KrU 1976/77: 25

Kulturutskottets betänkande
1976/77: 25

med anledning av motion om åtgärder för förbättring av barns och
ungdoms fysiska kondition, m. m.

Motionen

I motionen 1975/76:573, vars behandling på förslag av kulturutskottet
i betänkandet 1975/76:42 uppskjutits till riksmötet 1976/77, har herr Gernandt
(c) yrkat att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning om värdet
av att under uppväxtåren bygga upp en god grundkondition, därvid särskilt
bör ske

1. en sakkunnig prövning av i motionen angivna synpunkter,

2. en undersökning av om bärande skäl finns för ökad fysisk träning
i samhällets regi av ungdom i tidigare och senare uppväxtåren,

3. en utredning om behovet av och möjligheterna till särskild undervisning
i fysisk träning för barn och ungdom som av olika skäl har svårigheter
att delta i obligatorisk fysisk träning.

Motionären uttalar att det är vetenskapligt fastslaget att den fysiska aktiviteten
under barna- och uppväxtåren grundlägger individens allmänna
konditionstillstånd. Han vill med motionen fästa uppmärksamheten på utvecklingen
av individernas egen grundkondition och den oerhörda betydelse
som en god och stabil grundkonditionsnivå måste anses ha under individens
hela livsförlopp.

Den konditionsnivå som en individ uppnått då han är fullväxt kan enligt
motionären betraktas som vederbörandes grundkonditionsnivå. Att genom
senare träningsåtgärder m. m. komma så mycket högre än denna nivå under
den fortsatta levnaden är inte lätt. Däremot är det lätt att komma under
densamma. Skillnaden mellan en högre och en lägre grundkonditionsnivå
innebär - för den som nått den högre nivån - en hälsovinst som kan vara
betydande och som bör bedömas med beaktande av att den sträcker sig
över hela levnadsförloppet.

I den mån individerna själva under uppväxtåren inte har motivation till
fysisk träning bör samhället i högre grad än tiden nu medger biträda både
teoretiskt och praktiskt. Vad som behöver ökas är motivation, lustbetoning
och effektivitet i lek- och träningsverksamhet. Både skolan och frivilliga
rörelser, föreningar etc. bör medverka. 1 större utsträckning än hittills bör
man utnyttja skolans håltimmar. Det kan också ifrågasättas om inte någon
veckotimme i ett teoretiskt ämne skulle kunna bytas ut mot fysisk träning.
Även barn och ungdom som av olika skäl har svårighet att delta i obligatorisk
träning bör genom särskild undervisning ges ökade möjligheter till fysisk
träning inom eller utanför skolans ram.

1 Riksdagen 1976/77. 13 sami. Nr 25

KrU 1976/77:25

2

Remissyttranden

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från socialstyrelsen, skolöverstyrelsen,
Sveriges riksidrottsförbund, Riksförbundet Hem och skola
samt De handikappades riksförbund. Därefter har socialutskottet på anmodan
av kulturutskottet yttrat sig över motionen. Socialutskottets yttrande
(SoU 1976/77:1 y) bifogas som bilaga.

Socialstyrelsen har uppdragit åt sin nämnd för hälsoupplysning att avge
yttrande över motionen. Som yttrande har nämnden med instämmande
överlämnat en av en referensgrupp för motion och fysisk aktivitet utformad
skrivelse med synpunkter. Gruppen instämmer i motionens allmänna synpunkter
och i dess uppfattning att ökade insatser erfordras. Någon särskild
utredning bör enligt gruppens mening inte tillsättas utan i stället bör berörda
myndigheter få i uppdrag att föreslå formerna för och omfattningen av de
nya åtgärder som kan vara motiverade och genomförbara.

Skolöverstyrelsen framhåller att det gjorts ett stort antal undersökningar
som visar den betydelse för individens grundkondition som fysisk aktivitet
under uppväxtåren har. Inom överstyrelsen arbetar man med ett utvecklingsprojekt
i gymnastik som syftar till att förbättra och effektivera undervisningen
i detta ämne. Vad beträffar antalet gymnastiktimmar på olika
stadier betonar överstyrelsen att det är fråga om svåra avvägningar när man
skall avgöra hur mycket tid som varje ämne i skolan skall ha. Den beslutade
reformeringen av skolans inre arbete (SI A-reformen) kommer att ge eleverna
ökade möjligheter till fysisk träning både i den icke timplanebundna verksamheten
och i den allmänna fritidsverksamheten.

Skolöverstyrelsen har startat ett fortbildningsprojekt som alltjämt pågår
och vars syfte är att öka gymnastiklärares, skolsköterskors och andra lärares
kunskaper om elever med handikapp och därmed dessa befattningshavares
förmåga att skapa förutsättningar för fysisk träning även för elever som
hittills inte kunnat delta eller haft svårigheter att delta i den vanliga gymnastikundervisningen.
I stort torde överstyrelsens utvecklingsprojekt rörande
specialgymnastik motsvara den utredning om särskild undervisning i
fysisk träning som föreslås i motionen. Överstyrelsen anser därför att ytterligare
utredning i denna fråga inte erfordras.

Behovet av gymnastik i skolan är, framhåller överstyrelsen, helt accepterat
och någon ytterligare utredning beträffande detta behövs därför inte.

Riksidrottsförbundet delar motionärens uppfattning om betydelsen av fysisk
träning i ungdomsåren. Förbundet framhåller att det vid flera tillfällen
påpekat att antalet gymnastiktimmar i skolan borde ökas. Beträffande motionärens
önskemål om olika vetenskapliga undersökningar vill förbundet
påpeka att flera sådana redan är genomförda. Genom fortlöpande studier
och utredningar söker förbundet finna lämpliga och effektiva vägar att erbjuda
både yngre och äldre bättre möjligheter till stärkande motion. Riks -

KrU 1976/77: 25

3

idrottsförbundet är av den bestämda uppfattningen att ytterligare åtgärder
inte behöver vidtagas för att nå vad motionären åsyftat.

De handikappades riksförbund betonar att motionären pekat på ett viktigt
problem, nämligen handikappade barns och ungdomars möjligheter till fysisk
träning, men förbundet kan inte instämma i det förslag till lösning
som lagts fram i motionen. Det finns stor risk för att specialundervisningen
i gymnastik blir ett nytt instrument som gör det möjligt att skilja ut "mindre
duktiga elever”. Det gäller i stället för gymnastiklärarna att anpassa sin
undervisning till elevernas möjligheter. För att komma till rätta med de
problem beträffande handikappade barn och ungdomar som tagits upp i
motionen bör snarare en utredning undersöka möjligheterna att förbättra
utbildningen av gymnastiklärare i dessa frågor.

Riksförbundet Hem och skola anser att motionären tagit upp vitala frågor
men att det inte är nödvändigt med någon utredning om värdet av att
under uppväxtåren bygga upp en god grundkondition, eftersom det inte
råder delade meningar om detta värde. Däremot kan det råda delade meningar
om hur denna grundkondition skall byggas upp, men de frågor som
är aktuella härvidlag synes dock vara under tillfredsställande bevakning.

Vad gäller andra och tredje punkten i motionens hemställan räknar förbundet
med att de beaktas i skolöverstyrelsens läroplansarbete.

Riksförbundet anser att synpunkterna i motionen bör föras vidare till
barnmiljöutredningen (S 1973:08).

Socialutskottet har i sitt yttrande betonat att en god grundkondition är
av största betydelse för individens fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande.
Utskottet anser det emellertid inte erforderligt med någon åtgärd
av riksdagen med anledning av motionen och hänvisar till stöd för denna
uppfattning till olika åtgärder inom respektive arbetsområden som redovisats
av socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, till den av riksdagen beslutade reformen
angående skolans inre arbete (SlA-reformen) och till att samhällets
barnomsorg har till syfte bl. a. att främja en gynnsam fysisk utveckling
hos barnen.

Utskottet

Motionens syfte är dels att fästa uppmärksamheten på det stora värde
det innebär för den enskilda människan att ha en god grundkondition, dels
att initiera en utredning med uppgift att sakkunnigt pröva riktigheten av
de synpunkter som motionären anfört och värdet av de åtgärder som han
rekommenderat.

Utskottet - som får erinra om sitt betänkande 1975/76:11, vari bl. a. betonades
den stora betydelsen av åtgärder som syftar till att göra det möjligt
för människor att oberoende av ålder, kön och fysiska förutsättningar ägna

KrU 1976/77: 25

4

sig åt fysisk aktivitet - delar motionärens och remissinstansernas uppfattning
att en god grundkondition är av största betydelse för individens fysiska
och psykiska hälsa och välbefinnande. Grundkonditionens betydelse är enligt
utskottets mening så allmänt erkänd, att det inte finns skäl för riksdagen
att hos regeringen anhålla om den av motionären önskade utredningen.
Utskottet får även hänvisa till vad socialstyrelsen, skolöverstyrelsen och
Riksidrottsförbundet anfört om redan vidtagna och planerade åtgärder med
samma huvudsyfte som motionen, nämligen att verka för en förbättring
av den enskilde individens grundkondition.

Utskottet avstyrker motionen och hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975/76:573.

Stockholm den 7 december 1976

På kulturutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Andersson i Lycksele (s), Su nd -man (c). Nilsson i Agnäs (m), Leander (s). Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Fraenkel
(fp), fru Johansson i Uddevalla (s), herrar Norrby (c), Sörenson (s), fru Diesen
(m), herr Alsén (s), fru Göthberg (c), herrar Bladh (s). Richardson (fp), fru
Eliasson (c) och herr Klöver (s).

KrU1976/77:25 5

Bilaga

Socialutskottets yttrande
1976/77:1 y

över motion om åtgärder för förbättring av barns och ungdoms fysiska
kondition, m. m.

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 19 oktober 1976 beslutat inhämta yttrande av
socialutskottet över motionen 1975/76:573 av herr Gernandt (c) om åtgärder
för förbättring av barns och ungdoms fysiska kondition, m. m.

På kulturutskottets begäran har yttranden över motionen avgetts av socialstyrelsen,
skolöverstyrelsen, Sveriges riksidrottsförbund, De handikappades
riksförbund och Riksförbundet hem och skola.

Utskottet

1 motionen hemställs om utredning angående värdet av att man under
uppväxtåren bygger upp en god grundkondition. Motionären vill att det
under utredningsarbetet skall göras dels en sakkunnig prövning av i motionen
angivna synpunkter, dels en undersökning av om bärande skäl finns
för ökad fysisk träning i samhällets regi av barn och ungdom, dels en undersökning
om behovet av och möjligheterna till särskild undervisning i
fysisk träning för barn och ungdom som av olika skäl har svårigheter att
delta i obligatorisk fysisk träning.

Av yttrandena över motionen framgår att remissinstanserna delar motionärens
uppfattning att det är väsentligt att man bygger upp en god grundkondition
i uppväxtåren och att man fortlöpande uppmärksammar detta
önskemål.

Socialstyrelsen verkar genom sin nämnd för hälsoupplysning för ökad
kunskap och förbättrad handlingsberedskap hos befolkningen rörande hälsan
och dess vård. Nämnden har tillsatt en medicinsk expertgrupp för kost
och motion (MEK), och till denna har knutits en särskild referensgrupp
för motion och fysisk aktivitet. Socialstyrelsen har även i skriften ”Kost
och fysisk aktivitet i bamaåldern” (Socialstyrelsen redovisar 1973:33) behandlat
frågan om barnens fysiska träning och därvid hänvisat till ett stort antal
fysiologiska undersökningar som visar den fysiska aktivitetens betydelse
under uppväxtåren för individens grundkondition.

Skolöverstyrelsen uppmärksammar frågan om elevernas fysiska träning
bl. a. i samband med den pågående läroplansöversynen. Myndigheten be -

KrU1976/77:25

6

driver tillsammans med gymnastik- och idrottshögskolorna även ett betydande
forsknings- och utvecklingsarbete på området. Som exempel kan
nämnas följande. Vid lärarhögskolorna i Umeå, Stockholm och Göteborg
pågår olika utvecklingsprojekt inom gymnastik och idrott. Därvid ägnas
särskild uppmärksamhet åt bl. a. låg- och mellanstadiets gymnastikundervisning
och åtgärder för stimulans och aktivering av svagmotiverade elever.
Ett nytt läroplanssupplement i gymnastik för både grundskola och gymnasieskola
har utprovats läsåret 1975/76. Vidare har det tillsatts en arbetsgrupp
som skall analysera friluftsverksamheten i skolan. Syftet är att förbättra
förutsättningarna och förståelsen för friluftsverksamhetens betydelse. Det
kan också nämnas att en försöksverksamhet med samverkan i fråga om
undervisningen i gymnastik och biologi har påbörjats.

Då det gäller motionsyrkandet om undersökning angående behovet av
och möjligheterna till särskild undervisning i fysisk träning för elever med
svårigheter att delta i obligatorisk fysisk träning vill utskottet framhålla
att det sedan år 1972 finns möjlighet till samordnad specialundervisning
i gymnastik för handikappade elever. I samband med att denna möjlighet
infördes startades ett fortbildningsprojekt angående specialgymnastik som
fortfarande pågår. Projektet har till syfte att hos gymnastiklärare, skolsköterskor
och andra lärare öka kunskapen om elever med handikapp och därmed
förmågan att skapa förutsättningar för fysisk träning även för elever
som hittills inte kunnat eller haft svårt att delta i vanlig gymnastikundervisning.
Skolöverstyrelsen har främst som ledning för elevvårdspersonalen
under läsåret 1975/76 utgivit ett material benämnt ”Specialgymnastik
- medicinsk information” och ”Specialgymnastik - studiematerial”. En
kompletterande del ”Specialgymnastik - psykologisk information” är under
arbete.

Det förslag till reformering av skolans inre arbete (SIA-reformen) som
riksdagen under våren antagit (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr
1975/76:367) innebär ökade möjligheter till fysisk träning både i den icke
timplanebundna verksamheten och i den allmänna fritidsverksamheten.
Förslaget förutsätter även en nära samverkan mellan skolan och olika frivilliga
organisationer, såsom idrottsföreningar.

Utskottet anser i likhet med motionären att en god grundkondition är
av största betydelse för individens fysiska och psykiska hälsa och välbefinnande.
Mycket talar också för att motionären har rätt i sitt antagande
att vad som försummats av fysisk träning under uppväxtåren inte senare
kan helt kompenseras. Mot bakgrund av vad som ovan anförts om socialstyrelsens
och skolöverstyrelsens åtgärder inom sina verksamhetsområden
och om SIA-reformen samt med beaktande av att samhällets barnomsorg
har till syfte att bl. a. främja en gynnsam fysisk utveckling hos
barnen anser dock utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens

KrU 1976/77: 25

7

åtgärd med anledning av motionen. Utskottet avstyrker således motionen
1975/76:573.

Stockholm den 24 november 1976

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Romanus (fp), Larsson i Öskevik
(c), Svensson i Kungälv (s), fru Skantz (s), herrar Johnsson i Blentarp
(s)*, Bengtsson i Göteborg (c)*, Nordberg (s)*, Nilsson i Växjö (s), fru Wigenfeldt
(c), fru Swartz (fp), herr Biörck i Värmdö (m), fröken Öhrsvik (s),
fröken Littmarck (m) och herr Weinehall (c)*.

* Ej närvarande vid betänkandet justering.

GOTAB 52674 Stockholm 1976