SfU 1976/77:3

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1976/77:3

med anledning av motion om möjlighet för diabetiker att ansluta
sig till den frivilliga sjukpenningförsäkringen

Motionen

I motionen 1975/76:407 av fru Wiklund (c) och fru André (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär översyn av kungörelsen (1962:402) om
frivillig sjukpenningförsäkring hos allmän försäkringskassa i syfte att bereda
diabetiker möjlighet att ansluta sig till den frivilliga sjukförsäkringen.

I motionen framhålls att personer med insulinbehandlad diabetes inte
har möjlighet att ansluta sig till den frivilliga sjukpenningförsäkring, som
kan tecknas av studerande och s. k. hemmamakar. Motionärerna påpekar
att bestämmelsen tillkom för 14 år sedan och inte tar hänsyn till medicinska
rön som gjorts därefter. De framhåller också att en person med diabetes
kan råka ut för olycksfall och andra sjukdomar som inte är föranledda av
diabetessjukdomen och då kommer i ett avsevärt sämre ekonomiskt läge
än andra medborgare.

Yttrande över motionen har inhämtats från riksförsäkringsverket, socialstyrelsen
och Försäkringskasseförbundet. Försäkringskasseförbundet har i
sin tur inhämtat yttranden från försäkringskassorna i Stockholms, Jönköpings,
Kronobergs, Kristianstads, Älvsborgs, Västmanlands, Gävleborgs och
Norrbottens län samt från Bohusläns och Malmö allmänna försäkringskassor.

Gällande bestämmelser

Den obligatoriska sjukpenningförsäkringen enligt 3 kap. lagen (1962:381)
om allmän försäkring omfattar alla hos allmän försäkringskassa inskrivna
försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst av minst 4 500 kr.
per år eller är att hänföra till kategorin hemmamakar. När årsinkomsten
inte överstiger 7,5 basbelopp kompenserar försäkringen till 90 % inkomstbortfallet
vid sjukdom. För hemmamakar utgör sjukpenningen åtta kronor
per dag.

För sådana studerande som uppbär studiemedel, såväl på gymnasial nivå
som på högskolenivå, finns fr. o. m. den 1 januari 1975 en särskild obligatorisk
sjukförsäkring. Försäkringen innebär att den studerande behåller
rätten till studiemedel även under sjukdomsperioden. I gengäld reduceras
de återbetalningspliktiga studiemedlen under de sjukdagar, som infaller efter
en karenstid av 14 dagar.

1 Riksdagen 1976177. II sami. Nr 3

SfU 1976/77:3

Inom den allmänna försäkringen finns även en frivillig sjukpenningförsäkring
enligt bestämmelser i 21 kap. AFL. Försäkringen ger s. k. hemmamakar
samt studerande, som är inskrivna hos allmän försäkringskassa,
möjlighet att genom frivilliga avgifter försäkra sig för en sjukpenning om
högst 20 kr. per dag eller, om sjukpenning utgår enligt den obligatoriska
sjukpenningförsäkringen, för ett tillägg som tillsammans med denna sjukpenning
uppgår till nämnda belopp.

De närmare förutsättningarna och villkoren för meddelande av frivillig
sjukpenningförsäkring är intagna i kungörelsen (1962:402) om frivillig sjukpenningförsäkring
hos allmän försäkringskassa. Försäkringen får meddelas
endast den som har god hälsa och som inte fyllt 55 år. Undantag härifrån
gäller under vissa förutsättningar vid försämring av försäkrads obligatoriska
sjukpenningskydd och vid återinträde i försäkringen. Vidare gäller undantag
från nämnda regler i de fall allmän försäkringskassa med riksförsäkringsverkets
medgivande träffar överenskommelse med sammanslutning eller
undervisningsanstalt om frivillig försäkring för medlemmarna av sammanslutningen
eller elever vid anstalten.

Någon definition av vad som i detta sammanhang är att anse som god
hälsa finns inte. Denna fråga får därför prövas av försäkringskassorna efter
samråd med förtroendeläkama i varje enskilt fall. Emellertid utarbetades
på sin tid inom dåvarande riksförsäkringsanstalten vissa riktlinjer för tolkning
av begreppet god hälsa. Enligt dessa skulle vid diabetes god hälsa
ej anses föreligga om sjukdomen debuterat före 40 års ålder - oavsett om
insulin användes eller ej - eller förorsakade äggviteutsöndring i urinen eller
grava synrubbningar. En viss modifikation av den tidigare tolkningen i fråga
om rätten att bedöma frivillig försäkring vid diabetes skedde i anslutning
till en av Svenska diabetesförbundet till socialdepartementet gjord framställning
rörande frivillig sjukpenningförsäkring fördiabetessjuka ungdomar.
Verket lämnade därvid i cirkulärskrivelse den 28 november 1968 till de
allmänna försäkringskassorna följande riktlinjer för bedömning av begreppet
god hälsa vid ansökan om frivillig försäkring från personer som lider av
diabetes.

Diabetes som inte gett tecken till kärlskada och inte alls behöver behandlas
eller kan kompenseras med dietregim eller med peroral terapi, skall inte
föranleda att frivillig försäkring vägras. God hälsa kan regelmässigt inte
anses föreligga om sjukdomen kräver insulinbehandling. Hälsotillståndet
torde dock få anses vara sådant att frivillig försäkring kan beviljas oaktat
insulinbehandling kräves om sjukdomen debuterat först efter 40-årsåldem
och inte gett tecken till diabetisk kärlskada och/eller grava synrubbningar.

Tidigare behandling

Vid ett flertal tillfällen har frågan om förbättringar i sjukförsäkringsskyddet
för studerande aktualiserats i riksdagen. Vid 1970 års riksdag behandlades

SfU 1976/77:3

ett motionsyrkande om att studerande med diabetes skulle få ansluta sig
till den frivilliga sjukförsäkringen på samma villkor som övriga studerande.
Motionen avslogs av riksdagen på förslag av andra lagutskottet (2LU 1970:39)
under hänvisning till att frågan om sjukförsäkringsskyddet för studerande
var föremål för utredning.

Sedan en särskild sjukförsäkring för studerande med studiemedel införts
den 1 januari 1975 har motioner med olika yrkanden om en förstärkning
av stödet till studerande vid sjukdom och handikapp behandlats av socialförsäkringsutskottet
i betänkandena SfU 1975/76:11, 1975/76:18 och
1975/76:23. Motionerna har avslagits av riksdagen med hänvisning till att
frågan är föremål för översyn i såväl studiestödsutredningen som i den socialpolitiska
samordningsutredningen.

Även frågan om en förbättring av främst det obligatoriska sjukförsäkringsskyddet
för hemmamakar har tagits upp i motioner under senare år.
Motionerna har avslagits av riksdagen (se SfU 1975/76:32) under hänvisning
till att frågan om höjd sjukpenning för hemmamake har samband med
pensionsrätten för vårdinsatser i hemmet, och att denna fråga utreds av
pensionskommittén.

Remissyttrandena

Riksförsäkringsverket tillstyrker en översyn av kungörelsen om frivillig
sjukpenningförsäkring. Denna översyn bör enligt verket inte begränsas till
att avse enbart diabetiker. Riksförsäkringsverket erinrar därvid om att undervisningsanstalt
har möjlighet att träffa överenskommelse med riksförsäkringsverket
om frivillig försäkring för elever och blivande elever vid
anstalten och att även elever som inte har god hälsa kan bli omfattade
av försäkringen. Verket pekar också på att reglerna om studiestöd under
sjukdom inte innehåller några särregler beträffande t. ex. diabetiker.

Socialstyrelsen tillstyrker också en översyn som inte begränsas till enbart
diabetiker. Styrelsen anför att det i den allmänna försäkringen ingående
sjukförsäkringssystemet - till vilket den frivilliga sjukpenningförsäkringen
utgör ett komplement - måste uppfattas som ett uttryck för de socialpolitiska
strävandena att skapa största möjliga trygghet för medborgarna, dvs. i förevarande
sammanhang ekonomisk trygghet vid sjukdom. Kravet på god
hälsa torde med hänsyn härtill, framhåller styrelsen, inte böra tolkas så
att endast den som är fullständigt fri från varje slag av sjukdom skall kunna
erhålla frivillig sjukpenningförsäkring.

Diabetessjukdomen har, anför styrelsen vidare, ett i allmänhet långsamt
progredierande förlopp och är av livslång varaktighet. En diabetiker, som
står under kontinuerlig läkarkontroll och som har välinställda blodsockervärden,
kan emellertid leva ett i stort sett normalt liv och fullgöra arbetsinsatser
i samma utsträckning som friska människor. Någon större mottaglighet
för andra sjukdomar eller sjukdomstillstånd föreligger inte och

SfU 1976/77:3

detta gäller i synnerhet unga diabetiker. Från dessa synpunkter kan välinställda
diabetiker generellt sett anses äga god hälsa i den mening som
avses i kungörelsen. Styrelsen anser att det från medicinsk synpunkt inte
är berättigat att göra skillnad mellan å ena sidan diabetiker, som tillhör
sammanslutning eller undervisningsanstalt vilken träffat överenskommelse
med riksförsäkringsverket om frivillig sjukpenningförsäkring och å andra
sidan diabetiker, som inte tillhör nämnda personkrets.

Försäkringskasseförbundet avstyrker bifall till motionen men anser att
en generösare tolkning av begreppet god hälsa bör övervägas. Förbundet
menar att det är felaktigt att särbehandla diabetiker när det gäller anslutningen
till den frivilliga sjukförsäkringen och framhåller att skäl i så fall
också talar för en särbehandling av exempelvis reumatiker och MS-sjuka.
Om en utökning av kretsen anslutningsberättigade skall ske bör detta enligt
förbundet göras genom ändringar av de generella reglerna.

Utskottet

Den frivilliga sjukpenningförsäkringen inom AFL är avsedd för dem som
är anslutna till den s. k. hemmamakeförsäkringen inom den obligatoriska
sjukpenningförsäkringen och för studerande som saknar eller har lågt sjukpenningskydd
från samma försäkring. Dessa båda grupper kan mot en avgift
teckna en försäkring, som garanterar dem en sjukpenning om högst 20
kr. per dag. För att kunna teckna försäkringen krävs att vederbörande har
god hälsa och ej fyllt 55 år. Dessa krav upprätthålls dock inte i de fall
försäkringen efter riksförsäkringsverkets medgivande tecknats av sammanslutning
eller undervisningsanstalt för medlemmarnas eller elevernas räkning.

Enligt riktlinjer som riksförsäkringsverket gett försäkringskassorna för bedömning
av hälsotillståndet hos den som vill teckna försäkring kan god
hälsa regelmässigt inte anses föreligga för insulinbehandlade diabetiker. I
de fall deras sjukdom debuterat efter 40 års ålder och inte gett tecken till
diabetisk kärlskada och/eller grava synrubbningar, bör dock enligt samma
riktlinjer försäkring kunna meddelas dem.

Motionärerna vänder sig mot att vissa diabetiker på grund av kravet på
god hälsa utestängs från ett sjukpenningskydd. Tillämpningen av bestämmelsen
om god hälsa tar, framhåller de, inte någon hänsyn till de senaste
årens medicinska rön, och de påpekar också att diabetiker kan råka ut för
olycksfall och andra sjukdomar, som inte föranleds av diabetes. Motionärerna
vill därför ha en översyn av reglerna för den frivilliga sjukpenningförsäkringen
i syfte att bereda diabetiker möjlighet att ansluta sig till den.

Motionärernas begäran har bemötts positivt vid remissbehandlingen. Utskottet
anser sig därför böra förorda att en översyn av begreppet god hälsa
inom den frivilliga sjukförsäkringen kommer till stånd. Såsom riksförsäkringsverket
och socialstyrelsen framhållit bör emellertid denna översyn inte

SfU 1976/77:3

syfta till att förstärka sjukpenningskyddet enbart för diabetiker utan även
för personer med andra sjukdomstillstånd, som inte berättigar dem att teckna
frivillig försäkring. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:407 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om en allmän översyn
av begreppet god hälsa inom den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Stockholm den 26 oktober 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Nä/varande: herrar Aspling (s), Ringaby* (m), Augustsson* (s), Karlsson
i Ronneby (s), fröken Bergström (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson* (c),
herrar Marcusson* (s), Åkerlind (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson
i Nybro (c), Lindström (s), Andersson i Edsbro (c), Hörnlund* (c) och Gahrton
(fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Stockholm 1976