UbU 1976/77: 2
Utbildningsutskottets betänkande
1976/77: 2
med anledning av motion om möjlighet för utländsk studerande att avlägga
masters-examen i Sverige
Motionen
1975/76: 491 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari
hemställs att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till forskarutbildningsutredningen
avseende bestämmelser för utländska studerandes
avläggande av masters-examen i Sverige.
Bakgrund till motionsyrkandet
Utländska studerande har före 1969 års reformering av forskarutbildningen
haft möjlighet att avlägga masters-examen i Sverige enligt av
Kungl. Maj:t den 13 september 1957 och den 17 april 1964 meddelade
bestämmelser. Bestämmelserna av år 1964, som ägde tillämpning t. o. m.
utgången av juni månad 1972, hade följande lydelse.
Kungl. Majit finner gott medgiva, att den, som utomlands avlagt
examen, vilken medför behörighet att i det land, där examen avlagts,
vinna tillträde till universitet eller motsvarande vetenskaplig läroanstalt,
och som dels antingen utomlands förvärvat graden ”Bachelor of Social
Science”, ”Bachelor of Arts” eller ”Bachelor of Science” eller i Sverige
avlagt filosofie kandidatexamen, dels ock jämlikt stadgan den 25 september
1953 (nr 610) angående filosofiska examina uppfyllt fordringarna
för minst betyget Godkänd i filosofie licentiatexamen, må vid universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå tilldelas
examensbevis såsom ”Mäster of Social Science”, om examen avlagts
i samhällsvetenskapligt ämne, ”Mäster of Arts”, om examen avlagts i
annat humanistiskt ämne, samt ”Mäster of Science”, om examen avlagts
i naturvetenskapligt ämne.
Kungl. Majit föreskriver, att över de studerandes insikter skall vid
godkänd tentamen betyg avgivas med något av följande vitsord, nämligen
”Excellent (First dass)”, ”Good (Second dass)” eller ”Pass (Third
dass)”.
Vidare föreskriver Kungl. Majit, att examensbevis skall utfärdas i enlighet
med av kanslersämbetet fastställt formulär.
Utskottet
Masters-examen infördes vid universitetet i Stockholm år 1957 som en
särskild examen för utländska studerande. Masters-examen knöts därvid
till fordringarna för betyget Godkänd i filosofie licentiatexamen. Avvecklingen
av sistnämnda examen i samband med att en ny forskarutbildningsordning
infördes år 1969 fick för de utländska studerandena i Sve
1
Riksdagen 1976177.14 sami. Nr 2
Kartong: S. 1, råd 15 Står: 1971 Rättat till: 1972
UbU 1976/77: 2
2
rige den konsekvensen att möjligheten att avlägga masters-examen i dess
dåvarande form upphörde. I stället hänvisas utländsk studerande, som
inte bedriver studier för doktorsexamen men väl vissa studier över
grundexamensnivå, till att begära ”bevis över utbildningen” enligt bestämmelserna
i 41 och 69 §§ kungörelsen (1969: 50) om utbildning vid
de filosofiska fakulteterna.
I motionen 1975/76: 491 begärs att forskarutbildningsutredningen skall
få i uppdrag att ta upp frågan om att återge utländska studerande tidigare
möjlighet att avlägga masters-examen i Sverige. Som skäl härför anförs
internationaliseringen av den högre utbildningen och det ökande
utbytet av studerande mellan svenska och utländska universitet. Förfarandet
med ”bevis över utbildningen” åstadkommer enligt motionärerna
praktiska svårigheter för utländska studerande när de återvänder till sina
hemländer, eftersom det i många länder fordras att de studerande kan
visa upp någon typ av examen för att t. ex. deras studier skall accepteras
för behörighet till vidare utbildning eller anställning i hemlandet.
Utskottet har inhämtat att universitetsmyndigheterna på olika sätt
försöker lösa de utländska studerandenas önskemål om ett examensdokument
som kan fylla samma uppgift som bevis om avlagd mastersexamen.
Vid t. ex. universitetet i Uppsala har rektorsämbetet sökt lösa
problemet genom att på utbildningsbevis för utländsk studerande —
som genomgått påbyggnadsutbildning motsvarande minst 60 poäng varav
en uppsats om minst 10 poäng — anteckna bl. a. följande: ”The student
has completed coursework and a minor thesis on the postgraduate level,
which corresponds to the Swedish Master’s degree existing 1964—1972
(by a Royal Decree revoked in 1969).”
Utskottet vill erinra om att 1968 års utbildningsutredning (U 68) föreslog
att den som genomgått högskoleutbildning skulle erhålla bevis över
genomgången utbildning och att examensbenämningar i fortsättningen
inte skulle knytas till utbildningsbevis. I propositionen 1975: 9 om reformering
av högskoleutbildningen intog emellertid departementschefen
en annan ståndpunkt och föreslog att det även i framtiden skulle vara
möjligt att knyta examensbenämning till utbildningsbevis avseende linje,
vars nuvarande motsvarighet avslutas med examen. Riksdagen, som inte
hade något att erinra häremot, uttalade i detta sammanhang bl. a. att
systemet med examensbenämningar borde utvecklas så, att benämningarna
generellt kommer att ge meningsfull information om den genomgångna
utbildningens innehåll eller i varje fall huvudsakliga inriktning
(UbU 1975: 17, rskr 1975: 179).
Nuvarande situation när det gäller utländsk studerandes möjlighet att
efter avslutad påbyggnadsutbildning erhålla examensbevis i Sverige är
inte tillfredsställande. I samband med att högskolereformen genomförs
bör enligt utskottets uppfattning utfärdas bestämmelser av innehåll att
sådan utländsk studerande, som avsågs i förut nämnda beslut av år
UbU 1976/77: 2
3
1964, efter genomgång av viss påbyggnadsutbildning skall kunna erhålla
bevis om masters-examen med viss inriktning (Master of Social Science,
Master of Arts eller Master of Science). En sådan anordning ligger i
linje med riksdagens nyssnämnda beslut om examina och internationaliseringssträvandena
i det svenska utbildningsväsendet. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76: 491 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen beträffande möjlighet för utländsk studerande att
avlägga masters-examen i Sverige med anledning av motionen
1975/76: 491 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Stockholm den 9 november 1976
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i Skärstad
(c), fröken Hörlén (fp), herr Karlsson i Mariefred (c), fru HjelmWallén
(s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken Rogestam (c),
herrar Hagberg i örebro (s), Ullenhag (fp), fru Sandéhn (s) och herr
Sivert Andersson i Stockholm (s).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1976 760054
■' . ' ■ i ' j:
i idi» > t. t-dfe.
. • i ■. . . . v: ,