KrU 1976/77:5
Kulturutskottets betänkande
1976/77:5
med anledning av motion om underhållet av byggnadsminnesmärken
inom försvaret
Motionen
I motionen 1975/76:766, vars behandling på förslag av kulturutskottet
i betänkandet 1975/76:42 uppskjutits till 1976/77 års riksmöte, har herr
Gustavsson i Eskilstuna m. fl. (s) hemställt att riksdagen hos regeringen
begär utredning om hur uppgifter och kostnader skall fördelas för att man
på ett ändamålsenligt sätt skall kunna bevara och utnyttja av försvaret förvaltade
byggnader m. m. som är värdefulla även från allmänna och kulturella
synpunkter.
Motionärerna framhåller att det inom försvaret finns ett betydande antal
byggnadsminnesmärken som ibland är av sådan karaktär att det måste
anses vara ett allmänt kulturintresse att de vidmakthålls. I viss omfattning
är de användbara för försvaret men i andra fall saknar de helt praktiskt
värde för detta. En del av anläggningarna har under senare år blivit föremål
för ett ökat intresse från främst civila organisationers och myndigheters
sida. I sådana fall har fortifikationsförvaltningen, då så varit lämpligt och
möjligt, försökt ställa i ordning lokaler och upplåta dem åt nyttjare utanför
försvaret.
Fortifikationsförvaltningen har lagt ner ett omfattande arbete och stora
kostnader på underhåll av byggnadsminnesmärken. Bidrag från arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) har i viss utsträckning förbättrat förutsättningarna för
ett ändamålsenligt underhåll. Motionärerna ifrågasätter emellertid om nuvarande
system - ordinarie underhållsmedel samt komplettering med bidrag
från AMS - på ett tillfredsställande sätt garanterar att byggnadsminnesmärkena
hålls i det skick som rimligen bör krävas. Fortifikationsförvaltningen
har fått släppa till extra underhållsmedel vilket medfört en motsvarande
minskning av underhållsmedlen vid övriga byggnader och anläggningar.
Vad beträffar AMS-medlen, som blir tillgängliga när sysselsättningssituationen
medger det, får man inte med denna finansieringskälla
den kontinuitet och planmässighet i underhållsarbetena som är en förutsättning
för byggnadsminnesmärkenas bestånd.
Syftet med den begärda utredningen är att få fram synpunkter och förslag
till en lösning av problemet med underhållet av ifrågavarande byggnadsminnesmärken.
1 Riksdagen 1976/77. 13 sami Nr 5
KrU 1976/77:5
2
Yttranden över motionen
Kulturutskottet har inhämtat yttranden över motionen från fortifikationsförvaltningen,
byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet. Därefter har
försvarsutskottet på anmodan av kulturutskottet yttrat sig över motionen.
Sistnämnda yttrande har som bilaga fogats till detta betänkande.
Fortiflkationsjorvaltningen redovisar att byggnadsminnesmärkena inom försvaret
fördelar sig på kasernbyggnaders resp. befästningars delfonder av statens
allmänna fastighetsfond. De förra utnyttjas i regel i den dagliga verksamheten
och har i allmänhet underhållits kontinuerligt men till kostnader
som avsevärt överskridit genomsnittlig tilldelning av underhållsmedel. Vad
gäller de senare kan de i regel inte utnyttjas i den dagliga verksamheten
och har därför inte kontinuerligt underhållits på samma sätt som de förra.
De underhållsmedel som årligen disponeras beräknas procentuellt på fastighetsvärden,
oberoende av om byggnaderna är klassade som byggnadsminnesmärken
eller ej. Byggnadsminnesmärken är ofta uppförda på ett sätt
och med material som dagens projektorer och byggare saknar erfarenhet
av och det är därför mera komplicerat och därmed dyrare att underhålla
dem än andra byggnader. Deras form och utsmyckningar gör dem också
ofta väsentligt dyrare i underhåll. Byggnader och anläggningar av här aktuell
karaktär måste tillföras procentuellt väsentligt större belopp än vad som
gäller för andra byggnader. Förvaltningen har fått ta extra underhållsmedel
i anspråk vilket medfört en motsvarande minskning av underhållsmedlen
vid andra byggnader och anläggningar. Den helt övervägande ekonomiska
satsningen på underhållet av byggnadsminnesmärken har skett med ”extra
underhållsmedel”. 1 underhåll av byggnader under kasernbyggnaders delfond
har under de senaste fem åren satsats 70 milj. kr. varav endast 15
milj. kr. utgjort ”ordinarie” underhållsmedel. Motsvarande siffror för befästningars
delfond är 17 resp. 5 milj. kr.
Fortifikationsförvaltningen delar motionärernas synpunkt att nuvarande
finansieringssystem inte tillgodoser det kulturhistoriska intresset på ett tillfredsställande
sätt. På längre sikt är det inte möjligt att klara problemen
genom omfördelningar av försvarets underhållsmedel. Förvaltningen anser
också att det är principiellt tveksamt om det är lämpligt att använda försvarets
medel för åtgärder som uteslutande är betingade utifrån kulturhistoriska
eller liknande synpunkter. Förvaltningen tillstyrker motionsyrkandet och
anser det lämpligast att förvaltningen själv får göra utredningen i samråd
med byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet.
Byggnadsstyrelsen framhåller att innebörden av begreppet byggnadsminnesmärke
är att ett intakt bevarande skall eftersträvas med vad detta innebär
av omsorg om bestående material och skydd mot förslitning. I beteckningen
bör även ligga en säkerhet för att anläggningar som sålunda blivit sakkunnigt
KrU 1976/77:5
3
bedömda och utvalda garanteras en sådan framtida vård att deras värde
inte förminskas.
Byggnadsminnesmärken under byggnadsstyrelsens vård fördelas med ca
50 objekt på slottsbyggnadernas delfond och med ca 275 objekt på byggnadsstyrelsens
delfond av statens allmänna fastighetsfond. Det äldsta och
värdefullaste byggnadsbeståndet finns inom den förstnämnda delfonden.
Förvaltningen av de byggnader som hör hit regleras genom särskilda bestämmelser
vilket garanterar deras underhåll utan att prioritering gentemot
s. k. nyttobyggnader behöver tillgripas. Även om medelstillgången är knapp
föreligger genom det tillämpade systemet för denna typ av byggnader en
säker tillgång och destination av anslag för underhåll vilket är till nytta
för planering och utförande.
En möjlighet att garantera försvarets byggnadsminnesmärken nödvändigt
underhåll skulle enligt byggnadsstyrelsens mening vara att tillämpa motsvarande
system som inom slottsbyggnadernas delfond.
Byggnadsstyrelsen betonar också det problem som den förhållandevis ringa
tillgången på skolad arbetskraft utgör.
Byggnadsstyrelsen tillstyrker motionen.
Riksantikvarieämbetet betonar angelägenheten av att man får bästa möjliga
betingelser för en samlad planering, styrning och kontroll av statens insatser
i fråga om vård och underhåll av det kulturhistoriskt och konstnärligt värdefulla
byggnadsbeståndet. Ämbetet påpekar att det finns andra förvaltningar
än fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen som förvaltar
byggnadsminnesmärken, exempelvis domänverket, statensjärnvägar, postverket
m. fl. Alla har samma problem med bl. a. överkostnader, och frågan
bör därför utvidgas till att gälla samtliga statens fastighetsförvaltande myndigheter.
I direktiven för en eventuell utredning bör ingå även att uppmärksamma
det avgörande problem som ligger i att vissa byggnadsminnesmärken
inte längre kan nyttjas för funktioner som hör samman med
förvaltningsmyndighetens verksamhet.
Riksantikvarieämbetet tillstyrker att den föreslagna utredningen kommer
till stånd med den utvidgning av uppdraget som ämbetet angivit.
Försvarsutskottet har i yttrande 1975/76: 4 y tillstyrkt motionen.
Utskottet
1 motionen har framhållits att det inom försvaret finns ett betydande
antal byggnadsminnesmärken vilkas underhåll vållar problem dels därför
att kostnaderna blir större än vad som kan anses vara normalt, dels också
därför att det i viss utsträckning är fråga om byggnader som inte kan utnyttjas
i den dagliga verksamheten. Motionärerna ifrågasätter om nuvarande system
för tilldelande av medel till underhåll av dessa byggnader på ett tillfredsställande
sätt garanterar att byggnaderna hålls i det skick som rimligen bör
KrU 1976/77:5
4
krävas. Motionärerna anser att en utredning bör tillsättas så att man får
fram synpunkter och förslag till en lösning av det angivna problemet.
Genom remissbehandlingen av motionen har motionärerna fått ett starkt
stöd för sin uppfattning. Riksantikvarieämbetet har framhållit att problemet
är aktuellt även inom andra statliga fastighetsförvaltande myndigheter och
att en eventuell utredning därför bör utvidgas till att omfatta också dessa.
Utskottet anser det önskvärt med en utredning av det av motionärerna
angivna problemet, med den utvidgning som riksantikvarieämbetet angivit,
och föreslår att riksdagen hos regeringen anhåller att en dylik utredning
kommer till stånd.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen med anledning av motionen 1975/76:766 hos regeringen
anhåller om den av utskottet angivna utredningen.
Stockholm den 9 november 1976
På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Andersson i Lycksele (s), Sundman
(c), Nilsson i Agnäs (m), Leander (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), Green
(s), fru Fraenkel (fp), fru Johansson i Uddevalla (s), herrar Norrby (c), Sörenson
(s), fru Diesen (m), fru Göthberg (c), herrar Bladh (s), Richardson (fp) och
fröken Öhrsvik (s).
KrU 1976/77:5
5
Bilaga
Försvarsutskottets yttrande
FöU 1975/76: 4 y
över motionen 1975/76:766 om underhållet av byggnadsminnesmärken
inom försvaret
Till kulturutskottet
Kulturutskottet har den 16 mars 1976 beslutat inhämta yttrande från
försvarsutskottet över motionen 1975/76:766 av herr Gustavsson i Eskilstuna
m. fl. (s).
Utskottet
1 motionen 1975/76:766 föreslås utredning av hur uppgifter och kostnader
skall fördelas för att man på ett ändamålsenligt sätt skall kunna bevara
och utnyttja av försvaret förvaltade byggnader m. m. som är värdefulla även
från allmänna och kulturella synpunkter.
Kulturutskottet har inhämtat yttrande över motionen från fortifikationsförvaltningen,
byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet. Remissinstanserna
tillstyrker utredning enligt motionärernas förslag varvid riksantikvarieämbetet
dock vill vidga frågan att omfatta alla statens fastighetsförvaltande
myndigheter.
Fortifikationsförvaltningen redogör i sitt remissyttrande för hur antalet
byggnadsminnesmärken inom försvarets fastighetsfond fördelar sig på delfonderna
för kasernbyggnader och befästningar. Vidare berörs byggnadsminnesmärkenas
användning och redovisas tillgängliga medel för underhållsverksamheten.
Av redovisningen framgåratt kostnaderna för underhåll
av byggnadsminnesmärken inom försvaret avsevärt överstiger den genomsnittliga
tilldelningen av underhållsmedel. Värdefulla tillskott av AMS-medel
har underlättat underhållet men huvuddelen av resurserna härför har
utgjorts av underhållsmedel som vid en proportionell fördelning av underhållsmedlen
skulle ha använts till andra objekt. Det nu sagda åskådliggörs
med följande tabell som avser utgifterna för underhåll och iståndsättning
av försvarets byggnadsminnesmärken under de senaste fem åren (milj. kr.).
Delfond |
"Ordina-rie” under-hållsmedel |
Extra under- håll |
AMS-medel |
Summa |
Kasernbyggnader |
15 |
45 |
10 |
70 |
Befästningar |
5 |
5 |
7 |
17 |
Summa |
20 |
50 |
17 |
87 |
KrU 1976/77:5
6
Bilaga
Genom förskjutningen av underhållsmedel till byggnadsminnesmärken
har underhållet av andra anläggningar och byggnader inom försvaret kommit
att i viss mån eftersättas eller i varje fall senareläggas på mindre lämpligt
sätt.
Utskottet anser det vara angeläget att det utarbetas förslag till en tillfredsställande
lösning beträffande underhållet av försvarets byggnadsminnesmärken.
Motionen 1975/76:766 bör därför enligt försvarsutskottets mening
bifallas.
Stockholm den 22 april 1976
På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON
Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Glimnér (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp), Brännström (s), Pettersson i
Örebro (c), Gustavsson i Nässjö (s), Olsson i Asarum (s), Gernandt (c), Hedberg
(s), Björk i Gävle (c), Konradsson (s), Svartberg (s) och Danell (m).
GOTAB 52483 Stockholm 1976