Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

^SfU 1976/77:18 Socialförsäkringsutskottets betänkande

1976/77:18

med anledning av propositionen 1976/77:100 i vad avser anslag ^för budgetåret 1977/78 till studiesociala åtgärder jämte motioner

Propositionen

Regeringen har i propositionen 1976/77: 100 bil. 12 (utbildningsde­partementet) under ^litt. G. Studiesociala åtgärder punkterna G 1—G 7 och IV. Statens utlåningsfonder punkten IV: 5 föreslagit riksdagen att

(G 1) till Centrala studiestödsnämnden ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 30 833 000 kr.,

(G 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(G 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1975: 358) om vuxenutbildningsavgift,

(G 2) godkänna att 229 000 000 kr. av de medel som tillfaller stats­verket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs an­slaget Studiebidrag ^m. ^m.,

(G 2) godkänna vad departementschefen förordat om fördelningen av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften ^m. ^m. på olika ändamål för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80,

(G 2) till Studiebidrag ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett för­slagsanslag av 675 000 000 kr.,

(G 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

(G 4) godkänna att 4 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsver­ket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs ansla­get Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av ^studiesocialt stöd,

(G 4) till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkrings­verket för deras handläggning av ^studiesocialt stöd för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 2 601 000 kr.,

(G 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gym­nasieskolor ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 505 000 kr.,

(G 6) till Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisa ^eU förslagsanslag av 1 880 000 kr.,

(G 7) godkänna att 11917 000 kr. av de medel som tillfaller stats­verket genom vuxenutbildningsavgiften och  de influtna skattemedlen

1    Riksdagen 1976/77. 11 sam!. Nr 18

 

^SfU 1976/77:18                                                                            2

från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs an­slaget Administration av och ^infcirmation om vuxenstudiestöd ^m. ^m.,

(G 7) till Administration av och information om vuxenstudiestöd ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisa ett anslag av 1 000 kr.,

(IV: 5) godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller stats­verket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs an­slaget Studiemedelsfonden,

(IV: 5) till ^Studiemedelsfonde:^i^ för budgetåret 1977/78 anvisa ett in­vesteringsanslag av 806 000 000 ^J:r.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom ^föreskrives att 2 kap. 1 ^§, 3 kap. 6, 7 och 11 §§,4 kap. 17 och 19 ^§§, 5 kap. 4 § samt 6 kap. 6 § studiestödslagen (1973: 349)^^^ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

2 kap.

^1§^=

Studerande vid grundskolan har     Studerande vid grundskolan har
rätt till förlängt barnbidrag med          rätt till förlängt barnbidrag med
150 kronor i månaden från och           175 kronor i månaden från och
med kvartalet efter det under ^vil-      med kvartalet efter det under vil^­^
ket han fyllt 16 år.                           ket han fyllt 16 år.

Detsamma    gäller    studeran^de        Detsamma    gäller    studerande

som  deltager  i  motsvarande un-      som deltager i motsvarande ^under-

^dervisning vid skola som avses i      visning vid skola som avses i 33

33 eller 34 § skollagen (1962: 31^9).    eller 34 § skollagen (1962: 319).

3 kap.

6  §^3

Studiebidrag utgår med 150 ^kro-       Studiebidrag utgår med 175 kro-

nor i månaden.                                ^nor i månaden.

7  §^4

Inackorderingstillägg utgår m^ed          Inackorderingstillägg utgår med
190 kronor i månaden till ^stude-               230 kronor i månaden till stude­
rande som behöver inackordering,        rande som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom rätt              Tillägget omfattar dessutom rätt
till fria hemresor enligt de närmare         till fria hemresor enligt de närmare

^'^ Lagen omtryckt 1975: 359. ^"^ Senaste lydelse 1975: 805. ^»^ Senaste lydelse 1975: 805. ^»^ Senaste lydelse 1976: 174.

 

^SfU 1976/77:18                                                                                                     3

Nuvarande lydelse                                       Föreslagen lydelse

bestämmelser som meddelas av re- bestämmelser som meddelas av re­
geringen eller myndighet som ^rege- ^geringen eller myndighet som rege­
ringen utser.                                                 ringen utser.

11 §^5^
Behovsprövat tillägg utgår med                  Behovsprövat tillägg utgår med

högst 130 kronor i månaden.                       högst 150 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av rege­ringen.

4 kap.

17 § Utöver vad som följer av 16 § minskas det belopp som enligt 13 § första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande för varje hel, ^sam-^manliängande tidsperiod om 15 dagar med

1.         en fyrtiofemtedel av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

2.    om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, en fyrtiofemtedel av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och                               Om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken,                                    lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt 13 §                   minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår för                             första stycket och 14 § utgår för
varje hel, sammanhängande tids-                              varje hel, sammanhängande tids­
period om 15 dagar dessutom med                      period om 15 dagar dessutom med
två fyrtiofemtedelar av den del av                             två fyrtiofemtedelar av den del
makens inkomst under kalender-                          av makens inkomst under ^kalen-
^halvåret som överstiger två och ett               ^derhalvåret som överstiger tre ^bas-
^halvt basbelopp.                                                                                          belopp.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger första stycket 2 och andra stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelser som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.

19 ^§«

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett kalender­halvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 140 procent av basbe­loppet.

Utöver vad som följer av första stycket minskas det belopp som en­ligt 13 § första stycket och 14 § utgår till deltidsstuderande för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den del av den studerandes förmögenhet som överstiger sex gånger basbeloppet, eller

^'^ Senaste lydelse 1976:174. • Senaste lydelse 1976:174.

 

^SfU 1976/77:18                                                                            4

Nuvarande lydelse                          Föreslagen lydelse

2. om den studerande är gift och lever tillsammans med maken, två fyrtiofemtedelar av den del av makarnas sammanlagda förmögenhet som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift                     Om sådan studerande är gift
och lever tillsammans med maken,         och lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som utgår en-          minskas det belopp som utgår en­
ligt 13 § första stycket och 14 §               ligt 13. § första stycket och 14 §
för varje hel, sammanhängande                för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med fyra              tidsperiod om 30 dagar med fyra
fyrtiofemtedelar av den del av                    fyrtiofemtedelar av den del av
makens inkomst under kalender-              makens inkomst under kalender­
halvåret som överstiger 330 pro-              halvåret som överstiger 390 pro­
cent av basbeloppet.                                           cent av basbeloppet.

Är den studerande gift men lever han ej tillsammans med maken, äger andra stycket 2 och tredje ^stycket motsvarande tillämpning, i den mån detta följer av bestämmelse som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, ^;iv centrala studiestödsnämnden.

5  kap.

4 §^7^
^Timstudiestöd utgör 20 kronor         ^Timstudiestöd utgör 22 kronor

för studietimme.                              för studietimme.

^6^       kap.

6 §^8

Inkomstbidrag utgör 90 kronor           Inkomstbidrag utgör 110 kronor

för varje dygn.                                för varje dygn.

^Internatbidrag utgör 80 kronor         ^Internatbidrag utgör 100 kronor

för varje dygn.                               för varje dygn.

Denna lag träder i kraft såvitt avser 2 kap. 1 § och 3 kap. 6 § den 1 ^anuari 1978 och i övrigt den 1 juli 1977.

^'^ Senaste lyde^lse 1976: 174. ^»^ Senaste lydelse 1976: 174.

 

^SfU 1976/77:18                                                                         5

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975: 358) om vu^xenutbildningsavgift

Härigenom ^föreskrives att 2 § lagen (1975: 358) om vuxenutbildnings­avgift skall ha nedan angivna lydelse.

^Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2 §^1

Arbetsgivare ^erlägger årligen       Arbetsgivare ^erlägger årligen
vuxenutbildningsavgift med be-        vuxenutbildningsavgift med be­
lopp som motsvarar 0,15 procent       lopp som motsvarar 0,25 procent
av summan av vad arbetsgivaren       av summan av vad arbetsgivaren
under året har utgivit som lön till       under året har utgivit som lön till
arbetstagare i pengar eller i ^natu-      arbetstagare i pengar eller i natu­
raförmåner i form av kost eller bo-      ^raförmåner i form av kost eller bo­
stad eller, i fall som avses i 3 kap.       stad eller, i fall som avses i 3 kap.
2 § andra stycket sist^a^ punkten      2 § andra stycket sista punkten
lagen (1962: 381) om ^a^f^lmän för-    lagen (1962: 381) om allmän för­
säkring, annan ersättning för ut-        säkring, annan ersättning för ut­
fört arbete.                                    fört arbete.

Vid beräkningen av avgiften ^tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid beräk­ningen från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller ^föräldraperming, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

Senaste lydelse 1976: 83.

 

^SfU 1976/77:18                                                                         6

Motionerna

I motionen 1976/77: 183 av herr Werner ^m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen begär förslag om

1.         att införa studielön till alla studerande över 16 år,

2.         att höja studiemedlen till 160 % av gällande basbelopp under 1977 och successivt till 180 % av gällande basbelopp senast 1980,

3.         att bidragsdelen under 1977 höjs till 25 % av studiemedlen och ^indexregleras och — i syfte att införa studielön — successivt höjs till 50 % av studiemedlen senast 1980,

4.         att ^äktamakeprövningen avskaffas såväl vid tilldelning som vid återbetalning av studiemedel,

5.         att barntillägget görs icke ^återbetalningspliktigt,

6.         att inackorderingstillägget utgår med 275 kr. per månad,

7.         att det ^inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgår med maximalt 165 kr.,

8.         att inkomstgränsen höjs till 38 000 kr. för det ^inkomstprövade till­lägget och till 46 000 kr. för det behovsprövade,

9.         att åldersgränsen för erhållande av ^inkomstprövät tillägg skall vara 16 år,

 

10.          att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,

11.          att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxenstudiestöd höjs till 60 år,

12.          att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljas tio fria hemresor per läsår och att dessa ^fi^ir företagas med flyg.

I motionen 1976/77: 199 (jfr 1976/77: 183) av herr Werner ^m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemstäl­ler om förslag om att hälsovårdscentraler upprättas vid varje högskola och att dagens ^studerandehälsovårdssystem avvecklas.

I motionen 1976/77: 250 av herr ^Aspling ^m. fl. ^(s) hemställs

1.         att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo­tionen anförts rörande en ^utbyggnadsplan rörande vuxenstudiestödet,

2.         att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag vid 1977/78 års riksmöte, i enlighet med vad som anförts i motionen, till förbättrat stu­diestöd för gymnasieskolans elever ^m. ^m.,

3.         att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo­tionen anförts rörande utredning om möjligheterna att ge tim- och dag­studiestöd till andra än löntagare,

4.         att riksdagen beslutar att b^eloppet för ^timstudiestöd enligt studie­stödslagen skall utgå med 26 ^kr./tim. i stället för av regeringen före­slaget belopp om 22 ^kr./tim,

5.         att riksdagen beslutar att ^timstudiestöd enligt studiestödslagen ut­går för studietimme under vilken den studerande är närvarande och därav förlorar arbetsinkomst,

 

^SfU 1976/77:18                                                                            7

6.         att riksdagen beslutar att timersättningen vid grundläggande ut­bildning för vuxna skall utgöra 20 ^kr./tim^^^ då arbetsinkomst förloras och eljest 9 ^kr./tim.,

7.         att riksdagen ^tUl Studiebidrag ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 200 000 kr. förhöjt för­slagsanslag om 676 200 000 kr.,

8.         att riksdagen beslutar godkänna vad i motionen anförts om stats­bidrag till studerandehälsovården,

9.         att riksdagen till Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 210 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 2 090 000 kr.

I motionen 1976/77: 353 (jfr 1976/77: 429) av fru ^Wohlin-Andersson ^m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att vid prövning av inkomst-prövad studiehjälp 10 % av den del av förmögenheten som överstiger 100 000 kr. jämställs med inkomst.

I motionen 1976/77: 464 (jfr 1976/77: 496) av herr Palme ^m. fl. ^(s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i mo­tionen 1976/77; 496 angående studiesociala åtgärder för elever som ge­nomgår korta, yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan.

I motionen 1976/77: 685 av fru Landberg ^m. fl. ^(s) hemställs att riks­
dagen hos regeringen begär en översyn av reglerna om sjukpenning-
klassplaceringen för dem som genomgår arbetsmarknadsutbildning eller
är arbetslösa.                                      t

I motionen 1976/77: 1083 av herr Nilsson i Järfälla ^m. fl. ^(s) hem­ställs att riksdagen beslutar

1.          att avslå propositionen 1976/77: 100 i vad avser förslag att rege­ringen skall ge ^CSN i uppdrag att utreda bestämmelserna för att er­hålla dag- respektive ^timstudiestöd,

2.          att ^timstudiestödet höjs från 20 kr. till 26 kr.,

3.          att ^timstudiestöd får utgå för varje timme under vilken studerande förlorar arbetsinkomst på grund av deltagande i studiecirkel,

4.          att tim- och dagstudiestöd skall kunna utgå då den studerande måste ta ledigt från arbetet för att resa till eller från undervisningsloka­len och på grund härav förlorar inkomst,

5.          att inkomst- och ^internatbidrag får utgå om inkomstbortfall re­spektive ^internatkostnader uppstår för en dag,

6.          att särskilt vuxenstudiestöd skall beräknas per dag, dvs. nuvaran­de ^15-dagars respektive ^30-dagarsregler slopas.

I motionen 1976/77: 1090 av herr ^Tarschys ^m. fl. (fp, c, ^m) hemställs att riksdagen till Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande för bud­getåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.

 

^SfU 1976/77:18                                                                            8

I motionen 1976/77: 1093 av herrar ^Wiklund ^(s) och.Nilsson i Norr­köping ^(s) hemställs att riksdagen beslutar om sådan ändring av 8 kap. 3, 8, 23 och 26 ^§§ studiestöd^slagen (1973: 349) ^a^U^ minimiavgiften vid återbetalning av studiemedel blir 500 kr. och att.skuld som under­stiger detta belopp skall betalas i sin helhet under ett år.

I motionen 1976/77: 1094 av herrar ^Wiklund ^(s) och Nilsson i Norr­köping ^(s) hemställs att riksdagen hos regeringen uttalar sig för en sådan ändring av lagen om allmän försäkring 3 kap. 5 § att inte den sjukpenninggrundande inkomsten sänks så länge särskilt vuxenstudie­stöd utgår.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens anslagsframställ­ningar på det studiesociala området jämte ett antal motioner om studie­stöd och andra studiesociala frågor.

Studiestöd

Under anslaget G 2, Studiebidrag ^m. ^m., föreslås att riksdagen an­visar medel för studiestöd som utgår i form av bidrag till de studerande. Anslag till återbetalningspliktiga studiemedel föreslås på kapitalbudge­ten under Statens utlåningsfonder ^fV: 5, Studiemedelsfonden.

Förlängt barnbidrag

Utskottet tillstyrker proposition^ens förslag om en höjning av det för­längda barnbidraget från 150 kr. till 175 kr. per månad fr. o. ^m. vår­terminen 1978.

Studiehjälp

Elever som studerar på gymnasial nivå erhåller studiestöd i form av studiehjälp till dess de fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag jämte olika tillägg samt återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidra­get utgår till alla elever och utgör, ^f. ^n. 150 kr. i månaden. Inkomst-prövat tillägg och behovsprövat tillägg liksom återbetalningspliktiga studiemedel utgår efter prövning av elevens och föräldrarnas eller, om eleven är gift, egen och makes ekonomi, medan övriga tillägg, rese­tillägg och inackorderingstillägg, utgår utan prövning.

I propositionen föreslås höjning, fr. o. ^m. vårterminen 1978 av studie­bidraget från 150 kr. till 175 kr. per månad, och fr. o. ^m. den 1 juli 1977 av det behovsprövade tillägget ^fråa 130 kr. till 150 kr. per månad, av inackorderingstillägget från 190 kr. till 230 kr. per månad och av rese­tillägget från 95, 130, 175, 205 och 235 kr. till 105, 140^', 190, 220 och 255 kr. för avstånd om resp. 6, 15, 25, 35 och 45 km. Samtidigt föreslås höjning av den inkomstgräns vid vilken det ^inkomstprövade tillägget ut-

 

^SfU 1976/77:18                                                                            9

går med maximalt belopp eller med 75 kr. per månad från 32 000 kr. till 35 000 kr. och av den inkomstgräns som inte får överstigas för att be­hovsprövat tillägg skall kunna utgå från 31 000 kr. till 35 000 kr. Vidare, skall enligt propositionen mildare regler gälla för reduktion av studie­hjälp under tid då den studerande uppbär praktiklön o. ^d. Slutligen fö­reslås att återbetalningspliktiga studiemedel skall kunna utgå med 4 500 kr. per läsår i stället för som ^f. ^n. med 4 200 kr. och att generösare reg­ler skall kunna tillämpas vid ^behpvsprövningen.

Krav på en förstärkning av de olika tilläggen inom studiehjälps­systemet framförs i motionen 183 av herr Werner ^m. fl. Motionärerna anser att de ^inkomstprövade och behovsprövade tilläggen bör räknas upp till 165 kr. per månad, att inackorderingstillägget bör höjas till 275 kr. per månad och att åldersgränsen för att få det ^inkomstprövade tillägget bör sänkas från 17 till 16 år. De begär också att förutsättning­arna för att erhålla de ^inkomstprövade och behovsprövade tilläggen ytterligare mildras genom att ^inkomstgränsema för dessa tillägg höjs till 38 000 kr. resp. 46 000 kr. Slutligen yrkar de att inackorderade ele­ver med en resväg över 80 mil till hemmet skall ha rätt till fria hem­resor med flyg 10 gånger per läsår.

Även fru ^Wohlin-Andersson ^m. fl. begär i motionen 353 lättnader i de bestämmelser som reglerar den ekonomiska prövningen av det ^in­^komstprövade tillägget. ^F. ^n. gäller att man i den inkomst som ligger till grund för denna prövning skall räkna in 20 % av den del av den studerandes och hans/hennes föräldrars sammanlagda förmögenhet som överstiger 75 000 kr. ^Motionärema anser att endast 10 % av förmögen­het över 100 000 kr. bör ingå i inkomsten.

Departementschefen framhåller i propositionen att studiestödsutred­ningen, som tillsattes 1975 för att se över det studiesociala systemet, kan beräknas komma att redan under första halvåret 1977 lägga fram en promemoria med principiella synpunkter på studiestödets utform­ning. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett att nu förorda längre gående förbättringar på studiehjälpens område än som föreslås i propo­sitionen. Vad särskilt angår de yrkanden som hänför sig till det ^in­^komstprövade tillägget vill utskottet, liksom tidigare år, erinra om det samband som finns mellan detta tillägg och det ^statUga bostadsbidraget till barnfamiljerna. Utskottet, som har förståelse för de lättnader i be­stämmelserna som krävs i motionen 353, vill understryka sin tidigare redovisade uppfattning att detta samband bör bibehållas. Detta är också innebörden av det nu i propositionen framlagda förslaget.

Med det anförda tillstyrker utskottet b^ifall till propositionen. Ut­skottet avstyrker således motionerna 183 och 353, förstnämnda motion i motsvarande del.

Behovet av ett avsevärt förstärkt studiestöd för elever i' gymnasiesko­lan med svag ^föräldraekonomi understryks av bl. a. utskottets ^socialde-

^2t   Riksdagen 1976/77.11 ^saml. Nr 18

 

^SfU 1976/77:18                                                                           10

^mokratiska ledamöter i ^motione.n 250. Motionär^erna menar att de in­komst- och behovsprövade tilläggen bör ^gruiidligt omkonstrueras så att de återfår sin ursprungligen avsedda uppgift att aktivt påverka rekryte­ringen till gymnasiala studier. Det är också, framhålls det i motionen, nödvändigt att man nu beaktar den situation som myndiga ungdomar, vilka inte längre bor hemma, befinner sig i. Dessa ungdomar kan i de fall den faktiska samhörigheten med föräldrarna upphört ha ett särskilt behov av stöd. Några yrkanden om omedelbara förbättringar framställs inte i motionen, utan motionärerna vill att studiestödsutredningen — samtidigt med att den drar upp principiella riktlinjer för det fortsatta reformarbetet på det studiesociala stödet — skall föreslå förbättringar för eleverna i gymnasieskolan så att en proposition i frågan kan före­läggas riksdagen vid nästkommande riksmöte.

Det främsta syftet med 1964 års reform på det studiesociala området var att ge alla ungdomar ekonomiska möjligheter att fortsätta sina studier efter grundskolan. Detta syfte har ännu inte i den utsträckning som förutsatts tillgodosetts. Det är mot bakgrunden härav som då­varande departementschefen i direktiv till studiestödsutredningen mycket starkt betonat angelägenheten av att det fortsatta ungdomsstudiestödet leder till en jämnare rekryterin^g^ till högre studier. Utredningen skall särskilt analysera situationen för myndiga ^Imgdomar som tillhör studie­hjälpssystemet.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av ungdomsstudiestödet tillhör ^studiestödsiitredningens angelägnaste upp­gifter, vill erinra om att riksdagen vid fjolårets riksmöte (jfr ^SfU 1975/ 76: 23) förutsatte att frågan om stödet till ungdomar mellan 18 och 20 år i gymnasieskolan skulle få en ^snar lösning. Med hänsyn ^tiU att studie­stödsutredningen bör få arbeta förutsättningslöst och till att den inom kort ko^mmer att lägga fram en promemoria med principiella riktlinjer för det framtida studiestödet anser utskottet sig emellertid inte nu böra begära att utredningen.med förtur skall lägga fram konkreta förslag' i enlighet med yrkandet i motionen 250. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen i denna del.

Motionärerna i motionen 464 av Herr Palme ^m. fl. tar i anslutning till ungdomsstudiestödet upp en annan fråga som de vill att ^situdiestöds-^utredniilgen skall behandla med förtur, nämligen stödet till ungdomar under 20 år vilka genomgår korta yrkesinriktade kurser i gymnasie­skolan. I avvaktan på förslag från studiestödsutredningen anser m^otionä­rerna att ungdomarna i fråga t. v. bor kunna få bidrag med 75 kr. per månad och i förekommande fall ^rese- och inackorderingstillägg.

Genom regeringens beslut den 3 februari 1977 kommer även ung­domar under 20 år, som senast den 31 december 1977 inom gymnasie­skolan påbörjar kurs ^oni högst tio veckor, att kunna få utbildningsbidrag under kurserna. Detta bidrag är avsevärt förmånligare än det som pro-

 

^SfU 1976/77:18                                                                        ^H

^visoriskt föreslagits i motionen 464. Med hänsyn härtill och till vad ut­skottet ovan i anslutning till motionen 250 anfört om studiestödsutred­ningens fortsatta arbete avstyrker utskottet bifall även till motionen 464.

Studiemedel

Studiemedel kan utgå till elever på högskolenivå och elever över 20 år på ^gyn^masial nivå. Till heltidsstuderande utgår studiemedel med 7,78 % av basbeloppet för varje studieperiod om 15 dagar, medan del­tidsstuderande erhåller samma belopp för ^30-dagarsperiod. Detta inne­bär att studiemedlen för ett normalläsår uppgår till 140 % av basbelop­pet för heltidsstuderande och till ett hälften så stort belopp för deltids­studerande. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalnings-pliktig. Bidragsdelen utgör ^f. ^n. 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår, eller 14,6 % av de totala studiemedlen. Har den studerande barn, kan barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet. Barntillägget är i sin helhet ^återbetalningspliktigt.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot den egna och i förekom­mande fall makes ekonomi. Prövningen mot makes ekonomi medför reduktion av studiemedlen när inkomsten i fråga överstiger 250 % av basbeloppet såvitt gäller heltidsstuderande och 330 % av basbeloppet såvitt gäller deltidsstuderande. Makarnas förmögenhet påverkar också studiemedlens storlek. Makes inkomst och förmögenhe^t^ har även be­tydelse för de årliga återbetalningarna av studiemedlen.

Inom studiemedelssystemet föreslås i propositionen den ändringen att ^fribeloppsgränsen vid prövningen mot makes ekonomi vid studie­medelstilldelningen höjs för heltidsstuderande till 300 % av basbelop­pet och för deltidsstuderande till 390 % av basbeloppet. Departements­chefen framhåller samtidigt i propositionen att hans målsättning är att successivt under en treårsperiod helt avskaffa prövningen mot makes inkomst vid såväl tilldelning som återbetalning av studiemedel.

I motionen 183 av herr Werner ^m. fl. upprepar vänsterpartiet kom­munisterna sitt under många år framförda krav ätt studielön skall utgå till alla ungdomar över 16 år. I motionen läggs fram en plan för över­gång till ett sådant system innebärande att bidragsdelen innevarande år höjs till 25 % av de totala studiemedlen och ^indexregleras vid denna nivå samt därefter fram till 1980 successivt höjs till 50 % av de totala studiemedlen. Dessa bör enligt motionärernas mening under år 1977 höjas till 160 % av basbeloppet och sedan successivt ökas så att de senast 1980 utgår med 180 % av basbeloppet. Vidare kräver motionä­rerna att barntillägget skall utgå i form av bidrag och att prövningen mot makes ekonomi vid såväl tilldelning som återbetalning av studie­medel skall helt slopas."

Frågan om studiestödets framtida konstruktion skall, som tidigare

 

^SfU 1976/77:18                                                                          12

nämnts, förutsättningslöst prövas av studiestödsutredningen, och utred­ningen har i sitt arbete också att behandla frågan om stödets totala nivå och bidragsdelens storlek. Med hänsyn härtill och till departements­chefens uttalande i propositionen om att ^äktamakeprövningen inom stu­diemedelssystemet bör avvecklas under en treårsperiod, anser utskottet några åtgärder med anledning av motionen 183 i nu berörda delar inte påkallade. Utskottet tillstyrker således propositionens förslag.

I motionen 1093 av herrar ^Wiklund och Nilsson i Norrköping berörs vissa problem avseende återbetalning av studiemedel vilka har samband med de senaste årens snabba förändring av basbeloppet. I princip skall återbetalningen av studiemedlen ske med ett reellt lika stort belopp som ^uppburits och fördelas jämt under återbetalningstiden. Denna sträcker sig i regel över 20—25 år, om fr^åga inte är om ä^ldre ^studiemedelstagare för vilka särskilda regler gäller. För att förhindra att återbetalningen av ^småskulder sprids ut under alltför lång tid har reglerna om återbetal­ning försetts med vissa undantagsregler. Det belopp som skall återbetalas första året ska^ll inte fastställas till lägre belopp än 1/10 av basbeloppet. Understiger det återbetalningspliktiga studiemedelsbeloppet 2/10 av bas­beloppet måste det betalas i sin helhet under ett år. Motionärerna på­talar att dessa undantagsregler med nuvarande höga basbelopp leder till utfall som, i synnerhet för korttidsstuderande, inte är önskvärda och som strider mot intentionerna med de återbetalningsregler som infördes 1974, nämligen att återbetalningarna inte skulle vara oskäligt betungan­de. Motionärerna begär därför att minimiavgiften vid återbetalningen skall fastställas till 500 kr. och att endast skuld som understiger detta belopp skall betalas i sin helhet under ett år.

Utskottet förutsätter att studiestödsutredningen i sitt arbete även kom­mer att beakta dessa problem. Någon åtgärd från riksdagens sida kan därför inte anses påkallad ^f. ^n., och utskottet avstyrker följaktligen bi­fall till motionen 1093.

Studiestöd till grundutbildning för vuxna

Vid fjolårets riksmöte beslöts att ett särskilt studiestöd för deltagare i undervisning på ^gruiidskolenivå skulle införas fr. o. ^m. den 1 ^ju^U^ 1976. Stödet utgår i form av ^timersättniing för högst 25 timmar per vecka och för det antal timmar som motsvarar 40 veckors heltidsundervisning (1 000 timmar). Timersättningen utgår med 18 kr. för dem som genom att delta i undervisningen förlora^t^ arbetsinkomst, ersättning från arbets­löshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd och med 8 kr. per timme för dem som har hemarbete som huvudsaklig sysselsättning. Ungdomar mellan 16 och 20 år som inte får vidkännas inkomstbortfall erhåller stu­diehjälp i stället för timersättning.

Mot bakgrunden av ökade undervisningsresurser för grundutbildning för vuxna föreslår departementschefen ett förstärkt studiestöd vid under-

 

^SfU 1916 til: 18                                                                          13

visningen, genom att timersättning bör kunna utgå för högst 28 timmar i veckan och — om särskilda skäl finns — för ett högre antal timmar än som motsvarar 40 veckors heltidsundervisning, dock för högst 2 220 timmar. Även annan vuxen än ^hemarbetande skall ha rätt till den lägre timersättningen. Kostnaderna för de föreslagna förbättringarna beräknas till 1,9 milj. kr.

Herr ^Aspling ^m. fl. ^franihåller i motionen 250 att det är väsentligt att studiestödet i fråga följer utvecklingen beträffande vuxenstudiestödet. Motionärerna begär därför att timersättningen höjs till 20 resp. 9 kr. i timmen och att anslaget till studiebidrag ^m. ^m. till följd härav räknas upp med 1,2 milj. kr.

Med hänsyn till de förslag till förbättringar av studiestödet till grund­utbildning för vuxna som föreslås i propositionen och vilka utskottet biträder, anser utskottet sig inte böra förorda en höjning av timersätt­ningen.

Utskottet avstyrker därför bifall till nämnda yrkanden i motionen 250.

Vuxenstudiestöd

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för stude­rande på ^grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår dels som ett skatte­pliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag som den stu­derande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av åter­betalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett be­skattat utbildningsbidrag. Den som fyllt 45 år kan få stödet endast om det är motiverat av särskilda skäl. Liksom studiemedlen utgår det sär­skilda vuxenstudiestödet för ^15-dagarsperioder till heltidsstuderande och för ^30-dagarsperioder till deltidsstuderande.

Herr Werner ^m. fl. yrkar i motionen 183 att det särskilda vuxenstu­diestödet skall utgå i sin helhet som bidrag och att även personer mellan 45 och 60 år skall kunna få stödet utan särskild prövning.

Riksdagen har tidigare år ^(SfU 1975; 14 och 1975/76: 23) avslagit yrkanden av samma innebörd som de nu framförda. Utskottet har vid sin behandling av dessa yrkanden pekat på den skillnad i syftet som finns mellan det icke återbetalningspliktiga utbildningsbidraget vid ar­betsmarknadsutbildning och det särskilda vuxenstudiestödet och ansett sig inte kunna förorda att även detta stöd i sin helhet skall utgå som bidrag. Vad beträffar frågan om åldersgränsen för att få stödet har ut­skottet, med hänvisning till att studiestödsutredningen prövar frågan om en höjning av åldersgränsen inom studiemedelssystemet från 45 till 60 år, förutsatt att även åldersgränsen för det särskilda vuxenstudiestödet kom­mer att prövas av utredningen. Utskottet anser att riksdagen bör vid-

 

^SfU 1976/77:18                                                                           14

hålla sin tidigare uppfattning oc^h^ avstyrker följaktligen bifall till mo­tionsyrkandena.

1 motionen 1083 av herr Nilsson i Järfälla ^m. fl. begärs en ändring av reglerna för beräkning av det särskilda vuxenstudiestödet så att detta kan utgå per dag. Motionärerna framhåller bl. a. att periodberäkningen medför att de vuxenstuderande får olika studiestöd beroende på kur­sernas tidsförläggning och att detta medför en uppenbar risk för studie­avbrott.

Erfarenheterna från det särskilda vuxenstudiestödet är ännu relativt begränsade och bör enligt utskottets mening avvaktas ännu en tid innan man företar mera genomgripande förändringar av systemet. Med hän­syn härtill och till att motionäremas förslag enligt utskottets mening inte bör bedömas isolerat från frågan om en motsvarande övergång till dagberäkning vid tilldelning av studiemedel — en fråga som ligger inom ramen för studiestödsutredningens arbete — avstyrker utskottet bifall till ^motionsyrkandet i fråga.

Som ovan nämnts är det särskilda vuxenstudiestödet främst avsett för studerande på ^grundskole- och gymnasienivå. På högskolenivå har stö­det hittills varit förbehållet studerande som genomgår yrkesteknisk hög­skoleutbildning. Departementschefen uttalar i propositionen att mot­svarande bör gälla även under budgetåret 1977/78.

Till detta uttalande vill utskottet i anledning av den ändrade hög­skoleutbildning som föreslås i propositionen 1976/77: 59 endast tillägga, att utskottet ^fömtsätter att det förhållandet att vissa utbildningslinjer på gymnasienivå kan komma att överföras till högskolenivå inte kom­mer att utgöra något hinder för studerande, som påbörjat sin utbildning med särskilt vuxenstudiestöd, att få behålla stödet till dess de slutfört ut­bildningen.

Vid kortare studier utgår vuxenstudiestödet i form av tim- och dag- ^.^ studiestöd. ^Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar, medan dagstudiestödet, som utgår som inkomstbidrag och ^internatbi­^drag, främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhög-^^^ skolor. Såväl ^timstudiestödet som. inkomstbidraget utgår endast till ar­betstagare. ^Timstudiestödet utgår med 20 kr.^,^ per timme och dagstudie-, stödet med 90 kr. per dygn i ^inkcmstbidrag och 80 kr. per dygn i ^inter­^natbidrag. Den studerande skall ha haft inkomstbortfall minst 10 stu­dietimmar under två på varandra följande kalenderkvartal för att få rätt till ^timstudiestöd och minst 2 dagar under motsvarande tid för att få rätt^.^ till dagstudiestöd.

I propositionen föreslås att ^tim^studiestödet höjs till 22 kr. per timme, inkomstbidraget till 110 kr. per dag och ^internatbidraget till 100 kr. per dygn. Departementschefen uttalar i anslutning härtill att han ämnar föreslå regeringen att centrala studiestödsnämnden ^(CSN) får i uppdrag att ^skyndsamt utreda möjligheterna att ge tim- och dagstudiestöd till

 

^SfU 1976/77:18                                                                          15

andra grupper än löntagare. I samband härmed tänker han förorda att ^CSN mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter gör en översyn av reglerna för tim- och dagstudiestöd.

Vid vuxenutbildningsreformens genomförande 1975 förutsattes från statsmaktemas sida en successiv utbyggnad av de olika ^stödformema. För innevarande budgetår har anslagits medel för omkring 8 650 års­platser för särskilt vuxenstudiestöd vid längre studier, 9 500 dagstudie­stöd om 5 dagar och 29 000 ^timstudiestöd om 35 timmar. I årets budget­proposition föreslås medel för en ökning av stödens antal till resp. 10 000, 19 000 och 57 000. Samtidigt föreslås att vuxenutbildningsavgif­ten, som ^eriäggs av arbetsgivare och som utgår med 0,15 % av samma avgiftsunderlag som arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen, höjs till 0,25 % av avgiftsunderlaget. ^F. ^n. finansieras med vuxenutbildningsavgif­ten inte bara vuxenstudiestödet utan även kostnader för uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden samt utgifter för ad­ministration av studiestöden, bidrag till studiecirklar och studieförbund samt bidrag till studiemedelsfonden. Departementschefen framhåller i propositionen att enligt hans mening för budgetåret 1978/79 några ytterligare medel inte bör tillföras anslagen Bidrag till studiecirkelverk­samhet, Bidrag till studieförbund och Bidrag till studiestödsfonden. För budgetåret 1979/80 kommer departementschefen att förorda att vuxen­utbildningsavgiften enbart används för studiestöd och administration av dessa.

Frågor i anslutning till tim- och dagstudiestöd tas upp i två social­
demokratiska motioner. ^Motionärema i motionen 250 av herr ^Aspling
^m. fl. begär sålunda att uppdraget till ^CSN även skall innefatta förslag
om erforderlig finansiering av utvidgningen av tim- och dagstudiestö­
dens personkrets. Finansieringen bör, menar de, i fråga om ^egenföre-
^tagare ske genom att även dessa ^erlägger vuxenutbildningsavgift och i
fråga om övriga genom statsbidrag.                                           ^.^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^.

Herr Nilsson i Järfälla ^m. fl. framhåller i motionen 1083 att en ytterligare utredning inom ^CSN av tim- och dagstudiestöden är obehöv­lig och begär att riksdagen skall ge detta ^t^Ul känna för regeringen. Mo­tionärerna hänvisar till förslag som lagts fram av ^CSN i anslagsfram­ställningarna för budgetåret. 1977/78 och som ^gmndats såväl på erfa­renheter från vuxenutbildningsnämnderna samt övriga regionala och lokala organ med uppgift att handlägga frågor om tim- och dagstudie­stöd som på erfarenheter från fackföreningarna och deras studieorgani­sationer. I såväl motionen 250 som 1083 begärs att ^timstudiestödet höjs till 26 kr. i timmen och att stödet skall utgå för varje timme med in­komstbortfall. I motionen 1083 yrkas dessutom att dagstudiestödet skall utgå för varje dag som. den studerande får vidkännas inkomstbortfall och att detta stöd liksom ^timstudiestödet skall kunna utgå även vid in­komstbortfall på grund av resa till och från studielokalen. ^Genomfö-

 

^SfU 1976/77:18                                                                           1^6

rande^l^ av motionsförslagen kan, .menar ^motionärema, finansieras inom ramen för de medel som .anslås till tim-och dagstudiestöd.

^Motionärema i motionen 250 framför slutligen också ett yrkande
om att en plan för utbyggnad av vuxenstudiestöden skall utarbetas på
grundval av de utredningsförslag från kommittén för' studiestöd åt
vuxna ^(SVUX) och kommittén för försöksverksamhet med vuxenut­
bildning ^(FÖVUX) som låg till grund för ^vuxenutbildnihgsreformen.
Motionärerna menar att planen bör föreläggas nästa års riksmöte och
då innehålla förslag till såväl reformarbeten som finansiering av vuxen­
studiestöden.                                                  ^'

I samband med vuxenstudiestödets införande 1975 krävdes i parti­motioner från centern och ^folkp.^artiet att även andra än arbetstagare skulle få del av tim- och dagstudiestöden, men -yrkandet vann inte gehör i riksdagen. Vid fjolårets riksmöte återkom samma yrkande och bifölls då endast såvitt avsåg ^internatbidraget. Det är därför tillfredsställande att departementschefen nu ämnar föreslå regeringen att frågan skall utredas av ^CSN. Enligt utskottets mening kan det inte anses erforderligt att låta uppdraget avse även finansieringsfrågor, eftersom regeringen kan ta ställning härtill i samband med sina överväganden av det förslag ^CSN skall lägga fram. Däremot förefaller det utskottet lämpligt att ^CSN i samband med utredningsuppdraget också gör en översyn av reglerna i övrigt för tim- och dagstudiestöd. Eftersom utskottet delar departementschefens uppfattning att en översyn bör företas är utskottet inte berett att tillstyrka några ändringar i ^reglema för tim- och dag­studiestöd utöver vad som föreslagits i propositionen. Utskottet av­styrker därför bifall till ^motionema 250 och 1083 i motsvarande delar.

Vad härefter angår yrkandet i motionen 250 om en plan för ut­byggnad av vuxenstudiestödet vill utskottet erinra om att ett sådant yr­kande avstyrkts vid såväl 1975 som 1975/76 års riksmöten. De utta­landen som departementschefen gör i propositionen om vuxenutbild­ningsavgiftens framtida användning och som han begär att riksdagen skall godkänna ger en anvisning om vilka ökade resurser som succes­sivt kommer att kunna användas för vuxenstudiestöd. Utskottet, som ansluter sig till uttalandena i fråg^a, finner inte anledning att nu kräva en ytterligare precisering av utbyggnadstakten för stöden och avstyrker därför bifall till motionen 250 även i denna del.

Utskottet tillstyrker i enlighet med vad ovan anförts regeringens förslag under punkterna G 2. Studiebidrag ^m. ^m. och IV: 5 Studie­medelsfonden.

^Häl^so- och sjukvård för studerande

Från anslaget G 6 utgår statsbidrag till ^hälso- och sjukvård för stu­derande. Huvudmän för ^verksamlieten med de studerandes hälsovård är de studerandes organisationer, ^s;om för ändamålet tillskapat ett sär-

 

^SfU 1976/77:18                                                                          17

skilt samarbetsorgan, ^kårortsnämnderna. Statsbidraget har för inneva­rande budgetår beräknats till 17 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 studerande och till 11 kr. för varje ytterligare, studerande'. Medel har anslagits med 1 880 000 kr.

I propositionen föreslås att statsbidrag för budgetåret 1977/78 skall
utgå med oförändrat belopp i avvaktan pä att regeringen tar ställning
till ^studerandehälsovårdsutredningens betänkande ^(SOU 1975: 7) Fram­
tida studerandehälsovård.                                                      ^,■

Såväl i motionen 250 av herr ^Aspling ^m. fl. som i motionen 1090 av herr ^Tarschys ^m. fl. begärs ett höjt statsbidrag till studerandehälsovår­den. I den förstnämnda motionen föreslås att bidrag skall utgå med 19 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 och 12 kr. för varje ytterligare studerande dämtöver, i följd varav anslaget bör räknas upp med 210 000 kr. Motionärerna i den senare motionen föreslår att bi­drag skall utgå med 18 kr. per studerande intill ett antal av 10 000 studerande och 12 kr. för varje ytterligare studerande, och de begär att anslaget skall räknas upp med 170 000 kr.

Med hänsyn till att några förslag till förändringar i organisationen av studerandehälsovården, enligt vad utskottet erfarit, inte kan väntas före budgetåret 1977/78, finner utskottet det rimligt att en viss uppräk­ning av anslaget för studerandehälsovården sker. Utskottet anser där­vid förslaget i motionen 1090 ^irmebära en lämplig avvägning och till­styrker bifall till detsamma. Härmed tillgodoses delvis även yrkandet i motionen 250.

Till anslaget G 6. Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande bör i enlighet med det sagda anvisas ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.

I motionen 199 kritiserar herr ^Wemer ^m. fl. det nuvarande ^studeran-^dehälsovårdssystemet, som innebär att de studerande delvis får bära kostnaden för sin ^hälso- och sjukvård själva. Motionärerna begär att systemet avvecklas och att i stället hälsovårdscentraler upprättas vid varje högskola.

Som ovan nämnts övervägs ^f. ^n. inom regeringskansliet studerande-hälsovårdsutredningens förslag till ny organisation för studerandehäl­sovården. Förslaget innebär att huvudmannaskapet för den framtida studerandehälsovården skall överföras till läroanstalterna.

Med hänsyn till dessa överväganden anser utskottet att någon åtgärd i anledning av yrkandet i motionen 199 inte är påkallad.

Övriga anslagsframställningar ^m. ^m.

Utskottet har inte något att erinra mot vad regeringen föreslagit under punkterna G 1. Centrala studiestödsnämnden ^m. ^m., G 3. Kost­nader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti, G 4. Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av ^studiesocialt stöd, G 5. Bidrag till avlönande av

 

^SfU 1976/77:18                                                                           18

föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor ^m. ^m., och G 7. Admi­nistration av och information om vuxenstudiestöd ^m. ^m.

De i propositionen, föreslagna författningsändringarna föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Vissa sjukpenningfrågor vid vuxenstudier och arbetsmarknadsutbildning

Utskottet tar i detta sammanhang också upp vissa frågor om sjuk­penningskyddet vid utbildning, vilka aktualiserats i motionerna 685 av f^m^ Landberg ^m. fl. och 1094 av herrar ^Wiklund och Nilsson i Norr­köping.

Under arbetsmarknadsutbildning får den som är ^sjukpenningförsäk-^rad enligt lagen om allmän försäkring behålla den rätt till sjukpenning som han hade innan utbildningen började. Motsvarande gäller sådan studerande som är tjänstledig för studier inom eget yrkesområde. Den som slutar sin anställning för ^ai;t studera inom eget yrkesområde får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under ett år. Övriga som beräknas bedriva studier under minst sex månader mister rätten till sjukpenning under studietiden.

Vid sjukdom under arbetsmarknadsutbildning utgår utbildningsbidrag i regel inte för längre tid än 25 dagar per år. Motsvarande begränsning finns inte för den som studerar med särskilt vuxenstudiestöd, utan detta utgår i normala fall under sjukdom som infaller ^urider studietiden.

Motionärerna i motionen 685 begär en översyn av bestämmelserna för sjukförsäkringen så att den som förlorar utbildningsbidraget på grund av sjukdom kan få kompensation genom en motsvarande sjuk­penning. Motionärerna i motionen 1094 begär att sjukförsäkringens be­stämmelser ändras så, att studer^ande som börjar studera med särskilt vuxenstudiestöd alltid får behålla sin sjukpenninggrundande inkomst under studietiden.

De problem som tas upp i motionerna kommer att behandlas vid
den översyn av bestämmelserna beträffande stödet vid sjukdom för del­
tagare i arbetsmarknadsutbildnin^g^ som regeringen gett riksförsäkrings­
verket i uppdrag att genomföra. Verket kommer enligt uppgift att lägga
fram vissa förslag under våren 1977. Med hänsyn härtill anser utskottet
inte att riksdagen nu bör vidta någon åtgärd i anledning av,yrkandena
i motionerna 685 och 1094.                                       ^,

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer att riksdagen 1, beträffande ^inkomstprövät  tillägg  avslår  motionen   1976/77:

183, yrkandena 7 och 8 i motsvarande delar och yrkandet 9

samt motionen 1976/77: 353,

 

^SfU 1976/77:18                                                                          19

2.      beträffande behovsprövat tillägg, inackorderingstillägg och hemresor för inackorderade elever avslår motionen 1976/77: 183, yrkandet 6, yrkandena 7 och 8 i motsvarande delar samt yrkandet 12,

3.      beträffande provisoriska regler om studiestöd vid kortare gym­nasieutbildningar avslår motionen 1976/77:464 i motsvarande del,

4.  beträffande förslag om förbättrat studiestöd för gymnasiesko­lans elever avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 2, och motionen 1976/77: 464 i motsvarande del,

5.      beträffande studielön, höjning av studiemedlen och dess bi­dragsdel, barntillägg och ^äktamakeprövning inom studieme­delssystemet avslår motionen 1976/77: 183, yrkandena 1—5,

6.      beträffande återbetalningsbelopp inom studiemedelssystemet avslår motionen 1976/77: 1093,

7.      beträffande timersättningen vid grundutbildning för vuxna avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 6,

8.      beträffande åldersgränsen för särskilt vuxenstudiestöd och stö­dets bidragsdel avslår motionen 1976/77: 183, yrkandena 10 och 11,

9.  beträffande behovet av en utredning av tim- och ^dagsfudiestöd avslår motionen 1976/77: 1083, yrkandet 1,

 

10.       beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd avslår motionen 1976/77: 1083, yrkandet 6,

11.       beträffande ^timstudiestödets storlek med avslag på motionen 1976/77: 250, yrkandet 4, och motionen 1976/77: 1083, yr­kandet 2, antar det i propositionen 1976/77: 100 framlagda förslaget till ändring av 5. kap. 4 § studiestödslagen,

12.       beträffande tim- och dagstudiestöd under restid och minimitid för stöden avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 5, och mo­tionen 1976/77: 1083, yrkandena 3—5,

13.       beträffande utredning om finansieringen av tim- och dagstu­diestöd till andra än arbetstagare avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 3,^,

14.       beträffande en plan för utbyggnad av ^vuxensludiestödet avslår motionen 1976/77: 250, yrkandet 1,

15.  till Centrala ^stiidiestödsnämnden ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 30 833 000 kr.,

^1:6. antar inom utbildningsdepartementet upprättade förslag till

a)          lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) i de delar som inte behandlats under punkten 11 ovan,

b)    lag om ändring i lagen (1975: 358) om ^vuxenutbildnings-^av^jift.

 

^SfU 1976/77:18                                                                          20

17.       godkänner att 229 000 000 kr. av de medel som tillfaller stats­verket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skatte­medlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget Studiebidrag ^m. ^m.,

18.       godkänner vad som förordats i propositionen om fördelningen av inkomsterna från vuxenutbildningsavgiften ^m. ^m. på olika ändamål för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80,

19.       med bifall till regeringens förslag och med avslag på motio­nen 1976/77: 250, yrkandet 7, ^iill Studiebidrag ^m. ^m. för bud­getåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 675 000 000 kr.,

20.       till Kostnader för avskrivning av vissa studielån ^■^ med statlig kreditgaranti för ^budgetiiret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 200 000 kr.,

21.       godkänner att 4 800 000 kr. av de medel som tillfaller stats­verket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skatte­medlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkringsverket för deras handläggning av ^studie­^socialt stöd,

22.       till Ersättning till postverket, riksbanken och riksförsäkrings­verket för deras handläg^gning av ^studiesocialt stöd för budget­året 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 601 000 kr.,

23.       till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gym­nasieskolor ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslags­anslag av 505 000 kr.,

24.       med bifall till motionen 1976/77: 1090 och med anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77: 250, yrkandena 8 och 9 till Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 050 000 kr.,

25.       beträffande ett nytt system för ^hälso- och sjukvård för stude­rande avslår motionen 1976/77: 199,

26.       godkänner att 11 917 000 kr. av de medel som tillfaller stats­verket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skatte­medlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd ^m. ^m.,

27.       till Administration av och information om vuxenstudiestöd ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,

 

28.       godkänner att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller stats­verket genom ^vuxenutbilciningsavgiften och de influtna skatte^­^ medlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1977/78 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,

29.       till Studiemedelsfonden ^fi^ir budgetåret 1977/78 anvisar ett in­vesteringsanslag av 806 000 000 kr.,

 

^SfU 1976/77:18                                                                          21

30. beträffande sjukpenningskyddet vid utbildning avslår motio­nerna 1916/1^1: 685 och 1976/77: 1094.

^Stockholm den 1 mars 1977

På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ^ASPLING

Närvarande: herrar ^Aspling ^(s), Carlsson i ^Vikmanshyttan (c), Magnus­^son i ^Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby ^(s), fröken Bergström (fp), "fru ^Håvik ^(s), fröken ^Pehrsson (c), herrar ^Marcusson ^(s). Åkerlind ^(m), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström* ^(s), Andersson i Edsbro^*^ (c), Nilsson i Norrköping ^(s), fröken ^Rogestam (c) och fru Hedvall ^(m)

^*^ Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1.  beträffande förslag om förbättrat studiestöd för gymnasieskolans

^.elever

.^av herrar ^Aspling ^(s), Karlsson i Ronneby ^(s), fru ^Håvik ^(s), herrar

^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i

Norrköping ^(s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 10 som börjar på rad 27 med "Med hänsyn" och slutar på rad 33 med "denna del." bort ha följande lydelse:

Det är därför beklagligt att regeringen inte, i samband med att den ^^ett utredningen i uppdrag att med förtur lägga fram förslag om av­veckling av ^äktamakeprövningen, bedömt det lika angeläget att snabbt åstadkomma förbättringar i studiestödet för elever i gymnasieskolan, som kommer från familjer med svag ekonomi. I den promemoria ut­redningen skall lägga fram under våren 1977 kommer, enligt vad som framgår av propositionen, endast att redovisas principiella synpunkter på studiestödets framtida utformning. Eftersom utskottet anser det sär­skilt viktigt att behandlingen av frågan om ett bättre studiestöd för de elever som åsyftas i motionen 250 inte ytterligare fördröjs bör studie­stödsutredningen få i uppdrag att lägga fram konkreta förslag till för­bättringar som kan föreläggas 1977/78 års riksmöte för beslut. Vad ut­skottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 11 som börjar på rad 1 med "Med hänsyn^"^ och slutar på rad 3 med "motionen 464." bort ha följande lydelse:

 

^SfU 1976/77:18                                                                          22

Motionens yrkande om ett provisoriskt stöd blir därmed tillgodosett. Det är emellertid angeläget att också frågan om det framtida stödet till elever som genomgår korta yrkesinriktade kurser i gymnasieskolan får en snar lösning. Studiestödsutredningen bör därför få i uppdrag att även i detta hänseende lägga f^ram förslag som kan genomföras vid nästa års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels ock att utskottet under 4 bort hemställa

alt riksdagen beträffande förslag om förbättrat studiestöd för gymnasieskolans elever med bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandet 2, och motionen 1976/77: 464 i motsvarande del ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

2. b^eträ^ffande ^återbeta^lniiigsbelopp inom studiemedelssystemet av herrar ^Aspling ^(s), Karlsson i Ronneby ^(s), fru ^Håvik ^(s), herrar ^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i Norrköping ^(s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 12 som börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "motionen 1093" bort ha följan­de lydelse:

^CSN har i sin anslagsframställning för budgetåret 1977/78 fört fram samma förslag som ^motionärerrAa och därvid framhållit att tiondels­regeln tenderar att bli en huvudregel i stället för en undantagsregel och att den redan under 1977 kan komma att bestämma avgiften för majo­riteten av dem som skall börja betala tillbaka studiemedlen. Utskottet anser det därför nödvändigt att man snarast sänker gränsen för minimi­belopp vid återbetalningen. Intentionerna bakom de förbättringar av återbetalningsreglerna som skedde år 1974, nämligen att de årliga åter­betalningarna skulle bli mindre ekonomiskt betungande och att återbe­talningstiden normalt skulle vara 20—25 år, skulle därigenom komma att bättre tillgodoses. Utskottet anser i enlighet med det anförda, att regeringen till nästa års riksmöte bör återkomma med förslag av angiven innebörd.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

att riksdagen beträffande återbetalningsbelopp inom studie­medelssystemet med anledning av motionen 1976/77: 1093 ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

3. beträffande timersättningen vid grundutbildning för vuxna av herrar ^Aspling ^(s), Karlsson i Ronneby ^(s), fru ^Håvik ^(s), herrar ^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i Norrköping ^(s), vilka anser

 

^SfU 1976/77:18                                                                                                   23

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som på ^s. 13 börjar med ^"Med hänsyn" och slutar med "motionen 250" bort ha följande lyd^else:

Utskottet förordar i annat sammanhang (jfr reservationen 5) att ^tim­^studiestödet räknas upp från 20 till 26 kr. i timmen. Även förslaget i propositionen, som ^f. ^ö. biträds av utskottets majoritet, innebär en upp­räkning av ^timstudiestödet, dock endast till 22 kr. Mot bakgrund härav anser utskottet det ^rim^hgt att en uppräkning sker även av timersätt­ningen vid grundutbildning för vuxna. Utskottet biträder därför förslaget i motionen 250 om att denna ersättning skall höjas till 20 resp. 9 kr.

dels att utskottet bort hemställa

under 7

att riksdagen beträffande timersättningen vid grundutbildning för vuxna med bifall till motionen 1976/77: 250 yrkandet 6, ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

under 19

under förutsättning av bifall till reservanternas hemställan un­der 7 ovan

att riksdagen med bifall till motionen 1976/7.7: 250, yrkandet 7, och med anledning av regeringens förslag till Studiebidrag ^m. ^m. för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 676 200 000 kr.;

4. beträffande ^dagberäkniiig av särskilt ^vuxensludies^iöd av herrar ^Aspling ^(s), Karlsson i Ronneby ^(s), fm ^Håvik ^(s), herrar ^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i Norrköping ^(s), vilka anser

dals att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 14 som börjar med "Erfarenheterna frän" och slutar med "i. fråga." bort ha följande ly­delse:

Erfarenheterna av det särskilda vuxenstudiestödet har redan visat att beräkningen av stödet i 15- resp. ^30-dagarsperioder medför att vissa vuxenstuderande inte får täckning för hela sitt inkomstbortfall under studieperioden. Risken för att detta kan medföra studieavbrott är sär­skilt uppenbar för denna studerandegrupp.. Det är enligt utskottets me­ning också en rättvisefråga att en och samma utbildningsform skall berättiga till ett enhetligt studiestöd, oberoende av hur kurstiden läggs ut. Utskottet biträder därför förslaget i motionen 1083 om att det sär­skilda vuxenstudiestödet skall beräknas per dag och förutsätter att re­geringen lägger fram erforderliga författningsförslag härom till nästa års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

att riksdagen beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudie-

 

^SfU 1976/77:18                                                                          24

stöd med bifall till motionen 1976/77: 1083, yrkandet 6, ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

5. beträffande ^timstudiestödets storlek, tim- och ^dagstudieslöd under restid och minimitid för stöden

av herrar ^Aspling ^(s), Karlsson i Ronneby ^(s), fru ^Håvik ^(s), herrar ^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i Norrköping ^(s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 16 som börjar på rad 22 med "Eftersom utskottet" och slutar på rad 26 med "motsvarande delar." bort ha följande lydelse:

Det står emellertid redan nu klart att vissa ändringar är påkallade i stödens ^konstmktion om de skall kunna stimulera till studier i den ut­sträckning som förutsatts vid stödens tillkomst. Enligt utskottets me­ning bör ^timstudiestödet höjas till 26 kr. i timmen. Vidare bör tim- och dagstudiestöd kunna utgå även under tid för resa till och från studie­lokalen i de fall resan föranlett inkomstbortfall. Utskottet förordar också att tim- och dagstudiestöd skall kunna utgå även om de stude­rande förlorar inkomst under kortare tid än 10 timmar resp. 2 dagar under två på varandra följande kalenderkvartal. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker bifall till ^motionema 250 och 1083 i motsvarande delar.

dels att utskottet bort hemställa

under 11

att riksdagen beträffande ^timstudiestödets storlek med bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandet 4, och motionen 1976/77: 1083, yrkandet 2, samt med anledning av regeringens förslag antar följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse av 5 kap. 4 § studiestödslagen

Propositionens förslag                    Reservanternas förslag

5 kap.
^4^ §
^Timstudiestöd utgör 22 kronor        ^Timstudiestöd utgör 26 kronor
för studietimme.                              för studietimme.

under 12

att riksdagen beträffande tim- och dagstudiestöd under restid och minimitid för stöden med bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandet 5, och motionen 1976/77: 1083, yrkandena 3— 5, antar följande

 

^SfU 1976/77:18

25

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)

Härigenom ^föreskrives att 5 kap. 3 § och 6 kap. 4 och 5 ^§§ studie^­^ stödslagen (1973: 349) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

^Reservaiiternas förslag

5 kap.

^Timstudiestöd utgår för studie­timme under vilken den studeran­de är närvarande och på grund därav förlorar arbetsinkomst för en ^arbetstiimne. Den studerande skall ha ^minsl tio sådana studie­timmar under en tidsperiod som o^mfattar två på varandra följande ^kalenderkvarlal. ^Timstudiestöd till samma studerande får ej avse mer än 35 studietimmar under nämnda tidsperiod.

Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare er­hållit ^timstudiestöd.

Studietimme omfattar det an­tal minuter som bestämmes av re­geringen eller myndighet som re­geringen utser.

^Timstudiestöd utgår för studie­timme under vilken den studeran^­^ de är närvarande och timme av­seende restid i omedelbar anslut­ning ^lill undervisningen. ^Timstu­^diestöd utgår dock endast för tim­me då den studerande förlorar ar­betsinkomst för en arbetstimme^^^ ^Timstudiestöd till samma stude­rande får ej avse mer än 35 stu­dietimmar under en lidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal.

Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare er­hållit ^timstudiestöd.

Studietimme omfattar det antal minuter som bestämmes av rege­ringen eller myndighet som rege­ringen utser.

 

6 kap.

^4§

Inkomstbidrag utgår för varje dygn under vilket den studerande deltager i ämneskurs och på grund dä^rav förlorar arbet^sinkomst.

Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidspe­riod som omfattar två på var­andra följande kalenderkvartal. In­komstbidrag till samma studeran­de får ej avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.

Tidsperiod  som  avses  i  första stycket skall  i  sin  helhet infalla

Inkomstbidrag utgår för varje dygn under ^v^Uket den studerande deltager i ämneskurs och för dygn som åtgår för resa i omedel­bar anslutning till sådan kurs. In­komstbidrag utgår dock endast för dygn då den studerande förlorar arbetsinkomst.

Inkomstbidrag till samma stu­derande får ej avse mer än fem dygn under en tidsperiod som ^omr fattar två på varandra följande kalenderkvartal.

Tidsperiod som avse^s^ i första stycket  skall  i sin helhet infalla

 

^SfU 1976/77:18                                                                                                   26

Nuvarande lydelse                                      Reservanternas förslag

efter utgången av tidsperiod för                 efter utgången av tidsperiod för
vilken den studerande tidigare er-               vilken den studerande tidigare er­
hållit inkomstbidrag.                                   hållit inkomstbidrag.

^5§

^Intematbidrag utgår för varje              ^Internatbidrag utgår för varje
dygn under vilket den studerande              dygn under vilket den studerande
deltager i ämneskurs, om den ^stu-           deltager i ämneskurs och för
^derande har sådana särskilda kost-        dygn som åtgår för resa i ^omedel-
^nader för resa, kost eller logi i                 bar anslutning till sådan kurs, om
samband med kursen som är av                den studerande har sådana ^sär-
^betydelse. Den studerande skall ha          skilda kostnader för resa, kost eller
minst två sådana dygn under en                logi i samband med kursen som är
tidsperiod som omfattar två på                  av betydelse. ^Intematbidrag till
varandra följande kalenderkvartal.           samma studerande får ej avse mer
^Intematbidrag till samma ^stude-             än fem dygn under en tidsperiod
rande får ej avse mer än fem dygn             som omfattar två på varandra föl­
und^er nämnda tidsperiod.                        ^jande kalenderkvartal.

Bestämmelsen i 4 § tredje ^styc-          Bestämmelsen i 4 § tredje styc­
ket äger motsvarande tillämpning.             ket äger motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1977.

6. beträffande utredning om finansiering av tim- och dagstudiestöd till andra än arbetstagare

av herrar ^Aspling ^(s), Karlsson i Ronneby ^(s), fru ^Håvik ^(s), herrar ^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i Norrköping ^(s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 16 som börjar på rad 15 med "Det är" och slutar på rad 20 med "lägga fram." bort ha föl­jande lydelse:

När regeringen nu har för avsikt att låta ^CSN utreda frågan finner utskottet — med hänsyn till att vuxenutbildningsavgiften betalas en­bart på löntagarnas medel — det nödvändigt att i detta sammanhang även ta upp frågan hur förslaget skall finansieras. Redan i dag tas vuxenutbildningsavgiften till viss del i anspråk för studiestöd som ^tUl-^delas andra än arbetstagare. Skall avgiften täcka även kostnaderna för tim- och dagstudiestöd åt denna nya ^studerandegmpp kommer det till­gängliga utrymmet för stöd till arbetstagare att krympas i motsvarande mån. Enligt utskottets mening bör finansieringen av vuxenstudiestöd för ^egenföretaga^r^nas del ske genom att även de ^erlägger en vuxenut­bildningsavgift och för övriga genom att staten bidrar med medel. I ^CSN:s uppdrag bör därför såsom yrkats i motionen 250 ingå att lägga fram finansieringsförslag i enlighet med det anförda. Detta bör ges regeringen till känna.

 

^SfU 1976/77:18                                                                          27

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen beträffande utredning om finansiering av tim- och och dagstudiestöd till andra än arbetstagare med bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandet 3, ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstudiestödet

av herrar ^Aspling ^(s), Karl^sson i Ronneby ^(s), fru ^Håvik ^(s), herrar ^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i vad utskottet anfört;

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 16 som börjar på rad 33 med "Utskottet, som" och slutar på rad 36 med "denna del." bort ha följande lydelse:

Mot ^bakgmnden av dessa ökade ekonomiska resurser samt de erfa­renheter av efterfrågan på de olika stöden som numera vunnits borde tiden vara mogen för en mera långsiktig planering av det framtida vuxenstudiestödet. Reformeringen av högskoleutbildningen kommer att medföra att alltfler vuxna söker sig till högre utbildning och det fram­står därför som angeläget att man redan nu lägger fast en successivt ökad utbyggnad av vuxenstudiestöden, inte minst vad gäller det sär­skilda vuxenstudiestödet. Förslagen från ^SVUX och ^FÖVUX bör kun­na ge en vägledning för en sådan plan, som bör innefatta en bedömning av reformbehov och finansiering. Därvid bör man överväga såväl en höjning av vuxenutbildningsavgiften som en utvidgning av dess under­lag. I det senare hänseendet har utskottet (jfr reservationen 6) redan förordat att även ^egenföretagare skall erlägga ^vuxenutb^Udningsavgift. Planen bör i enlighet med yrkandet i motionen 250 föreläggas riks­dagen vid nästa års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen beträffande en plan för utbyggnad av vuxenstu­diestödet med bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandet 1, ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

8. beträffande bidrag till studerandehälsovården

av herrar ^Aspling ^(s), Karlsson i Ronneby ^(s), fru ^Håvik ^(s), herrar ^Marcusson ^(s), Nilsson i Kristianstad ^(s), Lindström ^(s) och Nilsson i Norrköping ^(s), vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på ^s. 17 som börjar på rad 21 med "Utskottet anser" och slutar på rad 26 med "2 050 000 kr." bort ha följande lydelse:

Eftersom de kostnader de studerande själva måste bära för sin häl-

 

^SfU 1976/77:18                                                                          2^8

so- och sjukvård fortlöpande ökat, anser utskottet att bidraget bör räknas upp med ett belopp som i stort motsvarar ^löne- och prisökningar för verksamheten. Utskottet biträder därför förslaget i motionen 250. Härmed tillgodoses även yrkandet i motionen 1090.

Till anslaget G 6. Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande bör i enlighet härmed anvisas ett förslagsanslag av 2 090 000 kr.

dels att utskottet under 24 bort hemställa

att riksdagen beträffande bidrag till studerandehälsovården med ^■^ bifall till motionen 1976/77: 250, yrkandena 8 och 9 och ^méd anledning av regeringens förslag och motionen 1976/77: 109^0^ till Bidrag till ^hälso- och sjukvård för studerande för budget­året 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 2 090 000 kr.

NO^RSTEDTS ^TRYCKE^M^ ^ ^ ^ STOCKHOLM  1^977 7700^5