SfU 1976/77:12

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1976/77:12

med anledning av motioner om folkpensionärernas situation
Motionerna

I motionen 1975/76:306 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning rörande den ekonomiska situationen för
folkpensionärer och pensionärer med ringa ATP samt basbeloppets konstruktion
som värdemätare för att åstadkomma värdesäkring av utgående
pensioner.

I motionen 1975/76:2035 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs att riksdagen
"uttalar vad i motionen 1975/76:1979 anförts om hänsynstagande
till de äldre bl. a. genom skapande av större möjligheter för pensionärer
att få delta i samhällsplaneringen, att kunna erhålla förvärvsarbete, inte
minst på deltid, samt till frivilligt ideellt arbete”.

I motionen 1979 framhålls mot bakgrunden av att pensionsåldern sänkts
till 65 år och möjligheterna till delpension förbättrats, att pensionärer i yngre
åldrar utgör en resurs som inte kan förnekas eller undvaras och att det
på pensionärshåll finns en dokumenterad vilja till insatser. Motionärerna
anför att de pensionärer som så önskar borde ha en given plats i verksamheten
inom barnomsorg, i skolor och på fritidsgårdar liksom inom vårdinstitutionerna
och att de också skulle kunna göra värdefulla insatser inom kommunernas
och kyrkans pensionärsverksamhet, studieförbunden samt Röda
korset och andra frivilliga organisationer. För att skapa ökad valfrihet för
pensionärerna och minska de negativa följderna av pensioneringen fordras,
framhålls det i motionen, att fler deltidsarbeten skapas och att i statlig eller
kommunal tjänst - liksom inom den enskilda sektorn - i större utsträckning
bör prövas att två eller flera personer delar en tjänst.

Gällande bestämmelser m. m.

Pensionerna är värdesäkrade genom att de är anknutna till basbeloppet.
Detta fastställs varje månad och utgör 4 000 multiplicerat med det tal som
anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före
den som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Basbeloppet avrundas
till närmaste hundratal kronor. Vid beräkning av det allmänna
prisläget utgår man från konsumentprisindex. Detta bestäms också varje
månad på grundval av statistiska uppgifter om prisförändringar i ett 70-tal
geografiska områden, som är representativa för hela riket i fråga om befolkningens
ålder, kön, civilstånd, inkomster m. m. Ändring av basbeloppet

1 Riksdagen IV76I77. II sami. Nr 12

SfU 1976/77:12

2

sker så snart relationstalet mellan konsumentprisindex andra månaden före
den som basbeloppet avser och konsumentprisindex i september 1957 ändrats
tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet. Denna marginalspärr
har införts för att undvika alltför täta justeringar av basbeloppet
på grund av obetydliga prisförskjutningar i ena eller andra riktningen. Departementschefen
uttalade i prop. 1962:90 att täta ändringar av de utgående
förmånernas storlek knappast kunde anses ha något berättigande i den mån
inte ändringarna var föranledda av väsentliga prisförändringar. Från administrativ
synpunkt var det också en fördel att pensionerna inte behövde
räknas om alltför ofta.

Även andra förmåner än pensionerna är värdesäkrade genom anknytning
till basbeloppet. Detta gäller t. ex. bidragsförskott, statligt studiestöd, yrkesskadelivräntor
och vissa underhållsbidrag.

Tidigare behandling m. m.

Värdesäkring av pensioner

Med anledning av motioner, vilka syftade till att basbeloppet inom den
allmänna Försäkringen skulle beräknas inte i förhållande till den allmänna
prisutvecklingen utan i förhållande till ett reallöneindex, som skulle ge pensionärerna
samma standardhöjning som andra, begärde riksdagen 1969 en
förutsättningslös översyn av standardsäkringen inom den allmänna pensioneringen
(2LU 1969:71, rskr 1969:327).

Den år 1970 tillsatta pensionsålderskommittén (numera pensionskommittén,
S 1970:16) fick uppdraget att göra den begärda översynen. Utredningen
har enligt sina direktiv bl. a. att undersöka behovet av och möjligheterna
att med hänsyn till inkomstutvecklingen och omfattningen av de resurser
som kan ställas till förfogande förstärka gällande garantier rörande pensionsnivån.

Utskottet behandlade i slutet av år 1975 två motioner med anknytning
till den nu förevarande motionen 306. Sålunda begärdes i en partimotion
från centern en undersökning av folkpensionärernas konsumtionsmönster
och förslag till åtgärder i syfte att infria riksdagens löften till pensionärerna
om standardhöjning och värdesäkra pensioner samt i en partimotion från
folkpartiet en översyn av metoden för indexreglering av folkpensionen. Utskottet
(se SfU 1975/76:19) framhöll att de i motionerna väckta frågorna
hade samband med pensionskommitténs uppdrag angående standardsäkringen
av pensionerna och förutsatte att kommittén skulle komma att belysa
frågorna vid fullgörande av detta utredningsuppdrag. Utskottet hemställde
att motionerna i de delar de omfattades av nämnda yrkanden skulle överlämnas
till pensionskommittén. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr
1975/76:99) och genom beslut den 18 december 1975 överlämnade regeringen
riksdagsskrivelse, utskottsbetänkande och motionerna i motsvarande

SfU 1976/77:12

3

delar till pensionskommittén förbehandling. Enligt regeringens beslut skall
pensionskommittén samråda med den år 1974 tillsatta pensionärsundersökningen
(S 1974:06).

1 maj innevarande år behandlade utskottet på nytt motionsyrkanden från
centern och folkpartiet om en undersökning av folkpensionärernas konsumtionsmönster
i syfte att möjliggöra en bedömning av sättet att värdesäkra
pensioner. Utskottet hänvisade till sitt ställningstagande i betänkandet SfU
1975/76:19 och uttalade att det var angeläget att pensionskommitténs arbete
bedrevs med skyndsamhet. Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet
anfört (rskr 1975/76:392).

Enligt vad utskottet inhämtat har till pensionskommittén överlämnats
en skrivelse från Pensionärernas riksorganisation (PRO) vari organisationen
begärt att procenttalet för förändring av basbeloppet sänks från tre till två
enheter och att pension utbetalas retroaktivt från den månad konsumentprisindex
stigit så att det föranlett en höjning av basbeloppet.

Deltidsarbete m. m. för pensionärer

I samband med behandlingen år 1975 av propositionen (1975:97) angående
rörlig pensionsålder m. m. underströk riksdagen, i likhet med departementschefen
i propositionen, att arbetsmarknadens parter hade ett stort ansvar
för att sådana deltidsarbeten skapades som utgjorde en nödvändig förutsättning
för en ändamålsenlig kombination av delpension och deltidsarbete.

En motion som syftade till fler deltidsarbeten för äldre behandlades av
socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1975/76:44. Utskottet vidhöll
därvid uppfattningen att det borde ankomma på arbetsmarknadens parter
att åstadkomma de för delpensioneringen erforderliga deltidsarbetena och
framhöll att då nyligen publicerade uppgifter från ett i Stockholm anordnat
symposium angående delpensioneringen gav vid handen att man inom olika
branscher, bl. a. verkstadsindustri, byggindustri och varuhus, såg positivt
på möjligheterna att ordna deltidsarbeten för dem som önskade delpensionera
sig. Utskottet hänvisade också till att inrikesutskottet i betänkandet
InU 1975/76:42 avstyrkt partimotioner från centern och folkpartiet om att
stat och kommun borde gå i spetsen för införande av flexibel arbetstid och
deltidstjänster med hänvisning bl. a. till att sysselsättningsutredningen kunde
förväntas undersöka behovet av deltidsarbeten och till att man kunde
utgå från att deltidsfrågor skulle komma att ingå i den proposition som
senare under våren väntades bli förelagd riksdagen och som byggde på resultatet
av länsplaneringen och sysselsättningsutredningen.

Den ovan nämnda pensionärsundersökningen (S 1974:06) har till uppgift
att göra en kartläggning av de äldres situation för att få underlag för den
framtida utformningen och inriktningen av samhällets insatser. I utredningens
direktiv anges målsättningen för kartläggningen på följande sätt.

SfU 1976/77:12

4

Kartläggningen skall ge en bild av de äldres situation i dagens samhälle.
Undersökningarna härom skall göras mot bakgrund av den utveckling som
skett i fråga om samhällets vård- och serviceinsatser och beträffande pensionärernas
förbättrade ekonomiska förhållanden. Det bör undersökas hur
den ökade ekonomiska tryggheten genom förbättrade pensioner inverkar
på pensionärernas livsmönster och på behovet av samhällets insatser i fråga
om vård och serviceåtgärder för de äldre. Studierna av pensionärernas livsmönster
bör även belysa utvecklingen av sådana faktorer som sparande,
fritidsverksamhet, resor osv. Även det forsknings- och utvecklingsarbete
av betydelse för de äldres situation som utförts i olika sammanhang bör
uppmärksammas. En analys av de framtida utvecklingstendenserna skall
göras med hänsyn till bl. a. befolkningsutvecklingen. Kartläggningen skall
vidare - med beaktande även av pensionärernas förstärkta ekonomi - innefatta
en undersökning av olika vägar då det gäller att tillförsäkra de äldre
goda levnadsbetingelser. Den bör utöver ålderspensionärernas förhållanden
också omfatta förtidspensionärernas situation i de avseenden det här gäller.

Utskottet

Basbeloppet inom den allmänna försäkringen har tillkommit för att värdet
av pensionerna skall bibehållas i nivå med prisutvecklingen i samhället.
Basbeloppet bygger därför på konsumentprisindex, vilket beräknas på statistiska
uppgifter om prisförändringar. Basbeloppet fastställs varje månad
och utgör 4 000 multiplicerat med det tal som anger förhållandet mellan
konsumentprisindex under andra månaden före den som basbeloppet avser
och konsumentprisindex i september 1957.

För att man skall undvika alltför täta justeringar av basbeloppet har man
försett regeln om basbeloppets förändringar med en marginalspärr. Denna
är uttryckt så, att en ändring av jämförelsetalet inte skall föranleda ändring
av basbeloppet med mindre jämförelsetalet stigit eller gått ner med tre procent
sedan närmast föregående ändring av beloppet vidtogs.

Herr Henmark ifrågasätter i motionen 306 om det nuvarande systemet
för värdesäkring av pensionerna ger pensionärerna tillräcklig kompensation
för prishöjningar. Han pekar på tre faktorer som enligt hans mening kan
bidra till att så ej är fallet, nämligen dels att konsumentprisindex beräknas
på grundval av ett konsumtionsmönster som inte överensstämmer med
pensionärernas, dels att förändringar i konsumentprisindex påverkar basbeloppet
först efter två månader och dels att basbeloppet ändras först då
relationstalet stigit eller gått ned tre procent efter närmast föregående ändring
av basbeloppet. Motionären vill att riksdagen begär en utredning rörande
dessa frågor.

Som redovisats i inledningen till detta betänkande har motioner rörande
en undersökning av pensionärernas konsumtionsmönster i december föregående
år på riksdagens begäran överlämnats till pensionskommittén för
behandling. Riksdagen har därefter så sent som i maj i år i enlighet med
utskottets hemställan i betänkandet SfU 1975/76:44 understrukit angelä -

SfU 1976/77:12

5

genheten av att utredningsarbetet bedrivs skyndsamt. I samband med dessa
motioner behandlar, enligt vad utskottet inhämtat, kommittén också en
skrivelse från PRO som berör de övriga två i motionen 306 aktualiserade
problemen med basbeloppets beräkning. Syftet med motionen får härmed
anses tillgodosett och utskottet avstyrker därför bifall till densamma.

Frågan om bättre levnadsbetingelser sedd ur delvis andra aspekter än
de rent ekonomiska tas i motionen 2035 upp av herr Bohman m. fl. Motionärerna
vill att riksdagen uttalar sig för ett ökat hänsynstagande till de
äldre i samhället. Mot bakgrunden av bl. a. den sänkta pensionsåldern och
de nya möjligheterna till delpension fr. o. m. 60 års ålder menar motionärerna
att man till fordel för såväl samhället som pensionärerna bör utnyttja den
tillgång som i synnerhet de yngre pensionärerna utgör. De som så önskar
bör, framhåller de, beredas möjlighet att deltidsarbeta och att medverka
i samhällsplaneringen och i de frivilliga organisationernas arbete.

Utskottet vill med anledning av detta yrkande erinra om att såväl regering
som riksdag i samband med tillkomsten av den rörliga pensionsåldern (jfr
prop. 1975/76:97 och SfU 1975:15) underströk att arbetsmarknadens parter
hade ett stort ansvar för att sådana deltidsarbeten skapades som utgjorde
en nödvändig förutsättning för en ändamålsenlig kombination av delpension
och deltidsarbeten. Samma ansvar åvilar givetvis även staten och kommunerna
i egenskap av arbetsgivare. Utskottet vill också peka på att departementschefen
i en proposition (1975/76:211), som för närvarande behandlas
av riksdagen och i vilken principerna för den framtida sysselsättnings-
och regionalpolitiken läggs fast, understryker att man i samband
med delpensionsreformen måste planera in deltidsarbeten på varje enskild
arbetsplats där en äldre arbetstagare begär det. Departementschefen framhåller
också att kraven på förändrade och individuellt anpassade arbetsplatser
får en ytterligare dimension om perspektivet sträcks ut till att avse ett arbetsliv
där bland andra pensionärer skall beredas möjlighet till förvärvsarbete.
Utskottet, som förutsätter att dessa uttalanden kommer att noga beaktas
i det fortsatta sysselsättningspolitiska arbetet, vill i övrigt hänvisa till den
kartläggning av de äldres situation i dagens samhälle som f. n. pågår inom
den i juni 1974 tillkallade pensionärsundersökningen och som bl. a. syftar
till att tillförsäkra de äldre goda levnadsbetingelser. I detta arbete har pensionärerna
möjlighet att bl. a. genom enkätundersökningar framföra sina
synpunkter. Genom pensionärsundersökningen anser utskottet att man tagit
ett betydelsefullt steg mot en ökad möjlighet för pensionärerna att på olika
sätt medverka i samhällslivet. Utskottet förutsätter att regeringen, när resultatet
av kartläggningsarbetet föreligger, kommer att ta initiativ till de
åtgärder som kan visa sig erforderliga. Med det anförda får motionen 2035
anses besvarad. Någon särskild åtgärd i anledning av densamma anser utskottet
inte påkallad.

SfU 1976/77:12 6

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:306 och 1975/76:2035.

Stockholm den 24 november 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: herrar Aspling (s), Ringaby (m). Augustsson* (s). Magnusson
i Nennesholm (c). Karlsson i Ronneby (s), fröken Bergström (fp), fröken
Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Åkerlind (m). Nilsson i Kristianstad (s).
Lindström (s), Andersson i Edsbro (c), Larsson i Vänersborg (s), Weinehall
(c) och fru Jönsson (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

;

GOTA B 52578

WSmsm