Kulturutskottets betänkande

KrU 1976/77: 44

1976/77: 44

med anledning av propositionen 1976/77: 87 om insatser för handikappades
kulturella verksamhet jämte motioner, såvitt propositionen
och motionerna hänvisats till kulturutskottet, samt propositionen
1976/77:100 i vad avser bidrag till kulturprogram inom
föreningslivet m. m. jämte motion

Propositionerna

I budgetpropositionen (prop. 1976/77: 100 bilaga 12) har regeringen
under punkten B 3 (s. 21—23) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för ändrade regler om bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet som förordats i propositionen 1976/77:
100,

2. till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. för budgetåret
1977/78 anvisa ett anslag av 15 300 000 kr.

Vidare har i budgetpropositionen under punkten B 6 (s. 31—32)
medel beräknats till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet.

Därefter har regeringen i propositionen 1976/77: 87 (utbildningsdepartementet)
lagt fram förslag om insatser för handikappades kulturella
verksamhet. Förslagen redovisas i tre underprotokoll till propositionen.
Propositionen har hänvisats, såvitt avser underprotokoll för utbildningsdepartementet
(bilaga 1) till kulturutskottet, för socialdepartementet
(bilaga 2) till socialutskottet och för bostadsdepartementet (bilaga 3) till
civilutskottet.

I propositionen 1976/77: 87 har regeringen, såvitt propositionen hänvisats
till kulturutskottet, föreslagit riksdagen att

dels till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1977/78 under nionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 14 425 000
kr., .

dels till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. för budgetåret
1977/78 under nionde huvudtiteln med ändring av vad som
föreslås i propositionen 1976/77: 100 anvisa ett anslag av 15 665 000 kr.

De delar av propositionen som hänvisats till andra utskott behandlas
i betänkandena SoU 1976/77: 28 och CU 1976/77: 31.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels den under allmänna motionstiden väckta motionen 1976/77: 1132
av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att det
statsbidrag till kulturaktiviteter inom föreningslivet, som utgår till studie 1

Riksdagen 1976/77. 13 sami. Nr 44

KrU 1976/77: 44

förbunden, helt skall fördelas i enlighet med antalet av resp. studieförbund
redovisade kulturaktiviteter,

dels de med anledning av propositionen 1976/77: 87 väckta motionerna 1976/77:

1455 av herr Börjesson i Falköping (c) vari, såvitt här är i
fråga, yrkas att riksdagen beslutar

3. att ge regeringen till känna vad som anförts beträffande utbildning
också av taltolkar,

4. att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts beträffande en avtalsreglering av Sveriges Radios ansvar inför de
handikappade,

Yrkande 1 i motionen behandlas av socialutskottet och yrkande 2 av
civilutskottet.

1976/77: 1464 av herr Andersson i Lycksele m. fl. (s) vari yrkas att
riksdagen beslutar uttala

1. att bidragen för pedagogisk verksamhet bland handikappade, till
studiekonsulenter inom studieförbunden samt tolkverksamhet bör fördelas
till studieförbunden på grundval av till dem anslutna/samarbetande
handikappförbund,

2. att bidragen till kulturprogram bland handikappade av Förmedlingsbyrån
för kulturprogram bör fördelas direkt till handikapporganisationerna,

1976/77: 1466 av herrar Svartberg (s) och Nilsson i Visby (s) vari
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att en produktionsenhet
för taltidningar av i motionen angivet slag inrättas i samråd
med Synskadades riksförbund,

1976/77: 1467 av herr Wemer ;m. fl., (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om en skyndsam utredning med syfte att utarbeta
förslag till statliga bidrag med bestämmelser för kommunernas
åtgärder för de handikappades kulturella verksamhet, varvid även färdtjänsten
bör behandlas i enlighet med vad som anförs i motionen.

Utskottet

Som grund för de resonemang och förslag som handikapputredningen
redovisat i sitt betänkande (SOU 1976: 20) Kultur åt alla ligger en helhetssyn
på handikappades situation. Förhållanden i fråga om arbete,
bostad, utbildning och kommunikationsmöjligheter påverkar i hög grad
handikappade människors möjligheter att delta i kulturlivet. Utredningen
betonar också att handikappades problem inte får ges en särbehandling,
utan måste tas upp i sitt sakliga sammanhang. Kravet på normalisering:
utgör en viktig handikappolitisk grundsats, framhåller utredningen. Nor -

KrU 1976/77: 44

malisering betyder enligt utredningen att människor med handikapp
skall kunna leva med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter
som andra. Utifrån kravet på normalisering för utredningen fram en ny
princip för finansieringen av åtgärder som behövs för att handikappade
skall kunna delta i en verksamhet. Den innebär att åtgärderna skall
finansieras på samma sätt som verksamheten i övrigt. Vad beträffar de
kulturpolitiska insatserna för handikappade anser utredningen att de
redan fastlagda riktlinjerna för kulturpolitiken (prop. 1974: 28, KrU
1974: 15, rskr 1974: 248) är tillräckliga och att det inte behövs några
särskilda målformuleringar för denna grupp. Bland de fastställda delmålen
för den statliga kulturpolitiken kommenterar utredningen särskilt
dem om yttrandefrihet, om skapande aktivitet och kontakt mellan
människor samt om eftersatta grupper.

Med instämmande i den grundsyn som präglar handikapputredningens
betänkande framhåller föredragande statsrådet att arbetet med frågor
om handikappades kulturella verksamhet måste spänna över en råd
samhällssektorer. De åtgärder som föreslås i propositionen i syfte att
öka möjligheterna till kulturell aktivitet anges utgöra början i ett arbete
som måste fortsättas i takt med att vi får bättre kunskaper om
handikappades situation och behov. I detta sammanhang betonas att
utredningens synpunkter är av den arten att ansvaret för att förbättringar
görs till stor del vilar på kommuner, landsting och organisationsliv.

Det konstateras i propositionen att de handikappades organisationer
under senare år spelat en betydelsefull roll i det handikappolitiska arbetet.
Ett uttryck härför är att kontakter med företrädare för dessa organisationer
fortlöpande förekommit under den departementala beredningen
av handikapputredningens förslag.

Utskottet har inledningsvis velat beröra några av de utgångspunkter
som ligger till grund för de förslag som läggs fram i propositionen. Utskottet
anser det värdefullt att de handikappades situation, även deras
kulturella villkor, fått en principiell belysning genom handikapputredningens
arbete. Utredningens resonemang och synpunkter bör — inte
minst med hänsyn till det gehör de vunnit hos remissinstanserna — vara
av stort värde för det fortsatta arbetet i olika konkreta frågor. Det är
också med tillfredsställelse utskottet uppmärksammar att företrädare
för handikapporganisationerna förklarat sig biträda de förslag som redovisas
i propositionen. Det i propositionen uttalade syftet att ge en sådan
form åt de konkreta förslag som handikapputredningen har lagt
fram att de på bästa sätt tillgodoser berörda gruppers önskemål kan härigenom
anses uppnått.

Under rubriken Utbildningsfrågor berörs teckenspråkets ställning i undervisningen.
Skolöverstyrelsen (SÖ) skall i den pågående översynen av
grundskolans läroplan ta hänsyn till dövas behov av total kommunika -

KrU 1976/77: 44

tion, inklusive användande av teckenspråket. Universitets- och högskoleämbetet
skall i översynen av utbildningsplanerna för speciallärarutbildningen
beakta behovet av en förstärkning av teckenspråksundervisningen.

Insatser för handikappade inom vuxenutbildning och folkbildningsarbete
redovisas. En väsentlig ökning föreslås av bidragen till studieförbunden
för deras pedagogiska verksamhet bland handikappade.

I propositionen lämnas en redogörelse för den utbildning av teckenspråkstolkar
som sedan år 1969 bedrivs av SÖ. I likhet med handikapputredningen
och de remissinstanser som berört tolkutbildningen anser
föredragande statsrådet att de olika former av sådan utbildning som förekommer
bör byggas ut. Utbildningen bör omfatta såväl allmänna tolkfunktioner
som utbildning för speciella funktioner, t. ex. rättstolkning.
Resurserna för SÖ:s utbildning av teckenspråkstolkar föreslås fördubblade.
Med hänsyn till den utbyggnad av landstingens tolktjänst som kan
förväntas ske samt de behov som finns inom bl. a. folkbildningsområdet
anser statsrådet att det finns anledning se över utformningen av den
framtida utbildningen. Han förklarar sig ha för avsikt att senare föreslå
regeringen att uppdra åt SÖ att i samråd med berörda parter avge
förslag beträffande den aktuella utbildningens omfattning.

Handikapputredningen anser att hörselskadade samt språk- och talskadade
personer i viktiga situationer, t. ex. vid rättegångar och andra
förhandlingar, bör ha rätt till taltolk. Verksamheten med taltolk ankommer
enligt utredningen naturligen på landstingen som en del av deras
tolktjänst. I bilaga 2 till propositionen (underprotokoll socialdepartementet)
biträder statsrådet Troedsson utredningens uppfattning om rätt till
taltolkar och noterar att denna fråga nu behandlas inom Landstingsförbundet.

I motionen 1976/77: 1455 framhålls att stöd bör utgå till taltolkar.
Motionären hemställer att riksdagen ger till känna för regeringen att det
finns behov av utbildning av taltolkar.

Utskottet förutsätter att behovet av taltolkar och utformningen av
taltolksutbildning kommer att prövas vid den översyn SÖ, som ovan
nämnts, avses få i uppdrag att göra. Något särskilt uttalande från riksdagen
i denna fråga anser utskottet inte erforderligt och avstyrker därför
yrkande 3 i motionen 1976/77: 1455.

Verksamhet för handikappade vid teatrar och andra kulturinstitutioner
behandlas i propositionen. Institutionernas ansvar för nödvändiga
anpassningar betonas. Det påpekas att det finns behov av ett rent konstnärligt
utvecklingsarbete för att finna uttryckssätt som handikappade lätt
kan ta del av. Medel föreslås för en teaterensemble som skall arbeta med
teckenspråksteater, mim och pantomim. Ensemblen beräknas även kunna
medverka i amatörteaterverksamheten bland döva. Svenska riks -

KrU 1976/77: 44

teatern har förklarat sig beredd att stå som huvudman för den särskilda
teaterverksamheten för döva.

Beträffande bibliotekens insatser för handikappade erinras i propositionen
om det ansvar kommunerna har därvidlag. Även länsbibliotekens
roll berörs. Behovet av att i varje län planera biblioteksverksamheten
för handikappade betonas. Ett avtal kommer att slutas mellan SÖ och
Sveriges författarförbund som vidgar rätten att låna talböcker till nya
handikappgrupper. Vidare behandlas den inläsningstjänst för synskadade
som har startat vid vissa bibliotek. Landstingens ansvar för att en
verksamhet byggs upp vid länsbiblioteken understryks.

I motionen 1976/77: 1467 anförs att resultaten av de förslag till åtgärder
som läggs fram i propositionen för att förbättra handikappades
kulturella situation i väsentlig utsträckning kommer att vara avhängiga
av kommunernas engagemang. Något preciserat ansvar för kommunerna
eller stöd till dem så att de kan garantera de handikappades rätt till
kultur föreslås dock inte i propositionen. Således kommer, anför motionärerna,
så viktiga delar som biblioteksverksamheten och färdtjänsten
att även i fortsättningen bli beroende av vilka resursfördelningar man
anser sig vilja och kunna göra ute i kommunerna. Motionärerna anser
att det fordras en statlig reglering och generös bidragsgivning för att garantera
att i propositionen angivna åtgärder genomförs. Från dessa utgångspunkter
föreslås i motionen en skyndsam utredning med syfte att
utarbeta förslag till statliga bidrag och bestämmelser för kommunernas
åtgärder för de handikappades kulturella verksamhet samt färdtjänsten.

Med anledning av motionen vill utskottet först erinra om att frågan
om ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och organisationsliv avseende
insatserna för kulturändamål behandlades i propositionen 1974: 28
om den statliga kulturpolitiken. Därvid anfördes bl. a. att statens insatser
bör inriktas på att stimulera kulturverksamheten i landet och inte på
att reglera densamma. Vad primärkommunerna beträffar underströks
att deras ansvar för stödet till kulturverksamhet är en grundval för samhällets
kulturpolitiska insatser. I propositionen avvisades också tanken
på att staten genom lagstiftning reglerar den kommunala verksamheten
inom kulturområdet. Riksdagen hade inga erinringar mot propositionen
i nämnda hänseenden (KrU 1974: 15, rskr 1974: 248). Vidare har riksdagen
vid flera tillfällen på kulturutskottets förslag avslagit motioner
om bibliotekslagstiftning.

Med utgångspunkt i principen att ansvaret för stöd och stimulans till
kulturverksamheten på lokal nivå i första hand ligger hos kommunerna
utvecklas i propositionen 1976/77: 87 synpunkter på uppgiftsfördelningen
på biblioteksområdet. De lokala folkbibliotekens centrala roll
i fråga om service till olika handikappgrupper framhålls. Vad beträffar
länsbibliotekens och lånecentralernas insatser för handikappades litteraturförsörjning
redovisas bl. a. att statens kulturråd i sin pågående över -

KrU 1976/77: 44

syn av det statliga stödet till länsbiblioteks- och lånecentralverksamheten
har för avsikt att studera vilka uppgifter länsbiblioteken kan ha
inom detta område. Även talboksförsörjningen i landet kommer att undersökas
närmare.

Utskottet är medvetet om att mycket återstår att göra i fråga om
biblioteksservicen för olika handikappgrupper och delar föredragande
statsrådets uppfattning att det är angeläget att kommuner och landsting
gemensamt diskuterar hur denna service skall organiseras. Vad gäller
statens roll i sammanhanget instämmer utskottet i statsrådets mening att
kulturrådets utredningsarbete bör ge underlag för ett ställningstagande.
Utskottet, som vill betona värdet av kommunernas rätt att, inom de
gränser som lagstiftningen anger, besluta i sina egna angelägenheter, avstyrker
med hänvisning till det anförda motionen 1976/77: 1467, såvitt
den gäller kulturell verksamhet.

Beträffande den del av motionen 1976/77: 1467 som avser färdtjänsten
hänvisar utskottet till att socialutskottet i sitt betänkande 1976/
77: 28 framhållit vikten av att frågan om den framtida konstruktionen
av statsbidragsreglerna utan dröjsmål prövas av regeringen, sedan nuvarande
bidragssystem utvärderats. Motionen kan med hänsyn härtill
avslås även i denna del.

I propositionen föreslås en omfattande förstärkning av resurserna för
framställning av talböcker och punktskriftsböcker för i första hand synskadade.
Bidraget till Synskadades riksförbunds biblioteksverksamhet
föreslås mer än fördubblat. En förändring av huvudmannaskapet för
biblioteksverksamheten beräknas kunna ske fr. o. m. budgetåret 1978/79.

Frågan om Sveriges Radios åtgärder för att göra programmen tillgängliga
för handikappade diskuteras i propositionen. Det konstateras
att Sveriges Radio redan i dag gör värdefulla insatser för att tillgodose
olika handikappgruppers krav och önskemål. Bl. a. pekas på att andelen
textsatta TV-program ökat på senare tid såväl totalt sett som om
man begränsar jämförelsen till den inhemska produktionen.

Sedan propositionen avlämnades har radioutredningen avgivit sitt betänkande
(SOU 1977: 19) Radio och tv 1978—85. Utredningen föreslår
att ett system med text-tv successivt införs i Sverige. Den nya
teknik som kallas text-tv är ett selektivt tekniskt system som gör det
möjligt att erbjuda en förbättrad minoritetsservice genom textsättning
av program. Systemet kan dessutom ge bättre nyhetsservice. Utredningen
anser att ett system för text-tv i Sverige i första hand bör användas
till textsättning för hörselhandikappade. Tilläggas bör att redan
utredningens allmänna förslag om programverksamheten förutsätter att
textsättningen för hörselhandikappade skall öka, dvs. oavsett om systemet
med text-tv införs eller ej.

Radioutredningen har i betänkandet lämnat förslag till avtal mellan

KrU 1976/77: 44

svenska staten, Sveriges Radio aktiebolag och Sveriges Lokalradio angående
bolagens programverksamhet. Enligt detta skall bolagen ta särskild
hänsyn till hörselhandikappade, synskadade samt språkliga och etniska
minoriteter (13 §).

I motionen 1976/77: 1455 föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer
om en avtalsreglering i fråga om Sveriges Radios ansvar inför de
handikappade.

De synpunkter och förslag som radioutredningen framfört kan förväntas
ge upphov till en bred och livlig debatt beträffande radio- och
TV-verksamhetens framtida inriktning. Också utredningens förslag om
avtalsregler kommer därvid att ytterligare belysas, innan ställning tas till
detsamma. Utskottet, som noterar att radioutredningen beaktat vissa
handikappgruppers behov i sitt förslag, anser inte att riksdagen nu bör
göra några uttalanden i fråga om avtalets närmare utformning. Med det
anförda avstyrker utskottet yrkande 4 i motionen 1976/77: 1455.

Olika insatser föreslås i propositionen för att förbättra: handikappades
tillgång till böcker och tidningar. Utöver ökningen av resurserna för
framställning av tal- och punktskriftsböcker föreslås en fördubbling av
medlen för stöd till utgivning av lättlästa böcker, s. k.1 LL-böcker. Frågan
om ett särskilt stöd till utgivningen av böcker med särskilt stor stil
kommer enligt propositionen att behandlas i anslutning till översynen av
det statliga litteraturstödet. Det meddelas att en försöksverksamhet med
utgivning av punkskriftsböcker för försäljning till enskilda kommer att
inledas. Vidare beräknas försök kunna påbörjas med särskilt lättläst
text i dagstidningar samt med utgivning av en dagstidning i talkassettform.
I avvaktan på resultatet av den senare försöksverksamheten föreslås
ett särskilt stöd utgå till Synskadades riksförbund och Föreningen
Sveriges dövblinda från ett nytt anslag under femte huvudtiteln för utgivning
av tidskrifter med blandat kulturellt innehåll i punktskrift och
på kassett. Dessutom framhålls i propositionen den betydelse framställningen
av lokala taltidningar har. Statsrådet anser det angeläget att den
utvecklas. Kostnaderna för denna tidningsutgivning täcks av bidrag från
kommuner och landsting.

I motionen 1976/77:1466 framhålls att det finns ett avsevärt, hittills
inte helt kartlagt behov av taltidningar för synskadade och andra
grupper av läshandikappade. Motionärerna 1 inriktar sitt förslag på utgivning
av taltidningsupplagor av tryckta barn- och ungdomstidningar,
facktidskrifter, konsumentupplysande tidskrifter och Veckotidningar, tidningskategorier
som inte berörts i propositionen. För framställning av
nämnda typ av taltidningar föreslås i motionen att en produktionsenhet,
förlagd till Gotland, inrättas i samråd med Synskadades riksförbund.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att synskadades och andra
läshandikappades tillgång till tidningar och tidskrifter av Olika slag
småste förbättras. Samma uppfattning uttalas också i propositionen. Med

KrU 1976/77: 44

hänsyn till handikapporganisationernas deltagande i beredningsarbetet
avseende propositionen kan man utgå från att de insatser i fråga om
tidningar och tidskrifter som presenteras i densamma bedömts vara av
högsta angelägenhetsgrad. Det framgår också klart att man nu söker tillgodose
de mest trängande behoven och att ytterligare insatser avses tillkomma
längre fram.

Utskottet anser att den försöksverksamhet som anges i propositionen
och som inriktas på dagspressen bör genomföras, innan ställning tas
till frågan om inrättande av en produktionsenhet av det slag som åsyftas
i motionen. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 1976/
77:1466.

De anslagsberäkningar som redovisas i propositionen 1976/77: 87
innebär en ökning av de statliga insatserna från anslag under femte och
nionde huvudtitlarna med totalt 18,9 milj. kr. Från anslaget Bidrag till
de handikappades kulturella verksamhet under utbildningshuvudtiteln
utgår innevarande budgetår bidrag på totalt 8 252 000 kr. till en rad
olika verksamheter bland handikappade. Handikapputredningen har föreslagit
att dessa bidrag fortsättningsvis skall utgå från de olika anslag
i statsbudgeten där de ämnesmässigt hör hemma. Föredragande statsrådet
ansluter sig i princip till utredningens synsätt men anser att praktiska
skäl talar för att medel till vissa insatser för handikappade även
under nästa budgetår beräknas under ett särskilt anslag. Fr. o. m. budgetåret
1978/79 avses dock bidrag för dessa ändamål utgå från andra
anslag under utbildningshuvudtiteln. Beloppsmässigt innebär ställningstagandena
i propositionen 1976/77: 87 att 14 425 000 kr. nästa budgetår
föreslås anvisade under anslaget Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet. Därvid har bl. a. en betydande ökning beräknats för bidrag
till Synskadades riksförbunds biblioteksverksamhet och medel upptagits
för den tidigare nämnda teaterverksamheten för döva. Bidrag till olika
ändamål om sammanlagt 2 567 000 kr. har överförts till andra anslag i
statsbudgeten.

Utskottet tillstyrker att ett anslag av 14 425 000 kr. anvisas till Bidrag
till de handikappades kulturella verksamhet nästa budgetår.

Medelsberäkningen för nästa budgetår i fråga om anslaget Bidrag till
de handikappades kulturella verksamhet innebär bl. a. att 900 000 kr.
beräknas till studiekonsulentverksamhet för handikappade inom studieförbunden
och 70 000 kr. till bidrag till tolkar för döva som avser
studieförbunds verksamhet. Medel till dessa ändamål bör enligt propositionen
budgetåret 1978/79 sammanföras med det allmänna bidrag till
studieförbundens pedagogiska verksamhet som utgår ur anslaget Bidrag
till studieförbund. Vad beträffar fördelningen under budgetåret 1977/78
av bidragen till studiekonsulenter och till tolkar för döva förutsätts att
den skall ske efter de principer sorn enligt ett av riksdagen numera godkänt
förslag i budgetpropositionen skall gälla för nyssnämnda allmänna

KrU 1976/77: 44

bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet under anslaget
Bidrag till studieförbund (prop. 1976/77: 100, UbU 1976/77: 19, rskr
1976/77: 176). Dessa principer innebär att bidragen skall fördelas mellan
studieförbunden dels med hänsyn till deras insatser för att utveckla
studiehjälpmedel och studiemetoder m. m. för handikappade, dels med
hänsyn till deras verksamhet bland handikappade.

I motionen 1976/77: 1464 behandlas principerna för fördelningen av
bidragen till pedagogisk verksamhet bland handikappade (anslaget Bidrag
till studieförbund) samt till studiekonsulenter och till tolkar för
döva (anslaget Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet). Mot
bakgrund av vissa i motionen formulerade principer om handikapprörelsens
betydelse i samhället och bl. a. rörelsens självständighet och integritet
ifrågasätter motionärerna om de förordade fördelningsgrunderna,
som ovan återgivits, står i överensstämmelse med allmänt vedertagna
normer för samhällets stöd till folkrörelser. De anser det angeläget att
handikappförbunden får ett avgörande inflytande över bidragens användning
och föreslår (yrkande 1) att bidragen till pedagogisk verksamhet
bland handikappade samt till studiekonsulenter inom studieförbunden
och till tolkverksamhet fördelas till studieförbunden på grundval
av till dem anslutna eller samarbetande handikappförbund.

De fördelningsgrunder som redovisats i budgetpropositionen beträffande
bidraget till pedagogisk verksamhet bland handikappade har accepterats
av riksdagen. Eftersom avsikten är att bidragen till studiekonsulenter
inom studieförbunden och till tolkverksamhet fr. o. m. budgetåret
1978/79 skall sammanföras med bidraget till pedagogisk verksamhet
bland handikappade finner utskottet det lämpligt att samma fordelningsprinciper
används redan nästa budgetår för de tre nu aktuella bidragen.
Den omständigheten att frågan om bidragen till studieförbunden
för verksamhet bland handikappade kommer att behandlas av folkbildningsutredningen
anser utskottet utgöra ett starkt argument mot att
riksdagen nu gör några uttalanden av den art som föreslås i motionen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen
1976/77: 1464.

År 1974 infördes ett nytt bidragsanslag till kulturprogram inom föreningslivet
m. m.

Statsbidrag kan enligt kungörelsen (1974: 454) öm statsbidrag till
kulturprogram inom föreningslivet utgå för kulturprogram som anordnas
av studieförbund, regional eller lokal enhet inom studieförbund, länsbildningsförbund
eller föreläsningsförening. Statsbidrag kan även utgå
för kulturprogram som anordnas av studieförbund i samverkan med
organisation som är medlem i studieförbund. Statsbidrag för kulturprogram
kan dessutom utgå till annan ideell förening.

Frågor om statsbidrag för kulturprogram prövas av förmedlingsbyrån
för kulturprogram. I styrelsen för förmedlingsbyrån, som består av åtta

KrU 1976/77: 44

ledamöter, utses sex av Folkbildningsförbundet och två av Konstnärliga
och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd. Tillsyn över bidragsgivningen
utövas av statens kulturråd.

Förutom bidrag till kulturprogram inom föreningslivet utgår från
anslaget bidrag till kulturprogram för handikappade samt bidrag till
den centrala förmedlingsbyrån, länsbildningsförbunden och Folkbildningsförbundet.

Innevarande budgetår har för bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
m. m. anvisats ett anslag av totalt 12 100 000 kr., varav
500 000 kr. disponeras till kulturprogram för handikappade.

I budgetpropositionen (prop. 1976/77: 100 bil. 12 p. B 3) har föreslagits
en uppräkning av medlen för bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
med 3 milj. kr. Av denna Ökning kan, enligt propositionen
1976/77: 87, 135 000 kr. beräknas avse bidrag till handikappverksamhet
om man ser till handikappbidragets relativa andel av det
totala stödet innevarande budgetår. I sistnämnda proposition föreslås att
handikappverksamheten tillförs ytterligare medel. För detta ändamål
beräknas ett belopp av 365 000 kr. Den sammanlagda ökningen jämfört
med innevarande budgetår blir därmed 500 000 kr. Med ändring av vad
som föreslagits i budgetpropositionen föreslås att ett anslag av totalt
15 665 000 kr. anvisas till bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
m. m. för budgetåret 1977/78.

Utskottet tillstyrker den medelsanvisning för nästa budgetår som föreslås
i propositionen 1976/77: 87.

Bestämmelserna om uppdragsgivares skyldighet att erlägga socialförsäkringsavgifter
för den ersättning som utgår till uppdragstagaren
berör i vissa fall anordnare av kulturprogram. Nämnda avgifter avses
enligt budgetpropositionen fortsättningsvis få räknas in bland de statsbidragsgrundande
kostnaderna för arrangören. Utskottet har ingen erinran
mot att regeringen gör de ändringar äv bidragsbestämmelserna som
erfordras med anledning härav eller de mindre justeringar av bestämmelserna
som är behövliga med hänsyn till ändrade regler inom andra
områden.

Den av utskottet tillstyrkta medelsanvisningen under anslaget Bidrag
till kulturprogram inom föreningslivet m. m. innebär att till kulturprogram
för handikappade kommer att kunna disponeras 1 milj. kr. och till
kulturprogram inom föreningslivet 13 450 000 kr. Frågan om vilka principer
som bör gälla för fördelningen av medel ur dessa båda poster har
aktualiserats i motioner.

Vad först gäller anslagsposten Kulturprogram för handikappade hävdas
i motionen 1976/77: 1464 att det är angeläget att handikapprörelsen
garanteras ett avgörande inflytande över bidragets fördelning. Motionärerna
anser att det tillgängliga bidragsbeloppet bör fördelas direkt till
handikapporganisationerna utan förmedling via studieförbunden. I mo -

KrU 1976/77: 44

tionen föreslås att riksdagen uttalar sig för att bidraget fördelas på detta
sätt (yrkande 2).

Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt att bidraget till kulturprogram
för handikappade kan användas för program avsedda för dem
som är anslutna till handikapporganisationer och för program som vänder
sig till handikappade som står utanför organisationerna. Utskottet
befarar också att den frihet som nu finns att pröva olika former av kulturell
verksamhet där såväl handikappade människor som andra deltar
skulle minska med det i motionen förordade sättet för bidragsfördelningen.
Utskottet avstyrker yrkande 2 i motionen 1976/77: 1464.

I fråga om fördelningen av medel ur anslagsposten Kulturprogram
inom föreningslivet gäller f. n. att det är statens kulturråd som avgör hur
stor del av anslagsposten som får användas för ideella föreningar utan
anknytning till studieförbund. För fördelningen i övrigt svarar förmedlingsbyrån
för kulturprogram. Innevarande budgetår fördelades hälften
av den del av bidraget som tillföll studieförbunden — 8 930 000 kr. —
i enlighet med antalet kulturarrangemang, en fjärdedel i enlighet med
antalet avdelningar och en fjärdedel i enlighet med antalet medlemmar i
studieförbundens medlemsorganisationer. Utskottet har erfarit att förmedlingsbyråns
styrelse beslutat tillämpa i huvudsak samma fördelningsgrunder
nästa budgetår.

I motionen 1976/77: 1132, som väcktes under den allmänna motionstiden,
konstateras att de fördelningsprinciper som tillämpas för kulturprogrambidraget
skiljer sig avsevärt från dem som gäller för studiecirkelbidragen,
vilka helt utgår efter omfattningen av verksamheten. Motionärerna
anser den senare fördelningsprincipen vara den korrekta. De framhåller
att syftet med kulturaktiviteterna är att nå de enskilda människorna,
oavsett om de tillhör en organisation eller inte. Det väsentliga är
att de omfattas av de arrangemang studieförbunden anordnar, medan
antalet medlemmar och lokalavdelningar i studieförbundens medlemsorganisationer
enligt motionärernas mening är av underordnad betydelse.
I motionen yrkas att riksdagen skall besluta att det nu ifrågavarande
bidraget helt skall fördelas i enlighet med antalet av respektive
studieförbund redovisade kulturaktiviteter.

Utskottet får med anledning av motionen anföra följande.

Eftersom det belopp som anvisas till kulturprogram inom föreningslivet
inte kan överskridas är en fördelning mellan bidragsmottagarna/
studieförbunden nödvändig. Beslut om hur denna fördelning skall göras
fattas, som tidigare nämnts, av förmedlingsbyråns styrelse. Principerna
för fördelning har diskuterats livligt sedan bidraget infördes. Två olika
fördelningsmodeller har tillämpats. Budgetåren 1974/75 och 1975/76
fördelades tillgängliga medel mellan studieförbunden på så sätt att en
tredjedel fördelades med hänsyn till antalet avdelningar inom studieförbundens
medlemsorganisationer, en tredjedel med hänsyn till antalet

KrU 1976/77: 44

medlemmar i dessa organisationer och en tredjedel med hänsyn till antalet
redovisade cirkeltimmar inom respektive studieförbund.

Numera föreligger en samlad statistik över studieförbundens totala
verksamhet med kulturaktiviteter, omfattande arrangemang såväl med
som utan statsbidrag. Från och med innevarande budgetår har därför,
som framgått av det föregående, antalet redovisade kulturarrangemang
intagit studiecirkeltimmarnas plats som fördelningsunderlag.

Den viktigaste utgångspunkten vid bedömningen av olika fördelningsprinciper
måste som utskottet ser det vara i vilken mån principerna bidrar
till att ge den inriktning av stödet som riksdagen godtog 1974.
Syftet med bidraget var framför allt att ge föreningar, organisationer
och andra grupper möjligheter att efterfråga kulturprogram i ökad utsträckning
och därigenom ge föreningarnas verksamhet ökad bredd.
Samtidigt var avsikten att föra ut kulturprogram till grupper och miljöer
som vanligen inte nås av institutionernas kulturutbud.

Det ankommer på förmedlingsbyrån att fördela bidraget. Enligt vad
utskottet erfarit planeras inom statens kulturråd en utvärdering av anslagets
hittillsvarande effekter, varvid man bl. a. avser att undersöka
vilka enskilda personer och grupper som tagit del av kulturarrangemangen.

Statsbidraget har möjliggjort att kulturprogram kommit till stånd i
ökad omfattning inom föreningslivet. Bidraget skall täcka kostnader
förenade med verksamheten. Utskottet finner det rimligt att vid fördelningen
av bidraget respektive studieförbunds totala verksamhet i fråga
om kulturaktiviteter tillmäts avgörande betydelse. Ett särskilt beslut av
riksdagen i denna fråga är enligt utskottets bedömning ej erforderligt
varför utskottet avstyrker yrkandet i motionen 1976/77: 1132.

Vad som i övrigt anförts i propositionen 1976/77: 87 och i budgetpropositionen
i nu förevarande hänseenden har inte gett utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1455, yrkande 3, om
utbildning av taltolkar,

2. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1467 om utredning av
statlig bidragsgivning och bestämmelser för kommunernas åtgärder
för handikappades kulturella verksamhet m. m.,

3. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1455, yrkande 4, om
viss avtalsreglering av Sveriges Radios ansvar,

4. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1466 om inrättande av
en produktionsenhet för taltidningar,

5. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1464, yrkande 1, om
ett uttalande angående fördelningen av bidrag till pedagogisk
verksamhet bland handikappade m. m.,

KrU 1976/77: 44

6. att riksdagen till Bidrag tilt de handikappades kulturella verksamhet
för budgetåret 1977/78 under nionde huvudtiteln anvisar
ett anslag av 14 425 000 kr.,

7. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1464, yrkande 2, om
ett uttalande angående fördelningen av bidrag till kulturprogram
för handikappade,

8. att riksdagen avslår motionen 1976/77: 1132 om fördelningen
av bidrag till kulturprogram inom föreningslivet,

9. att riksdagen godkänner de riktlinjer för ändrade regler om
bidrag till kulturprogram inom föreningslivet som förordats i
propositionen 1976/77: 100,

10. att riksdagen med anledning av propositionen 1976/77: 100
och med bifall till propositionen 1976/77: 87 till Bidrag till
kulturprogram inom föreningslivet m. m. för budgetåret 1977/
78 under nionde huvudtiteln anvisar ett anslag av 15 665 000
kr.

Stockholm den 3 maj 1977

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Andersson i Lycksele
(s), Sundman (c), Leander (s), Green (s), fru Fraenkel (fp), herrar Norrby
(c), Sörenson (s), fru Diesen (m), fru Göthberg (c), herrar Bladh (s),
Richardson (fp), fru Rönnung (s), herrar Ahlmark i Uppsala (m), Klöver
(s) och fröken Eliasson (c).

Reservationer

1. beträffande fördelningen av medel ur anslagsposten Kulturprogram
för handikappade av herr Andersson i Lycksele (s), herr Leander (s),
herr Green (s), herr Sörenson (s), herr Bladh (s), fru Rönnung (s) och
herr Klöver (s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motionen 1976/77: 1464” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att handikapprörelsen
garanteras ett avgörande inflytande över bidragets användning. Därför
bör, såsom föreslås i motionen 1976/77: 1464, bidragsbeloppet fördelas
direkt till handikapprörelsen. De handikappades organisationer är väl
skickade att självständigt handha denna verksamhet.

KrU 1976/77: 44

En sådan ordning står också väl i överensstämmelse med allmänt
vedertagna principer för samhällets stöd. till folkrörelser. Utskottet vill
erinra om att såväl Handikappförbundens centralkommitté som De
handikappades riksförbund har uttalat sig för att bidraget fördelas
direkt till de handikappades organisationer. Utskottet tillstyrker därför
yrkande 2 i motionen 1976/77: 1464.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med bifall till motionen 1976/77: 1464, yrkande
2, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av bidrag till kulturprogram för handikappade,

2. beträffande fördelningen av medel ur anslagsposten Kulturprogram
inom föreningslivet av herr Andersson i Lycksele (s), herr Leander (s),
herr Green (s), herr Sörenson (s), herr Bladh (s), fru Rönnung (s) och
herr Klöver (s) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 12
som börjar med ”Det ankommer” och slutar med ”motionen 1976/77:
1132” bort ha följande lydelse:

Det ankommer på förmedlingsbyrån att komma fram till fördelningsgrunder
som i möjligaste mån garanterar att syftena med bidraget
uppnås.

Utskottet kan konstatera att de fördelningsnormer som hittills tilllämpats
varit av försökskaraktär och varje år omprövats av förmedlingsbyråns
styrelse. Enligt vad utskottet erfarit planeras inom statens
kulturråd en utvärdering av anslagets hittillsvarande' effekter, varvid
man bl. a. avser att undersöka vilka människor och grupper som tagit
del av kulturarrangemangen. När resultatet av en sådan utvärdering
föreligger, bör det bli möjligt att ingående pröva efter vilka grunder
bidraget bör fördelas. Utskottet utgår från att u sådan prövning kommer
till stånd och anser inte att riksdagen bör göra några uttalanden
som styr förmedlingsbyråns fördelning av bidraget. Med det anförda
avstyrker utskottet motionen 1976/77:1132.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 77005>