Konstitutionsutskottets betänkande

KU 1976/77: 42

1976/77: 42

med anledning av propositionerna 1976/77:100 såvitt avser stöd
till dagspressen m. m. samt 1976/77: 99 om stöd till vissa tidningar
och tidskrifter m. m. jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1976/77: 99 om stöd till
vissa tidningar och tidskrifter m. m. samt motionerna 1976/77: 1469,
1470, 1471, 1472, 1473, 1492, 1493, 1494, 1495, 1496, 1506, 1507, 1508,
1509, vilka väckts med anledning av propositionen. Dessutom behandlas
propositionen 1976/77: 100, såvitt avser stöd till dagspressen m. m. (bilaga
11 B 10, E 5 samt anslag till pressens lånefond s. 163), samt de under
den allmänna motionstiden väckta motionerna 1976/77: 72 samt 232.

Propositionerna

I propositionen 1976/77: 99 föreslår regeringen riksdagen att

1. antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt
på annonser och reklam,

2. godkänna de ändringar i grunderna för samdistributionsrabatt för
svenska som jag har förordat,

3. godkänna de grunder för stöd till organisationstidskrifter som jag
har förordat,

4. godkänna de grunder för stöd till tidningar på andra språk än
svenska som jag har förordnat,

5. till Stöd till tidningar på andra språk än svenska på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

6. till Stöd till dagspressen för budgetåret 1977/78 under åttonde huvudtiteln
utöver i prop. 1976/77: 100 bil. 11 föreslaget förslagsanslag
anvisa ytterligare 18 000 000 kr.,

7. till Presstödsnämnden för budgetåret 1977/78 under åttonde huvudtiteln
utöver i prop. 1976/77: 100 bil. 11 föreslaget förslagsanslag anvisa
ytterligare 400 000 kr.,

8. till Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1977/78 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

9. till Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret
1977/78 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000
kr.,

10. till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1977/78 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till förslaget i prop. 1976/77: 100

1 Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 42

KU 1976/77: 42

bil. 15 med 600 000 kr. minskat reservationsanslag.

I propositionen 1976/77: 100 bil. 11 föreslår regeringen riksdagen
att till Presstödsnämnden för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 1 174 000 kr.,

att till Stöd till dagspressen för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag
av 189 000 000 kr. samt
att till Pressens lånefond för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag
av 15 000 000 kr.

Motionerna

1976/77: 72 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s)
att riksdagen uttalar att regeringens i budgetpropositionen aviserade
förslag till presstöd till tidningar på annat språk än svenska bör ges en
sådan utformning, att stöd till sådana tidningar kan utgå fr. o. m. kalenderåret
1977, enligt de riktlinjer som angavs i KU:s betänkande 1975/
76: 46.

1976/77: 232 av herr Gustavsson i Ängelholm m. fl. (s)

att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsätts med
direktiv att utreda vilken inverkan annonsbladen har på dagstidningarnas
ekonomi samt att föreslå lämpliga åtgärder för att motverka eventuella
negativa effekter på seriös tidningsutgivning.

1976/77:1469 av fru Diesen m. fl. (m)
att riksdagen beslutar uttala att tidningar på annat språk än svenska
skall i fråga om presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som
utkommer på svenska språket.

1976/77: 1470 av herr Hemelius (m)
att riksdagen med avslag på propositionen 1976/77: 99 såvitt avser
hemställan om ett anslag om 40 milj. kr. till stöd till organisationstidskrifter
hos regeringen anhåller om ny utredning om stöd till sådana
tidskrifter.

1976/77:1471 av herrar Stensson och Karl Bengtsson i Varberg (båda
fp)

1. att riksdagen beslutar att det föreslagna tidskriftsstödet utvidgas
till att omfatta tidskrifter för konsumentintressen (enligt Nämndens för
samhällsinformation klassificering), vilkas som utgivarkorsband distribuerade
upplaga utgör minst 90 % av hela upplagan; samt

2. att riksdagen beslutar att underlaget för beräkning av stödet maximeras
till 20 miljoner årsexemplar per tidskrift.

1976/77:1472 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s)
att riksdagen

KU 1976/77: 42

1. med anledning av propositionen 1976/77: 99 ger regeringen till
känna vad som anförts i motionen rörande en uppräkning av produktionsbidragen
till dagstidningarna,

2. med anledning av propositionen 1976/77: 99 p. 3 uttalar att stödet
till organisationstidskrifter även skall omfatta

a) de tidskrifter som ges ut på andra språk än svenska samt i dessa
fall såvitt gäller medlemsblad utgå enligt samma principer som för invandrarnas
riksorganisationers medlemstidningar,

b) tidskrifter som ges ut av lokala och regionala organisationer,

3. med anledning av propositionen 1976/77: 99 p. 4 uttalar att stöd
till allmänna nyhetstidningar på annat språk än svenska bör utgå i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1976/77: 1473 av herr Fagerlund m. fl. (s)
att riksdagen avslår propositionen 1976/77: 99 såvitt avser p. 10 samt
ger regeringen till känna vad som i motionen 1976/77:1472 anförs
rörande dispositionen av viss del av anslaget Åtgärder för invandrare.

1916/17: 1492 av fru Göthberg m. fl. (c)
att riksdagen beslutar att tidskriftsstödet vidgas till att också omfatta
konsumentfackpress enligt i motionen angivna grunder.

1976/77: 1493 av herrar Lövenborg och Hagel (båda—)
att riksdagen uttalar sig för

1. att det i propositionen 1976/77: 99 föreslagna fasta bidraget utgår
med 5 000 kr. per tidskrift och att anslaget räknas upp i enlighet därmed,

2. att stödet varje år automatiskt höjs med en procentsats som motsvarar
skillnaden mellan ökningen av kostnaderna för postdistribution
av tidskrifter och kostnadsindex,

3. att bedömningen av annonsvolymen baserar sig på ett årsgenomsnitt.

1976/77: 1494 av herr Richardson (fp)
att riksdagen hos regeringen begär att frågan om stöd till regionala
och lokala organisationstidskrifter utreds närmare.

1976/77: 1495 av herrar Söderström (m) och Sjönell (c)
att riksdagen beslutar att villkoren för erhållande av stöd till organisationstidskrifter
även kommer att innefatta distribution i form av masskorsband.

1976/77: 1496 av herr Wachtmeister i Staffanstorp m. fl. (m)
att riksdagen uttalar att tidskriftsstödet utvidgas till att omfatta tidskrifter
för konsumentintressen enligt de grunder som anförts i denna
motion och att detta ges regeringen till känna.

1976/77: 1506 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m)

att riksdagen beslutar att det statliga stödet till organisationstidskrifter

KU 1976/77: 42

skall utgå jämväl till tidskrifter som är organ för sparfrämjande organisationer
och som riktar sig till barn och ungdom samt att den speciella
distributionsformen, utdelning i skolorna, jämställs med distribution som
utgivarkorsband.

1976/77: 1507 av fru Andrén (fp) och herr Stensson (fp)
att riksdagen hos regeringen anhåller att möjligheterna att omfördela
det totala bidraget prövas, så att det fasta bidraget till mindre organisationstidskrifter
kan höjas till 5 000 kr. per år.

1976/77: 1508 av herr Johansson i Skärstad (c)
att riksdagen uttalar att tidskriftsstöd kan utgå till periodisk publikation
som väsentligen framstår som organ för stiftelse med huvudsakligt
syfte att verka för sådant ändamål som sägs i 8 § 6) lagen om mervärdeskatt.

1976/77: 1509 av herr Werner m. fl. (vpk)

1. att riksdagen uttalar och ger regeringen till känna att invandrartidningar
och -tidskrifter bör ges stöd enligt samma kriterier som gäller
för svenska publikationer,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning av invandrartidningarnas
och tidskrifternas speciella situation,

3. att riksdagen uttalar att grundavgiften inom samdistributionssystemet
bör avskaffas och anhåller hos regeringen om förslag därom,

4. att riksdagen uttalar att en uppräkning av produktionsbidragen
till dagstidningar bör ske med hänsyn till kostnadsutvecklingen och anhåller
hos regeringen om förslag därom,

5. att riksdagen med ändring i propositionen 1976/77: 99 beslutar fastställa
grundbidraget till organisationstidskrifter till 5 000 kr.,

6. att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning med syfte
att trygga utgivningen av tidskrifter med liten upplaga, med lokal utgivning
eller med speciella distributionsproblem — under beaktande av
vad som övrigt i motionen sägs om de politiska partiernas tidskriftsutgivning.

Stöd till dagspressen

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen hemställs att riksdagen skall ”till Stöd till dagspressen
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 189 000 000
kr.”.

Till detta anslag hänförs medel till produktionsbidrag, etableringsstöd,
utvecklingsbidrag, samverkansbidrag samt samdistributionsrabatt. Pressstödet
byggdes ut förra året varvid flera av dessa stödformer infördes.
Dessutom höjdes produktionsbidragen detta år med i genomsnitt 40 %.

KU 1976/77: 42

I propositionen anför föredraganden att dagspressen de senaste åren
drabbats av stora kostnadsstegringar. Samtidigt har annonsprisema under
den senaste tiden höjts kraftigt. Snabba kostnads- och annonsprishöjningar
innebär stora påfrestningar främst på de dagstidningar som
har en låg hushållstäckning. Kostnadsbesparingar kan svårligen göras
av dessa tidningar utan att detta får negativa effekter på den redaktionella
omfattningen och kvaliteten. Stora rationaliseringsvinster finns dock
på litet längre sikt att hämta genom produktionssamverkan.

Enligt föredraganden måste kostnadsökningarna i första hand mötas
med kraftfulla insatser i kostnadsbesparande syfte och med ökade intäkter
av tidningsrörelsen. Ur lågtäckningstidningarnas synvinkel inger
dock de stora annonsprishöjningarna farhågor. Det är enligt propositionen
angeläget att tidningarnas prispolitik utformas så att den ger ett
minskat annonsberoende och att prishöjningarna begränsas till att täcka
kostnadsökningen.

Någon förändring av reglerna eller beloppen för produktionsbidragen
föreslås inte i propositionen. Däremot förordas en höjning av anslagsramen
för utvecklingsbidragen. Utvecklingsbidrag kan beviljas för högst
två år av fyra. Detta kan innebära att presstödsnämnden inte kan bevilja
nya bidrag för år 1977 om anslaget är oförändrat 6 milj. kr. Enligt
presstödsnämnden tyder antalet ansökningar på att behovet av bidrag
är stort. Nämnden har därför föreslagit att anslaget bör höjas men att
det samtidigt bör fastläggas att högst 6 milj. kr. skall få disponeras för
nya tvååriga projekt. Föredraganden ansluter sig till nämndens bedömning.

Eftersom antalet tidningar som deltar i rabatterad samdistribution
ökat föreslås en uppräkning av anslaget för detta ändamål med 3 milj.
kr. Den sammanlagda ökningen av anslaget i förhållande till innevarande
budgetår är alltså 9 milj. kr.

I propositionen hemställs dessutom att riksdagen skall ”till Pressens
lånefond för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av
15 000 000 kr.”.

Lån ur pressens lånefond kan beviljas tidningsföretag såväl för investering
som för annan åtgärd som bedöms vara nödvändig för att
stärka företagets konkurrensförmåga på längre sikt. Lån skall företrädesvis
ges för åtgärder som syftar till kostnadsbesparingar genom samverkan
mellan tidningsföretag. Lån får dock ej beviljas för sådana projekt
som bedöms kunna finansieras på den allmänna kreditmarknaden
på normala marknadsmässiga villkor. Medlen disponeras av presstödsnämnden.

Propositionen 1976/77: 99

I propositionen hemställs att riksdagen skall ”2. godkänna de ändringar
i grunderna för samdistributionsrabatt för dagstidningar som jag

KU 1976/77: 42

har förordat” samt ”6. till Stöd till dagspressen för budgetåret 1977778
under åttonde huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:100 bil. 11 föreslaget
förslagsanslag anvisa ytterligare 18 000 000 kr.”.

Samdistributionsrabatt för dagstidningar infördes den 1 januari 1970.
Syftet var att med hjälp av rabatten stimulera tidningarna till ökad samdistribution
för att uppnå totalt sett lägre distributionskostnader och en
kostnadsfördelning mellan de deltagande tidningsföretagen som gav
ökad jämställdhet i konkurrensen. F. n. deltar med ett undantag samtliga
abonnerade flerdagarstidningar i systemet.

Gällande bestämmelser har meddelats i förordningen (1976: 336) om
statligt stöd till dagstidningar. Rabatt utgår för varje abonnerat exemplar
av dagstidning som distribueras av postverket i särskild tidningsutdelningstur
eller lantbrevbäringstur eller av särskilt distributionsföretag under
förutsättning att minst två tidningsföretag deltar i samdistributionen.
Tidningsföretagen måste avstå från egen distribution på alla de orter
där samdistribution förekommer och den egna tidningen kan medfölja.
De i samdistributionen deltagande tidningarna betalar inom samma
distributionsområde ett enhetligt pris per distribuerat exemplar (den
s. k. likaprisprincipen). Priset kan emellertid differentieras om tidningarnas
exemplarvikt är mycket olika.

Rabatten utgår med tre öre för varje samdistribuerat exemplar. I skrivelse
till regeringen har Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) pekat
på att distributionskostnaderna ökat med 100 % sedan 1972 då rabatten
senast höjdes. Med hänsyn härtill har TU föreslagit att rabatten höjs
till sex öre per exemplar. Presstödsnämnden har beräknat att rabattens
andel av de totala distributionskostnaderna har minskat från ca 12—
15 % till 6—7 %. Enligt nämnden kan man inte bortse från riskerna
för att i vart fall de större högtäckningstidningarna kan överväga en återgång
till distribution i egen regi på utgivningsorten. De nuvarande reglerna
gör det enligt nämnden möjligt för en tidning att på utgivningsorten
anordna distribution i egen regi, medan den samtidigt på andra
orter kan delta i samdistribution som anordnas av något av distributionsföretagen
och där erhålla samma pris som övriga tidningar. Nämnden
har med hänsyn härtill föreslagit att en höjning av rabatten kombineras
med en ändring av reglerna för samdistributionsrabatten så att
likaprisprincipen endast gäller de tidningar som har undertecknat förbindelse
att avstå från egen distribution inom alla de områden där rabatterad
samdistribution förekommer resp. att överlämna hela distributionsarbetet
till postverket eller ett distributionsföretag.

I propositionen förordar föredraganden att reglerna för rabatten
skärps i enlighet med presstödsnämndens förslag. Dessutom föreslås en
differentierad höjning av rabatten som innebär att den höjs till sex öre
för de första 10 000 000 exemplaren och till fyra öre för exemplaren
mellan 10 000 000 och 21 000 000. För exemplaren över 21 000 000

KU 1976/77: 42

bör rabatten enligt förslaget vara oförändrat tre öre. Detta innebär enligt
propositionen en fördubbling av rabatten för flertalet landsortstidningar,
en mycket kraftig förstärkning av rabtten för de största landsortstidningarna
och en något mindre förstärkning för storstädernas flerdagarstidningar.

Motionerna

I motionen 1976/77: 1472 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s)
hemställs ”att riksdagen 1. med anledning av propositionen 1976/77: 99
ger regeringen till känna vad som anförts i motionen rörande en uppräkning
av produktionsbidragen till dagstidningarna”.

Enligt motionärerna kan förslaget i propositionen om en höjning av
samdistributionsrabatten tolkas som ett avsteg från hittills tillämpade
principer för presstödet. Förslaget innebär enligt motionen att högtäckningstidningama
får en väsentligt större andel av det ökade stödet än
lågtäckningstidningama, vilka är i störst behov av en förstärkning. Motionärerna
anför att den föreslagna höjningen av samdistributionsrabatten
innebär en lättnad även för lågtäckningstidningama men att den
måste följas upp med en motsvarande förstärkning av produktionsbidragen.
I annat fall leder höjningen av presstödet till att den obalans i
ekonomiska resurser som skapar problem på tidningsmarknaden förstärks
ytterligare. Riksdagen måste med hänsyn härtill och till den
snabba kostnadsutvecklingen för tidningarna hemställa hos regeringen
om förslag till en uppräkning av produktionsbidragen som kompenserar
lågtäckningstidningama för de ökade kostnaderna och deras mindre
andel av den nu föreslagna höjningen av det statliga presstödet.

I motionen 1976/77: 1509 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs ”3.
att riksdagen uttalar att grundavgiften inom samdistributionssystemet
bör avskaffas och anhåller hos regeringen om förslag därom, 4. att
riksdagen uttalar att en uppräkning av produktionsbidragen till dagstidningar
bör ske med hänsyn till kostnadsutvecklingen och anhåller hos
regeringen om förslag därom”.

Enligt motionärerna är det utmärkt med den i propositionen föreslagna
höjningen av samdistributionsrabatten. Men om den inte följs
upp med en motsvarande höjning också av produktionsbidragen, kommer
lågtäckningstidningama ändå att tvingas till en fortsatt osäker
existens. Kostnadsökningarna inom tidningsbranschen drabbar enligt motionärerna
hårdast de tidningar som har små upplagor.

Stöd till organisationstidskrifter

Propositionen 1976/77: 99

I propositionen hemställs att riksdagen skall ”3. godkänna de grunder
för stöd till organisationstidskrifter som jag har förordat, 8. till

KU 1976/77: 42

Stöd till organisationstidskrifter för budgetåret 1977/78 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 40 000 000 kr.”.

I propositionen föreslås att ett statligt stöd skall utgå till organisationstidskrifter.
Stöd skall utgå dels till medlemsblad, dels till tidskrifter
som är organ för religiösa, nykterhetsfrämjande, politiska, miljövårdande,
idrottsliga, försvarsfrämjande organisationer samt organisationer
som företräder handikappade eller arbetshindrade. Den avgränsning av
kretsen stödberättigade tidskrifter som föreslås ansluter i allt väsentligt
till den gränsdragning som tidigare har gjorts i fråga om befrielse från
mervärdeskatt. Stödet utgår med ett fast bidrag per år på 2 500 kr. per
tidskrift. Därutöver bör för de första 300 000 årsexemplaren utgå 30 öre,
för exemplaren mellan 300 000 och 1 000 000 27 öre, för exemplaren
mellan 1 000 000 och 3 000 000 21 öre, för exemplaren mellan 3 000 000
och 10 000 000 16 öre samt för exemplaren över 10 000 000 12 öre.
Därutöver bör bidraget enligt förslaget höjas med 10 % vid en periodicitet
på mellan 10 och 15 utgivningar per år och med 20 % vid 16 utgivningar
eller fler. Stödet föreslås utgå fr. o. m. år 1977 och utbetalas i
efterskott.

Stödet föreslås utgå endast till tidningar och tidskrifter som utges
som utgivarkorsband. Tidskriftsexemplar som distribueras genom lösnummerförsäljning
eller som masskorsband blir således ej stödberättigade.
Undantag från huvudregeln görs dock för de tidskrifter som utges
av organisationer för på fartyg ombordanställda. Dessa tidskrifter kan
inte distribueras uteslutande som utgivarkorsband. Stödet bör i dessa
fall enligt förslaget beräknas i huvudsak efter antalet medlemmar och
utgå med det belopp som skulle ha utgått om utgivarkorsband hade kunnat
användas för hela distributionen.

Vid beräkningen av den stödberättigade upplagan får högst 1 000 friexemplar
räknas in. För medlemstidningarna gäller att endast medlemsexemplar
är stödberättigade. Bland de 1 000 friexemplaren får dock i
dessa fall även inräknas till utomstående abonnerade exemplar.

Undantagna från stöd är tidskrifter som ges ut av endast lokalt eller
regionalt verksamma organisationer. En organisation skall dock enligt
förslaget inte uteslutas från stöd enbart av det skälet att den ingår i en
huvudorganisation eller en samarbetsorganisation för riksorganisation.

Tidskrifter som innehåller mer än 50 % annonser är inte stödberättigade.
Skulle ett enstaka nummer av en tidskrift ha så hög annonsandel
blir detta nummer inte stödberättigat även om tidskriftens övriga nummer
erhåller stöd.

För att en tidskrift skall vara stödberättigad krävs vidare att upplagan
uppgår till minst 10 000 årsexemplar.

Tidskrifter som ges ut på andra språk än svenska är inte stödberättigade.
För invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar föreslås i
stället ett särskilt stöd. Detta utgår med ett fast bidrag på 2 500 kr. per

KU 1976/77: 42

tidning samt 90 öre för varje som Utgivarkorsband distribuerat medlemsexemplar,
med en förhöjning av bidraget med 10 % vid 10—15 utgivningar
per år och med 20 % vid 16—23 utgivningar. De föreslagna
beloppen utgör i allmänhet drygt det dubbla av vad motsvarande svenskspråkiga
tidskrifter skulle få enligt förslaget till stöd till övriga organisationstidskrifter.

Motionerna

I motionen 1976/77:1470 av herr Hernelius (m) hemställs ”att riksdagen
med avslag på propositionen 1976/77: 99 såvitt avser hemställan
om ett anslag om 40 miljoner kronor till stöd till organisationstidskrifter
hos regeringen anhåller om ny utredning om stöd till sådana tidskrifter”.

I motionen anförs att det framlagda förslaget i många avseenden är
märkligt. Några konkreta siffror föreligger inte som visar vilka belopp
som kan komma att utgå till olika tidskrifter. Någon form av behovsprövning
förekommer inte. Detta leder bl. a. till att organisationer, sorn
tillhör de rikaste i landet och som disponerar över avsevärda fonder, vid
sidan av nu behövande organisationer kommer i åtnjutande av miljonbelopp
för sin tidskriftsutgivning. I motionen ifrågasätts varför inte en
övre gräns satts vid exempelvis en halv eller en miljon kronor. Motionären
anför också att stöd kommer att ges åt stora affärsdrivande organisationer,
vars medlemstidningar delvis sprids utanför medlemskretsen
och i hög grad är att betrakta som reklampublikationer för varor som
säljs genom organisationens försorg eller genom närstående företag. Samtidigt
blir tidningar som konkurrerar med dessa medlemsblad helt utan
stöd. Genom att stödet är kombinerat med befrielse från mervärdeskatt
gynnas dessa tidningar dessutom i dubbel måtto.

1 motionen 1976/77: 1471 av herrar Stensson och Karl Bengtsson i
Varberg (båda fp) hemställs ”1. att riksdagen beslutar att det föreslagna
tidskriftsstödet utvidgas till att omfatta tidskrifter för konsumentintressen
(enligt Nämnden för Samhällsinformations klassificering), vilkas
som utgivarkorsband distribuerade upplaga utgör minst 90 % av hela
upplagan; samt 2. att riksdagen beslutar att underlaget för beräkning av
stödet maximeras till 20 miljoner årsexemplar per tidskrift”.

I motionen framhålls att ett stöd till olika tidskrifter måste vara konkurrensneutralt.
Det finns enligt motionärerna flera exempel på förlagsoch
organisationsutgivna tidskrifter, som har samma karaktär och inriktning
och som därmed konkurrerar. Bland dessa tidskrifter skulle det
föreslagna stödet medföra en snedvridning av konkurrensförhållandena
som kan få allvarliga konsekvenser för de tidskrifter som inte får stöd.
Det mest påtagliga exemplet gäller enligt motionen tidskrifter med en
klart konsumentupplysande inriktning. Som exempel tas i motionen upp
det förhållandet att tidningen ICA-kuriren inte är stödberättigad medan
tidningen Vi kommer att erhålla stöd.

KU 1976/77: 42

I motionen 1976/77:1472 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s)
hemställs att riksdagen ”2. med anledning av propositionen 1976/77: 99
p. 3 uttalar att stödet till organisationstidskrifter även skall omfatta a)
de tidskrifter som ges ut på andra språk än svenska samt i dessa fall
såvitt gäller medlemsblad utgå enligt samma principer som för invandrarnas
riksorganisationers medlemstidningar, b) tidskrifter som ges ut av
lokala och regionala organisationer”.

I motionen anförs att stöd inte kommer att kunna utgå till tidskrifter
som ges ut av svenska organisationer men trycks på andra språk än
svenska. Detta innebär att t. ex. politiska partier och fackliga organisationer
inte får något stöd till tidningar som ges ut till medlemmar som
är invandrare. Enligt motionärerna är detta en omotiverad inskränkning.
Tvärtom bör samhället på allt sätt medverka till olika insatser för
att förbättra kommunikationen med dessa medlemsgrupper. Med hänsyn
till det särskilda ansvar som organisationerna har för en god kommunikation
med de medlemmar som är invandrare och till de väsentliga fördyringar
som är förenade med att ge ut tidningar på annat språk än
svenska bör därvid enligt motionen för medlemsblad de regler tillämpas
som gäller för invandrarnas riksorganisationers medlemstidningar.

I motionen anförs vidare att det måste upplevas som en klar orättvisa
att inte lokala och regionala organisationer kan få del av det föreslagna
stödet. Även sådana organisationer har i många fall så stort medlemsantal
att det är nödvändigt för dem att ge ut medlemsblad.

I motionen 1976/77: 1492 av fru Göthberg m. fl. (c) hemställs ”att
riksdagen beslutar att tidskriftsstödet vidgas till att också omfatta konsumentfackpress
enligt i motionen angivna grunder”.

Enligt motionen har propositionens avgränsning av kretsen stödberättigade
tidskrifter på ett område blivit sådan att tidningar och tidskrifter
med i stort sett motsvarande innehåll och målgrupp kommer i
olika grupper. Det gäller konsumentfackpress. Motionärerna föreslår att
tidskriftsstödet vidgas till att omfatta också sådan konsumentfackpress
som till 90 % postdistribueras. Den klassifikation ”För konsumentintressen”
som tillämpas av Nämnden för samhällsinformation bör vara tilllämpbar
vid den föreslagna utvidgningen. Det bör ankomma på regeringen
att bedöma om det i samband därmed bör införas ett tak för
stödbeloppet.

I motionen 1976/77: 1493 av herrar Lövenborg (—) och Hagel (—)
hemställs ”att riksdagen uttalar sig för 1. att det i propositionen 1976/
77: 99 föreslagna fasta bidraget utgår med 5 000 kr. per tidskrift och
att anslaget räknas upp i enlighet därmed, 2. att stödet varje år automatiskt
höjs med en procentsats som motsvarar skillnaden mellan ökningen
av kostnaderna för postdistribution av tidskrifter och kostnadsindex,
3. att bedömningen av annonsvolymen baserar sig på ett årsgenomsnitt”.

KU 1976/77: 42

I motionen anförs att det fasta bidraget på 2 500 kr. per tidskrift är
så litet att det inte kommer att få någon avgörande inverkan på frågan
om en tidning av ekonomiska skäl måste läggas ner eller om den kan
leva vidare. I motionen hänvisas också till Journalistförbundets remissyttrande
på tidskriftsutredningens förslag, i vilket framhölls att stödet
måste räknas upp successivt med hänsyn bl. a. till att underskottet i
postverkets tidningsrörelse skall avvecklas. Vidare finner motionärerna
det mer rimligt att beräkna annonsandelen i tidningen med utgångspunkt
i årsutgåvan.

I motionen 1976/77:1494 av herr Richardson (fp) hemställs ”att
riksdagen hos regeringen begär att frågan om stöd till regionala och
lokala organisationstidskrifter utreds närmare”.

I motionen anförs att det många gånger ställer sig svårt att erhålla
primär- och landstingskommunalt stöd till organisationstidskrifter, då
vissa organisationer täcker mer än en kommun eller ett län. Begränsningen
till riksorganisationernas tidskrifter strider också enligt motionären
mot övriga strävanden att främja lokal och regional verksamhet
på massmedieområdet.

I motionen 1976/77: 1495 av herrar Söderström (m) och Sjönell (c)
hemställs ”att riksdagen beslutar att villkoren för erhållande av stöd till
organisationstidskrifter även kommer att innefatta distribution i form
av masskorsband”.

I motionen anförs att det framför allt för vissa mindre organisationer,
t. ex. Sveriges bridgeförbund, är förenat med stora praktiska svårigheter
och stora kostnader att upprätta och föra centrala medlemsregister av
det slag som krävs för att tidningarna skall kunna distribueras som utgivarkorsband.
För dessa organisationer är utgivarkorsband en onödigt
dyr distributionsform. Det innebär enligt motionärerna ett slöseri med
statliga medel att genom stödkonstruktionen tvinga dessa organisationer
att övergå från masskorsbandsdistribution till utgivarkorsband.

I motionen 1976/77: 1496 av herr Wachtmeister i Staffanstorp m. fl.
(m) hemställs ”att riksdagen uttalar att tidskriftsstödet utvidgas till att
omfatta tidskrifter för konsumentintressen enligt de grunder som anförts
i denna motion och att detta ges regeringen till känna”.

Enligt motionärerna bör de tidskrifter som samarbetar i Föreningen
Konsumentmarknadspress behandlas lika i stödavseende. Annars påverkas
konkurrensförhållandena dem emellan och presstödssystemet riskerar
att komma i konflikt med de tryckfrihetsrättsliga principer som utgör
ett så väsentligt inslag i vårt folkstyre. Dessa tidningar -— ICAKuriren,
Land, Vi, Vi Bilägare och Vår Bostad — bedöms i olika officiella
sammanhang som en enhetlig grupp. De har också enligt motionärerna
flera gemensamma egenskaper. I motionen föreslås att tidskriftsstödet
utvidgas till att omfatta tidskrifter för konsumentintressen
(enligt Nämndens för samhällsinformation klassificering), vilkas som

KU 1976/77: 42

utgivarkorsband distribuerade upplaga utgör minst 90 % av hela upplagan.
Samtidigt bör — för att hålla tidskriftsstödet inom den föreslagna
ekonomiska ramen — underlaget för beräkning av stödet maximeras
till 20 miljoner årsexemplar per tidskrift.

I motionen 1976/77: 1509 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs ”5.
att riksdagen med ändring i propositionen 1976/77: 99 beslutar fastställa
grundbidraget till organisationstidskrifter till 5 000 kr., 6. att riksdagen
hos regeringen anhåller om en utredning med syfte att trygga utgivningen
av tidskrifter med liten upplaga, med lokal utgivning eller
med speciella distributionsproblem, under beaktande av vad som i övrigt
i motionen sägs om de politiska partiernas tidskriftsutgivning”.

I motionen anförs att det föreslagna stödet diskriminerar vissa tidskrifter
ur distributionssynpunkt. Enligt motionen får stödets betydelse
ur demokratisk synpunkt inte begränsas av administrativa svårigheter.
Motionärerna underkänner därför regeln att tidskrifterna måste till alla
delar distribueras som utgivarkorsband eller att de måste vara från en
riksorganisation eller ha en utgivning om minst 10 000 årsexemplar.
Vidare bedöms det som en inskränkning att endast 1 000 friexemplar
får inräknas bland de stödberättigade exemplaren. Lokala fackföreningstidningar
har samma uppgifter och berättigande som fackförbundspressen
och bör därför vara berättigade till stöd.

I motionen föreslås också viss uppmjukning av reglerna för att ge
stöd till tidskrifter som ges ut av politiska partier eller närstående organisationer.
Stödet för tidskrifter med lägre antal än 300 000 årsexemplar
bör göras större samtidigt som det fasta grundbidraget föreslås
höjt till 5 000 kr. Slutligen föreslås att de mindre organisationstidskrifternas
situation blir föremål för ytterligare utredning.

I motionen 1976/77: 1506 av herr Andersson i Örebro m. fl. (fp, c, m)
hemställs ”att riksdagen beslutar att det statliga stödet till organisationstidskrifter
skall utgå jämväl till tidskrifter som är organ för sparfrämjande
organisationer och som riktar sig till barn och ungdom,
samt att den speciella distributionsformen, utdelning i skolorna, jämställs
med distribution som utgivarkorsband”.

I motionen framhålls att sparfrämjande tidskrifter har en betydelsefull
uppgift att fylla i samhället. De vill sprida förståelse för ekonomiska
sammanhang och stimulera till en vettig hushållning med enskildas
och samhällets resurser. Som exempel på en sådan tidskrift vilken
inte blir stödberättigad nämner motionärerna tidskriften Lyckoslanten.
Denna distribueras i skolorna och delas kostnadsfritt ut i klasserna. Enligt
motionärerna används den bl. a. i undervisningen.

I motionen 1976/77: 1507 av fru Andrén och herr Stensson (båda fp)
hemställs ”att riksdagen hos regeringen anhåller att möjligheterna att
omfördela det totala bidraget prövas så att det fasta bidraget till mindre
organisationstidskrifter kan höjas till 5 000 kr. per år”.

KU 1976/77: 42

I motionen anförs att de kostnader som utredningen redovisat för
mindre tidskrifter samt det stora antalet remissyttranden som tar upp
denna fråga motiverar ett högre fast bidrag för de mindre tidskrifterna.
För tidskrifter med större årsupplagor utgör däremot enligt motionen
det fasta bidraget en så liten del i förhållande till det samlade stödet
att det saknar betydelse. En omfördelning av bidragen bör därför kunna
ske inom angiven anslagsram.

I motionen 1976/77: 1508 av herr Johansson i Skärstad (c) hemställs
”att riksdagen uttalar, att tidskriftsstöd kan utgå till periodisk publikation
som väsentligen framstår som organ för stiftelse med huvudsakligt
syfte att verka för sådant ändamål som sägs i 8 § 6) lagen om mervärdeskatt”.

I motionen anförs att medan tidskriftsutredningen med ordet ”sammanslutning”
synes avse ”förening, stiftelse eller dylikt” har detta ord
i mervärdeskattelagens tillämpning givits en betydligt snävare innebörd.
En så snäv avgränsning av begreppet ”sammanslutning” som den i
mervärdeskattelagen skulle enligt motionären innebära att stödet inte
kommer att omfatta vissa publikationer som det är presspolitiskt motiverat
att stödja och som har behov av stöd. Enligt motionären synes
tidskriftsutredningens anknytning ”i princip” till mervärdeskattelagens
definitioner samt utredningens egna ord i detta stycke öppna vägen för
en generösare tolkning av begreppet sammanslutning än den beskattningsmyndigheterna
synes ha bundit sig för.

Frågans tidigare behandling

Frågan om tidskrifternas ekonomiska situation togs upp i två motioner
vid 1975/76 års riksmöte. Konstitutionsutskottet anförde med anledning
av motionerna (KU 1975/76: 46):

I motionerna 1975/76: 2332, yrkandet 11, och 1975/76: 918 tas upp
olika frågor med anknytning till ett statligt stöd till utgivningen av olika
tidskrifter. I propositionen anförs att tidskrifternas stora betydelse för
demokratin är ostridiga. Tidskrifternas ekonomiska svårigheter och tecknen
på att dessa kan komma att ytterligare öka innebär enligt propositionen
ett allvarligt hot mot den fria opinionsutbildningen. Det är därför
väsentligt att den roll statsmakterna bör spela gentemot olika typer
av tidskrifter fastställs. Regeringen har med hänsyn härtill tillsatt en
särskild utredning med uppgift att överväga olika möjligheter att skapa
ett stöd till distributionen av vissa tidskrifter.

Utskottet delar den bedömning som görs i propositionen om behovet
av en skyndsam översyn av möjligheterna att stödja tidskrifter som ges
ut av olika ideella och fackliga organisationer. Pressutredningens undersökningar
av dessa tidskrifters ekonomiska situation har klart visat att
de är i stort behov av stödåtgärder. Det är naturligt att de frågor som
tas upp i motionerna 1975/76: 2332 i denna del och 1975/76: 918 kommer
att beröras inom arbetet i denna utredning.

KU 1976/77: 42

Stöd till tidningar och tidskrifter på andra språk än svenska

Propositionen 1976/77: 99

I propositionen 1976/77: 99 hemställs att riksdagen skall ”4. godkänna
de grunder för stöd till tidningar på andra språk än svenska som
jag har förordat, 5. till Stöd till tidningar på andra språk än svenska
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000, — 9. till

Stöd till tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1977/78
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kr.,

10. till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1977/78 under tolfte
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till förslaget i prop. 1976/77: 100
bilaga 15 med 600 000 kr. minskat reservationsanslag”.

I propositionen föreslås att ett särskilt stöd till invandrartidningar
införs. Stöd till allmänna nyhetstidningar på andra språk än svenska
som utkommer med minst 24 nummer per år, som riktar sig till invandrare
i Sverige och som innehåller aktuell information och debatt
i samhällsfrågor och allmänt nyhetsmaterial skall enligt förslaget utgå
med 300 000 kr. För varje nummer fr. o. m. 25 t. o. m. 52 bör vidare
utgå 7 000 kr. och för varje nummer utöver 52 2 000 kr. Tidning som
har lägre periodicitet än ett nummer per vecka bör vara berättigad till
detta bidrag endast om utgivaren är en invandrarorganisation av rikskaraktär
enligt de riktlinjer som lagts fast i prop. 1975: 26 om riktlinjer
för invandrar- och minoritetspolitiken m. m.

För att stöd skall erhållas föreslås vissa villkor. Tidningen skall ha
minst 2 000 försålda exemplar per nummer inkl. eventuella medlemsexemplar.
Med försålda exemplar förstås även lösnummerförsålda
exemplar. Dock bör huvuddelen av upplagan vara abonnerad och/eller
bestå av medlemsexemplar. Minst 90 % av upplagan bör vara spridd
inom Sverige och tidningen bör ha såväl sin redaktion som sin utgivningsort
i Sverige. Varje nummer bör bestå av minst 12 sidor, räknat
efter tabloidformat. I det fall ett annat format används får en omräkning
ske. Tidningen bör vidare till högst 25 % bestå av annonser. Minst
75 % av det redaktionella innehållet bör vara skrivet på annat språk
än svenska. Vidare bör antalet friexemplar ej få överstiga 1 000 per utgivningstillfälle.

I propositionen föreslås vidare att tidningar och tidskrifter som inte
uppfyller kraven för stöd till allmänna nyhetstidningar eller riksorganisationernas
medlemstidningar skall kunna erhålla ett behovsprövat stöd.
Statens invandrarverk skall, liksom hittills, få disponera vissa medel för
stöd till tidningar och tidskrifter. Några generella regler föreslås inte
för detta stöd men vissa riktlinjer fastställs. Stöd bör t. ex. endast beviljas
tidningar och tidskrifter som har sin redaktion i Sverige och sin
huvudsakliga spridning inom landet. Tidningen skall rikta sig till in -

KU 1976/77: 42

vandrare i Sverige och till största delen vara skriven på andra språk
än svenska. Vidare bör annonsandelen inte få överstiga 25 %. Stödet
bör inte utgå med mer än 50 % av vad tidningen skulle ha fått om den
varit bidragsberättigad som allmän nyhetstidning eller som medlemsblad.
För stöd till gruppen övriga tidningar bör statens invandrarverk
enligt propositionen få disponera 150 000 kr.

Förslaget till stöd åt tidningar på annat språk än svenska omfattar
också möjligheter att bevilja bidrag till nyetablering och periodicitetshöjning.
Skulle det nu föreslagna stödet leda till att en tidning i något
enstaka fall får sina konkurrensförutsättningar allvarligt försämrade till
följd av att en annan tidning inom samma språkgrupp får stöd som
allmän nyhetstidning eller medlemstidning, skall bidrag efter särskild
prövning kunna utgå till denna.

Medelsbehovet för stödet till tidningar på andra språk än svenska har
i propositionen beräknats till 3,5 milj. kr. I budgetpropositionen har för
budgetåret 1977/78 under tolfte huvudtitelns reservationsanslag Åtgärder
för invandrare beräknats 600 000 kr. för stöd till tidningar på andra
språk än svenska. Med anledning av den nya stödformens införande
föreslås att detta anslag minskas med 600 000 kr. i förhållande till förslaget
i budgetpropositionen.

Motionerna

I motionen 1976/77: 72 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s)
hemställs ”att riksdagen uttalar att regeringens i budgetpropositionen
aviserade förslag till presstöd till tidningar på annat språk än svenska
bör ges en sådan utformning, att stöd till sådana tidningar kan utgå
fr. o. m. kalenderåret 1977, enligt de riktlinjer som angavs i KU:s betänkande
1975/76: 46”.

I motionen anförs att det både från demokratisk synpunkt och från
allmän rättvisesynpunkt är angeläget att samhällets stöd till tidningsutgivning
också görs tillämpligt på de tidningar som ges ut av olika invandrargrupper.
Enligt motionärerna måste vid utformningen av stödet
till dessa tidningar hänsyn tas till att även dessa befolkningsgrupper
skall ha rätt till en fri och mångfaldig opinionsbildning. För att uppnå
detta måste ett stöd enligt de riktlinjer som riksdagen uttalade sig för
vid 1975/76 års riksmöte införas utan ytterligare försening.

I motionen 1976/77:1469 av fru Diesen m. fl. (m) hemställs ”att
riksdagen beslutar uttala att tidningar på annat språk än svenska skall
ifråga om presstöd behandlas på samma sätt som tidningar som utkommer
på svenska språket”.

Enligt motionärerna finns det inga bärande skäl varför tidningar
som kommer ut på t. ex. finska eller estniska skall ha sämre möjligheter
till presstöd än om samma tidning kom ut på svenska. Med hänsyn
till att de i allt väsentligt har samma problem som tidningar på

KU 1976/77: 42

svenska språket och då man i samhället i övrigt vill undvika särlösningar
för invandrargrupper finner motionärerna ingen anledning till att tidningar
på annat språk än svenska skall särbehandlas när det gäller
presstöd.

I motionen 1976/77: 1472 av herr Johansson i Trollhättan m. fl. (s)
hemställs att riksdagen ”3. med anledning av propositionen 1976/77: 99
p. 4 uttalar att stöd till allmänna nyhetstidningar på annat språk än
svenska bör utgå i enlighet med vad som anförts i motionen”.

I motionen anförs att den premiering som stödkonstruktionen ger
till högre periodicitet än ett nummer per vecka skapar problem. Därigenom
får tidningar med så stora ekonomiska resurser att de kan finansiera
en flerdagarsutgivning ytterligare hjälp av presstödet i konkurrensen
med de tidningar som har veckoutgivning. Då det på flertalet
språkområden sannolikt inte finns utrymme för fler än en flerdagarstidning
kan stödet enligt motionärerna därmed få en monopolbildande
effekt inom respektive språkområde. Motionärerna föreslår att
reglerna ändras så att den ytterligare höjningen av bidraget vid utgivning
av fler än 52 nummer per år slopas. Enligt motionärerna är det ur
presspolitisk synpunkt viktigare att stimulera till flera pressröster än till
ett fåtal monopoltidningar med daglig utgivning.

I motionen 1976/77: 1473 av herr Fagerlund m. fl. (s) hemställs med
hänvisning till vad som anförts i motionen 1976/77: 1472 ”att riksdagen
avslår propositionen 1976/77: 99 såvitt avser p. 10 samt ger regeringen
till känna vad som i motionen 1976/77: 1472 anförs rörande dispositionen
av viss del av anslaget Åtgärder för invandrare”.

I motionen 1976/77: 1472 anförs i denna del att propositionens förslag
innebär att invandrarverkets möjligheter att bevilja projektbidrag
till tidningar av olika slag beskärs kraftigt. En utveckling som på olika
sätt försvårar för mindre grupper att skapa egna språkrör eller göra
andra insatser för att förbättra kommunikationen inom den egna språkgruppen
är enligt motionärerna olycklig. Medlen under anslaget Åtgärder
för invandrare bör inte minskas i förhållande till budgetpropositionens
förslag. Invandrarverket bör få disponera dessa medel inte bara till
stöd till tidningar och tidskrifter utan även till andra slag av projektstöd
till olika invandrargrupper. De medel som invandrarverket använder till
stöd åt tidskrifter bör vidare enligt motionen kunna användas fritt och
inte bindas av särskilda regler rörande t. ex. utgivningsfrekvens eller
stödets relation till andra stödformer.

I motionen 1976/77: 1509 av herr Werner m. fl. (vpk) hemställs ”1.
att riksdagen uttalar och ger regeringen till känna att invandrartidningar
och -tidskrifter bör ges stöd enligt samma kriterier som gäller för svenska
publikationer, 2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning
av invandrartidningarnas och -tidskrifternas speciella situation”.

I motionen anförs att det föreslagna stödet till invandrarpressen är

KU 1976/77: 42

otillfredsställande. Det verkar enligt motionärerna bygga på bristande
kunskaper om invandrarpressens mångfald, skiftande karaktär och dessutom
om de svåra problem som en lång rad invandrartidningar och
-tidskrifter brottas med. Enligt motionärernas uppfattning är det fel att
tidningar som inte ges ut av någon riksorganisation inte får utgivningsstöd.
Den majoritet av invandrartidskrifterna som ges ut av lokala och
regionala föreningar och utkommer regelbundet blir utan pengar. Motionärerna
föreslår att en statlig utredning bör tillsättas med uppdrag
att utreda invandrartidskrifternas speciella situation. I utredningsarbetet
bör hänsyn tas till samtliga invandrargrupper.

Frågans tidigare behandling

Frågan om presstöd till tidningar på annat språk än svenska har tagits
H)p i riksdagen vid flera tillfällen sedan det statliga presstödet infördes.
Vid 1975 års riksmöte anförde konstitutionsutskottet i sitt betänkande
(KU 1975: 14):

I förevarande motioner tas upp frågan om möjligheterna för tidningar
på annat språk än svenska, att erhålla produktionsbidrag enligt reglerna i
presstödkungörelsen. Motionsyrkanden rörande bidrag till sådana tidningar
har behandlats av riksdagen varje år sedan 1972. Redan i sitt av
riksdagen godkända betänkande 1973 (KU 1973: 11) uttalade utskottet
att produktionsbidrag i princip bör kunna utgå även för tidning som utkommer
på annat språk än svenska om den i övrigt uppfyller förutsättningarna
härför. Utskottet har inte funnit anledning att ändra uppfattning
i denna fråga.

Syftet med det statliga presstödet är att främja en fri debatt och opinionsbildning
genom att i första hand motverka de ekonomiska marknadskrafter
som under 1950- och 1960-talen tvingat ett stort antal dagstidningar
att upphöra med utgivningen. Reglerna i presstödkungörelsen
har inte bedömts som ändamålsenliga när det gäller att skapa ett ekonomiskt
stöd till tidningar som ges ut av olika invandrar- eller minoritetsgrupper.
Enligt utskottets mening bör de ekonomiska problemen för
dessa tidningar lösas i annan ordning. I yttrande till inrikesutskottet över
motioner rörande stöd till invandrartidningar har utskottet förordat att
bidrag till dessa tidningar övervägs inom ramen för samhällets stöd på
invandrarpolitikens område. Med en sådan konstruktion bör det, som
utskottet också påpekat i det nämnda yttrandet, vara möjligt att underlätta
utgivningen av invandrar- och minoritetstidningar oavsett om de
uppfyller förutsättningarna för produktionsbidrag enligt presstödkungörelsen
eller ej.

Utskottet avstyrkte ifrågavarande motionsyrkanden. I en reservation
(2 m,l fp) hemställdes att riksdagen i skrivelse till regeringen skulle anhålla
om sådana preciseringar av reglerna för det statliga stödet till
dagstidningar ”att produktionsbidrag för tidningar på annat språk än
svenska kan utgå fr. o. m. innevarande år”. Reservanterna anförde bl. a.:

Tidningar som uppfyller kraven på produktionsstöd enligt presstödkungörelsen
skall inte diskrimineras för att de är skrivna på annat språk
än svenska. Det är stötande att t. ex. Estniska Dagbladet år efter år

2 Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 42

KU 1976/77: 42

förvägras stöd enbart därför att tidningen är skriven på estniska. Vi
hänvisar till utförlig argumentering i flera motioner till årets riksdag
och till inlägg i riksdagens debatt om presstöd den 13 mars.

Det finns också tidningar utgivna i Sverige på annat språk än svenska
vilka inte är berättigade till presstöd enligt presstödkungörelsen. Vissa av
dessa vänder sig till svenska medborgare, andra till invandrare som inte
är svenska medborgare. Dessa tidningar bör, som vi hävdat i avvikande
mening till utskottets yttrande 1975: 2y till inrikesutskottet, ha särskilda
möjligheter att erhålla stöd. Inom konstitutionsutskottet har vi inte anledning
att ta ställning till i vilka former sådant stöd bör utgå. Det viktiga
för oss i detta sammanhang är att slå fast att tidningar inte skall
hindras få produktionsstöd enbart därför att de är skrivna på annat språk
än svenska.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Frågan om ett särskilt produktionsstöd till invandrartidningar togs vid
1975 års riksmöte också upp i två motioner som remitterades till inrikesutskottet.
I sitt yttrande till inrikesutskottet (KU 1975: 2 y) anförde
konstitutionsutskottet att reglerna i presstödskungörelsen inte bedömts
som ändamålsenliga när det gäller att skapa ett ekonomiskt stöd till tidningar
som ges ut av olika invandrar- och minoritetsgrupper. Enligt utskottets
mening borde dessa tidningars stödbehov tillgodoses inom ramen
för samhällets stöd på invandrarpolitikens område.

I avvikande mening (2 m, 1 fp) anfördes att reglerna för presstöd
måste preciseras så att produktionsbidrag för tidningar på annat språk
än svenska kan utgå fr. o. m. innevarande år men att möjligheter bör
skapas för ett statligt stöd även till i Sverige utgivna tidningar och tidskrifter
som ges ut på annat språk än svenska men som inte kan få
presstöd enligt presstödskungörelsen.

Inrikesutskottet föreslog i sitt betänkande (InU 1975:) att det inom
ramen för anslaget Åtgärder för invandrare skulle anvisas 400 000 kr.
till stöd i form av projektbidrag till tidningar och tidskrifter på främmande
språk som ges ut här i landet och riktar sig till invandraroch
minoritetsgrupper i Sverige. Utskottets ställningstagande var enhälligt,
men i ett särskilt yttrande förklarade representanter för moderata
samlingspartiet och folkpartiet att invandrartidningar även borde kunna
få bidrag enligt presstödskungörelsen. Riksdagen beslöt i enlighet med
utskottets förslag.

Frågan om presstöd till tidningar som ges ut på annat språk än
svenska togs upp i flera motioner även vid 1975/76 års riksmöte. I sitt
betänkande (KU 1975/76: 46) med anledning av propositionen 1975/76:
131 om statligt stöd till dagspressen jämte motioner anförde konstitutionsutskottet
i denna del bl. a.

Enligt utskottets mening är det uppenbart att de regler som gäller för
presstödet inte är ändamålsenliga för ett stöd till de tidningar som kommer
ut på annat språk än svenska. Som framhållits är syftet med pressstödet
att främja en fri debatt och opinionsbildning genom att bevara en
mångfald bland pressen. På den allmänna pressmarknaden åstadkoms

KU 1976/77: 42

detta genom att de ekonomiskt svaga tidningarna ges en möjlighet att
överleva. På detta sätt motverkas en ökad monopolbildning på de regionala
tidningsmarknadema. Av naturliga skäl har det därvid varit
nödvändigt att ange en minsta upplagestorlek för de tidningar som på
detta sätt skall ges en möjlighet att fortsätta med utgivningen.

De s. k. invandrartidningarna kan sägas arbeta inom ett antal delmarknader
vars storlek begränsas av resp. språkgruppers storlek bland
invandrarna. För att en enskild tidning skall uppnå minimigränsen för
att erhålla produktionsbidrag krävs att en jämförelsevis stor andel av
resp. invandrargrupp enar sig kring prenumeration av denna enda tidning.
För flertalet språkgrupper torde det på kort sikt inte finnas utrymme
för mer än en allmän nyhetstidning av sådan storlek och periodicitet
som krävs för presstöd enligt de allmänna riktlinjerna. Den tidning
som uppnår en sådan storlek får, om den då erhåller presstöd, dessutom
ett sådant resursmässigt övertag över tänkbara konkurrenter att
dessas situation förvärras ytterligare. I stället för att främja en fri debatt
genom att skapa flera pressröster riskerar därför det allmänna presstödet
att, om det oförändrat görs tillämpligt på invandrartidningarna, medverka
till en monopolsituation på de små delmarknader inom vilka dessa
tidningar arbetar. Denna effekt är direkt motsatt syftet med presstödet.

En slutsats av detta resonemang måste enligt utskottets mening bli att
stödet till tidningar på annat språk än svenska måste utgå i annan ordning
än enligt de regler som gäller för presstödet i övrigt. Det är därvid
viktigt att beakta att detta stöd måste utformas så att det så långt möjligt
får samma effekter som det allmänna presstödet — dvs. befrämjar
en fri debatt och opinionsbildning. Rent principiellt bör det stöd som ges
till dessa tidningar inrymmas i det allmänna presstödet.

Enligt utskottets mening bör denna fråga övervägas ytterligare. Därvid
bör undersökas möjligheten att anvisa medel till dessa tidningar över
ett särskilt anslag. Vid utformningen av de regler som skall gälla vid
fördelningen av dessa medel bör beaktas att syftet med presstödet för
dessa tidningar är detsamma som för det övriga presstödet. Därvid erhålls
en garanti för att stödet endast går till sådana projekt som är väl
underbyggda och verkligen fyller en informativ och opinionsbildande
funktion. Vidare bör beaktas att dessa tidningar också kan komma att
erhålla del av de stödåtgärder vilka övervägs av den nyligen tillsatta
tidskriftsutredningen. Det bör också övervägas att i presstödsförordningen
införa ett stadgande av vilket framgår att presstöd till tidningar på
andra språk än svenska utgår i särskild ordning.

Det bör enligt utskottets mening ankomma på regeringen att besluta
om i vilka former dessa överväganden skall ske. Utskottet utgår ifrån att
resultatet av den begärda översynen kan föreligga i så god tid att anslag
enligt den nya ordningen kan utgå redan från kalenderåret 1977. Härvid
bör det vara möjligt att på tilläggsbudget uppföra ett anslag för budgetåret
1976/77. Storleken på detta anslag får bli beroende av de tidigare
nämnda övervägandena. Vad utskottet anfört i denna fråga bör ges regeringen
till känna.

I en reservation (4 c) hemställdes att riksdagen till stöd till tidningar
på annat språk än svenska under trettonde huvudtiteln till åtgärder för
invandrare utöver tidigare anvisade medel skulle anvisa 1 000 000 kr.
samt ge regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande presstöd

KU 1976/77: 42

till tidningar på annat språk än svenska.

I motiveringen anförde reservanterna att den del av utskottets betänkande
som börjar med orden ”Det bör enligt” och slutar med orden
”regeringen till känna” bort ersättas av följande text:

Det bör enligt överväganden skall ske. Den av utskottet be gärda

översynen bör ske med största skyndsamhet. Situationen för
många invandrartidningar är dock redan nu så besvärlig att det i avvaktan
på den nya utredningens resultat är nödvändigt att ställa ytterligare
medel till förfogande för dessa tidningar redan fr. o. m. det nya
budgetårets början.

I motionen 1975/76: 2300 av herr Nordin m. fl. (c) föreslås utöver det
belopp som angetis i budgetpropositionen 1975/76: 100 att ytterligare
1 milj. kr. bör anvisas för projektstöd till i Sverige utgivna tidningar
och tidskrifter på främmande språk. Utskottet finner motionsförslaget
välmotiverat och ansluter sig till detsamma. Med hänsyn till att stora
invandrargrupper givits rösträtt i de kommunala valen i år framstår det
som nödvändigt med en omedelbar förstärkning av detta tidningsstöd.
Därmed ökas förutsättningarna för en nyanserad och allsidig valdebatt
bland olika invandrargrupper. Medlen bör disponeras av invandrarverket
i enlighet med redan gällande ordning. Vad utskottet anfört i denna
del bör ges regeringen till känna.

I två reservationer (2 m, 1 fp) hemställdes att riksdagen skulle uttala
att tidningar på annat språk än svenska skall i fråga om presstöd behandlas
på samma sätt som tidningar som utkommer på svenska språket.
Reservanten (fp) anförde:

8. Diskrimineringen av invandrartidningarna måste upphöra. De tidningar
som i övrigt uppfyller förutsättningarna för presstöd skall som invandrarverket
framhållit ges detta oavsett på vilket språk de skrivs.
Folkpartiet har i en reservation till inrikesutskottets betänkande InU
1975/76: 36 om invandrarpolitiken föreslagit en förstärkning av det stöd
som utgår till tidskrifter som ges ut av olika invandrargrupper. Enligt
vår mening skall detta stöd reserveras till de organ som inte uppfyller
fötutsättningen för presstöd. Utskottsmajoritetens förslag att nu skjuta
på lösningen av denna fundamentala rättvisefråga genom ytterligare utredning
är bara ett nytt försök att i det längsta upprätthålla en snål
särbehandling av dessa tidningar (reservation nr 9).

Reservanterna (2 m) anförde:

Behandlingen av tidningar på annat språk än svenska är ett belysande
exempel på hur ett selektivt presstöd kan utnyttjas så att det diskriminerar
vissa tidningar. Utskottsmajoriteten är inte heller i år beredd att ge
invandrartidningar ett presstöd av samma omfattning som de svenskspråkiga
tidningarna. Frågan om diskrimineringens upphörande behöver
inte utredas ytterligare. Det räcker med att ange i presstödsförordningen
att presstöd skall utgå till tidningarna oavsett på vilket språk de utkommer.

Konstitutionsutskottet inhämtade yttrande rörande motionerna från
inrikesutskottet. I sitt yttrande (InU 1975/76: 3y) anförde inrikesutskot -

KU 1976/77: 42

tet att det inte hade något att erinra mot att en undersökning gjordes av
en samordning av det allmänna presstödet och det speciella stöd till invandrartidningar
som hanteras av invandrarverket. Utskottet framhöll
att om en ny ordning genomfördes redan under nästa budgetår får detta
återverkningar för anslaget Åtgärder för invandrare. Denna konsekvens
bör i så fall övervägas i sammanhanget.

I avvikande mening (4 c) ar.fördes att invandrartidningarna under
mellantiden tills det nya stödet genomförts inte skulle vara sämre ställda
än annan press. De medel som stod till invandrarverkets förfogande för
det aktuella ändamålet borde därför ökas med 1 milj. kr.

I en annan avvikande mening (2 m, 2 fp) anfördes att tidningar som
uppfyller kraven för presstöd bör få detta oavsett på vilket språk de
trycks. Vid sidan om det allmänna presstödet kan det finnas behov av
att stödja publikationer som ges ut av olika invandrargrupper och
språkliga minoritetsgrupper och som inte uppfyller förutsättningarna
för allmänt presstöd. Särskilt stöd bör därför kunna utgå över anslaget
Åtgärder för invandrare.

Riksdagen beslöt i enlighet med konstitutionsutskottets förslag.

Anslag till presstödsnämnden

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen hemställs att riksdagen skall ”till Presstödsnämnden
för budgetåret 1977/78 anvisa ett förslagsanslag av 1 174 000
kr.”.

Presstödsnämnden har till uppgift att fördela det statliga stödet till
dagspressen. Därutöver åligger det presstödsnämnden att följa och analysera
den ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga
väsentliga förändringar inom dagspressen, att rapportera om utfallet
av de presstödjande åtgärderna och om förändringar inom tidningsägandet.
y

Propositionen 1976/77: 99
De i propositionen 1976/77: 99 föreslagna stödåtgärderna föranleder
en utökad verksamhet för presstödsnämnden. Med hänsyn härtill hemställs
i propositionen att riksdagen skall ”7. till Presstödsnämnden för
budgetåret 1977/78 under åttonde huvudtiteln utöver i prop. 1976/77:
100 bil. 11 föreslaget förslagsanslag anvisa ytterligare 400 000 kr.”.

Skatt på annonser och reklam

Propositionen 1976/77: 99
Enligt lagen (1972: 266) om skatt på annonser och reklam utgör annonsskatten
för annonser i dagspressen 6 % och för andra annonser

KU 1976/77: 42

10 % av vederlaget exkl. skatt. Riksskatteverket återbetalar dock en så
stor del av erlagd skatt som svarar mot en skattepliktig annonsomsättning
om högst 3 milj. kr. för helt år. Dessa återbetalningsregler — det
skattefria grundavdraget — erbjuder därmed en skatteåterbäring per
år med upp till 180 000 kr. för allmän nyhetstidning och 300 000 kr.
för populär- eller facktidning.

I propositionen föreslås att det skattefria grundavdraget höjs till 6
milj. kr. Detta innebär enligt propositionen att drygt 100-talet tidningar
får en höjd återbäring. För drygt hälften av dessa blir återbäringen dubbelt
så stor som f. n., och för resten skulle följden bli inte endast viss
höjning av återbäringen utan också att skyldigheten att inbetala skatt
kan falla bort. I propositionen hemställs sålunda att riksdagen skall
”anta förslaget till lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser
och reklam”.

Frågans tidigare behandling

Vid 1975/76 års riksmöte begärdes i en motion (fp, m) att riksdagen
skulle besluta att upphäva skatten på annonser och reklam. Skatteutskottet
avstyrkte i sitt betänkande (SkU 1975/76: 38) motionen. I en
reservation (fp) yrkades bifall till motionsyrkandet. Riksdagen följde
skatteutskottet.

Med anledning av propositionen 1975/76: 131 om statligt stöd till
dagspressen begärdes i en motion att skatten på annonser och reklam
skulle upphävas. I en annan motion hemställdes att, i det fall detta yrkande
skulle avslås, det skattefria grundbeloppet skulle höjas till 5 milj.
kr. I en tredje motion yrkades på en utredning om reklamskattens avskaffande.

Konstitutionsutskottet avstyrkte i sitt betänkande (KU 1975/76: 46)
motionerna med hänvisning till att förslaget att avskaffa annonsskatten
redan avstyrkts av skatteutskottet under dåvarande riksmöte. I en reservation
(2 m) hemställdes om en skyndsam utredning rörande avskaffande
av reklamskatten. I en annan reservation (fp) hemställdes att
riksdagen skulle besluta att upphäva annonsskatten. I en tredje reservation
(fp) yrkades att riksdagen under förutsättning av avslag på den
andra reservationen skulle besluta om en höjning av det skattefria
grundavdraget till 5 milj. kr.

Riksdagen beslöt i enlighet med konstitutionsutskottets förslag.

Utredning rörande annonsbladens inverkan på dagstidningarnas ekonomi

Motionen

I motionen 1976/77: 232 av herr Gustavsson i Ängelholm m. fl. (s)
hemställs ”att riksdagen hos regeringen anhåller att en utredning tillsätts
med direktiv att utreda vilken inverkan annonsbladen har på dags -

KU 1976/77: 42

tidningarnas ekonomi samt att föreslå lämpliga åtgärder för att motverka
eventuella negativa effekter på seriös tidningsutgivning”.

I motionen anförs att annonsintäkterna utgör en väsentlig del av tidningarnas
ekonomi. Det finns därför anledning att se med oro på annonsbladens
växande antal. Genom att dessa inte har några journalistiska
ambitioner har de inga eller mycket begränsade redaktionella
kostnader. Det uppstår därigenom en konkurrens på olika villkor mellan
dessa och dagstidningarna om annonsörerna. Denna utveckling kan leda
till att tidningarnas möjlighet att basera sin ekonomi på annonsmarknaden
försämras. Behovet av direkta stödåtgärder från samhällets sida
ökar därigenom ytterligare.

Frågans tidigare behandling

Frågan om annonsbladens inverkan på dagstidningarnas ekonomi har
uppmärksammats i olika sammanhang. Vid 1975/76 års riksmöte anförde
konstitutionsutskottet i denna fråga (KU 1975/76: 46):

Frågan om annonsbladens betydelse för tidningarnas ekonomi har
uppmärksammats i olika sammanhang. Pressutredningen ansåg att statsmakterna
noga bör följa utvecklingen på detta område och vidta åtgärder
om det ekonomiska underlaget för dagspressens redaktionella utveckling
skulle hotas. Vid remissbehandlingen av utredningens förslag
delade flertalet remissinstanser denna uppfattning. Även tidningsbranschen
har ägnat frågan stor uppmärksamhet. Tidningsutgivareföreningen
har t. ex. uttalat att medlemsföretag inte bör ge ut annonsblad som
konkurrensmedel gentemot andra reguljära tidningar. Enligt propositionen
bör tidningarna bl. a. försöka att möta konkurrensen från annonsbladen
genom olika samarbetsåtgärder.

Som framhålls i propositionen bör frågan om annonsbladens utveckling
även fortsättningsvis följas med uppmärksamhet. Enligt utskottets
mening är detta en väsentlig uppgift för presstödsnämnden. Nämnden
bör få i uppdrag att följa utvecklingen på detta område och att redovisa
sina erfarenheter för regeringen.

Utskottet

Allmänt

Som konstitutionsutskottet framhöll i sitt betänkande rörande en förstärkning
av presstödet vid 1975/76 års riksmöte är det i första hand
pressens betydelse för att vidmakthålla och fördjupa det svenska folkstyret
som motiverar ett statligt stöd till dagstidningarna. Pressen och
övriga massmedier har en vital betydelse för att upprätthålla en fortlöpande
kommunikation mellan förtroendevalda och övriga medborgare
liksom mellan olika fackliga, ideella och andra grupper i samhället.
Massmedierna ger medborgarna en stor del av den information som är
nödvändig för att de skall kunna ta ställning till aktuella samhällsfrågor.
Massmedierna har också viktiga uppgifter som granskare av den verk -

KU 1976/77: 42

samhet som bedrivs inom olika delar av samhället. För kommunikationen
inom och mellan olika organiserade samhällsintressen är särskilt
dagspressen och de olika organisationstidskrifterna av avgörande betydelse.

Genom det statliga presstöd som införts i början av 1970-talet och
därefter successivt byggts ut har tidningsdöden i vårt land i stort sett
avstannat. Produktionsbidragen till lågtäckningstidningama har härvid
varit av särskild betydelse. Genom samdistributionsrabatten har betydande
rationaliseringar och kostnadsbesparingar uppnåtts för samtliga
tidningstyper. Det förra året införda etableringsstödet kommer att skapa
förbättrade möjligheter för olika grupper att skapa egna språkrör av
typen fådagarstidning. Genom ökad produktionssamverkan — till vilken
statligt stöd kan utgå — har tidningarna möjligheter att ytterligare
rationalisera sin verksamhet.

Under behandlingen vid föregående riksmöte av regeringens proposition
med förslag till ökat statligt stöd till dagspressen uppmärksammade
konstitutionsutskottet också den svåra situation som flertalet av organisationstidskriftema
befinner sig i. I propositionen redogjordes för den då
tillsatta tidskriftsutredningen vilken hade till uppgift att överväga olika
möjligheter att skapa ett stöd till distributionen av vissa tidskrifter. Enligt
utskottet var det angeläget med en skyndsam översyn av möjligheterna
att stödja tidskrifter som ges ut av olika ideella och fackliga organisationer.

Mot bakgrund av organisationstidskriftemas stora betydelse för samhällsdebatten
och de stora kostnadsökningarna under senare år föreslår
regeringen i propositionen 1976/77: 99 att ett statligt stöd skall inrättas
till utgivningen av dessa tidskrifter. Förslaget bygger i allt väsentligt
på tidskriftsutredningens förslag. Utskottet behandlar i detta betänkande
propositionen med följdmotioner samt förslagen i budgetpropositionen
(1976/77:100) angående presstödjande ändamål. Dessutom tas upp två
motioner som väckts under den allmänna motionstiden vilka berör hithörande
frågor.

Anslag till presstödjande åtgärder

I budgetpropositionen hemställs att riksdagen till stöd till dagspressen
för budgetåret 1977/78 skall anvisa ett förslagsanslag av 189 milj. kr.
Till Pressens lånefond föreslås ett investeringsanslag av 15 milj. kr.
I propositionen 1976/77: 99 föreslås dels vissa ändringar i grunderna för
samdistributionsrabatten till dagstidningarna, dels att anslaget till pressstödjande
ändamål med anledning därav skall höjas med 18 milj. kr.

Samdistributionsrabatten för dagstidningar infördes den 1 januari
1970. Syftet var att med hjälp av rabatten stimulera tidningarna till
ökad samdistribution för att därmed bl. a. uppnå totalt sett lägre distributionskostnader.
Samdistributionsrabatten har uppnått sitt syfte. I dag

KU 1976/77: 42

deltar med ett undantag samtliga abonnerade flerdagstidningar i systemet.
Rabatten utgår f. n. med tre öre per samdistribuerat exemplar.

I propositionen föreslås en differentierad höjning av rabatten som innebär
att den höjs till sex öre för de första 10 000 000 årsexemplaren och
till fyra öre för exemplaren mellan 10 000 000 och 21 000 000. För
exemplaren därutöver bör rabatten enligt förslaget vara oförändrad tre
öre. Vidare föreslås vissa skärpningar av reglerna för rabatten. Enligt de
föreslagna reglerna kommer den s. k. likaprisprincipen endast att gälla de
tidningar som har undertecknat förbindelse att avstå från egen distribution
inom alla områden där rabatterad samdistribution förekommer resp.
att överlämna hela distributionssystemet till postverket eller ett distributionsföretag.

Sedan rabatten senast höjdes år 1972 har distributionskostnaderna
ökat med 100%. Enligt presstödsnämndens beräkningar har rabattens
andel av de totala distributionskostnaderna minskat från ca 12—15 %
till 6—7 %. Enligt nämnden kan man inte bortse från riskerna för att i
vart fall de större högtäckningstidningama vid en utebliven höjning kan
överväga en återgång till distribution i egen regi på utgivningsorten.
Detta skulle enligt utskottets mening vara en olycklig utveckling. Den
höjning av samdistributionsrabatten och den skärpning av reglerna som
föreslås i propositionen synes med hänsyn härtill välmotiverad. Utskottet
tillstyrker sålunda propositionen i dessa delar.

Under utskottsbehandlingen av propositionen har utskottet uppmärksammats
på förhållandet att de nuvarande reglerna visserligen utesluter
s. k. annonsblad från möjligheten att erhålla samdistributionsrabatt men
ändå ger dessa möjlighet att delta i samdistribution. Enligt utskottets
mening bör regeringen vid översynen av presstödsförordningen (1976:
336) överväga ett förtydligande av reglerna på denna punkt. Eftersom
syftet med samdistributionsrabatten är att stödja den reguljära pressen
bör av förordningen klart framgå att för deltagande i samdistribution
erfordras att deltagande tidnings upplaga är i huvudsak betald och att
priset är skäligt. Detta bör ges regeringen till känna.

I motionerna 1976/77: 1472 och 1976/77: 1509 hemställs att riksdagen
skall uttala att produktionsbidragen till dagstidningarna bör räknas upp.
Enligt utskottets mening har presstödet hittills varit framgångsrikt för
strävandena att bevara en mångfald på tidningsmarknaden. Den snabba
kostnadsutvecklingen skapar dock stor oro. Det är nödvändigt att tidningarna
möter denna med kraftfulla insatser i kostnadsbesparande
syfte. En ytterligare uppräkning av produktionsbidragen kommer trots
sådana åtgärder att bli nödvändig. De hittills goda resultaten av samhällets
presstöd kommer endast att kunna bevaras genom en fortsatt
kombination av selektiva och generella stödåtgärder. Merparten av stödet
måste även fortsättningsvis gå till de lågtäckningstidningar som bl. a.
på grund av underläge på annonsmarknaden inte kan täcka sina utgifter

KU 1976/77: 42

genom inkomster från tidningsrörelsen och som därför är beroende av
produktionsbidragen för sin fortsatta existens. Utskottet förutsätter att
regeringen har sin uppmärksamhet riktad på dessa frågor även utan
något särskilt uttalande från riksdagen. Med vad utskottet anfört är motionerna
i denna del besvarade.

Stöd till organisationstidskrifter

I propositionen 1976/77: 99 föreslås som framhållits att ett statligt
stöd skall införas till organisationernas tidskrifter. Stöd skall utgå dels
till medlemsblad, dels till tidskrifter som är organ för religiösa, nykter -hetsfrämjande, politiska, miljövårdande, idrottsliga, försvarsfrämjande
organisationer samt organisationer som företräder handikappade eller
arbetshindrade. Stödet föreslås vidare omfatta politiska tidskrifter vilka
utan att vara organ för politiskt parti ändå har en nära anknytning till
ett parti. Den avgränsning av kretsen stödberättigade tidskrifter som
föreslås ansluter i allt väsentligt till den gränsdragning som redan tidigare
gjorts i fråga om befrielse från mervärdeskatt.

Stödet skall enligt propositionens förslag utgå med ett fast bidrag per
år på 2 500 kr. per tidskrift. Därutöver bör för de första 300 000 årsexemplaren
utgå ett bidrag med 30 öre/exemplar. För exemplar därutöver
utgår ett successivt avtrappat stöd. För årsexemplar över 10 milj.
utgör stödet 12 öre per exemplar. Enligt förslaget höjs bidraget med
10 % för tidningar med mellan 10 och 15 utgivningar per år och med
20 % för fler utgivningar. Bidraget utgår i huvudsak endast till tidskriftsexemplar
som distribueras som utgivarkorsband. Undantagna från
stöd är tidskrifter som ges ut av lokalt eller regionalt verksamma organisationer.

Det i propositionen föreslagna stödet till organisationstidskrifter har
föranlett ett flertal motionsyrkanden. I motionen 1470 hemställs att riksdagen
med avslag på propositionen skall anhålla hos regeringen om en
ny utredning. I motionen 1509 hemställs om en utredning i syfte att
trygga utgivningen av tidskrifter med liten upplaga, med lokal utgivning
eller med speciella distributionsproblem. I motionerna 1471, 1492 och
1496 föreslås att kretsen stödberättigade tidskrifter vidgas så att även
tidskrifter för konsumentintressen omfattas av stödet under förutsättning
att upplagan till minst 90 % distribueras som utgivarkorsband.
I motionerna 1472 och 1494 tas upp frågan om stöd även till regionala
och lokala organisationers tidskrifter. Grundbidraget föreslås i motionerna
1493, 1507 och 1509 höjt till 5 000 kr. I motionen 1493 föreslås
vidare en årlig automatisk höjning av stödet som motsvarar skillnaden
mellan ökningen av kostnaderna för postdistribution av tidskrifter och
kostnadsindex. Motionärerna förordar också en ändring i reglerna för
hur annonsvolymen i tidskrifterna skall beräknas. I motionen 1495 föreslås
att även tidskrifter som distribueras som masskorsband skall kunna

KU 1976/77: 42

erhålla stöd. I motionen 1506 föreslås att sparfrämjande organisationer
skall erhålla stöd till distributionen av tidskrifter via skolorna. Slutligen
tas i motionen 1508 upp frågan om tidskriftsstöd skall kunna utgå även
till periodisk publikation som utges av stiftelse.

Av vad utskottet inledningsvis anfört framgår att ett statligt stöd till
organisationernas tidskriftsutgivning är en angelägen reform. Tidskriftsutredningen
och 1972 års pressutredning har visat på framför allt de
organisationsanknutna tidskrifternas stora betydelse för den demokratiska
processen i vårt samhälle. Fria och självständiga organisationer,
som fungerar som bärare av idéer, är en garanti för en mångskiftande
och allsidig debatt. Tidskrifterna spelar en central roll för organisationernas
hela verksamhet. Det är med hänsyn härtill av stor betydelse för
samhällsdebatten att olika organisationer har möjlighet att fortsätta utgivningen
av sina tidskrifter. Som framhålls i propositionen 1976/77: 99
skulle inskränkningar eller nedläggningar av folkrörelsernas tidskrifter
få mycket allvarliga följder för debatten i det svenska samhället, såväl
genom det tomrum i presskåren som ett nedlagt språkrör skulle efterlämna,
som genom de följder detta skulle få för organisationens hela
verksamhet.

Tidskriftsutredningens analyser av organisationstidskrifternas ekonomi
visar att kostnadsökningarna under 1970-talet varit mycket kraftiga.
Organisationerna har i många fall mött denna utveckling med rationaliseringsåtgärder,
formatminskningar osv. Vid 1975/76 års riksmöte beslöt
riksdagen att den subvention till tidningsutgivning, som postverkets
underskott i tidningsrörelsen inneburit skall avvecklas successivt. I dag
hotar den fortsatta kostnadsutvecklingen inte minst på distributionssidan
hela utgivningen av ett stort antal tidskrifter. För att förhindra en
sådan utveckling måste de nya statliga stödåtgärderna komma organisationerna
till del utan ytterligare dröjsmål.

Utskottet tillstyrker sålunda att ett statligt stöd till organisationstidskrifterna
införs i enlighet med propositionens förslag. Utskottet vill
dock i detta sammanhang, liksom föredraganden i propositionen, framhålla
att effekterna av stödet måste bli föremål för största uppmärksamhet.
Stödet innebär insatser av ett helt nytt slag på ett nytt område.
Det kan inte uteslutas att reglerna sedan de tillämpats i praktiken någon
tid kommer att behöva revideras i vissa avseenden. Med hänsyn härtill
är det väsentligt att presstödsnämnden vid tillämpningen uppmärksammar
de behov som kan finnas att överarbeta stödbestämmelserna i olika
avseenden och att regeringen, så snart tillräcklig erfarenhet föreligger,
genomför en översyn av tidskriftsstödet och tar de initiativ till ändringar
som därvid visar sig önskvärda.

I ett avseende bör enligt utskottets mening en komplettering göras
redan nu i de föreslagna reglerna. I motionerna 1471, 1492 och 1496
påpekas att den föreslagna avgränsningen av kretsen stödberättigade

KU 1976/77: 42

tidskrifter kan få konsekvenser för konkurrensförhållanden mellan tidskrifter
av likartad karaktär där bara den ena är utgiven av en organisation
och därmed stödberättigad. Motionärerna hänvisar till tidningen
Ica-kuriren vilken inte blir stödberättigad samtidigt som den konkurrerar
med flera folkrörelseägda tidningar med en stor andel konsumentupplysande
innehåll.

Som tidskriftsutredningen framhållit befinner sig organisations- och
folkrörelsetidskrifterna som regel inte i upplagekonkurrens med andra
tidskrifter inom sitt område. Fackpressen torde därför i allmänhet inte
skadas av det stöd som nu föreslås utgå till organisationstidskrifter. I
enstaka fall finns emellertid risker för icke avsedda störningar i konkurrensförhållandena
mellan tidskrifter med likartat innehåll och jämförbar
inriktning. Ett omfattande stöd till fyra av de fem tidskrifter
som enligt NSI:s klassificering betecknats som konsumentfackpress
skulle sannolikt få sådana effekter. I de fall då ett omfattande stöd
till en eller flera organisationstidskrifter leder till en allvarlig snedvridning
av konkurrensförhållandena bör enligt utskottets mening bidrag
efter enahanda regler kunna utgå även till eljest icke bidragsberättigade
tidskrifter. Ett sådant stöd bör dock inte kunna utgå med högre belopp
än vad som kan komma någon av de jämförbara organisationstidskrifterna
till del. Vad utskottet anfört i denna del bör ges regeringen till
känna.

Med vad utskottet ovan anfört är syftet i motionerna 1471, 1492
och 1496 i allt väsentligt tillgodosett. En konstruktion av stödregler i
enlighet med motionernas förslag är enligt utskottets mening olämplig av
principiella och praktiska skäl. En sådan avgränsning skulle lätt kunna
leda till en mycket stor vidgning av kretsen stödberättigade tidskrifter
och stödet skulle kunna komma att omfatta tidskrifter av en helt annan
typ än den som stödet är avsett för. Utskottet avstyrker sålunda ifrågavarande
motionsyrkanden.

De fortsatta övervägandena rörande stödets framtida konstruktion
som utskottet i det föregående förordat bör även omfatta de frågor
rörande stöd till lokala och regionala organisationers tidskrifter som
föreslås i motionerna 1472 och 1494. F. n. saknas en tillräckligt god
kartläggning av förekomsten av sådana tidskrifter för att det skall vara
möjligt att bedöma konsekvenserna av en utvidgning av stödet till att
omfatta även dessa tidskrifter. Regeringen är också oförhindrad att i
detta sammanhang uppmärksamma de problem som påpekas i motionen
1509 för mindre tidskrifter med speciella distributionsproblem. Motionerna
1472 och 1495 bör anses besvarade med vad utskottet ovan anfört.

De övriga förslag rörande ändringar i stödreglerna som framförts i
motionerna 1493, 1506, 1507, 1508, 1509 samt 1495 bör enligt utskottets
mening inte övervägas förrän de nu föreslagna reglerna tillämpats i

KU 1976/77: 42

praktiken och blivit föremål för den föreslagna utvärderingen. Utskottet
avstyrker med hänsyn härtill motionsyrkandena i dessa delar. Av vad
utskottet ovan anfört framgår att utskottet även avstyrker yrkandet i
motionen 1470.

I yttrande till konstitutionsutskottet (SkU 1976/77: 4 y) har skatteutskottet
aktualiserat frågan om det nu föreslagna tidskriftsstödet skall
följas upp med en översyn av mervärdeskattesystemet i denna del. Genom
att tidskriftsstödet i stort sett går till de nu mervärdeskattebefriade
tidskrifterna skulle en önskvärd förenkling av skattereglerna på detta
område kunna åstadkommas om skattebefrielsen helt ersattes av tidskriftsstödet.

Enligt konstitutionsutskottets mening är detta en skatteteknisk fråga
som bör övervägas i särskild ordning. Regeringen är oförhindrad att,
som skatteutskottet förordar, låta ytterligare utreda frågeställningen.

Tidningar och tidskrifter på annat språk än svenska

Enligt propositionens förslag kommer tidskrifter och tidningar som
ges ut i Sverige på annat språk än svenska att erhålla stöd i särskild
ordning. För allmänna nyhetstidningar som ges ut med 24 nummer per
år föreslås ett fast bidrag med 300 000 kr. För varje nummer fr. o. m.
25 t. o. m. 52 bör vidare utgå 7 000 kr. och för varje nummer utöver
52 2 000 kr. Vidare gäller vissa regler rörande format, annonsandel osv.
För invandrarnas riksorganisationers medlemstidskrifter föreslås ett särskilt
stöd, som skall utgå med 2 500 kr. per tidning samt 90 öre för
varje som utgivarkorsband distribuerat medlemsexemplar. Bidraget föreslås
förhöjt med 10 % vid 10—15 utgivningar per år och med 20 %
vid 16—23 utgivningar. Slutligen föreslås att invandrarverket skall kunna
bevilja behovsprövade bidrag till tidningar vilka inte inryms i dessa
grupper. Till sådant stöd föreslås invandrarverket få disponera 150 000
kr.

I propositionen föreslås att sammanlagt 3,5 milj. kr. skall anslås till
stöd till dessa tidningar under budgetåret 1977/78. Med hänvisning härtill
föreslås att anslaget Åtgärder för invandrare under tolfte huvudtiteln
skall minskas med 600 000 kr. i förhållande till vad som föreslagits
i budgetpropositionen. Enligt gällande regler disponerar invandrarverket
denna summa till stöd åt sådana tidningar sorn nu kommer
att omfattas av de nya stödformerna.

Propositionens förslag i denna del har föranlett ett flertal motionsyrkanden.
I motionerna 1469 och 1509 föreslås att riksdagen skall uttala
att tidningar på annat språk än svenska i fråga om presstöd skall behandlas
på samma sätt som svenskspråkiga tidningar. I motionen 1472
föreslås att svenska organisationer som ger ut tidskrifter på annat språk
än svenska skall erhålla stöd enligt de regler som gäller för det allmänna
tidskriftsstödet. Såvitt galler medlemstidningar bör dock de mer

KU 1976/77: 42

generösa regler tillämpas som gäller för invandrarnas riksorganisationers
medlemstidningar. I motionen föreslås vidare att reglerna för stöd till
allmänna nyhetstidningar ändras så att ytterligare stöd ej utgår för fler
utgivningar än 52 per år. I motionen 1473 hemställs att anslaget Åtgärder
för invandrare ej skall minskas i förhållande till förslaget i budgetpropositionen.
Enligt motionärerna skall invandrarverket även fortsättningsvis
kunna disponera dessa medel till tidningsstöd. I motionen
avstyrks den föreslagna begränsningen till 150 000 kr. för stödet till
s. k. övriga tidningar.

I motionen 1509 föreslås att riksdagen skall hemställa om en särskild
utredning av invandrartidningarnas och invandrartidskrifternas speciella
situation.

I motionen 72, vilken väckts under den allmänna motionstiden begärs
att stöd till tidningar på annat språk än svenska i enlighet med de
riktlinjer som riksdagen uttalade sig för vid föregående riksmöte skall
utgå fr. o. m. kalenderåret 1977.

Arbetsmarknadsutskottet har i yttrande (AU 1976/77:1 y) tillstyrkt
propositionens förslag i denna del och avstyrkt yrkandena i följdmotionema.
Enligt AU är de föreslagna reglerna för stöd till invandrartidskrifterna
förmånligare än om reglerna inom det allmänna presstödet
skulle tillämpas även för dessa tidningar. AU förutsätter dock att effekterna
av det föreslagna stödsystemet noga följs och att regeringen
är beredd att snabbt föreslå förändringar om reglerna skulle få ett utfall
som inte svarar mot intentionerna i propositionen. Enligt AU kan man
inte bortse från att det föreligger ett visst osäkerhetsmoment genom att
marknaden för tidningar och tidskrifter på annat språk än svenska
inte är tillräckligt känd. Till detta kommer att förändringarna på denna
del av tidningsmarknaden är större än för svenska tidningar och tidskrifter.

Enligt AU skulle en ändring av stödreglerna för allmänna nyhetstidningar
av det slag som föreslås i motionen 1472 innebära att invandraroch
minoritetstidningar med tät utgivning skulle missgynnas bl. a. i
jämförelse med svenska tidningar i motsvarande situation. Enligt AU
finns det inga belägg för att stödets konstruktion, som motionärerna
anför, kommer att leda till en icke önskvärd koncentration av tidningsutgivningen.
Om tendenser i den riktningen skulle uppkomma finns
vissa möjligheter att motverka en sådan utveckling genom det särskilda
stödet vid ojämlika konkurrensförutsättningar.

Beträffande förslaget i motionen 1472 att stödet till organisationstidskrifter
även skall omfatta tidskrifter som ges ut av svenska organisationer
men trycks på andra språk än svenska anför AU att man saknat
tillräckligt underlag för att bedöma behovet av bidrag av denna typ.
Möjligheter till stöd efter behovsprövning finns dock. AU utgår från
att organisationer som anser sig ha behov av stöd till den ifrågavarande

KU 1976/77: 42

typen av tidskrifter aktualiserar frågan hos invandrarverket. Därigenom
kan man få underlag för ställningstagande till ett mer reguljärt stöd i
framtiden.

Beträffande yrkandet i motionen 1473 rörande anslaget Åtgärder för
invandrare anför AU att avsikten med det nu införda stödet är att ge
tidningar och tidskrifter utgivna på invandrar- och minoritetsspråk en
väsentligt bättre ställning än tidigare. Det finns enligt AU inte anledning
att, som motionärerna, anta att i dag stödberättigade publikationer i någon
större omfattning skulle bli utan stöd enligt propositionens förslag.
Åtskilliga av de publikationer som i dag får stöd från anslaget Åtgärder
för invandrare kommer att bli stödberättigade som nyhets- eller organisationstidningar.
Enligt AU kan det emellertid vara svårt att i dag göra
en säker bedömning av vilka tidningar som kommer att hänföras till
dessa kategorier och vilket anslagsbehov det därför finns för övriga
tidningar. Med hänsyn därtill bör stödet enligt AU inte absolut låsas
fast vid 150 000 kr. utan regeringen bör vara oförhindrad att disponera
om medlen. Det kan bl. a. visa sig att medelsbehovet för organisationstidningar
blir mindre än som nu förutses och att anspråken för övriga
tidningar blir i motsvarande mån större.

Konstitutionsutskottet får för sin del anföra följande. Frågan om
presstöd till tidningar som ges ut här i landet på andra språk än svenska
har diskuterats under flera år. Vid föregående riksmöte uttalade konstitutionsutskottet
att de s. k. invandrartidningarna kan sägas arbeta
inom ett antal delmarknader vars storlek begränsas av resp. språkgruppers
storlek bland invandrarna. Då det för flertalet språkgrupper inte
torde finnas utrymme för mer än en allmän nyhetstidning av sådan
storlek och periodicitet som krävs för presstöd enligt de allmänna riktlinjerna
skulle enligt utskottet en tillämpning av dessa regler kunna
medverka till att en monopolsituation skapas på dessa delmarknader.
Den tidning som uppnår en sådan storlek att den erhåller presstöd får
ett sådant resursmässigt övertag över tänkbara konkurrenter att dessas
situation förvärras ytterligare. Detta skulle vara en effekt rakt motsatt
syftet med presstödet dvs. att främja en fri debatt och opinionsbildning
genom att bevara och skapa en mångfald bland pressen.

En slutsats av detta resonemang var enligt utskottets mening att stödet
till tidningar på annat språk än svenska måste utgå i annan ordning
än enligt de regler som gäller för presstödet i övrigt. Det var enligt utskottet
viktigt att beakta att detta stöd måste utformas så att det så långt
möjligt får samma effekter som det allmänna presstödet — dvs. främja
en fri debatt och opinionsbildning. Frågan borde utredas skyndsamt så
att stöd kan utgå redan fr. o. m. kalenderåret 1977. Riksdagen beslöt i
enlighet med utskottets förslag.

De förslag som framläggs i proposition 1976/77: 99 i denna del motsvarar
väl de intentioner som låg bakom utskottets uttalande förra året.

KU 1976/77: 42

Det föreslagna stödet blir i väsentliga stycken mer generöst än om motsvarande
regler för svenska publikationer tillämpades. Stödkonstruktionen
är också sådan att goda möjligheter skapas för en redaktionell konkurrens
inom flertalet språkområden. Förutsättningarna för olika invandrargrupper
att ge ut tidskrifter och allmänna nyhetstidningar förbättras
väsentligt. Trots att stödet sålunda i sin helhet innebär betydande
förstärkningar i samhällets stöd till invandrar- och minoritetstidningarna
kan det inte uteslutas att någon enstaka tidning får ett sämre stöd än
om de allmänna presstödsreglerna skulle tillämpas. I ett sådant fall
bör presstödsnämnden ha möjlighet att med undantag från reglerna i
övrigt bevilja stöd enligt bestämmelserna i det allmänna presstödet.
Härvid måste dock beaktas att risken för sådana koncentrationstendenser
som utskottet ovan påvisat inte därmed ökas. En tillämpning av de
allmänna reglerna, som föreslås i motionerna 1469 och 1509, skulle
förutom de effekter som utskottet påpekade förra året i jämförelse med
propositionens förslag också leda till en väsentlig försämring i förutsättningarna
för tidningsutgivningen på andra språk än svenska. Utskottet
avstyrker med hänsyn härtill dessa motionsyrkanden. Yrkandet
i motionen 72 är med propositionens förslag i allt väsentligt tillgodosett.
Motionen bör anses besvarad med vad utskottet ovan anfört. Vad utskottet
anfört rörande presstödsnämndens möjligheter att bevilja stöd
till invandrartidningar även efter de allmänna reglerna bör ges regeringen
till känna. I övrigt tillstyrker utskottet propositionens förslag i
denna del.

Beträffande frågan om stöd till svenska organisationers tidskrifter på
andra språk än svenska delar utskottet den bedömning som gjorts av
AU att den tillgängliga informationen om behovet är otillräcklig för ett
ställningstagande i dag. Som AU påpekat kan erfarenheterna av det behovsprövade
stöd som invandrarverket kan bevilja ge ytterligare kunskap
på detta område. Utskottet avstyrker med hänsyn till det anförda
detta motionsyrkande.

Även vad avser behovet av stöd till övriga tidskrifter gäller att tilllämpningen
av de nya reglerna kommer att ge ytterligare klarhet om
behovens omfattning. Utskottet delar AU:s bedömning att regeringen
bör ha frihet att i viss utsträckning omfördela medel mellan olika stödformer.
Med hänsyn till den kraftiga uppräkning som nu görs absolut
sett av stödet till tidningar på annat språk än svenska synes inte förslaget
i motionen 1473 att anslaget Åtgärder för invandrare skall vara
oförändrat i förhållande till budgetpropositionen vara motiverat. Utskottet
delar alltså även i denna fråga AU:s bedömning och föreslår
att motionen avstyrks. Riksdagen har vid behandlingen av detta anslag
under innevarande riksmöte redan beslutat om en viss uppräkning. Utskottets
ställningstagande innebär därför att anslaget reduceras i förhållande
till riksdagens beslut och inte till propositionens ursprungliga

KU 1976/77: 42

förslag. Något behov synes inte föreligga att nu tillsätta en särskild utredning
rörande invandrartidningarnas och invandrartidskrifternas speciella
situation. Erfarenheterna av det nu införda stödet kommer även
utan särskild utredning att förbättra vår kunskap rörande dessa frågor.
Utskottet avstyrker sålunda även motionen 1509 i denna del.

Presstödsnämnden

I budgetpropositionen hemställs att riksdagen för budgetåret 1977/78
skall anvisa ett förslagsanslag av 1 174 000 kr. till presstödsnämnden.
Med hänsyn till de ökade arbetsuppgifter för nämnden som följer av
förslagen till stöd åt organisationstidskrifter och tidningar på annat
språk än svenska föreslås i proposition 1976/77: 99 att anslaget till
nämnden skall höjas med 400 000 utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.

Skatt på annonser och reklam

I propositionen 1976/77: 99 föreslås att det skattefria grundavdraget
för annonsskatten skall höjas från 3 till 6 milj. kronor. Därigenom erhåller
ett 100-tal tidningar höjd återbäring av reklamskatt. För drygt
hälften av dessa blir återbäringen drygt dubbelt så stor som f. n. För
resten innebär förslaget inte endast en viss höjning av återbäringen utan
också att skyldigheten att inbetala skatt helt faller bort. Den föreslagna
höjningen av gränsvärdet för grundavdraget beräknas enligt propositionen
medföra en ökning av återbäringen med i nuläget ca 16 milj. kr.
per år.

Frågor rörande skatten på annonser och reklam handläggs normalt
av skatteutskottet. Skatteutskottet har i yttrande (SkU 1976/77: 4 y) till
konstitutionsutskottet tillstyrkt bifall till propositionen i denna del. Enligt
konstitutionsutskottets mening finns inte anledning att frångå skatteutskottets
bedömning. Utskottet tillstyrker sålunda propositionen i denna
del.

Utredning rörande annonsbladen

I motionen 232, som väckts under den allmänna motionstiden, hemställs
att riksdagen skall uttala sig för en utredning rörande annonsbladens
inverkan på dagstidningarnas ekonomi.

Motionärerna tar upp en frågeställning som aktualiserats vid flera
tillfällen och i olika sammanhang under senare år. 1972 års pressutredning
ansåg att statsmakterna noga bör följa utvecklingen på detta område
och vidta åtgärder om det ekonomiska underlaget för dagspressens
redaktionella utveckling skulle hotas. Vid remissbehandling av utredningens
förslag delade flertalet remissinstanser denna uppfattning. Även
tidningsbranschen har ägnat frågan stor uppmärksamhet.

Enligt utskottets mening bör de frågor som tas upp i motionen om

3 Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 42

KU 1976/77: 42

annonsbladens betydelse för den reguljära pressens situation uppmärksammas
fortlöpande. Som utskottet vid föregående riksmöte anförde i
sitt betänkande rörande presstödsfrågorna är detta en uppgift för pressstödsnämnden.
Det kan förutsättas att nämnden ger dessa frågor hög
prioritet och tar de initiativ som kan visa sig nödvändiga. Med hänsyn
härtill synes en särskild utredning inte f. n. vara nödvändig. Det uppdrag
som presstödsnämnden har på detta område innebär att motionens
syfte i allt väsentligt redan är tillgodosett. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. beträffande stöd till dagspressen med bifall till propositionen
1976/77: 99 p. 6 samt propositionen 1976/77: 100 bil. 11 i
denna del till Stöd till dagspressen för budgetåret 1977/78 anvisar
ett förslagsanslag av 207 000 000 kr.,

2. beträffande grunderna för samdistributionsrabatt med bifall
till propositionen 1976/77: 99 p. 2 godkänner de ändringar I
grunderna för samdistributionsrabatt för dagstidningar som
förordas i propositionen samt avslår motionen 1976/77: 1509
p. 3 och ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande
villkoren för en tidnings deltagande i samdistribution,

3. beträffande en uppräkning av produktionsbidragen till dagstidningarna
förklarar motionerna 1976/77: 1472 p. 1 samt
1976/77: 1509 p. 4 besvarade med vad utskottet anfört i denna
del,

4. beträffande Pressens lånefond med bifall till propositionen
1976/77: 100 bil. 11 i denna del till Pressens lånefond för budgetåret
1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000
kr.,

5. beträffande Presstödsnämnden med bifall till propositionerna
1976/77: 99 p. 7 samt 1976/77: 100 bilaga 11 i denna del till
Presstödsnämnden för budgetåret 1977778 anvisar ett förslagsanslag
av 1 574 000 kr.,

6. beträffande stöd till organisationstidskrifter

a) med anledning av propositionen 1976/77: 99 p. 3 godkänner
de grunder för stöd till organisationstidskrifter som förordats
i propositionen med den ändring som föranleds av utskottets
ställningstagande på s. 27—28 samt ger regeringen till
känna vad utskottet där anfört rörande möjligheterna för
presstödsnämnden att bevilja stöd till tidning som drabbas av
störningar i konkurrensförhållanden och

KU 1976/77: 42

b) avslår motionerna

1. 1976/77: 1470

2. 1976/77: 1471

3. 1976/77: 1492

4. 1976/77: 1493

5. 1976/77: 1495

6. 1976/77: 1496

7. 1976/77: 1506

8. 1976/77: 1507

9. 1976/77: 1508

10. 1976/77: 1509 p. 5 och 6,

c) förklarar motionerna 1976/77: 1472 p. 2 b) och 1976/77:
1494 besvarade med vad utskottet anfört,

d) avslår motionen 1976/77: 1472 p. 2 a,

7. beträffande storf till organisationstidskrifter med bifall till propositionen
1976/77: 99 p. 8 till Stöd till organisationstidskrifter
för budgetåret 1977/78 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 40 000 000 kr.,

8. beträffande stöd till tidningar på andra språk än svenska

a) med bifall till propositionen 1976/77: 9 p. 4 godkänner de
grunder för stöd till tidningar på andra språk än svenska som
förordas i propositionen samt avslår motionerna 1976/77: 1469
och 1976/77: 1472 p. 3, 1976/77: 1509 p. 1 och 2 samt ger
regeringen till känna vad utskottet anfört rörande möjligheterna
för vissa tidningar på andra språk än svenska att erhålla
stöd enligt reglerna för det allmänna presstödet,

b) förklarar motionen 1976/77: 72 för besvarad,

9. beträffande stöd till tidningar på andra språk än svenska

a) med bifall till propositionen 1976/77: 99 p. 5 till Stöd till
tidningar på andra språk än svenska på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1976/77 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.,

b) med bifall till propositionen 1976/77: 99 p. 9 till Stöd till
tidningar på andra språk än svenska för budgetåret 1977/78
under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
3 500 000 kr.,

10. beträffande åtgärder för invandrare med anledning av propositionen
1976/77: 99 p. 10 och med ändring av riksdagens tidigare
beslut vid innevarande riksmöte till Åtgärder för invandrare
för budgetåret 1977/78 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag av 8 725 000 kr. samt avslår motionen
1976/77: 14731,

1 Riksdagen har 1977-04-20 med anledning av AU:s betänkande 1976/77:
22 till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1977/78 anvisat ett reservationsanslag
av 9 325 000 kr.

Kartong: S. 35, rad 19, 21, 28, 30 och 34 Står: annat Rättat till: andra

KU 1976/77: 42

11. beträffande skatten på annonser och reklam med bifall till
propositionen 1976/77: 99 p. 1 antar förslaget i propositionen
till lag om ändring i lagen (1972: 266) om skatt på annonser
och reklam,

12. beträffande en utredning om annonsbladen avslår motionen
1976/77: 232.

Stockholm den 26 april 1977

På konstitutionsutskottets vägnar
KARL BOO

Närvarande: herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Fiskesjö (c),
Lindahl i Hamburgsund (fp), Svensson i Eskilstuna (s), Nordin (c),
Karlsson i Malung (s), Schött (m), Kindbom (c), Nyquist (s), fru Hammarbacken
(c), herr Eliasson (c), fru Cederqvist (s), herr Nyhage (m),
fröken Nilsson (s) och fru Stålberg (s).

Reservationer

1. herrar Johansson i Trollhättan (s), Svensson i Eskilstuna (s), Karlsson
i Malung (s), Nyquist (s), fru Cederqvist (s), fröken Nilsson (s) och fru
Stålberg (s) vilka ansett

dels att den del av utskottets betänkande som börjar på s. 27 med
orden ”1 ett avseende” och slutar på s. 28 med orden ”ifrågavarande
motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

I motionerna 1471, 1492 och 1496 görs gällande att den föreslagna
avgränsningen av kretsen stödberättigade tidskrifter kan få konsekvenser
för konkurrensförhållandena mellan tidskrifter av likartad karaktär
där bara den ena är utgiven av en organisation och därmed stödberättigad.
Enligt motionärernas uppfattning konkurrerar veckotidningen ICAKuriren
med flera folkrörelseägda medlemstidningar med en stor andel
konsumentupplysande innehåll. Den vidgning av kretsen stödberättigade
tidskrifter som föreslås i motionerna tar sikte på att även ICA-Kuriren
skall omfattas av stödet.

Frågan om det föreslagna tidskriftsstödet kan få konsekvenser för
konkurrensförhållandena mellan stödberättigade och icke stödberättigade
tidningar har uppmärksammats både inom tidskriftsutredningen och i
propositionen. Tidskriftsutredningen kom till den slutsatsen att de organisations-
och folkrörelseägda tidskrifter som enligt förslaget blir stödberättigade
utomordentligt sällan befinner sig i någon upplagekonkurrens
med tidningar som inte blir stödberättigade. Föredragande departementschefen,
vilken haft att ta ställning bl. a. till remissyttrande från

KU 1976/77: 42

ICA-förbundet, har inte ansett att någon ändring i de av utredningen
föreslagna grunderna är påkallad i denna del. Departementschefen anför
bl. a. att stödet är så blygsamt i relation till kostnaderna för tidskriftsutgivningen
att en snedvridning av konkurrensförutsättningarna knappast
är möjlig. I detta sammanhang betonas också i propositionen vikten
av att stödet är så konstruerat att det följer automatiskt verkande regler
och utesluter möjligheter till påverkan från statsmakternas sida av enskilda
tidskrifters innehåll.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att syftet med tidskriftsstödet
är att underlätta för folkrörelserna och övriga organisationer att
fortsätta utgivningen av sina medlemsblad.

Stödet är tillkommet av omtanke om den fria och mångfaldiga opinionsbildningen
i samhället. En utvidgning av kretsen stödberättigade
tidskrifter, såsom föreslås i motionerna, kan inte motiveras med utgångspunkt
i denna målsättning. En sådan avgränsning skulle lätt kunna
leda till en mycket stor vidgning av kretsen stödberättigade tidskrifter,
och stödet skulle kunna komma att omfatta tidskrifter av en helt annan
typ än den som stödet är avsett för. Under utskottsbehandlingen har
inte kommit fram någon ny information som visar på att konkurrensförhållandena
skulle kunna påverkas på det sätt som motionärerna anför.
Skulle trots allt sådana oönskade effekter uppkomma åligger det pressstödsnämnden
att ta initiativ till de åtgärder som då är nödvändiga. Utskottet
tillstyrker med hänsyn till det anförda propositionens förslag
i denna del och avstyrker motionerna 1471, 1492 och 1496.

dels att utskottets hemställan under punkten 6. a—c bort ha följande
lydelse:

6. såvitt avser stöd till organisationstidskrifter

a) med bifall till propositionen 1976/77: 99 p. 3 godkänner de
grunder för stöd till organisationstidskrifter som förordas i
propositionen samt

b) avslår motionerna

1. 1976/77: 1470

2. 1976/77: 1471

3. 1976/77: 1492

4. 1976/77: 1493

5. 1976/77: 1495

6. 1976/77: 1496

7. 1976/77: 1506

8. 1976/77: 1507

9. 1976/77: 1508

10. 1976/77: 1509 p. 5 och 6 samt

c) förklarar motionerna 1976/77: 1472 p. 2 b och 1976/77:
1494 besvarade med vad utskottet anfört.

KU 1976/77: 42

2. av herrar Johansson i Trollhättan (s), Svensson i Eskilstuna (s),
Karlsson i Malung (s), Nyquist (s), fru Cederqvist (s), fröken Nilsson
(s) och fru Stålberg (s) vilka ansett

dels att den del av utskottets betänkande som börjar på s. 31 med
orden ”De förslag som” och slutar på s. 33 med orden ”1509 i denna
del” bort ha följande lydelse:

De förslag som läggs fram i propositionen 1976/77: 99 i denna del
innebär betydande förbättringar i samhällets stöd till tidningar och tidskrifter
på annat språk än svenska. Förslaget motsvarar i huvudsak de
intentioner som låg bakom utskottets uttalande förra året. Stödet blir
i väsentliga stycken mer generöst än om motsvarande regler för svenska
publikationer tillämpades. Stödkonstruktionen är också sådan att goda
möjligheter skapas för en redaktionell konkurrens inom flertalet språkområden.
Förutsättningarna för olika invandrargrupper att ge ut tidskrifter
och allmänna nyhetstidningar förbättras väsentligt.

Utskottet har under behandlingen av propositionen i denna del haft
anledning att särskilt uppmärksamma stödet till de allmänna nyhetstidningarna.
I motionerna 1469 och 1509 föreslås att det allmänna pressstödets
regler skall tillämpas även för tidningar och tidskrifter på annat
språk än svenska. Ett bifall till dessa motioner skulle innebära att i princip
hela det föreslagna stödet underkändes och att endast en eller ett par
tidningar skulle få stöd. En sådan behandling av de olika invandrargrupperna
är utskottet inte berett att ställa sig bakom. Utskottet avstyrker
sålunda dessa motionsyrkanden.

Inom de större invandrargrupperna finns på sikt utrymme för konkurrerande
nyhetstidningar med veckoutgivning. Det är viktigt att stödet
konstrueras så att det ger en stimulans till att skapa och upprätthålla en
sådan konkurrens. Som framhålls i motionen 1472 finns en risk för att
den premiering som stödkonstruktionen ger till ytterligare högre pericdicitet
kan skapa problem i detta avseende. Genom det tillskott sorn erhålls
vid utgivning av fler än ett nummer per vecka får tidningar med
så stora ekonomiska resurser att de kan finansiera en flerdagarsutgivning
— och därmed erbjuda en mer attraktiv tidning — ytterligare hjälp
av presstödet i konkurrensen med de nyhetstidningar som har veckoutgivning.
Då det för flertalet språkområden sannolikt inte finns utrymme
för fler än en flerdagarstidning finns en risk för att stödet, som motionärerna
framhåller, kan få just en sådan monopolbildande effekt som
skulle undvikas med de särskilda reglerna för tidningar på annat språk
än svenska. Utskottet tillstyrker med hänsyn till det anförda propositionens
förslag i denna del med den ändring som föreslås i motionen 1472.
Detta innebär att den ytterligare höjningen av bidraget vid tätare utgivning
än en gång per vecka slopas. Därigenom blir presstödet till samtliga
tidningar med minst vecko-utgivning konkurrensneutralt. Utskottet
delar motionärernas uppfattning att det ur presspolitisk synpunkt är vik -

KU 1976/77: 42

tigare att stimulera till flera pressröster än till ett fåtal monopoltidningar
med daglig utgivning. Med samma motivering har utskottet avstyrkt
ett förslag, som väckts under utskottsbehandlingen, att tidningar
och tidskrifter som ges ut på andra språk än svenska skulle erhålla stöd
enligt propositionens förslag endast om de inte uppfyller förutsättningar
för stöd enligt de regler som gäller för svenskspråkiga tidskrifter.
I övriga fall skulle stödet utgå enligt de allmänna reglerna. Ett bifall till
ett sådant förslag skulle helt bryta mot de principer som utskottet ställde
sig bakom vid föregående riksmöte. Yrkandet i motionen 72 är med utskottets
ställningstagande i denna fråga besvarad.

I motionen 1472 föreslås vidare att stödet till organisationstidskrifter
skall omfatta även tidskrifter som ges ut av svenska organisationer men
trycks på andra språk än svenska.

Utskottet anser i likhet med motionärerna och minoriteten i arbetsmarknadsutskottet
att samhället på allt sätt bör medverka till att underlätta
olika insatser för att engagera invandrare i det arbete som bedrivs
inom exempelvis politiska och fackliga organisationer. I konsekvens härmed
bör tidningar och tidskrifter som ges ut på annat språk än svenska
av i övrigt stödberättigade svenska organisationer erhålla det föreslagna
stödet på samma sätt som övriga organisationstidskrifter. Utskottet avstyrker
propositionens förslag i denna del och tillstyrker ifrågavarande
motionsyrkande.

Propositionens förslag vad gäller stöd till s. k. övriga tidningar innebär
att invandrarverkets möjligheter att bevilja projektbidrag till tidningar
av olika slag beskärs kraftigt. I motionen 1473 föreslås med hänsyn
härtill att medel ur anslaget Åtgärder för invandrare även fortsättningsvis
skall kunna utnyttjas till tidningsstöd i samma utsträckning som
tidigare.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en utveckling som försvårar
för mindre grupper att skapa egna språkrör eller göra andra insatser
för att förbättra kommunikationen inom den egna språkgruppen
är olycklig. Den innebär ett allvarligt steg tillbaka i strävandena att så
långt möjligt ge olika invandrar- och minoritetsgrupper en i jämförelse
med svenska medborgare likvärdig möjlighet att delta i samhällsarbetet
och få sina intressen i olika sammanhang bevakade. Utskottet avstyrker
med hänsyn härtill propositionens förslag även i denna del och tillstyrker
motionen 1473. Utskottets ställningstagande innebär att anslaget
Åtgärder för invandrare inte reduceras i förhållande till riksdagens tidigare
beslut under innevarande riksmöte. Vad utskottet anfört i denna
del bör ges regeringen till känna.

Något behov synes (som utskottet) 1509 i denna

del.

dels att utskottets hemställan under punkterna 6 d), 8 och 10 bort ha
följande lydelse:

Kartong: S. 40, rad 4 och 8 Står: annat Rättat till: andra
S. 40, rad 11 Står: 1472 Rättat till: 72
S. 40, rad 13 Står: 99 och Rättat till: 99 p. 10 och

KU 1976/77: 42

6. d) med bifall till motionen 1976/77: 1472 p. 2 a ger regeringen
till känna vad som i motionen anförs rörande stöd till
organisationstidskrifter som ges ut på andra språk än svenska,

8. beträffande stöd till tidningar på andra språk än svenska

a) med anledning av propositionen 1976/77: 99 p. 4 samt med
avslag på motionerna 1976/77: 1469 och 1976/77: 1509 p. 1
och 2 och med bifall till motionen 1976/77: 1472 p. 3 uttalar
att stöd till allmänna nyhetstidningar på andra språk än svenska
bör utgå i enlighet med förslaget i motionen 1976/77: 1472
samt i övrigt enligt de grunder som föreslås i propositionen,

b) förklarar motionen 1976/77: 72 besvarad,

10. beträffande anslaget Åtgärder för invandrare med avslag på
propositionen 1976/77: 99 p. 10 och med bifall till motionen
1976/77: 1473 beslutar att ej reducera anslaget i förhållande
till tidigare beslut under innevarande riksmöte samt ger regeringen
till känna vad utskottet anfört rörande anslaget.

KU 1976/77: 42

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande
1976/77: 4 y

över propositionen 1976/77: 99 om stöd till vissa tidningar och tidskrifter,
m. m. jämte motioner

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig
i rubricerade ärende. Skatteutskottet, som begränsar sitt yttrande till att
avse dels den i propositionen föreslagna ändringen i lagen om skatt på
annonser och reklam, dels frågan om stödet till organisationstidskrifter
och dess anknytning till mervärdeskattens undantagsregler, får i dessa
frågor anföra följande.

Det skattefria grundavdraget för annonser

Det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1972: 266) om skatt på annonser och reklam innebär att det skattefria
grundavdraget för annonsskatt höjs från 3 till 6 milj. kr. fr. o. m. 1977.

Vid införandet av annonsskatten hyste skatteutskottet viss tvekan inför
systemet med ett betydande skattefritt bottenbelopp. Utskottet befarade
att vissa tidningar, vars annonsomsättning inte översteg detta belopp,
kunde bedriva en priskonkurrens med de tidningar som fick betala
in större delen av den debiterade skatten. För att förhindra sådana
effekter införde riksdagen på utskottets förslag vissa särskilda regler för
redovisningen, som dock kunde avvecklas sedan farhågorna visat sig
ogrundade. Det finns inte anledning att nu anta att den föreslagna fördubblingen
av grundavdraget — som också måste ses mot bakgrund av
den penningvärdeförändring som ägt rum sedan avdraget infördes —
skulle få några konkurrenssnedvridande verkningar. Det kan självfallet
diskuteras om tidningsstöd skall lämnas genom skattelättnader. Följden
av den nu föreslagna åtgärden blir att även lönsamma dags- och veckotidningar
får bidrag med 180 000 resp. 300 000 kr. per år.

Med hänsyn till att principen om grundavdrag godtagits av riksdagen
och då den innebär ett stöd som inte kräver några administrativa insatser
tillstyrker utskottet bifall till propositionen i denna del.

KU 1976/77: 42

Stödet till organisationstidskrifter

Stödet till organisationstidskrifter föreslås utgå dels till medlemsblad,
dels till tidskrifter som är organ för religiösa, politiska, miljövårdande,
idrottsliga och försvarsfrämjande organisationer samt för organisationer
sorn företräder handikappade eller arbetshindrade. Denna avgränsning,
som väsentligen överensstämmer med grunderna för befrielse från mervärdeskatt
för här avsedda tidskrifter, svarar enligt budgetministerns
mening väl mot de presspolitiska utgångspunkterna för stödet. Enligt
tidskriftsutredningens mening skulle avgränsningen allmänt uppfattas
som rimlig och rättvis.

Skatteutskottet vill med anledning av dessa uttalanden erinra om att
huvuddelen av de undantag från mervärdeskatt som här avses kom till
redan under den allmänna varuskattens tid och att de sedan fördes över
till mervärdeskatten utan någon omprövning. Det kan erinras om att
det framförts krav på skattebefrielse som inte blivit tillgodosedda, bl. a.
från fredsrörelsen. I en av de med anledning av propositionen väckta
motionerna yrkas också att en tidskrift som företräder sparfrämjande
strävanden skall få stöd. Det bör i detta sammanhang också framhållas
att vissa politiska debattidskrifter som utges av stiftelser inte ansetts
uppfylla kraven på att företräda politiska organisationer och att de därför
vägrats skattebefrielse. Dessa tidskrifter skall enligt förslaget i propositionen
dock kunna komma i åtnjutande av stöd. Mervärdeskattens
regler är i detta sammanhang således inte helt invändningsfria, vilket
också betonats av riksskatteverket, som i sitt remissyttrande över tidskriftsutredningens
förslag begärt en översyn härav.

Vid bifall till propositionen kommer det att finnas organisationstidskrifter
som inte åtnjuter något stöd, en mindre grupp som inte är mervärdeskattebefriad
men väl får stöd och den dominerande gruppen
som får såväl stöd som skattebefrielse.

Stödet till organisationstidskrifterna kommer att bli av avgörande betydelse
för tidskrifternas fortsatta existens, medan skattebefrielsen kommer
att spela en mera sekundär roll. När skattebefrielsen tillkom var
syftet främst att undvika en för tidskrifterna kännbar pålaga som i det
läget inte kunde kompenseras genom några andra åtgärder. När stödet
nu införs finns det enligt skatteutskottets mening anledning att ställa
frågan om skattebefrielsen bör bibehållas och om den inte i stället bör
ersättas med ökat stöd. En sådan åtgärd skulle enligt utskottets mening
inte förorsaka statsverket några merkostnader men väl förenkla mervärdeskattesystemet,
som inte bör belastas av undantag, som tillkommit
av skäl som inte längre är aktuella. Skatteutskottet har i en mängd olika
sammanhang hävdat att stöd till behjärtansvärda ändamål bör ske genom
direkta bidrag och inte genom undantag från beskattningen. Sådana
undantag skapar gränsdragningsproblem och orättvisor och detta

KU 1976/77: 42

gäller också tidskriftsområdet. När nu grunden för undantagen för organisationstidskrifter
förändras genom stödet bör möjligheterna att avveckla
skattebefrielsen undersökas. Frågan är primärt av skatteteknisk
karaktär och bör därför kunna överses av den pågående mervärdeskatteutredningen
som även med ledning av tidskriftsutredningens betänkande
bör kunna föreslå hur ett schabloniserat stöd motsvarande
skattebefrielsen skall kunna utformas. Därvid bör också prövas om inte
de ovan nämnda tidskrifterna — som ej är skattebefriade men som föreslås
få stöd — bör komma i åtnjutande av ett på samma grunder utökat
stöd. Man vinner genom en sådan åtgärd också den fördelen att man
får en totalbild av samhällets kostnader för tidskriftsstödet.

I enlighet med det anförda förordar skatteutskottet att konstitutionsutskottet
hemställer att mervärdeskatteutredningen (Fi 1971: 05) får i
uppdrag att pröva frågan om en avveckling av undantagen från mervärdeskatt
för organisationstidskrifter i enlighet med vad skatteutskottet
anfört i detta yttrande.

Avslutningsvis vill utskottet något beröra yrkandet i motionen 1976)
77: 1508, som går ut på att tidskriftsstöd skall kunna ges till publikation
som väsentligen framstår som organ för stiftelse med huvudsakligt syfte
att verka för de i mervärdeskattelagen angivna ändamål som grundar
skattebefrielse. Förutsättningen enligt mervärdeskattelagen är att sådana
tidskrifter är organ för en sammanslutning med nämnda huvudsakliga
syfte. Det gäller här ett parallellfall till de stiftelseutgivna politiska tidskrifter
som enligt vad nyss sagts inte fått skattebefrielse men som nu
föreslås få stöd. Med hänsyn härtill anser skatteutskottet att reglerna
i mervärdeskattelagen rent principiellt inte kan anses utgöra något hinder
för att pröva frågan om stöd i detta särskilda fall. Det kan tilläggas
att det förhandsbesked om skatteplikt för en tidskrift, utgiven av en
religiös stiftelse, som åberopas i motionen, ännu inte vunnit laga kraft
och att stiftelsen väntas överklaga beskedet. Skattefrågan är således inte
slutligt avgjord i detta fall.

Motionerna föranleder i övrigt inte några uttalanden av utskottet.

Stockholm den 12 april 1977

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: herrar Wärnberg (s), Andersson i Knäred (c), Kristenson
(s), Josefson (c), Johansson i Jönköping (s), Hörberg (fp), Carlstein (s),
Westberg i Hofors (s), Söderström (m), fru Normark (s), herr Olsson
i Järvsö (c), fru Odelsparr (c), herr Lundgren (m), fru Rönnung* (s) och
herr Stensson (fp).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

KU 1976/77: 42

Bilaga 2

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1976/77:1 y

i fråga om stöd till tidningar och tidskrifter på andra språk än
svenska

Till konstitutionsutskottet

Genom beslut den 22 mars 1977 har konstitutionsutskottet hemställt
om arbetsmarknadsutskottets yttrande över propositionen 1976/77: 99
om statligt stöd till vissa tidningar och tidskrifter, m. m. jämte motioner.

Utskottet har behandlat den del av de remitterade dokumenten som
rör tidningar och tidskrifter på annat språk än svenska, dvs. förutom
den aktuella delen av propositionen motionerna 1976/77: 1469 av fru
Diesen m. fl. (m), 1976/77: 1472, yrkandena 2 a och 3, av herr Johansson
i Trollhättan m. fl. (s), 1976/77: 1473 av herr Fagerlund m. fl. (s)
och 1976/77: 1509, yrkandena 1 och 2, av herr Werner m. fl. (vpk).

Bakgrund

Frågan om presstöd till s. k. invandrartidningar har varit omdebatterad
sedan det allmänna presstödet infördes år 1971. På förslag av inrikesutskottet
(InU 1975: 6) beslöt riksdagen år 1975 att från anslaget
Åtgärder för invandrare anvisa 400 000 kr. som stöd i form av projektbidrag
till tidningar och tidskrifter på minoritetsspråk som ges ut här
i landet och riktar sig till invandrar- och minoritetsgrupper i Sverige.
För innevarande budgetår höjdes beloppet till 600 000 kr.

Riksdagen begärde förra året (KU 1975/76: 46, InU 1975/76: 3 y)
att regeringen skulle se över frågan om stöd till tidningar på annat
språk än svenska. Det stod därvid klart att stödet borde utgå i annan
ordning än det allmänna presstödet med hänsyn till de speciella förhållanden
som gäller för invandrarnas tidningar. Det framhölls dock
att stödet borde utformas så att det så långt möjligt skulle få samma
effekter som det allmänna presstödet — dvs. främja en fri debatt och
opinionsbildning.

I propositionen 99 läggs nu fram ett nytt förslag om stöd till tidningar
och tidskrifter på minoritetsspråk. Enligt förslaget skall ett fast

KU 1976/77: 42

bidrag införas till allmänna nyhetstidningar på andra språk än svenska
som riktar sig till invandrare i Sverige och som utkommer med minst
24 nummer per år. Bidragsbeloppet föreslås öka vid tätare utgivning.

För tidningar som inte uppfyller kraven på allmänna nyhetstidningar
och som utges av sådana invandrarorganisationer som är att betrakta
som riksorganisationer föreslås ett särskilt stöd med maximalt 225 000
kr.

För övriga tidningar och tidskrifter på minoritetsspråk skall finnas
fortsatta möjligheter till behovsprövade bidrag. Totalbeloppet per år
beräknas till 150 000 kr. I propositionen föreslås dessutom att speciellt
stöd på vissa villkor skall kunna utgå vid nyetablering eller planerad
tätare utgivning eller som kompensation vid ojämlika konkurrensförutsättningar
av tidningar och tidskrifter. Det nya presstödet till invandrartidningar
föreslås i sin helhet utgå över ett särskilt anslag som skall
administreras av statens invandrarverk efter samråd med presstödsnämnden.
Enligt förslaget skall stöd utgå redan fr. o. m. innevarande
kalenderår. I propositionen föreslås därför att 2,5 milj. kr. skall anvisas
på tilläggsbudget. För nästa budgetår beräknas medelsbehovet till
3,5 milj. kr. Som en konsekvens av den föreslagna anslagsanvisningen
förordas att stödet till invandrarnas tidningar och tidskrifter från anslaget
Åtgärder för invandrare skall upphöra. Den berörda anslagsposten
har i budgetpropositionen för nästa budgetår beräknats till 600000
kr. och anslaget Åtgärder för invandrare föreslås följaktligen bli minskat
med detta belopp.

Utskottet

Det regeringsförslag som nu läggs fram fyller de allmänna krav som
riksdagen uppställde förra året. Stödet till invandrarnas tidningar och
tidskrifter lyfts upp på en betydligt högre nivå än tidigare. I många fall
blir stödet förmånligare än motsvarande stöd till publikationer på svenska.
Utskottet biträder för sin del huvudlinjerna i regeringens förslag
och kommer i det följande att i anslutning till motionerna diskutera
olika detaljer i stödsystemet.

I motionerna 1469 av fru Diesen m. fl. (m) och 1509 av herr Werner
m. fl. (vpk) kritiseras det föreslagna systemet med särskilda regler för
stöd till tidningar på minoritetsspråk. Motionärerna anser att i princip
samma regler bör gälla som för publikationer på svenska.

Utskottet vill framhålla att de särskilda reglerna självfallet inte skall
diskriminera tidningar och tidskrifter på minoritetsspråk utan avsikten
är att få ett regelsystem som är anpassat till de speciella förutsättningarna
för dessa publikationer. Därmed blir det bl. a. möjligt att ge
stöd i situationer då så inte skulle varit fallet med en motsvarande tilllämpning
av bestämmelserna för svenska periodiska publikationer. Såvitt
utskottet kan bedöma är det inte heller så som påstås i motionen

KU 1976/77: 42

1469 att det allmänna presstödet med dagens förutsättningar skulle
vara förmånligare för exempelvis tidningar på finska eller estniska. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionsyrkandena.
Utskottet är inte heller berett att tillstyrka yrkandet 2 i
vpk-motionen, vari begärs en utredning om invandrartidningarnas och
-tidskrifternas speciella situation. Utskottet förutsätter att effekterna
av det föreslagna stödsystemet noga följs och att regeringen är beredd
att snabbt föreslå förändringar om reglerna skulle få ett utfall som
inte svarar mot intentionerna i propositionen. Man kan nämligen som
påpekas i propositionen inte bortse från att det föreligger ett visst
osäkerhetsmoment genom att marknaden för tidningar och tidskrifter
på annat språk än svenska inte är tillräckligt känd. Till detta kommer
att förändringarna på denna del av tidningsmarknaden är större än när
det gäller svenska tidningar och tidskrifter.

Utskottet tar härefter upp motionerna 1472 av herr Johansson i
Trollhättan m. fl. (s) och 1473 av herr Fagerlund m. fl. (s). Motionärerna
vill att stödet till allmänna nyhetstidningar skall konstrueras
om på ett sätt som skulle gå ut över tidningar som kommer ut med
fler än ett nummer per vecka. Enligt propositionen skall för tidningar
som uppfyller vissa allmänna krav och utkommer med minst 24 nummer
per år utgå 300 000 kr. För varje nummer mellan 24 och 53 skall
utgå ytterligare 7 000 kr. och för varje nummer fr. o. m. 53 2 000 kr.
Motionärerna vill slopa bidraget vid tätare utgivning än 52 nummer
per år. Motiveringen härför är att invandrartidningarnas marknader
är så små att man kan befara att en tidning som kommer ut med fler
nummer i veckan slår ut övriga tidningar inom sitt språkområde. En
monopolsituation kan därvid bli följden, vilket strider mot avsikten
med presstödet.

Utskottet kan inte biträda motionsförslaget. Ett bifall till detta skulle
innebära att invandrar- och minoritetstidningar med tät utgivning skulle
missgynnas bl. a. i jämförelse med svenska tidningar i motsvarande
situation. Det finns inga belägg för att stödets konstruktion, som motionärerna
säger, kommer att leda till en icke önskvärd koncentration
av tidningsutgivningen. Om tendenser i den riktningen skulle uppkomma
finns vissa möjligheter att motverka en sådan utveckling genom
det särskilda stödet vid ojämlika konkurrensförutsättningar. I övrigt
hänvisas till vad ovan sagts om vikten av att verkningarna av reglerna
följs upp och att förändringar vid behov aktualiseras utan dröjsmål.

I motionen 1472 föreslås vidare att stödet till organisationstidskrifter
skall omfatta även tidskrifter som ges ut av svenska organisationer men
trycks på andra språk än svenska.

Utskottet har inte underlag för att bedöma behovet av bidrag av
denna typ. Möjligheter till stöd efter behovsprövning finns dock. Utskottet
utgår från att organisationer som anser sig ha behov av stöd till

KU 1976/77: 42

den ifrågavarande typen av tidskrifter aktualiserar frågan hos invandrarverket.
Därigenom kan man få underlag för ställningstagande till
ett mera reguljärt stöd i framtiden. Motionsyrkandet avstyrks med
hänvisning till det anförda.

Utskottet tar slutligen upp frågan om bidrag till de tidningar och
tidskrifter som inte är att anse som nyhets- eller medlemstidning. Som
tidigare nämnts skall behovsprövade bidrag kunna utgå till sådana
publikationer. Invandrarverket föreslås få disponera 150 000 kr. för
detta ändamål. Vissa riktlinjer för stödet föreslås, bl. a. skall stöd ej
utgå med mer än hälften av vad som skulle utgått om publikationen
varit bidragsberättigad som nyhets- eller medlemstidning. I motionen
1472 hävdas också att ett flertal av de tidningar som under innevarande
budgetår erhållit s. k. projektbidrag kommer att få dessa minskade utan
att de i stället blir kvalificerade för stöd i andra former. Ökade svårigheter
förutses också för grupper som vill starta nya tidningar. Invandrarverket
bör därför enligt motionärerna få disponera ytterligare medel
för stöd till invandrares och minoritetsgruppers tidningsprojekt. Medlen
bör få disponeras fritt av verket utan bindande föreskrifter från statsmakterna.
I konsekvens härmed yrkar herr Fagerlund m. fl. (s) i motionen
1473 avslag på propositionens förslag om reducering av anslaget
Åtgärder för invandrare med 600 000 kr. Dessa medel skulle alltså få
disponeras till tidningsstöd men också till andra projekt som finansieras
från anslaget.

Utskottet vill betona att avsikten med det nu införda stödet är
att ge tidningar och tidskrifter utgivna på invandrar- eller minoritetsspråk
en väsentligt bättre ställning än tidigare. Det finns inte anledning
att som motionärerna anta att i dag stödberättigade publikationer
i någon större omfattning skulle bli utan stöd enligt propositionens
förslag. Åtskilliga av de publikationer som i dag får stöd från anslaget
Åtgärder för invandrare kommer att bli stödberättigade som nyhets-
eller organisationstidningar. Det kan emellertid vara svårt att i dag
göra en säker bedömning av vilka tidningar som kommer att hänföras
till dessa kategorier och vilket anslagsbehov det därför finns för övriga
tidningar. Med hänsyn därtill bör stödet till övriga tidningar inte absolut
låsas fast vid 150 000 kr., utan regeringen bör vara oförhindrad att
disponera om medlen. Det kan bl. a. visa sig att medelsbehovet för organisationstidningar
blir mindre än som nu förutses och att anspråken
för övriga tidningar blir i motsvarande mån större.

Under alla omständigheter ter det sig mindre lämpligt att som motionärerna
föreslår vid sidan av de föreslagna typerna av stöd införa
ytterligare en stödform som skall hanteras av invandrarverket utan vägledande
riktlinjer från statsmakternas sida och utan precisering av hur
stort belopp som totalt skall användas för ändamålet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner utskottet icke skäl att
biträda de aktuella delarna av motionerna.

KU 1976/77: 42

Med det anförda godtar utskottet propositionens förslag i nu aktuella
delar. Motionerna 1469, 1472, yrkandena 2 a och 3, 1473 och 1509,
yrkandena 1 och 2, avstyrks.

Stockholm den 14 april 1977
ROLF WIRTÉN

Närvarande: herrar Wirtén (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nilsson i Östersund
(s), fru Hörnlund (s), herrar Gustafsson i Säffle (c), Johansson
i Simrishamn (s), Fridolfsson (m), Fransson (c), Nilsson i Kalmar (s),
Jonsson i Alingsås (fp), Granstedt (c), fru Berglund (s), herrar Svensson
i Skara (m), Johansson i Arvika (s), och fru Flodström (s).

Avvikande mening

av herr Nilsson i Östersund, fru Hörnlund, herrar Johansson i Simrishamn,
Nilsson i Kalmar, fru Berglund, herr Johansson i Arvika och fru
Flodström (alla s) som anser att utskottets yttrande bort ha följande
lydelse:

Propositionens förslag innebär att stödet till invandrarnas tidningar
och tidskrifter lyfts upp på en nivå som ligger i paritet med motsvarande
stöd till publikationer på svenska. Utskottet hälsar detta med tillfredsställelse
men har vissa erinringar mot stödsystemets utformning,
vilket framgår vid nedanstående behandling av de socialdemokratiska
motionerna 1472 och 1473.

I motionerna (= utskottet) med presstödet.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag att särskilt bidrag utgår
för varje nummer mellan 24 och 53 under året. Därmed ökas möjligheterna
för olika invandrarorganisationer att ge ut tidningar med veckoutgivning
och därmed ett aktuellt nyhetsinnehåll. I likhet med motionärerna
utgår utskottet från att det inom de större invandrargrupperna på
sikt bör finnas utrymme för konkurrerande nyhetstidningar med en sådan
omfattning i utgivningen.

Utskottet delar även motionärernas uppfattning att den premiering av
ytterligare högre periodicitet som föreslås skapar problem. Genom det
tillskott som erhållits vid utgivning av fler än ett nummer per vecka får
nämligen tidningar som kan finansiera en flerdagarsutgivning ytterligare
hjälp genom presstödet. Därvid kan, som motionärerna påpekar, tidningar
med tät utgivning få ett sådant övertag mot veckotidningar att
de senare slås ut och en monopolsituation blir följden. En sådan utveckling
strider direkt mot syftet med presstödet.

KU 1976/77: 42

Utskottet förordar med hänvisning till det anförda att förslaget i propositionen
ändras så att extra stöd för tätare utgivning än veckoutgivning
inte utgår. Om detta förslag bifalls kommer vissa besparingar att
göras. Därigenom skapas utrymme för ett bättre stöd till övriga tidningar
och tidskrifter.

I motionen 1472 föreslås vidare att stödet till organisationstidskrifter
skall omfatta även tidskrifter som ges ut av svenska organisationer men
trycks på andra språk än svenska.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att samhället på allt sätt
bör medverka till att underlätta olika insatser att på ett bättre sätt engagera
och aktivera invandrarna i det arbete, som bedrivs inom exempelvis
politiska och fackliga organisationer. I konsekvens härmed bör tidningar
och tidskrifter som ges ut på annat språk än svenska av i övrigt
stödberättigade svenska organisationer och som vänder sig till i Sverige
bosatta invandrare erhålla det föreslagna distributionsstödet på samma
sätt som övriga organisationstidskrifter. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motionsyrkandet.

Utskottet tar (= utskottet) från anslaget.

Enligt utskottets bedömning innebär propositionens förslag risk för
att ett flertal av de tidningar som under innevarande budgetår erhållit
projektbidrag kommer att få dessa minskade utan att de i stället blir
kvalificerade för stöd i andra former. Under alla omständigheter innebär
det njugga anslaget på 150 000 kr. att dessa tidskrifter inte kan få
sin ställning förbättrad. Svårigheterna att med denna ram få stöd till
nya projekt är också uppenbara. Till detta kommer de krav för stöd
vid nyetablering som uppställs i propositionen och som ytterligare försvårar
startande av nya tidningar och tidskrifter.

Utskottet motsätter sig propositionen i denna del och tillstyrker motionärernas
förslag som innebär att under anslaget Åtgärder för invandrare
även fortsättningsvis får disponeras medel för stöd till tidskrifter.
Medlen bör få disponeras av invandrarverket utan bindande föreskrifter,
och verket bör också ha möjlighet att använda medlen för andra projekt
än tidskrifter. Med hänvisning till vad sålunda anförts biträder utskottet
motionerna 1472 och 1473 i aktuella delar.

Sammanfattningsvis godtar utskottet propositionens förslag med de
ändringar som föreslås i motionerna 1472, yrkandena 2 a och 3, och
1473. Motionerna 1469 och 1509, yrkandena 1 och 2, avstyrks.

4 Riksdagen 1976177. 4 sami. Nr 42

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1977 770094

... . - . . . '

• • i.