SkU 1976/77:14

Skatteutskottets betänkande
1976/77:14

med anledning av propositionen 1976/77: 48 om ändrade avdragsregler
för kostnader för tryggande av pensionsåtaganden, m. m. jämte motion

Propositionen

I propositionen 1976/77: 48 föreslår regeringen (finansdepartementet)
att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1975: 1348) om ikraftträdande av lagen
(1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623).

För att underlätta genomförandet av 1975 års lagstiftning om nya
beskattningsregler för pensionsförsäkringar m. m. föreslås i propositionen
vissa ändringar i de regler som gäller för arbetsgivares avdrag
för kostnader för tryggande av anställdas pensionering.

Genom 1975 års lagstiftning har arbetsgivares avdragsgilla kostnader
för tryggande av pensionsåtagande i princip begränsats till kostnaderna
för att trygga pension enligt allmän pensionsplan. Nu föreslås att
avdrag skall medges även för kostnader för smärre avvikelser från sådan
plan under förutsättning bl. a. att pensionsåtagandet, till den del
det avser avvikelserna, har tryggats genom pensionsförsäkring. Samtidigt
föreslås viss utvidgning av begreppet allmän pensionsplan. För de fall
då arbetstagare inte omfattas av allmän pensionsplan föreslås vidare
en ny avdragsregel som innebär att arbetsgivare i vissa fall kan få avdrag
för kostnader för tryggande av pensionsåtagande med belopp motsvarande
30 % av den lön som har utgivits till arbetstagaren. Även i övrigt
föreslås att arbetsgivares rätt till avdrag för pensionskostnader utvidgas
i vissa avseenden.

De nya bestämmelserna föreslås i princip gälla fr. o. m. 1977 års
taxering.

Det förslag om ändring i lagen (1975: 1348) om ikraftträdande av
lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), som
lagts fram i propositionen 1975/76: 208, behandlas också i den nu ifrågavarande
propositionen. Utskottet har därför i sitt betänkande
SkU 1976/77: 8 föreslagit att riksdagen lämnar propositionen 1975/76:
208 i den delen utan åtgärd. Som framgår av utskottets nämnda betänkande
berörs propositionen 1975/76: 208 även i övrigt av de förslag
som läggs fram i den nu ifrågavarande propositionen.

1 Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 14

SkU 1976/77:14

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives att 28 § 1 morn., 46 § 2 morn., 53 § 1 morn.,
punkt 2 av anvisningarna till 29 § samt punkt 2 av anvisningarna till
53 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §

1 m o m.1 Till intäkt av rörelse hänföres allt vad som av här i riket
bedriven rörelse kommit rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter,
som förbrukats för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars
räkning eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört
rörelseidkarens hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen
kommit honom tillgodo.

Räntor samt utdelningar å aktier, banklotter och andelar i ekonomiska
föreningar räknas såsom intäkt av rörelse, såvitt de influtit från
kapital, som tillhört rörelsen.

Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent,
mönster eller dylikt är att anse såsom intäkt av rörelse, såvitt icke royaltyn
eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt av jordbruksfastighet
eller av annan fastighet.

Ersättning, som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften
till annan, räknas likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit
från pensions- eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om
avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt
av rörelse.

Vederlag, som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för
pensionsutfästelse i samband med övertagande av rörelse, räknas som
intäkt av rörelsen.

Redovisar arbetsgivare enligt la- Redovisar arbetsgivare enligt lagen
(1967: 531) om tryggande av gen (1967: 531) om tryggande av

pensionsutfästelse m. m. pensions- pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld
under rubriken Avsatt till skuld under rubriken Avsatt till

pensioner i sin balansräkning, pensioner i sin balansräkning,

skall han enligt 30 § 2 mom. taxe- skall han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen
(1956: 623) särskilt re- ringslagen (1956: 623), under den

dovisa vad som avser pensionsåta- särskilda underrubriken Avdrags gande

enligt allmän pensionsplan. gilla pensionsåtaganden, redovisa

Allmän pensionsplan har därvid vad som avser sådana pensionsåta samma

innebörd som i 4 § lagen gauden för vilkas tryggande avom
tryggande av pensionsutfäs- dragsrätt föreligger enligt punkt

telse m. m. Med allmän pensions- 2 d jämfört med punkt 2 e av an plan

likställes i denna lag, i fall visningarna till 29 § denna lag. Är

där pensionsåtagande enligt all- vad som sålunda skall redovisas

1 Senaste lydelse 1975:1347.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

män pensionsplan icke föreligger,
pensionsåtagande för pensionsförmåner
sorn rymmes inom vad som
är sedvanligt enligt allmän pensionsplan
i fråga om arbetstagare
med motsvarande uppgifter eller
hans efterlevande under förutsättning
att annat åtagande än sådant
som innebär tryggande genom
pensionsförsäkring eller avsättning
till pensionsstiftelse tryggats
genom kreditförsäkring. Är vad
som sålunda skall redovisas
mindre än motsvarande belopp
vid utgången av föregående beskattningsår,
räknas skillnaden
som intäkt av rörelse. Finns disponibla
pensionsmedel vid utgången
av beskattningsåret, får nyssnämnda
intäkt dock beräknas
lägst till summan av avdragsgill
avsättning under året till pensionsstiftelse,
avdragsgill avgift under
året för pensionsförsäkring samt
en tiondel av disponibla pensionsmedel
vid utgången av närmast
föregående beskattningsår. Räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt
enligt närmast föregående
punkt, skall senare minskningar av
vad som redovisats avseende pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
motsvarande vad som
sålunda tagits till beskattning icke
räknas som intäkt.

Upphör arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel
som intäkt av rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går
arbetsgivare i likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet
om likvidation fattades eller skiftet ägde rum. För fusion som avses i 3
mom. gäller vad som föreskrives där och i 4 mom.

Föreslagen lydelse

mindre än motsvarande belopp
vid utgången av föregående beskattningsår,
räknas skillnaden
som intäkt av rörelse. Finns disponibla
pensionsmedel vid utgången
av beskattningsåret, får nyssnämnda
intäkt dock beräknas
lägst till summan av avdragsgill
avsättning under året till pensionsstiftelse
och avdragsgill avgift under
året för pensionsförsäkring —
varvid dock beaktas endast avsättning
eller avgift avseende pensionsåtaganden
som redovisas under
särskild underrubrik — samt
en tiondel av disponibla pensionsmedel
vid utgången av närmast
föregående beskattningsår. Räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt
enligt närmast föregående
punkt, skall senare minskningar av
vad som redovisas under särskild
underrubrik motsvarande vad som
sålunda tagits till beskattning icke
räknas som intäkt.

Med disponibla pensionsmedel
avses vad som redovisas för beskattningsårets
ingång avseende
pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan jämte förmögenheten
i pensionsstiftelse vid beskattningsårets
utgång minskat med arbetsgivarens
pensionsreserv vid beskattningsårets
utgång för sådant

2f Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 14

Med disponibla pensionsmedel
avses vad som redovisas för beskattningsårets
ingång under särskild
underrubrik jämte förmögenheten
i pensionsstiftelse, som tryggar
de pensionsåtaganden som redovisas
under särskild underrubrik,
vid beskattningsårets utgång
minskat med arbetsgivarens pen -

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

pensionsåtagande i den mån det ej
är tryggat genom pensionsförsäkring
jämte vid sistnämnda tidpunkt
kvarstående medel i stiftelsen
för vilka avdrag vid avsättningen
icke åtnjutits. Stiftelsens
förmögenhet skall härvid beräknas
enligt de grunder som gäller vid
beräkning av stiftelses förmögenhet
enligt lagen (1947:577) om
statlig förmögenhetsskatt. Disponibla
pensionsmedel skall dock
icke upptagas till högre belopp än
som motsvarar vad som redovisas
för beskattningsårets ingång avseende
pensionsåtagande enligt
allmän pensionsplan.

Föreslagen lydelse

sionsreserv vid beskattningsårets
utgång för sådant pensionsåtagande
i den mån det ej är tryggat
genom pensionsförsäkring jämte
vid sistnämnda tidpunkt kvarstående
medel i stiftelsen för vilka
avdrag vid avsättningen icke åtnjutits.
Stiftelsens förmögenhet
skall härvid beräknas enligt de
grunder som gäller vid beräkning
av stiftelses förmögenhet enligt lagen
(1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt.
Disponibla pensionsmedel
skall dock icke upptagas till
högre belopp än som motsvarar
vad som redovisas för beskattningsårets
ingång under särskild
underrubrik.

46 §

2 m o m.2 I hemortskommunen äger skattskyldig, som varit här i riket
bosatt under hela beskattningsåret, därjämte njuta avdrag:

1) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning,
som icke får avdragas från inkomsten av särskild förvärvskälla, i
den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

2) för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna
till 41 b §;

3) för premier och andra avgifter, som skattskyldig erlagt för försäkringar
av följande slag, vilka ägas av honom själv eller, i förekommande
fall, hans make eller hans omyndiga barn, nämligen kapitalförsäkring,
till den del avdrag för premien ej medges enligt punkt 2 av anvisningarna
till 22 § eller punkt 9 av anvisningarna till 29 §, arbetslöshetsförsäkring
samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen
avgift till sjukkassa för begravningshjälp, som ej avses i 33 §
och som ej utgör sjukförsäkring enligt 2—4 kap. lagen om allmän försäkring; 4)

för belopp som den skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogat
intyg eller annat skriftligt bevis utgivit under beskattningsåret för
underhåll av icke hemmavarande barn om barnet är under 18 år eller,
såvitt gäller underhåll på grund av dom, oavsett barnets ålder, dock
högst med 2 500 kronor för varje barn;

6) för under beskattningsåret av den skattskyldige erlagd avgift avseende
annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som äges
av arbetsgivare, om försäkringen äges av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig erlägga sjömansskatt,
skall avdrag för periodiskt understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som i första stycket 4) och 6) här ovan sägs,
åtnjutas allenast i den mån hänsyn vid beräkningen av sjömansskatt icke
tagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget.

Därest skattskyldig endast under en del av beskattningsåret varit här i

* Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77: 41.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

riket bosatt, skall avdrag, som nu sagts, åtnjutas allenast i den mån det
belöper å nämnda tid.

Avdrag för premier och andra avgifter, som avses i första stycket 3)
här ovan må ej för skattskyldig åtnjutas till högre belopp än 250 kronor;
dock att, om skattskyldig under beskattningsåret varit gift och levt
tillsammans med andra maken, ifrågavarande avdrag för dem båda gemensamt
må åtnjutas med högst 500 kronor. Avdrag, som nu sagts, med
högst 500 kronor må vidare åtnjutas om skattskyldig under beskattningsåret
varit ogift (varmed jämställes änka, änkling eller frånskild)
och haft hemmavarande barn under 18 år.

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får ej överstiga
den skattskyldiges A-inkomst för
beskattningsåret eller året närmast
dessförinnan och beräknas med
hänsyn till storleken av sådan inkomst.
Avdraget får uppgå till
högst 30 procent av inkomst som
hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse och 10 procent av övrig
A-inkomst, beräknat på en
sammanlagd A-inkomst av högst
tjugo gånger det basbelopp som
enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring bestämts för januari
månad året närmast före
taxeringsåret, men får i stället beräknas
till högst 7 000 kronor
jämte 30 procent av inkomst som
hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd
A-inkomst av 23 000 kronor. Avdraget
beräknas i sin helhet antingen
på inkomst som skall upptagas
till beskattning under beskattningsåret
eller på inkomst
året närmast dessförinnan. Med
A-inkomst avses inkomst som enligt
9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som A-inkomst.

Avdrag för avgift som avses i
första stycket 6) får ej överstiga
den skattskyldiges A-inkomst
för antingen beskattningsåret eller
året närmast dessförinnan och beräknas
med hänsyn till storleken
av sådan inkomst. Avdraget får
uppgå till högst 30 procent av inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse eller
som hänför sig till anställning, om
den skattskyldige helt saknar pensionsrätt
i anställning och icke är
anställd i aktiebolag eller ekonomisk
förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses
i punkt 2 e femte stycket av
anvisningarna till 29 §, samt 10
procent av övrig A-inkomst, beräknat
på en sammanlagd A-inkomst
av högst tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året
närmast före taxeringsåret, men
får i stället beräknas till högst
7 000 kronor jämte 30 procent av
inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse intill
en sammanlagd A-inkomst av
23 000 kronor. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst
som skall upptagas till beskattning
under beskattningsåret eller på inkomst
året närmast dessförinnan.
Med A-inkomst avses inkomst
som enligt 9 § 3 mom. andra stycket
lagen (1947: 576) om statlig
inkomstskatt är att anse som A-inkomst.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får åtnjutas med
högre belopp än som följer av bestämmelserna
i föregående stycke.
Därvid skall dock följande gälla.
För skattskyldig, som redovisar
inkomst som är att anse som A-inkomst
endast av tjänst men som i
huvudsak saknar pensionsrätt i
anställning, får medges avdrag
högst med belopp, beräknat som
för inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse på det sätt som föreskrivits
i föregående stycke. Har
skattskyldig, som drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört
med driften i förvärvskällan och
har han under verksamhetstiden ej
skaffat sig ett betryggande pensionsskydd,
får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som enligt
9 § 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst.
Avdraget får i detta fall beräknas
med beaktande av det antal år
varunder den skattskyldige drivit
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen,
dock högst för tio år. Hänsyn
skall vid bedömningen av avdragets
storlek tagas till den skattskyldiges
övriga pensionsskydd
och andra möjligheter till avdrag
för avgift som avses i första stycket
6). Avdraget får dock ej överstiga
ett belopp som för varje år
som driften pågått motsvarar 6
gånger det basbelopp som enligt
lagen om allmän försäkring bestämts
för januari månad det år
varunder driften i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av
de belopp som under beskattningsåret
redovisats som nettointäkt av
förvärvskällan och sådan inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra till vinst med
anledning av överlåtelse av förvärvskällan.
Mot beslut av riks -

Föreslagen lydelse

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket efter ansökan besluta
att avdrag för avgift för pensionsförsäkring
får åtnjutas med
högre belopp än som följer av bestämmelserna
i föregående stycke.
Därvid skall dock följande gälla.
För skattskyldig, som redovisar
inkomst som är att anse som
A-inkomst endast av tjänst men
som i huvudsak saknar pensionsrätt
i anställning, får medges avdrag
högst med belopp, beräknat
som för inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse på det sätt som
föreskrivits i föregående stycke.
Sådant avdrag får dock icke beräknas
för inkomst som härrör
från aktiebolag eller ekonomisk
förening vari den skattskyldige
har sådant bestämmande inflytande
som avses i punkt 2 e femte
stycket av anvisningarna till 29 §.
Har skattskyldig, som drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört
med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden
ej skaffat sig ett betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas
även på sådan inkomst som
enligt 9 § 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
är att anse som B-inkomst.
Avdraget får i detta fall
beräknas med beaktande av det
antal år varunder den skattskyldige
drivit jordbruket, skogsbruket
eller rörelsen, dock högst för tio
år. Hänsyn skall vid bedömningen
av avdragets storlek tagas till den
skattskyldiges övriga pensionsskydd
och andra möjligheter till
avdrag för avgift som avses i första
stycket 6). Avdraget får dock
ej överstiga ett belopp som för
varje år som driften pågått motsvarar
sex gånger det basbelopp
som enligt lagen om allmän försäkring
bestämts för januari månad
det år varunder driften i förvärvskällan
upphört och ej heller

SkU 1976/77:14

Föreslagen lydelse

summan av de belopp som under
beskattningsåret redovisats som
nettointäkt av förvärvskällan och
sådan inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
som är att hänföra
till vinst med anledning av
överlåtelse av förvärvskällan. Mot
beslut av riksskatteverket i fråga
som avses i detta stycke får talan
ej föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket 6) men har
avdrag för avgiften helt eller delvis icke kunnat åtnjutas enligt bestämmelserna
i femte stycket, medgives avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag får dock
icke åtnjutas med belopp som tillsammans med erlagd avgift sistnämnda
år överstiger vad som angives i femte stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena får avdrag för avgift
som avses i första stycket 6) ej åtnjutas till högre belopp än skillnaden
mellan sammanlagda beloppet av inkomster från förvärvskällor, som
äro skattepliktiga i hemortskommunen, och övriga avdrag enligt denna
paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) icke utnyttjas
i hemortskommunen, må avdrag för återstoden av vad sålunda beräknats
åtnjutas i annan kommun med belopp intill den där redovisade
inkomsten, i förekommande fall efter andra avdrag enligt denna paragraf
som åtnjutes vid taxeringen i kommunen. Vad som sålunda ej kunnat
avdragas får den skattskyldige tillgodoföra sig genom avdrag senast
vid taxering för sjätte beskattningsåret efter det år då avgiften erlades.
Ej heller i sistnämnda fall får avdraget överstiga vad som återstår sedan
övriga avdrag enligt denna paragraf åtnjutits.

53 §

1 m o m.3 Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej
annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade
på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt: för

all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats;
samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket
bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;
för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning
eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan
anställning eller annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962: 381) om allmän

3 Senaste lydelse 1976: 460.

Nuvarande lydelse

skatteverket i fråga som avses i
detta stycke får talan ej föras.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos

svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund för belopp, som utgår på grund
av pensionsförsäkring, som med- av annan pensionsförsäkring än

delats i här i riket bedriven för- tjänstepensionsförsäkring, om försäkringsrörelse-,
säkringen meddelats i här i riket

bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring och
lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller på grund av militärtjänstgöring;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen
(1973: 349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad
inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter överstigit påförda
avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter,
allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med
tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt
för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse
eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar
eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen samt stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar samt
samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra
uppgifter som enligt nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna,
sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa,
företagareförening som erhåller statsbidrag, norrlandsfonden, statens
utvecklingsfond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins
utveckling m. m., Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd,
järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga
ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget
tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar,
som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftel -

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller
olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare
och arbetstagare med ändamål att utgiva avgångsersättning
till friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare
som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd till följd av
driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags
verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i
lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva
kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives
i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt
ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer
eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller
lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva
hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,
ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose
medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål
av den i fråga om stiftelser här angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser,
understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet,
verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på
därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser
marksamfällighet eller regleringssamfällighet, samtliga här under f) avsedda
bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas
under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i
riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål att
främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tilllämpning
av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening,
som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke förås.

Kartong: S. 27, råd 22 högra spalten Står: till 53 Rättat till: till 29 § och
punkt 2 av anvisningarna till 53

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 29 §

2.a.4 Arbetsgivare får avdrag för medel, som avsatts till personalstiftelse
enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m.

Har fåmansföretag avsatt medel till personalstiftelse, medges avdrag
endast om företaget stadigvarande sysselsätter minst 30 årsarbetskrafter.
Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från
detta stycke. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke
föras.

b.5 Arbetsgivare får avdrag
för medel, som avsatts till pensionsstiftelse
enligt lagen (1967:
531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. för att uppbringa
stiftelsens tillgångar till vad
som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt allmän pensionsplan,
som tryggas av stiftelsen,
efter avdrag för den skuld
stiftelsen själv kan ha ådragit sig.

c.6 Arbetsgivare får avdrag för
så stor del av kostnaderna för
pensionsförsäkring som behövs för
att helt eller delvis trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan.
Arbetsgivare, som enligt
25 § lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse
m. m. är skyldig att trygga upplupen
del av pensionsutfästelse
genom att köpa pensionsförsäkring,
får avdrag för hela kostnaden
för sådan försäkring, om utfästelsen
icke avser arbetstagare i
aktiebolag eller ekonomisk förening
som har bestämmande inflytande
över företaget. Till grund
för bedömande om en arbetstagare
har bestämmande inflytande
lägges det samlade innehavet av
aktier eller andelar i företaget hos
arbetstagaren själv jämte sådana
honom närstående personer som
nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket
denna lag.

* Senaste lydelse 1976: 85.

5 Senaste lydelse 1975:1347.

• Senaste lydelse 1975:1347.

b. Arbetsgivare får avdrag för
medel, som avsatts till pensionsstiftelse
enligt lagen (1967: 531)
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. för att uppbringa stiftelsens
tillgångar till vad som motsvarar
arbetsgivarens pensionsreserv
för sådana pensionsåtaganden,
som tryggas av stiftelsen och
för vilkas tryggande avdragsrätt
föreligger enligt bestämmelserna i
e, efter avdrag för den skuld stiftelsen
själv kan ha ådragit sig.

c. Arbetsgivare får avdrag enligt
bestämmelserna i e för kostnader
för pensionsförsäkring för att
trygga pensionsåtagande.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

d.7 Redovisar arbetsgivare enligt
lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m.
pensionsskuld under rubriken Avsatt
till pensioner i sin balansräkning
och är vad som enligt 30 § 2
mom. taxeringslagen (1956: 623)
skall särskilt redovisas i fråga om
pensionsåtagande enligt allmän
pensionsplan större än motsvarande
belopp vid utgången av
föregående beskattningsår, får han
avdrag för skillnaden mellan de
båda beloppen.

c.8 Vid beräkning av avdraget
enligt b eller d ovan får pensionsutfästelse
beaktas endast om försäkring
för utfästelsen skulle ha
varit sådan pensionsförsäkring
som avses i punkt 1 av anvisningarna
till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket besluta om avdrag
avseende kostnader för att trygga
pensionsutfästelse utöver vad som
gäller enligt b—d ovan. Mot sådant
beslut får talan ej förås.

7 Senaste lydelse 1975:1347.
* Senaste lydelse 1975: 1347.

Föreslagen lydelse

d. Redovisar arbetsgivare enligt
lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m. pensionsskuld
under rubriken Avsatt
till pensioner i sin balansräkning
och är vad som enligt 30 § 2 mom.
taxeringslagen (1956:623) skall
redovisas under den särskilda underrubriken
Avdragsgilla pensionsåtaganden
och avser sådana
pensionsåtaganden för vilkas tryggande
avdragsrätt föreligger enligt
bestämmelserna i e större än motsvarande
belopp vid utgången av
föregående beskattningsår, får han
avdrag för skillnaden mellan de
båda beloppen..

e. Arbetsgivares rätt till avdrag
för kostnader avsedda att trygga
pensionsåtagande skall motsvara
högst vad som behövs för att
trygga åtagande enligt allmän pensionsplan.
Om allmän pensionsplan
träder i kraft stegvis men arbetsgivaren
lämnat utfästelse om
en snabbare tillämpning av planen,
har arbetsgivaren rätt till avdrag
för kostnader föranledda av
denna utfästelse.

Allmän pensionsplan har
samma innebörd som i 4 § lagen
(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. Med allmän
pensionsplan avses emellertid i
denna lag, i fall där pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
icke föreligger, även

a) pensionsåtagande för pensionsförmåner
som rymmes inom
vad som är sedvanligt enligt allmän
pensionsplan i fråga om arbetstagare
med motsvarande uppgifter
eller hans efterlevande under
förutsättning att annat åtagande
än sådant som innebär tryggande
genom pensionsförsäkring
eller avsättning till pensionsstiftelse
tryggats genom kreditförsäkring,

3f Riksdagen 1976/77. 6 sami. Nr 14

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

b) pensionsbestämmelser, som
rekommenderats av Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet
eller Svenska kyrkans församlings-
och pastoratförbund och antagits
såsom pensionsreglemente
av kommun, kommunalförbund,
Svenska kommunförbundet,

Landstingsförbundet, Kommunernas
Pensionsanstalt, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratförbund
eller Sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut
eller av annan
arbetsgivare, för vars pensionsutfästelser
enligt pensionsreglementet
kommun, kommunalförbund,
Svenska kommunförbundet,

Landstingsförbundet eller Svenska
kyrkans församlings- och pastoratförbund
tecknat borgen, och

c) pensionsåtagande som har
lämnats av statligt företag och för
vilket staten har tecknat borgen.

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket besluta att även
annat pensionsåtagande vid tilllämpning
av denna lag skall anses
som allmän pensionsplan. Mot beslut
av riksskatteverket i fråga
som här avses får talan ej föras.

Vid bestämmande av avdragsrätt
enligt första stycket får —
även om detta ej har medgivits i
allmän pensionsplan — i pensionsåtagande
inräknas såväl arbetstagares
anställningstid hos
samma arbetsgivare innan åtagandet
lämnats som anställningstid
hos förutvarande arbetsgivare.
Vid beräkning av avdrag för tryggande
av åtagandet skall härvid
dock avräknas sådan pension åt
arbetstagaren, som tidigare har utfästs
och tryggats av arbetsgivare
under anställningstid som inräknas
i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att
trygga pensionsåtagande som innebär
rätt till pension före 65 års
ålder — härunder inbegripet kost -

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nåd avsedd att vid arbetstagarens
avgång före 65 års ålder trygga
samma pensionsförmåner som
skulle ha tillkommit honom vid
avgång vid nämnda ålder — medges
i den utsträckning sådana förmåner
kan utgå enligt allmän pensionsplan
och med beaktande jämväl
av bestämmelserna i tionde
stycket. År fråga om arbetstagare
i aktiebolag eller ekonomisk förening
som har bestämmande inflytande
över företaget, är dock kostnad
som här avses och som hänför
sig till avgång före 60 års ålder
avdragsgill endast efter beslut enligt
elfte stycket. Till grund för bedömande
om en arbetstagare har
bestämmande inflytande lägges
det samlade innehavet av aktier
eller andelar i företaget hos arbetstagaren
själv jämte sådana honom
närstående personer som
nämns i 35 § 3 mom. tionde stycket
denna lag.

För medel, som avsatts enligt b
eller d, medges sålunda avdrag intill
vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv, och för pensionsförsäkring
medges avdrag för
så stor del av kostnaderna som behövs
för att trygga pensionsåtagande,
allt med iakttagande av bestämmelserna
i första—femte
styckena och beslut enligt elfte
stycket av denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver
vad som anges i föregående
stycke, om pensionsutfästelserna
avser förmåner som innebär
smärre avvikelser från allmän
pensionsplan och utfästelserna till
den del de avser sådana avvikelser
har tryggats genom pensionsförsäkring.
Med smärre avvikelser
förstås sådana förmånsbelopp som
utgår utöver allmän pensionsplan
men inom ramen för högsta pensionsgrundande
lön enligt planen
under förutsättning att den genomsnittliga
kostnaden för för -

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

månsbeloppen icke överstiger åtta
procent av kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna
pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen
förstås den merkostnad som motsvarande
förmåner skulle medföra,
om de skulle lämnas åt samtliga
som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. överstiger
kostnaden för förmånsbeloppen
vad nu sagts, skall emellertid ingen
del av den kostnad som överstiger
kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna pensionsplanen
vara avdragsgill. För
att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren
med intyg av försäkringsgivaren
styrka att endast
smärre avvikelser från allmän
pensionsplan föreligger.

Tryggås pensionsåtagande för
arbetstagare som icke omfattas av
allmän pensionsplan genom pensionsförsäkring,
får arbetsgivaren,
om han så önskar, i stället göra
avdrag för kostnaderna för denna
försäkring med högst ett belopp
motsvarande 30 procent av vad
arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren
i lön antingen under beskattningsåret
eller under det närmast
föregående beskattningsåret.
Vid beräkning av avdrag enligt
detta alternativ får ej inräknas lön
som överstiger tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring
bestämts för januari månad året
närmast före taxeringsåret.

Arbetsgivare, som enligt 25 §
lagen (1967:531) om tryggande
av pensionsutfästelse m.m. är
skyldig att trygga upplupen del av
pensionsutfästelse genom att köpa
pensionsförsäkring, får avdrag för
hela kostnaden för sådan försäkring
om utfästelsen icke avser arbetstagare
i aktiebolag eller ekonomisk
förening som har bestämmande
inflytande över företaget.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av avdrag för
kostnader avsedda att trygga arbetsgivares
pensionsåtaganden får
pensionsutfästelse beaktas endast
om försäkring för utfästelsen
skulle ha varit sådan pensionsförsäkring
som avses i punkt 1 av anvisningarna
till 31 §.

Om särskilda skäl föreligga, får
riksskatteverket besluta om avdrag
avseende kostnader för att trygga
pensionsutfästelse utöver vad som
gäller enligt första och femte styckena
ovan. Mot sådant beslut får
talan ej föras.

till 53 §

2.° Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad
här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste
göra tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig
därstädes under kringresande (t. ex. handelsresande).

Person, som icke är bosatt eller
stadigvarande vistas i Sverige, beskattas
här för pension, som utgår
enligt lagen om allmän försäkring
eller på grund av förutvarande anställning
eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun,
eller på grund av pensionsförsäkring,
som meddelats i här i
landet bedriven försäkringsrörelse.
Annan pension eller förmån, som
utgår härifrån till sådan person på
grund av förutvarande tjänst, beskattas
i Sverige, om den tidigare
verksamheten huvudsakligen utövats
här. För sådan person föreligger
däremot ej skattskyldighet
för annan pension än nu sagts eller
för livränta eller andra enligt
31 § med inkomst av tjänst likställda
förmåner, som icke åtnjutas
på grund av något tjänsteförhållande.

Person, som icke är bosatt eller
stadigvarande vistas i Sverige, beskattas
här för pension, som utgår
enligt lagen om allmän försäkring
eller på grund av förutvarande anställning
eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun,
eller på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring,
om försäkringen meddelats
i här i landet bedriven försäkringsrörelse.
Pension på grund
av tjänstepensionsförsäkring samt
annan pension eller förmån beskattas
i Sverige, om förmånen utgår
härifrån till sådan person på grund
av förutvarande tjänst och den tidigare
verksamheten huvudsakligen
utövats här. För sådan person
föreligger däremot ej skattskyldighet
för annan pension än nu sagts
eller för livränta eller andra enligt
31 § med inkomst av tjänst likställda
förmåner, som icke åtnjutas
på grund av något tjänsteförhållande.

* Senaste lydelse 1975:1347.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för
den som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig
förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller
uppdrag hos svenska staten, gäller beträffande den som anställts av
svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet
(lokalanställd) blott om han icke är medborgare i anställningslandet.
Regeringen äger medgiva befrielse från skattskyldighet,
som här nämnts, för sådan lokalanställd i utomeuropeiskt land som icke
är svensk medborgare.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tilllämpas
enligt lagen (1975: 1348) om ikraftträdande av lagen (1975:
1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370), ikraftträdandelagen.
Hänvisning i ikraftträdandelagen till de nya bestämmelserna i 28 §

1 morn., 46 § 2 morn., 53 § 1 morn., punkt 2 av anvisningarna till 29 §
och punkt 2 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen (1928:
370) skall därvid avse nämnda lagrum i deras lydelse enligt denna lag.

Har skattskyldig vid 1976 års inkomsttaxering erhållit avdrag för
kostnader för tryggande av pensionsåtagande enligt äldre bestämmelser i
deras lydelse enligt lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370) och uppgår avdraget till lägre belopp än som följer av
de nya bestämmelserna i denna lag, får han genom besvär i särskild
ordning som anföres före utgången av år 1977 föra talan om sådan ändring
av nämnda inkomsttaxering som föranledes av de nya bestämmelserna
i denna lag. I sådant fall får inom samma tid besvär även anföras
av taxeringsintendent till den skattskyldiges förmån. I fråga om besvär
som här avses gäller 103 och 104 §§ taxeringslagen (1956: 623) i tilllämpliga
delar.

Har riksskatteverket med stöd av 46 § 2 mom. sjätte stycket kommunalskattelagen
(1928: 370) i dess lydelse enligt lagen (1975: 1347) om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) beslutat att skattskyldig får
åtnjuta avdrag för avgift för pensionsförsäkring beräknat på grundval
av tjänsteinkomst härrörande från aktiebolag eller ekonomisk förening
vari den skattskyldige har bestämmande inflytande, får den skattskyldige
åtnjuta avdrag i enlighet med beslutet, dock längst t. o. m. 1978 års
taxering. Riksskatteverket äger med stöd av sistnämnda lagrum i dess
angivna äldre lydelse meddela beslut som nu sagts även efter ikraftträdandet
av denna lag, under förutsättning att den skattskyldiges ansökan
om beslut inkommit till verket senast den 22 november 1976.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen
(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom föreskrives att 2 och 8 §§ lagen (1975: 1348) om ikraftträdande
av lagen (1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

De nya bestämmelserna i punkt
1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen
(1928: 370) tilllämpas
första gången vid 1977 års
taxering. Har pensionsförsäkring
tagits i överensstämmelse med ansökan,
som kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före
utgången av år 1975, skall dock
äldre bestämmelser alltjämt gälla.
Ändras försäkringsavtalet eller insättes
förmånstagare efter utgången
av år 1976 i strid mot de
nya bestämmelserna, skall mot
försäkringen svarande premiereserv
och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för ändringen anses
som på grund av försäkringen
utbetalt belopp under det beskattningsår
då ändringen sker. överenskommelse,
som medför ökad
premieförpliktelse totalt eller för
år räknat, skall vid tillämpning av
denna paragraf anses som nytt
försäkringsavtal.

De nya bestämmelserna i 19 §,
28 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna
till 22 §, punkt 6 av
anvisningarna till 25 § och punkt
2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928: 370) tilllämpas
första gången vid 1977 års
taxering. Äldre bestämmelser gäller
vid 1976 års taxering och i
fråga om eftertaxering för år 1976
och tidigare år. Vidare får arbetsgivare
tillämpa äldre bestämmelser
jämväl beträffande utfästelse

1 Jfr prop. 1975/76: 208 s. 6 och 7.

Föreslagen lydelse

De nya bestämmelserna i punkt

1 av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen
(1928: 370) tilllämpas
första gången vid 1977 års
taxering. Har pensionsförsäkring
tagits i överensstämmelse med ansökan,
som kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före
utgången av år 1975, skall dock
äldre bestämmelser alltjämt gälla.
Ändras försäkringsavtalet eller insättes
förmånstagare efter utgången
av år 1976 i strid mot de
nya bestämmelserna, skall mot
försäkringen svarande premiereserv
och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för ändringen anses
som på grund av försäkringen
utbetalt belopp under det beskattningsår
då ändringen sker. Om
pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse
med ansökan, som
kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före utgången av år
1975, och om försäkringen enligt
äldre bestämmelser skall anses ha
tagits i samband med tjänst, skall
sådan påföljd dock ej inträda om
ändringen sker före utgången av
år 1977. Överenskommelse, som
medför ökad premieförpliktelse
totalt eller för år räknat, skall vid
tillämpning av denna paragraf anses
som nytt försäkringsavtal.

De nya bestämmelserna i 19 §,
28 § 1 mom. samt punkt 1 av anvisningarna
till 22 §, punkt 6 av
anvisningarna till 25 § och punkt

2 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928: 370) tilllämpas
första gången vid 1977 års
taxering. Äldre bestämmelser gäller
vid 1976 års taxering och i
fråga om eftertaxering för år 1976
och tidigare år. Vidare får arbetsgivare
tillämpa äldre bestämmelser
jämväl beträffande utfästelse

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

om pension som lämnats skriftligen
senast den 31 december

1975.

I fråga om pensionsutfästelse
till arbetstagare med sådant bestämmande
inflytande i aktiebolag
eller ekonomisk förening som avses
i de nya bestämmelserna i
punkt 2 c av anvisningarna till

29 § kommunalskattelagen gäller
dock följande. De nya bestämmelserna
i punkt 1 av anvisningarna
till 22 §, punkt 6 av anvisningarna
till 25 § och punkt 2 c av anvisningarna
till 29 § tillämpas första
gången vid 1977 års taxering samt
i det fall pensionsförsäkring tagits
på grund av ansökan, som inkommit
till försäkringsgivarens huvudkontor
efter den 24 april 1975, redan
vid 1976 års taxering. För räkenskapsår,
som avslutats efter den

30 juni 1975, får avdrag för medel,
som avsatts till pensionsstiftelse enligt
lagen (1967: 531) om tryggande
av pensionsutfästelse m. m., endast
ske för att uppbringa stiftelsens
tillgångar i vad de är hänförliga
till sådan arbetstagare till
vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt allmän pensionsplan.
Redovisas för sådant
räkenskapsår enligt bestämmelserna
i nämnda lag pensionsskuld
under rubriken Avsatt till pensioner
i balansräkningen, får avdrag
åtnjutas för ökad avsättning endast
i den mån ökningen är erforderlig
för att trygga pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan.
I övrigt tillämpas i fråga om räkenskapsår
som här avses de nya
bestämmelserna i 28 § 1 mom.

Föreslagen lydelse

om pension som lämnats skriftligen
senast den 31 december 1975
av honom eller av den anställdes
förutvarande arbetsgivare under
förutsättning att han ej samtidigt
erhåller avdrag enligt de nya bestämmelserna
i punkt 2 e åttonde
stycket av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen eller enligt
andra stycket fjärde meningen
nedan.

I fråga om pensionsutfästelse
till arbetstagare med sådant bestämmande
inflytande i aktiebolag
eller ekonomisk förening som avses
i de nya bestämmelserna i
punkt 2 e femte stycket av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen
gäller dock följande. Avdrag
för pensionskostnad som
hänför sig till sådan arbetstagares
avgång före 60 års ålder medges
även utan beslut som avses i elfte
stycket av nämnda anvisningspunkt
om skriftlig utfästelse om
lägre pensionsålder har lämnats
senast den 22 november 1976. De
nya bestämmelserna i punkt 1 av
anvisningarna till 22 §, punkt 6 av
anvisningarna till 25 § och punkt
2 c jämfört med punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § tillämpas i
övrigt första gången vid 1977 års
taxering samt i det fall pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan,
som inkommit till försäkringsgivarens
huvudkontor efter
den 24 april 1975, redan vid 1976
års taxering. Har pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan,
som inkommit till försäkringsgivarens
huvudkontor senast den 19
november 1976, får dock i stället
för vad som angivits i punkt 2 c
jämfört med punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen
avdrag för premie som erlägges
för försäkringen under år
1976 åtnjutas med högst 30 procent
av den lön som under detta
år utgivits till arbetstagaren, dock

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sjunde stycket tredje punkten för högst med 60 000 kronor. För rä arbetstagare

varom fråga är i kenskapsår, som avslutats efter

detta stycke. den 30 juni 1975, får avdrag för

medel, som avsatts till pensionsstiftelse
enligt lagen (1967: 531)
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., endast ske för att uppbringa
stiftelsens tillgångar i vad
de är hänförliga till sådan arbetstagare
till vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt
vad som medges till följd av bestämmelserna
i punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen.
Redovisas för sådant räkenskapsår
enligt bestämmelserna
i nämnda lag pensionsskuld under
rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen,
får avdrag åtnjutas
för ökad avsättning endast i den
mån ökningen är erforderlig för
att trygga pensionsåtagande som
är avdragsgillt enligt nyssnämnda
bestämmelser.

Föreligger särskilda skäl får riksskatteverket besluta att avdrag för
kostnad, som hänför sig till tid före ikraftträdandet, får medgivas med
högre belopp än som följer av bestämmelserna i denna paragraf. Mot
riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

3 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623)

Härigenom föreskrives i fråga om 30 § taxeringslagen (1956: 623)1
dels att 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att ett nytt moment, 4 morn., av nedan angivna lydelse skall införas.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 §

2 morn.2 Deklarationsskyldig 2 mom. Deklarationsskyldig
som avses i 1 mom. och som för som avses i 1 mom. och som för

beskattningsåret enligt lagen beskattningsåret enligt lagen

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.

2 Senaste lydelse 1975:1352.

SkU 1976/77:14

Nuvarande lydelse

(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning
redovisar pensionsskuld
under rubriken Avsatt till pensioner
skall i självdeklarationen särskilt
redovisa vad som avser pensionsåtagande
enligt allmän pensions
plan. Sådan redovisning skall
avse förhållandena vid såväl beskattningsårets
ingång som dess
utgång. Allmän pensionsplan har
därvid samma innebörd som i 4 §
lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. Med allmän pensionsplan
likställes i fall där pensionsåtagande
enligt allmän pensionsplan
icke föreligger pensionsåtagande
för pensionsförmåner
som rymmes inom vad som är
sedvanligt enligt allmän pensionsplan
i fråga om arbetstagare med
motsvarande uppgifter.

Föreslagen lydelse

(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning
redovisar pensionsskuld
under rubriken Avsatt till pensioner
skall i självdeklarationen under
den särskilda underrubriken
A vdragsgilla pensionsåtaganden
redovisa vad som avser sådana
pensionsåtaganden för vilkas tryggande
avdragsrätt föreligger enligt
punkt 2 d jämfört med punkt 2 e
av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928:370). Sådan
redovisning skall avse förhållandena
vid såväl beskattningsårets
ingång som dess utgång.

4 mom. Försäkringsanstalt,
som meddelat tjänstepensionsförsäkring
avseende arbetsgivares pensionsutfästelse
gentemot arbetstagare,
är skyldig att på begäran av
försäkringstagaren utfärda intyg i
det hänseende varom föreskrives i
punkt 2 e sjunde stycket av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen
(1928: 370).

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionen

I motionen 1976/77: 41 av herrar Wärnberg (s) och Boström (s)
hemställs att riksdagen

dels antar de i propositionen föreslagna reglerna för avdrag för pensionsutfästelser
med smärre avvikelser från allmän pensionsplan med
den ändringen att avdrag för de särskilda kostnader, som föranleds
av avvikelserna beträffande nya utfästelser i detta hänseende, medges
endast under förutsättning att utfästelserna i denna del överensstämmer
med motsvarande utfästelser som arbetsgivaren lämnat före den 1
januari 1976,

SkU 1976/77:14

dels antar de i propositionen föreslagna reglerna angående avdrag
för utfästelser angående pension före 65 års ålder med den ändringen
att avdrag för sådan utfästelse till förmån för arbetstagare med bestämmande
inflytande i företaget medges endast efter dispens.

Utskottet

Hösten 1975 genomfördes vissa begränsningar i avdragsrätten för
privata pensionsförsäkringar och för arbetsgivares kostnader för de anställdas
pensionering. De nya reglerna, som förutom beloppsmässiga
begränsningar bl. a. innebar ändringar i utformningen av försäkringsvillkoren,
syftade till att motverka skatteflykt och begränsa möjligheterna
att använda pensionsförsäkringar för andra ändamål än pensionering.

Begränsningarna i avdragsrätten för privata pensionsförsäkringar gäller
i regel endast premier som är högre än 7 000 kr. och innebär i princip
att högst 10 % av A-inkomst av tjänst och 30 % av A-inkomst av
jordbruksfastighet och rörelse får dras av.

Begränsningarna i arbetsgivarnas avdragsrätt avser inte aktuella utbetalningar
av årlig pension. De nya reglerna gäller beträffande kostnader
för tryggande av anställdas framtida pensionering och innebär att
avdrag medges endast med belopp som motsvarar kostnad för att
trygga pension enligt allmän pensionsplan eller därmed jämställt pensionsåtagande.
Denna begränsning berör emellertid inte avdragsrätten
för pensionslöften som lämnats t. o. m. 1975. Beträffande pension till
delägare i fåmansbolag är dock principen att de nya reglerna skall gälla
fr. o. m. 1976 års taxering. Det kan också nämnas att riksskatteverket
(RSV) erhållit omfattande möjligheter att genom dispens medge avdragsrätt
utöver vad som följer av de nya reglerna.

Vid sin behandling av dessa frågor förra hösten konstaterade utskottet
(SkU 1975/76: 20) att pensionsåtaganden som helt följer allmän pensionsplan
inte berörs av de nya reglerna. Med allmän pensionsplan
menas sådana allmänna grunder för pensionering av arbetstagare eller
deras efterlevande som avser tryggande av pensionsutfästelse genom
försäkring e. d. eller avsättning till pensionsstiftelse och som på arbetstagarsidan
är godkända av huvudorganisation. En särskild fråga som enligt
utskottets mening borde övervägas ytterligare var emellertid hur
smärre avvikelser från dessa planer skulle behandlas. Utskottet avsåg
t. ex. sedan länge etablerade pensionsplaner inom jordbrukskooperationen
och ”SPR-härmande” företag (dvs. företag vars pensionsåtaganden
nära ansluter till statens pensionsreglemente) där avtalen lämnar
obetydligt bättre efterlevandeförmåner o. d. än ITP-planen, dvs. enligt
industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän och arbetsledare.
Vidare avsåg utskottet sådana relativt vanliga avvikelser som att tidigare
tjänstgöringstid hos annan arbetsgivare tillgodoräknas även om
detta inte skall ske enligt planen.

SkU 1976/77:14

Utskottet hade förståelse för önskemålen att mindre betydande avvikelser
av detta slag borde kunna godtas vid beskattningen även i fortsättningen.
Eftersom redan gällande pensionsåtaganden inte berördes
av ändringarna, kunde det enligt utskottets uppfattning också vara till
fördel om den nye arbetsgivaren fick fullfölja den tidigare arbetsgivarens
åtagande. Vidare hade det uppgivits att antalet fall med kortare tillgodoräknandetid
var stort. När det gällde förtidspensionsfallen var avsikten
att avdrag skulle kunna medges efter dispens av RSV, och antalet
sådana dispensärenden antogs bli stort. Frågan om en specialreglering
av speciella frågor av denna typ var emellertid delvis av sådan karaktär
att närmare överväganden enligt utskottets uppfattning erfordrades
än vad som då var möjligt.

Utskottet anförde vidare att en lagstiftning av denna karaktär innebar
ofrånkomliga praktiska problem men att frågan om vilka ändringar
som kunde anses motiverade från administrativ synpunkt bäst kunde bedömas
efter en tids erfarenhet av det nya systemet. Enligt utskottets
mening borde man på allt sätt underlätta genomförandet av de nya reglerna
och såvitt möjligt undvika praktiska problem. Med anledning härav
begärde utskottet en översyn av möjligheterna att tillgodose önskemålen
om bibehållen avdragsrätt för pensionsåtaganden, som innebär
mindre avvikelser från allmän pensionsplan.

Den nu ifrågavarande propositionen grundar sig på ett delbetänkande
från den utredning, som regeringen tillsatte i våras för att lösa ovan
angivna frågor och vissa andra problem i den nya lagstiftningen. Förslagen
innebär i korthet följande.

En av de viktigare frågorna hänför sig till den s. k. likställighetsregeln.
Gällande regler innebär att pensionsåtagande, som inte utgår enligt
allmän pensionsplan men som ryms inom vad som är sedvanligt enligt
sådan plan för arbetstagare med motsvarande uppgifter, under
vissa förutsättningar skall likställas med allmän pensionsplan. Det föreslås
att likställighetsregeln kompletteras så att pensionsbestämmelser
som rekommenderats av kommun- eller landstingsförbund o. d. organisationer
och pensionsåtaganden som lämnats av statligt företag inte
skall behöva falla utanför. RSV skall också — om särskilda skäl föreligger
— kunna besluta att andra pensionsåtaganden godtas som allmän
pensionsplan. Om ett pensionsåtagande inte kan likställas med allmän
pensionsplan införs — i anslutning till nuvarande dispensmöjligheter
i dessa fall — en 30-procentregel enligt vilken företaget kan få avdrag
med 30 % av lönekostnaderna intill ett visst maximum. Beträffande
förmåner som innebär smärre avvikelser från allmän pensionsplan föreslås
att avdrag i allmänhet skall kunna medges om merkostnaderna
inte överstiger 8 % av totalkostnaderna för åtaganden enligt den allmänna
pensionsplanen. Propositionen innehåller även andra lättnader
och förtydliganden. Så kan t. ex. nämnas att avdragsrätten utvidgas så

SkU 1976/77:14

att tidigare anställningstid hos annan arbetsgivare skall få räknas in
i kvalifikationstiden för full pension. För att underlätta det praktiska
taxeringsarbetet föreslås en ökad uppgiftsskyldighet för såväl arbetsgivarna
som försäkringstagarna.

Utskottet har vid sin bedömning av förslagen funnit att de önskemål,
som utskottet framförde vid sin behandling av dessa frågor förra
hösten, blivit tillgodosedda. Utskottet hälsar också med tillfredsställelse
att kraven från olika håll på snabba åtgärder för att mildra ej avsedda
effekter hörsammats. Enligt utskottets uppfattning har de praktiska tilllämpningsfrågor,
som utredningen förtursbehandlat, fått en lösning
som underlättar genomförandet av 1975 års lagstiftning såväl för
företagen och deras anställda sorn för de tillämpade myndigheterna. Utskottet
återkommer nedan till vissa detaljfrågor som tagits upp i en
motion och i skrivelser till utskottet. I övriga delar har utskottet inte
funnit anledning till erinran mot de föreslagna lösningarna. Samtidigt
som utskottet således i princip tillstyrker propositionen, vill utskottet
framhålla att reglerna fortfarande har en i viss mån provisorisk karaktär.
Som framgår av propositionen fortsätter utredningsarbetet med vissa
kvarstående frågor, och utredningen kommer i en senare promemoria
att ta upp ytterligare problem som kan uppstå under utredningsarbetets
gång.

I motionen 1976/77: 41 kritiserar motionärerna bl. a. utformningen av
den ovan berörda 8-procentregeln för smärre avvikelser från allmän
pensionsplan. De anser att avdragsrätten för smärre tilläggsförmåner
som utgår utöver eller vid sidan av allmän pensionsplan bör begränsas
till att endast gälla sådana pensionsplaner som redan vid ikraftträdandet
av de nya reglerna hade dessa förmåner. Det bör enligt deras mening
inte vara möjligt att få en utökad avdragsrätt när en pensionsplan förbättrats
med tilläggsförmåner av dessa slag efter nämnda tidpunkt.

Utskottet delar i princip motionärernas uppfattning. Särskilda regler
för förmåner av detta slag kan — som framgår av utskottets tidigare
behandling av denna fråga — anses motiverade med hänsyn till att
vissa sedan länge etablerade pensionsplaner bl. a. inom jordbruks kooperationen
lämnar obetydligt bättre efterlevandepensioner o. d. än ITPplanen.
Som framgår av propositionen har den nu föreslagna avdragsrätten
beräknats med en viss marginal i förhållande till de avvikelser
som förekommer och som föranlett förslaget. Utskottet vill framhålla
att det givetvis inte kan godtas, att dessa förmåner nu utvidgas ytterligare
i syfte att utnyttja detta avdragsutrymme fullt ut eller t. o. m.
utvidgas till andra områden än som nu omfattas av dessa planer. Å
andra sidan föreligger onekligen vissa svårigheter att utforma en regel
som hindrar en sådan utveckling och som inte samtidigt medför otillfredsställande
effekter i andra hänseenden. Ändrade förhållanden kan

SkU 1976/77:14

givetvis påkalla smärre justeringar av dessa planer lika väl som av allmänna
pensionsplaner, och en alltför fast knytning till de befintliga
planerna och en fast tidsgräns skulle t. ex. vid nyetableringar medföra
att arbetstagare inom samma bransch inte längre kan behandlas lika i
pensionshänseende. Enligt utskottets uppfattning bör det om möjligt
undvikas att utforma reglerna så att otillfredsställande verkningar av
här antydd art uppkommer. Utskottet förutsätter i stället, att utvecklingen
följs med uppmärksamhet i det fortsatta utredningsarbetet, och
att utredningen mot bakgrund av vad utskottet anfört och de praktiska
erfarenheterna av reglerna lägger fram de förslag som kan föranledas
av ändrade förhållanden på området. Utskottet finner sig således
inte kunna tillstyrka motionen utan godtar propositionen i denna del.
Med det anförda torde emellertid syftet med motionen vara i allt väsentligt
tillgodosett.

En annan fråga som tas upp i motionen är pensionsåldern för arbetstagare-huvuddelägare.
Om anställda pensioneras före ordinarie pensionsålder
men arbetsgivaren trots detta åtar sig att utge fulla pensionsförmåner,
kan arbetsgivaren få avdrag för sina merkostnader efter dispens
från RSV. I propositionen föreslås att dispens i allmänhet inte skall
behövas i dessa fall, om tillämplig allmän pensionsplan medger lägre
pensionsålder än 65 år. I fråga om arbetstagare-huvuddelägare föreslås
emellertid en spärr av innebörd att dispens erfordras om pensionsåldern
är lägre än 60 år. Undantaget har motiverats av att något reellt tvåpartsförhållande
inte föreligger i dessa fall. Enligt propositionen innebär
förslaget en skärpning i förhållande till nuvarande regler, vilket
motiverar särskilda övergångsbestämmelser för redan lämnade pensionsåtaganden
med lägre pensionsålder än 60 år.

Motionärerna anser att pensionsåldern för arbetstagare-huvuddelägare
inte bör sättas lägre än 65 år utan dispens, eftersom en sänkning
av pensionsåldern i dessa fall kan utnyttjas för annat syfte än pensionering.

Förslaget i propositionen avser endast sådana fall där en lägre pensionsålder
kan förekomma enligt allmän pensionsplan, och riskerna för
skatteflykt bör därför inte överdrivas. Det bör framhållas att bakgrunden
till det i propositionen framlagda förslaget framför allt är att antalet
dispensärenden i fråga om lägre pensionsålder är stort och att
dispensprövningen givetvis bör begränsas så långt som möjligt. Med
det i propositionen framlagda förslaget kommer flertalet uppenbara
dispensfall, där en lägre pensionsålder än 65 år är motiverad, att försvinna.
Som anförs i propositionen kan en 60-årsgräns också motiveras
av att denna åldersgräns tillämpas för delpension och för förtida uttag
av ålderspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen och tillstyrker propositionen
även i denna del.

SkU 1976/77:14

Vissa detaljer i lagstiftningen har berörts i skrivelser som inkommit
med anledning av propositionen. Utskottet har funnit att endast två av
dessa frågor har sådan karaktär att särskilda uttalanden från utskottets
sida kan anses påkallade.

I propositionen har föreslagits särskilda övergångsbestämmelser av
innebörd att 30-procentregeln för pensionsåtaganden, som inte kan jämställas
med allmän pensionsplan, skall få tillämpas i något större utsträckning
beträffande premier under år 1976 för försäkringar som
tecknats senast den 19 november 1975. Förslaget innebär i denna del att
avdrag för kostnader i form av pensionsförsäkringspremier för tryggande
av såväl planpension som individuella pensionsförmåner vid sidan av
planen under en övergångstid får göras inom ramen för 30 % av lönen,
dock högst 60 000 kr. Propositionen ansluter sig i denna del till prop.
1975/76: 208 och RSV:s praxis i fråga om dispens för vissa äldre försäkringar.
Utskottet har i sitt betänkande SkU 1976/77: 8 hemställt att
prop. 1975/76: 208 i denna del inte föranleder någon åtgärd.

Svenska försäkringsbolags riksförbund har i en skrivelse till utskottet
påpekat att övergångsbestämmelserna utformats så att särskilda problem
uppkommer beträffande företag med brutet räkenskapsår. Förbundet
anför att det är angeläget att övergångsbestämmelserna omfattar premier
som erlagts under åren 1974 och 1975 och att samma regler av
försäkringstekniska skäl bör gälla under ett och samma räkenskapsår.
I skrivelsen redovisade olägenheter är enligt utskottets uppfattning av
sådan karaktär att reglerna måste ändras så att avdrag för premier, som
erlagts under räkenskapsår som avslutats före den 1 mars 1978, i dessa
fall blir avdragsgilla med högst 30 % av den lön arbetsgivaren utgivit
till arbetstagaren antingen under beskattningsåret eller under det närmast
föregående beskattningsåret, dock högst 60 000 kr. Så som reglerna
utformats i övriga hänseenden behöver några olägenheter härav
inte befaras.

Enligt bestämmelserna i 2 § ikraftträdandelagen till de år 1975 genomförda
ändringarna beträffande villkoren för att en försäkring skall
anses som pensionsförsäkring inträder vissa prohibitiva effekter, om
villkoren för äldre försäkringar ändras eller förmånstagare insätts i strid
mot de nya reglerna. Mot försäkringen svarande premiereserv och övriga
tillgodohavanden skall i så fall i sin helhet anses som ett på grund
av försäkringen utbetalat belopp, som skall tas upp till beskattning under
det år då ändringen sker. Om försäkringstagaren — utan föregående
samråd med försäkringsgivaren — skriftligen meddelar försäkringsgivaren
ett förmånstagarförordnande som strider mot de nya bestämmelserna,
blir förordnandet omedelbart gällande. Därmed inträder också
den angivna påföljden, ett förhållande som på grund av reglernas
utformning inte påverkas av att förmånstagarförordnandet återkallas.
Som riksförbundet påpekat har avsikten givetvis inte varit att försäkringen
på detta sätt skall avskattas om förmånstagarförordnandet med -

SkU 1976/77:14

delats utan kännedom om de nya reglerna och sedan återkallas utan
dröjsmål. Utskottet har därför ansett sig böra ta initiativ till att övergångsbestämmelserna
ändras i syfte att förebygga ej acceptabla verkningar
av reglerna. Utskottets förslag framgår av 2 § ikraftträdandelagen.

Författningsförslagen i propositionen berör bl. a. 53 § 1 morn., som
under hösten ändrats genom nya regler för beskattning av samebyar.
Utskottet föreslår därav föranledd ändring i 53 § 1 mom. första stycket.

Vid lagstiftningen våren 1976 om ändrade regler för beskattning av
fåmansföretag m. m. bortföll oavsiktligt sista stycket i 30 § 1 mom.
taxeringslagen (1956: 623). I samband med att 30 § nu åter ändras bör
denna felaktighet rättas.

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motionen 1976/77: 41 och med anledning
av vad utskottet anfört antar vid propositionen fogade
förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med de
ändringar att 53 § och ikraftträdandebestämmelserna erhåller
följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

53 §

1 mom. Skyldighet att angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana
bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin
vinst, ekonomiska föreningar, samfund,
stiftelser, understödsföreningar,
som bedriva till livförsäkring
hänförlig verksamhet, verk,
inrättningar och andra inländska
juridiska personer, dock såvitt gäller
sådana juridiska personer som
enligt författning eller på därmed
jämförligt sätt bildats för att förvalta
samfällighet endast om samfälligheten
har taxerats såsom särskild
taxeringsenhet och avser
marksamfällighet eller regleringssamfållighet,
samtliga här under f)
avsedda bolag, verk och andra juridiska
personer i den mån de ej
inbegripas under punkterna d)
■och e):

f) svenska aktiebolag och sådana
bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avstå sin
vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,
samfund, stiftelser understödsföreningar,
som bedriva till
livförsäkring hänförlig verksamhet,
verk, inrättningar och andra
inländska juridiska personer, dock
såvitt gäller sådana juridiska personer
som enligt författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats
för att förvalta samfällighet endast
om samfälligheten har taxerats
såsom särskild taxeringsenhet
och avser marksamfällighet eller
regleringssamfällighet, samtliga
här under f) avsedda bolag, verk
och andra juridiska personer i den
mån de ej inbegripas under punkterna
d) och e):

SkU 1976/77:14

Regeringens förslag Utskottets förslag

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag av fastighet.

Riksskatteverket må icke föras.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft dagen
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från
trycket i Svensk författningssamling
och tillämpas enligt lagen
(1975: 1348) om ikraftträdande av
lagen (1975: 1347) om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370),
ikraftträdandelagen. Hänvisning i
ikraftträdandelagen till de nya bestämmelserna
i 28 § 1 morn., 46 §
2 morn., 53 § 1 morn., punkt 2 av
anvisningarna till 29 § och punkt
2 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall
därvid avse nämnda lagrum i deras
lydelse enligt denna lag.

Har skattskyldig

Har riksskatteverket -

Denna lag träder i kraft dagen
efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från
trycket i Svensk författningssamling.
Bestämmelserna i 53 § 1
mom. första stycket f) tillämpas
första gången vid 1979 års taxering.
I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna
enligt lagen (1975:
1348) om ikraftträdande av lagen
(1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370), ikraftträdandelagen.
Hänvisning i ikraftträdandelagen
till de nya bestämmelserna
i 28 § 1 morn., 46 §
2 morn., 53 § 1 morn., punkt 2 av
anvisningarna till 29 § och punkt
2 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall
därvid avse nämnda lagrum i deras
lydelse enligt denna lag.

- tillämpliga delar.

november 1976.

2. lag om ändring i lagen (1975: 1348) om ikraftträdande av lagen
(1975: 1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:
370) med de ändringar att 2 och 8 §§ erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

2 §

Utskottets förslag

SkU 1976/77:14

Regeringens förslag

serv och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för ändringen anses
som på grund av försäkringen
utbetalt belopp under det beskattningsår
då ändringen sker. Om
pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse
med ansökan, som
kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före utgången av år
1975, och om försäkringen enligt
äldre bestämmelser skall anses ha
tagits i samband med tjänst, skall
sådan påföljd dock ej inträda om
ändringen sker före utgången av
år 1977. Överenskommelse, som
medför ökad premieförpliktelse
totalt eller för år räknat, skall vid
tillämpning av denna paragraf anses
som nytt försäkringsavtal.

Utskottets förslag

serv och övriga tillgodohavanden
vid tidpunkten för ändringen anses
som på grund av försäkringen
utbetalt belopp under det beskattningsår,
då ändringen sker. Om
pensionsförsäkring tagits i överensstämmelse
med ansökan, som
kommit in till försäkringsgivarens
huvudkontor före utgången av år
1975, och om försäkringen enligt
äldre bestämmelser skall anses ha
tagits i samband med tjänst, skall
sådan påföljd dock ej inträda om
ändringen sker före utgången av
år 1977. Påföljden skall ej heller
inträda, om försäkringstagaren
utan kännedom om de nya bestämmelserna
insatt förmånstagare
men återkallar förmånstagarförordnandet
utan dröjsmål sedan
han underrättats om påföljden av
förordnandet. Överenskommelse,
som medför ökad premieförpliktelse
totalt eller för år räknat, skall
vid tillämpning av denna paragraf
anses som nytt försäkringsavtal.

De nya -

8 §

■ meningen nedan.

2 c jämfört med punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § tillämpas i
övrigt första gången vid 1977 års

SkU 1976/77:14

Regeringens förslag

taxering samt i det fall pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan,
som inkommit till försäkringsgivarens
huvudkontor efter
den 24 april 1975, redan vid 1976
års taxering. Har pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan,
som inkommit till försäkringsgivarens
huvudkontor senast den 19
november 1975, får dock i stället
för vad som angivits i punkt 2 c
jämfört med puunkt 2 e av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen
avdrag för premie som erlägges
för försäkringen under år
1976 åtnjutas med högst 30 procent
av den lön sorn under detta
år utgivits till arbetstagaren, dock
högst med 60 000 kronor. För räkenskapsår,
som avslutats efter
den 30 juni 1975, får avdrag för
medel, som avsatts till pensionstiftelse
enligt lagen (1967: 531)
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., endast ske för att uppbringa
stiftelsens tillgångar i vad
de är hänförliga till sådan arbetstagare
till vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt
vad som medges till följd av bestämmelserna
i punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen.
Redovisas för sådant räkenskapsår
enligt bestämmelserna
i nämnda lag pensionsskuld under
rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen,
får avdrag åtnjutas
för ökad avsättning endast i den
mån ökningen är erforderlig för
att trygga pensionsåtagande som
är avdragsgillt enligt nyssnämnda
bestämmelser.

Föreligger särskilda

Utskottets förslag

1 mars 1978 göras med högst ett
belopp motsvarande 30 procent av
vad arbetsgivaren utgivit till arbetstagaren
i lön antingen under
beskattningsåret eller under det
närmast föregående beskattningsåret,
dock högst med 60 000 kronor.
För räkenskapsår, som avslutats
efter den 30 juni 1975, får avdrag
för medel, som avsatts till
pensionsstiftelse enligt lagen
(1967: 531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., endast ske
för att uppbringa stiftelsens tillgångar
i vad de är hänförliga till
sådan arbetstagare till vad som
motsvarar arbetsgivarens pensionsreserv
enligt vad som medges till
följd av bestämmelserna i punkt

2 e av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.
Redovisas för
sådant räkenskapsår enligt bestämmelserna
i nämnda lag pensionsskuld
under rubriken Avsatt
till pensioner i balansräkningen,
får avdrag åtnjutas för ökad avsättning
endast i den mån ökningen
är erforderlig för att trygga
pensionsåtagande som är avdragsgillt
enligt nyssnämnda bestämmelser.

— ej föras.

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623) med de ändringar
att dels ingressen, dels 30 § 1 mom. erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1976/77:14

Regeringens förslag

Härigenom föreskrives i fråga
om 30 § taxeringslagen (1956:
623)

dels att 2 mom. skall ha nedan
angivna lydelse,

dels att ett nytt moment, 4
morn., av nedan angivna lydelse
skall införas.

Utskottets förslag

Härigenom föreskrives i fråga
om 30 § taxeringslagen (1956:
623)

dels att i och 2 mom. skall
ha nedan angivna lydelse,

dels att ett nytt moment, 4
morn., av nedan angivna lydelse
skall införas.

Nuvarande lydelse1

Utskottets förslag1

30 §

1 mom. Har deklarationsskyldig uppges särskilt.

Vid självdeklaration dessa uppgifter.

För aktiebolag aktiebolagslagen (1975: 1385).

För inländsk skadeförsäkringsanstalt
skall avlämnas bestyrkt avskrift
av protokoll eller annan
handling, som utvisar, huru vinstoch
förlusträkningen samt balansräkningen
för beskattningsåret
slutgiltigt fastställts samt huru
vinsten för samma år disponerats.

Stockholm den 14 december 1976

På skatteutskottets vägnar

ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Josefson (c), Hörberg
(fp), Sundkvist (c), Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark
(s), herrar Olsson i Järvsö (c), Boström (s), Lundgren (m), Forslund (s),
Hallenius (c), Gustafsson i Borås (fp) och Marcusson (s).

Reservation

av herrar Wärnberg (s), Kristenson (s), Westberg i Hofors (s), fru
Normark (s), herrar Boström (s), Forslund (s) och Marcusson (s) som

dels anfört följande:

Förslagen i propositionen är genomgående mycket förmånliga för företagen.
Vi har dock ansett oss kunna acceptera propositionen i dess helhet
utom på två viktiga punkter.

1 SFS 1976: 86, jfr 1972: 745.

SkU 1976/77:14

De nya reglerna om enskilda personers avdrag för privata pensionsförsäkringar
och företagens avdrag för kostnader för anställdas framtida
pensionering genomfördes av en bred majoritet inom utskottet och i riksdagen.
Med lika stor enighet begärde utskottet utredning av en del viktiga
detaljfrågor, bl. a. frågan hur smärre avvikelser från allmän pensionsplan
skall behandlas. Utskottet avsåg med detta de sedan länge
etablerade pensionsplanerna inom jordbrukskooperationen och de ”SPRhärmande”
företagen (dvs. företag vars pensionsåtaganden nära ansluter
till statens pensionsreglemente) där avtalen lämnar obetydligt bättre efterlevandeförmåner
o. d. än ITP-planen. Frågan hur sådana mindre betydande
avvikelser i redan existerande pensionsplaner borde behandlas
i skattehänseende ansågs inte vara så viktig att företagen skulle tvingas
arbeta om dessa pensionsbestämmelser. Av den utredning som ligger till
grund för propositionen framgår också att merkostnaderna för dessa
tilläggsförmåner endast med några få procent överstiger kostnaderna
för pension som ligger helt inom ramen för ITP-planen.

I propositionen — som i denna del överensstämmer med utredningsförslaget
— föreslås nu att avdrag alltid skall kunna medges för kostnader
för förmåner, som ligger vid sidan av allmän pensionsplan, i stort
sett utan annan begränsning än att merkostnaderna inte får överstiga
8 % av totalkostnaderna enligt allmän pensionsplan. Av propositionen
framgår också att 8 % innebär en bred marginal utöver kostnaderna för
de avvikelser utskottet avsåg med sitt beslut. Detta får till följd, att de
företag som redan har smärre tilläggsförmåner av olika slag kan höja
dessa väsentligt eller tillskapa nya likartade förmåner. Propositionen
innebär också att förmåner av detta slag kan tillskapas hos företag där
detta tidigare inte varit aktuellt.

I motionen 1976/77: 41 anförs, att rätten till avvikelser bör begränsas
till att endast gälla sådana pensionsplaner som vid ikraftträdandet hade
bättre förmåner än allmän pensionsplan, och att det inte bör vara möjligt
att få tillämpa en högre avdragsrätt när förbättring av en pensionsplans
förmåner vidtagits efter nämnda tidpunkt.

.Motionärernas uppfattning överensstämmer med utskottets tidigare
uppfattning i frågan, och inom utskottet föreligger inte heller olika åsikter
om innebörden av utskottets ovan redovisade ställningstagande i frågan.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att den i propositionen
föreslagna 8-procentregeln bör begränsas så att avdrag för de särskilda
kostnader som föranleds av nya utfästelser i detta hänseende medges
endast under förutsättning att tilläggsförmånerna överensstämmer med
motsvarande utfästelser som arbetsgivaren lämnat före den 1 januari

1976. Vi tillstyrker således motionen i denna del.

Om anställda pensioneras före ordinarie pensionsålder men arbetsgivaren
trots detta åtar sig att utge fulla pensionsförmåner, kan arbetsgivaren
f. n. få avdrag för sina merkostnader efter dispens från RSV.

SkU 1976/77:14

I propositionen föreslås att dispens inte skall behövas i dessa fall, om
tillämplig allmän pensionsplan medger lägre pensionsålder än 65 år.
Detta skall enligt propositionen även tillämpas i fråga om arbetstagarehuvuddelägare,
dock att dispens erfordras om pensionsåldern är lägre
än 60 år.

Såvitt gäller arbetstagare-huvuddelägare kan man däremot som också
anförs i propositionen inte bortse från den omständigheten att det inte
föreligger något reellt tvåpartsförhållande mellan den anställde och arbetsgivaren.
Detta förhållande kan, som också framhålls i utredningens
betänkande, innebära att en sänkning av pensionsåldern utnyttjas för
annat syfte än för pensionering. Mot denna bakgrund yrkas i motionen
1976/77:41 att pensionsåldern för arbetstagare-huvuddelägare inte bör
kunna sättas lägre än 65 år utan dispens. Vi instämmer i denna uppfattning
och anser således att motionen bör bifallas även i denna del.

I betänkandet tar utskottet även upp två andra frågor. I propositionen
har föreslagits särskilda övergångsbestämmelser av innebörd att den
ovan berörda 30-procentregeln för pensionsåtaganden, som inte kan
jämställas med allmän pensionsplan, skall få tillämpas i något större
utsträckning beträffande premier under år 1976 för försäkringar som
tecknats senast den 19 november 1975. Här föreslår utskottet mot bakgrund
av en skrivelse från Svenska försäkringsbolags riksförbund att
övergångstiden utsträcks så att denna mer gynnsamma regel får tillämpas
t. o. m. räkenskapsår som avslutats före den 1 mars 1978. Den andra
frågan är vilka ändringar som skall få göras i villkoren för vissa äldre
försäkringar. Om förmånstagare insätts i strid mot de nya reglerna, som
antogs hösten 1975, skall den mot försäkringen svarande premiereserven
och övriga tillgodohavanden i så fall i sin helhet tas upp till beskattning
under det år då förmånstagarförordnandet lämnades. Här föreslår
utskottet att den nyss angivna påföljden inte skall inträda om försäkringstagaren
återkallar förmånstagarförordnandet utan dröjsmål. Utskottets
förslag i dessa delar är enligt vår uppfattning inte tillräckligt
motiverade. Vi finner för vår del inte anledning att frånträda tidigare
ställningstaganden i dessa frågor.

dels ansett att utskottet under momenten 1 och 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 41 och med anledning
av propositionen beträffande förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928: 370) antar utskottets förslag
med den ändringen att punkt 2 e av anvisningarna till 29 § erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse
samt beträffande lagen (1975:1348) om ikraftträdande av lagen
(1975:1347) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
antar regeringens förslag med den ändringen att 8 § erhåller
följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse.

SkU 1976/77:14

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Kommunalskattelagen
Anvisningar
till 29 §

2. e. Arbetsgivares rätt denna utfästelse.

Allmän pensionsplan tecknat borgen.

Om särskilda ej föras.

Vid bestämmande i åtagandet.

Avdrag för kostnad avsedd att
trygga pensionsåtagande som innebär
rätt till pension före 65 års
ålder — härunder inbegripet kostnad
avsedd att vid arbetstagarens
avgång före 65 års ålder trygga
samma pensionsförmåner som
skulle ha tillkommit honom vid
avgång vid nämnda ålder — medges
i den utsträckning sådana förmåner
kan utgå enligt allmän pensionsplan
och med beaktande jämväl
av bestämmelserna i tionde
stycket. Är fråga om arbetstagare
i aktiebolag eller ekonomisk förening
som har bestämmande inflytande
över företaget, är dock kostnad
som här avses och som hänför
sig till avgång före 60 års ålder
avdragsgill endast efter beslut enligt
elfte stycket. Till grund för bedömande
om en arbetstagare har
bestämmande inflytande lägges
det samlade innehavet av aktier
eller andelar i företaget hos arbetstagaren
själv jämte sådana honom
närstående personer som
nämnts i 35 § 3 mom. tionde stycket
denna lag.

Avdrag för kostnad avsedd att
trygga pensionsåtagande som innebär
rätt till pension före 65 års
ålder — härunder inbegripet kostnad
avsedd att vid arbetstagarens
avgång före 65 års ålder trygga
samma pensionsförmåner som
skulle ha tillkommit honom vid
avgång vid nämnda ålder — medges
i den utsträckning sådana förmåner
kan utgå enligt allmän pensionsplan
och med beaktande jämväl
av bestämmelserna i tionde
stycket. Är fråga om arbetstagare
i aktiebolag eller ekonomisk förening
som har bestämmande inflytande
över företaget, är dock kostnad
som här avses avdragsgill endast
efter beslut enligt elfte stycket.
Till grund för bedömande om
en arbetstagare har bestämmande
inflytande lägges det samlade innehavet
av aktier eller andelar i företaget
hos arbetstagaren själv jämte
sådana honom närstående personer
som nämns i 35 § 3 mom. tionde
stycket denna lag.

För medel denna anvisningspunkt.

Dock medges avdrag även utöver
vad som anges i föregående
stycke, om pensionsutfästelserna
avser förmåner som innebär smärre
avvikelser från allmän pensionsplan
och utfästelserna till den del
de avser sådana avvikelser har
tryggats genom pensionsförsäkring.
Med smärre avvikelser förstås
sådana förmånsbelopp som
utgår utöver allmän pensionsplan
men inom ramen för högsta pensionsgrundande
lön enligt planen

Arbetsgivare, som före den 1 januari
1976 tillämpat pensionsbestämmelser
med förmåner som innebär
smärre avvikelser från allmän
pensionsplan är — utöver
vad som angives i föregående
stycke — berättigad till avdrag för
utfästelser som lämnas enligt dessa
pensionsbestämmelser om utfästelserna
till den del de avser sådana
avvikelser har tryggats genom pensionsförsäkring.
Med smärre avvikelser
förstås sådana förmåns -

SkU 1976/77:14

Utskottets förslag

under förutsättning att den genomsnittliga
kostnaden för förmånsbeloppen
icke överstiger åtta
procent av kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna
pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen
förstås den merkostnad som motsvarande
förmåner skulle medföra,
om de skulle lämnas åt samtliga
som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. Överstiger kostnaden
för förmånsbeloppen vad
nu sagts, skall emellertid ingen
del av den kostnad som överstiger
kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna pensionsplanen
vara avdragsgill. För att
erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren
med intyg av försäkringsgivaren
styrka att endast smärre
avvikelser från allmän pensionsplan
föreligger.

Reservanternas förslag

belopp som utgår utöver allmän
pensionsplan men inom ramen för
högsta pensionsgrundande lön enligt
planen under förutsättning att
den genomsnittliga kostnaden för
förmånsbeloppen icke överstiger
åtta procent av kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna
pensionsplanen. Med genomsnittlig
kostnad för förmånsbeloppen
förstås den merkostnad som motsvarande
förmåner skulle medföra,
om de skulle lämnas åt samtliga
som omfattas av den allmänna
pensionsplanen. Överstiger
kostnaden för förmånsbeloppen
vad nu sagts, skall emellertid ingen
del av den kostnad som överstiger
kostnaden för pensionsåtagande
enligt den allmänna pensionsplanen
vara avdragsgill. För
att erhålla avdragsrätt skall arbetsgivaren
med intyg av försäkringsgivaren
styrka att endast
smärre avvikelser från allmän
pensionsplan föreligger.

Tryggas pensionsåtagande före taxeringsåret.

Arbetsgivare, som över företaget.

Vid beräkning till 31 §.

Om särskilda ej föras.

Regeringens förslag

De nya ■

Reservanternas förslag
Ikraftträdandelagen

8§

— meningen nedan.

SkU 1976/77:14

Regeringens förslag

senast den 22 november 1976. De
nya bestämmelserna i punkt 1 av
anvisningarna till 22 §, punkt 6 av
anvisningarna till 25 § och punkt
2 c jämfört med punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § tillämpas i
övrigt första gången vid 1977 års
taxering samt i det fall pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan,
som inkommit till försäkringsgivarens
huvudkontor efter
den 24 april 1975, redan vid 1976
års taxering. Har pensionsförsäkring
tagits på grund av ansökan,
som inkommit till försäkringsgivarens
huvudkontor senast den 19
november 1975, får dock i stället
för vad som angivits i punkt 2 c
jämfört med punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen
avdrag för premie som erlägges
för försäkringen under år
1976 åtnjutas med högst 30 procent
av den lön som under detta
år utgivits till arbetstagaren, dock
högst med 60 000 kronor. För räkenskapsår,
som avslutats efter
den 30 juni 1975, får avdrag för
medel, som avsatts till pensionsstiftelse
enligt lagen (1967: 531)
om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., endast ske för att uppbringa
stiftelsens tillgångar i vad
de är hänförliga till sådan arbetstagare
till vad som motsvarar arbetsgivarens
pensionsreserv enligt
vad som medges till följd av bestämmelserna
i punkt 2 e av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen.
Redovisas för sådant räkenskapsår
enligt bestämmelserna
i nämnda lag pensionsskuld under
rubriken Avsatt till pensioner i balansräkningen,
får avdrag åtnjutas
för ökad avsättning endast i den
mån ökningen är erforderlig för
att trygga pensionsåtagande som
är avdragsgillt enligt nyssnämnda
bestämmelser.

Föreligger särskilda

Reservanternas förslag

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 19/6 760046