UbU 1976/77: 30

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77: 30

med anledning av propositionen 1976/77:55 om folkhögskolan
jämte motioner

Propositionen

Sedan regeringen i propositionen 1976/77: 100 bilaga 12 under punkterna
F 8—F 10 beräknat medel för Bidrag till driften av folkhögskolor,

Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor samt Bidrag till engångsanskaffning
av utrustning m. m. till folkhögskolor har regeringen i propositionen
1976/77: 55 (utbildningsdepartementet) — efter föredragning
av statsrådet Wikström — föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för en reformering av folkhögskolan som
förordats i propositionen,

2. godkänna de principer för statsbidrag till driften av folkhögskolor
som förordats i propositionen,

3. besluta om inrättande av en lånefond för byggnadsarbeten vid folkhögskolor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

4. till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1977/

78 anvisa ett förslagsanslag av 224 497 000 kr.,

5. godkänna att medel som vid utgången av budgetåret 1976/77 kvarstår
på de nuvarande reservationsanslagen Bidrag till byggnadsarbeten
vid folkhögskolor och Bidrag till engångsanskaffning av utrustning m. m.
till folkhögskolor överföres till det nya förslagsanslaget,

6. till Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor för budgetåret
1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

I propositionen föreslås på grundval av bl. a. ett betänkande från 1973
års folkhögskoleutredning vissa förändringar av folkhögskolans organisation.
Vidare föreslås ett nytt statsbidragssystem för folkhögskolan.

Verksamheten i folkhögskolan bör enligt propositionen så långt det är
möjligt ha som utgångspunkt kursdeltagarnas livssituation. Målet är såväl
att främja deltagarnas personliga och sociala utveckling som att ge dem
sådana kunskaper som de behöver för att bl. a. aktivt kunna påverka
arbetsliv och samhälle. Det övergripande målet bör även i fortsättningen
vara att främja allmän medborgerlig bildning.

Nuvarande bestämmelser om indelning i årskurser och om obligatoriska
ämnen föreslås utgå. För att garantera ett minimum av längre kurser
föreslås att varje folkhögskola varje år skall anordna minst två i tiden
inte sammanfallande 15-veckorskurser med minst 20 deltagare. Samtidigt
föreslås att minimitiden för kortare kurser sänks från fem till två
dagar.

Nuvarande resurser för vissa folkhögskolors kontaktverksamhet med
1 Riksdagen 1976177.14 sami. Nr 30

UbU 1976/77: 30

övrigt folkbildningsarbete, bl. a. de s. k. kombinerade tjänsterna, bör
enligt propositionen slås samman och fördelas på samtliga folkhögskolor.
Samtidigt föreslås ökade medel utgå för kontaktverksamhet.

Bidragen till skolornas administration föreslås höjda med 4 milj. kr.

I syfte att främja samarbetet med studieförbund eller annan organisation
eller institution föreslås nya regler för kurser förlagda utanför
folkhögskolans lokaler.

Den önskvärda samverkan mellan olika grupper vid skolorna föreslås
i första hand knytas till tre organ: styrelse, lärarråd och kursråd.

Systemet med filialfolkhögskolor avvecklas. Filialfolkhögskolorna bör
antingen betraktas som kurser förlagda till annan ort eller bli självständiga.
Folkhögskoleverksamheten i Göteborg och i Mariannelund
föreslås erhålla statsbidrag som självständiga folkhögskolor fr. o. m. den
1 juli 1977.

Det särskilda stödet till skolorna för att underlätta de handikappades
studier föreslås höjt med 2,3 milj. kr.

För musikundervisning föreslås en bidragsförstärkning i form av högre
lärartäthet än vid vanliga kurser samt en ökad undervisningsvolym. Samtidigt
föreslås att stödet fördelas på flera skolor än hittills. Även stödet
till fritidsledarutbildningen föreslås höjt.

Möjligheter till behörighet för anställning som rektor och lärare bör
öppnas för sådana personer som genom annan utbildning än den sedvanliga
skaffat sig för tjänsten tillräckliga kunskaper och färdigheter.

Resurser för kurativ verksamhet och studie- och yrkesorientering samt
för skolhälsovård föreslås tillkomma samtliga skolor.

Statens stöd till folkhögskolorna bör i fortsättningen utgå oberoende
av huvudmannaskap och endast relateras till verksamhetens omfattning.
För att möjliggöra en sådan övergång föreslås en höjning av statsbidraget
med 5,7 milj. kr.

En helt ny konstruktion av statsbidraget föreslås. Den föreslagna konstruktionen
medför dels att resurserna kan användas på ett friare sätt vid
skolorna, dels att det administrativa arbetet avsevärt förenklas såväl vid
skolorna som hos skolöverstyrelsen (SÖ). Den innebär att statens bidrag
— med några få bidragsposter undantagna — beräknas enligt en schablonmetod
knuten till lärarlönekostnaden. En viss del av en sådan lärarlönekostnad
utgår per elevvecka. Skolan får sedan i princip avgöra hur
medlen skall användas.

Resurser motsvarande nu utgående sanerings- och byggnadsbidrag
föreslås ingå i schablonbidraget. För att mildra effekterna av att byggnadsbidraget
fördelas på samtliga skolor föreslås övergångsbestämmelser,
som är avsedda att gälla för de folkhögskolor som redan har framskridna
byggnadsplaner.

I syfte att underlätta skolornas lånemöjligheter vid byggnadsarbeten
föreslås att en statlig lånefond inrättas.

De föreslagna reformerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1977.

UbU 1976/77: 30

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77
1976/77:988 av herr Werner m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1976/77: 985 — såvitt gäller yrkandet 1 att riksdagen uttalar att åtgärder
bör vidtas för att inrätta särskilda kortare kurser för invandrare vid
landets folkhögskolor, främst i ämnena svenska och samhällskunskap,
med sikte på en successiv utvidgning av ämnesområdena,

1976/77: 990 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet 2 att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om inrättande av ett
zigenskt kulturcentrum och zigensk folkhögskola i enlighet med vad
som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1976/77: 989.

b ■ r.

Motioner väckta med anledning av propositionen
1976/77: 1423 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s, c, m, fp) vari
yrkas att riksdagen uttalar att Solviks folkhögskola fr. o. m. den 1 juli
1977 bör erhålla ställning som självständig statsunderstödd folkhögskola,

1976/77: 1424 av herr Bladh (s) vari yrkas att i motionen nämnt re-,
servationsanslag, 3 425 000 kr., omvandlas till förslagsanslag för extra
förstärkningsåtgärder för handikappades folkhögskolestudier,

1976/77: 1425 av herr Johansson i Jönköping m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar avslå propositionen 1976/77: 55 i vad avser normeringssystem
och studieomdömen,

1976/77: 1426 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen uttalar sig för att Estetiska folkhögskolelinjen Kyrkerud
och folkhögskoledelen vid Kristinehamns Praktiska Skola från
den 1 juli 1977 ombildas till självständiga folkhögskolor,

1976/77: 1427 av herr Stridsman m. fl. (c, s, m, fp, vpk) vari yrkas att
riksdagen beslutar att folkhögskolor med speciallinje för kombinationen
studier-idrott ges möjlighet att anta sökande som fyllt 16 år till sådana
kurser om minst 15 veckors längd utöver kvoten om 5 % av antalet studerande,

1976/77: 1428 av herr Andréasson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala att extrastöd skall utgå till språkligt handikappade i enlighet
med folkhögskoleutredningens förslag,

1976/77: 1429 av herrar Björk i Gävle (c) och Fransson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar uttala att folkhögskolorna får rätt att till kurser
om högst tre veckor, förlagda i huvudsak till skolans egna lokaler och

lf Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 30

UbU 1976/77: 30

anordnade i samarbete med barn- och ungdomsorganisation, anta elever
som fyllt minst 14 år,

1976/77: 1430 av fru Eliasson (c) och fru Odelsparr (c) vari yrkas att
riksdagen uttalar att särskilda omdömen i estetiska eller andra speciella
ämnen eller ämnesgrupper skall få ges på vissa speciallinjer efter SÖ:s
prövning,

1976/77:1431 av herr Hellström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att filialen till S:t Eriks folkhögskola i Tallkrogen ombildas till
en självständig folkhögskola,

1976/77: 1432 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Korpås (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att förslaget om normeringsinstrument för
folkhögskolan avslås,

1976/77: 1433 av fru Johnsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen vid
sin behandling av propositionen 1976/77: 55 beslutar att i motionen
berörda elever räknas till de handikappgrupper för vilka äskats ett med
50 % förhöjt schablonbidrag,

1976/77: 1434 av herr Jonasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
uttala

1. att folkhögskolorna ges möjlighet att erhålla arrangemangsbidrag
för kulturprogram ur den kvot som är avsedd för ”andra organisationer”,

2. att den föreslagna minimi-inackorderingsavgiften betraktas som
ett riktmärke och inte som ett tvingande villkor,

3. att kommunernas rätt att ge stipendier inte inskränks,

4. att folkhögskolorna också i fortsättningen i vissa fall får rätt att
ge omdömen efter kurser kortare än 30 veckor,

1976/77: 1435 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Karl Bengtsson i
Varberg (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att gruppen språkligt
handikappade får räknas med i den grupp som enligt propositionen
1976/77: 55 under en försöksperiod av tre år skall få räkna varje handikappelewecka
som 1,5 vid beräkningen av bidragsunderlaget,

1976/77:1436 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c, s, m, fp) vari yrkas
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1976/77: 55 som sin
mening uttalar att filialfolkhögskolan i Eskilstuna erhåller ställning som
självständig folkhögskola fr. o. m. den 1 juli 1977,

1976/77: 1437 av fröken Littmarck (m) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1976/77: 55 om folkhögskolan beslutar att

1. det belopp, som ställs till skolöverstyrelsens förfogande för förstärkningsåtgärder
där schablonen 1,5 för varje handikappelewecka vid

UbU 1976/77: 30

beräkning av bidragsunderlaget inte räcker, skall föras upp som förslagsanslag,

2. de skolor som har särskilda kurser för vuxna språkligt handikappade
skall få räkna dessa elever som andra handikappade för att därmed
komma i åtnjutande av den förmånligare eleweckoberäkningen i enlighet
med vad som anförts i motionen,

1976/77: 1438 av fröken Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att extrastödet till folkhögskolornas handikappundervisning även
måtte omfatta språkligt handikappade,

1976/77: 1439 av herr Rydén (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att
kravet på minst en vinterkurs av samma tidslängd som för närvarande
bibehålls i folkhögskoleförordningen,

1976/77: 1440 av herr Sundman (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att till Bidrag till driften av folkhögskolor m. m. för budgetåret 1977/78
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 175 000 kr. förhöjt
förslagsanslag av 224 672 000 kr.,

1976/77: 1441 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
rörande rätt att anordna ämneskurser upp till tre veckors längd
för 14—15-åringar vid folkhögskola i samarbete med ungdomsorganisation,

1976/77: 1442 av herr Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om en ny utredning om folkhögskolans
framtid, varvid även bör beaktas förstärkt statligt stöd till folkhögskolan,

2. uttalar att i det kommande förslaget till folkhögskolelag bör stadgas
om en förlängning av de långa kurserna till 30 veckor,

3. uttalar sig för ett demokratiskt inflytande inom folkhögskolan, i
enlighet med vad som anförs i motionen,

4. uttalar att studieomdömena bör avskaffas inom folkhögskolan och
att i fortsättningen endast intyg om genomgången kurs bör avges,

5. beslutar avvisa propositionen 1976/77: 55 i vad gäller normeringsinstrument,

6. uttalar att skolöverstyrelsen bör ges möjlighet att utöva kontroll
över dimensioneringen av fritidsledarutbildningen,

7. beslutar att ett stöd för språkligt handikappade elever skall utgå
med en lärartäthet av 4,0 lärartimmar per elewecka.

Utskottet

På grundval av folkhögskoleutredningens huvudbetänkande (SOU
1976: 16) Folkhögskolan läggs i den förevarande propositionen fram

UbU 1976/77: 30

förslag sorn innebär dels att friheten för skolan att själv utforma sin
verksamhet inom ramen för en fastställd allmän målsättning skall bestå
och i vissa avseenden vidgas, dels att det statliga stödet till folkhögskolorna
i betydande grad skall ökas.

Folkhögskoleutredningen har tidigare avlämnat delbetänkandet (Ds U
1974:11) Folkhögskolans fritidsledarutbildning (prop. 1975: 14, UbU
1975: 12, rskr 1975: 123) samt rapporterna (Ds U 1974: 9 och 10) Folkhögskoleelever
och (Ds U 1975: 17) Folkhögskolan och dess lärare.
Numera har utredningen även avlämnat sitt slutbetänkande (SOU
1977: 8) Folkhögskolan 2. Detta betänkande remissbehandlas för närvarande.

Enligt motionen 1976/77: 1442 är det genomförda utredningsarbetet
inte till fyllest. Motionärerna föreslår (yrkandet 1) att riksdagen hos regeringen
hemställer om en ny utredning om folkhögskolans framtid,
vilken utredning också skall ha att lägga fram förslag om ett förstärkt
statligt stöd till folkhögskolan.

Utskottet kan inte ansluta sig till förslaget om en ny utredning. Utskottet
hävdar att folkhögskolornas intressen bäst främjas genom att
riksdagen nu fattar ett reformbeslut beträffande folkhögskolan vilket
bl. a. innebär att det höjda statsbidraget kan utgå fr. o. m. nästa budgetår.
Utskottet avstyrker alltså yrkandet 1 i motionen 1976/77: 1442.

Det finns för närvarande 108 statsunderstödda folkhögskolor och sex
filialfolkhögskolor. Med hänsyn till huvudmannaskapet brukar folkhögskolorna
indelas i tre grupper: landstingsskolor, stödföreningsskolor och
rörelseskolor. .<•

Föredragande statsrådet anser i likhet med folkhögskoleutredningen
att nu existerande filialfolkhögskolor skall upphöra och antingen bli
självständiga folkhögskolor eller drivas som externa kurser. I detta sammanhang
föreslår regeringen att folkhögskoleundervisningen i Göteborg
fr. o. m. den 1 juli 1977 skall med statsbidrag få bedrivas som en självständig
folkhögskola i externatform med Göteborgs kommun som huvudman
samt att den folkhögskoleundervisning som Kaggeholms folkhögskola
bedriver i Mariannelund i Jönköpings län skall med statsbidrag
få bedrivas som en självständig folkhögskola med Stiftelsen Kaggeholms
folkhögskola som huvudman fr. o. m. den 1 juli 1977. Av propositionen
framgår att skolöverstyrelsen skall få i uppdrag att lägga fram förslag
om vilka av de övriga filialfolkhögskolorna som bör kunna bli självständiga
och vilka som bör drivas som externa kurser.

Skäl kan anföras mot att riksdagen nu, innan resultatet av skolöverstyrelsens
utredningsarbete föreligger, fattar beslut i fråga om folkhögskoleundervisningen
i Göteborg och i Mariannelund. Utskottet har emellertid
funnit sig böra förorda att riksdagen biträder regeringens förslag,
men är inte berett tillstyrka bifall till yrkandena om nya självständiga

UbU 1976/77: 30

folkhögskolor i motionerna 1976/77: 1423, 1976/77: 1426, 1976/77: 1431
och 1976/77: 1436.

I motionen 1976/77: 990 (yrkandet 2) framhålls angelägenheten av att
den zigenska kulturen hålls levande inom den zigenska folkgruppen. Motionärerna
anser att det bör upprättas ett zigenskt kulturcentrum och i
anslutning till detta en zigensk folkhögskola. Utskottet anser att särskilda
folkhögskolor för olika minoritetsgrupper inte bör byggas upp såvitt
inte speciella skäl motiverar det. Tillräckliga skäl anser utskottet inte
anförda för en zigensk folkhögskola. Skulle en sådan folkhögskola byggas
upp får frågan om statsbidrag till den prövas i sedvanlig ordning.

Med anledning av förslaget i samma motionsyrkande om ett zigenskt
kulturcentrum erinrar utskottet om att jämlikhet, valfrihet och samverkan
genom beslut av 1975 års riksdag (prop. 1975: 26, InU 1975: 6 och
rskr 1975: 160) fastslagits som mål för minoritetspolitiken i stort. Jämlikhetsmålet
innebär vidare att minoritetsgrupper skall ha möjlighet att
ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet inom ramen för
en intressegemenskap som omfattar hela samhället. Utskottet anser inte
att vad som anförts i motionen 1976/77: 989 utgör tillräckligt underlag
för riksdagen att i enlighet med yrkandet 2 i motionen 1976/77: 990 hos
regeringen begära förslag om inrättande av ett zigenskt kulturcentrum.
Utskottet vill emellertid tillfoga att frågan om behovet, arten och omfattningen
av eventuella särskilda åtgärder till stöd för den zigenska kulturen
ligger inom statens kulturråds ansvarsområde.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen
1976/77: 990.

Föredragande statsrådet anser att man i formuleringen av folkhögskolans
mål bör bibehålla det uttryck som vunnit hävd inom skolformen,
nämligen att den skall ge allmän medborgerlig bildning, dvs. skolornas
strävan skall vara att medverka till både elevernas personlighetsutveckling
och deras sociala utveckling.

Utskottet ansluter sig till denna uppfattning. Som föredragande statsrådet
framhåller ger folkhögskolans frihet att välja målgrupper och att
utforma kursplaner skolan stora möjligheter att möta växlande behov
hos utbildningssökande. Utskottet är också ense med föredragande statsrådet
om vad denne anfört i fråga om folkhögskolans förhållande till
andra utbildningsformer, men vill särskilt stryka under att folkhögskolan
i första hand skall tillgodose vuxna människors utbildningsbehov.

Av det anförda följer att utskottet delar folkhögskoleutredningens och
föredragande statsrådets uppfattning att folkhögskolan inte bör erbjuda
yrkesutbildning och yrkesfortbildning på områden där andra utbildningsformer
av samhället fått uppgifter och resurser. Vad gäller folkhögskolornas
fritidsledarutbildning vill utskottet erinra om riksdagens beslut
år 1975 (prop. 1975: 14, UbU 1975: 12, rskr 1975: 123). Beslutet innebar

UbU 1976/77: 30

bl. a. att dimensioneringen beräknades till 500 elever per årskurs. Några
andra sätt att styra dimensioneringen än att låta det av riksdagen beslutade
tilläggsbidraget på 700 kr. per elev och läsår utgå endast för nämnda
500 elevplatser ansågs inte nödvändiga. Antalet studerande har i
praktiken blivit större. Föredragande statsrådet är inte beredd att nu förorda
andra åtgärder för att styra dimensioneringen utan anser att i
första hand huvudmän och skolor bör känna sin del av ansvaret för balansen
mellan utbildningsvolymen och arbetsmarknadens fortsatta behov.

Skolöverstyrelsen har fått i uppdrag att noga följa utvecklingen av behovet
av fritidsledare och att bistå folkhögskolorna med råd i fråga om
dimensioneringen. Med erinran härom avstyrker utskottet yrkandet 6 i
motionen 1976/77: 1442. Utskottet har emellertid den uppfattningen att
speciella åtgärder kan behöva övervägas om inte huvudmän och skolor
bättre följer intentionerna i riksdagens beslut från år 1975.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att någon längre
grundutbildning för kulturförmedlare inte bör anordnas vid folkhögskolorna
utan att insatserna i detta avseende bör begränsas till kortare kurser
för dem som gör frivilliga insatser på kulturområdet och till fortbildnings-
och vidareutbildningskurser.

För att öka möjligheterna att på folkhögskolorna anordna kulturprogram,
såväl för skolsamhällets som för närsamhällets folk, finner utredningen
det önskvärt, att folkhögskolorna själva får möjlighet att erhålla
arrangemangsbidrag för kulturprogram. Sådana bidrag utgår för närvarande
i en kvot till folkbildningsorganisationer och i en annan kvot till
andra organisationer. Utredningen föreslår att folkhögskolorna får möjlighet
att erhålla arrangemangsbidrag ur den kvot som är avsedd för
andra organisationer. Föredragande statsrådet har inte biträtt förslaget.

I motionen 1976/77:1434 (yrkandet 1) anförs att det är värdefullt för
folkhögskolorna att ha egna möjligheter att söka arrangemangsbidrag,
framför allt för att få fullständig frihet att välja inriktning på kulturprogrammen.

Utskottet delar uppfattningen att det är angeläget att kulturprogram
förläggs till folkhögskolorna, men är nu inte berett förorda att bestämmelserna
för arrangemangsbidrag ändras, varför utskottet avstyrker yrkandet
1 i motionen 1976/77: 1434. Utskottet erinrar om vad föredragande
statsrådet anfört om vissa skolors möjligheter att redan i dag få
del av dessa bidrag genom sin huvudman.

Enligt 1958 års folkhögskoleförordning skall en folkhögskola årligen
anordna antingen både vinterkurs och sommarkurs eller enbart vinterkurs.
Vinterkursen skall som regel omfatta 22—30 veckor och i den
skall ingå vissa obligatoriska ämnen. Den får inte vara kortare än 21
veckor. Kursorganisationen har under det senaste decenniet kommit att
utvecklas efter delvis andra linjer än vad som är föreskrivet. Sommar -

UbU 1976/77: 30

kurserna har helt försvunnit och vinterkurserna är numera vid praktiskt
taget alla skolor 30—34 veckor långa.

Parallellt med den traditionella vinterkursen förekommer ämneskurser.
Undervisningen i ämneskurs skall vara samlad kring visst ämne
eller viss ämnesgrupp. Några obligatoriska ämnen finns således inte i
denna kurstyp. I den officiella statistiken har kurser om minst 30 veckors
längd förts samman till en grupp, s. k. långa ämneskurser. Huvuddelen
av de långa ämneskurserna har formen av speciallinjer på musikens,
bildkonstens, konsthantverkets och dramatikens område.

Enligt propositionen är det inte längre befogat att upprätthålla indelningen
i olika slags kurser. Nuvarande bestämmelser om indelning i
årskurser och om obligatoriska ämnen föreslås också bli slopade. Utskottet
har inget att erinra häremot eller mot att minimitiden för kortare
kurser sänks från fem till två dagar.

För att garantera ett minimum av längre kurser föreslås att varje
folkhögskola varje år skall vara skyldig att anordna minst två i tiden
inte sammanfallande 15-veckorskurser. I motionen 1976/77: 1439 hemställs
att kravet på minst en vinterkurs om 21 veckor skall bibehållas.
Motionären menar att de långa vinterkurserna är en förutsättning för
att folkhögskolorna på rätt sätt skall kunna fullgöra sina uppgifter. I
motionen 1976/77: 1442 (yrkandet 2) anförs att kärnan i skolans verksamhet
måste utgöras av långa kurser om 30 veckor för att inte folkhögskolorna
skall förvandlas till kurs- och konferenshotell.

Med anledning av motionsyrkandena vill utskottet först påpeka, att
föredragande statsrådet inte anslutit sig till folkhögskoleutredningens
förslag om begränsning av kravet på kurslängd till att gälla minst en
kurs årligen om minst 15 veckors varaktighet. I förhållande till utredningens
förslag och nu gällande bestämmelser utökas i propositionen
kravet på kurslängd så att kurstiden under ett arbetsår alltid blir minst
30 veckor. Denna kurstid skall emellertid kunna delas upp på två i tiden
inte sammanfallande 15-veckorskurser. Vidare bör påpekas att det även
i framtiden kommer att stå folkhögskolan fritt att anordna t. ex. en sammanhängande
kurs om 30 veckors längd eller mer.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1439 och yrkandet
2 i motionen 1976/77: 1442.

I motionen 1976/77: 988 begärs ett uttalande om att åtgärder bör
vidtas för att inrätta särskilda kortare kurser för invandrare vid landets
folkhögskolor, främst i ämnena svenska och samhällskunskap, med sikte
på en successiv utvidgning av ämnesområdena.

Utskottet har i tidigare under innevarande riksmöte avgivna betänkanden
ganska utförligt behandlat olika aspekter på invandrarnas studiesituation.
I detta sammanhang vill utskottet uttrycka förhoppningen
att de ökade statsbidragen till folkhögskolans verksamhet bl. a. skall
kunna resultera i ett ökat utbud av för invandrare speciellt tillrättalagda

UbU 1976/77: 30

kurser. Utskottet utgår alltså från att syftet med yrkandet 1 i motionen
1976/77: 988 skall komma att bli tillgodosett. Yrkandet bör därför kunna
avslås av riksdagen.

I vad det gäller åldersgränser föreslås i propositionen att 18-årsgränsen
skall bibehållas som huvudprincip för antagning till folkhögskola.
Föredragande statsrådet anser att en skolas styrelse, då särskilda skäl
föreligger, skall få anta sökande som fyllt 16 år till kurser om minst 15
veckors längd inom en kvot av högst 5 procent av antalet studerande.
I likhet med folkhögskoleutredningen anser föredragande statsrådet vidare
att skolöverstyrelsen skall kunna medge att 16-åringar antas till
kurser av kortare varaktighet än 15 veckor.

Folkhögskoleutredningen har ansett det önskvärt att även ungdomar
under 16 år kan delta i vissa kurser. Utredningen har därför föreslagit,
att skolorna skall få rätt att till kurser av högst tre veckors längd, förlagda
i huvudsak till skolornas egna lokaler och anordnade i samarbete
med barn- och ungdomsorganisation, anta elever som fyllt minst 14 år.
Föredragande statsrådet har inte biträtt detta förslag. Utredningens
ifrågavarande förslag tas upp i motionerna 1976/77: 1429 och 1976/77:
1441, i vilka båda motioner man anser att förslaget bör genomföras.

Folkhögskolorna skall i första hand tillgodose de vuxnas studiebehov
och utskottet anser att skäl kan anföras mot att öppna folkhögskolorna
för nya ålderskategorier. Utskottet vill emellertid förorda att skolorna
tills vidare under en försöksperiod om tre år ges möjlighet att i samarbete
med ungdomsorganisation på skolorten och i skolans lokaler anordna
kurser om högst tre veckors längd till vilka får antas elev som
fyllt minst 14 år. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1976/77: 1429 och 1976/77: 1441 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

Utskottet är vidare — mot bakgrund av vad flera remissinstanser anfört
— ense med föredragande statsrådet om att möjligheterna att ge
åldersdispens såvitt gäller kurser om minst 15 veckors längd bör vara
starkt begränsade. Utskottet har därför inget att erinra mot att kvoten
som föreslås i propositionen bestäms till högst 5 procent av antalet studerande.
Samtidigt anser emellertid utskottet att skolöverstyrelsen om
särskilda skäl föreligger, t. ex. stor ungdomsarbetslöshet, bör kunna
medge ett något högre antal. Däremot anser utskottet det inte motiverat
med någon generell särregel i fråga om utbildningslinjer i vilka
idrottsträning och studier kombineras. Utskottet avstyrker därför motionen
1976/77: 1427.

I fråga om folkhögskolans verksamhetsformer konstaterar folkhögskoleutredningen
att internatet fortfarande spelar en viktig roll inom folkhögskolan
men också att dess betydelse av olika skäl håller på att förändras.
Föredragande statsrådet menar att ett väl fungerande internat

UbU 1976/77: 30

är en tillgång för skolmiljön i dess helhet. Avsikten är att en undersökning
skall göras beträffande hur internatsituationen kan utnyttjas på
bästa sätt.

Folkhögskoleutredningen har undersökt folkhögskolornas inackorderingskostnader
och konstaterar att subventioneringen av kursdeltagarnas
kostnader har ökat sedan år 1965 liksom att skillnaden mellan avgifter
på rörelseskolor och landstingsskolor ytterligare har ökat. Utredningen
har föreslagit att en på visst sätt beräknad minimiavgift skall vara villkor
för statsbidrag. Föredragande statsrådet ansluter sig till förslaget, och
även utskottet anser att det bör genomföras. Höjningen av inackorderingsavgifterna
bör enligt propositionen inte genomföras under pågående
kurs utan exempelvis vid arbetsårets början. Utskottet anser för sin del
att ifrågavarande nya statsbidragsvillkor bör vara uppfyllt såvitt gäller
kurs som startar den 1 januari 1978 eller senare.

Utskottet har funnit att i motionen 1976/77: 1434 inte anförts tillräckliga
skäl för att det i särskilda fall skall vara möjligt att ta ut endast en
lägre avgift. Utskottet avstyrker därför yrkandet 2 i denna motion.

Det i samma motion framförda yrkandet 3 beträffande stipendier avstyrker
utskottet, då det såvitt utskottet kunnat finna inte i propositionen
anförts något som motiverar att riksdagen i detta sammanhang gör
något uttalande i stipendiefrågan.

Det är enligt propositionen angeläget att varje folkhögskola tillämpar
de former för intern samverkan som lämpar sig bäst med hänsyn till
skolans speciella karaktär och elevkårens sammansättning. Utredningen
har ansett sig böra lägga fram förslag om tre organ för samverkan som
skall finnas vid alla skolor, nämligen styrelse, lärarråd och kursråd. Föredragande
statsrådet ansluter sig till förslaget, som emellertid möter invändning
i motionen 1976/77: 1442 (yrkandet 3). Motionärerna framhåller
att det är en traditionell hierarkisk beslutsstruktur som propositionen
förordar. Styrelsen bör vara politiskt sammansatt om det inte är
fråga om en rörelsefolkhögskola. Lärarråd och kursråd bör ersättas av
ett genom val utsett beslutandeorgan representerande elever, lärare och
övrig personal.

Utskottet anser att folkhögskoleutredningens förslag är väl underbyggt
och har av vad som anförts i motionen 1976/77: 1442 inte blivit övertygat
om att det i motionen föreslagna alternativet öppnar bättre möjligheter
för de studerande och de anställda att påverka och ta ansvar för
sin skolsituation. Utskottet avstyrker därför yrkandet 3 i motionen
1976/77: 1442.

Enligt 17 § i folkhögskoleförordningen kan, om skolans styrelse så beslutar,
åt elev på hans begäran utdelas ett studieomdöme. I framtiden
bör enligt propositionen gälla detsamma i fråga om studerande som under
minst 30 veckor följt en folkhögskolas kurser. I de fall en studerande

UbU 1976/77: 30

bytt folkhögskola efter 15 veckor och efter ytterligare 15 veckor vid en
annan skola där begär omdöme, bör sådant omdöme kunna utdelas av
den senare skolan efter samråd med den förra. Omdömets användbarhet
som urvalsgrund till högre studier motiverar, enligt föredragande statsrådets
mening, ett bibehållande av nuvarande fyra grader: mindre god,
god, mycket god, utmärkt. I likhet med folkhögskoleutredningen anser
föredragande statsrådet att det skall förekomma endast ett sammanfattande
omdöme om den studerandes förmåga att bedriva studier. Särskilda
omdömen, t. ex. i musik, skall alltså inte kunna ges. Skolöverstyrelsen
skall få i uppdrag att utveckla ett normeringsinstrument. Syftet
med detta är att det skall vara lärarråden till hjälp vid bedömningen hur
den egna skolans elevkår förhåller sig till riksgenomsnittet.

I motionen 1976/77: 1425 framhålls att det måste vara en strävan att
slopa alla slag av graderade betyg och omdömen i skola och utbildning.
Enligt motionärernas mening finns det anledning att i fråga om folkhögskolan
pröva om inte ett system med intyg om genomgången kurs,
kombinerat med en förstärkt studievägledning inom varje skola, kan ersätta
studieomdömena. Motionärerna yrkar att riksdagen skall avslå propositionen
i vad den avser studieomdömen och normeringssystem. I motionen
1976/77: 1442 (yrkandena 4 och 5) framförs samma uppfattning.
Förslaget om ett normeringsinstrument har enligt motionen 1976/77:
1432 mötts med så stark kritik framför allt från eleverna att det bör
avslås av riksdagen.

Vad först beträffar studieomdömen bör erinras om att riksdagen så
sent som år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) accepterat
omdömet som merit vid urval till högre studier och att elever från
folkhögskolan har sin egen urvalsgrupp. Utskottet är för sin del inte
berett att nu förorda någon ändring i detta avseende eller att i fråga om
studerande vid folkhögskola förorda en särbestämmelse som kan innebära
att deras tillträdesmöjligheter till högskolestudier försvåras. Utskottet
avstyrker därför motionen 1976/77: 1425 såvitt den gäller studieomdömen
och yrkandet 4 i motionen 1976/77: 1442. Utskottet erinrar om
att det är skolans styrelse som har att besluta om huruvida omdöme över
huvud taget skall ges vid skolan. Studieomdöme skall vidare endast få
utdelas till elev som begär det. Någon i förhållande till propositionen utökad
möjlighet att ge studieomdömen kan utskottet inte acceptera, varför
utskottet avstyrker även motionen 1976/77: 1430 och yrkandet 4 i
motionen 1976/77: 1434.

Avsikten är att normeringsinstrumentet — i form av grupprov —
skall ställas till de skolors förfogande som avger studieomdömen. Enligt
folkhögskoleutredningens förslag skall det vara ett grupptest som genomgås
vart tredje, eventuellt vart femte år. Utskottet kan inte dela uppfattningen
att det måste vara till nackdel för folkhögskolan och dess elever
att det finns tillgång till ett normeringsinstrument som kan tjäna till

UbU 1976/77: 30

ledning då studieomdömet skall bestämmas. Utskottet är medvetet om att
normeringsinstrumentet förutsätter medverkan från eleverna och att vissa
svårigheter kan vara förknippade med normeringsinstrumentet. Utskottet
vill emellertid erinra om att inom andra skolformer används motsvarande
system.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1425 i vad
den gäller normeringsinstrumentet samt motionerna 1976/77: 1432 och
1976/77: 1442 yrkandet 5.

Utskottet övergår nu till att behandla förslaget om ny konstruktion av
statsbidraget till folkhögskolor.

Förslaget innebär att statens bidrag — med vissa undantag — beräknas
enligt en schablonmetod knuten till lärarlönekostnaden. Resurser
motsvarande nu utgående sanerings- och byggnadsbidrag föreslås
ingå i schablonbidraget. För att mildra effekterna av att det nuvarande
särskilda byggnadsbidraget går upp i det nya schablonbidraget skall de
folkhögskolor som nu förberett sig för att få bygga med statsbidrag och
vilkas ansökningar om prövning av lokalbehovet inkommit till skolöverstyrelsen
före den 1 oktober 1976 få möjlighet till byggnadsbidrag enligt
i huvudsak hittills gällande bestämmelser. I syfte att underlätta skolornas
lånemöjligheter vid byggnadsarbeten föreslås att en statlig lånefond
inrättas.

Det föreslagna schablonbidraget är utformat så att den enskilda folkhögskolans
statsbidrag bestäms av det antal elevveckor per år skolan
i fråga kan tillgodoräkna sig. För att motverka att folkhögskolorna
växer sig alltför stora föreslås ett avtrappningssystem av innebörd att
varje elevvecka mellan 5 100 och 7 500 skall reduceras med 20 procent
i bidragshänseende och antalet eleweckor därutöver ännu mera.

Vissa delar av skolornas verksamhet kräver en större lärartäthet än
andra. Detta har lett till att i dag extra resurser ges bl. a. för vissa musikutbildningar
och för handikappade.

I vad gäller extra stöd till musikundervisning föreslås detta i fortsättningen
utgå för totalt 25 000 eleweckor. Det skall ankomma på skolöverstyrelsen
att avgöra vilka skolor som skall komma i åtnjutande av
extrabidrag och för hur många eleweckor. Detta antal multipliceras
med bidragskoefficienten 1,5 — för undervisning som inte är berättigad
till extra bidrag är bidragskoefficienten 1,0 — och det så erhållna nya
och högre antalet eleweckor bildar utgångspunkt för statsbidragsberäkningen.

När det gäller det extra stödet till handikappade föreslås att under en
treårig försöksperiod varje handikappelevvecka vid beräkningen av bidragsunderlaget
får räknas som 1,5 och att därutöver ett belopp av
3 425 000 kr. per budgetår ställs till skolöverstyrelsens förfogande för
förstärkningsåtgärder där schablonens extrabidrag inte räcker. Enligt

UbU 1976/77: 30

regeringens förslag skall skolornas åtgärder för språkligt handikappade
elever inte berättiga till extra stöd.

Kostnaderna för schablonbidraget beräknas till totalt 208 547 000 kr.

Under det nya förslagsanslaget Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m. föreslås att det därutöver anvisas medel för bidragsändamål som
ej är inräknade i schablonen, nämligen bidrag till tjänstledighetslöner och
kallortstillägg 3 750 000 kr., till fritidsledarutbildning 840 000 kr., till
musikinstruktörs- och musikpedagogutbildning 3 335 000 kr., till Samernas
folkhögskola och Finska folkhögskolan 700 000 kr., till ämneskurser
i samiska språk och sameslöjd vid Samemas folkhögskola
100 000 kr., till särskilt övergångsbidrag till byggnadsarbeten 3 milj. kr.,
till övergångstjänster för rektorer 300 000 kr., till åtgärder för att lösa
lärares anställningsproblem vid vikande elevunderlag 500 000 kr. samt
till extra förstärkningsåtgärder för handikappades folkhögskolestudier
3 425 000 kr. eller sammanlagt 15 950 000 kr.

Den i propositionen föreslagna förändringen av folkhögskolornas
statsbidragssystem finner utskottet ändamålsenlig, varför utskottet tillstyrker
densamma med följande ändring och tillägg.

Utskottet anser i likhet med folkhögskoleutredningen att extrastöd
skall utgå även för språkligt handikappade elever. Det torde få ankomma
på skolöverstyrelsen att utfärda erforderliga anvisningar. Utskottet
föreslår sålunda att riksdagen tillstyrker motionerna 1976/77: 1428,
1976/77: 1433, 1976/77: 1435, 1976/77: 1437 yrkandet 2, 1976/77: 1438
och 1976/77: 1442 yrkandet 7.

Däremot kan utskottet inte tillstyrka att maximeringen av bidragssumman
till extra förstärkningsåtgärder för handikappades folkhögskolestudier
slopas. Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77: 1424
och yrkandet 1 i motionen 1976/77: 1437 och tillstyrker regeringens förslag
i detta avseende.

För närvarande erhåller folkhögskolorna statsbidrag till täckande av
kostnaderna för nedsättning inom vissa gränser av rektors undervisningsskyldighet.
Utskottet utgår från att skolöverstyrelsen i fortsättningen
skall kunna medge nedsättning i samma utsträckning som nu
och att statsbidrag kommer att utgå även i fortsättningen.

Nordens folkhögskola, Biskops-Arnö, kommer fr. o. m. den 1 juli
1977 i likhet med alla andra nu statsbidragsberättigade folkhögskolor
att kunna erhålla statsbidrag enligt det nya bidragssystemet, vilket torde
innebära viss förbättring. Enligt särskilt avtal med staten uppbär skolan
vissa smärre ränteinkomster. Någon indragning av dessa inkomster är
såvitt utskottet har sig bekant inte planerad. De ligger som anförs i
propositionen utanför schablonen.

I motionen 1976/77: 1440 föreslås att under förslagsanslaget Bidrag
till driften av folkhögskolor m. m. för nästa budgetår skall anvisas

UbU 1976/77: 30

175 000 kr. utöver vad regeringen förordat och att detta belopp skall
som extra statsunderstöd lämnas till Biskops-Amö. Utskottet, som erinrar
om principen att även en skolas huvudman skall lämna ekonomiska
bidrag till skolan, är för sin del inte berett tillstyrka att riksdagen under
det nu aktuella förslagsanslaget anvisar medel för att möjliggöra
en ytterligare utökad bidragsgivning till nämnda folkhögskola. Utskottet
avstyrker alltså motionen 1976/77:1440.

Regeringens anslagsberäkningar har inte heller i övrigt givit utskottet
anledning till ändringsförslag, varför utskottet tillstyrker desamma.

Vad i propositionen 1976/77: 55 i övrigt anförts och föreslagits har
inte gett utskottet anledning till särskilda uttalanden.

Åberopande vad som anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande ny utredning om folkhögskolan avslår
motionen 1976/77: 1442 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande nya självständiga folkhögskolor bifaller
propositionen 1976/77: 55 samt avslår motionerna 1976/
77: 1423, 1976/77: 1426, 1976/77: 1431 och 1976/77: 1436,

3. att riksdagen beträffande en zigensk folkhögskola m. m. avslår
motionen 1976/77: 990 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande fritidsledarutbildningen vid folkhögskolorna
avslår motionen 1976/77: 1442 yrkandet 6,

5. att riksdagen beträffande arrangemangsbidrag avslår motionen
1976/77:1434 yrkandet 1,

6. att riksdagen beträffande kursorganisationen med avslag på
motionen 1976/77: 1439 och motionen 1976/77: 1442 yrkandet
2 bifaller propositionen 19.76/77: 55,

7. att riksdagen beträffande vissa kurser för invandrare avslår
motionen 1976/77: 988 yrkandet 1,

8. att riksdagen beträffande åldersgräns för vissa kurser om högst
tre veckors längd med anledning av motionerna 1976/77: 1429
och 1976/77: 1441 som sin mening ger regeringen till {ränna
vad utskottet anfört,

9. att riksdagen beträffande viss åldersdispens avslår motionen
1976/77: 1427,

10. att riksdagen beträffande på visst sätt beräknad inackorderingsavgift
som villkor för statsbidrag med avslag på motionen
1976/77: 1434 yrkandet 2 bifaller propositionen 1976/77: 55,

11. att riksdagen beträffande möjlighet att ge stipendier avslår
motionen 1976/77: 1434 yrkandet 3,

12. att riksdagen beträffande styrelse, lärarråd och kursråd med
avslag på motionen 1976/77: 1442 yrkandet 3 bifaller propositionen
1976/77: 55,

UbU 1976/77: 30

13. att riksdagen beträffande studieomdömen med avslag på motionen
1976/77: 1425 i denna del samt motionerna 1976/77:
1430, 1976/77: 1434 yrkandet 4 och 1976/77: 1442 yrkandet 4
godkänner vad som förordats i propositionen 1976/77: 55,

14. att riksdagen beträffande normeringsinstrument med avslag på
motionen 1976/77: 1425 i denna del samt motionerna 1976/77:
1432 och 1976/77: 1442 yrkandet 5 godkänner vad som förordats
i propositionen 1976/77: 55,

15. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för en reformering
av folkhögskolan som förordats i propositionen 1976/77:
55,

16. att riksdagen beträffande handikappades folkhögskolestudier
med anledning av propositionen 1976/77: 55 och med bifall till
motionerna 1976/77: 1428, 1976/77: 1433, 1976/77: 1435,

1976/77: 1437 yrkandet 2, 1976/77: 1438 och 1976/77: 1442
yrkandet 7 samt med avslag på motionerna 1976/77: 1424 och
1976/77: 1437 yrkandet 1 beslutar att extra statsbidrag skall
utgå i enlighet med vad utskottet förordat,

17. att riksdagen beträffande extra statsbidrag till Nordens folkhögskola
avslår motionen 1976/77: 1440,

18. att riksdagen i övrigt godkänner de principer för statsbidrag
till driften av folkhögskolor som förordats i propositionen
1976/77: 55,

19. att riksdagen beslutar om inrättande av en lånefond för byggnadsarbeten
vid folkhögskolor i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1976/77: 55,

20. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 55 och
med avslag på motionen 1976/77: 1440 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Bidrag till driften av folkhögskolor
nt. m. för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 224 497 000 kr.,

21. att riksdagen godkänner att medel som vid utgången av budgetåret
1976/77 kvarstår på de nuvarande reservationsanslagen
Bidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolor och Bidrag till
engångsanskaffning av utrustning m. m. till folkhögskolor
överföres till förslagsanslaget Bidrag till driften av folkhögskolor
m. m.,

22. att riksdagen till Lånefonden för byggnadsarbeten vid folkhögskolor
för budgetåret 1977/78 under statens utlåningsfonder
anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Stockholm den 12 maj 1977

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

UbU 1976/77: 30

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Nordstrandh
(m), Johansson i Skärstad (c), Wiklund (s), fröken Hörlén (fp), herrar
Gustafsson i Barkarby (s), Karlsson i Mariefred (c), herr Sundgren (s),
fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Bengtsson i Hamneda
(c), Nyhage (m), Gillström (s), fru Sandéhn (s) och herr Jonsson i
Alingsås (fp).

Särskilt yttrande

av herr Karlsson i Mariefred (c):

Folkhögskolan bör enligt min mening vara en skola för vuxna. Den
bör i undervisning och skolliv kunna bygga på erfarenheter som eleverna
gjort också i arbets- och samhällsliv. Det är emellertid också viktigt
att ta reda på om skolformens speciella möjligheter kan tas till vara
för att möta angelägna behov i samhället även i sådana fall där nämnda
erfarenheter är små eller saknas. Jag har därför kunnat gå med på att
under en försöksperiod möjligheter skapas att under kortare kurser ta
emot elever som fyllt minst 14 år. Ledande för mig har härvid varit
möjligheten att anordna kurser gemensamma för t. ex. föräldrar och tonårsungdomar.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S4