SfU 1976/77:18

Socialförsäkringsutskottefs betänkande
1976/77:18

med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag för
budgetåret 1977/78 till studiesociala åtgärder jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1976/77: 100 bil. 12 (utbildningsdepartementet)
under litt. G. Studiesociala åtgärder punkterna G 1—G 7
och IV. Statens utlåningsfonder punkten IV: 5 föreslagit riksdagen att
(G 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1977/78
anvisa ett förslagsanslag av 30 833 000 kr.,

(G 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(G 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag
om ändring i lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift,

(G 2) godkänna att 229 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget
Studiebidrag m. m.,

(G 2) godkänna vad departementschefen förordat om fördelningen av
inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften m. m. på olika ändamål för
budgetåren 1977/78,1978/79 och 1979/80,

(G 2) till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 675 000 000 kr.,

(G 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 200 000
kr.,

(G 4) godkänna att 4 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från
de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget
Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för
deras handläggning av studiesocialt stöd,

(G 4) till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 601 000 kr.,

(G 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av
505 000 kr.,

(G 6) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 880 000 kr.,

(G 7) godkänna att 11 917 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen

1 Riksdagen 1976/77. 11 sami. Nr 18

SfU 1976/77:18

från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget
Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,

(G 7) till Administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

(IV: 5) godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget
Studiemedelsfonden,

(IV: 5) till Studiemedelsfonden för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 806 000 000 kr.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives att 2 kap. 1 §, 3 kap. 6, 7 och 11 §§, 4 kap. 17
och 19 §§, 5 kap. 4 § samt 6 kap. 6 § studiestödslagen (1973: 349)1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

kap.

1§2

Studerande vid grundskolan har
rätt till förlängt barnbidrag med
150 kronor i månaden från och
med kvartalet efter det under vilket
han fyllt 16 år.

Detsamma gäller studerande
som deltager i motsvarande undervisning
vid skola som avses i
33 eller 34 § skollagen (1962: 319).

Studerande vid grundskolan har
rätt till förlängt barnbidrag med
175 kronor i månaden från och
med kvartalet efter det under vilket
han fyllt 16 år.

Detsamma gäller studerande
som deltager i motsvarande undervisning
vid skola som avses i 33
eller 34 § skollagen (1962: 319).

3 kap.

6 §3

Studiebidrag utgår med 150 kro- Studiebidrag utgår med 175 kronor
i månaden. nor i månaden.

7 §4

Inackorderingstillägg utgår med
190 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom rätt
till fria hemresor enligt de närmare

1 Lagen omtryckt 1975: 359.

* Senaste lydelse 1975: 805.

a Senaste lydelse 1975: 805.

4 Senaste lydelse 1976: 174.

Inackorderingstillägg utgår med
230 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom rätt
till fria hemresor enligt de närmare

SfU 1976/77:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmelser som meddelas av re- bestämmelser som meddelas av regeringen
eller myndighet som rege- geringen eller myndighet som regeringen
utser. ringen utser.

11 §5

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med
högst 130 kronor i månaden. högst 150 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

4 kap.

17 §

Utöver vad som följer av 16 § minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 dagar med

1. en fyrtiofemtedel av den del av den studerandes förmögenhet som
överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en
fyrtiofemtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, lever tillsammans med maken,

minskas det belopp som enligt 13 § minskas det belopp som enligt 13 §

första stycket och 14 § utgår för första stycket och 14 § utgår för

varje hel, sammanhängande tids- varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar dessutom med period om 15 dagar dessutom med

två fyrtiofemtedelar av den del av två fyrtiofemtedelar av den del

makens inkomst under kalender- av makens inkomst under kalen halvåret

som överstiger två och ett derhalvåret som överstiger tre bas halvt

basbelopp. belopp.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken,
äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den
mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

19 §«

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalenderhalvår
enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes
inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 140 procent av basbeloppet.

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

‘ Senaste lydelse 1976:174.
• Senaste lydelse 1976:174.

SfU 1976/77:18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, två
fyrtiofemtedelar av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som
överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift
och lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som utgår enligt
13 § första stycket och 14 §
för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med fyra
fyrtiofemtedelar av den del av
makens inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 330 procent
av basbeloppet.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken,
äger andra stycket 2 och tredje stycket motsvarande tillämpning, i den
mån detta följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

5 kap.

4 §7

Timstudiestöd utgör 20 kronor Timstudiestöd utgör 22 kronor

för studietimme. för studietimme.

6 kap.

6 §8

Inkomstbidrag utgör 90 kronor Inkomstbidrag utgör 110 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Intematbidrag utgör 80 kronor Intematbidrag utgör 100 kronor

för varje dygn. för varje dygn.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 1 § och 3 kap. 6 § den 1
anuari 1978 och i övrigt den 1 juli 1977.

7 Senaste lydelse 1976: 174.

• Senaste lydelse 1976:174.

SfU 1976/77:18

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift

Härigenom föreskrives att 2 § lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Arbetsgivare erlägger årligen Arbetsgivare erlägger årligen
vuxenutbildningsavgift med be- vuxenutbildningsavgift med belopp
som motsvarar 0,15 procent lopp som motsvarar 0,25 procent

av summan av vad arbetsgivaren av summan av vad arbetsgivaren

under året har utgivit som lön till under året har utgivit som lön till

arbetstagare i pengar eller i natu- arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner
i form av kost eller bo- raförmåner i form av kost eller bostad
eller, i fall som avses i 3 kap. stad eller, i fall som avses i 3 kap.

2 § andra stycket sista punkten 2 § andra stycket sista punkten

lagen (1962: 381) om allmän för- lagen (1962: 381) om allmän försäkring,
annan ersättning för ut- säkring, annan ersättning för utfört
arbete. fört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars
lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräkningen
från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 §
andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet
för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del
lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare
äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962: 381) om
allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare
har utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall
avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

1 Senaste lydelse 1976: 83.

SfU 1976/77:18

Motionerna

I motionen 1976/77: 183 av herr Wemer m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen uttalar sig för och hos regeringen begär förslag om

1. att införa studielön till alla studerande över 16 år,

2. att höja studiemedlen till 160 % av gällande basbelopp under 1977
och successivt till 180 % av gällande basbelopp senast 1980,

3. att bidragsdelen under 1977 höjs till 25 % av studiemedlen och
indexregleras och — i syfte att införa studielön — successivt höjs till
50 % av studiemedlen senast 1980,

4. att äktamakeprövningen avskaffas såväl vid tilldelning som vid
återbetalning av studiemedel,

5. att barntillägget görs icke återbetalningspliktigt,

6. att inackorderingstillägget utgår med 275 kr. per månad,

7. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgår
med maximalt 165 kr.,

8. att inkomstgränsen höjs till 38 000 kr. för det inkomstprövade tilllägget
och till 46 000 kr. för det behovsprövade,

9. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skall vara
16 år,

10. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,

11. att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxenstudiestöd höjs
till 60 år,

12. att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljas tio fria
hemresor per läsår och att dessa får företagas med flyg.

I motionen 1976/77: 199 (jfr 1976/77: 183) av herr Werner m. fl.
(vpk) hemställs att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer
om förslag om att hälsovårdscentraler upprättas vid varje högskola
och att dagens studerandehälsovårdssystem avvecklas.

I motionen 1976/77: 250 av herr Aspling m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande en utbyggnadsplan rörande vuxenstudiestödet,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag vid 1977/78 års
riksmöte, i enlighet med vad som anförts i motionen, till förbättrat studiestöd
för gymnasieskolans elever m. m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts rörande utredning om möjligheterna att ge tim- och dagstudiestöd
till andra än löntagare,

4. att riksdagen beslutar att beloppet för timstudiestöd enligt studiestödslagen
skall utgå med 26 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget
belopp om 22 kr./tim,

5. att riksdagen beslutar att timstudiestöd enligt studiestödslagen utgår
för studietimme under vilken den studerande är närvarande och
därav förlorar arbetsinkomst,

SfU 1976/77:18

6. att riksdagen beslutar att timersättningen vid grundläggande utbildning
för vuxna skall utgöra 20 kr./tim. då arbetsinkomst förloras och
eljest 9 kr./tim.,

7. att riksdagen till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 1 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om 676 200 000 kr.,

8. att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om statsbidrag
till studerandehälsovården,

9. att riksdagen till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande
för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 210 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 2 090 000 kr.

I motionen 1976/77: 353 (jfr 1976/77: 429) av fru Wohlin-Andersson
m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att vid prövning av inkomstprövad
studiehjälp 10 % av den del av förmögenheten som överstiger
100 000 kr. jämställs med inkomst.

I motionen 1976/77:464 (jfr 1976/77:496) av herr Palme m. fl. (s)
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
1976/77: 496 angående studiesociala åtgärder för elever som genomgår
korta, yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan.

I motionen 1976/77: 685 av fru Landberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av reglerna om sjukpenningklassplaceringen
för dem som genomgår arbetsmarknadsutbildning eller
är arbetslösa.

I motionen 1976/77: 1083 av herr Nilsson i Järfälla m. fl. (s) hemställs
att riksdagen beslutar

1. att avslå propositionen 1976/77: 100 i vad avser förslag att regeringen
skall ge CSN i uppdrag att utreda bestämmelserna för att erhålla
dag- respektive timstudiestöd,

2. att timstudiestödet höjs från 20 kr. till 26 kr.,

3. att timstudiestöd får utgå för varje timme under vilken studerande
förlorar arbetsinkomst på grund av deltagande i studiecirkel,

4. att tim- och dagstudiestöd skall kunna utgå då den studerande
måste ta ledigt från arbetet för att resa till eller från undervisningslokalen
och på grund härav förlorar inkomst,

5. att inkomst- och intematbidrag får utgå om inkomstbortfall respektive
internatkostnader uppstår för en dag,

6. att särskilt vuxenstudiestöd skall beräknas per dag, dvs. nuvarande
15-dagars respektive 30-dagarsregler slopas.

I motionen 1976/77: 1090 av herr Tarschys m. fl. (fp, c, m) hemställs
att riksdagen till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.

SfU 1976/77:18

I motionen 1976/77: 1093 av herrar Wiklund (s) och Nilsson i Norrköping
(s) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av 8 kap.
3, 8, 23 och 26 §§ studiestödslagen (1973: 349) att minimiavgiften
vid återbetalning av studiemedel blir 500 kr. och att skuld som understiger
detta belopp skall betalas i sin helhet under ett år.

I motionen 1976/77: 1094 av herrar Wiklund (s) och Nilsson i Norrköping
(s) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar sig för en
sådan ändring av lagen om allmän försäkring 3 kap. 5 § att inte den
sjukpenninggrundande inkomsten sänks så länge särskilt vuxenstudiestöd
utgår.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens anslagsframställningar
på det studiesociala området jämte ett antal motioner om studiestöd
och andra studiesociala frågor.

Studiestöd

Under anslaget G 2, Studiebidrag m. m., föreslås att riksdagen anvisar
medel för studiestöd som utgår i form av bidrag till de studerande.
Anslag till återbetalningspliktiga studiemedel föreslås på kapitalbudgeten
under Statens utlåningsfonder IV: 5, Studiemedelsfonden.

Förlängt barnbidrag

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om en höjning av det förlängda
barnbidraget från 150 kr. till 175 kr. per månad fr. o. m. vårterminen
1978.

Studiehjälp

Elever som studerar på gymnasial nivå erhåller studiestöd i form av
studiehjälp till dess de fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag
jämte olika tillägg samt återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidraget
utgår till alla elever och utgör f. n. 150 kr. i månaden. Inkomstprövat
tillägg och behovsprövat tillägg liksom återbetalningspliktiga
studiemedel utgår efter prövning av elevens och föräldrarnas eller, om
eleven är gift, egen och makes ekonomi, medan övriga tillägg, resetillägg
och inackorderingstillägg, utgår utan prövning.

I propositionen föreslås höjning, fr. o. m. vårterminen 1978 av studiebidraget
från 150 kr. till 175 kr. per månad, och fr. o. m. den 1 juli 1977
av det behovsprövade tillägget från 130 kr. till 150 kr. per månad, av
inackorderingstillägget från 190 kr. till 230 kr. per månad och av resetillägget
från 95, 130, 175, 205 och 235 kr. till 105, 140, 190, 220 och
255 kr. för avstånd om resp. 6, 15, 25, 35 och 45 km. Samtidigt föreslås
höjning av den inkomstgräns vid vilken det inkomstprövade tillägget ut -

SfU 1976/77:18

går med maximalt belopp eller med 75 kr. per månad från 32 000 kr. till
35 000 kr. och av den inkomstgräns som inte får överstigas för att behovsprövat
tillägg skall kunna utgå från 31 000 kr. till 35 000 kr. Vidare
skall enligt propositionen mildare regler gälla för reduktion av studiehjälp
under tid då den studerande uppbär praktiklön o. d. Slutligen föreslås
att återbetalningspliktiga studiemedel skall kunna utgå med 4 500
kr. per läsår i stället för som f. n. med 4 200 kr. och att generösare regler
skall kunna tillämpas vid behovsprövningen.

Krav på en förstärkning av de olika tilläggen inom studiehjälpssystemet
framförs i motionen 183 av herr Wemer m. fl. Motionärerna
anser att de inkomstprövade och behovsprövade tilläggen bör räknas
upp till 165 kr. per månad, att inackorderingstillägget bör höjas till
275 kr. per månad och att åldersgränsen för att få det inkomstprövade
tillägget bör sänkas från 17 till 16 år. De begär också att förutsättningarna
för att erhålla de inkomstprövade och behovsprövade tilläggen
ytterligare mildras genom att inkomstgränsema för dessa tillägg höjs
till 38 000 kr. resp. 46 000 kr. Slutligen yrkar de att inackorderade elever
med en resväg över 80 mil till hemmet skall ha rätt till fria hemresor
med flyg 10 gånger per läsår.

Även fru Wohlin-Andersson m. fl. begär i motionen 353 lättnader i
de bestämmelser som reglerar den ekonomiska prövningen av det inkomstprövade
tillägget. F. n. gäller att man i den inkomst som ligger
till grund för denna prövning skall räkna in 20 % av den del av den
studerandes och hans/hennes föräldrars sammanlagda förmögenhet som
överstiger 75 000 kr. Motionärerna anser att endast 10 % av förmögenhet
över 100 000 kr. bör ingå i inkomsten.

Departementschefen framhåller i propositionen att studiestödsutredningen,
som tillsattes 1975 för att se över det studiesociala systemet,
kan beräknas komma att redan under första halvåret 1977 lägga fram
en promemoria med principiella synpunkter på studiestödets utformning.
Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att nu förorda längre
gående förbättringar på studiehjälpens område än som föreslås i propositionen.
Vad särskilt angår de yrkanden som hänför sig till det inkomstprövade
tillägget vill utskottet, liksom tidigare år, erinra om det
samband som finns mellan detta tillägg och det statliga bostadsbidraget
till barnfamiljerna. Utskottet, som har förståelse för de lättnader i bestämmelserna
som krävs i motionen 353, vill understryka sin tidigare
redovisade uppfattning att detta samband bör bibehållas. Detta är också
innebörden av det nu i propositionen framlagda förslaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen. Utskottet
avstyrker således motionerna 183 och 353, förstnämnda motion
i motsvarande del.

Behovet av ett avsevärt förstärkt studiestöd för elever i gymnasieskolan
med svag föräldraekonomi understryks av bl. a. utskottets socialde 2f

Riksdagen 1976/77.11 sami. Nr 18

SflJ 1976/77:18

mokratiska ledamöter i motionen 250. Motionärerna menar att de inkomst-
och behovsprövade tilläggen bör grundligt omkonstrueras så att
de återfår sin ursprungligen avsedda uppgift att aktivt påverka rekryteringen
till gymnasiala studier. Det är också, framhålls det i motionen,
nödvändigt att man nu beaktar den situation som myndiga ungdomar,
vilka inte längre bor hemma, befinner sig i. Dessa ungdomar kan i de
fall den faktiska samhörigheten med föräldrarna upphört ha ett särskilt
behov av stöd. Några yrkanden om omedelbara förbättringar framställs
inte i motionen, utan motionärerna vill att studiestödsutredningen —
samtidigt med att den drar upp principiella riktlinjer för det fortsatta
reformarbetet på det studiesociala stödet — skall föreslå förbättringar
för eleverna i gymnasieskolan så att en proposition i frågan kan föreläggas
riksdagen vid nästkommande riksmöte.

Det främsta syftet med 1964 års reform på det studiesociala området
var att ge alla ungdomar ekonomiska möjligheter att fortsätta sina
studier efter grundskolan. Detta syfte har ännu inte i den utsträckning
som förutsatts tillgodosetts. Det är mot bakgrunden härav som dåvarande
departementschefen i direktiv till studiestödsutredningen mycket
starkt betonat angelägenheten av att det fortsatta ungdomsstudiestödet
leder till en jämnare rekrytering till högre studier. Utredningen skall
särskilt analysera situationen för myndiga ungdomar som tillhör studiehjälpssystemet.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av
ungdomsstudiestödet tillhör studiestödsutredningens angelägnaste uppgifter,
vill erinra om att riksdagen vid fjolårets riksmöte (jfr SfU 1975/
76: 23) förutsatte att frågan om stödet till ungdomar mellan 18 och 20
år i gymnasieskolan skulle få en snar lösning. Med hänsyn till att studiestödsutredningen
bör få arbeta förutsättningslöst och till att den inom
kort kommer att lägga fram en promemoria med principiella riktlinjer
för det framtida studiestödet anser utskottet sig emellertid inte nu böra
begära att utredningen med förtur skall lägga fram konkreta förslag i
enlighet med yrkandet i motionen 250. Utskottet avstyrker därför bifall
till motionen i denna del.

Motionärerna i motionen 464 av herr Palme m. fl. tar i anslutning
till ungdomsstudiestödet upp en annan fråga som de vill att studiestödsutredningen
skall behandla med förtur, nämligen stödet till ungdomar
under 20 år vilka genomgår korta yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan.
I avvaktan på förslag från studiestödsutredningen anser motionärerna
att ungdomarna i fråga t. v. bör kunna få bidrag med 75 kr. per
månad och i förekommande fall rese- och inackorderingstillägg.

Genom regeringens beslut den 3 februari 1977 kommer även ungdomar
under 20 år, som senast den 31 december 1977 inom gymnasieskolan
påbörjar kurs om högst tio veckor, att kunna få utbildningsbidrag
under kurserna. Detta bidrag är avsevärt förmånligare än det som pro -

SfU 1976/77:18

visoriskt föreslagits i motionen 464. Med hänsyn härtill och till vad utskottet
ovan i anslutning till motionen 250 anfört om studiestödsutredningens
fortsatta arbete avstyrker utskottet bifall även till motionen 464,

Studiemedel

Studiemedel kan utgå till elever på högskolenivå och elever över
20 år på gymnasial nivå. Till heltidsstuderande utgår studiemedel med
7,78 % av basbeloppet för varje studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande
erhåller samma belopp för 30-dagarsperiod. Detta innebär
att studiemedlen för ett normalläsår uppgår till 140 % av basbeloppet
för heltidsstuderande och till ett hälften så stort belopp för deltidsstuderande.
Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig.
Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr. för en heltidsstuderande per
normalläsår, eller 14,6 % av de totala studiemedlen. Har den studerande
barn, kan barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet. Barntillägget är i
sin helhet återbetalningspliktigt.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot den egna och i förekommande
fall makes ekonomi. Prövningen mot makes ekonomi medför
reduktion av studiemedlen när inkomsten i fråga överstiger 250 % av
basbeloppet såvitt gäller heltidsstuderande och 330 % av basbeloppet
såvitt gäller deltidsstuderande. Makarnas förmögenhet påverkar också
studiemedlens storlek. Makes inkomst och förmögenhet har även betydelse
för de årliga återbetalningarna av studiemedlen.

Inom studiemedelssystemet föreslås i propositionen den ändringen
att fribeloppsgränsen vid prövningen mot makes ekonomi vid studiemedelstilldelningen
höjs för heltidsstuderande till 300 % av basbeloppet
och för deltidsstuderande till 390 % av basbeloppet. Departementschefen
framhåller samtidigt i propositionen att hans målsättning är att
successivt under en treårsperiod helt avskaffa prövningen mot makes
inkomst vid såväl tilldelning som återbetalning av studiemedel.

I motionen 183 av herr Werner m. fl. upprepar vänsterpartiet kommunisterna
sitt under många år framförda krav att studielön skall utgå
till alla ungdomar över 16 år. I motionen läggs fram en plan för övergång
till ett sådant system innebärande att bidragsdelen innevarande år
höjs till 25 % av de totala studiemedlen och indexregleras vid denna
nivå samt därefter fram till 1980 successivt höjs till 50 % av de totala
studiemedlen. Dessa bör enligt motionärernas mening under år 1977
höjas till 160 % av basbeloppet och sedan successivt ökas så att de
senast 1980 utgår med 180 % av basbeloppet. Vidare kräver motionärerna
att barntillägget skall utgå i form av bidrag och att prövningen
mot makes ekonomi vid såväl tilldelning som återbetalning av studiemedel
skall helt slopas.

Frågan om studiestödets framtida konstruktion skall, som tidigare

SfU 1976/77:18

nämnts, förutsättningslöst prövas av studiestödsutredningen, och utredningen
har i sitt arbete också att behandla frågan om stödets totala nivå
och bidragsdelens storlek. Med hänsyn härtill och till departementschefens
uttalande i propositionen om att äktamakeprövningen inom studiemedelssystemet
bör avvecklas under en treårsperiod, anser utskottet
några åtgärder med anledning av motionen 183 i nu berörda delar inte
påkallade. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag.

I motionen 1093 av herrar Wiklund och Nilsson i Norrköping berörs
vissa problem avseende återbetalning av studiemedel vilka har samband
med de senaste årens snabba förändring av basbeloppet. I princip skall
återbetalningen av studiemedlen ske med ett reellt lika stort belopp som
uppburits och fördelas jämt under återbetalningstiden. Denna sträcker
sig i regel över 20—25 år, om fråga inte är om äldre studiemedelstagare
för vilka särskilda regler gäller. För att förhindra att återbetalningen
av småskulder sprids ut under alltför lång tid har reglerna om återbetalning
försetts med vissa undantagsregler. Det belopp som skall återbetalas
första året skall inte fastställas till lägre belopp än 1/10 av basbeloppet.
Understiger det återbetalningspliktiga studiemedelsbeloppet 2/10 av basbeloppet
måste det betalas i sin helhet under ett år. Motionärerna påtalar
att dessa undantagsregler med nuvarande höga basbelopp leder
till utfall som, i synnerhet för korttidsstuderande, inte är önskvärda och
som strider mot intentionerna med de återbetalningsregler som infördes
1974, nämligen att återbetalningarna inte skulle vara oskäligt betungande.
Motionärerna begär därför att minimiavgiften vid återbetalningen
skall fastställas till 500 kr. och att endast skuld som understiger detta
belopp skall betalas i sin helhet under ett år.

Utskottet förutsätter att studiestödsutredningen i sitt arbete även kommer
att beakta dessa problem. Någon åtgärd från riksdagens sida kan
därför inte anses påkallad f. n., och utskottet avstyrker följaktligen bifall
till motionen 1093.

Studiestöd till grundutbildning för vuxna

Vid fjolårets riksmöte beslöts att ett särskilt studiestöd för deltagare
i undervisning på grundskolenivå skulle införas fr. o. m. den 1 juli 1976.
Stödet utgår i form av timersättning för högst 25 timmar per vecka och
för det antal timmar som motsvarar 40 veckors heltidsundervisning
(1 000 timmar). Timersättningen utgår med 18 kr. för dem som genom
att delta i undervisningen förlorat arbetsinkomst, ersättning från arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd och med 8 kr. per timme
för dem som har hemarbete som huvudsaklig sysselsättning. Ungdomar
mellan 16 och 20 år som inte får vidkännas inkomstbortfall erhåller studiehjälp
i stället för timersättning.

Mot bakgrunden av ökade undervisningsresurser för grundutbildning
för vuxna föreslår departementschefen ett förstärkt studiestöd vid under -

SfU 1976/77:18

visningen, genom att timersättning bör kunna utgå för högst 28 timmar
i veckan och — om särskilda skäl finns — för ett högre antal timmar
än som motsvarar 40 veckors heltidsundervisning, dock för högst 2 220
timmar. Även annan vuxen än hemarbetande skall ha rätt till den lägre
timersättningen. Kostnaderna för de föreslagna förbättringarna beräknas
till 1,9 milj. kr.

Herr Aspling m. fl. framhåller i motionen 250 att det är väsentligt
att studiestödet i fråga följer utvecklingen beträffande vuxenstudiestödet.
Motionärerna begär därför att timersättningen höjs till 20 resp. 9 kr. i
timmen och att anslaget till studiebidrag m. m. till följd härav räknas
upp med 1,2 milj. kr.

Med hänsyn till de förslag till förbättringar av studiestödet till grundutbildning
för vuxna som föreslås i propositionen och vilka utskottet
biträder, anser utskottet sig inte böra förorda en höjning av timersättningen.

Utskottet avstyrker därför bifall till nämnda yrkanden i motionen
250.

Vuxenstudiestöd

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för studerande
på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår dels som ett skattepliktigt
bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den studerande
skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av återbetalningspliktiga
studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp
att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett beskattat
utbildningsbidrag. Den som fyllt 45 år kan få stödet endast om
det är motiverat av särskilda skäl. Liksom studiemedlen utgår det särskilda
vuxenstudiestödet för 15-dagarsperioder till heltidsstuderande och
för 30-dagarsperioder till deltidsstuderande.

Herr Werner m. fl. yrkar i motionen 183 att det särskilda vuxenstudiestödet
skall utgå i sin helhet som bidrag och att även personer mellan
45 och 60 år skall kunna få stödet utan särskild prövning.

Riksdagen har tidigare år (SfU 1975: 14 och 1975/76: 23) avslagit
yrkanden av samma innebörd som de nu framförda. Utskottet har vid
sin behandling av dessa yrkanden pekat på den skillnad i syftet som
finns mellan det icke återbetalningspliktiga utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning
och det särskilda vuxenstudiestödet och ansett
sig inte kunna förorda att även detta stöd i sin helhet skall utgå som
bidrag. Vad beträffar frågan om åldersgränsen för att få stödet har utskottet,
med hänvisning till att studiestödsutredningen prövar frågan om
en höjning av åldersgränsen inom studiemedelssystemet från 45 till 60 år,
förutsatt att även åldersgränsen för det särskilda vuxenstudiestödet kommer
att prövas av utredningen. Utskottet anser att riksdagen bör vid -

SfU 1976/77:18

hålla sin tidigare uppfattning och avstyrker följaktligen bifall till motionsyrkandena.

I motionen 1083 av herr Nilsson i Järfälla m. fl. begärs en ändring av
reglerna för beräkning av det särskilda vuxenstudiestödet så att detta
kan utgå per dag. Motionärerna framhåller bl. a. att periodberäkningen
medför att de vuxenstuderande får olika studiestöd beroende på kursernas
tidsförläggning och att detta medför en uppenbar risk för studieavbrott.

Erfarenheterna från det särskilda vuxenstudiestödet är ännu relativt
begränsade och bör enligt utskottets mening avvaktas ännu en tid innan
man företar mera genomgripande förändringar av systemet. Med hänsyn
härtill och till att motionärernas förslag enligt utskottets mening
inte bör bedömas isolerat från frågan om en motsvarande övergång till
dagberäkning vid tilldelning av studiemedel — en fråga som ligger inom
ramen för studiestödsutredningens arbete — avstyrker utskottet bifall
till motionsyrkandet i fråga.

Som ovan nämnts är det särskilda vuxenstudiestödet främst avsett för
studerande på grundskole- och gymnasienivå. På högskolenivå har stödet
hittills varit förbehållet studerande som genomgår yrkesteknisk högskoleutbildning.
Departementschefen uttalar i propositionen att motsvarande
bör gälla även under budgetåret 1977/78.

Till detta uttalande vill utskottet i anledning av den ändrade högskoleutbildning
som föreslås i propositionen 1976/77: 59 endast tillägga,
att utskottet förutsätter att det förhållandet att vissa utbildningslinjer
på gymnasienivå kan komma att överföras till högskolenivå inte kommer
att utgöra något hinder för studerande, som påbörjat sin utbildning
med särskilt vuxenstudiestöd, att få behålla stödet till dess de slutfört utbildningen.

Vid kortare studier utgår vuxenstudiestödet i form av tim- och dagstudiestöd.
Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar,
medan dagstudiestödet, som utgår som inkomstbidrag och internatbidrag,
främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskolor.
Såväl timstudiestödet som inkomstbidraget utgår endast till arbetstagare.
Timstudiestödet utgår med 20 kr. per timme och dagstudiestödet
med 90 kr. per dygn i inkomstbidrag och 80 kr. per dygn i internatbidrag.
Den studerande skall ha haft inkomstbortfall minst 10 studietimmar
under två på varandra följande kalenderkvartal för att få rätt
till timstudiestöd och minst 2 dagar under motsvarande tid för att få rätt
till dagstudiestöd.

I propositionen föreslås att timstudiestödet höjs till 22 kr. per timme,
inkomstbidraget till 110 kr. per dag och internatbidraget till 100 kr. per
dygn. Departementschefen uttalar i anslutning härtill att han ämnar
föreslå regeringen att centrala studiestödsnämnden (CSN) får i uppdrag
att skyndsamt utreda möjligheterna att ge tim- och dagstudiestöd till

SfU 1976/77:18

andra grupper än löntagare. I samband härmed tänker han förorda att
CSN mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter gör en översyn av
reglerna för tim- och dagstudiestöd.

Vid vuxenutbildningsreformens genomförande 1975 förutsattes från
statsmakternas sida en successiv utbyggnad av de olika stödformerna.
För innevarande budgetår har anslagits medel för omkring 8 650 årsplatser
för särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier, 9 500 dagstudiestöd
om 5 dagar och 29 000 timstudiestöd om 35 timmar. I årets budgetproposition
föreslås medel för en ökning av stödens antal till resp.
10 000, 19 000 och 57 000. Samtidigt föreslås att vuxenutbildningsavgiften,
som erläggs av arbetsgivare och som utgår med 0,15 % av samma
avgiftsunderlag som arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen, höjs till
0,25 % av avgiftsunderlaget. F. n. finansieras med vuxenutbildningsavgiften
inte bara vuxenstudiestödet utan även kostnader för uppsökande
verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden samt utgifter för administration
av studiestöden, bidrag till studiecirklar och studieförbund
samt bidrag till studiemedelsfonden. Departementschefen framhåller i
propositionen att enligt hans mening för budgetåret 1978/79 några
ytterligare medel inte bör tillföras anslagen Bidrag till studiecirkelverksamhet,
Bidrag till studieförbund och Bidrag till studiestödsfonden. För
budgetåret 1979/80 kommer departementschefen att förorda att vuxenutbildningsavgiften
enbart används för studiestöd och administration av
dessa.

Frågor i anslutning till tim- och dagstudiestöd tas upp i två socialdemokratiska
motioner. Motionärerna i motionen 250 av herr Aspling
m. fl. begär sålunda att uppdraget till CSN även skall innefatta förslag
om erforderlig finansiering av utvidgningen av tim- och dagstudiestödens
personkrets. Finansieringen bör, menar de, i fråga om egenföretagare
ske genom att även dessa erlägger vuxenutbildningsavgift och i
fråga om övriga genom statsbidrag.

Herr Nilsson i Järfälla m. fl. framhåller i motionen 1083 att en
ytterligare utredning inom CSN av tim- och dagstudiestöden är obehövlig
och begär att riksdagen skall ge detta till känna för regeringen. Motionärerna
hänvisar till förslag som lagts fram av CSN i anslagsframställningarna
för budgetåret 1977/78 och som grundats såväl på erfarenheter
från vuxenutbildningsnämnderna samt övriga regionala och
lokala organ med uppgift att handlägga frågor om tim- och dagstudiestöd
som på erfarenheter från fackföreningarna och deras studieorganisationer.
I såväl motionen 250 som 1083 begärs att timstudiestödet höjs
till 26 kr. i timmen och att stödet skall utgå för varje timme med inkomstbortfall.
I motionen 1083 yrkas dessutom att dagstudiestödet skall
utgå för varje dag som den studerande får vidkännas inkomstbortfall
och att detta stöd liksom timstudiestödet skall kunna utgå även vid inkomstbortfall
på grund av resa till och från studielokalen. Genomfö -

SfU 1976/77:18

randet av motionsförslagen kan, menar motionärerna, finansieras inom
ramen för de medel som anslås till tim- och dagstudiestöd.

Motionärerna i motionen 250 framför slutligen också ett yrkande
om att en plan för utbyggnad av vuxenstudiestöden skall utarbetas på
grundval av de utredningsförslag från kommittén för studiestöd åt
vuxna (SVUX) och kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning
(FÖVUX) som låg till grund för vuxenutbildningsreformen.
Motionärerna menar att planen bör föreläggas nästa års riksmöte och
då innehålla förslag till såväl reformarbeten som finansiering av vuxenstudiestöden.

I samband med vuxenstudiestödets införande 1975 krävdes i partimotioner
från centern och folkpartiet att även andra än arbetstagare
skulle få del av tim- och dagstudiestöden, men yrkandet vann inte gehör
i riksdagen. Vid fjolårets riksmöte återkom samma yrkande och bifölls
då endast såvitt avsåg internatbidraget. Det är därför tillfredsställande
att departementschefen nu ämnar föreslå regeringen att frågan skall
utredas av CSN. Enligt utskottets mening kan det inte anses erforderligt
att låta uppdraget avse även finansieringsfrågor, eftersom regeringen kan
ta ställning härtill i samband med sina överväganden av det förslag
CSN skall lägga fram. Däremot förefaller det utskottet lämpligt att
CSN i samband med utredningsuppdraget också gör en översyn av
reglerna i övrigt för tim- och dagstudiestöd. Eftersom utskottet delar
departementschefens uppfattning att en översyn bör företas är utskottet
inte berett att tillstyrka några ändringar i reglerna för tim- och dagstudiestöd
utöver vad som föreslagits i propositionen. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna 250 och 1083 i motsvarande delar.

Vad härefter angår yrkandet i motionen 250 om en plan för utbyggnad
av vuxenstudiestödet vill utskottet erinra om att ett sådant yrkande
avstyrkts vid såväl 1975 som 1975/76 års riksmöten. De uttalanden
som departementschefen gör i propositionen om vuxenutbildningsavgiftens
framtida användning och som han begär att riksdagen
skall godkänna ger en anvisning om vilka ökade resurser som successivt
kommer att kunna användas för vuxenstudiestöd. Utskottet, som
ansluter sig till uttalandena i fråga, finner inte anledning att nu kräva
en ytterligare precisering av utbyggnadstakten för stöden och avstyrker
därför bifall till motionen 250 även i denna del.

Utskottet tillstyrker i enlighet med vad ovan anförts regeringens
förslag under punkterna G 2. Studiebidrag m. m. och IV: 5 Studiemedelsfonden.

Hälso- och sjukvård för studerande

Från anslaget G 6 utgår statsbidrag till hälso- och sjukvård för studerande.
Huvudmän för verksamheten med de studerandes hälsovård
är de studerandes organisationer, som för ändamålet tillskapat ett sär -

SfU 1976/77:18

skilt samarbetsorgan, kårortsnämndema. Statsbidraget har för innevarande
budgetår beräknats till 17 kr. per studerande intill ett antal av
10 000 studerande och till 11 kr. för varje ytterligare studerande. Medel
har anslagits med 1 880 000 kr.

I propositionen föreslås att statsbidrag för budgetåret 1977/78 skall
utgå med oförändrat belopp i avvaktan på att regeringen tar ställning
till studerandehälsovårdsutredningens betänkande (SOU 1975: 7) Framtida
studerandehälsovård.

Såväl i motionen 250 av herr Aspling m. fl. som i motionen 1090 av
herr Tarschys m. fl. begärs ett höjt statsbidrag till studerandehälsovården.
I den förstnämnda motionen föreslås att bidrag skall utgå med
19 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 och 12 kr. för varje
ytterligare studerande därutöver, i följd varav anslaget bör räknas upp
med 210 000 kr. Motionärerna i den senare motionen föreslår att bidrag
skall utgå med 18 kr. per studerande intill ett antal av 10 000
studerande och 12 kr. för varje ytterligare studerande, och de begär
att anslaget skall räknas upp med 170 000 kr.

Med hänsyn till att några förslag till förändringar i organisationen
av studerandehälsovården, enligt vad utskottet erfarit, inte kan väntas
före budgetåret 1977/78, finner utskottet det rimligt att en viss uppräkning
av anslaget för studerandehälsovården sker. Utskottet anser därvid
förslaget i motionen 1090 innebära en lämplig avvägning och tillstyrker
bifall till detsamma. Härmed tillgodoses delvis även yrkandet
i motionen 250.

Till anslaget G 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande bör
i enlighet med det sagda anvisas ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.

I motionen 199 kritiserar herr Wemer m. fl. det nuvarande studerandehälsovårdssystemet,
som innebär att de studerande delvis får bära
kostnaden för sin hälso- och sjukvård själva. Motionärerna begär att
systemet avvecklas och att i stället hälsovårdscentraler upprättas vid
varje högskola.

Som ovan nämnts övervägs f. n. inom regeringskansliet studerandehälsovårdsutredningens
förslag till ny organisation för studerandehälsovården.
Förslaget innebär att huvudmannaskapet för den framtida
studerandehälsovården skall överföras till läroanstalterna.

Med hänsyn till dessa överväganden anser utskottet att någon åtgärd
i anledning av yrkandet i motionen 199 inte är påkallad.

Övriga anslagsframställningar m. m.

Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen föreslagit
under punkterna G 1. Centrala studiestödsnämnden m. m., G 3. Kostnader
för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, G 4.
Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för
deras handläggning av studiesocialt stöd, G 5. Bidrag till avlönande av

SfU 1976/77:18

föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m., och G 7. Administration
av och information om vuxenstudiestöd m. m.

De i propositionen föreslagna författningsändringarna föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Vissa sjukpenningfrågor vid vuxenstudier och arbetsmarknadsutbildning

Utskottet tar i detta sammanhang också upp vissa frågor om sjukpenningskyddet
vid utbildning, vilka aktualiserats i motionerna 685
av fru Landberg m. fl. och 1094 av herrar Wiklund och Nilsson i Norrköping.

Under arbetsmarknadsutbildning får den som är sjukpenningförsäkrad
enligt lagen om allmän försäkring behålla den rätt till sjukpenning
som han hade innan utbildningen började. Motsvarande gäller sådan
studerande som är tjänstledig för studier inom eget yrkesområde. Den
som slutar sin anställning för att studera inom eget yrkesområde får
behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under ett år. Övriga som
beräknas bedriva studier under minst sex månader mister rätten till
sjukpenning under studietiden.

Vid sjukdom under arbetsmarknadsutbildning utgår utbildningsbidrag
i regel inte för längre tid än 25 dagar per år. Motsvarande begränsning
finns inte för den som studerar med särskilt vuxenstudiestöd, utan detta
utgår i normala fall under sjukdom som infaller under studietiden.

Motionärerna i motionen 685 begär en översyn av bestämmelserna
för sjukförsäkringen så att den som förlorar utbildningsbidraget på
grund av sjukdom kan få kompensation genom en motsvarande sjukpenning.
Motionärerna i motionen 1094 begär att sjukförsäkringens bestämmelser
ändras så, att studerande som börjar studera med särskilt
vuxenstudiestöd alltid får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst
under studietiden.

De problem som tas upp i motionerna kommer att behandlas vid
den översyn av bestämmelserna beträffande stödet vid sjukdom för deltagare
i arbetsmarknadsutbildning som regeringen gett riksförsäkringsverket
i uppdrag att genomföra. Verket kommer enligt uppgift att lägga
fram vissa förslag under våren 1977. Med hänsyn härtill anser utskottet
inte att riksdagen nu bör vidta någon åtgärd i anledning av yrkandena
i motionerna 685 och 1094.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. beträffande inkomstprövat tillägg avslår motionen 1976/77:
183, yrkandena 7 och 8 i motsvarande delar och yrkandet 9
samt motionen 1976/77: 353,

SfU 1976/77:18

2. beträffande behovsprövat tillägg, inackorderingstillägg och
hemresor för inackorderade elever avslår motionen 1976/77:
183, yrkandet 6, yrkandena 7 och 8 i motsvarande delar samt
yrkandet 12,

3. beträffande provisoriska regler om studiestöd vid kortare gymnasieutbildningar
avslår motionen 1976/77: 464 i motsvarande
del,

4. beträffande förslag om förbättrat studiestöd för gymnasieskolans
elever avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 2, och
motionen 1976/77: 464 i motsvarande del,

5. beträffande studielön, höjning av studiemedlen och dess bidragsdel,
barntillägg och äktamakeprövning inom studiemedelssystemet
avslår motionen 1976/77: 183, yrkandena 1—5,

6. beträffande återbetalningsbelopp inom studiemedelssystemet
avslår motionen 1976/77: 1093,

7. beträffande timersättningen vid grundutbildning för vuxna
avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 6,

8. beträffande åldersgränsen för särskilt vuxenstudiestöd och stödets
bidragsdel avslår motionen 1976/77: 183, yrkandena 10
och 11,

9. beträffande behovet av en utredning av tim- och dagstudiestöd
avslår motionen 1976/77: 1083, yrkandet 1,

10. beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd avslår
motionen 1976/77: 1083, yrkandet 6,

11. beträffande timstudiestödets storlek med avslag på motionen
1976/77: 250, yrkandet 4, och motionen 1976/77: 1083, yrkandet
2, antar det i propositionen 1976/77: 100 framlagda
förslaget till ändring av 5 kap. 4 § studiestödslagen,

12. beträffande tim- och dagstudiestöd under restid och minimitid
för stöden avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 5, och motionen
1976/77: 1083, yrkandena 3—5,

13. beträffande utredning om finansieringen av tim- och dagstudiestöd
till andra än arbetstagare avslår motionen 1976/77:
250, yrkandet 3,

14. beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödét avslår
motionen 1976/77: 250, yrkandet 1,

15. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1977/78
anvisar ett förslagsanslag av 30 833 000 kr.,

16. antar inom utbildningsdepartementet upprättade förslag till

a) lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) i de delar som
inte behandlats under punkten 11 ovan,

b) lag om ändring i lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift,

SfU 1976/77:18

17. godkänner att 229 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1977/78 tillförs anslaget Studiebidrag m. m.,

18. godkänner vad som förordats i propositionen om fördelningen
av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften m. m. på olika
ändamål för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80,

19. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1976/77: 250, yrkandet 7, till Studiebidrag m. m. för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 675 000 000 kr.,

20. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 200 000 kr.,

21. godkänner att 4 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1977/78 tillförs anslaget Ersättning till postverket, riksbanken
och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt
stöd,

22. till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 601 000 kr.,

23. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag
av 505 000 kr.,

24. med bifall till motionen 1976/77: 1090 och med anledning av
regeringens förslag och motionen 1976/77: 250, yrkandena 8
och 9 till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för
budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.,

25. beträffande ett nytt system för hälso- och sjukvård för studerande
avslår motionen 1976/77: 199,

26. godkänner att 11 917 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1977/78 tillförs anslaget Administration av och information
om vuxenstudiestöd m. m.,

27. till Administration av och information om vuxenstudiestöd
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

28. godkänner att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen
från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret
1977/78 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,

29. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag
av 806 000 000 kr.,

SfU 1976/77:18

30. beträffande sjukpenningskyddet vid utbildning avslår motionerna
1976/77: 685 och 1976/77: 1094.

Stockholm den 1 mars 1977

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: herrar Aspling (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson
i Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby (s), fröken Bergström (fp),
fru Håvik (s), fröken Pehrsson (c), herrar Marcusson (s), Åkerlind (m),
Nilsson i Kristianstad (s), Lindström* (s), Andersson i Edsbro* (c),
Nilsson i Norrköping (s), fröken Rogestam (c) och fru Hedvall (m)

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. beträffande förslag om förbättrat studiestöd för gymnasieskolans
elever

av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
Norrköping (s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar på rad
27 med ”Med hänsyn” och slutar på rad 33 med ”denna del.” bort ha
följande lydelse:

Det är därför beklagligt att regeringen inte, i samband med att den
gett utredningen i uppdrag att med förtur lägga fram förslag om avveckling
av äktamakeprövningen, bedömt det lika angeläget att snabbt
åstadkomma förbättringar i studiestödet för elever i gymnasieskolan,
som kommer från familjer med svag ekonomi. I den promemoria utredningen
skall lägga fram under våren 1977 kommer, enligt vad som
framgår av propositionen, endast att redovisas principiella synpunkter
på studiestödets framtida utformning. Eftersom utskottet anser det särskilt
viktigt att behandlingen av frågan om ett bättre studiestöd för de
elever som åsyftas i motionen 250 inte ytterligare fördröjs bör studiestödsutredningen
få i uppdrag att lägga fram konkreta förslag till förbättringar
som kan föreläggas 1977/78 års riksmöte för beslut. Vad utskottet
anfört bör ges regeringen till känna.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 11 som börjar på råd
1 med ”Med hänsyn” och slutar på rad 3 med ”motionen 464.” bort ha
följande lydelse:

SfU 1976/77:18

Motionens yrkande om ett provisoriskt stöd blir därmed tillgodosett.
Det är emellertid angeläget att också frågan om det framtida stödet till
elever som genomgår korta yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan får
en snar lösning. Studiestödsutredningen bör därför få i uppdrag att
även i detta hänseende lägga fram förslag som kan genomföras vid
nästa års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels ock att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen beträffande förslag om förbättrat studiestöd för
gymnasieskolans elever med bifall till motionen 1976/77: 250,
yrkandet 2, och motionen 1976/77: 464 i motsvarande del ger
regeringen till känna vad utskottet anfört;

2. beträffande återbetalningsbelopp inom studiemedelssystemet

av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
Norrköping (s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med
”Utskottet förutsätter” och slutar med ”motionen 1093” bort ha följande
lydelse:

CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 fört fram
samma förslag som motionärerna och därvid framhållit att tiondelsregeln
tenderar att bli en huvudregel i stället för en undantagsregel och
att den redan under 1977 kan komma att bestämma avgiften för majoriteten
av dem som skall börja betala tillbaka studiemedlen. Utskottet
anser det därför nödvändigt att man snarast sänker gränsen för minimibelopp
vid återbetalningen. Intentionerna bakom de förbättringar av
återbetalningsreglerna som skedde år 1974, nämligen att de årliga återbetalningarna
skulle bli mindre ekonomiskt betungande och att återbetalningstiden
normalt skulle vara 20—25 år, skulle därigenom komma
att bättre tillgodoses. Utskottet anser i enlighet med det anförda, att
regeringen till nästa års riksmöte bör återkomma med förslag av angiven
innebörd.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen beträffande återbetalningsbelopp inom studiemedelssystemet
med anledning av motionen 1976/77: 1093
ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

3. beträffande timersättningen vid grundutbildning för vuxna

av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
Norrköping (s), vilka anser

SfU 1976/77:18

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
”Med hänsyn” och slutar med ”motionen 250” bort ha följande lydelse:
Utskottet förordar i annat sammanhang (jfr reservationen 5) att timstudiestödet
räknas upp från 20 till 26 kr. i timmen. Även förslaget i
propositionen, som f. ö. biträds av utskottets majoritet, innebär en uppräkning
av timstudiestödet, dock endast till 22 kr. Mot bakgrund härav
anser utskottet det rimligt att en uppräkning sker även av timersättningen
vid grundutbildning för vuxna. Utskottet biträder därför förslaget
i motionen 250 om att denna ersättning skall höjas till 20 resp. 9 kr.

dels att utskottet bort hemställa
under 7

att riksdagen beträffande timersättningen vid grundutbildning för
vuxna med bifall till motionen 1976/77: 250 yrkandet 6, ger
regeringen till känna vad utskottet anfört;
under 19

under förutsättning av bifall till reservanternas hemställan under
7 ovan

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandet 7,
och med anledning av regeringens förslag till Studiebidrag
m. m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av
676 200 000 kr.;

4. beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd
av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
Norrköping (s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med
”Erfarenheterna från” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse: Erfarenheterna

av det särskilda vuxenstudiestödet har redan visat att
beräkningen av stödet i 15- resp. 30-dagarsperioder medför att vissa
vuxenstuderande inte får täckning för hela sitt inkomstbortfall under
studieperioden. Risken för att detta kan medföra studieavbrott är särskilt
uppenbar för denna studerandegrupp. Det är enligt utskottets mening
också en rättvisefråga att en och samma utbildningsform skall
berättiga till ett enhetligt studiestöd, oberoende av hur kurstiden läggs
ut. Utskottet biträder därför förslaget i motionen 1083 om att det särskilda
vuxenstudiestödet skall beräknas per dag och förutsätter att regeringen
lägger fram erforderliga författningsförslag härom till nästa
års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

att riksdagen beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudie -

SfU 1976/77:18

stöd med bifall till motionen 1976/77: 1083, yrkandet 6, ger
regeringen till känna vad utskottet anfört;

5. beträffande timsludiestödets storlek, tim- och dagstudiestöd under
restid och minimitid för stöden

av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
Norrköping (s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar på rad
22 med ”Eftersom utskottet” och slutar på råd 26 med ”motsvarande
delar.” bort ha följande lydelse:

Det står emellertid redan nu klart att vissa ändringar är påkallade i
stödens konstruktion om de skall kunna stimulera till studier i den utsträckning
som förutsatts vid stödens tillkomst. Enligt utskottets mening
bör timstudiestödet höjas till 26 kr. i timmen. Vidare bör tim- och
dagstudiestöd kunna utgå även under tid för resa till och från studielokalen
i de fall resan föranlett inkomstbortfall. Utskottet förordar
också att tim- och dagstudiestöd skall kunna utgå även om de studerande
förlorar inkomst under kortare tid än 10 timmar resp. 2 dagar
under två på varandra följande kalenderkvartal. Det anförda innebär att
utskottet tillstyrker bifall till motionerna 250 och 1083 i motsvarande
delar.

dels att utskottet bort hemställa

under 11

att riksdagen beträffande timstudiestödets storlek med bifall till
motionen 1976/77: 250, yrkandet 4, och motionen 1976/77:
1083, yrkandet 2, samt med anledning av regeringens förslag
antar följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse
av 5 kap. 4 § studiestödslagen

Propositionens förslag Reservanternas förslag

5 kap.

4 §

Timstudiestöd utgör 22 kronor Timstudiestöd utgör 26 kronor
för studietimme. för studietimme.

under 12

att riksdagen beträffande tim- och dagstudiestöd under restid
och minimitid för stöden med bifall till motionen 1976/77:
250, yrkandet 5, och motionen 1976/77: 1083, yrkandena 3—
5, antar följande

SfU 1976/77: 18

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom föreskrives att 5 kap. 3 § och 6 kap. 4 och 5 §§ studiestödslagen
(1973: 349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

5 kap.

Timstudiestöd utgår för studietimme
under vilken den studerande
är närvarande och på grund
därav förlorar arbetsinkomst för
en arbetstimme. Den studerande
skall ha minst tio sådana studietimmar
under en tidsperiod som
omfattar två på varandra följande
kalenderkvartal. Timstudiestöd till
samma studerande får ej avse mer
än 35 studietimmar under nämnda
tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla
efter utgången av tidsperiod för
vilken den studerande tidigare erhållit
timstudiestöd.

Studietimme omfattar det antal
minuter som bestämmes av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Timstudiestöd utgår för studietimme
under vilken den studerande
är närvarande och timme avseende
restid i omedelbar anslutning
till undervisningen. Timstudiestöd
utgår dock endast för timme
då den studerande förlorar arbetsinkomst
för en arbetstimme.
Timstudiestöd till samma studerande
får ej avse mer än 35 studietimmar
under en tidsperiod som
omfattar två på varandra följande
kalenderkvartal.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla
efter utgången av tidsperiod för
vilken den studerande tidigare erhållit
timstudiestöd.

Studietimme omfattar det antal
minuter som bestämmes av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

6 kap.

4 §

Inkomstbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och på grund
därav förlorar arbetsinkomst.

Den studerande skall ha minst
två sådana dygn under en tidsperiod
som omfattar tvä på varandra
följande kalenderkvartal. Inkomstbidrag
till samma studerande
får ej avse mer än fem dygn
under nämnda tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla

Inkomstbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och för
dygn som åtgår för resa i omedelbar
anslutning till sådan kurs. Inkomstbidrag
utgår dock endast för
dygn då den studerande förlorar
arbetsinkomst.

Inkomstbidrag till samma studerande
får ej avse mer än fem
dygn under en tidsperiod som omfattar
två på varandra följande
kalenderkvartal.

Tidsperiod som avses i första
stycket skall i sin helhet infalla

SfU 1976/77:18

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

efter utgången av tidsperiod för efter utgången av tidsperiod för

vilken den studerande tidigare er- vilken den studerande tidigare erhållit
inkomstbidrag. hållit inkomstbidrag.

Intematbidrag utgår för varje
dygn undei vilket den studerande
deltager i ämneskurs, om den studerande
har sådana särskilda kostnader
för resa, kost eller logi i
samband med kursen som är av
betydelse. Den studerande skall ha
minst två sådana dygn under en
tidsperiod som omfattar två på
varandra följande kalenderkvartal.
Intematbidrag till samma studerande
får ej avse mer än fem dygn
under nämnda tidsperiod.

Bestämmelsen i 4 § tredje stycket
äger motsvarande tillämpning.

Intematbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs och för
dygn som åtgår för resa i omedelbar
anslutning till sådan kurs, om
den studerande har sådana särskilda
kostnader för resa, kost eller
logi i samband med kursen som är
av betydelse. Intematbidrag till
samma studerande får ej avse mer
än fem dygn under en tidsperiod
som omfattar två på varandra följande
kalenderkvartal.

Bestämmelsen i 4 § tredje stycket
äger motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

6. beträffande utredning om finansiering av tim- och dagstudiestöd till
andra än arbetstagare

av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fm Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
Norrköping (s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar på rad
15 med ”Det är” och slutar på rad 20 med ”lägga fram.” bort ha följande
lydelse:

När regeringen nu har för avsikt att låta CSN utreda frågan finner
utskottet — med hänsyn till att vuxenutbildningsavgiften betalas enbart
på löntagarnas medel — det nödvändigt att i detta sammanhang
även ta upp frågan hur förslaget skall finansieras. Redan i dag tas
vuxenutbildningsavgiften till viss del i anspråk för studiestöd som tilldelas
andra än arbetstagare. Skall avgiften täcka även kostnaderna för
tim- och dagstudiestöd åt denna nya studerandegrupp kommer det tillgängliga
utrymmet för stöd till arbetstagare att krympas i motsvarande
mån. Enligt utskottets mening bör finansieringen av vuxenstudiestöd
för egenföretagamas del ske genom att även de erlägger en vuxenutbildningsavgift
och för övriga genom att staten bidrar med medel. I
CSN:s uppdrag bör därför såsom yrkats i motionen 250 ingå att lägga
fram finansieringsförslag i enlighet med det anförda. Detta bör ges
regeringen till känna.

SfU 1976/77:18

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning om finansiering av tim- och
och dagstudiestöd till andra än arbetstagare med bifall till
motionen 1976/77:250, yrkandet 3, ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

7. beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet

av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
vad utskottet anfört;

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar på råd
33 med ”Utskottet, som” och slutar på rad 36 med ”denna del.” bort
ha följande lydelse:

Mot bakgrunden av dessa ökade ekonomiska resurser samt de erfarenheter
av efterfrågan på de olika stöden som numera vunnits borde
tiden vara mogen för en mera långsiktig planering av det framtida
vuxenstudiestödet. Reformeringen av högskoleutbildningen kommer att
medföra att alltfler vuxna söker sig till högre utbildning och det framstår
därför som angeläget att man redan nu lägger fast en successivt
ökad utbyggnad av vuxenstudiestöden, inte minst vad gäller det särskilda
vuxenstudiestödet. Förslagen från SVUX och FÖVUX bör kunna
ge en vägledning för en sådan plan, som bör innefatta en bedömning
av reformbehov och finansiering. Därvid bör man överväga såväl en
höjning av vuxenutbildningsavgiften som en utvidgning av dess underlag.
I det senare hänseendet har utskottet (jfr reservationen 6) redan
förordat att även egenföretagare skall erlägga vuxenutbildningsavgift.
Planen bör i enlighet med yrkandet i motionen 250 föreläggas riksdagen
vid nästa års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet
med bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandet 1,
ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

8. beträffande bidrag till studerandehälsovården

av herrar Aspling (s), Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Marcusson (s), Nilsson i Kristianstad (s), Lindström (s) och Nilsson i
Norrköping (s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 17 som börjar på rad
21 med ”Utskottet anser” och slutar på rad 26 med ”2 050 000 kr.”
bort ha följande lydelse:

Eftersom de kostnader de studerande själva måste bära för sin häl -

SfU 1976/77:18

so- och sjukvård fortlöpande ökat, anser utskottet att bidraget bör
räknas upp med ett belopp som i stort motsvarar löne- och prisökningar
för verksamheten. Utskottet biträder därför förslaget i motionen 250.
Härmed tillgodoses även yrkandet i motionen 1090.

Till anslaget G 6. Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande bör i
enlighet härmed anvisas ett förslagsanslag av 2 090 000 kr.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande bidrag till studerandehälsovården med
bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandena 8 och 9 och med
anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77: 1090
till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 090 000 kr.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77005