SkU 1976/77:45

Skatteutskottets betänkande
1976/77:45

med anledning av propositionen 1976/77:135 om ändrade regler för
beskattning av ideella föreningar, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1976/77:135
att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

I propositionen läggs fram förslag om nya beskattningsregler för ideella

föreningar. Enligt de föreslagna reglerna - vilka allmänt sett är betydligt
förmånligare för föreningarna än nuvarande bestämmelser - skall en ideell
förening, som är allmännyttig och öppen och som använder sina inkomster i
det ideella arbetet, inte beskattas för kapitalinkomster och inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhet (realisationsvinster).

För att en förening skall anses som allmännyttig måste såväl det i
föreningens stadgar angivna ändamålet som den faktiskt bedrivna verksamheten
vara av allmännyttig natur. Som allmännyttiga ändamål räknas bl. a.
religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga och idrottsliga ändamål.
Arbetsgivarföreningar, fackföreningar, branschföreningar och andra föreningar
med huvudsakligt ändamål att främja sina medlemmars ekonomiska
intressen kommer därför inte att omfattas av skattebefrielsen. 1 kravet på
öppenhet ligger att föreningen inte utan giltiga skäl får vägra någon inträde i
föreningen. En förening, vars medlemsantagning baseras på godtyckliga eller
diskriminerande grunder, är enligt förslaget alltid oinskränkt skattskyldig.
Detsamma gäller om villkoren för medlemskap är så utformade att i
praktiken endast ett fåtal personer kan bli medlemmar i föreningen. Kravet på
inkomstanvändning innebär att föreningen - för att inte gå miste om den
förmånliga skattebehandlingen - måste använda huvuddelen av sina löpande
inkomster för det ideella ändamålet.

I propositionen föreslås vidare att föreningar, som uppfyller kravet på
allmännytta, öppenhet och inkomstanvändning, skall frikallas från skattskyldighet
även för vissa fastighets- och rörelseinkomster. Denna utvidgade
skattefrihet avser dels inkomst som har naturlig anknytning till föreningens
ideella ändamål, dels inkomst som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla
för ideellt arbete. Exempel på inkomst av det första slaget är
inträdesavgifter till idrotts- och kulturevenemang och exempel på inkomster
av det andra slaget är överskott på bingo och andra lotterier.

1 Riksdagen 1976/ 77. 6 sami. Nr 45

SkU 1976/77:45

Förslaget innebär att en allmännyttig ideell förening kommer att beskattas
endast för vissa fastighets- och rörelseinkomster. För att undvika skattedebitering
av mindre belopp föreslås dessutom att föreningen skatt ha rätt
till ett grundavdrag på 2 000 kr.

Vid förmögenhetstaxeringen föreslås gälla att en förening, som är frikallad
från skattskyldighet för viss inkomst, inte skall behöva erlägga förmögenhetsskatt
för det i den inkomstgivande verksamheten nedlagda kapitalet.

Propositionen innehåller också förslag om omläggning av taxeringsförfarandet.
Sålunda föreslås bl. a. att samtliga deklarationer och uppgifter från
ideella föreningar skall granskas av taxeringsnämnder. F. n. är denna
granskning uppdelad mellan taxeringsnämnder och länsstyrelser.

Med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1951:308) om ekonomiska
föreningar består alltjämt ett ganska stort antal sammanslutningar
som är registrerade som ekonomiska föreningar trots att de bedriver ideell
verksamhet. I propositionen föreslås att dessa äldre ekonomiska föreningar
skall,såvitt gäller möjligheten till befrielse från inkomst- och förmögenhetsskatt,
behandlas på samma sätt som ideella föreningar.

De nya skattereglerna för ideella föreningar - och vissa äldre ekonomiska
föreningar - skall enligt förslaget tillämpas första gången vid 1979 års
taxering, dvs. i princip på inkomst som hänför sig till år 1978 och senare
år.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1976/77:45

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)
dels att punkt 13 av anvisningarna till 29 § och punkt 6 av anvisningarna till
36 § skall upphöra att gälla,
dels att 38 § 1 morn., 47 8, 50 8 2 morn., 53 8 l morn., 54 8, punkt 2 av
anvisningarna till 31 8 samt punkterna 7 och 8 av anvisningarna till 53 8 skall
ha nedan angivna lydelse,
dels att nuvarande punkt 9 av anvisningarna till 53 8 skall betecknas 10,
dels att i lagen skall införas ett nytt moment, 48 8 1 morn., och att till
anvisningarna till 53 8 skall fogas en ny punkt, 9, samt till anvisningarna till
54 8 en ny punkt, 4, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 8

1 morn.1 Till i n t ä k t av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller annorstädes insatta
medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska aktiefonder och ekonomiska
föreningar samt å andelar i utländska bolag och aktiefonder, så
ock

intäkt genom överlåtelse av rätt till utdelning å aktier eller andelar, som
nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt överlåtits,
allt såvitt icke intäkten är att hänföra till intäkt av rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även
vad som i samband med ideell förenings
upplösning, medlems avgång ur
föreningen e. d. utskiftas till medlem
utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal förvärvat rätt
till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond eller ekonomisk
förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond, skall såsom intäkt
upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om förvärvaren i sin
tur överlåtit rätten till utdelning, den därvid erhållna valutan överstigit det
vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som
vid föreningens upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats,dock
att vid upplösning genom fusion, som i 28 8 3 mom. andra stycket avses,
såsom utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad
medlemmen erhållit kontant eller eljest i annat än andelar i den övertagande
föreningen.

1 Senaste lydelse 1974:994.

1* Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 45

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

47 §2

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas
garantibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år.
Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten är belägen,
såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare. Såsom ägare anses
jämväl den, vilken innehar fastighet med fideikommissrätt eller eljest utan
vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i
stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med
vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest
innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till kanalbolag
eller till kommun eller annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord; samt

d) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 53 § 1 mom.
första stycket 0 är skattskyldig för inkomst.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses
den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja fastigheten
eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe
som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande
pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) eller

c) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller
inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår
fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med
ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt
icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å fastigheten,
skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet
ingående skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller
avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med hänsyn
härtill.

Garantibelopp beräknas icke för
fastighet, som ägs av ideell förening,
om föreningen jämlikt punkt 4 av
anvisningarna till 54 § är/rika Iladfrån
skattskyldighet för inkomst av den
förvärvskälla vari fastigheten ingår.

2 Senaste lydelse 1975:259.

(Se vidare anvisningarna.)

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

48 §

1 mom.3 Ideell förening, som är
hänför lig linder 53 § 1 mom. e), äger
att från den i hemortskommunen
taxerade inkomsten åtnjuta kommunalt
grundavdrag med 2 000 kronor.

50 §

2 m o m .4 För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller
någon del av beskattningsåret, utgöres såvitt angår hemortskommunen den
beskattningsbara inkomsten av den taxerade inkomsten minskad med
kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas i
helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till helt
hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga under beskattningsåret hava varit
väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skattskyldige ägt
tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild
framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter taxeringsåret,
skatterättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas,
förutom med kommunalt grundavdrag, med ytterligare ett efter omständigheterna
avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skattskyldig på grund
av jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt
skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det
belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatt, på grund
av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor försörjningsbörda
eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad han kan
anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och oförsörjda barn
(existensminimum) är den skattskyldige berättigad till avdrag för
nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst till icke obetydlig del utgjorts av
folkpension, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat -berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående tid och ordning för särskild framställning
om avdrag samt angående minskning av avdraget med belopp, varmed
jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

3 Förutvarande 1 mom. upphävt 1961:622.

4 Senaste lydelse 1976:88.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för
skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För ideell förening, som äger rätt till
grundavdrag enligt 48 § I morn., utgöres
såvitt angar hemortskommunen
den beskattningsbara inkomsten av
den taxerade inkomsten minskad med
kommunalt grundavdrag.

53 §

1 morn.5 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på
grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:
för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:
för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och
förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska
staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall
som avses i lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd eller lagen
(1977:000) om krigsskadeersättning till sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;
för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

5 Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77:64.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda
avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter, allt i den
omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt
eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose
statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, företagareförening
som erhåller statsbidrag, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond,
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m..
Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och
kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva
till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen
om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som
bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd arbetstagare eller
främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk
att bliva uppsagd till följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller
rationalisering av företags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än
svenska kyrkan därest de utöva kyrklig
verksamhet, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet ej bedrives i
vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
stiftelser som hava till
huvudsakligt ändamål att under
samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda personer,
främja vård och uppfostran av
barn eller lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning, ävensom sådana
föreningar vilka, utan att i sin verksamhet
tillgodose medlemmarnas
ekonomiska intressen, huvudsakligen
verka för ändamål av den i fråga om
stiftelser här angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

0 svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro
skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig
verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga här under 0 avsedda bolag, verk och andra
juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket
eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Föreslagen lydelse

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar
vilkas verksamhet ej bedrives i
vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar,
stiftelser som hava till
huvudsakligt ändamål att under
samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikets försvar eller
att, utan begränsning till viss familj,
vissa familjer eller bestämda personer,
främja vård och uppfostran av
barn eller lämna understöd för beredande
av undervisning eller utbildning
eller utöva hjälpverksamhet
bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning, ävensom ideella
föreningar som uppfylla i punkt 9 av
anvisningarna angivna villkor:

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av
denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första
stycket vid ejangives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda,
av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat
enligt detta stycke, må klagan icke föras.

54 S6

Från skattskyldighet f r i k a 11 a s :

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar med undantag
och inskränkningar som nedan i denna paragraf sägs:

för utdelning på sådan aktie i svenskt aktiebolag och sådan andel i svensk
ekonomisk förening som icke innehaves i kapitalplaceringssyfte;

b) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken
befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma
lag;

d) ägare av sådan fastighet, varom d) ägare av sådan fastighet, varom
förmäles i 5 § 1 morn.: förmäles i 5 $ 1 mom. a)-f) och

hH):

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i nämnda mom.
avsedda ändamål;

e) i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle
icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra kommunal inkomstskatt;

0 understödsföreningar, som bedriva såväl till livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet
föreligger jämväl för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på
livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar ej äga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000
kronor för medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

h) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där

6 Senaste lydelse 1974:313.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och
vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på
annan grund kan antagas komma att vara minst ett år;

i) ideell förening, som är hänförlig
under 53 § 1 mom. e):
för inkomst av fastighet och av
rörelse i den omfattning som anges i
punkt 4 av anvisningarna.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar, vilka driva bank- eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse, äga icke åtnjuta vid a) omförmäld
skattefrihet. Dock äro aktiebolag och ekonomiska föreningar, som driva
bank-ellerannanpenningrörelseeller sådan rörelse jämteannan verksamhet,
frikallade från skattskyldighet för utdelning å aktier och andelar, vilka
innehavas som ett led i organisationen av bolagens eller föreningarnas
verksamhet till den del denna avser annat än förvaltning av fastighet,
värdepapper eller annan därmed likartad lösegendom. Vidare äga aktiebolag,
som äro skadeförsäkringsanstalter, åtnjuta skattefrihet för utdelning å aktier
och andelar, vilka innehavas som ett led i organisationen av bolagens
försäkringsrörelse.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som driver byggnadsrörelse, tomtrörelse
eller yrkesmässig handel med fastigheter, åtnjuter icke skattefrihet
enligt första stycket a) för utdelning på aktie eller andel som utgör
lagertillgång i rörelsen.

Aktiebolag eller ekonomisk förening, som uteslutande eller så gott som
uteslutande förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom
(förvaltningsföretag), åtnjuter icke skattefrihet enligt första stycket a).
Förvaltningsföretag är dock frikallat från skattskyldighet för utdelning från
svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening i den mån sammanlagda
beloppet av den utdelning från sådana bolag och föreningar, som företaget
uppburit under beskattningsåret, motsvaras av utdelning som företaget
beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga om investmentföretag, av
beslutad utdelning ökad med en fjärdedel.

Om aktierna i sådant svenskt aktiebolag eller andelarna i sådan svensk
ekonomisk förening, som icke är förvaltningsföretag, till huvudsaklig del
ägas eller på därmed jämförligt sätt innehavas-direkt eller genom förmedling
av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och om
bolaget eller föreningen icke visar att dess vinstmedel i skälig omfattning
använts för utdelning till delägarna, gäller frikallelse från skattskyldighet

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt första stycket vid a) allenast såvitt avser utdelning å aktier eller andelar,
vilka innehavas av bolaget eller föreningen såsom ett led i organisationen av
annan verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan
därmed likartad lös egendom.

Om särskilda skäl föreligga, kan riksskatteverket medgiva dels att bolag
eller ekonomisk fören ing, som icke är förvaltningsföretag enligt fjärde stycket
men vars verksamhet till icke oväsentlig del består i förvaltning av
värdepapper eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende
behandlas som sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som
är moderföretag i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma
uppgifter för koncernens räkning, icke skall i beskattningsavseende
behandlas som förvaltningsföretag. Mot beslut, som riksskatteverket
meddelat i sådant ärende, får talan icke föras.

Förvärvar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening aktie i
sådant bolag eller andel i sådan förening och är det icke uppenbart att det
bolag eller den förening som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av
verkligt och särskilt värde med hänsyn till förvärvarens rörelse eller
kapitalförvaltning, åtnjutes icke skattefrihet enligt första stycket vid a) för
utdelning å aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet funnos
hos det utdelande bolaget eller den utdelande föreningen och som icke
motsvara tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första hand
gälla andra medel än sådana som motsvara tillskjutet belopp eller inbetald
insats.

Att personer, om vilka i 70 $ förmäles, äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 29 §

13.7 Ideell organisation, som har
till huvudsaklig uppgift att främja icke
professionell idrott eller gymnastik, md
från bruttointäkt av rörelse, som
består i anordnande av idrottstävlingar,
försäljning av idrottsmärken
eller annan därmed jämförlig förvärvsverksamhet,
njuta avdrag för alla
omkostnader under beskattningsåret
för intäktens förvärvande och bibehållande,
även om omkostnaderna allenast
medelbart eller delvis haft avseende
å intäktens förvärvande eller
bibehållande. Med omkostnader av

7 Senaste lydelse 1948:204.

1** Riksdagen 1976/77. 6 sami Nr 45

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse

sisi angiven art avses bl. a. omkostnader
för idrottsmateriel, instruktionsoch
träningsverksamhet, propagandaoch
upplysningsverksamhet samt
administration; att nämnda omkostnader
tillika främjat organisationens
ideella syften, inverkar icke på deras
egenskap av avdragsgilla omkostnader
i förvärvskällan. Avdrag md dock icke
åtnjutas för omkostnad, som bestritts
av sådant bidrag av staten, kommun
eller landsting eller sådan inkomst av
lotteriverksamhet, som icke räknats till
skattepliktig inkomst.

till

2.8 Såsom periodiskt understöd
räknas icke vad en skattskyldig
uppbär från stiftelse eller förening
som avses i 53 § 1 mom. e), såvida
utbetalningen sker till fullföljande av
ändamål som i nämnda stadgande
angives. Såsom periodiskt understöd
betraktas däremot vad som uppbäres
från varje slags stiftelse, om och i den
mån det i de för stiftelsen gällande
stadgar är föreskrivet, att stiftelsens
intäkter skola för all framtid eller viss
tid tillfalla viss familj, vissa familjer
eller bestämda personer.

Föreslagen lydelse

31 8

2. Såsom periodiskt understöd
räknas icke vad en skattskyldig
uppbär från stiftelse som avses i 53 §
1 mom. e) eller från ideell förening,
som har till uppgift att främja
nämnda moment angivna ändamål
och som även uppfyller i punkt 9 av
anvisningarna till 53 $ angivna villkor
för begränsning av skattskyldigheten,
såvida utbetalningen sker till fullföljande
av ändamål som i 53 § 1 mom.

e) angives. Såsom periodiskt understöd
betraktas däremot vad som
uppbäres från varje slags stiftelse,
om och i den mån det i de för
stiftelsen gällande stadgar är föreskrivet,
att stiftelsens intäkter skola
för all framtid eller viss tid tillfalla
viss familj, vissa familjer eller
bestämda personer.

till 36 S

6.9 Därest sådan organisation, varom
förmäles i punkt 13 av anvisningarna
till 29 §, bedrivit verksamhet av

8 Senaste lydelse 1942:274.

9 Senaste lydelse 1967:748.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

det slag, som i nämnda anvisningspunkt
avses, och intäkten därav är
hänförlig till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet,
må från bruttointäkten
av verksamheten avdrag njutas
enligt de i samma anvisningspunkt
angivna grunder.

till 53 §

7.10 Med kyrka avses en till 7. Med kyrka avses en till svenska
svenska kyrkan hörande lokalkyrka, kyrkan hörande lokalkyrka, domdomkyrka
e. d. i dess egenskap av kyrka e. d. i dess egenskap av ägare

ägare till viss för svenska kyrkans till viss för svenska kyrkans verkverksamhet
avsedd egendom. För att samhet avsedd egendom.

av trossamfund utövad verksamhet
skall anses som kyrklig förutsattes att
samfundet disponerar kyrkolokalsamt
att offentlig gudstjänst där regelbundet
förrättas av samfundet eller dess
församlingar. Frågan om skattskyldigheten
för en till visst trossamfund
ansluten församling bedömes efter
motsvarande grunder som för samfun -det.

8.11 Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall bedömas med hänsyn
till det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamheten.

Stiftelse, som i sin verksamhet främjar flera ändamål, anses hänförlig
under 53 § 1 mom. e), därest verksamheten huvudsakligen avser att tillgodose
ändamål av sådan beskaffenhet som i nämnda stadgande omförmäles.
Detta anses vara fallet, om i verksamheten allenast i ringa omfattning främjas
ändamål av annan art.

Om stiftelse under längre tid icke bedrivit eller icke kan väntas komma att
bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot avkastningen å
stiftelsens tillgångar, skall stiftelsen, oavsett dess ändamål, anses hänförlig
under 53 § 1 mom. f). Att pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet,
medför sådan påföljd endast om stiftelsen har överskott på kapitalet enligt
15 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Vad i denna punkt sagts om stiftelse
skall jämväl gälla förening, dock att,
därest under föreningens förvaltning

10 Senaste lydelse 1951:689.

11 Senaste lydelse 1967:546.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Jinnes stiftelse, frågan om skattskyldigheten
skall för stiftelsen och föreningen
var för sig bedömas på sätt ovan
angives.

9. Ideell förening anses hänförlig
under 53 § I mom. e) om

a) föreningen har till huvudsakligt
syfte att - utan begränsning till viss
familjs, vissa familjers, föreningens
medlemmars eller andra bestämda
personers ekonomiska intressen -främja ändamål som anges i 53 §
I mom. e) eller andra allmännyttiga
ändamål såsom religiösa, välgörande,
sociala, politiska, konstnärliga,
idrottsliga eller därmed jämförliga
kulturella ändamål,

b) föreningen i sin verksamhet uteslutande
eller så gott som uteslutande
tillgodoser ändamål som anges i punkt
a).

cj föreningen icke vägrar någon
inträde som medlem, såvida ej med
hänsyn till arten eller omfattningen av
föreningens verksamhet eller föreningens
syfte eller annan orsak särskilda
skäl äro därtill, samt

d) föreningen bedriver en verksamhet
som skäligen svarar mot
avkastningen av föreningens tillgångar.

Skattechefen eller tjänsteman, som
skattechefen förordnar, kan efter
ansökan medge att förening, som
avser att anskaffa fastighet eller annan
anläggning avsedd för den ideella
verksamheten, skall kunna anses hänförlig
under 53 § 1 mom. e) utan
hinder av att föreningen icke uppfyller
under förstå stycket d) angivet villkor.
Medgivande av detta slag får avse
högst fern beskattningsår i följd och

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kan förenas med villkor om ställande
av säkerhet e. d. för den inkomst-eller
förmögenhetsskatt som enligt fjärde
stycket kan komma att påföras föreningen
på grund av taxering för det
eller de beskattningsår medgivandet
avser. Mot beslut i anledning av sådan
ansökan får talan Joras genom besvär
hos riksskatteverket. Besvären skall ha
inkommit till riksskatteverket inom en
månad från det föreningen er höll de!
av det överklagade beslutet. Mot
beslut av riksskatteverket i fråga som
avses här får talan ej förås.

Medgivande enligt föregående
stycke får lämnas även då en förening
avser att genomföra omfattande byggnads-,
reparations- eller anläggningsarbeten
på en fastighet som brukas av
föreningen.

Har förening icke inom föreskriven
tid genomfört den investering för vilken
medgivande enligt andra eller tredje
stycket lämnats eller har föreningen
underlåtit att iakttaga annat i sådant
beslut angivet villkor, skall föreningen
taxeras för de beskattningsår som
medgivandet avsett efter de regler som
skulle ha gällt om något medgivande
icke hade lämnats. / fråga om sådan
taxering gälla bestämmelserna i 115
och 116 §§ taxeringslagen (1956:623) i
tillämpliga delar.

Det förhållandet att en ekonomisk
förening med stöd av 4 § 1 mom. lagen
(1951:309) angående införande av
lagen (1951:308)om ekonomiska föreningar
fått bestå som registrerad förening,
utgör icke hinder mot att föreningen
vid tillämpning av denna paragraf
samt 47, 48, 50 och 54 §§ och
punkt 2 av anvisningarna till 31 ,sv behandlas
såsom ideell förening.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

till 54 i;

4. Förening, som är hän forlig under
53 § 1 mom. e), ärfrikaUadfrån skattskyldighet
för sådan inkomst av fastighet
och rörelse som till huvudsaklig de!
härrör från verksamhet som har
naturlig anknytning till föreningens
allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts
gäller även inkomst av verksamhet
som av hävd utnyttjats som finansieringskälla
för ideellt arbete.

Inkomst som direkt härrör från
föreningens ideella verksamhet, t. ex.
hyror som en samlingslokalägande
förening uppbär på grund av upplåtelse
av lokaler för allmännyttigt ändamål,
entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang
o. d., skall anses ha naturlig
anknytning till föreningens ändamål.
Detsamma gäller inkomst av verksamhet
som utgör ett direkt led i det
ideella arbetet, t. ex. om en naturskyddsförening
säljer affischer, märken
och böcker för att öka intresset för
föreningens verksamhet eller om en
handikappförening säljer varor avsedda
för handikappade personer. Kravet
på naturlig anknytning skall också
anses uppfyllt om en förenings kommersiella
verksamhet har karaktär av
service till medlemmarna och andra
som deltar i den ideella verksamheten.
Detta får exempelvis anses vara fallet
om en idrottsförening i mindre skala
säljer förfriskningar eller idrottsartiklar
i sina klubblokaler. Inkomst av
verksamhet som inte har annat samband
med det ideella arbetet än att
den skall finansiera detta, skall däremot
anses sakna naturlig anknytning
till en förenings allmännyttiga ändamål.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse ■ Föreslagen lydelse

Till verksamhet som av hävd utnyttjats
för att finansiera ideellt arbete
räknas anordnande av bingo och
andra lotterier, fester, basarer samt
försäljnings- och insamlingskampanjer.
Detsamma gäller verksamhet som
består i att en förening upplåter
reklamutrymme på klubbdräkter eller
i föreningens samlingslokaler e. d.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
forsta gången på beskattningsår för vilket taxering i forsta instans sker år
1979.

SkU 1976/77:45

2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrives att 7 och 8 88 samt 9 § 2 mom. lagen (1947:576)om
statlig inkomstskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 82

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 8 första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen: för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 8 1 mom. första
stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

f) förening som är hän förlig under
53 § I mom. forsla stycket e) kommunalskattelagen: för

ali inkomst utom sådan inkomst
av rörelse för vilken föreningen är
skattskyldig enligt punkt 4 av anvisningarna
till 54 § nämnda lag;

g) annan juridisk person som
avses i 53 8 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen:

för sådan inkomst som ej härflutit
av rörelse;

h) här ovan ej upptagen ägare av
sådan fastighet, som omförmäles i
5 8 1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom
dess begagnande för de i samma
mom. avsedda ändamål;

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1974:314.

för all inkomst;

,/7 juridisk person som avses i 53 8
1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:för

sådan inkomst som ej härflutit
av rörelse;

g) här ovan ej upptagen ägare av
sådan fastighet, som omförmäles i
5 8 1 mom. kommunalskattelagen:
för inkomst av fastigheten genom
dess begagnande för de i samma
mom. avsedda ändamål;

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse

h) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar
i den omfattning som i 54 $
kommunalskattelagen sägs;

i) här i riket bosatt delägare i oskift
dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till
honom utdelad inkomst, för vilken
dödsboet skall utgöra statlig
inkomstskatt;

j) understödsföreningar, vilka enligt
sina stadgar äga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar
kapitalunderstöd å högst 1 000
kronor för medlem och som bedriva
jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på
annan än till livförsäkring hänförlig
verksamhet;

k) här i riket bosatt fysisk person,
som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån på grund av
anställning där annat än hos svenska
staten, svensk kommun eller ombord
på svenskt fartyg eller svenskt,
danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst, som avses i 54 §
första stycket h) kommunalskattelagen; I)

allmänna pensionsfonden:
för sådan inkomst som ej härflutit
av medel, som förvaltas av fjärde
fondstyrelsen.

Riksskatteverket må, om särskilda
skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har
till huvudsakligt ändamål att främja

Föreslagen lydelse

i) svenska aktiebolag och svenska
ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag
och svenska ekonomiska föreningar
i den omfattning som i 54 S
kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift
dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke var här i riket bosatt:
för av dödsboet åtnjuten, till
honom utdelad inkomst, för vilken
dödsboet skall utgöra statlig
inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt
sina stadgar äga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar
kapitalunderstöd å högst 1 000
kronor för medlem och som bedriva
jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet: för

all inkomst, som belöper på
annan än till livförsäkring hänförlig
verksamhet;

I) här i riket bosatt fysisk person,
som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed
jämförlig förmån på grund av
anställning där annat än hos svenska
staten, svensk kommun eller ombord
på svenskt fartyg eller svenskt,
danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst, som avses i 54 §
första stycket h) kommunalskattelagen; m)

allmänna pensionsfonden:
för sådan inkomst som ej härflutit
av medel, som förvaltas av fjärde
fondstyrelsen.

Riksskatteverket må,om särskilda
skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att förening eller stiftelse, som har
till huvudsakligt ändamål att främja

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nordiskt samarbete, i fråga om skatt- nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet
eller eljest vid tillämpning skyldighet eller eljest vid tillämpning

av denna lag skall anses jämställd av denna lag skall anses jämställd

med stiftelse ellerförening, som ovan med förening eller stiftelse, som ovan

i första stycket vid/)angives. Sådant i första stycket vid ./) respektive g)

beslut må, när omständigheterna det angives. Sådant beslut må, när

föranleda, av riksskatteverket åter- omständigheterna det föranleda, av

kallas. Över beslut, som riksskatte- riksskatteverket återkallas. Över be verket

meddelat enligt detta stycke, slut, som riksskatteverket meddelat

må klagan icke föras. enligt detta stycke, må klagan icke

föras.

Att personer, om vilka i 18 $ förmäles, äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

8 S3

Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under beskattningsåret,
äger att å den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag, varvid
48 tj 2 och 3 mom. samt 49 S kommunalskattelagen skola äga motsvarande
tillämpning.

Förening, som är hänförlig under
53 § I mom. första stycket e) kommunalskattelagen,
äger att från den
taxerade inkomsten åtnjuta statligt
grundavdrag med 2 000 kronor.

9 S

2 morn.4 För skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt
under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres den beskattningsbara
inkomsten av den taxerade inkomsten, minskad med det statliga grundavdrag,
vartill den skattskyldige är berättigad. Den beskattningsbara inkomsten
skall angivas i helt hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke
uppgår till helt hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga hava varit väsentligen nedsatt av
anledning, varom i 50 ij 2 mom. andra, tredje eller fjärde stycket kommunalskattelagen
(1928:370) förmäles, må efter taxeringsnämndens eller, om
besvär anförts eller ock särskild framställning därom gjorts senast den 30juni
året näst efter taxeringsåret, skatterättens beprövande den skattskyldiges
taxerade inkomst minskas, förutom med statligt grundavdrag, med ytterligare
avdrag enligt bestämmelserna i nämnda lagrum.

3 Senaste lydelse 1970:163.

4Senaste lydelse 1975:313.

SkU 1976/77:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal kronor och utgör för
skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För förening, som äger räll till
grundavdrag enligt 8 §, utgöres den
beskattningsbara inkomsten av den
taxerade inkomsten minskad med
statligt grundavdrag.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas forsta
gången på beskattningsår för vilket taxering i forsta instans sker år 1979.

SkU 1976/77:45

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrives att 33 $ taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 $

Är stiftelse eller förening helt eller delvis frikallad från skattskyldighet,
skall i fall som nedan angivas särskild uppgift avlämnas rörande inkomst och
förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivits till beskattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1) pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m.,

2) personalstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall,

3) stiftelse som har till huvudsakligt ändamål att under samverkan med
militär eller annan myndighet stärka rikets försvar,

4) stiftelsesom härtill huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss
familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av
barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eiler utbildning
eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig
forskning,

5) förening som, ulan all den i sin 5) förening, som är hän förlig under

verksamhet tillgodoser medlemmar- 53 § 1 mom. första stycket e) kommu nas

ekonomiska intressen, huvudsak- nalskattelagen, ävensom

ligen verkar för ändamål av den art,
som angivits vid 3) eller 4), ävensom

6) stiftelse och förening, som avses i 53 § 1 mom. andra stycket kommunalskattelagen
eller 7 fj andra stycket lagen om statlig inkomstskatt.

Uppgift avfattas å blankett enligt Uppgift avfattas å blankett enligt
fastställt formulär och skall upptaga fastställt formulär. Blanketten eller

inkomster och utgifter under räken- bilaga till denna skall upptaga

skapsår, som gått till ända närmast inkomster och utgifter under räken före

den 1 mars under taxeringsåret, skapsår, som gått till ända närmast

samt tillgångar och skulder vid före den 1 mars under taxeringsåret,

nämnda räkenskapsårs början och samt tillgångar och skulder vid

slut, ävensom upplysning om de nämnda räkenskapsårs början och

omständigheter, vilka anses böra slut, ävensom upplysning om de

föranleda frikallelse från skattskyl- omständigheter, vilka anses böra

dighet. föranleda frikallelse från skattskyl dighet.

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

SkU 1976/77:45

Föreslagen lydelse

Uppgift avlämnas varje år senast
den 31 mars i den ordning som anges i
35# i fråga om självdeklaration, där
icke skattechefen på därom gjord
framställning medgivit befrielse för
viss tid från nämnda skyldighet.
Sådant medgivande får, när omständigheterna
det föranleda, återkallas.
Över beslut, som skattechefen meddelat
enligt detta stycke, får talan icke
Joras.

Det åligger stiftelse eller förening, som i denna paragraf avses, att efter
anmaning meddela de ytterligare upplysningar, som kunna erfordras för
bedömandet av stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första
gången på beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1979.

Nuvarande lydelse

Uppgift avlämnas varje år senast
den 31 mars till länsstyrelsen i det län,
där stiftelsens eller föreningens förvaltning
huvudsakligen utövats, där
icke skattechefen på därom gjord
framställning medgivit befrielse tills
vidare från nämnda skyldighet.

SkU 1976/77:45

Motionerna

I detta betänkande behandlas

dels den med anledning av propositionen väckta motionen 1976/77:1583
av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen gör sådana kompletteringar
av lagtext och anvisningar att det klart framgår att hembygdsrörelsen ingår
i de allmännyttiga ändamål som befrias från skatt enligt propositionens förslag; dets

den vid 1975/76 års riksmöte väckta motionen 1975/76:1000 av herr
Magnusson i Borås m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär utredning om rätt för handikapporganisation att få göra avdrag från
sina beskattningsbara inkomster för omkostnader i sin egentliga hjälpverksamhet; dels

de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1976/77:316 av fru Eliasson (c) och herr Stjernström (c) vari hemställs
att riksdagen ger regeringen i uppdrag att vidta åtgärder för att få till stånd
likvärdiga villkor för svenska kyrkan och trossamfunden när det gäller arvsskatt
på kvarlåtenskap, testamenterad till missionsverksamhet;

1976/77:1017 av fru Andrén (fp) och fröken Hörlén (fp) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att befria
de fria samfunden - innefattande även deras regionala och lokala organisationer
- från skyldigheten att erlägga arvsskatt;

1976/77:1024 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c,m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begäratt frågan om likvärdiga villkor för svenska
kyrkan och trossamfunden i vad gäller arvs- och gåvoskatt blir föremål
för prövning.

Utskottet

Förslagets allmänna inriktning

Ideella föreningar och stiftelser är i allmänhet skattskyldiga för all inkomst.
Härifrån gäller undantag för vissa sammanslutningar av speciell karaktär
- 53 § 1 mom. första stycket c) och d) KL - och för sammanslutningar
med ett i så hög grad allmännyttigt ändamål att skattelättnader ansetts
motiverade - punkten e) nämnda lagrum. Till sådana allmännyttiga sammanslutningar
räknas trossamfund, som utövar kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar
e. d. som inte drivs i vinstsyfte samt stiftelser och föreningar
med ändamål att stärka rikets försvar, att främja vård och uppfostran
av barn, att lämna understöd för undervisning eller utbildning, att utöva
hjälpverksamhet bland behövande eller att främja vetenskaplig forskning.
Sistnämnda kvalificerat allmännyttiga föreningar och stiftelser skall i princip
erlägga inkomstskatt endast för inkomst av rörelse. Därutöver utgår kom -

SkU 1976/77:45

munalskatt för inkomst av fastighet som utnyttjats för annat ändamål än
aen ideella verksamheten. Förmögenhetsskatt utgår endast på tillgångar som
lagts ned i rörelse.

I propositionen föreslås att ideella föreningar, som har ett i vidare mening
allmännyttigt ändamål, under vissa förutsättningar skall erhålla motsvarande
skattelättnader. Till denna kategori hänförs föreningar med bl. a. religiösa,
välgörande, sociala, politiska, konstnärliga och idrottsliga ändamål. Samtidigt
föreslås vissa ändringar i övrigt. Det skattefria området utvidgas till att
avse även rörelse- och fastighetsinkomster som har en naturlig anknytning
till föreningens allmännyttiga ändamål eller som hänför sig till verksamhet
som av hävd brukar utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Dessutom
föreslås ett grundavdrag på 2 000 kr. Härutöver innehåller propositionen
vissa förslag av företrädesvis teknisk natur.

Propositionen grundar sig på föreningsskatteutredningens betänkande (Ds
Fi 1975:15) Beskattning av ideella föreningar och överensstämmer i väsentliga
delar med utredningens förslag. Skillnaden ligger i behandlingen
av föreningar med rörelse- och fastighetsinkomster, där utredningens förslag
skulle ha inneburit vissa ej godtagbara tröskeleffekter.

Som framhålls i propositionen har beskattningsreglerna för ideella föreningar
under den senaste 25-årsperioden varit i stort sett oförändrade.
Gränsdragningen mellan oinskränkt och inskränkt skattskyldighet framstår
numera som godtycklig, och utformningen av reglerna ger upphov till åtskilliga
gränsdragningsproblem och andra svårlösta skattefrågor.

Det framlagda förslaget tillgodoser enligt utskottets uppfattning berättigade
anmärkningar som riktats mot gällande regler. Det nya systemet
innebär att reglerna blir likformiga för samtliga föreningar med allmännyttigt
ändamål och medför också andra förbättringar såväl för föreningarna som
för beskattningsmyndigheterna. Så kommer t. ex. ett stort antal allmännyttiga
föreningar med låg inkomst och förmögenhet att befrias från skattskyldighet
härför. Förslaget innebär också väsentliga förenklingar genom
en från flera synpunkter lämpligare gränsdragning mellan skattepliktiga och
ej skattepliktiga inkomster, så att rörelseinkomster, som ingår som ett naturligt
led i den ideella verksamheten eller som utgör en normal finansieringskälla
för denna verksamhet, kommer att undantas från beskattning.

Vid remissbehandlingen har anförts att utredningsförslaget ger upphov
till nya svårigheter. Dessa invändningar har till en del kunnat tillgodoses
i propositionen. Kvar står framför allt att de nya reglerna för allmännyttiga
föreningar medför vissa gränsdragningsproblem gentemot allmännyttiga stiftelser,
vilket undviks i det nuvarande systemet, och att begreppet allmännyttigt
ändamål är så obestämt att avgränsningsproblem uppstår. Det nu
aktuella förslaget har också viss beröring med andra skattefrågor som f. n.
är under utredning, t. ex. frågan om avdragsrätt för bidrag till organisationer
med allmännyttigt ändamål.

I och för sig kan det ifrågasättas om inte samtliga frågor som rör or -

SkU 1976/77:45

ganisationer med allmännyttigt ändamål bort tas upp till en samlad bedömning.
Det kan givetvis framstå som stötande att en förmögenhet och
avkastningen därav kan träffas av beskattning om den ingår i en allmännyttig
stiftelse men går fri från skatt hos en ideell förening med samma ändamål.
Beträffande kapital, som förvaltas av ideella föreningar, är det också många
gånger svårt att avgöra om kapitalet uppgått i föreningens egen förmögenhet
eller om det skall betraktas som en självständig stiftelse. Dessa gränsdragningsproblem
har emellertid såvitt utskottet kan bedöma inte sådan omfattning
att angelägna ändringar för de ideella föreningarna f. n. bör anstå.
Frågan om stiftelsernas beskattning är nämligen delvis av komplicerad natur
och inrymmer problem av annan karaktär än som uppkommer beträffande
beskattningen av de ideella föreningarna. Härmed sammanhängande frågor
ingår i företagsskatteberedningens (Fi 1970:77) utredningsuppdrag. Därtill
kommer att stiftelseutredningen (Ju 1975:01) prövar grundläggande frågor
om stiftelsernas ställning i civilrättsligt hänseende. Med hänsyn härtill är
det också uteslutet att nu ompröva stiftelsebeskattningen. Som departementschefen
anfört bör denna fråga tas upp när pågående utredningsarbete
avslutats. Frågan om avdragsrätt för bidrag till allmännyttiga organisationer
och andra skattefrågor som f. n. är under utredning har enligt utskottets
uppfattning inte sådan karaktär att de påverkar ställningstagandena till inkomst-
och förmögenhetsbeskattningen av de allmännyttiga föreningarna.

I och för sig kan det beklagas att begreppet allmännyttigt ändamål har
en svävande innebörd och kommer att medföra gränsdragningsproblem särskilt
i inledningsskedet. Det ligger emellertid i sakens natur att ändamål,
som enligt allmän uppfattning är allmännyttiga, inte på ett entydigt sätt
kan avgränsas från ändamål som inte har denna karaktär. Enligt utskottets
uppfattning torde motsvarande problem uppstå hur man än drar den nya
gränsen. Den föreslagna utformningen av detta begrepp innebär emellertid
- som anförs i propositionen - att det i de allra flesta fall inte torde behöva
råda något tvivel i frågan om detta krav är uppfyllt eller ej, och vägledning
kan också hämtas från den praxis som utbildats vid tolkningen av motsvarande
frågor inom arvs- och gåvobeskattningen. Därtill kommer att föreningens
karaktär givetvis måste bedömas med hänsyn till ett flertal faktorer,
och att föreningar med ändamål som står på gränsen många gånger torde
komma att falla utanför skattebefrielsen därför att övriga krav som uppställts
för förmånsbehandlingen inte uppfyllts. Utskottet återkommer till dessa detaljfrågor
i det följande.

Av det anförda framgår att utskottet tillstyrker att beskattningen av allmännyttiga
ideella föreningar nu läggs om och att utskottet ansluter sig
till den föreslagna inriktningen av reformen.

Detaljutformningen

Enligt propositionen skall en ideell förening, som uppfyller det vidsträckta
allmännyttighetsbegreppet i 38 $ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

SkU 1976/77:45

(AGL), helt eller delvis frikallas från skattskyldighet. Det är emellertid inte
tillräckligt att föreningen har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga
ändamål. Föreningen skall också i sin verksamhet uteslutande eller
så gott som uteslutande tillgodose ett sådant ändamål och driva en verksamhet
som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar.
Syftet får inte vara att främja medlemmarnas eller andra bestämda personers
ekonomiska intressen. Vidare skall en förening vara öppen för att en förmånsbehandling
skall komma i fråga, vilket innebär att medlemskap i princip
skall kunna erhållas av envar.

Bestämmelserna i 38 § AGL innebär skattebefrielse för sådana sammanslutningar
som har till ”huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande,
sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga
eller eljest kulturella ändamål”. Dessa bestämmelser har överförts till 53 §
1 mom. första stycket e) KL såsom en komplettering av nuvarande regler
angående inkomstbeskattningen genom hänvisning till en ny anvisningspunkt
angående beskattningen av ideella föreningar. I samband härmed
har bestämmelserna omredigerats.

Den föreslagna lagstiftningen avser som redan nämnts att - med de begränsningar
som ligger i det nyss anförda - täcka samtliga de ändamål
som avses i 38 § AGL. Till de ideella föreningar som kan förmånsbehandlas
vid inkomstbeskattningen hör alltså sådana i 38 i; AGL uttryckligen angivna
föreningar som folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar eller andra liknande
sammanslutningar, som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla
allmän samlingslokal, samt föreningar med huvudsakligt ändamål
att främja landets näringsliv. Skattebefrielsen enligt 38 § AGL omfattar
i motsats till förslaget i propositionen endast svensk juridisk person.
I sammanhanget kan också nämnas att 38 § AGL omfattar vissa juridiska
personer, som inte berörs av den föreslagna lagstiftningen, nämligen kommuner
och vissa sammanslutningar för vilka undantag från inkomstbeskattning
gäller enligt 53 § 1 mom. första stycket c) och d) KL och registrerade
understödsföreningar.

I motionen 1976/77:1583 begärs sådana kompletteringar av författningstexten
att det klart framgår att hembygdsrörelsen befrias från skatt.

Av vad utskottet nyss anfört framgår att hembygdsvårdande syften innefattas
i de allmännyttiga ändamålen, på samma sätt som givetvis gäller
för folketsparkföreningar och liknande. Utskottet utgår från att något förtydligande
härav inte erfordras och avstyrker motionen med hänvisning
också till den önskvärda anknytningen till utformningen av bestämmelserna
inom arvs- och gåvobeskattningen.

Som utskottet redan berört har begreppet ”allmännyttigt ändamål” en
svävande innebörd som får tolkas med ledning av gällande praxis på arvsoch
gåvobeskattningens område. Detta torde innebära att verksamhet som
från allmän synpunkt är värd att stödja kan omfattas av befrielsen. Ett

SkU 1976/77:45

allmännyttigt ändamål skall således normalt kunna anses föreligga när ändamålet
ligger inom ramen för den nyss återgivna exemplifieringen, men
givetvis kan också andra fall förekomma där syftet är allmännyttigt i den
angivna bemärkelsen och där föreningen även i övrigt uppfyller de fastställda
kraven. Har ändamålet däremot en alltför säregen karaktär, torde en förmånsbehandling
i allmänhet inte kunna komma i fråga, och detsamma gäller
givetvis ändamål som direkt strider mot vad som är acceptabelt från allmän
synpunkt. Det bör också framhållas att frågan, om ändamålet kan anses
som allmännyttigt eller ej, inte kan bedömas enbart med hänsyn till stadgarnas
innehåll. En mer generell bedömning erfordras givetvis mot bakgrund
av föreningens allmänna karaktär och inriktning.

Kravet att verksamheten inte får syfta till att tillgodose medlemmarnas
ekonomiska intressen innebär - som framhålls i propositionen - att fackföreningar,
branschföreningar och liknande inte omfattas av skattebefrielsen.
Hit torde också hänföras föreningar som i första hand tillgodoser medlemmarnas
samlarintressen. Som exempel på andra föreningar som i allmänhet
inte kommer att kunna hänföras till den förmånsbehandlade kretsen kan
nämnas vanliga villaägarföreningar och sällskapsföreningar. I sammanhanget
kan nämnas att sådana föreningar som t. ex. fiskevårdsföreningar ibland
kan inta en mellanställning. En ideell förening av detta slag kan utgöras
av en sammanslutning av fiskevattenägare för deras gemensamma intressen
och torde inte kunna omfattas av skattebefrielsen. Föreningen kan emellertid
också vara en sammanslutning som arrenderar fiskevatten åt sina medlemmar.
Även om föreningen därigenom bereder vissa förmåner åt medlemmarna
torde i sådana fall skattebefrielse komma i fråga t. ex. om ändamålet
huvudsakligen är att främja sportfiske och medlemskretsen inte
är alltför snäv. I propositionen anförs också att föreningar, som bl. a. har
till ändamål att tillhandahålla medlemmarna tjänster eller varor till reducerade
priser, under vissa omständigheter torde kunna erhålla skattebefrielse
när detta tillhandahållande innebär ett direkt fullföljande av föreningens
allmännyttiga ändamål. Skattefriheten skall givetvis inte komma i fara om
förmånerna till medlemmarna utgör endast ett obetydligt inslag i föreningens
verksamhet. Med anledning av de exempel som anförs i propositionen i
detta hänseende vill utskottet framhålla att skattefrågan i dessa fall torde
böra bedömas med ledning av flera faktorer, såsom verksamhetens allmänna
inriktning och personkretsens sammansättning och omfattning.

Bland förutsättningarna för skattefrihet ingår bl. a. att föreningen också
drivit en faktisk verksamhet, som uteslutande eller så gott som uteslutande
tillgodoser ett allmännyttigt ändamål och som skäligen svarar mot avkastningen
av föreningens tillgångar. Liknande bestämmelser återfinns f. n. i
punkt 8 av anvisningarna till 53 § KL, och praxis innebär att i genomsnitt
minst 80 % av nettoavkastningen måste användas för det ideella ändamålet.
Syftet med detta fullföljdsrekvisit är bl. a. att undantagen från skatteplikt

SkU 1976/77:45

motiverats av att allmännyttiga organisationer skall kunna utnyttja bl. a.
kapitalinkomster för det allmännyttiga ändamålet men däremot inte för
att underlätta kapitalbildning, även om avkastningen av det ansamlade kapitalet
i en framtid skall gå till allmännyttiga ändamål. FullfÖljdsrekvisitet
begränsar också risken för att ideella föreningar utnyttjas i skatteundandragande
syfte.

I propositionen föreslås också att dispens skall kunna lämnas från fullföljdsrekvisitet
under en femårsperiod, om föreningen avser att genomföra
en större investering. Dispensrätten begränsas till förvärv av fastigheter eller
anläggningar och till mer omfattande reparationsarbeten m. m. på fastigheter
avsedda för föreningens ideella verksamhet. Om föreningen inte uppfyller
villkoren för dispensen skall föreningen under vissa förutsättningar kunna
efterbeskattas.

Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag eller mot vad som
i propositionen anförts om vilka slags inkomster som bör beaktas vid bedömningen
av frågan om fullföljdsrekvisitet uppfyllts. Utskottet instämmer
också i den i propositionen framförda uppfattningen att en förening inte
bör kunna hävda att kostnaderna för den allmännyttiga verksamheten finansieras
uteslutande med avkastningen av föreningens tillgångar och att
föreningen därför kan lägga övriga inkomster till kapitalet. Mot det exempel
som lämnats i propositionen torde emellertid vissa invändningar kunna riktas.
Exemplet utgår från en proportioneringsmetod enligt vilken kostnaderna
för den allmännyttiga verksamheten slås ut på exempelvis avkastning av
fastighets- och kapitalinkomster samt på medlemsavgifter och allmänna
kommunala bidrag i förhållande till storleken av dessa inkomster. Det kan
framhållas att kommunala bidrag till en allmännyttig förening åtminstone
i allmänhet utgår för speciella ändamål. Det torde i sådana fall ligga nära
till hands att avräkna bidraget från de kostnader för vilka bidraget utgått.
Metoden är inte heller invändningsfri i fråga om medlemsavgifter. Inte heller
i dessa hänseenden bör man enligt utskottets uppfattning frångå den skälighetsbedömning
som förutsätts i författningstexten.

1 propositionen anförs också att en lämplig utgångspunkt för bedömningen
av fullföljdsrekvisitet bör vara att minst 80 % av avkastningen skall användas
för det ideella ändamålet, räknat som ett genomsnitt över en period
av inemot fem år. Detta uttalande ansluter sig till den praxis som tillämpas
på området, dock att en fast femårsperiod hittills inte kunnat urskiljas. Utskottet
vill forsin del inte utesluta att ifrågavarande genomsnittsbedömning
i vissa fall bör kunna omfatta en längre tidsperiod. Denna fråga sammanhänger
delvis med dispensregelns utformning. Av vad som nyss anförts
framgår att dispensmöjligheterna inte omfattar medel som reserveras för
reparation av uthyrd fastighet. En ideell förening bör givetvis i rimlig omfattning
kunna avsätta medel exempelvis för planerade omfattande reparationer
även av uthyrd fastighet, utan att förmånsbehandlingen med nödvändighet
omintetgörs därför att kostnaderna ligger längre fram i tiden än

SkU 1976/77:45

fem år. Därtill kommer att vissa allmännyttiga föreningar torde ha kostnader
som varierar starkt från år till år. Detsamma kan gälla i fråga om deras
möjligheter att erhålla bidrag till verksamheten från det allmänna eller från
andra håll. I sådana fall bör enligt utskottets uppfattning en mer generös
bedömning kunna komma i fråga, om det står klart att föreningen sett
på sikt disponerar minst 80 % av sina inkomster för sitt allmännyttiga ändamål
och att man i det aktuella fallet kan bortse från skatteflyktsaspekter.
Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på de tillämpande myndigheterna
att med ledning av hittillsvarande praxis bedöma även denna
fråga med hänsyn till vad som i det enskilda fallet kan anses som skäligt.

Propositionen innehåller - som nämnts tidigare - vissa nyheter i fråga
om fastighets- och rörelseinkomster. Om föreningens inkomster av detta
slag har en naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller
om inkomsterna hänför sig till verksamhet som av hävd brukar utnyttjas
som finansieringskälla för ideellt arbete, skall de i fortsättningen undantas
från skatteplikt. Här avses dels inkomster i form av entréavgifter, hyror
för upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål och andra intäkter av
verksamhet som utgör ett direkt led i det ideella arbetet, dels inkomster
genom anordnande av bingo, fester, insamlingskampanjer m. m.

Utskottet har redan framhållit att propositionen i denna del medför förenklingar
och en lämpligare gränsdragning mellan skattepliktiga och ej skattepliktiga
inkomster. Förslaget tillgodoser också syftet med det i motionen
1975/76:1000 framställda yrkandet angående möjligheter för handikapporganisationer
att få göra avdrag för utgifter i sin hjälpverksamhet från sådan
inkomst som f. n. är skattepliktig men som nu kommer att undantas från
beskattning. Vidare kan nämnas att Barnens Dags Förening i Stockholm
i en skrivelse till utskottet tagit upp frågan hur den mer eller mindre kontinuerliga
tivoliverksamhet, som föreningen bedriver i viss anslutning till
sin ideella verksamhet och vars inkomst tillfaller föreningen, skall behandlas
vid beskattningen. Enligt utskottets bedömning omfattas även tivoliverksamhet
i sådana fall av den föreslagna skattebefrielsen.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i princip och avstyrker
motionen 1975/76:1000 i den mån den inte blivit tillgodosedd.

1 speciella fall kan emellertid denna detaljfråga medföra vissa tekniska
problem.

Gällande regler innebär att föreningar, som f. n. förmånsbehandlas enligt
53 S 1 mom. första stycket e) KL, är skattskyldiga för inkomst av rörelse
och - vid taxeringen till kommunalskatt - i princip också för inkomst av
fastighet. Byggnader som tillhör sådan förening är emellertid undantagna
från skatteplikt om de är avsedda för föreningens verksamhet som sådan.
Om fastigheten begagnas för det avsedda ändamålet går inkomsten fri från
skatt, medan däremot kommunalskatt utgår på inkomst av uthyrning för
annat ändamål. Liknande regler gäller också för byggnader som tillhör nyk -

SkU 1976/77:45

terhetsföreningar, men dessa föreningar beskattas f. n. för all annan inkomst
i full utsträckning.

Att inkomst, som f. n. är skattepliktig, i vissa fall kommer att gå fri
från skatt innebär som en allmän regel givetvis skattelättnader för föreningarna.
Som framgår av propositionen kan emellertid också skatteskärpningar
uppkomma i vissa fall, t. ex. om en allmännyttig förening har en rörelse
som går med vinst och som fortfarande kommer att vara skattepliktig och
en rörelse som går med förlust och som enligt förslaget blir undantagen
från skatteplikt. Underskottet kan f. n. kvittas mot överskottet, men underskott
i en skattefri verksamhet är inte avdragsgillt. För att minska risken
för skatteskärpningar i enstaka fall föreslås i propositionen ett generellt
grundavdrag på 2 000 kr. för de allmännyttiga föreningarna, varigenom man
också vinner den fördelen att skattepliktiga fastighets- eller rörelseinkomster
av begränsad storlek inte föranleder någon skattedebitering.

Förhållandena ter sig olika från fall till fall, och vissa skatteskärpningar
och andra ej avsedda effekter torde - som framhålls i propositionen - inte
kunna undvikas i speciella fall. Utskottet instämmer därför i syftet med
det föreslagna grundavdraget om 2 000 kr.

Utskottet har också övervägt andra metoder för att ytterligare begränsa
de angivna olägenheterna. De aktuella problem som utskottet funnit skäl
att uppmärksamma berör framför allt nykterhetsföreningar och andra föreningar
som bedriver biografrörelse i egna samlingslokaler. En sådan rörelse
torde i allmänhet falla in under föreningens ideella, allmännyttiga verksamhet
och gå fri från skatt men kan i vissa fall anses ha sådan karaktär
att utformningen i propositionen medför att den kommer att beskattas.
Verksamheten är emellertid i sådana fall, som det här är fråga om, enligt
utskottets uppfattning en så allmänt förekommande finansieringskälla för
den ideella verksamheten att dessa föreningar generellt bör kunna undantas
från beskattning härför på samma sätt som kommer att gälla för vissa andra
traditionella finansieringskällor. Utskottets förslag föranleder ett tillägg till
anvisningarna till 54 $ KL. Utskottet utgår samtidigt från att regeringen
har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga så att reglerna inte kan komma
att utnyttjas på ett sätt som inte varit avsikten. De närmare erfarenheterna
får utvisa om en översyn av detta detaljproblem erfordras.

Mot de delar av propositionen, som inte närmare berörts i det föregående,
har utskottet inte något att erinra. Utskottet föreslår dock - utöver det
tillägg till anvisningarna till 54 § KL, som utskottet nyss förordat - en ändring
av redaktionell karaktär i 7 S lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Utskottet
tillstyrker således de i propositionen föreslagna åtgärderna. Med hänsyn
till lagstiftningens genomgripande karaktär och förutsedda svårigheter
av praktisk natur vill utskottet framhålla vikten av att regeringen noga
följer tillämpningen av reglerna och föreslår de ändringar som kan bli erforderliga.

SkU 1976/77:45

Befrielse från arvsskatt för allmännyttiga stiftelser m. m.

Staten, vissa stiftelser och andra sammanslutningar som ansetts främja
ett i särskilt hög grad allmännyttigt ändamål är enligt 3 § AGL befriade
från såväl arvsskatt som gåvoskatt. Skattebefrielsen för staten omfattar bl. a.
svenska kyrkan i egenskap av statsorgan men inte de lokala församlingarna.
Andra allmännyttiga stiftelser och föreningar är enligt 38 § AGL befriade
från gåvoskatt men inte från arvsskatt. Hit hör sådana sammanslutningar
som främjar religiösa, välgörande eller andra allmännyttiga ändamål. Arvsskatten
utgår i dessa fall enligt skatteklass lil med maximalt 30 % av vad
som överstiger 30 000 kr.

I motionen 1976/77:1024 yrkas en prövning av frågan om likställighet
mellan svenska kyrkan och trossamfunden i övrigt vid arvsbeskattningen.
Ett likartat yrkande framställs i motionen 1976/77:316 men yrkandet är
där begränsat till testamentslott som utgår till missionsverksamhet. Utredningsyrkandet
i motionen 1976/77:1017 syftar till att de fria trossamfunden
skall befrias från arvsskatt.

Olika uppfattningar kan råda i frågan hur en önskad likställighet vid arvsbeskattningen
bör åstadkommas mellan svenska kyrkan och övriga trossamfund.
Syftet kan givetvis uppnås genom ett särskilt undantag för samtliga
trossamfund, såsom ett led i en allmän befrielse för samtliga sammanslutningar,
som redan nu är befriade från gåvoskatt, eller genom att underkasta
även svenska kyrkan arvsbeskattning. Vid behandlingen av motsvarande
motionsyrkanden senare år har emellertid inom utskottet nåtts enighet om
att frågan om en ökad likställighet i detta hänseende borde prövas av regeringen
i samband med ställningstagandet till föreningsskatteutredningens
förslag. Av propositionen framgår att utredningen om avdragsrätt för gåvor
till ideella och humanitära ändamål numera fått i uppdrag att i det betänkande,
som utredningen skall avlämna till sommaren, lägga fram förslag
i frågan. Utskottet delar departementschefens uppfattning att frågan lämpligen
bör bli föremål för remissbehandling och förutsätter att utredningsförslaget
kommer att prövas förutsättningslöst. Utskottet finner f. n. inte
skäl att ta ställning till de lösningar som kan aktualiseras. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionerna 1976/77:316, 1017 och 1024.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen med avslag på motionerna 1975/76:1000 och
1976/77:1583 i den mån de inte kan anses tillgodosedda genom
vad utskottet anfört antar vid propositionen fogade förslag till

SkU 1976/77:45

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att punkt 4 av anvisningarna till 54 $ erhåller följande
såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Anvisningar
till 54 $

R ege ringens förslag

Utskottets.förslag

4. Förening, som ideellt arbete.

Inkomst som allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjats
för att finansiera ideellt arbete
räknas anordnande av bingo och
andra lotterier, fester, basarer samt
försäljnings- och insamlingskampanjer.
Detsamma gäller verksamhet
som består i att en förening upplåter
reklamutrymme på klubbdräkter
eller i föreningens samlingslokaler
e. d.

Till verksamhet som av hävd utnyttjats
för att finansiera ideellt arbete
räknas anordnande av bingo och
andra lotterier, fester, basarer, försäljnings-
och insamlingskampanjer
samt sådan biografrörelse som bedrivs
av nykterhetsförening eller förening
med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla
allmänna samlingslokaler.
Detsamma gäller verksamhet som
består i att en förening upplåter reklamutrymme
på klubbdräkter eller
i föreningens samlingslokaler e. d.

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med
den ändringen att 7 $ erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

7 §

Från skattskyldighet

för all inkomst;

0 förening som är hänförlig under
53 $ 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen:för

all inkomst utom sådan inkomst
av rörelse för vilken föreningen
är skattskyldig enligt punkt 4 av
anvisningarna till 54 S nämnda lag;

än understödsförening:
för all inkomst;

0 förening som är hänförlig under

53 S 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen: för

ali inkomst utom sådan inkomst
av rörelse för vilken föreningen
icke ärfrikalladfrån skattskyldighet
enligt punkt 4 av anvisningarna till

54 nämnda lag;
fjärde fondstyrelsen.

icke föras,
samma paragraf.

g) annan juridisk --Riksskatteverket må
Att personer

SkU 1976/77:45

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623);

B. avslår motionerna 1976/77:316, 1017 och 1024 i den mån de
inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfort.

Stockholm den 11 maj 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Näivarcinde: herrar Wärnberg (s), andre vice talmannen Magnusson (m),
Andersson i Knäred (c), Kristenson (s), Josefson (c), Johansson i Jönköping
(s). Hörberg (fp). Carlstein (s), Sundkvist (c), Söderström (m), fru Normark
(s), Olsson i Järvsö* (c). Boström (s), Forslund (s) och Gustafsson i Borås*
(fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 53897 Stockholm 1977