LU 1976/77:19

Lagutskottets betänkande
1976/77:19

med anledning av propositionen 1976/77:100 såvitt gäller anslag till
Bokföringsnämnden jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Diverse

Bokföringsnämnden

Regeringen har i propositionen 1976/77:100 bilaga 5 (justitiedepartementet)
under punkten G 7 (s. 88) föreslagit riksdagen att till Bokföringsnämnden
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 730 000 kr.

Motionerna

I motionen 1976/77:457 av herr Sivert Andersson i Stockholm m. fl. (s)
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning med
uppgift att snarast komma med förslag till en lagstiftning som tillgodoser
såväl samhällets som de anställdas krav på en mera ingående insyn i företagen.

1 motionen 1976/77:655 av herr Hellström m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär utredning med uppgift att föreslå former för att kulturarbetare
skall kunna undantas från kravet på generell bokföringsskyldighet,
t. ex. genom att konstnärlig och litterär verksamhet undantas från
rörelsebegreppet i allmänhet och ges särskild inkomstrubrik.

Utskottet

Den 1 januari 1977 trädde en ny bokföringslag (1976:125) i kraft. I jämförelse
med tidigare gällande bokföringslag innebär den nya lagen att kretsen
bokföringsskyldiga vidgats väsentligt. Alla näringsidkare är numera i princip
bokföringsskyldiga. Undantag görs emellertid för enskild person som driver
jordbruk eller skogsbruk. Aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk förening
är liksom tidigare bokföringsskyldiga oavsett om de bedriver näringsverksamhet.

1 lagen ges utförliga bestämmelser om både löpande bokföring och årsbokslut.

Den löpande bokföringen består av kronologisk bokföring (grundbokföring)
och systematisk bokföring (huvudbokföring med sidoordnad redovisning).
Alla affärshändelser skall bokföras. För varje affärshändelse skall bokföringen
grundas på handling som härrör från affärshändelsen eller särskilt

1 Riksdagen 1976/77. 8 samt. Nr 19

Lil 1976/77:19

upprättas med uppgifter om denna, verifikation. Stor vikt läggs vid en tillförlitlig
verifikationshantering. All bokföring skall ske enligt bokföringsmässiga
grunder. I fråga om mindre rörelser gäller dock att bokföringen
av fordringar och skulder kan ske på ett förenklat sätt.

Årsbokslutet består av både resultaträkning och balansräkning. I företag
med mer än tio anställda skall resultaträkningen ställas upp i s. k. staffelform.
Från skyldigheten att upprätta årsbokslut undantas enskilda näringsidkare
som driver sin verksamhet utan biträde av flera än två årsanställda och
i vars rörelse bruttoomsättningen understiger 200 000 kr.

En särskild nämnd, bokföringsnämnden, har inrättats med uppgift att
främja utvecklingen av god redovisningssed i företagens bokföring och offentliga
redovisning. Nämnden består av ordförande och nio andra ledamöter
jämte ersättare. Ledamöterna och ersättarna representerar myndigheter och
organisationer som berörs av bokföringslagen, bl. a. riksskatteverket, Föreningen
Auktoriserade revisorer, Svenska revisorssamfundet, Sveriges industriförbund,
Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), LO och
TCO. Hos nämnden finns ett kansli. Nämnden inrättades redan den 1 juli
1976 för att kunna tillgodose det behov av information och utbildning som
den nya bokföringslagen skulle föranleda.

Som ett led i behandlingen av ärendet har utskottet besökt bokföringsnämnden
varvid upplysningar lämnats om nämndens verksamhet och dess
arbete inför bokföringslagens ikraftträdande. Företrädare för nämnden har
vidare redovisat sina synpunkter på de i motionerna upptagna spörsmålen.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till bokföringsnämnden för nästa
budgetår beräknas till 730 000 kr. Förslaget till medelsanvisning föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

I motionen 1976/77:655 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära
utredning av frågan om undantag från den generella bokföringsplikten för
konstnärliga och litterära yrkesutövare.

Motionärerna framhåller att skälen för att alla rörelseidkare skall vara
bokföringsskyldiga främst tar sikte på förhållanden som är knutna till rörelser
av företagstyp. Borgenärernas intresse och rörelseidkarens eget behov av
planeringsunderlag gör sig emellertid inte lika starkt gällande beträffande
kulturarbetares verksamhet. En långivare är enligt motionärerna knappast
betjänt av ett bokföringsunderlag i en rörelse som har ett ytterst varierande
utfall från år till år och som dessutom för sitt fortbestånd är beroende av
rörelseidkarens "konstnärliga kapital". Det enda motiv som återstår för att
göra kulturarbetarna generellt bokföringspliktiga är beskattningshänsynen,
anser motionärerna. Självfallet skall enligt motionärerna alla skattskyldiga
ha ett tillförlitligt underlag för sin självdeklaration. Det är sannolikt också
nödvändigt, fortsätter motionärerna, att en konstnär med omfattande verksamhet
vid deklarationen måste framlägga ett sammandrag av inkomstoch
utgiftsnoteringarna. Därifrån är emellertid steget långt till en generell
bokföringsplikt enligt regler, som normalt är helt främmande för konstnären

LU 1976/77:19

och som han saknar elementär kunskap om, eftersom bokföringsteknik,
företagsekonomi m. m. inte ingår i hans utbildning.

Som tidigare berörts och som framhålls av motionärerna gäller bokföringslagen
i princip alla näringsidkare och alltså även konstnärliga och litterära
yrkesutövare. Beträffande mindre företag gäller dock att de har möjlighet
att i vissa avseenden ordna sin bokföring på ett förenklat sätt. Sålunda
är enskilda näringsidkare, som driver sin verksamhet utan biträde av fler
än två årsanställda och i vars rörelse den årliga bruttoomsättningssumman
understiger 200 000 kr. undantagna från tillämpningen av bokföringslagens
bestämmelser om årsbokslut. För dessa näringsidkare får i stället självdeklarationens
rörelsebilaga R 1 eiler motsvarande ersätta ett vanligt årsbokslut.
Vidare får mindre företag i den löpande bokföringen göra avsteg från principen
om redovisning enligt bokföringsmässiga grunder när det gäller kreditinköp
och kreditförsäljningar och använda den s. k. pärmmetoden, dvs.
en kontantmässig redovisning av huvudfordringar och leverantörsskulder.
Metoden innebär att inkommande och utgående fakturor får samlas i en
pärm och att notering i grundbokföringen sker först när en faktura likviderats.
Ett, grundläggande villkor för att metoden skall få användas är att endast
ett mindre antal fakturor förekommer i rörelsen och fakturorna ej uppgår
till avsevärda belopp. Användningen av pärmmetoden skall vidare vara förenlig
med god redovisningssed.

Det av motionärerna väckta spörsmålet behandlades av utskottet förra
året i samband med propositionen 1975:104 med förslag till bokföringslagen.
Med anledning av propositionen väcktes ett flertal motioner som syftade
till att undanta näringsidkare med mindre rörelser från bokföringsskyldighet,
bl. a. två som gick ut på att konstnärliga och litterära yrkesutövare inte
borde vara bokföringsskyldiga.

Lagutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända betänkande (LU
1975/76:15) att frågan om vilken personkrets som bokföringsskyldigheten
borde omfatta diskuterats utförligt i de två utredningsbetänkanden som låg
till grund för propositionen. Båda utredningarna hade efter ingående överväganden
funnit att man inte kunde utesluta någon näringsidkare från bokföringsskyldighet.
Som skäl härför hade utredningarna åberopat de avsevärda
svårigheter som föreligger när det gäller att på ett tillfredsställande sätt avgränsa
en undantagsgrupp.

Utskottet ansåg att gränsen måste vara klar och reglerna lättillämpade.
Den uppräkningsmetod som använts i 1929 års bokföringslag var enligt
utskottets mening behäftad med uppenbara brister. Genom en sådan uppräkning
fick man inte någon rationell avgränsning av bokföringsskyldigheten,
utan resultatet blev godtyckligt. Man kunde inte heller generellt säga
att viss typ av rörelse skulle uteslutas från bokföringsskyldighet enbart därför
att den drevs av en ensam person. Många praktiska exempel kunde enligt
utskottet anföras på att rörelsens omsättning ändock kunde vara mycket
stor. Detta motiverade i så fall att rörelsen var bokföringspliktig. En generell

1* Riksdagen 1976/77. 8 sami. Nr 19

LU 1976/77:19

gräns byggd på maximiantalet anställda i rörelsen skulle, fortsatte utskottet,
bli alltför schablonartad och inte slå likformigt inom olika branscher. När
anställda fanns, förstärktes också intresset av att företaget skulle ha en formbunden
bokföring. Likaså skulle en gräns som byggde på bruttoomsättningen
i företaget bli olämplig och opraktisk från olika synpunkter. En kombination
av olika angivna faktorer skulle medföra alltför stora tillämpningssvårigheter
vid gränsdragningen.

Mot bakgrund av det anförda fann utskottet att det inte var möjligt att
göra några generella undantag från den föreslagna kretsen av bokföringsskyldiga.
Utskottet tillstyrkte därför propositionens förslag i denna del.

De skäl som sålunda åberopats mot generella undantag från bokföringsplikten
är enligt utskottets mening alltjämt bärande. Utskottet vill i anslutning
härtill framhålla att de förenklade bokföringsregler, som gäller för
mindre företag, införts av riksdagen i syfte att tillgodose konstnärernas och
andra småföretagares önskemål om lättnader i bokföringsskyldigheten. Enligt
utskottets mening finns det anledning anta att de förenklade reglerna
är tillämpliga på det övervägande antalet konstnärliga och litterära yrkesutövare.
Den bokföringsskyldighet som sålunda i allmänhet åvilar denna
yrkesgrupp torde i praktiken överensstämma med den skyldighet att föra
anteckningar och bevara verifikationer, som följer av skattelagstiftningen.
Det sagda utesluter dock inte att bokföringslagen, som innehåller regler
för alla typer av företag, kan te sig svår att tillämpa för småföretagare. För
att man skall komma till rätta med detta problem krävs enligt utskottets
mening i första hand information om den närmare innebörden av bokföringslagens
regler.

Enligt vad utskottet inhämtat vid besöket på bokföringsnämnden har
överläggningar ägt rum mellan riksskatteverket och Konstnärernas Riksorganisation
(KRO) angående bokföringsskyldigheten. Överläggningarna har
resulterat i att KRO kunnat utfärda anvisningar för hur organisationens
medlemmar skall fullgöra sina skyldigheter enligt bokföringslagen. Utskottet
har vidare inhämtat, att bokföringsnämnden gett ut särskild information
till näringsidkare med mindre omfattande verksamhet, vari lämnas upplysningar
om den nya bokföringslagens regler till nytillkommande bokföringsskyldiga.

Den information som sålunda lämnats om den nya bokföringslagen är
enligt utskottets mening ägnad att underlätta de konstnärliga och litterära
yrkesutövarnas bokföringsarbete. Vid en bedömning av motionsyrkandet
bör vidare beaktas, att bokföringslagen gällt endast under några få månader
och att erfarenheter därför saknas från dess tillämpning.

På grund av det anförda finner utskottet att det inte finns skäl att frångå
riksdagens ställningstagande förra året till frågan om bokföringslagens tilllämpningsområde.
Utskottet vill emellertid framhålla betydelsen av att bokföringsnämnden
med uppmärksamhet följer tillämpningen av bokföringslagen
såvitt gäller de konstnärliga och litterära yrkesutövarna och andra

LU 1976/77:19

småföretagare. Skulle utvecklingen visa att det uppkommer behov av en
modifiering av bokföringslagens regler, förutsätter utskottet att bokföringsnämnden
tar erforderliga initiativ. Utskottet avstyrker således bifall till motionen
1976/77:655.

I motionen 1976/77:457 framförs önskemål om s. k. diversifierad bokföring
i företag, dvs. särredovisning för olika rörelsegrenar och driftställen
inom ett företag. Sådan redovisning kan avse omsättning, ekonomiskt resultat,
investeringar, antalet anställda osv.

Enligt 11 kap. 6§ aktiebolagslagen (1975:1385) skall i aktiebolagens offentliga
årsredovisning resultatet av varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar
redovisas särskilt. Bestämmelsen överensstämmer med vad som
tidigare gällde enligt 1944 års aktiebolagslag och med 42 § lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar utom på den viktiga punkten att uppgiftsskyldigheten
inte kan modifieras genom åberopande av skada för bolaget. Med
väsentligen oberoende rörelsegrenar avses rörelsegrenar som ekonomiskt
är oberoende av varandra på sådant sätt, att enligt affärsmässiga grunder
skilda rörelseresultat kan framläggas.

Däremot uppställer årsredovisningsbestämmelserna i aktiebolagslagen
inget krav på särredovisning för olika produktgrupper eller driftställen. Inte
heller finns det f. n. några bestämmelser om att sådan särredovisning skall
ske i den interna bokföringen. Bokföringslagen innebär ingen förändring
i detta avseende.

I 11 kap. 11 § aktiebolagslagen upptas bl. a. en bestämmelse om offentlig
redovisning av koncerninterna leveranser. Bestämmelsen innebär att
såväl moderbolag som dotterbolag skall ange hur stor andel av årets inköp
och försäljning som avser andra företag inom samma koncern. Syftet med
denna uppgiftsskyldighet är att ge underlag för bedömning av enskilt koncernföretags
beroende av koncernen som helhet.

Några krav på särredovisning av interna leveranser mellan olika drifteller
arbetsställen inom ett aktiebolag eller en koncern uppställs däremot
inte i aktiebolagslagen. Inte heller upptar bokföringslagen några bestämmelser
om en sådan särskild redovisning i det interna bokslutet.

I motionen 1976/77:457 framhålls att de i år inledda förhandlingarna om
avtal om medbestämmande ingår i en serie åtgärder, som satts in för att
stärka arbetstagarinflytandet genom de fackliga organisationerna. Enligt motionärerna
innebär de ökade möjligheterna till insyn och inflytande att de
anställdas ansvar för de beslut som fattas i företaget ökar. För att främja
denna utveckling måste lagstiftningen, vid sidan av rent företagsekonomiska
och samhällsinriktade intressen, tillgodose de fackliga organisationernas berättigade
intresse av att kunna följa verksamheten. De anställda måste sålunda
få möjlighet att påverka beslut om ekonomiska frågor på ett så tidigt
stadium att åtgärder som tryggar sysselsättning och en god arbetsmiljö skall
kunna vidtas. Motionärerna anser att ett bokföringssystem, som renodlar
de olika enheternas och produktionsgruppernas resultat, är erforderligt

LU 1976/77:19

för att de anställdas inflytande och insyn skall bli effektiva. Det är också
nödvändigt att transaktionerna inom de större företagen och koncernerna
redovisas så att det blir möjligt att med resultatanalyser kontrollera de ingående
enheterna. Enligt motionärerna bör lagstiftningen ge en långtgående
redovisningsskyldighet för företag med olika enheter och produktgrupper.
1 anslutning härtill påpekas att internräntor och debiteringar kan grovt förvanska
resultaten i olika enheter inom stora företag och de anställdas möjlighet
till insyn därmed äventyras.

På anförda skäl yrkas i motionen att riksdagen hos regeringen skall begära
att en utredning tillsätts med uppgift att snarast framlägga förslag till lagstiftning
som tillgodoser såväl samhällets som de anställdas krav på en
mera ingående insyn i företagen.

Frågan om diversifierad bokföring i aktiebolag har liera gånger tidigare
övervägts i olika sammanhang, senast under förarbetena till bokföringslagen.
1 proposition 1975:104 anförde föredragande statsrådet (s. 132 0 bl. a. följande.

I större och medelstora företag är produktionen ofta differentierad på flera
produktgrupper och/eller arbetsställen. I sådana fall har löntagarna ofta ett
stort intresse av att separat redovisning görs beträffande de olika produktgrupperna
resp. arbetsställena. Varken gällande lag eller utredningens förslag
innehåller emellertid några särskilda bestämmelser som syftar till att få till
stånd en sådan differentierad bokföring.

Det är förenat med åtskilliga svårigheter att bygga upp en lagstiftning
som innebär att företagen åläggs att differentiera bokföringen på det sätt
som nu har angetts. Det är möjligt att särskilda problem uppkommer när
det är fråga om en differentiering mellan arbetsställen under det att en
uppdelning på produktgrupper måhända är något lättare att åstadkomma.
Inom justitiedepartementet övervägs f. n. hithörande frågor. Det är emellertid
inte möjligt att redovisa resultatet av övervägandena i detta lagstiftningsärende.
Inom departementet övervägs vidare en fråga som LO tagit
upp i sitt remissyttrande, nämligen frågan om särskild redovisning av koncerninterna
leveranser.

Med anledning av propositionen väcktes bl. a. en motion med ett likartat
yrkande som det i nu förevarande motion. I sitt av riksdagen godkända
betänkande (LU 1975/76:15) avstyrkte utskottet bifall till det då aktuella
motionsyrkandet under hänvisning till det pågående utredningsarbetet.

Då frågan om diversifierad bokföring nu åter väckts vill utskottet till
en början framhålla att den nya bokföringslagens regelsystem innebär att
företagens bokföring anpassats till den moderna tidens krav. Lagen syftar
bl. a. till att tillgodose de anställdas intresse av insyn i företagen som följer
av utvecklingen mot ökad företagsdemokrati och medbestämmanderätt i
företagen. Den nya lagstiftningen om medbestämmande i arbetslivet, som
trädde i kraft den 1 januari 1977, garanterar sålunda arbetstagarna en vidsträckt
rätt till information om företagen som ett komplement till förhandlingsrätten.
Enligt medbestämmandelagen skall arbetsgivaren fortlöpande
informera om bl. a. verksamhetens allmänna utveckling, produktionsmäs -

LU 1976/77:19

sigt och ekonomiskt. Arbetstagarnas organisationer har dessutom rätt att
få tillgång till bokföringshandlingar m. m. i den omfattning organisationerna
behöver för att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen. Arbetsgivaren
är vidare skyldig att i skälig omfattning biträda med sammanställning
av materia] och med annat utredningsarbete som arbetstagarparten behöver
för att kunna följa och bedöma utvecklingen i arbetsgivarens verksamhet.

Vid det ovan redovisade besöket på bokföringsnämnden framhöll LO:s
och TCO:s representanter i nämnden att det är betydelsefullt att företagens
löpande bokföring utformas så att den ger möjligheter till medbestämmande
från de anställdas sida. Redovisningen bör med andra ord anpassas till medbestämmandereglerna.
De ansåg vidare att bokföringen utgör ett av flera
viktiga instrument för strävandena att demokratisera arbetslivet. Enligt företrädarna
för de fackliga organisationerna förelåg det ett behov av forskning
och utvecklingsarbete på området och bokföringsnämnden borde följa utvecklingen
och försöka påverka denna. Däremot ansåg varken de fackliga.
representanterna eller övriga företrädare för nämnden att man f. n. borde
överväga en lagstiftning. Från nämndens ledamöter framhölls också att de
flesta större företag har en diversifierad internbokföring men att det är svårt
att genom en sådan redovisning åstadkomma en rättvisande bild. Vidare
företräddes den uppfattningen att praxis borde avvaktas.

De anställdas möjligheter till insyn i ett företag förutsätter enligt utskottets
mening bl. a. att företagets bokföring är ordnad så att den ger tillgång till
ekonomiska fakta om ställningen och utvecklingen både för företaget i dess
helhet och för ett driftställe eller en produktgrupp i de fall företagets produktion
är differentierad på olika enheter eller grupper. Från de anställdas
synpunkt kan härvidlag en separat redovisning av olika driftställen eller
produktgrupper vara av stort intresse. Som anfördes förra året har inom
justitiedepartementet arbete inletts i syfte att utarbeta särskilda regler beträffande
denna fråga. Enligt vad utskottet inhämtat har detta arbete ännu
inte avslutats.

Ett genomförande av en särredovisning för olika driftställen eller produktgrupper
är emellertid - som framhållits under förarbetena till bokföringslagen
- förenat med flera svårigheter. Utskottet vill bl. a. peka på de
problem som möter när man skall fördela kostnader, som är gemensamma
för flera rörelsegrenar, på ett riktigt sätt. Ofta kan resultatet för ett driftställe
inte redovisas med någon större bestämdhet. Detta gäller särskilt när en
driftsenhet uteslutande levererar halvfabrikat till en annan enhet. Om inte
dessa och liknande problem blir lösta, torde en särredovisning i enlighet
med motionärernas önskemål inte kunna ge en rättvisande bild av resultatutvecklingen
för olika driftställen och produktgrupper. Vid besöket på
bokföringsnämnden har företrädarna för LO och TCO betonat att vad som
i första hand krävs för att en meningsfull särredovisning skall komma till
stånd är forskning och utvecklingsarbete angående utformningen av företagens
bokföring. Utskottet delar denna uppfattning och vill härtill lägga

LU 1976/77:19

att det med hänsyn till medbestämmandelagstiftningen uppenbarligen ligger
i båda parternas på arbetsmarknaden intresse att skapa förutsättningar för
en från informationssynpunkt ändamålsenlig bokföring. Enligt utskottets
mening kan det därför förutsättas, att arbetsgivare- och arbetstagarorganisationerna
liksom olika branschorganisationer kommer att ta initiativ till
erforderligt forsknings- och utvecklingsarbete på bokföringsområdet. I anslutning
härtill vill utskottet erinra om att det ankommer på arbetsmarknadens
parter att inom ramen för medbestämmandelagen reglera hur inflytande
och medbestämmande skall fördelas i företagen. Den år 1975 träffade
överenskommelsen mellan SAF, LO och PTK om ekonomikommitté
och arbetstagarkonsult visar att det är möjligt att nå samförståndslösningar
när det gäller frågan om de anställdas insyn i företagens resultatredovisning.
Avtalet, som inför avtalsförhandlingarna om medbestämmandefrågor sagts
upp, innebar bl. a. att en ekonomikommitté eller arbetstagarkonsult skulle
tillsättas i företagen på begäran av de anställda i företagsnämnden med
uppgift att följa företagets ekonomiska ställning och utveckling. 1 vissa fall
skulle också en auktoriserad eller godkänd revisor kunna utses till extern
arbetstagarkonsult. Enligt avtalet skulle arbetsgivarna betala erforderlig utbildning
för arbetstagarledamöterna i ekonomikommitté och för arbetstagarkonsult.

1 detta sammanhang vill utskottet också erinra om att det åligger bokföringsnämnden
att - med beaktande av att bokföringen skall bilda underlag
för bl. a. informationen till de anställda - lämna råd och anvisningar för
hur bokföringsskyldigheten skall fullgöras i rörelser av olika slag. Med hänsyn
härtill och till att LO och TCO är representerade i nämnden anser
sig utskottet kunna utgå från att nämnden ägnar uppmärksamhet åt det
i motionen upptagna spörsmålet. Enligt utskottets mening bör erfarenheterna
från nämndens verksamhet och från företagens tillämpning av bokföringslagen
avvaktas.

På grund av det anförda kan utskottet inte ställa sig bakom förslaget
om en utredning, syftande till en lagreglerad skyldighet för företagen att
särredovisa olika driftsenheter och produktgrupper. Utskottet avstyrker följaktligen
motionen 1976/77:457.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 730 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande konstnärliga och litterära yrkesutövares
bokföringsskyldighet avslår motionen 1976/77:655,

3. att riksdagen beträffande diversifierad bokföring avslår motionen
1976/77:457.

Stockholm den 29 mars 1977

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

LU 1976/77:19

Nwvarande: herrar Svanström (c), Andersson i Södertälje (s), Olsson i Timrå
(s), fru Nilsson i Sunne (s), herrar Ekinge (fp). Andersson i Gamleby (s),
Olsson i Sundsvall (c), Konradsson (s), fru Fredgardh (c), herr Andréasson
(s), fru Karlsson (c), fru Andersson i Täby (c), herrar Silfverstrand (s). Ollén
(m) och Pettersson i Stockholm (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid punkten 3 i utskottets hemställan (diversifierad bokföring)

av herrar Andersson i Södertälje (s), Olsson i Timrå (s), fru Nilsson i Sunne
(s), herrar Andersson i Gamleby (s), Konradsson (s), Andréasson (s) och
Silfverstrand (s) som anser

dels att den del av utskottets yrkande som börjar på s. 7 med orden
"De anställdas” och slutar på s. 8 med orden "motionen 1976/77:457”
bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del framhålla att det för de anställda i ett företag
är mycket betydelsefullt att företaget är ekonomiskt bärkraftigt och baserar
sin verksamhet på sunda ekonomiska beräkningar. Åtskilliga åtgärder har
vidtagits under senare år för att bereda de anställda insyn i företagens förhållanden
och möjligheter att påverka företagen i deras handlande. Den
nya medbestämmandelagen utgör ett exempel härpå.-

Rätten till insyn i företaget är en nödvändig förutsättning inte bara för
att de anställda skall uppleva trygghet och personlig tillfredsställelse i arbetet
utan också för att de skall kunna rationellt och effektivt utnyttja sin rätt
enligt lagen att genom förhandlingar och på andra sätt medverka i beslutsprocessen
hos arbetsgivaren. Medbestämmandelagen ger de anställda rätt
till information om företagets verksamhet, produktionsmässigt och ekonomiskt,
som ett komplement till förhandlingsrätten. En sådan information
måste bygga på bl. a. ekonomiska fakta, som kan hämtas från bokföringen,
och måste ges fortlöpande så att de anställda kan vidta de åtgärder som
krävs för att trygga sysselsättningen och åstadkomma en god arbetsmiljö.

För de anställda kan utvecklingen vid en driftsenhet eller för en produktgrupp
vara av lika stort intresse som utvecklingen inom hela företaget.
Detta talar enligt utskottets mening starkt för att företagen bör särredovisa
resultaten för olika driftsenheter och produktgrupper. Likaså är det nödvändigt
att olika transaktioner inom större företag eller koncerner redovisas
så att de anställda får möjligheter till en fullgod och korrekt insyn i arbetsgivarens
verksamhet. Vid utskottets besök på bokföringsnämnden har
LO:s och TCO:s representanter bekräftat att det föreligger behov av en till
medbestämmandelagen bättre anpassad bokföring i företagen. Samtidigt har

LU 1976/77:19

de uttalat att vad som i första hand erfordras är forskning och utvecklingsarbete.

Som tidigare berörts har inom justitiedepartementet inletts ett arbete i
syfte att utarbeta regler om de frågor som tagits upp i motionen. Ett genomförande
av en lagstiftning på området är emellertid förenat med vissa svårigheter.
Även andra skäl talar mot att en sådan översyn kan komma att
leda till en för arbetstagarna godtagbar ordning. Utskottet vill härvidlag
peka på att en lösning av problemen med särredovisning förutsätter att
de blir föremål för forskning och utvecklingsarbete. Med hänsyn härtill och
då det saknas anledning anta att bokföringsnämnden inom ramen för sina
resurser skall kunna ta de initiativ som erfordras för att arbetstagarnas berättigade
anspråk på en mera ändamålsenlig bokföring skall kunna tillgodoses,
bör de av motionärerna, väckta spörsmålen bli föremål för en särskild
utredning. Utredningen bör kartlägga de problem som är förknippade med
en särredovisning samt pröva olika vägar att lösa dessa problem, därvid
särskild uppmärksamhet bör ägnas betydelsen av forskning och utvecklingsarbete
på området. Utredningen bör dock inte i första hand syfta till
en lagstiftning på området. Det bör ankomma på regeringen att närmare
bestämma formerna för utredningsarbetets bedrivande. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionen bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen beträffande diversifierad bokföring med anledning
av motionen 1976/77:457 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående utredning av frågan om särredovisning
av resultatutvecklingen vid olika rörelseenheter m. m.

GOTAB 53578 Stockholm 1977