågor som riksdagen tidigare har uttalat sig för.

1 enlighet med riksdagens beslut bör frågan om en lagstiftning mot könsdiskriminering nu göras lill föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning. Som riksdagen har uttalat, bör uppgiften att göra denna utredning lämnas lill den kommitté som jag tidigare har föreslagit skall tillsättas.

I en skrivelse den 11 juni 1976 har konsumentombudsmannen (KO) pekat på all del f n. saknas lagliga möjligheter all - annat än i mycket begränsad utsträckning - ingripa mot reklam och annan marknadsföring som är diskriminerande med hänsyn lill ras, kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung. KO har därför föreslagit all man utreder möjligheten atl utvidga marknadsföringslagen så att ingripande kan ske mot diskriminerande marknadsföring.

Frågan om könsdiskriminerande reklam har behandlats även i riksdagen. I sitt betänkande (1975/76:61) föreslog sålunda näringsutskottet - med anled­ning av två motioner - all riksdagen hos regeringen skulle begära förslag lill lagstiftning mot sådan reklam. Ulskoltel framhöll alt, även om strävandena atl motverka könsdiskriminering i reklam till väsentlig del måste ta sig uttryck i information och opinionsbildning, så är det önskvärt all del skapas förutsällningar för ingripanden av KO och marknadsdomstolen på området. Riksdagen godtog utskottets förslag (rskr 1975/76:343).

 

35                    Kommittéer: Justitiedepartementet    Del II Ju: 10

Som riksdagen har uttalat, är det önskvärt all - som elt led i de allmänna strävandena all motarbeta könsdiskriminering - skapa förutsättningar för ingripanden även mot könsdiskriminerande reklam. En väg är den som KO har anvisat. En annan väg är all inrymma bestämmelser i ämnet i en allmän lag mot könsdiskriminering. Frågan bör utredas närmare. Uppdraget all göra den utredningen bör lämnas ål den kommitté som jag tidigare har föreslagit skall tillsättas. Vid utredningsarbetet måste självfallet de tryckfrihetsrällsliga konsekvenserna uppmärksammas.

Kommitténs utredningsuppdrag innehåller flera frågor som väl låter sig behandlas var för sig. Jag finner del därför lämpligt att kommittén redovisar resultatet av sill arbete i olika etapper. Jag förutsätter också all kommittén håller kontinuerlig kontakt med andra kommitiéer som arbetar med frågor som berör dem som kommittén har atl behandla. Del ligger i sakens natur alt kontakterna med delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor bör bli särskilt täta. Både delegationen, vars uppgifter ligger fast oförändrade, och kommittén arbetar ju för det gemensamma målet all skapa jämställdhet mellan män och kvinnor.

Det uppdrag som kommittén avses få är omfattande. Jag har inte funnit det varken möjligt eller lämpligt alt här söka precisera uppdraget i alla dess aspekter. Erfarenheterna från kommitténs arbete får visa om de direktiv som jag här har redovisat behöver kompletteras.

Bilaga

REMISSVAR PA PROMEMORIAN (Ds Ju 1975:7) TILL FRÄGAN OM LAGSTIFTNING MOT KÖNSDISKRIMINERING

Inledning

Följande myndigheter och organisationer har yUral sig över promemorian, nämligen Svea hovrätt, socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), skolöverstyrelsen (SÖ), universiletskanslersämbelet (UKÄ), statens avtals-verk, länsstyrelserna i Stockholms och Blekinge län. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Lands­organisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Moderata Samlingspartiets Kvinnoförbund,Centerns Kvin­noförbund, Folkpartiels Kvinnoförbund (FPK), Husmodersförbundel Hem och samhälle, Fredrika-Bremer-Förbundet (FBF), Kooperativa gillesför-bundel och Kooperativa förbundet (KF), Yrkeskvinnors Klubbars Riksför­bund (YRK), Moderata Ungdomsförbundet och Centerns Ungdomsför­bund.

UKÄ har bifogat yttranden från rektorsämbetet och de juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna vid universitetet i Lund, samhällsveten­skapliga fakulteten vid universitetet i Göteborg, juridiska fakulteten vid universitetet i Stockholm och företagsnämnden vid högskolan i Linkö­ping.

 

Delll Ju:10   Skr 1976/77:103                                           36

Inställning i frågan om lagstiftning mot könsdiskriminering

Flertalet remissinstanser har omgärdat sill ställningstagande i denna fråga med olika reservationer. Om man bortser från det kan man dela in remissinstanserna i tre grupper.

För lagstiftning

I denna grupp ingår bara tre remissinstanser, nämligen länsstyrelsen i Stockholms län, FPK och FBF.

Mot lagstiftning

Denna grupp beslår av fjorton remissinstanser, nämligen Svea hovrätt, SÖ, AMS, UKÄ, länsstyrelsen i Blekinge län, LO, TCO, SACO/SR, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Centerns Kvinnoförbund, Kooperativa gillesförbundel och KF, YRK, Moderata Ungdomsförbundet och Centerns ungdomsförbund.

Ställningstagandet av AMS, SACO/SR och Centerns Kvinnoförbund avser bara lagstiftning mot könsdiskriminering på arbetsmarknaden.

UKÄ vill inte utesluta all lagstiftning kan vara befogad i vissa speciella frågor.

Centerns Ungdomsförbund anser all lagstiftning bör komma lill stånd inom vissa områden.

Tar Inte ställning

I denna grupp ingår sju remissinstanser, nämligen socialstyrelsen, statens avialsverk. Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, SAF, Mode­rata Samlingspartiets Kvinnoförbund, Husmodersförbundel Hem och samhälle.

Argument mot lagstiftning

Ett vanligt argument mot lagstiftning mot könsdiskriminering är all erfarenheterna av motsvarande lagstiftning i andra länder är dåliga. Argu­mentet anförs av Svea hovrätt, TCO, Centerns Kvinnoförbund samt Kooperativa gillesförbundel och KF.

Svea hovrätt menar all de utländska erfarenheterna visar all del är svårt all träffa avgöranden som inte medför orättvisa mot del motsatta könet eller stötande resultat av annan art. Hovrätten drar vidare den slutsatsen av erfarenheterna från andra länder atl lagstiftning mot könsdiskriminering är förbunden med svårigheter i bevishänseende. I aktuella fall har det varit svårt alt bevisa aU könsdiskriminering verkligen har ägt rum. Hovrätten visar även på svårigheter beslående i bristande möjligheter atl kontrollera lagens efterievnad.

Även LO lar upp frågan om bevis- och konlrollsvårigheter. LO menar att del krävs en ordentlig kontroll och möjlighet all ingripa för all en lag skall få riklig effekt. Den som utsätts för diskriminering t. ex. vid anställning måste ha möjlighet alt klaga och få rättelse. Del skulle - tror LO - vara svårt all bevisa all jusl den sökandes kön har varil avgörande för all anställning inte kom lill stånd.

 

37                    Kommittéer: Justitiedepartementet   Delll Ju: 10

Flera remissinstanser betonar atl del är en gammal svensk tradition atl arbetsmarknadens parter i första hand själva skall lösa problemen på arbetsmarknaden. Bland dessa remissinstanser är SACO/SR, Sveriges Social­demokratiska Kvinnoförbund och Centerns Kvinnoförbund. SACO/SR och Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund hänvisar i sammanhanget lill arbelsrällskommitléns förslag om vidgad förhandlingsrätt och menar all del innebär ökade möjligheter all ingripa mot diskriminerande personalpolitik. SACO/SR utgår från all del inom några få år på de flesta arbetsplatser finns personalgrupper med inflytande på anställnings- och befordringspolilik och menar alt dessa gruppers arbete bör studeras ur jämsiälldheissynpunkt. 1 sammanhanget ställer Socialdemokratiska Kvinnoförbundet som mål upp eU central avtal för all främja jämställdhet.

Några remissinstanser behandlar frågan om effekten av normgivning när del gäller all komma lill rätta med könsdiskriminering. UKA anser all den diskriminering som förekommer har sin grund i sådana sociala och kulturella faktorer som knappast påverkas av lagstiftning. Inom högskoleområdet har del formellt existerat jämlikhet mellan män och kvinnor i över 100 år.' Förklaringen till all del trots della inte föreligger reell jämställdhet skulle således vara att människors utbildnings- och yrkesval bestäms av faktorer som inte påverkas av formella regler om t. ex. behörighetsvillkor.

Även LO resonerar kring effekten av lagstiftning och hävdar all det bara är förändringar i människornas livsbetingelser som på sikt kan ändra rollför­delningen mellan män och kvinnor.

Centerns kvinnoförbund menar all förbiidslagsliflning inte åstadkommer det som är viktigast alt uppnå, nämligen en ny inställning till vad som av hävd anses som manligt resp, kvinnligt.

Länsstyrelsen i Blekinge län tar upp frågan om s. k. positiv diskriminering. Med della begrepp avses diskriminering som har lill syfte alt undanröja effekterna av rådande könsdiskriminering, t. ex kvotering av anlalel platser vid en skola. Länsstyrelsen anser alt en rad av de senaste årens satsningar på kvinnan i arbetslivet inte hade kunnat genomföras ulan positiv diskrimine­ring. Som exempel nämns de arbetsmarknadspoliliska medel som används i syfte att underiätta kvinnans arbelsplacering inom yrkesområden som tidigare har förbehållils män. Elt annat exempel som nämns är den försöksverksamhet som har bedrivits bland studerande vid förskollärarut­bildning. Länsstyrelsen anser alt lagstiftning mot könsdiskriminering skulle hindra sådan positiv diskriminering. Kooperativa gillesförbundel och KF redovisar samma uppfattning. Ytteriigare ell argument mot lagstiftning, som förs fram av UKÄ, är all del finns risk för atl uppmärksamheten kommer all koncentreras på uppfyllandet av lagens minimikrav ulan att de verkliga orsakerna lill diskrimineringen avlägsnas.

Argument för lagstiftning

Ett argument för lagstiftning är atl en lag har opinionsbildande effekt. Della åberopas bl, a, av socialstyrelsen, länsstyrelsen i Stockholms län saml Kooperativa gillesförbundel och KF.

Socialstyrelsen diskuterar frågan närmare och uttalar all lagstiftning kan vara av belydelse för all påverka konservativa attityder där kvinnan endast uppfattas som ett komplement till mannen med värde endast som maka och mor. A andra sidan betonar socialstyrelsen atl man inte får överskatta effekten av lagstiftning. Kungörelsen (1973:279) om förbud mot köns- eller

I UICÄ hänvisar lill debattskriften Jämställdhet i högskolan (UKÄ-rappori 1975:10)

 

Delll Ju:10   Skr 1976/77:103                                      38

åldersdiskriminering vid tillsättande av statlig tjänst, m. m. har inte medfört jämlikhet mellan könen, men är säkert en av orsakerna lill alt diskrimine­ringen är mindre på den statliga sektorn än den privata.

/"flf anser atl lagstiftning har ell värde i sig som ell ullryck för samhällets erkännande av uppfattningen atl målet skall vara jämställdhet mellan män och kvinnor.

Argumentet om positiv diskriminering bemöts av socialstyrelsen, FPK och FBF. De menar all lagstiftningen bör och kan utformas så all den inte innebär hinder mot positiv diskriminering. Juridiska fakulteten I Stockholm anser all regler om kvotering inte är oförenliga med lagstiftning mot könsdiskrimi­nering. Fakulteten menar atl särbehandling kan anses "objektiv och godtagbar" så länge eftersträvad målsättning inte har uppnåtts. Eventuellt kan detta uttryckligen sägas i lagtexten. Juridiska fakulteten i Lund anser också alt man bör diskutera olika modeller all konstruera lagtexten.

Utformningen av lagstiftningen

Några få remissinstanser har uttalat sig om hur eventuell lagstiftning bör vara utformad. FPK hänvisar lill de riktlinjer för en lagstiftning mot könsdiskriminering som drogs upp av folkpartiet i en riksdagsmotion år 1974. Socialstyrelsen och Centerns Ungdomsförbund anser atl den norska lagen kan tjäna som vägledning. Länsstyrelsen i Stockholms län anser alt den norska och den engelska lagen kan vara av värde atl studera närmare i detta samman­hang.

 

39                    Kommittéer: Utrikesdepartementet   Delll UD:1

Utrikesdeparteinentet

1. Nedrustningsdelegation

Beslul vid regeringssammanträde 1976-05-26. Statsrådet Andersson anför.

Genom en resolution den 20 december 1961 beslöt Förenta nationernas generalförsamling alt en 18-maklskommilté skulle utses med uppgift all inleda förhandlingar i syfte all nå en överenskommelse om allmän och fullständig nedrustning under effektiv internationell konti-oll. I samband med en utvidgning av kommittén år 1969 ändrades dess benämning lill nedruslningskommilléns konferens (CCD). Organet har f n. 31 medlemmar. Frankrike har dock aldrig intagit sin plats.

Sverige har ingått i kommittén alltsedan den inledde sill arbete i mars 1962. Bl. a. genom framläggande av en rad konkreta förslag har Sverige sökt medverka lill all uppfylla kommitténs ursprungliga mandat. Till följd av oförenliga uppfattningar mellan i första hand Förenta staterna och Sovjet­unionen kom arbetet vid 1960-ialels slut all splittras upp på ett antal delområden. Ehuru vissa begränsade resultat nåtts, kvarstår dock de slora nedrustningsfrågorna olösta. Inga framsteg har under de senaste åren uppnåtts i de två huvudärendena på CCD:s dagordning, fullständigt kärnvapenprovslopp och förbud mot utveckling, tillverkning och lagring av kemiska vapen. Sverige har genom flera initiativ, senast under CCD:s vårsession 1976, sökt bryta dödläget i dessa frågor. Sverige har även inom CCD:s ram liksom i andra internationella fora aktivt engagerat sig i ansträngningarna all förhindra en ytterligare spridning av kärnvapen saml all öka del internationella inflytandet vid handhavande av klyvbart material.

Bland övriga aktuella internationella nedruslningsärenden, som kräver en fortgående intensiv insats från svensk sida, märks frågan om en förstärkning av FN:s roll på nedruslningsområdel, förberedelser för internationella avtal om förbud mot användning av miljöstridsmedel och utveckling av nya massförstörelsevapen och system för sådana vapen, reglering av kärnladd­ningsexplosioner för fredliga ändamål, reduktion av militärbudgeterna samt deltagande i förberedande diskussioner inför en eventuell väridsnedrusi-ningskonferens. Del kan inte uteslutas att initiativ tas inom FN om sammankallande av en särskild session med FN:s generalförsamling för nedPJStningsfrågor inom de närmaste åren.

Sveriges dellagande i den internationella nedrusiningsdiskussionen utgör en central del av den svenska utrikespolitiken. Under årens lopp har kraven på noggrann och snabb beredning av svenska ställningstaganden pä della område ständigt ökat, Della behov har i viss utsträckning kunnat tillgodoses genom fortlöpande överläggningar med de i den svenska delegationen vid CCD ingående medlemmarna. Del synes nu angelägel all anpassa bered­ningsformerna lill de ökade kraven. 1 detta syfte bör en nedrusiningsdelega-lion upprättas direkt underställd mig med uppgift all fortlöpande följa utvecklingen på della område saml utarbeta förslag lill Sveriges agerande i olika aktuella nedrustningsfrågor. Delegationens närmare arbetsformer bör anpassas lill den internationella förhandlingssituationens växlande läge.

 

Delll UD: 1    Skr 1976/77:103                         40

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för ulrikesdeparlemenlel

alt tillkalla en nedruslningsdelegalion om högst 11 ledamöler,

au utse en av ledamöterna att vara ordförande,

atl besluta om experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt delegatio­nen.

 

41                    Kommittéer: Försvarsdepartementet   Delll Fö:l

Försvarsdepartementet

1. Statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga

Beslut vid regeringssammanträde 1976-01-29. Departementschefen, statsrådel Holmqvist, anför.

Det svenska militära försvaret bygger på en lagfäst skyldighet för alla män i åldrarna 18-47 år atl fullgöra värnpliktstjänstgöring, i form av grundutbild­ning och därefter följande repelilionsulbildning. Även om liden för grund­utbildning internationellt sett är tämligen kort, innebär den ett avbrott i förvärvsarbete eller studier. För många värnpliktiga leder den också lill en temporär Hyllning från hemorten.

Samhällets ansvar för de värnpliktiga under utbildningstiden gäller även fritiden. Del är främst bildningsverksamhelen och den förströelse- och trivselfrämjande verksamheten som är av belydelse. Del kan nämnas all personalvården på regional och lokal nivå - vari fritidsverksamheten för värnpliktiga ingår - under budgetåret 1974/75 beräknas ha kostat ca 20 milj. kr. Genom goda hemresemöjligheler vid veckosluten och möjlighet all övernatta i hemmet har de värnpliktiga beretts tillfälle alt tillbringa en del av fritiden i sina hem. Trots della måste självfallet en del av fritiden tillbringas på förbandsorlen.

Vid sidan av fritidsverksamheten inom förbandens ram finns givelvis också på förbandsorierna ett utbud av fritidsaktiviteter som kommer även de värnpliktiga lill del. På många håll förekommer också ett samarbete mellan kommun och förband kring dessa frågor.

I motionen (1975:42)1111 1975 års riksmöte framhålls bl. a. atl lösningar av frilidsfrågorna för ungdomen i första hand är en kommunal angelägenhet. 1 många garnisonsorler är dock möjligheterna lill fritidssysselsättningar begränsade. Motionärerna förordar därför att kommuner lill vilken militär utbildning är förlagd får särskilt statsbidrag för fritidsverksamhet för de värnpliktiga.

Försvarsutskottet har i sitt betänkande 1975/76:3 uttalat bl. a. följande.

Ulskoltel anser - liksom motionärerna - all samhällets åtgärder för atl motverka ungdomens fritidsproblem i första hand är en kommunal angelä­genhet. På orter där det finns militära förband kommer kommunens insatser på fritidssektorn även de värnpliktiga lill godo. När del gäller de värnpliktiga är del självfallet av intresse för försvarsmakten alt det på en garnisonsorl finns ell tillfredsställande utbud av fritidsaktiviteter. Man kan därför med visst fog göra gällande att staten, där så behövs, i någon form bör lämna kommuner med militära förband ekonomiskt stöd för della ändamål, varvid möjliga insatser från föreningslivet bör tas lill vara.

Motionärernas förslag om ett särskilt statligt stöd lill kommunala investe­ringar m. m. inom fritidssektorn har principiella aspekter som kan kräva särskilda överväganden. Del är dessutom en rad faktorer som påverkar behovet av fritidsaktiviteter för de värnpliktiga och förhållandena ändras efter hand, t. ex. genom nya regler för nallpermission och för fria eller subventionerade resor. Frågan om en särskild prövning enligl motionärernas förslag och om formerna för en eventuell sådan prövning bör enligl utskottets

 

Delll Fö:l    Skr 1976/77:103                                      42

mening inte avgöras förrän slalsmaklerna tagit ny ställning lill värnpliklsul-bildningens omfattning m. m. Förslag av belydelse för dessa beslul kan förväntas från I974års försvarsulredning(Fö 1974:04). Utskottet anser därför att försvarsutredningen bör anmodas atl bedöma behovet av ytterligare överväganden och att föreslå de åtgärder som utredningen kan finna påkallade.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag all som sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört med anledning av motionen (rskr 1975/76:23).

Det råder enighet om all kommunerna hareli ansvar för fritidsverksamhet bland ungdomar, även för den som endast under en kortare tid vistas i en kommun. Sålunda utgår i dag statligt siöd lill anläggningar för motionsverk-samhet i kommuner med många studerande. Kommunernas möjligheter atl vidtaga erforderiiga åtgärder kan vara begränsade om anlalel värnpliktiga är stort i förhållande till anlalel ungdomar i övrigt. Del finns därför skäl all överväga om man från statens sida inom ramen fördel militära försvaret skall komplettera nuvarande insatser med direkta bidrag lill fritidsverksamhet i kommunerna som i särskild grad las i anspråk av de värnpliktiga under fritiden. Denna fråga bör kunna behandlas frislående från arbetet inom 1974 års försvarsutredning, även om samråd i principfrågan givetvis måste ske.

En särskild sakkunnig bör tillkallas för atl utreda dessa frågor. Denne bör överväga de principiella problem som är förenade med en bidragsgivning av della slag från statens sida. Om den sakkunnige finner atl ell sådant stöd bör införas, bör han utarbeta förslag härom. När det gäller den tolala omfatt­ningen av eventuell bidragsgivning skall samråd ske med 1974 års försvars-utredning.

Principiellt kan man länka sig antingen en bidragsgivning som är inriktad mot anläggningar som i särskilt hög grad används av de värnpliktiga eller en som avser del kommunala frilidsulbudei i sin helhet. Speciellt bör förening­arnas roll därvid belysas. De orter som kan länkas bli aktuella för ell särskilt statligt stöd bör vara sådana som har ell begränsat befolknings- och skatteunderlag och som samtidigt har oproportionerligt stort antal värnplik­tiga. 1 samtliga fall bör det endast vara de merkostnader som uppkommer lill följd av de värnpliktigas dellagande i aktiviteter, som bör ifrågakomma för bidragsgivning.

Jag vill erinra om att regeringen genom beslul den 18 juni 1975 bemyndigat mig att tillkalla en utredning om inflytandefrågor m. m. inom värnpliktsut­bildningen. Den sakkunnige bör samråda med denna utredning i frågor som gäller formerna för fördelning av ell eventuellt statligt stöd.

Den sakkunnige bör lägga upp sitt arbete så atl förslag kan föreligga i anslutning lill all 1974 års försvarsutredning lämnar sitt slutbetänkande, del vill säga i början av 1977.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

alt tillkalla en sakkunnig med uppdrag att utreda frågan om statsbidrag lill fritidssysselsättningar för värnpliktiga.

 

43                    Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö: 3

2. Tilläggsdirektiv till  utredningen om inflytande m. m.  inom värnpliktsutbildningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för försvarsdepartementet, stalsrådel Holmqvist anför.

Hos alla myndigheter ökas allmänhetens insyn och vidgas utrymmet för lekmannainflyiandei. Inom försvarets område har nyligen 1974 års under­rättelseulredning (Fö 1974:01) lagt fram förslag om en s. k. underrättelse-nämnd för insyn i och kontroll av del militära underrälielseväsendel. Försvarsmaktens ledningsulredning (FLU) har lill uppgift all överväga frågan om ett lekmannainflytande på central och regional nivå inom del militära försvaret.

Riksdagen har (FöU 1975/76:9, rskr 1975/76:42) uttalat sig för alt frågan om lekmannainflytande även på lokal nivå inom del militära försvaret las upp. Della bör nu ske.

1 flera avseenden har försvaret en sådan särart all man inte ulan vidare kan tillämpa ell syslem med lekmannainflytande av vanligt slag.

Försvarsmaktens ledningsulredning (Fö 1974:03) har som nämnts all bl. a. överväga lekmannainflyiandei på central och regional nivå. Utidningen om inflytande m. m. inom värnpliklsulbildningen (Fö 1975:04) skall utreda möjligheterna lill ell ökat inflytande för främst värnpliktiga vid utbildningen men även mer allmänt behandla frågor om utbildningens planering och genomförande. Enligt vad jag har erfarit räknar FLU med all kunna behandla hithörande frågor försl år 1978, medan den andra utredningen barett kortare tidsperspektiv för sill arbete.

Del är enligt min mening ändamålsenligt all - med hänsyn lill föreliggande arbetsplaner - utredningen om inflytande m. m. inom värnpliklsulbild­ningen nu får i uppdrag all analysera förutsättningar för och konsekvenser av lekmannainflytande på lokal nivå inom det militära försvaret. Della bör ske i kontakt med FLU. I en senare etapp kan det bli aktuellt, beroende på vilken lösning inflytandeutredningen kommer lill, alt samordna elt slutligt förslag med ställningstagandena från FLU när det gäller lekmannamedverkan i centrala och regionala staber.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag au regeringen ger utredningen om inflytande m. m. inom värnpliklsulbildningen i uppdrag alt utreda även den fråga som nu har angetts.

3. Kompletterande direktiv för försvarsmaktens ledningsutred­ning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-10.

Departementschefen, statsrådet Holmqvist, anför.

Kungl. Maj:l har genom beslul den 20 september 1974 bemyndigat chefen för försvarsdepartementet all tillkalla högst sex sakkunniga med uppdrag atl se över del militära försvarels centrala och högre regionala ledningsorgani­sation m. m. De sakkunniga som tillkallades genom beslut samma dag arbetar under namnet försvarsmaktens ledningsulredning (Fö 1974:03).

 

Delll Fö:3   Skr 1976/77:103                                      44

Enligt sina direktiv bör utredningen bl. a. se över och lämna förslag om organisation för del militära försvarets centrala och högre regionala ledning i fred. Målet skall vara all göra arbeiel i fred inom staberna så effektivt och kostnadsbesparande som möjligt, varvid möjligheterna lill personalbespa­ringar skall las lill vara.

En av den centrala och högre regionala ledningsorganisationens uppgifter är atl svara för den militära underrättelsetjänsten. Överbefälhavaren skall sålunda leda underrättelsetjänsten inom försvarsmakten. Försvarsgrensche­ferna och mililärbefälhavarna skall enligl överbefälhavarens bestämmande leda underrättelsetjänsten inom resp. försvarsgren och militärområde. Ledningsfrågorna bereds vid särskilda underrättelseenheter inom de berörda staberna. 1 försvarsstaben utförs huvuddelen av detta arbete vid underrättel­seavdelningen, som ingår i sektion 2 i staben. 1 försvarsgrenssiaberna och mililärområdesslaberna finns för samma ändamål underrättelse- och säker­hetsavdelningar (i arméslaben en taktik- och underrättelseavdelning). De nämnda underrättelseenheterna skall också inhämta och bearbeta underrät­telser. Inhämtningen avser främst studium av öppna publikationer o. d. Bearbetningen gäller underrättelser som har inhämtats av olika organ inom försvarsmakten eller utanför denna. Ansvaret för bearbetningen har delals upp mellan de centrala staberna. Var och en av dessa staber är sålunda s. k. huvudunderrällelsemyndighel för underrättelser som hänför sig till ett visst sakområde.

Del militära underrälielseväsendel omfattar också försvarsallachéorgani-salionen, försvarets radioanstalt, överbefälhavarens enhet för inhämtning av underrättelser med s. k. särskilda medel saml den tekniska underrättelse­tjänsten. Denna bedrivs vid försvarets materielverk, försvarels forsknings­anstalt, fortifikalionsförvaltningen och försvarels sjukvårdsstyrelse.

Efter bemyndigande av Kungl. Maj:l tillkallade jag i januari 1974 sex sakkunniga för atl föreslå riktlinjer för den militära underrättelsetjänsten m. m. De sakkunniga, som log namnet 1974 års underrättelseulredning, avlämnade i januari 1976 betänkandet (SOU 1976:19) Den militära underrät­telsetjänsten. Underrällelseulredningen föreslår bl. a. grunder för insyn i och kontroll av underrälielseväsendel. Utredningen behandlar i sina övervä­ganden och förslag också vissa organisatoriska frågor. Utredningen föreslår i delta avseende i huvudsak följande.

De uppgifter i fråga om underrättelsetjänstens ledning och samordning, som chefen för sektion 2 i försvarsstaben f n. svarar för, bör föras över till en ny befauning i staben. Den nya befallningen, som underrällelseulredningen kallar underrällelsechef, bör placeras på samma nivå som chefen för försvarsstabens operationsledning. Underrättelsechefen bör till sill omedel­bara förfogande få ell beredningsorgan, som är koncentrerat och förstärkt i förhållande lill de motsvarande enheter som finns nu. Försvarsstabens och huvuddelarna av försvarsgrensslabernas resurser för bearbetning av under­rättelser bör föras samman i försvarsstaben. Överbefälhavarens enhet för inhämtning av underrättelser med s. k. särskilda medel bör inordnas i försvarsstaben. Både bearbetningsenhelen i försvarsstaben och den särskilda enheten bör underställas underrätlelsechefen.

På grundval av underrätlelseulredningens belänkande lade regeringen i prop, 1975/76:189 fram förslag om insyn i och kontroll av den militära underrättelsetjänsten m. m. Riksdagen (FöU 1975/76.40, rskr 1975/76:376) beslutade i enlighet med förslagen. Som jag anförde i propositionen anser jag all försvarsmaktens ledningsulredning nu bör få i uppdrag all närmare pröva

 

45                    Kommittéer: Försvarsdepartementet   Del II Fö:3

om underrätlelseulredningens överväganden i fråga om underrättelseled-ningen och dess resurser saml bearbeiningsresursernas fördelning bör läggas till grund för den framlida organisationen i fred,

Ledningsulredningen bör vid sina överväganden utgå från all del också i fortsättningen måste finnas en välorganiserad och effektiv underrättelse­tjänst som skall verka redan under normala fredliga förhållanden.

Det militära underrälielseväsendel har numera en betydande omfattning. En stor del av verksamheten, t. ex. signalspaningen och den tekniska underrättelsetjänsten, bedrivs utanför stabsorganisationen. Della har fört med sig att kraven på den centrala underrällelseledningen i försvarsstaben har ökat efter hand. Ledningen av underrättelsetjänsten har i dag vissa brister. Bl. a. kan inriktningen av de inhämtade enheterna inte ägnas tillräcklig uppmärksamhet. Ledningsulredningen bör därför belysa en orga­nisation inom staben med en befattningshavare som svarar för den övergri­pande ledningen och samordningen och under denne en befattningshavare som har lill huvudsaklig uppgifl all leda bearbetningen av underrättelser. Med en sådan ansvarsuppdelning framstår del som mest naluriigt atl knyta övriga resurser för ledning och beredning direkt till den befallning som svarar för ledningen i stort. Ledningsresurserna bör beräknas så all de räcker lill också för den tekniska underrättelsetjänsten.

Underrätlelseulredningens förslag i fråga om underrättelsetjänstens ledning i försvarsstaben innebär all en generalmajor (motsvarande) i stället för en överste (motsvarande) bör leda och samordna vårt underrällelseväsen under överbefälhavaren och chefen för försvarsstaben. Underrätlelseulred­ningens synpunkter i denna del måste givelvis vägas mot bedömningen av andra s_labsfunklioners belydelse. Ledningsulredningen bör därför ha frihet att pröva frågan utan att vara bunden av underrättelseutredningens för­slag.

Vad gäller bearbetningen av underrättelser i de centrala staberna innebär uppdelningen på fyra huvudunderrätlelsemyndigheler en splittring av resurserna. I praktiken finns det små möjligheter all fördela om personal för all tillfälligtvis öka bearbelningskapaciielen på något område. Visst dubbel­arbete förekommer också. Nuvarande försvarsstabs och försvarsgrens-stabers resurser för bearbetning av underrättelser bör därför föras samman i försvarsstaben eller dess närmaste motsvarighet i en ny organisation. Ledningsulredningen bör lämna förslag lill en stabsorganisation med endast en huvudunderrällelsemyndighel för bearbetning av underrättelser. Ledningsulredningen måste emellertid i detta sammanhang uppmärksamma behovet av personal i övriga delar av den centrala ledningsorganisationen för all klarlägga egna underrällelsebehov och för all vidarebearbeia material från huvudunderrältelsemyndigheten m. m.

1 de ursprungliga direktiven lill ledningsulredningen sägs aU de centrala förvaltningarnas organisation och ansvar i stort bör behållas. Ledningsulred­ningen ges dock frihet all i begränsade avseenden föreslå ändrad uppgifts- och ansvarsfördelning mellan staber och förvaltningar. Underrättelsetjänsten är ell område där man i och för sig kan överväga om arbetsuppgifter bör föras över till staberna. Flera viktiga omständigheter talar emellertid mot en sådan förändring. De tekniska underrättelserna bör därför också i fortsättningen bearbetas vid de centrala förvaltningsmyndigheterna och försvarets forsk­ningsanstalt. Ledningsulredningen bör dock särskilt pröva hur den tekniska underrättelsetjänsten bäst bör samordnas med underrälielseväsendel i övrigt vid en centralisering av stabernas bearbelningsansvar lill en huvudunderräl­lelsemyndighel.

 

Del II Fö:3   Skr 1976/77:103                                     46

Riksdagen har pä regeringens förslag fattat principbeslut all överbefälha­varens enhet för inhämtning av underrättelser med s. k. särskilda medel skall knytas fastare lill försvarsstaben (prop, 1975/76:189, FöU 1975/76:40, rskr 1975/76:376), Ledningsutredningen bör vid sina överväganden utgå från atl verksamheten vid enheten skall inriktas och samordnas med underrättelse­tjänsten i övrigt av den centrala ledningsenheten i försvarsstaben eller dess närmaste motsvarighet i en ny organisation. Del ankommer på överbefälha­varen atl bestämma enhetens inre organisation liksom den närmare anknyt­ningen till försvarsstaben eller dess motsvarighet.

Ledningsulredningen bör vid sina överväganden av den regionala ledningsorganisationen uppmärksamma underrättelsetjänstens nivå och resurser.

Som har nämnts i del föregående skall ledningsutredningen ta lill vara möjligheterna lill personalminskningar. När del gäller underrättelsetjänsten inom stabsorganisationen finns emellertid f n. myckel små möjligheter att minska personalen. Som underrällelseulredningen har påpekat är i slällei personalresurserna för central ledning av underrättelsetjänsten och för bearbetning av underrättelser alltför små.

Med hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen uppdrar åt försvarsmaktens ledningsutredning all överväga och lämna förslag om underrättelsetjänstens organisation m. m. inom den centrala stabsorganisa­tionen.

Utredningens överväganden och förslag bör föreligga samtidigt som utredningen redovisar sitt uppdrag i övrigt.

 

47                          Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:l

Socialdepartementet

1. Tilläggsdirektiv till pensionskommittén avseende översyn av bestämmelserna om folkpensionsförmåner vid bosättning utom­lands m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1975-11-13.

Chefen för socialdepartementet, stalsrådel Aspling, anför.

Folkpensioneringen utgör ell socialt grundskydd som träder in vid ålderdom.annan nedsättning av försörjningsförmågan eller, för eflerievande, då försörjaren har fallit ifrån. Rätten lill folkpension är oberoende av tidigare avgiftsbeialning eller förvärvsinsais. Folkpensioneringen ingår alltså i del grundläggande trygghetssystem som har byggts upp för dem som är bosatta i Sverige.

1 samband med atl folkpensionsbestämmetserna överfördes till lagen (1962:381) om allmän försäkring infördes en viss möjlighet all uppbära folkpension även vid bosättning utomlands. Möjligheten står öppen för den som har varil mantalsskriven i Sverige del år då han fyllde 62 år och de fem åren närmast dessförinnan. Regeln har med hänsyn till sin utformning betydelse i stort sett enbart för ålderspension. I fråga om övriga pensions­former är man vanligen hänvisad lill all tillämpa vissa dispensregler som gäller vid sidan av den nu angivna generella regeln. Dessa dispensregler kan åberopas av den som flyttar utomlands sedan han har beviljats pension. De innebär all pensionen kan få behållas efler prövning i det enskilda fallet om flyttningen har skett av hälsoskäl eller del föreligger andra särskilda omständigheter.

Under de år som har gått sedan möjlighet infördes all uppbära folkpension utomlands har regeln kritiserats vid upprepade tillfällen. Man har t. ex. pekat på konsekvenserna när en person, som i övrigt har haft anknytning till Sverige hela sin aktiva lid, lar ett uppdrag utomlands något år under den enligt regeln relevanta liden från del femtiosjunde lill del sexlioandra levnadsåret. Förslag har därför framförts om en regel med större flexibilitet. Samtidigt har del framträtt allt klarare att det svenska samhället inte rimligen kan åläggas ell generellt ansvar för det sociala grundskyddet för personer som vistas utomlands med åberopande enbart av tidigare bosättning i Sverige,

För den som har förvärvsarbetat ingår folkpensionen som en del i den sammanlagda pension, som i övrigt tilläggspensioneringen svarar för. Vid den årliga beräkningen av pensionsgrundande inkomst för ATP görs ett bollenavdrag för den del av förvärvsinkomsten som motsvarar basbeloppet vid årets ingång -9 000 kr. för år 1975. Pensionsskyddet för denna inkomsidel ges genom folkpensioneringen, medan tilläggspensioneringen i enlighet med sin benämning svarar för skyddet för den överskjutande delen av inkomsten. I likhet med andra pensioner som grundar sig på intjänad pensionsräll utbetalas ATP oberoende av om pensionären är bosalt i Sverige eller utomlands. Är ulbelalningsreglerna mera restriktiva för folkpension än för ATP, kan således den som bosätter sig utomlands sägas gå miste om en del av det pensionsskydd som borde tillkomma honom på grundval av förvärvsar­betet. Del är naturligt atl garantera folkpension vid vistelse utomlands i

 

Delll S:l    Skr 1976/77:103

48

proportion lill intjänad räu lill ATP.

Utländska medborgares rätt till folkpension regleras genom konventioner med andra länder om social trygghet. Här berörda frågor gör sig gällande även i de konventionsförhandlingar som förs. 1 den konvention med Österrike som nyligen undertecknats och som enligl beslul tidigare denna dag skall föreläggas riksdagen för godkännande har bestämmelser om utbetalning av svensk folkpension vid bosättning utomlands utformats mot bakgrund av sådana överväganden som jag nyss har berört.

Jag har i del tidigare ärendet redogjort för principerna i konventionen. Här skall endast i korthet erinras om att bestämmelserna innebär alt folkpension till den som är bosall utomlands utgår i motsvarande utsträckning som ATP. En oavkortad ATP tjänas in genom 30 års förvärvsarbete i Sverige. Vid kortare lids förvärvsinsais minskar pensionen proportionellt. Med utgångs­punkt i della utbetalas enligt konventionen också oavkortad folkpension lill den som uppbär ATP på grundval av pensionspoäng för 30 år eller mer. I annat fall utbetalas folkpension med del antal trettiondelar som svarar mot anlalel år med ATP-poäng. Beräkningen sker på samma sätt oavsett om del är fråga om ålders-, förtids- eller familjepension. Vissa övergångsbestämmelser finns för liden före år 1960 då ATP-systemet infördes. Med hänsyn till den avvikande regel som enligl lagen om allmän försäkring gäller för svenska medborgare har konveniionsreglernas tillämplighet begränsats lill österri­kiska medborgare.

I enlighet med de här angivna grundsatserna bör nu övervägas en ändrad utformning av förutsättningarna i lagen om allmän försäkring för svensk medborgares rätt till folkpension vid bosättning utomlands. Uppgiften all utreda denna fråga bör anförtros pensionskommittén (S 1970:40). Under utredningen bör kommittén pröva om de dispensbeslämmelser som förut redovisats svarar mot behovet efteren sådan omgestaltning. Kommittén bör också beakta de övergångsproblem som uppkommer.

Utlänningars rätt till folkpension regleras som jag förut har anfört genom konventioner. Så bör ske även i framliden. Invandrarulredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:69) Invandrarna och minoriteterna föreslagit all alla invandare som inte omfattas av konvention skall tillförsäkras ett minimiskydd i form av lagfäst rätt lill folkpension på samma villkor som svensk medborgare efter viss tids vistelse i Sverige. Rätten till folkpension bör enligl förslaget föreligga åtminstone på de kvalifikationsvillkor som gäller enligl den av Sverige biträdda europeiska pensionsöverenskommelsen av år 1953 (SFS 1955:563). Denna innebär att den som har vistats i Sverige minst 15 år efter fyllda 20 år, varav minst fem år omedelbart före pensionsansökan, skall äga rätt lill folkpension enligl samma regler som svensk medborgare så länge han är bosalt i Sverige. Vissa särskilda villkor uppställs för förtidspen­sion.

Invandraruiredningens förslag har remissbehandlats. Remissyttrandena visar all frågan behöver övervägas ytterligare. Jag förordar all pensionskom­mittén får i uppdrag all överväga även denna fråga, som har nära anknytning till den tidigare berörda. Jag vill understryka de möjligheter lill folkpension som redan slår en invandrare lill buds efter förvärv av svenskt medborgar­skap eller på grund av konvention. Kommittén bör mot denna bakgrund förutsättningslöst pröva för- och nackdelar med en anordning i form av lagfästa minimiregler för invandrares rätt lill folkpension. Del kan därvid finnas skäl all anlägga skilda betraktelsesätt i fråga om olika kategorier av folkpensionsförmåner. Här bör särskilt uppmärksammas barnpensioner och

 

49                         Kommittéer: Socialdepartementet    Del II S:2

vårdbidrag för svårt handikappade barn, vilka förmåner ingår bland samhäl­lets åtgärder för stöd lill barnfamiljerna. Frågan om samordning av svenska och utländska pensionsförmåner bör beaktas.

I samband med de folkpensionsfrågor som nu har berörts bör också las upp en fråga som gäller behovet av övergångsbestämmelser inom ATP för utländska medborgare. Som tidigare nämnts fordras enligt allmänna regler pensionspoäng för minst 30 år för oavkortad tilläggspension. För dem som är födda senast år 1914 fordras enligl särskilda övergångsregler 20 år och för dem som är födda åren 1915-1923 gäller en successiv upptrappning lill den allmänna 30-årsregeln. Övergångsreglerna har sin grund i alt de nu angivna åldersklasserna vid ATP-syslemets genomförande inte hade möjlighet all före pensionsåldern tjäna in en oavkortad ATP enligl vanliga regler. De lindrigare villkoren enligl övergångsreglerna har motiverats med atl dessa äldre försäkrade genom sin insats i näringslivet har bidragit lill den välsiåndsuppbyggnad som gjorl ATP-reformen möjlig. Med denna motive­ring begränsades också bestämmelsernas tillämplighet till svenska medbor­gare. Genom utslag i försäkringsdomstolen har bestämmelserna ansetts gälla också för medborgare i övriga nordiska länder till följd av den nordiska irygghelskonvenlionen.

Motivet för all utländska medborgare inte har ansetts böra kunna åberopa sig på övergångsreglerna har varit all del i deras fall inte funnits fog för ell allmänt antagande atl den arbetsinsats som utförts före genomförandet av ATP-reformen kommit del svenska samhället lill godo. Invandringen till Sverige har nämligen försl relativt sent fått större omfattning.

Dessa motiv äger givelvis alltjämt bärkraft. När det gäller invandrare som faktiskt varil verksamma i Sverige under lång lid före ATP-reformen får man normall räkna med att de förr eller senare förvärvar svenskt medborgarskap. Därmed kan de också åberopa sig på övergångsreglerna. För den som av en eller annan anledning inte söker svenskt medborgarskap kan emellertid bestämmelserna slå mindre väl. Pensionskommittén bör mot denna bakgrund överväga behovet av all för här åsyftade fall tillskapa regler som medger ell belaktande av övergångsfallens särart på så sätt atl hänsyn i viss utsträckning skall kunna las lill år av förvärvsarbete här i landet före år 1960,

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen ger pensionskommittén i uppdrag all utreda även de frågor som jag nu har angivit.

2. Ny lagstiftning för hälso- och sjukvården

Beslul vid regeringsammanträde 1975-12-11.

Departementschefen, stalsrådel Aspling, anför.

Hälso- och sjukvården i vårt land har under del senaste årtiondet genomgått en snabb utveckling. Organisatoriskt har genomförts elt i stort sett enhetligt huvudmannaskap med landstingskommunerna som ansvariga för heladen offentliga hälso- och sjukvården. Antalet anställda inom sjukvården har fördubblats. Viktiga sjukförsäkringsreformer har genomförts. Samtidigt har den sjukvårdspoliiiska målsättningen i allt högre grad inriktats på att få till stånd en ändrad struktur på den svenska sjukvården. Den öppna hälso- och

4 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Delll S:2   Skr 1976/77:103                                        50

sjukvården utanför sjukhusen härjämte långtidssjukvården och psykiatrin ställts i förgrunden. En ökad integration av olika verksamheter och en social helhetssyn kännetecknar alltmer den pågående utvecklingen. Socialstyrel­sens nyligen framlagda slruklurprogram för hälso- och sjukvården och landstingskommunernas pågående arbete med enhetligt uppbyggda sjuk­vårdsplaner ger nya utgångspunkter för den fortsatta utvecklingen.

Av vad jag nu har sagt framgår all hälso- och sjukvården befinner sig i elt viktigt utvecklingsskede. Behovet av en reformering av lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet blir därigenom också alltmer framträdande. Den gällande sjukvårdslagen och därtill hörande författningar har sill ursprung i en tid då verksamheten på ell helt annat sätt än i dag var inriktad enbart på den sjukhusbundna vården. Den var från början en sjukhuslag mera än en sjukvårdslag. Genom fiera viktiga lagändringar, som genomförts senast år 1973, har lagens regler anpassats till en ny organisation och en utvidgning av den öppna dislriklsvården. Men del är ulan tvekan ändå så all lagstiftningen fortfarande har sin tyngdpunkt i den sjukhusanknuina verk­samheten. Den innehåller också en relativt omfattande detaljreglering. Jag vill därför - efler samråd med landstingsförbundet - föreslå all en utredning nu lillsälls med uppgift all utarbeta förslag lill en helt ny lagstiftning för hälso- och sjukvården.

Del är enligl min mening av stor belydelse all della lagstiftningsarbete förankras i en övergripande målsättning för hälso- och sjukvårdspolitiken. Som en grundval för sitt arbete bör utredningen därför föra en målsättnings-diskussion med utgångspunkt i all alla som bor i landet skall ha rält lill hälso-och sjukvård på lika villkor. Målsättningen bör präglas av en social helhetssyn på hälso- och sjukvården och därigenom inom ramen för samhällets totala insatser på detta område även innefatta förebyggande åtgärder. Utredningen bör vid utformningen av sina förslag beakta behovet av samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialvården liksom hälso- och sjukvårdens samband med den allmänna sjukförsäkringen.

Den nya lagstiftningen bör omfatta hälso- och sjukvården i dess helhet. Utredningen bör således behandla även de delar av hälso- och sjukvården somf n. inte regleras i den gällande sjukvårdslagen. Del innebär all bl. a. den förebyggande hälsovården liksom de privatpraktiserande läkarnas verk­samhet bör omfattas av en ny sammanhållen lagstiftning för hälso- och sjukvården. Utredningen bör även uppmärksamma frågorna om skolhälso­vården och förelagshälsovården. Del bör också ingå i utredningens uppgifter all pröva frågan om den framlida lagstiftningens utformning då del gäller landvården samt omsorgen för psykiskt utvecklingsstörda.

En viktig utgångspunkt för utredningens arbete bör vara all undanröja sådan detaljreglering i lagstiftningen som inte längre behövs. Den nya hälso-och sjukvårdslagen bör ges formen av en ramlagstiftning. Jag vill - efler samråd med kommunminislern - understryka betydelsen av all möjlighe­terna lill decentralisering av verksamhetsformerna las till vara och all en förstärkning av den kommunala demokratin underiättas. Samråd bör här ske med den av kommunminislern tillsatta decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01). Utredningen bör också ge berörda personalorganisationer tillfälle all framföra sina synpunkter.

Utredningen bör vid sill arbete uppmärksamma den nya socialvårdslag-siiflning som är under utarbetande. Avgränsningsfrågorna i förhållande lill de uppgifter som regleras genom hälsovårdsstadgan bör beaktas genom kontakt med den utredning (S 1974:08) som har i uppdrag atl göra en översyn

 

51                         Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:3

av hälsovårdsstadgan. Under sitt arbete med den nya hälso- och sjukvårds­lagstiftningen bör utredningen också samråda med andra pågående utred­ningar, bl. a. regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) och medicinalansvars­kommittén (S 1974:02). Fortlöpande kontakt bör hållas med socialdeparte­mentets sjukvårdsdelegation.

3. Beredningsgrupp för frågor avseende alkoholpolitiken

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-12.

Departementschefen, stalsrådel Aspling, anför efler samråd med chefen för finansdepartementet.

Alkoholpolitiska utredningen har överiämnal betänkandet (SOU 1974:90-93) Alkoholpolitik. Betänkandet har varil föremål för en omfattande remissbehandling. Remissinstanserna har i fiera avseenden riktat stark kritik mot utredningens förslag. Samtidigt har en rad nya förslag och synpunkter förts fram. Kritiken mot utredningsförslaget gäller bl. a. den grundläggande frågan om den allmänna inriktningen av alkoholpolitiken. Ett stort antal remissinstanser anser atl utredningen har sett för snävt på begreppet alkoholpolitik.

Jag vill understryka att alkoholmissbruket är ett av de största sociala problemen i vårt samhälle. Det är därför angeläget att åtgärderna mot alkoholmissbruket utformas i första hand från socialpolitiska utgångspunk­ter. Huvudansvaret för alkoholpolitiken bör framdeles ligga på socialdepar­tementet med en bibehållen handläggning av beskattningsfrågorna m. m. i finansdepartementet och av utbildnings- och forskningsfrågorna saml orga­nisationsstödet i utbildningsdepartementet.

Jag finner del angeläget att med denna utgångspunkt snabbi kunna få lill stånd en mera samlad belysning av de alkoholpoliliska frågorna. Sambandet mellan alkohomissbruk och vissa slag av brottslighet motiverar också att de brottsförebyggande insatsema särskilt beaktas. Arbetet med all redovisa beslulsunderiag för bedömning av de alkoholpolitiska frågorna bör bedrivas i en lill socialdepartementet knuten beredningsgrupp med representanter för andra berörda departement. Gruppens uppgift bör vara atl, på grundval av alkoholpoliliska utredningens betänkande och remissyttrandena över del, redovisa ett samlat underiag för regeringens ställningstagande till de alkoholpolitiska frågorna.

De organisatoriska konsekvenserna på myndighetsnivå av nu nämnda ställningstagande behöver utredas närmare av beredningsgruppen. Del är därvid angeläget att i socialstyrelsen kunna skapa former för fortlöpande samråd med nykterhetsorganisalioner och andra folkrörelser i alkoholpoli­liska frågor liksom med statens ungdomsråd. Med de betydelsefulla uppgifter inom alkoholpolitiken som ligger på utbildningsväsendet blir det också viktigt atl finna lämpliga samverkansformer i dessa frågor med skolöversty­relsen. En översyn behöver vidare komma lill stånd av de uppgifter beträffande alkoholpolitiken som f. n. ligger på riksskatteverket.

Alkoholpolitiska utredningen har lagt fram omfattande och detaljerade förslag om den närmare utformningen av alkoholpolitiken. Flera av de väsentliga förslagen har mött stark kritik, bl. a. några som i den allmänna

 

Delll S:3   Skr 1976/77:103                                        52

debatten väckt stort intresse, t. ex. om mellanölet och om åldersgränsen vid inköp i systembutik. Förfaltningsförslagen behöver i väsentliga avseenden omarbetas av beredningsgruppen med hänsynslagande till den allmänna inriktning av alkoholpolitiken som jag nyss har angett. De regler och restriktioner som fastställs måste kunna kontrolleras effektivt. Betydande förstärkningar kan behövas för länsstyrelsernas verksamhet med tillstånd och kontroll av försäljning och servering av alkoholhaltiga drycker. Del är också viktigt all kunna finna lämpliga former för kommunernas medverkan i delta arbete.

Jag vill framhålla betydelsen av atl den framlida alkoholpolitiken kan domineras av positiva åtgärder. Till sådana hör informationsinsatser av olika slag.

Del är angeläget all upplysningen i alkoholfrågan får en sådan utformning all folkrörelserna ges goda möjligheter atl medverka. Den informationsverk­samhet i alkoholfrågan som ungdomsorganisationerna bedrivit med statligt stöd sedan år 1972 har inneburit värdefulla insatser och gett positiva erfarenheter. Jag föreslår i annat sammanhang medel för upplysning i alkoholfrågan under nästa budgetår.

Den viktigaste målgruppen för alkoholpolitiken är ungdomen. Det behövs kraftfulla offensiva insatser för all förebygga alkoholmissbruk hos ungdo­men. Del gäller all få lill stånd en ökad medvetenhet hos ungdomarna själva om alkoholens risker och all finna vägarna lill aktiva insatser från bl. a. de sociala organen, skolan och folkrörelserna.

Beredningsgruppen bör under arbetets gång ta kontakt med berörda myndigheter och organisationer. Arbetet bör om möjligt vara avslutat före utgången av år 1976.

De frågor som gäller alkoholreklamen bör, på sätt chefen för handelsde­partementet senare kommer atl anmäla, samtidigt härmed överiämnas för fortsalt behandling i tobaksreklamutredningen (H 1974:06) som f n. prövar motsvarande frågor avseende lobaksvaror.

4. Utbyggnadsplanering   och   beräkning   av   platsbehov   inom barnomsorgen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-04-01.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anför.

Regeringen har i propositionen 1975/76:92 om utbyggnad av barnom­sorgen lagt fram förslag om ett utbyggnadsprogram för barnomsorgen under den närmaste femårsperioden. Programmet omfattar 100 000 nya daghems­platser och 50 000 nya platser i fritidshem jämte en ökning av plalslillgången i kommunala familjedaghem. Förslaget om utbyggnaden grundas på en överenskommelse i oktober 1975 mellan regeringen och Svenska kommun­förbundet. Av överenskommelsen framgår även all en arbetsgrupp skall tillsättas för all på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra undertaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av kommunernas förskoleplaner.

1 proposition 1975/76:92 har vidare lagts fast en allmän målsättning för

 

53                         Kommittéer: Socialdepartementet   Del II S:4

utbyggnaden av barnomsorgen som innebär all - utöver den allmänna förskolan - plats inom den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla barn i förskoleåldern lill förvärvsarbetande eller studerande föräldrar saml för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så all efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande även fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

1 propositionen föreslås alt bestämmelserna om förskoleplaner ersätts med motsvarande bestämmelser om att del i varje kommun skall finnas en av kommunfullmäktige anlagen barnomsorgsplan. I planen skall redovisas behovet av daghem, deltidsförskola, familjedaghem, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen saml på vilket sätt behoven skall tillgodoses. Barnomsorgsplanerna skall omfatta en femårspe­riod och revideras åriigen.

 

Delll K:l    Skr 1976/77:103                                         54

Kommunikationsdepartementet

1. Sjömanspension

Beslut vid regeringssammanträde 1975-11-27.

De speciella förhållanden som har varil utmärkande för sjöfarten och yrkeslivet lill sjöss har sedan länge motiverat en särskild pensionsordning för de ombordanställda.

De nu gällande bestämmelserna i kungörelsen (1972:4l2)om sjömanspen­sion infördes den 1 juli 1972. Rält till sådan pension tillkommer sjöman i manskapsslällning som har varit verksam inom yrket under hela eller större delen av sin aktiva tid. För atl rätt lill pension skall inträda krävs minst 120 seglaiionsmånader som manskap på svenskt handelsfartyg fr. o. m. den månad då sjömannen har fyllt 30 år, varav minst 80 efter månaden närmast före den då han har fy 111 40 år. Kvalificering kan ske t.o.m. månaden närmast före den då han har fyllt 60 år. Befälstid får i viss utsträckning gälla som kvalifikationstid. Som anställningstid räknas lid under vilken sjömansskatt har erlagts. Pension kan tidigast utgå fr. o. m. den månad dä sjömannen fyller 55 år. Pensionen upphör med månaden innan 67 års ålder uppnås. Pensionens storlek bestäms av anlalel manskapsmånader och pensionen utgår med lika belopp oavsett arbetsinkomsten under intjänandetiden. De 40 försl fullgjorda manskapsmånaderna inverkar inte på pensionens storiek. För var och en av de därpå följande månaderna beräknas pensionen efler en viss procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381, omtryckt 1973:908, ändrad senast 1975:7l8)om allmän försäkring. Pensionsnivån stiger vid senare uttag upp till 62 års ålder. Full pension vid 55 års ålder ger maximalt ell och elt halvi basbelopp medan pensionsuttag vid uttag från 62 års ålder ger en pension motsvarande maximall tre basbelopp. Sjömanspensionen är värdebeständig genom atl pensionsbeloppet följer förändringarna i basbeloppet. Sjömanspen­sionen samordnas med allmän pension i form av förtidspension (sjukbidrag), änkepension, livränta frän yrkesskadeförsäkringen och annan livränta som bestäms av eller utbetalas från riksförsäkringsverket. Pensionen samordnas också med utländsk förmån som motsvarar någon av nyss angivna förmåner. Samordningen sker så atl - om del sammanlagda förmånsbeloppel överstiger den högsta sjömanspension som kan utgå fr. o. m. 60 års ålder - sjömans­pensionen minskas med del överskjutande beloppet. Minst en tredjedel av sjömanspension skall dock alltid utgå. Frågor om sjömanspension prövas av handelsflottans pensionsanstalt (HPA), vars verksamhet regleras i instruk­tionen (1965:699, ändrad senast 1972:411) för handelsflottans pensionsan-stall. Åtskilliga sjömän uppbär eller har räU till pension enligt äldre pensionsbestämmelser. I övergångsbestämmelser till kungörelsen om sjö­manspension regleras vissa förhållanden för dessa pensionstagare. Avgifter för sjömanspensionen eriäggs av redare enligt lagen (1961:300, omtryckt 1968:612, ändrad senast 1975:952) om redareavgift för sjöfolks pensionering. Regeringen fastställer procentsals för avgiften, senast genom kungörelsen (1974:703) om preliminär arbetsgivaravgift m. m. för år 1975.

Riksdagen har nyligen (prop. 1975:109, SfU 1975/76:5, rskr 1975/76:5) utvidgat rätten till tilläggspension m. m. atl omfatta enireprenöranslällda på svenska handelsfartyg och samtidigt godkänt riktlinjer för ändring av

 

55        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Delll K: 1

grunderna för sjömanspensioneringen. Däri förordas två ändringar i kungö­relsen om sjömanspension, vilka skulle medföra all bestämmelserna sammanföll med de regler som gäller för rätt lill tilläggspension enligl lagen om allmän försäkring och i fråga om skyldighet au erlägga sjömansskatt enligt anvisningarna till 1 § lagen (1958:295), omtryckt 1970:933, ändrad senast 1975/710) om sjömansskatt. Den ena ändringen innebär all tjänstgö­ring på utländskt fartyg, som svensk redare förhyr obemannat, skall likställas med tjänstgöring på svenskt fartyg vid kvalificering för sjömanspension. Den andra ändringen innebär all också sjöman som erlägger skall i annat land och därför har befriats av sjömansskallenämnden från svensk sjömansskatt skall få tillgodoräkna sig den anställningstiden för sjömanspensionsberäk-ningen.

Bestämmelserna om den allmänna pensioneringen finns i lagen om allmän försäkring. Sedan de nuvarande bestämmelserna om sjömanspensionering tillskapades har flera förbättringar genomförts på den allmänna pensione-nngens område. Således har rätten lill förtidspension vidgats genom successiva reformer som bl. a. innebär atl del numera är möjligt för den som har fyllt 60 år all få sådan pension enbart på arbetsmarknadsmässiga grunder. Ytterligare förbättringar inom den allmänna pensioneringen är sänkningen av den allmänna pensionsåldern lill 65 år och den höjning av pensionstill­skotten som kommer att genomföras den 1 juli 1976. Pensionstillskoii lill ålderspension eller änkepension kommer i fullfunklionsstadiel den I juli 1981 all utgöra 45 % av basbeloppet. Från samma tid kommer pensionstill­skott till förtidspension atl utgå med 90 % av basbeloppet. Därtill kommer höjningen av folkpensionens grundbelopp som har trätt i kraft den 1 januari 1975.

Vidare har riksdagen (prop. 1975:97, SfU 15, rskr 22) beslutat bestämmelser som ger ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1976 samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år. Bestämmelserna ger olika möjligheter att förlägga tidpunkten för pensioneringen lill mellan 60 och 70 års ålder. Arbetsinsats och pensioneringsiidpunkl kan därigenom anpassas efler individuella behov och önskemål. Det föreslagna systemet för röriig pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer, nämligen

förtidspension från folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspen­sion,

förlida och uppskjutet uttag av hel eller halv ålderspension från folkpen­sioneringen och försäkringen för tilläggspension och

en helt ny pensionsförsäkring för delpension i kombination med deltidsar­bete.

Svenska sjöfolksförbundel har i skrivelse i oktober 1974 framfört synpunkter på och förslag till förbättringar av sjömanspensioneringen.

Vidare har HPA i olika sammanhang framfört förslag om ändringar i kungörelsen om sjömanspension vilka lill sitt innehåll delvis sammanfaller med Svenska sjöfolksförbundels önskemål. HPA har vidare - under erinran om sänkningen av den allmänna pensionsåldern lill 65 år - ifrågasatt en ändring av bestämmelserna om vid vilken ålder de temporära sjömanspen­sionerna skall upphöra. HPA har dessutom föreslagit ändring i reglerna för placeringen av pensionsanstallens fondmedel.

Svenska sjöfolksförbundels och HPA:s framställningar har remissbehand­lats.

Även om några sådana ändringar av sjömansyrkets villkor som har

 

Del II K:l    Skr 1976/77:103                                       56

belydelse i pensionshänseende inte har skett sedan nuvarande bestämmelser för sjömanspensioneringen lades fast år 1972, har rätten till allmän pension i olika former ökats ul avsevärt under tiden därefter. Jag syftar därvid inte endast på sänkningen av den allmänna pensionsåldern ulan även på de vidgade möjligheterna till förtidspension och den nya rätten lill delpension i kombination med deltidsarbete. Förändringarna av den allmänna pensione­ringen påkallar en översyn av reglerna för samordning mellan systemen för allmän pension och sjömanspension. Svenska sjöfolksförbundels förslag lill förbättringar av sjömanspensionerna förutsätter överväganden rörande bl. a. den finansiella situationen för sjömanspensionsfonderna och avgiftsuttaget från näringen.

Med hänsyn till dessa förhållanden förordar jag all reglerna om sjömans­pensioneringen ses över av särskilda sakkunniga. Härvid bör särskilt uppmärksammas samordningsfrågorna mellan det allmänna pensionssys­temet och sjömanspensioneringen och bedömas vilka förändringar som kan medföra väsentliga fördelar i samordningsavseende. Av intresse härvidlag är också den strävan som numera kännetecknar socialförsäkringssystemet i övrigt all genom omskolning eller liknande åtgärder bereda äldre arbetstagare möjlighet alt forlsälla sill verksamma liv inom ell annat yrkesområde som kan vara bättre anpassat för den enskilde arbetslagaren med hänsyn till hans speciella förutsättningar. Härigenom har pensioner utöver det allmänna pensionssystemet kommit all betraktas som avialsfrågor mellan arbetsmark­nadens parter. Visserligen har riksdagen så sent som år 1972 lagt fast gällande principer för sjömanspensionsförmånerna men de slora förändringarna inom det allmänna socialförsäkringssystemet bör leda till att utredningen förul-sätiningslösl prövar vilka åtgärder som med beaktande av yrkets särart, näringens villkor, tillgången till sjömanspensionsfonden, förvaltningen av denna saml pensionssystemen för andra arbelslagarkaiegorier med likartade arbetsförhållanden bäst är ägnade att ge trygghet åt sjömännen. De ekono­miska konsekvenser som kan bli följden av förändringar i fråga om sjömanspensioneringen bör uppmärksammas särskilt vid utredningsarbetet. I anslutning lill sina förslag bör utredningen ange beräknade kostnader och kostnadsförändringar.

De särskilda problem som hänger samman med att vissa pensionstagare sedan sjömanspensionen har upphört kommer all uppbära ringa eller ingen pension från annat pensionssystem bör studeras (jfr prop, 1973:98 s, 27). Översynen bör också innefatta en prövning av lämpligaste form för administrationen av sjömanspensioneringen. Eftersom sänkningen av den allmänna pensionsåldern träder i kraft redan den 1 juli nästa år, bör utredningen - i nära samarbete med HPA - snarast undersöka de omedelbara konsekvenser detta kan få för sjömanspensioneringen.

Utöver vad jag här har nämnt bör sådana spörsmål lagas upp som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen för en allmän översyn av sjömännens pensionsförhållanden.

2. Samverkansmöjligheterna hos vissa afrärsverks och myndighe­ters verkstadsrörelser m. m.

Beslul vid regeringssammanträde 1975-12-11.

De statliga affärsverken - postverket, televerket, statens järnvägar (SJ), luftfartsverket, domänverket, statens vatlenfallsverk och förenade fabriks-

 

57        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:2

verken (FFV) - fullgör väsentliga samhällsfunktioner inom sina resp. verksamhetsområden. Sammanlaget har de en årlig omsättning på 15 miljarder kr. De har nära 150 000 årsanslällda.

Postverket, televerket och SJ harvart och ell produklionsuppgifier som av olika skäl har krävt inrättandet av egna verksläder m. m. Dessa drivs antingen i egen regi eller som dotterbolag. FFV kan ses som en förvaltnings-koncern där ell flertal produktionsenheter för främst militära men även civila ändamål har samlats. Verksladsresurserna har byggts upp under en lång följd av år.

Ett gemensamt önskemål hos de berörda affärsverken är alt trygga försörjningen med vissa för verksamheten vitala eller särskilt svåranskaffade produkter. En egen tillverkning tillförsäkrar dessutom verken ell inflytande över prisutvecklingen på marknaden. Genom egen produktion tillgodoser t. ex, televerket en väsentlig del av sitt behov av kopplingslekniska anlägg­ningar och abonnenlanläggningar. Verket har därigenom kunnat medverka lill prisförhållanden som direkt har kommit leleabonnenierna tillgodo. För televerket har del också varit väsentligt all ha egna industriverksläder för all kunna la tillvara de utvecklingsimpulser och idéerom förbättringar som har framkommit inom drifiverksamhelen. Skälen för etableringen av FFV:s olika produktionsgrenar har i huvudsak varil beredskapsmässiga.

Större revisions- och driftunderhållsverksläder har etablerats därför alt verken har behov av att snabbt kunna få reparationer utförda på platser där utomstående verkstäder helt saknas eller har bristande kapacitet eller också ställer sig för dyra. Exempel härpå är SJ:s huvudverkstäder och postverkets bussverksläder.

Tillsammans har alla dessa verksläder m.m. numera drygt 14 000 årsanslällda och ell produktionsvärde av ca 1,6 miljarder kr.

Även andra slatiiga myndigheter har f ö. egna reparations-, tillverknings-eller serviceverksiäder i större eller mindre utsträckning, t. ex. försvarels materielverk med ca 4 200 anställda och statens vägverk med ca 1 000 verkstadsanslällda.

Verkstädernas inriktning avser dels tillverkning i egen regi (t. ex. telever­kets industrier i Nynäshamn, Sundsvall och Vänersborg) eller genom dotterbolag (t. ex. SJ-ägda AB Gävle Vagnverkstad), dels renoveringar (l. ex. SJ huvudverksläder), dels reparationer och driftunderhåll i egen regi (t. ex. postverkets bussverksläder) saml dels serviceproduklion i egen regi. Affärs­verkens verksläder kan samtliga hänföras till någon av grupperna tryckerier, mekaniska och finmekaniska verkstäder, fordons- och järnvägsservice, ivälierier, konfektion saml ammuniiionslillverkning. Försvarets materiel­verk ombesörjer - förutom fordonsservice - även underhåll av tyg-, fariygs-och flygmaleriel samt viss teleteknisk utrustning.

Stockholms, Västmanlands, Östergötlands, Älvsborgs och Södermanlands län har mer än hälften av del totala antalet anställda hos de angivna affärsverkens verkstäder medan återstoden är tämligen jämnt fördelad på ytterligare 13 län. Affärsverkens verksläder är lokaliserade på drygt 30 orter i landet.

Verkstädernas dimensionering och lokalisering har i flertalet fall bestämls av behovet av driflmässig områdesläckning. För postverkets, televerkets och SJ:s del måste en driftorganisalion som omspänner hela landet kunna betjänas av de enheter som svarar för maieriellillverkning, renoveringar och driflunderhåll. De mera renodlade lillverkningsverksläderna har dimensio­nerats och lokaliserats så all affärsverkens samlade kostnader för materiel-

 

Del II K:2   Skr 1976/77:103                                      58

anskaffningen har minimerals. I den takt transportväsendet har utvecklats saml rationella förrådsorganisalioner byggts upp inom affärsverken har behovet av ett vittförgrenat verkstadsnäi minskal.

I fråga om lokaliseringen av de enheter som ingår i FFV har särskilt säkerhetsmässiga och produktionstekniska skäl som föranleder lokalisering på visst avstånd från de större tätorterna spelat en stor roll.

I vissa fall har fördelningen av produklionsuppgifter resp. lokaliseringen av nya enheter skett med särskilt beaktande även av regionalpolitiskt önskemål t. ex. vad gäller TEFAB-induslrierna i Skellefteå och Kristinehamn.

Domänverket, vallenfallsverket saml luftfartsverket saknar mera bety­dande egna verkstadsresurser. De kan dock i vissa fall tänkas fl betydelse som köpare av produkter eller tjänster från övriga affärsverk.

Jag har med det föregående velat ge en bild av den betydelse som egna verksläder har för flera av våra affärsverk och statliga myndigheter. Genom sin omfattande produktion och del slora anlalel anställda spelar dessa verksläder också en viktig roll för många orters näringsliv. Det är betydande resurser i form av yrkeskunnande saml lokal- och maskinkapacilel som verkstäderna sammantaget besitter.

Jag vill i detta sammanhang erinra om den snabba teknologiska utveck­lingen som har medfört alt man övergått lill nya produktionsteknik samt atl materiel med nya funktioner har tagits i bruk. Della har inneburit all en ändrad dimensionering av de egna verkstäderna i vissa fall aktualiserats. Genom tillkomsten av ny teknologi baserad på elektronik har t. ex. förutsättningarna för televerkets verkstadsrörelse förändrats i flera avseen­den. Utvecklingskostnaderna har i vissa fall flerfaldigals, medan själva lillverkningsvolymen har reducerats till följd av all verkstäderna arbetar med hel- och halvfabrikat i större utsträckning än tidigare.

Inriktningen på specialprodukter - ofta i små serier - saml svårigheter all etablera kompletterande produktion kan på sikt medföra problem för i första hand affärsverkens verkstäder. Risken finns atl kapaciietsulnyttjandel hos dessa tidvis kan sjunka med ell relativt högre kostnadsläge som följd. Delta ogynnsamma förhållande kan i sin lur föra med sig tendenser lill minskad produktion eftersom alternativa anskaffningskällor blir förmånligare.

Sammantaget innebär den tekniska utvecklingen mot hållbarare materiel, avancerad specialutrustning och sänkt förädlingsgrad hos de egna verkstä­derna all produktionsvolymen tenderar att minska.

Mot bakgrund av del anförda finner jag en närmare utredning om berörda verkstäders framlida uppgifter och verksamhet vara motiverad. Jag förordar all en särskild sakkunnig tillkallas för denna uppgift.

Med hänsyn lill verkstädernas betydande kapacitet och personalens yrkeskunnande är del samhällsekonomiskt angelägel alt finna vägar att i förekommande fall kompensera inträffade produktionsbortfall. Den sakkun­niges övergripande uppgifl är därför atl utifrån en bedömning av den samlade verksiadsrörelsen hos affärsverken saml den betydelse verkstäderna har från olika synpunkter finna alternativ till en eljest minskande produktion. Delta förutsätter en kartläggning av de olika berörda affärsverkens och myndighe­ternas planering för verkstadsrörelsen. Härvidlag bör i första hand affärsver­kens och myndigheternas egen efterfrågan analyseras, vilket bl. a. kräver en inventering av deras anskaffningsbehov och investeringsplaner.

Chefen för industridepartementet kommer atl föreslå regeringen all genom proposition lägga fram förslag angående de fortsatta formerna och betingel­serna för den verksamhet som bedrivs av FFV. Utifrån de förutsättningar

 

59        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:3

som ett genomförande av förslaget skapar bör den sakkunnige beakta de samverkansmöjligheter som erbjuds genom ifrågavarande verksläder.

1974 års utredning (K 1974:02) om den framlida verksamheten inom televerkels verkstadsrörelse m. m. har nyligen avlämnat sill belänkande TELI-TEFAB. Betänkandet kommer att överiämnas till den sakkunnige för all beaktas i samband med utredningsarbetet.

Vidare bör undersökas möjligheterna lill en ökad avsättning lill statliga myndigheter i övrigt, statliga förelag, kommunala institutioner samt enskilda företag i berörda branscher. Av intresse i della sammanhang är vidare elt studium av pågående utvecklingsprojekt inom i första hand den slatiiga sektorn, varvid jag särskilt tänker på den verksamhet som bedrivs inom styrelsen för teknisk utveckling och Slatsförelagkoncernen.

Härutöver bör klariäggas vilka förutsättningar som finns från teknisk/ ekonomisk synpunkt för all verken skall kunna producera mer i egen regi eller hos dotterbolag för egna behov och således relativt sett minska sina köp utifrån.

För att på sikt om möjligt kunna bevara de arbetstillfällen som finns inom den samlade verksiadsrörelsen bör som ell moment i utredningsarbetet ingå utarbetandet av elt syslem för personalulbyle i möjlig mån mellan de olika verkstäderna, varvid neddragning inom en seklor om möjligt skall kunna mötas med expansion inom en annan. Utredningens inriktning bör i första hand vara en totalt oförändrad sysselsättning. Den bör även eftersträva all sysselsättningen i sådana orter där verkstäderna spelar en dominerande roll för näringsliv och utveckling så långt möjligt vidmaklhålles. I bedömning­arna bör även ingå samhällsekonomiska överväganden.

Den sakkunniges förslag skall avse åtgärder som kan rymmas inom ramen för de berörda affärsverkens och myndigheternas ekonomiska ansvar.

Den sakkunnige förutsattes bedriva sill arbete i nära samråd med berörda affärsverk, dotterbolag, myndigheter och personalorganisationer. Om del visar sig lämpligt bör utredningsarbetet kunna delas upp i etapper, varvid en eventuell första etapp lämpligen kan utgöras av kartläggning, problemstruk­turering saml analys av principiella problem.

3. Fortsatt utvecklingsarbete m. m. i fråga om märkning av olja i fartyg

Beslul vid regeringssammanträde 1976-01-29.

Med stöd av Kungl. Maj:ls bemyndigande tillkallade chefen för kommuni-kationsdepariemeniel den 18 februari 1972 särskilda sakkunniga - i del följande benämnda ledningsgruppen - med uppgift att leda visst utvecklings­arbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg. Ledningsgruppen överlämnade i februari 1973 ett belänkande (Ds K 1973:2) Partikelmärkning av olja i fartyg. Mot bakgrund av i betänkandet redovisade förslag m. m. uppdrog Kungl. Maj:t den II maj 1973 ål ledningsgruppen alt fortsätta visst utvecklingsarbete m. m. i fråga om metod för märkning av olja i fartyg. De sakkunniga redovisade i november 1973 rapporten Resterande utvecklings­arbete av märmeloden med metallpartiklar och planering av försök i större skala. Betänkandet har remissbehandlats. Ledningsgruppens förslag mottogs

 

Delll K:3   Skr 1976/77:103

60

överlag positivt. Flertalet remissinstanser betonade angelägenheten av alt försöksverksamheten i större skala snarast realiserades. Synpunkter av leknisk natur med avseende på märkmeloden och dennas praktiska tillämp­ning anfördes av vissa remissinstanser. Några framhöll angelägenheten av att ett system för märkning föran nå full effekt i svenska farvatten bör omfatta också övriga strandslaler exempelvis vid Östersjön.

Betänkandet och rapporten redovisades för riksdagen i prop. 1974:1 bil. 8, SS, 117-119, 121 och 122. Föredragande departementschefen anförde följande,

"Betydande insatser har under senare år gjorts när det gäller att skydda vatten, stränder och skärgårdsområden mot miljöförstöring som har samband med fartygstrafik. Som en led i ansträngningarna att vidareutveckla del förebyggande skyddet mot oljeskador har såväl i Sverige som utomlands ett omfattande arbete genomförts syftande till att finna syslem för identifie­ring av ursprunget lill konstaterade oljeutsläpp. Särskild uppmärksamhet har i della sammanhang ägnats tankfartygens utsläpp av bariasi- och rengörings-vatten. De tekniska problemen har visat sig vara svårlösta. Del syslem för märkning med metallparliklar som under ledning av särskilda sakkunniga utarbetats av AB Atomenergi innebär bl. a. den fördelen all radioaktivt laddade element - med de slrålningsrisker som dessa kan medföra - inte behöver komma lill användning. Della är enligt min mening värdefullt. Erfarenheterna från den hittills bedrivna försöksverksamheten med olje­märkning är sådana atl en försöksverksamhet i större skala bör komma till stånd. Med hänsyn lill märkningssysiemets nära samband med den förebyg­gande verksamhet mot vattenförorening som i dag åvilar sjöfartsverket bör försöksverksamheten under de sakkunnigas ledning organisatoriskt och operativt inordnas i sjöfartsverket. Jag har för budgetåret 1974/75 beräknat 500000kr. rörändamålet under anslaget D4. Övrig verksamhet. Jagavseratt senare föreslå Kungl. Maj:l de åtgärder som behövs för att de sakkunniga i anslutning lill försöksverksamheten eller på annat sätt skall kunna överväga de olika tekniska synpunkter på märkningsförfarandei som redovisats av vissa remissinstanser,"

Riksdagen biföll Kungl, Maj:ls förslag.

Försöksverksamheten i större skala, som i första hand syftade lill all pröva administrativa och operativa rutiner, har numera avslutats. Utvärdering hos ledningsgruppen pågår och redovisning kan beräknas ske i början av år 1976. Underhandsinformalioner från ledningsgruppen ger vid handen all försöks­verksamheten slagit väl ul.

Märkningsmetoden har presenterats i olika internationella sammanhang bl. a. inom Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen, IMCO, och inom interimskommissionen lill skydd för östersjöområdets marina miljö. Metoden har därvid bedömts som värdefull i arbetet för skydd av den marina miljön. För svenskt vidkommande är i defta sammanhang samarbetet mellan ösiersjöslalerna av särskilt intresse. Om systemet kan genomföras hos samtliga östersjöstater skulle ell bättre läge uppstå med avseende på skyddet av Östersjön än oin endast Sverige tillämpar systemel. De kontakter i ärendet som förevarit inom ramen för del pågående samarbetet lill skydd för östersjöområdets marina miljö bör drivas vidare. Utan att avvakta redovis­ningen av försöksverksamheten i större skala bör därför ledningsgruppen ges möjligheter all medverka vid fullgörande av de arbetsuppgifter som i sammanhanget  kan ankomma på Sverige. 1 anslutning till detta bör

 

61        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:4

ledningsgruppen överväga de olika tekniska synpunkter på märkningsförfa­randei m. m. som redovisats vid remissbehandlingen av betänkandet Partikelmärkning av olja i fartyg. Remissvaren överlämnas därför lill ledningsgruppen.

Kosinaderna för ledningsgruppens medverkan i samarbetet mellan ösier­sjöslalerna kan beräknas lill 150 000 kr. Del tekniskt inriktade arbetet med anledning av remissinstansernas synpunkter beräknas medföra kostnader om 150 000 kr. huvudsakligen hos AB Atomenergi. De totala kosinaderna för denna etapp i ledningsgruppens arbete - 300 000 kr, - bör liksom tidigare lill lika delar betalas från sjätte, nionde och fiortonde huvudtitlarnas anslag lill Kommittéer m. m.

4. Vissa körkortsfrågor

Beslul vid regeringssammanträde 1976-03-18.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Norling, anför.

Regeringen har tidigare denna dag på min föredragning beslutat (prop. 1975/76:155) all inhämta nksdagens godkännande av förslag lill en körkorts-reform, som avser bl. a. lämplighetskraven för körkortshavare, förulsälining-arna och formerna för körkorisingripande och körkorlsregisirering. Flertalet av de i propositionen berörda reformerna kan införas ulan tidsutdräkt, medan andra kräver ytterligare överväganden innan slutlig ställning kan las. En särskild sakkunnig bör tillkallas för den utredning som behövs.

Som ell viktigt led i bekämpandet av irafikbroltslighelen och som ett hjälpmedel för all bestämma åtgärder mot försumliga körkortshavare diskuteras i propositionen ell pricksystem som innebär all körkorishavaren åsätts ell bestämt antal prickar med anledning av en förseelse. När han har fått en viss prickbelasining kan åtgärder övervägas mot honom. En prövning i varje enskilt fall sker då. Förtjänsterna med systemel ligger främst i dess pedagogiska effekler och möjligheterna all främja rättssäkerheten och enhetligheten i körkortspraxis.

Ett pricksyslem har omfattats med stort intresse vid diskussionen av körkortsfrågor i Svenge. Debatten har emellertid präglats av viss osäkerhet om dess effekler och också om utformningen av del. 1 det fortsatta utredningsarbetet bör uppmärksammas båda dessa aspekter. Förebilder för ell pricksyslem finns i andra länder. En angelägen uppgift är all fastställa normerna för hur olika förseelser skall graderas vid bestämmandet av prickar, dvs. atl utarbeta en s. k, pricklabell som myndigheterna har alt tillämpa. 1 della avseende bör en utgångspunkt kunna nås genom en kartläggning av praxis samtidigt som avvägandena anpassas efter de nkllinjer för körkorts-ingripanden som har angetts i propositionen. De praktiska detaljerna kräver olika överväganden. Betydelsefullt i della sammanhang är uppnåendet av den berörda pedagogiska effekten, varvid frågor om information och upplysning lill körkorlshavarna aktualiseras. Frågor som rör körkortsregi-sireringen bör också behandlas. Bl. a. sekretessfrågorna bör uppmärksam­mas.

1 propositionen föreslås all varning skall kunna meddelas inte bara såsom enligl dagens regler först när en ålerkallelsesitualion i princip föreligger ulan även när omständigheterna är sådana att fråga om återkallelse kan komma au

 

Delll K:4   Skr 1976/77:103                                         62

tas upp vid en förnyad anmärkning mot vederbörande. Genom alt åtgärden på della sätt lidigareläggs kan man på elt effektivare sätt utnyttja varningen i förebyggande syfte. Stor vikt har lagts vid au formerna och handläggnings­ordningen för varning reformeras.

Vid utredningen i sistnämnda avseende bör beaktas atl syftet med de nya reglerna om varning tillgodoses vid del praktiska handhavandet av institutet, dvs. atl varningen utformas på sådant sätt all de framåtsyftande effekterna av åtgärden kommer lill ullryck. I delta sammanhang är av vikt att man överväger möjligheterna atl med lämplig information och upplysning lill körkorishavaren bibringa honom insikt om allvaret i en anmärkning.

I propositionen har i olika sammanhang frågor om förarprovets utformning behandlats. Sålunda har pekats på de möjligheter som finns i gällande lagstiftning all låta en förare gå igenom nytt förarprov. I anslutning härtill har förordals att föreläggande om sådant förarprov utnyttjas i större utsträckning och mera variationsrikt än nu som alternativ till andra åtgärder och alt även kraven på nytt förarprov efter körkorlsåierkallelse nyanseras. 1 samtliga fall har förutsatts all proven får en för anmärkningsfallen anpassad utform­ning.

Tyngdpunkten i förarulbildningen har under årens lopp förskjutits. Förutom faktakunskaper spelar numera förarens attityder till trafiken och trafiksäkerheten en stor roll. Del differentierade körkortssysiemel medger all förarproven anpassas lill olika typer av fordon. I linje med vad som anförs i propositionen bör utredas vilka möjligheter del finns atl använda förarprovel som ell mera effektivt instrument beträffande förare mot vilka anmärkningar riktas. Vid utredningen bör man sikta till alt provet skall kunna utnyttjas både som alternativ lill annan åtgärd och som en prövning av den som har fåll körkort återkallat men önskar återfå sin behörighet.

När det gäller handläggningen av frågor om körkortsingripanden har i propositionen lagts stor vikt vid alt körkorlsprocessen övervägs i del fortsatta utredningsarbetet. Möjligheterna all bygga vidare på den förstärkning av förvaltningsprocessen som har ägt rum under senare år bör tas till vara, och syftet bör vara att finna åtgärder som är ägnade att främja en snabb och rättssaker handläggning.

I lagen (1971:52, ändrad senast 1975:1297) om skalteräU, fasiighetslaxe-ringsrält och länsrätt finns bestämmelserom länsrätts domförhei, bl. a. om medverkan av nämndemän. Länsrätten är domför med ordförande och tre ledamöler (5 §). I mål om interimistiskt beslut angående körkorlsåierkallelse är rätten dock domför med ordföranden ensam, om det är uppenbart atl sådant beslul bör meddelas. Även i övrigt är länsrätten domför med enbart ordföranden i mål i vilket saken är uppenbar (6 §). I förvaltningsprocesslagen (1971:291, ändrad senast 1975:1298) regleras närmare förfarandet vid bl. a. länsrätt. Enligl 9 § i lagen är förfarandet skriftligt, I handläggningen får dock ingå muntlig förhandling när det kan antas vara lill fördel för utredningen, och muntlig förhandling skall hållas om enskild part begär del och förhandling inte är obehövlig och inte heller särskilda skäl talar mot del.

För körkorismålens del torde utvecklingen avgjort gå i riktning mot alt allt fler slutliga beslut fattas under medverkan av nämndemän. Även muntlig handläggning synes bli allt vanligare. Såväl nämndemäns medverkan som möjligheten till muntlig förhandling är väsentliga inslag i den reformering av förvaltningsprocessen som har ägt rum. Vinner de förslag som har lagts fram i propositionen - framför allt de som gär ul på en ökad nyansering av bedömningen - riksdagens bifall, är del särskilt värdefullt all man tillvaratar

 

63       Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:5

de instrument som lekmannamedverkan och munllighel innebär. Det bör därför vara en uppgift i utredningsarbetet all med utgångspunkt i en karlläggning av praxis och de förslag som läggs fram i propositionen ställa upp riktlinjer i syfte all precisera arten av de körkortsmål i vilka behov kan finnas av nämndemäns medverkan resp. muntlig förhandling.

En annan fråga om handläggningen gäller önskemål om en så stor snabbhet som möjligt. I della avseende har i propositionen pekats på angelägenheten av att länsrätten tidigast möjligt kopplas in i ett omprövningsärende för att därigenom kunna bereda saken. Man kan överväga bl.a. en utbyggnad av underrättelseskyldigheten från polis och åklagare. Önskemålen om snabbhet accentueras genom förslagen i propositionen, bl. a. de om bestämda ålerkal-lelselider. Utredningsarbetet bör inriktas på en allsidig genomgång av de möjligheter lill reformer som finns på området.

1 propositionen diskuteras också inrättandet av ell allmänt ombud och fördelarna med en partsrepresenlation för del allmänna belyses.

Som har uttalats i propositionen krävs överväganden om i vilken omfattning ett allmänt ombud skall medverka i körkortsprocessen och om den organisatoriska lösningen av frågan. Olika möjligheter bör undersökas och när del gäller organisationsfrågan bör utredningsarbetet bl. a. avse lämpligheten av en anknytning lill åklagarväsendet.

En översyn av de nu beskrivna körkortsfrågorna kan också aktualisera åtgärder i fråga om exempelvis domstolarnas underrättelseskyldighet gentemot länsstyrelserna, möjligheterna lill överflyttning av körkortsmål mellan länsrätterna, körkortsregistreringen, registreringen av trafikbrott m, m. Även sådana frågor bör tas upp i lämpligt sammanhang.

Under utredningsarbetet bör den sakkunnige vara oförhindrad att ta upp även andra körkorisfrågor som har samband med de i del föregående angivna.

Den sakkunnige bör vid uppdragels fullgörande samråda med trafiksäker-helsulredningen (K 1973:07).

5. Tilläggsdirektiv till utredningen om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m.

Beslul vid regeringssammanträde 1976-05-26.

T. f departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 11 december 1975 tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet en sakkunnig för utredning om samverkansmöjlighelerna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstads-rörelser m. m. (K 1976:01). Enligl direktiven skall den sakkunnige bl. a. söka finna alternativ till den minskade produktionsvolym vid affärsverkens verksläder som kan bli följden av den tekniska utvecklingen och därmed sammanhängande faktorer.

Av belydelse för affärsverkens möjligheter atl kompensera en vikande produktionsvolym är verkstädernas förmåga aU tillgodogöra sig forsknings-och utvecklingsresultat inom sina verksamhetsområden. De utvecklingsre­surser som finns vid affärsverken bidrar till denna förmåga. Den sakkunnige bör därför inom ramen för sitt utredningsarbete även ulföra en kartläggning

 

Del II K:5   Skr 1976/77:103                                       64

av dessa resurser samt undersöka i vilken utsträckning planerna för utvecklingsverksamheten kan leda till produktion vid verkstäderna. Den sakkunnige bör även undersöka om del finns områden där en ökad samverkan i affärsverkens utvecklingsarbete kan vara ändamålsenlig.

6. Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa körkortsfrågor

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-21. Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

Den 29 mars 1976 tillkallades efler bemyndigande av regeringen en utredning om vissa körkortsfrågor (K 1976:02).

Senare under våren behandlade riksdagen de förslag som regeringen hade lagt fram i prop. 1975/76:155 om vissa körkorlfrågor. Riksdagen gav regeringen lill känna vad trafikutskotlet hade uttalat om bl. a. körkortsbe-siämmelsernas förfallningsmässiga utformning och om handläggningen av körkortsingripanden (TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390).

Vad försl angår frågan om körkorlsbeslämmelsernas förfallningsmässiga utformning innebär riksdagens beslul alt förslag lill körkorlslag - och i samband därmed informalionsvis även förslag till regeringsförfattning med tillämpningsbeslämmelser - bör föreläggas riksdagen under våren 1977. Belräffande frågan om handläggningsordningen för körkorlsingripanden innebär beslutet all allmän domstol (i första instans tingsrätt) bör besluta om körkorlsåierkallelse vid sådana trafikbrott beträffande vilka domstolen samtidigt dömer i ansvarsdelen. De viktigaste fallen är enligl trafikutskottet grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri, rattonykterhet, allvariigare fall av smitning och vissa från irafiksäkerheissynpunkl farliga brott. Handlägg­ningen av körkortsingripanden mot dem som genom upprepade trafikförse­elser har visat sig olämpliga som förare bör däremot ligga kvar hos länsrätt. Utskottet uttalade atl härmed sammanhängande frågor borde utredas ytterligare och all förslag i ämnet borde läggas fram i samband med förslaget lill körkorlslag.

Inom kommunikationsdepartementet utarbetas en departementsprome­moria med förslag till körkorlslag och körkorlsförordning. Denna prome­moria kommer att remissbehandlas och jag avser atl snarast därefter återkomma med förslag till lagstiftning i ämnet. När del gäller handlägg­ningen av körkorlsingripanden vill jag nu förorda all därmed sammanhäng­ande frågor blir föremål för skyndsam utredning. Detta bör ske inom ramen för utredningen om vissa körkortsfrågor.

När del gäller utredningsuppdragets genomförande vill jag försl rent allmänt hänvisa till den ingående redogörelse för och analys av problemen på detta område som lämnades i prop. 1975/76:155. Denna redovisning rörde antalet och arten av de mål i vilken samordningsfrågan blir aktuell, fördelningen på allmän domstol resp. på åklagare (strafföreläggande) och polis (ordningsföreläggande), när det gäller ansvarsfrågan, och den nuvarande handläggningsordningen vid länsrätt.

Trafikutskottet har i sill betänkande förklarat sig vara medvetet om atl vissa gränsdragningsproblem kan komma upp i sammanhanget och att även andra frågor - såsom spörsmålet rörande behovet av följdändringar i annan

 

65        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet    Del II K:7

lagstiftning - synes kräva ytteriigare överväganden.

De frågor som aktualiseras gäller såväl möjligheterna atl beakta irafiksä-kerhetsaspekterna - med bl. a. eU differentierat och individualiserat synsätt på sätt som beslutats genom riksdagens bifall lill prop. 1975/76:155-som de för den enskilde så väsentliga rättssäkerhetssynpunkterna. Dessa frågor bör kartläggas i detalj och möjliga lösningar får övervägas med utgångspunkt i analysen.

Jag hemställer all regeringen utvidgar uppdraget lill utredningen i enlighet med vad jag nu har anfört.

7. Vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykeltrafiken

Beslul vid regeringssammanträde 1976-10-28. Departementschefen, stalsrådel Turesson, anför.

Under lång tid - inte minst under krigsåren - spelade cykeln en viktig roll som transportmedel. Det stigande välståndet under 1950- och 1960-lalen, som öppnade möjligheter för allt fler människor all ha egen bil, hade emellertid som följd all cykellrafiken gick kraftigt tillbaka. Självfallet fick detta konsekvenser för utbyggnaden av väg- och gatunätet och behovet alt ta särskild hänsyn till cykellrafikens behov. Från slutet av 1960-talel kan man dock notera en ökad användning av cykeln för kortare resor. Denna utveckling har flera olika förklaringar. Den viktigaste är all allt fler människor blivit medvetna om cykelns fördelar i olika avseenden, samtidigt som nackdelarna med omfattande biltrafik i tätortsområdena uppmärksammats i större omfattning.

Bland cykelns fördelar kan nämnas all den är ell miljövänligt transport­medel. Cykling är elt prisbilligt, smidigt och föga utrymmeskrävande färdsätt med de fördelar som della innebär, särskilt i de större tätorternas trafik-trängsel i samband med arbetsresorna. Cyklingen erbjuder dessutom värde­fulla möjligheter till motion och rekreation.

Tack vare sina positiva egenskaper förtjänar cykellrafiken stöd i olika avseenden. Samtidigt har den omständigheten atl cyklisterna hör till de oskyddade trafikantgrupperna påkallat särskild uppmärksamhet i irafiksä-kerhetsarbetet. Del rör sig om irafikiekniska åtgärder för att åstadkomma en cykelvänlig trafikmiljö, fordonslekniska åtgärder för atl säkerställa all cykeln och dess utrustning är lämpligt utformade saml åtgärder för att påverka beteenden både hos cyklisterna och andra trafikantgrupper.

Planeringen av cykeltrafiken måste på ell ändamålsenligt sätt samordnas med kommunens övriga trafik- och bebyggelseplanering. En sådan samord­ning kräver kunskaper om cykeltrafik och cykeltrafikplanering. Riksdagen begärde därför år 1972 (TU 1972:14, rskr 1972:250) en utredning i syfte atl skapa bättre förutsättningar för cykeltrafiken. Regeringen gav år 1973 statens vägverk och statens irafiksäkerhelsverk i uppdrag atl -i samråd med statens planverk - utreda frågan. De tre verken upptog denna som en del av en större utredning med projektnamnei "Stadens trafiknäi". Arbetet syftar lill atl modifiera och komplettera de nuvarande rikllinjema för planering av trafiken i tätort. Behandlade problemområden - dil hör i en första omgång cykeln, bussen resp. fotgängarna - redovisas successivt i informativt upplagda rapporter.

5 Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 103

 

Del II K:7    Skr 1976/77:103                                     66

Rapporten Cykeln i serien Stadens trafiknäi (Statens planverk, rapport 33 del 1), som lades fram hösten 1975, ger en sammanfattning av aktuell kunskap om cykeltrafikplanenng. Den nkiar sig i första hand till de kommunala organ som ansvarar för trafik- och bebyggelseplaneringen. Avsikten är atl de skall använda rapporten i samband med utredning och projektering av åtgärder för all förbättra cykellrafiken. Rapporten är även lill nytta för övriga som är intresserade av frågor som rör cykellrafiken.

Inledningsvis sammanfattas i rapporten cykellrafikens situation och problem i dag. Cykelledsnälens funktionella utformning behandlas i ett avsnitt. Där redovisas bl. a. ett schema för klassificering av säkerhetsstan­darden i korsningar på sträckor för olika länkar i cykelledsnälel. Stort utrymme ges ål praktiska exempel på lösningar. I rapporten redovisas också hur cykeltrafikfrågorna kan behandlas i den kommunala planerings- och beslutsprocessen.

I prop. 1975/76:100 bil. 8 anmälde departementschefen den nämnda rapporten. I propositionen konstaterades atl del i dag finns ell utbrett intresse för all förbättra förhållandena för cykellrafiken. I flera kommuner pågår f n. en omfattande planering på området. Rapporten ger - uttalades del vidare -en god information om planenng och genomförande av åtgärder för cykellrafiken, och den bör därför bli ell värdefullt hjälpmedel för kommu­nerna när det gäller atl i trafik- och bebyggelseplaneringen ta större hänsyn lill trafikförhållandena för cyklister.

I den skrivelse lill regeringen, med vilken vägverket, irafiksäkerhelsverket och planverket överiämnade sin rapport, log verken upp frågan om statsbi­drag lill cykelleder och andra anläggningar för cykeltrafiken. Verken fann del angelägel atl behandla slalsbidragsfrågorna därför alt de invenienngar som har gjorts i samband med utredningen enligl verken visade alt situationen för cykellrafiken i många fall är besväriig med hänsyn lill såväl säkerhet som framkomlighet. Eftersom cykeln erbjuder sådana kvaliteter som har efter­lysts i den allmänna debatten om trafiken och läiortsmiljön - elt energisnålt och miljövänligt transportmedel - bör enligt verken ökade insatser göras för att avhjälpa bristerna.

De tre verken konstaterar atl byggande och drift av anläggningar för cykeltrafiken väsentligen är en kommunal angelägenhet. Verken uppger alt f n. ca 70 milj. kr. per år investeras i cykelleder och andra anläggningar för cykellrafiken, varvid staten svarar för ca 20 milj. kr. Del statliga engage­manget har i huvudsak samband med atl staten genom vägverket antingen svarar för den allmänna väghållningen eller lämnar bidrag till väg- och gatuhållningen i de tätorter där kommunen är väghållare. Utbyggnad av anordningar för cykeltrafiken sker därvid i anslutning lill byggande av större bilirafikleder. Detta kan betyda ati delar av cykelvägnätel byggs ut som visseriigen är viktiga men som inte alltid är de mest angelägna om man ser till det tolala cykelvägnätel. Del påpekas atl del f n. inte är formellt möjligt all lämna bidrag av vägmedel lill en systematisk utbyggnad av cykelvägnätel. För atl detta skall kunna ske måste ändnngar göras i gällande författning, bl. a. kungörelsen (1971:955) om statsbidrag lill väg- och gatuhållning i vissa kommuner.

Enligt verken kunde man, utan att avvakta mera definitiva lösningar av bidrags frågan, överväga en temporär lösning som skulle kunna stimulera kommunerna till att vidta förbättringar för cykeltrafiken. För att uppnå en bidragsordning utan en omfattande gransknings- och konirollapparal bedömer verken att bidragsprocenten bör sättas betydligt lägre än vad som nu

 

67        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:8

är vanligt för statsbidrag lill väg- och galubyggnadsobjekt.

1 sin skrivelse till regeringen konstaterar de tre verken vidare atl irafiklagsliftningen vad avser cykellrafiken i stort sett är modern och ändamålsenlig. En viss översyn av bestämmelserna med avseende på cykellrafikens problem, bl.a. av företrädesreglerna, är dock enligl verken motiverad.

Med anledning av motioner väckta vid 1975/76 års riksmöte ansåg Irafikutskollet atl en översyn av slaisbidragsbestämmelserna borde ske för all stimulera till ell sammanhållet och rationellt cykelvägnät. Härvid borde även temporära statsbidragsbestämmelser ifrågakomma. Översynen borde enligl utskottet omfatta även vägtrafikkungörelsen med hänsyn till den ökande roll som cykellrafiken spelar. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (TU 1975/76:16, rskr 1975/76:218).

Den översyn som riksdagen sålunda har ullalat sig för bör göras nu. En särskilt utredare bör tillkallas för ändamålet.

Utredaren har en naturiig utgångspunkt för sina överväganden i den nyssnämnda rapport om cykeln i trafik- och bebyggelseplaneringen, som har utarbetats av statens vägverk, statens Irafiksäkerhelsverk och statens planverk. I uppdraget bör ingå all göra en översyn av nuvarande bestäm­melser om statsbidrag till den kommunala väg- och gatuhållningen. Genom en ändrad utformning eller komplettering av dessa bestämmelser kan man ge ett starkare stöd ål kommunerna i deras strävanden atl skapa så säkra och gynnsamma betingelser som möjligt ål cyklismen. Utredaren bör ta ställning till vilka krav som i olika avseenden bör ställas på del cykelvägnäl lill vilket bidrag skall kunna utgå. Syftet med utredarens förslag i fråga om slalsbi-dragsbestämmelser bör vara alt inom ramen för anvisade bidragsmedel väga in cyklismens särskilda krav på investeringar i kommunens trafikledssyslem. Atl lämna förslag till principer för en sådan prioritering bör också ingå i utredarens uppgifter

Önskemålen atl förbättra säkerheten för cyklisterna och öka framkomlig­heten i trafiken för dem har på olika sätt beaktats i den nya väglrafiklagstift-ningen. I utredarens uppdrag bör ingå all ytteriigare överväga möjligheterna lill förbättring av cykeltrafikens villkor genom ändringar i vägtrafiklagstift­ningen.

Utredaren bör vid uppdragets fullgörande hålla sig underrättad om utvecklingen av del projekt om förbättring av cyklisters säkerhet i trafiken som f n. planeras av Nordiska Irafiksäkerhelsrådel.

8. Särskild utredare för att överväga förutsättningarna för att i någon form bibehålla Bromma flygplats

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-04.

Departementschefen, statsrådet Turesson, anför.

Ar 1972 tillkallade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om den fortsatta lokalise­ringen av flygverksamheten på Bromma flygplats - ULF-utredningen. En utgångspunkt för ULF-utredningen var all flygverksamheten pä Bromma flygplats skulle avvecklas på några års sikt, dock senast under loppet av år

 

Del II K:8   Skr 1976/77:103                                      68

1978. Utredningen avgav i mars 1974 betänkandet (DsK 1974:1) Bromma­flygel. Betänkandet har remissbehandlats.

Ar 1975 tillkallades sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om den framtida lokaliseringen av allmänflygel i Stockholmsregionen -Stockholms­regionens allmänflygutredning. Utredningen har ännu inte avgivit något betänkande. En utgångspunkt för utredningsarbetet är all del nuvarande allmänflygel på Bromma flygplats flyttas bort i så nära snluining som möjligt lill avvecklingen av innkesflyget på flygplatsen.

Luftfartsverket har i skrivelse den 8 oktober 1976 redovisat projekllägel avseende del s. k. LIN/Arlandaprojektet. Av redovisningen framgår atl en eventuell överföring av Linjeflyg AB:s verksamhet från Bromma lill Arianda flygplats inte kan ske enligl ursprunglig tidsplan - dvs. under år 1977 - utan tidigast den I juli 1978,

Linjeflyg AB har den 20 oktober 1976 anmält atl en eventuell överföring av bolagels verksamhet från Bromma till Arianda flygplats inte kan komma till stånd förrän tidigast vid utgången av år 1978. En överföring tidigare anges av bl. a. tekniska och praktiska skäl vara omöjlig.

Med hänsyn lill vad luftfartsverket och Linjeflyg har anfört synes del inte vara möjligt alt genomföra en eventuell överflyttning förrän tidigast vid utgången av år 1978. Den tidsfrist som erhålls genom en förskjutning av tidpunkten bör utnyttjas lill all - inför förestående ställningstagande till frägan om verksamheten på Bromma och Arianda flygplatser - komplettera föreliggande beslulsunderiag i de delar som hittills inte fullständigt belysts. En särskild utredare bör tillkallas för all genom en sådan kompletterande utredning skyndsamt klariägga förutsättningarna för alt i någon form bibehålla Bromma flygplats. Utredaren bör med utgångspunkt i en bedöm­ning av främst trafik- och flygplansmalerielulvecklingen och möjligheterna av bullerdämpande åtgärder överväga miljöaspekterna vid olika alternativ av fortsatt flygverksamhet på Bromma. Utredaren bör vidare med beaktande av kapacilelsförhållanden och säkerhetskrav samt övriga förutsättningar bedöma behovet av investeringar på flygplatsen.

Den särskilde utredaren bör vid sin sida ha en parlamentariskt sammansatt referensgrupp om fem personer. Förordnande för dessa bör meddelas av departementschefen.

Den särskilde utredaren bör i all möjlig utsträckning utnyttja redan lillgänligl utredningsmaterial samt i frågor rörande allmänflygel samråda med Stockholmsregionens allmänflygutredning.

Resultatet av uppdraget bör redovisas senast den 1 juni 1977.

För all bibehålla full handlingsfrihet avser jag senare i dag föreslå regeringen atl uppdra ål luftfartsverket alt utarbeta de förslag lill ändringar i nuvarande dispositionsplan för Arianda flygplats som behövs för en eventuell överföring på kort resp. på längre sikt till Arianda av den inrikes linjetrafiken på Bromma.

9. Tilläggsdirektiv till Stockholmsregionens allmänflygutredning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-11.

Departementschefen, statsrådel Turesson, anför.

Ar 1972 tillkallade dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet sakkunniga med uppdrag atl verkställa utredning om den fortsatta lokalise-

 

69        Kommittéer: Kommunikationsdepartementet   Del II K:9

ringen av flygverksamheten på Bromma flygplats - ULF-utredningen. En utgångspunkt för ULF-utredningen var all flygverksamheten på Bromma flygplats skulle avvecklas på några års sikt, dock senast under loppet av år 1978. Utredningen avgav i mars 1974 betänkandet (DsK 1974:1) Bromma-flyget. Belänkandet har remissbehandlats.

Ar 1975 tillkallade departementschefen sakkunniga (K 1975:08) för all utreda frågan om den framlida lokaliseringen av allmänflygel i Stockholms­regionen - Stockholmsregionens allmänflygutredning. Enligt direktiven är en utgångspunkt för utredningsarbetet all del nuvarande allmänflyget på Bromma flygplats flyttas bort i så nära anslutning som möjligt lill avveck­lingen av inrikesflyget på flygplatsen.

Den 4 november i år bemyndigade regeringen chefen för kommunikations­departementet att tillkalla en särskild utredare med uppgifl all överväga rörulsällningarna för all i någon form bibehålla Bromma flygplats. Utredaren skall med utgångspunkt i en bedömning av främst trafik- och flygplansmale­rielulvecklingen och möjligheterna av bullerdämpande åtgärder överväga miljöaspekterna vid olika alternativ av fortsatt flygverksamhet på Bromma. Utredaren skall vidare med beaktande av kapacilelsförhållanden och säker­hetskrav saml övriga förutsättningar bedönia behovet av investeringar på flygplatsen. 1 anslutning härtill bör allmänflygutredningen få ändrade direktiv alt överväga också Bromma som alternativ för en framlida lokalise­ring av allmänflyget i Stockholmsregionen. Övervägandena bör ske i samråd med den särskilde utredaren.

Resultatet av uppdraget bör redovisas senast den I juni 1977.

Jag hemställer atl regeringen utvidgar uppdraget till Stockholmsregionens allmänflygutredning i enlighet med vad jag nu har anfört.

 

Delll E:l    Skr 1976/77:103                                         70

Ekononomidepartementet

1. Översyn av banklagstiftningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-23.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Bankinstilulens verksamhet regleras i tre olika lagar från 1950-lalel, nämligen lagen (1955:183) om bankrörelse, lagen (1955:416) om sparbanker och lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen. De bestämmelser i de tre lagarna som avser bankinstilulens rörelse reformerades år 1968 (prop. 1968:143, BaU 60, rskr 368, SFS 1968:601, 602 och 605). Refonnen, som grundades på förslag av den år 1962 tillsatta kredilinslitululredningen, innebar en samordning av rörelsereglerna för affärsbanker, sparbanker och jordbrukets kreditkassor så att dessa institut fick rätt all på i huvudsak likartade villkor driva alla inom bankväsendet förekommande rörelsegre­nar.

De associalionsrätlsliga bestämmelserna i banklagen, sparbankslagen och jordbrukskasserörelselagen knyter an lill reglerna i lagen (1944:705) om aktiebolag. Banklagen är i stor omfattning kopierad på 1944 års aktiebolagslag och i flera hänseenden hänvisas i banklagen direkt till bestämmelser i aktiebolagslagen. Åtskilliga regler i sparbankslagen är också utformade efler mönster av bestämmelser i aktiebolagslagen. Jordbrukels krediikassor -föreningsbankerna - är organiserade som ekonomiska föreningar. Om inte annat anges i jordbrukskasserörelselagen gäller lagen (1951:308) om ekono­miska föreningar sålunda för föreningsbankerna. Föreningslagen bygger i väsentliga delar på 1944 års aktiebolagslag.

Riksdagen antog hösten 1975 en ny aktiebolagslag (prop. 1975:103, LU 1975/76:4, rskr 1975/76:114, SFS 1975:1385). Den nya lagen, som träder i kraft den I januari 1977, innebär atl aktiebolagsreglerna förenklats väsentligt. Den gamla lagens formalitets- och publicitetsföreskrifter har genomgående beskurits kraftigt. Bl. a. reglerna om kapitalökning har förenklats. Av övriga ändringar kan nämnas atl till den nya lagen har förts över de huvudsakliga bestämmelserna om aktiebolag i lagen (1970:596) om förenklad akliehanle-ring. Denna omfattar i fortsättningen sålunda enbart bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag. Vidare har redovisningsbestämmelserna i den nya aktiebolagslagen samordnats med den nya bokföringslag som i år har anlagils av riksdagen och som även den träder i kraft den 1 januari 1977 (prop. 1975:104, LU 1975/76:15, rskr 1975/76:205, SFS 1976:125).

Med hänsyn lill atl de associalionsrältsliga bestämmelserna i banklagstift­ningen i väsentlig omfattning bygger på den gamla aktiebolagslagen bör banklagstiftningen nu ses över i syfte all anpassa denna lill den nya aktiebolagslagen. Jag anser därför alt en kommitté bör tillkallas för atl göra en sådan översyn. Uppdraget bör avse banklagen och sparbankslagen. Vad gäller jordbrukskasserörelselagen har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria (Ds Ju 1976:11) med förslag lill ny lag om ekonomiska föreningar som knyter an till den nya aktiebolagslagstiftningen. Justitiedepartementet avser alt senare se över även de lagar som har anknytning lill lagen om ekonomiska föreningar, däribland jordbrukskasserörelselagen.

 

71                     Kommittéer: Ekonomidepartementet   Delll E:l

Kommittén bör göra en fullständig genomgång av de associalionsrältsliga bestämmelserna i banklagen och i den utsträckning som anses lämplig anpassa dessa till den nya aktiebolagslagen. Motsvarande översyn bör göras av de bestämmelser i sparbankslagen där en överensstämmelse med aktiebolagslagen och/eller banklagen är befogad. 1 uppdraget bör däremot inte ingå en översyn av de grundläggande bestämmelserna om tillsättande av huvudmän i sparbank. Om denna fråga bör utredas bör det ske i särskild ordning.

Redovisningsbeslämmelserna i banklagen och sparbankslagen, som sins­emellan inte helt stämmer överens, innehåller dels hänvisning lill bokfö­ringslagen, dels särskilda sådana bestämmelser. En av tankarna bakom den nya bokföringslagen är atl den associalionsrätlsliga lagstiftningen skall kunna hänvisa lill bokföringslagens regler om årsbokslut och i övrigt innehålla enbart sådana bestämmelser som behövs med hänsyn lill de olika företagens särskilda förhållanden (se prop. 1975:103 s. 275 och prop. 1975:104 s. 153). Redovisningsbeslämmelserna i den nya aktiebolagslagen är utformade i enlighet härmed. Vid den översyn av lagen om ekonomiska föreningar och jordbrukskasserörelselagen som sker inom justitiedepartementet avser man all följa samma princip. Vid översynen av redovisningsbestämmelserna i banklagen och sparbankslagen bör en likartad samordning ske med den nya bokföringslagen, dvs, i enlighet med den metod som i princip har använts redan i den gällande banklagstiftningen. Kommittén bör vara oförhindrad att också göra en prövning i sak av de särbestämmelse rsom nu finns för bankaktiebolag och sparbanker. Kommittén bör göra motsvarande prövning av redovisningsreglerna i jordbrukskasserörelselagen.

1968 års reform av banklagstiftningen avsåg, som jag nyss har nämnt, en översyn av rörelsereglerna vilka därvid i allt väsentligt utformades enhetligt för bankaktiebolag, sparbanker och jordbrukets krediikassor. Ar 1970 vidtogs vissa jämkningar i reglerna om kreditgivning och om krediljäv och år 1972 liberaliserades kravet på täckning med eget kapital för banks engagemang i bosladsfinansierande kredilakliebolag. Ar 1975 genomfördes ytterligare ändringar. Bestämmelserna om kapitaltäckningskrav och om rätt all lämna blancokredil liberaliserades såvitt angår bankinstiluls kreditgivning lill sidobolag som driver factoring- och leasingrörelse eller annan finansierings­rörelse. Sparbanker och cenlralkassor fick ökad rätt all efler regeringens tillstånd förvärva aktier i svenskt aktiebolag med bankfrämjande eller allmännyttigt ändamål. Vidare vidgades bankinstilulens rätt att inom en viss ram lämna blancokrediter. Viss liberalisering skedde också i fråga om kravet på årlig amorteringsskyldighet vid bundna lån. 1975 års ändringar i rörelse­reglerna avsåg slutligen även ytterligare ändringar i kreditjävsreglerna.

Bankföreningen har i skrivelse den 12 november 1973 hemställt om en ny och samlad översyn av banklagens rörelseregler i samband med all bankla­gens anpassning till den nya aktiebolagslagen utreds. Bankföreningen har angett en rad önskemål om ändringar i rörelsereglerna. En del av dessa önskemål har tillgodosetts genom de ändringar i banklagstiftningen som vidtogs år 1975. Några av de övriga frågor som enligl bankföreningen borde utredas gäller bestämmelser som är av principiell natur för bankernas verksamhet. En sådan fråga avser all bank bör ges rält atl ge ut obligationer. Denna fråga utreds emellertid f n. av kapilalmarknadsulredningen. En annan fråga av principiell natur gäller möjlighet för bank atl i egenskap av fondkommissionär förvärva aktier som noteras på Stockholms fondbörs. Denna fråga inom fondbörsutredningen.

 

Delll E:l    Skr 1976/77:103                                         72

En tredje fråga gäller önskemål om all ersätta det nuvarande krediigiv-ningskravei på betryggande säkerhet i form av pant eller borgen med fri kredilvärdighelsprövning, dvs. med krav enbart på all skälig trygghet skall föreligga för all krediten återbetalas. En sådan utformning av säkerhelsregeln avvisades av krediiinstitulutredningen. Med anledning av vissa remissytt­randen över utredningens förslag diskuterades frågan utföriigt i prop. 1968:143. Jag fann då inte skäl alt frångå utredningens uppfattning. Riksdagen delade denna uppfattning. Jag anser alt del inte finns anledning att så förhållandevis kort lid efter 1968 års banklagsöversyn aktualisera frågan om att slopa den sedan länge inom svensk banklagstiftning gällande centrala säkerhetsregeln. Därtill kommer aU den medgivna möjligheten till undanlag från säkerhelsregeln genom s. k. blancokrediter -dvs. krediter utan särskild säkerhet - vidgades väsentligt genom 1975 års lagändringar.

Bankföreningen anser vidare aU kapilaltäckningsreglerna är alltför kompli­cerade och därför bör helt omarbetas. Frågan om en översyn av kapilalläck-ningsbeslämmelserna har också tagits upp av bankinspektionen i skrivelse lill regeringen den 14april 1976. Bankinspektionens hemställan om en utredning är föranledd av att bankinstiluten får allt svårare att öka del egna kapitalet i takt med den ökning som sker av verksamheten och som lill stor del orsakas av penningvärdeförsämringen. Bankinspektionen lämnar följande genom­snittssiffror för de olika bankinsliluisgrupperna i fråga om hur stor del av del egna kapitalet som vid utgången av första kvartalet 1969 resp. tredje kvartalet 1975 har måst tagas i anspråk för att fylla lagens krav på täckning av bankernas placeringar.

1969         1975         Ökning av eget ka-

pital saml föriagslån under perioden

Affärsbankerna        72 96        92 %          32 96

Sparbankerna          53 96        72 96         32 96

Föreningsbankerna   88 %         88 96        108 96

Jag vill erinra om atl regleringen av bankinstiluls skyldighet alt till insällarnas skydd hålla ett med hänsyn till rörelsens art och omfattning tillräckligt eget kapital fick en helt ny utformning genom 1968 års banklags­reform. Bestämmelserna är utformade som placeringsregler differentierade i fyra riskgrader efler placeringarnas art. Placeringarna i den lägsta riskgraden är helt fria från krav på täckning med eget kapital. Tillgångarna i övriga riskgrader skall täckas med 1 96, 4 96 resp. 8 96 eget kapital. Det samlade kravet på eget kapital erhålls genom addering av kapitalkraven i de fyra olika riskgraderna. Med eget kapital avses för bankaktiebolag och föreningsbank aktiekapital resp. insatskapital saml reservfond, disposilionsfond och av bolagsstämman fastställd vinstbalans. För sparbanks del skall täckning ske med egna fonder, dvs. grundfond, reservfond och garanlifond. Som täck­ningskapital får också räknas föriagslån intill elt belopp motsvarande bankaktiebolags aktiekapital, sparbanks reservfond resp. centralkassas och anslutna jordbrukskassors eget kapital.

Den nya regleringen innebar för bankaktiebolagen en väsentlig sänkning av kapitalkravet, genomsnittligt från ca 6,5 96 lill drygt 4 96. För några

 

73                     Kommittéer: Ekonomidepartementet   Delll E:l

sparbanker och cenlralkassor skärptes däremot kravet. Del överulrymme av eget kapital som skapades genom de nya reglerna medgav en väsentlig expansion av bankernas rörelsevolym. Underde senaste åren har del dock för många banker blivit ell allt större problem all i takt med den ökande rörelsevolymen - delvis betingad av infiationen -öka del egna kapitalet för all uppfylla del föreskrivna kapilalläckningskravel. Möjligheten all med nuva­rande regler i fortsättningen klara kapilalläckningskravel förutsätter en förbättrad lönsamhet. Förutom de avsättningar av beskattade vinstmedel som härigenom skulle möjliggöras skulle, vad gäller bankaktiebolagen, möjligheten all konkurrera om riskvilligt kapital via nyemissioner av aktier förbättras. En förbättrad lönsamhet måste i allt väsentligt ske genom att bankerna tilläts öka räntemarginalerna, vilket i sista hand skulle drabba bankkunderna. Med hänsyn till konsekvenserna härav är det inte realistiskt atl länka sig all bankernas kapilalläckningsproblem i någon större utsträck­ning skulle kunna lösas på della sätt.

Del bör också framhållas all en kraftigt ökad emission av aktier och förlagslån från bankernas sida för alt klara kapilalläckningskravel skulle la i anspråk den svenska kapitalmarknaden i en omfattning som med hänsyn lill andra samhällssektorers kapitalbehov inte är önskvärd. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt anser även jag all del är motiverat atl se över kapilaliäck-ningsbestämmelserna för all finna en lösning varigenom bankernas behov av täckningskapiial dämpas ulan all insällarnas berättigade intresse av förlust­skydd därför eftersatts.

Del förslag som oftast har framförts i diskussionerna kring bankernas kapilalläckningsproblem - och som också las upp i bankinspektionens skrivelse - är all också de obeskattade värderegleringskonlona för utlåning, valutor och obligationer helt eller delvis skall få räknas in bland det uilåningsgrundande kapitalet. Redan krediiinsiiluiuiredningen ansåg atl värderegleringsreserven borde få räknas in i den legala kapiialiäckningen, men då dessa reserver liksom beskattade egna medel skulle få viss muliipeleffekl på utlåningskapaciieien kunde utredningen inte förorda all reserverna jämställdes med eget kapital. Enligl utredningens förslag skulle reserverna dock på visst sätt få beaktas genom en särskild avdragsregel. Detta förslag avvisades i propositionen och i anslutning därtill pekade jag på all reserverna snabbt kan reduceras eller försvinna med följd att kapitalbasen skulle variera i siortek alltefter inträffade föriusler eller ändrad inställning i fråga om behovet av säkerhetsmarginaler. Jag fann en på så sätt rörlig kapitalbas opraktisk och svårlillämpad.

Ell beaktande av värderegleringskonlona i kapilaliäckningssammanhang synes närmast avse reserveringarna för utlåning. Dessa ökade för bankaktie­bolagens del från år 1968 lill utgången av år 1974 från ca 1 400 milj. kr. lill ca 2 400 milj. kr. och torde därmed tämligen väl ha följt expansionen av bankernas rörelsevolym. Kommittén bör undersöka om del går all finna en lösning där värderegleringsreserverna kan jämställas som täckningskapiial samtidigt som de ölägenheter som jag berörde i 1968 års proposition i möjligaste mån elimineras.

Kommittén bör emellertid överväga även andra möjligheter all ordna det insällarskydd som skapas genom kapilaltäckningsreglerna. Kommittén bör med andra ord vara fri all söka finna en reglering som för en längre lid framöver löser bankernas kapilalläckningsproblem samtidigt som kravet på skydd för insäilarna tillgodoses.

Av vad jag nu har anfört framgår all kommittén bör göra en fullständig

 

Delll E:l    Skr 1976/77:103                                         74

översyn av reglerna om kapilalläckning i banklagen, sparbankslagen och jordbrukskasserörelselagen. Som bankinspektionen har anfört i sin skrivelse bör därvid uppmärksammas i vad mån bankernas ullandsengagemang bör föranleda en skärpning av läckningskravel för dessa engagemang. Laglek-niskl innebär de nuvarande reglerna en betydlig förenkling jämfört med den reglering som tidigare gällde. Även de gällande reglerna är emellertid delvis tämligen komplicerade. Kommittén bör undersöka om reglerna kan förenklas ytterligare. Den bör särskilt pröva om riskklassystemel kan göras enklare, eventuellt ända dithän all man har endast ell läckningskrav applicerat på bankinslilulels samtliga placeringar.

Sammanfattningsvis bör utredningen såvitt gäller de tre bankinstitulgrup-pernas rörelseregler inte avse någon genomgripande översyn annat än i fråga om kapilaltäckningsreglerna. Förslag lill ändringar i övriga rörelseregler bör framläggas endast på punkter där jämkningar i de gällande reglerna framstår som angelägna mot bakgrund av utvecklingen efler år 1968.

Med hänsyn lill all del är angelägel all finna en lösning på bankinstilulens kapilalläckningsproblem bör kommittén särbehandla denna fråga och skynd­samt framlägga förslag lill nya kapitaltäckningsregler.

I detta sammanhang bör kommittén också ta upp frågan om en översyn av de regler som avser bankinspektionens tillsyn över bankinstiluten. Inspek­tionen har enligt nu gällande regler till uppgift atl övervaka all bankinstiluten följer lagar och andra författningar som särskilt avser instituten saml bestämmelserna i bolagsordning, reglemente resp. stadgar liksom föreskrifter som har utfärdats av stämman eller styrelsen. Inspektionen skall även i övrigt med uppmärksamhet följa bankernas verksamhet i den mån del krävs för kännedom om de förhållanden som kan inverka på en banks säkerhet eller av andra skäl är av belydelse för en sund utveckling av verksamheten. Till dessa grundläggande regler är knutna speciella bestämmelser om inspektionens åligganden och befogenheler samt om olika sanklionsmöjligheter, ytterst återkallande av lillslåndel all driva bankrörelse.

Den offentliga tillsynen är med gällande regler sålunda främst inriktad på all övervaka de förhållanden som kan inverka på bankernas säkerhet. All så är fallet hänger samman med all banklagstiftningen, särskilt rörelsereglerna, har kommit lill främst för all trygga bankinstilulens sol vens och likviditet och därmed skydda insättarna mot förlust av insatta medel. En huvuduppgift för inspektionen bör självfallet även i fortsättningen vara all kontrollera bankernas solvens och likviditet. Jag anser emellertid att tiden nu är mogen atl se över de regler som gäller i fråga om inspektionens tillsyn så all av dessa klarare än f n. framgår vilka uppgifter inspektionen skall ha vid sidan av sin rent kontrollerande funktion.

Bankinstiluten och då särskilt bankaktiebolagen spelar en strategiskt viktig roll på kreditmarknaden och därmed inom näringslivet i stort. Det är därför naluriigt all samhället har intresse av all följa och påverka bankernas verksamhet. Från kredilpoliiisk synpunkt är del önskvärt all del finns en så noggrann kännedom som möjligt om såväl de olika bankinstilutgruppernas verksamhet i dess helhet som i vart fall de större institutens individuella situation. Därigenom förbättras möjligheterna all avväga skilda kredilpoli-liska åtgärder så atl de får den effekt som eftersträvas. Redan nu pågår ell intimt samarbete mellan riksbanken och bankinspektionen i sådana frågor. Även på valulahandelns område samverkar bankinspektionen och riks­banken nära. Kommittén bör undersöka i vad mån del finns anledning all närmare precisera inspektionens uppgifter och befogenheter på nu berörda områden.

 

75                     Kommittéer: Ekonomidepartementet   Delll E:l

1 enlighet med bankinspektionens allmänna åliggande att vaka över sundhelen i bankinstilulens utveckling har inspektionen verkal för au bankerna i sin verksamhet uppfyller godtagbara krav på etik och samhälls­ansvar. Kommittén bör närmare ange vilka riktlinjer som bör gälla för inspektionens fortsalla handlande i detta hänseende. Ett annat område som särskilt under senare år har varil föremål för uppmärksamhet från inspek­tionens sida gäller företagsstrukturen inom bankväsendel. Belräffande affärsbanksseklorn har storbankerna på inspektionens initiativ åtagit sig all avhålla sig från atl köpa upp bank som ingår i provinsbanksgruppen. Inspektionen har vidare verkal för att genom fusioner mellan sparbanker stärka sparbanksseklorns konkurrenskraft. Kommittén bör överväga behovet av riktlinjer för inspektionens verksamhet även på della område.

Som jag nyss har nämnt tar de gällande tillsynsreglerna främst sikte på en övervakning av de förhållanden som kan inverka på bankernas säkerhet. Den allmänna bestämmelsen atl bankinspektionen även i övrigt med uppmärk­samhet skall följa bankernas verksamhet i den mån del behövs för kännedom om förhållanden som är av belydelse för en sund utveckling av bankverk­samheten har emellertid gjorl del möjligt för inspektionen all i sin tillsynsverksamhet också beakta låntagares och andra bankkunders intres­sen. Detta sker bl. a. genom undersökningar i ärenden som aktualiseras genom klagomål av låntagare och genom granskning av t. ex. de formulär som bankerna använder i sin kredilgivningsverksamhel.

Bankinspektionens uppgift all bevaka även konsumentintressen har under de senaste åren framhållits i samband med olika reformer på konsuments­kyddets område. Lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor, som ger konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen möjlighet all ingripa mot avtalsvillkor som är oskäliga mot konsumenterna, är inte tillämplig på verksamhet som slår under inspektionens tillsyn. Vid lagens tillkomst ansågs del nämligen att granskningen av villkoren i de avtal som banker erbjuder allmänheten borde utföras av inspektionen. Del har vidare lagts på bankinspektionen all kontrollera efterievnaden av inkassolagen (1974:182) såvitt gäller institut som slår under inspektionens allmänna tillsyn. Granskningen av bankinstitutens marknadsföring ankommer däremot enligt marknadsföringslagen (1975:1418) på de konsumenipolitiska myndighe­terna.

Bankinspektionens lillsynsuppgifter har sålunda efler hand i ökad utsträckning inriktats på att tillvarata låntagares och andra bankkunders intressen. De gällande lillsynsreglerna i banklagstiftningen behandlar emel­lertid inte närmare bankinspektionens uppgift att i sin tillsynsverksamhet beakta konsumentintressen. Det bör ankomma på kommittén alt närmare överväga vad som bör gälla i fråga om inspektionens granskning av bankernas verksamhet i syfte all i skilda hänseenden ge ett konsumentskydd ål bankkunderna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ål frågan hur gränsen bör dras mellan inspektionens verksamhet och den verksamhet som utövas av de konsumenipolitiska organen. En avvägning bör därvid göras mellan önske­målet all myndighetskontakterna med bankerna samordnas och behovet av ell likformigt konsumentskydd inom olika sektorer av näringslivet.

 

Delll E:2   Skr 1976/77:103                                        76

2. Enkronemyntets metallinnehåll

Beslul vid regeringssammanträde 1976-12-09. Departementschefen, stalsrådel Bohman, anför.

Regeringen har nyligen fastställt ny prägel på bl. a. enkronemyntel. I samband därmed har frågan om ändring av melallinnehållel i della mynt aktualiserats.

Föreskrifter om mynts metallinnehåll finns i kungörelsen (1971:105) om meiallinnehåll och storlek belräffande rikets mynt (ändrad senast 1975:869). Enligl denna tillverkas enkronemyni av pläterat material i tre skikt, det mellersta av en legering av 97 % koppar och 3 96 nickel och de yttre av en legering av 75 96 koppar och 25 % nickel. Vartdera ytskiktets vikt skall vara 10 96 av myntets hela vikt på 7 g.

Enkronemynlen började tillverkas i pläterat material år 1968 i samband med all tillverkningen av silverhalliga enkronemyni upphörde. Det avgö­rande skälet för att nämnda pläterade material valdes var att detta material gjorde del möjligt alt framställa mynt som kunde användas i samtliga automater vid sidan av de silverhalliga enkronemynlen (prop. 1968:24 s. 8).

Frågan om myntens metallinnehåll m. m. utreddes försl av myntkommit­tén, som avgav betänkandet (SOU 1966:4) Ny myniserie. Med anledning av vissa erinringar från remissinstanserna, bl. a. om kostnaderna för automat­handeln, tillsattes därefter 1966 års myntkommitté med uppdrag att slutföra översynen av mynllagsiifiningen och därmed sammanhängande frågor. 1966 års myntkommitté avgav betänkandet (SOU 1969:17) Nya mynt. 1 della betänkande diskuterades bl. a. frågan om myntens meiallinnehåll. En lösning som övervägdes av kommittén var all enkronemynlen skulle tillverkas i en massiv legering av kopparnickel. Den ansågs emellertid inte lämplig, därför all den skulle medföra atl ell stort antal varu- och serviceautomater måste ändras eller bytas ut. Många automater var nämligen utrustade med anordningar för avkänning av myntens elektriska lednings­förmåga och godtog inte mynt i nämnda legering. Kostnaden för alt ändra automaterna var svår all beräkna men uppskattades är 1969 lill ca 3 milj. kr. Svenska och norska enkronemyni skulle vidare komma att tillverkas i samma metall och alltså inte kunna skiljas åt genom "elektriska" mekanismer i automaterna.

Från och med den 8 december 1976 gäller förordningen (1976:857) om prägel på enkronemyni och öresmynl. 1 samband med all förordningen utfärdades väckte myntverket frågan om att tillverka enkronemynt i en massiv legering av kopparnickel. Verket erinrar om all kanten på de pläterade enkronemynlen f n. behandlas så all ytskikten böjs över kanten och täcker den kopparfärgade kärnan, som annars skulle vara synlig som en brun rand. Kanlbehandlingen innebär en merkostnad som myntverket beräknar till ca 3,5 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Produktionen av enkronemynt under detta budgetår kommer att vara mycket stor och uppgå till ca 70 milj. st. Merkostnaden vid en mera normal årsproduktion av 40 ä 50 milj. enkronor beräknas lill 2,0-2,6 milj. kr. Myntverket överväger därför all övergå lill all tillverka enkronemyni utan kantbehandling. Ännu siörre kostnadsbesparing görs emellertid om mynten tillverkas i en massiv legering av kopparnickel. Verkel beräknar all besparingen skulle bli ca 10-12 milj. kr. om året med nuvarande produktion av enkronemyni.

 

77                     Kommittéer: Ekonomidepartementet   Del II E:2

Av del sagda framgår atl metoden som nu används för all framställa enkronemyni drar särskilda kostnader. Del finns anledning atl undersöka om enkronemyni kan tillverkas på billigare sätt än f n. Med hänsyn lill all mynten skulle få ett mindre tilltalande utseende om kantbehandlingen slopades bör i förslå hand en helt annan lösning övervägas. Det finns sålunda skäl all på nytt pröva möjligheten all tillverka enkronemynt i massiv legering av oädel metall. I fråga om utseende och hållbarhet m. m. torde sådana mynt uppfylla högt ställda krav. Vidare kan de svårigheter för aulomalhandeln, som tidigare förknippades med detta alternativ, numera ha bortfallit eller i varje fall minskal.

Jag anser därför att en särskild utredare bör tillkallas för att undersöka om förutsättningar nu finns för att övergå till all tillverka enkronemyni i en massiv legering av oädel metall, t.ex. sådan kopparnickellegering som numera används i de vita öresmynten. Utredaren bör bl. a. undersöka aulomalhandelns nuvarande omfattning och i vilken utsträckning myniap-paraler f n. förekommer. Han bör vidare ange i vad mån en ändrad tillverkningsmetod skulle välla problem för aulomalhandeln och hur sådana problem lämpligen bör lösas. I della sammanhang bör beaktas eventuella svårigheter för automathandeln med hänsyn till likheten mellan det svenska enkronemyntel och utländska mynt. Vidare bör utredaren söka beräkna de ekonomiska konsekvenserna för staten och aulomalhandeln saml framlägga förslag om hur de kostnader bör bäras som kan uppkomma vid en övergång lill nya tillverkningsmetoder. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. 1 avvaktan på resultatet av utredningen bör enkronemyntel även i fortsätt­ningen tillverkas av pläterat material med den nu använda metoden.

 

Delll B:l    Skr 1976/77:103                                                78

Budgetdepartementet

1. Samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd, m. m.

Beslul vid regeringssammanträde 1976-02-12. Departementschefen, statsrådet Sträng, anför.

Nedläggning av ell förelag kan få negativa följder på många områden. Är nedläggningen orsakad av atl förelaget har kommit på obestånd, dvs. inte kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser, är olägenheterna för samhället särskilt framträdande. Sedan länge har vid förelags - liksom annan gäldenärs -obestånd gälll regler om konkursförfarande som avser fördelning av förela­gets tillgångar mellan dess borgenärer. Förfarandet regleras huvudsakligen i konkurslagen (1921:225), Väsentliga bestämmelser om borgenärernas inbördes rätt lill företagels behållna egendom finns i förmånsrältslagen (1970:979), Av denna framgår alt fordringar med förmånsrätt till betalning framför allt är sådana som är säkerställda med fastighets- eller förelagsin-leckningar saml skalle-, avgifts- och lönefordringar. Författningar av bely­delse i sammanhanget är vidare bl. a. jordabalken, lagen (1966:454) om förelagsinleckning, lagen (1970:74l)om statlig lönegaranti vid konkurs saml lagen (1971:1072) om förmånsberältigade skallefordringar,

Konkursförfarandel är inriktat på atl konkursgäldenärens egendom skall säljas och all hans borgenärer enligl gällande förmånsräilsordning skall erhålla vad som har flutit in vid försäljningen. När konkursen avser ett företag medför ett sådant förfarande vanligen atl dess verksamhet upphör. Annor­lunda är förhållandel när en uppgörelse om ackord kan komma lill stånd. Genom ackord kan ofta ell företags verksamhet ändras så all del kan fortsättas under gynnsammare ekonomiska villkor. Ell ackord innebär i princip att borgenärerna lill viss del efterger sina fordringar. Efler en konkurs däremot kvarstår sådana fordringar som inte täckts av konkursboets egendom. I praktiken är emellertid den kvarstående fordringsrälten för borgenärerna utan värde eftersom gäldenärsföretagel - i de fall detta är en juridisk person - efter konkursen skall anses upplöst. Till detta kommer atl avveckling av förelag genom konkurs oflasl är myckel värdeförstörande och därigenom ogynnsam för borgenärerna.

Man skiljer mellan offentliga ackord och underhandsackord. För de förra finns regler i konkurslagen och ackordslagen (1970:847) medan de senare är oreglerade. Underhandsackord förutsätter samtycke av alla borgenärer. För offentliga ackord däremot är det tillräckligt med samtycke av en majoritet bland borgenärerna. Här åsyftas endast borgenärer vilkas fordringar saknar förmånsrätt. Andra borgenärer förutsätts skola få sina fordringar helt infriade och deltar därför i förhandling om offentligt ackord endast om de avstår från förmånsrätten. De flesta ackord inom näringslivet kommer lill under medverkan av de ackordscentraler, som är organ för Stockholms, Göteborgs och Malmö köpmannaföreningar.

Statens möjligheter all medverka i ackordsuppgörelser var länge begrän­sad. Särskilt gällde detta beträffande skalle- och avgiftsfordringar, som kunde efterges endast genom beslut av riksdagen. Sedan den 1 januari 1966 kan emellertid länsstyrelse medge ackord i fråga om skall och avgift som avses i

 

79                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Delll B: 1

I § uppbördslagen (1953:272), UBL, under förulsäuning alt ackordet är lill fördel för det allmänna och, vad angår underhandsackord, alt även övriga borgenärer som ackordet angår godkänner det (62 i; UBL). Enligl andra författningar gäller dessa bestämmelser även för annan skatt och för tull (SFS 1965:852) liksom för vissa arbetsgivaravgifter [30 S lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m, m.], dock all ackordsmyndighel enligl dessa författningar är den centrala beskattnings-myndigheten resp. riksförsäkringsverket. I ell nyligen framlagt förslag lill bötesverkslällighelslag har vidare avsetls all böter och därmed jämställda medel får betalas genom ackord under samma villkor och i samma ordning som gäller i fråga om skatter (SOU 1975:55 s. 18 och 184). Avskrivnings­kungörelsen (1965:921) reglerar rätten atl medge ackord belräffande andra statliga fordringar än skatter, böter och lånefordringar. En vidsträckt rätt all godta ackord tillkommer enligl kungörelsen kammarkollegiet och försvarets civilförvaltning saml de flesta affärsdrivande verk. För andra myndigheter är ackordsmöjligheten mera begränsad. I fråga om lånefordringar finns bestäm­melser på många områden men för vissa låneformer är möjligheten att godta ackord (eller efterge och befria från betalningsansvar) inte reglerade. De bestämmelser i della avseende som finns på låneområdel är inte heller enhetliga, vilket bl. a. sammanhänger med lånens syfte och administrationen av dem. Främst bör här nämnas industrigaraniilån och liknande samt lokaliseringsstöd vilka administreras av statens industriverk resp, arbets­marknadsstyrelsen. I sammanhanget bör erinras om regeringens bemyndi­gande all biträda ackord m. m. enligl vad som framgår av cirkulär (1940:677) lill statsmyndigheterna.

I början av 1970-lalel föreslog 1968 års lokaliseringsulredning i ell belänkande (Ds In 1971:8) aU en central myndighet skulle inrättas med uppgifl all samordna och bevaka statliga engagemang i företag. Förslaget ledde lill att en expertgrupp tillsattes inom arbetsmarknadsdepartementet. Denna har lill uppgifl atl som försöksverksamhet centralt samordna uppföljningen och bevakningen av statens fordringar i förelag, som har fåll statligt stöd, och lägga fram förslag lill åtgärder i enskilda ärenden. På del regionala planet har ansvaret för uppföljnings- och bevakningsverksamheien försöksvis lagts på länsstyrelserna Ofr prop. 1973:50 s. 56). Erfarenheterna av försöksverksamheten har varit goda. En följd av expertgruppens arbete är att vissa föreskrifter har utfärdats om uppföljning av ärenden angående lämnade lån och bidrag (K. Brev den 5 juni 1973). Föreskrifterna rör arbetsmarknads­styrelsen och industriverket saml, på del regionala planet, främst länsstyrel­serna, företagarföreningarna och länsarbetsnämnderna. -' De lagregler som f n. gäller vid konkurs och ackord tar i huvudsak sikte på atl tillgodose borgenärsiniressena. Under de senaste decennierna har emel­lertid samhällsekonomiska aspekter fått ökad belydelse när förelag kommer på obestånd. Jag tänker härvid närmast på de arbetsmarknads- och regional­politiska synpunkterna vilka ofta fordrar en annan bedömning än den som görs utifrån borgenärsiniressen.

Elt uttryck för behovet all anlägga andra aspekter än de som tillgodoses genom konkurs-och ackordsinslilulen kommer lill synes bl. a. i försöksverk­samheten med statsbidrag för tidsbegränsad fortsalt drift enligl kungörelsen (1972:302) om statsbidrag till nedläggningshotade förelag. Verksamheten, som har begränsats till att gälla företag vilka har gått i konkurs eller trätt i likvidation, har emellertid varil av mindre omfattning. Ett i praktiken mera betydelsefullt ullryck för samhällsekonomiska aspekter framkommer vid

 

Delll B:l    Skr 1976/77:103                                         80

försöksverksamheten hos den nyssnämnda expertgruppen inom arbetsmark­nadsdepartementet.

Prövning av ackordsfrågor beträffande låne- och bidragsfordringar sker där mot bakgrund av ell siörre samhällsekonomiskt perspektiv. I fråga om andra fordringar medger inte ackordsbeslämmelserna att samhällsekonomin i stort beaktas. En ändring härvidlag är uppenbarligen önskvärd, särskilt i fråga om skatte- och avgiftsfordringar. Vidare föreligger beträffande skatte- och avgiftsfordringar behov av samordning av beslutsfunktioner eller i varje fall råd och anvisningar från centralt håll. Den nuvarande ordningen innebär som har framgått av del föregående all prövningen av ackordsfrågor är uppdelad på 24 länsstyrelser (skall och avgift som avses il § UBL samt mervärdeskatt) men dessutom på exempelvis riksskatteverket (punktskatter) och riksförsäk­ringsverket (arbetsgivaravgifter). I många ackordsfall har staten att bevaka en hel rad fordringar avseende olika skatte- och avgifisslag. Staten företräds därvid av olika myndigheter och organ utan egentlig möjlighet till samord­ning av beslutsfunktionen.

Behov av samordning på del nu avsedda området föreligger emellertid också av andra skäl. Den statliga kredilgivningen har kommit all omfatta flera nya kredit- och slödgivningsfunklioner, som har knutits lill olika myndigheter och organ. Dessutom har nya kreditinstitut inrättats, ibland förenade med möjligheter lill avsevärt risktagande. Behovet all kunna samordna bevakning av olika fordringslyper och komma till en samlad bedömning av lämpliga åtgärder i obeslåndsfallen har med liden blivit allt siörre.

Vad jag nu har anfört har lett mig lill slutsatsen all frågan om statliga åtgärder och bevakning av slatiiga intressen vid företags obestånd bör utredas. Jag har i frågan samrått med cheferna för justitie-, arbelsmarknads-och industridepartementen.

Starka skäl talar för all statens intressen och åtgärder vid förelags obestånd i fortsättningen samordnas. De sakkunniga bör pröva lämpliga former för verksamhetens handhavande. Det bör prövas om de uppgifter, som nu åvilar expertgruppen inom arbelsmarknadsdeparlemenlel, kan samordnas med bevakning av skalle- och avgiftsfordringar m. m. Vid en sådan samordning bör man kunna bygga vidare på de erfarenheter, som har gjorts av expertgruppen i arbetsmarknadsdepartementet. De nya och vidgade uppgif­terna är emellertid sådana all del är naluriigt att man i vissa hänseenden får pröva sig fram lill lämpliga arbetsformer på grundval av erfarenheterna i verksamheten.

De sakkunniga bör ägna särskild uppmärksamhet åt hur den samordning, jag här beskrivit, lämpligen bör byggas upp och verka. Utredningen bör i övrigt beakta följande synpunkter.

De sakkunniga bör granska de möjligheter som finns för statliga organ att tidigt iaktta när företag får likvidiielssvårigheier eller är på obestånd. Del bör tillses att iakttagelser av delta slag vid behov resulterar i ett enhetligt agerande från statens sida. På låneområdel bör utredas om den bevakning som där äger rum kan förbättras. I sammanhanget är länsstyrelsernas, länsarbetsnämn­dernas och företagarföreningarnas verksamhet av särskild belydelse. I fråga om skatter och avgifter åter bör utredningen ägna uppmärksamhet ål frågan hur intensivt kronofogdemyndigheterna skall bedriva indrivningsverk­samhet mot företag och hur snabbt de skall tillgripa konkurshot. Den sistnämnda frågan har blivit särskilt aktuell som en följd av all del nyligen beslutats om ändring i det inbördes företrädet mellan löneborgenärer.

 

81                        Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:l

föreiagarinleckningshavare och staten som skatteborgenär (SFS 1975:1248). Redan f n. gäller dock all kronofogdemyndigheterna främst i områden med undersysselsälining ofta skjuter upp sill ställningstagande i konkursfrågan i avvaktan på resultatet av överläggningar med länsstyrelsen, länsarbelnämnd, företagarförening m. fl. De sakkunniga bör beakta alt arbetsmarknads- och regionalpoUtiska intressen kan tillgodoses bäst så länge företaget inte har försatts i konkurs. Del bör övervägas om och i vad mån man vid den samordning jag här berört kan på ell aklivl sätt verka för, all nyssnämnda intressen tillvaratas.

De sakkunnigas överväganden bör främst gälla förelag som inte är försalla i konkurs. I fråga om mindre konkurser har i en den 18 december 1975 beslutad lagrådsremiss om ändring i konkurslagen föreslagils all förvaltningen skall ankomma på kronofogdemyndighet. Antas delta förslag, torde beträffande konkurser av della slag kravet på insyn från samhällets sida vara uppfyllt och samhällsekonomiska intressen kunna tillgodoses på ell tillfredsställande sätt. Enligl vad jag har inhämtat kommer vidare konkurslagskommittén (Ju 1971:06,jfr prop. 1975:6 s. 114 Hatt senare i år föreslå vissa åtgärder för atl arbetsmarknads- och regionalpolitiska intressen skall bli bättre tillgodosedda i övriga konkurser. I den mån vad som framkommer i utredningsarbetet motiverar åtgärder härutöver bör de sakkunniga vara oförhindrade all också la upp frågor som rör förelag som är i konkurs.

Belräffande de kommunala förelag som förvaltar bostäder eller samlings­lokaler torde möjligheter till ytterligare insyn från del allmännas sida inte behövas. Utredningen kan därför lämna sådana förelag utanför sina övervä­ganden.

Del bör vidare undersökas om den nu berörda samordningen bör innefatta beslutsfunktioner eller endast styrnings- och servicefunktioner gentemot andra statliga organ. Härvid är en uppdelning mellan olika fordringsslag tänkbar. Såvitt avser låne- och bidragsfordringar vill del förefalla som om beslutsfunktioner kan i betydande mån vara ändamålsenligt. De befogen­heler som tillkommer de nuvarande huvudmännen förde skilda formerna av statlig stödverksamhet etc. bör dock inte ändras i vidare mån än som är nödvändigt för en effektiv samordning och uppföljning av stödåtgärder m. m. Förfarandet i uppföljningsärendena, som f n. är ganska omständligt, bör utredningen söka förenkla. När det gäller skalle-och avgiftsfordringar torde i stället styrnings- och servicefunktioner i första hand böra övervägas. 1 sammanhanget är av betydelse all samordningen sker så smidigt som möjligt saml alt den inte får gå ul över effektiviteten i kronofogdemyndigheternas indrivningsverksamhel. 1 normalfallet av skatteindrivning mot förelag där skatteskulden är relativt liten i förhållande lill förelagets tillgångar, saknas sålunda anledning all ta hänsyn lill samhällsekonomiska synpunkter. Som allmän målsättning för de sakkunniga måste givetvis gälla - bl. a. med hänsyn lill kravet på konkurrensneutralitet - atl förelag inte skall kunna undandra sig sina skalle- och avgiftsförplikielser genom sådant förfarande som nu avses komma lill stånd. För atl uppnå önskvärd samordning på skalle- och avgiftsområdet kan del vara lillräckligl alt beslutsfunktioner för olika medelsslag koncentreras lill vissa myndigheter: Vid övervägandena härom bör utredningen beakta, atl del vid indrivning av skatter och avgifter är fråga om en hel rad beslutsfunktioner som har samband med varandra, såsom utmätning, ackord, konkursansökan, konkursbevakning m. m. Utredningen bör undersöka i vilken mån övervakning, samordning eller beslut kan föras ul regionall eller lokall.

6 Riksdagen ;976/77.  / saml. Nr 103

 

Del II B:l    Skr 1976/77:103                                      82

De sakkunniga bör även söka utforma modeller för en bestämning av de kostnader för del allmänna som uppslår på grund av de arbetsmarknadsmäs­siga och socialpolitiska effekter som förelagsnedläggelse orsakar. Del bör i samband därmed utredas bl. a. om samordningsorganet bör ha rätt all för statens räkning förvärva egendom om detta är lill fördel för del allmänna.

De sakkunniga bör slutligen la ställning lill olika författningsfrågor. Till en början gäller atl de, som tidigare har berörts, måste utarbeta nya bestäm­melser om ackord, särskilt på skatte- och avgiftsområdet. De nya bestäm­melserna skall utformas så alt samhällsekonomiska synpunkter kan beaktas vid ackordsprövning (jfr Ds In 1971:8 s. 93): Vid övervägandena måste hänsyn tas lill alt skalle- och avgiftsfordringar i allmänhet är förenade med förmånsrätt. Någon ändring härav bör inte komma i fråga. Förhållandel reser emellertid en del problem. Ett sådant gäller de förutsällningar under vilka staten bör avslå från förmånsrätten och della i förhandling om offentligt ackord. Ett annat problem är om staten som villkor för all antaga ackords­förslag bör kräva, alt även andra borgenärer avslår från förmånsrätt och deltar i ackordsförhandlingen. Uppenbariigen skall emellertid inte löneborgenärer vid ackord behöva avslå från någon del av sin fordran. Den omständigheten atl skatter och avgifter sedan den 1 januari 1976 i förmånsrällshänseende går före löner (SFS 1975:1248) får sålunda inte inverka på statens beredvillighet all antaga ackordsförslag. Däremot bör utredningen utreda och föreslå de ändringar som kan vara betingade av atl lönerna har nedklassals.

De sakkunniga är oförhindrade att behandla även andra frågor på förevarande område än dem som särskilt har berörts nu. Om del visar sig påkallat bör de samråda med sakkunniga i andra utredningar, såsom konkurslagskommittén (Ju 1971:06), utredningen (Ju 1972:12) angående förelagsinleckning och decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01).

2. Stöd till distributionen av vissa tidskrifter

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Tidskrifterna har i dagens samhälle en myckel stor belydelse. Del är en förutsättning för ett väl fungerande massmediesystem all del finns en varierande, mångsidig och väl spridd tidskriftspress. Av speciell belydelse är tidskrifterna för organisationerna - för dessa torde de utgöra del främsta kommunikationsmedlet.

1972 års pressutrednings (Fi 1972:07) uppdrag innebar all den, vid sidan av uppgiften atl kartlägga dagspressens problem och utveckling på massmedie­området, också skulle ta upp förhållandena för pressorgan som«ulges av ideella och fackliga organisationer saml fackpress och populärpress. 1 sitt betänkande (SOU 1975:79) Svensk press. Statlig presspolilik uttalade utred­ningen att den inte hade som sin uppgift atl göra en fullständig kartläggning av tidskrifternas funktioner och ekonomiska läge. Utredningens undersök­ningar av pressens funktioner i samhället omfattade dock i viss utsträckning även tidskrifter. Utredningen redovisade också en begränsad studie som ger en allmän uppfattning om lidskrifternas ekonomiska förhållanden.

Denna studie ger bl. a. vid handen all de senaste tio åren har inneburit

 

83                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:2

ökande svårigheter för tidskrifterna. Kostnaderna för framställning och distribution har ökat avsevärt, vilket har framtvingat ökade bidrag från organisationerna eller ökade priser.

Del framgår av de undersökningar som pressulredningen har genomfört all lidskrifterna har en myckel stor belydelse för kommunikationen i dagens samhälle, inte minst för organisationer och folkrörelser. Deras betydelse har ytterligare ökat i och med nedläggningarna av dagstidningar. På tidskrifts-sidan finns fortfarande den mångfald som i dag saknas inom dagspressen. De fackliga och ideella tidskrifternas belydelse kan belysas av alt de årligen sprids i närmare 200 miljoner exemplar.

Enligl pressulredningens bedömning behövs ytterligare analyser av tids­krifternas ekonomiska läge, förhållande till organisationerna och betydelse för kommunikationen i samhällsfrågor. Utredningen föreslog därför alt en ny utredning skulle tillsättas med huvudsaklig uppgift att fastställa dagslägel för lidskrifterna och den roll som statsmakterna bör spela i samband med dessa saml all framlägga förslag om hur tidskrifternas problem lämpligen bör lösas.

Med anledning av en motion om översyn av pressens distributionsformer log konstitutionsutskottet upp tidskrifternas problem och uttalade alt det förelåg behov av en skyndsam utredning på detta område. Utskottet ställde sig sålunda bakom pressulredningens förslag och förutsatte därvid atl utredningsuppdraget också skulle komma all omfatta en analys av tidskrifts-distributionen. Riksdagen följde ulskoltel (KU 1975/76:23, rskr 1975/ 76:41).

Vid remissbehandlingen av pressutredningens betänkande mötte utred­ningens förslag om en lidskriflsulredning ingen erinran. Landsorganisa­tionen i Sverige (LO) ansåg dock atl del fanns elt så gott underiag atl en departemenisuiredning myckel snabbt skulle kunna utarbeta förslag som kan föreläggas riksdagen. Flera remissinstanser framhöll all stora grupper lidsknfter har så svåra ekonomiska problem all inskränkningar i utgivningen och nedläggningar inte kan undvikas om inte åtgärder vidtas snabbt. Kosinaderna för lidskriflsulgivning har enligt dessa remissinstanser stigit ännu snabbare än för dagspressulgivning under de senaste åren. Flera remissinstanser framhöll, i likhet med utredningen, de fackliga och ideella tidskrifternas slora presspolitiska belydelse.

I propositionen om statligt stöd lill dagspressen ansluter jag mig till pressulredningens och remissinstansernas bedömning all lidskrifternas problem bör utredas utan dröjsmål (prop. 1975/76:131 s. 168).

Från statsmakternas sida har olika åtgärder vidtagits för all underlätta lidskriflsulgivningen. Således är flertalet ideella och fackliga tidskrifter befriade från mervärdeskatt. Sådan befrielse ges enligl lagen (1968:430) om mervärdeskall lill periodiskt medlemsblad och periodisk personaltidning saml annan periodisk publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med huvudsakligt syfte all verka för religiöst, nykterhets-främjande, politiskt, miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller all företräda handikappade eller arbetshindrade medlem­mar.

Vidare utgår under utbildningsdepartementets huvudtitel ell speciellt stöd lill kulturtidskrifter. Enligt kungörelsen (1971:681) om tidskriflsslöd (omtryckt 1974:645)skall della stöd fördelas så all del främjar hög kvalitet och mångfald av åsikter och behandlade ämnen. Stöd kan utgå i form av grundbidrag, projektbidrag och slödköp. Grundbidrag kan utgå till ägare av

 

Del II B:2   Skr 1976/77:103                                      84

sådan kulturtidskrift för vilken intäkterna inie läcker utgifterna och för vars utgivande ägaren inte har lillräckligl stöd från annat håll. Projektbidrag kan utgå för utarbetande av essä eller artikelserie för kulturtidskrift eller ideell lidskrift. Med slödköp avses tilldelning av medel lill statlig eller kommunal myndighet för prenumeration på kulturella och ideella tidskrifter. Tidskrifts-stödet administreras av statens kulturråd och uppgår för budgetåret 1975/76 till 1,6 milj. kr.

Slutligen bör framhållas all både dagspressen och tidskrifterna har gynnats av relativt låga taxor vid postbefordran. Särkostnaderna i postverkets lidningsrörelse beräknas f n. översliga intäkterna med ca 90 milj. kr. per år.

I proposition 1975/76:127 föresläs alt avgiftssystemet i postverkels tidningsrörelse utformas i enlighet med den överenskommelse som träffats mellan postverket och tidningsutgivarna inom ramen för 1974 års tidnings­taxeutredning. Överenskommelsen förutsätter att underskottet i tidningsrö­relsen skall avvecklas. Detta avses ske genom en successiv höjning av lidningsavgiflerna. Först efter 15 år skall avgifterna täcka tidningsrörelsens särkostnader, vilket möjliggör en successiv anpassning för tidningsutgivarna. Slutligen föreslås atl postverket erhåller elt anslag över statsbudgeten för läckande av särkostnader i lidningsrörelsen. För budgetåret 1976/77 föreslås anslaget utgå med 90 milj. kr. Bidraget föreslås vidare successivt avtrappal i lika slora delar under en femlonårsperiod.

Mot den redovisade bakgrunden anser jag det angeläget att tidskrifternas problem utreds. Tidskrifternas slora belydelse för demokratin är oslridig. 1972 års pressutredning har visat all lidskrifterna fungerar som ett betydel­sefullt komplement lill dagspressen. Denna funktion hos tidskrifterna har tilltagit i betydelse i takt med den ökade koncentrationen på dagstidnings­marknaden. Tidskrifterna spelar vidare en central roll i organisationernas och folkrörelsernas verksamhet. Det svenska samhället är beroende av atl dessa organisationer och folkrörelser fungerar på elt tillfredsställande sätt. Tid­skrifternas ekonomiska svårigheter och tecknen på att dessa kan komma att öka ytterligare är i flera avseenden ell allvarligt hot mot den fria opinions­bildningen. Det är därför väsentligt att statsmakternas roll för atl främja ett mångsidigt och varierat tidskriflsulbud snarast utreds. Jag förordar därför all särskilda sakkunniga tillkallas för ändamålet.

Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande. Enligl min mening finns motiv för ett mer allmänt tidskriflsslöd vid sidan av existerande stödformer. Förslag om utformningen av ell sådant stöd bör läggas fram av utredningen.

Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara den roll som tidskrifterna spelar för informationen i samhället - inte minst inom områden med anknytning till de fackliga, politiska och ideella rörelserna - saml för opinionsbildningen. Tidskrifternas möjligheter atl utifrån en förankring i bestämda åsiktsriktningar kommentera händelser och företeelser i samhället är härvid av särskilt stor betydelse. En annan viktig utgångspunkt är den belydelse som tidskrifterna har i fråga om gruppkommunikaiion mellan förtroendevalda och medlemmar i olika organisationer och folkrörelser. Organisationerna fyller således en avgörande funktion för lidskriflsulgiv­ningen i vårt land. Det förhållandel all tidskrifterna ofta utgör en så integrerad del av organisationernas verksamhet bildaren viktig förutsättning för utredningsarbetet.

När det gäller dagspressen har annonsintäkterna en avgörande betydelse

 

85                       Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:2

för tidningarnas ekonomi. Annonsmarknaden verkar selektivt till fördel för de tidningar som har den största marknadsläckningen. Mot den bakgrunden har del varit nödvändigt atl ge slödel lill dagspressen en selektiv utformning för all kompensera de tidningar som har en låg hushållstäckning och således en svag ställning på annonsmarknaden.

Tidskrifismarknaden fungerar inte på samma sätt som dagspressmarkna­den. Del är bland lidskrifterna t. ex, inte fråga om direkta konkurrensförhål­landen på lokala eller regionala marknader. För tidskrifterna är annonserna normall inte lika avgörande som för dagspressen. Med hänsyn härtill och till alt tidskrifterna ofta i hög grad är integrerade i organisationernas verksamhet är del angeläget all utredningen söker finna en form för stödet som inte verkar styrande på inriktningen och utformningen av organisationernas informe­rande och opinionsbildande verksamhet utan som i ställel syftar till alt i mer generella former stödja tidskrifternas spridning. Vidare har pressutredningen framhållit all kostnaderna för postdistributionen utgör en av de tyngsta och snabbast växande posterna i de flesta tidskrifters budget. Della innebär att utredningen i första hand bör pröva möjligheten atl knyta stödet lill kosinaderna för postdistributionen.

En viktig fråga är atl definiera den kategori tidskrifter som bör omfattas av elt stöd lill distributionen. Frågan om avgränsningen mellan dagstidningar och tidskrifter behandlas i propositionen om statligt stöd till dagspressen. De ställningstaganden som görs där bör vara vägledande i detta sammanhang, I fråga om avgränsningen mellan olika tidskrifter har, som jag nyss framhållit, statsmakterna redan gjorl en avgränsning syftande lill att fastställa vilka tidskrifter som skall befrias från mervärdeskall. De ställningstaganden som gjorts i detta sammanhang bör enligl min mening i allt väsentligt tillgodose de syften som här är aktuella och således vara vägledande för utredningsarbetet. Del bör dock slå utredningen fritt all pröva huruvida mindre avvikelser från denna gränsdragning framstår som nödvändiga.

Av vad jag nu anfört följer all någon särskild avgränsning i förhållande lill de lidskrifter som i dag erhåller statligt tidskriflsslöd inte är nödvändig. Eu stöd till distributionen av tidskrifter av den mer allmänna utformning som jag här har förordat kan knappast heller få en sådan omfattning all del på något avgörande sätt skulle påverka den ekonomiska situationen för de lidskrifter som nu erhåller tidskriflsslöd. Distributionskostnaderna utgör normalt en förhållandevis liten andel av dessa lidskrifters totala utgifter.

Chefen för ulbildningsdeparlemenlei kommer inom kort alt lägga fram förslag om en översyn av stödet lill kulturtidskrifter.

En annan fråga som de sakkunniga bör överväga är huruvida del finns ekonomiska motiv atl differentiera stödet exempelvis med avseende' på upplagans storlek.

Med hänsyn till del nära samband som finns mellan stödet till dagspressen och ell stöd lill tidskrifterna av den typ jag nu har förordat bör de sakkunniga utgå från alt del nya stödet skall handläggas av presslödsnämnden.

Med hänsyn till del bekymmersamma lägel för många lidskrifter bör utredningsarbetet bedrivas så skyndsamt all övervägandena kan redovisas i sådan tid all förslag i frågan kan läggas fram under 1976/77 års riksmöte. Härigenom blir del möjligt atl stöd kan utgå redan för kalenderåret 1977. De sakkunniga bör under utredningsarbetet samråda med fackliga och ideella organisationer.

 

Delll B:3   Skr 1976/77:103                                               86

3. Vissa frågor ang. avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-11.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Hösten 1975 beslutade slalsmaklerna om nya beskattningsregler för pensionsförsäkringar och arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas pensionering (prop. 1975/76:31, SkU 1975/76:20, rskr 1975/76:132, SFS 1975:1347-1354). Denna lagstiftning innebär en genomgripande förändring av vad som hittills har gälll på delta område. Lagstiftningsarbetet grundade sig lill huvudsaklig del på livförsäkringsskattekommilléns (Fi 1971:07) delbetänkande (SOU 1975:21) Pensionsförsäkring-Avdragsrätl vid inkomst­beskattningen för försäkringspremie och konloavsällning m. m. Under remissbehandlingen av delta belänkande liksom vid riksdagsbehandlingen av regeringsförslagel i prop, 1975/76:31 har det visat sig atl della ämne är både komplicerat och kontroversiellt. A ena sidan är del klart all en så omfattande nydaning av regelsystemet som del här är fråga om måste medföra problem och behov av justeringar som bättre kan överblickas efter någon lids erfarenhet av den praktiska tillämpningen. A andra sidan finns del problem som kan urskiljas redan nu och som synes kräva åtgärder inom en snar framlid.

Sålunda har redan i prop 1975/76:31 (s. 145) uppmärksammats det problem som har uppkommit genom atl lagstiftningen brutit det intima sambandet mellan de civilrältsliga reglerna i lagen (1967:531) om tryggande av pensions­utfästelse m. m. (tryggandelagen) och skattereglerna. Vidare har i proposi­tionen erinrats om andra viktiga frågor som fortfarande är olösta, nämligen frågan om aviappningen av konto Avsatt till pensioner och frågan om ålerföring av medel som avsatts lill stiftelse i fall där avsättningen kan antas uppenbarligen ha tjänat annat än pensioneringssyfle.

Vidare har riksdagen i skrivelse lill regeringen (rskr 1975/76:132) begärt prövning av möjligheterna att tillgodose önskemål om bibehållen avdragsrätl för tryggande av pensionsåtaganden, som innebär mindre avvikelse från s. k. allmän pensionsplan.

Vad försl angår den av riksdagen begärda prövningen av möjligheterna att tillgodose önskemål om bibehållen avdragsrätl för pensionsåtaganden, som innebär mindre avvikelse från allmän pensionsplan, är följande all märka. Den nya lagstiftningen innebär i detta hänseende i princip all arbetsgivare (Ir avdrag för så stor del av sina kostnader för de anställdas pensionering som behövs för all trygga pensionsåtagande enligl allmän pensionsplan. Allmän pensionsplan har samma innebörd i skattelagstiftningen som enligl 4 § iryggandelagen. Med allmän pensionsplan likställes dessutom i skattelag­stiftningen - i fall där någon allmän pensionsplan inte föreligger - pensions­åtagande för pensionsförmåner, som ryms inom vad som är sedvanligt enligl allmän pensionsplan i fråga om arbetstagare med motsvarande uppgifter eller hans eftertevande. Om arbetsgivaren tillämpar metoden all trygga pensio­nerna genom avsättning lill konto Avsatt lill pensioner, skall åtagandet dessutom vara kreditförsäkrat. Viss möjlighet lill dispens utöver här angiven avdragsrätl föreligger. Riksskatteverket är dispensmyndighet.

I praktiken förekommer en rad pensionsarrangemang, som innebär avvikelser från vad som gäller enligl allmän pensionsplan, främst ITP-planen. Del kan vara fråga om obetydligt bättre efterlevandeförmåner, rätt all

 

87                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:3

tillgodoräkna tidigare tjänstetid, rätt lill förlidspensionenng med bibehållna förmåner m. m.

För den fortsatta diskussionen bör följande anmärkas. Den nya situationen innebär inte all avtalsfriheten har rubbals. Del är således fortfarande möjligt all lämna pensionsutfästelse helt efler avtalsparternas önskan. A andra sidan är del klart all möjligheterna all göra avdrag för kosinaderna för tryggande av dessa utfästelser kan ha avgörande belydelse för utfästelsernas storiek. Den genomförda skattelagstiftningen bygger på grundsatsen all avdragsrällen skall omfatta endast kostnader som har lagts ned i pensioneringssyfte. Som generellt mått på rimlig pensioneringsslandard har man vall förmånerna

enligl ITP-planen.

De nya skattereglerna om arbetsgivares rätt till avdrag för kostnader avseende anställdas pensionering har inte retroaktiv verkan med undanlag för kostnader avseende anställd med bestämmande inflytande i aktiebolag eller ekonomisk förening. Skalleavdrag i framliden får således åtnjutas för pensionsåtaganden, som hänför sig till tid före den I januari 1976 oavsett pensionsförmånernas storiek med undanlag för nämnda kategori.

För tillgodoseende av del önskemål som riksdagen har uttalat och som innebär bibehållen avdragsrätl för pensionsåtaganden, som i smärre hänse­enden avviker från allmän pensionsplan, finns två olika vägar. Man kan nämligen utgå från avvikelser på antingen förmånssidan eller kostnadssidan. Som jag ser del skulle en lösning på kostnadssidan vara enklare all genomföra. Bortsett från de svårigheter som kan föreligga när det gäller all bedöma vad som s. a. s. ryms inom allmän pensionsplan-särskilt om planen själv stipulerar möjligheter till avvikelser i speciella fall - torde kostnadssidan vara lättare all beloppsmässigt entydigt fixera än förmånssidan. Dessutom kan man länka sig elt mindre allmänt schablonulrymme för avvikelser som får bli beroende av förhandlingar mellan arbetsgivaren och hans anställda. På förmånssidan skulle en dylik schablonregel sannolikt bli myckel svårare all hanlera. Självklart har jag inte härmed tagit ställning lill vilken lösning som bör väljas. Oavsett vilken väg man går bör emellertid inte medges något avsteg från de kvalitativa villkor för pensionsförmåner som gäller på grund av reglerna i punkt 1 av anvisningarna lill 31 S nämnda lag.

När det gäller den fråga som jag i prop. 1975/76:31 förulskickade skulle utredas, nämligen sambandet mellan Iryggandelagen och skallereglerna liksom problemet med avtappning av överskottsmedel på konto och i stiftelse m. m., är följande all anmärka.

Med arbetsgivares pensionsreserv förstås i tryggandelagen hans skuld för åtagande enligl allmän pensionsplan och för upplupen del av sådan utfäst pension som han enligt nämnda lag får redovisa på konto Avsatt till pensioner. En särskild föreskrift, även den i iryggandelagen, förbjuder alt posten Avsatt till pensioner minskas under pensionsreserven i vidare män än denna har täckning i pensionsstiftelses förmögenhet.

Del finns givetvis ingen anledning att - efler den nu genomförda regleringen av rätten till avdrag för pensionskostnader - framtvinga ett kvarhållande av medel på konto Avsatt till pensioner i den mån de måste skallas av. Härutöver är del önskvärt med en översyn av reglerna om avskalining av disponibla pensionsmedel. Flera skäl talar för en sådan översyn. Den nya lagstiftningen har definierat omfattningen av de pensions­åtaganden som för framtiden får tryggas med obeskattade medel. Även om rätten till avdrag för pensionsåtaganden som hänför sig lill liden före den I januari 1976 har lämnats i huvudsak orubbad, finns i princip inget skäl all

 

Delll B:3   Skr 1976/77:103                                         88

bibehålla skattefriheten för medlen i den mån de inte längre svarar mot en aktuell pensionsreserv beräknad med hänsyn till de nya reglernas utform­ning. Här uppkommer problem, bl. a. i vad mån sålunda frigjorda medel bör få tas i anspråk för pensionsåtaganden som har gjorts efter utgången av år 1975 men för vilka avsättning ännu inte har skett. Dessutom är det en fråga för sig i vilken takt sådana frigjorda medel skall behöva lappas av.

En särskild sakkunnig bör tillkallas för all utreda de frågor jag här berört. Den sakkunnige bör givetvis vara oförhindrad all i samband med della arbete ta upp även andra problem som kan ha uppstått i samband med genomfö­randet av den nya lagstiftningen om beskattningsregler för pensionsförsäk­ringar och arbetsgivares kostnader för tryggande av anställdas pensionering. Det är önskvärt all lagstiftning i den fråga som riksdagen påkallat prövning av träder i kraft och kan tillämpas vid 1977 års taxering.

4. Översyn av reglerna om fastighetstaxering

Beslul vid regeringssammanträde 1976-09-16.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.

Reglerna om taxering av faslighet har successivt reformerats under den senaste tioårsperioden. Reformerna har gällt i stort sett alla områden inom fastighetstaxeringen och har inneburit genomgripande förändringar pä vikliga punkter.

1 delta sammanhang räcker del med alt erinra om vissa ändringar som genomfördes inför 1975 års allmänna fastighetstaxering. Jag tänker i första hand på den lagstiftning som antogs vid 1973 års höslriksdag (prop. 1973:162, SkU 70, SFS 1099-1108). Den innebar en nyreglering i frågor om bl.a. fastighetsbegreppet, bildande av taxeringsenhet och värderingsgrunder. Ändringarna avsåg ocksä organisationen och förfarandet vid allmän fastig­hetstaxering. Genom lagstiftning år 1974 (prop. 1974:116, SkU 35, SFS 295) anpassades reglerna om taxering av valtenfallsfaslighel till systematiken och värderingsprinciperna i de tidigare antagna bestämmelserna.

Arbetet med all skapa en effektiv och rättvisande fastighetstaxering kan numera anses vara i huvudsak genomfört. Det återstår emellertid vissa frågor som behöver ses över. I huvudsak gäller det frågor som visserligen har uppmärksammals i det tidgare lagstiftningsarbetet men som då av olika skäl har ansetts böra ställas på framtiden.

Även förfaiiningsmässigt behövs en översyn av faslighetslaxeringsområ-del. En genomgående linje vid 1973 års reform av fastighetstaxeringen var all i kommunalskattelagen (1928:370), KL, endast ta in grundläggande värde-nngsregler under del all detaljregleringen lämnades åt riksskatteverket (RSV).

Den nya regeringsformen, som började tillämpas den 1 januari 1975, lämnar inte samma möjligheter som den gamla regeringsformen atl delegera rätlen att utfärda föreskrifter lill myndighet. Vilka följder detta får för förfarandet vid kommande fastighetstaxeringar måste därför undersökas. En genomgång av hela regelkomplexet bör göras.

Regler om fastighetstaxeringen finns i dag i flera olika författningar. Della gör området svåröverskådligt. I prop. 1973:162 uttalade jag mig i princip för

 

89                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:4

att man borde samla alla föreskrifterna om sådan taxering i en särskild lag men jag ansåg det inte lämpligt atl utan föregående utredning lägga fram förslag lill en sådan lag. Jag förulskickade emellertid all frågan skulle las upp på nytt inför 1980 års allmänna fastighetstaxering.

Av vad jag nu har sagt framgår atl del är nödvändigt med en lagieknisk översyn av faslighelstaxeringsreglerna lill 1980 års allmänna fastighetstax­ering. En sådan behövs också för all få lill stånd en systematisk ordning av förfatlningsområdel.

Uppgiften all göra den nödvändiga översynen bör anförtros en särskild kommitté. Kommittén bör bedriva sill arbete så all resultatet kan läggas till grund för lagstiftning inför 1980 års allmänna fastighetstaxering.

1 sammanhanget vill jag erinra om att regeringen tidigare i dag gett RSV tillstånd att tillkalla experter med uppdrag all utarbeta förslag lill anvisningar för 1980 års allmänna fastighetstaxering, m. m.

Som jag tidigare har antytt bör den nu aktuella översynen omfatta även vissa frågor som har uppmärksammals i del föregående lagstiftningsarbetet. Jag tänker då bl. a, på reglerna i 5 § KL om undanlag från skatteplikt. Dessa regler går tillbaka lill början av 1920-lalet och framstår numera som otidsenliga. Del har medfört svårigheter vid tillämpningen och i vissa fall olämpliga konsekvenser. Problem har uppstått bl. a. när det gäller värdering av byggnader och fasligheter som tillhör kriminalvården. Del kan där bedrivas industriell verksamhet, jord- och skogsbruk eller annan närings­verksamhet som medför all fastigheterna blir skallepliktiga.

Samma problem har funnits vid värdering av landslingens sjukvårdsbygg­nader. 1 dessa fall liksom i ell flertal andra, t. ex. vid kommunernas samarbete i förenings- eller aktiebolagsform, är reglerna inte anpassade till dagens förhållande. En modernisering av dessa regler framstår således som en angelägen uppgift för kommittén. Därvid bör bl, a. beaktas de synpunkter som fördes fram i frågan i samband med prop. 1973:162 (s. 295-298).

Kommittén bör också la upp en fråga som berördes i samband med behandlingen av prop. 1974:116 om taxering av vattenfallsfasiigheter. Det gäller frågan om lämplig värderingsmetod i fråga om sådana fastigheter. SkU anförde härom bl. a. följande (SkU 1974:35 s. 10).

"I avsaknad av såväl vägledande bestämmelser som erfarenheter från den praktiska tillämpningen av avkaslningsmeloden är ulskoltel för sin del inte berett förorda, atl denna värderingsmetod i första hand tillämpas vid 1975 års allmänna fastighetstaxering, även om utskottet anser atl den såvitt möjligt bör tillämpas i ökad omfattning. Utskottet vill emellertid framhålla angelä­genheten av all en övergång till en värderingsmetod, som är mer grundad på avkastningen än på anläggningskostnaderna, övervägs inför senare allmänna fastighetstaxeringar. Frågan bör således utredas med beaktande av erfaren­heterna från 1975 års allmänna fastighetstaxering."

Kommittén bör i della sammanhang också söka komma fram lill förenklade regler för åsäiiande av värden vid fastighetstaxeringen främst när del gäller industn- och vattenfallsfasiigheter. Därvid bör undersökas om del finns behov av en särskild reglering i fråga om vissa speciella industrifastig­heter t. ex. gasturbiner. Över huvud taget bör kommittén vara oförhindrad att ta upp de frågor som den vid genomgången av regel komplexet på området anser påkalla en lagändring. 1 del sammanhanget bör riksdagens nyligen fattade beslut om ökat ijänsiemannainslag och ökat ADB-stöd vid inkomst­taxeringen uppmärksammas. Det finns anledning att överväga hur fastig­hetstaxeringen bör anpassas lill den nya organisationen av inkomsttax­eringen i första inslåns.

 

Delll B:5    Skr 1976/77:103                                             90

5. Tilläggsdirektiv till företagsskatteberedningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-18, Statsrådet Mundebo anför.

Föreiagsskatieberedningen har ell omfattande utredningsuppdrag. Bered­ningen skall se över företagsbeskattningens olika element. En huvuduppgift är alt pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken av den skall som träffar företagens nettovinst och å andra sidan förelagens möjligheter lill olika vinslreglerande dispositioner. Vidare skall beredningen utreda möjligheterna att jämsides med en behållen nettovinstbeskattning i ökad utsträckning använda produktionsfaklorskaller för olika ekonomiski-poliliska syften. Vid sina ställningstaganden till företagsbeskattningens utformning och vid övervägande av beskallningsnivån har beredningen atl beakta bl. a. siabili­seringspoliliska, lillväxlpoliliska och fördelningspolitiska mål. Beredningen skall också undersöka om del är möjligt atl differentiera företagsbeskatt­ningen.

Del utredningsarbete som föreiagsskatieberedningen utför ingår som ett led i den översyn av skattesystemet i dess helhet som f n. pågår. Skallereg­lerna för fysiska personer ses över av 197,2 års skaileuiredning (Fi 1972:02), som därvid både skall beakta de fördelningspoliliska aspekterna och la hänsyn lill siabiliseringspoliliska, konjunklurpolitiska och lillväxlpoliliska mål. Utredningsarbetet med de kommunalekonomiska frågorna, vilket hiuills bedrivits inom kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) och 1976 års skatteutjämningsutredning (Fi 1975:09), avses bli fullföljt av en ny kommitté som skall behandla kommunernas ekonomi. Denna kommitté skall analysera kommunernas ekonomiska situation från olika aspekter och har vidare atl pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun saml alt göra en översyn av skalleuljämningsreglerna. Jag avser all återkomma härtill senare denna dag.

Redan av vad jag nu har sagt följer all del finns många beröringspunkter mellan del arbete som föreiagsskatieberedningen utför och de frågor som behandlas av övriga här nämnda utredningar. Företagsbeskattningens all­männa utformning och avvägningen mellan nettovinstbeskattning och produktionsfaktorskatter får sålunda återverkningar både på fysiska perso­ners beskattning och på den kommunala ekonomin. Samtidigt har utform­ningen av skattereglerna för t. ex. fysiska personer belydelse för företagsbe­skattningen. Del är därför angelägel atl föreiagsskatieberedningen fullgör sitt uppdrag i nära samarbete med 1972 års skalleutredning och den nya kommittén som skall behandla kommunernas ekonomi.

Den pågående översynen av skattesystemet avses ge statsmakterna underiag för en helhetsbedömning av hur del framlida skattesystemet skall utformas. Detta innebär an företagsskatteberedningens arbete - i likhet med vad som gäller belräffande arbetet inom övriga här nämnda utredningar - bör vara slutfört före utgången av november 1977.

 

91                       Kommittéer: Budgetdepartementet    Del II B:6

6. Tilläggsdirektiv till 1972 års skatteutredning

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-18. Statsrådet Mundebo anför.

Som anges i regeringsförklaringen den 8 oktober 1976 är det regeringens uppfattning atl skatiesystemet måste reformeras.

Den genomgripande översyn av skattereglerna som pågår inom 1972 års skaileuiredning såvitt gäller de fysiska personerna och inom föreiagsskatie­beredningen såvitt gäller företagen bör därför forlsälla. Även utredningsar­betet om kommunernas ekonomi och skatteutjämningssystemet bör fullföl­jas. 1 sistnämnda hänseende anser jag emellertid all arbetet bör bedrivas i annan form än hittills. Jag avser atl senare i dag återkomma lill denna fråga.

1972 års skaileuiredning bör sålunda fullfölja sill uppdrag atl se över skattesystemet för fysiska personer. I vissa hänseenden bör emellertid utredningsarbetet följa andra riktlinjer än tidigare.

Dagens inkomstskalleskalor kännetecknas av utomordentligt stark progressivitel i de inkomstlägen där majoriteten av lönlagarna och egenfö-relagarna befinner sig. Della leder i många fall lill myckel höga marginaleff­ekter. Dessa effekter förstärks ytterligare i de fall där gällande avtrappnings­regler för bostadstillägg tillämpas samtidigt.

Denna situation har till stor del uppkommit genom att den progression som träffar inkomsttagarna automatiskt skärpts i takt med alt inflationen fört upp de skallskyldiga i allt högre nominella inkomstskikl. Nackdelarna med della har på senare år blivit alltmer uppenbara. Bl. a. har progressionen medfört atl lönlagarna i varje lönerörelse varit tvungna all begära stora nominella löneökningarenbarl för all kompensera prisstegringarna. Dessa löneökningar tenderar i sin lur aU späda på inflationen ytteriigare osv. Hittills har problemet delvis kunnat bemästras genom de åriigen återkommande skalteprovisorer som har karakteriserat 1970-lalets skaltepoliliska utveckling. Del är emel­lertid inte möjligt atl fortsätta med ell syslem som är så konstruerat alt skatteskalorna åriigen måste ses över för atl inte avtalsrörelserna skall försvåras allvarligt.

Även från fördelningsmässig synpunkt leder en inflalionistisk utveckling lill all beskattningens verkningar blir annoriunda än som har avsetls. Genom atl skall las ul på rent nominella inkomslhöjningar, som inte ökar individens faktiska köpkraft, ökar inflationen del reella skatlelryckel.

En metod all undvika dessa negativa effekler är atl genom indexreglering åstadkomma en inflationsskyddad skatteskala, vars syfte skall vara all förhindra all prisstegringarna förrycker den av riksdagen beslutade progres­sionen. Den ibland framförda uppfattningen all en indexreglering skulle gynna de högre inkomsttagarna är enligt min mening inte riklig. Givetvis står del även i ett system med inflalionsskyddade skatteskalor riksdagen fritt alt förändra skalletrycket mellan olika kalegoner på det sätt som bedöms önskvärt. Syftet med en indexreglering är inte att låsa det totala skatteullagel vid en viss nivå utan endast all förhindra att inflationen - ulan riksdagsbeslut - automatiskt skärper skatlelryckel. Jag anser således all 1972 års skaileui­redning bör få i uppdrag all lägga fram förslag om inflalionsskydd för Skatteskalan. Utredningsarbetet i denna del bör bedrivas med förtur så all elt förslag kan redovisas under våren 1977. Avsikten är all en inflationsskyddad skatteskala skall kunna träda i kraft redan den I januari 1978.

 

Delll B.6   Skr 1976/77:103                                        92

Enligt de ursprungliga direktiven anges utredningens huvudsakliga uppgift vara all bedöma de fördelningspoliliska aspekterna på skalle- och avgiftssystemet. En viktig utgångspunkt bör härvid enligt min mening vara all principen om skall efter bärkraft upprätthålls. Ett väsentligt mål för skattepolitiken - liksom för statens utgiftspolitik - är att bidra lill en jämnare inkomstfördelning i samhället. Dessa rättviseskäl har sin givna tyngd. Det är också viktigt att människorna får behålla en rimlig del av de inkomstökningar som de genom ökade insatser åstadkommer eller som de tillvinner sig vid avtalsförhandlingarna.

Vidare kan övervägandena om ell nytt skattesystem inte ske enbart från fördelningsmässiga utgångspunkter ulan andra faktorer och önskemål måste självfallet också vägas in.

Ell krav, som bör tillmätas väsentlig belydelse är aU skatterna, förenklat uttryckt, skall räcka lill all finansiera det allmännas utgifter. Skattesystemet måste utformas så alt staten, landslingen och kommunerna får de inkomster som krävs med hänsyn lill den i demokratisk ordning beslutade ambitions­nivån för samhällets verksamhet. Utredningen bör härvid utgå från alt del totala skattetrycket inte kommer att sänkas.

Siabiliseringspoliliska hänsyn måste också spela en viktig roll. Jag har härvid redan berört vissa aspekter på koslnadsinflalionen. Men skattesys­temet måste också vara så utformat atl del kan utnyttjas i efierfrågedäm-pande eller efterfrågeslimulerande syfte då konjunkturläget så kräver.

Del är vidare väsentligt all skalle- och avgiftssystemet inte ger negativa effekter på tillväxten i ekonomin.

Ett annat önskemål är all skattesystemet utformas så att skatteundandra­gande i olika former försvåras. Det är också önskvärt all skattesystemet i möjligaste mån förenklas.

Jag är medveten om all del föreligger vissa konflikter mellan de här uppställda målen. Ell skalle- och avgiftssystem som helt tillgodoser alla krav torde inte gä alt konstruera. Slutresultatet måste alltid bli én kompromiss. Utredningen har därför vid sin avvägning mellan olika önskemål all inte ensidigt lägga tonviken på någon enda aspekt. I stället bör förslagen syfta lill ett rimligt helhelsresuliai.

I sitt arbete bör utredningen undersöka möjligheterna lill en successiv planmässig nedjustering av marginalskatterna och av de tolala marginaleff­ekterna lill följd av skatte- och bidragsyslemets konstruktion. Vid utform­ningen av en skattereform skall beskattning av folkpension och sidoinkomsl beaktas.

Utredningen bör fullgöra sill uppdrag i nära samarbete med föreiagsskat­ieberedningen (Fi 1970:77) och den kommitté som avses pröva de kommu­nalekonomiska frågorna. Målet för arbetet bör vara alt inflalionsskyddade skatteskalor skall gälla från den 1 januari 1978. Vad beträffar övriga förändringar är jag medveten om au det ur många synpunkter kan visa sig lämpligt all stegvis reformera skalle- och avgiftssystemet över exempelvis en två-eller treårsperiod. Målet bör vara all förändringarna kan börja träda i kraft den 1 januari 1979. Del innebär att utredningsarbetet bör vara slutfört före utgången av november 1977.

 

93                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:7

7. Kommunernas ekonomi

Beslut vid regeringssammanträde 1976-11-18. Statsrådet Mundebo anför.

Frågor som direkt berör den ekonomiska utvecklingen i den kommunala sektorn behandlas f n. i två olika utredningar. Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08) tillkallades i december 1971 och har i första hand innkiai arbetet på den kommunala ekonomin i ston och avvägningen mellan den kommunala sektorn och övriga sektorer i samhället. 1976 års skalleut-jämningsutredning (Fi 1975:09) tillsattes i november 1975. Översynen av skatleutjämningssystemel har framför allt gälll hur man skall utjämna sådana skillnader i utdebitering som beror på strukturella olikheter mellan kommunerna. Även skatleuljämningsbidragens totala nivå blir föremål för överväganden i detta sammanhang.

För all underlätta en samlad bedömning av de olika frågor som direkt berör kommunernas ekonomiska situation anser jag all en kommitté bör tillkallas för all utreda kommunernas ekonomi och orsakerna lill skillnaderna mellan utdebiteringen i olika kommuner. Kommittén bör fullfölja del arbete som har påbörjats inom kommunalekonomiska utredningen och 1976 års skatteut­jämningsutredning. Utredningsarbetet bör avse såväl den primärkommunala som den landslingskommunala verksamheten. Däremot börden kyrkokom­munala verksamheten inte omfattas av utredningsuppdraget.

Kommunalekonomiska utredningen har avlämnat fyra delbelänkanden. I tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag all med förtur behandla statsbi­dragen lill kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhel och att i samband därmed även pröva frågan om statsbidrag lill den kommunala färdtjänsten. Detta arbete har redovisats i betänkandet (SOU 1974:41) Statsbidrag lill kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghems­verksamhel. Utredningen har även avlämnat betänkandet (SOU 1975:39) Statsbidrag lill kommunerna. Della belänkande behandlar statsbidragssyste­mets omfauning och inriktning budgetåren 1955/56-1972/73. Vidare har utredningen studerat kostnadsutvecklingen inom primärkommuner och landsting fram till år 1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå. Denna analys har avrapporlerals i betänkandet (SOU 1976:40) Kommunal utveckling. Kostnader 1974-1985 vid oförändrad service. I betänkandet (SOU 1976:45) Kommunernas ekonomi 1960-1972 har utredningen slutligen givit en samlad bild av den kommunala sektorns utveckling efler år 1960 med en diskussion av de faktorer som har legat bakom den kraftiga expansionen av den kommunala verksamheten under senare år.

Av kommunalekonomiska utredningens sista belänkande framgår bl. a. all den kommunala konsumtionen ökat betydligt snabbare än statlig och privat konsumtion under åren efler 1960. Den kommunala konsumtionens andel av bruttonationalprodukten i löpande priser har fördubblats från 8 lill 16 96 under perioden 1960-1975. Kostnadsutvecklingen har varit betydligt snabbare i landstingen än i primärkommunerna. Av den kommunala sektorns lunga utgiftsområden är del i första hand socialvården och hälso-och sjukvården som har ökat snabbi. Den kraftiga landstingskommunala kostnadsökningen avspeglas också i förändringen av utdebiteringen. Både procentuellt och i absoluta tal har landslingens utdebitering ökat snabbare än primärkommunernas. Statsbidragen som kommunal finansieringskälla har under den studerade perioden hållit sin andel av både kommunernas

 

Delll B:7   Skr 1976/77:103                                        94

inkomster och utgifter.

1975 års långtidsutredning har i sin huvudrapport (SOU 1975:89) skisserat fyra alternativ lill fördelning av del tillgängliga utrymmet mellan privat och offentlig konsumtion fram till år 1980. Med utgångspunkt i denna rapport har en i stort sett enig riksdag lagt fast riktlinjer för den ekonomiska politiken på längre sikt såvitt avser utrikesbalans och resursfördelning (FiU 1975/76:40, rskr 1975/76:406). Tvä av långtidsutredningens alternativ innefattar en generell arbetstidsförkortning. Dessa alternativ bör enligt riksdagen uteslu­tas.

Av utredningens två övriga alternativ ges i alternativ I förtur för privat konsumlionsökning och i alternativ II förtur för offentlig konsumlionsök­ning. Del senare alternativet ger enligt riksdagens mening knappast utrymme för en rimlig realinkomslulveckling för den aktiva delen av befolkningen. Långtidsutredningens alternativ I, med betoning på den privata konsumtio­nen, ger å andra sidan inte tillräckligt utrymme för de mest angelägna reformerna inom åldringsvård och barnomsorg. Det är enligl riksdagens mening uteslutet all eftersätta dessa grupper därför atl ekonomin blir ansträngd. Den offentliga konsumtionsökningen måste därför kännetecknas av en stark koncentration av möjliga reformer till dessa båda områden och i övrigt av en betydande återhållsamhet med nya åtaganden.

Del kan konstateras all även långtidsutredningens mer expansiva alter­nativ för den offentliga konsumtionen (alternativ II) innebär en ökningstakt för den kommunala konsumtionen som ligger klart lägre än utvecklingen under 1960-talet och också något lägre än konsumtionsökningen under de fem första åren av 1970-talet. Taklen i den kommunala utgiflsexpansionen har således dämpats under 1970-talel jämfört med tidigare år, men det är trots della nödvändigt alt ytteriigare begränsa de kommunala utgifternas öknings­takt fram till år 1980 om de ekonomisk-politiska riktlinjer som jag tidigare har hänvisat till skall kunna följas.

Bakom den snabba ökningen av den kommunala utdebiteringen under senare år ligger många olika faktorer som har inneburit påfrestningar för den kommunala ekonomin. Den höga inflationstakten har i sig själv medfört starka kostnadsökningar. Den kommunala sektorn har dessutom en ogynnsam prisutveckling jämfört med den privata sektorn. De senaste årens skatteomläggningar med höjningar av olika arbetsgivaravgifter inom ramen för del totala löneutrymmet har också reducerat det kommunala skalleun-deriagets ökningstakt.

Behoven av ytterligare kommunala tjänster har varil och är fortfarande stora. Kommunalekonomiska utredningen visar i betänkandet SOU 1976:40 den belydelse förändringar i befolkningsstrukturen har för den kommunala kostnadsutvecklingen. Av studien framgår all de "automatiska" efterfråge-förändringarna under perioden 1974-1985 kommer att beröra landstingen i betydligt siörre utsträckning än primärkommunerna. Det är främst olika former av åldringsvård och därvid mest uttalat långtidssjukvården som påverkas av befolkningsförändringarna under den studerade perioden.

En av de grundläggande arbetsuppgifterna för den kommitté, som jag nu föreslår skall tillsättas, bör vara atl avsluta det analysarbete om kommun­ernas ekonomiska situation som bedrivits inom kommunalekonomiska utredningen. Analysen bör avse utvecklingen av kommunernas inkomster och utgifter till i första hand år 1980 med en utblick till år 1985. Härvid bör uppmärksammas även de kommunala långtidsplanerna. Analysen bör göras med uppdelning på primärkommuner resp. landsting. För volymuiveck-

 

95                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:7

lingen bör olika alternativ studeras, bl. a. två allernaliv, som i huvudsak ansluter till långtidsutredningens allernaliv 1 och II, Även vid bedömningen av kommunernas framlida finansiella situation bör kommittén arbela med olika allernaliv för löne- och prisutvecklingen. Kommittén bör belysa effekterna på den kommunala utdebiteringen av en utveckling enligl de olika alternativen.

Kommittén bör utgå från en i huvudsak oförändrad andel av kredilmark-nadsulrymmel för kommunal upplåning även i fortsättningen. Frågor som rör de institutionella formerna för upplåningen saml fördelningen av krediimarknadens upplåningsulrymme på olika sektorer utreds f n. av 1968 års kapitalmarknadsulredning (Fi 1969:59).

Med utgångspunkt i de slutsatser som kan dras av den analys som jag nu har berört bör kommittén överväga vilka åtgärder som behövs för all inom ramen för en samhällsekonomiskt godtagbar utveckling uppnå en önskvärd utveckling för den kommunala ekonomin. Sådana åtgärder kan avse såväl kommunernas inkomster som utgifter.

Vad försl gäller den största inkomstposten - kommunalskatterna - bör utredningsarbetet bedrivas i nära samarbete med 1972 års skalleutredning (Fi 1972:02). Kommittén bör redovisa effekterna på den kommunala ekonomin av sådana förslag från skatteutredningen som berör kommunalskallen. Kommittén bör också bedöma arbetsgivaravgifternas effekt på den kommu­nala ekonomin. Jag anser vidare alt kommittén bör pröva huruvida en begränsning av den kommunala beskattningsrätten, exempelvis i form av tak för den kommunala utdebiteringen, bör införas, och hur en sådan begräns­ning i så fall skall utformas.

Kommittén bör också pröva möjligheterna all förbättra överblicken över kommunernas skatleunderiag. 1 del kommunala skatteunderlaget inräknas f n. inte inkomster av skattepliktiga sjukförsäkringsförmåner m. m, I motsatt riktning verkar de två allmänna statsbidrag lill kommunerna som utgår som kompensation för bortfallande skalleunderlag p. g. a. 1970 och 1974 års skattereformer. Kommittén bör studera effekterna på 5-10 års sikt för staten och kommunerna om de två bidragen slopas och kommunerna i stället tillförs skalteunderiagel från skattepliktiga sjukförsäkringsförmåner m. m.

Utbetalningen lill kommunerna av skallemedel från staten ett visst år grundas på medborgarnas inkomster två år tidigare. Denna tvååriga efter­släpning ökar beloppsmässigt under år med kraftig pris- och lönestegring. Ell närbesläktat problem är utbetalningen av statsbidrag framför allt lill skolvä­sendel som i viss utsträckning sker med eftersläpning. Även för statsbidragen accentueras problemen under år med kraftig inflation. Kommittén bör pröva om reglerna för utbetalning av kommunalskatt och vissa statsbidrag till kommunerna behöver ändras. Om kommittén förordar en förändring måste de samhällsekonomiska och budgelmässiga konsekvenserna av förslaget redovisas liksom eventuella kompenserande åtgärder som kan behövas. Jag återkommer längre fram till ytteriigare frågor angående statsbidrag.

Vissa kommunala tjänster är f n. avgiftsbelagda. Kommittén bör närmare studera avgiftsfinansieringens omfattning och därvid även uppmärksamma ersättningen lill sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen. Kommittén bör i detta sammanhang pröva om avgiftsinkomsternas andel av de tolala kommunala inkomsterna kan och bör öka. Den kommunala avgiftsfinansie­ringen bör utformas inom ramen för gällande kommunalrällsliga princi­per.

 

Delll B:7   Skr 1976/77:103                                         96

Vad gäller de kommunala utgifterna bör kommittén undersöka vilka former för samordning mellan landsting och kommuner som är möjliga för all vid den primär- och landslingskommunala utdebiteringen åstadkomma en effektivare avvägning mellan olika kommunala konsumlionsändamål och en för hela del kommunala området överbryggande uigiftsprövning. Jag anser vidare all kommittén bör överväga om kvantitativa restriktioner och fysiska regleringar är lämpliga medel för atl begränsa den kommunala utgiflsexpansionen. Kommittén bör beakta eventuella siabiliseringspoliliska aspekter på de olika åtgärder som kommittén förordar.

Kommittén bör även pröva kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. Till grund för denna prövning bör ligga principen all den som har kostnadsansvaret också skall ha beslulskompelensen. En ändrad kostnads­fördelning mellan stat och kommun kan åstadkommas bl. a. genom staisbi­dragsgivningen. Statsbidragen utgår dels som specialdestinerade drift- och investeringsbidrag, dels i generella former, i första hand skatteutjämnings­bidrag. Hur stor den tolala stalsbidragsvolymen bör vara är ytterst en fråga om avvägning mellan den kommunala och statliga beskattningen. Denna fråga bör som jag tidigare har framhållit bedömas i nära samarbete med 1972 års skaileuiredning. När kostnadsfördelningen mellan stat och kommun prövas bör kommittén även beakta den framtida finansieringen av kostna­derna för bostadstilläggen till pensionärer och för bidragsförskott.

Kommittén bör pröva fördelar och nackdelar med å ena sidan specialdes­tinerade statsbidrag för bedrivande av viss verksamhet, och å andra sidan generella statsbidrag. Kommittén bör göra en genomgång av de nu utgående speciella statsbidragen för all pröva om specialdeslineringen helt eller delvis kan upphöra. Kommittén bör vid behandlingen av dessa frågor samarbeta med socialutredningen (S 1969:29) och utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna (SSK). Frågan om de s. k. avtalsbidragen bör prövas i annat sammanhang.

Jag vill i della sammanhang peka på alt kommunernas beredvillighet all tillgodose olika eflerfrågebehov påverkas av de statliga bidragssystemens utformning. Statsbidragen har ofta konstruerats med syfte atl direkt stimu­lera en ökad kommunal aktivitet inom en viss seklor. Del kan sålunda hävdas atl Slalsmaklerna genom utformningen av bidragssystemen har drivii på den kommunala utgiflsexpansionen. De konsekvenser som ell bibehållande av statsbidragssystem med en sådan konstruktion kan ha på kommunernas efterfrågan bör beaktas av kommittén.

De ändringar i skatieuljämningssyslemet som har genomförts fr. o. m. år 1974 är av provisorisk karaktär. Kommittén bör därför skyndsamt fullfölja den översyn av skatteutjämningsreglerna som påbörjats av 1976 års skatteu­tjämningsutredning. Del finns i dag, trots skatteutjämningsbidragen, stora skillnader i kommunernas servicenivå och skatteuttag. Skillnaderna kan vara betydande även mellan kommuner inom en begränsad region. 1 den mån skillnaderna återspeglar en självvald ambition inom kommunernas beslu­tande församlingar får man acceptera dem som elt resultat av den kommu­nala självbestämmanderätten. Del bör ankomma på kommittén att överväga om man bör la ytteriigare steg för atl åstadkomma siörre likhet kommunerna emellan belräffande förutsättningar och möjligheter att tillgodose olika servicekrav. Della kan bl. a. ske genom ett siörre hänsynslagande till de faktorer, som leder till skillnader på inkomst- respektive utgiftssidan.

Utgifterna för slora delar av den kommunala verksamheten påverkas av ålderssammansättningen. Kosinaderna påverkas även av andra faktorer, som

 

97                        Kommittéer: Budgetdepartementet   Del II B:7

kommunerna själva i ingen eller ringa grad kan påverka - geografiskt läge, bebyggelsestruktur, avstånd, topografiska förhållanden, inkomstslruktur m. fl. Dessa faktorers belydelse för uldebileringsbehovel har redan lill stor del kartlagts av 1976 års skalleutjämningsulredning.

Kommittén bör överväga möjligheterna atl i skatleutjämningssystemel arbela in någon eller några sådana objektivt mätbara faktorer, som är av belydelse för den enskilda kommunens kostnadsnivå. Det bör observeras atl konstruktionen och omfattningen av de speciella driflbidragen kan påverka den vikt som i skalteuljämningssystemet bör ges ål de nämnda kostnads­faktorerna, exempelvis åldersstrukturen.

Skatlekraftsgarantin i skalteuljämningssystemet varierar f n. med den geografiska belägenheten. Kommunerna garanteras mellan 95 och 130 96 av medelskaltekraften. Den lägsta garantin ges i södra och mellersta Sverige varefter den i princip ökar ju längre norrut kommunerna är belägna. Utöver kostnadsskillnaderna på grund av geografiskt läge har regionalpolitiska skäl i viss utsträckning påverkat indelningen i skatlekraftsklasser. Grunderna för den tidigare fastställda regionala spännvidden mellan högsta och lägsta skaltekraflsgaranli kan emellertid ha förändrats under senare år. Kommittén bör även pröva denna fråga och föreslå den reformering av indelningen som motiveras av utvecklingen. Behovet av fortsatt regionalpolitiskt stöd bör också uppmärksammas.

Den ordinarie bidragsgivningen bör även i fortsättningen kompletteras med extra skatteutjämningsbidrag till kommuner med behov av särskilt stöd. Kommittén bör undersöka om skäl inte föreligger all disponera en relativt större andel av de totala skatteutjämningsbidragen än f n. för extra bidrag.

Ett reformerat skatteuljämningssystem bör inte vara alltför delaljbetonal och svåröverskådligt. Det är viktigt - inte minst i planeringssammanhang -att man både centralt och pä kommunal nivå lätt kan beräkna hur bidraget påverkas av förändringar av de faktorer, som systemel bygger på. Skatleul­jämningsbidragens totala nivå bör avvägas mot de åtgärder i övrigt som kommittén föreslår belräffande kommunernas ekonomi. Kommittén bör även pröva om den statliga skalleutjämningen behöver kompletteras med en inomregional skatteutjämning.

Utredningsarbetet bör bednvas skyndsamt. Kommitténs överväganden bör föreligga före den 1 december 1977.

7 Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 103

 

Delll U:l    Skr 1976/77:103                                               98

Utbildningsdepartementet

1. Massmedieforskningsutredningen

Beslul vid regeringssammanträde 1975-12-11.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson anför.

Massmedierna har en betydelsefull roll då del gäller atl utveckla demo­kratin. I ell demokratiskt samhällssystem måste del finnas garantier för alt massmedierna ger utrymme för fri debatt och allsidig information. En rad samhälleliga åtaganden, som bl. a. omfattar betydande ekonomiska insatser, har i vårt land gjorts för alt öka mångfalden i massmedierna. Samtidigt har behovet ökat av forskning som kan klargöra massmediernas funktion och möjligheter.

Massmedieforskning bednvs inom ett flertal ämnesområden på universitet och högskolor. En betydande del av de befintliga forskningsinsatserna har emellertid koncentrerats lill ett fåtal institutioner, som i allmänhet har inriktat sig på begränsade delar av massmedieområdet. Sveriges Radios avdelning för publik- och programforskning (PUB), vars verksamhet till viss del har forskningskaraktär, ägnar sig således nästan uteslutande ål frågor som rör etermedierna. De statliga utredningar som på senare år har varil verksamma på massmedieområdet har givelvis ägnat sina forskningsinsatser ål de delar av massmedieområdet som de har haft all behandla, 1972 års pressuiredning (Fi 1972:07), 1968 års litleraturulredning(U 1969:48), filmul-redningen(U 1969:52), reklamutredningen (K 1967:43)och TRU-kommittén (U 1971:13) har låtit genomföra forskningsprojekt inom massmedieområ­det.

Olika forskningsstödjande organ lämnar bidrag lill massmedieforskning. Enstaka projekt finansieras således av Riksbankens jubileumsfond och Statens råd för samhällsforskning, som också inrättat två forskartjänster i kommunikationsforskning. Nämnden för samhällsinformation (NSI) ger också anslag för vetenskapliga undersökningar.

Viss forskning finansieras genom insatser från del privata näringslivet. Reklambranschen avsätter sålunda betydande resurser för forskning inom sill område. Bidrag från enskilda förelag har också möjliggjort enstaka, ganska omfattande forskningsinsatser, inte minst på presshistoriens område.

Under senare år har skilda initiativ tagils för all skapa större överblick över vad som sker inom massmedieforskningen. Vid Nordiska dokumentations­centralen för masskommunikationsforskning (Nordicom) - som drivs som försöksverksamhet sedan år 1973 - samlas information om pågående forskning. För att stimulera massmedieforskningens utveckling har Riksban­kens jubileumsfond tillsatt områdesgruppen för masskommunikalionsforsk-ning. Dessutom kan nämnas atl samarbetskommittén (Ju 1974:11) för långsiklsmoliverad forskning m. m. har påbörjat en kunskapsöversikt om människan i informations- och kommunikationssamhället.

Någon samlad kartläggning av pågående forskning saml bedömning av massmedieforskningens organisation och behovet av forskningsinsatser har dock ännu inte gjorts. 1 en skrivelse den 6 maj 1975 redovisar 1972 års

 

99                 Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:l

pressuiredning och radioutredningen (U 1974:08) en rad olika problem rörande massmedieforskningen. Skrivelsen mynnar ut i ett förslagom alt en särskild utredning tillkallas för all skyndsamt utreda massmedieforskningens framlida inriktning och organisation, I skrivelsen anförs bl. a. all alltför stor del av forskningen blir koncentrerad dels lill de medier som har tillräckliga resurser för all finansiera undersökningarna, dels lill de problemområden som speciellt intresserar beställarna. Della gör alt det i dag finns slora outforskade fält. Del anses också uppenbart att metodutveckling och problemval begränsas genom den nuvarande ämnesindelningen inom universiteten. 1 delta sammanhang påpekas också behovet av forskning som belyser massmediesitualionen i dess helhet.

1 radioulredningens uppgift ingår att särskilt behandla frågan om PUB:s ställning. I direktiven framhålls all elt organ av della slag bör kunna uppträda självständigt gentemot radioföretagei. Enligt utredningsdirektiven kan därför ifrågasättas om inte PUB bör skiljas från Sveriges Radio, vilket skulle kunna ske genom all verksamheten bedrevs inom ell helt självständigt institut.

1 den nämnda skrivelsen redovisar press- och radiouiredningarna skäl som enligl utredningarna talar för all frågan om PUB:s ställning bedöms i ett vidare perspektiv än del som faller inom radioutredningens uppdrag. Så länge PUB sorlerar under Sveriges Radio är del naluriigt all dess forsknings- och undersökningsverksamhet koncentreras lill den verksamhet som bedrivs av företaget, dvs. lill etermedierna. Om forskningsverksamheten däremot organiseras utanför radioföretagei finns det skäl all överväga om inte arbetet bör avse också övriga massmedier, främst pressen, saml samspelet mellan olika massmedier. En fråga blir då om del är möjligt och lämpligt all dela upp PUB:s verksamhet i en del som närmast ärav egentlig forskningskaraktär och som bör utövas fristående från Sveriges Radio och en annan del som närmast är av ulvecklingskarakiär och som Sveriges Radio bör svara för.

De förhållanden som i del föregående har berörts motiverar enligt min mening atl frågan om massmedieforskningens organisation utreds. En särskild sakkunnig bör tillkallas för denna uppgift.

I skrivelsen från pressulredningen och radioulredningen behandlas i första hand frågor som rör de båda utredningarnas egna arbetsområden. Det förefaller ocksä naturligt atl massmedieforskningen i huvudsak behandlar frågor som berör press, radio och television. Del bör emellertid vara möjligt för den sakkunnige all vidga ämnesområdet om della anses väsentligt.

Den pågående massmedieforskningen är, som ovan har nämnts, svår all överblicka. Verksamheten bedrivs av många olika huvudmän och inom många olika ämnesområden. Den sakkunnige bör därför som utgångspunkt för utredningsarbetet göra en samlad bedömning av forskningens nuvarande omfattning och villkor. Möjligheterna all genom dokumentation göra forskningsresultat kända bör också undersökas.

Den sakkunnige bör vidare undersöka behovet av framtida forskningsin­satser på massmedieområdet. 1 detta arbete bör kontakter las med dem som i dag driver massmedieforskning och på olika sätt utnyttjar forskningsresul­taten. Jag tänker därvid i första hand på Sveriges Radio, TRU-kommittén, radionämnden, presslödsnämnden, nämnden för samhällsinformation, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, statens kulturråd, journalist­högskolorna samt universitet och högskolor. Kontakter bör även tas med folkrörelserna saml företrädare för tidnings- och lidskriflsbranscherna.

Den sakkunnige bör analysera i vad mån den forskning som efieriyses av

 

Delll U:l   Skr 1976/77:103                                        100

olika intressenter också är angelägen utifrån mera allmänna mediepoliliska synpunkter.

Vad gäller behovet av grundforskning på massmedieområdet bör den sakkunnige i första hand söka bedöma i vad mån den befintliga forsknings­organisationen inom universitet och forskningsråd rymmer möjligheter atl i högre grad än f n. stödja dylik forskning. På en rad andra samhällsområden har forskningsinsatserna under senare år kommit atl präglas av ell tvärve­tenskapligt synsätt, varför jag utgår ifrån alt del även på massmedieområdet borde vara möjligt att åstadkomma ett forskningssamarbete över de traditio­nella ämnesgränserna.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om PUB. Den sakkunnige bör i della avseende - med beaktande av de synpunkter pressutredningen och radioutredningen fört fram i sin gemensamma skrivelse -bedriva utrednings­arbetet enligl direktiven till radioulredningen.

Den sakkunnige bör i sitt arbete samråda med forskningsrådsutredningen (U 1972:02), forskarutbildningsulredningen (U 1974:06) och radioutred­ningen.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och vara färdigt i sä god tid atl förslagen kan behandlas i samband med ställningstagandet till radioutred­ningens förslag.

2. Praktisk-teologisk utbildning

Beslul vid regeringssammanträde 1976-01-29.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådel Zachrisson, anför.

Ulbildningen för tjänst som präst inom svenska kyrkan beslår för närvarande av en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen utgörs av teologie kandidatexamen och den praktiska av den praktisk-teologiska övningskursen, som anordnas vid universiteten i Uppsala och Lund. Godkända resultat på de praktisk-teologiska prov som avslutar övnings­kursen är villkor för deltagande i prästexamen inför domkapitel.

De närmare föreskrifterna om den praktisk-teologiska utbildningens uppläggning utfärdas av konsistoriet vid vederbörande universitet. För närvarande omfattar ulbildningen cirka en termins studier och praktiska övningar med tonvikt på ämnena homiletik (predikolära), katekelik (konfirmandpedagogik m. m.), kyrkorätt och pastoralpsykologi med själa­vårdslära.

Mot bakgrund av en omfattande debati och upprepade krav på en översyn av den praktiska prästutbildningen tillkallade dåvarande chefen för utbild­ningsdepartementet hösten 1969 en sakkunnig, professorn Carl-Gustaf Andrén, för aU utreda den praktisk-teologiska prästutbildningen m. m. Enligl direktiven var den sakkunniges huvuduppgifter bl. a. att se över utbildningen och lägga fram förslag lill ny läroplan samt atl utreda frågan om övningsinstitutens framtida ställning och organisation, innefattande frågorna om huvudmannaskap och lokalisering.

Den sakkunnige avgav sin förslag i betänkandet (SOU 1971:89) Praktisk prästutbildning. Enligl förslaget skall ulbildningen ske i form av en övningskurs om 36 veckor fördelade på två terminer. De förberedande

 

101              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:2

kursernas innehåll och den praktiska tjänstgöringen integreras i övningskur­sen. Inom själva kursen föreslås framför allt ulbildningen i själavård få ell vidgat utrymme. Organisatoriskt innebär förslaget all den praktiska prästut­bildningen förs över från universiteten lill särskilda pasloralinstilut med svenska kyrkan som huvudman. Motiven för della är bl. a. möjligheterna atl bättre anpassa ulbildningen lill kyrkans uttalade behov. Den praktiska utbildningens konfessionella inriktning har också ansetts tala för alt svenska kyrkan själv skall vara huvudman.

Stor oenighet råder bland remissinstanserna i fråga om förslaget lill organisation och huvudmannaskap. Medan universiteten, ekumeniska organ och vissa kyrkliga instanser tillstyrker en överföring från universitetsorgani­sationen till svenska kyrkan har flera domkapitel liksom biskopsmötet och svenska kyrkans centralråd för evangelisation coh församlingsarbete vänt sig mot en sådan. I stället har aktualiserats en konfessionellt obunden praktisk-teologisk utbildning vid universiteten, kombinerad med en mer profilerad utbildning i de kristna samfundens egen regi. Samhällsorientering, män­niskokunskap och allmän religionspedagogik har nämnts som exempel på ämnesområden som lämpar sig för en konfessionellt obunden utbildning vid universiteten.

1 skrivelse den 30 september 1975 (nr 34) har kyrkomötet hemställt all en omläggning av den praktisk-teologiska ulbildningen snarast genomförs i huvudsaklig anslutning till förslaget i 1971 års betänkande och med beaktande av de synpunkter som anförts i yttrandena över förslaget. Vid kyrkomötets debatt i ärendet har man från flera håll -i anslutning lill vad som har framförts av bl. a. biskopsmötet - ställt sig positiv till atl vissa delar av ulbildningen fortfarande anordnas vid universiteten.

Jag anser, efler samråd med statsrådet Gustafsson, alt tillräcklig enighet inte råder kring utredningsförslaget för att detta i sin helhet skall kunna läggas till grund för en förändring av den praktisk-teologiska ulbildningen. De senaste årens utveckling i fråga om förhållandel mellan samhället och trossamfunden och reformen i fråga om högskoleutbildningens mål och inriktning ger vidare anledning lill en förnyad översyn av vissa delar av hithörande problem. Översynen bör göras av en särskilt tillkallad sakkun­nig.

1 den högskolereform som statsmakterna har fattat beslul om (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179) tillmäts högskoleutbildningens karaktär av yrkesförberedelse en central roll. Detta skulle för den religionsvetenskapliga utbildningens del kunna motivera att man inom högskolans ram komplet­terar den huvudsakligen teoretiskt inriktade utbildningen för nuvarande teologie kandidat-examen med en mer yrkesförberedande utbildning för dem som avser atl arbela inom trossamfunden.

En sådan yrkesförberedande utbildning bör självfallet, om den skall meddelas inom högskolans ram, vara icke-konfessionell. Konfessionellt inriktad del av den praktiska utbildningen får därmed ankomma på samfunden själva.

Som exempel på moment i en konfessionellt obunden utbildning har i remissyttrandena över 1971 års betänkande nämnts samhällsorientering och människokunskap. Man har vidare pekat på delar av ämnena homiletik och katekelik, som för närvarande ingår i den praktisk-teologiska övningskursen. Del gäller t. ex. frågorna om religiös iraditionsförmedling och kommunika­tion saml det religiösa språkets funktion.

Den sakkunnige bör undersöka förutsättningarna för och den lämpliga

 

Delll U:2   Skr 1976/77:103                                       102

omfattningen av en sådan icke-konfessionell religionsvelenskaplig yrkesut­bildning inom högskolans ram för dem som avlagt teologie kandidatexamen. Han bör därvid beakta de utbildningsbehov som har dokumenterats i 1971 års belänkande liksom de behov som kan finnas av utbildning för verksamhet inom andra trossamfund än svenska kyrkan.

Om den sakkunnige finner all förutsättningar finns för en utbildning av här berört slag bör han utarbeta förslag lill en sådan utbildning omfattande högst en termin (20 poäng enligt det system som enligt riksdagens beslut skall gälla för högskolan fr, o, m, den I juli 1977).

Utredningsarbetet bör bednvas skyndsamt och förslagen läggas fram inom ett år från utredningsarbetets början.

3. Formerna För stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhisto­riskt värdefull bebyggelse

Beslul vid regeringssammanträde 1976-03-18.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Ell av målen för den statliga kulturpolitiken (prop. 1974:28 s. 295, KrU 1974:15, rskr 1974:248) är aU den skall garantera all äldre liders kultur tas till vara och görs levande. Bevarandet av den historiska kontinuiteten i den fysiska kulturmiljön måste tillmätas grundläggande belydelse för den enskildes känsla av trygghet och förankring i tillvaron. 1 arbetet med att bevara och föra kulturtraditioner vidare är del viktigt all insatserna gäller hela samhällets historia och inte bara den s. k. högreslåndskulluren. Även arvet från del gamla bondesamhället saml den framväxande industrialismen och de därmed sammanhängande folkrörelserna måste föras vidare.

I den nämnda propositionen uttalade jag alt den föreslagna ökningen av riksantikvarieämbetets (RAÄ) anslag lill vård och underhåll av fornläm­ningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader var motiverad bl. a. av all ett permanent behov av della slag borde tillgodoses över riksstalsanslag. Samtidigt erinrade jag om att de ekonomiskt sett mest betydande statliga utgifterna för kulturminnesvårdande åtgärder under senare år hade utgjorts av bidrag som beviljats av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och att den anslagsmässiga utvecklingen av detta stöd därför var av stor belydelse för kulturminnesvården i landet (s. 394).

Vid riksdagsbehandlingen logs frågan om formerna för medelstilldel­ningen till vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse upp i ett flertal motioner. Riksdagen ansåg all frågan var myckel väsentlig och atl en översyn behövdes. Riksdagen anhöll hos Kungl. Maj:l om en sådan översyn (KrU 1974:15 s. 44, 49, rskr 1974:248).

Kyrkomötet har också i skrivelse den 24 september 1975 (nr 21 )anhållit om en utredning av möjligheten lill bidrag av allmänna medel för restaurering och underhåll av kyrkor i små och skatiesvaga församlingar.

Under våren 1975 tillkallade jag en arbetsgrupp med representanter för utbildnings-, finans- och arbetsmarknadsdepartementen samt RAÄ och AMS med uppgift all närmare studera de frågor som riksdagen hade aktualiserat. Arbetsgruppen har redovisat en översikt över de olika samhälls-åtgärder av belydelse för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull

 

103              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:3

bebyggelse som f n, förekommer. Vidare har gruppen redogjort för de stödformer på della område som f n, finns.

Arbetsgruppen har konstaterat alt formerna för finansiering av vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse hittills inte har behandlats i ett helhetsperspektiv. Hithörande problem spänner över skilda samhällssekto­rer. Vid sidan om den direkta bidragsgivningen genom RAÄ förekommer särskilda stödformer i samband med bosladslånegivningen (höjt låneun­dertag och lilläggslån), sysselsällningspolitiska åtgärder och vissa skattelätt­nader.

Arbetsgruppen har inte ansett sig kunna göra de övergripande bedöm­ningar som erfordras och har menat att dess uppdrag borde överföras på en utredning med bredare sammansättning.

Mot denna bakgrund anser jag att särskilda sakkunniga bör tillkallas för all avge förslag om formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen bör vara paHamenlariskl sammansatt. 1 det följande lämnas en kort redogörelse för olika samhällsål-gärder av belydelse för della område och för nu existerande stödformer. Jag kommer därefter all närmare gå in på de problem som de sakkunniga bör ta upp.

Uppgifterna under I och 2 i del följande grundas på del material som arbetsgruppen tagit fram.

1 Olika samhällsåtgärder för värd och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

1.1 Den fysiska riksplaneringen

I riktlinjerna förden fysiska riksplaneringen (prop. 1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348) läggs särskild vikt vid en utbyggd samverkan mellan kulturminnesvården, naturvården och friluftslivet. Regenngen har under våren 1975 tagit ställning lill de program för fullföljande av år 1972 fastlagda riktlinjer för hushållning med mark och vatten som har utarbetats inom kommuner och länsstyrelser. Redovisning lill nksdagen av del samlade programmaierialei och regeringens ställningstaganden härsken i prop. 1975/ 76:1. Riksdagen har nyligen fallat beslut i anledning av denna redovisning (CU 1975/76:1, rskr 1975/76:45 och CU 1975/76:8, rskr 1975/76:123). Riksdagen har vidare fallat beslul i anledning av prop. 1975:46 om planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism (CU 1975/ 76:2, rskr 1975/76:46). Genom regeringens och nksdagens beslut har utgångspunkterna fastställts för planeringsskedet i den fysiska riksplane­ringen. Anvisningar för arbetet under planeringsskedet har utfärdats. Enligl dessa bör kommunerna utarbeta s. k. kommunöversikler i vilka nksplane-frågorna behandlas. Vidare bör översiktliga planer för markanvändningen utarbetas inom huvuddelen av de områden som berörs av de geografiska riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen. I denna planering skall enligl anvisningarna också kulturminnesvårdens intressen vägas in. Vidare har anvisningar för redovisning av planeringsarbetet utfärdats enligl vilka kommunerna skall redovisa resultatet av planenngsarbeiel lill länsstyrel­serna senast den 31 mars 1977. Länsstyrelserna skall i sin lur i samråd med övriga berörda regionala organ ställa samman och utvärdera del material som redovisas av kommunerna. Länsstyrelsernas material skall senast den 15 september 1977 redovisas till berörda centrala verk och lill regeringen.

 

Delll U:3   Skr 1976/77:103                                       104

1.2 Sanering av det äldre bostadsbeståndet

1 saneringsutredningens belänkande I-III (SOU 1971:64 och 65, 1973:27) och därpå grundade beslul av regering och riksdag behandlas bl. a. finansie­ringen av ombyggnad av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som används för bostadsändamål (prop. 1973:21, CU 1973:19, rskr 1973:208, prop. 1973:22, CU 1973:20,rskr 1973:209och prop. 1974:1 bil. 14,CU 1974:13, rskr 1974:86). Besluten innebär att kulturhistoriskt bevarande är en angelägenhet vars ekonomiska bördor skall delas mellan fastighetsägaren, kommunen och staten.

Den statliga saneringspolitiken har haft till följd atl kommunerna nu upprättar särskilda saneringsprogram i vilka bevarandet av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse ingår som en naturiig del.

Stöd för ombyggnad och modernisering av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse utgår i form av utökat bostadslån samt lilläggslån. För kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse i allmänhet kan låneundertagel höjas, vilket innebär all bostadslån enligt bosladsfinansieringsförordningen (1974:946, ändrad senast 1975:1144) utökas. Delta gäller inte enbart enskilda byggnader ulan även omgivande sådana som är av betydelse för miljöbil­den.

I gällande bestämmelser anges inte någon gräns för höjningen av låneundertagel men i praktiken uppkommer en sådan gräns genom möjlig­heterna alt förränta kapitalkostnaderna för ombyggnader inom en rimlig hyra. För flerfamiljshus kommer de kostnader som kan förräntas inom ramen för bruksvärdehyran all utgöra en sådan gräns för höjningen av läneunder­laget. Om dessa hyror inte beräknas ge kostnadstäckning torde bidrag från kommuner eller andra behöva skjutas lill. Belräffande bostadshus med andra upplålelseformer måste en bedömning av skälig boendekostnad göras från fall till fall. Ramen för år 1975 för beslul om höjning av låneundertagel var 10 milj. kr.

Enligt kungörelsen (1974:255, ändrad senast 1974:951) om lilläggslån lill kulturhistoriskt värdefull bebyggelse kan utöver bostadslån medel ställas lill förfogande för ombyggnad av byggnader som är av byggnadsminneskaraklär. Tilläggslån utgår med belopp som motsvarar skäliga kostnader utöver låneunderlaget för bostadslån, dock högst med 40 procent av låneunderiagel ulan höjning. Om särskilda skäl föreligger kan tilläggslån utgå med högre belopp. Tilläggslånet är räntefritt och stående under en lid av tio år. Tidsfristen kan förlängas på särskilt sätt. För kalenderåret 1975 var ramen för tilläggslån 20 milj. kr.

För upprustning av kulturhistoriskt värdefulla bostadshus för vilka bostadslån inte kan utgå, liksom för upprustning av byggnader som inte rymmer bostäder, är man beträffande statligt stöd hänvisad till kulturmin­nesvårdens egen bidragsgivning.

1.3 Bygglagutredningens förslag

I bygglagutredningens betänkande (SOU 1974:21) Markanvändning och byggande föreslås kommunerna fö bättre möjligheter att avgränsa områden med speciella bevaringsinlressen och föreskriva hur bebyggelsen i sådant område skall vårdas. Vidare behandlas långtgående underhållsbestämmelser för bebyggelse. Byggnadslovsplikt - föreskriven i plan - föreslås kunna införas för åtgärder som avser underhåll av kulturhistoriskt värdefull

 

105              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:3

bebyggelse. För fördyrat underhåll på grund av det kulturhistoriska värdet bör fastighetsägaren i vissa fall kunna få ersättning från del allmänna (s. 214).

Regering och riksdag har ännu inte tagit ställning lill bygglagulredningens förslag.

1.4     Kommunernas insatser

Många enskilda kommuner avsätter betydande resurser för vård och bevarande av kulturhislonskl värdefull bebyggelse, antingen genom all köpa och själva rusta upp viss bebyggelse eller genom olika former av bidrag. Kommunerna gör därigenom icke oväsentliga insatser inom kulturminnes­vården.

1.5     Riksskatteverkets handledning Jör fastighetstaxering

Enligl riksskatteverkets handledning för fastighetstaxeringen år 1975 skall för i stadsplan K-märkta fastigheter lomtvärdet sällas ned lill ell symboliskt värde av I 000 kr., eftersom byggnadsrällen har utsläckts genom K-märkningen. Motsvarande regel tillämpas i praktiken för byggnadsmin­nen.

2 Bidrag genom riksantikvarieämbetet och arbetsmarknadsverket

2.1 Riksantikvarieämbetet, fonder m. m.

Till RAÄ:s disposition slår sedan ell flertal år tillbaka reservationsanslaget Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla bygg­nader (stalsliggaren 1975/76:VIII B 26).

Regeringen har vidare under senare år på ansökan av kommun, hembygds­förbund m. fl. ur behållningen av de s. k. särskilda konstlotterierna anvisat medel för ändamål inom kulturminnesvården. Detta har skett i enlighet med en av RAÄ ingiven prioritenngslista.

Ur den av Vitterhetsakademien disponerade Lars Lawskis fond har bidrag lämnats huvudsakligen till enskilda ägare efter RAÄ:s förslag. Vidare har bidrag givits för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse från Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur.

De medel som via RAÄ stått lill den kulturhistoriska byggnadsvårdens förfogande uppgick under budgetåret 1974/75 till ca 2,2 milj. kr., varav 1,3 milj. kr. hänför sig lill RAÄ:s vård- och underhållsanslag. Bestämmelserna för RAÄ:s anslag finns intagna i regeringens åriiga regleringsbrev.

De ekonomiska bidrag som fördelats genom RAÄ har - vad gäller byggnader - huvudsakligen avsett dels byggnader som förklarats för byggnadsminnen eller föreslagils bli sådana saml kyrkor, dels andra bygg­nader av stort kulturhistoriskt värde. Insatserna har till allra största delen rört byggnader från förindustriell tid - kyrkor, slott, herrgårdar, bondgårdar, kvarnar och äldre stadsgårdar, - dvs. objekt som hör samman med den kulturminnesvårdande skyldighet RAÄ av ålder haft. Medlen har i regel använts som stimulansbidrag vid siörre underhålls- eller ombyggnadsarbeten eller för underhåll av speciellt intressanta byggnadsdelar (tak, portaler, interiörer m. m.) saml för läckande av andra merkostnader som förorsakals av  kulturhistoriska hänsyn.  Bidrag till kostnader för inventering och

 

Delll U:3    Skr 1976/77:103                                      106

projektering har i någon mån förekommit. RAÄ:s tjänstemän har bidragit med råd och anvisningar.

För restaurering av äldre domkyrkor utgår bidrag som regering och riksdag bestämmer för varje år (stalsliggaren 1975/76:V1I1 C 6).

2.2 Sysselsättningspolitiken och byggnadsvården

1 början av 1960-lalet började objekt inom kulturminnesvården komma i fråga för beredskapsarbeten. Arbetena utgjordes i huvudsak av trädgallring, buskröjning och slätter på övervuxna fornlämningar. Efterhand ökade arbetenas omfattning och nya slag av arbeten kom lill, bl. a. arkeologiska utgrävningar och vård av ruiner. På orter med arbetslösa byggnadsarbetare har arbetena även omfattat restaurering av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och anläggningar. Antikvarisk medverkan är säkrad genom att utgifterna härför regelmässigt intagits i kostnadsberäkningen.

Bidrag som under senare år beviljats för beredskapsarbeten utgör de mest betydande statliga utgifterna för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyg­gelse. Arbeten inom kulturminnesvården har i allmänhet bedömts som lämpliga från sysselsättningssynpunkt.

Vid bidragsgivning till kommunala och enskilda beredskapsarbeten enligt de normalbidrag som anges i arbetsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt 1975:822) har del i praktiken visat sig alt intresset är förhållandevis litet hos kommunala och enskilda huvudmän atl genomföra planerade restaureringsprojekt. Av uppgifter om de kulturhistoriska byggnadsarbeten som utförts som beredskapsarbete under budgetåren 1970/71-1974/75 framgår att utgifterna för kommunala och enskilda arbeten minskat kraftigt medan utgifterna för slatiiga arbeten legal på ungefär oförändrad nivå.

Bidragsgivningen för beredskapsarbeten regleras av 96 >; arbetsmarknads-kungörelsen. 1 paragrafen sägs bl. a. all statsbidrag i fråga om arbete, till vilket statsbidrag får beviljas enligt särskild författning, får utgå efter de grunder som anges i författningen. Enligl den praxis som tillämpas för statlig bidragsgivning i allmänhet får bidrag till elt och samma stödobjekt inte utgå från mer än en myndighet.

3 Utredningsarbetet

I del följande kommer jag all närmare beröra några av de frågor som de sakkunniga bör ta upp.

Som tidigare anförts har formerna för finansieringen av vård av kulturhis­toriskt värdefull bebyggelse hittills inte behandlats i ett helhetsperspektiv. Det statliga ekonomiska stöd som f n. ges inom skilda sektorer har beskrivits i det föregående. Innan ställning kan tas till formerna för statens fortsalla ekonomiska insatser på området, måste den avgörande frågan om i vilken omfauning staten skall ansvara för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse närmare studeras. De sakkunniga bör ta ställning lill frågan om ansvarsfördelningen mellan enskild ägare, kommun och stat på delta område. Vid dessa överväganden bör de sakkunniga utgå från att kostnads­ansvaret för vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i första hand bör ligga på ägaren.

De grundläggande mål som fastställts förden statliga kulturpolitiken skall vara utgångspunkten för de sakkunnigas arbete. De sakkunniga bör överväga vilka slag av ekonomiska insatser från olika parters sida som behövs för all del

 

107              Kommittéer: Utbildningsdepartementet    Del II U:3

brett formulerade bevarandemålel skall kunna uppnås när det gäller kultur­historiskt värdefull bebyggelse. Utredningsuppdraget avser bl. a. principerna för samhällets stöd och konkreta förslag lill tekniska lösningar.

Vad gäller stöd i form av bostadslån och lilläggslån lill kulturhislonskl värdefull bostadsbebyggelse har chefen för bostadsdepartementet anmält (prop, 1975/76:100 bil, 14) alt erfarenheterna av denna långivning kommer alt redovisas för riksdagen. Något skäl för de sakkunniga all se över del statliga ekonomiska stödet i denna del finns således inte.

I sin arbete bör de sakkunniga utgå från den fysiska planenng som f n. bedrivs i alla delar av landet, bl. a. inom ramen för den fysiska riksplane­ringen. De bör mot bakgrund av denna planenng beakta de anspråk på insatser för vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som kan komma all ställas på kortare och längre sikt.

De sakkunniga bör beakta de ekonomiska konsekvenserna av byggnads-minneslagens tillämpning. Frågor rörande vård och underhåll bör belysas bl. a, utifrån effekterna av gällande och eventuellt tillkommande byggnads­lagstiftning, 1 denna del bör de sakkunniga samråda med den rådgivande expertgruppen för översyn av byggnadslagstiftningen.

Vidare bör de sakkunniga överväga vilka olika styrmedel, såsom bidrag, lån och skatlelindring, som bör kunna komma i fråga.

Frågan om stödåtgärder bör ses mot bakgrund av fasiighelsfinansieringen i stort, utifrån bl. a. fastighetstaxering och statlig bosladslånegivning. De sakkunniga bör Överväga om de stödformer som finns f n. vad gäller ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse kan vara lämp­liga även för annat slag av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse än bostads­hus. De bör därvid beakta den av chefen för bostadsdepartementet förul­skickade redovisningen. De sakkunnigas förslag bör vara utformade på sådant sätt all de kan genomföras vid sidan om nu gällande regler för bosladslånegivning. En fördelning av del ekonomiska ansvaret mellan kommun och stat inom valda stödformer torde få förutsättas.

Målet måste vara all vård och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse skall ske med hänsyn lill del faktiska behovet av insatser. Ett samspel mellan arbetsmarknadspoliliska insatser i form av bidrag lill beredskapsarbeten och vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är av väsentlig belydelse genom att möjliggöra en tidigareläggning av från kulturpoliiisk synpunkt angelägna objekt. En annan sak är au man härvid inte kan säkerställa en från kulturhistorisk synpunkt i alla avseenden tillfredsställande fördelning av vårdinsatserna på olika regioner. Med hänsyn lill bl. a, de särskilda förutsättningar som finns för all anpassa åtgärderna på della område lill sysselsättningsläget, bör den kulturhistoriska byggnads­vården likväl även i framliden ses i ett arbetsmarknadspolitiskt samman­hang.

I debatten om statligt ekonomiskt stöd lill vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse har tanken förts fram alt den bidragsberäitigade delen av kostnaderna i huvudsak skulle avse den merkostnad som betingas av hänsynen lill det kulturhistoriska värdet. De sakkunniga bör la ställning lill delta betraktelsesätt och om de så finner lämpligt vidareutveckla det.

En viktig fråga är vilka byggnader i kommunal eller enskild ägo som bör kunna komma i fråga för statligt stöd. De sakkunniga bör överväga om slödel skall gälla endast byggnader av byggnadsminneskaraklär, eller om del i enlighet med principerna för bostads- och lilläggslångivningen i olika grad skall  kunna omfatta både byggnader av  byggnadsminneskaraklär och

 

Delll U:3   Skr 1976/77:103                                       108

kulturhistoriskt värdefulla byggnader i övrigt. Jag vill dessutom peka på de problem som kan höra samman med vissa byggnadskalegorier av särskilt komplicerad karaktär, exempelvis induslriminnen. Vid behandling av stöd­åtgärder för kyrkobyggnader bör de sakkunniga beakta de pågående över­läggningarna om framlida relationer mellan staten och svenska kyrkan. Övervägandena rörande dessa byggnadskalegorier bör vägas in i de förslag till generella lösningar som de sakkunniga kan komma fram lill. De sakkunniga bör vidare la ställning lill vilken typ av åtgärder statens stöd bör inriktas på, t. ex. om slödel skall gälla såväl vård- och underhållsarbeten som dokumen­tations-, projekterings- och kontrollarbeten - eller företrädesvis endera. I vårdprocessen är de tre sistnämnda slagen av insatser av stor betydelse och ofta avgörande för all byggnadsarbetena skall kunna uppfylla de kulturhis­toriska kraven. De kan således ha vissa företräden som styrinstrument.

Vidare bör de sakkunniga överväga i vilka former behovet av stödåtgärder för kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall tillgodoses. Därvid bör också behandlas frågan om stödåtgärder för vård av annat än byggnader, exem­pelvis galubeläggning, parker, staket, brunnar etc. Här närmar man sig frågor som berör intresseområden gemensamma för kulturminnesvården och naturvården.

Utredningsarbetet bör bednvas skyndsamt.

4. Formerna för stöd till tidskrifter inom kultursektorn

Beslul vid regeringssammanträde 1976-05-13.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Tidskrifter har stor belydelse både för opinionsbildningen i samhället och för utvecklingen på kulturområdet. Tidskrifter är vikliga informationska­naler inom organisationer och intressegrupper. Kulturtidskrifterna spelaren väsentlig roll för den kulturella förnyelsen, bl. a. genom atl ge nya författare möjligheter till en första publikkontakt och genom atl fortlöpande spegla och kommentera idédebatten och det nya som sker inom olika konstområden. Även tidskrifter med relativt små upplagor kan ha stor betydelse i samhälls-och kulturdebatten.

Mot denna bakgrund är del en viktig kulturpoliiisk uppgifl all skapa garantier för en omfattande och varierande lidskriflsulgivning på ifrågava­rande område.

Enligt kungörelsen (1971:681) om tidsknftsslöd (omtryckt 1974:645) kan tidskriflsslöd utgå lill kulturtidskrifter och ideella tidskrifter. Med kullurtid-skrift avses en lidskrift som med sitt huvudsakliga innehåll vänder sig lill en allmän publik med samhällsinformation eller med ekonomisk, social eller kulturell debatt eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom de skilda konstarternas områden. Med ideell tidskrift menas tidskrift som väsentligen framstår som organ för organisation, stiftelse eller sammanslutning med ideellt, icke-kommersielll syfte. Slödel skall handhas så att del främjar hög kvalitet och mångsidigt utbud av åsikter och behandlade ämnen.

Slödel utgår i form av grundbidrag, projektbidrag och slödköp. Grundbi­drag kan utgå lill ägare av sådan kulturtidskrift för vilken intäkterna inte

 

109              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:4

läcker utgifterna och för vars utgivande ägaren inte har lillräckligl stöd från annat håll. Projektbidrag kan utgå för utarbetande av essä eller artikelserie för kulturtidskrift eller ideell lidskrift. Bidrag kan utgå endast lill projekt som, framför allt genom krav på kvalificerade medarbetare, är så kostnadskrä­vande alt det inte får rum inom tidskriftens normala budget. Slödköp innebär att statliga eller kommunala myndigheter eller institutioner tilldelas medel för prenumeration på kulturella och ideella tidskrifter.

Här omnämnda tidskriflsslöd handläggs av statens kulturråd. För beslul i stödärenden gäller särskilda regler.

Till tidskriftsstöd har riksdagen för budgetåret 1976/77 anvisat ett reservationsanslag av 2,5 milj. kr.

Under de snart fem år då tidskriflsslödel haft sin nuvarande form har vissa erfarenheter av de olika stödformerna kommit fram. Grundbidragen är ulan tvekan den viktigaste av stödformerna och den som mest verksamt kommit atl garantera de olika tidskrifternas existens. Projektbidragen anses allmänt inte ha fåll den effekt som man från början hade tänkt sig. Genom atl medelstilldelningen för stödköp har ökat sedan tidskriflsslödel infördes har antalet mottagande institutioner kunnat ökas. Stödprenumeraiionerna till­faller emellertid i första hand populära lidskrifter med förhållandevis stor spridning och torde endast ha begränsad ekonomisk betydelse för dessa.

Under de senaste åren har utgivarna av tidskrifter ställts inför stora svårigheter på grund av kostnadsökningar såväl i produktions- som distri­butionsledet. Dessa svårigheter har uppmärksammats av 1972 års pressui­redning som i betänkandet (SOU 1975:79) Svensk press 4 Statlig presspolilik har beskrivit den aktuella situationen för vissa organisalionstidskrifler. Utredningen har däremot inte gjorl någon allsidig analys av lidskriftsulgiv-ningens ekonomiska problem. Pressutredningen har dock bedömt tidskrif­ternas situation i allmänhet som så allvarlig all den ansett del nödvändigt all särskilt utreda tidskrifternas situation.

Med anledning härav har regeringen bemyndigat chefen för finansdepar­tementet atl tillkalla särskilda sakkunniga för all utreda formerna för ett distributionsslöd till tidskrifter. Utredningsarbetet bör enligl direktiven ta sikte på ett stöd i generella former. Utredningen har antagit namnet lidskriflsulredningen.

Ett stöd som inriktas pä all minska distributionskostnaderna kommer visseriigen alt ge fördelar ål alla lidskrifter som del omfattar men det kommer helt naluriigt all få störst belydelse för tidskrifter med slora upplagor. Ett generellt stöd av detta slag måste därför också i fortsättningen kompletteras med selektiva stödformer. Det finns anledning all i anslutning till arbetet med nya, generella stödformer göra en översyn också av utformningen av del nuvarande stödet till lidskrifter inom kultursektorn. Denna uppgifl bör anförtros åt en särskild utredare.

Översynen bör baseras på en analys av kulturtidskrifternas ekonomiska situation och på en mera ingående utvärdering av de nuvarande stödfor­merna. Utredaren bör samråda med lidskriflsulredningen och bör bedöma hur de förslag som denna utredning kommer atl framlägga påverkar kulturtidskrifternas situation.

Utredaren bör vid utarbetandet av sina förslag inte räkna med några slora förändringar i fråga om de kategorier av tidskrifter som kan erhålla stöd. Strävan bör vara atl skapa ell enkelt system.

 

Delll U:5   Skr 1976/77:103                                       110

5. Kartläggning av läromedelsmarknaden m. m.

Beslul vid regeringssammanträde 1976-05-13. Stalsrådel Hjelm-Wallén anför.

Läromedelsulredningen redovisade i betänkandet (SOU 1971:91) Sam­hällsinsatser på läromedelsområdet synpunkter på bl. a. produktion, gransk­ning, praktisk prövning och testning saml prisövervakning av läromedel. Utredningens undersökningar av läromedelsmarknaden utgick från förhål­landen under slutet av 1960-talel. Utredningens förslag kom all ligga till grund för prop. 1973:76 angående samhällsinsatser på läromedelsområdet. På grundval av riksdagens beslut (UbU 1973:28, rskr 1973:242) inrättades den 1 juli 1974 ell frislående statligt organ - statens institut för läromedelsinfor-maiion - med uppgifl all administrera ell centralt läromedelsregister för grundskolan och gymnasieskolan samt vissa andra utbildningar under skolöverstyrelsens tillsyn. Institutet har även lill uppgift alt främja produk­tion av sådana läromedel inom områden där brister föreligger, som är avsedda att användas vid undervisning som står under skolöverstyrelsens tillsyn. Statens läroboksnämnd ersattes den 1 juli 1974 av en läromedelsnämnd inom skolöverstyrelsen med uppgift all granska objektiviteten i vissa läromedel.

1 nämnda proposition föreslogs också en försöksverksamhet med anbuds­förfarande på läromedelsområdet. Syftet med förslaget var alt genom elt sådant förfarande försöka påverka anlalel parallella läromedel och få fram bra läromedel lill låga priser. Skolöverstyrelsen fick i uppdrag all komma in med förslag i frågan. I prop. 1975/76:100(bil. 10,s. 198,200-201) har jag redogjort för den fortsatta behandlingen av frågan om försöksverksamhet med anbudsförfarande. Mot bakgrund av synpunkter som har framkommit vid remissbehandlingen av skolöverstyrelsens förslag förordas där all någon försöksverksamhet med anbudsförfarande f n. inte bör komma lill stånd. Riksdagen har inte haft något alt erinra mot detta uttalande (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248).

Ansvaret för all del inom vårt utbildningsväsende finns tillgång till effektiva pedagogiska hjälpmedel, bl.a. läromedel, åvilar ytterst riksdagen och regeringen. Staten har ett övergripande ansvar för att läromedelsförsörj­ningen är tillfredsställande och all läromedlen slår i överensstämmelse med läroplanerna. De olika utbildningarnas huvudmän har ell direkt ansvar för all de studerande har tillgång till lämpliga läromedel. Olika läromedelsprodu­center svarar för utbudet av läromedel.

Vid ställningstaganden lill samhällets insatser på läromedelsområdet har utgångspunkten varil all samhället måste skapa garantier för atl läromedlen utformas i överensstämmelse med läroplanernas intentioner så all de pedagogiska kraven kan tillgodoses. Samhället måste också ha ett ansvar för all läromedel finns tillgängliga för alla slag av utbildningar, även i de fall produktionen inte är kommersiellt lönsam, och atl del skapas ett utrymme för utvecklingsarbetet på läromedelsområdet. Med hänsyn lill atl läromedels­kostnaderna ulgrr en stor del av kommunernas utgifter för skolan är del ell samhällsintresse all följa prisutvecklingen på området. Vidare är del samhällets uppgift all svara för en lättillgänglig information om vad som produceras och att garantera elever och lärare goda möjligheter all påverka valet av arbetsmateriel.

Del är lill övervägande del privata producenter som svarar för produk­tionen av läromedel. Med hänsyn lill den vikt som läromedelsförsörjningen

 

111              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:5

har för skolväsendet är del naluriigt alt en kartläggning görs vid återkom­mande tillfällen så att det finns möjligheter all bedöma om utvecklingen följer de riktlinjer som ställts upp. I flera avseenden är lägel i dag ell annat än det som rådde i slutet av 1960-talel, då läromedelsulredningen gjorde sin karlläggning och presenterade sina förslag. Kostnadsökningen för kommu­nerna för anskaffande av läromedel har under 1960- och 70-lalen varil betydande. Detta sammanhänger bl. a. med skolreformerna, ell ökat antal elever samt införandel av nya ämnen och läroplaner, men i betydande utsträckning också med utvecklandet av nya undervisningsformer och förändringar av läromedlen. Synen på läromedlen och deras användning har förändrats. Sedan utredningen gjorde sina undersökningar har betydande strukturförändringar skett inom läromedelsbranschen. Vissa koncentrations-tendenser kan konstateras på läromedelsmarknaden. Totalt sen domineras marknaden av ett myckel begränsat antal slora producenienheier med ell allsidigt sortiment. Vidare kan noteras en dominans av mindre förelag inom speciella sektorer. Kommunerna har skaffat sig nya inköpsruiiner. Fortfa­rande flnns en betydande brist på läromedel inom vissa områden. Della gäller exempelvis inom vuxenutbildningen och delar av gymnasieskolans yrkesin­riktade utbildning.

Del underiag som låg till grund för 1973 års riksdagsbeslut behöver därför kompletteras med ytterligare undersökningar. Mot denna bakgrund bör en kartläggning ske av läromedelsmarknaden. Den bör göras av en särskild utredare. Kartläggningen bör omfatta dels en analys av läromedelsmark­naden i stort, dels en studie av läromedelsförsörjningen i några kommuner.

Begreppet läromedel innefattar arbetsmateriel av mycket skiftande slag, t. ex. böcker, förbrukningsmateriel m. m. Det finns emellertid en mängd kompletterande materiel, som har framställts i första hand för andra ändamål än att användas som läromedel. Del kan gälla bredvidläsningslitleralur, lidskrifter m. m. Kartläggningen bör i första hand omfatta sådana läromedel som har framställts med direkt syfte atl användas i skolundervisningen. Utredaren bör emellertid också belysa omfattningen och karaktären av saml kostnaden för kompletterande materiel, som används i undervisningen. Karlläggningen bör omfatta inte bara tryckta läromedel ulan också ljud- och bildmaleriel, laborativ materiel m. m. som ansluter lill dessa läromedel eller som används fristående. Kartläggningen bör omfatta sådana läromedel, som ansluter lill läroplanerna för grundskolan och andra obligatoriska skolformer, gymnasieskolan, statlig och kommunal vuxenutbildning samt arbetsmark­nadsutbildning. Kartläggningen bör inte omfatta läromedel för de utbild­ningar som fr. o. m. den I juli 1977 förs lill högskolan.

Kartläggningen bör ge en översiktlig bild av läromedelsmarknaden och dess utveckling sedan läromedelsutredningens undersökningar gjordes. Marknadens omfattning och struktur bör analyseras. Här bör en redovisning av utbudet av läromedel ingå. Av denna bör framgå ämnesområden med många läromedel med i huvudsak samma innehåll, ämnesområden med ell fåtal läromedel och ämnesområden som saknar läromedel. Läromedelslillg-ången inom speciella undervisningsformer, t. ex. specialundervisning och invandrarundervisning, bör särskilt belysas. En annan uppgifl för karllägg­ningen bör vara all ge en aktuell bild av branschen. De yttre och inre strukturförändringarna inom branschen under senare år bör belysas. De olika producenternas marknadsandelar och ägarstruktur, prisutvecklingen och vinstmarginaler bör analyseras. Om möjligt bör även producenternas mark-

 

Delll U:5   Skr 1976/77:103                                        112

nadsandelar vad gäller läromedel för olika ämnen redovisas. Producenternas olika konkurrensmedel och marknadsföringsresurser bör undersökas.

Under senare år har läromedelsproducenterna i ökad utsträckning börjat exportera läromedel. Exportens roll för företag som producerar läromedel bör analyseras i kartläggningen. Också förekomsten av importerade läromedel bör kartläggas.

De frågor som gäller produktion och försäljning av läromedel på skolans område har till viss del aktualitet även när det gäller arbetsmateriel inom förskolan. Företag inom den traditionella läromedelsproduktionen har i allt större utsträckning kommit att producera och marknadsföra materiel även för förskolan. Genom utbyggnaden av samhällets barnomsorg har behovet av sådan materiel ökat kraftigt. Det finns därför skäl att också undersöka motsvarande förhållanden på förskoleområdet. Efter samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag all uppdraget även innefattar en kartlägg­ning av marknaden belräffande materiel för förskolan. Den nu aktuella karlläggningen bör liksom när det gäller skolan i första hand omfatta den pedagogiska materiel som har använts inom förskolans verksamhet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas materiel avsedd all användas för barn med särskilda behov, t. ex. handikappade barn och invandrarbarn.

Genom statens institut för läromedelsinformalion och genom läromedels­nämnden inom skolöverstyrelsen söker samhället underiätta konsument­ernas val av läromedel. Genom de två produktionsenheterna för radio och TV i utbildningen, Sveriges Radios utbildningsprogramenhet och TRU, de fyra rikscenlralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade samt del särskilda stödet för produktion av läromedel söker samhället avhjälpa kvalitativa och kvantitativa brister inom olika ämnen och undervisningsfor­mer. Vidare bedrivs genom skolöverstyrelsens försorg utvecklingsarbete på läromedelsområdet huvudsakligen inom ramen för anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendel. EfTekterna av dessa och övriga samhällsinsatser bör belysas.

Karlläggningen bör om möjligt planeras så all jämförelser mellan lärome­delsutredningens och statens pris- och kartellnämnds undersökningar från år 1969 underiättas. Kartläggningen av marknaden bör genomföras i nära samarbete med statens pris- och kartellnämnd i de delar som omfattas av nämndens ansvarsområde.

Kartläggningen bör även omfatta en redovisning av konsumenlsidan och de åtgärder som har vidtagits för atl underiätta läromedelsinköpen, t.ex. genom tillkomsten av statens institut för läromedelsinformalion och utveck­lingen av vissa samköpsfunktioner genom Kommunsamköp AB.

Kartläggningens andra del bör utgöras av en studie av läromedelsförsörj­ningen i några olika kommuner. Här bör särskilt belysas vilka läromedel som används i olika ämnen och på olika utbildningsvägar, beslutsprocessen vid inköp av läromedel och vilket underiag som används vid urvalet, vilka som har producerat de läromedel som används saml vilken uppfattning de som verkar i skolan har om läromedlens kvalitet och hur de fungerar i undervisningen. Därvid bör ocksä belysas vilket inflytande lärare och elever har vid val av olika läromedel. Det är i sammanhanget också angeläget att studera i vilken utsträckning läromedlen styr undervisningen och under vilka förutsättningar en sådan styrning går att undvika eller minska. Jag vill här erinra om vad jag har anfört om läromedlen i prop. 1975/76:39 (s. 248 fl) om skolans inre arbete m. m. Även läromedelscentralernas eller motsvarande verksamhet i dessa kommuner bör belysas. Genom en sådan studie bör del

 

113              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:6

vara möjligt att jämföra kostnadsutvecklingen för läromedel i vissa ämnen under ett antal år.

Motsvarande studie bör även genomföras vad gäller förskolans maieriel-försörjning i dessa kommuner.

Studier av läromedelsförsörjningen i några olika kommuner bör också omfatta en analys av i vilken utsträckning kopierad materiel används i skolundervisningen och anledningen härtill. Del bör även redovisas inom vilka ämnesområden kopierad materiel används mest och om materielen används mer än en gång. Här bör utredaren samråda med skolöverstyrelsen, som den 9 mars 1973 fick i uppdrag all utreda behovet av och formerna för det mångfaldigande som sker enligl avtalet om skolornas grafiska och fotogra­fiska mångfaldigande, och utredningen (Ju 1976:02) om upphovsrätt.

Del kartläggningsuppdrag som jag i det föregående har redovisat rör ell förhållandevis brett område. Del är angelägel all utredaren vid uppdragets genomförande samråder med berörda myndigheter och organisationer saml producenter och konsumenter på området. Uppdraget bör begränsas lill en kartläggning.

6. Organisationskommitté för konstnärsnämnden

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson anför.

Statliga stipendier lill konstnärer m. fl. utdelas f n. av fyra olika organ nämligen styrelsen för Sveriges författarfond, Konstakademien i samråd med Konstnärernas riksorganisation (KRO), Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare saml konsinärsslipendienämnden. Konstakademien i samråd med KRO delar också ul arbelsbidrag lill konstnärer inom måleri m. m.

Riksdagens beslul i anledning av propositionen om den statliga kulturpo­litiken 3 (prop. 1975/76:135, KrU 1975/76:35, rskr 1975/76:355) innebär all direkta bidrag till konstnärer enligl nya principer ersätter de tidigare stipendierna. Projektbidrag för konstnärligt utvecklingsarbete införs för i princip samtliga konsinärsgrupper. Ell nytt organ, konstnärsnämnden, skall få ansvaret för fördelningen av direkta bidrag och projektbidrag.

Konstnärsnämnden skapas genom atl den nuvarande konsinärsslipendie­nämnden omorganiseras och övertar ansvaret för utdelandet av bidrag även lill de grupper som Konstakademien i samråd med KRO samt Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare nu har ansvaret för.

Enligt riksdagsbeslutet blir konstnärsnämndens huvudsakliga uppgifter att dela ut bidrag till konstnärer utanför författarfondens verksamhetsområde, all besluta om projektbidrag saml all avge förslag till innehavare av inkomstgarantier. Vidare bör nämnden följa hur konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden utvecklas. 1 nämnden skall ingå företrädare för konstnärernas organisationer. Dessa ledamöter skall utgöra majoriteten i nämnden. Under nämnden skall det direkta arbetet med fördelningen av bidrag skötas av tre arbetsgrupper med ansvar för bild- och formkonstnärer, tonkonstnärer respektive scen- och filmkonstnärer. I arbetsgrupperna skall i

8 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

 

Delll U:6   Skr 1976/77:103                                        114

huvudsak   ingå  företrädare  för berörda  konslområden.   Ledamöterna  i nämnden och arbetsgrupperna utses av regeringen.

Nämnden skall svara för den åriiga anslagsframställningen avseende de ändamål som nämnden har ansvaret för. Vidare skall nämnden ha till uppgifl atl fördela de totalt tillgängliga medlen för bidrag lill konstnärer mellan de tre områden som motsvaras av arbetsgrupperna. Nämnden skall också föreslå innehavare av inkomstgarantier. För all del skall bli möjligt att få en samlad bild av behovet av insatser för konstnärer skall styrelsen för Sveriges författarfond ge in sin åriiga anslagsframställning lill utbildningsdeparte­mentet via konstnärsnämnden varvid nämnden ges tillfälle all yttra sig.

Arbetsgrupperna skall kunna ges rätt att självständigt besluta om bidrag och projektbidrag till konstnärer. Om del är oklart lill vilken grupp en konstnär skall hänföras skall frågan avgöras av nämnden. Nämnden skall också besluta om reglerna för de bidragsiyper som blir gemensamma för samtliga arbetsgrupper.

Till nämnden skall knytas ell kansli. Kansliet skall i första hand fungera som sekretariat för det löpande arbetet i nämnden och arbetsgrupperna.

Omorganisationen av konsinärsslipendienämnden lill konstnärsnämnden skall ske den 1 juli 1976. Delta medför atl den verksamhet som de nuvarande siipendieorganen - Konstakademien i samråd med KRO, Musikaliska akademien i samråd med Föreningen Svenska tonsättare saml konsinärssli­pendienämnden - svarar för upphör vid samma tidpunkt.

Planerings- och förberedelsearbetet skall fullgöras av en organisations­kommitté. Denna organisationskommitté bör nu tillkallas.

Organisationskommittén bör vidta de åtgärder som behövs för all konst­närsnämnden skall kunna inleda sill arbete den I juli 1976. Kommittén bör härvid särskilt inrikta sig på följande uppgifter.

Organisationskommittén bör skyndsamt precisera och lill byggnadssty­relsen redovisa lokalbehovet för konstnärsnämnden. Byggnadsstyrelsen svarar för lokalförsörjningen och bör vid anskaffningen av lokaler beakta möjligheterna all ge konstnärsnämnden och Sveriges författarfond gemen­samma lokaler.

Det ankommer på byggnadsstyrelsen atl i samverkan med organisationsk­ommittén svara för planering och anskaffning av inredning för ifrågavarande lokaler. Styrelsen bör därvid i första hand tillgodose inredningsbehdvel med befintliga möbler, bl. a. från omlokaliserade myndigheter. 1 den mån ny inredning behöver anskaffas får byggnadsstyrelsen for ändamålet la i anspråk tillgängliga medel ur kostnadsramen Till byggnadsstyrelsens disposition under anslaget Inredning och utrustning av lokaler vid universiteten m. m.

Organisationskommittén får i samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor beställa den teletekniska utrustning som kan behövas för kansliets lokaler.

Organisationskommittén bör vidare i samråd med statens kulturråd och redovisningscentralen vid riksarkivet tillse all lämpliga ekonomiadministra­liva rutiner och rutiner för löneutbetalningar och personaladministration läggs upp. Härvid bör kommittén särskilt undersöka möjligheten för konstnärsnämnden atl i personaladminislrativa frågor samarbeta med statens kulturråd.

Organisationskommittén bör samråda med statens avtalsverk om arvoden för personalen vid konstnärsnämndens kansli. Härvid bör organisationskom­mittén utgå från all del vid kansliet skall finnas två handläggare, ell

 

115            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:7

kvalificerat biträde saml en tjänsteman för expedilionsgöromål. Vidare bör organisationskommittén anställa personalen. Härvid bör kommittén utgå från all den personal som är anställd i nuvarande konslnärsslipendienämn-dens kansli skall beredas fortsatt anställning hos konstnärsnämnden.

Organisationskommittén börlill utbildningsdepartementet komma in med förslag om hur stor del av anslaget Bidrag till konstnärer m. m, som skall användas för konstnärsnämndens lokal-, administrations- och utrustnings-kostnader.

7. Stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Vid de fria kristna samfundens leologiska seminarier utbildas pastorer, ungdomsledare och missionärer förtjänst inom resp. samfund, i ekumeniska organisationer eller inom inlernationell verksamhet. Det sammanlagda anlalel studerande har under senare år varierat mellan 200 och 300. Fem av seminarierna slår sedan ell antal år tillbaka under tillsyn av universiletskans­lersämbelet. De studerande är berättigade till statligt studiestöd.

Frågan om statligt stöd till de fria samfundens leologiska seminarier har aktualiserats på senare lid bl. a. genom skrivelse den 29 januari 1976 från de fria leologiska seminariernas rektorskonveni. Riksdagen har i skrivelse den 17 mars 1976(nr 196)med bifall lill motionerna 1975/76:225,1975/76:577 och 1975/76:1376 anhållit om utredning av frågan om statsbidrag till de fria samfundens teologiska seminaner. Enligl min mening bör särskilda sakkun­niga tillkallas för ändamålet.

Den utbildning som ges vid seminarierna har successivt närmat sig ulbildningen inom ämnesområdet religionskunskap vid universitetens filo­sofiska fakulteter och ulbildningen inom olika ämnesområden vid de teologiska fakulteterna. I praktiken har kursplaner m. m. vid fiera av seminarierna legal nära dem som gäller för delar av ulbildningen vid teologisk fakultet och det har ofta varit möjligt för de studerande all med endast mindre kompletteringar fortsätta sina studier vid universiteten. Eflersom ulbild­ningen vid seminarierna i slora delar har en allmänt yrkesförberedande karaktär och i betydande utsträckning bygger på gymnasial grund finns del anledning all i della sammanhang närmare utreda hur den förhåller sig lill motsvarande statliga högskoleutbildning. Mot bakgrund av det vidgade högskolebegrepp som kommer all gälla från den 1 juli 1977 är del därför naturligt att frågan om statligt stöd till de fria samfundens leologiska utbildning kopplas lill frågan om förutsättningarna för en samordning av denna utbildning med den leologiska ulbildningen inom högskolan. Härvid bör även de nya behörighetsvillkoren för tillträde lill högskoleutbildning beaktas.

Utredningen bör kartlägga den utbildning som bedrivs vid seminarierna och analysera dess innehåll i förhållande lill den religionsvelenskapliga Ulbildningen inom högskolans ram. En väsentlig fråga härvid blir naturiigtvis atl klarlägga i vilken utsträckning seminarieutbildning är konfessionellt inriktad. Jag har i ell annat sammanhang, i fråga om den praktisk-teologiska

 

Delll U:7   Skr 1976/77:103                                       116

utbildningen vid universiteten, framhållit som min mening aU konfessionellt inriktad utbildning bör omhänderhas av samfunden själva. Del bör också i delta fall vara utgångspunkten. Statsbidrag lill sådan utbildning kan del av principiella skäl knappast bli fråga om.

Av den syn på sambandet mellan seminarieulbildningen och ulbildningen inom högskolan som jag redovisat följeratt eventuella statliga bidrag i princip bör kunna avse endast sådan konfessionslös utbildning inom seminarierna som på något sätt kompletterar utbildningsutbudet inom högskolan. Någon dubblering får alltså inte framkallas bidragsvägen. För att kunna föranleda statsbidrag bör utbildningen vidare uppfylla vissa grundläggande krav som i allmänhet ställs på högskoleutbildning. Jag syftar främst på atl ulbildningen skall vara yrkesinriktad och anpassad till behoven inom en viss seklor på arbetsmarknaden. Som jag anfört i prop. (1975:9) om reformering av högskoleutbildningen (s. 413) är det emellertid självfallet angeläget all samordning och samverkan mellan högskoleorganisationen och organ som anordnar sådan s. k. inlernulbildning på högskolenivå kommer till stånd i de fall där en gemensam planering eller ett gemensamt utnyttjande av resurser erbjuder fördelar för utbildningen. Som ett exempel på dylik samordning kan jag tänka mig fallet att något av de berörda seminarierna i kraft av speciell kompetens inom ell visst ämne åtar sig att inom högskolan svara för en viss enstaka kurs på samma sätt som jag i propositionen om högskolereform (s. 447) förordat i fråga om studieförbunden. Utredningen bör uppmärksamma sådana möjligheter som alternativ lill direkta statsbidrag.

Utredningen bör redovisa hur stor del av de redan utgående statsbidragen till trossamfund som kan beräknas komma seminarieverksamheten lill del.

Utredningen bör samråda med berörda organisationskommittéer för högskolereformen.

En nära samverkan med utredningen (U 1976:01) i fråga om den praktisk-teologiska utbildningens utformning inom högskolan bör självfallet ske. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Jag har vid mina överväganden samrått med stalsrådel Gustafsson.

8. Organisationskommitté för forskningsråden

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-26.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av regeringens proposition om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartemen­tets verksamhetsområde (prop. 1975/76:129, UbU 1975/76:32, rskr 1975/ 76:368), I denna proposition anförde jag bl. a. all en organisationskommitté borde tillkallas med uppgift atl förbereda den nya forskningsrådsorganisalio-nen. Delta bör ske nu.

Riksdagens beslut innebär bl. a. alt ett nytt organ, forskningsrådsnämn­den, skall inrättas. Forskningsrådsnämnden skall ha till uppgift bl. a. atl initiera och finansiera eller deltaga i finansieringen av forskning av stort samhälleligt intresse, att svara för allmän, övergripande information om forskning och all vara samarbelsorgan för forskningsråden inom utbildnings-

 

117              Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Del II U:8

departementets område, statens råd för skogs- och jordbruksforskning saml styrelsen för leknisk utveckling. Nämnden skall vidare svara för den verksamhet som f n. bedrivs inom samarbetskommittén för långsiktsmoti­verad forskning. Avgränsningen av nämndens arbetsområde innebär all den övertar vissa arbetsuppgifter som f n. fullgörs av forskningsråden. Nämnden får således ansvaret för bl. a. den verksamhet som bedrivs inom nämnden för forskningsinformation och inom kommittén för forskningsorganisation och forskningsekonomi. Organisationskommittén bör pröva om ytterligare några arbetsuppgifter - framför allt gemensamma servicefunktioner - som i dag handläggs inom de enskilda råden i fortsättningen bör åvila forskningsråds­nämnden. Bland dessa servicefunktioner bör särskilt nämnas den redaktions-tjänst som byggts upp inom det nuvarande naturvetenskapliga forsknings­rådet.

Organisationskommittén bör utarbeta och senast den 1 september 1976 lill utbildningsdepartementet komma in med förslag lill anslagsframställning avseende anslag till forskningsrådsnämnden för budgetåret 1977/78. Härvid bör kommittén la hänsyn till all forskningsrådsnämnden normall endast skall stödja projekt som finansieras av nämnden tillsammans med forsk­ningsråd och/eller sektoriella organ. I förslaget lill anslagsframställning skall särredovisas kostnaderna för de verksamheter som f n. utförs av forskningsråden och som föreslås bli överförda till forskningsrådsnämnden. I forskningsrådsnämndens anslag skall också ingå dels medel motsvarande vad som i dag anvisas för folkrörelseforskning och för långsiktsmotiverad forskning, dels medel för andra forskningsprojekt för vilka forskningsråds­nämnden bör ha elt särskilt ansvar.

Nuvarande fem forskningsråd inom utbildningsdepartementels område skall enligl riksdagens beslut ersättas av tre: humanislisk-samhällsvelen-skapliga forskningsrådet, medicinska forskningsrådet och naturvetenskap­liga forskningsrådet.

Flertalet ledamöler i forskningsråden skall utses av elektorsförsamlingar, valda av forskare vid universitet och högskolor. Kommittén bör med utgångspunkt i de nkllinjer som anges i propositionen utarbeta förslag till bestämmelser för dels elektorsförsamlingarna, dels valen till dessa försam­lingar. Därvid måste särskilt beaktas de övergångsanordningar som kan erfordras vid de första valen - under vintern 1976/77 - lill de nya forskningsråden.

Organisationskommitténs förslag lill bestämmelser för elektorsförsamling­arna och valen lill dessa bör föreligga senast den 15 oktober 1976.

Vid vart och ett av de nya forskningsråden liksom vid forskningsråds­nämnden skall finnas elt kansli.

Organisationskommittén bör utarbeta förslag rörande dessa kansliers personalorganisation och resurser. En utgångspunkt bör härvid för fors­kningsrådens del vara att någon ökning inte skall ske jämfört med den nuvarande samlade kansliorganisationen. Kommittén bör vidare i första hand pröva om inte också forskningsrådsnämndens behov av kansliresurser kan tillgodoses inom den ram som ges av den nuvarande kansliorganisatio­nen. Kommittén bör i della sammanhang behandla bl. a. frågor i samband med den sammanslagning av vissa av de nuvarande forskningsrådens kanslier som erfordras. Vidare bör kommittén pröva vilken befintlig personal som - med hänsyn lill de arbetsuppgifter som förs över från nuvarande råd till forskningsrådsnämnden - bör ingå i forskningsrådsnämndens kansli. Även den personal som nu är anställd vid samarbelskommilléns för långsiktsmoii-

 

Delll U:8    Skr 1976/77:103                                      118

verad forskning kansli skall beredas anställning i rådsorganisalionen. I kommitténs arbete med personalfrågor skall berörda personalorganisationer beredas tillfälle alt dellaga.

Forskningsråden inom utbildningsdepartementets område är f n. i redo­visningshänseende inordnade i redovisningsgrupp vid kammarkollegiet. Merparten av den forskningsrådsfinansierade verksamheten bedrivs vid universitet och högskolor. Del kan därför finnas skäl all redovisning och framför allt revision av den rådsfinansierade verksamheten ankommer på ett organ som ansvarar lOr sådana uppgifter för universitet och högskolor. Organisationskommittén bör därför pröva om inte forskningsråden och forskningsrådsnämnden bör tillhöra redovisningsgrupp vid universitetet i Slockholm. Kommittén bör i denna fråga samråda med riksrevisionsver­ket.

Organisationskommittén bör i kontakt med berörda myndigheter utarbeta en plan för genomförande av den ändrade forskningsrådsorganisationen. Denna plan bör klargöra när och i vilka former olika åtgärder bör vidtas och beslul fallas för all den ändrade organisationen skall kunna träda i kraft den I mars 1977. Planen bör innefatta de särskilda anordningar som behövs vid övergången från nu gällande ordning till den nya organisationen.

Organisationskommittén bör vara oförhindrad atl ta upp lill behandling även andra frågor rörande övergången till en ny forskningsrådsorganisaiion än dem jag har berört i det föregående.

Organisationskommittén bör samråda med berörda myndigheter, forsk­ningsrådsutredningen och forskarutbildningsulredningen samt - i fråga om bestämmelser för elektorsförsamlingar och val till sådana församlingar - med den centrala organisationskommittén för högskolereformen.

Det är angelägel att kommittén så långt möjligt utnyttjar den sakkunskap som finns inom de berörda myndigheterna. Dessa bör inom ramen för sina ordinarie uppgifter biträda organisationskommittén.

9. Förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det statliga området

Beslul vid regeringssammanträde 1976-06-23.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, anför.

Frågan om ersättning till konstnär som ställer egna verk lill förfogande för utställningsverksamhel (utställningsersättning) har inom det statliga området reglerats i avtal som tillämpats inom försöksverksamheten med riksutställningar och av nämnden för utställningar av svensk konst i utlandet. Sådana avtal har förelegat med Konstnärernas riksorganisation (KRO) och Föreningen Sveriges konsthantverkare och industriformgivare (KIF). Avtalen har löpt ut.

I prop. 1975/76:135 om den statliga kulturpolitiken 3 uttalar jag an utställningsersättning i fortsättningen i princip bör utgå i samband med alla utställningar av konst eller konsthantverk som distribueras eller anangeras av statliga institutioner och där man utnyttjar verk som är i upphovsmannens eller hans närmaste efterievandes ägo saml alt den närmare utformningen av ersättningssystemet bör fastställas efter förhandlingar med upphovsmännens

 

119             Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:10

organisationer. Vad som anförs i propositionen har lämnats ulan erinran av riksdagen (KrU 1975/76:35, rskr 1975/76:355). Sådana förhandlingar bör nu inledas.

Del bör uppdras ål en särskild förhandlare att föra förhandlingar med KRO och KIF om hur ersättningssystemet skall utformas. Förhandlaren bör för regeringen lägga fram förslag lill regler på området. Förhandlaren bör samråda med statens kulturråd och med de institutioner som svarar för en mer omfattande verksamhet med utställning av konst och konsthantverk.

10. Planläggning av själavården och övriga kyrliga beredskaps­frågor vid krig eller krigsfara

Beslut vid regeringssammanträde 1976-07-22. Statsrådet Gustafsson anför.

Frågan om planering för den kyrkliga verksamheten vid krig eller krigsfara har övervägts och utretts i skilda sammanhang. Efler framställning av ärkebiskopen tillkallades år 1960 en utredningsman med uppdrag all utreda svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens själavårdande verksamhet under krig (kyrkoberedskapsulredningen). Utredningen avgav betänkandet (SOU 1965:59) Kyrklig beredskap. I della behandlades utöver den själavår­dande verksamheten olika frågor, som utredningen bedömde vara viktiga för den kyrkliga verksamheten under krig.

Vid remissbehandlingen av belänkandet hade ett stort antal remissinstan­ser, bl. a. de kyrkliga, starka principiella invändningar mot de föreslagna organisatoriska lösningarna. I fiera remissyttranden framhölls bl. a. all de kyrkorällsliga och förvallningsrältsliga konsekvenserna av förslagen i flera hänseenden ej blivit klariagda.

Ar 1969 tillsattes inom utbildningsdepartementet en arbetsgrupp med uppdrag atl överarbeta de i kyrkoberedskapsutredningens belänkande fram­lagda förslagen. Arbetsgruppen redovisade våren 1970 resultatet av över­synen i promemorian (Ds U 1970:7 del I) angående den fortsatta behand­lingen av kyrkoberedskapsutredningens belänkande.

1 departementspromemorian systematiserades utredningens olika förslag. De hänfördes i princip till någon av följande fyra huvudgrupper, nämligen själavård och kyrkobokföring, kyrkokommunala frågor, statliga beredskaps­frågor samt organisatoriska frågor.

Som utgångspunkt för del fortsatta arbetet borde enligt promemorian vissa riktlinjer av grundläggande art fastställas. I promemorian användes för dessa benämningen grundsyn. Följande riktlinjer borde omfattas av begreppet grundsyn.De olika trossamfunden borde ha rätt atl på religionsfrihetens grund själva utforma sin tro och sitt gudstjänstliv. Denna rätt fick inte i något avseende kränkas vare sig i fred eller under krig. Någon inblandning i trosfrågor i syfte all få till stånd en enhetskyrka i krig fick självfallet inte komma i fråga. Kyrkan borde även under krig först och främst vara och fungera som kyrka och det borde lämnas till de olika kyrkliga samfunden all själva anpassa sin själavårdande verksamhet till den förändrade situation som ell krig innebär. En önskvärd och nödvändig samverkan mellan samfunden under krig borde endast avse de gemensamma yttre - organisatoriska och

 

Delll U:10   Skr 1976/77:103                                      120

praktiska - problem i samband med själavård och församlingsarbete som påkallar gemensamma överiäggningar och viss planering redan under fred. Denna samverkan borde grundas på och närmare regleras av frivilliga överenskommelser mellan de olika samfunden. Slutligen borde inom alla delar av del kyrkliga beredskapsområdel ansvaret för beredskapsuppgifterna om möjligt föriäggas lill redan existerande myndigheter och organ, som har motsvarande uppgifter i fred.

Med utgångspunkt i denna grundsyn förordades i promemorian vissa allmänna riktlinjer fördel fortsatta utrednings- och planeringsarbetet. Enligl dessa borde de kyrkokommunala uppgifterna i princip handläggas av de kyrkokommunala organen och de slatiiga beredskapsuppgiflerna av statliga myndigheter. I promemorian angavs närmare vilka myndigheter som borde vara huvudansvariga vid utrednings- och planeringsarbetet inom olika delområden av den kyrkliga beredskapen.

I promemorian föreslagen uppdelning i fiera fall av utrednings- och planeringsarbetet på olika centrala myndigheter gjorde del enligl promemo­rian vanskligt atl bedöma, hur arbetsuppgifterna för ell centralt organ för kyrkliga beredskapsfrågor kunde komma all gestalta sig på längre sikt. Överväganden inom 1968 års beredning om stal och kyrka medförde vidare ovisshet om vilka uppgifter som i framtiden kunde komma alt åvila svenska kyrkan. Del var därför omöjligt atl beräkna omfattningen av del beredskaps­arbete av kyrklig natur som på längre sikt kunde behöva ulföras i central instans. Främst av dessa skäl avvisades i promemorian tanken på att inrätta ell permanent statligt organ på förevarande område. Oavsett resultatet av slal-kyrka-beredningens arbete skulle enligl promemorian en samordning av den kyrkliga beredskapsverksamheten i central instans alltid behövas. Av beredskapsskäl var det vidare synneriigen angeläget, att utrednings- och planeringsarbetet kom i gång utan ytteriigare dröjsmål. I promemorian föreslogs därför all som centralt organ under Kungl. Maj:t för handläggning av kyrkliga beredskapsfrågor tills vidare skulle tillsättas en mindre kommitté. Denna skulle bl. a. få lill uppgift all initiera en planläggning på hela del kyrkliga området, att fungera som rådgivande och samordnande organ i kyrkoberedskapsfrågor saml att inom området utreda de grundläggande frågor som inte lämpligen borde ankomma på annat centralt organ.

Promemorian remitterades lill elt stort antal myndigheter och organisatio­ner. Flertalet av dessa anslöt sig till den i promemorian angivna grundsynen på den kyrkliga beredskapen och till de förordade allmänna riktlinjerna för det fortsatta arbetet. I åtskilliga remissyttranden framhölls viklen av alt utred­nings- och planläggningsarbetet påbörjades snarast. 1968 års beredning om stal och kyrka delade den i promemorian uttalade uppfattningen, atl ell ställningstagande till de kyrkliga beredskapsproblemen ej nödvändigtvis behövde anstå till dess statsmakterna fattat beslut i frågan om svenska kyrkans framtida förhållande till staten. Beredningen ansåg sig emellertid inte ha möjlighet all bedöma, om riktlinjer snarast borde fastställas för verksamheten och en planläggning för hela fältet med ledning därav sällas igång. Del föreföll dock beredningen lämpligt all vänta med utformningen av en organisation för beredskapsplanering till dess statsmakterna hade tagit ställning till de förslag som beredningen kunde komma atl lägga fram.

Förslaget alt en kommitté med i promemorian närmare angivna uppgifter skulle tillsättas för handläggning av kyrkliga beredskapsfrågor biträddes av flertalet remissinstanser. I ett stort antal remissvar betonades angelägenheten av atl kommittén inrättades så snart som möjligt. Några remissinstanser -

 

121            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:10

bland dem riksnämnden för kommunal beredskap - erinrade om all problemen inom den borgertigl primärkommunala och landslingskommu­nala beredskapen i flera avseenden är likartade med den kyrkliga inom samma område. Della skulle kunna motivera en gemensam handläggning av närliggande ärendetyper eller ell nära samarbete mellan centralorganen. De rent kyrkokommunala och själavårdande uppgifterna lade dock hinder i vägen för ell organisatoriskt samgående. Riksnämnden förordade därför att sistnämnda uppgifter anförtroddes ål svenska kyrkans centralråd för evan­gelisation och församlingsarbete och de fria knslna samfundens beredskaps­nämnd. Om en sådan lösning inte gick alt genomföra, borde enligt riksnämnden den föreslagna kommittén tillskapas saml ges möjlighet all verka som elt samordnings- och ledningsorgan.

De förslag i övrigt som lades fram i promemorian tillstyrktes i allt väsentligt eller lämnades ulan erinran i flertalet remissyttranden.

1968 års beredning om stal och kyrka avlämnade i maj 1972 sill slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund. Under remissbe­handlingen av betänkandet visade del sig att det inte fanns förutsättningar för alt nå samlade lösningar på grundval av beredningens förslag. Mot denna bakgrund meddelade regeringen i mars 1973, all betänkandet inte skulle föranleda proposition till riksdagen.

I början av år 1975 inledde jag överiäggningar med företrädare för svenska kyrkan om de framtida relationerna mellan staten och kyrkan. Med stöd av regeringens bemyndigande tillsatte jag en särskild arbetsgrupp ("kyrkoministerns slat-kyrka-grupp") för del fortsatta arbetet med slai-ky rka-frågan. Denna arbetsgrupp skall vid gemensamma överiäggningar med företrädare för kyrkan försöka finna konkreta lösningar på olika problem som blev behandlade av 1968 års beredning om stat och kyrka. Arbetet bedrivs inom fyra arbetsutskott, som vart och ell behandlar sill särskilda ämnesområde.

Inför risken all Sverige kan bli berört av eller indraget i ett framtida krig pågår ell fortlöpande planeringsarbete. Detta syftar lill alt bygga upp ett totalt försvar med uppgift främst att verka fredsbevarande. Planeringen har efter hand utvidgats till atl omfatta allt fler grenar av samhällsverksamheten. Den torde numera omfatta praktiskt taget all verksamhet som är av väsentlig belydelse för försvarsansträngningarna. På del kyrkliga området har plane­ring emellertid kunnat ske endast i begränsad omfattning. Frånvaron av allmänna riktlinjer för verksamheten på della område har också medfört atl någon samordnad planläggning inom hela fältet inte har kunnat komma lill stånd. Som framgår av vad jag tidigare har redovisat föreligger emellertid numera en omfattande utredningsmaterial. Av detta framgår all del finns ett stort behov av beredskap på del kyrkliga området. Utländska erfarenheter från länder som varil i krig visar också, all behovet av andlig omvårdnad ökar under krig eller liknande förhållanden.

Jag finner del alltså vara angelägel all arbetet med utredning och planering av den kyrkliga beredskapen fortsattes. Planenngsarbeiel behövs oavsett hur frågan om förhållandet mellan staten och svenska kyrkan löses. Samhället måste nämligen alllid se till att den enskilde under de pre.ssande förhållanden som råder under krig så långt möjligt får sina religiösa behov tillgodo­sedda.

På grund av del anförda förordar jag au en kommitté tillkallas för fortsatt utredning saml planläggning av själavården och övriga kyrkliga beredskaps­frågor vid krig eller krigsfara.

 

Delll U:10    Skr 1976/77:103                                     122

För kommitténs arbete bör gälla följande.

Vid del fortsatta utrednings- och planeringsarbetet bör kommittén utgå från den grundsyn och de allmänna riktlinjer som har angivits i departe­mentspromemorian och som jag har redogjort för i del föregående. Vad angår själavården bör emellertid därvid beaktas de tendenser lill nytänkande i fråga om de kyrkliga problemen som finns, inte minst inom svenska kyrkan och andra trossamfund.

Kommittén bör beakta vad som kan ha förekommit vid de senaste kyrkomötena och i samfundspressen av intresse för den kyrkliga beredska­pen. En betydande infiyttning har skett till vårt land under de senaste decennierna. Kommittén bör därför närmare utreda de problem som kan uppslå för de s. k. invandrarkyrkorna. I arbetet bör utländska erfarenheter studeras i erforderiig utsträckning.

Vid sin prövning av frågan om behovet av själavård och församlingsarbete vid krig eller krigsfara samt vid arbetet med övriga kyrkliga beredskapsfrågor bör kommittén beakta resultatet av övervägandena inom 1974 års försvars­utredning och de principbeslut som riksdagen på grundval därav kan komma att falla.

Kommittén bör samarbeta med utredningen om översyn av tjänsteregle-mentei för krigsmaklen, som genom beslul den 5 februari 1976 för beaktande har fått lill sig överiämnad nksdagens skrivelse 1975/76:24 angående översyn av själavården inom försvarsmakten.

Kommittén bör verka för atl frivilliga överenskommelser mellan trossam­funden kommer lill stånd. Med hänsyn till den myckel positiva inställning till förslagen i departementspromemorian som har kommit till uttryck i remiss­yttrandet från de fria kristna samfundens beredskapsnämnd räknar jag med att dessa samfund skall vara beredda atl medverka i utrednings- och planeringsarbetet i betydande omfattning.

På svenska kyrkan ankommer f n. förvaltningsuppgifter rörande folkbok­föringen och begravningsväsendet, 1968 års beredning om stal och kyrka har i sill slutbetänkande föreslagit, atl huvudmannaskapet för dessa uppgifter skall föras över på borgeriiga organ. De överläggningar som för närvarande pågår om de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan kan visseriigen leda fram till all en del av kyrkans nuvarande uppgifter övertas av andra organ. Beslut härom kan dock inte beräknas träda i kraft inom sådan lid atl arbetet med de beredskapsfrågor som berör folkbokföringen och begrav­ningsväsendet bör uppskjutas i avvaktan på ikraftträdandet. Kommitténs uppdrag bör därför även avse svenska kyrkans uppgifter i fråga om folkbokföringen och begravningsväsendet. Skulle beslul fattas om överflyt­tande av dessa uppgifter lill borgeriiga organ, får utredningsuppdraget i denna del omprövas.

Frågan om psykologiskt försvar och trossamfundens medverkan däri bör lösas med utgångspunkt i trossamfundens betydelse för den andliga motståndskraften i krig. Något organisatoriskt infogande av trossamfunden i del psykologiska försvarets organ i krig bör dock inte komma i fråga. Det synes emellertid vara önskvärt och lämpligt atl en viss kontakt på olika nivåer etableras mellan trossamfunden och del psykologiska försvarels organisation i krig för ömsesidigt utbyte av informationer. De närmare formerna härför bör övervägas i samverkan med beredskapsnämnden för psykologiskt försvar.

Ansvaret för beredskapsuppgifterna bör om möjligt föriäggas till redan existerande myndigheter och organ som har motsvarande uppgifter i fred. De i departementspromemorian angivna allmänna riktlinjerna för det fortsatta

 

123             Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:ll

arbetet i vad gäller ytterligare behövliga utredningar, arbetsmetoder och samverkan mellan berörda myndigheter och organ liksom även den i promemorian angivna ansvarsfördelningen mellan olika myndigheter bör lända lill huvudsaklig efterrättelse. Dock bör huvudansvaret förden närmare utredningen och för utformningen av anvisningar i fråga om uppsamling och bortlransport av döda - såsom föreslagits i vissa remissyttranden - åvila civilförsvarssly relsen.

1 utrednings- och planeringsarbetet bör uppmärksammas all en väsentlig omgestaltning av förhållandel mellan svenska kyrkan och olika samhällsin­stanser på central, regional och lokal nivå kan bli följden av de pågående överläggningarna om slal-kyrka-frågan. Kommittén bör därför ulföra sitt uppdrag i nära samverkan med slal-kyrka-gruppen. Den bör också samverka med berörda myndigheter och organ inom totalförsvaret och trossamfunden. Förslag bör avges efter sarnråd med dessa myndigheter och organ. 1 vad gäller den förfallningsmässiga regleringen av domkapitlens och de kyrkokommu­nala organens här aktuella uppgifter under såväl fred som krig bör kommittén - i avvaktan på en mera definitiv reglering av dessa frågor- så snart del kan ske lägga fram förslag lill provisoriska bestämmelser.

Kommittén bör vidare fungera som rådgivande och samordnande organ i kyrkoberedskapsfrågor och bör efler samråd med berörda myndigheter meddela erforderiiga anvisningar för verksamheten i den mån uppgiften ej ankommer på annat organ.

Kommittén bör verka för all de kyrkliga beredskapsuppgifler som den har alt handlägga samordnas med den planläggning av motsvarande slag som skett eller sker inom försvarsmakten och civilförsvaret. Beträffande områden som har samband med den kommunala beredskapsplanläggningen bör kommittén samarbeta med de för denna planläggning ansvariga myndighe­terna, främst riksnämnden för kommunal beredskap.

Slutligen bör kommittén överväga behovet av utbildning på central nivå för dem som vid krig eller krigsfara kommer all inneha ledande befallningar inom den själavårdande verksamheten och inom övriga delar av den kyrkliga beredskapen i krig och - om sådan utbildning anses behövlig - lägga fram förslag härom för regeringen.

De uppgifter som bör åvila kommittén blir sålunda av både utredande, samordnande och i viss mån verkställande natur. De särskilda föreskrifter som på grund härav kan fordras för kommitténs verksamhet bör utfärdas av regeringen i annat sammanhang.

11. Den gymnasiala utbildningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-08-05. Statsrådet Hjelm-Wallén anför.

1 Bakgrund

1.1  Gymnasieskolans nuvarande uppbyggnad

Under 1960-talei ägde ett omfattande reformarbete rum inom utbildnings­väsendet. Grundskolan genomfördes successivt genom statsmakternas beslutar 1962 (prop. 1962:54, SäU 1962:1, rskr 1962:328). Genomförandelav

 

Delll U:ll    Skr 1976/77:103                                      124

den nya läroplanen för grundskolan fr. o. m. höstterminen 1970 (prop. 1968:129, SU 1968:179, 201, 2 LU 1968:71, rskr 1968:366, 378) innebär att samtliga ungdomar nu får en nioårig obligatorisk grundutbildning, som ger behörighet för fortsatta studier på del gymnasiala stadiet. Huvudsyftet med gymnasiereformen år 1966 (prop. 1964:171, SäU 1964:1, rskr 1964:407) var atl skapa ell system av studievägar inom gymnasiet och fackskolan, vilket kompletterat med kurserna inom yrkesskolan skulle svara mot ungdomarnas önskemål och samhällets behov. Gymnasieskolereformen år 1970 (prop. 1968:140, SU 1968:195, rskr 1968:404, prop. 1970:159, SU 1970:222, 2 LU 1970:95, rskr 1970:437, 460) innebar all de tre tidigare skolformerna fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan ersattes med gymnasieskolan och lill att yrkesutbildningen reformerades. Även högskoleutbildningen har succes­sivt byggts ul och dess organisation förändrats (prop. 1975:9, UbU 1975:17, rskr 1975:179).

Gymnasieskolans organisation vilar i allt väsentligt på den linjekonstruk-tionsom fastställdes genom reformbesluten under 1960-talet, Utöver linjerna finns specialkurser om minst ell år, som för inträde kräver genomgången grundskola. Härutöver finns specialkurser som är kortare än ell år eller som för inträde kräver viss tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder. Flertalet tvååriga linjer och specialkurser är utpräglat yrkesinriktade. En successiv differentiering och elt visst gemensamt mått av allmänna ämnen känne­tecknar dessa studievägar. Utbildningen på minst treåriga linjer är i fiertalet fall studieförberedande, dvs. utbildningen syftar i första hand lill all ge en bas för fortsatt utbildning på eftergymnasial nivå. Allmän behörighet för fortsalla siudier inom högskolan kommer emellertid alt fr. o. m. höstterminen 1977 erhållas från samtliga linjer i gymnasieskolan. För samtliga linjer gäller alt omfattning och innehåll fastställs genom en gemensam läroplan som innehåller lim- och kursplaner för respektive linje.

1 besluten om gymnasieskolereformen framhölls all denna utgjorde en myckel betydelsefull etapp på vägen mot vad som i 1964 års beslul betecknades som elt huvudmål för utbildningspolitiken nämligen genomfö­randet av en minst tvåårig gymnasieskola. Riksdagen uttalade år 1970 (prop. 1970:1, bil. 10 s. 207, SU 1970:8, rskr 1970:8) aU på sikt torde praktiskt tagel alla ungdomar få möjlighet all fortsätta sin utbildning efler grundskolan. För innevarande budgetår har jag räknat med en inlagningskapacilet motsva­rande 97,1 96 av antalet 16-åringar på linjer och näriiggande specialkurser (prop. 1975/76:100 bil. 10 s. 250-251). Iniagningsplalserna fördelar sig med ca 30 96 på tre- och fyraåriga linjer, ca 18 96 på tvåårig ekonomisk, social och leknisk linje samt tvåårig musiklinje och ca 52 96 på övriga tvååriga linjer med angränsade specialkurser. Under senare år har ungdomarnas ulbild-ningsval i allt större utsträckning gått mot de mer utpräglat yrkesinriktade tvååriga utbildningslinjerna.

Närmare 70 96 av en årskull 16-åringar går direkt över lill gymnasieskolan efter avslutad grundskola. Ytteriigare mellan 15 96 och 20 96 av årskullen går in i gymnasieskolan på någon linje eller specialkurs före 20 års ålder. Omkring 10 96 av årskullen går aldrig vidare lill gymnasieskolan.

Flera ulbildningsvägar inom gymnasieskolan uppvisar ett betydande överskott av sökande, t. ex. el-teleteknisk linje, fordonsteknisk linje och vårdlinjen. Samtidigt har intresset för naturvetenskaplig och tvåårig teknisk linje varil vikande under senare år. Detta förhållande har särskilt uppmärk-sammals(prop. 1975/76:100bil. lOs. 184,s. 302,UbU 1975/76:21). Skolöver­styrelsen och universiletskanslersämbelet arbetar med olika åtgärder för atl

 

125            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:ll

öka rekryteringen till naturvetenskapliga och tekniska siudier.

1 syfte all bibehålla och sprida den gymnasiala ulbildningen har en försöksverksamhet med gymnasieskola i glesbygd inletts (prop. 1973:77, UbU 1973:29, rskr 1973:243). Gymnasial utbildning på orter med begränsat elevunderiag bedrivs således försöksvis i ell antal kommuner.

1.2 Kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning

Även inom den kommunala vuxenutbildningen och arbetsmarknadsut­bildningen förekommer utbildningar på den gymnasiala nivån. Genom beslutar 1967 och år 1971 (prop. 1967:85, SU 1967:117, rskr 1967:277; prop. 1971:37, UbU 1971:13, rskr 1971:170) har kommunerna fån möjlighet aU anordna vuxenutbildning på grundskole- och gymnasieskolenivå. Ell av målen för denna utbildning är atl minska klyftan mellan äldre med förhållandevis kort utbildning och yngre med längre utbildning. Den kommunala vuxenutbildningen organiseras med hänsyn till aU många vuxna är bundna till sin hemort, läser på fritid, oftast önskar studera enstaka ämnen eller delar av ämnen och ibland har behov av all kombinera ämnen på grundskolenivå och gymnasieskolenivå.

Inom den kommunala vuxenutbildningen anordnas kurser som motsvarar utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasie­skolan. Dessutom finns s. k. särskild yrkesinriktad utbildning, dvs. vissa korta yrkesinriktade kurser som saknar motsvarighet i gymnasieskolan. Anlalel handledda limmar i varje ämne är reducerat med mellan 30 96 och 70 96 jämfört med ungdomsskolan. För utbildning på det gymnasiala stadiet är åldergränsen 18 år. Skolstyrelsen bestämmer vilka kurser inom kommunal vuxenutbildning som skall ingå i del lokala utbudet inom ramen för de kurser som får anordnas enligl beslul av regeringen eller skolöverstyrelsen. Gymnasieskolekurser får ingå även om kommunen saknar gymnasie­skola.

Även de särskilda kurserna inom arbetsmarknadsutbildningen har byggts ut och kompletterats med undervisning i allmänna ämnen för korttidsutbil­dade (prop. 1974:45, InU 1975:14, rskr 1975:178). Utbildningen riktar sig i första hand lill vuxna som har en svag ställning på arbetsmarknaden eller saknar arbete och syftar till all undanröja del hinder för alt få ell arbete som en bristande yrkesutbildning utgör. Ulbildningen skall också tillgodose ange­lägna behov av yrkesulbildad arbetskraft. Utbildningen är oftast inriktad på ell bestämt yrke. Utbildningsmålen för arbetsmarknadsutbildningen styrs främst av den enskildes situation men också av arbetsmarknadsläget inom yrkesområdet. Organisationen bör vara flexibel för all kunna anpassas till förändringar på arbetsmarknaden.

2 Motiv för översyn av det gymnasiala utbildningsutbudet

De krav som ställs på skolan förändras parallellt med samhällsutveck­lingen, vilket nödvändiggör en fortlöpande utveckling av skolan. Skolan måste ständigt vara lyhörd för nya krav och önskemål som ställs på den. Behovet av en successiv förnyelse av skolan har också framhållits i de tidigare reformbesluten. Med tanke på all effekterna av skolans arbete visar sig försl på längre sikt är det angelägel all skolan försöker ligga före samhällsutveck­lingen i övrigt. Även om målen för gymnasieskoleutbijdningen som de utformades i tidigare beslut fortfarande är giltiga, har genom samhällets

 

Delll U:ll    Skr 1976/77:103                                      126

fortlöpande förnyelse förutsättningarna för organisationen, innehållet och dimensioneringen av den gymnasiala ulbildningen kommit aU förändras.

Målen för gymnasieskolan fastställdes i huvudsak genom de tidigare nämnda besluten. Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anslöt sig lill gymnasieulredningens uttalande (SOU 1963:42) alt ulbildningen vid gymnasium skall bygga på grundskola och tjäna som grund för fortsatt utbildning vid universitet och högskolor saml för omedelbar yrkesutövning (prop. 1964:171). Mellan grundskolan och gymnasieskolan finns således en skillnad i utbildningsmål. Grundskolan skall i första hand ge alla elever en i huvudsak gemensam allmän utbildning. Gymnasieskoleulbildningen skall dessutom ge både siudieförberedelse och yrkesförberedelse. Till slora delar sammanfaller dock de övergripande målen för grundskolan och gymnasie­skolan. Utbildningen skall bl. a. vara personlighetsulvecklande och träna ell självständigt och kritiskt länkande. Den skall också bidra lill en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor.

Även om gymnasieskolan fungerar tillfredsställande för stora grupper ungdomar som går vidare i utbildningen efler grundskolan finns det erfarenheter som pekar på atl en översyn nu är nödvändig. Reformbesluten år 1964 och år 1968 ledde visserligen fram till en samordning i fråga om mål och organisation samt en vidareutveckling av yrkesutbildningens innehåll, men någon samlad prövning av möjligheterna lill inre samordning mellan olika studievägar har hittills inte gjorts.

Studieavbrotten i gymnasieskolan, liksom åldersfördelningen vid intag­ningen lill linjer och specialkurser, visar atl återkommande utbildning förekommer i viss utsträckning. Men organisationen och sättet för linjeupp­byggnaden är inte anpassade lill ell system med återkommande utbildning, där de studerande friare än nu kan välja mellan yrkesverksamhet och studier. Jag vill här erinra om all i riktlinjerna för reformeringen av högskoleutbild­ningen (prop. 1975:9 s. 43M35, UbU 1975:17 s. 5, rskr 1975:179) ingår alt principerna om återkommande utbildning skall utvecklas också vad gäller uppbyggnaden av den gymnasiala ulbildningen samt all en strävan bör vara att införa mer av yrkesförberedande inslag på utpräglat studieinriktade linjer saml alt införa studieförberedande inslag på mer utpräglat yrkesinriktade linjer. Därigenom skulle var och en som gått igenom gymnasieskolan vara väl förberedd både för atl gå ul i arbetslivet och fortsätta atl studera. Olika aspekter på återkommande utbildning bearbetas f. n. också från andra utgångspunkter än rent utbildningsmässiga. Exempelvis anges i direktiven till sysselsättningsutredningen att återkommande utbildning bör övervägas som en möjlighet all underiätta ungdomars inträde i arbetslivet.

Pågående förändringar inom arbetslivet påverkar också gymnasieskolans innehåll och arbetssätt. Så kommer t. ex. lagen (1976:580) om medbestäm­mande i arbetslivet all innebära all helt andra och nya behov kommer all finnas hos individen för verksamhet både i arbetslivet och samhällslivet i stort. Den gymnasiala ulbildningen måste därför i en helt annan utsträckning få till uppgift atl vid sidan av studie- och yrkesförberedelse även ge arbelslivsförberedelse, dvs. kunskaper om och erfarenheter av demokrali-och arbetsmiljöfrågor m.m.

I propositionen (1975/76:211) om samordnad sysselsättnings- och regio­nalpolitik pekas på behovet av en mer flexibel och regionanpassad utbildning i gymnasieskolan. Ell ökat regionall och lokall inflytande över gymnasie­skolans planering anses därför önskvärt.

Även om siörre delen av en årskull som lämnar grundskolan genomgår

 

127             Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:ll

någon form av gymnasial utbildning före 20 års ålder utnyttjar många ungdomar inte möjligheterna lill utbildning i gymnasieskolan. De finner inte gymnasieskolan tillräckligt attraktiv eller lämpad för deras studieförulsäll-ningar. De möter ofta svårigheter all få en meningsfull, yrkesorienlerande eller utvecklande sysselsättning. Jag har i proposition 1975/76:100 (bil. 10 s. 185) redovisat förslagen från en särskild arbetsgrupp inom utbildningsde­partementet som har behandlat vissa frågor rörande utbildningsbehovet hos 16-19-åringar. Gruppens förslag inriktades i första hand på åtgärder för all förbättra möjligheterna till gymnasiala siudier för de ungdomar som tillgodoses mindre väl av ulbildningen i gymnasieskolan. Gruppen föreslog att grundläggande frågor rörande den gymnasiala utbildningen skulle beredas i ett fortsatt utredningsarbete. Rapporten har remissbehandlats. Frågor om ungdomsutbildningen och ungdomars sysselsättning har också behandlats av sysselsäUningsulredningen (A 1974:02) i betänkandet (SOU 1975:90) Arbete åt alla.

Gymnasieskolegruppen framhöll vidare i sin rapport all motiven för en uppdelning mellan gymnasieskoleutbildningen och den kommunala vuxen­utbildningen inte är hållbara vid en utveckling av principerna för återkom­mande utbildning. Vidare konstaterade man all samordning av gymnasie­skolans och den kommunala vuxenutbildningens resurser skulle innebära en effektivitetsvinst. Även arbetsmarknadsutbildningen borde enligl arbets­gruppen tas med i ell försök all åstadkomma en närmare samverkan mellan samhällets utbildningsutbud. Delta bör nu övervägas av kommittén.

Vidare har Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralor­ganisation föreslagit genomgripande förändringar av den gymnasiala ulbild­ningen.

Genom besluten pä grundval av propositionen (1975/76:39) om skolans inre arbete m. m. har nya förutsättningar skapats för en fortlöpande reformering av del obligatoriska skolväsendet.

Betydande delar av reformen påverkar även andra utbildningsformer. Del finns således skäl att låta utreda vilka åtgärder som är erforderiiga inom gymnasieskolan mot bakgrund av besluten rörande grundskolan. Jag anmälde därför i nämnda proposition atl jag avsåg alt föreslå regeringen att tillkalla särskilda sakkunniga för att se över ulbildningen i gymnasieskolan. Riksdagen (UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367) hade inget au erinra mot vad jag anförde. I del föregående har jag behandlat motiven för en sådan översyn. En kommitté bör nu tillkallas för alt göra denna översyn. I del följande kommer jag, efler samråd med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Leijon, all närmare ange de huvudfrågor som kommittén bör behandla.

3 Den gymnasiala utbildningens framtida organisation och innehåll

3.1 Allmänna utgångspunkter

Grundskolan syftar inte lill atl ge en yrkesutbildning. Någon ändring i della avseende är inte heller aktuell. De ungdomar som lämnar grundskolan ulan att utnyttja utbildningsmöjligheterna i gymnasieskolan riskerar alt få en svag ställning på arbetsmarknaden. Jag vill i delta sammanhang erinra om all del i propositionen om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik anförs all målet bör vara all alla ungdomar skall erbjudas arbete, praktik eller utbildning. Jag vill också erinra om atl riksdagen nyligen har godkänt en

 

Delll U:ll    Skr 1976/77:103                                       128

konvention om yrkesvägledning och yrkesutbildning vid utveckling av mänskliga resurser där del bl. a. rekommenderas aU yrkesutbildningen skall utvidgas för all tillgodose behovet av utbildning under hela livet för ungdom och vuxna inom alla sektorer av ekonomin och på alla nivåer (prop. 1975/ 76:126 s, 8, InU 1975/76:39, rskr 1975/76:315). För all nå dessa mål bör gymnasieskolan göras mer attraktiv för ell siörre antal ungdomar, samtidigt som möjligheterna vidgas för äldre all gå in i utbildning.

Olika undersökningar visar atl del i gymnasieskolan fortfarande finns en social snedrekrytering, som senare också påverkar rekryteringen lill olika yrkesgrupper. Valen lill gymnasieskolan visar vidare all många studievägar har en stark könsmässig snedfördelning. På vissa linjer är del mer än 95 96 flickor och på andra 95 96 pojkar. Dessa förhållanden får senare effekter i arbetslivet genom fortsatt uppdelning på manliga och kvinnliga yrken. Genom att den nuvarande organisationen och utbildningsutbudet avspeglar den rådande uppdelningen av arbetsuppgifter på arbetsmarknaden och dessutom utmärks av social och könsmässig snedrekrytering får inte ulbildningen den jämlikhetsskapande verkan som reformerna har åsyftat.

Arbetslivets differentiering återspeglas i alltför stor utsträckning i gymna­sieskolan. Vissa linjer är utpräglat yrkesinriktade. Flertalet specialkurser har en snäv inriktning mot ett yrke. Andra linjer har föga yrkesinriktning. De förbereder främst för fortsatta studier i högskolan. Om skolans organisation, arbetsformer och innehåll ensidigt anpassas till förhållandena på arbetsmark­naden kommer utbildningen all bevara rådande arbelsfördelningsmönsier. En viktig uppgift för kommittén blir atl överväga ändringar i organisationen av utbildning i gymnasieskolan så all denna främjar en demokratisk arbetsorganisation och en ökad valmöjlighet för den enskilde på arbetsmark­naden. Ulbildningen skall sålunda stärka den enskildes ställning i arbetslivet, dvs. ge kunskaper och erfarenheter som krävs för anställningstrygghet och utveckling i arbetslivet. Den skall vidare motverka indelningar i kunskapsmål som ger upphov till strikta kategoriindelningar och yrkesmäs­siga återvändsgränder med åtföljande sociala skillnader. Kommittén bör också i sitt grundläggande arbete ingående pröva vilka åtgärder som behövs för all få en jämnare social och könsmässig rekrytering lill olika utbildnings­vägar inom gymnasieskolan.

Ett huvudmål för kommittén bör vara atl finna en sådan organisation för gymnasieskolans utbildning all del inom alla studievägar finns både yrkesförberedande och studieförberedande inslag varigenom alla som genomgått gymnasieskoleulbildning skall vara förberedda både för alt gå ul i förvärvslivet och för all fortsätta med studier. Kommittén bör belysa effekterna av sådana förändringar. Organisationen bör möjliggöra ett system där studier och yrkesverksamhet kan varvas. När målen för gymnasieskolan lades fast utgick man från all huvuddelen av en årskull direkt skulle gå vidare lill gymnasieskoleulbildning. Efler hand har många ungdomar sett återkom­mande utbildning som en möjlighet. Den framtida planeringen av gymna­sieskolan bör alltjämt ha som utgångspunkt atl en siörre del av en årskull, som lämnar grundskolan, skall få en längre sammanhängande studie- och yrkesförberedande utbildning. Utbildningen skall också bevara individens valfrihet för framtiden. Samtidigt bör det vara möjligt atl som likvärdiga allernaliv genomgå gymnasieskolan sammanhängande eller i etapper. Genom en sådan uppbyggnad av utbildningen kan såväl ungdomar som vuxna få bättre möjligheter att, mot bakgrund av sina intressen och möjligheter, bedöma när de skall fortsätta med utbildningen.

 

129            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:ll

Kommittén bör samråda med sysselsäUningsulredningen i vad avser de principiella ställningstagandena för en utbildningsorganisation, som tillgo­doser kravet på återkommande utbildning, särskilt med hänsyn lill effekterna på arbetsmarknaden.

Demokratiseringsprocessen på arbetsmarknaden understryker betydelsen av all ulbildningen stimulerar de studerande till medbestämmande och gemensamt ansvarstagande både under utbildningstiden och i arbetslivet och samhället. Kommittén bör i sina överväganden beakta den pågående utvecklingen och föreslå de förändringar som behövs för gymnasieskolans del.

En utbildningsorganisation som mer än f n. innehåller yrkesförberedande inslag på alla studievägar och som möjliggör värvning av studie- och yrkesverksamhet fordrar väl utbyggda kontakter med arbetslivet. Kommit­tén bör överväga de problem som är förknippade med en ökad samverkan och föreslå åtgärder som ökar kontakten mellan skola och arbetsliv under utbildningstiden.

Del finns även skäl alt överväga i vad mån fördelar finns med en närmare samverkan mellan gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och de delar av arbetsmarknadsutbildningen, som barett gemensamt innehåll med dessa utbildningsformer. Genom en sådan samverkan kan det vara möjligt att bredda och bygga ul utbildningen inom en region. Det kan också medverka till atl målet att fler ungdomar bereds möjlighet till utbildning kan förverkligas. Vidare bör principen om återkommande utbildning i gymnasie­skolan kunna utvecklas i en sådan samverkan. Kommittén bör mot denna bakgrund ingående pröva möjligheterna av att vidareutveckla samverkans­möjlighelerna mellan olika ulbildningsformer på gymnasial nivå. Utgångs­punkten bör vara atl en sådan samverkan skall öka utbildningsmöjligheterna också för vuxna. Möjligheterna för studerande med längre arbetslivserfa­renhet atl endast välja t. ex. enstaka ämnen eller delar av ämnen måste utvecklas samtidigt som kraven på viss bredd i utbildningen för yngre studerande inte får eftersättas.

3.2 Gymnasieskolan

Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört bör kommittén pröva om gymnasieskolans nuvarande konstruktion med linjer och näraliggande specialkurser är ändamålsenlig. Kommitténs överväganden bör ha som utgångspunkt atl olika utbildningsvägar i gymnasieskolan som anknyter lill skilda yrken inom breda sektorer i arbetslivet prövas gemensamt. Denna sektorsvisa översyn bör om möjligt relateras till högskolans sekiorsindelning. Därvid bör kommittén pröva om en principiell modell kan tillämpas som utgår från en gemensam bas med inriktning mot elt brett yrkesområde i vilken vissa linjer och specialkurser, såväl teoretiska som mer utpräglat yrkesinriktade, skulle kunna sammanföras i gemensamma studiegångar. Vid sidan av längre gymnasial utbildning i en följd skulle sannolikt siudier i återkommande perioder vara ett gott alternativ för många. Elt syslem som möjliggör etappvisa avgångar bör därför prövas ingående. Målet bör vara alt en första etappavgång skall kunna ske med en viss yrkesförberedelse så atl den enskilde får en reell möjlighet till en fast förankring på arbetsmarknaden. I en sådan utbildningsgång bör del vara möjligt för individen alt lämna studierna utan att ha avslutat hela ulbildningen. Beroende på den enskildes önskemål eller arbetslivets förändring kan studierna inom området därefter

9 Riksdagen 1976/77. 1 saml. Nr 103

 

Delll U:ll    Skr 1976/77:103                                       130

fördjupas genom atl åleriniräde sker på lämplig nivå i utbildningsgången.

I en sådan studieorganisation skulle det bli möjligt aU skapa bättre motivation för siudier genom all målet för studierna ligger relativt nära. Studietiden för en hel linje innebär för många studerande all den tidpunkt då de kan omsätta sina kunskaper och färdigheter i praktiskt handlande ligger så långt fram i liden aU studierna inte upplevs som meningsfulla. Skolan har sökt avhjälpa denna brist genom ökade kontakter mellan skola och arbetsliv, studie- och yrkesorientering m.m., men hiuills vidtagna åtgärder är sannolikt inte tillräckliga för alla elevgrupper. I debatten kring gymnasieskol­eulbildningen har ungdomarnas intresse för en värvning mellan teori och praktik framhållits. Genom atl åstadkomma en bättre yrkesanknylning av de längre linjerna och strukturera utbildningsgången enligl den här förordade modellen bör dessa önskemål kunna tillgodoses.

Åtskilliga av de studerande i gymnasieskolan avbryter sina siudier tillfälligl eller definitivt. Undersökningar om studieavbrott och linjebyle i gymnasieskolan visar all drygt hälften av dem som gör avbrott i studierna kommer tillbaka antingen på samma studieväg eller på någon ny. Många avbryter sina studier mer på grund av bristande tillfredsställelse med sin utbildningssituation än på grund av all de har en allmänt negaliv inställning till studier. Definitiva studieavbrott är vanligast på yrkesinriktade linjer. Undersökningarna visar all många som definitivt har avbrutit studierna drabbas av långvarig arbetslöshet och i övrigt har en svag ställning på arbetsmarknaden. Kommittén bör ingående undersöka orsakerna lill studie­avbrott och föreslå åtgärder som gör gymnasieskolan bättre anpassad till dessa grupper. Problemet med studieavbrotten hänger också samman med innehållet i undervisningen, lill vilket jag återkommer i del följande.

En utbildningsorganisation som bygger på etappvis avgång, dvs. ett syslem som främjar återkommande utbildning, syftar till en vidgad social rekrytering lill olika utbildningsvägar och yrken. Samtidigt kan en sådan organisation medföra vissa problem. Det kan t. ex. medföra atl studerande med svag studiemotivation avslutar studierna efter en första etapp och sedan inte återkommer. Kommittén bör vara uppmärksam på sådana effekler och föreslå åtgärder som underiältar och stimulerar lill åleriniräde i utbildnings­gången.

Vissa elever behöver starkt yrkesinriktade utbildningsalternativ för att de över huvud taget skall vara intresserade av fortsatt utbildning. Också en ny utbildningsorganisation kan därför behöva kompletteras med speciella starkt yrkesinriktade kurser. Del bör vara möjligt atl bygga på sådan utbildning med ytteriigare kurser så all studierna på lämplig nivå kan förenas med den mer reguljära studievägen. Jag vill här erinra om atl efter förslag av gymnasie­skolegruppen har viss försöksverksamhet med korta yrkesinriktade kurser påbörjats i några kommuner. Försöksverksamheten utvärderas f n. inom skolöverstyrelsen. Vidare finns en begränsad försöksverksamhet med kurser för invandrarungdomar i syfte att underlätta för dessa att genomgå gymna­sieskoleutbildning. Samma behov kan finnas för andra grupper. Kommittén bör följa den försöksverksamhet som redan har påbörjats.

Den framtida studieorganisationen behöver vara mångsidig i den meningen att den ger utrymme såväl för utbildningsvägar med en gemensam bas som vänder sig mot breda yrkesområden och har inslag av både yrkes- och studieförberedande moment som för sludiealternaliv med korta starkt specialiserade yrkesinriktade kurser.

Kommittén bör i delta sammanhang också överväga vilka andra insatser än

 

131            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:ll

rent organisatoriska som kan vara nödvändiga för elevgrupper som inte utnyttjar gymnasieskolans utbildning i samma utsträckning som andra. Della kan gälla t. ex. handikappade och invandrare.

3.3 Samverkan mellan gymnasieskolan, kommunal vuxenutbildning och arbets­marknadsutbildning

De utgångspunkter för gymnasieskolans framlida organisation som jag tidigare har skisserat bör medföra möjligheter lill ökad samverkan mellan gymnasieskolans studievägar, kommunal vuxenutbildning och arbetsmark­nadsutbildning samtidigt som man bibehåller dessa utbildningars mål. En helhetssyn på utbildningarna på den gymnasiala nivån blir då naturlig, där skarpa gränser av administrativ och pedagogisk art i görligaste mån reduceras. En närmare samverkan måste dock bygga på hänsynslagande lill både ungdomarnas och de äldres situation och respektive ulbildningsforms egenart och uppgifter. En sådan samverkan bör ha som utgångspunkt all den kan resultera i ell bättre utnyttjande av resurser som personal, lokaler och utrustning. Den får emellertid inte leda lill sådana förändringar som medför kostnadsökningar, t. ex. genom förändrade delningslal.

Även om man kan finna en lång rad likheter mellan kommunal vuxenutbildning, arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskola finns också skillnader. Med den inriktning av gymnasieskolans fortsatta utveckling som jag har angivit i del föregående bör del vara möjligt alt minska dessa. Utbildningsorganisationen för kommunal vuxenutbildning och arbetsmark­nadsutbildning kännetecknas av betydande flexibilitet jämfört med gymna­sieskolan. Också inom gymnasieskolan bör eftersträvas en ökad flexibilitet i organisationen, även om man där inte bör gå lika långt som inom de båda övriga utbildningsformerna. För atl snabbi kunna möta uppkommande behov, t. ex. vid konjunkturnedgångar, arbetar arbetsmarknadsutbildningen med kontinuerlig intagning och rörlighet i fråga om dimensioneringen. Detta kan i vissa fall försvåra en samverkan med kommunal vuxenutbildning och framför allt med gymnasieskolan, som har fasta inlagningsperioder.

Kommittén bör överväga ell system med konlinueriig intagning i kommunal vuxenutbildning och gymnasieskolan. Kommittén bör härvid väga för- och nackdelar framför allt med hänsyn till möjligheten att i lid fastställa utbildningsorganisationen bl. a. vad gäller personalbehovet. Även andra konsekvenser för personalen av en konlinueriig intagning bör analy­seras av kommittén.

Det finns även andra för utbildningarna specifika inslag som bör analyseras innan ställning kan las lill en närmare samverkan mellan de olika ulbild­ningsformerna. En skillnad gäller möjlighet till siudier på hel- resp. dellid. Möjlighet atl välja den studieform som är mest ändamålsenlig med hänsyn lill individens situation utgör ofta en förutsättning för framgångsrika siudier. Kommittén bör därför närmare överväga de för- och nackdelar som är förknippade med hel- resp. deltidssludier och föreslå lösningar.

I arbetslivet verkar alla yrkesverksamma tillsammans oberoende av ålder. All låta olika åldersgrupper studera tillsammans på gymnasial nivå skulle därför innebära att skolan i ett avseende närmade sig förhållandena i arbetslivet. En samverkan mellan generationer bör främjas så all konstlade gränser mellan olika åldersgrupper inte onödigtvis uppslår. Olika ålders­grupper finns redan i många gymnasieskolor, framför allt i specialkurser, och i arbetsmarknadsutbildning. Effekterna av att blanda ungdomar och äldre i

 

Delll U:ll    Skr 1976/77:103                                      132

utbildning kan vara olika beroende på ämnen, studiemotivation m. m. Viss forskning finns redan om de melodiskt-pedagogiska problemen. Kommittén bör ytteriigare belysa effekterna av atl ungdomar och äldre undervisas i samma grupp.

I kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning är utbildning på grundskolenivå ofta integrerad med utbildning på det gymnasiala stadiet. Kommittén bör därför också belysa om ökad samverkan kan ske mellan dessa delar av kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning och hur de kan passas in i en organisation som innebär ökad samverkan mellan arbetsmarknadsutbildning, kommunal vuxenutbildning och gymnasie­skolan. Eftersom utredningsarbetet kan komma atl beröra arbetet inom utredningen (U 1975:19) om vissa folkbildningsfrågor bör kommittén samråda med denna utredning.

3.4 Vissa utbildningsvägar i gymnasieskolan

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 27 oktober 1975 avgivit förslag om inrättande av en särskild social service- och barnomsorgslinje. Detta förslag hör nära samman med barnslugeulredningens (S 1969:31) förslag i betän­kandet (SOU 1975:67) Utbildning i samspel, som innebär atl del första steget till utbildning inom barnomsorgsyrken inryms som en separat linje i gymnasieskolan.

En bred remissopinion ställer sig bakom barnslugeulredningens förslag till mål och inriktning, innehåll, ämnesblock samt arbetssätt för den föreslagna utbildningen för barnomsorgsyrken. Olika synpunkter framförs emellertid om var det första stegel skall organiseras. Flera remissinstanser pekar också på sambandet med andra utbildningsvägar i gymnasieskolan, främst vård­linjen, konsumtionslinjen och sociala linjen.

De båda förslagen bör enligt min mening överiämnas till kommittén för all prövas i samband med översynen av den gymnasiala utbildningen. En utgångspunkt för kommitténs arbete inom detta område bör vara alt åstadkomma en breddning av barnslugeulredningens förslag till första steg.

Genom ett särskilt beredningsarbete inom utbildningsdepartementet (prop. 1975/76:I00bil. lOs. 186,UbU 1975/76:27,rskr 1975/76:33l)övervägs frågor om vissa vårdutbildningar som skall ingå i den nya högskoleorgani­sationen. Delta sker inom en särskild grupp, kallad V ARD-76. Ett visst arbete av översynskaraktär pågår också inom skolöverstyrelsen. Inom Landstings­förbundet har ett förberedande arbete med vissa riktlinjer för utveckling av läroplaner för vårdutbildningar i del närmaste slutförts.

Utbildningsutskottet har i belänkande rörande vårdyrkesutbildning (UbU 1975/76:27, rskr 1975/76:331) understrukit vikten av atl gemensamma grundkurser eller basutbildningar skapas för breda verksamhetsfält och att man i sammanhanget bör överväga möjligheterna att inordna ungdomsut­bildning och vuxenutbildning i ett gemensamt vårdutbildningssyslem präglat av återkommande utbildning. De i det föregående skisserade utgångspunkterna för den framtida gymnasiala ulbildningen utgår från en sådan grundsyn. Det krävs ett omfattande utredningsarbete för atl kunna tillgodose de nya utbildningsbehov inom de delar av vårdyrkesseklorn som även fortsättningsvis skall finnas kvar inom gymnasieskolan.

Utifrån vad jag nu har anfört bör kommittén i ell sammanhang se över vårdlinjen, konsumtionslinjen, sociala linjen och de specialkurser som nära

 

133             Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:ll

anknyter lill dessa linjer samt de förslag som har överiämnals av barnslu­geulredningen och skolöverstyrelsen. I arbetet med denna sektor kan också den samhällsvetenskapliga linjen komma atl beröras. Del arbetssätt som barnslugeulredningen rekommenderar, bl. a. lagarbete, och som remissin­stanserna ställt sig bakom förutsätter en uppluckring av gymnasieskolans fasta regelsystem. Frågor rörande ramtimplan i ställel för en fast timplan för utbildningen, kompanjonlärarskap m. m. måste då lösas på ell annat sätt än f n., eftersom en utveckling mot lagarbete och problemorienterade studier annars försvåras eller omöjliggörs. Jag finner en sådan inriktning ligga i linje med vad jag i del föregående har anfört om principerna för den gymnasiala utbildningens utveckling.

Fördelningen av gymnasial utbildning på olika sektorer måste bygga på aktuellt prognosmalerial. Det nuvarande materialet visar brist på personal inom de tekniska yrkena. Tillströmningen lill teknisk och naturvetenskaplig utbildning i högskolan har också minskal under 1970-talel. Della motiverar särskilda åtgärder för all stimulera tekniska och naturvetenskapliga siudier.

Kommittén bör ingående analysera orsakerna till det minskade intresset .för tekniska och naturvetenskapliga siudier och föreslå lämpliga åtgärder. Skolöverstyrelsens år 1968 framlagda undersökning av gymnasieelevernas inställning till matematik, fysik och kemi pekade på atl elevernas attityder till dessa ämnen hade utvecklats ogynnsamt. Om detta fortfarande är giltigt för motsvarande linjer i gymnasieskolan, bör innehåll och verksamhetsformer analyseras och förslag lill förbättringar läggas fram.

1 prop. 1975:1 bil. 10 uttalades all även frågor om den kulturella miljön i vid bemärkelse bör uppmärksammas. Inom skolöverstyrelsen pågår utvärdering och översyn av gymnasieskolans utbildning på del estetiska området. Del är angeläget att kommittén följer detta arbete och även uppmärksammar det humanistiska området.

3.5 Utbildning iföretag

Som ett alternativ till utbildning i mer reguljär form kan utbildning i företag vara ell sätt all tillgodose varierande behov. En kartläggning av företagsul-bildningen görs f n. av utredningen (A 1975:01) om utbildning i företag. Utbildningsutskottet har också gjorl vissa uttalanden rörande behovet av översyn av läriingsutbildningen (UbU 1975/76:5, rskr 1975/76:75) saml statsbidragen till denna (UbU 1975/76:21, rskr 1975/76:248). Kommittén bör pröva hur arbetsfördelningen mellan gymnasieskolan och enskild utbildning i olika former bör avvägas med hänsyn till den studieorganisation som kommittén kommer fram till. Jag finner del naturligt alt kommittén prövar i vad mån enskild yrkesutbildning kan ingå i ett syslem med etappvis utbildning som jag redogjort för i del tidigare. Det är angelägel alt inte heller den enskilda ulbildningen leder lill ett alltför snävt avgränsat yrkesområde. Kommittén bör samråda med nyss nämnda utredning.

36 Arbetssätt och innehåll

Inom skolöverstyrelsen pågår ett fortlöpande läroplansarbete på gymna­sieskolans område. Regeringen har vidare givit skolöverstyrelsen i uppdrag atl införa både studieförberedande och yrkesförberedande inslag på gymna­siala ulbildningsvägar med anledning av riksdagens beslul om reformering av

 

Delll U:ll    Skr 1976/77:103                                       134

högskoleutbildningen. Skolöverstyrelsen har också fåll i uppdrag all utarbeta läroplaner för en enda kurs i varje behörighelsgivande ämne inom kommunal vuxenutbildning. Kommitténs överväganden beträffande organisation och utbildningsutbud kan få konsekvenser för detta arbete. Kommittén bor därför hålla nära kontakt med skolöverstyrelsens arbete inom dessa områden. Kommittén bör kunna föreslå sådana åtgärder som den finner bör uppmärk­sammas i läroplansöversynen.

Jag har i det föregående framhållit all samhällets fortlöpande demokrati­sering inte kan lämna skolan opåverkad. Gymnasieskolan bör i högre grad än f n. närma sig vuxenväriden. Ell ökat ansvarslagande av eleverna och en högre grad av egen aktivitet bör kunna medföra siörre arbeislrivsel och bättre studiemotivation. En viktig uppgift för kommittén är atl föreslå åtgärder som kan främja de studerandes infiyiande överdel egna arbetet. Som exempel kan nämnas en mer problemorienterande undervisning och koncenlralionsslu-dier.

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation har i olika sammanhang framhållit att del är angelägel att skapa ell för hela gymnasieskolan gemensamt ämnesstoff som bildar en kärna kring vilken olika specialiseringar kan ske. Här vill jag särskilt peka på viklen av all alla studerande i gymnasieskolan tillägnar sig kunskaper och erfarenheter inom sådana områden som kommunikation, samhällsorientering och naturveten­skap. Begreppet kommunikation omfattar inte endast språkfärdigheter och matematik ulan också en lång rad färdigheter bl. a. inom områden som bild, ljud och rörelse, vilka spelar stor roll för personlighelsulvecklingen. I samhällsorienteringen ingår även träning och kunskaper för familjerollen.

Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag har anfört om arbetssätt och arbetsformer i grundskolan i propositionen om skolans inre arbete. Del melodiska arbetet inom alla ämnen bör få en ökad inriktning mot praktiska och laboraliva arbetsformer. Skolarbetet bör till stor del knyta an till samhället och bygga på en förankring i verkligheten av de frågor och problem som skall bearbetas. Detta bör också gälla arbetssättet i de gymnasiala ulbildningsfor­merna samtidigt som träning i abstrakt och kritiskt tänkande bör uppmärk­sammas.

I samband med kommitténs överväganden om gymnasieskoleulbild-ningens innehåll bör även ingå en översyn av språkprogrammet. Skolöver­styrelsen har avgivit förslag härom. Förslaget berör övergripande frågor för utbildningen och bör behandlas mot bakgrund av kommittérs principiella genomgång av den gymnasiala ulbildningen.

Utredningen om skolans inre arbete föreslog i sitt betänkande (SOU 1974:53) Skolans arbetsmiljö vissa åtgärder beträffande undervisningen i svenska på de tvååriga yrkesinriktade linjerna. Kommittén bör pröva denna fråga och föreslå lämpliga åtgärder i syfte alt förbättra undervisningen i ämnet.

4 Den gymnasiala utbildningens dimensionering och lokalisering

Jag har i det föregående utgått från att fler ungdomar efter grundskolan skall få möjlighet atl genomgå en gymnasial utbildning efter intresse, förutsättningar och behov. Detta har varit ett riktmärke för utbildningspla­neringen under senare år.

För alt fler ungdomar skall kunna beredas plats i gymnasieskolan behöver utbildningsutbudet förändras, dels genom att nya utbildningsvägar skapas.

 

135             Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:ll

dels genom all utbildningsutbudet på lokal nivå görs bredare. Kommittén bör därför ingående pröva dimensioneringsfrågorna.

Kommittén bör i delta sammanhang pröva hur den enskildes rätt lill utbildning i gymnasieskolan skall förverkligas. Särskilt bör uppmärksammas hur della skall ske för sådana grupper som f n. inte utnyttjar möjligheterna lill utbildning. Samtidigt vill jag understryka atl samhället inte alllid kan garantera all alla ulbildningssökande kan få sina önskemål om viss utbildning tillgodosedda. En ständig avvägning måste här ske mellan individens önskemål och arbetsmarknadens efterfrågan. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet anförde om den kvantitativa utvecklingen av ungdomsutbildningen efter grundskolan (prop. 1964:171 s. 98). Likartade uttalanden görs i propositionen om reforme­ring av högskoleutbildningen m. m.

Del finns även andra faktorer som påverkar avvägningen mellan individers önskemål och arbetslivets behov. 1 vissa fall kan del vara svårt all anpassa utbildningsorganisationen lill de studerandes efterfrågan på utbildning därför all del råder brist på praktikplatser. 1 andra fall, då del krävs betydande investeringar för atl utbildningen skall kunna genomföras, kan begränsning­arna vara av ekonomisk art. Kommittén bör göra en översyn av sådana utbildningar, vilka på grund av praklikkrav eller kostnader, har ett begränsat antal inlagningsplatser. Samverkan med kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning torde även i detta fall kunna innebära vissa fördelar.

Ell av målen för lokalisering av ulbildningen på gymnasial nivå är all göra denna så lättillgänglig som möjligt. Samtidigt måste emellertid krav om elt mångsidigt utbildningsutbud ställas upp. Della tillgodoses lättare genom en integration mellan olika studievägar, vilken ofta kan utgöra en förutsättning för lokalisering av utbildning. Integrationen bör syfta lill att enheter med ensidig könsfördelning eller enbart vissa studievägar, t. ex. utpräglat teore­tiska eller yrkesinriktade, undviks.

Lokaliseringen påverkas också av utbildningens anknytning lill regionens arbetsmarknad. Gymnasieskolans utbildningsutbud är i dag i vissa fall inte lillräckligl anpassat lill olika regioners skiftande arbeismarknadsstruklur. Ell ökat regionalt och lokall inflytande över planering och lokalisering bör bättre än f n. kunna göra gymnasieskoleorganisalionen flexibel i della avseende. För gymnasieskolan grundläggande principer måste emellertid särskilt uppmärksammas. Här bör även arbetsmarknadens organisationer få möjlighet atl della i beslutsprocessen. En alltför stark anpassning lill den lokala arbetsmarknaden kan dock inom vissa regioner leda till ett myckel begränsat utbud av utbildning och en minskad valfrihet för de studerande. Viss? studerande kan därigenom få svårare att finna attraktiva utbildnings­alternativ, vilket kan leda lill all färre ungdomar söker sig lill gymnasieskol­utbildning. Risken för detta minskar om utbudet kan göras mera varierat, bl. a. genom en närmare samverkan mellan olika gymnasiala utbildningar.

Principerna för lokalisering av gymnasial utbildning bör övervägas mot bakgrund av vad jag nu har anfört. Kommittén bör även beakta vad som i denna fråga anförs i propositionen om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik. Samråd bör i denna fråga ske med sysselsäUningsulred­ningen.

 

Delll U:ll    Skr 1976/77:103                                       136

5 Vissa övriga frågor

5.1     Statsbidragsfrågor

I fråga om de personalförändringar som kan föranledas av kommitténs förslag förutsätter jag all berörda parter inom ramen för gällande lagstiftning kommer att träffa överenskommelse i den mån dessa frågor är förhandlings­bara. Kommittén bör emellertid, då så är särskilt betingat av kommitténs förslag i övrigt vara oförhindrad atl ge synpunkter även i personalfrågor.

Frågor om statsbidrag till skolväsendet liksom ansvarsfördelningen mellan stal och kommun på detta område utreds f n. inom utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna. Till denna utrednings uppgifter hör atl undersöka om man genom ett annoriunda statsbidragssystem kan åstad­komma ett ökat lokalt ansvarstagande för skolverksamheten. Kostnadsför­delningen mellan stal och kommun förutsätts därvid inte komma all ändras. Inom utredningen har ell omfattande arbete lagts ned på pedagogiska och organisatoriska frågor. I det kommande arbetet med den gymnasiala utbildningen kommer en rad statsbidragsfrågor all behöva behandlas. Med utgångspunkt i en oförändrad kostnadsfördelning mellan stal och kommun bör sialsbidragsfrågor som specifikt rör den gymnasiala ulbildningen kunna prövas av kommittén. Genom samråd bör kunna undvikas all likartade frågor behandlas parallellt. Ytterligare direktiv rörande slalsbidragsfrågorna kan komma att behöva meddelas senare.

5.2     Betyg, intagning och urval

Frågan om betyg, intagning och urval utreds av 1973 års betygsulredning (U 1973:01). Kommittén skall därför endast bevaka dessa frågor i den mån dess egna förslag om den framlida gymnasiala ulbildningen kräver delta.

5.3     Studiestöd

Frågor om studiestöd till studerande i gymnasieskolan utreds f n. av studiestödsutredningen (U 1975:16) som bl. a. har atl överväga ell studiestöd som är anpassat till en studieorganisation av den modell som jag har angivit i del föregående. Kommittén bör följaktligen inte behandla sludieslödsfrå-gor.

6 Utredningsarbetets bedrivande

Kommittén bör i ett inledningsskede överväga övergripande frågor som är gemensamma för den gymnasiala utbildningen, vilket bör utmynna i ett principbetänkande. Parallellt med dessa överväganden bör kommittén påbörja en analys av den gymnasiala utbildningen i sektorer som vänder sig mot bestämda yrkesområden i arbetslivet. Med hänsyn till det angelägna i alt snabbt komma fram till lösningar inom utbildningar för vårdsektorn och den sociala sektorn bör kommittén om möjligt prioritera dessa områden. För atl åstadkomma en konkret belysning av kommitténs principförslag kan del vara lämpligt att behandla utbildningen för ytterUgare något yrkesområde med förtur. Jag finner det sannolikt alt en viss försöksverksamhet kan behöva genomföras innan mer definitiva ställningstaganden kan göras om den framtida gymnasiala utbildningen. Kommittén bör därför ta de initiativ och

 

137             Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U: 12

avge de förslag som behövs. Kommittén bör även tillgodogöra sig de rön och erfarenheter som skolöverstyrelsens försöksverksamhet ger.

Med undantag för principiella förslag för hela den gymnasiala ulbildningen bör utredningen avge sina förslag successivt. Eventuella konsekvenser i fråga om personalen inom berörda utbildningsformer bör analyseras ingående liksom konsekvenserna för grundutbildningen av lärare saml behov av fortbildning med anledning av kommitténs förslag. Förslagen bör åtföljas av noggranna kostnadsberäkningar. Utgångspunkten för förslagen bör vara största möjliga återhållsamhet vad gäller ytterligare kostnader saml oförändrad kostnadsfördelning mellan stat och kommun. Kommittén bör även avge förslag om författningsändringar och andra bestämmelser saml exempel på anvisningar.

Eflersom fiera myndigheter, statliga utredningar och organisationer är direkt berörda av det utredningsarbete som jag har angivit i det föregående är det av stor betydelse alt arbetet bedrivs i nära kontakt med dessa.

12. Den svenska delegationen inom finsk-svenska utbildnings­rådet

Beslul vid regeringssammanträde 1976-09-09.

Statsrådet Hjelm-Wallén anför.

1. Finsk-svenska ulbildningsrådel tillkom på initiativ av Nordiska Rådet
år 1967 (Rekommendation nr 27/1967). I medlemsförslag A 136/k föreslogs
all Nordiska rådet skulle rekommendera regeringarna i Sverige och Finland
all vidtaga åtgärder för alt underiätta de i Sverige bosatta finnarnas
utbildningsproblem samt all i della syfte tillsätta ell gemensamt organ med
uppgift atl handhava planeringen och koordineringen av ifrågavarande
verksamhet. Nordiska Rådet rekommenderade den 5 april 1967 regeringarna i
Finland och Sverige alt tillsätta ell permanent rådgivande och förslagsstäl­
lande samarbetsorgan med uppgift att verka för all underiätta den i Sverige
bosatta finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem.

Finsk-svenska ulbildningsrådel, som lillsaiies och började sin verksamhet på sommaren 1967, består av en finsk och en svensk nationell delegation.

Under sin verksamhet har ulbildningsrådel huvudsakligen behandlat utbildningsfrågor avseende grundskolan och gymnasieskolan. Invandrarbar­nens situation i förskolan har också uppmärksammats. Ulbildningsrådel har bl. a. behandlat frågorom rekrytering av lärare, utbildning och fortbildning av lärare, läroplaner för hemspråksundervisning och frågor om läromedel. Vidare har utbyte av informationer på olika plan spelat en stor roll i rådels verksamhet.

2. Riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken har nu fastlagts (prop.
1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160) och målen för ulbildningen av invan­
drarbarn har angivits i prop. 1975/76:118 om hemspråksundervisning för
invandrarbarn och godkänts av riksdagen (UbU 1975/76:33, rskr 1975/
76:391). Samarbetet i utbildningsfrågor mellan Finland och Sverige bör nu
därför ges en fastare form genom att den svenska delegationen ges ställning
av en kommitté. Arbetet med atl uppnå av regering och riksdag fastställda
mål saml alt lösa olika praktiska frågor som rör den i Sverige bosatta
finskspråkiga befolkningens utbildningsproblem ankommer på berörda
myndigheter.

 

Delll U:12   Skr 1976/77:103                                      138

Finsk-svenska ulbildningsrådel bör, i enlighet med Nordiska Rådets rekommendation, liksom hittills vara ett permanent forum för regeringarna i Finland och Sverige för ömsesidig information, samråd och övergripande planering.

De verkställande uppgifterna vad gäller förhållanden i Sverige ankommer på berörda svenska myndigheter. Dessa skall ge rådet de uppgifter rörande utbildning m. m. som krävs för rådets verksamhet och om olika åtgärder för den i Sverige bosalla finsk-språkiga befolkningen.

Den svenska delegationen inom ulbildningsrådel består f n. av ledamöter, sekreterare och expert. Mot bakgrund av de ställningstaganden som gjorts i fråga om invandrar-och minoritelspoliliken i Sverige under senare år bör den svenska delegationens sammansättning breddas.

Ordförandeskapet samt sekreierarfunklionen i rådet åvilar den svenska delegationen.

13.   De blindas förenings biblioteksverksamhet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-14.

Direktiv (PM upprättad den 14 oktober 1976 inom utbildningsdepartemen­tet):

1 Bakgrund

Sedan år 1953 utgår statsbidrag till den biblioteksverksamhet som bedrivs av De blindas förening (DBF). Biblioteket består av en central biblioteksad-minisiralion samt fyra avdelningar, nämligen blindskriftsbibliotekel, lalboksbiblioleket, studielilieralurseklionen och folkbildningsseklionen. Biblioteket leds av en särskild biblioteksslyrelse. Den egentliga biblioteks­verksamheten svarar punklskrifisbiblioiekel och lalboksbiblioleket för. Del slatiiga bidraget utgår ur anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet (1976/77 VIILB. 54 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet, posten Bidrag lill De blindas förening för biblioteksverksamhet). Som villkor för bidraget har utfärdats vissa allmänna bestämmelser av regeringen. Bidraget uppgår budgetåret 1976/77 lill 4 600 000 kr. I beloppet har utöver bidrag till den egentliga biblioteksverksamheten inräknats bidrag för överföring av tidigare producerade talböcker från öppna spolar till kompaktkassetter, för utgivande av laltidning för kulturinformation saml för omkostnader vid framställning av sludielilteralur för synskadade högskole-siuderande. Statsbidrag täcker nästan helt kosinaderna för punktskrifts- och talboksbiblioieken.

I en särskild skrivelse lill utbildningsdepartementet i juni 1974 med anledning av 1968 års lilleralurulrednings slutbetänkande (SOU 1974:5) Boken föreslog handikapputredningen (S 1966:38) atl ett avtal skulle träffas mellan DBF och staten om all staten utan koslnad skulle överta DBF:s punktskrifts- och lalboksbibliotek samt ansvaret för driften och utvecklingen av denna biblioteksverksamhet.

1 en kompletterande anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslog skolöverstyrelsen alt staten fr. o. m. budgetåret 1975/76 skulle la över ansvaret för DBF:s bibliotek.

 

139            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:13

Med anledning av förslagen från handikapputredningen och skolöversty­relsen anförde föredraganden vid sin behandling av bidraget till DBF för biblioteksverksamhet under budgetåret 1975/76(prop. 1975:1 bil. 10p.42)atl han delade den från olika håll framförda uppfattningen alt en förändring borde övervägas av huvudmannaskapet och organisationsformen för DBF:s bibliotek. Frågorna borde övervägas i en särskild arbetsgrupp.

I sitt belänkande (SOU 1976:20) Kultur ål alla erinrar handikapputred­ningen om sina, i den särskilda skrivelsen, tidigare framförda förslag om huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek. Utredningen behandlar även den framtida omfattningen av bibliotekets förvärv av punktskriftsböcker och talböcker. En förändring av huvudmannaskapet m. m. kräver viss ytterligare utredning. Detta arbete bör utföras av en särskild arbetsgrupp.

2 Arbetsgruppens uppgifter

Arbetsgruppen skall utföra det ytteriigare utredningsarbete som krävs för ell ställningstagande lill förslaget om en ändring av huvudmannaskapet för DBF:s bibliotek m. m. Därvid bör arbetsgruppen särskilt uppmärksamma följande frågor.

Handikapputredningen har föreslagit all staten lar över ansvaret för DBF:s biblioteksverksamhet och bildar ell statligt specialbibliotek. Även andra lösningar av huvudmannaskapet kan tänkas t. ex. en fristående stiftelse eller en inordning i biblioteksverksamheten i Stockholms kommun. Arbets­gruppen bör belysa hur förändringar enligl dessa alternativ skulle kunna genomföras samt vilka förändringar i det nuvarande bibliotekets organisation och personaldimensionering som krävs vid de olika alternativen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas ål hur bibliotekets administration kan lösas i de olika fallen saml vilka koslnadskonsekvenser elt förändrat huvudmannaskap får. Vidare bör arbetsgruppen i della sammanhang överväga vilken form av samröre som de nuvarande sludielilteralur- och folkbildningsseklionerna i DBF:s biblioteksverksamhet bör ha med ett bibliotek för punklskriftsböcker och talböcker under annan huvudman än DBF.

Biblioteket använder sig i dag av DBF:s produktionsresurser vid framställ­ningen av punktskriftsböcker och talböcker. Ekonomi- och personaladmini­stration m. m. för biblioteket sköts av DBF. Då dessa funktioner vid en förändring av huvudmannaskapet för biblioteket kan behöva läggas inom den nya biblioteksorganisalionen bör arbetsgruppen kartlägga inom vilka områden en direkt samverkan sker mellan biblioteksverksamheten och andra delar i DBF:s verksamhet, t. ex. i form av köp av tjänster. Gruppen bör därvid söka ange omfattningen av och kosinaderna för dessa tjänster. En förändring av huvudmannaskapet för biblioteket medför all personalens anställnings­förhållanden påverkas. Arbetsgruppen bör därför undersöka vilka konse­kvenser olika huvudmannaskapsformer kan leda lill.

Handikapputredningens förslag rörande omfattningen av bibliotekets framlida förvärv av punklskriftsböcker och talböcker innebär en kraftig ökning i förhållande till nuläget. En förutsättning för en höjning av nyförvärvsnivån vid biblioteket är att produktionsresurser finns tillgäng­liga.

Denna fråga har inte närmare behandlats av handikapputredningen. Arbetsgruppen bör därför undersöka om DBF:s punktskrifts- och talboks-produktion har möjligheteratt framställa ell siörre antal böckeråt biblioteket än vad som f n. sker. Gruppen bör också undersöka vilka andra produk-

 

Delll U: 13   Skr 1976/77:103                                    140

tionsresurser som skulle kunna användas. Vidare bör gruppen allmänt belysa för- och nackdelarna med all ett fristående specialbibliotek har egna produktionsresurser.

DBF:s bibliotek lämnar folkbiblioteken ute i landet service genom enstaka lån och depositioner. Biblioteket ger också en omfattande service till synskadade utanför Slockholm genom direktlån. Stockholms stadsbibliotek har inte något eget talboksbestånd. Låntagare i Slockholm vänder sig direkt lill DBF:s bibliotek eller erhåller böckerna från biblioteket genom Stockholms kommuns sociala biblioteksverksamhet. För talboksutlåningen vid vårdin­stitutioner inom Stockholm används depositioner från DBF:s bibliotek. Med hänvisning lill dessa förhållanden har från DBF:s sida hävdals alt det inom Stockholmsområdet förekommer ett överutnyttjande av biblioteket jämfört med övriga kommuner i landet. Arbetsgruppen bör mot denna bakgrund undersöka hur DBF:s bibliotek utnyttjas av bibliotek i olika delar i landet saml vidare söka klariägga i vilken utsträckning det förekommer ell s. k. överutnyttjande inom Stockholms kommun. Gruppen bör därvid även söka beräkna hur pass stor del av biblioteksverksamhetens kostnader som kan sägas avse Stockholms kommun.

Vid Tomlebodaskolan som är den statliga specialskolan för synskadade barn finns i elevbiblioleket ett mindre antal böcker på punkt som icke är läroböcker. Enligt handikapputredningen bör denna del av elevbibliolekels böcker handhas av det föreslagna specialbiblioteket som då skulle fä ansvaret för utlåningen av alla typer av punktskriftsböcker. Arbetsgruppen bör redovisa hur elevbibliotekets nuvarande verksamhet fungerar samt överväga om den av utredningen föreslagna samordningen är lämplig. Gruppen bör vidare pröva vilka organisatoriska kostnadsmässiga konsekvenser en samordning skulle få för specialbiblioteket resp. specialskolan.

3 Tidsplan m. m.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Gruppen bör redovisa sina överväganden till regeringen senast den 1 februari 1977. Om gruppen i sitt arbete finner all skäl talar för en viss lösning av huvudmannaskapet bör den redovisa vilka ytterligare frågor som behöver lösas innan en förändring kan ske samt ange när en ny organisation beräknas kunna träda i kraft.

Resultatet av arbetsgruppens genomgång av den nuvarande biblioteks­verksamhetens organisation och finansiering har belydelse för ställningsta­gandena till omfattningen av de statliga insatserna till verksamheten under budgetåret 1977/78 oberoende av vilken huvudmannaskapsform som då kommer att gälla. Arbetsgruppen bör därför på lämpligt sätt, och så snart detta låter sig göras, lämna underiag för regeringens bedömningar i denna fråga.

 

141            Kommittéer: Utbildningsdepartementet   Delll U:14

14. Tilläggsdirektiv till studiestödsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-28.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Wikström anför.

Genom beslul den 25 september 1975 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för utbildningsdepartementet atl tillkalla tio sakkunniga för atl utreda det sludiesociala stödet.

De sakkunniga, som tagit sig namnet studiestödsutredningen, skulle bl. a. särskilt uppmärksamma prövningen mot egen och makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet. I direktiven hänvisas till kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna (SVUX) som i siu betänkande (SOU 1974:62) förde fram förslag om förenklingar av studiemedelssystemet bl. a. med hänsyn till den s. k. makeprövningen. De sakkunniga bör, som framhålls i direktiven, "överväga atl vid studiemedelsutbeialningen på sikt gradvis avveckla sambandet mellan makars ekonomi på samma sätt som sker inom skattelagstiflningen."

De sakkunniga skall bedriva arbetet så atl de senast under andra halvåret 1977 kan lägga fram alternativa principförslag om studiestödets utform­ning.

Jag bedömer det emellertid som angeläget att frågan om studiemedlens makeprövning tas upp innan utredningen är klar med sina principförslag för hela del sludiesociala slödel.

Jag uppdrar därför åt de sakkunniga alt skyndsamt inkomma med kostnadsberäkningar över en avveckling av prövningen mot makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet. Kostnadsberäkningarna bör gälla säväl kostnaderna för tilldelningen av studiemedel som kosinaderna i samband med återbetalningen. De sakkunniga bör också överväga en teknisk lösning för all inom del nuvarande studiemedelssystemets ram avskaffa makeprövningen.

På grund av del anförda hemställer jag atl regeringen bemyndigar mig att uppdra åt studiestödsutredningen att i samband med sina överväganden skyndsamt behandla frågan om avvecklingen av prövningen mot makes inkomst och förmögenhet i studiemedelssystemet.

15. Svenskt medlemsorgan för IIASA

Statsrådet Mogård anför.

Regeringen beslöt den 13 maj 1976 att ansöka om medlemskap i Internationella Institutet för Tillämpad Systemanalys (International Institute for Applied Syslems Analysis, IIASA). Institutets styrelse biföll samma dag ansökningen om medlemskap. Detta gäller fr. o. m. den 1 juli 1976.

För det svenska medlemskapet bör ell särskilt organ under forsknings­rådsnämnden svara. I avvaktan på att denna nämnd upprättas, vilket enligt planerna avses ske den 1 mars 1977, bör en kommitté tillkallas för att medlemskapets rättigheter och skyldigheter skall beaktas under innevarande budgetår. Utöver vad som följer av medlemskapet bör kommittén utarbeta förslag till en permanent organisation för det svenska medlemskapet. I delta arbete bör kommittén samråda med organisationskommittén (U 1976:07) för forskningsråden och berörda myndigheter inom forskningsrådsorganisatio­nen.

 

Delll U:I6   Skr 1976/77:103                                      142

16. Tilläggsdirektiv till utredningen (U 1976:06) om stöd till de fria trossamfundens teologiska seminarier m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-12-02. Departementschefen, statsrådel Wikström, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Zachrisson, en kommitté med uppdrag att utreda frågan om stöd till de fria samfundens leologiska seminarier. Föredraganden ansåg del naluriigt, mot bakgrund av det vidgade högskolebegrepp som kommer att gälla från den 1 juli 1977, all frågan om statligt stöd lill de fria samfundens leologiska utbildning kopplades till frågan om förutsällningarna för en samordning av denna utbildning med den leologiska utbildningen inom högskolan. Enligl sina direktiv skall kommittén bl. a. kartlägga den utbildning som bedrivs vid seminarierna och analysera dess innehåll i förhållande lill den religionsvetenskapliga utbild­ningen inom högskolans ram.

Eventuella statliga bidrag skall enligl direktiven i princip kunna avse endast sådan konfessionslös utbildning inom seminarierna som på något sätt kompletterar utbudet av utbildning inom högskolan. Någon dubblering skulle alltså inte få framkallas bidragsvägen.

Kommittén har i en skrivelse lill regeringen framhållit bl. a. all om allernaliv som innebär statligt stöd i eventuellt annan form än som har angetts i direktiven skall kunna diskuteras, måste den fä nya och vidgade direktiv för del fortsatta arbetet.

Enligt min mening har de teologiska seminarierna en avgörande betydelse när del gäller atl - utöver all förmedla allmänna teologiska kunskaper - inom respektive samfund föra vidare och utveckla de idéer som samfunden själva ser som väsentliga och som ger de olika samfunden deras särart. Syftet med utbildningen är emellertid inie enbart atl tillgodose en inlem samfunds- och församlingstjänst. Utöver de leologiska och praktisk-teologiska ämnena ingår i den också ämnen som förbereder för insatser på ett vidare fält bl. a. inom barn- och ungdomsarbete, u-landshjälp m. m., vilket kommer elt stort antal människor till del. Genom sin verksamhet spelar seminarierna en betydelsefull roll för samfunden som folkrörelser. Med hänsyn till vad jag här har anfört anser jag all del är angelägel all frågan om del allmännas stöd lill seminarierna får en allsidig belysning. Kommittén bör därför också utreda möjligheterna atl ge stöd lill seminarierna även för sådan utbildning som kompletterar annan utbildning. Därvid bör särskilt beaktas seminariernas betydelse för trossamfunden som folkrörelser med uppgifter också utöver atl förmedla allmänna teologiska kunskaper. 1 detta sammanhang bör kommittén också överväga de lämpliga formerna för stöd till sådan utbild­ning.

Jag har vid mina överväganden samrått med statsrädet Antonsson.

Jag hemställer att regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.

 

143                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:2

Jordbruksdepartementet

1. Registrering av fritidsbåtar

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-18. Departementschefen, stalsrådel Lundkvist, anför.

Frilidsbålutredningen har i betänkandet (SOU 1974:95) Bålliv - Samhället och fritidsbålarna föreslagit bl. a. obligatorisk registrering av alla motordrivna bålar och segelbålar inom svenskt sjöterritorium om dess ägare har hemvist i Sverige eller bålen har hemmahamn i riket. Utredningen har samtidigt förklarat all en rad frågor som hänger samman med den närmare utform­ningen av ell sådant register behöver utredas ytteriigare genom en särskild arbetsgrupp.

Betänkandet har remissbehandlats. I remissyttrandena har bl, a. föreslagits att registreringsplikten begränsas till att omfatta båtar över viss storlek eller med en viss minsta motorstyrka. Även frågan om registreringens organisa­toriska uppbyggnad föreslås bli ytterligare prövad.

Jag delar den uppfattning som utredningen och vissa remissinstanser har redovisat all regisireringsfrågan bör prövas ytterligare. En särskild sakkunnig bör tillkallas för della ändamål.

Mot bakgrund av bl. a. de synpunkter som har framkommit i vissa remissyttranden börden sakkunnige pröva omfattningen av en registrerings-plikt. Den sakkunnige bör därvid överväga de andra möjligheter som kan finnas aU fl information om de fritidsbålar som enligl den sakkunniges bedömande inte bör omfattas av en registreringsplikl. Alternativa förslag i fråga om omfattningen av en registreringsplikl bör redovisas liksom kostna­derna för olika alternativ. I likhet med vad som gäller för bilregistret skall kostnaderna för eU registers uppläggning och drift täckas av avgifter.

Den sakkunnige bör mot bakgrund av redovisade allernaliv även utarbeta förslag lill ett båtregisters organisatoriska uppbyggnad saml de övriga förslag som kan erfordras föratt en obligatorisk registrering skall kunna genomföras. Den sakkunnige bör härvid bl. a. överväga möjligheterna att knyta registret lill myndighet med erfarenhet av registerhållning.

Den sakkunniges arbete bör kunna avslutas under hösten 1976.

2. Den regionala laboratorieverksamheten

Beslul vid regeringssammanträde 1975-12-29. Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Den regionala laboratorieverksamheten för livsmedelskontroll, veterinär­medicinsk diagnostik och miljökontroll är i dag uppdelad på ett stort antal olika organ.

För regional  offentlig livsmedelskontroll  finns  drygt  50 laboratorier

 

Del II Jo:2   Skr 1976/77:103                                    144

inräknat kommunala och lill konirollslakterier kopplade laboratorier. Anlalel fördelas på tio laboratorier tillhörande AB Svensk laboralorieljänsl, 20 hälsovårdsnämndslaboralorier, 19 laboratorier vid konirollslakterier, fyra kemiska stationer (inräknat statens lanlbrukskemiska laboratoriums filial i Röbäcksdalen) saml Svenska konlrollanslallen för mejeriprodukter och ägg i Malmö med filial i Göteborg. En del av dessa laboratorier utför även veterinärmedicinska diagnostiska undersökningar, lanlbrukskemiska analy­ser och undersökningar i samband med miljökontroll.

Den som vill utföra offentlig livsmedelsundersökning måste ha auktori­sation av livsmedelsverket. En förutsättning för auktorisation är bl. a. all ändamålsenliga lokaler och utbildad personal finns. Förteckning över anvisningslaboratorier och godkända livsmedelslaboratorier finns intagen i livsmedelsverkets kungörelse 1973:8. Verket har även hand om tillsynen över dessa laboratorier.

I kungörelsen (1953:506) för hushållningssällskapens laboratorier före­skrevs atl dåvarande veterinärslyrelsen utövade den högsta tillsynen över denna laboratorieverksamhet och utfärdade de föreskrifter som erfordrades. Kungörelsen upphävdes genom den nya livsmedelskungörelsen (1971:807) fr. o. m. den I januari 1972. Efter denna tidpunkt finns inga föreskrifter om vilken myndighet som utövar tillsyn över de veterinärmedicinska laborato­rierna.

Lantbruksstyrelsen har hos regeringen hemställt atl styrelsen skall bli behörig alt godkänna laboratorier för veterinärmedicinsk diagnostisk labora­torieverksamhet.

Officiella vallenundersökningar enligt hälsovårdsstadgans bestämmelser flr utföras endast av den som av socialstyrelsen har meddelats personlig behörighet. Sådan behörighet kan inte överföras till något laboratorium. Styrelsen har utrett vissa frågor rörande organisationen av den offentliga vattenkontrollen och till socialdepartementet gett in förslag i frågan.

När det gäller vallen som används inom livsmedelshanteringen har veterinärslyrelsen utfärdat kungörelser om kontroll av vatten i kontrollslak­teri m. m., om vissa fordringar rörande vatten vid fiäderfäslakteri saml om kontroll av vallen vid mejeri.

Tillsynsmyndigheter när del gäller miljöskydd är statens naturvårdsverk och länsstyrelserna. Naturvårdsverket har i första hand samordnande uppgifter medan länsstyrelserna svarar förden fortlöpande direkta tillsynen. I samband med prövning enligl miljöskyddslagen av t. ex. utsläpp av avlopps­vatten eller från olika industriella anläggningar föreskrivs bl. a. all kontroll­program för verksamheten skall upprättas. Den kontroll som föreskrivs i dessa program kräver ofta omfattande provtagning som vederbörande kommun eller företag själv har att svara för. I vissa fall har industriföretag och kommuner egna laboratorieresurser, men i betydande utsträckning anlitas utomstående laboratorier. Naturvårdsverkets undersökningslaboratorium medverkar i tillsynsverksamheten bl. a. genom att utarbeta enhetliga metoder för laboratoriernas arbete.

Enligt min mening är del angelägel att de åtgärder som samhället vidtar för atl trygga en god livsmedelshygien och miljö kan följas upp av en effektiv kontroll. Denna måste till stor del bedrivas med hjälp av regionala laboratorier. Verksamheten vid dessa laboratorier är i dag splittrad och svåröverskådlig. Nuvarande förhållanden begränsar möjligheterna atl bedriva en tillfredsställande kontroll från del allmännas sida.

Jag föreslår därför all en sakkunnig tillkallas för att se över den regionala

 

145               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:3

laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk dia­gnostik, miljövård och närbelägna områden. Den nuvarande laboraiorieor-ganisationen bör karlläggas. Den sakkunnige bör undersöka vilka krav som bör ställas på laboratorier för olika ändamål. Därvid bör bl, a. frågan om auktorisation övervägas. Vidare bör prövas vilka organ som bör åläggas tillsynen över laboratorierna.

Del är angelägel all berörda myndigheters anvisnings- och melodarbele vad gäller laboratorieverksamheten pågår parallellt med utredningen. Den sakkunnige bör därför nära samarbeta med i första hand lantbruksslyrelsen, livsmedelsverket, naturvårdsverket och socialstyrelsen. Utredningsupp­draget kan också beröra det arbete som sker inom utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

3. Hälso- och miljöeffekter av energiutnyttjande

Beslul vid regeringssammanträde 1976-02-05.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Lundkvist, anför.

Riksdagen fattade under våren 1975 en rad beslul om den framlida energipolitiken (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202). Besluten syftar bl. a. lill alt dämpa ökningen av energiförbrukningen. Möjligheterna all fr. o. m. början av 1990-talel hålla konsumtionen på en oförändrad nivå skall vidare prövas. För alt dessa mål skall kunna nås har bl. a. en kraftig satsning på sparåtgärder och ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete påbörjats. Riksdagens beslul innebär också alt åtgärder skall vidtas för all säkerställa oljeförsörjningen och all en försiktig utbyggnad av kärnkraft och vallenkraft skall ske för all trygga elkraftsförsörjningen i första hand under den närmaste tioårsperioden. Förslag rörande energihushållningen för senare delen av 1980-lalel avses läggas fram för riksdagen år 1978.

Ulnylljandel av energi ger upphov lill skilda hälso- och miljöeffekter. Della gäller vid utvinning av energirävaror, vid omvandling och transport av energi i olika former samt vid konsumtion av energi. Sveriges ökade energibehov väntas, åtminstone under den närmaste tioårsperioden, i första hand komma all tillgodoses genom användning av olja, kärnkraft, vallen­kraft och kol. Användningen av dessa energikällor kan på olika sätt påverka hälsa eller miljö.

Frågor rörande hälso- och miljöeffekter av skilda slag av energiproduktion har behandlats eller behandlas av olika utredningar eller myndigheter. Närföriäggningsutredningen har i sitt slutbetänkande (SOU 1974:56) Närför­läggning av kärnkraftverk redovisat visst underiag vad gäller effekter av radioaktiva utsläpp. Ytteriigare material när del gäller kärnkraften finns i den s. k. AKA-uiredningens (I 1972:08) lägesrapport (Ds 1 1974:6) Kärnkraftens högakliva avfall. Vidare har statens kärnkraflinspeklion fått i uppdrag all utreda kärnkraftens säkerhetsfrågor. Frågor rörande åtgärder för alt motverka de negativa effekterna av svavelulsläpp behandlas av särskilda sakkunniga (Jo 1975:03) som jag tillkallade år 1975. Miljöeffekter vid utbyggnad av vattenkraften har behandlats av utredningen (C 1972:02) rörande vattenkraft­utbyggnader i södra Norriand och norra Svealand i betänkandet (SOU 1974:22) Vattenkraft och miljö. Motsvarande arbete utförs av utredningen

10 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 103

 

Delll Jo:3   Skr 1976/77:103                                      146

(B 1974:01) rörande vattenkraftutbyggnader i norra Norriand, som i oktober 1974 har avgelt lägesrapporten (Ds B 1974:4) Vattenkraft och miljö 2.

Även internationellt bedrivs ell omfattande arbete för all belysa olika hälso- och miljöeffekter av energiproduktion. Inom miljökommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) behandlas frågor om utsläpp, transport och effekler av luftföroreningar, framför allt svavel, över Väst-Europa liksom frågor om kylvattenutsläpp från kraftverk. En särskild expertgrupp har tillsatts för atl studera energiproduktionens och energikonsumtionens effekler på miljön. Vidare bedriver OECD:s kärnener­giorgan (NEA) en omfattande verksamhet vad gäller omgivningspåverkan av kärnkraftanläggningar. På detta område verkar även internationella atom-energiorganet (lAEA) liksom FN:s vetenskapliga slrålningskommiilé (UNSCEAR), Risken för globala effekter på klimatet behandlas inom Meteorologiska väridsorganisalionen (WMO) och FN:s miljöprogram (UNEP). Inom UNEP utförs f n. en energisludie i vilken också miljö- och hälsoaspekter skall behandlas. Frågor om utsläpp och spridning av luftföro­reningar över Europa har tagils upp av FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). Olika luftföroreningars hälsoeffekter behandlas av Väridshäl-soorganisationen (WHO).

En bedömning av riskerna för negativa effekler pä människors hälsa och på miljön vid produktion och konsumtion av energi är av central belydelse vid beslul om vår framlida energihushållning. Som jag här har redovisat pågår ett omfattande arbete såväl i vårt land som internationellt för alt på olika sätt belysa sådana risker. Del material som föreligger rörande dessa frågor är emellertid i betydande delar svårtillgängligt och delvis också ofullständigt, särskilt vad gäller fossila bränslen. Del är därför angelägel atl en samman­ställning, komplettering och utvärdering av ifrågavarande material nu kommer till stånd. Av betydelse är därvid att ett samlat underlag för bedömning av här berörda frågor föreligger i god tid före år 1978, då som jag tidigare har nämnt nya energipoliliska överväganden skall göras. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för della ändamål.

Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara att ge en översiktlig och lättillgänglig redovisning av hälso- och miljöeffekterna vid använd­ningen av olika energikällor. Framför allt föreligger ell stort behov av belysning av de långsiktiga hälsoriskerna vid användning av såväl fossila bränslen som kärnkraft. I detta sammanhang bör också arbetarskydds-aspekter beaktas. Olika risker och effekter bör så långt det är möjligt beskrivas på ett jämförbart sätt.

De sakkunnigas redovisning bör i första hand koncentreras på för landet särskilt aktuella energikällor såsom olja, kärnkraft, vattenkraft och kol. Av speciellt intresse med hänsyn till aktuella energipolitiska beslut är de olika energikällor som kan komma i fråga för elproduktion dvs. i första hand olja och kärnkraft. De led i energiomvandlingsprocessen som kan medföra siörre hälso- och miljöproblem inom landet bör behandlas i första hand. De sakkunniga bör utnyttja resultaten av del utredningsarbete som har utförts eller pågår i Sverige och utomlands samt inventera och sammanfalla pågående utredningsarbete på området. Härvid bör de sakkunniga uppmärk­samma behovet av eventuella kompletteringar av pågående forsknings- och utredningsverksamhet.

De sakkunniga bör presentera resultatet av sitt arbete dels i en kortfattad, lättillgänglig översikt, dels i form av underiagsrapporter i den utsträckning sådana anses erforderliga. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juli 1977.

 

147               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:4

4. Översyn av skördeskadeskyddet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-03-04. Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Ell permanent skördeskadeskydd för det svenska jordbruket infördes år 1961 (prop. 1961:94, JoU 1961:22, rskr 1961:227). Syftet med skördeskade­skyddet är all ge de enskilda jordbruksförelagarna ett från olika synpunkter skäligt ekonomiskt skydd mot föriusler på grund av skördeskador. Skyddet är obligatoriskt för alla jordbruksföretag med minst 2 ha åker. Del omfattar alla mera allmänt odlade grödor. Skyddet är ell allriskskydd, dvs. ersättning utgår oavsett orsaken till skadorna. Genom att självrisken är förhållandevis hög har skyddet karaktär av kalaslrofskydd.

För skördeskadeskyddels syften är landet indelat i ca 420 skördeområden. Med hjälp av objektiva skördeuppskaltningar, prisuppgifter och skördesta-lislik fastställs åriigen områdesvis för varje gröda det aktuella skördevärdel, normskördevärdel och skördevarialionen. Skördevarialionen ligger till grund för beräkning av självrisken. Denna varierar mellan olika förelag beroende på odlingsinriklningen men är i genomsnitt för alla gårdar i landet 15,5 96 av normskördevärdel. De för skördeområdena fastställda värdena per hektar tillämpas på de enskilda jordbruksföretagens arealuppgifter för olika grödor. För varje företag beräknas sedan ett aktuellt skördevärde, ett normskörde-värde och en självrisk. Ersättning utgår till företaget om del aktuella skördevärdel understiger normskördevärdel med ell belopp som är siörre än självrisken.

Skyddet bekostas av staten och jordbrukarna. Skördeskadeersällningen bestrids med medel ur skördeskadefonden, till vilken f n. staten åriigen bidrar med 30 milj. kr. och jordbrukarna med 15 milj. kr. Fonden uppgår f n. lill ca 250 milj. kr. Jordbrukarnas del eriäggs kollektivt genom skördeskade-avgifier som läggs på såväl vegelabilie- som animalieprodukiionen. Staten svarar för administrationskostnaderna. Dessa kan för innevarande budgetår beräknas lill ca 10 milj. kr.

Som komplettering lill del permanenta skyddet flnns behovsprövade bidrag. Dessa är avsedda för jordbrukare som har drabbats av mycket allvariiga skördeskador men som på grund av skördeskadeskyddels konstruktion inte har fåll någon ersättning eller har fåll endast obetydlig ersättning. Till förfogande för sådana bidrag står åriigen 2 96 av de utgående allmänna ersättningarna för skördeskador, dock lägst 800 000 kr.

1 arbetet med skördeskadeskyddet deltar flera myndigheter. Huvudmyn-dighei är statens jordbruksnämnd, som bl. a. förvaltar skördeskadefonden, utbetalar ersättningar samt beslutar om behovsprövade bidrag. Lantbruks­nämnderna genomför fältarbetet i de objektiva skördeuppskatiningarna saml handhar vissa granskningsuppgifter. Nämnderna är även remissinstans i olika frågor rörande skyddet. Statistiska centralbyrån svarar för den centrala ledningen av de objektiva skördeuppskattningarna samt fastställer indel­ningen i skördeområden. Centralbyrån utför vidare bl. a. i huvudsak allt beräkningsarbete inom skyddet. Till statistiska centralbyrån är knuten en skördestatislisk nämnd som har lill uppgifl att utreda frågor om skyddets utformning och lämna förslag lill förbättringar av skyddet. Nämnden beslår av experter från berörda myndigheter och Lantbrukarnas riksförbund.

Skördeslalisiiska nämnden har gjorl en allmän översyn av skördeskade­skyddet. Nämnden har i en rapport den 6 maj 1975 lämnat en redogörelse för

 

Del II Jo:4   Skr 1976/77:103                                    148

översynen saml redovisat vissa överväganden och förslag. I rapporten, som har remissbehandlats, konstateras atl skördeskadeskyddet alltsedan del infördes fortlöpande har utvecklats och förbättrats. Skyddels funktion har likväl kritiserats. Enligl nämnden kan kritiken delvis bero på otillräcklig information men torde framför allt bero på all skyddet inte fungerar så effektivt för den enskilde jordbrukaren som denne skulle önska. En analys av skyddets effektivitet som nämnden har ulfört visar all skyddet vid slora lokall utbredda skador tämligen säkert ger ersättning. Den beräknade skadan för de enskilda jordbruksföretagen överensstämmer emellertid i många fall dåligt med den verkliga skadan. Såväl över- som underkompensalion kan förekomma. Vidare framgår all när endast en del av förelagen i ett skördeområde drabbas av slora skador utgår ofta ingen eller obetydlig ersättning.

Skördeslalisiiska nämndens översyn har i huvudsak inriktats på all pröva möjligheterna att la siörre hänsyn till skördeutfallet på de enskilda jordbruks-förelagen. Nämnden har inte föreslagit några ändringar i de allmänna principerna för skördeskadeskyddet. Förslagen omfattar därför främst olika åtgärder för all inom ramen för nuvarande system göra skyddet mera individuellt. Sålunda föreslås bl. a. att vissa typer av skador skall beaktas separat för varje företag samt all elt system med individuella lilläggsulbetal-ningar successivt införs fr. o. m. år 1977. Nämnden framhåller emellertid atl många svåriösla problem finns med ell sådant system och atl administra­tionskostnaderna blir höga. Finansieringen av förslagen har inte behandlats av nämnden. I remissbehandlingen av förslaget har problemen understrukils och en försöksverksamhet förordats. Vissa remissinstanser har haft synpunkter och förslag rörande gällande principer för skyddet. Förslag har också framförts om en allmän översyn av skördeskadeskyddet.

Det nuvarande skördeskadeskyddet bygger på erfarenheter och förhål­landen fram lill senare delen av 1950-talel. Sedan dess har slora förändringar ägt rum inom jordbruket. Som exempel kan nämnas atl anlalel bruknings­enheter har minskat med nästan 50 96 från268 000år 1956 till 136 000 år 1974. Genomgripande förändringar har också skett av produktionstekniken inom växtodlingen. Härdigare sorter, ökad maskinanvändning och förbättrad odlingsleknik har minskal riskerna för allvariiga skördeförluster. Den nya tekniken har emellertid i vissa fall också kommit alt medföra problem inom skördeskadeskyddet. Ett exempel härpå är bevattningen av vissa grödor. F.n. baseras ersältningsberäkningarna på uppgifter från enbart obevattnad areal. Jordbrukare som bevattnar kan under torrår erhålla betydande ersättnings­belopp trots goda skördar. Med nuvarande icke individuella system torde andra liknande problem kunna uppkomma i framtiden till följd av en allt mer differentierad odlingsteknik.

Av vad jag har anfört framgår att nuvarande system för skördeskadeskydd inte visat sig fungera på ell fullt tillfredsställande sätt. De genomgripande förändringarna inom jordbruket har också ändrat de ursprungliga förutsätt­ningarna för skyddet. Frågan hur jordbrukarnas trygghetsproblem skall lösas vid intäktsbortfall till följd av större skördeskador bör därför ses över. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för della ändamål.

Utgångspunkten för de sakkunnigas arbete bör vara att de enskilda jordbruksföretagarna alltjämt skall kunna ha tillgång till ett skäligt ekono­miskt skydd mot förluster till följd av större skördeskador.

I fråga om skyddels utformning bör utredningen förutsättningslöst pröva olika former, exempelvis individuella försäkringar eller skördeskadekonlon.

 

149               Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:4

Utredningen bör härvid också överväga om en tillfredsställande lösning kan nås genom modifikationer av nuvarande system. Skyddet bör inte utformas så all del motverkar en rationellt bedriven växtodling eller så all del påverkar den enskilda jordbrukarens handlande på elt icke önskvärt sätt, t. ex. vid svåra bärgningsförhållanden. I nuvarande system förhindras detta av de områdesvisa beräkningarna. En hög självrisk har samma funktion.

Del nuvarande skördeskadeskyddet har i viss mån karaktären av ell katastrofskydd. Enligl min mening bör denna princip gälla även fortsätt­ningsvis. Ar 1973 kom mer än hälften av jordbrukarnas sammanlagda inkomslerfrånannan verksamhet än jordbruk. 55 000 brukningsenheter eller något mer än 40 96 av samtliga enheter har mindre än 10 ha åker. Intäkterna från växtodlingen på dessa brukningsenheter torde i många fall endast ha mindre belydelse för innehavarnas försörjning. De sakkunniga bör mot bakgrund av kostnads- och nyiiokalkyler överväga vilka jordbruksförelag som skyddet bör omfatta. Samma metod bör också tillämpas vid bedöm­ningen av vilka grödor som bör ingå i skyddet.

Skördeskadeskyddet har sedan tillkomsten utsatts för en omfattande kritik från i första hand enskilda jordbrukare och grupper av jordbrukare. Många förslag har också förts fram om både större och mindre förändringar i skyddet. Under de gångna åren har också på åtskilliga sådana punkter ändringar vidtagits. Jordbrukarnas möjligheter att påverka det nuvarande skyddet är emellertid enligt min mening för små. Del är därför angelägel all jordbru­karna själva så långt möjligt får ta ansvaret för administrationen, finansie­ringen och den närmare utformningen av del framlida skyddet mot skördeskador.

Finansieringen av skördeskadeskyddet blir givetvis beroende av skyddels utformning. Oavsett denna bör emellertid en utgångspunkt för de sakkun­niga vara all näringen med visst beloppsmässigt bestämt stöd från staten skall svara för samtliga kostnader för skyddet, således även för dess administra­tion. Härigenom erhålls en från jordbrukets synpunkt realistisk ambitions­nivå för skyddet. Utredningen bör la upp frågan om att delvis finansiera skyddet med årliga avgifter 'i likhet med vad som normalt gäller för försäkringar.

De sakkunniga bör söka finna former för skyddet som är enkla och billiga alt administrera. Vidare bör eftersträvas atl jordbruket självt skall adminis­trera skyddet. Som exempel på verksamheter vars administration jordbruket självt svarar för kan nämnas avbytarverksamheten. Exempel från annat håll är arbetslöshetsförsäkringen vilken administreras av fackföreningarna genom erkända arbetslöshetskassor.

En överföring av skyddets administration lill jordbruket för konsekvenser för annan jordbruksstatistik inom statistiska centralbyrån. Innehållet och omfattningen hos sådan statistik bestäms nämligen i viss utsträckning av skördeskadeskyddels nuvarande utformning. De sakkunniga behöver inte närmare studera detta samband. Denna fråga får utredas i annat samman­hang.

 

Delll Jo:5   Skr 1976/77:103                                      150

5. Översyn av miljöskyddslagstiftningen

Beslul vid regeringssammanträde 1976-03-18. Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Miljöskyddslagen (1969:387) trädde ikraftdenl juli 1969. Därmed infördes en ny, samlad lagstiftning till skydd mot vattenförorening, luftförorening, buller och andra störningar från fast egendom.

Miljöskyddslagen är med vissa närmare angivna undanlag tillämplig på följande slag av åtgärder på eller användning av mark, byggnad eller anläggning nämligen dels utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas i vattenområde, dels annan markanvändning som kan medföra förorening av vattenområde, om användningen inte utgör byggande i vallen, dels mark­användning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen inte är helt tillfällig. Åtgärd eller användning som omfattas av lagen kallas miljöfariig verksamhet.

Utöver bestämmelserna i miljöskyddslagen kan också annan lagstiftning t. ex. hälsovårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning vara tillämplig på miljöfariig verksamhet.

Enligt miljöskyddslagens lillållighelsregler skall för miljöfariig verksamhet väljas sådan plats all ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet ulan oskälig kostnad. Vidare gäller all den som utövar eller ämnar utöva verksamheten skall vidta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller avhjälpa olägenhet. Koncessionsnämnden för miljöskydd kan på ansökan av den som utövar eller ämnar utöva miljöfariig verksamhet lämna tillstånd till verksamheten efter prövning enligl lagen. I tillsiåndsbeslui skall anges de villkor som skall gälla.

1 miljöskyddskungörelsen (1969:388) som har utfärdats med stöd av miljöskyddslagen anges vissa slag av fabriker och andra inrättningar som inte får anläggas eller på visst sätt ändras ulan tillstånd av koncessionsnämnden och vissa slag av avloppsvallen som inte får släppas ul ulan sådant tillstånd. Statens naturvårdsverk eller länsstyrelse kan dock medge undanlag, s. k. dispens, från denna förprövningsskyldighel. Också i samband med beslul om dispens anges de villkor som skall gälla för verksamheten.

Ett tillsiåndsbeslui enligl miljöskyddslagen ger förelagaren viss trygghet mot ingripande i efterhand. Sålunda kan ett meddelat tillstånd återkallas helt endast för del fall att i beslutet angivet villkor har i väsentlig mån åsidosatts. I regel kan villkor i ell tillsiåndsbeslui inte skärpas förrän tio år har förflutit från det beslutet vann laga kraft.

Ett dispensbeslut utgör däremot inte hinder mot ell ingripande. Talan får inte föras mot sådant beslut.

Miljöskyddslagen innehåller vidare bl. a. bestämmelser om ersättning för olägenhet som orsakas genom miljöfariig verksamhet, tillsyn lill skydd mot sådan verksamhet, om den kan medföra fara för allmänna intressen, samt bestämmelser om ansvar, handräckning och besvär.

Krav på ändringar i miljöskyddslagstifiningen har vid flera tillfällen framförts från skilda håll, bl. a. från riksdagen. Hösten 1974 uttalade sålunda jordbruksutskottet med anledning av en motion all starka skäl förelåg all tillståndsplikt enligt miljöskyddslagen infördes beträffande flygplatser och vägar som kunde medföra miljöstörningar av väsentlig betydelse. Enligl

 

151                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:5

utskottets mening torde del få ankomma på Kungl. Maj:l all närmare bestämma förprövningsskyldighelens omfattning. Riksdagen beslöt ge Kungl. Maj:l lill känna vad ulskoltel anfört (mot. 1974:326, JoU 1974:45, rskr 1974:405).

Även i andra avseenden har framförts önskemål om ändringar i miljö-skyddslagstiftningen bl. a. från myndigheter som har prövnings- eller lill­synsuppgifter enligl miljöskyddslagen eller från andra organ. Sålunda har koncessionsnämnden och flskeristyrelsen föreslagit införande av bestäm­melser lill skydd för allmänna och enskilda fiskeinlressen.

I della sammanhang kan också nämnas atl riksdagen våren 1975 biföll en reservation i jordbruksutskottet i vilken hemställdes atl regeringen snarast skulle tillsätta en utredning för all överväga frågan om bullernormer m. m. närmast avseende bullerstörningar såvitt gäller den yttre miljön inom områden som inte är eller kan länkas bli tillfredsställande täckta genom pågående utredningsarbete och tillsynsverksamhet (mot. 1975:869, JoU 1975:7, rskr 1975:84).

När miljöskyddslagen trädde i kraft den I juli 1969 saknades erfarenheter av en samlad lagstiftning lill skydd för vår yttre livsmiljö mot föroreningar och störningar av olika slag. Under de år som lagen har varil i kraft har samhällets syn på miljöskyddet skärpts. Vidare har som nyss nämnts vissa förslag lill ändringar i miljöskyddslagstifiningen numera förts fram. Jag anser därför all liden nu är inne för en översyn av lagstiftningen. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för ändamålet.

Mot bakgrund av erfarenheterna av miljöskyddslagens tillämpning bör de sakkunniga överväga vilka förändringar av denna lagstiftning som behöver göras för atl ytteriigare förbättra samhällets möjligheter alt ingripa mot och kontrollera miljöfariig verksamhet. De sakkunniga bör därvid överväga i vad mån den skärpning av samhällets syn på miljöskyddsfrågor som ägt rum sedan lagens tillkomst bör föranleda en utvidgning av förprövningsskyldig-heten eller komma till uttryck i tillållighetsreglerna eller i andra bestäm­melser i lagen. De sakkunniga bör vidare bl. a. utreda de problem som har aktualiserats genom nyssnämnda riksdagsbeslut angående tillståndspröv­ning av flygplatser och vägar.

Vid tillämpningen av miljöskyddslagen kan vissa samordningsproblem uppkomma i förhållande lill annan lagstiftning t. ex. hälsovårds-, byggnads-, väg-, luftfarts- och vattenlagstiftningen. De sakkunniga bör närmare under­söka hithörande frågor och föreslå de lagändringar som kan behövas. Som exempel på samordningsfrågor kan nämnas all tippning av fasta ämnen i vattenområde f n. kan bedömas enligl såväl miljöskyddslagen som vatten­lagen. När del gäller frågan om skydd mot förorening av grundvallen finns vissa regler i vallenlagen. Miljöskyddslagen innehåller inga uttryckliga bestämmelser i dessa avseenden. 1 frågor om tillstånd enligl miljöskydds­lagen har emellertid enligl praxis det sökta företagels inverkan på grundval-lenförhållandena beaktats. Andra frågor som de sakkunniga bör behandla i della sammanhang är hälsovårdsnämndens lillsynsuppgifter inom ramen för miljöskyddslagstiftningen.

Efter miljöskyddslagens ikraftträdande har Sverige undertecknat fiera internationella överenskommelser på det yttre miljöskyddels område. De sakkunniga bör gå igenom dessa och undersöka i vad mån de ger anledning lill lagändringar.

Lämpligheten av all i fortsättningen behålla flera olika prövningsformer har ifrågasatts. De sakkunniga bör undersöka om del numera finns skäl all

 

Delll Jo:5   Skr 1976/77:103                                      152

ersätta prövningsformerna koncession och dispens med ell enhetligt lill-siåndsbegrepp. De sakkunniga bör i delta sammanhang beakta behovet av all miljöskyddslagens tillsynsbestämmelser på ell ändamålsenligt sätt samord­nas med reglerna om tillståndsprövning och kompletterar dessa. De organi­satoriska konsekvenserna av eventuella förändringar när del gäller tillstånds­prövningen bör också belysas.

För tillståndsprövningen i miljöskyddsärenden är del nödvändigt för prövningsmyndighelerna atl ha tillgång lill elt tillfredsställande beslutsun­derlag i fråga om bl. a. miljöeffekterna av den aktuella verksamheten saml rörande bästa möjliga metoder atl motverka skadliga effekter av verksam­heten. De sakkunniga bör, bl. a. mot bakgrund av utländska erfarenheter, överväga om det kan finnas skäl atl ålägga den som bedriver eller avser att bedriva miljöfariig verksamhet atl i siörre utsträckning än f n. svara för atl sådant underlag ställs till de beslutande myndigheternas förfogande.

De sakkunniga bör vidare pröva behovet av regler om skyldighet för den som utövar eller utövat miljöfariig verksamhet alt svara för återställande av t. ex. skadade vattenområden.

I anslutning lill den översyn av miljöskyddslagstifiningen som jag nu har berört bör de sakkunniga också pröva behovet av ytteriigare åtgärder för atl komma till rätta med bullerstörningar. Jag vill i delta sammanhang erinra om det utredningsarbete som har genomförts rörande trafikbuller och buller på arbetsplatsen. Hithörande frågor övervägs inom resp. departement. Där­utöver finns emellertid områden för vilka behovet av lagstiftningsåtgärder -däri inbegripet utarbetandet av anvisningar och riktvärden - bör utredas. Mot denna bakgrund bör de sakkunniga lägga fram de förslag - eventuellt om en utvidgning av miljöskyddslagens nuvarande tillämpningsområde - som behövs för att få till stånd en effektiv reglering av detta buller. De sakkunniga bör därvid självfallet beakta det lagstiftningsarbete rörande bullerproblem som pågår i övrigt.

De sakkunniga bör vara oförhindrade atl pröva också andra frågor än dem jag här har berört som har samband med tillämpningen av miljöskyddsla­gen.

De sakkunniga bör samråda med övriga utredningar som behandlar frågor av belydelse i sammanhanget t. ex. vallenlagsutredningen (Ju 1969:58), utredningen (Jo 1971:08) om kosinaderna för miljövården, utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan och decenlraliseringsulred­ningen (Kn 1975:01).

De sakkunniga bör arbeta skyndsamt. Förslag bör redovisas senast den 1 juli 1978.

6. Karantänsverksamheten för djur

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-23.

Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Bestämmelser som reglerar införsel av levande djur till Sverige finns i veterinåra införsel kungörelsen (1958:551). Syftet med bestämmelserna är i första hand atl förhindra all smittsamma djursjukdomar förs in till Sverige. Lantbruksslyrelsen, som är tillsynsmyndighet, kan vid meddelande av tillstånd lill införsel av djur föreskriva de villkor som styrelsen finner

 

153                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:6

nödvändiga. I ell stort antal fall är del därvid nödvändigt all föreskriva all djur skall förvaras i karantän under viss lid. Varje införsel bedöms med hänsyn lill del aktuella sjukdomslägel i ursprungslandet. Styrelsen hålls fortlöpande underrättad om della genom meddelanden dels direkt från olika länder, dels via byrån för smittsamma husdjurssjukdomar i Paris (OlE).

1 korthet innebär tillämpningen av karaniänsbeslämmelserna all hästar som förs in från länder utanför Europa skall förvaras i karantän, medan della i regel inte behövs för hästar från europeiska länder, Idisslare, svin, pälsdjur saml fiärderfä och andra fåglar måste som regel förvaras i karantän, dock inte om de införs från Norge eller Finland. Hundar och katter från rabiesfria länder behöver inte hållas i karantän, medan karanlänsiiden för sådana djur från andra länder är fyra månader.

Permanenta, offentliga karanlänslokaler för djur finns i Göteborg, Helsing­borg, Malmö och Sala, Karantänen i Sala är privatägd medan de övriga har resp. kommun som huvudman. Av olika skäl kan alla slags djur inte las emot av varje karantänsinrällning. Således lar man i Göteborg ogärna emot kor, i Helsingborg inte fåglar och i Malmö inte hundar eller fåglar. Karantänen i Sala är avsedd enbart för hundar. Vid import av större antal burfåglar, nötkreatur, svin, pälsdjur och fiärderfä sker karaniänsförvaring oftast i av importören iordningställda lokaler, som efter besiktning av länsveterinären kunnat godkännas av lantbruksslyrelsen.

Dåvarande chefen för jordbruksdepartementet tillkallade år 1965 efler framställning från veterinärslyrelsen en utredningsman för all se över karanlänsväsendei för djur. Utredningsmannen fann all kommunerna fortfarande borde vara huvudmän för karantänerna. Statligt stöd för verk­samheten föreslogs utgå lill kommun för ny-eller ombyggnad av karantäns­anläggning i form av ränte- och amorieringsfrill lån på 75 96 av anläggnings­kostnaden.

Utredningsförslaget föranledde Kungl. Maj:l all uppdra åt statens förhand­lingsnämnd atl genom förhandlingar med huvudmännen för djurkaraniä-nerna finna en ändamålsenlig lösning av invesleringsproblemen vid ny- eller ombyggnad av karantän. Målet var all karanlänsverksamheien för djur även fortsättningsvis skulle bedrivas under kommunall huvudmannaskap. Fråga om statligt finansiellt stöd fick prövas i de enskilda fallen. Förhandlingarna ledde inte till något resultat och på hemställan av förhandlingsnämnden återkallades uppdraget i november 1969.

Hamnslyrelsen i Helsingborg har hos regeringen hemställt om statsbidrag för alt läcka underskottet i driften av karaniänsanslallen i kommunen. Riksrevisionsverket och lantbruksslyrelsen har yttrat sig över framställ­ningen. Enligl riksrevisionsverkets mening föreligger del behov av att klarlägga de frågor som sammanhänger med ansvar för, samt omfattning, lokalisering och finansiering av karanlänsverksamheien. Lantbruksslyrelsen betraktar karantänssilualionen i landet som allvariig och risken för illegal införsel av hundar som överhängande. Del är därför enligl styrelsen motiverat med ell ökat statligt engagemang för karanlänsanslallerna. Styrelsen tillstyrker i princip framställningen.

Vidare har kommunstyrelserna i Göteborg, Helsingborg och Malmö i gemensam skrivelse framhållit att de tre karantänerna i dessa kommuner går med förlust som för år 1976 sammanlagt beräknas överstiga 400 000 kr. Bl. a. risken för smuggling av djur gör att del inte bedöms möjligt all höja avgifterna lill den nivå som ger full kostnadstäckning. Dessutom framhålls all majoriteten av karantänernas kunder inte hör hemma i den kommun där karantänen ligger och atl karantänsverksamheten måste ses som ell riksin-

 

Delll Jo:6   Skr 1976/77:103                                       154

Iresse, Kommunstyrelserna hemställer därför all staten snarast lar över huvudmannaskapet för karanlänsverksamheien.

Enligl min mening är det angeläget all frågan om karanlänsverksamheien för djur närmare utreds. En särskild utredare bör tillkallas för della ändamål.

1 utredningsarbetet bör frågor om omfattningen, lokaliseringen, huvud­mannaskapet och finansieringen av karantänsverksamheten tas upp. I fråga om finansieringen bör i första hand prövas på vilka sätt - utöver de av enskilda djurägare erlagda karanlänsavgifterna - olika djurägarkollekliv kan Slå för kosinaderna. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

7. Förvaltningen av fjällägenheter m. m. inom renskötselområdet

Beslul vid regeringssammanträde 1976-06-23. Departementschefen, statsrådet Lundkvist, anför.

Faslighelsförhållandena i de inre delarna av Norrland ovanför odlings­gränsen och på renbelesfiällen i Jämtland skiljer sig myckel från vad som gäller inom landet i övrigt. I betydande utsträckning ägs marken av staten. Ett annat särdrag är den särskilda rätt lill renskötsel som enligt rennäringslagen (1971:437) tillkommer de renskölande samerna. Områdena är också i allmänhet myckel glest befolkade.

Vid förvaltningen av de områden som tillhör staten har myndigheterna varit mycket restriktiva när det gällt att övertala mark med äganderätt. När mark har behövts för bosättning, jordbruk eller andra ändamål har upplå­telsen därför i regel skett genom arrende.

F. n. finns ca 250 arrenden inom de nämnda områdena. Flertalet är atl anse som jordbruksarrenden. Vidare finns ca 500 upplåtelser som avser rätt för renskölande same all på området uppföra eller behålla eget bostadshus, i fortsättningen kallade fiällägenheter. Dispositionsrätten till dessa fiällägen-heier grundar sig i regel på avtal med staten, varigenom rätlen ulan vederlag upplåts tills vidare eller på innehavarens livstid.

Eftersom det jordbruk med binäringar som bedrivs ovanför odlingsgränsen i allmänhet ger sina utövare en osäker bärgning, har staten sedan lång tid tillbaka på olika sätt lämnat visst ekonomiskt stöd till lägenhelsinnehavarna genom del under nionde huvudtiteln upptagna anslaget Odlings- och byggnadshjälp ål innehavare av vissa kronolägenheter m. m. Även om de fiesta arrendeupplåtelserna från början gjordes för jordbruksändamål går det i dag knappast alt bedriva ell lönsamt jordbruk på dessa arrendeställen. Många jordbruk har också av denna anledning lagts ned. Del finns emellertid andra skäl som talar för all del åtminstone på en del av arrendeställena bör finnas en fast bosättning också i framtiden. Det kan således både för renskölselns utövare och för jägare, fiskare och andra som färdas inom området vara av belydelse att där finns en viss fast bosättning. Detsamma kan också gälla för turismen, naturvården och fjällräddningen. I de fall fast bosättning är möjlig och nyiljanderäilshavarna är villiga att bo kvar, bör hinder inte resas för fortsatt bosättning. Frågan om förvaltningen av dessa anendeslällen och av fiällägenhelerna bör därför nu närmare utredas. Uppdraget bör anförtros en kommitté.

Många av de nuvarande nyiijanderällshavarna har ansökt om atl mot

 

155                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:8

ersättning få sin nyttjanderätt förvandlad lill äganderätt. Sådana ansökningar har bifallits endast i undanlagsfall. Del bör undersökas om del i vissa fall finns skäl alt tillförsäkra nyiijanderällshavarna en starkare besittningsrätt än hittills. När del gäller sådana arrendeställen och fiällägenheier som har bra vägförbindelser och som har förutsällningar alt bestå på längre sikt, exempelvis som jordbruk, lanthandel eller anläggning för turism., kan del alltså finnas skäl all ge innehavaren en från juridisk synpunkt tillfredsstäl­lande besiilningsrält lill marken.

Andra arrendeställen har genom inträffade förändringar förlorat förutsätt­ningarna för all beslå för framliden med oförändrat syfte. Alt i så fall överföra stället i innehavarnas besinning skulle kunna leda till inte önskvärda förhållanden bl. a. med hänsyn till renskölselns, naturvårdens och friluftsli­vels intressen. Om innehavaren bor på stället endast en mindre del av året synes sålunda en nedläggning eller ett överförande av nylljanderällen till ny innehavare vara en rikligare lösning. I varje fall bör statligt stöd inte utgå i sådana fall. Ibland kan allmänna intressen motivera ell fortsatt bestånd. Naturvårds- och rekreationssynpunkler kan sålunda tala för all arrendestället med byggnader bevaras. I sådana fall bör vederbörande kommun träda in som huvudman för anläggningen. Givelvis bör också de renskölande samernas bostadsbehov beaktas liksom önskvärdheten av en samisk bosättning inom renskötselområdel. Kommittén bör i dessa hänseenden samråda med berörda myndigheter.

Kommittén bör i överensstämmelse med vad jag nu har sagt föreslå riktlinjer för den fortsatta användningen och förvaltningen av staten tillhöriga lägenheter ovanför odlingsgränsen och på renbelesfiällen i Jämt­land.

Såvitt möjligt bör för varje lägenhet eller grupp av lägenheter anges hur de för framliden skall behandlas. Sålunda bör anges vilka som bör tillförsäkras en starkare besittningsrätt än hittills, vilka som bör läggas ned och för vilka som oförändrade villkor bör gälla. I del först nämnda fallet bör såväl användningssätt som dispositionsform övervägas.

Möjligheten till upplåtelse med tomträtt bör övervägas och förslag lämnas lill normer för överiålelsevillkor. För de arrendelägenheter som skall beslå, bör övervägas om statens stöd bör utgå enligl samma grunder som hiuills.

Utredningsarbetet bör kunna redovisas i etapper.

8. Ändrad reglering av Hjälmaren

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-21.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Nuvarande bestämmelser för reglering av Hjälmaren tillkom i samband med den sänkning av sjön som Hjälmarens och Kvismarens sjösänknings­bolag genomförde under åren 1877-1888. Regleringsbesiämmelserna finns närmare angivna dels i arbetsplan för sjösänkningsföretagel fastställd av Kungl. Maj:l år 1877, dels i instruktion från väg- och vallenbyggnadssly-relsen utfärdad år 1888. Vidare har bestämmelser rörande driften av vattenkraftverken i Hjälmare kanal meddelats i dom av Högsta domstolen år 1906. Bestämmelser om driften av vattenkraftverken i Eskilstunaån finns i Kungl. Maj:ls nyssnämnda beslul.

 

Delll Jo:8    Skr 1976/77:103                                     156

Enligl bestämmelserna får vattenytan i Hjälmaren inte stiga högre än vad som motsvarar ■\- 22,22 meter över havet och inte sjunka lägre än lill -I- 21,62 meter. Vattenstånden mäts vid Nolholmen vid Hjälmare kanals inlopp från Hjälmaren. Del har emellertid i praktiken visat sig omöjligt att hålla de fastställda regleringsgränserna. Dämningsgränsen har sålunda överskridils vid flera tillfällen och sänkningsgränsen har underskridils, ibland under långa perioder. Särskilt under de senaste åren har lillrinningen varil låg, vilket har medfört lågt vattenstånd under myckel långa tidsperioder. Under inneva­rande år har vattenståndet alltsedan maj månad legat avsevärt under sänkningsgränsen trots aU lappningen i Eskilstunaån har varil den lägsta tillåtna och alt ingen tappning för kraftändamål har skett i Hjälmare kanal under liden juni till mitten av oktober.

Vid vattenstånd redan över -t- 22,00 meter uppkommer på våren och under sommaren besvär för en del av de marker som torrlades genom sjösänk­ningen och som inte är invallade. Vid myckel höga vattenstånd drabbas siörre markområden och i viss omfattning ävan invallade områden.

Vid låga vattenstånd uppslår svårigheter för färjtrafiken till Vinön och för yrkesfisket. Fiskens reprodukiionslokaler kan skadas. Hjälmaren och dess stränder är en mycket värdefull miljö som utnyttjas för friluftsliv och rekreation. Sjöns betydelse i delta avseende har ökat under senare år. Bålsporlen och fritidsfisket liksom yrkesfisket drabbas emellertid genom att farlederna vid låga vattenstånd blir för grunda och framkomligheten begränsad. Landskapsbilden förfulas. Inte minst i Hemfiärden intill Örebro är förändringarna påtagliga.

Vissa frågor rörande regleringen av Hjälmaren har nyligen varil föremål för utredning. Ar 1972 tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en sakkunnig med uppdrag att lägga fram förslag om omorganisation av administrationen av Hjälmarens reglering. Ar 1974 redovisade den sakkun­niga sina överväganden i betänkandet (Ds Jo 1974:3) Utredning om administrationen av Hjälmarens reglering. Han fann all det bl. a. från vattenräiislig synpunkt skulle vara mindre lämpligt all då bilda en ny organisation för ändamålet. Statsmakternas ställningstagande lill de förslag vallenlagsutredningen hade lagt fram eller kunde komma all lägga fram borde avvaktas. Den sakkunnige föreslog i stället bl. a. all de fem kommun­erna kring sjön och kraftverksföretagen i Eskilstunaån tills vidare skulle ekonomiskt stödja den för regleringen ansvariga organisationen, dvs. Hjäl­marens och Kvismarens sjösänkningsbolag. De nämnda intressenterna beslöt år 1974 alt tills vidare bidraga med sammanlagt 85 96 av sjösänknings­bolagets driftsuigifter,

1 skrivelse den 3 juni 1976 har länsstyrelserna i Södermanlands, Örebro och Västmanlands län hemställt att regeringen låter utreda förutsätlningarna för en ändring av regleringsbesiämmelserna för Hjälmaren.

Gällande regleringsbeslämmelser tillkom som har nämnts för snarl hundra år sedan. Den ringa valtenståndsamplituden för regleringen har medfört stora problem. Samhällsutvecklingen har vidare inneburit atl en förändrad inlres-sesituation har inträtt vad Hjälmarens reglering beträffar. Berörda kommuner och kraftverksbolag bidrar därför i dag till driftskostnaderna för sjösänknings­bolaget. Enligt min mening bör en särskild utredare tillkallas för alt pröva förutsällningarna för en reglering av Hjälmaren som bättre än den nu gällande tillgodoser de skilda intressen som är förenade med sjöns nyttjande. Utredaren bör bl. a. undersöka vilken lägsta valtenföring som kan tillåtas i Eskilstunaån och i Hjälmare kanal samt vilka åtgärder som krävs för att öka

 

157                Kommittéer: Jordbruksdepartementet   Del II Jo:8

avbördningsförmågan i Eskilstunaån. En höjning av dämningsgränsen skulle öka möjligheterna atl nå bättre förhållanden i sjön. Utredaren bör studera vad en höjning av dämningsgränsen skulle innebära för bl. a. jordbruket och skogsbruket och vilka åtgärder som krävs för all vid en sådan höjning skydda jordbruksmark och skogsmark. Möjligheterna att på ett ändamålsenligt sätt använda magasin i bl, a. Svartån i en vallenhushållningsplan för Hjälmaren bör även undersökas.

Utredningsarbetet bör även omfatta bedömning av framlida behov av vatten inom området kring Hjälmaren för kommuner och industrier saml för kraftproduktion, bevattning m, m. Möjligheterna all göra bättre prognoser med avseende på lillrinningen till sjön bör undersökas i samarbete med Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Utredningen bör vidare samråda med länsstyrelserna och kommunerna kring Hjälmaren och beakta vad som kommer fram vid den planering förelt ändamålsenligt nyttjande av områdena kring sjön för bl. a. naturvårds- och friluftsändamål som bedrivs bl. a, inom ramen för den fysiska riksplaneringen. Regeringen har lagt fram förslag till lag om valtenförbund (prop. 1975/76:215) all träda i kraft den 1 januari 1977. Utredaren bör undersöka om förutsättningar nu finns all åstadkomma en ny organisation för administrationen av Hjälmarens regle­ring. Denna fråga bör behandlas med förtur.

Utredningsarbetet bör bedrivas i sådan takt all förslag kan läggas fram senast under våren 1978.

 

Delll H:l    Skr 1976/77:103                                       158

Handelsdepartementet

1. Tilläggsuppdrag till tobaksreklamutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-12.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Med stöd av bemyndigande den 20 december 1974 tillkallade dåvarande chefen för handelsdepartementet en sakkunnig (tobaksreklamutredningen H 1974:06) att utreda bl. a. frågan om lämpliga former för införande av förbud mot lobaksreklam.

Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1963:33) har i betänkandet (SOU 1974:90-93) Alkoholpolitik föreslagit förbud mot reklam och andra åtgärder för marknadsföring av alkoholdrycker. Förslaget har under remissbehand­lingen avstyrkts eller föranlett erinringar från elt stort antal remissinstanser. Vid remissbehandlingen har också framförts förslag om atl frågan om reklamförbud för alkoholdrycker samordnas med lobaksreklamulredningens arbete.

Som har framhållits vid remissbehandlingen är frågorna avseende alko­holreklam av samma karaktär som motsvarande frågor beträffande tobaks­reklam. Efter samråd med cheferna för social- och finansdepartementen vill jag därför förorda att en samordnad bedömning av dessa frågor kommer lill stånd och all della uppdrag lämnas ål tobaksreklamutredningen.

På grund av det anförda hemställer jag all regeringen utvidgar lobaksre­klamulredningens uppdrag atl även gälla frågan om alkoholreklam.

2. Utredning om insamlingar

Beslul vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

1 vårt land förekommer en relativt omfattande verksamhet för all samla in pengar eller varor för i första hand humanitära, religiösa och politiska ändamål.

Såväl privatpersoner som organisationer kan slå som initiativtagare lill en insamling. Ofta arrangeras insamlingar av stora permanenta organisationer. Det kan gälla regelbundet återkommande insamlingar som har planerats långt i förväg och insamlingar av mer spontan karaktär. Ett stort antal insamlingar är av mindre omfattning och har lokal anknytning.

Insamlingsverksamhet kan bedrivas på fiera olika sätt. En vanligt före­kommande form av penninginsamling är vädjanden lill allmänheten om att sälla in pengar på visst bank- eller postgirokonto. Andra former av penninginsamling är kollekt i kyrkor och bössinsamlingar. Varuinsamlingar sker vanligtvis genom uppsamling av papper, kläder och textilier i bostads­områden. Ofta förekommer insamlingar bland föreningsmedlemmar, varvid de insamlade medlen bidrar till finansieringen av föreningens verksamhet. Ell inte obetydligt antal föreningar torde i siörre eller mindre utsträckning vara ekonomiskt beroende av insamlade medel.

 

159                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Delll H:2

Många av de organisationer som anordnar insamlingar bedriver också en omfattande service- och säljverksamhel. En vanlig form är försäljning av medlemmars alster. Prissättningen är då ofta sådan all försäljningen kan sägas innefatta ett inslag av insamlingsverksamhet. Gränsen mellan insam­lingsverksamhet och affärsverksamhet är i sådana fall oklar.

Någon särskild rättslig reglering av insamlingsverksamheten förekommer inte. Alla medborgare har således möjlighet all starta en insamling för vilket ändamål som helst ulan någon offentlig insyn och kontroll. Det kan här nämnas alt lagen (1970:412) om olillböriig marknadsföring inte är tillämplig på renodlad insamlingsverksamhet. Inte heller den nya marknadsförings­lagen (1975:1418), som skall ersätta lagen om ofillböriig marknadsföring, kan tillämpas på sådan verksamhet.

En viss kontroll av insamlingsverksamheten utövas genom Näringslivets granskningsnämnd för gåvor och underslödsannonser. Syftet med gransk­ningsnämndens kontroll är all tillse all insamlade medel kommer insam-lingsändamålel lill godo med så små avbränningar som möjligt. Nämnden disponerar alla post- och bankgirokonlon på 90 00 00-serien (s. k. kontrollgi-rokontonjoch upplåter rätt att disponera dessa konton till organisationer som är beredda atl bedriva insamlingar i enlighet med nämndens stadgar och anvisningar. I första hand söker man hjälpa konloinnehavare lill rätta med råd och anvisningar. Insamlare, som uppvisar alltför stora avbränningar och en icke godtagbar redovisning eller som använder metoder vilka nämnden anser otillbörliga, kan fråntas rätlen alt använda konlrollgirokonlo.

Konsumentombudsmannen (KO) har i en skrivelse lill justitiedeparte­mentet den 21 februari 1973 anfört atl det är otillfredsställande all insam­lingsverksamhet i allmänhet får bedrivas ulan någon som helst offentlig insyn eller kontroll och att det saknas effektiva möjligheter atl stoppa missbruk i samband med insamlingar. KO menar att del finns goda skäl all anta all kommersiella intressen inte sällan tillskansar sig avsevärda vinster genom all arbela under välgörenhetens täckmantel. Den övervakning och kontroll av insamlingar som är påkallad från allmän synpunkt bör vara en uppgifl för del allmänna. KO föreslår en utredning om omfattningen av och formerna för insamlingsverksamhet med uppgivet välgörande eller allmän­nyttigt syfte.

I en motion vid 1972 års riksdag föreslogs att bestämmelserna för de s. k. 90 00 00-kontona skulle ses över, med syfte alt konloiilldelningen skulle övertas av poststyrelsen. Riksdagen avslog motionärernas förslag (mot. 1972:1329, NU 1972:21). Ar 1974 behandlade riksdagen en motion där förslaget om att överföra kontrollen av offentliga insamlingar från Närings­livels granskningsnämnd lill ett offentligt organ åter väcktes. Näringsut­skoltet förutsatte all de frågor som KO hade tagit upp i sin skrivelse blev föremål för fortsatta överväganden inom Kungl. Maj:ls kansli. I samband därmed skulle också frågan om hur konlrollgirosystemel bör vara organiserat naturligen aktualiseras. Riksdagen anslöt sig lill utskottets mening (mot. 1974:861, NU 1974:43, rskr 1974:311). Ar 1975 avslog riksdagen en motion om atl vissa rättssubjekt - däribland stiftelser och organisationer med välgörande syfte - inte skulle kunna bli föremål för ingripande enligl lagen om Olillböriig marknadsföring (mot. 1975:625, NU 1975/76:14, rskr 1975/ 76:108).

Med hänsyn lill de oklara och ofullständiga uppgifter som föreligger belräffande insamlingsverksamhet och de krav på offentlig insyn och kontroll som i olika sammanhang har framkommit under senare år förordar jag att en

 

Delll H:2   Skr 1976/77:103                                        160

sakkunnig nu tillkallas för all göra en översyn av insamlingsverksamhe­ten.

Uppdraget bör begränsas lill de insamlingar som vänder sig lill allmänhe­ten. Utredningsuppdraget bör således inte omfatta exempelvis den insam­lingsverksamhet som bedrivs internt inom föreningar och organisationer av olika slag. Den sakkunniges översyn bör avse såväl penninginsamling som annan typ av insamling. Enligl min mening är del angeläget all en samlad genomgång av den insamlingsverksamhet som vänder sig lill allmänheten nu kommer lill stånd. Jag anser därför aU även insamlingar av kläder, textilier och andra liknande varuinsamlingar bör ingå i den sakkunniges översyn. Med hänsyn lill all riksdagen har faltal beslul om aU kommunerna skall bära ansvaret för insamlandet av tidningar från hushållen (rskr 1975:161) bör dock pappersinsamling i princip undantas från den sakkunniges arbete. Kollekt som upptas inom svenska kyrkan är föremål för särskild reglering genom kungörelsen (1953:739) angående kollekler och bör därför också i princip undanias från utredningsuppdraget.

Det är angeläget all den sakkunnige gör en allmän och översiktlig kartläggning av insamlingsverksamhetens omfattning, struktur och utveck­ling. Den sakkunnige bör därvid belysa vilka typer av organisationer som regelbundet anordnar insamlingar. En viktig uppgift blir atl i stora drag klariägga den ekonomiska betydelse som insamlingarna har för dessa organisationer.

En annan viktig fråga inom ramen för utredningsuppdraget är förhållandet mellan å ena sidan de totala kostnader som uppslår i samband med en insamling och å andra sidan de insamlade medlen. Av intresse i detta sammanhang är bl. a. om insamlingar i allmänhet ger det ekonomiska utfall som anordnaren urspmngligen har förväntat sig.

Genom utredningen bör också klariäggas vilka metoder som vanligen används i samband med insamlingsverksamhet. Om den sakkunnige finner att fristående förelag med kommersiella intressen i någon nämnvärd utsträckning medverkar vid insamlingar är del av vikt all omfattningen och karaktären av en sådan medverkan karlläggs.

Med denna kartläggning av insamlingsverksamheten som utgångspunkt bör den sakkunnige överväga behovet av samhälleliga åtgärder på detta område. Vägledande vid dessa överväganden bör vara att allmänheten har ett berättigat intresse av all insamlingar sker under ordnade förhållanden och all de insamlade medlen används för uppgivet ändamål. Även allmänhetens intresse av all verksamheten bedrivs i korrekta former måste beaktas. Jag vill erinra om all riksdagens näringsutskolt har framhållit atl i insamlingsverk­samheten bör tillämpas en standard av principiellt sett samma kvalitet som numera krävs i fråga om marknadsföring (NU 1972:21 och 1975/76:14).

Skulle den sakkunnige komma fram till att en offentlig insyn i och kontroll av insamlingsverksamheten bör komma till stånd, är del angelägel all de principer som bör gälla för en sådan insyn och kontroll anges. Jag vill understryka atl möjligheten atl anordna insamlingar för olika ändamål skall ses som en allmän rättighet som inte bör begränsas. Ett krav på tillstånd för atl anordna insamlingar bör därför inte införas. Däremot kan man tänka sig alt införa någon form av auktorisation eller godkännande av insamlare, vilket kunde vara lill allmänhetens vägledning när del gäller all bedöma om man vill medverka vid en insamling. Indirekt skulle ett sådant system kunna leda lill all eventuella oegentligheter i samband med insamlingar försvinner.

Den sakkunnige bör pröva lämpligheten av alt en offentlig kontroll

 

161                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Delll H:3

begränsas exempelvis till sådana insamlingar som anordnas för vissa ändamål och som är av viss omfattning.

Med hänsyn till de likheter som föreligger mellan insamlingsverksamhet och lotteri verksamhet bör den sakkunnige under arbetets gång samråda med 1972 års lotteriutredning (H 1972:03). Samråd bör också ske med utredningen (H 1974:04) rörande översyn av skrothandelsförordningen.

3. Tilläggsdirektiv till organisationskommittén för konsument­verket

Beslul vid regeringssammanträde 1976-03-04.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Riksdagen har tidigare vid innevarande riksmöte beslutat att konsument­ombudsmannen (KO) och konsumentverket skall föras samman till en myndighet, som skall kallas konsumentverket. Chefen för verket skall ocksä vara konsumenlombudsman (prop. 1975/76:34, NU 1975/76:14, rskr 1975/ 76:108). Särskilda sakkunniga har tillkallats all ingå i en organisationskom­mitté (H 1975:07) med uppdrag atl utarbeta förslag rörande den närmare organisationen av konsumentverket m. m. från och med den 1 juli 1976. De sakkunniga har antagit namnet organisationskommittén för konsument­verket.

Kommittén har i betänkandet (Ds H 1976:2) Organisation av nya konsu­mentverket lämnat förslag till organisation av och resurser för den nya myndigheten. Regeringen har tidigare denna dag på min föredragning beslutat om en proposition till riksdagen på grundval av kommitténs förslag i dessa delar. I propositionen uttalas all visst administrativt arbete för det nya verkel är av sådan art alt del bör påbörjas redan innan riksdagen har meddelat sitt beslul med anledning av propositionen. Jag återkommer nu lill denna fråga.

Verksamhetsplaneringen för budgetåret 1976/77 och anslagsframställ­ningen för budgetåret 1977/78 bör förberedas tidigt. Det bör ankomma på organisationskommittén för konsumentverket atl svara för dessa förberedel­ser.

Del är angeläget all allmänheten och andra berörda parter informeras om det nya konsumentverket och dess verksamhet. Organisationskommittén bör svara för all sådan information lämnas. Samråd bör härvid ske med nämnden för samhällsinformation. Jag förordar också att kommittén får ansvar för atl berörd personal på lämpligt sätt förbereds för den nya verksamheten.

I den tidigare i dag beslutade propositionen uttalas alt statens avtalsverk avses få det förhandlingsuppdrag rörande avtalsbara anställnings- och arbetsvillkor hos det nya verket som behövs. Organisationskommittén bör bemyndigas att, sedan avtal har träffats mellan avtalsverket och berörda huvudorganisationer och regeringen har fastställt personalförteckning för det nya konsumentverket, tillsätta tjänster hos verkel i högst lönegrad F 21/22 fr. o. m. den 1 juli 1976.

Utöver de uppgifter som jag nu har angett kan det under arbetets gång visa sig nödvändigt all vidta andra åtgärder. Kommittén bör därför bemyndigas att vidta de förberedande åtgärder i övrigt, som föranleds av omorganisatio­nen.

11 Riksdagen 1976/77.  I saml. Nr 103

 

Delll H:3   Skr 1976/77:103                                        162

Kommitténs arbete bör upphöra med utgången av juni 1976. Tillsäiinings-eller andra ärenden som då inte har slutbehandlats bör överiämnas lill del nya konsumentverket för vidare handläggning.

4. Översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister m. m.

Beslul vid regeringssammanträde 1976-03-25.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Konsumentpolitikens uppgift är alt stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. I detta syfte har regeringen under senare år bl. a. tagit initiativ till näringsrättslig och civilrältslig lagstiftning.

Den näringsrättsliga lagstiftningen syftar till att stärka hela konsument-kollektivets ställning. Bland lagarna på området märks främst lagen (1971:112) om förbud mot oskäliga avtalsvillkor och den nya marknadsfö­ringslagen (1975:1418).

Den civilrättsliga lagstiftningen är direkt inriktad på att stärka enskilda konsumenters ställning i förhållande till näringsidkare och ger anvisningar om hur tvister skall lösas. Hit hör lagen (1971:238)om hemförsäljning m. m., konsumentköplagen (1973:877) om den nya s. k. generalklausul som rege­ringen föreslagit (prop. 1975/76:81). Inom justitiedepartementet bereds frågan om lagstiftning om konsumentkrediter på grundval av kredilköpkom-mitténs betänkande (SOU 1975:63). Flera andra utredningar arbetar med civilrättsliga frågor som rör konsumenterna. Köplagsutredningen (Ju 1963:51) är sysselsatt med en översyn av den allmänna köplagen. Konsu­menttjänstutredningen (Ju 1972:07) kommer snart med ett förslag till konsumentskyddslagsliftning på serviceområdet. Hemförsäljningskommit­tén (Ju 1973:10) ser över hemförsäljningslagen och undersöker dessutom möjligheterna att införa tvingande bestämmelser om öppet köp. Försäkrings­rättskommittén (Ju 1974:09) är inriktad på all stärka enskilda försäkringsta­gares ställning. Småhusköpkommittén (Ju 1975:02) skall bl. a. söka åstad­komma ett förbättrat konsumentskydd vid förvärv av småhus.

Som ett led i konsumentpolitiken har statsmakterna också inrättat olika myndigheter för att ta till vara konsumenternas intressen. Hit hör främst konsumentverket, konsumentombudsmannen och marknadsdomstolen. Statsmakterna beslutade förra året att föra samman konsumentverket och konsumentombudsmannen till en myndighet, och regeringen har nyligen lagt fram en proposition (prop. 1975/76:159) om organisationen av det nya konsumentverket.

Den civilrättsliga lagstiftningens genomslagskrafl är naturiigtvis ytterst beroende av att den enskilde konsumenten på ett snabbt, enkelt och billigt sätt kan klara upp eventuella tvister med sin motpart. Man kan väsentligen slå in på två vägar för atl tillgodose detta intresse. Den ena är alt salsa på ett informellt förfarande utom rätta, t. ex. reklamationsnämnder av olika slag. Den andra är att underiätta för konsumenten att anlita domstol för atl bevaka sin rätt.

Utvecklingen i Sverige har i första hand följt den informella vägen. Ar 1968 inrättades allmänna reklamationsnämnden av statens konsumentråd. Konsumentverket är sedan år 1973 huvudman för nämnden, vars arbete har karaktären av försöksverksamhet. Sammanföringen av konsumentverket

 

163                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:4

och konsumentombudsmannen innebär ingen förändring i detta avse­ende.

Reklamalionsnämndens uppgifl var lill en början all yttra sig över anmärkningar som konsumenter gjorde mot varor och tjänster. Avsikten var atl man främst skulle göra en granskning av varors och tjänsters beskaffen­het. Emellertid kom nämnden efler hand all pröva även frågor av mera juridisk karaktär. Enligt de stadgar som sedan den 1 juli 1974 gäller för verksamheten har nämnden lill uppgifl atl på begäran av konsument pröva tvist mellan konsumenten och näringsidkare rörande vara eller tjänst. Nämndens beslul utformas som rekommendationer lill parterna och kan således inte som domstolsavgöranden verkställas tvångsvis.

Verksamheten inom nämnden bedrivs f n. på tio avdelningar för olika sakområden. Sammanträde med avdelning leds av ordförande med domar-erfarenhet. I övrigt deltar i princip minst fyra ledamöter som företrädare för konsumenter och näringsidkare. Förfarandet inför nämnden är helt skriftligt. Beslut fattas alltså efter föredragning ulan all parterna är närvarande.

Till nämnden är knutet ett kansli som svarar för rådgivning till allmän­heten saml för beredning och föredragning av ärenden. Enligl stadgarna bör kansliet också verka för förtikning mellan partema. Ledamöter och befatt­ningshavare vid kansliet utses av konsumentverket. För nämndens verk­samhet disponerar konsumentverket ett särskilt anslag. Det tas inte ut någon avgift av den som vänder sig lill nämnden.

Antalet ärenden i nämnden har stigit kraftigt under senare år. Under budgetåret 1974/75 noterades drygt 6 300 ärenden som grundade sig på skriftliga anmälningar. Härtill kommer elt stort antal muntliga förfrågningar av olika slag. Många anmälda tvister klarades upp genom kansliets för­sorg.

Nämndens rekommendationer följs av fiertalet näringsidkare. Av en undersökning som har ulförts av konsumentverket för år 1974 framgår att vissa avdelningars rekommendationer följdes lill över 90 96. Inom andra avdelningars verksamhetsområden är dock resultatet sämre.

Parallellt med uppbyggnaden av den centrala reklamalionsnämnden har del skett en verksamhet på regional och lokal nivå. Sålunda har sedan millen av 60-talet lokala konsumenlkommiiléer i vissa orter bistått konsumenterna när det gäller alt få rättelse gentemot näringsidkare. Den verksamheten har nu delvis övertagits av den kommunala konsumentpolitiska verksamheten som är under uppbyggnad. Erfarenheten visar att den kommunala konsu­mentverksamheten på ell aktivt sätt kan bistå konsumenterna, trots atl den i och för sig saknar formella förutsättningar alt lösa konsumenttvister i strid med någon parts önskan. En kommunal vägledare kan dels se lill alt kontakt skapas mellan konsumenter och näringsidkare, dels klara ut vilka regler som gäller i det aktuella fallet och vilken praxis som tillämpas vid den centrala bedömningen av tvister.

I sammanhanget bör också nämnas alt de vid länsstyrelserna stationerade hemkonsulenterna har bistått konsumenterna i frågor av del slag som det här gäller. På begäran av riksdagen (NU 1975/76:31, rskr 1975/76:178) kommer den regionala konsumentpolitiska verksamheten atl ses över.

Vid sidan av de informella vägarna att lösa konsumenilvister har statsmakterna också sökt göra det enklare för enskilda medborgare alt ta till vara sin rätt inför domstol. Jag syftar främst på lagen (1974:8)om rättegången i tvistemål om mindre värden. Tanken bakom den lagen är atl rättegångsför­farandet skall vara enkelt och atl kosinaderna skall hållas nere. Lagen gäller i

 

Delll H:4   Skr 1976/77:103                                       164

tvister där ivisleföremålets värde uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligl lagen (1962:381)om allmän försäkring. OavseU värdet kan dock en tvist handläggas enligt det förenklade förfarandet, om tvisten huvudsakligen rören fråga som har prövats av allmänna reklamationsnämn­den. Förfarandet är utformat så all den enskilde skall kunna föra sin talan utan juridiskt biträde. Domstolarna skall hjälpa allmänheten med råd och upplysningar om olika möjligheter aU få tvister prövade vid domstol eller reklamationsorgan. Om en tvist förs till domstol, skall domstolen bistå och vägleda parterna vid talans utförande samt se lill all tvistefrågorna blir klariagda och målet ordentligt utrett. I konsumenilvister kan domstolen inhämta yttrande från allmänna reklamationsnämnden.

Av de mål som under år 1975 har handlagts enligl del förenklade förfarandet och som har bearbetats statistiskt (totalt 5 408 mål) avsåg 1 297 (24 96) konsumenilvister. I 342 fall hade talan väckts av konsument.

Som framgår av prop. 1973:87 med förslag till lag om rättegång i tvistemål om mindre värden var avsikten all domstolarna och allmänna reklamalions­nämnden skulle fungera som komplement åt varandra. Härvid skulle rena reklamationsfrågor och smärre tvister där fakta var ostridiga i princip handläggas av nämnden, medan domstolarna skulle la hand om tvister där händelseförioppel var oklart och bevisning erfordrades samt om tvister som rörde rent rättsliga frågor av allmän natur. Det var emellertid vid det tillfället inte avsikten all dra upp mera bestämda gränser mellan de olika organens funktion i konsumentpolitiken. Tanken var i ställel au efter en tid göra utvärdering av hur de båda formerna att lösa konsumenilvister fungerat. I det sammanhanget kunde, anförde departementschefen, även göras en översyn av nämndens ställning och verksamhet.

Enligl min mening talar flera skäl för all man nu gör en samlad översyn av reklamationsförfarandet i konsumenttvister. Sålunda har som tidigare nämnts antalet ärenden vid reklamalionsnämnden ökat kraftigt, vilket medfört svårigheter att hålla en tillfredsställande service gentemot konsu­menterna. A andra sidan har lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden hitintills inte fört med sig någon mera markant stegring av anlalel mål där konsumenterna söker sin rätt vid domstol. Vidare har utvecklingen gått i den riktningen all nämnden alltmer kommit all pröva även tvister av rent juridisk natur, exempelvis avtalsrätisliga spörsmål, vilket alltså aktualiserar den tidigare berörda frågan om de olika konfliktlösande organens funk­tion.

En annan anledning atl nu la upp frågan om reklamalionsnämndens ställning och verksamhet är de organisationsförändringar som i övrigt pågår på konsumentområdet. Bl. a. är del angeläget atl mera definitivt pröva hur en nämndverksamhet bör samordnas med den allmänna verksamhet som det nya konsumentverket bedriver.

Slutligen måste man räkna med att tillströmningen av ärenden till reklamalionsnämnden kommer alt öka när den kommunala konsument­verksamheten byggs ut. Tvister som fångas upp av de kommunala organen och som inte kan lösas förlikningsvägen på del lokala planet torde nämligen komma atl i stor utsträckning hänvisas till nämnden. En sådan ökning innebär en ytteriigare belastning pä nämnden med dess nuvarande resur­ser.

Jag vill här framhålla all jag inte finner det tillräckligt med förbättrade möjligheter att lösa konsumenttvister. Man bör i den utsträckning del är möjligt förebygga atl felaktiga varor bjuds ul lill konsumenterna eller atl

 

165                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:4

tjänster utförs på ett bristfälligt sätt. Där brister ändå föreligger skall konsumenterna normall inte tvingas vända sig lill reklamalionsnämnd eller domstol för atl vinna rättelse. Delta är i och för sig redan nu en självklar strävan inom konsumentpolitiken. Sålunda följs reklamalionsnämndens verksamhet regelbundet upp av konsumentverket. Del bör emellertid göras en mera systematisk och uttömmande genomgång av del material som finns inom reklamalionsnämnden i syfte att finna vägar för atl eliminera rekla­mationsorsaker. Åtgärder i detta syfte kan riktas mot såväl företag som produkter. När en konsument trots sådana förebyggande åtgärder kommer i tvist med näringsidkare är det självfallet väsentligt all näringsidkaren känner sitt ansvar och ulan samhällets medverkan ger konsumenterna rättelse i skälig utsträckning. Även i detta hänseende boren systematisk genomgång av reklamalionsnämndens material kunna ge vissa uppslag. Jag avser att senare denna dag begära regeringens bemyndigande atl uppdra åt konsu­mentverket an branschvis gå igenom materialet hos allmänna reklamations­nämnden i enlighet med vad jag nu har anfört.

Även om ökningen av anlalel ärenden hos reklamalionsnämnden kan dämpas, är det mot bakgrund av vad jag tidigare anfört angelägel att nu göra en översyn av reklamationsförfarandet i konsumenilvister. Jag föreslår att särskilda sakkunniga tillkallas för denna uppgift.

De sakkunniga bör lill en början ställa samman och värdera de erfarenheter som numera föreligger rörande olika metoder atl pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare. Arbetet bör därefter inriktas på alt få lill stånd en ändamålsenlig samordning mellan de resurser för tvisllösning som finns inom domstolsväsendet, det nya konsumentverket och den f n. till verket knutna allmänna reklamalionsnämnden. Målet bör vara atl förstärka genomslagskraflen av den civilrältsliga lagstiftningen på del konsumenipo­litiska området.

Redan del material som hittills har tagits fram lyder på all reklamations­förfarandet haft betydande framgång. För konsumenterna framstår det uppenbariigen som enklare alt vända sig lill reklamalionsnämnden än alt gå till domstol. Förfarandet inför nämnden är som anmärkts kostnadsfritt, och många frågor löses på elt smidigt sätt redan efler informella kontakter med nämndens kansli. Alt näringsidkarna i stor utsträckning följer nämndens rekommendationer lyder på förtroende för verksamheten. Detta hänger sannolikt ocksä samman med all näringsidkarna genom sina olika bransch­organisationer är företrädda i nämnden.

Det ligger alltså nära lill hands alt även i fortsättningen satsa på ett ulomrättsligl förfarande i konsumenttvister. De sakkunniga bör också utgå från att någon form av nämndförfarande skall finnas kvar. Frågan är på den punkten om förfarandet bör byggas ut och hur förfarandet närmare bör anordnas.

Som jag redan tidigare har antytt bör lill en början sambandet mellan konsumentverket och nämndverksamheten prövas. Onekligen talar vissa principiella skäl för all en verksamhet som går ut på att avgöra tvister får en organisatoriskt självständig ställning. A andra sidan är det självklart att ett nära samarbete måste ske med den centrala myndigheten på konsumentom-rådel. Beaktas bör bl, a. atl anmälda tvistefrågor i många fall får belydelse för verkels mera generellt inriktade verksamhet. Det är också angelägel all nämndavgörandena följs upp av verkel i dess förhandlings- och informa­tionsverksamhet. De sakkunniga bör söka sig fram till en organisatorisk lösning som i rimlig utsträckning beaktar dessa synpunkter.

 

Delll H:4   Skr 1976/77:103                                       166

De sakkunniga bör vidare överväga om det kan vara lämpligt med en viss regional utbyggnad av nämndverksamheten. Så länge förfarandet är helt skriftligt torde emellertid värdet av en sådan reform vara begränsat. Det stöd som konsumenterna mera lokalt kan behöva bör kunna erhållas inom ramen för den kommunala konsumentverksamheten. Framhållas bör också svårig­heterna att, såvitt avser vissa sakområden, rekrytera representiva företrädare för de intressegrupper som bör vara med i en nämnd, om verksamheten splittras upp. Flera skäl talar alltså mot att sätta i gång en regional nämndverksamhel. De sakkunniga bör dock vara oförhindrade att behandla frågan.

1 sammanhanget bör de sakkunniga också överväga en utvidgning av möjligheterna atl ta upp olika sakfrågor inom ramen för nämndverksamhe-len. F. n. prövar allmänna reklamationsnämnden inte exempelvis ärenden rörande fast egendem. I stället prövas sådana ärenden försöksvis i viss omfattning inom konsumentverket. Myckel talar för att en reklamations­nämnd i framtiden bör kunna la upp också fastighelslvister. En annan sak som kan övervägas är att införa en minsta värdegräns beträffande ärenden som en nämnd är skyldig atl ta upp. Del kan också finnas anledning atl bygga vidare på det system som i viss mån tillämpas redan nu och som innebär att ett enklare handläggningsförfarande används för vissa typer av ärenden.

En särskild fråga är om reklamationsnämndsbeslut bör göras verkställbara. Myckel talar för atl man bör avstå från en sådan reform. Till en början kan erinras om att reklamationsnämndens beslul f n. följs i stor utsträckning. Vidare finns det goda möjligheter atl inom ramen för domslolsförfarandet få fram tvingande avgöranden mot näringsidkare som inte rättar sig efter nämndens bedömning. Dessa möjligheter skulle ytteriigare kunna förbättras genom att något konsumenlorgan fick rätt att föra konsuments talan i tvistemål inför domstol, en fråga som jag strax återkommer till. I della sammanhang vill jag slutligen framhålla atl en reform som innebär alt reklamationsnämndsavgöranden görs verkställbara torde kräva en sådan formalisering av reklamationsförfarandet alt den smidighet som är utmär­kande för nämndens nuvarande agerande riskerar att gå föriorad.

Del är självfallet inte möjligt atl la ställning till reklamationsförfarandets organisation och utformning utan att beakta sambandet med domstolarnas roll på området. Som jag redan tidigare har antytt bör de sakkunniga skaffa sig en bild av hur domstolsförfarandet hiltills har verkat på konsumentområdel och söka dra upp gränser mellan de olika typerna för konfliktlösning. Härvid torde man kunna utgå från atl del i de flesta fall även i framtiden blir enklare för konsumenterna att klara upp småtvister utan domstols medverkan. Detta gäller naturligtvis främst när tvisten inte har egentlig rättslig karaktär ulan är av annat slag. I sådana situationer är det varken från de enskildas eller från samhällets sida önskvärt all i alltför stor utsträckning låta konfliktlösningen ankomma på domstol.

Utöver vad som följer av vad jag nu har sagt bör de sakkunniga inte gå närmare in på hur domslolsförfarandet skall vara anordnat. Inom justitiede­partementet pågår nämligen förberedelser för en översyn av rättegångsförfa­randet i syfte att bl. a. åstadkomma förenklingar pä olika punkter. De sakkunniga bör noga följa utvecklingen av delta arbete.

I prop. 1975/76:81 har berörts vissa processuella frågor rörande konsu­menternas intressen. Jag anförde bl. a. atl del borde övervägas att införa möjlighet för något allmänt organ att föra talan i konsumenilvister inför allmän domstol. Efler viss utredning inom justitiedepartementet har jag

 

167                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Del II H:5

kommit fram lill atl frågan om sådan lalerält bör tas upp i samband med översynen av reklamationsförfarandet i konsumenilvister.

Till konsumentombudsmannens (KO:s) uppgifter hör atl föra konsument-kollektivets talan inför marknadsdomstolen i ärenden om oskäliga avtals-villkoroch olämplig marknadsföring. KO kan emellertid f n. inte föra enskild konsuments talan i tvistemål inför allmän domstol. De sakkunniga bör närmare överväga om inte KO bör kunna föra sådan talan. Härvid bör främst undersökas om en talerätt av antytt slag skulle kunna användas för atl få fram vägledande domstolsavgöranden i principiellt viktiga frågor och i frågor som av annan orsak är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt, exempelvis därför att ett större antal konsumenter berörs. Talerätten skulle också, som tidigare anmärkts, kunna fylla en funktion i de fall då näringsidkare inte vill rätta sig efter ell reklamationsnämndsbeslut i en fråga av mera allmänt intresse.

Frågan om utformningen av en lalerält har uppmärksammals under remissbehandlingen av generalklausululredningens betänkande (SOU 1974:83). Sålunda har KO pekat på några olika metoder atl åstadkomma en lalerält av antytt slag. Frågan har också berörts av konsumentljänslulred-ningen. Del bör slå de sakkunniga fritt atl under beaktande av de synpunkter som har framförts närmare överväga hur en talerätt bör utformas. I första hand bör eftersträvas en reform som på ett naluriigt sätt smäller in i vår nuvarande rättegångsordning.

Avslutningsvis vill jag framhålla att de sakkunniga bör samråda med den tidigare nämnda utredningen om den regionala konsumentpolitiska verk­samheten.

5. Insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-04-01.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Förelag har skyldighet att lämna uppgifter av olika slag till statliga och kommunala myndigheter. Sålunda finns föreskrifter om uppgiflsskyldighet rörande företagens ekonomiska ställning samt i skattefrågor, för statistiska ändamål och i frågor som har betydelse för totalförsvaret. Uppgifter rörande pris- och konkurrensförhållanden skall lämnas på anmaning av myndighet som regeringen bestämmer. Tillsynsmyndigheter på olika områden kan begära tillträde lill förelagen saml har rält atl ta prover och all få del av uppgifter. Uppgiflsskyldighet finns vidare i vissa samhällsplaneringsfrågor. Det gäller den ekonomiska utvecklingen hos företagen, planerade eller väntade förändringar i produktionen, sysselsättningen etc.

På en rad områden, där samhället har tagit ett ansvar för att medborgarnas intressen tas lill vara, har således möjligheter till direkt insyn i företagens aktiviteter tillskapats lagstiftningsvägen. Denna insyn är inte begränsad till situationer där åtgärder från myndigheternas sida antas vara påkallade utan ingår i en allmän tillsyn inom de områden som lagstiftningen omfattar. Ett område där motsvarande möjligheter i stort ännu saknas är konsumentpoli­tiken. I den allmänna debatten har krav förts fram om vidgade möjligheteratt inom ramen för denna politik få insyn i företagens aktiviteter. Innan jag går närmare in på denna fråga vill jag något erinra om konsumentpolitikens

 

Delll H:5   Skr 1976/77:103                                       168

uppgift och om  vissa av  de  åtgärder som  samhället  har vidtagit  på området.

Konsumentpolitikens uppgift är all stödja konsumenterna och förbättra deras ställning på marknaden. Denna politik har under senare år lett till en omfattande lagstiftning på området. Samtidigt har nya organ inrättats för all på olika sätt la lill vara konsumenternas intressen.

Ett uppmärksammat inslag i del konsumenipolitiska arbetet har under senare år varit myndigheternas strävan all påverka producenter, distributörer och marknadsförare (producenlpåverkan). Del är f n. i första hand KO och konsumentverket, som i direkt kontakt med förelagen söker förmå dessa all anpassa sin verksamhet lill konsumenternas intressen. Del producenipåver-kande arbetet kan avse t. ex. beskaffenheten hos varor och utförandet av tjänster som bjuds ut lill konsumenterna. Del kan också gälla del sätt på vilket varorna och tjänsterna marknadsförs och alltså avse reklamens utformning, försäljningsvillkor, service m.m. Grundläggande för detta' arbete är dels utredningar och forskning rörande förhållanden av betydelse för konsumenterna, dels en omfattande direkt kontakt med konsumenter och producenter.

Beslul i december 1975 av riksdagen (prop. 1975/76:34, NU 1975/76:14, rskr 1975/76:108, SFS 1975:1418) kommer år 1976 aU delvis förändra förutsällningarna för det producentpåverkande arbetet. Den marknadsfö­ringslag som då träder i kraft ger, förutom bestämmelserna i den nu gällande lagen (1970:412) om olillböriig marknadsföring, regler om informationsskyl­dighet och produktsäkerhet m. m. De nya reglerna innebär bl. a. all marknadsdomstolen kan ålägga en näringsidkare all vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet lämna sådan information som är av särskild belydelse från konsumentsynpunkt. Vidare skall domstolen kunna förbjuda näringsidkare att försälja eller hyra ul vara, som på grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person eller egendom. Delsamma gäller för vara som är uppenbart otjänlig för sill huvudsakliga ändamål. Med den nya marknadsföringslagen blir del alltså möjligt atl i vissa fall tvångsvis genomdriva krav där myndigheterna hittills har varil hänvisade lill frivilliga överenskommelser med företagen. Liksom f n. skall dock resultat i första hand åstadkommas genom frivilligt samarbete med näringslivet i obundna former. Ett viktigt inslag i delta arbete blir alt la fram allmänt hållna riktlinjer för förelagens beteende på marknaden. Riktlinjerna blir också av betydelse för tillämpningen av den nya lagstiftningen.

Samtidigt som den nya marknadsföringslagen antogs beslutades all KO och konsumentverket skall föras samman lill en myndighet benämnd konsumentverket, där chefen tillika skall vara konsumentombudsman. Regeringen har nyligen lagt fram förslag om den närmare organisationen av det nya konsumentverket (prop. 1975/76:159). Myndigheten är tänkt att börja sin verksamhet den 1 juli 1976.

Genom en nära kontakt med konsumenterna och deras problem kan underiag erhållas för det producentpåverkande arbetet. Den pågående utbyggnaden av en kommunal konsumenlpolitisk verksamhet kommer i särskilt hög grad alt bidra till en sådan kontakt. Av stor betydelse är också den direktkontakt med konsumenterna som de centrala myndigheterna får genom anmälningar och telefonförfrågningar. Underiag för de producentpå­verkande åtgärderna kan också erhållas direkt från företagen. Del kan vara fråga om varuprover, reklam och annat informationsmaterial såsom uppgifter om produkters livslängd, servicebehov och reklamalionssiatistik.

 

169                   Kommittéer: Handelsdepartementet    Delll H:5

Uppgifter av nu nämnt slag har del gemensamt all de avser varor eller tjänster som redan har förts ul på marknaden eller aktiviteter i övrigt som har hunnit påbörjas. Innan så skett har företagen vanligen lagt ned betydande resurser på marknads- och produktplanering saml på produktion och distribution. När en produkt kommer ul på marknaden eller när en marknadsföringsaklivilei påbörjas är därför möjligheterna all påverka före­lagen många gånger begränsade. De förändringar som vid denna tidpunkt kan genomdrivas, exempelvis med stöd av marknadsföringslagen, kan ställa sig betydligt kostsammare för både samhälle och förelag än om konsument­ernas synpunkter kommer in på elt tidigt stadium. En offentlig debatt kring förelagens marknads- och produktplanering skulle därför från konsument­politiska utgångspunkter vara önskvärd. Av flera skäl, inte minst hänsyn lill konkurrensförhållandena inom näringslivet, kan del dock vara svårt all föra en sådan debati. Deäremoi borde del vara såväl ett samhällsintresse som ell förelagsintresse om konsumentsynpunkterna indirekt, genom de konsu­menipolitiska organens försorg, kunde tillföras företagen på ell tidigt stadium i deras planering. För all delta skall vara möjligt krävs del alt myndigheterna kan få tillgång till material som rör denna planering.

I del hittillsvarande arbetet hos i första hand KO och konsumentverket har många företag ställt sig positiva till atl lämna myndigheterna uppgifter av de slag jag nu har berört. Det finns all anledning anta alt så kommer atl vara fallet även i fortsättningen. Den nya marknadsföringslagens bestämmelser om produktinformation och produktsäkerhet torde vidare förslärka företagens önskan lill samarbete i frivilliga former. När de önskvärda uppgifterna undanlagsvis inte kan fås fram på della sätt uppkommer frågan om behov finns all med stöd av lagstiftning begära fram dem.

Jag vill här erinra om den genomgående strävan i det konsumenipolitiska arbetet atl få fastare former och underlag för arbetet. Sålunda erbjuder den nya marknadsföringslagen vissa möjligheter all få del av material hos förelagen. Lagen innehåller bestämmelser om rätt all la ul varuprov, handlingar o. d. från företagen. Denna rätt avser dock bara situationer där tvingande åtgärder enligl lagen kan komma i fråga, dvs. fall där marknads­föring redan har ägt rum. I övrigt finns inga formella möjligheter atl från företagen kräva material av nu avsett slag. Enligl min mening är della inte tillfredsställande. Jag skall i del följande peka på några situationer där en längre gående skyldighet att lämna uppgifter och annat material skulle vara av värde.

Konsumentverket kan i sina kontakter med konsumenter eller som resultat av egna provningar och utredningar finna atl produkter inom ett visst område generellt sett är bristfälligt konstruerade eller har otillfredsställande egenskaper på annat sätt. Konsumentverket kan då vilja ställa upp krav rörande produkternas utformning. För all formulera dessa krav behöver verkel självfallet ofta kunskap av elt slag som bara företagen besitter. Del kan därför vara nödvändigt att få uppgifter från företagen i dessa delar. Om bristerna hos produkterna är av en sådan karaktär atl förbud mot försäljning eller uthyrning enligl den nya marknadsföringslagen kan bli aktuellt, har förelagen ell eget intresse av atl få en diskussion om produktutformningen. Är bristerna av annat slag är det inte säkert alt företagen är beredda alt samarbeta. Verkels arbete kan härigenom försvåras.

När del gäller köp av vissa mer komplicerade produkter eller vid vissa försäljningsformer, t. ex. hem försälj ning och försäljning på kredit, kan konsumenternas ställning vara särskilt utsatt. Höga krav måste i sådana

 

Delll H:5   Skr 1976/77:103                                       170

situationer ställas på företagens marknadsföring. Om i visst fall brister upptäcks härvidlag kan del vara ell starkt konsumentintresse alt få insyn i exempelvis inlernulbildning eller marknadsplanering hos det berörda före­taget och eventuellt söka påverka denna. Någon rätt lill sådan insyn finns inte f n.

Företagen gör ofta marknadsundersökningar som underiag för sin produktplanering. Om konsumentverket önskar diskutera frågor om inrikt­ningen av produktutvecklingen hos ett företag kan det vara nödvändigt att få ta del av eventuella marknadsundersökningar som företaget hargjort. Någon sådan möjlighet föreligger inte i dag.

Av vad jag här har anfört framgår att det finns anledning all överväga frågan om insyn i förelagens marknads- och produktplanering m. m. För detta ändamål bör särskilda sakkunniga tillkallas.

De sakkunniga bör hålla sig inom de ramar som gäller för konsumentpo­litiken och således begränsa sig till frågor som rör varor, tjänster och andra nyttigheler som bjuds ut på den privata marknaden eller marknader som arbetar enligt liknande principer.

Övervägandena bör ta sikte på att tillförsäkra de konsumentpolitiskl verksamma organen, i första hand det nya konsumentverket, möjligheter atl från förelagen eller eventuellt deras organisationer i mån av behov erhålla sådana uppgifter om förelagens verksamhet, som är av betydelse i del konsumenlpolhiska arbetet. Särskilt bör uppmärksammas behovet av att få del av uppgifter som möjliggör en producentpåverkan redan i företagens planeringsstadium. De uppgifter som erfordras kan t. ex. avse planerade eller redan framtagna produkters beskaffenhet. Hit hör även uppgifter rörande livslängd, reklamationsfrekvens och servicebehov. Det kan också vara fråga om uppgifter som rör planerad marknadsföring, förändring i distribution och service eller som rör internutbildning.

En vidgad rätt lill insyn av del slag som jag här har skisserat skulle formellt bli vidsträckt. De sakkunniga bör därför särskilt observera de olägenheter för företagen som skulle kunna följa härav och ange lösningar på hur dessa skall kunna undvikas. Förelagens behov av sekretesskydd är naturligtvis en fråga av största vikt. Allmänt gäller ju atl handlingar som kommit in till offentliga organ är tillgängliga för envar, om annat inte har föreskrivits. I gällande lagstiftning rörande uppgiftsskyldighet och insyn finns regelmässigt bestäm­melser om skydd för uppgifter vars offentliggörande kan leda berört företag lill men. Det är angelägel all en utbyggd insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m. inte försvagar företagens sekretesskydd på elt sätt som äventyrar företagens konkurrensförmåga. En utgångspunkt måste härvid vara att de uppgifter som ett företag lämnar inte får föras ut direkt eller indirekt i kontakter med annat företag. De sakkunniga bör dock överväga om ett utbyte av uppgifter olika myndigheter emellan kan ske utan alt företagens berättigade skyddsintressen träds för när.

En annan utgångspunkt för de sakkunniga bör vara atl tvingande åtgärder inte skall komma i fråga där de uppgifter som behövs kan fös på frivillig väg. Normalt bör det inte bli fråga om någon fortlöpande rapportering från företagens sida. Begärda uppgifter bör vanligtvis hänföra sig till bestämda, avgränsade förhållanden vid viss tidpunkt.

 

171                   Kommittéer: Handelsdepartementet   Delll H:6

6. Regional konsumentpolitisk verksamhet

Beslul vid regeringssammanträde 1976-09-02.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lidbom, anför.

Riksdagen fattade år 1972 beslul om riktlinjer för och organisation av samhällets konsumentpolitik (prop. 1972:33, NU 1972:40, rskr 1972:225). I samband därmed framhölls behovet av en lokall förankrad konsumentpoli­tik. Riksdagen förutsatte atl regeringen och de konsumenipolitiska organen skulle betrakta en vidareutveckling av den begränsade lokala verksamheten som en angelägen uppgift och så snart det var möjligt lägga fram de förslag som ytteriigare erfarenheter och överväganden kunde ge anledning lill.

I prop. 1975:40 om kommunal konsumentpolitisk verksamhet m. m. förordade regeringen en väsentlig utbyggnad av kommunernas medverkan i konsumentpolitiken. Som lämpliga arbetsuppgifter för den kommunala konsumenipolitiska verksamheten nämndes bl. a. vägledning för enskilda konsumenter, allmän information i konsumentfrågor och stöd lill konsu­menipolitiska aktiviteter i kommunerna. Enligl regeringens förslag skulle betydande delar av hemkonsulenternas verksamhet föras ul i kommunerna och den s. k. stödjande verksamheten, dvs. rådgivning, information, viss utbildning m. m., i huvudsak bli en uppgift för konsumentverket. Rege­ringen ansåg därför all hemkonsulentljänsterna skulle dras in.

I fiera riksdagsmotioner riktades kritik mot förslaget om indragning av hemkonsulentljänsterna. Samtliga motionärer uttalade tvivel om all en kommunal konsumenlpolitisk verksamhet skulle vara utbyggd inom en snar framtid, och många menade atl hemkonsulenttjänstema skulle bibehållas.

Riksdagen underströk vikten av en utbyggnad av den kommunala konsumenipolitiska verksamheten och anslöt sig till huvuddragen i rege­ringens proposition (NU 1975:26, rskr 1975:170). Beträffande hemkonsulent­ljänsterna delade riksdagen i huvudsak motionärernas uppfattningar och menade all det inte fanns underiag för ett beslut om indragning av hemkonsulenttjänstema i en nära framtid. Samtidigt uttalade sig riksdagen för en anpassning av den regionala organisationen i takt med utvecklingen på det kommunala planet. Regeringen borde fortlöpande följa utvecklingen på del lokala och regionala planet och lägga fram förslag till sådana organisato­riska förändringar som föranleddes därav.

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen åt konsument­verket att utfärda anvisningar för hemkonsulenternas verksamhet. Enligl de i uppdraget angivna huvudprinciperna för verksamheten skulle hemkonsu­lentemas arbete inriktas på atl stimulera och stödja kommunal konsument­politisk verksamhet. Vidare skulle hemkonsulenterna svara för konsument­vägledningen i de kommuner där ingen verksamhet hade påbörjats. Om arbetet med dessa uppgifter medgav del skulle de även svara för utbildning och information. Härutöver skulle hemkonsulenterna liksom tidigare vara länsstyrelserna behjälpliga med konsumentpolitisk sakkunskap.

I syfte all få till stånd en anpassning av den regionala organisationen till den kommunala verksamheten föreskrev regeringen i regleringsbrev till länssty­relserna den 7 maj 1975 att tjänst som hemkonsulent hos länsstyrelse skulle vid uppkommande ledighet få återbesättas försl efler medgivande av regeringen. Medel som frigjordes i samband med uppkommande vakans skulle inte heller fö utnyttjas utan sådan medgivande.

Våren 1976 behandlade riksdagen fem motioner med förslag om alt del

 

Delll H:6   Skr 1976/77:103                                        172

regionala ledet i den konsumenipolitiska verksamheten borde beslå och att hemkonsulentorganisationen åtminstone tills vidare borde bibehållas oförändrad. Riksdagen (NU 1975/76:31, rskr 1975/76:178) biföll i huvudsak motionsyrkandena och uttalade all det fanns goda skäl för en konsument­politisk funktion på det regionala planet även när den kommunala verksam­heten hade blivit fullt utbyggd. Riksdagen ansåg också all frågan om inriktningen av och resurserna för en sådan regional verksamhet borde utredas så atl klarare riktlinjer skapades för en anpassning av den regionala konsumenipolitiska organisationen till den kommunala verksamhetens utbyggnad. Uppdraget borde anförtros ål en kommitté med pariamentariskl inslag. I avvaktan på utredningsarbetets fullgörande saml beslul av slals­maklerna i frågan menade riksdagen all den regionala organisationen borde beslå intakt och lediga tjänster normalt återbesättas i vanlig ordning.

Den utredning om regional konsumenlpolitisk verksamhet som riksdagen har uttalat sig för bör nu komma till stånd. En kommitté bör därför tillkallas för della ändamål.

Kommittén bör lämna förslag till verksamhetsinriktning och arbetsupp­gifter för en framtida regional konsumentpolitisk organisation. En utgångs­punkt härför bör vara riksdagens beslul år 1975 om utbyggnad av den kommunala konsumentpolitiska verksamheten. Den kommande regionala verksamheten måste infogas i den ram som detta beslul anger. Del är också angelägel alt verksamheten får en renodlat konsumentpolitisk inriktning.

Kommittén bör i sammanhanget överväga arbets- och resursfördelningen mellan central och regional nivå. Kommittén bör härvid utgå från all särskilda personalresurser även framdeles skall tilldelas den regionala nivån. Del bör enligt min mening vara naluriigt atl även forlsällningsvis knyta del regionala ledet i konsumenlarbetet lill länsstyrelserna. Kommittén bör närmare pröva utformningen av denna anknytning. I denna del bör samråd ske med den organisationsöversyn av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m! m. som chefen för kommundepartementet senare denna dag kommer att begära regeringens bemyndigande att förordna om.

Kommittén bör även samråda med den nyligen tillsatta reklamationsul-redningen (H 1976:02), som enligl direktiven har möjlighet all pröva frågan om viss regional utbyggnad av allmänna reklamalionsnämndens verksam­het.

 

173       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Delll A: 1

Arbetsmarknadsdepartementet

1. Översyn av utlänningslagstiftningen

Beslut vid regeringssammanträde 1975-10-23. Statsrådet Leijon anför.

Gällande utlänningslag (1954:193 - UtlL) trädde i kraft den 1 juli 1954. Lagen utgår från den internationellt erkända grundsatsen atl endast det egna landets medborgare har en ovillkoriig rätt atl vistas och verka i landet. Vid lagens tillkomst betonades emellertid också att den hade till syfte bl. a. att ge utlänningar rättsliga garantier mot godtycklig behandling och all ge dem en så tryggad ställning som möjligt.

I UllL anges förutsättningarna för all utlänning skall få resa in, vistas och arbeta i vårt land. Vidare finns bestämmelser om i vilka fall utlänning får avvisas, förpassas, förvisas eller utvisas. I övrigt innehåller UtlL bl. a. bestämmelser om tvångsmedel, verkställighet, beslutande myndighet och besvärsrätt. Närmare föreskrifter angående UtlL:s tillämpning finns intagna i ullänningskungörelsen (1969:136 - UllK).

Sedan UtlL kom till har vår syn på utlänningarnas ställning och rättigheter förskjutits i riktning mot att jämställa dem med svenska medborgare. Reformer i sådant syfte har fortlöpande genomförts. Jag vill i detta sammanhang peka pä 1968 års riktlinjer för invandringspolitiken (prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr 1968:405) och riksdagens nyligen fattade beslut om riktlinjer för den framtida invandrar- och minoritetspolitiken (prop. 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:60).

Den svenska rättsordningen tillerkänner även utlänningar flertalet av de fri-och rättigheter som tillkommer svenska medborgare. Jag vill erinra om att 1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19) i sill nyligen framlagda belänkande Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen (SOU 1975:75) har föreslagit att ett skydd i detta hänseende också för utlänningar skal! skrivas in i regeringsformen.

På utlänningslagstiftningens område har utredningsarbete bedrivits både i vårt land och i nordiskt sammanhang. Senast har utlänningsulredningen i sina slutbetänkanden (SOU 1972:84) Flyktingskap och (Ds In 1972:20) Frihetsberövande enligt utlänningslagen, som avlämnades i november 1972, lagt fram förslag i syfte att anpassa utlänningslagstiftningen till den utveckling av synen på utlänningens ställning och rättigheter som sålunda har ägt rum. I betänkandet (Ds In 1972:20) har utredningen lämnat förslag till nya regler beträffande frihetsberövande i utlänningsärenden.

Det nordiska samarbetet har lett till atl medborgare i annat nordiskt land i särskild grad jämställs med svenska medborgare. Sålunda har år 1954 genomförts en gemensam nordisk arbetsmarknad. För atl underiätta samfärdseln mellan de nordiska länderna träffades år 1957 en överenskom­melse om gemensamt nordiskt passkontrollområde. Arbetet inom Norden har fortsatt i syfte alt nå ytteriigare harmonisering av de nordiska ländernas utlänningspolitik och utlänningslagstiftning. I betänkandet (Nordisk utred­ningsserie 16/70) Ullänningspolilik och utlänningslagstiftning i Norden har

 

Delll A: 1   Skr 1976/77:103                                      174

nordiska kommittén lagt fram förslag i detta syfte.

De nämnda betänkandena härjämte vissa andra förslag lagts till grund för en till riksdagen nu avlämnad proposition med förslag lill ändring i UllL (prop. 1975/76:18), I anslutning till asylbeslämmelserna föreslås där all det införs ett lagsladgal skydd för vissa skyddsbehövande utlänningar. Vidare föreslås bl. a. vidgad besvärsrätl i främst a v visnings- och förpassnings-ärenden saml preskription av avlägsnandebeslut. Bestämmelserna om tvångsmedel i UtlL anpassas i förslaget närmare till vad som gäller om de straffprocessuella tvångsmedlen. Bosättningstillstånd avses bli ersatt av ett permanent uppehållslillstånd efler elt års bosättning här. Den nuvarande lerroristlagstiftningen föreslås efter vissa ändringar bli integrerad i UtlL. Dessutom förordas vissa mera begränsade ändringar i gällande utlännings­lagstiftning. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1976.

I samband med remiss lill lagrådet av de frågor som tas upp i propositionen framhöll jag atl omfattningen av reformförslagen i och för sig kunde ha motiverat en helt ny lag i ämnet. Mot bakgrund av alt vissa frågor krävde ytteriigare utredning fann jag emellertid lämpligast all avslå från att lägga fram förslag lill en ny utlänningslag. Jag anmälde samtidigt atl jag hade för avsikt alt i annat sammanhang snarast möjligt ta upp frågan. Detta bör ske nu.

En skyndsam handläggning av ärenden som rör utlännings rätt att få stanna kvar i vårt land är av stor betydelse, inte minst för utlänningens egen del. Statens invandrarverk har i skrivelse lill regeringen pekat på att det i betydande utsträckning förekommer att utlänningar som fått avslag på ansökan om uppehållstillstånd stannar kvar i landet under lång tid. I brist på arbetstillstånd är utlänningarna i dessa fall ofta hänvisade till försörjning genom socialhjälp eller illegal arbelsanställning. Verkel har därför föreslagit en ordning som innebär att förpassningsbeslut i regel meddelas i omedelbart samband med beslutet att vägra uppehållstillstånd. En sådan ordning stöter emellertid på praktiska svårigheter genom atl utlänningsnämnden, som enligl gällande bestämmelser skall höras i förpassningsärenden, inte är dimensionerad för det slora antal förpassningsärenden som skulle bli följden av förslaget. Verkel menar emellertid atl utlänningsnämnden bör kunna avskaffas sedan en allmän besvärsrätl har införts i avvisnings- och förpass­ningsärenden.

För egen del framhöll jag i samband med lagrådsremissen att jag delade invandrarverkets uppfattning, atl den nuvarande ordningen medför bety­dande olägenheter, vilka skulle kunna avhjälpas genom den ordning som verkel har föreslagit. För utlänningen måste det i allmänhet vara en fördel att så tidigt som möjligt och i ett sammanhang få besked om möjligheterna att få stanna kvar i vårt land. Till detta kommer att samhällets kostnader, i form av socialhjälp m. m., för de utlänningar som vistas här i avvaktan pä förpassning är betydande. Den nuvarande ordningen skapar vidare en grund för illegala arbetsanställningar. De arbets- och löneförhållanden som därvid erbjuds utlänningen är inte sällan undermåliga. Jag ansåg emellertid att ytteriigare överväganden behövde göras innan invandrarverkets förslag kunde tas upp lill behandling. Den föreslagna ordningen skulle i praktiken bl. a. medföra en avsevärd ökning av anlalel ärenden i regeringskansliet. En sådan utveckling synes slå i strid med strävandena att flytta beslutanderätten i olika ärenden från regeringen och ned på myndighetsnivå.

Även andra åtgärder föratt förkorta handläggningstiden i de fall som jag nu har berört liksom i utlänningsärenden t allmänhet är emellertid enligt min

 

175       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:2

mening nödvändiga och bör därför nu göras till föremål för närmare utredning. Olika länkbara framkomstvägar bör övervägas. En av de möjlig­heter som därvid bör granskas är all, som invandrarverket har föreslagit, avskaffa utlänningsnämnden. Huruvida en sådan lösning bör väljas beror självfallet på vilken betydelse nämnden alltjämt kan anses ha för utform­ningen av praxis, inte minst i frågor om politiskt flyktingskap. Jag vill emellertid i della sammanhang peka på all besvärsrällen i bl. a. avvisnings-och förpassningsärenden enligt den till riksdagen lämnade propositionen inte längre blir beroende av nämndens ställningstagande.

Ett annat närliggande alternativ är att begränsa utlänningsnämndens uppgifter, exempelvis på sådant sätt alt nämnden i förpassningsärenden hörs endast när invändning har gjorts om politiskt flyktingskap och påståendet enligt invandrarverkels mening inte kan lämnas obeaktat. Om utlännings­nämnden anses böra finnas kvar, bör undersökas vilka personal förstärk­ningar som nämnden kan behöva för att handläggningstiderna skall kunna begränsas, också om det bedöms lämpligt alt genomföra invandrarverkels förslag om förpassningsbeslut i direkt anslutning lill beslul om vägrat uppehållstillstånd.

2. Företagareföreningarna

Beslut vid regeringssammanträde 1975-10-30.

Departementschefen statsrådet Bengtsson, anför efter samråd med chefen för industridepartementet.

Av sociala och sysselsättningspolitiska skäl började i slutet av 1930-ialei företagareföreningar atl byggas upp i de län där en betydande arbetslöshet fanns kvar sedan krisen i början av decenniet. Företagareföreningarna organiserades som ekonomiska föreningar. Sedan år 1959 finns en företaga­reförening i varje län. En av föreningarnas viktigaste uppgifter under uppbyggnadsskedet var all söka medverka till en differentiering av närings­livet i områden där sysselsättningssvårigheterna var särskilt slora. Verksam­heten, som inriktades på de mindre företagen inom hantverk och industri, kom atl få såväl ell allmänt produktionsfrämjande syfte som en regionalpo­litisk inriktning.

Företagareföreningarnas organisation och verksamhet behandlades av statsmakterna senast år 1968 (prop. 1968:61, SU 1968:102, rskr 1968:254). Därvid konstaterades att mindre företag inom hantverk och industri även i framtiden skulle komma att svara för en väsentlig del av varuproduktionen i landet. Därför borde de näringspolitiska insatserna differentieras så att den mindre företagsamhetens särskilda behov och intressen kunde tillgodoses. Mot denna bakgrund angavs att företagareföreningarna skulle ha ett allmänt produktionsfrämjande syfte med inriktning på företag inom hemslöjd, hantverk och småindustri med ekonomiskt goda framtidsutsikter. Företaga­reföreningarna borde inrikta sig på att stödja inte bara redan lönsamma företag utan också sådana företag som genom föreningarnas medverkan kunde utvecklas till god lönsamhet. Verksamheten skulle omfatta främst rådgivning och förmedling av statligt kredilsiöd. Samtidigt konstaterades all föreningarnas rådgivning och kredilsiöd måste stä i samklang med de

 

Delll A:2   Skr 1976/77:103                                       176

regionalpoliliska strävandena. Med hänvisning lill verksamhetens art föror­dades främst av praktiska skäl all företagareföreningarna skulle behålla sin ställning som ekonomiska föreningar. Föreningarnas ställning befanns inte vara något hinder för det nödvändiga samhällsinfiytandet över verksam­heten. Majoriteten av ledamöterna i föreningarnas styrelser skulle utses av staten och landslingen och verksamheten skulle vara underkastad offentlig kontroll och revision.

Innehållet i de näringspolitiska uppgifterna på olika nivåer har förändrats sedan år 1968. Även organisatoriska förändringar har vidtagits. Genom nllkomslen av statens industriverk (prop. 1973:41, NU 1973:54, rskr 1973:225) skapades en fastare organisation för de utredande och verkställande näringspolitiska uppgifterna på central nivå. Industriverket övertog kom­merskollegiets tidigare uppgift att vara tillsynsmyndighet för företagareföre­ningarna. Föreningarna, som förutsattes kunna utgöra en lämplig bas för en lill industriverket knuten regional organisation,angavs fylla vikliga uppgifter inom regionalpolitiken och borde även i fortsättningen fullgöra sådana uppgifter. Samtidigt förstärktes statens insatser i fråga om företagsservice. Industriverket fick det samordnande ansvaret för statens verksamhet på detta område, och företagareföreningarnas gavs en aktiv, uppsökande uppgifl som konlaklförmedlare mellan olika serviceorgan och företagen.

Förutom de ökade uppgifterna inom företagsserviceområdet har företaga­reföreningarna under de senaste åren tillförts ytterligare nya uppgifter. Föreningarna skall sålunda svara för viss information i anslutning lill den ofl"entliga upphandlingen (prop. 1973:73, FiU 1973:27, rskr 1973:190). Vidare byggs successivt upp en ulbildningskonsulentfunklion inom varje företaga­reförening (prop. 1974:47, NU 1974:35, rskr 1974:227). Föreningarna har också ålagts vissa uppgifter i anslutning till staisbidragsgivningen till energibesparande åtgärder inom näringslivet (prop. 1974:69, CU 1974:21, rskr 1974:180). Föreningarna har vidare genom lagen (1975:354) om beslutande­rätt för företagareförening i fråga om kredilsiöd för arbelsmiljöförbättringar tillagts beslutanderätt i fråga om garantilån för arbetsmiljön (prop. 1975:66, SoU 1975:16, rskr 1975:191).

Samtidigt som företagareföreningarna har fått en rad nya arbetsuppgifter har föreningarnas sedvanliga insatser inom regional- och sysselsättningspo­litiken ökat i omfattning och betydelse. I föreningarnas uppgifter ingår rådgivning i lokaliseringsfrågor, utredning i ärenden om lokaliseringsstöd saml administration av glesbygdsstödet. Vidare har föreningarna ansvaret för uppföljningen av det regionalpoliliska stödet liksom av hantverks- och industrilån samt industrigaraniilån.

Den ökning av företagareföreningarnss arbetsuppgifter som jag nu har redogjort för har motsvarats av en kraftig ökning av deras resurser. Det statliga administralionsbidraget till föreningarna har ökat från 5 milj. kr. budgetåret 1968/69 lill 18,2 milj. kr. budgetåret 1975/76. Därutöver lämnas sedan budgetåret 1973/74 statliga bidrag till företagareföreningarna för insatser på företagsserviceområdel. För budgetåret 1975/76 har 7 milj. kr. beräknats för detta ändamål. Fr. o. m. budgetåret 1974/75 lämnas dessutom statliga bidrag till regional utbildningsservice vid företagareföreningarna. För budgetåret 1975/76 har 2,4 milj. kr. beräknats för sådana bidrag. För administration av garantilån för arbetsmiljön får föreningarna statsbidrag i särskild ordning. Landstingen svarar för en stor del av företagareförening­arnas intäkter. Ar 1975 beräknas administrationsbidragen lill föreningarna från landslingen uppgå lill ca 12,5 milj. kr. Samhället finansierar härigenom huvuddelen av företagareföreningarnas verksamhet.

 

177       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:2

Företagareföreningarna är organiserade som ekonomiska föreningar med i huvudsak företagare som medlemmar. Även landstings- och primärkom­muner ingår i regel i resp. läns företagareförening. Samhället använder i allt siörre utsträckning föreningarna för all genomföra närings- och regionalpo­liliska åtgärder. I samband därmed finansierar samhället en allt siörre del av föreningarnas verksamhet. Denna utveckling kan leda lill vissa spänningar. Den ekonomiska föreningen skall i första hand verka för medlemmarnas bästa, medan samhällets åtgärder syftar lill all främja näringslivels utveckling och verka bl. a. för alla medborgares trygghet och rätt lill sysselsättning. Samhällets åtgärder riktar sig således även lill företag som inte är medlemmar i företagareföreningarna.

Enligt den nya regeringsformen får myndighetsutövning överiämnas till enskilda organ av typen bolag, stiftelse eller förening endast genom lag. Särskild lagstiftning har därför krävs i samband med all företagareförening­arna har tillagts beslutanderätt i fråga om kredilsiöd för arbelsmiljöförbätt­ringar.

De kredilslödjande uppgifterna kom redan tidigt atl spela en viktig roll i företagareföreningarnas verksamhet. Ell viktigt motiv för ätt statliga krediter genom företagareföreningarnas förmedling ställs lill småförelagsamhelens förfogande är de svårigheter som mindre och medelstora förelag ofta möter hos de gängse kreditinstituten för lån till investeringar och anskaffning av omsättningstillgångar. Dessa svårigheter bottnar främst i atl mindre, expan­derande förelag sällan kan erbjuda sådana säkerheter som krävs för atl fä lån i tillräcklig utsträckning, 1 tider av knapphet på krediter möter de mindre företagen också svårigheter alt hävda sina intressen i konkurrens med de siörre förelagen. Elt annat motiv för kredislödel lill mindre och medelstora förelag är den vikliga roll dessa förelag spelar inom sysselsännings- och regionalpolitiken. De nuvarande reglerna för företagareföreningarnas all­männa kredilslödjande verksamhet återfinns i kungörelsen (1960:372; omtryckt 1973:550) om statligt kredistöd till hemslöjd, hantverk och småindustri. Bestämmelserna bygger på statsmakternas beslul med anled­ning av prop. 1968:61.

När statens industriverk inrättades år 1973 övertog del från kommerskolle­giet uppgiften alt vara central myndighet för det statliga kredilstödet lill hemslöjd, hantverk och småindustri. Industriverket har i en promemoria som har överiämnals lill arbelsmarknadsdeparlemenlel aktualiserat vissa förändringar av kredilstödet. Verkel anser att della stöd har utgjort och även forlsällningsvis bör kunna utgöra ett verksamt medel för atl främja den mindre företagsamhetens konkurrensförmåga och därmed också en tryggare sysselsättning. I della syfte bör emellertid enligl verkels uppfattning reglerna för kredilstödet omarbetas på vissa punkter. Verkel föreslår ändringar av reglerna, främst med avseende på vilka typer av verksamhet som skall kunna få stöd och ändamålet med slödel.

Mot bakgrund av vad jag har anfört bör nu göras en översyn av företagareföreningarnas ställning och roll inom samhällets närings- och regionalpoliliska organisation saml en fördjupad analys av vissa frågor om de små och medelstora företagens tillgång och efterfrågan på krediter. Jag föreslår därför atl sakkunniga tillkallas för att med de utgångspunkter som jag anger i del följande göra en sådan översyn.

En första utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara all undersöka möjligheterna all genom ett rationellt utnyttjande av de resurser som ställs lill förfogande för företagareföreningarna åstadkomma en allt mer effektiv verksamhet.

12 Riksdagen 1976/77.  I saml.  Nr 103

 

Delll A:2   Skr 1976/77:103                                        178

En andra utgångspunkt bör vara alt de organisatoriska förändringar som kan komma all aktualiseras i utredningsarbetet utformas så atl de upparbe­tade kontaktvägarna mellan föreningarna och i första hand de mindre och medelstora förelagen saml del anseende som företagareföreningarna åtnjuter noga tas till vara.

En tredje utgångspunkt bör vara all de landslingskommunala näringspo­litiska insatserna och de statliga insatserna på regional nivå även i framliden organisatoriskt samordnas med varandra så alt en splittring av resurserna undviks.

En Qärde utgångspunkt bör vara all den nuvarande samordningen inom föreningarnas verksamhet av näringspolitiska och regionalpoliliska åtgärder bibehålls.

En viktig utredningsuppgift bör vara all kartlägga och utvärdera förening­arnas verksamhet. Enligt vad jag har inhämtat pågår inom industriverket en genomgång och kartläggning av föreningarnas organisation och arbetsupp­gifter. Resultatet av denna genomgång bör utnyttjas i utredningsarbetet.

Företagareföreningarna har under de senaste åren fåll nya och vidgade arbetsuppgifter. En av dessa uppgifter innebär myndighetsutövning. Samti­digt har samhällets och löntagarnas inflytande över föreningarna ökat. Fr. o. m. den 1 juli 1975 ingår sålunda representanter för vissa av lönlagarnas fackliga organisationer i företagareföreningarnas styrelser. De fördelar och nackdelar som följer av att företagareföreningarna utgör ekonomiska före­ningar bör mot denna bakgrund närmare studeras. Eventuella problem lill följd av organisationsformen bör preciseras och förslag till lösningar lämnas. Sålunda bör t. ex. övervägas om del är lämpligt all företagareföreningarna i egenskap av ekonomiska föreningar i ökad utsträckning åläggs uppgifter som innefattar myndighetsutövning.

Vidare bör övervägas behovet av och formerna för en ökad samordning av de olika centrala näringspolitiska organens regionala kontakter. I del sammanhanget bör särskilt beaktas frågan om samordningen mellan företa­gareföreningarna och den filialorganisaiion som är knuten till industriverkels SIFU-enhel samt den rådgivnings-och förmedlingsverksamhet som bedrivs av styrelsen för leknisk utveckling (STU). I sistnämnda fråga bör de sakkunniga samråda med STU-ulredningen (I 1974:06).

En annan samordningsfråga av betydelse för företagareföreningarnas verksamhet är anknytningen till regionalpolitiken. Länsstyrelse, länsarbets­nämnd och företagareförening har alla vikliga uppgifter på detta område. De sakkunniga bör mot denna bakgrund belysa företagareföreningarnas uppgifter inom regionalpolitiken.

Belräffande förslagen från statens industriverk om inriktningen och utformningen av del statliga kredilsiöd som förmedlas genom företagarefö­reningarna vill jag anföra följande.

Företagens kapitalförsörjningsbehov förändras fortlöpande. Detta gäller både behovens volym och sammansättning. Under senare år har tillkommit en rad nya privata och hel- och halvstatliga kreditinstitut. Tillkomsten av dessa institut har förändrat både kreditutbudels volym och struktur. Utbudet av krediter till små och medelstora företag har också påverkats av det samarbete som har etablerats mellan företagareföreningarna och Sveriges Invesleringsbank AB.

En prövning av de förslag som har framförts av industriverket förutsätter kännedom om det aktuella utbudet av krediter till små och medelstora förelag. Likaså krävs uppgifter om dessa förelags efterfrågan på olika typer av

 

Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Delll A:2     179

krediter. De sakkunniga bör närmare studera dessa frågor och redovisa sin kartläggning i anslutning till uppdraget i övrigt. De sakkunniga bör i denna del av uppdraget samråda med 1968 års kapitalmarknadsulredning (Fi 1969:59).

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med arbetsmarknadsstyrel­sen, statens industriverk och det lill verket knutna rådet för mindre och medelstora företag, STU, Landstingsförbundet,Svenska kommunförbundet, Sveriges investeringsbank och statens provningsansialt.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt så att de sakkunniga kan lägga fram sina förslag före utgången av år 1976.

3. Företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten

Beslut vid regeringssammanträde 1976-02-26.

Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför efter samråd med chefen för socialdepartementet.

Företagshälsovården är en viktig del av arbetarskyddet och har liksom arbetarskyddet i övrigt till syfte atl anpassa arbetsmiljön till den enskilde. Företagshälsovårdens uppgifter är all i första hand vara tekniskt och medicinskt förebyggande, men även i viss utsträckning sjukvårdande och rehabiliterande. Viktigt är att det finns ett väl utvecklat samspel mellan företagshälsovården samt en rådgivande funktion och övriga funktioner i förelaget. Vissa frågor om företagshälsovård, främst utbyggnaden av läkar­resurser och utbildningen av personal för företagshälsovård, har behandlats i prop. 1971:23.

Företagshälsovården har under senare år byggts ut. Enligl gjorda under­sökningar finns numera företagshälsovård i samtliga företag med över 1 000 anställda. Därutöver är ungefär 150 företagshälsovårdscentraler för små och medelstora företag i drift i dag. Förelagshälsovård bedrivs också på många håll inom landstingskommunal och kommunal verksamhet samt inom den statliga sektorn.

Fortfarande har emellertid endast ca en tredjedel av landets arbetstagare tillgång till någon form av företagshälsovård. Den hittillsvarande utbygg­nadstakten har bl. a. betingals av den begränsade tillgången pä kvalificerad personal. En svårighet har också visat sig vara aU finna lämpliga former för atl tillgodose behovet av företagshälsovård inom små och geografiskt spridda arbetsplatser.

Frågan om företagshälsovård har tagits upp av arbetsmiljöutredningen i dess nyligen avlämnade betänkande (SOU 1976:1) Arbetsmiljölag. Utred­ningen har därvid pekat på företagshälsovårdens stora betydelse som en del av den lokala arbetarskyddsorganisalionen. Arbetsmiljöutredningen fram­håller att det krävs att landels arbetsplatser pä annat sätt än nu täcks av företagshälsovård med i olika avseenden specialiserad personal som kan spåra och värdera risker samt föreslå eller vidta förebyggande åtgärder. Den föreslagna arbetsmiljölagen utgår från tanken att företagshälsovården skall vara en utredande och rådgivande instans åt den lokala skyddsorganisatio­nen. Betydelsen av att företagshälsovården i största möjliga utsträckning byggs in i den arbelsmiljöförbällrande verksamheten inom företagen blir härmed markerad.

 

Del II A:3   Skr 1976/77:103                                     180

För atl företagshälsovården på ett allsidigt sätt skall kunna spela denna roll behövs enligl arbetsmiljöutredningen ytteriigare undersökningar. Del gäller här bl. a. utbyggnadstakt, behov av personal av olika kategorier och kompetenskrav för dessa. I nära samband härmed står enligl utredningen del alltmer ökande behovet av samplanering mellan förelagshälsovården och övrig hälso- och sjukvård saml frågan i vilken utsträckning förelagshälso­vården skall inrymma sjukvård. I della sammanhang blir även frågan om ersättning för läkarvårdskoslnaden i företagshälsovården från den allmänna försäkringen av belydelse. Andra vikliga områden som måste undersökas är enligl utredningen behovet av yrkeshygieniska mät- och analysresurser, frågan om atl finna lämpliga former för förelagshälsovård för små och geografiskt spridda förelag, behovet av en snabb utbyggnad av de yrkesmedi­cinska sjukhusenheterna, m, m.

Jag finner det angeläget att frågan om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten ses över. För detta ändamål bör särskilda sakkunniga tillkallas.

Målet för utbyggnaden av förelagshälsovården bör vara alt alla löntagare skall ha tillgång till företagshälsovård. Det ankommer på arbetsmarknadens parter all bestämma i vilken takt della mål skall förverkligas. Därvid måste utbyggnadstakten anpassas lill vilka resurser som kan ställas till förfogande. Detta gäller såväl direkta resurser avsalta genom avtal mellan parterna som tillgången lill personal etc. Jag vill här understryka atl såväl nu gällande arbelarskyddslagstiftning som den föreslagna arbetsmiljölagen utgår från all arbetsgivarna skall tillhandahålla de resurser som behövs för de anställda från säkerhels- och hälsosynpunkt. Häri ingår förelagshälsovården som en viktig del.

De sakkunniga bör analysera de hinder som uppstått i anslutning till den hittillsvarande utbyggnaden av företagshälsovården. En trång sektor har varil tillgången på läkare. 1 denna fråga vill jag anföra följande.

När del gäller läkartjänsterna i förelagshälsovården har socialdepartemen­tets sjukvårdsdelegalion i kontakt med den lill arbelarskyddsstyrelsen knutna företagshälsovårdsdelegalionen tagit upp frågan om en närmare anknytning av utbyggnaden av dessa lill del läkarfördelningsprogram som del ankommer på sjukvårdsdelegalionen atl fastställa. Fördelningen av företagsläkartjänsler är f n, översiktligt beaktad i läkarfördelningspro­grammet men omfattas i övrigt inte av de regler som gäller för läkartjänster inrättade i den offentliga hälso- och sjukvården. De sakkunniga bör närmare pröva denna fråga i syfte all åstadkomma en ändamålsenlig fördelning och planering av läkarresurserna även inom företagshälsovården.

Företagshälsovården är till sin medicinska del en funktion av primärvår­den, även om den drivs i särskilda organisatoriska former och är riktad till en avgränsad grupp av medborgarna. Jag vill här betona atl förelagshälsovården i enlighet med den allmänna inriktningen av arbetarskyddet bör vara huvudsakligen förebyggande. I praktiken har dock sjukvårdsandelen inom företagshälsovården kommit all bli ganska dominerande. Jag vill därför understryka all när del gäller behovet av sjukvård bör del i största möjliga utsträckning tillgodoses inom den offentliga primärsjukvården. Det är således viktigt att samverkan mellan den allmänna hälso- och sjukvården saml arbetarskyddet kommer lill stånd i dessa frågor.

Yrkesinspektionsnämnderna bör kunna ges vikliga samordningsuppgifter i detta sammanhang. Vid behandlingen av dessa frågor bör de sakkunniga också beakta den ökade inriktning på förebyggande insatser som den

 

181       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:3

offentliga primärvården avses få. Det är angeläget all söka klargöra vilka insatser av della slag som kan göras inom ramen för företagshälsovården resp. den offentliga primärvården. Av stor betydelse är också atl undersöka hur information från förelagshälsovård och hälsokontroller i samhällets regi skall sammanföras och bearbetas. De sakkunniga bör beakta de överväganden som inom kort läggs fram av socialstyrelsens utredning om den förebyggande hälsovården. 1 sammanhanget bör också uppmärksammas dels all en utredning nyligen tillkallats med uppdrag all lägga fram förslag till en helt ny lagstiftning för hälso- och sjukvården med utgångspunkt från en social helhetssyn på denna vård, dels all riksförsäkringsverket och socialstyrelsen har i uppdrag all se över den allmänna försäkringens ersättningsregler för sjukvården inom bl, a, förelagshälsovården.

När det gäller förelagshälsovårdens utbyggnad vill jag vidare anföra följande. För slora delar av arbetsmarknaden finns parlsöverenskommelser om förelagshälsovård. I dessa förbinder sig parterna all gemensamt verka för en utbyggnad av företagshälsovården lill alla berörda arbetsplatser i landet. Sedan år 1967 finns en överenskommelse mellan LO och SAF om riktlinjer för förelagshälsovård. Liknande överenskommelser om förelagshälsovård på del privata området finns mellan andra avtalsparter. Ar 1975 har träffats ell nytt avtal om kommunal och landstingskommunal företagshälsovård. Under år 1974 har mellan LO/PTK och SAF upptagits förhandlingar om ett avtal om bl. a. förelagshälsovård som skall ersätta 1967 års avtal. På del statliga området pågår också förhandlingar om förelagshälsovård för den civila sektorn. Utredningsarbete pågår vidare om företagshälsovård inom försva­ret.

Som framgår av det föregående sker utbyggnaden av företagshälsovården på frivillighelens väg. Frågor om förelagshälsovårdens innehåll m. m. regleras genom avtal och överenskommelser mellan parterna. Delta bör enligl min mening gälla även i fortsättningen.

Delar av arbetsmarknaden omfattas inte av avtal om företagshälsovård. De sakkunniga bör undersöka i vilken utsträckning arbetstagare på dessa områden likväl erbjuds företagshälsovård samt bedöma den framlida utbygg­nadstakten. I den mån de sakkunniga därvid finner att en utbyggnad här inte är att förutse bör de sakkunniga överväga alternativa vägar att uppnå detta mål.

En särskild fråga gäller den lämpliga organisationen av företagshälso­vården i små och geografiskt spridda företag, där man haft svårt all finna lämpliga modeller för verksamheten. Flera landstingskommuner har genom­fört planering för företagshälsovård för andra arbelslagargrupper än lands­tingens egna och på vissa håll har man också startat sådan verksamhet. Det är dock fortfarande oklart hur förelagshälsovården vid dessa företag skall läggas upp. Med stöd av arbelarskyddsfonden och i samråd med berörda parter planeras viss försöksverksamhet, där de organisatoriska formerna för och inriktningen av sådan företagshälsovård kan prövas. Mot denna bakgrund bör de sakkunniga ta upp denna fråga till allmän bedömning.

Bidrag från det allmänna för atl anordna företagshälsovård utgår inte. Allmän försäkringskassa ersätter dock arbetsgivares kostnader för läkarvård och annan sjukvård om den kan antas minska kassans utgifter för sjukför­säkringen. Hithörande frågor utreds, som förut nämnts, av socialstyrelsen och riksförsäkringsverket.

En annan uppgift för de sakkunniga blir att ta upp frågor om företagshäl­sovårdens innehåll och vissa utbildningsfrågor i anslutning härtill.

 

Del II A:3   Skr 1976/77:103                                     182

Med den tekniska utvecklingen och de alltmer komplicerade kemiska och fysikaliska frågorna får den tekniska delen av företagshälsovården allt siörre tyngd. I stor utsträckning kommer del all krävas specialister på olika områden av yrkeshygien, mätteknik, ergonomi m.m. Här finns anledning att närmare utreda behovet av olika miljötekniker i arbetslivet.

En effektiv kontroll av arbetsmiljön med hjälp av hygieniska gränsvärden ställer krav på tillgång lill resurser för mätning ute på arbetsplatserna samt för analys och utvärdering. En väsentlig tillgång i detta avseende är förelagshäl­sovården, där arbetet inom den tekniska delen går ul på att i nära samverkan med den medicinska kartlägga och bevaka olika förhållanden i arbetsmiljön. Inom företagshälsovården sker redan i dag en omfattande mät- och analysverksamhet. När del gäller förelag som förfogar över mät- och analysresurser som ett led i övervakningen av de egna produkterna bör undersökas i vad mån dessa kan nyttiggöras i bevakningen av arbetsmiljön. De sakkunniga bör undersöka förutsättningarna för all öka möjligheterna för mätning, provtagning, analys och utvärdering inom företagshälsovården.

Resurser för mätning och analys finns även på andra håll. Här kommer bl. a. den offentliga hälso- och sjukvården och då särskilt de yrkesmedicinska sjukhusenheterna in i bilden. Den sjukhusanknutna laboratoriemedicinska verksamheten har nyligen utretts genom socialstyrelsens försorg. Utgångs­punkten har varit atl tillgodose den allmänna hälso- och sjukvårdens behov av laboralorieservice. Behov i delta hänseende finns också inom företagshäl­sovården. En utbyggnad av systemet med hygieniska gränsvärden kommer att medföra en expansion av bl. a. analysverksamheten.

Mot denna bakgrund bör de sakkunniga närmare undersöka möjligheterna alt nyttiggöra de laboratorieresurser som finns inom den offentliga hälso- och sjukvården för miljöutredningar och biologiska kontroller genom köp av tjänster som betalas av arbetsgivarna. I första hand gäller detta analysverk­samheten och då särskilt sådan som till sin natur ligger nära den verksamhet som i dag bedrivs på sjukhuslaboratorierna. Utredningen bör emellertid också belysa möjlighelema alt utvidga verksamheten till atl omfatta även mätning och provtagning på arbetsplatserna. Sådan fällverksamhet är redan i dag ett naluriigt inslag i de yrkesmedicinska sjukhusenheternas arbete bäde när det gäller diagnostisk verksamhet och konsultationer på del yrkesmedicinska området.

Vad gäller möjligheterna atl utföra yrkeshygienisk mätning och analys i anslutning till officiell provning och kontroll bör de sakkunniga samråda med statens provningsansialt.

När del gäller företagshälsovårdens innehåll i övrigt vill jag framhålla även de psykiska och sociala aspekterna. Detta synsätt har kommit till uttryck inte minst i de förslag som arbetsmiljöutredningen nyligen avlämnat. En fortsatt utveckling i riktning mot att en psykosocial funktion blir en särskild del av förelagshälsovården kan därför aktualiseras. De sakkunniga bör belysa denna fråga närmare. De sakkunniga bör vidare uppmärksamma de strävanden från samhällets och arbetsmarknadsparternas sida som innebär att personer med arbetshandikapp av olika slag skall få eller behålla sysselsättning inom det ordinarie arbetslivet. Ell uttryck för dessa strävanden är anpassningsgrup­pernas verksamhet. De sakkunniga bör undersöka lämpliga vägar att utforma förelagshälsovården så alt den kan medverka till att tillgodose anpassnings­gruppernas behov av service.

Företagshälsovårdens kvalitet är beroende av tillgången på utbildad personal. De sakkunniga bör pröva vilka utbildningsvägar inom utbildnings-

 

183       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:3

väsendet som lämpar sig som bas för specialutbildning i förelagshälsovård. Sådan specialutbildning ombesörjs av arbelarskyddsstyrelsen, som anordnar särskilda kurser för företagsläkare, skyddsingenjörer, sjuksköterskor i före­lagshälsovård och andra personalkategorier. De sakkunniga bör mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om företagshälsovårdens innehåll ägna stor uppmärksamhet ål utbildningens innehåll och uppläggning.

Nämnden för läkares vidareutbildning har ansvaret för specialist- och allmänläkarulbildningen efter läkarexamen medan arbelarskyddsstyrelsen svarar för specialutbildningen lill företagsläkare. De sakkunniga bör överväga i vilken utsträckning företagsläkarulbildningen kan samordnas med den reguljära vidareutbildningen av läkare.

Utbildning av personal för företagshälsovården bedrivs i dag enbart vid arbelarskyddssiyrelsens arbetsmedicinska avdelning i Slockholm. De sakkunniga bör med utgångspunkt i en bedömning av företagshälsovårdens personalbehov ta upp frågan om utbildningens omfattning och därvid undersöka i vilken omfattning utbildning i förelagshälsovård kan anordnas även på andra håll i landet. Även i framtiden bör utbildningens innehåll och uppläggning liksom nu fastställas av arbelarskyddsstyrelsen efler samråd med arbetsmarknadens parter.

Frågan om eflerutbildning av personal för företagshälsovården är viktig. F. n. sker viss uppföljning av ulbildningen av förelagsläkare, skyddsingen­jörer och sjuksköterskor i förelagshälsovård i form av åriigen anordnade arbetsmedicinska konlaktdagar. De sakkunniga bör se över behovet av efterulbildning av personal inom förelagshälsovården mot bakgrund av den snabba utvecklingen inom arbetsmiljöområdet.

Förfaiiningsmässigt reglerade behörighetsvillkor tillämpas inte för den som vill inneha tjänst inom förelagshälsovården. I den medicinska delen av verksamheten gäller givetvis kravet på läkariegitimation resp. legitimation som sjuksköterska. Frågor om kompelensvillkor behandlas i den lill arbelarskyddsstyrelsen knutna företagshälsovårdsdelegalionen som har uttalat alt inom förelagshälsovården inte bör anställas personal som inte uppfyller de kompetenskrav som rekommenderats av delegationen. De sakkunniga bör belysa dessa frågor och därvid bedöma huruvida nu gällande ordning även skall gälla i framtiden.

De sakkunniga bör slutligen la upp frägan om den yrkesmedicinska verksamheten. Yrkesmedicinska sjukhusenheter har hittills byggts upp vid Karolinska sjukhuset och Södersjukhuset i Stockholm, vid Lunds lasarett och regionsjukhuset i Örebro. Vid Umeå lasarett är en sådan enhet beslutad i viss samordning med den filial till arbelarskyddssiyrelsens arbetsmedicinska avdelning som inrättats där. Likaså finns beslut om en enhet vid region­sjukhuset i Linköping. Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg har man valt en något annoriunda väg och inrättat ett yrkesmedicinskt centrum. Delta är en enhet för olika kliniker som samverkar inom det yrkesmedicinska och arbeishygieniska området.

Jag vill framhålla all erfarenheterna av de yrkesmedicinska sjukhusenhe-lernas verksamhet är myckel goda och att de har stor betydelse för arbetslivet inom regionen. Där finns såväl yrkesmedicinsk som teknisk-hygienisk expertis som företagshälsovården kan utnyttja när det gäller mätningar, analyser av tagna prover, medicinska gruppundersökningar, utredningar av misstänkta yrkessjukdomsfall etc. Genom att en yrkesmedicinsk sjukhus-enhet har tillgång lill sjukhusets samlade expertis på olika områden finns också möjlighet all bredda utbudet i fråga om klinisk fysiologi, röntgendia­gnostik, audiologi m. m.

 

Del II A:3   Skr 1976/77:103                                     184

Företagshälsovårdens behov av kvalificerad service i dessa avseenden är stort och kommer att öka ytteriigare. 1 olika sammanhang har uttalats all utbyggnaden i första hand bör syfta lill yrkesmedicinska kliniker vid samtliga regionsjukhus. Utbyggnaden av den yrkesmedicinska verksamheten är en angelägen uppgifl som del ankommer på sjukvårdshuvudmännen att ta närmare ställning lill. Planeringen måste ske med beaktande av bl. a. förelagshälsovårdens behov av yrkesmedicinsk service. De sakkunniga bör därför i nära samarbete med sjukvårdshuvudmännen la fram elt vägledande underiag för planeringen av den fortsatta utbyggnaden,

Elt särskilt problem vid utbyggnaden av den yrkesmedicinska verksam­heten har varil den knappa tillgången på läkare med yrkesmedicinsk inriktning. Sedan år 1975 är yrkesmedicinen uppförd som egen specialitet för läkare. De sakkunniga bör i samråd med socialstyrelsen la upp frågan om dispensmöjligheler för läkare inom yrkesmedicinen för att under en över­gångslid på denna väg få lill stånd en snabbare utveckling av verksam­heten.

Jag vill avslutningsvis betona vikten av atl en samlad bedömning av såväl den medicinska som den tekniska delen av företagshälsovården kommer lill stånd. En lämplig väg härvidlag kan vara att särskilda expertgrupper biträder de sakkunniga.

4. Tilläggsdirektiv till sysselsättningsutredningen

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-13. Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför.

Ar 1974 tillkallade jag sakkunniga för atl utreda frågan om den långsiktiga sysselsättningspolitiken. De har antagit namnet sysselsäUningsulredningen (A 1974:02). Enligl direktiven skall de sakkunniga bl. a. bedöma vilka krav på den allmänna sysselsättningspolitiken som fullföljandet av de regionalpoli­liska riktlinjerna ställer.

Riksdagen beslutade år 1972 om de allmänna regionalpoliliska målen saml angav riktlinjerna för regionalpolitiken i form av en plan för utvecklingen av den regionala strukturen och ramar för planeringen i länen (prop. 1972:111 bil. 1, InU 1972:28, rskr 1972:347). För att förverkliga de regionalpoliliska målen beslutade riksdagen år 1973 bl. a. om medlen i den fortsalla regionalpoliliska stödverksamheten (prop. 1973:50, InU 1973:7, rskr 1973:248). Beslutet innebar också att en medelsram pä 2 500 milj. kr. fastställdes för del regionalpolitiska stödet under femårsperioden 1973/74-1977/78.

Riksdagens inrikesutskotl behandlade under år 1975 bl. a. ell motionsyr­kande om en pariamentarisk utredning med uppgift alt utvärdera den nuvarande regionalpolitiken och lämna förslag lill en ny politik på området. Liksom motionärerna ansåg utskottet all det finns behov av en samlad bedömning av den förda regionalpolitiken och mot bakgrund härav en prövning av politikens framlida inriktning. Utskottet, som erinrade om pågående utvärdering av regionalpolitiken inom länsplanering 1974, syssel­säUningsulredningen och expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU), var dock inte berett all förorda atl ytteriigare en utredning om regionalpolitiska frågor skulle tillsättas. I stället föreslog utskottet att frågan

 

185       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:4

skulle las upp lill prövning efler årsskiftet 1975-76. Enligl utskottet vore det lämpligt att anförtro utredningsuppdraget åt sysselsäUningsulredningen som kan organisera sill arbete på ell sätt som garanterar ell allsidigt parlamenta­riskt inflytande. Behovet av tilläggsdirektiv lill utredningen och inriktningen av dessa borde bl. a. bedömas mot bakgrund av del utredningsmaterial som förelåg vid årsskiftet 1975-76. Riksdagen beslöt all som sin mening ge regeringen till känna vad ulskoltel hade anfört (InU 1975:7, rskr 1975:119).

Sysselsiitlningsutredningen har i betänkandet (SOU 1975:90) Arbete åt alla tagit upp vissa principiella frågor belräffande de regionalpoliliska styrmedlen. Utredningen har dock inte ansett del lämpligt eller möjligt all göra någon detaljerad genomgång av de regionalpolitiska medlen, ulan avser all arbela vidare med en mer omfattande översyn av medlen och redovisa ytteriigare material i sådan lid all slalsmaklerna kan falla beslul i medelsfrågan före utgången av innevarande femårsperiod för regionalpolitiskt stöd.

En sammanställning och utvärdering av resultaten av Länsplanering 1974 har gjorts inom arbetsmarknadsdepartementet. Utvärderingen har redovisats i rapporten (SOU 1975:91 och 92) Politik för regional balans.

En beskrivning och analys av lokaliseringsstödels effekler har redovisats av ERU i lägesrapporten (Ds A 1975:12) Regionalpoliliska siudier.

Medelsramen för del regionalpoliliska stödet under den innevarande femårsperioden har nyligen utökats med 1 500 milj. kr, (prop. 1975/76:100 bil. 13, InU 1975/76:37, rskr 1975/76:250). Regeringen har vidare föreslagit viss försöksverksamhet med utökat regionalpolitiskt stöd vid marknadsförings­åtgärder saml anmält planer på atl under en försöksperiod decentralisera beslutanderätten lill regional nivå i vissa ärenden om regionalpolitiskt stöd (prop. 1975/76:185). Jag har tidigare i dag anmält proposition om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik. Resultaten av Länsplanering 1974 och sysselsätiningsulredningens första etapp liksom regeringens ställningsta­ganden i reviderade finansplanen 1976 om den ekonomiska politikens mål och förutsättningar på längre sikt ligger lill grund för propositionen. När del gäller formerna för del regionalpoliliska stödet efter utgången av budgetåret 1977/78 bör statsmakterna besluta senast våren 1978.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag all del är lämpligt all i tilläggsdirektiv lill sysselsäUningsulredningen precisera vissa frågor om den regionalpoliliska stödverksamheten som utredningen bör behandla i sill fortsatta arbete. Jag vill understryka atl en sådan precisering inte bör hindra sysselsäUningsulredningen från all med stöd av sina ursprungliga direktiv ta upp även andra frågor med anknytning lill regionalpolitiken.

Den utvidgade regionalpoliliska medelsramen för perioden 1973/74-1977/ 78 har visat sig trygga en effektiv politik för ökad regional balans och kan därför utgöra en grundval för utredningens bedömning av utrymmet för framtida insatser.

En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara regeringens ställningsta­gande tidigare i dag i propositionen om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik saml riksdagens beslut med anledning av propositionen. En annan utgångspunkt bör vara atl de nuvarande regionalpolitiska stödfor­merna även i framtiden skall bilda stommen i verksamheten. Utredningen bör följaktligen främst undersöka förutsättningarna för alt effektivisera nuvarande regionalpolitiska medel som är inriktade på atl direkt påverka industri- och serviceföretag inom den privata sektorn.

Följande frågor bör utredningen behandla i del fortsatta utredningsarbe­tet.

 

DelIIA:4   Skr 1976/77:103                                        186

De regionalpoliliska insatserna har lett lill en bättre regional balans i befolkningsutvecklingen under 1970-talel. Resultatet av Länsplanering 1974 lyder på all den förbättrade regionala balansen kommer att bestå under resten av 1970-lalel och 1980-lalel. Denna bedömning bygger på all regionalpoli­liska insatser görs även i fortsättningen. Nuvarande indelning i stödområden har sin grund i uppfattningen att stödinsatserna bör koncentreras till geografiskt avgränsade områden med särskilda behov av sysselsättningsskapande åtgärder. Stödområdenas gränser har efler hand vidgats. Samtidigt har särskilda insatser gjorts med hjälp av regionalpolitiska medel i orter utanför stödområdena med akuta sysselsättningsproblem. Del kan nu finnas anledning all diskutera grunderna för den indelning i stödområden som f n. används för stödverksamheten. Utredningen bör pröva behovet av förändringar eller anpassningar av siödområdesprincipen mot bakgrund av den regionala utvecklingen under de senaste åren. Därvid bör utredningen beakta an en allmän vidgning av stödområdena urholkar möjligheterna för koncentrerade och kraftfulla insatser. Utredningen bör även överväga behovet av och formerna för andra kriterier för fördelning av stödet än den nuvarande geografiska indelningen. Därvid bör utredningen beakta behovet av atl slödel även fortsättningsvis koncentreras lill industri-fattiga områden med särskilda behov av stöd.

De ökade regionalpolitiska ambitionerna syftar bl. a. till atl inom olika regioner förbättra sysselsättningssituationen för olika grupper på arbetsmark­naden. Ell första försök atl påverka investeringarnas fördelning med en sådan utgångspunkt är försöksverksamheten med könskvotering vid vissa former av regionalpolitiskt stöd. SysselsäUningsulredningen bör nu utvärdera resultaten av könskvoleringen och överväga om denna bör permanentas. Utredningen bör vidare överväga om de vunna erfarenheterna ger stöd för förslag om all genom villkor för regionalpolitiskt stöd påverka investering­arnas fördelning med utgångspunkt i möjligheterna atl skapa sysselsättning för olika yrkesgrupper.

När det gäller frågan om stödberättigad verksamhet har de regionalpoliliska stödinsatserna koncentrerats lill industriell eller induslrilik-nande verksamhet och därvid huvudsakligen riktats mot investeringsverk­samheten. Sysselsättningsutredningen bör emellertid också se över de stödformer som är avsedda för den privata ijänslsektorn och de administra­tiva funktionerna inom industrin.

SysselsäUningsulredningen har redan i sitt första betänkande tagit upp frågan om slödunderlag och stödformer. Sålunda har utred­ningen diskuterat om de regionalpolitiska stimulansmedlen i högre grad än f n, borde inriktas på personalkostnaderna. Flera av de stimulansmedel som nu används är inriktade på kapitalkostnaderna. Det har i olika sammanhang hävdals all detta kan leda lill ökad kapitalanvändning på bekostnad av antalet arbetstillfällen. Enligt utredningen tycks dock lokaliseringsstödet - trots atl del är ell kapilalstöd - fungera som ett inledningsstöd: Verksamheten i stödföretagen inrättas så att avvägningen mellan olika produktionsmetoder blir den som på lång sikt ger del bästa ekonomiska resultatet. Det finns dock, enligl utredningen, skäl all i den kommande utredningsetappen närmare studera möjligheterna till en mer direkt koppling av det regionalpolitiska slödel lill den sysselsättningsökning som uppnås i de enskilda företagen. Även jag anser all utredningen bör fortsätta atl behandla dessa frågor. Bl. a. bör övervägas om en större del av lokaliseringsstödet vid investeringar kan lämnas i form av lån och om de nuvarande lokaliseringsbidragen helt eller

 

187       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:4

delvis kan ersättas med någon form av avskrivningslån som skrivs av med ell visst belopp för varje person som nyanställs i verksamheten.

De nuvarande lokaliseringslånen löper med samma ränta som i allmänhet tillämpas för industrigaraniilån med röriig räntefot enligl kungörelsen (1960:372) om statligt kredilsiöd lill hemslöjd, hantverk och småindustri. Räniebefrifelsen kan lämnas under högst tre år och amoleringsanslånd under högst fem år, Ränlebefrielse kan i vissa fall innebära en subvention av väsentlig belydelse. Utredningen bör överväga om ränlebefrielse under viss lid bör lämnas och vilka kriterier som i så fall bör gälla. Kosinaderna för sådana insatser bör redovisas på ett enkelt och enhetligt sätt.

Beträffande lokaliseringsstödets storlek gäller att stödet inte skall vara större än vad som fordras för att den åsyftade verksamheten skall komma lill stånd efler en betydande egen insats från stödförelagens sida. En prövning skall ske från fall lill fall med beaktande av bl. a. förelagets egna resurser och övriga finansieringsmöjligheter. Ofta lämnas dock lokali­seringsstöd med vissa allmänt tillämpade procentsatser som grundar sig på investeringskostnaden. Prövningen i det enskilda fallet inriktas då främst på om vissa minimikrav belräffande lönsamhet, sysselsättningsökning m. m. är uppfyllda. Sysselsättningsutredningen bör mot denna bakgrund överväga vilka principer som bör gälla när slorieken av lokaliseringsstödet skall bestämmas.

Huvuddelen av de förelag som har fåll lokaliseringsstöd bedrivs i aktiebolagsform. Transaktioner som innebär all siörre eller mindre aktie­poster i stödförelagen överiåls är ganska vanliga. Sådana överlåtelser innebär ofta all företagens kapitalanskaffnings- och utvecklingsproblem löses. Emellertid har i fiera fall hävdats all aktieägare i företag som har fått lokaliseringsstöd lill följd av slödel har gjort oskäliga vinster vid försäljning av aktierna. Utredningen bör mot denna bakgrund överväga om särskilda åtgärder bör vidtas för alt tillgodose atl syftet med slödel inte förfelas i samband med aktieöveriåtelser. Jag vill erinra om att enligl nuvarande regler lokaliseringsbidrag till viss del kan krävas åter och lokaliseringslån sägas upp till omedelbar betalning om väsentlig ändring sker i äganderätten lill den rörelse som har fåll lokaliseringsstöd. Utredningen bör pröva om dessa regler är lämpligt utformade.

I prop. 1975:45 om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen konstaterade föredraganden all I o k a I i s e r i n g s u t b i I d n i n g e n är ett av de regionalpolitiska medlen och all behov av förändringar av del regionalpoli­liska uibildningsstödel får prövas i annat sammanhang. I propositionen föreslogs dock att det tidigare s. k. schablonstödet i fortsättningen skulle behnämnas introduktionssiöd. Utredningen (A 1975:01) om föreiagsulbild-ningen gör f n. en utvärdering av olika former av arbetsmarknadsutbildning i företag, bl.,a. lokaliseringsulbildning. Sysselsättningsutredningen bör över­väga behov av förändringar av del regionalpolitiska uibildningsstödel och introduktionsslödet. Introduklionsslödet har i stort sett samma syfte och inriktning som sysselsätiningssiödet. Utredningen bör pröva om de båda stödformerna kan slås samman.

Kraven på information om utvecklingen av verksamheten bör ställas högt i förelag som har fått statligt regionalpolitiskt stöd. F. n. pågår ell omfattande reformarbete som syftar till att öka insynen och inflytandet för de a n s t ä 11 d a, Jag vill bl. a. erinra om regeringens förslag till arbetsrätts-reform (prop. 1975/76:105) och förslaget om ökad styrelserepresenlation för de anställda (prop. 1975/76:166). SysselsäUningsulredningen bör undersöka

 

Delll A:4    Skr 1976/77:103                                      188

hur dessa åtgärder har påverkat möjligheterna lill insyn och inflytande för de anställda i stödförelagen.

SysselsäUningsulredningen bör bedriva sitt utredningsarbete om den regionalpoliliska stödverksamheten i nära kontakt med ERU. 1 fråga om lokaliseringsutbildningen bör utredningen samråda med utredningen om företagsutbildningen. Vidare bör samråd ske med decentraliseringsutred­ningen (Kn 1975:01). Utredningsarbetet bör bedrivas så all förslag kan läggas fram i sådan lid att slalsmaklerna kan besluta i frågan senast våren 1978.

5. Vissa frågor på det arbetsrättsliga området

Beslut vid regeringssammanträde 1976-06-10, Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför.

Genom den av riksdagen antagna arbetsrällsreformen (prop. 1975/76:105, InU 45, rskr 404) inleds en utveckling inom vårt arbetsliv som kommer alt medföra genomgripande förändringar på arbetsmarknaden.

Del är naturligt all slalsmaklerna kommer all följa genomförandel av reformen med särskild uppmärksamhet. Jag har tidigare framhållit nödvän­digheten av fortsatt utredningsarbete på medbestämmanderättens område (prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 203). Även riksdagen har uttalat sig härför (InU 1975/76:45). En kommitté bör nu tillkallas för della ändamål.

I likhet med riksdagen anser jag att del bör bli en viktig uppgifl för kommittén atl mera allmänt följa introduktionen och tillämpningen av den nya lagstiftningen. 1 det sammanhanget bör kommittén bl. a. överväga vissa frågor som redan har uppmärksammats under lagstiftningsarbetet.

En sådan fräga gäller de krav på arbetslagarinnylande i andra former och med längre gående befogenheler för de anställda än de som återfinns i de särskilda reglerna om medbestämmande i den nya lagstiftningen. Jag tänker framför allt på kraven om facklig vetorätt och självbestämmanderätt i vissa frågor, bl. a. rörande personalpolitiken, arbetsmiljön och förelagshälsovår­den, arbetstidens förtäggning och löneformen. Medbestämmandelagen utgår från al, ,'-tdana befogenheler skall tillförsäkras de anställda genom kollektiv­avtal. Utnyttjas metoden all träffa avtal om medbestämmanderätt för de anställda, måste emellertid beaktas verkningarna av annan lagstiftning, t. ex. associationsrättens regler (jfr prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 331,472 och 528), och gränsdragningen lill den politiska demokratin. Som riksdagen har uttalat (InU 1975/76:45 s. 27) har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift att se närmare på de frågor som rör sambandet mellan associationsrättens och arbetsrättens regler. Visar detta arbete atl t. ex. frågor med avseende på delegation av beslutanderätt och ansvaret för fattade beslut inte kan uteslutande lösas kollektivavialsvägen bör, som riksdagen också har framhållit, förslag läggas fram till de lagändringar som behövs. Den kommitté som nu bör tillsättas bör anpassa sitt arbete härtill. Det bör också stå kommittén fritt att vid behov mera allmänt ta upp frågan om lagfästande av sådana inflytandeformer för de anställda som jag här har berört. Jag vill erinra om att den nyss berörda arbetsgruppen vidare skall gå igenom de krav som har förts fram om ändringar i företagsdemokratisk riktning av den associalionsrätlsliga lagstift­ningen och förbereda ett ställningstagande till det fortsatta utredningsarbetet

 

189       Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet    Del II A:5

på detta område (jfr prop. 1975:103 s. 197 och InU 1975/76:45 s. 28). Också handelsbolagen och därmed jämföriiga bolagsformer är föremål för översyn. På del kommunala området väntas utredningen om den kommunala demokratin lägga fram sitt slutbetänkande under hösten 1976. På den statliga sektorn kommer en värdering all ske av försöksverksamheten med förvalt-ningsdemokrati (prop. 1975/76:105 bilaga 2 s. 145). Även delta bör kommittén beakta i sill arbete.

Kommittén bör ta upp även andra frågor. Riksdagen har sålunda uttalat sig för fortsatt utredningsarbete rörande den s. k. negativa föreningsrätten och föreningsrättsskyddet för arbetssökande (InU 1975/76:45 s. 29). Jag vill för egen del även framhålla problemen kring den s. k. negativa regleringen genom kollektivavtal (prop. 1975676:105 bilaga 1 s. 277).

Löntagarorganisationerna har i sina remissyttranden över arbeisräiiskom-miiléns belänkande (SOU 1975:1) riklat kritik mot den rättstillämpning som har utvecklats på det arbetsrättsliga området. Man har menat atl den har gynnat arbetsgivarsidan. Föruisäliningarnaharemellerlid radikalt förändrats genom de senaste årens lagstiftningsarbete på det arbelsrällsliga området. De värderingar som lagstiftningen ger uttryck för bör få återverkningar även inom del arbelsrällsliga området i stort. Som ell led i uppgiften all följa medbestämmandelagens genomförande bör kommittén även belysa utveck­lingen av rättspraxis.

Den nya roll som de anställda får i arbetslivet kommer också lill uttryck i nya och vidgade uppgifter för de fackliga förtroendemännen. Efter samråd med statsrådet Leijon föreslår jag därför att det får bli en uppgift för kommittén all överväga vilka ändringar i lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning pä arbetsplatsen som bör göras med anledning av utvecklingen på det arbelsrällsliga området. Särskilt intresse bör därvid ägnas del förhållandet att fackliga uppgifter i många fall utförs av andra än fackliga förtroendemän som är anställda på arbetsplatsen. Arbetsplatserna kan vara så små att de fackliga uppgifterna måste skötas av förtroendevalda som svarar för flera arbetsplatser. Inte minst gäller frågan fackföreningens rätt att själv få bestämma om sina företrädare i del fackliga arbetet på arbetsplatserna. Kommittén bör därför komma med förslag till lagregler, varigenom förtro­endemannalagen i vissa delargörslillämpligäven på sådana företrädare förde berörda fackliga organisationerna som inte är anställda på den aktuella arbetsplatsen. Utredningen bör också la upp frågan om flnansieringen av den fackliga verksamhet som berörs av utvidgningarna av förtroendemannala­gen. Del är även lämpligt alt kommittén vid behov tar upp andra frågor som hänger samman med förtroendemännens nya uppgifter eller problem som har kommit upp i den praktiska tillämpningen av förtroendemannalagen och inte har kunnat lösas kollektivavtalsvägen (jfr InU 1975/76:45 s. 54).

En fråga som ligger nära den som jag senast har behandlat gäller arbetslivsforskningen. Statsmakterna har beslutat om betydande ekono­miska och organisatoriska insatser på detta område (prop. 1975/76:182, InU 46, rskr 405), Men även arbetsplatserna måste ställas lill forskningens förfogande. Genom den nya lagstiftningen får de anställda inflytande över forskningens genomförande på den enskilda arbetsplatsen. Visar del sig emellertid atl dessa frågor inte kan lösas förhandlingsvägen, bör kommittén komma med förslag till åtgärder (jfr InU 1975/76:46 s. 8).

Om den nya arbelsrällsliga lagstiftningen skall bli effektiv måste kunskaperom den spridas lill samtliga anställda. Jag har i annat sammanhang uttalat all del ligger i både arbetsgivarsidans och arbetstagarsidans intresse atl

 

Delll A:5    Skr 1976/77:103                                      190

ulbildningen och informationen om medbestämmanderätten får en sådan bredd och kan ske i sådana former all della mål uppfylls. Jag har också förutsatt alt arbetsmarknadens parter i förhandlingar finner vägar all tillgodose rimliga behov av utbildning och information i den mån dessa frågor inte redan är reglerade genom förlroendemannalagens regler om rätt all disponera betald arbetstid (prop. 1975/76:182 s. 23). Den mera allmänna frågan om en lagfäst rätt för de anställda lill facklig information på betald arbetstid bör däremot, som riksdagen också har uualat (InU 1975:15), tas upp lill övervägande. Jag föreslår att även della får bli en uppgift för kommit­tén.

Frågorna rörande ändringar i förtroendemannalagen, arbelslivsforskning och facklig information på betald arbetstid bör kommittén ta upp med förtur.

6. Tilläggsdirektiv till företagareföreningsutredningen

Beslul vid regeringssammanträde 1976-06-17. Departementschefen, statsrådet Bengtsson, anför.

Ar 1975 tillkallade jag sakkunniga för all utreda frågan om företagarefö­reningarnas ställning och roll inom samhällets närings- och regionalpolitiska organisation. Enligl sina direktiv skall de bl. a. beröra frågan om inriktning och utformning av del statliga kredilsiöd som förmedlas genom företagare­föreningarna. De sakkunniga har antagit namnet förélagareföreningsulred-ningen (A 1975:03).

Reglerna för företagareföreningarnas kredilslödjande verksamhet finns i kungörelsen (1960:372; omtryckt 1973:550, ändrad senast 1976:471) om statligt kredistöd till hemslöjd, hantverk och småindustri. Sådant stöd lämnas för atl främja hemslöjd, hantverk och småindustri saml därmed jämföriig verksamhet. Om särskilda skäl föreligger får kredistöd lämnas även i fråga om annan industriell verksamhet eller i fråga om anläggningsverksamhet eller -med viss begränsning - verksamhet inom jordbrukets binäringar.

Med anledning av motionsyrkande har riksdagen nyligen beslutat atl reglerna för del statliga kredilstödet snarast bör ändras på sådant sätt atl även tjänsteproducerande förelag kan komma i åtnjutande av kredilsiöd (mot. 1975/76:2113, NU 1975/76:51, rskr 1975/76:330). Riksdagsbeslutet innebär dock ingen närmare precisering av vilka grupper av förelag som anses vara tjänsteproducerande.

En omfattande utvidgning av målgruppen för del statliga kredilsiöd som förmedlas av företagareföreningarna, innebär stora påfrestningar på förening­arnas resurser. Det kan också vara svårt för föreningarna att på kort tid skaffa sig kunskaper inom helt nya verksamhetsområden. Utvidgningen av målgruppen medför därför risk för atl den service och del stöd som föreningarna f n. lämnar lill de mindre och medelstora industriföretagen försvagas.

Atl företagareföreningarnas kredilsiöd utökas till att omfatta nya grupper av förelag för enligl min mening inte medföra, att föreningamas insatser försämras när det gäller tillverkande förelag. Jag anser därför atl den nu aktuella utvidgningen bör begränsas till atl omfatta tjänsteproducerande

 

191      Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet   Del II A:7

företag som har direkt anknytning lill den hittillsvarande målgruppen för kredilstödet. Sålunda bör t. ex. inte detaljhandel och restaurangrörelse omfattas av del utvidgade kredilstödet.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag del lämpligt all ge förelagareföreningsutredningen i uppdrag att skyndsamt överväga vilka grupper av tjänsteproducerande företag som bör få tillgång till företagarefö­reningarnas kredilsiöd.

Jag vill framhålla atl utredningens sammansättning garanterar elt allsidigt parlamentariskt inflytande vid en sådan bedömning.

Jag hemställer atl regeringen uppdrar ål förelagareföreningsutredningen atl skyndsamt lämna förslag till lämplig avgränsning av den av riksdagen beslutade utvidgningen av företagareföreningarnas kredilslödjande verk­samhet.

7. Tilläggsdirektiv till kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-10-21.

Chefen för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Ahlmark, anför.

I slutet av år 1972 flck statsministern medgivande att tillkalla fem ledamöler att ingå i en delegation för atl bevaka och utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor. Enligl sina direktiv har delegationen som övergripande uppgift att fördjupa och utveckla den helhetssyn som skall vara vägledande för arbetet alt åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor. En viktig uppgift för delegationen är enligt direktiven all samverka och samråda med myndigheter, parterna på arbetsmarknaden, kvinnoorga­nisationerna och andra folkrörelser. För detta ändamål har delegationen vid sin sida den s. k. stora delegationen med företrädare för myndigheter och organisationer. Dessutom har lill delegationen knutits ell antal referens­grupper med företrädare för olika intressegrupper.

I enlighet med riksdagens beslut under 1975/76 års riksmöte (InU 1975/ 76:9 rskr 1975/76:26) tillkallade regeringen den 18 augusti 1976 en parlamen­tarisk kommitté för att - vid sidan av delegationen - genomföra mera långsikliga projekt inom jämställdhetsområdet och för all utreda frågor av siörre principiell räckvidd inom della. Samtidigt fick kommittén i uppdrag all dels allsidigt och förutsättningslöst pröva frågan om en lagstiftning mot könsdiskriminering, dels utreda förutsättningarna för ingripanden mot könsdiskriminerande reklam. Det bör tilläggas att riksdagen tidigare hade uttalat sig för all dessa två frågor skulle utredas (InU 1975/76:42, rskr 1975/ 76:542 resp. NU 1975/76:61, rskr 1975/76:343).

I den regeringsförklaring som regeringen lämnade riksdagen den 8 oktober 1976 sägs bl. a. att den kommitté som har tillkallats för all pröva frågor om jämställdheten mellan män och kvinnor skall få "i uppdrag att under mandatperioden utarbeta förslag till lag mot könsdiskriminering". Delta uppdrag bör lämnas kommittén genom tillägg till de direktiv som gäller för dess arbete. Jag förordar att delta sker nu.

1 della sammanhang bör även las upp frågan om de former som jämställdhetsarbetet bör bedrivas i. Det torde inte kunna förnekas att det kan

 

Delll A:7   Skr 1976/77:103                                       192

innebära avsevärda svårigheter all dra upp gränser mellan delegationens och kommitténs uppdragsområden sådana de är bestämda i direktiven. Risken för dubbelarbete framstår som betydande med nuvarande ordning. Del skulle otvivelaktigt vara lämpligare all låta den pariamentariska kommittén la över ansvaret för hela jämställdhelsarbetet, dvs. även för den del av della som delegationen enligl sina direktiv nu svarar för. Jag vill förorda all så sker och all komminén sålunda ges ansvaret för jämställdhelsarbetet i dess helhet. Samtidigt bör enligl min mening den slora delegationen omvandlas lill en referensgrupp under ledning av en särskild förordnad ordförande.

En så omfattande uppdrag som kommittén sålunda avses att få kräver betydande sekrelarialsresurser. Dessa bör tillföras kommittén genom alt delegationens sekretariat förs över till kommittén. På del sättet kan kontinuiteten i arbetet bevaras och kommittén dra fördel av de erfarenheter från del praktiska arbetet på jämslälldhelsområdel som sekretariatet har byggt upp. Jag har därvid föruisall alt sekretariatet förstärks med den juridiska expertis som behövs för all förslaget till lag mot könsdiskriminering skall kunna las fram.

I anslutning lill alt de organisatoriska förändringarna görs som jag nu har nämnt bör huvudmannaskapet för jämställdhelsarbetet flyttas från statsråds­beredningen lill arbetsmarknadsdepartementet.

1 de frågor som jag här har tagit upp har jag samrått med statsminis­tern.

 

193                     Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:1

Industridepartementet

1. Samordning av de statsägda varven

Beslut vid regeringssammanträde 1976-05-06, Departementschefen, stalsrådel Johansson, anför.

Staten har under senare år fån ell betydande ägareintresse i svensk varvsindustri.

Genom beslul av 1960 års riksdag (prop. 1960:184, SU 1960:206, rskr 1960:402) omvandlades de dåvarande marinverksläderna i Kariskrona lill ell av staten helägl aktiebolag. Karlskronavarvet AB. Varvet är huvudsakligen inriktat på tillverkning av marina fartyg med levererar också fartygsseklioner lill de svenska varven. Varvet utvecklar även andra grenar i sin mekaniska verkstadsrörelse, såsom förutsattes då bolaget bildades. Som ell led häri förvärvade varvet förra året Hvilans Mekaniska Verkstads AB i Kristianstad, som är landets ledande tillverkare av iraverser och lyftutrustningar. Varvet hade år 1975 i medeltal 1 675 personer anställda och en omsättning av 144 milj. kr. Fr. o. m. den 1 januari 1970 är varvet dotterbolag till Statsföretag AB.

Ar 1963 förvärvade staten och Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB, Eriksberg, hälften var av aktierna i Uddevallavarvet AB.Gznom beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:117, NU 1971:27, rskr 1971:229) förvärvade staten de aktier som Eriksberg innehade i Uddevalla varvet. Statens aktier har övergått på Statsföretag AB. Ar 1975 hade varvet 3 470 anställda och en omsättning av 410 milj. kr.

Riksdagen beslöt år 1975(prop. 1975:110,NU 1975:35,rskr 1975:247)-med anledning av den akuta kris som Eriksberg råkat in i - att staten som en provisorisk lösning på krisen från Eriksbergs ägare Ångfartygs AB Tirfing skulle förvärva samtliga aktier i företaget. Ar 1975 var 5 175 personer anställda vid Eriksberg. Omsättningen uppgick lill 980 milj. kr. Verksam­heten under nämnda år visade en förlust av 420 milj. kr.

I början av år 1970 stod det klart att AB Götaverkens finansiella situation var sådan att statliga stödåtgärder kunde komma atl visa sig behövliga. En finansiell rekonstruktion genomfördes under statens medverkan, varvid Salénrederierna AB inträdde som majoritetsägare lill Götaverken (prop. 1971:117, NU 1971:27, rskr 1971:229).

Verksamheten vid Götaverken år 1973 resulterade i en betydande förlust. Efter överenskommelse med Salénrederierna beslöt statsmakterna år 1974 (prop. 1974:110, NU 1974:41, rskr 1974:264) aU en del av eu lill Gölaverken lämnat lån skulle omvandlas lill så mänga aktier i företaget atl de motsvarade 9,5 96 av hela aktiekapitalet. De av staten förvärvade aktierna har överiålils till Statsföretag AB.

Regeringen har i prop. 1975/76:121 lagt fram förslag innebärande bl. a. all Gölaverken och Eriksberg förs samman lill en koncern. Samgåendet avses ske på så säU att staten till Gölaverken överiåter samtliga aktier i Eriksberg samtidigt som staten från nuvarande ägaren till Gölaverken förvärvar så stort antal aktier atl staten tillsammans med Statsföretag kommer alt inneha 51 96

13 Riksdagen 1976/77.  1 saml. Nr 103

 

Delll 1:1    Skr 1976/77:103                                       194

av hela aktiekapitalet i Gölaverken.

Gölaverkens varvsrörelse har i genomsnitt 9 900 anställda år 1975 och fakturerade farlygsleveranser uppgick till ca 1 500 milj. kr.

Staten innehar redan direkt eller genom Statsföretag aktiemajoriteten i Eriksberg, Uddevallavarvel och Kariskronavarvet. En betydande del av svensk varvsindustri är således samlad i statens hand. Därjämte har staten 9,5 96 av aktierna i Gölaverken.

Staten har sålunda efter hand fått betydande intressen i svensk varvsin­dustri. Del kan därför vara motiverat atl göra en översyn rörande den statliga varvsgruppens framtida organisatoriska struktur och därvid beakta de samordningsvinster som bör kunna uppnås.

För dessa uppgifter bör en kommitté tillkallas. Kommittén bör avge förslag till hur de statliga varvsengagemangen bör organiseras för atl uppnå målsättningen atl ha en väl sammanhållen och effektiv statlig varvsgrupp. Kommittén bör bedöma om varvsgruppen lämpligen bör ingå som en sammanhållen företagsgrupp inom Statsföretagskoncernen i enlighet med tankegångarna i min skrivelse till Statsföretags styrelse den 21 oktober 1974 om statsföretaggruppens framtida organisation eller om företagsgruppen bör utgöra en självständig koncern inom Slalsföretagskoncernen.

Om riksdagen beslutar i enlighet med förslagen i prop. 1975/76:121 bör även Götaverken innefattas i utredningsarbetet. Sammanläggningen av nybyggnadsverksamheten i Göteborg vid Götaverken och Eriksberg skall handläggas av Götaverken enligt det i propositionen redovisade ramavtalet och konsortialavtalei mellan staten och Saléninvesl AB. Kommittén bör hålla nära kontakt med Götaverkens ledning i denna fråga och samordna sina ställningstaganden och rekommendationer med de lösningar som Gölaver­ken arbetar fram.

Kommittén bör studera möjligheten alt låta vissa produktionsenheter inom varvsgruppen vara underieverantörer lill de egentliga nybyggnadsen­heterna. Exempel på produkter och områden där en specialisering kan medföra samordningsvinster är tillverkning av sektioner, roder, däckhus, ångpannor, inredningsarbeten och rörarbeten.

Produktion av motorer sker inom olika företag inom den statliga varvs­gruppen. Detta är ett område där samordningsvinster bör kunna erhållas och kommittén bör föreslå riktlinjer för hur motorproduklionen bör organiseras. Härvid bör studeras möjligheten till en samordning av tillverkningen av huvud- och hjälpmotor.

Kommittén bör överväga vilka företag och företagsenheter, som bör ingå i varvsgruppen. I den mån kommittén kommer till uppfattningen atl vissa företag eller företagsenheter bör frånskiljas varvsgruppen bör förslag lämnas om de bör avvecklas eller överföras eller försäljas till annan huvudman. Kommittén bör också i förekommande fall överväga om företag eller företagsenhet inom gruppen skall ges en annan inriktning. Vidare bör kommittén studera om inom Statsföretag befintliga förelag utöver Uddeval­lavarvet och Kariskronavarvet bör tillföras varvsgruppen.

Kommitténs arbete bör bedrivas skyndsamt och i nära samarbete med förelagsledningarna på berörda förelag. Kommittén bör vid sin sida ha en referensgrupp med företrädare för de anställda.

 

195                     Kommittéer: Industridepartementet   Delll 1:2

2. Tilläggsdirektiv till delegationen för energiforskning

Beslul vid regeringssammanträde 1976-06-10, Departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Med stöd av regeringens bemyndigande har jag tillkallat en delegation (I 1975:02) för energiforskning med uppgift atl bl, a. la fram underiag för planering av forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet i elt långsiktigt perspektiv. I direktiven för delegationens arbete anges all underlaget bör redovisas på sådant sätt atl del kan tjäna som underiag för statsmakternas beslul om omfattning och inriktning av forskningen och utvecklingsarbetet på energiområdet sedan det nu löpande treåriga energi­forskningsprogrammel har genomförts.

Det uppdrag som sålunda har lämnats delegationen är allmänt hållet och bör nu anges närmare mot bakgrund av behovet av underiag för 1978 års energipoliliska beslut.

Delegationen bör la fram undertag för statsmakternas beslul om forskning och utvecklingsarbete under en treårsperiod med början den I juli 1978. Delegationen bör också belysa konsekvenserna av en kortare resp. längre programperiod.

Delegationen bör vid utarbetande av undertaget samråda med statens råd< för byggnadsforskning, transportforskningsdelegalionen, styrelsen för leknisk utveckling och nämnden för energiproduktionsforskning i dessa myndigheters egenskap av programansvariga organ för delar av nu löpande energiforskningsprogram. Regeringen har under anslaget Energiforskning för budgetåret 1976/77 beräknat medel för de programansvariga organens medverkan i delegationens arbete härvidlag.

Av del underiag delegationen redovisar bör framgå hur energiforskningen bidrar till all öka handlingsfriheten för svensk energiförsörjning på lång sikt. Särskilt bör redovisas vilka effekter som alternativa ambitionsnivåer beträf­fande forskning och utvecklingsarbete inom energiområdet kan beräknas få på såväl energiproduktionens som energikonsumtionens långsiktiga utveck­ling.

Delegationen bör i sitt underlag redovisa alternativa förslag. I förhållande lill insatserna inom energiforskningsprogrammel under budgetåret 1977/78 bör elt allernaliv innebära en oförändrad ambitionsnivå. Ett alternativ bör bygga på en ijugoprocenlig minskning av ambitionsnivån. Delegationen är därutöver oförhindrad all redovisa ett av delegationen avvägt alternativ som innebär ökad ambitionsnivå.

När delegationen för program eller delprogram redovisar alternativ med ökad ambitionsnivå bör särskild uppmärksamhet ägnas frågan om den personal och de materiella resurser som behövs för föreslagna insatser kan beräknas föreligga. Härvid bör också uppmärksammas eventuella effekter på angränsade forskningsområden.

Delegationen bör söka belysa sambandet mellan energipoliliskl motiverat statligt stöd lill forskning och utvecklingsarbete och andra statliga insatser till stöd för forskning och utveckling.

Delegationens underiag bör föreligga senast den 28 september 1977.

Jag hemställer att regeringen preciserar uppdraget lill delegationen för energiforskning på del sätt jag nu har angett.

 

Delll 1:3   Skr 1976/77:103                                        196

3. Förbättrad insyn i de statliga företagen

Beslul vid regeringssammanträde 1976-06-17 Departementschefen, statsrådet Johansson, anför

De statliga företagen - aktiebolag och affärsdrivande verk - sorterar under sju olika departement nämligen industridepartementet, kommunikationsde­partementet, finansdepartementet, försvarsdepartementet, handelsdeparte­mentet, jordbruksdepartementet och socialdepartementet. Flertalet av de statliga företagen, däribland Statsföretag AB med dotterbolag, sorterar under industridepartementet.

1 samband med riksdagens beslul om bildandel av Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr 381) behandlades frågan om information om och insyn i de statliga förelagen. Riksdagens beslul innebär att Statsföretags årsredo-görelse årligen skall föreläggas riksdagen. Vidare utser riksdagen varje år 18 riksdagsledamöter vilka för delta i Statsföretags bolagsstämmor med rätt all ställa frågor rörande verksamheten inom såväl Statsföretag som samtliga dess dotterbolag. Slutligen utser riksgäldsfullmäktige på riksdagens vägnar två av de fem revisorer som skall finnas i Statsföretag.

Industridepartementet ger varje år ut publikationen Statliga förelag. I denna lämnas en redogörelse för verksamheten i affärsdrivande verk och statligt ägda aktiebolag. Urvalsprincipen är all bolag i vilka staten direkt eller indirekt äger 50 96 eller mer av aktierna redovisas. I publikationen ingår bolag som sorterar under något departement saml dessa bolags aktieinnehav i dotterbolag. Dessutom angeS väsentliga minoritetsposter. Icke rörelsedri­vande bolag och fastighetsbolag har hittills lämnats utanför redovisningen. Syftet med publikationen är atl ge en lättillgänglig och överskådlig informa­tion över den statliga verksamheten i företagsform.

Under riksmötet 1975/76 väcktes fiera motioner rörande insynen i de statliga företagen. Näringsutskotlel anförde i sitt utlåtande (NU 1975/76:39) över motionerna atl del är väsentligt all de statliga förelagens offentliga redovisning utformas på ell sådant sätt all både riksdagen och en större allmänhet får goda förutsättningar atl följa och bedöma verksamheten. Ett stort mått av öppenhet bör eftersträvas. Utskottet fann inte alt den praxis som nu tillämpas ger anledning lill generell kritik, men ansåg att informationen om statliga förelag bör kunna förbättras, inte minst vad gäller möjligheten atl fö en samlad överblick över den statliga företagssektorn, inkl. dotterbolag inom olika koncerner. Ulskoltel föreslog alt frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga förelag skulle utredas genom regeringens försorg och resultatet av detta utredningsarbete föreläggas riksdagen. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (rskr 1975/76:220).

Då vi nu har några års erfarenhet av del syslem för information om de statliga företagen som infördes år 1970 anser även jag all del är lämpligt atl göra en översyn av dessa frågor. Jag anser därför att en kommitté bör tillsättas för detta ändamål. Kommitténs uppgift bör i huvudsak vara all under­söka

-     vilka som kan ha intresse av en utvidgad information om de statligt ägda förelagen,

-     vilken information om och insyn i dessa förelag som kan behövas med hänsyn lill olika intressenter,

- i vilka former sådan information lämpligen bör lämnas.
Till ledning för utredningsarbetet vill jag nämna följande.

 

197                     Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:4

De statliga företagen omfattar affärsdrivande verk och aktiebolag. 1 fråga om handlingar som upprättas hos eller kommer in lill de affärsdrivande verken gäller offentlighetsprincipen. Vem som helst kan således la del av handlingar som finns hos de affärsdrivande verken i den mån lagen (1937:249) om inskränkningar i ratten all utbekomma allmänna handlingar inte ger stöd för hemlighållande. Med undanlag för domänverket beslutar riksdagen årligen om affärsverkens investeringsanslag. Affärsverkens driftbudget fastställs av regeringen. Också här är domänverket undantaget.

Handlingar hos de statligt ägda aktiebolagen är inte offentliga. 1 ekono­miskt avseende är bolagen frislående från statsverket. Normalt beslutar riksdagen endast om riktlinjer för verksamheten eller om medelslillskoil.

Behovet av särskilda former för insyn blir mol den angivna bakgrunden nägol olika för affärsverk och aktiebolag. Kommittén bör undersöka om del är möjligt all ge generella riktlinjer eller om särskilda regler behövs för affärsverk resp, bolag,

1 fråga om aktiebolagen vill jag påpeka all ansvaret för förvaltningen i första hand åvilar styrelsen och verkställande direktören. Ytterst tillkommer ägaransvaret regeringen inom ramen fördess gmndlagsenliga styrande makt. Del bör inte ankomma på kommittén atl överväga några ändringar i dessa avseenden.

Jag vill erinra om atl budgelutredningen(SOU 1973:43-46)och affärsverks-kommittén har lagt förslag som bl. a. berör hithörande frågor. Som chefen för finansdepartementet anförde i 1975 års kompletleringsproposilion( 1975:100) bereds f n. dessa förslag inom regeringskansliet.

Industridepartementet kommer i år atl ge en utökad information om de statliga förelagen i publikationen Slatiiga förelag. Presentationen av Statsfö­retags dotter- och dollerdolierbolag kommer all utvidgas, liksom även redogörelsen för de bolag i vilka affärsverken förvallar aktier. Vidare kommer redovisningen av minorileisposter all utvidgas. Publikationen kompletteras med en förteckning över statens direkta och indirekta aktieinnehav.

Kommittén bör studera möjligheterna att finna elt praktiskt system för att få en fullgod överblick över de företag staten äger inkl. dotterbolag och aktieinnehav inom olika koncerner saml minorileisposter. Kommittén bör också undersöka om riktlinjer bör utfärdas för utformningen av årsredovis­ningen för statliga förelag i syfte alt öka informationen om förelagen.

Kommittén bör vidare göra en utvärdering av resultatet och erfarenheterna av riksdagsledamöternas deltagande i Statsföretags bolagsstämmor och mot bakgrund därav pröva behovet av och formerna för en ökad insyn i Slaisföretaggruppen från riksdagens sida. Erfarenheter även. från andra länder kan vara av intresse. Kommittén bör vidare pröva motsvarande frågor för statliga företag, som inte ingår i Slaisföretaggruppen.

4. Alternativ för den ekonomiska utvecklingen i Billingenom­rådet

Beslut vid regeringssammanträde 1976-07-08.

Departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Skövde med omgivande kommuner utgör en central region i Skaraborgs län. Del lokala befolkningsundertagel, definierat som befolkningen inom en

 

Del II 1:4   Skr 1976/77:103                                     198

iremils radie, uppgår lill ca 120 000 människor. Området har en starkt integrerad arbetsmarknad genom atl en betydande pendling förekommer. Huvuddelen av pendlingen sker lill Skövde, men från denna kommun förekommer också en inte obetydlig uipendling.

Näringsstrukturen i den centrala regionen karaktäriseras av all en myckel hög andel av befolkningen sysselsätts inom industri och jordbruk. Verkstads­industrin saml trä-, sten- och livsmedelsindustri är de dominerande bran­scherna. Ungefär hälften av länets kommuner har en påtagligt ensidig industristruktur.

I länsprogram 1974 har länsstyrelsen i Skaraborgs län angett målsättningen för arbetsmarknadens utveckling i länet. Bl. a. sägs där att en riktpunkt bör vara alt kunna erbjuda invånarna en arbetsmarknad av i princip samma kvalitet i fråga om differentiering och löneläge som den i landet i övrigt. Länsstyrelsen har i sill yttrande över sysselsätiningsulredningens belän­kande (Arbete åt alla, SOU 1975:90) framhållit angelägenheten av en ytteriigare utveckling och tillväxt av industrin och all detta främst bör ske med utgångspunkt i länets naturliga förutsältningar.

Södra Billingen, som ligger inom länets centrala arbetsmarknadsområde, har betydande naturresurser. Olika intressen har riktal anspråk mol delta område. Bl. a. har fiera slora projekt aktualiserats, som innebär utnyttjande av naturresurserna. Det största projektet gäller utvinning av uran ur alunskiffer. Enligt geologiska bedömningar innehåller alunskiffern i Billingen ca I miljon lon uran, varav ca 300 000 lon anses ulvinningsbara. Elt ton uran motsvarar vid elproduktion grovt räknat 65 miljoner kWh. Det utvinningsbara uranet i Billingen representerar således ca 20 000 miljarder kWh eller hela Sveriges nuvarande elförbrukning i mer än 200 år.

Det energipolitiska program som statsmakterna fastställde våren 1975 (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202) omfattar även vissa riktlinjer för försörjningen med kärnbränsle. Därvid har beslutats bl. a, atl staten skall medverka vid projekteringen för ett uranverk i Ranstad med kapaciteten ca 1 300 lon om årel. Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) har åtagit sig alt leda projektet. Arbetet siktar på driftstart i början av år 1981. Statsmakterna har anvisat sammanlagt 41 milj. kr. som ett t. v. ränte- och amorieringsfriti lån lill LKAB för projekteringen och för miljöulredningar i anslutning därtill.

I juni 1975 ingav LKAB ansökan om tillstånd för projektet enligt 136 a § byggnadslagen. Med hänsyn till de synpunkter som kom fram vid remiss­behandlingen fann LKAB emellertid att yltertigare utredningsarbeten krävdes och återkallade sin ansökan. Dessa arbeten, som nu pågår, innebär bl. a. atl olika lösningar av miljöfrågorna bearbetas och diskuteras med remissinstanserna saml alt möjligheterna granskas all utvinna även andra mineral än uran ur den brutna skiffern. LKAB räknar med all ha avslutat dessa siudier hösten 1976. En reviderad investeringskalkyl väntas då också föreligga.

Nettolillskottel av arbetstillfällen lill följd av projektet har preliminärt beräknats till ca 700 och till 900-1 000 totalt genom åtföljande tillväxt inom servicenäringarna. Folkökningen i regionen kan därmed komma atl uppgå lill ca 2 500 personer, vilket i sin tur innebär ett behov av ca 900 nya bostadslägenheter.

Planeringsavdelningen vid länsstyrelsen i Skaraborgs län har i en PM den 24 oktober 1975 redovisat sin preliminära bedömning av projektets regional­ekonomiska effekter som ett led i det då pågående arbetet inför länsstyrelsens

 

199                    Kommittéer: Industridepartementet   Delll 1:4

ställningstagande lill LKAB:s ansökan. Av promemorian framgår bl. a. all projektets förverkligande bedöms kunna bidra till en ökad stabilitet i länets näringsliv i och med all verksamheten knappast skulle vara underkastad konjunktursvängningar. Den nya teknologin m, m, på det kemiska området som skulle tillföras länets näringsliv bedöms också kunna vara av värde.

Vid sidan av uranulvinningen finns även andra näringslivsintressen knutna till, speciellt, södra Billingen. Planer föreligger på atl bryta kalkslen och eventuellt uppföra en cemenifabrik. Ansökan om tillstånd all bryta diabas har gjorts. Eu siörre skjutfält samt en planerad ny riksväg kan också nämnas bland projekt som skulle beröra samma områden som uranver­ket.

Ett förverkligande av här nämnda planer skulle medföra betydande ingrepp i landskapet och ställa ökade anspråk på mark- och vattentillgångar. De områden som skulle påverkas har i andra sammanhang bedömts vara av väsentligt bevarandeinlresse. Stora delar av de aktuella områdena har i samband med den fysiska riksplaneringen angetts vara av riksintresse för naturvård, rörligt friluftsliv och kulturminnesvård.

Det föreligger alltså starka motstående intressen när det gäller del framtida ulnylljandel av Billingen och speciellt dess södra del. Della föranledde de berörda kommunerna - Skövde, Falköping och Skara - all i samband med sina älgärdsprogram förden fysiska riksplaneringen understryka behovet av samlade utredningar under medverkan av samtliga berörda parter. En sådan planeringsverksamhet hade också påbörjats inom en kommunal lednings­grupp och i samverkan med länsstyrelsen.

Regeringen har gett länsstyrelsen i uppdrag att följa de studier och det planeringsarbete som pågår för södra Billingenområdet och så långt möjligt samordna de olika arbetsinsatserna. Länsstyrelsen skall i anslutning till sin redovisning lill regeringen i september 1977 av arbetet med den fysiska riksplaneringen göra en samlad utvärdering av de anspråk som riktas mot omrädet och redovisa förslag till fortsalla åtgärder för all säkerställa en rimlig avvägning mellan motstående intressen.

Länsstyrelsen har den 20 februari 1976 avlämnat en lägesrapport avseende planerings- och utredningsverksamheten i södra Billingen. Av rapporten framgår all kommunerna i samråd med länsstyrelsen och berörda intres­senter lar fram ett utredningsmaterial som gäller avgränsning av olika intresseområden. Materialet är avsett att ligga till grund för ett fortsalt planeringsarbete under andra halvåret 1976. Vidare anges i rapporten atl länsstyrelsen för sin bedömning av exploaleringsinlressena behöver under­lagsmaterial från annat håll, exempelvis i fråga om landets resurser och behov av kalk, uran och diabas.

Som framgår av vad jag nu har redovisat är alltså elt antal planerings- och utredningsverksamheter i gäng vad gäller bl. a. konsekvenserna för markan­vändning och miljö av projekt som innebär ingrepp i södra Billingen. Det är väsentligt att ställningstaganden till dessa projekt sker mol bakgrund också av en utvärdering av de ekonomiska utvecklingsalternativ i regionen som kan förutses. Även de kommunalekonomiska konsekvenserna är i delta sammanhang av intresse. Det föreligger emellertid i dag inte underiag för sådana bedömningar. Jag förordar därför alt en särskild kommitté tillkallas för all la fram elt sådant underlag.

Kommitténs uppgift bör vara all efter samråd med berörda planerings- och ulredningsorgan redovisa och analysera ett antal olika alternativ för den ekonomiska utvecklingen i området kring södra Billingen, i första hand de

 

Del II 1:4   Skr 1976/77:103                                     200

berörda kommunerna Skövde, Falköping, Skara och Tidaholm. Valet av utvecklingsalternativ bör ske med utgångspunkt i de siudier som utförs i samband med kommunernas planeringsarbete av alternativa sätt atl utnyttja naturresurserna i södra Billingenområdet. I de olika alternativen bör den samlade ekonomiska utvecklingen behandlas. Förutom industri, jordbruk och handel bör således ingå även offentliga tjänster av olika slag, såsom försvar, sjukvård m. m. Alternativen bör avse utvecklingen åtminstone fram till år 1990.

Kommittén bör i största möjliga utsträckning utnyttja del material som har tagits fram eller f n. las fram på andra håll, bl. a. hos berörda myndigheter saml inom ramen för länsstyrelsens och kommunernas planeringsverk­samhet och LKAB:s projektarbete. Det är vidare väsentligt atl kommittén lar del av material och erfarenheter hos berörda inlresseorganisationer.

Resultatet av kommitténs arbete bör föreligga senast den 15 augusti 1977.

5. Norrbottendelegationen med uppgift att förbättra sysselsätt­ningsläget i Norrbottens län

Beslut vid regeringssammanträde 1976-12-02. Departementschefen statsrådet Åsling anför.

Näringslivet i Norrbottens län har under de senaste decennierna inte kunnat ge länets befolkning tillräcklig sysselsättning. Jord- och skogsbrukets behov av arbetskraft har minskat snabbi. Industri- och tjänstesektorerna har vuxit men inte tillräckligt för atl tillgodose del ökade arbetskraftsulbudel. Denna utvecklingsbild har länet gemensamt med flera andra län inom stödområdet. De traditionellt höga födelsetalen i norra Norriand och den därav följande snabba tillväxten av anlalel unga arbetssökande har emellertid gjort obalansproblemen påtagligare i Norrbottens län än i de övriga länen inom stödområdet.

Bristen på arbetstillfällen ledde under 1960-lalel lill en flyttningsförlusl för Norrbottens län på nära 30 000 personer. Länet hade samtidigt högre registrerad arbetslöshet och lägre yrkesverksamhetstal än något annat län. Ett stort antal människor var också omfattade av olika arbelsmarknadspolitiska insatser. Dessa förhållanden kartlades i länsprogram 1970 och där gjordes också prognoser som visade att den fortsatta omvandlingen av näringslivet utan särskilda åtgärder från samhällets sida skulle kunna leda till en fortsatt omfattande utflyttning.

Under en tioårsperiod har förelag som fått lokaliseringspoliliskl stöd kunnat öka sin sysselsättning med totalt ca 2 500 personer. Vid sidan av detta stöd har särskilda insatser gjorts i länet. Investeringarna i de statliga företagen i länet har legal på en hög nivå, Norrbottens Järnverk AB (NJA) har under 1970-talet ökat sysselsättningen med nära 2 000 personer. De stora belopp som har tillförts landstinget och länels kommuner genom skatteutjämnings­bidrag har medfört att den individinriktade samhällsservicen ligger på en relativt hög nivå samtidigt som länet har en påfallande hög andel sysselsatta inom sektorn offenfliga tjänster.

Under 1970-lalel har en påtaglig omsvängning skett i relationen mellan utflyttning och inflyttning. Sett i genomsnitt över de senaste fem åren har in-

 

201                     Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:5

och utflyttning i stort sett balanserat. Under perioden 1971-1975 har vidare sysselsättningen ökat med nära 10 000 personer, varav ca 70 96 är kvinnor -lill stor del deltidsarbetande. Detta slår i påtaglig kontrast lill slagnationen under föregående femårsperiod. I länsplanering 1974 förutser länsstyrelsen en nettoinflyttning under resten av 1970-lalet med ca 1 000 personer om årel; dessa prognoser är dock upprättade med utgångspunkt i de då föreliggande planerna på en utbyggnad av Stålverk 80. Trots den av länsstyrelsen förutsedda balansen på länsnivån visar prognoserna för de flesta inlandskom­muner en fortsatt netloutflyttning.

Samtidigt som man har nått balans mellan uiflyUning och inflyuning för länet som helhet kvarstår emellertid den tidigare undersysselsäitningen i länet i stort sett oförändrad. Enligl preliminära beräkningar för år 1975 skulle del behövas ytterligare ca 11 500 arbetstillfällen för alt länet skulle nå upp lill landets genomsnittliga förvärvsfrekvens. Totalt sett har länet den största undersysselsäitningen i landet. Samtidigt finns del påtagliga variationer i förvärvsfrekvens mellan länels olika delar. Undersysselsäitningen är särskilt stor i vissa mindre kommuner i inlandet.

Del är naturligt all planeringen förden framlida utvecklingen i Norrbottens län i stor utsträckning knutits till Stålverk 80-projekiel. Inriktningen på projektet våren 1974, då riksdagen godkände riktlinjer för finansieringen, innebar utbyggnader för all möjliggöra en åriig produktion av 4 milj. lon stålämnen och en ökning av koksproduktionen med 2 milj. ton per år. I full drift skulle stålverket sysselsätta ca 2 300 personer. Genom investeringens indirekta effekler på näringslivet i länet antogs den tolala sysselsättningsef­fekten bli väsentligt högre. Ändrade bedömningar av bl. a. marknadsutveck­lingen och kostnadssidan medförde emellertid en omorientering av projektet. De nya riktlinjerna för fullföljandet av projekteringen av en stålverksul-byggnad i Luleå framgår av prop. 1975/76:207. Där sägs bl. a. all målet skall vara att genomföra utbyggnaden av ell metallurgiskt cenlmm i Luleå, i första hand anpassat lill den svenska stålindustrins behov, Utbyggnaden förutsattes ge samma sysselsättningseffekt som tidigare. 1 fråga om den metallurgiska kapaciteten uttalades atl del nya ämnesverkel borde få en kapacitet på ca 2,5 milj. lon ämnen per år. Nya analyser av och prognoser för markandsulveck-lingen som tagits fram på senare lid visar på elt kapacilelsöverskolt för stål inom Europeiska Gemenskapen (EG) fram lill 1985. Tendensen för valsade produkter är enligt dessa rapporter i stort likartad. Mol den bakgrunden har NJ A:s styrelse nyligen beslutat att rekommendera atl stålverksprojektel skall skjutas på framtiden. Huvudalternativet för företagels långsiktiga utveckling är emellertid fortfarande en utbyggd metallurgisk kapacitet.

Den mest näriiggande uppgiften för NJA är nu all på sikt trygga sysselsättningen för de anställda. Företaget utarbetar f n. ett handlingspro­gram som beräknas kunna föreligga klart under år 1977. Därefter för ställning tas till frågan om en eventuell statlig finansiell medverkan. Beträffande åtgärder på kort sikt för atl trygga sysselsättningen överväger regeringen en finansiell rekonstruktion av NJA,

Några officiella prognoser rörande effekten på näringslivsuivecklingen i Norrbottens län av all stålverksprojektel skjuts på framliden föreligger ännu inte. Mycket preliminära bedömningar tyder emellertid på att effekten för länet kommer atl bli stor om inga åtgärder vidtas.

Min bedömning, mol bakgrund av vad som här har redovisats och mol bakgrund av att de kommunala investeringar som redan genomförts bör komma lill nytta så snart som möjligt, är all betydande insatser krävs för atl

 

Del II 1:5   Skr 1976/77:103                                      202

lösa sysselsättningsproblemen i Norrbottens län. Trots den senaste tidens väl balanserade nelloflytlningar kvarstår, som jag tidigare har nämnt, den omfattande undersysselsättningen och därmed också detta behov av extra åtgärder. Jag förordar därför all en särskild delegation, Norrbottendelegalio-nen, lillsälls med uppgift all skyndsamt lämna förslag om konkreta åtgärder som kan förbättra sysselsättningsläget i Nonbottens län.

En lång rad myndigheter och organ arbetar redan med de problem jag har angett. Jag kan här nämna länsstyrelsen, landstinget, kommunerna. Norr­landsfonden, företagareföreningen och den speciella arbetsgrupp som tillsatts av expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). Delegationen bör i så stor utsträckning som möjligt utnyttja del material och de kunskaper som redan finns rörande en näringslivsexpansion inom länet och verka för en samordning av resurser och insatser. Av särskild vikt är alt en integration kommer lill stånd mellan delegationens arbete och länsplaneringsarbetel.

Delegationens arbete bör inriktas på konkreta projekt som kan öka antalet arbetstillfällen i länet. 1 första hand bör arbetet koncentreras på industrisek­torn. Delegationen bör kontakta förelag inom och utom länet för att utröna önskemål och krav för en expansion resp. etablering inom Norrbottens län, samt atl lämna förslag lill sysselsättnings- och produktionsbefrämjande åtgärder. Ell lämpligt tillvägagångssätt synes vara att genom överiäggningar med länkbara intressenter föra fram konkreta elablerings- och expansions-projekt. Härvid bör delegationen hålla intim kontakt med anslagsbeviljande myndigheter så atl i förekommande fall dessa skall kunna bedöma möjlig­heterna all erbjuda ekonomiskt stöd.

Någon särskild industribransch bör inte utpekas för delegationens här nämnda insatser. Del finns inte heller anledning atl avgränsa insatserna lill kustområdet eller länels siörre tätorter. Delegationen bör vara obunden i detta hänseende. Det är dock angelägel alt sådan industriell verksamhet inom metallseklorn etableras i Luleåområdet som i väsentlig grad bygger på en vidareförädling av NJA:s produktion. Delegationen bör se som en av sina väsentliga uppgifter att få lill stånd en sådan förädlingsverksamhet. Delega­tionen bör vidare ägna särskild uppmärksamhet ål frågor om sysselsättning för kvinnor.

Under åren 1963-1972 genomfördes genom Sveriges geologiska undersök­nings försorg en systematisk inventering belräffande järnmalmer och andra mineral inom Norrbottens län (prop. 1963:164,3 LU 1963:38, rskr 1963:389). Del ankommer på nämnden för statens gruvegendom atl se lill all de statliga gruvrälligheler som tillkommit genom inventeringen tas till vara på bästa sätt. Delegationen bör i samråd med nämnden undersöka om det bland statens gruvegendom i Norrbotten finns projekt som i och för sig är lovande och länkbara för exploatering, men där nämnden inte haft resurser tillgäng­liga för närmare undersökningar. Vidare bör delegationen i övrigt initiera företag till atl prospektera efter samt pröva möjligheterna att bryta och utvinna mineraler.

Delegationen bör även kunna lämna förslag till åtgärder som befrämjar utvecklingen inom andra näringsgrenar än industrin, främst jord- och skogsbruk. Olika vägar all tillvarata del försörjningsunderiag som jord- och skogsbruk kan ge, bör övervägas. Beträffande skogsbruket bör lämpliga former för bl. a. en utökad skogsvård övervägas. Härvid bör samråd ske med lantbruksnämnden och skogsvårdsslyrelsen i länet.

Samhällets service lill de boende inom länet är, som jag tidigare har påpekat, väl utbyggd. Delegationen bör dock, i den mån man finner brister i

 

203                     Kommittéer: Industridepartementet   Del II 1:5

denna eller i den mer näringslivsinrikiade servicen som utgör allvariiga hinder för en god utveckling av industri och andra näringar, kunna föreslå åtgärder på detta område. Det kan här t, ex, vara fråga om företagsinriktad service av uppdragskaraktär. Därvid bör bl. a. beaktas de strukturella förhållanden belräffande befolkning och näringsliv som råder inom olika delar av Norrbottens län. Således finns exempelvis i Luleå genom resurserna inom NJA saml genom Tekniska Högskolan och Metallurgiska Forsknings-stationen en betydande forsknings- och utvecklingskapacitet på det metal­lurgiska området. Som jag tidigare har nämnt är del angelägel med en vidareförädling inom metallsektorn. Mot bakgrund därav bör delegationen pröva behovet av ytteriigare resurser i della hänseende.

De uppgifter som arbetsgrupperna för bevakning av sysselsättningsfrågor inom Haparanda, Överlorneå, Pajala, Överkalix och Jokkmokks kommuner har, bör övertas av delegationen. Delegationen bör vidare pä lämpligt sätt samarbeta med den nyligen tillsatta delegationen för elableringsfrågor saml samråda med den av försvarsministern tillsalla delegationen för samordning av militära och civila intressen i Arvidsjaur.

Delegationens arbete bör läggas upp så all verksamheten kan avslutas vid utgången av år 1978. Avrapportering av arbetet bör ske successivt.

 

Delll K:l    Skr 1976/77:103                                       204

Kommundepartementet

1. Fögderiorganisationen

Beslut vid regeringssammanträde 1975-12-18.

Den regionala skatteförvaltningen ombesörjs av länsstyrelserna. Organi­sationen för verksamheten regleras i länsstyrelseinslruktionen (1971:460). Länsstyrelsen är i samtliga län utom Stockholms län organiserad med tre avdelningar, planeringsavdelningen, skalleavdelningen och förvallningsav-delningen. Länsstyrelsen i Stockholms län har fem avdelningar, planerings­avdelningen, taxeringsavdelningen, kameral- och uppbördsavdelningen, länsskallerätlsavdelningen och förvallningsavdelningen. På skalleavdel­ningen - i Stockholms län taxeringsavdelningen saml kameral- och uppbördsavdelningen - handläggs samtliga ärenden inom beskaiiningsom-rådel på länsplanet utom sådana som har överklagats till andra instans. Den dömande verksamheten på beskaltningsområdet i länen utövas av länsskal-lerällen och faslighetstaxeringsrätlen som i administrativt hänseende är knutna till länsstyrelsen.

Skatteavdelningen är organiserad på samma sätt hos 22 länsstyrelser. Stockholms och Gotlands län har avvikande organisationer. Normalt är skalleavdelningen organiserad på fem enheter, taxeringsenheten, revisions­enheten, mervärdeskalleenhelen, uppbördsenheten och dalaenheten. I Gotlands län består skalleavdelningen av endast två enheter, en revisions-enhet och en enhet för övriga ärenden. Skatteförvaltningen hos länsstyrelsen i Stockholms län är uppdelad på två avdelningar, taxeringsavdelningen saml kameral- och uppbördsavdelningen. Länsstyrelsen fastställer arbetsordning och allmänna bestämmelser för huvuddelen av arbetet inom länsstyrelsen. Chefen för länsstyrelsens skalleavdelning eller, i Stockholms län, chefen för laxeringsavdelningen fullgör vad som enligl skatte- och laxeringsförfallning-arna ankommer på skattechefen i länet.

Skatteförvaltningen på del lokala planet ombesörjs av lokal skattemyndig­het, en i vart och elt av rikels 120 fögderier. De lokala skattemyndigheternas verksamhet regleras i bl. a. instruktionen (1966:557) för lokal skattemyndig­het.

Antalet lokala skallemyndigheter varierar länen emellan. I Stockholms län finns tolv lokala skattemyndigheter, i Älvsborgs och Norrbottens län åtta, i Malmöhus och Värmlands län sju, i Jönköpings, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Gävleborgs län sex, i Kalmar, Kristianstads, Kopparbergs och Väslernorrlands län fem, i Södermanlands, Östergötlands, Hallands, Örebro, Västmanlands och Västerbottens län fyra, i Uppsala och Blekinge län tre, i Kronobergs län två samt i Gotlands och Jämtlands län en.

Länsstyrelsen är chefsmyndighet för de lokala skattemyndigheterna i länet. Vidare utövar länsstyrelsen tillsyn över dessa bl. a. genom åriiga inventeringar. Länsstyrelsen fastställer arbetsordning med allmänna bestäm­melser om arbetet inom lokal skattemyndighet. Chef för lokal skattemyn­dighet är en fögderidireklör eller en häradsskrivare. Talan mol lokal skallemyndighets beslul förs genom besvär lill länsstyrelsen i främst vissa

 

205                  Kommittéer: Kommundepartementet   Delll K:l

uppbördsfrågor och lill länsskalterälien i övriga skattefrågor.

Del åligger lokal skattemyndighet all bl. a. ombesörja sortering av inkomna deklarationer och andra uppgifter saml därvid efter anvisningar av skattechefen välja ut de deklarationer som skall behandlas av särskild taxeringsnämnd, ombesörja längdföring av taxeringsnämnds beslul, om del inte skergenom länsstyrelsens försorg, saml i den omfattning regeringen eller länsstyrelsen föreskriver i övrigt medverka vid laxeringsarbetet. Av lokal skattemyndighets arbetsuppgifter i övrigt inom skatteområdet bör här nämnas debitering och uppbörd av skall saml arbelsgivarkontroll. Utanför della område har myndigheten väsentliga uppgifter inom den allmänna försäkringen, folkbokföringen m. m.

Enligt taxeringslagen (1956:623) bevakar skattechefen del allmännas rätt i laxeringsfrågor och verkar för all laxeringarna blir likformiga och rättvisa. Han skall också i erforderiig omfattning granska taxeringarna och särskilt uppmärksamma ojämnheter mellan olika laxeringsdisirikl.

För en effektiv skatteförvaltning inom länet har samarbetet mellan skattechefen och de lokala skattemyndigheterna en väsentlig betydelse. De lokala skattemyndigheterna är organisatoriskt frislående myndigheter. Skat­techefen har därför f n. inte direkt ledningsrätl över dessa myndigheter. Skallechefen får i stället i enlighet med sill principiella ansvar för laxeringen i länet och inom ramen för länsstyrelsens roll som chefsmyndighet utöva viss formell och materiell ledning över de lokala skattemyndigheternas arbete med laxeringen o. d.

Kungl. Maj:i uppdrog i december 1972 åt riksskatteverket all i samarbete med statskontoret utföra organisationsundersökningar hos de lokala skatte­myndigheterna. Undersökningarna skulle resultera i bl. a. generella organi-tionsmodeller för de lokala skattemyndigheterna och i detaljerad arbets- och personalorganisation för lokal skaltemyndighet i Stockholms fögderi. Orga-nisalionsförslag för Stockholms fögderi har redovisats år 1973 och har numera genomförts. Arbetet med motsvarande förslag för Malmö och Göteborgs fögderier är långt framskridet. Riksskatteverket har vidare i samarbete med statskontoret i en rapport i maj 1974, Organisationsutveckling vid de lokala skattemyndigheterna, redovisat förslag till generella organisations- och resursdimensioneringsmodeller för de lokala skattemyndigheterna.

Riksskatteverket och statskontoret har vidare i enlighet med lämnat uppdrag i en rapport. Rationalisering av skalleadminislralionen (RS-utredningen), som lagts fram i maj 1974 föreslagit bl. a. en ändrad organisa­tion för taxeringen i första instans. Enligl rapporten skall bl. a. alla deklarationer granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Utredningen har framhållit att den övergripande regionala ledningen av taxeringen i och för sig ställer krav på atl skattechefen skall ha direklivräli över de lokala skattemyndigheterna t. ex. belräffande verksamhetens inriktning. Med nuvarande organisatoriska lösning med självständiga lokala skattemyndigheter anser utredningen della krav vara svårt all tillgodose fullt ul även om nuvarande bestämmelser enligl utredningen ger utrymme för länsstyrelsen atl leda lokal skattemyndighets insatser på laxeringsområdel. Utredningen har därför föreslagit en uttrycklig regel om alt del åligger skattechefen atl utfärda föreskrifter för lokal skattemyndighets medverkan vid den årliga laxeringen.

1 prop. 1975:87 har lagts fram förslag om riktlinjer för ändrad skatieadmi-nisiraiion och taxering i första instans, m. m., i huvudsak i enlighet med RS-ulredningens förslag. Riksdagen har numera antagit förslaget (SkU 1975:31,

 

Del II K:l    Skr 1976/77:103                                     206

rskr 1975:229). Utöver vad som tidigare har nämnts innebär della för länsstyrelsernas del bl. a. all skatteavdelningarna organiseras om med en särskild taxeringsenhet för ledning och verkställande av den åriiga taxeringen. Det nya systemet skall i huvudsak vara genomfört till 1978 års taxering. Den nya granskningsorganisalionen skall byggas upp successivt. Utbyggnaden har påbörjats i år genom rekrytering av ca 150 gransknings-tjänstemän, varav 87 placeras hos lokala skattemyndigheter och resten hos länsstyrelser.

Frågan om skattechefens möjligheter att enligl RS-ulredningens förslag leda och påverka granskningsarbelel i den del detta skall utföras av lokal skattemyndighet diskuterades ingående vid remissbehandlingen av för­slaget. Många remissinstanser var kritiska och ansåg bl. a. alt systemet med en uppdelning på skilda myndigheter av ansvar och befogenhet vid laxeringen innebär risk för konfiikler. Flera uttalade sig för en utveckling där de lokala skattemyndigheterna helt eller delvis ändrar karaktär från fristå­ende myndigheter till lokala enheter inom den regionala skattemyndigheten. Föredraganden framhöll i prop. 1975:87 atl del är väsentligt för en effektivt arbetande skatteadministration atl del föreligger klarhet i fråga om ansvar inom organisationen och alt det är uppenbart atl chefen för den regionala skatteförvaltningen skall vara den som inom länet leder taxeringen och granskningen. Föredraganden framhöll vidare all vissa fördelar beträffande bl. a. ledningen av taxeringsarbetet inom länet skulle vinnas genom att den lokala skaltemyndigheten inordnades som en lokal enhet i den regionala förvaltningen. Vidare pekade föredraganden på de gemensamma uppgifter som länsstyrelsernas skatteavdelningar och de lokala skattemyndigheterna torde komma atl tilldelas då det gäller den framlida kontrollen av arbetsgi­varavgifter och mervärdeskatt. Föredraganden framförde som sin mening all frågan emellertid kunde prövas försl efter ytteriigare överväganden som lämpligen borde ske i särskild ordning. Skatteulskoltel har i sill betänkande med anledning av propositionen förklarat bl. a. all del delar uppfattningen atl skallechefen skall ha rätt all ge direktiv för uppläggningen av gransknings-insatserna och laxeringsarbetet i övrigt. Utskottet har med riksdagens instämmande deklarerat uppfattningen atl man på längre sikt bör inrikta sig på au inlemma fögderiorganisationen i den regionala förvaltningen.

Av vad jag har anfört framgår atl de lokala skattemyndigheterna på sikt bör föras samman med länsstyrelsernas skalleavdelningar (laxeringsavdelning). En utgångspunkt härvid skall vara att landels nuvarande indelning i fögderier inte skall ändras. Del bör undersökas i vilken mån den avsedda ändringen av lokal skattemyndighets ställning bör föranleda organisatoriska förändringar i förhållande till nuläget. Undersökningen bör ske genom särskilda sakkun­niga, som bör lägga fram förslag lill erforderiiga ändringar.

Tidpunkten för en ändring av lokal skallemyndighets organisatoriska ställning är till viss del beroende av genomförandet av del nya skalteadmi-nistraliva system som nu har beslutats av riksdagen. Det nya systemet som skall införas med början vid 1978 års taxering måste i fråga om organisationen av skatteavdelning och lokal skattemyndighet bygga på de riktlinjer som har dragits upp i prop. 1975:87 och skatteutskottets av riksdagen antagna betänkande (SkU 1975:31). RS-utredningen skall under tiden fram lill övergången lill det nya systemet bedriva ett fortsau utrednings- och utvecklingsarbete inom de områden som propositionen och betänkandet avser. Del ankommer sålunda på RS-utredningen att lägga fram förslag om bl. a. skattechefens direklivräli gentemot lokal skattemyndighet och om hans

 

207                 Kommittéer: Kommundepartementet   Del II K:2

möjlighet all leda och i vissa situationer förfoga över hela granskningsorga­nisalionen i länet. RS-utredningen kommer också atl före 1978 års taxering utarbeta detaljerade organisationsförslag för skalleavdelningarna och de lokala skattemyndigheterna enligt de riktlinjer som har angetts i propositio­nen.

Även om del utredningsarbete beträffande lokal skattemyndighets ställ­ning som jag nyss har föreslagit bör bedrivas skyndsamt, kan resultatet av arbetet inte förverkligas innan den organisation som anges i prop. 1975:87 har genomförts.

Utredningen bör vid sitt arbete ägna uppmärksamhet åt andra utrednings­förslag som vid ett genomförande kan inverka på verksamheten vid lokal skattemyndighet eller på myndighetens organisation och ställning. Detta gäller bl. a. en inom riksförsäkringsverket i oktober 1972 upprättad rapport om decentralisering av debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter (A VG-utredningen). Vidare bör vid utredningsarbetet beaktas att en övergång enligl riksdagens beslul (prop. 1975:57, SkU 1975:32, rskr 1975:230) skall ske lill ett nytt ADB-system inom folkbokförings- och beskaltningsområdet med början vid 1978 års taxering. Det fortsatta utvecklingsarbetet med detta projekt som bedrivs av riksskatteverket gemensamt med slalskoniorel bör uppmärksammas.

De sakkunniga bör även lämna förslag i de besvärsfrågor som aktualiseras vid en förändrad organisatorisk ställning för lokal skattemyndighet. 1 della sammanhang bör utredningens (S 1974:03) angående översyn av besvärsor-ganisalionen inom socialförsäkringen m. m. arbete och resultat uppmärk­sammas.

Under utredningens gång bör samråd ske med riksskatteverket, statskon­toret och decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01) samt, i den mån arbetet berör andra utredningar, även med dessa.

2. Arbetsgrupp för översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan

Beslut vid regeringssammanträde 1976-08-19. Departementschefen, statsrådet Gustafsson, anför.

Den offentliga verksamheten i vårt land har utvecklats snabbi under de senaste årtiondena. Av den tolala produktionen i landet används i dag cirka en tredjedel för uppgifter som handhas av staten, kommunerna och landstingskommunerna. Medborgarnas behov av service, trygghet och omvårdnad tillgodoses i allt siörre utsträckning av samhällsorgan. Den övervägande delen av de offentligt anställda är sysselsatt med utbildning, social service och sjukvård. En mycket liten andel av den gemensamma sektorns personal är verksam med direkta förvaltningsuppgifter.

Samhällsorganens verksamhet och organisation förändras ständigt. Bakom förändringarna ligger strävandena atl bredda och fördjupa demokratin på samhällslivets alla områden och nivåer. Inom den statliga sektorn har förtroendemannainfiytandet vidgats. Ämbetsverk med förvaltningsuppgifter på politiskt och ekonomiskt centrala områden leds av förlroendemannasiy-relser. Den statliga länsförvaltningen har reformerats på samma sätt. Vidare

 

Del II K:2   Skr 1976/77:103                                     208

har en pariamentariskl sammansau utredning (Kn 1975:01) tillsatts för all bl. a. pröva möjligheterna all ytterligare decentralisera beslutsfattandet inom den statliga samhällsverksamheten. Decenlraliseringsulredningen skall även överväga frågan om vidgad förtroendemannamedverkan i de regionala myndigheternas verksamhet. Efter förslag från utredningen i betänkandet (Ds Kn 1975:4) Decentralisering av beslul om regionalpolitiskt stöd har statsmakterna beslutat all föra över vissa beslutsbefogenheter från central till regional nivå (prop. 1975/76:185, InU 1975/76:43, rskr 1975/76:369). En betydande decentralisering har även ägt rum på andra områden. Genom exempelvis statsmakternas beslul om skolans inre arbete kommer de lokala organens ansvar för denna samhällsverksamhet all öka (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr 1975/76:367).

Den offentliga förvaltningens omdaning har i hög grad gälll kommunerna och landstingskommunerna. Undan för undan har de kommunala verksam­hetsfälten vidgats och utgör i dag två tredjedelar av den ofTenlliga sektorn. Samhällets åtaganden och insatser har därigenom en starkare lokal förankring i Sverige än i något annat land. Många betydelsefulla reformer har därför kunnat förverkligas i nära kontakt med de berörda människorna och under medverkan av tiotusentals förtroendevalda.

Under 1970-lalel har kommunerna och landstingskommunerna varil föremål för omfattande siudier och överväganden av kommunallagsulred-ningen och utredningen om den kommunala demokratin. Regeringen har på grundval av utredningarnas förslag i betänkandena (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag och (SOU 1975:41) Kommunal demokrati saml cirka 400 remissinstansers synpunkter lagt fram en proposition (1975/76:187) lill riksdagen om kommunal demokrati och ny kommunallag. I propositionen föreslås bl. a. åtgärder som syftar lill alt utveckla och fördjupa medborgarin-flylandei. 1 della sammanhang har även frågan om folkrörelsernas roll i samhället uppmärksammats. Ell översynsarbete om relationerna mellan samhället och folkrörelserna har påbörjats inom kommundepartementet. Syftet med della är bl. a. all stärka folkrörelsernas möjligheter alt engagera medlemmarna i samhällsarbetet.

Åtgärder har även i övrigt vidtagits för atl stärka den kommunala självstyrelsen. Genom kommunindelningsreformen har det blivit möjligt att i ökad utsträckning lägga ansvaret för betydelsefulla samhällsuppgifter på lokal nivå och öka kommunernas handlingsfrihet. En fortlöpande översyn av statlig detaljreglering görs inom regeringens kansli. Syftet är all mönstra ut sådana föreskrifter om statlig tillsyn och kontroll som inte längre behövs. Som ell led i del pågående arbetet har regeringen i dag på min föredragning beslutat lägga fram en proposition lill riksdagen med förslag som skall öka kommunernas och landstingskommunernas möjligheter att anpassa verk­samhetsformerna efter lokala förhållanden. Utredningsarbete med samma inriktning pågår också på andra för kommunerna och landstingskommun­erna väsentliga verksamhetsområden. Della gäller exempelvis för social­vården, skolväsendel, bebyggelseplaneringen saml hälso- och sjukvården.

Samhällsorganens åtgärder och beslul griper i dag in i medborgarnas liv på ell helt annat sätt än tidigare. Utbyggnaden av olika trygghelsskapande reformer har i sin tur inneburit an allt fler människor har anledning att söka kontakt med myndigheter av skilda slag. En väl fungerande förvaltningsor­ganisation är därför en nödvändig förutsättning för all samhällets reformpo­litik skall kunna förverkligas. Flertalet av de genomförda reformerna har lagts fast i lagstiftning.  Della har skett för all de enskilda  medborgarnas

 

209                  Kommittéer: Kommundepartementet   Del II K:2

rättssäkerhet och sociala trygghet skall kunna garanteras. Lagstiftning har också måst tillgripas för all tillgodose andra intressen som är gemensamma för medborgarna, t, ex. inom bebyggelseplanering, hälsovård, miljöskydd och naturvård.

De omfattande regler som i dag finns har således kommit lill för atl tjäna och skydda medborgarna. Reglernas omfattning samt de ökade kontakterna mellan allmänheten och myndigheterna gör det samtidigt nödvändigt all överväga om förenklingar kan åstadkommas. Jag vill därför - efter samråd med kommunförbunden - föreslå all en arbetsgrupp tillsätts med uppgift all göra en översyn av kontakterna mellan medborgare och samhällsorgan. Arbetsgruppen bör pröva om förändringar kan göras i sådana bestämmelser, eller i deras tillämpning, som allmänheten upplever som onödigt komplice­rade eller omotiverade. Översynsarbeiei bör ha som utgångspunkt atl myndigheternas viktigaste uppgift är att tjäna medborgarna och att goda kontakter mellan allmänheten och myndigheterna utgör en väsentlig förut­sättning för en stabil och livskraftig demokrati. Som grund för sill arbete bör arbetsgruppen belysa hur förvaltningens kontakter med de enskilda medbor­garna är uppbyggda. Arbetsgruppen bör göra del möjligt för enskilda och organisationer all under arbetets gång framföra synpunkter och önskemål om förändringar. Del är enligt min mening angeläget att allmänhetens erfaren­heter av kontakter med myndigheterna las tillvara i utredningsarbetet liksom den kunskap som olika folkrörelser och andra organisationer besitter. Vid prövningen av de olika bestämmelsernas berättigande anser jag att områden där kontakter förekommer särskilt ofta bör behandlas med förtur. Någon annan avgränsning av utredningsuppdraget i denna del finner jag inte behövlig att göra, utan detta bör ankomma på arbetsgruppen.

En strävan underde senaste decennierna harvarit att få lill stånd enhetliga normer för den offentliga administrationen med ökad möjlighet för den enskilde all föra fram sina synpunkter och bevaka sin rätt. Genom den allmänna verkssladgans tillkomst skapades en gemensam grund av allmänna föreskrifter för statsmyndigheterna. För det kommunala området fick 1953 års kommunallag motsvarande effekt. Med den förvaltningslag (1971:290) som trädde i kraft år 1972 fick vi de grundläggande reglerna för ärendebe­handlingen hos statliga myndigheter och hos kommunala myndigheter för specialreglerad förvaltning. Jag anser att en utvärdering nu bör komma till stånd belräffande tillämpningen av de bestämmelser i förvaltningslagen som är av särskilt intresse från den enskildes synpunkt. Denna studie bör göras av arbetsgruppen.

Rätten all anföra besvär över myndighels beslul är ell väsentligt inslag i den enskildes rättssäkerhet. Formellt är besvärsmöjligheierna slora. De enskilda människornas förutsättningar att anföra besvär är dock olika. Detta gör atl besvärsinstitutel för många medborgare inte är ell verkningsfullt instrument för all ta tillvara de egna rättighelerna. Sådana förhållanden är självfallet från demokratisk synpunkt och rättssäkerhetssynpunkt otillfreds­ställande. Jag anser därför all det bör ingå i arbetsgruppens uppgifter all undersöka och komma med förslag om vad samhället kan göra för all bistå de medborgare som behöver hjälp i dessa frågor.

I delta sammanhang bör de åtgärder som vidtagits från slalsmakternas sida för alt biträda enskilda i juridiska frågor studeras. En betydelsefull reform gjordes år 1973 genom rättshjälpslagens (1972:429) tillkomst. Reformen innebär atl rättshjälp numera i princip kan utgå i alla slag av rättsliga angelägenheter där behov av sådan hjälp föreligger. Arbetsgruppen bör

14 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

 

Delll K:2   Skr 1976/77:103                                       210

undersöka om den genomförda reformen är lillräckligl omfattande och känd för den breda allmänheten. Samråd bör härvid ske med rattshjälpsutred­ningen (Ju 1975:07).

Den kritik som förekommer mot samhällets regler bottnar ofta i alt motiven för de beslul som fattas om offentliga insatser och kontrollåtgärder inte är lillräckligl kända. En förutsättning för all samhällsorganen skall kunna fullgöra sina uppgifter på ell tillfredsställande sätt är all samhällets åtgärder har en god förankring hos de enskilda människorna. Della är självfallet främst en uppgift för de politiska partierna. Bristande förståelse för exempelvis lagstiftningens syften aktualiserar emellertid behov av övervä­ganden om samhällsinformationen. Insatserna på detta område har under senare år påtagligt ökat. Nämnden för samhällsinformation (NSI) har tillskapats med uppgifl alt bl. a. samordna och bistå myndigheterna i informationsfrågor. Även kommunala och landslingskommunala organ har byggl ul sin informationsverksamhet. Del finns enligl min mening skäl för arbetsgruppen att i samråd med NSI studera de åtgärder som i dag vidtas från samhällsorganens sida och överväga de fortsatta insatserna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas invandrarnas problem. Arbetsgruppen bör vidare pröva om t. ex. kommunbiblioteken kan spela en mer aktiv roll som förmedlare av dokumentation i olika samhällsfrågor.

Myndigheterna skall fungera som serviceorgan ål allmänheten. Denna uppfattning kommer till uttryck på olika håll i gällande författningar. I det s. k. servicecirkuläreK 1972:406) finns föreskrifter för statsmyndigheterna om all dessa inom sitt verksamhetsområde skall lämna allmänheten upplys­ningar. Samhällsorganen försöker även på annat sätt underlätta medbor­garnas kontakter med myndigheterna. Arbetsgruppen bör ägna de här frågorna uppmärksamhet. Del kan anföras skäl för alt servicecirkulärets principer görs tillämpliga även på den kommunala och landstingskommunala verksamheten.

Det finns anledning all därutöver pröva olika åtgärder för all bistå medborgarna med aktiv hjälp. Med hänsyn till de skiftande förhållandena i olika verk och kommunala myndigheter måste förvaltningsorganen själva reglera formerna för kontakterna med allmänheten. Jag anser del dock värdefullt om en försöksverksamhet med t. ex. kontaktpersoner kommer till stånd. Vidare bör den lokalkonlorsverksamhel som i dag finns i en del kommuner studeras. Arbetsgruppen bör även uppmärksamma de försök som pågår för atl genom s. k. samhällsarbete underiätta för grupper, som på grund av sin sociala situation har särskilt behov av stöd.

De olika regler och åtgärder som jag har redovisat garanterar i allmänhet alt den enskilde får en konekt och god behandling i sina kontakter med samhällsorganen. Tillämpningen av bestämmelserna har dock stor belydelse. De offentligt anställda har därvid en nyckelroll. De skall se till all syftet med lagstiftningen uppfylls i verkligheten. Kontakterna med de berörda männis­korna är då av stor vikt. En förtroendefull samverkan mellan medborgarna och myndigheterna torde i många fall vara avgörande för om en reform skall få avsedd verkan. Arbetsgruppen bör behandla dessa problem och lägga fram förslag lill åtgärder. Det bör vara av intresse atl genom arbetsgruppen fö till stånd studier av hur intentionerna i ett reformbeslut förs ul till praktisk tillämpning i den direkta kontakten mellan medborgarna och samhällsorga­nen. Arbetsgruppen bör vidare från den här synpunkten, i samråd med Statens personatutbildningsnämnd, uppmärksamma utbildningsfrågorna. En granskning bör göras av utbildningsinnehållet för sådana grupper som har

 

211                 Kommittéer: Konunundepartementet   Delll K:3

omfattande kontakter med allmänheten. Förutsätlningarna för särskild fortbildning på arbetsplatserna bör även studeras. En fråga som i detta sammanhang är av stor vikt gäller den språkliga utformningen av skrivelser, databehandlade meddelanden, blanketter etc. Arbetsgruppen bör överväga åtgärder i syfte all göra myndigheternas språk klart och enkelt så all del lätt kan förslås av den enskilde.

Arbetsgruppen bör vara oförhindrad all även la upp andra frågor inom uiredningsområdei än dem som jag nämnt i del föregående.

Elt översynsarbete om förhållandet mellan medborgare och samhällsorgan måste självfallet bedrivas i nära kontakt med de anställda som dagligen kommer i kontakt med problemen. Jag anser det vara av stort värde om representanter för de tre fackliga huvudorganisationerna ingår i arbets­gruppen liksom företrädare för kommunförbunden och försäkringskasseför-bundel. En aktiv medverkan från deras sida utgör enligl min mening en garanti för atl utredningsarbetet kan inriktas på de centrala problemen.

3. Den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m. m.

Beslul vid regeringssammanträde 1976-08-19. Departementschefen, statsrådet Gustafsson, anför.

Uppgiftsfördelningen på den regionala nivån mellan staten, landstings­kommunerna och kommunerna samt länsförvaltningens organisation har utretts under lång lid. Under 1960-talets utredningsarbete ställdes hela den regionala samhällsförvaltningens uppbyggnad under diskussion.

Ar 1967 avlämnade tre olika utredningar sina förslag, nämligen länsför-valiningsutredningen (SOU 1967:20-21), landskoniorsulredningen (SOU 1967:22) och länsindelningsulredningen (SOU 1967:23). Följande år avläm­nade länsdemokraliutredningen sitt förslag (SOU 1968:42). Länsförvaltnings-utredningen föreslog en omorganisation av den statliga länsförvaltningen i syfte all förbättra samordningen av den översiktliga samhällsplanering som ankom på statliga länsorgan. Länsdemokratiutredningens förslag innebar bl. a. en omfattande överflyttning av uppgifter från statliga länsorgan till landstingskommunerna.

Remissbehandlingen av betänkandena samordnades. Remissutfallet var splittrat och någon entydig opinion för någotdera förslaget förelåg inte.

Statsmakterna beslöt mol denna bakgrund år 1970 dels all organisera om den slatiiga länsförvaltningen dock utan att förändra kompetensfördelningen mellan de statliga myndigheterna och landstingskommunerna (prop. 1970:103, SU 1970:132, KU 1970:34, rskr 1970:248, 308), dels aU de tidigare nämnda utredningamas förslag skulle sammanfattas och kompletteras av en ny utredning innan statsmakterna tog slutlig ställning.

1970 års länsförvaltningsreform syftade till alt samordna de statliga länsorganens planeringsarbete bättre. En av länsstyrelsens huvuduppgifter blev att leda och samordna den samhällsplanering som bedrivs inom den statliga länsförvahningen. Medborgarinflytandet över länsförvaltningen stärktes genom införandel av en förtroendemannastyrelse i länsstyrelsen bestående av tio ledamöter förutom landshövdingen.

Den nya utredningen, länsberedningen, lade fram sina förslag i betän­kandet (SOU 1974:84) Stal och kommun i samverkan. Betänkandet och

 

Delll K:3   Skr 1976/77:103                                        212

remissyttrandena över del låg lill grund för regeringens förslag i ämnet i prop. 1975/76:168.

1 propositionen redovisades vissa riktlinjer i fråga om länsförvaltningens uppgifter och organisation. Riktlinjerna innebär bl. a. atl huvudmannaskapet för den samordnande regionala samhällsplaneringen även fortsättningsvis skall ligga på länsstyrelsen. Samtidigt föreslogs all länsstyrelsen varje år skall redovisa aktuella frågor i anslutning lill länsplaneringen för landstingskom­munen och länets kommuner. Vidare föreslogs all länsstyrelsens styrelse utökas tilll, förutom landshövdingen, fiorton särskilt utsedda ledamöter.

Riksdagen beslutade i enlighet med propositionens förslag (KU 1975/ 76:55, rskr 1975/76:370). Föreskrifter om samråd mellan länsstyrelsen saml landstingskommunen och kommunerna har införts i länsstyrelseinslruk­tionen (1971:460, ändrad senast 1976:539).

Vid behandlingen av propositionen biföll riksdagen en reservation lill konstilutionsutskottets utlåtande om fortsall utredning av vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation. I reservationen anfördes atl den reform som hade föreslagils i propositionen kunde ses som en etapp på vägen mot en fullt utbyggd länsdemokrati. Reservanterna uttalade sig för fortsalt utredningsarbete som måste starta omedelbart och bedrivas med skyndsamhet. Bland de frågor som kan överföras till landstingskommunerna angavs t. ex. ansvaret för den regionala fysiska planeringen och den regionala trafikplaneringen.

Den utredning som riksdagen sålunda har uttalat sig för bör nu komma till stånd. För detta ändamål bör en särskild kommitté tillsättas.

Frågan om samhällsorganisationen på den regionala nivån har både principiella och praktiska aspekter. Del är väsentligt att samhällsorganisa­tionen är så utformad atl det blir möjligt atl förena önskemålen om ett vidgat medborgarinflytande med behovet av en förvaltning som kan fungera väl i förhållande till lokala, regionala och rikspolitiska intressen.

Det råder allmän enighet om all vi så långt möjligt skall eftersträva ett decentraliserat beslutsfattande. Ell uttryck härför är alt kommunerna och landstingskommunerna i vårt land ansvarar för två tredjedelar av utgifterna inom den offentliga sektorn. Denna omfattande decentralisering av samhällsverksamheten grundas på övertygelsen atl del är av stort värde att uppgifterna kan lösas i nära kontakt med medborgarna. Kommunindelnings­reformen har varit en förutsättning för utökningen av del kommunala ansvarsområdet. Genom den kommunala självstyrelsen kan människorna få ett mera direkt inflytande över de angelägenheter som berör dem nära. Enligl min mening är del också angeläget all möjligheterna till ytteriigare decen­tralisering inom statsförvaltningen tillvaratas. Därigenom kan den centrala statsförvaltningen avlastas vissa arbetsuppgifter och medborgarna ges bättre möjligheter till kontakt med dem som fattar besluten. Decenlraliseringsul­redningen (Kn 1975:01) skall pröva decentraliseringsfrågan över hela det statliga förvaltningsområdet med undantag av domstolarna, utrikesförvalt­ningen och del militära försvaret samt de affärsdrivande verken.

Ell viktigt mål för samhällets strävanden är att åstadkomma så likvärdiga levnadsbetingelser som möjligt för människorna oavsett i vilken del av landet de bor. Behovet av insatser från statens sida för atl åstadkomma regional utjämning har ökat. Det står klart att medborgarnas tillgång till sysselsättning och service oberoende av bostadsort inte kan tillgodoses utan gemensamma insatser som bedöms med hänsyn till hela landels intressen. En följd av della är alt den samhällsplanering som behövs för att åstadkomma regional balans

 

213                  Kommittéer: Konunundepartementet   Del II K:3

är en statlig uppgift. Till statens uppgifter hör också handhavandet av de medel som syftar lill all ge regional balans vid fördelningen av rikets samlade resurser. Hit hör t. ex. de arbetsmarknads- och lokaliseringspoliliska insat­serna, 1 prop. 1976:211 om samordnad sysselsättnings-och regionalpolitik, som kommer all behandlas av riksdagen under hösten 1976, läggs fram förslag som innebär att dessa verksamheter även i framliden skall vara statliga uppgifter. Frågor av väsentlig betydelse för den regionala samhälls­planeringens innehåll las också upp av sysselsäUningsulredningen (A 1974:02) som beräknas avge sill slutbetänkande under år 1978.

Som en allmän utgångspunkt för den nya kommittén bör gälla all vi i vårt land även framdeles skall ha en decentraliserad samhällsförvaltning samt all ell övergripande mål för samhällsplaneringen skall vara all åstadkomma regional utjämning.

Kommittén skall mol denna bakgrund utarbeta förslag lill samt belysa konsekvenserna av ett överförande av huvudmannaskapet för den samord­nande regionala samhällsplaneringen till landstingskommunerna.

Länsstyrelsen har i dag en omfattande samordningsfunktion när det gäller statliga, landslingskommunala och kommunala planeringsinsalser. AU flytta över ansvaret för den regionala planeringen lill landstingskommunerna samtidigt som handhavandet av medlen för denna planerings genomförande - t. ex. på det sysselsällningspolitiska området - väsentligen förblir statliga uppgifter torde förorsaka betydande samordningsproblem. Kommittén bör kartlägga och överväga konsekvenserna av della.

Kommuner och landstingskommuner är i dag två i princip jämställda kommuntyper, som kompletterar varandras verksamhet. Kommittén bör belysa på vilket sätt detta förhållande påverkas av all landstingskommunerna får ansvaret för den regionala samhällsplaneringen och därmed ges "överkommunala" funktioner inom en viktig samhällssektor. Kommittén bör också belysa hur detta påverkar besvärsprocessen i planärenden.

Kommittén bör vidare belysa vilka konsekvenser som ell ändrat huvud­mannaskap för den regionala samhällsplaneringen skulle få för länsstyrelsens allmänna ställning. Kommittén bör även utreda konsekvenserna med avseende på andra samhällsorgans organisation och arbetsformer av att ansvaret för samhällsplaneringen överförs lill landstingskommunerna.

En ändrat planeringsansvar på den regionala nivån torde innebära atl statsmakterna måste finna nya vägar för den samordning av planeringsin-salserna som är nödvändig bl.a. för atl åstadkomma regional balans. En sådan väg kunde vara alt regering och centrala myndigheter gav direktiv till landstingskommunerna i samma utsträckning som sådana direktiv nu ges lill de statliga länsorganen. Det skulle emellertid strida mol den kommunala självstyrelsens principer. En annan väg för att åstadkomma samordning kunde vara att uppgiften övertogs av centrala organ. Detta leder emellertid till en ökad centralisering av den slatiiga verksamheten. Därmed skulle den ökade decentralisering av den statliga förvaltningen, som jag tidigare har uttalat mig för, omöjliggöras. Det blir en uppgifl för kommittén atl pröva om man kan tillgodose samordningskravet ulan all önskemålen om en bevarad stark kommunal självstyrelse och en ökad decentralisering måste uppges.

Kommittén bör belysa de ekonomiska konsekvenserna för landstingskom­munerna av att landstingskommunerna övertar ansvaret för den regionala samhällsplaneringen.

Kommittén bör också belysa i vad mån lagar och andra bestämmelser, som reglerar samhällsplaneringsverksamhelen, måste ändras, om ett landstings-

15 Riksdagen 1976/77. I saml. Nr 103

 

Delll K:3    Skr 1976/77:103                                      214

kommunalt huvudmannaskap införs, saml föreslå erforderiiga författnings­ändringar.

Kommittén bör slutligen belysa vad den organisationsförändring som kommitténs förslag kan föranleda kommer att innebära för den berörda personalen.

Kommittén bör vara oförhindrad alt beröra även andra spörsmål som hänger samman med utredningsuppdraget.

Kommittén bör under arbetets gång samråda med kommunalekonomiska utredningen, sysselsäUningsulredningen, decenlraliseringsulredningen, skatteuljämningsutredningen och den utredning rörande organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter som jag aviserade i prop. 1975/76:168 och som jag inom kort avser atl begära bemyndigande atl få tillkalla.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

4. Organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m.

Beslut vid regeringssammanträde 1976-09-02. Departementschefen, statsrådet Gustafsson, anför.

Ar 1971 organiserades länsstyrelserna - utom länsstyrelsen i Stockholms län - på tre avdelningar nämligen en planeringsavdelning, en skalleavdelning och en förvallningsavdelning(prop. 1970:103, KU 1970:34, rskr 1970:248, SU 1970:132, rskr 1970:308, prop. 1971:1, bil. 14, CU 1971:8, rskr 1971:51). Länsstyrelsen i Stockholms län har fem avdelningar nämligen en planerings­avdelning, en laxeringsavdelning, en kameral- och uppbördsavdelning, en länsskatterättsavdelningoch en förvallningsavdelning. Därutöver finns i alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län en länspolischefsexpedilion samt i alla länsstyrelser utom länsstyrelsen i Stockholms län en administrativ enhet.

Planeringsavdelningen delades upp i sex enheter - en juridisk enhet, en regionalekonomisk enhet, en nalurvårdsenhet, en planenhet, en lantmäte-rienhet och en försvarsenhet. På planeringsavdelningen hos länsstyrelsen i Gotlands län finns dock inte någon juridisk enhet. De arbetsuppgifter som ankommer på en sådan enhet fullgörs där av förvallningsavdelningen. Varje planeringsavdelning, utom den vid länsstyrelsen i Gotlands län, har ell planeringskansli. Hemkonsulent och priskontor är i regel organisatoriskt knutna till planeringskansliet. Hos länsstyrelsen i Stockholms län finns inte något priskontor.

Den 1 januari 1972 inordnades länsveterinärerna i länsstyrelserna (prop. 1971:62, JoU 1971:42, rskr 197l:219)och den 1 juli 1976 blev länsstyrelserna regionala myndigheter för den statliga kulturminnesvården (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Arbetsuppgifterna inom dessa verksamhetsom­råden hänförs till planeringsavdelningen. Byggadministrationsutredningen har i betänkandet (SOU 1976:26) Bosladsverket lagt fram förslag om bl. a. atl viss del av länsbostadsnämndernas verksamhet skall inordnas i länsstyrel­serna och där tillföras en ny enhet inom planeringsavdelningen.

Med hänsyn lill atl drygt fem år har förflutit sedan länsstyrelserna omorganiserades, att planeringsavdelningen redan har många arbetsenheter

 

215                  Kommittéer: Kommundepartementet    Delll K:5

och alt ytteriigare nya arbetsuppgifter övervägs finns det skäl all se över avdelningens uppgifter, arbetsformer och inre organisation. Della är lämpligt för all vidmakthålla och öka effektiviteten i avdelningens viktiga funktion som samordnande organ för samhällsplaneringen. Jag föreslår därför all en utredare tillkallas med uppgifl atl se överorganisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar. Utredaren bör ägna uppmärksamhet åt stabsorganets - planeringskansliel - roll inom avdelningen och länsstyrelsen. Del under­sökningsmaterial rörande planeringskanslierna som länsstyrelsernas organi-salionsnämnd har tagit fram bör lämnas över till utredaren för atl beaktas vid översynen. Det är också angelägel atl länsstyrelsens (avdelningens) samord­nande roll gentemot andra regionala organ belyses. Även formerna för samarbetet med kommunerna och landstingskommunerna bör behandlas. Dessa frågor har belysts ingående i ett av riksrevisionsverket genomfört revisiorfsprojekl. Beträffande kommunernas och landstingskommunernas medverkan i planeringen skall förutsättas att den kan ske inom ramen för deras nu befintliga resurser. 1 fråga om försvarsenhelen skall utgångspunkten vara atl en sådan enhet alltjämt bör finnas inom planeringsavdelningen. Eflersom enheten har undersökts av försvarels rationaliseringsinstitut kan den undanias från genomgången.

Den administrativa enheten tillkom vid omorganisationen år 1971 som elt för hela länsstyrelsen gemensamt serviceorgan för administration av ekon­omi, personal och konlorsorganisaiion m. m. Sedan år 1971 har anlalel anställda hos länsstyrelserna ökat, särskilt inom skatteförvaltningen. Den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten har organiserats om. Fr. o. m. den 1 juli 1976 är samtliga länsstyrelser anslutna lill statsförvalt­ningens dalorbaserade redovisningssystem - system S. Arbetsområdet och arbetsuppgifterna inom den administrativa servicesektorn har ökat och kraven på denna sektor har vuxit. Del är därför lämpligt all utredaren får lill uppgift alt se över även denna seklor. Därvid bör de administrativa enheternas roll, organisationsstruktur och bemanning ägnas särskild uppmärksamhet. Hos länsstyrelsen i Stockholms län är de administrativa servicefunktionerna inlemmade i en avdelning - kameral- och uppbördsav­delningen - som dessutom har uppgifter inom skalteförvaltningen. Över­synen bör även omfatta frågan huruvida detta är det mest lämpliga.

Översynen av organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter bör utföras med biträde av statskontoret och länsstyrelsernas organisalionsnämnd. Vid översynen bör förutsättas en i princip oförändrad ambitionsnivå i fråga om personalbemanningen. Över­synen bör bedrivas i kontakt med riksrevisionsverkel och med de pågående utredningar som har anknytning till länsstyrelsernas verksamhetsområde, t. ex. decenlraliseringsulredningen (Kn 1975:01)och utredningen (H 1976:04) om regional konsumentpolitisk verksamhet.

5. Vidgad länsdemokrati

Beslul vid regeringssammanträde 1976-12-02.

Departementschefen, statsrådet Antonsson, anför.

Den regionala samhällsförvaltningen har fått en allt större betydelse. Som en följd härav har dess uppgifter och organisation behandlats av åtskilliga

 

Delll K:5   Skr 1976/77:103                                       216

utredningar alltsedan 1940-talel. En rad reformer har genomförts, främst belräffande den statliga länsförvaltningen men också belräffande landstings­kommunerna. En huvudlinje i reformarbetet har varil all stärka länsstyrel­sernas ställning genom atl anpassa deras organisation och arbetsformer till nya krav.

Hela uppbyggnaden av den regionala samhällsförvaltningen kom att ställas underdebaUibörianav 1960-lalel. I motioner vid 1963 och 1964 års riksdagar krävdes en långtgående decentralisering av uppgifter från central lill regional nivå och en utveckling av landstingskommunerna lill regionala självslyrel-seorgan som kunde överta en väsentlig del av de regionala samhällsuppgif­terna. Med anledning av ell enhälligt riksdagsbeslut år 1964 (KU 1964:39) upptogs dessa reformlankar till utredning.

Flera utredningar lade fram förslag rörande länsförvaltningen åren 1967-1968, bl. a. 1961 års länsförvaltningsulredning (SOU 1967:20-21) och länsdemokraliutredningen (SOU 1968:47), som hade tillsalts med anledning av riksdagens beslut år 1964. Den förra utgick från alt länsstyrelserna skulle vara ansvariga för den regionala samhällsplaneringen, medan den senare föreslog att landstingskommunerna skulle ha detta ansvar och därutöver överta åtskilliga uppgifter från de statliga länsorganen. Länsdemokratiutred­ningens förslag hade karaktären av ett principförslag som förutsatte flera specialutredningar på olika områden.

Statsmakterna beslöt år 1970 en partiell omorganisation av den statliga länsförvaltningen (prop. 1970:103, KU 1970:34, SU 1970:132, rskr 1970:248, 308). Kompetensfördelningen mellan de statliga myndigheterna och lands­tingskommunerna ändrades inte. En av länsstyrelsens huvuduppgifter blev all leda och samordna den regionala samhällsplaneringen. En förtroende­mannastyrelse infördes i länsstyrelsen, bestående av landshövdingen som ordförande och tio ledamöler, varav fem utsedda av regeringen och fem av landstinget eller fullmäktige i kommun utanför landstingskommun.

Samtidigt med 1970 års reform tillsattes länsberedningen för att samman­falla och komplettera de tidigare utredningarna. Riksdagen beslöt år 1972 all hemställa all länsberedningen skulle få i uppdrag atl inrikta sitt arbete på en utbyggnad av landstingen lill regionala självsiyrelseorgan med ansvar för bl. a. den regionala samhällsplaneringen (KU 1972:8, rskr 1972:24). Beslutet föranledde inte någon annan åtgärd än att riksdagens skrivelse överiämnades till länsberedningen. Dennas betänkande (SOU 1974:84) Stal och kommun i samverkan belyste inte heller hur man skulle kunna utforma och genomföra ell syslem enligl riksdagsbeslutets principer. I ett särskilt yttrande lill betänkandet förklarade sig fyra ledamöler dela länsdemokratiutredningens principiella uppfattning.

Länsberedningens betänkande och remissyttrandena överdel låg till grund för förslag av regeringen till riksdagen innevarande år (prop. 1975/76:168). Förslagen innebar bl. a. all huvudmannaskapet för den samordnande regionala samhällsplaneringen även fortsättningsvis skulle ligga på länssty­relsen och atl denna varje år skulle redovisa aktuella frågor i anslutning till länsplaneringen för landstingskommunen och länets kommuner. Vidare föreslogs alt länsstyrelsens styrelse skulle bestå av, förutom landshövdingen, fiorton av regeringen förordnade ledamöter. Av dessa skulle tio nomineras av de politiska partierna i proportion lill dessas röstsiffror i länet vid del senaste riksdagsvalet, medan fyra skulle ha erfarenheter från näringslivet och arbetsmarknaden i länet.

Riksdagen beslöt i enlighet med propositionens förslag (KU 1975/76:55,

 

217                 Kommittéer: Kommundepartementet   Del II K:5

rskr 1975/76:370). Föreskrifterom information från länsstyrelsen lill lands­tingskommunen och kommunerna har införts i länsstyrelseinslruktionen (1971:460, ändrad senast 1976:539). Beslutet följdes också upp genom förslag om länsplaneringens framlida utformning i proposition om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik (prop. 1975/76:211, AU 1976/77:7).

Efler nytt regeringsförslag har riksdagen nyligen beslutat om ändrad ordning för utseende av ledamöler i länsstyrelsernas förtroendemannasly-relser(prop. 1976/77:19, KU 1976/77:12, rskr 1976/77:27). Samtliga fjorton ledamöter utöver landshövdingen skall utses genom val av landstinget eller fullmäktige i kommun utanför landstingskommun.

Vid behandlingen av prop. 1975/76:168 biföll riksdagen en reservation till utskotlsbetänkandet om fortsatt utredning av länsdemokratifrågorna. Reser­vanterna ansåg all en etapp på vägen mot en verklig länsdemokrati kunde nås på propositionens grund men all utredningsarbetet måste fortsätta. Som exempel på uppgifter som kan föras över lill landstingskommunerna angavs ansvaret för den regionala trafikplaneringen. Del uttalades också att lands­tingskommunerna borde ges vidgade uppgifter inom den regionala fysiska planeringen.

Den utredning som riksdagen sålunda har uttalat sig för bör nu komma till stånd. För della ändamål bör en särskild kommitté tillkallas. Den bör ersätta utredningen (Kn 1976:02) om den regionala samhällsplaneringens huvud­mannaskap. Utredningens uppdrag har förfallit i och med all jag i dag har beslutat entlediga dess ordförande och övriga ledamöter.

Enligl del synsätt som ligger bakom kraven på utredning om vidgad länsdemokrati är del av grundläggande belydelse alt de beslut som berör de enskilda människorna fattas så nära dessa som möjligt och i största möjliga utsträckning av folkvalda organ. Man måste sträva efter ett system som underiältar insyn, medverkan, kontroll och politiskt ansvarsutkrävande. Samma synpunkter som förestavar önskan om en vidgad länsdemokrati kommer även till uttryck i strävan atl förverkliga en stärkt primärkommunal självstyrelse med ökad självständighet för de förtroendevalda. Jag ansluter mig helt lill denna grundsyn.

Varje förslag om vidgad länsdemokrati måste bygga på vissa bestämda förutsältningar. En sådan förutsättning är att riksdagens och regeringens övergripande politiska ansvar inte får rubbas. Statsmakternas suveränitet, som bl. a. innefattar en befogenhet all bestämma gränserna för den kommunala självstyrelsen, är en grundläggande princip. Statsmakternas grundläggande ansvar för t. ex. arbetsmarknads-, regional- och näringspoli­tiken måste ligga fast. En annan förutsättning är atl kommunernas ställning inte får försvagas genom en vidgad länsdemokrati. Syftet måste i ställel vara all stärka den kommunala självstyrelsen i stort.

Genom länsberedningen och 1960-talets utredningar om länsförvaltningen har ell omfattande utredningsmaterial tagits fram. Även om della behöver aktualiseras, ger det dock en god grund för del fortsatta arbetet. Den nya kommittén bör komplettera materialet med sådana specialutredningar som länsdemokraliutredningen förutsatte saml utarbeta konkreta reformförslag. Härvid måste givelvis beaktas atl förutsällningama i dag är delvis andra än när länsdemokraliutredningen lade fram sitt principförslag. Den ordning till vilken utredningen ville skapa ett alternativ har i tre etapper reformerats i länsdemokratisk riktning: genom 1970 års reform då förtroendemannasly-relserna infördes, 1976 års beslut på grundval av länsberedningens arbete saml den nyligen genomförda förändringen av sättet att utse förtroende-

 

Delll K:5   Skr 1976/77:103                                        218

mannastyrelserna. Som framhölls i det särskilda yttrande lill länsbered­ningens betänkande som jag förut hänvisade lill medför reformer av den innebörd som har beslutats i år ell väsentligt ökat inflytande för länens befolkning och ett viktigt sleg mol en vidgad länsdemokrati.

Starka skäl talar enligl min mening för atl inrikta arbetet på fortsatta partiella reformer. Del är sålunda uppenbart all mera genomgripande förändringar förutsätter ell omfattande utredningsarbete och en lång omsiäll-ningsperiod för både landstingskommunerna och den statliga länsförvalt­ningen. Överhuvudtagel ser jag del länsdemokraliska reformarbetet mera som en fortlöpande utvecklingsprocess än som en fråga om samlade, genomgripande organisationsförändringar. Medan huvudlinjen hiltills har varil alt satsa på de statliga länsorganen, bör den i framliden vara all stärka landstingskommunerna och därmed vidga utrymmet för den kommunala självstyrelsen.

Utredningsarbetet bör i första hand koncentreras lill sådana frågor som har stått i förgrunden vid riksdagsbehandlingen. Reformkraven har främst gälll dels all föra fram landstingskommunerna som alternativa huvudmän för de nya uppgifter inom samhällsplaneringen som har aktualiserats under 1960-talel, och dels atl få till stånd en omfattande decentralisering av uppgifter från central till regional nivå, endera lill landstingskommunerna eller till statliga länsorgan. I enlighet härmed bör kommittén på ell tidigt stadium behandla den översiktliga regionala samhällsplaneringen, medan rena myndighets­funktioner bör övervägas endast i den mån de är oundgängligen förenade med planeringsuppgifterna. Kommittén får sålunda ägna särskild uppmärk­samhet åt sådana uppgifter som länsplaneringen, den regionala trafikplaner­ingen, naturvårdsplaneringen och den fysiska riksplaneringen. Kommittén bör inte begränsa sina överväganden till formella frågor om huvudmanna­skap. Del från länsdemokratisk synpunkt centrala är del faktiska mått av inflytande för länsinnevånarna som åstadkoms. Förslagens konsekvenser för möjligheterna lill decentralisering inom statsförvaltningen av uppgifter från central nivå lill regional - vilket ämne övervägs av decenlraliseringsulred­ningen (Kn 1975:01) - bör särskilt uppmärksammas.

Länsstyrelserna har i dag del samordnande ansvaret för den regionala samhällsplaneringen, och de svarar också för huvuddelen av utredningsar­betet. Kommittén bör överväga sådana förändringar som föriägger den politiska tyngdpunkten hos landstingskommunerna. Huruvida della förut­sätter alt dessa även övertar det utredningsarbete som f n. utförs vid länsstyrelserna bör prövas särskilt. Det bör uppmärksammas alt den nya ordningen för val lill länsstyrelsernas styrelser ger landstingskommunerna bättre möjligheter att följa och påverka del löpande planeringsarbetet.

En allmän strävan bör vara att såvitt möjligt begränsa de personalorgani­satoriska konsekvenserna av kommitténs förslag.

En viktig uppgift för kommittén blir atl ange hur man skall tillgodose kravet på samordning av planeringsinsatserna vid ett ändrat planeringsansvar på den regionala nivån. Överhuvudtagel måste samspelet mellan landstings­kommunerna samt regeringen och de centrala myndigheterna övervägas noga. Kommittén bör beakta atl den som avgör en verksamhets omfattning och standard också bör bära kostnadsansvaret. Kommittén bör även behandla de samordningsfrågor som hänger samman med atl Malmö och Göteborgs kommuner inte tillhör landstingskommuner.

En annan viktig uppgifl blir alt klargöra förhållandet mellan landstings­kommunerna och kommunerna. Kommittén bör därför överväga om ell

 

219                  Kommittéer: Kommundepartementet   Del II K:5

fortsatt reformarbete i länsdemokratisk riktning motiverar en ändrad regle­ring av den allmänna kommunala kompetensen. Även förhållandel mellan landstingskommunerna och kommunalförbund måste beaktas.

Kommittén bör vidare överväga om ändrade regler rörande landstings­kommunernas organisation och arbetsformer är motiverade då de får nya uppgifter och ett ökat ansvar inom den regionala förvaltningen. En särskild fråga i della sammanhang är hur förhållandet i framliden bör utformas mellan landstingskommunerna och de landslingsvalda ledamöterna i länsstyrel­sernas förtroendemannastyrelser.

Arbetet bör bedrivas så all elt första delbetänkande efter remissbehandling kan läggas till grund för förslag till 1978/79 års riksmöte. Sedan denna första reformelapp har slutförts, kan principfrågorna las upp i hela deras vidd och i elt längre perspektiv. Kommittén bör göra en genomgång seklorsvis av de regionala samhällsuppgifterna och pröva i vilken utsträckning och under vilka förutsällningar dessa lämpligen kan anförtros landstingskommunerna. Utredningsarbetet bör i denna del ske förulsällningslösl inom ramen för de allmänna värderingar som jag har gett uttryck för i del föregående.

Kommittén bör lägga fram förslag lill de författningsändringar som föranleds av ställningstagandena i sakfrågorna.

Kommittén bör under arbetets gång samråda med utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi, sysselsäUningsulredningen (A 1974:02), decen­lraliseringsulredningen och utredningen (Kn 1976:03) om organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och administrativa enheter m. m. saml den utredning om länsdomstolarnas ställning som jag inom kort avser all begära bemyndigande alt få tillkalla.

För utredningen aktuella frågor slår under debatt också i våra nordiska grannländer. Kommittén bör informera sig om utvecklingen där och om de erfarenheter som har vunnits av genomförda reformer.

 

Skr 1976/77:103

Kronologiskt register till kommittédirektiv

220

(Beteckning inom klämmer hänvisar till kommitténs löpnummer i del I, Kommitté­berättelsen.)

J ustitiedepartementet

1,  Kvinnlig tronföljd [Ju 50]

2,  Mathållningen vid kriminalvärdens anstalter [Ju 51]

3,  Tilläggsdirektiv lill rattshjälpsutred­ningen [Ju 48]

4,  Översyn av upphovsrätlslagstiflning­en [Ju 52]

5,  Översyn av lagstiftningen om person­orienterad ADB-information m. m. [Ju 55]

6,  Expertorgan för bokförings-och redo­visningsfrågor [Ju 53]

7,  Översyn av lagstiftningen om förmö-genhetsbrott [Ju 54]

8,  Kriminalvårdsstyrelsens organisa­tion [Ju 56]

9,  Isolering inom kriminalvården [Ju 57]

10. Parlamentarisk kommitté för alt utre­da frågor om jämställdhet mellan män och kvinnor' [A 21]

Utrikesdepartementet

1. Nedruslningsdelegalion [UD 3]

Försvarsdepartementet

1,  Statsbidrag till fritidssysselsättningar för värnpliktiga [Fö 15]

2,  Tilläggsdirektiv till utredningen om inflytande m. m. inom värnpliktsut­bildningen [Fö 14]

3,  Kompletterande direktiv för försvars­maktens ledningsulredning [Fö 8]

Socialdepartementet

1,  Tilläggsdirektiv till pensionskommit­tén avseende översyn av bestämmel­serna om folkpensionsförmäner vid bosäitning utomlands m, m, [S 5]

2,  Ny lagstiftning för hälso- och sjuk­vården [S 22]

 

3.  Beredningsgrupp för frågor avseende alkoholpolitiken [S 25]

4.  Utbyggnadsplanering och beräkning av platsbehov inom barnomsorgen (S26]

' Genom beslut 1976-10-21 hör kommittén till arbetsmarknadsdepartementet. Till-läggsdirektiv redovisas under detta depar­tement.

Kommunikationsdepartementet

1, Sjömanspension [K 21]

2, Samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverk och myndigheters verk-sladsrörelser m. m. [K 22]

3, Fortsalt utvecklingsarbete m, m, i fråga om märkning av olja i fartyg [K 8]

4, Vissa körkortsfrågor [K 23]

5, Tilläggsdirektiv till utredningen om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verk­stadsrörelser m. m, [K 22]

6, Tilläggsdirektiv till utredningen om vissa körkortsfrågor [K 23]

7, Vissa bidrags- och författningsfrågor avseende cykellrafiken [K 25]

8, Särskild utredare för att överväga förutsättningarna föran i någon form bibehålla Bromma flygplats (K 24]

9, Tilläggsdirektiv till Stockholmsregio­nens allmänflyguiredare [K 20]

Ekonomidepartementet

1.  Översyn av banklagstiftningen [E91

2.  Enkronemynleis meiallinnehåll 1E8]

Budgetdepartementet

1. Samordning av statliga åtgärder vid förelags obestånd, m. m. (B 30]

2. Stöd till distribution av vissa tidskrif­ter [B 28]

3. Vissa frågor ang. avdrag vid inkomst­taxering för kostnader för tryggande av anställds pensionering, m, m. [B 29]

4. Översyn av reglerna om fastighets­taxering [B 31]

Utbildningsdepartementet

1,       Massmedieforskningsutredningen
[U5I]

2, Praktisk-teologisk utbildning [U 52]

3, Formerna för stödåtgärder för vård och bevarande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse [U 53]

4, Formerna för stöd till tidskrifter inom kullursekiom [U 54]

5, Karlläggning av läromedelsmarkna­den m. m. [U 551

 

221

Kronologiskt register

 

6,  Organisationskommittén för konst­närsnämnden [U 56]

7,  Stöd till de fria trossamfundens leolo­giska seminarier m, m, [U 57]

8,  Organisationskommittén för forsk­ningsråden [U 58]

9,  Förhandlingar om utformningen av en utställningsersättning inom det ställiga området [U 59]

 

10, Planläggning av själavården och övri­ga kyrkliga beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara [U 60]

11, Den gymnasiala utbildningen [U 61]

12, Den svenska delegationen inom finsk-svenska utbildningsområdet [U62]

13, Arbetsgrupp för vissa frågor rörande De blindas förenings biblioteksverk­samhet [U 63]

14, Tilläggsdirektiv till studiestödsutred­ningen [U 45]

15, Svenskt medlemsorgan för IIASA [U64]

16,       Tilläggsdirektiv till utredningen om
stöd till de fria trossamfundens teolo­
giska seminarier, m, m, [U 57]

Jordbruksdepartementet

1. Registrering av fritidsbåtar [Jo 21]

2. Den regionala laboratorieverksamhe­ten [Jo 24]

3. Hälso- och miljöeffekter av energiut­nyttjande [Jo 22]

4. Översyn    av    skördeskadeskyddet [Jo 25]

5. Översyn av miljöskyddslagstiftning­en [Jo 26]

6. Karantänsverksamheten    för    djur [Jo 28]

7. Förvaltningen     av     fjällägenheter [Jo 29].

8. Ändrad    reglering   av    Hjälmaren [Jo 30]

Arbetsmarknadsdepartementet

1, Översyn av utlämningslagstiftningen [A 16]

2, Företagareföreningarna [A 15]

3, Företagshälsovården och den yrkes­medicinska verksamheten [A 18]

4, Tilläggsdirektiv till sysselsäUningsul­redningen [A 6]

5, Vissa frågor på del arbelsrällsliga området [A 19]

6, Tilläggsdirektiv till förelagareföre­ningsutredningen [A 15]

7, Tilläggsdirektiv till kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och kvin­nor, m, m. [A 21]

Industridepartementet

1, Samordning av de statsägda varven [I 23]

2, Tilläggsdirektiv till delegationen för energiforskning [I 14]

3, Förbättrad insyn i de statliga före­tagen [1 24]

4, Alternativ till den ekonomiska ut­vecklingen i Billingenområdet [I 25]

5, Norrbottendelegalionen [I 26]

Kommundepartementet

1,       Fögderiutredningen [Kn 9]

2,  Kontakterna mellan medtwrgare och samhällsorgan [Kn 10]

3,  Den regionala samhällsplaneringens huvudmannaskap m, m. [Kn 11]

4,  Organisationen av länsstyrelsernas planeringsavdelningar och adminis­trativa enheter m. m, [Kn 12]

5, Vidgad länsdemokrati [Kn 13)

Handelsdepartementet

1,       Tillägsuppdrag till tobaksreklamut­
redningen [H 7]

2.       Insamlingar [H 14)

3, Tilläggsdirektiv till organisations­kommittén för konsumentverket [H 13]

4, Översyn av reklamationsförfarandet i konsumenilvister m. m, [H 15]

 

5. Insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m. [H 16]

6. Regional konsumentpolitisk verk­samhet [H 17]

 

Skr 1976/77:103

Sakregister till kommittédirektiv

222

(Beteckning inom klämmer hänvisar till kommitténs löpnummer i del I, Kommit­téberättelsen.)

C

Citairätt Cykeltropk

II Ju 5 [Ju 55]

II K 2 [K 22]

II S 3 [S 25]

II H 1 [H 7]

K 8, 9 [K 20, 24]

II Ju 3 [Ju 48]

II Ju 3 [Ju 48]

Il Ju 5 [Ju 55]

Allmänna pensionssystemet och sjö

II Kl [K 211

II Ju 2 [Ju 51]

II Ju 5 [Ju 55]

n B 3 [B 29]

II Ju 5 [Ju 55]

11 Ju 9 [Ju 57]

Il A5 [19]

II Ull [U6I] II Ju 9 [Ju 57] Nya II A 5 (A 19] II Ju 1 [Ju 50] II B 1 [B 30] II Ju 4 [Ju 52]

A DB-informalion, personorienterad

Affärsverks verkstads-rörelser

Alkoholpolitik

Alkoholreklam

Allmänflyg         II

Allmän rättshjälp

Allmänna advokatbyråer

AUmänna handlingar

manspensioneringen Anstaltspersonal Anställdas integritet Anställds pensionering Ansvarsnämnd för statliga datasystem A rbelsförhåUanden A rbelslivsforskning Arbetsmarknads­utbildning Arbetsmiljö Arbetsrällskommittén, Arvsräu tiU tronen A vgifisfordringar A vtolslicens

B

Bandinspelning

Banklagstiftning

Barnomsorg

Bebyggelse, kultur­historisk

Begravningsväsendet

Bekväma livsmedel

Beredskapsfrågor, kyrkliga

Bernkonvenlionen

Biblioteksfunktioner

Bildskivor

Billingenutredningen

Bodelning, rättshjälp vid

Bokförings- och

redovisningsfrågor

Bosättning utomlands

Bromma flygplats     II K

Brottmål

Brottsbalken

Buller

Byggnadsvård

Båiregislrering

Il Ju 4 [Ju 52] II El [E9] II S 4 [S26]

II U 3 (U 53] II U 10 [U 60] II Ju 2 [Ju 51]

U 10 [U 60] Ju 4 [Ju 52] U13 [U63] Ju 4 [Ju 52] II I 4 [1 25] II Ju 3 [Ju 48]

Il Ju 6 [Ju 531

II S I [S 5]

8, 9 [K 20, 24]

II Ju 3 [Ju 48]

II Ju 7 [Ju 54]

11 Jo 5 IJo 26]

II U 3 [U 53]

II Jol [Jo 21]

II Ju 4 [Ju 52] Il K 7 [K 25]

D

Dagheinsplais             II S4 |S261

Databehandlade meddelanden

II Kn 2 (Kn 10)
Datamissbruk          II Ju 5 [Ju 54]

Disciplinstraff           II Ju 9 [Ju 57]

Djur i karantän         II Jo 6 [Jo 28]

Domstolar, körkortsfrågor   II K 4 [K 23]

E

Ekonomiska brott     II Ju 7 [Ju 54]

Energiforskning           II 1 2 [I 14]

Enkronemyni, melallinnehållel

II E 2 [E 8]
Ensamrätissystem    II Ju 4 [Ju 52]

Fartyg, oljemärkning   II K 3 [K 8]

Fastighetstaxering      II B 4 [B 31]

Film                        II Ju 4 [Ju 52]

II U 12 [U62] II Jo 7 [Jo 29]

K 8, 9 [K 20, 24]

II UD I [UD 3]

II U 10 [U 60]

II S I [S 5]

II U 8 [U 58]

II Ju 4 [Ju 52]

II Jol [Jo 211

II Fö I [Fö 15]

11 Kn 1 [Kn 9]

11 A 2, 6 [A 15]

II Ju 1 [Ju 50]

Finskt-svenskl ulbild­ningsråd

Fjällägenheter

Flygplatser       II

FN-konferens, världs­nedrustning

Folkbokföring, kyrkans uppgifter

Folkpension

Forskningsrådsnämnden

Fotokopiering

Fritidsbåtar

Fritidssysselsättningar, värnpliktigas

Fögderiutredningen

Företagareföreningar

Företagares rättshjälps-möjligheter

Företagshälsovård II S 2, A 3 [S 22, A18]

Företagsobestånds-

II B 1 [B 30] II Ju 7 [Ju 54] II Ju 1 [Ju 50]

11 Fö 3 [Fö 8] II A 5 [A 19]

kommittén Förmögenhelsbroll Förplägnadsfrågor Försvarsmaktens ledningsulredning Föriroendemannainflytande

 

223

Sakregister

 

Grafiskt mångfaldigande II Ju 4 [Ju 52]

Gymnasial utbildning 11 U 11 (U 61)

H

Hemkonsulenltjänsier II H6 (H 17]
Hjälmarens reglering II Jo 8 [Jo 30]
Hälsoeffekter av energi­
utnyttjande          II Jo 3 [Jo 22]
Hälsovård        II S 2, Jo 5 [S 22, Jo 26)

I

HASA                    II U15 [U64]

Industriell forskning II Ju 4 [Ju 52]

InduslrieUl rättsskydd II Ju 4 (Ju 52)

Insamlingar           II H 2 [H 14]

InielleklueUi arbete II Ju 4 [Ju 52]

Jämslälldhet II Ju 10, A 7 [Ju 19, A 21]

K

Kabel-TV              II Ju 4 [Ju 52]
Karantönsverksamhet II Jo 6 [Jo 28]
Kommunikations­
satelliter              II Ju 4 [Ju 52]
Konstnärliga verk 11 Ju 4 [Ju 52)
Konstnärsnämnden II U 6 [U 56]
Konsumentpolitik    II H 6 [H 17]
Konsiimenimister        IIH4[H15)
Konsumentverkets

organisation         II H3 [H 13]

Kreditstöd          II A 2, 6 |A 15]

Kreditväsen              II E 1 [E 9]
Kriminalvårdsstyrelsens

organisation         W Ju 8 [Ju 56]
Kriminalvården, isolerings-
straff                   II Ju 9 [Ju 57]
Kulturminnesvård   II U 3 [U 531
Kulturtidskrifter      II U 4 [U 54]
Kvinnlig tronföljd   II Ju I [Ju 50]
Kvinnor och män

II JulO A 7 [Ju 19, A 21]

Kyrklig beredskap II U 10 [U 60]

Kärnvapen          11 UD 1 [UD 3]
Könsdiskriminering

II Ju 10, A 7 [Ju 19, A 21]

Körkorisfrågor    II K 4, 6 [K 23]

11 Jo 2 [Jo 24]

II Ju 4 [Ju 52]

II Ju 2 [Ju 51]

11 Jo 2 [Jo 24]

II Ju 4 [Ju 52]

II Kn 5 [Kn 13]

11 Kn4 [Knl2]

U 5 [Ju 52, U 55]

Laboralorieverksamhel Litterära verk Livsmedel, bekväma Livsmedelskontroll Ljudupptagningar Länsdemokrati Länsstyrelser Läromedel      II Ju 4,

M

II U 14 [U45]

Makeprövning

Marknadsföring

II Ju4, H5 [Ju 52, H 16]

Massmedieforskning   II U 1 [U5I]

Massmedier             11 Ju 4 [Ju 52]

Mathållning vid
anstalter               II Ju 2 [Ju 51]

Medborgare - samhälls­
organ                  II Kn 2 [Kn 10]

Medinflylande

11 Fö 2, A 5 [Fö 14, A 19]

Meiallinnehåll               II E 2 [E 8]

Mikrofilmning           II Ju 4 [Ju 52]

Miljöskyddslagstiftning       II Jo 5 (Jo 26]

Musikaliska verk       II Ju 4 [Ju 52]

Myndigheters verkstadsrörelser

II K 2 [K 22)

Myndighetsutövning   II A 2 [A 15]

Mångfaldigande        II Ju 4 [Ju 52]

Män och kvinnor

II Ju 10, A 7 [Ju 19, A 21]

Märkning av olja         II K 3 [K 8]

N

Naturtillgångar     II 1 4, 5 [I 25, 26]

Nedrustningsdelegation    II UD 1 [UD 3]
NJA                             II I 5 [I 26]

Norrbottendelegationen  II 15 [1 26]

Näringsidkares rättshjälps-
möjligheter              II Ju 3 [Ju 48]
Näringsliv, mångfaldigandefrågor

II Ju 4 [Ju 52]

O

Offentiig administration  11 Kn 2 [Kn 10]
Offentiig redovisning     II 1 3 [I 24]

Offentlig verksamhet,

mångfaldigande frågor  II Ju 4 [Ju 52)
Offentligt biträde       II Ju 3 [Ju 48]

Oljemärkning              II K 3 (K 8]

Partikelmärkning av

11 K 3 [K 8)

II S 1 [S 5]

II Kl [K2I]

Il B 3 [B 29)

II Ju 5 [Ju 55]

olja i .fartyg Pensionskommittén Pensionssamordning Pensionsåtaganden Persondata

Personorienterade ADB-system

II Ju 5 [Ju 55) Praktisk-teologisk utbildning

II U 2 [U 52]
Pricksystem               II K 4 [K 23)

Producenlpåverkan    II H 5 [H 16]

Produktplanering       II H 5 [H 16]

Psykiskt avvikande      II S 2 [S 22)

Publicering               II Ju 4 [Ju 52]

 

Skr 1976/77:103

224

 

Publik- och programforskning

(PUB)                    II U 1 [U51

II I I [I 23] affärsverk

II K 2 [K 22]

II A 5 (A 19)

II Ju 4 [Ju 52]

II Ju 2 [Ju SI]

II Ju 2 [Ju 511

II H 2 [H 14]

II UDl [UD 3]

II Föl (Fö 15] II Fö 2 [Fö 14]

II K 3 (K 8]

Själavårdande verksamhet \\ U 10 [U 60]

Stockholmsregionens allmän-
.flygutredning          II K 9 [K 20]

R edovisningssystem,

mångfaldigandefrågor Reklamalionsförfarande Reklamförbud Renskötselområdel Räitshjälpsutredningen

Samhällsinflytande SamhäUsplaneringens

huvudmannaskap Sekretess Service Sjukvård

Sjömanspension Skadeersättning Skatteadministration Skolhälsovård Skyddade verk Skördeskadeskydd Språkfrågor Statlig kreditgivning Statliga foretag

Strafflagstiftning

Studiestöd

Successionsordning

Svenskt-finskt utbildningsråd

Sysselsättnings­utredningen

II Ju 4 [Ju 52]

II H4 [H 15]

II H I [H 7]

II Jo 7 [Jo 29]

Il Ju 3 [Ju 48]

Il Kn 2 [Kn 10]

Il Kn3 [Knil]

II K 4 [K 23]

II Kn 2 [Kn 10]

11 S 2 [S 221

Il Kl [K 21]

II Jo 4 [Jo 25]

II Kn I [Kn 9]

II S 2 [S 22]

II Ju 4 [Ju 52]

II Jo 4 [Jo 25]

II Kn2 [KnlO]

II B 1 [B 30]

II I 3 [1 24]

II Ju 7 [Ju 54] II U14 IU45] Il Ju 1 [Ju 50]

II U12 [U62] II A 4 [A 6]

V

Varvsindustri

Verkstadsrörelser hos och myndigheter

Vetorätt, facklig

Videogram

Vårdanstalter

Vårdpersonal

Välgörenhet

Världsnedriisinings-konferens

Värnpliktigas fritids­sysselsättningar

Värnpliktsutbildning

ö

Östersjöns strandslaler

 

Teknisk utveckling
Terroristlagstiftning
Tidskriftspress    II 3 2, U
Tobaksreklamutredningen
Trafikbrott
Tronföljd, kvinnlig
Trossamfundens teologiska
seminarier            II

TV-program, upphovsrätt Tvångslicens

II Ju 4 [Ju 52] 11 A 1 (A 16]

4 [B 28, U 54]

II H 1 [H 7]

11 K 4 [K 231

II Ju 1 [Ju 50]

U7, 16 [U57] II Ju 4 (Ju 52] Il Ju 4 [Ju 52)

 

u

Upphovsrätt Ulbildningsråd, svenskt-finskt Utlänningslagstiftning Utställningsersättning UtvecMingsarbete

11 Ju 4 [Ju 52)

II U12 IU62]

II A I (A 16]

II U 9 [U59]

Il 1 2 (I 14]

 

225

Innehåll

Bilaga 2, Kommilléberällelse 1977

Justitiedepartementet (Ju)  ............................. ...... 3

Utrikesdepartementet (UD) ..............................      39

Försvarsdepartementet (Fö) ............................ .... 41

Socialdepartementet (S)   ...............................      47

Kommunikationsdepartementet (K).....................      54

Ekonomidepartementet (E)    ...........................      70

Budgeldepartemeniei (B)    ...............................      78

Ulbildningsdeparlemenlei (U).............................. .... 98

Jordbruksdepartementet (Jo) ............................     143

Handelsdepartementet (H) ...............................     158

Arbetsmarknadsdepartementet (A)   ..................     173

Industridepartementet (I) ................................ ... 193

Kommundepartementet (Kn)   ........................... ... 204

Kronologiskt register...................................... .... 220

Sakregister.................................................... ... 222