SfU 1976/77:4

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1976/77:4

med anledning av motion om tid för ingivande av arbetsgivaruppgift
från arbetsgivare med ett fåtal anställda

Motionen

I motionen 1975/76:261 av herrar Torwald (c) och Norrby (c) hemställs
att arbetsgivare med ett fåtal anställda skall ha rätt att inge arbetsgivaruppgift
inom samma tidsgräns som gäller för skyldighet att inge inkomstdeklarationen.

Enligt motionärerna har många småföretagare svårt att själva upprätta
en arbetsgivaruppgift. De väntar därför med att göra detta till dess de får
hjälp med att upprätta självdeklarationen, ett förhållande som ofta får till
följd att förseningsavgift påförs dem. Motionärerna framhåller också att småföretagare
som regel har rätt att lämna sina mervärdeskattedeklarationer
och inbetala aktuellt momsbelopp i anslutning till upprättandet av inkomstdeklarationen,
en särbehandling som uppenbarligen varit föranledd av att
man velat ge företagarna bättre tid och möjlighet att anlita kvalificerat biträde.
Samma skäl anser motionärerna kan anföras för anstånd med att
lämna arbetsgivaruppgiften.

Enligt motionärerna kan avgränsningen av de företagare som skall ha
rätt att avlämna arbetsgivaruppgift i samband med inkomstdeklarationen
göras antingen vid en lönesumma för de anställda som inte når upp till
10 basbelopp eller vid högst tio helårsanställda arbetstagare.

Yttrande över motionen har inhämtats från riksskatteverket och riksförsäkringsverket.

Gällande bestämmelser

Skyldigheten att lämna arbetsgivaruppgift regleras i lagen (1959:552) om
uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m. (AVGL).
Arbetsgivare, som under ett år gett ut lön till någon hos honom anställd
arbetstagare med minst 500 kr., är enligt 5 S nämnda lag skyldig att nästföljande
år lämna arbetsgivaruppgift. Till denna skall fogas ett exemplar
av de kontrolluppgifter som lämnas för de anställdas taxering.

Enligt 6 5 AVGL skall arbetsgivaruppgift vara avlämnad före utgången
av januari månad eller, i fråga om arbetsgivare som har att redovisa sjömansskatt,
före utgången av februari månad året näst efter utgiftsåret. På
ansökan av arbetsgivare, som visar att till följd av särskilda omständigheter
hinder möter att avlämna uppgift inom föreskriven tid, kan den myndighet,
till vilken arbetsgivaruppgiften skall lämnas, utsätta annan tid, inom vilken

1 Riksdagen 1976/77. II sami. Nr 4

SfU 1976/77:4

uppgiften skall vara avlämnad.

Uppgiftsblanketten för lämnande av arbetsgivaruppgift innehåller två alternativ.
Alternativ 1 som är den enklare redovisningsmetoden, skall användas
av arbetsgivare som har högst 10 personer att redovisa och alternativ
2 av övriga arbetsgivare. Enligt alternativ 1 skall arbetsgivaren för var och
en av de anställda lämna uppgift om födelseår, art av sysselsättning, kontant
bruttolön, värdet av eventuell fri kost eller bostad samt antal arbetstimmar.
Enligt alternativ 2 däremot lämnas uppgifterna om löner och arbetstid som
klumpsummor för samtliga anställda, och separata uppgifter lämnas för sjukoch
yrkesskadeförsäkringarna m. m. respektive tilläggspensioneringen. I fråga
om uppgifterna till tilläggspensioneringen måste arbetsgivaren själv göra
en beräkning av de lönedelar som ligger över 7,5 basbelopp.

Myndigheternas arbete med arbetsgivaruppgiften kan kortfattat beskrivas
på följande sätt.

Sedan lokala skattemyndigheten sorterat arbetsgivaruppgifterna och bifogade
kontrolluppgifter sker en avprickning av arbetsgivaruppgifter mot
registerkort och en avstämning av uppgifterna i arbetsgivaruppgiften mot
kontrolluppgiften. Avstämningen leder ofta till kompletteringar och korrigeringar
som kräver kontakt med arbetsgivaren per telefon eller brev och
kan således bli tidsödande.

Myndigheten bereder därefter arbetsgivaruppgifterna för ADB-registrering
och sänder dem till länsstyrelsens dataenhet för inregistrering på magnetband
och inledande ADB-behandling. Från länsstyrelsen vidarebefordras arbetsgivaruppgifterna
tillsammans med fellistor från ADB-processen till riksförsäkringsverket.
Verket rättar fellistorna och företar utredningar i de fall
lokal skattemyndighet ifrågasätter ändringar, som arbetsgivaren inte godtar.

Arbetsgivare vars uppgift uppgår till högst 1 000 kr. skall normalt påföras
slutlig avgift på debetsedel för slutlig skatt. För att detta skall kunna ske
måste magnetband med erforderliga uppgifter framställas och överföras till
skattebandet omkring den 15 september. Detta betyder i praktiken att det
manuella arbetet med arbetsgivaruppgifter måste vara färdigt omkring den
20 augusti.

Övriga arbetsgivare skall debiteras avgiften på särskild räkning, som sänds
ut senast den 15 januari andra året efter utgiftsåret, dvs. ungefär ett år
efter det att arbetsgivaruppgiften avlämnats. I praktiken måste underlagen
för arbetsgivaruppgifterna i dessa fall vara färdiga omkring den 20 oktober.

Förutom det exemplar av kontrolluppgifter som fogas till arbetsgivaruppgiften
skall enligt 37 5 taxeringslagen (1956:623) lämnas kontrolluppgift
till ledning förden årliga taxeringen. Uppgiften, varav kopia skall översändas
till inkomsttagaren, skall avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret.

Enligt 34 § taxeringslagen skall självdeklaration, som skall avges utan
anmaning vara avlämnad senast den 15 februari under taxeringsåret. Staten,
landstingskommun, kommun och annan dylik menighet har anstånd med
avlämnandet av självdeklaration till den 31 mars samma år. Den som året

SfU 1976/77:4

före taxeringsåret varit skyldig föra räkenskaper har likaledes anstånd till
den 31 mars, om räkenskapsåret avslutas senare än den 31 oktober året
före taxeringsåret. Många skattskyldiga som är skyldiga föra räkenskaper
har kalenderåret som räkenskapsår. Genom den nya bokföringslagen
(1976:125) blir allt flera boklbringsskyldiga. Därtill kommer att alla personer
som driver jordbruk eller skogsbruk är skyldiga att successivt övergå till
bokföringsmässig redovisning. Övergång till sådan redovisning skall ske senast
den 1 januari 1979.

Tidigare riksdagsbehandling

Vid 1974 års riksdag väcktes en motion av samma innehåll som den
nu förevarande. Socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:37) pekade på de administrativa
svårigheter som ett genomförande av motionsförslaget kunde
innebära men ansåg, att detta dock inte utgjorde något hinder för att frågan
gjordes till föremål för närmare överväganden. Sådana borde dock enligt
utskottets mening anstå till dess närmare erfarenheter vunnits av den administrativa
omläggningen av ADB-verksamheten fr. o. m. den 1 januari
1975. Motionsyrkandet avslogs av riksdagen.

Remissyttrandena

Såväl riksförsäkringsverket som riksskatteverket avstyrker bifall till motionen.
Riksförsäkringsverket framhåller dock att frågan om enklare och
mera enhetliga regler för debitering av arbetsgivaravgifter f. n. utreds av
pensionskommittén och att det förslag kommittén kan komma att lägga
fram eventuellt kan ge anledning till en översyn även av själva debiteringsförfarandet.

I sitt yttrande framhåller riksförsäkringsverket att det för att verket skall
hinna med rättelser av felaktigheter och utredningar angående oklara arbetstagarförhållanden
m. m. i tid för debitering av avgifterna är av största
vikt att uppgifterna kommer in till verket så snabbt som möjligt. Verket
har därför i de instruktioner, som årligen lämnas de lokala skattemyndigheterna
för granskningen av arbetsgivaruppgifterna, anbefallt dem att vara
restriktiva vid uppskovslämnande och - om uppskov lämnas - begränsa
detta till kortaste möjliga tid. Genom den omgång det innebär, att arbetsgivaruppgifterna
numera också skall behandlas hos länsdatakontoren, innan
de kommer in till verket, är det än viktigare, att anstånd med uppgiftslämnande
i möjligaste mån begränsas. Att medge generellt uppskov till
den 15 februari - eller senare tidpunkt vid vilken arbetsgivaren skall lämna
sin självdeklaration - för en kanske ganska stor kategori småföretagare,
skulle, menar verket, kunna medföra betydande olägenhet för debiteringsarbetet.
De lokala skattemyndigheterna och länsdatakontoren skulle få svårigheter
att planera granskningsarbetet respektive den datamaskinella be -

SfU 1976/77:4

arbetningen och riksförsäkringsverket skulle få kortare tid på sig för utredningsarbete
m. m.

Riksförsäkringsverket framhåller också att arbetsgivaruppgifterna inte torde
vara sammankopplade med arbetsgivarens självdeklaration på samma
sätt som avgivandet av mervärdeskattedeklaration, vilken den kategori
småföretagare som nu är aktuella i regel kan upprätta samtidigt med självdeklarationen.
Arbetsgivaruppgifterna är i stället intimt förknippade med
upprättandet av de kontrolluppgifter som senast den 31 januari lämnas för
de anställdas taxering.

Motionärernas förslag om att arbetsgivare, för vilka sammanlagda lönesumman
enligt arbetsgivaruppgiften ej överstiger tio gånger inkomstårets
basbelopp, skulle ha generellt anstånd med att lämna arbetsgivaruppgift
först i samband med avlämnandet av självdeklaration innebär, fortsätter
verket, att arbetsgivare med utbetalade lönesummor omkring denna högsta
gräns inte skulle kunna avgöra när han skall lämna arbetsgivaruppgift, förrän
han räknat samman de anställdas löner och eventuellt naturaförmåner samt
gjort förekommande kostnadsavdrag, dvs. i praktiken upprättat sin arbetsgivaruppgift.
Förslaget skulle kunna beröra ett ganska stort antal arbetsgivare.
Totala antalet arbetsgivare som påförs arbetsgivaravgifter är omkring
300 000. Av de arbetsgivare som påförts slutliga arbetsgivaravgifter för år
1974 har drygt 65 000 påförts avgiften på sin debetsedel för slutlig skatt,
vilket innebär att avgifterna understiger 1 000 kr. och att av arbetsgivarna
utgivna lönebelopp i allmänhet utgjort maximalt ca 5 000 kr. Hur många
arbetsgivare det finns med utbetalade lönebelopp mellan 5 000 kr. och ett
belopp motsvarande 10 basbelopp kan inte avgöras utan datamaskinell statistikframställning,
men antalet torde vara betydande.

Även riksskatteverket understryker i sitt remissyttrande de svårigheter
som skulle kunna uppstå såväl för arbetsgivare som för myndigheter om
motionärernas förslag genomförs. Verket anför i anslutning härtill.

Om uppgiftslämnandet knyts till lönesumman skulle i många fall arbetsgivaren
inte förrän efter utgiftsårets slut kunna avgöra om hans lönesumma
låg på den ena eller den andra sidan av den för året gällande
gränsen mellan tidigare och senare uppgiftslämnande. Vid en anknytning
av tidpunkten till antalet helårsanställda uppstår definitionsproblem. Vid
beräkning av ATP-avgiften skall arbetsgivaren tillgodoräknas avdrag med
ett basbelopp för varje arbetstagare, som varit anställd hela året med full
arbetstid. För arbetstagare som varit anställd i mindre omfattning räknas
avdrag i motsvarande mån. Bedömningen av vad som skall anses vara full
årsarbetstid har visat sig problematisk och man kan förmoda att svårigheterna
blir likartade om antalet helårsanställda skall användas som kriterium för
när arbetsgivaruppgift skall lämnas. Bättre vore att låta antalet personer
att redovisa vara avgörande men inte heller detta vore bra med tanke på
att antalet kan växla mellan skilda år.

De av motionärerna föreslagna gränserna för anstånd till senare tidpunkt
för lämnande av arbetsgivaruppgift innebär i många fall att en beräkning
måste göras i förväg för att avgöra när arbetsgivaruppgiften rätteligen skall

SfU 1976/77:4

lämnas. Svårigheter skulle även uppkomma för lokal skattemyndighet att
avgöra när viss arbetsgivare skall lämna arbetsgivaruppgift.

För att belysa frågan om vilka konsekvenserna blir för myndigheterna
om vissa arbetsgivare tillåts lämna arbetsgivaruppgift senare än 31 januari
lämnas nedan i tabellform vissa antalsuppgifter. I tabellen visas hur stor
andel av arbetsgivarna som redovisar högst det angivna antalet personer
i sin arbetsgivaruppgift.

Redovisade personer Andel av alla arbetsgivare

Max. 2 38 %

3 55 %

”4 61 %

” 5 65 %

” 10 75 %

Om arbetsgivare med högst 10 anställda skulle få rätt att lämna arbetsgivaruppgift
tillsammans med deklarationen, skulle 75 % av alla arbetsuppgifter
lämnas på detta sätt. Skulle principen om att arbetsgivare med
högst tio basbelopp i utbetalda löner får lämna arbetsgivaruppgift senare
än den 31 januari ha tillämpats för utgiftsåret 1974, hade detta inneburit
att mellan 45 och 50 % av alla arbetsgivaruppgifter lämnats senare.

Vid bedömningen av den aktuella frågan bör uppmärksammas att den
tid, som står till buds för myndigheternas behandling av arbetsgivaruppgifter
med de minsta lönesummorna, är kortare än för övriga arbetsgivaruppgifter.
De minsta avgifterna - under 1 000 kr. - skall påföras debetsedel på slutlig
skatt och därför måste slutbehandlingen av materialet vara klart omkring
20 augusti.

Lokal skattemyndighet har möjlighet att bevilja anstånd med att lämna
arbetsgivaruppgift om arbetsgivaren kan visa att i följd av särskilda omständigheter
hinder möter att lämna arbetsgivaruppgift inom föreskriven
tid. Något belägg för att lokal skattemyndighet regelmässigt skulle medge
anstånd för storföretagen har RSV inte funnit. Då de flesta större företag
använder ADB för sin löneredovisning, framställs underlag för arbetsgivaruppgift
i regel samtidigt med kontrolluppgift varför dessa företag inte
torde ha speciella svårigheter att hinna lämna arbetsgivaruppgift inom föreskriven
tid.

Utskottet

Arbetsgivaruppgift till ledning för beräkning av avgiftsunderlaget för arbetsgivaravgift
skall - utom såvitt gäller arbetsgivare som redovisar sjömansskatt
- avlämnas till den lokala skattemyndigheten före utgången av
januari månad året näst efter utgiftsåret. Till uppgiften skall fogas ett exemplar
av de kontrolluppgifter som arbetsgivaren vid samma tidpunkt enligt
föreskrifter i taxeringslagen har att avlämna för inkomsttaxeringen beträffande
arbetstagare. Arbetsgivare som haft högst tio arbetstagare under året
skall på arbetsgivaruppgiften redovisa deras födelseår, sysselsättning och
bruttolön samt värdet av naturaförmåner de åtnjutit och antalet timmar
de arbetat, medan arbetsgivare med mer än tio anställda skall redovisa löner
och arbetstid som klumpsummor för samtliga anställda och lämna separata

SfU 1976/77:4

uppgifter för beräkning av avgifterna till de olika försäkringarna.

Lokala skattemyndigheten förbereder och kompletterar arbetsgivaruppgifterna
för den följande ADB-behandlingen på länsstyrelsernas dataenhet.
Slutjustering av materialet, främst undersökningar av felaktigheter i arbetsgivaruppgifterna,
sker hos riksförsäkringsverket, som måste ha slutfört sitt
arbete med arbetsgivaravgifter, vilka skall påföras debetsedeln för slutlig
skatt, senast den 20 augusti under året och med övriga arbetsgivaravgifter
omkring den 20 oktober.

Det förhållandet att arbetsgivaruppgift inte kan lämnas vid samma tidpunkt
som självdeklarationen medför enligt motionärerna nackdelar för
många småföretagare. Genom att de har svårigheter att själva upprätta arbetsgivaruppgiften
skjuter de ofta upp detta till den tidpunkt då självdeklarationen
skall avlämnas och då de kan få hjälp med arbetsgivaruppgifter
av den som biträder med deklarationen. Följden härav blir att de påförs
förseningsavgift. Detta anser motionärerna otillfredsställande och de begär
därför att arbetsgivare med ett fåtal anställda - förslagsvis arbetsgivare med
högst tio årsanställda alternativt arbetsgivare med lönesummor motsvarande
10 basbelopp per år - skall ha rätt att inge arbetsgivaruppgiften samtidigt
med självdeklarationen.

Motionärernas förslag skulle enligt riksskatteverkets beräkningar beröra
tre fjärdedelar av alla arbetsgivare om avgränsningen sker vid tio arbetstagare
och omkring hälften av alla arbetsgivare om avgränsningen sker vid en
lönesumma av högst 10 basbelopp. De företagare som året före taxeringsåret
varit skyldiga att föra räkenskaper har anstånd med att avlämna självdeklarationen
till den 31 mars om räkenskapsåret avslutas senare än den 31
oktober, t. ex. vid kalenderårets utgång. Genom den nya bokföringslag som
träder i kraft den 1 januari 1977 kommer i princip alla näringsidkare att
bli bokföringsskyldiga. Speciella regler gäller dock för personer som driver
jordbruk och skogsbruk, innebärande att dessa företagare successivt skall
övergå till bokföringsmässig redovisning fram till den 1 januari 1979. Ett
icke oväsentligt antal företagare skulle således vid ett genomförande av
motionsförslaget inte behöva lämna arbetsgivaruppgiften förrän den 31 mars.

Mot denna bakgrund finner utskottet det inte möjligt att bortse från remissinstansernas
invändningar mot motionsförslaget. En minskning av den
tidrymd som f. n. står till buds för arbetet med debitering av arbetsgivaruppgifterna
med i många fall två månader, kan enligt utskottets uppfattning
inte genomföras utan menliga konsekvenser för berörda myndigheters arbete.
Utskottet kan således inte tillstyrka att motionsförslaget genomförs
inom ramen för de nu gällande reglerna om debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter. Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på vad
riksförsäkringsverket pekat på i sitt remissyttrande, nämligen att pensionskommittén
utreder frågan om enklare och mera enhetliga regler för debitering
av arbetsgivaravgifter. Förslag i frågan kommer enligt vad utskottet erfarit
att framläggas inom kort och utskottet utgår från att regeringen vid sina

SfU 1976/77:4

överväganden av kommitténs förslag uppmärksammar de problem som aktualiserats
av motionärerna. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till
motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:261.

Stockholm den 26 oktober 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: herrar Aspling (s), Ringaby* (m), Augustsson* (s), Karlsson
i Ronneby (s), fröken Bergström (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson* (c),
herrar Marcusson* (s), Åkerlind (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson
i Nybro (c), Lindström (s), Andersson i Edsbro (c), Hörnlund* (c) och Gahrton
(fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B 52379