UbU 1976/77: 20

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77: 20

med anledning av propositionen 1976/77: 59 om utbildning och
forskning inom högskolan m. m. jämte motioner
1 Inledning

Sedan regeringen i propositionen 1976/77: 100 bilaga 12 beräknat medel
till Utbildning och forskning inom högskolan m. m. har regeringen
i propositionen 1976/77: 59 lagt fram förslag till högskolelag och vissa
andra lagar. I propositionen behandlas också bl. a. indelningen i högskoleenheter
på olika högskoleorter, frågor om kommunal högskoleutbildning
och om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar
samt vissa studieorganisatoriska och tjänsteorganisatoriska frågor.
Vidare läggs fram förslag om ändringar i journalistutbildningen
m. fl. utbildningar. Slutligen föreslås medelsanvisningar för högskolan
m. m. för budgetåret 1977/78.

Med anledning av propositionen har väckts 54 motioner med något
över 100 yrkanden. Vidare har under allmänna motionstiden år 1976
och år 1977 framställts ett antal motionsyrkanden med anknytning till
de frågor som tas upp i propositionen 1976/77: 59 och som utskottet
därför funnit sig böra behandla i detta sammanhang.

I anslutning till innehållsförteckningen i slutet av betänkandet redovisas
— bilaga 5 — på vilka sidor i detta som motionsyrkandena finns
återgivna samt under vilka punkter och på vilka sidor ställning tas till
de olika yrkandena. I bilagan redovisas också i vilka moment av utskottets
hemställan under respektive punkt som motionsyrkandena tas upp.

Vidare anges nummer på reservationer och särskilda yttranden som föranletts
av motioner.

I propositionen framförda förslag under anslagsrubrikema Forskning
och utvecklingsarbete för högskoleutbildning m. m. samt Extra utgifter
vid universiteten m. m. kommer utskottet att behandla senare (jfr prop.

1976/77: 108 om alkoholpolitiken).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll har i denna sammanfattats på
följande sätt.

1 anslutning till riksdagens beslut år 1975 om reformering av högskoleutbildningen
läggs i propositionen fram förslag i vissa delar som
kräver riksdagens medverkan inför reformens genomförande den 1 juli
1977. Förslaget grundar sig främst på det arbete som utförts av den
centrala organisationskommittén (H 75) och de regionala organisationskommittéerna
för högskolereformen.

1 Riksdagen 1976177. 14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

2

Förslag till högskolelag läggs fram. I lagen behandlas högskolans
uppgifter och ges allmänna föreskrifter för verksamheten. Dessutom
tar lagen upp huvuddragen i högskolans organisation.

Vidare tar propositionen upp indelningen i högskoleenheter på olika
högskoleorter. Enligt förslagen skall det finnas en högskoleenhet på
varje ort utom i Göteborg och Stockholm där flera enheter föreslås.
Organisationen för utbildningarna på kulturområdet i Stockholmsregionen
skall övervägas ytterligare inför budgetåret 1978/79.

Vissa frågor om kommunal högskoleutbildning tas upp. Någon förändring
i fråga om huvudmannaskap för den kommunala högskolan
föreslås inte. Frågor om tjänsteorganisation och statsbidrag behandlas,
liksom andra organisatoriska frågor.

Med utgångspunkt i obligatoriekommitténs betänkande Kårobligatorium?
behandlas frågan om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar.
Enligt förslagen i propositionen skall den nuvarande
skyldigheten att vara medlem i och erlägga avgift till viss eller vissa
studerandesammanslutningar bestå efter den 1 juli 1977. I anslutning
härtill läggs förslag fram om bl. a. lag om obligatoriska studerandesammanslutningar
och om elektorsförsamlingar för val av representanter
för studerande i högskoleorgan. Någon utvidgning av obligatoriet till
utbildningar som i dag inte omfattas av obligatoriet skall emellertid inte
ske. På sikt bör obligatoriet avskaffas.

I propositionen behandlas också sammansättningen av vissa organ
inom högskolan. Frågan om representation för allmänintressen och verksamheten
för de anställda och de studerande tas upp. De organ som
behandlas är högskolestyrelse, regionstyrelse, linjenämnd, fakultets/sektionskollegium
och fakultets/sektionsnämnd samt styrelse för institution
eller annan arbetsenhet.

I ett särskilt avsnitt behandlas vissa studieorganisatoriska och tjänsteorganisatoriska
frågor. I vad gäller betyg anförs att frågan om vilken
betygsskala som skall användas måste bedömas från fall till fall efter de
särskilda förutsättningar som gäller för varje enskild utbildningslinje.
I propositionen anmäls att universitets- och högskoleämbetet respektive
skolöverstyrelsen får i uppdrag att i samband med fastställande av utbildningsplaner
ange vilket betygssystem som skall användas för varje
allmän utbildningslinje.

I propositionen behandlas också några särskilda utbildningsområden.
Mot bakgrund av journalistutbildningsutredningens betänkande A jour
läggs förslag fram om ändringar i journalistutbildningen. Med utgångspunkt
i förslag från 1976 års vårdutbildningsberedning (VÅRD-76)
redovisas ställningstaganden till vissa kortare vårdutbildningsgångar.
Vidare tas vissa frågor om utbildningen på kulturområdet upp. Förslag
läggs också fram om en ändrad juristutbildning och om särskild studiegång
till läkare för sjuksköterskor.

UbU 1976/77: 20

3

Slutligen läggs i propositionen fram förslag om anslag för högskolan
för budgetåret 1977/78. I anslutning härtill behandlas också frågor om
anslagssystem m. m., bl. a. med avseende på fritt tillträde till vissa delar
av högskoleutbildningen.

2 Reformering av högskoleutbildningen

2.1 Lagförslagen

2.1.1 Förslag till Högskolelag

Härigenom föreskrives följande.

Uppgifter för högskolan

1 § Inom högskolan skall bedrivas utbildning, forskning och utvecklingsarbete.

2 § Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund.
Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper

och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser
av skilda slag. Utbildningen skall främja att de studerande förbereder
sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som
de redan utövar. Inom utbildningen skall kunskaper och färdigheter
som har vunnits inom arbets- och samhällslivet i övrigt tas tillvara.

All utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling.

Som ett allmänt mål för utbildningen gäller att den skall främja förståelsen
för andra länder och för internationella förhållanden.

3 § Forskningen inom högskolan skall syfta till att vinna ytterligare
kunskaper och till att finna vetenskaplig grund för utbildning och annan
verksamhet.

4 § Utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta till att främja utvecklingen
inom sådana områden, av konstnärlig eller annan karaktär,
som berörs av utbildningen och forskningen.

5 § Verksamheten inom högskolan skall anordnas så att samband
mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet tryggas.

6 § Till verksamheten inom högskolan skall höra att sprida kännedom
om forskning och utvecklingsarbete. Kännedom skall också spridas
om vilka erfarenheter och kunskaper som har vunnits och om hur dessa
erfarenheter och kunskaper skall kunna tillämpas.

Allmänna föreskrifter om verksamheten inom högskolan

7 § Utbildningen inom högskolan skall planeras med hänsyn till samhällets
behov av utbildade och individernas behov och önskemål. Samma
hänsyn skall tagas när resurserna för utbildning fördelas inom högskolan.

När utbildningen planeras skall åtgärder vidtagas som främjar att

UbU 1976/77: 20

4

utbildningen kan ingå i en växling mellan studier och yrkesverksamhet
(återkommande utbildning).

8 § Utbildningen inom högskolan skall omfatta grundläggande högskoleutbildning
och forskarutbildning.

Inom högskolan kan även meddelas annan utbildning än grundläggande
högskoleutbildning och forskarutbildning. Föreskrifter om sådan
annan utbildning meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

9 § Grundläggande högskoleutbildning skall bygga på att de studerande
har gått igenom en linje i gymnasieskolan som omfattar minst
två läsår eller att de har motsvarande utbildning eller erfarenhet. Regeringen
eller myndighet som regeringen utser kan för viss grundläggande
högskoleutbildning föreskriva annat.

Forskarutbildning skall bygga på att de studerande har gått igenom
grundläggande högskoleutbildning eller att de har annan därmed jämförlig
utbildning eller erfarenhet.

10 § Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har rätt att bli
antagen som studerande till utbildning inom högskolan, om ej annat
följer av beslut eller föreskrift som avses i 11, 12 eller 13 §.

11 § Riksdagen kan bestämma hur många studerande som högst får
antagas till viss utbildning inom högskolan.

I fråga om annan utbildning än den som omfattas av riksdagens
beslut enligt första stycket kan antalet studerande begränsas, om tillgängliga
resurser ej räcker. Föreskrifter om sådan begränsning meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Riksdagen kan dock
för viss utbildning besluta att sådan begränsning ej får ske eller att begränsning
får ske endast om vissa villkor är uppfyllda.

12 § Utlänning som ej är bosatt i landet eller som har bosatt sig här
i huvudsakligt syfte att få utbildning får antagas som studerande till
utbildning inom högskolan enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

13 § Finns ej plats för alla sökande i fall som avses i 11 eller 12 §
bestämmes företrädet mellan sökandena enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

14 § Som allmänna principer för forskningen inom högskolan skall
gälla att forskningsproblem får fritt väljas och formuleras, att forskningsmetoder
får fritt utvecklas samt att forskningsresultat får fritt
publiceras.

15 § Huvudmän för högskolan är staten samt, efter medgivande av
regeringen eller myndighet som regeringen utser, kommun och landstingskommun.
Sådant medgivande får avse endast grundläggande högskoleutbildning.

Högskolans organisation

16 § Verksamheten inom högskolan skall ledas av lokala styrelser,
rektorsämbeten, linjenämnder, fakultetsnämnder, sektionsnämnder samt

UbU 1976/77: 20

5

styrelser för institutioner och andra arbetsenheter.

Vid högskoleenheten inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
får i stället för fakultetsnämnder och sektionsnämnder finnas
andra organ enligt vad som föreskrives i 25 §.

17 § Vid statlig enhet inom högskolan (högskoleenhet) skall finnas
en styrelse och ett rektorsämbete. Styrelsen skall ha inseende över högskoleenhetens
alla angelägenheter och svara för att enhetens uppgifter
fullgöres. Rektorsämbetet skall under styrelsen fortlöpande ha det närmaste
inseendet över allt som rör högskoleenheten.

18 § I styrelsen för högskoleenhet skall ingå

1. företrädare för allmänna intressen och

2. företrädare för verksamheten inom styrelsens verksamhetsområde.

Företrädare för de anställda och de studerande inom styrelsens verksamhetsområde
har rätt att ingå i styrelsen.

Företrädarna för allmänna intressen skall utgöra omkring en tredjedel
av antalet ledamöter.

Tredje stycket gäller ej styrelsen för högskoleenheten inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde. Föreskrifter om den närmare
sammansättningen av denna styrelse meddelas av regeringen.

19 § Skolstyrelsen skall vara lokal styrelse för kommuns grundläggande
högskoleutbildning.

Skolstyrelsen skall ha inseende över alla angelägenheter som avser
utbildningen och svara för att utbildningsuppgifterna fullgöres, i den
mån detta ej tillkommer annan enligt denna lag, enligt föreskrift som
meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser eller enligt
beslut som avses i 49 § kommunallagen (1977: 000)1.

Kommun kan besluta att annan kommunal nämnd i skolstyrelsens
ställe skall vara lokal styrelse.

20 § Utbildningsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommuns
grundläggande högskoleutbildning.

Utbildningsnämnden skall ha inseende över alla angelägenheter som
avser utbildningen och svara för att utbildningsuppgifterna fullgöres, i
den mån detta ej tillkommer annan enligt denna lag, enligt föreskrift
som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen utser eller
enligt beslut som avses i 49 § kommunallagen (1977: 000)2.

Landstingskommun kan besluta att annan landstingskommunal nämnd
i utbildningsnämndens ställe skall vara lokal styrelse för landstingskommuns
grundläggande högskoleutbildning eller del därav.

21 § För den grundläggande högskoleutbildningen skall finnas linjenämnder,
om ej annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar.

Linjenämnds verksamhetsområde skall avse grundläggande högskoleutbildning
vid en högskoleenhet eller en kommunal eller landstingskommunal
läroanstalt. Om det är lämpligt kan linjenämnds verksamhetsområde
omfatta grundläggande högskoleutbildning vid mer än en högskoleenhet.

Linjenämnd skall inom sitt verksamhetsområde planera utbildningen
och handlägga övriga frågor om vad utbildningen skall innehålla och
om hur utbildningen skall organiseras.

11 dess lydelse enligt prop. 1975/76:187.

21 dess lydelse enligt prop. 1975/76:187.

UbU 1976/77: 20

6

22 § I linjenämnd skall ingå företrädare för verksamheten inom nämndens
verksamhetsområde. I linjenämnd skall också ingå företrädare för
yrkeslivet, om ej särskilda skäl föranleder annat. Företrädare för de anställda
och de studerande inom nämndens verksamhetsområde har rätt
att ingå i nämnden.

Avser linjenämnds verksamhetsområde grundläggande högskoleutbildning
som anordnas av kommun eller landstingskommun, får styrelsen
för denna utbildning utse en ledamot i linjenämnden utöver de ledamöter
som avses i första stycket.

23 § För forskarutbildningen och forskningen vid högskolan inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde skall finnas fakultetsnämnder
och sektionsnämnder.

Fakultetsnämnds verksamhet skall avse ett särskilt vetenskapsområde
(fakultet) i en högskoleregion. Sektionsnämnds verksamhet skall avse
en del av en fakultet (sektion) i en högskoleregion.

Fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall inom sitt verksamhetsområde 1.

planera forskarutbildningen,

2. handlägga övriga frågor om vad forskarutbildningen skall innehålla
och om hur forskarutbildningen skall organiseras samt

3. handlägga vissa frågor om planering av forskningen.

24 § I fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall ingå företrädare för
verksamheten inom nämndens verksamhetsområde. Företrädare för de
anställda och de studerande inom fakultetsnämnds och sektionsnämnds
verksamhetsområde har rätt att ingå i nämnden. I fakultetsnämnd och
sektionsnämnd kan ingå företrädare för sådant forsknings- och utvecklingsarbete
utanför högskolan som har anknytning till nämndens verksamhetsområde.

25 § För forskningen och forskarutbildningen vid högskoleenheten
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde får finnas andra organ
än fakultetsnämnder och sektionsnämnder. Föreskrifter om dessa
andra organ meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

26 § Vid högskoleenhet skall utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet
bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter.

Institution eller arbetsenhet skall ledas av en styrelse, om ej annat
följer av föreskrifter som regeringen meddelar.

Företrädare för de anställda och de studerande inom institution eller
arbetsenhet har rätt att ingå i styrelsen för institutionen respektive arbetsenheten.

Centrala och regionala myndigheter

27 § För högskolan skall finnas centrala förvaltningsmyndigheter enligt
föreskrifter som regeringen meddelar.

28 § Landet skall vara indelat i sex högskoleregioner.

29 § För högskoleregion skall finnas en regionstyrelse.

UbU 1976/77: 20

7

30 § Regionstyrelse skall för högskoleregionen planera och samordna
den grundläggande högskoleutbildningen inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde.

31 § I regionstyrelse skall ingå

1. företrädare för allmänna intressen och

2. företrädare för verksamheten inom högskolan i regionen.
Företrädare för de anställda och de studerande inom högskolan i

regionen har rätt att ingå i regionstyrelsen.

Företrädarna för allmänna intressen skall utgöra omkring två tredjedelar
av antalet ledamöter.

Särskilda föreskrifter

32 § De ledamöter i styrelsen för högskoleenhet som skall vara företrädare
för allmänna intressen skall väljas av den eller de kommuner
och landstingskommuner till vilken eller vilka högskoleenheten är förlagd.
Hur många av dessa ledamöter som skall väljas av varje kommun
eller landstingskommun bestämmes av regionstyrelsen. I ärendet skall
regionstyrelsen samråda med den eller de kommuner och landstingskommuner
som beröres.

Kommun kan i samråd med landstingskommunen besluta att landstingskommunen
skall fullgöra kommunens skyldighet enligt första stycket.

Val av ledamöter skall vara proportionellt, om det begäres av minst
så många väljande som motsvarar det tal vilket erhålles om samtliga väljandes
antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om
förfarandet vid sådant proportionellt val finns särskilda föreskrifter.

I fråga om styrelsen för högskoleenheten inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde gäller föreskrifter som regeringen meddelar i
stället för första—tredje styckena i denna paragraf.

33 § Sådan ledamot i lokalt organ enligt denna lag som skall företräda
de studerande eller de anställda utses och entledigas enligt föreskrifter
i lag eller i annan författning. Detsamma gäller i fråga om lokalt
organ som inrättats enligt föreskrift av regeringen.

1 sådan annan författning som avses i första stycket får överlämnas
åt enskild individ och sammanslutning att utse ledamot.

34 § Till grundläggande högskoleutbildning som anordnas av kommun
eller landstingskommun antages sökande utan avseende på kyrkobokföringsort.

Har kommun tagit emot studerande som ej är kyrkobokförd inom
kommunen, har kommunen rätt till ersättning för utbildningen. Ersättningen
skall utges av den kommun där den studerande är kyrkobokförd.
Ersättningen skall utgå med det belopp som föreskrives av regeringen
eller myndighet som regeringen utser, om kommunerna ej kommer
överens om annat.

Andra stycket äger motsvarande tillämpning på grundläggande högskoleutbildning
som anordnas av landstingskommun.

35 § Regeringen får överlämna till organ som Landstingsförbundet
utser att antaga studerande i grundläggande högskoleutbildning som anordnas
av kommun eller landstingskommun.

UbU 1976/77: 20

8

36 § Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om organisationen
av kommuns och landstingskommuns högskoleutbildning samt om
kommuns och landstingskommuns befattning i övrigt med sådan utbildning.

Regeringen får överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela föreskrifter
som avses i första stycket.

37 § Inom högskolan får anordnas försöksverksamhet. Föreskrifter
om försöksverksamhet meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
utser. I sådan föreskrift får göras undantag från föreskrift i
denna lag.

38 § Regeringen eller myndighet som regeringen utser meddelar ytterligare
föreskrifter i ämne som behandlas i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 då lagen (1975: 168) om rätt
för sammanslutningar av studerande eller anställda att utse ledamöter

i styrelse eller annat organ vid läroanstalt för högre utbildning skall
upphöra att gälla. Regeringen får föreskriva undantag från föreskrift i
högskolelagen för viss verksamhet inom högskolan för tiden till och med
utgången av juni 1978.

2.1.2 Förslag till

Lag om obligatoriska studerandesammanslutningar

Härigenom föreskrives följande.

1 § Studerande vid högskoleenhet skall vara medlem i studentkår eller
elevkår som finns vid enheten.

Skyldigheten skall avse medlemskap i sådan kår

1. som omedelbart före den 1 juli 1977 fanns vid läroanstalt som
helt eller delvis har gått upp i högskoleenheten och

2. som de studerande vid den tidigare läroanstalten omedelbart före
den 1 juli 1977 var skyldiga att tillhöra enligt någon av följande författningar,
nämligen universitetsförordningen (1964: 461), förordningen
(1964: 538) om socialhögskolorna, förordningen (1965: 494) med stadga
för jordbrukets högskolor, förordningen (1967: 236) om journalisthögskolorna,
förordningen (1967: 273) om gymnastik- och idrottshögskolorna,
förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna, förordningen
(1972: 308) om bibliotekshögskolan och provisoriska stadgan den 27
maj 1971 för musikhögskolorna.

2 § Finns vid högskoleenhet mer än en studentkår eller elevkår, som
avses i 1 §, skall den studerande tillhöra den eller de av dessa som han
närmast hade varit skyldig att tillhöra enligt de föreskrifter som gällde
omedelbart före den 1 juli 1977.

3 § Studerande vid högskoleenhet skall även vara medlem i nation
eller studentförening för fakultet som finns vid enheten.

Skyldigheten skall avse medlemskap i sådan nation eller studentförening
för fakultet

1. som omedelbart före den 1 juli 1977 fanns vid läroanstalt som
helt eller delvis har gått upp i högskoleenheten och

UbU 1976/77: 20

9

2. som de studerande vid den tidigare läroanstalten omedelbart före
den 1 juli 1977 var skyldiga att tillhöra enligt bestämmelser meddelade
med stöd av 88 § universitetsförordningen (1964: 461).

4 § Den studerande skall tillhöra den nation eller den eller de studentföreningar
för fakultet som han närmast hade varit skyldig att tillhöra
enligt de föreskrifter som gällde omedelbart före den 1 juli 1977.

5 § Regeringen får föreskriva att de studerande vid viss utbildning
ej skall vara skyldiga att vara medlemmar i studentkår, elevkår, nation
eller studentförening för fakultet. Regeringen får överlåta på förvaltningsmyndighet
att meddela sådan föreskrift.

Föreskrift som avses i första stycket skall ha till syfte att ej utvidga
den skyldighet att tillhöra studerandesammanslutningar som gällde
omedelbart före den 1 juli 1977.

6 § Studerande som ej är skyldig att vara medlem i studentkår, elevkår,
nation eller studentförening för fakultet har rätt att på begäran
bli medlem i sådan sammanslutning vid högskoleenheten. Finns flera
sådana sammanslutningar vid enheten har han rätt att bli medlem i den
eller de av dessa som närmast får anses vara avsedd för grupp av studerande
som han tillhör.

7 § Styrelsen för högskoleenheten skall pröva fråga om skyldighet
eller rätt att tillhöra studentkår, elevkår, nation eller studentförening
för fakultet vid enheten.

8 § Studentkår, elevkår, nation och studentförening för fakultet skall
ha till ändamål att främja medlemmarnas studier och vad därmed äger
sammanhang.

9 § För studentkår, elevkår, nation och studentförening för fakultet
skall finnas stadgar.

I stadgarna skall finnas bestämmelser om rätt för studerande att
vinna inträde, om styrelse, kuratorer eller andra funktionärer, som skall
handha sammanslutningens angelägenheter, och om de avgifter som
medlemmarna skall erlägga. Dessutom skall finnas de övriga bestämmelser
som kan behövas.

Stadgarna skall antagas av sammanslutningen. De bestämmelser som
behandlar medlems inträde och utträde samt avgifter är giltiga endast
om de har godkänts av styrelsen för högskoleenheten.

10 § Två eller flera sammanslutningar som avses i 8 § får besluta
att de skall slås ihop till en sammanslutning.

11 § Underlåter studerande att söka inträde i studentkår, elevkår,
nation eller studentförening för fakultet som han är skyldig att tillhöra,
får styrelsen för högskoleenheten förordna att den studerande skall avstängas
från prov till dess rättelse har skett. Detsamma gäller om han
ej betalar sådan avgift till sammanslutningen som har fastställts enligt
gällande föreskrifter i stadgarna för sammanslutningen.

12 § Talan mot beslut av styrelsen för högskoleenhet enligt denna
lag föres genom besvär hos universitets- och högskoleämbetet eller, såvitt
avser Sveriges lantbruksuniversitet, hos regeringen.

UbU 1976/77: 20

10

Talan mot beslut av universitets- och högskoleämbetet enligt denna
lag fores genom besvär hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

2.1.3 Förslag till

Lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet

Härigenom föreskrives följande.

1 § Vid varje högskoleenhet skall finnas en elektorsförsamling.

2 § Elektorsförsamlingen skall pröva om företrädare för de studerande
vid högskoleenheten skall ingå som ledamöter i sådant organ vid
enheten i vilket företrädare för de studerande har rätt att ingå. Finner
elektorsförsamlingen att företrädare för de studerande skall ingå i visst
sådant organ, skall församlingen utse dessa företrädare.

Regeringen eller myndighet som regeringen utser, kan föreskriva att
första stycket ej skall gälla för visst organ.

3 § I elektorsförsamlingen skall ingå det antal elektorer som styrelsen
för högskoleenheten bestämmer. Antalet får dock ej överstiga 100.

4 § Vid högskoleenhet där det finns sådan studentkår eller elevkår
som avses i lagen (1977: 000) om obligatoriska studerandesammanslutningar
skall elektorer utses genom val.

5 § För val som avses i 4 § skall det vid högskoleenheten finnas en
valkrets för varje sådan studentkår eller elevkår vid enheten som avses
i lagen (1977: 000) om obligatoriska studerandesammanslutningar.

Finns vid högskoleenheten studerande som ej är skyldiga att tillhöra
studentkår eller elevkår, skall det även finnas en särskild valkrets för
dessa studerande.

6 § Styrelsen för högskoleenhet som avses i 4 § fördelar antalet elektorer
mellan valkretsarna, med hänsyn till antalet studerande inom kretsarna.

Till varje valkrets skall dock alltid föras minst två elektorer.

7 § Inom valkrets som avses i 6 § första stycket skall elektorerna utses
av sådant organ inom kåren som utsetts direkt eller indirekt genom
allmänt val av medlemmarna i kåren. Finns ej sådant organ skall elektorerna
väljas i allmänt val av medlemmar.

8 § Inom valkrets som avses i 5 § andra stycket skall valkretsarnas
elektorer utses genom val. Närmare föreskrifter om sådant val meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Valbar till elektor inom valkrets som avses i 5 § andra stycket är
den som anmäles till styrelsen för högskoleenheten inom den tid som
styrelsen bestämmer.

9 § Vid högskoleenhet där det ej finns sådan studentkår eller elevkär
som avses i lagen (1977: 000) om obligatoriska studerandesammanslut -

UbU 1976/77: 20

11

ningar skall elektorer utses genom val. Därvid äger 8 § motsvarande
tillämpning.

10 § Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall elektorer utses för
ett år i sänder. Mandatperioden skall räknas från den dag som föreskrives
av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

11 § Besked om vilka personer som har utsetts till elektorer enligt
7 § för viss mandatperiod skall lämnas till styrelsen för högskoleenheten
senast den dag som styrelsen bestämmer. Lämnas ej sådant besked inom
rätt tid har den kår som beröres förlorat rätten att utse elektorer för
mandatperioden.

12 § Talan mot beslut av styrelsen för högskoleenhet enligt denna
lag föres genom besvär hos universitets- och högskoleämbetet eller,
såvitt avser Sveriges lantbruksuniversitet, hos regeringen.

Talan mot beslut av universitets- och högskoleämbetet enligt denna
lag föres genom besvär hos regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

För den mandatperiod som börjar den 1 juli 1977 kan regeringen
eller myndighet som regeringen utser föreskriva att företrädare för de
studerande i organ vid högskoleenhet skall utses på annat sätt än som
följer av denna lag.

2.1.4 Förslag till

Lag om ändring i universitetsförordningen (1964: 461)

Härigenom föreskrives att 86, 88 och 89 §§ universitetsförordningen
(1964: 461)1 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

1 Förordningen omtryckt 1975: 336.

Senaste lydelse av
88 § 1976: 706

förordningens rubrik 1975: 336.

2.1.5 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1964: 538) om socialhögskolorna

Härigenom föreskrives att 28 och 29 §§ förordningen (1964: 538) om
socialhögskolorna1 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

1 Förordningen omtryckt 1971: 343. Senaste lydelse av förordningens rubrik
1975: 1220.

2.1.6 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1965: 494) med stadga för jordbrukets
högskolor

Härigenom föreskrives att 101—103 §§ förordningen (1965: 494) med
stadga för jordbrukets högskolor1 skall upphöra att gälla vid utgången
av juni 1977.

1 Förordningen omtryckt 1971: 423. Senaste lydelse av förordningens rubrik
1976: 973.

UbU 1976/77: 20

12

2.1.7 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 236) om journalisthögskolorna

Härigenom föreskrives att 32 och 33 §§ förordningen (1967: 236) om
journalisthögskolorna1 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

1 Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975:1217.

2.1.8 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 273) om gymnastik- och idrottshögskolorna Härigenom

föreskrives att 30 och 31 §§ förordningen (1967: 273) om
gymnastik- och idrottshögskolorna1 skall upphöra att gälla vid utgången
av juni 1977.

1 Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975: 415.

2.1.9 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna

Härigenom föreskrives att 56 och 57 §§ förordningen (1968: 318) om
lärarhögskolorna1 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

1 Förordningen omtryckt 1971: 463. Senaste lydelse av förordningens rubrik
1975: 361.

2.1.10 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1972: 308) om bibliotekshögskolan

Härigenom föreskrives att 22 och 23 §§ förordningen (1972: 308) om
bibliotekshögskolan1 skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977.

1 Senaste lydelse av förordningens rubrik 1975: 50.

2.2 Propositionens hemställan

Regeringen har (s. 152) under rubriken Reformering av högskoleutbildningen,
avsnittet s. 23—152 i propositionen,
dels föreslagit riksdagen att

1. antaga de inom utbildningsdepartementet upprättade förslagen till

a) högskolelag,

UbU 1976/77: 20

13

b) lag om obligatoriska studerandesammanslutningar,

c) lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet,

d) lag om ändring i universitetsförordningen (1964: 461),

e) lag om ändring i förordningen (1964: 538) om socialhögskolorna,

f) lag om ändring i förordningen (1965: 494) med stadga för jordbrukets
högskolor,

g) lag om ändring i förordningen (1967: 236) om journalisthögskolorna,

h) lag om ändring i förordningen (1967: 273) om gymnastik- och
idrottshögskolorna,

i) lag om ändring i förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna,

j) lag om ändring i förordningen (1972: 308) om bibliotekshögskolan,

2. godkänna den indelning i högskoleenheter som förordats i propositionen,

3. godkänna de riktlinjer för kommunal högskoleutbildning som redovisats
i propositionen,

4. bemyndiga regeringen att göra ändringar av statsbidragsreglerna
för kommunal högskoleutbildning enligt vad som förordats i propositionen,

5. bemyndiga regeringen att föra rektors bottentjänst över stat,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen i
övrigt anförts.

2.3 Motionsyrkanden

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1975/76

1975/76: 1420 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet
att riksdagen uttalar att arbetet med att finna alternativa urvalsmetoder
till utbildningar med sökandeöverskott har till utgångspunkt dels att
åstadkomma en rättvis social fördelning på alla utbildningar samt dels
vid urval bland sökande ta stor hänsyn till erfarenhet från arbetslivet
(yrkandet 2).

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 764 av herr Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen uttalar
att de graderade betygen avskaffas i förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna,
fritidsledarutbildningarna, de vårdyrkesutbildningar som
i dag har en tregradig betygsskala, bibliotekarieutbildningen samt journalistutbildningen,

1976/77: 1161 av fru Nordlander m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet
att riksdagen hos regeringen hemställer att staten tar över huvudmannaskapet
för vårdyrkesutbildningen, samtidigt som den tekniskt inordnas
i högskoleutbildningen (yrkandet 2).

UbU 1976/77: 20

14

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1358 av herr Hedberg m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen beslutar att högskolan i Halmstad från och med den 1 juli
1977 erhåller en högskolestyrelse eller en likvärdig styrelseform (yrkandet
1),

1976/77: 1360 av herr Signell m. fl. (s, c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för

1. att planeringsarbetet bör bedrivas så att de två sista orterna av
utbyggnadsorterna — Halmstad och Skövde — bör få sin statliga högskoleenhet
till läsåret 1978/79,

2. att interimistiska högskolestyrelser tillsätts för högskoleutbildningen
i Halmstad och Skövde för tid intill dess statlig enhet etableras
på orterna,

1976/77:1362 av herr Andersson i Lycksele (s) vari yrkas att riksdagen 1.

anhåller att regeringen inför läsåret 1978/79 prövar möjligheterna
att tidigarelägga antagningen till högskolan till den 1 mars och därvid
medverka till att en enhetlighet i antagningsförfarandet uppnås,

2. anhåller att regeringen samtidigt prövar möjligheten att sammanföra
utvecklingen av datasystemen för intagning till gymnasieskolan
och antagningen till högskolan, för att inom en nära framtid uppnå
en enhetlighet och en god samhällsekonomisk lösning,

1976/77: 1364 av herrar Aulin (m) och Ollén (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar

1. att en särskild högskoleenhet inrättas i Malmö, omfattande lärarhögskolan,
förskoleseminariet, musikhögskolan, den särskilda ämnesutbildningen
i musik (SÄMUS) och statens scenskola i Malmö,

2. därest yrkandet under 1 inte skulle bifallas ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om utvärdering av de stora högskoleenheternas
organisation,

1976/77: 1366 av herr Biörck i Värmdö (m) såvitt gäller yrkandena

A. att riksdagen beslutar ändra det vid propositionen 1976/77: 59
fogade förslaget till högskolelag i enlighet med vad som i motionen
anförs

1. om institutionsstyrelsen och prefekten (yrkandet Al),

2. om fakulteterna (yrkandet A 2),

3. om fakultetskollegiet (yrkandet A 3),

4. om antalet medlemmar i fakultetsnämnden m. m. (yrkandet A 4),

5. om utbildningsnämnd (yrkandet A 6),

6. om högskolestyrelsen (yrkandet A 7),

7. om högskoleenhets rektor (yrkandet A 8),

8. om studierektorsfunktionen (yrkandet A 9),

UbU 1976/77: 20

15

9. om sjukgymnastutbildningen (yrkandet A 10),

10. om statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (yrkandet
A 11),

11. om vissa språkliga anmärkningar (yrkandet A 12),

B. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs 12.

om professorstillsättningar (yrkandet B 1),

13. om pensionsåldern (yrkandet B 2),

14. om linjenämnder (yrkandet B 3),

15. om forskarutbildningen (yrkandet B 4),

1976/77: 1367 av herr Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utvärdering av erfarenheterna av antagningsreglerna
för spärrade linjer i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1976/77: 1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

1. uttalar att gemensamma linjenämnder får inrättas för utbild
ningar under statligt och primärkommunalt huvudmannaskap (yrkandet
1),

2. begär att regeringen i tillämpningsföreskrifter möjliggör att institutioner
och arbetsenheter direkt kan underställas högskolestyrelsen
(yrkandet 2),

1976/77: 1373 av herr Henrikson (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att för det som för närvarande benämns tekniska
fakulteten vid universitetet i Linköping fastställs namnet »tekniska
högskolan i Linköping»,

1976/77: 1375 av fru Lindquist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
att förskoleseminariet, lärarhögskolan och statens institut för högre
utbildning av sjuksköterskor i Mölndal skall utgöra en högskoleenhet,

1976/77: 1376 av fru Lindquist (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
om ytterligare översyn av den organisatoriska ställningen beträffande
följande skolor i Göteborg, nämligen musikhögskolan, statens scenskola,
den särskilda ämnesutbildningen i musik (SÄMUS), Valands konst
skola och Konstindustriskolan,

1976/77: 1381 av fru Rydle (m) och fru Diesen (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att den aviserade kommittén om vårdyrkesutbildning
får i uppdrag att även pröva frågan om statligt huvudmannaskap
för sjuksköterskeutbildning,

1976/77: 1383 av herr Strindberg m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att tekniska fakulteten vid universitetet i
Linköping erhåller namnet »tekniska högskolan i Linköping»,

UbU 1976/77: 20

16

1976/77: 1384 av fru Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen beslutar
anta följande såsom motionärens förslag betecknade ändring i 10 §
förslaget till lag om obligatoriska studerandesammanslutningar:

Propositionens förslag Motionärens förslag

10 § Två eller flera sammanslut- 10 § Två eller en sam ningar

som avses i 8 § får besluta manslutning. Sammanslutning får

att de skall slås ihop till en sam- delas i två sammanslutningar en manslutning.

dast om särskilda skäl föreligger.

Beslut därom fattas av styrelsen
för högskoleenheten.

1976/77: 1385 av fru Sundberg (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att bedömningen av antalet betygssteg måtte ske som
förordats men gälla såväl när det är fråga om fler som om färre än tre
betygssteg,

1976/77: 1397 av herr Gustafsson i Barkarby m. fl. (s) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning med syfte att
överföra jordbrukets högskolor till utbildningsdepartementets ansvarsområde,

1976/77: 1401 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen beslutar att högskolan i Falun/Borlänge ges
namnet högskolan i Dalarna (yrkandet 1),

1976/77: 1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående utredning om huvudmannaskapet för högskoleutbildningen
(yrkandet 4),

2. beslutar godta vad som i motionen anförs om linjenämnds verksamhetsområde
(yrkandet 5),

3. beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om samordning av antagningen till statlig och kommunal högskoleutbildning
(yrkandet 6),

4. uttalar att kårobligatoriet bör avskaffas (yrkandet 7),

5. beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om
förhandlingar i syfte att snarast möjligt avskaffa kårobligatoriet (yrkandet
8),

6. beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om befrielse från det obligatoriska medlemskapet för vissa grupper av
studerande (yrkandet 9),

7. beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om regionstyrelsernas förhållande till högskoleutbildningen inom jordbruksdepartementets
område (yrkandet 10),

UbU 1976/77: 20

17

8. beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs
om högskolestyrelsens medverkan vid avgivande av förslag till rektor
(yrkandet 11),

9. vid bifall till yrkandena 5 och 6 i motionen beslutar anta följande
såsom motionärernas förslag betecknade ändringar i 21 och 35 §§ förslaget
till högskolelag (yrkandet 16 delvis):

Propositionens förslag Motionärernas förslag

21 §

För den regeringen meddelar.

Linjenämnds verksamhetsområde Linjenämnds verksamhetsområde
skall avse grundläggande högsko- skall avse grundläggande högskoleutbildning
vid en högskoleenhet leutbildning vid en högskoleenhet

eller en kommunal eller landstings- eller en kommunal eller landstingskommunal
läroanstalt. Om det är kommunal läroanstalt. Om det är

lämpligt kan linjenämnds verksam- lämpligt kan linjenämnds verksamhetsområde
omfatta grundläggande hetsområde omfatta grundläggande

högskoleutbildning vid mer än en högskoleutbildning vid mer än en

högskoleenhet. högskoleenhet eller kommunal eller

landstingskommunal läroanstalt.

Linjenämnd skall skall organiseras.

35 §

Regeringen får överlämna till
organ som Landstingsförbundet utser
att antaga studerande i grundläggande
högskoleutbildning som
anordnas av kommun eller landstingskommun.

1976/77: 1409 av herr Unckel (m) och fru Diesen (m) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen, för att garantera det fria tillträdet, beslutar att
godkända studier på enstaka kurser, motsvarande totalt minst 120
poäng, skall berättiga till examen (yrkandet 4),

1976/77: 1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena
att riksdagen

1. avslår förslagen till Högskolelag, Lag om obligatoriska studerandesammanslutningar,
Lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet och
därav följande lagar om ändringar i förordningar för universitet och
högskolor (yrkandet 1),

2. hos regeringen hemställer om en ny utredning enligt de riktlinjer
som anges i motionen och som sammanfattats i det i motionen presenterade
niopunktsprogrammet (yrkandet 2).

2 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

18

2.4 Utskottet

2.4.1 Högskolelag

Propositionen (s. 3—8, 14—57). Förslaget till högskolelag innehåller
endast vissa grundläggande föreskrifter för högskolan, övriga föreskrifter
som behövs bör meddelas av regeringen eller i den ordning
regeringen föreskriver. För att detta skall kunna ske krävs i vissa fall
en uttrycklig föreskrift i lagtexten. Detta gäller bl. a. i de fall då fråga
är om att göra undantag från föreskrift i lagen. Föreskrifter av detta
slag finns i 12 och 13 §§, 16 § andra stycket, 19 § andra stycket, 20 §
andra stycket, 21 §, 26 § andra stycket, 32 § fjärde stycket och 37 §.

Vidare behövs föreskrifter i högskolelagen om att regeringen kan
meddela ytterligare föreskrifter i de fall då regeringens kompetens
enligt 8 kap. 7 § eller 11 kap. 6 § regeringsformen bygger på bemyndiganden
i lag. Sådana föreskrifter i högskolelagen finns i 21 §, i vad
den berör kommunal högskoleutbildning, i 33—36 §§ samt i 37 § i vad
den avser kommunal högskoleutbildning.

I samtliga andra fall kan regeringen med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen
meddela de föreskrifter sorn behövs utöver vad som sägs
i högskolelagen. Regeringen har också rätt att delegera på myndighet
att utfärda föreskrift. Någon uttrycklig föreskrift om regeringens rätt
behövs ej i lagtexten. En uttrycklig erinran om regeringens rätt har
dock, för att underlätta tolkningen av lagen, tagits in i 38 §. Av samma
skäl har en uttrycklig upplysning om regeringens rätt att meddela föreskrifter
tagits in i vissa paragrafer, såsom 8 § andra stycket, 9 § första
stycket, 18 § fjärde stycket, 25 § första stycket andra meningen och 32 §
fjärde stycket.

Till sin allmänna uppbyggnad innebär lagförslaget att föreskrifter
om högskolans uppgifter samlats i början av förslaget (1—6 §§). Därefter
följer allmänna föreskrifter om verksamheten inom högskolan
(7—15 §§). I detta avsnitt har samlats dels föreskrifter om principerna
för planeringen av utbildningen (7 §), dels föreskrifter om att utbildningen
inom högskolan omfattar grundläggande högskoleutbildning och
forskarutbildning samt i vissa fall även annan utbildning (8 §), dels allmänna
föreskrifter om behörighet att vinna tillträde till högskoleutbildning
(9 §), dels föreskrifter om rätt för behöriga sökande att vinna
tillträde till högskoleutbildning (10 §), dels om antalet studerande och
om urval m. m. (11—13 §§), dels föreskrifter om forskningens frihet
(14 §), dels föreskrift om att staten, kommun och landstingskommun
är huvudmän för högskolan (15 §). I ett följande avsnitt finns grundläggande
föreskrifter om högskolans organisation (16—26 §§). Därefter
kommer ett avsnitt om centrala och regionala organ för högskolan (27
—31 §§). Lagens sista del innehåller vissa särskilda föreskrifter (32—
38 §§). Här ges regler om hur vissa ledamöter i skilda organ skall ut -

UbU 1976/77: 20

19

ses (31—33 §§). Här finns också föreskrifter om riksrekrytering till
kommunal och landstingskommunal högskoleutbildning och om interkommunal
ersättning (34 §). Därefter följer en föreskrift som ger
regeringen rätt att överlämna viss myndighetsutövning, antagning av
vissa studerande, till ett organ inom Landstingsförbundet (35 §). Lagen
avslutas dels med en föreskrift som bemyndigar regeringen och förvaltningsmyndighet
att meddela föreskrifter om kommunal och landstingskommunal
högskoleutbildning m. m. (36 §), dels med en föreskrift
om försöksverksamhet inom högskolan (37 §), dels med den nyssnämnda
föreskriften i 38 §.

Utskottet. För två år sedan beslöt riksdagen att högskoleutbildningen
skulle reformeras. Beslutet fattades på grundval av förslag som den dåvarande
regeringen lagt fram i propositionen 1975: 9 om reformering
av högskoleutbildningen (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179). I propositionen
förutsattes att reformen skulle börja genomföras den 1 juli 1977.
Riksdagen hade inte något att erinra däremot.

Med utgångspunkt i riksdagens beslut har i första hand en central
organisationskommitté (H 75) och sex regionala organisationskommittéer,
universitetskanslersämbetet (UKÄ), skolöverstyrelsen (SÖ) och
läroanstalterna haft att förbereda genomförandet av reformen.

I propositionen 1975: 9 uttalade föredraganden bl. a. att den vidgade
högskolans samhälleliga betydelse motiverar att de grundläggande bestämmelserna
för högskolan stadfästes i en högskolelag. Utskottet var
ense med föredraganden om att en högskolelag borde utfärdas och framhöll
att förslag till högskolelag måste föreläggas riksdagen senast våren
1977.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkade år 1975 i motionen 1975: 1873
att riksdagen skulle avvisa den då ifrågavarande propositionen. Riksdagen
avslog yrkandet (UbU 1975: 17, rskr 179). I motionen 1976/77:
1410 yrkar nu samma parti att riksdagen bl. a. skall avslå förslaget
till högskolelag i den nu ifrågavarande propositionen 1976/77: 59 samt
hos regeringen hemställa om ny utredning enligt vissa i motionen angivna
riktlinjer (yrkandena 1 och 2).

Med hänvisning till riksdagens beslut år 1975 samt det omfattande
utredningsarbete som föregick detta beslut och det därefter genomförda
förberedelsearbetet avstyrker utskottet yrkandet 1 såvitt det gäller högskolelag
och yrkandet 2 i motionen 1976/77: 1410.

Utskottet följer fortsättningsvis i detta betänkande i huvudsak den
disposition som återfinns i föredragande statsrådets anföranden. De avsteg
som gjorts från denna disposition är främst motiverade av olika
motionsyrkanden. Det sagda innebär bl. a. att utskottet under avsnittet
Organisation för kommunal högskoleutbildning (2.3.3) kommer in på
lydelsen av 21 § och 35 § högskolelagen samt under avsnittet Vissa

UbU 1976/77: 20

20

gemensamma frågor (4) behandlar 11 § och därmed sammanhängande
frågor.

Det kan konstateras att förslaget till högskolelag i allt väsentligt bygger
på vad som anförts av föredraganden i propositionen 1975: 9 och
på riksdagens beslut med anledning av denna proposition. Utskottet
kan därför i huvudsak begränsa sig till att behandla lagförslaget i de
delar som berörs av motionsyrkanden.

Utskottet vill här erinra om att högskolan enligt 1975 års beslut om
reformeringen av högskoleutbildningen m. m. skall omfatta vissa utbildningar
inom utbildningsdepartementets och jordbruksdepartementets
verksamhetsområden (prop. 1975: 9 s. 408—413; UbU 1975: 17
s. 17—19; rskr 1975: 179). Däremot ingår utbildning inom andra departements
verksamhetsområden inte i högskolan. I propositionen
1976/77: 67, vilken hänvisats till jordbruksutskottet, föreslås en ny institutionell
organisation för jordbrukets högskolor m. m. i anslutning
till reformeringen av högskoleutbildningen. Jordbrukets högskolor sammanförs
enligt förslaget till en högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet.
I högskolelagen föreslås föreskrifter som gör det möjligt
för regeringen att för lantbruksuniversitetet ge särskilda regler om
styrelsens sammansättning och om andra organ för forskning och forskarutbildning
än fakultets- och sektionsnämnder. Utskottet har för sin
del inget att erinra mot regeringens förslag i denna del.

I den med anledning av propositionen 1976/77: 59 väckta motionen
1976/77: 1397 yrkas att riksdagen skall hemställa om en utredning med
syfte att överföra jordbrukets högskolor till utbildningsdepartementets
ansvarsområde. Motionärerna anför bl. a. att det nu bör vara angeläget
att öka samordningen mellan jordbrukets högskolor och högskoleväsendet
i övrigt.

Jordbruksutskottet har i yttrande (JoU 1976/77: 1 y, bil. 1 till detta
betänkande) över ifrågavarande motionsyrkande funnit att det inte finns
någon anledning att frångå 1975 års riksdagsbeslut om att jordbrukets
högskolor även i fortsättningen skall sortera under jordbruksdepartementet.
Utbildningsutskottet har samma mening och avstyrker alltså
motionen 1976/77: 1397.

Enligt yrkandet 10 i motionen 1976/77: 1407 bör riksdagen ge regeringen
till känna vad som i motionen anförs om regionstyrelsernas förhållande
till högskoleutbildningen inom jordbruksdepartementets område.

Med anledning av motionsyrkandet erinras om att landet med avseende
på främst planering och samordning av den grundläggande högskoleutbildningen
skall vara indelat i sex högskoleregioner (28 §). För
varje region skall finnas en regionstyrelse (29 §). Enligt 1975 års riksdagsbeslut
skall regionstyrelsens uppgifter i administrativt hänseende
och beträffande yttranden över anslagsframställningar m. m. inte gälla

UbU 1976/77: 20

21

jordbrukets högskolor. Vid den samordnande planeringen av den grundläggande
högskoleutbildningen bör emellertid enligt samma beslut regionstyrelserna
ha att beakta verksamheten och resurserna också vid
jordbrukets högskolor.

I den nu ifrågavarande propositionen anförs att de förutsättningar
som förelåg vid riksdagsbeslutet år 1975 förändrats genom att jordbrukets
högskolor sammanförs till ett lantbruksuniversitet med en styrelse
och ett rektorsämbete. Den grundläggande högskoleutbildningen
vid denna högskoleenhet bör därför undantas från regionstyrelsernas
ansvar för samordnande planering. Ett informellt samarbete anses tillräckligt,
vilket bör ske i form av ett ömsesidigt samrådsförfarande i
frågor med anknytning till respektive verksamhetsområde. Föredragande
statsrådet framhåller att formerna för detta samrådsförfarande får
sökas och successivt utvecklas av berörda organ.

Jordbruksutskottets förutnämnda yttrande behandlar också yrkandet
10 i motionen 1976/77: 1407. I yttrandet framhålls att det självfallet
är angeläget med en nära samverkan mellan lantbruksuniversitetet och
högskoleorganisationen i övrigt. Därtill framhåller utskottet — efter
att ha erinrat om vad regeringen anfört i fråga om samrådsförfarande
m. m. — lämpligheten av att berörda regionstyrelser följer utvecklingen
och utbildningsutbudet i respektive högskoleregion och tar de initiativ
som behövs för att de samlade resurserna för högskoleutbildning och
forskning skall utnyttjas så mångsidigt och effektivt som möjligt oavsett
departementstillhörighet.

Utbildningsutskottet vill liksom jordbruksutskottet framhålla att det
självfallet är angeläget med en nära samverkan mellan lantbruksuniversitetet
och högskoleorganisationen i övrigt och anser i likhet med
regeringen att den erforderliga samverkan bör kunna vinnas inom
ramen för ett informellt samarbete. Riksdagen bör alltså avslå yrkandet
10 i motionen 1976/77: 1407.

Vid högskoleenhet skall utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet
bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter (26 §). Institutionen
eller arbetsenheten skall ledas av en styrelse om ej annat följer
av föreskrifter som regeringen meddelar. Det finns enligt lagförslaget
en rättighet för de anställda och de studerande att vara representerade
i styrelsen.

Med hänvisning till möjligheten att meddela undantag från bestämmelsen
om att en institution eller en arbetsenhet skall ledas av en styrelse
avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1976/77: 1372.

För den grundläggande högskoleutbildningen skall finnas linjenämnder
samt för forskarutbildningen och forskningen vid högskolan fakultetsnämnder
och sektionsnämnder.

Enligt motionen 1976/77: 1366 är det felaktigt att dela upp ansvaret

UbU 1976/77: 20

22

för grundläggande utbildning och för forskarutbildning på olika organ.
Linjenämnderna föreslås bli slopade vid i varje fall de högskoleenheter
som meddelar yrkesförberedande högre utbildning och deras uppgifter
överförda på utbildningsnämnder.

Åtskillnaden mellan planerings- och ledningsorgan för å ena sidan
grundläggande utbildning, å andra sidan forskning och forskarutbildning
på vad som kommer att motsvara nuvarande fakultets- och sektionsnivå
beslöts vid 1975 års riksmöte. Sambandet mellan grundläggande utbildning
samt forskning och forskarutbildning betonades emellertid då
starkt, och föredraganden framhöll att ett bevarande av för de båda
verksamhetsgrenarna gemensamma institutioner liksom ökade möjligheter
att utnyttja skilda slag av lärarkrafter inom både grundläggande
utbildning och forskning/forskarutbildning var viktigt för att främja
detta samspel. De samband mellan grundläggande utbildning och forskning/forskarutbildning
på de nuvarande universitetsorterna (motsv.),
som ligger i gemensam miljö och gemensamma resurser, kommer inte
bara att kunna bestå utan i vissa avseenden också att kunna utvecklas
vid ett genomförande av förslagen, framhölls i propositionen 1975: 9.

Med erinran om riksdagens beslut år 1975 och anförandet i propositionen
1975: 9, vilket inte föranledde något riksdagens uttalande, avstyrker
utskottet yrkandena A 2 och A 6 i motionen 1976/77: 1366.

I motionen 1976/77: 1366 (yrkandet A 3) föreslås att 23 och 24 §§
i högskolelagen skall kompletteras med bestämmelser om prefektkollegium.
I motionen redovisas att fakultetskollegiet vid karolinska institutet
kommer att omfatta 275 personer. En sådan korporation kan enligt
motionärens mening rimligtvis endast förrätta val men inte uträtta
ett meningsfullt arbete. Däremot torde, framhålls i motionen, ett prefektkollegium,
motsvarande den nuvarande fakulteten, utgöra en både
nyttig och nödvändig institution.

Utskottet har inhämtat att det i enlighet med förslag från H 75 kommer
att bli möjligt för styrelse för högskoleenhet till vilken fakultetseller
sektionskollegium är knutet att besluta att i kollegiet skall ingå
enbart företrädare för dels de som innehar eller uppehåller tjänst som
professor, biträdande professor eller annan lärartjänst för vilken krävs
minst doktorsexamen (eller motsvarande kompetens), dels de som innehar
eller uppehåller viss tjänst vid forskningsråd vilken motsvarar någon
av de förut nämnda tjänsterna. Utskottet är med hänsyn härtill inte
berett att tillstyrka det i yrkandet A 3 i motionen 1976/77: 1366 begärda
tillägget till högskolelagen. I övrigt får den praktiska erfarenheten
visa vilka samrådsorgan och andra liknande organ som kan behövas vid
sidan om de obligatoriskt föreskrivna organen och som styrelsen för
högskoleenheten i fråga därför kan finna anledning att fatta beslut om.

Vid varje universitet finns i dag ett rektorsämbete som förestås av en

UbU 1976/77: 20

23

rektor (universitetsförordningen 3 §). På rektorsämbetets prövning ankommande
ärenden avgörs av rektor i närvaro av universitetets förvaltningschef.

Enligt 17 § i det föreliggande lagförslaget skall vid statlig enhet inom
högskolan finnas — förutom en styrelse — ett rektorsämbete. Rektorsämbetet
skall under styrelsen fortlöpande ha det närmaste inseendet
över allt som rör högskoleenheten.

I motionen 1976/77: 1366 hävdas att rektorsämbetet som sådant bör
utgöras av rektor ensam, oberoende av högskoleenhetens storlek. Utskottet
erinrar om att riksdagen år 1975 inte hade något att erinra mot
förslag i proposition 1975: 9 om att ledningen av en högskoleenhet under
högskolestyrelsen bör ankomma på ett rektorsämbete, som vid
större enheter bör bestå av rektor och förvaltningschef och vid mindre
enheter av enbart rektor (prop. 1975: 9 s. 514). Det ankommer på regeringen
att besluta om rektorsämbetets utformning vid varje enhet. Med
det anförda avstyrker utskottet yrkandet A 8 i motionen 1976/77: 1366.

Enligt 12 § i lagförslaget får utlänning som ej är bosatt i landet eller
som har bosatt sig här i huvudsakligt syfte att få utbildning antagas som
studerande till utbildning inom högskolan enligt föreskrifter som regeringen
meddelar. Utskottet föreslår att förslaget i denna del antas med
den ändringen att regeringen får möjligheten att delegera till myndighet
att utfärda ifrågavarande föreskrifter.

Som en konsekvens av riksdagens nyligen fattade beslut om ny kommunallag
m. m. (prop. 1976/77: 187, KU 1976/77: 25, rskr 1976/77:
148) föreslår utskottet den ändring i 19 § och 20 § som framgår av
utskottets hemställan.

I motionen 1976/77: 1366 har framförts förslag om vissa språkliga
ändringar (yrkandet A 12). Utskottet avstyrker yrkandet i vad det gäller
4, 7, 18, 31 och 37 §§. Beträffande vad som anförts som grund för
motionärens förslag om ändring av 18 § och 31 § bör påpekas att ordningen
i vilken olika kategorier av representanter för skilda grupper
anges i lagtexten inte markerar någon rangordning dem emellan. I fråga
om 37 § hänvisas till lydelsen av 55 § i skollagen.

Med anledning av yrkandet A 12 i motionen 1976/77: 1366 föreslår
utskottet emellertid att i 5 § förslaget till Högskolelag görs den språkliga
förbättringen att ”tryggås” ändras till ”främjas” och att paragrafen
därför får följande lydelse: ”Verksamheten inom högskolan skall anordnas
så att samband mellan utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet
främjas”.

De i propositionen föreslagna lagarna skall träda i kraft den 1 juli
1977. I propositionen har föreslagits att regeringen får föreskriva undantag
från föreskrift i högskolelagen för viss verksamhet inom hög -

UbU 1976/77: 20

24

skolan för tiden till och med utgången av juni 1978. Enligt specialmotiveringen
krävs denna övergångsbestämmelse på grund av att organisationen
för högskoleutbildningen inom det konstnärliga området i Stockholm
och den högre sjöpersonalsutbildningen bör ses över ytterligare
under budgetåret 1977/78. Utskottet har ingen erinran mot att regeringen
får detta bemyndigande. Regeringen bör såsom angetts i specialmotiveringen
kunna delegera till annan myndighet att utfärda erforderliga
regler. Detta kräver ett tillägg till lagtexten i propositionen. Enligt
utskottets mening bör det föreslagna bemyndigandet vidgas, då det
uppenbarligen kan bli svårt att på alla punkter genomföra förslagen i
högskolelagen redan den 1 juli 1977. Detta gäller inte minst i fråga om
utseende av ledamöter i skilda organ. I sådana fall kan det visa sig
lämpligt att låta interimistiska eller andra befintliga organ verka även
någon tid efter den 1 juli 1977 i stället för de organ som anges i lagförslaget.
Mot denna bakgrund föreslår utskottet att den andra meningen
i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ges följande lydelse:
”Regeringen eller myndighet som regeringen utser för tiden till
och med utgången av juni 1978 föreskriver de undantag från föreskrift
i högskolelagen som kan behövas i de fall då erforderliga förberedelser
ej kunnat vidtagas.”

2.4.2 Högskolans indelning i enheter

Propositionen (s. 58—71). Utbildningsutskottet uttalade år 1975 att
med hänsyn till frågans vikt borde indelningen i högskoleenheter på
nuvarande högskoleorter beslutas av riksdagen. En statlig högskoleenhet
föreslås bli inrättad på varje ort med undantag för
Göteborg och Stockholm. I Göteborg förordas en lösning med två
enheter, universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola.
Såvitt gäller Stockholm föreslås att riksdagen nu fattar beslut dels om
fyra enheter, nämligen universitetet i Stockholm, karolinska institutet,
tekniska högskolan och högskolan för lärarutbildning, dels av innebörd
att Dramatiska Institutet, Grafiska Institutet, Institutet för Högre Kommunikations-
och Reklamutbildning, konstfackskolan, konsthögskolan,
musikhögskolan, statens dansskola, statens musikdramatiska skola och
statens scenskola i avvaktan på ytterligare utredning bibehåller sin
organisatoriska ställning.

Frågan om sjöbefälsskolornas inordnande i högskolan bör
övervägas ytterligare. Sjökaptensutbildningen och sjöingenjörsutbildningen
bör dock från den 1 juli 1977 räknas som högskoleutbildning.

Enligt 1975 års riksdagsbeslut är Halmstad en av de orter på
vilka den permanenta högskoleutbildningen skall byggas ut. Organisationen
för den statliga högskoleutbildningen i Halmstad skall utredas
av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och regionstyrelsen i
Lund/Malmö högskoleregion.

UbU 1976/77: 20

25

I enlighet med universitetskanslersämbetets förslag bör ansvaret för
försöksverksamheten med yrkestek nisk högskoleutbildning
på de orter där statlig högskoleenhet finns läggas på denna
enhet.

Vissa läroanstalter har uttryckt oro för att beslutsgången inom
mycket stora högskoleenheter skall bli trög och långsam, och att de
beslutande organen inte skall ha tillräcklig kunskap om alla delar av
enhetens verksamhet. I förslagen har på några håll tagits upp den
möjlighet att inrätta s. k. förvaltningsnämnder för delar av
högskoleenheter som H 75 har förutsatt. Därvid har också förutsatts att
högskolestyrelsen i betydande omfattning skall kunna delegera beslutanderätt
till sådana nämnder. H 75 har i sitt yttrande berört detta
och anfört att förvaltningsnämnderna i första hand skulle ha hand om
löpande förvaltningsuppgifter. Högskolestyrelsen måste enligt H 75 behålla
det övergripande ansvaret för verksamheten, bl. a. för enhetens
samlade resurser och för personaladministrativa och personalpolitiska
frågor.

Det är i överensstämmelse med riktlinjerna i högskolereformen att
en del av en enhet i betydande omfattning kan svara för frågor som rör
dess område. Detta tillgodoser bl. a. de önskemål som har framförts
om de tekniska fakulteternas självständighet. Enligt den tänkta ordningen
ankommer det på högskolestyrelsen att avgöra om förvaltningsnämnd
bör få inrättas.

Det ankommer vidare på högskolestyrelsen att inom ramen för
gällande bestämmelser avgöra i vilken utsträckning handläggningen
av och beslutanderätten i olika frågor skall delegeras till förvaltningsnämnd.
Det är viktigt att delegeringen inte sker i sådan utsträckning
att man förlorar de fördelar som en sammanhållen större enhet ger,
såsom förbättrat totalt resursutnyttjande, vidgade möjligheter till samverkan
mellan olika utbildningar och förnyelse av utbildningarna.
Frågor som styrelsen inte skall kunna delegera är den övergripande
planeringen för utbildningen inom högskoleenheten och frågor om
enhetens samlade resurser och fördelningen av dem. Det är självklart
att högskolestyrelsen skall ha det övergripande personalpolitiska och
personaladministrativa ansvaret för all personal inom enheten. Detta
är av största vikt för personalens anställningstrygghet och har också
betydelse för bl. a. ett rationellt resursutnyttjande.

I prop. 1975: 9 anförde föredraganden att det borde ankomma på
regeringen att fastställa enheternas benämning efter förslag
av organisationskommittéerna. De enheter i vilka de nuvarande universiteten
kommer att ingå bör behålla benämningen universitet. Högskolestyrelsen
bör kunna besluta att för delar av de nya enheterna de
tidigare självständiga läroanstalternas namn kan användas.

UbU 1976/77: 20

26

Utskottet. I samband med beslutet om högskolereformen uttalade
riksdagen att indelningen i högskoleenheter på nuvarande högskoleorter
bör beslutas av riksdagen. Regeringens förslag är sammanfattande
redovisat i bilaga 2 till detta betänkande.

Utskottet ansluter sig till och vill särskilt stryka under föredragande
statsrådets uttalande att bildandet av större enheter självfallet inte skall
leda till att de olika utbildningarna mister sin särart. Det bör tvärtom,
som också framhålls i propositionen, vara ett intresse för en högskolestyrelse
att inte bara behålla en sådan särart utan även utveckla den
för att inom enheten erbjuda ett så brett spektrum av utbildningar som
möjligt.

Utskottet är ense med statsrådet om att det bör ankomma på regeringen
att fastställa enheternas benämning samt att högskolestyrelse
bör kunna besluta att de tidigare självständiga läroanstalternas namn
kan användas för delar av de nya enheterna.

Mot bakgrund av det anförda och då sedan flera år i skilda sammanhang
benämningen Tekniska Högskolan i Linköping används anser
utskottet att motionerna 1976/77: 1373 och 1976/77: 1383 inte påkallar
någon åtgärd.

Utskottet har nyss förklarat sig ense med föredragande statsrådet om
att det bör ankomma på regeringen att fastställa högskoleenheternas
benämning. Detta bör gälla även i fråga om högskoleenheten i Falun/
Borlänge. Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77: 1401 yrkandet
1.

Regeringen ansluter sig till ett av regionkommittén för Lund/Malmö
högskoleregion framfört förslag att samtliga nu fristående läroanstalter
för statlig högskoleutbildning i Lund/Malmö skall föras samman till en
gemensam enhet.

I motionen 1976/77: 1364 föreslås riksdagen besluta att förskoleseminariet,
lärarhögskolan, musikhögskolan, SÄMUS och statens scenskola
i Malmö tillsammans skall bilda högskolan i Malmö. Motionärerna
menar att ett realiserande av deras förslag ger en smidigare organisation
och därtill medger ett ökat elevinflytande.

Utskottet har tidigare erinrat om och strukit under vad föredraganden
anfört, nämligen att bildandet av större enheter självfallet inte skall
leda till att de olika utbildningarna mister sin särart. Utskottet vill också
framhålla den möjlighet som kommer att finnas att delegera handläggningen
av och beslutanderätt i olika frågor till förvaltningsnämnder,
en möjlighet som regionkommittén för Lund/Malmö högskoleregion
för övrigt angivit som förutsättning för sitt förslag om en sammanhållen
enhet.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker
yrkandet 1 i motionen 1976/77: 1364. Motionärernas i yrkandet 2

UbU 1976/77: 20

27

framförda önskemål torde komma att bli tillgodosett i det utvärderingsarbete
UHÄ skall bedriva. Yrkandet avstyrks därför av utskottet.

I fråga om Göteborgsregionen föreslår regeringen i enlighet med
regionkommitténs förslag två högskoleenheter, nämligen universitetet i
Göteborg och Chalmers tekniska högskola. Mot förslaget framförs invändningar
i två motioner. Enligt motionen 1976/77: 1375 bör inte
förskoleseminariet, lärarhögskolan och statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor (SIHUS) ingå i universitetet utan tillsammans
bilda en egen enhet. I motionen 1976/77: 1376 anförs att det är
svårt att förstå skälen till den olikartade behandlingen av de till Stockholm
och Göteborg lokaliserade utbildningarna inom det konstnärliga
området. För Göteborgs del är det enligt motionärens mening motiverat
med en ytterligare översyn av den organisatoriska ställningen beträffande
följande skolor i Göteborg, nämligen musikhögskolan, statens scenskola,
SÄMUS, Valands konstskola och Konstindustriskolan.

I fråga om dessa två motionsyrkanden hänvisar utskottet först till
vad det nyss anfört med anledning av motionen 1976/77: 1364. Utskottet
avstyrker motionen 1976/77: 1375.

Utbildningarna inom det konstnärliga området i Stockholm och Göteborg
skiljer sig bl. a. i det avseendet från varandra att de i Göteborg har
en mindre omfattning än de i Stockholm. Utskottet har under hänsynstagande
bl. a. till Göteborgshögskolornas storlek funnit sig böra förorda
att de den 1 juli 1977 inordnas i högskolan på sätt regeringen föreslår.
Utskottet avstyrker alltså motionen 1976/77: 1376.

I fråga om Valands konstskola och Konstindustriskolan i Göteborg,
som har Göteborgs kommun respektive Göteborgs slöjdförening som
huvudmän, angav dåvarande chefen för utbildningsdepartementet i
propositionen 1975/76: 100 (bil. 10, s. 126) att frågan om förstatligande
av dessa skolor enligt riksdagens beslut skall tas upp i samband med att
man tar ställning till de utredningsförslag som rör utbildningen vid
skolorna. Han angav vidare att det var angeläget att frågan om förstatligande
togs upp i sådan tid att ett ändrat huvudmannaskap i förekommande
fall kunde genomföras senast den 1 juli 1977.

Utskottet har nu erfarit att regeringen räknar med att ett förslag till
avtal kommer att föreligga inom kort. Enligt förslaget förs huvudmannaskapet
för de båda skolorna över till staten den 1 juli 1977. Utskottet
anser att Valands konstskola och Konstindustriskolan bör föras till
universitetet i Göteborg när de förstatligas.

I fråga om ekonomiska åtaganden för staten krävs riksdagens godkännande.
Utskottet har inhämtat att regeringen, vid ett godkännande
av avtalet, avser att övergångsvis beräkna medel för verksamheten
under anslaget Oförutsedda utgifter för att senare återkomma med förslag
om medel på tilläggsbudget.

UbU 1976/77: 20

28

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal
med Göteborgs kommun och Göteborgs slöjdförening om förstatligande
av Valands konstskola respektive Konstindustriskolan i Göteborg.

Organisationen för utbildningen inom det konstnärliga området i
Stockholm skall enligt propositionen ses över ytterligare. Avsikten är
att denna översyn skall slutföras i sådan tid att en ny organisation kan
träda i kraft den 1 juli 1978. Dessa utbildningar skall dock redan från
den 1 juli 1977 anses utgöra högskoleutbildning och alltså ingå i den
nya högskolan. Smärre ändringar i studieorganisationen bör kunna göras
under övergångstiden.

Vid SIHUS utbildas numera uteslutande vårdlärare. Som en konsekvens
härav har i direktiven för regionkommittéernas arbete slagits
fast att kommittéerna skall utgå från att institutets verksamhet och
resurser på respektive ort skall tillhöra samma högskoleenhet som nuvarande
lärarhögskola.

I motionen 1976/77: 1366 (yrkandet A 11) yrkas att SIHUS i Stockholm
skall överföras från högskolan för lärarutbildning i Stockholm till
karolinska institutet. Med hänsyn till SIHUS nuvarande uppgifter synes
regeringens förslag väl överensstämma med vad som avsågs då riksdagen
år 1975 fattade beslut om högskolereformen. Utskottet avstyrker
därför yrkandet Alli motionen 1976/77: 1366.

I den mån SIHUS kommer att ingå i högskolan som en institution
förutsätter utskottet att institutionen kommer att få en benämning som
bättre än den gamla överensstämmer med nuvarande lärarutbildningsuppgifter.

Samtliga utbyggnadsorter utom Halmstad och Skövde får statlig högskoleenhet
redan från den tidpunkt då den nya högskolan införs, dvs.
från den 1 juli 1977, påpekas i motionen 1976/77: 1360. Motionärerna
önskar att riksdagen som sin mening skall uttala att Halmstad och
Skövde skall få statliga högskoleenheter till läsåret 1978/79. Vidare
hävdar motionärerna att utbildningsutbudet nästa läsår har så stor omfattning
att på var och en av orterna bör finnas en interimistisk högskolestyrelse.
I motionen 1976/77: 1358 yrkas att riksdagen beslutar att
högskolan i Halmstad fr. o.m. den 1 juli i år skall ledas av en högskolestyrelse
eller ha en likvärdig styrelseform.

Utskottet vill peka på att det av propositionen framgår att UHÄ och
regionstyrelsen i Lund/Malmö högskoleregion skall överväga organisationen
för den statliga högskoleutbildningen i Halmstad. Under förslagsanslaget
Högskoleförvaltningarna har beräknats medel för förvaltningskostnader
nästa budgetår för förskollärarlinjen i Halmstad. Avsikten
är att verksamheten i Halmstad fr. o. m. den 1 juli 1977 tills
vidare intill dess ställning tas till förslag från UHÄ och regionstyrelsen
skall handhas av regionstyrelsen eller på sätt regionstyrelsen bestämmer.

UbU 1976/77: 20

29

Till skillnad från Halmstad kommer inte i Skövde att vara anordnad
någon statlig allmän utbildningslinje nästa läsår. Regionkommittén för
Göteborgs högskoleregion har i sitt förslag till högskoleenheter anfört
att en självständig högskoleenhet bör inrättas i Skövde när någon allmän
utbildningslinje lokaliseras dit. Lokal styrelse för försöksverksamheten
i Skövde med yrkesteknisk högskoleutbildning skall vara skolstyrelsen
i Skövde kommun. Högskolestyrelsen vid universitetet i Göteborg
kommer att ha ansvaret för inom Skövde kommun anordnade enstaka
kurser samt eventuella lokala och individuella utbildningslinjer.

Utskottet delar den uppfattning som regionkommittén för Göteborgs
högskoleregion givit uttryck åt, nämligen att på en utbyggnadsort bör
inrättas en statlig högskoleenhet i princip så snart en allmän statlig
utbildningslinje lokaliseras till kommunen i fråga. Därtill anser utskottet
emellertid att det måste vara fråga om en utbildning av ej alltför begränsad
omfattning i vad gäller studerandeantal m. m. Utskottet har
med dessa utgångspunkter funnit sig kunna godta att ställning inte nu
tas till organisationen för den statliga högskoleutbildningen i Halmstad
och i Skövde. Det bör ankomma på respektive regionstyrelse att ta
initiativ till att högskolestyrelse utses.

Under åberopande av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 1358 yrkandet 1 och motionen 1976/77: 1360
yrkandena 1 och 2.

Med hänvisning till att vissa frågor kräver ytterligare överväganden
anser föredragande statsrådet att någon ändring av sjöbefälsskolornas
organisatoriska ställning inte bör beslutas nu. Sjökaptensutbildningen
och sjöingenjörsutbildningen bör dock redan från den 1 juli 1977 räknas
som högskoleutbildning. Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot vad föredraganden förordat. I högskolelagen har, bl. a. med hänsyn
till sjöbefälsskolorna, tagits in en övergångsbestämmelse som skall
göra det möjligt att under ett år ha regler som avviker från föreskrifterna
i den föreslagna högskolelagen. Utskottet kommer under anslagsrubriken
Utbildning för tekniska yrken att behandla motionsyrkanden
rörande nyssnämnda två utbildningars ställning i högskoleorganisationen.

Under hänvisning till vad utskottet nu anfört föreslår utskottet att
riksdagen godkänner den indelning i högskoleenheter som förordats i
propositionen.

2.4.3 Organisation för kommunal högskoleutbildning

Propositionen (s. 71—93). I propositionen 1975: 9 (s. 505) anfördes
att det finns skäl för ett enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen,
i första hand ett statligt. Ett samlat huvudmannaskap
skulle främja en helhetssyn på den grundläggande högskole -

UbU 1976/77: 20

30

utbildningen. Tills vidare räknade dåvarande föredragande departementschefen
emellertid med oförändrade huvudmannaskapsförhållanden
för högskoleutbildningen. Riksdagen hade ingen erinran mot vad som
sålunda hade anförts.

Vad gäller besluts- och verksamhetsformer inom skolväsendet behandlas
dessa frågor bl. a. av utredningen (U 1972: 06) om skolan, staten
och kommunerna (SSK) samt utredningen (C 1970: 29) om den kommunala
demokratin och utredningen (U 1976: 10) om den gymnasiala
utbildningen. Beträffande statsbidragsformer utreds sådana frågor framför
allt av SSK och utredningen (Fi 1976: 06) om kommunernas ekonomi.
Även föredraganden i propositionen 1976/77: 59 anser att det
finns skäl för ett enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen
men framhåller att frågan om ett enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen
också måste ses i ett vidare perspektiv än enbart högskolans.
Den berör avgränsningen av det kommunala och landstingskommunala
kompetensområdet samt fördelningen mellan stat och kommun
av det ekonomiska ansvaret för skilda slag av offentlig verksamhet.
Innan ställning tas till en utredning om huvudmannaskapet för den blivande
kommunala högskolan bör enligt propositionen dessa mera övergripande
frågor om det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdets
utveckling vara klarlagda. I första hand bör därför förslag
avvaktas från de utredningar som arbetar med dessa frågor. Föredragande
statsrådet är således inte nu berett att förorda en utredning
i denna fråga.

Även om det inte nu är aktuellt med en övergripande utredning om
huvudmannaskapet för den kommunala högskolan bör det likväl vara
möjligt att pröva frågan om ett enhetlig huvudmannaskap för utbildningslinjer
som förekommer med både statlig och kommunal huvudman.
Det gäller fritidspedagog- och sjukgymnastlinjerna. I en särskild
proposition angående utbildning av förskollärare och fritidspedagoger
m. m. till riksdagen vid 1976/77 års riksmöte kommer att föreslås bl. a.
att den fritidspedagogutbildning som nu står under kommunalt huvudmannaskap
successivt skall avvecklas. En särskild kommitté kommer
vidare att tillkallas för att se över vissa frågor rörande de korta och
medellånga vårdutbildningarna i högskolan. Kommitténs uppgift blir
bl. a. att fortsätta det arbete som en särskild beredning inom utbildningsdepartementet
(VÅRD -76) har inlett. Avsikten är att denna kommitté
bl. a. skall få pröva frågan om huvudmannaskapet för sjukgymnastlinjen.

Det bör uppdras åt skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) att i sina årliga förslag till anslagsframställningar
beakta frågan om en fortlöpande prövning av gränsdragningen
mellan å ena sidan utbildningar i gymnasieskolan, å den
andra sidan utbildningar i högskolan.

UbU 1976/77: 20

31

Enligt propositionen är det viktigt att frågor om antagning till
kommunal högskoleutbildning blir ytterligare belysta,
framför allt med utgångspunkt i vad som är bäst för den enskilde
sökanden. Bl.a. bör man få en uppfattning om vilka utbildningar —
kommunala såväl som statliga — som oftast utgör alternativ för de
sökande. I propositionen biträds därför inte H 75:s förslag om ett principiellt
ställningstagande för dels en utvidgning av det centrala datorbaserade
antagningssystemet vid UHÄ, dels ett omedelbart inordnande
av kommunal högskoleutbildning i UHÄ:s antagningsorganisation. Det
anses likväl angeläget att en samordning eftersträvas mellan SÖ och
UHÄ vad gäller tider, blanketter m. m. för antagning till högskoleutbildning.

Landstingsförbundet har rekommenderat landstingen att ansluta sig
till en central antagningsnämnd för sjuksköterskeutbildningen. Enligt
föredragande statsrådets mening bör resultatet av det arbete som Landstingsförbundet
och SÖ har utfört för att samordna antagning till sjuksköterskeutbildningen
kunna utnyttjas även sedan utbildningen blivit en
del av högskolan. I propositionen föreslås därför att antagning av studerande
till sjuksköterskeutbildning skall överlåtas på Landstingsförbundets
antagningsnämnd (35 § i högskolelagen).

För kommunal högskoleutbildning som inte är sjuksköterskeutbildning
är avsikten att antagningen tills vidare normalt skall handhas av
intagningsnämnd för gymnasieskolan och att antagningen skall samordnas
genom att viss kommuns eller landstingskommuns intagningsnämnd
antar studerande till en eller flera utbildningar även för andra
kommuner eller landstingskommuner.

H 75 har föreslagit regler om statsbidrag till den del av den
kommunala högskolan, som kommer att ha statsbidrag till lärarlöner
enligt gymnasieskolans modell. De föreslagna reglerna skiljer sig i vissa
tekniska detaljer från vad som gäller för gymnasieskolan. Skillnaderna
innebär i huvudsak att timplaner, som i gymnasieskolan styr lärarresursens
användning, ersätts av en resursram uttryckt i ett visst antal
lärartimmar per studerandegrupp. Inom denna ram bestäms sedan
lokalt innehåll i och utformning av utbildningen, indelning i grupper
m. m. Så länge utbildningen genomförs inom ramen för det angivna
antalet lärartimmar ger statsbidraget således full kostnadstäckning för
lärarlönerna. I propositionen förordas att det tills vidare, i avvaktan på
resultat av bl. a. SSK:s arbete och övervägandena inom utredningen om
kommunernas ekonomi, för sjuksköterskeutbildningens del — liksom
i dag — utgår ett schablonbidrag per 15-tal studerande, medan det
inom den kommunala högskolan i övrigt för varje utbildning tilldelas
en resursram uttryckt i ett antal lärartimmar per 30-tal (i vissa fall
per 16-tal) studerande. I det senare fallet skall statsbidraget helt täcka
lönekostnaderna för lärartimmar som ligger inom den tilldelade ramen.

UbU 1976/77: 20

32

En utredning skall tillkallas med uppgift att dels göra en översyn av
nuvarande organisation av tjänster för lärare m. fl. befattningshavare
för grundläggande högskoleutbildning inom hela högskoleområdet,
dels lämna därav föranledda förslag till lösningar som
bättre tillgodoser den nya högskolans krav. Utredningen bör enligt
propositionen också få till uppgift att pröva behovet av en särskild
tjänsteorganisation för den kommunala högskolan. Därvid bör särskilt
beaktas de samband som finns mellan gymnasieskolan och den kommunala
högskolan.

H 75:s förslag att investeringsbidragen till lokaler och
utrustning för kommunala skolor i fortsättningen även skall tillgodose
den kommunala högskolans behov biträds i propositionen.

För närvarande utgår särskilda statsbidrag till åtgärder inom gymnasieskolan
såsom studie- och yrkesorientering, stödundervisning och
samordnad specialundervisning. För att statsbidrag till motsvarande åtgärder
inom kommunal högskola skall kunna utgå på ett för verksamheten
ändamålsenligt sätt fordras enligt föredragande statsrådets mening
vissa tekniska justeringer av statsbidragsreglerna. Sålunda bör bidrag till
stödundervisning och samordnad specialundervisning i fortsättningen
kunna ingå i de lärarresursramar som tilldelats varje utbildning med statligt
reglerade tjänster. Frågan om statsbidrag till studie- och yrkesorientering
i kommunal högskola behandlas i propositionen under anslagsrubriken
Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.

En överföring av vissa utbildningar från gymnasieskolan till kommunal
högskola bör enligt propositionen inte medföra någon ändring
i fråga om kommunernas ansvar för berörda elevers hälsovård. Föredragande
statsrådet räknar därför med att kommunerna och landstingskommunerna
utan särskild föreskrift i lag kommer att ge eleverna samma
hälsovård som hittills.

Linjenämnder bör normalt inrättas också för utbildningar
inom kommunal högskola. Linjenämnder som är gemensamma för
kommunal eller landstingskommunal och statlig högskoleutbildning
bör enligt propositionen inte inrättas.

Länsskolnämnderna bör vid fullgörandet av sina uppgifter
inom skolväsendet även beakta den kommunala högskoleutbildning som
resursmässigt är knuten till gymnasieskolan, i fråga om sjuksköterskeutbildningen
dock endast frågor gällande lokaler och utrustning.

Utskottet. Den kommunala högskoleutbildningen får en antagningskapacitet
som utgör nära en tredjedel av hela högskolans antagningsplatser
på utbildningslinjer. Drygt hälften av dessa antagningsplatser avser
utbildning av sjuksköterskor. Resten utgörs av utbildningar som för
närvarande anordnas i gymnasieskolan. Omkring två tredjedelar av an -

UbU 1976/77: 20

33

tagningsplatserna i den kommunala högskolan finns vid utbildningar
som har landstingskommunal huvudman. Återstoden är alltså primärkommunala
utbildningar.

I propositionen 1975: 9 (s. 505) räknade dåvarande departementschefen
med oförändrade huvudmannaskapsförhållanden för nu ifrågavarande
högskoleutbildningar. Riksdagen hade ingen erinran mot vad
som sålunda hade anförts (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179).

Det finns enligt den nu föreliggande propositionen 1976/77: 59 skäl
för ett enhetligt huvudmannaskap för högskoleutbildningen. Samtidigt
redovisas i propositionen omständigheter som enligt föredragande statsrådets
mening talar mot att frågan om ett enhetligt huvudmannaskap
för högskoleutbildningen omgående utreds. Frågan måste ses i ett vidare
perspektiv än enbart högskolans. Härtill kommer att övergripande frågor
om det kommunala och landstingskommunala verksamhetsområdets
utveckling behandlas av fyra olika utredningar, nämligen utredningen
om kommunernas ekonomi (Fi 1971: 08), utredningen om den kommunala
demokratin (C 1970: 29), utredningen om skolan, staten och kommunerna
(U 1972: 06) och utredningen om den gymnasiala utbildningen
(U 1976: 10). Föredragande statsrådet är därför inte nu beredd att
förorda en utredning i huvudmannaskapsfrågan.

I motionen 1976/77: 1381 yrkas att frågan om ett statligt huvudmannaskap
för sjuksköterskeutbildningen prövas av den kommitté för
översyn av vårdutbildningarna i högskolan som aviseras i propositionen.
Enligt motionen 1976/77: 1161 (yrkandet 2) bör staten ta över huvudmannaskapet
för all vårdyrkesutbildning på högskolenivå. I motionen
1976/77: 1407 (yrkandet 4) begärs att frågan om ett enhetligt huvudmannaskap
för den grundläggande högskoleutbildningen nu utreds.

Det finns å ena sidan många utbildningsorganisatoriska beröringspunkter
mellan den kommunala högskolan och den statliga högskolan.
Den kommunala högskolan, som finns på fler orter än den statliga, är
å andra sidan resursmässigt integrerad med kommunala verksamhetsområden,
t. ex. gymnasieskolan, i fråga om lokaler, utrustning samt
lärår- och förvaltningspersonal.

Det har hävdats att ett kommunalt eller landstingskommunalt huvudmannaskap
för viss del av högskolan skulle utgöra ett hot mot strävandena
att göra högskolans olika utbildningar jämställda och ett hinder
för ett förverkligande av högskolereformens övriga syften.

Det har vidare gjorts gällande att frågan om de ekonomiska konsekvenserna
för stat, landsting och kommun inte beaktats när krav förts
fram om ett förstatligande av den del av högskoleutbildningen som i dag
är kommunal.

Regeringen bör enligt utskottets uppfattning följa utvecklingen inom
den kommunala högskolan i vad gäller verksamhet, resurssamband
m. m. och därvid parallellt ta del av pågående utredningsarbeten med

3 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

34

anknytning till huvudmannaskapsfrågor. I anslutning härtill bör initiativ
tas till en förutsättningslös utredning av frågan om ett enhetligt huvudmannaskap
för högskolan. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av propositionen 1976/77: 59 samt motionen 1976/77: 1161 yrkandet
2, motionen 1976/77: 1381 och motionen 1976/77: 1407 yrkandet
4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Enligt motionen 1976/77: 1366 (yrkandet A 10) bör all sjukgymnastutbildning
ha statligt huvudmannaskap och knytas till högskoleenhet
med medicinsk fakultet.

Utskottet, som erinrar om att delfrågan om ett enhetligt huvudmannaskap
för nuvarande statliga och kommunala sjukgymnastutbildningar
enligt propositionen skall utredas av en särskild kommitté, anser att
utredningens resultat inte bör föregripas. Riksdagen bör därför avslå
yrkandet A 10 i motionen 1976/77: 1366.

Utskottet delar uppfattningen att skolöverstyrelsen (SÖ) och universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) fortlöpande bör pröva gränsdragningen
mellan å ena sidan utbildningar i gymnasieskolan och å andra
sidan utbildningar i högskolan.

Enligt propositionen är det viktigt att frågor om antagning till kommunal
högskoleutbildning blir ytterligare belysta. Bl. a. är det angeläget
att man får en uppfattning om vilka utbildningar — kommunala såväl
som statliga — som oftast utgör alternativ för de sökande. I propositionen
biträds därför inte förslag från den centrala organisationskommittén
för högskolereformen (H 75) om ett principiellt ställningstagande
för ett inordnande av kommunal högskoleutbildning i UHÄ:s
antagningsorganisation. I propositionen erinras om att Landstingsförbundet
rekommenderat landstingen att ansluta sig till en central antagningsnämnd
för sjuksköterskeutbildningen. Enligt föredragande statsrådets
mening bör resultatet av det arbete som Landstingsförbundet och
SÖ har utfört för att samordna antagning till sjuksköterskeutbildningen
kunna utnyttjas även sedan utbildningen blivit en del av högskolan.
I propositionen föreslås därför att antagning av studerande till sjuksköterskeutbildning
skall överlåtas på Landstingsförbundets antagningsnämnd.
I fråga om annan kommunal högskoleutbildning är det föredragandens
avsikt att antagningen tills vidare normalt skall handhas av
intagningsnämnd för gymnasieskolan och att antagningen skall samordnas
genom att viss kommuns eller landstingskommuns intagningsnämnd
antar studerande till en eller flera utbildningar även för andra
kommuner eller landstingskommuner.

I motionen 1976/77: 1407 (yrkandena 6 och 16 i denna del) föreslås
att riksdagen avslår förslaget till högskolelag såvitt gäller 35 § i lagen.
Enligt denna får regeringen överlämna till organ som Landstingsförbundet
utser att anta studerande i grundläggande högskoleutbildning

UbU 1976/77: 20

35

som anordnas av kommun eller landstingskommun. Vidare yrkas att
riksdagen skall ta initiativ till en samordning av antagningen till statlig
och kommunal högskoleutbildning.

Tills vidare kommer huvuddelen av de kommunala högskoleutbildningarna
att följa andra behörighets- och urvalsregler än vad som gäller
för högskolan i övrigt. Detta förhållande talar mot att inordna dessa
utbildningar i det datorbaserade centrala antagningssystemet vid UHÄ.
Först sedan behörighetsnivån höjts för de berörda utbildningarna finns
det enligt utskottets mening fördelar att vinna med en central antagning.

Det är viktigt att man nu vid högskolereformens start finner praktiska
och gångbara lösningar på olika antagningsproblem på sätt som
anges i propositionen. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
på denna punkt.

Det som under de närmaste åren görs i fråga om antagning till kommunal
och statlig högskoleutbildning bör enligt utskottets uppfattning
utformas så, att en framtida samordning av antagningarna inte utesluts.
Bl. a. kan ett gemensamt utvecklingsarbete bedrivas. De i propositionen
förordade åtgärderna bör enligt utskottets mening betraktas som en i
nuläget användbar metod att lösa de förhandenvarande svårigheterna
samtidigt som den framtida handlingsfriheten bevaras när det gäller
tekniken för antagning till högskoleutbildning.

Med hänvisning till vad utskottet anfört i ärendet föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1407 yrkandena 6 och 16 i denna
del och antar 35 § i förslaget till Högskolelag.

Frågor om tidpunkten för antagning till högskolan och samordning
av tidpunkten för sådan antagning med tidpunkten för antagning till
gymnasieskolan behandlas i motionen 1976/77: 1362. Utskottet avstyrker
motionen, bl. a. med hänvisning till att 1973 års betygsutredning,
som tagit upp frågor om antagning till gymnasieskolan, nyligen avlämnat
sina förslag.

Enligt riksdagens beslut år 1975 skall bl. a. principerna för urval
bland behöriga sökande fortlöpande utvärderas med avseende på sina
effekter i skilda avseenden. Utskottet strök i det sammanhanget under
angelägenheten av att effekter av betygsättning och meritvärderingsregler
för ämnen på naturvetenskaplig linje uppmärksammas (UbU
1975: 17 s. 46). Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen
1976/77: 1367 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Utskottet, som menar att arbetet på att finna alternativa urvalsmetoder
bör bedrivas förutsättningslöst, anser att yrkandet 2 i motionen
1975/76: 1420 bör vara tillgodosett genom att högskolereformen fortlöpande
skall utvärderas.

Regeringen bör få bemyndigande att göra ändringar i nuvarande
statsbidragsregler för gymnasieskolan i vad gäller den del av skolformen

UbU 1976/77: 20

36

som den 1 juli 1977 blir kommunal högskola. Det är angeläget att kommunerna
inte åläggs ett antal olika handläggningsrutiner för utbetalning
och redovisning m. m. i vad gäller statsbidraget till gymnasieskolan,
statsbidraget till kommunala allmänna linjer samt medlen till lokala
linjer och enstaka kurser. Handläggningsrutinerna för statsbidrag till
gymnasieskolan och till den kommunala högskolan bör samordnas så
mycket som möjligt.

Av propositionen framgår att tjänstekonstruktionen för lärare inom
olika delar av högskolan skall ses över. Utskottet vill erinra om att utskottet
i betänkandet 1973: 40 berört tjänstefrågor som rör det landstingskommunala
vårdutbildningsområdet.

Föredragande statsrådet anser att det inte finns behov av linjenämnder
som är gemensamma för kommunal eller landstingskommunal och
statlig högskoleutbildning. I motionen 1976/77: 1372 (yrkandet 1) och
motionen 1976/77: 1407 (yrkandet 5) föreslås att det skall vara möjligt
att inrätta sådana linjenämnder.

Svenska kommunförbundet har i yttrande över H75:s förslag till
högskolelag anfört att tillkomsten av en linjenämnd, gemensam för kommunal
och statlig utbildning, bör grundas på samstämmiga beslut från
företrädare för utbildningarna. Utskottet delar den uppfattningen. Då
Landstingsförbundet enligt vad utskottet erfarit inte har något att
erinra mot linjenämnder av denna typ föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motionen 1976/77: 1372 yrkandet 1 och motionen 1976/
77: 1407 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna att det
bör kunna inrättas linjenämnder sorn är gemensamma för kommunal
eller landstingskommunal och statlig högskoleutbildning när företrädare
för kommun eller landstingskommun och statlig högskoleutbildning
gemensamt begär det. Som en följd av detta ställningstagande och med
anledning av motionen 1976/77: 1407 yrkandet 16 i denna del bör 21 §
i förslaget till Högskolelag få den lydelse utskottet förordar.

Vad beträffar länsskolnämnderna finner utskottet det naturligt att
samråd sker mellan regionstyrelse och berörda länsskolnämnder i frågor
som är av gemensamt intresse.

Utskottet har intet att erinra mot vad som under rubriken Organisation
för kommunal högskoleutbildning anförs beträffande bl. a. hälsovård
samt bidrag till investeringar, stödundervisning och samordnad
specialundervisning.

2.4.4 Obiigatoriefrågan

Propositionen (s. 93—120). Förslagen i propositionen om obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar och vissa därmed
sammanhängande frågor föreslås i tillämpliga delar gälla även för de
studerande vid utbildningar inom jordbruksdepartementets område.

UbU 1976/77: 20

37

Våren 1973 tillkallades särskilda sakkunniga — obligatoriekommittén
(U 1973: 03) — för att utreda frågan om obligatoriskt medlemskap
i studerandesammanslutningar och för att
eventuellt framlägga förslag om dettas avveckling. Kommittén framlade
våren 1976 sitt betänkande (SOU 1976: 14) Kårobligatorium?, vilket
har remissbehandlats.

Föredragande statsrådet anser att de obligatoriska sammanslutningarnas
arbete som fackliga företrädare för de studerande har fungerat väl
och har varit av betydelse för den högre utbildningens utveckling men
att det på föreningsrättsliga grunder är principiellt förkastligt att
tvångsvis ansluta individer till en viss sammanslutning. Det obligatoriska
medlemskapet i studerandesammanslutningar bör därför avskaffas.

Statsrådet kan emellertid inte biträda obligatoriekommitténs förslag
om ett formellt avskaffande av obligatoriet kombinerat med viss avgiftsskyldighet.
Därmed saknas underlag för att avskaffa obligatoriet
vid den tidpunkt då den nya högskolan införs.

Den nuvarande skyldigheten att vara medlem i och erlägga avgift
till viss eller vissa studerandesammanslutningar föreslås gälla även efter
den 1 juli 1977, men med sådana inskränkningar att studerande vid
utbildningar som i dag inte omfattas av obligatoriet inte heller fortsättningsvis
kommer att beröras av detta. De studerande inom högskolan
bör kunna räkna med fortsatta samhälleliga åtaganden för sådana verksamheter
som för närvarande har statligt stöd.

För att kunna avveckla det obligatoriska medlemskapet krävs överläggningar
mellan berörda parter, dvs. staten, ifrågavarande sammanslutningar,
kommuner och landsting. En rimlig utgångspunkt för dessa
överläggningar bör vara att utformningen av samhällsstöd i olika avseenden
för de studerande som grupp inte utan starka skäl bör avvika
från vad som gäller andra medborgargrupper. Initiativ avses inom
kort tas till sådana överläggningar.

Interimistiska regler om kårobligatorium i den nya högskoleorganisationen
föreslås bli intagna i en särskild lag om obligatoriskt medlemskap
i studerandesammanslutningar. Då det obligatoriska medlemskapet
inte skall omfatta några nya studerandegrupper föreslås högskolestyrelse
få undanta vissa studerande eller grupper av studerande
från obligatoriskt medlemskap och avgiftsskyldighet. Särskilda regler
föreslås gälla när en ny utbildning etableras. Om en ny högskoleenhet
bildas utan att någon nu existerande obligatorisk sammanslutning berörs,
bör inte någon ny obligatorisk sammanslutning etableras. Inte
heller bör någon ny obligatorisk sammanslutning skapas genom delning
av nu existerande kår eller förening.

En ny ordning för att utse studeranderepresentanter i vissa högskoleorgan
föreslås. Den utformas så att alla studerande — både de
som kommer att vara skyldiga att tillhöra student- eller elevkår och
de som inte får denna skyldighet — skall ha samma möjlighet att på -

UbU 1976/77: 20

38

verka valet av företrädare för de studerande. Vid varje högskoleenhet
skall en elektorsförsamling pröva om företrädare för de studerande
vid högskoleenheten skall ingå i högskolestyrelsen och de andra
organ som anges i förslaget till högskolelag med undantag för styrelse
för institution eller annan arbetsenhet. Elektorsförsamlingen utser dessa
företrädare. Val till elektorsförsamlingen skall förrättas i en eller flera
valkretsar. Antalet valkretsar fastställs genom att en valkrets inrättar,
för var och en av de obligatoriska studerandesammanslutningama vid
högskoleenheten, dock inte för nationsföreningar eller de fakultetsföreningar
som existerar parallellt med student- eller elevkår. Härutöver
skall finnas ytterligare en valkrets. I de förstnämnda valkretsarna tilllämpas
direkt ejler indirekt val. I den sistnämnda valkretsen — den fria
valkretsen — tillämpas direkt val. Röstberättigade i denna valkrets är
de studerande som i enlighet med högskolestyrelsens beslut inte är skyldiga
att tillhöra någon obligatorisk sammanslutning.

Till den fria valkretsen bör ett visst minimiantal mandat knytas. Härutöver
bör antalet mandat i denna krets vara beroende av antalet studerande
i kretsen.

Det lokala ansvaret för valet till elektorsförsamlingen bör åvila respektive
högskolestyrelse. Ansvaret för utformningen av själva valproceduren
och genomförandet av denna inom ramen för vad som gäller enligt
praxis i föreningslivet bör vila på respektive sammanslutning. Högskolestyrelsen
skall endast bestämma den dag då var och en av de obligatoriska
sammanslutningarna senast har möjlighet att utse elektorer för sin
mandatperiod. För val i den fria valkretsen bör det åvila högskolestyrelsen
att upprätta röstlängd för denna valkrets, svara för utformning
och genomförande av en nomineringsprocedur och viss information
till de studerande i samband härmed samt slutligen att genomföra
själva valet.

Grundläggande föreskrifter om utseende av företrädare för de studerande
i högskolestyrelsen och vissa andra organ bör tas in i en särskild
lag.

De regionala organisationskommittéerna för högskolereformen föreslås
få i uppdrag att vidta erforderliga åtgärder för att förbereda valen.

Utskottet. Föredragande statsrådet anser enligt propositionen att det
obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar bör avskaffas.
Utskottet delar denna uppfattning. I motionerna 1976/77: 1407 och
1976/77: 1410 framförs samma mening.

Utskottet finner emellertid att det av bl. a. anförda praktiska skäl
inte är möjligt att avskaffa obligatoriet redan den 1 juli 1977. Riksdagen
bör därför avslå motionen 1976/77: 1410 yrkandet 1 i vad det
avser omedelbart avskaffande av obligatoriet.

Något särskilt uttalande av riksdagen om obligatoriets avskaffande
behöver enligt utskottets mening inte göras med hänsyn till vad som i

UbU 1976/77: 20

39

propositionen anförs i denna fråga. Yrkandet 7 i motionen 1976/77:
1407 kan således avslås av riksdagen.

överläggningar bör som aviseras i propositionen inom kort tas upp
mellan berörda parter, dvs. studerandesammanslutningarna, staten, kommunerna
och landstingen, om avveckling av obligatoriet och om fördelningen
av ansvaret för olika uppgifter. I propositionen anför föredragande
statsrådet att lagen om obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar
kan förutsättas gälla endast för en relativt begränsad
tid. Även detta uttalande bekräftar att obligatoriet skall avskaffas
så snart som möjligt. Det finns således ingen anledning för riksdagen
att särskilt ge detta till känna för regeringen, varför yrkandet 8 i motionen
1976/77: 1407 bör avslås av riksdagen.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att inga nya
studerandegrupper skall omfattas av obligatoriet.

I motionen 1976/77: 1407 (yrkandet 9) yrkas att även andra grupper
av studerande bör kunna undantas från obligatoriet. Högskolestyrelserna
bör enligt motionärernas mening åläggas att positivt bedöma och pröva
ansökningar om befrielse som kommer från sådana studerande som till
följd av medlemskap i annan facklig organisation, stadigvarande vistelse
på annan ort än högskoleorten eller annan likartad omständighet inte
kan eller önskar tillgodogöra sig studerandesammanslutningarnas service
i olika avseenden.

Utskottet anser att övervägande skäl talar mot att för en kortare
övergångsperiod införa nya regler om medlemskap i studerandesammanslutningar.
Det torde dessutom vara svårt att avgränsa den i motionen
avsedda gruppen studerande. Till detta kommer att studerandesammanslutningarna
själva redan nu kan besluta om nedsatt avgift för t. ex.
distansstuderande. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår yrkandet 9 i motionen 1976/77: 1407.

Överläggningar skall tas upp mellan berörda parter om obligatoriets
avskaffande. Enligt utskottets mening behöver inte överläggningarna
föregås av någon ny utredning. Motionen 1976/77: 1410 yrkandet 2 i
denna del bör därför avslås av riksdagen.

Utskottet utgår från att de nu föreslagna interimistiska reglerna endast
syftar till att vidmakthålla i stort sett oförändrade villkor för de
redan existerande sammanslutningarna under en övergångstid. Därav
följer att det inte bör skapas några nya obligatoriska sammanslutningar.
Under den begränsade tid som obligatoriet skall finnas kvar bör det
inte heller bli fråga om att genom delning av nu existerande sammanslutning
skapa nya sådana. Riksdagen bör därför avslå förslaget i motionen
1976/77: 1384.

Utskottet har således funnit att obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar
bör behållas under en övergångstid, dock utan
utvidgning till nya studerandegrupper. Utskottet föreslår därför att riksdagen
med avslag på motionen 1976/77: 1384 och motionen 1976/77:

UbU 1976/77: 20

40

1410 yrkandet 1 i denna del antar de i propositionen framlagda förslagen
till lag om obligatoriska studerandesammanslutningar, lag om ändring
i universitetsförordningen (1964: 461), lag om ändring i förordningen
(1964: 538) om socialhögskolorna, lag om ändring i förordningen
(1965: 494) med stadga för jordbrukets högskolor, lag om ändring i förordningen
(1967: 236) om journalisthögskolorna, lag om ändring i förordningen
(1967: 273) om gymnastik- och idrottshögskolorna, lag om
ändring i förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna och lag om
ändring i förordningen (1972: 308) om bibliotekshögskolan.

Företrädare för de studerande i styrelser och andra organ inom högskolan
utses för närvarande i allmänhet av studentkårer eller elevkårer
med obligatoriskt medlemskap. Efter den 1 juli 1977 kommer det under
en övergångsperiod att finnas dels studerande som har skyldighet att
tillhöra någon studerandesammanslutning, dels sådana som inte har
denna skyldighet. Då kan enligt föredragande statsrådets mening den
gamla ordningen inte behållas. Alla studerande skall nämligen ha
samma möjlighet att påverka vilka företrädare för de studerande som
skall utses. Direkta val anses emellertid leda till en tungrodd administration
och kräva särskilda regler för vilka som skulle ha rätt att
delta i valen. Statsrådet föreslår därför indirekta val genom en elektorsförsamling
vid varje högskoleenhet.

De studerande vid en högskoleenhet föreslås bli indelade i valkretsar,
dels en för varje obligatorisk studerandesammanslutning, dels en för
övriga studerande vid högskoleenheten. Varje valkrets avses bli tilldelad
minst två mandat i elektorsförsamlingen.

Elektorsförsamlingen skall avgöra om de studerande skall låta sig
representeras i högskolestyrelsen och de andra styrelser där de studerande
har rätt att delta. Den skall vidare utse studeranderepresentanterna.

Förslag till en särskild lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet
läggs fram.

Förslaget till lag om elektorsförsamling avvisas i motionen 1976/77:
1410 (yrkandet 1). Motionärerna kräver en högskola där alla styrelser
under regionstyrelsenivå väljs av de studerande, lärare och övrig personal
enligt principen ”en människa — en röst”. Alla grupper måste
emellertid enligt motionärerna garanteras en viss minimirepresentation.
En utredning av frågan föreslås med den i motionen anförda målsättningen
(yrkandet 2).

Utskottet anser mot bakgrund av i propositionen anförda skäl att
riksdagen bör anta förslaget till lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet.
Motionen 1976/77: 1410 yrkandet 1 i denna del bör således avslås
av riksdagen. Utskottet ansluter sig alltså till den avvägning som
gjorts i propositionen mellan önskan att låta alla få samma inflytande
över valet av studeranderepresentanter och möjligheten att ge alla berörda
studerandegrupper — även små sådana — representation. Denna

UbU 1976/77: 20

41

avvägningsfråga berörs även i motionen 1976/77: 1410, men någon lösning
på problemet redovisas inte. I stället förordas en utredning. Utskottet
anser att regeringens förslag om elektorsförsamlingar är till fyllest
och att någon särskild utredning nu av hur de studerandes representanter
skall utses inte är nödvändig. Riksdagen bör avslå motionen
1976/77: 1410 yrkandet 2 i denna del.

Riksdagen beslöt år 1975 (prop. 1975: 9 s. 566) att företrädare för
de studerande i styrelse för institution eller annan arbetsenhet skall utses
av de studerande genom val. För vissa utbildningar gäller att de
studerande studerar vid en och samma institution under mycket kort
tid. Om företrädare för de studerande endast kan utses genom direkta
val bland dem som vid valtillfället studerar vid institutionen eller arbetsenheten
kan följden bli att de valda företrädarna dels representerar
ett fåtal av dem som studerar vid institutionen under läsåret, dels redan
har hunnit lämna institutionen eller enheten när styrelsen skall börja
sitt arbete. Utskottet anser att ett sådant förhållande bör undvikas. Därför
bör elektorsförsamlingen vid högskoleenheten kunna utse företrädarna
för de studerande i styrelse för institution eller arbetsenhet. Enligt
utskottets mening bör elektorsförsamlingen ha goda möjligheter att
utse representativa företrädare för de studerande vid institutionen eller
arbetsenheten. Det bör ankomma på regeringen eller myndighet som
regeringen utser att besluta att företrädare för de studerande i styrelsen
för institution eller arbetsenhet skall utses av elektorsförsamlingen. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

2.4.5 Sammansättning av vissa organ m. m.

Propositionen (s. 120—144). I fråga om högskolestyrelsernas
sammansättning förordas två olika modeller. Vid de större enheterna,
och här avses främst de enheter som kommer att omfatta nuvarande
universitet, bör styrelsen omfatta 18 personer och vid de mindre
enheterna 15 personer. I båda fallen skall rektor vara självskriven ledamot
och normalt ordförande samt de anställda och de studerande ha
vardera tre representanter. I den större styrelsen skall vidare ingå förvaltningschefen
samt sex företrädare för allmänna intressen och fyra
lärare som företrädare för verksamheten vid högskoleenheten. Antalet
företrädare för allmänna intressen skall i den mindre styrelsen vara fem
samt för lärare som företrädare för verksamheten vid högskoleenheten
tre.

Företrädarna för allmänna intressen skall utses av de kommuner och
landstingskommuner, till vilka högskoleenheten är förlagd, företrädarna
för de studerande av elektorsförsamlingen, företrädarna för de anställda
av regionstyrelsen på förslag av berörda arbetstagarorganisationer och
företrädarna för verksamheten vid enheten av de lärare som innehar lärartjänst
vid enheten.

UbU 1976/77: 20

42

Formerna för att inhämta förslag till innehavare av tjänst som rekt
o r bör bestämmas lokalt. Det bör alltså ankomma på vederbörande
högskolestyrelse att ta ställning till om förslag skall avges till regeringen
från en valförsamling eller av styrelsen. Styrelsen bör även ta ställning
till om tjänst som rektor skall ledigförklaras eller ej.

Valförsamlingen bör bestå av två tredjedelar anställda och en tredjedel
studerande vid högskoleenheten. Rektor bör — i likhet med chef för
statlig myndighet — förordnas av regeringen. Behovet av särskilda
tjänster som rektor bör bedömas från fall till fall.

I linjenämnd bör ingå företrädare för lärare som meddelar undervisning
inom nämndens ansvarsområde, företrädare för studerande
som deltar i utbildning inom nämndens ansvarsområde samt företrädare
för yrkeslivet med anknytning till nämndens ansvarsområde och, om så
är lämpligt, företrädare för sådan högskoleutbildning som har anknytning
till nämndens ansvarsområde men inte ingår i detta. Var och en av
dessa tre grupper skall representeras av så långt möjligt samma antal
ledamöter. Därtill skall ingå en eller i vissa fall flera företrädare för den
tekniska och administrativa personalen. Om särskilda skäl finns skall
högskolestyrelsen kunna bestämma att inga representanter för yrkeslivet
skall ingå i linjenämnden eller att de skall utgöra en mindre andel.

Företrädarna för lärarna bör utses av lärare samt assistenter och amanuenser.
Högskolestyrelsen bör kunna föreskriva att en företrädare för
lärarna skall utses av högskolestyrelsen efter gemensamt förslag av den
eller de arbetstagarorganisationer vid högskoleenheten som har medlemmar
som är lärare och som är verksamma inom nämndens ansvarsområde.
I tillämpliga delar bör samma ordning för utseende efter förslag
av arbetstagarorganisationer gälla representationen för den tekniska och
administrativa personalen. Företrädarna för yrkeslivet och för annan
högskoleutbildning bör utses av högskolestyrelsen, sedan förslag har inhämtats
från berörda myndigheter och organisationer m. fl. Företrädaina
för yrkeslivet förutsätts komma att utses bland sådana personer som
har både erfarenhet av och fortlöpande kontakt med det yrkesområde
som linjenämnden avser.

Företrädarna för de studerande bör utses av elektorförsamlingen och
ordföranden av högskolestyrelsen.

Beträffande linjenämnd som har inrättats av regionstyrelse bör samma
ordning gälla med undantag av att de uppgifter som ankommer på
högskolestyrelsen då bör fullgöras av regionstyrelsen eller den myndighet
som regionstyrelsen bestämmer.

Beträffande institutionsstyrelserna bör gälla att de skall
bestå av prefekten, tillika ordförande, samt företrädare för de anställda
och för de studerande vid institutionen. Andra ledamöter än prefekten
skall utses genom val av berörda grupper vid institutionen. Ingen val -

UbU 1976/77: 20

43

korporation skall få välja mer än hälften av det antal styrelseledamöter
som utses genom val.

Enligt propositionen 1975: 9 skall nuvarande fakultet och sektion i
betydelsen av församlingen ordinarie lärare i fortsättningen benämnas
fakultetskollegium respektive sektionskollegium och bestå av, förutom
professorer och biträdande professorer, innehavare av fasta universitetslektorat
och motsvarande tjänster. I propositionen anfördes vidare att
arbetsformerna inom fakulteter och sektioner borde effektiveras genom
att ett mindre ledningsorgan inrättades inom varje fakultet och sektion
Detta organ skulle bestå av företrädare för de inom fakulteten och sektionen
verksamma.

Nu föreslås att i fakultetetskollegium och sektionskollegium
skall ingå den som innehar eller uppehåller tjänst som
professor eller biträdande professor vid högskoleenhet i högskoleregionen,
den som innehar eller uppehåller lärartjänst för vilken krävs lägst
doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt i vissa fall den som
innehar eller uppehåller tjänst vid forskningsråd. Jämfört med vad som
angavs i propositionen 1975: 9 innebär förslaget att kollegierna utvidgas
med bl. a. docenter och forskarassistenter.

Fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall bestå av fakultetskollegiets
respektive sektionskollegiets dekanus, som skall vara
ordförande, och dess prodekanus, som skall vara vice ordförande, samt
därutöver nio ledamöter, nämligen fem ledamöter av fakultetskollegiet
respektive sektionskollegiet, två företrädare för de anställda som medverkar
i forsknings- och forskarutbildningsverksamheten inom fakulteten/sektionen
samt två företrädare för de studerande som deltar i forskarutbildningen
inom fakulteten/sektionen. Högskolestyrelsen får, efter
förslag eller hörande av fakultets/sektionskollegiet, utse en företrädare
för verksamhet utanför högskolan i stället för en av de fem företrädarna
för fakultets/sektionskollegiet. På samma sätt får högskolestyrelsen, efter
förslag eller hörande av den eller de arbetstagarorganisationer som har
medlemmar som är verksamma inom fakultets/sektionsnämndens ansvarsområde,
utse en företrädare för verksamhet utanför högskolan i
stället för en av företrädarna för de anställda inom fakulteten/sektionen.

Enligt förslaget kommer fakultets/sektionskollegiet att företrädas av
sju ledamöter inklusive dekanus och prodekanus. Om inte särskilda skäl
föranleder annat skall fyra av de sju ledamöterna vara professor eller
biträdande professor, två vara professor, biträdande professor, docent
eller forskarassistent samt en vara universitetslektor.

Företrädare för verksamhet utanför högskolan, vilka utses i fakultets/
sektionsnämnd, skall vara verksamma i forsknings- och utvecklingsarbete
som har anknytning till nämndens verksamhetsområde.

Beträffande formerna för utseende av ledamöter i fakultets/sektions -

UbU 1976/77: 20

44

nämnd bör gälla att företrädarna för fakultets/sektionskollegiet utses av
detta. Företrädarna för de anställda bör utses av högskolestyrelsen efter
förslag av de arbetstagarorganisationer som har medlemmar verksamma
inom nämndens ansvarsområde. Representanterna för de studerande
skall utses av elektorsförsamlingen. Om företrädare för forsknings- och
utvecklingsarbete utanför högskolan utses bör detta göras av högskolestyrelsen
efter förslag av fakultets/sektionskollegiet respektive berörda
arbetstagarorganisationer.

I fråga om regionstyrelserna föreslås att antalet ledamöter
skall vara 21. Av dessa bör 14 företräda allmänna intressen, två företräda
verksamheten inom högskolan, tre företräda de anställda — en
för varje berörd arbetstagarorganisation — och två företräda de studerande.

Samtliga de 14 ledamöter som företräder allmänna intressen i regionstyrelserna
skall utses av regeringen liksom de båda företrädarna för
verksamheten inom högskolan. De tre företrädarna för de anställda inom
högskolan bör utses av regeringen efter förslag från berörda arbetstagarorganisationer.
Företrädarna för de studerande bör utses av regeringen
efter förslag från berörda studerandeorganisationer.

Utskottet. Förhållandena när det gäller olika intressenters inflytande
över planeringen och ledningen av den grundläggande högskoleutbildningen
— inom de ramar som riksdag och regering angett — skiftar
för närvarande påtagligt mellan olika delar av högskolan. Riksdagen
fattade år 1975 beslut om hur den nya högskolan skall vara organiserad
samt vilka uppgifter de olika organen skall ha. Ett syfte med beslutet
var att skapa större enhetlighet, ett annat att möjliggöra en decentralisering
av beslutanderätten. En förutsättning för en sådan decentraliserad
beslutanderätt är att de beslutande organen inom högskolan har en
sammansättning som är avvägd med hänsyn till både högskolans samhälleliga
betydelse och uppgifter, de särskilda kunskaperna och erfarenheterna
hos olika grupper av de inom högskolan verksamma och
kravet på medinflytande för de anställda och de studerande över den
egna arbetsmiljön och arbetssituationen. Med utgångspunkt i vid 1975
års riksmöte beslutade riktlinjer anmäls nu hur de olika organen avses
bli sammansatta m. m. I den mån inte annat följer av vad utskottet nu
kommer att anföra ansluter sig utskottet till föredragande statsrådets
synpunkter.

Genom 18 § i förslaget till högskolelag tillförsäkras de anställda och
de studerande rätt att vara representerade i högskolestyrelsen. Det skall
ankomma på arbetstagarorganisationerna att avgöra om rättigheten till
representation i styrelsen för de anställda skall utnyttjas. Av propositionen
framgår att Statsanställdas förbund (SF), Tjänstemännens centralorganisations
statstjänstemannasektion (TCO-S) och SACO/SR vid
förhandlingar förklarat att företrädarna för de anställda i bl. a. hög -

UbU 1976/77: 20

45

skolestyrelse bör utses efter förslag av arbetstagarorganisationerna. Departementschefen
förordar att vad organisationerna anfört godtas. Organisationernas
önskemål bör tillgodoses och yrkandet A 7 i motionen
1976/77: 1366 alltså avslås av riksdagen.

Enligt 1975 års beslut skall rektor vid statlig högskoleenhet utses av
regeringen efter förslag — enligt regeringens bestämmande — antingen
av högskolestyrelsen eller av en särskild valförsamling. Nu förordas att
det skall få ankomma på högskolestyrelsen att i det enskilda fallet avgöra
om rektorsförslaget skall avges av styrelsen eller av en valförsamling
bestående av två tredjedelar anställda och en tredjedel studerande.

I motsats till H 75 anser föredragande statsrådet inte att högskolestyrelsen
skall yttra sig över valförsamlingens förslag.

I motionen 1976/77: 1407 (yrkandet 11) hävdas en annan uppfattning.
Motionärerna menar i likhet med H 75 att högskolestyrelsen bör
garanteras medverkan vid utseendet av rektor även i det fall rektorsförslaget
avges av en valförsamling.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet erinra om att det
enligt H 75 :s förslag är regeringen som för en viss högskoleenhet bestämmer
att förslag till rektor skall läggas fram av en särskild valförsamling.
Då kan det vara naturligt att högskolestyrelsen alltid yttrar sig
över valförsamlingens förslag. Har däremot högskolestyrelsen själv beslutat
anförtro uppgiften att avge rektorsförslag åt en valförsamling synes
det utskottet inte på samma sätt motiverat att ha en bestämmelse
om generell skyldighet för högskolestyrelsen att yttra sig över förslaget.
Utskottet avstyrker därför yrkandet 11 i motionen 1976/77: 1407 och
har härvid förutsatt att regeringen inhämtar högskolestyrelsens synpunkter
om skäl därtill föreligger.

Utskottet har inte något att erinra mot att frågan om inrättande av
en särskild tjänst för rektor prövas från fall till fall och tillstyrker att
regeringen bemyndigas att i förekommande fall föra rektors bottentjänst
över stat.

Enligt 1975 års beslut skall i fakultetsnämnd och sektionsnämnd ingå
företrädare för verksamheten inom nämndens verksamhetsområde. Företrädare
för de anställda och de studerande inom fakultetsnämnds och
sektionsnämnds verksamhetsområde skall ha rätt att ingå i nämnden.
I fakultetsnämnd och sektionsnämnd skall också kunna ingå företrädare
för sådant forsknings- och utvecklingsarbete utanför högskolan som har
anknytning till nämndens verksamhetsområde.

I motionen 1976/77: 1366 (yrkandet A 4) hävdas att det måste få
ankomma på fakultetskollegiet att självt avgöra antalet ledamöter i
fakultetsnämnder och sektionsnämnder.

Med erinran om att forskarutbildningsutredningen utreder frågan om
utformningen på längre sikt av planerings- och ledningsorganisationen

UbU 1976/77: 20

46

för forskning och forskarutbildning inom högskolan tillstyrker utskottet
föredragande statsrådets förslag i fråga om fakultetsnämnder och sektionsnämnder.
Utskottet är alltså inte berett förorda att riksdagen beslutar
i enlighet med yrkandet A 4 i motionen 1976/77: 1366.

Utbildningen, forskningen och utvecklingsarbetet vid en högskoleenhet
skall bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter. Institution
respektive annan arbetsenhet skall ledas av en styrelse, om ej annat
följer av föreskrifter som regeringen meddelar. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran mot vad som anförts i fråga om institutionsstyrelses
sammansättning.

I motionen 1976/77: 1366 diskuteras huruvida det är riktigt att prefekten
för en institution samtidigt är ordförande i styrelsen för institutionen.
Det ankommer på regeringen att utfärda de närmare föreskrifter
som behövs utöver högskolelagen. Med erinran härom avstyrker utskottet
yrkandet A 1 i motionen 1976/77: 1366.

I samma motion (yrkandet B 3) framförs uppfattningen att det bör
finnas en generell och tvingande föreskrift om skyldighet att kalla ämnesföreträdaren
eller ställföreträdare för denne till varje sammanträde
med fakultetsnämnd och linjenämnd som skall behandla ärende som
berör hans eller hennes verksamhet.

Utskottet anser att det bör få ankomma på vederbörande organ själva
att avgöra vilken eller vilka utöver ledamöter och suppleanter som skall
kallas att delta i sammanträde. Utskottet avstyrker därför yrkandet B 3
i motionen 1976/77: 1366.

2.4.6 Vissa övriga frågor

Propositionen (s. 144—151). Enligt riksdagens beslut år 1975 skall
högskoleutbildningen organiseras i utbildningslinjer och i e nstaka
kurser. Utbildningslinjerna kan vara allmänna, lokala eller
individuella.

I propositionen införs ett nytt studieorganisatoriskt begrepp, p åbyggnadslinjen.
Påbyggnadslinjerna täcker vissa utbildningar
som regelmässigt knyter an till genomgången grundläggande högskoleutbildning
och för vilka ett regelsystem av samma innebörd som det som
skall gälla för de allmänna linjerna bedöms som nödvändigt. De berörda
utbildningarna har tidigare i förarbetena och i 1975 års riksdagsbeslut
klassificerats som enstaka kurser. Påbyggnadslinje får alltså betraktas
som en del av den grundläggande utbildningen. Inom denna ingår påbyggnadslinje
vanligen i ett utbildningsprogram där den första etappen
utgörs av en allmän utbildningslinje.

Även för andra utbildningar än dem som rimligen kan benämnas linjer
kan det finnas skäl att föreskriva att de skall anordnas på visst sätt,
eventuellt i anslutning till viss annan utbildning, och bekostas inom ramen
för ett sektorsanslag. Bl. a. gäller det den till ekonomiföreståndar -

UbU 1976/77: 20

47

linjen nära hörande kursen i dietik och vissa vårdyrkesutbildningar. För
dessa utbildningar är benämningen linjeanknuten kurs lämplig.
Sådan kurs är en enstaka kurs som av särskilda skäl bör vara så nära
anknuten till en allmän utbildningslinje att kostnaden för den bör bestridas
ur sektorsanslag.

Den av universitetskanslersämbetet (UKÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ)
sedan budgetåret 1969/70 bedrivna försöksverksamheten med kombinerad
gymnasieutbildning och utbildning vid de filosofiska fakulteterna i
de s. k. kombinationsutbildningarna bör upphöra med
utgången av innevarande budgetår. Från och med den 1 juli 1977 bör i
enlighet med H75:s förslag vissa av de nuvarande kombinationsutbildningarna
anordnas som allmänna utbildningslinjer. I en del fall kommer
sannolikt viss sådan utbildning att ges som lokal linje. Under anslaget
Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken har medel
beräknats för den del av utbildningen som hittills har anordnats inom
gymnasieskolan. I samband med att försöksverksamheten upphör bör
utbildningen ges ett enhetligt huvudmannaskap. Det är mest ändamålsenligt
att detta sker genom att ansvaret läggs på den statliga högskolan.
Detta bör dock inte utesluta ett fortsatt samordnat resursutnyttjande
mellan gymnasieskolan och högskolan i de fall detta är ändamålsenligt.
Lämpligen bör det ske genom att viss del av utbildningen förläggs till
gymnasieskolan efter lokal överenskommelse mellan berörda myndigheter.
Därvid bör utbildningen kunna ingå i underlaget för gymnasieskolans
tjänsteorganisation och således också påverka poängsystemet.
Slutlig reglering av kostnaderna för lärare och skolledare inom gymnasieskolan
för sådan utbildning bör kunna ske mellan berörd länsstyrelse
och högskolestyrelse.

För allmän behörighet att antas till forskarutbildning skall
gälla genomgången allmän utbildningslinje om lägst 120 poäng eller
motsvarande kunskaper förvärvade på annat sätt. I vissa fall bör gälla
som särskilt behörighetskrav studier om minst 60 poäng i det ämne som
forskarutbildningen avser. Det är angeläget att underlätta för studerande
som önskar gå vidare till forskarutbildning att skaffa sig erforderlig särskild
behörighet. Det bör ske genom att de studerande får rätt att i omedelbar
anslutning till genomgången allmän, lokal eller individuell utbildningslinje
fördjupa sina studier med 40 poäng i syfte att vinna behörighet
för forskarutbildning. Det ankommer på högskolestyrelsen att
inom ramen för givna medel planera utbudet av sådana fördjupningsstudier
så att det står i överensstämmelse med antagningskapaciteten till
forskarutbildningen. Härutöver kommer det naturligtvis även att finnas
möjlighet till kompletterande studier genom enstaka kurser.

Enligt nuvarande bestämmelser får utbildningsnämnd om det är oundgängligen
nödvändigt fastställa ett högsta antal forskarstuderande som
får påbörja forskarutbildning inom visst ämnesområde. I avvaktan på

UbU 1976/77: 20

48

prövningen av forskarutbildningsutredningens slutliga förslag i ämnet
bör nuvarande ordning bestå.

Beträffande betygen i högskoleutbildningen innebar riksdagsbeslutet
år 1975 att en större enhetlighet i betygsättningen skulle eftersträvas.
Betygsskalan underkänd, godkänd, väl godkänd skulle utgöra en
riktpunkt för betygsättning i avvaktan på en mera genomgripande översyn
av betygssystemet i högskolan. Möjligheter till variation skulle emellertid
finnas. Det skulle således vara möjligt att vid vissa utbildningslinjer
och kurser avstå från att använda betygsgraden väl godkänd. Vidare
framhölls i fråga om de utbildningar inom det konstnärliga området där
i dag inga betyg förekommer att man även i framtiden skulle kunna
avstå från att ge betyg.

Bl. a. de synpunkter som på olika sätt kommit fram under den tid som
har förflutit sedan riksdagsbeslutet år 1975 fattades gör att betygsättningen
i högskolan bör övervägas på nytt och efter delvis nya riktlinjer.

Frågan om att använda färre betygssteg än de tre riksdagen har angivit
som riktpunkt måste bedömas från fall till fall efter de särskilda förutsättningar
som gäller för varje enskild utbildning. Man bör därvid särskilt
ta hänsyn till betygssystemets konsekvenser inom utbildningen och
för den pedagogiska utvecklingen. Betygens informationsvärde vid anställning
och vid antagning till vidareutbildning måste vidare beaktas
liksom den betygspraxis som har utvecklats vid respektive utbildning.
Inte minst viktigt är att ta hänsyn till den inställning till betygen som
har visats av berörda parter — bl. a. lärare och studerande samt de fackliga
organisationerna och arbetsgivarorganisationerna.

Regeringen har utfärdat en förordning med provisoriska föreskrifter
om allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom grundläggande
högskoleutbildning. Enligt denna förordning har universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), styrelsen för jordbrukets högskolor och statens
veterinärmedicinska anstalt samt i vissa fall skolöverstyrelsen (SÖ) och
UHÄ i samråd att fastställa utbildningsplaner för allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom vederbörande myndighets verksamhetsområde.
Enligt beslut den 13 januari 1977 har regeringen föreskrivit att
vederbörande myndigheter i samband med fastställandet av utbildningsplaner
också skall ange vilket betygssystem som skall tillämpas vid varje
linje. Myndigheterna skall vid behandlingen av betygsfrågorna följa
riktlinjer av den innebörd som redovisas i propositionen. Inga avvikelser
från den tregradiga betygsskalan skall dock göras beträffande utbildningar,
vilkas betygsförhållanden för närvarande utreds i särskild ordning.
Sålunda har 1974 års lärarutbildningsutredning i uppdrag att med
förtur behandla betygsättningen inom samtliga lärarutbildningar utom
förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Betygsättningen inom de
sistnämnda utbildningarna behandlas i samband med de förslag om reformerad
förskollärar- och fritidspedagogutbildning som lagts fram i
propositionen 1976/77: 76.

UbU 1976/77: 20

49

Riksdagen uttalade i anledning av propositionen 1975: 9 (UbU 1975:
17 s. 54) att den inte hade något att erinra mot att ett system med examenstitlar
bevaras för dem som genomgått utbildningslinjer. Riksdagen
förutsatte emellertid en sådan utveckling av systemet att titlarna
generellt skulle komma att ge meningsfull information om den genomgångna
utbildningens innehåll eller i varje fall huvudsakliga inriktning.
Det ligger ett värde i examensbenämningar som ger information om utbildningens
inriktning, innehåll och omfattning. Det bör ankomma på
UHÄ att närmare utveckla möjligheterna att använda examensbenämningar.
Därvid bör prövas om i varje fall för längre utbildningslinjer
skall finnas examensbenämningar av den karaktär som riksdagen har
angivit.

H 75 har till regeringen överlämnat ett förslag till förordning om lärare
vid statliga högskoleenheter. Förslaget innebär i huvudsak en teknisk
bearbetning av nu gällande föreskrifter och medför jämförelsevis ringa
sakliga förändringar. Högskolereformen aktualiserar i vissa avseende
behovet av en mer genomgripande och långsiktig förändring av lärårtjänsteorganisationen
främst vad avser tjänster för den
grundläggande utbildningen. Ett utredningsarbete av den omfattning
som sådana ställningstaganden förutsätter har inte kunnat genomföras
under den förhållandevis korta tid som H 75 har arbetat. Avsikten är att
en särskild utredning skall tillkallas för detta ändamål. Till de centrala
arbetsuppgifterna för utredningen kommer att höra en prövning av möjligheterna
att i olika avseenden stärka tjänsteorganisationens anknytning
till yrkeslivet utanför högskolan samt frågan om lärartjänster för den
kommunala högskoleutbildningen.

I propositionen föreslås att läsårets längd fastställs till 40 veckor
samt att regeringen får bemyndigande att för viss utbildning föreskriva
att läsåret skall ha annan längd om det behövs av utbildningsorganisatoriska
skäl.

I syfte att underlätta genomförandet av den nya högskoleorganisationen
har interimistiska organ för högskolan börjat planera och
förbereda frågor om högskolan. Med hänsyn till den korta tid som återstår
till den 1 juli 1977, då högskolan skall införas, måste förberedelser
kunna vidtas redan innan riksdagen fattat beslut med anledning av propositionen.

De regionala organisationskommittéerna skall fullgöra regionstyrelseuppgifter
under tiden t. o. m. den 30 juni 1977.

En interimsstyrelse inrättas för var och en av de föreslagna högskoleenheterna.
Det är principiellt riktigt och praktiskt ändamålsenligt att interimsstyrelsen
till sin sammansättning motsvarar den blivande permanenta
styrelsen. Genom att de nya principerna för avvägningen av olika
intressens inflytande i högskoleenheternas ledning därigenom kommer

4 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

50

att gälla genast efter riksdagsbeslutet garanteras en önskvärd kontinuitet
mellan förberedelseskedet och tiden efter det att den nya organisationen
har trätt i kraft. För ett förtroendefullt samarbete och för en smidig anpassning
av olika delar av den blivande högskolan till en ny organisation
är det också av vikt att i detta planeringsstadium företrädare för skilda
läroanstalter och verksamheter får möjlighet att medverka.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad i förevarande
avsnitt anförts i fråga om påbyggnadslinjer, linjeanknutna kurser och
de nuvarande kombinationsutbildningarna samt i fråga om forskarutbildningen.
Utskottet kommer i det följande under rubriken Vissa gemensamma
frågor att behandla vissa förslag avseende allmänna utbildningslinjer,
lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser.

Inom utbildningsdepartementet har efter riksdagsbeslutet år 1975
gjorts en kartläggning av de nuvarande betygssystemen i högskoleutbildningen.
Kartläggningen har följts av vissa överläggningar. Föredragande
statsrådet har kommit fram till att betygsättningen i högskolan
bör övervägas på nytt och efter delvis nya riktlinjer. Frågan om att använda
färre betygssteg än de tre — underkänd, godkänd och väl godkänd
— som riksdagen år 1975 angav som riktpunkt måste enligt föredragande
statsrådets mening bedömas från fall till fall efter de särskilda
förutsättningar som gäller för varje enskild utbildning. Inte minst viktigt
är det enligt hans mening att ta hänsyn till den inställning till betygen
som har visats av berörda parter — bl. a. lärare och studerande samt de
fackliga organisationerna och arbetsgivarorganisationerna.

I motionen 1976/77: 764 yrkas att riksdagen uttalar att de graderade
betygen skall avskaffas i förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna,
fritidsledarutbildningarna, de vårdyrkesutbildningar som i dag
har en tregradig betygsskala, bibliotekarieutbildningen samt journalistutbildningen.
Motionärerna framhåller att kritiken mot graderad betygsättning
varit omfattande i vad avser vissa utbildningar som i dag är
högskoleutbildning eller som fr. o. m. den 1 juli 1977 kommer att bli
högskoleutbildning. Motionärerna menar att det är naturligt att man i
samband med starten av den nya högskolan gör de förändringar av betygssystemen
som behövs och som är möjliga att genomföra utan alltför
omfattande konsekvenser på andra områden.

I den numera avlämnade propositionen 1976/77: 76 om utbildning
av förskollärare och fritidspedagoger behandlas frågan om betygssystemet
för dessa båda utbildningar. Det slås i propositionen fast att
det ankommer på UHÄ respektive UHÄ och SÖ att ange vilket betygssystem
som skall tillämpas. Utskottet får anledning återkomma till
denna fråga vid sin behandling av propositionen 1976/77: 76.

När det gäller betygsättningen inom journalistutbildningen har journalistutbildningsutredningen
föreslagit att den praxis som har utvecklats

UbU 1976/77: 20

51

vid journalisthögskolorna skall få tillämpas även i fortsättningen. Det
innebär att endast betygen underkänd och godkänd skall användas.
Föredragande statsrådet anför ingen erinran häremot.

Av propositionen 1976/77: 59 framgår sålunda att man vid fastställandet
av utbildningsplaner skall ta hänsyn till den betygspraxis som
har utvecklats vid utbildningen i fråga. Utskottet anser sig därför
kunna utgå från att motionärernas önskemål kommer att bli tillgodosett
även i vad gäller bibliotekarieutbildningen.

I fråga om vårdutbildningar har UHÄ:s ifrågavarande planeringsberedning
den 4 mars 1977 beslutat rekommendera att en tvågradig
betygsskala införs på läkarlinjen och inom de korta vårdutbildningarna.
Betygsättningen på tandläkarlinjen och de farmaceutiska linjerna kommer
senare att avgöras. Beredningen har emellertid i nämnda beslut
förklarat att enligt dess mening en tvågradig skala om möjligt bör gälla
för alla linjer inom sektorn för vårdutbildningar.

Fritidsledarutbildning anordnas i dag dels vid folkhögskolor, dels som
kombinationsutbildning. Enligt propositionen är avsikten att den sistnämnda
utbildningsvägen skall som allmän utbildningslinje fr. o. m. den
1 juli 1977 förekomma vid statlig högskoleenhet.

1 propositionen 1976/77: 55 om folkhögskolan, vilken proposition
hänvisats till utskottet, föreslås att på fritidsledarlinjerna vid dessa
skolor inte skall ges omdöme, eftersom fritidsledarutbildningen är en
avslutad yrkesutbildning och inte förbereder för fortsatta studier.

1 vad gäller den allmänna utbildningslinjen vid statlig högskoleenhet
har UHÄ nyligen beslutat att genom remiss inhämta synpunkter i betygsfrågan
från studerande, lärare och fackliga organisationer m. fl. 1
förslaget till utbildningsplan för fritidsledarlinjen i högskolan har därför
tills vidare inte angetts vilket betygssystem som skall tillämpas.

Den nu ifrågavarande motionen 1976/77: 764 väcktes under den allmänna
motionstiden. Utskottet anser att motionens syfte är tillgodosett
dels genom vad som anförts i förevarande proposition 1976/77: 59 och
de därefter avlämnade propositionerna 1976/77: 55 och 1976/77: 76,
dels — i fråga om vissa utbildningar — genom numera fattade beslut.
Motionen kan därför avslås av riksdagen.

Riksdagens ställningstagande år 1975 i betygsfrågan innebär att det
även i den nya högskolan skall vara möjligt att använda fler än tre
betygssteg, t. ex. vid de tekniska högskolorna. Med hänsyn härtill och
då den nu förevarande propositionen ansluter sig till uppfattningen att
denna möjlighet till variation bör finnas anser utskottet att motionen
1976/77: 1385 inte påkallar någon riksdagens åtgärd, varför motionsyrkandet
i fråga kan avslås.

Över genomgången godkänd utbildning skall enligt riksdagens beslut
år 1975 utfärdas bevis, s. k. utbildningsbevis. Om en studerande på ett
tillfredsställande sätt genomgått allmän, lokal eller individuell utbild -

UbU 1976/77: 20

52

ningslinje kommer i beviset även att anges att han eller hon genomgått
linjen. I utbildningsbeviset skall då också anges linjens benämning och
linjens poängtal. Detsamma skall enligt H 75:s förslag gälla utbildningsbevis
som ges åt studerande som på ett tillfredsställande sätt har genomgått
utbildning i form av enstaka kurser, motsvarande utbildning enligt
en viss fullständig utbildningslinje. Utskottet förutsätter att H 75:s förslag
genomförs utan att riksdagen gör särskilt påpekande härom. Med
anledning av motionen 1976/77: 1409 vill utskottet påpeka att riksdagen
år 1975 uttalade att den inte hade något att erinra mot att ett
system med examenstitlar bevaras. Det bör enligt föredragande statsrådets
mening ankomma på UHÄ att närmare utveckla möjligheterna
att använda examensbenämningar.

Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet 4 i motionen 1976/77:
1409.

H 75 har till regeringen överlämnat ett förslag till förordning om
lärare vid statliga högskoleenheter. Förslaget innebär i huvudsak en
teknisk bearbetning av nu gällande föreskrifter och medför enligt propositionen
jämförelsevis begränsade sakliga förändringar den 1 juli 1977.
Föredragande statsrådet har emellertid funnit att högskolereformen aktualiserar
behovet av en mer genomgripande och långsiktig förändring
av lärartjänstorganisationen och avser tillsätta en utredning.

Med hänvisning till nämnda utredning och då utskottet anser sig inte
böra gå närmare in på frågor som det i första hand ankommer på arbetsmarknadens
parter att lösa genom förhandlingar avstyrker utskottet
yrkandena B 2 och B 4 i motionen 1976/77: 1366.

Såvitt utskottet kunnat utröna finns från regeringens sida inte några
planer på att slopa den ledningsfunktion som fullgörs av studierektorerna.
Yrkandet A 9 i motionen 1976/77: 1366 kan därför avslås av
riksdagen.

För frågor om tillsättning av professors- och universitetslektorstjänster
har den 1 juli 1975 inrättats en särskild tjänsteförslagsnämnd inom
varje fakultet och sektion. Avsikten är att tjänsteförslagsnämnderna
skall bibehållas. Utskottet vill i sammanhanget uttala att det inte har
något att erinra mot att regeringen utan hörande av riksdagen beslutar
om relationen mellan de för universitetslektors- och professorsärendena
gemensamma ledamöterna och de ledamöter som enbart skall delta i
handläggningen av antingen universitetslektorsärenden eller professorsärenden.

Enligt motionen 1976/77: 1366 (yrkandet B 1) kan det inte anses rimligt
att studeranderepresentanter, som själva inte ens genomgått godkänd
tentamen i ett ämne, får rösta om tillsättning av professur i detta
ämne. Det är därför enligt motionärens mening nödvändigt att tjänsteförslagsnämndernas
verksamhet omgående görs till föremål för utvärdering.

UbU 1976/77: 20

53

Inrättandet av tjänsteförslagsnämnder år 1975 föregicks av ett ingående
utredningsarbete. I propositionen 1975: 9 (s. 556) anförde föredragande
statsrådet att han inte fann någon särbehandling av professorstillsättningsärendena
när det gäller bl. a. studerandeinflytande motiverad.
Anförandet föranledde inte något uttalande från riksdagens sida. Med
erinran härom avstyrker utskottet yrkandet B 1 i motionen 1976/77:
1366.

2.5 Utskottets hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt gäller
nu behandlade avsnitt

högskolelagen

1. att riksdagen beträffande avslag på förslaget till högskolelag
m. m. avslår motionen 1976/77: 1410 yrkandet 1 i denna del
och yrkandet 2 i denna del,

2. att riksdagen beträffande viss utredning i fråga om jordbrukets
högskolor avslår motionen 1976/77: 1397,

3. att riksdagen beträffande regionstyrelses planeringsuppgifter
i fråga om grundläggande högskoleutbildning inom jordbruksdepartementets
ansvarsområde avslår motionen 1976/77: 1407
yrkandet 10,

4. att riksdagen beträffande styrelse för institution eller annan
arbetsenhet avslår motionen 1976/77: 1372 yrkandet 2,

5. att riksdagen beträffande utbildningsnämnder m. m. avslår
motionen 1976/77: 1366 yrkandena A 2 och A 6,

6. att riksdagen beträffande prefektkollegium avslår motionen
1976/77: 1366 yrkandet A 3,

7. att riksdagen beträffande rektorsämbetet avslår motionen
1976/77: 1366 yrkandet A 8,

8. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1366 yrkandet
A 12 i denna del antar 1—4 §§ i det genom propositionen
1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag,

9. att riksdagen beträffande samband mellan utbildningen, forskningen
och utvecklingsarbetet med anledning av motionen
1976/77: 1366 yrkandet A 12 i denna del antar 5 § i det genom
propositionen 1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag
i följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: -

Regeringens förslag
5 § Verksamheten inom högskolan
skall anordnas så att samband
mellan utbildningen, forskningen
och utvecklingsarbetet tryggas.

Utskottets förslag

5 § Verksamheten inom högskolan
skall anordnas så att samband
mellan utbildningen, forskningen
och utvecklingsarbetet främjas.

UbU 1976/77: 20

54

10. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1366 yrkandet
A 12 i denna del antar 6—10 §§ i det genom propositionen
1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag,

11. att riksdagen antar 12 § i det genom propositionen 1976/77: 59
framlagda förslaget till Högskolelag i följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag
12 § Utlänning som ej är bosatt
i landet eller som har bosatt sig
här i huvudsakligt syfte att få utbildning
får antagas som studerande
till utbildning inom högskolan
enligt föreskrifter som meddelas
av regeringen eller myndighet som
regeringen utser.

12. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1366 yrkandet
A 12 i denna del antar 13—18 §§ i det genom propositionen
1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag,

13. att riksdagen antar 19 och 20 §§ i det genom propositionen
1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag i följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag
12 § Utlänning som ej är bosatt
i landet eller som har bosatt sig
här i huvudsakligt syfte att få utbildning
får antagas som studerande
till utbildning inom högskolan
enligt föreskrifter som regeringen
meddelar.

Regeringens förslag

19 § Skolstyrelsen skall vara lokal

de högskoleutbildning.

Skolstyrelsen skall ha inseende
över alla angelägenheter som avser
utbildningen och svara för att utbildningsuppgifterna
fullgöres, i
den mån detta ej tillkommer annan
enligt denna lag, enligt föreskrift
som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen utser
eller enligt beslut som avses i 49 §
kommunallagen (1977: 000)1.

Kommun kan besluta att annan
ställe skall vara lokal styrelse.

Utskottets förslag

styrelse för kommuns grundläggan Skolstyrelsen

skall ha inseende
över alla angelägenheter som avser
utbildningen och svara för att utbildningsuppgifterna
fullgöres, i
den mån detta ej tillkommer annan
enligt denna lag, enligt föreskrift
som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen utser
eller enligt beslut som avses i
3 kap. 14 § kommunallagen (1977:
000).

kommunal nämnd i skolstyrelsens

20 § Utbildningsnämnden skall vara lokal styrelse för landstingskommuns
grundläggande högskoleutbildning.

Utbildningsnämnden skall ha inseende
över alla angelägenheter
som avser utbildningen och svara
för att utbildningsuppgifterna fullgöres,
i den mån detta ej tillkommer
annan enligt denna lag, enligt
föreskrift som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser eller enligt beslut som
avses i 49 § kommunallagen
(1977: 000)1.

Utbildningsnämnden skall ha inseende
över alla angelägenheter
som avser utbildningen och svara
för att utbildningsuppgifterna fullgöres,
i den mån detta ej tillkommer
annan enligt denna lag, enligt
föreskrift som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser eller enligt beslut som
avses i 3 kap. 14 § kommunallagen
(1977: 000).

UbU 1976/77: 20

55

Landstingskommun kan besluta att annan landstingskommunal nämnd
i utbildningsnämndens ställe skall vara lokal styrelse för landstingskommuns
grundläggande högskoleutbildning eller del därav.

14. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1366 yrkandet
A 12 i denna del antar 22—34 §§ i det genom propositionen
1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag,

15. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1366 yrkandet
A 12 i denna del antar 36—38 §§ i det genom propositionen
1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag,

16. att riksdagen beträffande ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
till Högskolelagen godkänner förslaget i propositionen
1976/77: 59 med av utskottet förordat tillägg,

högskolans indelning i enheter

17. att riksdagen beträffande viss benämning vid universitetet i
Linköping avslår motionerna 1976/77: 1373 och 1976/77:
1383,

18. att riksdagen beträffande högskoleenhetens i Falun/Borlänge
benämning avslår motionen 1976/77: 1401 yrkandet 1,

19. att riksdagen beträffande högskolan i Malmö avslår motionen
1976/77: 1364 yrkandet 1,

20. att riksdagen beträffande viss utvärdering av högskoleenheternas
organisation avslår motionen 1976/77: 1364 yrkandet 2,

21. att riksdagen beträffande lärarhögskolan m. m. i Göteborg avslår
motionen 1976/77: 1375,

22. att riksdagen beträffande musikhögskolan m. m. i Göteborg
avslår motionen 1976/77: 1376,

23. att riksdagen bemyndigar regeringen att träffa avtal med Göteborgs
kommun och Göteborgs slöjdförening om förstatligande
av Valands konstskola respektive Konstindustriskolan i Göteborg,

24. att riksdagen beträffande statens institut i Stockholm för vidareutbildning
av sjuksköterskor avslår motionen 1976/77:
1366 yrkandet All,

25. att riksdagen beträffande organisationen för högskoleutbildningen
i Halmstad avslår motionen 1976/77: 1358 yrkandet 1
samt motionen 1976/77: 1360 yrkandena 1 och 2 i denna del,

26. att riksdagen beträffande organisationen för högskoleutbildningen
i Skövde avslår motionen 1976/77: 1360 yrkandena 1
och 2 i denna del,

27. att riksdagen godkänner den indelning i högskoleenheter som
förordats i propositionen 1976/77: 59,

organisation för kommunal högskoleutbildning

28. att riksdagen beträffande frågan om huvudmannaskap för högskolan
med anledning av propositionen 1976/77: 59 samt mo -

UbU 1976/77: 20

56

tionen 1976/77: 1161 yrkandet 2, motionen 1976/77: 1381 och
motionen 1976/77: 1407 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

29. att riksdagen beträffande sjukgymnastutbildningen avslår motionen
1976/77: 1366 yrkandet A 10,

30. att riksdagen beträffande antagning till kommunal högskoleutbildning
med avslag på motionen 1976/77: 1407 yrkandet 6
och yrkandet 16 i denna del antar 35 § i det genom propositionen
1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag,

31. att riksdagen beträffande tidpunkten för antagning m. m. avslår
motionen 1976/77: 1362,

32. att riksdagen beträffande utvärdering av vissa urvalsregler
avslår motionen 1976/77: 1367,

33. att riksdagen beträffande alternativa urvalsmetoder avslår motionen
1975/76: 1420 yrkandet 2,

34. att riksdagen beträffande linjenämnder gemensamma för kommunal
eller landstingskommunal och statlig högskoleutbildning
med bifall till motionen 1976/77: 1372 yrkandet 1 och
motionen 1976/77: 1407 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

35. att riksdagen beträffande linjenämnder med anledning av motionen
1976/77: 1407 yrkandet 16 i denna del antar 21 § i det
genom propositionen 1976/77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag
i följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse: Regeringens

förslag Utskottets förslag

21 § För den grundläggande högskoleutbildningen skall finnas linjenämnder,
om ej annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar.

Linjenämnds verksamhetsom- Linjenämnds verksamhetsområde
skall avse grundläggande hög- råde skall avse grundläggande högskoleutbildning
vid en högskole- skoleutbildning vid en högskoleenhet
eller en kommunal eller enhet eller en kommunal eller

landstingskommunal läroanstalt, landstingskommunal läroanstalt.

Om det är lämpligt kan linje- Om det är lämpligt kan linjenämnds
verksamhetsområde om- nämnds verksamhetsområde omfatta
grundläggande högskoleut- fatta grundläggande högskoleutbildning
vid mer än en högskole- bildning vid mer än en högskoleenhet.
enhet eller vid en högskoleenhet

och en kommunal eller landstingskommunal
läroanstalt.

Linjenämnd skall inom sitt verksamhetsområde planera utbildningen
och handlägga övriga frågor om vad utbildningen skall innehålla och
om hur utbildningen skall organiseras.

36. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för kommunal
högskoleutbildning som redovisats i propositionen 1976/77: 59,

37. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra ändringar av

UbU 1976/77: 20

57

statsbidragsreglerna för kommunal högskoleutbildning i enlighet
med vad som förordats i propositionen 1976/77: 59,

obligatoriefrågan

38. att riksdagen beträffande omedelbart avskaffande av obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar avslår motionen
1976/77: 1410 yrkandet 1 i denna del,

39. att riksdagen beträffande uttalande om avskaffande av obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar avslår motionen
1976/77: 1407 yrkandet 7,

40. att riksdagen beträffande förhandlingar i syfte att avskaffa
obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar avslår
motionen 1976/77: 1407 yrkandet 8,

41. att riksdagen beträffande befrielse i vissa fall från obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutning avslår motionen
1976/77: 1407 yrkandet 9,

42. att riksdagen beträffande ny utredning om obligatoriskt medlemskap
i studerandesammanslutningar avslår motionen 1976/
77: 1410 yrkandet 2 i denna del,

43. att riksdagen beträffande delning av nu existerande obligatorisk
studerandesammanslutning avslår motionen 1976/77: 1384
i denna del,

44. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1384 i denna
del och motionen 1976/77: 1410 yrkandet 1 i denna del antar
de genom propositionen 1976/77: 59 framlagda förslagen till
Lag om obligatoriska studerandesammanslutningar, Lag om
ändring i universitetsförordningen (1964: 461), Lag om ändring
i förordningen (1964: 538) om socialhögskolorna, Lag om
ändring i förordningen (1965: 494) med stadga för jordbrukets
högskolor, Lag om ändring i förordningen (1967: 236) om
journalisthögskolorna, Lag om ändring i förordningen (1967:
273) om gymnastik- och idrottshögskolorna, Lag om ändring
i förordningen (1968: 318) om lärarhögskolorna samt Lag om
ändring i förordningen (1972: 308) om bibliotekshögskolan,

45. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1410 yrkandet
1 i denna del antar det genom propositionen 1976/77: 59
framlagda förslaget till Lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet,

46. att riksdagen beträffande utredning om hur de studerandes
representanter i vissa högskoleorgan skall utses avslår motionen
1976/77: 1410 yrkandet 2 i denna del,

47. att riksdagen beträffande utseende av studeranderepresentanter
i styrelse för institution eller arbetsenhet som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

UbU 1976/77: 20

58

sammansättning av vissa organ m. m.

48. att riksdagen beträffande utseendet av representanter för de
anställda i högskolestyrelse avslår motionen 1976/77: 1366
yrkandet A 7,

49. att riksdagen beträffande yttrande över förslag om rektor avslår
motionen 1976/77: 1407 yrkandet 11,

50. att riksdagen bemyndigar regeringen att föra rektors bottentjänst
över stat,

51. att riksdagen beträffande antalet ledamöter i fakultetsnämnder
och sektionsnämnder avslår motionen 1976/77: 1366 yrkandet
A 4,

52. att riksdagen beträffande ordförande i institutionsstyrelse avslår
motionen 1976/77: 1366 yrkandet A 1,

53. att riksdagen beträffande föreskrift om viss kallelse till sammanträden
avslår motionen 1976/77: 1366 yrkandet B 3,

vissa övriga frågor

54. att riksdagen beträffande uttalande om avskaffande av graderade
betyg avslår motionen 1976/77: 764,

55. att riksdagen beträffande bibehållande av vissa befintliga betygssystem
avslår motionen 1976/77: 1385,

56. att riksdagen beträffande utbildningsbevis avseende enstaka
kurser avslår motionen 1976/77: 1409 yrkandet 4,

57. att riksdagen beträffande pensionsåldern för vissa befattningshavare
avslår motionen 1976/77: 1366 yrkandet B 2,

58. att riksdagen beträffande vissa amanuenstjänster avslår motionen
1976/77: 1366 yrkandet B 4,

59. att riksdagen beträffande studierektorer avslår motionen 1976/
77: 1366 yrkandet A 9,

60. att riksdagen beträffande tjänsteförslagsnämnderna avslår motionen
1976/77: 1366 yrkandet B 1.

3 Vissa utbildningar

Under denna rubrik i propositionen redovisas förslag om ändringar i
journalistutbildningen (s. 153—189). Vidare behandlas vissa frågor om
vårdutbildning (s. 189—198) och om utbildningen på kulturområdet (s.
199—208). Dessa delar av propositionen behandlar utskottet under avsnitten
5.4 och 5.6 i detta betänkande.

4 Vissa gemensamma frågor

4.1 Propositionens hemställan

Regeringen har (s. 252) under rubriken Vissa gemensamma frågor
föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för verksamheten inom
högskolan som redovisas i propositionen.

UbU 1976/77: 20

59

4.2 Motionsyrkanden

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 409 av herr Nilsson i Kalmar m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet
att riksdagen hos regeringen anhåller att regeringen tillser att högskolan
i Kalmar snabbt byggs ut enligt de ursprungliga intentionerna (yrkandet
5),

1976/77: 977 av herrar Danell (m) och Schött (m) — i motionen hänvisas
till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1976/77: 976 — vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller
om utredning i syfte att öka utbudet av praktisk och teoretisk utbildning
på Gotland,

1976/77: 988 av herr Werner m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1976/77: 985 — såvitt gäller yrkandet att riksdagen uttalar att åtgärder
bör vidtas för att möjliggöra studier på högskolenivå, främst på de
största invandrarspråken (yrkandet 2).

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1366 av herr Biörck i Värmdö (m) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen beslutar ändra det vid propositionen fogade förslaget
till högskolelag i enlighet med vad som i motionen anförs om medelsanvisningen
(yrkandet A 5),

2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
om prövningen av administrativa tjänster (yrkandet B 6),

1976/77: 1370 av herr Brännström (s) vari yrkas att riksdagen

1. vid behandlingen av propositionen 1976/77: 59 anvisar ett särskilt
anslag för träteknisk utbildning i Skellefteå så att utbildningen kan starta
hösten 1978 eller alternativt

2. uttalar sig för att ifrågavarande medel får tas ur det anslag på
6 250 000 kr. som ställs till regeringens disposition för senare fördelning,

1976/77: 1371 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c, m, fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att de medel som ställs till
regionstyrelsernas förfogande för lokala utbildningslinjer och enstaka
kurser i första hand används för utbyggnad av högskolorna på de primära
utbyggnadsorterna,

1976/77: 1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen uttalar att resurstillskottet för lokala och individuella
linjer och enstaka kurser under de närmaste åren skall öka och
främst tillfalla utbyggnadsorterna (yrkandet 3),

1976/77: 1386 av fru Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen av

UbU 1976/77: 20

60

regeringen begär en årlig redovisning av könsfördelningen på dem som
antagits till spärrade utbildningslinjer,

1976/77: 1392 av herr Aulin (m) vari yrkas att riksdagen av regeringen
begär förslag om försöksverksamhet med nya former för distansundervisning
inom den högre utbildningen,

1976/77: 1399 av herr Hagberg i Örebro m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att den står fast vid det
uttalande som gjordes 1975 om utbyggnaden av universitetens filialorter,

1976/77: 1403 av herr Molin (fp) och fru Bernström (fp) vari yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna

1. vad i motionen anförts om fördelningen av medel mellan högskoleförvaltningen
och högskolans verksamhet,

2. vad i motionen anförts om en översyn av det nya anslagssystemet,

3. vad i motionen anförts om en kommande utbyggnad av resurserna
för forskning, forskarhandledning och forskarutbildning, särskilt inom de
humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsområdena,

1976/77: 1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen 1.

beslutar avslå propositionen 1976/77: 59 i vad avser förslagen om
planerings- och resursfördelningssystem (yrkandet 1),

2. i överensstämmelse med 1975 års riksdagsbeslut godtar vad som i
motionen anförs angående planerings- och resursfördelningssystem (yrkandet
2),

3. vid bifall till yrkandet 2 i motionen beslutar anta följande såsom
motionärernas förslag betecknade ändring i 11 § förslaget till högskolelag
(yrkandet 16 delvis):

Propositionens förslag Motionärernas förslag

11 §

Riksdagen kan bestämma hur Riksdagen kan bestämma att anmånga
studerande som högst får tale t studerande som får antagas

antagas till viss utbildning inom till viss utbildning inom högsko högskolan.

lan skall vara begränsat. Det antal

studerande som får antagas till sådan
utbildning bestämmes av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

1 fråga om annan utbildning än I fråga om annan utbildning än

den som omfattas av riksdagens den som omfattas av riksdagens

beslut enligt första stycket kan an- beslut enligt första stycket kan antalet
studerande begränsas, om till- talet studerande begränsas, om tillgängliga
resurser ej räcker. Före- gängliga resurser ej räcker. Föreskrifter
om sådan begränsning skrifter om sådan begränsning

meddelas av regeringen eller myn- meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser. Riks- dighet som regeringen utser.

UbU 1976/77: 20

61

Propositionens förslag Motionärernas förslag

dagen kan dock för viss utbildning
besluta att sådan begränsning ej
får ske eller att begränsning får
ske endast om vissa villkor är uppfyllda.

1976/77: 1409 av herr Unckel (m) och fru Diesen (m) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

1. i enlighet med vad som anförts i motionen uttalar att utbildningens
innehåll och kvalitet skall sättas i centrum vid uppföljningen av högskolereformen
och att därvid forskningens frihet, decentralisering av inflytandet,
individernas valfrihet i utbildningsvalet, fostran till kritiskt
tänkande samt utbildningens tillgänglighet skall betonas särskilt (yrkandet
1),

2. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående utvärderingen
och uppföljningen av högskolereformen i vad avser regionstyrelsernas
kompetens och sammansättning samt i vad avser sammanslagningarna
av vissa utbildningslinjer (yrkandet 2),

3. uttalar att resurstilldelningen till de nya högskoleorterna inte får
ske på bekostnad av möjligheterna att ge utbildning i mindre ämnen vid
de i dag befintliga enheterna (yrkandet 3),

4. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående formerna
för den föreslagna utvärderingen och uppföljningen av högskolereformen
(yrkandet 5).

4.3 Utskottet

I avsnittet Vissa gemensamma frågor tar regeringen i propositionen
(s. 209—252) upp bl. a. vissa frågor om utbildningens innehåll och organisation,
jämställdhet mellan kvinnor och män, forskning och forskningsanknytning,
planeringsramar och anslagssystem, lokalisering av
grundläggande högskoleutbildning samt andra gemensamma frågor,
bl. a. i vad gäller datorverksamheten.

Propositionen. Den centrala uppgiften i all utbildningsplanering rör
utvecklingen av utbildningens innehåll och organisation.
Avgörande för högskolereformens framgång är högskolans förmåga
att förnya utbildningen i takt med de krav som såväl individ som
samhälle ställer. Ikraftträdandet av högskolereformen bildar upptakten
till en fortlöpande förnyelse av utbildningens innehåll. Några förutsättningar
och villkor för detta arbete anges, vilka bör beaktas under den
närmaste planeringsperioden.

All högskoleutbildning skall ha anknytning till forskning. Forskningen
utgör en i flera avseenden mäktig förnyelsefaktor. Utvecklingsarbetet
inom högskolan är en annan väg till förnyelse av utbildningen.

De förändrade behörighetsreglerna utgör en hörnsten i högskolere -

UbU 1976/77: 20

62

formen. Större hänsyn skall tas till reell än till formell kompetens när
det gäller både bedömning av behörighet och värdering av meriter vid
urval. Den effekt som därigenom eftersträvas är att nya grupper skall
söka sig till högskolestudier. Häri ligger en utmaning till dem som i
skilda funktioner verkar inom högskolan.

I högskolelagen betonas att högskolan i sin planering av utbildning
skall främja återkommande utbildning.

Studieordningen i den nya högskolan syftar till att öka förekomsten
av sammanhållna och integrerade utbildningslinjer. Ett stort antal utbildningslinjer,
företrädesvis utanför de filosofiska fakulteterna, är i dag
uppbyggda enligt denna modell. Också inom de filosofiska fakulteterna
pågår ett utvecklingsarbete i denna riktning. Utbildningsministern uttalar
sitt stöd för sådana strävanden och förutsätter att den nya studieordningen
och den vidgade lokala beslutanderätten skall göra det möjligt
att intensifiera detta arbete.

Fördelar står att vinna med en ordning där utbildningslinjer vid behov
kan sättas samman av delar från ämnen som av ämnesmetodiska, forskningsmässiga
eller andra skäl i dag hör till skilda fakulteter eller läroanstalter.
Sådana strävanden får sitt stöd i propositionen liksom mer
systematiska försök med problemorienterade studier.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillsatte år 1972 en arbetsgrupp
för att se över lärarutbildningen i svenska — svenskgruppen. Den har
lagt fram en slutrapport, Högskoleutbildning i svenska (UKÄ-rapport
1975:22). Ansträngningar som görs för att inom högskolan stärka
svenskans roll inom utbildningar av olika slag måste stödjas. Man bör
härvid vara medveten om att ökat utrymme för undervisning i svenska
kan betyda att annat stoff får skjutas åt sidan eller organiseras på annat
sätt. För det fortsatta arbetet bör de förslag som svenskgruppen har
redovisat kunna utgöra ett lämpligt underlag.

I fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män
erinras om att rekryteringen till högskoleutbildningen är sned i vad
avser könsfördelning. Kvinnor och män är mycket olika företrädda
inom skilda slag av utbildningar. Härvidlag avtecknar sig ett tydligt
mönster. De behörighetsregler som skall träda i kraft den 1 juli 1977
bör kunna bidra till att jämna ut såväl de sociala som de könsmässiga
skillnaderna i rekryteringen av studerande till högskolan. Åtgärder
som vidtas inom utbildningsväsendet för att åstadkomma jämställdhet
mellan män och kvinnor blir emellertid verkningslösa om de inte motsvaras
av ändrade attityder och handlingsmönster på arbetsmarknaden.
Det är angeläget att frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män
kommer att inta en framskjuten plats i det erfarenhetsutbyte om och
den utveckling av utbildningen som skall ske inom skilda högskoleorgan
där representanter för samhällsliv, arbetsmarknadens parter och yrkesliv
skall ingå.

UbU 1976/77: 20

63

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) arbetar med att utforma
ett handlingsprogram kring jämställdhetsfrågor. Den nya högskolan ger
delvis nya förutsättningar för att inom den eftergymnasiala utbildningen
angripa jämställdhetsfrågor. Det är angeläget att ett program för detta
arbete inom hela den nya högskolan skyndsamt läggs fram.

Vårt land uppvisar många av de drag som förknippas med begreppet
efterindustriellt samhälle. Detta samhälle har som en av sina grundvalar
forsknings- och utvecklingsarbete inom teknik, naturvetenskap
och medicin. Vad beträffar prioriteringen såvitt gäller forskningen
är det angeläget att vi ökar kunskaperna om villkoren för förhållanden
mellan enskilda människor och mellan grupper av människor, både
nationellt och internationellt. Dagens samhälle med dess mångskiftande
mönster kräver också att sökandet efter ny kunskap om människors
villkor sker i medvetande om de samband som kan finnas mellan vetenskaper
av skilda slag. Mot denna bakgrund måste den i sig befogade
kraftiga satsningen på naturvetenskap, teknik och medicin nu balanseras
med ökade insatser inom humaniora och samhällsvetenskap i vid
mening.

Verksamheten inom högskolan skall anordnas så att samband mellan
utbildning, forskning och utvecklingsarbete tryggas. Frågan om utbildningens
forskningsanknytning tilldrog sig betydande uppmärksamhet
vid riksdagsbehandlingen av högskolereformen år 1975. J
det planeringsarbete inför reformen som har genomförts efter riksdagsbeslutet
har denna fråga behandlats i skilda former. Forskarutbildningsutredningen
(FUN, U 1974: 06) har genom tilläggsdirektiv hösten 1975
fått till uppgift att utreda frågor om den grundläggande högskoleutbildningens
anknytning till forskning. Bl. a skall FUN pröva i vilken
utsträckning åtgärder bör vidtas för att inom den nya högskolan säkerställa
att övergång blir möjlig till utbildning över grundexamensnivå
från utbildningslinjer som i dag inte har någon naturlig fortsättning.
Den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) har
behandlat frågan om forskningsanknytning.

Den nya högskolan kommer att bestå av utbildningar med vitt skilda
traditioner och förutsättningar. Innehållsmässigt och organisatoriskt
skiljer sig olika utbildningar från varandra bl. a i fråga om anknytningen
till forskningen. En central del i det fortsatta reform- och utvecklingsarbetet
blir därför att söka förverkliga principen om ett samband mellan
forskning och grundläggande högskoleutbildning, såväl statlig som
kommunal. Inte minst viktigt är detta när det gäller utbildningen på
utbyggnadsortema. Det är en svår uppgift att finna verkningsfulla anordningar
på detta område. Målet kommer därför att nås först på sikt.
Ett viktigt underlag för detta arbete kommer att ges genom FUN:s kommande
förslag. Det är samtidigt viktigt att den nya högskolan redan
från starten får ekonomiska möjligheter att gripa sig an uppgiften. För

UbU 1976/77: 20

64

ändamålet beräknas under förslagsanslaget Vissa kostnader i samband
med högskolereform 6 milj. kr., vilket belopp bör disponeras regionvis
av regionstyrelserna enligt följande sammanställning.

Högskoleregion	Belopp (tkr)
Stockholm	750
Uppsala	1250
Linköping	750
Lund/Malmö	1 250
Göteborg	1000
Umeå	1000
Summa	6 000

Enligt propositionen 1975:9 skall medel för forskningsanknytning avse
åtgärder som vidtas för att stärka sambandet mellan å ena sidan enheter
som har fasta resurser för forskning, å andra sidan enheter som saknar
sådana. Det faktiska behovet av forskningssamband hos olika utbildningar
som för närvarande inte har anknytning till fasta forskningsresurser
bör vara en avgörande bedömningsgrund när sådana medel
tas i anspråk. Det bör därför inte uteslutas att medel för forskningsanknytning
kan behöva tas i anspråk för projekt och liknande ändamål
som syftar till att stärka forskningssambandet också inom en och
samma högskoleenhet.

Efter förslag i propositionen 1975:9 har riksdagen beslutat att forskningsorganisationen
vid universitetet i Linköping skall vidgas. Regeringen
har därför våren 1975 uppdragit åt universitetet att utreda frågan
om en tvärvetenskapligt och tematiskt orienterad forsknings- och
forskarutbildningsorganisation inom främst den nuvarande filosofiska
fakultetens område. En av universitetets konsistorium tillkallad grupp
har lagt fram en rapport Tema. Ny väg för forskning. I den föreslås
forskning inom ramen för fyra teman: Hälso- och sjukvården i samhället,
Kommunikation — överföring av information, Teknik och social
förändring samt Vatten i natur och samhälle. För fortsatt planeringsoch
förberedelsearbete inför en tematiskt uppbyggd forsknings- och
forskarutbildningsorganisation i Linköping har beräknats 1 milj. kr.

Propositionen behandlar härefter frågor om planeringsramar, det fria
utbildningsområdet, anmälningsförfarandet, anslagssystemet och anslagsomläggningar
samt vissa lokaliseringsfrågor.

Det planeringssystem som riksdagen har beslutat om innebär att det
skall finnas planeringsramar för antalet nytillkommande studerande.
De totala planeringsramarna för högskoleutbildningen skall ta
största möjliga hänsyn till tendenser i individernas samlade efterfrågan
på högskoleutbildning. Fördelningen av medel på orter, högskoleenheter
och utbildningar för varje läsår skall göras under hänsyn till hur den

UbU 1976/77: 20

65

aktuella efterfrågan fördelar sig på olika orter och på olika slag av utbildningar.

H 75 :s och de regionala kommittéernas förslag utgår i många fall
från en väsentlig ökning av antalet nytillkommande studerande. Med
hänsyn till att förslagen avser i huvudsak sådana linjer och kurser som
fastställs regionalt och lokalt bör inte riksdagen eller regeringen ta
ställning till enskilda förslag. Med vissa undantag är regeringens utgångspunkt
att antalet nya studerande på allmänna utbildningslinjer
under budgetåret 1977/78 kommer att vara oförändrat i förhållande
till vad som har beräknats för motsvarande utbildning budgetåret 1976/
77. Studerandeantalet inom högskolan beräknas emellertid totalt sett
öka till följd av efterfrågan på utbildning inom främst enstaka kurser.
Ökningen av medlen för grundläggande högskoleutbildning avser —
med nyssnämnda undantag — inte allmänna utbildningslinjer utan endast
lokala och individuella linjer samt enstaka kurser.

Regeringen anser att det bör finnas ett utbildningsområde, det fria
utbildningsområdet, inom vilket det fria tillträdet skall upprätthållas.
Inom ramen för vad som är bestämt beträffande allmänna
utbildningslinjers innehåll i utbildningsplan och inom ramen för regionstyrelsens
beslut i fråga om medel för övrig utbildning beslutar de
lokala myndigheterna vilka fria linjer och kurser som skall finnas. I
fråga om det fria området bör antagningsbegränsning vara tillåten då
det är motiverat av brist på kompetenta lärare eller lämpliga lokaler.
Normalt skall ingen behörig sökande som anmält sig i tid kunna avvisas
från utbildning som av högskolestyrelsen erbjudits som fri. Högskolestyrelsen
bör dock ha rätt att ställa in utbildning om antalet anmälda
inte blir minst tio. På varje ort bör det fria området få finnas vid
endast en högskoleenhet. I fråga om nuvarande universitet med filialer
bör avgränsningen av det fria området ges en sådan form att den fria
delen inte väsentligt förändras i fråga om omfattningen av utbudet.

Det fria området måste definieras. Till övrig utbildning blir antagningen
alltså begränsad.

Inom den nya högskolan bör i motsats till vad som nu gäller inom
universitet och högskolor ämnesområde inte vara ett studieorganisatoriskt
begrepp. Sådana studieorganisatoriska anordningar har visat sig
svårhanterliga och är därför olämpliga med hänsyn till önskemålen om
lokal rörelsefrihet. Det fria området inom högskolan bör utgöras av
sådana kurser som motsvarar ett visst område inom nuvarande studieordning.
Härvid bör följande nuvarande ämnesområden komma i fråga:
allmän kriminologi, allmän språkvetenskap, ekonomisk historia, etnologi,
filmvetenskap, filosofi, finska, fonetik, handelsrätt, idé- och lärdomshistoria,
konstvetenskap, nordiska språk, praktisk filosofi, rättssociologi,
socialantropologi, teatervetenskap, teoretisk filosofi, historia,
litteraturvetenskap, religionskunskap, svenska, engelska, franska, mate 5

Riksdagen 1976/77. 14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

66

matik, ryska, spanska, tyska, företagsekonomi, juridisk översiktskurs,
nationalekonomi, statskunskap, kulturgeografi, pedagogik, psykologi
(utan antagningsbegränsning), sociologi, samhällskunskap, arkeologi,
särskilt nordeuropeisk, informationsbehandling, musikvetenskap, statistik
och matematisk statistik.

Det fria området definieras således som kurser av visst slag. Definitionen
bör avse samtliga statliga högskoleenheter. Utbildningslinjer
som i sin helhet kan genomgås på fria kurser blir fria. Självfallet får
man räkna med att det inom en fri linje kan finnas speciella alternativa
studiegångar där antalet platser är begränsat. Kurser som de studerande
har fritt tillträde till bör inte få ingå i individuell linje.

Föredragande statsrådet räknar för budgetåret 1977/78 med att av
de allmänna utbildningslinjerna kommer ekonomlinjen, matematikerlinjen
och samhällsplanerarlinjen att tillhöra det fria området samt
räknar med att det som nu i praktiken blir möjligt att ta emot alla
studerande som önskar plats även inom andra områden än det som har
angivits i det föregående, t. ex. på juristlinjen och den religionsvetenskapliga
linjen liksom inom s.k. kursanslagsämnen vid de nuvarande
filosofiska faktultetema såsom t.ex. egyptologi.

Lokaliseringen av den fria utbildningen styrs av regeringens och riksdagens
beslut om lokaliseringen av allmänna utbildningslinjer samt av
regionstyrelsernas beslut om fördelning av medel för enstaka kurser och
lokala och individuella utbildningslinjer.

Såväl de lokala som de regionala myndigheterna bör åläggas att av
resurser för fria kurser inom respektive ansvarsområde hålla fem procent
i reserv. Därutöver bör möjliga omfördelningar tillsammans med
temporära ändringar av undervisningens uppläggning leda till att man
inom ramen för tilldelade resurser kan klara det fria tillträdet. Skulle
det vid mindre högskoleenheter som t.ex. de nuvarande universitetsfilialerna
visa sig ogörligt med hänsyn till nödvändiga lärarförordnanden
m. m. att hålla en reserv om fem procent bör i stället andra åtgärder
vidtas som t.ex. en mer långtgående beredskap att temporärt ändra
undervisningens uppläggning eller en begränsning av det fria utbudet
varje termin.

Om tillströmningen blir väsentligt större än planerat och alla regionala
och lokala reserver och möjligheter till omdispositioner m.m. tagits
i anspråk bör högskoleenheterna kunna få ett resurstillskott genom beslut
av riksdagen. Storleken av resurstillskotten, som endast bör avse
lärarlöner, bör prövas vid varje tillfälle. Riksdagen föreslås besluta att
resurstillskott skall kunna erhållas efter riksdagens prövning i varje
särskilt fall för utbildning inom det område som angivits, om det visar
sig nödvändigt. Myndigheterna bör i sina medelsframställningar självfallet
redogöra för vilka dispositioner som har vidtagits så att det framgår
att alla de regionala och lokala åtgärder som rimligen kan vidtas
redan har skett.

UbU 1976/77: 20

67

Medelsberäkningama i propositionen utgår från ett behov av det antal
årsstudieplatser inom det ospärrade området i respektive region som
framgår av följande sammanställning. Årsstudieplatsema avser även de
studerande som fullföljer studier enligt äldre bestämmelser.

Högskoleregion	Beräknat antal årsstudieplatser
Stockholm	6 800
Uppsala	4 800
Linköping	1 300
Lund/Malmö	5000
Göteborg	5 100
Umeå	2 300
Summa	25 300

Talen anger inte hur många studerande som kan studera inom det
fria området. Antalet studerande blir väsentligt större än antalet årsstudieplatser
beroende bl.a. på deltidsstudier.

Regeringens förslag betyder att det kommer att finnas tre olika grupper
av utbildningar med skilda former för beslut om hur många studerande
som kan tas emot. En grupp utgörs av traditionellt spärrade utbildningar,
t.ex. läkarlinjen och civilingenjörslinjerna. Riksdagen anger
dimensioneringen för dessa. Hit hör även de allmänna utbildningslinjerna
inom den kommunala delen av högskolan, vilkas kapacitet bygger på
en reglering av utbildningsvolymen som underställs riksdagen. En översikt
över denna grupp av utbildningar och deras antagningstal redovisas
under vart och ett av sektorsanslagen. En andra grupp av utbildningar
utgörs av linjer och kurser för vilka ett högsta antagningstal kan fastställas
genom lokala beslut. Exempel på sådana linjer är fysikerlinjen och
juristlinjen. En tredje grupp slutligen består av de ospärrade linjerna
och kurserna.

Riksdagen har tidigare beslutat att alla studerande skall anmäla sig
till utbildning inom högskolan en viss tid innan utbildningen börjar.
Detta generella anmälningsförfarande utgör en av grundförutsättningarna
för planeringssystemet och bör avse samtliga studerande,
dvs. även studerande som fullföljer studier enligt äldre bestämmelser.

Den av riksdagen år 1975 beslutade omläggningen av an slagssystemet
innebär att en grundläggande åtskillnad görs mellan resurser
för forskning och forskarutbildning å den ena sidan, grundläggande
utbildning å den andra. Resurser för forskning anvisas fakultetsvis.
Utbildningsanslagen avser de fem yrkesutbildningssektorema, lokala
och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser. Härtill kommer
anslag för gemensamma funktioner. Sammanlagt kommer antalet anslag
att uppgå till knappt 30. Syftet med anslagsreformen är bl. a. att

Kartong: S. 77, rad 31 Står: dvs. de lägsta och högsta Rättat till: dvs. det

UbU 1976/77: 20

68

regering och riksdag skall få en bättre överblick över resursförbrukningen
och ett lämpligare underlag för avvägningar i stort mellan skilda
verksamhetsgrenar. Det åsyftade fastare greppet över budgeten på statsmaktsnivå
möjliggör att högskolemyndigheterna får ökade befogenheter
i fråga om hur anvisade medel används.

I och med anslagsomläggningen övergår högskolan praktiskt taget
i sin helhet till en ordning med ändamålsinriktade anslag. Det ligger
i sakens natur, att en så genomgripande omställning som det här rör
sig om är svår att genomföra. En del beräkningsmässiga problem kommer
därför att återstå när verksamheten inom högskolan startar. Allteftersom
verksamheten vinner i stadga bör problemen kunna bemästras.

Det kan inte uteslutas att de omfattande beräkningar som ligger
bakom omföringen av medel från de gamla till de nya högskoleanslagen
i vissa fall kan behöva jämkas. I den mån sådana jämkningar inte
kan åstadkommas regionalt och lokalt utan särskilda föreskrifter bör
regeringen ha möjlighet att övergångsvis medge omföringar mellan
ifrågavarande anslag i statsbudgeten och mellan anslagsposter som har
underställts riksdagen. Regeringen bör vid behov kunna delegera ett
sådant bemyndigande till högskolemyndigheterna. Regeringen begär
ett sådant riksdagens bemyndigande.

Det av riksdagen beslutade anslagssystemet är avpassat för den nya
högskolan med dess vidgade lokala befogenheter. I några avseenden
föreslås nu ändringar i anslagssystemet.

Medel för lokala och individuella linjer och medel för enstaka kurser
skall enligt riksdagens beslut anvisas under skilda anslag. För båda
anslagen har den ordningen avsetts gälla att medlen av riksdagen fördelas
på högskoleregioner och att regionstyrelserna sedan fördelar dem
på högskoleenheter m.m. Nu förordas att medel för lokala och individuella
linjer samt enstaka kurser beräknas under ett gemensamt anslag.
Därmed uppnås en större regional och lokal handlingsfrihet. Den
innebär bl. a. att regionstyrelserna får ett större ansvar för att medel anvisas
för utveckling av nya utbildningsalternativ i form av lokala linjer.
Såväl den vidgade friheten som det större ansvaret kommer att gynna
arbetet med att utveckla nya utbildningar inom högskolan.

För bidrag till allmänna utbildningslinjer och övrig sektorsbunden
utbildning (påbyggnadslinje och linjeanknuten kurs) inom kommunal
högskoleutbildning bör tills vidare ett särskilt förslagsanslag finnas, från
vilket bidrag utgår enligt grunder som motsvarar de nuvarande. För att
underlätta en samlad överblick bör under detta anslag finnas en anslagspost
för varje yrkesutbildningssektor. För enstaka kurser samt lokala
och individuella utbildningslinjer inom den kommunala högskoleorganisationen
bör bidrag kunna utgå från det ovan nämnda anslaget för
lokala och individuella linjer samt enstaka kurser.

UbU 1976/77: 20

69

I fråga om medel för forskningsanknytning innebär den i propositionen
1975:9 angivna ordningen att medlen skall disponeras av regionstyrelserna
och anvisas fakultetsvis. Medlen, tillsammans 6 milj. kr.,
föreslås nu få disponeras av regionstyrelserna utan bindning till fakultet.

I propositionen påpekas att även om ett särskilt förvaltningsanslag
finns uppfört i statsbudgeten för nästa budgetår kan högskolestyrelserna,
i likhet med vad som tillämpas för innevarande budgetår, ta i anspråk
andra anslag för förstärkning av förvaltningsresurserna. Under de för
nästa budgetår föreslagna anslagen till utbildning och forskning beräknas
sålunda medel för förvaltningsändamål, bl. a. under anslaget Utbildning
för undervisningsyrken.

UHÄ skall utvärdera högskolereformen och bör därvid också analysera
hur anslagssystemet inom högskolan fungerar bl. a. i vad avser hur
högskolemyndigheter på skilda nivåer planerar, budgeterar och i efterhand
granskar sin verksamhet.

Vad beträffar anslagsomläggningen gäller att de medel
som förs upp under sektorsanslagen avser grundläggande utbildning för
såväl studerande enligt den nya studieordningen som de studerande
som fullföljer tidigare påbörjade studier. För de tre ämneslärarlinjerna
har medel beräknats endast för det första årets intag. Anslaget till lokala
och individuella linjer samt enstaka kurser avser endast utbildning
enligt den nya studieordningen.

Vid medelsfördelningen inom sektorsanslagen har i regel beräknats
medel för varje berörd högskoleenhet under endast en anslagspost per
sektor. I de fall det vid en högskoleenhet finns mer än en utbildningslinje
inom sektorn ankommer fördelningen av medel mellan linjer således
på högskolestyrelsen. Denna ordning leder till att det i många fall
kommer att finnas goda möjligheter att lokalt anpassa resurserna till
aktuella behov och förutsättningar i den mån antalet utbildningsplatser
inte har angivits av regering och riksdag.

Riksdagen slog år 1975 fast att utbyggnaden av högskoleutbildningen
i första hand borde avse annan utbildning än den traditionella universitetsutbildningen.
Genom systemet med enstaka kurser kan successivt
ett utbildningsutbud byggas ut som kan tillgodose behov av fortbildning
och vidareutbildning hos de grupper som genom de nya behörighetsreglerna
kan och vill studera vid högskolan. Vid utformningen av
förslagen till fördelning av resurser på lokala och individuella linjer
samt enstaka kurser på regioner har beaktats de skilda regionernas förutsättningar
att bygga ut nya utbildningsalternativ.

I fråga om lokalisering av grundläggande högskoleutbildning
erinras om att en av grundtankarna i högskolereformen är att högskoleutbildningen
stegvis skall byggas ut på ett större antal orter än hittills

UbU 1976/77: 20

70

och om att utbyggnaden i första hand bör avse annan utbildning än den
traditionella universitetsutbildningen. Med utgångspunkt häri förordas
att allmänna utbildningslinjer inrättas endast på orter där redan befintliga
resurser medger att utbildning kan ges. Grundläggande statlig och
kommunal högskoleutbildning inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
kommer läsåret 1977/78 att ges på ca 80 allmänna utbildningslinjer.
När det gäller lokala och individuella linjer samt enstaka
kurser ankommer det på regionstyrelserna att besluta om fördelningen
av resurser för dessa på orter. Det framhålls som väsentligt att utbyggnadsorterna
— Sundsvall/Härnösand, Falun/Borlänge, Jönköping och
Kalmar — redan från början ges möjlighet att få en viss kapacitet i sitt
utbildningsutbud. De regionala organisationskommittéerna har redovisat
förslag härom som underlag för H 75:s förslag till planeringsramar.
Föredragande statsrådet ansluter sig till den prioritering av orter som
finns i kommittéernas förslag och förutsätter att den fullföljs inom de
ramar som riksdagen kommer att ställa till de regionala organens förfogande.
Vid utformningen av förslagen till fördelning av resurser på
lokala och individuella linjer samt enstaka kurser på regioner har beaktats
de skilda regionernas förutsättningar att bygga ut nya utbildningsalternativ.

Organisationskommittén (U 1970: 62) för högre teknisk utbildning
och forskning i övre Norrland utarbetade år 1974 ett förslag om en
tvåårig träteknisk utbildning, byggd på fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan.
Utbildningen skulle enligt förslaget förläggas till Skellefteå.
I sitt beslut (UbU 1975:17) med anledning av prop. 1975:9 uttalade
riksdagen att den fann det angeläget att frågan om denna utbildning
prövades redan inledningsvis i det fortsatta planeringsarbetet. Frågan
har övervägts av organisationskommittén för Umeå högskoleregion.
Kommittén föreslår att utbildningen inrättas som lokal linje i Skellefteå
vid ingången av budgetåret 1978/79. Det får enligt propositionen
ankomma på regionstyrelsen att fortsätta planeringen av utbildningen
samt att slutligt fastställa lämplig tidpunkt för inrättande av den. Utbildningen
skall bekostas från de medel som står till regionstyrelsens
förfogande för lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Statsmakterna har redan tidigare (prop. 1975/76:100 bil. 10 s. 412,
UbU 1975/76:20, rskr 1975/76:245) lagt fast principen att högskolans
datorservice skall jämställas med andra serviceresurser i den
nya högskoleorganisationen. H 75 och de regionala organisationskommittéerna
samt en särskild arbetsgrupp har lämnat förslag om organisationen
m.m. för datorverksamheten fr.o.m. nästa budgetår. I propositionen
förordas att förslagen får utgöra en riktpunkt för det fortsatta
arbetet i dessa frågor.

Utredningsförslagen innebär bl. a. att planeringen och ledningen av
datorservicen skall ingå i högskolemyndigheternas reguljära uppgifter,

UbU 1976/77: 20

71

att den nuvarande gemensamma styrelsen för universitetens datamaskincentraler
skall upphöra med utgången av juni månad 1977, att till
skillnad från nu någon resultatutjämning mellan de skilda datacentralerna
inte skall ske och att medel för datorverksamheten skall anvisas
under berörda anslag till utbildning och forskning.

Föredragande statsrådet anför att han i sina anslagsberäkningar tagit
hänsyn till förslagen om fördelning på olika anslag av medel motsvarande
dem som för innevarande budgetår anvisats under anslaget till
kostnader för datamaskintid. Något särskilt anslag för detta ändamål
eller för universitetens datamaskincentraler har inte förts upp för nästa
budgetår.

Utskottet. Förändringar i den högre utbildningens innehåll och organisation
har hittills ofta initierats och genomförts genom centrala insatser
i utredningar och inom ämbetsverk. Ett av syftena med högskolereformen
är att skapa bättre förutsättningar för ett lokalt förnyelsearbete,
bl. a. genom att de lokala myndigheterna får större frihet att disponera
sina resurser för att pröva nya utbildningsalternativ.

Utskottet erinrar om att högskolelagen särskilt betonar att högskolan
i sin planering av utbildning skall främja den återkommande utbildningen.
I propositionen föreslås en ny juristutbildning och en ny journalistutbildning
samt en för sjuksköterskor anpassad utbildning till läkare,
vilka utbildningar ger den studerande möjlighet att varva studier
med yrkesverksamhet. Utskottet återkommer till förslagen senare i detta
betänkande.

De förändrade behörighetsreglerna gör att nya grupper kommer att
söka sig till högskolan, vilket, framhåller föredragande statsrådet, måste
få återverkningar på hur utbildningen skall utvecklas i fråga om såväl
innehåll som uppläggning. Utskottet kan även i övrigt ansluta sig till
vad statsrådet i detta sammanhang anfört beträffande utbildningens
innehåll och organisation.

I motionen 1976/77: 988 yrkas att riksdagen uttalar att åtgärder bör
vidtas för att möjliggöra högskolestudier på i första hand de största
invandrarspråken.

Utskottet har redan tidigare under riksmötet funnit sig böra fästa
uppmärksamheten på att stora ekonomiska insatser görs för att på olika
sätt tillgodose invandrarnas önskemål och behov, allt i syfte att underlätta
för dem att finna sig till rätta i det nya hemlandet. Utskottet är
väl medvetet om att ytterligare insatser är motiverade. Under överskådlig
tid finns det emellertid enligt utskottets mening varken ekonomiska
eller praktiska möjligheter att på de ”stora” invandrarspråken här i landet
meddela undervisning inom de ca 80 allmänna utbildningslinjerna.
Utskottet avstyrker därför motionen 1976/77: 988 yrkandet 2.

Frågor om distansundervisning har under senare år ingående utretts

UbU 1976/77: 20

72

här i landet och i olika sammanhang behandlats av riksdagen. Med
erinran härom avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1392.

I propositionen berör föredragande statsrådet några av de problem
som enligt hans mening måste angripas i arbetet med att skapa större
jämställdhet mellan könen i högskoleutbildningen. UHÄ arbetar med
att utforma ett handlingsprogram kring jämställdhetsfrågor. Utskottet
anser i likhet med statsrådet det angeläget att ett sådant program
skyndsamt läggs fram. Utskottet förutsätter att förändringar i könsfördelningen
— liksom den sociala snedrekryteringen — kommer att särskilt
studeras i det utvärderingsarbete UHÄ skall bedriva.

I motionen 1976/77: 1386 anförs att de nya reglerna om poängsättning
av arbetslivserfarenhet vid tillträde till högskolan kommer att
förbättra vissa sökandes möjlighet att antas till spärrade utbildningar.
Man vet däremot ännu ingenting om i vilken grad de nya urvalsreglerna
kommer att påverka sammansättningen av de studerande på de
spärrade linjerna. Motionärerna yrkar därför att riksdagen av regeringen
skall begära en årlig redovisning av könsfördelningen bland dem
som antagits till spärrade utbildningslinjer.

Statistiska centralbyrån redovisar regelmässigt sina uppgifter fördelade
efter kön. Ytterligare redovisning kan enligt utskottets bedömning
inte generellt vara erforderlig. Utskottet avstyrker därför motionen
1976/77: 1386.

Vad därefter gäller resurser för forskning vill utskottet erinra om att
riksdagen år 1975 slog fast att en utgångspunkt för reformeringen av
högskoleutbildningen skall vara att fasta forsknings- och forskarutbildningsresurser
inom högskolan alltjämt i huvudsak skall vara koncentrerade
till de sju orter som för närvarande har sådana resurser, dvs.
Uppsala, Lund/Malmö, Göteborg, Stockholm, Umeå, Linköping och
Luleå.

Vidare gav 1975 års riksdag som sin mening till känna för regeringen
att en förstärkning av forskningsorganisationen vid de humanistiska
och de samhällsvetenskapliga fakulteterna bör komma till stånd. Föredragande
statsrådet anför nu att han anser att den i sig befogade kraftiga
satsningen på naturvetenskap, teknik och medicin måste balanseras
med ökade insatser inom humaniora och samhällsvetenskap i vid mening.
Inom dessa vetenskapsområden fordras, fortsätter statsrådet, en
förstärkt forskningsorganisation och vidgade resurser för att forskarna
inom dessa fält från sina utgångspunkter skall kunna angripa de problem
som uppstår genom den ständiga omvandlingen av samhället.

I motionen 1976/77: 1403 framhålls det som väsentligt att denna viljeinriktning
från riksdagens sida fullföljs på ett mera kraftfullt sätt än
som har kunnat ske i år och förra året. En sådan uppföljning är enligt
motionärernas mening särskilt viktig mot bakgrund av att en större

UbU 1976/77: 20

73

andel av anslagen för samhällsvetenskaplig utbildning och forskning
går till grundutbildning och en mindre andel till forskarutbildning än
förhållandet är inom andra ämnesområden.

Utskottet kommer i det följande under respektive sektorsanslag och
fakultetsanslag att ta ställning till föredragande statsrådets förslag om
medelsanvisning till nya professurer m. m. Enligt utskottets bedömning
överensstämmer ett inrättande av föreslagna tjänster inom de humanistiska
och samhällsvetenskapliga ämnesområdena väl med de av riksdagen
angivna riktlinjerna. Utskottet anser att regeringens förslag även
i övrigt — med hänsyn tagen till andra angelägna ändamål — är väl avvägt.
Enligt utskottets mening är det därför inte motiverat med ett nytt
tillkännagivande. Utskottet avstyrker alltså yrkandet 3 i motionen
1976/77: 1403. I detta sammanhang vill utskottet påpeka att det enligt
propositionen i anslutning till tjänster som professor och biträdande professor
har beräknats medel för vissa basresurser.

Riksdagens beslut om reformering av högskoleutbildningen innebär
att all sådan utbildning skall ha en anknytning till forskning. Forskarutbildningsutredningen
har att utreda bl. a. frågor om den grundläggande
utbildningens forskningsanknytning. Föredragande statsrådet anser
det viktigt att den nya högskolan redan från starten får ekonomiska
möjligheter att pröva olika åtgärder som kan främja detta samspel och
föreslår i detta sammanhang att 6 milj. kr. anvisas för ändamålet. Utskottet
tillstyrker förslaget och kommer i det följande att föreslå att
medlen, i enlighet med regeringens förslag, anvisas under anslaget Vissa
kostnader i samband med högskolereform. Utskottet har inte heller i
övrigt funnit anledning till erinran mot vad statsrådet i detta sammanhang
anfört och föreslagit i fråga om forskning och forskningsanknytning.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att under nyssnämnda anslag
anvisas 1 milj. kr. för planering och förberedelse för temaorienterad
forskning i Linköping.

Det system för planering och resursfördelning för den grundläggande
högskoleutbildningen som 1975 års riksmöte fattade beslut om innebär
bl. a. att det skall finnas planeringsramar för antalet nytillkommande
studerande (UbU 1975: 17 s. 25—29).

Den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75)
har enligt sina direktiv haft att utarbeta ett samlat förslag till planeringsramar
för antagning till grundläggande högskoleutbildning budgetåret
1977/78. Direktiven föreskriver att planeringsramarna skall vara fördelade
på dels allmänna utbildningslinjer inom var och en av de fem
yrkesutbildningssektorerna, lokala och individuella utbildningslinjer
samt enstaka kurser, dels de sex högskoleregionerna.

I en den 16 februari 1976 daterad promemoria har H 75 redovisat en
skiss till planeringsramar. Synpunkter på skissen har framförts av regionkommittéerna.

UbU 1976/77: 20

74

I skrivelse till regeringen den 13 oktober 1976 har H 75 redovisat ett
förslag till totalram för den grundläggande högskoleutbildningen. Kommittén
tar därvid sin utgångspunkt i riksdagens beslut om högskolereformen.
Enligt detta skall en nedre planeringsgräns för antagningskapaciteten
för utbildningslinjer sättas vid 33 000 platser 1977/78 och motsvarande
övre planeringsgräns vid 38 000 platser. H 75 återger utskottets
uttalande att antagningskapaciteten för utbildningslinjer läsåret
1977/78 bör fastställas med utgångspunkt i den kända volymen av motsvarande
utbildning läsåret 1976/77 och med beaktande av aktuella tendenser
i efterfrågan. H 75 pekar på att utskottet strök under att den
övre planeringsgränsen borde kunna bli 42 000 studerande om tillströmningen
kraftigt skulle öka. Enligt H 75:s mening bör uttalandet ses tillsammans
med utskottets uttalande att med de av utskottet förordade
ramarna för kapaciteten anledning finns att anta att behöriga sökande
till högskoleutbildning, som för närvarande har fritt tillträde, under
överskådlig tid kommer att beredas önskad utbildning enligt angivna
principer. H 75 sammanfattar sina överväganden i denna del på
följande sätt. I samtliga regioner föreligger önskemål om att bygga ut
utbildningsmöjligheterna. Mot bakgrund av regionkommittéernas och
högskolemyndigheternas överväganden och en rimlighetsbedömning av
aktuella förutsebara tendenser anser H 75 att de regionala kommittéernas
förslag till planeringsramar — 40 500 platser för utbildning på linjer
och en volym av uppskattningsvis 21 000 platser för nybörjare på enstaka
kurser — i allt väsentligt bör godtas. H 75 påpekar att kommittén
därmed inte uttalar sig om förslagen i enskildheter.

H 75:s och de regionala kommittéernas förslag utgår alltså i många
fall från en väsentlig ökning av antalet nytillkommande studerande. Med
hänsyn till att förslagen avser i huvudsak sådana linjer och kurser som
fastställs regionalt och lokalt bör enligt föredragande statsrådets mening
inte riksdagen eller regeringen ta ställning till enskilda förslag.

I propositionen förutsätts — med vissa angivna undantag — ett oförändrat
antal nya studerande på allmänna utbildningslinjer under budgetåret
1977/78 i förhållande till vad som har beräknats för motsvarande
utbildning budgetåret 1976/77. Totalt sett beräknas emellertid
studerandeantalet inom högskolan öka till följd av efterfrågan på utbildning
inom lokala och individuella linjer samt enstaka kurser och
då främst såvitt gäller sistnämnda kurser. Antalet nybörjare totalt för
högskolans olika utbildningsvägar anges i propositionen uppskattningsvis
till 60 000 studerande.

Föredragande statsrådet räknar med att föreslagna medelsanvisningar
gör det möjligt att i högskolan ta emot alla studerande som anmält sig
i tid till utbildningar som nu inte har antagningsbegränsning. Samtidigt
konstateras att det underlag som i dag finns för att beräkna tillströmningen
till skilda högskoleutbildningar inte räcker för att göra en i alla

UbU 1976/77: 20

75

lägen hållbar bedömning av vilka resurser som behövs för att tillgodose
efterfrågan på utbildning inom olika delar av högskolan och dess
skilda regioner. Föredragande statsrådet anser att det bör finnas ett
utbildningsområde, det fria utbildningsområdet, inom vilket det fria
tillträdet under alla förhållanden skall kunna upprätthållas. Utskottet
har i det föregående utförligt redovisat regeringens förslag i denna del.
Här erinras nu om att det fria området definieras som kurser av visst
slag, att utbildningslinjer som i sin helhet kan genomgås på fria kurser
blir fria, dvs. budgetåret 1977/78 ekonomlinjen, matematikerlinjen och
samhällsplanerarlinjen, att kurser sorn den studerande har fritt tillträde
till inte får ingå i individuell linje, att normalt ingen behörig sökande
som anmält sig i tid kan avvisas från utbildning som av högskolestyrelsen
har utbjudits som fri, att lokala högskolemyndigheter respektive regionala
myndigheter bl. a. skall vara skyldiga att innehålla en viss reserv
av medel för det fria utbildningsområdet samt att riksdagens beslut om
medelstilldelning skall kunna korrigeras under löpande budgetår om
det visar sig nödvändigt. I budgetpropositionen (motsv.) skall för varje
högskoleregion anges det antal årsstudieplatser inom det fria utbildningsområdet
som legat till grund för beräkningarna.

Som en konsekvens av förslaget om ett fritt utbildningsområde har
11 § högskolelagen föreslagits få följande lydelse:

”Riksdagen kan bestämma hur många studerande som högst får antagas
till viss utbildning inom högskolan.

I fråga om annan utbildning än den som omfattas av riksdagens beslut
enligt första stycket kan antalet studerande begränsas, om tillgängliga
resurser ej räcker. Föreskrifter om sådan begränsning meddelas
av regeringen eller myndighet som regeringen utser. Riksdagen
kan dock för viss utbildning besluta att sådan begränsning ej får ske
eller att begränsning får ske endast om vissa villkor är uppfyllda.”

I motionen 1976/77: 1407 föreslås att riksdagen avslår regeringens
förslag om det fria utbildningsområdet samt beslutar godta vad som
i motionen anförts angående planerings- och resursfördelningssystem.
I motionen anförs att regeringen inte redovisar några motiv för sitt
förslag om ett fritt utbildningsområde vilket motionärerna finner uppseendeväckande
då det är en principiellt viktig förändring av det beslut
som fattades vid 1975 års riksmöte. I 1975 års beslut slogs fast att varken
individernas efterfrågan eller arbetsmarknadens behov ensamt kan
läggas till grund för högskoleutbildningens planering. Att låta enbart
individernas efterfrågan styra utvecklingen av en del av högskolan strider
mot denna grundtanke i 1975 års beslut. Vidare anförs i motionen
att en prioritering av angivna fria kurser i realiteten också innebär en
prioritering av de redan etablerade högskoleorterna på bekostnad av
utbyggnadsorterna. Därtill påpekas bl. a. att en rationell personalplanering
försvåras och att förslaget om det fria utbildningsområdet får ne -

UbU 1976/77: 20

76

gativa konsekvenser för personalen. Motionärerna avstyrker därför förslaget
och föreslår att riksdagen beslutar om planerings- och resursramar
i enlighet med 1975 års riksdagsbeslut.

Vad först beträffar förslaget om ett fritt utbildningsområde anser
sig utskottet kunna slå fast att det råder enighet om att 1975 års riksdagsbeslut
innebär att de totala resurserna för grundläggande högskoleutbildning
skall fastställas under största möjliga hänsyn till tendenser i
individernas samlade efterfrågan på högskoleutbildning. Enligt utbildningsutskottets
av riksdagen godkända uttalande finns det anledning att
räkna med att resurser totalt sett kommer att anvisas i sådan utsträckning
att den som så önskar kommer att kunna få utbildning inom de
delar av högskolan som för närvarande har fritt tillträde för behöriga
sökande. Vid en oväntat stark tillströmning av studerande kan det dock,
som föredragande statsrådet påpekar, uppstå svårigheter.

Därest förutsättningarna för riksdagens beslut år 1975 var riktiga
måste det bedömas endast undantagsvis bli aktuellt för regeringen att hos
riksdagen begära att medel anvisas på tilläggsstat. Utskottet är väl medvetet
om att skyldigheten för vederbörande myndigheter att reservera
vissa medel innebär en del komplikationer. Dessa bör i huvudsak kunna
undanröjas sedan någon tids erfarenhet har vunnits om lämpliga
metoder för planering och budgetering inom högskoleenheterna.

Enligt regeringens förslag bör kurser som tillhör det fria utbildningsområdet
inte få ingå i individuell utbildningslinje. Enligt utskottets mening
bör i individuell linje få ingå sådana kurser om linjen också omfattar
kurser som ej är hänförliga till det fria utbildningsområdet.

Ett huvudsyfte med riksdagens beslut om planeringsramar var att
säkra en viss stabilitet i planeringen och att uppnå ett effektivt utnyttjande
av de tillgängliga resurserna. Föredragande statsrådet har förordat
en komplettering av detta riksdagsbeslut av innebörden att bedömningen
av resursbehovet för utbildning, som i likhet med nuvarande
ordning bör ha fri tillströmning, skall kunna korrigeras under löpande
budgetår om behov därav föreligger. Planeringsramarna fyller
enligt hans mening även med denna komplettering en väsentlig funktion
för bl. a. den övergripande planeringen av högskoleutbildningen
och för bedömningarna av det framtida antalet utbildade inom skilda
områden. Arbetet med planeringsramar för nytillkommande studerande
bör därför, anförs i propositionen, ingå som ett led i den fortsatta planeringen
av högskolan. Föredragande statsrådet avser att senare föreslå
regeringen att uppdra åt UHÄ att komma in med en redogörelse
för den faktiska tillströmningen till högskoleutbildningen höstterminen
1977 så snart underlag härför föreligger. Enligt statsrådets mening
kan ett fortsatt arbete med planeringsramar därefter ske utifrån bättre
förutsättningar än hittills.

UbU 1976/77: 20

77

Med anledning av motionen 1976/77: 1407 vill utskottet först framhålla
att utskottet så till vida delar motionärernas uppfattning att i den
förevarande propositionen 1976/77: 59 inte för alla linjer eller grupper
av linjer inom vissa sektorer har redovisats sådana planeringsramar som
närmast avsetts i riksdagens beslut 1975. Däremot redovisas i propositionen
för samtliga sektorer det slag av resursramar som riksdagen vid
samma tillfälle beslöt om. Utskottet har inhämtat att anledningen till
att redovisningen av planeringsramarna inte redan nu har fullföljts för
samtliga sektorer är att själva övergången till den nya högskoleorganisationen
är förenad med så omfattande beräkningsproblem att ett underlag
för beräkning av adekvata planeringsramar relaterade till föreslagna
resursramar i många fall inte står att få. H 75 har inte heller
kunnat lämna ett sådant samlat underlag för budgetprövningen. Vidare
har utskottet inhämtat att det i utbildningsdepartementets anvisningar
till myndigheterna beträffande anslagsframställning för budgetåret 1978/
79 anges att planeringsramar skall föreslås på det sätt som följer av
riksdagens tidigare beslut. Utskottet konstaterar således att arbetet med
planeringsramarna avseende budgetåret 1978/79 redan har igångsatts.

I propositionen 1975: 9 anfördes att allmänna utbildningslinjer bör
svara mot mera bestående behov av generell karaktär och vara inriktade
mot mer eller mindre breda yrkesområden. Huvuddelen av de existerande
sammanhängande utbildningsvägarna vid olika läroanstalter för högskoleutbildning
bör, framhöll vidare det dåvarande statsrådet, i den nya
organisationen få karaktär av allmänna utbildningslinjer. Utskottet var
ense med statsrådet om att de allmänna utbildningslinjerna bör, som
i dag sker, inrättas av regeringen.

Nu har utskottet vid förnyade överväganden funnit att beslut om
vilka utbildningslinjer — statliga och kommunala — som skall tas upp
på förteckning över allmänna sådana linjer fr. o. m. läsåret 1977/78 bör
fattas av riksdagen. Samtidigt bestäms respektive linjes benämning och
längd, dvs. det poängtal som linjen får omfatta.

I detta sammanhang föreslår utskottet att riksdagen beslutar fastställa
den förteckning över allmänna utbildningslinjer inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde, vilken som bilaga 3 är fogad till detta betänkande.
I det följande kommer utskottet under respektive sektorsanslag
att föreslå riksdagen att besluta om allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
i enlighet med vad som redovisas i bilaga 4 till betänkandet.

I fortvarighetstillståndet beslutar riksdagen vid behandlingen av budgetpropositionen
(motsv.) om eventuell ändring av förteckning över
allmänna utbildningslinjer.

Riksdagen bör bemyndiga regeringen att inom de ekonomiska ramar
som riksdagen anger bestämma längden på variant av utbildningslinje.

UbU 1976/77: 20

78

Regeringen bör få delegera till UHÄ respektive SÖ eller styrelse för högskoleenhet
respektive kommunal högskoleutbildning att fatta sådant beslut,
varvid det bör ankomma på regeringen att föreskriva eventuellt
samrådsförfarande.

Lokala utbildningslinjer kan inrättas vid läroanstalterna med hänsyn
till särskilda lokala förutsättningar. Individuella utbildningslinjer kan
inrättas vid läroanstalterna efter ansökan av den enskilde. De skall syfta
till att tillgodose särskilda önskemål om kombinationer av kurser. Enstaka
kurser skall tillgodose bl. a. fortbildnings- och vidareutbildningsbehov
som inte motsvaras av fullständiga utbildningslinjer. Inte minst
för förverkligandet av återkommande utbildning är det viktigt att utbildningsmöjligheter
i enstaka kurser öppnas inom hela högskolan.

När det gäller lokala och individuella linjer samt enstaka kurser skall
det ankomma på regionstyrelserna att inom av riksdagen per region angiven
resursram för dessa utbildningar besluta om fördelningen av resursramen
på statliga högskoleenheter och kommunala läroanstalter.
Genom att beslut också fattas om resursens storlek styrs dimensioneringen
av utbildningen i fråga av regionstyrelsens beslut.

Att fatta beslut om inrättande av lokal utbildningslinje, individuell
utbildningslinje och enstaka kurs skall enligt 1975 års beslut ankomma
på styrelse för högskoleenhet respektive styrelse för kommunal högskoleutbildning
inom ramen för de resurser som regionstyrelsen fördelar för
lokala och individuella linjer samt enstaka kurser. I detta avseende är
inte någon ändring i beslutsordningen påkallad.

I vad så gäller allmänna utbildningslinjers lokalisering och dimensionering
behandlar utskottet först statliga allmänna utbildningslinjer på
vilka högskolelagen fr. o. m. den 1 juli 1977 blir tillämplig.

För statlig allmän utbildningslinje som i dag motsvaras av utbildningsväg
som har av riksdagen beslutad antagningskapacitet eller ny linje
som skall ha samma typ av antagningsbegränsning skall i budgetpropositionen
(motsv.) anges det antal utbildningsplatser inom vilket den faktiska
antagningen vid varje högskoleenhet i stort bör hållas. Smärre
justeringar uppåt eller nedåt bör emellertid vara möjliga alltefter de
lokala förutsättningarna. I vissa fall — t. ex. beträffande linjer vid nuvarande
teknisk fakultet — kan det vara motiverat att för varje högskoleenhet
ange antagningstal inte för varje enskild linje utan för en
grupp av likartade linjer. Det bör ankomma på styrelsen för högskoleenheten
i fråga att — eventuellt med nämnda smärre justeringar —
slutligen besluta om antagningskapacitet.

I fråga om övriga allmänna utbildningslinjer bör det ankomma på
styrelsen för högskoleenheten att med utgångspunkt i av riksdagen per
sektor och högskoleenhet angiven resursram och planeringsram bestämma
antalet antagningsplatser på den eller de linjer som högskolestyrelsen
beslutar skall anordnas vid högskoleenheten. Självklart föreligger en

UbU 1976/77: 20

79

allmän skyldighet för högskolestyrelse att inte åsidosätta de intentioner
som kommit till uttryck genom riksdagens beslut om medelsanvisning.
Därest högskolestyrelse finner anledning att frångå det förslag på vilket
riksdagens beslut om resursram och planeringsram grundar sig genom
att inställa en tidigare högt prioriterad allmän utbildningslinje, anordna
en tidigare lågt prioriterad sådan linje eller göra större justeringar i antagningstalet
mellan linjer bör beslut om detta tas först efter samråd
med UHÄ.

Det är enligt utskottets mening angeläget att dessa frågor ägnas särskild
uppmärksamhet vid den översyn av beslutsbefogenheterna som
föredragande statsrådet ämnar ta initiativ till. Översynen bör avse såväl
linjer med antagningsbegränsning som övriga allmänna linjer.

Vad därefter beträffar allmänna utbildningslinjer och övrig sektorsbunden
utbildning inom kommunal högskoleutbildning erinras först om
att bidrag till denna utbildning skall utgå från ett särskilt förslagsanslag.
Avsikten är att det under detta anslag skall finnas en särskild anslagspost
för varje ifrågakommande yrkesutbildningssektor.

För riksdagen redovisas förslag om en planeringsram för var och en
av if rågakommande utbildningssektorer. Varje planeringsram bör ses
som en riktpunkt.

Planeringsramen per sektor kan vara indelad i två eller flera undergrupper.
Ramen för vårdyrken kan delas i t. ex. sjuksköterskeutbildning
och övriga utbildningar. Riksdagen fattar beslut om planeringsramen
per sektor, eventuellt med angivande av rekommendationer i fråga om
någon eller några undergrupper, och anvisar de medel som beräknas
åtgå för att utbildningarna i fråga skall kunna anordnas. SÖ är central
tillsynsmyndighet för kommunal högskoleutbildning, och på överstyrelsen
bör tills vidare, liksom nu, ankomma att besluta om lokaliseringen
och antagningskapaciteten per ort av primärkommunal och landstingskommunal
högskoleutbildning. Regionstyrelsernas medverkan när det
gäller frågan om lokalisering och dimensionering av den kommunala
högskoleutbildningen bör bli föremål för ytterligare överväganden. Utskottet
är därför inte nu berett att tillstyrka propositionens förslag att
det fr. o. m. den 1 juli 1978 skall ankomma på regionstyrelsen att inom
regionen fördela antalet antagningsplatser för sjuksköterskeutbildningen
på orter. Utskottet förutsätter att SÖ och regionstyrelsen kommer att
samarbeta i dessa och andra frågor.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla angelägenheten av att i
UHÄ:s utvärderingsarbete särskilt uppmärksammas konsekvenserna för
högskolan och de studerande av att ett stort antal utbildningsvägar blir
allmänna utbildningslinjer. Utskottet har nämligen vid sin behandling
av denna fråga funnit att vissa skäl talar för ett mera begränsat antal
allmänna utbildningslinjer och att då i stället möjligheterna att anordna
lokala linjer utökas.

UbU 1976/77: 20

80

Utskottet föreslår beträffande förslaget om det fria utbildningsområdet
att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1407 yrkandet 1 bifaller
regeringens förslag med den ändring som utskottet förordat samt
med avslag på motionen 1976/77: 1407 yrkandet 16 i denna del antar
11 § i det genom propositionen framlagda förslaget till Högskolelag.

Med hänvisning till vad utskottet i detta avsnitt av betänkandet anfört
finner utskottet att yrkandet 2 i motionen 1976/77: 1407 redan är
tillgodosett, varför riksdagen bör avslå detta yrkande.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört i fråga om högskoleutbildningens fortsatta
anordnande, dimensionering och lokalisering.

I anslutning till vad utskottet nu anfört i fråga om utbildningens lokalisering
och dimensionering m. m. vill utskottet redovisa sina ställningstaganden
till vissa motioner som tar upp frågor om utbyggnaden
på filialorterna och utbyggnadsorterna m. m.

I motionen 1976/77: 1399 yrkas att riksdagen skall förklara att den
står fast vid det uttalande som gjordes år 1975 om utbyggnaden av
universitetens filialorter.

I motionen 1976/77: 1371 yrkas att riksdagen som sin mening uttalar
att de medel som ställs till regionstyrelsernas förfogande för lokala utbildningslinjer
och enstaka kurser i första hand skall användas för utbyggnad
av högskoleutbildningarna i Kalmar, Jönköping, Falun/Borlänge
och Sundsvall/Härnösand. Även motionen 1976/77: 409 (yrkandet
5) behandlar högskoleenheten i Kalmar. Yrkanden om Gotland och
Skellefteå samt om att befintliga universitetsutbildningar inte får missgynnas
förs fram i respektive motionerna 1976/77: 977, 1976/77: 1370
och 1976/77: 1409 (yrkandet 3).

Enligt propositionen har beräknats en reell förstärkning av utbildningsresurserna
under anslaget Lokala och individuella utbildningslinjer
och enstaka kurser med ca 18 milj. kr. Resurser kommer enligt
föredragande statsrådets mening därigenom att stå till förfogande i sådan
omfattning att det inte erfordras särskilda medelsanvisningar av
den art som innevarande budgetår anvisats till ett belopp av 2 milj. kr.
som stöd för filialorterna m. m.

Utskottet erinrar om att föredragande statsrådet anfört att vid den
regionala fördelningen av resurser särskilt bör beaktas möjligheterna att
lokalisera utbildning till de orter som genom riksdagens beslut med
anledning av propositionen 1975: 9 har pekats ut som närmast aktuella
för en utbyggnad av utbildningsutbudet, dvs. Umeå, Linköping och de
nuvarande tre filialorterna samt Sundsvall/Härnösand, Falun/Borlänge,
Jönköping och Kalmar.

UbU 1976/77: 20

81

Med hänvisning härtill och då det skall ankomma på regionstyrelserna
att fördela medlen till lokala och individuella linjer och enstaka
kurser avstyrker utskottet, som tidigare i betänkandet förutsatt att
regionstyrelserna utan särskilda uttalanden av riksdagen kommer att
fullgöra sina åligganden i enlighet med riksdagens beslut, motionerna
1976/77: 1399, 1976/77: 1371, 1976/77: 409 yrkandet 5, 1976/77: 977,
1976/77: 1370 och 1976/77: 1409 yrkandet 3.

Såvitt utskottet kunnat finna saknas det anledning för riksdagen att
göra det i motionen 1976/77: 1372 yrkade uttalandet om framtida resurstillskott.
Yrkandet 3 i denna motion avstyrks därför av utskottet.

Den av riksdagen år 1975 beslutade omläggningen av anslagssystemet
innebär att en åtskillnad görs mellan resurser för forskning och forskarutbildning
å ena sidan och resurser för grundläggande utbildning å
andra sidan. För den grundläggande statliga högskoleutbildningen föreslås
medel anvisade under fem olika reservationsanslag för utbildning,
nämligen ett för var och en av de fem yrkesutbildningssektorerna samt
under ett reservationsanslag avseende lokala och individuella linjer och
enstaka kurser. Sistnämnda anslag avser också utbildning på lokala och
individuella utbildningslinjer och enstaka kurser inom kommunal högskoleutbildning.
För bidrag till kommunala allmänna utbildningslinjer
och övrig sektorsbunden utbildning inom kommunal högskoleutbildning
skall finnas ett särskilt förslagsanslag från vilket bidrag utgår enligt
grunder som motsvarar de nuvarande. Resurser för forskning avses bli
anvisade fakultetsvis. Härtill kommer anslag för gemensamma funktioner.
Sammanlagt uppgår antalet anslag till nära 30.

Utskottet anser alltjämt uppdelningen på sektorsanslag och fakultetsanslag
ändamålsenlig, varför utskottet avstyrker yrkandet A 5 i motionen
1976/77: 1366.

Föredragande statsrådet anser att anslagsomläggningen bör fullföljas
genom att resurserna för i första hand förvaltningsändamål och bibliotek
fr. o. m. budgetåret 1978/79 förs samman med resurserna i övrigt för
utbildning och forskning. Som H 75 påpekat blir det genom en sådan
omläggning i större utsträckning möjligt för de lokala högskolemyndigheterna
att själva väga behovet av administrativa insatser mot behovet
av andra insatser för utbildningen och forskningen. Utskottet anser att
förslaget överensstämmer väl med riksdagens tidigare uttalade uppfattning
om att högskolorna bör få ett större handlingsutrymme.

Föredragande statsrådets förslag innebär såvitt utskottet kan bedöma
att de önskemål sorn kommer till uttryck i yrkandet B 6 i motionen
1976/77: 1366 och i yrkandet 1 i motionen 1976/77: 1403 måste anses
vara i huvudsak tillgodosedda. Yrkandena bör därför avslås av riksdagen.

6 Riksdagen 1976177. 14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

82

Med anledning av yrkandet 2 i den nyssnämnda motionen 1976/77:
1403, vilket yrkande avser en översyn av det nya anslagssystemet, bör
påpekas att föredragande statsrådet i propositionen utgår från att UHÄ
i sin utvärdering av högskolereformen kommer att analysera hur anslagssystemet
inom högskolan fungerar. Att vid sidan härav göra den av
motionärerna begärda översynen synes föga motiverat. Utskottet avstyrker
därför även yrkandet 2 i motionen 1976/77: 1403.

I fråga om anslagsomläggningen framhåller föredragande statsrådet
att han inte vill utesluta att de omfattande beräkningar som ligger bakom
omföringen av medel från de gamla anslagen till de nya högskoleanslagen
i vissa fall kan behöva jämkas. Utskottet, sorn självfallet inte haft
möjlighet att göra någon siffergranskning, anser att regeringen bör få
begärt bemyndigande att övergångsvis medge omföringar mellan ifrågavarande
anslag i statsbudgeten och mellan anslagsposter som har underställts
riksdagen. Regeringen bör vid behov kunna delegera ett sådant
bemyndigande till högskolemyndigheterna.

De basbelopp som beräknats för de nya reservationsanslagen till skilda
sektorer och fakulteter samt till lokala och individuella utbildningslinjer
och enstaka kurser avses motsvara kostnaderna för en oförändrad organisation
efter det att hänsyn tagits till automatiska kostnadsförändringar.
För de delar av basbeloppen som motsvarar nuvarande förslagsanslag
till lärarlöner innehåller beräkningarna ett mått av osäkerhet, eftersom
de måste grundas på schabloner och kostnadsprognoser. Det kan därför
inte uteslutas att en justering av basbeloppen kan behöva göras när uppgifter
om de faktiska kostnaderna för verksamheten under innevarande
budgetår föreligger. Utskottet förutsätter att regeringen i sådant fall
återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare medelsanvisning
på tilläggsbudget under hösten 1977.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner i propositionen redovisade
riktlinjer för datorverksamheten inom högskolan.

UHÄ skall göra en utvärdering av högskolereformen omfattande såväl
högskolans organisation och arbetsformer som utbildningens innehåll.

Föredragande statsrådet anmäler att befogenhetsfördelningen mellan
högskolans centrala, regionala och lokala organ kommer att ses över
inom regeringskansliet i syfte att åstadkomma en ökad decentralisering.
Detta arbete skall ske i nära samverkan med UHÄ:s utvärderingsarbete.

I motionen 1976/77: 1409 framförs synpunkter på hur utvärderingsarbetet
i olika avseenden bör bedrivas och vilka uppgifter som bör prioriteras
och särskilt belysas. Utskottet anser att UHÄ:s utvärdering bör
bedrivas förutsättningslöst och är inte heller i övrigt berett förorda
bifall till motionen 1976/77: 1409 i nu ifrågavarande delar, varför utskottet
avstyrker yrkandena 1, 2 och 5 i denna motion.

UbU 1976/77: 20

83

4.4 Utskottets hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt gäller
nu behandlade avsnitt

vissa gemensamma frågor

1. att riksdagen beträffande vissa invandrares högskolestudier
avslår motionen 1976/77: 988 yrkandet 2,

2. att riksdagen beträffande distansundervisning avslår motionen
1976/77: 1392,

3. att riksdagen beträffande vissa statistiska uppgifter avslår motionen
1976/77: 1386,

4. att riksdagen beträffande uttalande om resurser för humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning m. m. avslår motionen
1976/77: 1403 yrkandet 3,

5. att riksdagen beträffande det fria utbildningsområdet med
anledning av propositionen 1976/77: 59 och med avslag på
motionen 1976/77: 1407 yrkandet 1 bifaller regeringens förslag
med den ändring utskottet förordat, samt med avslag på
motionen 1976/77: 1407 yrkandet 16 i denna del antar 11 §
i det genom propositionen 1976/77: 59 framlagda förslaget
till Högskolelag,

6. att riksdagen beträffande planeringsramar och resursramar
avslår motionen 1976/77: 1407 yrkandet 2,

7. att riksdagen beträffande jordbruksdepartementets verksamhetsområde
beslutar om allmänna utbildningslinjer i enlighet
med vad utskottet förordat,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att besluta justeringar av allmän utbildningslinjes
längd i enlighet med vad utskottet förordat,

9. att riksdagen beträffande högskoleutbildningens anordnande,
dimensionering och lokalisering som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

10. att riksdagen beträffande uttalande om filialorterna avslår
motionen 1976/77: 1399,

11. att riksdagen beträffande uttalande om utbyggnadsorterna avslår
motionen 1976/77: 1371,

12. att riksdagen beträffande uttalande om Kalmar avslår motionen
1976/77: 409 yrkandet 5,

13. att riksdagen beträffande uttalande om Gotland avslår motionen
1976/77: 977,

14. att riksdagen beträffande träteknisk utbildning i Skellefteå bifaller
propositionen 1976/77: 59 och avslår motionen 1976/77:
1370,

15. att riksdagen beträffande resurser till befintliga högskoleen -

UbU 1976/77: 20

84

heter avslår motionen 1976/77: 1409 yrkandet 3,

16. att riksdagen beträffande framtida medelsanvisningar avslår
motionen 1976/77: 1372 yrkandet 3,

17. att riksdagen beträffande anslagssystemet avslår motionen
1976/77: 1366 yrkandet A 5,

18. att riksdagen beträffande administrativa tjänster avslår motionen
1976/77: 1366 yrkandet B 6,

19. att riksdagen beträffande högskoleförvaltningarna avslår motionen
1976/77: 1403 yrkandet 1,

20. att riksdagen beträffande översyn av anslagssystemet avslår
motionen 1976/77: 1403 yrkandet 2,

21. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omföringar
mellan de nya högskoleanslagen m. m. i enlighet med vad
som begärts i propositionen 1976/77: 59,

22. att riksdagen beträffande utvärdering av högskolereformen
avslår motionen 1976/77: 1409 yrkandena 1, 2 och 5,

23. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för verksamheten
inom högskolan som i propositionen 1976/77: 59 redovisats
i avsnittet Vissa gemensamma frågor.

5 Anslagsberäkningar för budgetåret 1977/78

5.1 Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader m. fl.
anslag. Regeringen har (s. 253—258) föreslagit riksdagen att

1. till Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 36 989 000 kr.,

2. till Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kr.,

3. till Regionstyrelserna för högskoleutbildning för budgetåret 1977/
78 anvisa ett förslagsanslag av 7 696 000 kr.

Utskottet

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) tillkom enligt statsmakternas
beslut den 1 oktober 1976 genom en sammanslagning av universitetskanslersämbetet,
nämnden för socionomutbildning och samarbetsnämnden
för journalisthögskolorna. UHÄ har också tagit över de uppgifter
avseende statlig högskoleutbildning, som tidigare har fullgjorts av
skolöverstyrelsen — tills vidare med undantag av sjöbefälsutbildningen
— och av statens kulturråd.

Innevarande budgetår har under detta anslag anvisats medel för 50
tjänster vid de regionala styrelserna för högskoleutbildning (regionstyrelserna),
vilka tjänster övergångsvis varit knutna till UHÄ.

I propositionen föreslås att medel för regionstyrelsernas verksamhet

UbU 1976/77: 20

85

skall anvisas under ett nytt förslagsanslag benämnt Regionstyrelserna
för högskoleutbildning. Utskottet tillstyrker förslaget.

Utskottet erinrar om att de sex regionstyrelserna var och en inom sin
region bl. a. skall samordna planeringen av den grundläggande högskoleutbildningen
inom regionen, främja forskningsanknytning av sådan utbildning
samt handlägga organisations- och förvaltningsfrågor som berör
i första hand två eller flera statliga högskoleenheter.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot regeringens anslagsberäkningar
under nu ifrågavarande tre anslag, hemställer

1. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 36 989 000 kr.,

2. att riksdagen till Universitets- och högskoleämbetet: Utredningar
m.m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 2 600 000 kr.,

3. att riksdagen till Regionstyrelserna för högskoleutbildning för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 7 696 000 kr.

5.2 Utbildning för tekniska yrken. Regeringen har (s. 258—264) föreslagit
riksdagen att till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 327 503 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 144 av herr Gustafsson i Borås m. fl. (fp, c, m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att från och med 1978/79
starta försöksverksamhet med yrkesteknisk högskola med polymerteknisk
(textil-plast-gummi) inriktning i Borås,

1976/77: 147 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s) — i motionen
hänvisas till vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade
motionen 1976/77: 162 — såvitt gäller yrkandet att riksdagen
beslutar att försöksverksamheten med yrkesteknisk högskola i Borås
kompletteras med en verkstadsteknisk linje (yrkandet 1),

1976/77: 281 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att försöksverksamheten med yrkesteknisk högskoleutbildning
fr. o. m. läsåret 1978/79 även skall omfatta processteknisk utbildning vid
högskolan i Karlstad,

1976/77: 379 av herr Svensson i Skara m. fl. (s, c, m, fp) vari yrkas att
riksdagen uttalar att försöksverksamhet med yrkesteknisk högskola bör
utvidgas med ytterligare en linje med livsmedelsteknisk inriktning och
förläggas till Skaraborgs län,

1976/77: 484 av herr Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. hos regeringen begär en utredning med syfte att undersöka möj -

UbU 1976/77: 20

86

ligheterna av placering av yrkesteknisk högskoleutbildning med inriktning
på plastbearbetning och med förläggning i Kristianstad/Hässleholm,

2. hos regeringen begär att utredningen även undersöker möjligheten
av försöksverksamhet av ”kurs för utbildning av polymertekniker” med
förläggning till Hässleholm,

1976/77: 1147 av herr Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen till
regeringen uttalar att försöksverksamhet med livsmedelsteknisk linje
inom den yrkestekniska högskolan förlägges till Kristianstad,

1976/77: 1156 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen som sin mening uttalar att yrkesteknisk högskoleutbildning
bör startas i Karlstad-Hagforsområdet med en stålteknisk
inriktning i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandet 1),

1976/77: 1157 av herrar Komstedt (m) och Lundgren (m) vari yrkas
att riksdagen uttalar sig för att en livsmedelsteknisk linje inom den yrkestekniska
högskolan förläggs till Kristianstad.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1916/11: 1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen uttalar att vid lokalisering av yrkesteknisk högskoleutbildning
utbyggnadsorterna prioriteras (yrkandet 5),

1976/77: 1374 av herr Johansson i Ljungby m. fl. (s, c, m, fp) vari
yrkas att riksdagen beslutar bevilja medel så att två grupper om högst
30 elever kan intagas under höstterminen 1977 vid yrkesteknisk högskola
(YTH) i Markaryd med inriktning mot pappers- och pappersmasseindustri
i enlighet med vad i motionen anförts,

1976/77: 1393 av fru Fraenkel (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
ge regeringen till känna att sjökaptenslinjen, sjöingenjörslinjen, radiotelegrafistlinjen
samt sjöintendentlinjen bör tas upp i förteckningen över
allmänna utbildningslinjer,

1976/77: 1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
beslutar ge regeringen till känna att sjökaptenslinjen och sjöingenjörslinjen
bör tas upp i förteckningen över allmänna utbildningslinjer
(yrkandet 3),

1976/77: 1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen uttalar att i den mån praktik ingår som en del i utbildningen,
skolan skall ansvara för att eleverna erhåller erforderlig praktik (yrkandet
10).

Utskottet

Under det nya reservationsanslaget Utbildning för tekniska yrken
beräknas medel för utbildning vid statliga högskoleenheter för dels studerande
vid allmänna utbildningslinjer inom sektorn, dels studerande

UbU 1976/77: 20

87

enligt äldre studieordning. Dessutom beräknas medel för försöksverksamhet
med yrkesteknisk högskoleutbildning inom den tekniska sektorn.
Medel för utbildning på allmänna utbildningslinjer (motsv.) vid kommunal
läroanstalt beräknas under det nya förslagsanslaget Bidrag till
kommunal högskoleutbildning.

Inom sektorn för teknisk yrkesutbildning redovisas i propositionen
sammanlagt 20 allmänna utbildningslinjer vid statlig och kommunal
högskoleutbildning. Förslag om ytterligare några allmänna utbildningslinjer
inom denna sektor redan fr. o. m. den 1 juli 1977 förs fram i motionen
1976/77: 1393 och motionen 1976/77: 1407 yrkandet 3. I båda
motionerna föreslås att förteckningen över allmänna utbildningslinjer
skall kompletteras med en sjökaptenslinje och en sjöingenjörslinje. I
den förstnämnda motionen hemställs även om en radiotelegrafistlinje
och en sjöintendentlinje.

Utbildningen av all sjöpersonal har utretts av en arbetsgrupp (UTSJÖ)
inom skolöverstyrelsen (SÖ). SÖ har i skrivelse till regeringen
i december 1976 i huvudsak anslutit sig till UTSJÖ:s förslag att den
högre sjöpersonalsutbildningen bör ha statligt huvudmannaskap inom
högskoleorganisationen. Även H 75 har utgått från att berörda utbildningslinjer
vid sjöbefälsskolorna skall tillhöra högskolan. Vissa frågor
i samband med den högre sjöpersonalsutbildningen, bl. a. samordningen
med andra högre utbildningar t. ex. driftteknikerutbildning, kräver
enligt föredragande statsrådet ytterligare överväganden. Frågan om sjöbefälsskolornas
inordnande i högskoleorganisationen bör därför övervägas
först inför budgetåret 1978/79. Statsrådet anser dock att sjökaptens-
och sjöingenjörsutbildningarna bör räknas som högskoleutbildning
fr. o. m. den 1 juli 1977.

Utskottet har redan i det föregående anslutit sig till föredragande
statsrådets uppfattning att sjökaptensutbildningen och sjöingenjörsutbildningen
bör räknas som högskoleutbildning fr. o. m. den 1 juli 1977.
Då organisationen för dessa utbildningar ytterligare skall ses över har
i högskolelagen tagits in en övergångsbestämmelse som skall göra det
möjligt att under ett år ha regler som avviker från föreskrifterna i lagen
(jfr prop. 1976/77: 59 s. 29). Då ifrågavarande två utbildningar skall
räknas som högskoleutbildning fr. o. m. den 1 juli i år är det enligt utskottets
mening naturligt att de samtidigt tas upp på förteckningen över
allmänna utbildningslinjer. Någon ändring av utbildningarnas innehåll
och organisation har utskottet därmed inte avsett men förutsatt att den
av föredragande statsrådet aviserade översynen kommer att bedrivas
med skyndsamhet.

I vad gäller utbildningarna av radiotelegrafister och sjöintendenter
finner utskottet ingen anledning för riksdagen att nu ta ställning till
frågan om de skall vara allmänna utbildningslinjer, varför motionen
1976/77: 1393 i denna del avstyrks av utskottet.

I fråga om sektorn för utbildning för tekniska yrken föreslår utskottet

UbU 1976/77: 20

88

att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77: 59, motionen
1976/77: 1407 yrkandet 3 och motionen 1976/77: 1393 i den del som
avser sjökaptensutbildningen och sjöingenjörsutbildningen beslutar fastställa
de allmänna utbildningslinjer som är redovisade i bilaga 4 till
detta betänkande.

Behovet av att komplettera den traditionella tekniska utbildningen
med nya utbildningsalternativ är enligt föredragande statsrådet uppenbart.
Det är också angeläget att inom denna sektor öka kunskaperna
inom en rad för samhällsplaneringen viktiga ämnen. Då det dessutom
anses önskvärt att ytterligare differentiera utbildningen vid högskolan
i Luleå förordas att utbildning i samhällsbyggnadsteknik anordnas där
i enlighet med förslag från organisationskommittén för högre teknisk
utbildning och forskning i övre Norrland. Utbildningen förutsätts bli
anordnad inom ramen för ett oförändrat antal studerande vid högskolan,
varför något särskilt medelstillskott inte behövs.

I många utbildningar ingår någon form av obligatorisk praktik.
Praktiken kan vara dels sådan där berörda utbildningsmyndigheter har
ansvaret för planering, administration och genomförande, t. ex. i vårdutbildning
och bibliotekarieutbildning, dels sådan där ansvaret ligger
utanför skolan, t. ex. inom den tekniska sektorn. I det senare fallet är
praktikanställning hos någon arbetsgivare vanlig.

I motionen 1976/77: 1410 yrkandet 10 hemställs att riksdagen skall
uttala att skolan skall ansvara för att eleverna får erforderlig praktik
i de fall där praktiken är en del av utbildningen. Motionärerna anför
att vissa elever, bl. a. inom teknisk utbildning, har stora problem med
att få den praktik som krävs och att de är utlämnade åt kontakter med
privata företag. Motionärerna anser för övrigt att teori och praktik bör
varvas i den högre utbildningen och att praktiken skall vara en del av
utbildningen.

Utskottet anser att studerande inte får hindras i sin utbildning på
grund av svårigheter att få praktikanställning. Det är därför enligt utskottets
mening värdefullt att frågan har uppmärksammats såväl i en
särskild rapport, vilken är utarbetad år 1975 av en gemensam arbetsgrupp
tillsatt av SÖ, universitetskanslersämbetet (UKÄ) och arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), som inom sysselsättningsutredningen. I propositionen
1975/76: 211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik
(AU 1976/77: 7, rskr 1976/77: 79) fann dåvarande chefen för
arbetsmarknadsdepartementet det naturligt att AMS liksom dittills,
i samarbete med berörda myndigheter och organisationer, skall ha ansvaret
för praktikfrågor på central nivå och att arbetsförmedlingen
skall ha det primära ansvaret för att skaffa fram praktikplatser. Frågan
om hur ett tillräckligt antal praktikplatser skall kunna anskaffas togs
däremot inte upp till diskussion, då frågor om praktikanställning, lärlingsanställning
o. d. behandlas av en särskild arbetsgrupp inom sys -

UbU 1976/77: 20

89

selsättningsutredningen. Till grund för denna grupps arbete ligger bl. a.
praktikrapporten år 1975 från den av SÖ, UKÄ och AMS tillsatta arbetsgruppen.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att chefen för budgetdepartementet
i bilaga 3 till årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100
bil. 3 s. 8—10) godtagit att antalet praktikplatser inom den statliga sektorn
ökar till 8 000 under budgetåret 1977/78.

Utskottet anser att det i dag är praktiskt omöjligt att överföra ansvaret
för all praktik på skolor m. m. på det sätt som motionärerna önskar.
Mot bakgrund av att riksdagen förra året godtog att arbetsförmedlingen
skall ha det primära ansvaret för praktikplatsförmedlingen och att frågan
dessutom behandlas inom sysselsättningsutredningen bör riksdagen
avslå yrkandet 10 i motionen 1976/77: 1410.

Enligt riksdagens beslut år 1975 startade hösten samma år försöksverksamhet
med yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH) på åtta orter
med sammanlagt sex olika linjer. Hösten 1976 startade enligt samma
riksdagsbeslut YTH i Skellefteå med inriktning mot träindustri och
verkstadsindustri. Riksdagen beslöt även att försöksverksamhet med
YTH skall starta hösten 1977 i Sandviken, Karlskrona och Skövde. I
förevarande proposition föreslås nu att en kurs i Gävle/Sandviken skall
inriktas mot stålindustri och en kurs i Karlskrona mot verkstadsindustri.
YTH-utbildningen i Skövde föreslås inriktas mot handel och distribution,
varför medel för denna utbildning beräknas under det nya reservationsanslaget
Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken.

I ett antal motioner, nämligen 1976/77: 144, 1976/77: 147 (yrkandet
1), 1976/77:281, 1976/77: 379, 1976/77:484 (yrkandena 1 och 2),
1976/77: 1147, 1976/77: 1156 (yrkandet 1) och 1976/77: 1157 hemställs
om YTH med inriktning mot nya eller redan förekommande områden
med lokalisering till nya orter 1977/78 eller senare. I motionen 1976/77:
1372 (yrkandet 5) hemställs att riksdagen skall uttala att utbyggnadsorterna
för högskoleutbildning skall prioriteras vid utbyggnad av YTHutbildning.

Utskottet anser i likhet med den centrala organisationskommittén
(H 75) att antalet YTH-linjer inte nu bör utvidgas utöver vad riksdagen
förutsatte i 1975 års beslut. Enligt utskottets mening bör inte heller antalet
orter nu ökas utöver de 12 som kommer att ha YTH-utbildning
från och med hösten 1977. Resultat av pågående utvärderingsarbete inom
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) bör avvaktas innan ställning
tas i sådana frågor. Riksdagen bör därför avslå motionerna 1976/77: 144,
1976/77: 147 yrkandet 1, 1976/77: 281, 1976/77: 379, 1976/77: 484 yrkandena
1 och 2, 1976/77: 1147, 1976/77: 1156 yrkandet 1 och 1976/77:
1157. Det är inte heller möjligt att nu — innan några resultat av utvärderingsarbetet
finns tillgängliga — ta ställning till om ny YTH-utbildning
i första hand bör förläggas till utbyggnadsorter. Riksdagen bör

UbU 1976/77: 20

90

således avslå även motionen 1976/77: 1372 yrkandet 5.

I försöksverksamheten med YTH prövas två modeller. I den ena modellen
genomförs utbildningen under tre terminer utan uppehåll. Denna
modell prövas på alla YTH-linjer utom en. Den andra modellen prövas
på den pappers- och pappersmasseindustriinriktade linjen i Markaryd.
Där genomförs utbildningen under fyra kortare studieperioder fördelade
på två år. Mellan studieperioderna återgår eleverna till yrkesverksamhet.
Den första kursen, som började hösten 1975, avslutas våren 1977.
UHÄ har i skrivelse till regeringen den 18 november 1976 föreslagit
en ny kurs med start redan våren 1977. Om inte denna andra kurs skulle
kunna starta under våren 1977 har UHÄ föreslagit att två nya kurser
skall starta hösten 1977 med studie- och arbetsperioder varvade under
den kommande tvåårsperioden. Merkostnaden för en extra kurs har av
UHÄ beräknats till 210 000 kr.

Inget av UHÄ:s båda förslag har tillstyrkts av regeringen, som i förevarande
proposition föreslår att endast en kurs startar i Markaryd hösten
1977.

UHÄ:s förslag om kurser i Markaryd under hösten 1977 tas upp i
motionen 1976/77: 1374. Motionärerna anför att den expertgrupp som
från början utarbetade Markarydsmodellen avsåg att två kurser skulle
alternera på studieorten, dock med den förskjutningen att första kursen
skulle börja hösten 1975 och andra kursen hösten 1976. Motionärerna
anser att den ursprungliga tanken med en löpande studieverksamhet på
studieorten nu bör genomföras genom att två kurser får starta under
hösten 1977 som UHÄ föreslagit.

Med hänvisning till att en utvärdering av YTH-utbildningen måste
avvaktas har utskottet nyss avstyrkt ett antal motioner om lokalisering
av nya eller gamla YTH-linjer till nya orter. Då det gäller förslaget att
starta två nya kurser i Markaryd hösten 1977 i stället för en är skillnaden
den att den föreslagna dubbleringen av Markarydskursen varken
skulle innebära att någon ny linje införs eller att YTH-utbildningen
sprids till flera orter. Den i Markaryd prövade s. k. sandwich-modellen
med varvade studier och yrkesverksamhet kan praktiskt medge två parallella
kurser. Om två kurser anordnas utnyttjas resurserna effektivare
till en förhållandevis låg merkostnad. Därtill kommer att underlaget
för utvärderingen av sandwich-modellen då ej blir så begränsat sorn det
är om kursutbudet ej ökas. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen
med bifall till motionen 1976/77: 1374 bör bevilja ett med 210 000
kr. förhöjt reservationsanslag till Utbildning för tekniska yrken för att
möjliggöra start hösten 1977 av två YTH-kurser i Markaryd med inriktning
mot pappers- och pappersmasseindustri i enlighet med UHÄ:s förslag.
En förutsättning för att två kurser i Markaryd skall få starta under
hösten 1977 bör enligt utskottets mening vara att kurserna fåi tillräckligt
antal studerande. Någon dispens bör således inte beviljas beträffande
minsta antal studerande i den kurs som skall starta i november.

UbU 1976/77: 20

91

Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen
under reservationsanslaget Utbildning för tekniska yrken.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande radiotelegrafistlinje och sjöintendentlinje
avslår motionen 1976/77: 1393 i denna del,

2. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för tekniska
yrken med anledning av propositionen 1976/77: 59, motionen
1976/77: 1407 yrkandet 3 och motionen 1976/77: 1393 i den
del som avser sjökaptens- och sjöingenjörsutbildning beslutar
om allmänna utbildningslinjer i enlighet med vad utskottet
förordat,

3. att riksdagen beträffande praktik avslår motionen 1976/77:
1410 yrkandet 10,

4. att riksdagen beträffande polymerteknisk linje i Borås avslår
motionen 1976/77: 144,

5. att riksdagen beträffande verkstadsteknisk linje i Borås avslår
motionen 1976/77: 147 yrkandet 1,

6. att riksdagen beträffande processteknisk linje i Karlstad avslår
motionen 1976/77: 281,

7. att riksdagen beträffande livsmedelsteknisk linje i Skaraborgs
län avslår motionen 1976/77: 379,

8. att riksdagen beträffande plastbearbetningslinje i Kristianstad/
Hässleholm avslår motionen 1976/77: 484 yrkandet 1,

9. att riksdagen beträffande polymerteknisk linje i Hässleholm
avslår motionen 1976/77: 484 yrkandet 2,

10. att riksdagen beträffande livsmedelsteknisk linje i Kristianstad
avslår motionerna 1976/77: 1147 och 1976/77: 1157,

11. att riksdagen beträffande stålteknisk linje i Karlstad-Hagforsområdet
avslår motionen 1976/77:1156 yrkandet 1,

12. att riksdagen beträffande lokalisering av YTH-utbildning till
utbyggnadsorterna avslår motionen 1976/77: 1372 yrkandet 5,

13. att riksdagen beträffande dubblering av nästa YTH-kurs i
Markaryd med start hösten 1977 bifaller motionen 1976/77:
1374,

14. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77: 59
och med bifall till motionen 1976/77: 1374 såvitt gäller medelsanvisningen
till Utbildning för tekniska yrken för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 327 713 000
kr.

5.3 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken. Regeringen
har (s. 264—271) föreslagit riksdagen att till Utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 144 885 000 kr.

UbU 1976/77: 20

92

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvitt gäller
yrkandena att riksdagen

1. beslutar att tilldelningen av antagningsplatser för korta, yrkesinriktade,
allmänna linjer på utbyggnadsortema 1977/78 skall vara
minst lika stor som i beslutad skolorganisation för 1976/77 (yrkandet 4),

2. beslutar att tilldela Eskilstuna/Västerås 60 antagningsplatser på
allmänna linjer som ersätter nuvarande kombinationsutbildningar (yrkandet
6),

1976/77: 1377 av fru Lindquist m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
avslår förslaget om grundläggande rättsutbildning och överför medel till
enstaka kurser inom sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken,

1976/77:1396 av herr Gahrton (fp) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna att den sociala praktiska erfarenhetens relevans vid
uppbyggnaden av det nya ämnet socialt arbete vid socialhögskolorna
bör förstärkas,

1976/77:1401 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp) såvitt gäller
yrkandet att en transportadministrativ linje inrättas vid högskolan i
Falun/Borlänge (yrkandet 2),

1976/77: 1408 av fröken Rogestam (c) och herr Holger Bergqvist i
Göteborg (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar att linjen offentlig förvaltning
även tas upp på linjeförteckningen för Göteborgs universitet.

Utskottet

Medelsberäkningen under förevarande anslag avser allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer (motsv.) vid statlig högskoleenhet.
Medel för utbildning inom allmänna linjer och påbyggnadslinjer
(motsv.) vid kommunal läroanstalt beräknas under anslaget Bidrag till
kommunal högskoleutbildning m. m.

Till sektorn för administrativa, ekonomiska och sociala yrken skall
höra bl. a. en juristlinje.

UKÄ har på uppdrag av regeringen lagt fram förslag till en ny utbildningsplan
för juristlinjen. Den omfattar dels en fullständig juristutbildning
av samma längd som den nuvarande, 180 poäng, dels fyra
kortare, alternativa studiegångar om vardera 80 poäng, s. k. grundläggande
rättsutbildning, avsedda att möjliggöra återkommande utbildning.
Föreliggande alternativ har arbetsrättslig, civilrättslig, ekonomiskskatterättslig
och förvaltningsrättslig inriktning.

I propositionen tillstyrks föreslagen utformning av utbildningen inom
juristlinjen. Den nya studieordningen bör enligt propositionen tillämpas
från den 1 januari 1978.

UbU 1976/77: 20

93

I motionen 1976/77: 1377 erinras om att 1968 års utbildningsutredning
(U 68) i sitt förslag till ny juristutbildning (SOU 1973: 59) avvisat
tanken på en institutionaliserad etappavgång från juristlinjen och i
stället förordat en studieorganisation med förbättrade möjligheter till
återkommande juridisk utbildning genom att juristlinjen inordnas i ett
enhetligare utbildningssystem och genom att enstaka kurser med juridiskt
innehåll görs mer tillgängliga. Det är enligt motionärerna tveksamt
om en till 80 poäng begränsad juristutbildning leder till en meningsfull
yrkesutbildning, då det svenska rättssystemet enligt deras mening
är en enhet. Flera remissinstanser, bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen,
har enligt motionärerna framhållit att det är olämpligt att införa en
etappavgång av juristutbildningen innan man klargjort arbetsmarknadens
behov av en begränsad utbildning. Motionärerna yrkar i avvaktan
på en arbetsmarknadsanalys avslag på propositionen i vad gäller grundläggande
rättsutbildning och föreslår i stället att medel från förevarande
sektorsanslag överförs till anslaget till lokala och individuella linjer och
enstaka kurser, så att förefintligt utbildningsbehov i skilda juridiska ämnen
kan tillgodoses genom ett ökat antal enstaka kurser.

Utskottet har noterat att föredragande statsrådet uttalar att det är
angeläget att effekterna av juristutbildningens omläggning följs upp.
Utskottet utgår från att en sådan uppföljning också avser arbetsmarknadssituationen
för dem som utbildats. Med hänvisning härtill och till
att de studerande i sin utbildningsplanering har tillgång till yrkesvägledare
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1377.

Enligt motionen 1976/77: 1396 är det angeläget att man på bl. a.
social linje slår vakt om kravet på att lärarna har erfarenhet av praktisk
social verksamhet.

Resurserna för förvaltningslinjen och sociala linjen bör enligt propositionen
förstärkas. För detta ändamål beräknas för nästa budgetår
500 000 kr. Vidare föreslås — under anslagsrubriken Samhällsvetenskapliga
fakulteterna — en tjänst som professor i ett nytt tvärvetenskapligt
ämne, socialt arbete, vid universitetet i Göteborg.

Såvitt utskottet kunnat finna föreligger inte i någon del motsättning
mellan föredragande statsrådet och motionären i vad gäller bedömningen
av värdet av erfarenhet från praktisk social verksamhet vid undervisningen
inom ämnet socialt arbete. Med hänvisning härtill anser utskottet
att motionen 1976/77: 1396 inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Frågor om antalet intagningsplatser för allmän linje på viss ort tas
upp i motionen 1976/77: 1372 (yrkandena 4 och 6). Frågor om lokalisering
av viss allmän linje till viss ort behandlas i motionerna 1976/77:
1401 (yrkandet 2) och 1976/77: 1408.

Frågor om lokalisering och dimensionering av allmänna utbildningslinjer
har utskottet övergripande behandlat i det föregående i avsnittet

UbU 1976/77: 20

94

Vissa gemensamma frågor. Med hänvisning till vad utskottet där anfört
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1372 yrkandena
4 och 6 samt motionen 1976/77: 1401 yrkandet 2 och motionen
1976/77: 1408.

övriga förslag under förevarande anslagsrubrik föranleder inte någon
erinran från utskottets sida.

I fråga om sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och
sociala yrken föreslår utskottet att riksdagen beslutar fastställa de allmänna
utbildningslinjer och den påbyggnadslinje som är redovisade i
bilaga 4 till detta betänkande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1377 godkänner
i propositionen 1976/77: 59 förordade riktlinjer för juristutbildning
m. m.,

2. att riksdagen beträffande värdet av praktisk social erfarenhet
vid viss undervisning avslår motionen 1976/77: 1396,

3. att riksdagen beträffande antagningskapaciteten på vissa allmänna
utbildningslinjer avslår motionen 1976/77: 1372 yrkandena
4 och 6,

4. att riksdagen beträffande anordnande av transportadministrativ
linje avslår motionen 1976/77: 1401 yrkandet 2,

5. att riksdagen beträffande anordnande av linjen för offentlig
förvaltning vid Göteborgs universitet avslår motionen 1976/77:
1408,

6. att riksdagen till Utbildning för administrativa, ekonomiska
och sociala yrken för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 144 885 000 kr.,

7. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för administrativa,
ekonomiska och sociala yrken beslutar om allmänna
utbildningslinjer och påbyggnadslinje i enlighet med vad
utskottet förordat.

5.4 Utbildning för vårdyrken. Regeringen har (s. 189—198 och 271—
282) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för viss vårdutbildning i högskolan vilka
angetts i propositionen,

2. till Utbildning för vårdyrken för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 201 029 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 373 av herr Hjorth m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen ger
regeringen till känna vad som i den till socialutskottet remitterade motionen
1976/77: 358 anförts om utbildning i yrkesmedicin,

UbU 1976/77: 20

95

1976/77: 487 av herr Gustafsson i Säffle (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att universitets- och högskoleämbetet får i uppdrag
att utreda möjligheten till en utökad tandläkarutbildning och att
denna decentraliseras till Karlstad,

1976/77: 960 av herr Werner m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1976/77:
958 — vari yrkas att riksdagen beslutar att uttala sig för en integrerad
personalutbildning för all vårdpersonal i enlighet med motionens riktlinjer,

1976/77: 978 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att grundutbildningen i reumatologi förstärks,

1976/77: 1161 av fru Nordlander m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet
att riksdagen hos regeringen hemställer att vårdyrkesutbildningen ses
över i den riktning som anvisas i motionen (yrkandet 1),

1976/77: 1314 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Norrby (c) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av hur behovet
av idrottsmedicinsk forskning och undervisning i idrottsmedicin under
läkarnas grund- och vidareutbildning bör tillgodoses.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1348 av fru Håkansson (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att snarast möjligt en försöksverksamhet för avkortad
utbildning av sjuksköterskor till läkare i Malmö-Lundregionen startas,

1976/77: 1356 av fru Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar

1. att den av VÄRD-76 föreslagna sociala servicelinjen inte inrättas
höstterminen 1977, utan att den nuvarande ålderdomshemsföreståndarutbildningen
i stället anordnas,

2. att VÅRD-76:s förslag om social servicelinje sänds ut på remiss,

3. att frågan senare föreläggs riksdagen för beslut,

1976/77: 1357 av herr Gadd (s) och fru Dahl (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att åtgärder vidtas, så att den föreslagna
särskilda utbildningen av sjuksköterskor till läkare inte äventyras utan
kommer till stånd enligt det förslag sorn universitets- och högskoleämbetet
framlagt,

1976/77: 1366 av herr Biörck i Värmdö (m) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
universitets- och högskoleämbetets förslag om ”utbildningsplan för
läkarlinjen” (yrkandet B 5),

1976/77: 1368 av herr Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående läkarutbildning
för sjuksköterskor,

UbU 1976/77: 20

96

1976/77: 1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen beslutar tilldela Eskilstuna/Västerås 32 antagningsplatser
för sociala servicelinjen i Eskilstuna (yrkandet 7),

1976/77: 1378 av fröken Littmarck (m) och herr Biörck i Värmdö
(m) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1976/77:
59, vad gäller den sociala servicelinjen, hos regeringen hemställer om
ytterligare utredning och förslag syftande till gemensam grundutbildning
för all vårdpersonal med efterföljande specialisering till olika vårdområden
i enlighet med vad i motionen anförts,

1976/77: 1380 av fru Rydle (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en omarbetning av utbildningsplanen för sjuksköterskor till
läkare i enlighet med vad i motionen anförts,

1976/77: 1391 av fru André m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
vid behandling av propositionen 1976/77: 59 uttalar att linje för social
service och omvårdnad, 3 terminer, inrättas vid landstingets högskoleutbildning
i Skövde med genomförande i Mariestad,

1976/77: 1394 av herr Gahrton (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar
att utbildningen av föreståndare inom åldringsvården bör inbegripas i
den föreslagna översynen av studieorganisationen för vårdutbildningarna
i högskolan och att nuvarande utbildningssystem behålles i avvaktan
härpå,

1976/77: 1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen beslutar avslå förslaget i vad gäller utbildningsplan för den
sociala serviceutbildningen och hos regeringen hemställer om nytt förslag
på grundval av det ytterligare material som kommer att presenteras
bl. a. av Kommunförbundet, Landstingsförbundet och socialstyrelsen
och efter hörande av berörda lärare och elever (yrkandet 9).

Utskottet

Medel för vårdyrkesutbildning vid statliga högskoleenheter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde beräknas under det nya
reservationsanslaget Utbildning för vårdyrken. Medelsberäkningen avser
dels studerande vid allmänna linjer och påbyggnadslinjer, dels studerande
enligt äldre studieordning. Medel för utbildning på allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinjer (motsv.) vid kommunal läroanstalt beräknas
under det nya förslagsanslaget Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m.

Frågor som rör både statliga och kommunala vårdyrkesutbildningars
innehåll, dimensionering och organisation behandlas tillsammans under
förevarande anslag. Här tar utskottet även upp propositionens förslag
till riktlinjer för viss vårdutbildning i högskolan (prop. s. 189—198).

Utbildningsutskottet behandlade våren 1976 (UbU 1975/76: 27, rskr
1975/76: 331) ett stort antal motioner om vårdyrkesutbildning. Dessa

UbU 1976/77: 20

97

berörde bl. a. en för vissa vårdyrkesutbildningar gemensam basutbildning,
möjligheten till utbildningar med etappavgång och återkommande
utbildning samt vårdyrkesutbildningarnas forskningsanknytning. Utskottet
ansåg det betydelsefullt att få de motionsvägen aktualiserade frågorna
inom vårdutbildningsområdet — däri inbegripet både socialvårdsoch
sjukvårdsutbildning — belysta och övervägda. Med de förändringar
som sker inom socialvård, hälsovård och sjukvård och det närmande
som pågår mellan dessa områden följer också behov av motsvarande
utveckling inom vårdutbildningen. Våren 1976 startade en beredning
inom utbildningsdepartementet — kallad VÅRD-76 — för att inordna
de kortare vårdutbildningarna i högskolan den 1 juli 1977. Utskottet
fann att denna beredning skulle komma att beröra många av de frågor
som togs upp i motionerna och ansåg det förklarligt om inte några
större förändringar av dessa vårdutbildningars innehåll och utformning
skulle hinna genomföras till den 1 juli 1977. Utskottet ansåg det emellertid
angeläget att ett mera långsiktigt arbete påbörjades samtidigt och
bedrevs med största möjliga skyndsamhet. Frågor som enligt utskottets
mening borde aktualiseras var bl. a. en för flera linjer gemensam basutbildning,
etapputbildningar med flera utgångsvägar, påbyggnadsutbildning,
särskilda behov inom vissa vårdområden, t. ex. den öppna vården
och långtidsvården, samt praktikproblemen. Utskottet förutsatte att
utredningsarbetet skulle präglas av en helhetssyn på vårdutbildning från
gymnasienivå och uppåt med ett naturligt samband mellan grundläggande
basutbildning och den successiva differentiering som leder till
specialkunskaper. Utskottet ansåg att det i detta sammanhang också var
naturligt att — även om gymnasieskolans läroplaner inte direkt berördes
— frågan om gränsdragning mellan gymnasieskolans och högskolans
vårdutbildningar ändå övervägdes. I vad gäller de gymnasiala vårdyrkesutbildningarna
uttalade utskottet att det är viktigt att det skapas
gemensamma grundkurser och basutbildningar för breda verksamhetsfält.
Enligt utskottets mening borde skolöverstyrelsen (SÖ) i pågående
översynsarbete överväga möjligheterna att inordna ungdomsutbildningen
och vuxenutbildningen som delar i ett gemensamt vårdutbildningssystem
präglat av återkommande utbildning.

Med hänvisning bl. a. till vad utbildningsutskottet uttalade förra året
finner föredragande statsrådet det angeläget att det nu görs en samlad
översyn av studieorganisationen för vårdutbildningarna i högskolan. I
detta syfte avses en särskild kommitté bli tillkallad. Denna utredning bör
enligt statsrådet nära samarbeta med övriga berörda utredningar, nämligen
utredningen om den gymnasiala utbildningen (U 1976: 10), utredningen
om en ny lagstiftning för hälso- och sjukvården (S 1975: 04)
och den nyligen tillsatta utredningen om vissa frågor om sjukvårdens
inre organisation (S 1977: 02).

En översyn av vårdyrkesutbildningen begärs i motionen 1976/77: 1161
7 Riksdagen 1976/77. 14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

98

(yrkandet 1). Motionärerna hävdar att det är nödvändigt att förändra
vårdutbildningen så att all vårdpersonal inklusive läkare får en gemensam
grundutbildning, förslagsvis motsvarande gymnasieskolans nuvarande
tvååriga vårdlinje. Vidare anser motionärerna att den begränsade
utbildningen för vårdbiträden skall ersättas med en grundutbildning av
nämnt slag. En systematiserad varvad utbildning skulle enligt motionärernas
mening ge alla sjukvårdsanställda en likvärdig möjlighet till högre
utbildning och befordran. Liknande tankegångar framförs även i motionen
1976/77: 960.

Genom riksdagens uttalande förra året om behovet av en översyn av
vårdutbildningarna och om inriktningen av en sådan översyn samt genom
den i propositionen aviserade utredningen torde motionärernas önskemål
i dessa avseenden vara tillgodosedda. Ett av högskolereformens
syften är att underlätta och främja återkommande utbildning. Inom
vårdyrkesområdet finns exempel på återkommande utbildning i påbyggnadslinjerna
och den föreslagna nya utbildningen för sjuksköterskor till
läkare. Vidare har vissa yrkeskategorier möjlighet att genomgå en avkortad
studiegång på sjuksköterskelinjen och sociala servicelinjen. Arbetet
med att förverkliga idén om återkommande utbildning har således redan
börjat. Genom den nu aviserade samlade översynen av vårdyrkesutbildningarna
i högskolan får arbetet föras vidare. I vad gäller gymnasieutbildningen
och vuxenutbildningen inom vårdyrkesområdet vill utskottet
erinra dels om sitt nyss refererade uttalande förra året, dels om att en
utredning av den gymnasiala utbildningen (U 1976: 10) nyligen tillsatts.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att riksdagen bor avslå
motionen 1976/77: 960 och motionen 1976/77: 1161 yrkandet 1.

Resultatet av arbetet inom VÅRD-76 läggs nu fram i propositionen
(s. 189—198). Beredningen har tillsammans med berörda myndigheter
samt personal- och elevorganisationer utarbetat förslag till utbildningsplaner
och exempel på kursplaner för vissa vårdutbildningar, nämligen
arbetsterapeutlinjen, hörselvårdsassistentlinjen, laboratorieassistentlinjen,
medicinska assistentlinjen, oftalmologassistentlinjen, operationsassistentlinjen,
sjukgymnastlinjen, sjuksköterskelinjen, sociala servicelinjen, tandhygienistlinjen
och socialpedagoglinjen. Beredningen har även gjort motsvarande
arbete för påbyggnadslinjerna utbildning i blodgruppsserologi
och hemoterapi I, II och III, utbildning i klinisk cytologi, ortoptistlinjen
samt vidareutbildning av sjuksköterskor. I de flesta fallen innebär
förslagen till utbildningsplaner en teknisk översättning av nu gällande
läroplaner.

Enligt riktlinjerna för beredningens arbete förutsattes att vissa förändringar
av utbildningsinnehållet skulle kunna övervägas. Så har skett
såvitt gäller utbildningsplanen för den sociala servicelinjen. Förslaget
omfattar utbildningarna om tre och fem terminer och bygger på

UbU 1976/77: 20

99

den förskjutning mot öppnare behandlings- och boendeformer som pågår
inom åldringsvården. Ett ökat inslag av administration och arbetsledning,
psykologi, sociologi och socialmedicin ingår. Utbildningen får
ett eget karaktärsämne, social service. Arbetsterapeutlinjen, sjukgymnastlinjen
och hörselvårdsassistentlinjen föreslås få en inledande grundkurs
om 10 poäng med för linjerna gemensamt innehåll. För de två
förstnämnda föreslås även studier om ytterligare 15 poäng med gemensamt
innehåll. Förlängning av utbildningen föreslås för hörselvårdsassistentlinjen
med 40 poäng, för vissa grenar av utbildningen till laboratorieassistent
med 10 poäng, för operationsassistentlinjen med 20
poäng samt för sjukgymnastlinjen till 100 poäng.

Föredragande statsrådet förordar att de berörda vårdutbildningarna
skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med VÅRD-76:s förslag
fr. o. m. höstterminen 1977.

I ett antal motioner, nämligen 1976/77: 1356, 1976/77: 1378, 1976/77:
1394 och 1976/77: 1410 (yrkandet 9) tas förslaget till utbildningsplan
för den sociala servicelinjen upp. I samtliga motioner förutsätts utbildningen
nästa budgetår få fortsätta i enlighet med de läroplaner som nu
tillämpas för gymnasieskolans tretermins- och femterminsutbildning. I
motionen 1976/77: 1356 hemställs att förslaget i propositionen skall sändas
ut på remiss och att frågan senare skall föreläggas riksdagen på nytt.
Ett nytt förslag till utbildningsplan för den sociala servicelinjen begärs
även i motionen 1976/77: 1410 (yrkandet 9). Detta nya förslag skall
grundas på sådant material som kan komma att presenteras bl. a. av socialstyrelsen,
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet vilka
gemensamt utreder frågor som rör omsorg om äldre. Enligt motionärerna
skall berörda elever och lärare höras innan förslaget läggs fram. Även
i motionen 1976/77: 1378 yrkas en ny utredning om den sociala servicelinjen.
Motionärerna efterlyser en gemensam basutbildning för all vårdpersonal
med efterföljande specialisering, bl. a. mot det vårdområde
som den sociala servicelinjen avser. I motionen 1976/77: 1394 slutligen
anförs att den i propositionen aviserade utredningen om vårdyrkesutbildningarna
bör inbegripa även den sociala servicelinjens framtida utformning.

Utskottet vill först erinra om att arbetet inom VÅRD-76 skett under
medverkan av dels en referensgrupp med representanter för SÖ, universitetskanslersämbetet
(UKÄ), socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Kommunförbundet,
personalorganisationerna och elevorganisationerna, dels
expertgrupper för de olika utbildningsvägarna med företrädare för personal-
och elevorganisationer samt med ämnesexperter. I vad gäller förslaget
till utbildningsplan för den sociala servicelinjen har ingen reservation
avgivits inom VÅRD-76. Man har således varit ense om att denna
linje skall moderniseras på det sätt som framgår av förslaget till utbildningsplan
och att målet för linjen skall överensstämma med vad som

UbU 1976/77: 20

100

nu gäller för treterminsutbildningen. På linjen skall således utbildas
föreståndare, dvs. arbetsledare, för ålderdomshem och liknande.

Utskottet förutsätter att den föreslagna sociala servicelinjen är så utformad
att de studerande blir väl förberedda för yrkesverksamhet både
som ålderdomshemsföreståndare i traditionell mening och som föreståndare
och arbetsledare inom de nyare vårdformer för äldre och
handikappade som för närvarande byggs ut. Utskottet förutsätter vidare
att den aviserade utredningen om vårdyrkesutbildningarna omfattar den
sociala servicelinjen. Utredningen bör enligt utskottets mening uppmärksamma
hur den delvis nya inriktningen av utbildningen på den
sociala servicelinjen svarar mot utvecklingen av vårdbehovet bland de
äldre. Någon särskild utredning om just denna utbildningslinje anser
utskottet inte nödvändig. Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att riksdagen bör godkänna propositionens förslag att den sociala
servicelinjen skall anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med VÅRD76:s
förslag. Riksdagen bör således avslå motionerna 1976/77: 1356,
1976/77: 1378, 1976/77: 1394 och 1976/77: 1410 yrkandet 9.

Utskottet föreslår att riksdagen även i övrigt godkänner de riktlinjer
för viss vårdutbildning i högskolan som angetts i propositionen 1976/77:
59.

Förslag har förts fram i motionerna 1976/77: 1372 (yrkandet 7) och
1976/77: 1391 om att social servicelinje skall lokaliseras till Eskilstuna/
Västerås respektive Skövde med genomförande i Mariestad. Utskottet
har i avsnittet Vissa gemensamma frågor övergripande behandlat frågor
om lokalisering och dimensionering av allmänna utbildningslinjer. Med
hänvisning till vad utskottet där anfört föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 1372 yrkandet 7 och motionen 1976/77: 1391.

Principen om återkommande utbildning kommer till uttryck i regeringens
förslag om en ny särskild studiegång till läkare för sjuksköterskor.
Denna föreslås få formen av försöksverksamhet och förläggas
till karolinska institutet fr. o. m. höstterminen 1977. Antagningen föreslås
omfatta 30 studerande inom ramen för nuvarande antagningskapacitet
och ske varje hösttermin. Denna studiegång skall vara öppen för
sökande med genomgången sjuksköterskeutbildning och minst två års
verksamhet som sjuksköterska. Samma allmänna och särskilda behörighetsvillkor
som för den reguljära läkarutbildningen avses gälla. Det särskilda
behörighetsvillkoret i ämnet biologi skall anses vara uppfyllt genom
utbildningen till sjuksköterska. Den särskilda studiegången föreslås
bli 40 1/2 veckor kortare än den reguljära läkarutbildningen. För en förstärkning
av studie- och yrkesvägledningen vid karolinska institutet i
samband med den särskilda studiegången till läkare beräknas 45 000 kr.
nästa budgetår. I övrigt beräknas den särskilda studiegången kunna bestridas
inom ramen för befintliga resurser.

UbU 1976/77: 20

101

I motionen 1976/77: 1348 begärs att försöksverksamhet med avkortad
läkarutbildning för sjuksköterskor snarast möjligt skall anordnas även
i Malmö-Lundregionen. Utskottet vill erinra om att då uppdrag gavs om
utarbetande av en plan för den särskilda studiegången förutsattes det att
försöksverksamheten skulle genomföras på en ort. UHÄ har i sitt förslag
till plan ställt sig bakom denna begränsning. UHÄ har emellertid
också framhållit att det på sikt måste vara en uttalad strävan att åstadkomma
en så ändamålsenlig och rättvis fördelning av tillgängliga läkarutbildningsplatser
som möjligt. Så snart erfarenheter av den särskilda
utbildningen föreligger bör den enligt UHÄ byggas ut till ytterligare utbildningsorter
genom att en ökande andel av läkarutbildningsplatserna
ställs till förfogande för den avkortade studiegången. Utskottet anser att
riksdagen inte nu bör besluta att försöksverksamheten skall utvidgas,
varför motionen 1976/77: 1348 bör avslås.

En omarbetning av utbildningsplanen för den avkortade studiegången
till läkare föreslås i motionen 1976/77: 1380. Motionären anser det
olyckligt att de 30 sjuksköterskorna under större delen av sin utbildning
kommer att studera i särskild grupp helt avskild från övriga medicine
studerande. Lokaliseringen till en enda ort kommer enligt motionären
att utestänga de flesta sjuksköterskorna från möjligheten att delta.
Många kommer även att utestängas genom att vuxenstudiestöd inte skall
utgå. Motionärens slutsats blir att sjuksköterskorna bör följa den reguljära
läkarutbildningen och att en förkortning med 40 veckor i stället
bör göras av allmäntjänstgöringen. På detta sätt skulle man tillföra den
ordinarie utbildningen studerande med praktisk erfarenhet av vårdarbete.

Utskottet anser att en eventuell ändring av utbildningsplanen får bli
beroende av resultatet av utvärderingen av försöksverksamheten. Motionen
1976/77: 1380 bör avslås av riksdagen.

I motionerna 1976/77: 1357 och 1976/77: 1368 uttrycks oro för att
den avkortade läkarutbildningen för sjuksköterskor inte skall kunna
genomföras om inte det resursbehov som UHÄ beräknat för kommande
budgetår ställs till förfogande. Motionärerna menar att utbildningen
inte får äventyras av ekonomiska skäl.

Utskottet anser att uttalandet i propositionen om att ”kostnaderna
för den särskilda studiegången får bestridas inom ramen för befintliga
resurser” måste avse nästa budgetår, dvs. 1977/78. Detta överensstämmer
med UHÄ:s beräkningar, om man undantar kostnader för studievägledning.
Då det gäller eventuella merkostnader för den särskilda
studiegången åren efter budgetåret 1977/78 förutsätter utskottet att
dessa i sedvanlig ordning prövas i det årliga budgetarbetet och på sådant
sätt att utbildningen kan genomföras som planerat. Berörda myndigheter
har alltså att begära medel för respektive budgetår i sina anslagsframställningar.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
1976/77: 1357 och 1976/77: 1368.

UbU 1976/77: 20

102

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om en
särskild studiegång för sjuksköterskor.

Innehållet i grundutbildningen av läkare tas upp i tre motioner. Motionärernas
önskemål innebär att ett ökat utrymme i utbildningen skall
ges åt yrkesmedicin respektive reumatologi och idrottsmedicin. På grund
av sin karaktär berörs dessa områden inom flera av grundutbildningens
olika avsnitt.

I motionen 1976/77: 373 yrkas att riksdagen skall ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen 1976/77: 358 om utbildning i yrkesmedicin.
I den sistnämnda motionen krävs att frågan om utbildningen
i yrkesmedicin övervägs med speciell hänsyn till situationen
för den yrkesmedicinska verksamheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
där yrkesmedicinsk klinik saknas. Motionen 1976/77: 358 om yrkesmedicinsk
verksamhet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har avstyrkts
av socialutskottet (SoU 1976/77: 25) med hänvisning till pågående
utredningsarbete inom regionsjukvårdsutredningen (S 1974: 07)
och utredningen om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten
(S 1976: 01). Socialutskottet hänvisar även till att karolinska
institutet enligt årets budgetproposition (prop. 1976/77: 100 bil. 8 p. G 3)
bör kunna lämna viss service även till Uppsalaregionen. Utbildningsutskottet
vill stryka under vikten av att de yrkesmedicinska aspekterna beaktas
i grundutbildningen av läkare. Mot bakgrund av vad socialutskottet
anfört i sitt betänkande 1976/77: 25 avstyrker emellertid utbildningsutskottet
motionen 1976/77: 373. Frågan om vidareutbildning av läkare i
yrkesmedicin behandlar socialutskottet i sitt betänkande 1976/77: 24.

Utbildningen i reumatologi inom grundutbildningen av läkare bör enligt
motionen 1976/77: 978 förstärkas. På detta sätt kan en bredare bas
skapas för en ökad vidareutbildning av läkare till reumatologispecialister.
Motionärerna syftar även till att öka den reumatologiska kompetensen
bland allmänläkarna.

Ett liknande motionsyrkande till 1975 års riksdag avslogs av riksdagen
i enlighet med utskottets hemställan (UbU 1975: 9). Utskottet
var inte berett att förorda att reumatologins utrymme skulle ökas utan
att konsekvenserna för andra ämnen kunde överblickas. Utskottet betonade
emellertid betydelsen av att de reumatologiska sjukdomarna
uppmärksammas i läkarutbildningen. Inte heller vid föregående riksmöte
kunde utskottet (UbU 1975/76: 27) förorda någon omprioritering
bland de ämnen som ingår i läkares grundutbildning och detta är utskottets
ställningstagande även i år. Motionen 1976/77: 978 bör således
avslås av riksdagen. Utskottet vill dock i sammanhanget erinra om att
riksdagen vid föregående riksmöte uttalade att forskningsresurserna för
reumatologin snarast borde förstärkas. En sådan upprustning — som
också kommer läkarutbildningen till godo — inleds nästa budgetår då

UbU 1976/77: 20

103

en professur i immunologi, ett vetenskapsområde som har stor betydelse
för reumatologisk forskning, inrättas i Umeå. Denna fråga behandlar
utskottet under punkten 5.13 Medicinska fakulteterna. Frågan om läkares
vidareutbildning i reumatologi behandlar socialutskottet i sitt betänkande
1976/77: 24.

En utredning begärs i motionen 1976/77: 1314 om hur behovet av
idrottsmedicinsk forskning och av undervisning i idrottsmedicin skall
kunna tillgodoses. Enligt utskottets mening finns redan forskningsresurser
för idrottsmedicinsk forskning inom medicinsk fakultet och inom
den fysiologiska institution vid gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm
som fr. o. m. den 1 juli 1977 överförs till karolinska institutet.
Frågor om ”friskvårdsinslag” i läkarutbildning och forskning berörs
i dag av ett antal utredningar inom social- och sjukvårdsområdet samt
i en särskild utredning utarbetad inom socialstyrelsen. Någon ytterligare
utredning nu av dessa frågor kan inte vara nödvändig, varför utskottet
avstyrker motionen 1976/77: 1314.

Riksdagen bör enligt motionen 1976/77: 1366 (yrkandet B 5) ge regeringen
till känna att UHÄ:s förslag den 26 november 1976 till utbildningsplan
för läkarlinjen, jämte kommentarer, skall omarbetas speciellt
ur klinisk synvinkel.

Utbildningsplan för läkarlinjen fastställs av UHÄ. Enligt vad utskottet
erfarit har ett utkast till förslag till sådan plan daterat den 26 november
1976 remitterats till vederbörande instanser, omarbetats och
remitterats igen innan en utbildningsplan för läkarlinjen slutligen utarbetats
och fastställts av UHÄ den 18 mars 1977. Utskottet finner ingen
anledning för riksdagen att göra något uttalande med anledning av yrkandet
B 5 i motionen 1976/77: 1366, varför detta yrkande bör avslås
av riksdagen.

I motionen 1976/77: 487 yrkas att UHÄ skall få i uppdrag att utreda
möjligheten till en utökad och decentraliserad tandläkarutbildning. Motionärerna
anser att Karlstad kan vara en tänkbar ny plats för tandläkarutbildning.
Utskottet vill erinra om att tandläkarnas specialistutbildning
nyligen utretts och för närvarande bereds inom regeringskansliet.
I denna utredning har förutom specialistutbildningen även den
grundläggande utbildningen av tandläkare tagits upp. Så länge förslag
i denna fråga inte framlagts bör inte frågan om en utlokalisering av den
resurskrävande tandläkarutbildningen tas upp. Riksdagen bör avslå motionen
1976/77: 487.

Då det gäller den i propositionen föreslagna övergången från klasser
om 16 elevplatser till klasser om 30 elevplatser i vissa vårdyrkesutbildningar
vill utskottet erinra om sitt av riksdagen godkända uttalande om

UbU 1976/77: 20

104

delningstalen i gymnasieskolans vårdutbildning (UbU 1976/77: 17, rskr
1976/77: 158). Riksdagen har i enlighet med utskottets förslag gett regeringen
till känna att ”delningstalet 30 för klass på vårdlinjen och
specialkurs inom gymnasieskolans vårdsektor bör eftersträvas och tilllämpas
på skolor där förutsättningar härför finns. Möjlighet att anordna
klasser med 16 elevplatser inom gymnasieskolans vårdsektor bör finnas
på skolor där förutsättningar för större klasser saknas.” Utskottet anser
att detta uttalande bör äga tillämpning på de aktuella vårdutbildningarna
inom högskolan, vilket riksdagen som sin mening bör ge regeringen
till känna.

Under förevarande reservationsanslag beräknas ett medelsbehov budgetåret
1977/78 av 201 029 000 kr., vilket utskottet tillstyrker.

I fråga om sektorn för vårdyrken föreslår utskottet att riksdagen beslutar
fastställa de allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer som
är redovisade i bilaga 4 till detta betänkande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande uttalande om integrerad utbildning
för all vårdpersonal avslår motionen 1976/77: 960,

2. att riksdagen beträffande översyn med viss inriktning av vårdyrkesutbildningen
avslår motionen 1976/77: 1161 yrkandet 1,

3. att riksdagen beträffande förslaget till utbildningsplan för den
sociala servicelinjen, m. m. godkänner de riktlinjer som angetts
i propositionen 1976/77: 59 och avslår motionerna 1976/
77: 1356, 1976/77: 1378, 1976/77: 1394 och 1976/77: 1410 yrkandet
9,

4. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för viss vårdutbildning
i högskolan som angetts i propositionen 1976/77: 59,

5. att riksdagen beträffande lokalisering av den sociala servicelinjen
avslår motionerna 1976/77: 1372 yrkandet 7 och 1976/
77: 1391,

6. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med avkortad
läkarutbildning för sjuksköterskor förlagd till Malmö-Lundregionen
avslår motionen 1976/77: 1348,

7. att riksdagen beträffande utbildningsplanen för den avkortade
läkarutbildningen för sjuksköterskor avslår motionen 1976/77:
1380,

8. att riksdagen beträffande resurser för den avkortade läkarutbildningen
för sjuksköterskor avslår motionerna 1976/77: 1357
och 1976/77: 1368,

9. att riksdagen godkänner regeringens förslag om en särskild studiegång
till läkare för sjuksköterskor,

10. att riksdagen beträffande utbildning i yrkesmedicin inom
grundutbildningen av läkare avslår motionen 1976/77: 373,

UbU 1976/77: 20

105

11. att riksdagen beträffande utbildning i reumatologi i grundutbildningen
av läkare avslår motionen 1976/77: 978,

12. att riksdagen beträffande utredning om idrottsmedicinsk utbildning
och forskning avslår motionen 1976/77: 1314,

13. att riksdagen beträffande förslag till utbildningsplan för läkarlinjen
avslår motionen 1976/77: 1366 yrkandet B 5,

14. att riksdagen beträffande utredning om tandläkarutbildning i
Karlstad avslår motionen 1976/77: 487,

15. att riksdagen beträffande klasstorlek i vissa vårdyrkesutbildningar
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

16. att riksdagen till Utbildning för vårdyrken för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 201 029 000 kr.,

17. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för vårdyrken
beslutar om allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
i enlighet med vad utskottet förordat.

5.5 Utbildning för undervisningsyrken. Regeringen har (s. 282—299)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ingå avtal med Stockholms kommun om
kommunens bidrag till kostnaderna för förberedande teckningslärarutbildning
vid konstfackskolan under budgetåret 1977/78,

2. till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 328 727 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 147 av fru Hörnlund (s) och herr Carlstein (s) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen beslutar att förskollärar- och fritidspedagogutbildningen
vid förskoleseminariet i Borås utökas från hösten 1977 (yrkandet
2),

1976/77: 149 av herrar Lundgren (m) och Komstedt (m) vari yrkas
att riksdagen beslutar att antagningen av elever till lågstadielärarutbildning
vid lärarhögskolan i Kristianstad bibehålls,

1976/77:280 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen skyndsamt kommer med förslag till vidgning
av lärarutbildningen inom sjukgymnastsektorn,

1976/77: 483 av herr Bladh m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
om intagning av lärarkandidater på lågstadielärarlinjen vid lärarhögskolan
i Kristianstad läsåret 1977/78 och framdeles

1. att samlokalisering av förskollärar- och lågstadielärarutbildning vid
lärarhögskolan ej avbryts,

2. att den i sammanhanget genomförda nyorienteringen i samspel
med förskollärar—lågstadielärarutbildningen kan fortsätta,

UbU 1976/77: 20

106

3. att den under flera år till stöd för den samlokaliserade utbildningen
bedrivna, väldokumenterade försöksverksamheten ej måste avbrytas,

4. att försöksverksamheten tillsammans med nya initiativ får utvecklas
att svara för forskningsanknytningen vid högskolan i Kristianstad,

1976/77:780 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att kombinationsutbildning kommer till stånd vid
lärarhögskolornas speciallärarlinjer,

1976/77: 1089 av herr Rydén (m) och fru Lindquist (m) vari yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
enhetliga regler för rese- och traktamentsersättning i all studiemedelsberättigad
utbildning,

1976/77: 1156 av herrar Jonasson (c) och Norrby (c) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen som sin mening uttalar att vårdlärarutbildning
får bedrivas vid lärarhögskolan i Karlstad (yrkandet 2).

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1359 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att vårdlärarutbildning snarast placeras i
Karlstad och anknyts till utbildningen vid högskolan där,

1976/77: 1372 av herr Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen beslutar tilldela Eskilstuna/Västerås ytterligare 30
antagningsplatser för var och en av förskollärar- och fritidspedagoglinjerna
(yrkandet 8),

1976/77: 1379 av herrar Lorentzon i Ätran (m) och Nyhage (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär att lärarutbildningen för jordbruk,
skogsbruk och trädgård förslagsvis ökas med minst 24 elever,

1976/77: 1382 av fru Rydle (m) och fru Diesen (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att möjligheter till kompletteringsutbildning
för vissa vävlärare kommer till stånd,

1976/77: 1398 av herr Gustafsson i Barkarby m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
lokalisering av förskollärarutbildning till Fittja i Botkyrka kommun,

1976/77: 1401 av fru Hambraeus m. fl. (c, s, m, fp) såvitt gäller
yrkandet att riksdagen beslutar att en försöksverksamhet avseende klasslärarutbildning
av ny typ inrättas vid högskolan i Falun/Borlänge i enlighet
med vad som anförts i motionen (yrkandet 3),

1976/77: 1402 av herrar Knutson (m) och tredje vice talmannen
Eriksson (fp) vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande behovet av vårdlärarutbildning i Värmland
(Karlstad),

UbU 1976/77: 20

107

1976/77: 1405 av herr Nilsson i Växjö m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär att i motionen angivna kurser för vävlärare
kommer till stånd,

1976/77:1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
till Utbildning för undervisningsyrken för budgetåret 1977/78
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 329 727 000 kr. samt ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om ändamålen för denna förstärkning (yrkandet
13),

1976/77: 1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. uttalar sig för en utbyggnad av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
motsvarande ett årligt kapacitetsgenomsnitt på 7 700
respektive 2 600 elevplatser fram t. o. m. år 1981 (yrkandet 3),

2. uttalar att 970 studerande, utöver de av regeringen föreslagna
bereds plats vid förskollärarseminarierna och att fritidspedagogutbildningen
ökas med 1 380 platser, utöver de i propositionen föreslagna,
och hemställer hos regeringen om förslag därom (yrkandet 4),

3. uttalar att man bör eftersträva lokalisering av förskollärar- och
fritidspedagogutbildning till orter där behovet av arbetskraft med dessa
utbildningar är störst och att utbildning för förskollärare som en konsekvens
därav förläggs till Fittja (yrkandet 5),

4. beslutar avslå propositionen i vad gäller minskning av elevantalet
vid teckningslärarinstitutet i Stockholm (yrkandet 6),

5. uttalar att delningstalet vid teckningsundervisning i grundskolan
bör fastställas till 16 (yrkandet 7),

6. uttalar att de teckningslärare som för närvarande tjänstgör utan
att ha formell kompetens, snarast bör beredas möjlighet att erhålla
sådan kompetens (yrkandet 8),

1976/77: 1412 av herr Ångström m. fl. (fp, s, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att det årliga intaget av elever vid seminariet för huslig
utbildning i Umeå ökas till 48, varav 24 elever på den 3-åriga ettämnesutbildningen
och 24 elever i försöksutbildningen på den 4-åriga tvåämnesutbildningen.

Utskottet

Nuvarande timplaner för barnavårdslärarlinje, hushållslärarlinje och
textillärarlinje kom till år 1961. Skolöverstyrelsen (SÖ) har föreslagit en
modernisering av utbildningarna i form av blockläggning av linjernas
ämnen för att undvika nuvarande splittring i undervisningen. Enligt
propositionen kommer en sådan blockläggning nu att kunna ske, vilket
utskottet noterar med tillfredsställelse och tillstyrker.

UbU 1976/77: 20

108

Fr. o. m. budgetåret 1977/78 skall vid hushållslärarlinjen i Umeå anordnas
en försöksutbildning för lärare i hemkunskap m. m. kombinerad
med utbildning i annat ämne. Försöksutbildningen avser studiekurser
om sammanlagt 60 eller 80 poäng i kostkunskap samt miljö- och konsumentkunskap.
I propositionen beräknas medel för 24 platser för sådan
utbildning. Samtidigt föreslås antalet intagningsplatser på reguljär treårig
hushållslärarlinje i Umeå bli minskat med tolv platser.

I motionen 1976/77: 1412 framhålls att organisationskommittén för
Umeå högskoleregion samt SÖ föreslagit att den reguljära treåriga hushållslärarlinjen
skall omfatta oförändrat 24 intagningsplatser och försöksutbildningen
24 intagningsplatser. För att det skall finnas tillräckligt
underlag för fasta lärartjänster inom linjens olika ämnesområden
krävs det enligt motionärerna en basutbildningsorganisation om 24 intagningsplatser
vid reguljär hushållslärarlinje. Nuvarande intagningskapacitet
vid reguljär hushållslärarlinje bör därför bibehållas och inte
minskas med de tolv platser som föreslås i propositionen.

Enligt rapporter från arbetsmarknadsstyrelsen har bristen på behöriga
hushållslärare successivt ökat under de senaste åren. Utskottet har inhämtat
att antalet tillsatta helterminsplatser för hushållslärare läsåret
1976/77 var 773, av vilka 424 besattes av icke behöriga lärare, dvs. 55
procent. Utskottet utgår från att regeringen lägger fram förslag om utbildningskapacitet
på hushållslärarlinjen för budgetåret 1978/79 med
utgångspunkt i nämnda bristsituation. Behovet av en förstärkt basutbildningsorganisation
i Umeå kan därvid komma att beaktas. Med hänvisning
till det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1976/77: 1412.

Vid textillärarlinjen har t. o. m. utgången av läsåret 1974/75 funnits
en vävinriktad gren. Den som gått igenom sådan utbildning har ämnesteoretisk
behörighet till tjänst som lärare 143 och lärare 144 i textilkunskap
i gymnasieskolan.

I motionerna 1976/77: 1382 och 1976/77: 1405 begärs att en kompletteringskurs
anordnas läsåret 1977/78 för lärare som genomgått textillärarlinjens
vävinriktade gren så att de kan bli behöriga även till
tjänst som lärare i textilslöjd i grundskolan. Enligt den förstnämnda motionen
är det av utbildningsorganisatoriska skäl inte möjligt att anordna
kompletteringskursen ett senare budgetår än 1977/78.

Utskottet har inhämtat från utbildningsdepartementet, universitetsoch
högskoleämbetet (UHÄ) samt berörd läroanstalt att det utbildningsorganisatoriskt
inte finns några hinder för att anordna kompletteringskurs
vid senare tillfälle än nästa läsår. Utskottet har vidare erfarit att
kompletteringskurser av nämnt slag har anordnats för ca 120 lärare under
tidigare budgetår.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1976/
77: 1382 och 1976/77: 1405 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

UbU 1976/77: 20

109

I propositionen föreslås ett oförändrat antal intagningsplatser, dvs. 48
per år, för utbildningen av lärare för jordbrukets, trädgårdsnäringens
och skogsbrukets utbildningar. Sö:s förslag om ytterligare tolv intagningsplatser
tillstyrks alltså inte.

I motionen 1976/77: 1379 begärs 24 nya intagningsplatser för lärare
för undervisning inom jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets
utbildningar. Motionärerna erinrar om att SÖ begärde en utökning
av antalet intagningsplatser med tolv redan i anslagsframställningen för
budgetåret 1976/77.

SÖ har genom återkommande enkäter sökt kartlägga lärarsituationen
och utbildningsbehovet på detta område och har i skrivelse till regeringen
anfört att läget nu måste betraktas som oroande. Mot denna
bakgrund förutsätter utskottet att förslag om ökad intagningskapacitet
för utbildning av lärare för jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogsbrukets
utbildningar snarast läggs fram för riksdagen. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1379.

SÖ har i skrivelse den 3 maj 1974 till regeringen inkommit med förslag
rörande utbildning av lärare för vårdområdet. I skrivelsen understryks
bl. a. att vissa lärarproblem för ämnesutbildningen inte kan lösas
på annat sätt än att man får tillgång till lärarkrafter med anknytning till
medicinska utbildningsinstitutioner.

I propositionen föreslås att den 1 juli 1977 skall inrättas en vårdlärarlinje
om 60 poäng i enlighet med SÖ:s förslag och att den grundläggande
utbildningen för samtliga lärarkategorier inom vårdområdet skall
omfatta en obligatorisk ämnesutbildning om 20 veckor samt praktisk
pedagogisk utbildning om 40 veckor. En påbyggnadsutbildning i anatomi,
fysiologi och medicinsk mikrobiologi skall kunna anordnas för
vissa lärare.

I motionen 1976/77: 280 begärs förslag om en kompletterande utbildning
för vissa lärare inom sjukgymnastutbildningen, nämligen för vårdlärare
i sådana utbildningsmoment där läkares specialutbildning inte är
oundgängligen nödvändig.

Utbildningen av lärare för sjukgymnastlinjen kan förutsättas bli bättre
när den av SÖ föreslagna utbildningen av lärare i karaktärsämnet
sjukgymnastik inom ramen för vårdlärarlinjen påbörjas läsåret 1977/78.
Enligt propositionen skall en särskild kommitté se över vissa frågor rörande
vårdutbildningarna i högskolan. Utskottet utgår från att denna
kommitté får i uppdrag att penetrera bl. a. frågor om anordnande av
fördjupningskurser för vårdlärare.

Då såväl den i motionen 1976/77: 280 aktualiserade lärarutbildningsfrågan
som andra utbildningsfrågor på vårdområdet kommer att prövas
under närmaste tiden, saknas anledning för utskottet att föreslå särskilda
åtgärder. Motionen avstyrks därför.

UbU 1976/77: 20

110

I motionerna 1976/77: 1156, 1976/77: 1359 och 1976/77: 1402 förs
fram förslag om vårdlärarutbildning i Karlstad.

Från vårterminen 1977 anordnas en extra vårdlärarkurs i örebro.
Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att erfarenheterna
av denna decentraliserade vårdlärarutbildning bör avvaktas innan överväganden
sker om att förlägga vårdlärarutbildning till andra än nuvarande
orter. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionerna 1976/
77: 1156 yrkandet 2, 1976/77: 1359 och 1976/77: 1402 bör avslås av
riksdagen.

I motionerna 1976/77: 149 och 1976/77: 483 yrkas att lärarkandidater
skall tas in på lågstadielärarlinjen vid lärarhögskolan i Kristianstad
fr. o. m. läsåret 1977/78. Enligt motionen 1976/77:1401 (yrkandet 3)
bör viss försöksverksamhet på lärarutbildningens område förläggas till
Falun.

Riksdagen fattade år 1976 beslut om lärarutbildningens dimensionering
och lokalisering m. m. (prop. 1975/76: 89, UbU 1975/76: 26, rskr
1975/76: 268). I den nu föreliggande propositionen föreslås en sammanlagd
intagningskapacitet om 264 platser i riket på lågstadielärarlinjen,
dvs. ett oförändrat antal intagningsplatser jämfört med innevarande
budgetår.

Utskottet, som erinrar om att det i Sydsverige anordnas låg- och mellanstadielärarutbildning
i Kalmar, Jönköping och Malmö samt mellanstadielärarutbildning
i Växjö, föreslår att riksdagen avslår motionerna
1976/77: 149 och 1976/77: 483. Utskottet vill här erinra om att utskottet
i sitt nyssnämnda betänkande uttalat i anslutning till framlagt
förslag om viss försöksverksamhet med lågstadielärarutbildning i Härnösand
att det — om försöksverksamheten i Härnösand blir framgångsrik
— bör vara möjligt att bedriva en motsvarande försöksverksamhet
vid lärarhögskolan i Kristianstad.

Även yrkandet 3 i motionen 1976/77: 1401 om viss försöksverksamhet
i Falun bör avslås av riksdagen. Utskottet har i sitt nyssnämnda
betänkande strukit under att de närmaste åren för lärarhögskoleorganisationens
del bör betraktas som en övergångstid innan förslag från
1974 års lärarutbildningsutredning (LUT 74) och barnstugeutredningen
hunnit resultera i konkreta utbildningar.

Utskottet erinrar i detta sammanhang om vad utskottet i sitt betänkande
1975/76: 26 (s. 22) anfört om fortbildning av klasslärarutbildare
som skall tjänstgöra inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna.
Formerna för denna fortbildning bör successivt kunna ses över utifrån
vunna erfarenheter.

Förskollärarutbildningen vid förskoleseminarier och lärarhögskolor
omfattar innevarande budgetår ungefär 4 230 intagningsplatser, varav
ökningen från föregående budgetår utgör ca 1 250 platser. För bud -

UbU 1976/77: 20

lil

getåret 1977/78 medför den tidigare ökade intagningen en kostnadsökning
för högre terminskurser med drygt 19 milj. kr. För nästa budgetår
beräknas därjämte 2,3 milj. kr. för en ökning av förskollärarutbildningen
med ca 300 nya intagningsplatser.

I motionen 1976/77: 1410 (yrkandet 3 i denna del) begärs att riksdagen
skall uttala sig för en utbyggnad av förskollärarutbildningen
motsvarande en årlig intagningskapacitet på 7 700 platser för år till och
med år 1981.

Utskottet har flera gånger under tidigare år (jfr UbU 1975: 10) redovisat
de utbildningsorganisatoriska problem som är förenade med
periodvis kraftiga svängningar i utbildningskapaciteten för olika lärarutbildningar.
För att det inte skall bli en överproduktion på förskollärare
måste det i motionen 1976/77: 1410 efterlysta höga antagningstalet
om 7 700 elevplatser per år för den närmaste tiden enligt föreliggande
prognoser sedan drastiskt sänkas till 1 500—1 600 platser per
år redan läsåret 1981/82. Sådana svängningar medför utomordentligt
svårbemästrade problem för hela utbildningsorganisationen. Motionen
1976/77: 1410 yrkandet 3 i förevarande del bör avslås av riksdagen.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1976/77: 147
(yrkandet 2 i denna del) begärs en utökning av förskollärarutbildningen
i Borås. I tre motioner föreslås för nästa budgetår ytterligare intagningsökningar
utöver regeringens förslag. I motionen 1976/77: 1410 (yrkandet
4 i denna del) begärs en ökning med 970 platser, i motionen 1976/
77: 1407 (yrkandet 13) med 150 platser och i motionen 1976/77: 1372
(yrkandet 8 i denna del) med 30 platser, de senare förlagda till högskolan
i Eskilstuna/Västerås.

Utskottet föreslår att antalet intagningsplatser för förskollärarutbildning
ökas med 150 utöver regeringens förslag. Därvid bör prövas
att förlägga intagningsklasserna till läroanstalter som vid riksdagens
beslut år 1976 om lärarutbildningens dimensionering och lokalisering
antingen förlorade sin klasslärarutbildning helt eller fick densamma
avsevärt reducerad. Det bör få ankomma på regeringen att fatta
beslut om förläggningen. Riksdagen bör med anledning av motionen
1976/77: 1407 yrkandet 13 och motionen 1976/77: 1410 yrkandet 4 i
denna del som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.
Enligt vad utskottet inhämtat från UHÄ innebär detta en ökad kostnad
om 750 000 kr. under förevarande anslagsrubrik. Anslaget till utbildning
för undervisningsyrken bör höjas med detta belopp.

Med hänvisning till vad utskottet anfört om bemyndigande till regeringen
att besluta om förläggning av ifrågavarande förskollärarutbildning
avstyrker utskottet motionen 1976/77: 147 yrkandet 2 i denna del
och motionen 1976/77: 1372 yrkandet 8 i denna del.

I motionen 1976/77: 1398 och motionen 1976/77: 1410 yrkandet 5
begärs att förskollärarutbildning lokaliseras till Fittja, Botkyrka kommun.
Utskottet vill med anledning av yrkandena anföra följande.

UbU 1976/77: 20

112

Enligt propositionen har vid den lokala fördelningen, av nya utbildningsplatser
i Stockholmsregionen vägts in behovet av utbildning i södra
Storstockholm. Föredragande statsrådet förutsätter således att befintliga
resurser för förskollärarutbildning i Södertälje utnyttjas i detta sammanhang.

Beträffande den i motionerna aktualiserade frågan om en separat utbildningsenhet
i Fittja har berörda myndigheter haft olika uppfattningar.
Organisationskommittén för Stockholms högskoleregion och byggnadsstyrelsen
har uttalat sig för en sådan, medan SÖ och UHÄ gett uttryck
för en annan uppfattning. Lokal- och utrustningsprogramkommittén
för Stockholm har i ärendet anfört att det enligt kommitténs uppfattning
inte råder någon tvekan om att det tillkommande lärarutbildningsbehovet
hellre bör tillgodoses inom en eller flera av de nu befintliga
skolorna än att ytterligare en fristående utbildningsenhet tillskapas,
bl. a. för att ge möjlighet till sambruk av lokaler och utrustning.

Det har av utbildningsmyndigheterna framhållits att de kraftiga ökningarna
av förskollärarutbildningen under senare år är temporära och
att en väsentlig minskning av intaget kan förutses i början av 1980-talet.

Regeringen har den 17 februari 1977 fattat beslut beträffande lokalisering
av viss förskollärarutbildning i Stockholmsregionen, av innebörd
att en separat utbildningsenhet inte skall upprättas i Fittja och att i
stället Blommensbergsskolan i närheten av lärarhögskolan skall användas
för bl. a. förskollärarutbildning.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och anser att motionen
1976/77: 1398 och motionen 1976/77: 1410 yrkandet 5 om förskollärarutbildning
i Fittja, Botkyrka kommun, inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Innevarande budgetår har antalet intagningsplatser för fritidspedagogutbildning
ökat med närmare 1 000 vid lärarhögskolor och förskoleseminarier.

I motionen 1976/77: 1410 (yrkandena 3 och 4 i denna del) begärs dels
ett riksdagsuttalande om fritidspedagogutbildningens utbyggnad, dels en
ökning för nästa budgetår med 1 380 platser till sammanlagt drygt 2 800
intagningsplatser. I motionen 1976/77: 1372 (yrkandet 8 i denna del)
föreslås att högskolan i Eskilstuna/Västerås tilldelas ytterligare 30 platser
för fritidspedagogutbildning. Enligt motionen 1976/77: 147 (yrkandet
2 i denna del) bör fritidspedagogutbildningen i Borås ökas.

Regeringens förslag i vad gäller antalet platser för fritidspedagogutbildning
synes väl avvägt, och utskottet tillstyrker det. Utskottet avstyrker
alltså motionen 1976/77: 147 yrkandet 2 i denna del, motionen
1976/77: 1410 yrkandet 4 i denna del och motionen 1976/77: 1372 yrkandet
8 i denna del. Utskottet erinrar om att det inom den kommunala
högskolan under nästa budgetår finns 440 intagningsplatser för fri -

UbU 1976/77: 20

113

tidspedagoger. Med hänsyn till att det är svårt att nu tillfredsställande
bedöma efterfrågan på fritidspedagoger avstyrker utskottet motionen
1976/77: 1410 yrkandet 3 i den del som avser ett särskilt uttalande om
utbyggnaden av utbildningen.

Innevarande budgetår omfattar teckningslärarutbildningen 72 antagningsplatser
vid teckningslärarinstitutet i Stockholm och 24 vid lärarhögskolan
i Umeå. Vidare anordnas vid teckningslärarinstitutet särskild
utbildning av personer utan teckningslärarexamen men med erfarenhet
av undervisning som lärare i teckning. Utbildningen, som påbörjats
budgetåret 1976/77, är tvåårig och omfattar 24 deltagare.

Chefen för utbildningsdepartementet har anfört att all utbildning vid
nuvarande konstfackskolan fr. o. m. nästa budgetår bör betraktas som
högskoleutbildning med undantag för den ettåriga förberedande utbildning
som krävs för tillträde till teckningslärarinstitutet. Statens förhandlingsnämnd
skall få i uppdrag att förhandla med Stockholms kommun
om fortsatt bidrag till driftkostnaderna för denna del av konstfackskolan.
Regeringen begär i propositionen riksdagens bemyndigande
att ingå avtal med Stockholms kommun om ett sådant bidrag.

Regeringen bör få det begärda bemyndigandet.

I propositionen föreslås nu att intagningskapaciteten i Umeå ökas
med 24 platser och att den förberedande, till högskolan icke hörande
utbildningen i Stockholm minskas med motsvarande platsantal. Den
särskilda utbildningen av lärare i teckning anses inte behöva upprepas
under nästa budgetår.

I motionen 1976/77: 1410 (yrkandena 6 och 8) föreslås dels avslag
på propositionen i vad gäller minskning av utbildningen i Stockholm,
dels fortsatt anordnande av den särskilda utbildningen av lärare i teckning,
denna gång förlagd till Umeå.

Utskottet tillstyrker på i propositionen anförda grunder föredragande
statsrådets förslag till dimensionering och lokalisering av teckningslärarutbildningen
i Stockholm och Umeå. När det gäller den särskilda
utbildningen av teckningslärare har utskottet inhämtat att det nu är
tredje gången som kursen anordnas. Enligt SÖ kan den grupp icke-behöriga
lärare för vilken utbildningen ursprungligen avsågs nu sägas ha
fått sitt utbildningsbehov tillgodosett. Återstående sökande är unga och
närmar sig enligt SÖ i merithänseende de sökande till reguljär utbildning
på ett sätt som gör dem svåra att avskilja från dessa. Mot denna
bakgrund ansluter sig utskottet till regeringens bedömning att ifrågavarande
utbildning inte behöver anordnas under nästa budgetår. Motionen
1976/77: 1410 yrkandena 6 och 8 bör därför avslås av riksdagen.

Likaledes avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1410 yrkandet 7.
Utskottet erinrar om att riksdagen med anledning av i propositionen
1975/76: 39 om skolans inre arbete beslutat om en s. k. förstärkningsresurs
(UbU 1975/76: 17, rskr 1975/76: 157). Avsikten med denna re 8

Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

114

surs är att den skall kunna användas för de behov som man lokalt finner
angelägna att tillgodose.

SÖ framförde år 1975 förslag beträffande undervisning av utvecklingsstörda
barn som är syn-, hörsel- eller talskadade. Efter samråd med
bl. a. företrädare för SÖ:s utredningsgrupp för undervisning av dessa
barn samt ledningarna för specialskolorna Åsbackaskolan och Ekeskolan
har sedermera beslutats att sex särskollärare, som tidigare genomgått
utbildningsgren 3 av speciallärarlinjen, skulle antas till en hörselutbildning
omfattande två terminer vid lärarhögskolan i Stockholm. Dessa
genomgår för närvarande utbildningen. Även under läsåret 1977/78
kommer enligt uppgift från UHÄ sex lärare att antas till motsvarande
utbildning. Avsikten är vidare att UHÄ för budgetåret 1978/79 skall
begära medel för sex utbildningsplatser för lärare som skall arbeta med
utvecklingsstörda blinda barn.

Under hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1976/
77: 780 om utbildning av lärare för utvecklingsstörda barn med flerhandikapp
inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1976/77: 1089 begärs enhetliga regler för rese- och traktamentsersättningar
till studerande i all studiemedelsberättigad utbildning.
Bl. a. hävdas att elever vid statlig fritidspedagogutbildning inte får
någon ersättning för resor och logi vid obligatorisk praktik eller obligatorisk
studieresa.

Utskottet vill först erinra om att regeringen våren 1976 i regleringsbrev
för lärarutbildning läsåret 1976/77 meddelat bestämmelser om att
resekostnadsersättning och traktamente skall utgå till studerande vid
statlig fritidspedagogutbildning. Andra frågor om bidrag till studerande
för vissa kostnader i samband med studieresor och studiepraktik har
aktualiserats av centrala studiestödsnämnden i en skrivelse till regeringen
hösten 1976. Skrivelsen prövas för närvarande. Det är en uppgift
för studiestödsutredningen (U 1975: 16) att föreslå en mera långsiktig
lösning på hithörande frågor. Med hänvisning till det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1089.

Riksdagen har givit regeringen bemyndigande att vidta erforderliga
åtgärder beträffande den personal som blir övertalig till följd av statsmakternas
beslut med anledning av propositionen 1975/76: 89 om lärarutbildningens
dimensionering och lokalisering (UbU 1975/76: 26, rskr
1975/76: 268). I den mån kostnaden för sådana åtgärder inte kunnat
förutses vid anslagsomläggningen inför budgetåret 1977/78 utgår utskottet
från att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om ytterligare
medelsanvisning på tilläggsbudget.

Övriga förslag under förevarande anslagsrubrik föranleder ingen erinran
från utskottets sida.

UbU 1976/77: 20

115

I fråga om sektorn för utbildning för undervisningsyrken föreslår utskottet
att riksdagen beslutar fastställa de allmänna utbildningslinjer
och den påbyggnadslinje som är redovisade i bilaga 4 till detta betänkande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande ökat antal intagningsplatser på hushållslärarlinjen
avslår motionen 1976/77: 1412,

2. att riksdagen beträffande viss kompletteringskurs för vävlärare
avslår motionerna 1976/77: 1382 och 1976/77: 1405,

3. att riksdagen beträffande ökad utbildning av lärare för jordbrukets,
trädgårdsnäringens och skogsbrukets utbildningar avslår
motionen 1976/77: 1379,

4. att riksdagen beträffande viss vårdlärarutbildning avslår motionen
1976/77: 280,

5. att riksdagen beträffande lokalisering av vårdlärarutbildning
till Karlstad avslår motionerna 1976/77: 1156 yrkandet 2,
1976/77: 1359 och 1976/77: 1402,

6. att riksdagen beträffande lågstadielärarutbildning i Kristianstad
avslår motionerna 1976/77: 149 och 1976/77: 483,

7. att riksdagen beträffande viss försöksverksamhet i Falun avslår
motionen 1976/77: 1401 yrkandet 3,

8. att riksdagen beträffande ett uttalande om utbyggnad av förskollärarutbildningen
avslår motionen 1976/77: 1410 yrkandet
3 i denna del,

9. att riksdagen beträffande ökning av antalet intagningsplatser
för förskollärarutbildning med anledning av motionen 1976/77:
1407 yrkandet 13 och motionen 1976/77: 1410 yrkandet 4
i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Borås avslår
motionen 1976/77: 147 yrkandet 2 i denna del,

11. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Västerås avslår
motionen 1976/77: 1372 yrkandet 8 i denna del,

12. att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Fittja, Botkyrka
kommun, avslår motionerna 1976/77: 1398 och 1976/
77: 1410 yrkandet 5,

13. att riksdagen beträffande ett uttalande om utbyggnad av fritidspedagogutbildningen
avslår motionen 1976/77: 1410 yrkandet
3 i denna del,

14. att riksdagen beträffande antalet intagningsplatser för fritidspedagogutbildning
avslår motionen 1976/77: 147 yrkandet 2
i denna del, motionen 1976/77: 1372 yrkandet 8 i denna del
och motionen 1976/77: 1410 yrkandet 4 i motsvarande del,

UbU 1976/77: 20

116

15. att riksdagen beträffande teckningslärarutbildning i Stockholm
avslår motionen 1976/77: 1410 yrkandet 6,

16. att riksdagen beträffande särskild utbildning av lärare i teckning
avslår motionen 1976/77: 1410 yrkandet 8,

17. att riksdagen beträffande skolundervisning i teckning avslår
motionen 1976/77: 1410 yrkandet 7,

18. att riksdagen beträffande utbildning av lärare för utvecklingsstörda
barn med flerhandikapp avslår motionen 1976/77: 780,

19. att riksdagen beträffande rese- och kostnadsersättningar till
studerande avslår motionen 1976/77: 1089,

20. att riksdagen bemyndigar regeringen att ingå avtal med Stockholms
kommun om kommunens bidrag till kostnaderna för
förberedande teckningslärarutbildning vid konstfackskolan under
budgetåret 1977/78,

21. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:59
och motionen 1976/77: 1407 yrkandet 13 såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag till Utbildning för undervisningsyrken
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 329 477 000 kr.,

22. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för undervisningsyrken
beslutar om allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinje
i enlighet med vad utskottet förordat.

5.6 Utbildning för kultur- och informationsyrken. Regeringen har (s.
153—189, 199—208 samt 299—308) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för journalistutbildningen m. m. som angetts
i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att inrätta en tjänst som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

3. till Utbildning för kultur- och informationsyrken för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 120 115 000 kr.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/11: 104 av herr Ångström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att till
Umeå universitet lokalisera en avdelning för högskoleutbildning av
journalister.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1365 av fru Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen uttalar
att de psykotekniska proven vid antagning till journalistutbildning bibehålls
i avvaktan på en utvärdering, som tar hänsyn till de nya urvalskriterier
som föreslås i propositionen,

UbU 1976/77: 20

117

1976lil: 1387 av herrar Svensson i Eskilstuna (s) och Carlshamre (m)
vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att praktikterminen inom journalistutbildningen
skall omfatta en termin, dvs. 20 poäng och att studerande
vid journalisthögskolor ges tillträde till den femte terminen i direkt
anslutning till avslutad fjärde termin,

1976/77: 1400 av herr Hagberg i örebro m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller att i motionen citerade förslag från utredningen
för högre musikutbildning (OMUS) blir förelagt riksdagen
för beslut under våren 1977,

1976/77: 1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
beslutar att journalistutbildningen utformas enligt de riktlinjer
som angetts i motionen (yrkandet 12).

Utskottet

Under förevarande anslagsrubrik behandlar utskottet även propositionen
i vad den gäller förslag om ändringar i journalistutbildningen
(s. 153—189) och vissa frågor om utbildningen på kulturområdet (s.
199—208).

Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken kommer
bl. a. att omfatta en journalistlinje. Journalistutredningen (U 1973: 08)
har i betänkandet (SOU 1975: 25) A jour lagt fram förslag beträffande
journalistutbildningen.

Enligt propositionen bör utredningens förslag i vad gäller särskilda
förkunskapskrav i allt väsentligt kunna ligga till grund för universitetsoch
högskoleämbetets (UHÄ:s) ställningstaganden beträffande tillträde
till journalistlinjen. Detta betyder att samma särskilda förkunskapskrav
förutsätts gälla som för bl. a. samhällsvetenskapliga studier med tillägg
av krav på kunskaper i svenska motsvarande tre årskurser i gymnasieskolan.
Vidare anses det önskvärt att de studerande har kunskaper i
maskinskrivning.

Urval bland behöriga sökande till journalisthögskolornas utbildning
sker för närvarande genom psykologiska prov, prov i nutidsorientering
och arbetsprov samt intervjuer.

Utredningen har föreslagit att det antagningsprov som i dag används
vid urvalet av sökande tills vidare, vid sidan av betyg och arbetslivserfarenhet,
skall vara urvalsinstrument.

I propositionen föreslår nu föredragande statsrådet att arbetslivserfarenhet
skall kunna ge högst 2,0 poäng vid urval till journalistutbildning
och att medelvärdet av betyget från behörighetsgivande utbildning
skall kunna ge högst samma poäng som ges för fem års arbetslivserfarenhet,
dvs. 2,0 poäng. Det nuvarande antagningsprovet föreslås bli
avvecklat och använt sista gången vid antagning av studerande inför
vårterminen 1980.

UbU 1976/77: 20

118

I motionen 1976/77: 1365 yrkas att nuvarande s. k. psykotekniska antagningsprov
skall behållas.

Utskottet delar statsrådets uppfattning att utredningen inte anfört tillräckliga
skäl för att nuvarande antagningsprov skall behållas. Utskottet
tillstyrker således propositionens förslag i denna del och avstyrker motionen
1976/77: 1365. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att enligt
propositionen frågor om urval och meritvärdering till bl. a. journalistutbildningen
skall kunna tas upp på nytt när erfarenheter vunnits av
de regler för tillträde till högskoleutbildning som träder i kraft den
1 juli 1977.

Journalistutbildningen skall enligt utredningens förslag omfatta 100
poäng och utgöras av en samhällsorienterande grundkurs om 20 poäng,
en journalistisk grundkurs om 40 poäng, studiepraktik om 20 poäng och
fördjupningsstudier om 20 poäng.

Regeringen föreslår att journalistutbildningen skall inledas med en
utbildningsgång som omfattar fyra terminer, dvs. 80 poäng. Den femte
terminen bör utformas som en påbyggnadsutbildning om 20 poäng. För
tillträde till påbyggnadsutbildningen bör krävas minst ett års yrkesverksamhet
inom journalist- eller annat informationsyrke efter fullbordad
inledande journalistutbildning. Enligt föredragande statsrådet innebär
detta att journalistutbildningen ges ett inslag av återkommande utbildning.
De samhällsorienterande momenten bör vidare ges en stark ställning
i undervisningen genom att större vikt läggs vid en problemorienterad
inriktning av densamma. Mot bakgrund av bl. a. det förhållandet
att påbyggnadsutbildningen skall föregås av minst ett års yrkesverksamhet
utgår föredragande statsrådet från att studiepraktiken under den
inledande utbildningen bör kunna begränsas till ca 10 poäng. Därmed
skulle enligt hans mening också svårigheterna att erhålla praktikplatser
kunna undanröjas.

Enligt motionen 1976/77: 1387 och motionen 1976/77: 1407 (yrkandet
12) bör studiepraktiken under den inledande journalistutbildningen
inte begränsas till ca 10 poäng utan liksom hittills omfatta 20 poäng.
I motionen 1976/77: 1387 begärs vidare att de studerande skall få tillträde
till påbyggnadsutbildningen utan krav på ett års mellanliggande
yrkesverksamhet. Enligt motionen 1976/77: 1407 bör den i propositionen
förordade påbyggnadsutbildningen anordnas som försöksverksamhet.
Slutligen föreslås i samma motion att samhällsorienteringen i utbildningen
förstärks under den fjärde terminen och att utrymme härför
skapas genom att nuvarande examensarbete utgår.

Styrelserna för journalisthögskolorna har i sina yttranden år 1975
över utredningsförslaget sett allvarligt på svårigheterna att uppbringa
godtagbara praktikplatser. Enligt vad utskottet erfarit har det emellertid
skett en förändring till det bättre i vad gäller möjligheten att på olika
arbetsplatser anordna praktik för blivande journalister. Praktiken är en

UbU 1976/77: 20

119

viktig del av undervisningen. I den nya journalistutbildningen bör därför
enligt utskottets uppfattning utrymme beredas för en studiepraktik
om oförändrat sammanlagt 20 poäng utan att därför linjens poängtal
ökas.

En förstärkning av samhällsorienteringen under utbildningens fjärde
termin eller i annat sammanhang anser utskottet angelägen. Denna fråga
bör kunna prövas i det fortsatta arbetet på utbildningens utformning.

Utskottet har i betänkandet UbU 1975: 17 (s. 48) strukit under att
en utgångspunkt för högskolans studieorganisation bör vara att man
skall söka möjliggöra en kombination av moment och resurser från
skilda delar av högskolan och att återkommande utbildning skall underlättas.
Bärande skäl kan inte anföras för att den sistnämnda grundtanken
skall släppas beträffande t. ex. journalistutbildningen. Utskottet tillstyrker
därför förslaget om att i journalistutbildningen skall ingå en avslutande
påbyggnadsutbildning om 20 poäng och att denna utbildning
skall kunna genomgås först efter minst ett års yrkesverksamhet. Utskottet
erinrar om att lagen (1974: 981) om arbetstagares rätt till ledighet
för utbildning öppnar vissa möjligheter för den som varit anställd
minst sex månader att med bibehållen anställning vara ledig den tid
som bedöms behövlig för utbildning.

Det bör enligt föredragande statsrådets mening vara möjligt att utforma
journalistutbildningen så att hänsyn tas till den studerandes utbildningsbakgrund
och behov av breddning och komplettering av kunskaper
även på andra områden än det samhällsvetenskapliga, t. ex. de
humanistiska, naturvetenskapliga och tekniska. Det är enligt utskottet
väsentligt att journalistkåren rymmer medarbetare med specialkunskaper
från många områden. Kvaliteten i den information som förmedlas
till allmänheten har ett sammanhang med kunskaperna hos journalisterna,
inte bara deras allmänna yrkeskunskaper utan även deras specialkunskaper
på olika ämnesområden. Det är därför enligt utskottets uppfattning
angeläget att de myndigheter som inom den framtida högskolan
skall ansvara för journalistutbildningen verkar för att journalisternas
specialstudier stimuleras såväl genom en alternativt uppbyggd avslutande
utbildning som genom andra kompletterande utbildningsanordningar.

Den av utskottet förordade utformningen av journalistutbildningen
bör bli föremål för en utvärdering när så bedöms lämpligt.

Riksdagen bör med anledning av motionen 1976/77: 1387 och motionen
1976/77: 1407 yrkandet 12 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört om studiepraktik samt inledande och avslutande
journalistutbildning.

Förändringarna av journalistutbildningen bör träda i kraft den 1 januari
1978 i vad gäller utbildningen om 80 poäng och den 1 juli 1978
i vad gäller påbyggnadsutbildningen.

UbU 1976/77: 20

120

I motionen 1976/77: 104 begärs en utredning av möjligheterna att
förlägga journalistutbildning till universitetet i Umeå.

En grundtanke i den högskolereform som nu genomförs är enligt
propositionen att man i fråga om lokaliseringen inte skall flytta existerande
utbildningar till andra orter. I stället skall på utbyggnadsorterna
utvecklas nya utbildningsvägar med utgångspunkt i bl. a. lokala resurser,
de utbildningssökandes efterfrågan och arbetsmarknadens förhållanden.
Föredragande statsrådet är därför inte berett att förorda att
journalistutbildningen splittras på flera orter, allra helst som någon
ökning av kapaciteten inte är aktuell. Givetvis utesluter detta inte, heter
det i propositionen, att närliggande utbildningsalternativ på informationsområdet
kan behöva utvecklas inom den nya högskolan och då på
orter där det av olika skäl ligger närmast till hands att förlägga sådan
utbildning. Det ankommer i första hand på lokala och regionala myndigheter
inom högskolan att föra fram sådana initiativ.

Utskottet, som redan tidigare i detta betänkande anslutit sig till de
i propositionen redovisade principerna för lokalisering av högskoleutbildning,
anser att motionen 1976/77: 104 bör avslås av riksdagen.

Vad föredragande statsrådet anfört beträffande den högre utbildningen
inom bild- och formområdet föranleder inte någon erinran från utskottets
sida. Detsamma gäller vad som i propositionen anförs om utbildningen
på det sceniska området. •

Organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) har år
1976 avlämnat betänkandet (SOU 1976: 33) Musiken — människan —
samhället. Enligt propositionen bereds OMUS:s förslag för närvarande
inom regeringskansliet. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
riksdagen avslår motionen 1976/77: 1400 om att visst i motionen angivet
förslag från OMUS skall bli förelagt riksdagen våren 1977.

Inom sektorn för kultur- och informationsyrken skall enligt propositionen
finnas en tolklinje om 60 poäng.

Utskottet tillstyrker förslaget att utbildningen av tolkar fr. o. m. läsåret
1977/78 utöver språken finska, grekiska och serbokroatiska skall
omfatta språken engelska, franska, ryska, spanska och turkiska. Antalet
studerande per grupp och kostnader per grupp bör kunna avgöras
av berörda högskoleenheter.

Utskottet har inte något att erinra mot att en personlig tjänst som
professor i arkitektur, tillika föreståndare för arkitekturskolan, inrättas
vid konsthögskolan för John Sjöström under den förutsättning som
anges i propositionen.

I fråga om sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken
föreslår utskottet att riksdagen beslutar fastställa de allmänna utbildningslinjer
och den påbyggnadslinje som är redovisade i bilaga 4 till
detta betänkande.

UbU 1976/77: 20

121

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande psykotekniska antagningsprov för
journalistutbildning avslår motionen 1976/77: 1365,

2. att riksdagen beträffande studiepraktik samt inledande och
avslutande utbildning för journalister med anledning av motionen
1976/77: 1387 och motionen 1976/77: 1407 yrkandet
12 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för journalistutbildningen
m. m. som angetts i propositionen 1976/77: 59,

4. att riksdagen beträffande förläggning av journalistutbildning
till Umeå avslår motionen 1976/77: 104,

5. att riksdagen beträffande visst musikutbildningsförslag avslår
motionen 1976/77: 1400,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

7. att riksdagen till Utbildning för kultur- och informationsyrken
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
120 115 000 kr.,

8. att riksdagen beträffande sektorn för utbildning för kulturoch
informationsyrken beslutar om allmänna utbildningslinjer
och påbyggnadslinje i enlighet med vad utskottet förordat.

5.7 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser. Regeringen har
(s. 308—311) föreslagit riksdagen att till Lokala och individuella linjer
och enstaka kurser för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 115 036 000 kr.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976 / 77
1976/77: 1143 av herr Andersson i Lycksele (s) och fru Stålberg (s)
vari yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande högre utbildning inom turistverksamheten.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1395 av herr Gahrton (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär utredning av socialpedagogutbildningens samhällsroll och
organisatoriska uppbyggnad,

1976/77: 1406 av herr Norrby m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att för budgetåret 1977/78 bemyndiga regeringen att till särskilt
stöd för utbildningen vid högskoleenheterna i Karlstad, Örebro och
Växjö disponera högst 1 milj. kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

UbU 1976/77: 20

122

1976/77: 1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
beslutar att avslå regeringens förslag under anslaget Lokala och
individuella linjer och enstaka kurser att 6,5 milj. kr. skall ställas till
regeringens disposition samt att motsvarande belopp i stället skall få
disponeras av universitets- och högskoleämbetet för fördelning på högskoleregionema
i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkandet
14).

Utskottet

Förevarande anslag avser utbildning på lokala och individuella utbildningslinjer
och enstaka kurser vid de statliga högskoleenheterna inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde och inom kommunal högskoleutbildning.
Anslaget föreslås av regeringen bli uppfört med
115 036 000 kr. Med undantag av 6 520 000 kr. skall medlen fördelas på
de sex regionstyrelserna som i sin tur har att fördela medlen för angivna
ändamål. Det ankommer på regionstyrelserna att avgöra vilken utbildning
som är yrkesanknuten utbildning på högskolenivå och som därför
inte bör tillgodoses genom intern utbildning inom myndigheter, företag,
organisationer m. fl. utan kunna erhålla medel från förevarande anslag.

Enligt propositionen bör nyssnämnda belopp på 6 520 000 kr. ställas
till regeringens disposition för senare fördelning. Av dessa medel
skall därvid 4 milj. kr. kunna ställas till regionstyrelsemas förfogande
för fördelning inom respektive region om behov därav föreligger och
när de studerandes faktiska efterfrågan på utbildning är känd. Inom
ramen för medlen till regeringens disposition har beräknats 520 000 kr.
för försöksverksamhet med intensivutbildning i språk i Umeåregionen.

I motionen 1976/77: 1407 (yrkandet 14) hävdas att nyssnämnda
6 520 000 kr. i stället bör ställas till universitets- och högskoleämbetets
disposition för fördelning på regionstyrelserna snarast möjligt. Förslag
om att riksdagen skall anvisa 1 milj. kr. som särskilt stöd till utbildning
vid högskoleenheterna i Karlstad, Örebro och Växjö förs fram i motionen
1976/77: 1406.

Med hänsyn till framförda önskemål om utbildningar är det angeläget
att regionstyrelserna kan få disponera ytterligare medel. Utskottet har
funnit sig böra godta att förutnämnda belopp på 4 milj. kr. ställs till
regeringens disposition. Detta har emellertid skett under den bestämda
förutsättningen att beloppet utan dröjsmål fördelas på regionstyrelserna.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:
1406 och motionen 1976/77: 1407 yrkandet 14 i förevarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om fördelningen
av nämnda 4 000 000 kr.

Utskottet anser att även återstående 2 520 000 kr. av beloppet
6 520 000 kr. bör ställas till regeringens disposition, varför utskottet avstyrker
motionen 1976/77: 1407 yrkandet 14 i denna del.

UbU 1976/77: 20

123

Enligt beredningen VÅRD-76 kan framtida ställningstaganden till
aktuella utredningsförslag inom barna- och ungdomsvårdsområdet samt
utvecklingen inom det sociala området komma att påverka utformningen
av socialpedagogutbildningen. Beredningen har därför föreslagit att socialpedagogutbildningen
tills vidare anordnas som lokal linje i Stockholm
och Malmö. Föredragande statsrådet har inte något att erinra
häremot.

Med hänvisning till vad som i propositionen redovisas om socialpedagogutbildningen
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen
1976/77: 1395 om ytterligare utredning i ärendet.

Enligt regeringens beslut den 10 mars 1977 kommer det fr. o. m. läsåret
1977/78 att inom gymnasieskolan finnas en tvåårig specialkurs för
turisthotellbranschen.

En högskoleutbildning för turistnäringen anses i motionen 1976/77:
1143 önskvärd.

Frågor om avgränsning mellan gymnasieskolutbildning och högskoleutbildning
behandlas i propositionen (s. 86). När det gäller högskoleutbildning
ankommer det på regionstyrelsen att fördela tillgängliga medel
inom regionen. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionen 1976/77: 1143.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande fördelningen av 4 000 000 kr. med
anledning av motionen 1976/77: 1406 och motionen 1976/77:
1407 yrkandet 14 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen beträffande vissa medel till universitets- och högskoleämbetets
disposition avslår motionen 1976/77: 1407 yrkandet
14 i denna del,

3. att riksdagen beträffande socialpedagogutbildningen avslår motionen
1976/77: 1395,

4. att riksdagen beträffande högskolekurs för turistnäringen avslår
motionen 1976/77: 1143,

5. att riksdagen till Lokala och individuella linjer och enstaka
kurser för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
115 036 000 kr.

5.8 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m. Regeringen har (s.
311—314) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunal högskoleutbildning
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
86 229 000 kr.

Utskottet

Under förevarande anslagsrubrik beräknas medel för bidrag till den
utbildning inom högskolan som består av kommunala allmänna linjer

UbU 1976/77: 20

124

och påbyggnadslinjer samt övergångsvis för sådan motsvarande utbildning
enligt äldre bestämmelser till vilken bidrag ej utgår från anslaget
Bidrag till driften av gymnasieskolor. För varje ifrågakommande yrkesutbildningssektor
skall finnas en särskild anslagspost. Bidrag till övrig
kommunal högskoleutbildning har av föredragande statsrådet beräknats
under anslaget till lokala och individuella linjer och enstaka kurser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i vad gäller studie- och yrkesorientering
inom den kommunala högskolan liksom övriga förslag under
förevarande anslagsrubrik.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 86 229 000
kr.

5.9 Humanistiska fakulteterna. Regeringen har (s. 314—317) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Humanistiska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 52 791 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 150 av fröken Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om att en permanent organisation skapas för verksamheten
vid demografiska databasen i Haparanda/Umeå fr. o. m. budgetåret
1977/78,

1976/77: 1175 av fru Winther m. fl. (fp, c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ge regeringen till känna vad som anförs i motionen
angående verksamheten vid den demografiska databasen i Haparanda.

Utskottet

1 anslagsframställningen för budgetåret 1975/76 gav universitetskanslersämbetet
(UKÄ) i sina överväganden beträffande områden för vidgade
forskningsinsatser hög prioritet åt det humanistiska området och
lade fram förslag om en förstärkning av den fasta tjänsteorganisationen
vid de humanistiska fakulteterna enligt en femårsplan. UKÄ hänvisade
i sammanhanget dels till statsmakternas beslut beträffande riktlinjer för
den statliga kulturpolitiken (prop. 1974: 28, KrU 1974: 15, rskr 1974:
248), dels till den av statens humanistiska forskningsråd utförda utredningen
om den humanistiska och teologiska forskningen i Sverige, dels
till en programskrift, ”Humaniora, samhället och framtiden”, som presenterats
av fakultetsberedningen för humaniora och teologi.

UbU 1976/77: 20

125

I betänkandet UbU 1975: 9 kommenterade utskottet utförligt UKÄ:s
förslag på humanioraområdet utan att därvid göra något preciserat
ställningstagande till den av UKÄ förordade femårsplanen. Enligt utskottets
mening borde en förstärkning av de humanistiska fakulteterna
— liksom av de samhällsvetenskapliga — komma till stånd. Utskottet
såg det dock som nödvändigt att bedöma UKÄ:s utbyggnadsförslag i
förhållande till andra fakulteters tjänsteorganisation och behovsredovisningar.
En sådan jämförelse skulle enligt utskottet även kunna komma
att visa att det kanske är rimligt att prioritera de humanistiska vetenskaperna
högre än UKÄ gjort.

I propositionen läggs nu fram förslag om dels en tjänst som professor
i franska, särskilt modern franska vid universitetet i Umeå, dels en
tjänst som professor i idéhistoria, särskilt nya tidens idéhistoria vid
universitetet i Stockholm, dels en tjänst som professor i konstvetenskap,
särskilt nutida konstliv och miljö vid universitetet i Lund, dels en tjänst
som biträdande professor i historisk osteologi vid universitetet i Stockholm.

Utskottet tillstyrker att de nämnda tjänsterna inrättas den 1 juli
1977. Vidare föreslår utskottet att regeringen erhåller bemyndigande att
ändra benämningen av tjänster som professor i enlighet med vad som
förordats i propositionen (s. 317).

I motionerna 1976/77: 150 och 1976/77: 1175 begärs att en permanent
organisation skapas för verksamheten vid demografiska databasen
i Haparanda m. m.

Den demografiska databasen i Haparanda har blivit uppmärksammad
både i ett tvärvetenskapligt och i ett internationellt perspektiv. Databasen
finansieras huvudsakligen av arbetsmarknadsstyrelsen. Länsstyrelsen
i Norrbottens län har föreslagit att verksamheten vid databasen
skall knytas till universitetet i Umeå. Universitetet har i ärendet anfört
att det inte har något att erinra mot att det blir huvudman för verksamheten
under förutsättning att medel för ändamålet anvisas under ett
särskilt anslag.

Enligt ett regeringsuttalande den 10 januari 1977 innebär det förhållandet
att av länsstyrelsen föreslagen huvudmannaskapsförändring inte
kunnat genomföras i förevarande proposition inte att det finns risk för
att verksamheten i Haparanda behöver läggas ned. Sedermera har i ett
regeringsuttalande förklarats att den demografiska databasen i Haparanda
skall bli permanent från den 1 juli 1978.

Utskottet delar regeringens uppfattning att verksamheten vid databasen
i Haparanda bör permanentas. Under hänvisning till regeringens
uttalande och utskottets uppfattning i ärendet anser utskottet att motionerna
1976/77: 150 och 1976/77: 1175 inte påkallar någon riksdagens
åtgärd.

Med tillstyrkan även i övrigt av regeringens förslag under förevarande
anslagsrubrik hemställer utskottet

UbU 1976/77: 20

126

1. att riksdagen beträffande databasen i Haparanda avslår motionerna
1976/77: 150 och 1976/77: 1175,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen
av tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1976/77: 59,

4. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 52 791 000 kr.

5.10 Teologiska fakulteterna. Regeringen har (s. 317—319) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att enligt vad som förordats i propositionen
föra en tjänst som professor över stat,

2. till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 4 021 000 kr.

Utskottet

I propositionen begärs bemyndigande att föra över stat en tjänst som
professor i Nya testamentets exegetik vid universitetet i Uppsala, vars
innehavare Harald Riesenfeld för närvarande är tjänstledig för verksamhet
inom bibelkommissionen. Tjänsten i Nya testamentets exegetik
skall efter överstatförandet besättas med ordinarie innehavare.

Regeringen bör få det begärda bemyndigandet. Utskottet tillstyrker
även förslaget att medel för två tjänster som forskarassistent, en vid
vart och ett av universiteten i Uppsala och Lund, tas upp under förevarande
anslag.

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens övriga förslag under
förevarande anslagsrubrik och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att enligt vad som förordats
i propositionen 1976/77: 59 föra en tjänst som professor
över stat,

2. att riksdagen till Teologiska fakulteterna för budgetåret 1977/
78 anvisar ett reservationsanslag av 4 021 000 kr.

5.11 Juridiska fakulteterna. Regeringen har (s. 319—321) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ändra ämnesinnehållet för tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 5 795 000 kr.

Utskottet

I propositionen föreslås under förevarande anslagsrubrik bl. a. att

UbU 1976/77: 20

127

ämnesinnehållet för vissa tjänster som professor och biträdande professor
skall ändras på i propositionen föreslaget sätt i samband med
återbesättande.

Utskottet, som finner det principiellt riktigt att ämnesinnehållet för
högre tjänster blir föremål för prövning på sätt som nu skett, tillstyrker
föreslagen ändring i vad gäller professur i allmän rättslära vid universitetet
i Lund (allmän rättslära med rättsinformatik), professur i civilrätt
vid universitetet i Lund (arbetsrätt) och biträdande professur i offentlig
rätt vid universitetet i Uppsala, Lund eller Stockholm (socialrätt). När
det gäller föreslagen ändring av professuren i rättshistoria vid universitetet
i Stockholm till professur i konsument- och marknadsrätt, beträffande
vilken ändring i och för sig finns starka skäl, vill utskottet anföra
följande.

Med professuren i rättshistoria vid universitetet i Stockholm är genom
donation av framlidne professorn C. G. Bergman förenad en stiftelse
som utgör den ekonomiska grundvalen för ett rättsgenetiskt institut. Då
Stockholms högskola förstatligades år 1960 övergick institutets tillgångar
i statlig ägo. Dessa tillgångar uppges i dag motsvara ett värde
av minst 2 milj. kr. jämte ett bibliotek som är Nordens största i fråga
om nordisk rättshistoria.

Med hänsyn till att man inte nu kan överblicka konsekvenserna av
en omvandling av professuren i rättshistoria vid universitetet i Stockholm
i vad gäller uppfyllandet av nämnda donationsvillkor m. m. bör
enligt utskottets uppfattning inte nu ställning tas till frågan om ändrat
ämnesinnehåll för tjänsten som professor i rättshistoria vid universitetet
i Stockholm och till frågan om undervisningsskyldighetens omfattning
för innehavaren av professuren i rättshistoria vid universitetet i Uppsala.

Med tillstyrkan av regeringens övriga förslag under förevarande anslagsrubrik
hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77: 59 bemyndigar
regeringen att ändra ämnesinnehållet för tjänster
som professor i enlighet med vad utskottet förordat,

2. att riksdagen till Juridiska fakulteterna för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 5 795 000 kr.

5.12 Samhällsvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har (s. 321—324)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra inriktning av en tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret 1977/78
anvisa ett reservationsanslag av 64 028 000 kr.

UbU 1976/77: 20

128

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 276 av herr Gillström m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar om inrättande av ytterligare en professur i praktisk pedagogik
med specialpedagogik att förläggas till lärarhögskolan i Umeå,

1976/77: 278 av herr Johansson i Jönköping (s) och fru Normark (s)
vari yrkas att riksdagen beslutar att en forskartjänst som biträdande
professor inrättas vid Stockholms universitet för docent Gunnar Kylén,

1976/77: 768 av fröken Andersson (c) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen prövar inrättandet av en forskartjänst som biträdande
professor vid Stockholms universitet för docent Gunnar Kylén,

1976/77: 774 av herrar Gahrton (fp) och Lindahl i Hamburgsund (fp)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt gör en översyn
av organisationen och resurserna för freds- och konfliktforskningen,

1976/77: 783 av herrar Nilsson i Växjö (s) och Fagerlund (s) vari
yrkas att riksdagen uttalar

1. att forskning och utvecklingsarbete rörande den yrkesorienterade
rehabiliteringen läggs ut på olika högskolor,

2. att Växjö högskola (universitetsfilial) blir centrum för södra Sverige
beträffande forskning och utvecklingsarbete på detta område,

3. att en försöksverksamhet startas snarast möjligt,

1976/77: 1169 av herr Svensson i Kungälv m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att ett principprogram för
en utbyggnad av freds- och konfliktforskningen vid universiteten skyndsamt
framläggs,

1976/77: 1170 av herr Söderqvist m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om anslag för att säkra en fortsatt och
utvidgad verksamhet vid avdelningarna för freds- och konfliktforskning
vid universiteten i Göteborg, Lund och Uppsala, så att en forskardocenttjänst
kan inrättas vid vartdera universitetet och att en ny forskarassistenttjänst
likaledes kan inrättas vid vartdera universitetet för att ge
freds- och konfliktforskningen ökad bredd och styrka.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1363 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att vid ytterligare utbyggnad av forskningsorganisationen
i socialt arbete lokalisering därav i första hand bör ske till Umeåregionen,

1976/77: 1410 av herr Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen uttalar att en professur i socialt arbete bör inrättas vid socialhögskolan
i Stockholm och hemställer hos regeringen om förslag därom
(yrkandet 11).

UbU 1976/77: 20

129

Utskottet

Under förevarande anslagsrubrik föreslås i propositionen att den
samhällsvetenskapliga forskningsorganisationen förstärks genom att en
tjänst som professor i arbetspsykologi, särskilt socialpsykologi, inrättas
vid universitetet i Stockholm och genom att en tjänst som professor
i socialt arbete inrättas vid universitetet i Göteborg. Utskottet tillstyrker
att tjänsterna inrättas den 1 juli 1977.

Vidare bör regeringen få bemyndigande att i samband med återbesättande
av en tjänst som professor i företagsekonomi vid universitetet
i Lund fatta beslut om att den skall vara inriktad mot konsumentekonomi.

I motionen 1976/77: 1363 begärs förslag om inrättande av en tjänst
som professor i socialt arbete vid universitetet i Umeå och i motionen
1976/77: 1410 önskas förslag om inrättande av en motsvarande tjänst
vid universitetet i Stockholm.

Utskottet, som i det föregående tillstyrkt regeringens förslag om inrättande
av en tjänst som professor i socialt arbete vid universitetet i
Göteborg, finner att de motionsledes framförda förslagen om nya
tjänster i samma ämne måste få vägas mot andra lika angelägna förslag
i kommande budgetprövningar. Utskottet är således inte nu berett
tillstyrka yrkandena, varför motionerna 1976/77: 1363 och 1976/77:
1410 yrkandet 11 bör avslås av riksdagen.

I universitets- och högskoleorganisationen finns det för närvarande
sammanlagt tio tjänster som professor i pedagogik och sex tjänster som
biträdande professor i pedagogik. Tjänsterna är i vissa fall inriktade
mot praktiska tillämpningsområden. Då riksdagen så sent som våren
1976 fattade beslut beträffande en ny tjänst som biträdande professor
i pedagogik vid lärarhögskolan i Umeå (prop. 1975/76: 89, UbU 1975/
76: 26, rskr 1975/76: 268) avstyrker utskottet motionen 1976/77: 276
om ytterligare en tjänst som professor i praktisk pedagogik i Umeå.

Med anledning av motionerna 1976/77: 278 och 1976/77: 768 om en
personlig tjänst som biträdande professor vid universitetet i Stockholm
vill utskottet erinra om att riksdagen anslutit sig till utskottets i betänkandet
1973: 8 redovisade uppfattning att riksdagen inte utan synnerligen
starka skäl bör fatta beslut om inrättande av personliga forskartjänster
eller tjänster, för vilka viss första innehavare föreslagits, utan
att underlag finns i form av förslag från vederbörande forskningsplanerande
myndigheter. De ifrågavarande motionerna bör därför inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om freds- och konfliktforskningens ställning vid universiteten
tas upp i motionerna 1976/77: 774, 1976/77: 1169 och 1976/77:
1170.

Samma fråga har aktualiserats genom en skrivelse till regeringen från
företrädare för verksamheten. Skrivelsen har remitterats och ärendet

9 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

130

bereds för närvarande i regeringens kansli. Eftersom beredningsarbete
pågår finns det enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen
att nu göra något uttalande. Utskottet förutsätter emellertid att beredningsarbetet
resulterar i förslag om en förstärkning av ifrågavarande
forskningsorganisation. Med hänvisning till vad utskottet sålunda anfört
i ärendet anser utskottet att motionerna 1976/77: 774, 1976/77:
1169 och 1976/77: 1170 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Organisationskommittén för skyddat arbete och utredningen rörande
viss yrkesinriktad rehabiliteringsverksamhet har avgivit sina betänkanden
Organisation för skyddat arbete respektive Yrkesinriktad rehabilitering
(SOU 1975: 82 respektive 1976: 38). Enligt vad utskottet erfarit
är remissopinionen mycket splittrad. Mot denna bakgrund anser
utskottet att ställning inte nu kan tas till de i motionen 1976/77: 783
gjorda yrkandena om viss forskningsorganisation för den yrkesorienterade
rehabiliteringen, varför motionen bör avslås.

övriga förslag under förevarande anslagsrubrik tillstyrks av utskottet.

Åberopande det anförda hemställes

1. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i socialt arbete
vid universitetet i Umeå avslår motionen 1976/77: 1363,

2. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i socialt arbete
vid universitetet i Stockholm avslår motionen 1976/77:
1410 yrkandet 11,

3. att riksdagen beträffande en tjänst som professor i praktisk
pedagogik i Umeå avslår motionen 1976/77: 276,

4. att riksdagen beträffande en personlig tjänst som biträdande
professor vid universitetet i Stockholm avslår motionerna 1976/
77: 278 och 1976/77: 768,

5. att riksdagen beträffande freds- och konfliktforskningens organisation
avslår motionerna 1976/77: 774, 1976/77: 1169 och
1976/77: 1170,

6. att riksdagen beträffande viss forskningsorganisation för yrkesinriktad
rehabilitering avslår motionen 1976/77: 783,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra inriktning av
en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1976/77: 59,

9. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 64 028 000
kr.

5.13 Medicinska fakulteterna. Regeringen har (s. 324—329) föreslagit
riksdagen att

UbU 1976/77: 20

131

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen av tjänster som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Medicinska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 180 750 000 kr.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976177
1976/77: 275 av herr Bengtsson i Göteborg m. fl. (c, s, m, fp) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär prövning och förslag om inrättande
av en professur i virologi vid Göteborgs universitet,

1976/77: 282 av herr Wiklund m. fl. (s) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1976/77:
273 — vari yrkas att riksdagen uttalar som sin mening att anslagen till
forskning om de reumatiska sjukdomarna ökas, så att denna folksjukdom
får sin rättmätiga andel av samhällets forskningsresurser,

1976/77: 375 av herr Nilsson i Norrköping m. fl. (s, c, m, fp, vpk)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till 1977/78 års
riksmöte om att en professur i onkologi inrättas vid universitetet i Linköping,

1976/77: 491 av fru Karlsson (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
hos regeringen anhålla om ett program för forskning om miljön och den
psykiska omvårdnaden för barn på sjukhus i enlighet med vad som har
anförts i motionen,

1976/77: 1145 av fru Andrén m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att få inrätta ett institut för tvärvetenskaplig gerontologisk
forskning och undervisning med anknytning till något universitet,

1976/77: 1306 av herr Werner m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1976/77:
1305 — vari yrkas att riksdagen uttalar sig för inrättande av ett gerontologiskt
forskningsinstitut med speciell inriktning på åldrandets sociala
aspekter och hemställer hos regeringen om förslag därom.

Motion väckt med anledning av propositionen

1976/77: 1369 av herr Biörck i Värmdö (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att ämnesområdena för de i motionen nämnda biträdande professurerna
i Lund respektive Göteborg skall benämnas ”anatomi, särskilt
biomekanik” respektive ”anatomi, särskilt neuroanatomi”.

Utskottet

I samband med indragning av en personlig tjänst som professor i medicinsk
cellforskning och genetik vid karolinska institutet föreslås en

UbU 1976/77: 20

132

tjänst som professor i medicinsk cellgenetik bli inrättad där den 1 juli
1977. Föredragande statsrådet anser det angeläget att forskningsorganisationen
inom det berörda området får en fast ställning. Utskottet tillstyrker
förslaget.

Utskottet tillstyrker också förslaget att en för docenten Yngve Hofvander
personlig tjänst som professor i internationell barnhälsovård inrättas
den 1 juli 1977 vid universitetet i Uppsala och att medel för
tjänsten beräknas under förevarande reservationsanslag.

Resurserna för forskning och forskarutbildning inom det mikrobiologiska
området i Umeå föreslås i propositionen bli förstärkta genom
att en tjänst som professor i immunologi inrättas den 1 juli 1977. Föredragande
statsrådet delar universitetskanslersämbetets (UKÄ) uppfattning
om immunologins ökande betydelse i kampen mot de reumatiska
sjukdomarna. En förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning
i reumatologi framhålls som mycket angelägen. Förslag om en
tjänst som professor i reumatologi förutsätts kunna föreläggas riksdagen
inför budgetåret 1978/79.

I motionen 1976/77: 282 begärs ett uttalande från riksdagen om att
anslagen till forskning om de reumatiska sjukdomarna skall ökas så att
denna folksjukdom får sin rättmätiga andel av samhällets forskningsresurser.
Motionärerna erinrar om att riksdagen förra året som sin mening
gav regeringen till känna att insatserna på detta område borde öka.
Riksdagen förväntade sig att detta i en första etapp kunde ske genom
inrättande av en ny tjänst som professor i reumatologi (UbU 1975/76:
20, rskr 1975/76: 245).

Utskottet noterar att det i UKÄ:s petita för budgetåret 1977/78 sägs
att ”inrättandet av en professur i immunologi med reumatologisk forskningsinriktning
skulle sålunda utgöra ett utomordentligt värdefullt tillskott
till forskningen vid den medicinska fakulteten i Umeå samtidigt
som den reumatologiska forskningen skulle få en välmotiverad förstärkning”.
Utskottet vill stryka under vikten av att den föreslagna professuren
i immunologi får denna inriktning och tillstyrker därmed att
den inrättas den 1 juli 1977. Utskottet förutsätter att problemen med
anknytning av en professur i reumatologi till någon av de medicinska
läroanstalterna löses snarast så att förslag om en sådan av riksdagen
tidigare förordad tjänst kan läggas fram. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet att motionen 1976/77: 282 inte behöver föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Förslag om inrättande av en tjänst vid universitetet i Göteborg som
professor i virologi yrkas i motionen 1976/77: 275.1 motionen redovisas
att en tjänst som professor i bakteriologi och en tjänst som biträdande
professor i klinisk bakteriologi vid universitetet för närvarande prövas

UbU 1976/77: 20

133

enligt 69 § universitetsförordningen. Därvid har medicinska fakulteten
föreslagit att den sistnämnda tjänsten skall återbesättas som professor
tillika överläkare i klinisk virologi. Konsistoriet har antagit fakultetens
förslag till ny benämning men inte omvandlingen till professur utan
i stället föreslagit att tjänsten skall återbesättas som biträdande professor
tillika överläkare i klinisk virologi. Konsistoriets förslag har sedermera
tillstyrkts av fakultetsberedningen och även framförts av UKÄ
i framställning till regeringen. Motionärerna ansluter sig således till
medicinska fakultetens förslag.

Med hänvisning till att ärendet för närvarande prövas inom regeringens
kansli avstyrker utskottet motionen 1976/77: 275.

Ytterligare en tjänst som professor aktualiseras motionsvägen. Förslag
till 1977/78 års riksdag om en tjänst som professor i onkologi vid
universitetet i Linköping begärs i motionen 1976/77: 375. I universitetets
anslagsframställning för budgetåret 1977/78 har en sådan tjänst tagits
upp, dock utan att prioriteras. UKÄ har inte fört fram tjänsten i sin
anslagsframställning för detta budgetår. Det ankommer på vederbörande
myndigheter att i det ordinarie budgetarbetet inför 1978/79 pröva om
en sådan tjänst skall prioriteras detta år, varefter regering och riksdag
får ta ställning till frågan. Motionen 1976/77: 375 bör alltså avslås av
riksdagen.

Regeringen begär i förevarande proposition bemyndigande att ändra
benämningen på en professur i teoretisk alkoholforskning vid karolinska
institutet till experimentell alkohol- och narkotikaforskning samt benämningen
på en professur i obstetrik och gynekologi vid karolinska
institutet till obstetrik och gynekologi, särskilt klinisk fortplantningslära.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda bemyndigandet.

I propositionen förordas vidare att vissa högre tjänster inom området
anatomi och histologi profileras på det sätt som UKÄ föreslagit. Av två
tjänster som professor i Umeå föreslås den ena få behålla benämningen
anatomi och den andra, i histologi, få den nya benämningen histologi
med cellbiologi. Utskottet tillstyrker att regeringen bemyndigas att ändra
benämningen på professuren i histologi.

Föredragande statsrådet förordar därtill att en tjänst sorn biträdande
professor i anatomi i Lund skall få den nya benämningen biomekanik
och att en motsvarande tjänst i Göteborg skall få den nya benämningen
neuroanatomi.

De två tjänsterna som biträdande professor bör enligt motionen
1976/77: 1369 i stället benämnas anatomi, särskilt biomekanik respektive
anatomi, särskilt neuroanatomi. Motionären hävdar att profilering
av tjänster är en känslig och svårbedömbar sak. För profilering talar
emellanåt önskvärdheten att utveckla ett nytt, lovande ämnesområde.
Mot profileringen talar enligt motionären att varje sådan inskränkning,
ibland på ett nyckfullt sätt, begränsar urvalet av kvalificerade sökande.

UbU 1976/77: 20

134

Motionären anser dock att profileringarna i de aktuella fallen är befogade
men framhåller att propositionens förslag till ämnesbeteckningar
innebär att det — särskilt beträffande den biträdande professuren i
Lund — inte längre finns någon garanti för att profileringarna sker
med utgångspunkt i huvudämnet anatomi.

Motionens förslag överensstämmer med vad som föreslagits från den
medicinska fakulteten i Lund respektive Göteborg samt UKÄ:s fakultetsberedning
för medicin, odontologi och farmaci. Utskottet anser därför
att tjänsten som biträdande professor i Lund bör benämnas anatomi,
särskilt biomekanik och motsvarande tjänst i Göteborg anatomi, särskilt
neuroanatomi. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionen
1976/77: 1369 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om benämningen av tjänster som biträdande professor.

Beträffande frågan om ett institut för gerontologisk forskning hänvisar
utskottet till riksdagens ställningstagande år 1975 (UbU 1975: 9,
s. 19, rskr 1975:92) och avstyrker motionerna 1976/77: 1145 och
1976/77: 1306.

Ett program för forskning om miljön och den psykiska omvårdnaden
för barn på sjukhus begärs i motionen 1976/77: 491. Utskottet avstyrker
motionen med hänvisning till utskottets ställningstagande till ett
motsvarande motionsyrkande förra året (UbU 1976/77: 27, s. 17).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen
under förevarande anslag.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

2. att riksdagen beträffande forskning och forskarutbildning i
reumatologi avslår motionen 1976/77: 282,

3. att riksdagen beträffande professur i klinisk virologi avslår
motionen 1976/77: 275,

4. att riksdagen beträffande professur i onkologi avslår motionen
1976/77: 375,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämningen
av tjänster som professor i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1976/77: 59,

6. att riksdagen beträffande benämningen av tjänster som biträdande
professor med bifall till motionen 1976/77: 1369 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. att riksdagen beträffande ett institut för gerontologisk forskning
avslår motionerna 1976/77: 1145 och 1976/77: 1306,

8. att riksdagen beträffande forskning om barn på sjukhus avslår
motionen 1976/77: 491,

UbU 1976/77: 20

135

9. att riksdagen till Medicinska fakulteterna för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 180 750 000 kr.

5.14 Odontologiska fakulteterna. Regeringen har (s. 329—332) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som anförts i propositionen,

2. till Odontologiska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett
reservationsanslag av 29 624 000 kr.

Utskottet

Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen begärt bemyndigande
att den 1 juli 1977 inrätta dels två tjänster som professor i parodontologi,
en i Lund och en i Umeå, dels en tjänst som professor i odontologisk
teknologi i Lund.

Utskottet tillstyrker även medelsberäkningen under förevarande reservationsanslag
och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

2. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 29 624 000 kr.

5.15 Farmaceutiska fakulteten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(s. 332—333) och hemställer

att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten för budgetåret 1977/78
anvisar ett reservationsanslag av 6 558 000 kr.

5.16 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna. Regeringen har (s.
333—336) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av en tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna för budgetåret
1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 135 952 000 kr.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 776 av fru Hambraeus m. fl. (c, m, fp) vari yrkas att riksdagen
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om konsolidering
av Stockholms universitets miljötoxikologiska arbetsgrupps verksamhet.

Utskottet

Medel för kostnader för en forskargrupp i termokemi bestrids inne -

UbU 1976/77: 20

136

varande budgetår från reservationsanslaget Naturvetenskaplig forskning.
För nästa budgetår beräknas medel för denna grupp under förevarande
anslagsrubrik. I samband härmed föreslår föredragande statsrådet att
en professur i termokemi inrättas den 1 juli 1977 vid universitetet i
Lund med professorn vid statens naturvetenskapliga forskningsråd Stig
Sunner som förste innehavare.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har föreslagit att en för docenten
B. Laurent personlig tjänst som professor i teoretisk fysik skall inrättas
den 1 juli 1977 vid universitetet i Stockholm. Föredragande statsrådet
förordar att denna tjänst inrättas i enlighet med UKÄ:s förslag. Enligt
vad utskottet inhämtat skall professurens ämnesbenämning i likhet med
vad UKÄ föreslagit vara teoretisk fysik.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
de föreslagna tjänsterna.

Utskottet tillstyrker också att regeringen skall få riksdagens bemyndigande
att ändra benämningen på professuren i botanik, särskilt fysiologi
och anatomi, vid universitetet i Uppsala till fysiologisk botanik.

I motionen 1976/77: 776 hemställs att riksdagen skall ge regeringen
till känna att åtgärder snarast bör vidtas för att konsolidera verksamheten
inom den miljötoxikologiska arbetsgruppen vid Stockholms universitet
och att detta bör ske vid universitetet.

I förra årets budgetproposition (prop. 1975/76: 100, bil. 10, p. E 54)
uttalade föredragande statsrådet att det var angeläget med en konsolidering
av denna grupp och att detta mest naturligt kunde tillgodoses inom
ramen för det naturvetenskapliga forskningsrådet. Som en första åtgärd
föreslogs att en personlig extra ordinarie professur i toxikologisk genetik
skulle inrättas vid rådet den 1 juli 1976. Detta blev också riksdagens
beslut i enlighet med utskottets förslag (UbU 1975/76: 20, rskr 1975/76:
245). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att nu frångå sitt
tidigare ställningstagande, varför motionen 1976/77: 776 bör avslås av
riksdagen.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningen
under förevarande anslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
en tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i
propositionen 1976/77: 59,

3. att riksdagen beträffande den miljötoxikologiska arbetsgruppen
avslår motionen 1976/77: 776,

4. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
135 952 000 kr.

UbU 1976/77: 20

137

5.17 Tekniska fakulteterna. Regeringen har (s. 336—340) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta tjänster som professor i enlighet
med vad som förordats i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämning av tjänst som professor
i enlighet med vad som förordats i propositionen,

3. till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag
av 151 070 000 kr., varav 2 645 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 143 av fru Berglund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
om att inom tekniska högskolan i Luleå starta utbildning och forskning
i industriell utveckling, entreprenörs- och innovationsteknik, enligt
organisationskommitténs förslag,

1976/77: 1149 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär prövning om inrättande av en professur i skeppsergonomi.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1404 av herr Nilsson i Järfälla m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en plan för förstärkning av resurserna på
det arbetsvetenskapliga området,

1976/77: 1411 av fru Winther (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om utbildning i industriell utveckling vid tekniska
högskolan i Luleå.

Utskottet

I propositionen konstateras att arbetsvetenskaplig forskning under
senare år etablerats bl. a. inom samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet.
Vidare erinras om att riksdagen förra året beslutade om en förstärkning
av den arbetsvetenskapliga forskningen genom Centrum för
arbetslivsfrågor. Regeringen har enligt föredragande statsrådet beslutat
att vid detta centrum inrätta bl. a. tre professurer i arbetsorganisation.
Föredragande statsrådet anser att det är angeläget att den arbetsvetenskapliga
utbildningen och forskningen byggs ut inom den tekniska sektorn
och pekar bl. a. på den särskilda forsknings- och utbildningsorganisationen
på detta område vid högskolan i Luleå. En strävan bör enligt
statsrådets mening vara att vid utbyggnaden av arbetsvetenskapen inom
det tekniska området dels se till denna sektors särskilda behov, dels
sträva efter att komplettera de resurser som finns på andra områden.
Därför förordas att en tjänst som professor i arbetsmiljöteknik inrättas
den 1 juli 1977 vid universitetet i Lund och knyts till den tekniska
fakulteten.

UbU 1976/77: 20

138

I sina anslagsäskanden inför budgetåret 1976/77 och i en särskild
skrivelse till regeringen den 8 oktober 1975 har universitetskanslersämbetet
(UKÄ) lagt fram ett handlingsprogram för arbetsvetenskaplig
utbildning och forskning. Denna plan följs upp i UKÄ:s äskanden för
budgetåret 1977/78 med förslag om inrättande av två professurer i industriell
ergonomi vid respektive tekniska högskolan i Stockholm och
universitetet i Linköping, en professur i arbetsorganisation vid Chalmers
tekniska högskola, en professur i arbetsmiljöteknik vid universitetet i
Lund (tillstyrkt i förevarande proposition), en professur i yrkeshygien
vid medicinska fakulteten vid universitetet i Lund och en professur i
arbetspsykologi, särskilt socialpsykologi, vid samhällsvetenskapliga fakulteten
vid universitetet i Stockholm (tillstyrkt i förevarande proposition).
Professurerna jämte ett antal tjänster som forskarassistent beräknas
av UKÄ kosta drygt 2,5 milj. kr.

Arbetsvetenskapliga inriktningar behövs enligt motionen 1976/77:
1404 inom så gott som samtliga vetenskapliga ämnesområden som är
representerade vid universitet och högskolor för att täcka arbetsmiljöns
olika problem. Motionärerna anser emellertid att teknikens stora betydelse
för arbetsmiljön gör det särskilt viktigt med arbetsvetenskaplig
forskning och utbildning vid de tekniska fakulteterna. Mot denna bakgrund
är det väsentligt att en utbyggnad av arbetsvetenskaplig forskning
och utbildning kommer till stånd inom det tekniska området. Varje högskoleenhet
med teknisk fakultet bör enligt motionärerna ha arbetsvetenskaplig
utbildning eller arbetsvetenskapliga moment i sin utbildning. Det
måste slås fast att den tekniska utvecklingen måste ha en god arbetsmiljö
som självklar målsättning. Mot bakgrund av det anförda hemställer
motionärerna att riksdagen hos regeringen begär en plan för förstärkning
av resurserna på det arbetsvetenskapliga området.

Utskottet instämmer med vad som anförs i propositionen och motionen
om det angelägna i en utbyggnad av den arbetsvetenskapliga utbildningen
och forskningen inom det tekniska området. Utskottet tillstyrker
därför att regeringen får riksdagens bemyndigande att inrätta
den föreslagna tjänsten som professor i arbetsmiljöteknik vid universitetet
i Lund. Utskottet ser inrättandet av denna tjänst som ett steg på
vägen mot en utökad arbetsvetenskaplig forskning.

Utskottet förutsätter att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) i
sina anslagsframställningar för kommande budgetår fullföljer tidigare
presenterad plan för en sådan utbyggnad. Utskottet anser det därför inte
nödvändigt att begära den i motionen 1976/77: 1404 föreslagna planen
och avstyrker motionen.

Utskottet avstyrker motionen 1976/77: 1149 om en professur i skeppsergonomi
och erinrar om att UKÄ i sin plan för utbyggnad av arbetsvetenskapen
tagit upp två professurer i ergonomi. Vid den fortsatta
utbyggnaden på detta område får eventuella krav på tjänst i skeppsergonomi
prövas i vanlig ordning i budgetarbetet.

UbU 1976/77: 20

139

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
dels en tjänst som professor i medicinsk elektronik vid Chalmers tekniska
högskola, dels en för teknologie doktorn John Olof Edström
personlig tjänst som professor i produktionsteknik, särskilt gruv- och
stålindustri, vid tekniska högskolan i Stockholm.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen bemyndigar regeringen att
ändra benämningen på professuren i textilkemi vid Chalmers tekniska
högskola till polymerteknologi.

I motionerna 1976/77: 143 och 1976/77: 1411 hemställs att utbildning
och forskning i industriell utveckling samt entreprenörs- och innovationsteknik
skall starta vid högskolan i Luleå enligt förslag från organisationskommittén
för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland. Förslaget innebär att en obesatt tjänst som biträdande professor
i produktionsteknik skall ändras till industriell utveckling den
1 juli 1977, att en tjänst som professor i entreprenörsteknik inrättas
den 1 juli 1978 och att en tjänst som professor i innovationsteknik inrättas
den 1 januari 1979. Motionärerna framhåller att en sådan satsning
är nödvändig för att på sikt kunna utveckla ett differentierat näringsliv
och vidmakthålla fungerande samhällen i Norrland. Högskolans
målsättning är att främja regionens näringsliv. Utbildningen och
forskningen bör därför ytterligare differentieras genom de föreslagna
åtgärderna.

Differentieringen av utbildningen vid högskolan i Luleå har av föredragande
statsrådet framhållits som önskvärd. Därför föreslås under
det tidigare i detta betänkande behandlade reservationsanslaget Utbildning
för tekniska yrken att utbildning med inriktning mot samhällsbyggnadsteknik
skall anordnas 1977/78. Vidare uttalas att en professur
i kommunal anläggningsmetodik bör prioriteras inför budgetåret 1978/
79. Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot denna differentiering
av utbildningen i Luleå.

Det förefaller utskottet naturligt att en ytterligare differentiering av
utbildningen får anstå och att de av motionärerna aktualiserade frågorna
får prövas i budgetarbetet inför kommande år. Motionerna 1976/
77: 143 och 1976/77: 1411 bör alltså avslås av riksdagen.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning under förevarande
anslag och hemställer

1. att riksdagen beträffande en plan för förstärkning av resurserna
på det arbetsvetenskapliga området avslår motionen
1976/77: 1404,

2. att riksdagen beträffande professur i skeppsergonomi avslår
motionen 1976/77: 1149,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta tjänster som
professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

UbU 1976/77: 20

140

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra benämning av
tjänst som professor i enlighet med vad som förordats i propositionen
1976/77: 59,

5. att riksdagen beträffande förslag om utbildning i industriell
utveckling m. m. vid högskolan i Luleå avslår motionerna
1976/77: 143 och 1976/77: 1411,

6. att riksdagen till Tekniska fakulteterna för budgetåret 1977/
78 anvisar ett reservationsanslag av 151070 000 kr., varav
2 645 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

5.18 Vissa kostnader i samband med högskolereform. Regeringen har
(s. 340—342) föreslagit riksdagen att till Vissa kostnader i samband
med högskolereform för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 15 470 000 kr.

Utskottet

Under detta anslag har liksom innevarande budgetår beräknats medel
för stöd- och innovationsåtgärder för högskoleutbildningen, för utveckling
av informationssystem avseende studerande och studieresultat och
för information om högskolan. Utskottet tillstyrker de för dessa ändamål
begärda medelsanvisningarna.

I det föregående har utskottet under avsnittet Vissa gemensamma frågor
tillstyrkt regeringens förslag att under detta anslag anvisas 6 milj. kr.
till åtgärder för att främja forskningsanknytning samt 1 milj. kr. för planering
och förberedelse för temaorienterad forskning i Linköping.
Utskottet hemställer

att riksdagen till Vissa kostnader i samband med högskolereform
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 15 470 000
kr.

5.19 Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp
m. m. Regeringen har (s. 342—350) föreslagit riksdagen att

1. till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret 1977/78
anvisa ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,

2. till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för budgetåret 1977/
78 anvisa ett reservationsanslag av 30 139 000 kr.

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77: 1162 av herr Nygren (s) och fru Hansson (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om omvandling av det femte
granskningsexemplaret av svenskt tryck vid Umeå universitetsbibliotek
till ett fullständigt biblioteksexemplar skyndsamt prövas.

Utskottet

Kungl, biblioteket (KB) skall enligt sin instruktion (1965: 733) inom

UbU 1976/77: 20

141

de ämnesområden och i den omfattning som regeringen bestämmer
dels vara lokalt forskningsbibliotek, dels svara för biblioteksservice åt
universitetet i Stockholm. Dessa uppgifter fullgör KB f. n. för humanistiska,
samhällsvetenskapliga och i viss utsträckning juridiska ämnesområden.
Sedan år 1971 finns inom universitetet som särskild organisatorisk
enhet Stockholms universitets bibliotek. Personalen vid detta är
i dag i huvudsak uppförd på KB:s personalförteckning.

I propositionen föreslås att ansvaret för litteraturförsörjningen inom
vissa ämnesområden skall överföras från kungl, biblioteket till universitetsbiblioteket
i Stockholm. Den slutliga överföringen av ansvaret för
universitetets litteraturförsörjning föreslås få anstå i avvaktan på resultatet
av biblioteks- och dokumentationssamverkanskommitténs (U 1975:
06) arbete. Vidare förordas att den personal som för närvarande är placerad
vid universitetsbiblioteket och Latinamerika-institutets bibliotek
fr. o. m. budgetåret 1977/78 skall föras upp på universitetets personalförteckning.
Utskottet ansluter sig till förslagen i propositionen, vilka
överensstämmer med det av riksdagen godtagna uttalandet i propositionen
1975: 9 om högskolans biblioteksorganisation.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot medelsberäkningarna
under förevarande två anslag och föreslår att riksdagen anvisar de
begärda medlen.

Boktryckare är enligt nuvarande regler i tryckfrihetsförordningen skyldig
att bevara tryckta skrifter för granskning. Bl. a. finns bestämmelser
om att s. k. granskningsexemplar skall lämnas till justitieministern eller
tryckfrihetsombud. Vidare gäller enligt lagen (1949: 166) angående skyldighet
att avlämna för bibliotek avsedda exemplar av tryckt skrift att
boktryckerierna är skyldiga att leverera biblioteksexemplar av tryckta
skrifter till kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken i Uppsala, Lund
och Göteborg. Enligt ett regeringsbeslut från 1966 överlämnas det
granskningsexemplar av tryckt skrift som hittills insänts till justitiedepartementet
till universitetsbiblioteket i Umeå. Enligt riksdagens beslut
(prop. 1975/76: 204, KU 1975/76: 54 och KU 1976/77: 1) skall fr. o. m.
den 1 januari 1978 inte längre s. k. granskningsexemplar lämnas till justitiedepartementet
eller tryckfrihetsombud. I detta sammanhang uttalade
chefen för justitiedepartementet att slopandet av ordningen med granskningsexemplar
inte borde få föranleda en försämring av Umeå-bibliotekets
litteraturförsörjning. Lämpligen skulle skyldigheten att lämna
granskningsexemplar kunna ersättas av skyldighet att leverera biblioteksexemplar
till universitetsbiblioteket i Umeå.

Den 15 december 1976 beslöt regeringen att en särskild utredningsman
skulle tillkallas med uppgift att utreda frågan om skyldighet att
leverera biblioteksexemplar av tryckt skrift m. m. Utredaren skall lägga
fram sina förslag under våren 1977. Regler om pliktleveranser måste
föreligga till den 1 januari 1978 då de nya tryckfrihetsbestämmelserna
träder i kraft.

UbU 1976/77: 20

142

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77:
1162 om prövning av frågan om att ersätta granskningsexemplaret med
pliktleverans till universitetet i Umeå.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000
kr.,

2. att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för
budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 30 139 000
kr.,

3. att riksdagen beträffande granskningsexemplar av svenskt
tryck till Umeå universitet avslår motionen 1976/77: 1162.

5.20 Högskoleförvaltningarna. Regeringen har (s. 350—353) föreslagit
riksdagen att till Högskoleförvaltningarna för budgetåret 1977/78 anvisa
ett förslagsanslag av 87 871 000 kr.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77: 1358 av herr Hedberg m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att
riksdagen beslutar om medelstilldelning så att en fungerande differentierad
högskoleförvaltning skall kunna garanteras Halmstad från och
med den 1 juli 1977 (yrkandet 2),

1976/77: 1407 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
till Högskoleförvaltningarna för budgetåret 1977/78 anvisar ett
i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 90 871 000 kr. samt ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om ändamålen för denna förstärkning (yrkandet 15).

Utskottet

Först vill utskottet erinra om att det tidigare i detta betänkande anslutit
sig till föredragande statsrådets uppfattning att ifrågavarande förslagsanslag
Högskoleförvaltningarna bör slopas med utgången av nästa
budgetår och att resurser för förvaltningsändamål i stället bör anvisas
tillsammans med resurser för utbildning och forskning. Genom en sådan
omläggning får högskolemyndigheterna bättre möjligheter att själva väga
behovet av administrativa insatser mot behov av andra insatser för utbildningen
och forskningen.

Medelsbehovet under anslaget har av föredragande statsrådet beräknats
till 87 871 000 kr. Enligt propositionen har tagits upp medel för
närmare ett sextiotal nya tjänster.

I motionen 1976/77: 1407 (yrkandet 15) erinras om att centrala organisationskommittén
för högskolereformen (H 75) med tillstyrkan överlämnat
förslag från de regionala organisationskommittéerna om förstärkta
resurser för förvaltningspersonal. Förslagen innebär att 130 tjäns -

UbU 1976/77: 20

143

ter skall inrättas budgetåret 1977/78 och 53 tjänster budgetåret 1978/79.
Motionärerna påpekar att högskolan måste få de resurser som är nödvändiga
för att den skall kunna fylla sina vidgade uppgifter och ge reformen
ett substantiellt innehåll. Enligt deras mening kan högskolereformen
i väsentliga avseenden komma att äventyras om inte ytterligare
resurser utgår för de lokala högskoleförvaltningarna. I motionen
yrkas därför att anslaget räknas upp med 3 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Därtill yrkas att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna att beloppet i fråga i första hand är avsett för högskoleenheterna
på utbyggnadsorterna och för uppgifter i anslutning till
linjenämndernas arbete samt att fördelningen av de ytterligare tjänster
som kan inrättas vid bifall till den begärda medelsanvisningen skall ske
efter förhandlingar med personalorganisationerna och med iakttagande
av i motionen angivna riktlinjer.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Föredragande statsrådet framhåller att han vid sina avvägningar av
anslagsbeloppets storlek särskilt beaktat behovet av kompletterande basresurser
för de nya högskoleenheterna och förstärkta resurser för den
lokala antagningen och för verksamheten vid linjenämnder. Under sektorsanslagen
och fakultetsanslagen är — liksom innevarande budgetår
i fråga om motsvarande anslag — även beräknade medel för förvaltningsändamål.
Med hänsyn till vad i propositionen anförs i fråga om
medelsanvisningar till förvaltningsändamål avstyrker utskottet det i motionen
1976/77: 1407 framförda förslaget om en ytterligare medelsanvisning
under ifrågavarande anslagsrubrik. Utskottet tillstyrker alltså det
av regeringen föreslagna anslagsbeloppet.

I vad gäller yrkandet 15 i övrigt i motionen 1976/77: 1407 kan utskottet
konstatera att motionärerna är ense med föredragande statsrådet
om behovet av resurser särskilt för de nya högskoleenheterna och för
verksamheten vid linjenämnderna. Med hänsyn härtill och då utskottet
inte är berett föreslå riksdagen att i detta sammanhang göra uttalande
om hur förhandlingar med personalorganisationerna bör föras avstyrker
utskottet yrkandet 15 även i nu berörda avseenden.

Som framgår av propositionen (s. 353) har medel under anslaget beräknats
också för förvaltningskostnader för högskoleutbildningen i
Halmstad. Utskottet anser därför att yrkandet 2 i motionen 1976/77:
1358 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 59 och
med avslag på motionen 1976/77: 1407 yrkandet 15 såvitt gäller
anslagsbeloppet till Högskoleförvaltningarna för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 87 871 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om medelsanvisningen
m. m. avslår motionen 1976/77: 1407 yrkandet 15 i
denna del,

UbU 1976/77: 20

144

3. att riksdagen beträffande förvaltningskostnaderna för viss högskoleutbildning
avslår motionen 1976/77: 1358 yrkandet 2.

5.21 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 353—354) och hemställer

att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
405 992 000 kr.

5.22 Vissa tandvårdskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
(s. 357—359) och hemställer

att riksdagen till Vissa tandvårdskostnader för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 48 560 000 kr.

5.23 Sjöbefälsskoloma. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (s. 361—
363) och hemställer

att riksdagen till Sjöbefälsskoloma för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 15 031 000 kr.

5.24 Bidrag till Akademien för de fria konsterna. Regeringen har (s.
363—365) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Akademien för de fria
konsterna för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 744 000 kr.

Utskottet

Innevarande budgetår finns i statsbudgeten uppfört ett förslagsanslag
av 7 004 000 kr. till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan.

Konsthögskolan kommer fr. o. m. den 1 juli 1977 att tillhöra högskolan
och vara inordnad i organisationen av statliga högskoleenheter.
Medel för utbildningsverksamheten vid konsthögskolan har därför beräknats
under reservationsanslaget Utbildning för kultur- och informationsyrken.

Föredragande statsrådet framhåller att akademien för de fria konsterna
även efter avskiljandet av konsthögskolan har viktiga uppgifter att
fylla och nämner som exempel konferens-, informations- och utställningsverksamhet.
Föredragande statsrådet påpekar att akademien också
kan spela en roll för internationella kontakter.

Utskottet delar statsrådets uppfattning och tillstyrker föreslagen medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 744 000 kr.

5.25 Ersättning till vissa lärarkandidater. Regeringen har (s. 365—366)
föreslagit riksdagen att till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 36 308 000 kr.

UbU 1976/77: 20

145

Motion väckt under allmänna motionstiden vid riksmötet 1916177

1976/77: 378 av fru Sandéhn (s) och herr Bladh (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att gällande bestämmelser ändras, så
att, i enlighet med motionens syfte, ersättning för lärarkandidater kan
utgå under viss del av praktiktjänstgöringen.

Utskottet

Från anslaget utbetalas utbildningsarvode m. m. till deltagare i praktisk-pedagogisk
utbildning av lärare inom industri och hantverk samt
i vissa andra utbildningar vid lärarhögskola. Utbildningsarvodet utgår
med belopp som svarar mot lön i viss löneklass.

Före den 1 juli 1974 omfattade utbildningen vid lärarhögskola på lågstadie-,
mellanstadie- och ämneslärarlinje bl. a. en praktiktermin, då lärarkandidaten
innehade tjänst som lärare och erhöll avlöningsförmåner
som lärare med undervisningsansvar. På praktikskolan fanns en särskild
lärare med förordnande som handledare. I propositionen 1973: 78 föreslogs
att denna praktikorganisation skulle avlösas av ett system där
lärarkandidaten under praktiktiden fungerar som assistentlärare i klass
hos behörig lärare (handledare). Eftersom praktiken skulle förläggas till
handledarens klass fanns enligt propositionen inte längre grund för att
utbetala ersättning till lärarkandidaten för fullgjorda undervisningsuppgifter.
Beträffande lärarkandidatens uppgifter under praktiktiden och
handledarens fortbildning anför föredragande statsrådet i propositionen
1973: 78 bl. a. följande (s. 25): ”Skolöverstyrelsen (SÖ) föreslår att lärarkandidaten
skall arbeta självständigt under en vecka då handledarna
genomgår fortbildning, och då förordnas på handledarens lärartjänst. Jag
anser att det är värdefullt att lärarkandidaten får arbeta självständigt
under en vecka. Under förutsättning att statsverkets kostnader inte ökas
jämfört med om motsvarande fortbildning förlagts till ferier, bör handledare
då kunna genomgå fortbildning. Lärarkandidaten bör inte förordnas
på handledarens lärartjänst. Om handledaren är frånvarande från
skolan under denna vecka för fortbildning, bör annan lämplig person
kunna förordnas som handledare.” Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget
(UbU 1973: 34, rskr 1973: 274).

I motionen 1976/77: 378 erinras om att SÖ i sitt förslag till regeringen
om den nya utformningen av ifrågavarande praktik beträffande
handledarnas fortbildningsvecka förutsatte att lärarkandidaten därunder
skulle förordnas som lärare och handledaren erhålla tjänstledighet.
Motionärerna begär att gällande bestämmelser ändras så att ersättning
till lärarkandidat kan utgå under den del av praktiktjänstgöringen då
handledaren fortbildas.

SÖ har i skrivelse till lärarhögskolorna den 22 oktober 1974, alltså
efter riksdagens förutnämnda beslut, behandlat frågor om handledares
bortovaro från undervisningen vid sjukdom och tjänstledighet. När det

10 Riksdagen 1976/77. 14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

146

gäller vikarie för handledaren i lärartjänsten bör vikarie enligt SÖ:s mening
förordnas på sätt som är vanligt i skolväsendet när lärare är frånvarande.
SÖ fortsätter: ”Om handledarens frånvaro omfattar mindre
än en tredjedel (i fråga om praktikanttjänstgöring hälften) av praktikperioden
och om den infaller under den sista hälften av perioden torde
det som regel med utgångspunkt dels i lärarutbildningssyftet, dels i situationen
för eleverna i klassen vara rimligast att lärarkandidaten förordnas
sorn vikarie.” I senare fallet bör, heter det vidare, vikarierande
handledare förordnas.

Det bör enligt utskottets mening undersökas hur det praktiksystem
fungerat som beslöts år 1973 för vissa lärarutbildningar. Genom en kartläggning
bör man utröna hur lärarkandidaters vikariatstjänstgöring och
tjänstgöring under handledarens fortbildning utfallit. Regeringen bör
redovisa resultatet av undersökningen för riksdagen. Riksdagen bör med
anledning av motionen 1976/77: 378 som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsanvisning under förevarande
anslagsrubrik och hemställer

1. att riksdagen beträffande viss undersökning av praktiksystemet
i lärarutbildningen med anledning av motionen 1976/77: 378
sorn sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. att riksdagen till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 36 308 000 kr.

Stockholm den 20 april 1977

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund (s),
fröken Hörlén (fp), herrar Gustafsson i Barkarby (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Hjelm-Wallén (s), herrar Strindberg (m), Sundgren (s), fröken
Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp) och Elmstedt
(c).

Reservationer

såvitt avser nedan angivna avsnitt i betänkandet, nämligen
reformering av högskoleutbildningen

1. beträffande regionstyrelses planeringsuppgifter av herrar Alemyr,
Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén,
herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

UbU 1976/77: 20

147

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar ”Utbildningsutskottet
vill” och slutar ”motionen 1976/77: 1407” bort ha följande
lydelse:

Utbildningsutskottet uppfattar jordbruksutskottets yttrande som en
anslutning till intentionerna i motionen 1976/77: 1407 och föreslår därför
att riksdagen bifaller yrkandet 10 i motionen 1976/77: 1407.

dels att utskottets hemställan under 3 (s. 53) bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande regionstyrelses planeringsuppgifter
i fråga om grundläggande högskoleutbildning inom jordbruksdepartementets
ansvarsområde bifaller motionen 1976/77: 1407
yrkandet 10,

2. beträffande antagning till kommunal högskoleutbildning av herrar
Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru HjelmWallén,
herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar ”Tills vidare”
och slutar ”till Högskolelag” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motionen 1976/77: 1407 att
ett överförande av ansvaret för antagning till viss högskoleutbildning
till Landstingsförbundets antagningsnämnd är principiellt olämpligt.
Samtidigt konstaterar utskottet att förberedelserna för antagningen till
den utbildning som börjar höstterminen 1977 nu har framskridit så
långt att det i praktiken är omöjligt för riksdagen att besluta om en annan
ordning än den i propositionen föreslagna. Med beklagande av att
riksdagens handlingsfrihet på detta sätt begränsats godtar utskottet därför
regeringens förslag i denna del och avstyrker alltså yrkandet 16 i
motionen 1407 i vad avser 35 § förslaget till Högskolelag.

Enligt utskottets mening bör dock överförandet av antagningsansvar
till Landstingsförbundet endast ses som ett provisorium i avvaktan på
den vidare samordning av antagningen till statlig och antagningen till
kommunal högskoleutbildning. En sådan samordning har förordats såväl
av H 75 som i motionen 1976/77: 1407. Utskottet anser i enlighet
härmed att UHÄ och SÖ bör få i uppdrag att utreda och snarast möjligt
komma med förslag rörande en för den grundläggande högskoleutbildningen
mera samordnad antagning och tillstyrker alltså yrkandet 6
i motionen 1976/77:1407.

dels att utskottets hemställan under 30 (s. 56) bort ha följande lydelse:
30. att riksdagen beträffande antagning till kommunal högskoleutbildning
med bifall till motionen 1976/77: 1407 yrkandet 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
och med avslag på motionen 1976/77: 1407 yrkandet 16 i denna
del antar 35 § i det genom propositionen 1976/77: 59 framlagda
förslaget till Högskolelag,

UbU 1976/77: 20

148

3. beträffande uttalande om avskaffande av obligatoriskt medlemskap
i studerandesammanslutningar m. m. av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv,
Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren
och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Något
särskilt” och på s. 39 slutar ”motionen 1976/77: 1407” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill emellertid framhålla att det är angeläget att övergångstiden
blir så kort som möjligt. Mot bakgrund av den breda enighet som
uppenbarligen råder om att obligatoriet är principiellt förkastligt bör
enligt utskottets mening riksdagen med bifall till motionen 1976/77:
1407 yrkandet 7 nu klart uttala att obligatoriet bör avskaffas. Samtidigt
bör riksdagen uppmana regeringen att driva de förestående förhandlingarna
så att förslag om obligatoriets avskaffande kan föreläggas
riksdagen vid 1977/78 års riksmöte. Detta bör riksdagen med bifall
till motionen 1976/77: 1407 yrkandet 8 som sin mening ge regeringen
till känna.

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att inga nya
studerandegrupper skall omfattas av obligatoriet.

Utskottet har blivit övertygat om att även andra grupper bör befrias
från obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar. Högskolestyrelserna
bör enligt utskottets mening åläggas att positivt bedöma
och pröva ansökningar om befrielse från obligatoriskt medlemskap som
kommer från sådana studerande som till följd av medlemskap i annan
facklig organisation, stadigvarande vistelse på annan ort än högskoleorten
eller annan likartad omständighet inte kan eller önskar tillgodogöra
sig studerandesammanslutningarnas service i olika avseenden. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motionen 1976/77:
1407 yrkandet 9 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 39—41 (s. 57) bort ha följande
lydelse:

39. att riksdagen beträffande uttalande om avskaffande av obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar med bifall
till motionen 1976/77: 1407 yrkandet 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

40. att riksdagen beträffande förhandlingar i syfte att avskaffa
obligatoriskt medlemskap i studerandesammanslutningar med
bifall till motionen 1976/77: 1407 yrkandet 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

41. att riksdagen beträffande befrielse i vissa fall från obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar med bifall till motionen
1976/77: 1407 yrkandet 9 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

UbU 1976/77: 20

149

4. beträffande uttalande om avskaffande av graderade betyg av herrar
Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru HjelmWallén,
herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar ”1 den”
och på s. 51 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt riksdagsbeslutet om reformering av högskoleutbildningen (prop.
1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) skall en tregradig betygsskala
utgöra riktpunkt för betygsättningen inom högskolan. Dock borde möjlighet
till variationer finnas. Enligt utskottets mening bör färre betygssteg
än enligt den tregradiga betygsskalan förekomma för sådana utbildningar
där betygskonkurrensen utgör ett hinder för att uppfylla utbildningarnas
mål. Särskilt gäller detta inom utbildningar som är upplagda
som samverkansprojekt eller då det i yrkesförberedelsen ingår en
träning i lagarbete.

Frågan om betyg och utvärdering av förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna
behandlas i propositionen 1976/77: 76 om utbildning av
förskollärare och fritidspedagoger m. m. Utskottet får anledning att
återkomma till betygsättningen i dessa utbildningar vid sin behandling
av nämnda proposition jämte avlämnade motioner.

I motionen 1976/77: 764 hemställs att riksdagen uttalar att de graderade
betygen avskaffas i bl. a. fritidsledarutbildningama, de vårdyrkesutbildningar
som i dag har en tregradig betygsskala, bibliotekarieutbildningen
samt journalistutbildningen. Utskottet delar de motiv som framförs
i motionen för att de graderade betygen i de nämnda utbildningarna
bör avskaffas.

dels att utskottets hemställan under 54 (s. 58) bort ha följande lydelse: 54.

att riksdagen beträffande uttalande om avskaffande av graderade
betyg med anledning av motionen 1976/77: 764 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

vissa gemensamma frågor

5. beträffande det fria utbildningsområdet av herrar Alemyr, Jönsson
i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar
Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 76 som börjar ”Vad först”
och slutar ”fria utbildningsområdet” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del de i motionen 1976/77: 1407 anförda
skälen mot den föreslagna ordningen med ett fritt utbildningsområde
övertygande. Regeringens förslag i denna del står i strid med en av
grundtankarna i 1975 års beslut om högskolereformen, nämligen att

UbU 1976/77: 20

150

individernas efterfrågan, arbetslivets behov och begränsningen av tillgängliga
resurser skall spela samma roll över hela högskolefältet. Den
förordade ordningen innebär vidare väsentliga olägenheter för högskolemyndigheternas
planering och arbete och för de anställda vid högskoleenheterna.
Enligt utskottets mening bör sålunda 1975 års beslut i denna
del ligga fast.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 80 som börjar ”Utskottet
föreslår beträffande” och slutar ”till Högskolelag” bort ha följande
lydelse:

Utskottet föreslår beträffande förslaget om det fria utbildningsområdet
att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 1407 yrkandet 1
avslår regeringens förslag och som en konsekvens härav med anledning
av yrkandet 16 i samma motion antar 11 § i det genom propositionen
framlagda förslaget till Högskolelag i den lydelse som utskottet förordar
i sin hemställan.

dels att utskottets hemställan under 5 (s. 83) bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande det fria utbildningsområdet med bifall
till motionen 1976/77: 1407 yrkandet 1 avslår regeringens
förslag och med anledning av motionen 1976/77: 1407 yrkandet
16 i denna del antar 11 § i det genom propositionen 1976/
77: 59 framlagda förslaget till Högskolelag i följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

11 § Riksdagen kan bestämma hur många studerande som högst får
antagas till viss utbildning inom högskolan.

I fråga om annan utbildning än I fråga om annan utbildning än

den som omfattas av riksdagens den som omfattas av riksdagens

beslut enligt första stycket kan an- beslut enligt första stycket kan antalet
studerande begränsas, om till- talet studerande begränsas, om tillgängliga
resurser ej räcker. Före- gängliga resurser ej räcker. Föreskrifter
om sådan begränsning skrifter om sådan begränsning

meddelas av regeringen eller myn- meddelas av regeringen eller myndighet
som regeringen utser. Riks- dighet som regeringen utser.

dagen kan dock för viss utbildning
besluta att sådan begränsning
ej får ske eller att begränsning
får ske endast om vissa villkor
är uppfyllda.

anslagsberäkningar för budgetåret 1977/78

6. vid punkten 5.5 (Utbildning för undervisningsyrken) beträffande förskollärarutbildning
i Fittja, Botkyrka kommun, av herrar Alemyr, Jönsson
i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar
Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

UbU 1976/77: 20

151

dels att den del av utskottets yttrande som på s. lil börjar ”1 motionen
1976/77: 1398” och på s. 112 slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha
följande lydelse:

I motionen 1976/77: 1398 föreslås en lokalisering av förskollärarutbildning
till Fittja i Botkyrka kommun söder om Stockholm. En sådan
lokalisering har också föreslagits av organisationskommittén för Stockholms
högskoleregion (H 75-S). Också byggnadsstyrelsen har förordat
att förskollärarutbildning förläggs till Fittja.

Regeringen har den 17 februari i år föreskrivit att Blommensbergsskolan
i Stockholm bör disponeras för förskollärarutbildning. Med hänsyn
härtill är det nu inte möjligt att få till stånd förskollärarutbildning
i Fittja för höstterminen 1977.

Enligt utskottets mening är det angeläget att också beakta regionalpolitiska
aspekter vid lokalisering av statlig verksamhet inom Stockholmsområdet.
I Fittja kan verksamheten starta relativt snart efter det
att beslut om lokalisering har fattats. I det aktuella fallet tillkommer
också att Blommensbergsskolan från miljömässiga synpunkter är synnerligen
olämplig.

Med hänsyn till den av riksdagen redan beslutade utbyggnaden av
barnomsorgen och förskollärarutbildningen kommer att krävas ett ytterligare
tillskott av lokaler för förskollärarutbildningen. Flera skäl talar
för att den aktuella lokalen i Fittja därvid bör förhyras av staten och
utnyttjas. Utöver de skäl som utskottet ovan pekat på vill utskottet
framhålla den starka expansionen av barnstugeverksamheten i Stockholms
södra förortskommuner. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer
till riksdagen med förslag om lokalisering av förskollärarutbildning
i Fittja i sådan tid att utbildningen kan påbörjas höstterminen
1978. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen med anledning av
motionen 1976/77: 1398 och motionen 1976/77: 1410 yrkandet 5 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 12 (s. 115) bort ha följande lydelse: 12.

att riksdagen beträffande förskollärarutbildning i Fittja, Botkyrka
kommun, med anledning av motionen 1976/77: 1398 och
motionen 1976/77: 1410 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

7. vid punkten 5.7 (Lokala och individuella linjer och enstaka kurser)
beträffande vissa medel till universitets- och högskoleämbetets disposition
av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby,
fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 122 som börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

UbU 1976/77: 20

152

Till regeringens disposition bör finnas 520 000 kr. för försöksverksamhet
med intensivutbildning i språk i Umeåregionen. Återstående
2 milj. kr., som enligt propositionen skall stå till regeringens disposition
för särskilda behov, bör enligt utskottets mening i stället ställas till universitets-
och högskoleämbetets disposition för fördelning snarast möjligt
på regionerna. Riksdagen bör med anledning av motionen 1976/77:
1407 yrkandet 14 i denna del som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 2 (s. 123) bort ha följande lydelse: 2.

att riksdagen beträffande vissa medel till universitets- och högskoleämbetets
disposition med anledning av motionen 1976/77:
1407 yrkandet 14 i denna del som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

vid punkten 5.17 (Tekniska fakulteterna)

8. beträffande en plan för förstärkning av resurserna på det arbetsvetenskapliga
området av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund,
Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren och Hagberg
i Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 138 som börjar ”Utskottet
förutsätter” och slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den fortsatta utbyggnaden av det arbetsvetenskapliga
området bör få fastare former och att regeringen därför bör utarbeta
en plan för ändamålet så som föreslagits i motionen 1976/77: 1404.
En utgångspunkt bör därvid vara UKÄ:s tidigare presenterade planer.
Detta bör riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 1404 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 (s. 139) bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande en plan för förstärkning av resurserna
på det arbetsvetenskapliga området med bifall till motionen
1976/77: 1404 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

9. beträffande förslag om utbildning i industriell utveckling m. m. vid
högskolan i Luleå av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson
i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren och Hagberg i
Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 139 som börjar ”Det
förefaller” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

I motionen 1976/77: 143 framhålls att utvecklingen inom näringslivet
i landet och i synnerhet i Norrbotten är sådan att det är angeläget
att satsa på utbildning och forskning, som syftar till att undersöka de

UbU 1976/77: 20

153

faktorer som leder till att företag startas och utvecklas, samt utbildning
och forskning om nya produkter och metoder. Utskottet delar dessa
synpunkter och vill framhålla det angelägna i att utbildning och forskning
startas inom tekniska högskolan i Luleå enligt det förslag som utarbetats
av organisationskommittén för högre teknisk utbildning och
forskning i övre Norrland. Vad utskottet här har anfört bör riksdagen
med bifall till motionerna 1976/77: 143 och 1976/77: 1411 som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 (s. 140) bort ha följande lydelse: 5.

att riksdagen beträffande förslag om utbildning i industriell
utveckling m. m. vid högskolan i Luleå med bifall till motionen
1976/77: 143 och motionen 1976/77: 1411 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. vid punkten 5.20 (Högskoleförvaltningarna) beträffande anslagsbeloppet
av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i
Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren och Hagberg i Örebro
(samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 143 som börjar ”Föredragande
statsrådet” och slutar ”berörda avseenden” bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets mening har föredragande statsrådet inte tagit tillräcklig
hänsyn till de nya högskoleenheternas behov och vikten av att
linjenämnderna får de resurser de behöver för att rätt kunna fullgöra
sina uppgifter. Utskottet tillstyrker därför den i motionen 1976/77:
1407 yrkandet 15 begärda medelsanvisningen på 3 000 000 kr. och föreslår
att detta anslag för nästa budgetår förs upp med 90 871 000 kr.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning att riksdagen bör
ge regeringen till känna att den ytterligare medelsanvisningen är avsedd
i första hand för högskoleenheterna på utbyggnadsorterna och för uppgifter
i anslutning till linjenämndernas arbete samt vad som anförts i
fråga om förhandlingar med personalorganisationerna.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 (s. 143) bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77: 59 och
med bifall till motionen 1976/77: 1407 yrkandet 15 såvitt gäller
anslagsbeloppet till Högskoleförvaltningarna för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 90 871 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande uttalande i fråga om medelsanvisningen
m. m. med bifall till motionen 1976/77: 1407 yrkandet
15 i denna del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

UbU 1976/77: 20

154

Särskilda yttranden

1. beträffande jordbrukets högskolor av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv,
Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren och
Hagberg i Örebro (samtliga s):

Frågan om förhållandet mellan jordbrukets högskolor och den statliga
högskoleorganisationen i övrigt har i olika sammanhang diskuterats
under senare år. 1968 års utbildningsutredning (U 68) utgick från att
jordbrukets högskolor skulle ha en separat organisation under jordbruksdepartementet.
Flera remissinstanser, bl. a. statskontoret, skolöverstyrelsen,
universitetskanslersämbetet och TCO, uttalade sig emellertid för en
samordning av jordbrukets högskolor med den statliga högskoleorganisationen
i övrigt. U 68-beredningen förordade också att en sådan samordning
borde övervägas.

I propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen förordade
föredraganden att jordbrukets högskolor alltjämt borde ha en
separat organisation under jordbruksdepartementet. Riksdagen beslöt i
enlighet med propositionen (UbU 1975: 17, rskr 1975: 179).

Enligt vår mening skulle det från samhällets sida emellertid vara en
fördel om insatserna för utbildning och forskning inom jordbrukssektorn
kunde vägas mot behoven inom övriga sektorer av högskoleorganisationen.
En sådan bedömning skulle underlättas om samtliga statliga
högskoleenheter sorterade under en myndighet och ett departement. Det
bör därför vara en strävan att på sikt åstadkomma en enhetlig och sammanhållen
organisation för all högskoleutbildning.

2. beträffande tjänster vid medicinska fakulteterna av herr Sundgren (s):

Genom 69 § i universitetsförordningen har skapats förutsättningar för

vederbörande myndigheter att för varje högre tjänst som blir vakant
bl. a. pröva om tjänsten skall stå kvar med oförändrad benämning eller
ändras för att inom ramen för befintliga resurser tillgodose en mer angelägen
forskningsinriktning. Regeringen föreslår i enlighet med förslag
från universitetkanslersämbetet att tjänsterna som biträdande professor
i anatomi vid universiteten i Lund och Göteborg får benämningen biomekanik
respektive neuroanatomi.

Utskottet har i denna fråga med anledning av motionen 1976/77: 1369
i stället förordat att dessa tjänster skall benämnas anatomi, särskilt biomekanik
respektive anatomi, särskilt neuroanatomi, vilket överensstämmer
med vad som föreslagits från den medicinska fakulteten i Lund
respektive Göteborg samt universitetskanslersämbetets fakultetsberedning
för medicin, odontologi och farmaci. Det betyder en ytterligare precisering,
nämligen att den avsedda forskningen skall vara grundad på
kunskaper i det anatomiska ämnesområdet som sådant. Naturligtvis förutsätter
tjänsterna djupgående kunskaper i aktuella områden av human -

UbU 1976/77: 20

155

anatomi. Däremot borde det sakna betydelse hur och vid vilken institutionsavdelning
dessa kunskaper förvärvats. Särskilt i vad avser specialiteten
neuroanatomi synes det sannolikt att forskare som utgått från såväl
anatomiska som histologiska avdelningar producerat forskning av hög
internationell klass.

Jag anser därför att, när utskottet nu anslutit sig till de av motionären
framlagda förslagen till benämningar, detta inte får tolkas så att kvalificerade
forskare inom biomekanik och neuroanatomi, som förvärvat sin
kompetens på annat sätt än genom tjänstgöring vid anatomisk avdelning,
inte tillåts delta i konkurrensen vid tjänstetillsättningen, utan att den
kan ske med utgångspunkt i vetenskapliga kriterier på stadgeenligt sätt.
I motionen 1976/77: 1369 har också framhållits vikten av att man inte
begränsar urvalet av kvalificerade sökande. Beslutet får inte heller tas
som intäkt för att det instrument som § 69-prövningar utgör för förnyelse
av forskningens inriktning inte utnyttjas till fullo av fakulteter,
planeringsberedningar och universitets- och högskoleämbetet.

UbU 1976/77: 20

156

Bilaga 1

Jordbruksutskottets yttrande
1976/77:1 y

över motioner väckta med anledning av propositionen 1976/77: 59
om utbildning och forskning inom högskolan m. m.

Till utbildningsutskottet

Genom beslut den 8 mars 1977 har utbildningsutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över de med anledning av propositionen
1976/77: 59 väckta motionerna 1976/77: 1397 och 1976/77: 1407,
yrkande 10.

Regeringens förslag

I anslutning till riksdagens beslut år 1975 om reformering av högskoleutbildningen
läggs i propositionen 1976/77: 59 fram förslag i vissa
delar som kräver riksdagens medverkan inför reformens genomförande
den 1 juli 1977. Förslaget grundar sig främst på det arbete som utförts
av den centrala (H 75) och de regionala organisationskommittéerna för
högskolereformen. Bl. a. läggs fram förslag till högskolelag. I lagen behandlas
högskolans uppgifter och ges allmänna föreskrifter för verksamheten.
Dessutom tar lagen upp huvuddragen i högskolans organisation.

I anslutning till reformeringen av högskoleutbildningen föreslås i propositionen
1976/77: 67 en ny institutionell organisation för jordbrukets
högskolor m. m. Förslaget innebär bl. a. att jordbrukets högskolor sammanförs
till en högskoleenhet, benämnd Sveriges lantbruksuniversitet,
med en styrelse och ett rektorsämbete. Statens skogsmästarskola och
djursjukhuset vid veterinärinrättningen i Skara föreslås inordnade i lantbruksuniversitetet.
Statens veterinärmedicinska anstalt föreslås lyda under
styrelsen för lantbruksuniversitetet men i övrigt utgöra en i huvudsak
självständig enhet. Den nya organisationen är avsedd att genomföras
med verkan fr. o. m. den 1 juli 1977.

Propositionen 1976/77: 67 kommer att behandlas av jordbruksutskottet
i betänkandet 1976/77: 17.

Motionerna

I motionen 1976/77: 1397 av herr Gustafsson i Barkarby m. fl. (s)
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning med
syfte att överföra jordbrukets högskolor till utbildningsdepartementets
ansvarsområde.

I motionen 1976/77:1407 av herr Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt

UbU 1976/77: 20

Bilaga 1

157

nu är i fråga (yrkande 10), att riksdagen beslutar att ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om regionstyrelsernas förhållande
till högskoleutbildningen inom jordbruksdepartementets område.

Utskottet

I motionen 1397 hemställs om utredning med syfte att överföra jordbrukets
högskolor till utbildningsdepartementets ansvarsområde. Motionärerna
anför bl. a. att det nu bör vara angeläget att öka samordningen
mellan jordbrukets högskolor och högskoleväsendet i övrigt. Den nuvarande
ordningen anser motionärerna innebära en uppenbar nackdel
så till vida att man från samhällets sida inte kan avväga satsningarna på
utbildning och forskning inom jordbrukssektorn gentemot andra sektorers
behov av utbildning och forskning på lika villkor och i ett sammanhang.

Utskottet vill erinra om att den i motionen aktualiserade frågeställningen
diskuterades bl. a. i prop. 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
m. m. Enligt vad föredragande departementschefen därvid
anförde måste beträffande utbildningen vid jordbrukets högskolor beaktas
att utbildningen vid dessa tar i anspråk endast omkring 15—20
procent av de totala resurserna. Återstoden avser forskning och försöksverksamhet.
Den senare har stark anknytning till utvecklingsarbetet
inom näringsgrenarna i fråga och hör följaktligen till jordbruksdepartementets
ansvarsområde. Enligt föredraganden borde jordbrukets
högskolor mot angivna bakgrund alltjämt ha en separat organisation
under jordbruksdepartementet.

Frågan om huvudmannaskap för jordbrukets högskolor berörs även i
prop. 1976/77: 67 om ändrad organisation av jordbrukets högskolor.
Enligt vad föredragande departementschefen anför (s. 28—29) finns
det ingen anledning att frångå 1975 års riksdagsbeslut i detta avseende.
Tvärtom har, framhåller föredraganden, det nära sambandet mellan
forskningen vid dessa högskolor och utvecklingen inom berörda näringar
ytterligare markerats de senaste åren. Som exempel härpå anförs
den omorganisation av växt- och skogsskyddet (prop. 1974: 109, JoU
1974: 23, rskr 1974: 242) samt omlokalisering av veterinärhögskolan och
SVA (prop. 1970: 37, JoU 1970: 23, rskr 1970: 275) som statsmakterna
redan beslutat om och den förstärkning av resurserna för dessa verksamheter
samt för övrig skoglig forskning och miljövård som skett.

Utskottet finner för sin del ingen anledning att frångå de bedömningar
angående huvudmannaskapet för jordbrukets högskolor som redovisats
i det föregående. Utskottet ansluter sig således till uppfattningen att
jordbrukets högskolor alltjämt bör sortera under jordbruksdepartementet.
Det i motionen 1397 åsyftade behovet av samordning av verksamheten
vid nämnda högskolor med motsvarande verksamhet inom utbildningsdepartementets
ansvarsområde torde bl. a. kunna tillgodoses ge -

UbU 1976/77: 20

Bilaga 1

158

nom den samverkan på olika nivåer som utskottet uttalar sig för i det
följande.

I motionen 1407 anförs, såvitt nu är i fråga, vissa synpunkter på regionstyrelsernas
förhållande till högskoleutbildningen inom jordbruksdepartementets
ansvarsområde. Enligt förslag i prop. 1976/77: 59 skall
landet indelas i sex högskoleregioner med vardera en regionstyrelse.
Regionstyrelse skall för högskoleregionen planera och samordna den
grundläggande högskoleutbildningen inom utbildningsdepartementets
ansvarsområde. Motionärerna framhåller, med hänvisning till vissa uttalanden
angående regionstyrelsernas uppgifter i samband med 1975 års
riksdagsbeslut, att behovet av samordning mellan högskoleorganisationen
inom utbildningsdepartementets resp. jordbruksdepartementets ansvarsområde
inte minskas genom de föreslagna förändringarna i den institutionella
organisationen av jordbrukets högskolor. Enligt motionärerna
är regionstyrelserna lämpliga samordningsorgan för hela högskoleväsendet
såvitt avser den del av utbildningsutbudet som skall beslutas
regionalt och lokalt, dvs lokala och individuella utbildningslinjer
och enstaka kurser. Innebörden av motionärernas synpunkter i förevarande
avseende sägs konkret bli att de berörda regionstyrelserna —
i Uppsala och Umeå — skall följa utvecklingen av utbildningsutbudet
i resp. region och ta de initiativ som behövs för att de samlade resurserna
för högskoleutbildning, oavsett departementstillhörighet, skall
utnyttjas så mångsidigt och effektivt som möjligt.

Utskottet vill för sin del framhålla att det självfallet är angeläget
med en nära samverkan mellan lantbruksuniversitetet och högskoleorganisationen
i övrigt. Härom torde inga delade meningar föreligga,
vilket bl. a. framgår av uttalanden som gjorts såväl i prop. 1976/77: 59
som i prop. 1976/77: 67. Regeringen har dock ansett att den samverkan
som åsyftas och som är nödvändig för att man skall nå bästa möjliga
verksamhet och resursutnyttjande bör kunna ske inom ramen för ett
informellt samarbete. Samtidigt har påpekats vikten av att berörda organ
har kanaler som i fråga om den långsiktiga planeringen möjliggör
detta samråd. Utskottet finner i förevarande sammanhang anledning
framhålla lämpligheten av att berörda regionstyrelser följer utvecklingen
av utbildningsutbudet i resp. högskoleregion och tar de initiativ
som behövs för att de samlade resurserna för högskoleutbildning och
forskning skall utnyttjas så mångsidigt och effektivt som möjligt oavsett
departementstillhörighet.

Föreliggande motioner föranleder i detta sammanhang i övrigt inte
något särskilt uttalande från jordbruksutskottets sida.

Stockholm den 22 mars 1977

På jordbruksutskottets vägnar
SVANTE LUNDKVIST

UbU 1976/77: 20

Bilaga 1

159

Närvarande: herrar Lundkvist (s), Wachtmeister i Johannishus (m)*, fru
Theorin (s), herrar Jonasson (c), Enlund (fp), Lindberg (s), Johansson
i Hökagården (c)*, Wictorsson (s)*, Olsson i Edane (s), fru Fredrikson
(c), herrar Strömberg i Vretstorp (s), Hallenius (c), Alftin (s), Lorentzon
i Ätran (m) och fru Andersson i Hultsfred (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

UbU 1976/77: 20

160

Bilaga 2

Förteckning över statliga högskoleenheter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde

Från och med den 1 juli 1977 skall finnas följande statliga högskoleenheter
inom utbildningsdepartementets område, var och en omfattande
nedan angivna nuvarande läroanstalter (motsv.):

Högskoleenhet

fr. o. m. 1977-07-01

Stockholms högskoleregion
Universitetet i Stockholm

Tekniska högskolan i Stockholm
Karolinska institutet

Högskolan för lärarutbildning
i Stockholm

Uppsala högskoleregion
Universitetet i Uppsala

Högskolan i Eskilstuna/Västerås

Högskolan i Falun/Borlänge
Högskolan i Gävle/Sandviken

Läroanstalt/er

t. o. m. 1977-06-30

Universitetet, journalisthögskolan
och socialhögskolan i Stockholm
Tekniska högskolan i Stockholm
Karolinska institutet, sjukgymnastinstitutet
i Stockholm
Förskoleseminarierna i Solna,
Stockholm och Södertälje, gymnastik-
och idrottshögskolan och
lärarhögskolan i Stockholm, del
av statens institut för högre
utbildning av sjuksköterskor

Universitetet, förskoleseminariet,
lärarhögskolan och seminariet för
huslig utbildning i Uppsala
Förskoleseminariet i Västerås,
försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning i
Eskilstuna

Lärarhögskolan i Falun, försöksverksamhet
med yrkesteknisk
högskoleutbildning i Borlänge
Förskoleseminariet och lärarhögskolan
i Gävle, försöksverksamhet
med yrkesteknisk högskoleutbildning
i Sandviken

UbU 1976/77: 20

161

Bilaga 2

Högskoleenhet

fr. o. m. 1977-07-01

Högskolan i Örebro

Linköpings högskoleregion
Universitetet i Linköping

Högskolan i Jönköping

Lund/Malmö högskoleregion
Universitetet i Lund

Högskolan i Växjö
Högskolan i Kalmar

Högskolan i Kristianstad

Läroanstalt/er

t. o. m. 1977-06-30

Förskoleseminariet, gymnastikoch
idrottshögskolan, socialhögskolan
och universitetsfilialen i
Örebro

Universitetet och lärarhögskolan
i Linköping, förskoleseminariet
i Norrköping, slöjdlärarseminariet
Förskoleseminariet, lärarhögskolan
och försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning i Jönköping -

Universitetet och socialhögskolan
i Lund, förskoleseminariet, lärarhögskolan,
musikhögskolan, särskild
ämnesutbildning i musik och
statens scenskola i Malmö, del av
statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor, sydsvenska
sjukgymnastinstitutet
Lärarhögskolan och universitetsfilialen
i Växjö

Lärarhögskolan i Kalmar, (styrelsen
för) fortbildning av journalister Lärarhögskolan

i Kristianstad

Göteborgs högskoleregion

Universitetet i Göteborg Universitetet, förskoleseminariet,

journalisthögskolan, lärarhögskolan,
musikhögskolan, seminariet
för huslig utbildning, socialhögskolan,
statens scenskola och
särskild ämnesutbildning i musik
i Göteborg, del av statens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor -

11 Riksdagen 1976177. 14 sami. Nr 20

UbU 1976/77: 20

162

Bilaga 2

Högskoleenhet

fr. o. m. 1977-07-01

Chalmers tekniska högskola
Högskolan i Borås

Högskolan i Karlstad

Umeå högskoleregion
Universitetet i Umeå

Högskolan i Luleå

Högskolan i Sundsvall/Härnösand
Högskolan i östersund

Läroanstalt/er

t. o. m. 1977-06-30

Chalmers tekniska högskola
Förskoleseminariet och försöksverksamhet
med yrkesteknisk högskoleutbildning
i Borås, bibliotekshögskolan Lärarhögskolan

och universitetsfilialen
i Karlstad, filialverksamhet
till lärarhögskolan i Göteborg

Universitetet, förskoleseminariet,
lärarhögskolan, seminariet för
huslig utbildning och socialhögskolan
i Umeå, del av statens
institut för högre utbildning av
sjuksköterskor

Högskolan, förskoleseminariet och
lärarhögskolan i Luleå
Lärarhögskolan i Härnösand
Socialhögskolan i Östersund

UbU 1976/77: 20

163

Bilaga 3

Förteckning över allmänna utbildningslinjer inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta
om annan längd på utbildningslinje än den som i förteckningen anges
för linjen.

I Sektorn för utbildning för tekniska yrken

Allmän linje Omfattar

Agronomlinjen 220 poäng

Hortonomlinjen 220 poäng

Jägmästarlinjen 160 poäng

Landskapsarkitektlinjen 220 poäng

Lantmästarlinjen 40 poäng

Skogsmästarlinjen 60 poäng

Trädgårdsteknikerlinjen 40 poäng

II Sektorn för utbildning för vårdyrken

Allmän linje Omfattar

Veterinärlinjen 220 poäng

Kartong: S. 163 och 164, raderna 4—5 Står: Allmän nedan. Rättat

till: Regeringen linjen. Står: Omfattar högst Rättat till: Omfattar

UbU 1976/77: 20

164

Bilaga 4

Förteckning över allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får besluta
om annan längd på utbildningslinje än den som 1 förteckningen anges
för linjen.

I Sektorn för utbildning för tekniska yrken

Allmän linje

Arkitektlinjen

Bergsvetenskapslinjen

Biologlinjen

Datatekniklinjen

Driftteknikerlinjen

Elektrotekniklinjen

Flygtekniklinjen

Fysikerlinjen

Geoteknologilinj en

Geovetarlinjen

Hälso- och miljövårdslinjen

Industriell ekonom-linjen

Kemistlinjen

Kemitekniklinjen

Lantmäterilinjen

Maskintekniklinjen

Matematikerlinjen

Sjöingenjörslinjen

Sjökaptenslinjen

Teknisk fysik-linjen

Teknisk fysik- och elektroteknik-linjen

Väg- och vattenbyggnadslinjen

II Sektorn för utbildning för administrativa,
yrken

Allmän linje
ADB-linjen

Beteendevetenskapliga linjen

Ekonomiföreståndarlinjen

Ekonomlinjen

Fritidsledarlinjen

Förvaltningslinjen

Internatföreståndarlinjen

Juristlinjen

Linjen för offentlig förvaltning
Psykologlinjen

Redovisnings- och revisionslinjen
Samhällsplanerarlinjen
Samhälls vetarlinj en
Sekreterarlinjen
Sociala linjen

1 Enligt förordningen (1959: 425) om sjöbefålsskolor.

Omfattar
160 poäng
160 poäng
120 poäng
160 poäng
40 poäng
160 poäng
160 poäng
120 poäng
160 poäng
120 poäng
120 poäng
160 poäng
120 poäng
160 poäng
160 poäng
160 poäng
120 poäng

160 poäng
160 poäng
160 poäng

ekonomiska och sociala

Omfattar
40 poäng
120 poäng
80 poäng
120 poäng
80 poäng
140 poäng
60 poäng
180 poäng
140 poäng
120 poäng

140 pc
120 pc

140 pi

UbU 1976/77: 20

Bilaga 4

Allmän linje Omfattar

Systemvetenskapliga linjen 120 poäng

Transportadministrativa linjen 80 poäng

Ungdomsledarlinjen 40 poäng

Påbyggnadslinje Omfattar

Fortbildning i socialt behandlingsarbete 20 poäng

III Sektorn för utbildning för vårdyrken

Allmän linje Omfattar

Apotekarlinjen 160 poäng

Arbetsterapeutlinjen 120 poäng

Hörselvårdsassistentlinjen 80 poäng

Laboratorieassistentlinjen 100 poäng

Logopedlinjen 120 poäng

Läkarlinjen 220 poäng

Medicinska assistentlinjen 100 poäng

Oftalmologassistentlinjen 80 poäng

Operationsassistentlinjen 100 poäng

Receptarielinjen 100 poäng

Sjukgymnastlinjen 100 poäng

Sjuksköterskelinjen 105 poäng

Sociala servicelinjen 100 poäng

Tandhygienistlinjen 40 poäng

Tandläkarlinjen 200 poäng

Påbyggnadslinje Omfattar

Utbildning i blodgruppsserologi och hemoterapi I—III 6 poäng
Utbildning i klinisk cytologi 24 poäng

Utbildning till ortoptist 40 poäng

Vidareutbildning av sjuksköterskor 50 poäng

IV Sektorn för utbildning för undervisningsyrken

Allmän linje Omfattar

Barnavårdslärarlinjen 120 poäng

Folkhögskollärarlinjen 40 poäng

Fritidspedagoglinjen 80 poäng

Förskollärarlinjen 80 poäng

Gymnastiklärarlinjen 80 poäng

Handels- och kontorslärarlinjen 40 poäng

Historisk-samhällsvetenskapliga ämneslärarlinjen 160 poäng

Hushållslärarlinjen 120 poäng

Industri- och hantverkslärarlinjen 40 poäng

Lågstadielärarlinjen 100 poäng

Matematisk-naturvetenskapliga ämneslärarlinjen 160 poäng

Mellanstadielärarlinjen 120 poäng

Musiklärarlinjen 160 poäng

Slöjdlärarlinjen 40 poäng

Språkvetenskapliga ämneslärarlinjen 160 poäng

Kartong: S. 165 och 166 Står: Omfattar högst Rättat till: Omfattar

UbU 1976/77: 20

166

Bilaga 4

Allmän linje

Studie- och yrkesorienteringslinjen
Teckningslärarlinjen
Textillärarlinjen
Vårdlärarlinjen

Påbyggnadslinje

Speciallärarlinjen

Omfattar
120 poäng
120 poäng
120 poäng
60 poäng

Omfattar
20—100 poäng

V Sektorn för utbildning för kultur- och informationsyrken

Allmän linje

Bibliotekarielinjen

Journalistlinjen

Kulturkommunikationslinjen

Kyrkomusikerlinj en

Musikdramatiska linjen

Musiklinjen

Religionsvetenskapliga linjen

Skådespelarlinjen

Tolklinjen

Omfattar
80 poäng
80 poäng
120 poäng
160 poäng
120 poäng
120 poäng
140 poäng
120 poäng
60 poäng

Påbyggnadslinje
Praktisk-teologisk utbildning

Omfattar
20 poäng

UbU 1976/77: 20

167

Bilaga 5

Översikt över motionernas behandling

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

yrkande

nr parti utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. p. och mom. nr

1975/76:

1420:2 1976/77:	vpk	35	2.5 mom. 33
104	fp	120	5.6 mom. 4
143	s	139	5.17 mom. 5
144	fp. c, m	89	5.2 mom. 4
147:1	s	89	5.2 mom. 5
2		lil,112	5.5 mom. 10, 14
149	m	110	5.5 mom. 6
150	s	125	5.9 mom. 1
275	c, s, m, fp	132—133	5.13 mom. 3
276	s	129	5.12 mom. 3
278	s	129	5.12 mom. 4
280	s	109	5.5 mom. 4
281	s	89	5.2 mom. 6
282	s	132	5.13 mom. 2
373	s	102	5.4 mom. 10
375	s, c, m, fp, vpk	133	5.13 mom. 4
378	s	145—146	5.25 mom. 1
379	m, s, c, fp	89	5.2 mom. 7
409:5	s	80—81	4.4 mom. 12
483	s	110	5.5 mom. 6
484:1	s	89	5.2 mom. 8
2		89	5.2 mom. 9
487	c	103	5.4 mom. 14
491	c	134	5.13 mom. 8
764	s	50—51	2.5 mom. 54
768	c	129	5.12 mom. 4
774	fp	129—130	5.12 mom. 5
776	c, m, fp	136	5.16 mom. 3
780	vpk	114	5.5 mom. 18
783	s	130	5.12 mom. 6
960	vpk	98	5.4 mom. 1
977	m	80—81	4.4 mom. 13
978	c	102	5.4 mom. 11
988:2	vpk	71	4.4 mom. 1

UbU 1976/77: 20

168

Bilaga 5

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

yrkande

nr parti utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. p. och mom. nr

1089	m	114	5.5 mom. 19
1143	s	123	5.7 mom. 4
1145	fp	134	5.13 mom. 7
1147	s	89	5.2 mom. 10
1149	c	138	5.17 mom. 2
1156:1	c	89	5.2 mom. 11
2		110	5.5 mom. 5
1157	m	89	5.2 mom. 10
1161:1	vpk	97—98	5.4 mom. 2
2		33—34	2.5 mom. 28
1162	s	142	5.19 mom. 3
1169	s	129—130	5.12 mom. 5
1170	vpk	129—130	5.12 mom. 5
1175	fp, c, m	125	5.9 mom. 1
1306	vpk	134	5.13 mom. 7
1314	c	103	5.4 mom. 12
1348	fp	101	5.4 mom. 6
1356	c	99—100	5.4 mom. 3
1357	s	101	5.4 mom. 8
1358:1	s	28—29	2.5 mom. 25
2		143	5.20 mom. 3
1359	s	110	5.5 mom. 5
1360	s, c, m, fp	28—29	2.5 mom. 25, 26
1362	s	35	2.5 mom. 31
1363	s	129	5.12 mom. 1
1364:1	m	26	2.5 mom. 19
2		26—27	2.5 mom. 20
1365	fp	118	5.6 mom. 1
1366:A1	m	46	2.5 mom. 52
A2		21—22	2.5 mom. 5
A3		22	2.5 mom. 6
A4		45—46	2.5 mom. 51
A5		81	4.4 mom. 17
A6		21—22	2.5 mom. 5
A7		45	2.5 mom. 48
A8		23	2.5 mom. 7
A9		52	2.5 mom. 59
A10	34	2.5 mom. 29
All	28	2.5 mom. 24
A12	23	2.5 mom. 8, 9, 10. 12. 14. 15

UbU 1976/77: 20

169

Bilaga 5

Motions- yrkande nr	parti	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttrande s.	utskottets reservation hemställan nr p. och mom.	särskilt yttrande nr
1366:B1		52—53	2.5 mom. 60
B2		52	2.5 mom. 57
B3		46	2.5 mom. 53
B4		52	2.5 mom. 58
B5		103	5.4 mom. 13
B6		81	4.4 mom. 18
1367	m	35	2.5 mom. 32
1368	m	101	5.4 mom. 8
1369	m	133—134	5.13 mom. 6	2
1370	s	80—81	4.4 mom. 14
1371	c, m,	80—81	4.4 mom. 11
	fp
1372:1	s	36	2.5 mom. 34
2		21	2.5 mom. 4
3		81	4.4 mom. 16
4		93—94	5.3 mom. 3
5		89—90	5.2 mom. 12
6		93—94	5.3 mom. 3
7		100	5.4 mom. 5
8		lil, 112	5.5 mom. 11, 14
1373	s	26	2.5 mom. 17
1374	s, c,	90	5.2 mom. 13, 14
	m, fp
1375	m	27	2.5 mom. 21
1376	m	27	2.5 mom. 22
1377	m	93	5.3 mom. 1
1378	m	99—100	5.4 mom. 3
1379	m	109	5.5 mom. 3
1380	m	101	5.4 mom. 7
1381	m	33—34	2.5 mom. 28
1382	m	108	5.5 mom. 2
1383	m,c,	26	2.5 mom. 17
	fp
1384	m	39	2.5 mom. 43, 44
1385	m	51	2.5 mom. 55
1386	m	72	4.4 mom. 3
1387	s, m	118—119	5.6 mom. 2
1391	c, m,	100	5.4 mom. 5
	fp
1392	m	72	4.4 mom. 2
1393	fp	87—88	5.2 mom. 1, 2
1394	fp	99—100	5.4 mom. 3
1395	fp	123	5.7 mom. 3
1396	fp	93	5.3 mom. 2

UbU 1976/77: 20

170

Bilaga 5

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

yrkande

nr parti utskottets utskottets reservation särskilt

yttrande hemställan nr yttrande

s. p. och mom. nr

1397	s	20	2.5 mom. 2
1398	s	111—112	5.5 mom. 12	6
1399	s	80—81	4.4 mom. 10
1400	s	120	5.6 mom. 5
1401:1	c, s, m, fp	26	2.5 mom. 18
2		93—94	5.3 mom. 4
3		110	5.5 mom. 7
1402	m, fp	110	5.5 mom. 5
1403:1	fp	81	4.4 mom. 19
2		82	4.4 mom. 20
3		72—73	4.4 mom. 4
1404	s	138	5.17 mom. 1	8
1405	s	108	5.5 mom. 2
1406	c	122	5.7 mom. 1
1407:1	s	75—80	4.4 mom. 5	5
2		75—80	4.4 mom. 6
3		87—88	5.3 mom. 2
4		33—34	2.5 mom. 28
5		36	2.5 mom. 34
6		34—35	2.5 mom. 30	2
7		39	2.5 mom. 39	3
8		39	2.5 mom. 40	3
9		39	2.5 mom. 41	3
10		20—21	2.5 mom. 3	1
11		45	2.5 mom. 49
12		118—119	5.6 mom. 2
13		lil	5.5 mom. 9, 21
14		122	5.7 mom. 1, 2	7
15		142—143	5.20 mom. 1, 2	10
16		34—35, 36, 80	2.5 mom. 30, 35 4.4 mom. 5	2,5
1408	c, fp	93—94	5.3 mom. 5
1409:1	m	82	4.4 mom. 22
2		82	4.4 mom. 22
3		80—81	4.4 mom. 15
4		52	2.5 mom. 56
5		82	4.4 mom. 22
9410:1	vpk	19, 39—40	2.5 mom. 1, 38, 44, 45
2		19, 39, 40-41	2.5 mom. 1, 42, 46
3		lil, 112—113	5.5 mom. 8, 13

UbU 1976/77: 20

Bilaga 5

171

Motions-	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
yrkande
nr	parti	utskottets	utskottets	reservation	särskilt
		yttrande	hemställan	nr	yttrande
		s.	p. och mom.		nr
4		lil, 112	5.5 mom. 9, 14
5		111—112	5.5 mom. 12	6
6		113	5.5 mom. 15
7		113	5.5 mom. 17
8		113	5.5 mom. 16
9		99—100	5.4 mom. 3
10		88—89	5.2 mom. 3
11		129	5.12 mom. 2
1411	fp	139	5.17 mom. 5	9
1412	fp, s, m	108	5.5 mom. 1

UbU 1976/77: 20

172

Innehållsförteckning

s.

1 Inledning 1

2 Reformering av högskoleutbildningen

2.1 Lagförslagen

2.1.1 Förslag till Högskolelag 3

2.1.2 Förslag till Lag om obligatoriska studerandesammanslutningar
8

2.1.3 Förslag till Lag om elektorsförsamling vid högskoleenhet
10

2.1.4 Förslag till Lag om ändring i universitetsförordning en

(1964: 461) 11

2.1.5 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1964:

538) om socialhögskolorna 11

2.1.6 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1965:

494) med stadga för jordbrukets högskolor 11

2.1.7 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1967:

236) om journalisthögskolorna 12

2.1.8 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1967:

273) om gymnastik- och idrottshögskolorna 12

2.1.9 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1968:

318) om lärarhögskolorna 12

2.1.10 Förslag till Lag om ändring i förordningen (1972:

308) om bibliotekshögskolan 12

2.2 Propositionens hemställan 12

2.3 Motionsyrkanden 13

2.4 Utskottet

2.4.1 Högskolelag 18

2.4.2 Högskolans indelning i enheter 24

2.4.3 Organisation för kommunal högskoleutbildning .... 29

2.4.4 Obligatoriefrågan 36

2.4.5 Sammansättning av vissa organ m. m 41

2.4.6 Vissa övriga frågor 46

2.5 Utskottets hemställan 53

3 Vissa utbildningar 58

4 Vissa gemensamma frågor

4.1 Propositionens hemställan 58

4.2 Motionsyrkanden 59

4.3 Utskottet 61

4.4 Utskottets hemställan 83

5 Anslagsberäkningar för budgetåret 1977/78

5.1 Universitets- och högskoleämbetet: Förvaltningskostnader

m. fl. anslag 84

5.2 Utbildning för tekniska yrken 85

5.3 Utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala yrken
91

5.4 Utbildning för vårdyrken 94

5.5 Utbildning för undervisningsyrken 105

5.6 Utbildning för kultur- och informationsyrken 116

5.7 Lokala och individuella linjer och enstaka kurser 121

5.8 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m 123

UbU 1976/77: 20

173

5.9 Humanistiska fakulteterna 124

5.10 Teologiska fakulteterna 126

5.11 Juridiska fakulteterna 126

5.12 Samhällsvetenskapliga fakulteterna 127

5.13 Medicinska fakulteterna 130

5.14 Odontologiska fakulteterna 135

5.15 Farmaceutiska fakulteten 135

5.16 Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna 135

5.17 Tekniska fakulteterna 137

5.18 Vissa kostnader i samband med högskolereform 140

5.19 Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar. Vetenskapliga bibliotek:
Bokinköp m. m 140

5.20 Högskoleförvaltningarna 142

5.21 Lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna 144

5.22 Vissa tandvårdskostnader 144

5.23 Sjöbefälsskolorna 144

5.24 Bidrag till Akademien för de fria konsterna 144

5.25 Ersättning till vissa lärarkandidater 144

Reservationer

1 Regionstyrelses planeringsuppgifter (s) 146

2 Antagning till kommunal högskoleutbildning (s) 147

3 Uttalande om avskaffande av obligatoriskt medlemskap i
studerandesammanslutningar m. m. (s) 148

4 Uttalande om avskaffande av graderade betyg (s) 149

5 Det fria utbildningsområdet (s) 149

6 Förskollärarutbildning i Fittja, Botkyrka kommun (s) .... 150

7 Vissa medel till universitets- och högskoleämbetets disposition
(s) 151

8 En plan för förstärkning av resurserna på det arbetsvetenskapliga
området (s) 152

9 Förslag om utbildning i industriell utveckling m. m. vid högskolan
i Luleå (s) 152

10 Högskoleförvaltningarna, anslagsbeloppet (s) 153

Särskilda yttranden

1 Jordbrukets högskolor (s) 154

2 Tjänster vid medicinska fakulteterna (s) 154

Bilagor

1 Jordbruksutskottets yttrande 1976/77: 1 y över motioner väckta
med anledning av propositionen 1976/77: 59 om utbildning
och forskning inom högskolan m. m 156

2 Förteckning över statliga högskoleenheter inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde 160

3 Förteckning över allmänna utbildningslinjer inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde 163

4 Förteckning över allmänna utbildningslinjer och påbyggnadslinjer
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde .. 164

5 Översikt över motionernas behandling 167

Innehållsförteckning 172

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054