UbU 1976/77:18
Utbildningsutskottets betänkande
1976/77:18
med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag
till bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. jämte
motioner
1. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Regeringen har
i propositionen 1976/77: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under
punkten D 32 (s. 340—346) föreslagit riksdagen att
1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsärenden för
skolväsendet får lämnas enligt vad som förordats i propositionen,
2. till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 232 000 000 kr.
Motionerna
1916/11: 148 av herrar Jönsson i Arlöv (s) och Johnsson i Blentarp
(s) vari yrkas att riksdagen vid behandlingen av investeringsramarna för
skolbyggnader beslutar att ge regeringen till känna att sådana anvisningar
bör meddelas att vid ramarnas fördelning förtursrätt skall ges till skollokaler
i sådana regioner där det enligt motionens redovisning föreligger
ett akut behov av lokaler,
1976/77: 366 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av bestämmelser om statsbidrag
till elevhem för elever vid gymnasieskolan i enlighet med vad
som anförts i motionen,
1976/77: 486 av herr Gustafsson i Barkarby m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådan ändring av skollag
och skolstadga att gymnasiekommuns ansvar för att tillgodose behovet
av elevhemsplatser fastslås som en skyldighet.
Utskottet
Från förevarande anslag utgår statsbidrag till skolbyggnadshuvudmännen
med ungefär en tredjedel av kostnaderna för sådana byggen som
kan inrymmas i de årliga investeringsramarna. Kommunerna svarar således
själva för ungefär två tredjedelar av byggkostnaderna inom investeringsramarna.
Bidraget utbetalas under en treårsperiod, varav hälften
första året. Närmare bestämmelser om statsbidraget finns i förordningen
(1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet.
Investeringsbehovet inom skolbyggnadsområdet är fortfarande betydande.
Skolöverstyrelsen (SÖ) har för perioden 1976/77—1981/82 redovisat
ett totalt investeringsbehov på skolbyggnadsområdet om 6,2 miljar
1
Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 18
UbU 1976/77:18
2
der kronor i kostnadsläget den 1 januari 1976. Investeringsramen för
skolbyggnader m. m. är för innevarande budgetår — inklusive en extra
ram om 100 milj. kr. som anvisats av arbetsmarknadspolitiska skäl —
700 milj. kr.
SÖ har för budgetåret 1977/78 föreslagit en investeringsram på 750
milj. kr.
Regeringen föreslår att investeringsramen för budgetåret 1977/78 bestäms
till 660 milj. kr. och att förevarande anslag uppförs med 232 milj.
kr. Vid förhandsbesked om statsbidrag till skolbyggnader bör enligt propositionen
gälla planeringsramar av följande storlek, nämligen 400 milj.
kr. för budgetåret 1978/79 och 350 milj. kr. för budgetåret 1979/80 samt
100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82.
Kostnadsökningen när det gäller skolbyggen uppges under kalenderåret
1975 ha varit 12,3 procent. I SÖ:s anslagsframställning redovisas
investeringsramens s. k. byggkraft under perioden 1961/62—1977/78 i
kostnadsläget den 1 januari 1962. Härav kan utläsas att den för budgetåret
1977/78 föreslagna investeringsramen har ett ekonomiskt värde
i fråga om byggkraft som motsvarar ungefär en tredjedel av investeringsramens
ekonomiska värde för tio år sedan (budgetåret 1967/68).
Antalet 13-åringar i riket ökar med ca 18 000 under 1970-talets senare
del. Antalet 16-åringar kommer år 1982 att vara ca 20 000 flera
än år 1976. En analys av tillgängligt material inom det pågående länsplaneringsarbetet
visar att stora befolkningsomflyttningar inom och mellan
kommunerna pågår. De nämnda förhållandena medför att lokalbehovet
för högstadiet och gymnasieskolan ökar väsentligt under de närmaste
åren.
Det är angeläget att investeringsramarna ökas i takt med kostnadsutvecklingen
så att de blir värdebeständiga, vilket utgör en förutsättning
för att en flerårsplanering skall kunna genomföras. Mot bakgrund av
vad som redovisats i det föregående anser utskottet att den reguljära investeringsramen,
dvs. den som inte ges av arbetsmarknadspolitiska skäl,
måste anpassas till det av SÖ redovisade behovet. Riksdagen bör därför
bemyndiga regeringen att inför budgetåret 1977/78 öka investeringsramen
i enlighet härmed.
De problem som tas upp i motionen 1976/77: 148 om skölbyggnadsbehovet
i bl. a. Malmöhus län gäller även många andra områden i riket.
Omfördelning av investeringsramen mellan länen löser därför inte de
akuta behov av skollokaler som föreligger i riket. Endast en ökning av
investeringsramen kan lösa problemen. Under hänvisning till vad som
härom anförts i det föregående föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionen 1976/77: 148.
Att tillgodose behovet av elevhemsplatser bör enligt motionen 1976/
77: 486 vara gymnasiekommuns skyldighet. Denna skyldighet anses böra
slås fast genom bestämmelser i skollag och skolförordning.
UbU 1976/77:18
3
Utredningen om skolan, staten och kommunerna (U 1972: 06) behandlar
frågor om kommuns ansvar för skolan och utredningen om den
gymnasiala utbildningen (U 1976: 10) frågor om gymnasieskolstudier.
I studiestödsutredningens (U 1975: 16) arbete ingår bl. a. rese- och inackorderingsfrågor
för gymnasieskolelever.
Ett mål för utbildningspolitiken är att främja rekryteringen av ungdom
till studier över grundskolenivå samt att minska ekonomiska, sociala
och geografiska hinder för sådana studier. Den i motionen 1976/77:
486 aktualiserade frågan berör i första hand arbetet inom studiestödsutredningen
men även inom övriga två utredningar. Under hänvisning
härtill anser utskottet, som finner den av motionärerna aktualiserade
frågan väsentlig för vissa delar av landet, att motionen 1976/77: 486
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionen 1976/77: 366 påpekas att statsbidrag utgår med lägre belopp
vid uppförande av elevhem m. m. för gymnasieskolelever vid yrkesinriktade
linjer än vid teoretiska linjer. Motionärerna finner det otillfredsställande
att statsbidragsreglerna kan variera beroende på vilka linjer
berörda elever i den numera sammanhållna gymnasieskolan har valt.
En översyn av statsbidragsreglerna bör göras i syfte att få enhetliga
bestämmelser.
Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) behandlar
frågor om statsbidrag till skolväsendet, i första hand driftbidragen. Den
kommunalekonomiska utredningen (KEU) har enligt sina direktiv bl. a.
till uppgift att undersöka fördelar och nackdelar av en övergång till mer
generella former för statsbidragsgivningen. Det finns för närvarande ett
sjuttiotal statsbidrag som utgår till kommunerna. KEU:s arbete måste
därför i första hand inriktas på frågor av övergripande natur. KEU:s
överväganden avser bl. a. en prövning av skälen för och emot specialdestinerade
statsbidrag till olika kommunala verksamheter.
I skrivelse den 30 januari 1967 har SÖ inkommit till Kungl. Maj:t med
förslag till enhetliga bestämmelser för statsbidrag till kostnaderna för
uppförande av elevhem m. m. för elever i bl. a. grundskolan och gymnasieskolan.
Frågan om statsbidrag till elevhem för elever vid gymnasieskolan är
enligt utskottets uppfattning inte av den storleksordningen att SSK- och
KEU-utredningarnas arbeten måste avvaktas. Med utgångspunkt i det av
SÖ tidigare framlagda förslaget bör frågan om enhetliga bestämmelser
för statsbidrag till elevhem prövas av regeringen. Utskottet är ense med
motionärerna om att nuvarande ordning med inte enhetliga bestämmelser
för statsbidrag till kostnader för uppförande av elevhem m. m. är
mindre tillfredsställande. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning
av motionen 1976/77: 366 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.
UbU 1976/77:18
4
Utskottet hemställer
1. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till
byggnadsärenden för skolväsendet får lämnas enligt vad som
förordats i propositionen 1976/77: 100,
2. att riksdagen till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
232 000 000 kr.,
3. att riksdagen beträffande investeringsram för byggnadsarbeten
inom skolväsendet m. m. för budgetåret 1977/78 bemyndigar
regeringen att fatta beslut i enlighet med vad utskottet förordat,
4. att riksdagen beträffande fördelningsanvisningar rörande investeringsramen
avslår motionen 1976/77: 148,
5. att riksdagen beträffande gymnasiekommuns ansvar för elevhemsplatser
avslår motionen 1976/77: 486,
6. att riksdagen beträffande enhetliga bestämmelser för statsbidrag
till kostnaderna för uppförande av elevhem m. m. med
anledning av motionen 1976/77: 366 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
2. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten D 33 (s. 346—349) och
hemställer
att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 25 000 000 kr.
Stockholm den 3 mars 1977
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i
Skärstad (c), Wiklund (s), fröken Hörlén (fp), herrar Gustafsson i Barkarby
(s), Karlsson i Mariefred (c), fru Hjelm-Wallén (s), herr Sundgren
(s), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp)
och fru Rydle (m).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054