SkU 1976/77: 48

Skatteutskottets betänkande
1976/77: 48

med anledning av propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten,
m. m. jämte motioner
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1976/77:

144 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69).

I propositionen föreslås att mervärdeskatten höjs från 15 % till

17,1 % den 1 juni 1977.

Vidare föreslås att en investeringsavgift om 15 % införs på vissa
s. k. oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 15
maj 1977—den 30 juni 1978. Avgift skall betalas även för arbeten som
har påbörjats under tiden den 19 april—den 14 maj 1977, om igångsättningen
har skett utan tillstånd. Regeringen föreslås kunna föreskriva
att arbeten inom vissa regioner befrias från avgift, om läget på arbetsmarknaden
motiverar det.

Författningsförslagen har följande lydelse
1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrives att 13 och 59 §§ lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §2

Skatten utgår med 15 procent Skatten utgår med sjutton och
av beskattningsvärdet. en tiondels procent av beskatt ningsvärdet.

§3

Mervärdeskatt utgår med sjutton
och en tiondels procent av beskattningsvärdet.
För monteringsfärdigt
hus utgår dock skatten med tio
och tjugosex hundradels procent
av beskattningsvärdet.

1 Lagen omtryckt 1969: 237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 885.

2 Senaste lydelse 1970: 166.

3 Senaste lydelse 1973:985.

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 48

Mervärdeskatt utgår med 15
procent av beskattningsvärdet. För
monteringsfärdigt hus utgår dock
skatten med 9 procent av beskattningsvärdet.

SkU 1976/77: 48

Beskattningsvärdet är lika med varans värde, beräknat enligt 6 § tullförordningen
(1973: 979), med tillägg av tull samt annan statlig avgift
eller skatt, mervärdeskatten inbegripen.

Vid bestämmande av beskattningsvärdet i fall som avses i 13 § tullförordningen
iakttages att, om varan

reparerats i utlandet, beskattningsvärdet är lika med det belopp som
betingats för reparationen med tillägg som i andra stycket sägs,

bearbetats på annat sätt eller tillverkats av svenskt eller i Sverige
förtullat material, avdrag får medges för vad som i annan ordning belagts
med mervärdeskatt,

tillverkats med utnyttjande av svenskt konstruktionsarbete eller annan
liknande svensk prestation, avdrag får medges för värdet av sådant
arbete eller sådan prestation.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1977. I samband med ikraftträdandet
skall följande iakttagas.

De nya bestämmelserna gäller omsättning av vara, byggnad eller
tjänst efter utgången av maj månad 1977. De äldre bestämmelserna
gäller dock i fråga om förskotts- eller acontolikvid som mottagits före
ikraftträdandet och som avser bestämd vara, byggnad eller tjänst.

Vid försäljning mot efterkrav gäller de äldre bestämmelserna i fråga
om vara som säljaren har avsänt till köparen före den 1 juni 1977.

2 Förslag till

Lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten

Härigenom föreskrives följande.

1 § För byggnadsarbete, som igångsättes under tiden den 15 maj 1977
—den 30 juni 1978, erlägges investeringsavgift till staten, om arbetet
helt eller till övervägande del avser

1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus
eller sådan parkeringsanläggning som ej inrättas i anslutning till ny
bostadsbebyggelse,

2. butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restaurantlokaler, i den mån
lokalerna icke ingår i låneunderlag för bostadslån enligt 24 § bostadsfinansieringsförordningen
(1974: 946),

3. kommunal förvaltningsbyggnad,

4. samlingslokaler, som icke är avsedda för kyrkliga eller andra religiösa
ändamål, samt nöjeslokaler,

5. sporthall eller annan idrottsanläggning, eller

6. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om huset
genom arbetet erhåller en bostadsyta — däri inräknad till bostad inredningsbar
yta — överstigande 80 kvadratmeter.

Rivning av byggnad anses vid tillämpning av denna lag icke som
byggnadsarbete.

2 § Investeringsavgift enligt 1 § erlägges icke för

1. kommunalt eller enskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag
utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368),

SkU 1976/77: 48

2. byggnadsarbete, för vilket stöd utgår enligt kungörelsen (1970:
180) om statligt regionalpolitisk! stöd,

3. byggnadsarbete till den del arbetet avser åtgärder, för vilka utgår
stöd enligt förordningen (1975: 632) om lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar
eller statligt stöd för energibesparande åtgärder,

4. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av skada för vilken
ersättning utgår enligt försäkringsavtal,

5. arbete, som avser installation av elektriska ledningar eller andra
elektriska anordningar, måleriarbete eller arbete, som avser mindre
komplettering (s. k. lapparbete) av befintlig värme-, vatten-, avloppseller
ventilationsanläggning, om arbetet icke har samband med annat
byggnadsarbete,

6. reparations- eller underhållsarbete i andra fall än som avses i 5,
om sammanlagt högst tre personer sysselsättes för arbetet, eller

7. byggnadsarbete för vilket den totala byggnadskostnaden uppgår till
högst 100 000 kronor.

Om läget på arbetsmarknaden motiverar det, får regeringen föreskriva
att investeringsavgift icke skall erläggas för arbete inom viss del
av landet. Vidare får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
för särskilt fall medge befrielse helt eller delvis från avgift,
om det är motiverat med hänsyn till läget på arbetsmarknaden eller om
andra synnerliga skäl föreligger.

3 § Investeringsavgift erlägges av den för vars räkning arbetet utföres
(byggherren).

Finns för visst byggnadsarbete flera byggherrar, svarar de solidariskt
för investeringsavgiften. Har byggnad eller annan anläggning som avses
med avgiftsbelagt arbete bytt ägare innan arbetet har slutförts, är även
den nye ägaren att anse som byggherre.

Staten erlägger ej investeringsavgift.

4 § Investeringsavgift utgår med 15 procent av byggnadskostnaden för
avgiftsbelagt arbete. Avgiften fastställes av länsstyrelsen i det län där
byggnadsplatsen är belägen och erlägges till denna länsstyrelse.

Preliminär avgift utgår med 15 procent av den beräknade byggnadskostnaden.
Slutlig avgift fastställes när arbetet har slutförts.

Preliminär och slutlig avgift avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Innan avgiftsbelagt byggnadsarbete igångsättes skall byggherren till
länsstyrelsen lämna skriftlig deklaration med uppgift om den beräknade
byggnadskostnaden. Länsstyrelsen fastställer preliminär avgift och förelägger
byggherren att betala in denna inom viss angiven tid eller, om
arbetet icke har igångsatts, senast när detta sker.

När avgiftsbelagt byggnadsarbete har slutförts, skall byggherren till
ledning för fastställande av slutlig avgift till länsstyrelsen omgående
lämna deklaration med uppgift om den verkliga byggnadskostnaden.
Om den slutliga avgiften överstiger den preliminära, förelägger länsstyrelsen
byggherren att genast inbetala det överskjutande beloppet.
Överstiger den preliminära avgiften den slutliga, förordnar länsstyrelsen
om återbetalning eller avkortning av överskjutande belopp.

På begäran av byggherren meddelar länsstyrelsen särskilt beslut huruvida
visst byggnadsarbete är avgiftsbelagt eller icke.

Investeringsavgift får icke fastställas av länsstyrelsen efter utgången
av sjätte året efter det år då byggnadsarbetet slutfördes.

SkU 1976/77: 48

Förekommer anledning att fastställa investeringsavgift med avvikelse
från deklaration skall, där hinder ej möter, tillfälle beredas byggherren
att yttra sig i frågan.

6 § Deklaration som avses i 5 § första stycket skall innehålla uppgift
om byggnadsarbetets art och tidpunkten när arbetet skall igångsättas
samt den beräknade byggnadskostnaden och sättet för beräkningen av
denna. Deklaration som avses i 5 § andra stycket skall innehålla uppgift
om tidpunkten när arbetet har slutförts samt den verkliga byggnadskostnaden
och sättet för beräkningen av denna.

Deklaration skall avges på heder och samvete.

Riksskatteverket fastställer formulär till deklaration.

7 § Får länsstyrelse kännedom om att avgiftsbelagt byggnadsarbete
igångsatts eller avslutats utan att deklaration har lämnats enligt 5 §,
skall länsstyrelsen anmana byggherren att lämna sådan deklaration.
Efterkommer byggherren icke anmaningen, får länsstyrelsen vid vite
förelägga honom att fullgöra deklarationsskyldigheten. Försuttet vite
utdömes av länsskatterätten.

Byggherre är skyldig att utöver deklaration lämna länsstyrelsen de
övriga uppgifter som behövs för tillämpningen av denna lag.

Kan preliminär eller slutlig avgift ej bestämmas på grundval av
byggherrens uppgifter, bestämmer länsstyrelsen avgiften till skäligt belopp.

8 § Byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats på byggnadsplatsen.
Det anses slutfört när anläggningen i huvudsak har tagits i bruk
för sitt ändamål. Har arbetet utlämnats på entreprenad, anses det slutfört
senast när den slutliga ekonomiska uppgörelsen har skett, dock ej
senare än ett år efter det år då slutbesiktning sker.

Om byggnadsarbete nedlägges eller avbrytes för att återupptagas först
ett år därefter eller senare, anses arbetet slutfört när det nedlades eller
avbröts. Återupptages arbetet sedan mer än ett år har förflutit, anses
nytt arbete vara igångsatt.

9 § I byggnadskostnaden för arbete, som byggherren utför i egen regi,
inräknas även skälig andel av s. k. indirekt byggnadskostnad, såsom
administrationskostnad. Hänsyn tages dock icke till ränta på eget kapital.
Har byggherren för arbetet använt virke från egen fastighet eller
tillgång som har varit avsedd för omsättning eller förbrukning i annan
rörelse än byggnadsrörelse, inräknas virkets eller lagertillgångens saluvärde
i byggnadskostnaden. Investeringsavgift inräknas icke i byggnadskostnaden.

10 § På framställning av länsstyrelsen skall investeringsavgift, som ej
har betalats inom av länsstyrelsen angiven tid, indrivas i den ordning
som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd
skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom. första stycket
nämnda lag. Införsel enligt införsellagen (1968: 621) får äga rum vid
indrivning av investeringsavgift eller restavgift.

När särskilda omständigheter föranleder det, får länsstyrelsen meddela
befrielse från skyldighet att erlägga restavgift. Därvid har 58 §
2 mom. uppbördslagen motsvarande tillämpning.

I fråga om preskription skall bestämmelserna i 71 § 1 mom. uppbördslagen
ha motsvarande tillämpning.

SkU 1976/77: 48

11 § För kontroll av att uppgiftsskyldighet enligt denna lag har fullgjorts
får länsstyrelsen förordna om revision. Därvid gäller i tillämpliga
delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ taxeringslagen (1956:623) om
taxeringsrevision.

12 § Har någon i samband med avgiftsbelagt byggnadsarbete vidtagit
åtgärd som kan antagas ha tillkommit i syfte att undgå eller erhålla
lindring i investeringsavgiften, fastställes sådan avgift som om åtgärden
icke hade vidtagits.

13 § Talan mot länsstyrelsens beslut enligt denna lag föres hos kammarrätt
genom besvär. Besvärshandlingen skall ha kommit in till kammarrätten
inom två månader från den dag då klaganden fick del av
beslutet.

Länsstyrelsens beslut länder till efterrättelse utan hinder av att besvär
har anförts. Har talan förts mot länsstyrelsens eller kammarrättens
beslut, får länsstyrelsen medge anstånd helt eller delvis med
inbetalning av investeringsavgift.

Mot beslut av länsstyrelsen som avser anstånd med inbetalning av
investeringsavgift eller föreläggande av vite enligt 7 § får talan ej föras.

14 § Vid inkomsttaxeringen får avdrag icke ske för investeringsavgift.
Sådan avgift får ej heller inräknas i anskaffningskostnaden för anläggningen
i fråga vid beräkning av avdrag för värdeminskning.

15 § Den som hos länsstyrelsen eller annan myndighet har tagit del av
uppgift som lämnats eller handling som upprättats på grund av bestämmelse
i denna lag får ej obehörigen yppa dess innehåll.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Byggnadsarbete, som har igångsatts under tiden den 19 april—den
14 maj 1977 utan att erforderligt tillstånd enligt lagen (1971: 1204)
om byggnadstillstånd m. m. har meddelats, anses vid tillämpning av
denna lag igångsatt den 15 maj 1977.

3 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69)

Härigenom föreskrives att 1 § skattebrottslagen (1971: 69) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 I1

Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt

1. lagen (1908: 128) om be- 1. lagen (1908: 128) om bevillningsavgifter
för särskilda för- villningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter, förordning- måner och rättigheter, förordningen
(1927:321) om skatt vid ut- en (1927:321) om skatt vid ut skiftning

av aktiebolags tillgångar, skiftning av aktiebolags tillgångar,

1 Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77: 108.

SkU 1976/77: 48

Föreslagen lydelse Nuvarande lydelse

kommunalskattelagen (1928: 370), kommunalskattelagen (1928: 370),

förordningen (1933:395) om er- förordningen (1933:395) om ersättningsskatt,
lagen (1941:416) sättningsskatt, lagen (1941:416)

om arvsskatt och gåvoskatt, lagen om arvsskatt och gåvoskatt, lagen

(1946: 324) om skogsvårdsavgift, (1946: 324) om skogsvårdsavgift,

lagen (1947:576) om statlig in- lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947: 577) om komstskatt, lagen (1947: 577) om

statlig förmögenhetsskatt, lagen statlig förmögenhetsskatt, lagen

(1958: 295) om sjömansskatt, för- 1958: 295) om sjömansskatt, förordningen
(1970: 99) om investe- ordningen (1970: 99) om investe ringsavgift

för vissa byggnadsarbe- ringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
ten, lagen (1977: 000) om investe ringsavgift

för vissa byggnadsarbeten,

2. lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477)
om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948: 85) om försäljningsskatt,
förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen
(1953: 397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av
fettemulsion m. m., lagen (1956: 545) om omsättningsskatt på motorfordon,
lagen (1957:262) om allmän energiskatt, lagen (1960:253)
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:
258) om utjämningsskatt på vissa varor, lagen (1961: 372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt, förordningen (1961:653)
om brännoljeskatt, stämpelskattelagen (1964: 308), förordningen (1964:
352) om gasolskatt, förordningen (1966:21) om särskild skatt på
motorbränslen, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, förordningen
(1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser
och reklam, lagen (1972: 820) om skatt på spel, lagen (1973: 37) om
avgift på vissa dryckesförpackningar, vägtrafikskattelagen (1973:601),
lagen (1973: 602) om särskild vägtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:
343), lagen (1977: 000) om dryckesskatt,

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring i vad avser obligatorisk
försäkring, lagen (1955:469) angående omreglering av vissa ersättningar
enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för
olycksfall i arbete m. m., lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgift,
lagen (1961: 300) om redareavgift för sjöfolks pensionering,
lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1962:398) om finansiering
av folkpensioneringen, lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift,
lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, lagen (1971:282)
om arbetarskyddsavgift, lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift,
lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande
skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).

Lagen tillämpas ej om skatten eller avgiften fastställes eller uppbäres
i den ordning som gäller för tull och ej heller beträffande restavgift,
skattetillägg eller liknande avgift.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1976/77: 48

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1976/77:1613 av herr Palme m. fl. (s) vari under punkterna 1—3
hemställs att riksdagen

1. avslår den i propositionen 1976/77: 144 föreslagna ändringen i lagen
(1968: 430) om mervärdeskatt,

2. avslår den i propositionen 1976/77: 144 föreslagna lagen om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten,

3. avslår den i propositionen 1976/77: 144 föreslagna ändringen i
skattebrottslagen (1971: 69);

1976/77: 1614 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Rydén
<m) vari hemställs att vad i motionen anförts om tillämpning av
dispensregler för investeringsavgift ges regeringen till känna;

1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) vari hem- ■
ställs

1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1976/77: 144,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till nytt
demokratiskt skattesystem där momsen slopas och vars grundval är beskattning
av produktionen i stället för konsumtionen,

3. att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att
gälla under kommande avtalsperiod,

4. att riksdagen uttalar sig för generellt förbud för svenska företags
investeringar utomlands;

1976/77: 1616 av herrar Hallenius (c) och Andersson i Edsbro (c)
vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts beträffande undantag från investeringsavgift
för sådana byggnadsarbeten som följer av ålägganden
från yrkesinspektionen eller hälsovårdsnämnd;

1976/77: 1617 av herr Henrikson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen avslår propositionen 1976/77: 144,

2. att riksdagen — om yrkandet under 1. icke bifalles — antar det
vid propositionen 1976/77: 144 fogade förslaget, till lag om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten endast med den ändringen att 2 §
första stycket punkten 3 får följande såsom motionärernas förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Motionärernas förslag

3. byggnadsarbete till den del 3. byggnadsarbete till den del

arbetet avser åtgärder, för vilka arbetet avser åtgärder, för vilka

utgår stöd enligt förordningen utgår stöd enligt förordningen

(1975: 632) om lånegaranti för ar- (1975: 632) örn lånegaranti för ar -

SkU 1976/77: 48

betsmiljöförbättringar eller statligt betsmiljöförbättringar, kungörel stöd

för energisparande åtgär- sen (1973:400) om statligt stöd

der. till allmänna samlingslokaler eller

statligt stöd för energibesparande
åtgärder.

1976/77: 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar avslå förslaget i propositionen 1976/77: 144 om höjd mervärdeskatt; 1976/77:

1619 av herr Åkerfeldt (c) vari hemställs att riksdagen antar
förslaget i propositionen 1976/77: 144 om lag om investeringsavgift
med den ändringen att avgift ej skall utgå för byggnadsarbete som
kan stödjas enligt reglerna i kungörelsen 1973: 400 om statligt stöd till
allmänna samlingslokaler;

1976/77: 1620 av herrar Svensson i Skara (m) och Komstedt (m>
vari hemställs att riksdagen beslutar att detaljhandelns momsredovisning
med ändring av vad som föreslås i propositionen 1976/77: 144 får
ske enligt följande:

1. den 5 augusti 1977 för endast månaden maj 1977,

2. den 5 oktober 1977 för månaderna juni, juli och augusti 1977.

Yrkandet under punkten 4 i motionen 1976/77: 1613 har hänvisats
till civilutskottet.

Yttranden från annat utskott

Utskottet har inhämtat yttrande över prop. 1976/77: 144 och de med
anledning därav väckta motionerna från finansutskottet, vilket yttrande
fogas som bilaga 1 till betänkandet.

Vidare har utskottet inhämtat yttrande över motionerna 1976/77:
1617 och 1619 från civilutskottet, vilket yttrande fogas som bilaga 2
till betänkandet.

Skrivelser

Med anledning av prop. 1976/77: 144 har till utskottet inkommit
skrivelser från Motorbranschens riksförbund, Sveriges industriförbund,
Sveriges köpmannaförbund och Hans Beck-Friis, Stockholm.

Utskottet

Förslagets allmänna utformning

I propositionen föreslås dels att mervärdeskatten höjs från 15 till

SkU 1976/77: 48

mervärdeskatten, som vid oförändrad konsumtionsvolym beräknas medföra
en inkomstökning för staten med ca 4 miljarder kr. per år, syftar
till att åstadkomma en i nuvarande konjunkturläge nödvändig begränsning
av den privata konsumtionen. Som motivering för införandet av en
investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten anförs i propositionen, att
det i rådande kreditmarknadsläge är angeläget att prioritera industriinvesteringarna,
att dämpa den snabba kostnadsutvecklingen och att
begränsa anspråken på produktionsresurserna inom byggnadssektorn.

De i propositionen föreslagna beskattningsåtgärderna kan inte ses isolerade
utan ingår som delar i det ekonomisk-politiska åtstramningsprogram,
som regeringen presenterade den 4 april i år och — efter det
att den nu aktuella propositionen förelagts riksdagen — mer utförligt
redovisat i prop. 1976/77: 150 (kompletteringspropositionen). Programmet
syftar till att åstadkomma en begränsning av den inhemska efterfrågan
och minska underskotten i de utrikes betalningarna. Övriga komponenter
i åtgärdsprogrammet är

den nedjustering av den svenska kronans värde i förhållande till Dmarken,
som gjordes den 4 april 1977 och som avser att åstadkomma
en ökning av exporten,

prisstopp fram till den 1 juni 1977 för att undvika prishöjningar i
samband med ökad efterfrågan inför mervärdeskattehöjningen och därefter
skärpt prisövervakning för att förhindra att valutajusteringen utnyttjas
i prishöjande syfte på hemmamarknaden,

olika åtgärder, som redovisas i kompletteringspropositionen, för att
åstadkomma besparingar och begränsa den statliga och kommunala
utgiftsexpansionen samt

återhållsamhet med företagens vinstutdelningar på grundval av 1977
års intäkter.

I motionen 1976/77: 1613 av herr Palme m. fl. (s) yrkas avslag på
såväl förslaget om höjd mervärdeskatt som förslaget om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten. Motionärerna anser, att förslaget om
höjning av mervärdeskatten är resultatet av en felaktigt bedriven ekonomisk
politik, som motionärerna tidigare avvisat, och att höjningen
kommer att medföra ekonomiska svårigheter för stora löntagargrupper.
Förslaget om investeringsavgift avvisas med hänvisning till att det kommer
att skapa sysselsättningssvårigheter på byggarbetsmarknaden. Motionärerna
föreslår i stället en rad andra åtgärder för att förhindra att
utvecklingen på byggnads- och bostadsområdet försämras. Dessa förslag
behandlas av civilutskottet. Med hänvisning till vad som anförts i
den ovannämnda motionen yrkas i motionen 1976/77: 1617 av herr
Henrikson m. fl. (s) i första hand avslag på förslagen i propositionen.
Också herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) yrkar i motionen 1976/77:
1615 avslag på förslagen om höjning av mervärdeskatten och införande
av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. De anser, att mervärdeskattehöjningen
hårdast drabbar låginkomsttagarna och att förslaget om

SkU 1976/77: 48

investeringsavgift är olämpligt utformat och därför bör omarbetas.
Slutligen yrkas i motionen 1976/77: 1618 av herr Wemer m. fl. (vpk)
avslag på den föreslagna höjningen av mervärdeskatten. Motionärerna
anser, att höjningen inte kan accepteras från fördelningspolitisk synpunkt
och att den urholkar reallönerna.

Finansutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet över prop.
1976/77: 144 jämte motioner (bilaga 1) redovisat de bedömningar av
det samhällsekonomiska läget som gjorts i kompletteringspropositionen
och som ligger till grund för den nu aktuella omläggningen av den
ekonomiska politiken. Finansutskottet framhöll redan vid sin behandling
av finansplanen i februari i år (FiU 1976/77: 10) att den ekonomiska
politiken så snart sig göra lät måste läggas om i riktning mot en
begränsning av den inhemska efterfrågan och en kraftfull satsning på
att räta upp bytesbalansen. Mot den ekonomisk-politiska bakgrund,
som redovisas i kompletteringspropositionen, och med beaktande av
övriga föreslagna åtstramningsåtgärder, tillstyrker finansutskottet, att
den nödvändiga begränsningen av den inhemska konsumtionen till betydande
del åstadkoms genom en höjning av mervärdeskatten av den
storleksordning som förordas i prop. 1976/77: 144.

I yttrandet framhålls bl. a. att höjd mervärdeskatt är en lämplig åtgärd
genom att den belastar import och inhemsk produktion på ett likvärdigt
sätt i motsats till exempelvis en höjd arbetsgivaravgift, som enbart
skulle drabba produktionen inom landet. Mervärdeskatten har
också den fördelen framför olika slag av avgifter att den inte driver
upp kostnadsläget inom exportindustrin, vilket skulle motverka strävandena
att åstadkomma bättre balans i de utrikes betalningarna.

Skatteutskottet delar de av finansutskottet gjorda bedömningarna. I
flera av motionerna hävdas att en höjning av mervärdeskatten har
ogynnsamma fördelningspolitiska verkningar. I likhet med budgetministern
(prop. 1976/77: 150, bil. 2 s. 3) och finansutskottet anser skatteutskottet
att en mervärdeskattehöjning inte är mer ogynnsam från fördelningspolitisk
synpunkt än en höjning av arbetsgivaravgifterna, som i
andra sammanhang föreslagits som lämplig åtgärd för att åstadkomma
en finanspolitisk åtstramning.

I fråga om förslaget till investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
framhåller finansutskottet, att prisutvecklingen inom byggnadssektorn
är oroande. I kompletteringspropositionen anges att byggnadspriseraa
under förra året steg med 16 %, och enligt finansutskottets uppfattning
kan prisutvecklingen under 1977 väntas bli av minst samma storleksordning,
om åtgärder inte vidtas. Vidare anförs att bristen på byggarbetskraft
kraftigt tilltagit under det senaste året, vilket utgör bevis för en
snabb ökning av efterfrågetrycket. Med hänsyn härtill anser finansutskottet
det riktigt att försöka dämpa efterfrågan inom byggnadssektorn.

En minskning av det oprioriterade byggandet och till följd härav

SkU 1976/77: 48

lägre efterfrågetryck och en stabilare prisutveckling bör också kunna få
en viss positiv effekt på bostadsbyggandet. Bl. a. detta förhållande har
gjort att konjunkturinstitutet inte räknar med att den föreslagna investeringsavgiften
skall påverka de totala byggnadsinvesteringarna. Mot den
bakgrunden anser finansutskottet de farhågor för sysselsättningen som
framförs i motionen 1976/77: 1613 ogrundade. Länsarbetsnämndernas
bedömningar för perioden mars 1977—februari 1978 pekar också på
ett gott sysselsättningsläge med viss överefterfrågan för vissa yrkeskategorier
och vissa regioner. Lokalt finns dock, speciellt i landets norra delar,
vissa sysselsättningsproblem. Regeringen bör därför — framhåller
finansutskottet — på sätt föreslås i prop. 1976/77: 144 få möjlighet att
ge dispens från avgiften.

Enligt finansutskottets bedömning kommer avgiften inte att leda till
ett totalt stopp för det oprioriterade byggandet. Med den prisutveckling
som även vid en dämpning av efterfrågan kan förutses är det rimligt
att anta att åtskilliga objekt ändå kommer att fullföljas, då avgiften inte
satts högre än 15 %. Successivt bör dock en omfördelning komma att
äga rum så att behovet av annat byggande än det avgiftsbelagda, däribland
industrins investeringar i byggnader, lättare kan tillgodoses. Finansutskottet
tillstyrker därför från sina utgångspunkter att investeringsavgift
införs för oprioriterat byggande.

Skatteutskottet vill för sin del framhålla att en tidsbegränsad investeringsavgift
för oprioriterade byggnadsarbeten av det slag, som förordas
i prop. 1976/77: 144 med gott resultat tillämpats i liknande situationer
två gånger tidigare under den senaste tioårsperioden.

Med hänvisning härtill och till de av finansutskottet gjorda bedömningarna
tillstyrker utskottet i princip de i prop. 1976/77: 144 framlagda
förslagen om höjning av mervärdeskatten och införande av investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten. Utskottet avstyrker således motionerna
1976/77: 1613 yrkandena 1—3, 1615 yrkandet 1, 1617 yrkandet
1 och 1618.

Härefter behandlar utskottet den tekniska utformningen av bestämmelserna
om höjning av mervärdeskatten och investeringsavgiften för
vissa byggnadsarbeten och föreslår med anledning av yrkanden i motioner
och i till utskottet inkomna skrivelser vissa ändringar i budgetministerns
förslag. .,i

Mervärdeskatten

Med hänsyn till angelägenheten av att de ekonomiska åtstramningsåtgärderna
får avsedd effekt snarast möjligt föreslås i propositionen att
mervärdeskattehöjningen skall träda i kraft den 1 juni. Detta kommer
att medföra att den ekonomiskt mest betydelsefulla gruppen av skattskyldiga,
som redovisar skatten i tvåmånadersperioder, kommer att för
redovisningsperioden maj—juni få tillämpa två olika skattesatser. Ikraft -

SkU 1976/77: 48

trädandet medför alltså vissa olägenheter som dock bör kunna accepteras
med hänsyn till det tidigare angivna syftet. Det hade även varit att
föredra att skattesatsen hade fastställts till ett helt procenttal utan decimal,
men med hänsyn till att en tiondels procent av mervärdeskattesatsen
motsvarar en statsinkomst på närmare 200 milj. kr. är utskottet
inte berett att förorda någon avjämning. Den korta tiden mellan riksdagsbeslutet
i ärendet och ikraftträdandet medför också att ett flertal
åtgärder har måst vidtas i förväg inom näringslivet och att man därvid
endast kunnat utgå från förslaget i propositionen. Fördelarna av en avjämning
skulle därför inte alltid uppväga de därmed förenade olägenheterna.
Utskottet är väl medvetet om att en ändring av mervärdeskattesatsen
medför betydande komplikationer och mycket merarbete för näringslivet.
Det numera helt dominerande prismärkningssystemet medför
att den extra arbetsbelastningen blir mest kännbar för handeln och i
synnerhet då detaljhandeln, som dessutom ställs inför vissa redovisningstekniska
komplikationer i samband med tidpunkten för ikraftträdandet
och på grund av de föreslagna övergångsbestämmelserna.

Av bl. a. angivna skäl förordas i motionen 1976/77: 1620 av herrar
Svensson i Skara (m) och Komstedt (m) att redovisningsperioden majjuni
skall för detaljhandelns del delas upp så att maj månad redovisas
inom nu föreskriven tid, dvs. senast den 5 augusti, medan juni månad
sammanförs med närmast följande period, som skall redovisas den 5
oktober. Sveriges köpmannaförbund har i skrivelse till utskottet gjort
en motsvarande framställning.

Utskottet vill i denna fråga först framhålla att det av tekniskt-administrativa
skäl får anses vara uteslutet att särskilja detaljhandeln från
övriga skattskyldiga. Om uppdelningen skall kunna genomföras måste
den därför avse alla skattskyldiga, vilket skulle medföra betydande ränteförluster
för statsverket. Utskottet kan på denna grund inte tillstyrka
motionsyrkandet.

Företrädare för näringslivet har tidigare gjort gällande att redovisningen
i början av augusti medför olägenheter även då någon skatteändring
inte är aktuell på grund av att juli månad normalt är den mest
utnyttjade semestermånaden. Genom det merarbete som den nu föreslagna
höjningen kan väntas medföra, kan stora grupper skattskyldiga
få svårt att under augusti 1977 fullgöra sin redovisning inom föreskriven
tid. Med hänsyn härtill och med anledning av yrkandet i motionen
1976/77: 1620 finner utskottet skäl förorda att redovisningstiden för
maj—juni-perioden förlängs till den 15 augusti. Eftersom skattskyldiga,
som har halvårsredovisning, också skall deklarera inom samma tid och
delvis kan få motsvarande svårigheter, bör förlängningen avse alla skattskyldiga,
vars redovisningsperioder slutar i och med juni månads utgång.
Härigenom undviks också vissa komplikationer som skulle kunna
bli följden av redovisningstider m?d kort mellanrum. Utskottet vill

SkU 1976/77: 48

emellertid samtidigt betona att den nu föreslagna förlängningen av redovisningstiden
är motiverad uteslutande av skattehöjningen och att den
alltså inte skall ses som ett svar på tidigare framförda önskemål om
särskilda lättnader beträffande skatteredovisning och skatteinbetalning
under sommartid.

Vissa redovisningstekniska komplikationer som följer av en höjning
av mervärdeskatten har sin grund i att det svenska mervärdeskattesystemet
till skillnad från övriga länders godtar två olika former för redovisning,
kontantmetoden och faktureringsmet oden. Härigenom uppstår
inte enbart skillnader för de skattskyldiga utan även konsumenternas
skattekostnader kommer att variera med hänsyn till säljarens redovisningsmetod.
Systemet har vid tidigare skattesatsändringar medfört att
de som tillämpat den mest använda metoden, nämligen kontantmetoden,
blivit tvungna att vid kreditförsäljningar, som skett före höjningen, tillläggsfakturera
den ytterligare skatt som skall erläggas efter höjningen. I
syfte att eliminera dessa olägenheter och att i allt väsentligt nå jämställdhet
mellan redovisningssystemen i samband med höjningen föreslås
i propositionen att den tillämpliga skattesatsen skall bestämmas med utgångspunkt
i tidpunkten för leverans av vara eller tillhandahållande av
tjänst. Vid förskottsbetalning som sker före höjningen men avser leverans
efter denna skall också den lägre skattesatsen gälla om likviden
avser visst bestämt objekt eller viss bestämd prestation.

Den föreslagna formen för övergång till en högre skattesats erbjuder
påtagliga fördelar men kan synas skattemässigt gynna den köpare som
disponerar kontanta medel och kan betala i förskott. I praktiken torde
emellertid detta vara en effekt, som är omöjlig att undvika vid någon
form av höjning av en konsumtionsskatt. Vid vissa tidigare höjningar
har man sökt motverka ett tidigareläggande av köp i syfte att undvika
höjningen genom att ge beslutet tillbakaverkande effekt och knyta höjningen
till den dag då förslaget förelädes riksdagen, s. k. stickdag. Metoden
med stickdag är svår att kontrollera och förutsätter att höjningen
kommer oväntat. Med hänsyn härtill och till vad utskottet i övrigt redovisat
i frågan anser utskottet att det i propositionen förordade övergångssystemet
bör prövas. Utskottet vill emellertid förorda några smärre
ändringar av ikraftträdandebestämmelserna och vissa förtydliganden.

I propositionen förutsätts att skattesatsens anknytning i tiden till leveransen
skall kunna ske genom att tidpunkten för omsättningen blir avgörande.
Enligt utskottets mening kan viss tvekan råda om innebörden
av ordet omsättning som i förevarande sammanhang när det gäller varor
mera torde kunna tolkas som försäljning än som leverans. Utskottet
anser därför att intentionerna i propositionen tillgodoses om ordet ”omsättning”
ersätts med ”tillhandahållande”, som bättre svarar mot leveransbegreppet.

Enligt propositionen skall den lägre skattesatsen gälla för förskotts -

SkU 1976/77: 48

betalningar som avser leverans efter höjningen endast under förutsättning
att betalningen avser bestämd vara, byggnad eller tjänst. Med hänsyn
till vissa tolkningssvårigheter som påtalats förordar utskottet att
ordet ”bestämd” ersätts med ”beställd”. Härigenom ställs mindre långtgående
krav på varans identifiering utan att ändringen därför kan väntas
leda till några olägenheter. En särskild fråga uppkommer hur övergångsreglerna
skall tolkas i fråga om tjänster med utsträckning i tiden, exempelvis
leasingavtal och arrenden. Enligt utskottets mening bör därvid
tillhandahållandet bedömas i analogi med leveransbestämmelserna för
varor, vilket innebär att skatt för en tjänst, som sträcker sig över tiden
för skattehöjningens inträdande och som erläggs efter denna tidpunkt,
skall utgå efter den högre skattesatsen för den del av tjänsten som enligt
gjord uppdelning avser tid efter ikraftträdandet. Avser skatten en tjänst
som i sin helhet fullgjorts före den 1 juni skall dock den lägre skattesatsen
gälla oavsett när betalningen sker.

Beträffande formen för redovisning av skatt i samband med ikraftträdandet
har utskottet erfarit att riksskatteverket inte kommer att påfordra
att skattebelopp och omsättning i deklarationen för perioden
maj—juni specificeras för varje månad. Uskottet vill med anledning
härav framhålla att det från kontrollsynpunkt är önskvärt att sådan
uppdelning kan ske om en framtida skattesatsändring äger rum under
samma förutsättningar.

Investeringsavgiften

Avgiftspliktens omfattning m. m.

Enligt 1 § förslaget till lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
skall sådan avgift erläggas, om arbetet helt eller till övervägande
del avser

1. bensinstation, reparationsverkstad för motorfordon, parkeringshus
eller sådan parkeringsanläggning som inte inrättas i anslutning till ny
bostadsbebyggelse,

2. butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restaurantlokaler, i den mån
lokalerna inte ingår i låneunderlag för bostadslån enligt 24 § bostadsfinansieringsförordningen
(1974: 946),

3. kommunal förvaltningsbyggnad,

4. samlingslokaler, som inte är avsedda för kyrkliga eller andra religiösa
ändamål, samt nöjeslokaler,

5. sporthall eller annan idrottsanläggning, eller

6. bostadshus som är avsett uteslutande för fritidsändamål, om huset
genom arbetet erhåller en bostadsyta överstigande 80 kvadratmeter.

Från avgiftsplikt undantas enligt 2 § i lagförslaget

1. kommunalt eller enskilt beredskapsarbete för vilket statsbidrag utgår
enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368),

2. byggnadsarbete, för vilket stöd utgår enligt kungörelsen (1970: 180)
om statligt regionalpolitisk! stöd,

SkU 1976/77: 48

4. byggnadsarbete till den del arbetet är föranlett av skada för vilken
ersättning utgår enligt försäkringsavtal,

6. reparations- eller underhållsarbete i andra fall än som avses under
punkt 5, om sammanlagt högst tre personer sysselsätts för arbetet, eller

7. byggnadsarbete för vilket den totala byggnadskostnaden uppgår
till högst 100 000 kr.

Om yrkandet om avslag på förslaget om investeringsavgift inte bifalls,
hemställs i motionen 1976/77: 1617 av herr Henrikson m. fl. (s)
att från avgiftsplikt undantas byggnadsarbete, för vilket stöd utgår enligt
kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.
Motsvarande yrkande om undantag från avgiftsskyldighet framställs
i motionen 1976/77: 1619 av herr Åkerfeldt (c).

Enligt kungörelsen om statligt stöd till allmänna samlingslokaler utgår
sådant stöd i form av lån eller anordnings-, upprustnings- eller inventariebidrag.
Med allmän samlingslokal avses i kungörelsen lokal,
som behövs för det offentliga livet och de kulturella strävandena inom
orten, i första hand sådan lokal som tillgodoser föreningslivets behov
av utrymme för möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse,
fritidssysselsättning eller annan liknande verksamhet. Vissa lokaler
kan inte komma i fråga för samlingslokalstöd även om de betjänar
ett större bostadsområde. Sålunda kan stöd inte utgå för fristående ungdomslokal.
Anordnande härav betraktas som en kommunal angelägenhet.
Däremot kan lån och anordningsbidrag beviljas för ungdomslokal,
som inryms i byggnad som innehåller allmänna samlingslokaler i kungörelsens
mening. Samlingslokalstöd utgår i regel inte heller för idrottsoch
fritidslokaler ens om de uppförs i anslutning till en byggnad, som
inrymmer allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller i fråga om kursoch
lägergårdar, utställningslokaler och studentkårlokaler.

Civilutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet över de nyssnämnda
motionerna (bilaga 2) som sin mening uttalat, att byggande och upprustning
av allmänna samlingslokaler är en mycket angelägen uppgift.
Prioritetsmässigt får de allmänna samlingslokalerna anses ligga mycket
nära det ordinarie bostadsbyggandet med statligt stöd. Med hänvisning
härtill och till att denna sektor tar i anspråk ett samhällsekonomiskt sett
begränsat utrymme tillstyrker civilutskottet bifall till motionerna.

Det statliga stödet till byggande och upprustning av allmänna sam -

SkU 1976/77: 48

lingslokaler är ett uttryck för att denna byggnadsverksamhet från statsmakternas
sida ansetts vara av stor angelägenhetsgrad. Ett till följd av
avgiftsplikten framtvingat uppskov med sådan byggnadsverksamhet
framstår enligt skatteutskottets mening som olämpligt. Utskottet delar
därför motionärernas och civilutskottets uppfattning att byggande och
upprustning av allmänna samlingslokaler med statligt stöd bör vara generellt
undantaget från avgiftsplikt och tillstyrker således bifall till motionerna
1976/77: 1617 yrkandet 2 och 1619.

Utskottets förslag föranleder ett tillägg i punkt 3 i 2 § förslaget till
lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten, som innebär att avgiftsbefrielse
endast medges för den del av kostnaden för hela byggnadsarbetet
som belöper på åtgärder, för vilka statligt samlingslokalstöd
utgått. Om samlingslokalstöd i form av exempelvis anordningsbidrag utgår
för uppförande av samlingslokalsbyggnad, som också inrymmer en
butikslokal, kan avgiftsbefrielse således endast medges för den del av de
totala byggnadskostnaderna som belöper på samlingslokalen men inte
på den del av kostnaderna som hänför sig till butikslokalen.

I en till utskottet ingiven skrivelse har Sveriges industriförbund ansett
det vara en onödig omgång att företag, som fått tillstånd att ta i
anspråk konjunkturinvesteringsfond, arbetsmiljöfond eller särskild investeringsfond
för oprioriterade byggnadsarbeten, måste ansöka om dispens
från investeringsavgiften för att kunna utnyttja de medgivna tillstånden.
Förbundet anser därför att generellt undantag från avgiftsskyldighet
bör gälla för byggnadsarbete, för vilket tillstånd medgivits att
ta nämnda fonder i anspråk.

Utskottet vill först erinra om att konjunkturinvesteringsfonderna är
helt frisläppta till årets utgång. Vid beviljande av tillstånd att ta medel
från de ifrågavarande fonderna i anspråk görs i princip ingen bedömning
av om medlen skall användas för prioriterat eller oprioriterat byggande.
Ett generellt undantag från avgiftsplikt i de avsedda fallen kan
därför inte ifrågakomma. Om de ianspråktagna fondmedlen är avsedda
att användas för oprioriterade byggnadsarbeten, måste företaget således
begära dispens från avgiften. I den mån dispensansökningarna avser
industriinvesteringar förutsätter utskottet, att denna omständighet tillmäts
stor betydelse vid dispensgivningen i enlighet med lagstiftningens
intentioner.

Enligt förslaget i propositionen hänförs reparationsverkstad för motorfordon
till avgiftsbelagt byggnadsarbete. Motorbranschens riksförbund
har i en skrivelse till utskottet framhållit att den gjorda begränsningen
till motorfordon torde innebära att verkstäder för reparation av
traktorer, skördetröskor och andra lantbruksmaskiner inte omfattas av
avgiftsplikten.

I propositionen framhålls att man vid tolkningen och tillämpningen
av de nya reglerna i stor utsträckning kan få vägledning av den praxis

SkU 1976/77: 48

som utbildats under tid då äldre lagstiftning om investeringsavgift tilllämpades.
Med anledning av vad förbundet anfört i sin skrivelse vill
utskottet erinra om att enligt ett kammarrättsutslag, som avsåg tillämpningen
av 1967 års förordning om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten,
har till ”reparationsverkstad för motorfordon” även hänförts
verkstäder för traktorer samt industri- och lantbruksmaskiner. Ordet
”motorfordon” har således i rättspraxis ansetts innefatta ett vidare begrepp
än enligt definitionen i 2 § vägtrafikkungörelsen.

Sveriges industriförbund har i sin ovannämnda skrivelse också påtalat
att det i propositionen inte lämnats någon definition av begreppet byggnad.

Med anledning härav vill utskottet erinra om att föredragande departementschefen
i ett uttalande i prop. 1970: 170 fann det naturligt, att
den genom lagstiftningen 1969 ändrade gränsdragningen mellan mark,
byggnader och inventarier skulle tillämpas genomgående vid inkomstoch
förmögenhetsbeskattningen i förekommande fall. Enligt utskottets
mening bör detta uttalande vara vägledande även vid tillämpningen av
investeringsavgiften. Sådan avgift bör således endast erläggas för arbeten
avseende tillgång, som är att anse som byggnad vid beräkning av
värdeminskningsavdrag enligt kommunalskattelagens bestämmelser.

Dispensreglerna

Enligt förslaget i propositionen kan befrielse från investeringsavgift
medges dels av regeringen inom viss del av landet, om läget på arbetsmarknaden
motiverar det, dels av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer helt eller delvis i individuella fall, om det är motiverat
med hänsyn till läget på arbetsmarknaden eller om andra synnerliga
skäl föreligger. I propositionen framhålls att dispensregeln bör tillämpas
mycket restriktivt, om syftet med lagstiftningen skall uppnås.

Olika frågor, som rör tillämpningen av dispensreglerna, har aktualiserats
i ett par motioner och i en skrivelse till utskottet. Sålunda hemställer
herrar Wachtmeister i Staffanstorp (m) och Rydén (m) i motionen
1976/77: 1614, att befrielse från investeringsavgift skall medges om
exempelvis en kommun i god tid före den 15 maj 1977 ansökt om igångsättningstillstånd
men. fått sådant tillstånd beviljat till tidpunkt efter
nämnda datum. I motionen 1976/77: 1616 av herrar Hallenius (c) och
Andersson i Edsbro (c) begärs ett riksdagsuttalande om generell dispens
för byggnadsarbeten, som är föranledda av åläggande från yrkesinspektionen
eller hälsovårdsnämnd. Motorbranschens riksförbund har i skrivelse
till utskottet framhållit, att arbetarskyddsstyrelsen utfärdat anvisningar
för motorbranschen, som innebär väsentligt skärpta krav på arbetsmiljöförbättringar.
Förbundet anser det därför angeläget att dispens
medges för byggnadsarbeten inom motorbranschen, som är avsedda att
främja arbetsmiljö och sysselsättning.

2 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 48

SkU 1976/77: 48

Om den ifrågavarande lagstiftningen skall få avsedd effekt, är det
enligt utskottets uppfattning nödvändigt att dispensgivningen blir mycket
restriktiv. Avsikten är givetvis inte att all oprioriterad byggnadsverksamhet
skall upphöra under den tid lagstiftningen gäller, men åtskilliga
byggnadsprojekt torde utan större olägenhet kunna skjutas på framtiden.
Generell dispens bör enligt utskottets mening endast medges, om
läget på arbetsmarknaden inom viss del av landet motiverar det. En
generell dispens på sätt förordas i motionen 1976/77: 1616 för vissa slag
av byggnadsarbeten, som från såväl den enskildes som samhällets synpunkt
kan te sig som synnerligen angelägna, kan däremot framtvinga
generella undantag även för andra, lika befogade byggnadsprojekt i en
sådan omfattning att syftet med lagstiftningen äventyras. Dispensansökningama
bör därför prövas med beaktande av omständigheterna i det
enskilda fallet, och avgiftsbefrielse bör i enlighet med vad som förordats
i propositionen endast ifrågakomma om det kan anses motiverat med
hänsyn till läget på arbetsmarknaden eller om andra synnerliga skäl föreligger.
Genom bestämmelserna om undantag från avgiftsplikt för s. k.
lapparbete, reparationsarbete, som sysselsätter högst tre personer, och
byggnadsarbete, för vilket den totala kostnaden uppgår till högst
100 000 kr., kommer — oavsett angelägenhetsgrad — en mängd mindre
byggnadsarbeten inte att avgiftsbeläggas. Utskottet är emellertid medvetet
om att oprioriterade byggnadsarbeten av större omfattning i vissa
fall kan vara så angelägna, att ett uppskov kan vara både obilligt och
olämpligt. Utskottet avser närmast sådana fall, som berörs i motionen
1976/77: 1616 och i skrivelsen från Motorbranschens riksförbund,
dvs. byggnadsarbeten som är föranledda av åläggande från myndighet.
Som framgår av det nyss anförda kan utskottet emellertid inte tillstyrka
generell dispens från avgiften i dessa fall.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandena i motionerna
1976/77: 1614 och 1616 i den mån de inte kan anses tillgodosedda
genom vad utskottet ovan anfört.

Ikraftträdandebestämmelserna

Bestämmelserna om investeringsavgift föreslås träda i kraft så snart
som möjligt och tillämpas på byggnadsarbeten som igångsätts den 15
maj 1977 eller senare. För att förhindra kringgående av bestämmelserna
föreslås vidare att byggnadsarbete som utan erforderligt byggnadstillstånd
påbörjats under tiden från det propositionen avlämnades till riksdagen,
dvs. den 19 april 1977, fram till den 15 maj 1977 skall anses
igångsatt sistnämnda dag.

Med hänsyn till att riksdagsbehandlingen av den förevarande propositionen
blivit försenad i avvaktan på kompletteringspropositionens avlämnande
föreslår utskottet den ändringen av 1 § och ikraftträdandebestämmelserna
att den nya lagstiftningen skall tillämpas på byggnads -

SkU 1976/77: 48

arbete som igångsätts den 23 maj 1977 eller senare och att byggnadsarbete,
som påbörjats utan byggnadstillstånd under tiden den 19 april—
den 22 maj 1977, skall anses igångsatt den 23 maj 1977.

I sin tidigare omnämnda skrivelse har Sveriges industriförbund framhållit
att enligt förslaget i propositionen skall som byggnadsarbete inte
räknas rivning av byggnad. Därigenom kan uppkomma fall, då trots att
byggnadstillstånd erhållits, byggnadsarbete enligt lagens definition inte
kunnat påbörjas före den 15 maj 1977 på grund av att härför nödvändigt
rivningsarbete inte kunnat slutföras. För att undvika sådana konsekvenser
anser förbundet, att ikraftträdandebestämmelserna bör utformas
så att avgift inte utgår, om byggnadstillstånd meddelats och rivning påbörjats
före den 15 maj 1977.

Frågor av detta slag bör enligt utskottets uppfattning avgöras genom
dispens. Utskottet är därför inte berett att tillgodose förbundets yrkande
om ändring av ikraftträdandebestämmelserna.

Övriga frågor

Nytt skattesystem

I motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—)
begärs utredning och förslag om ett nytt demokratiskt skattesystem utan
mervärdeskatt och grundat på beskattning av produktionen.

För närvarande pågår ett omfattande utredningsarbete på skatteområdet.
Skattereglerna för fysiska personer ses över av 1972 års skatteutredning
(Fi 1972: 02), som därvid både skall beakta de fördelningspolitiska
aspekterna och ta hänsyn till stabiliseringspolitiska, konjunkturpolitiska
och tillväxtpolitiska mål. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:
77) skall enligt sina direktiv pröva avvägningen mellan å ena sidan storleken
av den skatt som träffar företagens nettovinst och å andra sidan
företagens möjligheter till olika vinstreglerande dispositioner. Vidare
skall beredningen utreda möjligheterna att jämsides med en behållen
nettovinstbeskattning i ökad utsträckning använda produktionsfaktorskatter
för olika ekonomisk-politiska syften. Utredningarna skall ha slutfört
sitt arbete före utgången av november 1977. Målsättningen är att
skatte- och avgiftssystemet stegvis skall reformeras över en två- eller
treårsperiod med början den 1 januari 1979.

På grund härav och då utredningarna — inom ramen för de lämnade
direktiven — givetvis kommer att pröva alla de förslag till ändringar i
skattesystemet som framförts i bl. a. motioner i riksdagen avstyrker utskottet
bifall till yrkandet 2 i motionen 1976/77: 1615.

Prisstopp

Regeringen har förordnat om allmänt prisstopp under tiden den 6
april—den 31 maj 1977, bl. a. för att förhindra oberättigade prishöj -

SkU 1976/77: 48

ningar inför den förestående höjningen av mervärdeskatten. I samband
med att mervärdeskattehöjningens åtstramande verkningar gör sig gällande
kommer enligt uttalande i kompletteringspropositionen det allmänna
prisstoppet att ersättas med intensifierad prisövervakning.

Herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) begär i motionen 1976/77:
1615, att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att
gälla under den kommande avtalsperioden.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet 3 i motionen
1976/77: 1615.

U tlandsinvesteringarna

I motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—)
begärs ett riksdagsuttalande om generellt förbud för svenska företag att
investera utomlands.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1976/77: 24 nyligen avstyrkt
ett liknande motionsyrkande med hänvisning till att en sådan
åtgärd skulle stå i uppenbar strid mot våra internationella förpliktelser.
Skatteutskottet är av samma uppfattning och avstyrker således bifall
även till yrkandet 4 i motionen 1976/77: 1615.

Utskottet har inte funnit anledning till erinringar mot de förslag i
propositionen, som i det föregående inte upptagits till särskild behandling.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning av mervärdeskatten

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1613 yrkandet
1, 1615 yrkandet 1 i denna del, 1617 yrkandet 1 i denna
del och 1618 bifaller propositionen i denna del;

2. beträffande ikraftträdandebestämmelserna till mervärdeskattehöjningen att

riksdagen med anledning av motionen 1976/77: 1620 antar
propositionen i denna del med de ändringar av ikraftträdandebestämmelserna
som utskottet ovan förordat;

3. beträffande införande av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten att

riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1613 yrkandet
2, 1615 yrkandet 1 i denna del och 1617 yrkandet 1 i
denna del bifaller propositionen i denna del;

4. beträffande undantag från avgiftsplikt för investeringsavgift

SkU 1976/77: 48

att riksdagen med bifall till motionerna 1976/77: 1617 yrkandet
2 och 1619 antar propositionen i denna del med den ändring
av 2 § som utskottet ovan förordat;

5. beträffande dispens från investeringsavgift

att riksdagen avslår motionerna 1976/77: 1614 och 1616 i den
mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad utskottet ovan
anfört;

6. beträffande ikraftträdandet av lagen om investeringsavgift för
vissa byggnadsarbeten

att riksdagen antar propositionen i denna del med de ändringar
av 1 § och ikraftträdandebestämmelserna som utskottet
ovan förordat;

7. beträffande skattebrottslagen

att riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1613 yrkandet
3, 1615 yrkandet 1 i denna del och 1617 yrkandet 1 i
denna del bifaller propositionen i denna del;

8. beträffande nytt skattesystem

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 2;

9. beträffande prisstopp

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 3;

10. beträffande utlandsinvesteringarna

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 4;

11. beträffande författningsförslagen

att riksdagen till följd av vad ovan hemställts antar de vid
propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt med
den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag följande iakttagas.

De nya bestämmelserna gäller
omsättning av vara, byggnad eller
tjänst efter utgången av maj månad
1977. De äldre bestämmelserna
gäller dock i fråga om förskotts-
eller acontolikvid som mottagits
före ikraftträdandet och
som avser bestämd vara, byggnad
eller tjänst.

Vid försäljning

De nya bestämmelserna gäller
tillhandahållande av vara, byggnad
eller tjänst efter utgången av
maj månad 1977. De äldre bestämmelserna
gäller dock i fråga
om förskotts- eller acontolikvid
som mottagits före ikraftträdandet
och som avser beställd vara,
byggnad eller tjänst.

juni 1977.

Deklaration för redovisningsperiod
som utlöper den 30 juni
1977 får lämnas senast den 15
augusti 1977.

SkU 1976/77: 48

2. lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten med
de ändringar att

dels 1 och 2 §§ erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag
1 § För byggnadsarbete, som
igångsättes under tiden den 23
maj 1977—den 30 juni 1978, erlägges
investeringsavgift till staten,
om arbetet helt eller till övervägande
del avser

Regeringens förslag

1 § För byggnadsarbete, som
igångsättes under tiden den 15
maj 1977—den 30 juni 1978, erlägges
investeringsavgift till staten,
om arbetet helt eller till övervägande
del avser

1. bensinstation, reparationsverkstad 80 kvadratmeter.

Rivning av som byggnadsarbete.

2 § Investeringsavgift enligt 1 § erlägges icke för

1. kommunalt eller — — regionalpolitisk stöd,

3. byggnadsarbete till den del
arbetet avser åtgärder, för vilka
utgår stöd enligt förordningen
(1975: 632) om lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar
eller statligt
stöd för energibesparande åtgärder,

3. byggnadsarbete till den del
arbetet avser åtgärder, för vilka
utgår stöd enligt förordningen
(1975: 632) om lånegaranti för arbetsmiljöförbättringar
eller kungörelsen
(1973: 400) om statligt stöd
till allmänna samlingslokaler eller
statligt stöd för energibesparande
åtgärder,

100 000 kronor.

skäl föreligger.

dels ikraftträdandebestämmelsema erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

4. byggnadsarbete till ■
Om läget

Regeringens förslag
Denna lag

Utskottets förslag
■ Svensk författningssamling.

Byggnadsarbete, som har igångsatts
under tiden den 19 april—
den 14 maj 1977 utan att erforderligt
tillstånd enligt lagen (1971:
1204) om byggnadstillstånd m. m.
har meddelats, anses vid tillämpning
av denna lag igångsatt den
15 maj 1977.

Byggnadsarbete, som har igångsatts
under tiden den 19 april—
den 22 maj 1977 utan att erforderligt
tillstånd enligt lagen (1971:
1204) om byggnadstillstånd m. m.
har meddelats, anses vid tillämpning
av denna lag igångsatt den
23 maj 1977.

3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971: 69).
Stockholm den 12 maj 1977
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred* (c). Kristenson
(s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Sundkvist (c), Westberg i
Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herr Boström (s), fruar
Ahrland (fp), Odelsparr (c), herrar Lundgren (m), Forslund (s) och
Stensson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1976/77: 48

Reservation

av herrar Wärnberg, Kristenson, Johansson i Jönköping, Westberg i
Hofors, fru Normark, herrar Boström och Forslund (samtliga s) som
ansett

dels att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Förslagen i propositionen

I propositionen föreslås dels att mervärdeskatten höjs från 15 till

17,1 % fr. o. m. den 1 juni 1977, dels att en investeringsavgift på 15 %
införs för vissa s. k. oprioriterade byggnadsarbeten, som påbörjas under
tiden den 15 maj 1977—den 30 juni 1978. Den föreslagna höjningen av
mervärdeskatten, som vid oförändrad konsumtionsvolym beräknas medföra
en inkomstökning för staten med ca 4 miljarder kr. per år, syftar
till att åstadkomma en i nuvarande konjunkturläge nödvändig begränsning
av den privata konsumtionen. Som motivering för införandet av
en investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten anförs i propositionen,
att det i rådande kreditmarknadsläge är angeläget att prioritera industriinvesteringarna,
att dämpa den snabba kostnadsutvecklingen och att
begränsa anspråken på produktionsresurserna inom byggnadssektorn.

De i propositionen föreslagna beskattningsåtgärderna kan inte ses
isolerade utan ingår som delar i det ekonomisk-politiska åtstramningsprogram,
som regeringen presenterade den 4 april i år och — efter det
att den nu aktuella propositionen förelagts riksdagen — mer utförligt redovisat
i prop. 1976/77: 150 (kompletteringspropositionen). Programmet
syftar till att åstadkomma en begränsning av den inhemska efterfrågan
och minska underskotten i de utrikes betalningarna. Övriga komponenter
i åtgärdsprogrammet är

den nedjustering av den svenska kronans värde i förhållande till Dmarken,
som gjordes den 4 april 1977 och som avser att åstadkomma
en ökning av exporten,
prisstopp fram till den 1 juni 1977 för att undvika prishöjningar i
samband med ökad efterfrågan inför mervärdeskattehöjningen och därefter
skärpt prisövervakning för att förhindra att valutajusteringen utnyttjas
i prishöjande syfte på hemmamarknaden,
olika åtgärder, som redovisas i kompletteringspropositionen, för att
åstadkomma besparingar och begränsa den statliga och kommunala utgiftsexpansionen
samt

återhållsamhet med företagens vinstutdelningar på grundval av 1977
års intäkter.

SkU 1976/77: 48

nomisk politik, som motionärerna tidigare avvisat, och att höjningen
kommer att medföra ekonomiska svårigheter för stora löntagargrupper.
Förslaget om investeringsavgift avvisas med hänvisning till att det kommer
att skapa sysselsättningssvårigheter på byggarbetsmarknaden. Motionärerna
föreslår i stället en råd andra åtgärder för att förhindra att
utvecklingen på byggnads- och bostadsområdet försämras. Dessa förslag
behandlas av civilutskottet. Med hänvisning till vad som anförts i
den ovannämnda motionen yrkas i motionen 1976/77: 1617 av herr
Henrikson m. fl. (s) i första hand avslag på förslagen i propositionen.
Också herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) yrkar i motionen 1976/77:
1615 avslag på förslagen om höjning av mervärdeskatten och införande
av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten. De anser, att mervärdeskattehöjningen
hårdast drabbar låginkomsttagarna och att förslaget om
investeringsavgift är olämpligt utformat och därför bör omarbetas. Slutligen
yrkas i motionen 1976/77: 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) avslag
på den föreslagna höjningen av mervärdeskatten. Motionärerna anser,
att höjningen inte kan accepteras från fördelningspolitisk synpunkt och
att den urholkar reallönerna.

Finansutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet över propositionen
1976/77: 144 jämte motioner (bilaga 1) redovisat de bedömningar av
det samhällsekonomiska läget som gjorts i kompletteringspropositionen
och som ligger till grund för den nu aktuella omläggningen av den ekonomiska
politiken.

Till ovannämnda yttrande från finansutskottet har utskottets socialdemokratiska
ledamöter anfört avvikande mening. Av denna framgår
att man anser att det verkliga skälet för höjningen av mervärdeskatten
är att söka i det förhållandet att regeringen under nära ett halvår drivit
en lättsinnig expansiv finanspolitik som ökat inflationstakten och förvärrat
utrikesbalansproblemet.

Regeringen och riksdagsmajoriteten bröt i höstas sönder skatteöverenskommelsen
med LO och TCO samt genomförde andra skatteförändringar
som försämrade statens finanser med över 3 miljarder kr.

Den socialdemokratiska riksdagsgruppen har framlagt alternativa förslag
innebärande dels inkomstförstärkningar för staten och dels restriktivitet
med utgifterna. Riksdagsmajoriteten har dock inte tagit någon
hänsyn till dessa förslag utan fortsatt den lättsinniga ekonomiska politiken
som bl. a. kommit att innebära en rekordhög inflationstakt.

Finansutskottets socialdemokratiska ledamöter hyser allvarlig oro för
att den nu tvära omkastningen i den ekonomiska politiken, och de medel
som användes härför, kan leda till ytterligare ökad inflationstakt och
på sikt också innebära risker för avsevärd arbetslöshet. Detta gäller såväl
höjningen av mervärdeskatten som införandet av den 15-procentiga
avgiften på oprioriterade byggen.

Skatteutskottet delar de bedömningar soto framförts av de socialde -

SkU 1976/77: 48

mokratiska ledamöterna i finansutskottet. Dessa bedömningar sammanfaller
också med vad som anförts i motionen 1976/77: 1613 av herr
Palme m. fl. (s). Utskottet delar i sak uppfattningen att vissa åtstramningsåtgärder
kan behövas på grund av den felaktiga politik som förts
det senaste halvåret. Hade riksdagsmajoriteten följt de socialdemokratiska
förslagen hade läget nu varit helt annorlunda. Man hade då fått
en lugn och jämn utveckling och ryckigheten och de plötsliga kasten i
regeringens ekonomiska politik hade kunnat undvikas. Därjämte hade
de fördelningspolitiska synpunkterna bättre beaktats än med de förslag
som framlagts i den nu aktuella propositionen.

Även i det läge som landet nu hamnat i sedan de socialdemokratiska
förslagen avslagits synes den föreslagna höjningen av mervärdeskatten
och införandet av investeringsavgift på vissa byggnadsarbeten vara
olämpliga medel för åtstramning av samhällsekonomin. Skälet härför är
dels att åtgärderna får en orättvis fördelningspolitisk karaktär och dels
att risker uppstår för fortsatt inflation och dessutom ökad arbetslöshet.
Utskottet anser därför att propositionen bör avslås.

På grund av den handläggning som regeringen använt sig av beträffande
överlämnandet av denna proposition till riksdagen har inga alternativa
förslag kunnat framföras, och utskottet finner den valda tågordningen
synnerligen märklig. Regeringen föreslår utöver ingrepp på byggnadssektorn
skattehöjningar på ca 4 miljarder kr. per år som ett led
i en åtstramningspolitik, men trots storleken av åtgärderna redovisas
inga konjunkturbedömningar eller samhällsekonomiska motiveringar i
den aktuella propositionen utan man hänvisar till att dessa kommer att
lämnas i en proposition som kommer att avlämnas sedan motionstiden
utgått.

Enligt skatteutskottets mening är det omöjligt att allsidigt bereda detta
ärende då andra förslag ej kunnat framföras i motioner på grund av
relaterade förhållanden. Utskottet har visserligen självt efter motionstidens
utgång fått del av de konjunkturpolitiska bedömningarna och
genom finansutskottets yttrande fått detta utskotts syn på det ekonomiska
läget, men motionsförslag har inte kunnat framföras med utgångspunkt
från regeringens motiveringar och konjunkturbedömningar.

Under sådana förhållanden anser utskottet att man därför endast
haft två vägar att gå, antingen att föreslå riksdagen avslå propositionen
eller att uppskjuta behandlingen så att de båda propositionerna 1976/77:
144 och 150 fått samtidig beredning. Då utskottet valt den förstnämnda
vägen, förutsätter detta att motionsförslag som också berör alternativ till
den nu aktuella propositionen kan väckas och behandlas i samband med
den s. k. kompletteringspropositionen.

SkU 1976/77: 48

Övriga frågor

Nytt skattesystem

Prisstopp

Regeringen har förordnat om allmänt prisstopp under tiden den 6
april—den 31 maj 1977, bl. a. för att förhindra oberättigade prishöjningar
inför den förestående höjningen av mervärdeskatten. I samband
med att mervärdeskattehöjningens åtstramande verkningar gör sig gällande
kommer enligt uttalande i kompletteringspropositionen det allmänna
prisstoppet att ersättas med intensifierad prisövervakning.

Herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) begär i motionen 1976/77:
1615, att riksdagen uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att
gälla under den kommande avtalsperioden.

Finansutskottet har i sitt yttrande (bilaga 1) bl. a. framhållit att allmänt
prisstopp bör förbehållas speciella situationer, som t. ex. den nu
rådande. Som framgår av finansutskottets betänkande FiU 1976/77: 4
finns det även nackdelar av regleringar av detta slag, särskilt om de
blir långvariga. Det i motionen 1976/77: 1613 framförda kravet på prisstopp
under hela 1977 för byggnadsvaror måste dock vara att anse som
nödvändigt i en speciell situation.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till yrkandet 3 i motionen
1976/77: 1615.

SkU 1976/77: 48

U tlandsinvesteringarna
I motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—)
begärs ett riksdagsuttalande om generellt förbud för svenska företag att
investera utomlands.

Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1976/77: 24 nyligen avstyrkt
ett liknande motionsyrkande med hänvisning till att en sådan åtgärd
skulle stå i uppenbar strid med våra internationella förpliktelser.
Skatteutskottet är av samma uppfattning och avstyrker således bifall
även till yrkandet 4 i motionen 1976/77: 1615.

dels att utskottet bort hemställa

1. beträffande höjning av mervärdeskatten

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 1620 och med
bifall till motionerna 1976/77: 1613 yrkandet 1, 1615 yrkandet
1 i denna del, 1617 yrkandet 1 i denna del och 1618 avslår
propositionen i denna del;

2. beträffande införande av investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten att

riksdagen med avslag på motionerna 1976/77: 1614, 1616,
1617 yrkandet 2 och 1619 samt med bifall till motionerna
1976/77: 1613 yrkandet 2, 1615 yrkandet 1 i denna del och
1617 yrkandet 1 i denna del avslår propositionen i denna del;

3. beträffande skattebrottslagen

att riksdagen med bifall till motionerna 1976/77: 1613 yrkandet
3, 1615 yrkandet 1 i denna del och 1617 yrkandet 1 i denna
del avslår propositionen i denna del;

4. beträffande nytt skattesystem

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 2;

5. beträffande prisstopp

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 3;

6. beträffande utlandsinvesteringarna

att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1615 yrkandet 4;

Särskilt yttrande

av herrar Wärnberg, Kristenson, Johansson i Jönköping, Westberg i
Hofors, fru Normark, herrar Boström och Forslund (samtliga s).

I den händelse riksdagen kommer att bifalla propositionens förslag
om investeringsavgift på vissa byggnadsarbeten har vi för avsikt att
ansluta oss till utskottsmajoritetens förslag om bifall till det yrkande
som framställts i motionerna 1976/77: 1617 och 1976/77: 1619 om
undantag från avgiftsskyldighet för de allmänna samlingslokaler som
uppföres med statligt stöd.

Bilaga 1

Finansutskottets yttrande
1976/77: 3 y

över propositionen 1976/77:144 om höjning av mervärdeskatten,
m. m., jämte motioner

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har genom beslut 1977-04-20 berett finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över propositionen 1976/77: 144 om höjning
av mervärdeskatten, m. m., jämte ev. motioner med anledning av propositionen.

I propositionen hemställs såvitt nu är i fråga att riksdagen antar vid
propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. lag om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten.

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels motionen 1976/77:1613 av herr Palme m. fl. (s) i vad avser
hemställan under

1. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna ändringen i
lagen (1968: 430) om mervärdeskatt,

2. att riksdagen avslår den i propositionen föreslagna lagen om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten,

dels motionen 1976/77: 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg
(—), vari hemställs att riksdagen

1. avslår regeringens proposition 1976/77: 144,

2. begär utredning och förslag till nytt demokratiskt skattesystem
där momsen slopas och vars grundval är beskattning av produktionen
i stället för konsumtionen,

3. uttalar sig för en förlängning av prisstoppet till att gälla under
kommande avtalsperiod,

4. uttalar sig för generellt förbud för svenska företags investeringar
utomlands,

dels motionen 1976/77: 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) vari föreslås
att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd mervärdeskatt.

SkU 1976/77: 48

Propositionen

I propositionen föreslås att mervärdeskatten höjs från 15 % till
17,1 % den 1 juni 1977.

Vidare föreslås att en investeringsavgift om 15 % införs på vissa s. k.
oprioriterade byggnadsarbeten som påbörjas under tiden den 15 maj
1977—den 30 juni 1978. Regeringen föreslås kunna föreskriva att arbeten
inom vissa regioner befrias från avgift, om läget på arbetsmarknaden
motiverar det.

I propositionen hänvisas inledningsvis till att regeringen i kompletteringspropositionen
presenterar sin syn på konjunkturutvecklingen och
den ekonomiska politikens uppläggning. Det är nödvändigt att mervärdeskatten
höjs som ett led i en nödvändig åtstramning av vår inhemska
förbrukning och i syfte att börja minska underskotten i de utrikes
betalningarna, anför föredraganden. En höjning av mervärdeskatten
har dessutom fördelen att den belastar konsumtionen av inhemska
och importerade varor på ett likvärdigt sätt utan att påverka
de svenska företagens konkurrenskraft på exportmarknaden. Den förordade
höjningen medför vid oförändrad konsumtionsvolym en inkomstökning
för staten om ca 4 miljarder kr. per år, redovisas i propositionen.
Höjningen bör enligt föredraganden genomföras snarast
möjligt, vilket bedöms vara den 1 juni 1977. I propositionen hänvisas
i sammanhanget till att regeringen har förordnat om allmänt prisstopp
under tiden den 6 april—den 31 maj 1977, bl. a. för att förhindra oberättigade
prishöjningar i förväg inför en förestående höjning av mervärdeskatten.

I motiveringen för investeringsavgiften anför föredraganden att det
i nu rådande strama kreditmarknadsläge är angeläget att ytterligare
underlätta kreditmarknadens uppgift att prioritera industriinvesteringarna.
Det är också angeläget att vidta åtgärder för att dämpa den
snabba kostnadsutvecklingen inom byggnadssektorn, anför han, liksom
att begränsa anspråken på produktionsresurserna inom denna sektor.

Motionerna

I motionen 1613 av herr Palme m. fl. (s) yrkas avslag på såväl förslaget
om höjd mervärdeskatt som förslaget om investeringsavgift på
vissa byggnadsarbeten. I motionen föreslås en rad alternativa åtgärder
rörande bostadsbyggnadsmarknaden.

Motionärerna anför bl. a. att den borgerliga regeringen på ett uppseendeväckande
sätt har misskött den ekonomiska politiken. Sänkningen
av den direkta beskattningen hösten 1976 innebar en utebliven finansiering
av storleksordningen 3 miljarder kr. I budgetpropositionen
föreslog regeringen kraftiga utgiftsökningar utan motsvarande inkomstförstärkningar.
Detta ledde enligt motionärerna till en kraftig ökning

SkU 1976/77: 48

av vår internationella skuldsättning. Denna politik försvarades så sent
som den 9 mars av företrädare för de borgerliga partierna, framhåller
motionärerna.

I motionen anförs vidare att socialdemokraterna har företrätt en
markant annorlunda syn på den ekonomiska politiken. I november 1976
krävdes full finansiering av skatteomläggningen för 1977. I januari
lades en i detalj utarbetad, alternativ budget fram som kännetecknades
av en i jämförelse med regeringsförslaget betydligt större restriktivitet.
Enligt motionärerna tog den borgerliga regeringen ingen hänsyn till
dessa förslag utan fullföljde sin med hänsyn till det ekonomiska läget
lättsinniga ekonomiska politik.

Resultatet har, menar motionärerna, blivit att den ekonomiska utvecklingen
råkat ur kontroll. Inflationen har ökat, underskottet i utrikeshandeln
och vår internationella upplåning har stigit till mycket
höga belopp samtidigt som statsfinanserna kraftigt försvagats. Man hade
enligt motionärerna undvikit att hamna i denna för vårt land så allvarliga
situation, om de socialdemokratiska förslagen följts. Motionärerna
anser inte heller att en devalvering skulle ha vidtagits.

Mot denna bakgrund avvisar motionärerna den föreslagna momshöjningen,
främst därför att den är ett resultat av en felaktig ekonomisk
politik som man hela tiden avvisat. Motionärerna framför också rättviseskäl
och anför att man inte kan acceptera att man som de borgerliga
partierna först genomför generösa lättnader för höginkomsttagare
och företagargrupper för att sedan låta de breda löntagargrupperna betala
dessa skattelättnader genom höjd moms.

Därutöver anser motionärerna det anmärkningsvärt att regeringen
lagt detta förslag utan någon närmare motivering. Motionärerna anför
att så sent som den 9 mars 1977 genomdrev regeringspartierna i riksdagen
ett beslut om en kraftigt expansiv inriktning av den ekonomiska
politiken och mindre än en månad senare framlägger man utan närmare
motivering förslag om en kraftigt restriktiv politik. Denna handläggning
vittnar enligt motionärerna om en nonchalans hos den borgerliga regeringen
mot riksdagen och därmed mot medborgarna som är utmanande
från demokratiska synpunkter.

Den aktuella utvecklingen på byggnads- och bostadsmarknaden inger
stark oro, menar motionärerna. Den nuvarande goda sysselsättningen
på byggarbetsmarknaden hotas. Det framstår, anför motionärerna, oansvarigt
att införa en särskild avgift på oprioriterat byggande vilket direkt
kommer att leda till att man skapar en arbetslöshet på byggarbetsmarknaden.
Detta kan enligt motionärerna i sin tur leda till en ytterligare
krympning av byggnadsindustrins kapacitet, vilket mot bakgrund
av de mera långsiktiga målen för bl. a. bostadsbyggande framstår som
olyckligt. Mot bakgrund härav föreslås att regeringens förslag avslås.

I motionen föreslås en rad åtgärder som enligt motionärerna är nödvändiga
för att förhindra att utvecklingen på bostadsmarknaden ytter -

SkU 1976/77: 48

ligare försämras. Bland de föreslagna åtgärderna återfinns prisstopp på
byggmaterial t. o. m. utgången av år 1977.

I motionen 1615 av herrar Hagel (—) och Lövenborg (—) anförs
bl. a. att arbetarpartiet kommunisterna säger nej till propositionens förslag
därför att de uteslutande måste betraktas som den borgerliga regeringens
metod att övervältra den kapitalistiska krisens verkningar på
den arbetande befolkningen. Momsen är en typisk klasskatt vars verkningar
hårdast drabbar låginkomsttagarna, barnfamiljerna, pensionärerna
m. fl. Motionärerna kräver därför att den snarast avskaffas och
att ett nytt och mera demokratiskt skattesystem läggs fram.

Regeringens förordnande om ett ”allmänt prisstopp” innebär ingenting
annat än att de kapitalägande ges en andhämtningspaus och tid för
att planera nya prishöjningar över hela linjen, anför motionärerna. Erfarenheterna
från tidigare åtgärder av liknande slag ger vid handen att
penningstarka grupper utnyttjar tiden till hamstring, vilket för övrigt
redan skett. Det enda rätta menar motionärerna vara att förlänga prisstoppet
till att gälla under kommande avtalsperiod och omfatta alla
nödvändighetsvaror. Sker inte detta så kommer prishöjningar att snabbt
äta upp lönekampens resultat och rättmätiga reallöneförbättringar ersättas
av reallönesänkning.

Kommunisterna är också kritiskt inställda till förslaget om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten, anförs i motionen. Byggandet av
bensinstationer, bank- och kontorspalats, parkeringshus m. m. bör hållas
tillbaka men i förslaget inräknas exempelvis sporthallar, idrottsanläggningar
och samlingslokaler som icke är avsedda för kyrkliga ändamål.
Det betyder att också nödvändiga och önskvärda byggnationer
ställs på framtiden eller att bl. a. kommunerna drabbas av stora kostnadsfördyringar.
Den andra effekten är att redan planerade åtgärder
mot den regionala byggarbetslösheten icke kan sättas i verket. Förslaget
om investeringsavgift borde alltså icke innefatta samlingslokaler,
byggandet av sporthallar och idrottsanläggningar. Motionärerna säger
alltså nej till förslaget om investeringsavgift för vissa byggnadsarbeten
i dess nuvarande utformning. Nytt lagförslag bör utarbetas.

I motionen tas också upp kapitalexporten. En allt större andel av investeringar
i svenska företag sker i de svenskägda företagen utomlands,
anför man. Under perioden 1965 till 1970 minskade den svenska industrisysselsättningen
med ca 18 000 anställda, medan sysselsättningen i
svenskägda företag utomlands ökat med ca 35 000 anställda under
samma period. Denna utveckling har också fortskridit under 70-talet.
Med samma snabba takt har den svenska kapitalexporten ökat. I början
av 60-talet utgjorde den ca 150 miljoner kronor, 1975 uppgick den till
2,3 miljarder och 1976 till 3,5 miljarder kronor. Ett stopp för de svenska
monopolföretagens kapitalexport är därför enligt motionärerna nödvändigt.

SkU 1976/77: 48

I motionen 1618 av herr Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på förslaget
om höjd mervärdeskatt med hänvisning till att det är fördelningspolitiskt
reaktionärt och urholkar de arbetandes reallöner. Förslaget är enligt
motionärerna dessutom ekonomiskt-politiskt illa överlagt i en tid då
sysselsättningen hotas för allt fler arbetande.

Motionärerna framhåller att man inom kort — i anledning av regeringens
kompletteringsproposition — kommer att redovisa sin syn på
den kapitalistiska krisen och på den ekonomiska politiken. Det är enligt
motionärerna om inte förvånande så dock ett tecken på brådstörtning
och desperation att regeringen bryter loss vissa centrala delar av sin
ekonomiska politik från dess helhetssammanhang.

Kompletteringspropositionen

I den i propositionen 150 (kompletteringspropositionen) intagna reviderade
finansplanen (ekonomidepartementet) redovisar föredraganden,
statsrådet Bohman, utförligare bakgrunden till de förslag som lagts
fram i propositionen 144 om höjning av mervärdeskatten, m. m.

Den bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen för
1977 som gjordes i årets finansplan står sig i allt väsentligt. En liten
justering i optimistisk riktning torde dock vara befogad. Konjunkturkurvan
ser ut att peka något kraftigare uppåt mot slutet av året.

I 1977 års finansplan fastslogs att Sverige befinner sig i ett allvarligt
ekonomiskt läge. Utgångspunkten för bedömningen var den utveckling
under 1976 som då kunde avläsas. När utfallssiffror för 1976 nu föreligger
understryks den bedömning som gjordes i finansplanen. Konsumtionen
ökade snabbare, exportökningen blev lägre, lageruppbyggnaden
större och utrikesbalansen sämre än de preliminära kalkylerna för 1976
utvisade. Utvecklingen under första kvartalet i år har ytterligare försämrat
läget. Handelsbalansen uppvisade under första kvartalet ett sammanlagt
underskott på omkring 1,6 miljarder kr. Detta motsvarar drygt
hälften av det underskott som i finansplanen förutsades för hela 1977.

Den svenska exportutvecklingen är mycket svag. Om inte Sverige väsentligt
kan öka sin export så att den växer någorlunda i takt med den
internationella marknaden föreligger risk att vi genom det höga kostnadsläget
inte i full utsträckning kan tillgodogöra oss konjunkturuppgången.
Den yttre balansen skulle i ett sådant läge fortsätta att försämras.

Sverige måste redan nu börja anpassa sina ekonomisk-politiska åtgärder
till den väntade internationella utvecklingen så att vi är väl rustade
att tillgodogöra oss den internationella konjunkturuppgången. Åtstramningsåtgärderna
får erfarenhetsmässigt effekt först efter avsevärd
fördröjning. Den åtstramning av privat och offentlig konsumtion som
regeringen presenterade i början av april 1977 är därför tidsmässigt väl

SkU 1976/77: 48

avpassad med hänsyn till den väntade internationella konjunkturutvecklingen.

Den vidtagna växelkursjusteringen innebär inte att försämringen i
svensk industris relativa kostnadsläge helt undanröjts: Den avgörande
kostnadsanpassningen måste således ske genom interna åtgärder.

Exporten beräknas nu öka med 7 % 1977 och importen med 2,5 %.
Jämfört med den preliminära nationalbudgeten har importprognosen
reviderats ned kraftigt. Nedskrivningen av den svenska kronan beräknas
av konjunkturinstitutet ge en exportvolymökning på 1 % och en importvolymminskning
på 0,8 %. Momshöjningen och en snabbare neddragning
av lagerinvesteringama förklarar större delen av den lägre importökningen.
Genom växelkursförändringen stiger dock importpriserna
med ca 3,5 %. Åtstramningspaketets nettoeffekter på bytesbalansen blir
en förbättring med sannolikt bortåt 1/2 miljard kr. i år. Under 1978
blir den positiva inverkan på bytesbalansen större.

Vi har tagit ut en del av de närmaste årens standardstegring i förskott.
Den privata konsumtionen har vuxit med 3,5 % i genomsnitt per år de
senaste två åren. Den möjliga ökningen i den privata konsumtionen
1975—1980 torde knappast överstiga 2 % per år. Utrymmet för att
under de närmaste åren öka den privata konsumtionen är därför starkt
begränsat. Höjningen av mervärdeskatten med ca 3 procentenheter (av
varans pris exkl. mervärdeskatt) är ett nödvändigt steg för att successivt
dra ner den privata konsumtionstillväxten. Höjningen av mervärdeskatten
betyder att momspliktiga varors (inkl. mervärdeskatt) pris Stiger med
i genomsnitt 2,5 %. Omkring 2/3 av den privata konsumtionen är momsbelagd.
Totalt sett blir därför ökningen av konsumentprisindex av storleksordningen
1,7 %. Räknat mellan helåren 1976 och 1977 blir den
genomsnittliga prisökningen ungefär 0,9 % som följd av momshöjningen.

Växelkursjusteringen beräknas ge en direkt effekt på prisnivån i storleksordningen
1 %. Jämfört med finansplanen 1977 har prisprognosen
därutöver reviderats upp med drygt 1 procentenhet som följd av en
något snabbare internationell prisuppgång än som tidigare förutsågs
och till följd av ett högre lönekostnadsantagande. I den reviderade finansplanens
kalkyler har lönekostnaderna antagits öka med 10 % från
1976 till 1977 jämfört med 8 % i finansplanen.

Sammantaget kommer enligt konjunkturinstitutets kalkyler med detta
antagande prisnivån att stiga med ca 10 % mellan 1976 och 1977. Ökningen
av hushållens reala disponibla inkomster beräknas i détta alternativ
bli 0,7 %. Samtidigt får man räkna med en viss nedgång i hushållens
sparande. Enligt konjunkturinstitutets bedömning kommer därvid
den privata konsumtionen att stiga med 1,7 %.

Pensionärerna erhåller genom indexregleringen av pensionerna kompensation
för de höjningar i konsumentprisindex som följer av de vid 3

Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 48

SkU 1976/77: 48

tagna åtgärderna. Barnfamiljerna kompenseras genom att den höjning
av barnbidraget som skulle skett från årsskiftet nu föreslås träda i kraft
redan från den 1 juli.

Eftersom mervärdeskatten av tekniska skäl inte kan höjas förrän den
1 juni finns risk för prishöjningar som förekommer momshöjningen, anför
föredraganden. Det införda allmänna prisstoppet kommer i samband
med att momshöjningens åtstramande verkningar gör sig gällande att
ersättas med en intensifierad prisövervakning.

För att minska resursanspråken från den statliga sidan föreslår regeringen
en rad besparingsåtgärder. Tillsammans torde åtgärderna minska
statsutgifterna med i storleksordningen 700 milj. kr. för budgetåret
1977/78. Huvuddelen av besparingarna får effekt först under 1978. Den
ekonomiska åtstramningen kräver vidare att en rad åtgärder och förslag
som eljest förefallit angelägna måste senareläggas för att genomföras i
den takt som det ekonomiska utrymmet medger.

Sammantaget minskar statens budgetsaldo för budgetåret 1977/78
med ca 1,8 miljarder kr. jämfört med det som presenterades i budgetpropositionen.
Det beräknas nu uppgå till 13,9 miljarder kr., varvid ca
5 miljarder kr. har reserverats för oförutsedda utgifter, bl. a. för industripolitiska
åtgärder.

Det är nödvändigt att de inhemska anspråken på produktionsresurserna
inom byggnadssektorn begränsas och att den snabba kostnadsutvecklingen
inom denna sektor dämpas. Byggnadspriserna steg med inte
mindre än 16 % under 1976. Genom att hålla tillbaka investeringarna i
byggnader och anläggningar underlättar man dessutom kreditmarknadens
uppgifter att prioritera industriinvesteringarna.

Det oprioriterade byggandet som nu föreslås belagt med investeringsavgift
om 15 % skulle normalt ha uppgått till ca 4 miljarder kr. Investeringsavgiften
kommer dock att leda till en kraftig uppbromsning av
igångsättningen under andra halvåret 1977 och första halvåret 1978.
Annan byggnadsverksamhet, som i dag på grund av en överhettad byggmarknad
inte utan svårigheter kan genomföras, kan i stället beräknas
öka snabbare. Konjunkturinstitutet räknar därför inte med att avgiften
påverkar den totala byggnadsverksamhetens omfattning 1977.

Det åtstramningspaket regeringen lagt fram väntas inte få några mer
betydande effekter på sysselsättningsläget på totalnivå. Den föreslagna
mervärdeskattehöjningen väntas bromsa upp konsumtionsökningen. De
eventuella negativa effekter som detta kan ha på sysselsättningen motverkas
av växelkursförändringen som, i kombination med den uppåtgående
utlandskonjunkturen, bör innebära ökade exportmöjligheter och
därmed ökad produktion. Den föreslagna investeringsavgiften bör på
grund av överhettningen på byggarbetsmarknaden inte få några negativa
sysselsättningseffekter.

SkU 1976/77: 48

I den utblick mot 1978 och 1979 som redovisas i den reviderade finansplanen
bedöms den möjliga ökningen av den privata och offentliga
konsumtionen bli mycket begränsad. Den privata konsumtionen kan inte
öka med mer än 1 å 1,5 % per år 1978—1979 förutsatt att den offentliga
konsumtionstillväxten begränsas till 2 % per år i genomsnitt.

Bytesbalansunderskottet skulle under givna förutsättningar sjunka
från 12,5 miljarder kr. 1977 till 6,5 å 7 miljarder kr. 1979. Även med
enligt föredragandens mening ganska optimistiska antaganden kommer
vägen tillbaka till balans att ta lång tid. Sverige måste således fortsätta
att låna stora belopp utomlands. Genom en stram politik och en bred
uppslutning kring kraven på återhållsamhet bör det dock vara möjligt
att redan under de kommande två åren reducera underskotten till hälften
och att lägga en god grund för att nå bytesbalansmålet under de
första åren av 1980-talet, anför föredraganden.

Utskottet

Finansutskottet har att yttra sig över förslaget om höjd mervärdeskatt
och om införande av investeringsavgift. Dessa båda förslag ingår emellertid
i ett större åtgärdsprogram som syftar till att strama åt konsumtionen
och förbättra vår bytesbalans. De båda förslagen måste därför
ses i detta vidare sammanhang och bedömas i det ekonomisk-politiska
perspektiv som skisseras i den reviderade finansplanen (prop. 1976/77:
150 bil. 1). Denna har nyligen presenterats för riksdagen.

Utskottet tar i det följande först upp vissa huvudpunkter i den reviderade
finansplanen innan utskottet tar ställning till förslagen i propositionen
144.

Det dilemma som den svenska ekonomiska politiken stått inför under
åren 1976—1977 har varit att rätt avväga tidpunkten för en åtstramning
i samhällsekonomin. Medvetet har vi i vårt land ökat konsumtionen och
hållit uppe sysselsättningen när industrivärlden i övrigt genomlevt en
svår produktions- och sysselsättningskris. Vi har varit beredda att acceptera
stora underskott i vår bytesbalans i detta syfte. Samtidigt har vi
varit medvetna om att vi inte i längden kan förbruka mer än vad vi
själva producerar.

Svårigheten att göra den rätta avvägningen har särskilt berott på det
förhållandet att den internationella konjunkturutvecklingen denna gång
visar ett avvikande mönster från vad vi varit vana vid från tidigare. De
flesta konjunkturbedömare är numera ense om att man inte bör vänta
sig en snabb och intensiv konjunkturuppgång framöver. Konjunkturåterhämtningen
i Förenta staterna, Japan och Västeuropa har pågått
en längre tid och redan år 1976 registrerades relativt höga tillväxttal för
produktionen i OECD-området. Återhämtningen började emellertid
från en mycket djup produktionssvacka och utrymmet upp till en ny

SkU 1976/77: 48

topp måste alltjämt bedömas vara betydande. I de större, ledande industriländerna
för man en relativt försiktig ekonomisk politik för att värna
om prisstabiliteten. Uppgången bedöms därför komma att fortsätta, men
i långsammare tempo än i tidigare konjunkturuppgångar.

I den reviderade finansplanen görs nu en liten justering i optimistisk
riktning av den bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen
som gjordes i årets finansplan. Konjunkturkurvan ser ut att peka
något kraftigare uppåt mot slutet av året, bl. a. som följd av åtgärder
för att befästa och förstärka konjunkturuppgången i Förenta staterna,
Japan och Förbundsrepubliken Tyskland. Åtgärderna torde dock få en
begränsad effekt på utvecklingen under 1977, anför föredraganden.

Den rätta tidpunkten för när en omläggning av den ekonomiska politiken
bör ske beror i första hand på bedömningen av den internationella
konjunkturen, men också på perspektiven för svensk ekonomi under
åren framöver. Redan i 1975 års långtidsutredning klargjordes att utrymmet
för inhemsk konsumtion skulle komma att stramas åt kraftigt
under återstoden av 70-talet om man ville uppnå extern balans omkring
1980. Att vi nu under perioden 1975—1977 hållit uppe konsumtionen på
en hög nivå och till en del fått finansiera expansionen genom upplåning
utomlands innebär att vi ytterligare har begränsat utrymmet för privat
och offentlig konsumtion under kommande år. I den utblick mot 1978
och 1979 som återfinns i den reviderade finansplanen framstår med
skärpa hur begränsat utrymmet för privat konsumtion blir under kommande
år även med en kraftig neddragning av den offentliga konsumtionen.
Vidare konstateras att vägen tillbaka till utrikes balans kommer
att ta lång tid, även om vi når en snabb tillväxt i ekonomin under kommande
år och förmår att länka över de erforderliga resurserna till exportnäringarna.

Det var också i ett sådant perspektiv finansutskottet vid bedömningen
av finansplanen i februari i år (FiU 1976/77: 10) anförde att politiken
så snart sig göra lät måste läggas om i riktning mot en begränsning av
den inhemska efterfrågan och en kraftfull satsning på att räta upp
bytesbalansen.

Utskottet kunde göra sin bedömning bl. a. utifrån de då tillgängliga
siffrorna för utrikeshandeln under år 1976 som innebar ett kraftigt ökat
underskott jämfört med tidigare kalkyler. Utvecklingen under första
kvartalet i år har ytterligare försämrat läget, konstaterar nu föredraganden
i den reviderade finansplanen. Handelsbalansen för första kvartalet
uppvisar ett underskott om ca 1,6 miljarder kr., dvs. mer än halva det
underskott som i finansplanen förutsades för hela år 1977.

Denna ytterligare försvagning av vår handelsbalans liksom den fortsatta
förlusten av marknadsandelar för svensk industri såväl på exportmarknaderna
som här hemma har strukit under allvaret i vårt lands
ekonomiska situation och aktualiserat behovet av åtstramning. Utskottet

SkU 1976/77: 48

hälsar därför med tillfredsställelse det åtstramningsprogram som regeringen
lade fram i april månad och som nu underställs riksdagens prövning.
Även om man fortfarande kan känna viss osäkerhet i fråga om
den internationella konjunkturutvecklingen bör vi inte skjuta upp avgörandet
utan vidta erforderliga åtgärder nu.

I det sammanhanget är det av största betydelse att notera att åtgärder
som syftar till att strama åt den inhemska konsumtionen erfarenhetsmässigt
tar lång tid innan de ger åsyftad effekt. Vill man nå full effekt 1978
måste åtgärder vidtas redan nu. Vi kan nu — med större säkerhet än
då finansplanen utarbetades — våga göra den bedömningen att det blir
en relativt kraftig tillväxt av OECD-ländernas produktion och av världshandeln
mot slutet av år 1977 och under år 1978. Det finns då inte anledning
att dröja med den nödvändiga omläggningen av den ekonomiska
politiken. Den internationella konjunkturuppgången har nu pågått tillräckligt
länge för att man skall kunna vänta att efterfrågan i allt högre
grad riktas mot stapelvaror och investeringsvaror som väger tungt i den
svenska exporten. Det är då angeläget att hålla tillbaka den privata
konsumtionen för att ge erforderligt resursutrymme för en ökning av
exporten. Om man väntar för länge med en omläggning riskerar man att
ha passerat den tidpunkt då dragkraften från den internationella konjunkturuppgången
kan lösa av efterfrågestimulansen från en hög privat
konsumtion.

Som redan berörts i det föregående måste åtgärderna bedömas såväl
i vad avser effekterna under år 1977 på inhemsk efterfrågan, sysselsättning
och extern balans som i fråga om de långsiktiga effekterna på
svensk industris konkurrenskraft, på resursfördelning och bytesbalans.
Konjunkturinstitutet har gjort kalkyler över effekten av åtstramningspaketet.
Enligt dessa beräknas nedskrivningen av den svenska kronan
ge en export volymökning under år 1977 på 1 % och en importvolymminskning
på 0,8 %. Momshöjningen och en snabbare neddragning av
lagerinvesteringarna förklarar större delen av den kraftiga nedjustering
av importprognosen som nu görs i jämförelse med finansplanen,

2.5 % mot tidigare beräknade 6,5 %. Genom växelkursförändringen
stiger dock importpriserna med ca 3,5 %. Enligt kalkylerna skulle åtstramningspaketets
nettoeffekt på bytesbalansen bli en förbättring med
bortåt en halv miljard kr. år 1977. Det innebär likväl ett underskott på

12.5 miljarder kr. Under 1978 blir den positiva inverkan på bytesbalansen
av åtstramningen större.

Atgärdspaketet har som huvudsyfte att begränsa den privata konsumtionen.
Åtgärdernas exakta effekt på den privata konsumtionen är emellertid
relativt svårbedömd. Löneavtalen för år 1977 är ännu inte klara.
Betydande osäkerhet finns också i fråga om den prisstegring som via
importen når den svenska ekonomin liksom hur hushållen reagerar i
fråga om sitt sparande vid en så relativt kraftig åtstramning som det

SkU 1976/77: 48

här gäller. I den reviderade finansplanens beräkningar har konjunkturinstitutets
alternativ om en ökning av lönekostnaderna med 10 % lagts
in. Den ökade mervärdeskatten höjer enligt konjunkturinstitutets beräkningar
konsumentprisindex med 1,7 %. Växelkursjusteringens effekt
på prisnivån beräknas vara ca 1 %. Enligt konjunkturinstitutets kalkyler
som åberopas i den reviderade finansplanen kommer prisnivån att sammantaget
stiga med 10 % mellan 1976 och 1977. Hushållens reala disponibla
inkomster skulle under dessa förutsättningar öka med 0,7 % i
jämförelse med 1976 och den privata konsumtionen skulle öka med
1,7 %, inberäknat en viss nedgång i hushållens sparande.

Det är enligt utskottets mening av vikt att riksdagen vid sin prövning
av propositionen 144 ser de där framförda förslagen mot den ekonomisk-politiska
bakgrund som skildras i den reviderade finansplanen.
Som framgått av vad utskottet redan anfört ställer sig utskottet bakom
den uppbromsning av den privata konsumtionen som förordas där. Utskottet
återkommer till dessa frågor senare denna månad.

Utskottet tillstyrker för sin del att åtstramningen till en betydande del
åstadkommes genom att mervärdeskatten höjs. Höjd mervärdeskatt finner
utskottet vara en adekvat åtgärd genom att den belastar import och
inhemsk produktion på ett likvärdigt sätt, i motsats till exempelvis en
höjd arbetsgivaravgift som enbart skulle drabba produktion inom landet.
Mervärdeskatten har också den fördelen framför olika slag av avgifter
att den inte driver upp kostnadsläget inom exportindustrin, vilket skulle
motverka strävandena att genom ökad export närma oss balans i våra
utrikes betalningar.

I ett par av motionerna hävdas att en höjning av mervärdeskatten
har ogynnsamma fördelningspolitiska effekter. Utskottet vill på denna
punkt endast hänvisa till vad budgetministem anför i denna fråga i bil.
2 till prop. 150. Där klargörs att det inte kan hävdas att en höjning av
mervärdeskatten i och för sig skulle ha mer ogynnsamma fördelningspolitiska
effekter än en höjning av arbetsgivaravgifter, som i andra sammanhang
föreslagits som lämplig åtgärd för att åstadkomma en finanspolitisk
åtstramning.

I fråga om höjningens storlek måste denna bedömas utifrån att även
andra åtstramningsåtgärder verkar samtidigt. Utskottet tillstyrker från
sina utgångspunkter den i propositionen förordade höjningen.

Vad utskottet nu anfört innebär i sak att utskottet också avstyrker
bifall till motionen 1613 yrkande 1, motionen 1615 yrkandena 1 och 2
samt motionen 1618.

Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av att utvecklingen
av sysselsättningen noga följs. Flera av de komponenter som har betydelse
för utvecklingen av konsumenternas köpkraft rymmer så pass
mycket av osäkerhet att icke avsedda effekter på den totala efterfrågan
och därmed på sysselsättningen kan uppkomma. Devalveringens effek -

SkU 1976/77: 48

ter kan vidare vara mycket olika bransch för bransch. I sådant läge
måste arbetsmarknadspolitiken visa stor följsamhet.

I motionen 1615 begärs att riksdagen uttalar sig för en förlängning
av prisstoppet till att gälla under kommande avtalsperiod.

För att förhindra omotiverade prishöjningar har regeringen förordnat
om allmänt prisstopp under tiden t. o. m. 31 maj. Pris- och kartellnämnden
har getts möjlighet att genom dispenser medge att importföretag
kompenserar sig för ökade kostnader som beror på valutakursförändringar.
I den reviderade finansplanen redovisas nu att det allmänna
prisstoppet kommer att ersättas med en intensifierad prisövervakning
i samband med att momshöjningens åtstramande verkningar gör sig
fällande.

Det är utskottets mening att allmänt prisstopp bör förbehållas speciella
situationer, som t. ex. den nu rådande. Särskilt om regleringarna
blir långvariga finns, som utskottet tidigare hävdat (se t. ex. FiU 1976/
77: 4), även nackdelar med regleringar av detta slag. Prisreglerande åtgärder
kan inte ersätta de mer traditionella stabiliseringspolitiska medlen.
Det bör tillfogas att en mycket omfattande dispensgivning från ett
prisstopp under alla omständigheter skulle bli nödvändig om anställda
inom t. ex. handel och service skall kunna få löneökningar som andra
löntagare. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till yrkande 3 i
motionen 1615.

I motionen 1615 har också begärts att riksdagen uttalar sig för generellt
förbud för svenska företags investeringar utomlands. Frågor rörande
utlandsinvesteringar har utskottet helt nyligen behandlat i betänkande
24. Där har yrkanden av motsvarande innebörd som det nu väckta
avstyrkts av utskottet.

I fråga om den föreslagna investeringsavgiften vill utskottet anföra
följande.

Prisutvecklingen inom byggnadssektorn är oroande. I den reviderade
finansplanen anges att byggnadspriserna under 1976 Steg med 16 %.
Denna siffra avser de byggnadsobjekt som faktiskt kommit till utförande
och är en genomsnittssiffra. Enligt relativt samstämmiga omdömen
inom byggnadsbranschen och från berörda myndigheter är emellertid
■situationen den att speciellt anbudspriserna skjutit i höjden i en takt
sorn är mycket besvärande. Detta kan inte på ett tillfredsställande sätt
avläsas i tillgänglig statistik. Statistiken avser enbart bostadsbyggandet
och där endast den statligt belånade delen, vilket torde ge en underskattning
av prisökningarna. På området är det endast faktorprisindex
exkl. löneglidning som publiceras månadsvis. Denna index, avseende
flerfamiljshus, steg under 1976 med knappt 13 % och under de första
tre månaderna med drygt 5 %. Indexserien fångar inte upp effekten av
produktivitetsförändringar och förändringar i vinsterna. Vad gäller lö -

SkU 1976/77: 48

neglidningens betydelse kan pekas på att faktorprisindex inkl. löneglidning
under 1976 ökade med knappt 19 %.

Prisutvecklingen under 1977 tycks således bli av minst samma storleksordning
som under 1976 om åtgärder inte vidtas. Utvecklingen är
bl. a. ett resultat av ett högt efterfrågetryck. Detta kan illustreras med
material från konjunkturbarometerundersökningama. I dessa får företagen
ange vad som för dem är mest trånga sektor, alltså vad som i
första hand gör att produktionen inte är större än den är. I tabellen
visas andelen (i procent) av alla företag som angivit olika faktorer som
trång sektor, dels inom byggsektorn, dels inom hela industrin.

Mest trånga sektor (ca 15 mars resp. år)	Byggnads- och anläggningsverksamhet	Totala industrin
1976	1977	1976	1977
Efterfrågan	70	53	79	88
Maskin- och anläggnings-
kapacitet	0	1	8	6
Brist på arbetare	21	41	10	5
Andra faktorer	8	6	4	2

Brist på arbetskraft är en vanlig tillbakahållande faktor inom byggnads-
och anläggningsverksamhet men knappast alls inom industrin.
Läget i byggsektorn har i detta hänseende kraftigt försämrats det senaste
året, vilket är ett uttryck för en snabb ökning av efterfrågetrycket.

Mot den bakgrund som här visats finner utskottet det riktigt att försöka
dämpa efterfrågan inom byggnadssektorn. Detta är angeläget med
hänsyn bl. a. till att bostadsbyggandet i viss utsträckning drabbas i den
nuvarande situationen. En dämpning av det oprioriterade byggandet
och till följd därav lägre efterfrågetryck och en stabilare prisutveckling
bör således kunna få en viss positiv effekt på bostadsbyggandet. Bl. a.
detta förhållande har gjort att konjunkturinstitutet inte räknar med att
den föreslagna investeringsavgiften skall påverka de totala byggnadsinvesteringarna.
Mot den bakgrunden bör de farhågor för sysselsättningen
som framförs i motionen 1613 vara ogrundade. Länsarbetsnämndernas
bedömningar för perioden mars 1977—februari 1978 pekar
också på ett gott sysselsättningsläge framöver med viss överefterfrågan
för vissa yrkeskategorier och vissa regioner. Lokalt finns dock, speciellt
i landets norra delar, vissa sysselsättningsproblem. Regeringen bör därför,
på sätt som föreslås i propositionen, ges möjlighet att ge dispenser
från avgiften.

Enligt utskottets bedömning kommer avgiften inte att leda till ett
totalt stopp för det oprioriterade byggandet. Med den prisutveckling som
även vid en dämpning av efterfrågan kan förutses är det rimligt att anta
att åtskilliga objekt ändå kommer att fullföljas, då avgiften inte satts

SkU 1976/77: 48

högre än 15 %. Successivt bör dock en omfördelning komma att äga
rum så att behovet av annat byggande än det avgiftsbelagda, däribland
industrins investeringar i byggnader, lättare kan tillgodoses.

Utskottet tillstyrker med det anförda — från sina utgångspunkter —
regeringens förslag om införande av en investeringsavgift på oprioriterat
byggande. Motionerna 1613 och 1615 avstyrks i motsvarande delar.

Stockholm den 6 maj 1977

På finansutskottets vägnar
BJÖRN MOLIN

Närvarande: herrar Molin (fp), Feldt (s), Kristiansson (c), af Ugglas
(m), Knut Johansson i Stockholm (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Jansson
(s), Pettersson i Malmö (s), Elmstedt (c), Wachtmeister i Staffanstorp
(m), Nilsson i Visby (s), Fågelsbo (c), fru Gradin (s), herr Holger
Bergqvist i Göteborg (fp) och fru Flodström (s).

Avvikande mening

av herrar Feldt (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Jansson (s), Pettersson
i Malmö (s), Nilsson i Visby (s), fru Gradin (s) och fru Flodström
(s) som anför:

Motiveringen för förslaget om höjd mervärdeskatt och om införande
av investeringsavgift sägs skola återfinnas i den kompletteringsproposition,
som förelädes riksdagen den 4 maj.

Det mest uppenbara skälet för att regeringen nu vill höja mervärdeskatten
med cirka tre procentenheter är emellertid att regeringen i snart
ett halvår drivit en lättsinnigt expansiv finanspolitik, som ökat inflationstakten
och förvärrat utrikesbalansproblemet.

I november månad 1976 lade man fram ett förslag (prop. 1976/77:
42) om sänkning av den statliga inkomstskatten som dels rev upp den
överenskommelse som den socialdemokratiska regeringen träffat med
LO och TCO, dels gav särskilda skattefavörer åt högre inkomsttagare
och egenföretagare, dels även innebar en utebliven finansiering av storleksordningen
3 miljarder kr.

I januari månad i år lade den borgerliga regeringen i budgetpropositiofien
fram förslag om riktlinjer för den ekonomiska politiken och för
budgetregleringen. Man fullföljde då politiken från november genom
att föreslå kraftiga utgiftsökningar utan motsvarande inkomstförstärkningar,
vilket ledde till en kraftig ökning av vår internationella skuldsättning.
Så sent som den 9 mars — vid finansdebatten — försvarade
de borgerliga partiernas företrädare denna politik i riksdagen med mo -

SkU 1976/77: 48

tiveringen att det var den enda riktiga mot bakgrund av den förhandenvarande
konjunktursituationen.

Den socialdemokratiska oppositionen har företrätt en markant annorlunda
syn på den ekonomiska politiken. Redan under valrörelsen
framhöll man från socialdemokratisk sida att de borgerliga partiernas
företrädare ställde ut löften — på t. ex. skattepolitikens och på familjepolitikens
områden — som var ekonomiskt oansvariga och vars förverkligande
på ett avgörande sätt skulle försvaga styrkan i vårt lands
ekonomi. I november 1976 krävde man en full finansiering av skatteomläggningen
för 1977 med hänvisning till behovet av en nödvändig
restriktivitet i den statliga finanspolitiken. Man motsatte sig även de
extra skattefavörerna åt höginkomsttagarna och egenföretagarna.

I januari framlade den socialdemokratiska riksdagsgruppen en alternativ
budget som kännetecknades av en i jämförelse med regeringsförslaget
betydligt större restriktivitet. Denna var nödvändig för att underskottet
i bytesbalansen skulle kunna reduceras och för att vi skulle
undvika att hamna i en situation med alltför snabba prisstegringar. Men
den borgerliga riksdagsmajoriteten tog ingen hänsyn till dessa förslag
utan fullföljde sin med hänsyn till det ekonomiska läget lättsinniga ekonomiska
politik.

Kompletteringspropositionen och regeringens nya bedömning av de
ekonomiska utsikterna bekräftar att våra varningar var befogade och
att en mera restriktiv politik borde ha valts långt tidigare. I januari angavs
prisstegringen 1977 till 6 procent. Nu sägs den bli ”i storleksordningen”
10 procent. Jämfört med januari har utrikesbalansen försämrats
ytterligare och beräknas nu ge ett underskott på 12,5 miljarder kr.
Samtidigt stagnerar produktionen och industriinvesteringarna minskar
i en oroväckande omfattning. Den ekonomiska utvecklingen har i väsentliga
avseenden råkat ur kontroll.

Det brådstörtade sätt varmed regeringen nu, när följderna av dess
tidigare politik blivit bara alltför uppenbara, vill genomföra en åtstramning
av den inhemska efterfrågan tyder på brister i planeringen av den
ekonomiska politiken som inger oro. Den avgörande invändningen är
emellertid att såväl momshöjningen som den i början av april företagna
devalveringen hade varit onödiga, om regeringen i höstas valt den inriktning
av den ekonomiska politiken som den socialdemokratiska oppositionen
förordade. Utskottet måste således avvisa den föreslagna momshöjningen
av det skälet att den är resultatet av en felaktig politik, som
genomdrivits trots de varningar och de alternativa förslag som framförts
från oppositionens sida.

I det läge vari regeringens ansvarslösa politik försatt landet, kvarstår
emellertid behovet av en åtstramning av finanspolitiken. Det visar bl. a.
inflationstrycket och den försämrade balansen gentemot utlandet. Men
den föreslagna momshöjningen är i förhandenvarande läge klart olämp -

SkU 1976/77: 48

lig som metod att förbättra dea inre och yttre balansen. Den förvärrar
en redan farligt inflationistisk situation som på någon sikt kan visa sig
innebära risker för arbetslöshet.

Momshöjningen kan inte heller accepteras ur rättvisesynpunkt mot
bakgrunden av de betydande lättnader för höginkomsttagare och företagare
som riksdagsmajoriteten redan fattat beslut om. Den ekonomiska
politiken kommer ånyo upp till debatt i samband med behandlingen av
kompletteringspropositionen. Genom att bryta ut frågan om momshöjningen
ur kompletteringspropositionen har regeringen gjort det omöjligt
att sätta in detta förslag i det ekonomisk-politiska sammanhang, som
beskrivs i kompletteringspropositionen. Man har även gjort det omöjligt
att se momshöjningen i relation till den statsfinansiella utvecklingen
och till långtidsbudgeten.

Enligt utskottets mening är det även anmärkningsvärt att regeringen
lagt ett förslag om införande av en investeringsavgift på oprioriterat
byggande utan att ha satt in detta förslag i den övergripande bild över
den ekonomiska utvecklingen som kompletteringspropositionen ger.

Det finns emellertid enligt utskottets mening likväl så stora invändningar
mot förslaget att det bör avslås. Visserligen är arbetsmarknadssituationen
på byggnadsområdet fortfarande tillfredsställande i stora
delar av landet. Men det finns en rad omständigheter som pekar på att
utvecklingen under senare delen av året snabbt kan försämras.

Byggnadskostnaderna stiger snabbt. Igångsättningen av nya byggen
går trögt. Hyrorna höjs. Utvecklingen är särskilt ogynnsam för flerfamiljshusen.
Från allt fler orter ingår rapporter om svårigheter att erbjuda
människorna bostäder. Särskilt de unga ställs inför svårigheter.
Bilden förmörkas ytterligare av det hot om arbetslöshet som vilar över
byggnadsarbetare sysselsatta vid kärnkrafts- och vattenkraftsbyggen.
Läggs till detta dessutom att den borgerliga regeringen nu meddelat att
man prövar möjligheterna att dra ned även övriga byggnadsinvesteringar
inom den offentliga sektorn förstärks farhågorna om försämrad
sysselsättning och ökad arbetslöshet i byggsektorn.

Får denna utveckling fortgå utan att kraftfulla åtgärder omedelbart
vidtas kommer läget på den svenska byggnads- och bostadsmarknaden
snabbt att försämras. Problem kommer att skapas som det tar år att lösa.
Den nuvarande goda sysselsättningen på byggarbetsmarknaden hotas.

Mot denna bakgrund framstår det som oansvarigt att införa en särskild
avgift på oprioriterat byggande. Enligt utskottets mening kommer den
att direkt leda till att man skapar en arbetslöshet på byggarbetsmarknaden.
Detta kan i sin tur leda till en ytterligare krympning av byggnadsindustrins
kapacitet, vilket mot bakgrund av de mera långsiktiga målen
för bl. a. bostadsbyggande framstår sorn olyckligt. Vi föreslår därför att
regeringens förslag avslås.

Utskottet vill i detta sammanhang även aktualisera en del andra för -

SkU 1976/77: 48

slag sorn är nödvändiga för att förhindra att utvecklingen på bostadsmarknaden
ytterligare försämras: ...

Prisstopp

1. De senaste månadernas byggnadskostnadsutveckling, som den kommit
till uttryck i bl. a. aktuella anbud, kan inte accepteras. Därför bör
prisstopp på byggmateriel nu införas t. o. m. utgången av år 1977.

2. En undersökning av orsakerna till kostnadsutvecklingen och de
snabba höjningarna av anbuden bör omgående inledas. Arbetet bör bedrivas
med största skyndsamhet.

Höj lånen ,

3. Den snabba kostnadsutvecklingen skapar oacceptabla överkostnader
i flerfamiljshus. Vi erinrar om vad riksdagen nyligen uttalat om
möjligheterna att kvartalsvis höja tidskoefficienten för beräkning av
låneunderlag för statliga bostadsbyggnadslån och utgår från att regeringen
vidtar erforderliga åtgärder.

4. Inom bostadsstyrelsen ser man över nuvarande låneunderlag för
statligt belånat bostadsbyggande. Denna översyn bör bedrivas med
största skyndsamhet så att nuvarande utveckling av överkostnadema snarast
kan brytas.

Byggnadskostnaderna stiger särskilt snabbt för flerfamiljshus. Det är
speciellt angeläget att denna utveckling bryts och att nya projekt kan
komma igång. I avvaktan på den särskilda översynen av låneunderlagsberäkningen
bör låneunderlaget för flerfamiljshus därför höjas så att
den ogynnsamma utvecklingen av överkostnaderna för flerfamiljshus kan
motverkas.

Trygga lånen

5. I nuvarande läge är det av särskild vikt att bostadsbyggandets försörjning
med kreditiv och långa lån sker utan störningar. Regeringen
har tidigare i år träffat överenskommelser med bankerna om byggkreditiv
för 1977. Uppgörelse om bankernas medverkan till långa lån i bostadsbyggandet
av det slag som fanns under den socialdemokratiska regeringen
har inte träffats. Då det finns tecken på allvarliga störningar
av bostadsbyggandets försörjning med lån ankommer det på regeringen
att vidta de åtgärder som krävs för att kreditmarknaden för bostadsobligationer
skall fungera.

Bilaga 2

Civilutskottets yttrande
1976/77: 2 y

med anledning av motioner om investeringsavgift för allmänna sam*
lingslokaler

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har begärt civilutskottets yttrande över motionerna
1976/77: 1617 (s) och 1619 (c). Motionerna syftar båda till att det i
propositionen 1976/77: 144 framlagda förslaget om investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten inte skall omfatta sådant byggnadsarbete som
får stöd enligt kungörelsen (1973: 400) om statligt stöd till allmänna
samlingslokaler.

Civilutskottet, som inte ansett sig ha anledning att ta ställning i principfrågan
till förslaget om investeringsavgift utan endast till avgränsningen
av en sådan enligt motionerna, anför följande.

Byggande och upprustning av allmänna samlingslokaler är enligt utskottets
mening en mycket angelägen uppgift. Detta har fått uttryck
bl. a. genom det särskilda ekonomiska stöd som staten ställer till förfogande.
Prioritetsmässigt får de allmänna samlingslokalerna anses ligga
mycket nära det ordinarie bostadsbyggandet med statligt stöd. Investeringarna
i allmänna samlingslokaler styrs till sin omfattning helt genom
det statliga stödet inom beslutsramar som riksdagen fastställer. Uppgifter
om detta stöd har bl. a. lämnats i betänkandet CU 1976/77: 31.
Som framgår därav tar denna sektor i anspråk ett samhällsekonomiskt
sett begränsat utrymme.

Från de synpunkter civilutskottet har att företräda förordas att skatteutskottet
tillstyrker motionerna.

Stockholm den 5 maj 1977

På civilutskottets vägnar
KIELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m), Lindkvist
(s), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), ladestig (s), fru Dahl (s),
fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Hägelmark (fp), Sandberg (c), Håkansson
i Trelleborg (s), Gustafsson i Borås (fp), Nilsson i Uddevalla (s)
och Dahlberg (m).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770046