UbU 1976/77:13
Utbildningsutskottets betänkande
1976/77:13
med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag
till skolväsendets centrala och regionala myndigheter m. m. jämte
motioner
I detta betänkande behandlas förslag som regeringen — efter föredragning
av statsrådet Mogård — i propositionen 1976/77: 100 bilaga 12
(utbildningsdepartementet) förelagt riksdagen under avsnittet Skolväsendet,
rubrikerna Centrala och regionala myndigheter m. m. (punkterna
D 1—D 5) samt För skolväsendet gemensamma frågor (punkterna D 6,
D8—D 10) jämte yrkanden i motionerna 1976/77:488, 761, 763, 765,
784, 793,1146,1151 och 1171.
Regeringens förslag om anslag till Fortbildning m. m. (punkten D 7)
kommer utskottet att behandla senare.
Centrala och regionala myndigheter m. m.
1. Skolöverstyrelsen. Regeringen har under punkten D 1 (s. 220—231)
föreslagit riksdagen att till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisa
ett förslagsanslag av 89 212 000 kr.
Motionen
1916/11: 793 av herr Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hemställa hos regeringen
1. om åtgärder för förstatligande av läromedelsproduktionen, i första
hand Esselte Studium,
2. att tillsätta en utredning om formerna för att öka användarnas inflytande
över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande,
3. att vid granskningen av objektiviteten i läromedlen också skall
beaktas tendenser i innehållet som förstärker och bevarar ett traditionellt
könsrollsmönster.
Utskottet
Riksdagen fattade år 1973 (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973:
242) beslut om dels ett särskilt organ för läromedelsregistrering och läromedelsinformation
samt för administration av stöd för produktion av
läromedel, dels en särskild läromedelsnämnd inom skolöverstyrelsen
(SÖ) för objektivitetsgranskning av läromedel. I propositionen 1974: 13
angående vissa läromedelsfrågor förordades att varken det blivande
läromedelsinstitutets beslut om registrering eller läromedelsnämndens
beslut om objektivitetsgranskning borde få överklagas.
1 Riksdagen 1976/77.14 sami. Nr 13
UbU 1976/77:13
2
Vid riksdagsbehandlingen av sistnämnda proposition framfördes i två
motioner (1974: 1610 och 1974: 1611) yrkanden om besvärsrätt över
både institutets och nämndens beslut och i en motion (1974: 1609) över
enbart nämndens beslut.
Utbildningsutskottet (UbU 1974: 15, rskr 1974: 155) delade motionärernas
uppfattning att besvärsinstitutet har tradition i det svenska rättsoch
förvaltningssystemet. Utskottet ansåg dock att riksdagen vid dåvarande
tidpunkt inte kunde ta ställning till frågan om det borde finnas
en rätt att anföra besvär över ifrågavarande beslut. Enligt utskottet
måste först klarläggas bl. a. hur omfattande en sådan besvärsrätt borde
vara. På utskottets förslag beslöt därför riksdagen uttala att frågan
skyndsamt borde utredas och att Kungl. Maj:t därefter borde återkomma
till riksdagen med förslag i ärendet.
Genom beslut den 31 maj 1974 uppdrog Kungl. Maj:t åt SÖ i vad avsåg
ärenden rörande objektivitetsgranskning och åt statens institut för
läromedelsinformation i vad avsåg registrering av läromedel som centralt
läromedel att överväga frågan om rätt att överklaga beslut i sådana
ärenden. Med skrivelser den 16 december 1975 respektive den 9 februari
1976 har institutet och SÖ redovisat utredningsuppdraget.
Nu redovisas frågan för riksdagen under förevarande anslagsrubrik.
Statens institut för läromedelsinformation finner det rimligt att beslut
om registrering av läromedel som centralt sådant får överklagas, såväl
vid avslag på ansökan som vid avvikelse från vad den sökande begärt.
Besvär bör enligt institutet få anföras av producenten, som torde kunna
bevaka även författarnas intressen. Institutet framhåller att det kan finnas
motiv för en besvärsrätt även då det gäller beslut om registrering
av och information om andra läromedel än centrala sådana. SÖ anser
att besvärsrätten inte bör begränsas utan starka skäl. Sådana skäl finns
dock enligt SÖ när det gäller objektivitetsgranskningen, nämligen läromedelsnämndens
allsidiga sammansättning och nämndens handläggningsrutiner.
För att tillmötesgå producenter och författare föreslår SÖ ett
tillägg till nämndens handläggningsordning så att stadfästandet av ett
beslut om avslag uppskjuts till nästkommande sammanträde. Detta ger
förlagen ytterligare tillfälle att argumentera för sin sak.
Föredragande statsrådet finner de nuvarande formerna för granskning
och registrering av läromedel inrymma sådan sakkunskap och erfarenhet
och därmed garantier för en allsidig belysning av hithörande
frågor att en besvärsprövning inte kan anses meningsfull. Statsrådet
framhåller att en besvärsrätt skulle innebära en överprövning i objektivitetsfrågor
i politisk instans, vilket hon anser vara betänkligt. Med hänvisning
bl. a. till dessa synpunkter finner statsrådet att besvär inte bör
få anföras.
Utskottet har blivit övertygat om att det saknas anledning att införa
UbU 1976/77:13
3
besvärsrätt i här aktuella ärenden. Frågan behöver alltså enligt utskottets
mening inte föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.
Läromedelsnämndens objektivitetsgranskning tas upp i motionen
1976/77: 793 (yrkandet 3). Motionärerna yrkar att nämnden vid sin
granskning skall beakta sådana tendenser i läromedlens innehåll som
förstärker och bevarar ett traditionellt könsrollsmönster.
Läromedelsnämnden granskar dels sådana läromedel som avser samhällsorienterande
ämnen och som statens institut för läromedelsinformation
funnit vara att anse som centrala läromedel, dels, på eget initiativ
eller efter anmälan, annat centralt läromedel. Vid granskningen prövar
nämnden om läromedlet behandlar innehållet på ett sakligt och allsidigt
sätt samt om läromedlet även i övrigt står i överensstämmelse med
avsnitten Mål och riktlinjer i läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan.
I dessa mål och riktlinjer uttalas bl. a. att ”skolan bör verka
för jämställdhet mellan män och kvinnor — i familjen, på arbetsmarknaden
och inom samhällslivet i övrigt. Den bör vidare orientera om könsrollsfrågan
och stimulera eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande
förhållanden”. Motionärernas önskemål är således redan tillgodosett,
varför yrkandet 3 i motionen 1976/77: 793 bör avslås av riksdagen.
I samma motion yrkas (yrkandet 1) även åtgärder för förstatligande
av läromedelsproduktionen, i första hand Esselte Studium, samt (yrkandet
2) en utredning om formerna för att öka användarnas inflytande
över läromedlens tillblivelse, anskaffande och användande. Riksdagen
har redan tidigare år haft att ta ställning till liknande yrkanden och därvid
avslagit dessa i enlighet med utskottets hemställan (senast UbU 1975/
76: 21 p. 3 och res. 7). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen
att frångå sina tidigare ställningstaganden, särskilt som förhållandena
inom läromedelsmarknaden nu kartläggs av en utredningsman (U 1976:
04), som tillkallades förra året. Enligt vad utskottet inhämtat kommer
utredningsarbetet att pågå under hela år 1977. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionen 1976/77: 793 yrkandena 1 och 2.
Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen
under förevarande anslag.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande objektivitetsgranskningen av läromedel
avslår motionen 1976/77: 793 yrkandet 3,
2. att riksdagen beträffande förstatligande av läromedelsproduktionen
avslår motionen 1976/77: 793 yrkandet 1,
3. att riksdagen beträffande användarnas inflytande över läromedlens
tillblivelse m. m. avslår motionen 1976/77: 793 yrkandet
2,
4. att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 89 212 000 kr.
lf Riksdagen 1976177.1 sami. nr 13
UbU 1976/77:13
4
2. Länsskolnämndcrna m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna D 2—D 4 (s. 232—239) och hemställer
1. att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 38 461 000 kr.,
2. att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 660 000 kr.,
3. att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 463 000 kr.
3. Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer. Regeringen har under
punkten D 5 (s. 240—241) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa elev- och föräldraorganisationer för budgetåret 1977/78 anvisa ett
anslag av 1 210 000 kr.
Motionerna
1916/11-. 488 av herr Gustavsson i Nässjö m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Elevförbundet och SECO erhåller anslag från anslagsposten
Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet,
1976/77: 763 av herr Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att till Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt anslag på
1 310 000 kr.,
1976/77: 1146 av fru Bernström (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär en översyn av statsbidragen till elevorganisationerna med
syfte att ge elevorganisationerna likvärdiga bidragsvillkor med andra
ungdomsorganisationer,
1976/77: 1151 av herr Fransson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller om att regeringen skyndsamt prövar jämställdheten
mellan å ena sidan elevorganisationerna Elevförbundet och SECO och
å andra sidan de övriga ungdomsorganisationerna i vad det gäller anslag
till central verksamhet,
1976/77: 1171 av herr Söderqvist m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer att Elevförbundet och SECO godkännes som
ungdomsorganisationer och från och med budgetåret 1977/78 erhåller
bidrag från anslagsposten Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala
verksamhet.
Utskottet
Från förevarande anslag utgår enligt regeringens beslut bidrag till
elev- och föräldraorganisationer. Bidrag utgår innevarande budgetår
bl. a. till Sveriges elevers centralorganisation (SECO) och Elevförbun
-
UbU 1976/77:13
5
det. Båda organisationerna har anhållit att regeringen skall förklara dem
berättigade till statsbidrag enligt förordningen (1971: 388) om statsbidrag
till ungdomsorganisationer (se förslagsanslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet, prop. 1976/77: 100, bil. 12, p. B 59,
s. 178—181). Med hänsyn till organisationernas uppbyggnad och karaktär
har emellertid föredragande statsrådet inte varit berett att nu föreslå
någon förändring av bidragsgivningen till de två organisationerna.
I motionerna 1976/77: 488 och 1976/77: 1171 yrkas att SECO och
Elevförbundet skall få bidrag ur förslagsanslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
centrala verksamhet, dvs. som ungdomsorganisation
enligt nyssnämnda förordning. Frågan har vidare föranlett en begäran i
motionen 1976/77: 1146 om översyn av statsbidragen till elevorganisationerna.
Syftet är att de skall få bidrag på samma villkor som andra
ungdomsorganisationer. En prövning av jämställdheten mellan de två
elevorganisationerna Elevförbundet och SECO samt ungdomsorganisationerna
begärs i motionen 1976/77: 1151.
Utskottet har funnit att det för närvarande saknas tillräckligt underlag
för en allsidig prövning av frågan om bidragsgivningen till elevorganisationerna.
Utskottet anser därför att riksdagen med anledning av motionerna
1976/77: 488, 1976/77: 1146, 1976/77:1151 och 1976/77: 1171
som sin mening bör ge regeringen till känna att denna bidragsfråga förutsättningslöst
bör utredas.
Medelsbehovet nästa budgetår under detta anslag har beräknats till
totalt 1 210 000 kr.
En höjning av anslaget till 1 310 000 kr. yrkas i motionen 1976/77:
763. Motionärerna anser att elev- och föräldraorganisationernas växande
betydelse i skolväsendet måste mötas med positivt stöd från samhällets
sida och framhåller att SÖ begärt ökade medel till såväl elevorganisationer
som föräldraorganisationer.
Utskottet instämmer i motionärernas uttalande om elev- och föräldraorganisationernas
växande betydelse. Då det gäller medelsanvisningen
vill emellertid utskottet påpeka att regeringens förslag i budgetpropositionen
innebär ett höjt anslagsbelopp samtidigt som bidrag till Sveriges
sjuksköterskeelevers förbund (45 000 kr. budgetåret 1976/77) inte längre
beräknas utgå ur detta anslag och behovet av ett engångsbelopp på
100 000 kr. till de politiska ungdomsförbundens särskilda aktiviteter i
skolorna i samband med valet 1976 bortfaller. Utskottet anser därför
att anslaget inte behöver höjas utöver budgetpropositionens förslag och
avstyrker motionen 1976/77: 763.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande bidragsgivningen till elevorganisationerna
med anledning av motionerna 1976/77: 488, 1976/77:
1146, 1976/77: 1151 och 1976/77: 1171 som sin mening ger
UbU 1976/77:13
6
regeringen till känna vad utskottet anfört om en förutsättningslös
utredning,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:100 och
med avslag på motionen 1976/77: 763 till Bidrag till vissa elevoch
föräldraorganisationer för budgetåret 1977/78 anvisar ett
anslag av 1 210 000 kr.
För skolväsendet gemensamma frågor
4. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Regeringen har
under punkten D 6 (s. 242—246) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1977/78 anvisa
ett reservationsanslag av 36 108 000 kr.
Motionen
1916/11: 784 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen
uttalar att den aviserade utvärderingen av det pedagogiska utvecklingsarbetet
inom skolväsendet skall göras i samverkan mellan skolöverstyrelsen
och utanför verket stående bedömare.
Utskottet
En utvärdering av det pedagogiska utvecklingsarbetet inom skolväsendet
bör enligt föredragande statsrådets mening göras för att man i
framtiden skall kunna prioritera resurser till områden dit forskningsoch
utvecklingsarbete inte nått. Skolöverstyrelsen (SÖ) avses få i uppdrag
att göra denna utvärdering.
Enligt motionen 1976/77: 784 bör utvärderingen göras i samverkan
mellan SÖ och utanför SÖ stående bedömare.
Utskottet anser att motionen 1976/77: 784 inte behöver föranleda
något särskilt uttalande av riksdagen då det måste förutsättas att SÖ
anlitar den expertis som är tillgänglig för genomförandet av den aviserade
utvärderingen av det pedagogiska utvecklingsarbetet.
Föredragande statsrådet föreslår att medelsanvisningen under förevarande
anslag höjs med 2 358 000 kr. till totalt 36 108 000 kr., vilket
utskottet tillstyrker.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen beträffande utvärderingen av det pedagogiska
utvecklingsarbetet avslår motionen 1976/77: 784,
2. att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag
av 36 108 000 kr.
UbU 1976/77:13
7
5. Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. Regeringen har under
punkten D 8 (s. 255—258) föreslagit riksdagen att
1. antaga i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i skollagen
(1962: 319),
2. godkänna de grunder för statsbidrag för studie- och yrkesorientering
vid vissa privatskolor som förordats i propositionen,
3. till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 61 674 000 kr.
Motionerna
1916/11: 761 av herr Alemyr m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
beslutar
1. att till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 748 000
kr. förhöjt förslagsanslag på 63 422 000 kr., varvid 3 500 000 kr. skall
avse ersättning för förlorad arbetsförtjänst för de fackliga representanterna
i planeringsråden för samverkan skola—arbetsliv (yrkandet 1),
2. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om förverkligandet
av tidigare riksdagsbeslut om regionala planeringsråd i
varje län (yrkandet 2),
1976/77: 765 av herr Alemyr m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
1. avslår förslaget i propositionen 1976/77: 100 om grunder för statsbidrag
för studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor,
2. till Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 748 000
kr. förhöjt förslagsanslag på 63 422 000 kr.
Utskottet
Statsbidrag till studie- och yrkesorientering i årskurserna 6—9 i
grundskolan samt i gymnasieskolan utgår till varje kommun eller landstingskommun
i form av grundbelopp, vilkas antal står i relation till antalet
elever. I berörd kommuns bidragsunderlag får inräknas elever i
riksinternatskola samt studerande vid statens skolor för vuxna (prop.
1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367).
Med undantag för riksinternatskola utgår till privatskolor för närvarande
inget statsbidrag för studie- och yrkesorienteringsverksamhet. Enligt
budgetpropositionen bör kommun, där det finns privatskola för vilken
privatskolförordningen (1967: 270) gäller, efter samråd med privatskolan
få inräkna privatskolans elever i bidragsunderlaget för studieoch
yrkesorientering på samma sätt som nu sker beträffande riksinternatskolas
elever.
UbU 1976/77:13
8
Enligt yrkandet 1 i motionen 1976/77: 765 bör riksdagen avslå regeringens
förslag om statsbidrag till studie- och yrkesorientering till privatskolor
för vilka privatskolförordningen gäller. Yrkandet motiveras
med att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) har i
uppdrag att se över formerna för statsbidrag för enskild utbildning.
Ifrågavarande privatskolor är förhållandevis små varför ingen av skolorna
kan heltidsanställa en studie- och yrkesorienteringsfunktionär.
Varje elev i grundskolan och gymnasieskolan skall enligt de allmänna
intentionerna för studie- och yrkesorienteringens bedrivande garanteras
studie- och yrkesorientering. Med hänsyn härtill är det enligt utskottets
mening angeläget att studie- och yrkesorienteringen vid ifrågavarande
privatskolor redan nu samordnas med kommuns studie- och yrkesorienteringsverksamhet.
Under hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1976/77: 765 yrkandet 1.
Riksdagen har tidigare godkänt riktlinjer för kontakten mellan skola
och arbetsliv m. m. (prop. 1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:
367). Enligt dessa skall inrättas lokala planeringsråd i kommunerna och
regionala planeringsråd i länen.
Enligt propositionens förslag till lag om ändring i skollagen (1962:
319) skall skolstyrelse och utbildningsnämnd utse var sitt lokala planeringsråd
(prop. 1976/77: 100 bil. 12 s. 500).
Utskottet har inhämtat att av skolstyrelse utsett planeringsråd bör
samverka med landstings utbildningsnämnd såvitt gäller av landstinget
inom primärkommunen i fråga anordnad utbildning. Propositionens förslag
om ändring av 20 f § skollagen är därmed överflödigt. Utskottet
anser att bestämmelser om lokala planeringsråd bör tas in i skollagen
(1962: 319) i enlighet med vad utskottet föreslår i hemställan 2.
Vad därefter gäller frågan om regionala planeringsråd har föredragande
statsrådet funnit det angeläget att i första hand underlätta den
regionala samordningen av kontakterna mellan skolan och arbetslivet
i storstadsområdena. Medel beräknas i budgetpropositionen för försöksverksamhet
med sådan regional samordning inom tre regioner, nämligen
Stockholmsregionen, Malmöregionen och Göteborgsregionen.
Enligt motionen 1976/77: 761 bör riksdagen uttala att regionala planeringsråd
bör inrättas i samtliga län (yrkandet 2).
Enligt propositionen 1975/76: 39 bör verksamheten med planeringsråd
starta fr. o. m. läsåret 1977/78. Riksdagen gav sin anslutning till
dessa riktlinjer (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367). I budgetpropositionen
föreslås för nästa budgetår att medel anvisas för försöksverksamhet
med samordning på det regionala planet i första hand i de tre storstadsområdena.
Utskottet tillstyrker förslaget. Härigenom kommer att
vinnas ökade erfarenheter av regional samordning. Samtidigt förutsätter
utskottet att organisationen med regionala planeringsråd snarast byggs
UbU 1976/77:13
9
ut. Med hänvisning till det anförda finner utskottet att motionen 1976/
77: 761 yrkandet 2 inte behöver föranleda något särskilt uttalande från
riksdagens sida.
Statens bidrag till kostnaderna för de lokala och regionala planeringsrådens
verksamhet för budgetåret 1977/78 uppskattades i propositionen
1975/76: 39 till 5 milj. kr. (UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76: 367).
I den nu ifrågavarande propositionen beräknas sammanlagt 6 250 000
kr. till lokala planeringsråd samt till regional samordning av verksamheten
i Stockholmsregionen, Göteborgsregionen och Malmöregionen.
I motionen 1976/77: 761 (yrkandet 1) föreslås att medlen till lokala
planeringsråd ökas med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag. Härvid
förutsätts att tillsammans 3,5 milj. kr. skall användas för fackliga representanters
medverkan i planeringsråden.
Behovet av medel för de fackliga representanternas medverkan har
enligt vad utskottet erfarit beaktats vid regeringens uppräkning av anslaget
genom att för ändamålet beräknats 1,5 milj. kr. utöver det belopp
som SÖ föreslagit för lokala planeringsråd i anslagsframställningen för
budgetåret 1977/78. Vidare erinrar utskottet om att under anslaget Bidrag
till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet beräknas 2
milj. kr. till de fackliga organisationernas utbildning av ledamöter i planeringsråden.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1976/77: 761 (yrkandet 1).
Utskottet tillstyrker övriga förslag under förevarande anslagsrubrik
och hemställer
1. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 100 och
med avslag på motionen 1976/77: 765 yrkandet 1 godkänner
de grunder för statsbidrag för studie- och yrkesorientering vid
vissa privatskolor som förordats i propositionen,
2. att riksdagen beträffande lag om ändring i skollagen (1962:
319) med avslag på förslaget i propositionen 1976/77: 100 i
vad avser 20 f § antar lagförslaget i följande som utskottets
förslag betecknade lydelse:
Regeringens förslag
Förslag till
Lag om ändring i skollagen (1962: 319)
Utskottets förslag
Härigenom föreskrives i fråga
om skollagen (1962: 319)
dels att 20 f § skall ha nedan
angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en
ny paragraf, 16 a §, av nedan angivna
lydelse.
Härigenom föreskrives att i skollagen
(1962: 319) skall införas en
ny paragraf, 16 a §, av nedan angivna
lydelse.
UbU 1976/77:13
10
Regeringens förslag Utskottets förslag
16 a §
Skolstyrelsen skall utse ett planeringsråd med uppgift att biträda styrelsen
i frågor rörande utbildningens anknytning till arbetslivet och att
följa yrkesutbildningen i kommunen.
Planeringsråd skall bestå av Planeringsråd skall bestå av
minst fem ledamöter. I planerings- minst fem ledamöter. Arbetsgivare,
råd skola arbetsgivare, arbetstagare arbetstagare och den offentliga ar
och
den offentliga arbetsförmed- betsförmedlingen skola vara före
lingen
vara företrädda. trädda i planeringsråd.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
3. att riksdagen beträffande regionala planeringsråd avslår motionen
1976/77: 761 yrkandet 2,
4. att riksdagen beträffande ytterligare bidrag till planeringsråd
avslår motionen 1976/77: 761 yrkandet 1,
5. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 100 samt
med avslag på motionerna 1976/77: 761 yrkandet 1 såvitt
gäller medelsanvisningen under ifrågavarande anslag och
1976/77: 765 yrkandet 2 till Bidrag till studie- och yrkesorientering
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 61 674 000 kr.
6. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Särskilda åtgärder på skolområdet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna D 9 och D 10 (s. 258—260) och hemställer
1.
att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 1 325 000 kr.,
2. att riksdagen till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret
1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 59 000 000 kr.
Stockholm den 4 mars 1977
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Nordstrandh
(m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i Skärstad (c), Wiklund (s), fröken
Hörlén (fp), herr Gustafsson i Barkarby (s), fröken Rogestam (c), herrar
Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp), Bengtsson i Hamneda (c), Elmstedt
(c), Bladh (s), fru Sandéhn (s) och fru Rydle (m).
UbU 1976/77:13
11
Reservationer
1. vid punkten 3 (Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer) av
herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, Hagberg
i Örebro, Bladh och fru Sandéhn (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar ”Utskottet
instämmer” och slutar ”motionen 1976/77: 763” bort ha följande lydelse:
Utskottet
har redan tidigare år uttalat sin positiva syn på elev- och
föräldraorganisationernas verksamhet och instämmer nu i motionärernas
åsikt att dessa organisationers växande betydelse måste mötas med
positivt stöd från samhällets sida. Utskottet anser därför att riksdagen
med bifall till motionen 1976/77: 763 till Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer
bör anvisa ett med 1Ö0 000 kr. förhöjt anslag av
1 310 000 kr.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77:100
och med bifall till motionen 1976/77: 763 till Bidrag till vissa
elev- och föräldraorganisationer för budgetåret 1977/78 anvisar
ett anslag av 1 310 000 kr.
vid punkten 5 (Bidrag till studie- och yrkesorientering m. m.)
2. beträffande bidrag till vissa privatskolor av herrar Alemyr, Jönsson
i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, Hagberg i Örebro, Bladh och
fru Sandéhn (samtliga s) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Ifrågavarande
privatskolor” och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att resultatet och det
nämnda utredningsarbetet inte bör föregripas. Riksdagen bör därför avslå
förslaget i propositionen om statsbidrag för studie- och yrkesorientering
vid vissa privatskolor. Det belopp som härigenom frigörs bör tillföras
bidragsbeloppet för planeringsråd. Utskottet tillstyrker alltså motionen
1976/77: 765 yrkandet 1.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 765 yrkandet 1
avslår propositionen 1976/77: 100 såvitt den gäller statsbidrag
för studie- och yrkesorientering vid vissa privatskolor,
3. beträffande ytterligare bidrag till planeringsråd av herrar Alemyr,
Jönsson i Arlöv, Wiklund, Gustafsson i Barkarby, Hagberg i Örebro,
Bladh och fru Sandéhn (samtliga s) som anser
UbU 1976/77:13
12
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Behovet
av” och slutar ”(yrkandet 1)” bort ha följande lydelse:
De av riksdagen beslutade planeringsråden för samverkan skola—arbetsliv
är ytterst betydelsefulla för att eleverna och skolan i en helt annan
utsträckning än hittills skall få kontakt med arbetslivet. För att
planeringsråden skall fungera såsom avsikten är måste särskilda medel
utgå för de fackliga representanternas medverkan. Utskottet föreslår
att anslaget ökas med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag samt att
totalt 3,5 milj. kr. av anslaget skall avsättas för bestridande av de fackliga
organisationernas kostnader för medverkan i planeringsråden.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen beträffande ytterligare bidrag till planeringsråd
med anledning av propositionen 1976/77: 100 och med bifall
till motionen 1976/77: 761 yrkandet 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande anslagsbeloppet av herrar Alemyr, Jönsson i Arlöv, Wiklund,
Gustafsson i Barkarby, Hagberg i örebro, Bladh och fru Sandéhn
(samtliga s) som — vid bifall till reservationerna 2 och 3 — anser att
utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77: 100
samt med bifall till motionerna 1976/77: 761 yrkandet 1 såvitt
gäller medelsanvisningen under ifrågavarande anslag och
motionen 1976/77: 765 yrkandet 2 till Bidrag till studie- och
yrkesorientering m. m. anvisar ett förslagsanslag av 63 422 000
kr.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77005»