Socialförsäkringsutskottets betänkande

1976/77:28

med anledning av propositionen 1976/77:116 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1976/77:116 (socialdepartementel) har regeringen föreslagit riksdagen

dels att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekon-irollerande verksamhet m. m.,

3. lag om ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska sjukhuset,

4. lag om ändring i lagen (1962:392) om huslmtillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring;

dels alt

6. bemyndiga regeringen att godkänna avtal mellan svenska staten och Landstingsförbundet om drift av handikappinstitutet,

7. bemyndiga regeringen alt godkänna avtal mellan staten. Landstingens inköpscentral och aktieägarna i Een-Holmgren Orlopediska AB i Uppsala om samgående för orlopedteknisk verksamhet inom Een-Holmgren Orlopediska AB i Uppsala,

8. bemyndiga regeringen att förvärva aktier i Een-Holmgren Orlopediska AB i Uppsala enligt de riktlinjer som angetts i proposilionen,

9. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret alt ikläda slaten borgen för lån till Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala för högst 500 000 kr. jämte ränta.

1 propositionen redovisas en överenskommelse som har iräffals med sjukvårdshuvudmännen om vissa finansieringsfrågor för sjukvården. Överenskommelsen, som gäller ersättningarna från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen, innebär bl. a. en höjning av sjukförsäkringens läkarvårds-ersättning lill sjukvårdshuvudmännen från 70 till 93 kr. per läkarbesök och en höjning av patientavgiften från högst 15 lill högst 20 kr. fr. o. m. den 1 januari 1978. Samtidigt höjs försäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen för sjukvårdande behandling från 35 till 40 kr. per besök. Patientavgiften höjs från högst 7 till högst 10 kr. Karensbeloppel för sjukförsäkringens resekostnadsersättning höjs i flertalet fall från 8 till 10 kr. Sjukförsäkringens ersättning för sjukhusvård höjs från 20 lill 30 kr. per vårddag.

I Riksdagen 1976/77. II saml. Nr 28

SfU 1976/77:28

SfU 1976/77:28 2

Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för ambulanstransporter och tillhandahållande av hjälpmedel ål handikappade höjs också. Av hjälpmedelsersättningen skall viss del användas för finansiering av handikappinstitutets verksamhet. Institutet skall enligl en separat träffad överenskommelse fr. o. m. den I januari 1978 drivas gemensamt av staten och sjukvårdshuvudmännen.

De ändrade ersättnings- och avgiftsreglerna avses gälla fr. o. m. den 1 januari 1978. De i propositionen redovisade förslagen innebären ekonomiskt tillskott lill sjukvårdshuvudmännen på I 167 milj. kr. per år. Kostnadsökningen för sjukförsäkringen beräknas till 938 milj. kr. per år jämfört med ca 2 050 milj. kr. som utgick i ersättning från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen år 1976. Härvid beräknas en kraftig volymökning av ersättningen till hemsjukvården. För att täcka dessa kostnader jämte en kostnadsökning för sjukförsäkringen till följd av bl. a. utbyggnad av föräldraförsäkringen fr. o. m. den I januari 1978 och en ökad sjukfrekvens föreslås en höjning av socialförsäkringsavgiflen till sjukförsäkringen för arbetsgivare m. fl. med 1,6 procentenheter lill 9,6% av avgiftsunderlaget fr. o. m. år 1978.

En enhet för verksamhet i samband med bekämpning av sjukhusinfektioner föreslås inrättad vid statens bakteriologiska laboratorium. 1 propositionen redovisas också vissa ändringar i reglerna för offentligt anställda läkares rält att ansluta sig till sjukförsäkringen.

Vidare läggs fram förslag som gör det möjligt att utfärda enhetliga regler för beräkning av bostadskostnaden i samband med fastställandet av kommunalt bostadstillägg till folkpension. Förslag läggs också fram om viss ändring av reglerna rörande inkomstberäkning i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring.

Slutligen redovisas en preliminär överenskommelse om inordnande av hjälpmedelsverksamheten vid karolinska sjukhuset i Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala fr. o. m. den I juli 1977.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

3 kap.

Hel sjukpenning ulgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med irehundrasexiiofem. Sjukpenningen avrundas lill närmaste hela krontal. För försäkrad som avses i 1 S andra stycket utgör hel sjukpenning åtta kronor för dag.

med trettio kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas lill närmast lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.

För dag då försäkfad åtnjuter sjuk- För dag då försäkrad åtnjuter sjukhusvård skall sjukpenning minskas husvård skall sjukpenning minskas

med tjugu kronor, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Därvid skall det belopp varmed minskning sker avrundas lill närmast lägre hela krontal. Sjukpenning vid sjukhusvård skall dock alltid utgå med lägst åtta kronor.

19 kap.

4 §3

Avgift till sjukförsäkringen enligt 1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt 2 § skall utgå med åtta procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på gmnd av undantagande enligt II kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes fö på

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2 § skall utgå med nio och sex tiondels procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undantagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgifi enligt 2 § efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller ka-

det av medel lill och från fonden. I fråga om sjöman som avses i 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295)om sjömansskatt beräknas avgiften till sjukförsäkringen enligt procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mot förhållandet mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått det år då procentsatsen fastställes. Hänsyn tages härvid ej till fartyg med en brutto-dräktighet understigande trehundra registerton. Procentsatsen beräknas med två decimaler.

SfU 1976/77:28

Nuvarande lydelse

försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till läckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de utgifter för läkemedel och kostnader enligl lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, lill den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som under året uppkommit tor centrala studiestödsnämnden i anledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, lill den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över-och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer gmnderna för överförandet av medel till och från fonden.

Föreslagen lydelse

renstiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknal de utgifter för läkemedel och kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, samt för förvaltning, till den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som under årel uppkommit för centrala studiestödsnämnden i anledning av att återbetalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt studiestödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över-och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer gmnderna för överföran-

ver sådan rådgivning.

Ersättning till privatpraktiserande läkare för rådgivning i födelsekontrollerande syfte ulgår enligl grunder som regeringen fastställer.

Ersättning enligt denna lag utgår även för rådgivning angående abort eller sterilisering.

Nuvarande lydelse

Staten, landstingskommun eller kommun får enligt vad nedan sägs ersättning för kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som vid personligt besök meddelas den som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Motsvarande ersättning ulgår även till organisation, som med socialstyrelsens tillstånd bedri-

Föreslagen lydelse

IS'

Staten, landstingskommun eller kommun får enligt vad nedan sägs ersättning för kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som meddelas den som omfattas av sjukförsäkring enligl lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Molsvarande ersättning utgår även lill organisation, som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning.

SfU 1976/77:28 6

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid

karolinska sjukhuset

Härigenom föreskrives att lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska sjukhuset' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Intages någon som är bosatt utanför Stockholms län och icke omfattas av avtal om regionsjukvård m. m. vid karolinska sjukhuset på sjukhuset för vård, som det enligt sjukvårdslagen (1962:242) åligger landstingskommun att ombesöria, skall den landstingskommun inom vilken den intagne är bosalt till sjukhuset erlägga bidrag lill kostnaderna för vården enligl vad nedan sägs.

I fråga om vård på annan avdelning vid karolinska sjukhuset än radiumhemmet föreligger skyldighet att utge vårdbidrag som avses i första stycket endast under förutsättning att den på sjukhuset intagne antingen insjuknat i den sjukdom vården avser under vistelse inom Stockholms län eller fött hänvisning till sjukhuset för vård, som ej kan beredas på landstingskommunens sjukhus. Närmare föreskrifter om sådan hänvisning meddelas av regeringen.

Vårdbidrag utgår för varje vårddag Vårdbidrag ulgår för varje vårddag
med det belopp, varmed den för med det belopp, varmed den för
patienten tillämpliga vårdavgiften på patienten tillämpliga vårdavgiften på
allmänt rum vid karolinska sjuk- allmänt rum vid karolinska sjuk
huset överstiger tjugo kronor. huset överstiger trettio kronor.

Vad ovan föreskrives om landstingskommun äger molsvarande tillämpning på kommun som ej tillhör landstingskommun.

Ulgår vårdbidrag, minskas vårdavgifien med motsvarande belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

' Senaste lydelse av bl. a. författningens rubrik 1975:225.

SfU 1976/77:28 7

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunah bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att 2 S lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Kommunalt bostadstillägg skall, där kommun så beslutat, utgå till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension, förtidspension eller änkepension och är mantalsskriven inom kommunen, eller till där mantalsskriven hustru som åtnjuter hustrulillägg.

Kommunalt bostadstillägg utgår Kommunalt bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen be- enligt de grunder kommunen bestämmer. Avvikelse från vad i 4 och stämmer. Avvikelse från vad i 4 och

5 §§ stadgas må dock icke äga mm, 5 §§ stadgas må dock icke äga mm,
och för rätt till kommunall bostads- och för rätt till kommunalt bostads
tillägg må ej fordras viss tids bosätt- tillägg må ej fordras viss tids bosätt
ning inom kommunen eller uppsläl- ning inom kommunen eller uppstäl
las annat därmed jämförligt villkor, las annat därmed jämföriigt villkor.
Regeringen äger meddela föreskrif- Regeringen eller, efter legeringens
ler angående det högsta belopp som bemyndigande, riksförsäkringsverket
må utgå i kommunalt bostadstillägg beslutar om grunder för beräkning av
för pensionsberättigad, som är bosatt bostadskostnaderna i ärende enligt
i ålderdomshem eller därmed lik- denna lag. Regeringen äger meddela
ställt hem. föreskrifter angående det högsta

belopp som må utgå i kommunalt bostadstillägg för pensionsberättigad, som är bosatt i ålderdomshem eller därmed likställt hem. Om kommuns beslut rörande kommunalt bostadstillägg skola riksförsäkringsverket och den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde kommunen är belägen, ofördröjligen underrättas.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

Delpension faslställes lill belopp motsvarande 65 procent av skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade åtnjöt före övergången till deltidsarbete under arbetstid som var normal för honom och den inkomsi som han kan antagas komma alt tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete. Skillnaden för för år räknat inte beräknas överstiga skillnaden mellan den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring före och efter övergången till deltidsarbete. Skulle den försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga förhållanden för del år som föregår övergången lill deltidsarbete, varit försäkrad för högre sjukpenninggrundande inkomsi än den som angivits i kassans beslut, skall skillnaden dock beräknas med utgångspunkt i sådan högre inkomst.

Delpension faslställes lill belopp motsvarande 65 procent av skillnaden mellan den inkomsi som den försäkrade åtnjöt före övergången till deltidsarbete under arbetstid som var normal för honom och den inkomsi som han kan antagas komma alt tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete. Skillnaden får för år räknat inte beräknas överstiga skillnaden mellan den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring före och efter övergången till deltidsarbete. Skulle den försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga förhållanden för det år som föregår övergången till deltidsarbete, varit försäkrad för högre sjukpenninggrundande inkomsi än den som angivils i kassans beslut, skall skillnaden dock beräknas med utgångspunkt i sådan högre inkomst. /(vv/Ae/-den försäkrades inkomstbortfall väsentligt från vad som kan motiveras med hänsyn till minskningen av arbetstiden, särskilda arbetsförhållanden eller förändrade arbetsuppgifter skall hänsyn tagas endast till sådant inkomstbortfall som står i proportion till minskningen av arbetstiden, öm den försäkrades inkomst före eller efter övergången till deltidsarbete väsentligt avviker från vad som är vanligt för arbetet, skall beräkningen

SfU 1976/77:28. 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

grundas på den lön som kan anses vara vanlig för arbetet.

Fastställd delpension anknytes till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av basbeloppet.

Ändras de förhållanden som enligt första stycket har legat lill grund för fastställande av delpension, skall omprövning ske enligt bestämmelser som meddelas med stöd av 11 S-

Vid bedömning av rätt till delpension bortses från bisyssla som försäkrad före övergången till deltidsarbete varaktigt utfört vid sidan av sitt huvudsakliga arbete. Överstiger arbetstiden vad avser bisysslan efter övergången lill deltidsarbete den tid som åtgår för deltidsarbetet skall frågan om rält lill delpension hänskjulas till särskild prövning. Detsamma skall gälla om ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet. Utvidgas bisysslan under tid som delpension åtnjutes skall rätten till och storieken av delpensionen omprövas.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

I motionen 1976/77:94 av herr Olsson i Timrå m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära översyn av lagen om allmän försäkring i vad gäller beräkningen av sjukhjälpsiidens längd för pensionärer, varvid de i motionen redovisade synpunkterna bör beaktas.

I motionen 1976/77:255 av fm Nilsson i Sunne m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reseersätiningsreglemenlel så alt i motionen nämnda situationer undanröjs.

I motionen 1976/77:687 av fru Marklund m. fl. (vpk) hemställs alt riksdagen uttalar sig för alt bilen erkänns som ett tekniskt hjälpmedel för rö-relsehandikappade samt hos regeringen hemställerom att riksdagen skyndsamt föreläggs förslag om bidragsbeslämmelser i enlighet med vad i motionen anförts.

I motionen 1976/77:691 av fru Odelsparr (c) och fru Eliasson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhållerom prövning av frågan om möjligheten lill flygresor för sängbundna handikappade.

I molionen 1976/77:699 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en skyndsam prövning av

SfU 1976/77:28 10

frågan huruvida normalkoslnader för anskaffande av glasögon bör infogas i sjukförsäkringssystemet och lagen om allmän försäkring,

2. att riksdagen beslutar att kostnader för reparation av glasögon vilka skadats i arbetet liksom för utbyte av sådana glasögon omedelbart infogas i sin helhet i sjukförsäkringssystemet och lagen om allmän försäkring.

1 molionen 1976/77:949 av fru Hambraeus m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär all utredningen om hälso- och sjukvården även ges i uppdrag att lämna förslag till ersättning enligt lagen om allmän försäkring för vistelse vid hälsohem.

1 molionen 1976/77:959 (jfr 1976/77:958) av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar all uttala sig för avskaffande av alla patientavgifter inom sjukvården.

I molionen 1976/77:1075 av herrar Börjesson i Falköping (c) och Polslam (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om rätten till bidrag för anskaffning av personbil eller motordriven invalidvagn saml om befrielse från eriäggandel av bilskatt för handikappad, med syfte all samma bestämmelser skall omfatta alla gravt rörelsehindrade och inte vara begränsade till dem som förvärvsarbetar eller studerar.

I motionen 1976/77:1080 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) hemställs alt riksdagen hos regeringen begär all landslingens möjligheter all ekonomiskt och på annat sätt medverka i den akuta alkoholsjukvården snarast utreds.

I motionen 1976/77:1088 av herr Rosqvisi m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att åtgärder vidtas för att diabetiker skall kunna erhålla bidrag lill kostnader för anskaffning av glasögon under samma villkor som gäller för personer som opererats för grå starr.

1 motionen 1976/77:1298 av herr Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt avser yrkandet 3, att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i molionen anförts om bidrag m. m. lill motorfordon till gravt handikappad.

Av övriga yrkanden i motionen 1298 har utskottet behandlat yrkandet 1 i SfU 1976/77:19, yrkandet 2 i SfU 1976/77:22 och yrkandet 4 i SfU 1976/77:15.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1 motionen 1976/77:1569 av herr Aspling m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i molionen anförts om avgiftsfinansiering inom sjukvården m. m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i molionen anförts om garantiregler för pensionärer i samband med sjukhusvård.

SfU 1976/77:28 11

3. att riksdagen beslutar att avgiften till sjukförsäkringen från den 1 januari 1978 skall utgöra 9,65 procent av avgiftsunderlaget,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslutning av offentligt anställda läkare lill sjukförsäkringen,

5. all riksdagen lill Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1977/78, utöver vad riksdagen tidigare beslutat, anvisar ett förslagsanslag av 700 000 kr.

1 molionen 1976/77:1588 av herr Börjesson i Falköping (c) hemställs att riksdagen i samband med behandlingen av propositionen 1976/77:116 ullalar alt man förutsätter att sjukvårdshuvudmännen vid sin bedömning av hu-mvida avgiftsnedsättning eller avgiftsbefrielse från sjukvårdsavgift för ul-försäkrade patienter skall ske söker tillämpa generösa och från humanitära och sociala synpunkter rimliga regler.

1 motionen 1976/77:1589 av herr Ringaby (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag lill höstsessionen vid nästa års riksmöte syftande till ökade möjligheter för handikappade att erhålla bidrag lill anskaffning av egen bil.

I molionen 1976/77:1590 av herr Ringaby m. fl. (m) hemställs att riksdagen hos regeringen ullalar att även av offentlig huvudman deltidsanställda läkare som utövar privatpraktik på fritiden bör omfattas av rätten att ansluta sig till sjukförsäkringen.

I motionen 1976/77:1591 av herrar Rosqvisi (s) och Östrand (s) hemställs att riksdagen beslutar avslå proposilionen 1976/77:116 i den del som avser höjning av sjukpenningavdraget för låginkorhstlagare.

I motionen 1976/77:1592 av herr Wachimeister i Staffanstorp (m) hemställs att riksdagen beslutar alt det lill propositionen 1976/77:116 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. skall träda i kraft den 1 juli 1977.

1 molionen 1976/77:1593 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar

1. att avslå punkten 5 i hemställan i proposilionen 1976/77:116,

2. alt avslå förslaget i proposilionen beträffande anslutning av offentligt anställda läkare lill sjukförsäkringssystemet,

3. att hos regeringen begära alt ersättningen till sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen höjs i sådan grad att patientavgifterna sätts lill O kr. och att detta finansieras med en höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen för arbetsgivare m. fi., att gälla fr. o. m. den 1 januari 1978.

!♦• Riksdagen 1976/77. II saml. Nr 28

SfU 1976/77:28 12

Utskottet

Inledning

Den av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna vården finansieras till väsentlig del genom ersättningar lill huvudmännen från den allmänna försäkringen, medan försäkringen endast till en mindre del bidrar till kostnaderna för den slutna vården. Grunderna för ersättningarna finns i den av regeringen utfärdade läkarvårdstaxan (1974:699). De nuvarande ersättningarna har fastställts efter en överenskommelse mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, vilken gäller för liden den I januari 1976-den 31 december 1977. De lagändringar som föranleddes av överenskommelsen behandlades av riksdagen våren 1975 (prop. 1975:36, SfU 16, rskr 125).

I den förevarande propositionen redovisas en överenskommelse om er-sällningar från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen för åren 1978 och 1979. Överenskommelsen innebär all ersättningsbeloppen för läkarvård, sjukvårdande behandlingar, ambulanslransporler, sjukhusvård, preventivmedelsrådgivning och tillhandahållande av hjälpmedel till handikappade genomgående höjs. För de vårdsökande medför överenskommelsen avgiftshöjningar genom alt patientavgifter, karensbelopp vid resekoslnadsersäll-ningar och sjukpenningavdraget vid sjukhusvård höjs.

Genom överenskommelsen beräknas sjukvårdshuvudmännen komma att tillföras ytterligare 1 167 milj. kr. per år, samtidigt som sjukförsäkringens kostnader ökar med 938 milj. kr. per år. Till stor del är detla en följd av den breddning av försäkringens ersättningsregler som skett under senare år genom att nya kategorier av vårdpersonal utför ersätlningsbara vårdinsatser. Antalet ersättningsbara sjukvårdande behandlingar beräknades vid 1975 års överenskommelse till 2 miljoner per år, medan det vid årets överenskommelse har förutsatts alt anlalet kan komma alt uppgå lill 11 miljoner per år. Sjukvårdshuvudmännens möjligheter att bygga ut sina insatser inom hemsjukvården kommer härigenom att öka betydligt.

Kostnadsökningarna till följd av överenskommelsen och den i propositionen 1976/77:117 föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen, vilken ulskotlel behandlar i sitt betänkande 1976/77:27, föreslås i propositionen bli täckta genom en höjning av socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen. Sammantagen med ett tidigare beräknat underskott till följd av en ökad sjukfrekvens har kostnadsökningen beräknats medföra en höjning av avgiften från 8 till 9,6 procent av avgiftsunderiaget.

En närmare redogörelse för de nya ersättnings- och avgiftsbelopp som följer av överenskommelsen kommer all lämnas nedan i samband med all ulskotlel prövar motionsyrkanden med anknytning direkt eller indirekt lill de i proposilionen behandlade frågorna. Utskottet vill emellertid redan nu uttala sin tillfredsställelse över att sjukvårdshuvudmännens resurser för att fortsätta utbyggnaden av den offentliga öppna vården nu kraftigt ökas och att en särskild satsning sker på hemsjukvårdens område.

SfU 1976/77:28 13

1 propositionen las även upp frågor om vissa förändringar på hjälpmedelsområdet utöver den lidigare nämnda höjningen av hjälpmedelsersält-ningen. Enligt ett separat avtal skall Landstingsförbundet i stället för Svenska centralkommittén för rehabilitering gemensamt med staten gå in som huvudman för handikappinstitutet fr. o. m. den I januari 1978. En särskild överenskommelse om finansiering av institutets drift har också träffals för den närmaste tvåårsperioden. Sjukvårdshuvudmännens ansvar och med-inflytande på hjälpmedelssektorn vidgas också genom att Landstingens inköpscentral (LIC) kommer att ingå som en av parterna vid ett sammanförande av karolinska sjukhusets orlopediska verkstad med Een-Holmgrens Orlopediska AB i Uppsala fr. o. m. den 30 juni 1977. Övriga parter i bolaget blir de nuvarande ägarna och staten.

Förslagen i sistnämnda hänseenden har inte föranlett några motionsyrkanden. I likhet med socialutskottet, som yttrat sig över förslagen (se bilaga), tillstyrker utskottet propositionen i dessa delar.

Ytterligare två frågor avseende sjukvården anmäls i propositionen. Den ena avser inrättande av en central instans för bekämpning av sjukhusinfektioner, vilket skall ske genom att statens bakteriologiska laboratorium får medel lill alt inom sig organisera en särskild enhet för ändamålet. Den andra avser införande av ändrade regler fr. o. m. den 1 juli 1977 när det gäller möjligheterna för offentligt anställda läkare med fritidspraklik alt ansluta sig lill sjukförsäkringen. Eftersom båda dessa frågor föranlett motioner kommer utskottet i del följande att mera utförligt redogöra för propositionen i dessa delar.

Riksdagen har nyligen (prop.1976/77:100, bil. 16, CU 18, rskr 187) beslutat all pensionärer ulan barn fr. o. m. den 1 januari 1978 skall få slatskommunalt bostadsbidrag i den mån detla är förmånligare än vederbörandes kommunala bostadstillägg. 1 proposilionen föreslås nu att i lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension tas in ett bemyndigande för regeringen - eller efter regeringens bestämmande - riksförsäkringsverket att utfärda regler för beräkning av bostadskostnadens storiek när en pensionär är berättigad till såväl slatskommunalt bostadsbidrag som kommunall bostadstillägg. Avsikten härmed är all få till stånd mer enhetliga regler för beräkningen än som f n. gäller.

Utskottet ansluter sig lill detta förslag, som inte föranlett något motionsyrkande.

I propositionen föreslås slutligen viss ändring i lagen om delpensionsförsäkring för alt förhindra ett inte avsett utnyttjande av försäkringen. Till detta förslag, som föranlett ett motionsyrkande, återkommer utskouet senare i yttrandet.

Ersättning för offentlig öppen vård och sjukhusvård

Den nya överenskommelsen innebär som inledningsvis nämnts att er-sätlningarna från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen höjs fr. o. m.

SfU 1976/77:28 14

den 1 januari 1978 för sjukvård som ombesöos av staten, landstingskommun eller kommun som inte tillhör landstingskommun. För läkarvård höjs ersättningsbeloppen från 70 lill 93 kr. per läkarbesök samtidigt som den patientavgift sjukvårdshuvudmännen har rätt alt la ut höjs från högst 15 till högst 20 kr Tilläggsavgiften vid läkarbesök hos den sjuke om 10 kr. blir oförändrad, liksom patientavgiften om högst 10 kr. vid lelefonrådfrågning. Vid undersökning och behandling efter remiss från försäkringsansluten privatpraktiserande läkare höjs ersättningen från 85 till 113 kr. 1 dessa fall skall - liksom nu - inte utgå någon patientavgift. Undersökning och behandling efter remiss från företagshälsovårdsmottagning blir däremot fortfarande avgiflsbelagd. Ersäliningsbeloppel uppgår i dessa fall lill 93 kr. och patientavgiften lill högst 20 kr. För vård eller behandlingar som på grund av sjukdom eller efter ordination av läkare lämnas av annan vårdpersonal höjs ersättningen från 35 till 40 kr. per behandling och patientavgiften från högst 7 till högst 10 kr. Sådan vårdpersonal kan antingen vara anställd av sjukvårdshuvudmännen eller ha vårdavial med dem, exempelvis kommunala hemsamariier som utför läkarordinerade behandlingar inom hemsjukvården. Däremot kommer i fortsättningen någon särskild ersättning eller patientavgift inte all utgå för ulprovning och anpassning av hjälpmedel ål handikappade. Sjukvårdshuvudmännens kostnader i dessa hänseenden har i stället beaktats vid beräkningen av hjälpmedelsersätiningen.

1 detta sammanhang bör erinras om alt sjukvårdshuvudmännen infört rabaiieringsregler beträffande patientavgifterna för personer som mera regelbundet måste besöka läkare eller få annan sjukvård. De flesta landsting har därvid följt Landstingsförbundets rekommendationer, som innebär au när den vårdsökande under ett åreriagt patientavgifter överstigande 112-120 kr. sådana avgifter inte längre las ut.

Ersättningsbeloppet från försäkringen när en försäkrad vårdas på sjukhus höjs enligl överenskommelsen från 20 till 30 kr. per dag. Del dagliga sjukpenningavdraget vid sjukhusvistelse höjs med samma belopp. Som hittills är avdraget dock maximerat lill en tredjedel av sjukpenningens belopp, och den återstående sjukpenningen skall alltid uppgå till lägst 8 kr. per dag.

När det gäller patienter som uppbär hel ålders- eller förtidspension ersätter"" sjukförsäkringen kostnaden för sjukhusvård i sammanlagi 365 dagar. Efter denna tid kommer enligt överenskommelsen sjukvårdshuvudmännen att kunna ta ul en vårdavgift av dessa ulförsäkrade patienter med utgångspunkt i nivån för ersättningen från sjukförsäkringen. Det har därvid förutsatts alt sjukvårdshuvudmännen vid behov skall medge avgiftsnedsättning eller avgiftsbefrielse så all patienterna lillförsäkras vissi utrymme för boslads-och andra levnadskostnader bl. a. vid kortare sjukhusvistelser. Det har också förutsatts att frågan om ändrade avgiftsregler för ulförsäkrade patienter snarast möjligt kommer att prövas inom socialdepartementet efter samråd med Landstingsförbundet. Prövningen skall ske bl. a. på grundval av material som redovisats av socialulredningen i dess delbetänkande DsS 1977:2

SfU 1976/77:28 15

och av Landstingsförbundet (förbundets material är redovisat i bil. 10-12 i nämnda belänkande).

1 ell flertal motioner las upp frågor gällande storleken av de kostnader den enskilde själv bör bära för sin sjukvård. Herr Aspling m. fl. framhåller i motionen 1569 alt uppmärksamheten på dessa frågor behöver ökas så alt inte utvecklingen leder bort från de grundläggande principerna om all sjukvården bör vara i stort sett fri och avgifterna för läkarvård låga och enhetliga. Sjukförsäkringen bör, anser motionärerna, även i fortsättningen ha den dubbla funktionen all tillförsäkra såväl patienterna förmånen av sådana avgifter som sjukvårdshuvudmännen finansiella resurser för en tillräckligt utbyggd sjukvård. Motionärerna önskar ett tillkännagivande av riksdagen om att den fortsatta utvecklingen bör ta sikte på all i ökad omfattning finansiera sjukvården genom sjukförsäkringen och i mindre omfattning genom patientavgifter och sjukpenningavdrag. Herr Werner m. fl. föreslår i motionerna 959 och 1593 alt alla patientavgifter slopas och yrkar samtidigt all riksdagen skall besluta om en höjning av ersättningen från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen med belopp motsvarande patientavgifterna. Höjningen bör enligt motionärerna finansieras med en uppräkning av socialförsäkringsavgiflen lill sjukförsäkringen. Herrar Rosqvisi och Ö-strand yrkar i molionen 1591 all proposilionen skall avslås i vad den innehåller förslag om att låginkomsttagare skall vidkännas en förhöjning av sjukpenningavdraget vid sjukhusvård.

Olika förslag i syfte att begränsa kostnaderna för sjukhusvård för ulförsäkrade patienter och tillförsäkra dem ett rimligt överskott för övriga levnadskostnader läggs fram i molionerna 94, 1569 och 1588. I den förstnämnda motionen yrkar herr Olsson i Timrå m. fl. en översyn av sjukhjälpsiidens längd för ulförsäkrade patienter, medan herr Börjesson i Falköping i motionen 1588 vill ha ett uttalande från riksdagen om att sjukvårdshuvudmännen bör tillämpa generösa och från humanitär och social synpunkt rimliga regler vid sin bedömning av frågan om avgiftsnedsättning eller avgiftsbefrielse för ulförsäkrade patienter. Herr Aspling m. fl. yrkar i molionen 1569'all riksdagen skall ge regeringen lill känna att generella regler snarast möjligt bör införas som klart anger de minimibelopp pensionärerna skall vara tillförsäkrade och som i förekommande fall garanterar pensionärerna bibehållet kommunalt bostadstillägg.

Med hänsyn lill de senaste två årens pris- och kostnadsökningar måste enligt utskottets uppfattning de överenskomna ersättningarna från sjukförsäkringen och patientavgifterna anses skäliga. Varken överenskommelsen eller innehållet i övrigt i propositionen ger anledning till antagande att den fortsatta utvecklingen av sjukvårdens finansiering kommer att avvika från de grundläggande principer som hittills gällt. Det finns därför enligl ulskottels mening ingen anledning för riksdagen att göra ett särskilt uttalande i enlighet med vad som föreslås i motionen 1569.

Vad särskilt angår patientavgifterna måste de för majoriteten av med-

SfU 1976/77:28 16

borgarna fortfarande anses som måttliga. För dem som har ett markant behov av sjukvård haravgiftsbelastningen väsentligt begränsatsgenom Landstingsförbundels förenämnda rekommendationer om årliga maximiavgifter. Utskottet, som i andra sammanhang pekat på den betydande utgiftsökning som kan beräknas följa av en helt fri sjukhus- och läkarvård, avstyrker därför bifall lill molionerna 959 och 1593, den senare såvitt nu är i fråga.

Utskottet har emellertid förståelse för de synpunkter som framförts i motionerna 94, 1569, 1588 och 1591. Inte minsl för de ulförsäkrade patienterna är del angelägel att verkningarna av de höjda sjukhusavgiflerna beaktas såväl av huvudmännen som i kommande förslag. Med hänsyn lill vad som angivits i överenskommelsen och till att den i molionerna aktualiserade frågan f n. övervägs inom regeringskansliet förutsätter utskottet alt denna snarast fåren tillfredsställande lösning. Utskoltel vill i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att skillnaderna inte är särskilt stora mellan de belopp som disponeras av å ena sidan en låginkomsttagare efter eriagd skall och avdrag på sjukpenningen och å andra sidan en person med enbart folkpension sedan han eriagt avgift för sjukhusvård. Utskottet förutsätler därför att man vid de fortsatta övervägandena också beaktar de lågavlönades situation vid längre sjukhusvistelser, så att enhetlighet skapas i de båda gruppernas villkor.

Med del anförda får motionerna 94, 1569 i motsvarande del, 1588 och 1591 anses besvarade.

I motionen 949 av fru Hambraeus m. fi. lar motionärerna upp frågan om ersättning från sjukförsäkringen för vistelse vid s. k. hälsohem. De vill att utredningen om hälso- och sjukvården skall få i uppdrag alt pröva frågan om en sådan ersättning.

Ersättning från sjukförsäkringen för vård på enskilt vårdhem kan endast utgå om vårdhemmet upptagits som sjukhus eller konvalescenlhem på av riksförsäkringsverket fastställda förteckningar. Några hälsohem har godkänts som enskilda vårdhem för konvalescentvård.

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation fick i mars 1975 i uppdrag alt i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om s. k. hälsocenira. En arbetsgrupp inom delegationen avgav i juni 1976 en rapport "Hälsoceni-ra-reaktiveringsanläggningar", i vilken den konstaterade alt det förelåg ett behov av s. k. reakiiveringsanläggningar, som bl. a. kunde tillhandahålla viss begränsad sjukvårdande/rehabiliierande verksamhet utförd av kvalificerad vårdpersonal. Arbetsgruppen menade att landstingen borde vara huvudmän för verksamheten och att staten inte borde ingå som huvudman eller finansiär av densamma.

Arbetsgruppens förslag, som sålunda har samband med den i molionen 949 väckta frågan, remissbehandlas f n. 1 avvaktan på regeringens ställningslagande till förslaget finner utskottet inte anledning biträda yrkandet i molionen.

Utskottet behandlar i detta sammanhang slutligen den under den allmänna motionstiden väckta motionen 1080 av herr Johansson i Skärstad

SfU 1976/77:28 17

m. fl. Motionärerna framhåller att de bestiimmelser om omhändertagande av berusade personer, som trätt i kraft den 1 januari i år, medfört en ökad arbetsbelastning inom'sjukvården. De begär därför att landslingens möj-ligheler all ekonomiskt och på annat sätt medverka i den akuta alkoholsjukvården skall utredas.

På förslag av juslitieutskoliet i betänkandet JuU 1975/76:37 uttalade sig riksdagen vid behandlingen av proposilionen 1975/76:113 med förslag till lag om ändring i brottsbalken m. m. (angående fyllerisiraffets avskaffande m. m.) för en målsättning, som innebar alt omhändertagande av berusade personer skulle förbindas med akutvård och att vården skulle ges inom nykterhetsvårdens eller sjukvårdens ram utanför polisstationerna. Hur verksamheten mera preciserat skulle bedrivas borde - framhöll juslitieutskoilet - inte avgöras innan ställning tagits till de mera övergripande frågeställningar på bl. a. nykterhets-, social- och sjukvårdens område som f n. övervägs inom socialulredningen. Det fanns enligt utskottets mening också skäl all avvakta erfarenheterna av en av utskottet förordad försöksverksamhet, som bl. a. skulle innefatta försök med anordnande av vårdkliniker i anslutning lill sjukhus.

Med anledning av elt flertal motionsyrkanden om statligt bidrag för altläcka sjukvårdshuvudmännens kostnader lill följd av den nya lagstiftningen hänvisade justitieutskottet - som inhämtat yttrande i ärendet från socialutskottet - i sill betänkande lill all huvudmannaskapsfrågorna, då det gällde nyklerhetsvården, skulle komma all las upp i samband med behandlingen av socialulredningens förslag och all stalsbidragsfrågorna på området därigenom också skulle komma att aktualiseras.

Med hänsyn till det utredningsarbete som pågår inom socialutredningen och som väntas bli avslutat inom en snar framtid finns del enligt socialförsäkringsulskoltets uppfattning ingen anledning all biträda utrednings-yrkandet i molionen 1080. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att socialutskottet i sitt nyligen godkända betänkande 1976/77:25 (s. 59) framhållit att en redovisning av uppläggningen av försöksverksamheten med vårdkliniker i anslutning lill sjukhus för omhändertagna personer snarast möjligt kommer att föreläggas riksdagen och att detta arbete förbereds av en informell arbetsgrupp inom socialdepartementets socialvårdsenhel med bl. a. företrädare för Landstingsförbundet.

På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1080.

Ersättning för resekostnader

I samband med ersäliningsberältigad läkarvård, sjukhusvård, sjukvårdande behandling och sjukvård som lämnas av distriktssköterska och distrikts-barnmorska utgår resekostnadsersättning från sjukförsäkringen i den mån resekostnaderna vid varje besök överstiger 8 kr. Vid tandvård och rådgivning i födelsekontrollerande syfte ulgör karensbeloppet 15 kr. Dessa belopp skall

SfU 1976/77:28 18

enligl överenskommelsen fr. o. m. nästa år höjas till 10 resp. 18 kr. ErsäUning för resekostnad i samband med ulprovning och anpassning av handikapphjälpmedel skall utgå i den mån kostnaderna överstiger 10 kr.

Vid ambulanstransporter höjs sjukvårdshuvudmännens ersättning från sjukförsäkringen från 12 till 16 kr. per år och innevånare. Den ersättning som får las ul av den sjuke höjs från högst 8 till högst 10 kr.

De närmare reglerna om beräkning av ersättningen för resekostnader finns i sjukreseförordningen (1975:964). Enligl denna härden försäkrade i princip rält till ersättning för resekostnad beräknad efter den väg och det färdsätt som faktiskt använts. Kostnaden får dock inte beräknas till- högre belopp än vad del skulle ha kostat alt använda den väg och det färdsätt som med skälig hänsyn till den försäkrades tillstånd, resans längd och övriga omständigheter skulle medfört den lägsta sammanlagda kostnaden. Ersättning utgår efter samma regler även för resekostnader som åsamkats följeslagare om försäkrads ålder eller tillstånd påkallar att sådan person följt honom på resan.

Fru Nilsson i Sunne m. fl. yrkar i molionen 255 att riksdagen skall begära en översyn av sjukreseförordningen syftande lill all följeslagare som medföljer den sjuke till vårdinrättning i laxibil får möjlighet till ersättning även för återresa i denna bil. Motionärerna påpekar all kostnaden för återresa med sådanl färdmedel motsvarar ungefär en tredjedel av kostnaden för fram resan.

Riksförsäkringsverket har i sina anvisningar till försäkringskassorna framhållit bl. a. alt om de allmänna kommunikationerna är sådana att de inte ulgör elt realistiskt alternativ lill resa med taxi ersättning för resa med del dyrare färdmedlet skall anses befogad. Härigenom lorde i många fall reseersättning utges även för återresa med taxi. Utskottet anser sig inte kunna förorda bestämmelser som ger en generell rätt för följeslagare att få ersättning för återresa med taxi i de fall billigare färdsätt finns all tillgå ulan alltför slor tidsförlust. 1 sammanhanget bör även beaktas all ersättning för föriorad arbetsinkomst i viss utsträckning kan utgå lill följeslagare till försäkrad, som exempelvis drabbats av svårare olycksfall eller blivit allvarligt sjuk på avsides belägen arbetsplats.

På grund av det anförda avstyrker utskoltel bifall till motionen 255.

1 molionen 691 av fru Odelsparr och fru Eliasson framförs önskemål om möjlighet att erhålla ersättning från det allmänna, i. ex. från sjukförsäkringen, för merkostnader som sängbundna handikappade åsamkas när de företar rekreaiionsresor med flyg. Motionärerna menar alt de handikappade inte skall behöva vara beroende av de bidrag för sådana resor .som f n. i vissa fall ulgår från privata fonder och stiftelser.

Med hänsyn till att ändamålet med resorna i fråga är rekreation är del enligl utskottets mening inte möjligt att inom ramen för sjukförsäkringen lillgodose motionärernas önskemål. De merkostnader som svårt handikappade måste vidkännas skall i princip läckas av handikappersättning och

SfU 1976/77:28 19

pension. Utskottet har lidigare avvisat tanken på att, vid sidan av dessa ■ förmåner, införa olika former av ersättningar för merkostnader lill följd av handikapp och finner inte skäl all nu inta någon annan ståndpunkt. Utskottet avstyrker därför bifall lill motionen 691.

Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

Enligl lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. har slaten, landstingskommun eller kommun rätt till ersättning för preventivmedelsrådgivning som ges åt försäkrad vid personligt besök. Ersättning utgår också lill organisationer, som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning. Ersättningsbeloppen fastställs av regeringen. Sjukvårdshuvudmannen erhåller f n. 85 kr. om rådgivningen meddelas av hos dem anställda läkare och 42 kr. om rådgivningen meddelas av annan personal.

Även privalprakliserande läkare har räll lill ersättning för rådgivning i födelsekontrollerande syfte m. m. Ersättningen utgår då enligt grunder som regeringen bestämmer.

1 samband med all riksförsäkringsverket lagt fram förslag till ändringar i läkarvårdslaxan beträffande ersättningar lill privatpraktiserande läkare har verket föreslagit all lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. kompletteras så alt arvode för rådgivning per telefon i födelsekontrollerande syfte kan utgå såsom för annan telefonrådgivning. I propositionen föreslås all den föreslagna ändringen genomförs fr. o. m. den 1 januari 1978.

1 molionen 1592 yrkar herr Wachimeister i Staffansiorp alt ändringen skall träda i kraft redan den 1 juli i år. Motionären hänvisar därvid lill all läkarvårdslaxan för privalprakliserande läkare väntas bli justerad fr. o. m. denna tidpunkt.

Utskottet finner att de av motionären åberopade skälen inte utgör anledning att lidigarelägga den föreslagna lagändringen och avstyrker därför bifall till motionen.

Åtgärder mot sjukhusinféktioner

Statens bakteriologiska laboratorium (SBL) föreslog i sin anslagsframställning för det kommande budgetåret att en särskild enhet skulle inrättas vid SBL för bekämpning av sjukhusinféktioner. Några medel härför beräknades emellertid inte i budgetpropositionen 1976/77:100. I stället föreslås i propositionen 1976/77:116 att enheten i fråga inrättas fr. o. m. den I januari 1978. Enheten skall ha lill uppgift alt registrera och kartlägga förekomsten av sjukhusinfektioner i landet, utarbeta metoder och förslag lill samarbetsformer för bekämpning av sådana infektioner samt svara för rådgivning, viss forskning och utveckling av metoder m. m. lill slöd för sjukvårdshuvudmännen. Kostnaderna för budgetåret 1977/78 har beräknats till ca

SfU 1976/77:28 20

700 000 kr. och skall belasta förslagsanslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Cenirallaboraiorieuppgifter,till vilket riksdagen anvisat medel med 9 263 000 kr. (SoU 1976/77:25 p. 18, rskr 200).

Herr Aspling m. fi. framhåller i molionen 1569 att regeringen med hänsyn lill kostnaderna för den nya verksamheten bort begära medel för ändamålet. Då så inte skett anser motionärerna att riksdagen, för alt verksamheten verkligen skall komma lill stånd, bör, utöver tidigare medelsanvisning, för nästa budgetår anvisa 700 000 kr. till förslagsanslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter.

Utskottet har berett socialutskottet lilHalle att yttra sig över motionen 1569 i denna del. 1 yttrandet, som fogats till detta betänkande som bilaga, hänvisar socialutskottet till all del i sill ovan nämnda belänkande SoU 1976/77:25 förutsatt att regeringen i den nu förevarande propositionen skulle föreslå inrättande fr. o. m. den I januari 1978 av en enhet vid SBL för service ål sjukhusen i fråga om intensifierade insatser mot sjukhusinféktioner. Socialutskottet har därför inte något all erinra mot den i proposilionen föreslagna enheten vid SBL och alt kostnaderna för denna bestrids från ovan nämnda förslagsanslag. Socialutskottet utgår från att regeringen för budgetåret 1978/79 särskilt beräknar erforderliga medel. Med hänsyn härtill och då riksdagen tidigare i elt likartat ärende inom socialutskottets beredningsområde inte haft något att erinra mot att ett förslagsanslag förutsatts skola överskridas för en utökad verksamhet inom ramen för del ändamål anslaget avsåg, anser socialutskottet att molionen 1569 i nu aktuell del inte bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Socialförsäkringsutskottel, som ansluter sig till socialutskottets uppfattning, avstyrker bifall lill motionsyrkandel i fråga.

Anslutning av offentligt anställda läkare till sjukförsäkringen

Riksdagen antog 1974 (prop. 1974:104, SfU 23, rskr 260) nya bestämmelser om ersättning från den allmänna försäkringen förden läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare.

Bestämmelserna innebär all läkarna kan bli uppförda på en av iillmän försäkringskassa upprättad förteckning. Deras arvoile bestäms då enligt läkarvårdstaxan. Patienterna erlägger sin del av arvodet, i allmänhet 25 kr., till läkaren, som erhåller återstoden av arvodet från Ibrsiikringskassan. I princip föreligger fri anslutningsriilt lill försiikringen. För kikare som är anställda i den offentliga vården och vid sidan härav bedriver privatpraktik är anslutningsrätten begränsad under en övergångstid ;iv högst 3 år. Härvid gäller dock som föruisäiining all vederbörande den I januari 1975 regel-mässigl bedrivii privalpraktik sedan minst ett år och att arbetsgivaren avböjt ökad tjänstgöring på s. k. särskild arbetstid. Ar dessa villkor uppfyllda förs läkaren upp på förteckningen för ett år i sänder.

Under den nämnda övergångstiden har frågan om de s. k. fritidsprak-

SfU 1976/77:28 21

tikernas möjligheter att fortsättningsvis få ansluta sig lill försäkringen varit föremål för överläggningar i den till riksförsäkringsverket knutna läkarvårds-delegationen. 1 delegationen, som har till uppgift alt följa upp verkningarna av 1974 års privailäkarreform, ingår representanter för bl. a. socialstyrelsen. Landstingsförbundet och Läkarförbundet.

Överläggningarna i delegationen har lell fram till ett förslag som godtagits av parterna och som innebär att offentligt anställd läkare som bedriver fritidspraklik fr. o. m. den 1 juli 1977 och i första hand fram lill den I juli 1979 får ansluta sig till försäkringen under förutsättning att han har heltidstjänst i offentlig vård. Del har förutsatts att anslulningsreglerna skall omprövas om fritidspraktikerverksamheten blir mer omfattande än beräknat och alt läkarvårdsdelegalionen fortlöpande skall följa verksamheten. Genom de nya anslutningsreglerna beräknar delegationen att antalet ersättnings-berättigade läkarbesök skall öka med 100 000.

Föredragande statsrådet har i propositionen biträtt förslaget alt offeniliganställd läkare under den nämnda liden skall få ansluta sig lill försäkringen under förutsättning aU han har heltidstjänst i offentlig vård. Han har därvid förutsatt all läkarvårdsdelegalionen kontinueriigt följer utvecklingen av fritidspraktikerverksamheten.

Herr Aspling m. fi. framhåller i molionen 1569 alt del av föredragande statsrådets uttalanden inte klart framgår om den volymbegränsning av antalet nya ersältningsberättigade besök som läkarvårdsdelegationen förutsatt skall iakttas. Motionärerna begär därför ett förtydligande av riksdagen på denna punkt.

Herr Ringaby m. fl. uttalar i motionen 1590 den meningen alt möjligheten att ansluta sig till försäkringen bör stå öppen även för friiidspraktiker med deltidstjänstgöring hos sjukvårdshuvudmannen. Motionärerna framhåller att en arbetstagare bör ha fri räll all disponera sin lediga lid så länge fritidsverksamheten inte menligt inverkar på arbetsprestationen och hänvisar till alt statsmakterna i andra sammanhang stimulerar lill deltidsarbete. En helt motsatt uppfattning kommer till uttryck i motionen 1593 av herr Werner m. fl., där motionärerna anser att den i proposilionen föreslagna ökningen av frilidspraktikernas möjlighet att ansluta sig lill försäkringen är till förfång för den offentliga vården och att förslaget därför bör avslås.

Den nuvarande begränsningen av frilidspraktikernas möjlighet att ansluta sig till försäkringen tillkom för att lillgodose den offentliga vårdens behov av läkare. Så sent som i höstas framhöll utskoltel i sill av riksdagen godkända belänkande SfU 1976/77:13 som sin principiella uppfattning att den offentliga vården även framdeles borde i första hand prioriteras när del gällde sjukvårdsresurserna, samtidigt som utskoltel underströk vikten av alt man med hänsyn inte minst till patienterna i största möjliga utsträckning tog till vara tillgängliga läkarresurser. Det förslag som läkarvårdsdelegationen nu lagt fram utgörenligt utskottets uppfattning en rimlig kompromiss mellan samhällets, patienternas och läkarnas intressen. Det sagda innebär att ut-

SfU 1976/77:28 22

skottet biträder förslaget i propositionen och avstyrker bifall till såväl motionen 1590 som motionen 1593 i denna del. Utskottet utgår härvid från att de nya anslutningsreglerna kommer att omprövas, om förslaget skulle få andra effekter än som förutsatts av läkarvårdsdelegationen. Med del anförda anser utskottet sig ha besvarat molionen 1569 såvill nu är i fråga.

ErsäUning Jör hjälpmedel till handikappade

Fr. o. m. den 1 januari 1976 övertog sjukvårdshuvudmännen helt ansvaret för tillhandahållande m. m. av hjälpmedel lill handikappade. Del diliills-varande statsbidraget ersattes med en enhetlig hjälpmedelsersättning från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen om 22 kr. per invånare och år. För sjukvårdshuvudmän som medverkade vid anskaffning av avgiftsfria och prisnedsalla glasögon lill barn och ungdomar under 19 år höjdes er-siittningen med 2 kr.

Genom den nya överenskommelsen höjs hjälpmedelsersätiningen till 43 kr. per invånare och år. 1 delta belopp ingår den särskilda ersättningen för glasögon, eftersom samtliga sjukvårdshuvudmän antagit regler om avgiftsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdomar. Vidare ingår i beloppet ersättning for åtgärder för ulprovning och anpassning av hjälpmedel. Dessutom skall av beloppet avsättas 2 kr. till en fond för finansiering av handikappinstitutets verksamhet.

1 vissa fall ger sjukvårdshuvudmännen ersiitining för glasögon o. d. även till andra än barn och ungdomar. Personer vars ögonlins avlägsnats vid operation av grå starr får full ersättning för ordinerade glas eller kontaktlinser samt ersättning för bågar med 50 kr. Svårt synskadade personer, som ej erhåller en ändamålsenlig funktion med vanliga korrektionsglas, har möjlighet all fä särskilda synhjälpmedel.

Handikappade personer som har svårigheter all använda allmänna kommunikationsmedel har möjlighet att erhålla moped av sjukvårdshuvudmännen som hjlilpmedel. En Ibrut.sättning är härvid att den handikappade själv kan föra mopeden. Den som är berättigad till moped kan i stället få ett kontant belopp med 4 800 kr. för inköp av bil under förutsättning att han själv äger och kan Ibra bilen och att den är anpassad efter hans särskilda behov. Möjlighet finns också enligt arbelsmarknadskungörcLsen Ibr handikappade som är berocntle av bil Ibr sitt arbete eller sina studier att erhålla inkomstprövade statliga bidrag för inköp av bil och Ibr ändringar eller speciella anordningar som behövs för att de skall kunna använila den. Det maximala bidragsbeloppet har för nästa budgetår bestiimts till 23 000 kr. (prop. 1976/77:100, bil. 15 s. 170, AU 21, rskr 179).

De möjligheter som i övrigt finns att tillgodo.sc de handikappades transportbehov erbjuds genom den kommunala färdtjänsten. Denna finansieras till 35 % genom statsbidrag under en försöksperiod för åren 1975-1977.

SfU 1976/77:28 23

I två motioner, 699 av herr Werner m. fl. och 1088 av herr Rosqvisi m. fl., tas frågan om en utvidgning av möjligheterna all få ersäUning för glasögon upp. Motionärerna i den förra motionen vill ha en skyndsam prövning av frågan om en generell rält inom ramen för den allmänna försäkringen lill ersättning för anskaffande av glasögon. Motionärerna menar också alt kostnader för reparation eller utbyte av sådana glasögon som skadats i arbetet bör ersättas av försäkringen. Motionärerna i den senare motionen anser alt diabetiker bör ha rätt till bidrag lill kostnader för glasögon på samma villkor som personer vilka opererats för grå starr.

En inom socialdepartementet 1969 tillsatt arbetsgrupp för översyn av verksamheten med hjälpmedel lill handikappade-den s. k. hjälpmedelsgruppen - fick 1972 i uppdrag att lägga fram förslag om bidrag lill glasögon för personer som efter starroperaiion är i behov av s. k. siarrglasögon och att pröva frågan om behovet av bidrag lill glasögon för barn och ungdomar. De två delbeiänkanden som gruppen lade fram, Stencil 1972:7 (socialdepartementet) Statsbidrag lill starrglasögon och Stencil 1974:4 (socialdepartementet) Glasögon för barn och ungdom, ligger till grund för de hjälpmedelsbestämmelser om glasögon som följde av överenskommelsen 1975 mellan staten och sjukvårdshuvudmännen. Utskottet har såväl det året (SfU 1975:16) som vid närmast följande riksmöte (SfU 1975/76:42) ullalat sin tillfredsställelse överalt frågan om bidrag till glasögon för barn och ungdomar under 19 år fått sin lösning men samtidigt framhållit all del inte är berett medverka till att sjukförsäkringen påförs kostnader för glasögon för andra grupper av försäkrade. Utskoltel anser sig inte ha anledning att nu inta en annan ståndpunkt än lidigare och avstyrker därför bifall till delta yrkande i motionen 699.

Inte heller när del gäller glasögon lill personer med diabetes är utskottet berett förorda en bidragsräil i enlighet med yrkandet i molionen 1088. Utskottet vill erinra om att hjälpmedelsgruppen i sitt delbetänkande om starrglasögon framhöll att gruppen starropererade klart kunde definieras och avgränsas, att man kunde förutsätta att en stor del av de opererade hade sin huvudsakliga inkomst enbart av folkpension och att det måste anses som en särskilt kännbar utgift för dem att anskaffa de dyra slarrglasögonen. Hjälpmedelsgruppen ansåg för sin del att det utöver barn och ungdom, svårt synskadade och starropererade inte lorde finnas någon grupp som på medicinska grunder eller av andra speciella skäl borde komma i fråga för ett generellt samhällsstöd för anskaffande av glasögon.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motionen 1088.

Vad härefter angår yrkandet i motionen 699 om ersättning för kostnader på grund av i arbetet skadade glasögon avser detta kostnader som mindre har samband med lagen om allmän försäkring än försäkring mot arbetsskada. Arbetsmarknadens parter har slutit överenskommelse om trygghetsförsäkring vid yrkesskada (TFY) för att ersättning enligl skadeståndsrättens normer skall kunna utgå vid olycksfall i arbetet oberoende av vem som vållat skadan.

SfU 1976/77:28 24

Vissa karensbestämmelser gäller för sådan ersättning, men i övrigt ersätter TFY kostnader för skador på bl. a. glasögon. Ulskoitet anser det naturligt all man söker åstadkomma de förbättringar i försäkringsskyddet som åsyftas i molionen vid förhandlingar om villkoren i irygghetsförsäkringarna och avstyrker därför bifall lill molionen 699 även i denna del.

Ett flertal motioner berör handikappade personers möjlighet alt ha tillgång till egen bil. Herr Palme m. fl. understryker i molionen 1298 angelägenheten av att man redan nu vidgar bidragsmöjligheterna lill alt avse gravt handikappade i behov av bil och alt riksdagen bör ge detta lill känna för regeringen, medan herrar Börjesson i Falköping och Polstam i molionen 1075 vill ha en utredning i detta syfte. I motionen 687 begär fru Marklund m. fl. alt bil skall erkännas som ett tekniskt hjälpmedel för rörelsehandikappade och all riksdagen skall begära elt skyndsamt förslag till bestämmelser om bidrag till såväl anskaffning och drift av bilen som körkortsutbildning. Enligl motionärerna bör bidragssystemet inordnas i reglerna för statsbidrag lill den kommunala färdtjänsten. Herr Ringaby begär i molionen 1589 alt regeringen till höslsessionen nästkommande riksmöte skall lägga fram ett förslag som ger ökade möjligheter för handikappade alt erhålla bidrag till anskaffning av egen bil. Bidraget bör enligl motionären lämpligen samordnas med hjälpmedelsersättningen fr. o. m. den 1 januari 1978.

När utskoltel vid föregående riksmöte behandlade motionsyrkanden av samma innebörd som de nu nämnda framhöll utskottet lämpligheten av alt man i samband med den omprövning som skulle ske under 1977 av såväl 1975 års överenskommelse mellan sjukvårdshuvudmännen och slaten som statsbidraget till den kommunala färdtjänsten övervägde de handikappades möjligheter att få tillgång till egen bil. Några sådana överväganden i samband med den nu aktuella överenskommelsen finns inte redovisade i propositionen. Utskoltel förutsätter därför att regeringen snarast prövar frågan så alt elt förslag kan föreläggas riksdagen. Detla bör ges regeringen till känna. Härigenom får motionen 1298 i motsvarande del samt motionerna 687, 1075 och 1589 anses tillgodosedda.

Regler för inkomstberäkning vid delpension

Enligl lagen (1975:380) om delpensionslbrsäkring har arbetstagare i åldern 60-65 år som trappar ned sitt förvärvsarbete lill lägst 17 limmar per vecka rält till delpension med 65 procent av det inkomstbortfall som uppslår vid övergången till deltidsarbete.

Riksförsäkringsverket, som med biträde av den centrala pensionsdele-galionen har i uppdrag all följa verkningarna av den nya lagen om delpensionsförsäkring, har föreslagit vissa ändringar i denna för att förhindra missbruk. Förslaget har tagits in i propositionen och innebär all man, i de fall den försäkrade efter övergången lill deltidsarbete behåller samma eller likartade arbetsuppgifter som före övergången, skall la hänsyn

SfU 1976/77:28 25

endast lill sådant inkomstbortfall som står i proportion till minskningen av arbetstiden. En möjlighet lill undanlag skall finnas om utredningen i ärendet visar att särkilda arbetsförhållanden eller förändrade arbetsuppgifter motiverar en viss lönesätlning. Om den försäkrades arbete efter övergången är av annan art än del lidigare och inkomsten i väsentlig mån avviker från vad som är vanligt skall beräkningen av inkomstbortfallet grundas på den lön som kan anses vara vanlig för arbetet.

Försäkringskassan bör, framhålls det i proposilionen, vid behov bereda de fackliga organisationerna tillfälle att avge yttranden i de fall del blir fråga om all göra sådana särskilda prövningar som föreslagits.

I molionen 1593 yrkar herr Werner m. fl. alt regeringens förslag lill ändringar i lagen om delpensionsförsäkring skall avslås. Motionärerna menar att förslaget innebär en försämring av nuvarande möjligheter alt få delpension och framhåller att en omflyttning av arbetare som uppbär delpension i vissa fall är nödvändig.

Utskottet finner motionärernas farhågor för att de i propositionen föreslagna ändringarna skulle innebära en försämring av arbetstagarnas möjligheter alt delpensionera sig ogrundade. Reglernas utformning innebär en garanti för en generös bedömning i de fall en särskild prövning skall göras. Föredraganden har i propositionen understrukit att ändringarna inte på något sätt avser alt begränsa möjligheterna för den enskilde all övergå lill annat arbete eller lill annan arbetsplats utan alt syftet endast är alt stävja de tendenser lill missbruk av delpensionsförsäkringen som förekommit. Utskouet tillstyrker förslaget i propositionen och avstyrker följaktligen bifall till molionen 1593 även i denna del.

Socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen finansieras till 85 procent med socialförsäkringsavgifter och lill återstoden med statsbidrag. I propositionen beräknas att den nuvarande nivån för socialförsäkringsavgifterna inte kommer att förslå när det gällerait läcka kostnaderna till följd av överenskommelsen, en ökad sjukfrekvens och den i proposilionen 1976/77:117 föreslagna utbyggnaden av föräldraförsäkringen. För att fylla underskottet, beräknat lill 3 000 milj. kr. per år, föreslås därför i proposilionen att socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen höjs från 8 lill 9,6 procent av avgiftsunderlaget.

I den med anledning av propositionen 1976/77:117 om en utbyggnad av föräldraförsäkringen m. m. väckta molionen 1976/77:1572 av herr Palme m. fl. föreslås en längre gående utbyggnad av föräldraförsäkringen än den som föreslås i propositionen. För alt finansiera molionsförslagel yrkar herr Aspling m. fl. i molionen 1569 alt socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen höjs med ytterligare 0,05 procent eller till 9,65 procent.

Proposilionen 117 och molionen 1572 har behandlats av ulskotlel i belänkandet SfU 1976/77:27. Utskottet har därvid tillstyrkt propositionens förslag och avstyrkt bifall till motionen 1572 på alla punkter. Utskottet,

SfU 1976/77:28 26

som finner förslaget i den nu förevarande propositionen om en höjning av socialförsäkringsavgiflen lill sjukförsäkringen lill 9,6 procent väl avvägt, tillstyrker på gmnd av del anförda propositionen även i denna del. Yrkandet i molionen 1569 om en ytterligare höjning av avgiften har med hänsyn lill utskoltels ställningstagande i betänkandet 27 förfallit.

Hemställan

Utskottet hemställer att riksdagen

1. beträffande avgiftsfinansiering m. m. inom sjukvården avslår motionen 1976/77:1569, yrkandet 1,

2. beträffande slopande av patientavgifter avslår molionerna 1976/77:959 och 1976/77:1593, yrkandet 3,

3. beträffande ulförsäkrade patienters sjukhusavgifter avslår motionerna 1976/77:94, 1976/77:1569, yrkandet 2, och 1976/77:1588,

4. beträffande sjukpenningavdrag vid sjukhusvård med bifall lill proposilionen 1976/77:116 i motsvarande del och med avslag på molionen 1976/77:1591 antar den i proposilionen föreslagna lydelsen av 3 kap. 4S lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

5. beträffande ersättning från sjukförsäkringen för kostnader vid vistelse på hälsohem avslår motionen 1976/77:949,

6. beträffande landslingens medverkan i den akuta alkoholsjukvården avslår motionen 1976/77:1080,

7. antar del vid proposilionen fogade förslaget lill lag om ändring i lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska sjukhuset,

8. beträffande ersättning för följeslagares resekostnader avslår motionen 1976/77:255,

9. beträffande ersättning för merkostnader för handikappades rekreationsresor avslår motionen 1976/77:691,

10. beträffande ersättning för preventivmedelsrådgivning per telefon med bifall lill proposilionen i motsvarande del och med avslag på motionen 1976/77:1592 antar det vid proposilionen fogade förslaget lill lag om ändring i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m.,

11. beträffande åtgärder mot sjukhusinféktioner avslår molionen 1976/77:1569, yrkandet 5,

12. beträffande antalet besök hos offentligt anställda läkare med fritidspraktik avslår motionen 1976/77:1569, yrkandet 4,

13. beträffande rätten för offentligt anställda läkare med fritidspraktik alt ansluta sig lill försäkringen avslår motionerna

SfU 1976/77:28 27

1976/77:1590 och 1976/77:1593, yrkandet 2,

14. beträffande ersättning från sjukförsäkringen för glasögon avslår motionen 1976/77:699,

15. beträffande bidrag lill glasögon för diabetiker avslår motionen 1976/77:1088,

16. beträffande bil till handikappade med anledning av motionerna 1976/77:687, 1976/77:1075, 1976/77:1298, yrkandet 3, och 1976/77:1589 ger regeringen till känna vad utskoltel anfört,

17. beträffande inkomstberäkningen vid delpension med bifall lill proposilionen i molsvarande del och med avslag på motionen 1976/77:1593, yrkandet I, antar del vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,

18. beträffande socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen med bifall till proposilionen i molsvarande del och med avslag på motionen 1976/77:1569, yrkandet 3, antar den i propositionen föreslagna lydelsen av 19 kap. 4S lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

19. antar del vid proposilionen fogade förslagel lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring i vad det inte behand-lais i punkterna 4 och 18 ovan,

20. antar del vid proposilionen fogade förslagel lill lag om ändring i lagen (1962:392) om huslrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension,

21. bemyndigar regeringen alt godkänna avtal mellan svenska staten och Landstingsförbundei om drift av handikappinslilutel,

22. bemyndigar regeringen all godkänna avtal mellan staten. Landstingens inköpscentral och aktieägarna i Een-Holmgren Orlopediska AB i Uppsala om .samgående förortopedieknisk verksamhet inom Een-Holmgren Orlopediska AB i Uppsala,

23. bemyndigar regeringen all förvärva aktier i Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala enligl de riktlinjer som angetts i proposilionen,

24. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskonlorel att ikläda staten borgen för lån till Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala för högst 500 000 kr. jämte ränta.

Stockholm den 4 maj 1977

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING

SfU 1976/77:28 28

Näiyarande: herrar Aspling (s), Ringaby (m), Magnusson i Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Lindström (s), Andersson i Edsbro (c), Nilsson i Norrköping (s), fru Andersson i Täby (c), fru Hedvall (m) och herr Gahrton (fp).

Reservationer

Herrar Aspling, Karlsson i Ronneby, fru Håvik, herrar Marcusson, Nilsson i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (allas) har avgivit följande tre reservationer till betänkandet.

1. Reservanterna anser beträffande avgiftsfinansiering m. m. inom sjukvården

dels alt det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "motionen 1569." bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de senaste två årens kostnadsökningar inom sjukvården får enligl utskottets uppfattning de ersättningsbelopp som sjukvårdshuvudmännen kommeratt tillföras föråren l978och 1979ansesskäliga. Utskottetärockså berell alt i delta sammanhang godta den fördelning av kostnaderna mellan sjukförsäkringen och de vårdsökande som överenskommelsen innebär. Med den storlek som de genom sjukförsäkringen reglerade patientavgifterna och sjukpenningavdragel nu börjar få finns del dock anledning understryka att sjukvårderfs utbyggnad inte får göras beroende av försämrade sjukförsäkringsförmåner. Sjukförsäkringen måste även framdeles ha en dubbel funktion genom all tillförsäkra patienterna förmånen av låga enhetliga avgifter och genom alt i kollektiva former ge sjukvårdshuvudmännen finansiella resurser för en tillräckligt utbyggd sjukvård som är tillgänglig för alla på lika villkor. Inte minsl den höjning av sjukpenningavdragel som nu föreslås i proposilionen ät från dessa utgångspunkter oroande. Sjukförsäkringens primära uppgift är att ge alla medborgare skydd mot inkomstbortfall och en garanti för att de får tillgång lill sjukvård mot låga enhetliga avgifter Utskottet finner det angeläget all slå vakt om dessa sjukförsäkringsförmåner. Som framhålls i motionen 1569 finns det anledning alt ägna ökad uppmärksamhet ål dessa frågor så all utvecklingen inte leder bort från de grundläggande principerna för vårt sjukförsäkringssystem. Den fortsatta utvecklingen bör därvid enligl utskottets mening ta sikte på att i ökad omfattning finansiera sjukvården genom sjukförsäkringen och mindre genom patientavgifter och sjukpenningavdrag. Vad utskoltel sålunda anfört med anledning av motionen 1569 bör ges regeringen lill känna.

dels att utskottet under I bort hemställa

att riksdagen beträffande avgiftsfinansiering m. m. inom sjukvården med bifall lill motionen 1976/77:1569, yrkandet 1, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SfU 1976/77:28 29

2. Reservanterna anser beträffande åtgärder mot sjukhusinfektioner

dels all del avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "i fråga." bort ha följande lydelse:

Utskouet har berett socialulskotlel tillfälle all yttra sig över motionen 1569 i denna del. Utskottets socialdemokratiska minoritet har i en till yttrandet fogad avvikande mening med tillfredsställelse konstaterat att regeringen nu är beredd all-om än först fr. o. m.den Ijanuari 1978-tillgodose del krav på inrättande av en enhet vid SBL för främst bekämpning av sjukhusinfektionersom lidigare framförts såväl av SBL som av socialdemokraterna i molionen 1976/77:711. Regeringen hade dock - menar minoriteten - vid en så avsevärd utökning av verksamheten vid SBL som del här gäller bort föreslå riksdagen att anvisa medel för densamma. För att säkerställa att enheten skall kunna komma i gång med sin verksamhet vid årsskiftet 1977-1978 föreslås därför att riksdagen med bifall till molionen 1976/77:1569 (yrkandet 5) särskilt anvisar medel motsvarande de beräknade kostnaderna för enheten.

Socialförsäkringsutskottel ansluter sig till vad som sålunda anförts och föreslår alt riksdagen för budgetåret 1977/78 anvisar ytteriigare 700 000 kr. utöver vad riksdagen lidigare beslutat till förslagsanslaget Statens bakteriologiska laboratorium: Cenirallaboraiorieuppgifter.

dels all utskoltel under 11 bort hemställa

all riksdagen beträffande åtgärder mot sjukhusinféktioner med bifall lill motionen 1976/77:1569, yrkandet 5 Aiii Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1977/78utövertidigareanvisalförslagsanslagav9 263 000kr.an-visar ytteriigare 700 000 kr.

3. Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationen i
utskottets betänkande 1976/77:27 - beträffande socialförsäkringsavgiflen lill
sfukförsäkringen

f/e/s alt det avsnitt av utskoltels yttrande som böriar pås. 25 med "Propositionen 117" och slutar på s. 26 med "27 förfallit." bort ha följande lydelse:

Propositionen 117 och motionen 1572 har behandlats av utskottet i belänkandet SfU 1976/77:27.1 en socialdemokratisk reservation till nämnda betänkande har utskottet tillstyrkt bifall till den utbyggnad av föräldraförsäkringen som föreslås i molionen 1572. För att finansiera utbyggnaden i fråga ärdet nödvändigt att höja socialförsäkringsavgiften med 0,05 % utöver vad som föreslagits i propositionen 116. Ulskotlel tillstyrkerdärföryrkandet i motionen 15691 motsvarande del.

dels all utskottet under 18 bort hemställa

all riksdagen beträffande socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen med bifall lill molionen 1976/77:1569, yrkandet 3, och med anledning av propositionen i molsvarande del antar den

SfU 1976/77:28 30

i proposilionen föreslagna lydelsen av 19 kap. 4 S lagen om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen all orden "nio och sex tiondels" ersätts med "9,65".

Särskilda yttranden

1. av herrar Aspling, Karisson i Ronneby, fru Håvik, herrar Marcusson, Nilsson i Kristianstad, Lindström och Nilsson i Norrköping (alla s) vilka anför:

Genom 1975 årsöverenskommelse mellan den dåvarande socialdemokratiska regeringen och sjukvårdshuvudmännen infördes en ny ersättningsform inom sjukförsäkringen för sjukvårdande behandlingar. Dessa s. k. behand-lingsersätlningar har visat sig kunna tillämpas i betydande omfattning även för hemsjukvården. Under 1976 beräknas totalt ca 7 miljoner sjukvårdande behandlingar ha kompenserats genom försäkringen, vilket flerdubbell överstiger vad man vågade hoppas på vid reformens genomförande. Behand-lingsersäliningarna har uppenbariigen inneburit ell betydelsefullt ekonomiskt Slöd lill sjukvårdshuvudmännen i deras utbyggnad av hemsjukvården. För patienterna - ofta äldre personer - har möjligheter skapats att i större utsträckning än tidigare bo kvar i sin invanda miljö. Vi finner det - liksom anförs i propositionen - angelägel all utvecklingen av denna verksamhet fortsätter och att man för den kommande tidsperioden bör kunna räkna med en fortsatt ökning av antalet behandlingar i hemsjukvård. Man får dock inte förledas all tro att man genom dessa insatser skulle lösa de grundläggande problemen inom långtidssjukvården. För all lösa denna stora sociala fråga måste vi få lill stånd en planmässig utbyggnad av långtidssjukvården genom ekonomiska insatser från staten av en helt annan storleksordning. Vi finner det beklagligt alt regeringen, när den i proposilionen redovisade överenskommelsen träffades, avvisade en begäran från sjukvårdshuvudmännen om ett särskilt ekonomiskt slöd för långtidssjukvårdens utbyggnad och vi måste tyvärr också konstatera alt vi inte fått riksdagens bifall till våra yrkanden i molionen 1976/77:270 om ett åtgärdsprogram för utbyggnad av långtidssjukvården, innefattande ett statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen med i första hand 500 milj. kr. för 1978 och 1 000 milj. kr. för .1979. För oss är det här fråga om en solidaritet med den äldre generationen som varit med om alt bygga upp dagens välfärdssamhälle. Som framhålls i motionen 1569 ger den borgerliga regeringens och riksdagsmajoritelens bristande förmåga att medverka lill en snabb lösning av denna stora sociala fråga ett beklagligt intryck av bristande socialt ansvar för de gamla i vårt samhälle.

SfU 1976/77:28 31

2. av herr Ringaby och fru Hedvall (båda m) vilka anför:

Frågan om offenlliganslällda läkares rätt alt på sin fritid utöva sitt yrke inom sjukförsäkringens ram har länge varit en segsliten historia. Enligt vår uppfattning har debatten kring dessa ting ibland förts på ett olyckligt tillspetsat sätt, som inte stått i rimlig proportion till sakens betydelse. Vi anser alt hela frågan egentligen hängersamman med allas rättmätiga krav att fåsjukvård inom sjukförsäkringens ersättningsregler och läkarnas rält all på lika villkor utöva sill yrke även på fritiden.

Oss veteriigt är läkarna och tandläkarna de enda yrkesgrupper som länge utsatts för hindrande restriktioner att arbeta på sin frilid eller i privat regi.

Läkarförbundet har föreslagit all reglerna ändras så alt en anslutning lill försäkringssystemet kan åstadkommas av all sjukvård som utförs hos fritidspraktiserande läkare, anställd hos offentlig sjukvårdshuvudman. Den praktiska effekten härav har av Läkarförbundet bedömts huvudsakligen komma att inskränka sig till att merparten av de friiidspraktiker som nu arbetar utanför sjukförsäkringen ansluts lill denna. Trots att delta enbart skulle gynna patienterna har kravet inte kunnat godtas. Främst riksförsäkringsverkets inställning är här väl känd.

Rent principiellt vill vi framhålla att en mera flexibel inställning till omfattningen av frilidspraktikernas verksamhet inom sjukförsäkringssystemet hade varit önskvärd ur både patienternas och resursutnyttjandets synvinkel. Att just de 300 000 patientbesök som nu kommer att göras hos fritidsprakiikerna skall ersättas av sjukförsäkringen, men inte del 300 001 :a besöket, ler sig byråkratiskt och svårförståeligt och kan inte främja en rationell sjukvård.

Argumenten från vissa håll att offenlliganslällda läkares fritidsarbete skulle skadasamhälletssjukvård kan inietaspåallvar,om man betänkerden verkliga situationen. År 1975 gjordes nämligen 7,2 miljoner patientbesök hos offentligt anställda läkare, medan bara 300 000 besök skedde hos dessa läkare på deras fritid,eller 1,7 procent av det lolalaanlalelpalienlbesök. Vi anserdelv;i ra beiydel-selöst om denna procenisiffra i framtiden blir helt oförändrad eller inte, bara ett rationellt utnyttjande av våra läkarresurseroch en rimlig valfrihet på Ii ka vill kor för patienterna kan upprätthållas.

Den överenskommelse som nu träffats om de offenlliganslällda läkarnas möjlighet all uiöva fritidspraklik inom sjukförsäkringens ram innebären del förbättringar gentemot nuläget. Vi biträder, i likhet med utskottsmajorilelen, givetvis denna överenskommelse men har på detta sätt önskat göra några principiella kommentarer.

SfU 1976/77:28 32

Bilaga

Socialutskottets yttrande

1976/77:6 y

över vissa delar av propositionen 1976/77:116 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m. jämte visst motionsyrkande

Till socialförsäkringsutskottel

Genom beslut den 19 april 1977 har socialförsäkringsulskottet berett socialutskottet tillfälle att avge yttrande över proposilionen 1976/77:116 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m., såvitt avser punkterna 6-9 i hemställan, jämte motionen 1976/77:1569 av herr Aspling m. fl. (s), såvitt avser yrkandet 5.

Utskottet

Förslag beträffande handikappinstitutet och beträffande den ortopediska hjälpmedelssektorn

I proposilionen redovisas bl. a. en överenskommelse om ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1978 och 1979. Enligl överenskommelsen skall av hjälpmedelsersätiningen, som höjs, viss del användas för finansiering av handikappinstitutets verksamhet. Institutet skall enligt en separat träffad överenskommelse fr. o. m. den 1 januari 1978 drivas gemensamt av staten och sjukvårdshuvudmännen.

Utskottet tillstyrker all riksdagen bemyndigar regeringen atl godkänna avtal mellan staten och Landstingsförbundet om drift av handikappinslilutel (punkten 6 i hemställan i proposilionen).

I proposilionen redovisas också en preliminär överenskommelse om inordnande av hjälpmedelsverksamheten vid karolinska sjukhuset i Een-Holmgren Ortopediska AB i Uppsala fr. o. m. den 1 juli 1977.

Utskoltel tillstyrker att riksdagen ger regeringen de bemyndiganden som med anledning härav begärs i propositionen (punkterna 7-9 i hemställan).

Förslag beträffande åtgärder mot sjukhusinféktioner

I anslutning lill förslag i prop. 1976/77:100 (budgetpropositionen) bil. 8 om medelsanvisning för budgetåret 1977/78 under förslagsanslaget F 6. Epidemiberedskap m. m. (s. 112-114) anmäldes bl. a. atl statens bakteriologiska laboratorium (SBL) efter samråd med socialstyrelsen föreslagit all medel skulle beräknas med 1 300 000 kr. för en uiökning av den epidemiologiska

SfU 1976/77:28 33

verksamhelen vid SBL med en enhet som skulle vara speciellt inriktad på sjukhusinféktioner. På förslag av statsrådet Troedsson, som därvid inte beräknade medel för den av SBL begärda enheten, föreslog regeringen en medelsanvisning under anslaget av 7 009 000 kr. I molionen 1976/77:711 av herr Karisson i Huskvarna m. fl. (s) begärdes emellertid atl riksdagen under anslaget - utöver vad regeringen föreslagit - skulle anvisa 1 300 000 kr. för den av SBL begärda enheten. På förslag av socialutskottet i belänkandet SoU 1976/77:25 (p. 28) har riksdagen bifallit regeringens förslag till medelsanvisning samt avslagit motionen (rskr 1976/77:200). Utskottet anförde bl. a. (s. 41) att del i anslutning till överenskommelsen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen under åren 1978-1979 m. m. förutsatts atl i den proposition, i vilken överenskommelsen skulle underställas riksdagen, också skulle föreslås att en enhet skulle inrättas vid SBL för service åt sjukhusen i fråga om intensifierade insatser mot sjukhusinfektioner och atl utskottet inhämtat alt regeringen skulle komma atl föreslå alt enheten skulle inrättas fr. o. m. den I januari 1978. Härigenom tillgodosågs enligt utskottets mening syftet med motionen.

I prop. 1976/77:116 förordar statsrådet Troedsson all SBL får medel för atl inom laboratoriet organisera en särskild enhet för bekämpning av sjukhusinféktioner. Med utgångspunkt i att verksamheten kan starta den 1 januari 1978 beräknas kostnaderna till ca 700 000 kr. Kostnaderna bör enligl statsrådet belasta förslagsanslaget E 8. Statens bakteriologiska laboratorium: Cenirallaboraiorieuppgifter. Statsrådet föreslår att detta bringas till riksdagens kännedom.

På förslag av regeringen i budgetpropositionen bil. 8 (s. 90) har riksdagen under sistnämnda anslag för nästa budgetår anvisat elt belopp av 9 263 000 kr (SoU 1976/77:25 p. 18, rskr 1976/77:200).

1 molionen 1976/77:1569 av herr Aspling m. fl. (s) påpekas bl. a. all regeringen bort hemställa att riksdagen anvisar särskilda medel för den nya enheten vid SBL. Motionärerna begär (yrkandet 5) därför att riksdagen under anslaget anvisar 700 000 kr. utöver vad riksdagen tidigare anvisat.

Då utskoltel i enlighet med det ovan anförda utgått från att en enhet inriktad på bekämpning av sjukhusinfektioner skulle komma att inrättas vid SBL fr. o. m. den 1 januari 1978 har utskottet inte något atl erinra mot vad som anförts i prop. 1976/77:116 om atl en sådan enhet skall organiseras. Utskottet har inte heller något att erinra mot att kostnaderna för enheten bestrids från ovannämnda förslagsanslag. Ulskotlel ulgår från all regeringen för budgetåret 1978/79 särskilt beräknar de medel som erfordras för den nya enheten.

Med hänsyn till det anförda och då riksdagen lidigare i elt likarlat ärende inom utskottets beredningsområde inte haft något att erinra mot att ett förslagsanslag förutsatts skola överskridas för en utökad verksamhet inom

SfU 1976/77:28 34

ramen för det ändamål anslaget avsåg (se prop. 1975:34, SoU 1975:9, rskr 1975:114), bör motionen 1976/77:1569 i här aktuell del inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Stockholm den 3 maj 1977

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Näiyarande: herrar Karisson i Huskvarna (s)*, Romanus (fp), Larsson i Ös-kevik (c)*, Carishamre (m), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp (s), Bengtsson i Göteborg (c), Nilsson i Växjö (s), fm Wigenfeldt (c), herr Signell (s)*, fru Swartz (fp), fru Tilländer (c), herr Alftin (s)* och fröken Littmarck (m)*.

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

beträffande åtgärder mot sjukhusinféktioner av herrar Karlsson i Huskvarna, Svensson i Kungälv, fru Skantz, herrar Johnsson i Blentarp, Nilsson i Växjö Signell och Alftin (samtliga s) som anser atl den del av ulskottels yttrande som börjar på s. 2 med "Då utskottet" och slutar på s. 3 med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar med tillfredsställelse alt regeringen ändrat sin inställning i frågan om atl organisera en enhet vid SBL speciellt inriktad på kampen mot sjukhusinféktioner och all regeringen således nu är beredd alt - visserligen först fr. o. m. den I januari 1978 - tillgodose del krav på en sådan enhet som tidigare framförts av SBL och i motionen 1976/77:711. Regeringen hade emellertid, när det gäller en så avsevärd uiökning av verksamheten vid SBL varom här är fråga, bort föreslå riksdagen alt anvisa medel för densamma. För atl säkerställa att enheten skall kunna komma i gång med sin verksamhet vid årsskiftet 1977-1978 bör riksdagen särskilt anvisa medel molsvarande de beräknade kostnaderna för enheten. Utskottet tillstyrker således att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:1569 (yrkandet 5) på driftbudgeten under femte huvudtiteln till Statens bakteriologiska laboratorium: Cenirallaboraiorieuppgifter för budgetåret 1977/78 -utöver tidigare anvisat förslagsanslag av 9 263 000 kr. - anvisar ytteriigare 700 000 kr.

SfU 1976/77:28 35

Innehållsförteckning

Propositionen................................................. 1

Förslag lill lag om ändring i lagen om allmän försäkring .... 3
Förslag lill lag om ändring i lagen om ersättning för viss födel
sekontrollerande verksamhet............................. 5

Förslag lill lag om ändring i lagen om vissa bidrag för vård vid

karolinska sjukhuset........................................ ..... 6

Förslag lill lag om ändring i lagen om hustrulillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension ............................ 7

Förslag lill lag om ändring i lagen om delpensionsförsäkring. 8

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden...... ..... 9

Motioner väckta med anledning av proposilionen.. ..... 10

Utskottet

Inledning...................................... '.......... ......... 12

Ersättning för offentlig öppen vård och sjukhusvård 13

Ersättning för resekostnader............................. 17

Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m..... .... 19

Åtgärder mot sjukhusinfektioner........................ .... 19

Anslutning av offentligt anställda läkare lill sjukförsäkringen. 20

Ersättning för hjälpmedel till handikappade.......... .... 22

Regler för inkomstberäkning vid delpension.......... 24

Socialförsäkringsavgiflen lill sjukförsäkringen........ 25

Hemställan.................................................... 26

Reseiyatloner

Avgiftsfinansiering m. m. inom sjukvården........... .... 28

Åtgärder mot sjukhusini-eklioner....................... .... 29

Socialförsäkringsavgiflen lill sjukförsäkringen........ 29

Särskilda yttranden

Utbyggnad av långtidssjukvården...................... .... 30

Anslutning av offentligt anställda läkare till sjukförsäkringen. 31

Socialutskottets yttrande 1976/77:6 y............... 32