TU 1976/77:18

Trafikutskottets betänkande
1976/77:18

med anledning av motioner angående den statliga trafikpolitiken,
m. m.

Motionerna

I motionen 1976/77:111 av herr Persson i Karlstad m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att en utredning tillsätts med uppgift
att pröva förutsättningarna för en ombyggnad och breddning av NKLJ-banan
mellan Karlstad och Hagfors.

I motionen 1976/77:114 av herr Wååg m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att länsflygplatserna i Borlänge, Växjö och Kristianstad
överförs till statliga primärflygplatser.

1 motionen 1976/77:154 av herrar Björck i Nässjö och Hovhammar (båda
m) hemställs att riksdagen uttalar att person- och godstrafik bibehålls på
järnvägslinjen Nässjö-Nybro.

1 motionen 1976/77:156 av herr Johnsson i Blentarp m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om

1. förslag om att samordnad beställningscentral för taxi skall finnas i
varje kommun,

2. att framkörningsavgift ej får tas ut utöver fastställt påslag,

3. att trafiknämnd vid behandling av ansökan om trafiktillstånd obligatoriskt
skall infordra yttrande från berörd kommun.

I motionen 1976/77:208 av herrar Wictorsson och Ulander (båda s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning av färjetrafikens framtida
utveckling i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motionen 1976/77:212 av herr Lövenborg och fru Marklund (båda vpk)
föreslås

1. att riksdagen hos regeringen begär utredning om de totala samhällsekonomiska
konsekvenserna av övergång från timmerflottning till lastbilstransport,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder, utarbetade
på grundval av denna utredning, syftande till att styra virkestransporterna
till det från samhällsekonomisk synpunkt mest lönsamma transportsättet.

1 Riksdagen 1976/77. 15 sami. Nr 18

TU 1976/77:18

1 motionen 1976/77:283 av herr Andersson i Gävle m. fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar uttala sig för att SJ:s nuvarande två reseklasser successivt
avskaffas och ersätts med en likvärdig god reseservice för alla resenärer.

1 motionen 1976/77:288 av herr Karlsson i Malung m. fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
om nödvändigheten av att bibehålla persontrafiken på Västerdalsbanan samt
att hos regeringen begära förslag om en upprustning av banan.

1 motionen 1976/77:289 av herr Rosqvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen begära inrättandet av ett samordnande organ för
trafikplaneringsfrågor, ett s. k. trafikplaneringsverk,

2. att trafikplaneringsverket lokaliseras till Kalmar län.

I motionen 1976/77:387 av herr Nilsson i Uddevalla m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning i syfte att Lysekilsbanan
upprustas för tyngre godståg och snabbare persontåg samt att industrispår
anläggs till Sveriges största oljehamn vid Brofjorden.

I motionen 1976/77:503 av herr Danell (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder för att

1. öka antalet resmål enligt gällande charterbestämmelser,

2. tillåta s. k. weekend-trafik för charter på de europeiska huvudstäderna.

I motionen 1976/77:506 av herr Gustafsson i Ronneby m. fl. (s, c, m,
fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för elektrifiering
av järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad.

I motionen 1976/77:507 av herr Gustavsson i Nässjö m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att på järnvägslinjen Nässjö-Hultsfred-Oskarshamn
förberedelser redan nu vidtas för större turtäthet och trafik
med de nya motorvagnar som aviserats i årets budgetproposition.

I motionen 1976/77:513 av herr Sundgren m. fl. (s) hemställs att riksdagen
inom ramen för anvisat investeringsanslag till järnvägar m. m. avsätter medel
till vissa investeringar runt Mälaren i förbättrad spårstandard, dubbelspår,
planskilda korsningar, fjärrblockeringsnät o. d., i syfte att successivt skapa
snabbare tågförbindelser i Mälardalen och därmed stimulera till en balanserad
regional utveckling inom denna region.

I motionen 1976/77:556 av herr Högström m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära att förslag föreläggs riksdagen innebärande

TU 1976/77:18

en långsiktig plan för upprustning av inlandsbanan och de aktuella tvärbanorna.

1 motionen 1976/77:798 av herr Andersson i Ljung (m) hemställs att
riksdagen beslutar

1. att åtgärder vidtas för att säkerställa spårbunden lokaltrafik på sträckan
Göteborg-Alingsås.

2. att statens järnvägar vid underhandlingar med berörda kommuner
åläggs att redovisa sitt kalkylunderlag.

I motionen 1976/77:802 av herr Dahlberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning rörande en allmän höjning av standarden
på statens järnvägars personförande tåg.

I motionen 1976/77:806 av herrar Gustafsson i Borås och Karl Bengtsson
i Varberg (båda fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad
i motionen anförts rörande SJ:s trafikservice.

I motionen 1976/77:810 av herr Häll m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar hos regeringen anhålla om åtgärder som syftar till att priset på
frakt av malm från gruvorna i Malmberget och Kiruna anpassas till SJ:s
faktiska fraktkostnader.

I motionen 1976/77:812 av herr Johansson i Växjö m. fl. (c, m) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att länsflygplatsen i Växjö överförs till
statlig primärflygplats.

I motionen 1976/77:815 av herr Jonsson i Alingsås m. fl. (fp, s, c, m,
vpk) hemställs att riksdagen måtte besluta hos regeringen begära

1. att åtgärder vidtas för att säkra spårbunden, lokal persontrafik på järnvägslinjen
Alingsås-Göteborg,

2. att statens järnvägar vid underhandlingar med berörda kommuner
åläggs att redovisa sitt kalkylunderlag.

I motionen 1976/77:819 av herr Lindblad (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att SJ:s tåg skall utrustas med transportstol för handikappade.

I motionen 1976/77:820 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att LKAB måtte undantas från
SJ:s taxehöjning för 1977,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en förutsättningslös översyn
av SJ:s taxepolitik för malmtransporter.

\* Riksdagen 1976/77. 15sami. Nr 18

TU 1976/77:18

I motionen 1976/77:828 av herr Rejdnell (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att SJ i avvaktan på den kommande trafikpolitiska propositionen
icke vidtager några indragningar av trafiken i Kalmar län.

I motionen 1976/77:829 av herr Rejdnell m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att möjligheterna att infora tågtelefon blir föremål för
utredning.

1 motionen 1976/77:830 av herr Sandberg (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär sådana författningsmässiga ändringar att kommun kan uttaga
färdavgifter inom områden och för ändamål som i motionen angivits.

1 motionen 1976/77:969 av herr Clarkson (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en utredning om hur Sverige bäst skall kunna främja
allmänflygets utveckling inom ICAO-konventionens ram.

1 motionen 1976/77:1186 av herr Josefson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
uttalar att SJ:s persontrafik med järnväg i Malmöhus län bibehålls i nuvarande
omfattning.

1 motionen 1976/77:1187 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) hemställs

1. att riksdagen anhåller hos regeringen att från SJ fristående experter
får utreda SJ:s kalkylmetoder,

2. att riksdagen uttalar att SJ bör öppet redovisa sina kalkyler vid förslag
till nedläggningar och att beräkningar av inkomstbortfall och konsekvenser
av detta skall ingå i kalkylerna.

I motionen 1976/77:1204 av herr Sellgren m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att trafikpolitiska utredningen genom tilläggsdirektiv
ges i uppdrag att framlägga förslag till ett järnvägspolitiskt program på grundval
av de i motionen redovisade principerna.

I motionen 1976/77:1206 av fru Tillander (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att en svensk-dansk utredning tillsätts för att undersöka
och framlägga förslag om båt- och färjetrafiken över södra Öresund dels
i ett kortare tidsperspektiv, dels i ett längre tidsperspektiv.

I motionen 1976/77: 1208 av herr Wemer m. fl. (vpk) föreslås, såvitt
nu är i fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om utredning och
förslag om förbättringar av den inre sjöfarten i enlighet med vad som anförts
i motionen,

3. att riksdagen beslutar att i övrigt ge regeringen till känna vad i motionen
anförts.

TU 1976/77:18

I motionen 1976/77:1209 av herrar Wirmark och Strömberg i Botkyrka
(båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att en sådan
ändring införs i de nuvarande skandinaviska charterreglerna att weekendresor
med flyg till huvudstäder i Europa blir tillåtna för charterbolagen under
en försöksperiod.

I motionen 1976/77:1212 av herrar Ångström (fp) och Nilsson i Agnäs
(m) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning
om hur kommunikationerna kan förbättras i Västerbottens inland med särskild
inriktning på charterflyg till turistorterna i fjällen, på en ev. järnvägsförbindelse
mellan Storuman och Mo i Rånå i Norge samt på det tvärgående
vägnätet mellan huvudvägarna så att dessa kan användas även för industriella
transporter.

I motionen 1976/77:1318 av herr Mellqvist m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om den trafikpolitiska målsättningen och utgångspunkterna förden framtida
trafikpolitiken,

2. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att bygga
upp ett sammanhållet planeringssystem på trafikpolitikens område,

3. att riksdagen hos regeringen begär att en funktionell och samhällsekonomiskt
betingad avgränsning av SJ:s affärsbanenät kommer till stånd
och att reviderade principer för beräkning av SJ:s driftsersättning för trafiken
på det trafiksvaga nätet snarast föreläggs riksdagen,

4. att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas för att utveckla
den kollektiva trafiken samt skapa förutsättningar för regionala rabattkort
och ett nytt bussbidragssystem,

5. att riksdagen hos regeringen begär att omedelbara åtgärder vidtas för
att utveckla en effektiv och förbättrad godstrafikförsörjning, syftande till
en förstärkning av järnvägens konkurrenskraft och en riktig avvägning mellan
landsvägstrafik, järnvägstrafik och sjöfart.

Utskottet

Den trafikpolitiska målsättningen m. m.

Vid sin behandling av motioner om den statliga trafikpolitiken framhöll
utskottet vid 1975/76 års riksmöte (TU 1975/76:18) bl. a. att en grundlig
omprövning av trafikpolitiken snarast måste komma till stånd så att en
från samhällsekonomiska synpunkter så fördelaktig fördelning som möjligt
av trafikarbetet mellan olika trafikslag kan uppnås. Samhället måste därvid
ansvara för att en tillfredsställande trafikförsörjning i landets olika delar
kan erbjudas näringslivet och medborgarna till lägsta möjliga samhälls -

TU 1976/77:18

ekonomiska kostnader. En effektivare och mera långtgående samordning än
f. n. med regional- och lokaliseringspolitiken - och med hänsynstagande
jämväl till arbetsmarknads- och miljöpolitiska synpunkter - måste därvid
ske.

Enligt vad utskottet vidare framhöll bör ansvaret för en grundläggande
försörjning med kollektiva kommunikationer åvila staten. Huvuddelen av
dessa kommunikationer bör organiseras i ett hela landet omfattande nät,
vari olika trafikslag och trafikutövare ingår. Härigenom skall en grundläggande
försörjning med kollektiv person- och godsbefordran garanteras i orter
av olika storlek och struktur.

Riksdagen bör också ange principerna för statens kostnadsansvar. Utifrån
dessa principer skall planeringen ske av trafiken på riksnivå och regional
nivå. I vad avser taxeberäkningen bör så långt möjligt enhetlig taxa komma
till användning oavsett om olika trafikmedel och trafikföretag ombesörjer
resa eller frakt för en viss sträcka.

Detta torde enligt utskottet i sin tur innebära att det strikta företagsekonomiska
kostnadsansvaret i större utsträckning måste ersättas med ett
kostnadsansvar som baseras på sociala och samhällsekonomiska avvägningar.
Samhället måste som följd härav i sin planering beräkna tillräckliga resurser
eller ramar för att en tillfredsställande transportförsörjning skall kunna
uppnås. Inom dessa bör de olika trafikutövarna ges möjligheter att i marknadsmässiga
former göra sig gällande efter sina förutsättningar. Frågan om
de olika trafikslagens kostnadsstruktur och kostnadsansvar blir därvid av
central betydelse för trafikpolitikens utformning och resultat.

För att utveckla en från skilda synpunkter godtagbar och rimlig godstrafik
krävs vidare att de resurser som finns i form av järnvägar, vägnät och
sjötrafikmedel utnyttjas på ett sådant sätt att deras resp. fördelar tas till
vara.

Den integrerade trafikpolitik, som enligt utskottets sålunda deklarerade
uppfattning bör eftersträvas, kan från regionalpolitiska och andra utgångspunkter
fungera väl endast om den utformas så att snärjande detaljregleringar
undviks. Så sker om varje transportmedels tjänster prissätts med hänsyn
till de samhällsekonomiska kostnaderna. Effektiviteten i transportapparaten
och kvaliteten på transporttjänsterna främjas bäst genom en med tillbörligt
beaktande av dessa aspekter i möjligaste mån fri och lika konkurrens mellan
trafikmedel och trafikföretag.

Vad utskottet i berörda frågor anförde har av riksdagen godtagits (rskr
1975/76:320).

I årets budgetproposition erinras om att under senare år ett antal utredningar
har lämnat förslag beträffande den kollektiva trafikens utformning.
Det gäller den trafikpolitiska utredningen, kollektivtrafikutredningen
(KOLT), utredningen rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning
till de handikappades behov (HAKO) och utredningen avseende

TU 1976/77:18

regionalt gällande generella trafikrabatter. Dessa utredningar jämte vissa
andra trafikpolitiska frågor kommer att behandlas i en proposition som kommer
att föreläggas riksdagen under år 1977.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på den sålunda aviserade
propositionen avstyrker utskottet motionen 1976/77:1318 i vad den avser
skrivelse till regeringen beträffande dels den trafikpolitiska målsättningen
m. m. dels åtgärder för att bygga upp ett sammanhållet planeringssystem,
dels omedelbara åtgärder för att utveckla en effektiv och förbättrad godstrafikförsörjning
- al11 enligt de synpunkter härpå som anförts i motionen.

Av samma skäl och i avvaktan jämväl på prövningen av ett av trafikplaneringsutredningen
i dess betänkande (Ds K 1976:3) Förslag till organisation
av en trafikplaneringsmyndighet framlagt förslag i ämnet avstyrker
utskottet motionen 1976/77:289 om att riksdagen i särskild skrivelse till
regeringen nu begär inrättandet av ett sådant samordnande organ, m. m.

1 motionen 1976/77:208 yrkas att riksdagen i enlighet med de av motionärerna
anförda synpunkterna hos regeringen begär utredning av färjetraftkens
framtida utveckling.

Med anledning härav må erinras om att riksdagen på utskottets förslag
tidigare begärt att även sjöfartens roll i den framtida trafikpolitiken skall
utredas och övervägas. Under hänvisning härtill och då de i motionen aktualiserade
frågorna synes böra bedömas i ett större sammanhang och i
samband med övriga trafikpolitiska frågor avstyrks motionen.

Under hänvisning likaledes till det förut anförda avstyrks motionen
1976/77:1208 i vad den avser yrkandena att riksdagen beslutar att hos regeringen
dels hemställa om utredning och förslag om förbättringar av den
inre sjöfarten enligt motionärernas förslag, dels ge regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om den trafikpolitiska målsättningen (p. 3
i motionen).

Vissa järnvägs- och taxefrägor m. m.

Såsom utskottet tidigare framhållit (TU 1975/76:18, rskr 1975/76:320)
måste järnvägarna också i framtiden spela en betydande roll för gods- och
persontransporter. Även miljöhänsyn och trafiksäkerhetsskäl liksom önskvärdheten
av en mera energisnål trafik gör det nödvändigt att den rälsbundna
trafiken stimuleras. Taxepolitiken måste bedrivas med tanke härpå och vidare
måste SJ över huvud taget försöka göra sin del av den kollektiva trafiken
mera attraktiv och bättre anpassad till trafikanternas önskemål.

En förutsättning för att järnvägarna skall kunna hävda sig i konkurrensen
är att det görs en ordentlig omprövning från samhällsekonomiska utgångspunkter
av principerna för SJ:s verksamhet och att även den hittillsvarande
beräkningsmetodiken beträffande de olönsamma bandelarna omprövas. Det 2*

Riksdagen 1976/77. 15sami. Nr 18

TU 1976/77:18

samma gäller frågorna om SJ:s kostnadsstruktur och lönsamhetsberäkningar
m. m.

Uppkommande frågor om nedläggningar av järnvägar och indragningar
av stationer måste vidare ses i ett mera långsiktigt perspektiv. 1 enlighet
med riksdagens tidigare gjorda uttalanden bör någon nedläggning av järnvägar
och järnvägsstationer - mot berörda kommuners vilja - inte få ske
under pågående utrednings- och planeringsarbete. Frågor om utbyggnad av
järnvägsnätet resp. nedläggning av vissa sträckor bör tas upp när detta arbete
är färdigt.

Utskottet har vidare framhållit att - för att nå en önskvärd utveckling
av framfor allt transporterna över längre avstånd - statens järnvägars konkurrenskraft
måste förstärkas.

Betydande ansträngningar måste enligt vad utskottet därvid närmare angivit
redan nu göras för att successivt anpassa SJ:s verksamhet till de ökade
kraven på person- och godstrafiken. En fortsatt upprustning av bannätet
bör ske och försöksverksamheten med sänkta priser - i avvaktan på resultatet
av det pågående utredningsarbetet - fortsättas samt en även i övriga avseenden
förbättrad service för de resande och dem som utnyttjar SJ för
godstransporter komma till stånd.

I detta sammanhang må f. ö. erinras om att den trafikpolitiska utredningen
enligt meddelade direktiv har att vid utformningen av ett nytt taxesystem
beakta SJ:s kostnadsstruktur, marknadsförhållanden och servicemöjligheter.
Utskottet förutsätter att utredningen erhåller härför erforderligt grundmaterial.

Enligt utskottets uppfattning framstår det vidare som angeläget att SJ
med utgångspunkt i ett samhällsekonomiskt synsätt visar en större öppenhet
vid exempelvis förhandlingar med kommuner och landsting om alternativa
lösningar av kollektivtrafiken.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av pågående
utredningsarbete på området samt den aviserade propositionen om den framtida
trafikpolitiken finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens
sida ej nu påkallad med anledning av motionerna 1976/77:1204 om ett
järnvägspoliiiskt program och 1976/77:1187 om SJ:s ekonomiska kalkyler.

Av samma skäl avstyrker utskottet motionen 1976/77:1318 i vad den
avser särskild framställning till regeringen om en funktionell och samhällsekonomiskt
betingad avgränsning av SJ:s affarsbanenät m. m.

Detsamma gäller motionerna 1976/77:283 om likvärdig reseservice för alla
SJ-resenärer, 1976/77:802 om höjd standard på SJ:s persontåg och
1976/77:806 om planerade inskränkningar i SJ:s trafikservice.

I sistnämnda motion har nämnts en rad trafikinskränkningar som av
SJ förutsatts ske fr. o. m. den 22 maj 1977. Med anledning härav må erinras
om att, enligt vad kommunikationsministern meddelat i ett i riksdagen

TU 1976/77:18

nyligen avgivet interpellationssvar, ett 80-tal kommuner har begärt att regeringen
skall pröva SJ:s preliminära planer på indragning av järnvägsstationer
eller nedskärningar av driften vid dem. Totalt rör det sig om klagomål
beträffande ca 150 stationer, vilka sommaren 1977 skulle träffas av indragningar.

Regeringen har enligt svaret fattat beslut i fråga om ett 90-tal stationer
och därvid gått mot SJ i en rad fall. I stor utsträckning har SJ:s planer
i olika avseenden modifierats. Det har gällt åläggande för SJ att svara för
att styckegods även fortsättningsvis skall kunna sändas till och från en
ort, att anordna in- och utlämningsställen som ersättning för stationer osv.
De fall där SJ kommer att få genomföra förändringarna helt enligt sina
planer är relativt få. Det gäller enligt svaret utan undantag stationer där
trafiken av en eller annan anledning upphört eller reducerats till helt obetydliga
trafikmängder och där ersättningsmöjligheter finns inom räckhåll.

I motionen 1976/77:829 hemställs att riksdagen hos regeringen begär att
möjligheterna att införa lågtelefon utreds.

Enligt vad utskottet inhämtat har SJ fortlöpande kontakter med televerket
beträffande bl. a. de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för ett system
med tågtelefon. Även utländska erfarenheter och rön på området studeras
ingående. Med de tekniska lösningar som f. n. står till buds har det
emellertid inte bedömts vara realistiskt eller ekonomiskt lönsamt att införa
ett sådant system. Ej heller har frågan härom ansetts vara av så angelägen
natur att härför erforderliga investeringsmedel bör beräknas inom ramen
för de begränsade investeringsresurser som ställs till verkets förfogande.

Utskottet finnér för sin del inte tillräcklig anledning föreligga att från
riksdagens sida begära särskild utredning i frågan men förutsätter att utvecklingen
på området uppmärksamt följs av de båda verken. Under hänvisning
till det sålunda anförda avstyrks motionen.

1 motionen 1976/77:810 yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen
anhålla om åtgärder som syftar till att priset på frakt av malm från gruvorna
i Malmberget och Kiruna anpassas till SJ:s faktiska fraktkostnader. Vidare
begärs i motionen 1976/77:820 att riksdagen hos regeringen hemställer dels
att LKAB undantas från SJ:s taxehöjning för år 1977, dels att en förutsättningslös
översyn görs av SJ:s taxepolitik för malmtransporter.

Som svar på en i riksdagen framställd fråga i ämnet har kommunikationsministern
nyligen erinrat om att den genomförda taxehöjningen vid
SJ var nödvändig för att i möjligaste mån undvika en förlust under innevarande
budgetår. Trots taxehöjningen, vars årseffekt beräknas till nästan
300 milj. kr., anses det vara osäkert om ett underskott kan undvikas budgetåret
1976/77.

För den övervägande delen av SJ:s godstransporter regleras enligt svaret
priset i särskilda fraktavtal mellan SJ och de olika kunderna. Det faller
helt inom SJ:s ansvarsområde att besluta om dessa avtal. 1 vilken mån

TU 1976/77:18

en generell taxehöjning vid SJ påverkar kundernas transportkostnad beror
i dessa fall på vad man kommit överens om i avtalen. LKAB och SJ synes
enligt svaret ha avtalat om att en allmän taxehöjning vid SJ också skall
slå igenom på malmfrakterna.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda riksdagen ej böra göra något
särskilt uttalande i frågan och avstyrker därför motionerna.

Regionala och inte/regionala planeringsfrågor m. m.

1 anvisningarna till länsstyrelserna om regional trafikplanering togs bl. a.
upp frågan om interregional trafik. Sålunda framhölls att denna borde beaktas
i den regionala trafikplaneringen med hänsyn dels till behovet att i lämplig
utsträckning samordna de regionala transporterna med de mera övergripande
trafikströmmarna till och från övriga delar av landet, dels till de återverkningar
i fråga om dimensioneringen av den egna regionens transportnät
och trafikanläggningar som de övergripande trafikströmmarna kunde ha.
Vidare framhölls att den regionala trafikplaneringen skulle ske i nära samverkan
mellan länsstyrelserna och trafikplaneringsutredningen, mellan
länsstyrelserna inbördes och mellan länsstyrelserna och kommunerna inom
resp. län. I anslutning härtill konstaterades att länen - med hänsyn till
allmänhetens och näringslivets kontaktmönster - inte alltid utgör från trafikplaneringssynpunkt
funktionellt lämpligt avgränsade områden. En regional
trafikplanering för ett län måste därför i viss utsträckning på lämpligt
sätt avstämmas med motsvarande planering i ett eller flera angränsande
län.

Inom ramen för den regionala trafikplaneringen har länsstyrelserna sålunda
haft att söka uppställa mål för resp. läns trafikförsörjning samt ge
förslag till hur trafiken skall bedrivas. Inom kommunikationsdepartementet
pågår f. n. en sammanställning och utvärdering av länsstyrelsernas trafikplaner.

Utskottet, som vill betona behovet av interregional trafiksamverkan, finner
med hänsyn till det utredningsarbete som pågår på det trafikpolitiska
området samt vederbörande verks fortlöpande planeringsarbete någon anledning
inte föreligga att riksdagen nu - såsom i motionen 1976/77:513
yrkas - i särskild ordning ger regeringen till känna de synpunkter motionärerna
anfört beträffande järnvägskommunikationerna inom Mälarregionen.

Av samma skäl avstyrks motionerna 1976/77:1212 om förbättrade kommunikationer
i Västerbottens inland och 1976/77:111 om ombyggnad av
NKLJ-banan mellan Karlstad och Hagfors. Beträffande sistnämnda motion
må f. ö. framhållas att det här rör sig om en enskild järnväg.

Under hänvisning jämväl till förenämnda regionala trafikplanering och
då utskottet förutsätter att dennas genomförande kommer att innebära ett

TU 1976/77:18

bättre tillgodoseende av kraven på en tillfredsställande lösning av trafikfrågorna
inom berörda områden finner utskottet ej heller några särskilda
åtgärder från riksdagens sida påkallade med anledning av yrkandena i motionerna
1976/77:154 om bibehållande av järnvägstrafiken på banlinjen Nässjö-Nybro
och 1976/77:507 om vissa förbättringar på järnvägslinjen Nässjö-f
lul tsfred-Oska rsham n.

Detsamma gäller motionerna 1976/77:288 om bibehållande av persontrafiken
på Västerdalsbanan, 1976/77:387 om upprustning av Lysekilsbanan
m. m., 1976/77:828 om SJ-trafiken i Kalmar län och 1976/77:1186 om SJ:s
persontrafik med järnväg i Malmöhus län.

I motionen 1976/77:506 hemställs att riksdagen begär åtgärder för elektrifiering
av järnvägslinjen Karlskrona-KrisUanstad. Motionärerna har därvid
erinrat om den förbättring av kommunikationerna för länets befolkning
detta skulle innebära samt om de gynnsamma följderna härav för bl. a.
näringslivets och turismens utveckling.

Även utskottet finner det angeläget att den regionala trafikplanering som
inom länet skett följs upp med ingående överväganden av möjligheterna
att få till stånd en förbättring av här berörda järnvägskommunikationer.
Utskottet förutsätter också att så snarast sker samt att förslag till de åtgärder
som med anledning härav må befinnas påkallade föreläggs riksdagen.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

I motionen 1976/77:556 yrkas att riksdagen hos regeringen begären långsiktig
plan för upprustning av inlandsbanan och de båda tvärbanorna Forsmo-Hoting
och Storuman-Hällnäs.

Som motionärerna därvid erinrat om har en upprustning av inlandsbanan
påbörjats under innevarande år i enlighet med riksdagens beslut härom.
Vidare må nämnas att trafikutskottet vid sin tidigare behandling av motioner
i ämnet (TU 1974:8, rskr 1974:230) framhållit att frågorna rörande bl. a.
inlandsbanan och bibanorna till denna syntes vara av sådan karaktär att
prövningen av desamma borde ske i anslutning till det utredningsarbete
som den trafikpolitiska utredningen hade att fullgöra.

Materialet för bedömningarna härvidlag ansågs vidare kunna erhållas
genom arbetet inom trafikplaneringsutredningen samt vid den regionala trafikplanering
som pågick genom länsstyrelsernas försorg ävensom vid statens
järnvägars fortlöpande planeringsarbete. Utskottet föreslog under hänvisning
härtill att riksdagen hos regeringen begärde att motionerna överlämnades
till de båda nämnda utredningarna för deras överväganden i berörda
frågor. Så blev också riksdagens beslut.

Med beaktande härav och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet
finner utskottet någon särskild åtgärd med anledning av motionen ej nu
påkallad.

TU 1976/77:18

I motionen 1976/77:798 yrkas att riksdagen beslutar att åtgärder vidtas
för att säkerställa spårbunden lokaltrafik på sträckan Göteborg-Alingsås samt
att statens järnvägar vid underhandlingar med berörda kommuner åläggs
att redovisa sitt kalkylunderlag. Samma yrkanden ställs i motionen
1976/77:815.

Även utskottet anser det vara i hög grad angeläget att den spårbundna
trafiken på den angivna bandelen bibehålls samt att en överenskommelse
i berörda frågor snarast kommer till stånd. Då det här rör sig om en förhandlingsfråga
mellan SJ och övriga berörda parter anser emellertid utskottet
att motionerna under nu pågående förhandlingar inte bör föranleda någon
särskild framställning i ämnet från riksdagens sida. 1 sammanhanget vill
utskottet dock erinra om vad som tidigare anförts om öppenhet från SJ:s
sida vid förhandlingar med kommunala huvudmän.

I motionen 1976/77:1206 begärs att en svensk-dansk utredning tillsätts
för att undersöka och lägga fram förslag om båt- och fdrjetrafiken över södra
Öresund dels i ett kortare tidsperspektiv, dels i ett längre sådant.

1 ett av kommunikationsministern i december 1976 avgivet svar på en
i riksdagen framställd fråga i ämnet har framhållits att färjetrafikens förutsättningar
på längre sikt naturligtvis påverkas av de frågor som 1975 års
Öresundsdelegation behandlar. Delegationen arbetar med sikte på att den
skall vara klar med sitt uppdrag i slutet av år 1977.

I fråga om färje- och båttrafiken i södra delen av Öresund har vidare
länsstyrelsen i Malmöhus län i uppdrag att överväga trafikförutsättningarna
i ett kortare tidsperspektiv. Länsstyrelsen samråder i sitt arbete med berörda
kommuner inom länet, SJ, ifrågakommande rederiföretag och i dessa anställd
personal. Länsstyrelsen sägs vidare avse att avge en rapport för sitt uppdrag
under år 1977.

Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av utredningsarbetet
på området finner utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motionen ej påkallad.

Flygplats- och luftfartsfrägor

I sitt betänkande 1975/76:18 fann utskottet det lämpligt att aktualiserade
frågor rörande luftfartens roll inkl. allmänflygets förhållanden i den framtida
trafikpolitiken prövas av den trafikpolitiska utredningen eller i ett annat
lämpligt sammanhang. Visst underlag härför ansågs finnas i den utredning
rörande planeringen av de svenska flygplatserna som lagts fram.

1 samband därmed eller vid den beredning som pågick av nämnda utredning
om flygplatsfrågorna syntes också en prövning böra ske av de spörsmål
som aktualiserats i vissa motionsyrkanden om flygplatserna i Borlänge,
Kristianstad och Växjö. Det erinrades i anslutning härtill om att de i motionerna
upptagna principfrågorna redan övervägts inom luftfartsverket, som

TU 1976/77:18

i skrivelse till regeringen den 17 december 1974 resp. den 13 januari 1975
framhållit att en översyn bör ske av gällande riktlinjer för lönsamhetsbedömningar
m. m. för inrättande av primärflygplatser. Utskottet fann det
för sin del angeläget att förslag härom snarast föreläggs riksdagen.

Utskottet, som alltjämt är av samma uppfattning, förutsätter att regeringen
snarast verkställer den tidigare begärda prövningen. I avvaktan härpå synes
några förnyade framställningar från riksdagens sida av det slag som begärs
i motionerna 1976/77:114 om klassificering av flygplatserna i Borlänge, Växjö
och Kristianstad som primärflygplatser och 1976/77:812 om flygplatsen i
Växjö ej nu påkallade.

I motionen 1976/77:503 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om
åtgärder för att dels antalet resmål enligt gällande charterbestämmelser ökas,
dels weekend-trafik för charter på de europeiska huvudstäderna tillåts. I
motionen 1976/77:1209 yrkas också att riksdagen hos regeringen anhåller
om att en sådan ändring införs i de nuvarande skandinaviska charterreglerna
att weekend-resor med flyg till huvudstäder i Europa blir tillåtna för charterbolagen
under en försöksperiod.

De av motionärerna därvid aktualiserade frågorna har i olika omgångar
utretts inom det skandinaviska departementala charterudvalg som tillsatts
för ändamålet och därefter varit föremål för överläggningar mellan de skandinaviska
kommunikationsministrarna. Dessa har överenskommit om vissa
liberaliseringar av charterreglerna men inte kunnat enas om förändringar
av den räckvidd som föreslås i motionerna.

Inte heller utskottet har funnit sig berett att biträda de förslag som av
motionärerna aktualiserats och avstyrker därför motionerna. Utskottet förutsätter
dock att i anslutning till det fortsatta arbetet inom charterudvalget
ytterligare överväganden sker i syfte att få till stånd för olika intressegrupper
mera tillfredsställande lösningar av berörda frågor. Detta får dock inte leda
till att möjligheterna för den reguljära trafiken försvåras.

I motionen 1976/77:969 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en
utredning om hur Sverige bäst skall kunna främja allmänflygets utveckling
inom ICAO-konventionens ram.

Som tidigare erinrats om har riksdagen begärt att även luftfartens roll
i trafikpolitiken prövas av den trafikpolitiska utredningen eller i annat lämpligt
sammanhang. Detta innefattar även allmänflygets förhållanden. Då
utskottet utgår från att i samband därmed även frågor av det slag som motionären
tagit upp kommer att aktualiseras och då genom det svenska medlemskapet
i ICAO vissa möjligheter torde föreligga att påverka utvecklingen
på området synes motionen i fråga inte böra föranleda någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.

TU 1976/77:18

Vissa frågor berörande kollektivtrafiken m. m.

Kollektivtrafikutredningen (KOLT) har under sommaren 1975 redovisat
sina överväganden i betänkandet (SOU 1975:47) Kollektivtrafik i tätort, och
betänkandet har numera remissbehandlats. KOLT föreslår att kommunerna
upprättar trafikförsörjningsplaner för kollektivtrafiken inom tätorterna samt
ger riktlinjer för denna trafikplanering och redovisar olika planeringshjälpmedel.
De förslag utredningen har fört fram avser att på olika sätt säkra
att kollektivtrafiken kommer med som en planeringsfaktor vid bebyggelseoch
trafikledsplaneringen. I övrigt föreslår utredningen olika åtgärder av
organisatorisk, teknisk och ekonomisk natur som syftar till att skapa en
bättre miljö och bättre kollektivtrafik i tätorterna.

Även det av utredningen rörande det allmänna kommunikationsväsendets
anpassning till de handikappades behov (HAKO-utredningen) framlagda betänkandet
(SOU 1975:68) Handikappanpassad kollektivtrafik har remissbehandlats.
Utredningen konstaterar i betänkandet att om samhällets övergripande
mål för handikappolitiken - som sammanfattas i begreppen normalisering
och integrering - skall kunna realiseras, är det av största vikt
att kommunikationsväsendet anpassas så att de handikappades rese- och
kontaktmöjligheter förbättras. Utredningen framlägger olika konkreta förslag
i detta syfte.

De i dessa betänkanden upptagna frågorna liksom utredningsförslagen
avseende regionalt gällande generella trafikrabatter avses, som tidigare
nämnts, bli behandlade i den kommande propositionen om den framtida
trafikpolitiken. Redan i sitt betänkande 1975/76:18 framhöll utskottet att
arbetet med beredningen av dessa frågor borde påskyndas och förslag i frågan
föreläggas riksdagen senast i samband med att nämnda proposition läggs
fram. Under hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandet i motionen
1976/77:1318 att riksdagen hos regeringen nu gör en särskild framställning
om att åtgärder vidtas för att utveckla den kollektiva trafiken samt skapa
förutsättningar för regionala rabattkort och ett nytt bussbidragssystem.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1976/77:819 att riksdagen i särskild
ordning begär åtgärder för att underlätta handikappades järnvägsresor

Övriga frågor

I motionen 1976/77:156 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag om att samordnad beställningscentral för taxi skall finnas i varje
kommun, att framkörningsavgift ej får tas ut över fastställt påslag och att
trafiknämnd vid behandling av ansökan om trafiktillstånd obligatoriskt skall
infordra yttrande från berörd kommun.

Utskottet vill med anledning härav erinra om det förslag till ändrad företagsstruktur
m. m. för taxinäringen som år 1974 avgetts av den s. k. strukturarbetsgruppen
med representanter för Svenska kommunförbundet, Svens -

TU 1976/77:18

ka taxiförbundet och Svenska transportarbetareförbundet och som överlämnats
till kommunikationsdepartementet för prövning i samband med den
fortlöpande översynen av yrkestrafikförordningen. Härmed sammanhängande
frågor torde också komma att aktualiseras vid den nu pågående beredningen
av de trafikpolitiska frågorna. Inom departementet pågår vidare
beredning av de förslag som i betänkandet (SOU 1976:18) Lokala trafikföreskrifter
m. m. lagts fram om att överföra trafiknämndernas uppgifter
till kommunerna, m. m.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på resultatet av beredningsarbetet
avstyrker utskottet motionen.

I motionen 1976/77:212 föreslås att riksdagen hos regeringen dels begär
utredning om de totala samhällsekonomiska konsekvenserna av övergång
från timmerflottning till lastbilstransport, dels hemställer om förslag till åtgärder
utarbetade på grundval av denna utredning och syftande till att styra
virkestransporterna till det från samhällsekonomisk synpunkt mest lönsamma
transportsättet.

Av motionen framgår att frågorna härom aktualiserats främst av förhållandena
i Norrbottens län och då särskilt den planerade nedläggningen av
flottningen i Kalix m. fl. älvar.

Enligt vad utskottet erfarit kommer de av motionärerna aktualiserade
frågorna att tas upp till prövning av den nyligen tillsatta Norrbottendelegationen.
Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet härav synes
motionen inte böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motionen 1976/77:830 yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana
författningsmässiga ändringar att kommun kan uttaga färdavgifter inom områden
och för ändamål som i motionen angivits.

I avvaktan på den prövning av tidigare avgivet utredningsförslag i ämnet
(SOU 1973:32) Vägtrafiken - kostnader och avgifter som förutsatts ske inom
den trafikpolitiska utredningen avstyrker utskottet motionen i fråga.

TU 1976/77:18

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. avslår motionerna 1976/77:1208, yrkandena 2 och 3, samt
1976/77:1318, yrkandena 1, 2 och 5,

b. avslår motionen 1976/77:289,

c. avslår motionen 1976/77:208,

2. att

a. motionerna 1976/77:1204 och 1976/77:1187 inte föranleder
någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

b. riksdagen avslår motionen 1976/77:1318, yrkandet 3,

3. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77:283,

b. avslår motionen 1976/77:802,

c. avslår motionen 1976/77:806,

d. avslår motionen 1976/77:829,

4. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:810 och 1976/77:820,

5. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77:513,

b. avslår motionen 1976/77:1212,

c. avslår motionen 1976/77:111,

6. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77:154,

b. avslår motionen 1976/77:507,

7. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77:288,

b. avslår motionen 1976/77:387,

c. avslår motionen 1976/77:828,

d. avslår motionen 1976/77:1186,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionen 1976/77:506 om
järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad,

9. att motionen 1976/77:556 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

10. att motionerna 1976/77:798 och 1976/77:815 inte föranleder
någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

11. att motionen 1976/77:1206 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

12. att motionerna 1976/77:114 och 1976/77:812 inte föranleder
någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

13. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:503 och 1976/77:1209,

14. att motionen 1976/77:969 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

TU 1976/77:18

15. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77:1318, yrkandet 4,

b. avslår motionen 1976/77:819,

16. att riksdagen avslår motionen 1976/77:156,

17. att motionen 1976/77:212 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

18. att riksdagen avslår motionen 1976/77:830.

Stockholm den 29 mars 1977

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Persson i Heden (c). Lindahl i Lidingö
(s). Håkansson i Rönneberga (c). Hjorth (s), Sellgren (fp). Hugosson (s), Rosqvist
(s), Clarkson (m). Zachrisson (s), Östrand (s), Komstedt (m), Johansson
i Hållsta (c), Johansson i Vrångebäck (m) och fru Wohlin-Andersson (c).

Reservationer

Herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist, Zachrisson
och Östrand (alla s) har avgivit följande 5 reservationer till betänkandet.

1. beträffande den trafikpolitiska målsättningen m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Vid sin"
och på s. 7 slutar med ”samordnande organ, m. m.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Den trafikpolitik som beslutades år 1963 byggde, som i motionen
1976/77:1318 framhålls, på föreställningen att en i princip fri konkurrens
mellan olika trafikmedel och ett strikt kostnadsansvar för olika trafikmedel
skulle leda till en tillfredsställande trafikförsörjning.

Sedan år 1963 har det emellertid tillkommit nya faktorer och värderingar
som måste vägas in i trafikpolitiken.

En god trafikförsörjning har blivit en allt viktigare del i vår välfärdspolitik.
Samhällsutvecklingen har successivt lett till att såväl den enskilde som näringslivet
blivit alltmer beroende av ett väl fungerande transportsystem.
Urbanisering och ökad privatbilism skapar på olika sätt problem i tätorterna
i form av minskad framkomlighet och försämrad miljö. Den utvecklingen
har lett till att vi möter växande krav på en utbyggnad och standardmässig
förbättring av den kollektiva persontrafiken.

TU 1976/77:18

Förutsättningarna för den kollektiva trafikförsörjningen på landsbygden
har försämrats till följd av vikande befolkningsunderlag och växande privatbilism.
Från slutet av 1960-talet har det pågått ett intensivt utredningsarbete
för att ta fram underlag för en mera socialt betingad och samhällsekonomiskt
inriktad trafikpolitik. Trafikpolitiska utredningen, trafikplaneringsutredningen,
utredningen om regionalt gällande rabattkort, kollektivtrafikutredningen,
kommittén för långsiktig vägplanering och utredningen
Handikappanpassad kollektivtrafik har alla lagt fram sina förslag. Härtill
kommer förslag om förbättrad hamn- och flygplatsplanering samt förslag
om inrättandet av ett samordnande organ för trafikplaneringsfrågor. Nämnas
bör också trafiksäkerhetsutredningen och trafikbullerutredningen.

Den framtida trafikpolitiken måste som motionärerna framhållit utgå från
behovet av en god trafikmiljö i landets olika delar. Trafikpolitiken måste
enligt utskottets mening utformas så, att den bidrar till att utjämna skillnader
i socialt och ekonomiskt hänseende mellan enskilda eller grupper av människor
såväl inom som mellan olika regioner.

En annan viktig utgångspunkt för den framtida trafikpolitiken bör vara
att trafikpolitiken skall vara ett verksamt medel för att uppnå mål inom
andra samhällsområden och samordnas med exempelvis regionalpolitiken,
arbetsmarknadspolitiken, miljöpolitiken och energipolitiken.

För att uppnå dessa mål krävs ett vidgat samhällsekonomiskt synsätt.

Med hänsyn till de stora anspråk som ställs på utbyggnad av olika slag
av trafikanläggningar och att resurserna är begränsade måste en prioritering
av samhällets insatser ske. Den kräver såväl övergripande som sektoriell
planering. Planering är också en förutsättning för att en samhällsekonomiskt
riktig arbetsfördelning mellan olika trafikgrenar kommer till stånd och att
förutsättningar för ökad samverkan mellan olika trafikgrenar skapas.

Grunden till en samhällelig övergripande trafikplanering har lagts i och
med att landets länsstyrelser avslutar arbetet med den regionala trafikplaneringen.

Investeringsarbetet, som har resulterat i en omfattande kartläggning av
trafikefterfrågan, trafikstruktur etc., har varit av stort värde förden framtida
planeringen, inte bara inom trafiksektorn. I planerna har olika konkreta
åtgärder för att uppnå balans mellan utbud och efterfrågan föreslagits.

Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att regeringen i en kommande
trafikpolitisk proposition ger riksdagen en samlad redovisning över
de regionala trafikplanerna och de transportmönster som växt fram i anslutning
till planeringsarbetet. Det är givetvis också av stor vikt att regeringen
föreslår de åtgärder som krävs för att samordna och styra utvecklingen.
Slutligen bör regeringen redovisa riktlinjer för hur den regionala trafikplaneringen
i fortsättningen skall bedrivas i ett sammanhållet trafikplaneringssystem.

TU 1976/77:18

Erfarenheterna, inte minst från den regionala trafikplaneringen, visar på
att behov även föreligger av en övergripande och långsiktig planering när
det gäller hamnar och flygplatser.

Förslag som syftar till att möta kraven på samordning av hamn- och
flygplatsutbyggnader med andra befintliga och planerade anläggningar inom
såväl trafiksektorn som andra sektorer har redovisats i departementspromemoriorna
Ds K 1975:9 Planering av de svenska hamnarna och Ds K
1975:10 Planering av de svenska flygplatserna. De redovisade förslagen bör
utgöra en viktig del i en regional trafikplanering, och utskottet anser att
sjöfartsverket resp. luftfartsverket i anslutning härtill bör upprätta en mer
långsiktig, fördjupad och övergripande plan för landets hamnar och flygplatser.
Arbetet med denna bör ske fortlöpande och successivt kunna revideras.

För att säkerställa att hamn- och flygplatsutbyggnader sker med tillräckligt
beaktande av olika intressen bör objekt av en viss storleksordning bli föremål
för särskild prövning. Det kan då gälla hamn- och flygplatsutbyggnadernas
inverkan på andra redan gjorda investeringar. Det kan också gälla de krav
på statliga insatser i form av väg- och järnvägsinvesteringar som blir följden
av en hamn- resp. flygplatsutbyggnad. Det kan vidare gälla hamn- resp.
flygplatsutbyggnadernas mera allmänna regional- och miljöpolitiska konsekvenser.
Det skall också erinras om att behovet av direkt styrande åtgärder
efterfrågas från såväl länsstyrelser som kommuner. Då de nu nämnda förslagen
har remissbehandlats är det angeläget att förslag framläggs utan dröjsmål.

När det gäller vägväsendet har sedan länge en långsiktig planering av den
statliga och statsbidragsberättigade väghållningen bedrivits av vägverket i
samarbete med bl. a. länsstyrelserna. Behov finns att utveckla detta arbete
i syfte att få till stånd en bättre anpassning till övrig samhällsplanering.
Det gäller att finna en rimlig avvägning mellan framkomlighet, trafiksäkerhet
och olika transportintressenters behov.

Vidare bör i den framtida långsiktiga vägplaneringen ökad hänsyn tas
till regionalpolitiska aspekter. Även åtgärder för ett större lokalt och regionalt
engagemang i vägplaneringen bör eftersträvas.

Med utgångspunkt i förslag redovisade av Kommittén för den långsiktiga
vägplaneringen (SOU 1975:85) bör förslag snarast framläggas för riksdagen.

De hittillsvarande erfarenheterna av trafikplaneringsarbetet ger entydigt
vid handen att grunden för det trafikpolitiska handlandet bör vara en strävan
till samordning mellan olika trafikgrenar genom bl. a. en för hela landet
omfattande trafikplanering på olika nivåer. Planeringen bör dels ske inom
resp. trafikgrenar, dels mellan de olika trafikgrenarna. När det gäller den
förstnämnda planeringen bör denna ske inom resp. verk. Den mera samordnade
planeringen på lokal och regional nivå bör, liksom hittills, ligga
på kommun och länsstyrelse.

TU 1976/77:18

Ett väl fungerande godstransportsystem är en förutsättning för såväl näringsliv
som konsumenter.

Det erfordras en fortsatt utbyggnad av bl. a. trafikleder och anläggningar
för att godstransportförsörjningen skall fungera tillfredsställande. En sådan
utbyggnad måste ske utifrån en samhällsekonomisk bedömning och under
former som medger en önskvärd ekonomisk och social utveckling i skilda
delar av landet.

När det gäller att på sikt åstadkomma en samhällsekonomiskt riktig godstransportförsörjning
är det av största vikt att slå vakt om järnvägen.

Lastbilsnäringen har, förutom i områden som saknar järnväg, sin uppgift
i närtrafiken och därutöver i fråga om särskilda godsslag som med hänsyn
till speciella krav i hanterings- och marknadshänseende är mindre lämpade
för järnvägen. Utvecklingen har emellertid inneburit att lastbilsnäringen
alltmer utvecklats i fråga om långväga transporter med avseende på godsslag
som traditionellt varit att betrakta som järn vägsgods. Om inga åtgärder vidtas
kommer en allt större andel av det landtransporterade godset i framtiden
att sändas med lastbil. En fortsatt snabb ökning av lastbilstransporterna
kan inte accepteras vare sig av samhällsekonomiska eller av trafiksäkerhets-,
miljö- och energimässiga skäl.

Järnvägens successivt minskade marknadsandel när det gäller den långväga
godstrafiken motiverar alltså insatser som kan medge en samhällsekonomiskt
riktigare arbetsfördelning mellan järnväg och landsväg.

När det gäller att åstadkomma förutsättningar för bl. a. samverkan mellan
olika trafikmedel är det av största vikt att ett funktionellt terminalsystem
byggs upp i landets olika delar.

Av stor betydelse är att det reformarbete som inletts för att förbättra
strukturen inom åkeribranschen fortsätter. Det gäller bl. a. att göra den redan
existerande lämplighetsprövningen effektivare. Den nuvarande behovsprövningen
synes däremot kunna avskaffas, liksom krav på lokalområden och
stationeringsort.

Vad utskottet med anledning av motionen 1976/77:1318 i nu berörda
frågor anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna för att läggas till
grund för förslagen i den aviserade propositionen om den statliga trafikpolitiken.

I avvaktan på prövningen av ett av trafikplaneringsutredningen i dess
betänkande (Ds K 1976:3) Förslag till organisation av en trafikplaneringsmyndighet
framlagt förslag i ämnet är utskottet f. n. inte berett att tillstyrka
motionen 1976/77:289 om att riksdagen i särskild skrivelse till regeringen
nu begär inrättandet av ett sådant samordnande organ, m. m.

dels utskottets hemställan under 1 a bort ha följande lydelse:

(1) a. med avslag på motionen 1976/77:1208, yrkandena 2 och
3, samt med anledning av motionen 1976/77:1318, yrkandena
1, 2 och 5, som sin mening ger regeringen till känna vad ut -

TU 1976/77:18

skottet anfört beträffande den trafikpolitiska målsättningen, ett
sammanhållet planeringssystem på trafikpolitikens område och
behovet av omedelbara åtgärder för en effektiv och förbättrad
godstrafikförsörjning,

2. beträffande vissa järnvägs- och taxefrågor m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Under
hänvisning” och slutar med ”SJ:s trafikservice” bort ersättas med text av
följande lydelse:

När det gäller att skapa en från samhällsekonomiska synpunkter riktig
utveckling av transportapparaten är det angeläget att få till stånd en fungerande
avgränsning i vad gäller SJ:s affärsbanenät, de delar av det trafikSvaga
nätet som på sikt bör finnas kvar samt de bandelar, för vilket transportalternativ
bör kunna diskuteras. En sådan avgränsning behövs för att de
nödvändiga investeringarna i trafiksvaga bandelar skall kunna ske och för
att SJ långsiktigt skall erhålla en balanserad ersättning för trafiktjänsterna
på det ersättningsberättigade nätet. Den trafikpolitiska utredningen har, utifrån
en diskussion om särkostnadstäckning, framlagt förslag om ett funktionellt
sammanhållet affärsbanenät, på vilket kan bedrivas en rationell järnvägstrafik.
Utredningen har också framlagt förslag till en mer rättvisande
beräkningsmetodik i vad avser de trafiksvaga bandelarna. Den regionala
trafikplaneringen har gett underlag för bedömning av erforderliga insatser
på dessa sistnämnda bandelar. Förslag i vad avser dessa frågor bör snarast
framläggas för riksdagen. Därest så icke sker, skapas stor osäkerhet för alla
parter.

Vad utskottet i nu berörda delar anfört - och som innebär ett tillgodoseende
av yrkandena i motionerna 1976/77:1204 om ett järnvägspoliliskl
program och 1976/77:1318 i vad den avser SJ:s affärsbanenät - bör av riksdagen
ges regeringen till känna.

I avvaktan på resultatet av det pågående utredningsarbetet på området
samt den aviserade propositionen om den framtida trafikpolitiken finner
utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida ej nu påkallad med
anledning av motionen 1976/77:1187 om SJ:s ekonomiska kalkyler.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet någon särskild åtgärd
ej heller motiverad med anledning av motionerna 1976/77:283 om likvärdig
reseservice för alla SJ-resenärer, 1976/77:802 om höjd standard på SJ:s persontåg
och 1976/77:806 om planerade inskränkningar i SJ:s trafikservice.
Nämnda motioner avstyrks därför.

TU 1976/77:18

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att

a. riksdagen med anledning av motionerna 1976/77:1204 och
1976/77:1318, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört beträffande de i motionerna upptagna
frågorna om ett järnvägspolitiskt program och SJ:s affärsbanenät
m. m.,

b. motionen 1976/77:1187 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

3. beträffande vissa järnvägs- och taxefrdgor m. m. (i vad avser SJ:s taxor
för vissa malmtransporter)

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Sorn svar”
och på s. 10 slutar med "därför motionerna” bort ersättas med text av
följande lydelse:

I motionen framhålls att LKAB:s stora malmgruvor och den förädling
av annan verksamhet som bedrivs i anslutning till gruvorna utgör grunden
för Kirunas och Gällivare-Malmbergets utveckling.

Den svenska järnmalmen har mött ökad konkurrens från nya marknader.
Samtidigt har den kraftiga konjunkturavmattningen i världens stålindustri
inneburit stora problem på avsättnings- och prissidan för LKAB. Detta har
resulterat i betydande problem i vad gäller företagets ekonomi och sysselsättningsutveckling.

Mot den bakgrunden är det angeläget att undersöka olika möjligheter
att slå vakt om LKAB och dess försatta utveckling. Det kan i det här
sammanhanget erinras om det socialdemokratiska initiativet att särskilt stödja
tillkomsten av ett nytt kulsinterverk i Kiruna.

Det är i detta sammanhang också naturligt att undersöka olika möjligheter
till kostnadsbesparingar. I detta sammanhang aktualiseras också frågan om
transportkostnaderna, vilket skett i motionen.

Utskottet är medvetet om den stora betydelse transportkostnaderna har
för LKAB. Inkomsterna från malmfrakterna har samtidigt mycket stor betydelse
för SJ:s ekonomi. Principen om att SJ självständigt tecknar fraktavtal
torde vara av stor betydelse för såväl SJ som dess kunder. De problem
som motionärerna rest har emellertid stor betydelse från såväl närings- som
regional- och trafikpolitiska utgångspunkter.

Förändringar i transportförutsättningarna får enligt utskottets mening inte
leda till sådana följder för sysselsättning och näringsliv i regionen att övriga
satsningar från samhällets sida äventyras. Utskottet anser de frågor motionen
aktualiserar vara av sådan vikt att det bör ankomma på regeringen att noga
följa utvecklingen och ta de initiativ som kan vara erforderliga. Därvid
bör Norrbottendelegationens synpunkter inhämtas.

TU 1976/77:18

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77:810 och
1976/77:820 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört rörande malmtransporter m. m.,

4. beträffande vissa frågor berörande kollektivtrafiken m. m.

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Kollektivtrafikutredningen
(KOLT) har” och slutar med "handikappades järnvägsresor”
bort ha följande lydelse:

En ny trafikpolitik kräver konkreta åtgärder, som syftar till att slå vakt
om och befrämja utvecklingen av den kollektiva trafiken.

I fråga om persontrafiken gäller att inom ramen för de resurser som står
till förfogande möta människornas krav på ökad rörlighet och därigenom
bättre möjligheter att komma i åtnjutande av vad samhället kan erbjuda
av arbetstillfällen, serviceutbud och fritidsaktiviteter.

1 den politiska debatten har under flera år en diskussion pågått om den
kollektiva persontrafikens roll. För såväl landsbygd som tätort är det emellertid
av vikt att kollektivtrafiken kan erbjuda ett attraktivt alternativ för
att förhindra en kraftig expansion av privatbilismen på miljöns och den
ökade energiförbrukningens bekostnad.

Den kollektiva trafikens fördelar accentueras också i de alltmer skärpta
kraven på en god miljö för arbete, boende och fritid.

Den regionala trafikplaneringen har utförts parallellt med att en aktivering
skett av kommunernas lokala trafikplanering, som redan i en tidigare etapp
kunnat läggas till grund för införandet av ett lokalt bussbidrag.

För att höja kollektivtrafikens attraktivitet är prisfaktorn betydelsefull.
Som ett fullföljande av det regionala trafikplaneringsarbetet tillsattes utredningen
Länskort i kollektivtrafiken. Det har sålunda framstått som
angeläget att söka förbilliga inte bara det lokala utan även det regionala
resandet. Erfarenheterna från den regionala trafikplaneringen ger sålunda
klart vid handen att de regionala resorna är av väsentlig betydelse från
såväl arbets- som servicesynpunkt.

Det är alltså angeläget att man skapar förutsättningar för ett rabattsystem
som innebär att den kollektiva trafiken görs attraktiv och taxemässigt lika
för alla inom en och samma region, varigenom dess konkurrenskraft stärks
och orättvisor i resekostnader mellan människor som bor i olika delar av
en region minskar. Kollektiva trafikmedel i lokal och regional trafik bör
i ökad utsträckning överföras i samhällelig ägo.

En grundläggande förutsättning för att ett regionalt gällande periodkortsystem
skall kunna genomföras är att det finns gemensam huvudman för
den lokala och regionala trafiken. Även andra skäl talar för att det sker
en bestämning av ansvaret för trafikförsörjningen. Enligt utskottets mening

TU 1976/77:18

bör ansvaret för den lokala och regionala persontrafiken på landsväg handhas
av landstingskommun och primärkommun i resp. län i form av ett gemensamt
huvudmannaskap. En sådan huvudman har då att bestämma över
omfattning och utformning av trafiken inom trafikområdet. Genom ett sådant
fastläggande av ansvar undviker man också svårigheter av administrativ
natur som uppstår till följd av uppdelning i särskilda ansvarsområden för
lokal och regional trafik. Vidare ökar förutsättningarna för ett gemensamt
utnyttjande av trafikresurserna i lokal och regional trafik. Sammantaget innebär
detta att det ekonomiska och politiska ansvaret för både planering
och genomförande av trafikförsörjningen kan ligga hos ett och samma organ.

Ett speciellt problem utgör trafikförsörjningen i våra större tätorter. Kollektivtrafikutredningen,
KOLT, har framlagt en rad förslag, bl. a. om hur
den kollektiva trafikens framkomlighet kan förbättras. Det är nödvändigt
att planeringen av den kollektiva trafiken på ett tidigt stadium samordnas
med bebyggelseplanering och trafikledsplanering. Det är vidare angeläget
att investeringar i spårtrafikanläggningar jämställs med investeringar i gator
och vägar och att bidrag kan utgå till ny- och ombyggnad av spårtrafikanläggning
för persontrafik av lokal karaktär enligt de principer som gäller
för statsbidrag till kommunala vägar och gator, även om anläggningen inte
uppfyller nuvarande krav på planskild korsning och egen banvall.

En ökad tillgänglighet till kollektiva trafikmedel förutsätter också åtgärder
som kan medverka till att väsentligt förbättra de handikappades trafiksituation.

På kommunikationsområdet har kommunal färdtjänst och bidrag till anskaffning
av egen bil införts. Samhällsmiljön bör - så långt det är möjligt

- anpassas så att den handikappade kan delta i olika aktiviteter i samhället
på samma villkor som andra medborgare.

Det finns åtskilliga brister i dagens trafikmedel, som vållar stort besvär
för de rörelsehindrade. En del brister bör kunna avhjälpas vid löpande underhåll.
Andra kräver mera omfattande förändringar och får genomföras
i samband med nyanskaffning. Det är angeläget att staten genom lämpligt
organ utfärdar normer och riktlinjer.

Vad utskottet nu anfört - vilket innebär ett tillgodoseende av yrkandet
i motionen 1976/77:1318 om utvecklande av den kollektiva trafiken m. m.

- bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts synes någon särskild åtgärd
inte nu påkallad med anledning av motionen 1976/77:819 om handikappades
järnvägsresor.

dets utskottets hemställan under 15 a bort ha följande lydelse:

(15) a. med anledning av motionen 1976/77:1318, yrkandet 4, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
åtgärder för att utveckla den kollektiva trafiken och

TU 1976/77:18

skapa förutsättningar för regionala rabattkort och ett nytt bussbidragssystem,

5. beträffande övriga frågor (i vad avser beställningscentral för taxi m. m.)

Reservanterna anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 14 börjar med ”1 motionen”
och på s. 15 slutar med "utskottet motionen” bort ersättas med text av
följande lydelse:

I motionen 1976/77:156 tas upp vissa frågor som sammanhänger med
taxiservicen. Brister påtalas i möjligheterna att utnyttja taxi på landsbygden.
Motionärerna framhåller bl. a. de olägenheter som uppstår för allmänheten
genom att en samordnad beställningscentral saknas i en kommun. Vidare
betonas vikten av att trafiknämnderna vid behandling av ansökningar om
tillstånd till taxi infordrar yttrande av kommunerna.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att under senare år åtskillig
kritik anförts mot taxiservicen. Det gäller såväl servicen inom de större
tätorterna som på landsbygden. Man har bl. a. hänvisat till de uppenbara
svårigheterna att anpassa vagnmateriel till efterfrågan.

Frågan om taxiservicen sammanhänger givetvis nära med frågan om taxinäringens
struktur och organisation. Denna har också under senare år varit
föremål för en hel del uppmärksamhet och även utredningsinsatser.

Det förslag till ändrad företagsstruktur m. m. för taxinäringen som år
1974 avgetts av den s. k. strukturarbetsgruppen med representanter för Svenska
kommunförbundet, Svenska taxiförbundet och Svenska transportarbetareförbundet
och som överlämnats till kommunikationsdepartementet för
prövning i samband med den fortlöpande översynen av yrkestrafikförordningen
är fortfarande under beredning i regeringens kansli. Detsamma gäller
lokala trafikföreskrifter m. m. med förslag om att överföra trafiknämndernas
uppgifter till kommunerna, m. m.

I den nämnda strukturarbetsgruppens rapport behandlas bl. a. frågorna
om företagsmässig samordning av taxirörelsen i kommunerna, bättre samordning
av beställningstrafiken, formerna för tillståndsgivningen enligt yrkestrafikförordningen
m. m. Ett tidsprogram med etappvis genomförande
av förslagen skisseras och inrättande av en rådgivande nämnd föreslås.

Med hänvisning till det föregående och med anledning av nyssnämnda
motion vill utskottet framhålla det angelägna i att nuvarande regering följer
upp intentionerna i strukturarbetsgruppens förslag. Problemen med avseende
på taxirörelsen är nämligen i olika avseenden sådana att de motiverar särskilda
åtgärder från regeringens sida. Utskottet avser då åtgärder för att
främja en utveckling, anpassning och samordning av taxirörelsen i nära
kontakt med de kommunala instanserna. Sådana åtgärder måste givetvis
ta hänsyn till att taxitrafiken arbetar under olika förutsättningar i de större
tätorterna och i landsbygds- och glesbygdsområdena. Målsättningen måste

TU 1976/77:18

vidare vara att taxinäringen skall vara en integrerad del i den kollektiva
persontrafikförsörjningen. Även den fråga som tas upp i motionen
1976/77:156 om att i varje kommun skall finnas en samordnad beställningscentral
för all taxirörelse bör bli föremål för övervägande.

Förslag i hithörande frågor bör utarbetas av regeringen och snarast föreläggas
riksdagens prövning. Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. att riksdagen med anledning av motionen 1976/77:156 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
åtgärder för bättre taxiservice m. m.,

Särskilt yttrande

beträffande den trafikpolitiska målsättningen m. m. (i vad avser motionen
1976/77:289 om ett samordnande organ för trafikplaneringsfrågor m. m.)
av herr Rosqvist (s) som anfört:

Som framhålls i den med 1 betecknade reservationen är det nödvändigt
med fortsatt planering på olika nivåer inom trafiksektorn. Det finns behov
av ett centralt samordnande organ som kan fullgöra de uppgifter som trafikplaneringsutredningen
hittills svarat för. Den parlamentariskt sammansatta
trafikpolitiska utredningen som utifrån sina utgångspunkter kom till
samma slutsats föreslog inrättandet av en central trafikplaneringsnämnd.
Ett sådant organ kommer att fylla en viktig funktion som samordnare av
olika planeringsinsatser även då det gäller att genomföra olika förslag. Arbetsuppgifter
som nu sköts av flera fristående nämnder kan sammanföras
till en central nämnd. Förslaget om trafikplaneringsverk (Ds K 1976:3) har
remissbehandlats och fått en positiv bedömning.

Sedan några år pågår en utflyttning av statliga verk och myndigheter
till olika delar av landet. Vid beslut om placeringen av de utflyttade enheterna
har den lokaliseringspolitiska aspekten starkt betonats. Kalmar län har en
mycket liten del av statlig administrativ verksamhet. Detta har också vid
flera tillfällen påtalats av riksdagen.

I sitt utlåtande (InU 1971:15) över propositionen (1971:29) angående omlokalisering
av viss statlig verksamhet uppmärksammade inrikesutskottet
det stora behovet av statliga satsningar till sydöstra Sverige. När delegationen
för lokalisering av statlig verksamhet avgav sitt förslag till andra etappen
av utlokaliseringen av statliga verk framhöll man att Kalmar län med hänsyn
till de regionalpolitiska problemen borde prioriteras.

En lokalisering av den nya trafikplaneringsmyndigheten till Kalmar län
skulle kunna ses som ett väsentligt bidrag från statsmakterna att ge länet
den statliga sysselsättning som krävs i regionen.

TU 1976/77:18

I motionen 1976/77:289 (s) har dels påtalats behovet av ett s. k. trafikplaneringsverk,
dels mot bakgrund av vad ovan anförts föreslagits att verket
lokaliseras till Kalmarlän. Jag delar de synpunkter som framförts i motionen,
men då ytterligare utredningsarbete fortfarande kvarstår har jag i likhet med
övriga reservanter i TU:s betänkande 1976/77:18 f. n. inte varit beredd att
tillstyrka motionen

GOTAB 53390 Stockholm 1977