Motion

Mot. 1976/77

1505-1511

1976/77:1505

av fröken Rogestam m. fl.

med anledning av propositionen 1976/77:79 om anslag för budgetåret
1977/78 till byggnadsarbeten m. m. inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

1 propositionen 1971:52 framlades förslag om principerna för en reformering
av utbildningen av bibliotekarier. Enligt propositionen borde en tvåårig
bibliotekarieutbildning påbörjas läsåret 1972/73 vid en särskild utbildningsenhet,
bibliotekshögskolan, vilken föreslogs lokaliserad till Borås. 1971 års
vårriksdag antog i full enighet förslaget om inrättandet av en bibliotekshögskola
lokaliserad till Borås.

Genom beslut den 16 april 1971 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för
utbildningsdepartementet att tillsätta en organisationskommitté med uppgift
att närmare planera den beslutade utbildningen. En av kommitténs viktigaste
arbetsuppgifter var att ta initiativ till att lämpliga lokaler anskaffades samt att,
i samråd med LUP-kommittén för Göteborg, upprätta lokal- och utrustningsprogram
för bibliotekshögskolan i vad avsåg såväl provisoriska som permanenta
lokaler.

Borås kommun kunde, genom en omprioritering i SÖ:s byggnadsprogram,
uppföra en ny låg- och mellanstadieskola varigenom tre äldre skolbyggnader i
centrala staden kunde friläggas för bibliotekshögskolan, som alltså nu är
inrymd i tre f. d. folkskolebyggnader från sekelskiftet.

Samtidigt reserverade Borås kommun tomt för nybyggnad för bibliotekshögskolans
del, och en tomtutredning genomfördes.

Organisationskommittén accepterade de provisoriska lokaler som erbjöds
och tog ställning till hur de bäst skulle kunna utnyttjas för högskoleutbildningen.
Man planerade för en provisorietid av fem år och tryckte starkt på att
permanenta lokaler snarast borde färdigställas.

De upprustningar som gjordes i de gamla byggnaderna inskränktes med
hänsyn till den planerade jämförelsevis korta provisorietiden till att lokalerna
snyggades upp genom nymålning och förbättring av synliga skavanker.
Lokalernas grundläggande nackdelar har ej avhjälpts.

Bibliotekshögskolan kan nu se tillbaka på nära fem års verksamhet i Borås
och i de provisoriska lokalerna. De negativa konsekvenserna av lokalernas
utformning har med tiden blivit alltmer uppenbara.

Under budgetåret 1974/75 gjorde LUP-kommittén för Göteborg en
genomgång av bibliotekshögskolans lokalbehov, och ett lokalprogram för
högskolan fastställdes och översändes till byggnadsstyrelsen. Kommittén
framhåller här att provisorietiden borde bli så kort som möjligt.

LUP-kommittén framhåller att organisationskommittén underskattade

1 Riksdagen 1976/77. 3 sami. Nr 1505-1511

Mot. 1976/77:1505

2

nackdelarna med den uppsplittring av verksamheten som högskolan arbetar
under. Redan vid starten 1972 var lokalerna som nämnts uppdelade på tre
hus, alla med tre våningsplan. Redan under våren 1975 blev det därtill
nödvändigt, beroende främst på högskolebibliotekets expansion, att omdisponera
lärosalar inom byggnaderna till bibliotekslokaler. Man tvingades då
hyra nya lokaler för undervisningen, belägna ca 400 m gångväg från
högskolan.

Högskolan disponerar elva 30-salar samt femton 15-salar av vilka åtta
samtidigt är avdelningsbibliotek. Avdelningsbiblioteken kan endast i viss
utsträckning utnyttjas för undervisning. Lokalerna är oöverskådliga, och
material måste hela tiden flyttas mellan undervisningsutrymmena, eftersom
bristen på lärosalar gör det omöjligt att i varje enskilt fall förlägga undervisningen
i anslutning till det nödvändiga materialet.

Högskolebiblioteket

Organisationskommittén diskuterade i sitt förberedelsearbete för bibliotekshögskolan
hur högskolebiblioteket borde disponeras. Man stannade för
en uppdelning av högskolans resurser i sex pedagogiska avdelningar eller
avdelningsbibliotek, där en facksal med litteratur kring vissa ämnen bildade
kärnan och till vilken lärosalar, grupprum och läsplatser skulle föras.

Biblioteket haren central funktion i bibliotekshögskolans utbildning. Det
är det centrala läromedlet för högskolan. Medierna utnyttjas på ett för
bibliotekarieutbildningen speciellt sätt: de är inte bara medel för information
och faktainhämtande för eleverna, de är också bibliotekariens arbetsredskap,
ett laborationsmaterial i undervisningen.

I högre grad än för andra skolor gäller här den gamla tesen att "biblioteket
är skolans hjärtpunkt”.

Bibliotekshögskolans nuvarande förhyrda lokaler har disponerats enligt
organisationskommitténs förslag. Detta torde också vara enda möjligheten
att på ett rimligt sätt utnyttja dessa lokaler. Systemet har dock visat sig
medföra allvarliga pedagogiska nackdelar.

Det är alltid svårt att lösa gränsdragningsproblemen när en mediasamling
delas upp i ämnesområden. Vissa sammanhörande ämnen kommer trots alla
försök att hamna skilda från varandra. Integrationen mellan olika block
försvåras. Det blirsvårt för elever och lärare (t. o. m. för bibliotekspersonalen)
att skaffa sig en överblick över beståndet. Eleverna bibringas lätt en
benägenhet att söka lösningar på sina uppgifter enbart med hjälp av det
mediabestånd man har för ögonen i den avdelning där man just befinner
sig.

Dessa allvarliga pedagogiska nackdelar är den viktigaste negativa konsekvensen
av bibliotekets uppsplittring. De understryks av de redan nämnda
kommunikationssvårigheterna. Bibliotekets bestånd är uppdelat på två av
högskolans byggnader och på tre av våningsplanen i vart och ett av dessa hus.

Mot. 1976/77:1505

3

Hissar finns ej. Detta innebären från alla synpunkter oacceptabel arbetsmiljö
lör bibliotekspersonalen och utgör en extra belastning i en redan hårt trängd
personalsituation.

Den 29 juni 1976 hemställde byggnadsstyrelsen hos regeringen om
uppdrag att projektera nybyggnad för bibliotekshögskolan i Borås samt om
medgivande att för projekteringen få ta i anspråk 2,6 milj. kr.

Byggnadsstyrelsen framhöll i sin skrivelse bl. a. att styrelsen vid upprättande
av lokalprogram och ombyggnad för de provisoriska lokalerna utgått
från att provisorietiden skulle bli mycket kort (tre år). Av byggnadstekniska
* och ekonomiska skäl gjorde man därför avkall på vissa funktionskrav. Detta
gällde t. ex. lokalernas omfattning, inre kommunikationer och behov av
samband mellan bibliotek och institutioner.

Byggnadsstyrelsen föreslog att den fortsatta planeringen för de nya
lokalerna för bibliotekshögskolan i Borås inriktas på att inflyttning skulle
kunnasketill höstterminen 1980. Den föreslagna tidsplanen förutsätter enligt
styrelsen att besked i programfrågan förelåg under senare delen av hösten
1976. Något sådant besked har inte givits.

En ytterligare fördröjning av projekteringen av nybyggnad för bibliotekshögskolan
i Borås skulle fä ytterst negativa konsekvenser för den fortsatta
verksamheten. Utvecklingen av utbildningen enligt nya linjer förhindras
effektivt av bristen på adekvata lokaler och uppsplittringen av såväl lokaler
som material.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen uttalar att projektering av nybyggnad för bibliotekshögskolan
i Borås bör påbörjas snarast möjligt.

Stockholm den 25 mars 1977
CHRISTINA ROGESTAM (c)

ARNE PERSSON (c) MAJ PEHRSSON (c)

i Heden