UbU 1976/77:29

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77: 29

med anledning av propositionen 1976/77: 76 om utbildning av förskollärare
och fritidspedagoger m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1976/77: 76 har regeringen (utbildningsdepartementet)
— efter föredragning av statsrådet Mogård — föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för utbildning och fortbildning av förskollärare
och fritidspedagoger m. m. som angetts i propositionen,

2. godkänna de riktlinjer för utbildning av hemspråkslärare som angetts
i propositionen,

3. godkänna de riktlinjer för försöksutbildning av lärare i slöjd i
kombination med engelska eller matematik, vilka angetts i propositionen.

Propositionen innehåller förslag till ändrad förskollärar- och fritidspedagogutbildning.
För den som har genomgått vårdlinjens barna- och
ungdomsvårdsgren eller har annan barnskötarutbildning skall förskollärar-
eller fritidspedagogutbildningen omfatta 80 poäng. För den som har
genomgått eller har kunskaper motsvarande annan tvåårig linje i gymnasieskolan
skall utbildningen omfatta 100 poäng. Förpraktiken avskaffas.

Omorganiseringen av utbildningarna skall enligt förslaget påbörjas
läsåret 1978/79. För tillträde till förskollärar- och fritidspedagoglinjerna
skall krävas allmän behörighet för högskolestudier. Under en övergångstid
fram till läsåret 1980/81 skall dock endast krävas grundskola för tillträde
till dessa linjer.

Utbildade förskollärare, fritidspedagoger och barnavårdslärare skall
enligt förslaget kunna genomgå vidareutbildning om 20 veckor till pedagogik/metodiklärare.
För tillträde till vidareutbildningen skall förutom
grundutbildning krävas fyra års yrkeserfarenhet.

Med utgångspunkt i förskole- resp. fritidsverksamhetens förändrade
mål och inriktning innehåller propositionen även vissa principiella förslag
beträffande förskollärar- och fritidspedagoglinjernas mål och innehåll.

I propositionen föreslås vidare att en allmän linje för utbildning av
hemspråkslärare inrättas. Utbildningen föreslås omfatta 80 poäng och
bestå av dels praktisk-pedagogisk utbildning, dels ämnesstudier i hemspråk,
svenska och omvärldsorientering. Inom ramen för utbildningen
bör ges möjligheter till viss fördjupning mot antingen förskola samt
grundskolans låg- och mellanstadium eller grundskolans mellan- och
högstadium samt gymnasieskolan.

1 Riksdagen 1976177.14 sami. Nr 29

UbU 1976/77: 29

Dimensioneringen budgetåret 1977/78 bör enligt propositionen omfatta
120 utbildningsplatser, fördelade på Stockholm, Göteborg och
Malmö. Medel för utbildningen har beräknats i propositionen 1976/77:
59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m.

Propositionen innehåller slutligen ett förslag om en försöksutbildning
av lärare i slöjd i kombination med engelska eller matematik. Försöksutbildningen
skall omfatta kurser i textilslöjd resp. trä- och metallslöjd
om 60 poäng samt engelska eller matematik om 40 poäng. Härutöver
skall kurs om ytterligare 20 poäng kunna väljas i något av dessa ämnen.
Den praktisk-pedagogiska utbildningen skall omfatta 40 poäng. Utbildningen
skall enligt förslaget starta höstterminen 1978. Den skall förläggas
till Göteborg i vad avser textilslöjd och till Linköping i vad avser
trä- och metallslöjd.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976177

1976/11: 196 av fru Göthberg (c) och fru Andersson i Hjärtum (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om slopande av
de graderade betygen inom förskollärarutbildningen i enlighet med vad
som anförts i motionen,

1976/77: 964 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet
1 att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i
den till kulturutskottet remitterade motionen 1976/77: 962 anförs om
utbildning och fortbildning av barnavårdande och pedagogisk personal
samt om föräldrautbildning,

1976/77: 1312 av herr Wemer m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas
till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen
1976/77:1311 — vari yrkas att riksdagen uttalar att utbildningen av
förskolepersonal bör göras enhetlig och att de som nu har barnsköterskeutbildning
bör beredas möjlighet att genomgå förskollärarutbildning
utan löneavdrag.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1550 av herr Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående
samspelet med föreningslivet i all barnomsorgsutbildning,

2. ger regeringen till känna att kravet på kunskaper i engelska för
allmän behörighet till högskoleutbildning i enlighet med vad som anförs
i motionen inte bör gälla för vuxna sökande till förskollärar- och fritidspedagoglinj
erna,

3. uttalar att de graderade betygen bör avskaffas i förskollärar- och
fritidspedagogutbildningama,

UbU 1976/77: 29

4. hemställer att regeringen snarast förelägger riksdagen förslag om
den kommunala fritidspedagogutbildningens avveckling och inordnande
i den statliga högskoleorganisationen,

5. ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående särskild
information och fortbildning av förskolans personal,

6. ger regeringen till känna att graderade betyg inte bör införas i
utbildningen av hemspråkslärare,

1976/77: 1551 av fru Eliasson (c) och fru Odelsparr (c) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna

1. att den allmänna fortbildningen av förskolepersonal blir obligatorisk
i enlighet med barnstugeutredningens förslag,

2. att vidareutbildning för föreståndare och befattningshavare anordnas
i enlighet med barnstugeutredningens förslag,

1976/77: 1552 av fru Johnsson (c) och fröken Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att anhålla hos regeringen om att initiativ
tas till att handikappade och utvecklingsstörda barns situation beaktas
inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningen,

1976/77: 1553 av fru Stålberg m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att vid ett förstatligande av fritidspedagogutbildningen även högskoleenhet
utan annan lärarutbildning kan komma i fråga,

1976/77: 1554 av herr Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på propositionen 1976/77: 76 i berörda
avseenden beslutar

a) att utbildningstiden för förskollärare och fritidspedagoger skall
vara fyra år, med varvad teori och praktik i enlighet med vad som anförs
i motionen,

b) att inträdeskraven till förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
bör vara 9-årig grundskola + fyra års yrkeserfarenhet eller 2-årig
gymnasieskola+två års yrkeserfarenhet eller motsvarande,

c) att de som har anställning inom utbildningsyrkena men saknar formell
kompetens ges möjlighet att genomgå utbildningen och att för
denna kategori ersättning skall utgå motsvarande full lön under utbildningstiden,

2. att riksdagen dels uttalar att kommunerna bör vara skyldiga att
tillse att personalen erhåller möjlighet till årlig fortbildning på 30 timmar
och att statsbidrag bör utgå till denna verksamhet, dels hemställer
hos regeringen om förslag därom,

3. att riksdagen uttalar att graderade betyg ej bör förekomma inom
förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna, utan att betygen ersätts
av kompetensbevis,

4. att riksdagen uttalar att könskvotering tills vidare ej bör tillämpas
för förskollärarutbildningen och att orsakerna till den sneda könsfördelningen
inom yrket bör utredas.

UbU 1976/77: 29

Utskottet

Den nu ifrågavarande propositionen omfattar förslag till utbildning
av förskollärare och fritidspedagoger, förslag till utbildning av hemspråkslärare
och förslag till försöksutbildning i slöjd kombinerad med
utbildning i annat ämne.

Utbildning av förskollärare och fritidspedagoger

Enligt riksdagens beslut år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr
1975: 179) om reformering av högskoleutbildningen skall utbildning av
förskollärare och fritidspedagoger ingå i högskolan. Enligt riksdagsbeslut
tidigare denna vår skall det inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken
finnas en förskollärarlinje och en fritidspedagoglinje
(prop. 1976/77: 59, UbU 1976/77: 20, rskr 1976/77: 246). Den utbildningsplan,
som skall finnas för respektive linje och som skall ange utbildningens
mål, inriktning och huvudsakliga innehåll samt eventuella
särskilda behörighetskrav, skall fastställas av den centrala högskolemyndigheten,
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller, i fråga
om kommunal högskoleutbildning, av UHÄ och skolöverstyrelsen (SÖ)
i samråd.

Anknytningen av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna till
övriga pedagogiska utbildningar, i första hand låg- och mellanstadielärarutbildningarna,
ligger inom ramen för det arbete som lärarutbildningsutredningen
(LUT 74) skall utföra.

Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna kommer enligt propositionen
att innehålla tre block, nämligen kommunikation, omvärldsorientering
och pedagogik. Frågan om vilka ämnesområden som skall
studeras inom varje block skall avgöras av högskolemyndigheterna i
deras arbete med planer för utbildningslinjerna.

I vad gäller inriktning och arbetssätt för respektive utbildning ansluter
sig utskottet till föredragande statsrådets uppfattning att den säkraste
garantin för att förskole- och fritidsverksamhetens intressen och
behov skall få genomslag i utbildningen är att denna utformas i nära
samarbete med praktikinstitutioner och praktiskt verksam personal.

Utskottet anser vidare i likhet med föredragande statsrådet att det är
angeläget att medicinska faktakunskaper och kunskaper rörande barn
med handikapp meddelas i såväl grundutbildningen som vidareutbildningen
(jfr prop. s. 80 och 88). Med hänvisning härtill och till de lokala
initiativ som linjenämnd enligt den nya studieordningen äger ta beträffande
utbildningens inriktning mot skilda behov, t. ex. handikappade
barns, anser utskottet att motionen 1976/77: 1552 inte påkallar någon
riksdagens åtgärd. En försöksverksamhet med teckenspråksträning övervägs
exempelvis enligt vad utskottet erfarit redan nu för förskollärarlinjen
i Göteborg. Utskottet vill också erinra om att utbildning på spe -

UbU 1976/77: 29

ciallärarlinje anordnas för bl. a. förskollärare som arbetar med gravt
handikappade barn.

Enligt utskottets uppfattning är det av vikt att den personal som arbetar
inom förskola och fritidsverksamhet får sådan erfarenhet av föreningslivet
att den inte förbiser föreningslivets möjligheter och resurser
när det gäller arbetet med barn och ungdom. Med hänvisning till vad
som i frågan uttalas i propositionen anser utskottet att motionen 1976/
77: 1550 yrkandet 1 om ett särskilt riksdagsuttalande i ärendet inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

I propositionen förordas att utbildningstiden för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
blir fyra terminer för dem som har viss förutbildning
inom barnomsorgen (vårdlinjens gren för barna- och ungdomsvård
eller 20- eller 40-veckorsutbildning till barnskötare) och fem
terminer för dem som inte har nyssnämnda förutbildning. Utskottet tillstyrker
förslaget och avstyrker samtidigt yrkandena 1 a och 1 b i motionen
1976/77: 1554 om annan organisation av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna.

Kravet om lön under utbildningen m. m. i motionen 1976/77: 1312
och motionen 1976/77: 1554 yrkandet 1 c bör avslås av riksdagen.

Fr. o. m. den 1 juli 1980 bör enligt propositionen de generella kraven
i fråga om allmän behörighet för högskolestudier gälla även för förskollärar-
och fritidspedagoglinjerna. För allmän behörighet till dessa
utbildningar kommer därmed att krävas att den sökande antingen har
genomgått minst tvåårig gymnasieskollinje eller motsvarande utbildning
samt har kunskaper i svenska och engelska motsvarande minst två årskurser
på någon linje i gymnasieskolan eller har fyllt 25 år och arbetat
minst fyra år och har nyssnämnda kunskaper i engelska.

I fråga om vuxna sökande som har genomgått äldre barnskötarutbildning
eller någon av de speciella kurserna för utbildning till barnskötare
i gymnasieskolan bör enligt propositionen övervägas i vilken
utsträckning kravet på kunskaper i engelska skall upprätthållas. Utskottet
vill med anledning härav anföra följande.

Även om utbildningens genomförande för närvarande inte kräver
kunskaper i engelska kan olika slag av vidareutbildning eller studier i
fortbildande syfte kräva sådana kunskaper. De flesta sökande är vuxna
i betydelsen myndiga. Kravet på kunskaper i engelska kan inte generellt
efterges för alla sökande med barnskötarutbildning. För äldre sökande
som har yrkeserfarenhet av viss omfattning inom barnomsorgen och i
propositionen (s. 90) angiven barnskötarutbildning bör det enligt utskottets
uppfattning kunna ges individuell dispens från kravet på kunskaper
i engelska. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
propositionen 1976/77: 76 och motionen 1976/77: 1550 yrkandet 2 ger
denna uppfattning till känna för regeringen. Samtidigt tillstyrker ut -

UbU 1976/77: 29

skottet propositionens förslag i vad gäller tidpunkt för behörighetsbestämmelsernas
ikraftträdande.

Enligt motionen 1976/77: 1554 (yrkandet 4) bör riksdagen uttala att
könskvotering tills vidare inte bör tillämpas på intagning till förskollärarutbildningen.
Motionärerna har uppfattningen att man i stället bör
undersöka orsakerna till den sneda fördelningen på kön inom förskolläraryrket
och därefter så långt det går undanröja dessa.

Av propositionen framgår att föredragande statsrådet avser föreslå
regeringen att ge jämställdhetskommittén (Ju 1976: 08) i uppdrag att
komma in med förslag i syfte att nå en jämnare könsfördelning i förskollärar-
och fritidspedagogutbildningarna. Med hänvisning till detta
uppdrag föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77:1554
yrkandet 4.

I propositionen föreslås att en pedagogik/metodiklärarutbildning
om normalt 20 poäng skall anordnas för förskollärare och fritidspedagoger,
som har minst fyra års yrkeserfarenhet. Utskottet tillstyrker förslaget
om denna vidareutbildning och föreslår att den förs upp på förteckningen
över påbyggnadslinjer. Även barnavårdslärare, som har
minst fyra års yrkeserfarenhet, bör som föredraganden framhåller ha
tillträde till denna utbildning.

Föredragande statsrådet förutsätter att barnstugeutredningens övriga
förslag till vidareutbildningskurser kommer att beaktas av högskolemyndigheterna
vid deras planering av utbildningen inom området och
framhåller betydelsen av att behovet av vidareutbildning för föreståndare
och administrativa befattningshavare inom barnomsorgen beaktas
vid denna planering. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 1551 yrkandet 2 om vidareutbildning
för föreståndare och administrativa befattningshavare.

Tvåårig fritidspedagogutbildning anordnas f. n. dels vid lärarhögskola
och förskoleseminarium, dels som en specialkurs i gymnasieskolan.
Båda dessa utbildningar kommer att fr. o. m. läsåret 1977/78 ingå
i högskolan som allmän utbildningslinje. Den tvååriga fritidspedagogutbildningen
vid lärarhögskola och förskoleseminarium omfattar ca
1 000 intagningsplatser medan utbildningen i gymnasieskolan omfattar
ca 440 platser. Under en övergångstid bör enligt propositionen 1976/77:
76 fritidspedagogutbildning kunna anordnas både inom statlig och kommunal
högskola, eftersom behovet av utbildad personal i fritidshem
och fritidsverksamhet är stort. På längre sikt bör dock, heter det, fritidspedagogutbildning
anordnas endast i anslutning till övrig lärarutbildning
inom den statliga högskolan. Den kommunala fritidspedagogutbildningen
bör därför successivt avvecklas.

I motionen 1976/77:1550 yrkandet 4 hemställs att regeringen snarast

UbU 1976/77: 29

skall förelägga riksdagen förslag om den kommunala fritidspedagogutbildningens
avveckling och inordnande i den statliga högskoleorganisationen.

Utskottet har erfarit att vissa skolstyrelser, t. ex. i Göteborg och
Uppsala, uttalat önskemål om ett snabbt förstatligande av fritidspedagogutbildningen.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte heller anledning
till dröjsmål i detta avseende, i synnerhet inte på orter där förskollärar-
eller klasslärarutbildning redan anordnas och där den statliga
högskolan har erforderliga lokalresurser för fritidspedagogutbildningen.
En sådan samordning främjar ett önskvärt samspel mellan förskollärar-,
fritidspedagog- och klasslärarutbildningarna. I de fall kommun och stat
är ense om ett förstatligande blir det huvudsakligen fråga om en överföring
av medel från anslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m. till anslaget Utbildning för undervisningsyrken. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/
77: 1550 yrkandet 4.

I Östersund finns inte någon statlig lärarutbildningsanstalt. Nuvarande
kommunala fritidspedagogutbildning har resurssamband med ortens
gymnasieskola. Den 1 juli 1977 kommer det för fritidssektorn i
Östersund att finnas tre allmänna utbildningslinjer, nämligen statlig fritidsledarlinje,
kommunal ungdomsledarlinje och kommunal fritidspedagoglinje.
I motionen 1976/77: 1553 begärs att kommunal fritidspedagogutbildning
skall kunna förstatligas och inrättas som allmän utbildningslinje
även vid statlig högskoleenhet utan lärarutbildningslinje.

Ställning behöver enligt utskottets mening inte nu tas till spörsmålet
om fritidspedagogutbildningen i Östersund som nämns i motionen 1976/
77: 1553. Den aktualiserade frågan bör kunna avgöras mot bakgrund av
de förslag som LUT 74 kommer att lämna. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att motionen 1976/77: 1553 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet anser, i likhet med föredragande statsrådet och Svenska
kommunförbundet, att frågor som gäller den allmänna fortbildningens
omfattning för personal inom förskolan och fritidsverksamheten och
formerna för personalens deltagande bör lösas i samråd mellan arbetsgivare
och personalens fackliga organisationer. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1551 yrkandet 1 och motionen
1976/77: 1554 yrkandet 2 om obligatorisk fortbildning m. m.

Sedan budgetåret 1974/75 har under femte huvudtiteln utgått 2 milj.
kr. årligen för särskild information till och fortbildning av personal inom
barnomsorgen. Också för budgetåret 1977/78 skall enligt propositionen
1976/77: 100 bilaga 8 utgå 2 milj. kr. för socialstyrelsens medverkan i
fortbildningsarbetet beträffande personal inom barnomsorgen (SoU

UbU 1976/77: 29

1976/77: 25, rskr 1976/77: 200). Sammanlagt har således för denna försöksverksamhet
anvisats 8 milj. kr.

Enligt propositionen 1976/77: 76 är det naturligt att socialstyrelsen
bland sina uppgifter inom barnomsorgen har planerande och övergripande
uppgifter inom fortbildningsverksamheten. I dessa uppgifter bör
ligga att tillsammans med kommunförbundet och i samråd med personalorganisationerna
utveckla metoder och föreslå innehåll i en lokal
allmän fortbildningsverksamhet. Socialstyrelsen bör vidare, heter det i
propositionen, i samarbete med kommunförbundet och personalorganisationerna
framställa lämpligt material och följa upp och utvärdera
verksamheten. Till frågan om vilka resurser som skall ställas till socialstyrelsens
förfogande för dess uppgifter i den allmänna fortbildningen
skall chefen för socialdepartementet återkomma i nästa års budgetproposition.
i

Enligt motionen 1976/77: 1550 yrkandet 5 bör socialstyrelsens särskilda
information och fortbildning av förskolans personal pågå under
hela den med kommunförbundet avtalade perioden för utbyggnaden av
samhällets barnomsorg, dvs. t. o. m. december 1980.

Utskottet har inhämtat att avsikten är att nämnda försöksverksamhet
skall avslutas med utgången av juni 1978 och att verksamheten i dess
nuvarande former därefter skall bli en permanent uppgift för socialstyrelsen.
Utskottet, som anser det mycket tillfredsställande att verksamheten
skall permanentas, förutsätter att socialstyrelsens insatser på
ifrågavarande område i fortsättningen skall ha minst samma omfattning
som för närvarande och föreslår med denna utgångspunkt att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 1550 yrkandet 5.

Utbildningen och fortbildningen av förskolans och fritidsverksamhetens
personal samt den föräldrautbildning som arbetsgruppen för
samhällets barnomsorg inom kort avser att lägga fram förslag om bör
— som utskottet ser det — ha som självklar utgångspunkt att det kommersiella
kulturutbudet skall både granskas kritiskt och ställas mot
barnens verkliga behov. Då ett särskilt riksdagsuttalande av denna innebörd
inte kan anses erforderligt avstyrker utskottet motionen 1976/77:
964 yrkandet 1 med krav om ett sådant uttalande.

Utbildning av hemspråkslärare

Särskild utbildning av klasslärare med finska som modersmål anordnas
sedan vårterminen 1975 vid vissa lärarhögskolor. Vidare har
inom ramen för förskollärarlinjen i januari 1977 påbörjats utbildning
av tvåspråkiga förskollärare för finska, serbokroatiska och grekiska
språkgrupper (prop. 1975/76: 89, UbU 1975/76: 26, rskr 1975/76: 268).
Efter avslutad utbildning kan dessa förskollärare tjänstgöra i barngrupper
bestående av enbart invandrarbarn, i barngrupper med såväl svenska
barn som invandrarbarn samt i barngrupper bestående av enbart
svenska barn.

UbU 1976/77: 29

Enligt propositionen 1976/77:76 skall fr. o. m. läsåret 1977/78 en
tvåårig grundutbildning för hemspråkslärare anordnas. Syftet med utbildningen
är att utbilda hemspråkslärare som är kunniga i såväl svenska
som hemspråk för arbete i förskola, grundskola och gymnasieskola.
Utbildningen skall omfatta ämnesstudier (hemspråk, svenska, omvärldsorientering)
och praktik. Utbildningen avser förskolan och skolan i sin
helhet med fördjupning antingen mot förskola samt låg- och mellanstadium
eller mot mellan- och högstadium samt gymnasieskola. Det
föreslås att 120 studerande utbildas under 1977/78. Undervisningen bör
omfatta språken finska, serbokroatiska/kroatoserbiska, grekiska, turkiska
och danska.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till hemspråkslärarutbildning
och föreslår att en hemspråkslärarlinje om 80 poäng tas upp på förteckningen
över allmänna utbildningslinjer.

Utskottet vill i likhet med föredragande statsrådet understryka att behovet
av hemspråkslärare framför allt bör täckas genom att tvåspråkiga
sökande bereds tillfälle att genomföra förskollärar- eller klasslärarutbildning.
Enligt SÖ bör studerande inte genomgå en tvåårig hemspråkslärarutbildning
i det fall då det kan förmodas att vederbörande aldrig
under en längre tid kommer att få ett tillräckligt underlag för tjänst
som hemspråkslärare. I stället bör tvåspråkiga lärare efter genomgången
förskollärar- eller klasslärarutbildning kunna fördjupa sina kunskaper
på hemspråksundervisningens område via linjeanknutna påbyggnadskurser.

Försöksutbildning i slöjd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen 1976/77: 76
att det fr. o. m. budgetåret 1978/79 vid textillärarlinjen i Göteborg och
slöjdlärarlinjen i Linköping skall anordnas en försöksutbildning om 60
poäng för lärare i textilslöjd, respektive trä- och metallslöjd kombinerad
med utbildning om 40 poäng i engelska eller matematik. Härutöver skall
kurs om ytterligare 20 poäng kunna väljas i något av nyssnämnda ämnen.
I vad gäller textilslöjd skall det finnas två alternativa kurser om
20 poäng för studerande som önskar erhålla behörighet för tjänst i
gymnasieskolan som lärare i textilkunskap som avser sömnad, respektive
textilkunskap som avser vävning (lärare 142 respektive lärare 143).
Avsikten är att sistnämnda studiekurs i vävning skall kunna anordnas
även som linjeanknuten kurs på reguljär textillärarlinje och som enstaka
kurs.

Förslaget i propositionen om praktisk-pedagogisk utbildning tillstyrks.
Betygsfrågor

Regeringen har i en särskild förordning den 13 januari 1977 meddelat
föreskrifter om betygsättning inom allmänna utbildningslinjer

UbU 1976/77: 29

och påbyggnadslinjer, innebärande att det ankommer på vederbörande
myndigheter att i samband med fastställandet av utbildningsplaner också
ange vilket betygssystem som skall tillämpas. Vidare har LUT 74 den
3 februari 1977 fått i uppdrag att lämna förslag till en enhetlig och
samlad lösning av betygsättning när det gäller utbildningen av lärare för
skolväsendet. Härvid skall även frågan om meritvärdering vid tjänstetillsättningar
inom skolväsendet beaktas. Arbetet skall bedrivas i samråd
med berörda personal- och elevorganisationer.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1976/77: 196, motionen 1976/77: 1550 yrkandet 3 och
yrkandet 6 samt motionen 1976/77: 1554 yrkandet 3 angående avskaffande
av betyg för vissa lärarutbildningar.

Hemställan

Utskottet har inte något att erinra mot övriga förslag i propositionen
1976/77: 76 och hemställer

1.att riksdagen beträffande viss inriktning av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningama avslår motionen 1976/77:1552,

2. att riksdagen beträffande kontakt med föreningslivet avslår
motionen 1976/77: 1550 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande förskollärar- och fritidspedagogutbildningarnas
organisation avslår motionen 1976/77: 1554 yrkandena
1 a och 1 b,

4. att riksdagen beträffande lön under utbildningstiden m. m.
avslår motionen 1976/77: 1312 och motionen 1976/77: 1554
yrkandet 1 c,

5. att riksdagen beträffande individuell dispens från kravet på
viss förkunskap med anledning av propositionen 1976/77:76
och motionen 1976/77:1550 yrkandet 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. att riksdagen beträffande undersökning av orsakerna till viss
könsfördelning avslår motionen 1976/77: 1554 yrkandet 4,

7. att riksdagen beträffande vidareutbildning för föreståndare
och administrativa befattningshavare avslår motionen 1976/77:
1551 yrkandet 2,

8. att riksdagen beträffande en plan för fritidspedagogutbildningens
förstatligande avslår motionen 1976/77: 1550 yrkandet 4,

9. att riksdagen beträffande fritidspedagogutbildningens förstatligande
vid viss läroanstalt avslår motionen 1976/77: 1553,

10. att riksdagen beträffande obligatorisk fortbildning m. m. avslår
motionen 1976/77: 1551 yrkandet 1 och motionen 1976/
77: 1554 yrkandet 2,

11. att riksdagen beträffande särskild information och fortbildning
avslår motionen 1976/77:1550 yrkandet 5,

UbU 1976/77: 29

12. att riksdagen beträffande visst uttalande om utbildningen för
barnavårdande personal m. fl. avslår motionen 1976/77: 964
yrkandet 1,

13. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för utbildning
och fortbildning av förskollärare och fritidspedagoger m. m.
som angetts i propositionen 1976/77: 76,

14. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för undervisningsyrken
beslutar att förskollärarlinjen den 1 juli 1978 skall
tas upp som allmän utbildningslinje om 100 poäng på förteckningen
över allmänna utbildningslinjer,

15. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för undervisningsyrken
beslutar att fritidspedagoglinjen den 1 juli 1978
skall tas upp som allmän utbildningslinje om 100 poäng på
förteckningen över allmänna utbildningslinjer,

16. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för undervisningsyrken
beslutar att pedagogik/metodiklärarutbildning den
1 juli 1978 skall tas upp som påbyggnadslinje om 20 poäng
på förteckningen över allmänna utbildningslinjer,

17. att riksdagen godkänner de riktlinjer för utbildning av hemspråkslärare
som angetts i propositionen 1976/77: 76,

18. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för undervisningsyrken
beslutar att hemspråkslärarlinjen den 1 juli 1977
skall tas upp som en allmän utbildningslinje om 80 poäng på
förteckningen över allmänna utbildningslinjer,

19. att riksdagen godkänner de riktlinjer för försöksutbildning av
lärare i slöjd i kombination med engelska eller matematik vilka
angetts i propositionen 1976/77: 76,

20. att riksdagen beträffande uttalande om avskaffande av graderade
betyg för vissa lärarutbildningar avslår motionen 1976/77:
196, motionen 1976/77: 1550 yrkandet 3 och yrkandet 6 samt
motionen 1976/77: 1554 yrkandet 3.

Stockholm den 12 maj 1977

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Nordstrandh
(m), Johansson i Skärstad (c), Wiklund (s), fröken Hörlén (fp), herrar
Gustafsson i Barkarby (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Hjelm-Wallén
(s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken Rogestam (c), herrar
Hagberg i Örebro (s), Bengtsson i Hamneda (c), Jonsson i Alingsås (fp)
och fru Stålberg (s).

UbU 1976/77: 29

Reservationer

1. beträffande visst uttalande om utbildningen för barnavårdande personal
m.fl. av herrar Alemyr, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru
Hjelm-Wallén, herrar Sundgren, Hagberg i Örebro och fru Stålberg
(samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utbildningen
och” och slutar ”sådant uttalande” bort ha följande lydelse:

De kommersiella krafternas påverkan på barnen sker i många former.
Utbudet av leksaker utgör härvid en viktig del. Många föräldrar
är tyvärr omedvetna om att leksaker förmedlar värderingar till barnen.
Det är angeläget att det såväl i all utbildning och fortbildning av barnavårdande
och pedagogisk personal som i den aviserade föräldrautbildningen
ingår en kritisk granskning av det kommersiella kulturutbudet
ställt mot barnens verkliga behov. Riksdagen bör med bifall till motionen
1976/77: 964 yrkandet 1 göra ett uttalande härom.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande visst uttalande om utbildningen för
barnavårdande personal m. fl. med bifall till motionen 1976/
77: 964 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. beträffande uttalande om avskaffande av graderade betyg av herrar
Alemyr, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar
Sundgren, Hagberg i Örebro och fru Stålberg (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”vissa lärarutbildningar” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör ta ställning till frågan om graderade betyg skall finnas
på de utbildningslinjer som behandlas i propositionen. Utskottet föreslår
att riksdagen därvid uttalar att graderade betyg inte bör förekomma
i förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna samt i hemspråkslärarutbildningen.

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. att riksdagen beträffande uttalande om avskaffande av graderade
betyg för vissa lärarutbildningar med bifall till motionen
1976/77: 196, motionen 1976/77: 1550 yrkandet 3 och yrkandet
6 samt motionen 1976/77: 1554 yrkandet 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

UbU 1976/77: 29

Särskilt yttrande

av herr Johansson i Skärstad (c):

Barn med olika handikapp har en svår situation. Målet är att i görligaste
mån integrera olika handikappgrupper i den ordinarie verksamheten
i daghem och förskolor.

De dövas situation bör särskilt uppmärksammas. Av särskild betydelse
för denna grupp är att den får möjlighet att kommunicera med
andra genom teckenspråket. För att döva barn skall kunna integreras
med andra barn, bör alla barn få någon undervisning i teckenspråk.
Detta innebär att åtminstone enklare ord och meningar bör läras ut på
teckenspråk redan i förskolan.

En sådan enklare undervisning i teckenspråket i förskolan betyder
dels ett stöd för de hörselskadade barnen i förskolan, dels att barns
intresse för vidare studier i teckenspråk kan väckas.

Detta förutsätter också att teckenspråket behandlas i förskollärarutbildningen.
Det är angeläget att detta beaktas vid den lokala planeringen
av utbildningen.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054

' :t ■ :• -

: - : V", ■" .

■ V - . ’ J ■■ K-' : .. ; afl .) .

t >. i.. i i-.'-' . ::