UbU 1976/77: 8

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77: 8

med anledning av propositionen 1975/76: 110 om radio och television
i utbildningsväsendet jämte motioner

Propositionen

I den under föregående riksmöte avgivna propositionen 1975/76: 110
(utbildningsdepartementet) har föreslagits att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för framställning av ljudradio- och televisionsprogram,
m. m. för utbildningsväsendet som angetts i propositionen,

2. bemyndigar regeringen att besluta om den närmare lokaliseringen
av utbildningsprogramorganet.

I propositionen lämnas på grundval av betänkande från utredningen
angående den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet (TRU-kommittén) förslag om organisation, inriktning
och lokalisering av den framtida produktionen av utbildningsprogram.
För att tillgodose behoven av ljud- och bildprogram för olika
delar av utbildningsväsendet föreslås att ett särskilt utbildningsprogramorgan
bildas som bör ha till uppgift att framställa läromedel i form av
ljud- och bildprogram för i första hand etersändning. Detta föreslås
ske genom att — fr. o. m den 1 juli 1977 — den nuvarande TRU-kommitténs
verksamhet läggs samman med Sveriges Radios utbildningsprogramverksamhet.
Förslaget innebär bl. a. att Sveriges Radios verksamhet
inom vuxenutbildningen, som nu finansieras med mottagaravgifter,
överförs till det nya utbildningsprogramorganet.

Verksamheten föreslås bedrivas i form av en statlig stiftelse som är
fristående i förhållande till myndigheter och Sveriges Radio.

Framställningen av ljud- och bildprogram bör i första hand inriktas
mot sådana utbildningsvägar och grupper för vilka brist på läromedel
råder. Förskolan och vuxenutbildningen bör därvid prioriteras.

Riksdagen föreslås fatta beslut om att det nya utbildningsprogramorganet
skall ha egen sändningsrätt. Intill det beslut fattats med anledning
av förslag från radioutredningen bör särskilda avtal om sändningsutrymme
och andra samarbetsfrågor träffas mellan utbildningsprogramorganet
och Sveriges Radio. Detta innebär att några ändringar i radiolagen,
radioansvarighetslagen eller avtalet mellan staten och Sveriges
Radio inte föreslås i propositionen.

Den föreslagna stiftelsens styrelse bör utses av regeringen som också
fastställer stiftelsens stadgar.

I likhet med andra program som etersänds bör även stiftelsens utbildningsprogram
kunna granskas av radionämnden. En särskild utredning
kommer att tillkallas för att utreda frågor kring videogram m. m.

1 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 8

UbU 1976/77: 8

Det nya utbildningsprogramorganet föreslås bli lokaliserat till södra
delen av Stockholmsområdet.

För planeringsuppgifter m. m. i samband med bildandet av stiftelsen
och sammanläggningen av produktionsenheterna kommer en särskild
organisationskommitté att tillkallas. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med anslagsframställning för stiftelsen för budgetåret 1977/78.
Utbildningsprogramorganet bör kallas Sveriges Utbildningsradio.

På grundval av kommitténs betänkande om distansundervisning inom
högskoleområdet föreslås att regionala och lokala organ inom högskolan
får ansvaret för planering och genomförande av distansundervisning.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de under den allmänna motionstiden år 1976 väckta motionerna

1975/76: 883 av herr Ahlmark m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att
riksdagen beslutar att en särskild organisation för högskoleutbildning via
radio och TV — en motsvarighet till Open University — skall upprättas
i Sverige (yrkandet 2),

1975/76: 1427 av herrar Johansson i Hållsta (c) och Jonnergård (c)
vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att regeringen efter
skyndsam prövning förelägger riksdagen förslag om lokalisering av det
planerade utbildningsprogramorganet (TRU och SR/UTB) till Norrtälje,

dels de med anledning av propositionen 1975/76:110 väckta motionerna 1975/76:

2322 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om TRU-produktion för distansundervisning på högskolenivå, lokaliserad
till Umeå,

1975/76:2376 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att det i propositionen 1975/76: 110 föreslagna utbildningsprogramorganet
skall förläggas till Umeå,

1975/76: 2381 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen 1.

med avslag på propositionen 1975/76: 110 beslutar att ett särskilt
organ för planering och förmedling av undervisningsprogram i radio
och TV enligt de riktlinjer som angivits i motionen skall inrättas fr. o. m.
den 1 juli 1978,

UbU 1976/77: 8

2. begär att en organisationskommitté tillkallas med uppgift att lägga
fram förslag om organisation m. m. av detta organ,

3. uttalar att icke eterburna läromedel som används i samband med
radio- och TV-undervisning skall granskas på samma sätt som andra
läromedel,

1975/76: 2382 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen

1. beslutar avslå propositionen 1975/76: 110,

2. hos regeringen ger till känna vad i motionen anförts angående samordningen
av beslutet om utbildningsradion med beslutet om den framtida
rundradioverksamheten,

3. hos regeringen begär ytterligare överväganden beträffande förhållandet
mellan utbildningsprogramorganet och Sveriges Radios verksamhet
och organisation, etersändning resp. annan distribution, företagets
lokalisering, medverkan av fria producenter, förlagsverksamheten,
företagsform samt programgranskning innan nytt förslag om utbildningsprogramorganet
läggs fram för riksdagen,

1975/76: 2383 av herr Nilsson i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att en del av utbildningsprogramverksamheten förläggs
till Umeå,

1975/76: 2384 av herr Nilsson i Tvärålund (c) och fru Wiklund (c)
vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1975/76: 110,

2. — därest yrkandet under 1 ej bifalles — beslutar att 1/3 av verksamheten
decentraliseras utanför storstadsområdena, varvid Umeå då
bör komma i fråga som lokaliseringsort för norra Sverige,

1975/76: 2385 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

avslår propositionen 1975/76: 110,

2. hos regeringen begär en ny utredning om den framtida utbildningsprogramverksamheten
i enlighet med vad i motionen anförts,

3. begär att regeringen återkommer med proposition i ärendet i samband
med att proposition på grundval av radioutredningens förslag
läggs fram,

1975/76: 2386 av herr Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av regeringens proposition 1975/76: 110 beslutar att det
föreslagna utbildningsprogramorganet förläggs till Norrtälje,

1976/77:4 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar att utbildningsprogramorganet placeras inom Sveriges Radio AB
och att den föreslagna stiftelsen således ej inrättas.

lf Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 8

UbU 1976/77: 8

Utskottet

Kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television
inom utbildningsväsendet (TRU II) fick år 1971 i uppdrag att dels
planera och leda verksamheten vid TRU:s produktionsenhet, dels lägga
fram förslag om hur radio- och televisionsinslag m. m. skall utnyttjas inom
olika utbildningssektorer och om hur en framtida mera definitiv
organisation av utbildningsprogramproduktionen skall utformas. Uppdraget
utvidgades år 1973. Då fick kommittén i uppdrag att också pröva
frågan om den framtida lokaliseringen av de verksamheter som berörs
av kommitténs organisationsförslag. Resultatet av kommitténs utredningsarbete
i nu berörda delar har redovisats i betänkandet (SOU
1975: 28) Program för ljud och bild i utbildningen.

Kommittén har även haft i uppdrag att beakta frågan om ett svenskt
utbildningssystem motsvarande det brittiska Open University-systemet.
Denna fråga har redovisats i betänkandet (SOU 1975: 72) Distansundervisning.

Med dessa två betänkanden har kommittén avslutat sina utredningsarbeten
men fortsätter nu i enlighet med sina direktiv verksamheten
med produktion m. m.

Utbildningsprogram avsedda som läromedel inom förskolan, ungdomsskolan
och högskolan samt vuxenutbildningen produceras för närvarande
vid TRU:s produktionsenhet och Sveriges Radios utbildningsprogramenhet
(SR/UTB). Dessa programverksamheter finansieras över
statsbudgeten med det undantaget att Sveriges Radios vuxenundervisning
(SR/VUX, en sektion inom SR/UTB) helt finansieras med avgiftsmedel
ur rundradiofonden.

På grundval av TRU-kommitténs förslag har den förutvarande regeringen
i propositionen 1975/76: 110 om radio och television i utbildningsväsendet
föreslagit att ett särskilt utbildningsprogramorgan skall
bildas genom att Sveriges Radios utbildningsprogramverksamhet och
TRU-kommitténs produktionsverksamhet förs samman. Det nya utbildningsprogramorganet
skall enligt propositionens förslag vara en
statlig stiftelse, fristående i förhållande till myndigheter och Sveriges
Radio. Stiftelsens verksamhet föreslås bli anslagsfinansierad. Sammanförandet
föreslås ske den 1 juli 1977.

Sammanförande av SR/UTB och TRU till ett nytt ubildningsprogramorgan Utskottet

tillstyrker att riksdagen bifaller förslaget i propositionen
att TRU-kommitténs produktionsenhet och SR/UTB inklusive SR/VUX
skall läggas samman till ett nytt utbildningsprogramorgan. Ställningstagandet
innebär att yrkandena 1 i motionerna 1975/76: 2382, 1975/76:
2384 och 1975/76: 2385, vilka samtliga gäller avslag på propositionen,

UbU 1976/77: 8

samt yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2381 i vad det gäller avslag på
propositionen skall avslås av riksdagen. Detsamma gäller yrkandet 3 i
motionen 1975/76: 2382 om ytterligare överväganden innan nytt förslag
läggs fram för riksdagen, yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2385 om
en ny utredning, yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2382 om samordning
av beslutet om utbildningsradion och beslutet om den framtida rundradioverksamheten
samt yrkandet 3 i motionen 1975/76: 2385 om att
regeringen skall återkomma med proposition i ärendet i samband med
att proposition läggs fram på grundval av radioutredningens förslag.

Det nya utbildningsprogramorganet skall enligt utskottets mening ha
till uppgift att självt producera ljud- och bildprogram för i första hand
etersändning. Utskottet tillstyrker alltså propositionens förslag i detta
avseende och avstyrker yrkandet 1 i motionen 1975/76: 2381 i vad
det gäller inrättande av ett särskilt planerings- och förmedlingsorgan
utan egna produktionsresurser för vare sig undervisningsprogram i radio
och television eller andra läromedel. Riksdagen föreslås även avslå
yrkandet 2 i motionen 1975/76: 2381 om tillkallande av en organisationskommitté
med uppgift att lägga fram förslag om nämnda planerings-
och förmedlingsorgan.

I de nämnda motionerna har framförts en rad olika motiv för motionärernas
ställningstaganden. Ett stort antal av dessa motiv har tillsammans
med vad som anförts i propositionen legat till grund för utskottets
i det följande framförda förslag.

Utbildningsprogramorganets ställning, finansiering och företagsform

TRU-kommittén har redovisat fyra möjliga lösningar i vad gäller utbildningsprogramorganets
ställning: 1) en enhet inom Sveriges Radio,
2) dotterbolag till Sveriges Radio, 3) en del i Liberkoncernen eller 4)
fristående enhet inom utbildningsdepartementets ansvarsområde. Kommittén
har stannat för det sista alternativet, vilket biträds i propositionen.

I fråga om den föreslagna fristående statliga enhetens verksamhetsform
har kommittén diskuterat tre alternativ: 1) myndighet, 2) aktiebolag
eller 3) stiftelse. Kommittén förordar stiftelseformen. Detta förslag
biträds i propositionen. Stiftelseformen ses emellertid inte som en
slutlig lösning. Föredraganden påpekar i propositionen att det finns
möjlighet till omprövning redan när ställning skall tas till radioutredningens
kommande förslag om verksamhetsform för Sveriges Radio.

Det av TRU-kommittén diskuterade alternativet att inordna utbildningsprogramorganet
i Sveriges Radio biträds i motionen 1976/77: 4.
Motionärerna godtar propositionens förslag i övrigt. De avvisar således
propositionens förslag endast i vad avser att utbildningsprogramorganet
skall vara en fristående statlig enhet i stiftelseform.

Utskottet vill först erinra om att riksdagen år 1975 fattade beslut

UbU 1976/77: 8

om införande av lokalradio (prop. 1975: 13, KrU 1975: 6, rskr 1975:
82). Lokalradion fick formen av ett dotterbolag till Sveriges Radio AB.
Vid valet av företagsform ansågs det väsentligt att tillgodose lokalradions
krav på integritet och självständighet mot myndigheter och intressegrupper.
Vidare togs hänsyn bl. a. till att dotterbolagsformen skulle
underlätta ett gemensamt resursutnyttjande så att dubbelinvesteringar
samt administrativa och tekniska dubbleringar kunde undvikas.

Ett annat skäl till att välja dotterbolagsformen för lokalradion var
att denna lösning ansågs relativt neutral till de alternativa organisationsförslag
som kan bli resultatet av 1974 års radioutredning. I propositionen
om lokalradion uttalades att ”Dotterbolaget kan senare uppgå i
Sveriges Radio om så anses lämpligt. Det kan också sedan uppbyggnadstiden
är över ombildas till ett helt fristående företag eller bestå som
dotterbolag till Sveriges Radio”.

Utskottet anser att de skäl som motiverade riksdagen att låta lokalradions
verksamhet drivas i form av ett dotterbolag till Sveriges Radio
AB med samma styrka kan föras fram när det gäller det nu aktuella
utbildningsprogramorganet. Genom att låta utbildningsprogramorganet
bli ett dotterbolag till Sveriges Radio AB kan det bl. a. tillförsäkras
det integritetsskydd som lagar och avtal ger Sveriges Radio AB samtidigt
som aktiebolagsformen ger möjlighet till insyn i företagets ekonomi
enligt aktiebolagslagens regler. Utskottet föreslår att riksdagen med
avslag på propositionen och motionen 1976/77: 4 beslutar att utbildningsprogramorganets
verksamhet skall drivas i form av ett dotterbolag
till Sveriges Radio AB.

Utskottets ställningstagande till frågan om utbildningsprogramorganets
verksamhetsform bör ses som en interimistisk lösning i avvaktan
på ett samlat ställningstagande till hur etermedieverksamheten skall
organiseras.

Sveriges Radio AB bör äga samtliga aktier i det nya bolaget.

Det av utskottet föreslagna nya rundradioföretaget, i form av dotterbolag
till Sveriges Radio AB, skall ha till uppgift att producera utbildningsprogram
för i första hand etersändning. Medel för bolagets verksamhet
skall anvisas över statsbudgeten.

Ett särskilt avtal bör slutas mellan staten och Sveriges Radio AB
om det nya dotterbolaget på motsvarande sätt som avtal slutits om
lokalradion. Av avtalet bör bl. a. framgå att dotterbolaget skall avge
egen anslagsframställning till regeringen och självständigt besluta om
budgetramar för sin verksamhet och därmed sammanhängande frågor.
I övrigt bör avtalet i tillämpliga delar nära kunna anknyta till motsvarande
avtal mellan staten och Sveriges Radio AB angående Sveriges
Lokalradio AB. Vissa undantag föranleds dock av att det nya bolaget
har en i förhållande till moderbolaget självständigare ställning i ekonomiskt
hänseende än vad lokalradiobolaget har. De närmare föreskrif -

UbU 1976/77: 8

terna om tillämpningen av bestämmelserna i avtalet mellan staten och
Sveriges Radio AB bör uttryckas i ett samarbetsavtal mellan bolagen.

I detta avtal bör bl. a. preciseras de uppgifter som företagsledningen
för Sveriges Radio AB skall fullgöra i sin egenskap av koncernledning
och som i sin tur blir beroende av moderbolagets befogenheter i förhållande
till dotterbolaget. I samarbetsavtalet bör även tas upp föreskrifter
om reglering av personalfrågor. I vissa frågor bör avtal slutas
mellan Sveriges Lokalradio AB och det nya dotterbolaget för utbildningsprogramverksamhet.

Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Utbildningsprogramorganets lokalisering

I propositionen förordas att utbildningsprogramorganet förläggs till
Stockholmsområdet. En förläggning till ort utanför Stockholmsområdet
skulle enligt propositionen kräva en i det närmaste fullständig egen utrustning
hos utbildningsprogramorganet, då Sveriges Radios resurser
inte skulle kunna utnyttjas, samt en total nybyggnad. Tillgången på skådespelare,
musiker, artister och specialister av skilda slag skulle bli mer
begränsad. Därtill kommer att den nuvarande svaga utvecklingen i
Stockholmsområdet enligt föredragandens mening inte bör försvagas
ytterligare genom utflyttning av annan central statlig verksamhet än
sådan beträffande vilken redan fattats beslut om utflyttning. Starka regionalpolitiska
skäl talar enligt propositionen för att utbildningsprogramorganet
förläggs till kommun inom den södra delen av Stockholmsområdet.
Regeringen föreslås få bemyndigande att besluta om den närmare
lokaliseringen.

Lokaliseringsfrågan har föranlett motionsyrkanden. Umeå och Norrtälje
föreslås som förläggningsort för hela eller delar av utbildningsprogramverksamheten.
I en motion föreslås att viss del av verksamheten
skall decentraliseras och förläggas utanför storstadsområdena.

Utskottet anser övervägande skäl tala för att det av utskottet föreslagna
dotterbolaget till Sveriges Radio AB lokaliseras till Stockholmsområdet.
Ett sådant beslut tillgodoser det övervägande antalet remissorgan
eftersom de beträffande lokaliseringen uttalat sig för en förläggning
till Stockholmsområdet.

I propositionen anförs att en betydande del av tillkommande resurser
för utbildningsprogramproduktion bör användas för verksamhet med
regional förankring. Utskottet vill därtill erinra om att en viss del av
SR/UTB:s produktion redan sedan många år sker regionalt samt att
TRU försöksvis bedrivit en regional informations- och kontaktverksamhet
och även producerat program regionalt. Det finns enligt utskottets
mening starka skäl för att bygga ut denna verksamhet. Den regionala
verksamheten bör i framtiden ha minst samma andel av den totala

UbU 1976/77: 8

verksamheten som den regionala produktionen nu har när det gäller
skolradion. Det bör ankomma på det nya dotterbolagets styrelse att bedöma
hur resurserna lämpligast skall utnyttjas så att detta mål kan
uppnås.

Den organisationskommitté, som utskottet kommer att förorda, bör
ta upp frågor om riktlinjer och praktiska arrangemang för att inleda en
successiv utbyggnad av en regional verksamhet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
avslag på motionerna 1975/76: 2322, 1975/76: 2376, 1975/76: 2383 och
1975/76: 2384 yrkandet 2 bemyndigar regeringen att efter hörande av
Sveriges Radio och TRU-kommittén samt med beaktande av berörd
personals intressen besluta om den närmare lokaliseringen inom Stockholmsområdet
av det nya dotterbolaget till Sveriges Radio AB. Utskottet
är inte berett föreslå att riksdagen uttalar sig för eller mot lokaliseringen
till någon särskild kommun eller ort inom Stockholmsområdet,
men förutsätter att regeringen beslutar om en lokalisering utanför kärnområdet.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av propositionen
och motionerna 1975/76: 1427 och 1975/76: 2386 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i lokaliseringsfrågan.

Genomförandet

I propositionen föreslås att det nya utbildningsprogramorganet skall
inrättas den 1 juli 1977. Därvid har förutsatts att riksdagen skulle fatta
beslut med anledning av propositionen under våren 1976.

Med hänsyn till uppskovet med behandlingen av propositionen måste
tidpunkten för genomförandet flyttas fram. Utskottet föreslår att riksdagen
förordar att SR/UTB och TRU:s produktionsenhet den 1 januari
1978 förs samman i det av utskottet föreslagna nya dotterbolaget till
Sveriges Radio AB.

En organisationskommitté bör tillsättas omedelbart efter riksdagens
beslut för att skyndsamt förbereda sammanförandet och bolagsbildningen.
I förberedelsearbetet bör delta representanter för TRU, representanter
för Sveriges Radio AB och dess utbildningsprogramenhet samt företrädare
för berörd personal vid TRU:s produktionsenhet och SR/UTB.
Vad utskottet anfört om tidpunkten för sammanförandet och om en organisationskommitté
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utbildningsprogramorganets uppgifter och verksamhetens inriktning

I propositionen föreslås att utbildningsprogramorganet skall göra program
för förskolan, ungdomsskolan och högskolan samt vuxenutbildningen.
Med program avses här såväl etersända som icke-etersända ljudoch
bildprogram inkluderande eventuellt förekommande tryckt material.
I samband med frågan om programproduktion för högskolan be -

UbU 1976/77: 8

handlar propositionen även riktlinjer för distansundervisning. Till utbildningsprogramorganets
uppgifter skall vidare höra att i samråd med
utbildningsmyndigheterna följa utvecklingen inom medieområdet i den
utsträckning som erfordras för produktionen. Utbildningsprogramorganet
skall ha möjligheter att utföra beställningsprojekt, dvs. projekt där
beställaren står för hela kostnaden, samt medverka i samprojekt, dvs.
projekt där utbildningsprogramorganet delar kostnaderna med en eller
flera samarbetsparter. Utbildningsprogramorganet skall därutöver ha
möjlighet att sälja teknik. Slutligen skall utbildningsprogramorganet ha
vissa förlagsuppgifter.

Utskottet tar i det följande till närmare behandling upp några av
dessa frågor om utbildningsprogramorganets uppgifter och verksamhetens
inriktning.

I propositionen om utbildningsradion erinras om att riksdagen år
1975 vid behandlingen av frågan om reformering av högskoleutbildningen
godtog att distansundervisning inte skall ses som ett alternativ
till utbildning i reguljära former vid permanenta enheter utan som ett
viktigt och delvis nödvändigt komplement till sådan utbildning (prop.
1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). Distansundervisning kan enligt
den nu aktuella propositionen främst utnyttjas för enstaka kurser. Därav
följer att regionstyrelserna får ansvaret för planeringen av distansundervisningens
omfattning och för samverkan mellan regionerna. Det
bör enligt propositionen ankomma på universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) att i samverkan med regionstyrelserna, utbildningsprogramorganet,
Liber Grafiska AB och Brevskolan finna lämpliga former för
samarbete mellan samtliga eller några av dessa parter. Samverkan med
studieförbund och folkhögskolor anses naturlig.

Frågan om distansundervisningen har tagits upp i motionen 1975/76:
883 (yrkandet 2). Motionärerna menar att en särskild organisation för
högskoleutbildning via radio och television motsvarande det brittiska
Open University-systemet bör byggas upp i Sverige.

Utskottet anser att den brittiska modellen för distansundervisning
svårligen kan införas i Sverige. Högskoleväsendets och vuxenutbildningens
tradition och uppbyggnad i Sverige är alltför olik de brittiska
förhållandena, vartill kommer att studerandeunderlaget måste bedömas
vara helt otillräckligt. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår yrkandet
2 i motionen 1975/76: 883.

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner propositionens förslag till
riktlinjer för distansundervisning vid högskolan i Sverige.

Enligt propositionen bör bild- och ljudmaterial ofta kompletteras
med tryckt material. Det anses därför värdefullt att utbildningsprogramorganet
får förlagsr esur ser. Utbildningsprogramorganet bör enligt propositionen
inte producera andra trycksaker än sådana som har samband
med produktion av ljud- och bildprogram. Utöver trycksaksproduktion

UbU 1976/77: 8

i egen regi bör utbildningsprogramorganet producera trycksaker genom
samverkan med andra förlag. För att motverka att likartat material
produceras vid utbildningsprogramorganet och annat förlag bör informativa
kontakter med andra förlag förekomma regelmässigt.

Utskottet anser att utbildningsprogramorganet inte bör producera annat
tryckt material än sådant som har direkt samband med programmen.
Tryckt läromedelsmaterial som inte utgör ett komplement till bild- eller
ljudprogram skall alltså inte få produceras. Utskottet vill understryka att
utbildningsprogramorganets samverkan med andra förlag inte får ske
ensidigt så att ett visst förlag eller en viss grupp av förlag gynnas speciellt.
Utskottet tillstyrker med dessa preciseringar propositionens förslag
om utbildningsprogramorganets förlagsverksamhet.

I propositionen föreslås att utbildningsprogramorganet även skall få
möjlighet att utföra s. k. samprojekt, dvs. samfinansieringsprojekt. En
förutsättning härför skall vara att produktionen ansluter till målet för
utbildningsprogramorganets verksamhet. Produktionen bör syfta till att
programmen etersänds men även andra distributionsformer anses kunna
godtas. I samprojekt skall utbildningsprogramorganet och en eller flera
samarbetsparter dela på kostnaderna.

Utskottet anser att riksdagen inte bör bifalla propositionens förslag
om samprojekt. Utbildningsbolagets produktion för etersändning skall —
med vissa undantag, till vilka utskottet återkommer — alltid i sin helhet
vara anslagsfinansierad. Inom givna anslagsramar och i enlighet med
fastställda riktlinjer för bolagets verksamhet m. m. har bolaget att göra
prioriteringar mellan olika slags produktion och att göra avvägningar
mellan skilda behov av program så att det enligt bolagets bedömning blir
ett allsidigt och väl sammansatt utbud. Den balans i utbudet som bolaget
eftersträvat och bedömt vara den riktiga skulle kunna rubbas om
utomstående finansiärer fick komma in och bidra till kostnaderna för
program inom något eller några områden. En sådan inverkan på utbudets
sammansättning finner utskottet oförenlig med utbildningsprogrambolagets
integritet och självständighet. Utskottets ställningstagande
att samprojekt inte bör förekomma gäller inte samverkan i form av samprojekt
med andra radioföretag inom och utom landet. Det utesluter
inte heller projekt där, utan att samfinansiering förekommer, utbildningsprogrambolaget
samverkar med en eller flera samarbetsparter
t. ex. studieförbund och myndigheter. Det bör slås fast att utbildningsprogrambolaget
härvid ytterst skall ha ansvaret för utformningen.

Förslaget att utbildningsprogramorganet skall kunna utföra beställningsprojekt
innebär att program skall kunna beställas hos utbildningsprogramorganet.
Som exempel på sådana beställare nämns i propositionen
högskolan, studieförbund, folkrörelser och myndigheter samt
stiftelsen Riksutställningar. Beställningsprojekt omfattar program som
inte i första hand är avsedda att etersändas. Enligt propositionen bör

UbU 1976/77: 8

emellertid utbildningsprogramorganet kunna förvärva sådant program
för etersändning om programorganet bedömer att det uppfyller kraven
för etersändning. I beställningsprojektets natur ligger dock att det alltid
är beställaren som beslutar om projektets innehåll och utformning.

Utskottet anser att det av utskottet föreslagna utbildningsprogrambolaget
bör få göra beställningsprojekt för i första hand högskoleområdet
enligt de riktlinjer som anges i propositionen. I övrigt bör beställningsuppdrag
bara få förekomma i begränsad omfattning och då endast när
beställaren är studieförbund eller myndighet — eller i undantagsfall
annan statlig institution — och då möjlighet inte föreligger att på acceptabla
villkor utnyttja befintliga läromedelsförlag, produktionsbolag
m. m. för ändamålet. Med utgångspunkt i dessa riktlinjer ankommer det
på bolagets styrelse att avgöra om det inom givna resurser finns utrymme
för beställningsprojekt och om bolaget skall åta sig sådana.

Enligt utskottets mening bör utbildningsprogrambolaget — som föreslås
i propositionen — vara oförhindrat att sälja tekniska tjänster och
därvid tillämpa samma regler och praxis som Sveriges Radio AB. En sådan
försäljning leder till ett bättre utnyttjande av de totalt tillgängliga resurserna.
Den ger också bättre förutsättningar för fristående producenters
verksamhet på ljud- och bildprogramområdet och bidrar på så sätt
till att upprätthålla en önskvärd mångfald. Genom sådan försäljning skapas
också bättre möjligheter för folkrörelser, studieförbund m. fl. att tillgodose
sina produktionsbehov i vad gäller audivisuella läromedel. Utbildningsprogrambolaget
bör enligt utskottets mening självt disponera inkomsterna
från försäljningen av tekniska tjänster.

Vad utskottet här anfört om samfinansieringsprojekt, beställningsprojekt
och försäljning av tekniska tjänster bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Utbildningsprogramorganets styrelse m. m.

Styrelsen för det av utskottet föreslagna nya dotterbolaget till Sveriges
Radio AB bör förutom två arbetstagarledamöter enligt lagen (SFS
1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar bestå av sju ledamöter. Regeringen bör utse ordföranden
och ytterligare fyra ledamöter. De två återstående ledamöterna
bör väljas av bolagsstämman. Styrelseledamöter som utses av regeringen
och bolagsstämman bör väljas på grundval av personliga kvalifikationer
och inte som representanter för viss myndighet eller organisation. Riksdagen
bör som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört
om utbildningsprogrambolagets styrelse.

TRU-kommittén har föreslagit att en rådgivande kommitté skall inrättas
för var och en av de fyra utbildningssektorerna förskolan, ungdomsskolan,
högskolan och vuxenutbildningen. TRU-kommitténs för -

UbU 1976/77: 8

slag innebär att dessa rådgivande kommittéer skall få ungefär den ställning
och de uppgifter som nu existerande expertkommittéer har. I propositionen
föreslås att de rådgivande kommittéerna skall ges en starkare
ställning när det gäller medverkan i planerings- och budgetprocesser.

Utskottet delar uppfattningen att rådgivande kommittéer bör inrättas
för de fyra utbildningssektorerna. I syfte att slå vakt om utbildningsprogramorganets
integritet föreslår utskottet att kommittéerna får de
rådgivande uppgifter som TRU-kommittén har föreslagit. Kommittéerna
bör bestå av representanter för myndigheter och organisationer på utbildningsområdet.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Ett samarbete i rådgivande kommittéer är nödvändigt bl. a. för att
den hittillsvarande samplaneringen med studieförbunden skall kunna
fortsätta i syfte att göra arbete i studiecirkelform till ett vanligt komplement
till utbildningsprogram.

Utbildningsprogramorganets resurser m. m.

Utgångspunkten för beräkningen av resurser för det nya programorganet
bör enligt propositionen vara verksamhetens omfattning inom
TRU och SR/UTB inklusive SR/VUX budgetåret 1976/77.

Vad gäller utbildningsprogramorganets behov av teknisk utrustning
föreslås att detta tillgodoses dels genom att det nya organet övertar
TRU:s utrustning och genom avtal med Sveriges Radio AB träffar
överenskommelse om samutnyttjande av dess utrustning, dels genom
viss utrustningskomplettering.

För att garantera anställningstrygghet för personalen vid TRU och
SR/UTB inklusive SR/VUX föreslås att alla som är anställda vid TRU
och SR/UTB vid tidpunkten för beslutet om sammanförandet skall erbjudas
anställning inom det nya programorganet.

Utskottet föreslår att riksdagen godtar vad som i propositionen förordats
i fråga om resurser m. m. för utbildningsprogramorganet.

Distribution av utbildningsprogram

I propositionen framförs uppfattningen att det under lång tid framöver
kommer att vara nödvändigt med eterdistribution av utbildningsprogram
för alla berörda utbildningssektorer även om möjligheterna att
distribuera och använda program i form av t. ex. kassetter ökar. Inom
förskolan och grundskolans lågstadium är t. ex. direktmottagning av
etersända program i dag dominerande. Eterdistribution föreslås komma
till användning för såväl direktmottagning som bandning. Det normala
bör enligt propositionen vara att ljud- och bildprogram etersänds även
om direktmottagning inte är aktuell. Producenten av programmen bör
också tillhandahålla tidigare etersända program i bandad form.

UbU 1976/77: 8

Enligt propositionen skall strävan vara att finna de för användarna
lämpligaste distributionsformerna och distributionsvägarna. Handlingsutrymmet
begränsas dock genom förslag om att program för annan
distribution än eterdistribution skall få ta i anspråk högst fyra procent
av utbildningsprogramorganets samlade resurser.

Det av utskottet föreslagna dotterbolaget till Sveriges Radio AB skall
i princip endast ha till uppgift att producera utbildningsprogram för
etersändning. Produktionen av icke-etersända program bör därför enligt
utskottets mening vara starkt begränsad. Det bör, som anges i
propositionen, finnas en övre gräns för hur stor del av produktionsresurserna
som får tas i anspråk för produktion av program avsedda
för annan distribution än etersändning. Den i propositionen föreslagna
gränsen bör därvid vara en riktpunkt.

Sändningsrätt och sändningsutrymme för utbildningsprogramorganet
I propositionen föreslås att utbildningsprogramorganet skall få egen
sändningsrätt. Intill dess beslut har fattats med anledning av förslag i
sändningsrättsfrågan från radioutredningen bör enligt propositionen frågorna
om sändning regleras genom särskilt avtal mellan Sveriges Radio
AB och utbildningsprogramorganet. På liknande sätt föreslås att avtal
skall slutas när det gäller lokala radiosändningar.

Sveriges Radio AB och Sveriges Lokalradio AB skall även i fortsättningen
ha rätt att producera och sända program av utbildningskaraktär.

Frågan om utbildningsprogramorganets framtida sändningsutrymme
bör enligt propositionen behandlas när radioutredningens förslag föreligger.
I avvaktan på detta bör utbildningsprogramorganet och Sveriges
Radio AB samt i förekommande fall Sveriges Lokalradio AB lösa aktuella
fördelningsfrågor genom förhandlingar.

Utskottet anser att riksdagen bör fatta beslut av innebörd att utbildningsprogramorganet
får ensamrätt att sända anslagsfinansierade utbildningsprogram.
I avvaktan på att beslut fattats på grundval av radioutredningens
kommande förslag bör frågan om sändning av anslagsfinansierade
utbildningsprogram — på sätt som föreslagits i propositionen —
regleras genom avtal. Utskottet anser vidare att frågor om fördelning
mellan Sveriges Radio AB, Sveriges Lokalradio AB och det nya utbildningsbolaget
av tillgängligt sändningsutrymme tills vidare bör kunna
lösas genom förhandlingar mellan de olika bolagen.

Granskning av utbildningsprogram

Utskottet vill först erinra om att myndighet eller annat allmänt organ
enligt radiolagens 8 § inte i förväg får granska eller föreskriva förhandsgranskning
av radioprogram. Inte heller är det möjligt att förbjuda en
planerad radiosändning eller trådsändning på grund av dess innehåll.
Radiolagens bestämmelser gäller givetvis även utbildningsprogram.

UbU 1976/77: 8

I propositionen återges TRU-kommitténs uppfattning att alla utbildningsprogram
som etersänts bör kunna granskas av radionämnden. När
särskilda skäl föreligger skall radionämnden även få ta del av och vid
sin granskning enligt radiolagens 7 § beakta sådant material som inte
ingår i etersändningen men som tillhör utbildningsprogrammet.

Utskottet tillstyrker att radionämnden liksom hittills skall granska
utbildningsprogram enligt samma regler som gäller övriga rundradioprogram
och att icke-etersänt material som ingår i utbildningsprogram
dessutom får beaktas vid granskningen av program som har etersänts i
rundradiosändning om särskilda skäl föreligger.

Enligt propositionen skall utbildningsprogramorganet självt avgöra
vad som skall granskas av läromedelsnämnden och när detta skall ske.

Om en läromedelsproducent önskar få ett läromedel registrerat som
centralt sådant i samhällsorienterande ämne skall skolöverstyrelsens
läromedelsnämnd granska att läromedlet uppfyller kraven på objektivitet
och att innehållet inte strider mot mål och riktlinjer i läroplanerna.
Nämnden kan även granska centrala läromedel i andra ämnen. Dessa
regler gäller naturligtvis även för de av Sveriges Radio producerade
icke-eterburna läromedlen. Sådana icke-eterburna läromedel kan vara
tryckta läromedel, audivisuella läromedel eller en kombination därav.
De audivisuella läromedlen eller läromedelskomponentema kan innehålla
tidigare etersända program eller program som skall etersändas
senare.

Propositionens förslag synes innebära att om utbildningsprogramorganet
önskar registrera ett helt eller delvis audivisuellt läromedel såsom
centralt sådant i samhällsorienterande ämne, och därmed måste
låta läromedelsnämnden granska det, skall programorganet självt få
avgöra om granskningen skall ske före eller efter etersändningen. En
sådan frivillig förhandsgranskning av innehållet i programmet strider
enligt utskottets uppfattning inte mot radiolagens förbud mot förhandsgranskning
av radioprogram. Resultatet av läromedelsnämndens granskning
blir avgörande endast för bedömningen av frågan om läromedlet
kan bli registrerat som centralt läromedel i samhällsorienterande ämne
eller inte. Det har sålunda inte någon betydelse för etersändningen.

Med dessa förtydliganden har utskottet funnit sig kunna tillstyrka
att riksdagen bifaller propositionen i vad den avser granskning av utbildningsprogram.
Ställningstagandet innebär att yrkandet 3 i motionen
1975/76: 2381 kan avslås av riksdagen.

övrigt

Utskottet föreslår att riksdagen i övrigt godkänner i propositionen
1975/76: 110 föreslagna riktlinjer för framställning av ljudradio- och
televisionsprogram m. m. för utbildningsväsendet.

UbU 1976/77: 8

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande sammanförande av TRU-kommitténs
produktionsenhet och Sveriges Radios utbildningsprogramenhet
inklusive SR/VUX till ett nytt utbildningsprogramorgan bifaller
propositionen 1975/76: 110 samt avslår motionerna 1975/
76: 2381 yrkandet 1, 1975/76: 2382 yrkandet 1, 1975/76: 2384
yrkandet 1 och 1975/76: 2385 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande ny utredning m. m. avslår motionerna
1975/76: 2382 yrkandet 3 och 1975/76: 2385 yrkandet
2,

3. att riksdagen beträffande samordning av beslutet om utbildningsprogramorganet
med beslut grundade på radioutredningens
kommande förslag avslår motionerna 1975/76: 2382 yrkandet
2 och 1975/76: 2385 yrkandet 3,

4. att riksdagen beträffande utbildningsprogramorganets uppgift
att självt producera ljud- och bildprogram bifaller propositionen
1975/76: 110 och avslår motionen 1975/76: 2381 yrkandet
1,

5. att riksdagen beträffande inrättande av en organisationskommitté
för ett förmedlings- och planeringsorgan avslår motionen
1975/76: 2381 yrkandet 2,

6. att riksdagen med avslag på propositionen 1975/76: 110 och
motionen 1976/77: 4 beslutar att utbildningsprogramorganets
verksamhet skall drivas i form av ett dotterbolag till Sveriges
Radio AB,

7. att riksdagen beslutar att medel för utbildningsprogramorganets
verksamhet skall anvisas över statsbudgeten,

8. att riksdagen beträffande förhållandet mellan Sveriges Radio
AB och dess dotterbolag för utbildningsprogramverksamhet
m. m. ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande lokalisering av utbildningsprogramorganet
till Umeå avslår motionen 1975/76: 2376,

10. att riksdagen beträffande lokalisering av en del av utbildningsprogramverksamheten
till Umeå avslår motionerna 1975/
76: 2383 och 1975/76: 2384 yrkandet 2,

11. att riksdagen beträffande lokalisering till Umeå av utbildningsprogramproduktion
för distansundervisning avslår motionen
1975/76: 2322,

12. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 110
samt motionerna 1975/76: 1427 och 1975/76: 2386 dels som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
utbildningsprogrambolagets lokalisering inom Stock -

UbU 1976/77: 8

holmsområdet, dels bemyndigar regeringen att besluta om den
närmare lokaliseringen av utbildningsprogrambolaget,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det
nya utbildningsprogrambolaget bör starta sin verksamhet den
1 januari 1978,

14. att riksdagen beträffande en organisationskommitté som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. att riksdagen beträffande riktlinjer för distansundervisning bifaller
propositionen 1975/76: 110 och avslår motionen 1975/76:
883 yrkandet 2,

16. att riksdagen beträffande förlagsverksamhet bifaller propositionen
1975/76: 110,

17. att riksdagen beträffande samfinansieringsprojekt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. att riksdagen beträffande beställningsprojekt som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. att riksdagen beträffande försäljning av tekniska tjänster som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. att riksdagen beträffande styrelsen för det nya dotterbolaget till
Sveriges Radio AB som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

21. att riksdagen beträffande rådgivande kommittéer som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. att riksdagen beträffande resurser m. m. för utbildningsprogramorganet
bifaller propositionen 1975/76: 110,

23. att riksdagen beträffande distribution av utbildningsprogram
bifaller propositionen 1975/76: 110,

24. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76:110
som sin mening ger regeringen till känna att utbildningsprogramorganet
skall ha ensamrätt att sända anslagsfinansierade
utbildningsprogram i enlighet med vad utskottet förordat från
tidpunkt som senare bestäms,

25. att riksdagen beträffande på visst sätt tidsbegränsat avtal om
sändning av utbildningsprogram m. m. bifaller propositionen
1975/76: 110,

26. att riksdagen beträffande granskning av utbildningsprogram
bifaller propositionen 1975/76: 110 och avslår motionen 1975/
76: 2381 yrkandet 3,

27. att riksdagen i övrigt godkänner i propositionen 1975/76: 110
föreslagna riktlinjer för framställning av ljudradio- och televisionsprogram
m. m. för utbildningsväsendet.

Stockholm den 25 november 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1976/77: 8

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i
Skärstad (c), fröken Hörlén (fp), herrar Gustafsson i Barkarby (s), Karlsson
i Mariefred (c), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Strindberg (m), Sundgren
(s), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag
(fp) och fru Sandéhn (s).

Reservation

beträffande utbildningsprogramorganets lokalisering av herrar Alemyr,
Jönsson i Arlöv, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar
Sundgren, Hagberg i Örebro och fru Sandéhn (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”i lokaliseringsfrågan” bort ha följande lydelse:

Utskottet har alltså anslutit sig till propositionens uttalande att utbildningsprogramorganet
skall förläggas till Stockholmsområdet. Riksdagen
bör därför avslå motionerna 1975/76: 2322, 1975/76: 2376, 1975/
76: 2383 och 1975/76: 2384 yrkandet 2. Utskottet delar föredragandens
uppfattning att utbildningsprogramorganet skall förläggas till kommun
inom södra delen av Stockholmsområdet. För att tillgodose kravet på ett
snabbt beslut i lokaliseringsfrågan bör riksdagen nu fatta beslut om förläggningsort.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna
1975/76: 1427 och 1975/76: 2386 beslutar att utbildningsprogrambolaget
förläggs till Haninge kommun. Denna kommun är en av de kommuner
i de södra delarna av Stockholmsområdet som är mest underförsörjdamed
arbetstillfällen. Kommunen är alltså i stort behov av nya arbetstillfällen,
och en lokalisering av utbildningsprogrambolaget till Haninge kommun
skulle dels ge ca 350 nya arbetstillfällen, dels innebära ett angeläget
komplement till industrisektorn inom kommunen. Utskottet har erfarit
att lämplig och välbelägen tomtmark finns tillgänglig och att kommunikationsmöjligheterna
numera är goda.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen med anledning av propositionen 1975/76: 110
samt med avslag på motionerna 1975/76: 1427 och 1975/76:
2386 uttalar att utbildningsprogrambolaget skall förläggas till
Haninge kommun,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 7600S4