KU 1976/77:43
Konstitutionsutskottets betänkande
1976/77:43
med anledning av motioner om en översyn av vallagen m. m.
Motionsyrkandena
I motionen 1976/77:73 av herrar Torwald (c) och Bengtsson i Göteborg (c)
yrkas ”att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändringar i
vallagen i enlighet med vad i motionen anförts”. Förslaget syftar till förbud
mot utdelning av valsedlar i anslutning till vallokal.
I motionen 1976/77:74 av herr Torwald m. fl. (c, m, fp) yrkas ”att riksdagen
hos regeringen begär sådan ändring av vallagen, att två postfunktionärer skall
finnas tillgängliga vid särskild poströstning på vårdinrättning fr. o. m.
nästkommande val”.
I motionen 1976/77:75 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) yrkas ”att
riksdagen beslutar att vallokal skall hållas öppen för röstning mellan kl. 08.00
och 20.00”.
I motionen 1976/77:233 av herr Ollén (m) yrkas ”att riksdagen antar
följande
Lag om ändring i vallagen
Härigenom föreskrives att 9 kap. 1 § vallagen (1972:620) skall erhålla
följande ändrade lydelse:
9 kap.
1 §. Vallokal skall hållas öppen för röstning mellan klockan 8 och 20.
Centrala valmyndigheten får bestämma att vallokalen i visst distrikt skall
vara öppen för röstning kortare tid än nu sagts, om det kan antagas att väljarna
likväl har tillfredsställande möjligheter att utöva sin rösträtt.”
I motionen 1976/77:306 av herr Andersson i Gamleby m. fl. (s) yrkas ”att
riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om sådan ändring i
vallagen att enskild medborgares namn bättre än för närvarande skyddas mot
missbruk i samband med upprättande av valsedlar”.
I motionen 1976/77:308 av herr Johansson i Trollhättan (s) yrkas ”att
riksdagen hos regeringen begär en omprövning av 14 kap. 4 § vallagen, andra
ogiltighetsanledningen”.
1 motionen 1976/77:432 av herr Gustavsson i Ängelholm m. fl. (s) yrkas
”att riksdagen hos regeringen anhåller om sådan ändring av vallagen 9 kap.
1 t; att den erhåller följande lydelse: Vallokal skall hållas öppen för röstning
mellan klockan 08.00 och 20.00.”
I motionen 1976/77:438 av herrar Sundgren (s) och Göransson(s) yrkas ”att
riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att politiska partier och
kommuner kan få en förbättrad service i form av kommunvis redovisade
valresultat för samtliga val”.
1 Riksdagen 1916m. 4 sami. Nr 43
KU 1976/77:43
2
I motionen 1976/77:564 av fru Ahrland (fp) yrkas ”att riksdagen beslutar
om följande tillägg till 9 kap. 6 § vallagen: Lokalerna skall vara lätt tillgängliga
för personer vilkas rörelseförmåga och orienteringsförmåga är nedsatt till
följd av ålder, handikapp eller sjukdom.”
I motionen 1976/77:569 av fru Ekelund m. fl. (c) yrkas ”att riksdagen
beslutar begränsa vallokalernas öppethållande”.
I motionen 1976/77:578 av herrar Kristiansson (c) och Korpås (c) yrkas
”1. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag om
skärpta bestämmelser i vad gäller s. k. ombudsröstning, 2. att riksdagen
beslutar att vallängd efter förrättat val skall vara skyddad för insyn”.
I motionen 1976/77:998 av herr Boo m. fl. (c) yrkas ”att riksdagen hos
regeringen begär en översyn av vallagen i enlighet med vad som anförts i
motionen”.
I motionen 1976/77:1005 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) yrkas
”att riksdagen hos regeringen begär förslag till begränsning av kostnadsfria
valsedlär i enlighet med vad som anförts i motionen”.
De i motionerna behandlade frågorna redovisas avsnittsvis under olika
rubriker.
Ang. den fria nomineringsrätten
I motionen 1976/77:306 framhålls bl. a. att det finns exempel på s. k.
piratlistor där kandidater tillhörande olika partier förts samman under en
särskild beteckning. Detta har vållat förvirring och irritation bland väljarna.
Enligt motionärerna bör problemet med missbruket av den fria nomineringsrätten
och det uppenbart otillräckliga skyddet mot missbruk av registrerad
partibeteckning tas upp till förnyad prövning. Utgångspunkten bör vara att i
möjligaste mån skydda den enskilde medborgaren mot att hans eller hennes
namn utan tillåtelse förs upp på en valsedel vid allmänna val.
De nuvarande reglerna för registrering av partibeteckning och anmälan av
kandidater återfinns i vallagens femte kapitel. Bestämmelserna fick sin
huvudsakliga utformning genom beslut av 1972 års riksdag (prop. 1972:105,
KU 1972:49).
Departementschefen anförde (prop. 1972:105, s. 110-111) beträffande
nomineringsrätten bl. a. följande:
Som framhållits i det föregående är det en bärande princip i vårt nuvarande
valsystem att nomineringsrätten är fri. Någon officiell kandidatur eller
obligatorisk registrering av partier förekommer inte. Väljaren kan på sin
valsedel använda sig av vilken partibeteckning han vill och ta upp vilken
kandidat han önskar. En sådan ordning medför risk för illojal användning av
partibeteckning. För att motverka denna risk finns för riksdagsvalen regler
som gör det möjligt för ett parti att få sin partibeteckning registrerad (jfr 54 §
ValL). Skyddet mot illojal användning av en registrerad beteckning åstadkoms
på så sätt att vederbörande parti i varje riksdagsvalkrets kan anmäla ett
KU 1976/77:43
3
visst antal kandidater. Valsedel som upptar registrerad partibeteckning måste
som första namn ha namnet på anmäld kandidat. Om så inte är fallet,
tillgodoräknas visserligen partiet valsedeln men alla namn på den anses vara
obefintliga (jfr 56 § 1 mom. och 59 § ValL).
Att den fria nomineringsrätten, som internationellt sett är en ovanlig
företeelse, utgör ett värdefullt inslag i vårt valsystem har framhållits från olika
håll under remissbehandlingen av VTU:s senaste betänkande och under den
diskussion som detta har föranlett. Enligt min mening finns det inte någon
anledning att nu gå ifrån principen att väljarna skall ha rätt att på valsedel ta
upp vilka kandidater de vill under vilken partibeteckning som helst. Däremot
bör när vallagstiftningen nu ses över - i enlighet med vad riksdagen uttalade
år 1966 - till övervägande tas upp de nuvarande reglerna om skydd mot den
risk för illojal användning av partibeteckning som den fria nomineringsrätten
inrymmer.
Begränsning av antalet kostnadsfria valsedlar
1 motionen 1976/77:1005 framhålls bl. a. att vid de allmänna valen 1976
trycktes omkring 550 miljoner valsedlar, varav statsverket bekostat den
övervägande delen. Motionären anser att det måste betecknas som slöseri
med statsmedel att trycka så många valsedlar att blott 3 % kommer till
användning. Motionären anser att det borde räcka med att statsverket
bekostar valsedlar motsvarande tre gånger antalet röstberättigade mot f. n.
fem gånger. Särskilda regler föreslås för fall där parti går fram med mer än en
lista.
Bestämmelser om valsedlar finns i 6 kap. 5 § vallagen, som har följande
lydelse:
I fråga om parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste
riksdagsvalet fått eller vid det förestående valet får mer än 2,5 procent av
rösterna i hela landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till
valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i
valkretsen. Vad som sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den
angivna röstandelen är eller genom det förestående valet blir representerat i
riksdagen.
I fråga om parti, som deltager i val av landstingsman eller kommunfullmäktige
och som är eller genom det förestående valet blir representerat i den
församling valet gäller, svarar statsverket för kostnaden för blanketter till
valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i
valet.
1 propositionen 1972:105 föreslogs att i avbidan på ställningstagandet till
partistödsutredningens förslag (SOU 1972:62) den tidigare vid 1970 års val
gällande ordningen skulle behållas. Denna tidigare ordning innebar att endast
partier som blivit representerade skulle få rätt till kostnadsfria valsedlar. I
propositionen föreslogs vidare att sådana skulle erhållas till ett antal som
motsvarade fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen.
1 en motion (1972:1740, c) föreslogs att den fria valsedelskvoten skulle
uppgå till fem gånger antalet röstberättigade och att tilldelning skulle ske även
1* Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 43
KU 1976/77:43
4
till partier som fått minst 2,5 % av rösterna vid riksdagsval. Utskottet
tillstyrkte motionens förslag (KU 1972:49). Riksdagen följde utskottet.
Om förbud mot utdelning av valsedlar i anslutning till vallokal
1 motionen 1976/77:73 anförs bl. a. att det på många platser är sedvänja att
partierna ställer upp med valsedelsutdelare utanför vallokalerna. Motionärerna
framhåller vidare att allt fler väljare uttalat sitt missnöje med
förekomsten av valsedelsutdelare. Särskilt invandrare skulle känna sig
irriterade över att bli ”överfallna” av ett stort antal valsedelsutdelare när de är
på väg in i vallokalen. Denna irritation skulle ha sin grund i att det i de länder
invandrarna kommer ifrån är förbjudet för partifunktionärer att uppehålla sig
utanför vallokalerna. Motionärerna finnér det angeläget att överväga att
genom lagändring avskaffa rätten att utdela valsedlar i omedelbar anslutning
till vallokalerna. Det bör åligga valnämnden att hålla valsedlar för samtliga
partier tillgängliga i anslutning till vallokalen. Härigenom skulle antalet
valsedlar kunna reduceras betydligt, vilket skulle innebära avsevärda
samhälleliga besparingar och en bättre hushållning med papper.
I 6 kap. 9 § vallagen föreskrivs att i lokal där röstning äger rum väljarna
skall ha tillgång dels till valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning
för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 % av rösterna i hela
landet, dels blanketter till valsedlar. Riksskatteverket (RSV) skall i egenskap
av central valmyndighet tillhandahålla partimarkerade valsedlar. I 8 kap.
vallagen återfinns allmänna bestämmelser om röstningen. I 10 § föreskrivs
att röstning äger rum inför öppna dörrar samt att det i vallokalen skall finnas
avskilda platser där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.
Frågor om ordning i eller vid vallokal behandlas i 11 §, vari sägs att ”den som
uppehåller sig i röstningslokalen eller utrymme därintill är skyldig att rätta sig
efter de föreskrifter som valförrättare eller röstmottagare meddelar för att
trygga röstningens genomförande”. Vidare finns regler som syftar till att
skydda väljarna mot påverkan i anslutning till valakten genom föreskriften:
”Tal får ej hållas i röstningslokal eller i anslutande utrymme. Ej heller får
tryckta eller skrivna upprop sättas upp eller delas ut till väljarna på sådan
plats.”
Om röstning genom bud och biträde vid poströstning på vårdinrättning
I motionen 1976/77:578 (punkten 1) anförs att sekretessen beträffande
politisk tillhörighet för medborgare som så önskar är en förutsättning för en fri
och fullvärdig demokrati. I motionen sägs att den på senare tid utökade
möjligheten för ombudsröstning, där också s. k. vårdare får ombesörja
röstning för icke anhörig, föranlett åtskillig kritik mot obehörig påverkan.
Motionärerna förordar en skärpning såväl av begreppet vårdare som av
kontrollen beträffande ombudets påverkan. Motionärerna framhåller vidare
KU 1976/77:43
5
att även frågan om en person röstat bör kunna vara en hemlighet, varför
röstlängden föreslås skyddad för insyn sedan röstsammanräkningen är
avslutad.
I motionen 1976/77:74 framhålls att i samband med de senaste valen har
det blivit allt vanligare att särskild poströstning anordnas på sjukhus och
andra vårdinrättningar söndagen före valdagen, varvid i vanliga fall en
posttjänsteman åker till den aktuella vårdinrättningen och fungerar som
röstmottagare. Enligt motionärerna medför denna ordning att många väljare
på grund av skilda handikapp måste biträdas av vårdpersonal, vilket medför
risker för valhemligheten. Enligt motionärerna hyser vissa patienter farhågor
för att de skall bli trakasserade i efterhand om de inte röstar på det parti som
den aktuella vårdpersonalen sympatiserar med. Mot denna bakgrund föreslås
att två postfunktionärer skall finnas tillgängliga vid särskild poströstning,
varvid den ene kan fungera som biträde åt väljaren.
Enligt 8 kap. 2§ vallagen skall väljaren personligen lämna sin valsedel.
Beträffande möjligheterna till röstning genom 6«r/(valsedelsförsändelse) finns
bestämmelser i 11 kap. vallagen. Väljare som är gift får lämna valsedel genom
make. Röstning genom bud, t. ex. genom vårdare och lantbrevbärare, är
vidare tillåten även i andra fall under vissa förutsättningar. I 3 § är de
närmare bestämmelserna införda. Paragrafen har följande lydelse:
3 § Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan
inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd eller,
om han vistas utomlands, hos närmaste utlandsmyndighet där röstning äger
rum, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn,
barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.
Sådan valsedelsförsändelse anordnas på följande sätt.
Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro
av budet och ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett
ytterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detta. Därefter tecknar
väljaren på ytterkuvertet försäkran på heder och samvete att han förfarit på
detta sätt samt att han av anledning som anges i första stycket ej kan inställa
sig för röstning i vallokalen för valdistriktet eller hos utlandsmyndigheten.
Budet och vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat
försäkran samt att något förhållande som strider mot innehållet ej är känt för
dem. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn
får ej vara vittne.
Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen.
Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertet.
Enligt 8 kap. 7 § skall valförrättaren företa vissa kontroller i de fall röstning
sker genom bud (valsedelsförsändelse), bl. a. att försändelsen är i föreskrivet
skick. Någon föreskrift om särskild kontroll om budet är vårdare finns
inte.
Bestämmelser rörande röstning på postanstalt m. m. återfinns i 10 kap.
vallagen. Där sägs i 1 § att röstning får ske på postanstalt inom riket från och
med den tjugofjärde dagen före valdagen. Särskild postanstalt kan inrättas vid
sjukhus, ålderdomshem etc., dock tidigast sjunde dagen före valdagen.
KU 1976/77:43
6
Inrättande sker i samråd mellan postverket, valnämnd och resp. anstalt.
Röstmottagare i sådana fall är självfallet en postfunktionär.
Öppethållande av vallokal
I motionerna 1976/77:75, 233, 432 och 569 föreslås att tiden för öppethållande
av vallokal begränsas så att vallokalerna skall stängas kl. 20 mot för
närvarande kl. 21.
I de aktuella motionerna anförs som skäl för begränsningen i öppethållandet
bl. a. att allt fler väljare numera poströstar före valdagen, att
övervägande antalet valnämnder 1974 förordat stängning kl. 20 och att
väljarnas möjligheter att snabbt få reda på valresultatet skulle öka vid tidigare
stängning.
I 9 kap. 1 § vallagen föreskrivs att vallokal skall hållas öppen för röstning
mellan kl. 8 och 21.
Om handikappvänliga vallokaler
I motionen 1976/77:564 föreslås mot bakgrund av att övervägande antalet
väljare avger sin röst personligen i vallokal på valdagen att föreskrift tas in i
vallagen av innebörd att vallokalerna skall vara lätt tillgängliga för personer
vilkas rörelseförmåga och orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder,
handikapp eller sjukdom.
I 9 kap. 6 § vallagen föreskrivs att kommun skall tillhandahålla lämpliga
vallokaler. 1 byggnadsstadgan finns bestämmelse om att utrymmen i byggnad
i vilka allmänheten äger tillträde skall utformas så att de blir tillgängliga för
personer vilkas rörelseförmåga eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd
av ålder, handikapp eller sjukdom. Ifrågavarande bestämmelse gäller utformning
av nybyggnad eller ombyggnad men avser inte befintliga lokaler.
Ang. ogiltig valsedel
I motionen 1976/77:308 erinras om att vallagens bestämmelser om när
valsedel skall anses ogiltig, såvitt gäller kännetecken som blivit uppenbarligen
anbragt på valsedel med avsikt, kan tolkas på olika sätt. Motionären
hänvisar till beslut med anledning av överklagande 1973 till regeringsrätten
och 1976 till valprövningsnämnden, varvid besvär ogillats i fall där det gällt
valsedlar som varit försedda med streck, kryss osv. Sådana markeringar hade
ej bedömts som kännetecken. Motionären erinrar även om att RSV 1975
föreslagit att märkning av valsedel skulle utgå som kassationsanledning.
I motionen 1976/77:998, vari begärs en allmän översyn av vallagen, anförs
att de nuvarande bestämmelserna om kassation av märkta valsedlar medfört
att även valsedlar med tillskrivna ord utan anknytning till namn eller
partibeteckning godkänts - även efter besvärsprövning i valprövnings
-
KU 1976/77:43
7
nämnden - samt sedlar försedda med streck, inramningar av namn etc.
Motionärerna anser att risken är stor för att skyddet för valhemligheten kan
komma att urholkas på grund av att kassationsreglerna är för svaga.
Motionärerna föreslår att bestämmelserna ses över.
Bestämmelser om när valsedel är ogiltig återfinns i 14 kap. 4 5 vallagen som
har följande lydelse:
Valsedel är ogiltig, om den
1. saknar partibeteckning eller upptager mer än en partibeteckning,
eller
2. är försedd med kännetecken som uppenbarligen blivit anbragt på
valsedeln med avsikt.
Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller
valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall
dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna
olikheter i fråga om kandidatnamn, skall namnen på sedlarna anses
obefintliga.
Ang. redovisningen av valresultat
I motionen 1976/77:438 föreslås att politiska partier och kommuner får en
förbättrad service i form av kommunvis redovisade valresultat för samtliga
val. Motionärerna erinrar om att sammanräkningen av valresultaten syftar
till att få fram vilka kandidater som är valda för de olika partierna. Om uppgift
önskas om resultatet av riksdagsvalet för enskilda kommuner får man själv ta
fram dessa uppgifter, vilket då det gäller större kommuner medför att
resultatet i ett stort antal valdistrikt måste läggas samman. Motionärerna
anser att länsstyrelserna, som har tillgång till modern datautrustning, skulle
kunna förbättra servicen i valredovisningen. Detta skulle vara av värde för de
politiska partierna och kommunerna.
Bestämmelser om preliminär rösträkning och slutlig sammanräkning och
mandatfördelning återfinns i 13 kap. resp. 14 kap. vallagen.
Vidare har föreskrifter om rapportering av preliminärt valresultat lämnats i
den särskilda valhandbok som RSV ger ut inför de allmänna valen.
Vissa frågor ang. röstlängd
I motionen 1976/77:578 anförs att i det fall en röstberättigad föredrar att ej
utöva sin rösträtt bör denne vara garanterad sekretesskydd i detta hänseende.
Motionärerna framhåller att det inte är ovanligt att personer som valt att avstå
från att rösta ställs under särskild press inför nästa val. Motionärerna föreslår
att vallängden efter valförrättning och röstsammanräkning hemligstämplas
samt förvaras på länsstyrelsen för att efter hand förstöras.
Frågan om sekretesskydd för röstlängd har behandlats tidigare - 1964,1969
och 1975 - med anledning av motioner med samma syfte som den nu
föreliggande.
KU 1976/77:43
8
Utskottet anförde 1964 beträffande rättsläget bl. a. följande:
Att röstlängd är offentlig handling är ej ett uttryck allenast för den
allmänna offentlighetsgrundsatsen utan även för vallagstiftningens speciella
hänsyn. Denna bygger sålunda på grundprincipen, att valförrättning skall
vara offentlig, med möjlighet till full insyn från allmänheten men med väl
garanterat skydd för valhemligheten i dess förut angivna betydelse. Sålunda
sker både röstavgivningen, den preliminära rösträkningen och den slutliga
sammanräkningen inför öppna dörrar. Ett led i detta system är, att även
röstlängd, som ligger till grund för valet, skall vara offentlig handling.
Avsikten med dessa bestämmelser är att skapa starka garantier för förrättade
vals äkthet och mot obehöriga förfaranden.
Enligt utskottets mening är det icke möjligt att på något sätt inskränka den
offentlighet vid valförrättning, som tillhör vallagstiftningens grundprinciper.
Såvitt möjligt fullständiga garantier måste upprätthållas mot obehöriga
förfaranden. Av största vikt är även,att allmänheten hyser fullt förtroende för
valförrättningens korrekthet. Det framstår därför som otänkbart, att avprickning
av röstande sker i en handling, som är undandragen offentligheten.
Sådan avprickning sker både under röstavgivningen och, med avseende å
poströster, vid sammanräkningen. Att röstlängden även måste vara offentlig
vid den preliminära rösträkningen är tydligt, då kontrollmöjligheter eljest
skulle saknas.
Utskottet avstyrkte bifall till motionen. I en reservation (m, fp) föreslogs att
frågan skulle bli föremål för utredning. Riksdagen följde utskottet.
Vid riksdagsbehandlingen 1969 (KU 1969:15) hänvisade utskottet till
beslutet 1964 och avstyrkte då aktuellt motionsyrkande. Ett särskilt yttrande
avgavs (fp, m).
Vid riksdagsbehandlingen 1975 (KU 1975:18) hänvisades till tidigare
ställningstaganden och då pågående utredning rörande sekretesslagstiftning.
I motionen 1976/77:998 tas frågan upp om reglerna för uppförande av
röstberättigad person i röstlängd. Motionärerna erinrar om att person som
t. ex. återvunnit rösträtt i vissa fall inte kan komma utöva sin rösträtt på
grund av att den röstberättigade ej varit uppförd i röstlängd. Motionärerna
föreslår att bestämmelserna ses över.
Bestämmelser om röstlängd återfinns i 4 kap. vallagen. Allmän röstlängd
skall upprättas årligen för varje valdistrikt av lokala skattemyndigheten.
Längden skall vara upprättad senast den 15 juni (1 §). 1 längden upptas svensk
medborgare som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband är kyrkobokförd
i valdistriktet och fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas
fyller 17 år. Även utlänning som varit kyrkobokförd i riket de tre åren närmast
före valåret tas upp i längden. Den som den 1 juni är omyndigförklarad tas
dock ej upp i längden (2 §).
Särskilda bestämmelser om granskning av, anmärkning mot och prövning
av röstlängd finns i 4 kap. 3-7 §§. Bestämmelserna innebär bl. a. möjlighet för
allmänheten att kontrollera uppgifter i röstlängden och att göra anmärkningar
fram till den 15 juli hos länsstyrelsen.
KU 1976/77:43
9
Ang. tillhandahållandet av valsedlar
I motionen 1976/77:998 föreslås att i vallagen föreskrivs att ”till valsedlar
skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles av centrala valmyndigheten”.
Motionärerna hänvisar till ställningstagande i valprövningsnämnden
med anledning av besvär över kommunfullmäktigeval 1976 vid
vilket förekommit valsedlar som icke tillhandahållits genom centrala
valmyndigheten men som i övrigt i stort motsvarat vallagens föreskrifter om
valsedlars utseende. Nämnden fann inte anledning att ogiltigförklara ifrågavarande
valsedlar. Motionärerna anser att bestämmelserna bör ses över.
Bestämmelser om valsedlar återfinns i 6 kap. vallagen. 1 1 § föreskrivs att
till valsedlar skall användas särskilda blanketter som tillhandahålles av
centrala valmyndigheten. 12 § ges närmare föreskrifter om valsedlarna, bl. a.
att de skall vara lika till storlek, material och färg. I 14 kap. 4 § vallagen finns
bestämmelser om när valsedel skall anses ogiltig. Det förhållandet att till
valsedel använts blankett som inte tillhandahållits av riksskatteverket nämns
inte bland ogiltighetsanledningarna.
Vissa övriga frågor
I motionen 1976/77:998 vari som nämnts begärs en allmän översyn av
vallagen har utöver vad tidigare sagts tagits upp frågor rörande offentlighet
vid preliminär sammanräkning i vallokal och valprövningsnämndens befogenheter
gentemot statliga och kommunala myndigheter m. m. Enligt
motionen bör översynen göras mot bakgrund av vid valen 1976 vunna
erfarenheter.
Pågående översyn genom RSV
Efter 1973 års val anmälde RSV till regeringen att erfarenheterna från 1973
års val borde läggas till grund för vissa förbättringar i valförfarandet. En
särskild utredning kom till stånd efter samråd med justitiedepartementet, och
RSV:s förslag lades i vissa delar till grund för propositionen 1975:27 med
förslag till ändringar i vallagen (se KU 1975:18).
Enligt inhämtade uppgifter har RSV med anledning av erfarenheterna av
1976 års val påbörjat en utredning. RSV genomförde under senhösten 1976 en
genomgång med samtliga länsstyrelser och ett stort antal kommuner/
valnämnder av erfarenheterna från valet. Den av RSV igångsatta utredningen
kan komma att beröra frågor som aktualiserats av vissa nu aktuella
motioner.
Utskottet
Den nu gällande vallagen (1972:620) tillämpades första gången vid 1973 års
allmänna val. Mot bakgrund av erfarenheterna från dessa val företogs .vissa
KU 1976/77:43
10
ändringar i vallagen (se KU 1975:18), vilka kom att gälla vid valen förra året.
Införde senaste valen meddelade RSV i egenskap av central valmyndighet en
rad anvisningar i syfte att underlätta ett enhetligt valförfarande. Genom
RSV:s försorg skedde vidare en omfattande informationsverksamhet och
utbildning av bl. a. valförrättare.
Inom RSV pågår olika undersökningarom hur vallagen fungerade vid 1976
års val. En råd frågor om valförfarandet m. m. har i anslutning till dessa val
prövats av den av riksdagen utsedda valprövningsnämnden som inrättades i
samband med 1974 års författningsreform och som ersatt regeringsrätten som
högsta instans i valprövningsfrågor. I de nu aktuella motionerna har tagits
upp åtskilliga spörsmål som enligt utskottet har stort intresse för valförfarandets
framtida utformning.
Utan ställningstagande i sak till de olika motionerna föreslår utskottet att
en översyn av vallagen kommer till stånd i likhet med vad som skedde efter
1973 års val. Denna översyn bör kunna omfatta hela regelsystemet och ske
mot bakgrund av erfarenheterna från de senaste valen. Utskottet förordar att
en särskild utredning med representanter för de politiska partierna tillkallas
för ändamålet.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av motionerna 1976/77:73, 1976/
77:74, 1976/77:75, 1976/77:233, 1976/77:306, 1976/77:308,
1976/77:432, 1976/77:438, 1976/77:564, 1976/77:569, 1976/
77:578,1976/77:998 och 1976/77:1005 hos regeringen begär att
en särskild utredning tillsätts för en allmän översyn av vallagen i
enlighet med vad utskottet anfört.
Stockholm den 21 april 1977
På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO
Närvarande: herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Björck i Nässjö (m),
Mossberg (s), Svensson i Eskilstuna (s), Nordin (c), Karlsson i Malung (s),
Schött (m), Gustafsson i Ronneby (s), Kindbom (c), Nyquist (s), fru
Hammarbacken (c), herr Eliasson (c), fru Cederqvist (s) och herr Tarschys
(fp).
GOTAB 53854 Stockholm 1977