Trafikutskottets betänkande

TU 1976/77:12

1976/77:12

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt avser utgifterna
på kapitalbudgeten för budgetåret 1977/78 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

1. Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. Regeringen har
i propositionen 1976/77: 100, bilaga 9 (kommunikationsdepartementet, s.
196—-200), för budgetåren 1975/76—1977/78 lämnat en sammanfattande
redovisning för kommunikationsverkens investeringar, avseende postverkets,
televerkets (exkl. rundradio), statens järnvägars och luftfartsverkets
fonder samt statens vägverks förrådsfond, sjöfartsverkets fond
och fonden för Södertälje kanalverk.

Omfattningen av den för budgetåret 1977/78 förordade investeringsverksamheten
framgår av följande sammanställning. Som jämförelse
har i denna även upptagits beloppen för den hösten 1976 beräknade
förbrukningen under innevarande budgetår.

Av sammanställningen framgår också storleken av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagen. Dessa har beräknats så att
de jämte behållningarna från budgetåret 1976/77 täcker den förutsatta
medelsförbrukningen och därutöver ger en marginal om ca 10 procent
för att möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av
konjunkturmässiga eller andra skäl. Siffrorna anges i milj. kr.

1976/77	1976/77	1977/78	1977/78	1977/78
Hösten	Beräk-	Verkens	Föredra-	För-
1976	nad be-	investe-	gandens be-	ordade
beräk-	hållning	rings-	räkning av	anslag
nad för-	1977-	förslag	investe-
brukning	07-01		ringarna

Postverket Televerket exkl.	54,5	2,5	122,8	115,8	124,9
rundradio	847,2	53,4	909,3	840,0	870,6
Statens järnvägar	555,3	31,6	977,0	640,0	672,4
Luftfartsverket	>297,0	—	237,2	222,6	244,9
Statens vägverk	81,0	8,1	134,9	105,0	107,4
Sjöfartsverket Södertälje kanal-	>82,1	11,1	79,4	57,9	52,6
verk	>9,0	—	0,2	0,2	0,2
Summa	1 926,1	106,7	2 460,8	1 981,5	2 073,0

1 Preliminärt belopp.

De förordade anslagen för nästa budgetår uppgår alltså till 2 073 milj.
kr. Medräknas även övriga anslag under kommunikationsdepartementets
del av kapitalbudgeten, dvs. anslagen under statens utlåningsfonder och

1 Riksdagen 1976/77.15 sami. Nr 12

TU 1976/77:12

fonden för låneunderstöd, blir totalsumman för budgetåret 1977/78 enligt
propositionen 2 103 001 000 kr. att jämföras med i statsbudgeten
för budgetåret 1976/77 för motsvarande ändamål upptagna 1 906 301 000
kr.

Utskottet

Enligt den i propositionen 1975/76: 100 framlagda planen för investeringarna
inom kommunikationsverkens fonder beräknades den totala
medelsförbrukningen — exkl. anslaget till rundradioanläggningar under
televerkets fond — under innevarande budgetår uppgå till 1 809 milj. kr.
Den i samband därmed för statens järnvägar föreslagna medelsanvisningen
om 524,7 milj. kr. höjdes emellertid av riksdagen med 30 milj.
kr. Av en i propositionen lämnad redogörelse framgår vidare att med
anledning härav samt till följd av vissa ytterligare beslut av regeringen
och riksdagen under det gångna året höjningar av de ursprungligen föreslagna
ramarna för de olika verken har medgivits. Den totala investeringsomslutningen
för samtliga fonder under budgetåret 1976/77 beräknas
numera uppgå till 1 926,1 milj. kr. Någon ytterligare medelsanvisning
från riksdagens sida för att den sålunda förutsatta medelsförbrukningen
skall kunna uppnås är med hänsyn till befintliga medelsreservationer
ej erforderlig.

I sina framställningar om anslag för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en medelsförbrukning om sammanlagt 2 460,8 milj. kr.
Föredragande departementschefen har emellertid funnit densamma böra
begränsas till 1 981,5 milj. kr. Detta innebär dock en ökning med 172,5
milj. kr. jämfört med beräkningarna i 1976 års budgetproposition av
medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.

Anslagsbeloppen för de olika fonderna har, som förut nämnts, beräknats
så att de jämte förutsatta behållningar från innevarande budgetår
skall täcka den förordade medelsförbrukningen och därutöver ge en
marginal om ca 10 procent för att möjliggöra en av konjunkturmässiga
eller andra skäl påkallad ökning av medelsförbrukningen. Den sålunda
beräknade anslagsreserven uppgår till ca 198 milj. kr.

Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i den inledande översikt som återfinns i budgetpropositionen i
denna del lämnat en sammanfattande redogörelse för investeringsbehoven
inom de olika verken och i korthet berört investeringarnas inriktning
för nästa budgetår.

Till frågorna om investeringsverksamhetens omslutning för de skilda
verken under nästa budgetår och storleken av de anslag som erfordras

TU 1976/77:12

för investeringarnas genomförande återkommer utskottet under resp.
punkter i det följande. I samband därmed kommer utskottet även att
redovisa sitt ställningstagande till vissa motionsledes framställda förslag
eller yrkanden.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om investeringsplan för kommunikationsverken
m. m.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Postverket

2. Postverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 201—213) föreslagit
riksdagen att till Posthus m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 124 900 000 kr.

Motionerna

I motionen 1976/77: 117 av herr Ångström och fru Winther (båda fp)
yrkas att riksdagen hemställer att förslag från postverkets sida framläggs
om förbättrad postservice i glesbygder där daglig postbefordran
skall vara målsättningen.

I motionen 1976/77: 510 av herr Nilsson i Tvärålund m. fl. (c) hemställs
att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
om samordning och samråd vid förändring av postverkets service.

I motionen 1976/77: 514 av herrar Svanström och Kindbom (båda c)
hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en översyn
av planerade adressförändringar hos postverket genom DOVA eller på
annat sätt verkställs med särskild hänsyn tagen till de kulturhistoriska
värderingarna i sammanhanget.

I motionen 1976/77: 834 av herr Åkerlind (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att postverket inte skall få rätt att dra in poststation
eller postställe, om en majoritet av kunderna inom poststationsområdet
uttalat sig mot en indragning.

I motionen 1976/77: 1180 av herr Glimnér (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna om postgången i
skärgårdsområdena.

I motionen 1976/77: 1207 av fru Tillander och herr Olsson i Sundsvall
(båda c) hemställs att riksdagen uttalar sig för en utvidgad postservice
på ålderdomshem, sjukhem m. m. i enlighet med vad i motionen anförts.

2t Riksdagen 1976177.15 sami. Nr 12

TU 1976/77: 12

Utskottet

Ramen för postverkets investeringar under innevarande budgetår beräknades
ursprungligen till 49,5 milj. kr. Genom beslut av regeringen
i juli 1976 höjdes ramen för att möjliggöra vissa tillkommande arbeten
i samt fördyringar av etapp 1 a av postterminalen i Göteborg (Göteborg
Ban). Investeringarna för budgetåret 1976/77 beräknas därmed uppgå
till 54,5 milj. kr.

Den av postverket för nästa budgetår förutsatta investeringsramen
om 122,8 milj. kr. har av departementschefen ansetts böra begränsas till

115,8 milj. kr. De därvid föreslagna investeringarna avser främst arbeten
för postgirohuset i Stockholm och postterminalerna i Göteborg och
Örebro. De omfattar vidare arbeten med terminalerna i Malmö (Malmö
Ban), Hässleholm, Spånga, Handen och Ange samt posthusen i Enköping
och Trelleborg. I ramen inryms dessutom planerad igångsättning
av ny- och ombyggnadsarbeten avseende posthusen i Trollhättan, Ludvika
och Vetlanda. Slutligen ingår bl. a. vissa medel för diligensrörelsen.

Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel samt under de
i propositionen i övrigt angivna förutsättningarna krävs för investeringarnas
genomförande en medelsanvisning av 124,9 milj. kr.

I propositionen erinras vidare om att regeringen den 22 december
1976 beslutat medge höjning av portoavgifterna med ca 10 % från
den 1 mars 1977 för att möta redan inträffade och beslutade kostnadshöjningar,
bl. a. de ökade personalkostnader som följer av 1976 års kontrollstationsförhandlingar
och den av riksdagen beslutade höjningen av
arbetsgivaravgifterna.

Utskottet har för sin del funnit sig kunna godta den förordade ramen
för postverkets medelsförbrukning under nästa budgetår. Den föreslagna
fördelningen av investeringarna på skilda utgiftsändamål liksom
anslagsberäkningen tillstyrks också.

Vad departementschefen under förevarande punkt i övrigt anfört —
beträffande bl. a. avskrivningar av tidigare inköpt bilmateriel — har
inte gett utskottet anledning till erinran.

I motionen 1976/77: 117 hemställs att riksdagen begär förslag från
postverkets sida till förbättrad postservice i glesbygder, varvid daglig
postbefordran skall vara målsättningen. I motionen 1976/77: 510 yrkas
att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförs i motionen om
samordning och samråd vid förändring av postverkets service. I motionen
1976/77: 834 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att
postverket inte skall få rätt att dra in poststation eller postställe, om en
majoritet av kunderna inom poststationsområdet uttalat sig mot en indragning.
I motionen 1976/77: 1180 föreslås att riksdagen hos regeringen

TU 1976/77:12

begär en översyn av bestämmelserna om postgången i skärgårdsområdena.
Med anledning av nu nämnda yrkanden får utskottet anföra följande.

Utskottet har under en rad av år haft att ta ställning till frågor av
det slag som aktualiserats i motionerna. Såsom därvid framhållits (bl. a.
i TU 1975: 2 och TU 1975/76: 12) har sedan länge en omfattande verksamhet
pågått inom postverket i syfte att, enligt de av statsmakterna
godtagna riktlinjerna för verkets verksamhet, förbättra och rationalisera
dess service gentemot allmänheten. Bl. a. har en successiv utveckling
och motorisering av lantbrevbäringen skett. Inte minst för skärgårdarnas
och glesbygdernas befolkning har åtgärder i angivna syfte vidtagits.
De försök med utökad service genom lantbrevbärare som tidigare påbörjats
har också ytterligare utvidgats och verket har sålunda med ett
stort antal kommuner tecknat avtal om social service genom lantbrevbärare.
Servicen omfattar bl. a. hembesök hos äldre personer och distribution
av varor samt boklåneförmedling.

Enligt anvisningarna för den regionala trafikplaneringen, som i första
hand avser resor och transporter mellan olika kommuner i ett län, skall
vidare i samband med att stomlinjenätet för persontrafiken utformas
samordning ske med bl. a. regionala posttransporter. Så torde också ha
skett i de regionala trafikplaner som länsstyrelserna utarbetat. Detta
gäller inte minst Norrbottens län. Vissa fortsatta förbättringar i de av
motionärerna angivna förhållandena synes härigenom kunna uppnås.

Med anledning av yrkandet om bibehållandet av de fasta postanstalterna
vill utskottet ånyo kraftigt understryka vikten av att i förekommande
fall behovet härav — ur regionala, näringsgeografiska och servicemässiga
synpunkter — omsorgsfullt prövas. Skälig hänsyn måste även
i övrigt tas till lokala önskemål om postverksamhetens organisation.
Under erinran härom finner utskottet det nu såsom tidigare vara i hög
grad angeläget att förbättringar i postverkets service inom landsbygdsoch
glesbygdsområdena i den riktning motionärerna angivit kommer till
stånd även om detta medför kostnadsökningar för verkets del. Utskottet
förutsätter också att verket, bl. a. i samband med den fortlöpande översynen
av organisations- och servicefrågor m. m. med avseende på den
regionala och lokala verksamheten, än mera beaktar behovet härav
samt vidtar erforderliga åtgärder i angivet syfte. Vid handläggningen
bör största möjliga hänsyn tas till synpunkter från vederbörande regionala
och lokala myndigheter och andra intressenter.

Några särskilda åtgärder från riksdagens sida med anledning av motionärernas
yrkanden finner utskottet under hänvisning till det anförda
ej erforderliga.

I motionen 1976/77: 514 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
att en översyn av planerade adressförändringar hos postverket verkställs

TU 1976/77:12

genom Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv (DOVA)
eller på annat sätt med särskild hänsyn tagen till de kulturhistoriska
värderingarna i sammanhanget.

Med anledning av motionärernas därvid framförda synpunkter vill
utskottet framhålla att verket numera tillämpar en praxis enligt vilken en
namnändring av postanstalt inte kommer att ske då vederbörande kommun
motsätter sig detta eller en stark opinion från allmänhetens sida
konstateras föreligga. I särskilda fall avses ett än större tillmötesgående
gentemot allmänhetens önskemål ske. Angivna förhållanden synes innebära
att syftet med motionen i denna del i rimlig omfattning kommer
att kunna tillgodoses. I områden där det inte förekommer gatunamn
och husnummer används vidare enligt postverket gårdsnamn, bynamn,
sockennamn eller liknande utdelningsadress — vid behov kompletterat
med postlådenummer. Något hinder föreligger inte heller att till egen
utdelningsadress foga sockennamn eller annan områdesbeteckning.

Enligt vad utskottet erfarit pågår vidare inom verket en fortlöpande
översyn av adresseringssystemet för bl. a. landsbygdens del. I samband
därmed har inom vissa områden och i samråd med vederbörande kommunala
myndigheter och organ samt representanter för hembygdsvården
m.fl. en begränsad försöksverksamhet igångsatts i syfte att nå fram
till rationella eller eljest lämpliga lösningar av hithörande frågor. Avsikten
har angetts vara att i samma ordning en utvärdering av försöksverksamheten
skall ske. Utskottet förutsätter att såväl härvid som vid den
fortsatta översynen hänsyn i all den utsträckning som befinnes praktiskt
möjlig tas till kulturhistoriska synpunkter av det slag som aktualiserats
i motionen. Därest postverket i samband därmed finner ett närmare
samarbete med DOVA, riksantikvarieämbetet eller annat organ lämpligt
utgår utskottet givetvis från att detta kommer till stånd.

Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört synes någon särskild
framställning i ämnet från riksdagens sida med anledning av motionen
ej f. n. vara påkallad.

I motionen 1976/77: 1207 begärs att riksdagen uttalar sig för en utvidgad
postservice på ålderdomshem och sjukhem m. m. på det sätt
motionärerna närmare angivit.

Frågor av det slag som därvid aktualiserats beträffande servicens omfattning
och organisation m. m. synes emellertid vara av den arten att de
närmast bör lösas från fall till fall genom försorg av huvudmannen för
vederbörande sjuk- eller ålderdomshem i samråd med lokala och regionala
förvaltningsorgan. Någon anledning att från riksdagens sida vidta
någon särskild åtgärd i ämnet föreligger enligt utskottets uppfattning
inte, varför motionen avstyrks.

TU 1976/77:12

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Posthus m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett investeringsanslag av 124 900 000 kr.,

2. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77: 117,

b. avslår motionen 1976/77: 510,

c. avslår motionen 1976/77: 834,

d. avslår motionen 1976/77: 1180,

3. att motionen 1976/77: 514 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

4. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1207.

Televerket

3. Televerkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 214—237) föreslagit
riksdagen att till Teleanläggningar m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa
ett investeringsanslag av 870 600 000 kr.

Motionerna

I motionen 1976/77: 43 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära att televerket ges i uppdrag
att utreda ekonomiska och andra förutsättningar för att förse telefonlurarna
med ljudförstärkare i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motionen 1976/77: 816 av herr Komstedt (m) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om sådan ändring av gällande bestämmelser
att patient som vårdas längre tid på sjukhus äger rätt att få telefon installerad
på rummet mot erläggande av sedvanlig inkopplingsavgift.

I motionen 1976/77: 824 av herr Nilsson i Kristianstad (s) hemställs
att riksdagen beslutar om befrielse för handikappad person att erlägga
inträdes- och kvartalsavgifter för mobiltelefon.

I motionen 1976/77: 1191 av herr andre vice talmannen Magnusson
m. fl. (m, fp) föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen begär
en snabbutredning syftande till att behålla lyxtelegrammen samt att
förhindra eller förminska nedläggning av befintliga telegrafstationer.

I motionen 1976/77: 1203 av herr Sandberg m. fl. (c, fp) hemställs att
riksdagen som sin mening uttalar att avgiftsprincipen för uppgifter i
telefonkatalogen ändras i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Ramen för televerkets investeringar under innevarande budgetår beräknades
ursprungligen till 825 milj. kr. En höjning av densamma till

3 Riksdagen 1976/77. 15 sami. Nr 12

TU 1976/77:12

847,2 milj. kr. har emellertid sedermera skett genom beslut av regeringen
under april och december 1976 — vid sistnämnda tillfälle på
grund av kostnadsökningar i samband med omlokalisering av viss verksamhet.

För nästa budgetår har televerket i sin anslagsframställning föreslagit
en medelsförbrukning av 897,5 milj. kr. Dessutom har verket anmält
att ytterligare 125,6 milj. kr. — av de abonnemangsavgifter som verket
uppbär för vissa terminalanläggningar och som disponeras av verket —•
kommer att användas för investeringar. Verket har därefter i oktober
1976 och under hänvisning till framkomna programhandlingar avseende
en nybyggnad i Kalmar för den nya datacentralen med AR-enhet samt
katalogenhet hemställt att investeringsramen för teleanläggningar m. ni.
för budgetåret 1977/78 skall fastställas till 909,3 milj. kr.

Den av televerket sålunda föreslagna medelsförbrukningen har av
departementschefen ansetts böra begränsas till 840 milj. kr. Hänsyn har
därvid tagits till att verket därjämte ökar sina investeringar med förut
nämnda belopp om 125,6 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga
reservationsmedel samt under de i budgetpropositionen i övrigt angivna
förutsättningarna krävs för investeringarnas genomförande en medelsanvisning
av 870,6 milj kr. Till följd av avslcrivningsmedlens storlek
beräknas inte nu något kapitaltillskott från statsverket i form av investeringsbemyndigande
bli erforderligt.

Mot bakgrund av den betydelse telekommunikationerna av skilda slag
har för samhälle, näringsliv och den enskilde har departementschefen
funnit skäl tala för en medelstilldelning till televerkets olika rörelsegrenar
som i stort överensstämmer med vad verket föreslagit. Genom
investeringar i telefonrörelsen uppnås enligt propositionen en ökad
automation, lägre drift- och underhållskostnader samt förbättrad service
för kunderna på samma gång som nya tjänster kan erbjudas. Samtidigt
som verket härigenom kan bedriva en effektivare och mera rationell
verksamhet skapas ett utvidgat tjänsteutbud som allmänt sett leder till
ökad nytta samt i en del fall besparingar för verkets kunder. Genom
introduktion av nya tjänster och produkter skapas också enligt propositionen
en tryggad sysselsättning och framtid för verkets personal.

Investeringarna för nästa budgetår avser bl. a. igångsättning av två
nya stora projekt i Kalmar, nämligen teleskolan och den förut nämnda
byggnaden för en datacentral med AR-enheter och en katalogenhet.
Medel har också beräknats för vissa investeringar i försvarsberedskap.
I avvaktan på särskild proposition om lokalförsvarets fortsatta utveckling
har departementschefen härvid räknat med ett oförändrat belopp
om 6 milj. kr.

Verket har enligt departementschefen aviserat behov av vissa taxehöjningar
under budgetåret.

TU 1976/77:12

Utskottet har vid sin prövning av förslagen funnit sig kunna godta
den förordade ramen för medelsförbrukningen under televerkets fond.
Den förutsedda fördelningen på skilda investeringsändamål samt anslagsberäkningen
har inte gett utskottet anledning till erinran liksom
ej heller vad departementschefen i sammanhanget i övrigt anfört.

I motionen 1976/77: 43 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
att televerket ges i uppdrag att utreda ekonomiska och andra förutsättningar
för att förse telefonlurarna med ljudförstärkare i enlighet med
vad som anförs i motionen. Enligt motionären bör åtminstone de abonnenter
som är beroende av ljudförstärkare kostnadsfritt förses med
sådana.

Någon särskild utredning i ämnet torde emellertid ej vara erforderlig
då televerket enligt vad utskottet erfarit väl känner till såväl de tekniska
som de ekonomiska förutsättningarna för ett genomförande av motionärens
förslag.

Totala antalet i bruk varande telefonapparater i landet anges uppgå
till ca 5,5 miljoner. Antalet beställningar av telefonapparater med telefonlur
med förstärkare uppgår till ca 20 000 per år. Merkostnaderna
för tillverkning av sådana apparater beräknas till ca 50 % eller ca 70
kr. Övriga telefonapparater är i enlighet med internationella rekommendationer
utförda så att de utan extra hjälpmedel i form av telefonlur
med förstärkare kan betjäna minst 80 % av alla abonnenter.

Hörselskadade kan vidare redan nu genom de sociala myndigheternas
försorg få bidrag täckande engångsavgiften för telefonlur med förstärkare.
Undersökning pågår också inom televerket angående möjligheterna
att till handikappade erbjuda utrustning av detta slag enbart
mot en (bidragsberättigad) engångsavgift.

Under hänvisning till det anförda och då kostnader av sådant slag
varom här är fråga enligt tidigare uttalanden av riksdagen inte bör
bestridas genom reduktion av vederbörande affärsverks taxor avstyrks
motionen i fråga.

Av sistnämnda skäl avstyrks även yrkandet i motionen 1976/77: 824
att riksdagen beslutar om befrielse för handikappad person att till televerket
erlägga inträdes- och kvartalsavgifter för mobiltelefon.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1976/77: 816 att riksdagen hos
regeringen hemställer om sådan ändring av gällande bestämmelser att
patient som vårdas längre tid på sjukhus äger rätt att få telefon installerad
på rummet mot erläggande av sedvanlig inkopplingsavgift. Under
hänvisning härtill och då det närmast torde få ankomma på vederbörande
sjukhusförvaltning att i förekommande fall sluta avtal med televerket
om telefonservicens lämpliga utformning avstyrks motionen i
fråga.

TU 1976/77:12

I motionen 1976/77: 1191 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
en snabbutredning syftande till att behålla lyxtelegrammen samt att
förhindra nedläggning av befintliga telegrafstationer.

Såsom av budgetpropositionen framgår har telegrafrörelsen under
en lång följd av år gett ekonomiskt underskott. Mot bakgrund bl. a.
härav har målen för telegrafverksamhetens service, organisation och
ekonomi varit föremål för ett omfattande utredningsarbete inom televerket.
Med hänsyn till förväntad kostnadsutveckling och bedömd
fortsatt volymminskning har därvid förslag lagts fram som innebär att
den framtida telegramverksamheten begränsas till att huvudsakligen
omfatta sådan trafik som är ett nödvändigt komplement till övriga
former av telekommunikationer.

För att telegrafrörelsen på sikt skall kunna bringas att ge ett acceptabelt
ekonomiskt resultat krävs enligt verket radikala åtgärder. Den
manuella betjäningen avses därför successivt bli koncentrerad till endast
två telegrafstationer för hela landet, Stockholm och Göteborg. Bibehållandet
av telegrafstationen i Göteborg kommer att prövas på nytt
längre fram. Denna koncentration väntas ge betydande effektivitetsvinster.
Telegrafstationen i Stockholm avses bli försedd med bildskärmar
för telegrammens expediering. Förslag föreligger vidare om slopande
av lyxtelegramtjänsten och utbärningen av telegram till adressaten.

Enligt departementschefen gäller i fråga om telegrafrörelsen — som
representerar en verksamhet som utformades före de övriga rörelsegrenarnas
tid — att den måste kunna anpassas till dagens krav på telegrafverksamhet
med hänsyn till det övriga utbudet av teletjänster. Detta
skapar bl. a. behov av vissa investeringar i rationaliseringssyfte.

Enligt vad utskottet erfarit har televerket numera i vederbörlig
ordning fattat beslut i frågan — innebärande att de nämnda förändringarna
sker fr. o. m. den 1 maj i år. Någon friställning av personal
med anledning härav — som motionärerna befarat — blir enligt televerket
ej aktuell. Avsikten är vidare att, samtidigt som förändringarna
genomförs, en postal tjänst motsvarande lyxtelegrammen, s. k. postogram,
genom postverkets försorg skall införas.

Utskottet har mot bakgrund av det anförda inte funnit sig berett
att biträda motionärernas yrkanden och avstyrker därför motionen i
fråga.

I motionen 1976/77: 1203 hemställs att riksdagen som sin mening uttalar
att avgiftsprincipen för uppgifter i telefonkatalogen ändras på det
sätt som närmare anges i motionen. Detta syftar främst till att för ett
hushåll med telefon i förekommande fall såväl mans som kvinnas namn
utan särskild avgift skall upptas i telefonkatalogen.

Enligt vad utskottet erfarit utreds f. n. inom televerket frågorna om

TU 1976/77:12

telefonkatalogernas innehåll och utformning i olika avseenden. Utredningsarbetet
omfattar även den av motionärerna aktualiserade frågan.
Under hänvisning härtill och i avvaktan på resultatet av arbetet finner
utskottet någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen ej påkallad. Densamma avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Teleatiläggningar m. m. för budgetåret 1977/78

anvisar ett investeringsanslag av 870 600 000 kr.,

2. att riksdagen

a. avslår motionen 1976/77: 43,

b. avslår motionen 1976/77: 824,

c. avslår motionen 1976/77: 816,

3. att riksdagen avslår motionen 1976/77:1191,

4. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1203.

Statens järnvägar

4. Statens järnvägars anslagsbehov. Regeringen har (s. 238—266) föreslagit
riksdagen att

1. statens järnvägar inom ramen 5 000 000 kr. får träffa hyresköpsavtal
med EUROFIMA,

2. till Järnvägar m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 672 400 000 kr.

Motionerna

I motionen 1976/77: 112 av herrar Sellgren och Rejdnell (båda fp)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna att möjligheterna bör
tillvaratas för tillverkning — helt eller delvis — inom landet av de
motorvagnar statens järnvägar avser att inköpa.

I motionen 1976/77: 210 av herr Wååg (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att frågan om en svenskbyggd ersättning för motorvagn
Y 6 prövas med beaktande av sysselsättningsläget inom svensk industri.

I motionen 1976/77: 804 av herrar tredje vice talmannen Eriksson
(fp) och Johansson i Arvika (s) hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller att järnvägsstyrelsen får i uppdrag att föranstalta om att förarpersonal
på tåg och rälsbussar utrustas med skjutvapen för avlivande av
djur som skadats i viltolyckor.

I motionen 1976/77:823 av fru Marklund m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen beslutar att anslaget under Statens järnvägar (Ny- och ombyggnad
av järnvägslinjer) höjs med 16,5 milj. kr.

TU 1976/77:12

I motionen 1976/77: 832 av herrar Sörenson och Rosqvist (båda s)
hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om avgift för SJ:s
kompletteringspensioner (KP), beräknad med utgångspunkt i en ålderssammansättning
motsvarande samtliga statsanställda, som omfattas av
det statliga tjänstepensionsreglementet.

I motionen 1976/77: 1193 av herr Nilsson i Kalmar m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller

1. att regeringen låter utreda hur statens järnvägars beställningar av
rullande järnvägsmateriel skall kunna göras mera långsiktiga,

2. att regeringen låter undersöka möjligheterna att förlägga beställningen
av rullande järnvägsmateriel inom landet.

Utskottet

Investeringarna för statens järnvägar under innevarande budgetår
beräknades i fjolårets budgetproposition till 515,3 milj. kr. Riksdagen
beslöt dock, såsom tidigare under punkten 1 nämnts, höja den föreslagna
medelsanvisningen med 30 milj. kr. för investeringar i fasta anläggningar
— främst för inlandsbanan — och i rullande materiel. Efter en
av regeringen vidtagen höjning med ytterligare 10 milj. kr. i konjunkturstimulerande
syfte uppgår investeringsramen för innevarande budgetår
enligt propositionen till 555,3 milj. kr.

För budgetåret 1977/78 har departementschefen beräknat en medelsförbrukning
om 640 milj. kr. mot av SJ föreslagna 977 milj. kr. I sammanhanget
bör dock beaktas att SJ fr. o. m. nästa budgetår avser att
lägga om sin redovisning av kostnader för återanskaffning eller reparation
av skadade anläggningar så att dessa kommer att belasta resultaträkningen
i stället för investeringsräkningen. Detta innebär enligt propositionen
att det reella investeringsutrymmet ökar med ytterligare ca
10 milj. kr. I förhållande till den investeringsram som föreslogs i fjolårets
budgetproposition anges den totala ramökningen för budgetåret
1977/78 bli ca 135 milj. kr. Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i protokollet över regeringsärenden i övrigt
angivna förutsättningarna erfordras för budgetåret en medelsanvisning
av 672,4 milj. kr.

Det av departementschefen förordade investeringsprogrammet tar
främst fasta på investeringar som berör kapaciteten, rationaliseringsmöjligheterna
och säkerheten samt arbetsmiljön för de anställda. Till
de kapacitetshöjande investeringarna hör bl. a. anskaffning och ombyggnad
av rullande materiel. Den föreslagna investeringsnivån för
fasta anläggningar beräknas ge utrymme för bl. a. fortsatt utbyggnad av
vissa bangårdar och terminaler, ytterligare upprustning av banstandarden
och fortsatt kapacitetsutbyggnad samt modernisering av tele- och

TU 1976/77:12

eldriftsanläggningar. I sammanhanget erinras om att en upprustning
påbörjats av inlandsbanan under innevarande budgetår i enlighet med
riksdagens beslut.

Beträffande den av SJ föreslagna investeringen i ett nytt dubbelspår
Älvsjö—Järna erinrar departementschefen om att regeringen gett SJ i
uppdrag att utföra projektering av ett nytt dubbelspår på delsträckan
Älvsjö—Flemingsberg. I avvaktan på resultatet av de fortsatta överläggningar
i finansieringsfrågan mellan SJ och Stockholms läns landsting
och arbetsmarknadsstyrelsen som därvid förutsatts förklarar sig departementschefen
inte nu vara beredd tillstyrka någon medelsanvisning för
ändamålet.

Till de föreslagna rationaliseringsåtgärderna hör bl. a. fortsatt utbyggnad
av fjärrblockeringen och automatisering av tågövervakningen
samt mekanisering av bangårdsarbetet genom installation av rangerbromsar
m. m. Till de viktigare säkerhetsinvesteringarna anses även fortsatt
utbyggnad av vägskyddet höra. Vidare har medel beräknats för beställning
av utrustning för automatiskt tågstopp (ATC).

I den förordade medelsförbrukningen ingår också investeringar i järnvägslinjer
tillhörande det ersättningsberättigade bannätet samt vissa medel
för investeringar i försvarsberedskap. De senare har i avvaktan på
särskild proposition om totalförsvarets inriktning tagits upp med ett
oförändrat belopp om 2,3 milj. kr.

Med anledning av förslagen yrkas i motionen 1976/77: 823 att riksdagen
beslutar om en höjning av anslaget till Järnvägar m. m. med 16,5
milj. kr. Som stöd härför erinras i motionen om riksdagens förut nämnda
beslut om en upprustning av inlandsbanan och den härför avsedda
medelsanvisningen om 11 milj. kr. för innevarande budgetår. För fortsättning
av den sålunda inledda upprustningen bör enligt motionärerna
för nästa budgetår anvisas det av SJ begärda beloppet om 27,5 milj. kr.

Utskottet, som också finner en fortsatt upprustning av banan angelägen,
har dock för sin del funnit sig böra godta departementschefens
förslag i frågan. Enligt detta bör upprustningsarbetena under budgetåret
1977/78 ske i samma omfattning som innevarande år, vilket i
och för sig inte behöver innebära ett nominellt oförändrat anslagsbelopp.
För SJ föreligger dessutom möjligheter att — med tillämpning
av gällande anslagsregler på förevarande område och inom ramen för
den totala medelsförbrukningen — disponera ytterligare medel för ändamålet
därest så skulle befinnas önskvärt eller lämpligt. Under hänvisning
jämväl härtill avstyrks motionen.

Den i propositionen i övrigt föreslagna medelsförbrukningen på olika
investeringsändamål har ej gett utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande. Detsamma gäller anslagsberäkningen.

TU 1976/77:12

Utskottet tillstyrker också att SJ i enlighet med departementschefens
förslag bemyndigas att inom en ram om 5 milj. kr. träffa avtal om
hyresköp av rullande materiel med det av de europeiska järnvägsförvaltningarna
samägda bolaget EUROFIMA.

I propositionen erinras slutligen om att regeringen den 22 december
1976 beslutat medge en höjning av SJ:s taxor med 9 % från den
1 februari 1977 för att möta redan inträffade och beslutade kostnadsökningar,
bl. a. de ökade personalkostnader som följer av 1976 års kontrollstationsförhandlingar
och den av riksdagen beslutade höjningen av
arbetsgivaravgifterna.

I motionen 1976/77: 832 yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag om avgift för SJ:s kompletteringspensioner (KP), beräknad med
utgångspunkt i en ålderssammansättning motsvarande samtliga statsanställda
som omfattas av det statliga tjänstepensionsunderlaget.

Såsom av budgetpropositionen framgår betalar SJ sedan budgetåret
1971/72 en försäkringstekniskt beräknad avgift för nämnda pensioner.
Avgiften, som ursprungligen uppgick till 16 % av lönesumman, har
efter en tidigare framställning från SJ reducerats till 13,5 % för budgetåret
1975/76 och till preliminärt samma procenttal för budgetåret
1976/77. Reduceringen föranleddes av att den allmänna pensionsåldern
sänktes den 1 juli 1976 och baserades på en preliminär beräkning. SJ
har nu hemställt att en ny beräkning görs varvid en — relativt lönen —
jämn periodisering läggs till grund för beräkningarna samt att avgiften
för budgetåret 1977/78 fastställs till 11 % i avvaktan på den nya beräkningen.
Den sålunda föreslagna sänkningen av uttagningsprocenten
skulle medföra en resultatförbättring för budgetåret om ca 65 milj. kr.

Den av motionärerna föreslagna omläggningen kan enligt vad utskottet
inhämtat beräknas ge ungefär samma resultat. SJ:s framställning
utgår nämligen från antagandet av en i stort sett jämn åldersfördelning
hos personalen.

Av departementschefens uttalande i denna fråga framgår att den av
SJ begärda beräkningen f. n. pågår och väntas bli klar före utgången
av innevarande budgetår. Därefter kommer den justering av avgiften
att vidtas som kan anses motiverad. I avvaktan härpå och då utskottet
förutsätter att en sådan justering sker synes någon särskild åtgärd från
riksdagens sida med anledning av motionen ej vara erforderlig.

I motionen 1976/77: 804 yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller
att järnvägsstyrelsen får i uppdrag att föranstalta om att förarpersonal
på tåg och rälsbussar utrustas med skjutvapen för avlivning av djur
som skadats i viltolyckor.

Enligt ett av kommunikationsministern nyligen avgivet svar på en
i riksdagen framställd fråga i ämnet studerar SJ fortlöpande olika lös -

TU 1976/77:12

ningar på problemen med djur som uppehåller sig på järnvägsspåren.
Därvid har också möjligheten att utrusta tågpersonal med skjutvapen
aktualiserats. Risken för personskador har vid denna prövning beaktats
liksom att risken för djurs lidande förlängs om ett vapen inte hanteras
på sakkunnigt sätt. Även frågan om svårigheten att förvara skjutvapen i
loken och i motorvagnarna under betryggande former har övervägts i
sammanhanget. Då större djur påkörts av tåg uppges att rutinen inom
SJ är att det inträffade snarast anmäls till trafikledning eller tågklarerare.
Vanligen avlivar polisen sedan skadade djur. I vissa fall har SJ lokalt
träffat avtal med jaktvårdsföreningar och enskilda att vara behjälpliga
då viltolyckor inträffat. Det förekommer också att jaktkunnig banpersonal
utrustad med skjutvapen medverkar. Föraren är inte tvingad att ingripa.
Det anges också i svaret att det funnits ett visst motstånd hos
tågpersonalen mot att använda skjutvapen. Det torde enligt kommunikationsministern
få ankomma på SJ att bedöma dessa problem i samråd
med berörd personal.

Utskottet delar denna uppfattning och finner med hänsyn härtill
att motionen ej bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens
sida.

I motionen 1976/77: 112 hemställs att riksdagen ger regeringen till
känna att möjligheterna för tillverkning — helt eller delvis — inom
landet av de motorvagnar statens järnvägar avser att inköpa tillvaratas.
I motionen 1976/77:1193 hemställs att regeringen låter utreda hur
statens järnvägars beställningar av rullande järnvägsmateriel skall kunna
göras mera långsiktiga och att regeringen låter undersöka möjligheterna
att förlägga beställningen av rullande järnvägsmateriel inom
landet.

Med anledning härav vill utskottet erinra om riksdagens (TU
1974:2, rskr 1974:72) uttalande vid behandlingen av den för statens
järnvägar för budgetåret 1974/75 föreslagna medelsförbrukningen. Riksdagen
fann det vara i hög grad angeläget att ökade medel, utöver de
av regeringen då föreslagna, ställdes till förfogande för investeringar i
fasta anläggningar och rullande materiel — inte minst med tanke på
de sysselsättningsskapande effekter detta skulle få i landet. Riksdagen
förordade en höjning av anslagen härför med tillhopa 30 milj. kr.
Dessa medel ansågs böra i första hand utnyttjas för anskaffning av
rullande materiel, varvid viss del borde disponeras för anskaffning av
motorvagnar.

För verkställande av detta beslut har SJ hyrt två motorvagnstyper
för provning. Dessa prov har enligt vad utskottet erfarit nu avslutats,
varför SJ planerar att beställa motorvagnar. För att beställningen skall
bli ekonomiskt fördelaktigt bör den enligt SJ:s beräkningar inte omfatta
mindre än 100 vagnar. Även en så begränsad beställning kräver en

TU 1976/77:12

förskottsbetalning om 20 milj. kr. under budgetåret 1976/77. För att
möjliggöra den planerade beställningen har SJ den 4 augusti 1976 hos
regeringen hemställt om att investeringsramen för nämnda budgetår
höjs med 15 milj. kr.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att regeringen nyligen
beslutat att till arbetsmarknadsstyrelsen ställa 200 milj. kr. till förfogande
för industribeställningar i syfte att stimulera sysselsättningen.
För beställning av järnvägsmateriel till SJ har därvid angetts en ram
av 82 milj. kr. Kommunikationsministern har vidare i ett nyligen avgivet
svar på en i riksdagen framställd fråga framhållit att val av en utländsk
vagntyp i fråga om SJ:s motorvagnar inte behöver innebära att
svensk tillverkning därmed är utesluten i sammanhanget. Ingenting anses
heller hindra svenska företag att träffa överenskommelser med utländska
anbudsgivare om svensk deltillverkning. Utskottet vill för sin del särskilt
understryka dessa synpunkter. Man bör som kommunikationsministern
framhållit i möjligaste mån förena kravet på sysselsättningsstimulans
med kravet på affärsmässighet.

Enligt kommunikationsministerns mening leder en kombination av
affärsmässiga och sysselsättningsmässiga bedömningar till att den aktuella
upphandlingen av motorvagnar bör fullföljas av SJ samtidigt som
man gör en rejäl satsning på tillverkning av nykonstruerade personvagnar
hos svensk industri. Det senare anses innebära att en första
beställning av nya personvagnar prövas inom ramen för det ovannämnda
sysselsättningspaketet samtidigt som man planerar en större
samlad upphandling av de nya vagnarna.

Utan att vilja föregripa diskussionen beträffande en beställning till
våren av ett hundratal personvagnar till SJ framhöll kommunikationsministern
i svaret att det finns goda förutsättningar för att beställningen
hamnar hos svensk industri. Kommunikationsministern sade sig då i
första hand avse Kalmar Verkstads AB, som anses ha ett väl manifesterat
kunnande på området.

Utskottet finner det tillfredsställande att ytterligare investeringar i
rullande materiel av det slag kommunikationsministern förordat nu görs.
Det är dock enligt utskottets uppfattning angeläget att vid det slutliga
ställningstagandet i berörda frågor möjligheterna för tillverkning —
helt eller delvis — inom landet av motorvagnar tillvaratas.

Utskottet utgår vidare från att inom SJ förutsättningarna undersöks
att få till stånd en mera långsiktig planering för beställningar av bl. a.
rullande materiel.

Genom vad utskottet sålunda anfört synes syftet med motionärernas
yrkanden kunna tillgodoses. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida
i frågan synes med hänsyn härtill ej påkallad.

TU 1976/77:12

Utskottet finner vidare ej heller anledning föreligga att på det sätt
som föreslås i motionen 1976/77:210 från riksdagens sida begära
prövning av frågan om ersättning för en svenskbyggd motorvagn.
Motionen synes därför inte böra föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger statens järnvägar att inom en ram om
5 000 000 kr. träffa hyresköpsavtal med EUROFIMA,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77: 823 till Järnvägar m.m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 672 400 000 kr.,

3. att motionen 1976/77: 832 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

4. att motionen 1976/77:804 inte föranleder någon särskild
åtgärd från riksdagens sida,

5. att motionerna 1976/77:112 och 1976/77:1193 inte föranleder
någon särskild åtgärd från riksdagens sida,

6. att motionen 1976/77: 210 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida.

Luftfartsverket

5. Luftfartsverkets anslagsbehov. Regeringen har (s. 267—283) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa
ett investeringsanslag av 244 900 000 kr.

Motionerna

I motionen 1976/77: 803 av herr Ekinge (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning om civil trafikflygarutbildning, varvid de
i motionen framförda synpunkterna på lokalisering av skolan beaktas.

I motionen 1976/77: 1211 av herr Ångström (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att godkänna en standard för Skellefteå flygfält där banlängden
är 2 000 m.

Utskottet

Luftfartsverkets investeringsram för innevarande budgetår beräknades
ursprungligen till 254,9 milj. kr. Genom riksdagens beslut (prop.
1976/77: 25 bil. 5 s. 16, TU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 85) höjdes
ramen till 259 milj. kr. Som följd av bl. a. inträffade prishöjningar
beräknas nu medelsförbrukningen enligt propositionen uppgå till 297
milj. kr.

TU 1976/77:12

För nästa budgetår har verket räknat med en total investeringsomslutning
om 314,7 milj. kr. Efter avdrag för den andel av kostnaderna
som enligt tillämpade principer åvilar vederbörande kommuner
uppgår statens del härav till 237,2 milj. kr. Departementschefen har
emellertid ansett medelsförbrukningen böra begränsas till 222,6 milj. kr.
Detta motsvarar den statliga andelen av en total investeringsvolym av

293,9 milj. kr.

Medel har därvid beräknats för vissa slutjusteringsarbeten på det nya
utrikes stationsområdet på Arlanda flygplats som togs i drift den 1
november föregående år. Departementschefen erinrar vidare om att
arbetena med Göteborg-Landvetter flygplats, som beräknas tas i drift
under slutet av innevarande år, fortgår planenligt. De totala investeringsutgifterna
under nästa budgetår för detta flygplatsobjekt beräknas
till 129,6 milj. kr., varav 81 milj. kr. utgör statens andel.

För fortsatt säkerhets- och kapacitetsmässig upprustning av flygplatser
i övrigt beräknas 51,4 milj. kr.

Investeringar i radio och tele, en-route, tas upp med 65,5 milj. kr.
Huvuddelen av dessa medel avser de projekt som benämns ATCAS
(Air Traffic Control Automated System). Slutligen beräknas medel för
bl. a. fordon, maskiner och redskap samt vissa byggnader.

Utskottet kan för sin del godta den av regeringen förordade investeringsomslutningen
för luftfartsverkets del. Likaledes tillstyrker utskottet
den föreslagna fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.
Med ianspråktagande av tillgängliga reservationsmedel
samt under de i budgetpropositionen i övrigt angivna förutsättningarna
krävs härför en medelsanvisning av 244,9 milj. kr.

I motionen 1976/77: 803 hemställs att riksdagen hos regeringen begär
utredning om civil trafikflygarutbildning, varvid de i motionen framförda
synpunkterna på lokalisering av skolan beaktas. I sistnämnda
hänseende bör enligt motionären möjligheterna till ett fortsatt utnyttjande
av de resurser som finns vid F 11 i Nyköping undersökas.

Det i motionen aktualiserade spörsmålet finner även utskottet angeläget.
Enligt vad utskottet erfarit är dock frågan redan föremål för
överväganden inom regeringens kansli. Då syftet med motionärens yrkande
härigenom synes tillgodosett torde någon särskild åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionen ej vara påkallad.

I motionen 1976/77:1211 hemställs att riksdagen beslutar att godkänna
en standard för Skellefteå flygfält med en banlängd om 2 000 m.

I den förutnämnda medelsförbrukningen ingår kostnad för förlängning
av start- och landningsbanan vid Skellefteå flygplats. Förslaget
avser en utbyggnad av banan till erforderlig standard för jetflyg med
Fokker F 28. En banlängd om högst 1 800 m har därvid, enligt vad

TU 1976/77:12

utskottet inhämtat, av luftfartsverket ansetts tillräcklig. Med hänsyn
härtill är utskottet ej berett att tillstyrka någon ytterligare utbyggnad och
avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

1.att riksdagen till Flygplatser m.m. för budgetåret 1977/78
anvisar ett investeringsanslag av 244 900 000 kr.,

2. att motionen 1976/77: 803 inte föranleder någon särskild åtgärd
från riksdagens sida,

3. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1211.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

6. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 284) och hemställer

att riksdagen till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 1 000
kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

7. Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1976/77. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag (s. 285) och hemställer

att riksdagen till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1976/77 för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 30 000 000 kr.

DIVERSE KAPITALFONDER
Statens vägverks förrådsfond

8. Vägmaskiner m. m. Regeringen har (s. 286—295) föreslagit riksdagen
att

1. medge att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m. som i propositionen förordats,

2. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 107 400 000 kr.

Motionen

I motionen 1976/77: 384 av herr Hugosson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
vid behandlingen av budgetpropositionens förslag angående vägverkets
förrådsfond måtte besluta

1. att tillgångsgrupperna maskincentralförråd och lagertillgångar
(grustag m.m. och materielförråd) 1 juli 1977 avförs från förrådsfonden,

TU 1976/77:12

varvid anskaffning av hithörande tillgångar fortsättningsvis får ske med
utgångspunkt från tillgängliga medel för väghållning, utan fastställande
av särskild utbetalningsram,

2. att förrådsfonden därvid bör omvandlas till en fastighetsfond där
endast driftanläggningar ingår,

3. att de under kapitalbudgeten upptagna medlen omfördelas till resp.
ändamål i enlighet med det i motionen anförda.

Utskottet

För investeringarna i statens vägverks förrådsfond föreslår departementschefen
för budgetåret 1977/78 en ram om 105 milj. kr. mot av
vägverket föreslagna 134,9 milj. kr.

Den föreslagna medelstilldelningen anses möjliggöra fortsatt upprustning
av vägverkets driftanläggningar genom om- och nybyggnader
av vägstationer samt nödvändiga ersättningsanskaffningar och moderniseringar
inom gruppen Motorfordon och vägmaskiner m. m. Medel
har vidare beräknats för bl. a. beställning av en ny färja samt för grustag
och materielförråd.

Under en ny objektgrupp — Omlokaliseringsutrustning — har medel
beräknats för utrustning till vägverkets och statens trafiksäkerhetsverks
gemensamma distributionscentral, bibliotek och centralarkiv i
Borlänge.

Utskottet tillstyrker förslaget rörande investeringarna i förrådsfonden
för budgetåret 1977/78. Vidare förordar utskottet att verket i enlighet
med departementschefens förslag erhåller ett beställningsbemyndigande
om högst 65 milj. kr. gällande leveranser av vägmaskiner m. m. under
budgetåret 1980/81 samt att tidigare beviljade beställningsbemyndiganden
höjs dels med 8 milj. kr. till 48 milj. kr. avseende leveranser under
budgetåret 1977/78, dels med 25 milj. kr. till 65 milj. kr. under budgetåren
1978/79 och 1979/80, alla belopp angivna i 1977/78 års beräknade
prisnivå.

I anslutning härtill må erinras om regeringens (jfr s. 16) beslut att
till arbetsmarknadsstyrelsen ställa 200 milj. kr. till förfogande för tidigareläggningar
av industribeställningar. För statens vägverks del innebär
beslutet att bl. a. lastbilar, väghyvlar, lastmaskiner och diverse maskiner
m. m. för ca 27 milj. kr. kan beställas.

I motionen 1976/77: 384 yrkas att tillgångsgrupperna maskincentralförråd
och lagertillgångar (grustag m. m. och materielförråd) den 1 juli
1977 avförs från förrådsfonden varvid anskaffning av hithörande tillgångar
fortsättningsvis får ske med utgångspunkt i tillgängliga medel
för väghållning utan fastställande av särskild utbetalningsram. Förrådsfonden
bör därvid omvandlas till en fastighetsfond där endast driftan -

TU 1976/77:12

läggningar ingår samt de under kapitalbudgeten upptagna medlen omfördelas
till resp. ändamål i enlighet med vad som anförs i motionen.

Vid behandlingen av anslaget till förrådsfonden i förra årets budgetproposition
förklarade sig den dåvarande departementschefen anse att
frågan om avveckling av fonden inte borde avgöras innan ställning
tagits till budgetutredningens förslag i hithörande delar. Riksdagen
fann det för sin del angeläget att ett sådant ställningstagande snarast
kommer till stånd. Av årets budgetproposition framgår emellertid att
så ännu ej skett.

Utskottet vidhåller sin tidigare deklarerade uppfattning i frågan
och förutsätter att en omläggning enligt de av motionärerna angivna
riktlinjerna prövas redan under höstens budgetarbete. Härav föranledda
förslag bör vidare om möjligt läggas fram i nästkommande års budgetproposition.
Med hänsyn härtill finner utskottet någon särskild åtgärd
från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att statens vägverk lämnas de beställningsbemyndiganden
gällande leveranser av vägmaskiner m. m.
som i propositionen förordats,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1976/77: 384 till Vägmaskiner m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 107 400 000 kr.

Sjöfartsverkets fond

9. Sjöfartsmateriel m. m. Regeringen har (s. 296—304) föreslagit riksdagen
att

1. medge att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande gällande
leveranser av sjöfartsmateriel som i propositionen förordats,

2. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 52 600 000 kr.

Motionen

I motionen 1976/77: 511 av herrar Rosqvist och Signell (båda s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär

1. att beställningen av det nya sjömätningsfartyget av sysselsättningsskäl
måtte ske vid lämpligt svenskt varv,

2. att sjömätningsfartyget utrustas för civil bemanning.

TU 1976/77:12

Utskottet

För investeringarna i sjöfartsverkets fond föreslår departementschefen
för budgetåret 1977/78 en ram om 57,9 milj. kr., mot av
verket föreslagna 79,4 milj. kr.

Av den angivna medelsförbrukningen avser 23,1 milj. kr. objektgruppen
sjösäkerhet och 12,6 milj. kr. utrustning för sjökartläggning.
Under objektgruppen isbrytarfartyg tas upp ett belopp av 22 milj. kr.
I övrigt ingår medel för dels farleder, dels utrustning för sjöfartsinspektionen
med vardera 100 000 kr.

Utskottet tillstyrker den förordade ramen om 57,9 milj. kr. för medelsförbrukningen
under nästa budgetår samt anslagsberäkningen.

Vidare tillstyrker utskottet att sjöfartsverket erhåller det beställningsbemyndigande
avseende leveranser av sjöfartsmateriel som departementschefen
i protokollet över regeringsärenden förordat.

I motionen 1976/77: 511 yrkas att beställningen av nytt sjömätningsfartyg
av sysselsättningsskäl måtte ske vid lämpligt svenskt varv och att
fartyget utrustas för civil bemanning.

Projektering av ifrågavarande fartyg pågår f. n. inom sjöfartsverket.
Det ankommer enligt budgetpropositionen på regeringen att besluta
om fartygets slutliga utformning, vilket också berör fartygets utrustning
med hänsyn till frågan om dess bemanning för civil personal. I samband
härmed torde således spörsmålet om bemanningen av fartyget, som likaledes
f. n. utreds, komma att avgöras.

Utskottet förutsätter att de sålunda aktualiserade frågorna ingående
övervägs och att beställningen av fartyget sker med särskilt beaktande
av den svenska industrins behov av sysselsättningsskapande åtgärder.
Under hänvisning härtill synes någon särskild åtgärd från riksdagens
sida med anledning av motionsyrkandena ej vara erforderlig, varför
motionen avstyrks.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen

a. medger att sjöfartsverket lämnas det beställningsbemyndigande
gällande leveranser av sjöfartsmateriel som i propositionen
förordats,

b. till Sjöfartsmateriel m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett investeringsanslag av 52 600 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 511.

TU 1976/77:12

10. Fonden för Södertälje kanalverk. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag (s. 305) och hemställer

att riksdagen till Fonden för Södertälje kanalverk för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 200 000 kr.

Stockholm den 1 mars 1977

På trafikutskottets vägnar
SVEN MELLQVIST

Närvarande: herrar Mellqvist (s), Lothigius (m), Persson i Heden (c),
Lindahl i Lidingö (s), Håkansson i Rönneberga (c), Hjorth (s), Sellgren
(fp), Hugosson (s), Torwald (c), Rosqvist (s), Clarkson (m), Zachrisson
(s), Stjernström (c), Östrand (s) och Komstedt (m),

dock att vid behandlingen av punkten 2 fru Wohlin-Andersson (c)
deltagit i stället för herr Stjernström (c).

Reservationer

1. vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov) beträffande beställning
av motorvagnar av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö, Hjorth,
Hugosson, Rosqvist, Zachrisson och Östrand (samtliga s) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet
vill” och på s. 17 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har noterat att SJ har för avsikt att förlägga beställningen
av motorvagnar utomlands. Det skulle av flera skäl vara mycket olyckligt
om så sker. Krav på snabba leveranser av motorvagnarna kan
göra det nödvändigt att anskaffa färdigprojekterade vagnar från utländsk
tillverkare, men det innebär inte att produktionen måste ske
utomlands. Det finns kunnande och tekniska resurser inom svensk industri,
främst vid Kalmar Verkstads AB och AB Hägglund och Söner,
Örnsköldsvik, för att efter överenskommelse tillverka motorvagnarna i
Sverige.

Arbetsmarknadsläget är som framhålls i motionen 1976/77: 112 oroande
inom svensk mekanisk industri. Det är därför angeläget, inte minst
för företag av SJ:s typ, att medverka till att öka sysselsättningen inom
landet genom att investeringar i motorvagnar liksom i person- och
godsvagnar kommer svensk industri till godo. Aktuella svårigheter i
handelsbalansen borde leda till samma slutsats. Därtill kommer att det
är angeläget att behålla det tekniska kunnandet i att bygga olika typer
av järnvägsvagnar inom landet.

TU 1976/77:12

Enligt utskottets mening bör regeringen i likhet med vad som skett
vid tidigare tillfällen genom särskilt beslut skapa förutsättning för SJ
att göra motorvagnsbeställningen vid svensk industri. I budgetpropositionen
förbigås frågan helt av det föredragande statsrådet, men i ett
nyligen avgivet frågesvar förutsätter han att SJ skall kunna förena
kravet på sysselsättningsstimulans med kravet på affärsmässighet. Enligt
av riksdagen godkända riktlinjer för den offentliga upphandlingen ankommer
det på regeringen att göra de vidare bedömningar som erfordras
för att t. ex. av sysselsättningsskäl göra avsteg från en strikt tillämpning
av principen om affärsmässighet. Det är också förutsatt att upphandlingsärenden
som uppenbart är av väsentlig betydelse med hänsyn
till av samhället uppställda mål på centrala områden av verk och myndigheter
skall underställas regeringen. Det är därför enligt utskottets
mening regeringen som skall ta ställning till den aktuella upphandlingen
för att garantera att sysselsättningen vid berörd svensk industri tryggas.
Erfarenheterna vid KVAB visar att behov föreligger att SJ:s beställningar
görs efter en mer långsiktig plan. Regeringen bör därför enligt
utskottets mening låta utreda hur en sådan långsiktig planering skall
kunna komma till stånd.

Vad utskottet nu anfört om särskilda skäl för motorvagnsbeställning
vid svensk industri och långsiktig planering av SJ:s beställning av
rullande järnvägsmateriel bör ges regeringen till känna.

Utskottet finner mot bakgrund av det ovan anförda ej anledning föreligga
att på det sätt som föreslås i motionen 1976/77: 210 från riksdagens
sida begära prövning av frågan om ersättning för en svenskbyggd motorvagn.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1976/77: 112 och 1976/
77: 1193 anfört beträffande beställning av viss rullande materiel
m. m.,

2. vid punkten 8 (Vägmaskiner m. m.) av herrar Mellqvist, Lindahl i
Lidingö, Hjorth, Hugosson, Rosqvist, Zachrisson och Östrand (samtliga
s) som anser att utskottet bort tillstyrka motionen 1976/77: 384 samt att
därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”avstyrker motionen” bort ha följande
lydelse:

TU 1976/77:12

Utskottet vidhåller den vid förra årets riksdagsbehandling deklarerade
uppfattningen att förrådsfonden i sin nuvarande utformning bör avvecklas.
Den av motionärerna föreslagna förändringen bör i princip genomföras
redan fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet föreslår därför att de å
kapitalbudgeten upptagna medlen för förrådsfondens tillgångsgrupper
maskincentralförråd (motorfordon och maskiner, färjor m. m.) och lagertillgångar
får av vägverket användas under samma förutsättningar
och för samma ändamål som gäller för anslaget Drift av statliga vägar.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1976/77: 384 beslutar att

a. till Vägmaskiner m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett
investeringsanslag av 107 400 000 kr.,

b. tillgångsgrupperna maskincentralförråd och lagertillgångar
(grustag m. m. och materielförråd) 1 juli 1977 avföres från
förrådsfonden, varvid anskaffning av hithörande tillgångar
fortsättningsvis får ske med utgångspunkt i tillgängliga medel
för väghållning, utan fastställande av särskild utbetalningsram,

c. förrådsfonden därvid bör omvandlas till en fastighetsfond
där endast driftsanläggningar ingår,

d. de under kapitalbudgeten upptagna medlen omfördelas till
respektive ändamål i enlighet med vad som anförts i motionen.

3. vid punkten 9 (Sjöfartsmateriel m. m.) beträffande beställningen av
ett nytt sjömätningsfartyg m. m. av herrar Mellqvist, Lindahl i Lidingö,
Hjorth, Hugosson, Rosqvist, Zachrisson och Östrand (samtliga s) som
anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Projektering
av” och slutar med ”motionen avstyrks” bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet det mycket väsentligt att
värna om varje möjlighet till ökad sysselsättning för svensk varvsindustri.
En strikt affärsmässig upphandling i nuvarande läge, som skulle
kunna innebära beställning vid utländskt varv av det aktuella fartyget
bör därför icke komma i fråga. En eventuell merkostnad bör dock ej
drabba sjöfartsverket. Merkostnaden bör i så fall prövas i annan lämplig
ordning i enlighet med vad som föreskrivits i prop. 1973: 73 ang.
riktlinjer för den offentliga upphandlingen. Utskottet vill i anledning
av yrkandet om att fartyget utrustas för civil bemanning erinra om att
frågan om civil eller militär bemanning på isbrytare och sjömätningsfartyg
f. n. utreds. Sjömätningsf arty gens arbetsuppgifter är väsentligen av

TU 1976/77:12

civil natur, som dock till stor del utförs av värnpliktiga. Utan att föregripa
pågående utredningsarbete vill utskottet framhålla att det nya sjömätningsfartyget
utrustas på sådant sätt att bostäder och annan utrustning
får en standard likvärdig den som föreskrivs för andra civilt nyttjade
fartyg.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 511 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört angående beställningen
av det nya sjömätningsfartyget och utrustningen av fartyget.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 7700SS