UU 1976/77: 16

Utrikesutskottets betänkande
1976/77:16

med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser vissa anslag
m. m. för budgetåret 1977/78 inom utrikesdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens framställning i budgetpropositionen
1976/77:100, bilaga 6 (utrikesdepartementet), avseende anslagsbehov m. m.
under littera A, B, D och E på driftbudgeten samt under II och IV (utom
Biståndsförvaltningens lånefond) på kapitalbudgeten jämte i anslutning därtill
väckta motioner.

Utskottet kommer senare att avge betänkande rörande förslag om anslag
m. m. i samma proposition under littera C (Internationellt utvecklingssamarbete)
på driftbudgeten och anslaget IV.2 (Biståndsförvaltningens lånefond)
på kapitalbudgeten samt de motioner som väckts i samband därmed.

Utrikesdepartementet m. m.

1. Utrikesförvaltningen

I förevarande avsnitt (punkten A 1) har regeringen, i enlighet med det
önskemål härom som i fjol uttalades från riksdagens sida (UU 1975/76:12,
rskr 242), lämnat en redogörelse för de förändringar på främst de personaladministrativa
och personalsociala områdena som blivit följden av riksdagens
beslut med anledning av propositionen 1975/76:96 om viss ändrad
organisation för utrikesdepartementet m. m.

Utskottet har med tillfredsställelse bl. a. uppmärksammat att regeringen
godkänt ett avtal om årliga hemresor från alla stationeringsorter för tjänstemän
med familjer samt ett ökat antal barnresor. Likaså har noterats att
åtgärder vidtagits i syfte att undanröja olikheter i socialförsäkringshänseende
som förut rått mellan utomlands stationerad och i Sverige tjänstgörande
personal. En lösning av dessa frågor var, som utskottet påpekade förra året
i angivna betänkande, angelägen av rättviseskäl.

Av propositionen framgår vidare bl. a. att en kraftig förstärkning av departementets
personalutbildningsprogram är under genomförande. Utskottet
har under hand erfarit att departementet för sin utbildningsverksamhet tidigare
varit nödsakat att i avsevärd utsträckning ta i anspråk medel från
avkastningen av två donationsfonder vilka instiftats för allmänna personalvårdande
ändamål. Sålunda härunder budgetåret 1975/76 tagits i anspråk
ca 290 000 kr. av sådana donationsmedel för utbildningsändamål. Till följd
av den budgetförstärkning för utbildningsverksamheten som nu beräknats
reduceras beroendet av fondmedel betydligt.

1 Riksdagen 1976/77. 9 sami. Nr 16

UU 1976/77:16

Utskottet, som inte har någon erinran mot medelsberäkningen under förevarande
punkt, tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Utrikesförvaltningen förbudgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 280 050 000 kr.

2. Utlandstjänstemännens representation m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (punkterna A 2-A 10) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Utlandstjänstemännens representation ett reservationsanslag
av 5 650 000 kr.,

2. till Inventarier för beskickningar, delegationer och konsulat ett
reservationsanslag av 8 220 000 kr.,

3. till Kursdifferenser ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Ersättning åt olönade konsuler ett förslagsanslag av 3 058 000
kr.,

5. till Särskilda förhandlingar med annan stat eller inom internationell
organisation ett förslagsanslag av 13 500 000 kr.,

6. till Kostnader för vissa nämnder m. m. ett förslagsanslag av
250 000 kr.,

7. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 200 000 kr.,

8. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 380 000 kr.,

9. till Kostnader för officiella besök m. m. ett förslagsanslag av
1 700 000 kr.

Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.

3. Förenta Nationerna m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkterna B 1-B 4) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Förenta Nationerna ett förslagsanslag av 26 500 000 kr.,

2. till Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling
(OECD) ett förslagsanslag av 10 500 000 kr.,

3. till Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) ett förslagsanslag
av 5 115 000 kr.,

4. till Europarådet ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.

4. Övriga internationella organisationer m. m.

Regeringen har (vid punkten B 5) föreslagit riksdagen att till Övriga internationella
organisationer m. m. anvisa ett förslagsanslag av 590000 kr.

Liksom hittills avser anslaget i fråga bl. a. bidrag till permanenta skiljedomstolens
internationella byrå i Haag, det internationella institutet för
de mänskliga rättigheterna i Strasbourg och Haag-akademien för interna -

UU 1976/77:16

tionell rätt samt vissa kostnader för europeiskt tekniskt-vetenskapligt samarbete
(COST). Från nästa budgetår föreslås även Sveriges bidrag till den
internationella juristkommissionen i Genéve bestridas från förevarande anslag.

Utöver dessa regelbundet återkommande bidrag till vissa internationella
institut m. m. har i årets budgetproposition under samma anslag beräknats
en ny anslagspost om 0,5 milj. kr. för stöd dels till olika internationella
icke-statliga organisationer som bedriver verksamhet i anslutning till FNmöten,
dels till olika internationella forsknings- och studiegrupper som under
medverkan av forskare, politiker och inflytelserika företrädare för olika ämnesområden
organiserar konferenser och symposier m. m. i aktuella frågor.

Utskottet har erfarit att ett av syftemålen med det föreslagna stödet till
internationella icke-statliga organisationer eller folkrörelser bl. a. är att stärka
utvecklingsländernas deltagande i FN-konferenser eller i parallellaktiviteter
till sådana. Den föreslagna möjligheten att stödja internationella forskningsoch
studiegrupper tar främst sikte på säkerhetspolitiska frågor i vidaste bemärkelse,
såsom nedrustnings- och miljöfrågor, resursfrågor, befolkningsfrågor,
den nya ekonomiska världsordningen och dess konsekvenser m. m.

Som framhålls i propositionen bör bidragen avse verksamhet av klart
avgränsad karaktär, såsom deltagande i vissa möten eller genomförande
av vissa studieprojekt och konferenser av intresse för Sverige.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag härom och utgår från att dispositionen
av de nytillkommande medlen för stöd till internationella forsknings-
och studiegrupper sker på ett sådant sätt att genom samråd dubbleringar
undviks med exempelvis SIDA:s eller u-landsforskningsberedningens
(SAREC) stöd till likartade ändamål. Likaså utgår utskottet från att
fördelningen av medel till verksamhet med anknytning till nedrustningsproblematiken
sker i samråd med nedrustningsdelegationen.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Övriga internationella organisationer m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 590 000 kr.

Information om Sverige i utlandet m. m.

5. Svenska institutet

Regeringen har (vid punkten Dl) föreslagit riksdagen att till Svenska
institutet anvisa ett reservationsanslag av 18 279 000 kr.

1 anslutning till sina ställningstaganden till motsvarande anslag för innevarande
budgetår uttalade sig riksdagen förra året (UU 1975/76:8, rskr
164) för en översyn av den samlade svenska kultur- och informationsverksamheten
utomlands och av Svenska institutets specifika roll därinom. Behovet
av en dylik översyn vitsordades sedermera även av dåvarande chefen
för utbildningsdepartementet i propositionen 1975/76:135 om den statliga

I* Riksdagen 1976/77. 9 sami. Nr 16

UU 1976/77:16

kulturpolitiken 3.1 budgetpropositionen förutskickas mot angivna bakgrund
att en utredning härom skall komma till stånd.

Direktiv för utredningen i fråga har sedermera fastställts av regeringen
den 17 februari i år efter samråd mellan utrikes- och utbildningsdepartementen.
I dess uppgifter ingår bl. a. att särskilt beakta Svenska institutets
ställning och att lägga fram förslag om ansvarsfördelningen mellan olika
organ som är verksamma inom kultur- och informationsutbytet med utlandet.

I utredningsdirektiven erinras om att Sverige i slutdokumentet från den
europeiska säkerhets- och samarbetskonferensen (ESK) bl. a. har åtagit sig
att verka för ett vidgat kultur- och informationsutbyte över gränserna, något
som aktualiserar behovet av en geografisk breddning av dessa utlandskontakter.
Det traditionellt intensiva utbytet med Norden, Västeuropa och Nordamerika
bör sålunda kompletteras med ökade kontakter inte endast med
länderna i Östeuropa utan också med u-länderna och våra invandrares hemländer.
Också en innehållsmässig förnyelse av informationsverksamheten
förebådas i direktiven, enligt vilka större uppmärksamhet bör ägnas åt viktiga
samhällspolitiska frågor, såsom debatten om nya inslag på arbetslivets och
utbildningens områden, resurshushållning, miljöproblem, energiförsörjning
etc.

Utskottet välkomnar utredningen och den inriktning som getts åt densamma.

Utskottet, som inte har någon erinran mot budgetpropositionens medelsberäkning
för Svenska institutet under nästkommande budgetår, hemställer
att riksdagen till Svenska institutet för budgetåret 1977/78 anvisar
ett reservationsanslag av 18 279 000 kr.

6. Sveriges Radios programverksamhet för utlandet

Regeringen har (punkten D 2) föreslagit riksdagen att till Sveriges Radios
programverksamhet för utlandet anvisa ett anslag av 18 330 000 kr.

Enligt propositionen har det tidigare aviserade arbetet att sammanväga
och utvärdera resultatet av genomförda lyssnarundersökningar avseende
Sveriges Radios utlandssändningar numera slutförts.

Utskottet, som senast för något år sedan (UU 1975/76:8) underströk behovet
av ökad kunskap om utlandsprogrammens lyssnarunderlag, har via
utrikesdepartementet fått del av visst material angående sådana lyssnarundersökningar.
Detta har kompletterats av företrädare för utlandsprogrammet
vid muntlig föredragning inför utskottet. Därav har framgått att lyssnarundersökningarna,
som av naturliga skäl erbjuder stora svårigheter att
genomföra och är kostnadskrävande, inte kan anses slutförda i och med
det material som hittills sammanställts utan torde få bedrivas även fortsättningsvis
jämsides med den ordinarie verksamheten. Utskottet har vidare
erfarit att den nyligen tillsatta utredningen om kultur- och informations -

UU 1976/77:16

verksamheten utomlands, som omtalats ovan vid behandlingen av anslaget
D 1 avseende Svenska institutet, även kommer att uppmärksamma Sveriges
Radios utlandsprogram och dess betydelse för den allmänna utlandsinformationen.

Utskottet, som utgår från att det hålls underrättat om nytt faktamaterial
som framkommer rörande utlandsradions effekt och roll inom utlandsinformationen,
har ingen erinran mot budgetpropositionens medelsberäkning
för förevarande anslag och hemställer

att riksdagen till Sveriges Radios programverksamhet för utlandet
för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 18 330 000 kr.

7. Övrig information om Sverige i utlandet m. m.

Regeringen har(punkten D 3) föreslagit riksdagen att till Övrig information
om Sverige i utlandet m. m. anvisa ett reservationsanslag av 6 667 000 kr.

Utskottet, som uppmärksammat att de ändamål som tillgodoses med förevarande
anslag också omfattas av den utredning om den svenska kulturoch
informationsverksamheten utomlands som relaterats ovan vid behandlingen
av anslaget till Svenska institutet, har ingen erinran mot budgetpropositionens
medelsberäkning och hemställer

att riksdagen till Övrig information om Sverige i utlandet m. m. anvisar
ett reservationsanslag av 6 667 000 kr.

Diverse

8. Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag (vid punkterna E 1-E 2) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar

1. till Ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m. m.
ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

2. till Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda svenska stipendiater ett reservationsanslag av 40 000 kr.

9. Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor

Regeringen har (punkten E 3) föreslagit riksdagen att till Information om
mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1977/78
anvisa ett anslag av 3 122 000 kr.

Under detta anslag beräknas statsbidrag till bl. a. Utrikespolitiska institutet,
Svenska FN-förbundet, Svenska UNICEF-kommittén, Svenska sektionen
av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. Svenska fredsoch
skiljedomsföreningen och Svenska sektionen av Amnesty International.

UU 1976/77:16

Motion

I motionen 1976/77:1061 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) föreslås

1. att riksdagen beslutar att Svenska freds- och skiljedomsföreningen och
Svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
beviljas 50 000 kr. vardera samt Svenska världsfredsmissionen 25 000 kr.,

2. att riksdagen beslutar att i övrigt ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts.

Motionärerna erinrar om att utskottet för ett år sedan vid behandlingen
av motsvarande anslag hemställde om en samlad översyn av arbetsfördelningen
mellan och bidragsgivningen till de olika organisationer som verkar
på det utrikespolitiska informationsområdet. Då denna översyn ännu inte
synes ha inletts, börden enligt motionen nu komma till stånd utan ytterligare
dröjsmål, varvid det även förtjänar övervägas om inte bidragen till fredsorganisationerna
med fördel kunde lämnas till samarbetsorganet Sveriges
fredsråd för att av detta fördelas bland organisationerna.

Utskottet

Som även konstateras i motionen 1061, framhöll utskottet vid sin behandling
av motsvarande anslag för innevarande budgetår (UU 1975/76:8)
önskvärdheten av en samlad översyn av arbetsfördelningen mellan och bidragsgivningen
till de olika organisationer som verkar på det utrikespolitiska
informationsområdet och som uppbär statsbidrag för sin verksamhet. Påpekandet
om önskvärdheten av en överprövning var närmast föranlett av
ett flertal motionsyrkanden om ökade bidrag till olika frivilligorganisationer
som är verksamma på detta område och mellan vilka arbetsfördelningen
i åtskilliga hänseenden framstår som oklar.

Utskottet härunder hand erfarit att visst förarbete för en sådan översyn
gjorts av en arbetsgrupp inom utrikesdepartementet, som även haft till uppgift
att se över formerna för ökade insatser från UD:s egen sida på detta
område, något som förutskickades i fjolårets proposition (1976/77:96) om
viss ändrad organisation av utrikesdepartementet m. m. Enligt vad som
framgår av årets budgetproposition (vid punkten D 3), pågår förberedelser
för utökad informationsservice från departementets sida om svensk utrikespolitik
och internationella förhållanden gentemot riksdagen, myndigheter
och organisationer samt allmänheten. Som en följd härav har bl. a. en ny
skriftserie börjat utges. Likaså har seminarie- och föredragsverksamheten
i UD:s regi utökats.

Den av utskottet och riksdagen efterlysta översynen av bidragsgivningen
till de organisationer som helt eller delvis fungerar som förmedlare av utrikespolitisk
information m. m. till allmänheten torde, enligt vad utskottet
under hand erfarit, vara nära förestående och komma att anförtros en särskild
utredningsman. Syftet med översynen är att kartlägga inriktning, omfattning

UU 1976/77:16

och spridningseffekt av den informationsverksamhet som främst frivilligorganisationerna
bedriver.

Genom översynen bör både regering och riksdag få möjlighet att lättare
bedöma olika bidragsmottagares roll inom det samlade informationsarbetet.
Utskottet förutsätter att utredningen snarast kommer till stånd och sker
i nära samverkan med berörda organisationer.

I avvaktan på att nämnda kartläggning genomförs avstyrks bidragsyrkandet
i motionen 1061 och tillstyrks budgetpropositionens förslag om anslagsram
och bidragsfördelning. Motionens yrkande rörande översynen torde
få anses besvarad med vad utskottet anfört.

Utskottet hemställer sålunda

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 och
med avslag på motionen 1976/77:1061, såvitt avser bidrag till
vissa fredsrörelser, till Information om mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor för budgetåret 1977/78 anvisar ett
anslag av 3 122 000 kr.,

2. att riksdagen anser motionen 1976/77:1061, såvitt avser översyn
av den utrikespolitiska informationsverksamheten, besvarad
med vad utskottet anfört.

10. Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

Regeringen har (punkten E 4) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Stockholms
internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 5 397 000 kr.

Motion

I motionen 1976/77:1055 av fru Lewén-Eliasson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen till Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut
(E 4, utrikesdepartementet) anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 160 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 5 557 000 kr.,

2. att riksdagen till 1977/78 års riksmöte hemställer hos regeringen om
förslag om en väsentlig förstärkning av SIPREs resurser för forskning och
upplysning om nedrustningsfrågorna.

I motionen framhålls bl. a. att efterfrågan internationellt på det material
som SIPRI publicerar ökar inför den av FN hösten 1976 beslutade extra
generalförsamlingen om nedrustning sommaren 1978. Dessutom haren rad
nya förhandlingsfora för nedrustningsfrågor tillkommit som kräver uppmärksamhet.
Motionärerna pekar vidare på de inskränkningar i sin verksamhet
som SIPRI på senare år nödgats vidta till följd av anslagsknappheten.

Utskottet

Den anslagshöjning om 160 000 kr. som begärs i motionen 1055 motsvarar
i stort sett den reduktion i förhållande till petita som SIPRI - i likhet med

UU 1976/77:16

flertalet andra anslagsäskande institutioner - fått vidkännas i årets budgetbehandling.
Sedd mot bakgrunden av det årsbidrag som fredsforskningsinstitutet
självt begärt stannar anslagsprutningen dock vid ca 3,6 %, medan
den av regeringen begärda ökningen i förhållande till innevarande budgetår
uppgår till ca 11,3 96.

Utskottet är väl medvetet om den utomordentligt stora prestige och tilltro
som SIPRI och dess undersökningar tillvunnit sig världen över och att de
i hög grad åberopas och utnyttjas vid de internationella nedrustningsförhandlingarna
och annorstädes. Genom sin uppbyggnad, med såväl styrelse
som forskare rekryterade från öst och väst och tredje världen, och sitt funktionssätt
har SIPRI erövrat en tämligen unik ställning. Det är av stor vikt
att dess uppgift som opartiskt forsknings- och informationsorgan på fredsforsknings-
och nedrustningsområdet vidmakthålls.

Enligt vad utskottet erfarit är de ekonomiska svårigheter som SIPRI på
senare tid dragits med i hög grad betingade av starkt stegrade tryckningskostnader
för institutets publikationer. Genom nya tryckningsarrangemang
synes emellertid just detta problem åtminstone delvis ha lösts. Ett önskemål
att kunna flytta till mera ändamålsenliga lokaler liksom en justerad beräkning
av arbetsgivaravgifter torde komma att föranleda framställningar om extra
medelstilldelningar på tilläggsbudget. Utskottet har anledning tro att dessa
akuta problem på vederbörligt sätt uppmärksammas av regeringen och att
SIPREs huvudfunktioner på forsknings- och informationsområdet också på
längre sikt blir tryggade.

Samtidigt har utskottet uppmärksammat att FN:s roll på nedrustningsområdet,
speciellt i vad avser utredningar och information, på sistone avsevärt
förstärkts och att detta skett icke minst på svensk tillskyndan. Sålunda
har den del av FN-sekretariatet som ägnar sig åt nedrustningsfrågor i början
av detta år ombildats till ett nedrustningscentrum med en biträdande generalsekreterare
som chef. Denne är en förutvarande svensk forskare vid
SIPRI. FN:s nya nedrustningscentrum, som har en årsbudget på omkring
10 milj. kr., avses i likhet med SIPRI utge en årsbok om nedrustningsfrågorna
och vidare utkomma med en informationsbulletin ett antal gånger om året.
Resursförstärkningen torde även göra det möjligt för FN att på ett effektivare
sätt förbereda den särskilda generalförsamlingssession om nedrustning som
skall äga rum i maj-juni nästa år.

Tillkomsten av FN:s nedrustningscentrum innebär förvisso inte att
SIPREs unika roll som opartiskt forsknings- och informationsorgan förminskas
men kan möjligen leda till att SIPRI avlastas någon del av den
viktiga och växande informationsbördan på detta område.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet anslagsyrkandet i motionen
1055, medan yrkandet i samma motion om framtida förstärkningar av
SIPREs resurser för forskning och upplysning torde få anses besvarat med
vad utskottet anfört.

UU 1976/77:16

Utskottet hemställer sålunda

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 och
med avslag på motionen 1976/77:1055, såvitt avser medelsanvisning,
till Bidrag till Stockholms internationella fredsfbrskningsinstitut
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 5 397 000 kr.,

2. att riksdagen anser motionen 1976/77:1055, såvitt avser framtida
förstärkning av SIPRI:s resurser, besvarad med vad utskottet
anfört.

11. Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll m. m.

Regeringen har (punkten E 5) föreslagit riksdagen att till Vissa åtgärder
för rustningsbegränsning och kontroll för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 4 196 000 kr.

Av det beräknade anslaget avser huvuddelen, ca 3,6 milj. kr., detektionsseismologisk
forskning och internationellt datautbyte samt övervakning
av utländska kämladdningsprov liksom även radiakövervakning i samband
med dylika prov. Återstoden,.drygt 0,5 milj. kr., har beräknats för tekniskvetenskapliga
utredningar avseende s. k. A-, B- och C-krigföring samt satellitspaning.
Hela denna verksamhet bedrivs inom försvarets forskningsanstalt
(FOA) för utrikesdepartementets räkning och tjänar som underlag
för det svenska agerandet vid nedrustningsförhandlingar.

Motioner

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels motionen 1976/77:672 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening uttalar att den internationella kapprustningen
med alla medel måste hejdas,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder och initiativ i
FN och andra internationella organ för att stoppa kapprustningen, särskilt
på kärnvapenområdet,

dels motionen 1976/77:1056 av fru Lewén-Eliasson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
(E 5, utrikesdepartementet) anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 260 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 4 456 000 kr. i enlighet med vad
som anförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en sådan långsiktig förstärkning,
av nedrustningsdelegationens utredningsresurser att Sverige även
i fortsättningen kan spela en framträdande roll vid de internationella förhandlingarna,

dels motionen 1976/77:1060 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) vari
hemställs

1. att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen om utredning och

UU 1976/77:16

förslag i syfte att förstärka folkrörelsernas kontakter med de ansvariga för
de svenska insatserna i nedrustningsförhandlingarna,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av en förstärkning av de administrativa
resurserna för beredningen av de svenska insatserna i nedrustningsförhandlingarna,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av vidgade möjligheter för de
ansvariga för de svenska insatserna i nedrustningsförhandlingarna att lägga
ut forskningsuppdrag hos fria forskare.

I motionen 1056 framhålls bl. a. att de forskare som varit knutna till
nedrustningsdelegationen på senare år tvingats arbeta på ad hoc-basis för
att nödtorftigt klara den svällande mängden löpande ärenden, något som
begränsat möjligheterna att ta seriösa initiativ i substansfrågor.

I motionen 1060 antyds att en lämplig form för förstärkta folkrörelsekontakter
med nedrustningsarbetet kunde vara skapandet av ett nedrustningsråd,
med uppgift att utgöra en referensgrupp åt den svenska nedrustningsdelegationen
och med sekretariat förlagt till utrikesdepartementet.

Utskottet

Både i motionen 1056 och i motionen 1060 påyrkas förstärkningar av
den svenska nedrustningsdelegationens utredningsresurser. I den senare motionen
talas även om behovet av en förstärkning av de administrativa resurserna
för beredningen av de svenska insatserna i nedrustningsarbetet.

Ansvaret för nedrustningsfrågornas beredning under utrikesministern åvilar
f. n. i första hand en statssekreterare i utrikesdepartementet samt ett
antal tjänstemän med placering vid femte enheten inom departementets
politiska avdelning.

Samma statssekreterare är ordförande i en rådgivande nedrustningsdelegation
om elva ledamöter, bland vilka ingår fem företrädare för riksdagens
fyra största partier liksom vissa chefstjänstemän i utrikes- och försvarsdepartementen.
Till denna delegation är vidare som sakkunniga knutna
ytterligare ett antal tjänstemän från utrikes-, försvars- och industridepartementen,
militär expertis samt forskare. Bland de sakkunniga ingår en chefstjänsteman
i UD, vilkens huvuduppgift är att hålla kontakt med svenska folkrörelser
och organisationer samt med internationella icke-statliga organisationer,
vilka intresserar sig för bl. a. nedrustningsfrågorna. Nedrustningsdelegationen,
vars arbete förut bedrivits i annan och mera informell
ordning, omvandlades i maj 1976 till ett permanent organ och fick ställning
som statlig kommitté. Beslutet härom motiverades med att Sveriges deltagande
i den internationella nedrustningsdiskussionen utgör en central del
av den svenska utrikespolitiken och att kraven på en noggrann och snabb
beredning av svenska ställningstaganden på detta område under årens lopp

UU 1976/77:16

ständigt ökat. Delegationens uppgift är att fortlöpande följa utvecklingen
på detta område och att utarbeta förslag till Sveriges agerande i olika aktuella
nedrustningsfrågor. Delegationens närmare arbetsformer anpassas till den
internationella förhandlingssituationens växlande krav. Förutom vid de beredningssamråd
som äger rum i Sverige medverkar nedrustningsdelegationens
ledamöter och experter i olika utsträckning även vid de internationella
förhandlingar på detta område där Sverige deltar, framför allt inom FN:s
nedrustningskommitté (Conference of the Committee on Disarmament,
CCD) vars arbete inleddes år 1962 och försiggår i Genéve.

Ordföranden i nedrustningsdelegationen är tillika ordförande i den svenska
förhandlingsdelegationen vid CCD. 1 Genéve finns dessutom en fast representation
för nedrustningsfrågornas bevakning. Denna står på platsen
under ledning av en ambassadör, som biträds av en tjänsteman. Vid Sveriges
FN-representation i New York ägnar en tjänsteman ungefär hälften av sin
arbetstid åt nedrustningsärenden.

För sin beredning av nedrustningsfrågorna och för ett pådrivande och
konstruktivt agerande vid de internationella förhandlingarna är nedrustningsdelegationen
och utrikesdepartementet beroende ej blott av den sakkunskap
som finns företrädd inom deras egen krets utan även av högkvalificerade
utredningar och forskningsresultat från utomstående expertis.
Det kan gälla militärtekniska frågor inom områden som kärnvapen, biologisk
och kemisk krigföring, satellitspaning, seismologisk övervakning av kärnladdningsprov
och utsläpp av radioaktivitet i samband därmed, jämförande
studier av militärbudgetar, utredningar i samhällsvetenskapliga frågor med
anknytning till nedrustningsproblematiken m. m.

För sådana särskilda forsknings- och utredningsuppgifter, vilka tjänar som
underlag för berednings- och förhandlingsarbetet, har nedrustningsdelegationen
tillgång dels till de teknisk-vetenskapliga utredningar m. m. som
på dess uppdrag utförs av försvarets forskningsanstalt (FOA) och som förevarande
anslag (E 5) avser, dels till utredningar på andra och företrädesvis
samhällsvetenskapliga områden som bekostas med högst hälften av det reservationsanslag
om 200 000 kr. för Kommittéer m. m. (A 8) som redovisats
ovan under punkten 2.

Härtill kommer att nedrustningsdelegationen givetvis kan dra nytta av
de utredningar och forskningsresultat som publiceras av Stockholms internationella
fredsforskningsinstitut (jfr ovan under punkten 10) och andra
svenska eller internationella institutioner med motsvarande inriktning. I
sistnämnda fall rör det sig dock om allmänt tillgängligt forsknings- och
utredningsmaterial vars framställning på intet sätt påverkas av nedrustningsdelegationens
speciella behov.

1 motionen 1056 föreslås en höjning med 260 000 kr. av det av regeringen
för nästa budgetår beräknade beloppet för förevarande anslag som avser
forskning och utredningar genom FOA:s försorg för UD:s räkning. Närmast
åsyftas därmed den del av FOA-verksamheten som gäller de teknisk-ve -

UU 1976/77:16

tenskapliga utredningarna för nedrustningsdelegationens behov.

Den av motionärerna begärda anslagshöjningen motsvarar i stort sett den
reduktion av anslagsäskandet för detta ändamål som bedömts nödvändig
i budgetbehandlingen. Utskottet konstaterar att det belopp som står till förfogande
under innevarande budgetår för teknisk-vetenskapliga FOA-utredningar
uppgår till 345 000 kr. och att för nästa budgetår en höjning med
193 000 kr. beräknats härför, dvs. en ökning med nästan 56 %. Den av
regeringen föreslagna ökningen bör medge en inte ringa förstärkning av
utredningskapaciteten, även med beaktande av de särskilda krav som kommer
att ställas på de svenska insatserna i samband med nästa års extra
generalförsamling inom FN för nedrustningsfrågor.

Mot denna bakgrund avstyrks motionen 1056 i denna del.

Vad beträffar samma motions andra yrkande, om sådan långsiktig förstärkning
av nedrustningsdelegationens utredningsresurser att Sverige även
i fortsättningen kan spela en framträdande roll vid de internationella förhandlingarna,
utgår utskottet ifrån att regeringen i förberedelsearbetet för
nästa års budgetproposition noga prövar och beaktar de eventuella ytterligare
förstärkningsbehov som då kan göra sig gällande. Självfallet bör Sverige
inte släppa av på ambitionerna att också i fortsättningen spela en aktiv
och ledande roll i det internationella nedrustningsarbetet. Beredningsresursema
torde få anpassas därefter. Ifrågavarande yrkande i motionen 1056
torde därmed få anses besvarat.

Utskottet vill göra motsvarande konstaterande vad beträffar de yrkanden
i motionen 1060 vari talas dels om behovet av en förstärkning av de administrativa
resurserna för beredning av de svenska insatserna i nedrustningsförhandlingarna,
dels om behovet av vidgade möjligheter att lägga
ut forskningsuppdrag hos fria forskare. Även de båda sistnämnda yrkandena
torde således få anses besvarade med vad utskottet förut anfört.

1 motionen 1060 yrkas vidare på utredning och förslag från regeringen
i syfte att (ÖTsVårkafolkrörelsernas kontakter med nedrustningsförhandlingama.
Det är tänkbart, heter det i motionen, att en lämplig form för sådana kontakter
kunde vara skapandet av ett nedrustningsråd, med uppgift bl. a. att
utgöra en referensgrupp åt den svenska nedrustningsdelegationen. Till ett
sådant råd borde folkrörelserna inbjudas att nominera representanter, varjämte
de för nedrustningsinsatserna ansvariga självfallet borde ingå, framhåller
motionärerna.

Som tidigare omnämnts, finns inom utrikesdepartementet en chefstjänsteman
med ambassadörs ställning som har till särskild uppgift att svara
för kontakter med internationella och svenska icke-statliga organisationer,
vars verksamhet har anknytning till olika områden av FN:s arbete, däribland
nedrustningssträvandena. Andra sådana organisationer sysslar med mänskliga
rättighetsfrågor, miljö- och resursfrågor, bistånds- och utvecklingsfrågor
m. m. Den särskilda befattningen inom departementet för dessa kontakter
med frivilligorganisationerna har funnits i drygt tre års tid, och dess in -

UU 1976/77:16

nehavare ingår också i den svenska nedrustningsdelegationen som sakkunnig.

Sedan befattningen inrättades har ett antal svenska fredsorganisationer
och folkrörelser delgivits sammanfattningar av de viktigare nedrustningsfrågornas
behandling i FN och anmodats inkomma med sina synpunkter
på vad den svenska FN-delegationen fortsättningsvis bör verka för. Inkomna
svar har därefter dryftats inom nedrustningsdelegationen.

Hösten 1976 inleddes ett motsvarande delgivnings- och samrådsförfarande
beträffande arbetet inom FN:s nedrustningskommitté (CCD) i Genéve, om
konferensen rörande krigets lagar etc.

Vidare har ett flertal sammanträffanden ordnats mellan företrädare för
intresserade organisationer och ordföranden i nedrustningsdelegationen och
med andra UD-tjänstemän som handlägger nedrustningsfrågor.

År 1975 inbjöds på försök för första gången en representant för Sveriges
fredsråd, som utgör samarbetsorgan för ett antal svenska fredsrörelser, att
som observatör närvara vid nedrustningsfrågornas behandling under FN:s
generalförsamling. Motsvarande arrangemang gjordes i samband med 1976
års generalförsamling.

De anförda exemplen visar att folkrörelsernas kontakter med nedrustningsarbetet
under senare år fått en allt större omfattning. Enligt utskottets
mening är detta en naturlig och glädjande utveckling. Därest behov skulle
föreligga av att ytterligare förbättra eller bygga ut dessa kontakter, torde
detta framkomma i anslutning till arbetet inom nedrustningsdelegationen.
Någon särskild utredning därom torde därför inte erfordras.

Det nu aktuella yrkandet i motionen 1060 torde därmed få anses besvarat.

I motionen 672 föreslås ett uttalande från riksdagens sida att den internationella
kapprustningen med alla medel måste hejdas samt att riksdagen
hos regeringen hemställer om åtgärder och initiativ i FN och andra internationella
organ för att stoppa kapprustningen, särskilt på kärnvapenområdet.

Yrkandena i fråga är mycket allmänt hållna och efterlyser dessutom åtgärder
på ett område som i högsta grad redan uppmärksammas från svensk
sida.

Det är allom bekant att Sverige och svenska förhandlare länge spelat
en framträdande och pådrivande roll vid FN:s nedrustningsförhandlingar
och -debatter. Detta har ett starkt stöd i Sveriges riksdag. Av stor betydelse
har i detta sammanhang också varit det forsknings- och utredningsmaterial
som framtagits av i Sverige verksamma forskare och vetenskapsmän.

Likväl måste erkännas att Sveriges möjligheter att påverka stormakternas
agerande på detta område givetvis är begränsade. Framgång på nedrustningsområdet
hänger ytterst på det mått av ömsesidigt förtroende eller avspänning
som kan nås mellan stor- eller supermakterna.

Om sambandet mellan nedrustning och avspänning erinrade den dåvarande
svenske statsministern Palme i sitt anförande vid avslutningen i Hel -

UU 1976/77:16

singfors den 31 juli 1975 av konferensen om säkerhet och samarbete i Europa
(ESK):

Om vi menar allvar när vi talar om ett politiskt avspänningsklimat, då
bör vi också ägna ökat intresse åt de möjligheter som just detta läge kan
erbjuda till verklig nedrustning. Samtidigt är det uppenbart att om den
politiska avspänningsprocessen skall bli bestående och fördjupas, den måste
stödjas av åtgärder som syftar till en minskning av de stående styrkorna
och överhuvud en begynnande nedrustning.

Sverige har under förhandlingarna envist pekat på detta ömsesidiga samband.

I sitt anförande på Utrikespolitiska institutet den 23 februari i år gav
utrikesminister Karin Söder uttryck för liknande tankegångar:

Vi måste fortsätta att sträva efter framsteg på de olika områden som
omfattas av rekommendationerna i ESK:s slutdokument. Vi får dock inte
glömma att det på längre sikt är svårt att tänka sig att avspänningen skall
kunna fördjupas om den inte följs upp och kompletteras genom konkreta
åtgärder på det militära området. Det var också mot denna bakgrund som
förhandlingar om ömsesidiga styrkereduktioner mellan militärblocken påbörjades
i Wien medan säkerhetskonferensen ännu pågick.

Men resultaten har låtit vänta på sig. Ingen konkret nedrustningsåtgärd
har vidtagits. Tvärtom har eldkraft, rörlighet och styrka hos blockens militära
förband snarast ökat. Det blir därför alltmer angeläget att parterna i Wienförhandlingarna
enas om konkreta nedrustningsåtgärder som i ESK-dokumentets
anda bidrar till att fördjupa säkerheten och samarbetet i hela Europa.

Under en följd av år har vårt land enständigt uppfordrat de båda supermakterna
USA och Sovjetunionen att ta de första nödvändiga stegen
mot verklig nedrustning och därmed göra det möjligt för andra stater att
ta motsvarande steg. De hittillsvarande s. k. SALT-överenskommelserna
må ha bidragit till avspänning och i någon mån minskat faran för kärnvapenkrig,
men de kan däremot inte sägas ha inneburit steg mot nedrustning
i egentlig bemärkelse. Tvärtom har de, såsom (lerfaldiga gånger påtalats
från svensk sida, betytt att kärnvapenarsenalerna konsoliderats på den högsta
nivån någonsin, samtidigt som de medgett en fortsatt ökning av vapnens
slagkraft och effektivitet.

Uttalanden som nyligen gjorts i samband med presidentskiftet i USA
har ingett förhoppningar om en sådan vändning i SALT-förhandlingarna
att vissa steg mot genuin nedrustning sent omsider skall kunna tas.

Även om en avgörande del av de förhandlingar som syftar till nedrustning
eller åtminstone en begränsning av rustningarna förs bilateralt mellan de
båda supermakterna (SALT) eller mellan de båda stora militärallianserna
(MBFR), måste nedrustningsarbetet inom FN:s ram tillmätas den allra största
betydelse. Dess betydelse ligger icke minst på det opinionsbildande området,
varigenom ett samfällt politiskt-moraliskt tryck utövas på de länder som
främst är ansvariga för den fortsatta kapprustningen. För ett framgångsrikt
nedrustningsarbete räcker det dock inte med ett opinionstryck. Lika viktiga

UU 1976/77:16

för framsteg kan i många fall vara de tekniska lösningar på komplicerade
nedrustningsproblem och det vetenskapliga utredningsmaterial som läggs
fram av bl. a. Sverige. Till de mest kända exemplen härvidlag hör de av
Sverige utvecklade metoderna för seismisk övervakning av kärnvapenprov.

Under senare år har Sverige vid nedrustningsförhandlingarna ej minst
koncentrerat sig på att få till stånd en förstärkning av FN:s roll på nedrustningsområdet
samt att få till stånd ett internationellt avtal om fullständigt
stopp för kärnladdningsprov och ett avtal om förbud för kemiska vapen.
Likaså har Sverige lagt ner stora ansträngningar på att vidga anslutningen
till avtalet om icke-spridning av kärnvapen (NPT-fördraget) och att få alla
civila kärnenergiprogram ställda under internationell (IAEA-) kontroll i syfte
att hindra att klyvbart material används för att framställa kärnladdningar.
Vidare har Sverige bl. a. verkat för ökad öppenhet i fråga om staternas redovisning
av utgifter för militära ändamål.

Sverige spelade en synnerligen aktiv roll vid den konferens för granskning
av icke-spridningsfördragets efterlevnad, som ägde rum i Genéve i maj 1975,
och bidrog starkt till att denna kunde avslutas med ett antal enhälligt antagna
rekommendationer, trots att mycket stora meningsskiljaktigheter därvid förekom
mellan kärnvapenstater och icke-kärnvapenstater.

Sverige beklädde även ordförandeposten i den kommitté för översyn av
FN:s befattning med nedrustningsfrågorna som tillsattes vid 1975 års generalförsamling
och som redovisade sina förslag vid 1976 års generalförsamling.
Bakgrunden till översynen var konstaterandet att FN:s insatser
inom nedrustningsområdet hittills varit klart otillfredsställande och att FN:s
roll i detta sammanhang, som bör vara ett av organisationens mest betydelsefulla,
måste stärkas. Översynskommitténs rekommendationer antogs
enhälligt och har bl. a. redan haft till följd en förstärkning av FN:s sekretariatsresurser
för nedrustningsfrågor (jfr ovan vid punkten 10 angående
SIPRI)och därmed en ökning av FN:s informations- och utredningskapacitet
härvidlag.

Vid den senaste generalförsamlingen var Sverige vidare huvudförslagsställare
till en resolution om förbud för särskilt grymma vapen, en resolution
om reduktion av militärbudgetar och en resolution om förverkligande av
slutsatserna från den första granskningskonferensen mellan parterna till ickespridningsavtalet.
Sverige var vid samma tillfälle medförslagsställare till flera
andra nedrustningsresolutioner, bl. a. om förbud för kemiska vapen, om
ett provstoppsavtal och om ett beslut att sammankalla den extra generalförsamling
i maj-juni 1978 som helt skall ägnas åt nedrustningsfrågor.

När FN:s nedrustningskommitté (CCD) i februari i år återupptog sitt arbete
i Genéve, krävdes från svensk sida omedelbara internationella förhandlingar
om ett fullständigt stopp för alla kärnvapenprov. Ett svenskt utkast till
internationellt provstoppsavtal har framlagts i dagarna. Från svensk sida
har framhållits att man måste ta fasta på de uttalanden som på senare tid
gjorts av företrädare för såväl USA som Sovjetunionen och som tyder på

UU 1976/77:16

ett ökat mått av politisk vilja att nå fram till ett fullständigt provstopp.
Man borde inrikta sig på att få till stånd ett fördrag i så god tid att det
kunde undertecknas före den särskilda sessionen med FN:s generalförsamling
om nedrustning våren 1978.

Med det anförda torde motionen 672 få anses besvarad.

Utskottet hemställer sålunda

1. att riksdagen anser motionen 1976/77:672 besvarad med vad
utskottet anfört,

2. att riksdagen anser motionerna 1976/77:1056 och
1976/77:1060, båda såvitt avser långsiktig förstärkning av nedrustningsdelegationens
administrativa samt forsknings- och utredningsresurser,
besvarade med vad utskottet anfört,

3. att riksdagen anser motionen 1976/77:1060, såvitt avser folkrörelsernas
kontakter med nedrustningsförhandlingarna, besvarad
med vad utskottet anfört,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 samt
med avslag på motionen 1976/77:1056, såvitt avser medelsanvisning,
till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 4 196 000
kr.

Statens allmänna fastighetsfond

12. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkten 11:5) och
hemställer

att riksdagen till Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

13. Utrikesförvaltningens lånefond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(punkten IV: 1) och hemställer

att riksdagen till Utrikesförvaltningens lånefond för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 300 000 kr.

Stockholm den 8 mars 1977

På utrikesutskottets vägnar
ALLAN HERNEL1US

UU 1976/77:16

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herr Hernelius (m), fru LewénEliasson
(s), herr förste vice talmannen Bengtson (c), herr Adamsson (s),
fru Nilsson i Kristianstad (c), herrar Palm (s), Åberg (fp), Göransson (s),
fruar Jonäng (c). Sundberg (m), herrar Ericson i Örebro (s). Korpås (c), fru
Sigurdsen (s), herrar Wirmark (fp) och Jan Bergqvist i Göteborg (s).

Reservationer

1. vid punkten 4 (Övriga internationella organisationer m. m.) av fru LewénEliasson
(s), herrar Adamsson (s). Palm (s), Göransson (s), Ericson i Örebro
(s), fru Sigurdsen (s) och herr Jan Bergqvist i Göteborg (s) som anser att
den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med "Utskottet tillstyrker"
och slutar med "med nedrustningsdelegationen" bort ha (oljande lydelse:

Av föredragningar inför utskottet har vidare framgått att denna anslagspost,
med det innehåll som årets proposition givit den, tangerar flera andra
statliga verksamheter. Utskottet anser att det stöd som avser internationella
forsknings- och studiegrupper, med anknytning till u-länderna och deras
problem, bör utgå först efter samråd med u-landsforskningsberedningen
(SAREC). Därmed undviks svårkontrollerade dubbleringar och riksdagen
garanteras att de allmänna riktlinjer som gäller för de svenska anslagen
till u-landsforskningen fullföljs. Anslag till internationella forsknings- och
studiegrupper med i huvudsak säkerhetspolitisk inriktning bör utgå efter
samråd med nedrustningsdelegationen.

I propositionen föreslås vidare att ekonomiskt stöd skall kunna utgå till
internationella icke-statliga organisationer, vilka bedriver verksamhet i anslutning
till FN-möten. Enligt vad utskottet inhämtat torde dessa i flertalet
fall ha anknytning till skyddet av mänskliga rättigheter i olika delar av
världen. Utskottet anser att anslag till internationella icke-statliga organisationer
- som i propositionen benämns "internationella folkrörelser" - endast
bör beviljas över sådana svenska medlemsorganisationer som har anknytning
till dessa internationella sammanslutningar. Genom ett sådant tillvägagångssätt
- vilket utskottet finner synnerligen angeläget - undviks
icke önskvärda bindningar mellan internationella organisationer av detta
slag och de värderingar som bär upp den svenska regeringens politik. Detta
innebär också en bättre insyn i dessa anslagsfrågor samtidigt som en önskvärd
anknytning till svenska frivilligorganisationer och folkrörelser åstadkommes.

2. vid punkten 9 (Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor) av fru Lewén-Eliasson (s), herrar Adamsson (s). Palm (s).
Göransson (s), Ericson i Örebro (s), fru Sigurdsen (s) och herr Jan Bergqvist
i Göteborg (s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med "Genom

UU 1976/77:16

översynen” och slutar med ”utskottet anfort” bort ha följande lydelse:

En översyn av bidragsgivningen till organisationer som förmedlar utrikespolitisk
information m. m. är mycket angelägen. Översynen bör snarast
påbörjas och ske i nära kontakt med de berörda organisationerna. Representanter
från olika partier bör redan från början medverka i arbetet.

I avvaktan på resultatet av översynen bör bidragen utgå på samma sätt
som hittills. Bidragen till fredsrörelsen bör dock räknas upp till en högre
nivå än regeringen föreslår.

De frivilliga fredsorganisationerna Svenska freds- och skiljedomsföreningen
och Svenska sektionen av internationella kvinnoförbundet för fred och
frihet föreslås av regeringen få en anslagsökning på 5 000 kr. vardera. Av
de under E 3 upptagna organisationerna skulle alltså den folkrörelseanknutna
fredsrörelsen få de i särklass minsta påslagen - vare sig man räknar i kronor
eller i procent.

Riksdagen bör besluta att höja anslaget till Svenska freds- och skiljedomsföreningen
från nuvarande 28 000 kr. till 50 000 kr. och anslaget till
Svenska sektionen av internationella kvinnoförbundet för fred och frihet
från nuvarande 27 000 kr. till 50 000 kr. Motionen 1061 tillstyrks sålunda
i denna del. I förhållande till propositionens förslag innebär detta en anslagshöjning
med 35 000 kr.

dels att utskottets hemställan i momentet 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 och
med bifall till motionen 1976/77:1061, såvitt avser bidrag till
Svenska freds- och skiljedomsföreningen samt Svenska sektionen
av internationella kvinnoförbundet för fred och frihet,
till Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska
frågor för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 3 157 000
kr.

3. vid punkten 10 (Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut)
av fru Lewén-Eliasson (s), herrar Adamsson (s), Palm (s), Göransson
(s), Ericson i Örebro (s), fru Sigurdsen (s) och herr Jan Bergqvist i Göteborg
(s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med "Samtidigt
har” och slutar med ”utskottet anfört" bort ha följande lydelse:

Även om dessa överhängande problem uppmärksammas och SIPREs huvudfunktioner
på forsknings- och informationsområdet på längre sikt blir
tryggade finns det starka skäl att medge den förstärkning av SIPREs resurser
för forskning och upplysning i nedrustningsfrågorna som ett bifall till institutets
anslagsframställning innebär.

Efterfrågan på det material som SIPRI publicerar kan förväntas öka inför
den av FN hösten 1976 beslutade extra generalförsamlingen om nedrustning

UU 1976/77:16

sommaren 1978. Den aviserade förstärkningen av den del av FN-sekretariatet
som ägnar sig åt nedrustningsfrågor ändrar inte på det förhållandet.

På senare år har nedrustningsdiskussionen inom FN:s ram breddats till
nya områden. Vid sidan av nedrustningskommittén i Genéve har tillkommit
flera nya förhandlingsfora.

Det är uppenbart att SIPRI med en anslagsram som i huvudsak endast
skrivits upp till följd av pris- och löneutvecklingen haft svårt att anpassa
sig till en snabbt svällande ärendeflod. På senare år har SIPRI på grund
av brist på medel tvingats göra vissa inskränkningar i sin verksamhet. Man
har inte kunnat delta i internationella konferenser, symposier och andra
slag av expertmöten i den utsträckning som hade varit önskvärt.

Man har fått inskränka på utgivningen av olika publikationer. Årsboken
har fått krympas. Utgivningen av mera lättillgängliga småskrifter i ämnen
inom SIPRPs forskningsområde, vilka man börjat utge på olika språk, har
likaså fått dras ner. Det är också otillfredsställande att forskartjänster fått
hållas vakanta på grund av brist på medel.

Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet anslagsyrkandet i motionen
1055, medan yrkandet i samma motion om framtida förstärkningar av
SIPRPs resurser för forskning och upplysning torde få anses besvarat med
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan i momentet 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 och
med bifall till motionen 1976/77:1055, såvitt avser medelsanvisning,
till Bidrag till Stockholms internationella fredsförskningsinstitut
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 5 557 000 kr.

4. vid punkten II (Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
m. m.) av fru Lewén-Eliasson (s), herrar Adamsson (s), Palm (s), Göransson
(s). Ericson i Örebro (s), fru Sigurdsen (s) och herr Jan Bergqvist i Göteborg
(s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med "Den
av" och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Den av motionärerna begärda anslagshöjningen motsvarar i stort sett den
reduktion av anslagsäskandet för detta ändamål som skett vid budgetbehandlingen.

De ökade arbetsuppgifter nedrustningsdelegationen ställs inför under nästa
budgetår gör det enligt utskottets mening motiverat att höja anslagen till
teknisk-vetenskapliga utredningar med 260 000 kr. utöver vad som föreslås
i propositionen. Det är av utrikespolitisk betydelse att Sverige vid nedrustningsförhandlingarna
kan behålla sin position som det alliansfria land som
förfogar över den största militärtekniska forskningskompetensen. Seriösa

UU 1976/77:16

svenska initiativ i substansfrågor kräver även på kort sikt en ökad utredningskapacitet.
De forskare som varit knutna till nedrustningsdelegationen
har på senare år tyvärr tvingats arbeta på ad hoc-basis för att nödtorftigt
klara den svällande mängden löpande ärenden. De särskilda krav som kommer
att ställas på de svenska insatserna i samband med FN:s extra generalförsamling
för nedrustningsfrågor våren 1978 gör det ytterligare motiverat
att förstärka de redan hårt ansträngda utredningsresurserna.

Mot denna bakgrund tillstyrks motionen 1056 i denna del.

dels att utskottets hemställan i momentet 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100 och
med bifall till motionen 1976/77:1056, såvitt avser medelsanvisning,
till Vissa åtgärder för rustningsbegränsning och kontroll
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 4 456 000
kr.

GOTAB 53421 Stockholm 1977