!
UbU 1976/77:10
Utbildningsutskottets betänkande
1976/77:10
med anledning av propositionen 1976/77: 22 om statsbidrag till hemspråksundervisning
för invandrarbarn m. m. jämte motioner
Propositionen
I propositionen 1976/77: 22 (utbildningsdepartementet) har regeringen
— efter föredragning av statsrådet Mogård — föreslagit riksdagen att
1. godkänna de grunder för statsbidrag till kommunernas hemspråksträning
i förskolan samt hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskola
som förordats i propositionen,
2. besluta att avlöningsförmåner och andra anställnings- och arbetsvillkor
för hemspråkslärare fastställes under medverkan av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer i samma utsträckning som
för övriga statligt reglerade lärartjänster i grundskolan,
3. i övrigt godkänna vad som anförts i propositionen om tjänst som
hemspråkslärare,
4. anta i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i skollagen
(1962: 319).
På grundval av riksdagens beslut med anledning av proposition om
hemspråksundervisning för invandrarbarn (prop. 1975/76: 118, UbU
1975/76: 33, rskr 1975/76: 391) framläggs i den nu ifrågavarande propositionen
1976/77: 22 förslag om bl. a. nytt statsbidrag till kommunerna
för hemspråksträning i förskolan och för hemspråksundervisning
i grundskolan och gymnasieskolan.
För hemspråksträning i förskolan för sexåringar föreslås statsbidrag
till kommunerna utgå med ett schablonbelopp per deltagande barn och
år. Beloppet har preliminärt fastställts till 1 900 kr. inkluderande bidrag
till vissa arbetsgivaravgifter. Schablonbeloppet skall jämkas årligen med
hänsyn till den genomsnittliga årliga löneutvecklingen.
För hemspråksundervisning i grundskolan och gymnasieskolan föreslås
utgå ett schablonbelopp till kommunerna. Detta belopp beräknas
som en kostnad för varje uttagen lärarveckotimme undervisningen omfattar.
Därvid skall för grundskolan räknas 1,1 lärarveckotimmar per
deltagande elev och läsår samt för gymnasieskolan 0,75 lärarveckotimme
per deltagande elev och läsår. Schablonbeloppet har preliminärt bestämts
till 1 765 kr. per lärarveckotimme, vartill kommer bidrag för sådana
arbetsgivaravgifter som i dag ersätts ur bidragsanslagen för grundskola
och gymnasieskola. Schablonbeloppet skall årligen jämkas med
hänsyn till löneutvecklingen m. m.
1 Riksdagen 1976177.14 sami. Nr 10
UbU 1976/77:10
2
Vissa övergångsbestämmelser föreslås. De skall medge en successiv
anpassning för kommuner som enligt nuvarande regler erhåller högre
bidrag än vad det nya statsbidraget medger.
I propositionen behandlas också vissa frågor rörande tjänster som
hemspråkslärare. Särskilda statligt reglerade tjänster som hemspråkslärare
skall inrättas fr. o. m. den 1 juli 1977.
Slutligen anmäls en fråga om ändring i skollagen med anledning av
riksdagens beslut om ändrad benämning för specialskolorna (SoU
1975/76: 10, rskr 1975/76: 13 och UbU 1975/76: 9).
Motionerna
1976/77: 34 av herr Andersson i Södertälje m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidrag till hemspråksundervisning i grundskolan
skall utgå enligt nu gällande regler,
1976/77: 35 av fru Diesen m. fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
ger regeringen till känna vad som i motionen angivits i vad gäller behörighet
som hemspråkslärare,
1976/77: 36 av herr Granstedt m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen hemställa att det i propositionen 1976/77: 22
föreslagna systemet för statsbidrag till hemspråksundervisning för invandrarbarn
kompletteras med en särskild resurs till skolöverstyrelsens
förfogande för att möta särskilt höga kostnader för verksamheten i vissa
kommuner och garantera att ingen kommun skall behöva minska ambitionsnivån
på sin hemspråksundervisning,
1976/77: 37 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari yrkas att riksdagen
beslutar att statsbidrag till hemspråksundervisning i grundskolan
skall utgå enligt nu gällande regler,
1976/77: 38 av herr Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen till
regeringen uttalar
1. att tjänster som hemspråkslärare ges likvärdig tjänsteställning med
likvärdiga kompetenskrav som gäller för annan lärarpersonal med motsvarande
pedagogiska uppgifter på motsvarande nivå i skolsystemet,
2. att tjänster som hemspråkslärare skall inrättas även i gymnasieskolan,
3. att de kurativa uppgifterna för invandrarbarnen i första hand bör
skötas av kurativt utbildad tvåspråkig personal och att i de fall då hemspråksläraren
ändå handhar dessa uppgifter de inte får inkräkta på den
pedagogiska verksamheten,
4. att hemspråksundervisningen görs obligatorisk och ges samma
ställning som övriga obligatoriska ämnen inom grundskolan,
5. att de större invandrarspråken som t. ex. finska, danska, norska,
UbU 1976/77:10
3
grekiska och serbokroatiska ges samma status som t. ex. tyska och
franska på grundskolans högstadium (dvs. B-språks status),
6. att, även då hemspråksträningsgrupp eller hemspråksundervisningsgrupp
omfattande fyra elever ej kan ordnas utan olägenhet för eleverna,
statsbidrag ändå skall utgå som om gruppen bestod av fyra elever,
7. att statsbidrag skall utgå för hemspråksträning för alla ålderskategorier
inom förskolan,
8. att rätten till en första läs- och skrivträning på hemspråket garanteras
alla invandrarbarn i grundskolans lågstadium,
9. att tvåspråkiga förskole- och grundskoleläraraspiranter ges en bestämd
kvot vid intagningen till respektive lärarutbildningsanstalter.
Utskottet
Kommunerna är skyldiga att aktivt främja och stimulera tvåspråkighet
hos invandrarbarn och barn inom ursprungliga språkliga minoriteter
i Sverige (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391).
Rätt till hemspråksträning i förskolan och hemspråksundervisning inklusive
studiehandledning på hemspråk i grundskolan och i gymnasieskolan
har med visst undantag alla barn och ungdomar för vilka ett annat språk
än svenska utgör ett levande inslag i deras hemmiljö. Normalt förutsätter
detta att förälder/vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som
sitt modersmål och använder språket i sitt umgänge med barnet. Under
förutsättning att barnets språkliga miljö kräver detta tillkommer denna
rätt emellertid också barn vars familj i en eller flera generationer har
bott i landet eller barn som tillhör en ursprunglig språklig minoritet i
landet, t. ex. samer.
Liksom tidigare skall man i grundskolan med särskilt statsbidrag kunna
anordna stödundervisning i svenska för invandrarelever. Med invandrarelever
menas här samma elevgrupper som har rätt till hemspråksundervisning.
Bidraget utgår med högst fyra veckotimmar. Undervisningsgrupperna
bör enligt bestämmelserna vara små (3—5 elever) och i möjligaste
mån homogena med avseende på ålder och färdighet i svenska.
Statsbidragsberättigad stödundervisning i svenska för språkliga minoriteter
kan också anordnas för färre än tre elever, om lokala förhållanden
och elevernas behov av individuell handledning kräver det. Reglerna för
stödundervisning i svenska är även tillämpliga på infödda svenska elever
som på grund av skolgång i utlandet har behov av sådan undervisning.
Hemspråksundervisning kan ersätta undervisning i annat ämne inom
den obligatoriska timplanen eller anordnas utanför den ämnesbundna
timplanen (UbU 1972: 2, rskr 1972: 68). Detsamma gäller stödundervisning
(UbU 1975/76:30, rskr 1975/76: 367). Undervisningen skall
organiseras på det sätt som bäst tillgodoser elevernas allsidiga utveckling
och deras studiesituation.
2t Riksdagen 1976177.14 sami. Nr 10
UbU 1976/77:10
4
På förslag av utbildningsutskottet fattade riksdagen år 1975 beslut om
statligt reglerade lärartjänster vid skolväsendet i kommun för tjänstgöring
inom bl. a. kommunal vuxenutbildning (prop. 1975: 1 bil. 10, UbU
1975: 7, rskr 1975: 70). Tjänsterna avser inte anställning enbart vid en
skolform i kommun utan kan användas flexibelt över skolformsgränserna.
Bestämmelserna om dessa tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun
finns i en särskild förordning.
Utskottet föreslog våren 1976 att denna tjänstetyp skulle vara förebild
för tjänst för lärare i hemspråk. Riksdagen hade inte något att erinra
häremot. Skälet till att utskottet föreslog denna tjänstekonstruktion
var att utskottet förutsåg att lärarna skulle komma att användas inom
flera verksamhetsområden (grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning
samt eventuellt förskola och arbetsmarknadsutbildning).
I den nu ifrågavarande propositionen 1976/77: 22 om statsbidrag till
hemspråksundervisning för invandrarbarn m. m. anförs att hemspråkslärare
bör ha tjänst vid grundskolan — med skyldighet att tjänstgöra
i andra skolformer — och ej vid skolväsendet i kommunen. Motivet
härför anges vara författningstekniskt.
Kravet på trygghet i anställningen för hemspråkslärare uppfylls givetvis
även när hemspråkslärartjänst knyts till grundskolan med möjlighet
till fyllnadstjänstgöring på övriga användningsområden. Möjligen kan
den i propositionen föreslagna konstruktionen te sig mindre lämplig i de
fall då hela eller större delen av undervisningen ligger inom gymnasieskolan.
Då det visat sig att det är författningstekniskt svårare att införa
den tjänstetyp som riksdagen avsett, vill utskottet inte motsätta sig den
i propositionen föreslagna tjänstekonstruktionen. Utskottet utgår emellertid
från att bestämmelserna om fyllnadstjänstgöring för hemspråkslärare
i grundskolan utformas så att det blir möjligt att förlägga hela
tjänstgöringen till gymnasieskolan. Med detta förtydligande tillstyrker
utskottet regeringens förslag.
Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att yrkandet 2 i motionen
1976/77: 38, vilket yrkande avser möjlighet att inrätta tjänst som
hemspråkslärare även i gymnasieskolan, avslås av riksdagen.
Av propositionen framgår att kommunalt reglerade tjänster inom
förskolan för lärare för hemspråksträning kommer att inrättas den 1 juli
1977. Detta förhållande bör självfallet inte utesluta att förskolans och
grundskolans lärare genom bl. a. fyllnadstjänstgöring samverkar över
gränsen mellan lågstadiet och förskolan (jfr UbU 1975/76: 21, s. 19—
20).
Utskottet övergår nu till att behandla frågor om behörighet
och befordringsgrunder.
Särskild utbildning av klasslärare med finska som modersmål anordnas
för närvarande vid lärarhögskolorna i Stockholm, Mölndal och
UbU 1976/77:10
5
Gävle. Särskild utbildning av förskollärare, fördelade på språkgrupperna
finska, grekiska och serbokroatiska, påbörjas innevarande läsår vid
förskoleseminarierna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Inom den reguljära
klass- och förskollärarutbildningen antas inte sällan studerande
med annat språk än svenska som modersmål. Skolöverstyrelsen (SÖ)
har nyligen avlämnat förslag om en tvåårig grundutbildning för hemspråkslärare.
Enligt förslaget bör 600 hemspråkslärare utbildas under de
närmaste fem åren.
År 1970 meddelades särskilda bestämmelser om behörighet till viss
tjänst som lärare i hemspråk (finska). Enligt dessa krävs för behörighet
bl. a. avlagd folkskollärarexamen i Finland, erforderliga kunskaper i
svenska och anställning som lärare under visst angivet antal dagar.
I betänkandet UbU 1975/76: 33 anförde utskottet att behörig till tjänst
som lärare i hemspråk bör bl. a. den vara som dels avlagt lågstadielärar-
eller mellanstadielärarexamen eller genomgått utbildning som krävs
för tjänst som lärare 16—18, dels har dokumenterade kunskaper i hemspråket.
Även den som avlagt förskollärarexamen och som bedöms lämplig
för arbetsuppgiften samt har dokumenterade kunskaper i hemspråket
bör kunna vara behörig till hemspråkslärartjänst.
SÖ bör, fortsatte utskottet, kunna förklara även annan än den som
uppfyller något av nämnda villkor behörig om särskilda skäl föreligger.
Sådan behörighetsförklaring får meddelas endast om sökanden inom
eller utom landet genomgått utbildning eller haft tjänstgöring, som motsvarar
vad som fordras för behörighet till ifrågavarande tjänst som lärare,
eller om bristen i sökandens behörighet uppvägs av andra meriter.
Skolstyrelsen är tillsättningsmyndighet beträffande extra ordinarie och
extra tjänster som lärare i grundskolan. Vid urval bland sökande till
tjänst tillämpas som regel vissa principer. Enligt 17 kap. 29—31 §§ skolförordningen
bör bl. a. ”kunskaper och färdigheter i ämnen som hör till
tjänsten eller på annan grund kan vara av betydelse vid tjänstens utövande”
samt undervisningsskicklighet och längden av väl vitsordad
tjänstgöring vara befordringsgrunder. Hänsyn bör vidare kunna tas till
bl. a. tjänstens beskaffenhet och skolans särskilda behov. Vid sin behandling
av propositionen 1975/76: 118 hänvisade utskottet till dessa
bestämmelser och tilläde att vid tillämpningen skall synnerlig vikt tillmätas
lämplighet och skicklighet som visats under lång tids erfarenhet
inom hemspråksundervisning i kommunala skolväsendet, förskolan eller
andra former av undervisning av invandrarbarn och annan merit som är
av särskilt värde för hemspråksundervisningen.
Dessa bestämmelser om befordringsgrunder bör enligt den nu ifrågavarande
propositionen 1976/77: 22 inte tillämpas i full utsträckning vid
tillsättning av tjänst som hemspråkslärare. I fråga om behörigheten finns
det enligt uttalande i propositionen (s. 13) inte skäl att ange någon viss
utbildningsnivå som minimum.
UbU 1976/77:10
6
I motionen 1976/77: 38 (yrkandet 1) framhålls att propositionen kan
uppfattas som ett förslag till ändring av tidigare fattat beslut om behörighet
till hemspråkslärartjänst och om befordringsgrunder för hemspråkslärare.
Motionärerna önskar inte någon ändring. Enligt motionen
1976/77: 35 bör det slås fast att behörighetskravet för hemspråkslärare
bl. a. skall vara dels goda kunskaper i hemspråket, dels svensk eller utländsk
lärarutbildning. Temporärt bör det emellertid vara möjligt att i
fråga om hemspråkslärare som nu saknar lärarutbildning göra avsteg
från kravet på sådan, eftersom organisationen för hemspråkslärarutbildning
ännu inte är fullt utbyggd.
Vad först gäller frågan om behörighet erinrar utskottet om riksdagens
nyss refererade ställningstagande våren 1976 och slår fast att ingen
ändring i detta riksdagsbeslut nu är aktuell.
De befordringsgrunder som bör gälla vid tillsättning av tjänst som
hemspråkslärare bör enligt utskottets mening vara kunskaper i hemspråket
och i svenska samt utbildning, personliga egenskaper som är av betydelse
för fullgörandet av läraruppgiften och erfarenheter från den verksamhet
tjänsten avser. Utskottet vill understryka att det också är av vikt
att hemspråksläraren har god kännedom om det svenska samhällslivet.
Enligt utskottets mening kan skolförordningens bestämmelser om befordringsgrunder
i tillämpliga delar tjäna som ledning vid tillsättning
av tjänst som hemspråkslärare, men givetvis måste man också kunna ta
hänsyn till sådana faktorer som att vissa hemspråkslärare har en annorlunda
utbildningsbakgrund och att kraven på hemspråkslärare är speciella.
I det fortsatta arbetet med bestämmelser beträffande urval bland
sökande till tjänst som hemspråkslärare bör beaktas att avsikten vid
riksdagens beslut våren 1976 varit att tillsättningen av tjänst som hemspråkslärare
skall ske på så objektiva grunder som möjligt.
Med hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört beträffande
behörighet till tjänst som hemspråkslärare samt befordringsgrunder för
hemspråkslärare anser utskottet att motionen 1976/77: 35 och motionen
1976/77: 38 i denna del (yrkandet 1) inte behöver föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Riksdagen gav våren 1976 som sin mening till känna att regeringen
borde återkomma till riksdagen med förslag om statsbidragssystem
för hemspråksträning i förskolan och hemspråksundervisning
inklusive studiehandledning på hemspråk i grundskola och gymnasieskola.
I fråga om grundskolan borde ett riktmärke för det nya förslaget
vara att kommun skall få statsbidrag till hemspråksundervisning och studiehandledning
på hemspråk i ungefär samma omfattning som i dag.
Enligt nuvarande bestämmelser utgår statsbidrag för hemspråksundervisning
och studiehandledning på hemspråk i grundskolan ur driftkostnadsanslaget
för det allmänna skolväsendet och med belopp som täcker
UbU 1976/77:10
7
hela den godkända lärarlönekostnaden. Statsbidrag för hemspråksundervisning
utgår till högst två veckotimmar för 1—5 elever. Statsbidrag för
studiehandledning på hemspråk utgår i regel till två veckotimmar för
grupp om 3—5 elever, men statsbidragsberättigad studiehandledning kan
också anordnas för färre än tre elever, nämligen om lokala förhållanden
och elevernas behov av individuell handledning kräver det.
I propositionen föreslås för hemspråksundervisning inklusive studiehandledning
på hemspråk i grundskolan 1,1 lärarveckotimmar per deltagande
elev och läsår som beräkningsgrund för statsbidrag. Statsbidragsbeloppet
per lärarveckotimme i grundskolan har preliminärt beräknats
efter timarvodet CT F7: 0 med för närvarande 1 765 kr. vartill kommer
bidrag till kostnader för vissa arbetsgivaravgifter. Vidare föreslås i propositionen
att kommuner, som genom propositionsförslaget får mindre
resurser än i dag, genom särskilda övergångsbestämmelser under en treårsperiod
får möjlighet till successiv anpassning till den nu föreslagna
bidragsnivån.
Enligt motionerna 1976/77: 34 och 1976/77: 37 bör statsbidrag till
hemspråksundervisning i grundskolan fortsättningsvis utgå enligt nu
gällande regler. Motionen 1976/77: 38 (yrkandet 6 i denna del) har
samma syfte. I motionen 1976/77: 36 yrkas slutligen att det i propositionen
föreslagna systemet för statsbidrag till hemspråksundervisning för
invandrarbarn kompletteras med en särskild resurs till SÖ:s förfogande.
I motionerna hävdas bl. a. att det inte är möjligt att konstruera ett rättvist
statsbidragssystem utifrån en princip som bygger på schablonbidrag,
eftersom invandrarsituationen, t. ex. antalet nationaliteter, i de olika
kommunerna är så skiljaktig. Vissa kommuner har innevarande läsår av
olika skäl måst utnyttja fler lärarveckotimmar än genomsnittligt 1,1 per
deltagande elev för att fullgöra sina uppgifter på hemspråksundervisningens
område.
Propositionens förslag om att statsbidrag till hemspråksundervisning i
grundskolan enligt huvudregeln skall utgå med schablonbelopp beräknat
efter 1,1 lärarveckotimmar per deltagande elev och läsår tillstyrker utskottet.
Vidare tillstyrker utskottet förslaget i propositionen att övergångsbestämmelser
meddelas avseende läsåren 1977/78—1979/80 som
ger länsskolnämnd möjlighet att medge kommun, som tagit ut mer än
1,1 lärarveckotimmar per deltagande elev och år, ett högre lärartimuttag
än som följer av propositionens allmänna grunder för beräkning
av statsbidrag till hemspråksundervisning. Övergångsbestämmelserna
bör enligt utskottets mening ges en sådan utformning att länsskolnämnd
därtill kan medge ett högre lärartimuttag än 1,1 även till annan kommun,
nämligen till kommun som genom inflyttning av invandrare fått
särskilt stor ökning av undervisningsbehovet.
I fråga om tid efter läsåret 1979/80 bör länsskolnämnd om särskilda
skäl föreligger efter ansökan av en kommun kunna medge ett högre ge
-
UbU 1976/77:10
8
nomsnittligt lärartimuttag än 1,1 lärarveckotimmar per deltagande elev
och läsår. Särskilt skäl bör t. ex. vara att kommunen har många eller
små invandrargrupper, ett fåtal invandrarbarn eller skolskjutsproblem.
Det särskilda lärartimuttaget bör få uppgå till högst 0,3 lärarveckotimme,
vilket innebär att kommun med särskilda behov således kan
erhålla statsbidrag för högst 1,4 lärarveckotimmar i genomsnitt per
deltagande elev och läsår.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1976/77: 34, 1976/77:
36, 1976/77: 37 och 1976/77: 38 (yrkandet 6 i denna del) som sin mening
ge regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande bestämmelser
om statsbidrag till kommunernas hemspråksundervisning i grundskolan.
När det gäller gymnasieskolan föreslås i propositionen som beräkningsgrund
för statsbidrag 0,75 lärarveckotimme per deltagande elev och
läsår samt samma belopp per lärarveckotimme som för grundskolan.
Utskottet tillstyrker förslaget. Utskottet har alltså funnit sig inte böra
tillstyrka yrkandet 6 i motionen 1975/76: 38 såvitt det avser en större
lärarveckotimresurs än 0,75 lärarveckotimme per deltagande elev och
läsår i gymnasieskolan.
Ett schablonbelopp om 1 900 kr. föreslås i propositionen per deltagande
barn och år i förskolan. Resurserna avser sexåringar i daghem,
familjedaghem och deltidsgrupper som omfattas av den allmänna förskolan.
Schablonbeloppets storlek och hemspråksträningens utbyggnad till
lägre ålderskategorier tas upp i motionen 1976/77: 38 (yrkandet 6 i
denna del och yrkandet 7).
För närvarande är utskottet inte berett förorda ett högre schablonbelopp
för förskolan än som föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker
alltså motionen 1976/77: 38 yrkandet 6 i denna del.
Frågan om åldersgrupper för hemspråksträning i förskolan prövades
av riksdagen våren 1976 och utskottet är inte berett att redan nu föreslå
att riksdagen omprövar sitt beslut från i våras. Utskottet avstyrker därför
även motionen 1976/77: 38 yrkandet 7.
Utskottet har erfarit att statsbidraget avses bli beräknat med utgångspunkt
i medeltalet av det antal barn/elever som i början
av november (vecka 44) och i slutet av mars (vecka 12) under redovisningsåret
deltar i hemspråksträningen/hemspråksundervisningen. Utskottet
har inte något att erinra häremot.
I motionen 1976/77:38 behandlas också vissa andra frågor.
Frågorna om obligatoriskt deltagande i hemspråksundervisning respektive
om rätt till en första läs- och skrivträning på hemspråket för alla
invandrarbarn på lågstadiet (yrkandena 4 och 8) behandlade riksdagen
våren 1976 (prop. 1975/76: 118, UbU 1975/76: 33, rskr 1975/76: 391).
JbU 1976/77:10
9
Jtskottet finner ingen anledning att riksdagen ändrar sitt tidigare ställlingstagande,
varför yrkandena bör avslås.
Tyska och franska är tillvalsämnen på grundskolans högstadium och
tar ställning som B-språk, vilket bl. a. innebär att statsbidrag utgår till
tndervisningen enligt förordningen (1958: 665) om statsbidrag till drift:ostnader
för det allmänna skolväsendet och att språken är fortsättlingsspråk
i gymnasieskolan. I motionen 1976/77: 38 (yrkandet 5) be;ärs
nu att de större invandrarspråken får ställning som B-språk på
jrundskolans högstadium.
Med hänsyn bl. a. till att grundskolans timplan för närvarande ses
iver av SÖ anser utskottet att motionärernas yrkande inte bör bifallas.
Utskottet har erfarit att tvåspråkiga sökande redan nu prioriteras
nom ramen för gällande bestämmelser vid antagning till reguljär klassich
förskollärarutbildning. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
iksdagen avslår yrkandet 9 i motionen 1976/77: 38, vilket yrkande
'äller en särskild antagningskvot för dessa sökande.
Även frågor om hemspråkslärarnas uppgifter i samband med invandarbarnens
skolgång tas upp i motionen 1976/77: 38 (yrkandet 3). Utkottet
erinrar om att motsvarande yrkande behandlades av riksdagen
'åren 1976 (UbU 1975/76: 33, s. 10—11). Med hänvisning till riksdags
då fattade beslut avstyrker utskottet det nu ifrågavarande motions'rkandet.
Utskottet föreslår slutligen att riksdagen antager det förslag till
ag om ändring i skollagen (1962:319) som är fogat som
jilaga 1 till propositionen.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1.att riksdagen beträffande inrättande av tjänst som hemspråkslärare
bifaller propositionen 1976/77: 22 och avslår motionen
1976/77: 38 yrkandet 2,
2. att riksdagen beträffande behörighet till tjänst som hemspråkslärare
samt befordringsgrunder för hemspråkslärare med anledning
av propositionen 1976/77: 22 samt med avslag på motionerna
1976/77: 35 och 1976/77: 38 yrkandet 1 bemyndigar
regeringen att utfärda bestämmelser i enlighet med vad utskottet
förordat,
3. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen
1976/77: 22 anförts om tjänst som hemspråkslärare,
4. att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77: 22 beslutar
att avlöningsförmåner och andra anställnings- och arbetsvillkor
för hemspråkslärare skall fastställas under medverkan av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer i samma
utsträckning som för övriga statligt reglerade lärartjänster
i grundskolan,
UbU 1976/77:10
10
5. att riksdagen beträffande bestämmelser om statsbidrag till
kommun för hemspråksundervisning i grundskolan med anledning
av propositionen 1976/77: 22 samt motionerna 1976/
77: 34, 1976/77: 36, 1976/77: 37 och 1976/77: 38 yrkandet 6 i
denna del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
6. att riksdagen beträffande grunder för statsbidrag till kommun
för hemspråksundervisning i gymnasieskolan med avslag på
motionen 1976/77: 38 yrkandet 6 i denna del godkänner vad
som förordats i propositionen 1976/77: 22,
7. att riksdagen beträffande grunder för statsbidrag till kommun
för hemspråksträning i förskolan med avslag på motionen
1976/77: 38 yrkandet 6 i denna del godkänner vad som förordats
i propositionen 1976/77: 22,
8. att riksdagen beträffande åldersgrupper för hemspråksträning
i förskolan avslår motionen 1976/77: 38 yrkandet 7,
9. att riksdagen beträffande obligatoriskt deltagande i hemspråksundervisning
i grundskolan avslår motionen 1976/77: 38 yrkandet
4,
10. att riksdagen beträffande rätt till en första läs- och skrivträning
på hemspråket avslår motionen 1976/77: 38 yrkandet 8,
11. att riksdagen beträffande hemspråk som tillvalsämne på grundskolans
högstadium avslår motionen 1976/77: 38 yrkandet 5,
12. att riksdagen beträffande tvåspråkiga sökande till lärarutbildning
avslår motionen 1976/77: 38 yrkandet 9,
13. att riksdagen beträffande hemspråksläramas uppgifter avslår
motionen 1976/77: 38 yrkandet 3,
14. att riksdagen antager i propositionen 1976/77: 22 framlagt förslag
till lag om ändring i skollagen (1962: 319).
Stockholm den 13 januari 1977
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Jönsson i Arlöv (s), Johansson i
Skärstad (c), fröken Hörlén (fp), fru Hjelm-Wallén (s), herr Sundgren
(s), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Ullenhag (fp),
Karlsson i Motala (s), Elmstedt (c), fru Sandéhn (s) och fru Rydle (m).
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 760054