UbU 1976/77: 25

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77: 25

med anledning av propositionerna 1976/77:100 och 1976/77:108
såvitt gäller anslag till fortbildning m. m. jämte motioner

Propositionerna

I propositionen 1976/77: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet)
har regeringen under punkten D 7 (s. 247—255) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om organisationen av
fortbildningsavdelningarna,

2. till Fortbildning m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 59 048 000 kr.

Sedermera har regeringen i propositionen 1976/77: 108 (socialdepartementet)
— efter föredragning av statsrådet Mogård — såvitt nu är i
fråga (bilaga 4, s. 179) föreslagit riksdagen att till Fortbildning m. m.
för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa ytterligare
720 000 kr.

Motionerna

1976/77: 500 av herr Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för att regeringen ger skolöverstyrelsen i uppdrag att fortbildningen
inom skolans område i tillämpliga delar, exempelvis inom PLUSoch
SIA-utbildningen, skall vara öppen även för befattningshavare med
skoladministrativa uppgifter,

1976/77: 1165 av fröken Rogestam (c) och fru Göthberg (c) vari
yrkas att riksdagen

1. avslår regeringens hemställan i propositionen 1976/77: 100 om
godkännande av vad som i denna anförts om ändrad organisation av de
nuvarande fortbildningsavdelningarna vid lärarhögskolor,

2. som sin mening ger regeringen till känna att frågan om eventuellt
ändrad organisation av fortbildningsavdelningarna ej ånyo bör underställas
riksdagen förrän lärarutbildningsutredningen (LUT 74) redovisat
resultatet av sitt arbete.

Utskottet

Vid lärarutbildningsreformen år 1967 (prop. 1967: 4, SU 1967: 51,
rskr 1967: 143) inordnades dåvarande sex institut för fortbildning av
lärare som fortbildningsavdelningar i de sex större lärarhögskolor, som
då stod under tillsyn av skolöverstyrelsen (SÖ). Enligt propositionen
1967: 4 skulle lärarhögskolorna härigenom garanteras möjligheter att

1 Riksdagen 1976177.14 sami. Nr 25

UbU 1976/77: 25

förmedla nya idéer och erfarenheter inte endast till de blivande lärarna
utan också till de yrkesverksamma. Behovet av samverkan mellan grundutbildning
och fortbildning ströks under.

Riksdagen fattade år 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975:
179) beslut av innebörd att lärarhögskolorna numera står under tillsyn
av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ).

I propositionen 1976/77: 100 bilaga 12 föreslås nu att fortbildningsavdelningarna
vid lärarhögskolorna i Linköping, Malmö, Mölndal,
Stockholm, Umeå och Uppsala skall skiljas från respektive högskola
och den 1 juli 1977 tills vidare i stället anknytas till länsskolnämnd. Förslaget
innebär framför allt att personalen vid avdelningarna skall vara
anställd vid länsskolnämnden i berört län. I vad gäller själva fortbildningsverksamheten
bör avdelningarna enligt propositionen stå direkt
under Sö:s ledning.

I motionen 1976/77: 1165 hemställs om dels avslag på propositionens
förslag om skiljande av fortbildningsavdelningarna från högskoleorganisationen,
dels ett uttalande om att frågan om eventuellt ändrad organisation
av fortbildningsavdelningarna inte ånyo bör underställas riksdagen
förrän lärarutbildningsutredningen (LUT 74) redovisat resultatet
av sitt arbete. Motionärerna anser — i likhet med den centrala organisationskommittén
för högskolereformen — att fortbildningsavdelningarna
administrativt på i princip samma sätt som nu tills vidare bör vara
knutna till berörda högskoleenheter och att SÖ i fortsättningen skall ha
det sakliga ansvaret för avdelningarnas fortbildningsverksamhet.

Enligt direktiven till LUT 74 kan frågan om en förändring av lärarnas
grundutbildning inte ses isolerad från spörsmålet hur fortbildningen
skall organiseras. Möjligheterna att använda högskolornas lärarutbildningsresurser
för fortbildning skall vidare enligt samma direktiv prövas
av de sakkunniga.

Utskottet delar uppfattningen i propositionen att fortbildningen i ökad
utsträckning måste ha sin utgångspunkt i skolans vardag och i en vidgad
lärarroll. Fortbildningens form och innehåll befinner sig nu i förändring
dels för grundskolans personal genom reformen om skolans inre arbete,
dels genom att LUT 74 prövar även fortbildningsfrågorna. I avvaktan
på förslag från LUT 74 bör enligt utskottets mening fortbildningsavdelningarnas
personal tills vidare vara anställd vid länsskolnämnd och avdelningarnas
verksamhet stå under Sö:s direkta ledning. En sådan interimistisk
lösning utesluter inte att fortbildningsverksamheten står i nära
och direkt kontakt med den nya högskolan och grundutbildningen av
lärare. Således har i propositionen 1976/77: 59 om utbildning och forskning
inom högskolan m. m. medel beräknats för att lärarutbildare även
fortsättningsvis skall få fullgöra del av sin undervisningsskyldighet inom
fortbildningsverksamhet i en omfattning som motsvarar sammanlagt

UbU 1976/77: 25

högst 200 undervisningstimmar för år inom respektive högskoleregion.
Likaså kan nuvarande anordning enligt vilken fortbildningsavdelningarna
är serviceorgan beträffande lärarutbildarnas fortbildning tillämpas
även i framtiden. Det bör vidare vara av värde för SÖ att utnyttja lärarutbildningens
både personella och materiella resurser för fortbildning av
skolpersonal. Högskoleorganisationens möjlighet att erbjuda fortbildning
ökas avsevärt den 1 juli 1977 genom systemet med enstaka kurser
som blir poänggivande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1976/77: 1165.

I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete (s. 317) har framhållits
att det behövs en metodisk förnyelse av arbetet i skolan. En särskild
fortbildning i vad gäller arbetssätt och arbetsformer föreslogs. Enligt
propositionen ”bör fortbildningen vända sig även till andra än lärare
och omfatta en grupp om 10—15 personer från varje rektorsområde”.
Riksdagen hade inte något att erinra häremot (UbU 1975/76: 30, rskr
1975/76: 367).

Genom riksdagsbeslut utgår statsbidrag till vikariekostnader när skolledare
genomgår skolledarutbildning (prop. 1976/77: 100, UbU 1976/77:
16, rskr 1976/77: 157). Enligt regeringens beslut den 30 mars 1977 om
viss skolledarutbildning skall deltagare i utbildningen inneha skollcdartjänst.

Med hänvisning till nyssnämnda beslut föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 500.

I propositionen 1976/77: 108 bilaga 4 har bl. a. föreslagits att
720 000 kr. anvisas för fortbildning kring alkoholfrågor. Utskottet tillstyrker
förslaget och även det i budgetpropositionen föreslagna beloppet
på 59 048 000 kr. Utskottet föreslår alltså att anslaget Fortbildning m. m.
för nästa budgetår förs upp på riksstaten med (59 048 000 + 720 000
=) 59 768 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 100 och
med avslag på motionen 1976/77: 1165 godkänner vad som i
propositionen anförts om organisationen av fortbildningsavdelningarna,

2. att riksdagen beträffande viss fortbildning avslår motionen
1976/77: 500,

UbU 1976/77: 25

3. att riksdagen till Fortbildning m. m. för budgetåret 1977/78
under nionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
59 768 000 kr.

Stockholm den 4 maj 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund (s),
Gustafsson i Barkarby (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Hjelm-Wallén
(s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken Rogestam (c), herrar
Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp), Bengtsson i Hamneda (c) och
Richardson (fp).

Särskilda yttranden

1. beträffande länsskolnämndernas ansvar för fortbildningsverksamheten
av herrar Jönsson i Arlöv (s) och Wiklund (s):

Vid behandlingen av frågan om verkstilihörigheten för fortbildningsavdelningarna
vid de större lärarhögskolorna anför föredragande statsrådet
bl. a. att länsskolnämndernas fortbildningskonsulenter utför ett
betydelsefullt arbete med att inventera skolans fortbildningsbehov och
att detta arbete ofta ligger till grund för fortbildningsavdelningarnas
fortsatta utvecklingsarbete. Enligt föredragande statsrådet bör man därför
sträva efter att närma länsskolnämndernas och fortbildningsavdelningarnas
resurser till varandra. Vi delar denna uppfattning, men har
svårt att förstå att detta närmande bäst främjas genom verksamhetens
uppdelning i en formell del under länsskolnämndernas ansvar och en
saklig del under skolöverstyrelsens ansvar. Enligt vår mening hade det
varit naturligare att ge skolöverstyrelsen det övergripande ansvaret för
den totala planeringen och länsskolnämnderna ansvaret för verksamheten
på regional nivå. Härigenom kunde man ha undvikit den konfliktskapande
dualism som ligger inbyggd i verksamhetens uppdelning i en
formell del och en saklig del. En sådan uppdelning kan inte heller sägas
stå i överensstämmelse med de allmänna strävandena på arbetsrättens
område. Vi har emellertid för en övergångstid funnit oss kunna acceptera
regeringens förslag och förutsätter att frågan tas upp till omprövning
i samband med behandlingen av lärarutbildningsutredningens (LUT
74) kommande förslag.

2. beträffande högskolans medverkan i lärarfortbildningen av fröken
Rogestam (c):

Under en lång följd av år har principen om samband mellan grund -

UbU 1976/77: 25

utbildning och lärarfortbildning varit avgörande för fortbildningens organisation
(anknytningen av fortbildningsavdelningarna till lärarhögskola).

Den nya högskoleorganisationen ger betydligt större möjligheter än
den nuvarande för organisatorisk samordning av grundutbildning och
fortbildning.

Ett väsentligt inslag i högskolans utbildningsorganisation är de enstaka
kurserna. Dessa kan i hög grad varieras i vad gäller innehåll och
omfattning. Genom systemet med poänggivande kurser kan fortbildning
lätt sammanbyggas med grundutbildning. Man får på så sätt ett välkommet
inslag av återkommande utbildning för de på skolans område
verksamma.

Om viss fortbildning organiseras som en till grundutbildningen inom
högskolan knuten verksamhet underlättas enligt min mening möjligheten
att för fortbildning flexibelt utnyttja den grundläggande högskoleutbildningens
resurser. Även relativt små avnämargrupper i lärarkollektivet
kan få sina fortbildningsbehov tillgodosedda. En spridning av fortbildning
till olika orter inom en högskoleregion blir också möjlig att
genomföra.

En fastare anknytning av viss fortbildning till grundutbildningen
främjar en utveckling som innebär större effektivitet i nyttjandet av
samhällets samlade utbildningsresurser. Behovet att organisera fortbildning
i form av kostnadskrävande internatverksamhet minskar. Högskolans
regionindelning erbjuder i vissa avseenden ett bättre mönster för en
fortbildningsorganisation än länsskolnämnderna. Länen ger i regel inte
tillräckligt underlag för ett varierat utbud av fortbildning och kan heller
inte erbjuda en bärkraftig organisation för skolans många och olikartade
fortbildningsbehov.

Om viss fortbildningsverksamhet knyts till högskolan är även här kontakten
mellan skolan och fortbildningen säkrad genom att de inom högskolan
verksamma lärarutbildarna som en del av sin tjänst normalt har
skoltjänstgöring. Genom sina besök hos lärarkandidater under deras
praktik har de vidare mycket goda möjligheter att hålla sig å jour med
skolväsendet och att identifiera uppkommande behov av fortbildning.

När jag nu under utskottets behandling av frågan om fortbildningsavdelningarnas
organisatoriska ställning ansett mig böra acceptera regeringens
förslag har det skett mot bakgrund av att lärarutbildningsutredningen
skall överväga hela frågan om fortbildningens uppläggning och
innehåll samt högskoleorganisationens utnyttjande för fortbildning.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700S4

L :