UbU 1976/77:17

Utbildningsutskottets betänkande
1976/77:17

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag
till gymnasiala skolor ni. m. jämte motioner

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har i propositionen
1976/77: 100 bilaga 12 (utbildningsdepartementet) under punkten D 18
(s. 304—321) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att meddela bestämmelser om statsbidrag
till skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att
möjliggöra en fortsatt avveckling av Ingemundskolan,

3. godkänna de grunder för statsbidrag till inbyggd vårdutbildning
som förordats i propositionen,

4. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1977/78
anvisa ett förslagsanslag av 2 026 500 000 kr.

Vid riksmötet 1975/76 vackt motion

1975/76: 1425 av fru Ingvar-Svensson (c) och fru Fredrikson (c)
vari yrkas att riksdagen beslutar att såvitt nu är i fråga som sin mening
ge regeringen till känna att yrkes- och arbetslivserfarenhet skall ge 0,04
poäng/månad för de första 12 månaderna vid inträde till de yrkesinriktade
linjerna i gymnasieskolan.

Vid riksmötet 1976/77 väckta motioner

1976/77: 146 av herr Håkansson i Trelleborg (s) och fru Sandéhn
(s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att gymnasieutredningen
får i uppdrag att utreda frågan om en vidgad musikutbildning
av individuell karaktär inom gymnasieskolan i enlighet med vad som
i motionen anförts,

1976/77: 151 av herr Persson i Karlstad (s) och fru Nilsson i Sunne
(s) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att försöksverksamhet
med särskild samordnad gymnasieskola, B-form (SSG-B), anordnas i
sju kommuner, Strömstad, Malung, Härjedalen, Arvidsjaur, Jokkmokk,

Pajala och Årjäng, dvs. en utökning med sistnämnda kommun,

1976/77: 198 av herrar Svanström (c) och Bengtsson i Göteborg (c)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av möjligheterna
att anordna en för eleverna kostnadsfri körkortsutbildning i
det allmänna skolväsendets regi,

1976/77: 279 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om att linjer och specialkurser inom

1 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 17

UbU 1976/77:17

gymnasial vårdutbildning även i fortsättningen, framför allt i glesbygder,
får bedrivas utan krav på klasser med 30 elever,

1976/77:367 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen

1. hos regeringen ger till känna vad som i motionen anförts beträffande
behovet av utbyggnad av musikutbildning vid gymnasium i Norrland,

2. beslutar att, utöver vad som föreslås i proposition 1976/77: 100,
ytterligare en ort får inrätta musiklinje,

1976/77: 371 av herr Gustafsson i Borås m. fl. (fp, c, m) vari yrkas
att riksdagen beslutar hemställa att regeringen föranstaltar om en utredning
om Textilinstitutets i Borås framtida roll och verksamhet,

1976/77:376 av herr Nilsson i Östersund m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen

1. begär förslag om att viss försöksverksamhet med maskinförarutbildning
med utgångspunkt i maskinförarutbildningskommitténs förslag
snarast igångsätts,

2. begär att ifrågavarande utbildning förläggs till Bräcke kommun
i Jämtlands län,

1976/77: 494 av herrar Lövenborg (vpk) och Häll (s) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att förbättra utbildningen
inom gruvnäringen och att åtgärder vidtas för att integrera
densamma med gymnasieskolan samt att försöksverksamhet med tvåårig
specialkurs för gruv- och mineralteknik snarast inleds vid gymnasieskola
i Malmberget,

1976/77:495 av fru Mårtensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen anhåller om att skogs- och byggmaskinförarutbildningen
förläggs till Ljusdal,

1976/77: 496 av herr Palme m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar att hos regeringen hemställa att skolöverstyrelsen ges i
uppdrag att planera korta, yrkesinriktade och påbyggbara kurser i gymnasieskolan
från höstterminen 1977, motsvarande 2 000 årselevplatser,
i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. beslutar begära att regeringen uppdrar åt skolöverstyrelsen att införa
s. k. modifierad intagning till gymnasieskolan i hela landet fr. o. m.
läsåret 1978/79 i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om introduktionskurser,

1976/77:497 av herr Segerstedt m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att den i budgetpropositionen (bil. 12 s. 319) föreslagna för -

UbU 1976/77:17

söksverksamheten med kombination av gymnasieskolstudier och elitidrott
vidgas till att avse även ett skidorienteringsgymnasium i Ånge,

1976/77: 501 av herr Ångström m. fl. (fp, c, m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att till Skellefteå lokalisera en av de tre musiklinjer på
gymnasial nivå som föreslås bli inrättade i riket,

1976/77: 772 av herr Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen uttalar att
ett skidgymnasium lokaliseras till Sollefteå,

1976/77: 778 av fru Lindquist (m) vari yrkas att riksdagen uttalar att
den försöksverksamhet med gymnasieskolstudier och elitidrott, varom
riksdagen kan komma att besluta, bör omfatta lagidrotterna fotboll,
handboll, basket och ishockey, och att denna försöksverksamhet bör
förläggas till Göteborg,

1976/77: 781 av fröken Nilsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att gymnasielinje i musik snarast inrättas i Boden,

1976/77: 782 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ökat stöd till företagsskolor
och inbyggda skolor,

1976/77: 791 av fru Sundberg m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen till
regeringen uttalar att 31 § i förordningen (1971: 424) om kommunal
och statlig vuxenutbildning bör kompletteras på sätt som anges i
motionen,

1976/77: 1148 av herrar Boo (c) och Rämgård (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om att ge orter av Leksands
storlek och struktur möjlighet att anordna för högskolan behörighetsgrundande
linjer snarast prövas,

1976/77: 1153 av herr Häll m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att Gällivare kommun får ingå i den av skolöverstyrelsen den 3 december
1975 (Dnr S 75: 3365) föreslagna försöksverksamheten med
kombination av gymnasieskolutbildning och idrottsutövning fr. o. m.
läsåret 1976/77 eller den senare tidpunkt som beslutas gälla för försöksverksamheten
i övriga kommuner,

1976/77: 1154 av herr Johansson i Hållsta (c) och fru Nilsson
i Kristianstad (c) vari yrkas att riksdagen beslutar hos regeringen anhålla
om snara åtgärder i syfte att snarast ändra den nuvarande tvååriga
trädgårdskursen till linje inom gymnasieskolan,

1976/77: 1174 av fru Winther (fp) och herr Jonsson i Alingsås (fp)
vari yrkas att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna att kommunerna
genom skolstyrelse och gymnasieskola i ökad utsträckning
skall anordna speciella kortkurser för elever som efter grundskolan inte

lf Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 17

UbU 1976/77:17

går vidare till gymnasieskolan eller jämförbara skolformer eller som
saknar arbete,

1976/77: 1300 av herr Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i den till socialförsäkringsutskottet
remitterade motionen 1976/77: 1298 anförts om
specialkurser i gymnasieskolan för omsorg om psykiskt utvecklingsstörda
(yrkandet 3),

1976/77: 1316 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär utredning om införande av trafikutbildning
som leder fram till körkort för bil dels på skolschemat i gymnasiet,
dels i form av kostnadsfria kurser i samhällets regi,

1976/77: 1331 av herr Hagel m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1976/77: 1330 — vari yrkas att riksdagen uttalar att kommunerna ges
särskilda resurser att ordna yrkesutbildning och yrkeskurser på invandrarspråk.

Utskottet

Regeringen beräknar för budgetåret 1977/78 medel för 102 680 helårsplatser
i intagningsklasser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna
del. När det gäller de minst treåriga linjerna innebär regeringens
förslag en ökning av antalet intagningsplatser på humanistisk linje, naturvetenskaplig
linje och teknisk linje. För de mera utpräglat yrkesinriktade
tvååriga linjerna föreslås en ökning av antalet intagningsplatser
på främst distributions- och kontorslinje, el-teleteknisk linje,
verkstadsteknisk linje och vårdlinje. Utskottet tillstyrker regeringens
dimensioneringsförslag i vad det gäller gymnasieskolans grundskoleanknutna
del (den s. k. stora ramen).

För specialkurser som är kortare än ett år eller vilka förutsätter
tidigare gymnasial utbildning eller viss ålder (den s. k. lilla ramen),
räknar regeringen med en total intagningskapacitet motsvarande 25 540
årselevplatser.

Inom sistnämnda ram bör enligt propositionen 250 årselevplatser
beräknas för korta yrkesinriktade kurser.

Motionerna 1976/77:496 (yrkandena 1 och 3), 1976/77:791 och
1976/77: 1174 behandlar samtliga frågor om utbildningsåtgärder för
ungdomar mellan 16—19 år som är arbetslösa och som tillgodoses
mindre väl genom nuvarande utbildningsutbud.

I motionen 1976/77:496 yrkas att fr. o. m. höstterminen 1977 skall
inom den s. k. lilla ramen avsättas 2 000 årselevplatser för yrkesinriktade
korta och påbyggbara kurser. Vidare föreslår motionärerna sär -

UbU 1976/77:17

skilda informationsinsatser m. m. beträffande s. k. introduktionskurser
för elever som inte går vidare till gymnasieskolan.

Enligt motionen 1976/77: 1174 bör riksdagen anmoda regeringen att
vidta sådana åtgärder att kommun får skyldighet att anordna speciella
kortkurser för bl. a. arbetslös ungdom.

1 motionen 1976/77: 791 påpekas att den yrkesinriktade delen av den
kommunala vuxenutbildningen numera rymmer ett stort antal kurser
som har olika längd och som genom olika kombinationsmöjligheter kan
tillgodose individuella utbildningsönskemål. Bland dagens helt eller
delvis arbetslösa ungdomar finns det, menar motionärerna, många som
tidigt kommit ut i förvärvslivet och som efter t. ex. ett halvårs arbetslivserfarenhet
vill studera en kortare yrkesinriktad kurs inom kommunal
vuxenutbildning. Motionärerna anser att nuvarande bestämmelser beträffande
åldersgräns om 18 år för tillträde till kommunal vuxenutbildning
fortfarande bör vara huvudregel. De bör emellertid enligt deras
mening kompletteras med en särskild bestämmelse, som gör det möjligt
för den som är 16 år och som har 6 månaders arbetslivserfarenhet att
bli antagen till särskild yrkesinriktad utbildning om vederbörande bedöms
ha förutsättningar att följa utbildningen i fråga.

Enligt utskottets uppfattning kan förslaget i motionen 1976/77: 496
om 2 000 årselevplatser för kortare yrkesinriktade kurser inom gymnasieskolans
lilla ram om 25 540 platser få som yttersta konsekvens att
annan angelägen utbildning inom denna ram, t. ex. utbildning av personal
till förskolan och fritidsverksamhet för barn, måste minskas.

Regeringen har den 3 februari 1977 beslutat att från förevarande
anslag får bestridas utgifter för korta yrkesinriktade kurser, introduktionskurser
för invandrarungdom m. m. med högst 15 milj. kr. Det
totala antalet elevplatser som fastställts för gymnasieskolan får överskridas
med 1 700 årselevplatser för sådan kursverksamhet. Bestämmelserna
får tillämpas på verksamhet sorn bedrivs fr. o. m. början av vårterminen
1977 t. o. m. utgången av höstterminen 1977.

1 700 årselevplatser motsvarar ca 10 000 platser i kurser om i genomsnitt
6 veckor. Utbildningsplatserna skall fördelas på länsskolnämnderna
för att kommunerna snabbt skall få möjlighet att anordna kurserna,
vilket innebär att de lokala skolstyrelserna kommer att få en betydelsefull
roll i förverkligandet av regeringens beslut. Regeringen har vidare
beslutat att ett extra statsbidrag skall utgå till uppföljande studie- och
yrkesorientering och att ungdomar som genomgår ifrågavarande yrkesinriktade
kurser skall få utbildningsbidrag under högst 10 veckor på
samma villkor som gäller för ungdom som genomgår viss arbetsmarknadsutbildning.
Kommunerna får särskild ekonomisk ersättning för
kostnader i samband med de kortare kurserna.

Enligt uppgift från skolöverstyrelsen (SÖ) anordnades under sista
halvåret 1976 introduktionskursen ”Arbetsliv och utbildning” för ca

UbU 1976/77:17

4 700 deltagare på ett stort antal orter. Även introduktionskursen ”Studievägar
och arbetsliv” har anordnats. Utskottet ser det som angeläget
att informationen om dessa kurser förstärks och att man underlättar
för lokalt och regionalt ansvariga myndigheter att anordna dem.

Förslaget i motionen 1976/77: 791 att den som är 16 år och har 6
månaders arbetslivserfarenhet under vissa förutsättningar skall få antagas
till särskild yrkesinriktad kurs inom kommunal vuxenutbildning
kan vara ytterligare en åtgärd för att stimulera så många som möjligt
av dem som inte går vidare till gymnasieskolan att skaffa sig en grundläggande
yrkesinriktad utbildning. Utskottet är i princip positivt till
denna tanke. Utredningen om den gymnasiala utbildningen (U 1976: 10)
skall bl. a. undersöka förutsättningarna för ett närmande mellan likartad
utbildning i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning samt
arbetsmarknadsutbildning. Det är utskottets förhoppning att utredningens
förslag skall kunna ge en samlad lösning på olika frågor om kursutbud
och ålderskrav. Detta mera långsiktiga utredningsarbete bör dock
inte utesluta att regeringen redan nu anpassar nämnda intagningsbestämmelser
till förändringarna i ungdomens arbetsmarknadssituation.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionerna 1976/
77: 496 (yrkandena 1 och 3), 1976/77: 791 och 1976/77: 1174 inte behöver
föranleda någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet tillstyrker propositionens dimensioneringsförslag i vad gäller
specialkurser som är kortare än ett år eller vilka förutsätter tidigare
gymnasial utbildning eller viss ålder. Utskottet vill i sammanhanget
understryka vikten av att utbildning av personal till förskolan och fritidsverksamhet
för barn kommer till stånd i den utsträckning som kommunerna
önskar.

S. k. modifierad intagning innebär att eleverna söker till gymnasieskolan
på betyg från nionde årets hösttermin och redan under vårterminen
i årskurs 9 får ett preliminärt intagningsbesked. Vårterminen
kan därigenom användas för studie- och yrkesorientering för de elever
som inte fått sina val tillgodosedda eller som fortfarande är osäkra i sitt
studie- och yrkesval.

I motionen 1976/77: 496 (yrkandet 2) föreslås att riksdagen begär
att SÖ skall införa modifierad intagning till gymnasieskolan i hela landet
fr. o. m. läsåret 1978/79.

För närvarande pågår försöksverksamhet med modifierad intagning
i förening med uppföljande studie- och yrkesorientering i ett antal
kommuner. I propositionen (s. 257) föreslår föredragande statsrådet
att den uppföljande studie- och yrkesorienteringsverksamheten budgetåret
1977/78 får omfatta samtliga kommuner i landet. Det är naturligt
att även det modifierade intagningsförfarande man prövat i försökskommunerna
får tillämpas i samtliga kommuner i nära anslutning

UbU 1976/77:17

till den uppföljande studie- och yrkesorienteringen. Enligt uppgift från
SÖ förbereds för närvarande anvisningar för intagning i gymnasieskolan
med utgångspunkt i detta förhållande. Ett servicematerial, ”Modifierad
intagning, uppsökande studie- och yrkesorientering”, har utarbetats
av SÖ hösten 1976 som hjälp för kommunerna att planera verksamheten
utfrån sina skilda förutsättningar.

Enligt vad utskottet inhämtat behandlar 1973 års betygsutredning
frågor om intagning till gymnasieskolan. Utskottet anser att riksdagens
ställningstagande till intagningssystem m. m. för gymnasieskolan bör
anstå tills betygsutredningen lagt fram sina förslag och remissbehandling
av desamma ägt rum.

Med hänvisning till det anförda finner utskottet att yrkandet 2 i motionen
1976/77: 496 inte bör bifallas av riksdagen.

Föredragande statsrådet är inte nu beredd att ta ställning till ett förslag
från SÖ rörande specialkurser för omsorg av psykiskt utvecklingsstörda.

Utskottet har inhämtat att SÖ:s förslag inkom till regeringen vid en
tidpunkt då budgetarbetet var så långt framskridet att det inte var möjligt
att ta upp nya förslag till behandling.

SÖ bör återkomma till frågan i sin anslagsframställning för budgetåret
1978/79. Utskottet utgår från att förslaget kommer att genomföras
fr. o. m. budgetåret 1978/79. Med hänvisning till vad utskottet anfört
i ärendet anser utskottet att yrkandet i motionen 1976/77: 1300 om en
modernisering av nuvarande kurser för omsorg om psykiskt utvecklingsstörda
(yrkandet 3) inte behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1976/77: 1331 yrkas att kommunerna skall ges särskilda
resurser för att anordna yrkeskurser på invandrarspråk.

I propositionen 1975/76: 118 om hemspråksundervisning för invandrarbarn
föreslogs bl. a. — i syfte att öka rekryteringen till gymnasieskolan
av invandrarungdomar — förberedande verksamhet med korta
introduktionskurser i gymnasieskolan för de ungdomar som inte är
förberedda att gå direkt in i det fasta studiesystemet. Riksdagen anslöt
sig härtill (UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391). Regeringen har vidare
— som framgått av det föregående — den 3 februari 1977 beslutat
att ett ökat antal s. k. korta yrkesinriktade kurser skall anordnas i
gymnasieskolan redan under innevarande budgetår. Förhoppningen är
att dessa kurser även skall nå ut till de invandrarungdomar som nu inte
söker till gymnasial utbildning.

De insatser som i Sverige görs på språkundervisningens område för
de många barn som invandrat till vårt land är betydande. Sverige torde
vara det enda land i världen som har ålagt de lokala skolledningarna att

UbU 1976/77:17

ge invandrarbarn undervisning eller — för förskolans barn — träning
i deras hemspråk. Riksdagen har tidigare i år fattat beslut om statsbidrag
till kommunernas hemspråksundervisning och hemspråksträning
(prop. 1976/77: 22, UbU 1976/77: 10, rskr 1976/77: lil).

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen 1976/
77: 1331 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Genom beslut år 1970 har Kungl. Maj:t medgivit att i gymnasieskolan
försöksvis får finnas en tvåårig musiklinje. Linjen får anordnas
vid gymnasieskola för vilken någon av följande kommuner är huvudman,
nämligen Stockholm, Göteborg, Malmö, Karlstad och Härnösand.
Antalet intagningsklasser är två i Stockholm samt en på var och en av
de övriga orterna. Syftet med den tvååriga musiklinjen är att tillfredsställa
elevernas önskemål om en yrkesmässigt betonad musikalisk utbildning
med möjlighet till mera specialiserade studier i musik, samtidigt
som linjen skall kunna utgöra grund för fortsatta studier utanför
den musikaliska sektorn.

SÖ har år 1975 föreslagit att den försöksvisa utbildningen i framtiden
skall organiseras i form av en tvåårig musiklinje och en kompletterande
ettårig specialkurs. I propositionen beräknas medel för att möjliggöra
att en högre specialkurs på försök anordnas på tre av de orter
som nu har musiklinje.

I motionen 1976/77: 367 föreslås att musiklinje förläggs till gymnasieskola
i Västerbottens län och att en specialkurs i musik förläggs till
Härnösand. Motionerna 1976/77:501 och 1976/77:781 innehåller yrkanden
om förläggning av musiklinje till Skellefteå respektive Boden.

Musikutbildning är på grund av det stora antalet lärare tämligen
kostsam. Kostnaderna per klass av musiklinjen beräknas således till 0,8
milj. kr. och per klass av specialkursen till 0,5 milj. kr. (1976 års lönenivå).
Mot denna bakgrund är det enligt utskottet naturligt att utbyggnaden
av gymnasieskolans musikutbildning sker successivt. För försöksverksamheten
i dess helhet är det mest värdefullt att utbildningen
nu kan utökas med ytterligare ett läsår i form av en specialkurs.

Det bör få ankomma på SÖ att bestämma lokaliseringen av de tre
i budgetpropositionen föreslagna specialkurserna i musik. Utskottet vill
påpeka att riksdagen inte brukar ta ställning till lokaliseringen av enstaka
klasser av linjer men väl till dimensioneringen av gymnasieskolans
linje- och specialkursorganisation. Utskottet föreslår därför att riksdagen
avslår motionerna 1976/77: 367, 1976/77: 501 och 1976/77: 781.

Frågan om vidgade möjligheter till musikutbildning av individuell
karaktär för elever i gymnasieskolan behandlas i motionen 1976/77:
146.

UbU 1976/77:17

Organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) har i
betänkandet (SOU 1976: 33) ”Musiken — människan — samhället” behandlat
den förberedande musikutbildningen och statens ansvar för den
utbildning som krävs för tillträde till den högre utbildningen på musikområdet.
Ett antal förslag läggs fram i syfte att förbättra möjligheten
till förberedande musikutbildning i gymnasieskolan, bl. a. genom kommunal
musikskola. Beredningen av OMUS’ betänkande pågår för närvarande
i utbildningsdepartementet. Med hänvisning härtill anser utskottet
att motionen 1976/77: 146 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

När gymnasieskolans vårdlinje infördes den 1 juli 1971 innebar detta
stora förändringar för de vårdutbildningar som linjen avlöste. Bl. a.
skulle elevantalet i klasserna ökas från 16 till 30. Dessa förändringar
ställde stora krav på skolorganisationen och medförde behov av bl. a.
fler praktikplatser, större lokaler samt mer utrustning. Kungl. Maj:t
bemyndigade därför SÖ år 1970 att övergångsvis under två läsår medge
att klass fick omfatta högst 16 elever inom bl. a. vårdlinjen, om särskilda
skäl förelåg. Genom nytt beslut år 1974 bemyndigade Kungl.
Maj:t SÖ att tills vidare, dock längst t. o. m. läsåret 1978/79, medge
att klass får omfatta högst 16 elever på vårdlinjen. Kungl. Maj:t förutsatte
härvid att SÖ skulle eftersträva att övergången till enbart klasser
med 30 elever på vårdlinjen är slutförd i och med utgången av läsåret
1978/79.

I motionen 1976/77: 279 behandlas frågor om klasstorlek inom gymnasieskolans
vårdlinje och specialkurser på vårdområdet liksom konsekvenserna
av en övergång till enbart klasser om 30 elever.

I skrivelse till regeringen i december 1976 angående utbildning till
undersköterskor har SÖ framhållit att klasser om 16 elever måste
kunna anordnas med hänsyn till bl. a. knappheten på praktikplatser och
brist på lokaler avsedda för mer än 16 elever. Därtill kommer att arbetsgivaren
anses inte ha möjlighet att låta 30 sjukvårdsbiträden på en
gång vara tjänstlediga för deltagande i undersköterskeutbildningen. I
propositionen anges att de nya läroplaner för utbildning av vårdbiträden
och undersköterskor som nu försöksvis prövas bör få tillämpas
generellt fr. o. m. budgetåret 1977/78. Föredragande statsrådet anför
vidare att utbildningen i regel bör anordnas i klasser om 30 elever.

Utskottet vill med anledning av motionen 1976/77: 279 och propositionen
i denna del anföra följande.

Alternativa delningstal för linje och specialkurser gör det möjligt för
skolstyrelser och utbildningsnämnder att välja den klasstorlek som är
mest lämplig utifrån lokala förutsättningar, t. ex. skollokalernas storlek,
tillgången på praktikplatser och behovet av utbildning för en viss yrkesgrupp
inom regionen. Härigenom kan även antalet vakanta elev -

UbU 1976/77:17

platser i klasserna hållas lågt i jämförelse med vad som skulle bli fallet
om klasser om 30 elevplatser inrättades generellt.

Utskottet finner det angeläget att utbildningens volym inte minskar.
Samtidigt måste framhållas att ifall klasser med 30 elevplatser läggs
ut på samtliga orter som nu har klasser med 16 elevplatser kommer den
av statsmakterna fastställda ramen för antalet intagningsplatser till gymnasieskolans
vårdutbildningar att väsentligt överskridas och kostnaderna
blir svåra att överblicka. En strävan att koncentrera vårdutbildningen
till en eller ett par gymnasieorter inom ett län kan medföra en rekryteringshämmande
effekt. Befintliga praktikplatser för vårdutbildningen är
begränsade och utbildningen måste därför planeras så att ett maximalt
utnyttjande av praktikplatser blir möjligt. Redan nu finns på en del
orter vårdutbildning inrättad med klasser på 16 elevplatser, även om
huvudprincipen är 30 elevplatser.

Delningstalet 30 för klass på vårdlinjen och specialkurs inom gymnasieskolans
vårdsektor bör eftersträvas och tillämpas på skolor där
förutsättningar härför finns. Möjlighet att anordna klasser med 16 elevplatser
inom gymnasieskolans vårdsektor bör finnas på skolor där förutsättningar
för större klasser saknas. Riksdagen bör med bifall till motionen
1976/77: 279 och med anledning av propositionen ge denna uppfattning
till känna för regeringen.

Enligt propositionen bör en försöksverksamhet med kombination av
gymnasieskolstudier och elitidrott starta läsåret 1977/78 under SÖ:s
ledning i samverkan med Riksidrottsförbundet. Försöksverksamheten
bör förläggas till högst 13 kommuner och omfatta olika idrottsgrenar
och högst 148 elever totalt. Det bör enligt propositionen ankomma
på SÖ att i samverkan med Riksidrottsförbundet, inom dessa ramar, bestämma
lokalisering, dimensionering och inriktning på idrottsgren.

Utskottet har inget att erinra mot att beslutanderätten i ärendet decentraliseras
på sätt regeringen föreslagit och tillstyrker även i övrigt
regeringens förslag. Utskottet har härmed avstyrkt motionerna 1976/77:
497, 1976/77:772, 1976/77:778 och 1976/77: 1153 om lokalisering
av försöksverksamheten till vissa orter m. m.

Motionerna 1976/77: 376 och 1976/77: 495 innehåller yrkanden om
att försöksverksamhet med maskinförarutbildning skall startas vid gymnasieskolan
i Bräcke kommun, respektive Ljusdals kommun.

Frågan om resurser för försöksverksamhet med maskinförarutbildning
förelädes riksdagen första gången i propositionen 1975/76: 100 bil.
10 (s. 285). Riksdagen godtog därvid föredragandens förslag att några
resurser inte skulle ställas till förfogande för försöksverksamhet med
maskinförarutbildning under 1976/77, eftersom SÖ inte tagit slutlig
ställning till det föreliggande utredningsförslaget.

Situationen inför läsåret 1977/78 är i princip oförändrad. Några konkret
utformade förslag föreligger således inte från SÖ. Regeringen har

UbU 1976/77:17

därför inte funnit det möjligt att föreslå riksdagen att anslå medel för
försöksverksamhet med ifrågavarande utbildning.

Utrustningen för maskinförarutbildningen är kostsam, ca 9,75 milj.
kr. För närvarande anordnas kurser för förare av tyngre specialmaskiner
inom arbetsmarknadsutbildningen. Hur frågor om samordning av
resurserna för arbetsmarknadsutbildning och gymnasieskolutbildning
skall lösas på sikt prövas av utredningen om den gymnasiala utbildningen
(U 1976: 10). Utskottet, som erinrar om regeringens nu i budgetpropositionen
framförda förslag om försöksverksamhet med transportteknisk
gren av fordonsteknisk linje, anser att riksdagen bör avslå motionerna
1976/77: 376 och 1976/77: 495.

I motionen 1976/77: 494 läggs fram förslag i fråga om utbildning'
inom gruvnäringen.

Överläggningar om behovet av ytterligare utbildning inom gruvnäringen
har under år 1976 förts mellan gruvnäringens samarbetsorgan
för utbildningsfrågor (SAMGRUV) och SÖ. En arbetsgrupp bestående
av företrädare för SAMGRUV och SÖ har bildats med syfte att utveckla
lämpliga studievägar och förbättra utbildningen inom gruvnäringen.
Enligt utskottets uppfattning bör denna arbetsgrupp få möjlighet
att slutföra sitt arbete innan ytterligare åtgärder övervägs. Med hänvisning
till redan tagna initiativ i ärendet avstyrker utskottet motionen
1976/77: 494.

I motionen 1976/77: 151 begärs att försöksverksamhet med särskild
samordnad gymnasieskola, B-form (SSG-B), skall få bedrivas i Arjäng.

Försöksverksamhet med SSG-B bedrivs för närvarande i sex kommuner.
Utskottet anser att försöken med SSG-B bör utvärderas, innan
försök på andra orter övervägs. Vid varje sådant övervägande måste
de aktuella förutsättningarna i fråga om elevunderlag, organisation, lokalresurser
och skolenhetsbildning prövas liksom också konsekvenserna
för angränsande kommuners gymnasieskolor. Utskottet är alltså
nu inte berett förorda att ifrågavarande försöksvisa verksamhet utvidgas
till ytterligare en eller flera kommuner utan föreslår att riksdagen avslår
motionen 1976/77: 151.

Leksand tillhör Borlänge gymnasieregion och är icke s. k. gymnasieort.
För närvarande gäller att yrkesinriktad gymnasial utbildning utanför
gymnasieort får bibehållas så länge det finns en tillfredsställande
elevtillströmning och ett klart avnämarintresse (prop. 1973: 77, UbU
1973: 29, rskr 1973: 243).

I motionen 1976/77: 1148 begärs att frågan om att ge orter av Leksands
storlek möjlighet att inrätta för högskolan behörighetsgrundande
studievägar prövas. Bl. a. föreslås att tvåårig teoretisk linje inrättas på
sådan ort.

Elevernas intresse för de tvååriga teoretiska linjerna är sedan några

UbU 1976/77:17

år i avtagande, vilket medför organisatoriska problem för gymnasieskolor
vid vilka sådana linjer redan finns. En spridning av sådana
linjer till andra orter kan därför medföra nya svårigheter. Utskottet
vill erinra om att avslutad yrkesinriktad linje eller tvåårig specialkurs
kan ge allmän behörighet till högskoleutbildning fr. o. m. läsåret 1977/78.
Kommun kan numera inom vuxenutbildningen anordna kompletterande
kurser i ett stort antal behörighetsgivande ämnen utan krav på mer
än åtta deltagare, i glesbygd fem. Med hänvisning till det anförda anser
utskottet att motionen 1976/77: 1148 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Frågan om den tvååriga trädgårdskursen skall ha ställning som linje
i gymnasieskolan har utskottet utförligt behandlat i betänkandet UbU
1975/76: 12. Med erinran om vad som därvid anförts och om att en
utredning om den gymnasiala utbildningen (U 1976: 10) nyligen tillsatts
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1154.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer trafiksäkerhetsutredningen att
behandla frågan om körkortsutbildning. Försök med körkortsutbildning
i gymnasieskolan samt statsbidrag till olika verksamheter i skolan
har utskottet berört i betänkandena 1975/76: 15 och 21. Under hänvisning
till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna 1976/77: 198
och 1976/77: 1316.

Älvsborgs läns landstingskommun har tillsatt en arbetsgrupp för utredning
av Textilinstitutets i Borås framtida organisation och verksamhet.
Denna arbetsgrupp har föreslagit landstingets förvaltningsutskott
att föranstalta om en statlig utredning av hela frågekomplexet rörande
tekobranschens behov av insatser för utveckling, utbildning, forskning
och annan service. Utskottet har erfarit att företrädare för landstinget
har tagit kontakt med regeringen i ärendet. Med hänvisning härtill anser
utskottet att yrkandet i motionen 1976/77: 371 om en sådan utredning
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motionen 1976/77: 782 om ökat statsbidrag till inbyggd utbildning
och företagsskolor bör avslås med hänvisning till vad föredragande
statsrådet i budgetpropositionen (s. 320) anfört i denna fråga.

Frågor om betyg samt urval till gymnasieskolan har behandlats av
1973 års betygsutredning. Kommande beredning av utredningens förslag
bör avvaktas och motionen 1975/76: 1425 avslås av riksdagen.

Regeringens förslag till medelsanvisning m. m. under förevarande anslag
föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker
således propositionens förslag i vad gäller bestämmelser om
statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning för budgetåret 1977/78
samt grunder för statsbidrag till inbyggd vårdutbildning. Utskottet har

UbU 1976/77:17

inte heller något att erinra mot att regeringen vidtar i propositionen redovisade
eller andra åtgärder som bedöms erforderliga för att möjliggöra
en fortsatt avveckling av Ingemundskolan.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande korta yrkesinriktade kurser m. m.
avslår motionerna 1976/77: 496 yrkandena 1 och 3, 1976/77:
791 och 1976/77: 1174,

2. att riksdagen beträffande modifierad intagning till gymnasieskolan
avslår motionen 1976/77: 496 yrkandet 2,

3. att riksdagen beträffande specialkurser för omsorg om psykiskt
utvecklingsstörda avslår motionen 1976/77: 1300 yrkandet 3,

4. att riksdagen beträffande yrkeskurser på invandrarspråk avslår
motionen 1976/77: 1331,

5. att riksdagen beträffande musiklinje i Västerbottens län m. m.
avslår motionen 1976/77: 367,

6. att riksdagen beträffande musiklinje i Skellefteå avslår motionen
1976/77: 501,

7. att riksdagen beträffande musiklinje i Boden avslår motionen
1976/77: 781,

8. att riksdagen beträffande förberedande musikutbildning avslår
motionen 1976/77: 146,

9. att riksdagen beträffande klasstorlek inom gymnasieskolans
vårdlinje och specialkurser på vårdområdet med anledning av
propositionen 1976/77: 100 och med bifall till motionen 1976/
77: 279 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

10. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med elitidrott i
Ånge avslår motionen 1976/77: 497,

11. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med elitidrott i
Sollefteå avslår motionen 1976/77: 772,

12. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med elitidrott i
Göteborg avslår motionen 1976/77: 778,

13. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med elitidrott i
Gällivare avslår motionen 1976/77: 1153,

14. att riksdagen beträffande maskinförarutbildning i Bräcke avslår
motionen 1976/77: 376,

15. att riksdagen beträffande maskinförarutbildning i Ljusdal avslår
motionen 1976/77: 495,

16. att riksdagen beträffande utbildning inom gruvnäringen avslår
motionen 1976/77: 494,

17. att riksdagen beträffande viss gymnasieskola i Årjäng avslår
motionen 1976/77: 151,

UbU 1976/77:17

18. att riksdagen beträffande inrättande av vissa studievägar utanför
gymnasieort avslår motionen 1976/77: 1148,

19. att riksdagen beträffande tvåårig trädgårdskurs avslår motionen
1976/77: 1154,

20. att riksdagen beträffande körkortsutbildning avslår motionerna
1976/77: 198 och 1976/77: 1316,

21. att riksdagen beträffande viss utredning om Textilinstitutet i
Borås m. m. avslår motionen 1976/77: 371,

22. att riksdagen beträffande statsbidrag till inbyggd utbildning
m. m. avslår motionen 1976/77: 782,

23. att riksdagen beträffande urval till gymnasieskolan avslår motionen
1975/76: 1425,

24. att riksdagen bemyndigar regeringen att meddela bestämmelser
om statsbidrag för skogsbrukets yrkesutbildning i enlighet med
vad som har förordats i propositionen 1976/77: 100,

25. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som
behövs för att möjliggöra en fortsatt avveckling av Ingemundskolan,

26. att riksdagen godkänner de grunder för statsbidrag till inbyggd
vårdutbildning som förordats i propositionen 1976/77: 100,

27. att riksdagen till Bidrag till driften öv gymnasieskolor för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 026 500 000 kr.

2. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor. Bidrag till driften
av riksinternatskolor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna D 19 och D 20 (s. 321—323) och hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av riksinternatskolor för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 8 973 000 kr.

3. Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal m. m. med flera
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 22—
D 31 (s. 324—339) och hemställer

1. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 2 254 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Driftkostnader för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 998 000 kr.,

UbU 1976/77:17

3. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
1 640 000 kr.,

4. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
198 000 kr.,

5. att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen
1976/77: 100 om återkrav av för mycket utbetalt statsbidrag,

6. att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 1 720 000 kr.,

7. att riksdagen till Bidrag till driften av vissa privatskolor för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 15 322 000
kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
25 458 000 kr.,

9. att riksdagen till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 1 935 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av
45 000 kr.,

11. att riksdagen till Vissa kurser för ingenjörer m.m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 1 485 000 kr.

Stockholm den 3 mars 1977

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i
Skärstad (c), Wiklund (s), fröken Hörlén (fp), herrar Gustafsson i Barkarby
(s), Karlsson i Mariefred (c), fru Hjelm-Wallén (s), herr Sundgren
(s), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag
(fp) och fru Rydle (m).

UbU 1976/77:17

Reservationer

vid punkten 1 (Bidrag till driften av gymnasieskolor)

1. beträffande korta yrkesinriktade kurser m. m. av herrar Alemyr,
Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru Hjelm-Wallén,
herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Enligt utskottets”
och på s. 6 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Insatser för ungdomar som är dåligt motiverade för vidare utbildning
och som har stora svårigheter att få fast förankring på arbetsmarknaden
måste ha högsta prioritet för skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna.
På skolans område vill utskottet särskilt framhålla skolans ansvar
att informera även ungdomar som slutar efter grundskolan om de
utbildningar som står till buds samt att införa korta yrkesinriktade
kurser för att tillgodose de elevers behov som eljest inte väljer att påbörja
studier i gymnasieskolan.

Utskottet tillstyrker förslaget i motionen 1976/77: 496 att SÖ bör få
i uppdrag att planera för ytterligare 1 750 årselevplatser för kortare
specialkurser inom gymnasieskolans s. k. lilla ram som enligt propositionen
omfattar 25 540 årselevplatser. Härigenom skapas en permanent
kursverksamhet motsvarande sammanlagt ca 2 000 årselevplatser
under hela läsåret 1977/78 för sådana elever som lämnar grundskolan
utan att gå vidare till gymnasieskolans längre utbildningar. Detta innebär
att över 10 000 elever kommer i åtnjutande av denna utbildning.

I gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen finns särskilda
introduktionskurser. Dessa kurser ger en intensifierad orientering om
arbetslivet och befintliga utbildningar. Det är enligt utskottet viktigt
att informationen om dessa kurser förstärks. De lokala skolmyndigheterna
bör ha möjlighet att vid behov starta denna nya typ av kursverksamhet.

Statsmakterna har tidigare slagit fast att målet för sysselsättningsoch
regionalpolitiken bör vara att alla ungdomar skall erbjudas arbete,
praktik eller utbildning. Förslaget i motionen 1976/77: 791 att den som
är 16 år och har 6 månaders arbetslivserfarenhet under vissa förutsättningar
skall kunna antas till särskild yrkesinriktad kurs inom kommunal
vuxenutbildning är ytterligare en åtgärd för att stimulera så många som
möjligt av dem som inte går vidare till gymnasieskolan att skaffa sig
en grundläggande yrkesinriktad utbildning. Bestämmelserna i 31 § förordningen
(1971: 424) om kommunal och statlig vuxenutbildning bör
enligt utskottets uppfattning snarast kompletteras med en särskild bestämmelse
enligt vilken den som är 16 år och har 6 månaders arbetslivserfarenhet
skall kunna antas till särskild yrkesinriktad utbildning om

UbU 1976/77: 17

vederbörande bedöms ha förutsättningar att följa densamma. De utbildningsresurser
som samhället redan har byggt upp bör utnyttjas.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med
bifall till yrkandena 1 och 3 i motionen 1976/77:496 och motionen
1976/77:791 samt med anledning av motionen 1976/77: 1174 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om korta yrkesinriktade
kurser m. m. i gymnasieskolan samt särskild yrkesinriktad kurs
i kommunal vuxenutbildning.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande korta yrkesinriktade kurser m. m.
med bifall till motionerna 1976/77:496 yrkandena 1 och 3
och 1976/77: 791 samt med anledning av motionen 1976/77:
1174 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande modifierad intagning till gymnasieskolan av herrar Alemyr,
Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, fru HjelmWallén,
herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”För närvarande”
och på s. 7 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att detta intagningssystern införs reguljärt
i hela landet inför intagningen 1978/79. Elevernas studie- och
yrkesval måste ses som en process där skol- och arbetsmarknadsmyndigheterna
bör lämna all tänkbar hjälp. Informationen om gymnasieskolan
måste ges redan under höstterminen i årskurs 9 för att underlätta
det tidigarelagda valet till gymnasieskolan. Under vårterminen
kan studie- och yrkesorienteringspersonalen ägna sig särskilt åt de elever
som behöver ytterligare studie- och yrkesorientering för att därefter
göra kompletterande val.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att SÖ bör få i uppdrag att införa modifierad intagning till gymnasieskolan
i hela landet fr. o. m. läsåret 1978/79.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande modifierad intagning till gymnasieskolan
med bifall till motionen 1976/77: 496 yrkandet 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054