UbU 1976/77:16
Utbildningsutskottets betänkande
1976/77:16
med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag
till det obligatoriska skolväsendet m. m. jämte motioner
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av statsrådet Mogård — i propositionen 1976/77: 100 bilaga 12
(utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Skolväsendet
rubriken Det obligatoriska skolväsendet m. m. (punkterna D11,
D 12, D 14—D 17) jämte yrkanden i motionerna 1976/77: 103, 152,
197, 200, 372, 492, 775, 779, 785, 787, 794, 990, 1144, 1163, 1173 och
1300.
Regeringens förslag om anslag till Nomadskolor (punkten D 13) kommer
utskottet att behandla senare.
1. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Regeringen har under punkten
D 11 (s. 261—273) föreslagit riksdagen att
1. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning
av den höjda socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och som
förordats i propositionen,
2. godkänna vad som förordats i propositionen om statsbidrag till
vikariekostnader för skolledare,
3. godkänna de riktlinjer i fråga om tjänster som lärarvikarie samt
de grunder för statsbidrag till kostnader för lärarvikarier som förordats
i propositionen,
4. godkänna vad som förordats i propositionen i fråga om statsbidrag
till kostnader för vissa yrkesvalslärare,
5. godkänna de grunder för statsbidrag till verksamheten vid de estniska
skolorna, Kristofferskolan och Hillelskolan som förordats i propositionen,
6. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1977/78
anvisa ett förslagsanslag av 6 850 000 000 kr.
Motionerna
1916/11: 103 av herr Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
1.
att de graderade betygen bör avskaffas på alla nivåer i skolsystemet,
2. att arbetet med att finna alternativa urvalsmetoder till utbildningar
med sökandeöverskott bör ha till utgångspunkt dels att åstadkomma
1 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 16
UbU 1976/77:16
2
en jämn social fördelning, dels att vid urval bland sökande ta stor hänsyn
till erfarenhet från arbetslivet,
3. att stödåtgärder bör vidtas som har till syfte att förhindra att barn
från socialt och ekonomiskt eftersatta hemmiljöer utbildningsmässigt och
betygsmässigt slås ut ur skolan,
1976/77: 152 av herr Angström (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
1. att Operans balettelevskola får fortsätta sin verksamhet som tidigare,
2. att lokalisera en avdelning av den förberedande dansundervisningen
i grundskolan till Umeå,
1976/77: 197 av fru Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag om statligt anslag till den kommunala
musikskolan från den 1 juli 1979,
1976/77: 200 av herr Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen uttalar
sig för
1. att en utökning av antalet timmar för stödundervisningen till invandrarbarn
bör ske,
2. att sådan stödundervisning skall ges på elevens hemspråk,
1976/77: 492 av fru Lantz m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära sådana bestämmelser att som underlag för
lärarvikarietjänster inräknas dels 6 % av den undervisning som skall
förekomma enligt läroplanen för grundskolan med undantag för den
tjänstgöring som fullgörs av lärare 3 och 4, dels 6 % av den undervisning
som skall förekomma enligt läroplan för gymnasieskolan i ämnena
gymnastik, teckning, svenska, engelska, tyska, franska, historia, religionskunskap,
samhällskunskap, matematik, fysik, kemi och biologi,
1976/77: 785 av herrar Pettersson i Örebro (c) och Bengtsson i Göteborg
(c) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
om statsbidrag för kurators- och psykologtjänster inom skolan,
1976/77: 794 av herr Wemer m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen begär en översyn av studiesituationen för synskadade
i enlighet med vad som anförs i motionen,
2. till försöksverksamhet enligt motionens förslag anslår 350 000 kr.,
1976/77: 990 av herr Wemer m. fl. (vpk) — i motionen hänvisas till
vad som anförts i den till arbetsmarknadsutskottet remitterade motionen
1976/77: 989 — såvitt gäller yrkandet att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag, syftande till att förbättra den zigenska folkgruppens
utbildningsmöjligheter, så att utbildningsnivån för gruppen som helhet
blir jämförbar med övriga grupper i samhället, varvid även högre utbildning
bör beaktas (yrkandet 1),
UbU 1976/77:16
3
1976/77: 1163 av herr Nyhage (m) och fru Rydle (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att jämkning av studiegången får göras för enskild
elev vid hela grundskolans högstadium i enlighet med av skolöverstyrelsen
utfärdade anvisningar,
1976/77: 1173 av herr Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
1. hos regeringen hemställer att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att
uppta diskussion med de politiska ungdomsförbunden rörande regler för
ekonomisk ersättning vid medverkan i skolans samhällsinformation,
2. hos regeringen hemställer om särskilt bidrag till kommunerna för
denna verksamhet, varvid förutsätts att skolstyrelserna budgeterar expertmedverkan
från de politiska ungdomsförbunden,
1976/77: 1300 av herr Palme m. fl. (s) — i motionen hänvisas till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1976/77: 1298 — såvitt gäller yrkandet att riksdagen hos regeringen skall
anhålla att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utreda frågan om skolmiljöns
anpassning till handikappade elever (yrkandet 2).
Utskottet
Riksdagen fattade år 1976 beslut om reformering av skolans inre arbete
(prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Reformen
skall i vad avser förändringar i statsbidragssystemet träda i kraft
fr. o. m. läsåret 1978/79. Reformen av det inre arbetet skall genomföras
stegvis och i den takt som kommunerna själva bestämmer.
Totala antalet elever i grundskolan uppgick enligt skolöverstyrelsen
(SÖ) läsåret 1975/76 till 1 022 344. Läsåret 1976/77 beräknas antalet
elever i grundskolan till ca 1026 000 och läsåret 1977/78 till ca
1 030 000.
Utredningen om skolans inre arbete har i en särskild undersökning
(Ds U 1974: 3) Grundskolans lokalresurser redogjort för lokalbeståndet
inom grundskolan. Undersökningen visar bl. a. att det trots stora insatser
från stat och kommun under de senaste 15 åren i form av investeringar
i nya skolbyggnader finns många skolor som fortfarande inte är
anpassade till det arbetssätt som de senaste läroplanerna kräver. Föredragande
statsrådet anför i budgetpropositionen att en första åtgärd nu
bör vara att SÖ genom en inventering klargör i vilken omfattning skollokaler
nu är överbelagda och vilka behov av ombyggnadsarbeten av
äldre skolor som finns samt i sin anslagsframställning för budgetåret
1978/79 redovisar de investeringsbehov m. m. som föranleds därav.
I motionen 1976/77: 1300 (yrkandet 2) begärs att frågan om skolmiljöns
anpassning till handikappade elever utreds.
I olika sammanhang har riksdagen slagit fast att de handikappade
skall ha samma rätt till utbildning som icke-handikappade och att detta
lf Riksdagen 1976177. 14 sami. Nr 16
UbU 1976/77:16
4
i görligaste mån bör förverkligas inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet.
Hur en sådan integrering utfaller beror i hög grad på
skolans pedagogiska och ekonomiska resurser, skolbyggnadernas utformning
och möjligheterna att göra något för den handikappade eleven även
utanför skoldagen. Undervisningssituationen för övriga elever vid skolan
måste också beaktas. I SÖ:s skriftserie ”Skolhus” behandlas frågor
om grundskolans och gymnasieskolans yttre miljö. Enligt vad utskottet
inhämtat anpassas nya skolor till handikappade elevers behov. Det är
enligt utskottets mening viktigt att även äldre skollokaler anpassas till
handikappade. Den i propositionen nämnda inventeringen av ombyggnadsbehovet
i vad gäller äldre skolor bör enligt utskottets uppfattning
inom ramen för vad som är ekonomiskt försvarbart innefatta även behovet
av anpassningsåtgärder för att förbättra handikappade elevers
skolmiljö. Riksdagen bör med anledning av propositionen och motionen
1976/77: 1300 (yrkandet 2) ge denna uppfattning till känna för regeringen.
I motionen 1976/77: 794 begärs en översyn av de synskadades situation
i grundskolan samt medel för försöksundervisning med fem synskadade
elever på lågstadiet.
Utskottet har inhämtat att det i grundskolan läsåret 1976/77 finns 34
gravt synskadade elever som är individualintegrerade i hemortens skola
sedan de först följt viss undervisning vid specialskolan, nämligen två
elever på lågstadiet, nio elever på mellanstadiet och 23 elever på högstadiet.
Härtill kommer två gravt synskadade elever, som integrerats direkt
i årskurs 1 utan att först ha gått i specialskola.
Det ingår i SÖ:s reguljära uppgifter att göra utvärderingar av den
skolverksamhet som är av betydelse för en fortsatt utveckling och förbättring
av det svenska skolväsendet. Utskottet, som finner pågående
integreringsförsök i vad gäller synskadade elever i grundskolan viktiga,
anser inte att riksdagen nu har anledning att begära en utvärdering av
verksamheten samt särskilda medel för försök, varför motionen 1976/77:
794 avstyrks.
Enligt bestämmelser i skolförordningen inrättas i grundskolan ickeordinarie
tjänster som lärare i den omfattning som fordras för att uppehålla
undervisningen. Vidare får efter medgivande av länsskolnämnd
inrättas icke-ordinarie tjänst för vikarie, s. k. reservvikarie, som anställs
för full tjänstgöring under hel termin oavsett om tjänstgöring av denna
omfattning kan beredas läraren. Statsbidrag utgår inte till tjänst för reservvikarie.
I den mån innehavaren av tjänsten fullgör sådan vikariatstjänstgöring
som eljest enligt gällande statsbidragsbestämmelser skulle
berättiga kommun till statsbidrag, erhåller emellertid kommunen statsbidrag
i den delen. Reservvikaries uppgift är att ersätta korttidsledig
lärare i dennes tjänst.
UbU 1976/77:16
5
I propositionen föreslås att kommun fr. o. m. läsåret 1977/78 efter
medgivande av länsskolnämnd skall få inrätta icke-ordinarie tjänster
som lärarvikarie för lärarkategorier som anges i 15 kap. 1 § skolförordningen
med undantag för lärare för specialundervisning. Tjänsterna skall
berättiga till fullt statsbidrag. Som en del i förslaget ingår att sjukledig
skolledares och lärares sjukpenning inte längre skall uppbäras av kommun
utan i stället utbetalas till riksförsäkringsverket. De statsbidragsberättigade
tjänsterna som lärarvikarie får tillsammans omfatta en tjänstgöring
som motsvarar högst 3 procent av den undervisning som skall
förekomma enligt läroplanen för grundskolan med undantag för den
tjänstgöring som fullgörs av speciallärare. De vid grundskolan anställda
lärarvikarierna skall tjänstgöra även vid gymnasieskolan och kommunal
vuxenutbildning.
Enligt motionen 1976/77:492 bör de statsbidragsberättigade tjänsterna
som lärarvikarie i grundskolan få omfatta en tjänstgöring som
motsvarar 6 procent av det i propositionen nämnda tjänsteunderlaget.
Motionärerna anser att detta procenttal bättre står i överensstämmelse
med volymen tjänstledighet av korttidskaraktär i grundskolan. Vidare
bör, hävdar motionärerna, i beräkningsunderlaget få medtas upp till
6 procent av gymnasieskolans undervisningsvolym i gymnastik, musik,
teckning, svenska, engelska, tyska, franska, historia, religionskunskap,
samhällskunskap, matematik, fysik, kemi och biologi. Dessa ämnen förekommer
i såväl grundskolan som gymnasieskolan.
Av propositionen framgår inte hur avgränsningen skall göras mellan
å ena sidan tjänster för lärarvikarie och å andra sidan övriga icke-ordinarie
lärartjänster i skolväsendet. Vidare bör erinras om att länsskolnämnderna
i dag har möjlighet att förordna övertaliga lärare på statsbidragsberättigade
tjänster som s. k. reservlärare. Enligt propositionen
skall en arbetsgrupp inom SÖ tillsättas för att ytterligare utreda frågan
om beräkningsunderlag för inrättande av statsbidragsberättigade tjänster
för lärarvikarie. I propositionen framhålls att det möjligen kan visa sig
ändamålsenligt att samordna reglerna för inrättande av tjänster som
lärarvikarie med reservlärarsystemet. Härav följer att frågan om procentuell
ram för antalet statsbidragsberättigade tjänster för lärarvikarie
inte kan anses slutligt löst utan får prövas ytterligare.
I gymnasieskolan inrättas statsbidragsberättigade icke-ordinarie tjänster
som lärare i den omfattning som fordras för att uppehålla undervisningen.
Av intresse för gymnasieskolans del är nu hur den aviserade arbetsgruppen
löser frågan om samordning av gymnasieskolans statsbidragsberättigade
reservlärartjänster med organisationen för lärarvikarier.
Utskottet utgår från att arbetsgruppen bör komma med förslag även i
denna fråga. Därvid bör kunna övervägas om kommun i fortsättningen
— utan annan rätt till statsbidrag till vikariatstjänstgöringen än den som
följer av gällande bidragskungörelse — skall kunna inrätta extra ordi
-
UbU 1976/77:16
6
narie eller extra tjänst som lärarvikarie.
Med hänvisning till det fortsatta utredningsarbetet om lärarvikarier i
skolväsendet har utskottet funnit sig kunna tillstyrka regeringens nu
framlagda förslag. I avvaktan på resultatet av utredningsarbetet bör alltså
enligt utskottets mening riksdagen avslå motionen 1976/77: 492.
Frågor om jämkad studiegång på grundskolans högstadium behandlas i
motionen 1976/77: 1163.
Utbildningspolitikens mål är att ge alla individer likvärdiga möjligheter
att göra det bästa av sina förutsättningar. Vid sidan av läroplanens
allmänna studiegång skall lokala studiegångar för grupper av elever
och anpassad studiegång för enskild elev fr. o. m. läsåret 1978/79 kunna
anordnas av kommun (UbU 1975/76: 30 s. 26—27). Beträffande läsåret
1977/78 har riksdagen uttalat att regeringen kan bemyndiga SÖ att medge
kommun att bl. a. modifiera timplanen i årskurserna 7—9. Med hänvisning
till tidigare fattat riksdagsbeslut i ärendet finner utskottet att
riksdagen bör avslå motionen 1976/77: 1163 om jämkad studiegång redan
läsåret 1977/78. Skolstyrelse, som önskar modifiera timplanen i bl. a.
årskurserna 7 och 8 läsåret 1977/78, har att i till SÖ inlämnad skrivelse
ansöka härom hos regeringen.
Svenska kommunförbundet har år 1976 givit ut en vägledning för
planeringen av den kommunala musikundervisningen, benämnd "Den
kommunala musikskolan”. Det totala elevantalet i den kommunala musikskolan
uppgår till ca en tredjedel av antalet elever i grundskolan, dvs.
mer än 300 000. Det bör påpekas att kommunala musikskolan även tar
emot gymnasieskolelever och vuxna.
I motionen 1976/77: 197 anförs att den kommunala musikskolan på
grund av kommunernas skiftande ekonomiska förutsättningar fått mycket
olika omfattning i kommunerna. Ett speciellt statligt bidrag bör därför
utgå till den kommunala musikskolan så att alla ungdomar oavsett
kommuntillhörighet får lika rätt till musikundervisning.
Beträffande statsbidrag för grundskolelever i kommunal musikskola
har riksdagen som sin mening givit regeringen till känna att en ökning
av den statliga förstärkningsresursen till grundskolan är angelägen i syfte
att ge den kommunala musikskolan visst statligt stöd (UbU 1975/76: 30,
rskr 1975/76: 367). Frågan om statsbidrag till kommunal musikskola för
gymnasieskolelever och vuxna har tagits upp av organisationskommittén
för högre musikutbildning (OMUS) i betänkandet (SOU 1976: 33)
”Musiken—människan—samhället”. I detta behandlas bl. a. frågor om
organiserad samverkan mellan den kommunala musikskolan och den
högre musikutbildningen samt statens ansvar för förberedande musikutbildning.
Med hänvisning till dels aviserad proposition under 1977/78
års riksmöte beträffande statsbidragssystem för grundskolan, dels pågående
beredning av OMUS betänkande föreslår utskottet att motionen
UbU 1976/77:16
7
1976/77: 197 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Riksdagen har nyligen fattat beslut med anledning av propositionen
1976/77: 22 om statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn
m. m. (UbU 1976/77: 10, rskr 1976/77: lil). Med erinran härom
avstyrker utskottet motionen 1976/77: 200 om hemspråksundervisning
för invandrarbarn.
Enligt propositionen (s. 268) bör medel för av regeringen beslutad
försöksverksamhet med hemspråk som tillval på högstadiet utgå efter
de regler som gäller för statsbidrag till hemspråksundervisning i grundskolan.
Detta innebär enligt vad utskottet erfarit att kommun med utnyttjande
av det särskilda statsbidraget till hemspråksundervisning
fr. o. m. läsåret 1977/78 har möjlighet att medge att invandrarelever,
som så önskar, får byta ut undervisning i tillvalsämne mot undervisning
i hemspråk.
I motionen 1976/77: 990 (yrkandet 1) begärs förbättrade möjligheter
till utbildning för zigenare. Med hänvisning till dels den grundutbildning
för vuxna, bl. a. zigenare, som fr. o. m. läsåret 1977/78 skall erbjudas
inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen, dels den grundläggande
utbildning för zigenare som erbjuds inom arbetsmarknadsutbildningen,
dels de kortare specialkurser i gymnasieskolan som anordnas för
bl. a. invandrare, dels övriga utbildningserbjudanden inom det svenska
samhället föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 990
(yrkandet 1).
Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) utreder frågor
om statsbidrag till skolverksamheten. Med hänvisning härtill föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 785 om utredning och
förslag om statsbidrag för kurators- och psykologtjänster inom skolan.
Frågor om ekonomisk ersättning till politiska ungdomsförbund för
insatser i skolans samhällsinformation tas upp i motionen 1976/77: 1173.
Organisationer av skilda slag lämnar information till skolan. Enligt
gällande bestämmelser får en viss mindre del av antalet resurstimmar
på grundskolans högstadium användas för insatser av annan karaktär
än lärarledd undervisning. I gymnasieskolan finns anordningen med
timme till förfogande för verksamhet som inte har karaktären av ämnesundervisning.
Utskottet anser att det är betydelsefullt att eleverna i skolarbetet
får möta representanter för de politiska ungdomsförbunden och
erinrar om de anvisningar SÖ — efter samråd med de politiska ungdomsförbunden
— utfärdat för sådan verksamhet (Aktuellt från skolöverstyrelsen
1975/76: 31).
Från och med budgetåret 1977/78 skall särskilda medel till föreningsaktiviteter
utgå från anslaget till Bidrag till allmän fritidsverksamhet
i kommuner, vilket anslag i budgetpropositionen är upptaget till 25
UbU 1976/77:16
8
milj. kr. Anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet
uppgår för samma budgetår till 68 milj. kr. Utskottet erinrar om
riksdagens beslut år 1976 med anledning av propositionen 1975/76: 39
om skolans inre arbete, vilket innebär att kommunerna fr. o. m. budgetåret
1978/79 friare kan förfoga över viss del av statsbidraget och därvid
besluta t. ex. om bidrag till expertmedverkan i undervisningen från ungdomsorganisationer,
bl. a. de politiska ungdomsförbunden. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1976/77: 1173.
Dansarutredningen (U 1973: 09) har i betänkandet (Ds U 1976: 8)
Utbildning av yrkesdansare lagt fram förslag om dels förberedande
dansarundervisning i grundskolan och yrkesutbildning av dansare i gymnasieskolan,
dels avveckling av Operans balettelevskola. Enligt motionen
1976/77: 152 bör Operans balettelevskola få fortsätta sin verksamhet
som tidigare och en klass av den förberedande dansarundervisningen
lokaliseras till grundskolan i Umeå.
Frågan om bl. a. balettelevskolans framtid behandlades av riksdagen
år 1974 (mot. 1974: 1403, UbU 1974: 1). Då dansarutredningens förslag
för närvarande bereds i utbildningsdepartementet avstyrker utskottet
motionen 1976/77: 152 yrkandena 1 och 2.
Ett enhälligt utbildningsutskott uttalade våren 1976 att riksdagens
ställningstagande i betygsfrågan måste anstå tills 1973 års betygsutredning
lagt fram sina förslag och remissbehandlingen av desamma ägt rum
(prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 103
om avskaffande av betyg m. m.
För enskild skola som erhåller bidrag från förevarande anslag, dvs.
de estniska skolorna, Hillelskolan och Kristofferskolan, bör enligt propositionen
utgå statsbidrag beräknat på ett bidragsunderlag som består
av dels 100 procent av lärarlönekostnaden, dels kostnaderna för vissa
arbetsgivaravgifter. Utskottet tillstyrker förslaget att statsbidrag skall
utgå med 99 procent av ett sålunda framräknat bidragsunderlag.
Regeringens förslag till medelsanvisning m. m. under förevarande anslagsrubrik
föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet
har sålunda intet att erinra mot den i propositionen förordade höjningen
av statsbidraget till socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen, föreslaget
statsbidrag till vikariekostnader för skolledare och föreslaget statsbidrag
till kostnader för vissa yrkesvalslärare.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande skolmiljöns anpassning till handikappade
elever med anledning av propositionen 1976/77: 100 och
motionen 1976/77: 1300 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
UbU 1976/77:16
9
2. att riksdagen beträffande översyn av de synskadades situation
avslår motionen 1976/77: 794 yrkandet 1,
3. att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 492 godkänner
de riktlinjer i fråga om tjänster som lärarvikarie och de grunder
för statsbidrag till kostnader för lärarvikarier som förordats
i propositionen 1976/77: 100,
4. att riksdagen beträffande jämkad studiegång avslår motionen
1976/77: 1163,
5. att riksdagen beträffande bidrag till kommunal musikundervisning
avslår motionen 1976/77: 197,
6. att riksdagen beträffande hemspråksundervisning avslår motionen
1976/77: 200,
7. att riksdagen beträffande utbildning för zigenare avslår motionen
1976/77: 990 yrkandet 1,
8. att riksdagen beträffande statsbidrag till kuratorstjänster m. m.
avslår motionen 1976/77: 785,
9. att riksdagen beträffande vissa ersättningar avslår motionen
1976/77: 1173,
10. att riksdagen beträffande dansarundervisning avslår motionen
1976/77: 152,
11. att riksdagen beträffande betyg m. m. avslår motionen 1976/77:
103,
12. att riksdagen godkänner de i propositionen 1976/77: 100 förordade
riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift
till folkpensioneringen,
13. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1976/77: 100
förordats beträffande statsbidrag till vikariekostnader för skolledare,
14. att riksdagen godkänner vad som i propositionen 1976/77: 100
förordats beträffande statsbidrag till kostnader för vissa yrkesvalslärare,
15. att riksdagen godkänner de i propositionen 1976/77: 100 förordade
grunderna för statsbidrag till verksamheten vid de estniska
skolorna, Kristofferskolan och Hillelskolan,
16. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 100 och
med avslag på motionen 1976/77: 794 yrkandet 2 till Bidrag
till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 6 850 000 000 kr.
2. Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 12 (s. 273—276) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet m. m.
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av
8 623 000 kr.
UbU 1976/77:16
10
3. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under
punkten D 14 (s. 277—294) föreslagit riksdagen att till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 70 617 000 kr.
Gällande bestämmelser m. m.
Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter,
belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan
mottas som elever synskadade barn med tilläggshandikapp. Döva
och hörselskadade elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i
Stockholm (Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (Östervångsskolan),
Vänersborg (Vänerskolan), Örebro (Birgittaskolan) och Härnösand
(Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan
(s. k. externa klasser). Åsbackaskolan mottar elever med tilläggshandikapp.
Vid en skolenhet i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade
barn med grava talskador samt hörselskadade barn med beteendestörningar
och vissa andra komplikationer.
Undervisningen av syn-, hörsel- och talskadade elever, som på grund
av sitt handikapp inte kan följa undervisningen inom grundskolan, regleras
av skollagen (1962: 319, omtryckt 1970: 1026, ändrad senast 1975:
159) och specialskolförordningen (1965: 478, omtryckt 1970: 327, ändrad
senast 1976: 1034). Staten är huvudman och har det ekonomiska
ansvaret för såväl undervisningen som elevverksamheten. Undervisning
av samt övriga omsorger om psykiskt utvecklingsstörda regleras av
lagen (1967: 940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
(omsorgslagen; ändrad senast 1976: 374). Landstingen är huvudman
för verksamheten. Utvecklingsstörda elever som på grund av syneller
hörselskada inte kan följa undervisningen inom grundsärskolan är
undantagna landstingens ansvar. De hänförs i stället till specialskolan.
Ansvarsfrågan beträffande dessa elever anses emellertid oklar. Ekeskolan
och Åsbackaskolan är uppbyggda att ta emot utvecklingsstörda elever
med tilläggshandikapp på grundsärskolenivå. Utvecklingsstörda med lättare
syn- och hörselskador undervisas inom särskolan antingen i specialklass
eller i vanlig klass och med stöd av samordnad specialundervisning.
Undervisning av utvecklingsstörda barn och ungdomar som är syn-,
hörsel- eller talskadade.
Vid 1972 års riksdag väcktes två motioner rörande flerhandikappade.
I motion 1972: 495 föreslogs planering och åtgärder för att tillgodose
behovet av undervisning av sådana utvecklingsstörda barn och ungdomar
på träningsnivå som har grava syn- och/eller hörselskador. I motion
1972: 1085 begärdes att frågan om de dövblindas behov av och möjlig
-
UbU 1976/77:16
11
heter till utbildning snarast utreddes och att förslag till åtgärder därefter
förelädes riksdagen.
Utbildningsutskottet, som inhämtat yttrande över motionerna från
skolöverstyrelsen (SÖ), socialstyrelsen och landstingsförbundet, ansåg
att SÖ så snart som möjligt borde påbörja det i motionen 1972: 1085
föreslagna utredningsarbetet rörande de dövblindas utbildning och att
det borde uppdras åt SÖ att i samarbete med andra berörda myndigheter
kartlägga och föreslå de åtgärder som fordras för att undervisningsbehovet
för de i motion 1972: 495 behandlade utvecklingsstörda skulle
bli tillgodosett (UbU 1972: 47).
Regeringen uppdrog åt SÖ att i samarbete med andra berörda myndigheter
och med beaktande av vad utskottet anfört i sitt betänkande
kartlägga och föreslå de åtgärder som fordras för att undervisningen för
ifrågavarande elevgrupper skall kunna realiseras.
SÖ tillsatte i april 1973, efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
och socialstyrelsen, en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta förslag enligt
regeringens uppdrag.
Arbetsgruppen, som antagit namnet BDU-gruppen, avlämnade i april
1975 utredningen ”Förslag rörande undervisning av utvecklingsstörda
barn och ungdomar som är syn-, hörsel- eller talskadade”.
BDU-gruppens förslag och remissbehandlingen är redovisade under
förevarande anslagsrubrik (s. 283—291) liksom skolöverstyrelsens ställningstagande
till förslagen.
Motionerna
1916/71: 372 av herr Hagberg i Örebro (s) och fru Hjelm-Wallén (s)
vari yrkas att riksdagen uttalar
1. att föräldrar till utvecklingsstörda barn med syn-, hörsel- och talskador
skall beredas möjlighet att medverka i den utredning som föregår
barnets skolplacering på sätt som BDU-gruppen föreslår,
2. att hela denna föräldragrupp skall erbjudas föräldrautbildning,
3. att forskningen beträffande utbildningen av denna föräldragrupp
och föräldrarnas medverkan i barnets rehabilitering bör fördjupas,
1976/77: 775 av herr Gustavsson i Nässjö m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en utbyggnadsplan för förskolekonsulentorganisationen vid specialskolan,
1976/77: 779 av fru Marklund m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
1. för budgetåret 1977/78 inrättar fem nya förskolekonsulenttjänster
för synskadade,
2. hos regeringen anhåller om förslag om organisationsform och lämplig
huvudman för förskolekonsulentorganisationen med målsättningen
att all barnrehabilitering skall bilda en organisatorisk enhet,
UbU 1976/77:16
12
1976/77: 1144 av herr Andersson i Örebro (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa att arvodestjänsterna som elevvåningsföreståndare
vid Birgittaskolan i Örebro omändras till fasta
tjänster,
1976/77: 1300 av herr Palme m. fl. (s) — i motionen hänvisas till vad
som anförts i den till socialförsäkringsutskottet remitterade motionen
1976/77: 1298 — såvitt gäller yrkandet att riksdagen hos regeringen anhåller
att skolöverstyrelsen får i uppdrag att lägga fram en plan för arbetet
med en anpassning av specialskolan och särskolan till reformen
om skolans inre arbete m. m. (yrkandet 1).
Utskottet
Som framgår av det föregående har skolöverstyrelsen (SÖ) lagt fram
förslag angående undervisning och omvårdnad av psykiskt utvecklingsstörda
barn och ungdomar som är syn-, hörsel- eller talskadade. Förslagen
görs på grundval av arbetet inom en av SÖ tillsatt arbetsgrupp,
BDU-gruppen (Blinda—Döva—Utvecklingsstörda). Såvitt förslagen avser
särskolans organisation m. m. har regeringen redovisat sina ställningstaganden
i bilaga 8 till budgetpropositionen (socialhuvudtiteln s. 191—
195).
Relativt lätt utvecklingsstörda elever som är syn- eller hörselskadade
tas för närvarande emot inom specialskolan. Ekeskolan i Örebro tar
emot de synskadade samt de syn- och hörselskadade, Åsbackaskolan i
Gnesta de hörselskadade. Förslagen innebär ingen principiell ändring i
denna organisation.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att Ekeskolan skall fungera
som pedagogiskt centrum för synskadade utvecklingsstörda samt
dövblinda. Utskottet har inte heller något att erinra mot att en av skolans
två träningsklasser omvandlas till utredningsklass och tillstyrker
också förslaget om ökade resurser för att Ekeskolan skall kunna ta emot
dövblinda barn som ej fyllt fem år för observation, utredning och träning.
Enligt budgetpropositionens förslag skall Åsbackaskolan fungera för
de döva och hörselskadade eleverna på i princip samma sätt som Ekeskolan
för de synskadade. Utskottet har inget att erinra häremot och
tillstyrker därför föreslagen medelsanvisning, bl. a. i vad gäller en utredningsklass.
I motionen 1976/77: 372 påpekas att såväl BDU-gruppen som remissinstanserna
framhållit dels behovet av en god kontakt mellan specialskolan
och de utvecklingsstörda barnens föräldrar, dels föräldrarnas betydelse
för barnens utveckling. Motionärerna anser att föräldrarna, på
sätt som BDU-gruppen föreslagit, skall beredas möjlighet att medverka
i den utredning som föregår barnets skolplacering (yrkandet 1). Vidare
UbU 1976/77:16
13
yrkas i denna motion att riksdagen skall uttala dels att föräldrarna skall
erbjudas föräldrautbildning (yrkandet 2), dels att forskningen skall fördjupas
angående utbildning av denna föräldragrupp och föräldrarnas
medverkan i barnets rehabilitering (yrkandet 3).
Ett gott samarbete mellan hem och skola är viktigt för barnet, familjen
och skolan. I särskilt hög grad gäller detta om barnet har skador
som lett till handikapp. I likhet med BDU-gruppen och motionärerna anser
utskottet att de utvecklingsstörda barnens föräldrar bör beredas möjlighet
att delta i det utredningsarbete som görs för att komma fram till
den för barnet lämpligaste skolplaceringen. Utskottet föreslår att riksdagen
med bifall till yrkandet 1 i motionen 1976/77: 372 som sin mening
ger denna uppfattning till känna för regeringen.
Vad därefter gäller motionen 1976/77: 372 i övrigt vill utskottet först
framhålla att föräldrakurser förekommer i begränsad omfattning för
föräldrar med utvecklingsstörda barn som tillika är syn-, hörsel- eller
talskadade. Barnomsorgsgruppen har i uppdrag att göra en övergripande
utredning rörande föräldrautbildning. Utskottet har inhämtat att bamomsorgsgruppen
i sitt pågående utredningsarbete ägnar frågan om utbildning
av föräldrar med handikappade barn särskild uppmärksamhet.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att
göra de uttalanden om vilka förslag förts fram i yrkandena 2 och 3 i motionen
1976/77: 372. Utskottet avstyrker alltså dessa två yrkanden men
vill samtidigt framhålla att utskottet utgår från att skolöverstyrelsens
pedagogiska nämnd ägnar de i motionen aktualiserade forskningsuppgifterna
fortsatt uppmärksamhet.
Fr. o. m. läsåret 1973/74 är landet indelat i fem regioner vad avser
stöd till synskadade elever. Stödverksamheten omfattar synskadade barn
i förskoleåldern samt synskadade elever främst i grundskola och gymnasieskola.
Verksamheten står under ledning av styrelsen och rektorn
för Tomtebodaskolan.
BDU-gruppen föreslår att den stödverksamhet som för närvarande
bedrivs genom förskolekonsulenter utökas till att omfatta samtliga synskadade
utvecklingsstörda barn under skolåldern. Eftersom antalet utvecklingsstörda
synskadade är större än antalet normalbegåvade synskadade
krävs det en avsevärd utökning av antalet förskolekonsulenter för
att alla synskadade förskolebarn skall få i genomsnitt ett besök per månad.
BDU-gruppen föreslår en utbyggnad under en treårsperiod från nuvarande
sju till totalt 21 tjänster som förskolekonsulent. Av dessa föreslås
en tjänst för en konsulent som centralt skall biträda med den pedagogiska
ledningen samt administrationen.
Föredraganden förklarar sig inte vara beredd att nu föreslå att nyssnämnda
stödverksamhet byggs ut till att omfatta samtliga synskadade
utvecklingsstörda barn. Medel beräknas emellertid till två nya tjänster
som förskolekonsulent. I motionen 1976/77: 779 har framställts yrkande
UbU 1976/77:16
14
av innebörd att medel skall anvisas för fem nya tjänster (yrkandet 1).
Enligt yrkandet i motionen 1976/77: 775 bör riksdagen anmoda regeringen
att lägga fram en plan för utbyggnaden av förskolekonsulentorganisationen.
Regeringens förslag innebär att den successiva utökningen av förskolekonsulentorganisationen
fortsätter, nu genom förslag om medelsanvisning
till två nya tjänster. Utskottet, som förväntar sig att förslag om
ytterligare konsulenttjänster kommer att föreläggas riksdagen redan i
nästa budgetproposition, anser den nu gjorda avvägningen rimlig. Utskottet
tillstyrker därför regeringens förslag om upprustning i detta avseende.
Yrkandet 1 i motionen 1976/77: 779 avstyrker alltså utskottet,
som inte heller ansluter sig till förslaget i motionen 1976/77: 775.
Regeringens förslag i övrigt om förstärkning av resurserna m. m. för
verksamheten vid specialskolan tillstyrker utskottet.
Yrkandet 2 i motionen 1976/77: 779 avstyrker utskottet. Det av motionärerna
åberopade betänkandet Samverkan i barnomsorgen II: Handikappade
barns förskolevistelse (Ds S 1976: 7) remissbehandlas för
närvarande.
Den 26 april 1974 fick SÖ i uppdrag att utreda förutsättningarna för
att starta en alternativt utformad försöksverksamhet med nya boendeformer
vid specialskolan som är upplagd som fosterhemsverksamhet.
Med erinran härom och med hänvisning till att det numera ankommer
på arbetsmarknadens parter att träffa överenskommelse om anställningsform
avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1975/76: 1144.
I motionen 1976/77: 1300 (yrkandet 1) begärs att riksdagen hos regeringen
anhåller att SÖ får i uppdrag att lägga fram en plan för arbetet
med en anpassning av specialskolan och särskolan till reformen om skolans
inre arbete m. m.
I propositionen 1975/76: 39 om skolans inre arbete m. m. anför föredragande
statsrådet (s. 224): ”Det bör uppmärksammas att mina förslag
i det följande inte avser specialskolan och särskolan. Det ankommer
närmast på SÖ att överväga vilka åtgärder som kan komma att behövas
för dessa skolformer.” Genom beslut den 3 juni 1976 med anledning
av riksdagens skrivelse 1975/76: 367 har regeringen uppmärksammat
SÖ på vad som anförts i propositionen beträffande åtgärder som
kan komma att behövas för specialskolan och särskolan.
Enligt vad utskottet erfarit har SÖ våren 1976 tillsatt två och under
hösten ytterligare tre experter med uppdrag att ta fram underlag för
överväganden inom SÖ i vad gäller det inre arbetet i specialskolan och
särskolan med anledning av reformen om skolans inre arbete. Experterna
beräknas avsluta sitt arbete under våren 1977 och därefter överlämna
förslag och synpunkter till SÖ. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1300 yrkandet
1.
UbU 1976/77:16
15
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande föräldrars medverkan i visst utredningsarbete
med bifall till motionen 1976/77: 372 yrkandet 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. att riksdagen beträffande föräldrautbildning m. m. avslår motionen
1976/77: 372 yrkandena 2 och 3,
3. att riksdagen beträffande viss utbyggnadsplan avslår motionen
1976/77: 775,
4. att riksdagen beträffande tjänster som förskolekonsulent med
bifall till propositionen 1976/77: 100 och med avslag på motionen
1976/77: 779 yrkandet 1 beslutar anvisa medel till ytterligare
två tjänster,
5. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 100 och
med avslag på motionen 1976/77: 779 såvitt gäller medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag till Specialskolan m. m.:
Utbildningskostnader för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 70 617 000 kr.,
6. att riksdagen beträffande huvudman för förskolekonsulentorganisationen
m. m. avslår motionen 1976/77: 779 yrkandet 2,
7. att riksdagen beträffande vissa föreståndartjänster avslår motionen
1976/77: 1144,
8. att riksdagen beträffande anpassning av specialskolan och särskolan
till reformen om skolans inre arbete avslår motionen
1976/77: 1300 yrkandet 1.
4. Specialskolan ni. m.: Utrustning m. m. Specialskolan m. m.: Resor
för elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna D 15—D 16 (s. 294—297) och hemställer
1.att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m.m. för
budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 178 000
kr.,
2. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte
ledsagare för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
3 218 000 kr.
5. Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade. Regeringen
har under punkten D 17 (s. 297—303) föreslagit riksdagen att
1. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande verksamheten
vid rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade,
2. till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel åt handikappade
för budgetåret 1977/78 beräkna ett förslagsanslag av 3 793 000 kr.
UbU 1976/77:16
16
Nuvarande organisation m. m.
Behovet av speciella hjälpmedel och läromedel är stort inom all undervisning
av handikappade, framför allt för gravt synskadade, döva,
rörelsehindrade och psykiskt utvecklingsstörda.
Med anledning härav har under åren särskilda åtgärder vidtagits för
att förbättra läromedelssituationen för ifrågavarande grupper. Således
inrättades rikscentralen för pedagogiska hjälpmedel åt synskadade (RPHSYN)
vid Tomtebodaskolan i Solna år 1965 och rikscentralen för pedagogiska
hjälpmedel åt rörelsehindrade (RPH-RH) vid Bräcke Östergård
i Göteborg år 1967. Som försöksverksamhet inrättades motsvarande verksamhet
för döva (RPH-HÖR) vid Birgittaskolan i örebro år 1969 och
för särskolan (RPH-SÄR) vid Olovsdalsskolan i Umeå år 1971. Rikscentralerna
för pedagogiska hjälpmedel (RPH-centralerna) för olika
handikappgrupper har utvecklats successivt och utgör i dag en viktig
resurs för undervisningen i specialskolorna och särskolan samt för undervisningen
av de i skolväsendet integrerade eleverna. Centralerna sysslar
med utvecklingsarbete, läromedelsproduktion, distribution samt information.
För närvarande utgår medel till centralernas verksamhet från skilda
anslag. Centralerna har också olika huvudmän. Således har RPH-SYN
styrelsen för Tomtebodaskolan som huvudman och medel för verksamheten
utgår från anslagen till specialskolans utbildningskostnader och
utrustning. RPH-RH har länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län
som huvudman och medel till verksamheten utgår från anslaget till länsskolnämnderna.
RPH-HÖR och RPH-SÄR är en försöksverksamhet
inom skolöverstyrelsens (SÖ) projekt Läromedel inom specialundervisningen
(LIS-projektet) och bekostas av medel från anslagen till stöd för
produktion av läromedel och till pedagogiskt utvecklingsarbete inom
skolväsendet.
Statens institut för läromedelsinformation har den 15 oktober 1975
på uppdrag av regeringen avgett förslag om hur den befintliga verksamheten
vid RPH-centralerna i framtiden bör samordnas och vilken myndighet
som bör ansvara för verksamheten. Institutet har därvid föreslagit
att ansvaret för samordningen av verksamheten läggs hos institutet.
Institutets förslag och remissbehandlingen av detta redovisas i bilaga
12 till budgetpropositionen (s. 298—301).
Motionen
1976/77: 787 av fru Rydle (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ge
regeringen till känna vad i motionen anförts om representation för de
handikappade i det föreslagna samrådsorganet för pedagogiska hjälpmedel
åt handikappade.
UbU 1976/77:16
17
Utskottet
Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel (RPH-centralerna) för
olika handikappgrupper har utvecklats successivt. Utskottet tillstyrker
att verksamheten vid de hittills försöksvis bedrivna RPH-centralerna,
RPH-HÖR och RPH-SÄR, permanentas. Utskottet tillstyrker också att
medel för verksamheten vid dessa två centraler och övriga två RPHcentraler,
RPH-SYN och RPH-RH, anvisas under nu ifrågavarande anslagsrubrik.
Föredragande statsrådets bedömning av anslagsbehovet föranleder
ingen erinran från utskottets sida.
Som framgår av det föregående har statens institut för läromedelsinformation
haft i uppdrag att avge förslag om hur verksamheten vid
RPH-centralerna skall samordnas och vilken myndighet som i framtiden
skall ansvara för verksamheten.
Institutet anser att innehållet i centralernas verksamhet till övervägande
delen ansluter sig till institutets verksamhet. Detta bör därför
vara centralmyndighet för verksamheten. Föredragande har samma uppfattning.
Även om institutet får huvudansvaret för RPH-centralerna förutsätter
verksamheten ett nära samarbete mellan institutet, skolöverstyrelsen
(SÖ) och föreståndarna för RPH-centralerna. Av budgetpropositionen
framgår att föredraganden anser att ett samrådsorgan bör inrättas för
samarbetet bestående av RPH-föreståndarna samt representanter för
SÖ, institutet för läromedelsinformation och de båda kommunförbunden.
Enligt motionen 1976/77: 787 bör i samrådsorganet också ingå representation
för de handikappade.
Utskottet finner det angeläget att ifrågavarande samrådsorgan kommer
till stånd och anser i likhet med motionärerna att även de handikappade
bör vara representerade i samrådsorganet. Utskottet tillstyrker
därför yrkandet i motionen 1976/77: 787.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen godkänner vad som propositionen 1976/77: 100
förordats beträffande verksamheten vid rikscentralerna för pedagogiska
hjälpmedel åt handikappade,
2. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 787 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om representation
för de handikappade i rikscentralernas samrådsorgan,
3. att riksdagen till Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel
åt handikappade för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 3 793 000 kr.
Stockholm den 3 mars 1977
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
UbU 1976/77:16
18
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i
Skärstad (c), Wiklund (s), fröken Hörlén (fp), herrar Gustafsson i Barkarby
(s), Karlsson i Mariefred (c), fru Hjelm-Wallén (s), herr Sundgren
(s), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag
(fp) och fru Rydle (m).
Reservation
vid punkten 3 (Specialskolan m. m,: Utbildningskostnader) beträffande
anpassning av specialskolan och särskolan till reformen om skolans inre
arbete av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby,
fru Hjelm-Wallén, herrar Sundgren och Hagberg i Örebro (samtliga
s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”1 propositionen”
och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det, som framhålls i motionen 1976/77:
1300, angeläget att den reformering som förestår i grundskolan också
genomförs för specialskolan och särskolan. Ett sådant arbete har också
i enlighet med regeringens uppdrag den 3 juni 1976 påbörjats inom
SÖ i vad avser specialskolan. Detta förhållande bör enligt utskottets
mening göra det möjligt att tidsmässigt samordna genomförandet av
en ny läroplan för specialskolan med reformen av grundskolans inre
arbete. För särskolans del anser utskottet att en viss tidsmässig förskjutning
kan vara befogad, eftersom läroplanen för denna skolform
relativt nyligen setts över. Vad utskottet anfört bör riksdagen med anledning
av yrkandet 1 i motionen 1976/77: 1300 som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. att riksdagen beträffande anpassning av specialskolan och särskolan
till reformen om skolans inre arbete med bifall till motionen
1976/77: 1300 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770054