UbU 1976/77: 4

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77:4

med anledning av motioner om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet -

Motionerna

1975/76: 788 av herr Lindberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande skogsinstitutets
kvarblivande i Bispgården,

1975/76: 794 av herr Strindberg (m) vari hemställs att riksdagen med
frångående av 1969 års beslut beslutar att det norra skogsinstitutet i
framtiden skall vara lokaliserat till Fors [Bispgården] i Ragunda kommun,

1975/76: 1484 av herrar Stjernström (c) och Åsling (c) vari hemställs
att riksdagen uttalar att skogsteknikerutbildningen för norra delen av
landet bibehålls i Bispgården.

Utskottet

Riksdagen fattade år 1969 beslut om reformering av den skogliga
yrkesutbildningen med undantag av utbildningen till jägmästare (prop.
1969: 1, bil. 11 p. H 12, JoU 1969: 1, iskr 1969: 9). Reformen innefattade
skogsbruksskola (senare ersatt med tvåårig skogsbrukslinje och
ettårig specialkurs vid landstingskommunal gymnasieskola), skogsteknikerutbildning
och skogsmästarskola. Vart och ett av dessa tre led
skulle vara en avslutad utbildningsetapp men även bilda grund för det
efterföljande ledet. Mellanledet, skogsteknikerutbildningen, ersatte den
tidigare utbildningen vid skogsskolor av kronojägare, skogsvårdskonsulenter,
skogvaktare m. fl. arbetsledare på denna nivå inom skogsbruket.
Skogsteknikerutbildningen samt viss vidareutbildning och fortbildning
förlädes till två nyinrättade statliga skogsinstitut, ett för södra delen av
landet och ett för norra. Därvid avvecklades de kvarvarande fyra statliga
skogsskoloma. Verksamheten vid skogsinstituten startade den 1 juli
1970.

Det södra skogsinstitutet förlädes till Värnamo och det norra till
Sollefteå. I statsverkspropositionen år 1969 anförde föredraganden att
”i Sollefteå finns möjlighet till samförläggning med en befintlig skogsbruksskola.
I staden finns också gymnasium. Vidare är staden centralt
belägen inom rekryteringsområdet. Tillgång till samhällsservice och
närheten till övningsskogar talar vidare för denna ort. Jag har därför
funnit att kommitténs (skogsbrukets yrkesutbildningskommitté, Skoglig

1 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 4

Kartong: S. 1, rad 19 Står: SU Rättat till: JoU

UbU 1976/77: 4

2

yrkesutbildning I och II, SOU 1965: 67 och SOU 1967: 38) förslag om
förläggning till Sollefteå bör godtas.”

För skogsinstitutet måste nya lokaler uppföras, och en nybyggnad
beräknades vara färdig först den 1 juli 1973. Enligt riksdagsbeslutet
skulle övergångsvis den år 1970 avvecklade skogsskolans lokaler i Bispgården,
Ragunda kommun, användas.

Skogsteknikerutbildningen vid skogsinstitutet i Sollefteå började således
år 1970 i Bispgården, dit den ännu är förlagd.

Mot bakgrund av bl. a. förändringar i den grundläggande skogliga
utbildningen på gymnasienivå samt förändringar inom skogsbrukets arbetsmetoder
och företagsorganisation fick skolöverstyrelsen (SÖ) år 1974
i uppdrag att komma in med förslag om skogsinstitutens framtida verksamhet.
Uppdraget innefattar såväl skogsteknikerutbildningen som behovet
av vidareutbildning och fortbildning. SÖ beräknas avsluta detta arbete
inom sådan tid att förslaget efter remissbehandling kan behandlas i
budgetpropositionen för budgetåret 1978/79. Då resultatet av SÖ:s arbete
kan komma att påverka utformningen av planerade lokaler för skogsinstitutet
i Sollefteå har hittills inte någon tidpunkt kunnat anges när lokaler
för skogsinstitutet skulle kunna färdigställas i Sollefteå och utbildningen
alltså förläggas dit. I detta sammanhang kan nämnas att frågan
om ett institutionellt inordnande av skogsteknikerutbildningen i högskolan
kommer att övervägas då SÖ:s utredning är avslutad.

Frågan om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet har tagits upp
i tre motioner till 1975/76 års riksmöte. Yrkandena i motionerna 1975/
76: 794 och 1975/76: 1484 innebär att riksdagen skall frångå sitt beslut
från år 1969 och i stället nu besluta att det norra skogsinstitutet skall
vara lokaliserat till Bispgården. I motionen 1975/76: 788 anförs att
projekteringen av lokaler i Sollefteå för skogsinstitutet bör anstå intill
dess beslut fattats om formerna för den framtida utbildningen vid skogsinstituten.
Motionärerna anser att mycket talar för att man bör behålla
skogsteknikerutbildningen i Bispgården.

Utskottet anser att frågan om lokaliseringen av det norra skogsinstitutet
bör prövas på nytt. En sådan prövning bör dock ske först när
resultatet av SÖ:s utredning om utbildningens framtida utformning
föreligger. I avvaktan på resultatet av SÖ:s utredning och en förnyad
prövning av lokaliseringen bör enligt utskottets mening den vidare
projekteringen av lokaler i Sollefteå för skogsinstitutet anstå. Vad utskottet
här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1975/76:
788, 1975/76: 794 och 1975/76: 1484 som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1975/76: 788, 1975/
76: 794 och 1975/76:1484 som sin mening ger regeringen till

UbU 1976/77: 4

3

känna vad utskottet anfört om lokaliseringen av det norra
skogsinstitutet m. m.

Stockholm den 9 november 1976

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i Skärstad
(c), fröken Hörlén (fp), herr Karlsson i Mariefred (c), fru HjelmWallén
(s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken Rogestam (c),
herrar Hagberg i örebro (s), Ullenhag (fp), fru Sandéhn (s) och herr
Sivert Andersson i Stockholm (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054