Socialförsäkringsutskottets betänkande

1976/77:21

med anledning av propositionen 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m., jämte motioner

Propositionen

1 propositionen 1976/77:64 (socialdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att anta de i propositionen intagna förslagen till

1. lag om statligt personskadeskydd,

2. lag om statlig ersättning vid ideell skada,

3. lag om krigsskadeersättning till sjömän,

4. lag om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m.,

5. lag om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m. m.,

6. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

7. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,

9. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),

10. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder,

11. lag om upphävande av vissa författningarom handläggning av ärenden angående yrkesskadeförsäkring,

12. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar,

13. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297),

14. lag om ändring i lagen (1960:331) om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m.,

15. lag om ändring i brandlagen (1974:80),

16. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

17. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

18. lag om ändring i uppbördslagen (1955:272),

19. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,

20. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

1 propositionen läggs fram förslag till kompletteringar av den år 1976 antagna lagen om arbetsskadeförsäkring, som träder i kraft den 1 juli 1977. Försäkringen föreslås utvidgad att omfatta också egenföretagare och uppdragstagare. Detta innebär att bl. a. småföretagare, jordbrukare, fiskare och personer med förtroendeuppdrag kommer att få samma ersättning som

1 Riksdagen 1976/77. II saml. Nr 21

SfU 1976/77:21

SfU 1976/77:21 2

anställda löntagare vid arbetsskada. Till följd av bl. a. denna utvidgning av skyddet finns inte längre något behov av frivillig försäkring. I propositionen föreslås därför att någon motsvarighet till den nuvarande frivilliga yrkesskadeförsäkringen inte skall införas.

Bestämmelser om ersättning vid personskada under militärtjänst, civilförsvarstjänst och räddningstjänst samt under vistelse på anstalt föreslås sammanförda i en lag om statligt personskadeskydd. Denna lag föreslås ge samma skydd vid ekonomisk skada som förvärvsarbetande får genom arbetsskadeförsäkringen. Förmånerna vid sjukdom och invaliditet skall i princip försätta den skadade i samma ekonomiska situation som om skadan inte hade inträffat.

Den skyddade personkretsen föreslås utvidgad i förhållande till gällande ersältningsförfattningar till att omfatta även anhållna och andra som mer kortvarigt tas in i anstalt, häkte eller polisarrest. Vidare skall alla skador, dvs. såväl olycksfallsskador som s. k. yrkessjukdomar och andra sjukdomar, som inträffar under skyddstiden, kunna grunda rätt till ersättning. Skyddet föreslås i viss utsträckning komma att gälla inte bara under den egentliga verksamheten eller anstaltsvistelsen utan även under fritid och annan ledighet. Det statliga personskadeskyddet skall liksom arbetsskadeförsäkringen administreras av de allmänna försäkringskassorna.

Ersättning för sveda och värk, lyte och men saml allmänna olägenheter av skadan föreslås utgå inom personskadeskyddet enligt en särskild lag om statlig ersättning vid ideell skada. Förmånerna skall motsvara vad arbetstagare hos staten får genom trygghetsförsäkringen på det statliga området, den s. k. statliga personskadeförsäkringen. Ersättningen föreslås utbetald efter prövning i den statliga trygghetsnämnden som svarar för bedömningen av ersättningar enligt personskadeförsäkringen.

Propositionen innehåller också förslag om förbättrade förmåner i äldre yrkesskadefall. För dem som har skadats innan arbetsskadeförsäkringen träder i kraft föresläs nämligen uppräkning av livräntor som har beviljats enligt äldre lagstiftning. Livräntor som grundar sig på en invaliditet om 25 96 eller högre skall således räknas upp med 10-30 % av det belopp som nu utgår, beroende på när skadan inträffade. Uppräkningen skall dock alltid ske med minst 500 kr. Kostnaderna för uppräkningarna har beräknats till ca 46 milj. kr.

Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1977, dvs. samtidigt med lagen om arbetsskadeförsäkring.

Utskottet har berett konstitutions-, skatte-, lag- och försvarsutskotten tillfälle all yttra sig över vissa delar av propositionen. Yttrandena från konstitutions-, skatte- och försvarsutskotten är fogade som bilagor (1-3) till detta betänkande. Lagutskottet har vid sammanträde den 15 mars 1977 beslutat att inte avge något yttrande.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1976/77:21 3

1 Förslag till

Lag om statligt personskadeskydd

Härigenom föreskrives följande.

Tillämpningsområde m. m.

1 § Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas
på

1. den som fullgör tjänstgöring eller genomgår utbildning eller inskrivningsprövning enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen (1960:74), 9a § krigssjukvårdslagen (1953:688) eller särskilda bestämmelser om bistånds- och katastrofutbildning,

2. den som deltager i räddningstjänst eller övning med brandstyrka enligt brandlagen (1974:80), skyddsarbete enligt lagen (1960:331) om skyddsåtgärder vid olyckor i atomanläggningar m. m. eller flygräddningstjänst enligt luftfartslagen (1957:297),

3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, ungdomsvårdsskola, allmän eller statsunderstödd enskild vårdanstalt för alkoholmissbrukare eller arbeisanslalt samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.

Regeringen får föreskriva att lagen skall tillämpas även på den som frivilligt deltager i verksamhet inom totalförsvaret eller i annat fall än som avses i första stycket deltager i verksamhet för att avvärja eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.

2 § Omfattas skada även av lagen (1976:380)om arbetsskadeförsäkring, utgår ersättning enligt denna lag endast i den män ersättningen därigenom blir högre.

3 § Personskadeskyddet handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Skyddstid

4 § Personskadeskyddet inträder när den första färden påbörjas lill verksamhet eller intagning som avses i 1 S och gäller till dess den sista färden från verksamheten eller intagningen avslutas.

5 § Vistas någon under tid som sägs i 4 i? i annat land än Sverige, Danmark utan Färöarna och Grönland, Finland och Norge, gäller personskadeskyddet endast om staten har anordnat eller bekostat resan.

Vid vård utom anstalt eller skola av någon som avses i 1 S första stycket 3 gäller personskadeskyddet endast under de första sex månaderna efter det att sådan vård har påbörjats.

SfU 1976/77:21 4

Om skada

6 § Personskadeskyddet omfattar skada som någon som avses i 1 § har ådragit sig under skyddstiden.

7 § Har någon varit utsatt för olycksfall under skyddstiden, skall skada som han har ådragit sig anses vara orsakad av olycksfallet, om ej betydligt starkare skäl talar mot det.

8 § Visar sig under skyddstiden skada till följd av annat än olycksfall, skall skadan anses vara ådragen under skyddstiden. Delta skall dock ej gälla, om skälig anledning finns att antaga att skadan har orsakats av annat än verksamheten eller intagningen i fråga och att denna icke har väsentligt bidragit till skadan.

Visar sig sådan skada efter skyddstidens slut, skall den anses vara ådragen under skyddstiden, om verksamheten eller intagningen skäligen kan antagas ha väsentligt bidragit till skadan.

9 § Bestämmelserna i 2 kap. 3 och 4 §§ lagen (1976:380) om arbetsskadeför
säkring har motsvarande tillämpning i fråga om skada enligt denna lag.

Ersättningar

10 § Ersättning enligt denna lag utgår vid sjukdom,bestående nedsättning av arbetsförmågan och dödsfall. Därvid har 3 kap. 4-10 SS och 4-6 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring motsvarande tillämpning, om ej annat följer av 11-14 §§ denna lag.

11 § Sjukvårdsersättning utgår endast i den mån staten ej tillhandahåller motsvarande förmån på annat sätt.

Sjukpenning och livränta utgår ej under skyddstiden. Sjukpenning utgår ej i något fall för den dag då skadan inträffade.

12 § För den som avses i 1 S första stycket 1 och som har skadats under grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetilionsutbildning skall sjukpenningunderiag och livränleunderiag ej beräknas till lägre belopp än som anges i 4 kap. 10 S andra stycket lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Delta gäller även den som avses i 1 S första stycket 3 och som när skadan inträffade hade varit intagen längre tid än sex månader saml, om regeringen föreskriver det, den som avses i I ij andra stycket.

13 § Den som avses i 1 § första stycket I har rätt till särskild sjukpenning, om han under grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetitionsut-

SfU 1976/77:21 5

bildning har ådragit sig sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minsl hälften och sjukdomen ej berättigar lill annan ersättning enligt denna lag. Detta gäller även vid sjukdom som har ådragits under utryckningsmånaden eller månaden efter denna.

Särskild sjukpenning beräknas på ersättningsunderlag som sägs i 4 kap. 10 ii andra stycket lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring.

År den som har rätt till särskild sjukpenning samtidigt berättigad till sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring, utgår den särskilda sjukpenningen endast i den mån den är högre.

14 § Ersättning till den som avses i 1 § första stycket 3 får sättas ned eller
dragas in även i annat fall än som avses i 20 kap. 3 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring, om särskilda skäl talar för det.

Övriga bestämmelser

15 § Underrättelse om skada skall omedelbart lämnas till chef eller annan enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Har skadan visat sig efter skyddstidens slut, skall underrättelsen lämnas till allmän försäkringskassa.

16 § Bestämmelserna i 8 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring angående anmälan om skada, bestämmande och utbetalning av ersättning, uppgiftsskyldighel, ansvar och besvär m. m. gäller i tillämpliga delar i ärende enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.
Genom lagen upphäves

a) mililärersältningslagen (1950:261),

b) förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret,

c) förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m. .

Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag, tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

3. Med grundutbildning som avses i 12 och 13 §!; jämställes motsvarande utbildning enligt 27 § 1 mom. D värnpliktslagen (1941:967) i dess lydelse före den 1 juni 1972.

SfU 1976/77:21

2 Förslag till

Lag om statlig ersättning vid ideell skada

Härigenom föreskrives följande.

1 § Den som ådrager sig skada som omfattas av lagen (1977:000) om statligt
personskadeskydd har rätt till ersättning av staten för sveda och värk, lyte
eller annat stadigvarande men samt allmänna olägenheter till följd av
skadan.

Har skadan ådragits under ledighet eller annan fritid vid vistelse utanför förläggningsplats eller, om särskilt anordnad förläggningsplats saknas, plats där verksamheten i fråga bedrives, utgår ersättning endast om skadan har orsakats av olycksfall vid färd till eller från nämnda plats och färden föranleddes av och stod i nära samband med verksamheten.

2 § Ersättning utgår med belopp som skulle ha utgått om den skadade hade
haft rätt till ersättning enligt statens personskadeförsäkring.

Bestämmelserna i 14 § lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd har motsvarande tillämpning i fråga om ersättning enligt denna lag.

3 § Staten inträder i den skadades rätt till skadestånd eller trafikskadeersättning för ideell skada intill belopp som utges enligt denna lag.

4 § Om ersättning enligt denna lag beslutar trygghetsnämnden.

Den som är missnöjd med irygghetsnämndens beslut får hänskjuta frågan till prövning inför den särskilda skiljenämnd som har inrättats för statens personskadeförsäkring.

Bestämmelserna för statens personskadeförsäkring och de angivna nämnderna gäller även i övrigt i tillämpliga delar i ärende enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977, då kungörelsen (1969:761) om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet.

2. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning lill den upphävda kungörelsen, skall hänvisningen i stället avse denna lag.

SfU 1976/77:21

3 Förslag till

Lag om krigsskadeersättning till sjömän

Härigenom föreskrives följande.

1 § Staten ger enligt denna lag ersättning vid personskada som sjöman ådrager sig utomlands till följd av olycksfall på grund av krigshändelse när han

1. är på resa till ort där han skall tillträda tjänstgöring på svenskt fartyg eller

2. under tjänstgöring på svenskt fartyg vistas på ort där fartyget ligger eller

3. efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg väntar på hemresa eller

4. efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg är på hemresa.

2§ Lagen tillämpas på den som är försäkrad enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och som anses som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) eller ändå följer med fartyget och utför arbete för fartygels räkning.

Lagen gäller ej den som har rätt till ersättning enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller tjänstgör på krigsfartyg eller| skadas i krig i vilket Sverige befinner sig.

3 § Ersättning utgår med tillämpning av bestämmelserna i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Bestämmelserna i nämnda lag skall även i övrigt gälla i tillämpliga delar.

4 § Den skadade har utöver livränta rätt till särskild ersättning med hänsyn till skadans beskaffenhet. Vid förlust av arbetsförmågan motsvarar ersättningen sex gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 S lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde vid början av det år då skadan inträffade. Vid nedsättning av arbetsförmågan utgår så stor andel av summan som svarar mot graden av nedsätlningen.

5 § Göteborgs allmänna försäkringskassa beslutar om ersättning enligt denna lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Genom lagen upphäves

a) lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.,

b) förordningen (1954:247)om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba sjömän m. fl.,

c) förordningen (1954:248)om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som

SfU 1976/77:21

4 Förslag till

Lag om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m.

Härigenom föreskrives följande.

1 § Denna lag gäller livränta och sjukpenning på grund av obligatorisk
försäkring enligt

1. lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete,

2. lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar,

3. lagen (1937:348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer,

4. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

5. lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl.

Lagen gäller ej ersättning som utgår av statsmedel eller livränta som har bytts ut mot engångsbelopp.

2 § Livränta till försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minsl en fjärdedel och livränta till försäkrads efterievande skall räknas upp med 30 procent om skadan har inträffat år 1954 eller tidigare, med 20 procent om skadan har inträffat något av åren 1955-1967 och med 10 procent om skadan har inträffat senare. Uppräkning skall dock ske med lägst 500 kronor.

3 § Den uppräknade livräntan anknytes lill basbeloppet enligt 1 kap. 6 S lagen (1962:381) om allmän försäkring och omräknas vid förändring av detla. Livräntebeloppet avrundas lill närmast lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv.

4 § Har livränta utgått, får hel sjukpenning som senare utgår med anledning av samma skada ej understiga en trehundrasextiofemtedel av den livränta som efter uppräkning och värdesäkring enligt denna lag skulle ha utgått till den försäkrade vid förlust av arbetsförmågan.

5 § Belopp varmed livränta höjes enligt denna lag skall ej beaktas vid tillämpning av 17 kap. 2 i; lagen (1962:381) om allmän försäkring i fråga om den som vid utgången av juni 1977 uppbar pension vilken enligt nämnda lagrum hade minskats med hänsyn lill livräntan. Vad nu sagts har motsvarande tillämpning i fråga om den som vid utgången av juni 1977 uppbar sjukpenning med anledning av skada för vilken livränta tidigare hade utgått.

6 § Den som uppbär livränta med anledning av yrkesskada och som på nytt blir sjuk på grund av skadan har utan hinder av äldre bestämmelser rält lill

SfU 1976/77:21 10

både livräntan och sjukpenning med belopp som motsvarar hans sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring. Sjukpenning utgår dock ej i den mån den sammanlagda ersättningen för dag överstiger 90 procent av sju och en halv gånger det basbelopp som gällde vid årets början, delat med trehundrasextiofem.

7 § Kostnad som föranledesav denna lag täckes av avgifter enligt 7 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 men gäller ej ersättning som belöper på tid dessförinnan.

SfU 1976/77:21

5 Förslag till

Lag om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m. m.

Härigenom föreskrives följande.

1 § Denna lag gäller livränta och sjukpenning som utgår av statsmedel enligt

1. lagen (1901:39s. 1) angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete,

2. kungörelsen (1908:100 s. 2) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall,

3. förordningen (1909:89) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

4. lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete,

5. förordningen (1918:375) angående en särskild för fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall,

6. förordningen (1923:138) angående ersättning av statsmedel för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena under 1914-1919 års världskrig,

7. förordningen (1927:234) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

8. lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar,

9. lagen (1937:348) om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande personer,

10. förordningen (1938:102) om olycksfalls-och yrkessjukdomsersätlning åt tvångsarbetare m. fl.,

11. förordningen (1938:103) om olycksfalls- och yrkessjukdomsersättning åt fångar m. fi.,

12. förordningen (1940:213) om ersättning av statsmedel i vissa fall för skada lill följd av olycksfall, som förorsakats av krigsåtgärd,

13. förordningen (1941:593) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under hemvärnstjänsigöring,

14. förordningen (1941:595) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret,

15. förordningen (1943:183) om ersättning i vissa fall i anledning av kroppsskada, ådragen under fullgörande av tjänsteplikt,

16. kungörelsen (1947:344) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under verksamhet vid brandsläckning m. m.,

17. militärersättningslagen (1950:261),

18. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

19. lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl..

SfU 1976/77:21 12

20. förordningen (1954:247) om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba sjömän m. fl.,

21. förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilRirsvaret,

22. förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m.,

23. kungörelsen (1954:492) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under verksamhet vid brandsläckning m. m.,

24. kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i aiomanläggningar m. m.,

25. kungörelsen (1961:564) om ersättning av statsmedel för medverkan i flygräddningstjänsl m. m.,

. 26. kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m.,

27. brandlagen (1974:80).

Lagen gälleräven livränta och sjukpenning enligt författning under första stycket 1,2 eller 5 som ej utgår av sttilsmedel samt, i den mån regeringen icke bestämmer annat, livränta och sjukpenning som enligt regeringens beslut utges med tillämpning av grunderna i författning som anges i första stycket.

Lagen gäller ej livränta som har bytts ul mot engångsbelopp.

2 § Bestämmelserna i 2-6 S§ lagen (1977:000) om uppräkning av yrkesska-delivränior m. m. har motsvarande tillämpning i fråga om livränta och sjukpenning som avses i denna lag.

3 § Staten svarar för kostnad som föranledes av denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 men gäller ej ersättning som belöper på tid dessförinnan.

SfU 1976/77:21 13

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

Härigenom föreskrives att 1 kap. 1 S, 3 kap. 6 §,4 kap. 10 S,6kap. 1 §,7 kap. M SS samt 8 kap. 1, 3, 7, 8 och 11 SS lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.
IS
Arbetstagare är försäkrad för ar- Den som förvärvsarbetar är försäk-

betsskada enligt denna lag. rad för arbetsskada enligt denna

lag. Försäkringen skall även gälla den som genomgår utbildning i den mån utbildningen är förenad med särskild risk för arbetsskada. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter härom.

Annan förvärvsarbetande än arbetstagare är försäkrad under förutsättning att han är bosatt i Sverige och att undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt ff kap. 7 ii lagen (f962:38f)om allmän försäkring ej gäller för honom.

3 kap. 6S Sjukpenningunderiag utgöres av

1. förden som ärsjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381)om
allmän försäkring:

hans sjukpenninggrundande inkomst enligt 3 kap. 2 S nämnda lag,

2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen om allmän
försäkring men likväl har inkomst av förvärvsarbete:

den inkomst som skulle ha utgjort sjukpenninggrundande inkomsi för honom enligt 3 kap. 2 S nämnda lag, om han hade varit sjukpenningförsäkrad, dock lägst 4 500 kronor,

3. för försäkrad som avses i 1 kap. 3. för försäkrad som avses i 1 kap.
1 S andra stycket: 1 ! andrasiyckei eller som i annat fall

hans livränleunderiag enligt genomgick yrkesutbildning när skadan
4 kap. inträffade:

hans livränleunderiag enligt 4 kap.

SfU 1976/77:21 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 4 kap. 8 S äger motsvarande tillämpning i fråga om sjukpenningunderlag. Sjukpenningunderiagel får ej beräknas lill högre belopp än som motsvarar sju och en halv gånger det basbelopp enligt 1 kap. 6 S lagen om allmän försäkring som gällde vid årets börian.

4 kap. 10 §

För försäkrad som avses i 1 kap. För försäkrad som avses i 1 kap.
1 S andra stycket utgöres livränteun- 1 S andra stycket eller som i annat fall
derlaget för beräknad utbildningstid genomgick yrkesutbildning när skadan
lägst av den inkomst som han sanno- inträffade utgöres livränteunderlaget
likt skulle ha fått, om han när skadan för beräknad utbildningstid lägst av
inträffade hade avbrutit utbildning- den inkomst som han sannolikt
en och börjat förvärvsarbeta. Livrän- skulle ha fått, om han när skadan
teunderlaget för tid efter utbild- inträffade hade avbrutit utbildning-
ningsiidens slut utgöres lägst av den en och börjat förvärvsarbeta. Livrän-
inkomst av förvärvsarbete som den teunderiaget för tid efter utbild-
försäkrade då sannolikt skulle ha ningstidens slut utgöres lägst av den
fått, om skadan ej hade inträffat. inkomst av förvärvsarbete som den

försäkrade då sannolikt skulle ha fått, om skadan ej hade inträffat.

Livränleunderiag enligt första stycket får ej beräknas till lägre belopp än vad som motsvarar

två gånger basbeloppet för tid före 21 års ålder,

två och en halv gånger basbeloppet för tid mellan 21 och 25 års ålder,

tre gånger basbeloppet för tid från och med 25 års ålder.

6 kap. 1§

Är någon som har rätt lill livränta enligt 4 eller 5 kap. samtidigt berättigad till folkpension eller tilläggspension i form av förtidspension eller familjepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring med anledning av den inkomstförlust som har föranlett livräntan, utgår livräntan endast i den mån den överstiger pensionen.

Livränta enligt 5 kap. till änka eller kvinna som avses i 5 kap. 6 S utgår från och med den månad under vilken hon fyller 65 år endast i den mån hon ej har räll till folkpension i form av ålderspension och tilläggspension i form av änkepension med belopp som motsvarar en livränta som är beräknad på 65 procent av livränteunderiaget enligt 5 kap. 2 §. Bestämmelserna i 4 kap. 4 S tredje stycket har därvid motsvarande tillämpning.

SfU 1976/77:21 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Första stycket gäller även i fråga om pension som enligt utländskt system för social trygghet utgår med anledning av arbetsskadan.

Böljar undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § lagen om allmän försäkring att gälla efter det att arbetsskadan har inträffat, skall vid tillämpning av denna paragraf och 4 kap. 4 § hänsyn tagas till tilläggspension som skulle ha utgått om undantagande ej hade anmälts. Motsvarande skall gälla, om den försäkrade tillföljd av underiåten avgiftsbetalning ej har tillgodoräknats pensionspoäng enligt 11 kap. 6 § nämnda lagfor år efter det då skadan har inträffat.

7 kap.

Arbetsskadeförsäkringen flnansie- För finansiering av arbetsskadeför
ras genom avgifter som arbetsgivare        säkringen erlägges åriigen avgifter
årligen har att erlägga enligt detta enligt detta kapitel. För staten gäller
kapitel. För staten gäller särskilda   särskilda bestämmelser som medde-
bestämmelser.                    las av regeringen.

2§
Avgift utgår på summan av vad Arbetsgivare erlägger avgift p&sum-
arbetsgivaren under året har utgivit man av vad han under året har
som lön till arbetstagare i pengar eller utgivit som lön till arbetstagare i
naturaförmåner i form av kost eller pengar eller naturaförmåner i form
bostad. Vid beräkningen av avgiften av kost eller bostad eller, i fall som
tages ej hänsyn till arbetstagare vars avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista
lön under året har understigit 500 meningen lagen (t962:381)om allmän
kronor. försäkring, annan ersättning för utfört

arbete. Vid beräkningen av avgiften tages ej hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kronor. Avgift eriägges icke för arbetsta- Avgift eriägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet gares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av barn till den del lönen för vård av barn till den del lönen

Nuvarande lydelse

motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 S lagen (I962:38t) om allmän försäkring. Avgifi erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Föreslagen lydelse

motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare äger uppbära enligt 3 kap. 16 S lagen om allmän försäkring. Avgift eriägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit lill barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Försäkrad som under årel har haft inkomst av annat föiyäiysarbete enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän försäkring erlägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 § samma lag.

Avgifi utgår efter procentsats som fastställes i lag. Procentsatsen skall vara avvägd så alt avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel_ läcker

2. kostnader som föranledes av lagen (1955:469) angående omregle-ring av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 253) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1962:303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. och lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m.

1. ersättningar enligt denna lag samt ersättningar på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete, lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,

2. kostnader som föranledes av lagen (1955:469) angående omregle-ring av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 253) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1962:303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m., lagen (1967:919) om värdesäkring av yrkesskadeliv-ränlor m. m. och lagen (1977:000) om uppiäkning av yrkesskadeliviäntor

m. m.,

3. förvaltningskostnader,

4. behövlig fondbildning.

Med förvaltningskostnader enligt första stycket 3 avses omkostnader för riksförsäkringsverkets och de allmänna försäkringskassornas verksamhet beträffande arbelsskadeförsäkringen. Den del av avgifterna som skall anses svara mot förvaltningskostnader fastställes genom särskild lag.

Beslut om procentsats och förvaltningskostnadsandel för visst år skall fattas senast under året dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år föreslå procentsats och förvaltningskostnadsandel för de sju följande åren, i den mån beslut ej redan har fattats.

Om debitering och uppbörd av avgift gäller särskilda bestämmelser.

Avgifterna föres till en fond. Avgifterna föres till en fond,
kallad arbetsskadeförsäkringsfon- kallad arbetsskadeförsäkringsfon
den, som förvaltas enligt grunder den, som förvaltas enligt grunder
som regeringen fastställer. som riksdagen fastställer särskilt.

Underrättelse om arbetsskada skall omedelbart lämnas till den arbetsgivare hos vilken den försäkrade var anställd när skadan inträffade. Har skada till följd av annat än olycksfall visat sig först efter det den försäkrade har upphört att vara utsatt för inverkan som har orsakat skadan, skall underrättelse lämnas till den arbetsgivare hos vilken den försäkrade senast var utsatt för sådan inverkan. Finns någon som på arbetsgivarens vägnar förestår arbetet, får underrättelsen i stället lämnas till denne.

Arbetsgivare eller arbetsföreståndare som genom underrättelse enligt första stycket eller på annat sätt har fått kännedom om inträffad arbetsskada är skyldig att anmäla skadan till allmän försäkringskassa enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Nödvändiga utgifter för läkar-

kap.

1§

Underrättelse om arbetsskada skall beträffande arbetstagare omedelbart lämnas till den arbetsgivare hos vilken arbetstagaren var anställd när skadan inträffade. Har skada till följd av annat än olycksfall visat sig först efter det den försäkrade har upphört att vara utsatt för inverkan som har orsakat skadan, skall underrättelse lämnas till den arbetsgivare hos vilken den försäkrade senast var utsatt för sådan inverkan. Finns någon som på arbetsgivarens vägnar förestår arbetet, för underrättelsen i stället lämnas till denne. Beträffande försäkrad som avses i f kap. 1 § andra stycket skall vad i detta kapitel sägs om arbetsgivare gälla rektor eller annan som förestår utbildningen.

Arbetsgivare eller arbetsföreståndare som genom underrättelse enligt första stycket eller på annat sätt har fått kännedom om inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till allmän försäkringskassa. Annan försäkrad än arbetstagare skall själv anmäla arbets-

Nuvarande lydelse

utlåtanden ersattes i enlighet med vad regeringen föreskriver.

Beträffande försäkrad som avses i 1 kap. 1 s'» andra stycket skall vad i denna paragraf sägs om arbetsgivare gälla rektor eller annan som förestår utbildningen.

Föreslagen lydelse

skada till försäkringskassan. Har han avlidit till följd av skadan, skall anmälan göras av den som har lätt att företiäda dödsboet.

Anmälan enligt andra stycket skall göras enligt föreskrifter som meddelas av regeringen. Nödvändiga utgifterför läkarutlåtanden ersattes i enlighet med vad regeringen föreskriver.

Allmän försäkringskassa som avses i 2 § skall så snart det kan ske bestämma den ersättning som skall betalas ut.

Allmän försäkringskassa som avses i 2 S skall så snart det kan ske bestämma den ersättning som skall betalas ut. Beträffande ersättning till arbetstagare hos staten gäller särskilda beslämmeler som meddelas av regeringen. Kan det icke ulan tidsutdräkt avgöras om ersättning bör utgå men föreligger sannolika skäl till det, skall ersättning betalas för tid intill dess slutligt beslut har fatlats. Kan ej belopp som skall utgå som sjukpenning eller livränta bestämmas, betalas skäligt belopp. Äterbetalningsskyldighet föreligger ej, om det sedermera bestämmes att ersättning ej skall utgå eller utgå med lägre belopp.

Beslut som meddelas enligt denna lag länder omedelbart till efterrättelse, om ej annat föreskrives i beslutet eller bestämmes av myndighet som har alt pröva beslutet.

Myndighet och arbetsgivare är skyldiga att på begäran lämna försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokal myndighet som avses i 1 kap. 2 § uppgift om namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Arbetsgivare är även skyldig att lämna sådan uppgift om arbetet och arbetsförhållandena som behövs för

Myndighet, arbetsgivare och uppdragsgivare är skyldiga att på begäran lämna försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokal myndighet som avses i 1 kap. 2 S uppgift om namngiven person rörande förhållande som är av betydelse för till-lämpningen av denna lag. Arbetsgivare och uppdragsgivare är även skyldiga all lämna sådan uppgift om

Försäkringsdomstolen, riksförsäkringsverket och allmän försäkringskassa har, i den mån det behövs för att bestämma ersättning enligt denna lag, rätt att hos myndighet som har att utöva tillsyn över arbetsgivares verksamhet begära undersökning av arbetsförhållanden eller att, om särskilda skäl föreligger, själva företaga sådan undersökning.

11§

Den som underlåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 1 § andra stycket/orsw meningen dömes till böter. Till samma straff dömes arbetsgivare och uppdragsgivare som underlåter att fullgöra uppgiftsskyl-

Den som underiåter att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 1 § andra stycket dömes till böter. Till samma straff dömes arbetsgivare som underiåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt 7 §.

dighet enligt 7 S. Den som uppsålligen eller av grov oakisamhei lämnar oriktigt meddelande i uppgift som skall lämnas enligt denna lag dömes till böter, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

2. 1 fråga om avgifter enligt 7 kap. skall för år 1977 gälla följande. Avgifi för lön lill arbetstagare skall eriäggas som om lagen hade gällt från

årets början. Avgift skall dock ej tagas ut för lön till arbetstagare som vid lagens ikraftträdande var undantagen från yrkesskadeförsäkringen enligt 4 S lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Avgift för ersättning som avses i 3 kap. 2 S andra stycket sista meningen lagen (1962:381) om allmän försäkring skall eriäggas i den mån sådan ersättning har utgivits under månaderna juli-december.

Avgift enligt 7 kap. 2 S tredje stycket denna lag skall eriäggas för hälften av

2 kap 13 §2 Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada för vilken han är obligatoriskt försäkrad enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må för tid efter utgången av den i 11 § sistnämnda lag omförmälda samordningstiden sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.

Omfattas skadan av frivillig försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring, må för tid efter det den skadade blivit berättigad till livränta enligt sagda lag sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag än lagen om yrkesskadeförsäkring eller enligt särskild författning eller enligt regeringens förordnande medför rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket, utgives sjukvårdsersättning endast i den mån beloppet därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår enligt den andra lagen, den särskilda författningen eller förordnandet.

Vad i tredje stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid sjukdom, som medför rätt till ersättning

Drabbas någon, som är försäkrad enligt denna lag, av skada för vilken han är försäkrad enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, må för tid efter utgången av den i 3 kap. 1 § sistnämnda lag omförmälda samordningstiden sjukvårdsersättning ej utgivas med anledning av skadan.

Vid sjukdom, som enligt annan lag än lagen om arbetsskadeförsäkring eller enligt särskild författning eller enligt regeringens förordnande medför rätt till motsvarande ersättning, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa, utgives sjukvårdsersättning endast i den mån beloppet därav överstiger vad som i motsvarande hänseende utgår enligt den andra tagen, den särskilda författningen eller förordnandet.

Vad i andra stycket sägs skall äga motsvarande tillämpning vid sjukdom, som medför rätt till ersättning

SfU 1976/77:21 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enligt utländsk lagstiftning om yr- enligt utländsk lagstiftning om ar-

kesskadeförsäkring. betsskadeförsäkring.

3 kap.
13 §3

Bestämmelserna i 2 kap. 10 § Bestämmelserna i 2 kap. 10 §
första stycket, 11 och 13 §S äga första stycket, 11 och 13 §§ äga
motsvarande tillämpning i fråga om motsvarande tillämpning i fråga om
sjukpenning. sjukpenning. Vid tillämpning av 2

kap. 13 § andra stycket skall hänsyn

icke tagas till särskild sjukpenning

enligt lagen (f 977:000) om statligt

personskadeskydd.

Bestämmelserna i 3,5 och 8 S§ i fråga om förtidspension äga motsvarande

tillämpning där den försäkrade skulle ha kommit i åtnjutande av sådan

pension, om han varit svensk medborgare.

Har försäkrad, utan att bestämmelserna i 3 kap. 3 S första stycket äro tillämpliga, efter ingången av den månad, varunder han uppnått sextiofem års ålder, åtnjutit sjukpenning under etthundraåttio dagar, må allmän försäkringskassa besluta att sjukp«;nning icke längre skall utgå.

4 kap.
11 §

Föräldrapenning utgår ej i den Föräldrapenning utgår ej i den
mån föräldern för samma dag uppbär         mån föräldern för samma dag uppbär
sjukpenning enligt denna lag eller    sjukpenning enligt denna lag eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeför-         lagen (1976:380) om arbetsskadeför
säkring eller motsvarande ersättning          säkring eller uppbär motsvarande
som utgår enligt annan författning . ersättning som utgår enligt annan
eller på grund av regeringens förord-         författning eller på grund av rege-
nande.                                ringens förordnande.

11 kap. 2S5 Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år ej uppgått till femhundra kronor. Såsom inkomsi av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag a) sjukpenning enligt denna lag

eWer lagen (1954:243) om yrkesskade- eller lagen (1976:380) om arbetsska-

3 Senaste lydelse 1976:279. ■»Senaste lydelse 1976:279. 5 Senaste lydelse 1976:1013.

SfU 1976/77:21 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

försäkring eller motsvarande ersätt- deförsäkring eller motsvarande er-

ning som utgår enligt annan förfall- sättning som utgår enligt annan

ning eller på grund av regeringens författning eller på grund av rege-

förordnande, i den mån ersättningen ringens förordnande, i den mån

träder i stället för försäkrads inkomst ersättningen träder i stället för

såsom arbetstagare i allmän eller försäkrads inkomst såsom arbetsta-

enskild tjänst, gare i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets
marknadsstöd,

0 utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning i form av dagpen
ning och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), h) delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, i) dagpenning till värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarsplikliga, j) utbildningsbidrag för doktorander,

k) timersättning vid grundläggan- k) timersättning vid grundläggan
de utbildning för vuxna. de utbildning för vuxna,

I) livränta som utgår enligt lagen om arbetsskadeföisäkring eller eljest bestämmes med tillämpning av sagda lag.

1 fråga om ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket
sägs för arbete som någon utfört för annans räkning utan att vara anställd i
dennes tjänst skall vad i 3 kap. 2 S andra stycket sägs äga motsvarande
tillämpning.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tagas till lön eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket eller tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person,svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgifi till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 S-

SfU 1976/77:21 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare, vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.

3S Med inkomst av annat förvärvsarbete avses

a) inkomst av här i riket bedriven rörelse;

b) inkomst av här belägen jordbruksfastighet, som brukas av den försäkrade;

c) ersättning i penningar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad för arbete för annans räkning; samt

d) sjukpenning enligt denna lag d) sjukpenning enligt denna lag
eWex lagen (1954:243) om yrkesskade- eller lagen (t 976:380) om arbetsska-
försäkring eller motsvarande ersätt- deförsäkring eller motsvarande er-
ning som utgår enligt annan förfall- sättning som utgår enligt annan
ning eller på grund av regeringens författning eller på grund av rege-
förordnande, i den mån ersättningen ringens förordnande, i den mån
träder i stället för inkomst som ovan ersättningen träder i stället för
nämnts; inkomsi som ovan nämnts;

allt i den mån inkomsten icke enligt 2 S är att hänföra till inkomst av anställning.

Till inkomst som avses i första stycket a) och b) räknas även sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet, som enligt punkt 13 av anvisningarna lill 32 Seller anvisningarna till 52 Skornmunalskattelagen( 1928:370) taxeras hos försäkrad, om den försäkrade varit verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning.

Har inkomsi som avses i första stycket a), b) eller c) icke uppgått till femhundra kronor för år, tages den ej i beräkning.

16 kap. IS' Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos allmän försäkringskassa i enlighet med vad regeringen förordnar. Åtnjuter försäkrad sjukpenning Åtnjuter försäkrad sjukpenning

6 Senaste lydelse 1976:77.

7 Senaste lydelse 1974:784.

SfU 1976/77:21 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller ersättning för sjukhusvård en- eller ersättning för sjukhusvård en
ligt denna lag, må allmän försäk- ligt denna lag, må allmän försäk
ringskassa tillerkänna honom för- ringskassa tillerkänna honom för
tidspension utan hinder av att han tidspension utan hinder av att han
icke gjort ansökan därom. icke gjort ansökan därom. Detsamma

skall gälla då försäkrad åtnjuter sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller liviänta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande. Åtnjuter försäkrad sjukbidrag eller till viss tid begränsad handikappersättning, må den tid varunder sådan förmån skall utgå föriängas utan att ansökan därom gjorts.

I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa tillerkänna den pensionsberätligade pension enligt denna lag utan hinder av alt han icke gjort ansökan därom.

För den försäkrades kostnader för läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

17 kap. 2S»

Äger pensionsberättigad rätt till livränta på grund av obligatorisk försäk-ringjämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar eller lagen om yrkesskadeförsäkring eller äger han jämlikt annan lag eller särskild författning eller enligt regeringens förordnande rätt till livränta, som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket, minskas honom eljest tillkommande pension enligt vad nedan stadgas. Motsvarande skall äga tillämpning i fall då livränta utgår enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring. Medför skada, för vilken livränta börjat utgivas, återigen sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta utginge under sjukdomstiden. Har livränta eller del därav eller livränta för viss tid utbytts mot ett engångsbelopp, skall anses som om livränta utginge eller den utgående livräntan vore förhöjd med belopp som enligt de vid utbytet tillämpade försäkringstekniska grunderna svarar mot engångsbeloppet.

Folkpension och tilläggspension i form av förtidspension eller ålderspension minskas med tre fjärdedelar av den pensionsberätligade för samma tid

8 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1976/77:21 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillkommande livränta såsom skadad; dock må avdrag å annan förtidspension än hel sådan ske endast om skadan inträffat före den tidpunkt från vilken pensionen utgår och avdrag å tilläggspension göras endast om den pensions-berättigade ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid den lidpunkt då skadan inträffat.

Folkpension i form av ålderspension, änkepension eller barnpension ävensom tilläggspension i form av änkepension eller barnpension minskas med ire fjärdedelar av den pensionsberätligade för samma tid tillkommande livränta såsom efterievande; dock må avdrag å tilläggspension göras endast om den avlidne ägt tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år vid den tidpunkt då skadan inträffat.

Minskning enligt denna paragraf skall i första hand göras å tilläggspension. Ulan hinder av vad i paragrafen stadgas skall folkpension alltid utgå, i form av förtidspension eller barnpension med minst en fjärdedel, i form av änkepension med minst hälften samt i form av ålderspension med minst tre fjärdedelar av belopp som eljest skolat utgå.

/ fråga om samordning av pension med liviänta som utgår enligt eller eljest bestämmes med tillämpning av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring föreskrives i 4 kap. 4 § och 6 kap. 1 § sagda lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre bestämmelser i 2 kap. 13 S och 3 kap. 13 S gäller fortfarande i fråga om ersättning vid skada som hai; inträffat före ikraftträdandet.

2. Anmälan som avses i 11 kap. 7 S första stycket får utan hinder av andra stycket samma paragraf återkallas före utgången av år 1977 med verkan från och med ingången av år 1977 eller år 1978. Under samma tid får utan hinder av 3 kap. 11 S andra stycket även den som har fyllt 55 år övergå till sjukpenningförsäkring med kortare karenstid eller utan karenstid.

5S'

Nuvarande lydelse

Från ersättningen för inkomstbortfall skola avräknas sjukpenning och sjukpenningtillägg, vartill smitt-bäraren under tiden för ingripandet må vara berättigad på grund av försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade bestämmelser, lagen (1954:774) med särskilda bestämmelser om .frivillig sjukpenningförsäkring i allmän sjukkassa eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Från ersättningen skola jämväl avräknas sjukpenning som för tid för ingripandet utgår enligt annan lag eller enligt särskild författning eller enligt Konungens förordnande och som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket eller bolag som omförmäles i 1 § lagen om yrkesskadeförsäkring ävensom livränta, som någon åtnjuter på grund av att han är smittbärare, till den del den belöper å tid för ingripandet.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning, därest smitlbäraren äger uppbära ersättning enligt främmande makts lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

Föreslagen lydelse

Från ersättningen för inkomstbortfall skola avräknas sjukpenning och sjukpenningtillägg, vartill smitlbäraren under tiden för ingripandet må vara berättigad på grund av försäkring enligt lagen (1962:38I)om allmän försäkring eller med stöd därav meddelade bestämmelser eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

Från ersättningen skola jämväl avräknas sjukpenning som för tid för ingripandet utgår enligt annan lag eller enligt särskild författning eller enligt regeringens förordnande och som bestämmes av eller utbetalas från riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa ävensom livränta, som någon åtnjuter på grund av att han är smittbärare, till den del den belöper å tid för ingripandet.

Vad i nästföregående stycke sägs skall äga motsvarande tillämpning, därest smitlbäraren äger uppbära ersättning enligt främmande makts lagstiftning om arbetsskadeförsäkring.

SfU 1976/77:21 28

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12S

Länsstyrelsen äger besluta om ersättning jämlikt 10 S och utbetalar till sökanden belopp som tillerkänts honom.

Talan mot länsstyrelses beslut Talan mot länsstyrelses beslut föres hos Konungen genom besvär, föres hos kammarrätten genom be-vilka skola ingivas till inrikesdeparie- svär. mentet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.1 fråga om ersättning vid skada som har inträffat före ikraftträdandet gäller 5 S i sin äldre lydelse.

SfU 1976/77:21 29

9 Förslag till

Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Härigenom föreskrives att 5 kap. 3 S skadeståndslaget! (1972:207)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 3§ Vid bestämmande av ersättning för inkomstförlust eller föriust av underhåll avräknas förmån som den skadelidande med anledning av förlusten har rätt till i form av

1. ersättning, som utgår på grund 1. ersättning, som utgår på grund av obligatorisk försäkring enligt av obligatorisk försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkes- fmgeWer på grund av lagen (1976:380) skadeförsäkring, eller annan likartad om arbetsskadeförsäkring, eller an-förmån, nan likartad förmån,

2. sjuklön eller pension som utges av arbetsgivare på grund av anställningsavtal,

3. pension som utgår på grund av kollektiv tjänstepensionsförsäkring,

4. periodisk ersättning som utgår på grund av sådan olycksfalls- eller sjukförsäkring som har meddelats på grund av kollektivavtal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

' Lagen omtryckt 1975:404.

2 §2

A rbetsskadeförsäkringsfondens i n -komster utgöras av

avgifter enligt 7 kap. lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring;

Yrkesskade försäkringsfondens inkomster utgöras av

försäkringsavgifter enligt 38 och 39 §§ lagen om yrkesskadeförsäkring samt tillägg som föranledas av tillämpningen av lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl.;

återbetalda belopp enligt 12 S andra stycket lagen om försäkring för olycksfall i arbete och 51 § andra stycket lagen om yrkesskadeförsäkring;

bölesmedel enligt 34 S lagen om försäkring för olycksfall i arbete;

kapitalbelopp, som inflyta vid inköp i riksförsäkringsverket av livräntor enligt 10 S lagen angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete eller på grund av verkets övertagande jämlikt 35 S lagen om försäkring för olycksfall i arbete samt 54 och 55 SS lagen om yrkesskadeförsäkring av annan åvilande skyldighet att utgiva ersättning i anledning av olycksfall eller sjukdom; samt

Arbetsskadeförsäkringsfondens utgifter utgöras av ersättningar och andra kostnader, som i anledning av inträffade skadefall skola utbetalas av riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, lagen om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande

räntor och annan avkastning.

Yrkesskade försäkringsfondens utgifter utgöras av ersättningar och andra kostnader, som i anledning av inträffade skadefall skola utbetalas av riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa på grund av obligatorisk försäkring enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete, lagen om försäkring för vissa yrkessjukdomar, lagen om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande

' Senaste lydelse av

1 S 1975:481

9!; 1976:147 Gfr 1976:287). 2 Senaste lydelse 1973:65.

enligt dessa lagar; ersättningar, som skola utbetalas av riksförsäkringsverket på grund av övertagande jämlikt 10 S lagen angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete, 35 S lagen om försäkring för olycksfall i arbete saml 54 och 55 S§ lagen om yrkesskadeförsäkring av annan åvilande ersättningsskyldighet;

samt belopp, som utbetalas till följd av vad nedan i 3 S stadgas.

Nuvarande lydelse

personer, lagen om yrkesskadeförsäkring och lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl., ävensom kostnader för omreglering, förhöjning och värdesäkring av ersättningar enligt dessa lagar;

belopp, som av riksförsäkringsverket eller eljest återbetalas på grund av att för mycket influtit till verket i försäkringsavgift eller tillägg som i första stycket sägs;

belopp, som skola utbetalas för bestridande av förvaltningskostnader enligt 39 § andra stycket lagen om yrkesskadeförsäkring; samt

Föreslagen lydelse

personer, lagen om yrkesskadeförsäkring, lagen om krigsförsäkring för sjömän m. fl. och lagen om arbetsskadeförsäkring, ävensom kostnader för omreglering, förhöjning, uppiäkning och värdesäkring av ersättningar

belopp, som av riksförsäkringsverket eller eljest återbetalas på grund av att för mycket influtit till verket i avgift som i första stycket sägs;

belopp, som skola utbetalas för bestridande av förvaltningskostnader enligt 7 kap. 3§ andra stycket lagen om arbetsskadeförsäkring;

SfU 1976/77:21 32

11 Förslag till

Lag om upphävande av vissa författningar om handläggning av

ärenden angående yrkesskadeförsäkring

Härigenom föreskrives att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1977, nämligen

1. lagen (1973:60) om handläggning av vissa ärenden angående ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m. m.,

2. kungörelsen (1973:185) om handläggning av vissa ärenden angående ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring m. m.

De upphävda författningarna gäller dock fortfarande i fråga om skada som har inträffat före den 1 juli 1977.

14.

Nuvarande lydelse

Handlingar vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller styrelsens föranstaltande upprättats lill utredning i mål eller ärende hos domsto! eller i ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande kriminolo-gisk undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättats vid psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller i samband med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, ar-betsvård eller omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning hos myndighet eller i ärende om uitagning av anställd hos myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring; handlingar i ärenden hos statens arbetsklinik eller kommunall arbetsvårds-institut rörande prövning av handikappade eller från arbeissynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för arbete eller rörande arbets-iräning av sådana personer; läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering; handlingar i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall; handlingar rörande uppsökande ' Lagen omtryckt 1976:611.

Föreslagen lydelse

Handlingar vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller styrelsens föranstaltande upprättats lill utredning i mål eller ärende hos domstol eller i ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande kriminolo-gisk undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättats vid psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller i samband med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, ar-betsvård eller omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning hos myndighet eller i ärende om uitagning av anställd hos myndighet lill viss utbildning eller tjänstgöring; handlingar i ärenden hos statens arbetsklinik eller kommunalt arbetsvårds-inslitut rörande prövning av handikappade eller från arbeissynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för arbete eller rörande arbets-iräning av sådana personer; läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering; handlingar i ärenden enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall; handlingar rörande uppsökande

Nuvarande lydelse

verksamhet som enligt lag åligger socialnämnd; handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp, understöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda alt inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet, allmän försäkring eller>'//:e5sA.Y7-deförsäkring eller eljest riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets eller allmän försäkringskassas verksamhet, studiestöd under sjukdom, tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke till annan utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Även utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande å-stundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderiiga förbehåll göras.

Föreslagen lydelse

verksamhet som enligt lag åligger socialnämnd; handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp, understöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun, landstingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda all inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet, allmän försäkring eller arbetsskadeförsäkring eller eljest riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas verksamhet, studiestöd under s]ukdom, förmåner enligt statens personskadeförsäkring eller lagen (1977:000) om statlig et sättning vid ideell skada, tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke till annan utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Även utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, alt det ej kommer att missbrukas lill skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

SfU 1976/77:21 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Angår handling, som i första stycket avses, någons intagning, vård eller behandling å anstalt eller inrättning eller någons vård eller behandling av läkare annorstädes än å anstalt, och finnes grundad anledning antaga alt genom handlingens utlämnande ändamålet med vården eller behandlingen skulle motverkas eller någons personliga säkerhet sättas i fara, må utlämnande vägras, ändock att enligt bestämmelserna i första stycket utlämnande bort ske. Likaledes må utbekommande av handling, utvisande vem som gjort anmälan i ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd eller rörande behandling av alkoholister eller vem som eljest lämnat upplysningar i sådant ärende, vägras, om grundad anledning finnes att antaga alt den, om vilken anmälan gjorts eller upplysningarna lämnats, skulle missbruka kännedom i berörda hänseende lill skada för annan person.

Vad i denna paragraf stadgas har icke avseende å myndighels beslut som särskilt utfärdats eller i protokoll upptagits, där fråga ej är om barnavårdsnämnds, nykierhetsnämnds, riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas beslut, centrala sludiestödsnämndens beslut rörande studiestöd under sjukdom eller om beslut i ärende som rör tillämpningen av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, smittskyddslagen (1968:231) såvitt den angår veneriska sjukdomar, abortlagen (1974:595), steriliseringslagen (1975:580), lagen (1944:133) om kastrering eller transplantalionslagen (1975:190), såvitt angår tillstånd enligt 4 S nämnda lag.

Uppgifter och anteckningar, vilka tillhöra de i kommunerna förda socialregistren, må ej utlämnas i vidare mån än som följer av lagen om socialregister.

19S
Till riksförsäkringsansialten eller Till riksförsäkringsverket eller all-
försäkringsrådet inkomna och där män försäkringskassa inkomna och
upprättade handlingar i ärenden där upprättade handlingar i ärenden
angående försäkring för olycksfall i angående arbetsskadeförsäkring må,
arbete och för yrkessjukdomar må, såvitt de avse arbetet i arbetsgivares
såvitt de avse arbetet i arbetsgivares rörelse, förelag eller verksamhet eller
rörelse, företag eller verksamhet eller de förhållanden, under vilka arbetet
de förhållanden, under vilka arbetet bedrives, eller arbetarnas antal, ar-
bedrives, eller arbetarnas antal, ar- betstid och avlöningsförhållanden,
betstid och avlöningsförhållanden, icke utan arbetsgivarens samtycke
icke utan arbetsgivarens samtycke till annan utlämnas tidigare än tjugu
lill annan utlämnas tidigare än tjugu år efter handlingens datum, där ej,
år efter handlingens datum, där ej, med hänsyn lill det ändamål, för
med hänsyn till det ändamål, för vilket utlämnande åstundas och
vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet
omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej

SfU 1976/77:21 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas lill arbelsgi-kommer att missbrukas till arbetsgi- vårens skada. Vid utlämnande böra vårens skada. Vid utlämnande böra erforderiiga förbehåll göras, erforderliga förbehåll göras.

Handlingar i ärenden angående arbetarskydd eller arbetstidens reglering eller angående arbetstillstånd för utlänning må, såvill de röra arbetsgivares yrkeshemlighet eller eljest innehålla sådana upplysningar om driftanordning eller affärsförhållande, vilkas offentliggörande kan lända arbetsgivare till skada, icke i vidare mån än som kan följa av de i nämnda ämnen gällande lagar utlämnas utan arbetsgivarens samtycke förrän tjugu år från handlingens datum förflutit.

Vad i denna paragraf stadgas beträffande arbetsgivare skall i fråga om handlingar i ärenden angående arbetsskadeföisäkring jämväl avse uppdragsgivare och egenföretagare.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om handlingar i ärenden hos försäkringsrådet.

11 kap. IS' Föreskrifter angående åtgärder, då luftfartyg är saknat, förolyckat eller nödställt eller fara hotar lufttrafiken (flygrädd ni ngsijänst), meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av luftfartsverket. Regeringen må ålägga ägare eller Regeringen må ålägga ägare eller innehavare av luftfartyg samt dem innehavare av luftfartyg samt dem

som göra tjänst å sådant fartyg eller vid flygplats eller annan anläggning för luftfarten skyldighet att medverka i flygräddningstjänslen, så ock meddela bestämmelser om ersättning av allmänna medel för sådan medverkan.

som göra tjänst å sådant fanyg eller vid flygplats eller annan anläggning för luftfarten skyldighet att medverka i flygräddningstjänslen, så ock meddela bestämmelser om ersättning av allmänna medel Tor sådan medverkan. 1 fråga om ersättning vid personskada gäller lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:000) om statlig ersättning vid ideell skada.

Ersättning av statsmedel må även tillerkännas den som genom eget arbete eller genom att tillhandahålla förnödenhet frivilligt varit verksam i skyddsarbete som avses i denna lag.

Den som uttagits till arbete med slöd av 6 S första stycket äger av statsmedel erhålla ersättning för resa och andra kostnader för inställelse samt goitgörelse för utfört arbete och för skada som därunder åsamkats honom, allt enligt de föreskrifter Konungen meddelar.

För egendom, som tagits i anspråk jämlikt 6 S andra stycket, skall enligt föreskrifter, som meddelas av Konungen, lämnas ersättning av statsmedel. Har egendomen tagils i anspråk med nyttjanderätt, skall ersättning utgå, förutom för den föriorade avkastningen eller nyttan, jämväl för den skada eller försämring egendomen må hava lidit.

Den som uttagils lill arbete med stöd av 6 S första stycket äger av statsmedel erhålla ersättning för resa och andra kostnader för inställelse samt goitgörelse för utfört arbete och för skada som därunder åsamkats honom, allt enligt de föreskrifter regeringen meddelar. / fråga om ersättning vid personskada gäller lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (f 977:000) om statlig ersättning vid ideell skada.

För egendom, som tagits i anspråk jämlikt 6 S andra stycket, skall enligt föreskrifter, som meddelas av regeringen, lämnas ersättning av statsmedel. Har egendomen tagits i anspråk med nylijanderätt, skall ersättning utgå, förutom för den föriorade avkastningen eller nyttan, jämväl för den skada eller försämring egendomen må hava lidit.

19 S

/ fråga om ersättning vid personskada till den som har deltagit i räddningstjänst eller i övning med brandstyrka gäller lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (f 977:000) om statlig ersättning vid ideell skada. För skada på kläder eller andra personliga tillhörigheter är han berättigad till ersättning av kommunen. Den som frivilligt eller på anmodan med stöd av 10 S första stycket har deltagit i räddningstjänst och ej tillhör brandvärn är berättigad till ersättning av kommunen för arbete och tidspillan saml för kostnad för resa och uppehälle.

Den som har deltagit i räddningstjänst eller i övning med brandstyrka är berättigad till ersättning av statsmedel för kroppsskada som han däiyid har ådragit sig. t fråga om sådan ersättning skall vad som föreskrives i förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret äga motsvarande tillämpning. För skada på kläder eller andra personliga tillhörigheter är han berättigad lill ersättning av kommunen. Den som frivilligt eller på anmodan med stöd av 10 S första stycket har deltagit i räddningstjänst och ej tillhör brandvärn är berättigad till ersättning av kommunen för arbete och tidspillan saml för kostnad för resa och uppehälle.

När transportmedel, redskap eller annan utrustning för räddningstjänst har tillhandahållits frivilligt eller tagits i anspråk med stöd av 11 S, är ägaren eller innehavaren berättigad till ersättning av kommunen för skada på utrustningen, förlorad avkastning eller nytta och kostnad med anledning av att utrustningen har tillhandahållits.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om skada som har inträffat före ikraftträdandet.

I Senaste lydelse av 22 5 1975:96.

19 S'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 S 3 eller 4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinsidragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår lill högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annoriedes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersatt-

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annoriedes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:000) om statligt person-skadeskydd eller lagen (1977:000) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersäti-

SfU 1976/77:21 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning i form av pension eller i form av ning, vilken vid sjukdom eller
livränta i den mån livräntan är skat- olycksfall tillfallit någon på grund av
tepliktigenligt 32 S 1 eller2 mom.,så annan försäkring, som icke lagils i
ock ersättning som utgår på grund av samband med tjänst, dock alt lill
trafikförsäkring eller, med nedan skattepliktig inkomst räknas ersätt-
angivel undanlag, annan ansvarig- ning i form av pension eller i form av
hetsförsäkring eller på grund av livränta i den mån livräntan är skal-
skadeståndsförsäkring och avser för- tepliktig enligt 32 S 1 eller 2 mom., så
lorad inkomst av skattepliktig na- ock ersättning som utgår på grund av
tur; trafikförsäkring eller, med nedan

angivet undanlag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknande-dagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeförsäkring, dock ej i den mån köpeskilling, som skulle hava influtit därest försäkrad egendom i stället försålts, varit all hänföra lill inläkt av jordbruksfastighet, av annan fastighet eller av rörelse eller i den mån ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar sådan avdragsgill omkostnad, vilken är att hänföra till någon av nämnda förvärvskällor;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, saml vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 4 500 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån givaren enligt 20 S eller punkt 5 av anvisningarna lill 46 S icke är berättigad lill avdrag för utgivet belopp;

stipendier lill studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mollagarens utbildning;

SfU 1976/77:21 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. sludieslödslagen (1973:349), internatbidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekosinadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan goitgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontanlunderstöd, som utgives av arbelslöshelsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel lill den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkp<;nsion;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadstillägg som avses i kungörelserna (1968:425) om statliga bostadslill-lägg till barnfamiljer och (1973:379) om statskommunala bostadstillägg;

sådan goitgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

goitgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka, avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

(Se vidare anvisningarna.)

32   S
2 mom. Har livränta utgått vid 2 mom. Har livränta utgått vid
sjukdom eller olycksfall på grund av sjukdom eller olycksfall på grund av
försäkring, som icke tagits i samband         försäkring, som icke tagits i samband
med tjänst och ej heller utgör trafik-         med tjänst och ej heller utgör trafik
försäkring eller annan ansvarighets- försäkring eller annan ansvarighets
försäkring eller obligatorisk försäk-   försäkring eller obligatorisk försäk
ring enligt lagen om yrkesskadeför- ring enligt lagen (1954:243) om
säkring, skall såsom skattepliktig     yrkesskadeförsäkring eller försäkring
intäkt räknas nedan angivna del av enligt lagen (1976:380) om aibeisska-
livräntans   belopp,   nämligen   om deförsäkring.   skall   såsom   skatte-

2Senaste lydelse 1961:42.

56" 63" 69" 76" 86"

36 till och med 47 år

48" 57" 64" 70" 77" minst 87 år

70"	36 till och r
60"	48" "
50"	57" "
40"	64" "
30"	70" "
20"	77 " "
10"	minst 87 år

" 56 " " 63 "

" 76 " " 86 "

60" 50" 40" 30" 20" 10"

53 S

1 mom .Skyldighet att eriägga skall för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 SS sägs:

a) fysisk person;

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämföriig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämföriig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten uppburils härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeföisäkring och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956:293)om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänst-

'Som senaste lydelse har upptagits lydelse enligt prop. 1976/77:51.

SfU 1976/77:21 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göring; olycksfall i arbete eller på grund av

militärtjänstgöring eller i fall som avses I lagen (f977:000) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:000) om krigsskadeersättning till sjömän; för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd; för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt sludieslödslagen (1973:349); för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse; samt .

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifier överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifier, allt i den omfattning, som anges i anvisningarna lill 41 b S;

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med lomiräti eller vallenfallsräll upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse ellei av kommunikaiionsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssäll
skap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer:

för inkomst av faslighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen saml stiftelsen Dag Hammarskjölds
Minnesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt
gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar saml samarbeisorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål all fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska
skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundäriånekassa, företagareföre
ning som erhåller statsbidrag, norriandsfonden, statens.utvecklingsfond,
Apolekarsocieteiens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m..
Stiftelsen Industricentra, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd, järnkontoret,
så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och
kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst,
svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden,
pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva

SfU 1976/77:21 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande alt lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål all utgiva avgångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja åtgärder lill förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk att bliva uppsagd lill följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av förelags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig verksamhet, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller att, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:

för inkomsi av fastighet och av rörelse;

O svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga all avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stiftelser, understödsföreningar, som' bedriva lill livförsäkring hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvill gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regleringssamfällighei, samtliga här under O avsedda bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av faslighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyter av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen, saml i övrigt för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av

SfU 1976/77:21 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första stycket vid c) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatieverket återkallas. Över beslut, som riksskatieverket meddelat enligt detla stycke, må klagan icke föras.

Anvisningar

lill 19 S" Socialhjälp, begravningshjälp samt underhåll, som lämnats fånge eller patient å hospital, m. m. dyl. är icke att hänföra till skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influtna medlemsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring förstås försäkring, enligt vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadestånd vartill han är berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada som utgår i annan form än periodisk utbetalning(engångsbelopp)ochavserföriorad inkomst av skattepliktig natur - varunder inbegripes skattepliktig ersättning för föriorat underhåll - utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, utgör ersättning för framlida föriust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skattskyldig två eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som nu har sagts gälla varje sådant belopp. Vad som avräknas från ett eller flera engångsbelopp får emellertid sammanlagt icke överstiga femton basbelopp enligt lagen(1962:381)om allmän försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det basbelopp, som har fastställts för januari månad del beskattningsår under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 S 1 mom., mot engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sådant engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som utgör skattepliktig intäkt enligt 32 S 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet upptagas såsom skattepliktig intäkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke skattepliktig intäkt.

Lön, som utgår från arbetsgivare i Lön, som utgår från arbetsgivare i sådana fall, då denne på grund av 3 sådana fall, då denne på grund av 3 kap. 16 S andra eller tredje stycket kap. 16 S andra eller tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäkring äger uppbära arbetstagaren till- ring äger uppbära arbetstagaren till-"Som senaste lydelse har upptagits lydelsen enligt prop. 1976/77:50.

Nuvarande lydelse

kommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepliktig inläkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomst, dock att

Föreslagen lydelse

kommande ersättning från allmän försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbetsgivaren är den av honom i nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning att betrakta som skattepliktig inkomsi, dock att

ersättningen icke är skattepliktig för ersättningen icke är skattepliktig för

arbetsgivaren, därest den lill den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annoriedes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada i de fall, då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, räknas till skattepliktig inkomsi enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag.

arbetsgivaren, därest den till den anställde utbetalda lönen eller den för honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning, som annoriedes än i form av pension eller annan livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall, då arbetsgivaren står s. k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeföisäkring. räknas till skattepliktig inkomsi enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt sistnämnda lag. Skatteplikt föreligger icke för bidrag från stat eller kommun, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå, i samband med utbildning eller omskolning, till arbetslösa och partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån bidragen avse traktamente och särskilt bidrag. Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag som utgår enligt förordningen om bidrag till vanföra ägare av motorfordon.

Statsbidrag, som utgår till näringsidkare för hans näringsverksamhet, är icke skattepliktig inkomst, om bidraget använts för att bestrida kostnad för vilken rätt till avdrag icke föreligger vare sig direkt såsom omkostnad eller i form av åriiga värdeminskningsavdrag. Har bidraget använts för att bestrida sådan kostnad i verksamheten som är på en gång avdragsgill vid taxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt. Är den kostnad för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare beskattningsår än del då bidraget skall upptagas som intäkt, får den skattskyldige i stället åtnjuta avdrag för kostnaden vid taxeringen för det år då bidraget upptages som intäkt. Yrkande härom skall göras i deklarationen avseende del beskattningsår då yrkande om

SfU 1976/77:21 48

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avdraget eljest enligt denna lag först skolat framställas. Återbetalas bidrag, som upptagits som intäkt, får den skatlskyldige göra avdrag för del återbetalade beloppet. Har bidraget använts för att anskaffa tillgång, för vilken anskaffningskostnaden får avdragas genom årliga värdeminskningsavdrag, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningskostnad anses endast så stor del av kostnaden som icke täckts av bidraget. Är bidraget större än del laxeringsmässiga restvärdet för tillgången, skall ett belopp motsvarande skillnaden utgöra skattepliktig intäkt för mottagaren. Återbetalas statsbidrag, som påverkal beräkningen av anskaffningskostnaden i nu avsett hänseende, får tillgångens avskrivningsunderiag ökas med vad som återbetalats, dock med högst det belopp varmed beräkningen påverkats. I den mån statsbidrag enligt vad nyss föreskrivits utgjort skattepliktig intäkt, får den skatlskyldige vid återbetalningen lillgodoföra sig avdrag för den del som sålunda utgjort skattepliktig intäkt. Har bidraget använts för att anskaffa tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager), utgör bidraget skattepliktig intäkt, men skall å andra sidan vid tillämpning av 41 S och anvisningarna till nämnda paragraf den del av lagret för vilken anskaffningskostnaden läckts av bidraget icke medräknas vid värdesältningen av tillgångarna. Återbetalas statsbidrag, som använts för anskaffande av lagertillgångar, får den skattskyldige göra avdrag för del återbetalade beloppet. Tillgångarnas anskaffningsvärde skall därvid anses ökat med del återbetalade beloppet. Vad som ovan sagts i detta stycke äger motsvarande tillämpning för statsbidrag i form av amorleringsfriit lån (avskrivningslån). Omsiällningsbidrag enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkt.

Skalleplikt föreligger icke för engångsbidrag som utgår i samband med arbelsplacering som ulgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhändertagande av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnesfond till fullföljande av sitt ändamål utgiver för mottagarens utbildning.

Enligt 46 S 2 mom. första stycket 4) föreligger viss rätt till avdrag för bidrag lill barns underhåll. Sådant underhållsbidrag skall icke hänföras till skattepliktig inkomst.

ull 21 S
14.5 Sjukpenning enligt lagen 14. Sjukpenning enligt lagen

(1962:381) om allmän försäkring Of/; (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeför- lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av säkring, lagen (1976:380) om arbets-jordbruksfaslighei om sjukpenning- skadeförsäkring, lagen (1977:000) om

5 Senaste Ivdelse 1973:434.

Nuvarande lydelse

en grundas på inkomst, som hänför sig till jordbruksfastighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

Föreslagen lydelse

statligt personskadeskydd och lagen (1977:000)om krigsskadeersättning till sjömän ulgör skattepliktig intäkt av jordbruksfastighet om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till jordbruksfastighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

till 9.* Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring ulgör skattepliktig intäkt av annan fastighet om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig lill annan fastighet och för sig eller tillsammans med annari sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av annan fastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

9. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeför-säkring,/agen (t 976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (f 977:000) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av annan fastighet om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till annan fastighet och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av annan fastighet hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

Nuvarande lydelse

säkring ulgör skattepliktig inläkt av rörelse om sjukpenningen grundas på inkomsi, som hänför sig lill rörelse och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till inläkt av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

Föreslagen lydelse

säkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (f 977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:000) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av rörelse om sjukpenningen grundas på inkomsi, som hänför sig lill rörelse och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomsi uppgår lill 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till inläkt av rörelse hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare.

till 32 S

12.* Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare saml annan lag eller författning, som utgått annoriedes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

12. Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om aibets-skadeförsäkring. lagen (t 977:000) om statligt personskadeskydd och lagen (f 977:000) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 4 500 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annoriedes än på grund av försäkring,som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

SfU 1976/77:21 51

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.

Timstudiestöd, inkomstbidragoch vuxenstudiebidrag enligt sludieslödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa och kontant arbetsmarknadsstöd räknas som skattepliktig inläkt av tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå lill deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.

till 41 bS'

Med egenavgifier förstås sjukför- Med egenavgifier förslås sjukför
säkringsavgift enligt 19 kap. 2S säkringsavgift enligt 19 kap. 2S
lagen (1962:381) om allmän försäk- lagen (1962:381) om allmän försäk
ring, socialförsäkringsavgifl till folk- ring, socialförsäkringsavgift lill folk
pensioneringen och tilläggspen- pensioneringen och lilläggspen
sionsavgift enligt 19 kap. 3 S samma sionsavgift enligt 19 kap. 3 S samma
lag samt avgift enligt 4 S lagen lag, avgift enligt 7 kap. 2 § tredje
(1968:419) om allmän arbetsgivarav- stycket lagen (1976:380) om arbets-
gift. skadeförsäkring saml avgift enligt 4 S

lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

Avdrag medges för egenavgifier som påförts såsom slutlig skatt. Har skattskyldig för det beskattningsår till vilket avgifterna hänför sig medgivits schablonavdrag enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 S och punkl 9 a av anvisningarna lill 29 S, medges dock avdrag endast för del belopp varmed egenavgifterna överstiger schablonavdraget. Om schablonavdrag för visst beskattningsår medgivits med belopp överstigande summan av de egenavgifier, som påförts såsom slutlig skatt för samma beskattningsår, skall skillnadsbeloppet tagas upp som intäkt.

Avdrag medges även föregenavgiftersom har påförts såsom tillkommande skatt samt för belopp varmed medgivet schablonavdrag för visst beskattningsår har reducerats i samband med ändring av taxeringen. Som intäkt upptages egenavgifier, som restituerals, avkortats eller avskrivits, samt belopp varmed schablonavdrag för visst beskattningsår i samband med

'Senaste lydelse 1976:460.

SfU 1976/77:21 52

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ändring av laxeringen medgivits utöver tidigare åtnjutet schablonavdrag.

Belopp som - efter beaktande i förekommande fall av tidigare medgivet schablonavdrag - är avdragsgillt eller skattepliktigt enligt andra eller tredje stycket hänföres till det beskattningsår under vilket slutlig eller tillkommande skatt har påförts eller restitution, avkortning eller avskrivning har skett. Har schablonavdrag medgivils eller har tidigare medgivet schablonavdrag ändrats, skall, såvida taxeringsålgärden icke föranleder omräkning av egenavgifterna för beskattningsåret i fråga, avdraget eller intäkten hänföras till det beskattningsår under vilket beslutet angående taxeringsålgärden har meddelats.

Har den skattskyldige antingen brukat en eller flera jordbruksfastigheter eller bedrivit en eller flera rörelser under det beskattningsår som anges i fjärde stycket, skall i nämnda stycke avsett avdragsgillt eller skattepliktigt belopp hänföras till den förvärvskälla som ger störst underiag för beräkning av schablonavdrag. Har den skatlskyldige under nämnda beskattningsår både brukat jordbruksfastighet och bedrivit rörelse, faslställes i första hand del inkomstslag inom vilket underlaget för avdrag är störst. Inom detla inkomstslag hänföres avdrag eller intäkt till den förvärvskälla som ger störst underiag. Har den skattskyldige under beskattningsåret varken brukat jordbruksfastighet eller bedrivit rörelse, medges avdraget såsom allmänt avdrag enligt 46 S 2 mom. medan intäkten upptages såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 och tillämpas första gången vid 1978 års taxering.

Nuvarande lydelse

Med skatt förstås i denna lag, där icke annat angives, statlig inkomstskatt, statlig'förmögenhetsskatt, ut-skiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, lands-lingsmedel, skogsvårdsavgifler, sådana socialförsäkringsavgifter till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 S lagen om allmän försäkring,sjukför-säkringsavgifier enligt 19 kap. 2 S sistnämnda lag, sådana arbetsgivaravgifter enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., avgifter enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift och enligt lagen om avgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket, avgift som avses i 116 a eller 116cS taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån.

Förestagen lydelse

1S2

Med skatt förslås i denna lag, där icke annat angives, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, ut-skiftningsskatt, ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt, landstingsmedel, skogsvårdsavgifler, sådana socialförsäkringsavgifler till folkpensioneringen och tilläggspensionsavgifter som avses i 19 kap. 3 S lagen om allmän försäkring, sjukförsäkringsavgifter enligt 19 kap. 2 S sistnämnda lag, arbetsskadeförsäkringsavgifter enligt 7 kap. 2 tredje slyckei lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, sådana arbetsgivaravgifter enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., avgifter enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift och enligt lagen om avgift för sjöfolks pensionering vilka icke uppbäras av riksförsäkringsverket, avgift som avses i 116 a eller 116cS taxeringslagen, ävensom annuitet å avdikningslån. Regeringen må, om särskilda omständigheter därtill föranleda, föreskriva att i samband med uppbörden av skatt må uppbäras jämväl annan avgift än sådan som i första stycket sägs. Har dylik föreskrift meddelats skall, där icke annat angivits, vad i denna lag stadgas angående skatt äga motsvarande tillämpning beträffande avgift som med föreskriften avses.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2 Senaste lydelse 1975:950.

SfU 1976/77:21 56

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 m o m . Skattereduktion åtnjutes

av ogift skaitskyldig,som har hemmavarande barn under 18 år, och av gift skatlskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, med I 800 kronor,

av gift skallskyldig, vars make har laxerad inkomsi enligt nämnda lag som understiger 4 500 kronor, med 40 procent av del belopp som motsvarar skillnaden mellan 4 500 kronor och den taxerade inkomsten.

Ha gifta skattskyldiga var för sig lill statlig inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 4 500 kronor, åtnjutes skattereduktion endast av den som har den högsta taxerade inkomsten. Äro de taxerade inkomsterna lika stora, tillkommer skattereduktion den äldre av de skattskyldiga.

Skallereduktion enligt första stycket åtnjutes endast av skaitskyldig, som varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. För gift skattskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret. Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret, sker skattereduktionen enligt första stycket. Avser makens bosättning här i riket endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den skatlskyldige skattereduktion, om maken saknar taxerad inkomsi enligt lagen om statlig inkomstskatt, med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomsi enligt nämnda lag som understiger 2 250 kronor, med 40 procent av det belopp som motsvarar skillnaden mellan 2 250 kronor och den taxerade inkomsten.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i första, andra och tredje styckena skall som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen beskattningsbar inkomsi enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt saml enligt 1 S 2 mom. nämnda lag skallepliklig dagpenning. Skattereduktion som tillkommer skatlskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för varje period om trettio dagar, för vilken den skattskyldige uppburit inkomst som förut nämnts.

Skattereduktion sker icke i fråga Skattereduktion sker icke i fråga

om statlig förmögenhetsskatt, soci- om statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensio- alförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3S lagen neringen enligt 19 kap. 3S lagen (1962:381) om allmän försäkring, (1962:381) om allmän försäkring, lilläggspensionsavgift, sjukförsäk- tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, arbetsgivaravgift, all- ringsavgifl, arbetsskadejörsäkrings-män arbetsgivaravgift, avgift för avgift, arbetsgivaravgift, allmän ar-sjöfolks pensionering och förse- betsgivaravgifl, avgift för sjöfolks ningsavgifi enligt 116 c s taxerings- pensionering och förseningsavgift

3 Senaste lydelse 1975:950.

landstingsmedel.

3 m o m .5 Regeringen må förordna, alt preliminär A-skatt skall utgå för tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt för folkpension som utbetalas tillsammans med tilläggspension eller annan förmån. Sådant förordnande må meddelas även i fråga om folkpension som icke utbetalas tillsammans med annan förmån om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att påföras den skattskyldige.

Regeringen må förordna, att preliminär A-skatt skall utgå för inkomst av artistisk verksamhet och för inkomsi som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 S kommunalskatlelagen (1928:370), även om inkomsten icke utgör huvudsaklig inkomst av tjänst.

1 mom."! den omfattning nedan angives skall skattskyldig utgöra prelimär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgifl till folkpensioneringen enligt 19 kap. 3S lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift, avgift enligt 4 förordningen om allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt och landsiingsmedel.

Har förordnande meddelats enligt detla moment, skall i fråga om inkomsi som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär skatt, avdrag för preliminär och kvarstående skatt samt ansvarighet för sådan

"Senaste lydelse 1973:1111. 5 Senaste Ivdelse 1976:1085.

1 mom . I den omfattning nedan angives skall skatlskyldig utgöra preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen enligt 19kap.3 Slagen(l962:38l)om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgifi, arbetsskadeförsäkringsavgift, avgift enligt 4 s tagen om allmän arbetsgivaravgift, kommunal inkomstskatt och

Har förordnande meddelats enligt delta moment, skall i fråga om inkomst som förordnandet avser gälla vad regeringen föreskriver om beräkning av preliminär skatt, avdrag för preliminär och kvarstående skatt samt ansvarighet för sådan

Nuvarande lydelse

skall, m. m. Vad regeringen föreskriver enligt detta stycke må även gälla i fråga om yrkesskadelivränla, vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, som utbetalas tillsammans med folkpension.

(Se vidare anvisningarna.)

Förestagen lydelse

skatt, m. m. Vad regeringen föreskriver enligt delta stycke må även gälla i fråga om yrkesskadelivränta, livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (f 977:000) om statligt personskadeskydd, vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring, som utbetalas tillsammans med folkpension. (Se vidare anvisningarna.)

10 S

Preliminär A-skatt skall icke beräknas å ersättning, som vid kommunal tjänst anvisas för vissa med tjänsten förenade kostnader, ej heller å ersättning, som vid enskild tjänst anvisas för sådana kostnader, därest icke ersättningen väsentligen överstiger vad som skäligen kan anses vara erforderligt för kostnadernas bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå för:

a) folkpension och tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring, där ej annat följer av förordnande enligt 3 3 mom. eller den skatlskyldige begär att avdrag för sådan skatt skall göras;

c) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1946:99); eller

nan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock att vad nu sagts ej skall till-lämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsför säkring och på yrkesskadelivränla.

d) sådan pension, livränta eller d) sådan pension, livränta eller
från försäkringsanstalt utgående an- från försäkringsanstall utgående an-

nan skattepliktig ersättning, som uppgår till högst 3 000 kronor för år; dock all vad nu sagts ej skall till-lämpas på pension och vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränla eller liviänta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen (1977:000) om statligt personskade-skydd.

<-Senaste lydelse 1976:1085.

SfU 1976/77:21 59

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 S

1 m o m . Uträkning av de särskilda skatleposier som ingå i slutlig skatt samt debitering av sådan skall sker med ledning av uppgifter i laxeringslängd eller annat beslut om taxeringen. 1 övrigt iakttages:

att för skattskyldiga, som avses i 10 S 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt, sådan skatt uträknas med tillämpning av del procenttal av grundbeloppet, som fastställts att gälla förden preliminära skatt, vilken skall avräknas mot den ifrågavarande slutliga skallen;

all kommunal inkomstskall och landsiingsmedel uträknas med ledning av den utdebitering för skallekrona och skalteöre som för inkomståret gäller i beskattningsorlen;

att kommunal inkomstskatt och landstingsmedel uträknas i en gemensam post, därvid skattebeloppet vid öretal över femtio avrundas uppåt och vid annat öretal avrundas nedåt till helt krontal;

att skogsvårdsavgifi uträknas med tillämpning av det promilletal, som enligt vad därom särskilt är stadgat besiämls för del år då den slutliga skatten debiteras;

att tilläggspensionsavgift uträknas med tillämpning av den för inkomståret fastställda procentsatsen för avgiftsuttaget, därvid örelal bortfaller;

all kommunal inkomstskatt och landstingsmedel debiteras med belopp som uträknats av lokal skallemyndighet i det fögderi där beskattningsorten är belägen;

att i 1 S omförmäld sjukförsäkringsavgift debiteras enligt 19 kap. lagen om allmän försäkring på grundval av uppgifter om försäkringsförhållanden som lämnas av allmän försäkringskassa;

att socialförsäkringsavgifl till folkpensioneringen såvitt gäller person med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning debiteras med tillämpning av bestämmelserna i 11 kap. 4S samt 19 kap. 3 och 4aSs lagen om allmän försäkring;

att i t i) omförmäld arbetsskadeförsäkringsavgift debiteras ined ledning av bestämmelserna i 7 kap. 2 ,s'> tredje stycket lagen (f 976:380) om arbetsskadeförsäkring:

att i 1 S omförmälda arbetsgivaravgifter debileras i en gemensam post; samt

att i 1 S omförmäld annuitet eller, därest skattskyldig har att eriägga flera annuiteter, summan av dessa påföres i helt antal kronor, därvid öretal bortfaller.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1977. ■'Senaste lydelse 1975:950.

Vid tillämpning av 1 S skall i skatteunderlaget icke inräknas skattekronor och skalleören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller ersättning enligt förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläck ning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i aiomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., mililärersättningsför-ordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,allt lill den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minsl 4 500 kronor för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag

'Senaste Ivdelse 1976:1086.

Vid tillämpning av 1 S skall i skatteunderlaget icke inräknas skattekronor och skatteören som kan anses hänföra sig till följande skattepliktiga intäkter, nämligen dels sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring eller ersättning enligt lagen (f 977:000) om statligt personskade-skydd, lagen (1977:000) om krigsska-deei sättning till sjömän, förordningen (1954:249)om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under Ijänslgöring i civilförsvaret, kungörelsen (1962:607) om ersättning på grund av verksamhet för brandsläckning m. m., kungörelsen (1961:457) om ersättning på grund av medverkan i skyddsarbete vid olyckor i aiomanläggningar m. m., förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse å anstalt m. m., lagen (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m. fl., mililärersätlningsför-ordningen (1950:261) och lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare,allt till den del sjukpenningen eller ersättningen grundas på förvärvsinkomst av minst 4 500 kronor

Nuvarande lydelse

enligt studiestödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna, d e I s dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna upptages härvid till belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).

Föreslagen lydelse

för år, dels föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, dels limstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt Sludieslödslagen (1973:349), dels utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid grundläggande utbildning för vuxna,d el s dagpenning från arbetslöshetsförsäkringen och kontant arbetsmarknadsstöd, dels utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning såvitt avser dagpenning och stimulansbidrag, dels dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret. Intäkterna upptages härvid lill belopp som anges på kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623). Vid beräkning av skatteunderiaget för fysisk person skall avdrag vidare göras för skattekronor och skalleören, som kan anses motsvara sjukpenning, vilken vid arbelsgivarinlräde enligt 3 kap. 16 S lagen (1962:381) om allmän försäkring för honom uppburils av arbetsgivaren, om arbetsgivarinlrädel skett den 9 november 1973 eller senare.

Vid beräkning av antalet skattekronor och skalteören skall såvitt gäller avdrag för sjukförsäkringsavgifi enligt 46 S 2 mom. 3), grundavdrag enligt 48 S och avdrag för nedsatt skatteförmåga enligt 50 i 2 mom. fjärde stycket kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas de regler som gäller vid 1975 års taxering. Härvid beräknas avdraget för sjukförsäkringsavgift, såvitt denna grundas på inkomsi av anställning, lill belopp som påförts på grund av 1975 års taxering. I fråga om det extra avdraget för nedsatt skatteförmåga beaktas inte sådan minskning av avdraget som följer av att den skatlskyldige eller hans make har förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 och tillämpas första gången i fråga om utdebitering för år 1979.

Angående debitering och uppbörd av avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring samt avgift för obligatorisk försäkring i riksförsäkringsverket enligt lagen (f 954:243) om yrkesskadeförsäkring ävensom avgifter enligt lagen (1960:77) om byggnadsforskningsav-gift, lagen (1970:742)om lönegaranli-avgifi, lagen (1971:282) om arbetar-skyddsavgifi saml lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift lill arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetsmarknadsstödet skall gälla vad nedan stadgas.

A vgift för frivillig försäkring i riksförsäkringsverket enligt lagen om yrkesskadeförsäkring uppbäres i den ordning verket bestämmer.

Angående debitering och uppbörd av avgifter från arbetsgivare enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1960:77) om byggnadsforskningsavgifi, lagen (1970:742) om lönegaranliavgift, lagen (1971:282) om arbetarskyddsav-giflsamt lagen (1973:372) om arbetsgivaravgift till arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta arbetsmarknadsstödet skall gälla vad nedan stadgas.

2S2

1 denna lag förstås med arbetsgi va ra vgift: summan av arbetsgivarens avgifter enligt 1 S första stycket;

avgiftsunderlag: belopp vara avgifi, som avses i 1 S första stycket, skall beräknas för arbetsgivaren;

u t g i f t s å r: del kalenderår för vilket avgiftsunderlag skall bestämmas;

slutligavgifi: arbetsgivaravgift som påföres vid den årliga avgiftsdebiteringen för nästföregående utgiftsår;

pre I i m i nä r a vgi ft: belopp som enligt debitering skall erläggas eller eljest erlägges i avräkning på slutlig avgifi;

kvarstående avgift: avgiftsbelopp som återstår att erlägga sedan ' Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938. 2 Senaste lydelse 1976:1098.

SfU 1976/77:21 63

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

preliminär avgift avräknats från slutlig avgift;

tillkommande avgift: arbetsgivaravgift som skall erläggas enligt beslut om debitering fattat sedan den årliga avgiftsdebiteringen avslutats.

Såvitt gäller beräkning av avgifts- Såvitt gäller beräkning av avgifts-

underlag för avgift till sjukförsäk- underlag för avgift till sjukförsäk
ringen, folkpensioneringen och för- ringen, folkpensioneringen, försäk-
säkringen för tilläggspension samt ringen för tilläggspension ocV/fl/vbe/s-
för arbetsgivaravgift till arbetslös- skadeförsäkringen saml för arbelsgi-
heisförsäkring och det kontanta varavgifl till arbetslöshetsförsäkring
arbetsmarknadsstödet skall med lön och det kontanta arbetsmarknads-
enligt denna lag förstås jämväl sådan stödet skall med lön enligt denna lag
ersättning, som enligt 3 kap. 2S förstås jämväl sådan ersättning, som
andra stycket sista punkten och 11 enligt 3 kap. 2 S andra stycket sista
kap. 2S andra stycket lagen punkten och 11 kap. 2S andra
(1962:381) om allmän försäkring stycket lagen (1962:381) om allmän
anses såsom inkomst av anställning. försäkring anses såsom inkomsi av
Vad nu sagts äger dock icke tillämp- anställning. Vad nu sagts äger dock
ning i fall där ersättningen utgått lill icke tillämpning i fall där ersätt-
ulomlands bosatt person och avser ningen utgått till utomlands bosatt
arbete utom riket eller där bevill- person och avser arbete utom riket
ningsavgifi erlagts enligt lagen eller där bevillningsavgift eriagls
(1908:128 s. Dom bevillningsavgifter enligt lagen (1908:128 s. Ijombevill-
för särskilda förmåner och rätlighe- ningsavgifter för särskilda förmåner
ter. och rättigheter.

1 fråga om inkomsi från fåmansföretag skola föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 S kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning vid beräkning av avgiftsunderlag.

Vad i 19 kap. 6 S lagen om allmän försäkring föreskrives om avgift som där avses äger motsvarande tillämpning på annan avgift som uppbäres enligt förevarande lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977 och tillämpas i fråga om arbetsgivaravgift som belöper på lid från och med den 1 januari 1977. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om dels avgift för år 1976 eller tidigare år till obligatorisk försäkringenligl lagen (1954:243)om yrkesskadeförsäkring, dels avgift för frivillig försäkring enligt nämnda lag.

2. Arbetsgivaravgift lill annat än arbetsskadeförsäkringen skall ulan hinder av alt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring upphör all gälla vid utgången av juni 1977 debileras och uppbäras som om nämnda lag och förekommande hänvisningar lill denna i andra bestämmelser om arbetsgivaravgifter hade gällt under hela år 1977.

SfU 1976/77:21 64

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1976/77:1415 av fru Eliasson (c) vari hemställs att möjligheterna för den som inte omfattas av den obligatoriska arbelsskadeförsäkringen alt frivilligt ansluta sig lill denna prövas och all den frivilliga försäkringen för yrkesskada bibehålls i avvaktan på denna prövning,

1976/77:1416 av herr Gahrton (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar all de nya lagbestämmelserna beträffande militärskadade skall äga tillämpning på samtliga nu i livet militärskadade personer som om deras skador inträffat efter den 1 juli 1977,

1976/77:1418 av herr Börjesson i Falköping (c) och fru Hammarbacken (c) vari hemställs all riksdagen vid sin behandling av propositionen 1976/77:64 beslutar att hos regeringen begära en omfattande kartläggning av den ekonomiska och sociala situationen för personer som uppbär livränta enligt äldre bestämmelser,

1976/77:1419 av herr Hörberg m. fl. (fp, c, m) vari hemställs alt riksdagen måtte uttala alt regeringen - före utbyggandet av en statlig skadereglerings-organisation - undersöker möjligheten till förenklad och förbilligad administration genom skaderegleringsavlal i någon form med det befintliga konsortiet för TFY-skadorna.

Motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1976/77

1976/77:258 av herr Wiklund m. fl. (s) vari hemställs all riksdagen beslutar uttala som sin mening att frågan om hemarbetandes rätt till arbetsskadeförsäkring snabbt utreds, i syfte all inlemma de hemarbetande i ett försäkringssystem som bjuds andra grupper av förvärvsarbetande vare sig de är löntagare eller räknas lill egna företagare,

1976/77:347 av herrar Hedberg (s) och Hagberg i Örebro (s) vari hemställs all riksdagen hos regeringen anhåller om förslag lill ändring av gällande lagstiftning så alt den ger möjlighet till undanlag från tidsgränsen vad beträffar ersättning för asbestskador,

1976/77:684 av herrar Hörberg (fp) och Gustafsson i Borås (fp) vari hemställs all riksdagen hos regeringen begär au lämplig utredning får tilläggsdirektiv att snarast utreda vilka lagändringar som är nödvändiga för alt ge sjukvårdens huvudmän möjlighet lill differentierad debitering av sjukvårdskostnader.

SfU 1976/77:21 65

Utskottet

Inledning

Riksdagen antog vid 1975/76 års riksmöte en lag om arbetsskadeförsäkring (LAF). Den nya lagen träder i kraft den 1 juli 1977 då lagen om yrkesskadeförsäkring (YFL) upphör att gälla.

Arbetsskadeförsäkringen innebär i förhållande till den nu gällande yrkesskadeförsäkringen flera betydelsefulla förändringar. Den som drabbas av skada i sitt arbete skall i fortsättningen i princip ha rätt till full ersättning för inkomstbortfall. Det medicinska invaliditetsbegreppel i YFL ersätts med ett ekonomiskt invaliditetsbegrepp. Det blir härigenom den faktiska nedsätlningen i den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom förvärvsarbete som bestämmer arbetsskadelivränlans storiek. Livräntan vid arbetsskada skall utgöra skillnaden mellan den inkomst som den försäkrade kan antas ha haft om han inte skadats och den inkomst som han trots skadan kan beräknas komma att få och skall ersätta årlig inkomstföriust upp till samma inkomsltak som gäller för ATP, dvs. 7,5 basbelopp eller r n. 80 250 kr.

Arbetsskadelivräntan samordnas med den allmänna pensioneringens förmåner och skall täcka den del av inkomstföriuslen som inte ersätts genom förtidspension. Livräntan skall i princip vara pensionsgrundande för ålderspension från tilläggspensioneringen och utgå fram till pensionsåldern 65 år.

Yrkesskada enligt YFL skall ersättas av begreppet arbetsskada. Med arbetsskada skall därvid förstås alla skador och sjukdomar som uppstått till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet.

LAF skall enligt sin ursprungliga lydelse omfalta varje arbetstagare. Egen-företagarna omfattas däremot inte av försäkringen. När LAF antogs av riksdagen förutsattes alt förslag angående egenföretagares ställning inom arbetsskadeförsäkringen skulle föreläggas riksdagen inom sådan tid all bestämmelser härom kunde samordnas med arbetsskadeförsäkringens ikraftträdande den 1 juli 1977.

Propositionen bygger på förslag av yrkesskadeförsäkringskommittén i dess slutbetänkande Statligt personskadeskydd (SOU 1976:50) och innebär att arbetsskadeförsäkringen utvidgas alt omfatta - förutom anställda - också egenföretagare och uppdragstagare. Småföretagare, jordbrukare, fiskare och personer med förtroendeuppdrag kommer härigenom all kunna få,samma ersättning som anställda löntagare vid arbetsskada. Till följd av bl. a. denna utvidgning av försäkringsskyddet anses något behov av frivillig försäkring inte längre föreligga. I propositionen föreslås därför alt den frivilliga försäkringen mot yrkesskador avvecklas och att löpande avtal om sådan försäkring upphör att gälla när LAF träder i kraft den 1 juli 1977.

Den nuvarande lagstiftningen - fördelad på sex olika författningar - om ersättning för kroppsskador under militärtjänst, civilförsvarstjänst, rädd-

5 Riksdagen 1976/77. 11 saml. Nr 21

SfU 1976/77:21 66

ningstjänst och under vistelse på anstalt sammanförs till en lag om statligt personskadeskydd (LSP), vilken skall ge samma skydd vid ekonomisk skada som arbetsskadeförsäkringen. I samband därmed utvidgas den skyddade personkretsen och utsträcks skyddet lill att gälla såväl olycksfallsskador som s. k. yrkessjukdomar och andra sjukdomar vilka har ådragits under skyddstiden. Den personkrets som omfattas av LSP skall enligt förslaget ha rätt lill ersättning av statsmedel för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men liksom för allmänna olägenheter till följd av skadan. Ersättning skall härvid utgå med belopp motsvarande vad den skadade varit berättigad lill om han omfattats av statens personskadeförsäkring.

Propositionen innehåller slutligen också förslag om att livräntor som beviljats enligt äldre lagstiftning och som grundar sig på en minsl 25-procentig invaliditet skall räknas upp med 10-30 procent av det belopp som nu utgår, beroende på när skadan inträffade. Uppräkning skall dock alltid ske med minst 500 kr.

Propositionen bygger - som tidigare nämnts - på förslag av yrkesskadeförsäkringskommittén, vilka i huvudsak bemötts mycket positivt vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande. Även utskottet finner förslagen välgrundade och ser - mot bakgrund av utskottets uttalanden förra årel om angelägenheten av alt även egenföretagarna inryms i arbetsskadeskyddet - med särskild tillfredsställelse att egenföretagarna och uppdragstagarna redan från början kommer att omfattas av arbelsskadeförsäkringens regler. Denna utvidgning av försäkringens personkrets innebär otvivelaktigt ett betydelsefullt steg på väg mot en samordning mellan den allmänna försäkringen och försäkringen för arbetsskador. Förslaget att sammanföra bestämmelserna om ersättning vid kroppsskada vid militär- och civilförsvarstjänst samt vid räddningstjänst och under anstaltsvistelse till en gemensam lag om statligt personskadeskydd måste enligt ulskottels mening också vara förenat med uppenbara fördelar för såväl enskilda som myndigheter. Ersättningsbestämmelserna blir härigenom i stort sett gemensamma för samtliga dessa ärenden, och handläggande myndigheter får endast en lag mot tidigare sex författningar att tillämpa. Genom anknytningen lill LAF avskaffas yrkessjukdomsbegreppel, och utvidgningen av skyddets giltighetsområde till att gälla alla skador och sjukdomar under tjänstgöringen innebär att tidigare gränsdragningssvårigheter kommer att försvinna.

Med det anförda tillstyrker ett enhälligt utskott bifall till de i propositionen framlagda förslagen. Utskottet kommer i det följande uteslutande all uppehålla sig vid motionerna och de delar av propositionen som har direkt anknytning till dessa.

Arbetsskadeförsäkringens personkrets och frivillig yrkesskadeförsäkring

Lagen om arbetsskadeförsäkring skall omfatta i princip alla förvärvsarbetande. De nuvarande undantagen i YFL för arbetstagare som är gift med

SfU 1976/77:21 67

arbetsgivaren eller eljest tillhör hans familj har slopats i LAF, och personkretsen har, som tidigare nämnts, utvidgats till att gälla egenföretagare och uppdragstagare. I likhet med vad som f n. gäller enligt YFL kommer LAF att omfatta även de s. k. hemarbetarna, dvs. de som har inkomst vid arbete i hemmet. Genom att den frivilliga yrkesskadeförsäkringen upphör att gälla den 1 juli i år kommer emellertid hemmamakar att vara uteslutna från möjligheten att teckna sådan försäkring.

Herr Wiklund m. fl. begär i motionen 258 att riksdagen som sin mening skall uttala alt frågan om hemarbetandes rätt lill yrkesskadeförsäkring snabbt bör utredas i syfte att inlemma de hemarbetande i ett försäkringssystem som bjuds andra förvärvsarbetande, vare sig de är löntagare eller räknas till egna företagare. 1 den med anledning av propositionen väckta motionen 1415 yrkar fru Eliasson prövning av möjligheterna för den som inte omfattas av den obligatoriska arbetsskadeförsäkringen all frivilligt ansluta sig lill denna och att den frivilliga försäkringen för yrkesskada bibehålls i avvaktan på en sådan försäkring.

Arbelsskadeförsäkringen är utformad som en renodlad försäkring för inkomstbortfall, och arbetsskadelivräntan skall, i likhet med förtidspensionen inom den allmänna försäkringen, grunda sig på ett ekonomiskt invaliditetsbegrepp. 1 den mån en hemarbetande har inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete omfattas han av arbetsskadeförsäkringens bestämmelser. Mot förslaget i motionen 258 alt göra dessa bestämmelser generellt tillämpliga på hemarbetande kan invändas att det särskilt i fråga om hemmamakar måste vara myckel svårt alt fastställa samband mellan skada och arbete och att göra en någoriunda riktig bedömning av skadans försörjningsekonomiska konsekvenser. Utskottet anser sig med hänsyn härtill inte kunna biträda yrkandet i motionen 258. Vad särskilt angår frågan om en frivillig anslutning till arbetsskadeförsäkringen av dem som gjort undantagande från ATP samt av hemmamakar och andra vilka inte omfattas av den obligatoriska arbetsskadeförsäkringen vill utskottet erinra om att yrkesskadeutredningen redan år 1966 föreslog att den frivilliga försäkringen skulle slopas och att detta förslag i allmänhet inte föranledde kritik från remissinstanserna. Genom den ytterligare utbyggnad av den allmänna försäkringen som därefter ägt rum och framför allt genom tillkomsten av trygg-helsförsäkringarna på arbetsmarknaden lorde den frivilliga yrkesskadeförsäkringen ha föriorat alltmer av sin tidigare betydelse. Av uppgifter som lämnas i propositionen framgår att antalet till den frivilliga försäkringen anslutna hemmamakar och studerande är lågt. En mycket betydande del av dem som f n. är frivilligt försäkrade kan beräknas komma att obligatoriskt omfattas av arbetsskadeförsäkringen. Bl. a. gäller detta i fråga om egenföretagarna, av vilka f n. ca 1 900 är anslutna till den frivilliga försäkringen. För de kategorier som kornmer att stå utanför arbetsskadeförsäkringen finns -som departementschefen framhåller- möjlighet att teckna frivillig olycksfallsförsäkring hos privata försäkringsbolag. Mot bakgrund härav anser ut-

SfU 1976/77:21 68

skottet sig böra avstyrka bifall även till yrkandet i motionen 1415.

Avslutningsvis vill utskottet erinra om att pensionskommittén år 1974 (jfr SfU 1974:6) på riksdagens begäran fick i uppdrag alt göra en allsidig och förutsättningslös översyn av bl. a. frågan om rätt till ATP för vårdinsatser i hemmet. I den mån kommittén härvid skulle finna det möjligt all införa någon form av självständig pensionsrätt för hemarbetande, kan frågan om dessa gruppers anknytning till arbetsskadeförsäkringen, som ju bygger på en fast koppling lill ATP, komma i ett annat läge.

Åldre skadefall

Herrar Hedberg och Hagberg i Örebro lar i motionen 347 upp frågan om vidgad rält lill ersättning för asbesiskador. Motionärerna framhåller att YFL saknar generella regler om hur äldre skadefall, dvs. sådana som tidigare inte betraktats som yrkessjukdom men där nya rön skulle medföra ett annat ställningstagande, skall behandlas i yrkesskadeförsäkringshänseende. I samband därmed konstaterar motionärerna alt ersättning i form av sjukpenning enligt YFL inte kan utgå för längre tid tillbaka än två år räknat från dagen för framställningen och att vanliga preskriptionsregler inte äger tillämpning på yrkesskadeförsäkringen, vilket i sin tur innebär att ersättningsanspråk på grund av yrkessjukdom kan framställas även om mer än tio år förflutit från den dag skadan inträffade.

Den lag om försäkring för olycksfall i arbete som gällde före den 1 januari 1955 hade - framhåller motionärerna - ingen regel om undantag från 10-årsgränsen, vilket haft till följd att personer som med läkarintyg kunnat styrka skador, orsakade av asbest, inte kunnat erhålla ersättning om intyget dagiecknais mer än tio år efter det anställningen upphört. Motionärerna erinrar om att även LAF bygger på principen att lagstiftningen endast skall tillämpas på skadefall som inträffat efter lagens ikraftträdande men med det viktiga undantaget att skada lill följd av annat än olycksfall skall anses ha inträffat den dag skadan visar sig.

Enligt motionärernas mening bör det vara möjligt för dem som inte ansetts berättigade till ersättning för yrkesskada enligt äldre lagstiftning men som med läkarintyg kan härieda skadan till arbetssjukdom på grund av tidigare anställning att erhålla ersättning för asbestskador och de begär därför förslag till författningsändring av sådan innebörd.

Enligt YFL kan-som motionärerna framhåller-sjukpenning och livränta inte utgå för längre tid tillbaka än tvåår räknat från dagen för framställningen. Fo'dringsanspråk enligt YFL är emellertid inte dessutom underkastade reglerna om tioårig preskription. Även om mer än tio år förflutit från den dag skadan inträffade eller från den dag ersättningsanspråk på grund av skadan senast bevakades, skall alltså ersättning kunna utgå. I dessa, bestämmelser har i LAF endast gjorts den ändringen att tvåårsfristen, som stundom ansetts leda till otillfredsställande resultat, föriängts till sex år.

SfU 1976/77:21 69

LAF kommer i enlighet med riksdagens enhälliga beslut vid 1975/76 års riksmöte endast att gälla skador som inträffar efter lagens ikraftträdande. Departementschefen framhåller i den proposition som riksdagen nu har att behandla alt vissa gränsfall kan uppkomma, exempelvis när skador som inträffat dessförinnan skulle anses som arbetsskador enligt LAF men inte faller in under YFL:s sjukdomsbegrepp. För sådana gränsfall finns - framhåller departementschefen - den år 1962 bildade särskilda yrkesskadefonden, vars avkastning får användas av regeringen för att bevilja ersättning i vissa fall när lagreglerna inte medger att ersättning utgår. Enligt departementschefens uppfattning bör med anledning av LAF ersättning kunna utgå ur fonden i fall som framstår som ömmande.

Genom detta uttalande i propositionen får enligt utskottets mening motionen 347 anses besvarad. Med hänsyn härtill och då preskriptionsreglerna i LAF får anses väl avvägda avstyrker utskottet bifall till nämnda motion.

Av den tidigare lämnade redogörelsen framgår att nuvarande mililärer-sättningslag (MEL) med bestämmelser om ersättning för kroppsskada eller sjukdom under militärtjänst enligt förslaget i propositionen tillsammans med vissa andra ersättningsförfattningar den 1 juli i år skall sammanföras till en gemensam lag om statligt personskadeskydd (LSP) och att i samband därmed skadeskyddet väsentligt utvidgas. Samtidigt skall livräntor som beviljats enligt äldre lagstiftning och som grundar sig på en minst 25-procentig invaliditet räknas upp med vissa procent av nu utgående belopp, beroende på när skadan inträffat.

Herr Gahrton framhåller i motionen 1416 att det med hänsyn till skaderiskerna under militärtjänst finns anledning att särbehandla de militärskadade i arbetsskadeförsäkringshänseende och att den kategorisering av militärskador som den i propositionen föreslagna uppräkningen av livräntor innebär förefaller olycklig och stötande för rättskänslan. Motionären anser att det bör vara möjligt all inordna också äldre skadefall i den nya lagstiftningens trygghetssystem och yrkar därför att LAF skall äga tillämpning på samtliga militärskadade som om deras skador inträffat efter den 1 juli 1977.

Enligt utskottets mening kan del inte anses rimligt att LSP skall vara generellt tillämplig på alla militärskador oavsett när skadan inträffat. Utmärkande för försäkringen är att den avser en oviss händelse, och det teoretiska underiaget för beräkning av ersättningsbelopp, försäkringspremie m. m. utgörs av sannolikhetskalkylen. En händelse som redan inträffat kan inte täckas genom försäkring. Ett bifall till motionärens krav om att LSP skall ersätta även äldre skadefall skulle kunna rubba förutsättningarna för denna försäkringsform och för arbetsskadeförsäkringen över huvud taget. De i propositionen föreslagna schablonuppräkningarna av de äldre livräntorna avser också ersättningar enligt olika militärersättningsförfattningar och är enligt utskottets mening väl avvägda mot bakgrund av att dessa tidigare höjts vid tre olika tillfällen.

SfU 1976/77:21 70

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1416.

Utskottet anser sig härigenom också ha besvarat motionen 1418 av herr Börjesson i Falköping och fru Hammarbacken. Motionärerna begär en omfattande kartläggning av den ekonomiska och sociala situationen för personer som uppbär livränta enligt äldre bestämmelser. Utskottet har tidigare uttalat den meningen att den föreslagna uppräkningen av äldre livräntor med hänsyn lill all dessa tidigare höjts vid tre olika tillfällen får anses väl avvägd. De som uppbär yrkesskadelivränta torde i allmänhet vara förtidspensionärer och är i sådan egenskap berättigade till grundpension jämte pensionstillskott. Utskottet vill erinra om att yrkesskadeförsäkringskommittén, på vars förslag propositionen bygger, ingående prövat olika metoder för uppräkning av äldre livräntor och därvid kommit fram till att det inte är möjligt att företa en individuell omprövning av dessa bl. a. därför att del är mycket svårt och i vissa fall omöjligt att göra någon beräkning av den skadades - i och för sig möjliga - arbetsinkomst som fullt frisk och att efter några års föriopp fastställa om inkomstbortfallet berott på skadan eller på andra omständigheter. Resultatet av kommitténs överväganden ger enligt utskottets mening vid handen att en kartläggning av den art som begärs i motionen 1418 knappast kan komma att utgöra ett underiag för en rättvis uppräkning av gamla livräntor. Utskottet delar således den av yrkesskadeförsäkringskommittén och i propositionen framförda uppfattningen att uppräkningen bör ske enligt en schablon och avstyrker därför bifall till motionen.

Övriga frågor

Den offentliga sjukvården i Sverige åvilar landstingen, vissa kommuner (Göteborg, Malmö och Gotland) samt staten beträffande vissa sjukhus. De landstingskommunala och kommunala sjukvårdshuvudmännens driftkostnader finansieras huvudsakligen genom skatteintäkter, statsbidrag exkl. ersättning från den allmänna försäkringen samt patientavgifter i öppen och sluten vård inkl. ersättning från den allmänna försäkringen. Skatteandelen av finansieringen väntas öka under perioden fram till år 1980.

Sjukförsäkringen ingår i det svenska socialförsäkringssystemet, vars huvuddel är inordnad i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Denna omfattar, förutom sjukförsäkringen, även folkpensioneringen och den allmänna till-läggspensioneringen. I socialförsäkringssystemet ingår vidare bl. a. yrkesskadeförsäkringen.

F. n. täcks 85 procent av försäkringskassornas kostnader genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare och egenföretagare och återstoden genom statsbidrag. Avgifterna lill yrkesskadeförsäkringen las ut efter en procentsats som skall vara avvägd så att dessa tillsammans med andra tillgängliga medel täcker ersättningar på grund av obligatorisk försäkring enligt YFL och äldre lagstiftningar samt kostnader som föranleds av bestämmelser

SfU 1976/77:21 71

i särskilda författningar om omreglering m. m. av ersättningar på grund av äldre yrkesskadefall. Vidare skall avgiften täcka förvaltningskostnader och behövlig fondbildning. För åren 1975-1979 har avgiftsuttaget genom särskild lag (1973:480) bestämts till 0,25 procent av löneunderiaget, varav 1/16 skall anses svara mot förvaltningskostnader. Införandet av LAF föranleder inte någon ändring av avgiftsuttaget före utgången av 1979.

Herrar Hörberg och Gustafsson i Borås begär i motionen 684 att lämplig utredning får tilläggsdirektiv att snarast utreda vilka lagändringar som är nödvändiga för alt sjukvårdens huvudmän skall ha möjlighet att tillämpa differentierad debitering av sjukvårdskostnader som förorsakats av olycksfall och faller inom ramen för trafikförsäkringen resp. yrkesskadeförsäkringen. Motionärerna framhåller att det enligt deras mening finns anledning överväga att låta trafikförsäkringen ersätta allmän försäkringskassa för den sjukpenning och den sjukpension som utgår när någon blir arbetsoförmögen efter ell vägirafikolycksfall och att vissa skadeförebyggande skäl talar för alt låta befintliga specialförsäkringar, såsom trafikförsäkringen och yrkesskadeförsäkringen, bekosta de utgifter för sjukvård som däremot svarande olycksfall förorsakar.

Frågan om att överflytta det allmännas kostnader för sjukvård m. m. med anledning av trafikolycksfall till trafikförsäkringen har vid ett flertal tillfällen prövats av riksdagen. Senast i höstas avvisades på förslag av lagutskottet (LU 1976/77:8) en motion i ämnet med hänvisning till att trafikpolitiska utredningen enligt tilläggsdirektiv hade till uppgift att pröva bl. a. vilka kostnader för det allmänna som borde hänföras till biltrafiken.

Eftersom frågan om vägtrafikens kostnadsansvar redan är föremål för prövning och utskottet inte är berett att i ett läge då LAF ännu inte trätt i kraft medverka till en utredning angående differentiering av sjukvårdskostnader som faller inom ramen för arbelsskadeförsäkringen, avstyrker utskottet bifall till motionen 684.

Utskottet har slutligen alt la ställning till yrkandet i motionen 1419 av herr Hörberg m. fl., vari motionärerna begär ett riksdagsuttalande av innehåll att regeringen - före utbyggandet av en statlig skaderegleringsorganisation - undersöker möjligheterna att förenkla och förbilliga administrationen genom någon form av skaderegleringsavtal med det konsortium för TFY-skador som redan nu finns och som består av Folksam, Skandia och Trygg-Hansa jämte en särskild rådgivande nämnd.

Med anledning av detta yrkande vill utskottet erinra om att yrkesska-deförsäkringskommitlén i sitt betänkande föreslog att ärenden enligt den nya lagen om statlig ersättning vid ideell skada skulle handläggas av riksförsäkringsverket. Kommitténs förslag i denna del föranledde kritik från flera remissinstanser, däribland avtalsverket, riksrevisionsverket och samt-

SfU 1976/77:21 72

liga arbetstagarorganisationer, vilka menade att dessa ärenden borde handläggas av trygghelsnämnden. Remissinstanserna framhöll därvid bl. a. att domstolar inte borde tillämpa avtal på arbetsmarknaden och att man borde ha samma instansordning för ärenden rörande ersättning för ideell skada som i fråga om statens personskadeförsäkring, vilken i första instans administreras av nämnden. Departementschefen har i propositionen godtagit den vid remissbehandlingen sålunda förordade handläggningsordningen. Såvitt utskottet kan bedöma innebär förslaget i propositionen en garanti mot en av motionärerna befarad onödig utbyggnad av det ideella skadeskyddets administration. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Konstitutions-, skatte- och lagutskotten har alla tillstyrkt eller förklarat sig inte ha något att erinra mot propositionen i vad de beretts tillfälle yttra sig över densamma. Försvarsutskottet har därvid för sin del understrukit betydelsen av att frågor som rör ersättning för skada enligt lagarna om statligt personskadeskydd och om statlig ersättning vid ideell skada regleras så snart det kan ske utan att man eftersätter en säker handläggning.

Skatteutskottet har i sitt yttrande påpekat att den i propositionen föreslagna ändringen i anvisningarna till 19 S kommunalskattelagen bör införas i den numera gällande lydelsen av lagrummet enligt SFS 1977:41. Utskottet delar denna uppfattning och föreslår i enlighet härmed ändring av tredje och fjärde styckena i förslaget till lydelse av dessa anvisningar.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hemarbetandes ställning i arbelsskadeförsäkringen m. m. att riksdagen avslår motionerna 1976/77:258 och 1976/77:1415,

2. beträffande vidgad rätt till ersättning för asbestskador att riksdagen avslår motionen 1976/77:347,

3. beträffande personskadeskyddets omfattning att riksdagen med bifall till propositionen 1976/77:64 och med avslag på motionen 1976/77:1416 antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om statligt personskadeskydd,

b. lag om statlig ersättning vid ideell skada,

4. beträffande kartläggning av den ekonomiska och sociala situationen för personer som uppbär livränta enligt äldre bestämmelser att riksdagen avslår motionen 1976/77:1418,

5. beträffande differentierade sjukvårdskostnader i vissa fall att riksdagen avslår motionen 1976/77:684,

6. beträffande det ideella skadeskyddets administration alt riksdagen avslår motionen 1976/77:1419,

SfU 1976/77:21 73

7. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

a. lag om krigsskadeersättning till sjömän,

b. lag om uppräkning av yrkesskadelivräntor m. m.,

c. lag om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m. m.,

d. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,

e. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
r lag om ändring i lagen (1956:293) om ersättning åt smitt
bärare,

g. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207), h. lag om ändring i reglementet (1961:265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder, i. lag om upphävande av vissa författningar om handläggning

av ärenden angående yrkesskadeförsäkring, j. lagom ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätlen

att utbekomma allmänna handlingar, k. lag om ändring i luftfartslagen (1957:297), I. lag om ändring i lagen (1960:331) om skyddsåtgärder vid

olyckor i atomanläggningar m. m., m. lag om ändring i brandlagen (1974:80), n. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att anvisningarna till 19 S erhåller följande såsom utskottets .förslag betecknade lydelse

Regeringens .förslag Utskottets .förslag

Anvisningar

till 19 S

Socialhjälp, begravningshjälp influtna medlemsavgifter.

Med skadeståndsförsäkring (överfallsskydd o. d.).

Ersättning till följd av personskada Ersättning till följd av personska-

som utgår i annan form än periodisk da som utgår i annan form än pe-utbetalning (engångsbelopp) och av- riodisk utbetalning (engångsbelopp) ser föriorad inkomst av skattepliktig och avser föriorad inkomst av skalnatur - varunder inbegripes skatte- tepliktig natur utgör skattepliktig in-plikiig ersättningförförlorat underhåll takt såvida icke annat följerav övriga - utgör skattepliktig intäkt såvida bestämmelser i denna lag. icke annat följer av övriga bestämmelser i denna lag.

Om engångsbelopp, som utgår till Om engångsbelopp, som utgår till följd av personskada, ulgör ersätt- följd av personskada, ulgör ersättning för framtida föriust av skatte- ning för framtida föriust av skattepliktig inkomst, skall dock 40 pro- pliktig inkomst, skall dock 40 procent cent av beloppet avräknas såsom av beloppet avräknas såsom icke icke skattepliktig del. Uppbär skatt- skattepliktig del. Uppbär skattskyl-

SfU 1976/77:21 74

Regeringens förslag Utskottets .förslag

skyldig två eller flera sådana en- dig två eller flera sådana engångs-
gångsbelopp till följd av samma per- belopp till följd av samma person-
sonskada, skall vad som nu har sagts skada, skall vad som nu har sagts
gälla varje sådant belopp. Vad som gälla varje sådant belopp. Vad som
avräknas från ett eller flera engångs- avräknas från ett eller flera engångs
belopp får emellertid sammanlagt belopp under beskattningsåret får
icke överstiga femton basbelopp en- emellertid - i förekommande fall till-
ligl lagen (1962:381) om allmän för- sammans med vad som avräknats tl-
säkring. Härvid skall avräknad del digare år -för samma personskada
av elt engångsbelopp uttryckas i det sammanlagt icke överstiga femton
basbelopp, som har fastställts för ja- basbelopp enligt lagen (1962:381) om
nuari månad det beskattningsår un- allmän försäkring. Härvid skall av-
der vilket engångsbeloppet blivit till- räknad del av ett engångsbelopp ut-
gängligt för lyftning. tryckas i det basbelopp, som har fast-

ställts för januari månad det beskattningsår under vilket engångsbeloppet blivit tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan------- skattepliktig intäkt.

Lön, som-------------- sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger------ av motorfordon.

Statsbidrag, som------- skattepliktig intäkt.

Skatteplikt föreligger icke- av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej- mottagarens utbildning.

Enligt 46 S----- skattepliktig inkomst.

o. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623), p. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272), q. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, r. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Slockholm den 29 mars 1977

På socialförsäkringsutskoUets vägnar SVEN ASPLING

Närvarande: herrar Aspling (s), Ringaby (m). Augustsson (s), Magnusson i Nennesholm (c), Karisson i Ronneby (s), fröken Bergström (fp), fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Åkeriind (m), Nilsson i Kris-lianstad (s), Andersson i Nybro (c), Lindström (s), Andersson i Edsbro (c) och fru Hedvall (m).

SfU 1976/77:21 75

Bilaga f

Konstitutionsutskottets yttrande

1976/77: 2 y

över propositionen 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m., såvitt gäller förslag till vissa ändringar i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att bekomma allmänna handlingar

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1976/77:64 med förslag till lag om statligt personskadeskydd m. m., såvitt gäller vissa ändringar i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar (sekretesslagen).

De föreslagna ändringarna i sekretesslagen innebär följande.

Det sekretesskydd som enligt 14 S sekretesslagen tillkommer handlingar i ärenden rörande yrkesskadeförsäkring föreslås ändrat till att avse arbetsskadeförsäkring. Ändringen är föranledd av att lagen (1954:247) om yrkesskadeförsäkring upphör att gälla den I juli 1977 och ersätts med lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. På motsvarande sätt föreslås att det i 19 S stadgade skyddet för handlingar i ärenden angående försäkring för olycksfall i arbete och för yrkessjukdomar, såvitt de avser arbetet i arbetsgivares rörelse m. m., ändras till handlingar i ärenden angående arbetsskadeförsäkring.

Vidare föreslås att försäkringsrådet inte längre skall ingå i uppräkningen i 14 § av myndigheter som åtnjuter sekretesskydd för handlingar i ärenden inom sill verksamhetsområde. Skälet härtill är att försäkringsrådet inte skall medverka vid den nya lagstiftningen och dessutom kommer att upphöra efter en övergångstid. I stället föreslås att sekretesskydd för handlingar hos rådet regleras genom en övergångsbestämmelse. På motsvarande sätt föreslås en ändring i 19 S, varigenom sekretesskyddet ändras från att avse "till riks-försäkringsanstalten eWerförsäkringsrådeC inkomna handlingar till att omfatta "till riksförsäkringsverket eller allmän försäkringskassa" inkomna handlingar.

Handlingar i ärenden angående förmåner enligt statens personskadeförsäkring administreras av den statliga trygghetsnämnden. Den i propositionen föreslagna lagen om statlig ersättning vid ideell skada avses likaså administreras av nämnden. Det föreslås att sekretesskyddet enligt 14 S utvidgas till handlingar som rör angivna förmåner.

Slutligen föreslås beträffande 19 § att vad där stadgas angående arbetsgivare skall i ärenden angående arbetsskadeförsäkring även gälla uppdragsgivare och egenföretagare. Ändringen är föranledd av att lagen om arbets-

SfU 1976/77:21 76

skadeförsäkring nu föreslås utvidgad till att omfatta också egenföretagare och uppdragstagare. Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna ändringarna i sekretesslagen.

Stockholm den 8 mars 1977

På konstilutionsutskoltels vägnar KARL BOO

Närvarande: herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Björck i Nässjö (m). Mossberg (s). Fiskesjö (c), Lindahl i Hamburgsund (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Nordin (c), Karisson i Malung (s), Schött (m). Kindbom (c), Nyquist (s), fru Hammarbacken (c), fru Cederqvist (s) och fru Stålberg (s).

SfU 1976/77:21 77

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande

1976/77:3 y

över propositionen 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m.

Till socialförsäkringsutskottet

Sedan socialförsäkringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att inkomma med yttrande över prop. 1976/77:64 om statligt personskadeskydd såvitt avser de under punkterna 16-19 upptagna förslagen till ändringar i vissa skatteförfattningar får skatteutskottet anföra följande.

I propositionen föreslås bl. a. nya och enhetliga ersättningsregler vid skada under militär-, civilförsvars- och räddningstjänst och i vissa andra situationer. Bestämmelserna sammanförs i en gemensam lag om statligt personskadeskydd, som innebär att rätten till ersättning utvidgas och anknyts till vad som gäller enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring. Samtidigt föreslås en särskild lag om ersättning av statsmedel för ideell skada. Propositionen innehåller också förslag till nya bestämmelser om krigsskadeersättning för sjömän och uppräkning av vissa livräntor enligt äldre lagstiftning. Det bör också nämnas att lagen om arbetsskadeförsäkring utvidgas till att omfatta egenföretagare och uppdragstagare, vilket föranleder en motsvarande avgiftsskyldighet. Frågan om avdrag för avgifterna vid beskattningen förs in under de särskilda regler som numera gäller för företagares övriga egenavgifier. Förslagen medför ett antal följdändringar, bl. a. i skatteförfattningarna.

De i propositionen föreslagna ersättningsreglerna överensstämmer i allt väsentligt med de nya principer på skadeståndsrätlens område som föranlett ändrade beskattningsregler för personskadeersättningar fr. o. m. 1977 års taxering (prop. 1976/77:50, SkU 19). Enligt dessa principerskall ersättning för förlorad arbetsinkomst vid personskada i första hand grundas på en ekonomisk bedömning och inte på en medicinsk invalidilelsbedömning. Sådan ersättning kan utgå i form av sjukpenning, livränta eller engångsbelopp och skall liksom hittills i princip anses som skattepliktig inkomst. Ersättning för annan ekonomisk skada och för ideell skada skall däremot i allmänhet undantas från beskattning, oavsett om ersättningen utgår såsom engångsbelopp eller i annan form. I fråga om livräntor som utgår enligt äldre lagstiftning gäller en särskild schablon enligt vilken 50 96 av livräntan, dock högst elt halvt basbelopp, skall dras av såsom en ej skattepliktig del. Beträffande ersättning lill efterlevande för föriorat underhåll gäller särskilda regler.

Enligt de principer som således ligger till grund för de nya beskattningsreglerna skall ersättning för förlorad arbetsinkomst i princip motsvara den

SfU 1976/77:21 78

verkliga inkomstföriuslen. Enligt den föreslagna lagen om krigsskadeersäu-ning lill sjömän har den skadade - utöver livränta - rätt lill särskild ersäUning med hänsyn lill skadans beskaffenhet (4 S). Denna ersättning utgår vid föriust av arbetsförmågan med ett belopp som motsvarar sex gånger basbeloppet och vid nedsättning av arbetsförmågan med så stor del av beloppet som motsvarar graden av nedsätlningen. Ersättningen motsvarar således inte någon inkomstförlust i vanlig mening ulan beräknas - som anförs i propositionen -efter den medicinska invalidiletsgraden. Med hänsyn till sin karaktär av ersättning för stadigvarande men är ersättningen enligt de nya beskattningsreglerna undantagen från skatteplikt. De nya ersättningsreglerna har förts över från gällande lag, och ersättningen utgår i form av engångsbelopp. Med hänsyn härtill och lill de skäl i övrigt som ligger till grund för förslaget, som har begränsad betydelse, bör förslaget enligt utskottets uppfattning kunna godtas.

Beträffande den föreslagna uppräkningen av yrkesskadelivräntor m. m. enligt äldre lagstiftning är avsikten att den schablonregel vid beskattningen, som gäller för dessa "äldre" livräntor, givetvis bör tillämpas på det uppräknade livräntebeloppet i dess helhet. Särskilda bestämmelser i detta hänseende har icke föreslagits i propositionen och erfordras inte heller enligt utskottets uppfattning.

Utskottet har ej heller i övrigt något att erinra mot förslagen i propositionen i vad angår beskattningsfrågor. Det bör dock uppmärksammas att den föreslagna ändringen i anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370) bör införas i den numera gällande lydelsen av lagrummet enligt SFS 1977:41.

Stockholm den 15 mars 1977

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), andre vice talmannen Magnusson* (m), herrar Andersson i Knäred (c). Kristenson (s). Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Carlstein (s). Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herr Boström* (s), fruar Ahriand (fp), Odelsparr (c), herrar Gustafsson i Borås (fp) och Stensson* (fp).

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

SfU 1976/77:21 79

Bilaga 3

Försvarsutskottets yttrande

1976/77: ly

över propositionen 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m.

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet härden 1 mars 1977 beslutat bereda försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1976/77:64 om statligt personskadeskydd m. m., såvitt avser lagförslagen underpunkterna 1 och 2 i hemställan.

Under angivna punkter föreslår regeringen riksdagen att antaga förslagen till

1. lag om statligt personskadeskydd

2. lag om statlig ersättning vid ideell skada.

Utskottet

De grundläggande bestämmelserna om ersättning för kroppsskada eller sjukdom som har drabbat värnpliktiga m. fl. under tjänstgöring inom försvaret finns f n. i militärersättningslagen (1950:261, omtryckt 1976:618). 1 förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, regleras ersättning av statsmedel lill den som drabbas av skada eller sjukdom under tjänstgöring i civilförsvaret.

I propositionen föreslås att bestämmelser om statlig ersättning vid personskada under vissa verksamheter, bl. a. under ijänslgöring enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst och civilför-svarslagen (1960:74) förs samman i en särskild lag, benämnd lag om statligt personskadeskydd. Regeringen föreslås lå föreskriva att lagen skall tillämpas även pä bl. a. den som frivilligt deltar i verksamhet inom totalförsvaret.

Lagen om statligt personskadeskydd föreslås ge samma skydd vid ekonomisk skada som förvärvsarbetande får genom arbetsskadeförsäkringen. Förmånerna vid sjukdom och invaliditet skall i princip försätta den skadade i samma ekonomiska situation som qm skadan inte hade inträffat. Skyddet föreslås komma alt gälla inte bara under den egentliga verksamheten utan även under frilid och annan ledighet.

Värnpliktiga, vapenfria tjänstepliktiga och civilförsvarspliktiga kan f n. också få särskild ersättning för ideell skada enligt kungörelsen (1969:761) om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. För den som frivilligt deltar i försvarsverksamhet har skydd, som motsvarar det särskilda olycksfallsskyddet, anordnats genom kollektiva olycksfallsförsäkringar. Dessa tecknas av de

SfU 1976/77:21 80

frivilliga försvarsorganisationerna, som får statsbidrag till premierna.

Enligt propositionen bör den som ådrar sig skada som omfattas av lagen om statligt personskadeskydd fö rätt till ersättning av staten för sveda och värk, lyte eller annat stadigvarande men samt allmänna olägenheter av skadan. Sådan ersättning föreslås utgå enligt en särskild lag om statlig ersättning vid ideell skada. Ersättningen enligt denna lag motsvarar vad arbetstagare hos staten för genom den personskadeförsäkring som staten och arbetslagarna har avtalat om.

De båda lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1977.

Utskottet - som finner alt berörda lagförslag innebär väsentliga förbättringar av de värnpliktigas m. fi. personskadeskydd - tillstyrker bifall lill förslagen i propositionen i denna del.

I annat sammanhang (FöU 1975:9) har utskoltel framhållit vikten av att man från statens sida eftersträvar en snabb handläggning av uppkomna ersättningsfrågor. Utskottet vill när del gäller tillämpningen av här avsedd lagstiftning ånyo understryka betydelsen av att ersättningsfrågor av ifrågavarande art regleras så snart del kan ske ulan alt man eftersätter en säker handläggning.

Stockholm den 15 mars 1977

På försvarsutskottels vägnar PER PETERSSON

Näiyarande: herrar Petersson i Giiddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Glimnér (c), Holmqvist (s), Pettersson i Örebro (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström (s), herr Brännström (s), fru Ekelund (c), herrar Hedberg (s), Lindblad (fp). Svartberg (s) och Aulin (m).

GOTAB 53546 Stockholm 1977